Regeringens proposition
1996/97:32

Redovisning i ekonomiska föreningar och
handelsbolag m.m.

Prop.

1996/97:32

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 16 september 1996

Göran Persson

Laila Freivalds

(Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lägger regeringen fram förslag som gör det möjligt för
ekonomiska föreningar och handelsbolag att från och med räkenskapsåret
1997 lägga den nya årsredovisningslagens (1995:1554) regelverk till
grund för sin redovisning.

Regeringen föreslår samtidigt att ekonomiska föreningar och
handelsbolag som har karaktär av finansiella holdingföretag skall vara
skyldiga att upprätta årsredovisning och delårsrapport enligt den nya
årsredovisningslagens regelverk och koncernredovisning enligt lagen
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller
lagen (1995:1560) om försäkringsföretag.

Regeringen föreslår också att vissa aktiebolag även fortsättningsvis skall
tillämpa äldre redovisningsregler och alltså inte omfattas av den nya
årsredovisningslagen. Det gäller dels aktiebolag som avregistreras under
år 1997, dels aktiebolag som avregistreras därför att de vid utgången av
år 1997 inte uppfyller aktiebolagens (1975:1385) nya krav på aktiekapital.

Slutligen föreslår regeringen att koncemdefinitionema i lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar och lagen (1980:1103) om
årsredovisning m.m. i vissa företag anpassas så att de stämmer överens
med koncemdefinitionen i den nya årsredovisningslagen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.

1 Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 32

Innehållsförteckning

Prop. 1996/97:32

1      Förslag till riksdagsbeslut ........................ 5

2     Lagtext..................................... 6

2.1   Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen

(1995:1554) ............................. 6

2.2   Förslag till lag om ändring i bokföringslagen

(1976:125).............................. 7

2.3   Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om

ekonomiska föreningar...................... 11

2.4   Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1103) om

årsredovisning m.m. i vissa företag ............ 20

2.5   Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen

(1975:1385) ............................. 27

2.6   Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
....................................... 29

2.7   Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om

årsredovisning i försäkringsföretag ............. 30

3     Ärendet och dess beredning....................... 31

4     De nuvarande redovisningsreglerna.................. 32

5     Pågående förändringar på redovisningsrättens område..... 38

5.1   Redovisningskommittén..................... 38

5.2   Anpassningen till EG-direktiven ............... 38

5.2.1  Den nya lagstiftningen ................. 38

5.2.2 Kravet på rättvisande bild m.m............ 39

5.2.3 Nya uppställningsformer för balansräkningen

och resultaträkningen.................. 39

5.2.4 Avsättningar ........................ 39

5.2.5 Värdering ......................... 40

5.2.6 Tilläggsupplysningar .................. 40

5.2.7 Förvaltningsberättelse.................. 41

5.2.8 Upprättande av koncernredovisning ........ 41

5.2.9 Offentliggörande ..................... 42

5.2.10 Delårsrapporter...................... 43

5.2.11 Återstående lagstiftningsarbete ........... 43

6    Överväganden ................................ 44

6.1    Skall ekonomiska föreningar, handelsbolag, enskilda
näringsidkare och understödsföreningar tillämpa de

nya redovisningsreglerna?.................... 44

6.2   Skyldigheten att upprätta årsredovisning, koncern-
redovisning och delårsrapport................. 50

6.3   Skyldigheten att upprätta koncernredovisning enligt         Prop. 1996/97:32

redovisningsregler för finansiella företag ......... 53

6.4   Vissa särbestämmelser för ekonomiska föreningar ... 54

6.5   Vissa särbestämmelser för handelsbolag.......... 56

6.6   Koncernbegreppet......................... 57

6.7   Redovisning i aktiebolag under avveckling........ 57

6.8   Redovisning i handelsbolag som övertagit verksamhet

som tidigare drivits i aktiebolag ............... 60

7     Ikraftträdande................................. 61

8    Kostnader ................................... 61

9     Övriga frågor................................. 62

10    Författningskommentar .......................... 63

10.1  Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen

(1995:1554) ............................. 63

10.2  Förslaget till lag om ändring i bokföringslagen

(1976:125).............................. 63

10.3  Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om

ekonomiska föreningar...................... 70

10.4  Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:1103) om

årsredovisning m.m. i vissa företag............. 80

10.5  Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen

(1975:1385) ............................. 87

10.6  Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om

årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-
bolag .................................. 88

10.7  Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1560) om

årsredovisning i försäkringsföretag ............. 89

Bilaga 1 Lagförslagen i promemorian Den nya redovisnings-
lagstiftningen och de ekonomiska föreningarna..... 90

Bilaga 2 Lagförslagen i promemorian Redovisning i handels-
bolag och i aktiebolag under avveckling.......... 98

Bilaga 3 Remissinstanser som yttrat sig över Justitiedepar-
tementets promemorior Den nya redovisningslag-
stiftningen och de ekonomiska föreningarna och
Redovisning i handelsbolag och i aktiebolag under
avveckling ............................. 109

Bilaga 4 Lagförslagen i Finansdepartementets Promemoria
med utkast till lagrådsremiss om finansieringsverk-
samhet i ekonomisk förening samt vissa ändringar
i redovisningslagstiftningen på det finansiella om-
rådet ................................. 110

Bilaga 5 Remissinstanser som yttrat sig över Finansdeparte-
mentets promemoria Promemoria med utkast till
lagrådsremiss om finansieringsverksamhet i
ekonomisk förening samt vissa ändringar i redo-
visningslagstiftningen på det finansiella området,
avsnitt 5............................... 124

Bilaga 6    Lagrådsremissens förslag................... 125

Bilaga 7    Lagrådets yttrande........................ 150

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 september

1996 ........................................... 151

Prop. 1996/97:32

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),

2. lag om ändring i bokföringslagen (1976:125),

3. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekononomiska föreningar,

4. lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa
företag,

5. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385).

6. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag, och

7.  lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag.

Prop. 1996/97:32

2 Lagtext                                                Prop. 1996/97:32

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen
(1995:1554)

Härigenom föreskrivs att punkten 3 i ikraftträdande- och övergångs-
bestämmelserna till årsredovisningslagen (1995:1554) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3.1 bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om års-
redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 1 kap. 1 § andra
stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall be-

stämmelserna i 2 - 6 kap., 9 kap. 1 §
10 kap. 1 § tillämpas första gången
leds närmast efter den 31 december

I övriga bolag skall de angivna
bestämmelserna samt bestämmel-
serna i 7 kap. tillämpas första
gången i fråga om det räkenskapsår
som inleds närmast efter den
31 december 1996.

, 2 § första stycket, 3 och 4 §§ samt
i fråga om det räkenskapsår som in-
1995.

I övriga bolag skall de angivna
bestämmelserna samt bestämmel-
serna i 7 kap. tillämpas första
gången i fråga om det räkenskapsår
som inleds närmast efter den
31 december 1996. I fråga om
aktiebolag som avförs från aktie-
bolagsregistret enligt punkten 5
eller punkten 6 i övergångsbestäm-
melserna till lagen (1994:802) om
ändring z aktiebolagslagen
(1975:1385) skall bestämmelserna
över huvud taget inte tillämpas.
Detsamma gäller i fråga om andra
aktiebolag som avförs från aktie-
bolagsregistret senast den 31 de-
cember 1997.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

2.2 Förslag till lag om ändring i bokföringslagen
(1976:125)

Prop. 1996/97:32

Härigenom föreskrivs i fråga om bokföringslagen (1976:125),

dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 11 c - 11 g §§, av
följande lydelse,

dels att punkten 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till
lagen (1995:1556) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 c §

En ekonomisk förening får upp-
rätta årsbokslut med tillämpning av
2 kap. 2-4 och 6 §§, 3 kap. 1 -
4, 6, 8 och 9 §§, 4 kap. 1 - 6 §§,
8 § första stycket och andra stycket
2 och 3, 9 - 13     14 § andra

stycket samt 15 -17 §§ samt 5 kap.
1 - 12 §§, 14 § andra stycket och
15 - 24 §§ årsredovisningslagen
(1995:1554).

Vid tillämpningen av årsredovis-
ningslagen gäller följande.

1. Vad som sägs om aktiebolag
och bolag gäller ekonomiska före-
ningar.

2. Vad som sägs om moderbolag
gäller moderförening.

3. Med intresseföretag avses vad
som anges i 1 kap. 5 och 6 §§ års-
redovisningslagen.

4. Med andelar avses aktier och
andra andelar i juridiska personer.

5. Uppskrivning får göras endast
för avsättning till uppskrivnings-
fond.

En ekonomisk förening som upp-
rättar sitt årsbokslut i enlighet med
första stycket skall inte tillämpa be-
stämmelserna i 13-20 §§ denna
lag. En sådan förening skall inte
heller tillämpa 9 kap. 4 och 5 §§,
6 § första stycket och andra stycket
första meningen, 7 § första och
fjärde styckena samt 8 § lagen
(1987:667) om ekonomiska före-
ningar.                                                 _

Prop. 1996/97:32

77

Ett handelsbolag som inte om-
fattas av årsredovisningslagen
(1995:1554) far upprätta årsbok-
slut med tillämpning av 2 kap. 2-4
och 6 §§, 3 kap. 1-4, 6, 8 och
9 §§ samt 4 kap. 1-5 och 9 -
13 §§, 14 § andra stycket och 15 -
17 §§ årsredovisningslagen.

Ett handelsbolag som upprättar
årsbokslut i enlighet med första
stycket skall inte tillämpa bestäm-
melserna i 13 -19 §§ denna lag.

Om handelsbolaget är skyldigt att
upprätta årsredovisning enligt
2 kap. 1 § lagen (1980:1103) om
årsredovisning m.m. i vissa företag,
skall årsbokslutet innehålla även
upplysningar enligt 5 kap. 1-4,6-
12 och 15 - 24 §§ årsredovisnings-
lagen. I så fall skall 20 § denna
lag och 2 kap. 7 £ lagen om års-
redovisning m.m. i vissa företag
inte tillämpas.

Vid tillämpningen av årsredovis-
ningslagen avses med intresseföre-
tag vad som anges i 1 kap. 5 och
6 §§ den lagen. Med andelar avses
aktier och andra andelar i juridis-
ka personer.

11 e §

En ekonomisk förening som enligt
1 kap. 1 § andra stycket lagen
(1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbo-
lag eller 1 kap. 1 § andra stycket
lagen (1995:1560) om årsredovis-
ning i försäkringsföretag är skyldig
att upprätta koncernredovisning
enligt de lagarna skall upprätta
årsbokslut med tillämpning av de
bestämmelser i årsredovisningsla-
gen (1995:1554) som det hänvisas
till i 11 c § första och andra styck-
ena. En sådan förening skall inte
tillämpa de bestämmelser i denna
lag och lagen (1987:667) om eko-                  8

nomiska föreningar som anges i

11 c § tredje stycket.

Prop. 1996/97:32

11 f §

Ett handelsbolag som enligt 1
kap. 1 § andra stycket lagen
(1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappers-
bolag eller 1 kap. 1 § andra stycket
lagen (1995:1560) om årsredovis-
ning i försäkringsföretag är skyl-
digt att upprätta koncernredovis-
ning enligt de lagarna skall upprät-
ta årsbokslut med tillämpning av
de bestämmelser i årsredovisnings-
lagen (1995:1554) som det hän-
visas till i 11 d § första, tredje och
fjärde styckena. Ett sådant bolag
skall inte tillämpa de bestämmel-
ser i denna lag och lagen
(1980:1103) om årsredovisning
m.m. i vissa företag som anges i
11 d § andra och tredje styckena.

11 g §

En ekonomisk förening eller ett
handelsbolag som enligt 11c-
11 f §§ ltar upprättat årsbokslut
med tillämpning av bestämmelser i
årsredovisningslagen (1995:1554)
skall göra detta även under följan-
de räkenskapsår.

2. I bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om års-
redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 1 kap. 1 § andra
stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall
11 a § tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds
närmast efter den 31 december 1995.

I övriga bolag som omfattas av
årsredovisningslagen (1995:1554)
skall 11 a § tillämpas första gången
i fråga om det räkenskapsår som
inleds närmast efter den 31 decem-
ber 1996.

I övriga bolag som omfattas av
årsredovisningslagen (1995:1554)
skall 11 a § tillämpas första gången
i fråga om det räkenskapsår som
inleds närmast efter den 31 decem-
ber 1996. 1 fråga om aktiebolag
som avförs från aktiebolags-
registret enligt punkten 5 eller
punkten 6 i övergångsbestämmel-
serna till lagen (1994:802) om
ändring i aktiebolagslagen

(1975:1385) skall dock 11 a § över Prop. 1996/97:32
huvud taget inte tillämpas. Det-
samma gäller i fråga om andra ak-
tiebolag som avförs från aktiebo-
lagsregistret senast den 31 de-
cember 1997.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

2. Bestämmelserna i 11 c - 11 f §§ tillämpas första gången i fråga om
det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1996.

3. En ekonomisk förening som upprättar årsbokslut i enlighet med 11 c
eller 11 e § och ett handelsbolag som upprättar årsbokslut i enlighet med
11 d eller 11 f § skall inte tillämpa 4 kap. 5 § tredje stycket årsredovis-
ningslagen (1995:1554) på nedskrivning som har gjorts före lagens
ikraftträdande.

4. En ekonomisk förening som upprättar årsbokslut i enlighet med 11 c
eller 11 e § får använda belopp som har avsatts till uppskrivningsfond
före lagens ikraftträdande för nödvändiga nedskrivningar på anlägg-
ningstillgångar. Om detta görs, skall upplysning om detta lämnas i not.

10

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:667) om ekonomiska före-
ningar,

dels att 1 kap. 4 §, 8 kap. 5 och 13 §§, 10 kap. 6 §, 11 kap. 12 § samt
13 kap. 1 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 1 kap. 5 och 6 §§
samt 9 kap. 15 och 16 §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:32

Äger en ekonomisk förening så
många aktier eller andelar i en
svensk eller utländsk juridisk
person att den har mer än hälften
av rösterna för samtliga aktier
eller andelar, är den ekonomiska
föreningen moderförening och den
andra juridiska personen dotter-
företag. Äger ett dotterföretag eller
äger en moderförening och ett eller
flera dotterföretag tillsammans
eller äger flera dotterföretag till-
sammans så många aktier eller
andelar i en juridisk person som
nyss har sagts, är även sistnämnda
juridiska person dotterföretag till
moderföreningen.

1 kap.

Har en ekonomisk förening i
annat fall på grund av aktie- eller
andelsinnehav eller avtal ensam ett
bestämmande inflytande över en
juridisk person och en betydande
andel i resultatet av dess verk-
samhet, är den ekonomiska före-
ningen moderförening och den
juridiska personen dotterföretag.

En ekonomisk förening är mo-
derförening och en annan juridisk
person är dotterföretag, om före-
ningen

1. innehar mer än hälften av
rösterna för samtliga andelar i den
juridiska personen,

2. äger andelar i den juridiska
personen och på grund av avtal
med andra delägare i denna för-
fogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga andelar,

3. äger andelar i den juridiska
personen och har rätt att utse eller
avsätta mer än hälften av leda-
möterna i dess styrelse eller mot-
svarande ledningsorgan, eller

4. äger andelar i den juridiska
personen och har rätt att ensam
utöva ett bestämmande inflytande
över denna på grund av avtal med
den juridiska personen eller på
grund av föreskrift i dess bo-
lagsordning, bolagsavtal eller
därmed jämförbara stadgar.

Vidare är en juridisk person dot-
terföretag till moderföreningen, om
ett annat dotterföretag till moder-
föreningen eller moderföreningen
tillsammans med ett eller flera
andra dotterföretag eller flera
andra dotterföretag tillsammans

1. innehar mer än hälften av
rösterna för samtliga andelar i den

11

juridiska personen,                 Prop. 1996/97:32

2. äger andelar i den juridiska
personen och på grund av avtal
med andra delägare i denna för-
fogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga andelar, eller

3. äger andelar i den juridiska
personen och har rätt att utse eller
avsätta mer än hälften av leda-
möterna i dess styrelse eller mot-
svarande ledningsorgan.

Om ett dotterföretag äger andelar
i en juridisk person och på grund
av avtal med den juridiska
personen eller på grund av före-
skrift i dess bolagsordning, bo-
lagsavtal eller därmed jämförbara
stadgar har rätt att ensamt utöva
ett bestämmande inflytande över
den juridiska personen, är även
denna dotterföretag till moder-
föreningen.

Moderförening och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

Med koncernföretag avses i den-
na lag företag i samma koncern.

I de fall som avses i 4 § första
stycket 1-3 och andra stycket skall
sådana rättigheter som tillkommer
någon som handlar i eget namn
men för en annan fysisk eller
juridisk persons räkning anses
tillkomma den personen.

Vid bestämmandet av antalet
röster i ett dotterföretag beaktas
inte de andelar i dotterföretaget
som innehas av företaget självt
eller av dess dotterföretag. Det-
samma gäller andelar som innehas
av den som handlar i eget namn
men för dotterföretagets eller dess
dotterföretags räkning.

Vid tillämpningen av 4 och 5 §§
avses med andelar aktier och
andra andelar i juridiska personer.                   12

8 kap.

5 §

Minst en revisor skall vara auktoriserad, om

1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000
gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som
gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår, eller

2. antalet anställda hos föreningen under vart och ett av de två senaste
räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan i fråga
om förening som avses i första stycket förordna att en viss godkänd revi-
sor far utses i stället för en auktoriserad revisor. Sådana beslut är giltiga
i högst fem år.

Prop. 1996/97:32

Första och andra styckena gäller
även för en moderförening i en
koncern, om nettovärdet av kon-
cernföretagens tillgångar enligt
fastställda koncembalansräkningar
för de två senaste räkenskapsåren
överstiger det gränsbelopp som
anges i första stycket eller om
antalet anställda vid koncern-
företagen under nämnda tid i
medeltal har överstigit 200.

I andra föreningar än som avses

Första och andra styckena gäller
även för en moderförening i en
koncern, om

1. nettovärdet av koncernföre-
tagens tillgångar enligt fastställda
koncembalansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger
det gränsbelopp som anges i första
stycket,

2.  antalet anställda vid kon-
cernföretagen under den tid som
anges i 1 i medeltal överstigit 200,
eller

3. moderföreningen inte upprättar
koncernredovisning och nettovärdet
av koncernföretagens tillgångar,
enligt fastställda balansräkningar
för koncernföretagens två senaste
räkenskapsår, på moderföreningens
balansdag överstiger det gräns-
belopp som anges i första stycket.

i första eller tredje stycket skall en

auktoriserad revisor eller en godkänd revisor utses, om minst en tiondel

av samtliga röstberättigade begär det vid en föreningsstämma där revi-
sors val skall ske.

13 §'

Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till
föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens styrelse
senast två veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revisorerna skall
inom samma tid till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som
har överlämnats till dem.

Revisionsberättelsen skall inne- Revisionsberättelsen skall inne-

Senaste lydelse 1995:537.

13

hålla ett uttalande om huruvida
årsredovisningen har gjorts upp
enligt denna lag. Innehåller inte
årsredovisningen sådana upplys-
ningar som skall lämnas enligt
9 kap., skall revisorerna ange detta
och lämna behövliga upplysningar
i sin berättelse, om det kan ske.

Har revisorerna vid sin gransk-
ning funnit att någon åtgärd eller
försummelse som kan föranleda
ersättningsskyldighet ligger en
styrelseledamot eller verkställande
direktören till last eller att en
styrelseledamot eller verkställande
direktören på annat sätt har handlat
i strid mot denna lag eller
stadgarna, skall det anmärkas i
berättelsen. Revisionsberättelsen
skall även innehålla ett uttalande i
frågan om ansvarsfrihet för
styrelseledamöterna och verkstäl-
lande direktören. Revisorerna kan
även i övrigt i berättelsen anteckna
de upplysningar som de önskar
meddela medlemmarna.

hålla ett uttalande om huruvida Prop. 1996/97:32
årsredovisningen har upprättats
enligt denna lag eller, i fall som
avses i 9 kap. 15 och 16 §§, enligt
årsredovisningslagen (1995:1554).
Innehåller inte årsredovisningen
sådana upplysningar som skall
lämnas enligt 9 kap. eller, i fall
som avses i 9 kap. 15 och 16 §§,
enligt årsredovisningslagen, skall
revisorerna ange detta och lämna
behövliga upplysningar i sin be-
rättelse, om det kan ske.

Har revisorerna vid sin gransk-
ning funnit att någon åtgärd eller
försummelse som kan föranleda
ersättningsskyldighet ligger en
styrelseledamot eller verkställande
direktören till last eller att en
styrelseledamot eller verkställande
direktören på annat sätt har handlat
i strid mot denna lag eller, i fall
som avses i 9 kap. 15 och 16 §§,
mot årsredovisningslagen eller mot
stadgarna, skall det anmärkas i
berättelsen. Revisionsberättelsen
skall även innehålla ett uttalande i
frågan om ansvarsfrihet för styrel-
seledamöterna och verkställande
direktören. Revisorerna kan även i
övrigt i berättelsen anteckna de
upplysningar som de önskar
meddela medlemmarna.

I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att

föreningen inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),

2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskattelagen
(1994:200),

3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild
deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller

4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1 - 3.

Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att föreningen inte
har fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1 - 4, skall
revisorerna genast sända in en avskrift av den till skattemyndigheten.

Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställande

av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till dis-                  14

positioner beträffande föreningens vinst eller förlust som har lagts fram

i förvaltningsberättelsen.                                                 Prop. 1996/97:32

I en moderförening skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse
beträffande koncernen. Härvid skall första - tredje och sjätte styckena
tillämpas.

Om anmälan har gjorts enligt 8 § tredje eller femte stycket, skall revisor
till revisionsberättelsen foga avskrift av anmälningen.

9 kap.

15 §

En ekonomiskförening som enligt
11 c, lie eller 11 g § bokförings-
lagen (1976:125) upprättar års-
bokslut med tillämpning av be-
stämmelser i årsredovisningslagen
(1995:1554) skall upprätta årsre-
dovisning samt, i förekommande
fall, koncernredovisning och del-
årsrapporter med tillämpning av
2 kap. 1 - 6 §§ och 7 f första och
tredje styckena, 3 kap., 4 kap. 1 -

6 §§, 8 § första stycket och andra

stycket 2 och 3, 9 - 13 §§, 14 §
andra stycket och 15 - 17 §§,
5 kap. 1  -12 §§, 14 § andra

stycket och 15 - 24 §§, 6 kap.,

7 kap. och 9 kap. 1, 3 och 4 §§
årsredovisningslagen. 1 så fall
gäller även 10 kap. 1 § årsredovis-
ningslagen.

Vid tillämpningen av årsredovis-
ningslagen gäller följande.

1. Vad som sägs om aktiebolag
och bolag gäller ekonomiska före-
ningar.

2. Vad som sägs om moderbolag
gäller moderförening.

3. Vad som sägs om bolag som
avses i 10 kap. 3 § andra och
fjärde styckena aktiebolagslagen
(1975:1385) gäller ekonomiska
föreningar som avses i 8 kap. 5 §
första och tredje styckena denna
lag.

4. Med intresseföretag avses vad
som anges i 1 kap. 5 och 6 §§ års-
redovisningslagen.

5. Med andelar avses aktier och

andra andelar i juridiska personer.                  ] 5

6. Uppskrivning får göras endast

för avsättning till uppskrivnings-
fond,

7. De hänvisningar som finns i
7 kap. årsredovisningslagen till
andra bestämmelser i den lagen
skall inte tillämpas på 2 kap. 7 f
andra stycket, 4 kap. 7 J och 14 §
första stycket samt 5 kap. 14 § för-
sta och tredje styckena.

En förening som upprättar års-
redovisning, koncernredovisning
eller delårsrapport i enlighet med
första eller andra stycket skall inte
tillämpa bestämmelserna i 1, 2, 4
och 5 §§, 6 § första stycket och
andra stycket första meningen, 7 £
första och fjärde styckena, 8 §, 9 §
första stycket, andra stycket 1, 2
och 7, tredje och fjärde stycke-
na samt 11 §, 12 § första stycket
och andra stycket första meningen
samt 13 och 14 §§. För en sådan
förening gäller inte heller vad som
sägs i 10 § första stycket om
koncernredovisningens delar.

16 §

En ekonomisk förening som enligt
1 kap. 1 § andra stycket lagen
(1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappers-
bolag eller 1 kap. 1 § andra stycket
lagen (1995:1560) om årsredovis-
ning i försäkringsföretag är skyldig
att upprätta koncernredovisning
enligt de lagarna är inte skyldig att
upprätta koncernredovisning enligt
denna lag.

En sådan förening skall avge
delårsrapporter även om den inte
är skyldig att göra detta enligt
12 § första stycket första meningen.
Vid upprättandet av årsredovisning
och delårsrapporter gäller be-
stämmelserna i 15 §.

10 kap.

6 §

Till reservfonden skall avsättas Till reservfonden skall avsättas

Prop. 1996/97:32

16

minst fem procent av den del av
föreningens nettovinst för året som
inte går åt för att täcka en
balanserad förlust. Vid avsättning
till reservfonden skall till netto-
vinsten räknas även gottgörelser.
Uppgår reservfonden till minst
tjugo procent av det inbetalda
insatskapitalet behöver sådan av-
sättning till reservfond som avses i
detta stycke inte ske, om summan
av reservfonden och det inbetalda

insatskapitalet uppgår antingen till
minst fyrtio procent av nettovärdet
på föreningens tillgångar eller till
minst samma belopp som före-
ningens skulder enligt balans-
räkningen.

minst fem procent av den del av
föreningens nettovinst för året som
inte går åt för att täcka en
balanserad förlust. Vid avsättning
till reservfonden skall till netto-
vinsten räknas även gottgörelser.
Uppgår reservfonden till minst
tjugo procent av det inbetalda
insatskapitalet behöver sådan av-
sättning till reservfond som avses i
detta stycke inte ske, om summan
av reservfonden och det inbetalda

Prop. 1996/97:32

insatskapitalet uppgår antingen till
minst fyrtio procent av nettovärdet
på föreningens tillgångar eller till
minst samma belopp som före-
ningens skulder och avsättningar
enligt balansräkningen.

Till reservfonden skall vidare avsättas det belopp som

1. medlem vid avgång ur föreningen inte far tillbaka av sina insatser,

2. förlagsandelsinnehavare inte far ut vid inlösen av en förlagsinsats,

3. enligt stadgarna skall avsättas till reservfonden,

4. enligt beslut av föreningsstämman i övrigt skall föras över från det
i balansräkningen redovisade fria egna kapitalet till reservfonden.

Reservfonden får enligt beslut av föreningsstämman sättas ned endast
för att täcka sådan förlust enligt den fastställda balansräkningen som inte

kan täckas av fritt eget kapital.

Vid tillämpningen av första
stycket skall belopp som i balans-
räkningen har tagits upp under
rubriken Avsatt till pensioner inte
räknas som skuld i den mån det
överstiger det belopp under vilket
posten enligt 7 § första stycket
lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m. inte får
nedbringas.

Vid tillämpningen av första
stycket skall belopp som i balans-
räkningen har tagits upp under
rubriken Avsatt till pensioner eller
sådan delpost som avses i 8 a §
lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m. inte räknas
som skuld eller avsättning i den
mån det överstiger det belopp
under vilket posten enligt 7 § första
stycket lagen om tryggande av
pensionsutfästelse m. m. inte får

nedbringas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge
en förening eller vissa grupper av föreningar undantag helt eller delvis
från bestämmelserna i första - tredje styckena, om det finns synnerliga
skäl till det med hänsyn till arten av föreningsverksamheten och övriga

omständigheter.

17

2 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 32

11 kap.                                  Prop

12 §

Likvidatorema skall för varje räkenskapsår avge en årsredovisning, som
skall läggas fram på den ordinarie föreningsstämman för godkännande. I
fråga om likvidatoremas redovisning och dess behandling på före
ningsstämman tillämpas inte 7 kap. 4 § andra stycket 1 och 2, 9 kap.
9 § andra stycket 7, 9 § tredje och fjärde styckena samt 10 och 11 §§.

I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid
insatskapitalet anges inom linjen och i förekommande fall delas upp på
medlemsinsatskapital och förlagsinsatskapital.

1996/97:32

Ingen tillgång får tas upp till ett
högre värde än den beräknas
inbringa efter avdrag för försälj-
ningskostnaderna. Om en tillgång
kan beräknas inbringa ett väsentligt
högre belopp än det värde som har
tagits upp i balansräkningen eller
om för en skuld eller en likvida-
tionskostnad kan beräknas åtgå ett
belopp som väsentligt avviker från
den redovisade skulden, skall vid
tillgångs- eller skuldposten det be-
räknade beloppet anges inom
linjen.

Ingen tillgång får tas upp till ett
högre värde än den beräknas
inbringa efter avdrag för försälj-
ningskostnaderna. Om en tillgång
kan beräknas inbringa ett väsentligt
högre belopp än det värde som har
tagits upp i balansräkningen eller
om för en skuld eller en likvida-
tionskostnad kan beräknas åtgå ett
belopp som väsentligt avviker från
den redovisade skulden eller av-
sättningen, skall vid tillgångs-,
skuld- eller avsättningsposten det
beräknade beloppet anges inom
linjen.

13 kap.

Om en styrelseledamot eller verk-
ställande direktören uppsåtligen
eller av oaktsamhet skadar före-
ningen då han fullgör sitt uppdrag,
skall han ersätta skadan. Detsamma
gäller när skadan tillfogas en
föreningsmedlem eller någon annan
genom överträdelse av denna lag
eller stadgarna.

1 §

Om en styrelseledamot eller verk-
ställande direktören uppsåtligen
eller av oaktsamhet skadar före-
ningen då han fullgör sitt uppdrag,
skall han ersätta skadan. Detsamma
gäller när skadan tillfogas en
föreningsmedlem eller någon annan
genom överträdelse av denna lag
eller, i fall som avses i 9 kap. 15
och 16  §§, tillämplig årsre-

dovisningslag eller genom överträ-
delse av stadgarna.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

2. Bestämmelserna i 9 kap. 15 och 16 §§ skall tillämpas första gången
i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december
1996.

3. En förening som upprättar års- eller koncernredovisning med till-
lämpning av bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554), lagen
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller

18

lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall inte Prop. 1996/97:32
tillämpa 4 kap. 5 § tredje stycket årsredovisningslagen på nedskrivning
som har gjorts före lagens ikraftträdande.

4. En förening som upprättar års- eller koncernredovisning med till-
lämpning av bestämmelser i de lagar som anges i punkten 3 får använda
belopp som avsatts till uppskrivningsfond före lagens ikraftträdande för
nödvändiga nedskrivningar på anläggningstillgångar. Om detta görs, skall
upplysning om detta lämnas i en not.

19

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1103) om
årsredovisning m.m. i vissa företag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:1103) om årsredovisning
m.m. i vissa företag,

dels att nuvarande 1 kap. 1 a § skall betecknas 1 kap. 4 §,

dels att 1 kap. 1 §, den nya 1 kap. 4 §, 2 kap. 1 §, 3 kap. 1 § samt
4 kap. 10 och 14 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 1 kap. 2, 3, 5 och
6 §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

1 kap.

Prop. 1996/97:32

1

Bestämmelserna i 1 och 2 kap.,
3 kap. 1 - 10 §§ samt 4 kap. 8 §
andra stycket och 12 § gäller inte
sådana handelsbolag som omfattas
av årsredovisningslagen
(1995:1554) eller hypoteksinstitut
som omfattas av lagen (1995:1559)
om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag. När det
gäller sådana handelsbolag och
hypoteksinstitut avses vid tillämp-
ningen av 3 kap. 11 § och 4 kap.
med begreppen moderföretag,
dotterföretag och koncern vad som
i 1 kap. 3 § årsredovisningslagen
anges om moderbolag, dotter-
företag och koncern.

2

2

Bestämmelserna i 1 och 2 kap.,
3 kap. 1 - 10 §§ samt 4 kap. 8 §
andra stycket och 12 § gäller inte
sådana handelsbolag som omfattas
av årsredovisningslagen
(1995:1554) eller hypoteksinstitut
som omfattas av lagen (1995:1559)
om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag.

§

Ett handelsbolag som enligt 11 d,
11 f eller 11 g § bokföringslagen
(1976:125) upprättar årsbokslut
med tillämpning av bestämmelser i
årsredovisningslagen (1995:1554)
skall, om det enligt denna lag är
skyldigt att upprätta årsredovis-
ning, koncernredovisning eller
delårsrapport och annat inte följer
av 7 kap. 2 § årsredovisningslagen,
upprätta sistnämnda handlingar

2 Senaste lydelse 1994:1557.

20

med tillämpning av 2 kap., 3 kap., Prop. 1996/97:32

4 kap. 1-5 och 9-13 §§, 14 §
andra stycket samt 15 - 17 §§, 5
kap. 1 - 4, 6 - 12 och 15 - 24 §§, 6
kap. 1 och 3 §§, 7 kap. 3 - 30 §§
samt 9 kap. 1, 3 och 4
årsredovisningslagen. I så fall
gäller även 10 kap. 1 § årsredo-
visningslagen.

Vid tillämpningen av årsredovis-
ningslagen gäller följande.

1. Med intresseföretag avses vad
som anges i 1 kap. 5 och 6 §§
årsredovisningslagen.

2. Med andelar avses aktier och
andra andelar i juridiska personer.

3. De hänvisningar som finns i

7 kap. årsredovisningslagen till
andra bestämmelser i den lagen
skall inte tillämpas på 4 kap. 6 -

8 §§ och 14 § första stycket samt

5 kap. 14 §.

Ett handelsbolag som upprättar
årsredovisning i enlighet med för-
sta stycket skall inte tillämpa be-
stämmelserna i 2 kap. 2 § första -
tredje styckena, 5 § 2 - 4, 6 - 8 §§,

9 § första stycket och 10 § samt
3 kap. 2 - 4 §§ och 7-10 §§. För
ett sådant bolag gäller inte heller
vad som sägs i 3 kap. 5 § om kon-
cernredovisningens delar.

Ett handelsbolag som enligt
1 kap. 1 § andra stycket lagen
(1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappers-
bolag eller 1 kap. 1 § andra stycket
lagen (1995:1560) om årsredo-
visning i försäkringsföretag är
skyldigt att upprätta koncern-
redovisning enligt de lagarna är
inte skyldigt att upprätta koncern-
redovisning enligt denna lag.

Ett sådant handelsbolag skall
upprätta årsredovisning även om
det inte är skyldigt att göra detta
enligt 2 kap. 1 §. Det skall vidare

21

avge delårsrapporter även om det Prop. 1996/97:32
inte är skyldigt att göra detta enligt

2 kap. 9 § första stycket första
meningen. Vid upprättandet av års-
redovisning och delårsrapporter
gäller bestämmelserna i 2 §.


[Jfr 1 a §]

Äger ett handelsbolag så många
aktier eller andelar i en svensk
eller utländsk juridisk person att
det har mer än hälften av rösterna
för samtliga aktier eller andelar, är
handelsbolaget moderföretag och
den andra juridiska personen
dotterföretag. Äger ett dotterföretag
eller äger ett moderföretag och ett
eller flera dotterföretag tillsam-
mans eller äger flera dotterföretag
tillsammans aktier eller andelar i
en juridisk person i den omfattning
som angivits nu, är även sist-
nämnda juridiska person dotter-
företag till moderföretaget.

Har ett handelsbolag i annat fall
på grund av aktie- eller andels-
innehav eller avtal ensamt ett
bestämmande inflytande över en
juridisk person och en betydande
andel i resultatet av dess verk-
samhet, är handelsbolaget mo-
derföretag och den juridiska per-
sonen dotterföretag.

Bestämmelserna i första och
andra styckena om handelsbolag
gäller även enskilda näringsidkare
och andra juridiska personer än
handelsbolag, aktiebolag, ekono-
miska föreningar eller stiftelser,
om den enskilde näringsidkaren
respektive den juridiska personen
är skyldig att upprätta årsbokslut
enligt bokföringslagen (1976:125).

Ett handelsbolag är moderföretag
och en annan juridisk person är
dotterföretag, om handelsbolaget

1. innehar mer än hälften av
rösterna för samtliga andelar i den
juridiska personen,

2. äger andelar i den juridiska
personen och på grund av avtal
med andra delägare i denna för-
fogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga andelar,

3. äger andelar i den juridiska
personen och har rätt att utse eller
avsätta mer än hälften av leda-
möterna i dess styrelse eller mot-
svarande ledningsorgan, eller

4. äger andelar i den juridiska
personen och har rätt att ensamt
utöva ett bestämmande inflytande
över denna på grund av avtal med
den juridiska personen eller på
grund av föreskrift i dess bo-
lagsordning, bolagsavtal eller
därmed jämförbara stadgar.

Vidare är en juridisk person dot-
terföretag till moderföretaget, om
ett annat dotterföretag till moder-
företaget eller moderföretaget till-
sammans med ett eller flera andra
dotterföretag eller flera andra
dotterföretag tillsammans

1. innehar mer än hälften av
rösterna för samtliga andelar i den
juridiska personen,

2. äger andelar i den juridiska
personen och på grund av avtal
med andra delägare i denna för-
fogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga andelar,
eller

3. äger andelar i den juridiska

22

personen och har rätt att utse eller Prop. 1996/97:32
avsätta mer än hälften av
ledamöterna i dess styrelse eller
motsvarande ledningsorgan.

Om ett dotterföretag äger andelar
i en juridisk person och på grund
av avtal med den juridiska
personen eller på grund av före-
skrift i dess bolagsordning, bo-
lagsavtal eller därmed jämförbara
stadgar har rätt att ensamt utöva
ett bestämmande inflytande över
den juridiska personen, är även
denna dotterföretag till mo-
derföretaget.

Bestämmelserna i första - tredje
styckena om handelsbolag gäller
även enskilda näringsidkare och
andra juridiska personer än han-
delsbolag, aktiebolag, ekonomiska
föreningar eller stiftelser, om den
enskilda näringsidkaren respektive
den juridiska personen är skyldig
att upprätta årsbokslut enligt bok-
föringslagen (1976:125).

Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

Med koncernföretag avses i den-
na lag företag i samma koncern.

I de fall som avses i 4 § första
stycket 1-3 och andra stycket skall
sådana rättigheter som tillkommer
någon som handlar i eget namn
men för en annan fysisk eller
juridisk persons räkning anses till-
komma den personen.

Vid bestämmandet av antalet
röster i ett dotterföretag beaktas
inte de andelar i dotterföretaget
som innehas av företaget självt
eller av dess dotterföretag. Det-
samma gäller andelar som innehas
av den som handlar i eget namn
men för dotterföretagets eller dess
dotterföretags räkning.

23

Vid tillämpningen av 4 och 5 §§
avses med andelar aktier och
andra andelar i juridiska personer.

Prop. 1996/97:32

2 kap.

1 §3

Den som enligt bokföringslagen (1976:125) är skyldig att upprätta
årsbokslut skall för samma räkenskapsår även upprätta årsredovisning
enligt denna lag, om

1. antalet anställda hos företaget
under räkenskapsåret i medeltal har
varit minst tio,

2. företaget är moderföretag i en
koncern enligt denna lag och
antalet anställda hos koncernen

under räkenskapsåret i medeltal har
varit minst tio, eller

1. antalet anställda hos företaget
under räkenskapsåret i medeltal har
varit mer än tio,

2. företaget är moderföretag i en
koncern enligt denna lag och
antalet anställda hos koncernen

under räkenskapsåret i medeltal har
varit mer än tio, eller

3. tillgångarnas nettovärde i rörelsen enligt balansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000
gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som
gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår.

Aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser är inte skyldiga att
upprätta årsredovisning enligt denna lag.

3 kap.

1 §

I fråga om koncerner enligt denna
lag gäller 2 - 11 §§ i detta kapitel,
om antalet anställda hos koncernen
under räkenskapsåret i medeltal har
varit minst tio.

I fråga om koncerner enligt denna
lag gäller 2-11 §§ i detta kapitel,
om antalet anställda hos koncernen
under räkenskapsåret i medeltal har
varit mer än tio.

4 kap.

10 §4

Revisorn skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till den
årsredovisningsskyldige. Berättelsen skall överlämnas till den som svarar
för förvaltningen av företagets angelägenheter senast fem och en halv
månader efter räkenskapsårets utgång.

Revisionsberättelsen skall inne- Revisionsberättelsen skall inne-
hålla ett uttalande, huruvida hålla ett uttalande, huruvida års-

3 Senaste lydelse 1982:1199

Senaste lydelse 1995:1557

24

årsredovisningen har upprättats
enligt denna lag eller, i förekom-
mande fall, enligt årsredovis-
ningslagen (1995:1554) eller lagen
(1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappers-
bolag. Innehåller inte årsredo-
visningen sådana upplysningar som
skall lämnas enligt tillämplig lag
om årsredovisning, skall revisorn
ange detta och lämna behövliga
upplysningar i sin berättelse, om
det kan ske.

redovisningen har upprättats enligt
denna lag eller, i förekommande
fall, annan tillämplig årsredovis-
ningslag. Innehåller inte årsredovis-
ningen sådana upplysningar som
skall lämnas enligt tillämplig lag
om årsredovisning, skall revisorn
ange detta och lämna behövliga
upplysningar i sin berättelse, om
det kan ske.

Prop. 1996/97:32

Har revisorn vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse som
kan föranleda ersättningsskyldighet ligger någon som ingår i företagsled-
ningen till last, skall det anmärkas i berättelsen. Revisorn kan även i
övrigt i berättelsen meddela upplysningar som han önskar bringa till den
årsredovisningsskyldiges kännedom.

I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorn funnit att

företaget inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),

2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskattelagen
(1994:200),

3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild
deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller

4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-3.

Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att företaget inte har
fullgjort skyldighet som avses i fjärde stycket 1-4, skall revisorn genast
sända in en avskrift av revisionsberättelsen till skattemyndigheten.

I ett moderföretag skall revisorn avge en särskild revisionsberättelse
beträffande koncernen. Härvid skall första-tredje styckena tillämpas.

Om anmälan har gjorts enligt 5 § tredje eller femte stycket, skall revisor
till revisionsberättelsen foga avskrift av anmälningen.

14 §5

En revisor som vid fullgörande av
sitt uppdrag uppsåtligen eller av
oaktsamhet vållar den årsredovis-
ningsskyldige skada skall ersätta
skadan. Detsamma gäller när skada
vållas någon annan genom över-
trädelse av denna lag eller, i före-
kommande fall, årsredovisnings-

En revisor som vid fullgörande av
sitt uppdrag uppsåtligen eller av
oaktsamhet vållar den årsredo-
visningsskyldige skada skall ersätta
skadan. Detsamma gäller när skada
vållas någon annan genom över-
trädelse av denna lag eller, i
förekommande fall, annan tillämp-

25

Senaste lydelse 1995:1557

lagen (1995:1554) eller lagen
(1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappers-
bolag. En revisor ansvarar även för
den skada som hans medhjälpare
vållar uppsåtligen eller av oakt-
samhet.

lig årsredovisningslag. En revisor
ansvarar även för den skada som
hans medhjälpare vållar uppsåtligen
eller av oaktsamhet.

Prop. 1996/97:32

Är ett revisionsbolag revisor, åligger ersättningsskyldigheten detta bolag
och den för revisionen huvudansvarige.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

2. Bestämmelserna i 1 kap. 2 och 3 §§ skall tillämpas första gången i
fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december
1996.

3. Ett företag som upprättar års- eller koncernredovisning med tillämp-
ning av bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554), lagen
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller
lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall inte
tillämpa 4 kap. 5 § tredje stycket årsredovisningslagen på nedskrivning
som har gjorts före lagens ikraftträdande.

26

2.5 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385)

Härigenom föreskrivs att punkterna 4 och 5 i ikraftträdande- och över-
gångsbestämmelserna till lagen (1995:1555) om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385) skall ha följande lydelse.

Prop. 1996/97:32

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4. I bolag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kre-
ditinstitut och värdepappersbolag samt i bolag som avses i 1 kap. 1 §
andra stycket samma lag skall 11 kap. 1, 2 och 4 - 14 §§ tillämpas intill
utgången av det sista räkenskapsår som inletts före den 1 januari 1996.

I övriga bolag skall de angivna
paragraferna tillämpas intill utgång-
en av det sista räkenskapsår som
inletts före den 1 januari 1997.

I övriga bolag skall de angivna
paragraferna tillämpas intill utgång-
en av det sista räkenskapsår som
inletts före den 1 januari 1997. I
fråga om aktiebolag som avförs
från aktiebolagsregistret enligt
punkten 5 eller punkten 6 i över-
gångsbestämmelserna till lagen
(1994:802) om ändring i aktie-
bolagslagen (1975:1385) skall pa-
ragraferna tillämpas även därefter.
Detsamma gäller i fråga om andra
aktiebolag som avförs från aktiebo-
lagsregistret senast den 31 decem-
ber 1997.

5. I bolag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kredit-
institut och värdepappersbolag samt i bolag som avses i 1 kap. 1 § andra
stycket samma lag skall 4 kap. 16, 20 och 21 §§, 8 kap. 13 §, 9 kap.
17 §, 10 kap. 3 och 10 §§, 12 kap. 1 - 4 §§, 13 kap. 3, 9 och 12 §§,
14 kap. 4 §, 15 kap. 1 och 3 §§ samt 17 kap. 1 § tillämpas i sin äldre
lydelse intill utgången av det sista räkenskapsår som inletts före den 1

januari 1996.

I övriga bolag skall de angivna
paragraferna tillämpas i sin äldre
lydelse intill utgången av det sista
räkenskapsår som inletts före den
1 januari 1997.

1 övriga bolag skall de angivna
paragraferna tillämpas i sin äldre
lydelse intill utgången av det sista
räkenskapsår som inletts före den 1
januari 1997. Ifråga om aktiebolag
som avförs från aktiebolags-
registret enligt punkten 5 eller
punkten 6 i övergångsbestämmel-
serna till lagen (1994:802) om
ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385) skall paragraferna til-
lämpas även därefter. Detsamma

27

gäller i fråga om andra aktiebolag Prop. 1996/97:32
som avförs från aktiebolagsregi-

stret senast den 31 december 1997.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

28

2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § (1995:1559) lagen om årsredo-
visning i kreditinstitut och värdepappersbolag skall ha följande lydelse.

Prop. 1996/97:32

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §6

Denna lag är tillämplig på kreditinstitut och värdepappersbolag. Med
kreditinstitut avses bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker, kredit-
marknadsbolag, sådana finansbolag och kreditaktiebolag som driver
verksamhet med stöd av punkterna 3-5 i övergångsbestämmelserna till
lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag, Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa, Sveriges allmänna hypoteksbank och Svenska
skeppshypotekskassan. Med värdepappersbolag avses ett svenskt
aktiebolag som fått tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen

(1991:981) om värdepappersrörelse.

Bestämmelserna om koncernredo-
visning i 7 kap. skall tillämpas på
finansiella holdingföretag som
uteslutande eller huvudsakligen för-
valtar andelar i dotterföretag som är
kreditinstitut eller värdepappers-
bolag eller utländska företag av
motsvarande slag. Med finansiellt
holdingföretag avses ett företag
som är skyldigt att upprätta års-
redovisning enligt årsredovisnings-
lagen (1995:1554) och vars verk-
samhet uteslutande eller så gott
som uteslutande består i att i vinst-
syfte förvärva och förvalta andelar
i dotterföretag.

Bestämmelserna om koncernredo-
visning i 7 kap. skall tillämpas på
finansiella holdingföretag som
uteslutande eller huvudsakligen för-
valtar andelar i dotterföretag som är
kreditinstitut eller värdepappers-
bolag eller utländska företag av
motsvarande slag. Med finansiellt
holdingföretag avses ett aktiebolag,
ett handelsbolag eller en ekonomisk
förening vars verksamhet uteslutan-
de eller så gott som uteslutande
består i att i vinstsyfte förvärva och
förvalta andelar i dotterföretag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången
i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december
1996.

Senaste lydelse 1996:1591

29

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § lagen (1995:1560) om års-
redovisning i försäkringsföretag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:32

1 kap.

1 §

Denna lag är tillämplig på försäkringsföretag. Med försäkringsföretag av-
ses sådana försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag som om-
fattas av försäkringsrörelselagen (1982:713).

Bestämmelserna om koncern-
redovisning i 7 kap. skall tillämpas
på finansiella holdingföretag som
uteslutande eller huvudsakligen för-
valtar andelar i dotterföretag som är
försäkringsföretag eller utländska
företag av motsvarande slag. Med
finansiellt holdingföretag avses ett
företag som är skyldigt att upprätta
årsredovisning enligt årsredovis-
ningslagen (1995:1554) och vars
verksamhet uteslutande eller så gott
som uteslutande består i att i vinst-
syfte förvärva och förvalta andelar
i dotterföretag.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen
far medge undantag från denna lag för sådana försäkringsföretag som får
undantas från försäkringsrörelselagen enligt 1 kap. 10 § samma lag.

För sådana företag som medgivits undantag från denna lag skall i stället
sådana föreskrifter som meddelats med stöd av 4 § andra stycket gälla.

Bestämmelserna om koncern-
redovisning i 7 kap. skall tillämpas
på finansiella holdingföretag som
uteslutande eller huvudsakligen för-
valtar andelar i dotterföretag som är
försäkringsföretag eller utländska
företag av motsvarande slag. Med
finansiellt holdingföretag avses ett
aktiebolag, ett handelsbolag eller
en ekonomisk förening vars verk-
samhet uteslutande eller så gott
som uteslutande består i att i vinst-
syfte förvärva och förvalta andelar
i dotterföretag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången
i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december
1996.

30

3 Ärendet och dess beredning

Riksdagen beslutade i december 1995 om en ny redovisningslagstiftning
(se SFS 1995:1554, 1995:1559 och 1995:1560). Den nya lagstiftningen
grundar sig på Redovisningskommitténs betänkande Års- och koncern-
redovisning enligt EG-direktiv (SOU 1994:17) och regeringens proposi-
tion 1995/96:10 Års- och koncernredovisning. Lagstiftningen avser redo-
visningen i aktiebolag och vissa handelsbolag samt kreditinstitut, värde-
pappersbolag, försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag.
Flertalet av de förändringar som följer med den nya lagstiftningen är
betingade av EG:s fjärde eller sjunde bolagsrättsliga direktiv eller av de
redovisningsdirektiv som finns på bank- och försäkringsområdet. De flesta
bolag som omfattas av lagstiftningen skall tillämpa denna från och med
räkenskapsåret 1997. Kreditinstitut och övriga finansiella företag har dock
börjat tillämpa den nya lagstiftningen redan från och med räkenskapsåret
1996.

Ett flertal företagskategorier faller utanför den nya lagstiftningen. Det
gäller bl.a. det stora flertalet handelsbolag samt alla enskilda närings-
idkare, ekonomiska föreningar och stiftelser. Anledningen till detta är att
EG-direktiven inte är tillämpliga på dessa företagskategorier. Den tid som
stod till förfogande för genomförandet av direktiven var begränsad. Det
var därvid inte möjligt att göra överväganden som tog sikte även på
redovisningen i andra företagsformer än de som behandlas i EG-direkti-
ven.

Inom Justitiedepartementet har under våren 1996 utarbetats två
promemorior med förslag som syftar till att göra det möjligt för ekono-
miska föreningar och handelsbolag att tillämpa de nya redovisnings-
reglerna. I det sammanhanget har även övervägts frågor om redovisningen
i de aktiebolag som kan antas komma att avvecklas i samband med de
ändrade bestämmelserna om lägsta tillåtna aktiekapital. De båda pro-
memoriorna, Den nya redovisningslagstiftningen och de ekonomiska
föreningarna och Redovisning i handelsbolag och i aktiebolag under
avveckling, har remissbehandlats. Promemoriornas lagförslag finns i
bilagorna 1 och 2. Förteckningar över remissinstanserna finns i bilaga 3.
En sammanställning över remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftnings-
ärendet (dnr Ju 95/4021 och Ju 96/2078).

Inom Finansdepartementet har utarbetats en promemoria (Promemoria
med utkast till lagrådsremiss om finansieringsverksamhet i ekonomisk
förening samt vissa ändringar i redovisningslagstiftningen på det
finansiella området) där det först och främst föreslås att tillståndspliktig
finansieringsverksamhet skall få bedrivas i ekonomisk förening. Förslaget
innebär att lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag - som i dag
föreskriver att sådan verksamhet endast får bedrivas av aktiebolag - görs
mer neutral i fråga om associationsform. I promemorian föreslås vidare
vissa ändringar i redovisningslagstiftningen. För det första föreslås att de
ekonomisk föreningar som kommer att bedriva finansieringsverksamhet
skall tillämpa redovisningsreglerna i lagen (1995:1559) om årsredovisning
i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt att vissa följdändring-
ar skall göras. För det andra föreslås en mindre utvidgning av tillämp-

Prop. 1996/97:32

31

ningsområdet för nuvarande regler om finansiella holdingföretag i ÅRKL Prop. 1996/97:32
och lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL).

Sådana aktiebolag och handelsbolag som omfattas av den nya årsredovis-
ningslagen skall redan i dag i egenskap av finansiellt holdingföretag under
vissa förutsättningar upprätta en koncernredovisning med tillämpning av
ÅRKL eller ÅRFL. Den föreslagna ändringen innebär att reglerna kan
komma att träffa även ekonomiska föreningar och samtliga handelsbolag.
För det tredje föreslås att understödsföreningar ges en möjlighet att
tillämpa ÅRFL från och med räkenskapsåret 1997.

Även Finansdepartementets promemoria har remissbehandlats. Pro-
memorians lagförslag, såvitt nu är av intresse, finns i bilaga 4. En för-
teckning över remissinstanserna finns i bilaga 5. En sammanställning över
remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi 94/1942).

I det följande behandlas de frågor som har tagits upp i de promemorior
som har upprättats inom Justitiedepartementet. Även en del av de frågor
som har tagits upp i Finansdepartementets promemoria kommer att
behandlas. Förslaget om att tillståndspliktig finansieringsverksamhet skall
få bedrivas i ekonomisk förening är emellertid för närvarande föremål för
vidare beredning inom Finansdepartementet. I detta sammanhang kommer
de därtill anknutna förslagen till ändringar i redovisningslagstiftningen
m.m. att behandlas.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 29 augusti 1996 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 6.

Lagrådet, vars yttrande finns i bilaga 7, har lämnat förslagen utan
erinran.

I förhållande till lagrådsremissen har gjorts vissa ändringar av
redaktionell natur.

4 De nuvarande redovisningsreglerna

Den nyligen beslutade årsredovisningslagen (se SFS 1995:1554) gäller för
samtliga aktiebolag. Den gäller också för vissa slag av handelsbolag:

1. handelsbolag där samtliga obegränsat ansvariga delägare är aktiebo-
lag,

2. handelsbolag där samtliga obegränsat ansvariga delägare är aktiebolag
eller sådana handelsbolag som avses i punkten 1,

3. handelsbolag som ingår i en koncern där moderbolaget är ett
aktiebolag eller ett sådant handelsbolag som avses i punkterna 1 eller 2,
samt

4. handelsbolag som en gång har fallit in under någon av punkterna 1 -
3 men inte gör det längre.

I fråga om redovisningen i dessa handelsbolag gäller därför från och
med år 1997 de nya redovisningsregler som kommer att beskrivas något

32

närmare i avsnitt 5.2 nedan. För redovisningen i övriga handelsbolag - i Prop. 1996/97:32
praktiken det stora flertalet handelsbolag - gäller däremot även framdeles
bestämmelserna i bokföringslagen (1976:125) och lagen (1980:1103) om
årsredovisning m.m. i vissa företag (i fortsättningen benämnd (”1980 års
årsredovisningslag”). Dessa bestämmelser omfattar - med några mindre
avvikelser - även enskilda näringsidkare. Likartade bestämmelser gäller
enligt lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (i fortsättningen
benämnd ”föreningslagen”) för ekonomiska föreningar.

Särskilda redovisningsregler gäller enligt ÅRKL och ÅRFL för
finansiella företag.

Årsbokslut och årsredovisning

Alla handelsbolag och ekonomiska föreningar är bokföringsskyldiga enligt
bokföringslagen. Det innebär bl.a. att handelsbolag och ekonomiska
föreningar för varje räkenskapsår skall upprätta ett årsbokslut, bestående
av en balansräkning och en resultaträkning (se 1 och 11 §§ bokföringsla-
gen). Årsbokslutet är inte offentligt.

Även enskilda näringsidkare är bokföringsskyldiga. En enskild
näringsidkare är dock inte skyldig att upprätta årsbokslut, om den årliga
bruttoomsättningssumman understiger ett gränsbelopp om tjugo basbelopp
(f.n. cirka 720 000 kr).

Alla ekonomiska föreningar är - i likhet med aktiebolag - skyldiga att
varje år upprätta även en årsredovisning, dvs. en offentlig redovisning (se
9 kap. 1 § föreningslagen). För handelsbolag och enskilda näringsidkare
finns inte någon generell skyldighet att upprätta årsredovisning. En
årsredovisning skall dock upprättas även av dessa näringsidkare, om de
är bokföringsskyldiga och någon av följande tre förutsättningar föreligger:

1. antalet anställda hos företaget har under räkenskapsåret i medeltal
varit minst tio,

2. företaget är moderföretag i en koncern och antalet anställda hos
koncernen har under räkenskapsåret i medeltal varit minst tio, eller

3. tillgångarnas nettovärde i rörelsen enligt balansräkningen för de två
senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000
gånger basbeloppet (se 2 kap. 1 § första stycket 1980 års årsredovisnings-
lag).

I de fall företaget är skyldigt att upprätta årsredovisning skall denna
hållas tillgänglig hos företaget för alla som är intresserade och skall i
vissa fall ges in till Patent- och registreringsverket (se 9 kap. 3 §
föreningslagen samt 2 kap. 2 § fjärde stycket jämte 3 och 4 §§ 1980 års
årsredovisningslag). Stommen i årsredovisningen utgörs av den balansräk-
ning och den resultaträkning som ingår i årsbokslutet. I årsredovisningen
för en ekonomisk förening skall alltid ingå en förvaltningsberättelse. I
större föreningar skall det även finnas en finansieringsanalys. I fråga om
handelsbolag och enskilda näringsidkare gäller kravet på förvaltningsbe-
rättelse enbart större företag och moderföretag i större koncerner. Med
större förening och större företag avses här förening respektive företag där
tillgångarnas nettovärde enligt balansräkningar för de två senaste

3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 32

räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp om 1 000 basbelopp eller där Prop. 1996/97:32
antalet anställda under samma tid i medeltal har överstigit 200. Med större
koncerner avses koncerner som överstiger endera av de angivna gränsvär-
dena.

Såväl årsbokslutet som årsredovisningen omfattas av ett allmänt krav på
iakttagande av ”god redovisningssed”.

Resultaträkningen och balansräkningen

Resultaträkningen skall i sammandrag redovisa samtliga intäkter och kost-
nader i rörelsen under räkenskapsåret och ge upplysning om hur årets
resultat har uppkommit (se 18 § bokföringslagen). Balansräkningen skall
redovisa rörelsens samtliga tillgångar och skulder och eget kapital på ba-
lansdagen (se 19 §). Räkningarna får kompletteras med notupplysningar
(se 20 §). Enskilda näringsidkare och obegränsat ansvariga delägare i
handelsbolag skall till årsbokslutet foga sammanställningar över sina
privata tillgångar och skulder (se 21 §).

Såväl resultaträkningen som balansräkningen skall ställas upp på särskilt

sätt och innehålla vissa särskilda, i lagen angivna poster.

Utgångspunkten i bokföringslagens schema för resultaträkningen är
rörelsens intäkter (bruttoomsättningen). Intäkterna minskas med rörelsens
kostnader och avskrivningar. Det rörelseresultat som återstår efter av-
skrivningar justeras med hänsyn till finansiella intäkter och kostnader,
extraordinära intäkter och kostnader samt bokslutsdispositioner. Slutligen
dras företagets skatt av. Vad som återstår utgör det redovisade årsresulta-
tet.

Bokföringslagens schema för balansräkningen innehåller fyra huvud-
grupper; Tillgångar, Skulder och Eget kapital, Ställda panter m.m. samt
Ansvarsförbindelser. Tillgångarna delas in i omsättningstillgångar och
anläggningstillgångar. Var och en av dessa grupper är i sin tur indelad i
poster, t.ex. Aktier och andra andelar. Skulderna delas upp på långfristiga
och kortfristiga skulder. Dessa delas i sin tur upp i ett flertal poster.
Ställda panter m.m. och Ansvarsförbindelser skall tas upp ”inom linjen”,
dvs. beloppen behöver inte räknas samman med övriga belopp i balans-
räkningen.

Både föreningslagen och 1980 års årsredovisningslag innehåller
kompletterande bestämmelser om hur balans- och resultaträkningarna skall
utformas och kompletteras.

Jämförelsetal

För ekonomiska föreningar gäller också att balansräkningen och resultat-
räkningen för föregående räkenskapsår skall återges i årsredovisningen.
Motsvarande regler gäller också för handelsbolag och enskilda näringsid-
kare men då enbart ifråga om större företag och moderföretag i större
koncerner. Om det under året har skett några ändringar i fråga om
specificeringen av posterna, skall uppgifterna i den tidigare årsredovis-                   34

ningen sammanställas så att de kan jämföras med posterna i årets balans-

och resultaträkningar (se 9 kap. 8 § första stycket 5 föreningslagen och Prop. 1996/97:32

2 kap. 6 § första stycket 5 1980 års årsredovisningslag).

Värderingsregler

Anläggningstillgångars värde skall bestämmas med utgångspunkt i an-
skaffningsvärdet. Anskaffningsvärdet skall justeras genom systematiska
avskrivningar. Vid varaktiga värdenedgångar skalbvärdet sättas ned ge-
nom nedskrivningar. Särskilda regler gäller för värdering av fordringar (se
16 § bokföringslagen). Om värdet på en anläggningstillgång väsentligt
överstiger det bokförda, får värdet justeras genom uppskrivningar. För att
en uppskrivning skall få göras fordras dock att uppskrivningsbeloppet an-
vänds för erforderlig nedskrivning av annan anläggningstillgång och att
det finns särskilda skäl för en sådan utjämning (se 15 § bokföringslagen).

Omsättningstillgångar skall värderas enligt den s.k. lägsta värdets
princip, dvs. tillgången far inte tas upp till ett högre värde än det lägsta
av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Lägsta värdets princip
gäller emellertid inte undantagslöst. Om det finns särskilda skäl och är
förenligt med god redovisningssed, far nämligen en omsättningstillgång
tas upp över anskaffningsvärdet (se 14 § bokföringslagen).

Förvaltningsberättelse och finansieringsanalys

I förvaltningsberättelsen skall det redovisande företaget lämna upplysning
om sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av företagets
resultat och ställning. Vidare skall händelser av väsentlig betydelse för
företaget som har inträffat under eller efter räkenskapsåret anges. Vissa
upplysningar skall också lämnas om antalet anställda, det sammanlagda
beloppet av löner till anställda m.m.

I finansieringsanalysen skall det lämnas en redovisning av företagets fi-
nansiering och kapitalinvesteringar under året.

Koncerndefinitionen

Koncemredovisningsreglema i föreningslagen och i 1980 års årsredovis-
ningslag har sin utgångspunkt i de koncemdefinitioner som finns i
respektive lag. De båda koncemdefinitionema stämmer överens med den
koncemdefinition som före den 1 januari 1996 fanns i aktiebolagslagen
(1975:1385).

Koncemdefinitionen innebär att om en ekonomisk förening (eller ett
handelsbolag) äger så många aktier eller andelar i en svensk eller utländsk
juridisk person att den har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier
eller andelar, föreningen (handelsbolaget) är moderförening (moderföre-
tag) och den juridiska personen dotterföretag. Har en ekonomisk förening
(handelsbolag) i annat fall på grund av aktie- eller andelsinnehav eller
avtal ensam ett bestämmande inflytande över en juridisk person och en
betydande andel i resultatet av dess verksamhet, är den ekonomiska

35

föreningen (handelsbolaget) också moderförening (moderföretag) och den Prop. 1996/97:32
juridiska personen dotterföretag.

Ett koncemförhållande föreligger också när en enskild näringsidkare på
motsvarande sätt kan utöva ett inflytande över juridiska personer.

Koncernredovisning

En ekonomisk förening som är moderförening i en koncern är alltid
skyldig att upprätta en koncernredovisning (se 9 kap. 10 § förenings-
lagen). Om det föreligger ett koncemförhållande enligt 1980 års års-
redovisningslag - med exempelvis ett handelsbolag som moderföretag -
är skyldigheten att upprätta koncernredovisning begränsad till de fall där
antalet anställda i koncernen uppgår till minst tio (se 3 kap. 1 och 5 §§
1980 års årsredovisningslag).

En koncernredovisning skall alltid bestå av en koncemresultaträkning
och en koncembalansräkning. Den skall alltid offentliggöras genom
ingivande till Patent- och registreringsverket.

Koncemresultat- och koncembalansräkningama skall var för sig utgöra
sammandrag av moderföreningens och dotterföretagens resultat- och ba-
lansräkningar (se 9 kap. 11 § föreningslagen och 3 kap. 7 § 1980 års
årsredovisningslagen). Hur detta sammandrag skall göras lämnar
lagstiftningen inte något fullständigt besked om. Det framgår alltså inte
hur dotterföretagen skall räknas in i koncernen (konsolidering) eller hur
minoritetsandelar i dotterföretag skall beaktas. Däremot innehåller båda
lagarna regler om s.k. internvinsteliminering, dvs. avräkning av vinster
som hänför sig till överlåtelser inom koncernen. Av förarbetena framgår
att eliminering skall ske även av olika slag av interna mellanhavanden (se
prop. 1979/80:143 s. 162). I övrigt gäller de allmänna reglerna om re-
sultat- och balansräkningarnas uppställning och innehåll i allt väsentligt
även koncernredovisningen.

Koncernredovisningen behöver inte innehålla någon särskild förvalt-
ningsberättelse. Om moderföreningen (moderföretaget) är skyldigt att till
sin årsredovisning foga en förvaltningsberättelse, skall denna emellertid
innehålla vissa uppgifter om koncernen (se 9 kap. 11 § fjärde stycket
föreningslagen och 3 kap. 7 § fjärde stycket 1980 års årsredovisningslag).

Delårsrapport

Större företag - liksom moderföretag i större koncerner - är skyldiga att
under varje räkenskapsår som omfattar en tid om mer än tio månader avge
minst en delårsrapport (se 9 kap. 12 § första stycket föreningslagen och
2 kap. 9 § första stycket 1980 års årsredovisningslag).

I delårsrapporten skall det lämnas en översiktlig redogörelse för verk-
samheten och resultatutvecklingen, för investeringar och för förändringar
i likviditet och finansiering sedan föregående räkenskapsårs utgång. Det
skall normalt också lämnas beloppsuppgifter om omsättningen och om
resultatet före bokslutsdispositioner och skatt under rapportperioden.                      36

Delårsrapporter skall hållas tillgängliga för var och en som vill ta del av

dem. Minst en rapport, omfattande en period om minst hälften och högst Prop. 1996/97:32
två tredjedelar av räkenskapsåret skall inom två månader från rapport-
periodens utgång sändas in till Patent- och registreringsverket (se 9 kap.

12 § andra stycket föreningslagen och 2 kap. 9 § andra stycket 1980 års
årsredovisningslag).

Redovisning i understödsföreningar

Den nyligen beslutade redovisningslagstiftningen för försäkringsföretag
(se SFS 1995:1560) gäller för försäkringsaktiebolag och ömsesidiga för-
säkringsbolag som omfattas av försäkringsrörelselagen (1982:713). Lagen
gäller däremot inte för försäkringsgivare som omfattas av lagen
(1972:262) om understödsföreningar.

För understödsföreningar finns bestämmelser om årsbokslut och års-
redovisning i 29 och 30 §§ sistnämnda lag. Enligt 29 § första stycket
första meningen lagen om understödsföreningar skall bestämmelserna i
38 § första och fjärde - sjätte styckena lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar tillämpas också på understödsföreningar. Det betyder att
styrelsen för varje räkenskapsår skall avge en årsredovisning. Denna skall
bestå av resultaträkning, balansräkning och förvaltningsberättelse (se 38 §
första stycket).

Enligt 67 § 2 lagen om understödsföreningar skall understödsföreningar
för varje räkenskapsår till Finansinspektionen sända in dels förvaltnings-
berättelsen jämte resultaträkning och balansräkning, dels revisionsbe-
rättelsen med tillhörande handlingar, dels protokoll fört vid förenings-
stämma över beslut i fråga om dessa delar, dels en redogörelse för
föreningen och dess verksamhet.

Av 29 § första stycket tredje meningen samma lag följer att resultaträk-
ning och balansräkning i årsredovisning och i årsbokslut skall upprättas
enligt bestämmelserna i bokföringslagen, om inte annat följer av 30 §
lagen om understödsföreningar eller av föreskrifter som meddelats med
stöd av den paragrafen.

Enligt 30 § skall räkenskapsårsavslutning ske för kalenderår (första
stycket). Om en förening har flera verksamhetsgrenar, skall intäkter och
kostnader redovisas särskilt för varje verksamhetsgren (andra stycket). Re-
geringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får
utfarda närmare föreskrifter om understödsförenings löpande bokföring,
årsbokslut och årsredovisning (tredje stycket).

Lagen om understödsföreningar innehåller inga bestämmelser om
skyldigheter för sådana företag att upprätta koncernredovisning.

Dåvarande Försäkringsinspektionen har utfardat föreskrifter, BFFS
1988:28, F 5, om understödsföreningars räkenskaper och årsredovisning.
En närmare redogörelse för föreskrifterna mot bakgrund av äldre rätt finns
i Understödsutredningens betänkande, Försäkringsföreningar, SOU
1990:101, s. 228-230.

37

5 Pågående förändringar på redovisningsrättens Prop. 1996/97:32
område

5.1  Redovisningskommittén

Regeringen bemyndigade i augusti 1991 chefen för Justitiedepartementet
att tillkalla en kommitté med uppgift att göra en översyn av redovisnings-
lagstiftningen (dir. 1991:71). Kommittén antog namnet Redovisningskom-
mittén.

Kommitténs huvuduppgift är att överväga vilka lagändringar och andra
åtgärder som är påkallade för att anpassa lagstiftningen till utvecklingen
på redovisningsområdet. Arbetet är inte begränsat till vissa företagsformer
och gäller därför även handelsbolags och enskilda näringsidkares redo-
visning.

Våren 1994 avgav kommittén delbetänkandet Års- och koncernredovis-
ning enligt EG-direktiv (SOU 1994:17). Betänkandet har numera lett till
lagstiftning (se prop. 1995/96:10, bet. 1995/96:LU12, rskr. 1995/96:91
samt SFS 1995:1554, 1995:1559 och 1995:1560).

5.2  Anpassningen till EG-direktiven

5.2.1 Den nya lagstiftningen

Den nya lagstiftningen omfattar en ny årsredovisningslag för aktiebolag
och vissa handelsbolag, en särskild årsredovisningslag för kreditinstitut
och värdepappersbolag och en särskild årsredovisningslag för försäkrings-
företag. Lagarna reglerar frågor om årsredovisning, koncernredovisning
och delårsrapporter i de nämnda företagstypema. Det stora flertalet
handelsbolag omfattas emellertid inte av lagarna. Lagarna berör inte heller
ekonomiska föreningars eller enskilda näringsidkares redovisning.

För aktiebolag och övriga berörda företagsformer innebär den nya
lagstiftningen en fullständig yttre omgestaltning av regelverket om års-
och koncernredovisning. Lagarna innehåller också flera materiella nyheter,
t.ex. ett krav på att redovisningen skall ge en ”rättvisande bild” av
företagets ställning och resultat, ändrade uppställningsformer för balans-
räkning och resultaträkning, delvis ändrade värderingsregler, nya koncem-
och intresseföretagsbegrepp samt en lagreglering av metoderna för
konsolidering av dotterföretag. Bolag som tillämpar de nya reglerna om
årsredovisning skall tillämpa i huvudsak samma regler i sitt årsbokslut
(se 11 a och 11 b §§ bokföringslagen).

De redovisningsregler som tidigare gällde för aktiebolag var i grund-
läggande materiella avseenden väsentligen desamma som de redo-
visningsregler som fortfarande gäller för ekonomiska föreningar, för
flertalet handelsbolag och för enskilda näringsidkare. Efter tillkomsten av
den nya redovisningslagstiftningen skiljer sig de båda regelverken åt. I det
följande kommer de viktigaste skillnaderna att belysas.

38

5.2.2 Kravet på rättvisande bild m.m.

Enligt den nya lagstiftningen skall årsredovisningen for ett aktiebolag be-
stå av en balansräkning, en resultaträkning, noter, en förvaltningsberättelse
och - i vissa större företag - en finansieringsanalys (se 2 kap. 1 § års-
redovisningslagen [1995:1554], i fortsättningen ”den nya årsredovisnings-
lagen”). Balansräkningen, resultaträkningen och noterna skall tillsammans
ge en ”rättvisande bild” av bolagets resultat och ställning (se 2 kap. 3 §).
I detta ligger ett krav på att redovisningen i det enskilda fallet skall ge en
så riktig bild som möjligt av bolagets forhållanden. För att tillgodose detta
krav kan det i vissa fall vara nödvändigt att lämna upplysningar utöver
vad som följer av andra bestämmelser i lagen.

Bestämmelsen om rättvisande bild saknar motsvarighet i bokförings-
lagen, föreningslagen och 1980 års årsredovisningslag.

Den nya lagstiftningen ger också explicit uttryck för vissa vedertagna
redovisningsprinciper som tidigare inte har varit lagfästa (se 2 kap. 4 §).

Lagstiftningen fordrar också att redovisningen sker med iakttagande av
god redovisningssed (se 2 kap. 2 §), dvs. redovisningen skall ske i enlig-
het med de normer som har utbildats i god redovisningspraxis, främst de
som kommer till uttryck i rekommendationer av normgivande organ.

5.2.3 Nya uppställningsformer för balansräkningen och resul-
taträkningen

Enligt den nya årsredovisningslagen skall balansräkningen vara uppställd
enligt ett särskilt schema (se bilaga 2 till lagen).

För resultaträkningen föreskrivs två alternativa uppställningsscheman (se
bilagorna 3 och 4 till lagen).

Dessa uppställningsscheman skiljer sig såväl vad gäller antalet poster,
posternas benämningar som i fråga om ordningsföljden mellan posterna
från vad som gäller för flertalet handelsbolag och för enskilda näringsid-
kare (dvs. bokföringslagens uppställningsscheman). Antalet poster är
större. Posternas beteckningar är som regel annorlunda. Eget kapital
redovisas före skulder. Förpliktelserna är uppdelade i skulder och av-
sättningar. Bland skulderna redovisas skulder av långfristig karaktär före
de skulder som är av mera kortfristig karaktär. Särskilt bör anmärkas att
tillgångar, skulder, intäkter och kostnader enligt de nya reglerna ibland
kan vara att klassificera på ett annat sätt än som hittills har varit fallet.

5.2.4 Avsättningar

En nyhet i den nya årsredovisningslagen är att vissa belopp i balans-
räkningen skall redovisas under rubriken Avsättningar. Detta gäller
samtliga förpliktelser som är säkra eller sannolika till sin existens men
ovissa till belopp eller tidpunkt för infriande (se 4 kap. 16 §). Det innebär
att en del förpliktelser som enligt bokföringslagen skall redovisas som
skulder i stället skall redovisas under Avsättningar.

Prop. 1996/97:32

39

5.2.5 Värdering                                                     Prop. 1996/97:32

Den nya årsredovisningslagens bestämmelser om värdering av anlägg-
ningstillgångar överensstämmer till stora delar med bokföringslagens reg-
ler. Anläggningstillgångar skall som huvudregel tas upp till anskaff-
ningsvärdet. Anskaffningsvärdet skall justeras genom systematiska
avskrivningar. Bestående värdeminskningar skall föranleda nedskrivning.
Vid värdeökning far tillgångarnas värde under vissa villkor skrivas upp.

I några viktiga hänseenden skiljer sig dock de nya reglerna från bok-
föringslagens bestämmelser:

I fråga om immateriella anläggningstillgångar skall avskrivning normalt
ske under en period av högst fem år (se 4 kap. 4 § andra stycket nya
årsredovisningslagen). Förutsättningarna för att underlåta avskrivning är
därmed något annorlunda än i bokföringslagen (jfr 17 § första och andra
styckena bokföringslagen).

Särskilda regler om värdering av fordringar saknas (jfr 16 § bok-
föringslagen). I stället gäller att finansiella anläggningstillgångar far skri-
vas ned även om värdenedgången enbart är tillfällig (se 4 kap. 5 § andra
stycket). Nedskrivningar skall återföras om skälen för nedskrivning inte
längre föreligger (se 4 kap. 5 § tredje stycket).

Den nya lagen saknar motsvarighet till bokföringslagens regel om att
uppskrivning får ske för omedelbar nedskrivning av andra tillgångar. I
stället får uppskrivning ske enbart om det uppskrivna beloppet används
för ökning av aktiekapitalet eller för avsättning till en uppskrivningsfond.
Detta medför att lagen inte ger något utrymme för ett handelsbolag att
göra uppskrivningar. Uppskrivningsfonden far användas för ökning av
aktiekapitalet eller för täckande av förlust (se 4 kap. 6 och 7 §§). Fonden
måste minskas om den uppskrivna tillgången blir föremål för av- eller
nedskrivning eller om den försäljs eller utrangeras (se 4 kap. 8 §).

Den nya lagen föreskriver - i likhet med bokföringslagen - att
omsättningstillgångar skall värderas enligt det lägsta värdets princip (se
4 kap. 9 §). En skillnad är dock att, enligt den nya lagen, värdet inte får
sättas lägre än det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet.
En annan skillnad är att den nya lagen inte innehåller någon generell regel
om att värdet får sättas högre, om det finns särskilda skäl och är förenligt
med god redovisningssed (jfr 14 § fjärde stycket bokföringslagen).

Den nya lagen innehåller också särskilda regler om värdering av på-
gående arbeten, varulagervärdering, kollektiv värdering och omräkning av
fordringar och skulder i utländsk valuta (se 4 kap. 10 - 13 §§). Ingen av
dessa frågor har tidigare varit föremål för någon uttrycklig lagreglering.

5.2.6 Tilläggsupplysningar

Den nya lagen innehåller flera krav på att bolagen skall lämna till-
läggsupplysningar om sina förhållanden. Tilläggsupplysningarna skall van-
ligen lämnas i noterna. En del av dessa bestämmelser överensstämmer
med vad som har gällt redan tidigare. Annat är nytt, såsom kraven på
upplysningar om latenta, ej kostnadsförda skatteförpliktelser (se 5 kap. 15                  40

§ nya årsredovisningslagen) samt kraven på upplysningar om pensioner

och avtal om avgångsvederlag till personer i bolagets ledning (se 5 kap. Prop. 1996/97:32
20 och 23 §§).

5.2.7 Förvaltningsberättelse

En del upplysningar som hittills har redovisats i förvaltningsberättelsen
skall enligt den nya lagen redovisas i noterna, t.ex. uppgifter om löne-
kostnader (se 5 kap. 18 § nya årsredovisningslagen). I den nya lagen finns

1 stället andra krav på förvaltningsberättelsens innehåll, bl.a. att för-
valtningsberättelsen skall innehålla en ”rättvisande översikt” över
utvecklingen av bolagets verksamhet, resultat och ställning. Dessutom
uppställs ett antal specificerade upplysningskrav, t.ex. krav på upplys-
ningar om framtida utveckling och om verksamhet inom forskning och
utveckling (se 6 kap. 1 §).

Såväl kravet på ”rättvisande översikt” som de specificerade upplys-
ningskraven saknar motsvarighet i hittills gällande lagstiftning.

5.2.8 Upprättande av koncernredovisning

Koncernbegreppet

Den nya lagen innehåller också en ny koncemdefmition. Motsvarande
koncemdefmition har samtidigt inforts i aktiebolagslagen och i de
särskilda associationsrättsliga lagar som gäller på bank- och försäkrings-
områdena. Enligt den nya definitionen föreligger en koncern när ett bolag
innehar mer än hälften av rösterna for samtliga andelar i en annan juri-
diska person. En koncern föreligger också om ett bolag äger andelar i en
annan juridisk person och

* på grund av avtal med andra delägare i denna forfogar över mer än
hälften av rösterna för samtliga andelar,

* har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess
styrelse eller

* har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över denna på
grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i
dess bolagsordning eller motsvarande (se 1 kap. 4 § årsredovisnings-
lagen).

Som ovan har nämnts (se avsnitt 4) gäller fortfarande en något
annorlunda koncemdefmition för flertalet handelsbolag och för enskilda
näringsidkare.

Koncernredovisning

Om det föreligger ett koncemförhållande är, enligt den nya lagen, moder-
bolaget skyldigt att upprätta en koncernredovisning (se 7 kap. 1 § nya
årsredovisningslagen). Under vissa förhållanden behöver dock inte moder-
företag i underkoncemer upprätta någon koncernredovisning (se 7 kap.

2 §). Den sistnämnda bestämmelsen saknar motsvarighet i föreningslagen
och 1980 års årsredovisningslag.

41

En koncernredovisning skall normalt omfatta samtliga dotterföretag. I Prop. 1996/97:32
den nya lagen preciseras i vilka situationer som man undantagsvis kan
utelämna ett dotterföretag från koncernredovisningen (se 7 kap. 4 §).
Föreningslagen och 1980 års årsredovisningslag saknar motsvarande
precisering.

Även i övrigt innehåller lagen en betydande detaljreglering av kon-
cernredovisningens innehåll. Bland annat preciseras när transaktioner
mellan koncernföretag skall elimineras (se 7 kap. 12 §). I lagen finns
också en uttrycklig regel om hur minoritetsintressen i dotterföretag skall
redovisas (se 7 kap. 8 §). Preciserade regler ges också om hur dotterföre-
tag och andra företag skall räknas in i koncernredovisningen {konsolide-
ring-, se 7 kap. 17-29 §§).

Den nya lagstiftningen har sålunda i denna del en annan utformning än
1980 års årsredovisningslag. De sakliga skillnaderna torde dock inte vara
så stora. De nya reglerna för aktiebolag ansluter nämligen nära till hittills
rådande praxis.

Intresseföretag

Den nya lagen reglerar också begreppet ”intresseföretag”: Om ett bolag
äger andelar i en juridisk person som inte är dotterföretag och utövar ett
betydande inflytande över den juridiska personens driftsmässiga och
finansiella styrning samt ägandet utgör ett led i en varaktig förbindelse
mellan bolaget och den juridiska personen, skall den juridiska personen
anses som intresseföretag till bolaget (se 1 kap. 5 §). Enligt en särskild
regel skall dessa förutsättningar anses vara för handen, om bolaget innehar
en röstandel om minst 20 procent i den juridiska personen och annat inte
framgår av omständigheterna.

Varken bokföringslagen, föreningslagen eller 1980 års årsredovisnings-
lag innehåller några regler om intresseföretag.

