Regeringens proposition
1996/97:45

Lättnad i ägarbeskattningen i små och
medelstora företag

Prop.

1996/97:45

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 31 oktober 1996

Göran Persson

Thomas Östros

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas förslag om en lättnad i beskattningen av utdelning
och reavinst på aktier i onoterade svenska och utländska företag. Förslaget
innebär att ett visst utrymme beräknas vaije år och att utdelning inom detta
utrymme undantas från beskattning hos aktieägaren. En förutsättning är
dock att aktierna ägs av en fysisk person eller ett dödsbo som skall ta upp
utdelning och reavinst som intäkt av kapital.

Reglerna för beräkning av det enkelbeskattade utrymmet har utformats
på samma sätt som de särskilda reglerna för beskattning av aktiva delägare
i fåmansföretag, de s.k. 3:12-reglema. Från skatteplikt undantas således ut-
delning inom ett lättnadsutrymme som beräknas genom att en räntesats
multipliceras med ett underlag som utgörs av anskaffningskostnaden för
aktierna med tillägg för viss del av de löner som har utbetalats i företaget.
Räntesatsen är 65 % av statslåneräntan. Lättnadsutrymme som inte utnyttjas
för skattefri utdelning ett visst år får sparas till ett senare år. Ett sådant
sparat utrymme kan också utnyttjas av aktieägaren vid reavinstbeskatt-
ningen. Den del av reavinsten som motsvarar det sparade utrymmet undan-
tas från beskattning.

Förslaget innefattar även en ändring i de särskilda reglerna som gäller
för aktiva delägare i fåmansföretag. Om en delägare upphör att vara aktivt
verksam i företaget tillämpas reglerna under en karenstid på 10 år. Den
karenstiden föreslås förkortad till 5 år.

I propositionen föreslås även att avdrag för avsättning till periodiserings-
fonder begränsas, att det s.k. riskkapitalavdraget slopas och att nuvärdes-
avskrivning inte införs.

1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 45

Innehållsförteckning

Prop. 1996/97:45

1     Beslut ..........................................4

2     Lagtext

2.1    Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt.......................................4

2.2   Förslag till lag om ändring i

taxeringslagen (1990:324) .......................... 15

2.3    Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538)

om periodiseringsfonder ...........................16

2.4   Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1623) om

skattereduktion för riskkapitalinvesteringar.............17

3     Ärendet och dess beredning........................19

4     Beskattning av ägare i små och medelstora företag .... 21

4.1    Företagsskatteutredningens förslag ...................21

4.2   En lättnad i ägarbeskattningen .......................23

4.3   En lättnad för små och medelstora företag..............30

4.3.1 Små och medelstora företag ....................30

4.3.2 Det enkelbeskattade utrymmet ..................36

4.4   Vissa följdfrågor..................................41

4.4.1 Självdeklaration och kontrolluppgifter m.m........41

4.4.2 Ändringar i 3:12-reglema ......................43

5     Kvittning av förlust på onoterade aktier.............44

6    Övriga frågor....................................45

6.1    Tidigareläggning av riskkapitalavdragets slopande.......45

6.2   Begränsning av avdraget för avsättning till

periodiseringsfond.................................46

6.3   Nuvärdesavskrivning ..............................47

6.4    Skattetillägg......................................49

7     Budgeteffekter och övriga ekonomiska effekter.......50

7.1    Lättnader i ägarbeskattningen........................51

7.2   Tidigareläggning av slopande av riskkapitalavdraget.....52

7.3    Begränsning av avdraget för avsättning

till periodiseringsfond..............................53

7.4   Förslagens struktureffekter..........................53

8    Författningskommentar...........................56

8.1    Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om

statlig inkomstskatt................................56

8.2   Förslaget till lag om ändring i

taxeringslagen (1990:324) .......................... 61

8.3   Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1538)

om periodiseringsfonder ...........................62

8.4   Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1623) om

skattereduktion för riskkapitalinvesteringar.............62

Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser...................63

Bilaga 2 Remitterade lagförslag ...........................64

Bilaga 3 Lagrådets yttrande...............................77

Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 31 oktober 1996 .................. 81

Prop. 1996/97:45

1 Beslut

Prop. 1996/97:45

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1 lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

2 lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),

3 lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder,

4 lag om ändring i lagen (1995:1623) om skattereduktion för risk-
kapitalinvesteringar.

2 Lagtext

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt1

dels att 3 § 12,12 a, 12 b, 12 d och 12 e mom. samt 27 § 5 mom. skall ha
följande lydelse,

dels att det i 3 § skall införas sju nya moment, 1 a -1 g mom., av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 a mom . Utdelning på aktie i
svenskt aktiebolag undantas från
skatteplikt i den utsträckning som
anges i 1 b-1 d mom.

Som förutsättning gäller

1. att bolaget inte är marknads-
noterat,

2. att bolaget under det räken-
skapsår som beslutet om utdelning
avser eller under något av de fyra
föregående räkenskapsåren inte -
direkt eller genom dotterföretag —
ägt aktier eller andelar med en röst-
eller kapitalandel på 25 procent
eller mer i ett svenskt marknads-
noterat aktiebolag eller en mark-
nadsnoterad utländsk juridisk per-
son,

3. att bolaget, om det är ett för-
valtningsföretag, under det räken-
skapsår som beslutet om utdelning
avser inte ägt någon aktie eller
andel i ett svenskt marknadsnoterat

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:45

aktiebolag eller en marknadsnote-
rad utländsk juridisk person,

4. att bolaget inte är ett sådant
bostadsaktiebolag som avses i 2 §
7 mom.

Ett svenskt aktiebolag är mark-
nadsnoterat om någon aktie i bola-
get är marknadsnoterad enligt 27 §
2 mom. andra stycket. Motsvarande
gäller i fråga om utländsk juridisk
person.

1 b mom. Det belopp som un-
dantas från skatteplikt (lättnadsbe-
loppet) beräknas som 65 procent av
statslåneräntan vid utgången av no-
vember året före beskattningsåret
multiplicerad med summan av an-
skaffningskostnaden för aktien och
70 procent av ett löneunderlag be-
räknat enligt 12 d mom. första
stycket. År aktien en sådan kvali-
ficerad aktie som avses i 12 mom.
tillämpas även 12 d mom. andra
och tredje styckena.

Har aktien förvärvats under be-
skattningsåret och har bolaget tidi-
gare under året lämnat utdelning,
får den nye ägaren inte beräkna
något lättnadsbelopp.

Med anskaffningskostnad avses
det anskaffningsvärde som skulle ha
använts vid beräkning av reali-
sationsvinst, om aktien avyttrats vid
tidpunkten för utdelningen. För
aktie som har förvärvats före in-
gången av år 1990 respektive in-
gången av år 1992 får bestämmel-
serna i 12 c mom. andra respektive
tredje styckena tillämpas.

1 c mom. Understiger utdel-
ningen lättnadsbeloppet, sparas
återstående belopp (sparad lättnad)
och ökar det lättnadsbelopp som be-
räknas för nästa år. Vid beräkning
av lättnadsbeloppet för det året

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:45

läggs sparad lättnad också till an-
skaffningskostnaden för aktien.

Övergår aktien till en annan
ägare på annat sätt än genom köp,
byte eller därmed jämförligt för-
värv, övertas sparad lättnad av den
nye ägaren.

1 d mom. Lättnadsbelopp be-
räknas också för år då bolaget inte
har lämnat någon utdelning. En
förutsättning är att villkoren i
1 a mom. andra stycket är upp-
fyllda. Härvid skall vad som sägs i
1 a mom. andra stycket 2 och 3 om
räkenskapsår som beslutet om ut-
delning avser i stället gälla det
räkenskapsår som har avslutats
närmast före ingången av den skatt-
skyldiges beskattningsår.

Beräkning av lättnadsbelopp en-
ligt första stycket sker vid beskatt-
ningsårets utgång, och beloppet be-
handlas som sparad lättnad nästa
år.

1 e mom. Uppkommer realisa-
tionsvinst vid avyttring av aktie,
undantas ett belopp som svarar mot
sparad lättnad från skatteplikt, i den
mån lättnaden inte har utnyttjats vid
utdelning på aktien.

1 f mom . Har ett bolag mark-
nadsnoterats efter utgången av år
1996, gäller bestämmelserna i 1 a-
1 e mom. för utdelning och reali-
sationsvinst på aktie i bolaget till
och med det tionde året efter det år
då noteringen skedde. Detta gäller
dock endast aktier som har getts ut
före tidpunkten för notering eller
som har förvärvats med stöd av
sådan aktie. Aktien får därefter inte
ha övergått till en annan ägare
genom köp, byte eller därmed
jämförligt förvärv. Kvarstående
sparad lättnad vid utgången av det

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:45

12 mom.2 Fysisk person och
dödsbo som äger kvalificerad aktie i
ett fåmansföretag skall i den omfatt-
ning som anges i 12 a-12 e mom. ta
upp utdelning på sådan aktie som
intäkt av tjänst i stället för intäkt av
kapital. Detsamma gäller reali-
sationsvinst vid avyttring av sådan
aktie.

tionde året får läggas till anskaff-
ningskostnaden för aktien.

1 g mom. Vad som sägs i 1 a-
1 f mom. gäller även andel i annan
svensk ekonomisk förening än
sådan kooperativ förening som
avses i 2 § 8 mom. Det gäller även
andel i en utländsk juridisk person
under förutsättning att den utländ-
ska juridiska personen är under-
kastad sådan jämförlig inkomstbe-
skattning som avses i 7 § 8 mom
sjätte stycket 2.

12 mom. Fysisk person och
dödsbo som äger kvalificerad aktie i
ett fåmansföretag skall i den omfatt-
ning som anges i 12 a-12 e mom. ta
upp utdelning på sådan aktie som
intäkt av tjänst i stället för intäkt av
kapital. Detsamma gäller reali-
sationsvinst vid avyttring av sådan
aktie. Av 1 a-1 g mom. framgår att
utdelning och realisationsvinst i viss
omfattning undantas från skatte-
plikt.

Närmare bestämmelser finns i

- 12 a mom. om tillämpningsområdet,

- 12 b mom. om behandlingen av utdelning och realisationsvinst,

- 12 d mom. om ökning av anskaffningskostnaden med löneunderlag,

- 12 e mom. om visst undantag från tillämpningen.

Vad som i första stycket sägs om aktie i ett fåmansföretag gäller också
andel i ett sådant företag. Med aktie och andel likställs andra sådana av
företaget utgivna finansiella instrument som avses i 27 § 1 mom. För
sådana instrument får dock 12 c och 12 d mom. inte tillämpas.

12 a mom.3 En aktie i ett fåmansföretag anses kvalificerad, om

1. aktieägaren eller någon denne
närstående varit verksam i företaget
i betydande omfattning under be-
skattningsåret eller något av de tio
beskattningsår som närmast föregått
beskattningsåret, eller under någon
del av denna tidsperiod varit
verksam i betydande omfattning i
ett annat fåmansföretag som be-

1. aktieägaren eller någon denne
närstående varit verksam i företaget
i betydande omfattning under be-
skattningsåret eller något av de fem
beskattningsår som närmast föregått
beskattningsåret, eller under någon
del av denna tidsperiod varit verk-
sam i betydande omfattning i ett
annat fåmansföretag som bedriver

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:45

driver samma eller likartad verk-
samhet, eller

2. företaget - direkt eller genom
förmedling av juridisk person - äger
aktier i ett annat fåmansföretag i
vilket aktieägaren eller någon denne
närstående varit verksam i betydan-
de omfattning under beskattnings-
året eller något av de tio beskatt-
ningsår som närmast föregått be-
skattningsåret.

Upphör ett företag som avses i
första stycket att vara fåmansföre-
tag, anses en aktie ändå kvalificerad
under förutsättning att aktieägaren
eller någon denne närstående ägde
aktien när företaget upphörde att
vara fåmansföretag eller förvärvat
den med stöd av sådan aktie. Aktien
anses dock kvalificerad längst under
tio beskattningsår efter det år då
företaget upphörde att vara fåmans-
företag.

Vad som förstås med fåmans-
företag, ägare och närstående fram-
går av punkt 14 av anvisningarna
till 32 § kommunalskattelagen
(1928:370). Vid bedömningen av
om ett fåmansföretag föreligger
jämställs utländska juridiska
personer med svenska aktiebolag
och svenska ekonomiska före-
ningar. Vidare skall vid bedöm-
ningen av om ett fåtal personer äger
aktierna i ett företag sådana ägare
anses som en person, som själva
eller genom någon närstående är
eller under något av de tio
beskattningsår som närmast föregått
beskattningsåret har varit verk-
samma i företaget i betydande
omfattning.

samma eller likartad verksamhet,
eller

2. företaget - direkt eller genom
förmedling av juridisk person - äger
aktier i ett annat fåmansföretag i
vilket aktieägaren eller någon denne
närstående varit verksam i betydan-
de omfattning under beskattnings-
året eller något av de fem beskatt-
ningsår som närmast föregått be-
skattningsåret.

Upphör ett företag som avses i
första stycket att vara fåmansföre-
tag, anses en aktie ändå kvalificerad
under förutsättning att aktieägaren
eller någon denne närstående ägde
aktien när företaget upphörde att
vara fåmansföretag eller förvärvat
den med stöd av sådan aktie. Aktien
anses dock kvalificerad längst under
fem beskattningsår efter det år då
företaget upphörde att vara fåmans-
företag.

Vad som förstås med fåmans-
företag, ägare och närstående fram-
går av punkt 14 av anvisningarna
till 32  § kommunalskattelagen

(1928:370). Vid bedömningen av
om ett fåmansföretag föreligger
jämställs utländska juridiska per-
soner med svenska aktiebolag och
svenska ekonomiska föreningar.
Vidare skall vid bedömningen av
om ett fåtal personer äger aktierna i
ett företag sådana ägare anses som
en person, som själva eller genom
någon närstående är eller under
något av de fem beskattningsår som
närmast föregått beskattningsåret
har varit verksamma i företaget i be-
tydande omfattning.

Avlider ägaren till en kvalificerad aktie, anses aktien kvalificerad även
hos den avlidnes dödsbo. Delägare i dödsboet jämställs då med närstående.

Nuvarande lydelse

12 b mom.4 Överstiger utdel-
ningen på en kvalificerad aktie det
gränsbelopp som anges i det följan-
de tas överskjutande belopp upp
som intäkt av tjänst. Gränsbeloppet
utgörs av anskaffningskostnaden för
aktien multiplicerad med statslåne-
räntan vid utgången av november
året före beskattningsåret med
tillägg av fem procentenheter. Vid
beräkning av gränsbeloppet för
andra finansiella instrument än
aktier och andelar begränsas
tillägget till statslåneräntan till en
procentenhet. Avyttras efter utdel-
ning aktien till närstående, skall
denne ta upp ytterligare utdelning
som lämnas under året som intäkt av
tjänst.

Föreslagen lydelse

12 b mom. Överstiger utdel-
ningen på en kvalificerad aktie det
gränsbelopp som anges i det följan-
de tas överskjutande belopp upp
som intäkt av tjänst. Gränsbeloppet
utgörs av anskaffningskostnaden för
aktien multiplicerad med statslåne-
räntan vid utgången av november
året före beskattningsåret med
tillägg av fem procentenheter. Vid
beräkning av gränsbeloppet för
andra finansiella instrument än
aktier och andelar begränsas
tillägget till statslåneräntan till en
procentenhet. Har aktien förvärvats
under beskattningsåret från när-
stående och har bolaget tidigare
under året lämnat utdelning, får
något gränsbelopp inte beräknas.
Ytterligare utdelning som lämnas
under året skall tas upp som intäkt
av tjänst.

Prop. 1996/97:45

Med anskaffningskostnad avses det anskaffningsvärde som skulle ha an-
vänts vid beräkning av realisationsvinsten, om aktien avyttrats vid tid-
punkten för utdelningen. Som utdelning behandlas även vinst som upp-
kommit vid nedsättning av aktiekapitalet i företaget genom inlösen av

aktier.

Understiger utdelningen gräns-
beloppet sparas återstående belopp
(sparad utdelning) och ökar det
gränsbelopp som beräknas nästa år.
Vid beräkning av gränsbeloppet
läggs sparad utdelning också till
anskaffningskostnaden för aktien.
Har företaget inte lämnat någon ut-
delning beräknas gränsbelopp och
sparad utdelning vid beskatt-
ningsårets utgång.

Understiger utdelningen gräns-
beloppet, sparas återstående belopp
(sparad utdelning) och ökar det
gränsbelopp som beräknas för nästa
år. Vid beräkning av gränsbeloppet
för det året läggs sparad utdelning
också till anskaffningskostnaden för
aktien. Övergår aktien till en annan
ägare på annat sätt än genom köp,
byte eller därmed jämförligt för-
värv, övertas sparad utdelning av
den nye ägaren.

Gränsbelopp beräknas också för
år då företaget inte har lämnat
någon utdelning. Beräkning sker i
sådant fall vid årets utgång, och be-
loppet behandlas som sparad ut-
delning nästa år.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:45

Uppkommer realisationsvinst vid
avyttring av en kvalificerad aktie
skall hälften av den del av vinsten
som överstiger sparad utdelning tas
upp som intäkt av tjänst. Som intäkt
av tjänst skall dock högst tas upp ett
sammanlagt belopp som för
aktieägaren och denne närstående
under avyttringsåret och de tio
beskattningsår som närmast föregått
beskattningsåret uppgår till 100
gånger det basbelopp som gäller för
avyttringsåret enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

Om aktieägarens make eller -
såvitt gäller aktieägare under 18 år -
förälder är eller under någon del av
den senaste tioårsperioden i be-
tydande omfattning har varit verk-
sam i foretag som avses i 12 a mom.
första stycket och om aktieägarens
beskattningsbara förvärvsinkomst,
med bortseende från det belopp som
enligt bestämmelserna i första-
jjärde styckena skall tas upp som in-
täkt av tjänst, understiger makens
eller förälderns beskattningsbara
förvärvsinkomst, skall vid beräk-
ning enligt 10 § av skatt på tjänste-
intäkten aktieägarens beskattnings-
bara förvärvsinkomst, innan tjänste-
intäkten beaktas, anses motsvara
makens eller förälderns beskatt-
ningsbara förvärvsinkomst.

Uppkommer realisationsvinst vid
avyttring av en kvalificerad aktie
skall hälften av den del av vinsten
som överstiger sparad utdelning tas
upp som intäkt av tjänst. Som intäkt
av tjänst skall dock högst tas upp ett
sammanlagt belopp som för aktie-
ägaren och denne närstående under
avyttringsåret och de fem beskatt-
ningsår som närmast föregått be-
skattningsåret uppgår till 100
gånger det basbelopp som gäller för
avyttringsåret enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

Om aktieägarens make eller -
såvitt gäller aktieägare under 18 år -
förälder är eller under någon del av
den senaste femårsperioden i be-
tydande omfattning har varit verk-
sam i foretag som avses i 12 a mom.
första stycket och om aktieägarens
beskattningsbara förvärvsinkomst,
med bortseende från det belopp som
enligt bestämmelserna i första-
femte styckena skall tas upp som in-
täkt av tjänst, understiger makens
eller förälderns beskattningsbara
förvärvsinkomst, skall vid beräk-
ning enligt 10 § av skatt på tjänste-
intäkten aktieägarens beskattnings-
bara förvärvsinkomst, innan tjänste-
intäkten beaktas, anses motsvara
makens eller förälderns beskatt-
ningsbara förvärvsinkomst.

År lättnadsbeloppet beräknat
enligt Ib-ld mom. större än gräns-
beloppet, skall utdelningen vid
tillämpning av första stycket första
meningen minskas med skillnaden.
År sparad lättnad beräknad enligt
1c och 1 d mom. större än sparad
utdelning, skall realisationsvinsten
vid tillämpning av femte stycket
första meningen minskas med skill-
naden.

10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:45

12 d mom.5 Vid beräkning av
gränsbeloppet enligt 12 b mom. får
till anskaffningskostnaden för ak-
tien läggas 10 procent av ett löne-
underlag. Löneunderlaget beräknas
på grundval av sådan ersättning som
ingår i underlag för beräkning av
avgifter enligt 2 kap. 3 § lagen
(1981:691) om socialavgifter och
som under året före beskattningsåret
har utgått till arbetstagarna i före-
taget och i dess dotterföretag. Av er-
sättning till arbetstagare i dotter-
företag som inte är helägt får
medräknas så stor del av beloppet
som svarar mot moderföretagets an-
del av antalet aktier eller andelar i
dotterföretaget. Löneunderlaget ut-
görs av den del av det sammanlagda
ersättningsbeloppet som överstiger
ett belopp motsvarande tio gånger
det basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
som gällde året före beskattnings-
året fördelat med lika belopp på
aktierna i företaget.

Vid tillämpning av första stycket
gäller följande.

1. Anskaffningskostnaden för ak-
tien får inte beräknas enligt
12 c mom. tredje stycket.

2. Ersättning till arbetstagare
som innehar sådant av företaget
utgivet finansiellt instrument som

12 d mom. Vid beräkning av
gränsbeloppet enligt 12 b mom. får
till anskaffningskostnaden för ak-
tien läggas 70 procent av ett löne-
underlag. Löneunderlaget beräknas
på grundval av sådan ersättning som
ingår i underlag för beräkning av
avgifter enligt 2 kap. 3 § lagen
(1981:691) om socialavgifter och
1 § lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster
och som under året före beskatt-
ningsåret har utgått till arbetstagarna
i företaget och i dess dotterföretag.
Av ersättning till arbetstagare i
dotterföretag som inte är helägt får
medräknas så stor del av beloppet
som svarar mot moderföretagets an-
del av antalet aktier eller andelar i
dotterföretaget. Ersättning till
arbetstagare som innehar sådant av
företaget utgivet finansiellt instru-
ment som avses i 27 § 1 mom. får
inte beaktas om 12 mom. är tillämp-
ligt på utdelning eller vinst som är
hänförlig till instrumentet. Ersätt-
ning som täcks av ett statligt bidrag
för lönekostnader får inte heller
beaktas. Löneunderlaget utgörs av
den del av det sammanlagda ersätt-
ningsbeloppet som överstiger ett
belopp motsvarande tio gånger det
basbelopp enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring som gällde
året före beskattningsåret fördelat
med lika belopp på aktierna i
företaget.

Har aktieägaren i betydande
omfattning varit verksam i företaget
eller i dess dotterföretag, får löne-
underlaget läggas till anskaffnings-
kostnaden endast om aktieägaren
för året före beskattningsåret från
företagen har erhållit sådan ersätt-
ning som ingår i underlag för beräk-

11

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:45

avses i 27§ 1 mom. får inte beaktas
om 12 mom. är tillämpligt på utdel-
ning eller vinst som är hänförlig till
instrumentet. Ersättning som täcks
av ett statligt bidrag för löne-
kostnader får inte heller beaktas.

3. Aktieägaren skall för året före
beskattningsåret ha erhållit sådan
ersättning som ingår i underlag för
beräkning av avgifter enligt 2 kap.
3 § lagen om socialavgifter från
företaget eller dess dotterföretag
med ett belopp som sammanlagt inte
understiger 150 procent av den
högsta ersättning som samma år har
betalats ut till en arbetstagare och
som får räknas in i det underlag som
ligger till grund för beräkning av
löneunderlaget.

4. Den sammanlagda ökning av
gränsbeloppet som uppkommer
genom tillägg av löneunderlaget får
inte överstiga sådan ersättning till
aktieägaren som avses i 3.

ning av avgifter enligt 2 kap. 3 §
lagen om socialavgifter och 1 §
lagen om särskild löneskatt på vissa
förvärvsinkomster med ett belopp
som sammanlagt inte understiger
det lägsta av

1. 120 procent av den högsta
ersättning som samma år har beta-
lats ut till en arbetstagare och som
får räknas in i det underlag som
ligger till grund för beräkning av
löneunderlaget och

2. ett belopp som svarar mot 10
gånger det basbelopp enligt lagen
om allmän försäkring som gällde
för året före beskattningsåret.

För aktieägare som avses i före-
gående stycke får det sammanlagda
löneunderlaget inte överstiga ett be-
lopp som svarar mot 50 gånger den
ersättning som aktieägaren för året
före beskattningsåret erhållit från
företagen och som ingår i under-
laget för beräkning av avgifter
enligt 2 kap. 3 § lagen om social-
avgifter och 1 § lagen om särskild
löneskatt på vissa förvärvsin-
komster.

Med innehav av sådana finansiella instrument i ett fåmansföretag som
avses i 27 § 1 mom. likställs innehav av finansiella instrument i ett annat
företag inom samma koncern.

12 e mom.6 Om aktieägaren
visar att utomstående i betydande
omfattning äger del i företaget och
har rätt till utdelning, skall be-
stämmelserna i 12 b mom. inte
tillämpas, om inte särskilda skäl
föreligger. Härvid beaktas även för-
hållandena under de tio beskatt-
ningsår som närmast föregått be-
skattningsåret.

Med företag avses det företag i
vilket aktieägaren eller denne när-
stående i betydande omfattning varit
verksam under beskattningsåret

12 e mom. Om aktieägaren
visar att utomstående i betydande
omfattning äger del i företaget och
har rätt till utdelning, skall be-
stämmelserna i 12 b mom. inte
tillämpas, om inte särskilda skäl
föreligger. Härvid beaktas även för-
hållandena under de fem beskatt-
ningsår som närmast föregått be-
skattningsåret.

Med företag avses det företag i
vilket aktieägaren eller denne när-
stående i betydande omfattning varit
verksam under beskattningsåret

12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:45

eller något av de tio beskattningsår
som närmast föregått beskattnings-
året. Med utomstående avses annan
än fysisk person och dödsbo som -
direkt eller genom förmedling av
juridisk person - äger kvalificerad
aktie i företaget eller i ett annat
fåmansföretag som avses i
12 a mom. första stycket.

