Prop.
1996/97:23
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 12 september 1996
Göran Persson
Erik Äsbrink
(Finansdepartementet)
I propositionen föreslås att den nuvarande sekretessbestämmelsen i 9 kap.
25 § sekretesslagen (1980:100) - som gäller sekretess i ärenden om ersätt-
ning enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti för uppgift om insätta-
res personliga eller ekonomiska förhållanden - upphävs och ersätts av en
ny bestämmelse i 8 kap. sekretesslagen. Den nya sekretessregeln föreslås
gälla i Insättningsgarantinämndens verksamhet för uppgift om såväl insätta-
re som de institut som omfattas av garantin.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.
1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 23
Prop. 1996/97:23
1 Förslag till riksdagsbeslut .................................
2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).........
3 Ärendet och dess beredning...............................
4 Sekretess i Insättningsgarantinämndens verksamhet............
5 Ikraftträdande ..........................................
6 Ekonomiska konsekvenser................................
Bilagal Förteckning över remissinstanser.................. 10
Bilaga 2 Lagrådets yttrande.............................. 11
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde.................. 12
Rättsdatablad ........................................... 13
Prop. 1996/97:23
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om änd-
ring i sekretesslagen (1980:100).
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)'
dels att 9 kap. 25 § skall upphöra att gälla,
dels att det i lagen skall föras in en ny paragraf, 8 kap. 24 §, av följande
lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 8 kap. 24 Sekretess gäller i Insättnings- 1. affärs- eller driftförhållanden 2. ekonomiska eller personliga I den mån regeringen föreskriver |
Prop. 1996/97:23
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
tillämpas i strid med avtalet.
Regeringen kan för särskilt fall
förordna om undantag från sekre-
tessen enligt första stycket 1, om den
finner det vara av vikt att uppgiften
lämnas.
I fråga om uppgift i allmän
handling gäller sekretessen i högst
tjugo år.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
1 Lagen omtryckt 1992:1474.
Senaste lydelse av 9 kap. 25 § 1995:1593.
Bankstödsnämnden har den 4 juni 1996 kommit in till regeringen med en
promemoria (Erfarenheter av insättningsgarantin, Fi 96/2875), i vilken
nämnden redovisar gjorda erfarenheter av det svenska insättningsgaranti-
systemet. En del av promemorian behandlar frågor om sekretess. Det av-
snittet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i
bilaga 1. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i
lagstiftningsärendet (Fi 96/3551).
Lagrådet
Lagrådet har i yttrande den 21 augusti 1996 lämnat förslaget utan erinran.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 2.
Prop. 1996/97:23
Regeringens förslag: Sekretess skall gälla i Insättningsgarantinämn-
dens verksamhet enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti för
uppgift om såväl insättare som de institut som omfattas av garantin.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna har i huvudsak tillstyrkt förslaget eller lämnat det
utan erinran. Svea hovrätt och Kammarrätten i Göteborg har dock förordat
andra lagtekniska lösningar. Kammarrätten i Göteborg har särskilt ifråga-
satt förslaget att ta bort det nu gällande skaderekvisitet i den del av förslaget
som avser insättare. Både Svea hovrätt och Kammarrätten i Göteborg har
påtalat att den föreslagna sekretessregelns förhållande till meddelarfriheten
inte alls berörts i promemorian.
Skälen för regeringens förslag: Den 1 januari 1996 trädde det svenska
insättningsgarantisystemet i funktion genom lagen (1995:1571) om insätt-
ningsgaranti. Bankstödsnämnden var ansvarig myndighet för garantisyste-
met. Från och med den 1 juli 1996, då myndigheten bytte namn till
Insättningsgarantinämnden, är detta nämndens enda arbetsuppgift.
