Prop.
1996/97:37
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 26 september 1996
Thage G Peterson
Jörgen Andersson
(Inrikesdepartementet)
I propositionen föreslås ändrad grund för förvaltningen av vissa statligt
reglerade bostadslån. Det är fråga om lån för bostadsändamål m.m. som
har beviljats enligt äldre författningar under myndighetsmedverkan och
som har betalats ut. Lånen har finansierats över statsbudgeten eller av
Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB. Lånen har meddelats av
staten till enskilda på villkor som anges i författning. Lånebesluten har
därmed utgjort myndighetsutövning varigenom uppkommit rättigheter för
enskilda med särskilt offentligrättsligt skydd. För lånen har också
skriftliga låneavtal upprättats. Det lagförslag som redovisas i propositio-
nen innebär att berörda författningsbestämmelser i fortsättningen endast
skall gälla som civilrättsliga lånevillkor mellan partema. Detta innebär att
den offentligrättsliga grunden för låneavtalen upphävs. I lagen införs även
en bestämmelse av innebörd att långivaren vid tillämpningen av avtalsvill-
koren skall iaktta god kreditgivningssed. Genom den föreslagna
regleringen tas ytterligare ett steg i den omvandlingsprocess som syftar till
att Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB och SBAB, Statens
Bostadslåneaktiebolag kommer att verka på kreditmarknaden på samma
villkor som andra kreditinstitut.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.
1 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 37
Prop. 1996/97:37
1 Förslag till riksdagsbeslut ........................ 3
2 Lagtext .................................... 4
2.1 Förslag till lag om ändrade förutsättningar för vissa
statligt reglerade bostadslån m.m............... 4
2.2 Förslag till lag om upphävande av lagen (1993:336)
om rätt för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag,
SBAB att besluta i frågor om förvaltning av statligt
reglerade lån för bostadsändamål, m.m........... 7
2.3 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100).............................. 8
3 Ärendet och dess beredning....................... 10
4 Ändrad grund för förvaltningen av vissa statligt reglerade
bostadslån m.m................................ 10
4.1 Bakgrund............................... 10
4.2 Den rättsliga regleringen .................... 12
4.3 Behovet av förändring...................... 13
4.4 Regeringens förslag till lag om ändrade
förutsättningar för vissa statligt reglerade bostadslån
m.m................................... 14
4.5 Övriga förslag till författningsåtgärder........... 18
5 Författningskommentar .......................... 20
5.1 Förslag till lag om ändrade förutsättningar för vissa
statligt reglerade bostadslån m.m...............20
Bilaga 1 Sammanfattning av departementspromemorian Ändrad
grund för förvaltningen av vissa statligt reglerade bostads-
lån (Ds 1996:17).......................... 23
Bilaga 2 Promemorians lagförslag .................... 24
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna ............ 28
Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag.................. 29
Bilaga 5 Lagrådets yttrande......................... 34
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 26 september 1996 ............................ 37
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
Prop. 1996/97:37
1. lag om ändrade förutsättningar för vissa statligt reglerade bostadslån
m.m.,
2. lag om upphävande av lagen (1993:336) om rätt för Statens Bostads-
finansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltning av stat-
ligt reglerade lån för bostadsändamål, m.m.,
3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Prop. 1996/97:37
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Denna lag gäller utbetalda, statligt reglerade räntebärande lån eller
lånedelar, som har beviljats under medverkan av Boverket, Bostads-
styrelsen eller en länsbostadsnämnd enligt de författningar som anges i
bilagan till denna lag, och lån enligt förordningen (1989:858) om
ersättningslån för bostadsändamål.
2 § Som lånevillkor för lån eller lånedelar enligt 1 § skall - utöver låne-
förbindelsen - de villkor gälla som framgår dels av den författning som
är tillämplig för lånet, dels av lagen (1989:567) om ändrade betalnings-
villkor för vissa statliga bostadslån m.m. Vad som föreskrivs i dessa för-
fattningar om överklagande skall dock inte tillämpas. Författningsbestäm-
melserna skall i fortsättningen endast ha betydelse som lånevillkor.
Avgift som föreskrivs i förordningen (1981:340) om avgift för admi-
nistration av statliga bostadslån m.m. får tas ut även om avgiften inte
angetts särskilt i avtalet. Avgiften far höjas endast om en ändring är på-
kallad av en ökad kostnad för lånehanteringen.
3 § Vid tillämpningen av avtalsvillkoren skall låneförvaltaren ta till vara
låntagarens intressen med tillbörlig omsorg och även i övrigt iaktta god
kreditgivningssed.
Konsumentkreditlagen (1992:830) gäller inte i fråga om sådana lån eller
lånedelar som avses i 1 §.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
2. Lagen tillämpas inte vid handläggningen av sådana frågor som rör de
i 1 § avsedda lånen som har väckts hos SBAB, Statens Bostadslåneaktie-
bolag eller Venantius Aktiebolag före den 1 januari 1997.
Bilaga
1. Kungörelsen (1948:546) om egnahemslån och förbättringslån och
motsvarande äldre bestämmelser
2. Kungörelsen (1948:566) angående statslån till kollektiva tvätterier
3. Kungörelsen (1948:587) om tertiärlån och tilläggslån för flerfamiljs-
hus och motsvarande äldre bestämmelser
4. Kungörelsen (1956:334) angående statslån till kollektiva tvätterier
5.
6.
m.m.
Kungörelsen (1957:359) om egnahemslån m.m.
Kungörelsen (1957:360) om tertiärlån m.m.
7. Kungörelsen (1957:367) om statslån för anordnande av allmänna sam- Prop. 1996/97:37
lingslokaler m.m.
8. Kungörelsen (1959:371) om lån från lånefonden för inventarier i
studentbostäder
9. Bostadslånekungörelsen (1962:537)
10. Kungörelsen (1962:538) om förbättringslån
11. Tomträttslånekungörelsen (1965:905)
12. Bostadslånekungörelsen (1967:552)
13. Räntelånekungörelsen (1967:553)
14. Kungörelsen (1968:227) om markförvärvslån till kommun
15. Kungörelsen (1972:760) om lån avseende kostnader för outhyrda
lägenheter
16. Kungörelsen (1973:400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler
17. Kungörelsen (1974:252) om statligt stöd till energibesparande åtgärder
i bostadshus
18. Kungörelsen (1974:255) om tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse
19. Bostadsfinansieringsförordningen (1974:946)
20. Förordningen (1976:257) om lån för förvärv av egnahemsfastigheter
i vissa fall
21. Förordningen (1976:260) om hyresförlustlån
22. Förordningen (1977:332) om statligt stöd till energibesparande åtgär-
der i bostadshus m.m.
23. Förordningen (1978:992) om lån för underhåll av vissa bostadshus
24. Förordningen (1979:816) om statligt stöd till energibesparande åtgär-
der i kommunala och landstingskommunala byggnader m.m.
25. Förbättringslåneförordningen (1980:261)
26. Förordningen (1981:473) om lån för byggnadstekniska åtgärder i
bostadshus
27. Förordningen (1981:590) om lån till energibesparande åtgärder i kom-
munala och landstingskommunala byggnader m.m.
28. Förordningen (1981:1123) om lån för förvärv från staten av bostads-
fastigheter för permanent bruk
29. Förordningen (1982:541) om lån till grundavgiften vid ombildning av
hyresrätt till bostadsrätt
30. Förordningen (1982:644) om lån för byggnadstekniska åtgärder i
bostadshus
31. Förordningen (1982:1272) om statligt lånestöd m.m. till särskilda
åtgärder i bostadsområden med outhyrda lägenheter
32. Förordningen (1982:1286) om statlig hyresförlustgaranti
33. Förordningen (1984:614) om lån för förvärv av vissa fastigheter som
har förköpts enligt förköpslagen (1967:868)
34. Förordningen (1985:352) om lån m.m. för gatukostnadsersättning i
vissa fall
35. Förordningen (1985:463) om lån m.m. till särskilda åtgärder i bostads-
områden med outhyrda lägenheter
36. Nybyggnadslåneförordningen (1986:692) för bostäder
37. Ombyggnadslåneförordningen (1986:693) för bostäder 5
1* Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 37
38. Förordningen (1987:258) om stöd till flerbarnsfamiljer for köp av Prop. 1996/97:37
egna hem
39. Förordningen (1989:573) om ändrade villkor för vissa lån som bevil-
jats för anordnande av studentbostäder
40. Förordningen (1983:1021) om tilläggslån för ombyggnad av bostads-
hus m.m.
2.2 Förslag till lag om upphävande av lagen (1993:336) om Prop. 1996/97:37
rätt för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att
besluta i frågor om förvaltning av statligt reglerade lån för
bostadsändamål, m.m.
Härigenom föreskrivs att lagen (1993:336) om rätt för Statens Bostads-
finansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltning av stat-
ligt reglerade lån för bostadsändamål, m.m. skall upphöra att gälla vid ut-
gången av år 1996.
Den upphävda lagen gäller fortfarande vid beslut i sådana frågor som
rör tidigare lämnade lån som har väckts hos SBAB, Statens Bostadslåne-
aktiebolag eller Venantius Aktiebolag före den 1 januari 1997 och i
ärenden där bostadslån har beviljats före utgången av år 1991 men inte
betalats ut före den 1 januari 1997.
