RIKSDAGEN
PROTOKOLL BIHANG
1996/97
Sami. 1 Regeringens proposition
Nr 1 del 7-9
Band B 3
Utgiftsområde 17
1 Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 1. Del 7
Förslag till statsbudget för år 1997
(utgiftsområde 17)
1996/97:1
Utgiftsområde 17
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut........................... 4
2 Lagtext........................................ 8
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:886)
om granskning och kontroll av filmer och videogram..... 8
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:852)
om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift........... 9
3 Inledning...................................... 10
4 A. Allmän kulturverksamhet ......................... 16
4.1 Inledning.................................. 16
4.2 Anslag.................................... 17
A 1. Statens kulturråd............................. 17
A 2. Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte och samarbete............. 19
A 3. Kulturåret 1998.............................. 21
A 4. Nationella uppdrag ........................... 22
5 B. Teater, dans och musik........................... 23
5.1 Inledning.................................. 23
5.2 Anslag.................................... 24
B 1. Bidrag till Svenska riksteatern. Operan, Dramatiska
teatern. Dansens Hus och Svenska rikskonserter........ 24
B 2. Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala
och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner......... 30
B 3. Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål....... 33
6 C. Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter................ 36
6.1 Inledning.................................. 36
6.2 Anslag.................................... 37
C 1. Bidrag till regional biblioteksverksamhet............. 37
C 2. Litteraturstöd............................... 38
C 3. Stöd till kulturtidskrifter........................ 40
C 4. Stöd till bokhandel............................ 41
C 5. Talboks-och punktskriftsbiblioteket................ 42
C 6. Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och
litteratur................................... 44
C 7. Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för
produktion av videogram på teckenspråk............. 46
C 8. Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska
språknämnden .............................. 47
7 D. Bild och form samt konsthantverk................... 49
7.1 Inledning.................................. 49
7.2 Anslag.................................... 50
D 1. Statens konstråd............................. 50
D 2. Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön..... 52
D 3. Nämnden för hemslöjdsfrågor.................... 53
D 4. Främjande av hemslöjden....................... 55
D 5. Bidrag till bild- och formområdet.................. 57
8 E. Ersättningar och bidrag till konstnärer................. 60
8.1 Inledning.................................. 60
8.2 Anslag.................................... 61
E 1. Konstnärsnämnden........................... 61
E 2. Ersättningar och bidrag till konstnärer............... 62
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
9 F. Arkiv.......................................
66
9.1 Inledning.................................. 66
9.2 Anslag.................................... 66
F I. Riksarkivet och landsarkiven..................... 66
F 2. Arkivet för ljud och bild........................ 68
F 3. Språk- och folkminnesinstitutet................... 70
F 4. Svenskt biografiskt lexikon...................... 71
10 G. Kulturmiljö .................................. 74
10.1 Inledning.................................. 74
10.2 Anslag.................................... 77
G 1. Riksantikvarieämbetet ......................... 77
G 2. Bidrag till kulturmiljövård och kulturstöd vid ombyggnad ... 81
G 3. Utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål.... 83
G 4. Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och
rikets fästningar............................. 84
11 H. Museer och utställningar.......................... 85
11.1 Inledning.................................. 85
11.2 Anslag.................................... 86
H 1. Centrala museer: Myndigheter.................... 93
H 2. Centrala museer: Stiftelser....................... 93
H 3. Bidrag till regionala museer...................... 94
H 4. Bidrag till vissa museer........................ 95
H 5. Stöd till icke-statliga kulturlokaler.................. 98
H 6. Stiftelsen Riksutställningar...................... 100
12 I. Film och medier................................ 102
12.1 Inledning.................................. 102
12.2 Anslag.................................... 103
I 1. Filmstöd.................................. 103
I 2. Statens biografbyrå........................... 105
13. Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland .... 107
I 4. Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska
utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete........ 108
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
13 J. Forskning.................................... 112
13.1 Inledning.................................. 112
13.2 Anslag.................................... 113
J 1. Forsknings-och utvecklingsinsatser inom kulturområdet .. 113
J 2. Forskning och dokumentation om
medieutvecklingen............................ 115
14 K. Trossamfund.................................117
14.1 Inledning.................................. 117
14.2 Anslag.................................... 118
K 1. Stöd till trossamfund.......................... 118
15 L. Folkbildning.................................. 120
15.1 Inledning.................................. 120
15.2 Anslag.................................... 124
L 1. Bidrag till folkbildningen....................... 124
L 2. Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen ... 127
L 3. Bidrag till kontakttolkutbildning................... 129
16 M. Ungdomsfrågor............................... 132
16.1 Allmänt................................... 132
16.2 Anslag.................................... 133
M 1. Ungdomsstyrelsen............................ 133
M 2. Bidrag till nationell och internationell
ungdomsverksamhet m.m....................... 135
17 N. Folkrörelse-och idrottsfrågor...................... 138
17.1 Allmänt................................... 138
17.2 Anslag.................................... 140
N 1. Bidrag till allmänna samlingslokaler................ 140
N 2. Stöd till demokratiutveckling..................... 142
N 3. Stöd till idrotten ............................. 143
N 4. Lotteriinspektionen........................... 147
1 Förslag till riksdagsbeslut
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till
- lag om ändring av lagen (1990:886) om granskning och kontroll
av filmer och videogram,
- lag om ändring i lagen (1996:852) om ändring i lagen (1989:41)
om TV-avgift.
2. godkänner att de övergripande målen för
- Statens kulturråd skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar i avsnittet A 1. Statens kulturråd,
- statens bidrag till Svenska riksteatern skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar i avsnittet B 1. Bidrag till Svenska riks-
teatern, Operan, Dramatiska teatern, Dansens Hus och Svenska
rikskonserter,
- Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska rikskonserter skall
vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 1.
Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramatiska teatern,
Dansens Hus och Svenska rikskonserter,
- Talboks- och punktskriftsbibliteket skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet C 5. Talboks- och punktskrifts-
biblioteket,
- statens bidrag till LL-stiftelsen skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet C 6. Bidrag till Stiftelsen för lätt-
läst nyhetsinformation och litteratur,
- statens bidrag till Sveriges dövas Riksförbund för produktion av
videogram på teckenspråk (Dövas TV) skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar i avsnittet C 7. Bidrag till Sveriges
Dövas Riksförbund för produktion av videogram på teckenspråk,
- statens bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska
språknämnden skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet C 8. Bidrag till Svenska språknämnden och Sverige-
finska språknämnden.
- Statens konstråd skall vara i enlighet med vad regeringen för-
ordar i avsnittet D 1. Statens konstråd,
- Nämnden för hemslöjdsfrågor skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet D 3. Nämnden för hemslöjds-
frågor,
- Konstnärsnämnden skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar i avsnitt E 1. Konstnärsnämnden,
- Riksarkivet och landsarkiven skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet F 1. Riksarkivet och landsarkiven,
- Arkivet för ljud och bild skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar i avsnittet F 2. Arkivet för ljud och bild,
- Språk- och folkminnesinstitutet skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet F 3. Språk- och folkminnes-
institutet,
- Svenskt biografiskt lexikon skall vara i enlighet med vad rege-
ringen förordar i avsnittet F 4. Svenskt biografiskt lexikon,
- Riksantikvarieämbetet skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar i avsnittet G 1. Riksantikvarieämbetet,
- Centrala museer: Myndigheter skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet H 1. Centrala museer: Myn-
digheter,
- Centrala museer: Stiftelser skall vara i enlighet med vad rege-
ringen förordar i avsnittet H 2. Centrala museer: Stiftelser,
- statens bidrag till under anslaget H 4. inrymda museer och övriga
institutioner skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet H 4. Bidrag till vissa museer,
- Stiftelsen Riksutställningar skall vara i enlighet med vad rege-
ringen förordar i avsnittet H 6. Stiftelsen Riksutställningar,
- Statens biografbyrå skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar i avsnittet I 2. Statens biografbyrå,
3. godkänner att Dramaten får möjlighet att ta lån i Riksgäldskontoret,
4. medger att regeringen lämnar Talboks- och punktskriftsbiblioteket ett
beställningsbemyndigande på 11 000 000 kr för år 1998,
5. godkänner vad regeringen föreslår om Konstrådets beställning av
konst som föranleder utgifter efter år 1997,
6. medger att Boverket disponerar medel under anslaget D 2. Konst-
närlig gestaltning av den gemensamma miljön för utbetalning av
bidrag enligt förordningen (1987:316) om bidrag till konstnärlig
utsmyckning i bostadsområden,
7. godkänner villkoren för bidraget till verksamheten med länshem-
slöjdskonsulenter,
8. godkänner att verksamheten med en rikskonsulent för barn och
ungdom permanentas,
9. godkänner det inom ramen för anslaget G 2. Bidrag till kultur-
miljövård och kulturstöd vid ombyggnad får beslutas om bidrag för
utbetalningar under senare år än 1997, dock längst t.o.m. år 1999,
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
|
10. 11. |
bemyndigar Boverket att inom ramen för anslaget H 5. Stöd till icke- |
Prop. 1996/97: 1 |
|
1997 för den avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs av | ||
|
12. |
godkänner att de resurser som behövs för studieförbundens sär- | |
|
13. |
godkänner att högst 600 000 kr av anslaget Bidrag till vissa | |
|
14. |
bemyndigar Boverket att inom ramen för anslaget N 1. Stöd till | |
|
15. |
förbudgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, |
|
Anslag |
Ansiagstyp |
Anslagsbelopp (tusental kr) | |
|
A 1. |
Statens kulturråd |
ramanslag |
27 883 |
|
A 2. |
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt |
ramanslag |
131 288 |
|
A 3. |
Kulturåret 1998 |
reservations- |
65 000 |
|
A 4. |
Nationella uppdrag |
anslag |
6 000 |
|
B 1. |
Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramatiska teatern, |
anslag |
712 254 |
|
B 2. |
Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och |
anslag |
659 843 |
|
B 3. |
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål |
ramanslag |
93 094 |
|
C 1. |
Bidrag till regional biblioteksverksamhet |
anslag |
37 482 |
|
C 2. |
Litteraturstöd |
ramanslag |
-71 253 |
|
C 3. |
Stöd till kulturtidskrifter |
ramanslag |
19 500 |
|
C 4. |
Stöd till bokhandel |
ramanslag |
7 301 |
|
C 5. |
Talboks- och punktskriftsbiblioteket |
ramanslag |
56 482 |
|
C 6. |
Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och |
anslag |
12 970 |
|
C 7. |
Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av |
anslag |
17471 |
|
C 8. |
Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska |
anslag |
3 409 |
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
|
Anslag |
Anslagstyp |
Anslagsbelopp | |
|
D 1. |
Statens konstråd |
ramanslag |
4 655 |
|
D 2. |
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön |
ramanslag |
42 938 |
|
D 3. |
Nämnden för hemslöjdsfrågor |
ramanslag |
1 126 |
|
D4. |
Främjande av hemslöjden |
ramanslag |
16 464 |
|
D 5. |
Bidrag till bild- och formområdet |
ramanslag |
14 741 |
|
E 1. |
Konstnärsnämnden |
ramanslag |
9 173 |
|
E 2. |
Ersättningar och bidrag till konstnärer |
ramanslag |
235 051 |
|
F 1. |
Riksarkivet och landsarkiven |
ramanslag |
223 973 |
|
F 2. |
Arkivet för ljud och bild |
ramanslag |
25 213 |
|
F 3. |
Språk- och folkminnesinstitutet |
ramanslag |
28 021 |
|
F 4. |
Svenskt biografiskt lexikon |
ramanslag |
3413 |
|
G 1. |
Riksantikvarieämbetet |
ramanslag |
147 586 |
|
G 2. |
Bidrag till kulturmiljövård och kulturstöd vid ombyggnad |
ramanslag |
224 337 |
|
G 3. |
Utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål |
ramanslag |
80 |
|
G 4. |
Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets |
anslag |
50 000 |
|
H 1. |
Centrala museer: Myndigheter |
ramanslag |
506 477 |
|
H 2. |
Centrala museer: Stiftelser |
anslag |
168 525 |
|
H 3. |
Bidrag till regionala museer |
anslag |
105 680 |
|
H 4. |
Bidrag till vissa museer |
anslag |
37 951 |
|
H 5. |
Stöd till icke-statliga kulturlokaler |
ramanslag |
10 000 |
|
H 6. |
Stiftelsen Riksutställningar |
anslag |
33 849 |
|
I 1. |
Filmstöd |
ramanslag |
125 338 |
|
I 2. |
Statens biografbyrå |
ramanslag |
7 591 |
|
I 3. |
Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland |
anslag |
30 744 |
|
I 4. |
Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska |
ramanslag |
1 510 |
|
J 1. |
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet |
ramanslag |
37 131 |
|
J 2. |
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen |
anslag |
820 |
|
K 1. |
Stöd till trossamfund |
ramanslag |
-57 300 |
|
L 1. |
Bidrag till folkbildningen |
anslag |
2 357 533 |
|
L 2. |
Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen |
anslag |
68416 |
|
L 3. |
Bidrag till kontakttolkutbildning |
anslag |
8 608 |
|
M 1. |
Ungdomsstyrelsen |
ramanslag |
11 819 |
|
M 2. |
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet |
ramanslag |
97 989 |
|
N 1. |
Bidrag till allmänna samlingslokaler |
ramanslag |
40 000 |
|
N 2. |
Stöd till demokratiutveckling |
ramanslag |
8 133 |
|
N 3. |
Stöd till idrotten |
ramanslag |
480 240 |
|
N 4. |
Lotteriinspektionen |
ramanslag |
17 935 |
|
Summa |
för utgiftsområdet |
7 161 590 | |
7
2 Lagtext
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1990:886) om granskning och
kontroll av filmer och videogram skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 §‘
Avgift för granskning enligt den-
na lag tas ut med
1. grundavgift 200 kr,
2. tidsavgift 40 kr per spelminut
vid normal visningshastighet, dock
minst 200 kr,
3. avgift för varje tillståndskort
utöver det första med 1 550 kr.
Avgift för granskning enligt den-
na lag tas ut med
1. grundavgift 200 kr,
2. tidsavgift 20 kr per spelminut
vid normal visningshastighet, dock
minst 200 kr,
3. avgift för varje tillståndskort
utöver det första med 1 300 kr.
Tidsavgift tas inte ut om en film eller ett videogram till väsentlig del är en
dokumentär framställning.
Om en film eller ett videogram
har en speltid under trettio minuter
vid normal visningshastighet utgår
avgiften för varje tillståndskort ut-
över det första med 500 kr, eller,
om speltiden understiger fem minu-
ter, med 150 kr.
Om en film eller ett videogram
har en speltid under trettio minuter
vid normal visningshastighet utgår
avgiften för varje tillståndskort ut-
över det första med 500 kr, eller,
om speltiden understiger fem minu-
ter, med 100 kr.
Om en film eller ett videogram endast skall visas vid en filmfestival eller ett
annat konstnärligt eller ideellt evenemang där sådana framställningar före-
kommer som godkänts för personer under femton år, får Biografbyrån medge
befrielse från avgift för granskningen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
'Senaste lydelse 1994:367.
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1989:41) om TV-avgift i paragrafens
lydelse enligt lagen (1996:852) om ändring i nämnda lag skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §2
TV-avgiften är 1 524 kronor för TV-avgiften är 1 536 kronor för
ett år. Den skall betalas i fyra poster ett år. Den skall betalas i fyra poster
om 381 kronor. om 384 kronor.
Varje post avser en avgiftsperiod om tre månader och skall betalas senast
sista vardagen före avgiftsperiodens början.
För innehav av TV-mottagare under tiden före den första avgiftsperioden
skall avgiften betalas med så stort belopp i förhållande till årsavgiften som
motsvarar innehavstiden. Beloppet avrundas nedåt till jämnt antal kronor.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
^Senaste lydelse 1995:596.
3 Inledning
Utgiftsområdet' Kultur, medier, trossamfund och fritid består av följande
verksamhetsområden: Allmän kulturverksamhet; Teater, dans och musik;
Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter; Bild och form samt konsthantverk;
Ersättningar och bidrag till konstnärer; Arkiv; Kulturmiljö; Museer och
utställningar; Film och medier; Forskning; Trossamfund; Folkbildning;
Ungdomsfrågor samt Folkrörelse- och idrottsfrågor.
Kulturområdet
Kulturområdet har varit föremål för ett omfattande utredningsarbete. Kultur-
utredningen överlämnade i augusti 1995 sitt slutbetänkande Kulturpolitikens
inriktning (SOU 1995:84). En sammanfattning av det omfattande remiss-
materialet har publicerats i departementspromemorian Remissvar på Kultur-
utredningen (Ds 1996:23). I proposition 1996/97:3 Kulturpolitik lägger
regeringen fram förslag till en fortsatt långsiktig kulturpolitik. De kultur-
politiska målen förändras. Fokuseringen på yttrandefrihet, kulturell jämlikhet
och mångfald består. Regeringen lyfter fram litteraturen och läsfrämjandet
samt konstnärernas villkor. Åtgärder för att få regional balans i det ekono-
miska stöd som ges inom kulturens olika verksamhetsområden uppmärk-
sammas särskilt.
En bibliotekslag föreslås bli införd. En ny stödform med inriktning på
barn och ungdom erbjuds kommunerna för inköp av litteratur till folk- och
skolbiblioteken. En bokutredning kommer att tillsättas som skall analysera
förhållandena på bokmarknaden och komma med förslag till ytterligare
åtgärder på området som kan initieras under mandatperioden.
Konstnärernas villkor förbättras. Därför förstärks flera stödformer i form
av bl.a. ökad visningsersättning och fler långtidsstipendier. Samtidigt betonas
att huvudlinjen måste vara att konstnärerna skall leva på ersättningen för sitt
arbete och att bidragen endast skall vara ett komplement. Fortsatta åtgärder
när det gäller bl.a. egenavgiftsproblematiken samt relationen mellan arbets-
marknadspolitiken och kulturpolitiken aviseras.
Ett antal åtgärder för att förbättra förhållandena inom områdena dans,
teater, musik, film, bildkonst samt arkitektur och formgivning föreslås.
Genomgående betonas tillgängligheten för medborgarna. Regeringen avger
för första gången en arkitekturpolitisk programförklaring.
Nuvarande grundbeloppssystem till regionala och lokala kulturinstitutioner
reformeras och utvidgas till att gälla även bidrag till länskonstnärer samt
regionala resurscentrum för film och video. Systemet skall ge ökad flexibilitet
samt drivkrafter för de regionala organen att satsa på verksamhet som gör att
de ökar tillgängligheten för medborgarna. Inom ramen för existerande anslag
görs en omfördelning till riktade bidrag för t.ex. publikarbete. Andelen utgör
2 procent år 1997 för att öka till 4 procent år 1998 och 6 procent år 1999. En
nyhet när det gäller regionala satsningar är tidsbegränsade nationella uppdrag
för utveckling av utvalda verksamheter.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
10
År 1998 blir kulturens år. Särskilda medel avsätts för Kulturhuvud-
stadsåret. Kultur i hela landet 1998 drivs som ett projekt i Kulturdeparte-
mentet och skall komplettera kulturhuvudstadsprojektet. Flera av satsningarna
sker i samarbete med andra departementsområden.
Kulturarvets betydelse för samhällsutvecklingen och demokratin lyfts
fram. Kulturarvssektorns roll när det gäller att motverka främlingsfientlighet
och rasism lyfts fram. Nya byggnader tas i anspråk för Moderna museet och
Arkitekturmuseet.
Ett samlat etnografiskt centralmuseum bildas i Göteborg.
Medierna är bland de viktigaste kulturbärarna. I propositionen om
kulturpolitik förtydligas dagstidningsbegreppet. Vidare föreslås vissa föränd-
ringar i reglerna för distributionsstödet till dagspressen samt en avveckling av
utvecklingsstödet. Under utgiftsområde 1 Rikets styrelse behandlas press-
stödet, stödet till radio- och kassettidningar samt de statliga myndigheterna
inom press-, radio- och TV-området. Vid sidan av de ändamål som finan-
sieras över statsbudgeten finansieras radio och TV i allmänhetens tjänst med
TV-avgiftsmedel. För kalenderåret 1997 föreslås att ca 4,8 miljarder kronor
(1994 års prisläge) anvisas för verksamheten.
Regeringens övriga bedömningar inom kulturområdet och skälen för dem
återfinns i regeringens proposition om kulturpolitik (prop. 1996/97:3).
Trossamfund
Inom verksamhetsområdet Trossamfund utgår statsbidrag till andra trossam-
fund än Svenska kyrkan samt till ekumenisk verksamhet, kyrklig beredskap
och restaurering av äldre domkyrkor m.m. Med anledning av principbeslutet
om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan under år 1995 utreds
bl.a. stödet till trossamfunden (C 1996:14). Utredningsarbetet skall redovisas
senast den 31 mars 1997.
Folkbildning
Folkbildningen, studieförbund och folkhögskolor har länge varit ett viktigt
komplement till den offentliga vuxenutbildningen i arbetet med att höja
utbildningskompetensen i samhället. Folkbildningens betydelse i detta sam-
manhang kommer att ytterligare befästas genom den vuxenutbildningssats-
ning som skall komma till stånd under fem år med början år 1997 för att
under denna period åstadkomma ett kraftigt kunskapslyft för den grupp
vuxna som har störst behov av utbildning och hittills fått minst av samhällets
utbildningsinsatser. Utbildningserbjudandet skall avse utbildning upp till tre-
årig gymnasiekompetens för vuxna som saknar sådan utbildning. Inom
ramen för denna satsning kommer folkhögskolorna att tilldelas 10 000
platser per år. Medel för dessa platser för budgetåret 1997 har beräknats
under anslaget Bidrag till folkbildningen. Ytterligare möjligheter att delta i
vuxenutbildningssatsningen kommer att ges studieförbund och folkhögskolor
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
genom att kommunerna kan uppdra åt dem att svara för hela eller delar av
utbildningen. Under inledningen till verksamhetsområdet Folkbildning be-
handlas folkbildningens roll i vuxenutbildningssatsningen mera ingående.
40 miljoner kronor föreslås till särskilt stöd åt uppsökande verksamhet och
utbildning i samhällsfrågor.
Folkbildningens uppgift är att bidra till att stärka demokratin, ge medlems-
skolning, ge utrymme för studier som växer fram ur deltagarnas egna erfaren-
heter, intressen och behov samt inte minst att svara för kulturverksamhet av
olika slag. Vuxenutbildningssatsningen där arbetslösa och lågutbildade prio-
riteras överensstämmer väl med folkbildningens idé.
Ungdomsfrågor
Inom verksamhetsområdet Ungdomsfrågor behandlas frågor som påverkar
dels ungdomars villkor under uppväxttiden, dels ungdomars förutsättningar
inför vuxenlivet. Ungdomspolitik syftar till att anlägga ett ungdomsperspektiv
på allmänna åtgärder inom olika sektorer, utifrån ungdomars behov och
livssituation.
Ungdomspolitiska kommittén (C 1995:10) har under året till uppgift att
presentera förslag som kommer att ha avgörande betydelse för den framtida
ungdomspolitikens inriktning och innehåll.
Inom verksamhetsområdet utgår även statsbidrag till ungdomsorganisa-
tioners centrala och lokala verksamhet. Ungdomars egna organisationer har
stor betydelse såväl när det gäller demokratisk fostran som att stärka ung-
domars delaktighet i samhället. De statliga bidragen skall fungera på ett sådant
sätt att det uppmuntrar utvecklingen av föreningslivet.
Folkrörelse- och idrottsfrågor
Inom verksamhetsområdet Folkrörelse- och idrottsfrågor bedrivs politik som
bl.a. syftar till att stärka medborgarnas inflytande och delaktighet i sam-
hällsutvecklingen. Föreningsengagemang av olika slag utgör grunden för ett
demokratiskt styrelseskick och åtgärder som kan uppmuntra och underlätta en
förnyelse och utveckling av föreningslivet prioriteras. De medel som be-
räknas för sådana insatser återfinns under verksamhetsområdets anslags-
avsnitt om allmänna samlingslokaler, demokratiutveckling och stödet till
idrotten. Anslagsnivån för stödet till idrotten minskas i förhållande till tidigare
år. Den huvudsakliga besparingen skall ske på idrottens gemensamma
verksamhet så att den lokala barn- och ungdomsidrotten värnas. Statens stöd
till idrotten skall utvärderas.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
12
Kulturområdet
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Den ekonomiska ramen medger nya satsningar inom kulturområdet. Inom
Kulturdepartementets del av utgiftsområdet har följande varit utgångspunkt
för regeringens prioriteringar. Regeringens förslag till prioriteringar inom
kulturområdet har för de närmaste tre budgetåren huvudsakligen inriktats på
insatser för litteraturen och läsfrämjandet samt för att förbättra konstnärernas
villkor. Under åren 1997 och 1998 prioriteras även satsningar i samband med
kulturåret 1998.
Reformerna har finansierats både via det ökade utrymme som den ekono-
miska ramen medger samt genom omprioriteringar. Nivån på den ekono-
miska ramen har också beräknats med hänsyn till kravet på besparing på
statlig konsumtion. Nivån på den ekonomiska utgiftsramen är således den-
samma som den som presenterades i regeringens vårproposition (prop.
1995/96:150), exkl. de överföringar som skett från andra departement.
Ramen har för år 1997 uppjusterats med ca 60 miljoner kronor. Detta för-
klaras huvudsakligen med att de försvarshistoriska museerna har överförts
från utgiftsområde 6 Totalförsvar.
Med utgångspunkt i ovanstående uppgår regeringens förslag till reformer
inom kulturområdet under år 1997 till 132 miljoner kronor. Därutöver ligger
förslag på engångsvisa satsningar under år 1997 på 94 miljoner kronor. För
åren 1998 och 1999 gör regeringen beräkningen att ytterligare 79 resp. 111
miljoner kronor kan satsas för varaktiga reformer, vilka till viss del möj-
liggörs genom omprioriteringar inom utgiftsramen. Ar 1998 beräknas dess-
utom 65 miljoner kronor engångsvis.
För litteraturen och läsfrämjandet med en inriktning på i första hand barn-
och ungdomskultur föreslås för år 1997 en ökning med 30 miljoner kronor
för inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek. Som en engångsinsats
föreslås att 5 miljoner kronor anvisas för läsfrämjande aktiviteter. För år 1999
föreslås en ökning med ytterligare 30 miljoner kronor.
Vidare föreslås att bidragen och ersättningarna till konstnärerna ökar med
68 miljoner kronor, varav 30 miljoner kronor år 1997 och 34 miljoner kronor
beräknat för år 1999. Därutöver föreslås att författarnas ersättning för
utlåning av deras verk genom bibliotek ökar med 2 öre till 96 öre per lån.
För att uppnå en bättre regional balans sker en tyngdpunktsförskjutning i
statens insatser från storstäderna till regionerna samt från etablerade institu-
tioner till fria grupper.
För satsningar i samband med kulturåret 1998 beräknar regeringen att
sammanlagt 285 miljoner kronor finns tillgängliga under de två åren 1997 och
1998.
Regeringens förslag till besparingar på statlig konsumtion på myndigheter-
nas och institutionernas förvaltningskostnader inom Kulturdepartementets
område uppgår som tidigare aviserats till 100 miljoner kronor under åren
1997 och 1998, prisomräknat 51,5 miljoner kronor år 1997 respektive 53
miljoner kronor år 1998. Därutöver föreslås en besparing på ca 20 miljoner
13
kronor engångsvis 1997 i enlighet med vad som redovisades i vårproposi-
tionen (prop. 1995/96: 150). Detta är inräknat i utgiftsramen och är i enlighet
med vad som presenterades i regeringens vårproposition.
Samtliga myndigheter och institutioner inom kulturområdet har ingått i
underlaget för uttaget av besparingen på statlig konsumtion. Vissa myndig-
heter och institutioner bör enligt regeringens bedömning få medel för att täcka
besparingen, helt eller delvis. Regeringen har t.ex. bedömt att vissa myn-
digheter bör få ett uppskov beträffande besparingen under år 1998, vissa
även år 1997, för att ge dem möjligheter att använda medlen för deltagande i
kulturåret 1998. Därmed får de också större möjligheter att planera inför de
förändringar, som den föreslagna besparingen kan innebära. Besparingen för
resp, myndighet eller institution framgår under anslagsredovisningen.
Utgiftsområdet
Regeringen bedömer att verksamheterna inom utgiftsområdet kan genomföras
inom den ram som regeringen beräknar för utgiftsområdet. Ramen uppgår för
år 1997 till 7 161,6 miljoner kronor, för år 1998 till 7 274,1 miljoner kronor
och för år 1999 till 7 427,9 miljoner kronor.
Kulturområdet
Kulturdepartementets delar av statsbudgeten tillhör de avsnitt i statsbudgeten
som hittills har omfattat flest anslag och anslagsposter. Kulturutredningen
föreslår i sitt slutbetänkande Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) en
kraftig minskning av antalet anslag i den statliga kulturbudgeten. Regeringen
delar utredningens uppfattning. Statens strävan att bedriva mål- och resultat-
styrning av sin verksamhet bör enligt regeringens bedömning få ett genom-
slag även i anslagsstrukturen. De som ansvarar för verksamheterna skall ha
stor frihet att själva välja vägar och metoder för att åstadkomma de begärda
resultaten utan att begränsas av en detaljerad fördelning av medel på anslag
och anslagsposter. Anslagsstrukturen bör dessutom tydligare bindas ihop
med mål- och myndighetsstrukturen inom kulturområdet, vilket inte minst är
viktigt från uppföljnings- och utvärderingssynpunkt. Det finns dessutom en
allmän ambition från regeringen att i samband med införandet av utgifts-
områden att minska antalet anslag. Regeringen har i proposition 1995/96:220
Lag om statsbudget föreslagit att antalet anslagstyper skall minska från
nuvarande fyra till tre. Förslagsanslag kommer inte längre att användas som
en konsekvens av införandet av utgiftstak för statsbudgeten.
Regeringen presenterar därför i denna proposition ett förslag till en för-
enklad anslagsstruktur vad gäller Kulturdepartementets del av utgiftsom-
rådena 1 och 17.1 budgetpropositionen för år 1998 kommer ytterligare för-
enklingar att föreslås.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 17
14
De grupperingar av anslag som tidigare benämnts littera kommer fort- Prop. 1996/97: 1
sättnings vis att benämnas verksamhetsområden. I tabellen nedan redovisas Utgiftsområde 17
verksamhetsområdena inom utgiftsområdet Kultur, medier, trossamfund och
fritid. Nuvarande littera A. Särskilda insatser inom kulturområdet samt vissa
anslag inom littera C. Konstarterna och det tryckta ordet under Kultur-
departementets huvudtitel sammanförs till ett nytt verksamhetsområde A.
Allmän kulturverksamhet. Delar av nuvarande littera C. delas upp på verk-
samhetsområdena B. Teater, dans och musik , C. Bibliotek, litteratur och
kulturtidskrifter, D. Bild och form samt konsthantverk samt E. Ersättningar
och bidrag till konstnärer. Nuvarande littera B. Arkiv, museer och kultur-
miljövård delas upp på verksamhetsområdena F. Arkiv, G. Kulturmiljö samt
H. Museer och utställningar.
Övriga delar från nuvarande littera C. samt de delar av nuvarande littera D.
Radio och television som faller inom utgiftsområde 17 sammanförs till
verksamhetsområde /. Film och medier. De anslag som behandlar forskning
inom kulturområdet sammanförs till verksamhetsområdet J. Forskning.
Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 17 framgår av följande samman-
ställning (miljoner kronor).
|
Utgift 1994/95 |
Anslag 1995/96 |
Utgiftsprognos |
Förslag 1997 |
Beräknat 1998 |
Beräknat 1999 | ||
|
1995/96 |
därav 1996 | ||||||
|
Allmän kulturverksamhet |
127.8 |
214.9 |
212,5 |
140,0 |
230.2 |
230.9 |
180,1 |
|
Teater, dans och musik |
1 393.2 |
2 204.1 |
2 199,9 |
1 448,0 |
1 465,2 |
1 487.2 |
1 507,1 |
|
Bibliotek, litteratur och |
187.5 |
290.5 |
297,3 |
199.1 |
225.9 |
223,5 |
257,5 |
|
Bild och form samt |
62.4 |
1 13,8 |
101.5 |
72.0 |
79,9 |
80.4 |
81,2 |
|
Ersättningar och bidrag till |
212.3 |
334.7 |
337,2 |
289.11 |
244,2 |
247.7 |
285,2 |
|
Arkiv |
229.9 |
417.8 |
434,5 |
301,9 |
280,6 |
287.4 |
295.6 |
|
Kulturmiljö |
395.9 |
625,2 |
672,0 |
487.0 |
422,0 |
421,2 |
425,5 |
|
Museer och utställningar |
788.4 |
1 192.6 |
1 201.9 |
821,5 |
862,5 |
895,0 |
933,6 |
|
Film och medier |
161.1 |
240.6 |
241,3 |
98,3 |
165.2 |
170,5 |
175,8 |
|
Forskning |
35.0 |
56,0 |
57.4 |
41,9 |
37.9 |
38,9 |
40,0 |
|
Trossamfund |
70. 0 |
91.2 |
91.5 |
47,7 |
57.3 |
56.3 |
56.3 |
|
Folkbildning |
2 445.9 |
3 815,3 |
3 815.3 |
2 536.8 |
2 434.6 |
2 483.3 |
2 537,2 |
|
Ungdomsfrågor |
1 19.0 |
190,1 |
190,1 |
117,8 |
109.8 |
1 10.1 |
110,4 |
|
Folkrörelse- och idrottsfrågor |
640,4 |
893.7 |
900.3 |
591,9 |
546.3 |
541.8 |
542,4 |
|
Totalt |
6 868.8 |
10 680.5 |
10 752.7 |
7 193.0 |
7 161.6 |
7 274,1 |
7 427.9 |
'Konstnärsnämndens fördelning av anvisade medel för budgetåret 1995/96 koncentrerades
till våren 1996.
2 Riksdagen 1996/97.1 saml. Nr 1. Del 7
4 A. Allmän kulturverksamhet
Verksamhetsområdet omfattar myndigheten Statens kulturråd samt bidrag till
allmänkulturella ändamål, utvecklingsverksamhet och internationellt kultur-
utbyte.
Statens kulturråd tilldelas 1 miljon kronor för metodutveckling inom
mål- och resultatstyrning samt för ökad bidragsgivning till interna-
tionellt kulturutbyte.
För bidrag till Norrdans under nästa år beräknas 2,7 miljoner
kronor.
Ett särskilt stöd till regional verksamhet med länskonstnärer inrättas.
För detta beräknas en medelsökning på 5 miljoner kronor.
För insatser rörande kulturarvet och främlingsfientlighet beräknas
1 miljon kronor.
För förberedelsearbete m.m. inför Kulturåret 1998 anvisas 65
miljoner kronor.
För nationella uppdrag inom kulturområdet beräknas 6 miljoner
kronor.
Med anledning av vad som anförs om Statens kulturråd i regeringens
proposition 1996/97:3 om kulturpolitik föreslås att rådet tilldelas sammanlagt
1 miljon kronor för metodutveckling inom mål- och resultatstyrning samt för
ökad bidragsgivning till internationellt kulturutbyte.
Ett särskilt bidrag till Norrdans bör utgå under år 1977. Bidraget beräknas
till 2,7 miljoner kronor.
I propositionen om kulturpolitik föreslås vidare ett särskilt stöd till regional
verksamhet med länskonstnärer inom olika konstområden. Stödet beräknas
till 6 700 000 kr, inkl, medel som Kulturrådet hittills disponerat för försöks-
verksamhet främst med regionala danskonsulenter.
För insatser inom museiområdet i frågor om kulturarv och främlings-
fientlighet beräknas 1 miljon kronor.
År 1998 då Stockholm kommer att vara Europas kulturhuvudstad görs
även en särskild satsning på kulturen i hela landet. För projektförberedelser
m.m. under år 1997 anvisas 65 miljoner kronor.
I propositionen om kulturpolitik förelås att tidsbegränsade nationella upp-
drag ges inom ett antal kulturområden. För bidrag i samband med dessa
uppdrag beräknas 6 miljoner kronor.
Betänkandet Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) och remiss-
yttrandena över detta samt årsredovisningar och fördjupade anslagsframställ-
ningar har legat till grund för regeringens bedömning av resultatet inom
verksamhetsområdet Allmän kulturverksamhet. Vid resultatbedömningen har
tonvikten lagts på Statens kulturråds verksamhet. Regeringens prövning har
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
16
därvid främst inriktats på Kulturrådets roll inom kulturpolitiken och dess Prop. 1996/97: 1
förhållande till andra myndigheter och institutioner. Den prövningen redo- Utgiftsområde 17
visas i propositionen om kulturpolitik.
Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområdet (mkr)
|
Utgift 1994/95 |
Anslag 1995/96 |
Utgiftsprognos 1995/96 därav 1996 |
Förslag 1997 |
Beräknat 1998 |
Beräknat 1999 |
|
127,8 |
214,9 |
212,5 140,0 |
230,2 |
230,9 |
180,1 |
|
1994/95 1995/96 |
Utgift Anslag |
28 4911 41 598 |
Anslagskredit Utgiftsprognos |
504 41 094 26 682 |
|
1997 |
Förslag |
27 883 | ||
|
1998 |
Beräknat |
27 999 | ||
|
1999 |
Beräknat |
29 010 |
1 Beloppen anges i tusental kr
Statens kulturråd är en central förvaltningsmyndighet med uppgift att följa
utvecklingen inom kulturområdet och ge ett samlat underlag för den statliga
kulturpolitiken samt bistå regeringen vid genomförandet av denna. Vidare
skall rådet handlägga ärenden om statliga bidrag för kulturell verksamhet och
om andra statliga åtgärder som rör teater, dans, musik, konst, museer,
utställningar, litteratur, folkbibliotek, folkbildning och folkrörelser i den mån
sådana ärenden inte ankommer på någon annan myndighet. Rådet skall varje
år i anslutning till sin anslagsframställning göra en sammanfattande bedöm-
ning av utvecklingen inom dessa delar av kulturområdet och lämna förslag till
de åtgärder som kan föranledas av bedömningen.
För Statens kulturråd gäller förordningen (1988:676) med instruktion för
Statens kulturråd.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ingen anmärk-
ningsvärd avvikelse. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande
budgetår visar att denna inte kommer att avvika från anvisade medel.
17
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Målen för Statens kulturråd är att
- genom bidragsgivning, information, samverkan och andra åtgärder
främja konstnärlig och kulturell förnyelse, främja kulturarvet och
bruket av det inom konstarterna, folkbiblioteksväsendet och
museerna samt vidga delaktigheten i kulturlivet och stimulera eget
skapande.
- bidra till att utveckla samspelet mellan de statliga, regionala och
kommunala insatserna i syfte att slå vakt om en nationell kultur-
politik, främja kulturell mångfald och geografiskt jämlik fördelning
av kulturutbudet,
- verka för att kulturpolitiska aspekter på utvecklingen beaktas inom
andra samhällsområden.
- främja kulturpolitisk utvecklingsverksamhet samt förbättra meto-
derna för uppföljning och utvärdering av kulturpolitiken i syfte att
öka och sprida den samlade kunskapen inom kulturområdet.
Ramanslag 27 883 tkr
Betänkandet Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) och remiss-
yttranden över detta samt Statens kulturråds årsredovisning och fördjupade
anslagsframställning har legat till grund för regeringens fördjupade prövning
av Kulturrådet. Regeringens ställningstaganden angående Statens kulturråd
redovisas i propositionen om kulturpolitik. Regeringens prövning har främst
inriktats på Kulturrådets övergripande roll i kulturpolitiken. Därvid har sär-
skild uppmärksamhet ägnats åt samspelet mellan Kulturrådet och andra
statliga organ inom kulturområdet och åt samspelet med den regionala nivån.
Som framgår av nämnda proposition är det regeringens bedömning att
såväl den bidragsgivande som utredande verksamheten har stor betydelse för
utvecklingen inom rådets ansvarsområden. Insatserna skulle dock få större
effekt inom ramen för ett närmare samarbete med andra berörda myndigheter
och institutioner.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
Av skäl som redovisas i propositionen om kulturpolitik bör Statens kultur-
råd tillföras medel för metodutveckling bl.a. vad gäller mål- och resultat-
styrning inom kulturområdet. För detta föreslår regeringen att anslaget ökas
med 500 000 kronor.
Med hänvisning till vad regeringen har föreslagit om besparing på statlig
konsumtion i Kulturdepartementets avsnitt av inledningen till utgiftsområdet
18
föreslås att besparingen på detta anslag blir 1 405 000 kr år 1997. För år
1998 beräknas besparingen till 849 000 kr.
Regeringen föreslår att Statens kulturråd för nästa budgetår beviljas en
låneram i Riksgäldskontoret på 900 000 kr.
Målen för Statens kulturråd bör vara i enlighet med lydelsen i samman-
fattningen. Målen innebär ingen förändring av den nuvarande verksamhets-
inriktningen.
Regeringen föreslår att 27 883 000 kr anvisas till Statens kulturråd för år
1997.
För åren 1998 och 1999 beräknas utgifterna uppgå till 27 999 000 kr resp.
29 010 000 kr. Beräkningen utgår från att inriktningen på Kulturrådets
verksamhet skall vara i huvudsak oförändrad.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
1998 Beräknat
1999 Beräknat
131 2881
123 232
145 113
' Beloppen anges i tusental kr
Under detta anslag beräknas medel till en rad skilda ändamål på kultur-
området.
Inom anslaget beräknas medel till Statens kulturråds disposition för till-
fälliga insatser av utvecklingskaraktär eller som är på annat sätt kulturpolitiskt
angelägna.
Vidare beräknas inom anslaget bidrag till centrala amatörorganisationer,
centrumbildningar, lokalhållande organisationer för kulturverksamhet och
mångkulturella organisationer för arkiv, dokumentation och forskning.
Medel för bidrag till internationellt kulturutbyte disponeras under anslaget
av Statens kulturråd och Svenska institutet. Vidare utgår bidrag till Svenska
pennklubben för gäststipendium till flyktingförfattare, Svenska föreningen
Norden, Svenskhemmet Voksenåsen i Norge, Svensk-norska samarbets-
fonden för stipendier för vistelse vid Svenskhemmet Voksenåsen, Hana-
holmens kulturcentrum i Finland, Östersjöns författar- och översättarcentrum
i Visby och Nämnden för svensk-grekiskt kultursamarbete.
Inom anslaget beräknas också bidrag för kulturinsatser i arbetslivet, bidrag
till länsbildningsförbund m.fl. för kultur- och föreläsningsverksamhet samt
bidrag för vissa gemensamma ändamål för folkbiblioteken.
För bidragsgivningen gäller förordningen (1984:326) om statsbidrag till
kulturella ändamål, förordningen (1991:975) om statsbidrag till föreläsnings-
föreningar m.m. och förordningen (1985:528) om statsbidrag till folk-
bibliotek.
19
Vidare finns under anslaget medel för bidrag till samisk kultur. Sametinget
fördelar bidraget enligt bestämmelser i Sametingslagen (1992:1433).
Slutligen tas under anslaget upp vissa medel till regeringens disposition.
Dessa avser kostnader dels för utvecklingsprojektet Kultur i Skolan, som
bedrivs av en särskild arbetsgrupp inom Kulturdepartementet, dels för
internationellt samarbete samt utvecklingsarbete och andra särskilda insatser
inom kulturområdet.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Regeringens överväganden
Ramanslag 131 288 tkr
1 propositionen 1996/97:3 om kulturpolitik redovisar regeringen
förslag om ett nytt stöd till regional verksamhet med länskonstnärer och
om förstärkta insatser för bl.a. danskonsten och det internationella
kulturutbytet.
De ändamål som bekostas inom detta anslag griper över de flesta av
kulturpolitikens verksamhetsområden. 1 propositionen om kulturpolitik redo-
visas regeringens fördjupande prövning av hela kulturområdet. Den bedöm-
ning av utvecklingen inom skilda sakområden som där har gjorts äger giltig-
het även som sammanfattande resultatbedömning för bidragen inom detta
anslag.
Enligt regeringens bedömning har bidragsgivningen inom ramen för
Statens kulturråds dispositionsmedel för utvecklingsverksamhet och de orga-
nisationsstöd som lämnas över anslaget haft en positiv inverkan på utveck-
lingen. Statens kulturråd har i sin fördjupade anslagsframställning gjort en
ingående resultatanalys över den bidragsgivning som rådet svarar för. Här-
utöver har regeringen tagit del av årsredovisningar och anslagsframställningar
från enskilda organisationer och institutioner. Regeringens uppfattning är att
statens stöd har inneburit att projekt har kunnat genomföras och verksamhet
upprätthållas i en utsträckning som annars inte hade varit möjlig.
Det bör ankomma på regeringen att i regleringsbrev fördela medlen mellan
de skilda ändamålen. Regeringen vill redovisa följande förändringar.
I propositionen om kulturpolitik redovisas förslag om förstärkta insatser
för dansen i regionerna. Under detta anslag beräknas 2,7 miljoner kronor för
ett särskilt bidrag till Norrdans under nästa år.
Som anförs i nämnda proposition bör Kulturrådet ges möjlighet till ökade
insatser för det internationella kulturutbytet. Rådets särskilda medelsram för
sådana ändamål föreslås därför öka med 500 000 kr.
20
I propositionen om kulturpolitik läggs också förslag om att inrätta ett nytt Prop. 1996/97:1
bidrag till regional verksamhet med länskonstnärer inom olika konstområden. Utgiftsområde 17
Bidraget skall ingå i ett reformerat stödsystem för regionala kulturinstitu-
tioner. Anslaget bör för detta ändamål tillföras 5 miljoner kronor. Inom ramen
för de medel som Kulturrådet disponerar för utvecklingsverksamhet har
försöksverksamhet under ett antal år bedrivits med bidrag till vissa län främst
för danskonsulenter. Dessa medel på 1,7 miljoner kronor bör tillföras det nya
bidraget, som därmed kommer att uppgå till 6,7 miljoner kronor. Detta
belopp motsvarar 67 stödenheter i det nya stödsystemet.
I propositionen om kulturpolitik betonas vikten av att aktivt motverka att
kulturarvet utnyttjas för främlingsfientliga syften. Regeringen föreslår att
1 miljon kronor anvisas för insatser på museiområdet med denna inriktning.
Det svenska bidraget till Hanaholmens kulturcentrum för Sverige och
Finland bör öka med 200 000 kr för att bidraget skall motsvara Finlands
bidrag.
Baltiska institutets verksamhet är under avveckling. Statsbidraget till insti-
tutet på 938 000 kr för budgetåret 1995/96 används huvudsakligen för att
täcka avvecklingskostnaderna. Något medelsbehov för verksamheten beräk-
nas inte uppstå år 1997.
Regeringen föreslår att anslaget förs upp med sammanlagt 131 288 000 kr
för år 1997.
För år 1998 beräknas utgifterna preliminärt uppgå till 123 232 000 kr och
för år 1999 till 145 113 000 kr.
Till anslaget har förts de ändamål som för innevarande budgetår funnits
uppförda under anslagen Utveckling, internationellt samarbete m.m. och
Bidrag till samisk kultur. Dessa anslag upphör. De gamla reservations-
anslagen ligger dock kvar i statsbudgeten med den behållning som kan finnas
vid utgången av budgetåret 1995/96.
1998 Beräknat
65 0001
73 636
I Beloppen anges i tusentals kronor
Regeringens överväganden
Reservationsanslag
65 000 tkr
År 1998 skall bli kulturens år i hela Sverige. Stockholm kommer då att
vara Europas kulturstad. För att öka samspelet i kulturlivet i landets alla delar
och huvudstaden kommer en särskild satsning att göras på kulturen i hela
landet det året.
Stockholm - Europas kulturhuvudstad 1998 AB har i skrivelse den 2 maj
1998 hemställt om ersättning för planering, marknadsföring och genom-
förande av program, evenemang och aktiviteter inför och under Kultur-
huvudstadsåret 1998.
Regeringens ställningstagande till dessa och andra satsningar i samband
med kulturåret 1998 redovisas i propositionen om kulturpolitik (prop.
1996/97:3). För förberedelsearbetet med dessa projekt bör medel anvisas
redan år 1997. Regeringen beräknar f.n. att sammanlagt 285 miljoner kronor
kommer att ställas till förfogande för satsningarna under Kulturåret 1998,
varav 65 miljoner kronor år 1997 under detta anslag.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
|
Nytt |
anslag (förslag) |
6 0001 |
|
1998 |
Beräknat |
6 000 |
|
1999 |
Beräknat |
6 000 |
'Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget beräknas medel för bidrag till kulturinstitutioner eller verk-
samheter som får särskilda nationella uppdrag.
Regeringens överväganden
Ramanslag 6 000 tkr
I propositionen om kulturpolitik föreslås att regeringen ger tidsbegränsade
nationella uppdrag till vissa institutioner eller verksamheter som står för
utveckling och förnyelse inom en konstriktning eller verksamhetsform.
Regeringen föreslår sådana nationella uppdrag inom områdena barn- och
ungdomsteater, regional filmverksamhet, ungdomskultur, musik, samtids-
konst och museer. Uppdragen ges för tre år. För perioden 1997-1999 avser
regeringen att ge nationella uppdrag till Backateatern, Film i Väst, Kultur-
skolan Rosteriet, Falun Folkmusik Festival, Malmö Konsthall och Arbetets
museum. Med anledning av uppdraget bör varje institution tilldelas ett årligt
bidrag på en miljon kronor.
Regeringen föreslår att sammanlagt 6 miljoner kronor anvisas för
nationella uppdrag år 1997.
22
5 B. Teater, dans och musik
Verksamhetsområdet omfattar Svenska riksteatern, Operan, Dramaten, Dan-
sens Hus, Svenska rikskonserter samt stöd till länsmusiken och till regionala
och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner. Vidare ingår stöd till vissa
teater-, dans- och musikändamål såsom fria grupper, Drottningholmsteatern,
Vadstena-akademien, Ulriksdals slottsteater, Marionetteatern, arrangerande
musikföreningar, fonogram och musikalier samt stöd till Musikaliska
akademien.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Bidraget till Dansens Hus förstärks med 250 000 kr. För upprätt-
hållande av verksamheten vid Östgötabaletten och Skånes dansteater
beräknas 4,3 miljoner kronor engångsvis. För uppbyggnaden av
Norrlands Musik och Dansteater beräknas 6 miljoner kronor. För de
fria teater- och dansgruppernas marknadsföring och turnéer beräknas
en bidragshöjning med 5 miljoner kronor. Bidraget till Svenska riks-
konserter minskar med 16 miljoner kronor på grund av att verksam-
heten med biåsmusik upphör.
I proposition 1996/97:3 om kulturpolitik betonar regeringen vikten av en
ökad satsning på dansen i regionerna och att Dansens Hus ges ökade
möjligheter att presentera dansföreställningar bl.a. från de regionala dans-
institutionerna. För att vidareutveckla musikteatem i regionerna föreslås att en
uppbyggnad av Norrlands Musik och Dansteater påbörjas. I propositionen
föreslås även att fria teater- och dansgrupper ges ett ökat stöd för
marknadsföring och turnéer.
Betänkandet Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) och remissyttran-
den över detta samt Statens kulturråds och institutionernas årsredovisningar
och fördjupade anslagsframställningar har legat till grund för regeringens
bedömningar vad gäller teater-, dans- och musikområdet. Statens insatser har
sammantaget givit goda resultat. Regeringen bedömer dock att danskonsten
och musikteatem behöver utvecklas ytterligare i länen. De fria grupperna skall
ges förbättrade ekonomiska villkor. Regeringen redogör närmare för dessa
bedömningar i propositionen om kulturpolitik.
Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområdet (mkr)
|
Utgift 1994/95 |
Anslag 1995/96 |
Utgiftsprognos 1995/96 därav 1996 |
Förslag 1997 |
Beräknat 1998 |
Beräknat 1999 |
|
1 393.2 |
2 204.1 |
2 199.9 1 448.0 |
1 465,2 |
1 487.2 |
1 507.1 |
23
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
1998 Beräknat
734 267
1999 Beräknat
755 248
'Beloppen anges i tusental kr
Svenska riksteatern
Svenska riksteatern är en ideell förening uppbyggd på lokala teaterföreningar
och länsteaterföreningar. Budgetåret 1994/95 fick Riksteatern 203 225 000 kr
i bidrag. Utöver bidraget hade Riksteatern intäkter på 1 618 000 kr under år
1994/95.
Riksteaterns uppgift är att berika den regionala och lokala teaterverk-
samheten i hela landet genom att förmedla egen produktioner och samarbets-
produktioner med andra teater- och dansproducenter. Riksteatern har vidare
till uppgift att främja teater- och danskonstens utveckling, tillgänglighet,
bredd och mångfald samt att bevaka olika teaterpolitiska frågor.
Operan
Operan bedriver sin verksamhet i aktiebolagsform. Budgetåret 1994/95 fick
Operan 253 563 000 kr i bidrag. Utöver bidraget hade Operan intäkter på
48 983 000 kr.
