Regeringens proposition

1996/97:7

Vissa spel- och lotterifrågor

Prop.

1996/97:7

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 19 september 1996

Lena Hjelm-Wallén

Erik Åsbrink

(F inansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i lotterilagen (1994:1000). Enligt
förslaget utvidgas lagens tillämpningsområde så att ett vidare område av
spelverksamhet faller in under lotteribegreppet och en vidare krets av
automatspel inryms under automatspelsbegreppet. Vidare föreslås att
förbudet om underårigas spel riktas mot anordnaren och dennes ombud
samt att förbudet utvidgas till att även omfatta vadhållning på hästtävling.
Därutöver föreslås vissa ändringar beträffande anställdas spel på värdeau-
tomat, att en värdegräns for inväxling av värdebevis och liknande mot
kontanter införs samt att den högsta vinstandelen för egentligt lotteri
sänks.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.

1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 7

Innehållsförteckning

Prop. 1996/97:7

1     Förslag till riksdagsbeslut ......................... 3

2    Lagtext........................................ 3

3    Ärendet och dess beredning........................ 10

4     Behovet av ändringar i lotterilagen .................. 10

5     Lotteri......................................... 13

6    Automatspelsbegreppet........................... 16

7    Underårigas spel................................. 19

8    övriga frågor................................... 21

8.1    Anställdas spel ............................ 21

8.2   Konkurrensen på spelmarknaden.............. 22

9    Kostnadskonsekvenser............................ 23

10   Ikraftträdande................................... 23

11   Författningskommentar........................... 24

Bilagal    Sammanfattning av promemorian (Ds 1996:20) ..    28

Bilaga 2    Promemorians lagförslag .................... 29

Bilaga 3    Förteckning över remissinstanserna............ 49

Bilaga 4    Lagrådets yttrande ......................... 40

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 19 september 1996   41

1 Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1996/97:7

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lotterilagen (1994:1000).

2 Lagtext

2.1 Förslag om lag om ändring i lotterilagen (1994:1000)

Härigenom föreskrivs i fråga om lotterilagen (1994:1000)

dels att 3,4, 6, 16, 17, 19, 20,25, 27, 32, 35 och 36 §§ skall ha föl-
jande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 24 a §, närmast efter
rubriken Automatspel.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Med lotteri avses i denna lag en
verksamhet där en eller flera del-
tagare, med eller utan insats, kan få
en vinst till ett högre värde än vad
var och en av de övriga deltagarna
kan få genom

1. lottning, gissning, vadhållning
eller liknande förfaranden,

2. marknads- och tivolinöjen,

3.   bingospel, automatspel,
roulettspel, tämingsspel, kortspel,
kedjebrevsspel och liknande spel.

Med lotteri avses i denna lag en
verksamhet där en eller flera del-
tagare, med eller utan insats, kan få
en vinst till ett högre värde än vad
var och en av de övriga deltagarna
kan få.

Till lotteri hänförs

1. lottning, gissning, vadhållning
och liknande förfaranden,

2. marknads- och tivolinöjen,

3.   bingospel, automatspel,
roulettspel, tämingsspel, kortspel,
kedjebrevsspel och liknande spel.

Vid bedömningen av om en verksamhet är ett lotteri skall hänsyn tas till
verksamhetens allmänna karaktär och inte endast till den större eller
mindre grad av slump som finns i det enskilda fallet.

Med vinst avses i denna lag även rätt till fortsatt spel.

Med egentliga lotterier avses i
denna lag sådana lotterier som
anges i 3 § första stycket 1 och 2
med undantag för vadhållning i
samband med hästtävling och
idrottstävling.

Med egentligt lotteri avses i
denna lag ett sådant lotteri som
anges i 3 § andra stycket 1 och 2
med undantag för vadhållning i
samband med hästtävling och
sådan vadhållning i samband med

1* Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 7

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:7

idrottstävling som bedrivs i mer än
en kommun.

Med lottförsäljningsautomat avses en automat som inte är utrustad med
en slumpvalsgenerator eller ett elektroniskt minne och som efter betalning
förser deltagaren med en lottsedel som antingen är en vinstlott eller en
nitlott.

Med automatspel avses i denna
lag spel på följande mekaniska eller
elektroniska spelautomater:

1. varuspelsautomaf. en spel-
automat som betalar ut vinst i form
av varor och där vinstmöjligheterna
helt eller delvis beror på slumpen,

2. penningautomat: en spelauto-
mat som betalar ut vinst i form av
pengar och där vinstmöjligheterna
huvudsakligen beror på slumpen,

3. värdeautomat: en spelautomat
som betalar ut vinst bara i form av
värdebevis, spelpolletter eller lik-
nande och där vinstmöjligheterna
huvudsakligen beror på slumpen,

4. skicklighetsautomat: en spel-
automat som betalar ut vinst i form
av pengar och där vinstmöjlig-
heterna helt eller delvis beror på
spelarens skicklighet.

Med automatspel avses i denna
lag spel på mekaniska eller elek-
troniska spelautomater.

1 denna lag avses med

1. varuspelsautomat: en spel-
automat som betalar ut vinst i form
av varor och där vinstmöjligheterna
helt eller delvis beror på slumpen,

2. penningautomat: en spelauto-
mat som betalar ut vinst i form av
pengar och där vinstmöjligheterna
huvudsakligen beror på slumpen,

3. värdeautomat: en spelautomat
som betalar ut vinst bara i form av
värdebevis, spelpolletter eller lik-
nande och där vinstmöjligheterna
huvudsakligen beror på slumpen,

4. skicklighetsautomat: en spel-
automat som betalar ut vinst i form
av pengar och där vinstmöjlig-
heterna helt eller delvis beror på
spelarens skicklighet.

16 §

Tillstånd att anordna ett egentligt lotteri får ges, om

1. en vinst som utgörs av pengar uppgår till högst ett basbelopp,

2. värdepappersvinster utgör högst 25 procent av det sammanlagda
vinstvärdet i lotteriet,

3. värdet av vinstema i lotteriet 3. värdet av vinstema i lotteriet

motsvarar minst 35 procent och
högst 55 procent av insatsernas
värde,

motsvarar minst 35 procent och
högst 50 procent av insatsernas
värde,

4. vinstandelen anges på lottsedlarna, lottlistoma eller på den plats där
lotteriet bedrivs, och

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:7

5. det kan antas att lotteriet kommer att ge sökanden skälig avkastning
och att denna kommer att användas för det aktuella allmännyttiga
ändamålet.

Kravet enligt första stycket 5 på skälig avkastning gäller inte om det
finns särskilda skäl för annat.

Om lotterna skall säljas i en lottförsäljningsautomat krävs vidare att

1. en vinstplan är fastställd i förväg,

2. vinsterna har dragits i förväg inför en av tillståndsmyndigheten
godkänd kontrollant, och att

3. automaten inte betalar ut någon vinst.

En sådan sammanslutning som avses i 15 § och som är verksam
huvudsakligen inom en enda kommun får efter registrering anordna
egentliga lotterier under en treårsperiod, om

1. lotterierna bedrivs bara inom den eller de kommuner där

sammanslutningen är verksam,

2.  lotterierna inte bedrivs från en fast försäljningsplats som
tillhandahålls av ett serviceföretag,

3. insatsernas sammanlagda belopp i de lotterier som anordnas under

treårsperioden uppgår till högst 20 basbelopp,

4. en vinst som utgörs av pengar uppgår till högst ett basbelopp,

5. värdet av vinsterna i varje
lotteri motsvarar minst 35 procent
och högst 55 procent av insatsernas
värde,

5. värdet av vinsterna i varje
lotteri motsvarar minst 35 procent
och högst 50 procent av insatsernas
värde,

6. vinstandelen anges på lottsedlarna, lottlistoma eller på den plats där
lotteriet bedrivs, och

7. det för lotterierna finns föreståndare som registreringsmyndigheten
godkänt.

Registreringsmyndigheten får medge undantag från kravet på före-
ståndare enligt första stycket 7 om det är uppenbart att någon sådan inte
behövs.

För lotteri som avses i 16 § tredje stycket gäller vidare där angivna
särskilda förutsättningar.

19 §

En sådan sammanslutning som avses i 15 § första stycket får anordna
egentliga lotterier utan tillstånd, om

1. lotteriet anordnas i samband med

a) en tillställning eller en sammankomst som sammanslutningen
anordnar eller deltar i eller

b) ett bingospel som sammanslutningen anordnar,

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:7

2. lotteriet bedrivs bara inom det för tillställningen, sammankomsten
eller bingospelet avsedda området,

3. värdet av varje insats uppgår till högst 1/6 000 basbelopp,

4. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/6 basbelopp,

5. det sammanlagda värdet av
vinsterna motsvarar minst 35 pro-
cent och högst 55 procent av insats-
ernas värde, om antalet insatser och
vinster samt värdet av dessa är
bestämda enligt en uppgjord plan,

5. det sammanlagda värdet av
vinsterna motsvarar minst 35 pro-
cent och högst 50 procent av insats-
ernas värde, om antalet insatser och
vinster samt värdet av dessa är
bestämda enligt en uppgjord plan,

6. vinstandelen anges på lottsedlarna, lottlistoma eller i den lokal där
lotteriet bedrivs,

7. lottköparen vid lottköpet får veta var och när vinsterna skall dras och
på vilket sätt resultatet av dragningen görs tillgängligt för allmänheten, om
vinstdragningen inte redan har ägt rum, och

8. vinsterna dras offentligt före tillställningens, sammankomstens eller
bingospelets slut för dagen, om vinstdragningen inte redan har ägt rum
före lottförsäljningen.

Försäljning av lotter genom påteckning på lottlistor får, trots vad som
sägs i första stycket 2, påbörjas fyra veckor innan tillställningen eller
sammankomsten äger rum.

20 §

Egentliga lotterier får även i andra fall än som anges i 19 § anordnas
utan tillstånd, om

1. lotteriet anordnas i samband med

a) en offentlig nöjestillställning,

b) en offentlig tillställning till förmån för ett allmännyttigt ändamål,
eller

c) en allmän sammankomst för framförande av ett konstnärligt verk till
förmån för ett allmännyttigt ändamål,

2. lotteriet bedrivs bara inom det för tillställningen eller samman-
komsten avsedda området,

3. vinsterna utgörs bara av varor eller tjänster,

4. värdet av varje insats uppgår högst 1/6 000 basbelopp,

5. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/60 basbelopp,

6. vinsterna delas ut i omedelbar anslutning till deltagandet i lotteriet,

7. det sammanlagda värdet av
vinsterna motsvarar minst 35 pro-
cent och högst 55 procent av insats-
ernas värde, om antalet insatser och
vinster samt värdet av dessa är
bestämda enligt en uppgjord plan,
och

7. det sammanlagda värdet av
vinsterna motsvarar minst 35 pro-
cent och högst 50 procent av insats-
ernas värde, om antalet insatser och
vinster samt värdet av dessa är
bestämda enligt en uppgjord plan,
och

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:7

8. vinstandelen anges på lottsedlarna eller anslås i den lokal där lotteriet
bedrivs.

24 a §

Tillstånd till automatspel får läm-
nas bara i fråga om varuspels-
automat, penningautomat, värde-
automat och skicklighetsautomat.