Härigenom föreskrivs att bilagan till sekretesslagen (1980:100)' skall ha
följande lydelse
Nuvarande lydelse
Bilaga2
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet
i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som
nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos
organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till
numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd
av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.
Organ
Verksamhet
Riksprovplatsema Aktiebolaget
Svensk Anläggningsprovning,
Aktiebolaget Svensk Bilprovning
och Apoteksbolaget
Statens Bostadsfinansieringsaktie-
bolag, SBAB och SBAB, Statens
Bostadslåneaktiebolag samt det
av staten ägda bolag som övertar
ansvaret för de statligt finansie-
rade bostadslånen
kontroll som riksprovplats (SFS
1992:1119)
Stiftelsen Svenska institutet
förvaltning av statligt reglerade
räntebärande lån för bostads-
ändamål som beviljats under
medverkan av Bostadsstyrelsen
eller länsbostadsnämnd samt
frågor om lån enligt förord-
ningen (1989:858) om ersätt-
ningslån för bostadsändamål
(SFS 1993:336 och 1994:1540)
all verksamhet
Föreslagen lydelse
Bilaga
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet
Lagen omtryckt 1992:1474.
Senaste lydelse 1995:904.
i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som Prop. 1996/97:37
nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos
organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till
numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd
av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.
Organ
Verksamhet
Riksprovplatsema Aktiebolaget
Svensk Anläggningsprovning,
Aktiebolaget Svensk Bilprovning
och Apoteksbolaget
Statens Bostadsfinansieringsaktie-
bolag, SBAB och SBAB, Statens
Bostadslåneaktiebolag samt det
av staten ägda bolag som övertar
ansvaret för de statligt finansie-
rade bostadslånen
kontroll som riksprovplats (SFS
1992:1119)
Stiftelsen Svenska institutet
förvaltning av de lån som anges
i bilagan till lagen (199X:000)
om ändrade förutsättningar för
vissa statligt reglerade bostads-
lån m.m. samt lån enligt förord-
ningen (1989:858) om ersätt-
ningslån för bostadsändamål, i
den mån handlingarna inkommit
eller upprättats före den 1
januari 1997, och för tiden
därefter sådana handlingar i
låneärenden enligt förordningen
(1983:1021) om tilläggslån för
ombyggnad av bostadshus, m.m.
som överlämnas av Boverket
samt handlingar i ärenden om
icke utbetalda bostadslån till ny-
eller ombyggnad enligt nybygg-
nadslåneförordningen (1986:692)
för bostäder eller ombyggnads-
låneförordningen (1986:693) för
bostäder
all verksamhet
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
Sedan den 1 juli 1994 förvaltas lån som har beviljats och betalats ut inom
ramen för det statliga bostadsfinansieringssystem som gällde fram till
utgången av år 1991 delvis med stöd av särskilda bestämmelser om be-
myndigande att besluta i ärenden om bostadslån m.m. Bestämmelserna ger
vissa bolag som i dag förvaltar lånen rätt att meddela beslut som innebär
myndighetsutövning.
I anslutning till att ändringar har gjorts i fråga om vem som skall
förvalta lånen under deras löptid har fråga uppkommit om att upphäva den
offentligrättsliga reglering som medför att vissa förvaltningsbeslut anses
utgöra myndighetsutövning. Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB
som är berört av frågan, har den 20 april 1995 i en skrivelse till rege-
ringen påtalat problem med att parallellt med den av statsmakterna
beslutade marknadsanpassningen av bolagets låneverksamhet i fråga om
vissa av bolaget förvaltade lån också bedriva verksamheten med beaktan-
de av bestämmelser som gäller offentligrättslig myndighetsutövning.
Frågan har också behandlats av riksdagen. Bostadsutskottet har våren
1995 uttalat att regeringen efter utredning bör redovisa sin syn på frågan
till riksdagen (bet. 1994/95 :BoU9).
De frågor som framställningen berör har behandlats i en inom Närings-
departementet upprättad promemoria Ändrad grund för förvaltningen av
vissa statligt reglerade bostadslån (Ds 1996:17). Promemorian har remiss-
behandlats. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. De
lagförslag som läggs fram i promemorian finns i bilaga 2. En förteckning
över remissinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remiss-
instansernas synpunkter finns att tillgå i Inrikesdepartementet (dnr
In96/824/BO).
Lagrådet
Regeringen beslutade den 13 juni 1996 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i
bilaga 5. Lagrådet har anfört vissa lagtekniska synpunkter. Regeringen har
i propositionen följt Lagrådets förslag. Regeringen återkommer till detta,
bland annat i författningskommentaren. Dessutom har vissa redaktionella
ändringar gjorts.
År 1984 beslutade riksdagen att lägga om finansieringen av den statliga
långivningen för bostadsändamål. Beslutet innebar i huvudsak att all stat-
lig räntebärande långivning skulle finansieras utanför statsbudgeten. För
ändamålet bildades ett särskilt kreditaktiebolag, Statens Bostadsfinansie-
ringsaktiebolag, SBAB (SBAB). Efter ett riksdagsbeslut år 1988
Prop. 1996/97:37
10
(prop.l987/88:115, bet.l987/88:BoU16, rskr. 1987/88:273) uppdrogs åt Prop. 1996/97:37
SBAB att svara för den centrala förvaltningen av de lån för bostadsända-
mål m.m. som beviljats under medverkan av Bostadsstyrelsen och läns-
bostadsnämnderna. Beslutet innebar att SBAB skulle sköta all utbetalning
och avisering av de lån som beviljats enligt låne- och bidragsförfattningar
inom dåvarande Bostadsdepartementets ansvarsområde. Övrig lånehante-
ring skulle fortfarande skötas på regional nivå av länsbostadsnämnderna.
Den 1 juli 1993 avvecklades länsbostadsnämnderna. Samtidigt gavs
SBAB befogenhet att fatta beslut i olika lånefrågor. Eftersom vissa beslut
rörande förvaltningen innebar myndighetsutövning bemyndigades rege-
ringen i en särskild lag (1993:336) att till SBAB överlämna myndig-
hetsutövningen i dessa frågor (prop. 1992/93:167, bet. 1992/93 :BoU20,
rskr. 1992/93:301). Närmare bestämmelser om omfattningen av bolagets
befogenheter angavs i förordningen (1993:338) med bemyndigande för
SBAB att besluta i ärenden om bostadslån m.m.
Enligt ett riksdagsbeslut år 1994 (prop. 1993/94:228, bet.l993/94:BoU20,
rskr. 1993/94:372) ombildades SBAB den 1 juli 1994. All förvaltning av
SBAB-finansierade lån för bostadsändamål beviljade inom ramen för det
statliga regelsystemet överfördes till ett för ändamålet särskilt bildat dotter-
bolag till SBAB (SBAB, Statens Bostadslåneaktiebolag). Lagen
(1993:336) om rätt för SBAB att besluta i frågor om förvaltningen av
statligt reglerade lån för bostadsändamål m.m. utvidgades till att omfatta
även dotterbolagets verksamhet. Dotterbolaget gavs samma beslutanderätt
i lånefrågor som SBAB genom förordningen (1994:1999) med bemyndi-
gande för SBAB, Statens Bostadslåneaktiebolag att besluta i ärenden om
bostadslån m.m.
Bildandet av dotterbolaget var ett led i arbetet med att anpassa SBAB
till en låneverksamhet i full konkurrens med andra bostadsinstitut. För att
uppnå detta syfte har ytterligare omstruktureringar ägt rum.
Den 1 juli 1995 överlät staten till Venantius AB (Venantius) anslags-
finansierade lån för bostadsändamål m.m. till ett sammanlagt bokfört
värde av ca 40 miljarder kronor. Huvuddelen utgjorde lån för ny- och om-
byggnad av bostäder som lämnats mot säkerhet i form av panträtt i fas-
tighet. Venantius är ett statligt helägt bolag. Venantius har därefter över-
låtit stora delar av denna lånestock till SBAB:s dotterbolag i utbyte mot
en bostadslånestock som finansierats och betalats ut av SBAB under åren
1985 - 1991. Utväxlingen av lånestockar syftar till att samla bostadslån
från andra hälften av 1980-talet med hög risk för kreditförluster i
Venantius, som kan sägas vara ett avvecklingsbolag.
Ovan nämnda författningar med bemyndigande för SBAB:s dotterbolag
att besluta i ärenden om bostadslån m.m. omfattar numera även Venantius
(jfr prop. 1994/95:219, bet. 1994/95 :BoU20, rskr. 1994/95:427, SFS
1995:909).
Regler för de aktuella lånen finns - förutom i respektive stödförfattning
- i lagen (1989:567) om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga
bostadslån m.m. I sammanhanget skall även nämnas att riksdagen under
år 1993 beslutade upphäva kravet på viss lånefinansiering för att lånta-
garen skall ha rätt till räntebidrag enligt äldre bestämmelser 11
(prop. 1993/94:76, bet.l993/94:BoU6, rskr. 1993/94:115).
