Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 3 oktober 1996
Göran Persson
Thomas Östros
(F inansdepartementet)
Regeringen har i prop. 1995/96:207 aviserat att ett förslag kommer att
läggas fram till riksdagen om försäljning av aktieinnehav i Stadshypotek
AB. I denna proposition föreslås att Konungariket Sveriges stadshypoteks-
kassa skall föra över de aktier kassan innehar i Stadshypotek AB till sta-
ten. Aktierna skall därefter bjudas ut till försäljning.
Bestämmelserna om ombudsstämma och regionala låntagarstämmor i
lagen (1992:701) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa kan i och
med att aktierna överförs till staten tas bort. Samtliga styrelseledamöter
skall därefter utses av regeringen. Antalet styrelseledamöter skall minskas
till tre.
I propositionen föreslås vidare några mindre justeringar av bestämmel-
ser i bankrörelselagen (1987:617) och lagen (1991:981) om värdepappers-
rörelse.
Ändringarna i lagen om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
föreslås träda i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på
den utkom från trycket i Svensk författningssamling. Övriga lagändringar
föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.
1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 40
Rättelse: S. 1 Tillkommit rad 2: 1996/97:40
Prop. 1996/97:40
1 Förslag till riksdagsbeslut .................................
2 Lagtext ........................................... 5
2.1 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen
(1987:617).................................. 5
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse .......................... 7
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:701) om
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa ....... 8
3 Ärendet och dess beredning ............................... 10
4 Bakgrund ........................................... 10
4.1 Stadshypotek fram till ombildningen............. 10
4.2 Ombildningen............................... 11
4.3 Stadshypotekskassan.......................... 12
4.4 Stadshypotek AB............................. 13
4.5 Marknaden för bostads-och fastighetskrediter..... 13
5 Överväganden .......................................... 14
5.1 Överföring och försäljning av aktier i
Stadshypotek AB............................. 14
5.2 Stadshypotekskassans uppgifter i framtiden....... 17
5.3 Kassans styrelse m.m.......................... 18
5.4 Kassans ekonomi............................. 19
6 Ekonomiska effekter ..................................... 21
7 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser................... 21
8 Författningskommentar................................... 22
8.1 Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen
(1987:617).................................. 22
8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse .......................... 22
8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:701) om
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa ....... 22
Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser................ 24
Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden beträffande
promemoria med förslag till lagrådsremiss om
Prop. 1996/97:40
försäljning av aktier i Stadshypotek AB .......... 25
Bilaga 3 De till Lagrådet remitterade lagförslagen.......... 27
Bilaga 4 Lagrådets yttrande............................ 29
Utdrag ur protokoll vid regeringens sammanträde
den 3 oktober 1996 ....................................... 30
Rättsdatablad ........................................... 31
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i bankrörelselagen
(1987:617),
2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse,
3. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:701) om
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,
4. bemyndigar regeringen att besluta om försäljning av aktieinnehavet
i Stadshypotek AB,
5. bemyndigar regeringen att utfärda en revers till Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa om 475 miljoner kr.
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Prop. 1996/97:40
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 9 och 13 §§ bankrörelselagen
(1987:617) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
9§‘
Bestämmelser om kapitaltäckning och stora exponeringar finns i lagen
(1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut
och värdepappersbolag.
En banks kapitalbas får inte un-
derstiga det belopp som enligt
1 kap. 2 § tredje stycket bankaktie-
bolagslagen (1987:618), 2 kap. 2 §
andra stycket sparbankslagen
(1987:619) eller 1 kap. 4 § andra
eller tredje stycket lagen
(1995:1570) om medlemsbanker
krävdes när rörelsen påbörjades.
En banks kapitalbas får inte un-
derstiga det belopp som enligt
1 kap. 4 § andra stycket bankaktie-
bolagslagen (1987:618), 2 kap. 2 §
andra stycket sparbankslagen
(1987:619) eller 1 kap. 4 § andra
eller tredje stycket lagen
(1995:1570) om medlemsbanker
krävdes när rörelsen påbörjades.
13 §2
Kredit får beviljas endast om låntagaren på goda grunder kan förväntas
fullgöra låneförbindelsen. Dessutom krävs betryggande säkerhet i fast eller
lös egendom eller i form av borgen. Banken får dock avstå från sådan sä-
kerhet om den kan anses obehövlig eller om det annars föreligger särskilda
skäl att avstå från säkerhet.
Bestämmelsen i 6 kap. 9 § första
stycket bankaktiebolagslagen
(1987:618) om förbud för ett
bankaktiebolag att som pant
ta emot egen aktie tillämpas också
på förlagsbevis som bolaget utfär-
dat.
Bestämmelsen i 6 kap. 10 §
första stycket bankaktiebolagslagen
(1987:618) om förbud för ett
bankaktiebolag att som pant
ta emot egen aktie tillämpas också
på förlagsbevis som bolaget utfär-
dat.
En sparbank får inte som pant ta emot förlagsbevis, som sparbanken
utfärdat, och inte heller bevis om tillskott till garantifond eller grundfond i
sparbanken.
En medlemsbank får inte som pant ta emot förlagsbevis eller för- Prop. 1996/97:40
lagsandelsbevis som banken utfärdat eller bevis om andel i eller tillskott till
banken.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
1 .Senaste lydelse 1995:1572.
2.Senaste lydelse 1995:1572.
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § lagen (1991:981) om värdepappers-
rörelse skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
4§‘
Ett värdepappersbolag skall ha en styrelse med minst fem ledamö-
ter. Bolaget skall ha en verkställande direktör.
I ett värdepappersbolag skall I ett värdepappersbolag skall
minst en av stämman utsedd revisor minst en av stämman utsedd revisor
vara auktoriserad revisor eller auk- vara auktoriserad revisor. Till revi-
toriserat revisionsbolag. sor kan utses även ett registrerat
revisionsbolag. Bestämmelser om
vem som kan vara huvudansvarig
för revisionen och om underrättel-
seskyldighet finns i 12 § lagen
(1995:528) om revisorer.
För varje värdepappersbolag skall finnas ett huvudkontor i Sverige.
Prop. 1996/97:40
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
1 .Senaste lydelse 1996:752.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:701) om Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa
dels att 1-3, 4 och 8 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall föras in en ny paragraf, 1 a §, av följande lydel-
se.
Prop. 1996/97:40
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1§‘
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa har till uppgift att fullfölja den
ombildning som följer av regeringens beslut enligt lagen (1992:700) om
ombildning av stadshypoteksinstitutionen. Kassan skall
1. äga och förvalta aktier i 1. äga och förvalta aktier i Stadshy-
Stadshypotek Aktiebolag, potek AB samt föra över detta aktie-
innehav till staten vid den tidpunkt
och på de villkor i övrigt som rege-
ringen bestämmer,
2. till och med den 31 juli 1997 låna upp medel genom utgivande av
obligationer i obligationslån som har lagts upp före utgången av 1994, i den
omfattning och under de förutsättningar som föreskrivs av regeringen eller
den myndighet regeringen bestämmer,
3. till Stadshypotek Aktiebolag
låna ut medel som bolaget behöver
för sin rörelse,
4. förvalta kassans fordringar på
Stadshypotek Aktiebolag och kas-
sans skulder samt
5. ombesörja att regionala lånta-
garstämmor samt ombudsstämma
kommer till stånd.
3. till Stadshypotek AB låna ut
medel som bolaget behöver för sin
rörelse samt
4. förvalta kassans fordringar på
Stadshypotek AB och kassans skul-
der.