25 §

Tillstånd att anordna spel på varuspelsautomater får lämnas, om

1. spelet anordnas i samband med

a) en offentlig nöjestillställning,

b) hotell- och restaurangverk-
samhet, om det för rörelsen finns
tillstånd till servering av sprit-
drycker, vin eller starköl enligt
lagen (1977:293) om handel med
drycker eller om det ändå kan antas
att spelet utan olägenhet kan
anordnas i samband med verksam-
heten, eller

b) hotell- och restaurangverk-
samhet, om det för rörelsen finns
tillstånd till servering av sprit-
drycker, vin eller starköl enligt
alkohollagen (1994:1738) eller om
det ändå kan antas att spelet utan
olägenhet kan anordnas i samband
med verksamheten, eller

c) bingospel,

2. värdet av spelarens insats uppgår till högst 1/6 000 basbelopp,

3. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/300 basbelopp,

4. varje spelautomat förses med tillståndshavarens namn eller något
annat kännetecken,

5. det kan antas att spelautomaten inte kommer att användas för något
annat ändamål än den enligt ansökan är avsedd för, och

6. det kan antas att god ordning kommer att råda inom den lokal eller
på den plats där spelet skall bedrivas.

27 §

Tillstånd att anordna spel på värdeautomater i andra fall än som avses i

26 § får ges, om

1. spelet anordnas till förmån för
sådana sammanslutningar som
avses i 15 §,

2. spelet anordnas i samband
med hotell- och restaurangverk-
samhet, om det för rörelsen finns

1. spelet anordnas i samband
med hotell- och restaurangverk-
samhet, om det för rörelsen finns

1** Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 7

Nuvarande lydelse

tillstånd till servering av sprit-
drycker, vin eller starköl enligt
lagen (1977:293) om handel med
drycker,

3.  värdet av spelarens insats
uppgår till högst 1/6 500 basbelopp
per spel,

4.  värdet av högsta vinsten
uppgår till högst tvåhundra gånger
insatsen,

5.  högst fem värdeautomater
placeras på varje spelplats,

6.  inga vinster betalas ut i
pengar,

7. värdet av vinsterna i spelet
motsvarar minst 85 procent av
insatsernas värde,

8.    spelautomatema    kan

kontrolleras genom tele- och
databaserade kommunikations-
system,

9. varje spelautomat förses med
tillståndshavarens namn eller något
annat kännetecken,

10. det kan antas att spelauto-
maten inte kommer att användas
för något annat ändamål än den
enligt ansökan är avsedd för, och

11. det kan antas att god ordning
kommer att råda inom den lokal
eller på den plats där spelet skall
bedrivas.

Tillstånd enligt första stycket får
bara lämnas till ett folkrörelseägt
spelföretag med statligt inflytande.
Om särskilda skäl föreligger får
tillstånd i stället lämnas till ett
annat folkrörelseägt spelföretag
eller till ett spelföretag som ägs av
staten.

Föreslagen lydelse

tillstånd till servering av sprit-
drycker, vin eller starköl enligt
alkohollagen (1994:1738),

2.  värdet av spelarens insats
uppgår till högst 1/6 500 basbelopp
per spel,

3.  värdet av högsta vinsten
uppgår till högst tvåhundra gånger
insatsen,

4.  högst fem värdeautomater
placeras på varje spelplats,

5. högst 100 kronor av vinstens
värde får växlas in mot kontanter,

6. värdet av vinsterna i spelet
motsvarar minst 85 procent av
insatsernas värde,

7.     spelautomatema kan
kontrolleras genom tele- och
databaserade kommunikations-
system,

8. varje spelautomat förses med
tillståndshavarens namn eller något
annat kännetecken,

9. det kan antas att spelauto-
maten inte kommer att användas
för något annat ändamål än den
enligt ansökan är avsedd för, och

10. det kan antas att god ordning
kommer att råda inom den lokal
eller på den plats där spelet skall
bedrivas.

Tillstånd enligt första stycket får
bara lämnas till ett spelföretag som
ägs av staten.

Prop. 1996/97:7

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:7

32 §

Tillstånd att anordna roulettspel och tämingsspel får ges, om

1. spelet anordnas i samband med

a) en offentlig nöjestillställning
anläggning,

b) hotell- och restaurangverk-
samhet, om det för rörelsen finns
tillstånd till servering av sprit-
drycker, vin eller starköl enligt
lagen (1977:293) om handel med
drycker eller om det ändå kan antas
att spelet utan olägenhet kan
anordnas i samband med verksam-
heten, eller

inom en nöjespark eller liknande

b) hotell- och restaurangverk-
samhet, om det för rörelsen finns
tillstånd till servering av sprit-
drycker, vin eller starköl enligt
alkohollagen (1994:1738) eller om
det ändå kan antas att spelet utan
olägenhet kan anordnas i samband
med verksamheten, eller

c) trafik på fartyg i internationell trafik,

2. värdet av spelarens insats på varje särskild vinstmöjlighet uppgår till
högst 1/6 000 basbelopp,

3. värdet av högsta vinsten på varje särskild vinstmöjlighet uppgår till
högst 1/200 basbelopp, och

4. den som söker tillstånd bedöms vara lämplig att driva
verksamheten.

35 §

Den som är under 18 år får inte Den som anordnar vadhållning i
delta i automatspel, roulettspel, samband med hästtävling eller
tämingsspel eller kortspel.           anordnar automatspel, roulettspel,

tämingsspel eller kortspel får inte
låta någon som är under 18 år
delta i lotteriet. Detsamma gäller
den som är ombud för den som
anordnar lotteriet.

36 §

Anställda eller funktionärer hos
den som anordnar bingospel eller
sådana lotterier som avses i 35 §
får inte delta i lotteriet.

Anställda eller funktionärer hos
den som anordnar bingospel, annat
automatspel än spel på
värdeautomat i Sverige, roulettspel,
tämingsspel eller kortspel får inte
delta i lotteriet.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.                           Prop. 1996/97:7

2. Verksamhet som före ikraftträdandet av denna lag inte är att anse
som lotteri men som kommer att kräva tillstånd enligt de nya
föreskrifterna får fortsätta att bedrivas till och med den 31 december 1997
under förutsättning att den som anordnar verksamheten senast den 2
januari 1997 underrättar Lotteriinspektionen om verksamhetens art.

3 Ärendet och dess beredning

Lotteriinspektionen har i en skrivelse till regeringen den 18 december
1995 påtalat ett behov av en översyn av lotterilagen (1994:1000) när det
gäller bestämmelserna om automatspel. Chefen för Civildepartementet gav
den 6 februari 1996 en utredare i uppdrag att se över vissa av lotterilagens
bestämmelser. Uppdraget redovisades den 12 mars 1996 i promemorian
Ändringar i lotterilagen (Ds 1996:20). En sammanfattning av
promemorian finns i bilaga 1. De lagförslag som läggs fram i
promemorian finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En
förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning
av remissyttrandena finns tillgängliga i detta lagstiftningsärende (dnr
Fi96/3182).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 22 augusti 1996 att inhämta Lagrådets yttrande
över ett förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000). Det till
lagrådet överlämnade förslaget är likalydande med det lagförslag som
finns i propositionen. Lagrådet har lämnat lagförslaget utan erinran.
Lagrådets yttande finns i bilaga 4.

4 Behovet av ändringar i lotterilagen

Regeringens bedömning: En övergripande översyn av lotteri-
lagen behövs. Vissa ändringar bör dock genomföras redan nu.

Utredarens förslag: överensstämmer i huvudsak med regeringens
bedömning.

Remissinstanserna: Nästan alla remissinstanser som har yttrat sig är
positiva till att en mer övergripande översyn genomförs. Göta hovrätt
anför att lotterilagen på sikt bör bli föremål för en ny översyn.
Riksåklagaren förordar en mer övergripande översyn inriktad på att skapa
en tydligare lagstiftning anpassad till spelmarknaden. Lotteriinspektionen
anför att lotterilagens hela konstruktion bör analyseras och att lagen i
framtiden bör få karaktär av ram lag. Folkrörelsernas lotteribyrå anser att
en översyn bör göras av bestämmelserna i lotterilagen bl.a. med hänsyn till

10

den snabba tekniska utvecklingen inom spel- och lotteribranschen och att
de föreslagna ändringarna kan avvakta en sådan översyn.

Skälen för regeringens förslag: Lotterilagen trädde i kraft den 1
januari 1995. Lagen grundar sig på Lotteriutredningens betänkande Vinna
eller försvinna (SOU 1992:130). Den tekniska utvecklingen och
uppfinningsrikedomen inom spelbranschen har medfört att en ytterligare
och mer djupgående översyn av lagen bör övervägas redan nu. Lagens
nuvarande konstruktion innebär en klar risk att nya spelformer som inte
omfattas av lagen kan införas. Det hänger samman med de avgränsningar
som har gjorts av lagens tillämpningsområde, särskilt genom de
definitioner som den ställer upp. Av störst praktisk betydelse är här
definitionerna på begreppen lotteri och automatspel.

Det s. k. Lyckohjulet

Lotteriinspektionen har i ett beslut den 27 februari 1995 med stöd av 52 §
lotterilagen meddelat ett förbud för en arrangör av bingospel i Stockholm
att bedriva fortsatt spel på spelautomater med beteckningen "Lyckohjulet".
Spelet bedrevs i samband med bingospel. Lotteriinspektionen motiverade
beslutet med att den aktuella automattypen närmast var att se som en s.k.
värdeautomat enligt 6 § lotterilagen. För att bedriva spel på en sådan
automat krävs dels regeringens tillstånd, dels att automaten är typgodkänd
av Lotteriinspektionen. Enligt myndigheten var inte dessa krav uppfyllda.
Beslutet överklagades till Länsrätten i Södermanlands län, som i dom den
24 november 1995 biföll överklagandet. Domstolen grundade sin
bedömning på definitionen på automatspel i 6 § lotterilagen. Där framgår
att med automatspel avses spel på varuspelsautomat, penningautomat,
värdeautomat och skicklighetsautomat. Enligt lagtexten har dessa
automater det gemensamt att vinst skall betalas ut av själva automaten.
Vinsten på Lyckohjulet betalas inte ut av automaten utan av funktionärer
i bingohallen. Länsrätten konstaterade därför att Lyckohjulet inte kan
anses utgöra en sådan automat som avses i 6 § lotterilagen. Beslutet
överklagades inte.

Utvecklingen inom spel- och lotterimarknaden

Också andra förhållanden gör en översyn angelägen. Den höga detaljrike-
domen i lagen gör att krav på lagändringar kan komma att ställas åter-
kommande. Utvecklingen inom spel- och lotterimarknaden är mycket
expansiv och utbudet av spel och lotterier ökar och förändras ständigt.
Den snabba datatekniska utvecklingen är en av flera faktorer som starkt
bidrar till detta. De nya spelformer som lanseras bygger ofta på ny teknik
och är ofta utformade på ett sådant sätt att det är lätt att delta i spelen. De
kräver ofta inga större kunskaper utan slumpen styr till stor del utfallet av
spelen.

En annan utveckling är att snabbheten i spelen ökar - dragning och
vinstutbetalning sker i omedelbar eller nära anslutning till varandra.
Tillgängligheten till spelen blir också allt större. Från att till en början ha

Prop. 1996/97:7

11

varit periodiska spel, t.ex. veckovisa, finns spelformerna nu i princip
tillgängliga varje dag. Marknadsföringen intensifieras allteftersom nya
spel introduceras och konkurrerar med redan befintliga spel. Antalet
spelbutiker och spelhömor i butiker och köpcentrum ökar.

On-linespelen tar allt större del av marknaden på bekostnad av
traditionella lotterier.

Ny teknik utvecklas fortlöpande och det kommer genom fortsatt
utbyggnad av datanät, t.ex. Internet, att bli allt bättre möjligheter att
integrera spelen i sådan teknisk utrustning som TV-apparater och
persondatorer. Persondatorer finns i nästan vart tredje hem och
marknadsföringen och försäljningen av dem görs bl.a. med utgångspunkt
i att de går att använda som speldatorer. Teknikutvecklingen skapar också
helt nya möjligheter för ett utbrett internationellt spel på distans. Här
utgörs hörnstenarna av dels utvecklingen av elektroniska betalströmmar
via t.ex. kreditkort och s.k. IC-kort, dels den ökande användningen av
digital telefoni. Den digitala telefontekniken ger en mycket hög säkerhet
som baseras på just aktiva kort. De finansiella systemen och deras
internationalisering ger allt bättre möjligheter att hantera såväl spelinsatser
som vinstutbetalningar oberoende av var spelarna befinner sig. De
internationella näten för data och telefoni knyts allt närmare varandra och
man kan, t.ex. via Internet, förmedla transaktioner över hela världen.