5.2.9 Offentliggörande

Redovisningshandlingarna skall jämte den åtföljande revisionsberättelsen
ges in till Patent- och registreringsverket (se 8 kap. 3 § nya årsredovis-
ningslagen). Om detta inte görs, kan bolaget tvingas betala förseningsav-
gifter, medan bolagets ställföreträdare kan drabbas av vite eller personlig
betalningsskyldighet (se 8 kap. 5-13 §§).

En nyhet är att Patent- och registreringsverket, när redovisningen har
givits in, skall låta kungöra detta i en tidning som verket ger ut (se 8 kap.
4 §). En annan nyhet är de särskilda bestämmelser som tillkommit rörande
bolagets eget offentliggörande av års- eller koncernredovisningen (se
8 kap. 14 -16 §§).

Varken bokföringslagen, föreningslagen eller 1980 års årsredovis-
ningslag innehåller några regler om kungörande, förseningsavgifter eller
personligt betalningsansvar. De innehåller inte heller några regler om före-
tagets eget offentliggörande av redovisningen. Enligt 1980 års årsredovis-                  42

ningslag fordras inte heller alltid att årsredovisningen offentliggörs genom

ingivande till Patent- och registreringsverket.

Prop. 1996/97:32

5.2.10      Delårsrapporter

Den nya årsredovisningslagens regler om delårsrapporter överensstämmer
i huvudsak med de bestämmelser om delårsrapporter som finns i 1980 års
årsredovisningslag.

5.2.11      Återstående lagstiftningsarbete

Redovisningskommitténs arbete fortgår. Kommittén har ännu inte uttalat
sig i fråga om redovisningen i sådana företagsformer som inte omfattas
av EG-direktiven, dvs. års- och koncernredovisning för enskilda näringsid-
kare, vanliga handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser. Till
kommitténs kvarstående uppgifter hör också bl.a. frågor om löpande bok-
föring och årsbokslut, normbildningen på redovisningsområdet samt
redovisning av miljöanknuten information. Kommitténs arbete skall vara
slutfört till den 31 oktober 1996.

Det skulle i och for sig vara värdefullt om de kvarstående frågorna
kunde beredas så snabbt att den kompletterande lagstiftning som kommit-
téns överväganden leder till kan träda i kraft den 1 januari 1997. Detta är
emellertid inte möjligt. Man får räkna med att en kompletterande lagstift-
ning inte kan beslutas förrän under år 1997 eller år 1998 och börja
tillämpas tidigast för räkenskapsåret 1998 eller 1999.

De lagstiftningsfrågor på redovisningsområdet som är mer brådskande
måste därför hanteras i annan ordning. Förslagen i denna lagrådsremiss
får ses som provisoriska lösningar i avvaktan på Redovisningskommitténs
förslag i kvarstående frågor.

43

6 Överväganden

6.1 Skall ekonomiska föreningar, handelsbolag, enskilda
näringsidkare och understödsföreningar tillämpa de nya redo-
visningsreglerna?

Regeringens förslag: Alla ekonomiska föreningar och handelsbolag
ges möjlighet att fr.o.m. det första räkenskapsår som inleds efter
utgången av år 1996 upprätta årsbokslut enligt den nya årsredovis-
ningslagens bestämmelser om balansräkning och resultaträkning.
Någon motsvarande möjlighet för enskilda näringsidkare införs för
närvarande inte. Inte heller understödsföreningar ges någon
möjlighet att upprätta sin redovisning enligt den nya redovisnings-
lagstiftningen.

Ekonomiska föreningar och handelsbolag som upprättar årsbokslut
enligt den nya årsredovisningslagens bestämmelser skall, om de är
skyldiga att upprätta årsredovisning, koncernredovisning eller
delårsrapport, upprätta också dessa handlingar enligt den lagens be-
stämmelser.

Ekonomiska föreningar och handelsbolag som har gått över till
den nya årsredovisningslagens bestämmelser skall inte ha möjlighet
att senare gå tillbaka till äldre redovisningsbestämmelser.

Promemoriornas förslag: Överensstämmer, såvitt gäller ekonomiska
föreningar, handelsbolag och enskilda näringsidkare, i huvudsak med
regeringens förslag. I promemoriorna har dock inte föreslagits något
förbud mot att gå tillbaka till äldre redovisningsbestämmelser.

I Finansdepartementets promemoria har föreslagits att understödsföre-
ningar skall beredas möjlighet att upprätta årsbokslut och årsredovisning
enligt ÅRFL.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslagen eller
lämnat dem utan erinran. Riksskatteverket har dock ansett att de nya
reglerna bör vara tvingande och att ekonomiska föreningar och handels-
bolag i fortsättningen skall ha möjlighet att tillämpa äldre redovisnings-
regler endast efter dispens. Enligt Riksskatteverket bör de nya reglerna i
vart fall vara obligatoriska i fråga om företag som ingår i koncerner där
något av de ingående företagen tillämpar den nya lagstiftningen.

Hovrätten över Skåne och Blekinge, Riksskatteverket och Redovisnings-
kommittén, har ifrågasatt om det inte bör finnas ett förbud för de företag
som gått över till de nya redovisningsreglerna att återvända till äldre
redovisningsregler.

NUTEK, Svenska Revisorsamfundet SRS och Sveriges Redovisnings-
konsulters Förbund SRF har ansett att de nya redovisningsreglerna bör fa
tillämpas även av enskilda näringsidkare.

Vad gäller understödsföreningar har Svenska Livförsäkringsföreningars
Riksförbund ansett det vara av stort värde att dessa föreningar får tillämpa
ÅRFL. Pressens pensionskassa, Försäkringsbranschens pensionskassa,
Sparinstitutens pensionskassa, Konsumentkooperationens pensionskassa

Prop. 1996/97:32

44

och Sveriges Köpmannaförbunds pensionskassa har däremot uppgivit att Prop. 1996/97:32
möjligheten att tillämpa ÅRFL har ett begränsat värde med hänsyn till
behovet av en anpassning av lagen om understödsföreningar. De har
emellertid inte haft något att erinra mot en föreslagen valfrihet. Före-
ningen Auktoriserade Revisorer FAR har anfört att införandet av en sådan
möjlighet bör anstå bl.a. till dess frågan om krav på koncernredovisning
har avgjorts.

Skälen för regeringens förslag: EG:s redovisningsdirektiv är till-
lämpliga på aktiebolag och vissa handelsbolag samt på kreditinstitut och
försäkringsföretag. De behöver inte tillämpas på andra slag av företag,
t.ex. på ekonomiska föreningar, på handelsbolag där någon av de obe-
gränsat ansvariga delägarna är fysisk person eller på näringsverksamheter
som bedrivs under enskild firma. Den svenske lagstiftaren har därför full
frihet att utforma reglerna om redovisningen i dessa företag på det sätt
som från svensk utgångspunkt framstår som mest lämpligt.

Direktiven har utformats med framför allt aktiebolagens redovis-
ningsbehov för ögonen och har ibland kritiserats såsom ålderdomliga och
otillräckliga. Detta kan synas tala för att de direktivanpassade redovis-
ningsregler som finns i den nya lagen inte bör utsträckas till att gälla
andra företagskategorier.

Andra omständigheter talar emellertid för att alla redovisningsskyldiga
ekonomiska föreningar, handelsbolag och enskilda näringsidkare ändå bör
följa de nya reglerna om årsbokslutets och års- och koncernredovis-
ningarnas utformning och innehåll.

Ett allmänt intresse av gemensamma regler

Att det förekommer två olika regelsystem för redovisning - ett regelsys-
tem för bl.a. aktiebolag och ett regelsystem för andra företagsformer -
innebär givetvis svårigheter för dem som skall tillämpa reglerna. Det
sammanlagda antalet bestämmelser blir större och regelverket svårare att
överblicka. Med två olika regelsystem blir det också svårt att utveckla en
gemensam redovisningspraxis. De normgivande organ vars uppgift det är
att bidra till utvecklandet av en god redovisningspraxis kommer att fa
svårare att fullgöra sina uppgifter. Med två olika regelverk blir det också
nödvändigt att utarbeta och vidmakthålla två olika s.k. BAS-kontoplaner.

Två olika regelsystem minskar också möjligheterna att göra jämförelser
mellan företag av det ena respektive andra slaget. Med olika värderings-
och klassificeringsprinciper kommer de siffror som tas fram enligt det ena
respektive det andra regelsystemet inte att omedelbart kunna ligga till
grund för rättvisande jämförelser mellan företagen.

Gemensamma redovisningsregler underlättar sålunda för lagstiftningens
användare och befrämjar jämförbarheten mellan aktiebolag och övriga
företagstyper. Även rent rättssystematiska skäl talar för att regleringen
utformas så enhetlig som möjligt.

45

Behovet av gemensamma redovisningsregler inom koncerner

Inom en koncern finns det ett särskilt behov av gemensamma redovis-
ningsregler. Om moderföretag och dotterföretag inte tillämpar samma
redovisningsregler, leder det till betydande svårigheter i samband med
upprättandet av koncernredovisningen. Dotterföretagets siffror måste
räknas om i enlighet med de principer som gäller för moderföretaget. Med
nuvarande lagstiftning uppkommer detta problem t.ex. om en ekonomisk
förening eller ett handelsbolag i vilket en av bolagsmännen är en fysisk
person är moderföretag till ett aktiebolag. Problemet kan undvikas om ett
sådant moderföretag får möjlighet att tillämpa de redovisningsregler som
gäller för aktiebolag.

Redovisning i samband med byte av företagsform

En annan olägenhet med förekomsten av två olika regelverk för redovis-
ning är att en näringsidkare som flyttar sin verksamhet från en företags-
form till en annan kan tvingas att byta redovisningsprinciper. Denna
olägenhet torde bli särskilt påtaglig under år 1997, då många företag som
hittills har drivits såsom aktiebolag kan antas gå över till annan företags-
form (se nedan avsnitt 6.7).

En obligatorisk tillämpning av årsredovisningslagen på alla företag från
och med räkenskapsåret 1997?

Av det som nu har sagts framgår att det finns mycket som talar för att
reglerna om redovisning i olika företag i vart fall på sikt bör samordnas
så att i huvudsak samma slag av regler gäller för samtliga slag av företag.
Det kan visserligen ifrågasättas om en fullständig samordning är möjlig
eller ens önskvärd. De särdrag som utmärker en särskild företagsform kan
göra det nödvändigt att i något avseende ställa särskilda krav på
redovisningen i den företagsformen. Det kan också hävdas att kraven på
redovisning i vissa företagsformer bör sättas något lägre än vad som gäller
för aktiebolag.

Dessa frågor kräver ytterligare överväganden. Sådana överväganden bör
göras i den sittande Redovisningskommittén. Detta talar starkt mot att
man - såsom Riksskatteverket har varit inne på - inför en ny obligatorisk
redovisningslagstiftning för handelsbolag och enskilda näringsidkare redan
från och med räkenskapsåret 1997. Ett annat förhållande som talar i
samma riktning är att en ny tvingande redovisningslagstiftning redan från
och med räkenskapsåret 1997 skulle medföra svåra omställningsproblem
för en del ekonomiska föreningar, handelsbolag och enskilda närings-
idkare. Risken för sådana omställningsproblem skulle visserligen minska
om en tvingande redovisningslagstiftning förenades med en möjlighet att
i särskilda fall få dispens att övergångsvis tillämpa äldre regler. Ett sådant
dispensförfarande skulle emellertid innebära en administrativ omgång för
såväl företag som myndigheter. Dispensärendena skulle vidare inte kunna
avgöras förrän långt in på det räkenskapsår som redovisningen skulle

1996/97:32

46

avse.

Regeringen anser mot denna bakgrund att det inte kan komma ifråga att
göra den nya årsredovisningslagens regler tvingande för alla handelsbolag
redan från och med räkenskapsåret 1997.

En remissinstans har ansett att de nya redovisningsreglerna i vart fall
bör vara tvingande för företag som ingår i en koncern där något av
koncernföretagen tillämpar den nya årsredovisningslagen. Förslaget har
framför allt den fördelen att det skulle leda till en enhetlig redovisning
inom en koncern. Regeringen är emellertid nte beredd att utan ytterligare
beredningsunderlag lägga det till grund för lagstiftning. Det kan anmärkas
att med den ordning som regeringen föreslår - en möjlighet att tillämpa
den nya årsredovisningslagen (se nedan) - företag i samma koncern ändå
torde sträva efter att tillämpa enhetliga redovisningsregler.

Skäl för och emot en frivillig tillämpning från och med räkenskapsåret
1997

Att ge de nu behandlade företagsformerna en möjlighet att tillämpa den
nya redovisningslagstiftningen kan i förstone synas gå stick i stäv med det
ovan nämnda önskemålet om enhetlighet och överskådlighet. Om de nya
reglerna inte görs obligatoriska så att endast sådana företag som anser sig
ha nytta av det behöver tillämpa dem, leder det ju till en minskad enhet-
lighet på redovisningsområdet och därmed till försämrade möjligheter att
göra jämförelser mellan företag av samma företagsform. En annan
olägenhet är att lagstiftningens komplexitet kommer att öka. Till detta
kommer att det i Sverige finns ett starkt samband mellan redovisning och
beskattning. Detta kommer bl.a. till uttryck i de s.k. standardiserade
räkenskapsutdrag (SRU) som används vid taxeringen och som återspeglar
företagens redovisning. Om företag av samma företagsform ges möjlighet
att redovisa enligt olika regelverk, leder det därför till merarbete för
skattemyndigheterna. Enligt Riksskatteverket kommer det exempelvis att
vara omöjligt att på förhand känna till vilket redovisningssätt och därmed
vilken deklarationsblankett som respektive handelsbolag kommer att välja,
något som kommer att försvåra kontrollarbetet.

Mot detta måste vägas de fördelar som det skulle innebära för företagen,
om de ges möjlighet att så tidigt som möjligt gå över till den nya redovis-
ningslagstiftningen.

Det kan antas att alla näringsidkare på sikt kommer att omfattas av i
vart fall huvuddragen i den nya lagstiftningen. Mot den bakgrunden skulle
det uppenbarligen vara en fördel för nystartade företag, om de redan från
början hade möjlighet att tillämpa de nya reglerna om balans- och
resultaträkningarnas uppställning och innehåll. Även andra företag kan
vara intresserade av att så snart som möjligt gå över till det nya regelver-
ket.

För företag som har nära anknytning till företag som omfattas av den
nya årsredovisningslagen kan det ha ett särskilt värde att kunna gå över
till det nya regelverket redan från räkenskapsåret 1997. Detta gäller, som
ovan har nämnts, särskilt sådana företag som är moderföretag till aktiebo-

Prop. 1996/97:32

47

lag. Såväl lantbrukskooperationen som konsumentkooperationen är från Prop. 1996/97:32
associationsrättslig synpunkt uppbyggda som koncerner. I dessa koncerner
utgörs moderföretaget av en ekonomisk förening, medan dotterföretagen
är juridiska personer av skilda slag. I lantbrukskooperationen ingår ett
femtiotal ekonomiska föreningar. Nästan alla är ägare eller delägare till
aktiebolag. Den årliga omsättningen i föreningarna, inklusive de till dessa
knutna aktiebolagen, uppgår till över 80 miljarder kronor. Inom konsu-
mentkooperationen finns mer än 100 föreningar. Några av dessa
föreningar har aktiebolag som dotterbolag och sammantaget är antalet
sådana dotterbolag stort. Den sammanlagda omsättningen i dessa bolag är
betydande.

Hittills har aktiebolag och ekonomiska föreningar tillämpat i huvudsak
samma redovisningsregler. Särskilt betydelsefullt är att samma klassifika-
tions- och värderingsprinciper har tillämpats av både aktiebolag och eko-
nomiska föreningar. Det har gjort det möjligt att, när det upprättas en
koncernredovisning för en koncern i vilken företag av båda slagen ingår,
räkna in dotterföretagen i koncernredovisningen på grundval av de siffror
som finns i dotterföretagens årsredovisningar.

Från och med räkenskapsåret 1997 skall aktiebolagen börja tillämpa
redovisningsregler som i flera avseenden avviker från vad som hittills har
gällt. Bl.a. kommer det att gälla delvis nya principer för klassificering och
värdering av tillgångar. Om de ekonomiska föreningarna även fortsätt-
ningsvis skall upprätta koncernredovisning enligt dagens, dvs. bokförings-
lagens och föreningslagens, regler, far det till följd att moderföreningens
koncernredovisning inte kan grundas på dotterbolagens årsredovisningar.
Dessa kommer ju att vara upprättade enligt delvis nya och annorlunda
principer. Upprättandet av koncernredovisningen kommer därför att kräva
omfattande och tidskrävande omräkningar och justeringar av de siffror
som förekommer i dotterbolagens (aktiebolagens) årsredovisningar. Något
tillspetsat kan man uttrycka det så att sådana aktiebolag tvingas att
upprätta dels en officiell årsredovisning enligt de nya reglerna och dels en
ytterligare redovisning enligt de gamla reglerna, avsedd att läggas till
grund för koncernredovisningen.

Särskilt om redovisning i understödsföreningar

Understödsföreningar tillämpar i dag redovisningsregler och andra
rörelseregler som är i behov av en översyn. Regeringen har beslutat om
utredningsdirektiv för en sådan översyn. Även om det arbetet bedrivs med
största skyndsamhet kommer det att dröja några år innan en lagstiftning
är genomförd.

Om ekonomiska föreningar ges en möjlighet att tillämpa den nya
årsredovisningslagen, är det naturligt att understödsföreningar ges
motsvarande möjlighet att tillämpa den nya redovisningslagstiftningen för
försäkringsföretag. En sådan tillämpning skulle nämligen i flera avseenden
kunna leda till en bättre ekonomisk information för externa intressenter
än en ren tillämpning av nuvarande regler.

Sveriges Livförsäkringsföreningars Riksförbund - med ett drygt tiotal

medlemmar - har ansett att en sådan möjlighet vore värdefull. De övriga Prop. 1996/97:32
understödsföreningar som har avhörts har emellertid ansett förslaget ha ett
begränsat värde i avvaktan på den kommande översynen av lagen om
understödsföreningar. Som FAR har påpekat finns det också vissa -
skillnader mellan ekonomiska föreningar och understödsföreningar,
framför allt med hänsyn till behovet av gemensamma regler för koncern-
redovisning. Som regeringen tidigare varit inne talar dessutom starka skäl
för att inte införa regler om en obligatorisk tillämpning av den nya
redovisningslagstiftningen redan från och med räkenskapsåret 1997.

Slutsatser

Vid en sammanvägning av de argument som talar för resp, mot en
frivillig tillämpning av de nya redovisningsreglerna kan det finnas an-
ledning att göra skillnad mellan de olika företagsformerna.

Vad först gäller de ekonomiska föreningarna anser regeringen att de
nyss beskrivna problemen avseende de stora kooperativa koncernerna
utgör tillräckliga skäl för att ge dem en möjlighet att redan från räken-
skapsåret 1997 tillämpa de nya redovisningsreglerna.

När det gäller handelsbolagen kan det konstateras att vissa av dem
redan omfattas av den nya årsredovisningslagen. Lagen är sålunda redan
anpassad för handelsbolag. Något större behov av kompletterande över-
väganden torde inte finnas. Remissbehandlingen av promemorian
Redovisning i handelsbolag och aktiebolag under avveckling har bekräftat
promemorians antagande att en möjlighet att tillämpa den nya lagstift-
ningen skulle vara av stort värde för vissa handelsbolag. Det förhållandet
att en del handelsbolag redan omfattas av den nya årsredovisningslagen
medför att de problem som Riksskatteverket pekat på uppkommer redan
i dag. De merkostnader som det skulle innebära för skattemyndigheterna
om också övriga handelsbolag ges möjlighet att tillämpa de nya reglerna
torde bli förhållandevis begränsade. Även beträffande handelsbolagen talar
därför enligt regeringens mening övervägande skäl för att de bör ges
möjlighet att tillämpa de nya redovisningsreglerna.

I fråga om de enskilda näringsidkarna framstår situationen som något
annorlunda. Antalet registrerade enskilda näringsidkare är mycket stort,
cirka 695 000. Verksamheterna i de olika rörelserna är mycket olika till
art och omfattning. I många fall är verksamheterna mycket begränsade.
Behovet av särskilda hänsynstaganden vid utarbetandet av regelverket gör
sig därför särskilt gällande i fråga om denna kategori företag. Det medför
att det finns särskild anledning att avvakta Redovisningskommitténs
ställningstaganden rörande enskilda näringsidkare. Till detta kommer att
regler som ger de enskilda näringsidkarna möjlighet att tillämpa de nya
redovisningsreglerna skulle innebära ökade kostnader för skattemyndig-
heterna.

Mot denna bakgrund delar regeringen den bedömning som har gjorts i
promemorian att de enskilda näringsidkarna f.n. inte bör ges möjlighet att
tillämpa de nya redovisningsreglerna.

Förslaget i Finansdepartementets promemoria att understödsföreningar

4 Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 32

skulle ges möjlighet att tillämpa ÅRFL grundades till stor del på Prop. 1996/97:32
antagandet att en sådan reform var angelägen for de berörda instituten.
Remissutfallet har emellertid varit blandat i det hänseendet. Vissa, i
huvudsak mindre, understödsföreningar har genom sin intresseorganisation
varit positiva till förslaget. De större föreningarna har emellertid varit
negativa. FAR har påpekat att den föreslagna reformen inte är lika
angelägen för understödsföreningar som för övriga ekonomiska föreningar.
Under sådana förhållanden anser regeringen att det inte har framkommit
tillräckliga skäl för att nu genomföra promemorians förslag i denna del.

Utformningen av regelverket

En särskild fråga är hur den möjlighet att tillämpa den nya årsredovis-
ningslagen som ekonomiska föreningar och handelsbolag bör ges skall
komma till uttryck i lagstiftningen. Övervägande skäl talar för att reglerna
tas in i de äldre lagarna, bokföringslagen, föreningslagen och 1980 års
årsredovisningslag. Reglerna bör utformas som en rätt för de aktuella
företagen att upprätta årsbokslut enligt den nya årsredovisningslagens
bestämmelser. De företag som utnyttjar denna möjlighet bör sedan vara
skyldiga att, om de är skyldiga att upprätta årsredovisning, koncern-
redovisning eller delårsrapport, tillämpa den nya årsredovisningslagens
bestämmelser även där.

Det är enligt regeringens mening inte lämpligt att en förening eller ett
handelsbolag ges möjlighet att ”gå fram och tillbaka” mellan två olika
redovisningssystem. Det försämrar möjligheterna att analysera företagets
utveckling från det ena året till det andra. I och för sig torde - såsom
anmärkts i promemorian Redovisning i handelsbolag och i aktiebolag
under avveckling (s. 34) - redan kravet på iakttagande av god redovis-
ningssed innebära att ett företag inte far byta redovisningsprinciper utan
att det finns fullgoda skäl för det. Redan detta torde begränsa de praktiska
möjligheterna till missbruk i detta avseende. Men enligt regeringens
mening finns det också anledning att i lagen ta in en regel som förhindrar
företag att vandra mellan regelverken. Lagstiftningen bör därför utformas
så att ett företag som en gång har gått över till den nya årsredovisnings-
lagens regler inte får byta tillbaka till äldre regler.

6.2 Skyldigheten att upprätta årsredovisning, koncernredo-
visning och delårsrapport

Regeringens förslag: Bestämmelserna om i vilka fall en ekonomisk
förening skall upprätta årsbokslut, årsredovisning, koncernredovis-
ning eller delårsrapport behålls oförändrade (se dock avsnitt 6.3).

Även de motsvarande bestämmelserna avseende handelsbolag
behålls i huvudsak oförändrade. Ett handelsbolags skyldighet att
upprätta årsredovisning eller koncernredovisning på grund av att
antalet anställda i företaget eller koncernen uppgår till viss storlek
skall dock inträda först om antalet anställda överstiger tio.

50

Promemoriornas förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Prop. 1996/97:32
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslagen i
denna del eller lämnat dem utan erinran. Juridiska fakultetsnämnden vid
Uppsala universitet har dock ifrågasatt om inte de företag som väljer att
tillämpa den nya årsredovisningslagen borde vara skyldiga att tillämpa
denna fullt ut. Sveriges Bokförings- och Revisionsbyråers Förbund har
avstyrkt att det gränsvärde där det inträder en skyldighet för handelsbolag
att upprätta årsredovisning respektive koncernredovisning ändras.

Skälen för regeringens förslag: Redovisningskommitténs överväganden
rörande en ekonomisk förenings eller ett handelsbolags skyldighet att
upprätta årsbokslut, årsredovisning, koncernredovisning och delårsrappor-
ter bör inte föregripas annat än om det finns starka skäl att redan i dag
ändra reglerna.

Vad först gäller frågan om upprättande av årsbokslut kan det noteras att
alla ekonomiska föreningar och handelsbolag redan i dag är skyldiga att
upprätta årsbokslut. Det finns inte anledning att i detta sammanhang ändra
dessa regler.

När det gäller skyldigheten att upprätta årsredovisning kan det
konstateras att samtliga företag som omfattas av den nya årsredovisnings-
lagen - framför allt aktiebolag samt sådana handelsbolag som direkt eller
indirekt ägs av aktiebolag - är skyldiga att upprätta en sådan redovisning.
Det förhållandet att det i dessa fall inte finns något personligt ansvar för
företagets förpliktelser gör det befogat att ställa särskilt höga krav på
öppenhet rörande företagets ekonomiska förhållanden. Motsvarande krav
på öppenhet bör ställas i fråga om ekonomiska föreningar som ju också
kännetecknas av att det inte finns något personligt ansvar för företagets
förpliktelser. De nuvarande bestämmelserna om när ekonomiska före-
ningar är skyldiga att upprätta årsredovisning, koncernredovisning och
delårsrapport överensstämmer nära med den nya årsredovisningslagen.
Dessa bestämmelser behöver i detta sammanhang inte ändras.

Det är mindre självklart att ställa samma krav på öppen redovisning på
handelsbolag. Det gäller särskilt om ett sådant bolag - såsom ofta är fallet

- är av mindre omfattning. I ett handelsbolag har ju delägarna ett
personligt betalningsansvar. Det torde vara anledningen till att företag som
omfattas av 1980 års årsredovisningslag är skyldiga att upprätta en
årsredovisning endast i följande fall:

- företaget har minst tio anställda,

- företaget är moderföretag i en koncern med minst tio anställda eller

- nettovärdet av företagets tillgångar enligt balansräkningarna för de två
senaste räkenskapsåren uppgår till minst 1 000 basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

Detta ger anledning att ställa frågan om ett handelsbolag som väljer att
tillämpa den nya årsredovisningslagens regler när det upprättar sitt
årsbokslut alltid bör vara skyldigt att att upprätta en årsredovisning En
sådan skyldighet kan synas som en naturlig konsekvens av att företaget
väljer det nya regelverket, där upprättande av årsredovisning är ett
obligatorium. En anpassning till de nya reglerna om redovisningens
utformning och innehåll gör det emellertid inte nödvändigt att ändra                  51

reglerna om när handelsbolag är skyldiga att upprätta olika slag av

redovisningshandlingar. I avvaktan på att Redovisningskommittén har Prop. 1996/97:32
övervägt frågan om mindre företags skyldighet att upprätta redovisnings-
handlingar bör det inte införas några regler som innebär en utvidgad
skyldighet att avge sådana handlingar. Det leder visserligen - såsom
Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet har varit inne på - till
att regelverket under en övergångsfas kommer att fa en minskad
enhetlighet. Enligt regeringens mening måste detta emellertid accepteras.

I ett avseende finns det emellertid anledning att redan nu göra en mindre
ändring.

Två av de gränsvärden som avgör om handelsbolaget är skyldigt att
upprätta årsredovisning anknyter till antalet anställda i bolaget respektive
koncernen. Om antalet uppgår till minst tio, föreligger skyldighet att
upprätta årsredovisning. I den nya årsredovisningslagen finns ett liknande
gränsvärde. Vissa särskilda krav på tilläggsupplysningar gäller inte i fråga
om bolag i vilka antalet anställda under de senaste två räkenskapsåren i
medeltal har uppgått till högst tio och tillgångarnas nettovärde enligt
fastställd balansräkning för det senaste räkenskapsåret uppgår till minst 24
miljoner kronor (se bl.a. 3 kap. 6 § andra stycket årsredovisningslagen).

Systematiska skäl talar för att samma gränsvärde bör gälla i fråga om
skyldigheten att upprätta årsredovisning enligt 1980 års årsredovisningslag
som i fråga om möjligheten att utelämna de i den nya årsredovisnings-
lagen särskilt angivna tilläggsupplysningarna. I promemorian Redovisning
i handelsbolag och i aktiebolag under avveckling har föreslagits att
gränsvärdet i 1980 års årsredovisningslag skall jämkas så att det
överensstämmer med det gränsvärde som förekommer i den nya års-
redovisningslagen.

Sveriges Bokförings- och Redovisningsbyråers Förbund har menat att
detta skulle kunna försvåra statistiska jämförelser. Förbundet har härvid
hänvisat till EG:s förordning nr 2186/93 av den 22 juli 1993 om
samordning inom gemenskapen vid utarbetandet av företagsregister för
statistiska ändamål. Förordningen anger att man vid sådan registrering
skall hänföra företagen till någon av ett antal olika storleksklasser. Dessa
storleksklasser är bl.a. 5-9 och 10-19 anställda. Från Statistiska Central-
byrån har emellertid inhämtats att promemorians förslag inte skulle
försvåra det statistiska arbetet.

Regeringen anser därför att promemorians förslag bör genomföras.

Härutöver föreslår regeringen några förändringar i fråga om redovis-
ningsskyldigheten för vissa företag som föreslås utgöra finansiella
holdingföretag. Dessa frågor kommer att behandlas i följande avsnitt.

52

6.3 Skyldigheten att upprätta koncernredovisning enligt
redovisningsregler för finansiella företag

Regeringens forslag: Bestämmelserna om koncernredovisning för
finansiella holdingföretag enligt lagen (1995:1559) om årsredovis-
ning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) eller lagen
(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) skall
avse även ekonomiska föreningar och alla handelsbolag.

När sådana företag upprättar årsbokslut, årsredovisning och delårs-
rapporter, skall de alltid tillämpa den nya årsredovisningslagens
bestämmelser.

Promemorians förslag: Förslagen i Finansdepartementets promemoria
överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Förslagen om att
sådana företag skall upprätta årsbokslut, årsredovisning och delårs-
rapporter enligt det nya regelverket saknar dock, såvitt avser handelsbolag,
motsvarighet i promemorian.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslagen eller
lämnat dem utan erinran.

Skälen för regeringens förslag: Ett allmänt företag som omfattas av
den nya årsredovisningslagen och som uteslutande eller så gott som
uteslutande i vinstsyfte förvärvar och förvaltar aktier och andelar i
dotterföretag som är kreditinstitut, värdepappersbolag eller försäkrings-
företag betecknas i den nya redovisningslagstiftningen som ett finansiellt
holdingföretag. Ett finansiellt holdingföretag skall under vissa förut-
sättningar upprätta koncernredovisning enligt ÅRKL eller ÅRFL i stället
för enligt reglerna i nya årsredovisningslagen (se 1 kap. 2 § andra stycket
nya årsredovisningslagen, 1 kap. 1 § andra stycket ÅRKL och 1 kap. 1
§ andra stycket ÅRFL). I de fall av dominerande dotterföretagsinnehav i
respektive slag av finansiella företag som bestämmelserna avser framstår
nämligen en tillämpning av ÅRKL:s respektive ÅRFL:s bestämmelser om
koncernredovisningen som ägnad att ge en riktigare bild av koncernens
verksamhet än en tillämpning av allmänna redovisningsregler (se prop.
1995/96:10 del 3 s. 121 och del 4 s. 151).

I dag finns det troligen inte några ekonomiska föreningar eller handels-
bolag som innehar aktier eller andelar i finansiella företag under
förhållanden som gör att koncemredovisningsreglema för finansiella
holdingföretag aktualiseras. En sådan utveckling är dock tänkbar på sikt.

Det kan vidare ifrågasättas om en ekonomisk förening överhuvudtaget
skulle, med hänsyn till kravet på kooperativt syfte, kunna registreras med
ett angivet ändamål av sådant slag som förutsätts för tillämpningen av be-
stämmelserna om finansiella holdingföretag. Genom att det är tillräckligt
att verksamheten så gott som uteslutande är av angivet slag blir be-
stämmelserna dock tillämpliga även om viss annan mindre verksamhet,
t.ex. av kooperativt slag, skulle förekomma. Det är inte heller uteslutet att
verksamheten i en ekonomisk förening utvecklas i sådan riktning sedan
registrering väl har skett.

Prop. 1996/97:32

53

En utvidgning av reglernas tillämpningsområde är naturlig också mot Prop. 1996/97:32
bakgrund av förslaget att ekonomiska föreningar och handelsbolag far
möjlighet att tillämpa den nya årsredovisningslagen fr.o.m. det räken-
skapsår som påbörjas under 1997.

Bestämmelserna om finansiella holdingföretag i ÅRKL och ÅRFL bör
därför enligt regeringens mening ändras redan i detta sammanhang. Be-
stämmelserna bör omfatta inte bara de fall när andelarna innehas av aktie-
bolag och sådana handelsbolag som i dag omfattas av den nya årsredovis-
ningslagen, utan även när andelarna innehas av andra handelsbolag eller
av ekonomiska föreningar. Enligt regeringens mening är det också
lämpligt att samtliga företag som härigenom kommer att omfattas av
skyldigheten att upprätta koncernredovisning enligt ARKL och ÅRFL
också blir skyldiga att tillämpa den nya årsredovisningslagens bestämmel-
ser vid upprättandet av årsbokslut, årsredovisning och delårsrapporter.
Vidare bör dessa företag vara skyldiga att upprätta årsredovisning och
delårsrapporter även om undantagsvis förutsättningarna för detta inte
föreligger enligt bestämmelserna i föreningslagen eller 1980 års års-
redovisningslag.

Till följd av att ekonomiska föreningar och handelsbolag kan komma att
i vissa fall upprätta koncernredovisning enligt ÅRKL eller ÅRFL måste
vissa ändringar göras i föreningslagen och 1980 års årsredovisningslag (se
författningskommentarerna till 8 kap. 13 § och 13 kap. 1 § föreningslagen
samt 4 kap. 10 och 14 §§ 1980 års årsredovisningslag).

6.4 Vissa särbestämmelser för ekonomiska föreningar

Regeringens förslag: En förening som upprättar årsbokslut och års-
redovisning enligt den nya årsredovisningslagen skall särredovisa
eget kapital på samma sätt som i dag. Fordran på insatser skall
liksom hittills inte tas upp som tillgång.

Vidare skall föreningen i förvaltningsberättelsen lämna samma
uppgifter som andra ekonomiska föreningar om bl.a. väsentliga
förändringar i medlemsantal och den rätt till utdelning som gjorda
förlagsinsatser medför.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har lämnat förslagen utan
erinran.

Skälen för regeringens förslag: Flertalet av de nuvarande bestämmel-
serna om redovisning i ekonomiska föreningar är av allmänt slag.
Liknande bestämmelser har tidigare gällt för aktiebolag. I den utsträckning
de nuvarande bestämmelserna om redovisning i ekonomiska föreningar är
av detta slag kan de utan svårighet ersättas av motsvarande bestämmelser
i den nya årsredovisningslagen. I de flesta frågor finns det därför inte
något behov av att komplettera årsredovisningslagens regler med
särbestämmelser för ekonomiska föreningar. Detta gäller det stora flertalet
bestämmelser om balansräkningens och resultaträkningens innehåll,

54

angivande av jämförelsetal, värdering av tillgångar och skulder, Prop. 1996/97:32
tilläggsupplysningar samt förvaltningsberättelsens och finansierings-
analysens innehåll.

Några av föreningslagens bestämmelser är dock särskilt avpassade för
ekonomiska föreningar och betingade av associationsformens särdrag.
Bland särdragen hos en ekonomisk förening kan i detta sammanhang
nämnas att föreningen är en sammanslutning av medlemmar, att var och
en av medlemmarna bidrar med en ekonomisk insats (medlemsinsats) och
att kapital kan tillskjutas även genom särskilda insatser (förlagsinsatser)
som ger rätt till utdelning.

Bestämmelser som är betingade av den särskilda associationsformen
finns bl.a. i 9 kap. 7 § andra stycket föreningslagen. Det sägs där att för-
eningens eget kapital skall delas upp i bundet eget kapital och fritt eget
kapital, att det under bundet eget kapital skall tas upp inbetalda insatser,
reservfond och uppskrivningsfond samt att medlemsinsatser och förlagsin-
satser skall redovisas för sig. Det är naturligt att dessa bestämmelser till-
lämpas även av föreningar som väljer att upprätta årsredovisning enligt
den nya årsredovisningslagen. Detta far givetvis viss betydelse för
uppställningen av föreningens balansräkning. Den frågan kommer att
beröras närmare i författningskommentaren.

Andra särskilda bestämmelser finns i 9 kap. 7 § tredje stycket före-
ningslagen. Där föreskrivs att fordran på insats inte far tas upp som till-
gång. Där sägs också att redovisningen av fullgjorda insatser får göras så
att man i balansräkningen anger hela insatskapitalet och hur mycket därav
som inte har fullgjorts, varefter skillnaden - de inbetalda insatserna - ut-
förs som en särskild post under eget kapital. Även dessa bestämmelser bör
också framdeles gälla för samtliga ekonomiska föreningar. Detsamma
gäller bestämmelsen i 9 kap. 6 § andra stycket andra meningen att över-
skottsutdelning som avses i 10 kap. 1 § andra stycket 1 (dvs. s.k. gott-
görelse) skall tas upp som en särskild kostnadspost.

Enligt föreningslagen skall förvaltningsberättelsen innehålla bl.a. uppgift
om väsentliga förändringar i medlemsantalet, om summorna av in-
satsbelopp som skall återbetalas under nästa räkenskapsår, om den rätt till
utdelning som gjorda förlagsinsatser medför och om summan av de för-
lagsinsatser som har sagts upp och skall inlösas under de nästföljande två
räkenskapsåren (se 9 kap. 9 § andra stycket 3 - 6). Uppgifter av detta slag
kan vara av sådan vikt för föreningens intressenter att utomstående bör
kunna fa tillgång till dem utan att vända sig till föreningens ledning eller
ta del av den förteckning som anges i 5 kap. 6 §. Också föreningar som
i övrigt väljer att upprätta årsredovisning enligt den nya årsredovisningsla-
gens bestämmelser bör därför enligt regeringens mening lämna en redovis-
ning av detta slag.

Regeringen anser inte att det finns anledning att i detta sammanhang
ändra de bestämmelser som gäller om offentliggörande av ekonomiska
föreningars redovisningshandlingar. Bestämmelserna i 9 kap. förenings-
lagen om sådant offentliggörande bör alltså även i fortsättningen gälla
samtliga ekonomiska föreningar.

55

6.5 Vissa särbestämmelser för handelsbolag

Regeringens förslag: Ett handelsbolag som väljer att tillämpa den
nya årsredovisningslagens regler i sin redovisning skall, vad gäller
redovisningshandlingarnas utformning och innehåll, tillämpa i allt
väsentligt samma regler som ett aktiebolag. Ett handelsbolag som
inte är skyldigt att upprätta årsredovisning skall dock inte behöva
lämna andra notupplysningar i sitt årsbokslut än vad som hittills har
varit nödvändigt.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Förslaget har tillstyrkts eller lämnats utan erinran
av det stora flertalet remissinstanser.

Skälen för regeringens förslag: När det gäller handelsbolags tillämp-
ning av den nya årsredovisningslagen finns det först anledning att
diskutera om man bör göra avkall på något eller några av de krav som
ställs på aktiebolagens redovisning. Om handelsbolag väljer att tillämpa
den nya lagens bestämmelser, tvingas de nämligen i en del fall att lämna
mera information än som är nödvändigt i dag. Det beror bl.a. på den nya
lagens skärpta krav på tilläggsupplysningar och på lagens krav på att det
alltid skall ingå en förvaltningsberättelse i års- och koncernredovis-
ningarna.

Som tidigare har nämnts är detta frågor som bör övervägas ytterligare
inom ramen för Redovisningskommittén. Den nu aktuella lagstiftningen
bör inte föregripa Redovisningskommitténs överväganden. Mot den
bakgrunden är det lämpligt att kraven på nya tilläggsupplysningar begrän-
sas. Regeringen anser därför att mindre företag som inte är skyldiga att
upprätta årsredovisning inte bör omfattas av bestämmelserna om till-
läggsupplysningar i 5 kap. årsredovisningslagen. De bör i stället vara
skyldiga att till sitt årsbokslut foga samma notupplysningar som måste
lämnas i dag (se 20 § bokföringslagen).

Handelsbolag som är årsredovisningsskyldiga, dvs. något större handels-
bolag, är däremot redan i dag tvungna att lämna mera omfattande
upplysningar (se 2 kap. 1980 års årsredovisningslag). De bör därför ta in
sådana tilläggsupplysningar som anges i 5 kap. nya årsredovisningslagen
såväl i årsbokslutet som i årsredovisningen.

En annan fråga är om det med hänsyn till handelsbolagets särart är på-
kallat att i något eller några avseenden ha redovisningsbestämmelser som
avviker från de bestämmelser som finns i den nya årsredovisningslagen.
Det kan emellertid konstateras att den nya årsredovisningslagen redan in-
nehåller bestämmelser om redovisning i sådana bolag. Årsredovisnings-
lagen kan därför utan svårighet tillämpas även på sådana handelsbolag
som inte omfattas av lagen. Enligt regeringens mening torde det i
huvudsak inte finnas något behov av kompletterande bestämmelser.

Inte heller när det gäller handelsbolag har regeringen funnit anledning
att nu föreslå några förändringar i fråga om bestämmelserna om offent-
liggörande av redovisningshandlingar.