1 a§
Överföringen av aktier enligt 1 § 1
skall inte föranleda uttagsbeskatt-
ning enligt punkt 1 fjärde stycket av
anvisningarna till 22 § kommunal-
skattelagen (1928:370).
2§
Kassan förvaltas av en styrelse som
består av elva ledamöter.
Regeringen utser fem ledamöter,
bland dem ordföranden, och två
Kassan förvaltas av en styrelse som
består av tre ledamöter.
Regeringen utser ledamöterna
och en suppleant. Ledamöterna och
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:40
suppleanter för dem. Ombudsstäm-
man utser sex ledamöter, bland dem
vice ordföranden, och tre
suppleanter för dem. Ledamöterna
och suppleanterna utses för en tid
av högst två år.
Regeringen bestämmer arvoden
för ledamöterna och suppleanterna.
3
För revision av styrelsens förvalt-
ning och kassans räkenskaper utses
årligen två revisorer och två supple-
anter för dem. Finansinspektionen
och ombudsstämman utser vardera
en revisor och en suppleant. Reviso-
rerna och suppleanterna skall vara
auktoriserade revisorer.
suppleanten utses för en tid av högst
två år.
Regeringen bestämmer arvoden
för ledamöterna och suppleanten.
§
För revision av styrelsens förvalt-
ning och kassans räkenskaper utses
årligen två revisorer och två supple-
anter för dem. Regeringen och Fi-
nansinspektionen utser vardera en
revisor och en suppleant. Revisorer-
na och suppleanterna skall vara auk-
toriserade revisorer.
4§
Ombudsstämman avgör frågor om Regeringen avgör frågor om fast-
fastställande av balansräkningen ställande av balansräkningen och
och om godkännande av styrelsens om godkännande av styrelsens för-
förvaltning. valtning.
8§
Närmare föreskrifter om beslut i
styrelsen och kassans verksamhet
samt om ombudsstämma och regio-
nala låntagarstämmor meddelas av
regeringen.
Närmare föreskrifter om beslut i
styrelsen och kassans verksamhet
meddelas av regeringen
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på
den utkom från trycket i Svensk författningssamling.
1 .Senaste lydelse 1994:1610.
1 * Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 40
I prop. 1995/96:207 En ekonomisk politik för att halvera den öppna arbets-
lösheten till år 2000 lämnade regeringen förslag till riktlinjer för den ekono-
miska politiken för att stärka sysselsättningen och minska arbetslösheten. I
propositionen aviserades att regeringen avsåg att inom kort återkomma till
riksdagen med förslag om försäljning av Stadshypotekskassans aktieinne-
hav i Stadshypotek AB.
Inom Finansdepartementet har utarbetats en promemoria som behandlar
försäljningen av aktier i Stadshypotek AB. Promemorian har remissbehand-
lats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1. En samman-
ställning av remissyttrandena finns i bilaga 2.
I ärendet tas även upp några redaktionella ändringar i bankrörelselagen
(1987:617) och lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 19 september 1996 att inhämta Lagrådets yttran-
de över de lagförslag som finns i bilaga 3. När det gäller ändringarna i
bankrörelselagen (1987:617) och lagen (1991:981) om värdepappersrörelse
anser regeringen att ändringarna är av den beskaffenheten att Lagrådets
hörande i dessa delar skulle sakna betydelse.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.
Lagrådet har framfört vissa synpunkter på lagtexten. Regeringen har följt
Lagrådets förslag och synpunkter. Dessutom har en redaktionell ändring
gjorts i lagtexten. Lagrådets synpunkter behandlas i författningskommenta-
ren, avsnitt 8.
Stadshypotek bildades år 1909 med statsmakternas stöd för att komma till
rätta med bristen på kapital som då rådde i bl.a. bostadssektorn. Som säker-
het för Stadshypotekskassans förbindelser ställde staten en garanti, grund-
fonden. Den statliga garantin var en förutsättning för kassans upplåning på
den europeiska kapitalmarknaden och utgjordes t.o.m. år 1966 av statsobli-
gationer som tillhandahölls av riksgäldsfullmäktige. Obligationerna var
emellertid statens egendom och kassan erhöll ingen avkastning. Numera
utgörs grundfonden av en av Riksgäldskontoret utfärdad garantiförbindel-
se.
Stadshypoteks verksamhet reglerades före den 1 januari 1993 av lagen
(1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshy-
poteksföreningar. Organisationen bestod då av Stadshypotekskassan, som
var det centrala organ som svarade för upplåningen, samt 20 stadshypoteks-
föreningar, som svarade för utlåningen. Stadshypoteksföreningama lämna-
Prop. 1996/97:40
10
de lån till bostads-, affärs- och kontorshus samt till vissa s.k. bostadskom-
plement. Föreningarnas låntagare var också medlemmar i respektive före-
ning.
Under våren 1992 beslutade riksdagen att stadshypoteksinstitutionen
skulle ombildas. I förarbetena (prop. 1991/92:119, bet. 1991:92:NU32,
rskr. 1991/92:323) angavs att den övergripande och främsta målsättningen
for en förändring av Stadshypoteks organisation var att föra över den dåva-
rande verksamheten i en organisationsform som gav Stadshypotek varakti-
ga förutsättningar för att, på motsvarande villkor som övriga kreditinstitut,
konkurrera på kreditmarknaden och som skulle göra att Stadshypotek
kunde bestå som en fristående och konkurrensfrämjande långivare på kre-
ditmarknaden. Målsättningen förutsatte enligt propositionen, att den roll
staten i framtiden skulle ha i verksamheten var klarlagd. Bestämmelser om
ombildningen finns i lagen (1992:700) om ombildning av stadshypoteksin-
stitutionen (ombildningslagen).
I propositionen föreslogs att ombildningen skulle genomföras i olika etap-
per. I anslutning därtill anfördes bl.a. följande. Den ombildningsprocess
som det är fråga om är förenad med vissa särskilda svårigheter. Ombild-
ningen får inte äventyra vare sig verksamhetens marknadspositioner, rättig-
hetshavamas säkerhet eller statens ställning. En grundförutsättning för att
klara dessa svårigheter är att ombildningen sker på ett enkelt och tydligt
sätt.
Den första etappen i ombildningen genomfördes per den 1 januari 1993
och innebar att Stadshypotekskassan och stadshypoteksföreningama fusio-
nerades, varvid kassan övertog föreningarnas tillgångar och skulder och
föreningarna upplöstes utan likvidation. Kassans rörelse överfördes i an-
slutning därtill till ett nybildat kreditaktiebolag, Stadshypotek AB. I gengäld
erhöll kassan samtliga aktier i bolaget. För att undgå bl.a. de problem som
sammanhänger med gäldenärsbyte fick dock kassans obligationsskuld tigga
kvar i kassan och förvaltas av denna. Kassan erhöll en motsvarande fordran
på Stadshypotek AB genom att bolaget utfärdade reverser till kassan på
belopp och med villkor som svarade mot de utestående skulderna vid tid-
punkten för överlåtelsen av rörelsen.
Nästa steg i ombildningen innebar att en nyemission skulle riktas till
låntagarna. Syftet var att låntagarna därigenom skulle erhålla 1/3 av aktier-
na och 55 procent av substansvärdet. Under 1994 genomfördes en sprid-
ning av aktierna i Stadshypotek AB genom att aktier motsvarande 55 pro-
cent av substansvärdet i bolaget delades ut av kassan till låntagare och per-
sonal i bolaget. I samband därmed skedde en första nyemission som
omfattade tre miljarder kronor. Nyemissionen och ägarspridningen gick till
så att aktieägarna, for vaije utnyttjad teckningsrätt, erhöll en aktie i Stadshy-
potek AB i gåva utöver den tecknade aktien. Teckningsrätterna fördelades
mellan omkring 760 000 låntagare och bolagets personal. Sammanlagt
erhöll personalen en procent av nyteckningen. Senare genomfördes ytterti-
Prop. 1996/97:40
11
gare en nyemision som tillförde Stadshypotek AB 414 miljoner kronor. Prop. 1996/97:40
Bolaget är sedan oktober 1994 noterat på Stockholms fondbörs och det
finns i dag ca 525 000 aktieägare i bolaget.