Utvecklingen inom databranschen fokuserar i allt större utsträckning
på spel och underhållning i olika integrerade miljöer där dataspel, CD-
skivor och satellitöverföringar är ingående komponenter. De enskilda
konsumenterna blir i allt större utsträckning branschens viktigaste
målgrupp.

Spelmarknadens omfattning är okänd i och med det illegala spel som
förekommer, t.ex. på s.k. pokerterminaler, och det är svårt att uppskatta
omfattningen av denna typ av spel. Även illegalt spel söker sig nya vägar
med utnyttjande av elektronik och informationsteknik.

Spelen kan i framtiden komma att i allt större utsträckning bygga på
lösningar med en teknik i program- och maskinvara som medför ökade
möjligheter till samspel mellan spelet och spelaren. Olika medier och
tekniker kommer sannolikt att vävas samman i allt större omfattning.
Spelen kan då administreras och övervakas tämligen enkelt från centrala
datorer där datakommunikation är den förbindande länken. De centrala
datorsystemen har möjlighet att hantera också vinstvärdering och
ekonomisk redovisning, bevakning av vinstutlösen m.m.

I de moderna spelautomatema har den nya tekniken fått ett kraftigt
genomslag. Dessa spelautomater är i princip datorer med en teknik som
kan mäta sig med den senaste persondatortekniken. Automaterna är till
formatet och utseendet anpassade till att likna de tidigare s.k. enarmade
banditema, men de är helt elektroniska med ljudeffekter och pekskärm
med mycket god bildupplösning. Varje spelautomat kan växla mellan ett
stort antal olika spel och automaterna kan kopplas upp mot varandra i
nätverk. Detta gör det i sin tur möjligt att administrera det totala spelet så
att bl.a. ackumulerade vinstmedel kan utdelas. Den nya tekniken för

Prop. 1996/97:7

12

spelautomater innebär att ett fåtal automater i realiteten kan utgöra ett helt
minikasino som innehåller ett varierat utbud av olika spel.

Utvecklingen inom spelbranschen medför även att olika
konkurrensfrågor blir aktuella. Framförallt gäller detta den snabba
framväxten av spel på nationella och internationella datanätverk. Även
frågan om vilka eventuella begränsningar som är möjliga att göra i fråga
om spel mot bakgrund av Sveriges internationella åtaganden aktualiseras.

Särskild utredare

Den tekniska utvecklingen liksom uppfinningsrikedomen inom spel-
branschen medför ur framförallt skydds- och konkurrenssynpunkt att det
är viktigt att lotterilagen är så utformad att den inte kan kringgås. De
förhållanden som regeringen har redogjort för nu innebär att en större
analys av hela lagens konstruktion är befogad trots att den varit i kraft så
kort tid. Att en sådan analys behövs har fått ett starkt stöd vid
remissbehandlingen av promemorian Ändringar i lotterilagen (Ds
1996:20). Regeringen har därför för avsikt att tillkalla en särskild utredare
för att göra en övergripande översyn av lagen. I det sammanhanget kan en
del av de frågor som tagits upp i den angivna promemorian behandlas,
bl.a. definitionen av begreppet lottförsäljningsautomat och frågan om spel
på kredit. Redan i dag är det emellertid angeläget att åtgärda de brister i
lagen som påtalats i fråga om definitionerna av lotteri och automatspel.
Det är även angeläget att redan nu se över de regler som rör underårigas
spel. Vi tar upp bl.a. dessa frågor i det följande.

Prop. 1996/97:7

5 Lotteri

Regeringens förslag: Kopplingen mellan den allmänna lotteri-
definitionen i lotterilagen och de olika lotterikategoriema tas bort.
Vadhållning i samband med idrottstävling skall vara att anse som
ett egentligt lotteri under förutsättning att det bedrivs inom en
kommun.

Utredarens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens för-
slag. Utredaren har dessutom föreslagit att det i 3 § lotterilagen
uttryckligen bör framgå att nummerspel är att anse som en särskild
lotterikategori. Vidare har utredaren föreslagit att begreppet vadhållning
definieras och att definitionen på bingospel förtydligas.

Remissinstanserna: Merparten av alla remissinstanser som yttrat sig
över förslagen är positiva. Kammarrätten i Göteborg ställer sig tveksam
till om ändringen i 3 § lotterilagen blir så tydlig som avses och föreslår
därför att lagtexten bearbetas ytterligare. Riksskatteverket avstyrker
slopandet av kopplingen mellan första och andra stycket i 3 § lotterilagen
eftersom den föreslagna skrivningen gör lotteribegreppet mycket diffust.

13

Lotteriinspektionen anför att de luckor som finns i lagen bör täppas till. Prop. 1996/97:7
Inspektionen är vidare tveksam till att införa begreppet nummerspel
eftersom förfarandet i många fall är att anse som en del av begreppet
vadhållning.

Skälen för regeringens förslag:

Begreppet lotteri

Vissa av de problem som har uppkommit sedan 1994 års lotterilag trädde
i kraft hänger samman med den avgränsning av lotteribegreppet som kom
att göras i lagen.

Lotteribegreppet i 1994 års lotterilag avviker i viss mån från det som har
använts i den tidigare lagstiftningen. I lagen kopplas den allmänna
definitionen av lotteri - en verksamhet där en eller flera deltagare, med
eller utan insats, kan få en vinst till ett högre värde än vad var och en av de
övriga deltagarna kan få - ihop med vissa närmare angivna slag av
lotterier: lottning, marknads- och tivolinöjen, bingospel m.m. Kopplingen
innebär att resultatet vid en prövning i ett enskilt fall av om en viss
verksamhet är att anse som ett lotteri, skulle kunna bli att verksamheten är
ett lotteri endast om förutsättningen enligt den allmänna definitionen är
uppfylld och att verksamheten dessutom kan hänföras till någon av de
uppräknade kategorierna av lotteri som anges i 3 § lotterilagen. Det
betyder att en verksamhet som inte kan hänföras till någon av dessa
kategorier definitionsmässigt inte skulle vara att anse som lotteri. Mot
bakgrund av den tekniska utveckling som beskrivits i det föregående finns
det risk för att alla de aktiviteter som annars skulle kunna betecknas som
lotteri inte kommer att omfattas av lagen. Med hänsyn till de problem som
är förknippade med okontrollerat spel är det angeläget att lagens
bestämmelser omfattar ett så stort område av spelverksamhet som möjligt.
Lagen bör därför ändras på denna punkt.

Det är i första hand två faktorer som motiverar en sådan ändring. Den
ena är behovet av att skydda allmänheten från t.ex. ekonomiskt riskfyllda
eller beroendeskapande spelformer. Den andra är hänsynen till
konkurrensneutraliteten. Det kan knappast godtas från konkurrens-
synpunkt att bara den verksamhet som faller in under definitionerna i
3 § 1-3 lotterilagen är tillståndspliktig och står under tillsyn, medan en
annan som kanske är av likartad karaktär inte alls omfattas av lagen.

Mot denna bakgrund finns det enligt regeringens mening skäl att utvidga
definitionen av lotteri i lotterilagen. Vi föreslår därför att kopplingen
mellan den allmänna lotteridefinitionen och de olika lotterikategoriema tas
bort. Detta medför att lotteribegreppet vidgas till att avse andra kategorier
av verksamheter än de som anges i 3 § lotterilagen under förutsättning att
kraven i första stycket är uppfyllda.

14

Vadhållning, bingospel och nummerspel

Prop. 1996/97:7

Regeringen har i det föregående nämnt att en särskild utredare bör
tillkallas för en mer övergripande översyn av lotterilagen. I det
sammanhanget kan de olika lotterikategoriema komma att ses över. Det
finns därför inte skäl för att nu genomföra några ändringar avseende de
olika kategorierna vadhållning och bingospel. Detsamma gäller för
nummerspel.

Vadhållning i samband med idrottstävling

Enligt lotterilagen räknas inte vadhållning i samband med hästtävling eller
idrottstävling till vad som kallas egentligt lotteri. Detta innebär att sådan
vadhållning i princip inte är tillåten. Den får äga rum bara efter tillstånd av
regeringen med stöd av 45 § lotterilagen och detta oavsett om
vadhållningen enbart skall bedrivas inom en kommun eller över
kommungränser. Detta har medfört att bl.a. den typ av vadhållning i
samband med idrottstävlingar som tidigare skett lokalt i anslutning till
evenemang av olika karaktär inte längre är direkt tillåten. Enligt vad
regeringen erfarit har detta medfört ett inte obetydligt inkomstbortfall för
föreningarna. Regeringen har nyligen beviljat en ishockeyförening i västra
Sverige tillstånd att bedriva vadhållning bl.a. på matchresultatet i
anslutning till evenemanget. Tillståndet är tidsbegränsat i avvaktan på de
överväganden som nu görs i fråga om en generell lösning.

För det lokala föreningslivet är vadhållning i samband med
idrottstävling av stor betydelse. Denna typ av spel ökar intresset för det
lokala evenemanget och har ett betydande ekonomiskt värde för det lokala
föreningslivet. Enligt regeringens mening bör därför sådan vadhållning
kunna bedrivas i anslutning till ett evenemang med den berörda
kommunen som tillståndsmyndighet. Vi föreslår därför att vadhållning i
samband med idrottstävling skall anses som ett egentligt lotteri under
förutsättning att det bedrivs inom en kommun. Om vadhållning skall
bedrivas i mer än en kommun bör det liksom nu fordras särskilt tillstånd
av regeringen. Något skäl att ändra reglerna i fråga om vadhållning i
samband med hästtävling finns inte.

15

1*** Riksdagen 1996/97.1 samt. Nr 7

6 Automatspelsbegreppet

Prop. 1996/97:7

Regeringens förslag: Begreppet automatspel ändras så att det får
beteckna spel på mekaniska eller elektroniska automater oavsett
deras beskaffenhet i övrigt. Därutöver införs ett förbud mot att
tillstånd ges till andra automatspel än de som räknas upp i 6 §
lotterilagen. Det nuvarande kravet på att tillstånd till spel på
värdeautomat endast får ges under förutsättning att spelet bedrivs
till förmån för ideell förening slopas. En förutsättning för att
tillstånd till spel på värdeautomat skall ges, är att högst 100 kr av
vinsten får växlas in mot kontanter.

Utredarens förslag: överensstämmer i huvudsak med regeringens för-
slag. Utredaren har dessutom föreslagit att definitionerna på varuspels-
automat, penningautomat, värdeautomat och skicklighetsautomat ändras i
utvidgande riktning.

Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna som har yttrat sig
över förslaget är positiva. Göteborgs kommun avstyrker förslaget till ny
definition av automatspel eftersom ifrågavarande "Lyckohjul" faller under
automatspelslagen. Konkurrensverket anser att lotterier skall definieras
efter funktion och inte teknik. Lotteriinspektionen och AB Tipstjänst anser
att det inte finns skäl till att införa en begränsning mot inväxling av
värdebevis mot kontanter.

Sveriges Hotell- och restaurangföretagare (SHR) instämmer i vad
Tipstjänst anfört. SHR understryker vikten av att regelsystemet blir klart
och entydigt.

Skälen för regeringens förslag: Spel på mekaniska spelautomater har
förekommit under lång tid. Under senare år har de mekaniska spelauto-
materna kommit att kompletteras med - och delvis ersättas av -
elektroniska spelautomater.