Prop. 1996/97:32

56

6.6 Koncernbegreppet

Prop. 1996/97:32

Regeringens forslag: Koncernbegreppen i föreningslagen och 1980
års årsredovisningslag anpassas till det nya koncernbegrepp som har
införts i den nya årsredovisningslagen och aktiebolagslagen.

Promemoriornas förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslagen eller
lämnat dem utan erinran.

Skälen för regeringens förslag: De koncemdefmitioner som finns i
föreningslagen och 1980 års årsredovisningslag tar sikte på koncerner där
moderföretaget är en ekonomisk förening respektive ett sådant företag
som omfattas av 1980 års årsredovisningslag (t.ex. ett handelsbolag). De-
finitionerna - som har beskrivits i avsnitt 4 - har samma struktur som den
koncemdefmition som tidigare var gemensam för hela den associations-
rättsliga lagstiftningen.

Anpassningen till EG:s sjunde bolagsrättsliga direktiv (83/349/EEG) har
gjort det nödvändigt att införa en något förändrad koncemdefmition för
koncerner där moderföretaget är ett aktiebolag. EG-direktiven innebär ing-
en skyldighet för den svenske lagstiftaren att göra någon motsvarande för-
ändring av koncemdefinitionen i föreningslagen. Starka skäl talar emeller-
tid för en enhetlig koncemdefmition. Det är givetvis inte lämpligt att en
företagsrelation enligt t.ex. den föreningsrättsliga lagstiftningen kan be-
dömas som en koncemrelation trots att den enligt den aktiebolagsrättsliga
lagstiftningen är att bedöma på annat sätt. En jämkning av föreningslagens
och 1980 års årsredovisningslags koncemdefmitioner så att de överens-
stämmer med aktiebolagslagens koncemdefmition synes inte heller
innebära några olägenheter.

De nuvarande koncernbegreppen i föreningslagen och 1980 års
årsredovisningslag bör därför ersättas av ett koncernbegrepp som är
utformat på samma sätt som det nya koncernbegreppet i aktiebolagslagen
och den nya årsredovisningslagen.

6.7 Redovisning i aktiebolag under avveckling

Regeringens förslag: Den nya årsredovisningslagen skall inte
tillämpas i fråga om aktiebolag som avförs från aktiebolagsregistret
före utgången av år 1997 eller som avregistreras på den grund att
deras aktiekapital vid utgången av år 1997 understiger 100 000 kr.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Så gott som samtliga remissinstanser har tillstyrkt
förslaget eller har lämnat det utan erinran. NUTEK har dock ansett att
bestämmelsen i stället bör utformas så att aktiebolag som avregistreras
under år 1997 får välja om de vill tillämpa den nya årsredovisningslagens

57

bestämmelser eller äldre redovisningsregler.                              Prop. 1996/97:32

Riksskatteverket har ifrågasatt om inte en regel som motsvarar den som
föreslagits i promemorian borde införas även i fråga om aktiebolag som
har inlett ett likvidationsförfarande under år 1997.

Skälen för regeringens förslag: Tidigare var lägsta tillåtna aktie-
kapitalet 50 000 kr. Från och med den 1 januari 1995 måste aktiekapitalet
i ett privat aktiebolag uppgå till lägst 100 000 kr och i ett publikt aktiebo-
lag till lägst 500 000 kr. Aktiebolag som har bildats före den 1 januari
1995 har dock getts möjlighet att fortsätta att verka under en treårig över-
gångsperiod även om bolagets aktiekapital understiger 100 000 kr. Men
om ett sådant bolag inte före utgången av år 1997 har anmält en ökning
av aktiekapitalet till lägst 100 000 kr, skall det - om det inte har försatts
i konkurs eller har trätt i likvidation - anses upplöst och avföras från
aktiebolagsregistret. Därefter svarar aktieägarna, styrelseledamöterna och
verkställande direktören solidariskt för bolagets förpliktelser. Bolagets
tillgångar övergår på aktieägarna. Aktieägarna inträder i bolagets ställe
som part i de avtal som bolaget har slutit med tredje man (se punkterna
5 och 6 i övergångsbestämmelserna till lagen, 1994:802, om ändring i
aktiebolagslagen, 1975:1385).

Vid årsskiftet 1994/95 fanns det cirka 223 000 aktiebolag som hade ett
aktiekapital om 50 000 kr. Det kan antas att aktieägarna i en del av dessa
bolag inte har förmåga eller vilja att öka bolagets aktiekapital så att det
når upp till 100 000 kr och att den verksamhet som bedrivs i bolagen
därför kommer att föras över till annan företagsform. Till bilden hör att
enskilda näringsidkare och handelsbolag och delägare i handelsbolag från
och med 1995 års taxering har fått skatteregler som väsentligen är
likvärdiga med reglerna för enmansaktiebolag (prop. 1993/94:50, bet.
1993/94:SkU15 och SFS 1993:1536 m.m.). I den nyligen antagna lagen
(1996:761) om ändrade inkomstskatteregler m.m. med anledning av
ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek har dessutom genomförts
sådana förändringar i skattereglerna att ett aktiebolag och dess ägare i
princip skall undgå omedelbara beskattningskonsekvenser när verksam-
heten förs över till annan företagsform.

Övergången från aktiebolagsform till annan företagsform kommer
sannolikt i många fall att ske under år 1997. För räkenskapsåret 1996
skall i så fall dessa företag tillämpa reglerna om årsbokslut i 13 - 20 §§
bokföringslagen och reglerna om årsredovisning i 11 kap. aktiebolagsla-
gen. Den del av år 1997 då verksamheten bedrivs som aktiebolag utgör
aktiebolagets sista räkenskapsår. I den årsredovisning som skall upprättas
för det räkenskapsåret skall - såsom övergångsbestämmelserna till den
nya årsredovisningslagen i dag är utformade - verksamheten redovisas
enligt den nya lagen och enligt de särskilda bestämmelserna om års-
bokslut i 11 a § bokföringslagen. För den senare delen av år 1997 skall
emellertid årsbokslutet och årsredovisningen för den nya verksamheten
upprättas enligt de bestämmelser som gäller för den företagsform till
vilken verksamheten har förts över. Såsom lagstiftningen i dag är
utformad skulle företaget därför tvingas gå tillbaka till reglerna om års-
bokslut i 13 - 20 §§ bokföringslagen samt, i förekommande fall, tillämpa                  58

reglerna om årsredovisning i 1980 års årsredovisningslag (som i väsent-

liga delar överensstämmer med 11 kap. aktiebolagslagen).               Prop. 1996/97:32

Att verksamheten på detta sätt går fram och tillbaka mellan två olika
regelverk är givetvis inte tillfredsställande. Olägenheterna skulle i någon
utsträckning kunna undvikas genom det ovan presenterade förslaget om
att handelsbolag skall kunna tillämpa de nya redovisningsreglerna genom-
förs. Problemen skulle emellertid inte lösas helt och hållet. Om aktiebola-
gets ägare väljer att driva verksamheten vidare under enskild firma,
uppkommer nämligen ändå de konsekvenser som har beskrivits ovan.
Skyldigheten att anpassa sig till den nya årsredovisningslagens regler kan
också synas betungande i de fall då näringsidkaren avvecklar verksam-
heten helt. Han tvingas då lägga om sina redovisningsrutiner trots att
verksamheten kommer att läggas ner inom kort. För näringsidkaren kan
det därför vara en fördel om han får fortsätta tillämpa äldre regler.

Även för skattemyndigheterna är det en fördel om aktiebolag som inom
en nära framtid kommer att avvecklas eller läggas om till annan företags-
form inte tvingas att byta redovisningsprinciper. Sådana byten försvårar
taxeringsarbetet. De merkostnader som övergången till den nya årsredo-
visningslagens regler annars skulle ha vållat skattemyndigheterna kan
minskas väsentligt om de aktiebolag som befinner sig under avveckling
kan fortsätta att tillämpa äldre regler. Detta gäller inte minst med hänsyn
till att antalet aktiebolag som kommer att avvecklas kan antas bli
förhållandevis stort.

Övervägande skäl talar därför enligt regeringens mening för att dessa
aktiebolag under avveckling undantas från den nya årsredovisningslagens
tillämpning så att de under sitt sista räkenskapsår fortfarande tillämpar
bokföringslagens och aktiebolagslagens redovisningsregler. Detta bör gälla
dels aktiebolag som avvecklas genom de avvecklings- och avregistre-
ringsförfaranden som anges i punkterna 5 och 6 i övergångsbestämmel-
serna till lagen (1994:802) om ändring i aktiebolagslagen, dels andra
aktiebolag som efter avveckling genom likvidation avregistreras före
utgången av år 1997

Promemorians förslag i denna del har utformats så att aktiebolag under
avveckling måste tillämpa äldre redovisningsregler. En remissinstans har
menat att detta kan medföra problem för aktiebolag som har planerat att
fortsätta verksamheten och därför anpassat sig till den nya årsredovis-
ningslagen men som sedan av en eller annan anledning avvecklas före
utgången av år 1997. Enligt regeringens mening torde det inte finnas
anledning befara några större problem. Intresset av en enhetlig reglering
måste tillmätas större vikt. Regeringen ansluter sig därför till förslaget i
promemorian.

En annan remissinstans har ifrågasatt om inte en regel motsvarande vad
som föreslagits i promemorian borde gälla även för aktiebolag som
påbörjat ett avvecklingsförfarande genom likvidation under år 1997 men
som inte blivit avregistrerade förrän efter utgången av år 1997. Enligt
regeringens mening skulle detta emellertid innebära en risk för att äldre
redovisningsregler i enstaka fall kom att tillämpas förhållandevis långt
fram i tiden. Det är nämligen inte ovanligt att likvidationsförfaranden drar
ut på tiden. Med hänsyn härtill bör äldre redovisningsregler inte tillämpas                  59

i större utsträckning än vad som föreslagits i promemorian.

6.8 Redovisning i handelsbolag som övertagit verksamhet
som tidigare drivits i aktiebolag

Regeringens bedömning: Någon ändring bör inte göras i lagen
(1996:761) om inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade
bestämmelser om aktiekapitalets storlek.

Promemorians förslag: I promemorian har föreslagits att en förut-
sättning för att lagen om inkomstskatteregler m.m. med anledning av
ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek skall kunna tillämpas i
de fall övertagaren är ett handelsbolag eller en ekonomisk förening skall
vara att övertagaren upprättar årsbokslut enligt äldre regler.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller
lämnat det utan erinran. Riksskatteverket har dock avstyrkt förslaget.
FAR har föreslagit att bestämmelsen i stället utformas som ett krav på att
det avvecklande aktiebolaget och det övertagande handelsbolaget upprättar
årsbokslut enligt samma regler. Sveriges Redovisningskonsulters Förbund
har föreslagit att bestämmelsen förenas med en bortre tidsgräns.

Skälen for regeringens bedömning: Riksdagen antog nyligen en
särskild lagstiftning som skall göra det möjligt för aktiebolag som inte
höjer aktiekapitalet till 100 000 kr att fortsätta sin verksamhet i annan
företagsform, t.ex. handelsbolag, utan att det far några omedelbara skatte-
konsekvenser (se prop. 1995/96:168, bet. 1995/96:SkU27, rskr.
1995/96:289, SFS 1996:761). Det övertagande företaget skall som huvud-
regel ta över de skattemässiga värden som aktiebolaget har haft. Aktiebo-
laget skall inför övertagandet upprätta en balansräkning. För övertagaren
gäller bl.a. att han som huvudregel skall ta upp lager, fordringar och
liknande tillgångar till belopp motsvarande de utgående värdena i den
balansräkning som aktiebolaget upprättat vid övertagandet. Även i andra
avseenden skall övertagarens redovisning anknyta till vad aktiebolaget
redovisat.

Lagen bygger på att det avvecklade aktiebolagets utgående värden skall
kunna jämföras med övertagarens ingående värden. I promemorian
Redovisning i handelsbolag och aktiebolag under avveckling har antagits
att en sådan jämförelse förutsätter att de båda företagen tillämpar i
huvudsak samma redovisningsregler. Den föreslagna möjligheten för
handelsbolag att tillämpa bestämmelser i den nya årsredovisningslagen
skulle därvid kunna medföra problem. Mot den bakgrunden föreslogs i
promemorian att det skulle uppställas ytterligare en förutsättning för att
lagen om inkomstskatteregler m.m. skall kunna tillämpas, nämligen att det
övertagande företaget, om det är ett handelsbolag, upprättar redovisning
enligt äldre regler, dvs. 13 - 20 §§ bokföringslagen.

Under remissbehandlingen av promemorian har Riksskatteverket
ifrågasatt om det finns något egentligt skäl till att övertagande handels-
bolag inte skulle få upprätta årsredovisning enligt den nya årsredovis-
ningslagen när det avvecklade bolaget upprättat sin sista årsredovisning

Prop. 1996/97:32

60

enligt äldre regler. Riksskatteverket har härvid hänvisat till att det Prop. 1996/97:32
övertagande bolaget i sin första deklaration skall bifoga motsvarande
balansräkning som det avvecklade bolaget har lämnat i sin sista deklara-
tion. Enligt verket uppnås på detta sätt kontinuitet och en avstämning
mellan utgående och ingående balans i taxeringssammanhang oavsett
övertagarens företagsform.

Mot bakgrund av vad Riksskatteverket anfört gör regeringen den
bedömningen att behovet av den föreslagna lagändringen är begränsat.
Regeringen lägger därför inte fram något förslag i den delen.

7 Ikraftträdande

Regeringens förslag: Den nya lagstiftningen skall träda i kraft den
1 januari 1997.

Promemoriornas förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Förslagen har lämnats utan erinran.

Skälen för regeringens förslag: Om man vill undvika de problem som
har påtalats i avsnitten 6.1, 6.6 och 6.7, måste den nya lagstiftningen
kunna tillämpas redan från den tidpunkt då de företag som omfattas av
den nya årsredovisningslagen skall börja tillämpa de nya reglerna, dvs.
normalt från den 1 januari 1997. Övergångsbestämmelserna till den nya
årsredovisningslagen innebär nämligen att flertalet bolag som omfattas av
den lagen har att tillämpa dess regler från och med det räkenskapsår som
inleds närmast efter utgången av år 1996.

8 Kostnader

Nya redovisningsregler får betydelse inte enbart för företagen själva utan
också för revisorer, branschorganisationer och andra enskilda redovis-
ningsintressenter. I ett övergångsskede uppkommer det uppenbarligen
omställningskostnader för enskilda företag, t.ex. för utbildning och för
utvecklandet av nya redovisningssystem. För näringslivet torde emellertid
en samordning mellan de redovisningsregler som gäller för aktiebolag och
de regler som gäller för övriga företag vara av så stort värde att det utan
vidare motiverar dessa merkostnader.

Nya redovisningsregler far också betydelse och kostnadskonsekvenser
för en del myndigheter. För skattemyndigheterna torde - såsom tidigare
har berörts - den föreslagna möjligheten för ekonomiska föreningar och
handelsbolag att tillämpa den nya redovisningslagstiftningen innebära
vissa kostnader (se avsnitt 6.1). Dessa torde emellertid uppvägas av de
förslag som lämnats i avsnitt 6.7 om att aktiebolag under avveckling inte
skall tillämpa de nya reglerna. För Patent- och registreringsverket kan det

61

finnas ett behov av en del utbildningsinsatser. Dessa kostnader - som Prop. 1996/97:32
under alla förhållanden torde vara av mer begränsad omfattning - har
emellertid i allt väsentligt uppkommit redan genom tillkomsten av den
nya årsredovisningslagen. Att inordna också handelsbolagen under lagens
regelverk kan inte antas leda till annat än marginella kostnader. Dessa kan
täckas inom ramen för befintliga resurser.

Inte heller de förslag som i detta sammanhang föreslås på det finansiella
området kan antas leda till annat än marginella kostnader.

9 Övriga frågor

Under remissbehandlingen av promemoriorna har vissa remissinstanser
tagit upp en del särskilda redovisningsfrågor som saknar direkt anknytning
till promemoriorna. Patent- och registreringsverket har bl.a. tagit upp
frågor om offentliggörande av handelsbolags redovisningar och frågor om
vitesföreläggande mot företrädare för avregistrerade aktiebolag. Sveriges
Industriförbund har framfört synpunkter på bl.a. de krav på tilläggs-
upplysningar om andelsinnehav som uppställs i 5 kap. 8 § nya årsredovis-
ningslagen, medan Bokföringsnämnden har efterlyst en översyn av 5 kap.
8 och 9 §§ och 9 kap. 3 § samma lag. Finansinspektionen har föreslagit
en föreskriftsrätt for inspektionen i frågor om koncernredovisning i
understödsföreningar.

Regeringen har inte underlag för att i detta sammanhang lägga fram
några förslag i de aktuella frågorna. Vissa frågor kan dock komma att
aktualiseras i samband med det arbete på redovisningsrättens område som
under hösten kommer att bedrivas inom regeringskansliet.

62

10  F örfattningskommentar

10.1 Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen
(1995:1554)

Punkten 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen
(1995:1554)

3.1 bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om års-
redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 1 kap. 1 § andra
stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall be-
stämmelserna i 2 - 6 kap., 9 kap. 1 §, 2 § första stycket, 3 och 4 §§ samt
10 kap. 1 § tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som in-
leds närmast efter den 31 december 1995.

I övriga bolag skall de angivna bestämmelserna samt bestämmelserna
i 7 kap. tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds
närmast efter den 31 december 1996. I fråga om aktiebolag som avförs
från aktiebolagsregistret enligt punkten 5 eller punkten 6 i övergångsbe-
stämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385) skall bestämmelserna över huvud taget inte tillämpas.
Detsamma gäller i fråga om andra aktiebolag som avförs från aktiebo-
lagsregistret senast den 31 december 1997.

I andra stycket har tillkommit bestämmelser som innebär att vissa
aktiebolag under avveckling i praktiken inte skall tillämpa den nya
årsredovisningslagen. Bakgrunden till detta har behandlats i avsnitt 6.7.

Bestämmelserna avser två slag av aktiebolag; dels sådana som av-
registreras enligt punkten 5 eller 6 i övergångsbestämmelserna till lagen
(1994:802) om ändring i aktiebolagslagen, dels andra aktiebolag som
avregistreras senast vid utgången av år 1997. Det bör i fråga om det första
slaget av aktiebolag observeras att själva avregistreringen kan infalla i
början av år 1998. Också den redovisning som i så fall skall avges för
1998 skall då upprättas enligt äldre regler.

Det bör i fråga om bestämmelsen i andra stycket tredje meningen
noteras att den enbart gäller aktiebolag som avregistrerats före 1997 års
utgång. Det förhållande att bolaget har inlett avvecklingen - t.ex. genom
beslut om likvidation - är alltså inte tillräckligt för att det skall omfattas
av bestämmelsen.

10.2 Förslaget till lag om ändring i bokföringslagen
(1976:125)

En ekonomisk förening får upprätta årsbokslut med tillämpning av 2 kap.
2-4 och 6 §§, 3 kap. 1 - 4, 6, 8 och 9 §§, 4 kap. 1 - 6 §§, 8 § första
stycket och andra stycket 2 och 3, 9 - 13 §§, 14 § andra stycket samt 15 -

17 §§ samt 5 kap. 1-12 §§, 14 § andra stycket och 15 - 24 §§ års-
redovisningslagen (1995:1554).

Vid tillämpningen av årsredovisningslagen gäller följande.

1. Vad som sägs om aktiebolag och bolag gäller ekonomiska föreningar.

2. Vad som sägs om moderbolag gäller moderförening.

3. Med intresseföretag avses vad som anges i 1 kap. 5 och 6 §§ års-

Prop. 1996/97:32

63

redovisningslagen.                                                     Prop. 1996/97:32

4. Med andelar avses aktier och andra andelar i juridiska personer.

5. Uppskrivning får göras endast för avsättning till uppskrivningsfond.

En ekonomisk förening som upprättar sitt årsbokslut i enlighet med
första stycket skall inte tillämpa bestämmelserna i 13-20 §§ denna lag. En
sådan förening skall inte heller tillämpa 9 kap. 4 och 5 §§, 6 § första
stycket och andra stycket första meningen, 7 f första och fjärde styckena
samt 8 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

(Jfr 11 a § andra stycket bokföringslagen i promemorian Den nya
redovisningslagstiftningen och de ekonomiska föreningarna)

Paragrafen är ny. Den har i propositionen fått en annan utformning än
den motsvarande bestämmelsen i den remitterade promemorian. I pro-
memorian kom möjligheten att välja mellan äldre och nya redovisnings-
regler till uttryck i de föreslagna ändringarna i föreningslagens regler om
årsredovisning. I propositionen kommer motsvarande möjlighet i stället
till uttryck i denna paragrafs bestämmelser om upprättande av årsbokslut.
Bestämmelserna får sedan genom de hänvisningar som sker i 9 kap.

15 § föreningslagen omedelbar betydelse för hur årsredovisningen och
koncernredovisningen skall vara upprättad. Syftet med denna ändrade ut-
formning har varit att ge regelverket samma utformning som den som har
ansetts vara nödvändig i fråga om handelsbolag.

I avsnitt 6.1 har regeringen utvecklat skälen till att ekonomiska
föreningar bör ges en möjlighet att upprätta sin redovisning enligt
bestämmelserna i den nya årsredovisningslagen.

En förening som vill utnyttja möjligheten att upprätta årsbokslut enligt
den nya årsredovisningslagen måste därvid följa samtliga de i paragrafen
uppräknade bestämmelserna. Avsikten är således inte att föreningen skall
kunna i vissa avseenden redovisa enligt äldre regler och i andra avseenden
enligt någon eller några av de uppräknade paragraferna i den nya lagen.

1 första stycket anges vilka bestämmelser i den nya årsredovisningslagen
som skall tillämpas.

Av bestämmelserna i 2 kap. nya årsredovisningslagen skall följande
tillämpas:

2 § om överskådlighet och god redovisningssed,

3 § om rättvisande bild,

4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper och

6 § om valuta.

Lagtexten hänvisar inte till 2 kap. 5 och 7 §§ nya årsredovisningslagen.
Bestämmelser av samma innehåll finns nämligen redan i 11 § andra
stycket bokföringslagen.

3 kap. nya årsredovisningslagen skall tillämpas i följande delar:

1 § om balansräkningens innehåll,

2 § om resultaträkningens innehåll,

3 § om uppställningsformer,

4 § om avvikelser från de föreskrivna uppställningsformerna,

6 § om redovisning av större periodiseringsposter,

8 § om redovisning av nettoomsättning, och

9 § om redovisning av extraordinära intäkter och kostnader.                             64

Däremot behöver årsbokslutet inte innehålla några jämförelsetal (jfr 3

kap. 5 § nya årsredovisningslagen). Lagtexten hänvisar inte heller till 3 Prop. 1996/97:32
kap. 7 § nya årsredovisningslagen. Det innebär att den redovisande
föreningen inte kan använda sig av de särskilda reglerna om förkortad
resultaträkning som finns i den paragrafen.

Av hänvisningen till 3 kap. 3 § nya årsredovisningslagen följer också att
föreningen skall följa de scheman för balans- och resultaträkningarna som
finns i bilagorna 2-4 till lagen.

Uppställningsschemat i bilaga 2 är visserligen utformat för aktiebolags
och handelsbolags behov och innehåller inte alla de poster som kan vara
nödvändiga för en ekonomisk förenings redovisning. Lagtexten har
emellertid - såsom har berörts i avsnitt 6.4 - utformats så att även de
föreningar som väljer att tillämpa den nya årsredovisningslagen har att
redovisa eget kapital och insatser på det sätt som föreskrivs i förenings-
lagen (se 9 kap. 7 § andra stycket). Uppdelningen av eget kapital kommer
därmed att få följande utformning:

EGET KAPITAL

I Bundet eget kapital

1. Belopp motsvarande inbetalda insatser

a) medlemsinsatser

b) förlagsinsatser

2. Uppskrivningsfond

3. Reservfond

II Fritt eget kapital eller ansamlad förlust

1. Fria fonder

2. Balanserad vinst eller förlust

3. Nettovinst eller förlust för räkenskapsåret (årets resultat)

Förekommer det annat eget kapital som inte innefattas i någon av de an-
givna posterna kan det med stöd av 3 kap. 4 § tredje stycket nya års-
redovisningslagen redovisas i en särskild post.

Det bör vidare noteras att enligt 9 kap. 7 § tredje stycket föreningslagen
(jfr 9 kap. 1 § andra stycket samma lag) får fordran på insats inte tas upp
som tillgång. Det har ansetts att den principen bör gälla även när
redovisning sker enligt den nya årsredovisningslagens regelverk. Det far
i sin tur till följd att tillgångsposten A. Tecknat men ej inbetalat kapital
som finns i den nya årsredovisningslagens balansräkningsschema kommer
att sakna praktisk betydelse i en förenings årsredovisning.

I fråga om resultaträkningens utformning kan föreningen välja mellan
de båda uppställningsscheman som finns i bilagorna 3 och 4 till den nya
årsredovisningslagen. Föreningen måste dock alltid redovisa sådan över-
skottsutdelning som avses i 10 kap. 1 § andra stycket 1 föreningslagen
(gottgörelsé) som en särskild kostnadspost (jfr 9 kap. 6 § andra stycket
andra meningen föreningslagen).

Av bestämmelserna i 4 kap. nya årsredovisningslagen skall följande
bestämmelser tillämpas:

1 § om innebörden i begreppen anläggningstillgångar och omsättnings-
tillgångar,                                                                                     65

2 § om immateriella anläggningstillgångar,

5 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 32

3 § om fastställande av anskaffningsvärde för anläggningstillgångar, Prop. 1996/97:32

4 § om avskrivning av anläggningstillgångar,

5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar,

6 § om uppskrivning av anläggningstillgångar,

8 § första stycket och andra stycket 2 och 3 om minskning av upp-
skrivningsfonden,

9 § om värdering av omsättningstillgångar,

10 § om värdering av pågående arbeten,

11 § om fastställande av anskaffningsvärde för varulager,

12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde,

13 § om omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta,

14 § andra stycket om värdering av moderföretags andelar i dotterför-
etag för det fall att dotterföretaget äger andelar i moderföretaget,

15 § om periodisering av vissa belopp vid upptagande av lån,

16 § om avsättningar, och

17 § om särredovisning av större avsättningar.

De nya reglerna tillåter - till skillnad mot de äldre (jfr 15 § fjärde
stycket bokföringslagen) - inte att uppskrivning sker för kvittning mot
nedskrivning. Av förevarande paragrafs andra stycke framgår vidare att
en ekonomisk förening inte heller kan tillämpa den nya bestämmelsen i
4 kap. 6 § nya årsredovisningslagen fullt ut utan enbart far företa upp-
skrivning för avsättning till uppskrivningsfond. Lagtexten saknar vidare
hänvisningar till 4 kap. 7 § och 4 kap. 8 § andra stycket 1. Det innebär
att en ekonomisk förening inte kan föra över medel direkt från uppskriv-
ningsfonden till bundet eget kapital.

I fråga om 5 kap. nya årsredovisningslagen blir det aktuellt att tillämpa
följande paragrafer:

1 § om tilläggsupplysningars placering,

2 § om angivande av värderings- och omräkningsprinciper,

3 § om särskilda upplysningar om anläggningstillgångar,

4 § om angivande av taxeringsvärden,

5 § om storleken av och förändringar i uppskrivningsfonden,

6 § om nettoomsättningens fördelning,

7 § om inköp och försäljningar mellan koncernföretag,

8 § om redovisning av andelar i dotterföretag och vissa andra företag,

9 § om undantag från uppgiftsskyldigheten enligt 8 §,

10 § om kortfristiga och långfristiga balansposter,

11 § om ställda säkerheter,

12 § om lån till ledande befattningshavare,

14 § andra stycket om förändringar i eget kapital,

15 § om latent skatt,

16 § om skattens fördelning på ordinärt och extraordinärt resultat,

17 § om medelantalet anställda,

18 § om personalkostnader,

19 § om löner och andra ersättningar,

20 § om pensioner och liknande förmåner,

21 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

22 § om suppleanter och vice verkställande direktör,                                   66

23 § om avtal om avgångsvederlag,

24 § om moderföretags namn m.m.                               Prop.

Beträffande de enskilda bestämmelserna i den nya årsredovisninglagen
till vilka paragrafen hänvisar, se prop. 1995/96:10 del 2 s. 178 - 233.

Eftersom den nya årsredovisningslagen är omedelbart tillämplig enbart
på aktiebolag och vissa handelsbolag är lagtexten i den lagen genomgåen-
de utformad med utgångspunkt i begreppen ”aktiebolag” , ”bolag” och
”moderbolag”. I andra stycket har klargjorts att när en ekonomisk
förening tillämpar årsredovisningslagen skall med ”aktiebolag” och
”bolag” avses ekonomisk förening och med ”moderbolag” avses ”moder-
förening”. I stycket har också klargjorts att vid tillämpningen av den nya
årsredovisningslagens bestämmelser om intresseföretag (se bl.a. 5 kap.
8 § den lagen) skall man med det begreppet förstå vad som anges i 1 kap.
5 och 6 §§ den lagen. I stycket finns också en definition av begreppet
”andelar” (jfr 1 kap. 3 § nya årsredovisningslagen).

Av tredje stycket framgår att en förening som har valt att upprätta
årsbokslut enligt den nya redovisningslagens regler inte skall tillämpa de
regler om årsbokslut som finns i 13 - 20 §§ bokföringslagen. En sådan
förening skall inte heller tillämpa vissa av de regler om balans- och
resultaträkningens utformning som finns i föreningslagen och som gäller
även för upprättandet av årsbokslut (jfr 9 kap. 1 § föreningslagen). Det
sista gäller dock inte undantagslöst: Föreningen skall - som redan har
berörts - alltid tillämpa 9 kap. 6 § andra stycket andra meningen och 7
§ andra och tredje styckena föreningslagen.

Ett handelsbolag som inte omfattas av årsredovisningslagen (1995:1554)
får upprätta årsbokslut med tillämpning av 2 kap. 2-4 och 6 §§, 3 kap.
1 - 4, 6, 8 och 9 §§ samt 4 kap. 1-5 och 9 - 13 §§, 14 § andra stycket
och 15 - 17 §§ årsredovisningslagen.

Ett handelsbolag som upprättar årsbokslut i enlighet med första stycket
skall inte tillämpa bestämmelserna i 13 - 19 §§ denna lag.

Om handelsbolaget är skyldigt att upprätta årsredovisning enligt 2 kap.
1 § lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag, skall års-
bokslutet innehålla även upplysningar enligt 5 kap. 1- 4, 6 - 12 och 15 -
24 §§ årsredovisningslagen. I så fall skall 20 § denna lag och 2 kap. 7 £
lagen om årsredovisning m.m. i vissa företag inte tillämpas.

Vid tillämpningen av årsredovisningslagen avses med intresseföretag
vad som anges i 1 kap. 5 och 6 §§ den lagen. Med andelar avses aktier
och andra andelar i juridiska personer.

(Se 11 c § bokföringslagen i promemorian Redovisning i handelsbolag
och aktiebolag under avveckling)

Paragrafen är ny.

Första stycket öppnar en möjlighet för ett handelsbolag som inte
omfattas av den nya årsredovisningslagen att upprätta årsbokslut enligt
samma regler som gäller för bl.a. aktiebolag, dvs. enligt särskilt angivna
bestämmelser i den nya årsredovisningslagen. Skälen för detta har behand-
lats i avsnitt 6.1.

Bestämmelserna har utformats på i huvudsak samma vis som be-
stämmelserna om ekonomiska föreningars årsbokslut i 11 c §. Handels-

1996/97:32

67

bolaget kan enligt paragrafen ”välja” om årsbokslutet skall upprättas Prop. 1996/97:32
enligt bokföringslagens eller årsredovisningslagens regler om uppställning
och värdering.

I första stycket anges att ett bolag som väljer att tillämpa den nya
årsredovisningslagen skall tillämpa 2 kap. 2-4 och 6 §§ samt 3 kap. 1 -
4, 6, 8 och 9 §§ i den lagen. I dessa delar kan hänvisas till vad som har
sagts i kommentaren till 11 c § bokföringslagen. När det gäller de i 3 kap.
3 § intagna hänvisningarna till uppställningsscheman i bilagorna 2-4 kan
konstateras att dessa scheman redan är anpassade för redovisningen i
handelsbolag.

I stycket anges vidare att det redovisande bolaget har att tillämpa 4 kap.
1 - 5 §§, 9 - 13 §§, 14 § andra stycket och 15 - 17 §§ nya årsredovis-
ningslagen. Också beträffande dessa paragrafer kan hänvisas till kommen-
taren till 11 c § bokföringslagen. Bland de uppräknade paragraferna finns
inte 4 kap. 6 - 8 §§, dvs. reglerna om uppskrivning. Det sammanhänger
med att den nya redovisningslagstiftningen inte medger att ett handels-
bolag skriver upp sina tillgångar.

Handelsbolag som inte är skyldiga att upprätta årsredovisning behöver
inte tillämpa annat än de nu angivna bestämmelserna i 2 - 4 kap. nya års-
redovisningslagen. De skall sålunda inte tillämpa några av bestämmelserna
i 13 - 19 §§ bokföringslagen (se andra stycket). De omfattas inte heller
av några av de redovisningsbestämmelser som finns i 1980 års årsredovis-
ningslag. De måste emellertid komplettera de balans- och resultaträkningar
som upprättats enligt den nya årsredovisningslagen med sådana upplys-
ningar som anges i 20 § bokföringslagen.

Om handelsbolaget däremot enligt 2 kap. 1 § 1980 års årsredovis-
ningslag är skyldigt att upprätta årsredovisning, måste det vid upprättandet
av årsbokslut tillämpa inte bara de ovan angivna bestämmelserna i 2 - 4
kap. nya årsredovisningslagen utan också lämna sådana upplysningar som
anges i 5 kap. 1- 4 §§, 6-12 §§ och 15 - 24 §§ nya årsredovisningslagen.
Detta framgår av tredje stycket. Även beträffande dessa paragrafer kan
hänvisas till kommentaren till 11 c § bokföringslagen. 11 d § hänvisar
dock inte till 5 kap. 5 § och 14 § andra stycket nya årsredovisningslagen,
vilka saknar relevans för handelsbolag.

Ett handelsbolag som lämnar tilläggsupplysningar enligt de angivna
paragraferna skall inte tillämpa 20 § bokföringslagen. Det behöver inte
heller tillämpa 2 kap. 7 § 1980 års årsredovisningslag, en paragraf som
i vanliga fall hade varit tillämplig på årsredovisningspliktiga handelsbolag.

De enskilda bestämmelserna i den nya årsredovisningslagen behandlas
i prop. 1995/96:10 del 2 s. 178 - 233.

I fjärde stycket har klargjorts att man vid tillämpningen av den nya års-
redovisningslagen med begreppet intresseföretag (se bl.a. 5 kap. 8 §) skall
förstå vad som anges i 1 kap. 5 och 6 §§ den lagen. Även begreppet
andelar har definierats (jfr 1 kap. 3 § nya årsredovisningslagen).

He§
En ekonomisk förening som enligt 1 kap. 1 § andra stycket lagen
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
eller 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i

68

försäkringsföretag är skyldig att upprätta koncernredovisning enligt de Prop. 1996/97:32
lagarna skall upprätta årsbokslut med tillämpning av de bestämmelser i
årsredovisningslagen (1995:1554) som det hänvisas till i 11 c § första
och andra styckena. En sådan förening skall inte tillämpa de bestämmel-
ser i denna lag och lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar som
anges i 11 c § tredje stycket.

(Saknar direkt motsvarighet i Finansdepartementets promemoria; jfr dock

9 kap. 15 § föreningslagen)

Paragrafen har tillkommit mot bakgrund av den nya bestämmelsen i

11 c §.

I paragrafen klargörs vilka regler som skall tillämpas i årsbokslutet för
sådana ekonomiska föreningar som i egenskap av finansiellt holding-
företag skall upprätta koncernredovisning enligt ÅRKL eller ÅRFL. I
paragrafen slås fast att sådana företag skall upprätta ett årsbokslut enligt
huvuddelen av nya årsredovisningslagens bestämmelser om årsredovis-
ningens utformning och innehåll. För detta slag av företag innebär således
bestämmelserna en begränsning av den valfrihet att välja redovisningslag
som ges i 11 c §.

Hf§

Ett handelsbolag som enligt 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559)
om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 1 kap. 1 §
andra stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag
är skyldigt att upprätta koncernredovisning enligt de lagarna skall
upprätta årsbokslut med tillämpning av de bestämmelser i årsredovis-
ningslagen (1995:1554) som det hänvisas till i 11 d § första, tredje och
fjärde styckena. Ett sådant bolag skall inte tillämpa de bestämmelser i
denna lag och lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag
som anges i 11 d § andra och tredje styckena.

(Paragrafen saknar motsvarighet i Finansdepartementets promemoria)

I paragrafen klargörs vilka regler som skall tillämpas i årsbokslutet för
sådana handelsbolag som i egenskap av finansiella holdingföretag skall
upprätta koncernredovisning enligt ÅRKL eller ÅRFL. Sådana företag
skall upprätta årsbokslut enligt huvuddelen av den nya årsredovisnings-
lagens bestämmelser om årsredovisningens utformning och innehåll. Detta
slag av företag har således inte den valfrihet att välja redovisningslag som
ges vanliga företag i 11 d §.

11 g§

En ekonomisk förening eller ett handelsbolag som enligt 11 c -11 f § har
upprättat årsbokslut med tillämpning av bestämmelser i årsredovisnings-
lagen (1995:1554) skall göra detta även under följande räkenskapsår.

(Paragrafen saknar motsvarighet i promemoriornas förslag)

Paragrafen innehåller en bestämmelse som förhindrar en ekonomisk
förening eller ett handelsbolag som har gått över till det nya regelverket
att under ett senare räkenskapsår gå tillbaka till det gamla. Denna fråga
har berörts i avsnitt 6.1.

69

Punkten 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen Prop. 1996/97:32
(1995:1556)

2. I bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om års-
redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 1 kap. 1 § andra
stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall
11 a § tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds
närmast efter den 31 december 1995.

I övriga bolag som omfattas av årsredovisningslagen (1995:1554) skall

11 a § tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds
närmast efter den 31 december 1996. I fråga om aktiebolag som avförs
från aktiebolagsregistret enligt punkten 5 eller punkten 6 i övergångsbe-
stämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385) skall dock 11 a § över huvud taget inte tillämpas. Detsamma
gäller i fråga om andra aktiebolag som avförs från aktiebolagsregistret
senast den 31 december 1997.

I andra stycket har tillkommit bestämmelser som innebär att vissa bolag
under avveckling i praktiken inte skall tillämpa de nya bestämmelserna.
Bakgrunden till detta har behandlats i avsnitt 6.7.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

2. Bestämmelserna i 11 c - 11 f §§ tillämpas första gången i fråga om det
räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1996.

3. En ekonomisk förening som upprättar årsbokslut i enlighet med 11 c
eller 11 e § och ett handelsbolag som upprättar årsbokslut i enlighet med

II d eller 11 f § skall inte tillämpa 4 kap. 5 § tredje stycket årsredovis-
ningslagen (1995:1554) på nedskrivning som har gjorts före lagens
ikraftträdande.

4. En ekonomisk förening som upprättar årsbokslut i enlighet med 11 c
eller 11 e § får använda belopp som har avsatts till uppskrivningsfond
före lagens ikraftträdande för nödvändiga nedskrivningar på anläggnings-
tillgångar. Om detta görs, skall upplysning om detta lämnas i not.

Skälen till att lagändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1997 och till-
lämpas från och med räkenskapsåret 1997 har behandlats i avsnitt 7.

Bestämmelserna i punkterna 3 och 4 motsvarar punkterna 5 respektive

6 i övergångsbestämmelserna till årsredovisningslagen (se prop.
1995/96:10 del 2 s. 287).

10.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar

1 kap. 4 §

En ekonomisk förening är moderförening och en annan juridisk person
är dotterföretag, om föreningen

1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den

70

juridiska personen,

2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med
andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för
samtliga andelar,

3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller
avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande
ledningsorgan, eller

4. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att ensam utöva
ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den
juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning,
bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar.

Vidare är en juridisk person dotterföretag till moderföreningen, om ett
annat dotterföretag till moderföreningen eller moderföreningen till-
sammans med ett eller flera andra dotterföretag eller flera andra
dotterföretag tillsammans

1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den juri-
diska personen,

2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med
andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för
samtliga andelar, eller

3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller
avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande
ledningsorgan.

Om ett dotterföretag äger andelar i en juridisk person och på grund av
avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess
bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar har rätt att
ensamt utöva ett bestämmande inflytande över den juridiska personen, är
även denna dotterföretag till moderföreningen.

Moderförening och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

Med koncernföretag avses i denna lag företag i samma koncern.

(Se 1 kap. 4 § föreningslagen i promemorian Den nya redovisnings-
lagstiftningen och de ekonomiska föreningarna)

Paragrafen innehåller föreningslagens koncernbegrepp. Den föreslagna
nya lydelsen innebär en anpassning till det koncernbegrepp som nyligen
har införts i aktiebolagslagen och den nya årsredovisningslagen (se prop.
1995/96:10 del 2 s. 105 - 113).

En koncern skall bestå av en moderförening och ett eller flera dotter-
företag. Moderföreningen skall vara en ekonomisk förening, dvs. en
svensk ekonomisk förening bildad enligt föreningslagens regler. Dotter-
företagen kan däremot vara svenska eller utländska juridiska personer av
olika slag. Detta innebär ingen förändring i förhållande till vad som gäller
i dag.