Den svenska insättningsgarantin omfattar i första hand insättningar som
finns hos svenska banker och sådana värdepappersbolag som fått
Finansinspektionens tillstånd att ta emot kunders medel på konto. Garantin
omfattar de insättningar som finns hos institut i Sverige och insättningar
hos deras filialer i ett annat land inom EES. Nämnden kan på ansökan av ett
institut besluta att även insättningar som finns hos institutets filial i ett land
utanför EES skall omfattas av garantin. Nämnden kan vidare efter ansökan
besluta att insättningar som finns hos utländska instituts filialer i Sverige
skall omfattas av det svenska garantisystemet.
I dag gäller sekretess enligt 9 kap. 25 § sekretesslagen (1980:100) endast
för uppgift om en insättares personliga eller ekonomiska förhållanden som
nämnden får del av i ett ärende om ersättning från insättningsgarantin, om
det kan antas att insättaren lider skada eller men om uppgiften röjs. Där-
emot finns ingen motsvarande bestämmelse för uppgift hos nämnden om de
institut som omfattas av garantin eller på annat sätt blir föremål för nämn-
dens handläggning av frågor om insättningsgarantin.
Den nu gällande sekretessbestämmelsen har inneburit svårigheter för
nämnden i samarbetet med såväl Finansinspektionen som med utländska
institut och garantisystem. Följande problem har uppmärksammats.
Insättningsgarantinämnden och Finansinspektionen skall enligt respek-
tive förordning med instruktion samråda med varandra och lämna de upp-
gifter som behövs (se 6 § förordning (1996:595) med instruktion för Insätt-
ningsgarantinämnden respektive 3 § förordning (1996:596) med instruktion
för Finansinspektionen). Nämndens debitering av avgifter för
insättningsgarantin förutsätter ett sådant samarbete med inspektionen med
avseende på de uppgifter som instituten är skyldiga att lämna till nämnden.
Eftersom nämnden saknar möjlighet att själv kontrollera att de lämnade
uppgifterna är riktiga, förutsätter en korrekt debitering av avgifterna för
garantin att en jämförelse sker av de uppgifter som finns hos respektive
myndighet. Uppgifter om kapitaltäckningsgrad och inlåning skyddas hos
Finansinspektionen av sekretess enligt 8 kap. 5 § sekretesslagen. Motsva-
rande uppgifter är dock inte sekretesskyddade hos Insättningsgarantinämn-
den.
Att vissa uppgifter om de institut som omfattas av garantin är sekretess-
skyddade hos Finansinspektionen men inte hos nämnden kan även komma
att påverka nämndens möjligheter att hantera ett ersättningsfall på ett ända-
målsenligt sätt och inom de tidsramar som anges i lagen om insättningsga-
ranti. Samma problem uppstår i tiden före konkurs i ett institut som
omfattas av garantin. Nämnden kan då behöva samarbeta med Finansin-
spektionen vid den förberedande hanteringen av det förestående ersätt-
ningsfallet.
Nämndens beslut att insättningsgarantin skall omfatta insättningar som
finns hos en filial här i landet till ett utländskt institut förutsätter att nämn-
den tillförsäkrar sig rätt att få sådana uppgifter om institutet och dess verk-
samhet vid filialen som den behöver. Även om nämnden inte skall göra
någon bedömning av det utländska institutets förutsättningar att driva verk-
samhet i Sverige utan endast ta ställning till om insättningarna hos filialen
skall omfattas helt eller delvis av garantin, kan den situationen uppkomma
att institutet i sin ansökan till nämnden av misstag eller av annat skäl lämnar
uppgifter om den tilltänkta verksamheten som är av sådan karaktär att de
bör vara skyddade av sekretess. Har uppgifterna väl kommit in till nämn-
den omfattas de inte av sekretess.
Nämndens samarbete med utländska garantisystem innebär i huvudsak
att information lämnas in och ges ut om svenska instituts verksamhet från
filial utomlands och utländska instituts verksamhet från filial i Sverige.
Samarbetet innebär även att ett sådant utbyte av information inte endast
sker på grund av att ett ersättningsfall inträffat. För att samarbetet skall
Prop. 1996/97:23
fungera behöver nämnden löpande få information om utländska institut
som driver verksamhet från filial i Sverige. Nämnden behöver också kunna
kontrollera att de uppgifter som instituten lämnar till nämnden är korrekta.