Den verksamhet som kassan numera bedriver regleras i lagen (1992:701)
om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa (kassalagen). Enligt 1 § har
kassan till uppgift att fullfölja den ombildning som följer av regeringens
beslut enligt ombildningslagen. Kassan skall därvid äga och förvalta aktier
i Stadshypotek AB. Vidare ankommer det på kassan att till och med den
31 juli 1997 låna upp medel genom utgivande av obligationslån som har
lagts upp före utgången av 1994, i den omfattning och under de förutsätt-
ningar som föreskrivs av regeringen eller den myndighet regeringen be-
stämmer. Kassan skall även läna ut medel till Stadshypotek AB och förvalta
dessa fordringar jämte kassans skulder. Slutligen skall kassan ordna regio-
nala låntagarstämmor och ombudsstämma.
Kassan kvarstår som ansvarig för den upplåning som skett före överlå-
telsen till bolaget. Kassans låneskuld, som i huvudsak består av obligations-
upplåning, ligger därmed kvar i kassan och avvecklas där allteftersom skul-
derna förfaller till betalning. Avvecklingen sker också genom att kassan
återköper obligationer. För att öka säkerheten för kassans långivare finns,
som ovan nämnts, en grundfond i form av en statlig garantiförbindelse.
Regeringen har enligt kassalagen rätt att meddela föreskrifter om grundfon-
dens storlek samt om de villkor i fråga om avgift och i övrigt som skall
gälla för grundfonden. Kassans sammanlagda låneskulder får inte uppgå till
mer än tio gånger summan av grundfonden och kassans egna fonder. Det
förutsätts att grundfonden skall kunna trappas ned vartefter låneskulden
förfaller. Grundfonden uppgår i dag till 15 miljarder kronor. Kassan skall
enligt förordningen (1992:1124) med reglemente för Konungariket Sveri-
ges stadshypotekskassa betala en avgift till staten på 0,33 procent av grund-
fondens belopp. Se vidare under avsnitt 5.3.
I prop. 1991/92:119 anfördes bl.a. följande. Så länge grundfonden finns
kvar till tryggande av utestående lån, bör kassan behålla ett tillfredsställande
inflytande över verksamheten i Stadshypotek AB. När låneskulden är slut-
ligt reglerad efter ca tio år, finns inte längre någon anledning att just kassan
skall påverka bolagets verksamhet. Kassans aktieinnehav i bolaget bör då
helt avvecklas. Sedan kassan avvecklat den utestående obligationsstocken
och aktieinnehavet i Stadshypotek AB, skall kassan likvideras. Enligt 7 §
kassalagen skall riksdagen besluta om användningen av kassans behållning
efter likvidation. Regeringen bör lämna förslag till riksdagen i den frågan så
snart det är praktiskt möjligt.
Stadshypotekskassan äger i dag ca 41,5 miljoner aktier, vilket motsvarar
34 procent av röster och kapital i Stadshypotek AB. Av dessa är 9 miljoner
A-aktier och 32,5 miljoner B-aktier. En aktie av serie B berättigar för rä-
kenskapsår under perioden 1995-1998 till en utdelning som med 3,60 kro-
nor understiger den utdelning som för samma år beslutas för en aktie av
12
serie A. I andra avseenden medför aktieslagen lika rätt. Värdet av aktierna
beräknas i dag, med utgångspunkt i gällande börskurs för A-aktien, vara ca
6,5 miljarder kronor.
Stadshypotek AB är moderbolag i en koncern som i övrigt utgörs av bl.a.
dotterbolagen Stadshypotek Bank AB samt Stadshypotek Fastigheter Ut-
veckling AB. Huvuddelen av rörelsen bedrivs i Stadshypotek AB. Stadshy-
potek Bank AB bedriver verksamhet som är inriktad på sparmarknaden.
Stadshypotek Fastigheter Utveckling AB är moderbolag i en koncern för
förvaltning av fastigheter som har övertagits till skyddande av fordran.
Stadshypotek AB:s huvudsaktiga verksamhet är kreditgivning mot sä-
kerhet i fastigheter. Stadshypotek AB är den näst största kreditgivaren och
det största bostadsinstitutet i Sverige med en utlåning på 296 miljarder
kronor vid utgången av år 1995. Detta motsvarar en marknadsandel på
omkring 30 procent av den totala utlåningen i svenska kronor från bostads-
institut. Av Stadshypotek AB:s totala utlåning utgör 40 procent utlåning
mot säkerhet i småhus eller bostadsrätter. Den övriga utlåningen utgörs av
lån till flerbostadshus eller kontors- och affärshus.
Under de senaste åren har efterfrågan på bostadskrediter i Sverige varit
svag, vilket i huvudsak kan förklaras av det låga byggandet och återbetal-
ning av äldre lån. Detta har inneburit en viss nedgång av Stadshypotek
AB:s utlåningsstock. Stadshypotek AB:s marknadsandel har sedan ett par år
tillbaka även minskat något.
Marknaden för bostads- och fastighetskrediter består i dag i huvudsak av
åtta institut varav endast ett, SBAB, inte ingår i en koncern som även driver
bankrörelse. Stadshypotek och Spintab är störst av bostadsinsitituten med
vardera en kreditstock som överstiger 200 miljarder kronor. Övriga ban-
kanknutna bostadsinstituts kreditstock uppgår till mellan 30 och 100
miljarder kronor. SBAB tigger storleksmässigt mittemellan dessa två grup-
per med en utlåning på ca 140 miljarder kronor. Förutom bostadsinstituten
bedriver också försäkringsbolagen och de större bankerna utlåning för
finansiering av fastigheter. Dessa gruppers utlåning är väsentligt mindre
och uppgår till omkring en tiondel av bostadsinstitutens. Utvecklingen
under senare år med framför allt en stagnerande total utlåningsstock har
inneburit hårdare konkurrens på fastighetskreditmarknaden i Sverige.
Den internationella utvecklingen utmärks av bl.a. att ett antal samman-
slagningar av kreditinstitut skett under de senaste åren. En orsak till detta är
de kostnadsfördelar som anses följa med ökade volymer. Det är möjligt att
den svenska marknaden under de närmaste åren kommer att följa detta
mönster med sammanslagningar av kreditinstitut till större enheter i syfte att
genomföra rationaliseringar med sänkta kostnader som följd. En sådan
Prop. 1996/97:40
13
utveckling kan på vissa marknadssegment vara nödvändig för att bibehålla
en lönsam verksamhet och för att svenska institut skall kunna konkurrera på
likvärdiga villkor med utländska institut.
Prop. 1996/97:40
Regeringens förslag: Aktierna i Stadshypotek AB förs över från
Stadshypotekskassan till staten för att säljas. Riksdagen bemyndigar
regeringen att genomföra försäljningen. Försäljningslikviden skall
användas till att minska statsskulden.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. I promemorian föreslogs en annan lagteknisk lösning.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har varit positiva till förslaget
om överföring och försäljning av aktierna i Stadshypotek AB. Riksgälds-
kontoret har påpekat att en förändring inträder genom att statens risk all-
mänt sett kan anses öka genom att kassan får ett mindre inflytande över
Stadshypotek AB och att detta förhållande särskilt bör beaktas vid en kom-
mande prövning av köparen till aktierna. Stadshypotekskassan har anmärkt
att den förutsätter att överföringen av aktierna till staten inte skall utlösa
någon uttagsbeskattning hos kassan.