Dramaten
Dramaten bedriver sin verksamhet i aktiebolagsform. Budgetåret 1994/95 fick
Dramaten 150 030 000 kr i bidrag. Utöver bidraget hade Dramaten intäkter på
46 224 000 kr.
Dansens Hus
Dansens Hus har till uppgift utveckla dansen i Sverige genom att fungera som
gästspelsscen åt svenska och internationella dansensembler. Av verksam-
hetens offentliga bidrag kommer 3/4 från staten och 1/4 från Stockholms
stad. Budgetåret 1994/95 fick Dansens Hus 16 421 000 kr i bidrag från stat
och kommun. Övriga intäkter, bl.a. biljettintäkter, uppgick till 5 966 065 kr.
24
Svenska rikskonserter
Svenska rikskonserter har till uppgift att främja utvecklingen av musiklivet i
hela landet genom kompletterande musikproduktion, service till musiklivets
organisationer m.fl. och lansering av svensk musik i utlandet.
Svenska rikskonserters intäkter uppgick budgetåret 1994/95 till 23,3
miljoner kronor, exkl. det statliga bidraget på ca 70 miljoner kronor.
Enligt bokslutet för 1994/95 innebar årets resultat ett överskott på ca
2,5 miljoner kronor.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Anslagets fördelning (tkr)
|
1995/96 |
Regeringens | ||
|
1. |
Bidrag till Svenska riksteatern |
316 867 |
214 532 |
|
2. |
Bidrag till Operan |
416 740 |
269 202 |
|
3. |
Bidrag till Dramatiska teatern |
248 995 |
159017 |
|
4. |
Bidrag till Dansens Hus |
20 772 |
14 546 |
|
5. |
Bidrag till Svenska Rikskonserter |
106 356 |
54 957 |
|
1 109 730 |
712 254 |
Regeringens överväganden
Svenska riksteatern
Målen för statens stöd är att Riksteatern skall
- bedriva teater- och dansfrämjande verksamhet,
- berika teater- och dansverksamheten i hela landet med egen produk-
tion och samarbeten med andra producenter,
- presentera ett allsidigt utbud som håller hög kvalitet och är en före-
bild för övriga regionala och lokala teatrar,
- internationellt värna om och främja svenska språket och svensk
teater.
25
Operan
Målen för Operan är att
- vara den i Sverige ledande institutionen inom opera och balett och
som nationalscen vara ett föredöme för andra institutioner vad gäller
utveckling, förnyelse och konstnärlig kvalitet,
- vårda och främja det nationella kulturarvet inom operans och
balettens områden,
- stödja nyskapande svensk opera- och balettkonst genom att beställa
och framföra nya verk av tonsättare, författare och koreografer,
- ha en bred repertoar med både klassiska och moderna verk,
- nå en så bred och stor publik som möjligt,
- genom hög kvalitet och bevarad nationell egenart kunna hävda sig
väl i jämförelse med de främsta scenerna utomlands och i det inter-
nationella samarbetet.
Dramaten
Målen för Dramaten är att
- vara den i Sverige ledande institutionen inom teaterns område och
som nationalscen vara ett föredöme för andra institutioner vad gäller
utveckling, förnyelse och konstnärlig kvalitet,
- vårda och främja det svenska språket och det nationella kulturarvet
inom teaterns område,
- stödja nyskapande svensk teaterkonst genom att beställa och fram-
föra nyskriven svensk dramatik,
- ha en bred repertoar med både klassiska och moderna verk,
- nå en så bred och stor publik som möjligt,
- genom hög kvalitet och bevarad nationell egenart kunna hävda sig
väl i jämförelse med de främsta scenerna utomlands och i det inter-
nationella samarbetet.
Dansens Hus
Målen för Dansens Hus är att
- tillförsäkra danskonsten plats och angelägenhet i samhället genom att
presentera främst samtida svensk och internationell danskonst av
högsta kvalitet,
- i övriga arrangemang som exempelvis film, föreläsningar, semina-
rier m.m. verka för danskonstens utveckling, tillgänglighet, bredd
och mångfald gentemot publik och massmedier.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
26
Svenska rikskonserter
Målen för Svenska rikskonserter är att
- bidra till bredd och variation i musikutbudet i hela landet genom att
komplettera regional och lokal musikproduktion och i samarbete
med andra intressenter arrangera konsertturnéer samt stödja
musikfestivaler och andra större musikevenemang,
- främja utvecklingen av olika musikgenrer genom stöd och service till
musiklivets intresseorganisationer,
- verka för att svenskt musikliv berikas genom ökade kontakter med
andra länder
Anslag 712 254 tkr
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Betänkandet Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) och remiss-
yttranden över detta samt Riksteaterns, Operans. Dramatens, Dansens Hus
och Rikskonserters årsredovisningar och fördjupade anslagsframställningar
har legat till grund för regeringens fördjupade prövning av verksamheterna.
Utöver det som framgår i denna proposition redovisas regeringens ställ-
ningstaganden angående nämnda institutioner i proposition 1996/97:3 Kultur-
politik.
Svenska riksteatern
Budgetåret 1994/95 gav Riksteatern totalt 1653 föreställningar och publik-
antalet var 226 728. Publiktillströmningen till Riksteaterns föreställningar
varierar mellan åren. Den senaste säsongen har publiken ökat men i ett längre
perspektiv har Riksteatern tappat publik. Enligt Riksteaterns årsredovisning
förklaras detta av att ökade kostnader lett till att antalet föreställningar minskat
och av att teaterarrangörerna inte har samma köpkraft som tidigare. Enligt
regeringens bedömning påverkas de sjunkande publiksiffrorna även av att
andra regionala och lokala teatrar alltmer konkurrerar med Riksteaterns utbud,
vilket bl.a. visas av att andelen Riksteaterproduktioner i de lokala teaterföre-
ningarnas utbud minskar.
Riksteatern har byggt ut arrangörsnätet under det gångna året. Regeringen
ser positivt på detta och liknande initiativ som syftar till att öka efterfrågan på
teater.
De övergripande målen för bidraget till Riksteatern bör vara i enlighet med
den lydelse som framgår av den inledande sammanfattningen. Målen innebär
ingen förändring av Riksteaterns uppdrag.
27
Regeringen föreslår att Riksteatern anvisas ett bidrag på 214 532 000 kr
för år 1997. För åren 1998 beräknas bidragen uppgå till 221 054 000 kr
respektive 227 022 000 kr. Beräkningarna utgår från att inriktningen på
Svenska riksteaterns verksamhet är oförändrad.
Operan
Antalet föreställningar och besökare har varit relativt konstant de senaste tre
åren (1992/93-1994/95) med en liten ökning av publiken det senaste året.
Antalet föreställningar år 1994/95 var 292 och antalet besök till föreställ-
ningarna uppgick till 195 989. Den genomsnittliga beläggningen på Operans
föreställningar låg på 92 procent vilket är en ökning jämfört med föregående
år.
Regeringen har tagit del av Operans årsredovisning, fördjupade anslags-
framställning och en särskild resultatredovisning. Dessa visar att verksam-
heten i allt väsentligt svarar mot de mål som gäller för en nationalscen.
Som redovisas nedan föreslår regeringen att Operan skall undantas från
den generella besparing på statlig konsumtion som åläggs offentliga insti-
tutioner. Den föreslagna bidragsnivån torde dock komma att kräva rationa-
liseringar och omstruktureringar i teaterns verksamhet. Regeringen är med-
veten om att Operan därvid kan behöva ta upp ett tillfälligt lån. Regeringen
följer utvecklingen och är beredd att under de kommande åren diskutera olika
lösningar för att underlätta en sådan omstrukturering.
De övergripande målen för Operan bör vara i enlighet med den lydelse som
framgår av den inledande sammanfattningen. Målen innebär ingen förändring
av Operans uppdrag.
Bidraget till Operan har minskats med de 6 miljoner kronor som för bud-
getåret 1995/96 anvisats med anledning av Operans stängning hösten 1996.
Regeringen föreslår att Operan anvisas ett bidrag på 269 202 000 kr för år
1997. För åren 1998 och 1999 beräknas bidragen till 277 386 000 kr
respektive 284 876 000 kr. Beräkningarna utgår från att inriktningen på
Operan är oförändrad.
Dramaten
De senaste åren har antalet föreställningar minskat något samtidigt som antalet
besökare till föreställningarna ökat. Budgetåret 1994/94 gav Dramaten 1 237
föreställningar och antalet besökare var 337 545. Beläggningen på Dramatens
föreställningar ligger kring 90 procent.
Regeringen har tagit del av Dramatens årsredovisning och fördjupade
anslagsframställning. Dessa visar att verksamheten i allt väsentligt svarar mot
de mål som gäller för en nationalscen.
Som redovisas nedan föreslår regeringen att Dramaten skall undantas från
den generella besparing på statlig konsumtion som åläggs offentliga insti-
tutioner. Den föreslagna bidragsnivån torde dock komma att kräva vissa
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
28
omstruktureringar i teaterns verksamhet. Regeringen följer utvecklingen och
är beredd att under de kommande åren diskutera olika lösningar för att
underlätta en sådan förändring.
Dramatens behov av rörelsekapital och kapital för investeringar har delvis
finansierats genom banklån. Regeringen noterar att Dramaten har vidtagit och
vidtar en rad åtgärder för att minska detta lånebehov och att Dramaten avser
att gradvis bygga upp en egen reserv. Som ett led i ett åtgärdsprogram för att
förbättra teaterns ekonomi föreslår regeringen att Dramaten dessutom får möj-
lighet att under en begränsad tid lägga över sina banklån på Riksgälds-
kontoret.
De övergripande målen för Dramaten bör vara i enlighet med den lydelse
som framgår av den inledande sammanfattningen. Målen innebär ingen
förändring av Dramatens uppdrag.
Regeringen föreslår att Dramaten anvisas ett bidrag på 159 017 000 kr för
år 1997. För åren 1998 och 1999 beräknas bidragen till 163 851 000 kr
respektive 168 275 000 kr. Beräkningen utgår från att Dramatens verksamhet
är oförändrad.
Dansens Hus
Antalet besökare har ökat med tio procent i relation till föregående säsong.
Beläggningen har legat kring 80 procent. Utöver dansföreställningar har
Dansens Hus anordnat ett stort antal seminarier, utställningar och kurser.
Dansens Hus har också medverkat i ett antal dansproduktioner. En mycket
aktiv marknadsföring har resulterat i ökad uppmärksamhet i media med
följande publikökning.
Regeringen har tagit del av Dansens Hus årsredovisning och fördjupade
anslagsframställning. Dessa visar att verksamheten i allt väsentligt svarar mot
de mål som gäller för verksamheten.
I propositionen om kulturpolitik har regeringen i samband med sin över-
väganden om dans i regionerna förordat att Dansens Hus ges ökade möjlig-
heter att inrymma gästspel av regionala dansensembler i sin föreställnings-
verksamhet. Regeringen föreslår därför att bidraget till Dansens Hus höjs
med 250 000 kr. Regeringen förutsätter att Stockholms kommun ökar sitt
bidrag med 25 procent av detta belopp.
De övergripande målen för Dansens Hus bör vara i enlighet med den
lydelse som framgår av den inledande sammanfattningen. Målen innebär
ingen förändring av Dansens Hus uppdrag.
Regeringen föreslår att Dansens Hus anvisas ett bidrag på 14 546 000 kr
för år 1997. För åren 1998 och 1999 beräknas bidragen till 15 075 000 kr
respektive 16 041 000 kr. Beräkningen utgår från att Dansens Hus verksam-
het är oförändrad.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
29
Svenska Rikskonserter
Regeringen har i propositionen om kulturpolitik redovisat sin bedömning av
Svenska rikskonserters verksamhet och angivit riktlinjer för framtiden. Rege-
ringen har även tagit del av Svenska rikskonserters årsredovisning och för-
djupade anslagsframställning. Dessa visar att verksamheten i allt väsentligt
svarar mot de mål som nu gäller för verksamheten.
De övergripande målen för Svenska rikskonserter bör vara i enlighet med
den lydelse som framgår av den inledande sammanfattningen. Målen har
anpassats till den verksamhetsinriktning som regeringen har föreslagit i pro-
positionen om kulturpolitik.
1 propositionen föreslås bl.a. att Svenska rikskonserter befrias från upp-
draget att driva en blåsmusikensemble. Med anledning av detta beräknas en
minskning av anslaget med 16 miljoner kronor. Därvid har beaktats att viss
kostnad för lokalhyra m.m. kvarstår under år 1997.
Regeringen föreslår att Svenska rikskonserter anvisas ett bidrag på
54 957 000 kr för år 1997. För åren 1998 och 1999 beräknas bidragen till
56 901 000 kr. respektive 59 035 000 kr. Beräkningen utgår från att Svenska
rikskonserters verksamhet är oförändrad.
Övrigt
Regeringen har redogjort för besparing på statlig konsumtion i Kultur-
departementets avsnitt av inledningen till utgiftsområdet. Regeringens förslag
under detta anslag innebär dock att Riksteatern, Operan och Dramaten befrias
från uttag av besparingar. För Dansens Hus innebär förslaget att ingen
besparing tas ut år 1997, men att en besparing på 221 000 kr beräknas för
år 1998. För Svenska rikskonserter föreslås att besparingen tas ut med
750 000 kr för år 1997. För år 1998 beräknas besparingen till 381 000 kr.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
1998 Beräknat
1999 Beräknat
659 8431
654 977
649 036
'Beloppen anges i tusental kr
Bidrag till den regionala musikverksamheten (länsmusiken) fastställs
genom årliga förhandlingar mellan staten och Landstingsförbundet enligt
av riksdagen och regeringen fattade beslut år 1985 och 1986 (prop.
1984/85:1, bet. 1984/85:KrU7, rskr. 1984/85:53; prop. 1985/86:114, bet.
1985/86:KrU22. rskr. 1985/86:330; regeringsbeslut 1986-10-23 angående
godkännande av avtal om regional musikverksamhet).
30
Bidrag till teater-, dans- och musikinstitutioner lämnas för närvarande
enligt förordningen (1974:451) om statsbidrag till teater-, dans- och musik-
institutioner. Enligt beslut av regeringen är för närvarande 28 teater- och
dansinstitutioner och 11 musikinstitutioner berättigade till bidrag. Statens
kulturråd fördelar bidraget mellan dem.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Regeringens överväganden
Anslag 659 843 tkr
Staten och Landstingsförbundet har träffat överenskommelse om stats-
bidraget till länsmusiken för år 1997. Överenskommelsen har träffats
under förutsättning att erfoderliga medel anvisas.
I proposition 1996/97:3 om kulturpolitik redovisar regeringen bl.a.
förslag om ett nytt system för stödet till regionala kulturinstitutioner.
Regeringen föreslår att anslagen Bidrag till regional musikverksamhet och
Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner redovisas
under ett gemensamt anslag.
Betänkandet Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) och remiss-
yttranden över detta samt Statens kulturråds årsredovisning och fördjupade
anslagsframställning har legat till grund för regeringens fördjupade prövning
av bidragen till länsmusiken samt regionala och lokala teater-, dans och
musikinstitutioner. Regeringens ställningstaganden redovisas i proposition
1996/97:3 om kulturpolitik.
Länsmusiken
Regeringen har den 27 juni 1996 godkänt en överenskommelse mellan
staten och Landstingsförbundet om statsbidraget till länsmusiken för år 1997.
Enligt överenskommelsen skall statsbidraget för år 1997 vara sammanlagt
252 920 000 kr. Överenskommelsen har godkänts under förutsättning att
riksdagen anvisar erforderliga medel.
I propositionen om kulturpolitik redovisar regeringen sin bedömning vad
gäller den framtida bidragsgivningen till länsmusiken.
3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 7
Regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
Som framgår av propositionen om kulturpolitik föreslår regeringen att nuva-
rande grundbeloppsbaserade stöd till regionala och lokala kulturinstitutioner
fr.o.m. år 1997 ersätts av ett enhetligt och förenklat stödsystem.
1 propositionen betonas vikten av att de regionala och lokala teater-, dans-
och musikinstitutioner som får statligt stöd ökar sin tillgänglighet bl.a. genom
aktivt publikarbete och ökad turnéverksamhet. För att ge incitament till en
utveckling i denna riktning föreslår regeringen att en viss del av stödet avsätts
till riktade, tidsbegränsade insatser. För år 1997 skall denna andel vara två
procent.
I propositionen om kulturpolitik redovisas vidare skälen för en ökad
satsning på musikteater och dans i regionerna. För att upprätthålla verk-
samheten under år 1997 bör de tre regionala dansensemblerna Östgöta-
baletten, Skånes Dansteater och Norrdans tilldelas engångsbidrag om
sammanlagt 7 miljoner kronor. Vidare föreslår regeringen att 6 miljoner
kronor anvisas för uppbyggnad av Norrlands Musik och Dansteater.
Anslagsfrågor
För statsbidraget till länsmusiken beräknas för år 1997 sammanlagt
252 920 000 kr, vilket är en ökning med cirka 3 procent jämfört med bidraget
enligt avtalet för år 1996.
Bidragen till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner bör
fr.o.m. år 1997 beräknas på det förenklade sätt som regeringen har föreslagit
i propositionen om kulturpolitik. Det innebär att nuvarande 556 grundbelopp
för musikinstitutioner och 2 431,5 grundbelopp för teatér- och
dansinstitutioner omvandlas till stödenheter på vardera 100 000 kr. Enligt det
nya beräkningssättet kommer det efter prisomräkning att utgå 831 stödenheter
för musikinstitutioner och 3 155 stödenheter för teater- och dansinstitutioner.
Därutöver skall 83 stödenheter motsvarande 8,3 miljoner kronor tillföras
anslaget. Härav avser 43 stödenheter satsningar på regional dans och 40
stödenheter uppbyggnaden av Norrlands Musik och Dansteater.
För Norrlands Musik och Dansteater skall ytterligare 20 stödenheter tas i
anspråk genom omfördelning inom anslaget.
Av de för dansen avsedda 43 nya stödenheterna skall engångsvis för år
1997 30 stödenheter tillfalla Östgötabaletten och 13 gå till Skånes Dansteater.
För Norrdans har ett engångsanslag på 2,7 miljoner kronor beräknats under
anslaget Bidrag till allmän kulturverksamhet samt internationellt kulturutbyte
och samarbete.
Bidraget till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
beräknas för år 1997 sammanlagt uppgå till 406 923 000 kr, vilket motsvarar
4 069 stödenheter. Två procent av det totala antalet stödenheter skall avse
riktade, tidsbegränsade insatser.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
32
Regeringen föreslår att totalt 659 843 000 kr anvisas under detta anslag för
år 1997.
För år 1998 beräknas utgifterna under anslaget uppgå till 654 977 000 kr
och för år 1999 till 649 036 000 kr. Beräkningen utgår bl.a. från att stödet till
länsmusiken skall minska med 30 miljoner kronor år 1998 och med ett lika
stort belopp år 1999.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 17
1998 Beräknat
1999 Beräknat
93 0941
97 931
102 771
'Beloppen anges i tusental kr
Från detta anslag lämnas bidrag enligt förordningen (1974:452) om stats-
bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet i mindre ensembler och fria
grupper.
Från anslaget ges vidare bidrag till arrangerande musikföreningar och
Skådebaneverksamhet samt stöd till Musikaliska akademin och vissa teater-
institutioner av nationellt intresse såsom Drottningholmsteatern, Ulriksdals
slottsteater, Vadstena-akademien och Marionetteatem.
Från anslaget bekostas också stöd enligt förordningen (1982:505) om
statsbidrag för framställning och utgivning av fonogram samt ett särskilt
bidrag för fonogramdistribution.
Slutligen beräknas under anslaget ett särskilt bidrag till Musikaliska akade-
mien för notutgivning av äldre tonsättares verk och till Svenska tonsättares
internationella musikbyrå (STIM) - Svensk Musik för information och notut-
givning. Statens kulturråd fördelar samtliga medel under anslaget.
Enligt stadgar som godkänts av regeringen den 13 december 1990 har
Musikaliska akademien till uppgift att främja tonkonsten och musiklivet, följa
utvecklingen inom det svenska och internationella musiklivet, ta initiativ för
att gagna musikkulturen samt inom musikens område stödja utbildning,
forskning och konstnärligt utvecklingsarbete.
Stiftelsen Drottningholms teatennuseum har enligt stadgar som regeringen
har fastställt den 23 maj 1969 till uppgift att vidga kännedomen om framför
allt den svenska teaterkonstens historia. Detta görs dels genom att visa
museets samlingar, dels genom att anordna föreställningar i slottsteatern.
Stiftelsen har ett samarbetsavtal med Ulriksdals slottsteater (Confidencen)
som innebär att 250 000 kr av det gemensamma statsbidraget avsätts till
Conftdencens verksamhet.
Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien grundades år 1964 och har
sedan starten presenterat ett femtiotal operaverk. Särskild vikt läggs vid
repertoarforskning, framtagande och dokumentation av äldre sceniska musik-
verk samt att stimulera nyskapande inom operakonsten.
33
Marionetteatem startade sin verksamhet på 1950-talet. Teatern har haft stor
betydelse för utvecklingen av modern dockteater i Sverige och utomlands.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Regeringens överväganden
Ramanslag 93 094 tkr
I proposition 1996/97:3 om kulturpolitik redovisas regeringens ställ-
ningstaganden inom området teater, dans och musik.
I statsbudgeten för innnevarande budgetår finns anslagen Bidrag till fria
teater-, dans- och musikgrupper, Bidrag till Musikaliska akademien. Stöd till
fonogram och musikalier samt de under anslaget Bidrag till utvecklings-
verksamhet inom kulturområdet m.m. uppförda anslagsposterna Stiftelsen
Drottningholms teatermuseum för föreställningsverksamheten vid Drottning-
holmsteatern och vid Ulriksdals slottsteater spelsäsongen 1995, Stiftelsen
Internationella Vadstena-akademien för kurs- och föreställningsverksamhe-
ten, Marionetteatem och Skådebaneverksamhet. Dessa medelsanvisningar
föreslås fr.o.m. år 1997 redovisas under ett gemensamt ramanslag, benämnt
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål.
Med anledning av betänkandet Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84)
och remissyttrandena över detta har regeringen gjort en fördjupad prövning
av statens insatser på kulturområdet. Ingivna årsredovisningar och anslags-
framställningar har vägts in vid regeringens bedömning. Regeringens ställ-
ningstaganden vad gäller teater, dans och musik redovisas huvudsakligen i
proposition 1996/97:3 om kulturpolitik.
Fria grupper och arrangerande musikföreningar
Beträffande stödet till fria teater-, dans- och musikgrupper som bekostas från
detta anslag har regeringen i nämnda proposition inte föreslagit någon ändrad
inriktning. Regeringen anser dock att teater- och dansgrupperna bör ges
större möjligheter att turnera och marknadsföra sig. Med anledning av detta
beräknas en höjning av anslaget med 5 miljoner kronor.
Fonogram och musikalier
Regeringens slutsatser i propositionen om kulturpolitik vad gäller stödet till
utgivning och spridning av fonogram är att inriktningen och omfattningen på
34
detta stöd skall vara oförändrad. Bidrag till STIM och Musikaliska akademien
för notutgivning och information bör utgå i oförändrad omfattning.
Musikaliska akademien
Akademien uppbär statsbidrag för kansli- och lokalkostnader. Regeringens
bedömning är att bidraget har stor betydelse för effektiviteten i akademiens
dagliga verksamhet. Inriktningen på bidraget till Musikaliska akademien skall
vara oförändrad.
Drottningholmsteatem, Ulriksdals slottsteater, Vadstena-akademien och
Marionetteatem
För att möjliggöra en större flexibilitet i bidragsgivningen till Drottning-
holmsteatern, Ulriksdals slottsteater, Vadstena-akademien och Marionett-
teatern och för att förbättra styrningen och uppföljningen av bidragens
användning bör Statens kulturråd få i uppgift att fördela ett samlat belopp till
nämnda institutioner.
Övrigt
Regeringen föreslår att sammanlagt 93 094 000 kr anvisas under detta anslag
för år 1997. Det bör ankomma på regeringen att i regleringsbrev fördela
medlen. För år 1998 beräknas utgifterna under anslaget uppgå till 97 931 000
kr och för år 1999 till 102 771 000 kr. Beräkningarna grundas på vad
regeringen har anfört i propositionen om kulturpolitik om förstärkta resurser
för bl.a. musiklivets lokala arrangörsled.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
35
6 C. Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter
Verksamhetsområdet omfattar bidrag till den regionala biblioteksverksam-
heten, litteraturstöd, kulturtidskriftsstöd, stöd till bokhandeln, myndigheten
Talboks- och punktskriftsbiblioteket, bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhets-
information och litteratur, bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produk-
tion av videogram på teckenspråk samt bidrag till Svenska språknämnden och
Sverigefinska språknämnden.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Ett nytt statsbidrag införs för inköp av litteratur till folk- och skol-
bibliotek fr.o.m. 1997. Därutöver anvisas särskilda medel för läs-
främjande verksamhet. Bidragen riktar sig till barn och ungdomar och
införs samtidigt som en bibliotekslag träder i kraft. Anslaget för littera-
turstöd förstärks med anledning av det nya bidragen med 30 miljoner
kronor.
Som en följd av regeringens förslag i proposition 1996/97:3 om kultur-
politik bör anslaget till litteraturstöd förstärkas med 30 miljoner kronor i syfte
att öka tillgången på litteratur vid folk- och skolbiblioteken för barn och
ungdomar samt stimulera läsaktiviter. En bibliotekslag föreslås samtidigt för
att skydda folkbiblioteken och garantera medborgarna tillgång till kultur och
information. Regeringen föreslår dessutom under utgiftsområde 16. Utbild-
ning och universitetsforskning att ett särskilt övergångsvis stöd införs för
folkbiblioteken (huvudbibliotek i varje kommun) och länsbiblioteken i syfte
att förbättra tillgången till nätverk och databaser. Kungliga biblioteket får
medel för modernisering av biblioteksdatasystemet LIBRIS.
Betänkandet Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) och remiss-
yttrandena över detta samt årsredovisningar och fördjupade anslagsfram-
ställningar har legat till grund för regeringens bedömning av resultatet inom
verksamhetsområdet bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter. Resultatet av
regeringens bedömning redovisas i propositionen om kulturpolitik. Rege-
ringens bedömning är sammanfattningsvis att insatserna på området varit
ändamålsenliga och därför bör fortsätta med i huvudsak oförändrad inrikt-
ning. Staten bör dock ta ett utökat ansvar i syfte att stimulera läsandet och
förbättra tillgången på litteratur särskilt för barn och ungdomar.
Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområdet (mkr)
|
Utgift 1994/95 |
Anslag 1995/96 |
Utgiftsprognos 1995/96 därav 1996 |
Förslag |
Beräknat 1998 |
Beräknat 1999 |
|
187.5 |
290,5 |
297,3 199.1 |
225,9 |
223,5 |
257.5 |
36
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
|
1994/95 |
Utgift |
35 944' | ||
|
1995/96 |
Anslag |
54 207 |
Utgiftsprognos |
54 207 |
|
därav 1996 |
39 176 | |||
|
1997 |
Förslag |
37 482 | ||
|
1998 |
Beräknat |
38 869 | ||
|
1999 |
Beräknat |
40 152 | ||
'Beloppen anges i tusental kr
Bidrag till regional biblioteksverksamhet lämnas enligt förordningen
(1985:528) om statsbidrag till folkbibliotek. Från anslaget utgår dessutom
statsbidrag till tre allmänna lånecentraler, en invandrarcentral samt ett depå-
bibliotek. Syftet med bidraget är i första hand att bibehålla fjärrlånefunktionen
och stödja utvecklingsverksamhet. Underlaget för statsbidrag till kostnader
för länsbiblioteken utgör 252 grundbelopp. För verksamheten vid varje läns-
bibliotek beräknas lägst sex grundbelopp. Statsbidrag utgår med 55 % av
grundbeloppen. Av grundbeloppen avser tio lånecentralsverksamhet i enlighet
med vad riksdagen har uttalat härom (bet. 1987/88: KrU14 s. 20). Under
anslaget har beräknats medel till lånecentraler och depåbibliotek samt en
invandrarlånecentral med 9 596 000 kr.
Medel under detta anslag fördelas av Statens kulturråd.
Regeringens överväganden
Anslag 37 482 tkr
1 proposition 1996/97:3 om kulturpolitik redovisas förslag om en ny
beräkningsmodell för stödet till regionala kulturinstitutioner.
Betänkandet Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) och remiss-
yttranden över detta samt Statens kulturråds årsredovisning och fördjupade
anslagsframställning har legat till grund för regeringens fördjupade prövning.
Enligt regeringens bedömning är resultatet av det statliga bidraget till den
regionala biblioteksverksamheten mycket gott.
Länsbibliotekens grundfunktion är att som första länk i fjärrlånekedjan
bistå kommunerna med medier och information som kommunen själv inte har
tillgång till och statsbidraget avser därför i första hand att stödja den
kompletterande medie- och informationsförsörjningen. Staten bidrar därmed
till att garantera att varje medborgare har en god tillgång till böcker och
37
information. Regeringen bedömer att den finansieringsform som byggts upp i
samverkan mellan den regionala och statliga nivån fungerat bra och därför bör
behållas oförändrat. Som redovisas i proposition 1996/97:3 om kulturpolitik
bör dock en teknisk förenkling av grundbidragssystemet ske. Det innebär att
nuvarande 242 grundbelopp som avser länsbiblioteken, omvandlas till
stödenheter om vardera 100 000 kr. Det motsvarar 264 stödenheter och skall
enbart avse medel till länsbiblioteken.
Utfallsutvecklingen för närmast föregående och innevarande budgetår
innebär ingen avvikelse från anvisade medel. Utgångspunkten för beräk-
ningen av anslaget är de för innevarande budgetår slutligt fastställda grund-
bidragen samt viss prisomräkning. För lånecentraler och depåbibliotek
beräknas medel för år 1997 med 11 082 000 kr.
Sammanfattningsvis drar regeringen slutsatsen att bidraget i allt väsentligt
används på ett effektivt sätt och ger önskade resultat.
Regeringen föreslår att anslaget förs upp med sammanlagt 37 482 000 kr
för år 1997. För år 1998 beräknas utgifterna under anslaget uppgå till
38 869 000 kr och för år 1999 till 40 152 000 kr.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
|
1994/95 |
Utgift |
41 3401 |
Reservation |
4 166 |
|
1995/96 |
Anslag |
65 180 |
Utgiftsprognos |
69 346 |
|
därav 1996 |
42 710 | |||
|
1997 |
Förslag |
71 253 | ||
|
1998 |
Beräknat |
66 253 | ||
|
1999 |
Beräknat |
96 253 |
' Beloppen anges i tusental kr
Från anslaget utgår stöd till utgivning av litteratur enligt förordningen
(1993:449) om statligt litteraturstöd. Frågor om utgivningsstöd prövas av
Statens kulturråd i enlighet med nämnda förordning och förordning
(1988:676) med instruktion för Statens kulturråd. Inom ramen för utgiv-
ningsstödet utgår även medel till Statens kulturråd för bidrag till utgivning av
klassisk litteratur för skolans behov. Vidare utgår från anslaget stöd till En
Bok För Alla AB för utgivning och spridning av kvalitetslitteratur till lågpris
enligt avtal mellan staten och bolaget, samt stöd till Expertkommittén för
översättning av finsk facklitteratur till svenska.
Syftet med litteraturstödet är att tillförsäkra allmänheten ett rikt och varierat
utbud av kvalitetslitteratur.
Regeringen har beräknat ytterligare reformmedel år 1999 under anslaget i
avvaktan på resultatet från aviserat utredningsarbete.
38
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Ramanslag 71 253 tkr
I proposition 1996/97:3 om kulturpolitik redovisar regeringen förslag
om att ett statligt stöd införs fr.o.m. år 1997 för inköp av litteratur till
folk- och skolbibliotek, att särskilda engångsmedel anvisas för läs-
främjande verksamhet för barn och ungdomar samt att En Bok För Alla
AB skall få statliga medel för åren 1997-1999.
Betänkandet Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) och remiss-
yttranden över detta samt Statens kulturråds fördjupade anslagsframställning
och årsredovisning har legat till grund för regeringens fördjupade prövning.
Regeringens ställningstaganden redovisas i propositionen om kulturpolitik.
Utgivningsstödet motsvarar endast någon enstaka procent av den totala
omsättningen på marknaden. Det är därför svårt att ge några statistiska mått
på stödets effekter. Stödet främjar i första hand möjligheterna till kvalitets-
utgivning i mindre skala och därmed förekomsten av små och medelstora
kvalitetsförlag. Enligt Kulturrådets redovisning ansökte 264 förlag och ut-
givare om statligt litteraturstöd budgetåret 1994/95, jämfört med 255 året
innan. Ca 150 av dessa förlag var en- eller tvåboksutgivare. Sammanlagt 139
förlag fick del av utgivningsstödet. År 1994/95 fördelades 25,5 miljoner
kronor till 733 titlar. Dessutom fördelades 2,7 miljoner kronor till lagerstöd
för klassiker och invandrarstöd.
Den årliga utgivningen av En bok för alla är 40 titlar, varav 20 för vuxna
och 20 för barn och ungdomar. En Bok För Alla AB bedriver dessutom en
läsbefrämjande verksamhet. Regeringen bedömer att syftet att nå nya läsar-
grupper med kvalitetslitteratur uppnås på ett tillfredsställande sätt.
Sammanfattningsvis drar regeringen slutsatsen att bidragen till litteratur-
stöd i allt väsentligt används på ett effektivt sätt och ger goda resultat. Som
närmare redovisas i propositionen om kulturpolitik bör staten dock ta ett
utökat ansvar för barns och ungdomars litteraturförsörjning i syfte att sti-
mulera läsandet. Regeringen bedömer därför att 25 miljoner kronor bör till-
föras anslaget för stöd till inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek. Inom
ramen för de anvisade medlen om 25 miljoner kronor beräknar regeringen ett
belopp om maximalt 500 000 kr för administrativa kostnader. Därutöver bör
engångsvisa medel på 5 miljoner kronor utgå för läsfrämjande verksamhet för
barn och ungdomar. Medel till verksamheten med En bok för alla har
beräknats till 8,2 miljoner kronor. Inom ramen för anslaget till litteraturstöd
bör även fortsättningsvis medel utgå till Expertkommittén för översättning av
finsk facklitteratur till svenska.
39
Regeringen föreslår att anslaget förs upp med sammanlagt 71 253 000 kr
för år 1997. För år 1998 beräknas utgifterna under anslaget uppgå till
66 253 000 kr och år 1999 till 96 253 000 kr. Beräkningen utgår från att
anslaget för litteraturstöd ökar med 30 miljoner kronor år 1999.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
|
1994/95 1995/96 |
Utgift Anslag |
19 564' 29 250 |
Reservation Utgiftsprognos |
29 247 18 425 |
|
1997 |
Förslag |
19 500 | ||
|
1998 |
Beräknat |
19 500 | ||
|
1999 |
Beräknat |
19 500 |
'Beloppen anges i tusental kr
Anslaget disponeras för produktionsstöd och utvecklingsstöd enligt för-
ordningen (1993:567) om statligt stöd till kulturtidskrifter. Frågor om stöd
prövas av Statens kulturråd i enlighet med nämnda förordning och för-
ordningen (1988:676) med instruktion för Statens kulturråd. Syftet med
statens stöd till kulturtidskrifter är att garantera en kulturellt värdefull mång-
fald i tidskriftsutbudet.
Regeringens överväganden
Ramanslag 19 500 tkr
Statens kulturråds fördjupade anslagsframställning har legat till grund för
regeringens fördjupade prövning. Regeringens ställningstaganden redovisas i
proposition 1996/97:3 om kulturpolitik.
I Sverige finns idag ca 1 000 kulturtidskrifter. Drygt 200 av dem är
rikstäckande och har en sammanlagd upplaga på ca 300 000 exemplar per
nummer. Det statliga bidraget utgår både för produktion och utveckling.
Budgetåret 1994/95 erhöll 168 tidskrifter statligt kulturtidskriftsstöd. Ansök-
ningar inkom från 281 tidskrifter. Produktionsstödet har, enligt Kulturrådets
bedömning, haft avgörande betydelse för en rad tidskrifter. Genomsnittligt
utgör produktionsstödet ca 35 procent av tidskriftens omsättning. Utveck-
lingsstödet har använts bl.a. för att etablera tidskriftsverkstäder i Lund,
Stockholm, Luleå och Göteborg. Dessa verkstäder utnyttjas idag av 140
tidskrifter som enligt Kulturrådets bedömning därigenom kunnat sänka sina
40
produktionskostnader med ca 25 procent. Ett arbete med teknikutveckling har
lett till att verkstäderna kunnat bygga upp en stor teknisk kompetens.
Sammanfattningsvis drar regeringen slutsatsen att bidraget till kulturtid-
skrifter används på ett effektivt sätt och ger goda resultat. Som närmare
redovisas i propositionen om kulturpolitik bör dock en översyn göras av
kulturtidskrifternas situation.
Regeringen föreslår att anslaget förs upp med sammanlagt 19 500 000 kr
för år 1997. För år 1998 beräknas utgifterna under anslaget uppgå till
19 500 000 kr och år 1999 till 19 500 000 kr.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
|
1994/95 |
Utgift |
7 5831 |
Reservation |
7 062 |
|
1995/96 |
Anslag |
12 152 |
Utgiftsprognos |
12 152 |
|
därav 1996 |
8 102 | |||
|
1997 |
Förslag |
7 301 | ||
|
1998 |
Beräknat |
7 301 | ||
|
1999 |
Beräknat |
7 301 |
I Beloppen anges i tusental kr
Anslaget disponeras för kreditstöd, sortimentsstöd, stöd till rådgivning
samt katalogdatorstöd enligt förordningen (1985:525) om statligt stöd till
bokhandeln. Syftet med statens stöd till bokhandeln är att behålla och om
möjligt förstärka ett vittförgrenat bokhandelsnät och öka tillgängligheten av
kvalitetslitteratur i bokhandeln.
Bidraget fördelas av Bokbranschens Finansieringsinstitut AB (BFI). Från
anslaget utgår även bidrag till BFI för dess kostnader för administration av
den statliga stödverksamheten.
Regeringens överväganden
Ramanslag 7 301 tkr
Betänkandet Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) och remiss-
yttranden över detta samt Statens kulturråds och BFI:s fördjupade anslags-
framställning och årsredovisning har legat till grund för regeringens för-
djupade prövning.
Tätorterna i de kommuner som saknar bokhandel är nästan uteslutande
sådana som har mindre än 10 000 invånare. Samtliga sex lån till nyetable-
ringar som BFI beviljat under de senaste tre åren har varit i kommuner som
41
saknat bokhandel. Under de senaste tre åren har 11 avskrivningslån, 1
investeringslån och 20 lån med en kombination av avskrivningslån och
investeringslån beviljats. 75 procent av lånen har beviljats bokhandlar på orter
med mindre än 15 000 invånare. Samtliga investeringar som kommit till stånd
med hjälp av kreditstödet har varit beroende av att sådant stöd beviljats. Enligt
en enkätundersökning som BFI gjort hos servicebokhandeln anser 70 procent
att det inte går att driva bokhandel med brett sortiment av kvalitetslitteratur
utan sortimentstödet. 90 procent av bokhandlarna hävdar, enligt BFI:s
undersökning, att katalogdatorstödet påverkat deras beslut att skaffa dator och
att det utan statens bidrag hade varit omöjligt att göra datorinvesteringen. BFI
gör den bedömningen att datoriseringen får allt större betydelse i bokhandels-
branschen och att det finns stora rationaliseringsvinster att hämta. Samtidigt
blir också datoriseringen ett viktigt konkurrensmedel.
Sammanfattningsvis drar regeringen slutsatsen att bidraget till bokhandeln
används på ett effektivt sätt och ger goda resultat. Som närmare redovisas i
propositionen om kulturpolitik bör dock en översyn på litteraturområdet
göras.
Katalogdatorstödet infördes som ett tidsbegränsat stöd och skulle upphöra
med utgången av 1996. Regeringen bedömer att ett reducerat stöd bör utgå
även i fortsättningen. De små bokhandlarna, ofta belägna i glesbygd, riskerar
annars att hamna utanför utvecklingen på den kommande bokmarknaden.
Anslaget har minskats med 800 000 kr till följd av reducerat bidrag till
katalogdatorstödet.
Regeringen föreslår att anslaget förs upp med sammanlagt 7 301 000 kr
för år 1997. För år 1998 beräknas utgifterna under anslaget uppgå till
7 301 000 kr och år 1999 till 7 301 000 kr.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
|
1994/95 |
Utgift |
49 345' |
Anslagssparande |
13 270 |
|
1995/96 |
Anslag |
78 496 |
Utgiftsprognos |
81 213 |
|
därav 1996 |
56 530 | |||
|
1997 |
Förslag |
56 482 | ||
|
1998 |
Beräknat |
57 183 | ||
|
1999 |
Beräknat |
58 933 |
'Beloppen anges i tusental kr
Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) är en statlig myndighet som i
samverkan med andra bibliotek skall förse synskadade och andra läs-
handikappade med litteratur. Biblioteket skall särskilt framställa och låna ut
talböcker och punktskriftsböcker, sälja punktskriftsböcker samt ge upp-
lysningar och råd inom sitt verksamhetsområde till främst kommunbibliotek.
Biblioteket fungerar som lånecentral för talböcker. Biblioteket har vidare en
central utskrivningstjänst för dövblinda och svarar för framställning av
42
studielitteratur för läshandikappade högskolestuderande (anslaget anvisas
under utgiftsområde 15. Studiestöd). Till biblioteket är knuten en punkt-
skriftsnämnd som skall främja och utveckla punktskriften för synskadade.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslags-
sparande på 13,2 miljoner kr. Det höga anslagssparandet beror på att TPB
rationaliserat sin verksamhet och fått ett överskott. Detta skall användas till att
delfinansiera övergången till ett nytt digitalt talboksmedium.
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Målet för Talboks- och punktskriftsbiblioteket är att i samverkan med
andra bibliotek tillgodose synskadades och andra läshandikappades
behov av litteratur.
Ramanslag 56 482 tkr
Betänkandet Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) och remiss-
yttranden över detta samt Talboks- och punktskriftsbibliotekets årsredo-
visning och fördjupade anslagsframställning har legat till grund för rege-
ringens fördjupade prövning av Talboks- och punktskriftsbiblioteket.
Enligt regeringens bedömning har Talboks- och punktskriftsbiblioteket i
allt väsentligt uppfyllt målen för verksamheten. Resultaten måste betecknas
som goda mot bakgrund av uppnådd produktion och kvalitet. Servicen har
ökat när det gäller punktskriftsverksamheten i så måtto att antalet låntagare
ökat med 28 procent. Dessutom har produktionen som bygger på lån-
tagarförslag ökat med 19 procent. När det gäller talboksverksamheten gjordes
28 procent av svartskriftsproduktionen (beräkningsunderlaget är 11 951
böcker och broschyrer, nya upplagor och årsböcker producerade 1993)
tillgänglig som talbok under 1994/95. Produktionen av talböcker har under de
senaste åren legat på ungefär samma nivå. Utlåningen av talböcker vid läns-
och kommunbiblioteken har uppskattningsvis ökat med 2-7 procent. Inom
ramen för TPB:s verksamhet sker en utveckling av punktskriften - bilder för
synskadade och användning av digital teknik i produktion och kom-
munikation.
Biblioteket har under de senaste åren genomfört en omfattande rationali-
sering av verksamheten. FoU-verksamheten har därför kunnat utvecklas.
Flera av projekten har lett till internationell uppmärksamhet såsom utveck-
lingen av en digital talbok samt resultatet av forskningen kring bilder för
synskadade. Vidare fick folkbiblioteken i maj 1995 tillgång till on-line sök-
ning i TPB:s katalog på Infotorg.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
43
Regeringen föreslår att TPB för nästa budgetår beviljas en låneram i
Riksgäldskontoret på 5 500 000 kr.
TPB har en individuell utskrivningstjänst på punktskrift för dövblinda.
Synskadades Riksförbund (SRF) har en liknande utskrivningstjänst på
punktskrift. Denna finansieras inom ramen för utgiftsområde 9. Hälsovård,
sjukvård och social omsorg (Bidrag till viss verksamhet för personer med
funktionshinder). SRF och TPB har i sina anslagsframställningar hemställt
om att SRF:s utskrivningstjänst samordnas med TPB:s verksamhet. Rege-
ringen bedömer att en sammanslagning skulle ge såväl kvalitetsmässiga som
resursmässiga vinster och utveckla TPB:s service till punktskriftsläsarna. Det
är därför angeläget att SRF:s utskrivningstjänst läggs inom ramen för TPB:s
verksamhet och medel bör därför överföras till TPB:s ramanslag med
780 000 kr.
Biblioteket bör få ett bemyndigande att göra beställningar av talböcker,
punktskriftsböcker och informationsmaterial som kommer att belasta anslaget
budgetåret 1998. Bemyndigandet bör avse högst 11 000 000 kr.
Utfallsutvecklingen för närmast föregående och innevarande budgetår
innebär att TPB, åtminstone för den närmaste perioden, kan finansiera och
påbörja överföring av gamla titlar från analoga till digitala talböcker.
Mot bakgrund av vad som ovan har anförts drar regeringen samman-
fattningsvis slutsatsen att TPB svarat mot en effektiv användning av insatta
resurser och att uppdraget för myndigheten bör ligga fast.
Målet för TPB bör således alltjämt vara att TPB i samverkan med andra
bibliotek skall tillgodose synskadade och andra läshandikappade med litte-
ratur.
Med hänvisning till vad regeringen föreslagit om besparingar på statlig
konsumtion i inledningen till utgiftsområdet i Kulturdepartementets avsnitt
föreslås att besparingen tas ut med 711 000 kr år 1997. Besparingen beräknas
bli lika stor år 1998.
Regeringen föreslår att 56 482 000 kr anvisas Talboks- och
punktskriftbiblioteket för år 1997. För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till
57 183 000 kr och för år 1999 till 58 933 000 kr. Beräkningen utgår från
att verksamheten skall vara oförändrad.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
|
1994/95 1995/96 |
Utgift Anslag |
130001 19 632 |
Reservation Utgiftsprognos |
19 632 13 088 |
|
1997 |
Förslag |
12 970 | ||
|
1998 |
Beräknat |
13 343 | ||
|
1999 |
Beräknat |
13 783 |
'Beloppen anges i tusental kr
44
Enligt stadgarna för Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur
(LL-stiftelsen) som fastställdes av regeringen den 22 juni 1988, har stiftelsen
till ändamål att äga och ge ut en nyhetstidning för begåvningshandikappade
samt att ge ut lättlästa böcker (LL-böcker). Verksamheten skall drivas utan
vinstsyfte och inom ramen för ett avtal som träffas mellan staten och stif-
telsen. Det gällande avtalet avser perioden den 1 juli 1993-den 31 december
1996.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 17
Regeringens överväganden
Målet för statens bidrag till LL-stiftelsen är att begåvningshandikappade
och vissa andra grupper med lässvårigheter skall tillgodoses med
nyhetsinformation och litteratur.
Anslag 12 970 tkr
Betänkandet Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) och remiss-
yttranden över detta och LL-stiftelsens fördjupade anslagsframställning har
legat till grund för regeringens fördjupade prövning.
Tidningen 8 SIDOR, som under det senaste året kunnat ges ut en gång i
veckan, har 10 000 prenumerationer vilket är nästan 50 procent i ökning
under den senaste treårsperioden. Verksamheten sprids i hög utsträckning
genom läsombud som ingår i marknadsfunktionen och som stiftelsen håller
samman med en central resurs. LL-stiftelsen producerar ca 25 LL-böcker per
år. Böckerna utprovas i förväg genom läsargrupper. Resultaten av olika
utvärderingar av LL-böckerna har varit goda, vilket framkommit senast
genom ett forskningsprojekt vid Linköpings universitet. LL-stiftelsen deltar
aktivt i ett nordiskt projekt för att utveckla multimedia speciellt anpassade för
förståndshandikappade.
Mot bakgrund av vad som anförts i prop. 1996/97:3 om kulturpolitiken
och vad som anförts ovan drar regeringen sammanfattningsvis slutsatsen att
LL-stiftelsens verksamhet svarat mot en effektiv användning av insatta re-
surser och att uppdraget för stiftelsen bör ligga fast.
Målet med bidraget till LL-stiftelsen skall alltjämt vara att begåvnings-
handikappade och vissa andra grupper med lässvårigheter skall tillgodoses
med nyhetsinformation och litteratur.
Med hänvisning till vad regeringen föreslagit om besparingar på statlig
konsumtion i inledningen till utgiftsområdet i Kulturdepartementets avsnitt
föreslås att besparingen tas ut med 106 000 kr år 1997. Besparingen beräknas
bli lika stor 1998.
45
Regeringen föreslår att 12 970 000 kr anvisas till LL-stiftelsen för år 1997.
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 13 343 000 kr och för år 1999 till
13 783 000 kr.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
|
1994/95 1995/96 |
Utgift Anslag |
17 5OO1 26 427 |
Reservation Utgiftsprognos därav 1996 |
26 427 17 618 |
|
1997 |
Förslag |
17 471 | ||
|
1998 |
Beräknat |
17 599 | ||
|
1999 |
Beräknat |
18 021 |
'Beloppen anges i tusental kr
Från anslaget utgår bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) för
produktion av videogram på teckenspråk (Dövas TV). Dövas TV utgör sedan
den 1 juli 1994 en egen sektion inom SDR, vars styrelse utses av regeringen
och SDR.
Regeringens överväganden
Målet för statens bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för
produktion av videogram på teckenspråk (Dövas TV) är att tillgodose
döva med nyheter, information och kultur på teckenspråk. Barn och
ungdomar skall särskilt prioriteras.
Anslag 17 471 tkr
Sveriges Dövas Riksförbunds fördjupade anslagsframställning har legat
till grund för regeringens prövning.
Dövas TV har under de tre senaste åren genomgått en omfattande om-
ställning. Från att huvudsakligen ha arbetat med dramaproduktioner och
interna program för kassettdistribution är produktionen idag helt inriktad på
etersända program. I avtal med Sveriges Television och Utbildningsradion,
har Dövas TV åtagit sig att producera teckenspråkiga TV-program varje
vecka. Genom att det statliga bidraget till verksamheten kraftigt höjdes
budgetåret 1994/95, med 7,5 miljoner kronor, har stora investeringar gjorts
för att öka produktionen och hålla god kvalitet på programmen. Dövas TV har
46
numera en kontinuerlig produktion av program för barn och ungdomar,
nyhets- och faktaprogram.
Sammanfattningsvis bedömer regeringen att bidraget används på ett
effektivt sätt och att döva genom Dövas TV kan erbjudas ett gott utbud av
nyheter och kultur på sitt eget språk, teckenspråket.
Målet för bidraget till Dövas TV bör således alltjämt vara att tillgodose
döva med nyheter, information och kultur på teckenspråk. Barn och ung-
domar skall särskilt prioriteras.
Med hänvisning till vad regeringen föreslagit om besparingar på statlig
konsumtion i inledningen till utgiftsområdet i Kulturdepartementets avsnitt
föreslås att besparingen tas ut med 342 000 kr år 1997. Besparingen beräknas
bli lika stor år 1998.
Regeringen föreslår att anslaget förs upp med 17 471 000 kr för år 1997.
För 1998 beräknas utgifterna uppgå till 17 599 000 kr och för år 1999 till
18 021 000 kr.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
|
1994/95 |
Utgift |
32191 | ||
|
1995/96 |
Anslag |
5 113 |
Utgiftsprognos |
5 113 |
|
därav 1996 |
3 409 | |||
|
1997 |
Förslag |
3 409 | ||
|
1998 |
Beräknat |
3 501 | ||
|
1999 |
Beräknat |
3 584 | ||
'Beloppen anges i tusental kr
Från anslaget utgår bidrag till Svenska språknämndens och Sverigefinska
språknämndens verksamheter. Ca 40 procent av Svenska språknämndens
verksamhet bekostas av anslag från olika fonder m.m.
Sverigefinska språknämnden har bidrag även från den finska staten.
4 Riksdagen 1996197.1 saml. Nr 1. Del 7
47
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Målet för statens bidrag till Svenska språknämnden är att nämnden
skall följa utvecklingen av det svenska språket i tal och skrift och med
denna kunskap som utgångspunkt ge råd till språkanvändama i syfte att
främja gott språkbruk. Ett kompletterande mål är att stärka den
nordiska språkgemenskapen.
Målet för statens bidrag till Sverigefinska språknämnden är att
nämnden skall utveckla finska språket i Sverige.
Anslag 3 409 tkr
Svenska språknämndens fördjupade anslagsframställning och Sverige-
finska språknämndens anslagsframställning har legat till grund för rege-
ringens bedömning.
I proposion 1996/97:3 om kulturpolitik har regeringens ställningstagande
redovisats.
Sammanfattningsvis bedömer regeringen att bidragen används på ett
effektivt sätt och ger önskade resultat.