Enligt 1 kap. 8 § sekretesslagen (1980:100) kan enskilda organ som Prop. 1996/97:37
anges i en särskild bilaga till lagen jämställas med myndigheter i fråga
om rätten att ta del av allmänna handlingar. De tre aktuella bolagen, dvs.
SBAB, dess dotterbolag och Venantius, har tagits upp i bilagan vad gäller
handlingar rörande statligt reglerade bostadslån som beviljats under med-
verkan av Bostadsstyrelsen eller länsbostadsnämnd m.m.
Frågan om myndighetsutövning är nödvändig för att ge medborgarna ett
tillfredsställande skydd vid förvaltningen av bostadslån togs första gången
upp i prop. 1993/94:228, Ombildning av Statens Bostadsfinansierings-
aktiebolag, SBAB. Regeringen konstaterade att frågan behövde utredas
närmare. I betänkande 1994/95 :BoU9 framhöll utskottet att det är motive-
rat att se över förvaltningen av bostadslånen såsom regeringen uttalat i
prop. 1993/94:228. Vidare förutsatte utskottet att regeringens övervägan-
den skulle slutföras och att regeringen skyndsamt för riksdagen redovisade
sin syn på frågan.
Regeringen återkom i prop. 1994/95:219, Enhetlig räntesättning och
finansiering av statliga bostadslån m.m., till frågan och anmälde att den
hade för avsikt att överväga i vilken omfattning myndighetsutövning var
nödvändig för att ge låntagarna ett tillfredsställande skydd vid beslut i för-
valtningsskedet av de statligt beslutade bostadslånen. Vidare upplyste rege-
ringen att den avsåg att utreda dessa frågor närmare med utgångspunkten
att verksamheten i möjligaste mån endast skulle styras av de regler som
gäller för kreditmarknadsbolag.
Genom de aktuella stödförfattningama har staten på vissa villkor erbjudit
lån för bostadsändamål m.m. till enskilda. Det centrala är att den enskilde
måste vända sig till staten eller ett av staten bestämt organ för att komma
i åtnjutande av lånen och därför kan sägas stå i ett beroendeförhållande
till staten eller det utsedda organet. Fördelningen av lån har skett efter
grunder som finns angivna i en författning till skillnad från kommersiell
långivning, där långivning sker efter bankmässiga kriterier. Det är alltså
fråga om myndighetsutövning. Sedan lån beviljats har avtal - genom
tiderna med varierande innehåll och detalj eringsgrad - upprättats mellan
parterna. Förhållandet till låntagaren sedan beslut om lån fattades eller
låneavtalet undertecknades är i princip underkastat privaträttsliga regler,
dock med vissa undantag där staten ensidigt beslutar. Det gäller t.ex. frå-
gor om eftergift eller uppsägning av lån. Vid myndighetsutövning intar
den som förvaltar lånet alltså inte en ren partsställning utan skall agera
enligt offentligrättsliga regler.
Det förhållandet att en verksamhet utgör myndighetsutövning medför att
den omfattas av särskilda lagregler som skall säkerställa rättstrygghet för
den enskilde. Viktigast att nämna här är offentlighetsprincipen, att
beslutsfattande tjänstemän är underställda Justitieombudsmannens tillsyn
och den enskildes möjlighet att erhålla skadestånd av staten för följder av
fel begångna vid myndighetsutövning.
12
Konsumentkreditlagen (1992:830) är enligt 1 § tredje stycket inte Prop. 1996/97:37
tillämplig på författningsreglerade lån som lämnas av statsmedel.
Konsumentskyddsbehovet anses nämligen vara tillräckligt tillgodosett
genom lånens ändamål och innehållet i de särskilda författningarna (jfr
prop. 1991/92:83 s. 97). Den nu gällande konsumentkreditlagen är till
skillnad från äldre lag emellertid enligt sin ordalydelse direkt tillämplig
på lån som från början finansierats av SBAB och inte med statsmedel.
När det är fråga om ett avtalsrättsligt förhållande mellan staten och en
enskild skyddas den enskilde av bestämmelser om konsumentskydd m.m.
och genom möjligheten att vid tvist med staten väcka talan vid domstol.
I sammanhanget är konsumentkreditlagen av särskilt intresse. Den konsu-
mentkreditlag som trädde i kraft den 1 juli 1993 är anpassad till regel-
systemet inom EU. Den medförde bl.a. ett förstärkt skydd för kon-
sumenter när det gäller krediter som saknar direkt samband med köp eller
liknande, en begränsning av kreditgivarens möjligheter att höja räntan
under löpande avtal eller att säga upp kreditavtalet i förtid. Den innebär
också att kreditgivaren får ta ut särskild ersättning vid förtidsåterbetalning
endast om krediten löper med bunden ränta. Det finns generella undantag
från lagens tillämpningsområde, bl.a. vad avser författningsreglerade lån
som lämnats av statsmedel. Lagen innehåller också bestämmelser om lån-
givarens (näringsidkarens) skyldighet att iaktta god kreditgivningssed och
med tillbörlig omsorg ta tillvara konsumenternas intresse. Häri ligger bl.a.
att kreditgivaren både inför ett kreditavtal och medan avtalet gäller skall
handla omdömesgillt och ansvarsfullt mot konsumenten. Vidare ställs det
krav på kreditgivarens marknadsföring, information om krediten och
kreditavtalet. Avtalsvillkoren skall vidare vara skäliga och inte brista i
balans till kreditgivarens favör. Avsikten med bestämmelsen har främst
varit att markera kreditgivarens ansvar gentemot konsumenterna. Bestäm-
melsen utgör en grundval för lagens mer konkreta regler om närings-
idkarens skyldigheter och en utfyllande norm för situationer som inte
närmare har reglerats i lagen. Den är osanktionerad men kan ha betydelse
i marknadsrättsligt hänseende (jfr avtalsvillkorslagama 1984:292 och
1994:1512). Konsumentverket utövar tillsyn över att konsumentkreditlagen
följs och har rätt att företa inspektion hos långivaren samt att ta del av
samtliga handlingar som behövs för tillsynen. Verkets tillsyn omfattar
dock inte verksamhet som står under tillsyn av Finansinspektionen. Brott
mot god kreditgivningssed kan föranleda påpekanden från tillsyns-
myndigheterna och i förlängningen indragning av tillstånd. I konsument-
kreditlagen finns vidare civilrättsliga bestämmelser om ränta och avgifter,
låntagarens ställning vid överlåtelse av fordringen och förtidsbetalning av
fordringen m.m. Huvudregeln är att ett avtalsvillkor som står i strid med
konsumentkreditlagens bestämmelser inte gäller i den mån villkoret är till
nackdel för konsumenten.
SBAB:s och dotterbolagets uppgift är att bedriva låneverksamhet på mark-
nadsmässiga villkor i konkurrens med andra kreditinstitut. Bolagen skall
1** Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 37
därvid iaktta och tillämpa bl.a. reglerna i lagen (1992:1610) om kredit- Prop. 1996/97:37
marknadsbolag och konsumentkreditlagen. Bolagen är underställda Finans-
inspektionens tillsyn. Som framgått av det föregående förvaltar bolagen
emellertid även lån där de också skall iaktta regler om offentligrättslig
myndighetsutövning. Det ligger i sakens natur att en ordning som innebär
att man för i grunden samma fråga skall tillämpa delvis olika regelsystem
beroende på hur lånet ursprungligen beviljats skapar problem i verksam-
heten, inte minst vad gäller hanteringsrutiner.
Vad som nu sagts om låneförvaltningen gäller även Venantius. Detta
bolag har till uppgift att på ett för staten som helhet förmånligt sätt för-
valta de statligt beslutade lån som bedöms ha en hög risk för kredit-
förluster. Det rör sig huvudsakligen om sådana nyare lån som SBAB har
finansierat. I uppgiften ingår att hantera de obeståndssituationer och
eventuella kreditförluster som uppstår i lånestocken på ett ansvarsfullt sätt.
Genom obeståndshanteringen kommer bolaget också att förvärva lån som
inte är statligt reglerade. Därmed uppstår samma problem i det bolagets
verksamhet som i SBAB:s. Man kommer med nuvarande ordning att
tvingas förvalta lån efter olika regelsystem.
Regeringens förslag: Författningsbestämmelser för utestående ränte-
bärande lån som beviljats under myndighetsmedverkan skall utgöra
civilrättsliga lånevillkor men i fortsättningen sakna självständig
betydelse vid tillämpningen av berörda låneavtal. Långivaren skall
vid tillämpningen av avtalsvillkoren iaktta god kreditgivningssed.
De ändrade förutsättningarna regleras i en särskild lag.
Promemorians förslag: Promemorians förslag överensstämmer i
huvudsak med regeringens förslag. I förslaget angavs dock inte att de lån
som berörs av lagförslaget skall vara utbetalda.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har i huvudsak tillstyrkt för-
slaget eller lämnat det utan erinran. Några remissinstanser har dock
påpekat att det är svårt att överblicka konsekvenserna av förslaget.