Skälen för regeringens förslag: I prop. 1995/96:207 En ekonomisk
politik för att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000 lämnade rege-
ringen förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken för att stärka sys-
selsättningen och minska arbetslösheten. I propositionen angavs att rege-
ringen inom kort skulle återkomma till riksdagen med förslag om försälj-
ning av Stadshypotekskassans aktieinnehav i Stadshypotek AB.
Statens engagemang i stadshypoteksorganisationen
Hypoteksinstituten har i ett historiskt perspektiv utgjort exklusiva redskap
för att förverkliga mål som ställts upp av statsmakterna. Av detta följer att
staten har haft särskilda omsorger om hypoteksinstituten. Med hänsyn till
den långa tid under vilken dessa förhållanden varat är det naturligt att staten
förknippas med ett huvudmannaskap för hypoteksinstituten.
Stadshypoteksinstitutionen var före ombildningen uppbyggt på en orga-
nisatorisk princip om fördelning av ansvaret för ingångna förbindelser och
inte, som för andra associationsformer, på en rätt till del i en förmögenhets-
massa i förhållande till gjorda insatser. Organisationsformen utgick från att
ägarfunktion i traditionell mening saknas.
Staten ställde ursprungligen en kostnadsfri garanti för Stadshypoteks
upplåning. Den risk staten utsattes för genom garantin hölls på en låg nivå
genom regleringen av organisationen. Detaljerade regler om samordning
14
mellan kassans upplåning och föreningarnas utlåning samt låntagarnas
ansvar utöver de egna lånen, reducerade statens risktagande. En låntagare i
föreningen iklädde sig, i förhållande till sina förpliktelser, ansvar för andra
låntagares bristande betalningsförmåga. I gengäld kunde låntagaren på
grund av det statliga garantiåtagandet erhålla ett billigt lån. När lånet var
återbetalt och låntagaren slutligen tillgodogjort sig förmånen av det billiga
lånet upphörde medlemskapet och åtagandet.
Låntagarnas solidariska ansvar för en förenings förbindelser upphörde år
1970. Därefter har låntagarna, utan att ikläda sig någon förpliktelse utöver
det egna lånet, tillgodogjort sig förmånen av den statliga garantiförbindel-
sen. När ansvar för andras lån kunde aktualiseras hade låntagarna ett berät-
tigat krav på att få sin mening representerad vid överväganden om hur
verksamheten skulle bedrivas. Några andra bevekelsegrunder för inflytande
för låntagare genom medlemskap har inte framkommit. Inte heller finns det
något stöd för att staten haft andra syften i fråga om låntag ama/medlemama
än att tillhandahålla billiga krediter åt dem.
I prop. 1991/92:119 s. 30 konstaterades att det med hänsyn till stadshy-
poteksinstitutionens bakgrund och statens garantiåtagande inte framstår
som rimligt att staten vid någon tidpunkt skulle vara beredd att medverka
till att det egna kapital (fondema), som via subventioner byggts upp till
skydd för obligationsköpama och för att minska statens risktagande, ham-
nar utanför statens kontroll. Med subventioner avses i sammanhanget dels
den skattebehandling stadshypoteksinstituten har haft, dels den garanti
staten, utan eller mot måttlig ersättning, under åren har ställt till organisatio-
nens förfogande.
Ytterligare exempel på statens inflytande är att den ursprungliga
stadshypoteksorganisationen tillkom genom beslut av riksdagen och regle-
rades av en särskild lag och reglemente som fastställdes av regeringen.
Även ombildningen av Stadshypotek och den nuvarande lagstiftningen på
området har beslutats av riksdagen. I förarbetena till ombildningslagen
sades exempelvis att en ombildning av Stadshypotek bara kunde ske om
staten garanterade hela ombildningsprocessen. Staten har även ett inflytan-
de i Stadshypotekskassan genom att regeringen utser fem av ledamöterna i
kassans styrelse, däribland ordföranden.
Staten har också möjlighet att påverka upplösningen av kassan genom att
regeringen beslutar om kassans likvidation och förfarandet därvid samt
riksdagen beslutar om användningen av kassans behållning efter likvida-
tion. Av propositionen (s. 44) framgår att överskottet skall användas så att
statens intressen tillgodoses.
Av det sagda framgår att såväl låntagarna som staten har bidragit till att
bygga upp Stadshypoteks eget kapital. Låntagarna i Stadshypotek har som
tidigare sagts (se avsnitt 4.2), erhållit 55 procent av kapitalet i bolaget. Re-
geringen har i prop. 1995/96:207 s. 37 slagit fast att denna grupp därmed
får anses kompenserad för sitt bidrag till kapitaluppbyggnaden i Stadshypo-
tek och att de tillgångar som nu finns i kassan därför tillhör staten.
Prop. 1996/97:40
15
Överföring och försäljning av aktierna i Stadshypotek AB
Prop. 1996/97:40
Något intresse för staten att i ett längre perspektiv ikläda sig rollen som
aktieägare i Stadshypotek AB finns inte. Regeringen har i prop.
1995/96:207 förutskickat att aktieinnehavet i Stadshypotek AB bör säljas.
Som ett första steg i försäljningen bör Stadshypotekskassans aktieinnehav i
Stadshypotek AB överföras till staten. Aktierna bör därefter bjudas ut till
försäljning. Riksdagen bör därför bemyndiga regeringen att genomföra
försäljningen.
Hur avvecklingen av aktieinnehavet skall gå till måste bestämmas utifrån
affärsmässiga grunder. I förarbetena till ombildningen av stadshypoteksin-
stitutionen angavs vissa riktlinjer för avvecklingen (prop. 1991/92:119 s.
43 f). Det sades bl.a. att Stadshypotek AB borde vara en självständig aktör
på kreditmarknaden. Av detta skäl borde aktier i bolaget erbjudas till en
bred allmänhet och låntagarna beredas tillfälle att under förmånliga villkor
teckna aktier. Vidare anfördes att det erfordras en stabil ägarbild för att
Stadshypotek skall kunna förbli självständigt och att det därför inte borde
uteslutas att flera större investerare erbjöds aktieposter. Målsättningen bor-
de vara att det slutliga ägandet i bolaget skulle vara spritt men även uppfylla
ett krav på styrka och engagemang bland ägarna.
Regeringens förslag om överföring av aktierna i Stadshypotek AB till
staten kommer att innebära att förutsättningarna för avvecklingen av
kassans aktieinnehav ändras. De riktlinjer som angavs i propositionen för
avvecklingen tog inte endast sikte på staten som innehavare av aktierna.
Konkurrenssituationen på kreditmarknaden är i dag, som tidigare nämnts
(se avsnitt 4.5), en annan än när propositionen skrevs. Internationella erfa-
renheter visar också på en tendens på kreditmarknaden som innebär att
sammanslagningar av kreditinstitut till större enheter genomförs i syfte att
uppnå rationaliseringar med sänkta kostnader som följd. Målet att Stadshy-
potek AB skall vara en självständig aktör på kreditmarknaden är därför inte
längre självklart.
Det är inte meningsfullt att ange några detaljerade riktlinjer för
försäljningen av aktierna. Målet bör vara att staten vid försäljningen skall
erhålla ett så bra pris som möjligt. Regeringen bör efter riksdagens bemyn-
digande ges så stor handlingsfrihet som krävs för att en god affär skall
kunna uppnås. Olika alternativ bör noga övervägas. Aktieposten bör kunna
säljas i sin helhet till en investerare eller delas upp och säljas till en större
krets. Detta innebär att Stadshypotek AB i framtiden kan tänkas bestå som
en fristående långivare eller gå upp i ett annat företag t.ex. genom fusion.