Regeringen föreslår att anslaget förs upp med sammanlagt 3 409 000 kr
för år 1997. För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 3 501 000 kr och för
år 1999 till 3 584 000 kr.
48
7 D. Bild och form samt konsthantverk
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Verksamhetsområdet omfattar Statens konstråds verksamhet och vissa andra
insatser för konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön. Vidare ingår
statens stöd till konstbildningsrörelsen och annan konstfrämjande verk-
samhet, inkl. Akademien för de fria konsterna, samt bidrag till hemslöjden.
Statens konstråd tilldelas 15 miljoner kronor för konstinsatser i olika
samhällsmiljöer. Det särskilda bidraget till konstnärlig utsmyckning i
bostadsområden upphör.
Konstbildningsrörelsen tillförs 4 miljoner kronor för utställnings-
ersättning till konstnärer.
I propositionen om kulturpolitik föreslår regeringen att uppdraget till
Statens konstråd vidgas till att omfatta insatser även i icke-statliga gemen-
samma miljöer, t.ex. kommunala skol- och fritidsmiljöer och bostadsom-
råden. Det särskilda bidrag som Boverket disponerar för konstnärlig
utsmyckning i bostadsområden upphör och Konstrådets anslag för konst-
förvärv tillförs 15 miljoner kronor. Anslaget bör i fortsättningen betecknas
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön.
I syfte att höja kvaliteten på lokala konstutställningar föreslås i nämnda
proposition att konstbildningsorganisationerna skall beredas större möjlighet
att erbjuda konstnärer utställningsersättning. Stödet till dessa organisationer
bör öka med 4 miljoner kronor.
Betänkandet Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) och remiss-
yttranden över detta samt årsredovisningar och fördjupade anslagsfram-
ställningar har legat till grund för regeringens bedömning av resultaten inom
verksamhetsområdet Bild och form samt konsthantverk. Sammantaget har
statens insatser haft en gynnsam effekt på utvecklingen inom verksamhets-
området, men utanför storstadsområdena är bild- och formkonsten alltjämt
sämre tillgodosedd än andra konstarter. Insatserna för hemslöjden har dock
en tillfredsställande bredd. Regeringen utvecklar denna bedömning i propo-
sitionen om kulturpolitik.
Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområdet (mkr)
|
Utgift 1994/95 |
Anslag 1995/96 |
Utgiftsprognos 1995/96 därav 1996 |
Förslag 1997 |
Beräknat 1998 |
Beräknat 1999 |
|
62.4 |
1 13.8 |
101.5 72,0 |
79,9 |
80.4 |
81,2 |
49
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
|
1994/95 |
Utgift |
5 094' |
Anslagssparande |
46 |
|
1995/96 |
Anslag |
7 562 |
Utgiftsprognos |
7 769 |
|
därav 1996 |
5 125 | |||
|
1997 |
Förslag |
4 655 | ||
|
1998 |
Beräknat |
4 659 | ||
|
1999 |
Beräknat |
4813 |
' ^Beloppen anges i lusental kr
Statens konstråd har till uppgift att genom förvärv av konstnärliga arbeten
till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet verka för att
konstnärliga värden införlivas med samhällsmiljön.
Rådet skall vidare sprida kunskaper om konstens betydelse för en god
samhällsmiljö.
För Statens konstråd gäller förordning (1988:743) med instruktion för
Statens konstråd.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ingen anmärk-
ningsvärd avvikelse. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande
budgetår pekar på ett anslagssparande av obetydlig storlek.
Regeringens överväganden
Målet för Statens konstråd är att konsten blir ett naturligt och fram-
trädande inslag i samhällsmiljön. Konstrådet skall verka för detta
genom att
- förvärva god samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler
för statlig verksamhet,
- när det bedöms som kulturpolitiskt angeläget medverka till att konst
tillförs även andra gemensamma miljöer än sådana som brukas av
staten,
- sprida kunskaper om konstens betydelse för en god samhällsmiljö.
Ramanslag 4 655 tkr
I propositionen om kulturpolitik föreslås att Statens konstråds verk-
samhet får en bredare inriktning.
50
Betänkandet Konst i offentlig miljö (SOU 1995:18) och remissyttrandena
över detta samt Statens konstråds årsredovisning och fördjupade anslags-
framställning har legat till grund för regeringens fördjupade prövning av
Statens konstråd. I propositionen om kulturpolitik föreslås att uppdraget till
Statens konstråd breddas till att avse insatser även i andra gemensamma
miljöer än de statliga. Insatser skall således kunna göras i t.ex. kommunala
skol- och fritidsmiljöer, gaturum och bostadsområden. Utöver vad som redo-
visas i nämnda proposition vill regeringen anföra följande angående Statens
konstråd.
Med anledning av ett större överskridande av anslaget Förvärv av konst
för statens byggnader m.m. budgetåret 1993/94 har regeringen för innevaran-
de och föregående budgetår föreskrivit begränsningar i Statens konstråds
dispositionsrätt till anslaget. Under de senaste budgetåren har Konstrådet
också ålagts att öka omsättningen av sitt konstlager samt minska kön av
väntande konstansökningar.
Konstrådets årsredovisning visar att åtgärder vidtagits för att avhjälpa de
tidigare bristerna i verksamheten. Den ekonomiska styrningen har påtagligt
förbättrats. En ökad omsättning av konstlagret har åstadkommits bl.a. genom
att ett särskilt kontrollsystem har införts. Kön av konstansökningar har vä-
sentligt förkortats. Regeringens bedömning är således att den befintliga
verksamheten har utvecklats på ett tillfredsställande sätt.
RRV:s revisionsberättelse visar inga invändningar.
Med anledning av regeringens förslag om en bredare inriktning på verk-
samheten bör Statens konstråd få ett nytt övergripande mål. Regeringens
förslag till mål framgår av den inledande sammanfattningen.
Mot bakgrund av den positiva utveckling som Statens konstråd har redo-
visat bedömer regeringen att rådet har förutsättningar att bedriva verksam-
heten med ökad effektivitet. Regeringen drar av detta den slutsatsen att
verksamhetens förändrade inriktning bör kunna genomföras inom ramen för
befintliga förvaltningsresurser.
Med hänvisning till vad regeringen föreslagit om besparing på statlig
konsumtion i Kulturdepartementets avsnitt av inledningen till utgiftsområdet
föreslås att besparingen tas ut med 245 000 kr år 1997. Regeringen beräknar
besparingen till 147 000 kr år 1998.
Konstrådet bör för år 1997 beviljas en låneram i Riksgäldskontoret på
350 000 kr.
Regeringen föreslår att 4 655 000 kr anvisas till Statens konstråd för år
1997.
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 4 659 000 kr och för år 1999 till
4 813 000 kr. Beräkningen utgår från att inga förändringar görs i verksam-
heten jämfört med år 1997.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
51
|
D2. |
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön | |
|
Nytt |
anslag (förslag) |
42 938> |
|
1998 |
Beräknat |
42 938 |
|
1999 |
Beräknat |
42 938 |
|
* Beloppen anges i tusental kr | ||
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Från anslaget bekostas dels konstförvärv som beslutas av Statens konst-
råd, dels, under en övergångsperiod, bidrag enligt förordningen (1987:316)
om bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden.
För Statens konstråds förvärv har för budgetåret 1995/96 anvisats
36 200 000 kr under anslaget Förvärv av konst för statens byggnader m.m.
Av medlen skall 900 000 kr användas för inköp och beställningar hos Hand-
arbetets Vänner. Utöver beställningar som är möjliga inom anslagets ram får
Konstrådet innevarande budgetår beställa konst för högst 15 miljoner kronor
för betalning under följande budgetår.
Utgifterna för Konstrådets förvärv styrs huvudsakligen av volymen och
takten i det byggande som sker. En annan vägande utgiftsfaktor är myndig-
heternas flyttningsbenägenhet och därav följande behov av ny konstnärlig
utsmyckning. En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett
anslagssparande på 2 375 000 kr. Härav är 1 miljon kronor särskilt anvisade
medel för utsmyckning av en nybyggnad för EU:s ministerråd (prop.
1994/95:105, bet. 1994/95:KrU8, rskr. 1994/95:176). Prognosen för
anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar ingen avvikelse från
anvisade medel.
Under detta anslag beräknas även medel för bidrag till vissa sam-
lingslokalhållande organisationer för konstinköp. För budgetåret 1995/96
har bidrag lämnats med 2 060 000 kr till Folkparkerna i Sverige och
3 797 000 kr till Samlingslokalorganisationernas samarbetskommitté för att
fördelas mellan allmänna samlingslokaler inom Folkets husföreningarnas
riksorganisation, Bygdegårdarnas riksförbund och Riksföreningen Våra
gårdar. Bidragens användning redovisas för Statens kulturråd.
Ramanslag 42 938 tkr
I
Det särskilda bidraget till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden
upphör. Medlen tillförs detta anslag.
52
Anslaget Förvärv av konst för statens byggnader m.m. bör i fortsättningen
benämnas Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön.
Regeringen har under föregående anslag redovisat sin bedömning av
Statens konstråds verksamhet.
I propositionen om kulturpolitik föreslår regeringen att Statens konstråd
skall kunna medverka vid konstnärlig gestaltning och utsmyckning av även
andra gemensamma miljöer än de statliga, t.ex. bostadsområden samt skol-
och fritidsmiljöer. Det särskilda anslaget Bidrag till konstnärlig utsmyckning i
bostadsområden bör upphöra och medlen bör föras över till detta anslag.
Regeringen beräknar således en ökning av anslaget med 15 miljoner kronor.
För att under år 1997 kunna göra utbetalningar på grund av tidigare beslut bör
Boverket få disponera högst 8 miljoner kronor av anslaget för bidrag enligt
förordningen (1987:316) om bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostads-
områden.
I nämnda proposition redovisar regeringen också sin syn på beställnings-
åtagandet gentemot föreningen Handarbetets Vänner. Regeringens bedöm-
ning är att en medelsram för beställning av textil konst inte bör knytas till ett
enda företag. För att lindra eventuella negativa effekter för Handarbetets
Vänner bör Statens kulturråd ges möjlighet att öka sitt verksamhetsbidrag till
föreningen. Regeringen föreslår därför att 100 000 kr förs över till anslaget
Bidrag till bild- och formområdet.
Konstrådet bör för år 1997 medges beställa konst till ett belopp av högst
10 miljoner kronor för betalning inom anslagets ram under följande år.
Bidraget till konstinköp för allmänna samlingslokaler fyller en god funk-
tion enligt Statens kulturråds årsredovisning. Regeringen instämmer i detta.
Det samlade bidraget bör vara oförändrat.
Regeringen förslår att 42 938 000 kr anvisas till konstnärlig gestaltning av
den gemensamma miljön för år 1997.
För år 1998 och år 1999 beräknas ingen förändring av utgifterna.
|
1995/96 |
Anslag |
4 55O1’2 |
Utgiftsprognos därav 1996 |
4 550 3 642 |
|
1997 |
Förslag |
1 126 | ||
|
1998 |
Beräknat |
1 063 | ||
|
1999 |
Beräknat |
1 097 |
'Beloppen anges i tusental kr
^Anslaget uppfört på statsbudgeten fr.o.m. budgetåret 1995/96
Nämnden för hemslöjdsfrågor skall ta initiativ till, planera, samordna och
göra insatser för att främja hemslöjd i den mån sådana uppgifter inte ankom-
mer på annan statlig myndighet. Nämnden skall inom sitt verksamhetsområde
fördela statligt stöd till hemslöjdsfrämjande verksamhet.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
53
Nämnden står som samordnare av hemslöjdskonsulentverksamheten och
har bemyndigande att pröva frågan om huvudmannaskap för konsulenterna.
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) svarar för nämndens
medelsförvaltning och personaladministration.
Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar att
utgifterna inte överstiger anvisade medel.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Regeringens överväganden
Målet för Nämnden för hemslöjdsfrågor är att öka intresset för,
kunskapen om och utövandet av hemslöjd i hela landet.
Ramanslag 1 126 tkr
Betänkandet Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) och remiss-
yttranden över detta samt Nämnden för hemslöjdsfrågors årsredovisning och
fördjupade anslagsframställning har legat till grund för regeringens för-
djupade prövning.
Enligt regeringens bedömning har myndigheten i allt väsentligt uppfyllt de
nuvarande målen för verksamheten. Nämnden har under året prioriterat
områdena barn och ungdomar, sameslöjden, råvaror till slöjden, dräktom-
rådet och hotade slöjdtekniker. Nämndens insatser uppvisar en mycket bred
och aktiv verksamhet med god geografisk spridning. Tonvikten i nämndens
arbete har under året lagts på informations- och fortbildningsinsatser och
erfarenhetsutbyte samt utbildnings-, forsknings- och utvecklingsfrågor.
Insatserna har bl.a. fört med sig ökad samverkan mellan konsulenter från
olika delar av landet. Bland de studier som initierats av nämnden kan nämnas
förstudien Hemslöjdens arkivprojekt. Nämnden har som en följd av det
arbetet tilldelats SESAM-medel för att digitalisera och tillgängliggöra landets
hemslöjdsarkiv.
Temat Barn - Ungdom - Hemslöjd har genomsyrat det gångna årets
projekt. Flera av årets projekt, däribland Slöjdtåget som besöktes av ca
150 000 personer och slöjdverkstaden på Hultsfredsfestivalen, har fått stor
uppmärksamhet och väckt intresse för hemslöjd hos nya grupper.
Sammantaget har det statliga stödet till hemslöjden enligt regeringens be-
dömning bidragit till att öka intresset för hemslöjd, hålla hemslöjdstraditionen
levande och samtidigt förnya den.
Under anslaget för Nämnden för hemslöjdsfrågor anvisas 1 350 000 kr för
bidrag till projekt inom hemslöjdsområdet. Regeringen föreslår att dessa
medel i stället anvisas som en särskild anslagspost under anslaget Främjande
54
av hemslöjden. Under anslaget anvisas också 500 000 kr för en rikskonsulent
för barn och ungdom. Regeringen föreslår att dessa medel i stället anvisas
under anslagsposten för konsulentverksamhet under anslaget Främjande av
hemslöjden. Nämndens anslag minskas sålunda med 1 850 000 kr och består
härefter enbart av nämndens förvaltningskostnader.
Utgiftssutvecklingen för Nämnden för hemslöjdsfrågor närmast före-
gående och innevarande budgetår innebär ingen anmärkningsvärd avvikelse
från anvisade medel.
Mot bakgrund av ovanstående drar regeringen följande slutsatser. Nämn-
den för hemslöjdsfrågor svarar mot en effektiv användning av insatta resur-
ser. Det övergripande målet för Nämnden för hemslöjdsfrågor skall vara att
bidra till att öka intresset för, kunskapen om och utövandet av hemslöjd i hela
landet. Omformuleringen av det övergripande målet innebär ingen förändring
av verksamhetsinriktningen.
Med hänvisning till vad regeringen föreslagit om besparing på statlig
konsumtion i inledningen till utgiftsområdet i Kuturdepartementets avsnitt
föreslås att besparingen tas ut med 92 000 kr år 1997. För år 1998 beräk-
nas besparingen till samma belopp.
Regeringen föreslår att för år 1997 bör 1 126 000 kr anvisas till Nämnden
för hemslöjdsfrågor. För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 1 063 000 kr
och för år 1999 till 1 097 000 kr.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
|
1994/95 |
Utgift |
15 725' | ||
|
1995/96 |
Anslag |
21 149 |
Utgiftsprognos |
21 417 |
|
därav 1996 |
14 679 | |||
|
1997 |
Förslag |
16 464 | ||
|
1998 |
Beräknat |
17 060 | ||
|
1999 |
Beräknat |
17 625 | ||
|
'Beloppen |
anges i tusental kr | |||
Anslaget disponeras av Nämnden för hemslöjdsfrågor för bidrag till
hemslöjdskonsulenternas verksamhet, projekt samt till Svenska hemslöjds-
föreningarnas riksförbund.
Hemslöjdskonsulentverksamheten består av två hemslöjdskonsulenter i
varje län, en med inriktning mot textil slöjd och en mot hård slöjd, samt fyra
rikskonsulenter, varav tre är verksamma som sameslöjdskonsulenter och en
som spetskonsulent. Sedan år 1992 har även försöksverksamhet med en
projektanställd rikskonsulent för barn och ungdom bedrivits. Länshem-
slöjdskonsulenternas viktigaste uppgifter är att väcka intresse för, främja,
utveckla och förmedla kunskap om hemslöjd med beaktande av såväl
kulturella, kvalitativa som ekonomiska aspekter.
55
Kostnaderna för länshemslöjdskonsulenterna beräknas under budgetåret
1995/96 bli ca 268 000 kr mer än vad som anvisats.
Regeringens överväganden
Ramanslag 16 464 tkr
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 17
Av Nämnden för hemslöjdsfrågors årsredovisning och fördjupade
anslagsframställning framgår att konsulentverksamheten under budgetåret
varit aktiv och mångsidig. Ett flertal rikstäckande projekt har genomförts,
t.ex. Slöjdtåget och den öppna slöjdverkstaden vid Hultsfredsfestivalen. Ett
stort antal utställningar i länen har genomförts av eller i samarbete med hem-
slöjdskonsulentema. Kursverksamheten uppvisar också en markant uppgång,
vilket har stor betydelse för upprätthållandet av kunskapsnivån inom slöjd-
området. Regeringen ser positivt på att samverkan mellan konsulenterna över
länsgränserna har ökat liksom på prioriteringen av barn och ungdom. I några
län har man t.ex. startat ull- och täljarskola samt hemslöjdsskola för barn. De
senaste årens utveckling har inneburit att allt fler konsulenter har bytt lokaler
och fått ett eget eget hemslöjdens hus vilket är viktigt för att göra hemslöjden
tydligare inför allmänheten och för möjligheterna att nå nya grupper.
Erfarenheterna av försöksverksamheten med en rikskonsulent för barn och
ungdom har varit positiva. Regeringen föreslår därför att anslaget till barn-
och ungdomskonsulenten permanentas. I propositionen om kulturpolitik mo-
tiveras förslaget ytterligare.
Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund (SHR) är en ideell förening
som har till uppgift att främja den svenska hemslöjden och dess utveckling
samt fungera som centralt organ för landets hemslöjdsföreningar. SHR be-
driver en varierad verksamhet, bl.a. är man majoritetsägare i Sätergläntan -
hemslöjdens kursgård, ger ut Tidskriften Hemslöjden, bedriver kursverk-
samhet på olika håll i landet, ordnar utställningar och verkar för en rationell
organisation för försäljning av hemslöjdsprodukter.
Nämnden för hemslöjdsfrågor beräknar att kostnaderna för länshemslöjds-
konsulenterna under budgetåret 1995/96 blir ca 268 000 kr mer än vad som
anvisats. Regeringen avser att bevilja nämnden att överskrida anslaget.
Under anslaget till Nämnden för hemslöjdsfrågor anvisas 1 350 000 kr för
bidrag till projekt inom hemslöjdsområdet. Regeringen föreslår att dessa
medel i stället anvisas som en särskild anslagspost under anslaget Främjande
av hemslöjden. Under anslaget för Nämnden för hemslöjdsfrågor anvisas
också 500 000 kr för en rikskonsulent för barn och ungdom. Regeringen
föreslår att dessa medel anvisas under anslagsposten för konsulentverksamhet
under anslaget Främjande av hemslöjden. Anslaget till Främjande av
hemslöjden ökar således med 1 850 000 kr.
56
År 1981 fattade riksdagen beslut om riktlinjerna för det statliga stödet
till hemslöjdsverksamheten (prop. 1980/81:87, bet. 1980/8UNU 42, rskr.
1980/81:276). Vad gäller länshemslöjdskonsulenterna innebar detta bl.a. att
den regionala organisationen på sikt skulle byggas ut till att i varje län omfatta
två länshemslöjdskonsulenter, en med inriktning på mjuk slöjd och en med
inriktning på hård slöjd. Utbyggnaden har skett i enlighet därmed och idag
finns två statsbidragsunderstödda hemslöjdskonsulenter i varje län.
Beslutet innebar också att statsbidraget skulle utformas som ett schablon-
bidrag beräknat i förhållande till den genomsnittliga årslönen för konsulen-
terna. Bidraget skulle beräknas till 110 procent av den genomsnittliga års-
lönen exkl. statligt lönekostnadspålägg. Bidraget har beräknats enligt ovan-
stående modell och har betalats ut under förutsättning att berört landsting givit
minst lika stort bidrag.
Den redovisade grunden för utbetalning av bidraget har inneburit en viss
osäkerhet när det gäller att fastställa anslagets storlek i regeringens förslag till
riksdagen och en risk för överskridande. Regeringen föreslår därför att denna
grund för utbetalningen av anslaget upphör och att anslaget fr.o.m. år 1997
anvisas med ett fastställt belopp. Det bör ankomma på Nämnden för hem-
slöjdsfrågor att inom ramanslaget besluta om hur medlen till länshemslöjds-
konsulenterna skall fördelas.
Förändringar i den regionala indelningen gör att nuvarande system, där
staten preciserar antalet hemslöjdskonsulenter i varje län, inte är ändamåls-
enligt. Detta i kombination med utvecklingen mot minskad detaljstyrning från
statens sida motiverar att det bör ankomma på Nämnden för hemslöjdsfrågor
att tillsammans med länen fastställa omfattningen av länshemslöjdskonsulent-
verksamheten. Regeringen vill dock understryka att omfattningen inte bör
minska i förhållande till i dag samt att bidraget från berörd landstingskommun
eller primärkommun även i fortsättningen bör vara minst lika stort som
statens.
Regeringen föreslår att 16 464 000 kr bör anvisas till Främjande av
hemslöjden.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Nytt anslag (förslag) 14 7411
1998 Beräknat 14 741
1999 Beräknat
14 741
‘Beloppen anges i lusental kr
Under anslaget beräknas medel till Statens kulturråds disposition för
bidrag till organisationer m.m. på bild- och formkonstområdet. Statens
kulturråd har innevarande budgetår, med stöd av förordningen (1984:326)
om statsbidrag till kulturella ändamål, lämnat bidrag till Sveriges
konstföreningars riksförbund, Folkrörelsernas konstfrämjande, Föreningen
57
Svensk form, föreningen Handarbetets Vänner, Grafiska sällskapet, Svenskt
bambildarkiv, Nutida svenskt silver och Stiftelsen Gerlesborgsskolan. Vidare
har stöd lämnats till 15 konsthantverkskooperativ enligt förordningen
(1982:502) om statsbidrag till konsthantverkskooperativ.
Vidare beräknas under anslaget bidrag till Akademien för de fria konster-
na. Enligt stadgar som godkänts av regeringen den 21 december 1978
(ändrade senast den 1 juli 1993) har akademien till uppgift att inom Sverige
främja utvecklingen av målar-, bildhuggar- och byggnadskonsten och övriga
till den bildande konsten hänförliga konstarter samt att yttra sig i frågor som
hör till akademiens verksamhetsområde.
Regeringens överväganden
Ramanslag 14 741 tkr
I propositionen om kulturpolitik redovisar regeringen förslag om ett
förstärkt stöd till de konstbildande organisationerna, vilket skall an-
vändas för att betala utställningsersättning till konstnärer.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns anslagsposten Organisa-
tioner inom bild- och formkonstområdet under anslaget Bidrag till utveck-
lingsverksamhet inom kulturområdet m.m. samt anslaget Bidrag till Akade-
mien för de fria konsterna. Regeringen föreslår att dessa medelsanvisningar i
fortsättningen redovisas under ett gemensamt ramanslag, benämnt Bidrag till
bild- och formområdet.
Organisationer m.m. på bild- och formkonstområdet
Statens kulturråd har i sin fördjupade anslagsframställning utförligt beskrivit
den konstfrämjande, konstbildande och delvis också konstproducerande
verksamhet som enskilda organisationer och institutioner bedriver med stöd
från Kulturrådet. Av redovisningen framgår att dessa organ, med skilda
uppgifter och verksamhetsmål, tillsammans spelar en viktig roll för utveck-
lingen inom flertalet av de områden där bildkonstnärer, konsthantverkare och
formgivare är verksamma. De har även stor betydelse för kunskapsuppbygg-
naden kring den kreativa processen och utvecklingen av det estetiska sinnet
hos såväl barn som vuxna. Det statliga stödet har enligt regeringens be-
dömning överlag en kvalitetshöjande effekt och är i vissa fall nödvändigt för
att verksamheten skall upprätthållas. Inriktningen på bidragsgivningen b 7
därför inte ändras.
58
I propositionen om kulturpolitik föreslår regeringen ett förstärkt stöd till
bl.a. Sveriges konstföreningars riksförbund och Folkrörelsernas konstfräm-
jande för att öka deras möjligheter att betala utställningsersättning till de
konstnärer som ställer ut i organisationernas regi. Med anledning härav
beräknas en ökning av anslaget med 4 miljoner kronor.
För att möjliggöra en mindre förstärkning av bidraget till Handarbetets
Vänner beräknas en anslagsökning på 100 000 kr. En motsvarande minsk-
ning görs av anslaget Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön.
Akademien för de fria konsterna
Genom bidraget täcks en del av akademiens kostnader för kansli, bibliotek
internationell kontaktverksamhet m.m. Regeringens bedömning är att bidraget
har stor betydelse för effektiviteten i akademiens dagliga verksamhet. Bidrag
bör utgå i oförändrad omfattning.
Övrigt
Regeringen föreslår att sammanlagt 14 741 000 kr anvisas till bidrag till bild-
och formområdet för år 1997.
För år 1998 och år 1999 beräknas ingen förändring av utgifterna.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
59
Verksamhetsområdet omfattar Konstnärsnämndens verksamhet och fördel-
ning av ersättningar och bidrag till konstnärsgrupperna inom bild-, form-,
ton-, scen och filmkonstområdena samt fördelning av ersättningar och bidrag
till ordområdet som beslutas av styrelsen för Sveriges författarfond.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Konstnärsnämndens anslag ökas med 3 miljoner kronor för att möjlig-
göra en utvidgad satsning på det internationella konstnärsutbytet.
Ersättningar och bidrag till konstnärer tillförs 18 miljoner kronor för
att förbättra möjligheten för yrkesverksamma konstnärer att bedriva ett
konstnärligt utvecklingsarbete av hög kvalitet under viss ekonomisk
trygghet. Biblioteksersättningens grundbelopp för hemlån ökas med
två öre till 96 öre.
I propositionen om kulturpolitik (prop. 1996/97:3) föreslår regeringen att
Konstnärsnämnden ges möjlighet att utveckla en internationell ateljéverksam-
het (IASPIS) med syfte att stimulera utbytet mellan konstnärer i Sverige och
utomlands. För ändamålet bör Konstnärsnämnden tillföras 3 miljoner kronor.
Vidare föreslår regeringen, i syfte att förbättra yrkesaktiva konstnärers
arbets- och inkomstmöjligheter, dels en individuellt fördelad visningsersätt-
ning för bildkonstnärer, dels en förstärkning av långtidsstipendier och bidrag
till konstnärer. Stödet till bidrag och ersättningar bör öka med 18 miljoner
kronor.
Slutligen föreslås att biblioteksersättningens grundbelopp för hemlån av
originalverk ökas till 96 öre.
Betänkandet Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) och remissytt-
randen över detta samt årsredovisningar och fördjupade anslagsframställ-
ningar har legat till grund för regeringens bedömning av resultaten inom
verksamhetsområdet. Regeringen redogör för detta i propositionen om kultur-
politik (prop. 1996/97:3). Sammantaget är det regeringens bedömning att
statens insatser har medverkat till att förbättra konstnärernas ekonomiska vill-
kor och till att stimulera konstnärligt skapande och utvecklingsarbete.
Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområdet (mkr)
|
Utgift 1994/95 |
Anslag 1995/96 |
Utgiftsprognos 1995/96 därav 1996 |
Förslag 1997 |
Beräknat 1998 |
Beräknat 1999 |
|
212.3 |
334.7 |
337.2 289.11 |
244,2 |
247.7 |
285.2 |
'Konstnärsnämndens fördelning av anvisade medel för budgetåret 1995/96 koncentrerades
till våren 1996.
60
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
|
1995/96 |
Anslag |
9 7081-2 |
Utgiftsprognos därav 1996 |
9 708 6 672 |
|
1997 |
Förslag |
9 173 | ||
|
1998 |
Beräknat |
9 264 | ||
|
1999 |
Beräknat |
9 579 | ||
|
1 Beloppen anges i tusental kr | ||||
2Anslaget uppfört på statsbudgeten fr.o.m. budgetåret 1995/96
Konstnärsnämnden har till uppgift att besluta om statliga bidrag och
ersättningar till bild-, form-, ton-, scen- och filmkonstnärer. Nämnden skall
vidare hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala
förhållanden. Tillsammans med styrelsen för Sveriges författarfond skall
nämnden avge förslag till innehavare av inkomstgarantier.
Konstnärsnämndens förvaltningskostnader betalades t.o.m. budgetåret
1994/95 av de bidragsmedel som nämnden disponerade (prop. 1994/95:100
bil. 12).
Regeringens överväganden
Målet för Konstnärsnämnden är att främja bild-, form-, ton-, scen- och
filmkonstnärers möjligheter att ägna sig åt kvalificerat konstnärligt
arbete samt att främja internationellt konstnärsutbyte genom att bl.a.
erbjuda gästateljéer.
Nämnden skall också bidra till ökade kunskaper om konstnärernas
ekonomiska och sociala förhållanden.
Ramanslag 9 173 tkr
Regeringen har i propositionen om kulturpolitik (prop. 1996/96:3)
redogjort för sin avsikt att ändra Konstnärsnämndens inre organisation
för att möjliggöra en ökad flexibilitet och effektivitet i bidrags-
givningen. Vidare föreslår regeringen i samma proposition att Konst-
närsnämnden ges möjlighet att utveckla en internationell ateljéverk-
samhet.
Betänkandet Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) och remissyttran-
den över detta samt Konstnärsnämndens årsredovisning och fördjupade
61
anslagsframställning har legat till grund för regeringens fördjupade prövning
av Konstnärsnämndens verksamhet. 1 propositionen om kulturpolitik
(prop. 1996/97:3) föreslår regeringen att Konstnärsnämnden får i uppgift att
bedriva internationell gästateljéverksamhet. Utöver vad som framgår i
nämnda proposition vill regeringen redovisa följande resultatbedömning.
Enligt regeringens bedömning har Konstnärsnämnden i allt väsentligt upp-
fyllt de nuvarande målen för verksamheten. Nämnden har vinnlagt sig om att
effektivisera ärendehanteringen. Bland annat har en förkortning av hand-
läggningstiderna åstadkommits genom ADB och förändringar av ansöknings-
rutinema.
Nämnden har vidare i enlighet med angivna mål påbörjat en uppbyggnad
av rutiner och metoder för uppföljning och analys av bidragsgivningen.
Under innevarande budgetår har nämnden presenterat en studie av tonsätt-
arnas villkor. I anslutning härtill har nämnden redogjort för svårigheter bl.a.
med att hitta lämpliga metoder för bevakningen av konstnärernas ekonomiska
och sociala situation. Ett arbete med metodutveckling pågår dock kontinuer-
ligt, även på detta område.
Mot bakgrund av den positiva utvecklingen av ärendehanteringen och den
pågående uppbyggnaden av analys- och utvärderingsmetoder för bidragsgiv-
ningen, bedömer regeringen att nämnden har goda förutsättningar att ytterli-
gare effektivisera och utveckla sin bidrags- och bevakningsverksamhet.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
Regeringen föreslår att Konstnärsnämnden för år 1997 anvisas 3 miljoner
kr för att utveckla en väl fungerande internationell ateljéverksamhet.
Med hänvisning till vad regeringen föreslagit om besparingar på statlig
konsumtion i inledningen till utgiftsområdet i Kulturdepartementets avsnitt
föreslås att besparingen tas ut med 325 000 kr år 1997. För år 1998 beräknas
besparingen bli 195 000 kr.
Regeringen föreslår att Konstnärsnämnden för budgetåret 1997 beviljas en
låneram i Riksgäldskontoret på 425 000 kr.
För år 1998 beräknas utgifterna under anslaget uppgå till 9 264 000 kr och
för år 1999 till 9 579 000 kr. Beräkningen utgår från att Konstnärsnämnden
skall bedriva sin verksamhet med oförändrad inriktning och omfattning.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
|
Nytt |
anslag (förslag) |
235 0511 |
|
1998 |
Beräknat |
238 453 |
|
1999 |
Beräknat |
275 662 |
1 Beloppen anges i tusental kr
Från anslaget lämnas Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer för
att deras verk i offentlig institutioners ägo visas för allmänheten eller används
på annat allmännyttigt sätt. Anvisade medel får användas dels för ändamål
som syftar till att ge yrkesverksamma konstnärer ekonomisk och arbets-
62
mässig trygghet, dels för andra ändamål som berör verksamhet inom
bildkonstens område.
Medlen fördelas av styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond som är ett
organ inom Konstnärsnämnden. Verksamheten regleras i förordningen
(1988:831) med instruktion för Konstnärsnämnden samt i förordningen
(1982:600) om Sveriges bildkonstnärsfond.
Från anslaget lämnas vidare bidrag enligt förordningen (1976:528) om bi-
drag till konstnärer. Bidragen kan ha formen av konstnärsbidrag, projektbi-
drag eller långtidsstipendier. Konstnärsbidragen kan beviljas för att ge aktiva
konstnärer ekonomisk möjlighet att utveckla sitt konstnärskap. Bidrag kan
även tilldelas konstnärer för andra ändamål t.ex. för resor och internationellt
utbyte. Bidragen kan ges till samma konstnär i högst fem år i sänder utan
omprövning. Projektbidrag avser målinriktat och kostnadskrävande konstnär-
ligt utvecklingsarbete, som kan antas få betydelse för utvecklingen inom
konstområdet eller som utgör försök att vidga användningen av konstnärlig
verksamhet till nya samhällsområden. Långtidsstipendier utgår under högst
tio år med ett fast belopp av tre basbelopp per år. För budgetåret 1995/96
utgår 45 långtidsstipendier. Styrelsen för Sveriges författarfond utdelar
bidragen till dramatiker, författare, översättare och kulturjournalister och
Konstnärsnämnden till övriga konstnärer.
Inkomstgarantier för konstnärer fördelas enligt förordningen (1976:504)
till konstnärer som står för konstnärlig verksamhet av hög kvalitet och
betydelse för svenskt kulturliv. Beslut om innehavare fattas av regeringen
efter gemensamt förslag av Konstnärsnämnden och styrelsen för Sveriges
författarfond eller efter yttrande av dessa organ.
Inkomstgarantin kan uppgå till högst fem gånger det basbelopp som gällde
vid kalenderårets ingång. Maximibeloppet minskas med innehavarens årsin-
komst upp till ett basbelopp och med 75 procent av årsinkomsten i övrigt.
Regeringen har för budgetåret 1995/96 fastställt antalet garantirum till 157.
Bestämmelser om biblioteksersättning finns i förordningen (1962:652) om
Sveriges författarfond. Ersättning ges för utlåning genom folkbibliotek och
skolbibliotek av litterärt verk i original av upphovsman som skrivit på
svenska eller av upphovsman som har sin vanliga vistelseort i Sverige samt
för utlåning av verk översatt till svenska. Ersättning ges även för böcker som
ingår i folk- och skolbibliotekens referenssamlingar.
Mellan regeringen och de upphovsmannaorganisationer som berörs av
biblioteksersättningen ingicks den 12 september 1985 en överenskommelse
om förhandlingar angående det belopp (s.k. grundbelopp) som skall utgå för
varje hemlån från bibliotek av litterärt verk i original. Enligt överens-
kommelsen åtar sig regeringen att som ett led i beredningen av sitt förslag till
statsbudget förhandla med organisationerna om storleken av nämnda grund-
belopp. När avtal träffats skall regeringen lägga fram förslag till riksdagen om
anslagsberäkning på grundval av det avtalade grundbeloppet.
Styrelsen för Sveriges författarfond har till uppgift att besluta om ersätt-
ning till författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek, vidare att
besluta om statliga bidrag till författare, översättare, kulturjournalister och
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
5 Riksdagen 1996/97.1 saml. Nr 1. Del 7
dramatiker samt att tillsammans med Konstnärsnämnden avge förslag till
innehavare av inkomstgaranti för konstnärer. Majoriteten i fondens styrelse
tillsätts av berörda upphovsmannaorganisationer.
Under anslaget beräknas slutligen ersättning åt författare och översättare
för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och taltidningar samt medel
för nordiskt författarsamarbete och för nordiska författarstipendier samt för
ersättning till rättighetshavare på musikoinrådet för verkningarna av
privatkopiering av fonogram.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Regeringens överväganden
Ramanslag 235 051 tkr
I propositionen om kulturpolitik (prop. 1996/97:3) redovisas förslag
om att viss del av visningsersättningen skall fördelas individuellt till
bild- och formkonstnärerna. Vidare anges motiv för en förstärkt
bidragsgivning till konstnärer. Regeringen har träffat överenskommelse
med Sveriges författarförbund m.fl. om biblioteksersättning för år
1997.
Regeringen föreslår att anslagen Visningsersättning åt bild- och form-
konstnärer, Bidrag till konstnärer m.m., Inkomstgarantier för konstnärer,
Långtidsstipendier, Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk
genom bibliotek m.m. samt Ersättning till rättighetsinnehavare på musik-
området redovisas under ett gemensamt ramanslag benämnt Ersättningar och
bidrag till konstnärer.
Betänkandet Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) och remissyttran-
den över detta samt Konstnärsnämndens årsredovisning och fördjupade an-
slagsframställning har legat till grund för regeringens fördjupade prövning av
de konstnärspolitiska insatserna. Regeringens ställningstaganden redovisas i
propositionen om kulturpolitik (prop. 1996/97:3).
Enligt regeringens bedömning har målen för fördelning av ersättningar och
bidrag i allt väsentligt uppfyllts.
Utfallsutvecklingen för närmast föregående och innevarande budgetår
innebär ingen anmärkningsvärd avvikelse från anvisade medel.
Regeringens förslag och bedömningar i proposition 1996/97:3 föranleder
följande förändringar under detta anslag.
För s.k. individuell visningsersättning beräknas 10 miljoner kronor, varav
5 miljoner utgör en överföring av befintliga medel inom Sveriges bildkonst-
närsfond. För ökad bidragsgivning främst till fritt verksamma konstnärer bör
64
anslaget tillföras 6 miljoner kronor, varav 3 miljoner kronor bör fördelas
inom tonområdet.
Antalet långtidsstipendier bör ökas med 57 till sammanlagt 102, vilket
medför en beräknad utgiftsökning med 7 miljoner kronor.
Regeringen har den 11 juli 1996 godkänt en överenskommelse med
Sveriges författarförbund m.fl. om biblioteksersättningen för år 1997. Enligt
denna skall grundbeloppet för hemlån av originalverk vara 96 öre vilket är en
höjning med 2 öre jämfört med nivån för innevarande budgetår. Med anled-
ning av omläggningen till fast utgiftsbudgetering skall anslagsberäkningen i
fortsättningen grundas på den senaste slutligt fastställda biblioteksstatistiken.
Medelsberäkningen för år 1997 utgår således från 1994 års officiella statistik
över utlåningen i folk- och skolbiblioteken. Den totala kostnaden för biblio-
teksersättning år 1997 uppgår till 102 385 000 kronor.
De totala utgifterna under anslaget beräknas med angivna förslag till
235 051 000 kr.
För år 1998 beräknas utgifterna under anslaget uppgå till 238 453 000 kr
och för år 1999 till 275 662 000 kr. Beräkningen utgår från att ersättningar
och bidrag till konstnärer skall öka med 34 miljoner kronor år 1999.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
65
9 F. Arkiv
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Till verksamhetsområdet Arkiv hör Riksarkivet och landsarkiven, Språk- och
folkminnesinstitutet, Svenskt biografiskt lexikon samt Arkivet för ljud och
bild.
Regeringen lämnar inga förslag till förändringar på arkivområdet.
Betänkandet Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) och remiss-
yttranden över detta samt årsredovisningar och fördjupade anslagsfram-
ställningar har legat till grund för regeringens bedömning av resultatet inom
verksamhetsområdet Arkiv. Enligt regeringens bedömning är resultatet av
verksamheten tillfredsställande. Den statliga arkivsektorn är nödvändig för
vår rättsäkerhet men också för att föra tradition och historia vidare. Arkiven
utgör i den bemärkelsen en viktig del av det nationella kulturarvet. Rege-
ringens slutsats är att de statliga insatserna på arkivområdet bör förbli oför-
ändrade. Regeringen utvecklar denna bedömning i propositionen om kultur-
politik samt under resp, anslag inom detta verksamhetsområde.
Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområdet (mkr)
|
Utgift 1994/95 |
Anslag 1995/96 |
Utgiftsprognos 1995/96 därav 1996 |
Förslag 1997 |
Beräknat 1998 |
Beräknat 1999 |
|
229.9 |
417.8 |
434.5 301.9 |
280,6 |
287.4 |
295.6 |
|
1994/95 |
Utgift |
177 963' |
Anslagssparande |
38 409 |
|
1995/96 |
Anslag |
332 224 |
Utgiftsprognos |
342 968 |
|
därav 1996 |
237 037 | |||
|
1997 |
Förslag |
223 973 | ||
|
1998 |
Beräknat |
230 192 | ||
|
1999 |
Beräknat |
237 190 |
'Beloppen anges i tusental kr
Riksarkivet och landsarkiven är statliga arkivmyndigheter med särskilt
ansvar för den statliga arkivverksamheten och för arkivvården i landet som
framgår av arkivlagen (1990:782), arkivförordningen (1991:446) samt av
förordningen (1995:679) med instruktion för Riksarkivet och landsarkiven. I
66
de statliga arkivmyndigheternas uppgifter ingår bl.a. att vara arkivdepåer, att
främja forskning och att ge råd i arkivfrågor.
Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande år visar att anslaget
underskrids med 24,3 miljoner kronor, bl.a. på grund av besparingar vid om-
förhandlingar av hyreskontrakt. Riksarkivet vidtar detta långsiktiga sparande
för att kunna klara redan nu förutsedda hyresökningar under de närmast
kommande åren.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Regeringens överväganden
Målet för den statliga arkivverksamheten är att myndigheternas arkiv,
vilka är en del av det nationella kulturarvet, skall hanteras så att de
tillgodoser:
- rätten att ta del av allmänna handlingar,
- behovet av information för rättskipningen och förvaltningen,
- forskningens behov.
De övergripande målen för det statliga arkivväsendet bör således
ligga fast.
Ramanslag 223 973 tkr.
Beräknade avgiftsinkomster är 20 400 tkr varav Svensk arkivinforma-
tion, en verksamhet som delvis är avgiftsfinansierad, står för cirka
hälften.
Betänkandet Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) och remissytt-
randen över detta samt Riksarkivets årsredovisning och fördjupade anslags-
framställning har legat till grund för regeringens fördjupade prövning av
Riksarkivet och landsarkiven. Utöver det som framgår i denna proposition
redovisas regeringens ställningstaganden angående Riksarkivet och lands-
arkiven i propositionen om kulturpolitik.
Regeringen bedömer att Riksarkivet har uppfyllt verksamhetsmålen för de
tre verksamhetsgrenarna Att arbeta för en god arkivhantering. Bevara och
vårda samt Tillgängliggöra. Likaså har de särskilda mål som uppställts i
regleringsbrevet uppnåtts. Därvid kan t.ex. nämnas att Krigsarkivet under
budgetåret integrerats i Riksarkivets organisation och att samtliga statliga
myndigheter har inspekterats. Flera insatser har vidare gjorts för att öka
tillgängligheten till arkiven.
Riksarkivet och landsarkiven bedriver en verksamhet i enlighet med
uppställda mål. Regeringen bedömer att detta sker tillfredsställande. Riks-
arkivets och landsarkivens verksamhetsinriktning bör därför bibehållas.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
67
De övergripande målen för det statliga arkivväsendet bör ligga fast. Målet
för Riksarkivet och landsarkiven är att arkiven skall hanteras så att de
tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för
rättskipningen och förvaltningen samt forskningens behov.
Mot bakgrund av ovanstående drar regeringen följande slutsatser. Riks-
arkivets och landsarkivens verksamhet svarar mot en effektiv användning av
insatta resurser. Uppdraget för myndigheten bör ligga fast.
Med hänvisning till vad regeringen föreslagit om besparing på statlig
konsumtion i inledningen till utgiftsområdet i Kulturdepartementets avsnitt
föreslås att besparingen tas ut med 2 miljoner kronor år 1997. För år 1998
beräknas besparingen till 500 000 kr.
De beräknade avgiftsinkomsterna för Riksarkivet och landsarkiven är
20,4 miljoner kronor, varav cirka hälften belöper på Svensk arkivinforma-
tion.
Regeringen föreslår att Riksarkivet och landsarkiven beviljas en låneram i
Riksgäldskontoret på 55 miljoner kronor.
För den fortsatta mikrofilmningen och överföringen till landsarkiv av
folkbokföringsmaterial bör anslaget öka med 2 113 000 kr.
För mottagande av arkivleveranser från bl.a. Kriminalvårdsanstalten i
Härnösand, Statens handikappråd, Trollhätte kanalverk. Kronofogdemyn-
digheten i Västerbotten, Statens institut för byggnadsforskning. Länsarbets-
nämnden i Västmanland och Länsstyrelsen i Västerbotten ökar anslaget med
726 000 kr.
Anslaget har minskats med den engångsanvisning som anvisats för att
etablera ett landsarkiv i Värmlands län.
Bidraget till Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv bör förbli oförändrat.
Utfallsutvecklingen närmast föregående och innevarande budgetår innebär
ingen anmärkningsvärd avvikelse från anvisade medel.
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 230 192 000 kr och för år 1999
till 237 190 000 kr.
|
1994/95 |
Utgift |
21 1671 |
Anslagssparande |
3 706 |
|
1995/96 |
Anslag |
34 611 |
Utgiftsprognos |
35 512 |
|
därav 1996 |
25 314 | |||
|
1997 |
Förslag |
25 213 | ||
|
1998 |
Beräknat |
25 980 | ||
|
1999 |
Beräknat |
26 791 |
I Beloppen anges i tusentals kr
Arkivet för ljud och bild (ALB) är en central myndighet med ett nationellt
ansvar för att samla in, bevara och tillhandahålla det i Sverige tillgängliga
utbudet av ljud och rörliga bilder.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
68
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslagssparan-
de om 3 706 000 kr. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande
budgetår visar ett anslagssparande om 2 805 000 kr.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Sammanfattning
ALB skall möjliggöra forskning i svensk kultur och samhälle genom att
tillhandahålla den del av medieutbudet i Sverige som offentliggörs i
form av ljud och rörliga bilder.
Ramanslag 25 213 tkr
ALB har i sin årsredovisning lämnat en resultatredovisning, vilken har
utvecklats i den fördjupade anslagsframställningen. Redovisningarna utvisar
att ALB har bedrivit en effektiv och väl fungerande verksamhet, men också
att verksamheten ökar i omfattning på grund av utvecklingen inom medie-
området. ALB har mött detta med bl.a. rationaliseringar och interna ompriori-
teringar. Nya lokaler har medfört bättre förutsättningar för att bedriva en
effektiv verksamhet. I ett internationellt perspektiv är verksamheten vid ALB
ledande. ALB är också aktivt när det gäller olika typer av internationellt
samarbete.
Grunden för ALB:s verksamhet är pliktexemplarslagen (1993:1392). Detta
innebär att verksamhetens omfattning regleras av utbudet av ljud- och
bildmedier, inte minst nya leveranspliktiga satellitkanaler. ALB måste även
på ett adekvat sätt kunna dokumentera nya radio- och TV-kanaler liksom ny-
tillkommande multimediaprodukter.
Kungl. biblioteket, ALB och Riksarkivet har på regeringens uppdrag utrett
metoder att långsiktigt bevara elektroniska dokument. Utredningen har visat
att det i dag enda säkra sättet att bevara det elektroniska arkivmaterialet är
kontinuerlig omkopiering till nya system och nya informationsbärare, s.k.
migrering, en personalintensiv och kostsam verksamhet. Kraven på ALB:s
utrustning är höga både när det gäller ADB, ljud- och videoteknik.
För att möta de nya utmaningar som den tekniska utvecklingen och den
nya mediesituationen kräver, bör ALB ges förutsättningar att ersätta utsliten
och föråldrad utrustning samt utveckla verksamheten. Bland annat bör arbetet
att utveckla ett system för automatisering av bevarandefunktionen påbörjas.
För att ALB skall kunna möta de krav som dagens mediesituation ställer i
enlighet med Pliktexemplarslagens föreskrifter föreslås en anslagsförstärk-
ning med 2,2 miljoner kronor.
69
Övriga slutsatser och förslag beträffande ALB redovisas i regeringens
forskningsproposition (prop. 1996/97:5) avsnitt 3.10.
Regeringens bedömning är att de övergripande målen för den verksamhet
som ALB ansvarar för bör kvarstå.
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 25 980 000 kr och för år 1999
till 26 791 000 kr.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
|
1994/95 |
Utgift |
27 680' |
Anslagssparande |
5 299 |
|
1995/96 |
Anslag |
43 993 |
Utgiftsprognos |
48 288 |
|
därav 1996 |
33 738 | |||
|
1997 |
Förslag |
28 021 | ||
|
1998 |
Beräknat |
27 768 | ||
|
1999 |
Beräknat |
28 056 |
'Beloppen anges i tusental kr
Språk- och folkminnesinstitutet har till uppgift att samla in, bevara,
vetenskapligt bearbeta och ge ut material om dialekter, personnamn, ortnamn,
folkminnen, visor, folkmusik och den svenska jazzens historia. Vidare skall
institutet avge yttranden i ärenden om fastställandet av ortnamn och granska
förslag till namn på allmänna kartor.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar en god överens-
stämmelse. Dessutom visar prognosen för anslagsbelastningen under
innevarande budgetår att utgifterna i huvudsak överensstämmer med anvisade
medel.
Regeringens överväganden
Målet för Språk- och folkminnesinstitutet är att bevara vårt kulturarv
genom att på vetenskaplig grund vidmakthålla och förmedla kunskap om
dialekter, personnamn, ortnamn, folkminnen, visor, folkmusik och den
svenska jazzens historia.
Ramanslag 28 021 tkr
70
Prop. 1996/97: 1
Övrigt Utgiftsområde 17
I propositionen om kulturpolitik (prop. 1996/97:3) gör regeringen be-
dömningen att Språk- och folkminnesinstitutets kansli kan flyttas från
Uppsala till Linköping under år 1998. Förslaget får inga budgetkon-
sekvenser för det kommande budgetåret.
Betänkandet Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) och remissyttran-
den över detta samt Språk- och folkminnesinstitutets årsredovisning och
fördjupade anslagsframställning har legat till grund för regeringens för-
djupade prövning av Språk- och folkminnesinstitutet. Språk- och folkminnes-
institutet har i allt väsentligt uppnått de mål som ställts upp för verksamheten.
Språk- och folkminnesinstitutet befinner sig i ett skede av nyorientering.
Institutet har under budgetåret prioriterat bl.a. att öka tillgängligheten och
spridningen av resultaten av den vetenskapliga bearbetningen genom en ökad
digitalisering.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar.
Mot bakgrund av ovanstående drar regeringen följande slutsatser. Språk -
och folkminnesinstitutets verksamhet svarar mot en effektiv användning av
insatta resurser. Det övergripande målet för Språk- och folkminnesinstitutet
skall vara följande. Språk- och folkminnesinstitutet skall bevara vårt kulturarv
genom att på vetenskaplig grund vidmakthålla och förmedla kunskap om
dialekter, personnamn, ortnamn, folkminnen, visor, folkmusik och den
svenska jazzens historia. Omformuleringen av det övergripande målet innebär
ingen större förändring av verksamhetsinriktningen.
Med hänvisning till vad regeringen föreslagit om besparing på statlig
konsumtion i inledningen till utgiftsområdet i Kulturdepartementets avsnitt
föreslås att besparingen tas ut med 867 000 kr år 1997. För år 1998 beräknas
besparingen till samma belopp. Vidare föreslår regeringen att Språk- och
folkminnesinstitutet för år 1997 beviljas en låneram i Riksgäldskontoret på
4 115 000 kr.
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 27 768 000 kr och för år 1999
till 28 056 000 kr.
|
1994/95 |
Utgift |
3 104' |
Anslagssparande |
706 |
|
1995/96 |
Anslag |
6981 |
Utgiftsprognos |
7 700 |
|
därav 1996 |
5 800 | |||
|
1997 |
Förslag |
3 413 | ||
|
1998 |
Beräknat |
3 425 | ||
|
1999 |
Beräknat |
3 549 |
1 Beloppen anges i tusental kr
71
Svenskt biografiskt lexikon har till uppgift att fortsätta och slutföra
utgivandet av verket Svenskt biografiskt lexikon.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar en god överens-
stämmelse. Dessutom visar prognosen för anslagsbelastningen under inne-
varande budgetår att utgifterna i huvudsak överensstämmer med anvisade
medel.
Regeringens överväganden
Målet för Svenskt biografiskt lexikon är att ge ut publikationen Svenskt
biografiskt lexikon och därigenom sprida kunskap om svensk person-
historia.