Bakgrunden till de frågor som har uppkommit med anledning av det s.k.
Lyckohjulet är lotterilagens lotteri- och automatspelsbegrepp. 1 samband
med bingospel bedrivs på många ställen i landet spel på Lyckohjul, som
tillståndsfria sidolotterier. Lyckohjulet är en spelautomat som till stor del
påminner om en s.k. enarmad bandit. Den drivs elektroniskt men utan
arm. Vinsten genereras av tre hjul försedda med ett antal symboler. De
olika kombinationerna av symboler ger vinst i enlighet med en vinstplan
som sitter på automatens utsida. Vinsterna kan genom en knapptryckning
användas för återspel. Önskar man utbetalning av vinsten, kan en tillkallad
funktionär betala ut den vinstsumma som visas i en ruta på automaten.
Enligt uppgift från Sveriges bingoarrangörers centralorganisation
(Svebico) ligger vinstnivån på drygt 80 procent. Insatserna kan varieras
mellan en krona och fem kronor. Vinsten uppgår på de automater som har
placerats ut till högst 100 gånger insatsen. Det som skiljer Lyckohjulet
från de spelautomater som definieras i 6 § lotterilagen är att denna
automat inte betalar ut vinster automatiskt genom automaten utan kontant

16

av personal i spellokalen. Utseendemässigt finns ingen avgörande skillnad
mellan ett Lyckohjul och t.ex. en värdeautomat, utom på just den punkten.

Länsrätten i Södermanlands län har, som redovisats i avsnitt 4, i en dom
i november 1995 upphävt Lotteriinspektionens förbud mot spelen i vissa
bingohallar och slagit fast att spel på Lyckohjul inte kan anses utgöra ett
sådant automatspel som anges i 6 § lotterilagen. För Lyckohjulets
användning som sidolotteri till bingospel krävs därför inget tillstånd.

Innebörden av den definition som begreppet automatspel har fått synes
vara att spel på en automat som inte svarar mot de kriterier som anges för
varuspelsautomat, penningautomat, värdeautomat eller skicklighets-
automat inte är att anse som automatspel i lagens mening.

Frågan är om spel på en apparat av annat slag överhuvudtaget kan anses
som lotteri. För att detta skall vara fallet måste spelet kunna hänföras till
någon av de lotterikategorier som räknas upp vid sidan om "automatspel"
i 3 § första stycket 1-3 lotterilagen. Det är tveksamt om ett automatspel av
sådant slag faller in under punkt 1, dvs. kan ses som lottning, gissning,
vadhållning eller liknande förfaranden. Detsamma gäller i fråga om
marknads- och tivolinöjen enligt punkt 2, åtminstone om apparaten inte
kan förknippas speciellt med verksamhet på marknader och tivolin. I
lagens förarbeten nämns ringkastningsanordningar, bollkastning, pilkast-
ning och skjutbanor som exempel på marknads- och tiviolinöjen (prop.
1993/94:182 s. 53).

Det är uppenbart att spel på denna typ av automat ligger utanför
bingobegreppet. Utredaren ger uttryck för uppfattningen att automaten
inte heller passar in på någon av de övriga lotterikategorier som anges i 3
§ första stycket 3 lotterilagen. Regeringen delar inte utredarens
bedömning. 3 § första stycket 3 lotterilagen måste läsas så att frasen “och
liknande spel” som avslutar meningen är hänförlig till samtliga kategorier
som räknas upp i punkten, alltså även till automatspel.

Mot denna bakgrund och för att förhindra att lagen ges den innebörden,
bör begreppet automatspel ändras så att det, liksom före 1994 års
lotterilag, får beteckna spel på mekaniska eller elektroniska automater,
oavsett deras beskaffenhet i övrigt. Det betyder att en sådan företeelse som
spel på Lyckohjulet kommer att höra till automatspel i lotterilagens
mening. Automatspel bör - såsom lagstiftarens mening har varit - tillåtas
bara i form av spel på varuspelsautomater, penningautomater, värde-
automater och skicklighetsautomater. Dessutom bör ett uttryckligt förbud
mot andra automatspel än de som anges i 6 § lotterilagen införas.

Eftersom regeringen avser att företa en mer övergripande översyn av
lotterilagen kan eventuella ändringar avseende definitionerna på de olika
automatspelen samt övriga frågor kring automatspel avvakta.

Frågor om tillstånd för anordnande av spel på värdeautomat

Beträffande tillstånd till spel på värdeautomat framgår av 27 § första
stycket 1 lotterilagen att tillstånd till sådant spel får ges under förutsättning
att spelet anordnas till förmån för ideell förening. Riksdagen har under
våren beslutat om att ett nytt vinstdelningssystem skall införas (prop.

Prop. 1996/97:7

17

1995/96:169, bet. 1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248). I huvudsak innebär
det nya systemet att vinster i det statsägda företaget, efter avdrag för ett
grundbelopp som tillfaller staten, delas mellan staten och föreningslivet.
Systemet ersätter tidigare gällande öronmärkning av överskottet från det
värdeautomatspel som AB Tipstjänst i juni 1995 fick regeringens tillstånd
att bedriva. Kulturutskottet har i sitt yttrande över propositionen
(1995/96:KrU8y s. 4) anfört att det föreslagna vinstdelningssystemet står
i mindre god överensstämmelse med 27 § första stycket 1 lotterilagen.
Regeringen, som delar utskottets bedömning, föreslår därför att
bestämmelsen i 27 § första stycket 1 lotterilagen tas bort.

När förslaget till ny lotterilag behandlades i riksdagen våren 1994, fanns
det även ett förslag om att det dittills statsägda AB Tipstjänst framgent
skulle ägas av folkrörelser men att det skulle finnas ett statligt inflytande
över bolaget (prop. 1993/94:243). Kulturutskottet uttalade i sitt
betänkande om lotterilagen (bet. 1993/94:KrU32 s. 15) att AB Tipstjänst
med den i propositionen föreslagna konstruktionen skulle uppfylla de krav
som enligt huvudregeln borde gälla för att ett spelföretag skulle kunna få
tillstånd att anordna spel på värdeautomater. Några förändringar i ägandet
har emellertid inte gjorts. Reglema om vem som kan ges tillstånd bör
därför ändras så att de bättre står i överensstämmelse med hur aktuella
spelföretag ägs.

Inväxling av värdebevis från värdeautomat mot kontanter

Det har ansetts oklart om lotterilagen medger att värdebevis växlas in mot
kontanter. Av 27 § första stycket 6 framgår att tillstånd till spel på
värdeautomat får ges om inga vinster betalas ut i pengar. Redan av
definitionen av värdeautomat i 6 § framgår att det inte är fråga om att
automaten skall betala ut pengar, utan att automaten betalar ut vinst i
form av värdebevis, spelpolletter eller liknande. Det ligger därför nära till
hands att anta att regleringen i 27 § var avsedd att gälla inväxling av
värdebevis. En sådan tolkning stämmer också överens med vissa
uttalanden i förarbetena till lotterilagen. I prop. 1993/94:182 sägs sålunda
(s. 30) att med värdebevis förstås en handling som har ett ekonomiskt
värde men som inte kan lösas in i pengar, t.ex. presentkort, samt vidare (s.
72) att kontantutbetalning inte får förekomma när vinsten har registrerats
på debiteringskort, s.k. smart cards.

Det kan konstateras att lagen inte ger klart besked vad som gäller om
möjligheten till inväxling av värdebevis och liknande mot kontanter. Ett
klargörande bör därför göras i lagen.

Vid värdeautomatspel skall vinsten utgöras av ett värdebevis eller
liknande. En värdeautomat där värdebeviset omedelbart kan växlas in mot
kontanter, kanske t.o.m. i en automat som är integrerad med värde-
automaten, är till sin karaktär mycket snarlik en penningautomat och kan
uppfattas som en sådan av spelaren. Det finns därför anledning att
begränsa möjligheterna till inväxling mot kontanter. Utgångspunkten bör
fortsättningsvis vara att värdebevis inte kan växlas in mot kontanta medel.
Det finns dock anledning att tillåta att mindre belopp betalas ut i

Prop. 1996/97:7

18

kontanter, bl.a. för att den som anordnar spelet skall kunna lämna tillbaka
växel när den vara som inhandlas för värdebeviset inte helt motsvarar
bevisets värde. Ett fullständigt förbud mot att lämna kontanter kunde
också, med tanke på att automaterna skall vara placerade i
restaurangmiljö, i stället leda till ökad alkoholkonsumtion.

Med hänvisning till det som anförts nu föreslås att lotterilagen ändras så
att belopp upp till högst 100 kr får växlas in mot kontanter.

Prop. 1996/97:7

7 Underårigas spel

Regeringens förslag: Förbudet för den som är under 18 år att
delta i vissa lotterier riktas mot anordnaren och dennes ombud.
Förbudet utvidgas till att omfatta vadhållning på hästtävlingar.

Utredarens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. En skillnad är att utredaren föreslagit att förbudet skall rikta sig
även mot den som förmedlar en lotteritjänst från den som anordnar
lotteriet. Vidare har utredaren föreslagit att förbudet skall omfatta all slags
vadhållning och bingospel samt att förbudet skall straffsanktioneras.

Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna är positiva och
tillstyrker förslaget. Aktiebolaget Trav och Galopp har inga principiella
invändningar mot lagstiftning om åldersgräns. Riksåklagaren avstyrker
föreslagen utvidgning av det straffbara området och anser att inga bärande
skäl för förslaget har anförts i promemorian. Rikspolisstyrelsen anser att
ett avgiftssystem bör övervägas. AB Tipstjänst anser inte att de statliga
spelbolagen skall åläggas lagstadgade åldersgränser för sina spel utan att
det i stället bör vara bolagen som skall verka för att minderårigas spel
förhindras.

Skälen för regeringens förslag: I 35 § lotterilagen finns en bestäm-
melse om underårigas spel. Där föreskrivs att den som är under 18 år inte
får delta i automatspel, roulettspel, tämingsspel eller kortspel. Förbudet
för underåriga att spela på vissa lotterier är inte sanktionerat, dvs. om
någon handlar i strid med det kan personen i fråga inte straffas. Det finns
skäl att här uppmärksamma bestämmelsens innehåll i två avseenden. Det
ena gäller vem ett förbud bör rikta sig till - skall det vara till den
underårige eller skall det vara till den som anordnar ett lotteri? Den andra
frågan gäller vilka lotterier som förbudet skall avse. Det finns skäl att
överväga en utvidgning av förbudskretsen.

Det kan antas att 35 § lotterilagen med nuvarande utformning har en
viss pedagogisk betydelse. Den som anordnar ett lotteri kan ha lättare att
avvisa spelintresserad ungdom om han kan hänvisa till bestämmelsen.
Enligt regeringens mening kan det emellertid vara än mer ändamålsenligt
och effektivt om förbudsregeln riktas mot den som anordnar lotteriet.

I stor utsträckning företräds anordnare av lotterier av personer som har i
uppdrag att på anordnarens vägnar sälja lotter och ta emot betalning. Detta

19

gäller särskilt i fråga om rikstäckande lotterier. När ett lotteri som omfattas
av förbudet i 35 § lotterilagen tillhandahålls allmänheten genom ett ombud
bör det ankomma på denne att ansvara för att underåriga inte deltar i
lotteriet. Förbudsregeln bör därför avse också ombud. Att låta förbudet
även omfatta förmedlare av lotteritjänst leder enligt regeringens mening
för långt.

I 52 § lotterilagen föreskrivs i dag att en tillsynsmyndighet får meddela
de förelägganden och förbud som behövs för att lagen och de föreskrifter
och villkor som meddelats med stöd av lagen skall följas. Föreläggandet
och förbudet får förenas med vite. Detta innebär att tillsynsmyndigheten
kan förelägga bl.a. en anordnare av lotteri som bryter mot förbudet i 35 §
lotterilagen att upphöra med detta. Detta torde enligt regeringens mening
vara en tillräckligt verkningsfull sanktion för att uppnå önskat resultat.
Någon straffsanktion behövs därför inte enligt vår mening.