Intresse för ett aktieförvärv kan finnas såväl bland svenska som bland ut-
ländska investerare varför ett utländskt ägande inte bör uteslutas. Någon
närmare tidsangivelse bör inte anges utan regeringen bör ha frihet att avgö-
ra den lämpligaste tidpunkten för försäljningen. Regeringen avser att redan
under hösten vidta förberedande åtgärder så att en försäljning, om det visar
sig gynnsamt, kan ske så snart som möjligt efter riksdagsbeslutet.
Såsom framhölls i prop. 1995/96:207 s. 37, skall ställningen för
Stadshypotekskassans obligationsinnehavare inte försämras p.g.a.
försäljningen av aktieinnehavet.
16
Kassan har i dag genom sitt aktieinnehav ett inflytande i Stadshypotek
AB. Genom att fem av ledamöterna i styrelsen för kassan utses av regering-
en har även staten en viss kontroll över verksamheten i bolaget. I prop.
1991/92:119 s. 43 sades att kassan bör behålla ett tillfredsställande inflytan-
de över verksamheten i Stadshypotek AB så länge grundfonden finns kvar
till tryggande av utestående lån. Försäljningen av aktieinnehavet innebär att
kassans inflytande i Stadshypotek AB försvinner och därmed även statens.
Grundfonden ligger emellertid kvar. Statens inflytande i bolagets verksam-
het torde dock kunna tillgodoses på annat sätt. Någon lagstiftning är enligt
regeringens mening inte nödvändig. I stället bör problemet kunna lösas
genom att statens intressen vid aktieförsäljningen bevakas på bästa sätt.
Den försäljningslikvid som staten erhåller vid försäljningen av aktierna
bör användas till att minska statsskulden. Se vidare i avsnitt 6.
Överföringen av aktierna till staten aktualiserar uttagsbeskattning av
Stadshypotekskassan enligt inkomstskattereglema. I kassalagen bör därför
föreskrivas att överföringen inte skall föranleda uttagsbeskattning.
Prop. 1996/97:40
Regeringens förslag: Stadshypotekskassan skall finnas kvar och för-
valta låneskulden. När låneskulden är reglerad skall kassan likvideras i
enlighet med reglerna i lagen om Konungariket Sveriges stadshypotek-
skassa.
Kassans uppgifter ändras som en följd av att aktieinnehavet i Stads-
hypotek AB flyttas över till staten och av att de regionala låntagarstäm-
moma samt ombudsstämman avskaffas.
Grundfonden skall även i fortsättningen finnas kvar i kassan till
tryggande av utestående lån.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invändningar
mot promemorians förslag.
Skälen för regeringens förslag: Kassan har enligt kassalagen till upp-
gift att bl.a. äga och förvalta aktierna i Stadshypotek AB. I och med att
aktierna flyttas över till staten kommer denna uppgift att försvinna från
kassans ansvarsområde.
Vid ombildningen av Stadshypotek fick kassan ett ansvar för att se till att
tanken att behålla regionala låntagarstämmor och ombudsstämma förverkli-
gades på ett rimligt sätt. Bland kassans uppgifter ingår därför att ombesöija
att regionala låntagarstämmor samt ombudsstämma kommer till stånd. I
kassalagen finns även andra bestämmelser om ombudsstämman och de
regionala låntagarstämmoma. Sedan låntagarnas intressen tillgodosetts
finns det enligt regeringens mening inte längre anledning att ha kvar några
sådana bestämmelser i lagstiftningen. Vissa ändringar föreslås därför i kas-
salagen (se författningskommentaren).
17
Stadshypotekskassans uppgift kommer i framtiden att bli att förvalta
obligationsskulden och de reverser som ställts ut av bolaget. När låneskul-
den är slutligt reglerad skall regeringen besluta om kassans likvidation och
förfarandet därvid. Riksdagen skall besluta om användningen av kassans
behållning efter likvidation.
Grundfonden skall även i fortsättningen finnas kvar i kassan till tryggan-
de av utestående lån. Om förslag till utfärdande av en revers till kassan, se i
avsnitt 5.4.
Prop. 1996/97:40
Regeringens förslag: Låntagarna skall inte längre vara representerade
i kassans styrelse. Denna skall i fortsättningen bestå av tre ledamöter
och en suppleant, vilka utses av regeringen.
Regeringen och Finansinspektionen utser vardera en revisor och en
revisorssuppleant.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invändningar
mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Före ombildningen av Stadshypotek år
1993 förvaltades kassan av en styrelse som bestod av tio ledamöter. Rege-
ringen utsåg tre av dessa - bland dem ordförande och vice ordförande -
samt suppleanter, medan sex ledamöter och sex suppleanter valdes av
stadshypoteksföreningamas ombud på ordinarie ombudsstämma. Dessutom
var verkställande direktören ledamot av styrelsen. Därmed var låntagarrep-
resentantema i majoritet i kassans styrelse. I samband med ombildningen,
uttalade föredragande statsrådet att några egentliga skäl att ändra på det
förhållandet inte förelåg samt att huvudsaken var att staten var represente-
rad i styrelsen och kunde bevaka att den av riksdagen beslutade ombild-
ningen genomfördes enligt riktlinjerna i propositionen. Antalet ledamöter i
styrelsen ändrades till elva ledamöter, varav regeringen utser fem och en av
dessa till ordförande samt övriga sex ledamöter utses av låntagarna på om-
budsstämma.
Såsom tidigare konstaterats får låntagarna numera anses kompenserade
for sitt bidrag till kapitaluppbyggnaden i Stadshypotek. Låntagarnas intres-
sen i samband med ombildningen måste därigenom anses vara tillgodosed-
da. Det finns därför enligt regeringens mening inte längre skäl att låntagar-
na skall vara representerade i kassans styrelse. Staten kommer dock även i
framtiden att ha intressen kvar i kassan, främst genom att grundfonden
finns kvar. Samtliga ledamöter i styrelsen bör därför utses av regeringen. I
samband med att aktierna i Stadshypotek AB enligt förslaget flyttas över till
staten, kommer kassans verksamhet att minska betydligt. Antalet ledamöter
i kassans styrelse bör då kunna minskas till tre med en suppleant.
Enligt nuvarande regler skall Finansinspektionen och ombudsstämman
utse vardera en revisor och en suppleant. Eftersom det nu föreslås att om-
18
budsstämman avskaffas, bör det i stället ankomma på regeringen att utse en Prop. 1996/97:40
av revisorerna resp, revisorssuppleanterna. Den andra revisorn och supple-
ant för denne bör liksom tidigare utses av Finansinspektionen.
Regeringens förslag: Garantiavgiften för grundfonden skall även i
fortsättningen betalas av kassan.
Finansdepartementet utfärdar en revers till Stadshypotekskassan
om 475 miljoner kronor.
Promemorians förslag: Förslaget om utfärdande av en revers till kassan
är nytt. I övrigt överensstämmer promemorians förslag i huvudsak med
regeringens förslag.
Remissinstanserna: Riksgåldskontoret har anfört att det är angeläget att
Stadshypotek AB, efter försäljningen av aktierna, i realiteten är den som
betalar garantiavgiften. Stadshypotekskassan har noterat att den förfogar
över tillräckliga likvida medel för bestridande av alla löpande kostnader
samt av garantiavgiften vid nuvarande uttagsprocent och med antagande att
fonden även fortsättningsvis kommer att sättas ned i takt med att skulden
minskar.