Ramanslag 3 413 tkr
Beräknade avgiftsinkomster 265 tkr
Svenskt biografiskt lexikons årsredovisning och fördjupade anslagsfram-
ställning har legat till grund för regeringens fördjupade prövning av Svenskt
biografiskt lexikon. Svenskt biografiskt lexikon har i allt väsentligt uppnått de
mål som ställts upp för verksamheten. Svenskt biografiskt lexikon redovisar
en i huvudsak jämn utgivning med 2,5 häften per år och utgivning av ett band
vartannat år. En mindre eftersläpning inträffade under budgetåret 1994/95,
men verksamheten bedrivs så att lexikonet skall vara färdigt till år 2015.
Svenskt biografiskt lexikon har börjat satsa mer på marknadsföring under de
senare åren. För budgetåret 1995/96 erhöll Svenskt biografiskt lexikon 1,8
miljoner kronor för att framställa lexikonet på CD-ROM skiva. Skivan be-
räknas vara färdig i slutet av år 1996 och resultatet av försäljningen visar sig
först under år 1997.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar.
Mot bakgrund av ovanstående drar regeringen följande slutsatser. Svenskt
biografiskt lexikons verksamhet svarar mot en effektiv användning av insatta
resurser. Det övergripande målet för Svenskt biografiskt lexikon skall vara
följande. Svenskt biografiskt lexikon skall ge ut publikationen Svenskt
biografiskt lexikon och därigenom sprida kunskap om svensk personhistoria.
Omformuleringen av det övergripande målet innebär ingen förändring av
verksamhetsinriktningen.
De beräknande avgiftsinkomsterna för Svensk biografiskt lexikon är
265 000 kr. Med hänvisning till vad regeringen föreslagit om besparing på
statlig konsumtion i inledningen till utgiftsområdet i Kulturdepartementets
avsnitt föreslås att besparingen tas ut med 106 000 kr år 1997. För år 1998
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
72
beräknas besparingen till samma belopp. Vidare föreslår regeringen att
Svenskt biografiskt lexikon för år 1997 beviljas en låneram i Riksgälds-
kontoret på 300 000 kr.
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 3 425 000 kr och för år 1999 till
3 549 000 kr.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
73
Verksamhetsområdet omfattar Riksantikvarieämbetet, Bidrag till kulturmiljö-
vård och kulturstöd vid ombyggnad, Utställningsgarantier och inköp av vissa
kulturföremål, Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets
fästningar samt Avgiftsfinansierad verksamhet: Riksantikvarieämbetets upp-
dragsverksamhet.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
För arbetet med landets industriminnen anvisas Riksantikvarieämbetet
1,2 miljoner kronor i engångsmedel och för sysselsättningsskapande
åtgärder och bygghyttor anvisas 2,5 miljoner kronor engångsvis.
Vidare föreslås att 10 miljoner kronor av anslaget Kulturmiljövård och
kulturstöd vid ombyggnad m.m. får disponeras av Riksantikvarie-
ämbetet för kunskapsuppbyggnad under år 1997. För utveckling och
uppbyggnad av ett digitalt system för uppföljning av bidragsbeslut
föreslås att 600 000 kr av anslaget Kulturmiljövård och kulturstöd vid
ombyggnad m.m. får disponeras av Riksantikvarieämbetet under år
1997.
I propositionen 1996/97:3 om kulturpolitik föreslår regeringen en satsning
på arbetet med landets industriminnen samt sysselsättningsskapande åtgärder
och bygghyttor. För dessa ändamål bör Riksantikvarieämbetet anvisas 1,2
resp. 2,5 miljoner kronor i engångsmedel.
I propositionen om kulturpolitik föreslås vidare att Statens historiska
museer fr.o.m. den 1 januari 1998 skiljs från Riksantikvarieämbetet och
bildar en egen myndighet. Förslaget innebär inga budgetkonsekvenser för år
1997.
Riksantikvarieämbetet är den centrala förvaltningsmyndigheten för kultur-
miljön. På regional nivå svarar länsstyrelserna för kulturmiljöorganisationens
myndighetsarbete. De regionala museerna erhåller statsbidrag för att bl.a. på
regional nivå svara för uppgifter inom den statliga kulturmiljöorganisationen.
Verksamhetsgrenarna för den statliga kulturmiljöorganisationen är: myndig-
hetsarbete, kunskapsuppbyggnad, vård samt publikarbete. Myndighetsarbete
omfattar uppgifter som syftar till statliga beslut och ställningstaganden om
kulturminnen, kulturmiljöer och kulturföremål vid tilllämpningen av lagar och
förordningar samt de åtgärder som syftar till att följa upp besluten. Även
beslut om ekonomiskt stöd ingår. Sektorssamordning på nationell och
regional nivå innefattas också. Myndighetsarbetet sker genom formella beslut
men också genom t.ex. samråd m.m. Även informationsinsatser i syfte att
sprida kunskap om myndighetsutövning ingår. Kunskapsuppbyggnad om-
fattar insatser som utförs i syfte att ge ökade kunskaper om kulturarvet, dess
materiella och immateriella innehåll samt dess sammanhang och förändring.
Häri ingår inventeringar och dokumentationsarbete, registeruppbyggnad samt
74
insamlingsverksamhet, forskning och utredningsverksamhet liksom kun-
skapsförmedling. Vård omfattar praktiska åtgärder för att vårda, underhålla
och restaurera kulturföremål, kulturminnen och kulturmiljöer. Publikarbete
och förmedlingsinsatser omfattar åtgärder som syftar till att visa, informera
om och sprida kunskap om kulturarvets innehåll och värden.
Pågående utredningsarbete
Verksamhetsområdet Kulturmiljö är i hög grad horisontellt till sin karaktär.
Åtgärder och beslut inom andra verksamhetsområden har ofta effekter som
direkt eller indirekt påverkar kulturmiljön. Nedan redovisas ett antal pågående
utredningar som är av särskild betydelse för verksamhetsområdet.
Kulturarvsutredningen (Ku 1994:09) skall se över vissa frågor om lag-
skyddet för olika kulturminnen och kulturmiljöer. I delbetänkandet (SOU
1995:128) i december 1995 redovisade utredningen överväganden och för-
slag rörande kulturegendomar samt utförsel av kulturföremål. Utredningens
slutbetänkande kommer att behandla behovet av föreskrifter till skydd för
ortnamn, skyddet för kulturhistoriskt värdefulla byggnader och bebyggelse-
miljöer, skyddet för prästgårdar och de norrländska kyrkstäderna samt vissa
lagtekniska frågor.
Det principbeslut som har fattats om ändrade relationer mellan staten och
Svenska kyrkan innebär att ett antal delfrågor behöver utredas. En av de
utredningar som har tillsatts för detta syfte är Kommittén angående det
kyrkliga kulturarvet (C 1995:13). Utredningen har bl.a. till uppgift att ta fram
ett underlag till prövning av vad som är skälig storlek på en framtida statlig
ersättning för vård och underhåll av de kyrkliga kulturvärdena. Vidare skall
utredningen bl.a. föreslå vilka principer, villkor och former som bör gälla för
en statlig ersättning av detta slag.
Miljöbalksutredningen (M 1993:04) överlämnade sitt huvudbetänkande till
regeringen den 5 juli 1996 (SOU 1996:03). Betänkandet innehåller förslag till
en ny sammanhållen miljölagstiftning. Under hösten 1996 skall arbetet föras
vidare med en utredning av behovet av följdlagstiftning.
Kommunikationskommittén (K 1995:01) är en parlamentarisk kommitté
som har till uppgift att utarbeta en nationell plan för samtliga kommunika-
tioner i Sverige. Av kommitténs resterande utredningsarbete kvarstår att
lämna ett delbetänkande i oktober 1996 samt att den 1 mars 1997 lämna sitt
slutbetänkande.
Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) är regeringens råd i miljöfrågor och
arbetar med uppdrag som regeringen ger i form av direktiv. Beredningen
behandlar för närvarande bl.a. behovet av en ökad areal skyddad skogsmark
för bevarande av biologisk mångfald och kulturvärden. Miljövårdsbered-
ningen skall även analysera miljösituationen i landets skärgårdsområden och
lämna förslag som syftar till att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar
utveckling i skärgårdsområdena, bl.a. avseende kulturmiljöövervakning.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
75
Vattendragsutredningen (M 1993:12) skall redovisa förslag pä vilka
vattendrag som bör ges särskilt skydd enligt lagen (1987:12) om hushållning
med naturresurser bl.a. med hänsyn till speciella natur- och kulturvärden.
Utredningen skall avsluta sitt arbete senast den 15 oktober 1996.
PBL-utredningen (M 1992:03) genomför en översyn av vissa frågor inom
plan- och bygglagstiftningen, bl.a. avseende miljöhänsyn, medborgarin-
flytande, avreglering och förenklad lagstiftning. Utredningen har lämnat fyra
delbetänkanden och skall i sitt slutbetänkande den 15 oktober 1996 huvud-
sakligen redovisa förslag rörande plangenomföranden.
Länsstyrelserna m.m.
Länsstyrelsens regionala ansvar för kulturmiljöorganisationens myndighets-
arbete innefattar bl.a. prövning av ärenden enligt kulturmiljöområdets special-
lagstiftning och fördelning av statliga bidrag till kulturmiljövård. Verksam-
heten har vid flera länsstyrelser till betydande del varit inriktad på aktivt
deltagande i planering av beslutade utbyggnader av infrastruktur. Således har
betydande resurser avsatts för att säkerställa kulturmiljövärdena i planerings-
arbetet och för att bl.a. pröva ansökningar om ingrepp i fornminnen. De extra
sysselsättningsmedel som har utgått till kulturmiljösektorns arbete med bygg-
nadsvård har huvudsakligen fördelats regionalt genom länsstyrelserna. Detta
arbete har i flera fall krävt omprioriteringar av länsstyrelsernas resurser, vilket
bl.a. har inneburit att verksamheten med att aktualisera och komplettera
program och underlag för kulturmiljöarbetet i länen har senarelagts vid ett
flertal länsstyrelser. Effekterna av de fördelade sysselsättningsmedlen har
enligt regeringens bedömning varit mycket goda, såväl ur sysselsättnings-
som kulturmiljösynpunkt.
Även Sveriges inträde i EU har medfört ökade arbetsuppgifter. Det nya
kulturmiljöstödet inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken har
givit förbättrade förutsättningar för ett aktivt bevarande av odlingslandskapets
kulturvärden. EU:s strukturfonder för regional utveckling och kompetens-
utveckling öppnar nya möjligheter att bevara och tillgängliggöra kulturarvet,
särskilt genom kulturturism. Kulturmiljöenheterna bistår vid denna typ av
ärenden och bidrar genom kulturmiljöbidrag till den nationella medfinan-
sieringen.
Från och med budgetåret 1995/96 har länsstyrelserna övertagit prövningen
av ärenden om vård och underhåll av kyrkor och kyrkliga inventarier från
Riksantikvarieämbetet. Regeringen bedömer att den decentralisering av upp-
gifter från Riksantikvarieämbetet till länsstyrelserna som genomförts under
senare år har varit till gagn för kulturmiljöarbetet, bl.a. eftersom ett tydligare
regionalt ansvar för kulturmiljön har åstadkommits. Arbetet med det nya
kulturmiljöstödet inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken under
budgetåret 1995/96 bör innebära att kulturlandskapskompetensen vid läns-
styrelserna förstärks.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
76
Resultatbedömning
Betänkandet Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) och yttranden över
detta samt myndigheternas årsredovisningar och fördjupade anslagsfram-
ställningar har legat till grund för regeringens bedömningar vad gäller
verksamhetsområdet Kulturmiljö. Enligt regeringens bedömning visar resul-
tatet av verksamheten att statens insatser på området har givit goda resultat
och resurserna har använts på ett ändamålsenligt sätt. Verksamheten har i allt
väsentligt uppfyllt de uppställda målen. En samlad bedömning av verksam-
hetsområdet talar för att områdets huvudinriktning bör bibehållas. Regeringen
utvecklar sin resultatbedömning under resp, anslag inom detta verksamhets-
område.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 17
Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområdet (mkr)
|
Utgift 1994/95 |
Anslag 1995/96 |
Utgiftsprognos 1995/96 därav 1996 |
Förslag 1997 |
Beräknat 1998 |
Beräknat 1999 |
|
395.5 |
625.2 |
672.0 487.0 |
422,0 |
421.2 |
425.5 |
|
1994/95 |
Utgift |
122 3641 |
Anslagssparande |
10 786 |
|
1995/96 |
Anslag |
197 784 |
Utgiftsprognos |
210 000 |
|
därav 1996 |
150 000 | |||
|
1997 |
Förslag |
147 586 | ||
|
1998 |
Beräknat |
136 170 | ||
|
1999 |
Beräknat |
140 527 |
1 Beloppen anges i tusental kr
Myndigheten Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer består
av Riksantikvarieämbetet och museerna Statens historiska museum, Kungliga
myntkabinettet samt Medelhavsmuseet. Myndighetens förvaltningskostnader
upptas dels under detta anslag, dels under anslaget Centrala museer:
Myndigheter.
Riksantikvarieämbetet är central förvaltningsmyndighet för kulturmiljön
och skall bl.a. bevaka kulturmiljöintressen i samhällsplaneringen, leda arbetet
med att inventera och bygga upp kunskapen om kulturmiljöer och kultur-
minnen, handlägga frågor om vård och bevarande av kulturmiljön och
kulturminnen, utarbeta allmänna råd samt främja utbildning och information
om kulturmiljön. Riksantikvarieämbetet skall också följa det regionala
kulturmiljöarbetet och biträda länsstyrelserna i ärenden som rör dessa, med-
verka i EU-arbetet och i det internationella arbetet med kulturmiljön, svara för
77
konservering och vård av kulturminnen och kulturföremål samt bygga upp Prop. 1996/97: 1
kunskapen på området. Myndigheten skall även ha ett specialbibliotek inom Utgiftsområde 17
området kulturmiljö, arkeologi, medeltidens konsthistoria och numismatik.
Regeringens överväganden
Målet för den statliga kulturmiljöorganisationen är att bevara och
förmedla kulturarvet, stärka den lokala kulturella identiteten, syfta till
kontinuitet i utvecklingen av den yttre miljön, möta hoten mot kultur-
miljön samt bidra till att öka medvetenheten om estetiska värden och
historiska sammanhang.
Målet för Riksantikvarieämbetet är att som central myndighet arbeta
för att den statliga kulturmiljöorganisationens mål uppnås.
Ramanslag 147 586 tkr
Beräknade avgiftsinkomster 128 000 tkr
I propositionen 1996/97:3 om kulturpolitik föreslår regeringen att
Statens historiska museer skiljs från Riksantikvarieämbetet den
1 januari 1998. Regeringen föreslår ingen förändrad organisatorisk
ställning för Riksantikvarieämbetets avdelning för arkeologiska under-
sökningar eller för konserveringsverksamheten. I propositionen om
kulturpolitik behandlas även ansvarsfördelningen inom kulturmiljö-
arbetet. Dessutom föreslås ökad medelstilldelning till Riksantikvarie-
ämbetet för arbetet med landets industriminnen samt för arbetet med
byggnadshyttor och sysselsättningsskapande åtgärder.
Betänkandet Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) och remiss-
yttranden över denna samt Riksantikvarieämbetets årsredovisning och för-
djupade anslagsframställning har legat till grund för regeringens fördjupade
prövning av Riksantikvarieämbetet.
Enligt regeringens bedömning har myndigheten i allt väsentligt uppfyllt
målen för verksamheten. Inom verksamhetsgrenen myndighetsarbete har
Riksantikvarieämbetet verkat för att stärka sin samlade ledning av kulturmiljö-
arbetet och att göra kulturmiljövårdens intressen kända, förstådda och
respekterade. För att bygga upp en bred och systematisk kunskap om kultur-
miljöns innehåll och förändring har Riksantikvarieämbetet inlett två nya
projekt, landskapsinventeringen och bebyggelseinventeringen. Riksanti-
kvarieämbetet har fördelat sysselsättningsmedel till byggnadsvårdsprojekt.
Effekterna av de fördelade medlen har varit mycket goda såväl från syssel-
78
sättningssynpunkt som från kulturmiljösynpunkt. Riksantikvarieämbetets
informations- och publikarbete har stärkts för att bättre nå ut till professionella
och andra intressenter.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
Riksantikvarieämbetet har under budgetåret 1995/96 inlett en organisa-
tionsförändring. Det är ännu för tidigt att samlat utvärdera effekterna av
denna. Arbetet hittills visar på en strävan att på ett tydligt sätt svara upp mot
de förändringar i omvärlden som verksamheten påverkas av.
Riksantikvarieämbetet redovisar fem programområden som bedömts som
särskilt angelägna för nysatsningar: kulturarvet i arkitektur och samhälls-
planering, långsiktigt hållbar byggnadsvård, vårt industrihistoriska arv,
historiens landskap samt kulturarvet, turism och regional utveckling. Rege-
ringen anser att Riksantikvarieämbetet på ett tydligt sätt framhåller och
analyserar områden som bör ges prioritet i kulturmiljöarbetet. Regeringen
delar således i princip Riksantikvarieämbetets bedömning av programom-
rådena.
Regeringen föreslår i propositionen om kulturpolitik att Statens historiska
museer från den 1 januari 1998 skiljs från Riksantikvarieämbetet och bildar
en egen myndighet. Organisationsförändringen innebär inga budgetkonse-
kvenser år 1997.
I betänkandet Kulturpolitikens inriktning föreslås att den arkeologiska
uppdragsverksamheten skall skiljas från Riksantikvarieämbetets verksamhet.
I propositionen om kulturpolitik redovisas att regeringen inte nu är beredd att
föreslå en sådan åtgärd. Regeringen tar inte heller upp frågan om organisa-
tionen för konserveringsverksamheten till behandling.
Riksantikvarieämbetet har på regeringens uppdrag tagit fram ett handlings-
program för bevarande, vård och långsiktig förvaltning av landets industri-
minnen. Riksantikvarieämbetet bör nu intensifiera det påbörjade arbetet
genom informations-, utvecklings- och samordningsinsatser enligt det
programförslag som har utarbetats. För detta ändamål bör Riksantikvarie-
ämbetet anvisas 1,2 miljoner kronor som ett engångsanslag.
Regeringen anser att erfarenheterna av de sysselsättningsinsatser som
gjorts inom kulturarvsområdet, bl.a. genom byggnadshyttorna, är goda och
att de bör utnyttjas och vidareutvecklas. Regeringen föreslår därför att 2,5
miljoner kronor anvisas engångsvis för att stödja uppbyggande, breddning
och vidareutveckling av de regionala och kommunala organisationer som på
flera håll utgör en bas för arbetsmarknadsinsatser och utbildningar. Riks-
antikvarieämbetet skall fördela medlen.
Riksantikvarieämbetet har begärt regeringens ställningstagande till en om-
byggnad av myndighetens lokaler samt beslut om en inledande etapp av en
sådan ombyggnad. Regeringen avser att återkomma till frågan.
För att utveckla och fördjupa kunskapsunderlaget avseende bebyggelse
samt landskapets kulturvärden inom ramen för projekten bebyggelseinven-
teringen och landskapsinventeringen föreslås att Riksantikvarieämbetet får
disponera 10 miljoner kronor av anslaget Bidrag till kulturmiljövård och
kulturstöd vid ombyggnad m.m. under år 1997. Ett utvecklat och fördjupat
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
6 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 7
kunskapsunderlag skall syfta till att långsiktigt effektivisera handläggningen
av ansökningar om bidrag för kulturmiljövård och kulturstöd vid ombygg-
nad. Vidare föreslås att 600 000 kr av anslaget Bidrag till kulturmiljövård och
kulturstöd vid ombyggnad får disponeras av Riksantikvarieämbetet för
uppbyggnad och utveckling av ett digitalt uppföljningssystem för beslut om
bidrag ur sakanslaget. Med anledning av dessa förslag ökar anslaget till
Riksantikvarieämbetet under år 1997 med 10,6 miljoner kronor.
Utfallsutvecklingen för Riksantikvarieämbetet närmast föregående och
innevarande budgetår innebär ingen anmärkningsvärd avvikelse från anvisade
medel.
Med hänvisning till vad regeringen föreslagit om besparing på statlig
konsumtion i inledningen till utgiftsområdet i Kulturdepartementets avsnitt
föreslås att besparingen tas ut med 2 miljoner kronor år 1997. För år 1998
beräknas att 1,5 miljoner kronor tas ut i besparing.
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 136 170 000 kr och för år 1999
till 140 527 000 kr.
Arkeologisk uppdragsverksamhet
Den arkeologiska uppdragsverksamheten inom Riksantikvarieämbetet har
hitintills andats under ett s.k. 1000-kronorsanslag.
Verksamheten innefattar undersökningar och utredningar som föranleds av
lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. och som på uppdrag av statlig eller
kommunal myndighet eller enskild utförs av Riksantikvarieämbetets avdel-
ning för arkeologiska undersökningar (UV) mot avgift.
Frågan om RAÄ:s arkeologiska undersökningsverksamhets framtida orga-
nisatoriska ställning behandlas i anslaget till Riksantikvarieämbetet.
Genom den arkeologiska uppdragsverksamheten har kunskapen om vårt
tidiga kulturarv ökat. UV har inlett ett samarbete med olika universitet och
museer för att säkra kunskapsåterföringen vid den arkeologiska uppdrags-
verksamheten. UV har också bedrivit metodutvecklingsarbete, bl.a. syftande
till att effektivisera dokumentationsarbetet i fält och den efterföljande
bearbetningen genom utveckling av digitala dokumentationsmetoder. Rege-
ringen bedömer att UV i allt väsentligt har uppfyllt målen för verksamheten.
Samtidigt anser regeringen att den kvalitetssäkring av UV:s verksamhet som
har inletts bör fortsätta.
Riksantikvarieämbetet gjorde 1995 med underlag från Banverket och
Vägverket samt kommunernas översiktsplaner en prognos för uppdrags-
volymen för perioden 1996-1999. Denna visade en svag uppgång av upp-
dragsvolymen varje år, utom för år 1999 då volymen bedömdes minska
något. Under år 1996 har emellertid uppdragsvolymen sjunkit kraftigt.
Erfarenheterna under 1996 pekar på att effekterna av de infrastrukturella
satsningarna på uppdragsarkeologin ebbar ut snabbare än beräknat. Mot
denna bakgrund har avgiftsinkomsterna prognosticerats till följande belopp:
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
80
1997
1998
1999
128 000 000 kr
122 000 000 kr
122 000 000 kr
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
1998
1999
Beräknat
Beräknat
234 937
234 937
'Beloppen anges i tusental kr
Bidragsbestämmelser finns i förordningen (1993:379) om bidrag till
kulturmiljövård. Dessa bestämmelser innebär i korthet att bidrag utgår för
byggnadsvård samt forn- och landskapsvård. Medel får även utgå till vård
och underhåll av vissa kyrkliga inventarier. Vidare utgår också bidrag till
ombyggnad, renovering och underhåll av kulturhistoriskt värdefull bostads-
bebyggelse enligt 2 § förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård.
Frågor om bidrag prövas av Riksantikvarieämbetet (RAÄ) eller, efter RAÄ:s
bemyndigande, av länsstyrelsen.
Medel utgår också för ersättning enligt 2 kap. 7, 8, 14—16 §§ samt 3 kap.
10 och 12 §§ lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Medel får också
användas för arkeologiska undersökningskostnader i samband med bostads-
byggnade enligt 7 § förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård.
Medel för kulturstöd vid ombyggnad m.m. har tidigare anvisats som
tilläggslån för ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse
m.m. Medel anvisades t.o.m. budgetåret 1992/93 under elfte huvudtitelns
förslagsanslag B 33. Tilläggslån för ombyggnad av kulturhistoriskt värde-
full bostadsbebyggelse m.m. Beviljade lån är ännu inte helt avräknade var-
för Boverket disponerar medel i enlighet med förordningen (1983:102)
om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus m.m. och förordningen
(1991:1933) om statligt räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder.
Boverkets återstående avräkningar mot anslaget uppgår till ca 10 miljoner
kronor.
Prognosen för anslagsbelastning under innevarande budgetår visar att
anslaget förväntas överskridas med ca 60 miljoner kronor. Regeringen
redovisar detta i finansplanen i den samlade redovisningen av överskridanden
under budgetåret 1995/96.
81
Regeringens överväganden
Ramanslag 224 337 tkr
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Efterfrågan på medel från det generella byggnadsvårdsbidraget är mycket
stor. Bostadsbyggandet har varit lågt de senaste åren. Detta innebär också att
efterfrågan på medel för kulturstöd vid ombyggnad m.m. är lägre än normalt,
även om efterfrågan fortfarande avsevärt överstiger tillgången. Framtidens
byggsektor kan förväntas alltmer inriktas på varsam ombyggnad och för-
valtning, vilket innebär att anspråken på anslaget åter ökar. De två bidragen
överlappar varandra genom att bidrag till kulturmiljövård får användas
generellt för byggnadsvård, inkl, vårdinsatser för bostadbebyggelse, medan
bidraget till kulturstöd vid ombyggnad m.m. är avsett enbart för bostads-
bebyggelse, i den mån inte den vidare användningen särskilt meddelats.
I syfte att disponera medlen på de aktuella anslagen på ett effektivare sätt
anhöll regeringen i december 1995 (prop. 1995/96:105 s. 33-35) om
riksdagens bemyndigande att vid behov få använda beslutsramen under
anslaget Kulturstöd vid ombyggnad m.m. för beslut om bidrag till bygg-
nadsvård under anslaget Kulturmiljövård. Riksdagen biföll regeringens
hemställan (bet. 1995/96:BoU13, rskr. 1995/96:178).
Enligt regeringens bedömning skulle en effektivare användning av de
tillgängliga medlen såväl kulturhistoriskt som från sysselsättningssynpunkt
uppnås genom att bidragen till kulturmiljövård och kulturstöd vid ombyggnad
m.m. anvisas under ett gemensamt anslag. Bidragen har tidigare anvisats
under förslagsanslag med möjligheter att inom en bestämd beslutanderam
besluta om bidrag för utbetalning under kommande budgetår. Detta har med-
fört en viss osäkerhet när det gällt att fastställa den årliga anslagsbelastningen
och anslagstekniken har förutsatt att överskridanden vid behov kunnat göras.
Regeringen föreslår därför att Riksantikvarieämbetet bemyndigas att inom
anslagets ram besluta om bidrag för utbetalningar under senare budgetår och
att anslaget anvisas under ett ramanslag. För att förbättra möjligheterna att
följa upp och prognostisera anslagsbelastningen föreslås att 600 000 kr av
anslaget får användas av Riksantikvarieämbetet för anskaffandet och utveck-
lingen av ett digitalt uppföljningssystem för anslaget. Detta anslag minskas
således under år 1997 med nämnda belopp. I syfte att ytterligare förbättra
kontrollen över anslagsbelastningen bör beslut om bidrag i framtiden tids-
begränsas. Regeringen avser att genomföra en ändring av förordningen
(1993:379) om bidrag till kulturmiljövård med denna innebörd. Regeringen
förutsätter vidare att Riksantikvarieämbetet har en noggrann uppföljning och
kontroll över anslagsutvecklingen så att anslaget inte överskrids.
Ett effektivt användande av medel ur anslaget förutsätter tillgång till ett
såväl kvalitativt som kvantitativt väl utvecklat kunskapsunderlag. De senaste
årens utveckling inom kulturmiljöarbetet har visat på ett behov av att utveckla
och delvis förnya och fördjupa kunskapsunderlaget dels avseende land-
82
skåpets kulturvärden och dels avseende bebyggelse. Kunskapsunderlaget för
dessa områden är av stor betydelse för syftena med bidragsgivningen ur
anslaget Kulturmiljövård och kulturstöd vid ombyggnad. För att genomföra
detta föreslås att 10 miljoner kronor av anslaget för år 1997 får disponeras av
Riksantikvarieämbetet. Anslaget minskas således under år 1997 med nämnda
belopp. Kunskapsunderlaget skall utvecklas och fördjupas inom ramen för
projekten landskapsinventeringen och bebyggelse-inventeringen.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
|
1994/95 |
Utgift |
_1 | |
|
1995/96 |
Anslag |
120 |
Utgiftsprognos därav 1996 |
|
1997 |
Förslag |
80 | |
|
1998 |
Beräknat |
80 | |
|
1999 |
Beräknat |
80 | |
'Beloppen anges i tusental kr
Regeringens överväganden
Ramanslag 80 tkr
Anslaget disponeras för statliga utställningsgarantier samt inköp av
kulturföremål.
Regeringen har sedan år 1974 riksdagens bemyndigande att lämna garan-
tier för lån av föremål i utländsk ägo som antingen ingår i utländska vand-
ringsutställningar eller utställningar som statliga museer sätter upp själva.
Hittills har inga garantibelopp utbetalats. Några förluster i garantisystemet
beräknas därför inte. 1 propositionen 1996/97:3 om kulturpolitik föreslås
bl.a. att utställningsgarantin utvidgas till att även omfatta andra icke-kom-
mersiella utställare än statliga museer. Vidare föreslås att en avgift skall tas ut
av den som ansöker om statlig utställningsgaranti samt att en självrisk införs.
Anslaget får även användas för inköp av kulturföremål som har sådant
konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att
de införlivas med offentliga samlingar. Anslaget utnyttjades senast i novem-
ber 1992 med 100 000 kr.
Beslut om statliga utställningsgarantier resp, inköp av kulturföremål med-
delas av regeringen efter förslag av vederbörande institutioner.
83
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
|
1994/95 |
Utgift |
50 0001 | ||
|
1995/96 |
Anslag |
75 000 |
Utgiftsprognos |
50 000 |
|
därav 1996 |
50 000 | |||
|
1997 |
Förslag |
50 000 | ||
|
1998 |
Beräknat |
50 000 | ||
|
1999 |
Beräknat |
50 000 | ||
1 Beloppen anges i tusental kr
Regeringen har tidigare i budgetproposition 1992/93:100 bil. 8 redogjort
för Statens fastighetsverks förvaltning av de kungliga slotten och rikets fäst-
ningar m.m. där omfattande restaureringsarbeten kommer att ske under den
närmaste tioårsperioden. Riksdagen godkände regeringens förslag om restau-
rerings- och investeringsplaner om 630 miljoner kronor för de kungliga
slotten och rikets fästningar. Kostnaderna för dessa arbeten skall enligt riks-
dagens beslut anslagsfinansieras. Fastigheterna är inte hyressatta, vilket inne-
bär att Statens fastighetsverk inte kommer att erhålla några intäkter för dessa
fastigheter.
Eftersom det eftersatta underhållet för detta fastighetsbestånd är så
omfattande uppger Fastighetsverket att finansiering av åtgärderna sker dels
genom anvisat anslag, dels via ianspråktagande av del av resultatet från
förvaltningen av inrikes hyresfastigheter, dels via beviljade medel för syssel-
sättningsskapande åtgärder.
Sammanfattning
Anslag 50 000 tkr
Finansieringen av dessa restaureringsarbeten och investeringar i de
kungliga slotten samt rikets fästningar bör även i fortsättningen i huvudsak
vara anslagsfmansierade och regeringen föreslår därför att 50 miljoner kronor
anvisas för detta ändamål år 1997. För åren 1998 och 1999 föreslår rege-
ringen oförändrat anslag.
84
11 H. Museer och utställningar
Verksamhetsområdet omfattar Centrala museer: Myndigheter, Centrala
museer: Stiftelser, Bidrag till regionala museer, Bidrag till vissa museer, Stöd
till icke-statliga kulturlokaler och Stiftelsen Riksutställningar.
Statens konstmuseers anslag höjs med 11 545 000 kr för ökade
kostnader i samband med Moderna museets inflyttning i den nya
byggnaden på Skeppsholmen samt för övertagandet av NUNSKU:s
verksamhet. 1,5 miljoner kronor av höjningen utgör en engångs-
anvisning.
Arkitekturmuseet tillförs 3 325 000 kr för sin utökade verksamhet i
de nya lokalerna på Skeppsholmen, varav 2 miljoner kronor som en
engångsanvisning.
Bildmuseet i Umeå förstärks med 750 000 kr och anslaget till
Rooseum i Malmö höjs med 1 miljon kronor som ett led i regeringens
satsning på bildkonstområdet.
Röhsska museet i Göteborg ges ett nätverksansvar på konst-
hantverks- och formgivningsområdet och får därför ett nytt bidrag på
500 000 kr.
Marinmuseum läggs samman med Statens sjöhistoriska museer den
1 juli 1997 och medel kommer att överföras från Statens försvars-
historiska museer.
Statens musiksamlingar tillförs 760 000 kr för ökade hyreskost-
nader.
Etnografiska museet i Göteborg anvisas ett bidrag på 3 750 000 kr.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
I propositionen 1996/97:3 om kulturpolitik föreslår regeringen en satsning
på Moderna museet på Skeppsholmen i Stockholm. Bildkonst och konst-
bildning är angelägna verksamheter och i samband med förstärkningen av
Moderna museet prioriteras också Rooseum i Malmö och Bildmuseet i Umeå.
Arkitekturmuseet kommer under år 1997 att flytta in i nya lokaler på
Skeppsholmen. Regeringen föreslår i propositionen om kulturpolitik att
arkitektur skall lyftas fram som ett angeläget kulturpolitiskt område vilket
motiverar ett ökat anslag till Arkitekturmuseet.
Röhsska museet i Göteborg föreslås få ett nätverksansvar för konsthant-
verks- och formgivningsområdet för att uppnå en ökad samverkan mellan
institutioner och museer i landet och för att därigenom stärka intresset för
formgivning och konsthantverk hos en bredare allmänhet.
I propositionen om kulturpolitik föreslås vidare att Marinmuseum läggs
samman med Statens försvarshistoriska museer till Statens sjöhistoriska
museer. Förutsättningarna för en bättre samordning av insatserna inom den
sjöhistoriska museiverksamheten ökar därmed.
85
Delar av Statens musiksamlingar har flyttat in i nya lokaler och den högre
hyran medför en nivåhöjning av myndighetens anslag.
I propositionen om kulturpolitik föreslås att ett samlat etnografiskt central-
museum etableras i Göteborg under år 1999. Regeringen föreslår att
Etnografiska museet i Göteborg anvisas ett bidrag för i första hand driftskost-
nader under år 1997.
Betänkandet Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) och yttranden över
detta samt myndigheternas och stiftelsernas årsredovisningar och fördjupade
anslagsframställningar har legat till grund för regeringens bedömningar vad
gäller området museer och utställningar. Enligt regeringens bedömning visar
resultatet av verksamheten att statens insatser på området sammantaget har
givit goda resultat och resurserna har använts på ett ändamålsenligt sätt. Det
finns inte skäl att förändra verksamhetsområdets huvudinriktning. Rege-
ringen utvecklar sin resultatbedömning under resp, anslag inom detta verk-
samhetsområde.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområdet (mkr)
|
Utgift 1994/95 |
Anslag 1995/96 |
Utgiftsprognos |
Förslag 1997 |
Beräknat 1998 |
Beräknat 1999 | |
|
1995/96 |
därav 1996 | |||||
|
788,4 |
1 192,6 |
1 201.9 |
821,5 |
862,5 |
895,0 |
933.6 |
De centrala museernas verksamhet redovisas samlat under denna rubrik.
Medlen beräknas under två anslag, Centrala museer: Myndigheter och
Centrala museer: Stiftelser. Anslagsposten för Stiftelsen Skansen förs över
till anslaget till Centrala museer: Stiftelser.
De centrala museerna bedriver museiverksamhet och har bland annat till
uppgift att samla, vårda och visa en väsentlig del av vårt kulturarv. Här ingår
också viss biblioteksverksamhet knuten till institutionerna.
Följande centrala museer är statliga myndigheter: Statens historiska
museer. Statens konstmuseer, Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hall-
wylska museet, Naturhistoriska riksmuseet, Statens sjöhistoriska museer,
Folkens museum - etnografiska, Arkitekturmuseet, Statens musiksamlingar
samt Statens försvarshistoriska museer. De specifika uppgifterna framgår av
instruktionen för varje myndighet.
För stiftelsen Nordiska museet gäller stadgar som har fastställts av rege-
ringen den 7 juni 1990. För stiftelsen Skansen gäller stadgar som har
fastställts av regeringen den 15 april 1993. För stiftelsen Tekniska museet
gäller stadgar som har fastställts av regeringen den 24 juni 1993. Finan-
86
sieringen av verksamheten vid Tekniska museet regleras i ett mellan staten
och stiftarna den 3 maj 1989 träffat avtal.
Statens historiska museum, Statens konstmuseer, Naturhistoriska riks-
museet, Folkens museum - etnografiska samt Nordiska museet har vart och
ett inom sitt verksamhetsområde uppgiften att vara ansvarsmuseum.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar en god överens-
stämmelse. Dessutom visar prognosen för anslagsbelastningen under inne-
varande budgetår att utgifterna i huvudsak inte överstiger anvisade medel
inkl, anslagssparande.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Regeringens överväganden
Målet för museerna är att bevara vårt kulturarv. Museerna skall till-
sammans utveckla och förmedla kunskap om och upplevelser av
kulturarvet och härigenom ge perspektiv på samhällsutvecklingen.
Ramanslag Centrala museer: Myndigheter 506 477 tkr
Anslag Centrala museer: Stiftelser 168 525 tkr
I propositionen 1996/97:3 om kulturpolitik redovisar regeringen flera
förslag på museiområdet. De centrala museerna berörs framför allt av
förslagen om de strukturella förändringarna av Statens sjöhistoriska
museer och Statens försvarshistoriska museer, Riksantikvarieämbetet
och Statens historiska museer samt den etnografiska museiverk-
samheten. Vidare berörs museerna i fråga om förändringen av de
statliga utställningsgarantiema och satsningen på ett handlingsprogram
om kulturarv och främlingsfientlighet.
Betänkandet Kulturpolitikens inriktning (SOU1995:84) och remissyttran-
den över detta samt myndigheternas och stiftelsernas årsredovisningar och
fördjupade anslagsframställningar har legat till grund för regeringens för-
djupade prövning. Enligt regeringens samlade bedömning uppvisar musei-
sektorn goda resultat och effekterna av verksamheterna är positiva. För att
beskriva delar av de resultat som lyfts fram i redovisningar av skilda slag
följer här ett urval av exempel.
Alla museerna är, i varierande omfattning, engagerade i SESAM-projektet
där staten satsat 235 miljoner kronor av sysselsättningsmedel för att skapa
bättre förutsättningar för ett långsiktigt bevarande av kulturarvet. Detta har för
museernas del inneburit en positiv fokusering på föremålssamlingarna.
Arbetet med registrering, inventering, dokumentation och vård har kommit
87
långt vid flera av museerna. Användningen av IT i samband med det mång-
sidiga arbetet med museernas samlingar har skapat förutsättningar för en
förbättrad tillgänglighet till museernas föremål. Utvecklingsprojekt inom detta
område drivs av INSAM, Informationssystem i samverkan vid svenska
museer, vars sekretariat är förlagt till Nordiska museet.
Flera av museerna bedriver forskningsverksamhet av varierande kvalitet.
Naturhistoriska riksmuseet har en särställning bland museerna och ligger
långt framme i fråga om forskningens kvalitet bland annat när det gäller
systematik och evolutionshistoria.
I det mer utåtriktade arbetet förtjänar museernas strävan att nå nya grupper
av besökare att framhållas. Särskilda satsningar har gjorts vid de flesta av
museerna för att utveckla skolverksamheten. Folkens museum - etnografiska
har t.ex. besökt ett stort antal skolor genom programmet Antropologen
kommer till skolan. Tekniska museets Teknorama är med sina interaktiva
utställningar och program särskilt riktade till barn och ungdomar. Medelhavs-
museet har genomfört speciella program för invandrargrupper och National-
museum fick välförtjänt uppmärksamhet för sin utställning Taktilt - röra men
inte se, som särskilt vände sig till synskadade. Nordiska museet har en
omfattande programverksamhet för funktionshindrade, främst synskadade.
Livrustkammarens Riddarklubb har engagerat ett stort antal barn, varav
många utanför Stockholm. Livrustkammaren utnämndes vid museimässan
1996 till Årets museum. Musikmuseet har under året bl.a. producerat en ny
stor basutställning och bedriver en varierad verksamhet med levande musik.
Antalet besökare vid Musikmuseet ökade med drygt 80 procent mellan
budgetåren 1992/93 och 1994/95. Den publikdragande utställningen Elvis
60 år har stor del i den markanta ökningen under budgetåret 1994/95. Statens
sjöhistoriska museer har en aktiv utåtriktad verksamhet och Vasamuseet
tilldelades Stora Turismpriset 1995 för sitt arbete med marknadsföring. I den
publika verksamheten vid Statens historiska museum har den nya
basutställningen Guldrummet blivit en stor framgång, med ett stort antal
besökare från hela landet. För omniteatern Cosmonova vid Naturhistoriska
riksmuseet har de nedåtgående publiksiffrorna nu vänt och andelen barn- och
ungdomsbesökare har ökat.
Museernas regionala verksamhet, som för fem av centralmuseerna delvis
ryms inom rollen som ansvarsmuseum, redovisas i bland annat utlån av
föremål, rådgivning samt vandringsutställningar. Bland andra verksamheter
vid centralmuseerna som har effekter i hela landet kan nämnas Musik-
biblioteket där arbetet med att ersätta förslitet notmaterial är prioriterat och för
vilket särskilda medel har utgått. Statens historiska museum har prioriterat
fördelningen av fynd till museer i landet med arkeologisk verksamhet. Många
av de centrala museerna bedriver dessutom ett aktivt och varierande inter-
nationellt samarbete.
Flera av de centrala museerna är påverkade av lokalförändringar på olika
sätt. Planeringen av ny- och ombyggnaden av Marinmuseum resp. Armé-
museum har präglat en del av de försvarshistoriska museernas verksamhet
under perioden. Detsamma gäller Arkitekturmuseet, Moderna museet (inom
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
88
Statens konstmuseer) och Kungl. Myntkabinettet (inom Statens historiska
museer) som alla har varit engagerade i planering och andra förberedelser för
att ta nya lokaler i besittning. Statens musiksamlingars kansli och Musik-
biblioteket har genom fört en flyttning till nya lokaler. Detta har i varierande
utsträckning påverkat myndigheternas ordinarie verksamheter.
Tekniska museets verksamhet har påverkats av att personalomsättningen
på ledande poster har varit hög. De olägenheter som detta medfört liksom de
administrativa problem som funnits i museets organisation har nu emellertid
fått en god och stabil lösning.
Enligt regeringens samlade bedömning har de centrala museerna i allt
väsentligt uppfyllt de mål som ställts upp för verksamheten. Det mång-
fasetterade arbetet med museernas föremålssamlingar är sammanfattningsvis
den del av museiverksamheten som utvecklas mest för närvarande. Den
publika delen av verksamheten håller en ganska konstant och genomgående
god nivå. Totalt sett sker en betydande förnyelse och förbättring av
museernas lokaler vilket delvis har lett till en prioritering av det inre arbetet
med långsiktig planering.
RRV har granskat de inlämnade årsredovisningarna och har för alla
myndigheter, utom Folkens museum - etnografiska, bedömt att årsredovis-
ningarna i allt väsentligt varit rättvisande. 1 regeringens ekonomiska vår-
proposition har redogjorts för de åtgärder som vidtas avseende Folkens
museum - etnografiska (prop. 1995/96:150 s. 123).
Utöver det som framgår i denna proposition redovisas regeringens
ställningstaganden angående de centrala museerna i propositionen om kultur-
politik.
Utfallsutvecklingen för de centrala museerna närmast föregående och
innevarande budgetår innebär ingen anmärkningsvärd avvikelse från anvisade
medel.
Mot bakgrund av ovanstående drar regeringen slutsatsen att de centrala
museernas verksamhet svarar mot en effektiv användning av insatta resurser.
Det övergripande målet för de centrala museerna skall vara att bevara vårt
kulturarv. Museerna skall tillsammans utveckla och förmedla kunskap om
och upplevelser av kulturarvet och härigenom ge perspektiv på samhälls-
utvecklingen. Omformuleringen av det övergripande målet innebär ingen
förändring av verksamhetsinriktningen.
Övriga förslag
Statens historiska museer
Regeringen föreslår i propositionen om kulturpolitik att Statens historiska
museer från den 1 januari 1998 skiljs från Riksantikvarieämbetet och bildar
en egen myndighet. Organisationsförändringen har inga budgetkonsekvenser
under år 1997.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 17
89
Moderna museet
Moderna museet kommer under år 1997 att flytta in i en ny byggnad på
Skeppsholmen. De nya lokalerna innebär en utökad verksamhet. För detta
föreslår regeringen att anslaget ökas med 4 830 000 kr. För inredning och
utrustning av de nya lokalerna har Statens konstmuseer beviljats en plane-
ringsram på 41,5 miljoner kronor. Regeringen föreslår nu att Statens
konstmuseer beviljas en låneram i Riksgäldskontoret på 42,6 miljoner kronor
i prisläget den 1 januari 1996 för inredning och utrustning. Statens konst-
museer har hemställt om och medgivits tillstånd att utnyttja 5 miljoner kronor
av denna ram under år 1996. De kostnader som uppstår för att betala ränta
och amorteringar för detta lån beräknas till sammanlagt 9,2 miljoner kronor.
För budgetåret 1997 föreslås att Statens konstmuseer beviljas 3 672 000 kr
för dessa kostnader. För återflyttning till Skeppsholmen föreslås att Statens
konstmuseer beviljas ett engångsbelopp på 1,5 miljoner kronor.
Regeringen föreslår i propositionen om kulturpolitik att de uppgifter som
utförs av Nämnden för utställningar av svensk konst i utlandet överförs
till Statens konstmuseer, Moderna museet. Anslaget bör därför öka med
1 543 000 kr.
Statens sjöhistoriska museer
Regeringen föreslår i propositionen om kulturpolitik att Marinmuseum i
Karlskrona, som ingår i Statens försvarshistoriska museer, fr.o.m. den 1 juli
1997 skall ingå som en del av Statens sjöhistoriska museer. En organisations-
kommitté kommer under våren 1997 bl.a. att lämna förslag till medelsfördel-
ningen mellan myndigheterna.
Arkitekturmuseet
Arkitekturmuseet kommer att påbörja inflyttningen i sina nya lokaler på
Skeppsholmen under år 1997. För den utökade verksamhet som de nya
lokalerna ger möjlighet till föreslår regeringen en ökning av anslaget med
1 325 000 kr. Därutöver föreslås en engångsanvisning till Arkitekturmuseet
på 2 miljoner kronor samt en låneram i Riksgäldskontoret på 2 miljoner
kronor för att kunna bygga upp nya basutställningar. Arkitekturmuseet har
tidigare beviljats en planeringsram för inredning och utrustning av det nya
museet med 13,5 miljoner kronor. Regeringen föreslår nu att Arkitektur-
museet beviljas en låneram i Riksgäldskontoret på 13,9 miljoner kronor i
prisläget den 1 januari 1996 för inredning och utrustning. De kostnader som
uppstår för att betala ränta och amorteringar för dessa lån beräknas till
sammanlagt 3 630 000 kr årligen under amorteringstiden. För år 1997
anvisas 350 000 kr av detta belopp.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Statens musiksamlingar
Delar av Statens musiksamlingar har flyttat in i nya lokaler och den högre
hyran medför en nivåhöjning av anslaget med 760 000 kr.
90
Statens försvarshistoriska museer
Statens försvarshistoriska museer har den 1 juli 1996 överförts från
Försvarsdepartementet. Regeringen föreslår i propositionen om kulturpolitik
att Marinmuseum i Karlskrona, inom Statens försvarshistoriska museer,
läggs samman med Statens sjöhistoriska museer den 1 juli 1997. Därefter
består myndigheten Statens försvarshistoriska museer av Armémuseum,
Flygvapenmuseum och Försvarets traditionsnämnd. I Statens
försvarshistoriska museers anslag och låneram beaktas konsekvenserna av
pågående ombyggnad och inredning av Armémuseum samt pågående
nybyggnad och inredning av Marinmuseum. En organisationskommitté
kommer under våren 1997 att bl.a. lämna förslag till förändring av
medelsfördelningen under 1997 mellan de båda berörda myndigheterna
Statens försvarshistoriska museer och Statens sjöhistoriska museer.
Etnografiska museet i Göteborg
Regeringen föreslår i propositionen om kulturpolitik att en samlad etnografisk
museimyndighet etableras i Göteborg fr.o.m. år 1999, varvid etnografiska
museet i Göteborg överförs till statligt huvudmannaskap. I avvaktan på denna
förändring föreslår regeringen att ett bidrag anvisas till Etnografiska museet i
Göteborg på 3 750 000 kronor för i första hand driftskostnader.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Skansen
Från och med år 1997 redovisas anslaget för Skansen under anslaget till
Centrala museer: Stiftelser.
Minskad statlig konsumtion
Med hänvisning till vad regeringen föreslagit om besparing på statlig kon-
sumtion i inledningen till utgiftsområdet i Kulturdepartementets avsnitt
föreslås att besparingen under år 1997 tas ut med följande belopp. Den
beräknade besparingen för år 1999 redovisas också.
|
1997 (tkr) |
1999 (tkr) | |
|
Statens historiska museer |
1 295 |
1 295 |
|
Statens konstmuseer |
- |
3 803 |
|
Naturhistoriska riksmuseet |
- |
3 322 |
|
Folkens museum - etnografiska |
435 |
435 |
|
Livrustkammaren. Skoklosters | ||
|
slott och Hallwylska museet |
523 |
523 |
|
Statens sjöhistoriska museer |
561 |
561 |
|
Arkitekturmuseet |
- |
352 |
|
Statens musiksamlingar |
577 |
577 |
|
Stiftelsen Nordiska museet |
1 815 |
1 815 |
|
Stiftelsen Skansen |
1 436 |
1 436 |
91
Låneramar
Regeringen föreslår att följande låneramar beviljas.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
|
1997 (tkr) | |
|
Statens historiska museer Statens konstmuseer Ordinarie verksamhet Inredning och utrustning av Moderna museet Folkens museum - etnografiska Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet Statens sjöhistoriska museer Ordinarie verksamhet Basutställningar Inredning och utrustning av nya museilokaler Statens försvarshistoriska museer |
29 000 14 850 42 600 30 547 1 710 2 230 3 400 700 2 000 13 900 1 500 71 600 |
Engångsanvisningar för budgetåret 1995/96
Anslaget har minskats med de engångsanvisningar som anvisades till Statens
konstmuseer på 6 540 000 kr för förhyrning av nytt centralförråd och til!
Naturhistoriska riksmuseet på 7 miljoner kronor för vissa hyreskostnader för
lokalerna för spritsamlingarna samt på 7 426 000 kr för uppbyggnad av
basutställningar.
Sammanställning över medelsfördelningen till de centrala museerna (tkr)
|
1995/96 (18 mån.) |
Regeringens | |
|
Centrala museer | ||
|
Statens historiska museer |
118 442 |
79 190 |
|
Statens konstmuseer |
148 975 |
108 385 |
|
Naturhistoriska riksmuseet |
173 410 |
108 039 |
|
Folkens museum - etnografiska |
35 824 |
23 915 |
|
Livrustkammaren, Skoklosters | ||
|
slott och Hallwylska museet |
41 220 |
27 498 |
|
Statens sjöhistoriska museer |
85 256 |
57 337 |
|
Arkitekturmuseet |
11 103 |
10 753 |
|
Statens musiksamlingar |
42 050 |
28 441 |
|
Statens försvarshistoriska museer |
- |
59 169 |
|
Etnografiska museet i Göteborg |
- |
3 750 |
|
Totalt för myndigheterna |
656 280 |
506 477 |
92
|
1995/96 (18 mån.) |
Regeringens | |
|
Stiftelser Stiftelsen Nordiska museet |
127 330 |
84 826 |
|
Stiftelsen Skansen' |
70 044 |
46 447 |
|
Stiftelsen Tekniska museet |
54 346 |
37 252 |
|
Totalt för stiftelserna |
251 720 |
168 525 |
Totalt för samtliga centrala museer 908 000 675 002
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
'Budgetåret 1995/96 anslaget B6. Bidrag till vissa museer
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till ca 703 miljoner kronor och för
år 1999 till ca 737 miljoner kronor.
|
1994/95 |
Utgift |
416911' |
Anslagssparande |
6 957 |
|
1995/96 |
Anslag |
656 280 |
Utgiftsprognos |
665 052 |
|
därav 1996 |
463 693 | |||
|
1997 |
Förslag |
506 477 | ||
|
1998 |
Beräknat |
530 190 | ||
|
1999 |
Beräknat |
563 9532 |
'Beloppen anges i tusental kr
^Preliminärt beräknat i avvaktan på regeringens förslag, som skall lämnas till riksdagen
under år 1997. angående bl.a. ett samlat etnografiskt centralmuseum i Göteborg
|
1994/95 |
Utgift |
157 432 '-2 | ||
|
1995/96 |
Anslag |
251 720 |
Utgiftsprognos |
251 322 |
|
därav 1996 |
167 548 | |||
|
1997 |
Förslag |
168 525 | ||
|
1998 |
Beräknat |
172 738 | ||
|
1999 |
Beräknat |
173 433 | ||
' Beloppen anges i tusental kr
2lnkl. bidraget till Skansen
93
|
H 3. Bidrag till regionala museer |
Prop. 1996/97: 1 | |||
|
1994/95 |
Utgift |
101 555>-2 |
Utgiftsområde 17 | |
|
1995/96 |
Anslag |
152 520 |
Utgiftsprognos |
153 421 |
|
därav 1996 |
102 916 | |||
|
1997 |
Förslag |
105 680 | ||
|
1998 |
Beräknat |
109 590 | ||
|
1999 |
Beräknat |
113 207 | ||
'Beloppen anges i tusental kr
2lnkl. anslagsposten Kostnader för lönebidragsanställda vid regionala museer, anslaget
Bidrag för vissa museer m.m.