Riksbyggen har avstyrkt förslaget i dess helhet bl.a. under anförande av
att förslaget innebär att låntagarna som tidigare haft ett bättre rättsskydd
än andra nu får ett sämre än de låntagare som har lån som omfattas av
konsumentkreditlagen. Vidare har Riksbyggen påpekat att förslaget inne-
bär en påtaglig försämring för innehavare av utestående lånelöften och att
frågan måste lösas på ett tillfredställande sätt. HSB:s riksförbund och
Statens bostadskreditnämnd har pekat på att frågan om utestående låne-
löften måste behandlas mer ingående. Boverket har framfört att lagen
skall begränsas till att omfatta utbetalda lån eftersom ett utestående
lånelöfte efter att det har infriats genom utbetalning inte längre omfattas
14
av lagförslaget. Villaägarnas riksförbund har krävt att konsumentkredit- Prop. 1996/97:37
lagen görs tillämplig och att långivarna far bära bördan av de tolknings-
problem som kan uppkomma. Svenska Bankföreningen har framhållit att
lagen ger låntagarna en dålig överblick över långivningens regler och att
det, eftersom konsumentkreditlagen ej görs tillämplig, är oklart vilket
rättsligt skydd som gäller vid t.ex. förtidsinlösen och uppsägning av
kredit. Vidare har bankföreningen framfört att syftet med lagen ej
tillgodoses med förslaget eftersom SBAB fortfarande har konkurrens-
fördelar.
Skälen för regeringens förslag: Det är mot bakgrund av nu redovisade
förhållanden önskvärt att det för låneförvaltningen i både SBAB:s
dotterbolag och Venantius skapas en gemensam ordning för hantering och
beslut i bolagens låneärenden oberoende av hur lånen ursprungligen
beviljats. Därtill kommer att behovet av en statligt reglerad långivning har
minskat starkt i och med att sådana lån inte längre är en förutsättning för
att erhålla räntebidrag.
En utgångspunkt för en gemensam ordning för bolagens lånehantering
bör vara att bolagen är godkända som kreditmarknadsbolag och i den
egenskapen är skyldiga att verka inom det system av kreditmarknadsregler
som allmänt gäller för sådana företag. Viktigt är samtidigt att en sådan
anpassning inte träder berörda låntagares intressen fömär.
De lån som det nu är fråga om är räntebärande lån eller lånedelar som
beviljats såväl privatpersoner som näringsidkare under medverkan av
Boverket, Bostadsstyrelsen eller en länsbostadsnämnd och lån som bevil-
jats enligt förordningen (1989:858) om ersättningslån för bostadsändamål.
Lagförslaget begränsas till att avse utbetalda lån, vilket kommer att
utvecklas närmare nedan. Efter att lånen beviljats enligt tillämplig stöd-
författning har ett avtal träffats mellan långivaren och låntagaren. I låne-
avtalet har de villkor som skall gälla för lånet intagits. En del framför allt
äldre låneavtal är dock mycket knapphändiga. Låneavtalen hänvisar i
varierande utsträckning direkt till eller kräver i allt fall utfyllnad av den
författning som ligger till grund för lånet. Författningsregleringen
avseende lånefrågor kan alltså redan nu sägas vara en del av avtalsinne-
hållet. Därtill kommer att vissa förändringar av avtalsinnehållet skett
genom lagen (1989:567) om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga
bostadslån m.m.
Antalet berörda låneavtal uppgår f.n. till ungefar 350 000. Redan mot
bakgrund av antalet lån framstår en ordning där berörda bolag skall träffa
nya avtal med varje låntagare som i praktiken mycket svår att genomföra,
inte minst eftersom låneförhållandet i dess helhet då måste regleras.
Om syftet är att upphäva den offentligrättsliga grunden för låneavtalen
utan att avtalens innehåll egentligen förändras, kan stödförfattningama
endast tillerkännas betydelse som en del av avtalsinnehållet. Författningar-
na får inte ha någon självständig betydelse eller utgöra grund för några
civilrättsliga anspråk. Den förändring som föreslås innebär att vad som
kommer att styra mellanhavandena mellan enskilda och långivare enbart
är det mellan parterna träffade avtalet. Innehållet i tidigare gällande stöd-
författningar blir genom en uttrycklig reglering i stället en del av avtals- 15
innehållet. Enligt 8 kap. 2 § regeringsformen skall föreskrifter om enskil-
das personliga ställning samt om deras personliga och ekonomiska inbör- Prop. 1996/97:37
des förhållanden meddelas genom lag. Eftersom de låneavtal som det här
rör sig om är civilrättsligt bindande bör föreskrifter med anledning av de
föreslagna ändringarna tas in i en särskild lag om ändrade förutsättningar
för vissa statliga bostadslån m.m.
Då författningarna redan tidigare kompletterat avtalet på ett till effekten
motsvarande sätt kan den nya lagregleringen inte sägas rubba innehållet
i redan uppkomna avtalsförhållanden. Den nya ordningen måste tillgodose
låntagarens skyddsintressen på ett godtagbart sätt. En möjlighet att
åstadkomma detta är att göra konsumentkreditlagen tillämplig på avtalen.
Det förhållandet att ett handlande utgör myndighetsutövning innebär att
beslutsfattaren skall iaktta objektivitet vid beslut i ärendet, dvs. alla om-
ständigheter av betydelse för ärendets riktiga avgörande skall beaktas. Det
gäller även sådana omständigheter som talar till förmån för den som
berörs av beslutet. Att den som berörs inte åberopar en omständighet som
talar till dennes fördel utgör inget skäl för att bortse från dem vid
myndighetsutövning. Samma sak torde i princip gälla inom konsument-
kreditlagens tillämpningsområde. En kreditgivare är enligt 5 § skyldig att
iaktta god kreditgivningssed. Det innebär bl.a. att konsumentens
(låntagarens) intressen skall tas till vara med tillbörlig omsorg. Detta
gäller både när lånet beviljas och vid beslut under lånetiden.
Att göra konsumentkreditlagen helt tillämplig på de aktuella låneavtalen
har emellertid nackdelar. Ett stort antal av lagens bestämmelser rör
förhållanden när ett kreditavtal träffas, bl.a. vilka uppgifter avtalet skall
innehålla. Det framgår t.ex. att långivaren i avtalet måste ha angett förut-
sättningarna för ändringar i räntesats eller avgift och att långivaren måste
ha gjort förbehåll för att ha rätt att ändra räntesats eller för att erhålla
ränteskillnadsersättning. Eftersom låneavtalen upprättats utan att ha styrts
av konsumentkreditlagen eller motsvarande regler kan det vara så att en
del avtalsvillkor inte är utformade helt enligt konsumentkreditlagen.
Tveksamhet kan bl.a. uppkomma om giltiga förbehåll enligt konsument-
kreditlagen gjorts för rätten att ändra räntesatser under löpande avtal eller
om rätt till förtida uppsägning. I en del äldre kreditavtal med tillhörande
författning har förbehåll gjorts för ändringar då annat förordnas utan att
förutsättningarna närmare angetts. Allmänt kan sägas att förutsättningarna
för ändring av räntesatser vid merparten av avtalen är liknande de i
konsumentkreditlagen, dock utan att vara identiska. Samtliga förutsätt-
ningar för att exempelvis ändra en räntesats eller en avgift samt uttag
härav framgår inte av avtalet. Av förordningen (1981:340) om avgift för
administration av statliga bostadslån m.m. framgår att administrations- och
aviseringsavgift far tas ut samt avgiftens storlek.
Effekterna av en retroaktiv tillämpning av konsumentkreditlagen på de
aktuella avtalen är mycket svår att överblicka. Förenligheten mellan avta-
len med därtill hörande författning och konsumentkreditlagen skulle i
många fall bli en tolkningsfråga för rättstillämpningen. För såväl låntagare
som långivare skulle det medföra osäkerhet om vad som gäller beträffande
låneavtalen. Att direkt applicera konsumentkreditlagen på avtalen är därför
inte lämpligt. Det primära är emellertid att konsumentkreditlagens all- 16
männa principer vinner tillämpning. De principer som här åsyftas är att
|
långivaren alltjämt skall ha ett ansvar gentemot låntagarna, dvs. att lån- I fråga om omfattningen och innebörden av låneförvaltarens ansvar bör |
Prop. 1996/97:37 |
|
kommendationer och yttranden från tillsynsmyndigheterna på kreditmark- Någon särskild sanktion för brott mot god kreditgivningssed föreskrivs Lagrådet har pekat på att osäkerhet råder om nu gällande konsument- Bankföreningen har framhållit att den föreslagna regleringen ger lån- Den som köper en fastighet med statligt reglerade lån har i dag under |
17 |
Genom att författningarna är en del av avtalsinnehållet framgår av avtalet Prop. 1996/97:37
på vilka villkor en tredje man kan få överta lånet och alltså vilken pröv-
ning som låneförvaltaren har att göra vid en begäran om ett övertagande.
En ny ägare av en fastighet med vissa statliga lån kan alltså även efter
den föreslagna regleringen räkna med att på vissa i avtalet angivna villkor
få överta lånen. Den förändringen inträder dock att ägaren och låneför-
valtaren kan avtala om annat.