Hösten 1995 genomförde Lotteriinspektionen ett seminarium som be-
handlade underårigas spel. Flera av deltagarna i seminariet pekade på
ökade problem med sådant spel. Riksförbundet Spelberoende har ur
Allmänna arvsfonden fått medel för ett informationsprojekt till ungdomar
om riskerna med spel.

Flera av spelmarknadens aktörer har själva uppmärksammat frågan och
även vidtagit åtgärder för att begränsa möjligheterna för underåriga att
delta i spel. AB Tipstjänst uppgav vid seminariet att man har beslutat att
en 18-årsgräns skall gälla for deltagande i vissa av bolagets spel. I
regeringens tillstånd till Aktiebolaget Trav och Galopp föreskrivs att
personer under 18 år inte skall erbjudas att ingå vad. Svenska Penning-
lotteriet AB har tidigare framhållit att man inte anser spel från underårigas
sida på bolagets produkter vara något problem. Bingohallamas
branschorganisation Svebico har rekommenderat sina medlemsföretag att
iaktta en 18-årsgräns för deltagande i bingo.

Mycket tyder emellertid på att bolagen, trots sina goda avsikter, inte helt
har lyckats undanhålla underåriga från spel. Frågan om underårigas spel är
allvarlig eftersom särskilt vissa spel kan leda till ett vanemässigt spelande.
En tidig speldebut kan leda till att problemen blir svårare att komma till
rätta med.

Ett totalförbud skulle med stor sannolikhet leda till att illegalt spel
uppstår. Spelmarknaden måste i olika avseenden - och också här - finna
balanspunkten där risken for missbruk och skada är så låg som möjligt
samtidigt som spelen är tillräckligt attraktiva för att inte ett illegalt spel
skall etableras.

Det är emellertid angeläget att unga människor förhindras att delta i
sådant spel som lätt kan leda till ett vanemässigt beteende. Enligt de ännu
ganska begränsade forskningsuppgifter som finns är spelens snabbhet och
spänningsgrad av stor betydelse här. Snabba spel innebär att det är en kort
tidsrymd mellan det ögonblick då insatsen görs och det då en vinst kan
betalas ut. De spel som särskilt har nämnts i detta sammanhang är
vadhållning och bingo. Rikstäckande vadhållning i samband med
hästtävlingar bedrivs av Aktiebolaget Trav och Galopp och rikstäckande
vadhållning i samband med idrottstävlingar av AB Tipstjänst.

Prop. 1996/97:7

20

För att förhindra att spel får fäste bland yngre bör förbudet för
deltagande i vissa lotterier utvidgas. Den förbudsregel som gäller i dag
avser lotterier av fyra slag, nämligen automatspel, roulettspel, tämingspel
och kortspel. En ändamålsenlig avgränsning synes vara att förbudet i
fortsättningen även omfattar vadhållning i samband med hästtävling. Att
låta förbudet omfatta all slags vadhållning och bingospel leder enligt
regeringens mening för långt. Det skulle bl.a. få till följd att enkla spel
som t.ex. stryktips inte skulle vara tillåtet för underåriga. Regeringen
överväger i stället att i samband med behandling av koncessionen för det
statliga spelbolaget som villkor för vissa spel ange att de inte får förmedlas
till ungdomar under 18 år. Vi föreslår alltså att förbudet utvidgas till att
omfatta även vadhållning i samband med hästtävling.

8 Övriga frågor

8.1 Anställdas spel

Prop. 1996/97:7

Regeringens förslag: Anställda och funktionärer hos den som an-
ordnar automatspel får delta i spel på värdeautomat i Sverige.

Utredarens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. Dock har utredaren föreslagit att det generella förbudet för
anställda hos den som anordnar vissa typer av spel skall straffsanktioneras.

Remissinstanserna: Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen avstyrker att
förbudet straffsanktioneras.

Skäl för regeringens förslag: Enligt 36 § lotterilagen får anställda och
funktionärer hos den som anordnar bingospel, automatspel, roulettspel,
tämingsspel eller kortspel inte delta i lotteriet. Denna princip infördes
genom 1994 års lotterilag. Enligt motiven betingades den av intresset att
åstadkomma, bibehålla och förstärka tilltron till den angivna spel- och
lotteri verksamheten. Den som bryter mot förbudet kan inte drabbas av
någon lagstadgad sanktion.

Det finns inte skäl att göra någon annan bedömning i principfrågan.
Anställda och funktionärer bör inte ha rätt att delta i sådana lotterier där de
kan påverka spelutfallet, antingen på egen hand eller i samverkan med
annan. Detta är fallet med bingospel, de flesta former av automatspel,
roulettspel, tämingsspel och kortspel.

Det kan sättas i fråga om detta gäller i fråga om spel på värdeautomater.
Tillstånd till spel på värdeautomater får lämnas i två fall. Det ena gäller
när spelet anordnas på fartyg i internationell trafik. Det andra fallet är när
spel anordnas i en restauranglokal med utskänkningstillstånd. Det är
regeringen som beslutar om tillstånd i sistnämnda fall och det är förutsatt
att bara ett tillstånd skall lämnas. Regeringen har lämnat tillstånd till AB
Tipstjänst. Tillståndet förutsätter bl.a. att värdeautomatema kan
kontrolleras genom tele- och databaserade kommunikationssystem. Enligt

21

vad som har inhämtats sköts och kontrolleras värdeautomatema helt på
elektronisk väg. Försök att manipulera apparaterna, t.ex. mekaniskt, skulle
omedelbart registeras och avslöjas. Med hänvisning till det som har sagts
nu föreslås att anställda och funktionärer hos den som anordnar spel på
värdeautomat i Sverige - dvs. i realiteten för närvarande AB Tipstjänst -
får delta i lotteriet.

Förbudet för anställda och funktionärer att delta i vissa lotterier är inte
straffsanktionerat i lagen. Även om det är angeläget att förbudet
upprätthålls i praktiken anser regeringen att det i dag inte finns tillräckliga
skäl för en utvidgning av det straffbara området i detta hänseende.

8.2 Konkurrensen på spelmarknaden

Prop. 1996/97:7

Regeringens förslag: Vin stande Istaket för egentligt lotteri sänks
till 50 procent.

Utredarens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Merparten av de remissinstanser som yttrat sig
över förslaget är positiva.

Skälen för regeringens förslag: Den svenska spelmarknaden är i dag
utsatt för hård konkurrens. Marknadsaktörerna kan, mycket grovt, indelas
i två grupper: de statligt ägda eller kontrollerade spelbolagen och
folkrörelserna. Lotterilagen ger folkrörelserna goda möjligheter till
intäkter från lotterier och spel. Samtidigt har situationen på spelmarknaden
försämrats. Konkurrensen har hårdnat och flera folkrörelselotterier har
haft problem att uppnå förväntat resultat. Regeringen har i olika
sammanhang uttalat avsikten att vidta åtgärder för att dämpa konkurrensen
på spel- och lotterimarknaden.

Som ett led i arbetet att minska konkurrenstrycket har riksdagen beslutat
att de statsägda bolagen Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst
slås samman (prop. 1995/96:169 , bet. 1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248).
I den promemoria som utrbetades inom Finansdepartementet under hösten
1995, De statligt styrda spelbolagens koncessioner och organisation m.m.
(Ds 1995:61), och som låg till grund för ovannämnda proposition
lämnades vidare vissa förslag om ändringar i de statliga bolagens
koncessioner som syftar till att minska konkurrenstrycket. Dessa förslag
bereds inom Fianansdepartementet.

För att motverka att höjda vinstandelar används som ett
konkurrensmedel bör vinstandelstaket för egentligt lotteri sänkas från
nuvarande 55 procent till 50 procent.

22

9 Kostnadskonsekvenser

Prop. 1996/97:7

Förslaget att vidga lotteri- och automatspelsbegreppen innebär att fler
verksamheter än i dag blir att anse som lotteri. Det betyder att vissa
aktiviteter som i dag kan bedrivas utan tillstånd blir tillståndspliktiga.
Polis- och åklagarmyndigheter samt domstolarna kan därmed komma att
drabbas av kostnader. Dessa kan dock antas vara försumbara. Även
kommuner kan komma att drabbas av kostnader. Även dessa kostander
kan antas vara försumbara.

Kostnader kan även komma att drabba de som bedriver sådan
verksamhet som i dag kan bedrivas utan tillstånd och som blir
tillståndspliktig. Även dessa kostnader kan antas vara försumbara.

Det föreslagna generella förbudet mot spel på andra spelautomater än
varuspelsautomater, penningautomater, värdeautomater och skicklighets-
automater kommer att medföra att den som redan har investerat i
spelautomater av annat slag riskerar att gå miste om intäkter. Förbudet bör
enligt regeringens mening emellertid ses närmast som ett förtydligande av
lagtexten. Enligt uppgifter från Lotteriinspektionen är inkomsterna från
t.ex. Lyckohjulen dessutom sådana att investeringskostnaden för
automaterna kan antas bli täckt på kort tid. Det kan därför antas att det
endast är framtida vinster som investeraren går miste om när automaterna
förbjuds uttryckligen.

10 Ikraftträdande

Det är angeläget att de nya reglema i lotterilagen kan träda i kraft så snart
som möjligt. Lagen föreslås därför träda i kraft den 1 januari 1997.

Att lotteribegreppet utvidgas kan innebära att viss verksamhet som
bedrivs i dag utan att det krävs tillstånd blir tillståndspliktig.För att minska
den ekonomiska skada som detta kan medföra för personer som har ägnat
sig åt sådan verksamhet bör dessa få möjlighet att fortsätta med den under
en övergångstid på ett år.

Till den del automatspel förbjuds, bör dock ingen övergångstid gälla.
Såsom redovisats i avsnitt 6 måste det ansess att sådana automatspel som
t.ex. Lyckohjulet redan tidigare omfattats av lotterilagen genom att det i
3 § första stycket 3 talas om automatspel och likande spel. Lagändringen
innebär på denna punkt i sak ingen förändring utan utgör närmast ett
förtydligande av vad som redan gäller. Det är därför inte rimligt att spel på
dessa automater skall kunna fortgå efter lagändringen.

23

11 Författningskommentar

11.1 Förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000)

Lotteribegreppet är i dag avgränsat till att gälla de lotterikategorier som
anges i 3 § första stycket 1-3. Det är en konstruktion som bl.a. med hänsyn
till den snabba tekniska utvecklingen skapar en lucka i lagen. Detta har
utvecklats i avsnitt 5. Ändringen innebär att kopplingen till de åsyftade
lotterikategoriema tas bort. Lotteribegreppet vidgas därmed till att avse
även andra kategorier. Detta medför vidare att tredje (tidigare andra)
stycket i paragrafen får en mera självständig ställning vid prövningen av
om en viss verksamhet skall anses som lotteri. Att kopplingen har tagits
bort innebär att uppräkningen i andra stycket är exemplifierande och inte
uttömmande.

4$

I paragrafen anges vad som räknas som ett egentligt lotteri. Den ändring
som gjorts är att undantaget för vadhållning i samband med idrottstävling
begränsas till att gälla vadhållning i sådana sammanhang som bedrivs i
mer än en kommun.

Innebörden är att vadhållning i anslutning till idrottstävling som
anordnas i en kommun blir att hänföra till egentligt lotteri och därmed blir
tillståndsreglema i 15-21 och 39-41 §§ tillämpliga. Det betyder bl.a. att
prövningen av om tillstånd skall ges till vadhållningen skall göras på den
kommunala nivån om vadhållningen anordnas av en sammanslutning som
är verksam huvudsakligen inom bara en kommun. Om vadhållningen skall
bedrivas i två eller flera kommuner ankommer det dock liksom hittills på
regeringen att besluta i saken.