27

5 mom.7 Förlust på marknads-
noterad tillgång som avses i 1 mom.
får dras av från realisationsvinst på
marknadsnoterad sådan tillgång. I
fråga om andel i värdepappersfond
gäller detta endast om värdet av
fondens innehav av sådana till-
gångar som avses i 1 mom. inte
annat än tillfälligtvis understigit tre
fjärdedelar av fondförmögenheten.
Av förlust som inte dragits av mot
vinst på marknadsnoterad egendom
eller av förlust på egendom som inte
är marknadsnoterad får 70 procent
dras av.

eller något av de fem beskattningsår
som närmast föregått beskattnings-
året. Med utomstående avses annan
än fysisk person och dödsbo som -
direkt eller genom förmedling av
juridisk person - äger kvalificerad
aktie i företaget eller i ett annat
fåmansföretag som avses i
12 a mom. första stycket.

§

5 mom. Förlust på marknads-
noterad tillgång som avses i 1 mom.
får dras av från realisationsvinst på
marknadsnoterad sådan tillgång. I
fråga om andel i värdepappersfond
gäller detta endast om värdet av
fondens innehav av sådana till-
gångar som avses i 1 mom. inte
annat än tillfälligtvis understigit tre
ljärdedelar av fondförmögenheten.
Förlust på aktie i svenskt aktiebolag
som inte är marknadsnoterad får
dras av från realisationsvinst på
sådan aktie. Motsvarande gäller
förlust på andel i utländsk juridisk
person som inte är marknads-
noterad. Av förlust som inte dragits
av mot vinst får 70 procent dras av.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången
vid 1998 års taxering. Har den skattskyldige eller någon denne närstående
under något av beskattningsåren 1991-1996 avyttrat del av aktierna eller
andelama i företaget, tillämpas äldre bestämmelser i 3 § 12 b mom. fjärde
stycket vid 1998 och senare års taxeringar vid avyttring av resterande del av
aktierna eller andelama.

Har ett företag marknadsnoteras före utgången av år 1996, tillämpas be-
stämmelserna i 3 § la-lemom. för utdelning och realisationsvinst på sådan
kvalificerad aktie eller andel i företaget som avses i 3 § 12 mom. Detta
gäller dock längst till och med utgången av år 2006.

13

Prop. 1996/97:45

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.

2 Senaste lydelse 1995:1626.

3 Senaste lydelse 1995:1626.

4 Senaste lydelse 1995:1626.

5 Senaste lydelse 1995:1626.

‘ Senaste lydelse 1995:1626.

7 Senaste lydelse 1994:1859.

14

2.2 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen
(1990:324)

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 4 § taxeringslagen (1990:324) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

5 kap.

4§*

Skattetillägg tas inte ut

1. vid rättelse av en felräkning eller misskrivning som uppenbart framgår
av självdeklarationen eller av ett annat skriftligt meddelande från den
skattskyldige,

2. vid rättelse av en oriktig uppgift i fråga om inkomst av tjänst eller
kapital, om rättelsen har gjorts eller hade kunnat göras med ledning av kon-
trolluppgift som skall lämnas utan föreläggande enligt lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter och som varit tillgänglig för skatte-
myndigheten före november månads utgång taxeringsåret,

3. i den mån avvikelsen avser bedömning av ett skriftligt yrkande, såsom
fråga om yrkat avdrag eller värde av naturaförmån eller tillgång, och
avvikelsen inte gäller uppgift i sak,

4. om den skattskyldige frivilligt har rättat en oriktig uppgift.

Första stycket 2 gäller inte i fråga Första stycket 2 gäller inte i fråga
om kontrolluppgift enligt 3 kap. 44 om kontrolluppgift enligt 3 kap.
eller 45 § lagen om självdeklaration 32 c, 44 eller 45 § lagen om själv-
och kontrolluppgifter.                deklaration och kontrolluppgifter.

Prop. 1996/97:45

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången
vid 1997 års taxering.

1 Senaste lydelse 1991:1902.

15

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om
periodiseringsfonder

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1993:1538) om periodiserings-
fonder skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:45

För juridisk person får avdrag för
avsättning till periodiseringsfond
uppgå till högst 25 procent av
inkomsten för beskattningsåret före
avdraget. Vad som sagts nu gäller
dock ej dödsbo.

I fråga om fysisk person och
dödsbo får avdraget uppgå till högst
25 procent av ett positivt belopp
som motsvarar inkomsten eller
underskottet av förvärvskällan
enligt lagen (1947:576) om stadig
inkomstskatt före avdrag för av-
sättning till periodiseringsfond med
följande justeringar.

För juridisk person får avdrag för
avsättning till periodiseringsfond
uppgå till högst 20 procent av
inkomsten för beskattningsåret före
avdraget. Vad som sagts nu gäller
dock ej dödsbo.

I fråga om fysisk person och
dödsbo får avdraget uppgå till högst
20 procent av ett positivt belopp
som motsvarar inkomsten eller
underskottet av förvärvskällan
enligt lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt före avdrag för avsätt-
ning till periodiseringsfond med
följande justeringar.

Som tillkommande poster räknas avdrag för egenavgifter enligt punkt 19
av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) och avdrag på
grund av ökning av expansionsmedel enligt 2 § lagen (1993:1537) om
expansionsmedel.

Som avgående poster räknas sjukpenning och liknande ersättningar,
återfört avdrag för egenavgifter enligt punkterna 11 och 13 av anvis-
ningarna till 22 § kommunalskattelagen och intäkt på grund av minskning
av expansionsmedel enligt 2 § lagen om expansionsmedel.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas i fråga om be-
skattningsår som avslutas efter den 31 december 1996.

‘Senaste lydelse 1994:785.

16

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1623) om
skattereduktion för riskkapitalinvesteringar

Prop. 1996/97:45

Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ lagen (1995:1623) om skattere-
duktion för riskkapitalinvesteringar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Skattereduktion enligt denna lag medges fysisk person som mot betal-
ning i pengar förvärvar aktier, om de förutsättningar som följer av 2-5 § § är
uppfyllda eller kan antas bli uppfyllda.

Underlag för skattereduktion är
betalningar enligt första stycket
under åren 1996 och 1997.1 under-
laget får inräknas betalningar om
sammanlagt högst 100 000 kronor.
Betalningar för förvärv av ny-
emitterade aktier får dock inte
inräknas i underlaget till den del
nyemissionen avser höjning av
aktiekapitalet till ett belopp mot-
svarande 100 000 kronor eller mot-
svarar nedsättning av aktiekapitalet
eller reservfonden som skett efter
den 1 januari 1995.

Underlag för skattereduktion är
betalningar enligt första stycket
under år 1996. I underlaget får
inräknas betalningar om samman-
lagt högst 100 000 kronor. Betal-
ningar för förvärv av nyemitterade
aktier får dock inte inräknas i
underlaget till den del nyemissionen
avser höjning av aktiekapitalet till
ett belopp motsvarande 100 000
kronor eller motsvarar nedsättning
av aktiekapitalet eller reservfonden
som skett efter den 1 januari 1995.

Skattereduktionen utgör 30 procent av underlaget men medges endast
om underlaget sammantaget uppgår till minst 10 000 kronor.

Ansökan om skattereduktion görs skriftligen hos en skattemyndighet

senast den 4 maj 1998.

Om en ansökan om skattereduk-
tion har kommit in senast den 2 maj
1997 och avser förvärv av aktier
som betalats under år 1996 skall
skattereduktion tillgodoräknas vid
debitering av skatt på grund av
1997 eller 1998 års taxering efter
vad som anges i ansökan. Kommer
ansökan in senare tillgodoräknas
skattereduktionen vid debitering av
skatt på grund av 1998 års taxering.

Om en ansökan om skattereduk-
tion har kommit in senast den 2 maj
1997 skall skattereduktion tillgodo-
räknas vid debitering av skatt på
grund av 1997 eller 1998 års
taxering efter vad som anges i
ansökan. Kommer ansökan in se-
nare tillgodoräknas skattereduktio-
nen vid debitering av skatt på grund
av 1998 års taxering.

17

2 Riksdagen 1996/97. I saml. Nr 45

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:45

Ansökan skall innehålla uppgift om sökandens namn, bostadsadress och
personnummer samt en försäkran om att sökanden avser att behålla aktierna
till utgången av femte beskattningsåret efter det år aktierna förvärvats.

Ett intyg utfärdat av det bolag som gett ut aktierna skall bifogas ansökan.
Intyget skall innehålla

1. uppgift om bolagets namn, organisationsnummer och säte,

2. uppgift om antalet av den skattskyldige förvärvade aktier, vad som
betalats för aktierna och om när full betalning i pengar erlades,

3. en försäkran om att det inte föreligger något sådant förhållande som
enligt 1 § andra stycket sista meningen, 3, 4 eller 5 § utgör hinder för
skattereduktion och

4. uppgift om hur betalningen för aktierna har investerats eller förbru-
kats.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

18

3 Ärendet och dess beredning

Företagsskatteutredningen (Fi 1992:11) fick hösten 1995 genom tilläggs-
direktiv (dir. 1995:130) i uppdrag att utreda en lättnad i den ekonomiska
dubbelbeskattningen av aktiebolagens vinster. Uppdraget gällde i första
hand ett generellt system med en lättnad på företagsnivå. Ett företag skulle
i ett sådant system från bolagsskatten helt eller delvis kunna avräkna den
skatt som betalas i Sverige på utdelning från företaget och på reavinster på
aktier i företaget. Om utredningen fann att ett sådant generellt avräk-
ningssystem inte borde införas skulle utredningen i stället lämna förslag till
en selektiv lättnad för mindre företag.

I prop. 1995/96:222 aviserade regeringen att ett utrymme på 3,5 miljar-
der kronor avsatts för en lättnad i beskattningen av inkomster i små och
medelstora företag. Regeringen gjorde den bedömningen att en sådan lätt-
nad borde inforas redan fr.o.m. den 1 januari 1997 för att förbättra villkoren
för mindre och medelstora företag och därmed skapa förutsättningar för en
expansion av sysselsättningen i dessa företag. I avvaktan på Företagsskatte-
utredningens förslag lämnade vi emellertid frågan öppen hur en lättnad för
mindre och medelstora företag närmare borde utformas.

Företagsskatteutredningen lämnade sitt förslag den 31 juli i år. Be-
tänkandet Lättnad i dubbelbeskattningen av mindre företags inkomster
(SOU 1996:119) har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-
serna finns i bilaga 1. En sammanställning av remissyttrandena finns till-
gänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi96/4308).

Regeringen presenterar här sitt förslag till lättnad i ägarbeskattningen.

I samband med att regeringen aviserade att en lättnad i beskattningen av
inkomster i små och medelstora företag skall genomföras fr.o.m. den
1 januari 1997 aviserade vi också att avdragsrätten för avsättning till perio-
diseringsfonder skulle begränsas av statsfinansiella skäl. Samtidigt avise-
rades att det s.k. riskkapitalavdraget skulle slopas från samma tidpunkt.
Dessa förslag finns med i denna proposition.

Regeringen har haft i uppdrag att bereda frågan huruvida nuvärdes-
avskrivning bör införas. I propositionen redovisar regeringen sin bedöm-
ning. Ett system med nuvärdesavskrivning bör inte införas.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 17 oktober 1996 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 2.

Lagrådets yttrande finns i bilaga 3.

Lagrådet har föreslagit vissa förtydliganden i lagtexten. Regeringen har
i propositionen i allt väsentligt följt Lagrådets förslag. Dessutom har några
redaktionella ändringar av lagtexten skett i förhållande till lagrådsremissen.
Efter lagrådsgranskningen har ett förslag till lag om ändring i taxerings-
lagen tillkommit. På grund av ändringens enkla beskaffenhet skulle
Lagrådets hörande i denna del sakna betydelse.

Prop. 1996/97:45

19

De föreslagna reglerna för lättnad i ägarbeskattningen har utformats på Prop. 1996/97:45
samma sätt som de särskilda reglerna för beskattning av aktiva delägare i
fåmansföretag. Lagrådet har i sitt yttrande anfört att dessa regler är mycket
svårtillgängliga. Lagrådet har därför starkt ifrågasatt om de nu föreslagna
reglerna bör föranleda lagstiftning.

Beträffande regelsystemets utformning kan regeringen till vissa delar
instämma i Lagrådets uttalande om dess komplexitet. I första hand är det
emellertid nödvändigt att i bedömningen väga in förslagets samhällsekono-
miska effekter. Förslaget syftar främst till att snabbt skapa bättre förut-
sättningar för att öka sysselsättningen i de mindre och medelstora företagen.
Det finns därför ett starkt allmänt intresse av att förslaget genomförs.

I fråga om den lagtekniska utformningen kan konstateras att det finns
flera orsaker till att de särskilda reglerna för aktiva delägare anses svår-
tillgängliga. En särskild aspekt som bör beaktas är att reglerna begränsar det
belopp som skall behandlas som intäkt av kapital. Ett överskjutande belopp
beskattas som intäkt av tjänst. Det kan alltså bli fråga om en skärpt
beskattning i förhållande till vad som annars skulle ha varit fallet. Det är
förståeligt om sådana bestämmelser uppfattas negativt av de skattskyldiga.
De nu föreslagna reglerna om en lättnad i ägarbeskattningen medger att viss
del av ett utdelat belopp undantas från beskattning och har således en helt
annan inriktning.

En viktig faktor vid bedömningen är att de särskilda reglerna för aktiva
delägare erbjuder olika alternativ för att beräkna kapitalavkastningen.
Förenklingar som innebär att dessa alternativa beräkningsregler slopas
skulle drabba de skattskyldiga negativt. Reglerna om lättnad i ägarbe-
skattningen har utformats med utgångspunkt från detta regelsystem vilket
bl.a. innebär att möjligheten till olika beräkningssätt tagits med i förslaget. I
detta hänseende skulle förenklingar kunna uppnås men det skulle samtidigt
innebära en försämring för vissa aktieägare i förhållande till det förslag som
lämnades av Företagsskatteutredningen. Regeringen anser därför att en
sådan förenkling inte bör genomföras. Dessutom kan det påpekas att för
många aktieägare blir flera av dessa särregler inte tillämpliga beroende på
att de gäller aktier som förvärvats före ingången av år 1990 respektive år
1992.

En annan faktor som har betydelse i detta sammanhang är att reglerna
under senare år varit föremål för ett flertal ändringar. I vissa fall har det
varit fråga om ändringar av mindre omfattning men för de skattskyldiga -
och skattemyndigheterna - kan vaije förändring innebära en tillkommande
komplikation oavsett den materiella innebörden av ändringen.

Regeringen tog i lagrådsremissen upp frågan om bestämmelsemas lag-
tekniska utformning och hänvisade till att Skattelagskommittén (Fi
1991:03) arbetar med en systematisk översyn av inkomstskatteförfatt-
ningama. Denna översyn är nu i sitt slutskede och ett betänkande kommer
att redovisas vid årsskiftet. Lagrådet har i sitt yttrande konstaterat att de nu
föreslagna reglerna efter en tid kan komma att förtydligas men detta
förhållande har inte påverkat Lagrådets bedömning. Regeringen anser dock
att det inte kan bortses från att ett förtydligande av lagtexten - som blir
möjligt inom ramen för en ny uppbyggnad av skatteförfattningama -

20

kommer att innebära en bättre möjlighet för de skattskyldiga att ta del av
och förstå systemet.

Vid en sammantagen bedömning är det regeringens uppfattning att det i
lagrådsremissen framlagda förslaget bör genomföras.

4 Beskattning av ägare i små och medelstora
företag

4.1 Företagsskatteutredningens förslag

Företagsskatteutredningens (FSU) arbete hade enligt direktiven som
utgångspunkt en metod för lättnad i den ekonomiska dubbelbeskattningen
på företagsnivån. Med uttrycket dubbelbeskattning avses det förhållandet
att aktiebolagens inkomster beskattas två gånger, dels hos företaget som
inkomst av näringsverksamhet när inkomsten uppkommer, dels hos
aktieägarna som, normalt, inkomst av kapital när inkomsten delas ut eller
när ägaren tillgodogör sig värdet av inkomsten genom aktieavyttring.

Den i direktiven anvisade metoden - som utredningen benämner
omvänd avräkning - innebär att företagen frän sin skatt skall få räkna av
skatt som aktieägarna erlagt på utdelning och vinst på aktier i företaget.
Utredningen ansåg att den nämnda metoden har effekter som gör den
olämplig. Den allvarligaste nackdelen är att skattebelastningen i företaget -
och därmed kapitalkostnaden för företagets investeringar - beror av i vilken
utsträckning ägarna betalar svensk skatt på utdelningsinkomster och aktie-
vinster. Till den del aktierna ägs t.ex. av ett utländskt företag som inte beta-
lar kupongskatt, AP-fonden eller en svensk skattepriviligierad stiftelse er-
håller företaget ingen lättnad. Utredningens bedömning är därför att om
utgångspunkten är att skatteuttaget på företagsnivån skall sänkas är en
sänkning av bolagsskattesatsen ett bättre alternativ än den omvända avräk-
ningen.

Om utredningen inte fann metoden med omvänd avräkning lämplig att
införa skulle den enligt direktiven i stället föreslå ett system för lättnad för
mindre och medelstora företag. Utredningen har även diskuterat frågan om
en generell lättnad i dubbelbeskattningen är motiverad. Vid denna
diskussion har utredningen redovisat ett antal argument som brukar anföras
för att dubbelbeskattningen bör lindras genom en generell åtgärd.

Ett argument är att det finns en olikbehandling av lånat resp, eget kapital.
Hos företagen är utgiftsräntor avdragsgilla men inte lämnad utdelning,
samtidigt som såväl inkomsträntor som mottagen utdelning beskattas hos
mottagaren. Denna olikbehandling gynnar lånefinansiering framför
finansiering med eget kapital och leder till en låg soliditet. Utredningen har
här gjort en skillnad mellan ett globalt perspektiv och det enskilda landets
perspektiv. Globalt snedvrider den skiljaktiga behandlingen av eget och
främmande kapital företagens finansiering, vilket får antas ha vissa negativa
effekter. Utredningens bedömning är emellertid att det inte finns något
specifikt svenskt problem eftersom nästan alla länder har liknande
beskattning på företagsnivån som Sverige.

Prop. 1996/97:45

21

Ett annat argument mot dubbelbeskattning är det s.k. inlåsnings-
argumentet. Aktieägaren beskattas härdare för utdelningsinkomster än för
inkomster som hålls kvar i företaget beroende på att kvarhållen inkomst be-
skattas som aktievinst först när aktien avyttras. Detta innebär att det finns
ett icke önskvärt skatteincitament att hälla kvar inkomster snarare än att dela
ut dem. FSU:s slutsats är dock att eftersom skillnaden i behandling av mot-
tagen utdelning och aktievinst är relevant endast för en begränsad andel av
ägarna, drygt 27 %, framstår det som tveksamt om inlåsningen är ett större
problem.

Utredningen redovisar även argumentet att en lättnad i beskattningen på
ägamivån innebär ett önskvärt incitament för svenska skattskyldiga subjekt
att öka sina placeringar i aktier. Utredningen konstaterar att det är riktigt att
det uppkommer ett sådant incitament men anser att det är oklart om, och i så
fall i vilken utsträckning, sådana subjekt utövar ägarrollen på ett samhälls-
ekonomiskt effektivare sätt än utländska ägare eller svenska icke skatt-
skyldiga ägare.

Slutligen redovisar utredningen argumentet om att dubbelbeskattningen
medför att avkastningskravet på investeringar i Sverige är alltför högt.
Utredningen konstaterar att Sverige har en internationellt låg bolags-
beskattning samtidigt som övriga skatter är höga. Med hänsyn härtill
ifrågasätter utredningen om det skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt att
sänka skatten på bolagsinkomster och, för att finansiera sänkningen, höja
någon annan skatt.

Sammantaget anser utredningen att argumenten inte motiverar en gene-
rell lättnad i dubbelbeskattningen.

Utredningen uppfattar direktiven så att en lättnad skall ha till ändamål att
främja investeringar särskilt i Sverige. En sänkning av bolagsskattesatsen
sänker kapitalkostnaden för investeringar som görs i Sverige oberoende av
om investeringen görs av ett svenskägt svenskt företag, ett utlandsägt
svenskt företag eller ett utländskt företag. En sänkning av bolagsskatte-
satsen anser utredningen därför vara en ändamålsenlig åtgärd om man
önskar främja investeringar särskilt i Sverige. Några tekniska kompli-
kationer i förhållande till utlandet uppkommer inte. Alternativ i form av rätt
till omedelbar avskrivning av anläggningstillgångar och avdrag för lämnad
utdelning är däremot enligt utredningen förenade med nackdelar av olika
slag.

Utredningen konstaterar att svenska skattskyldiga subjekt, t.ex. fysiska
personer, endast utgör en liten del av alla aktuella och potentiella ägare till
svenska aktier. Det innebär att beteendet hos sådana subjekt, åtminstone på
längre sikt, saknar nämnvärd betydelse för kurserna på svenska aktier.
Utredningen anser därför att generella lättnader på ägamivån, t.ex. skatte-
frihet för mottagen utdelning och aktievinst, inte får någon eller endast en
begränsad effekt på företagens kapitalkostnader.

Om en generell lättnad i dubbelbeskattningen anses önskvärd re-
kommenderar utredningen att det sker genom en sänkning av bolagsskatte-
satsen.

I fråga om lämpligheten av en selektiv skattelättnad är utredningens
slutsats följande. En lättnad som sänker kapitalkostnaden för investeringar

Prop. 1996/97:45

22

i mindre företag innebär att sådana investeringar gynnas i förhållande till
investeringar i stora företag. Utredningen säger sig inte ha kunnat finna
något hållbart resonemang som visar att detta skulle vara samhälls-
ekonomiskt lönsamt och påpekar att traditionell marknadsekonomisk teori
säger att alla verksamheter så långt som möjligt skall ges samma skatte-
mässiga villkor. Utredningen konstaterar dock att ekonomisk teori inte ger
en heltäckande bild av verkligheten vilket innebär att man inte kan utesluta
att särskilda lättnader för mindre företag skulle ha positiva effekter.
Utredningens slutsats är att en selektiv lättnad inte kan rekommenderas. I
enlighet med sina direktiv presenterar emellertid utredningen en metod för
en sådan lättnad.

Förslaget innebär att lättnad medges för utdelning och reavinst på onote-
rade aktier, dvs. aktier som inte noteras på svensk eller utländsk börs eller
är föremål för liknande notering. Andelar i utländska företag omfattas inte
av lättnaden. Lättnaden avser utdelning och reavinst på aktier, som innehas
av fysiska personer och dödsbon vilka är obegränsat skattskyldiga i
Sverige.

Metoden för lättnaden anknyter till vad som gäller för beskattning av
aktiva delägare i fåmansföretag. Enligt lättnadsmetoden undantas utdelning
och reavinst på onoterade aktier inom ett lättnadsutrymme från beskattning.
Lättnadsutrymmet utgörs av ett belopp, som erhålls genom att en lättnads-
sats multipliceras med ett lättnadsunderlag. Lättnadssatsen är enligt för-
slaget 65 % av statslåneräntan vid utgången av november året före beskatt-
ningsåret. Lättnadsunderlaget utgörs av summan av den skattskyldiges an-
skaffningskostnad för sina aktier i företaget och 70 % av ett löneunderlag. I
fråga om beräkningen av anskaffningskostnaden för aktierna gäller alter-
nativen i de särskilda reglerna för aktiva delägare i fåmansföretag. Utred-
ningen föreslår även vissa övriga ändringar. Dessa beskrivs senare.

4.2 En lättnad i ägarbeskattningen

Prop. 1996/97:45

Regeringens förslag: En selektiv lättnad i beskattningen av inkomster
i små och medelstora företag medges på ägamivå.

FSU:s förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: En majoritet av näringslivets representanter till-
styrker att en lättnad i ägarbeskattningen införs. Ett flertal av dessa remiss-
instanser, däribland Företagarnas Riksorganisation, anser att en generell
lättnad i ägarbeskattningen bör införas. Näringslivets Skattedelegation
hävdar att den föreslagna selektiva lättnaden måste ses som ett första steg i
införandet av en generell lättnad. LO anser att en lättnad i dubbelbe-
skattningen inte kommer att medföra några positiva realekonomiska effek-
ter. Om en selektiv lättnad ändå skall införas bör utredningens förslag om-
arbetas.

Skälen för regeringens förslag: Frågan om beskattningen av inkomster
hos bolag och dess ägare har diskuterats intensivt under senare år. Föränd-

23

ringarna i skattereglerna på detta område har också varit många. Det gäller
internationellt, men också i Sverige, där alltsedan 1990 års skattereform och
de utredningar som föregick denna, olika förslag presenterats och i flera fall
också lett till lagstiftning. De senaste årens turbulenta utveckling beror på
olika prioriteringar mellan de skattepolitiska målen men också i betydande
omfattning på skilda uppfattningar om effekterna av olika åtgärder på detta
område. I den senare frågan har FSU lämnat ett väsentligt bidrag till
beskrivningen och analysen av dessa olika effekter, inkl, en redovisning av
den osäkerhet som i vissa fall råder om effekterna och det motiverade i
olika åtgärder.

Utredningen har haft två konkreta uppgifter. Den första har gällt en
analys av en metod för lättnad i beskattningen av bolagsinkomster som
utredningen benämner omvänd avräkning. Regeringen delar utredningens
bedömning att metoden inte är lämplig. Liksom utredningen fäster
regeringen särskild vikt vid de negativa effekter som skulle följa av att
bolagets skattesituation blir beroende av ägarkretsens sammansättning.

Som ett alternativ har utredningen haft i uppgift att utforma en selektiv
lättnad i beskattningen med inriktning på små och medelstora företags
vinster. Innan vi redovisar vår bedömning av utredningens förslag i denna
del vill vi i anslutning till utredningens mer allmänna analys av önsk-
värdheten och lämpligheten av olika metoder för lättnad i beskattningen av
bolagsvinster kommentera de centrala frågorna på området. Den första
frågan handlar om önskvärdheten av en generell lättnad i beskattningen,
den andra om en sådan generell lättnad lämpligen förläggs till företagsnivån
eller om i stället en lättnad på ägamivån är att föredra. En tredje fråga gäller
önskvärdheten av selektiva lättnader.