Skälen för regeringens förslag: Förslaget om överföringen av aktierna
i Stadshypotek AB till staten innebär att det egna kapitalet i kassan kommer
att minska. Kostnaderna för upplåning och utlåning av medel debiteras
Stadshypotek AB. Kassan har emellertid även löpande utgifter som inte
debiteras bolaget t.ex. för styrelsearvoden. Enligt vad regeringen erfarit
kommer kassan även i fortsättningen att ha tillräckliga medel för att betala
dessa kostnader tills låneskulden avvecklats.
Kassan har ingen egen anställd personal utan kassans administration
sköts i stället av Stadshypotek AB. Kassan betalar ingen ersättning härför
till bolaget.
För grundfonden betalar kassan enligt förordningen (1992:1124) med
reglemente för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa en årlig avgift
till staten. Avgiften är 0,33 procent av grundfondens belopp. Riksdagen har
bemyndigat regeringen att bestämma grundfondens storlek. Avgiften upp-
går för år 1996 till 49,5 miljoner kronor. Avgiften kommer att minska vart-
efter låneskulden minskar. Överföringen av aktierna till staten kommer med
stor sannolikhet att innebära att grundfonden tillfälligt måste höjas.
Fram till och med år 1994 ersatte bolaget kassan för denna garantiavgift
eftersom den ansågs som en kostnad i den övertagna rörelsen. Sedan år
1995 är det dock kassan själv som, enligt avtal med Stadshypotek AB, står
för kostnaden. Kassan har som kompensation erhållit ett antal A-aktier i
stället för motsvarande antal B-aktier (se avsnitt 4.3). Den extra utdelning
som kassan under ett antal år erhåller för A-aktiema är avsedd att täcka
kostnaderna för garantiavgiften. Intäkten kommer emellertid att upphöra
efter aktieöverföringen till staten.
19
I promemorian med utkast till lagrådsremiss uppgavs att avtalet mellan
kassan och Stadshypotek AB skulle komma att omförhandlas. Stadshypo-
tekskassan har i sitt remissyttrande anmärkt att den är civilrättsligt bunden
av avtalet med Stadshypotek AB, varför det inte kan omförhandlas.
Riksgäldskontoret har å sin sida påpekat att det är angeläget att Stadshy-
potek AB efter försäljningen i realiteten är den som betalar garantiavgiften.
Detta är enligt Riksgäldskontoret också logiskt i och med att det är bolaget
som har nytta av statens garanti och faktiskt är den som kan påverka förfal-
lostruk turen.
Såsom Riksgäldskontoret noterat, har grundfonden kommit Stadshypo-
tek AB till nytta genom att bolagets upplåning från kassan har skett på sam-
ma villkor som kassans upplåning från obligationsinnehavama. Stadshypo-
tek AB har också tidigare ersatt kassan för garantiavgiften. Genom att kas-
san tilldelats A-aktier med högre utdelning än B-aktiema måste emellertid
kassan anses kompenserad för kostnaden för garantiavgiften. Vidare har
Stadshypotek AB hittills svarat för kassans administration utan att erhålla
någon ersättning härför. Regeringen anser därför att det är rimligt att kassan
även i fortsättningen erlägger garantiavgiften.
Riksgäldskontoret har konstaterat att statens risk efter aktieöverföringen
allmänt sett kan anses öka genom att kassan får ett mindre inflytande över
Stadshypotek AB. Risken bör bl.a. återspeglas i garantiavgiftens storlek
eftersom en icke marknadsmässig avgiftssättning enligt kontoret kan upp-
fattas som en indirekt subvention till Stadshypotek AB. En sådan subven-
tion synes enligt Riksgäldskontoret inte motiverad i synnerhet sedan Stads-
hypotek AB till fullo privatiserats. Stadshypotekskassan har å sin sida note-
rat att den förfogar över tillräckliga likvida medel för bestridande av grund-
fondsavgiften vid nuvarande uttagsprocent och med antagande om att fon-
den även fortsättningsvis kommer att sättas ned i takt med att skulden min-
skar.
Regeringen har nyligen gjort en översyn av den statliga garantiverksam-
heten. I budgetpropositionen för år 1997 föreslås att en ny modell för han-
teringen av statens garantier införs. Förslaget innebär att statliga garantier
skall beläggas med en avgift som motsvarar den risk som garantin åsamkar
staten. Till den del avgifter inte erhålls från garantitagaren är det fråga om
en statlig subvention. En sådan subvention skall belasta ett anslag i stats-
budgeten.
Kassan har under 1996 erhållit utdelning på sitt aktieinnehav i Stadshy-
potek AB. Vid en oförändrad garantiavgift skulle denna utdelning räcka till
att betala avgiften, även vid en höjning av grundfondens belopp. Förslaget
om ändrade regler för avgiftssättning av garantier innebär dock att också
garantiavgiften kan komma att höjas. Det är då osäkert om det egna kapita-
let i kassan kommer att räcka för att betala garantiavgiften.
Kassan tilldelades A-aktier för att kunna betala garantiavgiften i framti-
den. Regeringens förslag innebär att kassans hela aktieinnehav - dvs. både
A- och B-aktier - överförs till staten. Som ersättning för överföringen av A-
aktiema till staten bör kassan erhålla en revers. Reversen bör vara räntelös
och förfalla till betalning efterhand som garantiavgifterna förfaller. Efter-
som de tillgängliga likvida medlen i kassan kommer att räcka för att betala
Prop. 1996/97:40
20
garantiavgiften för åren 1996 och 1997 bör reversen förfalla till betalning
med början först 1998. Reversens storlek bör motsvara summan av framti-
da garantiavgifter till dess grundfonden upphör. Regeringen föreslår att
reversen skall lyda på 475 miljoner kronor.
Riksgäldskontoret har föreslagit att förordningen (1992:1124) med reg-
lemente för Stadshypotekskassan ändras på så sätt att avgiftens storlek
bestäms av Riksgäldskontoret eller att regeringen uppdrar åt kontoret att se
över och lämna förslag på nya villkor för garantin till kassan.
I budgetpropositionen för år 1997 föreslås bl.a. att Riksgäldskontoret får
resultatansvar för garantiverksamheten i staten inom sitt område. Den exak-
ta organisationen och resurstilldelningen resp, resursomfördelningen avse-
ende garantiverksamheten kommer att beredas vidare och regeringen avser
att återkomma till frågan i tilläggsbudgeten i samband med vårpropositio-
nen 1997. Regeringen anser att det i avvaktan därpå inte finns anledning att
i det här sammanhanget ändra den ordning som gäller för bestämmande av
garantiavgiftens storlek.
Prop. 1996/97:40
De aktier i Stadshypotek AB som i dag innehas av Stadshypotekskassan är
hos kassan bokförda till ett värde av 4 792 miljoner kronor, men värdet kan
enligt gällande börskurs (september 1996) för A-aktiema uppskattas till ca
6,5 miljarder kronor. Försäljningen av aktierna kommer att innebära en
substantiell intäkt för staten genom en minskning av statsskulden och av
statens upplåningsbehov det år försäljningen sker.
Aktieförsäljningen kommer dock att medföra vissa kostnader. Regering-
en har i budgetpropositionen för 1997 föreslagit ett nytt anslag om 60 mil-
joner kronor. Anslaget skall disponeras av Finansdepartementet och använ-
das till kostnader som uppkommer vid förberedelser för och genomförande
av försäljningen av statens aktier i Stadshypotek AB.
