Skr.
1996/97:51
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 24 oktober 1996
Göran Persson
Jörgen Andersson
(Inrikesdepartementet)
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse for vissa åtgärder som
regeringen vidtar för att skapa bättre ekonomiska förutsättningar för
kommuner och landsting inför år 1997.
För att ge kommuner och landsting preliminära skatteinkomster som
överensstämmer med regeringens bedömning i budgetpropositionen av den
samhällsekonomiska utvecklingen görs en justering av den uppräkning
som skall göras av skatteunderlaget. Härigenom tillförs kommuner och
landsting ytterligare 2,6 miljarder kronor i preliminära skatteinkomster för
år 1997.
Härutöver avser regeringen att engångsvis göra vissa insatser för de
kommuner som har en särskilt stor andel flyktingar. Utrymmet för detta
ändamål beräknas till totalt 400 miljoner kronor.
Genom de redovisade åtgärderna kommer de ekonomiska
förutsättningarna för kommuner och landsting inför år 1997 att påtagligt
förbättras och en uppbromsning av sysselsättningsminskningen kan ske.
1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 51
Skr. 1996/97:51
1 Inledning.................................... 3
2 Bakgrund.................................... 3
3 De kommunala budgetarna for år 1997 ............... 4
4 Åtgärder för att förbättra förutsättningarna inför år 1997 ... 5
Skr. 1996/97:51
Regeringen har som ett av flera viktiga mål för de närmaste åren att få
de offentliga finanserna i balans. Ett annat mycket centralt mål är att
halvera den öppna arbetslösheten till år 2000. Ytterligare ett mål är att
värna och utveckla den centrala kärnan i välfärden, nämligen vård,
omsorg och utbildning.
För att kommuner och landsting skall klara att upprätthålla en god vård,
omsorg och utbildning måste de ges stabila planeringsförutsättningar.
Regeringen redovisar i denna skrivelse vissa åtgärder som bidrar till att
skapa bättre ekonomiska förutsättningar för kommuner och landsting inför
år 1997. Uppsägningar av fast anställd personal kan undvikas genom att
en ytterligare minskning av den kommunala sysselsättningen bromsas.
Kvaliteten i verksamheten kan därmed bibehållas.
Vid saneringen av statsfinanserna har åtgärderna främst riktats mot den
statliga verksamheten och transfereringssystemen. De allmänna
statsbidragen till kommunsektorn har undantagits i saneringen. Kommuner
och landsting har ändå fått bära sin del av bördan av den ekonomiska kris
som Sverige har genomgått, men de har klarat detta bl.a. genom
anpassning av sin verksamhet och genom ökning av produktiviteten m.m.
Den ekonomiska anpassningen har lett till en minskad sysselsättning
inom den kommunala sektorn. I vissa kommuner och landsting har också
väsentliga delar av verksamheten kommit att få vidkännas neddragningar.
I kommunerna har detta bl.a. varit en följd av att ökade transfereringar,
främst socialbidrag, har kommit att tränga ut den egentliga verksamheten.
Ett nytt statsbidrags- och utjämningssystem har införts år 1996 i syfte
att långsiktigt skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner
•—.oektive landsting. Systemet innebär en omfördelning av inkomster och
införs successivt under en period om åtta år.
I syfte att även för de närmaste åren skapa stabila ekonomiska
förutsättningar för kommuner och landsting träffade regeringen i mars i
år en överenskommelse med Svenska Kommunförbundet och
Landstingsförbundet om den kommunala ekonomin för åren 1997 och
1998. Överenskommelsen innebär bl.a. att förbunden har utfäst sig att
verka för att skatterna inte höjs i kommuner och landsting. Vidare har
förbunden åtagit sig att verka för att kommuner och landsting i möjligaste
mån undviker att säga upp fast anställd personal så att denna inte hamnar
i öppen arbetslöshet. Regeringen har å sin sida bl.a. åtagit sig att hålla
statsbidragen på en nominellt oförändrad nivå, att ekonomiskt reglera nya
statliga beslut som påverkar den kommunala ekonomin och att i övrigt
låta skatteinkomsterna följa den samhällsekonomiska utvecklingen.