Såvitt gäller önskvärdheten av en generellt utformad lättnad upp-
märksammar utredningen ett antal vanligt förekommande argument för en
sådan lättnad. Ett första argument gäller önskvärdheten av att företagens
soliditet förbättras, bl.a. för att minska genomslaget av variationer i efter-
frågan. En for låg soliditet torde bl.a. kunna förklaras av att utgiftsräntor till
skillnad från utdelningar är avdragsgilla i företaget medan såväl inkomst-
räntor som utdelningar beskattas hos mottagaren.

Utredningen noterar såvitt gäller den skattemässiga olikbehandlingen på
företagsnivån att denna inte är något unikt för Sverige utan det helt domine-
rande förhållandet i omvärlden. Den asymmetriska skattebehandlingen av
avkastningen på eget respektive lånat kapital på företagsnivån kombineras
visserligen i flera länder med en motsatt asymmetri på ägamivån. Ut-
delningar och reavinster är helt eller delvis skattefria men räntor beskattas.
Enligt utredningens bedömning är emellertid förekomsten av denna dubbla
asymmetri av liten betydelse för företagens finansieringsbeslut och därmed
för soliditeten.

Regeringen kan i princip ansluta sig till utredningens analys såvitt gäller
beskattningens effekter på soliditeten för större företag som har möjlighet
till finansiering på de internationella kapitalmarknaderna. I övrigt saknas
det empiriska studier där man sökt klarlägga huruvida det finns
systematiska skillnader i företagens soliditet mellan länder som tillämpar
olika slag av lättnader i beskattningen och länder som tillämpar ett klassiskt

Prop. 1996/97:45

24

system liknande det som för närvarande finns i Sverige. Som kommer att
redovisas anser dock regeringen att ägarbeskattningen kan ha betydelse för
soliditeten hos mindre företag utan tillgäng till de internationella kapital-
marknaderna.

Ägarbeskattningen anses vidare bidra till inlåsning av kapital i befintliga
verksamheter med de negativa effekter detta kan ha på effektiviteten i
användningen av knappa kapitalresurser. Denna inlåsningseffekt upp-
kommer beroende på att bolagsinkomster som delas ut beskattas hårdare än
inkomster som behålls i företagen. I det senare fallet sker beskattningen i
ägarledet först när aktien avyttras. I denna fråga anser utredningen att man
vid bedömningen av detta inlåsningsproblem bör beakta att effekten före-
ligger endast för den dryga fjärdedel av ägarna som är skattskyldiga för
utdelning och reavinst. Regeringen delar utredningens bedömning i denna
fråga.

Ett tredje vanligt förekommande argument för generella lättnader i
beskattningen baseras på önskemålet att öka incitamenten för aktiesparande.
Utredningens bedömning i denna fråga utgår från ett allmänt önskemål,
fastlagt i direktiven till utredningen, nämligen att åtgärder på området bör
bidra till att förbättra villkoren för investeringar i Sverige. Utifrån detta
perspektiv anser utredningen att det är oklart om en förskjutning i ägandet
av svenska företag till en högre andel skattskyldiga ägare (i princip
hushållen) skulle ge en samhällsekonomiskt effektivare inriktning på in-
vesteringarna än i dag, något som i så fall skulle bero på att detta slag av
ägare skulle utöva ägarrollen på ett effektivare sätt än utländska ägare och
svenska skattebefriade ägare. I denna fråga delar regeringen utredningens
bedömning. Mot den bakgrunden saknas det skäl att frångå principen om en
så långt möjligt likformig beskattning av sparande i Sverige, en princip som
lades fast i 1990 års skattereform.

Det sista argument utredningen behandlar gäller den höjande effekt som
beskattning i flera led antas ha på avkastningskraven för investeringar. Så-
vitt gäller den allmänna frågan om önskvärdheten att sänka avkast-
ningskraven anser utredningen att skälen för en sådan sänkning är för-
hållandevis svaga. Bakgrunden till denna bedömning ges av att utgångs-
läget är att Sverige har en internationellt sett låg bolagsbeskattning och för-
hållandevis höga skatter i övrigt. Utredningen ifrågasätter om en skatte-
omfördelning med ytterligare sänkt bolagsskatt är samhällsekonomiskt
motiverad. Regeringen delar denna bedömning.

Utredningen anser sammanfattningsvis i frågan om önskvärdheten av en
generell lättnad i beskattningen av bolagsvinster att de anförda argumenten
inte motiverar en sådan lättnad. Om en lättnad ändå skall göras anser utred-
ningen att en sänkning av bolagsskattesatsen är att föredra framför andra
åtgärder om man önskar stimulera investeringar i Sverige.

Utredningens förord för en sänkt bolagsskattesats, om nu en lättnad skall
ges, baseras på bedömningen att en lättnad i beskattningen som skall ge
effekter på investeringar i Sverige lämpligen förläggs till företagsnivån.
Regeringen delar denna principiella bedömning. I en liten öppen ekonomi
som den svenska, där den svenska kapitalmarknaden i tilltagande grad
integreras med de internationella kapitalmarknaderna, är det i första hand

Prop. 1996/97:45

25

företagsskattereglema som är av betydelse för skattekilen på investeringar.
Ägarbeskattningen, åtminstone vad gäller större företag med tillgång till
internationella kapitalmarknader, är av underordnad betydelse när det gäller
avkastningskravets höjd. Regeringen vill något utveckla utredningens
analys av dessa frågor och behandlar först frågan om en generell
ägarlättnad och dess effekter på avkastningskraven dels för de större
företagen, dels för mindre företag vars kapitalförsöijning inte kan ske på de
internationella marknaderna.

För de större företagen kan en lättnad i ägarbeskattningen inledningsvis
förväntas ge höjda börskurser. Detta sänker avkastningskravet. Denna
effekt blir emellertid inte bestående. För utländska ägare och skattebefriade
institutioner medför nämligen de höjda börskurserna att avkastningen på
aktieplaceringar sjunker i förhållande till andra placeringsaltemativ. Dessa
placerare kommer därför att avyttra svenska aktier vilket tenderar att
återställa börskurserna till deras ursprungliga nivå. Därmed tenderar också
avkastningskravet att återgå till nivån före det att lättnaden genomförts
vilket i sin tur leder till att inte heller villkoren för investeringar i Sverige
förbättras.

För mindre företag utan tillgång till internationella kapitalmarknader och
där aktierna så gott som uteslutande innehas av ägare som är skattskyldiga
i Sverige blir effekterna av en generell lättnad i ägarbeskattningen beroende
av hur ägarna värderar olika alternativ till placeringar i mindre företag. En
lättnad i beskattningen av utdelningar och reavinster sänker inledningsvis
avkastningskraven på investeringar. Det sker genom att den lägre skatten i
ägarledet reducerar avkastningskravet före ägarskatt - men efter bolags-
skatt. Det reducerar i sin tur avkastningskravet före bolagsskatt. Om kur-
serna på börsaktier i princip är oförändrade har avkastningen efter skatt på
börsaktier stigit eftersom ägarbeskattningen har slopats generellt. Detta för-
hållande kan dock i betydande omfattning bidra till att motverka sänk-
ningen av avkastningskraven i mindre företag. Det sker om ett tillräckligt
antal potentiella ägare i mindre företag kan tänka sig att placera sin
förmögenhet i börsaktier. Avkastningskravet efter ägarskatt på investe-
ringar i mindre företag stiger alltså som en följd av att avkastningen efter
skatt på börsaktier har stigit. I extremfallet där börsaktier utgör s.k perfekta
substitut till aktier i mindre företag blir avkastningskraven på investeringar
i mindre företag i princip oförändrade.

Flera remissinstanser har hävdat att de just beskrivna mekanismerna inte
motsvarar de verkliga förhållandena. När det gäller effekterna för de större
företagen hävdas exempelvis att kopplingen till de internationella kapital-
marknaderna inte är så stark som förutsatts. Därmed skulle också den
kurssänkande effekt som följer av förskjutningar i ägarsammansättningen
dämpas. För de mindre företagens del hävdas att för mänga ägare är den
alternativa placeringen inte börsaktier utan obligationer eller banksparande,
där beskattningen är oförändrad. En sänkt skatt på utdelningar och rea-
vinster från mindre företag skulle därför få fullt genomslag på avkast-
ningskraven på investeringar i dessa företag.

Såvitt gäller de större företagen är internationaliseringen av kapital-
marknaden ett faktum. Den exakta graden av integration kan visserligen

Prop. 1996/97:45

26

diskuteras men det torde vara svårt att hävda att integrationen inte skulle
förstärkas i framtiden. Om önskvärdheten i en sådan utveckling kan råda
olika uppfattningar men knappast om de faktiska tendenserna till förstärkt
integration. Mot denna bakgrund framstår en lättnad i beskattningen av
aktier i större företag (börsaktier) som omotiverad.

När det gäller effekterna för de mindre företagen har redan markerats att
det finns en större osäkerhet. För nyföretagandet spelar huvudägaren, ofta
en entreprenör, en central roll. För denne är i mänga fall alternativet att
placera sparkapitalet i börsaktier knappast aktuellt. Ett av nyföretagandets
problem ligger emellertid i svårigheten att attrahera externt riskkapital. För
externa placerare med bristande kännedom om företaget och före-
tagsledaren/entreprenören är det rimligt att anta att placeringar i börsaktier,
som kännetecknas av bättre information och likviditet, är ett mer realistiskt
alternativ än placeringar i mindre företag. Till den del expansionen av det
framtida nyföretagandet är beroende av externa placerare ger lika-
behandlingen av börsaktier och aktier i mindre företag vid en generell lätt-
nad i ägarbeskattningen de effekter som beskrivits ovan.

Sammanfattningsvis anser regeringen att en generell lättnad i ägar-
beskattningen skulle ge starkt begränsade positiva effekter på de större
företagens investeringar till priset av en betydande statsfinansiell kostnad.
Detta gäller särskilt i ett längre tidsperspektiv med en allt starkare integra-
tion mellan den svenska kapitalmarknaden och de utländska marknaderna.
För mindre företag är effekterna av en generell lättnad svårare att bedöma
men i ett perspektiv med en allt starkare integration även av den svenska
kapitalmarknaden, där potentiella placerare i mindre företag alternativt kan
spara i börsaktier, får de positiva effekterna bedömas som osäkra.

Regeringen föreslår därför att lättnaden begränsas till mindre och medel-
stora företag och inte ges i form av en generell lättnad. I själva verket skulle
en utvidgning av den selektiva lättnaden till att även avse placeringar i börs-
aktier motverka önskemålen att främja investeringar i Sverige. För det
första skulle en utvidgning ge starkt begränsat positiva effekter för investe-
ringar i större företag. För det andra skulle den höja avkastningskraven för
investeringar i mindre företag. Detta beror på att en utvidgning till börs-
aktier höjer avkastningen efter ägarskatt på alternativ till placeringar i
mindre företag, ett förhållande som skärper avkastningskravet för investe-
ringar i dessa företag. En utvidgning förefaller därför kunna motiveras
enbart med eventuella önskemål att stimulera sparande i aktier, med högst
osäkra verkningar på effektiviteten i investeringsverksamheten.

Utredningen konstaterar att en selektiv lättnad i ägarbeskattningen med
inriktning på mindre företag, till skillnad från en generell lättnad, sänker
avkastningskravet på investeringar i dessa företag. Utredningen anser
däremot inte att en sådan sänkning är motiverad. Enligt utredningen beror
de högre avkastningskrav som ställs på investeringar i mindre företag på
högre informations- och transaktionskostnader och en allmänt sett högre
osäkerhet om dessa företag än om börsföretagen. Med referens till Utred-
ningen om ökat hushållssparande (SOU 1992:27) konstaterar utredningen
att det visserligen finns svårigheter för mindre företag att anskaffa kapital
men - utredningen gör dock här ingen egen bedömning - att dessa

Prop. 1996/97:45

27

svårigheter beror på faktiska skillnader mellan mindre och större företag
och inte på brister i det finansiella systemet. Mot denna bakgrund drar
utredningen slutsatsen att det är svårt att finna samhällsekonomiska skäl att
kompensera mindre företag för de högre avkastningskraven, som antas
reflektera faktiska samhällsekonomiska merkostnader. Utredningen noterar
emellertid att det kan finnas faktorer som inte fångas upp vid tillämpningen
av traditionell ekonomisk teori och som kan vara av betydelse.

Regeringen delar inte utredningens sammanfattande bedömning att en
selektiv lättnad inte bör genomföras. Det finns nämligen flera skäl att
stimulera investeringar i små och medelstora företag genom att reducera de
skillnader i avkastningskrav som föreligger mellan dessa företag och de
större företagen.

Det svenska näringslivet domineras av ett relativt Htet antal stora företag.
Tillväxten i dessa företag har under de senaste hundra åren lagt grunden för
den svenska välfärden. Lågkonjunkturen i början på 1990-talet visade att ett
näringsliv dominerat av stora företag var sårbart för de kraftiga stör-
ningarna i ekonomin. För framtiden innebär detta att de större företagen
behöver kompletteras med mindre företag för att en långsiktigt stabil och
hög tiHväxt skall säkerställas.

Som en följd av den djupa lågkonjunkturen ökade arbetslösheten kraf-
tigt. En rad små och medelstora företag gick i konkurs. Sysselsättningen i
tillverkningsindustrin sjönk kraftigt. När konjunkturen vände uppåt ökade
sysselsättningen enbart i begränsad omfattning, bl.a. beroende på kraftiga
produktivitetshöjningar. Detta har bidragit till att arbetslösheten Hgger på en
fortsatt hög nivå. För framtiden är det inte möjligt att förlita sig på att de
traditioneHa näringsgrenarna, dominerade av basindustrier, skall expandera
sin verksamhet så kraftigt att efterfrågan på arbetskraft stiger i tillräcklig
omfattning för att bemästra arbetslöshetsproblemet.

Arbetslösheten är i dag det enskilt största problemet i Sverige. En mins-
kad arbetslöshet förutsätter en god investeringstillväxt. Investeringarna har
i viss mån återhämtat sig efter stagnationsåren i böljan av 1990-talet. Sär-
skilt gäHer detta investeringarna i tillverkningsindustrin. Detta hänger bl.a.
samman med att Sverige, efter den kostnadssänkning som skett i för-
hållande till våra konkurrentländer sedan krondeprecieringen i november
1992, har attraherat investeringar som i annat fall skuHe ha gjorts i vår om-
värld. Investeringarna har dock i stor utsträckning skett i befintliga företag.

För framtiden är det angeläget att investeringar kommer till stånd i nya
branscher. Kunskaps- och innovationsföretag utgör embryon till nya
branscher som kan förväntas bli högavkastande i framtiden, branscher som
kan utgöra viktiga komplement till traditionen basindustri. Regeringen
anser det angeläget med åtgärder för att underlätta en sådan utveckling.

Företag startas ofta i liten skala med små marginaler och utan anställda.
Företagaren testar bärkraften hos olika affärsidéer på marknaden. Först i ett
senare skede krävs extern finansiering av investeringsprojekt och an-
ställning av personal. Flera studier har visat att det i svenska företag finns
en motvilja mot att släppa in externt eget kapital, bl.a. för att inflytandet
över företaget då helt eHer delvis går förlorat. Många av de nystartade före-

Prop. 1996/97:45

28

tagen förblir s.k. försöijningsföretag utan vilja och möjlighet att växa och
anställa flera personer.

För företagare som önskar expandera utan att släppa ifrån sig kontrollen
över företaget finns möjligheten till finansiering med lånat kapital. Ett
sådant beteende underlättas av att ränteutgifter är avdragsgilla vid beskatt-
ningen. Detta tenderar att hålla nere soliditeten vilket ger lägre motstånds-
kraft mot svängningar i efterfrågan. Mot bakgrund av erfarenheterna från
den senaste lågkonjunkturen anser regeringen att det är angeläget att sänka
kostnaden för investeringar finansierade med eget kapital i mindre företag.

Det är också önskvärt att externa ägare ges möjlighet att komma in i
företagen. Med externa ägare kommer företagens verksamhet att bedömas
mer marknadsmässigt vilket ger en högre intern effektivitet. Externa ägare
har också möjlighet att genom en jämförelse av olika potentiella investe-
ringsprojekt välja sådana med högst tillväxtpotential.

Som tidigare har redovisats finner utredningen inte något stöd för att det
skulle finnas imperfektioner på kapitalmarknaden på grund av brister i det
finansiella systemet. Utredningen drar därav slutsatsen att det är svårt att
hävda att mindre företags svårigheter att anskaffa riskkapital beror på
strukturella orsaker. Dock framhåller utredningen att delägare i små och
medelstora företag ofta har mindre möjligheter än andra placerare på
kapitalmarknaden att minska risken i sin förmögenhetsportfölj, bl.a. därför
att de tvingas satsa en stor del av sitt kapital i det egna företaget. Detta
problem skulle enligt utredningen kunna åtgärdas genom att staten gick in
som “riskförsäkrare” i företagen. I praktiken skulle detta kunna ske genom
en skattemässig likabehandling av vinster och förluster, bl.a. bättre möjlig-
heter att utnyttja förluster på onoterade aktier. Regeringen delar dock utred-
ningens bedömning att en sådan lösning inte är möjlig annat än i begränsad
omfattning, bl.a. med hänsyn till de möjligheter till skatteundandraganden
som skulle öppnas.

Som utredningen påpekar innebär gällande regler att investeringar som
ger en långsiktig avkastning (efter bolagsskatt) som överstiger den särskilda
klyvningsräntan (statslåneräntan med tillägg av fem procentenheter) be-
skattas hårdare i fåmansaktiebolag än i andra bolag.

De särskilda reglerna har en direkt inverkan på risktagandet hos investe-
rarna För det första kan en ägare som omfattas av reglerna vid värderingen
av ett visst investeringsprojekt notera att lönsamheten efter skatt blir lägre i
ett fåmansföretag än om projektet förverkligas i ett annat företag. För det
andra kan denne vid värderingen av två olika projekt, som endast skiljer sig
åt vad gäller osäkerheten i resultatet, konstatera att lönsamheten efter skatt
skiljer sig åt för de två projekten. Ett högriskprojekt missgynnas av de sär-
skilda reglerna.

Regeringen delar utredningens uppfattning att dessa neutralitetsbrister
kan hämma tillväxten i fåmansaktiebolag med aktiva delägare. Som utred-
ningen framhåller måste emellertid de särskilda reglerna för fåmans-
aktiebolagen behållas av grundläggande systemskäl.

Den inhemska kapitalmarknaden är således segregerad. För institutio-
nella investerare och privata investerare som placerar i noterade aktier och
som har goda möjligheter att minska risken i sina placeringar, är infor-

Prop. 1996/97:45

29

mationströskeln mycket hög vad gäller placeringar i mindre företag. Nya
företag som efterfrågar investeringskapital tvingas betala en extra premie
för detta kapital. Premien beror dels på den asymmetriska behandlingen av
vinster och förluster (och beskattningen av ägare i fåmansbolag), dels på de
högre informationskostnader som gäller för externa ägare. Vidare är expan-
sion i små företag i sig förknippad med hög risk. Efter överhettningen av
finansmarknaderna i slutet av 1980-talet och konkursvågen i böljan av
1990-talet är förekomsten av sådana premier lätta att förklara. De innebär
emellertid att den nödvändiga utvecklingen av nya företag och nya
branscher bromsas. Det finns exempelvis indikationer på att utnyttjandet av
svenska patent och affärsidéer förläggs till utlandet eftersom man inte hittar
finansiärer i Sverige.

Vid den föreslagna lättnaden kommer de nu beskrivna svårigheterna i
viss mån att bestå. De nya reglerna innebär emellertid att investeraren vid
investeringstillfället kan emotse en högre avkastning efter skatt på alla
projekt i ett onoterat bolag även om värdet av lättnaden avtar med stigande
avkastning. Den selektiva lättnaden i ägarbeskattningen ger också företagen
incitament att i högre grad än i dag finansiera investeringar med eget
kapital. Detta kan förväntas få positiva effekter på företagens soliditet och
innebära att de blir bättre rustade att möta svängningar i ekonomin.

Under senare år har det privata sparandet ökat kraftigt. Genom den
föreslagna lättnaden skapas bättre förutsättningar för att en större del av
detta sparande kanaliseras till vad som kan bli framtidens storföretag.
Genom det sänkta avkastningskravet på investeringar i onoterade bolag
stimuleras riskkapitalmarknaden för aktier i sådana företag. En bättre
fungerade marknad innebär att informationen om de onoterade företagen
ökar, något som i sin tur bidrar till sänkta avkastningskrav. Dessa effekter
uppstår både på grund av den förbättrade kunskapen om de mindre före-
tagens möjligheter och genom att transaktionskostnaderna för kapitalan-
skaffning till dessa företag reduceras. En stimulans av investeringar i
mindre företag kan således skapa en positiv spiral, där kapitaltillförseln till
tillväxtföretag blir allt bättre.

Prop. 1996/97:45

4.3 En lättnad för små och medelstora företag

4.3.1 Små och medelstora företag

Regeringens förslag: Lättnad medges för utdelning och reavinst på
aktier i svenska och utländska onoterade företag. I fråga om aktier i
utländska företag gäller detta endast under förutsättning att företaget
har beskattats på ett sätt som kan anses jämförligt med svensk företags-
beskattning.

FSU:s förslag: Utredningen föreslog att lättnad skulle medges för aktier
i onoterade svenska företag. En förutsättning var att det svenska företaget
inte ägde aktier i ett utländskt bolag.

30

Remissinstanserna: RSV avstyrker förslaget med hänsyn till dess
komplexitet. Kammarrätten i Göteborg, Sveriges Advokatsamfund m.fl.
anser att förslaget är tekniskt komplicerat. I fråga om förslagets utformning
påpekar flera remissinstanser att den bestämmelse som innebär att ett
svenskt företag inte omfattas av lättnaden om det äger aktier i ett utländskt
företag medför bl.a. att svenska koncerner som har ett utländskt försälj-
ningsbolag kommer att uteslutas. Några remissinstanser, däribland Svea
hovrätt och Juridiska fakulteten vid Uppsala Universitet, har diskuterat
frågan om förslaget innebär en otillåten diskriminering enligt Romför-
draget.

Skälen för regeringens förslag: Genom förslaget ges en lättnad i
beskattningen för aktier i små och medelstora företag. Lättnaden skall ges
på ägarnivå till fysiska personer som är skattskyldiga i Sverige. Även
dödsbon är obegränsat skattskyldiga i Sverige och bör medges lättnad.

Prop. 1996/97:45

Onoterade företag

En avgörande fråga för utformningen av lättnaden är var gränsen för små
och medelstora företag skall dras. Utgångspunkten bör vara att lättnaden
skall främja investeringar i mindre företag genom att kompensera dem för
den högre kapitalkostnad som de kan antas ha i förhållande till stora
företag.

Utredningen har redovisat olika gränskriterier av typen antal anställda,
omsättningen, storleken av lönesumman, storleken av aktiekapitalet eller
det egna kapitalet men dragit slutsatsen att dessa är olämpliga, eftersom de
skapar godtyckliga trösklar. Slutsatsen blev därför att gränsen för lättnads-
området borde dras vid någon form av notering. Utredningen stannade för
att dra gränsen vid börsnotering och notering på därmed jämställda in-
officiella listor men pekade på att det förhållandet att OTC- och O-listoma
exkluderas från lättnadssystemet innebär en viss motsättning vad gäller
behandlingen av aktier på O- och OTC-listoma i inkomstskattehänseende
resp, i förmögenhetsskattehänseende. Aktier på dessa listor är undantagna
från förmögenhetsskatt och förmånsbehandlas således i det senare hänseen-
det jämfört med aktier på A-listan. Riksdagen har nyligen beslutat att aktier
på OTC- och O-listoma även i fortsättningen vara undantagna från för-
mögenhetsskatt.

Många remissinstanser är kritiska till utredningens gränsdragning. En
synpunkt som framförts är att gränsdragningen bör göras så att företag som
noteras på eventuella lokala riskkapitalbörser inte kommer att uteslutas från
lättnaden. En annan synpunkt är att gränsen måste vara så tydlig att inga
tveksamheter uppkommer. Förslaget att även notering på inofficiella listor
skall beaktas anses innebära osäkerhet om omfattningen av lättnads-
området.

Regeringen konstaterar att det inte finns någon entydig gränsdragning i
fråga om företag som är av sådan karaktär att de bör omfattas av lättnaden.
Utöver frågan om hur gränsdragningen bör utformas för att omfatta de
företag som bör få del av lättnaden tillkommer den praktiska frågan om hur

31

tydlig gränsen kan bli. En fast gräns är börsnotering vilket i praktiken i dag
innebär notering vid någon lista på Stockholms Fondbörs. Det innebär dock
att inofficiella listor som utgör jämförbara alternativ till börsens OTC- och
O-listor erhåller en konkurrensfördel. En annan gräns kan dras mellan
publika och privata aktiebolag som bygger på den skillnad som ställs upp i
aktiebolagslagen. Enligt uppgift finns det ca 500 publika aktiebolag varav
drygt 200 är börsnoterade. Någon närmare uppgift om de onoterade publika
bolagen storlek finns inte och inte heller i vilken utsträckning de är noterade
på en inofficiell lista. En gränsdragning mellan publika och privata bolag
har tidigare inte använts i skattesammanhang.

Enligt regeringens mening bör den bättre tillgång till kapitalmarknaden
som följer av notering vara avgörande för vilka aktier som skall omfattas av
en lättnad. Av konkurrensskäl bör notering inbegripa även inofficiella
listor.