Statsbidrag utgår enligt förordningen (1977:547) om statsbidrag till regio-
nala museer till regionalt verksamt museum som regeringen har förklarat be-
rättigat till sådant bidrag. Museet skall bedriva insamling och dokumentation
samt utställningsverksamhet, informationsverksamhet och annan utåtriktad
verksamhet. I sin utåtriktade verksamhet skall museet eftersträva att verksam-
heten blir tillgänglig inom olika delar av regionen och att den når olika
publikkategorier. Museet ansvarar också för uppgifter inom den statliga
kulturmiljöorganisationen. Statsbidrag utgår endast till museum som också
får bidrag från landstingskommun eller kommun.
Enligt beslut av regeringen är 26 museer berättigade till bidrag. Underlaget
för beräkningen av statsbidraget är det antal grundbelopp som varje år fast-
ställs för museerna. Antalet grundbelopp för budgetåret 1995/96 har fast-
ställts till 729. Grundbeloppet för innevarande budgetår har fastställts till
204 300 kr. Statsbidraget uppgår till 55 procent av grundbeloppet. Statens
kulturråd fördelar grundbeloppen mellan de bidragsberättigade museerna efter
samråd med Riksantikvarieämbetet.
Regeringens överväganden
Anslag 105 680 tkr
I propositionen 1996/97:3 om kulturpolitik föreslås ett förändrat
bidragssystem för de regionala kulturinstitutionerna. I propositionen
behandlas vidare roll- och ansvarsfördelningen inom det regionala
kulturmiljöarbetet.
Anslaget till regionala museer ingår fr.o.m. år 1997 i det nya bidrags-
system för regional kulturverksamhet som föreslås i propositionen om
kulturpolitik. Medlen till regionala museer beräknas för år 1997 uppgå till
84 793 000 kr. Dessa medel indelas i s.k. stödenheter om 100 000 kronor.
94
Sålunda kommer 847 stödenheter att fördelas till regionala museer för år
1997. Dessutom föreslås att 2 procent av medlen för 1997 skall användas för
riktade tidsbegränsade insatser och att denna andel ökar till 4 procent 1998
och till 6 procent 1999. Dessa riktade bidrag bör för de regionala museernas
del under år 1997 gälla arbete för nya publikgrupper samt granskningen av
museernas samlingar med utgångspunkt i teman som klass, kön, generation
och kulturell bakgrund.
Regeringen bedömer att bidraget till regionala museer har varit ända-
målsenligt. Till grund för bedömningen ligger Statens kulturråds årsredo-
visning och fördjupade anslagsframställning. Uppföljningen och utvärde-
ringen av bidraget bör dock fördjupas, bl.a. mot bakgrund av regeringens
förslag avseende roll- och ansvarsfördelningen inom det regionala kultur-
miljöarbetet.
Under det nuvarande anslaget Bidrag till vissa museer m.m. har anvisats
medel för kostnader för lönebidragsanställda vid regionala museer. Rege-
ringen föreslår att dessa medel anvisas under detta anslag för att få en mer
sammanhållen bild av bidragen till länsmuseerna. Anslaget ökar således med
20 887 000 kr inkl, viss prisomräkning.
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 109 590 000 kr och för år 1999
till 113 207 000 kr.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
|
1994/95 |
Utgift |
35 58O1-2 | ||
|
1995/96 |
Anslag |
52 715 |
Utgiftsprognos |
52715 |
|
därav 1996 |
35 294 | |||
|
1997 |
Förslag |
37 951 | ||
|
1998 |
Beräknat |
38 881 | ||
|
1999 |
Beräknat |
38 556 | ||
1 Beloppen anges i tusental kr
2Exkl. bidragen till Stiftelsen Skansen och Bidrag till lönebidragsanställda vid regionala
museer. Bidragen redovisas under anslagen Centrala museer: Stiftelser resp. Bidrag till
regionala museer.
Från anslaget lämnas bidrag till ett antal museer och andra institutioner, de
flesta med viss formell anknytning till staten. Regeringen har fastställt stadgar
för stiftelserna Dansmuseifonden (Dansmuseet), Drottningholms teater-
museum, Carl och Olga Milles Lidingöhem (Millesgården), Thielska galleriet
och Föremålsvård i Kiruna. Av de övriga står stiftelserna Strindbergsmuseet
och Rooseum delvis under kommunalt huvudmannaskap, medan stiftelserna
Arbetets museum och Judiska museet bildats av organisationer och andra
intressenter. Statens mål med att ge bidrag till de museer och övriga insti-
tutioner som ryms under detta anslag är att de skall bevara vårt kulturarv. De
skall tillsammans utveckla och förmedla kunskap om och upplevelser av
kulturarvet och härigenom ge perspektiv på samhällsutvecklingen. 95
7 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 7
Sammanställning över medelsfördelningen (tkr)
|
1995/96 (18 mån.) |
Regeringens | ||
|
1. |
Arbetets museum |
16 189 |
11 076 |
|
2. |
Dansmuseifonden för Dansmuseet |
11 461 |
7815 |
|
3. |
Drottningholms teatermuseum |
7 425 |
5 178 |
|
4. |
Carl och Olga Milles Lidingöhem |
1 827 |
1 211 |
|
5. |
Thielska galleriet |
1 884 |
2 272 |
|
6. |
Föremålsvård i Kiruna |
9 103 |
6 223 |
|
7. |
Röhsska museet |
- |
500 |
|
8. |
Rooseum |
1 500 |
2 000 |
|
9. |
Strindbergsmuseet |
639 |
426 |
|
10. |
Judiska museet |
450 |
300 |
|
11. |
Bildmuseet |
750 | |
|
12. |
Vissa kostnader för centrala museer m.m. 2 237 |
- | |
|
13. |
Zommuseet |
- |
200 |
|
Totalt |
52 715 |
37 951 | |
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Regeringens överväganden
Målet för statens bidrag till de museer och institutioner som ryms under
anslaget är att de skall bevara vårt kulturarv. Museerna och institu-
tionerna skall tillsammans utveckla och förmedla kunskap om och
upplevelser av kulturarvet och härigenom ge perspektiv på samhälls-
utvecklingen.
Anslag 37 951 tkr
Betänkandet Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) och remiss-
yttranden över detta samt de under anslaget inrymda museernas och institu-
tionernas fördjupade anslagsframställningar har legat till grund för rege-
ringens fördjupade prövning av dem. Utöver det som framgår i denna pro-
position redovisas regeringens ställningstaganden angående ifrågavarande
museer och institutioner i propositionen om kulturpolitik.
Enligt regeringens bedömning har de museer och övriga institutioner som
samlas under detta anslag i allt väsentligt uppfyllt målen för resp, verksamhet.
Statens mål med att ge bidrag till de museer och övriga institutioner som
ryms under detta anslag är att de skall bevara vårt kulturarv. De skall
tillsammans utveckla och förmedla kunskap om och upplevelser av kultur-
arvet och härigenom ge perspektiv på samhällsutvecklingen.
96
Med hänvisning till vad regeringen föreslagit om besparing på statlig
konsumtion i inledningen till utgiftsområdet i Kulturdepartementets avsnitt
föreslås att besparingen för år 1997 tas ut med följande belopp. Den
beräknade besparingen för år 1999 redovisas också.
|
1997 (tkr) |
1999 (tkr) | |
|
Arbetets museum |
— |
665 |
|
Dansmuseifonden för Dansmuseet |
- |
328 |
|
Drottningholms teatermuseum |
110 |
110 |
|
Carl och Olga Milles Lidingöhem |
37 |
37 |
|
Thielska galleriet |
17 |
17 |
|
Föremålsvård i Kiruna |
- |
373 |
Som ett led i en regionalpolitisk satsning på samtidskonsten och konst-
bildningen bör Rooseum i Malmö förstärkas med en miljon kronor och
ytterligare 750 000 kr föreslås anvisas till Bildmuseet i Umeå. Röhsska
museet i Göteborg föreslås få ett nätverksansvar för konsthantverk och
formgivning. För detta uppdrag anvisas Röhsska museet ett särskilt bidrag på
500 000 kr. I regeringens proposition om kulturpolitik utvecklas ovan
nämnda uppgifter ytterligare.
Thielska galleriet har under en följd av år fått bidrag från Statens kulturråd
för bevakningskostnader från anslagsposten Vissa kostnader för centrala
museer m.m. Kulturrådet föreslår nu att medlen för Thielska galleriets
bevakning i stället anvisas direkt till galleriet. Regeringen instämmer i
Kulturrådets förslag och föreslår att 855 000 kr anvisas för detta ändamål.
Statens kulturråd har föreslagit att anslagsposten Vissa kostnader för
centrala museer upphör och att medlen anvisas under särskilda anslagsposter.
Som redovisats ovan föreslås att 855 000 kr anvisas till Thielska galleriet.
Vidare föreslås att 200 000 kr anvisas till Zornmuseet för fastighetsunderhåll
under en särskild anslagspost under detta anslag. Regeringen föreslår att
återstående del av anslagsposten under år 1997, 436 000 kr, får användas för
omprioriteringar inom kulturområdet.
Under anslaget Nationella uppdrag redovisas regeringens förslag om att
inrätta ett tidsbegränsat nationellt uppdrag inom museiområdet och att
uppdraget för perioden 1997-1999 ges till Stiftelsen Arbetets museum.
Vidare föreslås att museet med anledning härav tilldelas ett bidrag på en
miljon kronor.
Stiftelsen Skansen föreslås, som tidigare nämnts, få sitt anslag redovisat
under anslaget Centrala museer: Stiftelser. Slutligen föreslår regeringen att
anslagsposten Kostnader för lönebidragsanställda vid regionala museer an-
visas under anslaget Bidrag till regionala museer.
Utfallsutvecklingen närmast föregående och innevarande budgetår innebär
ingen anmärkningsvärd avvikelse från anvisade medel.
Mot bakgrund av ovanstående drar regeringen slutsatsen att de verk-
samheter som bedrivs av museer och övriga institutioner som återfinns under
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
97
detta anslag svarar mot en effektiv användning av insatta resurser. Uppdragen Prop. 1996/97: 1
för dem bör ligga fast. Utgiftsområde 17
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 38 881 000 kr och för år 1999
till 38 556 000 kr.
|
1994/95 |
Utgift |
43 5201 | ||
|
1995/96 |
Anslag |
27 500 |
Utgiftsprognos |
27 500 |
|
därav 1996 |
17 466 | |||
|
1997 |
Förslag |
10 000 | ||
|
1998 |
Beräknat |
10 000 | ||
|
1999 |
Beräknat |
10 000 | ||
'Beloppen anges i tusental kr
Bidraget används enligt förordningen (1990:573) om stöd till vissa icke-
statliga kulturlokaler. Det innebär att stöd kan ges i form av bidrag till ny-
eller ombyggnad av musei-, teater- och konsertlokaler som tillhör någon
annan än staten. Bidrag kan också ges till standardhöjande reparationer och
handikappanpassning av sådana lokaler. Beslut om bidrag fattas av Boverkets
samlingslokalsdelegation efter samråd med Statens kulturråd. Beslut om
bidrag fattas innan aktuella byggnadsarbeten påbörjas, och utbetalas när
arbetena är avslutade, vilket kan ta flera år. Av denna anledning varierar
storleken på utbetalningarna år från år och kan vara betydligt större eller
mindre än beslutsramen, beroende på beslut som ligger flera år bakåt i tiden.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar att utbetalningar
gjorts av under tidigare budgetår beslutade bidrag, vilket lett till ett över-
skridande på ca 8,5 miljoner kronor. Prognosen för anslagsbelastningen
under innevarande budgetår visar att utgifterna i huvudsak överensstämmer
med anvisade medel.
Regeringens överväganden
Ramanslag 10 000 tkr
98
Betänkandet Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) och remissyttran-
den över detta samt Boverkets årsredovisning och anslagsframställning har
legat till grund för regeringens fördjupade prövning av stödet till icke-statliga
kulturlokaler. Utöver det som framgår i denna proposition redovisas rege-
ringens ställningstaganden angående stödet till icke-statliga kulturlokaler i
propositionen om kulturpolitik (prop. 1996/97:3).
Enligt regeringens bedömning är resultatet av verksamheten tillfreds-
ställande. Vid handläggningen har kulturpolitiskt angelägna projekt beaktats.
Resultatredovisningen visar att under budgetåret 1994/95 inkom ansökningar
om stöd för ett 9O-tal kulturlokalsprojekt med sammanlagt 250 miljoner
kronor i sökt bidragsbelopp. Boverket har under budgetåret 1994/95 fördelat
75 miljoner kronor i stöd till icke-statliga kulturlokaler, inkl. 50 miljoner
kronor som anvisats som särskilt arbetsmarknadsstöd. Ur det ordinarie an-
slaget på 25 miljoner kronor beviljades 15 miljoner kronor till museer och
10 miljoner kronor till konsertlokaler. Stödet har i huvudsak använts för
ändring, tillbyggnad och handikappanpassning av icke-statliga kulturlokaler.
Bidraget har tidigare anvisats under ett förslagsanslag med möjligheter att
inom en bestämd beslutanderam besluta om bidrag för utbetalning under
kommande budgetår. Detta innebär en viss osäkerhet när det gäller att fast-
ställa anslagsbeloppet och en risk för överskridande. Införandet av ett utgifts-
tak för staten innebär också att möjligheterna till överskridande minskar.
Regeringen föreslår därför att Boverket bemyndigas att inom anslagets ram
besluta om bidrag för utbetalning under senare budgetår och att anslaget
anvisas under ett ramanslag. Regeringen förutsätter att Boverket har en
noggrann uppföljning och kontroll över anslagsutvecklingen så att anslaget
inte överskrids.
Utfallsutveckiingen närmast föregående och innevarande budgetår innebär
ingen anmärkningsvärd avvikelse från anvisade medel.
Regeringen vill för riksdagens kännedom nämna att stödet till allmänna
samlingslokaler, finansierat genom anslaget N 1. Bidrag till allmänna sam-
lingslokaler, anpassas till den nya budgetordningen vilket bl.a. innebär att det
tidigare kösystemet för stöd till allmänna samlingslokaler upphör att gälla.
Regeringen avser även att ändra samlingslokalsdelegationens sammansättning
så att opartiskhet garanteras vid myndighetsutövningen.
Mot bakgrund av ovanstående drar regeringen slutsatsen att stödet till icke-
statliga kulturlokaler i allt väsentligt används på ett effektivt sätt och ger
önskade resultat.
För åren 1998 och 1999 beräknas utgifterna uppgå till oförändrat 10
miljoner kronor.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
99
|
H 6. Stiftelsen Riksutställningar |
Prop. 1996/97: 1 | |||
|
1994/95 |
Utgift |
33 355' |
Utgiftsområde 17 | |
|
1995/96 |
Anslag |
51 848 |
Utgiftsprognos |
51 848 |
|
därav 1996 |
34 565 | |||
|
1997 |
Förslag |
33 849 | ||
|
1998 |
Beräknat |
33 648 | ||
|
1999 |
Beräknat |
34 422 | ||
'Beloppen anges i tusental kr
Riksutställningar har enligt sina stadgar, fastställda av regeringen den
23 juni 1976, till uppgift att främja utställnings- och konstbildningsverksam-
heten genom att förmedla och anordna utställningar, biträda med rådgivning
och annan service samt i övrigt utveckla och förnya utställningen som
medium för kunskapsförmedling, debatt och upplevelse.
Riksutställningar skall samarbeta och samråda med statliga och kommu-
nala myndigheter, kulturinstitutioner, organisationer och enskilda som är
verksamma i samhälls- och kulturlivet.
Vidare skall Riksutställningar producera, distribuera och förmedla
vandringsutställningar, förmedla kunskap och erfarenhet samt erbjuda tek-
niska tjänster till andra som vill arbeta med utställningar. Riksutställningars
verksamhet skall vara internationell men med tyngdpunkt lagd på Sverige och
övriga Norden.
Regeringens överväganden
Målet för Riksutställningar är att bevara vårt kulturarv. Riksutställ-
ningar skall tillsammans med bl.a. museer utveckla och förmedla
kunskap om och upplevelser av kulturarvet och härigenom ge per-
spektiv på samhällsutvecklingen.
Anslag 33 849 tkr
1 propositionen om kulturpolitik (prop. 1996/97:3) redovisar rege-
ringen förslag om att Riksutställningar den 1 januari 1998 skall om-
vandlas till myndighet.
Betänkandet Kulturpolitikens inriktning (SOU: 1995:84) och remiss-
yttranden över detta samt Riksutställningars årsredovisning och fördjupade
anslagsframställning har legat till grund för regeringens fördjupade prövning
100
av Riksutställningar. Regeringens ställningstaganden angående Riksutställ-
ningar redovisas i propositionen om kulturpolitik.
Enligt regeringens bedömning har Riksutställningar i allt väsentligt upp-
fyllt målen för verksamheten.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar.
De övergripande målen för Riksutställningar är att bevara vårt kulturarv.
Riksutställningar skall tillsammans med bl.a. museer utveckla och förmedla
kunskap om och upplevelser av kulturarvet och härigenom ge perspektiv på
samhällsutvecklingen.
Mot bakgrund av ovanstående drar regeringen slutsatsen att Riksutställ-
ningars verksamhet svarar mot en effektiv användning av insatta resurser.
Uppdraget för Riksutställningar bör ligga fast.
Med hänvisning till vad regeringen föreslagit om besparing på statlig
konsumtion i inledningen till utgiftsområdet i Kulturdepartementets avsnitt
föreslås att besparingen tas ut med 1 047 000 kr år 1997. För år 1998
beräknas besparingen till samma belopp. Utfallsutvecklingen för Riksutställ-
ningar närmast föregående och innevarande budgetår innebär ingen anmärk-
ningsvärd avvikelse från anvisade medel.
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 33 648 000 kr och för år 1999
till 34 422 000 kr.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
101
12 I. Film och medier
Inom detta verksamhetsområde redovisas bl.a. statens stöd till svensk film-
produktion, stöd till filmkulturell verksamhet, statens insatser för TV-utbyte
med Finland och Statens biografbyrå.
Vid sidan av de ändamål som finansieras över statsbudgeten finansieras
radio och TV i allmänhetens tjänst med TV-avgiftsmedel. För kalenderåret
1997 föreslås att ca 4,8 miljarder kronor (i 1994 års prisläge) anvisas för
verksamheten.
Stödet till filmområdet ökar med 2,5 miljoner kronor under år 1997, till
följd av regeringens förslag i proposition 1996/97:3 om kulturpolitik. I
propositionen föreslås att ett särskilt stöd till regionala resurscentrum
för film och video skall inrättas. För år 1998 och år 1999 ökas stödet
till filmområdet ytterligare till följd av utökade satsningar på de
regionala resurscentrumen för film och video. Som en följd av
mervärdesskattebeläggningen av handel med vissa upphovsrätter m.m.
fr.o.m. den 1 januari 1997 förändras medelstilldelningen för Sveriges
Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB.
I betänkandet (SOU 1995:84) Kulturpolitikens inriktning föreslås att
Svenska Filminstitutet skall tillföras statliga medel för stöd till regionala
filmproduktionsfonder och regionala film- och mediecentrum, i syfte att
främja regional och lokal filmverksamhet med tyngdpunkt på barn och
ungdom. Regeringens ställningstaganden redovisas i proposition 1996/97:3
om kulturpolitik. Regeringen föreslår i propositionen att ett särskilt stöd till
regionala resurscentrum för film och video skall inrättas.
Statens biografbyrå har i sin fördjupade anslagsframställning begärt att
byråns roll samt nuvarande lagstiftning skall ses över. Det kan ifrågasättas
om Biografbyråns verksamhet är anpassad till dagens situation med flera
distributionsvägar för film och andra rörliga bilder, nya TV-kanaler, video-
filmer, video-on-demand och annan ny teknik. Regeringen överväger att
tillsätta en parlamentarisk utredning som skall utreda frågorna om filmcensur
och Biografbyråns framtida inriktning m.m.
I propositionen 1996/97:10 om mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings-
och idrottsområdet föreslås vissa ändringar i mervärdesskattelagstiftningen till
följd av Sveriges medlemskap i EU. Ändringarna innebär bl.a. att 6 % mer-
värdesskatt införs för upplåtelse eller överlåtelse av vissa upphovsrätter, samt
att framställning, kopiering eller annan efterbehandling av kinematografisk
film beläggs med 25 % mervärdesskatt innevarande år. Sveriges Television
AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB hör till de icke
skattskyldiga personer som saknar avdragsrätt för ingående skatt och som
därför kan komma att påverkas av införande av mervärdesskatt på handel med
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
102
vissa upphovsrätter och på framställning etc. av kinematografisk film. Rege-
ringen gör bedömningen att medelsanvisningen till public service-företagen
bör öka som en följd av mervärdesskattebeläggningen. Detta finansieras via
en TV-avgiftshöjning med ytterligare tolv kronor till 1 536 kr per år.
Betänkandet (SOU 1995:84) Kulturpolitikens inriktning och remiss-
yttranden över detta, årsredovisningar, verksamhetsberättelser och fördjupade
anslagsframställningar har legat till grund för regeringens bedömning av
resultatet inom verksamhetsområdet. Regeringens ställningstaganden angåen-
de Filminstitutets verksamhet redovisas i propositionen om kulturpolitik.
Enligt regeringens bedömning är resultatet av verksamheten i allt väsentligt
tillfredsställande. Regeringen utvecklar denna bedömning i propositionen om
kulturpolitik samt nedan under resp, anslag.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Utgiftsutvecklingen för verksamhetsområdet (mkr)
|
Utgift 1994/95 |
Anslag 1995/96 |
Utgiftsprognos 1995/96 därav 1996 |
Förslag 1997 |
Beräknat 1998 |
Beräknat 1999 |
|
161,1 |
240,6 |
241.3 98,3 |
165,2 |
170,5 |
175,8 |
Nytt anslag (förslag) 125 3381
1998 Beräknat 129 838
1999 Beräknat
134 338
1 Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget beräknas kostnader för statens stöd till svensk film-
produktion m.m., filmkulturell verksamhet (inkl. Konstnärsnämndens film-
stöd) samt regionala resurscentrum för film och video.
Syftet med statens stöd till filmområdet är att bidra till att uppfylla de
åtaganden och ändamål som anges i 1993 års finansieringsavtal för Stiftelsen
Svenska Filminstitutets stöd till värdefull svensk filmproduktion. Syftet är
också att genom Filminstitutet främja spridning och visning av värdefull film,
främja regional och lokal filmverksamhet med tyngdpunkt på barn och
ungdom, främja bevarandet och tillgängliggörandet av filmer och material av
film- och kulturhistoriskt intresse för forskning och allmänhet samt verka för
internationellt samarbete på filmområdet samt att genom Konstnärsnämnden
främja produktion av kortfilm.
Stödet till svensk filmproduktion finansieras genom avtal mellan staten och
berörda branscher. Avtalet mellan staten, film- och videobranschen samt
Sveriges Television AB och Nordisk Television AB (numera TV4 AB) trädde
i kraft den 1 januari 1993 och gäller t.o.m. den 31 december 1998. Avtalet
103
reglerar utformningen av Filminstitutets stöd till svensk filmproduktion jämte
vissa övriga branschrelaterade stöd samt parternas finansiering av denna
verksamhet. Enligt riksdagens beslut våren 1996 (prop. 1995/96:191, bet.
1995/96:SkU28, rskr. 1995/96:290) skall mervärdesskatt tas ut med 6
procent på entréavgifter till biografföreställningar fr.o.m. den 1 juli 1996. I
samband med riksdagsbehandlingen av regeringens proposition hölls över-
läggningar med avtalsparterna i syfte att klargöra hur avtalet påverkas av
denna mervärdesskatt.
Finansieringsavtalet för Filminstitutets stöd till svensk filmproduktion
m.m. genererade under budgetåret 1994/95 ca 197,2 mkr, varav ca 161,4
mkr utgick till stöd till svensk filmproduktion.
Utöver att fördela stödet till svensk filmproduktion skall Filminstitutet
utföra uppdrag åt staten på det filmkulturella området. Stödet till filmkulturell
verksamhet finansieras helt och hållet av statliga medel.
Regeringens överväganden
Ramanslag 125 338 tkr
Regeringen har i prop. 1996/97:3 Kulturpolitik redovisat ställnings-
taganden vad gäller inriktningen på den framtida statliga filmpolitiken. I
propositionen föreslår regeringen att ett särskilt stöd till regionala
resurscentrum för film och video skall inrättas, för att främja regional
och lokal filmverksamhet med tyngdpunkt på barn och ungdom.
Betänkandet (SOU 1995:84) Kulturpolitikens inriktning och remissyttran-
dena över detta samt Filminstitutets verksamhetsberättelse jämte fördjupade
anslagsframställning ligger till grund för regeringens fördjupade prövning av
den statliga filmpolitiken. Regeringens ställningstaganden i dessa frågor redo-
visas i prop. 1996/97:3 Kulturpolitik. I kulturpropositionen föreslår rege-
ringen att ett särskilt stöd till regionala resurscentrum för film och video skall
inrättas, för att främja regional och lokal filmverksamhet med tyngdpunkt på
barn och ungdom. Inrättandet av stödet föranleder en ökning av det totala
stödet till filmområdet med 11,5 miljoner kronor, varav 2,5 miljoner kronor
år 1997 och 4,5 miljoner kronor för vardera åren 1998 och 1999. Av de
medel som i dag används för motsvarande ändamål inom stödet till
filmkulturell verksamhet överförs 2 miljoner kronor till det nya stödet.
Regeringen föreslår att stöden till svensk filmproduktion m.m., film-
kulturell verksamhet (inkl. Konstnärsnämndens filmstöd) samt stödet till
regionala resurscentrum för film och video redovisas under ett gemensamt
ramanslag benämnt Filmstöd. Av det ramanslag för stöd till filmområdet som
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
104
regeringen föreslår beräknar regeringen att 61 500 000 kr anvisas för stöd till
svensk filmproduktion m.m., 57 110 000 kr anvisas för stöd till filmkulturell
verksamhet, 4 500 000 kr, uppdelat i 45 stödenheter, anvisas för stöd till
regionala resurscentrum för film och video och 2 228 000 kr anvisas för
Konstnärsnämndens stöd till produktion av kortfilm.
För 1998 beräknas utgifterna uppgå till 129 838 000 kr. För år 1999
beräknas utgifterna till 134 338 000 kr. Beräkningen utgår från en ökning av
det stöd till regionala resurscentrum för film och video som regeringen före-
slår i propositionen om kulturpolitik. I beräkningen för år 1999 antas att ett
nytt film- och videoavtal inte skall föranleda någon utgiftshöjning för staten.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 125 338 000 kr bör
anvisas till Filmstöd för år 1997.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
|
1994/95 |
Utgift |
7 920' |
Anslagssparande |
80 |
|
1995/96 |
Anslag |
11 589 |
Utgiftsprognos |
11 365 |
|
därav 1996 |
7 781 | |||
|
1997 |
Förslag |
7 591 | ||
|
1998 |
Beräknat |
7 542 | ||
|
1999 |
Beräknat |
7 620 |
'Beloppen anges i tusental kr
Statens biografbyrå skall enligt lagen (1990:886) om granskning och
kontroll av filmer och videogram samt enligt sin instruktion (1990:994)
granska filmer och videogram avsedda för offentlig visning. Biografbyrån är
också tillsynsmyndighet för videogrammarknaden och skall yttra sig till
Justitiekanslern i vissa åtalsärenden rörande våldsskildringar i filmer.
Regeringens överväganden
Målet för Statens biografbyrå är att förhindra förekomsten av filmer
som innehåller framställningar som kan verka skadliga.
Ramanslag 7 591 tkr
Beräknade avgiftsinkomster 7 000 tkr
Regeringen föreslår sänkningar av Biografbyråns olika avgifter.
105
Betänkandet Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) och remiss-
yttranden över detta samt Statens biografbyrås årsredovisning och fördjupade
anslagsframställning har legat till grund för regeringens fördjupade prövning
av Biografbyrån.
Enligt regeringens bedömning uppfyller Biografbyrån i allt väsentligt
målen för verksamheten. Granskningsverksamheten innebär att samtliga fil-
mer som visas offentligt skall vara försedda med av Biografbyrån beslutad
åldersgräns och även på videomarknaden har Biografbyråns verksamhet en
återhållande effekt. Under kommande budgetår skall Biografbyråns verk-
samhet fortsätta i enlighet med ovan nämnda mål. Det kan dock ifrågasättas
om Biografbyråns verksamhet är anpassad till dagens situation med fler
distributionsvägar för film och andra rörliga bilder, nya TV-kanaler, video-
filmer, video-on-demand och annan ny teknik. Regeringen överväger för
närvarande att tillsätta en parlamentarisk kommitté som skall utreda frågorna
om filmcensur och Biografbyråns framtida inriktning m.m.
Biografbyråns granskningsverksamhet bekostas med avgifter som redo-
visas på statsbudgetens inkomstsida under rubriken 2522 Avgifter för
granskning av filmer och videogram. Budgetåret 1994/95 var intäkterna av
granskning 9 756 000 kr. Granskningsavgifterna skall motsvara kostnaderna
för Biografbyråns granskningsverksamhet. Trots att granskningsavgifterna
sänktes från den 1 juli 1994 visar Biografbyråns ekonomiska redovisning att
intäkterna vida överstigit kostnaderna under de senaste fyra budgetåren. RRV
och Biografbyrån har på uppdrag av regeringen gjort en översyn av nivån på
de olika avgifterna och inkommit med ett förslag om sänkta avgifter. Detta har
remitterats och de flesta instanserna tillstyrker förslaget. Regeringen föreslår
sänkningar av de olika avgifterna inom Biografbyråns verksamhet motsvaran-
de totalt ca 20 % av Biografbyråns intäkter. Förslaget föranleder ändringar av
lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram.
Förslag till lag om sådana ändringar finns i avsnitt 2.1. Eftersom det endast är
fråga om en sänkning av beloppen för granskningen anser regeringen att
lagändringarna är av sådan beskaffenhet att lagrådets yttrande inte behöver
inhämtas.
RRV har lämnat invändning i revisionsberättelsen angående att styrelsen
vid granskningstillfället inte hade fattat beslut om årsredovisningen. Detta
beslut fattade styrelsen kort därefter. RRV bedömer dock att Biografbyråns
årsredovisning i allt väsentligt är rättvisande.
Målet för Statens biografbyrå är att förhindra förekomsten av filmer som
innehåller framställningar som kan verka skadliga.
Regeringen föreslår att Biografbyrån för nästa budgetår beviljas en låne-
ram på sammanlagt 2 miljoner kronor.
Utfallsutvecklingen för Biografbyrån närmast föregående och innevarande
budgetår innebär ingen avvikelse från anvisade medel.
Mot bakgrund av det som nämnts ovan drar regeringen följande slutsatser.
Biografbyråns verksamhet svarar mot ett effektivt bruk av de insatta resur-
serna. Uppdraget för byrån bör tills vidare ligga kvar.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
106
För 1998 beräknas utgifterna uppgå till 7 542 000 kr. Beräkningen utgår
från att verksamheten förblir oförändrad. För år 1999 beräknas utgifterna
uppgå till 7 620 000 kr med oförändrad verksamhet.
Med hänvisning till vad regeringen föreslagit om besparing på statlig
konsumtion i inledningen till utgiftsområdet i Kulturdepartementets avsnitt
föreslås att en besparing tas ut med 235 000 kr år 1997. För år 1998 beräknas
besparingen till samma belopp. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att
7 591 000 kr bör anvisas Statens biografbyrå för år 1997.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
|
1994/95 |
Utgift |
28 125 |
|
1995/96 |
Anslag |
43 666 |
|
1997 |
Förslag |
30 744 |
|
1998 |
Beräknat |
31 574 |
1999 Beräknat
32 332
Utgiftsprognos
därav 1996
43 666
24 323
'Beloppen anges i tusental kr
Från anslaget bekostas de kostnader TERACOM Svensk Rundradio AB
(Teracom) har för rundradiosändning i Storstockholmsområdet av finländska
TV-program och för tillhandahållande och överföring av en svensk program-
kanal till Finland, de kostnader Svenska Kabel-TV AB, som bytt namn till
Telia Infomedia Television AB, har för överföring av den finländska
programkanalen till kabelnät på ett antal orter i Sverige, samt Sverigefinska
Riksförbundets kostnader i samband med utsändning av den finländska
programkanalen i Sverige. De sistnämnda kostnaderna baserar sig på
överenskommelser mellan riksförbundet och förhandlingsorganisationen
Copyswede såsom företrädare för vissa rättighetshavarorganisationer.
Utsändningen av ett finländskt TV-program i Sverige sker för närvarande
med stöd av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisions-
program. Denna lag upphör att gälla den 1 december 1996 men motsvarande
regler har inarbetats i radio- och TV-lagen (1996:844) som träder i kraft vid
samma tidpunkt.
Regeringen har den 2 februari 1996 meddelat Sverigefinska Riksförbundet
tillstånd att också under år 1996 bedriva sådana sändningar.
107
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Anslag 30 744 tkr
Förhandlingar pågår för närvarande om ett motsvarande avtal för
kalenderåret 1997 mellan Sverigefinska Riksförbundet och företrädare
för berörda rättighetshavarorganisationer avseende ersättning för ut-
sändningen och något avtal har ännu inte redovisats för regeringen.
Regeringen avser att senare redovisa om utfallet av förhandlingarna.
Till grund för regeringens prövning ligger avtal mellan staten och Svenska
Kabel-TV AB (nu Telia Infomedia Television AB), Teracom och Sverige-
finska Riksförbundet. Bidraget till Sverigefinska Riksförbundet utbetalas
av regeringen. Regeringen tilldelade i februari 1996 Sverigefinska Riksför-
bundet 3 580 549 kr för verksamheten under kalenderåret 1996.
Förhandlingar pågår för närvarande om ett motsvarande avtal för kalender-
året 1997 mellan Sverigefinska Riksförbundet och företrädare för berörda
rättighetshavarorganisationer avseende ersättning för utsändningen. Rege-
ringen avser att senare redovisa om utfallet av förhandlingarna har inneburit
ändringar i bidraget till förbundet.
Enligt regeringens bedömning har målen för bidraget i allt väsentligt upp-
fyllts. Med en framtida digital sändningsteknik kan förutsättningarna för detta
TV-utbyte komma att ändras. Regeringen gör dock den bedömningen att
verksamheten för 1997 skall vara oförändrad.
För 1998 beräknas utgifterna uppgå till 31 574 000 kr. Beräkningen utgår
från att verksamheten förblir oförändrad. För år 1999 beräknas utgifterna
uppgå till 32 332 000 kr med oförändrad verksamhet.
Mot bakgrund av det som nämnts ovan föreslår regeringen att 30 744 000
kr bör anvisas till Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland för år
1997.
|
Nytt anslag (förslag) 1998 Beräknat 1999 Beräknat |
1 510 1 510 1 510 |
1 Beloppen anges i lusental kr
108
Inom anslaget bekostas för svensk medverkan i vissa europeiska utred-
ningsprojekt och samarbete inom det s.k. Audiovisuella Eureka.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Regeringens överväganden
Ramanslag 1510 tkr
Audiovisuella Eureka etablerades 1989 och är ett mellanstatligt forum med
syfte att underlätta etableringen av transnationella audiovisuella projekt. Nya
arbetsuppgifter har fastställts genom en deklaration som skall gälla under
tiden den 1 januari 1996 till den 31 december 1999. Insatserna skall kon-
centreras till att stödja och initiera projekt inom områdena utbildning,
utveckling och distribution av europeisk film, TV och video. Rollen som
förmedlare mellan de deltagande länder som inte är medlemmar i EU och de
som är EU-medlemmar betonas.
Det s.k. Audiovisuella Observatoriet etablerades 1992 och är ett forsk-
nings- och statistikinstitut som samlar och distribuerar information om den
europeiska film-, TV- och videoindustrin.
Sverige har ett starkt intresse av att följa utvecklingen på detta område.
Enligt regeringens bedömning har målen för bidraget i allt väsentligt
uppfyllts.
Mot bakgrund av det som nämnts ovan föreslår regeringen att 1 510 000
kr bör anvisas till Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utveck-
lingen och till europeiskt mediesamarbete för år 1997.
För 1998 och 1999 beräknas utgifterna uppgå till 1 510 000 kr för vardera
året. Beräkningarna utgår från oförändrad verksamhet.
Med anledning av propositionen En radio och TV i allmänhetens tjänst
1997-2001 beslutade riksdagen i juni 1996 om bestämmelser och villkor som
skall gälla under tillståndsperioden den 1 januari 1997-den 31 december
2001 för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten samt om
medelstilldelningen för år 1997 till Sveriges Television, Sveriges Radio,
Radio Sweden och Sveriges Utbildningsradio (prop. 1995/96:161, bet.
1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297).
Regeringen avser att under år 1997 återkomma till riksdagen med förslag
avseende bl.a. public service-företagens organisation och verksamhets-
uppdrag vid krig och krigsfara.
109
Ändrad medelstilldelning till Sveriges Television AB, Sveriges Prop. 1996/97: 1
Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB Utgiftsområde 17
Regeringens förslag: Som en följd av mervärdesskattebeläggningen
av handel med vissa upphovsrätter samt framställning etc. av kinemato-
grafisk film fr.o.m. den 1 januari 1997 förändras medelstilldelningen
för Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbild-
ningsradio AB.
Bakgrund: I proposition 1996/97:10 om mervärdesskatt inom kultur-,
utbildnings- och idrottsområdet föreslås sådana ändringar i den svenska
mervärdesskattelagstiftningen för kultur-, utbildnings- och idrottsområdet
som behöver genomföras till följd av Sveriges medlemskap i EU. Änd-
ringarna innebär bl.a. att 6 % mervärdesskatt införs för upplåtelse eller
överlåtelse av upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk samt för
upplåtelse eller överlåtelse av rättighet till ljud- eller bildupptagning av en
utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konstnärligt verk. För-
slaget innebär att även framställning, kopiering eller annan efterbehandling av
kinematografisk film momsbeläggs med 25 %. Ändringarna föreslås träda i
kraft den 1 januari 1997.
I propositionen konstateras att Sveriges Television AB, Sveriges Radio
AB och Sveriges Utbildningsradio AB hör till de icke skattskyldiga personer
som saknar avdragsrätt för ingående skatt och som därför kan komma att
påverkas av införande av mervärdesskatt på handel med ovan angivna
upphovsrätter och på framställning etc. av kinematografisk film. Priset exkl.
mervärdesskatt på upphovsrätter till svenskproducerade verk, såsom filmer,
musik m.m., kan visserligen förväntas falla i samband med mervärdesskatte-
beläggningen, som en följd av utökade möjligheter till avdrag för ingående
skatt i film- och musikproduktion och annan produktion. Större delen av de
upphovsrätter som public service-företagen förvärvar är dock utländska
varför avlyftseffekten får begränsad betydelse. Regeringen gör bedömningen
att en viss kostnadsökning för public service-företagen därmed kommer att
uppstå som en följd av mervärdesskattebeläggningen.
Skälen för regeringens förslag: En stark public service-verksamhet
kräver att företagen ges förutsättningar att finansiera sin verksamhet.
1 enlighet med 1996 års riksdagsbeslut om en radio och TV i allmän-
hetens tjänst 1997-2001 (prop. 1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12, rskr.
1995/96:297) skall Sveriges Television, Sveriges Radio inkl. Radio Sweden
och Sveriges Utbildningsradio, samt Radiotjänst i Kiruna AB finansieras i
huvudsak med TV-avgifter under den kommande tillståndsperioden.
Enligt regeringens beräkningar bör public service-företagen fr.o.m. den
1 januari 1997 kompenseras med 15,1 miljoner kronor per år (1994 års pris-
läge) för de kostnader som kommer att uppstå som en följd av mervärdes-
skattebeläggningen av handel med ovan angivna upphovsrätter och fram-
ställning etc. av kinematografisk film. Medlen för momskompensation bör
110
fördelas med 11,0 miljoner kronor till Sveriges Television, 3,9 miljoner
kronor till Sveriges Radio och 0,2 miljoner kronor till Sveriges Utbildnings-
radio. Finansieringen bör ske via en TV-avgiftshöjning.
För närvarande är TV-avgiften 1 476 kr eller 369 kr per tremånaders-
period. 1996 års riksdagsbeslut om en radio och TV i allmänhetens tjänst
1997-2001 (prop. 1995/96:161, bet. 1995/96:KrU 12, rskr. 1995/96:297)
innebar att TV-avgiften skall höjas med 48 kr till 1 524 kr fr.o.m. den 1
januari 1997. Med hänsyn till att Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) i enlighet
med lagen (1989:41) om TV-avgift har rätt att bedriva en försöksverksamhet
med olika former för betalning av TV-avgiften, exempelvis månadsvisa auto-
matiska överföringar från lönekonto eller andra bankkonton, bör TV-avgiften
vara jämnt delbar med tolv.
Regeringen beräknar att en TV-avgiftshöjning är nödvändig för att finan-
siera momskompensationen till programbolagen.
Regeringen föreslår därmed att TV-avgiften höjs med ytterligare 12 kr till
totalt 60 kr vilket motsvarar 1 536 kr per helår fr.o.m. den 1 januari 1997.
Avgiften för en tremånadersperiod blir därmed 384 kr.
Regeringens förslag om TV-avgiften förutsätter en ändring i lagen
(1996:852) om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift. Förslag till lag om
en sådan ändring finns under avsnitt 2.2.
Lagförslaget berör i och för sig ett sådant ämne som avses i 8 kap. 18 §
andra stycket regeringsformen. Eftersom det endast är fråga om en ändring av
beloppets storlek anser regeringen att lagändringen är av sådan beskaffenhet
att lagrådets yttrande inte behöver inhämtas.
Med hänsyn till att de ökade kostnaderna för moms fördelas olika mellan
Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio bör
fördelningsnyckeln justeras till 60,57 % för Sveriges Television, 34,67 % till
Sveriges Radio och 4,76 % till Sveriges Utbildningsradio och gälla för
tillståndsperioden 1997-2001. I enlighet med 1996 års riksdagsbeslut om en
radio och TV i allmänhetens tjänst 1997-2001 skall programbolagen även
fortsättningsvis i samförstånd kunna justera fördelningsnyckeln om bolagen
exempelvis kommer överens om att omfördela ansvaret för olika gemen-
samma funktioner.
De samlade medlen för år 1997 kommer därmed att fördelas med 2 891,6
miljoner kronor till Sveriges Television, 1 655,2 miljoner kronor till Sveriges
Radio och 227,2 miljoner kronor till Sveriges Utbildningsradio (1994 års
prisläge enligt kompensationsindex). Därutöver skall, enligt riksdagsbeslut
(prop. 1995/96:161, bet. 1995/96:297) 36,4 miljoner kronor i 1994 års
prisläge tilldelas Radio Sweden.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
8 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 7
13 J. Forskning
Verksamhetsområdet omfattar statens stöd till forskning inom kultur- och
medieområdet. Medlen beräknas under två anslag: Forsknings- och utveck-
lingsfrågor inom kulturområdet och Forskning och dokumentation om
medieut veckl ingen.
Anslaget Forskning och dokumentation om medieutvecklingen tillförs
resurser vilket möjliggör en fortsatt utgivning av rapporten Mediebaro-
metern.
I betänkandet massmedieforskning - för bransch och samhälle behand-
lades bl.a. frågan om Mediebarometerns framtid. 1 remissvaren har flera
instanser uttryckt att NORDICOM liksom tidigare bör vara ansvarig för
utgivningen av Mediebarometern. Regeringen anser att det är av stort värde
att utgivningen av Mediebarometern kan fortsätta.
I proposition 1996/97:5 Forskning och Samhälle anmäler regeringen sin
avsikt att ge Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) i
uppdrag att, i samverkan med berörda myndigheter och institutioner, utreda
och föreslå åtgärder för uppbyggnad och utveckling av sektorsforskningen
inom kulturområdet. Regeringen avser att tillföra HSFR 2,5 miljoner kronor
från anslaget Forsknings- och utvecklingsfrågor inom kulturområdet för detta
ändamål.
1 övrigt föreslår regeringen ingen ändring av verksamheten och de statliga
insatserna på området föreslås vara oförändrade.
Betänkandet Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) och remiss-
yttranden över detta samt årsredovisningar och fördjupade anslagsfram-
ställningar har legat till grund för regeringens bedömning av resultaten inom
verksamhetsområdet kultur- och medieforskning. Enligt regeringens bedöm-
ning är resultatet av forskningsverksamheten tillfredsställande. 1 övrigt har
regeringen gjort den bedömningen att det statliga stödet för forsknings- och
utvecklingsinsatser inom kulturområdet fyller en viktig funktion och har haft
goda effekter på utvecklingen. Regeringen vill dock särskilt understryka
vikten av att långsiktigt utveckla forskningsinformationen i det svenska
samhället och efterlyser också en aktivare samverkan mellan kulturinstitu-
tioner, folkbildning, organisationer och universitet och högskolor.
Regeringen bedömer att anslagen är värdefulla för kunskapen kring och
utvecklingen av kultur- och mediesektorernas verksamhet och möjliggör upp-
byggnad och spridning av kunskap inom kultur- och mediesektorerna. Staten
bör därför lämna fortsatt stöd till forsknings- och utvecklingsinsatser inom
kulturområdet samt stöd till forskning och dokumentation om medieutveck-
lingen. Sammantaget leder regeringens bedömning till slutsatsen att insatserna
på området varit ändamålsenliga och därför bör förbli i huvudsak oför-
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
112
ändrade. Regeringen utvecklar denna bedömning i proposition 1996/97:5 Prop. 1996/97: 1
Forskning och Samhälle. Utgiftsområde 17
Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområdet (mkr)
|
Utgift 1994/95 |
Anslag 1995/96 |
Utgiftsprognos 1995/96 därav 1996 |
Förslag 1997 |
Beräknat 1998 |
Beräknat 1999 |
|
35,0 |
56,0 |
57,4 41,9 |
37,9 |
38.9 |
40,0 |
|
1994/95 |
Utgift |
34 4001 |
Anslagssparande |
6 487 |
|
1995/96 |
Anslag |
55 100 |
Utgiftsprognos |
56 530 |
|
därav 1996 |
41 332 | |||
|
1997 |
Förslag |
37 131 | ||
|
1998 |
Beräknat |
38 052 | ||
|
1999 |
Beräknat |
39 190 |
1 Beloppen anges i tusental kr
Myndigheter som disponerar medel för forsknings- och utvecklings-
insatser inom kulturområdet skall
- stödja långsiktig kunskapsuppbyggnad inom sitt ansvarsområde. Forsk-
ning som myndigheterna stöder eller själva bedriver skall hålla hög kvalitet
och vara relevant för myndigheternas ansvarsområde,
- beakta behovet av att forskningsresultat av betydelse för myndighetens
ansvarsområde återförs till verksamheten,
- verka till förmån för ökad rörlighet av forskare mellan forsknings- och
utbildningsväsendet och samhället i övrigt,
- vidga det internationella samarbetet.
De utgifter som belastar anslaget är medel för verksamhetsforskning och
utvecklingsarbete inom kultursektorn. Medlen utnyttjas för projekt inom
Statens kulturråds, ansvarsmuseernas (Statens historiska museum, Statens
konstmuseer. Naturhistoriska riksmuseet, Folkens museum - etnografiska
och Stiftelsen Nordiska museet), Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets och
Språk- och folkminnesinstitutets ansvarsområden. Vidare betalas kostnader
för grundforskning vid Naturhistoriska riksmuseet.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar en god överens-
stämmelse. Dessutom visar prognosen för anslagsbelastningen under inne-
113
varande budgetår att utgifterna i huvudsak överensstämmer med anvisade
medel.
Sammanställning över medelsfördelningen (tkr)
|
1995/96 (18 mån.) |
Regeringens | |
|
1. Statens kulturråd |
3 481 |
2 188 |
|
2. Ansvarsmuseema |
3 219 |
2 023 |
|
3. Riksarkivet |
15 426 |
9 695 |
|
4. Riksantikvarieämbetet |
24 136 |
15 170 |
|
5. Naturhistoriska riksmuseet |
8 030 |
5 047 |
|
6. Språk-och folkminnesinstitutet |
808 |
508 |
|
7. Till regeringens disposition |
- |
2 500 |
|
Totalt |
55 100 |
37 131 |
Regeringens överväganden
Ramanslag 37 131 tkr
I proposition 1996/97:5 Forskning och Samhälle redovisar regeringen
bedömningar om anslagets inriktning och hantering. Regeringen avser
att ge Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) i
uppdrag att, i samverkan med berörda myndigheter och institutioner,
utreda och föreslå åtgärder för uppbyggnad och utveckling av
sektorsforskningen inom kulturområdet.
Betänkandet Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) och remiss-
yttranden över detta samt myndigheternas årsredovisningar och fördjupade
anslagsframställningar har legat till grund för regeringens fördjupade
prövning av anslaget. Utöver det som framgår i denna proposition redovisas
regeringens ställningstaganden i proposition 1996/97:5 Forskning och
Samhälle.
Enligt regeringens bedömning har målen för bidraget i allt väsentligt upp-
fyllts. Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet bör vara
långsiktiga och hålla en hög kvalitet. Myndigheterna har i sina årsredovis-
ningar i stor utsträckning redovisat kvalitetsmått på sin forsknings- och ut-
vecklingsverksamhet. Regeringen bedömer dock att gränsdragningen mellan
vad som är insamlings-, dokumentations-, utrednings- och publiceringsverk-
samhet och vad som i strikt mening kan beskrivas som forskning bör
förtydligas, särskilt vad gäller museerna. De myndigheter som har forskning
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
114
som del i sitt uppdrag har ett ansvar för att föra ut ny kunskap både till de
verksamma inom kultursektorn och till allmänheten. Detta arbete bör enligt
regeringens mening förstärkas.
Genom anslaget har angelägen museiforskning kunnat genomföras som
normalt inte får stöd av forskningsråden. Dokumentationen av och tillgäng-
ligheten till samlingarna har förbättrats.
För den kommande planeringsperioden skall de övergripande målen för
forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet ligga fast.
Utfallsutvecklingen närmast föregående och innevarande budgetår innebär
ingen anmärkningsvärd avvikelse från anvisade medel.
Mot bakgrund av detta drar regeringen slutsatsen att bidraget i allt
väsentligt används på ett effektivt sätt och ger önskade resultat.
I enlighet med regeringens förslag i proposition 1996/97:5 Forskning och
Samhälle anmäler regeringen sin avsikt att Humanistisk-samhällsveten-
skapliga forskningsrådet anvisas 2,5 miljoner kronor för att, i samverkan
med berörda myndigheter och institutioner, utreda och föreslå åtgärder för
uppbyggnad och utveckling av sektorsforskningen inom kulturområdet. Detta
möjliggörs genom en proportionell minskning av varje anslagspost med
sammanlagt 2,5 miljoner kronor.
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 38 052 000 kr och för år 1999
till 39 190 000 kr.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
|
1994/95 |
Utgift |
6001 | ||
|
1995/96 |
Anslag |
900 |
Utgiftsprognos |
900 |
|
därav 1996 |
600 | |||
|
1997 |
Förslag |
820 | ||
|
1998 |
Beräknat |
832 | ||
|
1999 |
Beräknat |
832 | ||
1 Beloppen anges i tusental kr
Från anslaget utgår stöd till svenska avdelningen av Nordiska Doku-
mentationscentralen för masskommunikationsforskning (NORDICOM) vid
Göteborgs universitetet i Göteborg för information om forskningsresultat och
för att utarbeta mediestatistik m.m.
115
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Anslag 820 tkr
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen tillförs resurser
vilket möjliggör en fortsatt utgivning av rapporten Mediebarometern.
Verksamhetsberättelsen med ekonomisk redovisning för NORDICOM -
Sveriges dokumentation av medieutvecklingen och betänkandet (SOU
1994:146) Massmedieforskning - för bransch och samhälle har legat till
grund för regeringens ställningstagande. I nämnda betänkande behandlades
bl.a. frågan om Mediebarometerns framtid. I remissvaren över betänkandet
har flera instanser, däribland Statens kulturråd, Institutionen för journalistik
och masskommunikation vid Göteborgs universitet och Föreningen för
Svensk Medie- och Kommunikationsforskning m.fl. uttryckt att NORDI-
COM liksom tidigare bör vara ansvarig för utgivningen av Mediebarometern.