Att vadhållning i samband med hästtävling inte är ett egentligt lotteri
innebär att frågan om tillstånd till sådan vadhållning alltid skall prövas av
regeringen. Tillståndet för Aktiebolaget Trav och Galopp att anordna
vadhållning i samband med hästtävlingar bygger således på ett
regeringsbeslut.

6$

Enligt den nuvarande utformningen av 6 § avses med automatspel spel på
sådana mekaniska eller elektroniska spelautomater som kan hänföras till
de nämnda fyra kategorierna av automater. Som utvecklas i den allmänna
motiveringen är detta en avgränsning av begreppet automatspel som, i
kombination med definitionen på lotteri och definitionerna på de fyra
olika kategorierna av automater, har skapat problem vid tillämpningen av
lotterilagen (se avsnitt 6). Den nya definitionen på automatspel innefattar
ingen koppling till spel på bara en varuspelsautomat, en penningautomat,
en värdeautomat eller en skicklighetsautomat. Den innebär att varje spel

Prop. 1996/97:7

24

på en mekanisk eller elektronisk spelautomat skall anses som automatspel.
En annan sak är att tillstånd till automatspel bara får lämnas i fråga om
varuspelsautomater, penningautomater, värdeautomater och skicklighets-
automater. Detta framgår av 24 a §.

Automatspel kan också förekomma med stöd av lagen (1982:636) om
anordnande av visst automatspel. Det är då fråga om spel på mekaniska
eller elektroniska spelautomater som anordnas för allmänheten eller som i
annat fall anordnas i förvärvssyfte och som inte ger vinst eller bara ger
vinst i form av frispel på automaten. Av 2 § lotterilagen framgår att sådant
automatspel inte omfattas av lotterilagen.

16, 17, 19 och 20 §§

Den ändring som har gjorts i 16 § är att det nu - i första stycket 3 - sägs
att vinstandelen i ett egentligt lotteri inte får uppgå till mer än 50 procent
av insatsernas värde. I dag kan motsvarande andel vara 55 procent. Skälet
till ändringen har utvecklats i avsnitt 8.2. Motsvarande ändring har gjorts
i 17 och 19 §§ första stycket 5 och i 20 § första stycket 7.

24 §

I 6 § lotterilagen definieras i dag begreppet automatspel som spel på
följande mekaniska eller elektroniska spelautomater, nämligen
varuspelsautomat, penningautomat, värdeautomat och
skicklighetsautomat. Syftet med definitionen har bl.a. varit att förbjuda
spel på spelautomater av annat slag. Som har anförts tidigare
(avsnitt 6) är det tveksamt, om syftet verkligen har uppnåtts med den
valda lagstiftningstekniken.

I 6 § första stycket har föreslagits en vidare definition på automatspel,
där någon koppling inte längre görs till de nämnda fyra slagen av
spelautomater. Syftet med den nya 24 a § är att få till stånd ett generellt
förbud mot automatspel på andra automater än varuspelsautomater, pen-
ningautomater, värdeautomater och skicklighetsautomater. Vad som
kännetecknar de angivna automaterna framgår av 6 § andra stycket.

Vad gäller automatspel som inte omfattas av lotterilagen, se
kommentaren till 6 §. Den föreslagna 24 a § gäller inte sådant
automatspel.

25 §

Den enda ändring som gjorts i 25 och 32 §§ är att hänvisningen till lagen
(1977:293) om handel med drycker i 25 § och 32 § 1 b) har ändrats till
alkohollagen (1994:1738). Motsvarande ändring har gjorts i 27 § .

27 §

Första stycket 1 har upphävts (se avsnitt 6).

Prop. 1996/97:7

25

Det har inte varit lagstiftarens mening att värdeautomater skall
användas på ett sådant sätt att dessa och penningautomater kan uppfattas
som likvärdiga. Möjligheten att genast växla in ett värdebevis mot
kontanter gör att gränsdragningen mellan penningautomat och värde-
automat i praktiken blir hårfin. I syfte att underlätta restaurangpersonalens
hantering av vinster, har en möjlighet att växla in ett värde motsvarande
högst 100 kr i kontanter införts.

Ändringarna i andra stycket utgör en anpassning till hur spelföretagen
ägs idag.

32 §

Se kommentar till 25 §.

35 §

Under rubriken Förbud att delta i vissa lotterier upptar lotterilagen två
paragrafer. I 35 § regleras rätten för den som är under 18 år att delta i
olika lotterier. I 36 § behandlas rätten för anställda och funktionärer hos
den som anordnar vissa slags lotterier att delta i lotteriet.

Den ändring som föreslås i 35 § innebär att den bestämmelse om
förbud att delta i vissa lotterier som riktar sig till personer under 18 år tas
bort. I stället införs en bestämmelse om förbud för den som anordnar vissa
lotterier, som närmare anges i 35 §, att låta någon som är under 18 år delta
i lotteriet.

Förbudet i paragrafen riktar sig till den som anordnar ett lotteri, vilket
är den som har fått tillstånd till lotteriet. Förbudet riktar sig också till den
som företräder den som anordnar lotterier i egenskap av ombud. Här avses
med ombud en person som har rätt (fullmakt, behörighet) att ingå avtal
m.m. för den som anordnar lotteriet med bindande verkan för denne.

36 §

Enligt 36 § får inte anställda eller funktionärer hos den som anordnar
bingospel, roulettspel, tämingsspel eller kortspel delta i lotteriet. Skill-
naden i förhållande till gällande lydelse är att anställda och funktionärer
föreslås få rätt att i vissa fall delta i spel på värdeautomater, vilket inte är
tillåtet i dag.

Tillstånd att anordna spel på värdeautomater kan lämnas i två fall. Det
första gäller om spelet anordnas på fartyg i internationell trafik. Det andra
fallet gäller restauranger med utskänkningstillstånd. Ett tillstånd av det
senare slaget har lämnats till AB Tipstjänst. Som har nämnts i avsnitt 8.1
har detta företag utvecklat värdeautomater med en mycket hög säkerhets-
grad, dvs. de kan i praktiken inte manipuleras av en anställd hos bolaget,
lika lite som av någon annan. Anställda och funktionärer hos Tipstjänst
bör därför ha rätt att spela på bolagets värdeautomater. Avgränsningen av
rätten for anställda eller funktionärer att spela på värdeautomat "i Sverige"

Prop. 1996/97:7

26

är avsedd att klargöra att en motsvarande rätt inte gäller för anställda och
funktionärer i fråga om spel på värdeautomat som anordnas på fartyg i
internationell trafik.

Ikraftträdande - och övergångsbestämmelser

De nya och ändrade bestämmelserna i lotterilagen skall börja tillämpas
den 1 januari 1997 med de undantag som anges i punkten 2.

De föreslagna ändringarna i främst 3 § innebär att lotteribegreppet
vidgas. Innebörden av punkt 2 är att en verksamhet som i dag inte hänförs
till lotteri men som blir det efter lagändringen får fortsätta under hela år
1997. Bakgrunden är att den som anordnar verksamheten kan ha gjort
investeringar i denna, vidtagit marknadsföringsåtgärder m.m. För att
begränsa den ekonomiska förlusten bör verksamheten få fortsätta under en
rimlig övergångstid. Men detta förutsätter att Lotteriinspektionen senast
den 2 januari 1997 blir underrättad om verksamhetens art. Valet av senaste
tidpunkt för en sådan underrättelse beror på att den 2 januari 1997 är den
första vardag då de nya föreskrifterna är i kraft och verksamheten således
är att anse som lotteri. Underrättelsen har till syfte att klargöra för
Lotteriinspektionen att verksamheten har bedrivits innan de nya
föreskrifterna trädde i kraft. Det är inte meningen att övergångsbe-
stämmelsen skall ge någon utrymme att utan tillstånd sätta i gång till-
ståndspliktig lotteriverksamhet efter de nya och ändrade bestämmelsernas
ikraftträdande. Det bör särskilt framhållas att automatspel inte omfattas av
övergångsbestämmelserna.

Prop. 1996/97:7

Bilaga 1

27

Sammanfattning av promemorian

(Ds 1996:20)

Prop. 1996/97:7

Bilaga 1

I promemorian föreslås vissa förändringar i lotterilagen (1994:1000).
Några gäller vissa definitioner, nämligen på lotteri, automatspel,
varuspelsautomat, penningautomat, värdeautomat och skicklighetsautomat
samt på lottförsäljningsautomat. Jag föreslår att beteckningarna ändras så
att ett vidare spektrum av lotteriverksamhet går in under lotteribegreppet
och en vidare krets av automater inryms under de olika automatbegreppen.

En definition på vadhållning bör också införas i lagen. Dessutom bör
definitionen på s.k. egentliga lotterier ändras så att också vadhållning i
samband med idrottstävling anses som ett sådant lotteri. Ä andra sidan bör
begreppet egentligt lotteri ges en snävare innebörd i så måtto att ingen
vadhållningsverksamhet som bedrivs i mer än en kommun skall anses som
ett egentligt lotteri. Det betyder att regeringens tillstånd krävs för sådan
vadhållning. I lagen bör vidare uttryckligen anges att också nummerspel är
att hänföra till lotteri. Slutligen bör också vissa språkliga preciseringar
göras i definitionen av bingospel.

Vidare föreslår jag ett uttryckligt förbud mot tillstånd till spel på andra
automater än varuspelsautomater, penningautomater, värdeautomater och
skicklighetsautomater. Ett förbud bör också införas mot inväxling av
värdebevis från en värdeautomat i kontanter till mer än 100 kronor. Av
lagen bör dessutom uttryckligen framgå att man inte inom ett egentligt
lotteri får sälja lotter i en lottförsäljningsautomat som är försedd med eller
ansluten till en slumpvalsgenerator eller ett elektroniskt minne.

Ett annat förslag gäller underårigas spel. Lotterilagen förbjuder i dag
barn och ungdomar under 18 år att delta i vissa spel. Den regeln bör
utvidgas att gälla också vadhållning och bingo.

Förbudet i lotterilagen mot underårigas spel riktar sig i dag till de
underåriga själva. Jag föreslår att regeln ändras så att förbudet i stället
riktas mot den som anordnar lotteriet eller den som förträder honom eller
förmedlar en lotteritjänst från honom.

Den som anordnar ett lotteri får inte lämna kredit för insatser i
lotteriet. Det förbudet bör utvidgas till att gälla också den som företräder
honom eller förmedlar en lotteritjänst från honom.

Rätten för anställda och funktionärer hos den som anordnar vissa
lotterier att delta i dessa är också begränsad i lotterilagen. Ett förbud gäller
bl.a. för spel på värdeautomater. Jag föreslår att förbudet mot spel på
värdeautomater i Sverige upphävs.

Inget av de nämnda förbuden är straffsanktionerat i dag. Här föreslår
jag en ändring.

Slutligen föreslås också att den högsta vinstandelen för egentliga
lotterier sänks från 55 till 50 procent.

28

Promemorians lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i lotterilagen (1994:1000)

Härigenom föreskrivs i fråga om lotterilagen (1994:1000)

dels att 3-6, 16, 17, 19, 20, 27, 35-37 och 54 §§ skall ha följande
lydelse,

dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 4 a, 16 a och

24 a §§, den senaste närmast efter rubriken Automatspel, samt närmast
före 16 a § införas en ny rubrik och närmast före 35 § en ändrad och före
36 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse                             Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:7

Bilaga 2

Med lotteri avses i denna lag en
verksamhet där en eller flera del-
tagare, med eller utan insats, kan få
en vinst till ett högre värde än vad
var och en av de övriga deltagarna
kan få genom

1. lottning, gissning, vadhållning
eller liknande förfaranden,

2. marknads- och tivolinöjen,

3. bingospel, automatspel, rou-
lettspel, tämingsspel, kortspel, ke-
djebrevsspel och liknande spel.