Utredningen har i sin gränsdragning utgått från den schablonregel som
finns i 27 § 2 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
SIL, och som får användas vid beräkning av reavinst på marknadsnoterade
aktier. Den innebär att anskaffningsvärdet för aktier och andra finansiella
instrument bestäms till 20 % av vad den skattskyldige erhåller vid av-
yttringen efter avdrag för avyttringskostnader. En förutsättning för att be-
stämmelsen skall vara tillämplig är att instrumentet är "föremål för notering
på inländsk eller utländsk börs eller annan kontinuerlig notering av
marknadsmässig omsättning, som är allmänt tillgänglig".

Regeringen ansluter sig till detta förslag. Det kan naturligtvis inte helt
uteslutas att uttrycket “axman kontinuerlig notering” ger upphov till tolk-
ningssvårigheter. Vid bedömningen av denna fråga är det av betydelse i
vilken omfattning en inofficiell lista uppdateras och i vilken utsträckning en
notering är tillgänglig för allmänheten. Uttrycket “kontinuerlig notering”
innebär inte ett krav på daglig notering men däremot krävs en viss regel-
bundenhet i uppdateringen av noteringarna. Aktier som noteras på listor
som dagligen publiceras i media får anses uppfylla detta noteringskrav.

I sammanhanget bör påpekas att uttryckssättet att “ett bolag skall anses
noterat” i någon mening är missvisande eftersom det är aktierna i bolaget
som är föremål för notering. Det saknar för bedömningen betydelse om
samtliga aktier i bolaget är noterade eller om endast någon aktieserie har
noterats.

Förslaget att utesluta noterade aktier reser frågan hur indirekta innehav
av noterade aktier skall behandlas, dvs. aktier i onoterade företag som äger
noterade aktier. Om sådana innehav inte beaktas kan konsekvenserna av
notering undvikas exempelvis genom att notering sker av ett dotterföretag
till det företag, i vilket de gamla ägarna innehar aktier. Ett sådant indirekt
ägande är dock ointressant om utdelning från det noterade företaget
kommer att utgöra skattepliktig intäkt i det mottagande företaget. Utdelning
är skattefri för det mottagande företaget om röstetalet för aktierna i det
utdelande företaget motsvarar minst 25 % eller om innehavet betingas av
verksamhet i det ägande företaget eller i företag som med hänsyn till
äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det
nära (7 § 8 mom. SIL). Utredningen föreslog att med hänsyn till verksam-

Prop. 1996/97:45

32

hetskravet skulle lättnad kunna medges om det onoterade företaget - direkt
eller genom dotterföretag - äger mindre än 25 % av rösterna i det noterade
företaget. Hänsyn bör tas till förhållandena under det räkenskapsår som ett
beslut om utdelning avser och de fyra föregående räkenskapsåren. Närings-
livets skattedelegation har invänt mot förslaget med motiveringen att detta
kommer att exkludera ett antal svenska tillväxtföretag från lättnaden.

Regeringen anser att en förutsättning för att indirekta innehav av aktier i
noterade företag inte skall föranleda att det aktieägande företaget utesluts
från lättnadssystemet när innehavet uppgår till 25 % eller mer är att värdet
av de noterade aktierna inte får ingå i det underlag som ligger till grund för
beräkning av lättnaden. Att konstruera en sådan avräkningsmodell innebär
stora svårigheter. Som ett exempel kan nämnas att det kan vara fråga om
nyförvärvade aktier som har ett anskaffningsvärde motsvarande mark-
nadsvärdet medan aktierna i det direktägda företaget har ägts en längre tid
och därmed har en helt annan relation till marknadsvärdet.

Med hänsyn till svårigheter som föreligger vid konstruktionen av en
sådan modell anser regeringen att någon ändring i utredningens förslag i
denna del inte bör göras.

Karens vid notering av företaget

Ett selektivt system som ger lättnad för aktier i onoterade företag innebär en
kostnad när delägaren förlorar rätten till lättnaden. Utredningen har
föreslagit att denna kostnad minskas genom att delägare, som innehar en
aktie i företaget vid tidpunkten för noteringen, får behålla rätten till lättnad
under en viss tid efter noteringen.

Ett selektivt system innebär med nödvändighet vissa tröskeleffekter.
Regeringen delar därför uppfattningen att det är väsentligt att lättnaden får
behållas viss tid efter det att aktien noteras. Här finns emellertid olika
aspekter att beakta. För en lång övergångstid talar det faktum att ju längre
tiden är, desto lägre är nuvärdet av förlusten av lättnaden vid tidpunkten för
noteringen. A andra sidan innebär en övergångstid en form av inlåsnings-
effekt eftersom aktieägaren vid en avyttring av aktierna inte får betalt för att
han förlorar lättnaden (rätten till framtida lättnad får inte övertas av
förvärv aren). Det talar för en kort övergångstid. Regeringen anser - i likhet
med utredningen - att en lämplig övergångstid kan vara 10 år. Denna över-
gångstid bör gälla för aktier som innehas vid tidpunkten för notering men
även för aktier som förvärvas därefter med stöd av sådana aktier. Om det
finns outnyttjat lättnadsutrymme vid utgången av den tioåriga karenstiden
bör detta få läggas till anskaffningskostnaden för aktierna.

Utredningen diskuterade också frågan om det på motsvarande sätt
behövs en övergångstid vid avnotering för att minska incitamentet till
avnotering. En sådan regel skulle emellertid träffa även fall där avnotering
sker av andra skäl än att erhålla lättnaden. Utredningen ansåg därför att
någon övergångsregel vid avnotering inte bör införas. Regeringen delar
denna bedömning.

Prop. 1996/97:45

33

3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 45

Utländska företag

Prop. 1996/97:45

Utredningen begränsade sitt förslag till att omfatta aktier i svenska företag.
Skälet var utredningens utgångspunkt att syftet med en lättnad är att stimu-
lera investeringar i Sverige. En konsekvens av förslaget är att även indirekta
innehav av aktier i utländska företag skall exkluderas från lättnad. Lag-
tekniskt har detta utformats så att lättnad inte medges om företaget äger
aktie i utländskt företag.

Flera remissinstanser har påpekat att förslaget bl.a. innebär att svenska
koncerner i vilket det ingår ett utländskt försäljningsföretag inte kommer att
få del av lättnaden. Dessutom uppkommer en olikbehandling i förhållande
till företag som bedriver utlandsverksamhet genom filial. Ett förslag som
framförts är att värdet av det utländska bolaget i stället avskiljs från det
underlag som skall användas för beräkning av lättnaden.

Regeringen gör i denna fråga följande bedömning. En svensk koncern
bör inte uteslutas från lättnaden på grund av innehav av ett utländskt för-
säljningsbolag. En metod som skiljer av värdet av det utländska bolaget
från underlaget för beräkningen av lättnaden medför emellertid samma
tekniska komplikationer som vid ett avskiljande av värdet av indirekt ägda
noterade aktier. Av likformighetsskäl bör i sådant fall någon skillnad inte
heller göras mellan företag som bedriver utlandsverksamhet genom filial
resp, genom dotterbolag.

Med hänsyn till omständigheterna anser regeringen att den lösning som
bör väljas är att svenska bolag som äger andelar i utländska företag skall
omfattas av lättnadssystemet om det inte är fråga om innehav av noterade
andelar som uppgår till 25 % eller mer.

Av neutralitetsskäl bör även fysiska personers direkta innehav av ut-
ländska onoterade aktier omfattas av lättnaden. En förutsättning bör dock
vara att det utländska bolaget är “jämförligt beskattat”, dvs. det skall ha
varit föremål för en bolagsbeskattning som i princip motsvarar den som ett
svenskt företag skulle ha underkastats om inkomsten uppkommit i detta
företag. Dessa regler finns redan i dag i fråga om möjligheten för ett
svenskt företag att ta emot skattefri utdelning på näringsbetingade aktier i
ett utländskt företag (jfr 7 § 8 mom. SIL). Ett sådant villkor behövs för att
motverka oberättigade skatteförmåner. Aktieägaren har möjlighet att läna
upp ett belopp som sedan tillskjuts ett utländskt företag. Räntan på lånet är
avdragsgill. Om lättnad medges för utdelning från det utländska bolaget
uppkommer en skatteförmån om detta bolag är lågbeskattat. Förfarandet
skulle kunna sättas i system med förvärv i bolaget av exempelvis värde-
papper endast i syfte att erhålla skatteförmånen.

Utredningen har diskuterat frågan om uteslutande av innehav i utländska
företag innebär en otillåten diskriminering enligt Romfördraget. Med den
av regeringen föreslagna lösningen faller dock invändningen om otillåten
diskriminering.

34

Övriga företag

Prop. 1996/97:45

Även i ekonomiska föreningar beskattas inkomsten i två led. För ekono-
miska föreningar som i beskattningshänseende anses som kooperativa finns
emellertid sådana lättnader att man i praktiken kan hävda att de enkel-
beskattas. En förening anses som kooperativ om den är öppen och tillämpar
lika rösträtt. Enkelbeskattning åstadkoms genom att föreningen har av-
dragsrätt för dels s.k. kooperativ utdelning, dvs. återbäring eller efter-
likvider på medlemmarnas köp eller försäljningar, dels insatsutdelning och
utdelning på förlagsinsatser. Möjligheten att lämna insatsutdelning är dock
begränsad till ett belopp motsvarande insatskapitalet multiplicerat med
diskontot plus tre procentenheter.

Avdragsrätten för insatsutdelning återinfördes genom lagstiftning hösten
1995 samtidigt som det temporära riskkapitalavdraget infördes (prop.
1995/96:109, bet. 1995/96:SkU20, SFS 1995:1623). Riskkapitalavdraget
ansågs inte böra omfatta ekonomiska föreningar. I avvaktan på mer
långsiktiga lättnader i beskattningen ansågs det i stället motiverat att koope-
rativa ekonomiska föreningar fick tillbaka avdragsrätten för insatsutdelning
och utdelning på förlagsinsatser.

Fråga uppkommer därför om den nuvarande lättnaden i beskattningen av
ekonomiska föreningar bör ersättas av den nu föreslagna lättnaden på
ägamivå.

Företagskooperativa utredningen har i sitt betänkande Attityder och lag-
stiftning i samverkan (SOU 1996:31) föreslagit en fullständig enkelbe-
skattning av ekonomiska föreningar. Betänkandet har remissbehandlats och
bereds nu inom regeringskansliet.

FSU har diskuterat frågan om behandlingen av innehav i s.k. mellan-
händer. Med "mellanhand" avses normalt subjekt som i ekonomisk mening
innehar aktier för axmans räkning. Exempel på mellanhänder är investment-
företag och värdepappersfonder samt förvaltningsföretag. Ett förvalt-
ningsföretag beskattas inte för mottagen utdelning till den del den mot-
svaras av utdelning som företaget lämnat. Aktier i ett förvaltningsföretag
bör därför inte omfattas av lättnaden om företaget under det räkenskapsår
som beslutet om utdelning avser innehar någon aktie eller andel som inte
skulle ha omfattats av lättnaden om den ägts av en fysisk person.

Utredningen föreslog i fråga om övriga s.k. mellanhandsinnehav att
någon lättnad inte skulle medges. Svenska Bankföreningen anser att för-
slaget bör ändras i denna del och att värdepappersfondernas innehav av
onoterade aktier skall berättiga till lättnad.

Regeringen konstaterar att särskilda regler gäller för beskattning av
värdepappersfonder. Reglerna har utformas så att det skall råda neutralitet
mellan direkt och indirekt ägande av värdepapper. Aktier i invest-
mentföretag omfattas inte av lättnaden eftersom dessa företag generellt är
noterade. För att upprätthålla balansen mellan dessa företag och värde-
pappersfonderna är det därför inte lämpligt att ge de senare lättnad för deras
innehav av onoterade aktier. Till detta kommer den komplexitet som ett
sådant förslag skulle innebära.

35

Utdelning och vinst på aktier, som utgör lagertillgång i enskild närings- Prop. 1996/97:45
verksamhet, beskattas som inkomst av näringsverksamhet. Det är inte
motiverat att utsträcka lättnaden till sådana aktier.

Kvalificerade aktieägare

Utgångspunkten är att fysiska personer och dödsbon som är skattskyldiga i
Sverige skall medges lättnad. Utredningen diskuterade även huruvida
utländska ägare skulle medges lättnad. Det skulle i så fall vara fråga om en
lättnad endast såvitt gäller kupongskatt eftersom det inte är aktuellt att till
utländska ägare utbetala belopp motsvarande den skattelättnad som skulle
ha medgetts om ägaren skulle ha varit obegränsat skattskyldig i Sverige.

Utredningen ansåg att eftersom syftet med en lättnad är att främja
investeringar i Sverige borde lättnaden i och för sig omfatta även
kupongskatt. Normalt förhåller det sig emellertid så att kupongskatt, som
erlagts i ett annat land än aktieägarens hemland, får räknas av från aktie-
ägarens skatt på utdelningen i hemlandet. I sådana fall skulle en lättnad inte
slå igenom hos aktieägaren, utan i stället medföra att skatteintäkten
överflyttades från Sverige till aktieägarens hemland. Med hänsyn till detta
ansåg utredningen att lättnaden inte bör utsträckas till kupongskatt som
erläggs av utländska ägare.

Regeringen delar utredningens bedömning i denna fråga. Det finns inte
något skäl för Sverige att avstå skatteanspråk om detta inte kommer
aktieägaren till del beroende på att hemlandet tar ut en i motsvarande mån
ökad skatt.

Utredningen har diskuterat om förslaget i denna del kan anses innebära
otillåten diskriminering enligt Romfördraget men har noterat att man i de
utländska lättnadssystemen inte utsträcker lättnaden till ländernas mot-
svarighet till kupongskatten. Regeringen vill också framhålla att en lättnad
omfattande kupongskatt i flertalet fall inte skulle innebära någon minskad
beskattning av aktieägaren. Något förslag om en kupongskattelättnad läggs
därför inte fram.

4.3.2 Det enkelbeskattade utrymmet

Regeringens förslag: Det enkelbeskattade utrymmet utformas med
utgångspunkt i de regler som gäller för beskattning av aktiva ägare i
fåmansföretag. Det enkelbeskattade beloppet uppgår till 65 % av
statslåneräntan multiplicerad med summan av anskaffningskostnaden
för aktierna och ett löneunderlag.

FSU:s förslag: Motsvarar regeringens förslag med den avvikelsen att
förslaget inte omfattande någon särskild bestämmelse för beräkning av det
enkelbeskattade utrymmet vid överlåtelser under beskattningsåret.

36

Remissinstanserna: RSV avstyrker förslaget beroende på dess kom- Prop. 1996/97:45
plexitet. Ett antal remissinstanser inom näringslivet anser att det enkel-
beskattade utrymmet bör kunna utvidgas i förhållande till utredningens för-
slag.

Skälen för regeringens förslag: Det budgetmässiga utrymme som har
reserverats för en lättnad är 3,5 miljarder kr. Vid bedömningen av hur detta
budgetmässiga utrymme skall utnyttjas måste de särskilda reglerna för be-
skattning av aktiva delägare i fåmansföretag beaktas. Reglerna finns i 3 §
12-12 e mom. SIL och begränsar den del av utdelat belopp på aktier i ett
fåmansföretag som får tas upp som intäkt i kapital, det kapitalinkomst-
behandlade utrymmet. Det bestäms som statslåneräntan med tillägg av fem
procentenheter multiplicerad med - enligt huvudregeln - anskaffnings-
kostnaden för aktierna. Utdelning som överskjuter det kapitalinkomst-
behandlade utrymmet beskattas som intäkt av tjänst.

Med utgångspunkt från de särskilda fåmansföretagsreglema redovisade
utredningen en metod som begränsade lättnaden till en viss andel av utdel-
ning resp, aktievinst. Med det budgetmässiga utrymme som reserverats
skulle 55 % av utdelade belopp enkelbeskattas. För delägare som omfattas
av 3:12-reglema skulle denna metod kunna tillämpas enligt två olika alter-
nativ. Enligt det ena skulle lättnaden bestämmas till 55 % av utdelning och
aktievinst inom utrymmet för kapitalinkomstbehandling. Det andra alter-
nativet innebar att lättnaden skulle ges för all utdelning och aktievinst. För
att kunna upprätthålla systemet för beskattning av förvärvsinkomster i det
senare fallet skulle beskattningen enligt de särskilda reglerna behöva
skärpas, dvs. en större del av utdelat belopp skulle behöva tas upp som in-
täkt av tjänst.

Regeringen anser det viktigt att slå fast att den olikbehandling av för-
värvsinkomst och kapitalinkomst, som infördes genom 1990 års skatte-
reform, gör det nödvändigt att ha sådana regler som de särskilda reglerna
för aktiva delägare i systemet. En metod för lättnad bör inte utformas så att
de s.k. 3:12-reglema utsätts för större press. En diskussion av frågan hur
lättnadsutrymmet skall utformas bör därför lämpligen ske med utgångs-
punkt i dessa regler. Metoden bör utformas så att av utdelning och aktie-
vinst som faller inom det kapitalinkomstbehandlade utrymmet - bestämt
enligt 3:12-reglema - skall viss del undantas från beskattning. Det enkel-
beskattade utrymmet bestäms alltså på motsvarande sätt som det kapital-
inkomstbehandlade utrymmet enligt 3:12-reglema, dvs. genom att en ränte-
sats multipliceras med ett underlag.

Underlaget för det s.k. kapitalinkomstbehandlade utrymmet utgörs enligt
huvudregeln av den skattskyldiges anskaffningskostnad för aktierna i
företaget. För aktie, som har förvärvats före ingången av år 1990, får
anskaffningskostnaden räknas upp med hänsyn till förändringarna i det
allmänna prisläget fr.o.m. förvärvsåret, dock tidigast fr.o.m. år 1970, till år
1990. Motsvarande gäller för ovillkorliga kapitaltillskott, som gjorts före år
1990. För aktie, som förvärvats före ingången av år 1992, får som
anskaffningskostnad tas upp kapitalunderlaget i företaget fördelat med lika
belopp på aktierna i företaget. Kapitalunderlaget avser förhållandena vid
utgången av år 1992 och beräknas enligt lagen (1994:775) om beräkning av

37

kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag. Det motsvarar i
princip summan av tillskjutet kapital och bolagsbeskattat kapital i företaget.

Till anskaffningskostnaden för en aktie får läggas 10 % av ett löne-
underlag (lönesummeregeln). Löneunderlaget beräknas på grundval av
löner och andra ersättningar till arbetstagare i företaget. Även arbets-
ersättningar i dotterföretag får medräknas, i proportion till moderföretagets
ägarandel i dotterföretaget. Löneunderlaget utgörs av den del av det
sammanlagda ersättningsbeloppet, som överstiger ett belopp motsvarande
tio gånger basbeloppet för året före beskattningsåret, fördelat med lika
belopp på aktierna i företaget.

För att lönesummeregeln skall få tillämpas skall vissa villkor vara
uppfyllda. Regeringen återkommer till dessa. En första fråga är hur stort
utrymmet för enkelbeskattning skall vara.

Syftet med en lättnad är att främja investeringar hos mindre företag
genom att kompensera dessa för den högre kapitalkostnad som de kan antas
ha i förhållande till stora företag. Av detta följer att lättnaden i första hand
bör grundas på kapital som satsas i företagen.

Utredningen har fört en diskussion med utgångspunkt i att grunderna för
bestämning av räntesatsen i 3:12-reglema i princip borde vara den avkast-
ning som kan förväntas i industriell och annan "regelrätt näringsverksam-
het". Om det kapitalinkomstbehandlade utrymmet bestäms med utgångs-
punkt i sådan verksamhet kommer företag som gör riskfria investeringar,
t.ex. i statsobligationer, inte att utnyttja hela 3:12-utrymmet för kapital-
avkastning på investeringen. Kvarstående kapitalinkomstbehandlat ut-
rymme kan utnyttjas för arbetsinkomst, som då kommer att behandlas som
inkomst av kapital hos delägaren. Den räntesats som enligt gällande regler
används för att bestämma det kapitalinkomstbehandlade utrymmet (stats-
låneräntan + 5 procentenheter) har bestämts genom en avvägning av dessa
faktorer.

I de nuvarande reglema motverkas lönsamheten av att lägga in t.ex.
obligationer i företaget delvis av att avkastningen beskattas i två led om till-
gången ligger i företaget, medan den beskattas endast i ett led om ägaren
innehar tillgången direkt. Med en lättnad påverkas den nuvarande balansen
genom att avkastning på egendom, som läggs in i företaget, kommer att
enkelbeskattas till den del avkastningen ryms inom lättnadsutrymmet. Detta
lägger en restriktion på hur stort ett kapitalbaserat lättnadsutrymme kan
vara utan att utbytet av att lägga in egendom med låg avkastning i företaget
blir för stort.

Utredningens förslag innebär att den räntesats som skall användas för att
beräkna det enkelbeskattade utrymmet skall vara 65 % av statslåneräntan.
Utgångspunkten för detta förslag är att avkastning i företaget motsvarande
riskfri ränta, dvs. i praktiken statslåneräntan, skall enkelbeskattas. Om stats-
låneräntan antas vara 7 % ger en statsobligation som ägs direkt av en fysisk
person en behållning efter skatt för vaije krona på (0,7*0,07=) 4,9 öre.
Läggs obligationen in i ett aktiebolag kvarstår efter bolagsskatt
(0,72*0,07=) 5,04 öre. Om avkastningen efter bolagsskatt delas ut till
ägaren erhåller denne samma resultat som vid direktägande om lättnad
medges med 65 % av statslåneräntan.

Prop. 1996/97:45

38

Regeringen anser att en lämplig jämförelse vid fastställandet av det
enkelbeskattade utrymmet är den avkastning som erhålls efter skatt vid
direktinnehav av en statsobligation. Vid bedömningen måste dock även
beaktas möjligheterna till ökad avkastning som kan erhållas om en tillgång
med låg avkastning läggs in i ett bolag beroende på att den schablonmässigt
bestämda avkastningsprocenten i 3:12-reglema är oförändrad.

Som ett exempel kan tas avkastningen på en direktägd räntebärande till-
gång som i enlighet med tidigare angivna förutsättningar antas uppgå till
4,90 % efter skatt. Läggs tillgången in i ett företag genom tillskott ökar
underlaget för kapitalinkomstbehandling. Den del av det outnyttjade ut-
rymmet för kapitalinkomstbehandling som skapas av tillskottet till före-
taget, kan i stället användas för kapitalinkomstbehandling av arbetsin-
komster som överstiger 7,5 basbelopp vilket med dagens regler ger en
avkastning efter skatt på 5,49 %. Om ett utrymme motsvarande 65 % av
statslåneräntan enkelbeskattas ökar avkastningen efter skatt till 6,49 %.
Utredningen har diskuterat huruvida denna ökning av avkastningen är av
sådan storlek att det blir motiverat för aktieägare i mindre företag att lägga
in privata räntebärande sparmedel i företaget. Den förväntade avkastningen
på aktier är däremot för hög för att det skall vara lönsamt att lägga in dessa
i ett företag.

Regeringen anser att frågan om möjligheten att tillskjuta lågavkastande
egendom och därmed utnyttja utrymmet i 3:12-reglema på ett ej avsett sätt
är en avgörande fråga hur stort det enkelbeskattade utrymmet kan vara. Det
finns visserligen inte något som hindrar att detta utrymme bestäms utan
hänsyn till det kapitalinkomstbehandlade utrymmet enligt 3:12-reglema. En
sådan skillnad innebär dock att beskattningen enligt 3:12-reglema måste
skärpas för att upprätthålla den nuvarande nivån på förvärvsinkomst-
beskattningen. RSV har avstyrkt förslaget att beräkna det enkelbeskattade
utrymmet på i huvudsak samma underlag som 3:12-reglema på grund av
den komplexitet som uppkommer i systemet. Av den tidigare redogörelsen
framgår emellertid att regeringen anser att det är nödvändigt att behålla
dessa regler. Eftersom även ett system för enkelbeskattning måste innehålla
begränsningar uppnås trots allt vissa förenklingar om de två systemen
bygger på samma principer. Det enkelbeskattade utrymmet måste dock be-
stämmas så att möjligheterna till skatteundandragande begränsas. Rege-
ringen anser att en räntesats på 65 % av statslåneräntan kan anses utgöra en
lämplig avvägning.

Som en motsvarighet till vad som gäller enligt de särskilda reglerna för
aktiva delägare bör lättnadsutrymme, som inte kan utnyttjas ett visst
beskattningsår, få sparas med ränteuppräkning. Räntesatsen vid uppräk-
ningen bör utgöras av lättnadssatsen på 65 % av statslåneräntan. Sparat ut-
rymme medför att lättnad även erhålls vid beskattning av aktievinst.

För aktieägare som är verksamma i sitt företag och som därför omfattas
av 3:12-systemet kommer underlagen för beräkning av det kapitalinkomst-
behandlade utrymmet resp, av lättnadsbeloppet att vara detsamma. Det
förhållandet att räntesatserna är olika i lättnadssystemet resp, i 3:12-reglema
innebär dock att i den män aktieägaren inte fullt ut utnyttjar utrymmet
kommer underlagen att skilja sig åt beroende på att sparad utdelning - som

Prop. 1996/97:45

39

kommer att uppgå till olika belopp i de två systemen - läggs till underlaget.
För att undvika detta problem skulle räntesatsen behöva vara densamma i
båda systemen. Det skulle i sin tur fordra att räntesatsen i 3:12-systemet
sänks. Även om räntesatsen i lättnadssystemet skulle kunna höjas något
kommer passiva delägare som inte omfattas av 3:12-reglema då att få ett
högre utbyte efter skatt än aktiva delägare. En sådan effekt är inte önskvärd
och regeringen lägger därför inte fram något förslag med den inriktningen.