Regeringen föreslår mot den bakgrunden att medel bör beräknas under
anslaget till Forskning och dokumentation om medieutvecklingen m.m. för
fortsatt genomförande av arbetet med den årliga räckviddsundersökningen av
de svenska medievanorna och publiceringen av undersökningen i rapporten
Mediebarometern.
Regeringen bedömer att bidraget i allt väsentligt används på ett effektivt
sätt och att Nordicoms uppgift att göra information tillgänglig om medie- och
kommunikationsforskning tillgodoser ett allmänt intresse.
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 832 000 kr. För år 1999
beräknas utgifterna uppgå till 832 000 kr. Beräkningarna utgår ifrån oför-
ändrad verksamhet.
Mot bakgrund av det som nämnts ovan föreslår regeringen att 820 000 kr
bör anvisas till Forskning och dokumentation om medieutvecklingen .
116
14 K. Trossamfund
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Regeringen lämnar inga förslag till förändringar. Stödet till trossam-
funden är föremål för utredning inom ramen för arbetet att ändra
relationerna mellan staten och Svenska kyrkan.
Sedan år 1971 har statsbidrag utgått till andra trossamfund än Svenska
kyrkan.
Enligt förordningen (1987: 271) om statsbidrag till andra trossamfund än
Svenska kyrkan kan statsbidrag lämnas för religiös verksamhet (verksam-
hetsbidrag), lokaler till religiös verksamhet (lokalbidrag) och teologiska
seminarier m.m. (utbildningsbidrag). Statsbidrag får beviljas de trossamfund
som regeringen angett i förordningen. Vid bedömningen av om ett trossam-
fund skall kunna få statsbidrag har hänsyn tagits både till verksamhetens
omfattning och till dess karaktär, dvs. om verksamheten uppfyller de villkor
som anges i förordningen och om det är ett allmänt intresse att stödja
verksamheten.
Frågor om bidrag till de trossamfund som anges i förordningen prövas av
Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund. Nämnden består av före-
trädare för de bidragsberättigade samfunden. Ledamöterna i samarbetsnämn-
den utses av regeringen efter förslag från samfunden.
Ett principbeslut har fattats om ändrade relationer mellan staten och
Svenska kyrkan (prop. 1995/96:80, bet. 1995/96:KU12, rskr. 1995/96:84).
Med anledning härav ses bl.a. stödet till trossamfunden över av Utredningen
om kyrkans personal och om samfundsstöd (C 1995:14, dir. 1995:162).
Utredningsarbetet skall redovisas senast den 31 mars 1997.
Samarbetsnämnden har redovisat hur bidragen till trossamfunden har
fördelats. Regeringen gör bedömningen att den nuvarande ordningen för
fördelning av bidrag skall vara oförändrad i avvaktan på den nämnda utred-
ningen.
Utgiftsutvecklingen för verksamhetsområdet (mkr)
|
Utgift 1994/95 |
Anslag 1995/96 |
Utgiftsprognos 1995/96 därav 1996 |
Förslag |
Beräknat 1998 |
Beräknat 1999 |
|
70,0 |
91.2 |
91.5 47,7 |
57,3 |
56,3 |
56,3 |
117
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 17
|
1994/95 |
Utgift |
70 055' |
Reservation |
261 |
|
1995/96 |
Anslag |
91 200 |
Utgiftsprognos |
91 461 |
|
därav 1996 |
47 726 | |||
|
1997 |
Förslag |
57 300 | ||
|
1998 |
Beräknat |
56 300 | ||
|
1999 |
Beräknat |
56 300 |
'Beloppen anges i lusenial kronor
Ur anslaget betalas bidrag enligt förordningen om statsbidrag till andra
trossamfund än Svenska kyrkan. Som framgår av föregående avsnitt utgår
bidragen i form av verksamhetsbidrag, lokalbidrag och utbildningsbidrag.
Ur anslaget betalas även efter beslut av regeringen statsbidrag till de
danska, norska och isländska församlingarna i Sverige samt till ekumenisk
verksamhet, kyrklig beredskap och restaurering av äldre domkyrkor m.m.
Sammanfattning
Ramanslag 57 300 tkr
Anslaget föreslås anvisas som ramanslag utan kreditmöjlighet.
Utöver bidrag från detta anslag har av arbetsmarknadspolitiska skäl för
budgetåren 1992/93, 1993/94 och 1994/95 anvisats sammanlagt 80 miljoner
kronor till lokaler åt trossamfund. En stor del av samfundens byggprojekt har
kunnat tidigareläggas genom de extra anslagen, som fått en mycket god
sysselsättningseffekt. Regeringen gjorde i budgetpropositionen 1994/95:100
(bil. 14) bedömningen att tidigareläggandet av dessa projekt medförde att
medelsbehovet för lokalbidrag skulle komma att minska under de närmaste
åren. Regeringens föreslog därför att besparingarna under detta anslag för
såväl budgetåret 1995/96 som budgetåren 1997 och 1998 huvudsakligen
skulle omfatta bidragen till lokaler. Besparingarna för budgetåren 1997 och
1998 avsåg beloppen 0,5 miljoner kronor resp, en miljon kronor. Riksdagen
godkände inriktningen på besparingsåtgärderna (bet. 1994/95 :KrU 12, rskr.
1994/95:206).
Med hänsyn till regeringens program för sanering av de statliga finanserna
anser regeringen att det är rimligt att ytterligare en besparing görs beträffande
detta anslag med 3 miljoner kronor utöver den tidigare aviserade besparingen
på 0,5 miljoner kronor under budgetåret 1997. Även denna besparing bör
118
huvudsakligen avse lokalbidragen med tanke på de satsningar som tidigare
gjorts av arbetsmarknadspolitiska skäl på trossamfundens lokaler.
För åren 1998 och 1999 beräknas anslaget uppgå till 56,3 miljoner kronor.
Beräkningen utgår från att anslaget minskas med den aviserade besparingen
om 1 miljon kronor fr.o.m. budgetåret 1998.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
15 L. Folkbildning
Inom verksamhetsområdet folkbildning ges bidrag till Folkbildningsrådet att
fördelas på studieförbund och folkhögskolor, bidrag till Nämnden för vårdar-
tjänst för att möjliggöra för elever med funktionshinder att studera vid
folkhögskolor samt bidrag till Tolk- och översättarinstitutet vid Stock-
holms universitet för teckenspråksutbildning, teckenspråkstolkutbildning och
teckenspråkslärarutbildning vid folkhögskolor samt för kontakttolkutbild-
ning vid folkhögskolor och studieförbund.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Folkbildningens roll inom den särskilda statliga vuxenutbildnings-
satsningen behandlas. Resurser för 10 000 platser i folkhögskolan
anvisas. Ett särskilt stöd till uppsökande verksamhet och utbildning i
samhällsfrågor bör ges.
Folkbildningens uppgift är att bidra till att stärka demokratin, ge medlems-
skolning, ge utrymme för studier som växer fram ur deltagarnas egna erfaren-
heter, intressen och behov samt inte minst att svara för kulturverksamhet av
olika slag.
Regeringen har denna dag beslutat att överlämna till riksdagen proposition
om kulturpolitik. I propositionen betonas att folkbildningen och särskilt
studieförbunden med sin breda verksamhet behöver spela en än mer aktiv och
förnyande roll i kulturpolitiken. Folkbildningen bidrar till att utbudet av
kulturaktiviteter kan komma hela landet och hela befolkningen till del, att fler
får utrymme för ett eget kulturellt skapande och att folkbildningen för många,
inte minst ungdomar, utgör en viktig introduktion till fortsatta kulturupp-
levelser. Dessutom är folkbildningen som arrangör och beställare en betydel-
sefull försörjningskälla för professionella kulturutövare.
Regeringen avser att senare återkomma till riksdagen med en närmare
redovisning av sin syn på folkbildningen och statens ansvar för utvecklingen.
I detta sammanhang kommer även folkbildningens kulturverksamhet och dess
roll i ett större kultursammanhang att behandlas.
Riksdagen har beslutat (prop. 1995/96:222, bet. 1995/96:FiU 15, rskr.
1995/96:307) att en särskild statlig vuxenutbildningssatsning skall göras
under fem år för att under denna period åstadkomma ett kraftigt kunskapslyft
för den grupp vuxna som har störst behov av utbildning och som hittills har
fått minst av samhällets utbildningsinsatser. Målgruppen för den särskilda
120
utbildningsinsatsen är i första hand vuxna arbetslösa som helt eller delvis
saknar treårig gymnasiekompetens. Därutöver skall satsningen också vända
sig till anställda som helt eller delvis saknar denna kompetens. Övriga vuxna
skall få delta i mån av plats. Satsningen skall också bidra till att utveckla nya
former för att möta vuxnas utbildningsbehov i framtiden.
Staten lämnar särskilt bidrag för denna satsning med medel som beräknas
täcka kostnaderna för minst 100 000 helårsplatser per år och satsningen skall
vara fullt utbyggd från hösten 1997. Inom ramen för denna satsning har
10 000 platser per år, med början den 1 januari 1997, avsatts för folkhög-
skolorna att fördelas via Folkbildningsrådet. Första halvåret 1997 bör därvid
för folkhögskolans del ses som en övergångsperiod under vilken de 10 000
platserna får utnyttjas i första hand för att möjliggöra fortsatta studier för de
elever som studerar under höstterminen 1996 i särskilda kurser för arbets-
lösa. Under anslaget Ll. Bidrag till folkbildningen har regeringen beräknat
statsbidrag för de 10 000 platserna.
Med undantag av den satsning som görs på folkhögskolan och i kvali-
ficerad yrkesutbildning skall kommunerna, med start den 1 juli 1997, ha an-
svaret för att vuxenutbildningssatsningen genomförs. Regeringen räknar med
att kommunerna därvid utnyttjar flera olika utbildningsanordnare utöver sin
egen utbildningsorganisation. Genom uppdrag från kommuner bör därför
folkhögskolorna kunna utnyttjas i vuxenutbildningssatsningen i större ut-
sträckning än vad de 10 000 platserna medger. Motsvarande gäller även i hög
grad studieförbundsavdelningarna i kommunerna. I prop. 1995/96:222 be-
tonas särskilt studieförbundens goda förutsättningar att ta sig an oriente-
ringskurser eller pröva-på-kurser och aktiv rekryteringsverksamhet bland
studieovana vuxna. Kommunerna ges således den helt övervägande delen av
ansvaret för vuxenutbildningssatsningen men ges samtidigt frihet att välja den
organisation och utnyttja de utbildningsanordnare som är effektivast och bäst
svarar mot målgruppens behov. Genom de erfarenheter som såväl studie-
förbund som folkhögskolor skaffat sig genom sin långa erfarenhet av
särskilda kurser för arbetslösa bör dessa anordnare vara ett attraktivt alternativ
för kommunerna.
Eftersom medel för satsningen fördelas till kommunerna i särskild ordning
först fr.o.m. andra halvåret 1997 är det angeläget att studieförbundens
verksamhet med särskilda kurser för arbetslösa fortsätter även under första
halvåret 1997. Därigenom ges studieförbunden förutsättningar att upprätthålla
den verksamhet och kompetens som inom området byggts upp under tidigare
år inför kommande uppdrag från kommunerna. Folkbildningsrådet bör vid
sin prövning av statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor bedöma
vilka resurser som behöver avdelas för sådan verksamhet och tilldela
studieförbunden dessa resurser.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
121
De fackliga organisationerna har länge bedrivit utbildningsverksamhet för
förtroendevalda och medlemmar. Verksamheten har varit av stor betydelse för
den enskilde medlemmen och för den fackliga organisationen, men även för
samhället i stort. En del av den fackliga utbildningen har bedömts så viktig ur
samhällets synvinkel att de fackliga centralorganisationerna fått bidrag från
staten för den. Det har gällt utbildning för förtroendevalda inom områden som
t.ex. arbetsmiljö, medbestämmande, arbetsmarknad, socialpolitik, miljö,
samhällsekonomi och internationella frågor. Många förtroendevalda inom de
fackliga organisationerna har därigenom fått en god utbildning inom viktiga
samhällsområden. Det har även gällt utbildning till stöd för uppsökande
verksamhet för att stimulera till studier. Fram t.o.m. budgetåret 1991/92 fick
förutom de fackliga organisationerna även Lantbrukarnas riksförbund,
Sverige fiskares riksförbund och Företagarnas riksorganisation bidrag till
viss central kursverksamhet. Det statliga stödet för denna utbildning
upphörde därefter. Detta har fått konsekvenser för utbildningen, eftersom
organisationerna inte har haft ekonomiska förutsättningar att fortsätta bedriva
den i nödvändig omfattning.
För att lyckas med det nationella kunskapslyft som nu behövs i samhället
och i arbetslivet, krävs att man når ut till alla grupper och särskilt till dem med
låg utbildning. Det är därvid väsentligt att så brett som möjligt föra ut idéerna
om betydelsen av god utbildning och livslångt lärande. Inte minst de fackliga
organisationerna har goda förutsättningar att bidra genom olika former av
uppsökande verksamhet bl.a. som ett led i det lokala folkbildningsarbetet.
Riksdagen har beslutat om en särskild vuxenutbildningssatsning (prop.
1995/96:222, bet. 1995/96:FiU 15, rskr. 1995/96:307) fr.o.m. den 1 juli
1997. Målgruppen är vuxna, främst arbetslösa, som saknar treårig gymnasie-
kompetens. Regeringen fäster i detta sammanhang stor vikt vid betydelsen av
uppsökande verksamhet och aktiv rekrytering för att stimulera dessa vuxna så
att de vill och vågar börja studera. Regeringen betonar i propositionen såväl
studieförbundens som de lokala parternas viktiga roll i detta arbete. Kom-
munerna skall ha ett huvudansvar för en stor del av satsningen. I propo-
sitionen anger regeringen att de bör etablera nära samarbete med parterna på
arbetsmarknaden och tillsammans med dem utveckla nya former för
uppsökande verksamhet och studie- och yrkesvägledning bland målgrupperna
för att kartlägga individernas utbildningsbehov och önskemål. På samma sätt
bör strävan vara att gemensamt hitta former för att inventera den lokala
arbetsmarknadens utbildnings- och kompetensbehov. Organisationerna kan
här göra en viktig insats.
Mot den bakgrunden bör därför särskilda medel utgå till utbildnings- och
folkbildningsinsatser i de fackliga organisationerna och vissa andra organisa-
tioner. Bidraget skall avse utbildningsinsatser för att stimulera och utveckla
uppsökande verksamhet så att intresset för studier och utbildning kan
breddas. Det är därvid angeläget att utveckla formerna för denna uppsökande
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
122
verksamhet så att det blir möjligt att nå de i den särskilda vuxenutbildnings-
satsningen prioriterade grupperna.
Bidraget skall också avse stöd till utbildning i samhällsfrågor. Detta är en
viktig del av vuxenutbildningen. De förtroendevalda inom organisationerna
kan på så sätt fördjupa sina kunskaper inom för samhällsutvecklingen centrala
områden. Mot bakgrund av de senaste årens samhällsekonomiska utveckling
och de utmaningar Sverige står inför framöver är det av särskild vikt att
belysa och bredda kunskapen om de samhällsekonomiska sammanhangen.
Bidraget föreslås uppgå till 40 miljoner kronor.
Medlen skall fördelas till de fackliga organisationerna LO, TCO och SACO
samt Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges fiskares riksförbund och Före-
tagarnas riksorganisation. Utgångspunkten för fördelningen av medlen bör
bl.a. vara medlemstal i organisationerna, utbildningsnivån bland medlemmar-
na och med beaktande av syftet med den särskilda vuxenutbildnings-
satsningen. För att få del av medlen bör organisationerna redovisa en
utbildningsplan för den verksamhet de avser att genomföra. Verksamheten
bör i lämpliga delar genomföras i samverkan med folkbildningens orga-
nisationer, studieförbund eller folkhögskolor. Även den nu föreslagna
verksamheten bör bli föremål för uppföljning och utvärdering.
Regeringen kommer senare att ta ställning till vem som lämpligen bör
handha medelsfördeiningen.
Utredningen för statlig utvärdering av folkbildningen (U 1994:03), SUFO
96, är nu inne i slutskedet av sitt arbete och beräknas avge sitt slutbetänkande
till regeringen under slutet av oktober månad 1996. Som ett led i sitt arbete
har utredningen startat flera forskningsprojekt. Tre av projekten har nu slut-
förts och redovisats till Utbildningsdepartementet i form av delbetänkanden:
Folkbildning och vuxenstudier (SOU 1995:141), Cirkelsamhället (SOU
1996:47) och Värden i folkhögskolevärlden (SOU 1996:75).
Utredningens slutbetänkande bör kunna utgöra en viktig utgångspunkt för en
bredare debatt om folkbildningen och statens roll i förhållande till folk-
bildningen. Utredningens slutbetänkande bör kunna utgöra en viktig utgångs-
punkt för en bredare debatt om folkbildningen och statens roll i förhållande
till folkbildningen. Folkbildningsrådet bör ges förutsättningar att tillsammans
med studieförbund och folkhögskolor utnyttja utvärderingen till en ingående
debatt om folkbildningens framtid. Regeringen anser det också väsentligt att
utvärderingen ges en egen omfattande behandling i studieförbund och folk-
högskolor för att kunna ge underlag för folkbildningens egna åtgärder utifrån
bl.a. de resultat utvärderingen kommit fram till. Regeringens avsikt är att
därefter återkomma till riksdagen med en närmare redovisning av regeringens
syn på folkbildningens roll och statens ansvar för utvecklingen av folk-
bildningen.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
123
Enligt regeringens bedömning är resultatet sammanfattningsvis att den verk-
samhet som Folkbildningsrådet, Nämnden för vårdartjänst och Tolk- och
översättarinstitutet vid Stockholms universitet ansvarar för har genomförts i
enlighet med regeringens prioriteringar. Regeringen utvecklar denna bedöm-
ning under respektive anslag.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområdet (mkr)
|
Utgift 1994/95 |
Anslag 1995/96 |
Utgiftsprognos |
Förslag 1997 |
Beräknat 1998 |
Beräknat 1999 | |
|
1995/96 |
därav 1996 | |||||
|
2 445.9 |
3 815.3 |
3 815.3 |
2 536.8 |
2 434,6 |
2 483,3 |
2 537,2 |
|
L 1. Bidrag till folkbildningen | |||
|
1994/95 |
Utgift |
2 374 278' | |
|
1995/96 |
Anslag |
3 702 357 |
Utgiftsprognos 3 702 357 därav 1996 2 471531 |
|
1997 |
Förslag |
2 357 533 | |
|
1998 |
Beräknat |
2 404 135 | |
|
1999 |
Beräknat |
2 455 888 | |
'Beloppen anges i tusental kr
Statsbidrag utbetalas till Folkbildningsrådet, som ett samlat finansiellt stöd
till folkbildning. Enligt förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbild-
ningen lämnar Folkbildningsrådet statsbidrag till folkhögskolor och studie-
förbund. Folkbildningsrådet beslutar vilka som skall tilldelas statsbidrag och
fördelar tillgängliga medel mellan dem.
Syftet med statsbidrag till folkbildningen är att stödja en verksamhet som
gör det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engage-
mang att delta i samhällsutvecklingen.
Verksamheter som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbild-
ningsnivån i samhället skall prioriteras liksom verksamheter som anordnas
för utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt eftersatta grupper.
Från detta anslag utbetalas även bidrag till föreningen Nordisk
folkhögskola i Geneve.
124
Sammanfattning
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Anslag 2 357 533 tkr
De resurser som behövs för studieförbundens kurser för arbetslösa
under första halvåret 1997 skall fördelas från anslaget.
Resultatbedömning
Antalet studietimmar inom studieförbundens cirkelverksamhet under budget-
året 1994/95 uppgick till ca 12,2 mijoner, vilket innebar en ökning med drygt
4 %. Andelen kvinnor bland cirkeldeltagarna utgjorde 59 %. Andelen invand-
rare och handikappade utgjorde 6 % respektive 8 % av det totala antalet
deltagare. Cirkelstudierna inom området beteendevetenskap och humaniora
svarade för ca 7 %, samhällsvetenskap och information ca 18 %, matematik
och naturvetenskap ca 5 % och språk ca 9 %. De estetiska ämnena svarade
för hela 47 % av antalet studietimmar och slutligen övriga ämnen för ca 14 %.
Antalet kulturprogram ökade med 22 % och antalet arrangemang i form av
övrig folkbildningsverksamhet med 34 %. Verksamhetsökningarna kan till
viss del förklaras av att studieförbunden höjt sin ambitionsnivå vad gäller att
redovisa sina aktiviteter.
Även med beaktande av detta visar redovisningen att studieförbunden
genom organisatoriska förändringar och omfattande rationaliseringar på det
administrativa området kunnat omdisponera medel för att bibehålla och t.o.m.
utöka folkbildningsaktivitema.
De arbetsmarknadsanpassade utbildningarna var av ungefär samma om-
fattning som under budgetåret 1993/94.
För folkhögskolans del har den verksamhet för vilken reguljärt statsbidrag
getts haft i stort sett oförändrad volym jämfört med föregående budgetår. Mätt
i deltagarveckor svarade de långa kurserna för ca 85 % och de korta kurserna
(inklusive de folkhögskollärarledda studiecirklarna) för 15 % av verksam-
heten. Ca 23 500 studerande har deltagit i folkhögskolans långa kurser varav
ca 11 700 i allmänna kurser. Ca 154 000 har deltagit i korta kurser.
De allmänna behörighetsgivande kurserna (1-3 år långa) svarade för ca
55 % av verksamheten, de yrkesinriktade kurserna (i regel 1-2 år långa) för
ca 14 %, de estetiska kurserna för ca 12 %, de övriga långa kurserna för ca 9
% och de korta kurserna för ca 10 %. Andelen kvinnor på de långa kurserna
var drygt 61 % och ca 58 % på de korta kurserna. Invandrarnas andel var ca
13 %. Deltagare med funktionsnedsättningar och övriga handikapp utgjorde
125
ca 22 % av samtliga deltagare på de långa kurserna och 7 % på de korta
kurserna.
För budgetåret 1994/95 har folkhögskolorna av arbetsmarknadsskäl fått
resurser för att möjliggöra 8 900 extra utbildningsplatser på helårsbasis. Som
särskilda villkor har Folkbildningsrådet krävt att verksamheten skall känne-
tecknas av samma kvalitet som gällt för det allmänna bidraget, bl.a. när det
gäller lärarmed verkan. Kurserna skall vara minst 10 veckor långa och genom-
föras som heltidsstudier eller som lägst halvtidsstudier. 1 035 kurser har
anordnats med 13 583 deltagare, varav 8 349 kvinnor. Totalt har 331 263
deltagarveckor genomförts. De arbetsmarknadsanpassade utbildningarna har
svarat för ca 28 % av folkhögskolornas totala utbildningsverksamhet. När-
mare 63 % av kurserna har bestått av allmänt kompetenshöjande utbildningar
på främst grundskole- och gymnasienivå med tyngdpunkt på basämnen,
språk samt datakunskap. Ca 39 % av deltagarna hade högst grundskoleutbild-
ning och ca 77 % högst motsvarande tvåårig gymnasieskola. Jämfört med
deltagarna på de reguljära långa folkhögskolekurserna var medelåldern högre.
Slutsatser
Enligt regeringens mening har folkhögskolorna och studieförbunden bedrivit
en verksamhet som väl uppfyller de syften som regeringen ställt upp för
statsbidrag för folkbildningen under budgetåret 1994/95. Motsvarande gäller
för de särskilda resurser som anvisats av arbetsmarknadspolitiska skäl.
Från anslaget har förts bort 739 miljoner kronor som av arbetsmarknads-
politiska skäl anvisats för budgetåret 1995/96. Vidare har förts bort 30
miljoner kronor som anvisats för försöksverksamhet med distansutbildning
vid folkhögskola eller studieförbund under samma budgetår.
För fortsatt utvecklingsarbete med distansutbildning vid studieförbund och
folkhögskolor, enligt bestämmelser som regeringen avser att senare meddela,
beräknar regeringen en kostnad på 10 000 000 kr.
För de 10 000 folkhögskoleplatserna ingående i den särskilda vuxenut-
bildningssatsningen, för vilken närmare redogjorts för under inledningen
till verksamhetsområdet Folkbildning, beräknar regeringen en kostnad på
370 800 000 kr.
För stöd till uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor, för
vilken närmare redogjorts under inledningen, beräknar regeringen en kostnad
på 40 000 000 kr.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att, av skäl som framgår av
inledningen, resurser som behövs för verksamhet med särskilda kurser för
arbetslösa vid studieförbund första halvåret 1997 skall fördelas ur anslaget.
Till föreningen Nordisk folkhögskola i Geneve föreslås ett anslag på
410 000 kr.
Av statsfinansiella skäl föreslår regeringen att på anslaget tas ut en bespa-
ring på 100 miljoner kronor.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
126
Det totala medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1997 blir därmed
2 357 533 000 kr (inkl, pris- och löneomräkning).
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
|
folkbildningen | |||
|
1994/95 |
Utgift |
61 850' | |
|
1995/96 |
Anslag |
102 140 |
Utgiftsprognos 102 140 därav 1996 56 244 |
|
1997 |
Förslag |
68 416 | |
|
1998 |
Beräknat |
70 332 | |
|
1999 |
Beräknat |
72 316 | |
|
'Beloppen anges i tusental kr | |||
Från anslaget utbetalas statsbidrag till Nämnden för vårdartjänst (NV) för
vissa handikappåtgärder inom folkbildningen.
De övergripande målen för nämndens verksamhet är att förbättra förut-
sättningarna för utbildning och studier för i första hand unga och vuxna
personer med funktionshinder samt administrera och utveckla olika stöd som
behövs i och omkring studiesituationen.
Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms universitet ansvarar
för fördelningen av statsbidrag till folkhögskoleförlagd teckenspråksutbild-
ning, tolkutbildning för döva, dövblinda och vuxendöva samt teckenspråks-
lärarutbildning. Dessa utbildningar skall planeras i samverkan med berörda
handikapporganisationer.
Sammanfattning
Anslag 68 416 tkr
Högst 600 000 kr av anslaget får användas till att ge verksamma
teckenspråkslärare kompletterande utbildning i teckenspråk vid institu-
tionen för lingvistik vid Stockholms universitet.
127
9 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 7
Resultatbedömning
Nämnden för vårdartjänst (NV)
Antalet studerande med funktionshinder i folkhögskolans långa kurser upp-
gick under budgetåret 1994/95 till 2 705 och i korta kurser till 9 232. Detta
innebär en kraftig ökning av antalet deltagare i korta kurser medan antalet
deltagare i långa kurser varit i stort sett oförändrat.
Andelen deltagare med funktionshinder är fortfarande generellt sett relativt
låg. Av totalt 37 152 deltagare i långa kurser fanns ca 2 700 (7,3 %) med
funktionshinder.
Budgetåret 1994/95 anordnades 223 s.k. anpassningskurser vid 28 folk-
högskolor. Antalet deltagare med olika funktionshinder var 2 340. Dessutom
deltog 232 anhöriga.
Tolk- och översättarinstitutet (TOI)
Teckenspråksutbildning och utbildning av tolkar för döva, dövblinda och
vuxendöva samt teckenspråkslärarutbildning bedrivs vid f.n. 10 folkhög-
skolor.
TÖI har inkommit till Utbildningsdepartementet med en långtidsplan för
tolkutbildning samt teckenspråksutbildning. Av planen framgår att antalet
elever i teckenspråksutbildningen har ökat mycket kraftigt mellan budgetåren
1992/93 och 1994/95, från 56 till 94. Intresset för utbildningen är mycket
stort med många sökande. Någon motsvarande ökning av teckenspråks-
tolkutbildningen har dock inte kunnat ske. TÖI har gjort en enkätunder-
sökning hos samtliga berörda skolor för att få fram uppgifter om planerad
grundutbildning t.o.m. år 2001. Av denna framgår att skolorna har stora
ambitioner att öka antalet utbildningsplatser för teckenspråkstolkar/dövblind-
tolkar under kommande år. Möjligheten att bygga ut kapaciteten torde därför i
och för sig vara goda.
För att komma in på teckenspråkstolkutbildningen krävs ett godkänt
teckenspråkstest. Hittills har det visat sig att endast ca 20 % av dem som
genomgått den tvååriga teckenspråksutbildningen, som normalt föregår
teckenspråkstolkutbildningen, klarat testet. Trots den kraftiga utbyggnaden av
teckenspråksutbildningen, som gjorts under senare år, blir därför inte elev-
underlaget större än 15-20 tolkstuderande per år, vilket är för lågt för att möta
behovet av tolkar på arbetsmarknaden. TÖI har för avsikt att bl.a. analysera
teckenspråkstestets roll i antagningen till tolkutbildningen
TÖI bedömer att en betydande satsning på fördjupade kunskaper i
teckenspråk för redan verksamma teckenspråkslärare är en förutsättning och
ett av de mest effektiva sätten för att på sikt öka antalet presumtiva tolkelever.
TÖI vill därför utnyttja medel ur anslaget för att på uppdragsbasis låta
institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet under en tvåårsperiod
anordna en anpassad kompletterande utbildning för vardera 10 elever om 20
+ 20 poäng. Varje 20-poängskurs beräknas kosta ca 300 000 kr.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
128
Slutsatser
Regeringen anser att de riktlinjer för handikappåtgärder inom folkbildningen
som angavs i 1993 års budgetproposition samt i prop. 1992/93:159 om stöd
och service till vissa funktionshindrade bör gälla även för budgetåret 1997.
Statsbidraget till Nämnden för vårdartjänst för vissa handikappåtgärder
inom folkbildningen beräknas till 36 345 000 kr.
Statsbidraget till TÖI för tolkutbildning samt teckenspråkslärarutbildning
beräknas till 31 586 000 kr.
Regeringen ser med oro på att tillgången på teckenspråkstolkar inte mot-
svarar behovet på arbetsmarknaden. Som en första åtgärd för att förbättra
situationen bör därför den av TÖI föreslagna kompletterande utbildningen av
teckenspråkslärare i teckenspråk komma till stånd. Regeringen föreslår därför
att riksdagen godkänner att högst 600 000 kr av anslaget får användas för att
ge teckenspråkslärare kompletterande utbildning i teckenspråk på sätt tidigare
redovisats. Regeringen bedömer det dock sannolikt att mera omfattande
förändringar behöver vidtas för att förbättra situationen. Regeringen kommer
därför att noga följa frågan och ta de initiativ till ytterligare åtgärder som kan
visa sig nödvändiga.
Bidraget till Stockholms universitet för förvaltningskostnader vid TÖI
beräknas till 485 000 kr.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
|
1994/95 |
Utgift |
9 777' | ||
|
1995/96 |
Anslag |
10 806 |
Utgiftsprognos |
10 806 |
|
därav 1996 |
9001 | |||
|
1997 |
Förslag |
8 608 | ||
|
1998 |
Beräknat |
8 797 | ||
|
1999 |
Beräknat |
8 987 | ||
'Beloppen anges i tusental kr
Anslaget disponeras av Kammarkollegiet som utbetalar medlen till studie-
förbund och folkhögskolor efter särskilt beslut av Tolk- och översättar-
institutet vid Stockholms universitet (TÖI). TÖI fördelar statsbidrag för
kontakttolkutbildning till studieförbund och folkhögskolor enligt förord-
ningen (1991:976) om statsbidrag till kontakttolkutbildning.
129
Sammanfattning
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Anslag 8 608 tkr
Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet får besluta
inom vilka huvudområden kontakttolkutbildning får anordnas.
Redovisning av rapport
Regeringen gav den 23 juni 1994 TÖI och Statens invandrarverk (SIV) i
uppdrag att kartlägga och analysera vissa frågor rörande verksamhet för
kontakttolkar. Uppdraget gavs mot bakgrund av riksdagens beslut att, i
avvaktan på att regeringen närmare klarlägger vissa frågor om kontakt-
tolkverksamheten, statsbidrag i sin nuvarande form borde utgå för kontakt-
tolkutbildning och inte upphöra som föreslogs i 1994 års budgetproposition
(prop. 1993/94:100 bil. 9 s. 76, bet. 1993/94:KrU 13, rskr. 1993/94:177).
TÖI och SIV har den 27 januari 1995 i en rapport redovisat sitt uppdrag till
Utbildningsdepartementet. Av rapporten framgår i sammanfattning följande.
Samtliga myndigheter som TÖI och SIV samrått med är eniga om att ett
indraget statsbidrag skulle få mycket negativa konsekvenser för utbildningen
och för kvalitén på tolkservicen. Nuvarande finansieringsform bör därför
behållas. Andra finansieringssätt skulle innebära en högre kostnad för staten
eller kräva större insatser för samordning och kvalitetskontroll. Om tolk-
användarna eller kommunerna skulle finansiera utbildningen skulle det bli
svårare att få överblick och samordning och det vore likafullt offentliga medel
som skulle användas. Den direkta administrationskostnaden är låg, 5 % av
budgeten. TÖI erinrar om att inför överförandet av kontakttolkutbildningen
från dåvarande Skolöverstyrelsen till TÖI år 1991 beräknades att det skulle bli
en merkostnad på ca 1,7 miljoner kronor om utbildningen skulle anordnas
som uppdragsutbildning i stället för som nu med statsbidrag.
Behovet av kontakttolkar och därmed kontakttolkutbildning är mycket
svårt att förutse. Detta kräver en flexibel utbildningsform. Folkbildningen har
bäst beredskap att snabbt tillgodose nya behov av tolkutbildning över hela
landet samt anpassa utbildningen efter deltagarnas skilda förutsättningar.
Folkbildningen har också en lång tradition och kompetens inom området.
Kvalitén på utbildningen bör höjas genom en utökning av tolklärar-/hand-
ledarutbildningen. Kontakttolkutbildningen bör på sikt förlängas.
Tolkar i sammanlagt 134 olika språk finns tillgängliga på landets tolk-
förmedlingar. Antalet registrerade tolkar är ca 5 500. De största tolkspråken
är serbokroatiska, arabiska och albanska. Dessa språk svarade budgetåret
130
1993/94 för närmare 60 % av tolkningsvolymen i landet och inom flykting-
omhändertagandet för hela 84 %. Bristen på kvinnliga tolkar är mycket stor i
de språk där kvinnliga tolkar av kulturskäl efterfrågas mest. Bristen på
auktoriserade tolkar är mycket stor i främst de för närvarande mest efter-
frågade språken.
Enligt gällande bestämmelser (SFS 1991:976) lämnas statsbidrag till
utbildning av kontakttolkar inom huvudområdena socialtolkning, sjuk-
vårdstolkning, arbetsmarknadstolkning, arbetsplatstolkning och rättstolkning.
TÖI föreslår att institutet skall få besluta inom vilka huvudområden kontakt-
tolkutbildning skall ske för att därigenom få en bättre anpassning till behoven.
Slutsatser
Regeringen bedömer att den rapport som TÖI och SIV lämnat visar att den
kontakttolkutbildning som nu bedrivs vid studieförbund och folkhögskolor
bör fortsätta i nuvarande form och att statsbidrag bör lämnas till verk-
samheten. Regeringen anser att TÖI bör få besluta inom vilka huvudområden
kontakttolkutbildning skall anordnas och avser att göra en ändring av
bestämmelserna av denna innebörd.
Statsbidraget beräknas till 8 608 000 kr.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
16 M. Ungdomsfrågor
Regeringen anser att det är viktigt att ungdomspolitiken leder till att
ungdomars kreativitet och engagemang ställs i fokus och att ungdomars
egna resurser bättre tas tillvara inom en rad samhällsområden.
Ungdomspolitiska kommittén (C 1995:10) har under året till uppgift
att presentera förslag som kommer att ha avgörande betydelse för den
framtida ungdomspolitikens inriktning och innehåll.
Ungdomars egna organisationer har stor betydelse såväl när det
gäller demokratisk fostran som att stärka ungdomars delaktighet i
samhället. De statliga bidragen skall fungera på ett sådant sätt att det
uppmuntrar utvecklingen av föreningslivet. Det är viktigt att så många
ungdomar som möjligt kan ta del av och medverka i den verksamhet
föreningslivet bedriver.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Ungdomspolitiken omfattar frågor som påverkar dels ungdomars villkor
under uppväxttiden och dels ungdomars förutsättningar inför vuxenlivet, men
är inte relaterad till en särskild sektor av samhället. Ungdomspolitik syftar
istället till att anlägga ett ungdomsperspektiv på allmänna åtgärder inom olika
sektorer, utifrån ungdomars behov och livssituation.
Riksdagen godkände i maj 1994 ett antal riktlinjer för ungdomspolitiken
(prop. 1993/94:135, bet. 1993/94:KrU31, rskr. 1993/94:354), som skall ge
vägledning för statliga och kommunala insatser för ungdomar. Regeringen
anser att dessa är alltför vaga och att de bör ersättas av mer konkreta mål för
ungdomspolitiken. Regeringen har därför tillsatt en kommitté (C 1995:10)
som bl.a. skall föreslå mål för ungdomspolitiken samt metoder för styrning,
uppföljning och utvärdering av måluppfyllelsen. Regeringen avser senare
återkomma till riksdagen i dessa frågor.
Ungdomsstyrelsen överlämnade till regeringen den 28 maj 1996 rapporten
Krokig väg till vuxen. Rapporten bygger på en kartläggning av ungdomars
villkor och av ungdomspolitiken inom ett antal viktiga områden; utbildning,
arbete, ekonomi, boende, fritid respektive inflytande. Kartläggningen visar
att dagens ungdomsgeneration möter allt större svårigheter när det gäller att
etablera sig på vuxenlivets olika arenor. Samtidigt har ungdomar svårt att
utöva inflytande över såväl sin egen situation som i samhället i stort. Rege-
ringen har överlämnat rapporten till Ungdomspolitiska kommittén.
132
Ungdomspolitiska kommittén skall, förutom vad som tidigare nämnts, Prop. 1996/97: 1
analysera ungdomars situation på bostads- och arbetsmarknaden samt föreslå Utgiftsområde 17
åtgärder för att underlätta ungdomars inträde på dessa områden. Härutöver
skall kommittén föreslå åtgärder för att stärka ungdomars möjligheter till
inflytande på olika nivåer i samhället. Kommitténs arbete skall vara avslutat i
början av våren 1997.
Regeringen anser att det är viktigt att ungdomspolitiken leder till att ung-
domars kreativitet och engagemang ges ett ökat utrymme och att ungdomars
egna resurser bättre tas tillvara. Nya generationer måste känna att det finns
positiva förväntningar på såväl deras idéer som deras förmåga. Ungdomar är
främst skapare av nya möjligheter. Därför måste ungdomars konstruktiva
engagemang välkomnas och deras vilja att ta sin del av makten och ansvaret
stödjas.
Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområdet (mkr)
|
Utgift |
Anslag |
Utgiftsprognos |
Förslag1 |
Beräknat |
Beräknat |
|
1994/95 |
1995/96 |
1995/96 därav |
1996 1997 |
1998 |
1999 |
|
119,0 |
190,1 |
190.1 117,8 |
109,8 |
110,1 |
110.4 |
I Under budgetåret 1995/96 avvecklas anslaget EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa
vilket påverkar anslagsnivån för budgetåret 1997.
|
1994/95 |
Utgift |
8 292' |
Anslagssparande |
675 |
|
1995/96 |
Anslag |
14 1482 |
Utgiftsprognos |
14 148 |
|
därav 1996 |
8 332 | |||
|
1997 |
Förslag |
11819 | ||
|
1998 |
Beräknat |
12 083 | ||
|
1999 |
Beräknat |
12 375 |
1 Beloppen anges i tusental kr
2Varav 1.65 miljoner kronor beslutats på tilläggsbudget till statsbudgeten (prop.
1995/96:144, bet. 1995/96:KrU10. rskr. 995/96:216).
Ungdomsstyrelsen är en central förvaltningsmyndighet för ungdoms-
frågor. Riksdagen beslutade i maj 1994 om myndighetens övergripande
mål och verksamhetsinriktning för perioden 1994/95-1996/97 (prop.
1993/94:135, bet. 1993/94:KrU31, rskr. 1993/94:354). Förändringarna av
målen innebar bl.a. att myndighetens sektorsövergripande arbete och upp-
följningsansvar för statliga och kommunala insatser för ungdomar lyftes
fram.
133
De övergripande målen för Ungdomsstyrelsen är att främja goda upp-
växtvillkor för ungdomar samt att verka för att unga människor görs delaktiga
i samhällsutvecklingen. Ungdomsstyrelsen skall arbeta sektorsövergripande
och ha en kontinuerlig kontakt med kommunerna när det gäller att följa
ungdomars villkor i samhället. Myndigheten handlägger vidare frågor om
stöd till ungdomsorganisationer enligt förordningen (1994:641) om stats-
bidrag till ungdomsorganisationer.
Riksdagen beslutade i april 1996 att Ungdomsstyrelsen fr.o.m. den 1 juli
1996 skall ansvara för EU:s ungdomsutbytesprogram Ungdom för Europa
samt ha ett övergripande ansvar för samordningen av information om
internationellt ungdomsutbyte (prop. 1995/96:144, bet. 1995/96: KrUlO,
rskr. 1995/96:216). Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte, som tidigare
svarade för dessa arbetsuppgifter, har därefter lagts ner.
Regeringens överväganden
De övergripande målen som gäller för perioden 1994/95-97 bör ligga
fast.
Ramanslag 11 819 tkr
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Myndigheten genomgick inför budgetåret 1994/95 en större förändring,
vilken bl.a. innebar en delvis ny inriktning och ledningsstruktur. Ungdoms-
styrelsens årsredovisning visar att de nya övergripande mål som formulerats
har varit vägledande för myndigheten samt att de resultatkrav som ställts i
regleringsbrevet till övervägande del har uppnåtts och myndigheten kan idag
bättre än tidigare redovisa en samlad bild av ungdomars uppväxtvillkor.
Myndigheten redovisar ett anslagssparande på ramanslaget för 1994/95 på
675 000 kronor.
Myndighetens resultatredovisning är mer resultatinriktad än tidigare, men
har fortfarande alltför mycket formen av verksamhetsbeskrivning. Myndig-
heten har emellertid under året börjat utveckla en modell för resultatupp-
följning varför regeringen förutsätter att nästa årsredovisning kommer att
fokusera kring ett antal väsentliga slutprestationer.
Den administrativa hanteringen av bidragsgivningen har hanterats på ett
effektivt sätt. Regeringen noterar särskilt att myndigheten har vidtagit åtgärder
för att förstärka kontrollen av underlaget från bidragsmottagande ungdoms-
organisationer.
Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revi-
sionsberättelsen avseende Ungdomsstyrelsen.
134
I avvaktan på att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till mål
för ungdomspolitiken bör de övergripande mål som lades fast för Ungdoms-
styrelsen genom propositionen 1993/94:135 Ungdomspolitik även gälla för
budgetåret 1997.
Riksdagens beslut att fr.o.m. den 1 juli 1996 överföra ansvaret för vissa
internationella ungdomsfrågor till Ungdomsstyrelsen medför behov av nya
medel. Med anledning av detta föreslår regeringen att 3,3 miljoner kronor
omfördelas från anslaget Bidrag till nationell och internationell ungdoms-
verksamhet m.m. till anslaget Ungdomsstyrelsen.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
|
1994/95 |
Utgift |
108 6001 |
Reservation |
6 600 |
|
1995/96 |
Anslag |
172 9532-3 |
Utgiftsprognos |
172 953 |
|
därav 1996 |
106 500 | |||
|
1997 |
Förslag |
97 989 | ||
|
1998 |
Beräknat |
97 989 | ||
|
1999 |
Beräknat |
97 989 |
'Beloppen anges i tusental kr
2Varav 1.85 miljoner kronor beslutats på tilläggsbudget till statsbudgeten (prop.
1995/96:144. bet. 1995/96: KrU 10, rskr. 1995/96:216 och prop. 1995/96:150, bet.
1995/96:FiU 10. rskr. 1995/96:304).
3 För 1996 beräknades totalt 106 289 000 kronor.
Anslaget disponeras för statsbidrag till ungdomsorganisationer enligt för-
ordningen (1994:641) om statsbidrag till ungdomsorganisationer samt för
stöd till viss annan nationell ungdomsverksamhet. Vidare omfattar anslaget
också stöd för internationell verksamhet till Landsrådet för Sveriges ung-
domsorganisationer (LSU). Landsrådets verksamhet rör ungdomssamarbete
inom Norden, Europa och med tredje världen. År 1992 ändrades LSU:s
ändamålsparagraf till att även gälla nationellt arbete.
Statsbidragen består av grundbidrag och särskilt bidrag. Grundbidrag för-
delas till rikstäckande barn- och ungdomsorganisationer utifrån antalet akti-
viteter, medlemmar och lokalavdelningar. Det särskilda bidraget skall främst
användas för att stödja förnyelse och utveckling inom föreningslivet för såväl
ungdomars riksorganisationer som lokala ungdomsföreningar.
Bidragen till ungdomsorganisationerna hänger samman med att organisa-
tionerna och deras verksamhet medverkar till att vissa mål, som är angelägna
för samhället i stort, uppfylls. Under de senaste åren har ett antal åtgärder
därför vidtagits för att bidragsgivningen i ökad utsträckning skall relateras till
de statliga målen för bidragen.
Ungdomsstyrelsen har i sin årsredovisning redovisat utvecklingen för och
fördelningen av det statliga stödet till ungdomsorganisationernas verksamhet.
Tendensen är en viss minskning av antalet ungdomsmedlemmar i de
135
ungdomsorganisationer som erhåller grundbidrag. Av det särskilda bidraget
fördelades cirka två tredjedelar till föreningar för förnyelse och utveckling
inom föreningslivet.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Ramanslag 97 989 tkr
De statliga bidragen till ungdomsorganisationer har mycket stor betydelse
för ungdomars möjligheter att bedriva föreningsverksamhet. Bidragen är ett
konkret sätt att stödja ungdomars eget engagemang. Genom att ungdomar
själva har inflytande över och styr en omfattande verksamhet stärks den
demokratiska fostran av samhällets unga.
I enlighet med tidigare prioriteringar i prop. 1995/96:150 Ekonomisk vår-
proposition föreslås att anslaget minskas med 5 miljoner kronor. Besparingen
bör främst hämtas hem genom en minskning av grundbidraget bl.a. till följd
av minskningen av antalet ungdomsmedlemmar i de ungdomsorganisationer
som erhållit grundbidrag. Anslaget minskas därmed sammanlagt med 8,3
miljoner kronor varav 3,3 miljoner kronor avser EU:s utbytesprogram
Ungdom för Europa och omfördelas till anslaget Ungdomsstyrelsen.
För verksamhetsåret 1994/95 avsattes särskilda medel till Ungdoms-
styrelsen för att dela ut utmärkelser inom ungdomsområdet. Dessa medel har
använts först under år 1996 för att utse en kommun som arbetar med
ungdomspolitik på ett framgångsrikt sätt. Regeringen anser att denna metod
för att lyfta fram goda exempel även bör användas under kommande år, och
har därför beräknat medel för detta ändamål även för budgetåret 1997.
Ungdomsstyrelsen har under tre år fått särskilda medel för att uppmuntra
flickor att engagera sig i föreningslivet. Utredningen Fritid i förändring (SOU
1996:3) visar att det fortfarande finns behov av sådana satsningar för flickor.
Särskilt bör invandrarflickors situation uppmärksammas. Regeringen har
därför beräknat medel för detta ändamål för budgetåret 1997.
Sedan budgetåret 1993/94 har regeringen i anslaget beräknat medel för
ungdomsforskning. I den forskningspolitiska propositionen föreslås vissa
förändringar avseende inriktning och form för denna. Regeringen har i
anslaget beräknat medel på oförändrad nivå att överföras till den kommande
satsningen på ungdomsforskning.
Dagens ungdomsgeneration präglas av ett starkt internationellt engage-
mang. I det internationella samarbetet fyller Landsrådet för Sveriges ung-
domsorganisationer en viktig roll som företrädare för svenska ungdomar.
Bidrag till LSU:s internationella verksamhet bör under 1997 lämnas på oför-
ändrad nivå. Vidare anser regeringen att det särskilda bidraget, som fördelas
av Ungdomsstyrelsen, fortsättningsvis också bör kunna ges till projekt med
136
internationell anknytning, bl.a. inom ramen för EU:s utbytesprogram
Ungdom för Europa.
Härutöver beräknas 1 100 000 kronor för aktiviteter inom ungdoms-
området. Dessa medel bör disponeras av regeringen.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
137
17 N. Folkrörelse- och idrottsfrågor
Folkrörelse- och idrottsverksamheten inriktas på att stärka medbor-
garnas engagemang i samhällsutvecklingen och att stimulera en utveck-
ling och förnyelse av föreningslivet genom att:
- förändra stödet till allmänna samlingslokaler så att det anpassas till
det moderna samhällets behov av möteslokaler,
- stimulera en utveckling av föreningsliv och folkrörelser genom
lokala demokratiprojekt,
- utarbeta förslag till modeller för styrning av statsbidrag till för-
eningslivet,
- utvärdera det statliga stödet till idrottsrörelsen.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Sverige har en mycket föreningsaktiv befolkning. Medborgarnas för-
eningsaktivitet skiftar och varierar beroende på utbildningsnivå och socioeko-
nomisk tillhörighet. Bilden av det svenska föreningslivet är därför mycket
heterogen. Föreningslivet genomgår för närvarande stora förändringar. Den
försämrade offentliga ekonomin har lett till att statliga och kommunala bidrag
till föreningar har minskat. Samtidigt har en nödvändig förnyelse och om-
prövning av föreningslivet skett.
Många medborgare väljer nu att engagera sig i andra former och gruppe-
ringar än tidigare t.ex. aktionsgrupper, byautvecklingsgrupper och nätverk.
På den lokala nivån leder detta ofta till en utveckling där man som med-
borgare vill ta ett större ansvar för en verksamhet och få ett ökat inflytande
över denna. Samtidigt finns det en stor del av befolkningen - varav många
invandrare - som inte vill eller kan delta i föreningslivet och därmed saknar
kanaler för att komma till tals. Medborgarsammanslutningar av olika slag
skapar ett betydande socialt kapital i samhället och utgör samtidigt grunden
för det demokratiska styrelseskicket. Därför är det angeläget att fler med-
borgare blir delaktiga i samhällsutvecklingen och får möjlighet att utveckla
former för sitt engagemang.
Regeringen tillkallade våren 1995 en kommitté, Demokratiutvecklings-
kommittén (C 1995:05), med uppgift att föreslå åtgärder som kan öka med-
borgarnas möjligheter till inflytande och delaktighet i samhällsutvecklingen
för att på sikt bidra till en vitalisering av den demokratiska processen. En
central uppgift för kommittén är att peka på hinder för demokratiutveckling
och föreslå åtgärder som kan undanröja dessa. Kommittén skall även belysa
medborgarnas förändrade organisationsmönster samt föreslå förändringar av
stödformer som kan ge förutsättningar för föreningslivet att utvecklas och
som kan bidra till ett ökat medborgarengagemang. Utredningen skall lämna
sitt slutbetänkande under hösten 1996.
138
Det statsfinansiella läget ställer också ökade krav på att stödet till
föreningslivet används effektivt. En interdepartemental arbetsgrupp, För-
eningsbidragsgruppen (C 1995:C), har därför fått i uppdrag att bl.a. utveckla
förslag till modeller för styrning av statsbidrag till föreningslivet.
En förutsättning för medborgarnas engagemang är att det finns tillgång till
möteslokaler. Som en följd därav skall statens stöd till samlingslokaler an-
passas efter de skiftande behov av mötesplatser som medborgarna i ett
modernt samhälle har.
Regeringen finner det också angeläget att uppmuntra och stimulera
medborgarnas lokala engagemang för att ta tillvara den samhällsbyggarvilja
och sociala gemenskap som därmed växer fram. Därför skall ett antal
strategiskt värdefulla lokala demokratiprojekt stödjas.
Idrottsrörelsen har stor betydelse för barns och ungdomars inställning till
fysisk aktivitet. En vital och levande idrottsrörelse är en förutsättning för en
god folkhälsa. För många barn och ungdomar innebär också möjligheten att
vara med i ett lag och delta i en gemenskap kanske mer än själva idrotts-
prestationen. Regeringens uppfattning är att statens stöd till idrotten skall
prioritera den lokala motions- och breddidrotten för barn och ungdomar.
Regeringen konstaterar också att idrottsrörelsen inte uppnått de jämställdhets-
mål som Riksidrottsförbundet satte som mål till år 1995. Det är därför ange-
läget att jämställdhetsarbetet inom idrottsrörelsen påskyndas.