Med lotteri avses i denna lag en
verksamhet där en eller flera del-
tagare, med eller utan insats, kan få
en vinst till ett högre värde än vad
var och en av de övriga deltagarna
kan få.

Till lotteri hänförs

1. lottning, gissning, vadhållning,
nummerspel och liknande förfaran-
den,

2. marknads- och tivolinöjen,

3. bingospel, automatspel, rou-
lettspel, tämingsspel, kortspel, ke-
djebrevsspel och liknande spel.

Vid bedömningen av om en verksamhet är ett lotteri skall hänsyn tas till
verksamhetens allmänna karaktär och inte endast till den större eller
mindre grad av slump som finns i det enskilda fallet.

Med vinst avses i denna lag även rätt till fortsatt spel.

Med egentliga lotterier avses i
denna lag sådana lotterier som
anges i 3 § första stycket 1 och 2
med undantag for vadhållning i
samband med hästtävling och
idrottstävling.

Med egentligt lotteri avses i
denna lag ett sådant lotteri som
anges i 3 § andra stycket 1 och 2,
med undantag för vadhållning i
samband med hästtävling.

Med egentligt lotteri avses inte
heller vadhållning som bedrivs i
mer än en kommun.

29

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Med lottförsäljningsautomat
avses en automat som inte är ut-
rustad med en slumpvalsgenerator
eller ett elektroniskt minne och som
efter betalning förser deltagaren
med en lottsedel som antingen är en
vinstlott eller en nitlott.

Med lottförsäljningsautomat
avses en automat som efter betal-
ning förser deltagaren med en lott-
sedel som antingen är en vinstlott
eller en nitlott.

Prop. 1996/97:7

Bilaga 2

4a§

Med vadhållning avses i denna
lag ett avtal mellan olika personer
om att satsa pengar, varor, tjänster
eller andra nyttigheter på olika
möjliga utfall av en viss händelse
eller på olika antaganden om före-
komsten av en viss företeelse.

5

Med bingospel avses i denna lag
ett lotteri

1. som förutsätter att deltagaren
är närvarande på spelplatsen och
där köper en bingobricka,

2. där vinstmöjligheterna är be-
roende av om de nummer som dras
sammanfaller med numren på bing-
obrickan, och

3. där deltagaren genast gör an-
språk på sin vinst.

Med automatspel avses i denna lag
spel på följande mekaniska eller
elektroniska spelautomater.-

1. varuspelsautomat: en spel-
automat som betalar ut vinst i form
av varor och där vinstmöjligheterna
helt eller delvis beror på slumpen,

§

Med bingospel avses i denna lag
ett lotteri

1. som förutsätter att deltagaren
är närvarande på spelplatsen och
där köper en lott (bingobricka) som
är försedd med eller av deltagaren
påförs ett antal nummer,

2. där vinstmöjligheterna är be-
roende av om de nummer som dras
ur en nummerserie sammanfaller
med numren på bingobrickan enligt
en ordning som har bestämts i för-
väg och

3. där deltagaren genast gör an-
språk på sin vinst.

§

Med automatspel avses i denna
lag spel på mekaniska eller elek-
troniska spelautomater.

I denna lag avses med

1. varuspelsautomat: en spelauto-
mat där vinsten kan utgöras av var-
or och rätt till fortsatt spel och

30

Nuvarande lydelse

2. penningautomat: en spelauto-
mat som betalar ut vinst i form av
pengar och där vinstmöjligheterna
huvudsakligen beror på slumpen,

3. värdeautomat: en spelautomat
som betalar ut vinst bara i form av
värdebevis, spelpolletter eller lik-
nande och där vinstmöjligheterna
huvudsakligen beror på slumpen,

4. skicklighetsautomat'. en spel-
automat som betalar ut vinst i form
av pengar och där vinstmöjligheter-
na helt eller delvis beror på spelar-
ens skicklighet.

16

Tillstånd att anordna ett egentligt
lotteri får ges, om

1. en vinst som utgörs av pengar
uppgår till högst ett basbelopp,

2.  värdepappersvinster utgör
högst 25 procent av det samman-
lagda vinstvärdet i lotteriet,

3. värdet av vinsterna i lotteriet
motsvarar minst 35 procent och
högst 55 procent av insatsernas vär-
de,

4. vinstandelen anges på lottsed-
larna, lottlistoma eller på den plats
där lotteriet bedrivs, och

5. det kan antas att lotteriet kom-
mer att ge sökanden skälig avkast-
ning och att denna kommer att an-
vändas för det aktuella allmännytti-
ga ändamålet.

Föreslagen lydelse

vinstmöjligheterna helt eller delvis
beror på slumpen,

2. penningautomat: en spelauto-
mat där vinsten utgörs av pengar
och vinstmöjligheterna huvudsak-
ligen beror på slumpen,

3. värdeautomat: en spelautomat
där vinsten utgörs av värdebevis
som kan växlas in i kontanter till
högst 100 kronor, spelpolletter eller
liknande och vinstmöjligheterna
huvudsakligen beror på slumpen,

4. skicklighetsautomat: en spel-
automat där vinsten utgörs av
pengar och vinstmöjligheterna helt
eller delvis beror på spelarens
skicklighet.

§

Tillstånd att anordna ett egentligt
lotteri får ges, om

1. en vinst som utgörs av pengar
uppgår till högst ett basbelopp,

2.  värdepappersvinster utgör
högst 25 procent av det samman-
lagda vinstvärdet i lotteriet,

3. värdet av vinsterna i lotteriet
motsvarar minst 35 procent och
högst 50 procent av insatsernas vär-
de,

4. vinstandelen anges på lottsed-
larna, lottlistoma eller på den plats
där lotteriet bedrivs, och

5. det kan antas att lotteriet kom-
mer att ge sökanden skälig avkast-
ning och att denna kommer att an-
vändas för det aktuella allmännytti-
ga ändamålet.

Prop. 1996/97:7

Bilaga 2

Kravet enligt första stycket 5 på skälig avkastning gäller inte om det
finns särskilda skäl för annat.

31

Nuvarande lydelse

Om lotterna skall säljas i en lott-
försäljningsautomat krävs vidare
att

1. en vinstplan är fastställd i för-
väg,

2. vinsterna har dragits i förväg
inför en av tillståndsmyndigheten
godkänd kontrollant, och att

3. automaten inte betalar ut nå-
gon vinst.

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:7

Bilaga 2

17

En sådan sammanslutning som
avses i 15 § och som är verksam
huvudsakligen inom en enda kom-
mun får efter registrering anordnar
egentliga lotterier under en treårs-
period, om

1. lotterierna bedrivs bara inom
den eller de kommuner där sam-
manslutningen är verksam,

2. lotterierna inte bedrivs från en
fast försäljningsplats som tillhanda-
hålls av ett serviceföretag,

Försäljning av lotter i lottförsälj-
ningsautomat

16 a §

Lotter får inte säljas i en lottför-
säljningsautomat som är utrustad
med eller ansluten till en
slumpvalsgenerator eller ett
elektroniskt minne.

Om lotter säljs i en lottförsälj-
ningsautomat av annat slag krävs
att

1. en vinstplan är fastställd i för-
väg,

2. vinsterna har dragits i förväg
inför en kontrollant som tillstånds-
myndigheten har godkänt och

3. inga vinster ges ut från auto-
maten.

§

En sådan sammanslutning som
avses i 15 § och som är verksam
huvudsakligen inom en enda kom-
mun får efter registrering anordnar
egentliga lotterier under en treårs-
period, om

1. lotterierna bedrivs bara inom
den eller de kommuner där sam-
manslutningen är verksam,

2. lotterierna inte bedrivs från en
fast försäljningsplats som tillhanda-
hålls av ett serviceföretag,

32

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3. insatsernas sammanlagda be-
lopp i de lotterier som anordnas
under treårsperioden uppgår till
högst 20 basbelopp,

4. en vinst som utgörs av pengar
uppgår till högst ett basbelopp,

5. värdet av vinsten i varje lotteri
motsvarar minst 35 procent och
högst 55 procent av insatsernas vär-
de,

6. vinstandelen anges på lottsed-
larna, lottlistoma eller på den plats
där lotteriet bedrivs, och

7. det för lotterierna finns före-
ståndare som registreringsmyndig-
heten godkänt.

3. insatsernas sammanlagda be-
lopp i de lotterier som anordnas
under treårsperioden uppgår till
högst 20 basbelopp,

4. en vinst som utgörs av pengar
uppgår till högst ett basbelopp,

5. värdet av vinsten i varje lotteri
motsvarar minst 35 procent och
högst 50 procent av insatsernas vär-
de,

6. vinstandelen anges på lottsed-
larna, lottlistoma eller på den plats
där lotteriet bedrivs, och

7. det för lotterierna finns före-
ståndare som registreringsmyndig-
heten godkänt

Prop. 1996/97:7

Bilaga 2

Registreringsmyndigheten får medge undantag från kravet på
föreståndare enligt första stycket 7 om det är uppenbart att någon sådan
inte behövs.

För lotteri som avses i 16 § tredje stycket gäller vidare där angivna
särskilda förutsättningar.

19 §

En sådan sammanslutning som
avses i 15 § första stycket får an-
ordna egentliga lotterier utan till-
stånd, om

1. lotteriet anordnas i samband
med

a) en tillställning eller en sam-
mankomst som sammanslutningen
anordnar eller deltar i eller

b) ett bingospel som samman-
slutningen anordnar,

2. lotteriet bedrivs bara inom det
för tillställningen, sammankomsten
eller bingospelet avsedda området

3. värdet av varje insats uppgår
till högst 1/6 000 basbelopp,

4. värdet av högsta vinsten upp-
går till högst 1/6 basbelopp,

5. det sammanlagda värdet av
vinsterna motsvarar minst 35 pro-
cent och högst 55 procent av insat-

En sådan sammanslutning som
avses i 15 § första stycket får an-
ordna egentliga lotterier utan till-
stånd, om

1. lotteriet anordnas i samband
med

a) en tillställning eller en sam-
mankomst som sammanslutningen
anordnar eller deltar i eller

b) ett bingospel som sammanslut-
ningen anordnar,

2. lotteriet bedrivs bara inom det
för tillställningen, sammankomsten
eller bingospelet avsedda området,

3. värdet av varje insats uppgår
till högst 1/6 000 basbelopp,

4. värdet av högsta vinsten upp-
går till högst 1/6 basbelopp,

5. det sammanlagda värdet av
vinsterna motsvarar minst 35 pro-
cent och högst 50 procent av insat-

33

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

semas värde, om antalet insatser
och vinster samt värdet av dessa är
bestämda enligt en uppgjord plan,

6. vinstandelen anges på lottsed-
larna eller lottlistoma eller i den
lokal där lotteriet bedrivs,

7. lottköparen vid lottköpet får
veta var och när vinstema skall dras
och på vilket sätt resultatet av
dragningen görs tillgängligt för all-
mänheten, om vinstdragningen inte
redan har ägt mm, och

8. vinsterna dras offentligt före
tillställningens, sammankomstens
eller bingospelets slut för dagen,
om vinstdragningen inte redan har
ägt mm före lottförsäljningen.

semas värde, om antalet insatser
och vinster samt värdet av dessa är
bestämda enligt en uppgjord plan,

6. vinstandelen anges på lottsed-
larna eller lottlistoma eller i den
lokal där lotteriet bedrivs,

7. lottköparen vid lottköpet får
veta var och när vinstema skall dras
och på vilket sätt resultatet av
dragningen görs tillgängligt för all-
mänheten, om vinstdragningen inte
redan har ägt mm, och

8. vinstema dras offentligt före
tillställningens, sammankomstens
eller bingospelets slut för dagen,
om vinstdragningen inte redan har
ägt mm före lottförsäljningen.