RSV har tagit upp frågan om det skall vara möjligt att beräkna ett
enkelbeskattat utrymme för aktieägare som förvärvat aktien under året om
bolaget redan lämnat utdelning. I nuvarande 3:12-regler finns en be-
stämmelse som innebär att det inte är möjligt att beräkna ett kapitalinkomst-
behandlat utrymmet när aktie efter utdelning överlåts till närstående. Läm-
nar bolaget ytterligare utdelning under året skall aktieägaren ta upp denna
som intäkt av tjänst.

Det kan finnas fall när möjligheten till enkelbeskattad utdelning utnyttjas
genom att överlåtelse sker till ny aktieägare som därefter i sin tur tar ut
enkelbeskattad utdelning under samma år. Regeringen anser att det bör
införas en bestämmelse som förhindrar ett sådant förfarande.

Prop. 1996/97:45

Löneunderlaget

Lönesummeregeln innebär enligt gällande 3:12-regler att viss del av ut-
betalade löner får läggas till anskaffningskostnaden för aktierna vid
beräkning av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet.

Reglerna finns i 3 § 12 mom. d SIL och innebär att till anskaffnings-
kostnaden för en aktie får läggas 10 % av ett löneunderlag. Löneunderlaget
beräknas på grundval av löner och andra ersättningar till arbetstagare i före-
taget. Även arbetsersättningar i dotterföretag får medräknas, i proportion till
moderföretagets ägarandel i dotterföretaget. Löneunderlaget utgörs av den
del av det sammanlagda ersättningsbelopp som överstiger ett belopp mot-
svarande 10 gånger basbeloppet för året före beskattningsåret fördelat med
lika belopp på aktierna i företaget.

Det är inte lämpligt att löneunderlaget utformas på olika sätt i lättnads-
systemet och i 3:12-reglema. Det är alltså den nuvarande lönesummeregeln
som bör utgöra utgångspunkt för diskussionen.

Utredningens förslag är att löneunderlaget höjs från 10 till 70 % av löne-
summan. Svenska Arbetsgivareföreningen och Företagarnas Riksorgani-
sation anser att även de första 10 basbeloppen bör få räknas med i under-
laget.

Regeringen har tidigare understrukit vikten av att gynna små och medel-
stora företag. Inslaget i lönesummeregeln som innebär att de första 10
basbeloppen inte får räknas med kan i vissa fall anses innebära att små-
företag missgynnas. Ett slopande av den begränsningen innebär emellertid
att med det reserverade budgetmässiga utrymmet kan löneunderlaget inte
höjas till av utredningen föreslagna 70 % utan endast till 50 %. Regeringens
uppfattning är att de första 10 basbeloppen bör avräknas så att lättnaden kan

40

koncentreras till expanderande företag. Det innebär att underlaget kan höjas Prop. 1996/97:45
till 70 %.

Enligt nuvarande 3:12-regler får lönesummeregeln inte användas när
kapitalunderlaget tas upp som anskaffningskostnad för aktierna. Regeln
tillkom av statsfinansiella skäl men den bör nu kunna slopas.

Enligt gällande regler skall aktieägaren för året före beskattningsåret ha
erhållit lön eller annan ersättning från företaget eller dess dotterföretag med
ett belopp som inte understiger 150 % av den högsta ersättning som samma
år har betalats ut till en arbetstagare i företaget som inte är aktiv delägare
(jämförelseregelri). Regeln syftar till att lönesummeregeln skall få utnyttjas
endast under förutsättning att delägaren tagit ut en rimlig lön från företaget.
Denna bestämmelse bör behållas men regeringen anser att kravet på ägarens
löneuttag bör kunna sänkas. Regeringen ansluter sig till utredningens för-
slag som innebär att löneuttaget skall uppgå till minst 120 % av den högsta
ersättning som samma år har betalats ut till en arbetstagare, som inte är
aktiv delägare i företaget eller, om detta är lägre, 10 basbelopp (362 000 kr
år 1996).

Den ökning av 3:12-utrymmet som uppkommer genom tillämpning av
lönesummeregeln får enligt gällande regler inte överstiga summan av lön
eller annan ersättning som ägaren tar ut från företaget (takregeln). Höj-
ningen av den andel av lönesumman, som får läggas till anskaffningsvärdet
för aktierna, från 10 % till 70 % motiverar en höjning av taket i ungefär
motsvarande mån. Med hänsyn till att takregeln skall tillämpas såväl i fråga
om reglerna för aktiva delägare som för lättnadsreglema kan den inte längre
anknytas till 3:12-utrymmet. Den bör i stället anknytas till löneunderlaget.
Regeln kan lämpligen utformas så att löneunderlaget inte får utnyttjas till
den del det överstiger 50 gånger den egna lönen.

Jämförelseregeln och takregeln är tillämpliga även på en delägare, som
är närstående till en aktiv delägare men som inte själv är anställd i företaget
och således inte uppbär lön från detta. Det innebär att en sådan delägare inte
kan använda sig av lönesummeregeln. Eftersom regeringens förslag innebär
att löneunderlaget skall få betydelse även för beräkningen av det enkel-
beskattade utrymmet bör denna regel inte tillämpas på delägare som inte
själva är aktiva men som är närstående till en aktiv delägare. Reglerna bör
inte heller vara tillämpliga på övriga passiva delägare.

4.4 Vissa följdfrågor

4.4.1 Självdeklaration och kontrolluppgifter m.m.

I anslutning till förslaget om en lättnad i ägarbeskattningen bör några frågor
av mer teknisk natur beröras.

Ett antal av de svenska aktiebolagen är s.k. avstämningsbolag. Det inne-
bär att aktier och vissa andra aktierelaterade instrument som bolagen gett ut
är registrerade i ett “papperslöst” aktiekonto system, VP-systemet, som
administreras av Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag (VPC). Enligt
3 kap. 27 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter

41

(LSK) skall den som har betalt ut utdelning på aktie i svenskt aktiebolag
som är avstämningsbolag lämna kontrolluppgift om denna utdelning. Av
3 § 2 mom. tredje stycket uppbördslagen (1953:272) följer att i ett sådant
fall föreligger även, såvitt gäller fysiska personer bosatta i Sverige och
svenska dödsbon, en skyldighet att göra avdrag för den preliminärskatt som
belöper på det utdelade beloppet.

Enligt uppgift finns ca 500 avstämningsbolag varav ca 200 är noterade
på börsen. Uppgift saknas om ägarstrukturen i de företag som är onoterade.
Det kan i vart fall inte för närvarande undvikas att VPC måste göra avdrag
för preliminärskatt även i sådana fall då viss del av det utdelade beloppet
skall undantas från skatteplikt, eftersom lättnadssystemet utgår från den en-
skilde aktieägarens förhållanden. I de fall aktieägaren inte begär och
medges jämkning av uttag av preliminärskatt återbetalas skatten som över-
skjutande skatt.

RSV har i sitt yttrande påpekat att systemet med en lättnad på ägamivå
fordrar utredning om hur stor del av inkomsten som skall undantas från
skatteplikt hos aktieägaren. Det krävs därför att den skattskyldige på sär-
skild blankett lämnar de uppgifter som behövs för bedömningen av det
enkelbeskattade utrymmet. En sådan blankett fordrar en särskild granskning
jämförbar med deklarationen för delägare i fåmansföretag. Enligt RSV:s
bedömning ryms inte en sådan kvalificerad granskning inom ramen för
hanteringen av den förenklade deklarationen.

Regeringens strävan är att skattskyldiga som äger aktier i onoterade
bolag och som i dag lämnar förenklad självdeklaration skall kunna göra
detta även i fortsättningen. Skattskyldiga som omfattas av 3:12-reglema
skall redan enligt nuvarande bestämmelser lämna särskild självdeklaration.

För att underlätta för såväl den skattskyldige vid deklarerandet som för
skattemyndigheten vid granskningen bör uppgift om det enkelbeskattade
utrymmet i så stor utsträckning som möjligt förtryckas. Detta förutsätter att
företaget lämnar skattemyndigheten de upplysningar som är nödvändiga.
Företaget har genom aktieboken tillgång till uppgifter om vilka som är
aktieägare och om hur stort innehavet är (för de onoterade bolag som är
avstämningsbolag kan dessa uppgifter erhållas via VPC). Företaget har
även tillgång till övriga relevanta uppgifter med ett undantag och det avser
den skattskyldiges anskaffningskostnad för aktierna.

Enligt regeringens mening bör det nu föreslagna systemet med lättnads-
regler kompletteras med bestämmelser om deklarations- och kontrollupp-
giftsskyldighet. Några sådana bestämmelser har inte föreslagits av FSU.
Regeringen avser därför att återkomma i denna del sedan frågan beretts
inom Finansdepartementet. I det sammanhanget kommer regeringen även
att ta upp den ändring i 3 kap. 27 § LSK som utredningen föreslog.

Prop. 1996/97:45

42

4.4.2 Ändringar i 3:12-reglerna

Prop. 1996/97:45

Regeringens förslag: Den karenstid som innebär att 3:12-reglema
skall tillämpas under 10 år efter det att delägaren har upphört att vara
aktivt verksam i företaget sänks till 5 år.

FSU:s förslag: Frågan behandlas inte i betänkandet.

Remissinstanserna: Några remissinstanser anser att karenstiden skall
sänkas. Andra synpunkter som framställs är att syskon skall uteslutas ur
närståendekretsen.

Skälen för regeringens förslag: De s.k. 3:12-reglema har varit föremål
för ändringar ett antal gånger, senast hösten 1995. Vid det tillfället gjordes
en relativt omfattande redaktionell omarbetning av lagtexten. Reglerna har
alltsedan tillkomsten i samband med 1990 års skattereform kritiserats för att
vara svårförståeliga och komplexa. Det har också framförts krav på att en
översyn skall företas i syfte att förenkla regelsystemet. Regeringen har
tidigare uttalat att reglerna bör ses över sedan ställning tagits till detalj-
utformningen av lättnaden i beskattningen av bolagens vinster och att
möjligheten att förenkla systemet då skall beaktas (prop. 1995/96:222
s. 4.13).

Frågan om en översyn av reglerna har tagits upp av ett antal remiss-
instanser. Vissa har framfört att reglerna bör utformas annorlunda och
hävdat att tjänsteinkomstbeskattning av utdelat belopp inte bör ske om
aktieägaren tagit ut marknadsmässig lön. Ett förslag är att marknadsmässig
lön skall anses föreligga om lönen överstiger 10 basbelopp.

Regeringen har redan tidigare slagit fast att de särskilda reglerna för be-
skattning av aktiva delägare i fåmansföretag skall finnas kvar. Det kan i
sammanhanget noteras att i de ursprungliga regler som infördes i 1990 års
skattereform fanns en undantagsregel som gjorde det möjligt för den skatt-
skyldige att visa att en reavinst vid försäljning av aktierna i ett fåmans-
företag inte skulle hänföras till hans arbetsinsatser i företaget. Den be-
stämmelsen slopades senare och ersattes med ett beloppstak som maximerar
den reavinst som skall redovisas som inkomst av tjänst (prop. 1990/91:54).
Skälet till att bestämmelsen slopades var att varken den skattskyldige eller
skattemyndigheterna har möjlighet att avgöra vad som egentligen är arbets-
resp. kapitalinkomst. I samband med att lönesummeregeln infördes under
den föregående regeringens mandatperiod gjordes den bedömningen att det
inte är möjligt att göra en prövning av vad som i varje enskilt fall skall
anses utgöra en normal lön och att det inte heller är möjligt att fastställa en
rimlig schablon för löneuttag (prop. 1993/94:234 s.77).

Det bör även påpekas att det av några remissinstanser framförda för-
slaget att en schablonmässigt fastställd marknadsmässig lön på exempelvis
10 basbelopp innebär att arbetsinkomster i exempelvis konsultverksamhet
överstigande 10 basbelopp kommer att kapitalbeskattas. Effekten skulle i
många fall bli att betydande arbetsinkomster vaije år skulle undantas från
tjänsteinkomstbeskattning. För små företag med lägre lönsamhet innebär

43

däremot ett sådant förslag i många fall en försämring. Regeringen anser inte
att det är aktuellt med någon förändring i dessa regler.

I frågan om en översyn av systemet i förenklingssyfte har regeringen
redan i anslutning till redovisningen av Lagrådets yttrande (se avsnitt 3)
konstaterat att en inte oväsentlig faktor i bedömningen av komplexiteten är
att ett antal ändringar skett i systemet sedan reglernas tillkomst. Systemet
måste därför nu få vara i kraft under ett par års tid utan att det genomförs
ytterligare ändringar. Först därefter är det möjligt att ta ställning till frågan
om ändringar bör göras i något eller några avseenden. Regeringen anser
dock att det i ett hänseende är motiverat att redan nu föreslå en regelför-
ändring som även innebär en förenkling och det gäller frågan om karens-
tiden.

Utan särskilda karensregler i 3:12-reglema skulle det vara möjligt att
upphöra med verksamheten och omedelbart eller i vart fall under påföljande
beskattningsår ta ut uppsamlade förvärvsinkomster som utdelning. I 3 §
12 mom. SIL finns därför regler som innebär att de särskilda reglerna skall
tillämpas under en övergångstid av 10 år efter det att ägaren upphört att
vara aktiv i företaget.

Regeringen gör den bedömningen att det är möjligt att sänka karenstiden
till 5 år utan att det därigenom uppkommer någon beaktansvärd möjlighet
till skatteplanering. Som en konsekvens av förslaget om en sänkning av
karenstiden bör även den s.k. takbeloppsregeln justeras. Den bestämmelsen
begränsar den del av reavinsten som vid avyttring skall tas upp som intäkt
av tjänst till högst 100 basbelopp. Hänsyn tas även till de reavinster som
redovisats under en tioårsperiod (och reavinster som under denna period
har redovisats av närstående till den skattskyldige.) Denna period bör sän-
kas till 5 år.

Förslaget föranleder ändringar i 3 § 12 mom. SIL

5 Kvittning av förlust på onoterade aktier

Prop. 1996/97:45

Regeringens förslag: Förlust på onoterade aktier får kvittas mot vinst
på onoterade aktier.

FSU:s förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i frågan tillstyrker
förslaget. Vissa anser att kvittningsrätten skall utsträckas till vinster på
noterade aktier.

Skälen för förslaget: Enligt gällande regler medges avdrag för förlust
på aktier i inkomstslaget kapital med 70 % av förlusten. Förlust på noterade
aktier får dock kvittas mot vinst på andra noterade aktier som uppkommit
under samma beskattningsår. Motsvarande regler gäller inte för förlust på
onoterade aktier.

Reglerna om kvotering av aktieförluster {avdragskvoteringeri) infördes
genom 1990 års skattereform. Om förluster behandlades symmetriskt i för-
hållande till vinster skulle, framhölls det i propositionen (prop. 1989/90:110

44

s. 391), de skattskyldiga kunna "plocka russinen ur kakan" genom att tidigt
sälja egendom, som minskat i värde, och vänta med att sälja egendom med
värdestegring. Genom förfarandet skulle en skattekredit uppkomma, som
ansågs strida mot reformens mål om likformig beskattning. Kvoteringen
kunde, anfördes det i propositionen (samma sida), antas inte i nämnvärd
utsträckning försvåra företagens riskkapitalförsöijning. På annat ställe i
propositionen (s. 428) anfördes i huvudsak följande. En generell avdrags-
begränsning till 70 % för reaförluster skulle innebära en omotiverat hård
behandling av aktieförsäljningar och det risktagande som aktieinnehav är
förenat med. Full kvittning av förluster mot vinster borde därför medges i
fråga om gruppen marknadsnoterade aktier (och värdepapper som skall
beskattas som aktier). Med hänsyn till de kontrollsvårigheter som ansågs
föreligga beträffande icke marknadsnoterade aktier och för att motverka
effekterna av tidig realisation av förluster och uppskjuten realisation av
vinster, fanns det anledning att behandla dessa aktier mindre generöst.

Regeringen föreslår här att förlust på onoterade aktier får dras av mot
vinst på sådana aktier. Skälet är att all verksamhet i ett aktiebolag utgör en
förvärvskälla. Resultatet av olika verksamhetsgrenar i samma aktiebolag
kan därför utjämnas mot varandra. Det saknas därför anledning att bibe-
hålla kvoteringen vid kvittning av förlust på onoterade aktier. Någon änd-
ring av möjligheten att kvitta förlust på onoterade aktier mot vinst på
noterade aktier finns det däremot inte skäl att genomföra

Förslaget tas in i 27 § 5 mom. SIL.

6 Övriga frågor

6.1 Tidigareläggning av riskkapitalavdragets slopande

Prop. 1996/97:45

Regeringens förslag: Skattereduktionen för riskkapitalinvesteringar
slopas för investeringar under år 1997.

Skälen för regeringens förslag: Systemet med skattereduktion för risk-
kapitalinvesteringar (riskkapitalavdrag) tillkom som en provisorisk åtgärd i
avvaktan på permanenta åtgärder för att stimulera de små och medelstora
företagens försöijning med riskkapital (prop. 1995/96:109 s. 46). Systemet
tidsbegränsades till att gälla aktieköp under åren 1996 och 1997. När
regeringen i propositionen Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till
år 2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, finansiering m.m. avise-
rade att en permanent lättnad i beskattningen av inkomster i mindre och
medelstora företag skulle genomföras redan fr.o.m. den 1 januari 1997
framhölls följaktligen att riskkapitalavdraget borde slopas fr.o.m. samma
dag (prop. 1995/96:222 s. 4.9).

Enligt gällande regler medges skattereduktion för riskkapitalinveste-
ringar vid 1997 och 1998 års taxeringar. Skattereduktionen uppgår till 30 %
av ett underlag bestående av betalningar för nyemitterade aktier på
sammanlagt 100 000 kr för de två åren. Ansökan skall göras senast den

45

4 maj 1998. Avser ansökan aktier som förvärvas under år 1996 och
kommer ansökan in till skattemyndigheten senast den 2 maj 1997
tillgodoräknas skattereduktionen vid 1997 eller 1998 års taxering efter vad
som anges i ansökan. I annat fall medges skattereduktionen vid 1998 års
taxering.

Reglerna bör ändras så att skattereduktion endast medges för aktier som
betalas under år 1996. Den nuvarande avdragsramen om 100 000 kr bör
kvarstå. Likaså bör möjligheten att yrka skattereduktion vid 1998 års
taxering behållas. Det kan nämligen tänkas att det finns skattskyldiga som
förvärvat aktier under år 1996 i avsikt att helt eller delvis tillgodogöra sig
skattereduktionen vid 1998 års taxering på grund av att reduktionen
beräknas överstiga skatten vid 1997 års taxering.

Regeringens förslag föranleder ändringar i 1 och 7 §§ lagen (1995:1623)
om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar.

Prop. 1996/97:45

6.2 Begränsning av avdraget för avsättning till
periodiseringsfond

Regeringens förslag: Avdraget för avsättning till periodiseringsfond
begränsas till 20 procent av inkomsten.

Skälen för regeringens förslag: Vid beräkning av inkomst av närings-
verksamhet finns sedan 1995 års taxering en generell reserveringsmöj-
lighet, nämligen avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt lagen
(1993:1538) om periodiseringsfonder. Avsättningsmöjligheten gäller både
för juridiska och fysiska personer. Avdrag medges för juridiska personer
med högst 25 % av beskattningsårets inkomst före avdraget. För enskilda
näringsidkare medges avdrag med högst 25 % av ett motsvarande inkomst-
underlag. Avdraget skall återföras till beskattning senast femte beskatt-
ningsåret efter avsättningsåret. Avdraget ger alltså - förutom uppskjuten
beskattning för en del av den intjänade inkomsten - även en möjlighet till
förlustutjämning bakåt under en femårsperiod.

I regeringens proposition Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till
år 2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, finansiering m.m. (prop.
1995/96:222) aviserades att avdragsrätten vid avsättning till periodiserings-
fond borde begränsas av statsfinansiella skäl. En minskning av avdraget
med fem procentenheter till 20 % borde enligt den då gjorda bedömningen
kunna ske utan att några mer påtagliga olägenheter uppkommer. Begräns-
ningen av avdragsrätten skulle gälla fr.o.m. 1998 års taxering. Av propo-
sitionen framgår att samma bedömning gjordes beträffande enskilda
näringsidkares avsättningar.

Näringslivets Skattedelegation anser att sänkningen av utrymmet för
avsättning till periodiseringsfond bör utgå eftersom förslaget enligt delega-
tionen är överfinansierat.

Som framgår av avsnitt 7.3 är emellertid en sänkning av avdrags-
utrymmet med fem procentenheter nödvändig för att finansiera de ifråga-

46

varande skattelättnaderna. Det kvarvarande avdragsutrymmet - 20 procent
av inkomsten fem år i följd - måste ändå betecknas som ett väl tilltaget
reserveringsutrymme. Av samma skäl finns det inte heller, såsom Svenska
Bankföreningen hemställt i en framställning hos Finansdepartementet (dnr
Fi94/1205), anledning att ge kreditinstituten ökade reserveringsmöjligheter.

Regeringen vidhåller således den i prop. 1995/96:222 aviserade avdrags-
begränsningen. Förslaget föranleder ändringar i 3 § lagen om perio-
diseringsfonder.

6.3 Nuvärdesavskrivning

Prop. 1996/97:45

Regeringens bedömning: Nuvärdesavskrivning bör inte införas.

Skälen för regeringens bedömning: Ett system med nuvärdes-
avskrivning skulle innebära att företagen i stället för ordinarie avskriv-
ningar omedelbart fick möjlighet att göra engångsavdrag med ett belopp
som motsvarar nuvärdet av de skattemässiga avskrivningarna på tillgången.
Ett förslag om nuvärdesavskrivning och periodiseringsfonder presenterades
i betänkandet Reformerad företagsbeskattning (SOU 1989:34). Syftet med
förslaget var att i ett system utan investeringsfonder främja investeringar
genom att förstärka företagens likviditet och stimulera till risktagande. För-
slaget mötte hård kritik under remissbehandlingen. Företrädare för närings-
livet var i huvudsak positiva, men ansåg att förslaget borde gå längre. RSV
avstyrkte förslaget med hänvisning till att det öppnade möjligheter till
skatteplanering och att reglerna var komplicerade, administrativt be-
tungande och internationellt avvikande. Bokföringsnämnden avstyrkte med
hänvisning till den bristande överensstämmelsen mellan redovisning och
beskattning.

Vid genomförandet av skattereformen frångick man utredningens för-
slag såvitt gällde nuvärdesavskrivning och periodiseringsfonder. I propo-
sitionen Reformerad inkomst- och företagsbeskattning (prop. 1989/90:110
s. 541 f.) anfördes bl.a. följande. Ett system med periodiseringsfonder och
nuvärdesavskrivning skulle utgöra ett komplicerande drag i beskattningen
för såväl företag som skattemyndigheter. Det skulle innebära nackdelar i
form av redovisningsproblem och svårigheter för externa bedömare, sär-
skilt i ett internationellt perspektiv. Vidare kunde det befaras att systemet
skulle utnyttjas för skatteplanering och skatteundandragande. Mot bak-
grund av de förtjänster förslaget trots allt kunde rymma borde dock frågan
utredas vidare.

Professor Jan Södersten fick därför i uppdrag att frän ett national-
ekonomiskt perspektiv analysera de ekonomiska effekterna av systemet.
Söderstens analys omfattade förslagens likviditetsverkningar samt dess
effekter för investeringars lönsamhet och företagens risktagande. Enligt
Södersten kan nuvärdesavskrivningen sammanfattningsvis från likvidi-
tetssynpunkt sägas ge en temporär fördel. Vid investeringstillfället tar

47

företaget upp en skattekredit som sedan betalas av genom högre skatte-
betalningar i framtiden på grund av bortfallande reguljära avskrivningar.
Likviditetsverkningama påverkas av tillväxttakten i företagets brutto-
investeringar - ju högre tillväxttakt desto mer värd är nuvärdesavskriv-
ningen. För vaije inflationstakt finns en kritisk tillväxtgräns över vilken den
effektiva skattebelastningen är lägre vid nuvärdesavskrivning än vid
reguljär avskrivning. Med ett givet nuvärdestal satt utifrån vissa inflations-
förväntningar blir investeringen lönsam om inflationstakten blir högre än
vad som antogs när nuvärdestalet bestämdes. Även när det gäller
lönsamhetskalkyler är finansieringskostnaden för den skattekredit som
nuvärdesavskrivning ger beroende av inflationstakten. En väsentlig slutsats
är att eventuellt positiva effekter på risktagandet i första hand är knutna till
något slag av periodiseringsfonder, inte till avskrivningsmetoden som
sådan.

Även Företagsskatteutredningen (FSU) fick i uppdrag att göra en för-
nyad prövning. I betänkandet Fortsatt reformering av företagsbeskatt-
ningen, del 1 (SOU 1992:67 s. 65.) fann utredningen argumenten för såväl
nuvärdesavskrivning som periodiseringsfonder svaga. FSU avrådde från
införande av såväl periodiseringsfonder som nuvärdesavskrivning. FSU
ansåg att ett system med periodiseringsfonder kombinerade med nuvärdes-
avskrivning var ett sämre alternativ än ett system med enbart periodise-
ringsfonder. I enlighet med sina direktiv redovisade utredningen en ny
modell för periodiseringsfonder.

En förnyad genomgång av argumenten för och emot nuvärdesavskriv-
ning och periodiseringsfonder gjordes i en inom Finansdepartementet
utarbetad promemoria, Beskattning av enskild näringsverksamhet, m.m.
Ändringar i bolagsbeskattningen (Ds 1993:28 s. 225). En allmän upp-
fattning ansågs vara att positiva effekter av periodiseringsfonder upp-
kommer även i förening med de vanliga avskrivningsreglema. Med hänsyn
härtill och till den kritik som framförts mot nuvärdesavskrivning avvisades
tanken på en sådan avskrivningsmetod. 1 stället redovisades ett nytt (tredje)
förslag till periodiseringsfonder.