Överenskommelsen låg till grund för de riktlinjer om ekonomiska ramar
för den kommunala sektorn år 1997 som redovisades i regeringens
ekonomiska vårproposition (prop. 1995/96:150). Riksdagen har därefter, Skr. 1996/97:51
i syfte att motverka fortsatta skattehöjningar och förbättra kontrollen över
de offentliga utgifterna, beslutat om vissa sanktioner mot de kommuner
och landsting som höjer skatten de aktuella åren (prop. 1995/96:213, bet.
1996/97:FiU6, rskr. 1996/97:16).
I budgetpropositionen har regeringen föreslagit vilka statsbidrag som bör
utgå till kommuner och landsting under år 1997. Bedömningarna grundar
sig på en samhällsekonomisk utveckling som är något ljusare än den som
presenterades i den ekonomiska vårpropositionen, medan de kommunala
utgifterna dock på kort sikt väntas öka mer än vad som förutsattes i våras.
Totalt sett innebär detta en något sämre bild av det kommunalekonomiska
läget inför år 1997.
För närvarande pågår arbetet i kommuner och landsting med budgetarna
för år 1997. Många kommuner och landsting har god kontroll på sin
ekonomi och har även goda förutsättningar att leva upp till den med
förbunden träffade överenskommelsen och det krav på balans i den
kommunala ekonomin som regeringen har aviserat i budgetpropositionen.
Regeringen har dock erfarit att det finns kommuner och landsting som
står inför en besvärlig situation inför år 1997. För kommunerna beror
detta bl.a. på att socialbidragskostnadema ökar kraftigt. Framför allt har
de kommuner som tagit emot en stor andel flyktingar höga
socialbidragskostnader till följd av arbetsmarknadssituationen.
Mot denna bakgrund kan det ekonomiska läget i många kommuner och
landsting inge viss oro och enligt regeringens bedömning finns det en stor
risk för att den försämrade ekonomin kan leda till både
kvalitetsförsämringar i verksamheten och till att uppsägningar av personal
trots allt kommer att bli nödvändiga. Därmed skulle såväl
sysselsättningsmålet som målet att värna kärnverksamheterna kunna
komma att äventyras.
De budgetförutsättningar som kommuner och landsting nu arbetar efter
är emellertid enligt regeringens bedömning något sämre än vad de
egentligen behöver vara. Detta beror på att de beräknade preliminära
skatteinkomsterna för år 1997 är lägre än vad regeringen, kommuner och
landsting tidigare har räknat med. Beräkningen av de preliminära
skatteinkomsterna grundar sig på uppräkningsfaktorer som fastställs av
Riksrevisionsverket (RRV) utifrån senast kända skatteunderlag, av
riksdagen beslutade ändringar som påverkar skatteunderlaget samt
antaganden om den samhällsekonomiska utvecklingen. De
uppräkningsfaktorer som RRV har fastställt i september 1996, och som
ligger till grund för beräkningen och utbetalningen av de preliminära
skatteinkomsterna för år 1997, baseras på Konjunkturinstitutets
augustiprognos, vilken innebär en samhällsekonomisk utveckling som är
något mer pessismistisk än den bedömning som regeringen har presenterat
i budgetpropositionen. Skillnaden mellan de olika bedömningarna
motsvarar nästan 1 % i ökat skatteunderlag vilket innebär omkring 2,6 Skr. 1996/97:51
miljarder kronor i ökade skatteinkomster för kommuner och landsting år
1997.
Mot bakgrund av den ovan beskrivna situationen inför år 1997 vidtar
regeringen vissa åtgärder för att följa upp den tidigare överenskommelsen
med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet och för att
förbättra förutsättningarna inför det kommande året. Regeringen redovisar
detta i det följande.
Regeringen har beslutat att i förordning upphäva de uppräkningsfaktorer
som RRV fastställt och bestämma nya sådana som ger kommuner och
landsting preliminära skatteinkomster år 1997 som överensstämmer med
den bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen som regeringen
gjort i budgetpropositionen. Utvecklingen i den svenska ekonomin under
senare tid styrker regeringens uppfattning att tillväxten av det kommunala
skatteunderlaget bör bli högre än vad som följer av RRV:s beslut.