I sammanhanget bör även de s.k. utestående lånelöftena nämnas. Det är
fråga om lånebeslut enligt nybyggnadslåneförordningen (1986:692) för
bostäder och ombyggnadslåneförordningen (1986:693) för bostäder som
länsbostadsnämnderna fram till utgången av 1991 fattade men där lånen
ännu inte har utbetalats. Lånebesluten har efter uttalanden från regeringen
i praktiken handlagts av SBAB och dess dotterbolag. Lånebesluten måste
anses kvarstå som löften från staten om lån på vissa villkor, bl.a. ingår
som en förutsättning att sökanden kan antas kunna fullgöra de ekono-
miska förpliktelserna som följer med lånet. Den nu föreslagna regleringen
omfattar endast utbetalda lån och ändrar inte hanteringen av de utestående
lånelöftena.
Frågan om de utestående lånelöftena har beretts inom regeringskansliet.
Regeringens bedömning är att det inte krävs några särskilda åtgärder från
regeringens sida utan att de frågor som berör de aktuella lånesökandena
bör kunna behandlas på det sätt som för närvarande sker i samverkan
mellan kreditmarknadens parter. För detta talar bl.a. det sjunkande ränte-
läget, vilket kan antas medföra att den ekonomiska situationen för dessa
lånesökande förbättras.
Regeringens förslag: Den nya lagen föranleder upphävande av
lagen (1993:336) om rätt för SBAB att besluta i frågor om för-
valtning av statligt reglerade lån för bostadsändamål m.m. Den upp-
hävda lagen skall dock fortfarande gälla vid behandlingen av ute-
stående lånelöften. Bestämmelserna i sekretesslagen om rätt att hos
SBAB, SBAB.s dotterbolag och Venantius ta del av handlingar som
rör förvaltningen av statligt reglerade räntebärande lån för bostads-
ändamål som beviljats under medverkan av Bostadsstyrelsen eller
länsbostadsnämnd skall ändras.
Promemorians förslag: Promemorians förslag överensstämmer till
övervägande delen med regeringens förslag. Förslaget innehöll dock inte
bestämmelser om bemyndigande för SBAB:s dotterbolag och Venantius
att fatta beslut i frågor om förvaltning av statligt reglerade lån fortfarande
skulle gälla i ärenden som rör utestående lånelöften och att rätten att ta
del av handlingar hos bolagen skulle fortsätta att gälla för handlingar som
18
|
upprättats eller inkommit före den 1 januari 1997 samt handlingar i av Remissinstanserna: HSB:s riksförbund och Riksbyggen har enligt vad Skälen för regeringens förslag: Med den föreslagna lagen behövs inte |
Prop. 1996/97:37 |
|
vidare tillämpas i de fall frågor uppkommit eller väckts före den En följd av föreslagna författningsåtgärder är att bolagens beslut, utom Genom förslaget ändrar bolagens verksamhet karaktär eftersom |
19 |
skall regleringen för tiden därefter gälla för utestående lånelöften och av Prop. 1996/97:37
Boverket överlämnade handlingar i låneärenden enligt förordningen om
tilläggslån för ombyggnad av bostadshus. Någon rätt att i övrigt ta del av
handlingar hos bolagen finns inte. Det bör för tydlighetens skull påpekas
att rätten att faktiskt fa ta del av handlingar hos bolagen i stor utsträck-
ning begränsas av att sekretess enligt sekretesslagens regler gäller för
dem.
Såvitt gäller myndigheter som upphör har frågan om arkivering lösts
genom lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till
andra organ än myndigheter för förvaring av statliga myndigheters arkiv
hos enskilda organ i vissa fall. Denna lag är dock endast tillämplig på
statliga myndigheter. Någon motsvarande reglering för enskilda organ
finns inte. Därmed gäller arkivlagen (1990:782). Enligt 2 § 2 arkivlagen
skall lagens regler för statliga myndigheters arkiv gälla också för sådana
organ som avses i 1 kap 8 § andra stycket första meningen sekretesslagen
till den del arkivet härrör från den verksamhet som avses i bilagan till
sekretesslagen. 11 § arkivlagen innehåller bestämmelser om hur man skall
förfara med arkiv då en statlig myndighet upphör. Om en statlig myn-
dighet har upphört utan att dess verksamhet har förts över till en annan
myndighet skall myndighetens arkiv överlämnas till en arkivmyndighet
inom tre månader, såvida inte regeringen eller den myndighet regeringen
bestämmer föreskriver annat. Nämnda bestämmelse tar emellertid endast
sikte på den situationen att en statlig myndighet eller enskilt organ helt
upphör. I den nu aktuella situationen är det i stället fråga om att viss
verksamhet hos SBAB m.fl. upphör. Några problem om vem som skall
svara för arkivet torde inte uppstå, eftersom bolagen i fråga om de
aktuella handlingarna fortfarande är sådana organ som avses i bilagan till
sekretesslagen. Arkivet från den avvecklade verksamheten blir därför kvar
hos SBAB, dess dotterbolag eller Venatius.
1 § Denna lag gäller utbetalda, statligt reglerade räntebärande lån eller
lånedelar, som har beviljats under medverkan av Boverket, Bostads-
styrelsen eller en länsbostadsnämnd enligt de författningar som anges i
bilagan till* denna lag, och lån enligt förordningen (1989:858) om
ersättningslån för bostadsändamål.
Lagen omfattar i en särskild bilaga angivna lån som med ett undantag har
beviljats och utbetalts inom ramen för det statliga bostadsfinansierings-
system som gällde fram till 1991. Lånen har beviljats under medverkan
av Bostadsstyrelsen eller länsbostadsnämnd och av Boverket sedan den 1
januari 1994 när det gäller förordningen (1983:1021) om tilläggslån för
ombyggnad av bostadshus (bilagan p 40). Förvaltningen av dessa lån
20
fördes i samband med omläggningen av det statliga systemet för bostads- Prop. 1996/97:37
finansiering successivt över till SBAB:s dotterbolag eller Venantius, som
är de som handlägger lånen när de börjat löpa med ränta. Boverket har
hand om icke räntebärande lån, dvs. lån där ränta ännu inte börjat löpa
eller som är helt räntefria. De icke räntebärande lånen omfattas alltså inte
av lagen. Inte heller omfattas icke utbetalda lån enligt nybyggnadslåne-
förordningen (1986:692) för bostäder eller ombyggnadslåneförordningen
(1986:693) för bostäder. De aktuella författningarna har med två undantag
upphävts (bilagan p 39 och 40) men tillämpas fortfarande i ärenden där
lån beviljats enligt dem. Den enda nyutlåning som sker är enligt förord-
ningen om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus m.m. (bilagan p 40).
Lagen omfattar även lån enligt förordningen om ersättningslån för
bostadsändamål. Dessa lån utgör ersättning för tidigare anslagsfinansierade
lån som låntagaren löst in i förtid. Lånen har beviljats under medverkan
av länsbostadsnämnd och sedan den 1 juli 1994 direkt av SBAB.
2 § Som lånevillkor för lån eller lånedelar enligt 1 § skall - utöver
låneförbindelsen - de villkor gälla som framgår dels av den författning
som är tillämplig för lånet, dels av lagen (1989:567) om ändrade betal-
ningsvillkor för vissa statliga bostadslån m.m. Vad som föreskrivs i dessa
författningar om överklagande skall dock inte tillämpas. Författningsbe-
stämmelserna skall i fortsättningen endast ha betydelse som lånevillkor.
Avgift som föreskrivs i förordningen (1981:340) om avgift för admi-
nistration av statliga bostadslån m.m. får tas ut även om avgiften inte an-
getts särskilt i avtalet. Avgift far höjas endast om en ändring är påkallad
av en ökad kostnad för lånehanteringen.
I syfte att upphäva den offentligrättsliga regleringen av lånen utan att
låneavtalens egentliga innehåll förändras skall stödförfattningama endast
tillerkännas betydelse som en del av avtalsinnehållet. De tidigare låneför-
fattningamas innehåll blir en del av avtalsinnehållet genom en uttrycklig
reglering. Författningarna skall inte ha någon självständig betydelse eller
kunna utgöra grund för några anspråk. Detta innebär att det är låneavtalet
med respektive låneförfattning som en del därav som styr låneförvaltarens
och låntagarens mellanhavanden. Förändringar av innehållet i vissa låne-
avtal har skett genom lagen (1989:567) om ändrade betalningsvillkor för
vissa statliga bostadslån m.m. Av den anledningen skall även innehållet
i denna lag vara en del av avtalsinnehållet. Eftersom syftet med den före-
slagna regleringen är att civilrättsliga regler skall styra parternas mellan-
havanden skall bolagens beslut inte kunna överklagas utan låntagare får
väcka talan vid domstol. Efter påpekande från Lagrådet har det därför
uttryckligen angivits att vad som föreskrivs i författningarna om över-
klagande inte skall tillämpas.