Efter ett splittrat remissutfall redovisade den förra regeringen ett nytt
(fjärde) förslag till periodiseringsfonder i propositionen Fortsatt reforme-
ring av företagsbeskattningen (prop. 1993/94:50 s. 209). I enlighet därmed
genomfördes det nu gällande systemet med periodiseringsfonder. Något
förslag om nuvärdesavskrivning lades inte fram i propositionen. Istället
uttalades att frågan borde beredas ytterligare. Även Skatteutskottet fann vid
behandlingen av propositionen det angeläget att bereda frågan ytterligare.
Enligt utskottets mening borde regeringen så snart som möjligt presentera
resultatet av beredningsarbetet. Utskottet framhöll dock att ett system med
nuvärdesavskrivning måste finansieras fullt ut (bet. 1993/94:SkU15 s. 155).

FSU har vidare i sin senaste utredningsetapp snuddat vid ämnet. I sin
diskussion av generella tänkbara investeringsfrämjande åtgärder förkastar
FSU ett direktavdrag för investeringar (SOU 1996:119 s. 66).

Efter fortsatt beredning av ärendet har regeringen inte kunnat finna några
nya argument eller omständigheter som talar för att nuvärdesavskrivning

Prop. 1996/97:45

48

bör införas. Tvärtom talar vårt deltagande i EU mot att vi inför nya sär-
lösningar som markant avviker från omvärlden.

Nuvärdesavskrivning är ett instrument som motverkar inflationens ur-
holkande effekt på värdet av avskrivningarna. Vid låg inflation finns inga
skäl för en sådan värdesäkring.

Fördelen med nuvärdesavskrivning kan sägas vara att den i någon mån
kan inverka positivt på företagens likviditet. Denna inverkan är dock
mycket begränsad. För företagens risktagande synes nuvärdesavskrivning
inte alls ha någon betydelse. Vad gäller lönsamheten för företagen resp,
kostnaden för staten är den förväntade inflationstakten av avgörande
betydelse.

Det nuvärdestal på 84 som Utredningen för reformerad företags-
beskattning föreslog i sitt betänkande år 1989 motsvarar en nominell ränta
efter skatt på 14,5 %. Vid förväntningar om låg eller ingen inflation bör
nuvärdestalet sättas lägre. Utifrån det satta nuvärdestalet kan företagen
spekulera i huruvida inflationen blir högre eller lägre än vad som antogs när
nuvärdestalet bestämdes. Blir inflationen högre tjänar företagen på att välja
nuvärdesavskrivning framför ordinarie avskrivning. Blir inflationen lägre
bör de välja ordinarie avskrivning. Regeringens ekonomiska politik är
inriktad på att sanera statsfinanserna, öka sysselsättningen och hålla tillbaka
inflationen. Det är olämpligt att genom nuvärdesavskrivning komplicera
systemet och tillskapa en nytt, numera tämligen obehövligt, inslag som kan
störa företagens beteende.

De skäl mot nuvärdesavskrivning som redovisats i det föregående kvar-
står alltjämt. Nuvärdesavskrivning skulle utgöra ett komplicerande inslag i
skattesystemet för såväl företag som skattemyndigheter. Det skulle innebära
redovisningsproblem och svårigheter för externa bedömare att värdera
företag. I internationellt hänseende skulle ett införande av nuvärdes-
avskrivning innebära en kraftig avvikelse. Vidare utgör skattekrediter och
andra begränsningar av skattebasen främmande inslag i ett system med bred
bas och låg skattesats. Det kan också befaras att systemet skulle utnyttjas
för skatteplanering och skatteundandragande.

Enligt regeringens bedömning står det klart att fördelarna med nuvärdes-
avskrivning inte på långt när uppväger de nackdelar som är förknippade
med ett sådant system. Regeringen har därför kommit till slutsatsen att ett
system med nuvärdesavskrivning inte bör införas och att det inte finns
någon anledning till ytterligare beredning av denna fråga.

6.4 Skattetillägg

Prop. 1996/97:45

Regeringens förslag: Undantagsregeln i taxeringslagen att skatte-
tillägg inte skall tas ut om rättelse av en oriktig uppgift i fråga om in-
komst av tjänst eller kapital har gjorts eller kunnat göras med ledning
av kontrolluppgift skall inte gälla i fråga om kontrolluppgift avseende
avyttring av finansiellt instrument enligt 3 kap. 32 c § lagen om själv-
deklaration och kontrolluppgifter.

49

4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 45

Skälen for regeringens förslag: Enligt 5 kap. 1 § första stycket taxe- Prop. 1996/97:45
ringslagen (1990:324, TL) skall skattetillägg påföras en skattskyldig som
lämnat oriktig uppgift i självdeklaration eller annat skriftligt meddelande
som han avgett till ledning för taxeringen. Skattetillägg tas enligt andra
stycket vid inkomstbeskattningen ut med 40 procent av den skatt som, om
den oriktiga uppgiften godtagits, inte skulle ha påförts honom. Enligt tredje
stycket skall skattetillägget i stället tas ut med 20 procent om den oriktiga
uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med ledning av kontroll-
material som normalt är tillgängligt för skattemyndigheten och som varit
tillgängligt för myndigheten före utgången av november månad taxe-
ringsåret.

5 kap. 4 § TL innehåller fyra undantag till bestämmelserna i 1 §. Enligt
första stycket punkt 2 skall skattetillägg inte tas ut vid rättelse av en oriktig
uppgift i fråga om inkomst av tjänst eller kapital om rättelsen gjorts eller
hade kunnat göras med ledning av kontrolluppgift som skall lämnas utan
föreläggande enligt LSK och som varit tillgänglig för myndigheten före ut-
gången av november månad taxeringsåret. Detta undantag gäller dock
enligt andra stycket inte i fråga om vissa kontrolluppgifter avseende
bostadsrätter enligt 3 kap. 44 och 45 §§ LSK. Skälet till att denna
undantagsregel införts är att uppgifterna i sig inte är tillräckliga för att
beräkna den skattepliktiga inkomsten i fråga. Den skattskyldige måste
därför själv redovisa uppgiften även i den förenklade självdeklarationen.
Detta innebär att om rättelse av oriktig uppgift gjorts med ledning av en
sådan kontrolluppgift skall skattetillägg tas ut med 20 procent enligt
bestämmelserna i 5 kap.l § tredje stycket TL.

Från och med 1997 års taxering skall värdepappersinstitut lämna
kontrolluppgift om avyttring av finansiellt instrument (3 kap. 32 c § LSK).
Kontrolluppgiften skall ta upp den ersättning som överenskommits vid
avyttringen efter avdrag för försäljningsprovision och liknande kostnader,
antalet avyttrade finansiella instrument samt slag och sort. På samma sätt
som nyss nämnts i fråga om bostadsrätter kan skattepliktig reavinst eller
reaförlust inte beräknas enbart med ledning av kontrolluppgiften och kan
följaktligen inte heller förtryckas i den förenklade självdeklarationen. Den
skattskyldige måste således även i dessa fall fortsättningsvis själv redovisa
detta. Det framstår i sådana fall naturligt att undantaget i 5 kap. 4 § första
stycket 2 TL inte omfattar de fall där kontrolluppgift enligt 3 kap. 32 c §
LSK lämnats. Regeringen föreslår därför att ett förtydligande i denna del
intas i 5 kap. 4 § andra stycket TL.

7 Budgeteffekter och övriga ekonomiska effekter

I detta avsnitt redovisas inledningsvis de olika förslagens finansiella
effekter för den offentliga sektorn. Därefter beskrivs förslagens struktur-
effekter, dvs. hur skattebelastningen förväntas påverka olika slag av
företag.

50

7.1 Lättnader i ägarbeskattningen

Prop. 1996/97:45

Vad gäller förslaget om en selektiv lättnad i ägarbeskattningen för onote-
rade bolag har en utförlig redovisning av bedömningen av budgeteffekterna
lämnats i betänkandet från Företagsskatteutredningen. Då regeringens
förslag i allt väsentligt överensstämmer med utredningsförslaget saknas
anledning att här lämna en detaljerad redovisning av grunderna för den
finansiella bedömningen.

Utredningen beräknade den varaktiga kostnaden för förslaget till 3,43
miljarder kronor. I detta förslag exkluderades emellertid utländska
onoterade aktier från lättnad. I denna del avviker regeringens förslag från
utredningens, då vårt förslag innebär att sådana aktier får del av lättnaden.
Detta motiverar en viss uppjustering av den varaktiga kostnaden, som
bedöms uppgå till 3,50 miljarder kronor. Av denna kostnad belöper 2,39
miljarder kronor på den lättnad som är knuten till kapitalunderlaget.
Resterande del av kostnaden, 1,11 miljarder kronor, beror på att en större
del av lönesumman, 70 % i stället för 10 %, får läggas till det underlag som
tillsammans med räntesatsen enligt 3 § 12 mom. SIL bestämmer fördel-
ningen av utdelningar och reavinster mellan inkomstslagen kapital och
tjänst och att denna större del av lönesumman också påverkar lättnads-
utrymmet.

Den finansiella kostnaden om 3,50 miljarder kronor avser den varaktiga
kostnaden för förslaget, där bl.a. den lägre skatten på reavinster beaktas.
Vad gäller effekterna knutna till reavinsterna kan dessa förväntas upp-
komma med viss tidsfördröjning. Det är svårt att periodisera dessa effekter
och det är över huvud taget svårt att bedöma i vilken utsträckning ägarna
väljer att redan från böljan utnyttja det maximala utrymmet för lättnad, bl.a.
med tanke på att reglerna medger att icke utnyttjat utrymme kan sparas till
ett senare år och att detta utrymme ränteuppräknas. I den redovisning som
lämnas i tabell 7.1 av de olika förslagens effekter för staten och den offent-
liga sektorn görs en försiktig bedömning, innebärande att budgetför-
svagningen för år 1998 beräknas uppgå till 3,20 miljarder kronor för att
därefter öka något.

Det bör noteras att de effekter som redovisas i tabell 7.1 avser de kassa-
mässiga effekterna för staten och den offentliga sektorn. Detta är förkla-
ringen till att det inte uppkommer några effekter för år 1997 trots att de
föreslagna reglerna träder i kraft den 1 januari 1997. Eftersom lättnaden
avser skatten på utdelningar och reavinster på onoterade aktier kommer
nämligen de kassamässiga effekterna att inträffa först året efter inkomståret,
vilket innebär att den första effekten uppkommer först år 1998.

51

Tabell 7.1 Budgeteffekter av föreslagna åtgärder. Kassamässiga Prop. 1996/97:45
effekter för staten och offentlig sektor åren 1997-2000 samt varaktiga
effekter för offentlig sektor. Miljarder kronor.

Staten

2000

Offentlig sektor

Varaktigt

1997

1998

1999

1997  1998

1999

2000

Lättnad i
ägarbeskattningen

0,00

-3,20

-3,24

-3,28

0,00 -3,20

-3,24

-3,28

-3,50

Begränsat
riskkapitalavdrag

-0,21

0,40

0,02

0,01

-0,21   0,40

0,02

0,01

0,01

Begränsad
periodiseringsfond

0,00

2,18

4,53

2,37

0,00   2,40

4,97

2,59

1,18

SUMMA

-0,21

-0,62

1,31

-0,90

-0,21 -0,40

1,75

-0,68

-2,31

Administrativa kostnader

Riksskatteverket har i sitt remissyttrande angett att de administrativa kost-
naderna för ett genomförande av förslaget kan uppskattas till 65 miljoner
kronor första året och därefter ca 30 miljoner kronor per år. Det är bl.a.
fråga om kostnader för utökad deklarationsgranskning och framtagande av
informationsmaterial.

Vad gäller införandeåret är det enligt regeringens mening uppenbart att
genomförandet av förslaget orsakar inte obetydligt merarbete för skatte-
myndigheterna, liksom även kostnader av annat slag, bl.a. för informations-
insatser. Enligt vad regeringen inhämtat finns det dock möjligheter att klara
genomförandet utan att övrig verksamhet påverkas genom att en del av an-
slagssparandet tas i anspråk för detta ändamål. Frågan om vilken
omfattning merarbetet kommer att ha efter införandeåret är mera
svårbedömd. Det hänger bl.a. samman med osäkerheten om i vilken
utsträckning de nya reglerna kommer att utnyttjas av de skattskyldiga.
Regeringen är därför inte beredd att nu redovisa någon bedömning av
resurskonsekvensema i ett längre perspektiv.

7.2 Tidigareläggning av slopande av riskkapitalavdraget

De förändrade reglerna för riskkapitalavdraget innebär att skattereduktion
enbart medges för aktier som förvärvats under år 1996. Som tidigare gäller
att skattereduktion kan åtnjutas vid 1997 eller 1998 års taxering. Den
tidigare beslutade avdragsramen om 100 000 kronor är oförändrad. Detta
torde medföra att avdrag till viss del kommer att tidigareläggas. Som

52

framgår av tabell 7.1 medför detta en viss budgetförsvagning för år 1997 Prop. 1996/97:45
som emellertid tas igen under år 1998. Den varaktiga inkomstförstärk-
ningen utgörs av ränteeffekten av den omperiodiserade kostnaden för av-
draget och beräknas uppgå till 10 miljoner kronor.

7.3 Begränsning av avdraget för avsättning till
periodiseringsfond

Förslaget innebär att den maximala avsättningen till periodiseringsfond
fr.o.m. 1998 års taxering begränsas till 20 % av årsvinsten (tidigare 25 %).
När sysselsättningspropositionen presenterades i juni 1996 beräknades
denna regeländring medföra en inkomstförstärkning om 3 miljarder kronor
för åren 1998 och 1999. Förnyade bedömningar, som bl.a. baseras på
användande av data avseende enskilda aktiebolag och information om före-
tagens utnyttjande av gällande regler, ger en något modifierad bild. För år

1998 beräknas inkomstförstärkningen för offentlig sektor till 2,40 miljarder
kronor medan effekten för år 1999 kan beräknas till 4,97 miljarder kronor.

Liksom vid den tidigare bedömningen beräknas de förändrade reglerna
inte ge några kassamässiga effekter för år 1997 beroende på att företagens
betalningar av preliminärskatt för detta år inte påverkas av regeländringen.
Den förhöjda effekten för år 1999 beror dels på fyllnadsbetalningar av skatt
avseende år 1998, dels på att den förhöjda preliminärskatten på grund av
regeländringen 1997 får genomslag först år 1999. Denna förhöjda effekt är
enbart temporär, vilket framgår av att den beräknade effekten för år 2000,
2,59 miljarder kronor, ungefär ligger på nivån för år 1998.

Den varaktiga effekten av regeländringen beräknas uppgå till 1,18 mil-
jarder kronor. Att den varaktiga effekten blir lägre än de första kalender-
årseffekterna beror på att lägre avsättningar till periodiseringsfond under
inkomståren 1997-2001 delvis balanseras av att återföringen av fonder åren
därefter blir mindre, vilket ger en budgetförsvagning under dessa år. Den
varaktiga effekten utgörs i princip av räntan på de nuvärdeberäknade
förändringarna av framtida skattebetalningar.

De nu föreslagna åtgärderna finansieras genom utnyttjande av resterande
del av den särskilda ram för åtgärder på företagsskatteområdet som avsattes
hösten 1994 i prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m.
Enligt den redovisning som lämnades i prop. 1995/96:222 Vissa åtgärder
för att halvera arbetslösheten till år 2000, ändrade anslag för budgetåret
1995/96, finansiering m.m. uppgår denna resterande ram för åren 1997-

1999 till 0,8, 0,7 respektive 1,6 miljarder kronor. För åren därefter uppgår
den outnyttjade ramen till ca 1,6 miljarder kronor.

7.4 Förslagens struktureffekter

Den föreslagna lättnaden i ägarbeskattningen för små och medelstora före-
tag finansieras delvis genom en begränsning i möjligheterna att göra avsätt-
ningar till periodiseringsfonder. Sänkningen av periodiseringsfondsavsätt-

53

ningama till 20% är en generell åtgärd som berör alla typer av företag.
Utöver aktiebolagen omfattas ekonomiska föreningar, handelsbolag och en-
skild näringsverksamhet. Mot denna bakgrund är det av intresse att studera
hur en lättnad i ägarbeskattningen finansierad på detta sätt omfördelar
skatteuttaget mellan olika grupper av företag.

Endast icke-finansiella företag har studerats med undantag för fördel-
ningen av nettoeffekterna efter ägarkategori. Här har enskilda näringsidkare
och delägare i handelsbolag tagits med.

Prop. 1996/97:45

Figur 1: Nettoeffekterna av skatteomläggningen för olika kategorier av
majoritetsägare. Mkr.

Enskilda nlringsidkare och
HB-dellgare

Fipersonslgda företag utan
koncemanknytning

Fipersonslgda företag med
koncemanknytning

Ulandslgda företag

Stiftelser o dyl

Noterade pi A-listan med
koncernföretag

Producentkoopera tva

Konsumentkooperatva

Kommunala

Statliga

-500

500

mkr

1000             1500

-1000

I figur 1 visas nettoeffekterna av skatteomläggningen för olika kate-
gorier av majoritetsägare, dvs. företag i vilka minst 50 % av rösterna inne-
has av personer som tillhör resp, ägarkategori.

Av figuren framgår att det är fåpersonsägda företag med och fåpersons-
ägda företag utan koncemanknytning som sammantaget får en lättnad. De
som främst bidrar till finansieringen är företag noterade på A-listan och
företag i koncern med dessa, samt utlandsägda företag. Vidare bidrar
enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag. De två gynnade
ägarkategoriema har dock bidragit med ca 34% av finansieringen genom
begränsningen av periodiseringsfondsavsättningama.

I figur 2 visas nettoeffekterna av skatteomläggningen fördelat över
branscher. Av figuren framgår att fördelningen är relativt jämn. Den enda
bransch som missgynnas genom omläggningen är “brytning av mineraliska
produkter”. De branscher som gynnas mest är varuhandel, hotell och
restaurang samt uppdragsverksamhet. De tjänsteorienterade branscherna
gynnas i större utsträckning än de varuproducerande branscherna.

54

Figur 2: Nettoeffekterna av skatteomläggningen för olika branscher. Prop. 1996/97:45
Mkr.

Offentlig förvaltning och
andra tjänster

Uppdragsverksamhet

Samfärdsel, post, tele

Varuhandel, restaurang och
hotel

Byggnadsverksamhet

El, gas, värme och vatten

THverkning

Brytning av mineralska
produkter

Jordbruk, skogsbruk, fiske

-500

0              500

mkr

1000             1500

Vad gäller fördelningen enligt storleksklass framgår denna av figur 3.
För företag med över 500 anställda innebär skatteomläggningen en netto-
förlust. För företagen i de mindre storleksklassema innebär omläggningen
ett nettotillskott. Företag med mellan 10 och 49 anställda gynnas mest.

Figur 3: Nettoeffekterna av skatteomläggningen för företag fördelade
efter storlek. Mkr.

Av figuren framgår att åtgärderna leder till en sänkning av kostnaderna
för små och medelstora företag och att sänkningen är störst för företag med
mindre än 200 anställda.

55

8 Författningskommentar

Prop. 1996/97:45

8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt

3 § 1 a mom.

I det nya momentets första stycke anges att utdelning på aktie i svenskt
aktiebolag i viss utsträckning undantas från skatteplikt. Bestämmelserna i
3 § behandlar inkomstslaget kapital och undantaget från skatteplikt gäller
därför endast när utdelning skall tas upp som intäkt av kapital, dvs. för
fysiska personer och dödsbon.

Av andra stycket 1 framgår att lättnaden endast omfattar aktier i svenska
aktiebolag som inte är marknadsnoterade. Begreppet marknadsnoterad har
här samma innebörd som i 27 § 2 mom. andra stycket SIL. Förutom aktier
som är noterade vid svensk eller utländsk börs omfattar begreppet “mark-
nadsnoterad” aktier som är noterade på någon lista utanför börsen om det är
fråga om “annan kontinuerlig notering av marknadsmässig omsättning som
är allmänt tillgänglig”. Däremot anses aktier inte marknadsnoterade om ett
erbjudande riktas till allmänheten vid enstaka tillfälle att köpa aktier i
bolaget.

Enligt andra stycket 2 får det bolag som gett ut aktien inte i sin tur äga
aktier i noterade svenska och utländska företag. Denna begränsning gäller
dock endast i de fall innehavet under det räkenskapsår utdelningen avser
eller något av de fyra föregående räkenskapsåren någon gäng uppgått till
25 % eller mer av röstetalet eller av aktiekapitalet. Här beaktas även
innehav via dotterbolag.

I andra stycket 3 finns ett särskilt undantag för förvaltningsföretag om
detta äger marknadsnoterad aktie. Här beaktas innehav under det räken-
skapsår som utdelningen avser. Begreppet förvaltningsföretag definieras i
7 § 8 mom. andra stycket SEL. Undantaget i andra stycket 4 avser schablon-
beskattade bostadsaktiebolag.

I momentet har begreppet “marknadsnoteraf ’ av lagtekniska skäl knutits
till att bolaget är marknadsnoterat. Formellt är det emellertid aktierna i
bolaget som är marknadsnoterade. I tredje stycket finns därför en definition
av ett marknadsnoterat svenskt aktiebolag och en marknadsnoterad ut-
ländsk juridisk person.

3 § 1 b mom.

Från skatteplikt undantas den del av det utdelade beloppet som ryms inom
ett lättnadsutrymme. Detta benämns i lagtexten “lättnadsbeloppet” efter
mönster av gränsbeloppet i 12 b mom. Beräkning görs alltid per aktie. I
momentet finns bestämmelser om hur lättnad sutrymmet skall beräknas.
Räntesatsen utgör 65 % av statslåneräntan. Eftersom statslåneräntan faställs
med två decimaler är det lämpligt att motsvarande gäller för denna ränte-
sats. Löneunderlaget skall beräknas enligt 12 d mom. första stycket. För
aktieägare som skall tillämpa 3:12-reglema gäller även villkoren i

56

12 d mom. andra och tredje styckena vilket bl.a. innebär att aktieägare som
är verksamma i företaget kan utnyttja löneunderlaget endast under för-
utsättning att villkoret om eget löneuttag är uppfyllt.

Enligt andra stycket får ett lättnadsbelopp inte beräknas om aktien har
förvärvats under beskattningsåret och företaget tidigare under året lämnat
utdelning. Bestämmelsen gäller den nye ägarens möjlighet att beräkna ett
lättnadsbelopp för förvärvsåret.

Anknytningen i tredje stycket till det anskaffningsvärde som skulle ha
använts vid en reavinstberäkning om aktien sålts vid utdelningstillfället
innebär bl.a. att den allmänna bestämmelsen om kontinuitet vid benefika
förvärv gäller, dvs. överlåtarens anskaffningsvärde övertas. Vid beräkning
av lättnadsutrymmet får användas en alternativ anskaffningskostnad enligt
12 c mom. andra och tredje styckena, dvs. antingen en uppräknad anskaff-
ningskostnad eller ett värde beräknat med utgångspunkt i kapitalunderlaget.
Här gäller även villkoret i 12 c mom. tredje stycket att kapitalunderlaget får
användas endast under förutsättning att metoden används för samtliga ak-
tier i företaget som aktieägaren förvärvat före ingången av år 1992.

3 § 1 c mom.

Om den lämnade utdelningen understiger lättnadsbeloppet får den
outnyttjade delen av lättnadsutrymmet sparas. För att skilja detta från
begreppet sparad utdelning som används inom 3:12-systemet används här
uttrycket “sparad lättnad”. Ett belopp motsvarande sparad lättnad får även
läggas till underlaget för beräkning av lättnadsbeloppet för nästa år.

Ett exempel visar den använda tekniken.

Aktieägaren har ett sammanlagt underlag för beräkning av lättnads-
utrymme på 250 000 kr. Statslåneräntan antas vara 7 %. Lättnadssatsen blir
då (65 % x 7 %=) 4,55 % och lättnadsbeloppet (4,55 % x 250 000=)
11 375 kr. Om bolaget år 1 inte lämnar någon utdelning kommer hela lätt-
nadsbeloppet att sparas. År 2 uppgår underlaget för beräkning av lättnads-
beloppet till (250 000 + 11 375=) 261 375 kr och lättnadsbeloppet till
(4,55 % x 261 375=) 11 893 kr. Den sparade lättnaden ökar dessutom lätt-
nadsbeloppet som år 2 totalt kommer att uppgå till (11 893 + 11 375=)
23 268 kr.

Av andra stycket framgår att sparad lättnad får övertas vid benefika för-
värv.

3 § 1 d mom.

Möjlighet att beräknad sparad lättnad finns även när aktieägaren inte har
erhållit någon utdelning under beskattningsåret. Även i dessa fall gäller att
bolaget skall ha uppfyllt de villkor som finns ila mom. andra stycket.
Bolaget får exempelvis inte vara marknadsnoterat. Begränsningarna i
möjligheten för bolaget att inneha marknadsnoterade aktier (la mom. andra
stycket 2 och 3) knyter an till det räkenskapår för vilket utdelning lämnas. I
de fall utdelning inte lämnas skall bedömningen av om detta villkor är

Prop. 1996/97:45

57

uppfyllt avse förhållandena under det räkenskapsår som avslutats närmast
före ingången av den skattskyldiges beskattningsår.

I andra stycket anges tidpunkten för beräkning av lättnadsbelopp i det nu
avsedda fallet.

3 § 1 e mom.

Lättnadsreglema tillämpas även i fråga om reavinst. Momentet har ut-
formats i enlighet med Lagrådets förslag. Undantaget från skatteplikt gäller
den del av reavinsten som svarar mot sparad lättnad som kvarstår outnyttjad
vid avyttringstillfället. I klargörande syfte anges att sparad lättnad får
utnyttjas endast i den mån den inte har utnyttjats vid utdelning på aktien.
Villkoren i 1 a mom. andra stycket gäller endast vid beräkning av sparad
lättnad. Finns kvarstående sparad lättnad vid avyttringstillfället får den
utnyttjas även om bolaget då äger exempelvis 50 % av aktierna i ett
marknadsnoterat bolag.