Slutavräkning av 1997 års skatteinkomster kommer att ske i sedvanlig
ordning, men regeringen anser att kommuner och landsting redan i nuläget
bör fa del av en mer positiv bedömning av utvecklingen.
Regeringens beslut om att upphäva de uppräkningsfaktorer som RRV
fastställt ligger i linje med den tidigare överenskommelsen med förbunden
att de kommunala skatteinkomsterna ska följa den samhällsekonomiska
utvecklingen. Innebörden av regeringens åtgärd är att den kommunala
sektorn, genom justering av den uppräkning som görs av skatteunderlaget,
för år 1997 tillförs ytterligare ca 2,6 miljarder kronor i förhållande till vad
kommuner och landsting skulle ha fatt om RRV:s uppräkningsfaktorer
hade tillämpats. Ett exakt belopp föreligger först när 1996 års taxering är
slutförd.
Regeringen kommer därutöver att engångsvis göra vissa insatser för de
kommuner som har en särskilt stor andel flyktingar, bl.a. på grund av en
stor sekundärinflyttning från andra kommuner. Dessa kommuner har fått
höga kostnader främst för socialbidrag till följd av att arbetslösheten
drabbat flyktingar extra hårt. Totalt bedömer regeringen att det är möjligt
att göra en verkningsfull insats för de mest utsatta kommunerna inom en
total ram om högst 400 miljoner kronor. Denna insats beräknas kunna
finansieras inom ramen för redan beviljade eller föreslagna medel enligt
följande.
Regeringen disponerar för år 1996 ett anslag för särskilda insatser för
vissa kommuner och landsting. Medlen under det anvisade anslaget är
avsedda att användas för att göra rekonstruktiva engångsinsatser för
sådana kommuner och landsting som inom utjämningssystemets ram
drabbas av en särskilt svår situation. Utrymmet för det angivna ändamålet
uppgår för innevarande år till 200 miljoner kronor. Regeringen har i
budgetpropositionen föreslagit ytterligare 400 miljoner kronor för samma Skr. 1996/97:51
ändamål för år 1997. De nu aktuella insatserna för vissa kommuner som
riskerar att fa en särskilt svår ekonomisk situation till följd av att de har
en mycket stor andel flyktingar och hög arbetslöshet bland dessa ligger,
enligt regeringens bedömning, inom ramen för ändamålet med anslaget för
särskilda insatser för vissa kommuner och landsting. Insatserna kan därför
finansieras dels med de 200 miljoner kronor som finns avsatta för år 1996
och dels med högst hälften av de 400 miljoner kronor som föreslagits för
år 1997, under förutsättning att riksdagen beviljar dessa medel.
Genom de redovisade åtgärderna kommer de ekonomiska
förutsättningarna för kommuner och landsting inför år 1997 att påtagligt
förbättras och en uppbromsning av sysselsättningsminskningen kan ske.
Mot bakgrund av de redovisade åtgärderna förutsätter regeringen nu att
Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet lever upp till sin del
av överenskommelsen.
Regeringen har haft ytterligare en överläggning med de båda
kommunförbunden. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
har vid dessa överläggningar åtagit sig att aktivt verka för att kommuner
och landsting i möjligaste mån undviker att säga upp fast anställd
personal, så att de inte hamnar i öppen arbetslöshet.
Svenska Kommunförbundet delar regeringens bedömning att de insatser
som görs på flyktingsidan kan bidra till att lösa många av de problem
som uppkommit i kommuner med stor andel flyktingar och som därmed
riskerar att fa höga merkostnader. En särskild arbetsgrupp skall tillsättas
för att analysera kommunernas kostnader för flyktingar.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 oktober 1996.
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg,
Andersson, Winberg, Uusmann, Sundström, Lindh, Johansson, von
Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Messing
Föredragande: statsrådet Andersson
Regeringen beslutar skrivelse 1996/97:51 Vissa frågor om den kommunala
ekonomin.
gotab 52297, Stockholm 1996