Genom att innehållet i respektive stödförfattning görs till en del av
avtalet finns samtliga förutsättningar och villkor för lånet i avtalet. I en
stor del av avtalen saknas dock reglering av administrations- och avise-
ringsavgift. Avgifterna har tagits ut med stöd av förordningen (1981:340)
om avgift för administration av statliga bostadslån m.m. Det finns alltså
inte några bestämmelser i låneavtalen om under vilka förutsättningar av-
gifterna far tas ut eller förbehåll om rätt för låneförvaltaren att ändra av-
gifterna. Utan hinder av att förbehåll inte gjorts skall förvaltaren av de i
21
förordningen angivna lånen ha rätt att ta ut avgift. Avgifterna far höjas Prop. 1996/97:37
endast om en ändring är påkallad av en kostnadsökning for lånehante-
ringen.
3° § Vid tillämpningen av avtalsvillkoren skall låneförvaltaren ta till vara
låntagarens intressen med tillbörlig omsorg och även i övrigt iaktta god
kreditgivningssed.
Konsumentkreditlagen (1992:830) gäller inte i fråga om sådana lån eller
lånedelar som avses t 1 §.
De lån som omfattas av lagen förvaltas antingen av SBAB:s dotterbolag
eller av Venantius. Genom att den offentligrättsliga grunden för låne-
avtalen upphör och låneförvaltningen inte längre utgör myndighets-
utövning måste låntagarna på annat sätt ges ett skydd. Det skyddssystem
som byggts upp runt konsumenter vid deras mellanhavanden med
näringsidkare svarar väl mot det skydd enskilda åtnjuter mot staten vid
myndighetsutövning. Bostadslånen är oftast särreglerade på ett sådant sätt
att det skulle medföra komplikationer om konsumentkreditlagen i efter-
hand skulle tillämpas även på dessa lån. En retroaktiv tillämpning av
konsumentkreditlagen skulle i allt fall medföra osäkerhet om vad som
gäller beträffande låneavtalen bl.a. i fråga om uttag av ränta och ändring
av räntesats. Det framstår därför som mindre lämpligt att göra konsument-
kreditlagen tillämplig på låneavtalen. I stället införs en bestämmelse med
nämnda lag som förebild av innebörden att låneförvaltaren skall handla
omdömesgillt och ansvarsfullt mot låntagarna. Låneförvaltaren är skyldig
att inte bara ha sina egna utan också låntagarnas intressen för ögonen.
Bestämmelsen skall tjäna till vägledning för kraven på låneförvaltarens
handlande i situationer som inte har reglerats mellan parterna. Vid bedöm-
ning av låneförvaltarens ansvar torde vägledning kunna hämtas från det
numera etablerade begreppet "god kreditgivningssed" på konsumentkredit-
lagens område samt av rekommendationer och yttranden från tillsynsmyn-
digheterna på kreditmarknadsområdet.
Bestämmelsen är inte sanktionerad på annat sätt än att bolagen står
under Finansinspektionens tillsyn och riskerar ingripanden från Finansin-
spektionen enligt lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag.
Lagrådet har pekat på att det råder oklarhet om konsumentkreditlagen
genom den nu föreslagna regleringen blir tillämplig på lån som tidigare
varit undantagna från lagens tillämpningsområde. Till undvikande av
denna oklarhet och eftersom det inte kan anses lämpligt att låta konsu-
mentkreditlagen omfatta dessa lån införs på Lagrådets inrådan, ett nytt
stycke som uttryckligen anger att konsumentkreditlagen inte skall omfatta
lånen.
22
Sammanfattning av departementspromemorian Ändrad grund for
förvaltningen av vissa statligt reglerade bostadslån (Ds 1996:17).
I promemorian föreslås ändrad grund för förvaltningen av vissa statligt
reglerade bostadslån. Det är fråga om lån för bostadsändamål m.m. som
beviljats enligt äldre författningar under myndighetsmedverkan. Lånen har
finansierats över statsbudgeten eller av Statens Bostadsfinansieringsaktie-
bolag, SBAB. Lånen har meddelats av staten till enskilda på i författning
angivna villkor. Lånebesluten har därmed utgjort myndighetsutövning
varigenom uppkommit rättigheter för enskilda med särskilt offentligrätts-
ligt skydd. För lånen har också upprättats låneavtal. Den föreslagna lagen
innebär att berörda författningsbestämmelser i fortsättningen endast skall
gälla som civilrättsliga lånevillkor mellan parterna, vilket innebär att den
offentligrättsliga grunden för låneavtalen upphävs. I lagen införs även en
bestämmelse av innebörd att långivaren vid tillämpningen av avtalsvillko-
ren skall iaktta god kreditgivningssed. I och med den föreslagna lagen be-
hövs inte längre särskilda bemyndiganden för SBAB, Statens Bostadslåne-
aktiebolag och Venantius Aktiebolag att besluta i ärenden om sådana lån.
Lagen (1993:336) om rätt för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag,
SBAB att besluta i frågor om förvaltningen av statligt reglerade lån för
bostadsändamål, m.m. skall därför upphävas. Av samma anledning skall
reglerna i sekretesslagen (1980:100) om rätt att ta del av handlingar hos
berörda bolag upphävas. Genom den föreslagna regleringen kommer
bolagen att verka på kreditmarknaden på samma villkor som andra
kreditinstitut.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 november 1996.
Prop. 1996/97:37
Bilaga 1
23
Promemorians lagforslag
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Denna lag gäller statligt reglerade räntebärande lån eller lånedelar,
som har beviljats under medverkan av Boverket, Bostadsstyrelsen eller en
länsbostadsnämnd enligt de författningar som anges i bilagan till denna
lag, och lån enligt förordningen (1989:858) om ersättningslån för
bostadsändamål.
2 § För lån eller lånedelar enligt 1 § skall som lånevillkor gälla de villkor
som framgår av för lånet tillämplig författning och av lagen (1989:567)
om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån m.m. Författ-
ningsbestämmelserna skall i fortsättningen endast ha betydelse som låne-
villkor.
Avgift som föreskrivs i förordningen (1981:340) om avgift för admi-
nistration av statliga bostadslån m.m. far tas ut även om avgiften inte
angetts särskilt i avtalet. Avgiften får höjas endast om en ändring är på-
kallad av en ökad kostnad för lånehanteringen.
3 § Vid tillämpningen av avtalsvillkoren skall låneförvaltaren ta till vara
låntagarens intressen med tillbörlig omsorg och även i övrigt iaktta god
kreditgivningssed.
1. Denna lag träder i kraft den 1 november 1996.
2. I fråga om ärenden som anhängiggjorts före den 1 november 1996
skall denna lag inte tillämpas.
Bilaga
1. Kungörelsen (1948:546) om egnahemslån och förbättringslån och
motsvarande äldre bestämmelser
2. Kungörelsen (1948:566) angående statslån till kollektiva tvätterier
3. Kungörelsen (1948:587) om tertiärlån och tilläggslån för flerfamiljs-
hus och motsvarande äldre bestämmelser
4. Kungörelsen (1956:334) angående statslån till kollektiva tvätterier
m.m.
5. Kungörelsen (1957:359) om egnahemslån m.m.
6. Kungörelsen (1957:360) om tertiärlån m.m.
7. Kungörelsen (1957:367) om statslån för anordnande av allmänna sam-
lingslokaler m.m.
8. Kungörelsen (1959:371) om lån från lånefonden för inventarier i
studentbostäder
9. Bostadslånekungörelsen (1962:537)
10. Kungörelsen (1962:538) om förbättringslån
11. Tomträttslånekungörelsen (1965:905)
12. Bostadslånekungörelsen (1967:552)
13. Räntelånekungörelsen (1967:553)
Prop. 1996/97:37
Bilaga 2
24
14. Kungörelsen (1968:227) om markförvärvslån till kommun
15. Kungörelsen (1972:760) om lån avseende kostnader för outhyrda
lägenheter
16. Kungörelsen (1973:400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler
17. Kungörelsen (1974:252) om statligt stöd till energibesparande åtgärder
i bostadshus
18. Kungörelsen (1974:255) om tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse
19. Bostadsfmansieringsförordningen (1974:946)
20. Förordningen (1976:257) om lån för förvärv av egnahemsfastigheter
i vissa fall
21. Förordningen (1976:260) om hyresförlustlån
22. Förordningen (1977:332) om statligt stöd till energibesparande åtgär-
der i bostadshus m.m.
23. Förordning (1978:992) om lån för underhåll av vissa bostadshus
24. Förordning (1979:816) om statligt stöd till energibesparande åtgärder
i kommunala och landstingskommunala byggnader m.m.
25. Förbättringslåneförordningen (1980:261)
26. Förordningen (1981:473) om lån för byggnadstekniska åtgärder i
bostadshus
27. Förordningen (1981:590) om lån till energibesparande åtgärder i kom-
munala och landstingskommunala byggnader m.m.