3 § 1 fmom.

Momentet innehåller en regel som blir tillämplig om ett bolag marknads-
noterar sina aktier eller aktier av ett visst slag. Om notering sker efter
utgången av år 1996 gäller undantaget från skatteplikt under en period av
10 år från noteringstidpunkten. Undantaget omfattar dock endast aktier som
getts ut innan bolaget marknadsnoterats eller som har förvärvats med stöd
av sådana aktier. Dessa aktier får därefter inte heller ha övergått till annan
ägare på annat sätt än genom ett benefikt förvärv. Kvarstående sparad
lättnad vid utgången av tioårsperioden får läggas till anskaffningskostnaden
for aktien. Det tillägget kommer att påverka det resultat som skall redovisas
vid en försäljning av aktien, oavsett om det är fråga om en reavinst eller en
reaförlust.

3 § 1 g mom.

I momentet anges att lättnad i ägarbeskattningen gäller även i fråga om
andelar i andra ekonomiska föreningar än kooperativa föreningar. Det-
samma gäller utdelning och reavinst på andelar i utländska onoterade
företag. En förutsättning är att villkoren ila mom. andra stycket är upp-
fyllda. I fråga om utländska juridiska personer gäller även villkoret att det
utländska företaget är underkastat en inkomstbeskattning som är jämförlig
med svensk bolagsbeskattning.

Vad som avses med “jämförlig beskattning” framgår av 7 § 8 mom.
sjätte stycket SIL. Enligt 7 § 8 mom. SIL är utdelning på ett näringsbetingat
andelsinnehav skattebefriad om den inkomstbeskattning som den utländska
juridiska personen är underkastad är jämförlig med den inkomstbeskattning
som skulle ha skett enligt svenska regler om inkomsten hade förvärvats av
ett svenskt företag. I praktiken är det fråga om att beskattning skall ha skett
efter minst 15 % på ett underlag beräknat enligt svenska regler. Enligt en
presumtionsregel skall jämförlighetskravet anses uppfyllt i fråga om

Prop. 1996/97:45

58

juridiska personer i ett land med vilket Sverige ingått ett avtal om und-
vikande av dubbelbeskattning. Presumtionen gäller dock endast om per-
sonens intäkter härrör från verksamhet i Sverige eller avtalsland och
verksamheten är underkastad normal inkomstskatt i det land eller de länder
där den bedrivs. Om personens intäkter endast till obetydlig del härrör från
verksamhet i andra länder eller från särskilt skattemässigt gynnad verk-
samhet, skall den också anses underkastad jämförlig beskattning.

3 § 12 mom.

I 12-12 e mom. finns bestämmelser som tillämpas när en aktieägare i
betydande omfattning är verksam i ett fåmansföretag. Bestämmelserna
reglerar i första hand i vilken utsträckning utdelade belopp skall behandlas
som intäkt av kapital. Detta gäller för utdelning till den del den ryms inom
ett utrymme för kapitalinkomstbehandling. Överskjutande belopp tas upp
som intäkt av tjänst. Av den nu föreslagna hänvisningen i första stycket
framgår att av den del av det utdelade beloppet som hänförs till det kapital-
inkomstbehandlade utrymmet undantas viss del från skatteplikt.

Ett exempel kan illustrera mekanismen.

Aktieägaren har ett sammanlagt underlag för beräkning av det
kapitalinkomstbehandlade utrymmet på 250 000 kr. Statslåneräntan antas
vara 7 % vilket ger en räntesats på (7 % + 5 % =) 12 % för beräkning av
det kapitalinkomstbehandlade utrymmet. Detta blir 30 000 kr. Lättnadsut-
rymmet enligt 3 § 1 a mom. uppgår till (65% x 7 % x 250 000=) 11 375 kr.
Det beloppet undantas från skatteplikt och resterande del av det kapital-
inkomstbehandlade utrymmet (30 000 - 11 375=) 18 625 kr beskattas som
intäkt av kapital. Om utdelat belopp överstiger 30 000 kr skall den över-
skjutande delen tas upp som intäkt av tjänst.

Om utdelat belopp antas motsvara lättnadsbeloppet, 11 375 kr, får
resterande del av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet sparas inom
3:12-systemet. Påföljande år kommer underlagen för beräkning av lättnads-
utrymmet resp. det kapitalinkomstbehandlade utrymmet inom 3:12 att vara
olika. Lättnadsunderlaget är 250 000 kr och lättnadsutrymmet (4,55 % x
250 000=) 11 375 kr. Vid beräkning av det kapitalinkomstbehandlade ut-
rymmet får till underlaget läggas det sparade beloppet på 18 625 kr. Det ger
ett kapitalinkomstbehandlat utrymme på [12% x (250 000 + 18 625)=]
32 235 kr. Det sparade utrymmet läggs till detta belopp. Det belopp som
år 2 behandlas som kapitalinkomst utgör således (32 235 + 18 625=)
50 860 kr, varav lättnadsbeloppet 11 375 kr undantas från beskattning.

3 § 12 a mom.

I momentet anges under vilka förutsättningar en aktie skall anses kvali-
ficerad. Är aktieägaren eller någon närstående verksam i betydande
omfattning är aktien kvalificerad. Här beaktas även verksamhet som
förekommit under tidigare år och det innebär att bestämmelserna i 3:12 blir
tillämpliga under en viss karenstid efter det att verksamheten har upphört.

Prop. 1996/97:45

59

Den nuvarande karenstiden på 10 år föreslås sänkt till 5 år vilket har Prop. 1996/97:45
föranlett ett antal ändringar i momentet.

3 § 12 b mom.

I första stycket har skett en redaktionell anpassning till motsvarande
bestämmelse i 1 b mom.

I förtydligande syfte har i tredje stycket angetts att sparad utdelning får
övertas vid benefika förvärv. Sista meningen i nuvarande tredje stycket
finns i ett nytt fjärde stycke som utformats på samma sätt som 1 d mom.

I det nya sista stycket finns bestämmelser som fått en ändrad lydelse i
förhållande till lagrådsremissen. Bestämmelserna är tillämpliga när lättnads-
beloppet beräknat enligt 1 b-1 d mom. överstiger gränsbeloppet. Detta kan
inträffa någon enstaka gång när en passiv aktieägare har ett sparat lättnads-
utrymme och övergår till att bli aktivt verksam i företaget. Den del av det
utdelade beloppet som överstiger gränsbeloppet skulle utan särskilda regler
anses utgöra överskjutande utdelning som skall tas upp som intäkt av tjänst.
Om lättnadsbeloppet överstiger gränsbeloppet skall enligt den aktuella
bestämmelsen skillnaden minska utdelningen. Skillnadsbeloppet kommer
därmed att behandlas som intäkt av kapital och undantas från skatteplikt
enligt bestämmelserna i 1 a mom. Första stycket första meningen i
12 b mom. tillämpas på det resterande utdelningsbeloppet. Andra meningen
innehåller en motsvarande bestämmelse i fråga om reavinst. Det är således
endast den del av reavinsten som överstiger sparad lättnad som till hälften
skall tas upp som intäkt av tjänst enligt femte stycket första meningen. Ett
annat sätt att uttrycka detta är att som intäkt av tjänst skall tas upp hälften av
den del av reavinsten som överstiger summan av sparad utdelning och
skillnaden mellan sparad lättnad och sparad utdelning.

3 § 12 d mom.

I momentet finns bestämmelser om löneunderlaget.

I första stycket har införts ett tillägg som innebär att även lön för vilken
särskild löneskatt tagits ut likställs med lön som belagts med arbetsgivar-
avgifter och kan räknas in i löneunderlaget. Nuvarande andra stycket 2 har
flyttats till första stycket.

Nuvarande andra stycket 1 har slopats vilket innebär att löneunderlaget
får utnyttjas även i de fall kapitalunderlaget används. Ändringen i andra
stycket-nuvarande andra stycket 3 - innebär att kravet att aktieägaren skall
ta ut en viss lägsta lön endast gäller aktieägare som i betydande omfattning
är verksam i företaget eller i ett dotterföretag. För aktieägare som skall
tillämpa 3:12-reglema på grund av att de är närstående till en aktiv delägare
har kravet på löneuttag slopats. För aktieägare som är verksamma i före-
taget har den s.k. jämförelseregeln mjukats upp. Den lägsta lön som skall
tas ut utgör det lägsta av 120 % av den lön som betalats till den högsta
betaide anställde i företaget och ett belopp som svarar mot 10 basbelopp.

Den s.k. takregel som tidigare fanns i andra stycket 4 har med ändrat
innehåll flyttats till tredje stycket. Det sammanlagda löneunderlaget får

60

enligt den nya takregeln inte överstiga 50 gånger den lön aktieägaren har Prop. 1996/97:45
tagit ut från bolaget och dess dotterföretag.

3 § 12 e mom.

Ändringen följer av att karenstiden har sänkts till 5 år.

27 § 5 mom.

I momentet har införts en kvittningsrätt för förluster på icke marknads-
noterade aktier från reavinst på sådana aktier. För att avdrag för förlust skall
medges skall det vara fråga om en verklig förlust. I de fall det är fråga om
förlust på andel i utländskt företag måste särskilda krav ställas på den
skattskyldige att visa att dett villkor är uppfyllt.

Övergångsregler

De nya reglerna tillämpas fr.o.m. 1998 års taxering. I ett hänseende skall
emellertid den gamla “takregeln” i 3 § 12 b mom. tillämpas även vid 1998
och senare års taxeringar. Har den skattskyldige sålt några av aktierna
under åren 1991 t.o.m. 1996 skall den tidigare gränsen för takregeln på 10
år tillämpas även vid senare års avyttring. Det innebär att om reavinst har
uppkommit vid en tidigare avyttring skall den del av vinsten som tagits upp
som intäkt av tjänst tillgodoräknas när resterande aktier senare avyttras
under en tioårsperiod.

I andra stycket anges att undantag från skatteplikt enligt 3 § 1 a mom.
gäller även för utdelning och reavinst på aktier och andelar som enligt 3 §
12 mom. är kvalificerade. Det är sådana aktier och andelar som inte
omfattas av den tioåriga övergångsbestämmelsen i 3 § 1 f mom. på grund
av att bolaget har marknadsnoterats före utgången av år 1996. Undantaget
från skatteplikt gäller alltså endast om utdelning och reavinst på aktien eller
andelen behandlas enligt bestämmelsen i 3 § 12 mom. Lättnad medges
längst till och med år 2006 men den upphör dessförinnan om aktien inte
längre omfattas av regelsystemet i 3 § 12 mom.

8.2 Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)

5 kap.

I andra stycket har intagits ett förtydligande som innebär att undantaget i
första stycket 2 från skattetillägg inte gäller när oriktig uppgift har kunnat
rättas med ledning av kontrolluppgift om avyttring av finansiella instrument
enligt 3 kap. 32 c § LSK.

61

8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1538) om
periodiseringsfonder

U

Genom ändringarna i första och andra styckena begränsas avdraget för
avsättning till periodiseringsfond.

8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1623) om
skattereduktion för riskkapitalinvesteringar

Genom ändringen i andra stycket begränsas lagen till att enbart gälla
förvärv av aktier under år 1996.

I andra stycket görs en följdändring med anledning av att skattereduktionen
begränsas till att avse enbart aktier som förvärvas under år 1996.

Prop. 1996/97:45

62

Förteckning över de remissinstanser som avgett yttrande över
Företagsskatteutredningens betänkande (SOU 1996:119)
Lättnad i dubbelbeskattningen av mindre företags inkomster

Efter remiss har yttrande över betänkandet inkommit från Riksskatteverket,
Riksbanken, Svea hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Konkurrensverket,
Riksrevisionsverket, Handelshögskolan i Stockholm, Juridiska fakulteten
vid Uppsala universitet, Byggentreprenörerna, Centralorganisationen
SACO, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Företagarnas riks-
organisation, Grossistförbundet Svensk Handel, Landsorganisationen i
Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska arbetsgivareföreningen,
Svenska Bankföreningen, Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges
Advokatsamfund, Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Industriför-
bund, Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges Redovisningskonsulters för-
bund, Tjänstemännens Centralorganisation, Värdepapperscentralen VPC
AB, Aktiefrämjandet och Sveriges Aktiesparares Riksförbund.

Yttrande har också inkommit från Fondbolagens Förening, Stockholms
Handelskammare, Svensk industriförening och Föreningen Den nya Väl-
färden.

Riksskatteverket har till sitt yttrande fogat yttranden som inhämtats från
skattemyndigheterna i Stockholms, Jönköpings, Malmöhus, Göteborgs och
Bohus, Värmlands och Västemorrlands län.

Sveriges Industriförbund, Svensk Industriförening och Stockholms
Handelskammare har åberopat yttrande frän Näringslivets Skattedelegation.
Svenska Arbetsgivareföreningen och Svenska Bankföreningen har förutom
egna yttranden åberopat detta yttrande.

Prop. 1996/97:45

Bilaga 1

63

Remitterade lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt

Prop. 1996/97:45

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt1

dels att 3 § 12,12 a, 12 b, 12 d och 12 e mom. samt 27 § 5 mom. skall ha
följande lydelse,

dels att det i 3 § skall införas två nya moment, 1 a mom. och 1 b mom.,
av följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

1 a mom. Utdelning och
realisationsvinst på aktie i svenskt
aktiebolag undantas från skatteplikt
i den utsträckning som anges i detta
moment. Som förutsättning gäller
dock

1. att bolaget inte är marknads-
noterat,

2. att bolaget under det räken-
skapsår som beslutet om utdelning
avser eller under något av de fyra
föregående räkenskapsåren inte —
direkt eller genom dotterföretag -
ägt aktier eller andelar med en röst-
eller kapitalandel på 25 procent
eller mer i ett svenskt marknads-
noterat bolag eller en marknads-
noterad utländsk juridisk person,

3. att bolaget, om det är ett för-
valtningsföretag, under det räken-
skapsår som beslutet om utdelning
avser inte ägt någon aktie i ett
svenskt marknadsnoterat bolag eller
en marknadsnoterad utländsk juri-
disk person,

4. att bolaget inte är ett sådant
bostadsaktiebolag som avses i 2 §
7 mom.

Det belopp som undantas från
skatteplikt (lättnadsbeloppet) beräk-
nas som 65 procent av statslåne-
räntan vid utgången av november
året före beskattningsåret multi-

64

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

plicerad med summan av anskaff-
ningskostnaden för aktien och
70 procent av ett löneunderlag be-
räknat enligt 12 d mom. första
stycket. År aktien en sådan kvali-
ficerad aktie som avses i 12 a mom.
tillämpas även 12 d mom. andra
och tredje styckena. Har aktien
förvärvats under beskattningsåret
och har bolaget tidigare under året
lämnat utdelning får den nya äga-
ren inte beräkna något lättnads-
belopp.

Med anskaffningskostnad avses
det anskaffningsvärde som skulle ha
använts vid beräkning av reali-
sationsvinst, om aktien avyttrats vid
tidpunkten för utdelningen. För
aktie som har förvärvats före in-
gången av år 1990 respektive
ingången av år 1992 får bestäm-
melserna i 12 c mom. andra
respektive tredje styckena tillämpas.

Understiger utdelningen lätt-
nadsbeloppet sparas återstående
belopp (sparad lättnad) och ökar
det lättnadsbelopp som beräknas
nästa år. Vid beräkning av lättnads-
beloppet läggs sparad lättnad också
till anskaffningskostnaden för akt-
ien. Har bolaget inte lämnat någon
utdelning, beräknas lättnadsbelopp
och sparad lättnad vid beskatt-
ningsårets utgång. Övergår aktien
till annan ägare på annat sätt än
genom köp, byte eller därmed jäm-
förligt förvärv övertas sparad lätt-
nad av den nya ägaren.

Uppkommer realisationsvinst vid
avyttring av aktie undantas ett be-
lopp som svarar mot sparad lättnad
från skatteplikt.

Har ett bolag marknadsnoterats
efter utgången av år 1996, gäller
bestämmelserna i detta moment för
utdelning och realisationsvinst på

Prop. 1996/97:45

Bilaga 2

65

5 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 45

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

aktie i bolaget till och med det
tionde året efter det år då note-
ringen skedde. Detta gäller dock
endast aktier som getts ut före tid-
punkten för notering eller som har
förvärvats med stöd av sådan aktie.
Aktien får därefter inte ha övergått
till annan ägare genom köp, byte
eller därmed jämförligt förvärv.
Kvarstående sparad lättnad vid ut-
gången av det tionde året får läggas
till anskaffningskostnaden för ak-
tien.

Utgör aktie sådan kvalificerad
aktie som avses i 12 mom. tillämpas
bestämmelserna i första-femte
styckena även om bolaget har mark-
nadsnoterats före utgången av år
1996.

Ett bolag är marknadsnoterat
och en utländsk juridisk person är
marknadsnoterad om någon aktie i
bolaget och andel i den utländska
juridiska personen är marknads-
noterad.

1 b mom. Bestämmelserna i
1 a mom. gäller även andel i annan
svensk ekonomisk förening än
sådan kooperativ förening som
avses i 2 § 8 mom. De gäller även
andel i en utländsk juridisk person
under förutsättning

1. att företaget inte är marknads-
noterat,

2. att företaget under det räken-
skapsår som beslutet om utdelning
avser eller under något av de fyra
föregående räkenskapsåren inte -
direkt eller genom dotterföretag -
ägt aktier eller andelar med en röst-
eller kapitalandel på 25 procent
eller mer i ett svenskt marknads-
noterat bolag eller en marknads-
noterad utländsk juridisk person,

3. att den utländska juridiska
personen är underkastad sådan

Prop. 1996/97:45

Bilaga 2

66

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 mom 2 Fysisk person och
dödsbo som äger kvalificerad aktie i
ett fåmansföretag skall i den omfatt-
ning som anges i 12 a-12 e mom. ta
upp utdelning på sådan aktie som
intäkt av tjänst i stället för intäkt av
kapital. Detsamma gäller reali-
sationsvinst vid avyttring av sådan
aktie.

jämförlig inkomstbeskattning som
avses i 7 § 8 mom sjätte stycket 2.

12 mom. Fysisk person och
dödsbo som äger kvalificerad aktie i
ett fåmansföretag skall i den omfatt-
ning som anges i 12 a- 12 e mom.
ta upp utdelning på sådan aktie som
intäkt av tjänst i stället för intäkt av
kapital. Detsamma gäller reali-
sationsvinst vid avyttring av sådan
aktie. Av 1 a mom. framgår att
utdelning och realisationsvinst i viss
omfattning undantas från skatte-
plikt.

Prop. 1996/97:45

Bilaga 2

Närmare bestämmelser finns i

- 12 a mom. om tillämpningsområdet,

- 12 b mom. om behandlingen av utdelning och realisationsvinst,

- 12 d mom. om ökning av anskaffningskostnaden med löneunderlag,

- 12 e mom. om visst undantag från tillämpningen.

Vad som i första stycket sägs om aktie i ett fåmansföretag gäller också
andel i ett sådant företag. Med aktie och andel likställs andra sådana av
företaget utgivna finansiella instrument som avses i 27 § 1 mom. För
sådana instrument får dock 12 c och 12 d mom. inte tillämpas.

12 a mom.3 En aktie i ett fåmansföretag anses kvalificerad, om

1. aktieägaren eller någon denne
närstående varit verksam i företaget
i betydande omfattning under
beskattningsåret eller något av de tio
beskattningsår som närmast föregått
beskattningsåret, eller under någon
del av denna tidsperiod varit
verksam i betydande omfattning i
ett annat fåmansföretag som be-
driver samma eller likartad verk-
samhet, eller

2. företaget - direkt eller genom
förmedling av juridisk person - äger
aktier i ett annat fåmansföretag i
vilket aktieägaren eller någon denne
närstående varit verksam i betydan-
de omfattning under beskattnings-
året eller något av de tio beskatt-
ningsår som närmast föregått be-
skattningsåret.

1. aktieägaren eller någon denne
närstående varit verksam i företaget
i betydande omfattning under
beskattningsåret eller något av de
fem beskattningsår som närmast
föregått beskattningsåret, eller under
någon del av denna tidsperiod varit
verksam i betydande omfattning i
ett annat fåmansföretag som be-
driver samma eller likartad verk-
samhet, eller

2. företaget - direkt eller genom
förmedling av juridisk person - äger
aktier i ett annat fåmansföretag i
vilket aktieägaren eller någon denne
närstående varit verksam i betydan-
de omfattning under beskattnings-
året eller något av de fem beskatt-
ningsår som närmast föregått be-
skattningsåret.

67

Nuvarande lydelse

Upphör ett företag som avses i
första stycket att vara fåmansföre-
tag, anses en aktie ändå kvalificerad
under förutsättning att aktieägaren
eller någon denne närstående ägde
aktien när företaget upphörde att
vara fåmansföretag eller förvärvat
den med stöd av sådan aktie. Aktien
anses dock kvalificerad längst under
tio beskattningsår efter det år då
företaget upphörde att vara fåmans-
företag.

Vad som förstås med fåmans-
företag, ägare och närstående fram-
går av punkt 14 av anvisningarna
till 32  § kommunalskattelagen

(1928:370). Vid bedömningen av
om ett fåmansföretag föreligger
jämställs utländska juridiska
personer med svenska aktiebolag
och svenska ekonomiska före-
ningar. Vidare skall vid bedöm-
ningen av om ett fåtal personer äger
aktierna i ett företag sådana ägare
anses som en person, som själva
eller genom någon närstående är
eller under något av de tio
beskattningsår som närmast föregått
beskattningsåret har varit verk-
samma i företaget i betydande
omfattning.

Avlider ägaren till en kvalificerad aktie, anses aktien kvalificerad även
hos den avlidnes dödsbo. Delägare i dödsboet jämställs då med närstående.

12 b mom.4 Överstiger ut-
delningen på en kvalificerad aktie
det gränsbelopp som anges i det
följande tas överskjutande belopp
upp som intäkt av tjänst. Gräns-
beloppet utgörs av anskaffnings-
kostnaden för aktien multiplicerad
med statslåneräntan vid utgången av
november året före beskattningsåret
med tillägg av fem procentenheter.
Vid beräkning av gränsbeloppet för
andra finansiella instrument än

Föreslagen lydelse

Upphör ett företag som avses i
första stycket att vara fåmansföre-
tag, anses en aktie ändå kvalificerad
under förutsättning att aktieägaren
eller någon denne närstående ägde
aktien när företaget upphörde att
vara fåmansföretag eller förvärvat
den med stöd av sådan aktie. Aktien
anses dock kvalificerad längst under
fem beskattningsår efter det år då
företaget upphörde att vara fåmans-
företag.

Vad som förstås med fåmans-
företag, ägare och närstående fram-
går av punkt 14 av anvisningarna
till 32 § kommunalskattelagen
(1928:370). Vid bedömningen av
om ett fåmansföretag föreligger
jämställs utländska juridiska per-
soner med svenska aktiebolag och
svenska ekonomiska föreningar.
Vidare skall vid bedömningen av
om ett fåtal personer äger aktierna i
ett företag sådana ägare anses som
en person, som själva eller genom
någon närstående är eller under
något av de fem beskattningsår som
närmast föregått beskattningsåret
har varit verksamma i företaget i be-
tydande omfattning.

Prop. 1996/97:45

Bilaga 2

12 b mom. Överstiger ut-
delningen på en kvalificerad aktie
det gränsbelopp som anges i det
följande tas överskjutande belopp
upp som intäkt av tjänst. Gräns-
beloppet utgörs av anskaffnings-
kostnaden för aktien multiplicerad
med statslåneräntan vid utgången av
november året före beskattningsåret
med tillägg av fem procentenheter.
Vid beräkning av gränsbeloppet för
andra finansiella instrument än

68

Nuvarande lydelse

aktier och andelar begränsas
tillägget till statslåneräntan till en
procentenhet. Avyttras efter utdel-
ning aktien till närstående, skall
denne ta upp ytterligare utdelning
som lämnas under året som intäkt av
tjänst.

Föreslagen lydelse

aktier och andelar begränsas
tillägget till statslåneräntan till en
procentenhet. Har aktien förvärvats
under beskattningsåret frän när-
stående och har bolaget tidigare
under året lämnat utdelning får
något gränsbelopp inte beräknas.
Ytterligare utdelning som lämnas
under året skall tas upp som intäkt
av tjänst.

Prop. 1996/97:45

Bilaga 2

Med anskaffningskostnad avses det anskaffningsvärde som skulle ha an-
vänts vid beräkning av realisationsvinsten, om aktien avyttrats vid tid-
punkten för utdelningen. Som utdelning behandlas även vinst som upp-
kommit vid nedsättning av aktiekapitalet i företaget genom inlösen av

aktier.

Understiger utdelningen gräns-
beloppet sparas återstående belopp
(sparad utdelning) och ökar det
gränsbelopp som beräknas nästa år.
Vid beräkning av gränsbeloppet
läggs sparad utdelning också till
anskaffningskostnaden för aktien.
Har företaget inte lämnat någon ut-
delning beräknas gränsbelopp och
sparad utdelning vid beskattnings-
årets utgång.

Uppkommer realisationsvinst vid
avyttring av en kvalificerad aktie
skall hälften av den del av vinsten
som överstiger sparad utdelning tas
upp som intäkt av tjänst. Som intäkt
av tjänst skall dock högst tas upp ett
sammanlagt belopp som för
aktieägaren och denne närstående
under avyttringsåret och de tio
beskattningsår som närmast föregått
beskattningsåret uppgår till 100
gånger det basbelopp som gäller för
avyttringsåret enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

Understiger utdelningen gräns-
beloppet sparas återstående belopp
(sparad utdelning) och ökar det
gränsbelopp som beräknas nästa år.
Vid beräkning av gränsbeloppet
läggs sparad utdelning också till
anskaffningskostnaden för aktien.
Har företaget inte lämnat någon ut-
delning beräknas gränsbelopp och
sparad utdelning vid beskattnings-
årets utgång. Övergår aktien till
annan ägare på annat sätt än
genom köp, byte eller därmed jäm-
förligt förvärv övertas sparad ut-
delning av den nya ägaren.