Däremot innebär den föreslagna lydelsen förändringar vad gäller den
anknytning mellan företagen som skall ge upphov till ett koncemförhål-
lande.

Paragrafen anger i första stycket fyra situationer där en sådan anknyt-
ning föreligger. Dessa har i förevarande bestämmelse utformats på samma
sätt som i aktiebolagslagen och den nya årsredovisningslagen. Beträffande
bestämmelsens närmare innebörd kan därför hänvisas till förarbetena till
de motsvarande bestämmelserna i den nya årsredovisningslagen (se prop.
1995/96:10 del 2 s. 176 och 177).

Av andra och tredje styckena framgår att även en indirekt anknytning

1996/97:32

71

mellan en ekonomisk förening och en annan juridisk person kan ge upp- Prop. 1996/97:32
hov till ett koncemförhållande. Motsvarande bestämmelser finns i den nya
årsredovisningslagen (se prop. 1995/96:10 del 2 s. 177 och 178) och i
aktiebolagslagen.

1 kap. 5 §

I de fall som avses i 4 § första stycket 1-3 och andra stycket skall sådana
rättigheter som tillkommer någon som handlar i eget namn men för en
annan fysisk eller juridisk persons räkning anses tillkomma den personen.

Vid bestämmandet av antalet röster i ett dotterföretag beaktas inte de
andelar i dotterföretaget som innehas av företaget självt eller av dess
dotterföretag. Detsamma gäller andelar som innehas av den som handlar
i eget namn men för dotterföretagets eller dess dotterföretags räkning.

(Jfr 1 kap. 5 § i promemorian Den nya redovisningslagstiftningen och de
ekonomiska föreningarna)

Bestämmelsen, som bl.a behandlar det fallet att någon uppträder som
mellanman för en annan fysisk eller juridisk person, motsvarar 1 kap. 6 §
aktiebolagslagen (se prop. 1995/96:10 del 2 s. 180).

1 kap. 6 §

Vid tillämpningen av 4 och 5 §§ avses med andelar aktier och andra
andelar i juridiska personer.

(Paragrafen saknar motsvarighet i promemoriornas förslag)

I paragrafen har i förtydligande syfte klargjorts att med andelar avses
såväl aktier som andra andelar i juridiska personer.

8 kap. 5 §

Minst en revisor skall vara auktoriserad, om

1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000
gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som
gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår, eller

2. antalet anställda hos föreningen under vart och ett av de två senaste
räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan i fråga
om förening som avses i första stycket förordna att en viss godkänd
revisor får utses i stället för en auktoriserad revisor. Sådana beslut är
giltiga i högst fem år.

Första och andra styckena gäller även för en moderförening i en
koncern, om

1. nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt fastställda koncem-
balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger det
gränsbelopp som anges i första stycket,

2. antalet anställda vid koncernföretagen under den tid som anges i 1 i
medeltal överstigit 200, eller

3. moderföreningen inte upprättar koncernredovisning och nettovärdet
av koncernföretagens tillgångar, enligt fastställda balansräkningar för
koncernföretagens två senaste räkenskapsår, på moderföreningens
balansdag överstiger det gränsbelopp som anges i första stycket.

I andra föreningar än som avses i första eller tredje stycket skall en

auktoriserad revisor eller en godkänd revisor utses, om minst en tiondel                  7.

av samtliga röstberättigade begär det vid en föreningsstämma där Prop. 1996/97:32
revisorsval skall ske.

(Jfr 8 kap. 5 § föreningslagen i promemorian Den nya redovisnings-
lagstiftningen och de ekonomiska föreningarna).

Paragrafen innehåller kvalifikationskrav för revisorer i ekonomiska före-
ningar.

I tredje stycket finns bestämmelser om när moderföreningen måste ha
en auktoriserad revisor. Punkterna 1 och 2 överensstämmer med gällande
rätt. Punkten 1 anknyter till nettoomslutningen enligt de koncemba-
lansräkningar som föreningen har upprättat. En förening som är moder-
förening och som tillämpar den nya årsredovisningslagens regler kan
emellertid med stöd av 7 kap. 2 § den lagen undantagsvis underlåta att
upprätta koncernredovisning. Med hänsyn härtill har i punkten 3 tagits in
en regel som innebär att skyldigheten att ha auktoriserad revisor i den
situationen får bedömas med ledning av innehållet i koncernföretagens
årsredovisningar.

8 kap. 13 §

Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till
föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens styrelse
senast två veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revisorerna skall
inom samma tid till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som
har överlämnats till dem.

Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida års-
redovisningen har upprättats enligt denna lag eller, i fall som avses i 9
kap. 15 och 16 §§, enligt årsredovisningslagen (1995:1554). Innehåller
inte årsredovisningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt 9 kap.
eller, i fall som avses i 9 kap. 15 och 16 §§, enligt årsredovisningslagen
skall revisorerna ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin
berättelse, om det kan ske.

Har revisorerna vid sin granskning funnit att någon åtgärd eller
försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet ligger en styrelsele-
damot eller verkställande direktören till last eller att en styrelseledamot
eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid mot denna
lag eller, i fall som avses i 9 kap. 15 och 16 §§, mot årsredovisningslagen
eller mot stadgarna, skall det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen
skall även innehålla ett uttalande i frågan om ansvarsfrihet för styrelsele-
damöterna och verkställande direktören. Revisorerna kan även i övrigt i
berättelsen anteckna de upplysningar som de önskar meddela medlem-
marna.

I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att
föreningen inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt
enligt uppbördslagen (1953:272),

2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskattelagen
(1994:200),

3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild
deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller

4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-3.

Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att föreningen inte
har fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1- 4 skall
revisorema genast sända in en avskrift av den till skattemyndigheten.

Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställande Prop. 1996/97:32
av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till
dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust som har lagts fram
i förvaltningsberättelsen.

I en moderförening skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse
beträffande koncernen. Härvid skall första-tredje och sjätte styckena
tillämpas.

Om anmälan har gjorts enligt 8 § tredje eller femte stycket, skall revisor
till revisionsberättelsen foga avskrift av anmälningen.

(Jfr 8 kap. 13 § föreningslagen i promemorian Den nya redovisnings-
lagstiftningen och de ekonomiska föreningarna)

Paragrafen innehåller bestämmelser om innehållet i revisionsberättelsen.

I andra stycket finns sedan tidigare en bestämmelse om att berättelsen
skall innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen upprättats
enligt föreningslagen. I förslaget har bestämmelsen justerats så att det
framgår att revisorn i en förening som upprättar årsredovisning enligt
reglerna i den nya årsredovisningslagen skall uttala sig om årsredovis-
ningens överensstämmelse med den lagen.

Enligt tredje stycket är revisorn skyldig att i revisionsberättelsen göra
anmärkning om han funnit att styrelse eller verkställande direktör har
handlat i strid med föreningslagen. Bestämmelsen har i förslaget jämkats
så att revisor i en förening som upprättar årsredovisning enligt den nya
årsredovisningslagstiftningen även skall anmärka på handlande som strider
mot denna.

9 kap. 15 §

En ekonomisk förening som enligt II c, lie eller 11 g § bokföringslagen
(1976:125) upprättar årsbokslut med tillämpning av bestämmelser i
årsredovisningslagen (1995:1554) skall upprätta årsredovisning samt, i
förekommande fall, koncernredovisning och delårsrapporter med tillämp-
ning av 2 kap. 1 - 6 §§ och 7 f första och tredje styckena, 3 kap., 4 kap.
/ - 6 §§, 8 § första stycket och andra stycket 2 och 3, 9 - 13 §§, 14 §
andra stycket och 15 - 17 §§, 5 kap. 1-12 §§, 14 § andra stycket och 15
- 24 §§, 6 kap., 7 kap. och 9 kap. 1, 3 och 4 §§ årsredovisningslagen. I
så fall gäller även 10 kap. 1 § årsredovisningslagen.

Vid tillämpningen av årsredovisningslagen gäller följande.

1. Vad som sägs om aktiebolag och bolag gäller ekonomiska föreningar.

2. Vad som sägs om moderbolag gäller moderförening.

3. Vad som sägs om bolag som avses i 10 kap. 3 § andra och fjärde
styckena aktiebolagslagen (1975:1385) gäller ekonomiska föreningar som
avses i 8 kap. 5 § första och tredje styckena denna lag.

4. Med intresseföretag avses vad som anges i 1 kap. 5 och 6 §§ års-
redovisningslagen.

5. Med andelar avses aktier och andra andelar i juridiska personer.

6. Uppskrivning får göras endast för avsättning till uppskrivningsfond.

7. De hänvisningar som finns i 7 kap. årsredovisningslagen till andra
bestämmelser i den lagen skall inte tillämpas på 2 kap. 7 § andra stycket,
4 kap. 7 § och 14 § första stycket samt 5 kap. 14 § första och tredje
styckena.

En förening som upprättar årsredovisning, koncernredovisning eller
delårsrapport i enlighet med första stycket skall inte tillämpa bestämmel-
serna i 1, 2, 4 och 5 §§, 6 § första stycket och andra stycket första                  74

meningen, 7 § första och fjärde styckena, 8 §, 9 § första stycket, andra

stycket 1, 2 och 7, tredje och fjärde styckena, 11, 12 § första stycket och Prop.
andra stycket första meningen samt 13 och 14 §§. För en sådan förening
gäller inte heller vad som sägs i 10 § första stycket om koncernredovis-
ningens delar.

(Jfr 9 kap. 15 § föreningslagen i promemorian Den nya redovisnings-
lagstiftningen och de ekonomiska föreningarna)

Paragrafen är ny. Motiven till den har behandlats i avsnitten 6.1 och 6.3.
Utformningen av paragrafen avviker från forslaget i promemorian. Skälen
för det är desamma som de som angivits i kommentaren till 11 c §
bokföringslagen. Vissa förändringar har också skett i anledning av
remissynpunkter.

Första stycket

Av 11 c § bokföringslagen följer att en ekonomisk förening kan välja
mellan att upprätta sitt årsbokslut enligt bokföringslagens regler och att
upprätta det enligt vissa angivna bestämmelser i den nya årsredovisnings-
lagen. Om föreningen har valt det senare alternativet, skall den - såsom
framgår av första stycket - också vid upprättandet av årsredovisning,
koncernredovisning och delårsrapport tillämpa huvuddelen av den nya års-
redovisningslagens regelverk i stället för redovisningsreglerna i förenings-
lagen. Utöver de regler i 2 - 5 kap. nya årsredovisningslagen som före-
ningen till följd av bestämmelserna i 11 c § bokföringslagen måste följa
när den upprättar sitt årsbokslut - och som har berörts i kommentaren till
11 c § bokföringslagen - skall föreningen vid upprättandet av
årsredovisning tillämpa följande bestämmelser:

2 kap. 1 § om årsredovisningens delar,

2 kap. 5 § om språk och form,

2 kap. 7 § första och tredje styckena om undertecknande och datering,

3 kap. 5 § om jämförelsetal och

3 kap. 7 § om resultaträkning i förkortad form.

Därutöver skall föreningen upprätta en förvaltningsberättelse enligt 6
kap. 1 och 2 §§ nya årsredovisningslagen samt - under de förutsättningar
som anges i 2 kap. 1 § tredje stycket den lagen - en finansieringsanalys
enligt 6 kap. 3 §.

Vidare skall en moderförening upprätta en koncernredovisning enligt
följande bestämmelser i 7 kap. nya årsredovisningslagen:

3 § om koncernredovisningens delar,

4 § om vilka dotterföretag som skall omfattas av koncernredovisningen,

5 § om överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild,

6 § om andra grundläggande redovisningsprinciper, om språk och form,
om valuta och om undertecknande,

7 § om principerna för koncembalansräkningen och koncemresul-
taträkningen,

8 § om redovisning av minoritetsandelar,

9 § om den tidpunkt till vilken koncernredovisningen skall hänföra sig,

10 och 11 §§ om de värderingsprinciper som gäller för koncernredovis-
ningen,

12 § om eliminering mellan koncernföretag,

1996/97:32

75

13 § om allmänna tilläggsupplysningar,                               Prop.

14 § om förändringar i koncernens sammansättning,

15 och 16 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag,

17 § om hur moderföretag och dotterföretag skall sammanställas i
koncernredovisningen,

18-21 §§ om konsolidering med den s.k. förvärvsmetoden,

22 § om konsolidering med den s.k. poolningsmetoden,

23 § om konsolidering av dotterföretag med den s.k. kapitalandels-
metoden,

24 - 28 §§ om redovisning av andelar i intresseföretag med kapitalan-
delsmetoden,

29 § om redovisning enligt den s.k. klyvningsmetoden, och

30 § om förvaltningsberättelse och finansieringsanalys.

I förevarande stycke hänvisas även till 7 kap. 2 § nya årsredovis-
ningslagen. Till följd härav kommer en moderförening i en underkoncem
att under de i paragrafen angivna förutsättningarna kunna underlåta att
upprätta koncernredovisning.

En del av de bestämmelser i 7 kap. nya årsredovisningslagen till vilka
hänvisas i stycket hänvisar i sin tur till andra bestämmelser i den nya
årsredovisningslagen. Några av dem är sådana som det inte blir aktuellt
att tillämpa i en koncernredovisning som en ekonomisk förening upprättar.
I punkten 7 i andra stycket har klargjorts att dessa bestämmelser inte skall
beaktas.

En ekonomisk förening som upprättar sin redovisning enligt den nya
årsredovisningslagens regelverk är vidare skyldig att följa reglerna i 9
kap. 1, 3 och 4 §§ den lagen om upprättande av delårsrapporter.

Om en ekonomisk förening väljer att upprätta sin redovisning enligt de
nu angivna bestämmelserna, gäller också de överklagandebestämmelser
som finns i 10 kap. 1 § nya årsredovisningslagen.

Beträffande de enskilda bestämmelserna i årsredovisningslagen till vilka
paragrafen hänvisar, se prop. 1995/96:10 del 2 s. 178 - 269.

Andra stycket

Eftersom den nya årsredovisningslagen är omedelbart tillämplig endast på
aktiebolag och vissa handelsbolag är lagtexten i den lagen genomgående
utformad med utgångspunkt i begreppen ”aktiebolag” och ”bolag”. I andra
stycket har därför klargjorts att när en ekonomisk förening tillämpar års-
redovisningslagen skall med ”aktiebolag” eller ”bolag” i stället avses
ekonomisk förening. Det har också klargjorts att begreppet ”moderbolag”
i detta sammanhang skall förstås som ”moderförening”.

Tredje stycket

Om en förening tillämpar den nya årsredovisningslagen vid upprättandet
av årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapport, kan den i
huvudsak underlåta att tillämpa de motsvarande redovisningsreglerna i
föreningslagen.. Fortfarande måste den dock följa en del av bestämmel-
serna i 9 kap. föreningslagen.

Det har sålunda ansetts att föreskrifterna i 9 kap. 3 § och 10 § andra

1996/97:32

76

stycket föreningslagen om tidpunkten för årsredovisningens och koncern- Prop. 1996/97:32
redovisningens avlämnande till revisorerna, om offentliggörande av års-
redovisning, koncernredovisning och revisionsberättelse och om faststäl-
lelsebevis även i fortsättningen bör tillämpas av samtliga föreningar. Det
innebär å andra sidan att 8 kap. nya årsredovisningslagen - som innehåller
motsvarande bestämmelser jämte bestämmelser om bl.a. förseningsavgifter

- inte skall tillämpas på ekonomiska föreningar.

Paragrafen har vidare utformats så att de särskilda informationsbehov
som finns i fråga om ekonomiska föreningar fortfarande tillgodoses.
Såsom anmärkts i kommentaren till 11 c § bokföringslagen skall
föreningen fortfarande tillämpa 9 kap. 6 § andra stycket andra meningen
föreningslagen vid upprättandet av resultaträkning och 9 kap. 7 § andra
och tredje styckena vid upprättandet av balansräkningen.

Av den föreslagna lagtexten följer också att alla föreningar även i fort-
sättningen i förvaltningsberättelsen måste lämna uppgifter om väsentliga
förändringar i medlemsantalet, om summorna av insatsbelopp som skall
återbetalas under nästa räkenskapsår enligt 4 kap. 1 och 3 §§, om den rätt
till utdelning som gjorda förlagsinsatser medför och om summan av de
förlagsinsatser som sagts upp och skall inlösas under de näst följande två
räkenskapsåren (se 9 kap. 9 § andra stycket 3-6 föreningslagen).

Vad som nu sagts följer av det tredje stycket, där det klargjorts vilka
bestämmelser i 9 kap. föreningslagen som en ekonomisk förening som
tillämpar den nya årsredovisningslagens regelverk inte skall tillämpa.

9 kap. 16 §

En ekonomisk förening som enligt 1 kap. 1 § andra stycket lagen
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
eller 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag är skyldig att upprätta koncernredovisning enligt de
lagarna är inte skyldig att upprätta koncernredovisning enligt denna lag.

En sådan förening skall avge delårsrapporter även om den inte är
skyldig att göra detta enligt 12 § första stycket första meningen. Vid
upprättandet av årsredovisning och delårsrapporter gäller bestämmelser-
na i 15 §.

(Jfr 9 kap. 15 § föreningslagen i Finansdepartementets promemoria)

Genom bestämmelsen i första stycket undantas sådana ekonomiska
föreningar som i egenskap av finansiellt holdingföretag skall upprätta
koncernredovisning enligt ÅRKL eller ÅRFL från skyldigheten att
upprätta koncernredovisning även enligt föreningslagen. En motsvarande
undantagsregel för aktiebolag och vissa handelsbolag finns redan i dag i
1 kap. 2 § andra stycket nya årsredovisningslagen.

I paragrafens andra stycke klargörs vilka regler som skall tillämpas i
fråga om årsredovisning och delårsrapporter för sådana föreningar. Be-
stämmelsen ålägger sålunda de berörda föreningarna att lämna delårs-
rapport även om sådan skyldighet inte skulle föreligga enligt förenings-
lagen. I andra meningen klargörs att redovisningshandlingarna därvid skall
upprättas enligt det regelverk som anges i 15 §. Det kan noteras att dessa
föreningar enligt 11 e § bokföringslagen är skyldiga att upprätta även
årsbokslutet enligt det nya regelverket.

10 kap. 6 §                                                           Prop. 1996/97:32

Till reservfonden skall avsättas minst fem procent av den del av
föreningens nettovinst för året som inte går åt för att täcka en balanserad
förlust. Vid avsättning till reservfonden skall till nettovinsten räknas även
gottgörelser. Uppgår reservfonden till minst tjugo procent av det inbetalda
insatskapitalet behöver sådan avsättning till reservfond som avses i detta
stycke inte ske, om summan av reservfonden och det inbetalda insatskapi-
talet uppgår antingen till minst fyrtio procent av nettovärdet på före-
ningens tillgångar eller till minst samma belopp som föreningens skulder
och avsättningar enligt balansräkningen.

Till reservfonden skall vidare avsättas det belopp som

1. medlem vid avgång ur föreningen inte får tillbaka av sina insatser,

2. förlagsandelsinnehavare inte får ut vid inlösen av en förlagsinsats,

3. enligt stadgarna skall avsättas till reservfonden,

4. enligt beslut av föreningsstämman i övrigt skall föras över från det

i balansräkningen redovisade fria egna kapitalet till reservfonden.

Reservfonden får enligt beslut av föreningsstämman sättas ned endast
för att täcka sådan förlust enligt den fastställda balansräkningen som inte
kan täckas av fritt eget kapital.

Vid tillämpningen av första stycket skall belopp som i balansräkningen
har tagits upp under rubriken Avsatt till pensioner eller sådan delpost som
avses i 8 a § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
inte räknas som skuld eller avsättning i den mån det överstiger det belopp
under vilket posten enligt 7 § första stycket lagen om tryggande av
pensionsutfästelse m. m. inte får nedbringas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far medge
en förening eller vissa grupper av föreningar undantag helt eller delvis
från bestämmelserna i första - tredje styckena, om det finns synnerliga
skäl till det med hänsyn till arten av föreningsverksamheten och övriga
omständigheter.

(Jfr 10 kap. 6 § föreningslagen i promemorian Den nya redovisnings-
lagstiftningen och de ekonomiska föreningarna)

Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som skall avsättas till
reservfonden och när denna fond skall sättas ned.

Enligt första stycket skall det normalt göras en årlig avsättning till
reservfonden med minst fem procent av den del av årets nettovinst som
inte går åt för att täcka balanserad förlust. Sådan avsättning behöver dock
inte ske om reservfonden redan uppgår till tjugo procent och summan av
reservfonden och det inbetalda insatskapitalet uppgår till minst samma
belopp som föreningens skulder enligt balansräkningen.

Enligt den nya årsredovisningslagen skall vissa förpliktelser inte längre
redovisas som skulder utan som avsättningar (se 4 kap. 16 § årsredovis-
ningslagen). Den nyss angivna regeln om när avsättning inte behöver ske
har därför jämkats så att det inbetalda insatskapitalet relateras till summan
av skulder och avsättningar.

Posten Avsatt till pensioner förekommer inte i den nya årsredovisnings-
lagens balansräkningsschema. Motsvarande redovisning skall i stället ske
under en delpost under posten Avsättningar för pensioner och liknande
förpliktelser (se 8 a § lagen, 1967:531, om tryggande av pensionsut-
fästelse m.m.). Detta har föranlett konsekvensändringar i fjärde stycket.

78

11 kap. 12 §                                                          Prop. 1996/97:32

Likvidatorema skall för varje räkenskapsår avge en årsredovisning, som
skall läggas fram på den ordinarie föreningsstämman för godkännande. I
fråga om likvidatoremas redovisning och dess behandling på förenings-
stämman tillämpas inte 7 kap. 4 § andra stycket 1 och 2, 9 kap. 9 § andra
stycket 7, 9 § tredje och fjärde styckena samt 10 och 11 §§.

I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid insatskapi-
talet anges inom linjen och i förekommande fall delas upp på med-
lemsinsatskapital och förlagsinsatskapital.

Ingen tillgång får tas upp till ett högre värde än den beräknas inbringa
efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas
inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som har tagits upp i
balansräkningen eller om för en skuld eller en likvidationskostnad kan
beräknas åtgå ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade
skulden eller avsättningen, skall vid tillgångs-, skuld- eller avsättnings-
posten det beräknade beloppet anges inom linjen.

(Jfr 11 kap. 12 § föreningslagen i promemorian Den nya redovisnings-
lagstiftningen och de ekonomiska föreningarna)

Paragrafens tredje stycke har jämkats med hänsyn till att vissa förpliktel-
ser enligt den nya årsredovisningslagen skall redovisas som avsättningar.

13 kap. 1 §

Om en styrelseledamot eller verkställande direktören uppsåtligen eller av
oaktsamhet skadar föreningen då han fullgör sitt uppdrag, skall han ersätta
skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en föreningsmedlem eller
någon annan genom överträdelse av denna lag eller, i fall som avses i 9
kap. 15 och 16 §§, tillämplig årsredovisningslag eller genom överträdelse
av stadgarna.

(Jfr 13 kap. 1 § föreningslagen i promemorian Den nya redovisnings-
lagstiftningen och de ekonomiska föreningarna)

Enligt paragrafen i dess hittillsvarande lydelse är en styrelseledamot
eller verkställande direktör skadeståndsskyldig, om han har överträtt
föreningslagen eller stadgarna och därigenom har vållat skada för
föreningsmedlem eller annan. Skadeståndsskyldighet kan sålunda inträda,
om han har överträtt lagens regler om redovisning.

I den nya lydelsen har klargjorts att, om föreningen tillämpar den nya
redovisningslagstiftningen, en styrelseledamot eller en verkställande
direktör blir skadeståndsskyldig för skada som har vållats föreningsmed-
lem eller annan genom överträdelse av den lagstiftningen. En tillämpning
av annan lag än årsredovisningslagen aktualiseras om den ekonomiska
föreningen är ett finansiellt holdingföretag som skall upprätta koncern-
redovisning enligt ÅRKL eller ÅRFL.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

2. Bestämmelserna i 9 kap. 15 och 16 §§ skall tillämpas första gången i
fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december
1996.

79

3. En förening som upprättar års- eller koncernredovisning med tillämp- Prop.
ning av bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554), lagen

(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller
lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall inte
tillämpa 4 kap. 5 § tredje stycket årsredovisningslagen på nedskrivning
som har gjorts före lagens ikraftträdande.

4. En förening som upprättar års- eller koncernredovisning med tillämp-
ning av bestämmelser i de lagar som anges i punkten 3 far använda
belopp som avsatts till uppskrivningsfond före lagens ikraftträdande för
nödvändiga nedskrivningar på anläggningstillgångar. Om detta görs, skall
upplysning om detta lämnas i en not.

Skälen till att lagändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1997 och till-
lämpas från och med räkenskapsåret 1997 har behandlats i avsnitt 7.

Bestämmelserna i punkterna 3 och 4 motsvarar punkterna 5 och 6 i
övergångsbestämmelserna till den nya årsredovisningslagen (se prop.
1995/96:10 del 2 s. 287).

10.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:1103) om
årsredovisning m.m. i vissa foretag

1 kap. 1 §

Bestämmelserna i 1 och 2 kap., 3 kap. 1 - 10 §§ samt 4 kap. 8 § andra
stycket och 12 § gäller inte sådana handelsbolag som omfattas av
årsredovisningslagen (1995:1554) eller hypoteksinstitut som omfattas av
lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-
bolag.

(Jfr 1 kap. 1 § 1980 års årsredovisningslag i promemorian Redovisning

i handelsbolag och i aktiebolag under avveckling)

Med införandet av en ny koncemdefmition (se 4 §) kommer kon-
cemdefmitionen i denna lag och koncemdefinitionen i den nya års-
redovisningslagen att sammanfalla. Andra meningen i förevarande
paragraf, vilken hänvisat till den nya årsredovisningslagens koncernbe-
grepp, fyller därför inte längre något syfte och har till följd därav tagits
bort.

1 kap. 2 §

Ett handelsbolag som enligt lid, 11 f eller 11 g § bokföringslagen
(1976:125) upprättar årsbokslut med tillämpning av bestämmelser i
årsredovisningslagen (1995:1554) skall, om det enligt denna lag är skyl-
digt att upprätta årsredovisning, koncernredovisning eller delårsrapport
och annat inte följer i 7 kap. 2 § årsredovisningslagen upprätta sist-
nämnda handlingar med tillämpning av 2 kap., 3 kap., 4 kap. 1-5,9-
13 §§, 14 § andra stycket samt 15 - 17 §§, 5 kap. 1-4, 6-12 och 15 -
24 §§, 6 kap. 1 och 3     7 kap. 3 - 30 §§ samt 9 kap. 1, 3 och 4 §§

årsredovisningslagen. I så fall gäller även 10 kap. 1 § årsredovisnings-
lagen.

Vid tillämpningen av årsredovisningslagen gäller följande.

1. Med intresseföretag avses vad som anges i 1 kap. 5 och 6 §§ års-
redovisningslagen.

1996/97:32

80

2. Med andelar avses aktier och andra andelar i juridiska personer.

3. De hänvisningar som finns i 7 kap. årsredovisningslagen till andra
bestämmelser i den lagen skall inte tillämpas på 4 kap. 6 - 8 §§ och 14 §
första stycket samt 5 kap. 14 §.

Ett handelsbolag som upprättar årsredovisning i enlighet med första
stycket skall inte tillämpa bestämmelserna i 2 kap. 2 § första - tredje
styckena, 5 § 2 - 4, 6 - 8 §§, 9 § första stycket och 10 § samt 3 kap. 2 -
4 §§ och 7-10 §§. För ett sådant bolag gäller inte heller vad som sägs
i 3 kap. 5 § om koncernredovisningens delar.

(Jfr 1 kap. 2 § 1980 års årsredovisningslag i promemorian Redovisning
i handelsbolag och i aktiebolag under avveckling)

Paragrafen är ny.

Handelsbolag som omfattas av 1980 års årsredovisningslag skall i vissa
fall upprätta årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapporter.
Lagen reglerar i olika avseenden hur sådana handlingar skall vara ut-
formade och vad de skall innehålla. Den innehåller också bestämmelser
om hur handlingarna skall göras offentliga.

På skäl som har redovisats i avsnitt 6.1 har regeringen ansett att alla
handelsbolag som inte omfattas av den nya årsredovisningslagen skall ges
möjlighet att upprätta sin redovisning enligt den nya årsredovisningslagens
regler. Det val mellan två regelverk som näringsidkaren kan göra kommer
i den föreslagna lagstiftningen till uttryck i bestämmelserna i 11 d §
bokföringslagen om upprättande av årsbokslut. Av förevarande paragraf
följer att det val som företaget därvid gör blir styrande också i fråga om
årsredovisningen, koncernredovisningen och delårsrapporter. Om bolags-
männen har valt att upprätta årsbokslutet enligt den nya årsredovis-
ningslagens regler, skall de upprätta också årsredovisning och, i
förekommande fall, koncernredovisning och delårsrapport enligt den
lagens bestämmelser. Om handelsbolaget har valt det ena regelverket,
måste man tillämpa detta konsekvent.

De regler som i så fall skall tillämpas i fråga om årsredovisningens
innehåll och utformning finns i 2 och 3 kap., 4 kap. 1 - 5, 9 - 13 §§, 14
§ andra stycket och 15 - 17 §§, 5 kap. 1 - 4, 6 - 12 och 15 - 24 §§ samt
6 kap. 1 och 3 §§ nya årsredovisningslagen. Det är alltså fråga om samma
bestämmelser som skall tillämpas vid upprättandet av årsbokslut (se 11 d
§ bokföringslagen) men med följande tillägg:

2 kap. 1 § om årsredovisningens delar,

2 kap. 5 § om språk och form,

2 kap. 7 § om undertecknande och datering,

3 kap. 5 § om jämförelsetal,

3 kap. 7 § om resultaträkning i förkortad form,

6 kap. 1 och 2 §§ om förvaltningsberättelsens innehåll, och

6 kap. 3 § om finansieringsanalys.

Hänvisningen till 2 kap. 1 § och 6 kap. 1 § innebär bl.a. att ett handels-
bolag som har valt den nya årsredovisningslagens regelverk och som är
skyldigt att upprätta årsredovisning alltid måste foga en förvaltningsbe-
rättelse till årsredovisningen, oavsett företagets storlek.

De nu angivna bestämmelserna skall tillämpas i stället för de särskilda
reglerna om årsredovisning som finns i 2 kap. 2 § första - tredje styckena

1996/97:32

81

6 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 32

och 5 - 8 §§ samt 3 kap. 2 - 4 §§ och 8 § 1980 års årsredovisningslag. Prop. 1996/97:32

När det gäller koncernredovisningens innehåll och utformning blir
reglerna i 7 kap. nya årsredovisningslagen tilllämpliga i stället för be-
stämmelserna i 3 kap. 7 och 9 §§ 1980 års årsredovisningslag. I kommen-
taren till 9 kap. 15 § föreningslagen har angivits vilka bestämmelser det
är fråga om. Lagtextens hänvisning till 7 kap. 30 § nya årsredovisnings-
lagen innebär bl.a. att det i koncernredovisningen skall ingå en särskild
koncemförvaltningsberättelse.

Delårsrapporter skall upprättas enligt bestämmelserna i 9 kap. 1, 3 och
4 §§ nya årsredovisningslagen i stället för bestämmelserna i 2 kap. 9 §
första stycket och 10 § och 3 kap. 10 § 1980 års årsredovisningslag.

Det bör understrykas att paragrafen inte behandlar frågan om ett
handelsbolag över huvud taget är skyldigt att upprätta årsredovisning,
koncernredovisning eller delårsrapport. Den frågan skall fortfarande
prövas enligt bestämmelserna i 2 kap. 1 §, 2 kap. 9 § första stycket
respektive 3 kap. 1 och 5 §§ 1980 års årsredovisningslag. Det innebär att
ett handelsbolag som hamnar under de gränsvärden som anges i dessa
paragrafer inte behöver upprätta de redovisningshandlingar som behandlas

1 paragraferna. Om ett företag eller en koncern väl har överskridit det
aktuella gränsvärdet, måste emellertid den aktuella redovisningshandlingen
upprättas med tillämpning av alla relevanta bestämmelser i den nya
årsredovisningslagen. Det innebär t.ex. att de särskilda gränsvärden som
finns i 1980 års lag rörande skyldigheten att till årsredovisningen foga en
förvaltningsberättelse inte längre blir tillämpliga.

Om de bestämmelser i den nya årsredovisningslagen till vilka förevaran-
de paragraf hänvisar innehåller begränsningar i redovisningsskyldigheten,
får det däremot alltid betydelse. Enligt 7 kap. 2 § nya årsredovisnings-
lagen får ett bolag under vissa förutsättningar underlåta att upprätta
koncernredovisning. En följd av detta är att ett handelsbolag som är
moderbolag och som tillämpar bestämmelserna i den nya årsredovisnings-
lagen under de i paragrafen angivna förutsättningarna får underlåta att
upprätta koncernredovisning även om det enligt 1980 års årsredovisnings-
lag skulle vara skyldigt att upprätta koncernredovisning.

Beträffande de enskilda bestämmelserna i den nya årsredovisningslagen,
se prop. 1995/96:10 del 2 s. 178 - 269.

Paragrafen hänvisar inte till bestämmelserna i 8 kap. nya årsredo-
visningslagen om offentliggörande av redovisningshandlingar. När det
gäller offentliggörande av årsredovisningar och delårsrapporter skall därför

2 kap. 2 § ljärde stycket, 3 §, 4 § och 9 § 1980 års årsredovisningslag
fortfarande tillämpas. Koncernredovisningar skall liksom tidigare offent-
liggöras enligt 3 kap. 6 §.

1 kap. 3 §

Ett handelsbolag som enligt 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559)
om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 1 kap. 1
§ andra stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag
är skyldigt att upprätta koncernredovisning enligt de lagarna är inte
skyldigt att upprätta koncernredovisning enligt denna lag.

Ett sådant handelsbolag skall upprätta årsredovisning även om det inte                 82

är skyldigt att göra detta enligt 2 kap. 1 §. Det skall vidare avge delårs-

rapporter även om det inte är skyldigt att göra detta enligt 2 kap. 9 § Prop.
första stycket första meningen. Vid upprättandet av årsredovisning och
delårsrapporter gäller bestämmelserna i 2 §.

(Jfr 1 kap. 1 § 1980 års årsredovisningslag i Finansdepartementets
promemoria)

Till följd av den nya lydelsen av 1 kap. 1 § andra stycket ÅRKL och 1
kap. 1 § andra stycket ÅRFL är vissa handelsbolag som i och för sig inte
omfattas av den nya årsredovisningslagen skyldiga att upprätta koncern-
redovisning enligt 7 kap. ÅRKL respektive 7 kap. ÅRFL. Genom första
stycket undantas dessa handelsbolag från skyldigheten att upprätta en
koncernredovisning också enligt 1980 års årsredovisningslag. Motsvarande
undantag för sådana handelsbolag som omfattas av nya årsredovisnings-
lagen finns i 1 kap. 2 § andra stycket den lagen.

Det har ansetts naturligt att detta slag av handelsbolag bör avge
årsredovisning och delårsrapporter oavsett sin storlek och att de därvid bör
vara skyldiga att tillämpa den nya redovisningslagstiftningen. Detta
kommer till uttryck i andra stycket.

1 kap. 4 §

Ett handelsbolag är moderföretag och en annan juridisk person är dotter-
företag, om handelsbolaget

1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den
juridiska personen,

2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med
andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för
samtliga andelar,

3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller
avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande
ledningsorgan, eller

4. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att ensamt utöva
ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den
juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning,
bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar.

Vidare är en juridisk person dotterföretag till moderföretaget, om ett
annat dotterföretag till moderföretaget eller moderföretaget tillsammans
med ett eller flera andra dotterföretag eller flera andra dotterföretag
tillsammans

1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den juri-
diska personen,

2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med
andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för
samtliga andelar, eller

3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller
avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande
ledningsorgan.

Om ett dotterföretag äger andelar i en juridisk person och på grund av
avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess
bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar har rätt att
ensamt utöva ett bestämmande inflytande över den juridiska personen, är
även denna dotterföretag till moderföretaget.

Bestämmelserna i första - tredje styckena om handelsbolag gäller även
enskilda näringsidkare och andra juridiska personer än handelsbolag,
aktiebolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser, om den enskilda

1996/97:32

83

näringsidkaren respektive den juridiska personen är skyldig att upprätta Prop. 1996/97:32
årsbokslut enligt bokföringslagen (1976:125).

Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

Med koncernföretag avses i denna lag företag i samma koncern.

(Jfr 1 kap. 3 § 1980 års årsredovisningslag i promemorian Redovisning

i handelsbolag och i aktiebolag under avveckling)

Den föreslagna lydelsen innebär att koncemdefmitionen i 1980 års
årsredovisningslag anpassas till det koncernbegrepp som nyligen har
inforts i aktiebolagslagen och den nya årsredovisningslagen. Denna fråga
har behandlats i avsnitt 6.6.

En koncern skall bestå av ett moderföretag och ett eller flera dotter-
företag. Moderföretaget skall vara ett handelsbolag eller - såsom framgår
av fjärde stycket - en enskild näringsidkare eller en annan juridisk person
än ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller en stiftelse. Dotterföretagen
kan vara svenska eller utländska juridiska personer av olika slag. I dessa
delar innebär den nya koncemdefmitionen ingen ändring i förhållande till
vad som gäller i dag.

Däremot innebär den nya lydelsen ändringar vad gäller den anknytning
mellan företagen som ger upphov till ett koncemförhållande.

Paragrafen anger i första stycket fyra situationer där en sådan anknyt-
ning föreligger. Dessa har i förevarande bestämmelse utformats på samma
sätt som i aktiebolagslagen och den nya årsredovisningslagen. Beträffande
bestämmelsens närmare innebörd kan därför hänvisas till förarbetena till
de motsvarande bestämmelserna i den nya årsredovisningslagen (se prop.
1995/96:10 del 2 s. 176 och 177).

Av andra och tredje styckena framgår att även en indirekt anknytning
mellan å ena sidan ett handelsbolag eller en enskild näringsidkare och å
andra sidan en annan juridisk person kan ge upphov till ett koncemför-
hållande. Motsvarande bestämmelser finns i den nya årsredovisningslagen
(se prop. 1995/96:10 del 2 s. 177 och 178) och i aktiebolagslagen.

1 kap. 5 §

1 de fall som avses i 4 § första stycket 1-3 och andra stycket skall
sådana rättigheter som tillkommer någon som handlar i eget namn men
för en annan fysisk eller juridisk persons räkning anses tillkomma den
personen.

Vid bestämmandet av antalet röster i ett dotterföretag beaktas inte de
andelar i dotterföretaget som innehas av företaget självt eller av dess
dotterföretag. Detsamma gäller andelar som innehas av den som handlar
i eget namn men för dotterföretagets eller dess dotterföretags räkning.

(Jfr 1 kap. 5 § 1980 års årsredovisningslag i promemorian Redovisning

i handelsbolag och i aktiebolag under avveckling)

Bestämmelsen, som bl.a. behandlar det fallet att någon uppträder som
mellanman för en annan fysisk eller juridisk person, motsvarar 1 kap. 6
§ nya årsredovisningslagen och 1 kap. 6 § aktiebolagslagen (se prop.
1995/96:10 del 2 s. 180).

84

1 kap. 6 §                                                            Prop. 1996/97:32

Vid tillämpningen av 4 och 5 §§ avses med andelar aktier och andra
andelar i juridiska personer.

(Jfr 1 kap. 4 § 1980 års årsredovisningslag i promemorian Redovisning

1 handelsbolag och i aktiebolag under avveckling)

I paragrafen klargörs att med begreppet andelar i 4 och 5 §§ avses både
aktier (i svenska aktiebolag) och andelar i andra juridiska personer (t.ex.
andelar i handelsbolag eller ekonomiska föreningar eller aktier i utländska
aktiebolag).

2 kap. 1 §

Den som enligt bokföringslagen (1976:125) är skyldig att upprätta
årsbokslut skall för samma räkenskapsår även upprätta årsredovisning
enligt denna lag, om

1. antalet anställda hos företaget under räkenskapsåret i medeltal har
varit mer än tio,

2. företaget är moderföretag i en koncern enligt denna lag och antalet
anställda hos koncernen under räkenskapsåret i medeltal har varit mer än
tio, eller

3. tillgångarnas nettovärde i rörelsen enligt balansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1000
gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som
gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår.

Aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser är inte skyldiga att
upprätta årsredovisning enligt denna lag.

(Jfr 2 kap. 1 § 1980 års årsredovisningslag i promemorian Redovisning
i handelsbolag och i aktiebolag under avveckling)

Paragrafen behandlar skyldigheten att upprätta årsredovisning. Såsom
framgår av 1 kap. 1 § gäller den inte för handelsbolag som omfattas av
årsredovisningslagen (1995:1554). Dessa är enligt den lagen alltid
skyldiga att upprätta årsredovisning.

Paragrafen har ändrats endast på det sättet att gränsvärdet i första
stycket 1 och 2 ändrats från ”minst tio” till ”mer än tio”. Ändringen, som
har behandlats i avsnitt 6.2, innebär en anpassning till det gränsvärde som
används på flera ställen i den nya årsredovisningslagen (se bl.a. 3 kap. 6 §
den lagen).

3 kap. 1 §

I fråga om koncerner enligt denna lag gäller 2 - 11 §§ i detta kapitel, om
antalet anställda hos koncernen under räkenskapsåret i medeltal har varit
mer än tio.