28. Förordningen (1981:1123) om lån för förvärv från staten av bostads-
fastigheter för permanent bruk
29. Förordningen (1982:541) om lån till grundavgiften vid ombildning av
hyresrätt till bostadsrätt
30. Förordningen (1982:644) om lån för byggnadstekniska åtgärder i
bostadshus
31. Förordningen (1982:1272) om statligt lånestöd m.m. till särskilda
åtgärder i bostadsområden med outhyrda lägenheter
32. Förordningen (1982:1286) om statlig hyresförlustgaranti
33. Förordningen (1984:614) om lån för förvärv av vissa fastigheter som
har förköpts enligt förköpslagen (1967:868)
34. Förordningen (1985:352) om lån m.m. för gatukostnadsersättning i
vissa fall
35. Förordningen (1985:463) om lån m.m. till särskilda åtgärder i bostads-
områden med outhyrda lägenheter
36. Nybyggnadslåneförordningen för bostäder (1986:692)
37. Ombyggnadslåneförordningen för bostäder (1986:693)
38. Förordningen (1987:258) om stöd till flerbarnsfamiljer för köp av
egna hem
39. Förordningen (1989:573) om ändrade villkor för vissa lån som bevil-
jats för anordnande av studentbostäder
40. Förordningen (1983:1021) om tilläggslån för ombyggnad av bostads-
hus m.m.
Prop. 1996/97:37
Bilaga 2
25
2. Förslag till lag om upphävande av lagen (1993:366) om
rätt för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att
besluta i frågor om förvaltning av statligt reglerade lån för
bostadsändamål, m.m.
Härigenom föreskrivs att lagen (1993:336) om rätt för Statens Bostads-
finansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltning av stat-
ligt reglerade lån för bostadsändamål m.m. skall upphöra att gälla vid ut-
gången av oktober 1996.
Prop. 1996/97:37
Bilaga 2
Den upphävda lagen gäller fortfarande i fråga om beslut som fattas i
ärenden som anhängiggjorts före den 1 november 1996.
3. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Nuvarande lydelse
Bilaga3
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet
i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som
nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos
organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till
numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd
av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.
Organ
Verksamhet
Riksprovplatsema Aktiebolaget
Svensk Anläggningsprovning,
Aktiebolaget Svensk Bilprovning
och Apoteksbolaget
Statens Bostadsfinansierings-
aktiebolag, SBAB och SBAB,
Statens Bostadslåneaktiebolag
samt det av staten ägda bolag
som övertar ansvaret för de
statligt finansierade bostadslånen
kontroll som riksprovplats (SFS
1992:1119)
Stiftelsen Svenska institutet
förvaltning av statligt reglerade
räntebärande lån för bostads-
ändamål som beviljats under
medverkan av Bostadsstyrelsen
eller länsbostadsnämnd samt
frågor om lån enligt förordningen
(1989:858) om ersättningslån för
bostadsändamål (SFS 1993:336
och 1994:1540)
all verksamhet
3 Senaste lydelse 1995:904.
Prop. 1996/97:37
Bilaga 2
Föreslagen lydelse
Bilaga
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet
i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som
nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos
organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till
numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd
av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.
Organ
Verksamhet
Riksprovplatsema Aktiebolaget
Svensk Anläggningsprovning,
Aktiebolaget Svensk Bilprovning
och Apoteksbolaget
Stiftelsen Svenska institutet
kontroll som riksprovplats (SFS
1992:1119)
all verksamhet
Denna lag träder i kraft den 1 november 1996.
27
Förteckning över remissinstanserna
Efter remiss har yttranden över departementspromemorian Ändrad grund
för förvaltningen av vissa statligt reglerade bostadslån (Ds 1996:17)
avgetts av
Svea hovrätt, Kammarrätten i Jönköping, Finansinspektionen, Konsument-
verket, Riksarkivet, Boverket, Statens bostadskreditnämnd, HSB:s Riks-
förbund, Riksbyggen, Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorgani-
sation, Villaägarnas Riksförbund, Svenska Bankföreningen, SBAB-kon-
cemen, Venantius Aktiebolag, Justitiekanslem och Sveriges Fastighets-
ägareförbund.
Föreningen Vi i småhus och Sveriges Advokatsamfund har beretts tillfälle
att avge yttrande men har avstått från att yttra sig.
Prop. 1996/97:37
Bilaga 3
28
Lagrådsremissens lagförslag
Prop. 1996/97:37
Bilaga 4
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Denna lag gäller utbetalda, statligt reglerade räntebärande lån eller
lånedelar, som har beviljats under medverkan av Boverket, Bostadssty-
relsen eller en länsbostadsnämnd enligt de författningar som anges i bila-
gan till denna lag, och lån enligt förordningen (1989:858) om ersättnings-
lån för bostadsändamål.
2 § Som lånevillkor för lån eller lånedelar enligt 1 § skall - utöver
låneförbindelsen - de villkor gälla som framgår dels av den författning
som är tillämplig för lånet, dels av lagen (1989:567) om ändrade betal-
ningsvillkor för vissa statliga bostadslån m.m. Författningsbestämmelserna
skall i fortsättningen endast ha betydelse som lånevillkor.
Avgift som föreskrivs i förordningen (1981:340) om avgift för admi-
nistration av statliga bostadslån m.m. far tas ut även om avgiften inte
angetts särskilt i avtalet. Avgiften får höjas endast om en ändring är på-
kallad av en ökad kostnad för lånehanteringen.
3 § Vid tillämpningen av avtalsvillkoren skall låneförvaltaren ta till vara
låntagarens intressen med tillbörlig omsorg och även i övrigt iaktta god
kreditgivningssed.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
2. Lagen tillämpas inte vid handläggningen av sådana frågor rörande de
i 1 § angivna lånen som har kommit in till SBAB, Statens Bostadslåne-
aktiebolag eller Venantius Aktiebolag före den 1 januari 1997.
Bilaga
1. Kungörelsen (1948:546) om egnahemslån och förbättringslån och
motsvarande äldre bestämmelser
2. Kungörelsen (1948:566) angående statslån till kollektiva tvätterier
3. Kungörelsen (1948:587) om tertiärlån och tilläggslån för flerfamiljs-
hus och motsvarande äldre bestämmelser
4. Kungörelsen (1956:334) angående statslån till kollektiva tvätterier
m.m.
5. Kungörelsen (1957:359) om egnahemslån m.m.
6. Kungörelsen (1957:360) om tertiärlån m.m.
7. Kungörelsen (1957:367) om statslån för anordnande av allmänna sam-
lingslokaler m.m.
8. Kungörelsen (1959:371) om lån från lånefonden för inventarier i
studentbostäder
29
9. Bostadslånekungörelsen (1962:537)
10. Kungörelsen (1962:538) om förbättringslån
11. Tomträttslånekungörelsen (1965:905)
12. Bostadslånekungörelsen (1967:552)
13. Räntelånekungörelsen (1967:553)
14. Kungörelsen (1968:227) om markförvärvslån till kommun
15. Kungörelsen (1972:760) om lån avseende kostnader för outhyrda
lägenheter
16. Kungörelsen (1973:400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler
17. Kungörelsen (1974:252) om statligt stöd till energibesparande åtgärder
i bostadshus
18. Kungörelsen (1974:255) om tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse
19. Bostadsfinansieringsförordningen (1974:946)
20. Förordningen (1976:257) om lån för förvärv av egnahemsfastigheter
i vissa fall
21. Förordningen (1976:260) om hyresförlustlån
22. Förordningen (1977:332) om statligt stöd till energibesparande åtgär-
der i bostadshus m.m.
23. Förordningen (1978:992) om lån för underhåll av vissa bostadshus
24. Förordningen (1979:816) om statligt stöd till energibesparande
åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader m.m.
25. Förbättringslåneförordningen (1980:261)
26. Förordningen (1981:473) om lån för byggnadstekniska åtgärder i
bostadshus
27. Förordningen (1981:590) om lån till energibesparande åtgärder i kom-
munala och landstingskommunala byggnader m.m.
28. Förordningen (1981:1123) om lån för förvärv från staten av bostads-
fastigheter för permanent bruk
29. Förordningen (1982:541) om lån till grundavgiften vid ombildning av
hyresrätt till bostadsrätt
30. Förordningen (1982:644) om lån för byggnadstekniska åtgärder i
bostadshus
31. Förordningen (1982:1272) om statligt lånestöd m.m. till särskilda
åtgärder i bostadsområden med outhyrda lägenheter
32. Förordningen (1982:1286) om statlig hyresförlustgaranti
33. Förordningen (1984:614) om lån för förvärv av vissa fastigheter som
har förköpts enligt förköpslagen (1967:868)
34. Förordningen (1985:352) om lån m.m. för gatukostnadsersättning i
vissa fall
35. Förordningen (1985:463) om lån m.m. till särskilda åtgärder i bostads-
områden med outhyrda lägenheter
36. Nybyggnadslåneförordningen (1986:692) för bostäder
37. Ombyggnadslåneförordningen (1986:693) för bostäder
38. Förordningen (1987:258) om stöd till flerbarnsfamiljer för köp av
egna hem
39. Förordningen (1989:573) om ändrade villkor för vissa lån som bevil-
jats för anordnande av studentbostäder
Prop. 1996/97:37
Bilaga 4
30
40. Förordningen (1983:1021) om tilläggslån for ombyggnad av bostads-
hus m.m.
Prop. 1996/97:37
Bilaga 4
2. Förslag till lag om upphävande av lagen (1993:336) om
rätt for Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att
besluta i frågor om förvaltning av statligt reglerade lån för
bostadsändamål, m.m.