Som tidigare sagts i avsnitt 5.1 är det angeläget att regeringen får frihet att
bestämma den lämpligaste tidpunkten för en försäljning av aktierna i Stads-
hypotek AB. Denna tidpunkt kan infalla såväl i omedelbar anslutning till
riksdagens beslut som senare. För att regeringen skall ha möjlighet att be-
sluta om en omedelbar försäljning av aktierna bör dagen för ikraftträdande
av lagen om ändring i kassalagen bestämmas till två veckor efter den dag då
lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling.
Övriga lagar bör träda i kraft den 1 januari 1997.
Något behov av övergångsbestämmelser finns inte.
21
2 kap. 9 §
Av förbiseende har hänvisningen till bestämmelsen i bankaktiebolagslagen
(1987:618) i paragrafens andra stycke blivit felaktig. Den bestämmelse som
avses skall rätteligen vara 1 kap. 4 § andra stycket bankaktiebolagslagen.
2 kap. 13 §
Av förbiseende har hänvisningen till bestämmelsen i bankaktiebolagslagen
(1987:618) i paragrafens andra stycke blivit felaktig. Den bestämmelse som
avses skall rätteligen vara 6 kap. 10 § första stycket bankaktiebolagslagen.
2 kap. 4 §
Bestämmelsens andra stycke ändrades genom lag (1995:541) om ändring i
lagen (1994:2015) om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.
Av förbiseende beaktades inte detta vid den senaste ändringen av denna
paragraf; se lag (1996:752) om ändring i lagen (1991:981) om värdepap-
persrörelse. Felet rättas härmed.
1§
Kassan skall, fram till dess att regeringen beslutar om likvidation, ha till
uppgift att fullfölja den ombildning som följer av regeringens beslut enligt
ombildningslagen. Därutöver har kassan i dag de uppgifter som följer av
punkterna 1-5.
Enligt punkten 1 skall kassan äga och förvalta aktier i Stadshypotek AB.
Det tillägg som föreslås innebär att Stadshypotekskassan skall föra över sitt
aktieinnehav i Stadshypotek AB till staten vid den tidpunkt som regeringen
bestämmer. Överföringen skall sålunda föregås av ett regeringsbeslut.
Lagrådet har i yttrande till regeringen föreslagit att kassan får till uppgift
att föra över aktieinnehavet till staten “vid den tidpunkt och på de villkor i
övrigt som regeringen bestämmer”. Punkten 1 har fått sin lydelse enligt
Lagrådets förslag.
Prop. 1996/97:40
22
Lagförslaget innebär att bestämmelserna om ombudsstämma och regio-
nala låntagarstämmor inte längre kommer att finnas kvar. Det skall sålunda
inte längre ingå i kassans uppgifter att ombesöija att sådana stämmor kom-
mer till stånd. Punkten 5 tas därför bort.
la§
Överföringen av aktier enligt 1 § 1 skall inte föranleda uttagsbeskattning av
Stadshypotekskassan.
2§
Avskaffandet av ombudsstämma och regionala låntagarstämmor innebär att
reglerna om styrelsen i Stadshypotekskassan måste ändras. Låntagarrepre-
sentantema kommer inte längre att vara representerade i styrelsen. Samti-
digt innebär överflyttningen av aktierna i Stadshypotek AB att kassans
verksamhet kommer att minska betydligt. Antalet styrelseledamöter kan av
den anledningen sättas ned till tre jämte en suppleant. Eftersom regeringen
genom grundfonden fortfarande har intressen kvar i kassan är det lämpligt
att samtliga styrelseledamöter i fortsättningen utses av regeringen.
3§
Ändringen är en följd av att ombudsstämman avskaffas. Den revisor resp,
suppleant som i dag utses av ombudsstämman kommer i fortsättningen att
utses av regeringen. Den andra revisorn och suppleanten utses liksom tidi-
gare av Finansinspektionen.
4§
Enligt paragrafen skall regeringen avgöra frågor som gäller kassan och som
avser fastställande av balansräkningen och godkännande av styrelsens för-
valtning. Ändringen är en följd av att ombudsstämman avskaffas.
Ȥ
Ändringen är en följd av att ombudsstämman och de regionala låntagar-
stämmoma avskaffas.
Prop. 1996/97:40
23
|
Förteckning över remissinstanserna |
Prop. 1996/97:40 Bilaga 1 |
Efter remiss har yttranden avgetts av Sveriges riksbank, Finansinspektio
nen, Riksgäldskontoret och Stadshypotekskassan.
24
Sveriges riksbank och Finansinspektionen har inte haft någon erinran mot
förslagen.
Riksgäldskontoret
Riksgäldskontoret ställer sig bakom såväl huvudlinjen i förslaget till om-
bildning och försäljning som till att intäkterna används för att reducera
statsskulden.
Stadshypotekskassan
Kassastyrelsen har inget att invända mot förslaget. En preliminär genom-
gång har skett av Kassans upplåningsavtal. Vår bedömning är att det inte
innebär något avtalsbrott att kassan överför sina aktier i Stadshypotek AB
till staten, och att aktieöverföringen inte heller utlöser rätt till uppsägning av
Kassans obligationslån. Kassastyrelsen vill dock i klarhetens intresse före-
slå att det i lagstiftningsärendet klart uttalas att grundfondens storlek vid
behov kommer att justeras i samband med överföringen av aktierna till
staten på så sätt att grundfonden vid denna tidpunkt minst uppgår till 10 %
av Kassans sammanlagda låneskulder. Vidare vill styrelsen påpeka att en
slutlig genomgång av Kassans utländska låneförbindelser kan ge anledning
till upptagande av förhandlingar med vissa motparter om omförhandling av
vissa låneklausuler som berör Kassans avhändande av egendom. Sådan
förhandling kan även leda till att behov uppkommer att förtidsinlösa eller
återköpa visst lån. Vissa kostnader kan härvid uppkomma för Kassan.
Kassastyrelsen förutsätter att överföringen av aktierna till staten inte
skall utlösa någon uttagsbeskattning hos Kassan. Om detta inte med säker-
het kan anses följa av de generella undantagsregler som finns, är det angelä-
get med ett särskilt stadgande i lagstiftningsärendet.
Vad gäller Kassans möjligheter till att behålla ett tillfredsställande infly-
tande över verksamheten i Stadshypotek AB, så länge grundfonden finns
kvart till tryggande av utestående lån, bör noteras, att Kassans bas för infly-
tande bortfaller genom att aktierna överförs till staten. Kassan har därefter
ingen särställning gentemot andra bolagets borgenärer. Kassan får i princip
samma ställning som andra stora finansiärer av Stadshypotek AB, t.ex. AP-
fonden eller stora försäkringsbolag. Till skillnad mot dessa kan Kassan
dock inte påverka sin position i Stadshypotek AB genom avyttring av sina
fordringar på bolaget. Denna enhandsrisk ingår i Kassans roll tills dess att
Kassans sista obligationer förfaller till betalning.
Prop. 1996/97:40
Bilaga 2
25
Prop. 1996/97:40
Bilaga 2
Riksgäldskontoret
En förändring inträder nu i det att statens risk allmänt sett kan anses öka
genom att kassan får ett mindre inflytande över Stadshypotek AB. Detta
förhållande bör särskilt beaktas vid en kommande prövning av köparen till
aktierna. Risken bör också återspeglas i garantiavgiftens storlek. En icke
marknadsmässig avgiftssättning kan uppfattas som en indirekt subvention
till Stadshypotek AB. En sådan subvention synes inte motiverad i synnerhet
sedan Stadshypotek AB till fullo privatiserats. Ett nytt förhållande är
dessutom att regeringen nu gör en allmän översyn av statens garantiverk-
samhet i syfte att skapa en bättre överensstämmelse mellan faktisk risk och
avgift (se prop. 1995/96:150, sid.64).