Det kan gälla t.ex. uppgifter som nämnden behöver för att kunna besluta att
insättningar hos filialen även skall omfattas av det svenska systemet eller
uppgifter som skall läggas till grund för nämndens avgiftsdebitering. Det
förhållandet att sådana uppgifter inte omfattas av någon sekretessbestäm-
melse påverkar nämndens möjligheter att få till stånd ett ändamålsenligt
samarbete med utländska garantisystem, eftersom uppgifterna normalt
omfattas av sekretess i andra länder.
Behov av samarbete med ett utländskt garantisystem är emellertid störst
vid hanteringen av gemensamma ersättningsfall, dvs. i de fall när
insättningarna hos det krisdrabbade institutet omfattas av såväl värdlandets
som hemlandets garantisystem. Garantisystemen har i dessa fall ett gemen-
samt ansvar för ersättningsfallets kostnader och detta ansvar skall fördelas
mellan systemen oavsett vilket lands system som faktiskt har betalat ut
ersättning till berörda insättare. Hanteringen av ersättningsfallet måste där-
för regleras närmare i ett samarbetsavtal. Men även i det fall när ersättnings-
fallet inte är gemensamt kan samarbete av praktiska skäl eller av hänsyn till
berörda insättare ändå behöva komma till stånd. Ett sådant samarbete kan
t.ex. innebära att värdlandets garantisystem biträder vid utbetalning av er-
sättning från hemlandets garantisystem till de insättare i värdlandet som
berörs av ersättningsfallet. Oavsett vilket, förutsätter ett sådant samarbete att
uppgifter lämnas om de insättare som är berättigade till ersättning från det
andra landets garantisystem. En förutsättning för att nämnden skall kunna
betala ut ersättning för det utländska garantisystemets räkning är nämligen
att nämnden får uppgifter om insättama. Eftersom dessa insättare inte om-
fattas av det svenska garantisystemet utan enbart av det andra landets garan-
tisystem, skyddas inte uppgifterna av sekretess enligt 9 kap. 25 § sekre-
tesslagen.
Mot bakgrund av ovan angivna svårigheter för Insättningsgarantinämn-
den att få nödvändiga uppgifter från Finansinspektionen, utländska institut
och garantisystem bör sekretesslagen ändras. Det olämpliga i den nuvaran-
de situationen är särskilt märkbart när samarbetet mellan nämnden och
Finansinspektionen studeras. Avgörande för om uppgifterna skall vara
skyddade av sekretess bör inte vara om de finns hos inspektionen eller
nämnden. Sakliga skäl för att i sekretesshänseende behandla samma uppgif-
ter på olika sätt saknas här. Den nya sekretessregeln för Insättningsgaranti-
nämndens verksamhet bör således utformas med motsvarande sekretessbe-
stämmelse för Finansinspektionen som förebild (se 8 kap. 5 § sekretessla-
gen); dock att märka att med uttrycket “den som myndighetens verksamhet
avser” endast åsyftas vissa värdepappersföretag, banker och deras filialer.
Det sekretesskydd som föreslås för uppgifter som erhållits enligt avtal
med utländskt organ, avser i första hand sådana avtal som Insättningsgaran-
tinämnden med bemyndigande av regeringen enligt 10 kap. 3 § regerings-
formen kan träffa med organ som företräder garantisystem i utlandet. Sek-
retessen bör endast gälla i den mån regeringen föreskriver det beträffande
ett visst avtal.