Prop. 1996/97:7

Bilaga 2

Försäljning av lotter genom påteckning på lottlistor får, trots vad som
sägs i första stycket 2, påböijas fyra veckor innan tillställningen eller
sammankomsten äger mm.

20 §

Egentliga lotterier får även i andra
fall än som anges i 19 § anordnas
utan tillstånd, om

1. lotteriet anordnas i samband
med

a) en offentlig nöjestillställning,

b) en offentlig tillställning till
förmån för ett allmännyttigt ända-
mål, eller

c) en allmän sammankomst för
framförande av ett konstnärligt
verk till förmån för ett allmän-
nyttigt ändamål,

2. lotteriet bedrivs bara inom det
för tillställningen eller samman-
komsten avsedda området,

3. vinstema utgörs bara av varor
eller tjänster,

4. värdet av varje insats uppgår
till högst 1/6 000 basbelopp,

5. värdet av högsta vinsten upp-
går till högst 1/60 basbelopp,

Egentliga lotterier får även i andra
fall än som anges i 19 § anordnas
utan tillstånd, om

1. lotteriet anordnas i samband
med

a) en offentlig nöjestillställning,

b) en offentlig tillställning till
förmån för ett allmännyttigt ända-
mål, eller

c) en allmän sammankomst för
framförande av ett konstnärligt
verk till förmån för ett allmän-
nyttigt ändamål,

2. lotteriet bedrivs bara inom det
för tillställningen eller samman-
komsten avsedda området,

3. vinstema utgörs bara av varor
eller tjänster,

4. värdet av varje insats uppgår
till högst 1/6 000 basbelopp,

5. värdet av högsta vinsten upp-
går till högst 1/60 basbelopp,

34

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6. vinsterna delas ut i omedelbar
anslutning till deltagandet i lotteri-
et,

7. det sammanlagda värdet av
vinsterna motsvarar minst 35 pro-
cent och högst 55 procent av insat-
sernas värde, om antalet insater och
vinster samt värdet av dessa är be-
stämda enligt en uppgjord plan, och

8. vinstandelen anges på lottsed-
larna eller anslås i den lokal där
lotteriet bedrivs.

6. vinsterna delas ut i omedelbar
anslutning till deltagandet i lotteri-
et,

7. det sammanlagda värdet av
vinsterna motsvarar minst 35 pro-
cent och högst 50 procent av insat-
sernas värde, om antalet insater och
vinster samt värdet av dessa är be-
stämda enligt en uppgjord plan, och

8. vinstandelen anges på lottsed-
larna eller anslås i den lokal där
lotteriet bedrivs.

Prop. 1996/97:7

Bilaga 2

24 a §

Tillstånd till automatspel får läm-
nas bara i fråga om varuspelsauto-
mat, penningautomat, värde-
automat och skicklighetsautomat.

27 §

Tillstånd att anordna spel på
värdeautomater i andra fall än som
avses i 26 § får ges, om

1. spelet anordnas till förmån for
sådana sammanslutningar som
avses i 15 §,

2. spelet anordnas i samband
med hotell- och restaurang-
verksamhet, om det för rörelsen
finns tillstånd till servering av
spritdrycker, vin eller starköl enligt
lagen (1977:293) om handel med
drycker,

3. värdet av spelarens insats upp-
går till högst 1/6 500 basbelopp per
spel,

4. värdet av högsta vinsten upp-
går till högst tvåhundra gånger in-
satsen,

5. högst fem värdeautomater pla-
ceras på varje spelplats,

6. inga vinster betalas ut i peng-
ar,

Tillstånd att anordna spel på
värdeautomater i andra fall än som
avses i 26 § får ges, om

1. spelet anordnas till förmån for
sådana sammanslutningar som
avses i 15 §,

2. spelet anordnas i samband
med hotell- och restaurang-
verksamhet, om det för rörelsen
finns tillstånd till servering av
spritdrycker, vin eller starköl enligt
lagen (1977:293) om handel med
drycker,

3. värdet av spelarens insats upp-
går till högst 1/6 500 basbelopp per
spel,

4. värdet av högsta vinsten upp-
går till högst tvåhundra gånger in-
satsen,

5. högst fem värdeautomater pla-
ceras på varje spelplats,

6. inga vinster betalas ut i pengar
från automaten,

35

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7. värdet av vinsterna i spelet
motsvarar minst 85 % av insatser-
nas värde,

8. spelautomatema kan kontrol-
leras genom tele- och databaserade
kommunikationssystem,

9. varje spelautomat förses med
tillståndshavarens namn eller något
annat kännetecken,

10. det kan antas att spelauto-
maten inte kommer att användas
för något annat ändamål än den
enligt ansökan är avsedd för, och

11. det kan antas att god ordning
kommer att råda inom den lokal
eller på den plats där spelet skall
bedrivas.

7. värdet av vinsterna i spelet
motsvarar minst 85 % av insatser-
nas värde,

8. spelautomatema kan kontrol-
leras genom tele- och databaserade
kommunikationssystem,

9. varje spelautomat förses med
tillståndshavarens namn eller något
annat kännetecken,

10. det kan antas att spelauto-
maten inte kommer att användas
för något annat ändamål än den
enligt ansökan är avsedd för, och

11. det kan antas att god ordning
kommer att råda inom den lokal
eller på den plats där spelet skall
bedrivas.

Prop. 1996/97:7

Bilaga 2

Tillstånd enligt första stycket får bara lämnas till ett folkrörelseägt
spelföretag med statligt inflytande. Om särskilda skäl föreligger får
tillstånd i stället lämnas till ett annat folkrörelseägt spelföretag eller till ett

spelföretag som ägs av staten.

Förbud att delta i vissa lotterier

35

Den som är under 18 år får inte
delta i automatspel, roulettspel,
tämingsspel eller kortspel.

36

Anställda eller funktionärer hos
den som anordnar bingospel eller
sådana lotterier som avses i 35 §
får inte delta i lotteriet.

Förbud att medge deltagande i vis-
sa lotterier

§

Den som anordnar vadhållning,
bingospel, automatspel, roulettspel,
tämingsspel eller kortspel får inte
medge någon som är under 18 år
att delta i lotteriet. Detsamma gäl-
ler den som är ombud för eller som
förmedlar en lotteritjänst från den
som anordnar lotteriet.

Förbud att delta i vissa lotterier

§

Anställda eller funktionärer hos
den som anordnar bingospel, annat
automatspel än spel på värdeauto-
mat i Sverige, roulettspel, tärnings-
spel eller kortspel får inte delta i
lotteriet.

36

37 §

Prop. 1996/97:7

Bilaga 2

Det är inte tillåtet för den som
anordnar ett lotteri enligt denna lag
att lämna kredit för insatser i lotte-
riet.

Det är inte tillåtet för den som
anordnar ett lotteri enligt denna lag
att lämna kredit för insatser i lotte-
riet. Detsamma gäller den som är
ombud för eller som förmedlar en
lotteritjänst från den som anordnar
lotteriet.

54 §

Till böter eller fängelse i högst
sex månader döms den som
uppsåtligen eller av grov oaktsam-
het

1. olovligen anordnar lotteri,
eller

2. olovligen innehar en penning-
automat, värdeautomat eller skick-
lighetsautomat.

Till böter eller fängelse i högst
sex månader döms den som
uppsåtligen eller av grov oaktsam-
het

1. olovligen anordnar ett lotteri
eller främjar deltagande i ett inom
landet anordnat lotteri som inte är
tillåtet,

2. olovligen innehar en penning-
automat, värdeautomat eller skick-
lighetsautomat eller

3. handlar i strid med 35-37 §§.

I ringa fall döms inte till ansvar.

Är brottet grovt döms till fängelse i högst två år.

Ikraftträdande - och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

2. Övergångsbestämmelserna i samband med lotterilagens ikraft-
trädande tillämpas i fråga om tillstånd att anordna spel på spelautomat som
har beviljats dessförinnan.

3. Verksamhet som i dag inte är att anse som lotteri men som kommer
att kräva tillstånd enligt de nya föreskrifterna får fortsätta att bedrivas till
och med den 31 december 1997 under förutsättning att den som anordnar
verksamheten senast den 2 januari 1997 underrättar Lotteriinspektionen
om verksamhetens art och omfattning.

4. Spel på spelautomat som inte kräver tillstånd i dag men som kommer
att göra det enligt de nya föreskrifterna får fortsätta att anordnas till och
med den 31 december 1997 under förutsättning att den som anordnar
spelet senast den 2 januari 1997 underrättar länsstyrelsen i det län där
spelet anordnas om spelets art och omfattning. Om spelet bedrivs i flera
län skall i stället Lotteriinspektionen underrättas.

Det som sägs om sådant spel på automat som kommer att kräva
tillstånd skall också gälla i fråga om spel på automat som inte kräver

37

tillstånd i dag och som kommer att vara förbjudet enligt de nya föreskrifterna. Prop. 1996/97:7

5. I fråga om brott som har begåtts före ikraftträdandet gäller äldre Bilaga 2
föreskrifter.

38

Förteckning över remissinstanserna

Remissyttranden har avgetts av Göta hovrätt, Kammarrätten i Göteborg,
Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium,
Datainspektionen, Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Finansinspek-
tionen, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Konkurrensverket,
Konsumentverket, Lotteriinspektionen, Ungdomsstyrelsen, Länsstyrelsen
i Stockholms län, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Eskilstuna
kommun, Malmö kommun, Göteborgs kommun, Hedemora kommun,
Sundsvalls kommun, AB Tipstjänst, AB Trav och Galopp, Cancerfonden,
Centerns Lotteribyrå, Cherryföretagen AB, Folkrörelsernas lotteribyrå,
Folkrörelsernas Samarbetsorgan för Lotterifrågor, Handikappförbundens
Samarbetsorgan, Kooperativa förbundet, Lottillverkamas bransch-
organisation, Svenska Penninglotteriet AB, Riksförbundet Hem och Skola,
Svenska Kommunförbundet, Sveriges Automatägares Riksförbund,
Svenska Bingoarrangörers centralorganisation, Sveriges Hotell- och
Restaurangförbund, Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges Riksidrotts-
förbund och Tobaks- och Servicehandelns riksförbund.

Statskontoret har förklarat sig avstå från att avge yttrande över
promemorian.

Luleå kommun, Armatic Holding KB, Barnens Rätt i Samhället, De
Handikappades Riksförbund, Folkparkerna i Sverige, IOGT-NTO
lotteribyrå, Knutsson Casino AB, Landsrådet för Sveriges Ungdoms-
organisationer, Riksförbundet Spelberoende, Svenska Tivoliägamas Riks-
förbund, Sveriges Television AB och Telia AB har avstått från att yttra
sig.

Utöver från remissinstanserna har synpunkter på promemorian
inkommit från Regni Service AB, First Telecom Europé AB, Interaktiva
Lotterier i Skandinavien AB, Svenska allmännyttiga lotterier AB, Stefan
Holfve, Tottes Föreningsservice och Crystal Leisure LTD.

Prop. 1996/97:7

Bilaga 3

39

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-09-11

Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i
Försäkringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.

Enligt en lagrådsremiss den 22 augusti 1996 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om
ändring i lotterilagen (1994:1000).

Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Ann-
Jeanette Eriksson och hovrättsassessorn Gun Lombach.

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

Prop. 1996/97:7

Bilaga 4

40

Finansdepartementet                                 Prop. 1996/97:7

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 september 1996

Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Peterson,
Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Blomberg, Andersson, Winberg,
Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johnasson, Åhnberg, Östros,
Messing

Föredragande: statsrådet Åsbrink

Regeringen beslutar proposition 1996/97:7 Vissa spel- och
lotterifrågor.

41