Avgiftsvillkoren för Stadshypotekskassans garanti finns i dag reglerade
i förordningen (1992:1124) med reglemente för Stadshypotekskassan.
Kontoret föreslår att reglementet ändras på så sätt att avgiftens storlek be-
stäms av Riksgäldskontoret. Alternativt att regeringen uppdrar åt kontoret
att se över och lämna förslag på nya villkor för garantin till kassan.
Efter försäljningen är det angeläget att Stadshypotek AB i realiteten är
den som betalar garantiavgiften. Detta är också logiskt i och med att det är
bolaget som har nytta av statens garanti och faktiskt den som kan påverka
förfallostrukturen.
Stadshypotekskassan
Kassastyrelsen kan bekräfta att den till följd av aktieutdelning från
Stadshypotek AB i maj 1996 förfogar över likvida medel i en sådan omfatt-
ning, att alla löpande kostnader kan bestridas tills dess att Kassan skall
likvideras.
Vad gäller grundfondsavgiften, är Kassan bunden av ett avtal med Stads-
hypotek AB, innebärande att Kassan skall bära avgiften. Avtalet är en del
av den ekonomiska kalkyl, som ledde fram till att låntagarna erhöll 55 % av
Stadshypoteks fonder. Kassan är civilrättsligt bunden av detta avtal, varför
det inte kan omförhandlas. Avtalet är dessutom omnämnt i börsprospektet,
och ingick därför i de förutsättningar under vilka aktierna i Stadshypotek
AB utbjöds.
Kassastyrelsen noterar dock att den även förfogar över tillräckliga likvi-
da medel för bestridande av grundfondsavgiften vid nuvarande uttagspro-
cent och med antagande om att fonden även fortsättningsvis kommer att
sättas ned i takt med att skulden minskar.
26
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:701) om Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa,
dels att 1-4 och 8 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall föras in en ny paragraf, 1 a §, av följande lydel-
se.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:40
Bilaga 3
1 §*
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa har till uppgift att fullfölja den
ombildning som följer av regeringens beslut enligt lagen (1992:700) om
ombildning av stadshypoteksinstitutionen. Kassan skall
1. äga och förvalta aktier i 1. äga och förvalta aktier i Stadshy-
Stadshypotek Aktiebolag, potek AB samt föra över detta aktie-
innehav till staten vid den tidpunkt
som regeringen bestämmer,
2. till och med den 31 juli 1997 låna upp medel genom utgivande av
obligationer i obligationslån som har lagts upp före utgången av 1994, i den
omfattning och under de förutsättningar som föreskrivs av regeringen eller
den myndighet regeringen bestämmer,
3. till Stadshypotek Aktiebolag
låna ut medel som bolaget behöver
för sin rörelse,
4. förvalta kassans fordringar på
Stadshypotek Aktiebolag och kas-
sans skulder samt
5. ombesörja att regionala lånta-
garstämmor samt ombudsstämma
kommer till stånd.
3. till Stadshypotek AB låna ut
medel som bolaget behöver för sin
rörelse samt
4. förvalta kassans fordringar på
Stadshypotek AB och kassans skul-
der.
la§
Överföringen av aktier enligt 1 §
första stycket punkt 1 skall inte för-
anleda uttagsbeskattning enligt
punkt 1 fjärde stycket av anvisning-
arna till 22 § kommunalskattelagen
(1928:370).
27
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:40
Bilaga 3
Kassan förvaltas av en styrelse som
består av elva ledamöter. Regering-
en utser fem ledamöter, bland dem
ordföranden, och två suppleanter
fördem Ombudsstämman utser sex
ledamöter, bland dem vice ordfö-
randen, och tre suppleanter för
dem. Ledamöterna och suppleanter-
na utses för en tid av högst två år.
Regeringen bestämmer arvoden
för ledamöterna och suppleanterna.
Kassan förvaltas av en styrelse som
består av tre ledamöter. Regeringen
utser ledamöterna och en suppleant.
Ledamöterna och suppleanten utses
för en tid av högst två år.
Regeringen bestämmer arvoden
för ledamöterna och suppleanten.
För revision av styrelsens förvalt-
ning och kassans räkenskaper utses
årligen två revisorer och två supple-
anter för dem. Finansinspektionen
och ombudsstämman utser vardera
en revisor och en suppleant. Reviso-
rerna och suppleanterna skall vara
auktoriserade revisorer.
För revision av styrelsens förvalt-
ning och kassans räkenskaper utses
årligen två revisorer och två supple-
anter för dem. Regeringen och Fi-
nansinspektionen utser vardera en
revisor och en suppleant. Revisorer-
na och suppleanterna skall vara auk-
toriserade revisorer.
4§
Ombudsstämman avgör frågor om Regeringen avgör frågor om fast-
fastställande av balansräkningen ställande av balansräkningen och
och om godkännande av styrelsens om godkännande av styrelsens för-
förvaltning. valtning.
Närmare föreskrifter om beslut i
styrelsen och kassans verksamhet
samt om ombudsstämma och regio-
nala låntagarstämmor meddelas av
regeringen.
Närmare föreskrifter om beslut i
styrelsen och kassans verksamhet
meddelas av regeringen.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på
den utkom från trycket i Svensk författningssamling.
1.Senaste lydelse 1994:1610.
28
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-09-23
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,
regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.
Enligt en lagrådsremiss den 19 september 1996 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om
ändring i lagen (1992:701) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa.
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Monica
Rodrigo.
Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet.
1§
Enligt det föreslagna tillägget i punkt 1 skall stadshypotekskassan ha till
uppgift att föra över sitt aktieinnehav till staten vid den tidpunkt som rege-
ringen bestämmer. Den valda konstruktionen innebär således inte att aktier-
na övergår till staten genom att de föreslagna lagändringarna träder i kraft,
utan det förutsätts en rättshandling från kassans sida, låt vara att kassan vad
avser tidpunkten för överförandet blir bunden av vad regeringen bestäm-
mer. Ersättning för överföringen av A-aktiema skall utgå i den formen att
staten - under förutsättning att regeringen erhåller riksdagens bemyndigan-
de därtill - utfärdar en revers till kassan lydande på 475 miljoner kr och i
enlighet med den närmare beskrivning i övrigt som lämnas i lagrådsremis-
sen (avsnitt 5).
Det finns inte anledning till erinran mot denna konstruktion. Då emellertid
avsikten uppenbarligen är att kassan skall vara skyldig att godta inte bara
den överförandetidpunkt som regeringen bestämmer utan också vad rege-
ringen på grundval av de berörda uttalandena och ett bemyndigande från
riksdagen bestämmer i fråga om ersättning för överförandet av aktierna, bör
tillägget till punkt 1 lämpligen avfattas på det sättet att kassan får till uppgift
att föra över aktieinnehavet till staten “vid den tidpunkt och på de villkor i
övrigt som regeringen bestämmer”.
Prop. 1996/97:40
Bilaga 4
29
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 oktober 1996
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden, Peterson,
Freivalds, Wallström, Tham, Schori, Blomberg, Andersson, Winberg,
Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Åhnberg, Pagrotsky,
Östros, Messing
Föredragande: statsrådet Östros
Prop. 1996/97:40
Regeringen beslutar propositionen 1996/97:40 Försäljning av aktier i Stads-
hypotek AB.
30
Prop. 1996/97:40
|
Författningsrubrik |
Bestämmelser som Celexnummer för inför, ändrar, upp- bakomliggande häver eller upp- EG-regler repar ett normgiv- |
|
Lagen om ändring i |
8§ |
sa
31