Prop. 1996/97:23
Som Kammarrätten i Göteborg uppmärksammat gäller den nuvarande Prop. 1996/97:23
sekretessbestämmelsen endast uppgifter om insättare, om det kan antas att
denne lider skada eller men om uppgiften röjs. I samband med bestämmel-
sens införande fann regeringen vid en avvägning mellan den enskildes
intresse av sekretesskydd och allmänhetens intresse av insyn att det inte
förelåg någon anledning att föreskriva strängare sekretess i insättningsga-
rantisammanhang. Det som då inte beaktades var att för motsvarande regel
för Finansinspektionen uppställs inget skaderekvisit, dvs. absolut sekretess
gäller för uppgift om ekonomiska eller personliga förhållanden för arman,
som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som
myndighetens verksamhet avser. Inte heller här föreligger sakliga skäl för
att i sekretesshänseende behandla uppgifter hos Insättningsgarantinämnden
på annat sätt. Det bör därutöver uppmärksammas att det i flertalet länder
råder absolut sekretess beträffande uppgifter om personliga och ekonomis-
ka förhållanden rörande institutens insättare. För att utländska institut skall
lämna ut uppgifter om insättare krävs därför att nämnden i likhet med Fi-
nansinspektionen tillämpar absolut sekretess för dessa uppgifter. Mot bak-
grund av detta bör absolut sekretess gälla för uppgift om ekonomiska eller
personliga förhållanden för annan, som trätt i affärsförbindelse eller liknan-
de förbindelse med den som omfattas av nämndens verksamhet.
För att även insättare hos ett utländskt institut med filial i Sverige som
endast omfattas av ett annat lands garantisystem skall skyddas av sekretess
hos Insättningsgarantinämnden, bör denna situation särregleras i den nya
bestämmelsen. Uppgifterna omfattas nämligen inte av “myndighetens
verksamhef ’ enligt lagen om insättningsgaranti, eftersom insättamas förbin-
delse avser ett institut som inte ingår i det svenska garantisystemet. Uppgif-
terna inkommer till nämnden på grund av avtal med ett annat lands garanti-
system och inte på grund av nämndens relation till insättarens institut.
Vid bedömningen av om behovet av sekretess skall få företräde framför
offentlighetsprincipen måste en intresseawägning göras även avseende
meddelarfriheten. I nu aktuellt fall anser regeringen att sekretessintressena
får vika eftersom det är av vikt att det genom meddelarfriheten även fort-
sättningsvis ges en möjlighet till insyn i Insättningsgarantinämndens verk-
samhet. Meddelarfriheten beträffande den tystnadsplikt som följer av den
nya bestämmelsen i 8 kap. 24 § sekretesslagen bör därför inte begränsas.
Prop. 1996/97:23
De föreslagna lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.
De förslagna ändringarna i sekretesslagen får inte några kostnadseffekter
för det allmänna.
Prop. 1996/97:23
Bilaga 1
Efter remiss av utdrag ur Insättningsgarantinänmdens promemoria till rege-
ringen har yttranden avgetts av Sveriges Riksbank, Svea hovrätt, Kammar-
rätten i Göteborg, Finansinspektionen, Riksgäldskontoret, Svenska Bankfö-
reningen, Postgirot Bank AB, Finansförbundet, Svenska Fondhandlareföre-
ningen, Finansbolagens Förening, Tjänstemännens centralorganisation
(TCO) och Sveriges Advokatsamfund. Följande remissinstanser har avstått
från att yttra sig: Sveriges Allmänna Hypoteksbank, Fristående Sparbankers
Riksförbund, Sveriges Bankkunders Riksförbund, Landsorganisationen i
Sverige (LO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) och
Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF).
10
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-08-21
Närvarande: justierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i Försäk-
ringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.
Enligt en lagrådsremiss den 15 augusti 1996 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om
ändring i sekretesslagen (1980:100).
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Annika
Jonsson.
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.
Prop. 1996/97:23
Bilaga 2
11
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1996-09-12
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden, Hjelm-
Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Blomberg,
Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, von Sydow,
Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing
Föredragande: statsrådet Åsbrink
Prop. 1996/97:23
Regeringen beslutar propositionen 1996/97:23 Sekretess i Insättningsgaran-
tinämndens verksamhet.
12
Prop. 1996/97:23
|
Författningsrubrik |
Bestämmelser som Celexnummer för inför, ändrar, upp- bakomliggande häver eller upp- EG-regler repar ett normgiv- |
|
Lag om ändring i |
8 kap. 24 § |
13
gotab 52048, Stockholm 1996