Härigenom föreskrivs att lagen (1993:336) om rätt för Statens Bostads-
fmansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltning av stat-
ligt reglerade lån för bostadsändamål m.m. skall upphöra att gälla vid ut-
gången av år 1996.
Den upphävda lagen gäller fortfarande vid beslut i sådana frågor
rörande tidigare lämnade lån som har kommit in till SBAB, Statens
Bostadslåneaktiebolag eller Venantius Aktiebolag före den 1 januari 1997
och i ärenden där bostadslån har beviljats före utgången av år 1991 men
inte utbetalats före den 1 januari 1997.
3. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Nuvarande lydelse
Bilaga4
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet
i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som
nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos
organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till
numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd
av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.
Organ
Verksamhet
Riksprovplatsema Aktiebolaget
Svensk Anläggningsprovning,
Aktiebolaget Svensk Bilprovning
och Apoteksbolaget
Statens Bostadsfinansieringsaktie-
bolag, SBAB och SBAB, Statens
kontroll som riksprovplats (SFS
1992:1119)
förvaltning av statligt reglerade
räntebärande lån för bostads-
4 Senaste lydelse 1995:904.
31
|
Bostadslåneaktiebolag samt det |
ändamål som beviljats under Prop. 1996/97:37 (1989:858) om ersättningslån för |
|
Stiftelsen Svenska institutet |
all verksamhet |
Föreslagen lydelse
Bilaga
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet
i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som
nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos
organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till
numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd
av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.
32
Organ
Verksamhet
Prop. 1996/97:37
Bilaga 4
Riksprovplatsema Aktiebolaget
Svensk Anläggningsprovning,
Aktiebolaget Svensk Bilprovning
och Apoteksbolaget
Statens Bostadsfinansieringsaktie-
bolag, SBAB och SBAB, Statens
Bostadslåneaktiebolag samt det
av staten ägda bolag som övertar
ansvaret för de statligt finansie-
rade bostadslånen
kontroll som riksprovplats (SFS
1992:1119)
Stiftelsen Svenska institutet
förvaltning av i bilagan till lagen
(XXX.XXX) om ändrade
förutsättningar för vissa statligt
reglerade bostadslån m.m.
angivna lån samt lån enligt
förordningen (1989:858) om
ersättningslån för bostadsända-
mål, i den mån handlingarna
inkommit eller upprättats före
den 1 januari 1997 och för tiden
därefter handlingar i låneären-
den enligt förordningen
(1983:1021) om tilläggslån för
ombyggnad av bostadshus m.m.
som överlämnas av Boverket
samt i ärenden om icke-utbetalda
bostadslån till ny- eller
ombyggnad enligt nybyggnads-
låneförordningen (1986:692) för
bostäder eller ombyggnads-
låneförordningen (1986:693) för
bostäder
all verksamhet
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
33
Lagrådets yttrande
Prop. 1996/97:37
Bilaga 5
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-09-05
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,
regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.
Enligt en lagrådsremiss den 13 juni 1996 (Näringsdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändrade förutsättningar för vissa statligt reglerade
bostadslån m.m.,
2. lag om upphävande av lagen (1993:336) om rätt för Statens Bostads-
fmansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltning av
statligt reglerade lån för bostadsändamål, m.m.,
3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Marinette
Andersson.
Förslaget till lag om ändrade förutsättningar för vissa statligt reglerade
bostadslån m.m.
2 §
Enligt paragrafens första stycke skall de författningsbestämmelser som är
tillämpliga på ett lån som avses i lagen i fortsättningen endast ha
betydelse som lånevillkor.
I lagrådsremissen (avsnitt 4.5) sägs att beslut av de ifrågavarande bolagen,
utom i ärenden om utestående lånelöften, inte längre skall kunna över-
klagas till Boverket.
Utlandet är emellertid enligt Lagrådets mening inte förenligt med lag-
texten. Som den är utformad ger den vid handen att samtliga författnings-
bestämmelser skall ha betydelse som lånevillkor. Överklagandemöj-
lighetema skall således finnas kvar, låt vara att de i fortsättningen far
karaktären av lånevillkor.
Om bolagens beslut inte längre skall kunna överklagas annat än i fråga
om utestående lånelöften, bör detta komma till uttryck i lagtexten. Lag-
rådet föreslår att till paragrafens första stycke i så fall fogas en ny andra
mening av följande lydelse: "Vad som föreskrivs i dessa författningar om
överklagande skall dock inte tillämpas."
3 §
Enligt den föreslagna paragrafen skall låneförvaltaren ta till vara lånta-
garens intressen med tillbörlig omsorg och även i övrigt iaktta god
kreditgivningssed. Uttryckssättet är i enlighet med vad som påpekas i den
allmänna motiveringen hämtat från 5 § konsumentkreditlagen (1992:830).
34
I den allmänna motiveringen diskuteras i anslutning härtill frågan om
konsumentkreditlagen bör göras helt tillämplig på de aktuella låneavtalen,
varvid uttalas att effekterna av en sådan ordning skulle vara mycket svår
att överblicka. Förenligheten mellan avtalen med därtill hörande författ-
ning och konsumentkreditlagen skulle enligt remissen i många fall bli en
tolkningsfråga för rättstillämpningen, vilket skulle medföra osäkerhet om
vad som gäller beträffande låneavtalen. Att direkt applicera konsument-
kreditlagen på avtalen bedöms därför inte lämpligt.
Dessa uttalanden utgår uppenbarligen från uppfattningen att konsument-
kreditlagen, i avsaknad av någon särskild föreskrift härom, inte blir
tillämplig på de låneavtal som här är i fråga. Denna utgångspunkt kan
enligt Lagrådets mening förtjäna att upptas till diskussion. Det bör därvid
anmärkas att frågan med hänsyn till övergångsbestämmelserna till
konsumentkreditlagen kan fa praktisk betydelse endast i de fall låneav-
talen har ingåtts efter den 1 januari 1993, då nämnda lag trädde i kraft.
Enligt 1 § tredje stycket konsumentkreditlagen gäller lagen inte författ-
ningsreglerade lån som lämnats av statsmedel. Att sådana krediter
uttryckligen undantagits har motiverats med att det utan detta undantag
skulle kunna uppstå tvekan om konsumentkreditlagens tillämplighet, att
det skulle uppkomma vissa komplikationer om även nämnda lag blev
tillämplig på lånen samt att konsumentskyddsbehovet fick anses tillräck-
ligt tillgodosett genom lånens ändamål och innehållet i de särskilda för-
fattningarna (prop. 1991/92:83 s. 97).
Eftersom de nu aktuella lånen lämnades av statsmedel och vid tidpunkten
för låneavtalens ingående var författningsreglerade, var konsumentkredit-
lagen i enlighet med det anförda inte tillämplig på låneavtalen när de in-
gicks. Den föreslagna lagstiftningen avses emellertid innebära att den
offentligrättsliga grunden för låneavtalen upphävs och att författningarna
i fortsättningen endast skall anses utgöra en del av avtalsinnehållet. Lånen
kan därmed, när lagstiftningen träder i kraft, inte längre anses vara författ-
ningsreglerade och täcks således inte heller av det berörda undantaget.
Denna omständighet kan naturligtvis inte innebära att sådana föreskrifter
i konsumentkreditlagen som tar sikte på kreditavtals ingående blir retroak-
tivt tillämpliga, men det kan finnas utrymme för viss tvekan beträffande
sådana tvingade bestämmelser som skall tillämpas under hela kredittiden,
t.ex. när det gäller de begränsningar i möjligheten att ändra räntesatsen
som anges i 11 § andra och tredje styckena. Meddelas ingen föreskrift i
ämnet får frågan överlämnas till rättstillämpningen, varvid skäl kan
anföras både för och emot konsumentkreditlagens tillämplighet.
Lagrådet ansluter sig emellertid i sak till vad som i remissen har anförts
om att konsumentkreditlagen inte lämpligen bör ha tillämpning om att
konsumentkreditlagen inte lämpligen bör ha tillämpning på de aktuella
avtalen. För att full säkerhet i frågan skall nås synes det lämpligt att en
uttrycklig föreskrift om detta meddelas. Med hänsyn till att det här rör sig
om en speciell typ av kreditavtal som ingåtts under en tidsmässigt
Prop. 1996/97:37
Bilaga 5
avgränsad period synes det inte nödvändigt att en sådan föreskrift tas in
i konsumentkreditlagen, utan den skulle kunna bilda ett andra stycke i
förevarande paragraf, förslagsvis med följande lydelse: "Konsument-
kreditlagen (1992:830) gäller inte i fråga om sådana lån eller lånedelar
som avses i 1 §".
Övriga lagförslag
Förslagen lämnas utan erinran.
Prop. 1996/97:37
Bilaga 5
36
Prop. 1996/97:37
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 september 1996.
Närvarande: statsrådet Peterson, ordförande, och statsråden Wallström,
Tham, Asbrink, Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog,
Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky,
Messing
Föredragande: statsrådet Andersson
Regeringen beslutar proposition 1996/97:37 Ändrad grund för förvalt-
ningen av vissa statligt reglerade bostadslån.
37
gotab 52094, Stockholm 1996