(Jfr 3 kap. 1 § 1980 års årsredovisningslag i promemorian Redovisning
i handelsbolag och i aktiebolag under avveckling)

Paragrafen innebär att koncemreglema i 1980 års årsredovisningslag
gäller endast om antalet anställda i koncernen överskrider ett visst
gränsvärde. Hittills har gällt att reglerna skall tillämpas om antalet
anställda uppgår till minst tio. Paragrafen har nu anpassats till det gräns-
värde som används på flera ställen i den nya årsredovisningslagen. Det far

85

till följd att koncemreglema skall tillämpas om antalet anställda har Prop. 1996/97:32
uppgått till mer än tio.

4 kap. 10 §

Revisorn skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till den
årsredovisningsskyldige. Berättelsen skall överlämnas till den som svarar
för förvaltningen av företagets angelägenheter senast fem och en halv
månader efter räkenskapsårets utgång.

Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande, huruvida årsredovis-
ningen har upprättats enligt denna lag eller, i förekommande fall, annan
tillämplig årsredovisningslag. Innehåller inte årsredovisningen sådana
upplysningar som skall lämnas enligt tillämplig lag om årsredovisning,
skall revisorn ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin
berättelse, om det kan ske.

Har revisorn vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse som
kan föranleda ersättningsskyldighet ligger någon som ingår i företagsled-
ningen till last, skall det anmärkas i berättelsen. Revisorn kan även i
övrigt i berättelsen meddela upplysningar som han önskar bringa till den
årsredovisningsskyldiges kännedom.

I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorn funnit att
företaget inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),

2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskattelagen
(1994:200),

3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild
deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller

4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-3.

Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att företaget inte har
fullgjort skyldighet som avses i fjärde stycket 1-4, skall revisorn genast
sända in en avskrift av revisionsberättelsen till skattemyndigheten.

I ett moderföretag skall revisorn avge en särskild revisionsberättelse
beträffande koncernen. Härvid skall första-tredje styckena tillämpas.

Om anmälan har gjorts enligt 5 § tredje eller femte stycket, skall revisor
till revisionsberättelsen foga avskrift av anmälningen.

(Paragrafen saknar motsvarighet i promemoriemas förslag)

Paragrafen, som ändrades senast vid tillkomsten av den nya
redovisningslagstiftningen (jfr prop. 1995/96:10 del 2 s. 314), innehåller
bestämmelser om revisionsberättelsen. Ändringen i andra stycket har
gjorts med anledning av att vissa handelsbolag kan vara skyldiga att
upprätta koncernredovisning enligt ÅRFL (se 1 kap. 1 § andra stycket den
lagen). Av denna ändring och av hänvisningarna i sjätte stycket följer att
när koncernredovisningen skall upprättas enligt ÅRFL skall revisorns
uttalande avse huruvida års- och koncernredovisningarna upprättats enligt
den lagen.

4 kap. 14 §

En revisor som vid fullgörande av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oakt-
samhet vållar den årsredovisningsskyldige skada skall ersätta skadan. Det-
samma gäller när skada vållas någon annan genom överträdelse av denna
lag eller, i förekommande fall, annan tillämplig årsredovisningslag. En
revisor ansvarar även för den skada som hans medhjälpare vållar uppsåt-

86

ligen eller av oaktsamhet.                                                Prop. 1996/97:32

Är ett revisionsbolag revisor, åligger ersättningsskyldigheten detta bolag
och den för revisionen huvudansvarige.

(Paragrafen saknar motsvarighet i promemoriemas förslag)

Paragrafen innehåller bestämmelser om revisors skadeståndskyldighet
(jfr prop. 1995/96:10 del 2 s. 315). Genom ändringen beaktas att handels-
bolag i vissa fall kan vara skyldiga att upprätta koncernredovisning enligt
ÅRFL.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

2. Bestämmelserna i 1 kap. 2 och 3 §§ skall tillämpas första gången i
fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december

1996.

3. Ett företag som upprättar års- eller koncernredovisning med tillämpning
av bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (1959:1559)
om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen
(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall inte tillämpa 4
kap. 5 § tredje stycket årsredovisningslagen på nedskrivning som har
gjorts före lagens ikraftträdande.

Skälen till att lagändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1997 och till-
lämpas från och med räkenskapsåret 1997 har behandlats i avsnitt 7.

Bestämmelsen i punkten 3 motsvarar punkten 5 i övergångsbestämmel-
serna till årsredovisningslagen (se prop. 1995/96:10 del 2 s. 287). Någon
motsvarighet till punkten 6 i övergångsbestämmelserna till den nya
årsredovisningslagen - om utnyttjande av belopp som har avsatts till upp-
skrivningsfond - återfinns inte i förslaget, eftersom man i ett handelsbolag
inte kan göra avsättningar till uppskrivningsfond.

10.5 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385)

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802)

4. I bolag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kre-
ditinstitut och värdepappersbolag samt i bolag som avses i 1 kap. 1 §
andra stycket samma lag skall 11 kap. 1, 2 och 4 - 14 §§ tillämpas intill
utgången av det sista räkenskapsår som inletts före den 1 januari 1996.

I övriga bolag skall de angivna paragraferna tillämpas intill utgången av
det sista räkenskapsår som inletts före den 1 januari 1997. I fråga om
aktiebolag som avförs från aktiebolagsregistret enligt punkten 5 eller
punkten 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring
i aktiebolagslagen (1975:1385) skall paragraferna tillämpas även däref-
ter. Detsamma gäller i fråga om andra aktiebolag som avförs från aktie-
bolagsregistret senast den 31 december 1997.

I och med tillkomsten av den nya årsredovisningslagen upphävdes 11 kap.

87

aktiebolagslagen. Vissa bestämmelser i kapitlet skall dock enligt punkten Prop. 1996/97:32
4 i övergångsbestämmelserna fortsätta att tillämpas under en övergångstid.
Detta sammanhänger med att årsredovisningslagens motsvarande
bestämmelser skall börja tillämpas först från räkenskapsår som inleds efter
utgången av år 1996.

Av den nya lydelsen av punkten 3 i övergångsbestämmelserna till den
nya årsredovisningslagen följer att flertalet av den lagens regler inte skall
tillämpas av vissa aktiebolag under avveckling. En del av dessa regler
motsvarar vad som hittills har reglerats i 11 kap. aktiebolagslagen. För att
dessa aktiebolag inte skall i redovisningshänseende bli helt utan reglering
har det ansetts att aktiebolagslagens regler bör tillämpas på dem även i
fråga om räkenskapsår som inleds den 1 januari 1997 eller senare. Detta
kommer till uttryck i den nya lydelsen av punkten 4. Eftersom de bolag
som det här är fråga om är sådana som avvecklas under år 1997 eller av-
registreras i anslutning till 1997 års utgång, kommer den nya lydelsen att
få praktisk betydelse enbart under en övergångsfas.

5. I bolag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kredit-
institut och värdepappersbolag samt i bolag som avses i 1 kap. 1 § andra
stycket samma lag skall 4 kap. 16, 20 och 21 §§, 8 kap. 13 §, 9 kap. 17
§, 10 kap. 3 och 10 §§, 12 kap. 1 - 4 §§, 13 kap. 3, 9 och 12 §§, 14 kap.
4 §, 15 kap. 1 och 3 §§ samt 17 kap. 1 § tillämpas i sin äldre lydelse
intill utgången av det sista räkenskapsår som inletts före den 1 januari

1996.

I övriga bolag skall de angivna paragraferna tillämpas i sin äldre lydelse
intill utgången av det sista räkenskapsår som inletts före den 1 januari

1997. I fråga om aktiebolag som avförs från aktiebolagsregistret enligt
punkten 5 eller punkten 6 i övergångsbestämmelserna till lagen
(1994:802) om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) skall paragraferna
tillämpas även därefter. Detsamma gäller i fråga om andra aktiebolag
som avförs från aktiebolagsregistret senast den 31 december 1997.

Ett flertal av de ändringar som gjordes i aktiebolagslagen i samband med
tillkomsten av den nya årsredovisningslagen har ett direkt samband med
den lagen. För vissa bolag som är under avveckling blir det emellertid
inte aktuellt att tillämpa flertalet av den nya årsredovisningslagens regler
(se den nya lydelsen av punkten 3 i övergångsbestämmelserna till
årsredovisningslagen). Med hänsyn härtill har andra stycket i punkten 5
utformats så att dessa bolag även fortsättningsvis - fram till dess att de
avregistrerats - skall följa de angivna bestämmelserna i aktiebolagslagen
i deras äldre lydelse.

10.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

1 kap. 1 §

Denna lag är tillämplig på kreditinstitut och värdepappersbolag. Med
kreditinstitut avses bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker, kredit-
marknadsbolag, sådana finansbolag och kreditaktiebolag som driver
verksamhet med stöd av punkterna 3-5 i övergångsbestämmelserna till                 88

lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag, Konungariket Sveriges

stadshypotekskassa, Sveriges allmänna hypoteksbank och Svenska Prop. 1996/97:32
skeppshypotekskassan. Med värdepappersbolag avses ett svenskt
aktiebolag som fått tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen
(1991:981) om värdepappersrörelse.

Bestämmelserna om koncernredovisning i 7 kap. skall tillämpas på
finansiella holdingföretag som uteslutande eller huvudsakligen förvaltar
andelar i dotterföretag som är kreditinstitut eller värdepappersbolag eller
utländska företag av motsvarande slag. Med finansiellt holdingföretag
avses ett aktiebolag, ett handelsbolag eller en ekonomisk förening vars
verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i att i vinst-
syfte förvärva och förvalta andelar i dotterföretag.

(Jfr 1 kap. 1 § ÅRKL i Finansdepartementets promemoria)

Paragrafens andra stycke innehåller bestämmelser om när finansiella
holdingföretag skall upprätta koncernredovisning enligt 7 kap. ÅRKL. I
samband därmed definieras begreppet finansiellt holdingföretag. Ändring-
en innebär att denna definition utvidgas i förhållande till hittills gällande
rätt. Inte bara aktiebolag och sådana handelsbolag som omfattas av den
nya årsredovisningslagen utan även andra handelsbolag och allmänna
ekonomiska föreningar kommer därmed - under de förutsättningar som
anges i paragrafen - att vara skyldiga att upprätta koncernredovisning
enligt 7 kap. ÅRKL (se avsnitt 6.3, jfr även ändringarna i 11 e och 11 f
§§ bokföringslagen, 9 kap. 16 § föreningslagen och 1 kap. 3 § 1980 års
årsredovisningslag).

10.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag

1 kap. 1 §

Denna lag är tillämplig på försäkringsföretag. Med försäkringsföretag av-
ses sådana försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag som om-
fattas av försäkringsrörelselagen (1982:713).

Bestämmelserna om koncernredovisning i 7 kap. skall tillämpas på fi-
nansiella holdingföretag som uteslutande eller huvudsakligen förvaltar an-
delar i dotterföretag som är försäkringsföretag eller utländska företag av
motsvarande slag. Med finansiellt holdingföretag avses ett aktiebolag, ett
handelsbolag eller en ekonomisk förening vars verksamhet uteslutande
eller så gott som uteslutande består i att i vinstsyfte förvärva och förvalta
andelar i dotterföretag.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen
får medge undantag från denna lag för sådana försäkringsföretag som får
undantas från försäkringsrörelselagen enligt 1 kap. 10 § samma lag.

För sådana företag som medgivits undantag från denna lag skall i stället
sådana föreskrifter som meddelats med stöd av 4 § andra stycket gälla.

(Jfr 1 kap. 1 § ÅRFL i Finansdepartementets promemoria)

Ändringen är av samma slag som ändringen i 1 kap. 1 § ÅRKL.

89

Lagförslagen i promemorian Den nya redovisningslagstift- Prop. 1996/97:32
ningen och de ekonomiska föreningarna                 Bilaga 1

1 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekono-
miska föreningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:667) om ekonomiska före-
ningar

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 1 kap. 5 § och 9
kap. 15 §, av följande lydelse,

dels att 1 kap. 4 §, 8 kap. 5 och 13 §§, 10 kap. 6 §, 11 kap. 12 § samt
13 kap. 1 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

4 §

Äger en ekonomisk förening så
många aktier eller andelar i en
svensk eller utländsk juridisk
person att den har mer än hälften
av rösterna för samtliga aktier
eller andelar, är den ekonomiska
föreningen moderförening och den
andra juridiska personen dotter-
företag. Äger ett dotterföretag eller
äger en moderförening och ett eller
flera dotterföretag tillsammans
eller äger flera dotterföretag till-
sammans så många aktier eller
andelar i en juridisk person som
nyss har sagts, är även sistnämnda
juridiska person dotterföretag till
moderföreningen.

Har en ekonomisk förening i
annat fall på grund av aktie- eller
andelsinnehav eller avtal ensam ett
bestämmande inflytande över en
juridisk person och en betydande
andel z resultatet av dess

En ekonomisk förening är mo-
derförening och en annan juridisk
person är dotterföretag, om före-
ningen

1. innehar mer än hälften av
rösterna för samtliga andelar i den
juridiska personen.

2. äger andelar i den juridiska
personen och på grund av avtal
med andra delägare i denna
förfogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga andelar,

3. äger andelar i den juridiska
personen och har rätt att utse eller
avsätta mer än hälften av leda-
möterna i dess styrelse eller
motsvarande ledningsorgan, eller

4. äger andelar i den juridiska
personen och har rätt att ensam
utöva ett bestämmande inflytande
över denna på grund av avtal med
den juridiska personen eller på
grund av föreskrift i dess bolags-
ordning, bolagsavtal eller därmed
jämförbara stadgar.

Vidare är en juridisk person
dotterföretag till moderföreningen,
om ett annat dotterföretag till
moderföreningen eller moderföre-
ningen tillsammans med ett eller
flera andra dotterföretag eller flera

90

verksamhet, är den ekonomiska andra dotterföretag tillsammans
föreningen moderförening och den 1. innehar mer än hälften av
juridiska personen dotterföretag.    rösterna för samtliga andelar i den

juridiska personen,

2. äger andelar i den juridiska
personen och på grund av avtal
med andra delägare i denna
förfogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga andelar, eller

3. äger andelar i den juridiska
personen och har rätt att utse eller
avsätta mer än hälften av leda-
möterna i dess styrelse eller mot-
svarande ledningsorgan.

Om ett dotterföretag äger andelar
i en juridisk person och på grund
av avtal med den juridiska
personen eller på grund av före-
skrift i dess bolagsordning, bo-
lagsavtal eller därmed jämförbara
stadgar har rätt att ensamt utöva
ett bestämmande inflytande över
den juridiska personen, är även
denna dotterföretag till mo-
derbolaget.

Moderförening och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

Med koncernföretag avses i
denna lag företag i samma kon-
cern.

I de fall som avses i 4 § första
stycket 1-3 skall sådana rättig-
heter som tillkommer någon som
handlar i eget namn men för en
annan fysisk eller juridisk persons
räkning anses tillkomma den perso-
nen.

Vid bestämmandet av antalet
röster i ett dotterföretag beaktas
inte de andelar i dotterföretaget
som innehas av företaget självt
eller av dess dotterföretag. Det-
samma gäller andelar som innehas
av den som handlar i eget namn
men för dotterföretagets eller dess
dotterföretags räkning.

Prop. 1996/97:32

Bilaga 1

91

8 kap.

5 §

Minst en revisor skall vara auktoriserad, om

1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000
gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som
gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår, eller

2. antalet anställda hos föreningen under vart och ett av de två senaste
räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan i fråga
om förening som avses i första stycket förordna att en viss godkänd revi-
sor får utses i stället för en auktoriserad revisor. Sådana beslut är giltiga
i högst fem år.

Prop. 1996/97:32

Bilaga 1

Första och andra styckena gäller
även för en moderförening i en
koncern, om nettovärdet av kon-
cernföretagens tillgångar enligt
fastställda koncembalansräkningar
för de två senaste räkenskapsåren
överstiger det gränsbelopp som
anges i första stycket eller om
antalet anställda vid koncern-
företagen under nämnda tid i
medeltal har överstigit 200.

I andra föreningar än som avses

Första och andra styckena gäller
även för en moderförening i en
koncern, om

1. nettovärdet av koncernföre-
tagens tillgångar enligt fastställda
koncembalansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger
det gränsbelopp som anges i första
stycket,

2. antalet anställda vid kon-
cernföretagen under den tid som
anges i 1 i medeltal överstigit 200
e/Zer

3. moderföreningen inte upprättar
koncernredovisning och nettovärdet
av koncernföretagens tillgångar
enligt fastställda balansräkningar
för koncernföretagens två senaste
räkenskapsår på moderföreningens
balansdag överstiger det gräns-
belopp som anges i första stycket.

i första eller tredje stycket skall en

auktoriserad revisor eller en godkänd revisor utses, om minst en tiondel
av samtliga röstberättigade begär det vid en föreningsstämma där revi-

sorsval skall ske.

13 §7

Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till
föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens styrelse
senast två veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revisorerna skall
inom samma tid till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som
har överlämnats till dem.

Revisionsberättelsen skall inne- Revisionsberättelsen skall inne-

Senaste lydelse 1995:537

92

hålla ett uttalande om huruvida
årsredovisningen har gjorts upp
enligt denna lag. Innehåller inte
årsredovisningen sådana upplys-
ningar som skall lämnas enligt
9 kap., skall revisorerna ange detta
och lämna behövliga upplysningar
i sin exemplar skall vara inkomna
till Justitiedepartementetberättelse,
om det kan ske.

Har revisorerna vid sin gransk-
ning funnit att någon åtgärd eller
försummelse som kan föranleda
ersättningsskyldighet ligger en
styrelseledamot eller verkställande
direktören till last eller att en
styrelseledamot eller verkställande
direktören på annat sätt har handlat
i strid mot denna lag eller
stadgarna, skall det anmärkas i
berättelsen. Revisionsberättelsen
skall även innehålla ett uttalande i
frågan om ansvarsfrihet för styrel-
seledamöterna och verkställande
direktören. Revisorerna kan även i
övrigt i berättelsen anteckna de
upplysningar som de önskar med-
dela medlemmarna.

hålla ett uttalande om huruvida Prop. 1996/97:32
årsredovisningen har upprättats Bilaga 1
enligt denna lag eller, i fall som
avses i 9 kap. 15 §, enligt års-
redovisningslagen   (1995:1554).

Innehåller inte årsredovisningen
sådana upplysningar som skall
lämnas enligt 9 kap. eller, i fall
som avses i 9 kap. 15 §, årsredo-
visningslagen, skall revisorerna
ange detta och lämna behövliga
upplysningar i sin berättelse, om
det kan ske.

Har revisorerna vid sin gransk-
ning funnit att någon åtgärd eller
försummelse som kan föranleda
ersättningsskyldighet ligger en
styrelseledamot eller verkställande
direktören till last eller att en
styrelseledamot eller verkställande
direktören på annat sätt har handlat
i strid mot denna lag eller, i fall
som avses i 9 kap. 15 §, årsredo-
visningslagen eller mot stadgarna,
skall det anmärkas i berättelsen.
Revisionsberättelsen skall även
innehålla ett uttalande i frågan om
ansvarsfrihet för styrelseledamö-
terna och verkställande direktören.
Revisorerna kan även i övrigt i
berättelsen anteckna de
upplysningar som de önskar med-
dela medlemmarna.

I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att

föreningen inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt
enligt uppbördslagen (1953:272),

2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskatte-
lagen (1994:200),

3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild
deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller

4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1 - 3.

Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att föreningen inte
har fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1 - 4, skall
revisorerna genast sända in en avskrift av den till skattemyndigheten.

Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställande

av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till dis-                  93

positioner beträffande föreningens vinst eller förlust som har lagts fram

i förvaltningsberättelsen.

I en moderförening skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse
beträffande koncernen. Härvid skall första - tredje och sjätte styckena
tillämpas.

Om anmälan har gjorts enligt 8 § tredje eller femte stycket, skall revisor
till revisionsberättelsen foga en avskrift av anmälningen.

Prop. 1996/97:32

Bilaga 1

9 kap.

15 §

En ekonomisk förening får
upprätta årsredovisning, kon-
cernredovisning och delårsrap-
porter enligt 1 kap. 5 och 6 §§, 2 -
4 kap., 5 kap. 1 -13 §§, 14 §
andra stycket och 15 - 24 §§ samt
6, 7, 9 och 10 kap. årsredovis-
ningslagen (1995:1554). En före-
ning som utnyttjar denna möjlighet
skall inte tillämpa bestämmelserna
i 1, 2, 4 och 5 §§,    6 § första

stycket och andra stycket första
meningen, 7 första och fjärde
styckena, 8 §, 9 § första stycket,
andra stycket 1, 2 och 7, tredje och
fjärde styckena , 10 § första stycket
samt 11 - 14 §§.

Vid tillämpningen av de bestäm-
melser i årsredovisningslagen som
anges i första stycket skall vad som
sägs om aktiebolag och bolag gälla
ekonomiska föreningar och vad
som sägs om bolag som avses i
10 kap. 3 § andra och fjärde
styckena aktiebolagslagen
(1975:1385) gälla ekonomiska
föreningar som avses i 8 kap. 5 §
första och tredje styckena denna
lag.

10 kap.

6 §

Till reservfonden skall avsättas
minst fem procent av den del av
föreningens nettovinst for året som
inte går åt för att täcka en
balanserad förlust. Vid avsättning
till reservfonden skall till netto-
vinsten räknas även gottgörelser.
Uppgår reservfonden till minst

Till reservfonden skall avsättas
minst fem procent av den del av
föreningens nettovinst for året som
inte går åt för att täcka en
balanserad förlust. Vid avsättning
till reservfonden skall till netto-
vinsten räknas även gottgörelser.
Uppgår reservfonden till minst

tjugo procent av det inbetalda
insatskapitalet behöver sådan
avsättning till reservfond som avses
i detta stycke inte ske, om summan
av reservfonden och det inbetalda
insatskapitalet uppgår antingen till
minst fyrtio procent av nettovärdet
på föreningens tillgångar eller till
minst samma belopp som före-
ningens skulder och avsättningar
enligt balansräkningen.

Prop. 1996/97:32

Bilaga 1

tjugo procent av det inbetalda
insatskapitalet behöver sådan
avsättning till reservfond som avses
i detta stycke inte ske, om summan
av reservfonden och det inbetalda
insatskapitalet uppgår antingen till
minst fyrtio procent av nettovärdet
på föreningens tillgångar eller till
minst samma belopp som före-
ningens skulder enligt balansräk-
ningen.

Till reservfonden skall vidare avsättas det belopp som

1. medlem vid avgång ur föreningen inte får tillbaka av sina insatser,

2. förlagsandelsinnehavare inte far ut vid inlösen av en förlagsinsats,

3. enligt stadgarna skall avsättas till reservfonden,

4. enligt beslut av föreningsstämman i övrigt skall föras över från det
i balansräkningen redovisade fria egna kapitalet till reservfonden.

Reservfonden får enligt beslut av föreningsstämman sättas ned endast
för att täcka sådan förlust enligt den fastställda balansräkningen som inte
kan täckas av fritt eget kapital.

Vid tillämpningen av första
stycket skall belopp som i ba-
lansräkningen har tagits upp under
rubriken Avsatt till pensioner inte
räknas som skuld i den mån det
överstiger det belopp under vilket
posten enligt 7 § första stycket
lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m. inte får
nedbringas.

Vid tillämpningen av första
stycket skall belopp som i ba-
lansräkningen har tagits upp under
rubriken Avsatt till pensioner eller
sådan delpost som avses i 8 a §
lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m. inte räknas
som skuld eller avsättning i den
mån det överstiger det belopp
under vilket posten enligt 7 § första
stycket lagen om tryggande av
pensionsutfästelse m. m. inte får
nedbringas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge
en förening eller vissa grupper av föreningar undantag helt eller delvis
från bestämmelserna i första - tredje styckena, om det finns synnerliga
skäl till det med hänsyn till arten av föreningsverksamheten och övriga
omständigheter.

11 kap.

12 §

Likvidatorema skall för varje räkenskapsår avge en årsredovisning,
som skall läggas fram på den ordinarie föreningsstämman för godkännan-
de. I fråga om likvidatoremas redovisning och dess behandling på före-
ningsstämman tillämpas inte 7 kap. 4 § andra stycket 1 och 2, 9 kap. 9 §
andra stycket 7, 9 § tredje och fjärde styckena samt 10 och 11 §§.

I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid
insatskapitalet anges inom linjen och i förekommande fall delas upp på

medlemsinsatskapital och förlagsinsatskapital.

Ingen tillgång far tas upp till ett
högre värde än den beräknas
inbringa efter avdrag for försälj-
ningskostnaderna. Om en tillgång
kan beräknas inbringa ett väsentligt
högre belopp än det värde som har
tagits upp i balansräkningen eller
om för en skuld eller en likvida-
tionskostnad kan beräknas åtgå ett
belopp som väsentligt avviker från
den redovisade skulden, skall vid
tillgångs- eller skuldposten det be-
räknade beloppet anges inom
linjen.

Ingen tillgång far tas upp till ett
högre värde än den beräknas
inbringa efter avdrag för försälj-
ningskostnaderna. Om en tillgång
kan beräknas inbringa ett väsentligt
högre belopp än det värde som har
tagits upp i balansräkningen eller
om för en skuld eller en likvida-
tionskostnad kan beräknas åtgå ett
belopp som väsentligt avviker från
den redovisade skulden eller, i fall
som avses i 9 kap. 15 §, avsätt-
ningen, skall vid tillgångs-, avsätt-
nings- eller skuldposten det be-
räknade beloppet anges inom
linjen.

Prop. 1996/97:32

Bilaga 1

13 kap.

Om en styrelseledamot eller
verkställande direktören uppsåtligen
eller av oaktsamhet skadar före-
ningen då han fullgör sitt uppdrag,
skall han ersätta skadan. Detsamma
gäller när skadan tillfogas en
föreningsmedlem eller någon annan
genom överträdelse av denna lag
eller stadgarna.

1 §

Om en styrelseledamot eller
verkställande direktören uppsåtligen
eller av oaktsamhet skadar före-
ningen då han fullgör sitt uppdrag,
skall han ersätta skadan. Detsamma
gäller när skadan tillfogas en
föreningsmedlem eller någon annan
genom överträdelse av denna lag
eller, i fall som avses i 9 kap.
15 §, årsredovisningslagen
(1995:1554) eller genom över-
trädelse av stadgarna.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

2. Bestämmelserna i 9 kap. 15 § skall tillämpas första gången i fråga om
det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av år 1996.

3. En förening som upprättar års- och koncernredovisning enligt årsredo-
visningslagen (1995:1554) skall inte tillämpa 4 kap. 5 § tredje stycket den
lagen på nedskrivning som har gjorts före lagens ikraftträdande.

En sådan förening får använda belopp som avsatts till uppskrivningsfond
före lagens ikraftträdande för nödvändiga nedskrivningar på anlägg-
ningstillgångar. Om detta görs skall upplysning om detta lämnas i en not.

96

2 Förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1976:125) Prop. 1996/97:32
Bilaga 1

Härigenom föreskrivs att 11 a § bokföringslagen (1976:125) skall ha föl-
jande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

H a §8

I aktiebolag och sådana handelsbolag som omfattas av årsredovisnings-
lagen (1995:1554) skall årsbokslutet bestå av balansräkning, resultaträk-
ning och noter. För årsbokslutet i sådana bolag gäller vidare bestämmel-
serna i 2 kap. 2-4 och 6 §§, 3 kap. 1 - 4, 6 , 8 och 9 §§ samt 4 och
5 kap. årsredovisningslagen i stället för bestämmelserna i 13 - 20 §§.

Första stycket gäller även i
ekonomiska föreningar som upp-
rättar årsredovisning enligt års-
redovisningslagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången
i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av år
1996.

8 Senaste lydelse 1995:1556.

97

7 Riksdagen 1996/97.1 saml. Nr 32

Lagförslagen i promemorian Redovisning i handels-
bolag och i aktiebolag under avveckling

1 Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen
(1995:1554)

Härigenom föreskrivs i fråga om årsredovisningslagen (1995:1554),
dels att 1 § skall ha följande lydelse,

dels att punkten 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till
lagen skall ha följande lydelse.

Prop. 1996/97:32

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §

Denna lag är, om inte annat föreskrivs, tillämplig på

1. aktiebolag,

2. handelsbolag i vilka samtliga obegränsat ansvariga delägare är
aktiebolag,

3. handelsbolag i vilka samtliga obegränsat ansvariga delägare är
aktiebolag eller sådana handelsbolag som avses i 2,

4. handelsbolag som ingår i en koncern där moderbolaget är ett aktie-
bolag eller ett sådant handelsbolag som avses i 2 eller 3,

5. handelsbolag som tidigare har omfattats av 2 - 4.

Vid tillämpningen av första stycket 2 och 3 skall med aktiebolag jäm-
ställas

1. utländska företag som avses i avsnitt 1 i bilaga 1, och

2. utländska företag som inte lyder under lagstiftningen i någon stat
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet men som har en rättslig
form som är jämförbar med aktiebolaget eller med de företag som avses
i avsnitt 1 i bilaga 1.

Vid tillämpningen av första stycket 3-5 skall med sådana handelsbolag
som avses i första stycket 2 jämställas utländska företag som avses i
avsnitt 2 i bilaga 1 under förutsättning att samtliga obegränsat ansvariga
delägare är aktiebolag eller sådana utländska företag som avses i andra
stycket.

Av 9 kap. 15 § lagen (1987:667)
om ekonomiska föreningar och
1 kap. 2 § lagen (1980:1103) om
årsredovisning m.m. i vissa företag
följer att även ekonomiska före-
ningar samt andra handelsbolag än
sådana som avses i första stycket
får tillämpa vissa av denna lags
bestämmelser.

3.1 bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om års-
redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 1 kap. 1 § andra

98

stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall
bestämmelserna i 2 - 6 kap., 9 kap. 1 §, 2 § första stycket, 3 och 4 §§
samt 10 kap. 1 § tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som
inleds närmast efter den 31 december 1995.

Prop. 1996/97:32

Bilaga 2

I övriga bolag skall de angivna
bestämmelserna samt bestämmel-
serna i 7 kap. tillämpas första
gången i fråga om det räkenskapsår
som inleds närmast efter den
31 december 1996.

I övriga bolag skall de angivna
bestämmelserna samt bestämmel-
serna i 7 kap. tillämpas första
gången i fråga om det räkenskapsår
som inleds närmast efter den
31 december 1996. / fråga om
aktiebolag som avförs från
aktiebolagsregistret enligt punkten
5 eller punkten 6 i övergångsbe-
stämmelserna till lagen (1994:802)
om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385) skall bestämmelserna
över huvud taget inte tillämpas.
Detsamma gäller i fråga om andra
aktiebolag som avförs från aktie-
bolagsregistret senast den 31 de-
cember 1997.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

99

2 Förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1976:125)

Härigenom föreskrivs i fråga om bokföringslagen (1976:125),

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 11 c §, av följande
lydelse,

dels att punkten 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till
lagen (1995:1556) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:32

Bilaga 2

11 c §

Handelsbolag som inte omfattas
av årsredovisningslagen
(1995:1554) får upprätta årsbok-
slut med tillämpning av bestämmel-
serna i 2 kap. 2-4 och 6 §§,

3 kap. 1 - 4, 6, 8 och 9 §§ samt

4 kap. årsredovisningslagen. Ett
handelsbolag som utnyttjar denna
möjlighet skall inte tillämpa be-
stämmelserna i 13 - 19 §§ denna
lag.

Om handelsbolaget är skyldigt att
upprätta årsredovisning enligt
2 kap. 1 § lagen (1980:1103) om
årsredovisning m.m. i vissa företag,
skall årsbokslutet innehålla även
upplysningar enligt 5 kap. 1

- 13 §§, 14 § andra stycket och 15

- 24 §§ årsredovisningslagen. I så
fall behöver 20 § denna lag inte
tillämpas.

2. I bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om års-
redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 1 kap. 1 § andra
stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall
11 a § tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds
närmast efter den 31 december 1995.

I övriga bolag som omfattas av
årsredovisningslagen (1995:1554)
skall 11 a § tillämpas första gången
i fråga om det räkenskapsår som
inleds närmast efter den 31 decem-
ber 1996.

I övriga bolag som omfattas av
årsredovisningslagen (1995:1554)
skall 11 a § tillämpas första gången
i fråga om det räkenskapsår som
inleds närmast efter den 31 decem-
ber 1996. I fråga om aktiebolag
som avförs från aktiebo-
lagsregistret enligt punkten 5 eller
punkten 6 i övergångsbestäm-
melserna till lagen (1994:802) om

100

ändring i aktiebolagslagen Prop. 1996/97:32
(1975:1385) skall dock 11 a § Bilaga 2
överhuvudtaget inte tillämpas.

Detsamma gäller i fråga om andra
aktiebolag som avförs från aktiebo-
lagsregistret senast den 31 de-
cember 1997.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

2. Bestämmelserna i 11 c § skall tillämpas första gången i fråga om det
räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av år 1996.

3. Ett handelsbolag som upprättar årsbokslut enligt 11 c § skall inte
tillämpa 4 kap. 5 § tredje stycket årsredovisningslagen (1995:1554) på
nedskrivning som har gjorts före lagens ikraftträdande.

101

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredo- Prop. 1996/97:32
visning m.m. i vissa foretag;                                     Bilaga 2

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:1103) om årsredovisning
m.m. i vissa företag,

dels att nuvarande 1 kap. 1 a § skall betecknas 1 kap. 3 §,

dels att 1 kap. 1 §, den nya 1 kap. 3 § samt 2 kap. 1 § och 3 kap. 1 §
skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 1 kap. 2, 4 och 5 §§,
av följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §’

Bestämmelserna i 1 och 2 kap.,
3 kap. 1 - 10 §§ samt 4 kap. 8 §
andra stycket och 12 § gäller inte
sådana handelsbolag som omfattas
av årsredovisningslagen
(1995:1554) eller hypoteksinstitut
som omfattas av lagen (1995:1559)
om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag. När det
gäller sådana handelsbolag och
hypoteksinstitut avses vid tillämp-
ningen av 3 kap. 11 § och 4 kap.
med begreppen moderföretag,
dotterföretag och koncern vad som
i 1 kap. 3 årsredovisningslagen
anges om moderbolag, dotter-
företag och koncern.

2

Bestämmelserna i 1 och 2 kap.,
3 kap. 1 - 10 §§ samt 4 kap. 8 §
andra stycket och 12 § gäller inte
sådana handelsbolag som omfattas
av årsredovisningslagen
(1995:1554) eller hypoteksinstitut
som omfattas av lagen (1995:1559)
om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag.

§

Ett handelsbolag som enligt

11 c § bokföringslagen (1976:125)
upprättar årsbokslut med tillämp-
ning av bestämmelser i årsredovis-
ningslagen (1995:1554) skall, om
det enligt denna lag är skyldigt att
upprätta årsredovisning, kon-
cernredovisning eller delårsrapport,
upprätta sistnämnda handlingar
med tillämpning av bestämmelserna
i 2 - 4 kap., 5 kap. 1 - 13 §§, 14 §

Senaste lydelse 1994:1557.

102

andra stycket och 15 - 24 §§, Prop. 1996/97:32
6 kap. 1 och 3 §§ samt 7, 9 och Bilaga 2

10 kap. årsredovisningslagen. Han-
delsbolaget skall i så fall inte till-
lämpa bestämmelserna i 2 kap. 2 §
första - tredje styckena, 5 § 2 - 4,
6 - 8 §§ och 10 § samt 3 kap. 2-5
och 7 - 10 §§.

Vid tillämpningen av årsredovis-
ningslagen avses med intresse-
företag vad som anges i 1 kap. 5
och 6 §§ den lagen.

[Jfr 1 a §]

Äger ett handelsbolag så många
aktier eller andelar i en svensk
eller utländsk juridisk person att
det har mer än hälften av rösterna
för samtliga aktier eller andelar, är
handelsbolaget moderföretag och
den andra juridiska personen
dotterföretag. Äger ett dotterföretag
eller äger ett moderföretag och ett
eller flera dotterföretag tillsam-
mans eller äger flera dotterföretag
tillsammans aktier eller andelar i
en juridisk person i den omfattning
som angivits nu, är även sist-
nämnda juridiska person dotter-
företag till moderföretaget.

Har ett handelsbolag i annat fall
på grund av aktie- eller andels-
innehav eller avtal ensamt ett
bestämmande inflytande över en
juridisk person och en betydande
andel i resultatet av dess verk-
samhet, är handelsbolaget moder-
företag och den juridiska personen
dotterföretag.

Bestämmelserna i första och
andra styckena om handelsbolag
gäller även enskilda näringsidkare
och andra juridiska personer än
handelsbolag, aktiebolag, ekono-
miska föreningar eller stiftelser, om
den enskilde näringsidkaren
respektive den juridiska personen
är skyldig att upprätta årsbokslut

Ett handelsbolag är moderföretag
och en annan juridisk person är
dotterföretag, om handelsbolaget

1. innehar mer än hälften av
rösterna för samtliga andelar i den
juridiska personen,

2. äger andelar i den juridiska
personen och på grund av avtal
med andra delägare i denna
förfogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga andelar,

3. äger andelar i den juridiska
personen och har rätt att utse eller
avsätta mer än hälften av
ledamöterna i dess styrelse eller
motsvarande ledningsorgan, eller

4. äger andelar i den juridiska
personen och har rätt att ensamt
utöva ett bestämmande inflytande
över denna på grund av avtal med
den juridiska personen eller på
grund av föreskrift i dess bolags-
ordning, bolagsavtal eller därmed
jämförbara stadgar.

Vidare är en juridisk person
dotterföretag till moderföretaget,
om ett annat dotterföretag till
moderföretaget eller moderföre-
taget tillsammans med ett eller
flera andra dotterföretag eller flera
andra dotterföretag tillsammans

1. innehar mer än hälften av
rösterna för samtliga andelar i den
juridiska personen,

103

enligt bokföringslagen (1995:1557).    2. äger andelar i den juridiska

personen och på grund av avtal
med andra delägare i denna
förfogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga andelar, eller

3. äger andelar i den juridiska
personen och har rätt att utse eller
avsätta mer än hälften av leda-
möterna i dess styrelse eller mot-
svarande ledningsorgan.

Om ett dotterföretag äger an-
delar i en juridisk person och på
grund av avtal med den juridiska
personen eller på grund av före-
skrift i dess bolagsordning, bo-
lagsavtal eller därmed jämförbara
stadgar har rätt att ensamt utöva
ett bestämmande inflytande över
den juridiska personen, är även
denna dotterföretag till moder-
företaget.

Bestämmelserna om handelsbolag
i första och andra styckena gäller
även enskilda näringsidkare och
andra juridiska personer än han-
delsbolag, aktiebolag, ekonomiska
föreningar eller stiftelser, om den
enskilda näringsidkaren respektive
den juridiska personen är skyldig
att upprätta årsbokslut enligt bok-
föringslagen.

Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

Med koncernföretag avses z
denna lag företag i samma kon-
cern.

Vid tillämpningen av 3 § avses
med andelar aktier och andra
andelar i juridiska personer.

5 §

I de fall som avses i 3 § första
stycket 1-3 skall sådana rättig-
heter som tillkommer någon som
handlar i eget namn men för en
annan fysisk eller juridisk persons
räkning anses tillkomma den perso-

Prop. 1996/97:32

Bilaga 2

104

nen.

Vid bestämmandet av antalet
röster i ett dotterföretag beaktas
inte de andelar i dotterföretaget
som innehas av företaget självt
eller av dess dotterföretag. Det-
samma gäller andelar som innehas
av den som handlar i eget namn
men för dotterföretagets eller dess
dotterföretags räkning.

Prop. 1996/97:32

Bilaga 2

2 kap.

1 §'°

Den som enligt bokföringslagen (1976:125) är skyldig att upprätta
årsbokslut skall för samma räkenskapsår även upprätta årsredovisning
enligt denna lag, om

1. antalet anställda hos företaget
under räkenskapsåret i medeltal har
varit minst tio,

2. företaget är moderföretag i en
koncern enligt denna lag och
antalet anställda hos koncernen

1. antalet anställda hos företaget
under räkenskapsåret i medeltal har
varit mer än tio,

2. företaget är moderföretag i en
koncern enligt denna lag och
antalet anställda hos koncernen

under räkenskapsåret i medeltal har
varit minst tio, eller

under räkenskapsåret i medeltal har
varit mer än tio, eller

3. tillgångarnas nettovärde i rörelsen enligt balansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1.000
gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som
gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår.

Aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser är inte skyldiga att
upprätta årsredovisning enligt denna lag.

3 kap.

1 §

I fråga om koncerner enligt
denna lag gäller 2 - 11 §§ i detta
kapitel, om antalet anställda hos
koncernen under räkenskapsåret i
medeltal har varit minst tio.

I fråga om koncerner enligt
denna lag gäller 2 - 11 §§ i detta
kapitel, om antalet anställda hos
koncernen under räkenskapsåret i
medeltal har varit mer än tio.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

2. Bestämmelserna i 1 kap. 2 § skall tillämpas första gången i fråga om
det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av år 1996.

3. Ett företag som upprättar års- och koncernredovisningar enligt års-
redovisningslagen (1995:1554) skall inte tillämpas 4 kap. 5 § tredje
stycket den lagen på nedskrivning som har gjorts före lagens ikraftträdan-
de.

10

Senaste lydelse 1981:1199.

105

4 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385); Prop. 1996/97:32
Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att punkterna 4 och 5 i ikraftträdande- och över-
gångsbestämmelserna till lagen (1995:1555) om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4. I bolag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kre-
ditinstitut och värdepappersbolag samt i bolag som avses i 1 kap. 1 §
andra stycket samma lag skall 11 kap. 1, 2 och 4 - 14 §§ tillämpas intill
utgången av det sista räkenskapsår som inletts före den 1 januari 1996.

I övriga bolag skall de angivna
paragraferna tillämpas intill utgång-
en av det sista räkenskapsår som
inletts före den 1 januari 1997.

