Prop.
1996/97:58
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 5 december 1996
Göran Persson
Marita Ulvskog
(Kulturdepartementet)
I propositionen föreslås ändringar i 3 kap. kyrkolagen (1992:300) om
kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan. Ändringarna innebär att kyrkoherden
i en icke-territoriell församling får befogenhet att pröva frågor om
kyrkotillhörighet för församlingens medlemmar.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 1997.
1996 års kyrkomöte har för sin del antagit regeringens förslag (2KL
1996:1, kskr. 1996:8).
1 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 58
Prop. 1996/97:58
1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3
2 Förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300)........................3
3 Ärendet och dess beredning.............................................................4
4 Nuvarande förhållanden...................................................................5
4.1 Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan......................................5
4.2 Medlemskap i icke-territoriella församlingar.......................6
5 Beslut om kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan.................................6
6 Meddelande om dop och om kyrkotillhörighet................................7
Bilaga Förteckning över remissinstanserna........................................8
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 5 december 1996.................................................................................9
Prop. 1996/97:58
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300).
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6, 10 och 11 §§ kyrkolagen (1992:300)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Frågor om kyrkotillhörighet
prövas av kyrkoherden i den
församling där den som ärendet
rör är folkbokförd.
3 kap
6§'
Frågor om kyrkotillhörighet
prövas av kyrkoherden i den
församling där den som ärendet
rör är folkbokförd. I fråga om den
som är medlem i en icke-
territoriell församling prövas
ärendet i stället av kyrkoherden i
den församlingen.
Kyrkoherden får förordna en annan präst i pastoratet att pröva sådana
frågor.
I fråga om den som inte är folkbokförd i Sverige prövas ärendet av
Svenska kyrkans centralstyrelse.
Den som har förrättat ett dop i
Svenska kyrkans ordning skall
genast meddela detta till
kyrkoherden i den församling där
den döpte är folkbokförd, om den
döpte genom dopet har blivit
upptagen i kyrkan.
10 §2
Den som har förrättat ett dop i
Svenska kyrkans ordning skall
genast meddela detta till
kyrkoherden i den församling där
den döpte är folkbokförd, om den
döpte genom dopet har blivit
upptagen i kyrkan. Om den döpte
är medlem i en icke-territoriell
församling, skall meddelandet i
stället sändas till kyrkoherden i
den församlingen.
1 Senaste lydelse 1995:1211.
2 Senaste lydelse 1995:1211.
1* Riksdagen 1996/97. I samt. Nr 58
I fråga om en svensk medborgare som inte är folkbokförd i Sverige
skall meddelandet sändas till Svenska kyrkans centralstyrelse.
11 §3
Kyrkoherden skall genast meddela Svenska kyrkans centralstyrelse,
när någon som är folkbokförd i församlingen har tagits upp i eller trätt ut
ur Svenska kyrkan.
Ifråga om den som är medlem i
en icke-territoriell forsamling
skall meddelandet lämnas av
kyrkoherden i den församlingen.
Prop. 1996/97:58
Denna lag träder i kraft den 1 april 1997.
Från och med den 1 januari 1996 gäller nya regler om kyrkotillhörighet i
Svenska kyrkan. Föreskrifterna finns samlade i 3 kap. kyrkolagen
(1992:300, ändrad senast 1996:295). Tidigare fanns regler om
medlemskap i Svenska kyrkan i numera upphävda 6-19 §§ i
religionsfrihetslagen (1951:680).
Till grund för de nya kyrkotillhörighetsreglema låg ett inomkyrkligt
utredningsarbete av Kyrkotillhörighetsberedningen på uppdrag av
Svenska kyrkans centralstyrelse och ett beslut av 1994 års kyrkomöte.
Regeringens förslag lades fram i proposition 1994/95:226
Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan. Propositionen antogs av riksdagen
den 8 november 1995 (bet. 1995/96:KU2, rskr. 1995/96:4).
Finska församlingen anhöll i skrivelse den 7 juni 1993 att regeringen
skulle låta utreda möjligheterna för pastor i Finska församlingen att
pröva inträde i och utträde ur Svenska kyrkan för den som tillhör eller
kommer att tillhöra Finska församlingen enligt lagen (1992:288) om
medlemskap i icke-territoriella församlingar. Svenska kyrkans
centralstyrelse yttrade sig den 28 april 1995 över församlingens
framställning. Centralstyrelsen tillstyrkte att kyrkoherdarna i de icke-
territoriella församlingarna skulle få pröva frågor om kyrkotillhörighet
för dem som är medlemmar i dessa församlingar. Motivet var enligt
centralstyrelsen kyrkoherdens pastorala ansvar för dem som tillhör
församlingen.