Målen för statens stöd till idrottsrörelsen har inte genomgått någon över-
gripande prövning eller översyn sedan år 1970. Regeringen kommer därför
att inom kort tillkalla en parlamentarisk kommitté med uppgift att föreslå
tydligare mål för statens stöd till idrotten.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområdet (mkr)
|
Utgift 1994/95 |
Anslag 1995/96 |
Utgiftsprognos 1995/96 därav 1996 |
Förslag 1997 |
Beräknat 1998 |
Beräknat 1999 |
|
640.4 |
893.7 |
900.3 591,9 |
546,3 |
541.8 |
542,4 |
139
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
|
1994/95 |
Utgift |
81 915' | ||
|
1995/96 |
Anslag |
60 000 |
Utgiftsprognos |
60 000 |
|
därav 1996 |
25 100 | |||
|
1997 |
Förslag |
40 000 | ||
|
1998 |
Beräknat |
40 000 | ||
|
1999 |
Beräknat |
40 000 | ||
'Beloppen anges i tusental kr
Det övergripande målet för bidraget är att skapa förutsättningar för med-
borgarna att få tillgång till bra och ändmålsenliga samlingslokaler så att de kan
utöva sitt samhällsengagemang och delta i det offentliga livet inom orten.
Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1989:288) om stöd till all-
männa samlingslokaler och förordningen (1987:317) om bidrag till handi-
kappanpassning av folkparksteatrar.
En jämförelse mellan budget och utfall budgetåret 1994/95 visar att hela
anslaget för allmänna samlingslokaler tagits i anspråk. Prognosen för
anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar att hela anslaget är in-
tecknat av utbetalningsbehov för redan beviljade bidrag. Inga nya beslut kan
därför fattas.
---
Ramanslag 40 000 tkr
Stödets inriktning skall vara oförändrat men stödet anpassas till den
nya budgetordningen vilket bl.a. innebär att det tidigare kösystemet för
stöd till allmänna samlingslokaler upphör att gälla.
Under budgetåret 1994/95 har 81,9 miljoner kronor utbetalats i första hand
till befintliga och lämpligt lokaliserade allmänna samlingslokaler. Endast i
undantagsfall, och då i fall där det inte finns någon annan ändamålsenlig lokal
för föreningslivet att tillgå, beviljas bidrag för köp eller nybyggnad av
samlingslokaler. Stora krav ställs på behovsprövning både för befintliga
lokaler och i synnerhet för stöd till nya samlingslokaler.
Under budgetåret 1994/95 fattades beslut om bidrag med totalt 25 miljoner
kronor till 34 projekt. Boverket hade den 1 juli 1995 127 bidragsansökningar
avseende köp, ny- och ombyggnad samt standardhöjande reparationer som
erhållit förhandsgranskningsbeslut till en sammanlagd projektkostnad av 980
140
miljoner kronor. Enligt Boverkets bedömning kommer utbetalningarna att
uppgå till 60 miljoner kronor under budgetåret 1995/96. För budgetåret 1997
finns inga beräkningar i avvaktan på regeringens förslag om förändringar av
anslaget.
Det tidigare systemet för stöd till allmänna samlingslokaler stämmer inte
överens med de regler som gäller för budgetarbetet fr.o.m. budgetåret 1997.
Den nya budgetprocessen kräver en starkare koppling mellan beslut och
faktisk utgift. Regeringens bedömning är att det finns behov av att förändra
stödet till allmänna samlingslokaler, så att det stämmer med det krav som
ställs enligt den nya budgetordningen, och så att användningen av stödet
effektiviseras för att bättre stämma överens med det moderna samhällets
behov av lokaler åt medborgarna. Detta innebär att det gamla kösystemet,
som i praktiken upphört att fungera, försvinner. Istället skall alla ansökningar
som vid en given tidpunkt kommit in till Boverket behandlas vid ett och
samma tillfälle. Regeringen avser även att ändra Samlingslokalsdelegationens
sammansättning så att opartiskhet inte kan ifrågasättas vid myndighetsutöv-
ningen. Samlingslokalsdelegationen får som uppgift att prioritera mellan olika
ansökningar. Riksorganisationerna för samlingslokaler skall även fortsätt-
ningsvis få bidrag för tekniskt utredningsarbete och för rådgivning till de
föreningar som söker stöd till en samlingslokal. Detta bidrag liksom Bidrag
till handikappanpassning till samlingslokal skall ingå som en del i anslaget.
Den förändrade beslutsordningen medför även att Boverkets beslut inte
kommer att kunna överklagas.
Med stöd i förordningen (1989:288) har Boverket i ett fyrtiotal fall lämnat
dispens för igångsättning av samlingslokalprojekt, dvs. projekt som givits
möjlighet att påbörja byggnadsarbetena utan att därför vara diskvalificerade
för att komma ifråga för ett eventuellt framtida stöd. Situationen för dessa
dispenser kan komma att ändras som en följd av den förändring som görs av
anslaget. Regeringen avser därför att ge Boverket i uppdrag att närmare
analysera situationen för dessa dispensprojekt.
Den föreslagna ändringen innebär att den tidigare anslagsstrukturen med
dels en ram för Boverkets beslut samt ett förslagsanslag som belastas i
efterhand ändras till ett ramanslag. Anslagets mål och inriktning skall i övrigt
vara oförändrade. Även anslagsnivån för budgetåren 1998 och 1999 beräknas
vara oförändrad.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
141
|
N 2, Stöd till demokratiutveckling |
Prop. 1996/97: 1 | |||
|
1994/95 |
Utgift |
23 500' |
Reservation |
Utgiftsområde 17 8 400 |
|
1995/96 |
Anslag |
19 7003 |
Utgiftsprognos |
20 8002 |
|
därav 1996 |
16 2002 | |||
|
1997 |
Förslag |
8 133 | ||
|
1998 |
Beräknat |
8 133 | ||
|
1999 |
Beräknat |
8 133 | ||
1 Beloppen anges i tusental kr
2 Anslaget Utveckling av ideell verksamhet, förordningen (1993:568) om statsbidrag till
ideell verksamhet
3 Anslaget minskades med 3 miljoner kronor efter Riksdagens beslut (prop. 1995/96:82,
bet. I995/96:LU1O, rskr. 1995/96:81)
Det övergripande målet för stödet är att via folkrörelser och föreningar
stimulera en utveckling av nya former och strukturer för medborgarnas
engagemang i samhällsutvecklingen i syfte att fördjupa den demokratiska
processen.
De utgifter som belastar anslaget är bidrag till utvecklingskostnader för att
projekt skall kunna bedrivas.
En jämförelse mellan budget och utfall budgetåret 1994/95 visar en diffe-
rens mellan utfall och anslag. Detta förklaras av att det fanns beslut mot-
svarande anslagets storlek men differensen har uppstått som en följd av den
eftersläpning av utbetalningar till redan beviljade medel som uppkommit.
Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar en
liknande differens.
Rgeringens överväganden
Ramanslag 8 133 tkr
Från anslaget Utveckling av ideell verksamhet har bidrag beviljats till
ideella föreningar, ekonomiska föreningar och stiftelser som bedriver utveck-
lingsarbete. Ett stort antal organisationer har sökt bidrag för utveckling av
ideell verksamhet. I huvudsak har stödet använts för att fullfölja tidigare
beslutade satsningar på två- och treårsprojekt. Stödet har utvärderats och av
utvärderingsrapporten framgår att stödet skapat förutsättningar för utveckling
av den ideella sektorn och också ökat kunskapen om hinder och framgångs-
nycklar i ideellt arbete. Samtidigt framhålls i utvärderingen behovet av mer
sammanhållna och resultatinriktade projektsatsningar.
Regeringen anser att det behövs ett mer riktad stöd för föreningslivets
utveckling så att också nya former av lokala medborgaraktiviteter stimuleras i
syfte att stärka den demokratiska processen. Många människor, inte minst
142
nyanlända invandrare, behöver förbättrade kunskaper om det demokratiska
samhällets uppbyggnad och struktur. Men det behövs också ett stöd för att
stimulera medborgarna att engagera sig, bilda nya folkrörelser och driva på
den lokala utvecklingen. Erfarenheterna från det hittillsvarande stödet för
utveckling av ideell verksamhet visar att regeringen bör ha en mer aktiv roll
när det gäller att initiera vissa projekt. Stödet bör därför främst ges till sådana
projekt som bedöms som strategiskt intressanta för en demokratisk utveck-
ling. Erfarenheterna från projekten skall dokumenteras och utvärderas så att
ny kunskap om demokratiutveckling kan vinnas. Regeringen är särskilt
intresserad av att få till stånd ett sådant utvecklingsarbete i storstädernas för-
ortsområden.
Med hänsyn till vad som framförts bör anslaget Utveckling av ideell
verksamhet få en förändrad inriktning och benämnas Stöd till demokrati-
utveckling.
Regeringen bedömer att anslagsnivån för år 1998 och år 1999 skall vara
oförändrad.
|
1994/95 |
Utgift |
526 779' |
Reservation |
406 |
|
1995/96 |
Anslag |
787 900 |
Utgiftsprognos |
788 300 |
|
därav 1996 |
530 600 | |||
|
1997 |
Förslag |
480 240 | ||
|
1998 |
Beräknat |
475 240 | ||
|
1999 |
Beräknat |
475 240 |
'Beloppen anges i tusental kr
Ett övergripande mål för anslaget är att stödja och utveckla den nationellt
organiserade idrottsverksamheten i Sverige. Från anslaget utgår bidrag till
Sveriges riksidrottsförbund (RF) för den verksamhet som bedrivs av för-
bundet och till förbundet anslutna organisationer samt bidrag till vissa utanför
RF stående organisationer. För anslagets användning gäller i huvudsak de av
1970 års riksdag beslutade riktlinjerna för organisationsstöd till idrotten
(prop. 1970:79, bet. 1970:SU 122, rskr. 1970:291, prop. 1992/93:100 bil.8,
bet. 1992/93:KrU 14, rskr. 1992/93:254). Från anslaget lämnas också bidrag
till riksanläggningar för den samlade idrottsrörelsens behov. Ett mål för
anslaget är att genom bidrag stödja den lokala ungdomsverksamheten på
idrottens område (prop. 1989/90 bil. 13, s. 80, bet. 1989/90:KrU15, rskr.
1989/90:161). Bidrag lämnas vidare till RF som stöd för den forskning och
utveckling m.m. som bedrivs av förbundet. Ytterligare ett angeläget mål med
stödet är att ge möjlighet för idrottande ungdomar att kombinera sin idrottsliga
utveckling med studier vid riksrekryterande idrottsgymnasier. RF ansvarar
för fördelningen av statsbidrag till denna verksamhet med stöd av lag (prop.
1994/95:100 bil. 14, bet. 1994/95: KrU 14, rskr. 1994/95:224).
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
143
10 Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 1. Del 7
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Ramanslag 480 240 tkr
Regeringen avser att inom kort tillkalla en parlamentariskt sammansatt
kommitté för att utifrån en samlad analys utvärdera målen för det statliga
stödet till idrotten och föreslå nya och tydligare mål för stödet. Detta främst
mot bakgrund av att de nuvarande målen och resultatuppföljningen för
anslaget Stöd till idrotten inte längre i tillräcklig utsträckning svarar mot de
riktlinjer för prövning av statens utgifter som sker i övrigt.
Riksidrottsförbundet har redovisat till regeringen att man under budgetåret
1994/95 haft intäkter uppgående till sammanlagt drygt 620 miljoner kronor.
Av dessa intäkter utgjorde statsanslaget 511 miljoner kronor. Från AB Tips-
tjänst utgick till RF det av riksdagen godkända bidraget på 55 miljoner
kronor. RF redovisar att bl.a. följande bidrag har lämnats. Specialidrottsför-
bunden har fått 228 miljoner kronor, bidraget för lokala barn- och ungdoms-
aktiviteter har uppgått till sammanlagt 215 miljoner kronor och bidraget till
distriktsidrottsförbunden uppgick till närmare 27 miljoner kronor. De organi-
sationer som inte är anslutna till RF samt studentkårorterna som fått bidrag
över anslaget Stöd till idrotten har sammanlagt fått det av regeringen fast-
ställda beloppet på 20 miljoner kronor. I övrigt har bidrag lämnats till mindre
föreningsanläggningar och till riksidrottsanläggningen vid Bosöns idrotts-
institut. Därutöver har verksamhet inom Riksidrottsförbundet och forsknings-
och utvecklingsverksamhet bedrivits. Under året har en fortsatt rationalisering
vid RF:s kansli genomförts. Årsredovisningar för de sex utanför RF stående
organisationerna har inhämtats.
RF och övriga organisationer har inlämnat sina anslagsframställningar till
regeringen. RF:s verksamhetsinriktning för åren 1996-97 innebär att följande
områden skall fokuseras: 1) Stärk idrottens trovärdighet, 2) Anläggnings-
tillgänglighet och lokal utveckling, 3) Jämställd idrott, 4) Idrottslig utveck-
ling, 5) Internationellt arbete.
Idrottsrörelsen är aktivt engagerad för att föreningslivet skall vara en
positiv kraft i samhället och dess utveckling. Bland de aktiviteter som kan
nämnas finns projektet "Allas rätt" som syftar till att öka medvetenheten och
kampen mot mobbning och rasism bland såväl barn och ungdomar som
ledare och föräldrar. Under projektnamnet "Landslag mot våld" bedrivs ett
nationellt arbete för att mobilisera idrottsrörelsen på alla nivåer i kampen mot
det ökade våldet i samhället. Regeringen anser att idrottsrörelsen har ett stort
ansvar och en angelägen roll i arbetet för att motverka våld och rasism.
Kampen mot våld och rasism måste föras på bredast möjliga front.
Idrottsrörelsen ingår i den av Inrikesdepartementet inrättade arbetsgruppen för
insatser mot det idrottsanknutna våldet (In 1996: A). Arbetsgruppen kommer
att senast den 1 juli 1998 redovisa förslag till åtgärder i syfte att bekämpa
denna typ av våldshandlingar.
144
Riksdagen har beslutat om vissa besparingar, vilket medför att anslaget
Stöd till idrotten minskas i förhållande till tidigare med 55 miljoner kronor
(prop. 1994/95:100 bil. 14, bet. 1994/95 :KrU 12, rskr. 1994/95:206, prop.
1995/96:150, bet. 1995/96:Fi 10, rskr. 1995/96:304). Den huvudsakliga be-
sparingen bör göras på bidraget till idrottens gemensamma verksamhet, i
första hand från bidraget till idrottsrörelsens egna organisationer; RF, special-
idrottsförbunden, distriktsidrottsförbunden, idrottsrörelsens studieförbund
(SISU) och de utanför RF stående organisationerna. I detta sammanhang bör
dock noteras värdet av att också de små specialidrottsförbunden ges möjlighet
att delta i den internationella idrottsverksamheten.
Riksidrottsförbundet har redovisat till regeringen att antalet aktiviteter som
uppbär statligt bidrag till lokal ungdomsverksamhet på idrottens område
under budgetåret 1994/95 minskat något. Flest bidragsberättigade aktiviteter
redovisas inom fotboll, ridsport och ishockey. Regeringen vill särskilt betona
vikten av att det lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet kan
utvecklas positivt. De mer än 7 miljoner bidragsberättigade idrottsaktiviteter
för barn och ungdom som genomförs varje år utgör en viktig del av den
grundläggande bredd- och motionsidrott som är ett av huvudmålen med
anslaget Stöd till idrotten. Bidraget till lokal ungdomsverksamhet på idrottens
område bör således värnas från större besparingar. Regeringen har beräknat
ett bidrag för detta ändamål om minst 185 miljoner kronor.
Idrottens forskning och utveckling m.m. utgör en viktig del av anslaget
Stöd till idrotten. Regeringen har här beräknat ett oförändrat stöd till verk-
samhet inom Centrum för idrottsforskning om 5 miljoner kronor.
Den av riksdagen nyligen beslutade reformen med riksrekryterande idrotts-
gymnasier har nu genomförts. Bidraget för denna verksamhet har för det
kommande budgetåret beräknats till 37 miljoner kronor.
Jämställd idrott
Riksidrottsförbundet antog vid riksidrottsmötet (RIM) år 1989 en jämställd-
hetsplan. Enligt denna plan är målet att idrotten skall vara jämställd när det
nya seklet börjar. Ett antal delmål skulle enligt planen uppnås under år 1995.
Vid RIM i november 1995 presenterades en utvärdering av jämställdhets-
planen. Riksidrottsstyrelsen (RS) konstaterar där att delmålen inte uppnåtts.
Detta trots omfattande och i vissa avseenden framgångsrika insatser inom
idrottsrörelsen för att stärka och utveckla jämställdhetsarbetet. I enlighet med
överväganden i planen fattade RIM beslut om stadgeändringar som en väg att
påskynda jämställdhetsarbetet. Dessa stadgeändringar innebär att idrottens
olika organisationer åläggs att garantera representationen från bägge könen i
vissa stadgereglerade organ. Styrelserna för RF och distriktsidrottsförbunden
skall dessutom bestå av lika representation av kvinnor och män. RS konsta-
terar att det behövs ett fortsatt tålmodigt och målmedvetet jämställdhetsarbete
på alla nivåer inom idrottsrörelsen. Beslutet innebär att vid nästa RIM (i
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
145
framtiden kallad RF-stämman) skall RS lägga fram en rapport om utvärdering
av delmålen i idrottens jämställdhetsplan.
Jämställdhetsarbetet är ett prioriterat verksamhetsområde för idrottsrörel-
sen under den kommande tvåårsperioden. Målet beskrivs som att "Idrotten
skall formas utifrån ett medvetet könsperspektiv där flickors/kvinnors villkor
i likhet med pojkars/mäns är utgångspunkt för normer i verksamhet, organi-
sation, arbetsformer, forskning och utbildning".
Arbetet med att påskynda idrottens jämställdhetsarbete är mycket viktigt.
Den utvärdering och de beslut som fattats av riksidrottsmötet visar att
ytterligare åtgärder är nödvändiga. Regeringen är för sin del angelägen att
statens stöd till idrotten används för att påskynda utvecklingen mot en ökad
jämställdhet. Idrottsrörelsen bör framgent särskilt uppmärksamma jämställd-
hetsaspekten vid användandet av det statliga stödet till idrotten.
Fritidsutredningen (C 1995:06) har haft i uppdrag att utreda fördelningen
av offentliga resurser till fritidsverksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv.
Utredningen avlämnade sitt slutbetänkande Fritid i förändring (SOU 1996:3) i
början av året. Utredningen har varit föremål för en bred remiss och remiss-
sammanställningen pågår för närvarande i Inrikesdepartementet. De över-
väganden och förslag rörande idrottsstödet som lagts fram av Fritids-
utredningen kommer att ingå i idrottsutredningens arbete. Med hänvisning till
de vidtagna åtgärderna avstår regeringen från att nu föreslå ytterligare
åtgärder.
Övrigt
Riksdagen har beslutat att ett vinstdelningssystem skall införas vad gäller
överskottet från det statliga spelbolaget. Detta överskott skall komma det
lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet till del. I avvaktan på
att det nya vinstdelningssystemet tas i bruk föreslår regeringen, liksom
riksdagen vid flera tidigare tillfällen uttalat (prop. 1991/92:100 bil. 8, bet.
1991/92:KrU15, rskr. 1991/92:150), att AB Tipstjänsts bolagsstämma år
1997 ges möjlighet att besluta om stöd till idrotten i form av ett samlat bidrag
om 55 miljoner kronor till Riksidrottsförbundet.
Riksdagen har i samband med behandlingen av regeringens proposition
Statlig garanti för olympiska sommarspel i Sverige (prop. 1995/96:189, bet.
1995/96:KrU15, rskr. 1995/96:273) uttalat önskemål om att, om Stockholms
kommun tilldelas de olympiska spelen år 2004, få en redovisning av vissa
frågor i samband med budgetpropositionen år 1997. Detta är med hänsyn till
proceduren för behandlingen av OS-ansökan inte möjligt. Regeringen avser i
stället att så snart det är möjligt redovisa de av riksdagen efterfrågade
uppgifterna.
Riksdagens revisorer har överlämnat vissa överväganden och förslag
rörande idrottsstödets utformning till regeringen. Revisorerna har därvid
föreslagit att statliga revisorer i Riksidrottsförbundet bör utses. Regeringen
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 17
146
avser att överföra revisorernas skrivelse till idrottsutredningen för fortsatta
överväganden.
Som en följd av de beslut om besparingar som tidigare redovisats beräknar
regeringen att anslaget för budgetåren 1998 och 1999 kommer att uppgå till
475 240 000 kr.
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
|
1994/95 |
Utgift |
8 205' |
Anslagssparande |
5 045 |
|
1995/96 |
Anslag |
26 124 |
Utgiftsprognos |
31 169 |
|
därav 1996 |
20 000 | |||
|
1997 |
Förslag |
17 935 | ||
|
1998 |
Beräknat |
18416 | ||
|
1999 |
Beräknat |
19 026 |
'Beloppen anges i tusental kr
Lotteriinspektionen är central förvaltningsmyndighet för frågor om spel
och lotterier. Myndigheten bildades den 1 januari 1995. Regeringen beslu-
tade den 8 december 1994 att bevilja Lotteriinspektionen ett ramanslag på
10 900 000 kr för första halvåret 1995.
Myndighetens uppgift är att utöva den centrala tillsynen över i Sverige
bedriven lotteriverksamhet i enlighet med lotterilagen och lotteriförordningen.
Lotteriinspektionen skall svara för en enhetlig tillämpning av lotterilagstift-
ningen och för en ändamålsenlig tillsyn och kontroll över efterlevnaden av
lotterilagstiftningen, följa och underrätta regeringen om utvecklingen på
spelmarknaden, nationellt och internationellt, främja allmän kännedom om
lotterilagstiftningen och verka för en sund utveckling inom tillsynsområdet.
Lotteriinspektionens verksamhet finansieras genom anslag. Inspektionen
skall vara självfinansierad genom uttag av avgifter, som redovisas på stats-
budgetens inkomstsida under inkomsttitel.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar att myndigheten
har ett högt anslagssparande. Detta förklaras i huvudsak av att myndighetens
kompetensutveckling inför uppbyggnaden av den nya verksamheten inte
genomfördes i prognosticerad takt. Därmed uppstod också en eftersläpning
av utvecklingskostnaderna avseende ADB-program för kontroll av de statliga
spelbolagens spelprodukter. Prognosen för anslagsbelastningen under inne-
varande budgetår visar dock att hela anslaget inklusive anslagssparande
kommer att tas i anspråk.
147
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97: 1
Utgiftsområde 17
Målet för Lotteriinspektionen som ansvarig förvaltningsmyndighet för
verksamhetsområdet skall vara att i enlighet med lotterilagen och
lotteriförordningen verka för en sund lotteri- och spelverksamhet i
Sverige.
Ramanslag 17 935 tkr
Beräknade avgiftsinkomster 500 tkr
Lotteriinspektionens årsredovisning redovisar resultaten från en verksam-
het som pågått i sex månader. Den nya myndigheten har fått ett utökat
ansvarsområde och svarar nu även för tillsyn och kontroll av de statliga
spelbolagen. Verksamhetens resultat redovisas uppdelad på verksamhets-
grenarna tillstånd, tillsyn, kontroll, typgodkännanden, information och ut-
bildning. På myndighetsnivå råder balans mellan intäkter och kostnader. Alla
de olika verksamhetsgrenarna bär dock ännu inte sina egna kostnader och
regeringen kommer därför noga följa dessas utveckling. Av årsredovisningen
framgår att myndigheten prioriterat kompetensutvecklingen avseende tillsyn
och kontroll av de statliga bolagen och ADB-utveckling.
Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte haft några invänd-
ningar i revisonsberättelsen avseende Lotteriinspektionen. RRV hade dock
vissa synpunkter på bl.a. resultatredovisningen i förhållande till målen för
verksamheten. Myndigheten har därför fått i uppdrag att för innevarande
budgetår arbeta fram prestationsmått så att verksamhetens resultat kan
jämföras med de uppställda målen.
Den snabba tekniska utvecklingen på spel- och lotterimarknaden har
medfört att lotterilagen i vissa delar måste ändras. En proposition om vissa
ändringar i lotterilagen kommer att föreläggas riksdagen hösten 1996. Rege-
ringen kommer också att ta initiativ till en vidare översyn av lotterilagen.
Regeringen konstaterar att omvärldsförändringar, som en allt snabbare
teknisk utveckling och en ökande internationalisering, ställer krav på en
kompetent och effektiv kontroll. Lotteriinspektionen befinner sig fortfarande i
ett uppbyggnadsskede och de förändringar avseende spelmarknaden som
regering och riksdag nyligen beslutat påverkar inspektionens verksamhet.
Inom ramen för de övergripande mål för verksamheten som gäller idag
kommer regeringen särskilt verka för att myndigheten utvecklar metoder för
att planera sin tillsyns- och kontrollverksamhet. Regeringen anser att Lotteri-
inspektionen skall bedriva sin verksamhet med oförändrad anslagsnivå.
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 18 416 000 kr och för år 1999
till 19 026 000 kr. Beräkningen utgår från att anslagsnivån är oförändrad, i
löpande priser.
148
Utgiftsområde 18
Samhällsplanering,
bostadsförsörjning
och byggande
Förslag till statsbudget för år 1997
(utgiftsområde 18)
Prop.
1996/97:1
Utgiftsområde 18
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut ........................ 2
2 Inledning.................................... 4
3 Plan-, bygg- och bostadsväsendet................... 6
3.1 Allmänt................................ 6
3.2 Resultatinformation........................ 9
3.3 Anslag................................. 12
A 1. Boverket: Förvaltningskostnader............... 12
A 2. Räntebidrag m.m.......................... 14
A 3. Vissa äldre låne- och bidragsstöd för bostadsändamål
m.m.............................. 15
A 4. Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader . . 17
A 5. Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet .... 18
A 6. Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader....... 19
A 7. Byggforskning ........................... 20
A 8. Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador ...... 22
A 9. Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder ......... 24
A 10. Bostadsbidrag............................ 24
All. Bonusränta för ungdomsbosparande.............26
4 Geoteknik ................................... 27
B 1. Geoteknik............................... 27
5 Länsstyrelserna m.m............................ 31
C 1. Länsstyrelserna m.m........................ 31
6 Lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m..........36
6.1 Allmänt................................ 36
6.2 Resultatinformation........................ 39
6.3 Anslag.................................40
D 1. Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket .......40
D 2. Statens va-nämnd .........................44
6.4 Övrigt ................................. 44
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner regeringens förslag om besparingar i enlighet med vad
som förordas i anslagsavsnitt A 2. Räntebidrag m.m.,
2. godkänner regeringens förslag om att återstående utbetalningar av
åtaganden enligt vissa stödformer som är under avveckling
sammanförs under ett nytt anslag, enligt vad regeringen förordar i
anslagsavsnitt A 3. Vissa äldre låne- och bidragsstöd för bostadsän-
damål m.m.,
3. godkänner att den övergripande målsättningen för Byggforsknings-
rådets verksamhet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar
i anslagsavsnitt A 6. Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader,
4. godkänner att den övergripande målsättningen för byggforskningen
skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i anslagsavsnitt
A 7. Byggforskning,
5. bemyndigar regeringen att låta staten göra ekonomiska åtaganden
avseende budgetåren 1998-2001 i samband med stöd till bygg-
forskning i enlighet med vad som anförts i anslagsavsnitt A 7.
Byggforskning,
6. godkänner regeringens förslag till finansiering av byggkostnads-
delegationens teknikupphandling m.m., enligt vad regeringen
förordar i anslagsavsnitt A 7. Byggforskning
7. godkänner ramen för fondens sammanlagda åtaganden enligt vad
regeringen föreslår i anslagsavsnitt A 8. Bidrag till fonden för fukt
och mögelskador,
8. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten
inom Statens geotekniska instituts ansvarsområde skall vara i
enlighet med vad regeringen förordar i anslagsavsnitt B 1. Geotek-
nik,
9. godkänner att verksamheten för den närmaste treårsperioden inriktas
i enlighet med vad regeringen förordar i anslagsavsnitt B 1.
Geoteknik,
10. godkänner förslaget till övergripande mål för Lantmäteriverket i
enlighet med vad regeringen föreslår i anslagsavsnitt D 1. För-
valtningskostnader för Lantmäteriverket,
11. godkänner vad som anförts i fråga om nedsättning av taxebeloppet
för vissa lantmäteriförrättningar (avsnitt 6.3) under anslagsavsnitt
D 1. Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket,
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
12. för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande enligt följande
uppställning:
|
Anslag |
Anslagstyp |
Anslagsbelopp |
|
A 1. Boverket: Förvaltningskostnader |
ramanslag |
131 058 |
|
A 2. Räntebidrag m.m. |
ramanslag |
23 400 000 |
|
A 3. Vissa äldre låne- och bidragsstöd för | ||
|
bostadsändamål m.m. |
ramanslag |
94 333 |
|
A 4. Statens bostadskreditnämnd: | ||
|
F örvaltningskostnader |
ramanslag |
15 400 |
|
A 5. Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet |
ramanslag |
1 300 000 |
|
A 6. Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader |
ramanslag |
23 000 |
|
A 7. Byggforskning |
ramanslag |
179 196 |
|
A 8. Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador |
ramanslag |
60 000 |
|
A 9. Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder |
ramanslag |
12 000 |
|
A 10. Bostadsbidrag |
ramanslag |
5 910 000 |
|
All. Bonusränta för ungdomsbosparande |
ramanslag |
3 000 |
|
B 1. Geoteknik |
ramanslag |
23 967 |
|
C 1. Länsstyrelserna m.m. |
ramanslag |
1 720 847 |
|
D 1. Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket |
ramanslag |
490 272 |
|
D 2. Statens va-nämnd |
ramanslag |
5 124 |
|
Summa för utgiftsområdet |
33 368 197 |
2 Inledning
Utgiftsområdet omfattar plan-, bygg- och bostadsväsendet, planering av
markanvändning och bebyggelse, geotekniska frågor, länsstyrelserna samt
lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet.
De totala utgifterna för utgiftsområde 18 föreslås uppgå till drygt
33 miljarder kronor för budgetåret 1997. Ramen för utgiftsområdet har
därmed nedjusterats med 1,5 miljarder kronor jämfört med den ekono-
miska vårpropositionen. Skillnaden förklaras av att marknadsräntorna har
fallit vilket påverkar anslaget för räntebidragen.
Till verksamhetsområdet plan-, bygg- och bostadsväsendet hör utgifter
för Boverket, räntebidragen, bostadsbidragen, Statens bostadskreditnämnd
och den kreditgarantiverksamhet som nämnden svarar för, Byggforsk-
ningsrådet och Fonden för fukt och mögelskador. Det utgiftsmässigt
största anslaget inom utgiftsområde 18 är räntebidrag m.m. som uppgår
till drygt 23 miljarder kronor.
Bostadsbidragens uppgift är att ge ekonomiskt svaga hushåll möjligheter
att hålla sig med goda och tillräckligt rymliga bostäder. Bostadsbidragen
utgör även en viktig del av det ekonomiska familj estödet. Övriga delar av
detta stöd redovisas under utgiftsområde 12.
Statens geotekniska institut (SGI) är central myndighet för geotekniska
frågor med en initierade, utvecklande och samordnande roll inom
ansvarsområdet.
Länsstyrelsernas verksamhet spänner över i stort sett samtliga politik-
områden. Inrikesdepartementet ansvarar bl.a. för samordningen av
länsstyrelsefrågoma i regeringskansliet.
Lantmäteriverksamheten omfattar fastighetsbildning, plangenomförande,
geodesi, landskaps- och fastighetsinformation, kartläggning m.m.
Riksdagen beslutade i juni 1994 om en ny organisation för lantmäteri- och
fastighetsdataverksamhet. Den nya organisationen trädde i kraft den
1 januari 1996 och innebär att Statens lantmäteriverk och Centralnämnden
för fastighetsdata numera utgör en myndighet, Lantmäteriverket. Till
utgiftsområdet hör slutligen verksamheten vid Statens va-nämnd.
Utgångspunkten för regeringens förslag till budget för utgiftsområdet är
riksdagens tidigare beslut om besparingar i offentlig konsumtion (prop.
1994/95:100 bil.l, bet. 1994/95 :FiU 10, rskr. 1994/95:179), om vissa
budgetförstärkningar (prop. 1994/95:150 bil. l,bet. 1994/95:FiU29, rskr.
1994/95:459) samt med anledning av den ekonomiska vårpropositionen
(prop. 1995/96:150 bet. 1995/96:FiU10, rskr. 1995/96:304). Den totala
besparingen för utgiftsområde 18 uppgår till drygt 190 miljoner kronor
fr.o.m. år 1997. Besparingarna fördelar sig med drygt 80 miljoner kronor
på bygg- och bostadsväsendet, drygt 100 miljoner kronor på läns-
styrelserna och 10 miljoner kronor på lantmäteriverksamheten.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
Kostnaderna för bostadsbidrag har ökat kraftigt under senare år. Den Prop. 1996/97:1
allmänna ekonomiska utvecklingen med hög arbetslöshet, höga räntor och Utgiftsområde 18
därmed höga boendekostnader har tillsammans med regelförändringar och
ökad ansökningsfrekvens haft stor betydelse. Riksdagen har beslutat (prop.
1995/96:186, bet. 1995/96:BoUl 1, rskr. 1995/96:229) om kraftfulla
åtgärder för att bryta kostnadsökningen. Dessa åtgärder beräknas leda till
kostnadsminskningar för bidragsgivningen på ca 2 300 miljoner kronor
fr.o.m. år 1997.
Fr.o.m. år 1998 minskas anslagen inom utgiftsområde 18 med ytter-
ligare 292 miljoner kronor. De besparingar som beslutades med anledning
av den ekonomiska vårpropositionen (1995/96:150) föreslås ske genom att
anslaget för räntebidragen m.m. och anslaget för länsstyrelserna m.m.
minskas med 50 respektive 30 miljoner kronor. Härutöver beräknas, som
tidigare aviserats, anslagen inom plan-, bygg- och bostadsväsendet,
anslaget för länsstyrelserna samt anslaget för Lantmäteriverket minskas
med 14, 123 respektive 75 miljoner kronor.
Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning
och byggande framgår av följande sammanställning
(miljoner kronor):
|
Utgift 1994/95 |
Anvisat 1995/96 |
Utgiftsprognos |
Förslag Beräknat | ||||
|
1995/96 |
därav 1996 | ||||||
|
1997 |
1998 |
1999 | |||||
|
A. Plan-, bygg- och |
42 583 |
55 265 |
58 648 |
38 448 |
31 128 |
24 561 |
21 056 |
|
B. Geoteknik |
16 |
23 |
24 |
16 |
24 |
24 |
24 |
|
C. Länsstyrelserna m.m. |
1 760 |
2 672 |
2 799 |
1 900 |
1 721 |
1 617 |
1 671 |
|
D. Lantmäteri- och fastighetsdata- |
- 511 |
740 |
778 |
520 |
495 |
427 |
419 |
|
Totalt för utgiftsområde 18 |
44 870 |
58 700 |
62 249 |
40 884 |
33 368 |
26 629 |
23 170 |
3 Plan-, bygg- och bostadsväsendet
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
Politiskt och ekonomiskt viktiga frågor inom verksamhetsområdet
är:
- utformningen av det statliga stödet till bostadsproduktionen
- bostadsförsörjning och ökad integration
- utvecklingen av byggkostnaderna
- bostadskostnader och bostadsstöd
- förenkling av byggregler
- inomhusmiljö, åtgärder for att undanröja och förebygga hälso-
risker
- tillgängliga bostäder, byggnader och närmiljöer
- samordning av den fysiska planeringen med åtgärder för en
hållbar regional utveckling
- planering för en god vardagsmiljö och en hållbar stadsutveck-
ling
- kretsloppsanpassat byggande
Plan-, bygg- och bostadspolitikens inriktning
Bostadspolitikens uppgift är att trygga alla människors behov av en god
bostad till rimlig kostnad och en trygg närmiljö. Regeringen tillsatte våren
1995 en bostadspolitisk utredning (Dir. 1995:20) med företrädare för alla
de politiska partierna i riksdagen. Utredningen ska precisera målen för en
fortsatt social bostadspolitik och ge förslag om lämpliga medel att
genomföra den.
Mot bakgrund av det begränsade samhällsekonomiska utrymmet är det
en viktig fråga att komma fram till hur stödet till den fortsatta produk-
tionen av bostäder bör utformas. Långsiktiga och stabila stödsystem med
neutrala, enkla och tydliga regler skall eftersträvas.
Boendekostnaderna har ökat betydligt och tar i anspråk en allt större
andel av hushållens disponibla inkomster. En viktig uppgift är att
motverka ytterligare ökningar. Politiken för att förbättra den ekonomiska
utvecklingen, och därmed ränteutvecklingen, kommer att vara avgörande
inte minst för boendekostnaderna i framtiden.
Det är dessutom angeläget att komma tillrätta med de höga produktions-
kostnaderna i byggandet för att boendekostnaderna inte skall bli alltför
höga. Av denna anledning tillsatte regeringen i maj 1996 en särskild
byggkostnadsdelegation (Dir. 1996:38) med uppgift att aktivt och i
samarbete med byggsektorns aktörer arbeta för varaktigt sänkta produk-
tions- och förvaltningskostnader. Förutsättningar för lägre produktions-
kostnader avses erhållas bl.a. genom teknikupphandling.
Regeringen strävar efter att förenkla byggreglerna och bygglovs-
processen. Det senaste steget i förenklingsarbetet genomfördes den 1 juli
1995 då ett nytt kontrollsystem för byggandet infördes. Systemet, som
bl.a. förändrat arbetet vid byggnadsnämnderna, utvärderas för närvarande
av Boverket. Verket skall lämna en delrapport senast den 1 oktober 1996
och en slutrapport till den 1 oktober 1997.
Arbetet med att inom EU åstadkomma fri rörlighet av byggprodukter
går långsamt. Sverige arbetar aktivt med att på olika sätt vara pådrivande
i detta arbete, bl.a. övervägs att på svenskt initiativ genomföra en EU-
bomässa vid sekelskiftet.
Det är angeläget att främja ekonomisk, etnisk och social integration.
Målsättningen är att goda bostäder skall vara tillgängliga för alla på
sådant sätt att segregation motverkas. Alla boende bör ges möjlighet att
i samverkan utveckla sina områden så att boendemiljön fungerar väl och
boendet berikas. I den bostadspolitiska utredningens uppgifter ingår bl.a.
att klarlägga kommunernas ansvar inom bostadsförsörjningen och att
överväga vilka bostadspolitiska medel som kommunerna behöver för att
motverka segregation och öka valfriheten i boendet.
Habitat II, FN:s andra världskonferens om boende och bebyggelsefrågor
ägde rum i Istanbul den 3 -14 juni 1996. En viktig fråga är hur Habitat-
agendans åtaganden skall genomföras och följas upp i Sverige - inte minst
lokalt ute i kommunerna.
Arbetet med att främja ett ekologiskt och hållbart byggande fortsätter
liksom arbetet med att söka undanröja och förebygga inomhusmiljöns
bidrag till ohälsa. Boverket har fått i uppdrag att tillsammans med andra
berörda myndigheter och organisationer inventera och utvärdera det
byggande som genomförs med särskild inriktning på miljöhänsyn och
kretsloppsanpassning och att mot denna bakgrund söka belysa kun-
skapsläget. I uppdraget ingår vidare att bedöma metoder för miljö- och
hälsoklassning av byggnader, belysa frågor omkring återanvändning och
återvinning i byggandet samt elöverkänslighet. Boverket skall lämna en
delrapport om arbetet den 15 januari 1997 och slutredovisning skall ske
senast den 15 mars 1998.
Samhällsplaneringens inriktning
De senaste årens förändringar i fråga om samhällsbyggandet - med den
kraftiga minskningen av bostadsbyggandet och den pågående utbyggnaden
av kommunikationsnätet - har i väsentliga avseenden förändrat den fysiska
planeringens uppgifter och inriktning. Från att i huvudsak ha varit
produktionsförberedande har planeringen alltmer utvecklats mot att bli ett
sektorsövergripande beslutsunderlag för olika typer av verksamheter som
ofta sträcker sig över kommun- och länsgränser. Samtidigt har kraven på
miljöhänsyn skärpts.
Även EU-medlemskapet har fört in nya aspekter och krav. Mark- och
planlagstiftningen har successivt anpassats till de nya förutsättningarna,
bl.a. genom införandet av en ny jämvägslag och tydligare krav på
miljöhänsyn i plan- och bygglagen (1987:10).
Plan- och bygglagen är vidare föremål för fortsatt översyn inom ramen
för plan- och byggutredningen (M 1992:03). I utredningens uppdrag ingår
också att se över lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avlopps-
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
anläggningar. Utredningens överväganden och forslag kommer att Prop. 1996/97:1
redovisas för regeringen den 15 oktober 1996. Utgiftsområde 18
Målet att den kommunala fysiska planeringen skall bidra till en
långsiktigt hållbar samhällsutveckling har gjorts tydligare genom
ändringar i planlagstiftningen. En huvuduppgift för den fysiska plane-
ringen är därför att medverka till att successivt förändra, anpassa och
förvalta den byggda miljön i enlighet med de krav som ett ekologiskt
hållbart samhälle ställer. Detta förutsätter en bättre samordning mellan den
kommunala fysiska planeringen och den planering som bedrivs inom olika
sektorer, t. ex. planeringen för investeringar i kommunikationer.
Den fysiska planeringens sektorsövergripande karaktär bör tas till vara.
En bättre samverkan mellan olika beslutsnivåer - lokalt, regionalt och
centralt - behöver utvecklas. En ökad tyngd bör därvid läggas vid att den
fysiska planeringen kan utgöra ett led i den regionala utvecklingen.
Den fysiska planeringen kan också vara ett verksamt instrument i
arbetet med att ta till vara och förbättra miljön i bostadsområden.
Planeringsprocessen kan mobilisera de boendes engagemang i sin
närmiljö, identifiera kvaliteter och brister i utformningen av den byggda
miljön samt redovisa förslag till förbättringsåtgärder. En framsynt
kommunal planering kan medverka till att minska segregationstendenser
och skapa trygga boendemiljöer av god kvalitet.
Byggforskningens inriktning
De ovan redovisade prioriterade frågorna bör också återspeglas i
inriktningen av byggforskningen. Regeringen anser att prioriterade
områden för byggforskningen skall vara ny och billigare byggteknik i
bygg- och förvaltningsskedet, former för samordning av samhällsplane-
ringen, hållbar stadsutveckling, planlagstiftningens tillämpning, ekologiskt
hållbart byggande, inomhusmiljö samt kvalitetssäkring i byggprocessen.
Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområde Plan-, bygg- och bostadsväsendet
framgår av följande sammanställning
(miljoner kronor):
Utgift Anvisat Utgiftsprognos Förslag Beräknat
därav
1994/95 1995/96 1995/96 1996 1997 1998 1999
Plan-, bygg- och bostadsväsendet 42 583 55 265 58 648 38 448 31 128 24 561 21 056
Den hittillsvarande utvecklingen inom plan-, bygg- och bostadsväsendet
I bostadsbeståndet finns ca 4,2 miljoner permanenta bostäder och
bostadsstandarden i Sverige är hög i jämförelse med andra länder.
Tillgången på bostäder är i nuläget generellt sett god. Enligt Boverket
rapporterar emellertid alltfler kommuner att det råder bostadsbrist på den
lokala marknaden. I januari i år gjorde 24 kommuner den bedömningen
jämfört med bara 16 kommuner vid undersökningen i januari 1995. De
flesta av dessa ligger inom storstadsområdena eller är högskoleorter. En
femtedel av landets befolkning bor i kommuner med bostadsbrist.
Bostadsbyggandet har varit mycket lågt de senaste åren. Boverkets
prognos visar dock på ett ökat bostadsbyggande. Totalt 18 000 lägenheter
beräknas komma att påbörjas under år 1996 och cirka 25 000 under år
1997. Hälften av byggandet sker i storstadsregionerna där efterfrågan
beräknas öka mest. Byggandet är också relativt högt i högskoleregionema.
Från år 1990 har bostadsutgiftema tagit i anspråk en allt större del av
både inkomst och konsumtion. Enligt SCB visar bostads- och hyres-
undersökningen (BHU) att nettobostadsutgiftema (bostadskostnaden sedan
hänsyn tagits till erhållet bostadsbidrag och skatteavdrag) år 1995 uppgick
till ca 23 procent av de disponibla inkomsterna. För år 1996 uppskattas
att motsvarande andel kan vara ca 27 procent.
Byggkostnaderna har ända sedan mitten av sjuttiotalet ökat mer än
övriga faktorer som ingår i konsumentprisindex. En undersökning som
gjorts inom regeringskansliet visar att det är skatter och offentliga avgifter
som ökat mest som andel av byggproduktionskostnadema. medan
entreprenadkostnademas andel minskat från ca 74 procent till strax över
50 procent under perioden 1975 till 1994. Även materialkostnaderna har
ökat under perioden. Av undersökningen framgår vidare att den tekniska
utvecklingen på byggmarknaden under de senaste 20 åren varit svag.
Arbetslösheten i byggbranschen är mycket hög. För att öka sysselsätt-
ningen har betydande resurser omfördelats, bl.a. har regeringen sedan
december 1994 lagt fram stora stimulanspaket för byggandet. I dessa ingår
bl.a. bidrag till bostadsförbättringsåtgärder inklusive tillgänglighets-
skapande åtgärder, investeringsbidrag för nybyggande av bostäder och
stöd till miljöförbättringsåtgärder i bostäder samt till sådana lokaler där
främst barn och ungdomar vistas. Totalt har närmare 6,1 miljarder kronor
anvisats för de nämnda stöden. Enligt Boverkets redovisning per den 31
juli 1996 hade stöd beviljats med ett belopp om 5,1 miljarder kr.
Sammanlagt 1,7 miljoner lägenheter var berörda av de olika åtgärderna
och sysselsättningseffekten i byggindustrin har av Boverket beräknats till
motsvarande ca 44 000 årsarbetskrafter.
Boverket har nyligen redovisat hur arbetet med den av riksdagen
beslutade obligatoriska ventilationskontrollen av ventilationssystem
fortskrider. Av redovisningen framgår att praktiskt taget alla skolor och
daghem har genomgått en ventilationskontroll, men att arbetet med att
rätta till uppdagade fel och brister släpar efter i ca 30 procent av fallen.
När det gäller flerbostadshus har ventilationskontroll utförts i ca hälften
av byggnaderna.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
11 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 1. Del 7
Boverket har vidare redovisat sin bedömning avseende plan- och
byggutredningens förslag vad gäller insatser för att förbättra tillgänglig-
heten i den gemensamma miljön. Ärendet bereds för närvarande i
regeringskansliet.
Boverket har dessutom redovisat en aktionsplan för biologisk mångfald
vid byggd miljö. Regeringen avser att under år 1997 återkomma till
riksdagen vad avser verkets förslag i rapporten "Aktionsplan för biologisk
mångfald vid byggd miljö".
Statens utgifter för räntesubventioner till bostadsbyggandet
Räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder enligt äldre regler svarar
för huvuddelen av statens utgifter för räntesubventioner till bostadsbyg-
gandet. För närvarande utgör räntebidrag enligt äldre bestämmelser
97 procent av statens årliga utgifter för räntebidrag. Endast en mycket
liten del avser således räntesubventioner enligt 1993 års finansierings-
system, det s.k. Danellsystemet.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
Tabell 1: Utvecklingen av statens utgifter för räntebidrag m.m.
|
Budgetår |
Räntebidrag m.m. enligt statsbudgeten (mdkr) | |
|
1985/86 |
11,0 | |
|
1986/87 |
14,5 | |
|
1987/88 |
13,3 | |
|
1988/89 |
15,2 | |
|
1989/90 |
20,5 | |
|
1990/91 |
23,1 | |
|
1991/92 |
29,1 | |
|
1992/93 |
33,8 | |
|
1993/94 |
33,7 | |
|
1994/95 |
32,6 | |
|
1995/96 (prognos) |
12 mån |
30,3 |
|
18 mån |
43,5 | |
Statens utgifter för räntebidrag enligt de tidigare reglerna beror väsent-
ligen på tre faktorer, nämligen antalet bostäder som byggs eller byggs om,
till vilken kostnad det sker och subventionsräntans nivå.
Utgifterna för räntebidrag är nu på väg att minska. Det beror främst på
att vissa äldre årgångar har konverterats till lägre subventionsränta, vilket
minskar statens utgifter. För innevarande budgetår beräknas utgifterna för
räntebidrag bli ca 43.5 miljarder kronor varav 30,3 miljarder för perioden
juli 1995 till juni 1996. Under kalenderåret 1996 beräknas utgifterna bli
ca 28 miljarder kronor. Även prognosen för resten av 1990-talet pekar på
sjunkande utgifter. För år 2000 uppskattas utgifterna ligga i storleks-
ordningen 11 miljarder kronor.
Regeringen konstaterar att tillgången på bostäder generellt sett är god,
men att bostadsefterfrågan beräknas öka i framtiden. Det gäller främst i
storstadsområdena och universitets- och högskoleregioner.
Regeringen anser att det är viktigt att säkra en fungerande bostads-
försörjning for ungdomar och övriga nytillträdande på bostadsmarknaden
liksom att ordna ett gott boende for äldre och andra med särskilda behov.
Vidare måste statens fortsatta utgifitsåtaganden hållas tillbaka. Det
innebär bl.a. att statens del av de framtida kostnaderna för boendet fortsatt
måste minskas.
För att olika angelägna bostadsbehov skall kunna tillgodoses är det
nödvändigt att snarast ta ställning till hur bostadsstödet skall vara utformat
i framtiden. Regeringen avser att mot bakgrund av de forslag som den
bostadspolitiska utredningen redovisar i höst ta upp dessa frågor i en
proposition till riksdagen under år 1997.
Lägre produktionskostnader i byggandet, förenklade byggregler och ett
ekologiskt hållbart byggande är betydelsefulla delar i bygg- och bostads-
politiken. Dessa frågor är även utgångspunkt för Sveriges initiativ i det
europeiska samarbetet.
Länsstyrelsernas arbete med bostadsadministration och samhälls-
planering
Länsstyrelserna fick under budgetåret 1994/95 ansvar även for beslut om
de tillfälliga bostadsstöd som inforts av arbetsmarknadsskäl. Årsredovis-
ningarna visar att målen för handläggningstidema i de flesta fall nåtts och
att länsstyrelserna klarat att fördela de tillfälliga stöden utan att extra
resurser tillförts samtidigt som servicenivån hållits uppe. Detta tyder på
att länsstyrelserna har ett flexibelt arbetssätt. Generellt bedöms länsstyrel-
serna även ha klarat övriga mål även om årsredovisningarna inte ger
underlag för en enhetlig bedömning.
Länsstyrelsernas insatser inom planområdet har vidgats. Samtidigt
behöver arbetet med samordning och sammanvägning av olika statliga
intressen utvecklas ytterligare. Regeringen anser att det under de
kommande åren är angeläget att länsstyrelserna på olika sätt verkar för att
instrumenten i samhällsplaneringen utvecklas, bl.a. i enlighet med de
ändringar som nyligen genomförts i plan- och bygglagen. Länsstyrelserna
bör ta ett större ansvar för att fa till stånd en sammanvägd bedömning av
statens syn på översiktsplaneringen i kommunerna. Planeringskompetensen
bör utnyttjas för att utveckla miljökonsekvensbeskrivningar i tidiga skeden
av den kommunala fysiska planeringen.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
11
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
|
1994/95 Utgift |
126 500 " |
Anslagssparande |
35 189 | |
|
1995/96 |
Anslag |
207 900 |
Utgiftsprognos |
207 900 |
|
därav 1996 |
149 800 | |||
|
1997 |
Förslag |
131 058 | ||
|
1998 |
Beräknat |
121 924 | ||
|
1999 |
Beräknat |
125 345 | ||
' Beloppen anges i tusental kr
Boverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö och
hushållning med naturresurser, fysisk planering, byggande och boende.
Verket svarar också för den centrala administrationen av statligt bostads-
stöd i form av bidrag för finansiering av bostäder.
Det övergripande målet för verksamheten är enhetlighet och effektivitet
i tillämpningen av regler och stödsystem. Boverket skall vidare verka för
att den fysiska planeringen främjar en god hushållning med naturresurser
och en god bebyggelsemiljö samt ett effektivt och hälsosamt byggande.
Regeringens överväganden
De övergripande målen föreslås ligga fast även för budgetåret 1997.
Ramanslag 131 058 tkr
Resultatinformation
Boverket konstaterar i årsredovisningen för budgetåret 1994/95 bl.a. att:
- Bebyggelsen har ökat kraftigt i de mest skyddsvärda kustområdena och
oexploaterade ytor i redan bebyggda områden har successivt tagits i
anspråk enligt verkets uppföljning av tillämpningen av 3 kap. naturresurs-
lagen.
- En tillämpning i praktiken av EG:s byggproduktdirektiv är angelägen
för att pressa byggkostnaderna. Direktivet måste dock kompletteras med
bl.a. mandat och tekniska specifikationer/standarder för enskilda produkter
eller produktgrupper. På grund av sin komplicerade tekniska karaktär går
dock kompletteringen mycket långsamt.
- Behovet av information har ökat till följd av det nya sättet att ange
funktionskrav i stället för utförandekrav i byggreglerna.