I övriga bolag skall de angivna
paragraferna tillämpas intill utgång-
en av det sista räkenskapsår som
inletts före den 1 januari 1997. I
fråga om aktiebolag som avförs
från aktiebolagsregistret enligt
punkten 5 eller punkten 6 i över-
gångsbestämmelserna till lagen
(1994:802) om ändring i aktie-
bolagslagen (1975:1385) skall pa-
ragraferna tillämpas även därefter.
Detsamma gäller i fråga om andra
aktiebolag som avförs från aktiebo-
lagsregistret senast den 31 decem-
ber 1997.

5. I bolag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kredit-
institut och värdepappersbolag samt i bolag som avses i 1 kap. 1 § andra
stycket samma lag skall 4 kap. 16, 20 och 21 §§, 8 kap. 13 §, 9 kap.

17 §, 10 kap. 3 och 10 §§, 12 kap. 1 - 4 §§, 13 kap. 3, 9 och 12 §§,
14 kap. 4 §, 15 kap. 1 och 3 §§ samt 17 kap. 1 § tillämpas i sin äldre
lydelse intill utgången av det sista räkenskapsår som inletts före den
1 januari 1996.

I övriga bolag skall de angivna
paragraferna tillämpas i sin äldre
lydelse intill utgången av det sista
räkenskapsår som inletts före den
1 januari 1997.

I övriga bolag skall de angivna
paragraferna tillämpas i sin äldre
lydelse intill utgången av det sista
räkenskapsår som inletts före den 1
januari 1997.1fråga om aktiebolag
som avförs från aktiebolags-
registret enligt punkten 5 eller
punkten 6 i övergångsbestämmel-
serna till lagen (1994:802) om
ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385) skall paragraferna til-
lämpas även därefter. Detsamma
gäller i fråga om andra aktiebolag

106

som avförs från aktiebolagsregi- Prop. 1996/97:32
stret senast den 31 december 1997. Bilaga 2

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

107

5 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:000) om inkomst-
skatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om
aktiekapitalets storlek

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1996:000) om inkomstskatteregler
m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek
skall ha följande lydelse.

Prop. 1996/97:32

Bilaga 2

Lydelse enl prop. 1995/96:168      Föreslagen lydelse

2 §

Lagen tillämpas om verksamheten i ett sådant aktiebolag som avses i
1 § tas över av en fysisk person, delägare i ett enkelt bolag, ett dödsbo,
ett handelsbolag eller ett aktiebolag (övertagararen) under förutsättning att

1. aktiebolaget sedan ingången av år 1995 i mer än obetydlig omfattning
har bedrivit näringsverksamhet som avses i 21 § kommunalskattelagen

(1928:370),

2. övertagaren har tagits över
aktiebolagets hela verksamhet och
fortfarande bedriver denna vid
utgången av det beskattningsår då
den övertagna verksamheten skall
redovisas första gången, och

3. aktiebolaget har upprättat en
balansräkning med anledning av
övertagandet.

2. övertagaren har tagits över
aktiebolagets hela verksamhet och
fortfarande bedriver denna vid
utgången av det beskattningsår då
den övertagna verksamheten skall
redovisas första gången,

3. aktiebolaget har upprättat en
balansräkning med anledning av
övertagandet, samt,

4. om övertagaren är ett handels-
bolag, årsbokslut upprättas enligt
13-20  §§ bokföringslagen

(1976:125).

Som förutsättning för att lagen skall tillämpas gäller vidare att den eller
de personer som har tagit över aktiebolagets verksamhet ägde aktierna i
bolaget, direkt eller indirekt, vid utgången av år 1995. Är det fråga om
flera personer, krävs dessutom att de skall ha ägt lika stora andelar vid
utgången av år 1995 som vid övertagandet. Skillnader som beror på arv,
testamente eller bodelning med anledning av en makes död utgör dock
inte hinder för lagens tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

108

Remissinstanser som yttrat sig över Justitiedepartementets Prop. 1996/97:32
promemoria Den nya redovisningslagstiftningen och de Bilaga 3
ekonomiska föreningarna

Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Göteborg, Statistiska
centralbyrån, Finansinspektionen, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket,
Bokföringsnämnden, Patent- och registreringsverket, Handelshögskolan
i Stockholm, Sveriges Lantbruksuniversitet, Redovisningskommittén,
Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Svenska Revisorsamfundet
SRS, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF, Kooperativa
förbundet KF, Lantbrukarnas Riksförbund, Södra Skogsägarna,
Kooperativa institutet, Sveriges Industriförbund och Sveriges
Advokatsamfund.

Remissinstanser som yttrat sig över Justitiedepartementets
promemoria Redovisning i handelsbolag och i aktiebolag
under avveckling

Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Sundsvall, Statistiska
centralbyrån, Bokföringsnämnden, Finansinspektionen, Riksrevisionsver-
ket, Riksskatteverket. Närings- och teknikutvecklingsverket, Patent- och
registreringsverket. Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet,
Redovisningskommittén, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR,
Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges Redovisningskonsulters
Förbund SRF. Sveriges Bokförings- och Redovisningsbyråers Förbund,
Kooperativa förbundet, Sveriges Industriförbund, Svenska
Bankföreningen, Företagarnas Riksorganisation, Sveriges Köpmannaför-
bund och Sveriges Advokatsamfund.

109

Lagförslagen i Finansdepartementets Promemoria med
utkast till lagrådsremiss om finansieringsverksamhet i
ekonomisk förening samt vissa ändringar i redovisnings-
lagstiftningen på det finansiella området

Endast de lagförslag som helt eller delvis behandlas i propositionen har
tagits med.

1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om
kreditmarknadsbolag

(Promemorians lagförslag har här utelämnats)

Prop. 1996/97:32

Bilaga 4

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag att 1 kap. 1 §, 2 kap. 1 §, 5 kap. 4 §, 6 kap. 2 §,
7 kap. 1 § och 9 kap. 1 § samt rubriken närmast före 6 kap. 2 § skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

1 kap.

Lagens tillämpningsområde

1 §

Denna lag är tillämplig på kredit-
institut och värdepappersbolag.
Med kreditinstitut avses bankaktie-
bolag, sparbanker, medlemsbanker,
kreditmarknadsbolag, sådana fi-
nansbolag och kreditaktiebolag som
driver verksamhet med stöd av
punkterna 3-5 i övergångsbestäm-
melserna till lagen (1992:1610) om
kreditmarknadsbolag, Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa. Sveri-
ges allmänna hypoteksbank och
Svenska skeppshypotekskassan.
Med värdepappersbolag avses ett
svenskt aktiebolag som fått tillstånd
att driva värdepappersrörelse enligt

Denna lag är tillämplig på kredit-
institut och värdepappersbolag.
Med kreditinstitut avses bankaktie-
bolag, sparbanker, medlemsbanker,
kreditmarknadsföretag (kreditmark-
nadsbolag respektive kreditmark-
nadsför ening), sådana finansbolag
och kreditaktiebolag som driver
verksamhet med stöd av punkterna
3-5 i övergångsbestämmelserna till
lagen (1992:1610) om finansie-
ringsverksamhet, Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa, Sveri-
ges allmänna hypoteksbank och
Svenska skeppshypotekskassan.
Med värdepappersbolag avses ett

Senaste lydelse 1995:1591

110

lagen (1991:981) om värdepappers-
rörelse.

Bestämmelserna om koncernredo-
visning i 7 kap. skall tillämpas på
finansiella holdingföretag som
uteslutande eller huvudsakligen för-
valtar andelar i dotterföretag som är
kreditinstitut eller värdepappers-
bolag eller utländska företag av
motsvarande slag. Med finansiellt
holdingföretag avses ett företag
som är skyldigt att upprätta års-
redovisning enligt årsredovisnings-
lagen (1995:1554) och vars verk-
samhet uteslutande eller så gott
som uteslutande består i att i vinst-
syfte förvärva och förvalta andelar
i dotterföretag.

svenskt aktiebolag som fått tillstånd
att driva värdepappersrörelse enligt
lagen (1991:981) om värdepappers-
rörelse. Bestämmelserna om kon-
cernredovisning i 7 kap. skall
tillämpas på finansiella holding-
företag som uteslutande eller
huvudsakligen förvaltar andelar i
dotterföretag som är kreditinstitut
eller värdepappersbolag eller
utländska företag av motsvarande
slag. Med finansiellt holdingföretag
avses ett företag som är aktiebolag,
handelsbolag eller ekonomisk
förening och vars verksamhet
uteslutande eller så gott som
uteslutande består i att i vinstsyfte
förvärva och förvalta andelar i
dotterföretag.

Prop. 1996/97:32

Bilaga 4

2 kap.

Årsredovisningens upprättande

1 §

Utöver årsbokslut enligt 11 § bokföringslagen (1976:125) skall kreditin-
stitut och värdepappersbolag för varje räkenskapsår upprätta årsredovis-
ning enligt denna lag.

I kreditinstitut eller värdepappers-
bolag som enligt 10 kap. 3 § andra
stycket aktiebolagslagen
(1975:1385) eller 4 kap. 3 § första
stycket lagen (1980:1103) om
årsredovisning i vissa företag m.m.
är skyldiga att ha auktoriserad revi-
sor, skall även en finansieringsana-
lys ingå i årsredovisningen.

I kreditinstitut eller värdepappers-
bolag som enligt 10 kap. 3 § andra
stycket aktiebolagslagen
(1975:1385), 4 kap. 3 § första
stycket lagen (1980:1103) om års-
redovisning i vissa företag m.m.
eller 8 kap. 5 § första stycket lagen
(1987:667) om ekonomiska före-
ningar är skyldiga att ha auktorise-
rad revisor, skall även en finansi-

eringsanalys ingå i årsredovis-
ningen.

I kreditinstitut och värdepappersbolag som omfattas av lagen
(1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut
och värdepappersbolag, skall även en kapitaltäckningsanalys ingå i års-
redovisningen.

111

5 kap.

Upplysningar om skulder och indelning av eget kapital

4 §

Utöver vad som följer av 1 § skall följande uppgifter lämnas om skulder
och eget kapital:

1. För varje efterställd skuld som uppgår till mer än tio procent av
samtliga efterställda skulder, skall uppgift lämnas om lånebelopp, låne-
valuta, räntesats, förfallodag, omständigheter som kan medföra förtida
återbetalning, efterställningsvillkoren samt förutsättningar och villkor för
betalning på förfallodagen eller för konvertering. Vidare skall sammanfat-
tande upplysningar lämnas om vilka regler som gäller för övriga efter-
ställda skulder.

2. Större belopp i posten Övriga skulder (post 4) skall specificeras till
sin storlek och art.

Prop. 1996/97:32

Bilaga 4

3. I bankaktiebolag och andra aktiebolag som omfattas av denna lag
skall eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller
ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp Aktiekapital,
Överkursfond, Uppskrivningsfond, Reservfond och Fond för orealiserade
vinster. Under fritt eget kapital skall tas upp fria fonder, var för sig,
balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret.
Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som
avdragsposter.

4. I sparbank skall eget kapital delas upp i fonder och vinst eller förlust
för räkenskapsåret. Med fonder avses Grundfond, Uppskrivningsfond,
Reservfond, Fond för orealiserade vinster samt Garantifond. Benämningen
fond far inte användas för annat belopp i balansräkningen. Förlust för
räkenskapsåret tas upp som avdragspost.

5. I medlemsbank skall eget kapi-
tal delas upp i bundet eget kapital
och fritt eget kapital eller ansamlad
förlust. Under bundet eget kapital
skall tas upp Insatskapital, Upp-
skrivningsfond, Reservfond och
Fond för orealiserade vinster. Med-
lemsinsatser och förlagsinsatser
skall redovisas var för sig. Under
fritt eget kapital skall tas upp fria
fonder, var för sig, balanserad vinst
eller förlust samt vinst eller förlust
för räkenskapsåret. Balanserad för-
lust och förlust för räkenskapsåret
tas därvid upp som avdragsposter.

5. I medlemsbank och i kredit-
marknadsför ening skall eget kapital
delas upp i bundet eget kapital och
fritt eget kapital eller ansamlad
förlust. Under bundet eget kapital
skall tas upp Insatskapital, Upp-
skrivningsfond, Reservfond och
Fond för orealiserade vinster. Med-
lemsinsatser och förlagsinsatser
skall redovisas var för sig. Under
fritt eget kapital skall tas upp fria
fonder, var för sig, balanserad vinst
eller förlust samt vinst eller förlust
för räkenskapsåret. Balanserad för-
lust och förlust för räkenskapsåret
tas därvid upp som avdragsposter.

112

6 kap.

Prop. 1996/97:32

Bilaga 4

Särskilda upplysningar i före-
ningsbanker

Särskilda upplysningar i med-
lemsbanker och kreditmarknads-
föreningar

2 §

En medlemsbank skall i förvalt-
ningsberättelsen även ange

1. väsentliga förändringar i med-

lemsantalet och summorna av in-
satsbelopp som skall återbetalas
under nästa räkenskapsår enligt
4 kap. 1 och 3   §§ lagen

(1995:1559) om medlemsbanker,

2. den rätt till utdelning som
gjorda förlagsinsatser medför, samt

3. summan av de förlagsinsatser
som har sagts upp och skall lösas
in under de två närmast följande rä-
kenskapsåren.

12

En medlemsbank och en kredit-
marknadsförening skall i förvalt-
ningsberättelsen även ange

1.väsentliga förändringar i med-
lemsantalet och summorna av in-
satsbelopp som skall återbetalas
under nästa räkenskapsår enligt
4 kap. 1 och 3   §§ lagen

(1995:1559) om medlemsbanker
och 4 kap. 1 och 3 §§ lagen
(1987:667) om ekonomiska före-
ningar,

2. den rätt till utdelning som
gjorda förlagsinsatser medför, samt

3. summan av de förlagsinsatser
som har sagts upp och skall lösas
in under de två närmast följande rä-
kenskapsåren.

7 kap.

Koncernredovisningens upprättande

1 §

Kreditinstitut och värdepappersbolag som är moderföretag och sådana
finansiella holdingföretag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket skall för
varje räkenskapsår upprätta koncernredovisning enligt denna lag, om inte
annat följer av 5 §.

För moderföretag som enligt
10 kap. 3   § fjärde stycket

aktiebolagslagen (1975:1385) eller
4 kap. 3 § andra stycket lagen
(1980:1103) om årsredovisning
m.m. i vissa företag är skyldiga att
ha auktoriserad revisor, skall även
en finansieringsanalys ingå i
koncernredovisningen.

För moderföretag som enligt
10 kap. 3   § fjärde stycket

aktiebolagslagen (1975:1385),
8 kap. 5 § tredje stycket lagen
(1987:667) om ekonomiska före-
ningar eller 4 kap. 3 § andra
stycket lagen (1980:1103) om
årsredovisning m.m. i vissa företag
är skyldiga att ha auktoriserad
revisor, skall även en finan-

12 Senaste lydelse 1995:1591

113

8 Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 32

sieringsanalys ingå i koncernredo-
visningen.

För finansiella holdingföretag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket och
omfattas av lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar
for kreditinstitut och värdepappersbolag, skall även en kapitaltäckningsa-
nalys enligt 6 kap. 3 § ingå i koncernredovisningen.

8 kap.

Registreringsmyndighet

1 §

Finansinspektionen är registreringsmyndighet för banker och hypotek-
sinstitut.

Patent- och registreringsverket är registreringsmyndighet för övriga
företag som omfattas av denna lag. För dessa skall 8 kap. årsredovis-
ningslagen (1995:1554) tillämpas i stället för 2 - 8 §§ nedan

Vid tillämpningen av 8 kap.
årsredovisningslagen om offent-
liggörande på kreditmarknads-
föreningar skall vad som sägs om
bolagsstämma gälla föreningsstäm-
ma samt vad som sägs om för-
seningsavgifter för publika aktiebo-
lag även gälla för kreditmark-
nadsföretag.

Prop. 1996/97:32

Bilaga 4

9 kap.

Skyldighet att lämna delårsrapport

1 §

Bankaktiebolag, sparbanker, med-
lemsbanker och hypoteksinstitut -
skall minst en gång under ett rä-
kenskapsår som omfattar mer än tio
månader avge en särskild redo-
visning (delårsrapport) enligt denna
lag. Detsamma skall gälla aktiebo-
lag som omfattas av denna lag, om
bolaget är skyldigt att ha auktorise-
rad revisor enligt 10 kap. 3 § andra
eller fjärde stycket aktiebolagslagen
(1975:1385).

13

Banker, kreditmarknadsföretag,
värdepappersbolag och hypoteks
institut skall minst en gång under
ett räkenskapsår som omfattar mer
än tio månader avge en särskild
redovisning (delårsrapport) enligt
denna lag. Detsamma skall gälla
aktiebolag som omfattas av denna
lag, om bolaget är skyldigt att ha
auktoriserad revisor enligt 10 kap.
3 § andra eller fjärde stycket
aktiebolagslagen (1975:1385).

13

Senaste lydelse 1995:1591.

114

Särskilda regler om delårsrapportens tillhandahållande och innehåll

3 §

De i 2 § angivna bestämmelserna
i 9 kap. årsredovisningslagen
(1995:1554) skall tillämpas med
följande avvikelser:

1. Utöver vad som följer av 2 §
första stycket om tillhandahållande
av delårsrapport skall delårsrap-
porten i banker och hypoteksinstitut
genast lämnas även till de huvud-
män och medlemmar som begär det
samt sändas in till Finansinspektio-
nen så snart det kan ske.

2. Uppgifter för koncern enligt

3 § andra stycket skall alltid
lämnas av ett moderföretag som är
bank eller hypoteksinstitut.

14

De i 2 § angivna bestämmelserna
i 9 kap. årsredovisningslagen
(1995:1554) skall tillämpas med
följande avvikelser:

1. Utöver vad som följer av 2 §
första stycket om tillhandahållande
av delårsrapport skall delårsrap-
porten i banker, kreditmark-
nadsföreningar och hypoteksinstitut
genast lämnas även till de huvud-
män och medlemmar som begär det
samt sändas in till Finansinspektio-
nen så snart det kan ske.

2. Uppgifter för koncern enligt
3 § andra stycket skall alltid läm-
nas av ett moderföretag som är
bank, kreditmarknadsföretag, vär-
depappersbolag eller hypoteksinsti-
tut.

Prop. 1996/97:32

Bilaga 4

3. I delårsrapporten skall, utöver vad som anges i 3 §, uppgifter lämnas
om utvecklingen av inlåningen och utlåningen sedan föregående räken-
skapsårs utgång.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första
gången för räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1996.

14

Senaste lydelse 1995:1591.

115

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredo-
visning i försäkringsföretag

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § lagen (1995:1560) om års-
redovisning i försäkringsföretag skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:32

Bilaga 4

1 kap.

Lagens tillämpningsområde

1 §

Denna lag är tillämplig på försäkringsföretag. Med försäkringsföretag
avses sådana försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag som
omfattas av försäkringsrörelselagen (1982:713).

Bestämmelserna om koncern- Bestämmelserna om koncern-

redovisning i 7 kap. skall tillämpas
på finansiella holdingföretag som
uteslutande eller huvudsakligen för-
valtar andelar i dotterföretag som är
försäkringsföretag eller utländska
företag av motsvarande slag. Med
finansiellt holdingföretag avses ett
företag som är skyldigt att upprätta
årsredovisning enligt årsredovis-
ningslagen (1995:1554) och vars
verksamhet uteslutande eller så gott
som uteslutande består i att i vinst-
syfte förvärva och förvalta andelar
i dotterföretag.

redovisning i 7 kap. skall tillämpas
på finansiella holdingföretag som
uteslutande eller huvudsakligen för-
valtar andelar i dotterföretag som är
försäkringsföretag eller utländska
företag av motsvarande slag. Med
finansiellt holdingföretag avses ett
företag som är aktiebolag, handels-
bolag eller ekonomisk förening och
vars verksamhet uteslutande eller
så gott som uteslutande består i att
i vinstsyfte förvärva och förvalta
andelar i dotterföretag.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen
får medge undantag från denna lag för sådana försäkringsföretag som får
undantas från försäkringsrörelselagen enligt 1 kap. 10 § samma lag.

För sådana företag som medgivits undantag från denna lag skall i stället
sådana föreskrifter som meddelats med stöd av 4 § andra stycket gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången
för räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1996.

116

4 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredo-
visning m.m. i vissa foretag

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § lagen (1980:1103) om års-
redovisning m.m. i vissa foretag skall ha följande lydelse.

1 kap.

1 §'

Bestämmelserna i 1 och 2 kap., 3 kap. 1 - 10 §§ samt 4 kap. 8 § andra
stycket och 12 § gäller inte sådana handelsbolag som omfattas av
årsredovisningslagen (1995:1554) eller hypoteksinstitut som omfattas av
lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-
bolag. När det gäller sådana handelsbolag och hypoteksinstitut avses vid
tillämpningen av 3 kap. 11 § och 4 kap. med begreppen moderföretag,
dotterföretag och koncern vad som i 1 kap 3 § årsredovisningslagen anges
om moderbolag, dotterföretag och koncern.

Handelsbolag, som enligt 1 kap.
1   § andra stycket lagen

(1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappers-
bolag eller 1 kap. 1 § andra stycket
lagen (1995:1560) om försäkrings-
företagskall upprätta koncernredo-
visning enligt de lagarna, behöver
inte upprätta koncernredovisning
enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången
för räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1996.

Prop. 1996/97:32

Bilaga 4

5-8 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1345) om
Sveriges riksbank m.fl. lagar

(Promemorians lagförslag i dessa delar har här utelämnats)

117

Senaste lydelse 1995:1557.

9 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekono- Prop. 1996/97:32
miska föreningar                                              Bilaga 4

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar att 4 kap 3 §, 8 kap. 13 §, 9 kap. 15 §, 10 kap. 6 §, 11 kap. 7
och 12 §§ och 13 kap. 1 § skall ha följande lydelse.

4 kap.
3 §

En medlem, som deltar i före-
ningen med högre insatsbelopp än
han är skyldig att delta med, har
rätt att efter uppsägning få ut över-
skjutande belopp utan att avgå ur
föreningen. Beträffande uppsäg-
ningen samt medlemmens rätt att få
ut det uppsagda beloppet och hans
skyldighet att betala tillbaka vad
han har fått ut tillämpas 1 och 2 §§
samt 3 kap. 4 § första stycket.
Sexmånaders fristen enligt 1 § skall
därvid räknas från utgången av det
räkenskapsår som sedan uppsäg-
ningen har gjorts slutar näst efter
en månad eller den längre tid,
högst sex månader, som har be-
stämts i stadgarna.

En medlem, som deltar i före-
ningen med högre insatsbelopp än
han är skyldig att delta med, har
rätt att efter uppsägning få ut över-
skjutande belopp utan att avgå ur
föreningen. Beträffande uppsäg-
ningen samt medlemmens rätt att få
ut det uppsagda beloppet och hans
skyldighet att betala tillbaka vad
han har fått ut tillämpas 1 och 2 §§
samt 3 kap. 4 § första stycket.
Sexmånadersfristen enligt 1 § skall
därvid räknas från utgången av det
räkenskapsår som sedan uppsäg-
ningen har gjorts slutar näst efter
en månad eller den längre tid,
högst sex månader, som har be-
stämts i stadgarna. En kreditmark-
nadsförening får betala ut ett så-
dant belopp endast om det kan ske
med hänsyn till bestämmelserna om
kapitaltäckning i lagen (1994:2004)
om kapitaltäckning och stora ex-
poneringar för kreditinstitut och
värdepappersbolag.

Lydelse enligt Ju:s PM             Föreslagen lydelse

8 kap.

13 § 2

Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till
föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens styrelse
senast två veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revisorerna skall
inom samma tid till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som
har överlämnats till dem.

2 Senaste lydelse 1995:537

118

Revisionsberättelsen skall inne-
hålla ett uttalande om huruvida
årsredovisningen har upprättats
enligt denna lag eller, i fall som
avses i 9 kap. 15 §, enligt årsredo-
visningslagen (1995:1554). Inne-
håller inte årsredovisningen sådana
upplysningar som skall lämnas
enligt 9 kap., eller i fall som avses
i 9 kap. 15 §, årsredovisningslagen
skall revisorerna ange detta och
lämna behövliga upplysningar i sin
berättelse, om det kan ske.

Har revisorerna vid sin gransk-
ning funnit att någon åtgärd eller
försummelse som kan föranleda
ersättningsskyldighet ligger en
styrelseledamot eller verkställande
direktören till last eller att en sty-
relseledamot eller verkställande
direktören på annat sätt har handlat
i strid mot denna lag eller, i fall
som avses i 9 kap. 15 §, årsredo-
visningslagen eller mot stadgarna,
skall det anmärkas i berättelsen.
Revisionsberättelsen skall även
innehålla ett uttalande i frågan om
ansvarsfrihet för styrelseledamöter-
na och verkställande direktören.
Revisorerna kan även i övrigt i
berättelsen anteckna de upplysning-
ar som de önskar meddela medlem-
marna.

Revisionsberättelsen skall inne-
hålla ett uttalande om huruvida
årsredovisningen har upprättats
enligt denna lag eller, i fall som
avses i 9 kap. 15 §, annan tillämp-
lig årsredovisningslag. Innehåller
inte årsredovisningen sådana upp-
lysningar som skall lämnas enligt
9 kap., eller i fall som avses i
9 kap. 15 §, annan tillämplig års-
redovisningslag skall revisorerna
ange detta och lämna behövliga
upplysningar i sin berättelse, om
det kan ske.

Har revisorerna vid sin gransk-
ning funnit att någon åtgärd eller
försummelse som kan föranleda
ersättningsskyldighet ligger en
styrelseledamot eller verkställande
direktören till last eller att en sty-
relseledamot eller verkställande di-
rektören på annat sätt har handlat i
strid mot denna lag eller, i fall som
avses i 9 kap. 15 §, annan till-
ämplig årsredovisningslag eller
mot stadgarna, skall det anmärkas
i berättelsen. Revisionsberättelsen
skall även innehålla ett uttalande i
frågan om ansvarsfrihet för styrel-
seledamöterna och verkställande
direktören. Revisorerna kan även i
övrigt i berättelsen anteckna de
upplysningar som de önskar med-
dela medlemmarna.

Prop. 1996/97:32

Bilaga 4

I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att
föreningen inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),

2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskattelagen
(1994:200),

3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild
deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller

4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1 - 3.

Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att föreningen inte
har fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1 - 4, skall
revisorerna genast sända in en avskrift av den till skattemyndigheten.

Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställande
av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till

119

dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust som har lagts fram
i förvaltningsberättelsen.

I en moderförening skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse
beträffande koncernen. Härvid skall första - tredje och sjätte styckena
tillämpas.

Om anmälan har gjorts enligt 8 § tredje eller femte stycket, skall revisor
till revisionsberättelsen foga avskrift av anmälningen.

Lydelse enligt Ju:s PM             Föreslagen lydelse

9 kap.

15 §

En ekonomisk förening får upprätta årsredovisning koncernredovisning
och delårsrapporter enligt 1 kap. 5 och 6 §§, 2 — 4 kap., 5 kap. 1 - 13 §§,
14 § andra stycket och 15 - 24 §§ samt 6, 7, 9 och 10 kap.
årsredovisningslagen (1995:1554). En förening som utnyttjar denna
möjlighet skall inte tillämpa bestämmelserna i 1, 2, 4 och 5 §§, 6 § första
stycket och andra stycket första meningen, 7 § första och fjärde styckena,
8 §, 9 § första stycket, andra stycket 1, 2 och 7, tredje och fjärde
styckena, 10 § första stycket samt 1.1 - 14 §§.

En ekonomisk förening som enligt
1 kap. 1 § andra stycket lagen
(1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappers-
bolag eller 1 kap. 1 § andra stycket
lagen (1995:1560) om årsredo-
visning i försäkringsföretag är
skyldig att upprätta koncernredo-
visning enligt de lagarna, skall
tillämpa 1 kap. 2 § andra stycket
årsredovisningslagen och de be-
stämmelser i samma lag som anges
i första stycket. En sådan ekono-
misk förening skall inte tillämpa de
bestämmelser i denna lag som an-
ges i första stycket.

Vid tillämpningen av de bestämmelser i årsredovisningslagen som anges
i första stycket skall vad som sägs om aktiebolag och bolag gälla
ekonomiska föreningar och vad som sägs om bolag som avses i 10 kap.
3 § andra och fjärde styckena aktiebolagslagen (1975:1385) gälla
ekonomiska föreningar som avses i 8 kap. 5 § första och tredje styckena
denna lag.

Detta kapitel är inte tillämpligt
på kreditmarknadsföreningar som
avses i 1 kap. 1 § första stycket
lagen (1992:1610) om finansie-
ringsverksamhet.

Prop. 1996/97:32

Bilaga 4

120

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:32

Bilaga 4

10 kap.

6

Till reservfonden skall avsättas
minst fem procent av den del av
föreningens nettovinst för året som
inte går åt för att täcka en balanse-
rad förlust. Vid avsättning till
reservfonden skall till nettovinsten
räknas även gottgörelser. Uppgår
reservfonden till minst tjugo pro -
cent av det inbetalda insatskapitalet
behöver sådan avsättning till re-
servfond som avses i detta stycke
inte ske, om summan av reservfon-
den och det inbetalda insatska-
pitalet uppgår antingen till minst
fyrtio procent av nettovärdet på
föreningens tillgångar eller till
minst samma belopp som förening-
ens skulder enligt balansräkningen.

§

Till reservfonden skall avsättas
minst fem procent, i kreditmark-
nadsför ening minst tio procent, av
den del av föreningens nettovinst
för året som inte går åt för att täcka
en balanserad förlust. Vid avsätt-
ning till reservfonden skall till
nettovinsten räknas även gottgörel-
ser. Uppgår reservfonden till minst
tjugo procent av det inbetala
insatskapitalet behöver sådan av-
sättning till reservfond som avses i
detta stycke inte ske, om summan
av reservfonden och det inbetalda
insatskapitalet uppgår antingen till
minst fyrtio procent av nettovärdet
på föreningens tillgångar eller till
minst samma belopp som förening-
ens skulder enligt balansräkningen.
I kreditmarknadsförening behöver
avsättning inte göras enligt detta
stycke om reservfonden uppgår till
minst tio procent av föreningens
utlåning vid utgången av det när-
mast föregående räkenskapsåret.

Till reservfonden skall vidare avsättas det belopp som

1. medlem vid avgång ur föreningen inte får tillbaka av sina insatser,

2. förlagsandelsinnehavare inte får ut vid inlösen av en förlagsinsats,

3. enligt stadgarna skall avsättas till reservfonden,

4. enligt beslut av föreningsstämman i övrigt skall föras över från det
i balansräkningen redovisade fria egna kapitalet till reservfonden.

Reservfonden far enligt beslut av föreningsstämman sättas ned endast
för att täcka sådan förlust enligt den fastställda balansräkningen som inte
kan täckas av fritt eget kapital.

Vid tillämpningen av första stycket skall belopp som i balansräkningen
har tagits upp under rubriken Avsatt till pensioner inte räknas som skuld
i den mån det överstiger det belopp under vilket posten enligt 7 § första
stycket lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. inte
far nedbringas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far medge
en förening eller vissa grupper av föreningar undantag helt eller delvis
från bestämmelserna i första— tredje styckena, om det finns synnerliga
skäl till det med hänsyn till arten av föreningsverksamheten och övriga

omständigheter.

121

11 kap.

7 §

När föreningsstämman har fattat beslut om likvidation skall detta genom
stämmans försorg genast anmälas till rätten. Denna skall därefter utan
dröjsmål utse en eller flera likvidatorer. En domstol som fattar beslut att
föreningen skall träda i likvidation skall samtidigt utse en eller flera
likvidatorer. Likvidatorema träder i styrelsens och verkställande di-
rektörens ställe och har i uppgift att genomföra likvidationen.

Om en förening som har trätt i likvidation saknar till registret anmäld
behörig likvidator, skall rätten förordna en eller flera likvidatorer efter
anmälan av registreringsmyndigheten eller ansökan av föreningsmedlem,-
borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon
som kan företräda föreningen.

Likvidatorema skall genast för registrering anmäla beslut om likvidation
och förordnande av likvidator.

Prop. 1996/97:32

Bilaga 4

Bestämmelserna i denna lag om
styrelse och styrelseledamöter
tillämpas på likvidatorema, i den
mån inte annat följer av detta
kapitel.

Bestämmelserna i denna lag och
tillämplig årsredovisningslag om
styrelse och styrelseledamöter till-
lämpas på likvidatorema, i den mån
inte annat följer av detta kapitel.

Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att föreningen träder i
likvidation. Bestämmelserna i 8 kap. tillämpas under likvidationen.

Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande huruvida enligt
revisorernas mening likvidationen onödigt fördröjs.

Likvidatorema skall för varje
räkenskapsår avge en årsredovis-
ning, som skall läggas fram på den
ordinarie föreningsstämman för
godkännande. I fråga om likvidato-
remas redovisning och dess be-
handling på föreningsstämman
tillämpas inte 7 kap. 4 § andra
stycket 1 och 2, 9 kap. 9 § andra
stycket 7, 9 § tredje och jjärde
styckena samt 10 och II §§.

12 §

Likvidatorema skall för varje
räkenskapsår avge en årsredovis-
ning, som skall läggas fram på den
ordinarie föreningsstämman för
godkännande. I fråga om likvidato-
remas redovisning och dess be-
handling på föreningsstämman
tillämpas inte 7 kap. 4 § andra
stycket 1 och 2. Bestämmelserna i
9 kap. 9 § andra stycket 7, 9 §
tredje och jjärde styckena samt 10

och 11 §§ skall inte tillämpas. I
förekommande fall skall inte heller
2 kap. 1 § tredje stycket, 5 kap. 17
- 23 §§, 6 kap. 2 och 3 §§ årsredo-
visningslagen (1995:1554) eller
5 kap. 2 § 3 och 6 kap. 3 § lagen
(1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappers-
bolag tillämpas.

Likvidatorema skall för varje räkenskapsår avge en årsredovisning, som
skall läggas fram på den ordinarie föreningsstämman för godkännande. I

122

fråga om likvidatoremas redovisning och dess behandling på förenings-
stämman tillämpas inte 7 kap. 4 § andra stycket 1 och 2, 9 kap. 9 § andra
stycket 7, 9 § tredje och Ijärde styckena samt 10 och 11 §§.

I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid insatskapi-
talet anges inom linjen och i förekommande fall delas upp på med-
lemsinsatskapital och förlagsinsatskapital.

Ingen tillgång får tas upp till ett högre värde än den beräknas inbringa
efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas
inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som har tagits upp i
balansräkningen eller om för en skuld eller en likvidationskostnad kan
beräknas åtgå ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade
skulden, skall vid tillgångs- eller skuldposten det beräknade beloppet
anges inom linjen.

Lydelse enlig Ju:s promemoria

Föreslagen lydelse

13 kap.

1 §

Om en styrelseledamot eller
verkställande direktören uppsåtligen
eller av oaktsamhet skadar före-
ningen då han fullgör sitt uppdrag,
skall han ersätta skadan. Detsamma
gäller när skadan tillfogas en före-
ningsmedlem eller någon annan
genom överträdelse av denna lag
eller, i fall som avses i 9 kap. 15 §,
årsredovisningslagen (1995:1554)
eller genom överträdelse av
stadgarna.

Om en styrelseledamot eller
verkställande direktören uppsåtligen
eller av oaktsamhet skadar före-
ningen då han fullgör sitt uppdrag,
skall han ersätta skadan. Detsamma
gäller när skadan tillfogas en före-
ningsmedlem eller någon annan
genom överträdelse av denna lag
eller, i fall som avses i 9 kap. 15 §,
annan tillämplig årsredovisnings-
lag, eller genom överträdelse av
stadgarna.

Prop. 1996/97:32

Bilaga 4

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Bestämmelserna i 9 kap.
15 § skall tillämpas första gången i fråga om räkenskapsår som inleds
närmast efter utgången av år 1996.

10-21 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:655) om
återföring av obeskattade reserver m.fl. lagar

(Promemorians lagförslag i dessa delar har här utelämnats)

123

Remissinstanser som yttrat sig över Finansdepartementets
promemoria Promemoria med utkast till lagrådsremiss om
finansieringsverksamhet i ekonomisk förening samt vissa
ändringar i redovisningslagstiftningen på det finansiella
området, avsnitt 5.

Följande remissinstanser har svarat

Sveriges riksbank, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i
Sundsvall,Finansinspektionen, Konkurrensverket, Konsumentverket,
Kooperativa Institutet, Kooperativa Förbundet, Svenska Bankföreningen,
Finansbolagens Förening, Landsorganisationen i Sverige, Svenska
Arbetsgivareföreningen, Landshypotek AB, Föreningen Auktoriserade
Revisorer, Svenska Revisorsamfundet, Bokföringsnämnden, Riksskattever-
ket, Redovisningskommittén, Sveriges Advokatsamfund, Sveriges
Livförsäkringsföreningars Riksförbund, Pressens Pensionskassa, Försäk-
ringsbranschens Pensionskassa, Sparinstitutens Pensionskassa, Konsument-
kooperationens Pensionskassa och Sveriges Köpmannaförbunds Pensions-
kassa.

Följande remissinstanser har avstått från att svara

Sveriges Försäkringsförbund, Företagarnas Riksorganisation, Postgirot
Bank AB, Sveriges Köpmannaförbund, Tjänstemännens Centralorganisa-
tion, Sveriges Akademikers Centralorganisation och Svenska Livförsäk-
ringsbolags Aktuarienämnd.

Följande remissinstanser har inte svarat

Utländska Försäkringsbolags Förening, Folksam, Industrins Finansföre-
ning, Fristående Sparbankers Riksförbund, Grossistförbundet Svensk
Handel, Svenska Aktuarieföreningen, Redovisningsrådet, Länsförsäk-
ringsbolagens Förening, Försäkringsföreningen för det statliga området,
Försäkringsföreningen för försäkringskasseområdet och Tobaksbolagens
pensionskassa.

Prop. 1996/97:32

Bilaga 5

124

Lagrådsremissens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen
(1995:1554)

Härigenom föreskrivs att punkten 3 i ikraftträdande- och övergångs-
bestämmelserna till årsredovisningslagen (1995:1554) skall ha följande
lydelse.

Prop. 1996/97:32

Bilaga 6

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

3.1 bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om års-
redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 1 kap. 1 § andra
stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall be-

stämmelserna i 2 - 6 kap., 9 kap. 1 §
10 kap. 1 § tillämpas första gången
leds närmast efter den 31 december

I övriga bolag skall de angivna
bestämmelserna samt bestämmel-
serna i 7 kap. tillämpas första
gången i fråga om det räkenskapsår
som inleds närmast efter den
31 december 1996.

, 2 § första stycket, 3 och 4 §§ samt
i fråga om det räkenskapsår som in-
1995.

I övriga bolag skall de angivna
bestämmelserna samt bestämmel-
serna i 7 kap. tillämpas första
gången i fråga om det räkenskapsår
som inleds närmast efter den
31 december 1996. I fråga om
aktiebolag som avförs från aktie-
bolagsregistret enligt punkten 5
eller punkten 6 i övergångsbestäm-
melserna till lagen (1994:802) om
ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385) skall bestämmelserna
över huvud taget inte tillämpas.
Detsamma gäller ifråga om andra
aktiebolag som avförs från aktie-
bolagsregistret senast den 31 de-
cember 1997.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

125

2 Förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1976:125)

Härigenom föreskrivs i fråga om bokföringslagen (1976:125),
dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 11 c - 11 g §§,
av följande lydelse,

dels att punkten 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till
lagen (1995:1556) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

11 c §

En ekonomisk förening får upp-
rätta årsbokslut med tillämpning av
2 kap. 2 - 4 §§ och 6 §, 3 kap. 1 -
4, 6, 8 och 9 §§, 4 kap. 1 - 6 §§, 8
§ första stycket och andra stycket 2
och 3, 9 - 13 §§, 14 § andra styck-
et samt 15 - 17 §§ samt 5 kap. 1 -
12 §§, 14 § andra stycket och 15 -
24 §§ årsredovisningslagen (1995:-
1554).

Vid tillämpningen av årsredovis-
ningslagen gäller följande.

1. Vad som sägs om aktiebolag
och bolag gäller ekonomiska före-
ningar.

2. Vad som sägs om moderbolag
gäller moderförening.

3. Med intresseföretag avses vad
som anges i 1 kap. 5 och 6 §§ års-
redovisningslagen.

4. Med andelar avses aktier och
andra andelar i juridiska personer.

5. Vid tillämpningen av 4 kap.
6 § årsredovisningslagen får upp-
skrivning göras endast för avsätt-
ning till uppskrivningsfond.

En ekonomisk förening som upp-
rättar sitt årsbokslut enligt första
stycket skall inte tillämpa bestäm-
melserna i 13-20 §§ denna lag. En
sådan förening skall inte heller
tillämpa 9 kap. 4 och 5 §§, 6 §
första stycket och andra stycket
första meningen, 7 £ första och
fjärde styckena samt 8 § lagen
(1987:667) om ekonomiska före-
ningar.

Prop. 1996/97:32

Bilaga 6

126

11 d§

Ett handelsbolag som inte om-
fattas av årsredovisningslagen
(1995:1554) får upprätta årsbok-
slut med tillämpning av 2 kap. 2 -
4 och 6 §§, 3 kap. 1 - 4, 6, 8 och
9 §§ samt 4 kap. 1 - 5 §§,  9 -

13 §§, 14 § andra stycket och 15 -
17 §§ årsredovisningslagen.

Ett handelsbolag som upprättar
årsbokslut enligt första stycket skall
inte tillämpa bestämmelserna i 13 -
19 §§ denna lag.