I samband med riksdagsbehandlingen av propositionen 1994/95:226
Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan togs frågan om icke-territoriella
församlingar och prövning av kyrkotillhörighet upp av
konstitutionsutskottet (bet. 1995/96:KU2 s.6). Företrädare för Tyska S:ta
3 Senaste lydelse 1995:1211.
Gertruds församling hade föreslagit att utskottet skulle lägga fram ett
förslag till ny lydelse av 3 kap. 6 § kyrkolagen med innebörd att frågor
om kyrkotillhörighet för den som är medlem i en icke-territoriell
församling skulle prövas av kyrkoherden i den församlingen.
Utskottet framhöll att föreskrifter om medlemskap i Svenska kyrkan
enligt punkt 9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen skall
meddelas genom lag som stiftas av riksdagen med samtycke av
kyrkomötet. Riksdagen saknar möjlighet att utan kyrkomötets samtycke
besluta i frågor som gäller medlemskapet i Svenska kyrkan. Utskottet
ansåg emellertid att det fanns skäl för regeringen att överväga frågan om
befogenhet för kyrkoherden i en icke-territoriell församling att pröva
frågor om tillhörighet i Svenska kyrkan samt att ett regeringsförslag
borde kunna läggas fram för 1996 års kyrkomöte. Utskottets hemställan
att detta skulle ges regeringen tillkänna bifölls av riksdagen (rskr.
1995/96:4).
Med anledning härav har inom dåvarande Civildepartementet
utarbetats ett förslag till ändring i kyrkolagen som redovisats i en
promemoria den 23 februari 1996 om prövning av frågor om
kyrkotillhörighet för medlemmar i icke-territoriella församlingar.
Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över
remissinstanserna finns i bilagan. Remissyttrandena finns tillgängliga i
Inrikesdepartementet (dnr C95/551/KY).
I skrivelse till 1996 års kyrkomöte (RegSkr 1996:1) föreslog
regeringen att kyrkomötet för sin del skulle anta regeringens förslag till
lag om ändring i kyrkolagen. Kyrkomötet antog förslaget genom beslut
den 29 augusti 1996 (2KL 1996:1, kskr. 1996:8).
Prop. 1996/97:58
4.1 Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan
Föreskrifterna i 3 kap. kyrkolagen innebär i korthet följande.
Huvudregeln är att den som döps i Svenska kyrkans ordning blir
upptagen i kyrkan. Men det finns också möjlighet att under vissa
förutsättningar tillhöra kyrkan efter ett meddelande eller en anmälan.
Utträde får ske efter anmälan. Frågor om kyrkotillhörighet prövas av
kyrkoherden i den församling där den som ärendet rör är folkbokförd.
Kyrkoherden far förordna en annan präst i pastoratet att pröva sådana
frågor. Beträffande den som inte är folkbokförd i Sverige prövas ärendet
av Svenska kyrkans centralstyrelse.
Av 6 § folkbokföringslagen (1991:481) framgår att en person skall
folkbokföras på den fastighet och i den territoriella församling där han är
att anse som bosatt. Detta gäller medlemmar både i territoriella och icke-
territoriella församlingar.
4.2 Medlemskap i icke-territoriella församlingar
Det finns fem icke-territoriella församlingar inom Svenska kyrkan,
nämligen Karlskrona amiralitetsförsamlmg, Göteborgs tyska församling,
Tyska S:ta Gertruds församling, Finska församlingen och
Hovförsamlingen (4 kap 2 § kyrkolagen).
Av lagen om medlemskap i icke-territoriella församlingar framgår att
medlemmar i andra icke-territoriella församlingar än Hovförsamlingen är
personer med viss angiven anställning, medborgarskap, språklig eller
nationell härkomst som är folkbokförda i respektive Karlskrona,
Göteborgs och Stockholms kommun. Hovförsamlingen har inget speciellt
upptagningsområde utan består av medlemmarna av Kungliga huset och
vissa andra angivna personer. Frågor om medlemskap i de icke-
territoriella församlingarna prövas och registreras av den skatte-
myndighet inom vars område personen är folkbokförd.
För en person som tillhör en icke-territoriell församling prövas alltså
frågor om det kyrkokommunala medlemskapet av skattemyndigheten
medan frågor om den kyrkliga tillhörigheten prövas av kyrkoherden eller
annan präst i den församling där personen är folkbokförd.
Prop. 1996/97:58
Regeringens förslag: Kyrkoherden i en icke-territoriell församling far
befogenhet att pröva frågor om kyrkotillhörighet för församlingens
medlemmar.
Departementspromemorians förslag: Överensstämmer med
regeringens förslag.
Remissinstanserna tillstyrker promemorians förslag eller har inte
några erinringar mot dem. Riksskatteverket lämnar inga synpunkter på
förslagen eftersom kyrkotillhörigheten är en inomkyrklig angelägenhet
och förslagen inte påverkar folkbokföringen eller något annat av
skatteförvaltningens områden.