Uppkommer realisationsvinst vid
avyttring av en kvalificerad aktie
skall hälften av den del av vinsten
som överstiger sparad utdelning tas
upp som intäkt av tjänst. Som intäkt
av tjänst skall dock högst tas upp ett
sammanlagt belopp som för
aktieägaren och denne närstående
under avyttringsåret och de fem
beskattningsår som närmast föregått
beskattningsåret uppgår till 100
gånger det basbelopp som gäller för
avyttringsåret enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

69

6 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 45

Nuvarande lydelse

Om aktieägarens make eller -
såvitt gäller aktieägare under 18 år -
förälder är eller under någon del av
den senaste tioårsperioden i be-
tydande omfattning har varit verk-
sam i företag som avses i 12 a mom.
första stycket och om aktieägarens
beskattningsbara förvärvsinkomst,
med bortseende från det belopp som
enligt bestämmelserna i första-
fjärde styckena skall tas upp som in-
täkt av tjänst, understiger makens
eller förälderns beskattningsbara
förvärvsinkomst, skall vid beräk-
ning enligt 10 § av skatt på tjänste-
intäkten aktieägarens beskattnings-
bara förvärvsinkomst, innan tjänste-
intäkten beaktas, anses motsvara
makens eller förälderns beskatt-
ningsbara förvärvsinkomst.

12 d mom.5 Vid beräkning av
gränsbeloppet enligt 12 b mom. får
till anskaffningskostnaden för
aktien läggas 10 procent av ett löne-
underlag. Löneunderlaget beräknas
på grundval av sådan ersättning som
ingår i underlag för beräkning av
avgifter enligt 2 kap. 3 § lagen
(1981:691) om socialavgifter och
som under året före beskattningsåret
har utgått till arbetstagarna i
företaget och i dess dotterföretag.
Av ersättning till arbetstagare i
dotterföretag som inte är helägt får
medräknas så stor del av beloppet
som svarar mot moderföretagets an-
del av antalet aktier eller andelar i
dotterföretaget. Löneunderlaget ut-
görs av den del av det sammanlagda
ersättningsbeloppet som överstiger
ett belopp motsvarande tio gånger

Föreslagen lydelse

Om aktieägarens make eller -
såvitt gäller aktieägare under 18 år -
förälder är eller under någon del av
den senaste femårsperioden i be-
tydande omfattning har varit verk-
sam i företag som avses i 12 a mom.
första stycket och om aktieägarens
beskattningsbara förvärvsinkomst,
med bortseende från det belopp som
enligt bestämmelserna i första-
fjärde styckena skall tas upp som in-
täkt av tjänst, understiger makens
eller förälderns beskattningsbara
förvärvsinkomst, skall vid beräk-
ning enligt 10 § av skatt på tjänste-
intäkten aktieägarens beskattnings-
bara förvärvsinkomst, innan tjänste-
intäkten beaktas, anses motsvara
makens eller förälderns beskatt-
ningsbara förvärvsinkomst.

År lättnadsbeloppet beräknat
enligt 1 a mom. större än gränsbe-
loppet skall skillnaden tas upp som
intäkt av kapital.

12 d mom. Vid beräkning av
gränsbeloppet enligt 12 b mom. får
till anskaffningskostnaden för
aktien läggas 70 procent av ett löne-
underlag. Löneunderlaget beräknas
på grundval av sådan ersättning som
ingår i underlag för beräkning av
avgifter enligt 2 kap. 3 § lagen
(1981:691) om socialavgifter och
1 § lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster
och som under året före beskatt-
ningsåret har utgått till arbetstagarna
i företaget och i dess dotterföretag.
Av ersättning till arbetstagare i
dotterföretag som inte är helägt får
medräknas så stor del av beloppet
som svarar mot moderföretagets an-
del av antalet aktier eller andelar i
dotterföretaget. Ersättning till
arbetstagare som innehar sådant av

Prop. 1996/97:45

Bilaga 2

70

Nuvarande lydelse

det basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
som gällde året före beskattnings-
året fördelat med lika belopp på
aktierna i företaget.

Vid tillämpning av första stycket
gäller följande.

1. Anskaffningskostnaden för ak-
tien får inte beräknas enligt
12 c mom. tredje stycket.

2. Ersättning till arbetstagare som
innehar sådant av företaget utgivet
finansiellt instrument som avses i
27 § 1 mom. får inte beaktas om 12
mom. är tillämpligt på utdelning
eller vinst som är hänförlig till
instrumentet. Ersättning som täcks
av ett statligt bidrag för löne-
kostnader får inte heller beaktas.

3. Aktieägaren skall för året före
beskattningsåret ha erhållit sådan
ersättning som ingår i underlag för
beräkning av avgifter enligt 2 kap.
3 § lagen om socialavgifter från
företaget eller dess dotterföretag
med ett belopp som sammanlagt inte
understiger 150 procent av den
högsta ersättning som samma år har
betalats ut till en arbetstagare och
som får räknas in i det underlag som
ligger till grund för beräkning av
löneunderlaget.

4. Den sammanlagda ökning av
gränsbeloppet som uppkommer

Föreslagen lydelse

företaget utgivet finansiellt instru-
ment som avses i 27 § 1 mom. får
inte beaktas om 12 mom. är tillämp-
ligt på utdelning eller vinst som är
hänförlig till instrumentet. Ersätt-
ning som täcks av ett statligt bidrag
för lönekostnader får inte heller
beaktas. Löneunderlaget utgörs av
den del av det sammanlagda ersätt-
ningsbeloppet som överstiger ett
belopp motsvarande tio gånger det
basbelopp enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring som gällde
året före beskattningsåret fördelat
med lika belopp på aktierna i
företaget.

Har aktieägaren i betydande
omfattning varit verksam i företaget
eller i dess dotterföretag får löne-
underlaget läggas till anskaffnings-
kostnaden endast om aktieägaren
för året före beskattningsåret från
företagen har erhållit sådan ersätt-
ning som ingår i underlag för beräk-
ning av avgifter enligt 2 kap. 3 §
lagen om socialavgifter och 1 §
lagen om särskild löneskatt på vissa
förvärvsinkomster med ett belopp
som sammanlagt inte understiger
det lägsta av

1. 120 procent av den högsta
ersättning som samma år har beta-
lats ut till en arbetstagare och som
får räknas in i det underlag som
ligger till grund för beräkning av
löneunderlaget och

2. ett belopp som svarar mot 10
gånger det basbelopp enligt lagen
om allmän försäkring som gällde
för året före beskattningsåret.

För aktieägare som avses i före-
gående stycke får det sammanlagda
löneunderlaget inte överstiga ett be-
lopp som svarar mot 50 gånger den
ersättning som aktieägaren för året

Prop. 1996/97:45

Bilaga 2

71

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

genom tillägg av löneunderlaget får före beskattningsåret erhållit från
inte överstiga sådan ersättning till företagen och som ingår i under-
aktieägaren som avses i 3.            laget för beräkning av avgifter

enligt 2 kap. 3 § lagen om social-
avgifter och 1 § lagen om särskild
löneskatt på vissa förvärvsin-
komster.

Med innehav av sådana finansiella instrument i ett fåmansföretag som
avses i 27 S 1 mom. likställs innehav av finansiella instrument i ett annat

Prop. 1996/97:45

Bilaga 2

företag inom samma koncern.

12 e mom.6 Om aktieägaren visar
att utomstående i betydande omfatt-
ning äger del i företaget och har rätt
till utdelning, skall bestämmelserna
i 12 b mom. inte tillämpas, om inte
särskilda skäl föreligger. Härvid
beaktas även förhållandena under de
tio beskattningsår som närmast före-
gått beskattningsåret.

Med företag avses det företag i
vilket aktieägaren eller denne när-
stående i betydande omfattning varit
verksam under beskattningsåret
eller något av de tio beskattningsår
som närmast föregått beskattnings-
året. Med utomstående avses annan
än fysisk person och dödsbo som -
direkt eller genom förmedling av
juridisk person - äger kvalificerad
aktie i företaget eller i ett annat
fåmansföretag som avses i
12 a mom. första stycket.

12 e mom. Om aktieägaren visar
att utomstående i betydande omfatt-
ning äger del i företaget och har rätt
till utdelning, skall bestämmelserna
i 12 b mom. inte tillämpas, om inte
särskilda skäl föreligger. Härvid
beaktas även förhållandena under de
fem beskattningsår som närmast
föregått beskattningsåret.

Med företag avses det företag i
vilket aktieägaren eller denne när-
stående i betydande omfattning varit
verksam under beskattningsåret
eller något av de fem beskattningsår
som närmast föregått beskattnings-
året. Med utomstående avses annan
än fysisk person och dödsbo som -
direkt eller genom förmedling av
juridisk person - äger kvalificerad
aktie i företaget eller i ett annat
fåmansföretag som avses i
12 a mom. första stycket.

27 §

5 mom.'' Förlust på marknads-
noterad tillgång som avses i 1 mom.
får dras av från realisationsvinst på
marknadsnoterad sådan tillgång. I
fråga om andel i värdepappersfond
gäller detta endast om värdet av
fondens innehav av sådana till-
gångar som avses i 1 mom. inte
annat än tillfälligtvis understigit tre
fjärdedelar av fondförmögenheten.

5 mom. Förlust på marknads-
noterad tillgång som avses i 1 mom.
får dras av från realisationsvinst på
marknadsnoterad sådan tillgång. I
fråga om andel i värdepappersfond
gäller detta endast om värdet av
fondens innehav av sådana till-
gångar som avses i 1 mom. inte
annat än tillfälligtvis understigit tre
fjärdedelar av fondförmögenheten.

72

Nuvarande lydelse

Av förlust som inte dragits av mot
vinst på marknadsnoterad egendom
eller av förlust på egendom som inte
är marknadsnoterad får 70 procent
dras av.

Föreslagen lydelse

Förlust på aktie som inte är mark-
nadsnoterad får dras av från
realisationsvinst på sådan aktie. Av
förlust som inte dragits av mot vinst
får 70 procent dras av.

Prop. 1996/97:45

Bilaga 2

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången
vid 1998 års taxering. Har den skattskyldige eller någon denne närstående
under något av beskattningsåren 1991-1996 avyttrat del av aktierna eller
andelarna i företaget tillämpas äldre bestämmelser i 3 § 12 b mom. fjärde
stycket vid 1998 och senare års taxeringar vid avyttring av resterande del av
aktierna eller andelarna.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.

2 Senaste lydelse 1995:1626.

3 Senaste lydelse 1995:1626.

4 Senaste lydelse 1995:1626.

5 Senaste lydelse 1995:1626.

6 Senaste lydelse 1995:1626.

’ Senaste lydelse 1994:1859.

73

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om
periodiseringsfonder

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1993:1538) om periodiserings-
fonder skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:45

Bilaga 2

För juridisk person får avdrag för
avsättning till periodiseringsfond
uppgå till högst 25 procent av
inkomsten för beskattningsåret före
avdraget. Vad som sagts nu gäller
dock ej dödsbo.

I fråga om fysisk person och
dödsbo får avdraget uppgå till högst
25 procent av ett positivt belopp
som motsvarar inkomsten eller
underskottet av förvärvskällan
enligt lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt före avdrag för av-
sättning till periodiseringsfond med
följande justeringar.

För juridisk person får avdrag för
avsättning till periodiseringsfond
uppgå till högst 20 procent av
inkomsten för beskattningsåret före
avdraget. Vad som sagts nu gäller
dock ej dödsbo.

I fråga om fysisk person och
dödsbo får avdraget uppgå till högst
20 procent av ett positivt belopp
som motsvarar inkomsten eller
underskottet av förvärvskällan en-
ligt lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt före avdrag för avsätt-
ning till periodiseringsfond med
följ ande justeringar.

Som tillkommande poster räknas avdrag för egenavgifter enligt punkt 19
av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) och avdrag på
grund av ökning av expansionsmedel enligt 2 § lagen (1993:1537) om
expansionsmedel.

Som avgående poster räknas sjukpenning och liknande ersättningar,
återfört avdrag för egenavgifter enligt punkterna 11 och 13 av anvisningar-
na till 22 § kommunalskattelagen och intäkt på grund av minskning av
expansionsmedel enligt 2 § lagen om expansionsmedel.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas i fråga om be-
skattningsår som avslutas efter den 31 december 1996.

1 Senaste lydelse 1994:785.

74

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1623) om
skattereduktion för riskkapitalinvesteringar

Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ lagen (1995:1623) om skattere-
duktion för riskkapitalinvesteringar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:45

Bilaga 2

Skattereduktion enligt denna lag medges fysisk person som mot betal-
ning i pengar förvärvar aktier, om de förutsättningar som följer av 2-5 § § är
uppfyllda eller kan antas bli uppfyllda.

Underlag för skattereduktion är
betalningar enligt första stycket
under åren 1996 och 1997.1 under-
laget får inräknas betalningar om
sammanlagt högst 100 000 kronor.
Betalningar för förvärv av nyemitte-
rade aktier får dock inte inräknas i
underlaget till den del nyemissionen
avser höjning av aktiekapitalet till
ett belopp motsvarande 100 000
kronor eller motsvarar nedsättning
av aktiekapitalet eller reservfonden
som skett efter den 1 januari 1995.

Underlag för skattereduktion är
betalningar enligt första stycket
under år 1996. I underlaget får
inräknas betalningar om samman-
lagt högst 100 000 kronor. Betal-
ningar för förvärv av nyemitterade
aktier får dock inte inräknas i
underlaget till den del nyemissionen
avser höjning av aktiekapitalet till
ett belopp motsvarande 100 000
kronor eller motsvarar nedsättning
av aktiekapitalet eller reservfonden
som skett efter den 1 januari 1995.

Skattereduktionen utgör 30 procent av underlaget men medges endast
om underlaget sammantaget uppgår till minst 10 000 kronor.

Ansökan om skattereduktion görs skriftligen hos en skattemyndighet

senast den 4 maj 1998.

Om en ansökan om skattereduk-
tion har kommit in senast den 2 maj
1997 och avser förvärv av aktier
som betalats under år 1996 skall
skattereduktion tillgodoräknas vid
debitering av skatt på grund av
1997 eller 1998 års taxering efter
vad som anges i ansökan. Kommer
ansökan in senare tillgodoräknas
skattereduktionen vid debitering av
skatt på grund av 1998 års taxering.

Om en ansökan om skattereduk-
tion har kommit in senast den 2 maj

1997 skall skattereduktion tillgodo-
räknas vid debitering av skatt på
grund av 1997 eller 1998 års
taxering efter vad som anges i an-
sökan. Kommer ansökan in senare
tillgodoräknas skattereduktionen vid
debitering av skatt på grund av

1998 års taxering.

75

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Ansökan skall innehålla uppgift om sökandens namn, bostadsadress och
personnummer samt en försäkran om att sökanden avser att behålla aktierna
till utgången av femte beskattningsåret efter det år aktierna förvärvats.

Ett intyg utfärdat av det bolag som gett ut aktierna skall bifogas ansökan.
Intyget skall innehålla

1. uppgift om bolagets namn, organisationsnummer och säte,

2. uppgift om antalet av den skattskyldige förvärvade aktier, vad som
betalats för aktierna och om när full betalning i pengar erlades,

3. en försäkran om att det inte föreligger något sådant förhållande som
enligt 1 § andra stycket sista meningen, 3, 4 eller 5 § utgör hinder för
skattereduktion och

4. uppgift om hur betalningen för aktierna har investerats eller förbru-
kats.

Prop. 1996/97:45

Bilaga 2

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

76

LAGRÅDET

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-10-23

Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i För-
säkringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.

Enligt en lagrådsremiss den 17 oktober 1996 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

2. lag om ändring i lagen (1993:1538) omperiodiseringsfonder,

3. lag om ändring i lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapital-
investeringar.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Ingrid Melbi.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i lagen om statlig inkomstskatt

Förslaget innebär att det införs vissa lättnader i beskattningen av utdelning
och reavinst på aktier i onoterade svenska och utländska företag. Enligt vad
som anges i remissprotokollet syftar förslaget bl.a. till att stimulera investe-
ringar i små och medelstora företag. Genom att företagen får ett incitament
att i högre grad än i dag finansiera investeringar med eget kapital kan det
enligt remissprotokollet väntas uppstå positiva effekter på företagens soli-
ditet, något som innebär att de blir bättre rustade att möta svängningar i
ekonomin.

Lagrådet saknar för sin del möjlighet att bedöma i vad mån de angivna
syftena med lagförslaget kan antas bli tillgodosedda. Det finns emellertid
anledning att kommentera den lagtekniska utformningen av förslaget.

Det remitterade lagförslaget överensstämmer i allt väsentligt med det för-
slag som lades fram av 1992 års företagsskatteutredning i betänkandet SOU
1996:119. Under remissbehandlingen anmärkte flera remissinstanser på att
förslaget var alltför komplicerat. Till dessa remissinstanser hörde Riks-
skatteverket, som ansåg att förslaget skulle medföra högst betydande
informations-, hanterings- och kontrollproblem för skatteförvaltningen. I
motsvarande utsträckning kunde det enligt Riksskatteverkets mening förut-
sättas att reglerna skulle bli svåra att förstå och tillämpa för deklaranterna.
Med hänsyn till det föreslagna regelsystemets komplexitet ansåg sig Riks-
skatteverket inte kunna tillstyrka att förslaget lades till grund för lagstift-
ning.

Lagrådet kan i stor utsträckning ansluta sig till Riksskatteverkets syn-
punkter. Redan nu är de bestämmelser som rör företagsbeskattning i vissa
avseenden mycket svårtillgängliga. Detta gäller bl.a. de speciella reglerna
för aktiva aktieägare i fåmansföretag. Att nu ytterligare öka regelsystemets
komplexitet inger starka betänkligheter.

Prop. 1996/97:45

Bilaga 3

77

Regeringen har i detta sammanhang, liksom vid andra tillfällen när reg-
lerna om företagsbeskattning har föreslagits bli ändrade, hänvisat till att
skattelagskommittén (Fi 1991:03) arbetar med en mera systematisk översyn
av inkomstskatteförfattningama och att det, i avvaktan på resultatet av
kommitténs arbete, inte finns så stor anledning att vidta särskilda åtgärder
beträffande regelsystemets lagtekniska utformning.

Även med beaktande av att de nu föreslagna reglerna efter en tid kan
komma att förtydligas anser Lagrådet att reglerna är så svårtillgängliga att
det starkt kan ifrågasättas om de bör föranleda lagstiftning.

Om det ändå anses att det remitterade lagförslaget bör genomföras, för-
ordar Lagrådet att lagtexten justeras på några punkter.

3 § 1 a mom.

I upptakten till första stycket sägs att "utdelning och realisationsvinst" på
aktie i svenskt aktiebolag undantas från skatteplikt i den utsträckning som
anges i 1 a mom. Såväl första styckets fortsättning som andra - fjärde
styckena tar emellertid enbart sikte på den situationen att det är fråga om ut-
delning på aktie, medan frågan om undantag från skatteplikt vid
realisationsvinst behandlas i femte stycket. Med hänsyn härtill föreslår
Lagrådet att orden "och realisationsvinst" i inledningen till första stycket
får utgå.

I fjärde stycket har tagits in bestämmelser om s.k. sparad lättnad m.m.
Lagrådet anser att bestämmelserna bör förtydligas. Det finns bl.a. anledning
att ha utförligare regler om beräkning av lättnadsbelopp för år då bolaget
inte har lämnat någon utdelning. Det bör framgå att spärreglerna ila mom.
första stycket 1—4 är tillämpliga även i denna situation. Härvid bör man
lämpligen, i stället för "det räkenskapsår som beslutet om utdelning avser"
(la mom. första stycket punkterna 2 och 3), tala om " det räkenskapsår
som har avslutats närmast före ingången av den skattskyldiges beskatt-
ningsår". Riksskatteverket har i sitt remissyttrande föreslagit en liknande
formulering.

Även bestämmelsen i femte stycket om undantag av ett belopp vid rea-
lisationsvinst bör enligt Lagrådets mening göras tydligare. Det bör sålunda
uttryckligen framgå att ett belopp som svarar mot sparad lättnad får undan-
tas endast i den mån lättnaden inte har utnyttjats för undantag från skatte-
plikt vid utdelning på aktien.

Prop. 1996/97:45

Bilaga 3

Sammantagna är bestämmelserna i 3 § 1 a mom. mycket omfattande. De
avser också flera olika situationer. Med hänsyn härtill anser Lagrådet att
bestämmelserna bör omstruktureras och delas upp på ett antal olika
moment, 1 a-1 f mom.

Lagrådet förordar att momenten får följande lydelse:

“1 a mom. Utdelning på aktie i svenskt aktiebolag undantas från skatteplikt
i den utsträckning som anges i lb-ld mom.

78

Som förutsättning gäller

1. att bolaget inte är marknadsnoterat,

2. att bolaget under det räkenskapsår som beslutet om utdelning avser
eller under något av de fyra föregående räkenskapsåren inte - direkt eller
genom dotterföretag - ägt aktier eller andelar med en röst- eller kapitalandel
på 25 procent eller mer i ett svenskt marknadsnoterat bolag eller en mark-
nadsnoterad utländsk juridisk person,

3. att bolaget, om det är ett förvaltningsföretag, under det räkenskapsår
som beslutet om utdelning avser inte ägt någon aktie eller andel i ett svenskt
marknadsnoterat bolag eller en marknadsnoterad utländsk juridisk person,

4. att bolaget inte är ett sådant bostadsaktiebolag som avses i 2 § 7 mom.

Ett bolag är marknadsnoterat och en utländsk juridisk person är mark-
nadsnoterad, om någon aktie i bolaget eller andel i den utländska juridiska
personen är marknadsnoterad enligt 27 § 2 mom. andra stycket.

1 b mom. Det belopp som undantas från skatteplikt (lättnadsbeloppet)
beräknas som 65 procent av statslåneräntan vid utgången av november året
före beskattningsåret multiplicerad med summan av anskaffningskostnaden
för aktien och 70 procent av ett löneunderlag beräknat enligt 12 d mom.
första stycket. Är aktien en sådan kvalificerad aktie som avses i 12 a mom.
tillämpas även 12 d mom. andra och tredje styckena.

Har aktien förvärvats under beskattningsåret och har bolaget tidigare
under året lämnat utdelning, får den nye ägaren inte beräkna något lättnads-
belopp.

Med anskaffningskostnad avses det anskaffningsvärde som skulle ha
använts vid beräkning av realisationsvinst, om aktien avyttrats vid tid-
punkten för utdelningen. För aktie som har förvärvats före ingången av år
1990 respektive ingången av år 1992 får bestämmelserna i 12 c mom. andra
respektive tredje styckena tillämpas.

1 c mom. Understiger utdelningen lättnadsbeloppet, sparas återstående
belopp (sparad lättnad) och ökar det lättnadsbelopp som beräknas för nästa
år. Vid beräkning av lättnadsbeloppet för det året läggs sparad lättnad också
till anskaffningskostnaden för aktien.

Övergår aktien till en annan ägare på annat sätt än genom köp, byte eller
därmed jämförligt förvärv, övertas sparad lättnad av den nye ägaren.

1 d mom. Lättnadsbelopp beräknas också för år då bolaget inte har
lämnat någon utdelning. En förutsättning är att villkoren i 1 a mom. andra
stycket är uppfyllda. Härvid skall vad som sägs ila mom. andra stycket 2
och 3 om räkenskapsår som beslutet om utdelning avser i stället gälla det
räkenskapsår som har avslutats närmast före ingången av den skattskyldiges
beskattningsår.

Beräkning av lättnadsbelopp enligt första stycket sker vid beskattnings-
årets utgång, och beloppet behandlas som sparad lättnad för nästa år.

1 e mom. Uppkommer realisationsvinst vid avyttring av aktie, undantas
ett belopp som svarar mot sparad lättnad från skatteplikt, i den mån lätt-
naden inte har utnyttjats vid utdelning på aktien.

1 f mom. Har ett bolag marknadsnoterats efter utgången av år 1996,
gäller bestämmelserna i 1 a- 1 e mom. för utdelning och realisationsvinst på
aktie i bolaget till och med det tionde året efter det år då noteringen skedde.

Prop. 1996/97:45

Bilaga 3

79

Detta gäller dock endast aktier som har getts ut före tidpunkten för notering
eller som har förvärvats med stöd av sådan aktie. Aktien får därefter inte ha
övergått till en annan ägare genom köp, byte eller därmed jämförligt
förvärv. Kvarstående sparad lättnad vid utgången av det tionde året får
läggas till anskaffningskostnaden för aktien.

Utgör aktie sådan kvalificerad aktie som avses i 12 mom., tillämpas be-
stämmelserna i 1 a-1 e mom. även om bolaget har marknadsnoterats före
utgången av år 1996.“

3 § 1 b mom.

Godtas Lagrådets förslag till uppdelning av bestämmelserna i 3 § 1 a mom.
på olika moment, får 3 § 1 b mom. i det remitterade förslaget betecknas 3 §
1 g mom. Vidare bör momentet inledas med orden "Bestämmelserna i 1 a -
1 f mom....."

I punkterna 1 och 2 bör ordet "företaget" bytas ut mot "den utländska
juridiska personen" (jfr punkt 3).

12 b mom.

Genomförs Lagrådets förslag till utbyggnad och omstrukturering av
bestämmelserna 3 § 1 a mom. fjärde stycket, bör bestämmelserna i
12 b mom. tredje stycket ändras på motsvarande sätt.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Prop. 1996/97:45

Bilaga 3

80

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1996

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Schori, Blomberg,
Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson,
von Sydow, Klingvall, Östros, Messing

Föredragande: statsrådet Thomas Östros

Prop. 1996/97:45

Regeringen beslutar proposition 1996/97:45 Lättnad i ägarbeskattningen i
små och medelstora företag.

81