Om handelsbolaget är skyldigt att
upprätta årsredovisning enligt
2 kap. 1 § lagen (1980:1103) om
årsredovisning m.m. i vissa företag,
skall årsbokslutet innehålla även
upplysningar enligt 5 kap. 1- 4 §§,
6-12 §§ och 15 - 24 §§ årsredovis-
ningslagen. I så fall skall 20 § den-
na lag och 2 kap. 7 § lagen om
årsredovisning m.m. i vissa företag
inte tillämpas.

Vid tillämpningen av årsredovis-
ningslagen avses med intresseföre-
tag vad som anges i 1 kap. 5 och
6 §§ den lagen. Med andelar avses
aktier och andra andelar i juridis-
ka personer.

11 e§

En ekonomisk förening som enligt
1 kap. 1 § andra stycket lagen
(1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbo-
lag eller 1 kap. 1 § andra stycket
lagen (1995:1560) om årsredovis-
ning i försäkringsföretag är skyldig
att upprätta koncernredovisning
enligt de lagarna skall upprätta
årsbokslut med tillämpning av de
bestämmelser i årsredovisningsla-
gen (1995:1554) som det hänvisas
till i 11 c § första och andra styck-
ena. En sådan förening skall inte
tillämpa de bestämmelser i denna
lag och lagen (1987:667) om eko-
nomiska föreningar som anges i

Prop. 1996/97:32

Bilaga 6

127

11 c § tredje stycket.

11 f §

Ett handelsbolag som enligt

I kap. 1 § andra stycket lagen
(1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappers-
bolag eller 1 kap. 1 § andra stycket
lagen (1995:1560) om årsredovis-
ning i försäkringsföretag är skyl-
digt att upprätta koncernredovis-
ning enligt de lagarna skall upprät-
ta årsbokslut med tillämpning av
de bestämmelser i årsredovisnings-
lagen (1995:1554) som det hän-
visas till i 11 d § första, tredje och
fjärde styckena. Ett sådant bolag
skall inte tillämpa de bestämmel-
ser i denna lag och lagen
(1980:1103) om årsredovisning
m.m. i vissa företag som anges i

II d § andra och tredje styckena.

11 g §

En ekonomisk förening eller ett
handelsbolag som enligt 11 c -
11 f § har upprättat årsbokslut med
tillämpning av bestämmelser i års-
redovisningslagen (1995:1554)
skall göra detta även under följan-
de räkenskapsår.

Prop. 1996/97:32

Bilaga 6

2. I bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om års-
redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 1 kap. 1 § andra
stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall
11 a § tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds

närmast efter den 31 december 1995
I övriga bolag som omfattas av
årsredovisningslagen (1995:1554)
skall 11 a § tillämpas första gången
i fråga om det räkenskapsår som
inleds närmast efter den 31 decem-
ber 1996.

I övriga bolag som omfattas av
årsredovisningslagen (1995:1554)
skall 11 a § tillämpas första gången
i fråga om det räkenskapsår som
inleds närmast efter den 31 decem-
ber 1996. I fråga om aktiebolag
som avförs från aktiebolags-
registret enligt punkten 5 eller
punkten 6 i övergångsbestämmel-
serna till lagen (1994:802) om
ändring i aktiebolagslagen

128

(1975:1385) skall dock 11 a § över
huvud taget inte tillämpas.
Detsamma gäller i fråga om andra
aktiebolag som avförs från aktiebo-
lagsregistret senast den 31 de-
cember 1997.

Prop. 1996/97:32

Bilaga 6

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

2. Bestämmelserna i 11 c - 11 f §§ skall tillämpas första gången i fråga
om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1996.

3. En ekonomisk förening som upprättar årsbokslut enligt 11 c eller
11 e § och ett handelsbolag som upprättar årsbokslut enligt 11 d eller
11 f § skall inte tillämpa 4 kap. 5 § tredje stycket årsredovisningslagen
(1995:1554) på nedskrivning som har gjorts före lagens ikraftträdande.

4. En ekonomisk förening som upprättar årsbokslut enligt 11 c eller
11 e § far använda belopp som har avsatts till uppskrivningsfond före
lagens ikraftträdande för nödvändiga nedskrivningar på anläggningstill-
gångar. Om detta görs, skall upplysning om detta lämnas i not.

129

9 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 32

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekono- Prop. 1996/97:32
miska föreningar                                              Bilaga 6

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:667) om ekonomiska före-
ningar

dels att 1 kap. 4 §, 8 kap. 5 och 13 §§, 10 kap. 6 §, 11 kap. 12 § samt
13 kap. 1 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 1 kap. 5 och 6 §§
samt 9 kap. 15 och 16 §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

4 §

Äger en ekonomisk förening så
många aktier eller andelar i en
svensk eller utländsk juridisk
person att den har mer än hälften
av rösterna för samtliga aktier
eller andelar, är den ekonomiska
föreningen moderförening och den
andra juridiska personen dotter-
företag. Äger ett dotterföretag eller
äger en moderförening och ett eller
flera dotterföretag tillsammans
eller äger flera dotterföretag
tillsammans så många aktier eller
andelar i en juridisk person som
nyss har sagts, är även sistnämnda
juridiska person dotterföretag till
moderföreningen.

Har en ekonomisk förening i
annat fall på grund av aktie- eller
andelsinnehav eller avtal ensam ett
bestämmande inflytande över en
juridisk person och en betydande
andel i resultatet av dess verk-
samhet, är den ekonomiska före-
ningen moderförening och den
juridiska personen dotterföretag.

En ekonomisk förening är mo-
derförening och en annan juridisk
person är dotterföretag, om
föreningen

1. innehar mer än hälften av
rösterna för samtliga andelar i den
juridiska personen,

2. äger andelar i den juridiska
personen och på grund av avtal
med andra delägare i denna för-
fogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga andelar,

3. äger andelar i den juridiska
personen och har rätt att utse eller
avsätta mer än hälften av leda-
möterna i dess styrelse eller
motsvarande ledningsorgan, eller

4. äger andelar i den juridiska
personen och har rätt att ensam
utöva ett bestämmande inflytande
över denna på grund av avtal med
den juridiska personen eller på
grund av föreskrift i dess bolags-
ordning, bolagsavtal eller därmed
jämförbara stadgar.

Vidare är en juridisk person dot-
terföretag till moderföreningen, om
ett annat dotterföretag till moder-
föreningen eller moderföreningen
tillsammans med ett eller flera
andra dotterföretag eller flera
andra dotterföretag tillsammans

1. innehar mer än hälften av
rösterna för samtliga andelar i den

130

juridiska personen,

2. äger andelar i den juridiska
personen och på grund av avtal
med andra delägare i denna för-
fogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga andelar, eller

3. äger andelar i den juridiska
personen och har rätt att utse eller
avsätta mer än hälften av
ledamöterna i dess styrelse eller
motsvarande ledningsorgan.

Om ett dotterföretag äger ande-
lar i en juridisk person och på
grund av avtal med den juridiska
personen eller på grund av före-
skrift i dess bolagsordning, bo-
lagsavtal eller därmed jämförbara
stadgar har rätt att ensamt utöva
ett bestämmande inflytande över
den juridiska personen, är även
denna dotterföretag till moder-
föreningen.

Moderförening och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

Med koncernföretag avses i den-
na lag företag i samma koncern.

5 §

I de fall som avses i 4 § första
stycket 1-3 och andra stycket skall
sådana rättigheter som tillkommer
någon som handlar i eget namn
men för en annan fysisk eller
juridisk persons räkning anses
tillkomma den personen.

Vid bestämmandet av antalet
röster i ett dotterföretag beaktas
inte de andelar i dotterföretaget
som innehas av företaget självt
eller av dess dotterföretag. Det-
samma gäller andelar som innehas
av den som handlar i eget namn
men för dotterföretagets eller dess
dotterföretags räkning.

Vid tillämpningen av 4 och 5 §§
avses med andelar aktier och
andra andelar i juridiska personer.

Prop. 1996/97:32

Bilaga 6

131

8 kap.

5 §

Minst en revisor skall vara auktoriserad, om

1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000
gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som
gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår, eller

2. antalet anställda hos föreningen under vart och ett av de två senaste
räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan i fråga
om förening som avses i första stycket förordna att en viss godkänd revi-
sor far utses i stället för en auktoriserad revisor. Sådana beslut är giltiga

Prop. 1996/97:32

Bilaga 6

i högst fem år.

Första och andra styckena gäller
även för en moderförening i en
koncern, om nettovärdet av kon-
cernföretagens tillgångar enligt
fastställda koncembalansräkningar
för de två senaste räkenskapsåren
överstiger det gränsbelopp som
anges i första stycket eller om
antalet anställda vid koncern-
företagen under nämnda tid i
medeltal har överstigit 200.

Första och andra styckena gäller
även för en moderförening i en
koncern, om

1. nettovärdet av koncernföre-
tagens tillgångar enligt fastställda
koncembalansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger
det gränsbelopp som anges i första
stycket,

2. antalet anställda vid kon-
cernföretagen under den tid som
anges i 1 i medeltal överstigit 200,
eller

3. moderföreningen inte upp-
rättar koncernredovisning och
nettovärdet av koncernföretagens
tillgångar, enligt fastställda ba-
lansräkningar för koncernföre-
tagens två senaste räkenskapsår, på
moderföreningens balansdag över-
stiger det gränsbelopp som anges i
första stycket.

I andra föreningar än som avses i första eller tredje stycket skall en
auktoriserad revisor eller en godkänd revisor utses, om minst en tiondel
av samtliga röstberättigade begär det vid en föreningsstämma där revi-
sorsval skall ske.

13 §3

Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till
föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens styrelse
senast två veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revisorerna skall
inom samma tid till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som
har överlämnats till dem.

Senaste lydelse 1995:537.

132

Revisionsberättelsen skall inne-
hålla ett uttalande om huruvida
årsredovisningen har gjorts upp
enligt denna lag. Innehåller inte
årsredovisningen sådana upplys-
ningar som skall lämnas enligt
9 kap., skall revisorerna ange detta
och lämna behövliga upplysningar
i sin berättelse, om det kan ske.

Har revisorerna vid sin gransk-
ning funnit att någon åtgärd eller
försummelse som kan föranleda
ersättningsskyldighet ligger en
styrelseledamot eller verkställande
direktören till last eller att en
styrelseledamot eller verkställande
direktören på annat sätt har handlat
i strid mot denna lag eller
stadgarna, skall det anmärkas i
berättelsen. Revisionsberättelsen
skall även innehålla ett uttalande i
frågan om ansvarsfrihet för
styrelseledamöterna och verkstäl-
lande direktören. Revisorerna kan
även i övrigt i berättelsen anteckna
de upplysningar som de önskar
meddela medlemmarna.

I revisionsberättelsen skall också

Revisionsberättelsen skall inne-
hålla ett uttalande om huruvida
årsredovisningen har upprättats
enligt denna lag eller, i fall som
avses i 9 kap. 15 och 16 §§, enligt
årsredovisningslagen (1995:1554).
Innehåller inte årsredovisningen
sådana upplysningar som skall
lämnas enligt 9 kap. eller, i fall
som avses i 9 kap. 15 och 16 §§,
enligt årsredovisningslagen, skall
revisorerna ange detta och lämna
behövliga upplysningar i sin be-
rättelse, om det kan ske.

Har revisorerna vid sin gransk-
ning funnit att någon åtgärd eller
försummelse som kan föranleda
ersättningsskyldighet ligger en
styrelseledamot eller verkställande
direktören till last eller att en
styrelseledamot eller verkställande
direktören på annat sätt har handlat
i strid mot denna lag eller, i fall
som avses i 9 kap. 15 och 16 §§,
årsredovisningslagen eller mot
stadgarna, skall det anmärkas i
berättelsen. Revisionsberättelsen
skall även innehålla ett uttalande i
frågan om ansvarsfrihet för styrel-
seledamöterna och verkställande
direktören. Revisorerna kan även i
övrigt i berättelsen anteckna de
upplysningar som de önskar
meddela medlemmarna.

anmärkas om revisorerna funnit att

Prop. 1996/97:32

Bilaga 6

föreningen inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),

2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskattelagen
(1994:200),

3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild
deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller

4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1 - 3.

Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att föreningen inte
har fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1 - 4, skall
revisorerna genast sända in en avskrift av den till skattemyndigheten.

Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställande

133

av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till dis-

positioner beträffande föreningens vinst eller förlust som har lagts fram
i förvaltningsberättelsen.

I en moderförening skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse
beträffande koncernen. Härvid skall första - tredje och sjätte styckena
tillämpas.

Om anmälan har gjorts enligt 8 § tredje eller femte stycket, skall revisor
till revisionsberättelsen foga avskrift av anmälningen.

9 kap.

15 §

En ekonomiskförening som enligt
11c, lie eller 11 g § bokförings-
lagen (1976:125) upprättar års-
bokslut med tillämpning av be-
stämmelser i årsredovisningslagen
(1995:1554) skall upprätta årsre-
dovisning samt, i förekommande
fall, koncernredovisning och del-
årsrapporter med tillämpning av
2 kap. 1 - 6 §§ och 7 £ första och
tredje styckena, 3 kap., 4 kap. 1 -

6 §§, 8 § första stycket och andra

stycket 2 och 3, 9 - 13 §§, 14 §
andra stycket och 15-17 §§,
5 kap. 1  -12 §§, 14 § andra

stycket och 15 - 24 §§, 6 kap.,

7 kap. och 9 kap. 1, 3 och 4 §§
årsredovisningslagen. 1 så fall
gäller även 10 kap. 1 § årsredovis-
ningslagen.

Vid tillämpningen av årsredovis-
ningslagen gäller följande.

1. Vad som sägs om aktiebolag
och bolag gäller ekonomiska före-
ningar.

2. Vad som sägs om moderbolag
gäller moderförening.

3. Vad som sägs om bolag som
avses i 10 kap. 3 j andra och
jjärde styckena aktiebolagslagen
(1975:1385) gäller ekonomiska
föreningar som avses i 8 kap. 5 §
första och tredje styckena denna
lag.

4. Med intresseföretag avses vad
som anges i 1 kap. 5 och 6 §§ års-
redovisningslagen.

5. Med andelar avses aktier och
andra andelar i juridiska personer.

Prop. 1996/97:32

Bilaga 6

134

6. Vid tillämpningen av 4 kap.

6 § årsredovisningslagen får upp-
skrivning göras endast för av-
sättning till uppskrivningsfond,

7. De hänvisningar som finns i

7 kap. årsredovisningslagen till
andra bestämmelser i den lagen
skall inte tillämpas på 2 kap. 7 §
andra stycket, 4 kap. 7 § och 14 §
första stycket samt 5 kap. 14 § för-
sta och tredje styckena.

En förening som upprättar års-
redovisning, koncernredovisning
eller delårsrapport enligt första
eller andra stycket skall inte tilläm-
pa bestämmelserna i 1, 2, 4 och
5 §§, 6 § första stycket och andra
stycket första meningen, 7 § första
och fjärde styckena, 8 §, 9 § första
stycket, andra stycket 1, 2 och 7,
tredje och fjärde styckena samt
11- 14 §§. För en sådan förening
gäller inte heller vad som sägs i
10 § första stycket om koncern-
redovisningens delar.

16 §

En ekonomisk förening som enligt
1 kap. 1 § andra stycket lagen
(1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappers-
bolag eller 1 kap. 1 § andra stycket
lagen (1995:1560) om årsredo-
visning i försäkringsföretag är
skyldig att upprätta koncern-
redovisning enligt de lagarna är
inte skyldig att upprätta koncernre-
dovisning enligt denna lag.

En sådan förening skall avge
delårsrapporter även om den inte
är skyldig att göra detta enligt
12 § första stycket första meningen.
Vid upprättandet av årsredovisning
och delårsrapporter gäller bestäm-
melserna i 15 §.

Prop. 1996/97:32

Bilaga 6

10 kap.

6 §

Till reservfonden skall avsättas Till reservfonden skall avsättas

135

minst fem procent av den del av
föreningens nettovinst för året som
inte går åt för att täcka en
balanserad förlust. Vid avsättning
till reservfonden skall till netto-

minst fem procent av den del av
föreningens nettovinst för året som
inte går åt för att täcka en
balanserad förlust. Vid avsättning
till reservfonden skall till netto-

Prop. 1996/97:32

Bilaga 6

vinsten räknas även gottgörelser.
Uppgår reservfonden till minst
tjugo procent av det inbetalda
insatskapitalet behöver sådan
avsättning till reservfond som avses
i detta stycke inte ske, om summan
av reservfonden och det inbetalda

vinsten räknas även gottgörelser.
Uppgår reservfonden till minst
tjugo procent av det inbetalda
insatskapitalet behöver sådan
avsättning till reservfond som avses
i detta stycke inte ske, om summan
av reservfonden och det inbetalda

insatskapitalet uppgår antingen till
minst fyrtio procent av nettovärdet
på föreningens tillgångar eller till
minst samma belopp som före-
ningens skulder enligt balans-
räkningen.

insatskapitalet uppgår antingen till
minst fyrtio procent av nettovärdet
på föreningens tillgångar eller till
minst samma belopp som före-
ningens skulder och avsättningar
enligt balansräkningen.

Till reservfonden skall vidare avsättas det belopp som

1. medlem vid avgång ur föreningen inte far tillbaka av sina insatser,

2. förlagsandelsinnehavare inte får ut vid inlösen av en förlagsinsats,

3. enligt stadgarna skall avsättas till reservfonden,

4. enligt beslut av föreningsstämman i övrigt skall föras över från det
i balansräkningen redovisade fria egna kapitalet till reservfonden.

Reservfonden får enligt beslut av föreningsstämman sättas ned endast
för att täcka sådan förlust enligt den fastställda balansräkningen som inte

kan täckas av fritt eget kapital.

Vid tillämpningen av första
stycket skall belopp som i balans-
räkningen har tagits upp under
rubriken Avsatt till pensioner inte
räknas som skuld i den mån det
överstiger det belopp under vilket
posten enligt 7 § första stycket
lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m. inte får
nedbringas.

Vid tillämpningen av första
stycket skall belopp som i balans-
räkningen har tagits upp under
rubriken Avsatt till pensioner eller
sådan delpost som avses i 8 a §
lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m. inte räknas
som skuld eller avsättning i den
mån det överstiger det belopp
under vilket posten enligt 7 § första
stycket lagen om tryggande av
pensionsutfästelse m. m. inte får
nedbringas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far medge
en förening eller vissa grupper av föreningar undantag helt eller delvis
från bestämmelserna i första - tredje styckena, om det finns synnerliga
skäl till det med hänsyn till arten av föreningsverksamheten och övriga

omständigheter.

136

11 kap.

12 §

Likvidatorema skall för varje räkenskapsår avge en årsredovisning, som
skall läggas fram på den ordinarie föreningsstämman för godkännande. I
fråga om likvidatoremas redovisning och dess behandling på före-
ningsstämman tillämpas inte 7 kap. 4 § andra stycket 1 och 2, 9 kap. 9 §
andra stycket 7, 9 § tredje och fjärde styckena samt 10 och 11 §§.

I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid
insatskapitalet anges inom linjen och i förekommande fall delas upp på
medlemsinsatskapital och förlagsinsatskapital.

Prop. 1996/97:32

Bilaga 6

Ingen tillgång får tas upp till ett
högre värde än den beräknas
inbringa efter avdrag för försälj-
ningskostnaderna. Om en tillgång
kan beräknas inbringa ett väsentligt
högre belopp än det värde som har
tagits upp i balansräkningen eller
om för en skuld eller en likvida-
tionskostnad kan beräknas åtgå ett
belopp som väsentligt avviker från
den redovisade skulden, skall vid
tillgångs- eller skuldposten det be-
räknade beloppet anges inom
linjen.

Ingen tillgång får tas upp till ett
högre värde än den beräknas
inbringa efter avdrag för försälj-
ningskostnaderna. Om en tillgång
kan beräknas inbringa ett väsentligt
högre belopp än det värde som har
tagits upp i balansräkningen eller
om för en skuld eller en likvida-
tionskostnad kan beräknas åtgå ett
belopp som väsentligt avviker från
den redovisade skulden eller, i fall
som avses i 9 kap. 15 och 16 §§,
avsättningen, skall vid tillgångs-,
avsättnings- eller skuldposten det
beräknade beloppet anges inom
linjen.

13 kap.

Om en styrelseledamot eller
verkställande direktören uppsåtligen
eller av oaktsamhet skadar före-
ningen då han fullgör sitt uppdrag,
skall han ersätta skadan. Detsamma
gäller när skadan tillfogas en
föreningsmedlem eller någon annan
genom överträdelse av denna lag
eller stadgarna.

1 §

Om en styrelseledamot eller
verkställande direktören uppsåtligen
eller av oaktsamhet skadar före-
ningen då han fullgör sitt uppdrag,
skall han ersätta skadan. Detsamma
gäller när skadan tillfogas en
föreningsmedlem eller någon annan
genom överträdelse av denna lag
eller, i fall som avses i 9 kap. 15
och 16  §§, tillämplig årsre-

dovisningslag eller genom överträ-
delse av stadgarna.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

2. Bestämmelserna i 9 kap. 15 och 16 §§ skall tillämpas första gången
i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december
1996.

3. En förening som upprättar års- eller koncernredovisning med till-
lämpning av bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554), lagen

137

10 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 32

(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller
lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall inte
tillämpa 4 kap. 5 § tredje stycket årsredovisningslagen på nedskrivning
som har gjorts före lagens ikraftträdande.

4. En förening som upprättar års- eller koncernredovisning med till-
lämpning av bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554), lagen
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller
lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag far använda
belopp som avsatts till uppskrivningsfond före lagens ikraftträdande för
nödvändiga nedskrivningar på anläggningstillgångar. Om detta görs, skall
upplysning om detta lämnas i en not.

Prop. 1996/97:32

Bilaga 6

138

4 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredo- Prop. 1996/97:32
visning m.m. i vissa företag                                     Bilaga 6

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:1103) om årsredovisning
m.m. i vissa foretag,

dels att nuvarande 1 kap. 1 a § skall betecknas 1 kap. 4 §,

dels att 1 kap. 1 §, den nya 1 kap. 4 §, 2 kap. 1 §, 3 kap. 1 § samt
4 kap. 10 och 14 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall inforas fyra nya paragrafer, 1 kap. 2, 3, 5 och
6 §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §4

Bestämmelserna i 1 och 2 kap.,
3 kap. 1 - 10 §§ samt 4 kap. 8 §
andra stycket och 12 § gäller inte
sådana handelsbolag som omfattas
av årsredovisningslagen
(1995:1554) eller hypoteksinstitut
som omfattas av lagen (1995:1559)
om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag. När det
gäller sådana handelsbolag och
hypoteksinstitut avses vid tillämp-
ningen av 3 kap. 11 § och 4 kap.
med begreppen moderföretag,
dotterföretag och koncern vad som
i 1 kap. 3 § årsredovisningslagen
anges om moderbolag, dotter-
företag och koncern.

2

Bestämmelserna i 1 och 2 kap.,
3 kap. 1 - 10 §§ samt 4 kap. 8 §
andra stycket och 12 § gäller inte
sådana handelsbolag som omfattas
av årsredovisningslagen
(1995:1554) eller hypoteksinstitut
som omfattas av lagen (1995:1559)
om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag.

§

Ett handelsbolag som enligt 11 d,
11 f eller 11 g § bokföringslagen
(1976:125) upprättar årsbokslut
med tillämpning av bestämmelser i
årsredovisningslagen (1995:1554)
skall, om det enligt denna lag är
skyldigt att upprätta årsredovis-
ning, koncernredovisning eller
delårsrapport, upprätta sistnämnda
handlingar med tillämpning av
2 kap., 3 kap., 4 kap. 1 - 5 §§, 9 -

139

Senaste lydelse 1994:1557.

13 §§, 14 andra stycket samt 15 -
17 §§, 5 kap. 1 - 4 §§, 6 - 12 §§
och 15 - 24 §§, 6 kap. 1 och 3

7 kap. samt 9 kap. 1, 3 och 4 §§
årsredovisningslagen. I så fall
gäller även 10 kap. 1 § årsredo-
visningslagen.

Vid tillämpningen av årsredovis-
ningslagen gäller följande.

1. Med intresseföretag avses vad
som anges i 1 kap. 5 och 6 §§
årsredovisningslagen.

2. Med andelar avses aktier och
andra andelar i juridiska personer.

3. De hänvisningar som finns i

7 kap. årsredovisningslagen till
andra bestämmelser i den lagen
skall inte tillämpas på 4 kap. 6 -

8 §§ och 14 § första stycket samt
5 kap. 14 §.

Ett handelsbolag som upprättar
årsredovisning enligt första stycket
skall inte tillämpa bestämmelserna
i 2 kap. 2 § första - tredje styck-
ena, 5 § 2 - 4, 6 - 8 §§ och 10 §
samt 3 kap. 2 - 4 §§ och 7-10 §§.
För ett sådant bolag gäller inte
heller vad som sägs i 3 kap. 5 §
om koncernredovisningens delar.

Ett handelsbolag som enligt

1 kap. 1 § andra stycket lagen
(1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappers-
bolag eller 1 kap. 1 § andra stycket
lagen (1995:1560) om årsredo-
visning i försäkringsföretag är
skyldigt att upprätta koncern-
redovisning enligt de lagarna är
inte skyldig att upprätta koncernre-
dovisning enligt denna lag.

Ett sådant handelsbolag skall
upprätta årsredovisning även om
det inte är skyldigt att göra detta
enligt 2 kap. 1 §. Det skall vidare
avge delårsrapporter även om det
inte är skyldigt att göra detta enligt

2 kap. 9 § första stycket första

Prop. 1996/97:32

Bilaga 6

140

meningen. Vid upprättandet av års- Prop. 1996/97:32
redovisning och delårsrapporter Bilaga 6
gäller bestämmelserna i 2 §.

[Jfr 1 a §]                            4 §

Äger ett handelsbolag så många
aktier eller andelar i en svensk
eller utländsk juridisk person att
det har mer än hälften av rösterna
för samtliga aktier eller andelar, är
handelsbolaget moderföretag och
den andra juridiska personen
dotterföretag. Äger ett dotterföretag
eller äger ett moderföretag och ett
eller flera dotterföretag tillsam-
mans eller äger flera dotterföretag
tillsammans aktier eller andelar i
en juridisk person i den omfattning
som angivits nu, är även sist-
nämnda juridiska person dotter-
företag till moderföretaget.

Har ett handelsbolag i annat fall
på grund av aktie- eller andels-
innehav eller avtal ensamt ett
bestämmande inflytande över en
juridisk person och en betydande
andel i resultatet av dess verk-
samhet, är handelsbolaget moder-
företag och den juridiska personen
dotterföretag.

Bestämmelserna i första och
andra styckena om handelsbolag
gäller även enskilda näringsidkare
och andra juridiska personer än
handelsbolag, aktiebolag, ekono-
miska föreningar eller stiftelser,
om den enskilde näringsidkaren
respektive den juridiska personen
är skyldig att upprätta årsbokslut
enligt bokföringslagen (1995:1557).

Ett handelsbolag är moderföretag
och en annan juridisk person är
dotterföretag, om handelsbolaget

1. innehar mer än hälften av
rösterna för samtliga andelar i den
juridiska personen,

2. äger andelar i den juridiska
personen och på grund av avtal
med andra delägare i denna för-
fogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga andelar,

3. äger andelar i den juridiska
personen och har rätt att utse eller
avsätta mer än hälften av
ledamöterna i dess styrelse eller
motsvarande ledningsorgan, eller

4. äger andelar i den juridiska
personen och har rätt att ensamt
utöva ett bestämmande inflytande
över denna på grund av avtal med
den juridiska personen eller på
grund av föreskrift i dess bolags-
ordning, bolagsavtal eller därmed
jämförbara stadgar.

Vidare är en juridisk person dot-
terföretag till moderföretaget, om
ett annat dotterföretag till moder-
företaget eller moderföretaget
tillsammans med ett eller flera
andra dotterföretag eller flera
andra dotterföretag tillsammans

1. innehar mer än hälften av
rösterna för samtliga andelar i den
juridiska personen,

2. äger andelar i den juridiska
personen och på grund av avtal
med andra delägare i denna för-
fogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga andelar,
eller

3. äger andelar i den juridiska
personen och har rätt att utse eller
avsätta mer än hälften av
ledamöterna i dess styrelse eller

141

motsvarande ledningsorgan.

Om ett dotterföretag äger ande-
lar i en juridisk person och på
grund av avtal med den juridiska
personen eller på grund av före-
skift i dess bolagsordning, bo-
lagsavtal eller därmed jämförbara
stadgar har rätt att ensamt utöva
ett bestämmande inflytande över
den juridiska personen, är även
denna dotterföretag till mo-
derföretaget.

Bestämmelserna i första - tredje
styckena om handelsbolag gäller
även enskilda näringsidkare och
andra juridiska personer än han-
delsbolag, aktiebolag, ekonomiska
föreningar eller stiftelser, om den
enskilda näringsidkaren respektive
den juridiska personen är skyldig
att upprätta årsbokslut enligt bok-
föringslagen.

Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

Med koncernföretag avses i den-
na lag företag i samma koncern.

I de fall som avses i 4 § första
stycket 1-3 och andra stycket skall
sådana rättigheter som tillkommer
någon som handlar i eget namn
men för en annan fysisk eller
juridisk persons räkning anses till-
komma den personen.

Vid bestämmandet av antalet
röster i ett dotterföretag beaktas
inte de andelar i dotterföretaget
som innehas av företaget självt
eller av dess dotterföretag. Det-
samma gäller andelar som innehas
av den som handlar i eget namn
men för dotterföretagets eller dess
dotterföretags räkning.

Vid tillämpningen av 4 och 5 §§
avses med andelar aktier och
andra andelar i juridiska personer.

Prop. 1996/97:32

Bilaga 6

142

2 kap.

1 §5

Den som enligt bokföringslagen (1976:125) är skyldig att upprätta
årsbokslut skall för samma räkenskapsår även upprätta årsredovisning
enligt denna lag, om

Prop. 1996/97:32

Bilaga 6

1. antalet anställda hos företaget
under räkenskapsåret i medeltal har
varit minst tio,

2. företaget är moderföretag i en
koncern enligt denna lag och
antalet anställda hos koncernen

1. antalet anställda hos företaget
under räkenskapsåret i medeltal har
varit mer än tio,

2. företaget är moderföretag i en
koncern enligt denna lag och
antalet anställda hos koncernen

under räkenskapsåret i medeltal har
varit minst tio, eller

under räkenskapsåret i medeltal har
varit mer än tio, eller

3. tillgångarnas nettovärde i rörelsen enligt balansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000
gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som
gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår.

Aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser är inte skyldiga att
upprätta årsredovisning enligt denna lag.

3 kap.
1 §

I fråga om koncerner enligt
denna lag gäller 2-11 §§ i detta
kapitel, om antalet anställda hos
koncernen under räkenskapsåret i
medeltal har varit minst tio.

I fråga om koncerner enligt den-
na lag gäller 2-11 §§ i detta
kapitel, om antalet anställda hos
koncernen under räkenskapsåret i
medeltal har varit mer än tio.

4 kap.

10 §6

Revisorn skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till den
årsredovisningsskyldige. Berättelsen skall överlämnas till den som svarar
för förvaltningen av företagets angelägenheter senast fem och en halv
månader efter räkenskapsårets utgång.

Revisionsberättelsen skall inne-
hålla ett uttalande, huruvida
årsredovisningen har upprättats
enligt denna lag eller, i förekom-
mande fall, enligt årsredovis-
ningslagen (1995:1554) eller lagen
(1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappers-

Revisionsberättelsen skall inne-
hålla ett uttalande, huruvida års-
redovisningen har upprättats enligt
denna lag eller, i förekommande
fall, annan tillämplig årsredovis-
ningslag. Innehåller inte årsredovis-
ningen sådana upplysningar som
skall lämnas enligt tillämplig lag

5 Senaste lydelse 1981:1199.

6 Senaste lydelse 1995:1557

143

bolag. Innehåller inte årsredo-
visningen sådana upplysningar som
skall lämnas enligt tillämplig lag
om årsredovisning, skall revisorn
ange detta och lämna behövliga
upplysningar i sin berättelse, om
det kan ske.

om årsredovisning, skall revisorn
ange detta och lämna behövliga
upplysningar i sin berättelse, om
det kan ske.

Prop. 1996/97:32

Bilaga 6

Har revisorn vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse som
kan föranleda ersättningsskyldighet ligger någon som ingår i företagsled-
ningen till last, skall det anmärkas i berättelsen. Revisorn kan även i
övrigt i berättelsen meddela upplysningar som han önskar bringa till den
redovisningsskyldiges kännedom.

I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorn funnit att

företaget inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),

2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskattelagen
(1994:200),

3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild
deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller

4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1 - 3.

Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att företaget inte har
fullgjort skyldighet som avses i fjärde stycket 1 - 4, skall revisorn genast
sända in en avskrift av revisionsberättelsen till skattemyndigheten.

I ett moderföretag skall revisorn avge en särskild revisionsberättelse
beträffande koncernen. Härvid skall första-tredje styckena tillämpas.

Om anmälan har gjorts enligt 5 § tredje eller femte stycket, skall revisor
till revisionsberättelsen foga avskrift av anmälningen.

En revisor som vid fullgörande
av sitt uppdrag uppsåtligen eller av
oaktsamhet vållar den årsredovis-
ningsskyldige skada skall ersätta
skadan. Detsammagäller när skada
vållas någon annan genom över-
trädelse av denna lag eller, i före-
kommande fall, årsredovisnings-
lagen (1995:1554) eller lagen
(1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappers-
bolag. En revisor ansvarar även för
den skada som hans medhjälpare
vållar uppsåtligen eller av oakt-

14 §7

En revisor som vid fullgörande
av sitt uppdrag uppsåtligen eller av
oaktsamhet vållar den årsredo-
visningsskyldige skada skall ersätta
skadan. Detsamma gäller när skada
vållas någon annan genom över-
trädelse av denna lag eller, i
förekommande fall, annan tillämp-
lig årsredovisningslag. En revisor
ansvarar även för den skada som
hans medhjälpare vållar uppsåtligen
eller av oaktsamhet.

144

Senaste lydelse 1995:1557

samhet.

Är ett revisionsbolag revisor, åligger ersättningsskyldigheten detta bolag
och den för revisionen huvudansvarige.

Prop. 1996/97:32

Bilaga 6

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

2. Bestämmelserna i 1 kap. 2 och 3 §§ skall tillämpas första gången i
fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december
1996.

3. Ett företag som upprättar års- eller koncernredovisning med till-
ämpning av bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554), lagen
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller
lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall inte
tillämpa 4 kap. 5 § tredje stycket årsredovisningslagen på nedskrivning
som har gjorts före lagens ikraftträdande.

145

5 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) Prop. 1996/97:32
Bilaga 6

Härigenom föreskrivs att punkterna 4 och 5 i ikraftträdande- och över-
gångsbestämmelserna till lagen (1995:1555) om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4. I bolag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kre-
ditinstitut och värdepappersbolag samt i bolag som avses i 1 kap. 1 §
andra stycket samma lag skall 11 kap. 1, 2 och 4 - 14 §§ tillämpas intill
utgången av det sista räkenskapsår som inletts före den 1 januari 1996.

I övriga bolag skall de angivna
paragraferna tillämpas intill utgång-
en av det sista räkenskapsår som
inletts före den 1 januari 1997.

I övriga bolag skall de angivna
paragraferna tillämpas intill utgång-
en av det sista räkenskapsår som
inletts före den 1 januari 1997. 1
fråga om aktiebolag som avförs
från aktiebolagsregistret enligt
punkten 5 eller punkten 6 i över-
gångsbestämmelserna till lagen
(1994:802) om ändring i aktie-
bolagslagen (1975:1385) skall pa-
ragraferna tillämpas även därefter.
Detsamma gäller i fråga om andra
aktiebolag som avförs från aktiebo-
lagsregistret senast den 31 decem-
ber 1997.

5. I bolag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kredit-
institut och värdepappersbolag samt i bolag som avses i 1 kap. 1 § andra
stycket samma lag skall 4 kap. 16, 20 och 21 §§, 8 kap. 13 §, 9 kap.
17 §, 10 kap. 3 och 10 §§, 12 kap. 1 - 4 §§, 13 kap. 3, 9 och 12 §§, 14
kap. 4 §, 15 kap. 1 och 3 §§ samt 17 kap. 1 § tillämpas i sin äldre lydelse
intill utgången av det sista räkenskapsår som inletts före den 1 januari
1996.

I övriga bolag skall de angivna
paragraferna tillämpas i sin äldre
lydelse intill utgången av det sista
räkenskapsår som inletts före den 1
januari 1997.

I övriga bolag skall de angivna
paragraferna tillämpas i sin äldre
lydelse intill utgången av det sista
räkenskapsår som inletts före den 1
januari \997. Ifråga om aktiebolag
som avförs från aktiebolags-
registret enligt punkten 5 eller
punkten 6 i övergångsbestämmel-
serna till lagen (1994:802) om
ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385) skall paragraferna til-
lämpas även därefter. Detsamma
gäller i fråga om andra aktiebolag

146

som avförs från aktiebolagsregi- Prop. 1996/97:32
stret senast den 31 december 1997. Bilaga 6

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

147

6 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredo-
visning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § lagen om årsredovisning i kreditin-
stitut och värdepappersbolag skall ha följande lydelse.

Prop. 1996/97:32

Bilaga 6

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §8

Denna lag är tillämplig på kreditinstitut och värdepappersbolag. Med
kreditinstitut avses bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker, kredit-
marknadsbolag, sådana finansbolag och kreditaktiebolag som driver
verksamhet med stöd av punkterna 3 - 5 i övergångsbestämmelserna till
lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag, Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa, Sveriges allmänna hypoteksbank och Svenska
skeppshypotekskassan. Med värdepappersbolag avses ett svenskt
aktiebolag som fatt tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen
(1991:981) om värdepappersrörelse.

Bestämmelserna om koncemredo- Bestämmelserna om koncernredo-

visning i 7 kap. skall tillämpas på
finansiella holdingföretag som
uteslutande eller huvudsakligen för-
valtar andelar i dotterföretag som är
kreditinstitut eller värdepappers-
bolag eller utländska företag av
motsvarande slag. Med finansiellt
holdingföretag avses ett företag
som är skyldigt att upprätta års-
redovisning enligt årsredovisnings-
lagen (1995:1554) och vars verk-
samhet uteslutande eller så gott
som uteslutande består i att i vinst-
syfte förvärva och förvalta andelar
i dotterföretag.

visning i 7 kap. skall tillämpas på
finansiella holdingföretag som
uteslutande eller huvudsakligen för-
valtar andelar i dotterföretag som är
kreditinstitut eller värdepappers-
bolag eller utländska företag av
motsvarande slag. Med finansiellt
holdingföretag avses ett aktiebolag,
ett handelsbolag eller en ekonomisk
förening vars verksamhet uteslutan-
de eller så gott som uteslutande
består i att i vinstsyfte förvärva och
förvalta andelar i dotterföretag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången
i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december
1996.

8 Senaste lydelse 1995:1591.

148

7 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredo-
visning i försäkringsföretag

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § lagen (1995:1560) om års-
redovisning i försäkringsföretag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:32

Bilaga 6

1 kap.

1 §

Denna lag är tillämplig på försäkringsföretag. Med försäkringsföretag
avses sådana försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag som
omfattas av försäkringsrörelselagen (1982:713).

Bestämmelserna om koncern- Bestämmelserna om koncemre-

redovisning i 7 kap. skall tillämpas
på finansiella holdingföretag som
uteslutande eller huvudsakligen för-
valtar andelar i dotterföretag som är
försäkringsföretag eller utländska
företag av motsvarande slag. Med
finansiellt holdingföretag avses ett
företag som är skyldigt att upprätta
årsredovisning enligt årsredovis-
ningslagen (1995:1554) och vars
verksamhet uteslutande eller så gott
som uteslutande består i att i vinst-
syfte förvärva och förvalta andelar

dovisning i 7 kap. skall tillämpas
på finansiella holdingföretag som
uteslutande eller huvudsakligen för-
valtar andelar i dotterföretag som är
försäkringsföretag eller utländska
företag av motsvarande slag. Med
finansiellt holdingföretag avses ett
aktiebolag, ett handelsbolag eller
en ekonomisk förening vars verk-
samhet uteslutande eller så gott
som uteslutande består i att i vinst-
syfte förvärva och förvalta andelar
i dotterföretag.

i dotterföretag.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen
far medge undantag från denna lag för sådana försäkringsföretag som far
undantas från försäkringsrörelselagen enligt 1 kap. 10 § samma lag.

För sådana företag som medgivits undantag från denna lag skall i stället
sådana föreskrifter som meddelats med stöd av 4 § andra stycket gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången
i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december
1996.

149

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-09-11

Närvarande: f.d. justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von Bahr,
justitierådet Bengt Lambe.

Prop. 1996/97:32

Bilaga 7

Enligt en lagrådsremiss den 29 augusti 1996 (Justitiedepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1.  lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),

2.  lag om ändring i bokföringslagen (1976:125),

3.  lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

4.  lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovinsing m.m. i vissa
företag,

5.  lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

6.  lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag och

7.  lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkring-
företag.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementsrådet Sten
Andersson (1-5) samt hovrättsassessorn Bengt Söderquist (6-7).

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

150

Justitiedepartementet                                     Prop. 1996/97:32

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 september 1996

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden
Hjelm-Wallén, Freivalds, Schori, Blomberg, Lindh, von Sydow, Klingvall,
Pagrotsky, Östros

151

gotab 52057, Stockholm 1996