1996 års kyrkomöte har antagit regeringens förslag.
Skälen för regeringens förslag: Frågor om kyrkotillhörighet prövas
av kyrkoherden i den församling där den som ärendet rör är folkbokförd.
För medlemmar i territoriella församlingar innebär detta att de skall
vända sig till sin egen kyrkoherde. Medlemmar i icke-territoriella
församlingar - som inte kan folkbokföras i sin församling - är däremot
tvungna att vända sig till en annan kyrkoherde än den som i andra frågor
än kyrkotillhörigheten har det pastorala ansvaret för dem.
I fråga om det lokala ansvaret för Svenska kyrkans verksamhet har de
icke-territoriella församlingarna samma ställning och uppgifter som de
territoriella församlingarna. Kyrkorådet och kyrkoherden har också
samma uppgifter i en icke-territoriell församling som i en territoriell
församling. För den enskilde som tillhör Svenska kyrkan och är medlem i
en icke-territoriell församling innebär detta medlemskap samma relation
till församlingen som för den som är medlem i en territoriell församling.
Några egentliga skäl för att ansvarsfördelningen skall vara annorlunda i
frågor som avser kyrkotillhörigheten än vad som gäller i övrigt föreligger
inte. Tvärtom finns det goda skäl som talar för att kyrkoherden i en icke-
territoriell församling skall pröva frågor om kyrkotillhörigheten för den
som är medlem i en sådan församling.
Enligt riktlinjer fastställda av Svenska kyrkans församlingsnämnd efter
samråd med Biskopsmötet och Svenska kyrkans centralstyrelse skall i
varje församling utarbetas och antas ett pastoralt program för dop och
dopuppföljning. Programmet skall antas av kyrkoherden efter samråd
med kyrkorådet och sedan fastställas av domkapitlet, som har ett
övergripande ansvar. I detta hänseende råder det inte någon skillnad
mellan territoriella och icke-territoriella församlingar. Även i de icke-
territoriella församlingarna skall således kyrkoherden efter samråd med
kyrkorådet anta ett pastoralt program för dopet.
Med den starka koppling som finns mellan dop och kyrkotillhörighet
är det naturligt att det är församlingens kyrkoherde, oavsett om det är en
territoriell eller en icke-territoriell församling, som har att pröva frågor
om kyrkotillhörigheten.
Prop. 1996/97:58
Regeringens förslag: Om en medlem i en icke-territoriell församling
döps i Svenska kyrkans ordning skall detta meddelas till kyrkoherden i
den församlingen.
Kyrkoherden i en icke-territoriell församling skall meddela Svenska
kyrkans centralstyrelse när en medlem i församlingen har tagits upp i
eller trätt ut ur Svenska kyrkan.
Departementspromemorians förslag: Överensstämmer med
regeringens förslag.
Remissinstanserna har inte särskilt kommenterat detta förslag.
1996 års kyrkomöte har antagit regeringens förslag.
Skälen för regeringens förslag: Förslaget att kyrkoherden i en icke-
territoriell församling skall fa befogenhet att pröva frågor om
kyrkotillhörighet för den egna församlingens medlemmar leder till
konsekvensändringar i 3 kap. 10 och 11 §§ kyrkolagen. Meddelande om
dop som innebär att den döpte blir upptagen i Svenska kyrkan bör
således lämnas till kyrkoherden i den icke-territoriella församlingen och
inte till kyrkoherden i folkbokföringsförsamlingen i fråga om den som är
medlem i en icke-territoriell församling. Det bör vidare vara en uppgift
för kyrkoherden i den icke-territoriella församlingen att underrätta
Svenska kyrkans centralstyrelse när någon som är medlem i församlingen
tagits upp i eller trätt ut ur Svenska kyrkan.
Prop. 1996/97:58
Bilaga
Remissyttranden har avgetts av Kammarrätten i Stockholm, Riksskatte-
verket, Svenska kyrkans centralstyrelse, domkapitlen i Lund, Göteborg
och Stockholm, Hovkonsistoriet, Karlskrona amiralitetsförsamling,
Tyska S:ta Gertruds församling och Finska församlingen.
Göteborgs tyska församling och Hovförsamlingen har avstått från att
lämna synpunkter.
Prop. 1996/97:58
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 december 1996
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Peterson,
Freivalds, Wallström, Åsbrink, Schori, Blomberg, Andersson, Winberg,
Uusmann, Ulvskog, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg,
Pagrotsky, Östros, Messing
Föredragande: statsrådet Ulvskog
Regeringen beslutar proposition 1996/97:58 Prövning av frågor om
kyrkotillhörighet för medlemmar i icke-territoriella församlingar.
gotab 52744, Stockholm 1996