- Den obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystem genomförs,
dock med ca ett års eftersläpning. Ofta känner inte fastighetsägarna till
samhällskraven, vilket särskilt gäller villaägare.
- Regionala efterfrågeöverskott kan väntas på bostadsmarknaden.
12
Årsredovisningen visar vidare att 41 procent av de totala kostnaderna
(exklusive datakostnader) tas i anspråk for verksamhetsområdet Hus-
hållning med naturresurser, byggd miljö och fysisk planering. Verksam-
hetsområdena Byggande respektive Boende svarade för 24 respektive 28
procent. Beräknat i förhållande till antalet årsarbetskrafter svarar de tre
verksamhetsområdena för 39, 23 respektive 35 procent av det totala
antalet årsarbetskrafter.
De mest resurskrävande prestationerna inom respektive verksamhets-
område var under budgetåret 1994/95 metodutveckling (hushållning med
naturresurser, byggd miljö och fysisk planering), EU- och övrigt
internationellt arbete (byggande) samt utbetalning av stöd och ärende-
handläggning (boende).
Regeringens bedömning
Det redovisade resultatet visar att arbetet har bedrivits i enlighet med de
av regeringen fastlagda riktlinjerna. Regeringen konstaterar att RRV inte
har haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende Boverkets
årsredovisning.
Regeringen konstaterar vidare att betydande förändringar har skett inom
flera områden vilka påverkar förutsättningarna för Boverkets verksamhet.
Sveriges medlemskap i EU och genomförandet av EU:s byggprodukt-
direktiv kräver aktiva insatser från verket, bl.a. i frågor som rör systemet
med tekniska godkännanden på byggområdet.
Plan-och bygglagstiftningen och statens stöd till bostadsbyggandet har
genomgått fortlöpande förändringar, som bl.a. påverkat såväl den lokala
som den regionala administrationen. Den pågående bostadspolitiska
utredningen skall under hösten 1996 lämna förslag om den framtida
bostadspolitiken. Sammantagna kan bl.a. dessa förändringar motivera
förändringar också av den centrala administrationen inom dessa områden.
Regeringen avser därför att under hösten 1996 uppdra åt en särskild
utredare att göra en översyn av organisationen inom plan-, bygg- och
bostadsväsendet.
Regeringen föreslår, i avvaktan på resultatet av en sådan översyn, att de
övergripande mål och uppgifter som riksdagen beslutat om (prop.
1992/93:172, bet. 1992/93:BoU20, rskr. 1992/93:30) för treårsperioden
1993/94 - 1995/96 skall ligga fast även för budgetåret 1997.
Anslagsberäkning
Med anledning av riksdagens beslut (prop. 1994/95:100 bil. 1, bet.
1994/95:FiU 10, rskr. 1994/95:179) om besparingar på statlig konsumtion
och regeringens förslag till budgetförstärkningar enligt 1995 års komplet-
teringsproposition (prop. 1994/95:150 bil.l, bet. 1994/95:FiU29, rskr.
1994/95:459) har Boverkets ramanslag för budgetåret 1997 räknats ned
med 11,9 miljoner kr. Detta motsvarar en besparing på 8 procent.
Anslaget har till följd av ovan nämnda beslut räknats ned med
ytterligare 12,8 miljoner kronor fr.o.m. 1998, vilket innebär att anslaget
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
för 1998 beräknats till 121,9 miljoner kr och för 1999 till 125,3 miljoner Prop. 1996/97:1
kronor. Utgiftsområde 18
|
1994/95 |
Utgift |
32 628 800 |
|
1995/96 |
Anslag |
43 300 000 |
|
1997 |
Förslag |
23 400 000 |
|
1998 |
Beräknat |
16 993 000 |
|
1999 |
Beräknat |
13 818 000 |
1 Beloppen anges i tusental kr
Utgiftsprognos 43 500 000
därav 1996 28 330 000
De utgifter som belastar anslaget är statliga räntesubventioner för ny- och
ombyggnad av bostäder och för vissa underhålls- och förbättringsåtgärder
i hyres- och bostadsrättshus. Anslaget disponeras vidare för ombygg-
nadsbidrag till äldrebostäder och för s.k. 33 §-ersättning till kommuner.
För innevarande budgetår (1995/96) beräknas utgifterna för räntebidrag
bli 43 500 miljoner kronor. Avvikelsen som uppgår till 200 miljoner
kronor beror på flera faktorer. Vissa tidsmässiga förskjutningar av
utbetalningarna har ägt rum på grund av förtida inlösen av lån, vilket har
medfört en större belastning på anslaget under budgetåret 1995/96.
Reglerna för fastställande av starttidpunkt för räntebidraget ändrades
fr.o.m. den 1 oktober 1995, vilket också lett till större utgifter. Den
positiva ränteutvecklingen har dock verkat i motsatt riktning och bidragit
positivt till en lägre anslagsbelastning.
Regeringens överväganden
Ramanslag 23 400 000 tkr
Regeringen föreslår en besparing på motsvarande 50 miljoner
kronor per år fr.o.m. år 1997 med anledning av riksdagens beslut
om besparingar inom utgiftsområde 18 (prop. 1995/96:150, bet.
1995/96:FiU10. rskr. 1995/96:304). Besparingen föreslås i första
hand ske genom att bidrag som understiger ett visst belopp inte
utbetalas.
Vidare föreslås besparingar motsvarande ytterligare 50 miljoner
kronor per år fr.o.m. år 1998 med anledning av samma riksdags-
beslut.
14
Statens årliga utgifter för räntebidrag beräknas minska kraftigt under de
närmaste åren främst beroende på sjunkande räntor. Ränteläget ger
kraftiga effekter då många bidragsärenden skrivs om till väsentligt lägre
subventionsräntor. Stora volymer ärenden i den äldre räntebidragsstocken
kommer därmed att falla ur räntebidragssystemet, varigenom bidrag inte
längre lämnas för dessa ärenden. Vidare har byggandet varit mycket lågt
vilket medför att kostnaderna för räntebidrag i det nya s.k. Danellsystemet
ökar mycket långsamt.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
Besparingar
Regeringen föreslår en besparing motsvarande 50 miljoner kronor per år
fr.o.m. år 1997 med anledning av riksdagens beslut om besparingar inom
utgiftsområdet för den kommande treårsperioden (prop. 1995/96:150, bet.
1995/96:FiU10, rskr. 1995/96:304). Besparingen föreslås i första hand ske
genom att bidrag som understiger motsvarande ett visst belopp per år och
ärende inte utbetalas till bidragsmottagaren fr.o.m. den 1 januari 1997.
Härigenom bortfaller ett stort antal småärenden ur bidragssystemet.
Vidare föreslås besparingar motsvarande ytterligare 50 miljoner kronor
per år fr.o.m. år 1998 med anledning av samma riksdagsbeslut.
Regeringen avser att i en proposition under år 1997 återkomma till
riksdagen med förslag på hur dessa besparingar skall genomföras.
A nslagsberäkning
Statens utgifter för räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostadshus
beräknas för budgetåret 1997 till 23,4 miljarder kronor (inkl, ovan
nämnda besparing). Beräkningarna bygger på befintlig aviseringsstatistik
med tillägg för beräknat nytillskott av räntebidragsärenden som för år
1997 till största delen redan är beslutade. Beräkningarna baseras vidare
på ränteantaganden (femåriga statsobligationsräntan) för 1996 på 7,6 %,
1997 på 7,5 % och för 1998 och 1999 på 7,0 %.
Med utgångspunkt från antagna räntenivåer beräknar regeringen att
räntebidrag för nybyggnad kommer att ges till ca 530 000 lägenheter och
räntebidrag för ombyggnad till ca 480 000 lägenheter under år 1997.
1997
1998
1999
Förslag
Beräknat
Beräknat
8 000
8 000
'Tidigare anslagsbeteckning Investeringsbidrag för bostadsbyggande m.fl., redovisade under
tolfte huvudtiteln
2 Beloppen anges i tusental kr
15
De utgifter som belastar anslaget är återstående statliga åtaganden enligt
ett antal stödformer som är under avveckling (se förordningar nedan).
Anslaget disponeras också för att finansiera låneutbetalningar avseende
äldre bostadslån m.m.
Belastningen på anslaget beror på hur många av de beviljade bidragen
som kommer att betalas ut.
Regeringens överväganden
Anslag 94 333 tkr
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
Utgifter återstår av statliga åtaganden enligt vissa stödsystem som är
under avveckling. Det gäller nybyggnadsbidrag, bidrag till bostadskost-
nader efter ombyggnad, statsbidrag till hyresrabatter, ungdomsbostadsstöd
(tidigare redovisade under anslaget G 3.), investeringsbidrag för bostads-
byggande (tidigare redovisat under anslaget G 4.) samt tilläggslån för
vissa reparations- och ombyggnadsåtgärder i hyres- och bostadsrättshus
(tidigare redovisat under anslaget G 5.). Regeringen föreslår att åter-
stående utbetalningar av åtaganden enligt dessa stödformer sammanförs
under ett nytt anslag.
Regeringen beräknar att behovet av medel för utbetalningar under år
1997 uppgår till 94,3 miljoner kronor. Huvuddelen av dessa medel
beräknas tas i anspråk för utbetalningar av investeringsbidrag för
bostadsbyggande. Ett stort antal påbörjade ärenden avseende detta bidrag,
som ännu inte har avslutats, finns hos länsstyrelserna. Boverket uppskattar
att detta gäller för drygt 5 000 ärenden.
Förordningar
Bestämmelserna finns i följande förordningar:
- Förordningen (1986:1399) om bidrag vid nybyggnad av vissa bostäder
(upphävd 1992:414). förordningen (1986:1398) om bidrag till bostads-
kostnader efter ombyggnad (upphävd 1992:415), förordningen
(1982:1285) om statsbidrag till hyresrabatter i bostadshus (upphävd
1992:413) och förordningen (1987:530) om ungdomsbostadsstöd (upphävd
1992:412).
- Förordningen (1991:1923) om statligt investeringsbidrag för ny- och
ombyggnad av bostäder (upphävd 1992:991) och förordning (1990:1369)
med samma namn (upphävd 1991:1923) samt förordningen (1992:992) om
ändrade bestämmelser för investeringsbidrag enligt förordningen
(1990:1369), förordningen (1983:1021) om tilläggslån för ombyggnad av
bostadshus m.m.
16
|
1994/95 |
Utgift |
12 100 ’> |
Anslagssparande |
3 018 |
|
1995/96 |
Anslag |
22 100 |
Utgiftsprognos |
26 000 |
|
därav 1996 |
19 000 | |||
|
1997 |
Förslag |
15 400 | ||
|
1998 |
Beräknat |
16 416 | ||
|
1999 |
Beräknat |
17 005 |
1 Beloppen anges i tusental kr
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
Statens bostadskreditnämnd (BKN) skall tillse att kreditförsörjning sker
i erforderlig omfattning genom att lämna kreditgarantier till kredit-
instituten, enligt förordningen (1991:1924) om statlig kreditgaranti för ny-
och ombyggnad av bostäder samt fullgöra övriga uppgifter som anges i
förordningen. Kreditgarantier kan även lämnas enligt förordningen
(1993:1591) om statlig kreditgaranti för lån för omfördelning av
ränteutgifter på lån till bostäder (s.k. omfördelningsgaranti). Nämnden
skall även svara för bevakning av kreditförsörjningen vid ny- och
ombyggnad av bostäder.
Det övergripande målet för verksamheten är en effektivt fungerande
garantigivning för finansiering av bostadsbyggande.
Regeringens överväganden
Det övergripande målet föreslås ligga fast för budgetåret 1997.
Ramanslag 15 400 tkr
Regeringens bedömning
BKN:s garantiverksamhet är hårt styrd av det regelverk som gäller inom
området. Det är regeringens uppfattning att BKN bedriver verksamheten
på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. BKN:s årsredovisning visar att
verksamheten har bedrivits i enlighet med de av regeringen fastlagda
riktlinjerna.
Regeringen konstaterar att RRV inte har haft några invändningar i
revisionsberättelsen avseende årsredovisningen för Statens bostads-
kreditnämnd.
Med anledning av riksdagens beslut (prop. 1994/95:100 bil.l, bet.
1994/95:FiU 10. rskr. 1994/95:179) om besparingar på statlig konsumtion
och regeringens förslag till budgetförstärkningar enligt 1995 års komplet-
teringsproposition (prop. 1994/95:150 bil.l, bet. 1994/95:FiU29, rskr.
1994/95:459) har BKN:s ramanslag för budgetåret 1997 räknats ned med
0,8 miljoner kronor. Detta motsvarar en besparing på 5 procent.
|
1994/95 1995/96 |
Utgift Anslag |
353 200 ” 1 |
|
1997 |
Förslag |
1 300 000 |
|
1998 |
Beräknat |
1 500 000 |
|
1999 |
Beräknat |
1 200 000 |
' Beloppen anges i tusental kr
Utgiftsprognos 1 475 000
därav 1996 1 249 000
Anslaget far användas för att täcka förluster till följd av statliga kredit-
garantier till långivare för ny- och ombyggnad av bostäder.
BKN beräknar att de utbetalade skadeersättningarna för innevarande
budgetår 1995/96 kommer att uppgå till 1 475 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
Ramanslag 1 300 000 tkr
Beräknade avgiftsinkomster 170 000 tkr
Resultatinformation
Garanti stocken uppgick vid utgången av juni 1995 till 23 574 miljoner
kronor där nytillskottet av garantier f.n. successivt avtar. Till och med den
30 juni 1996 har åtaganden för totalt 24 959 miljoner kronor gjorts i fråga
om ny och ombyggnad. Inga omfördelningsgarantier hade då ännu
registrerats.
Under budgetåret 1994/95 aktualiserades skadeärenden med ett totalt
garanterat belopp om 790 miljoner kronor. Den största delen av skade-
ärendena avser myndighetsbeslutade lån, dvs. statligt reglerade bostadslån
som beslutats av länsbostadsnämnderna och som utbetalats av Statens
Bostadsfinansieringsbolag, SBAB efter år 1991.
Ersättning ur den statliga kreditgarantin betalas i regel ut först efter det
att panten har realiserats. För att underlätta rekonstruktioner har dock från
och med den 1 juli 1995 kravet på försäljning av den belånade fastigheten
mjukats upp (prop. 1994/95:150 bil.12, bet. 1994/95:BoU22, rskr.
1994/95:428). BKN har således numera möjlighet att under vissa
förutsättningar lämna ersättning för kreditförluster utan att en försäljning
kommit till stånd. För innevarande budgetår far BKN meddela sådana
beslut om ersättning för långivares kreditförluster intill högst 1 miljard kr.
Sådana beslut har hittills fattats i ca 100 ärenden för ett garanterat belopp
på 558 miljoner kronor. Erfarenheterna är att kreditförlusterna genom
detta förfarande blivit påtagligt lägre än vad som skulle ha gällt vid en
försäljning av fastigheterna.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
18
Förlusterna t.o.m. budgetåret 1994/95 uppgick totalt till 600 miljoner
kronor. Till utgången av år 1995 har skador aktualiserats för 1 003
garantier med ett sammanlagt garanterat belopp på 1 723 miljoner kronor.
Uppskattade framtida förluster uppgår till ca 5 miljarder kronor för åren
1997-1999.
Inkomsterna från garantiavgifterna, vilka tas ut med 0,5 procent av
garanterat belopp, uppgick budgetåret 1994/95 till 117 miljoner kronor.
För budgetåret 1995/96 beräknar BKN att inkomsterna kommer att uppgå
till 170 miljoner kronor.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
|
1994/95 |
Utgift |
22 800 ’> |
Anslagskredit |
582 |
|
1995/96 |
Anslag |
34 500 |
Utgiftsprognos |
33 900 |
|
därav 1996 |
22 600 | |||
|
1997 |
Förslag |
23 000 | ||
|
1998 |
Beräknat |
22 715 | ||
|
1999 |
Beräknat |
23 453 |
1 Beloppen anges i tusental kr
Byggforskningsrådet (BFR) har samordningsansvaret för all forskning och
utveckling som berör byggnader, anläggningar och den byggda miljön.
Det innefattar också forskning och utveckling inom energi- och miljö-
teknik för en bättre byggd miljö.
Regeringens överväganden
De övergripande målen för BFR:s verksamhet är effektiv admini-
stration, att säkra relevans och hög kvalitet i byggforskningen och
att uppnå god spridning i samhället av forskningens resultat.
Ramanslag 23 000 tkr
Resultatinformation
När det gäller den administrativa verksamhetens volym framgår det av
BFR:s årsredovisning att ansökningarna under 1994/95 minskat såväl till
antal som belopp jämfört med året innan. Mer än hälften av de beslutade
bidragen går till universitet och högskolor. Genom samarbetsavtal med
branschen och samfinansiering av FoU-projekt har andra finansiärer
bidragit med ytterligare ca 135 miljoner kr.
BFR:s organisation har setts över och antalet årssysselsatta var
30 procent färre under budgetåret 1994/95 än under året innan.
Byggforskningsrådets vetenskapliga nämnd har i en utredning presen-
terad under våren 1996 (Samfinansiering - kvalitetshasard eller framgång)
visat på sambandet mellan samfmansierad, tillämpad forskning och ökad
kvalitet i grundforskningen. Utredningens slutsats är att kompetensen hos
forskarna och möjligheten för näringslivet att nyttja resultatet av
forskningen ökar genom samverkan mellan högskola och näringsliv.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
Regeringens bedömning
BFR:s årsredovisning visar att verksamheten har bedrivits i enlighet med
de av regeringen fastlagda riktlinjerna. Regeringen konstaterar att RRV
inte har haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende BFR:s
årsredovisning.
För att effektivare utnyttja forskningsanslaget skall BFR öka antalet
samarbetsavtal med byggsektorns aktörer och även i fortsättningen söka
samfinansiering med aktörer i branschen för de projekt man stöder. Man
skall också sträva efter en ökad samverkan och medfinansiering med
andra forskningsfinansiärer.
BFR skall ha det övergripande ansvaret för den forskning som avser
energianvändning i byggnader och byggd miljö.
BFR skall vidare verka för ett ökat europeiskt engagemang inom
byggforskningen och medverka till initiering av svenska forskningsprojekt
med stöd av medel från Europeiska gemenskapen.
Med anledning av riksdagens beslut (prop. 1994/95:100 bil.l, bet.
1994/95 :FiU 10. rskr. 1994/95:179) om besparingar när det gäller statlig
konsumtion och regeringens förslag till budgetförstärkningar enligt 1995
års kompletteringsproposition (prop. 1994/95:150 bil.l, bet.
1994/95:FiU29. rskr. 1994/95:459) har BFR:s ramanslag för budgetåret
1997 räknats ned med 1,8 miljoner kronor. Detta motsvarar en besparing
på 7,6 procent.
|
1994/95 |
Utgift |
183 300 ” |
Reservation |
0 |
|
1995/96 |
Anslag |
247 100 |
Utgiftsprognos |
247 000 |
|
därav 1996 |
166 200 | |||
|
1997 |
Förslag |
179 196 | ||
|
1998 |
Beräknat |
184 430 | ||
|
1999 |
Beräknat |
189 308 |
1 Beloppen anges i tusental kr
De utgifter som belastar anslaget är bidrag till forsknings- och ut-
vecklingsarbete inom markanvändnings-, byggnads-, anläggnings- och
förvaltningsområdena samt bidrag enligt förordningen (1990:818) om stöd
för experimentbyggande m.m. Medlen fördelas av BFR.
20
Regeringens överväganden
De övergripande målen för det stöd BFR lämnar till satsningar på
forskning och utveckling är att främja den byggda miljöns kvalitet,
kostnadseffektivitet och långsiktiga hållbarhet.
Ramanslag 179 196 tkr
Regeringen föreslår att BFR far göra ekonomiska åtaganden rörande
stöd till byggforskning under en femårig planeringsperiod. För
åtaganden som avser budgetåren 1998 - 2001 beräknar regeringen
101, 61, 37, respektive 22 miljoner kronor respektive år.
Regeringen föreslår att upp till 20 miljoner kronor av anslaget för
budgetåret 1997 far disponeras för den teknikupphandling m.m. som
byggkostnadsdelegationen enligt sitt uppdrag skall genomföra.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
Resultatinformation
BFR:s årsredovisning visar att medel under budgetåret 1994/95 i
huvudsak har fördelats till byggforskning inom de av riksdagen prioritera-
de områdena (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:BoU23, rskr. 1992/93:401)
samt med en relativt hög andel samfinansiering (1/3 av projekten). Antalet
utexaminerade doktorer har ökat från 59 st. år 1990/91 till 76 st. år
1994/94 genom att BFR ökat sitt stöd till högskolor och universitet.
Regeringens bedömning
BFR har i sin fördjupade anslagsframställning för åren 1997 - 1999
föreslagit en ny programstruktur och ett antal prioriterade områden.
Regeringen instämmer i allt väsentligt med BFR:s förslag. Regeringen vill
dock särskilt betona att BFR skall stödja forskningsprojekt med inriktning
mot:
- samordning av samhällsplanering
- planlagstiftningens tillämpning
- hållbar stadsutveckling och ekologiskt hållbart byggande
- ny och billigare byggteknik för en effektivare bygg- och förvaltnings-
process
- kvalitetssäkring i byggprocessen
- förbättrad inomhusmiljö
21
De medel som BFR anvisas skall användas till forskning och utveckling
kring den byggda miljön samt därtill direkt hörande information om
forskningens resultat.
För budgetåret 1995/96 har regeringen, i likhet med tidigare år, av
riksdagen bemyndigats att låta staten ta på sig förpliktelser i samband
med stöd till byggforskningen som innebär åtagande för flera budgetår.
Sådana åtaganden behövs också för perioden 1998 - 2001 och regeringen
föreslår att BFR far ingå avtal och fatta beslut rörande stöd till bygg-
forskning som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om
högst 101, 61, 37, respektive 22 miljoner kronor för respektive år.
Regeringen föreslår vidare att upp till 20 miljoner kronor av anslaget
för budgetåret 1997 far disponeras för den teknikupphandling m.m. som
byggkostnadsdelegationen enligt sitt uppdrag skall genomföra. Anslaget
har därför, genom omfördelning av medel inom verksamhetsområdet,
räknats upp med 10 miljoner kronor per år för budgetåren 1997, 1998 och
1999.
Med anledning av riksdagens beslut (prop. 1994/95:100 bil.l, bet.
1994/95:FiU 10, rskr. 1994/95:179) om besparingar på statlig konsumtion
och regeringens förslag till budgetförstärkningar enligt 1995 års komplet-
teringsproposition (prop. 1994/95:150 bil.l, bet. 1994/95:FiU29, rskr.
1994/95:459) har anslaget till byggforskning för budgetåret 1997 räknats
ned med 11,9 miljoner kronor. Detta motsvarar en besparing på 7,0
procent. Anslaget har räknats upp med 5 miljoner kronor som kompen-
sation för ökade lokalkostnader för högskoleforskning genom att
motsvarande belopp har förts över från utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
|
1994/95 |
Utgift |
45 000 |
|
1995/96 |
Anslag |
105 000 |
|
1997 |
Förslag |
60 000 |
|
1998 |
Beräknat |
60 000 |
|
1999 |
Beräknat |
60 000 |
' Beloppen anges i tusental kr
Utgiftsprognos 27 000
därav 1996 27 000
De utgifter som belastar anslaget avser bidrag till kostnader för att
avhjälpa fukt- och mögelskador i egnahem. Bidragsbestämmelsema finns
i förordningen (1993:712) om den statliga fonden för fukt- och mögel-
skador i småhus, m.m. Vidare far anslaget belastas med utgifter för
kansli- och utredningskostnader.
Beslut om bidrag till kostnader för reparationsåtgärder för att komma
till rätta med fukt- och mögelskador i småhus har enligt beslut av
riksdagen begränsats av en särskild beslutsram. Sammantaget för
budgetåren 1985/86 - 1995/96 uppgår ramen till 485 miljoner kronor. I
denna ram ingår inte kansli- och utredningskostnader.
Avsikten med bidragsverksamheten, som inleddes år 1986, är att
komma till rätta med skador av fel som kommit till redan vid uppförandet
men där fukt- och mögelskadorna uppträder långt senare, dock senast
25 år efter färdigställandet. Skadorna kan bidra till ohälsa hos dem som
vistas i småhusen.
De mest betydelsefulla faktorerna för utgifternas utveckling är för-
knippade med gällande bestämmelser för beräkning av husägarens
självrisk. Denna påverkas av det skadade husets ålder och det låneutrym-
me som finns tillgängligt i fastigheten. Som regel är självrisken högre ju
äldre huset är.
Av Fondstyrelsens årsredovisning framgår att bidrag t.o.m. år 1995 har
lämnats i 2 550 ärenden med sammanlagt 368 miljoner kronor. Det
genomsnittliga bidragsbeloppet har minskat, bland annat på grund av
ändrade bidragsregler, och uppgick 1995 till 73 000 kronor.
Fondstyrelsen beräknar behovet av medel för utbetalning av beslutade
bidrag samt kansli- och utredningskostnader till 60 miljoner kronor för
budgetåret 1997.
Regeringens överväganden
Ramanslag 60 000 tkr
Regeringen föreslår att ramen för fondens sammanlagda åtaganden
under budgetåret 1997 bestäms till 60 miljoner kronor.
Regeringen har beslutat tillkalla en särskild utredare som skall överväga
behovet av och formerna för fondens verksamhet. Utredaren skall redovisa
sina överväganden och förslag i frågan senast den 1 oktober 1997. I
avvaktan på ställningstagande till detta arbete bör verksamheten med att
avhjälpa fukt- och mögelskador i egnahem fortsätta enligt nu gällande
bestämmelser. Hela verksamheten bör dock i fortsättningen begränsas av
en enda ram som för budgetåret 1997 bör bestämmas till 60 miljoner
kronor.
Regeringen föreslår vidare att ett ramanslag om 60 miljoner kronor
anvisas för verksamheten i överensstämmelse med fondstyrelsens
bedömning.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
23
|
1994/95 |
Utgift |
20 000 |
|
1995/96 |
Anslag |
25 000 |
|
1997 |
Förslag |
12 0Q0 |
|
1998 |
Beräknat |
12 000 |
|
1999 |
Beräknat |
12 000 |
' Beloppen anges i nisental kr
Utgiftsprognos 16 000
därav 1996 12 000
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
De utgifter som belastar anslaget avser bidrag till åtgärder mot radon i
småhus. Bidrag lämnas om radongashalten i huset överstiger det
gränsvärde som Socialstyrelsen anger som godtagbart från hälsoskydds-
synpunkt. Bidragsbestämmelsema finns i förordningen (1988:372) om
bidrag till åtgärder mot radon i egnahem.
Den mest betydelsefulla faktorn för utgifternas utveckling är småhus-
ägarnas intresse av att genom mätning av radonhalten i sina bostäder
klarlägga radonsituationen och därefter ansöka om bidrag för att vidta
åtgärder.
Regeringens överväganden
Ramanslag 12 000 tkr
Under budgetåret 1994/95 har radonbidrag beviljats till 1 036 egnahem till
ett belopp av 15,2 miljoner kronor. Under våren 1996 påbörjades en
omfattande informationskampanj av berörda myndigheter. Boverket
bedömer att effekten av kampanjen torde bli kortsiktig och att anvisade
medel under budgetåret 1995/96 är tillräckliga. Regeringen beräknar att
12 miljoner kronor bör anvisas på anslaget budgetåren 1997 och 1998.
Med anledning av regeringens förslag till budgetförstärkningar enligt
1995 års kompletteringsproposition (prop. 1994/95:150 bil.l, bet.
1994/95:FiU29, rskr. 1994/95:459) har ramanslaget för budgetåret 1997
räknats ned med 4,9 miljoner kronor. Detta motsvarar en besparing på
30 procent.
|
A 10. |
Bostadsbidrag | |
|
1994/95 |
Utgift |
9 188 300" |
|
1995/96 |
Anslag |
11 320 000 |
|
1997 |
Förslag |
5 910 000 |
|
1998 |
Beräknat |
5 640 000 |
|
1999 |
Beräknat |
5 600 000 |
Beloppen anges i tusental kr
Utgiftsprognos 13 010 000
därav 1996 8 470 000
24
Anslaget disponeras för bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar
mellan 18 och 29 år utan barn. Bestämmelser om bostadsbidrag finns i
lagen (1993:737) om bostadsbidrag och bostadsbidragsförordningen
(1993:739).
Bostadsbidragens uppgift är att ge ekonomiskt svaga hushåll möjligheter
att hålla sig med goda och tillräckligt rymliga bostäder. Bostadsbidragen
har särskilt stor betydelse för ensamstående med barn. Huvudelen av
dessa är kvinnor. Bidragen utgör också en viktig del av det ekonomiska
familjestödet (utgiftsområde 12). Detta stöd syftar främst till att ge en
ekonomisk grundtrygghet för barnfamiljer under den tid de har en stor
försörjningsbörda.
Kostnaderna för bostadsbidrag är starkt beroende av inkomst-,
bostadskostnads- och arbetslöshetsutvecklingen och därmed av den
samhällsekonomiska utvecklingen i stort. Den höga arbetslösheten, de
stigande boendekostnaderna och en allmänt försämrad ekonomisk situation
för många hushåll under senare år har därför bidragit till att antalet
bidragstagare har ökat och att kostnaderna för bidragen stigit markant.
År 1990 utbetalades drygt 3 100 miljoner kronor. År 1995 utbetalades
drygt 9 200 miljoner kronor. Under perioden 1990 - 1995 ökade antalet
hushåll med bostadsbidrag med ca 75 procent. En jämförelse mellan
budgeterat anslag och utfall budgetåret 1994/95 visar ett överskridande på
ca 1 990 miljoner kronor. Även prognosen för anslagsbelastningen
innevarande budgetår indikerar att kostnaderna för bostadsbidrag blir
högre än det anslagsbehov som har beräknats.
Mot bakgrund av de senaste årens kostnadsutveckling har riksdagen
beslutat om vissa förändringar av bidragssystemet (prop. 1994/95:100
bil. 6, bet. 1994/95:BoU14, rskr. 1994/95:312 samt prop. 1995/96:186 bet.
1995/96:BoUl 1, rskr. 1995/96:229). Dessa beräknas sammantaget minska
kostnaderna för bidragsgivningen med ca 3 miljarder kronor per helt år.
Riksförsäkringsverket (RFV) beräknar i sin anslagsframställning
medelsbehovet för bostadsbidragen under budgetåret 1997 till 8 800
miljoner kronor. Verkets bedömning tar inte hänsyn till de förslag till
förändringar av bidragssystemet som regeringen lagt fram för riksdagen
i propositionen (1995/96:186) Nya regler för bostadsbidrag.
Regeringens överväganden
Ramanslag 5 910 000 tkr
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
Med hänsyn till riksdagens beslut om nya regler för bostadsbidrag till
barnfamiljer och hushåll mellan 18 och 29 år utan barn fr.o.m. den
1 januari 1997 beräknas kostnaderna för bidrag till dessa hushåll under
budgetåret 1997 uppgå till ca 5 910 miljoner kronor.
12 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 7
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till ca 5 640 miljoner kronor och Prop. 1996/97:1
under år 1999 till ca 5 600 miljoner kronor. Beräkningarna utgår från att Utgiftsområde 18
1997 års regelsystem behålls oförändrat under respektive år.
|
A 11. |
Bonusränta för ungdomsbosparande | |||
|
1994/95 |
Utgift |
2 889 ” |
Anslagssparande |
0 |
|
1995/96 |
Anslag |
3 000 |
Utgiftsprognos |
5 008 |
|
därav 1996 |
2 000 | |||
|
1997 |
Förslag |
3 000 | ||
|
1998 |
Beräknat |
3 000 | ||
|
1999 |
Beräknat |
3 000 | ||
|
1 Beloppen anges i tusental kr | ||||
År 1988 beslutade statsmakterna att ett speciellt ungdomsbosparande
skulle inrättas (prop. 1987/88:150 bil.3, bet. 1987/88:FiU 21, rskr.
1987/88:395). Lagen (1988:846) om ungdomsbosparande trädde i kraft i
december 1988. Lagen innebär att ungdomar mellan 16 och 25 år kan
påbörja ett sparande i vissa banker eller sparkassor som kan fortgå till och
med det år spararen fyller 28 år. Riksgäldskontoret fastställer en
minimiränta. När kontoinnehavaren har sparat under tre år och det sparade
kapitalet uppgår till minst 5 000 kronor, blir kontoinnehavaren berättigad
till en årlig bonusränta på 3 procent från det att sparandet började. Bonus-
räntan bekostas av staten och betalas ut då kontoinnehavaren begär det
eller när lån erhålles. När bonusräntan betalas ut upphör kontots
anslutning till ungdomsbosparandet.
Regeringens överväganden
Ramanslag 3 000 tkr
Behovet av anslagsmedel är svårt att bedöma eftersom bonusränta
utbetalas först då kontot avslutas. Riksgäldskontoret konstaterar att det
idag finns ca 44 000 ungdomar anslutna till sparformen vilka sammanlagt
är berättigade ca 18 miljoner kronor i bonus. Därtill kan ersättningen öka
ca 8 miljoner kronor om samtliga kontoinnehavare uppfyller kravet på tre
års anslutning. Statens utgifter för bonusräntan för ungdomsbosparande
beräknar regeringen till 3 miljoner kronor för budgetåret 1997. Frågan om
ungdomsbosparande är för närvarande föremål för utredningen inom den
ungdomspolitiska kommittén (C 1995:10).
26
4 Geoteknik
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
|
1994/95 |
Utgift |
16 224 *’ |
Anslagssparande |
321 |
|
1995/96 |
Anslag |
22 897 |
Utgiftsprognos |
23 700 |
|
därav 1996 |
15 800 | |||
|
1997 |
Förslag |
23 967 | ||
|
1998 |
Beräknat |
23 611 | ||
|
1999 |
Beräknat |
24 381 |
1 Beloppen anges i tusental kr
Statens geotekniska institut, SGI, är central förvaltningsmyndighet för
geotekniska frågor. Institutet har ett övergripande och från olika parts-
intressen skilt ansvar för de geotekniska frågorna i landet. Institutet skall
särskilt:
- initiera, bedriva och samordna geoteknisk forskning,
- utveckla geotekniska metoder,
- informera om forskning och forskningsresultat samt bearbeta och sprida
geoteknisk kunskap.
Institutet utför undersökningar, utredningar och andra uppdrag åt statliga
myndigheter och kommuner. Institutet utför också uppdrag åt andra i den
mån arbetet i övrigt tillåter det. Uppdragen får utföras mot ersättning. Av
institutets omsättning på 59 miljoner kronor budgetåret 1994/95 utgjorde
intäkter från uppdrag över 70 %. Institutet redovisar för budgetåret
1994/95 ett positivt resultat på 4,3 miljoner kronor, som till 90 % beror
på överskott i uppdragsverksamheten. Överskottet har tillkommit bl.a. till
följd av lägre kostnader i denna verksamhet än förväntat under året. Detta
förhållande beror på effektiviseringar i organisationen och en mycket hög
efterfrågan på institutets tjänster.
Omfattningen av uppdragsverksamheten budgetåret 1995/96 beräknas
minska jämfört med budgetåret 1994/95. För att upprätthålla volymen på
verksamheten pekar därför prognosen på ett överskridande av tilldelade
medel.
27
Regeringens överväganden
SGI skall genom egna insatser och i samverkan med andra aktörer
i samhället svara för kunskapsuppbyggnad och teknisk utveckling
inom det geotekniska området samt tillse att denna kunskap förs ut
och kommer till praktisk användning. Institutets verksamhet skall
vara präglad av kvalitet och oberoende samt medverka till en säker,
ekonomisk och miljöanpassad samhällsutveckling inom det
geotekniska området.
Ramanslag på 23 967 tkr
Beräknade avgiftsinkomster på 38 000 tkr
SGI bör tilldelas ansvaret att initiera och bedriva långsiktig
kunskapsuppbyggande geoteknisk forskning inom infrastruktur-
området. Från utgiftsområde 22 har totalt 8 000 tkr överförts för
detta ändamål.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
Resultatredovisning
Mot bakgrund av den årsredovisning som Statens geotekniska institut
lämnat drar regeringen slutsatsen att verksamhetsmålen i allt väsentligt
uppfyllts. Omfattningen av arbetet med säkerhet mot ras och skred var
större än planerat under budgetåret 1994/95. Detta berodde på stor
efterfrågan av rådgivning till räddningstjänsten, bl.a. i samband med
översvämningar. Under året har institutet ökat verksamheten inom långsik-
tig kunskapsuppbyggnad och tillämpad forskning. Fortfarande är dock den
långsiktiga geotekniska forskningen inom infrastrukturområdet liten i för-
hållande till områdets omfattning i andra sammanhang. Den geotekniska
forskning som Banverket och Vägverket finansierar är inte heller av sådan
omfattning att den kan förväntas uppfylla det framtida utvecklingsbehovet.
SGI har redovisat resultatet av gjorda besparingsåtgärder. Först under
år 1996 kommer de minskade kostnaderna för verksamheten att slå
igenom helt. Detta beror bl.a. på att ett nytt hyresavtal kommer att träda
i kraft under året. Statens lokalförsörjningsverk har lämnat en analys av
SGI:s lokalanvändning och lokalkostnader med riktvärden för lämpliga
nivåer. Det kommande hyresavtalet är i god överensstämmelse med dessa
riktvärden.
SGI har lämnat en fördjupad anslagsframställan för perioden
1997-1999. SGI har i sin anslagsframställan föreslagit dels prioriteringar
inom nuvarande ram. dels utökade satsningar inom fem områden. Tre av
satsningarna avser insatser för forskning och utveckling inom riskvärde-
ringssystem, nationella geotekniska basresurser samt IT och geoteknik.
Vidare föreslår institutet att myndighetsverksamheten dels breddas med
uppföljning och värdering av geotekniskt intressanta projekt, dels
fördjupas inom arbetet med förebyggande åtgärder mot naturolyckor.
SGI har på regeringens uppdrag utrett vilka skador som uppkommer till
följd av geotekniska brister inom bygg- och anläggningsbranschen.
Institutet bedömer att samhällets årliga kostnader för att åtgärda dessa
skador inom det geotekniska området överstiger 3,5-4 miljarder kronor.
Av denna kostnad kan ca 20 % hänföras till infrastrukturområdet.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
Tabell 1: Resultatbudget för Statens geotekniska institut år 1997
(tusentals kronor):
|
Intäkter |
Intäkter |
Summa Kostnader |
Resultat | ||
|
a. Säkerhet och kvalitet |
5 967 |
0 |
5 967 |
5 967 |
0 |
|
b. Tillämpad forskning och |
18 000 |
0 |
18 000 |
18 000 |
0 |
|
c. Teknikutveckling och |
0 |
16 000 |
16 000 |
16 000 |
0 |
|
d. Rådgivning |
0 |
22 000 |
22 000 |
22 000 |
0 |
|
Totalt |
23 967 |
38 000 |
61 967 |
61 967 |
0 |
Satsning på kvalitet och miljö
Regeringen bedömer att det är angeläget att ansvaret för långsiktig
kunskapsuppbyggande geoteknisk forskning inom infrastrukturområdet
stärks. Banverket och Vägverket har ett ansvar för sådan forskning som
är relevant för respektive verksamhet. Inom det geotekniska området har
ofta denna forskning en bredare tillämpning, därför hämmar uppdelningen
av ansvaret en långsiktig inriktning.
Regeringen föreslår att ansvaret för sådan långsiktig kunskapsupp-
byggande geoteknisk forskning inom infrastrukturområdet som samtidigt
kan ha en bredare tillämpning samlas på SGI samt att SGI:s budget
förstärks med 8 miljoner kronor. Denna förstärkning finansieras genom
en överföring från utgiftsområde 22 till utgiftsområde 18. Den verksamhet
som på detta sätt tillförs SGI bör främst inriktas mot att fa fram kost-
nadseffektiva geotekniska metoder inom byggnation och underhåll av
infrastruktur så att den kan uppfylla höga krav på kvalitet och miljö-
hänsyn. Åtgärden stärker generellt SGI:s oberoende position och därmed
institutets möjligheter att uppnå det övergripande målet.
Regeringen bedömer att SGI:s myndighetsroll för säkerhet och kvalitet
är viktig som utgångspunkt för statens engagemang inom området. I
denna roll ligger att vid behov vara remissinstans bl.a. för kommunernas
översikts- och detaljplaner, att tillsammans med Statens Räddningsverk
bedöma ansökningar om statsbidrag till förebyggande åtgärder mot skred
och andra naturolyckor, att mäta och övervaka skredkänsliga områden,
främst i Göta älvdalen samt att biträda de ansvariga instanserna i arbetet
då risk för ras och skred föreligger. Regeringen bedömer att SGI:s
skredförebyggande verksamhet i nuvarande utformning är effektiv och
fyller en viktig funktion. Innan några förändringar sker bör ett fördjupat
underlag tas fram om behovet och konsekvenserna av en fördjupad
myndighetsroll för SGI inom den skredförebyggande verksamheten.
I övrigt bör myndighetsrollen utökas till att följa upp och värdera
kvaliteten i geotekniska tjänster och produkter. En sådan verksamhet bör
i inledningsskedet begränsas till projekt som är geotekniskt särskilt
intressanta eller där obeprövad teknik används. Syftet är att få till stånd
en ökad erfarenhetsåterföring som kan leda dels till ett högre kvalitets-
medvetande vid upphandling och utförande, dels till ett förbättrat underlag
för prioritering av olika åtgärder som exempelvis forskning och ut-
veckling.
Inom området tillämpad forskning och kunskapsuppbyggnad bör SGI
göra utökade satsningar för att ta fram system för riskvärdering och
kvalitetssäkring med inriktning mot att lämna bidrag till det europeiska
standardiseringsarbetet Sådana system används för att optimera arbetet
med fysisk planering, utformning och produktion med hänsyn till
geotekniska krav. SGI bör vidare i samråd med andra aktörer ta fram
metoder för hur informationsteknik kan utnyttjas för att samordna och
effektivisera det geotekniska arbetet. Rön inom detta område kan bl.a
användas för att öka utnyttjandet av den litteraturtjänst som SGI bedriver,
så att den kan utvecklas till en viktig nod i det internationella informa-
tionsnätverket.
Slutsatser
Den andel av SGI:s totala verksamhet som är anslagsfinansierad bör öka.
Utrymmet bör användas för att långsiktigt förbättra kvalitet och miljöhän-
syn inom det geotekniska området. SGI:s myndighetsroll utökas för att
också omfatta erfarenhetsåterföring från byggprojekt i genomförandefasen.
Forskningen föreslås inriktas mot system för riskvärdering och kvalitets-
säkring samt hur informationsteknik kan utnyttjas för att samordna och
effektivisera det geotekniska arbetet. Vidare bör verksamheten inriktas
mot att öka det internationella utbytet.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
30
5 Länsstyrelserna m.m.
Verksamhetsområdet C Länsstyrelserna m.m. består av anslaget C 1.
Länsstyrelserna m.m.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
|
1994/95 |
Utgift |
1 760 200 ” |
Anslagssparande |
203 176 |
|
1995/96 |
Anslag |
2 672 173 21 |
Utgiftsprognos |
2 799 000 |
|
därav 1996 |
1 900 200 | |||
|
1997 |
Förslag |
1 720 847 | ||
|
1998 |
Beräknat |
1 616 659 | ||
|
1999 |
Beräknat |
1 671 151 |
1 Beloppen anges i tusental kr
2 Varav 10 miljoner kr beslutats på tilläggsbudget till statsbudgeten (prop. 1995/96:105 s.
46, bet. 1995/96:BoU13, rskr. 1995/96:179)
Länsstyrelsernas verksamhet spänner över i stort sett samtliga politik-
områden. Inrikesdepartementet ansvarar bl.a. för samordningen av
länsstyrelsefrågor i regeringskansliet. Länsstyrelsernas sak verksamheter
styrs av respektive fackdepartement. För plan- och bostadsområdena
(sakområdena 8 och 12) svarar Inrikesdepartementet.
Länsstyrelsernas verksamhet utgörs av följande sakområden:
1. Regionalekonomi och näringslivsutveckling
(Regionalekonomi; utgiftsområde 19, Konkurrensfrämjande;
utgiftsområde 24, Utbildningsfrågor; utgiftsområde 16)
2. Kommunikationer (utgiftsområde 22)
3. Lantbruk (utgiftsområde 23)
4. Rennäring m.m. (utgiftsområde 23)
5. Fiske (utgiftsområde 23)
6. Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor
(utgiftsområde 23)
7. Naturvård och miljöskydd (utgiftsområde 20)
8. Planväsende, hushållning med naturresurser (utgiftsområde 18)
9. Kulturmiljövård (utgiftsområde 17)
10. Social omvårdnad (utgiftsområde 9)
11. Civilt försvar och räddningstjänst (utgiftsområde 6)
12. Bostadsfinansiering (utgiftsområde 18)
13. Jämställdhet (utgiftsområde 14)
14. Allmän förvaltning (utgiftsområde 18)
Länsstyrelsernas övergripande mål är att länet skall utvecklas på ett sådant
sätt att de nationella målen far genomslag, samtidigt som hänsyn tas till
varierande regionala förhållanden och förutsättningar.
Regeringen avser att under hösten 1996 för riksdagen ytterligare
precisera sin syn på länsstyrelsernas roll och uppgifter.
Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen har inneburit att
31
länsstyrelsernas samordningsroll kommit att utvecklas och förstärkas inom
betydelsefulla områden. Det gäller främst inom jordbrukspolitiken med
dess omfattande detaljregleringar samt inom regionalpolitiken i vidare
mening. Inom dessa områden ankommer det på länsstyrelserna att svara
för administrationen av olika stöd.
Statsmakterna har gett länsstyrelserna i uppdrag att svara för sekre-
tariatsfunktionen till de beslutsgrupper som har att genomföra EU:s
strukturfondsprogram. Detta uppdrag innebär bl.a. att länsstyrelserna
informerar om förutsättningarna för stöd samt bereder och samordnar
ansökningar. En viktig uppgift härvidlag är att se till att medfinansiering
för olika projekt är säkerställd, vilket är ett krav för att medel skall
utbetalas från EU.
Länsstyrelsernas roll och uppgifter ställer stora krav på väl fungerande
informationssystem. Inom ramen för sina uppgifter måste länsstyrelserna
kommunicera en stor mängd information både inom länet och med ett
stort antal centrala myndigheter inom de respektive sakområdena. Med
hänsyn härtill har investeringar i informationsteknologi ökat de senaste
åren, bl.a. i syfte att finna för länsstyrelserna gemensamma lösningar.
Hösten 1995 påbörjades ett samarbetsprojekt mellan länsstyrelser och
kommuner om Geografiska informationssystem (GIS). Genom att
standardisera uppbyggnad av databaser, terminologi, teknisk standard
m.m., ges förutsättningar för länsstyrelserna att på ett kostnadseffektivt
sätt samla in, värdera och tillhandahålla relevant underlagsmaterial för
kommunernas fysiska planering och översiktsplanering i enlighet med de
krav som ställs i naturresurslagen samt plan- och bygglagen. Härigenom
underlättas också kommunikationen med centrala verk och myndigheter.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
Budgetutfall 1994/95 m.m.
Länsstyrelserna hade vid ingången av budgetåret 1995/96 ett anslags-
sparande om 203 miljoner kronor, vilket motsvarar 11 procent av
ramanslaget för 1995/96 (12 mån). Anslagssparandet prognostiseras
minska till cirka 80 miljoner kronor vid utgången av budgetåret 1995/96,
vilket motsvarar 5 procent av föreslaget ramanslag för 1997. Sparandet
för de enskilda länsstyrelserna varierar och vissa länsstyrelser anger i sina
prognoser att de under innevarande budgetår behöver utnyttja sina
anslagskrediter.
Anslagssparandet minskar framförallt till följd av tidigare beslutade
besparingar. En orsak till detta är att länsstyrelsernas förvaltningskost-
nader i hög grad utgörs av personalkostnader. Uppsägningstiden för
personal är normalt 12 månader. Vid beslut om uppsägningar på
myndigheterna uppkommer därför besparingarna först ett år senare.
Vid ingången av budgetåret 1995/96 var cirka 4 800 personer anställda
inom länsstyrelseorganisationen. Den 1 januari 1997 beräknas antalet
anställda vid länsstyrelserna ha minskat med cirka 550 personer
(12 procent). Personalen har reducerats dels på grund av gener-
ella besparingar, dels på grund av överflyttning av bilregisterfunktionen
till Vägverket (prop. 1994/95:126, bet. 1994/95:TU23, rskr. 1994/95:356).
32
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
Ramanslag 1 720 847 tkr
Resultatbedömning
Regeringen konstaterar att RRV inte riktat någon invändning i revisions-
berättelserna mot länsstyrelsernas årsredovisningar med undantag for
länsstyrelsen i Gävleborgs län. Regeringen har i proposition 1995/96:150
(s. 123) närmare redogjort härför.
Årsredovisningen för budgetåret 1994/95 är den andra i ordningen som
länsstyrelserna upprättat. Den innehåller bl.a. redogörelser för länsstyrel-
sernas nya och omfattande uppgifter till följd av Sveriges medlemskap i
EU.
Årsredovisningen ger en god bild av hur respektive länsstyrelse har
genomfört sin verksamhet och resultatet härav. Detta gäller såväl i rollen
som tillsyns- och uppföljningsorgan på regional nivå inom olika
politikområden, som i rollen som samordnare och främjare av sektors-
övergripande arbete mom länet. Enligt regeringen har länsstyrelserna
härigenom lagt en bra grund för fortsatt utvecklingsarbete. Samtliga
berörda departement har medverkat i uppföljningen av länsstyrelsernas
årsredovisningar. Härvid har vissa generella brister i utformningen av
årsredovisningarna uppmärksammats. Det är bl.a. svårt att göra jäm-
förelser mellan länsstyrelsernas resultatredovisningar. Resultatmått och
kostnadsuppföljning behöver utvecklas. Vidare bör det, utifrån en
problemorienterad beskrivning, tydligare framgå vilka prioriteringar som
länsstyrelserna har gjort och motiven för dessa.
Inom regeringskansliet pågår, i samverkan med länsstyrelserna, ett
arbete med att utveckla mål- och resultatstyrningen inom de olika
sakområdena.
Regeringen redovisar sin närmare bedömning av länsstyrelsernas olika
verksamheter under respektive utgiftsområde.
Slutsatser
I enlighet med tidigare beslutade besparingar (prop. 1994/95:100 bil. 14
s.10, bet. 1994/95:BoU 12, rskr. 1994/95:213, och prop. 1995/96:150 bil.
13 s. 1, bet. 1995/96:FiU 10, rskr. 1995/96:304) har länsstyrelseanslaget
för 1997 räknats ned med drygt 100 miljoner kronor, vilket motsvarar
6 procent. I anslaget ingår vidare de 10 miljoner kronor som riksdagen
beslutat om på tilläggsbudget till statsbudgeten (prop. 1995/96:105 s. 46,
bet. 1995/96:BoU13, rskr. 1995/96:179) för den nya sekretariatsfunktion
som berörda länsstyrelser svarar för åt de särskilda beslutsgrupperna som
har att genomföra EU:s strukturfondsprogram. För 1998 avser regeringen
33
att genomfora en besparing på länsstyrelseanslaget med drygt 150 miljo-
ner kronor, vilket motsvarar 9 procent.
Med anledning av regeringens prop. 1994/95:100, bilaga 14, framhöll
bostadsutskottet (bet. 1994/95:BoU 12) att det vid fördelningen av
länsstyrelseanslaget mellan olika länsstyrelser kunde finnas anledning att
ta hänsyn till länets befolkningsstorlek. Regeringen gav den 24 maj 1995
Statskontoret i uppdrag att se över fördelningen mellan länsstyrelserna av
anslaget Länsstyrelserna m.m. och ge förslag till en fördelningsmodell.
Resultatet har redovisats i Statskontorets rapport (1996:8) Modeller för
fördelning av ramanslaget till länsstyrelserna. Statskontoret ger förslag till
fördelningsmodell som uppfyller vissa angivna kriterier. Dessa är bl.a. att
en sådan modell bör ge likvärdiga förutsättningar att bedriva verksam-
heten i olika län, men inte kompensera för skillnader i servicenivå,
kvalitet, avgifter och effektivitet. Det måste vidare finnas ett samband
med länets arbetsbelastning. Modellen bör vara enkel och väsentligen
uppfattas som rättvis av de berörda. Rapporten har remitterats till samtliga
länsstyrelser.
Med anledning härav kommer regeringen att överväga fördelningen av
ramanslaget till länsstyrelserna och avser att under hösten 1996 besluta
om direktiv till länsstyrelserna angående planeringsramar för 1998. Den
slutliga omfördelningen av länsstyrelseanslaget presenteras i budget-
propositionen för 1998.
Riksdagen har godkänt regeringens förslag (prop. 1995/96:38, bet.
1995/96:BoU9, rskr. 1995/96:206) om länsindelningen i Skåne och
Västsverige m.m. Riksdagsbeslutet innebär bl.a. att länsstyrelserna i
Kristianstads samt Malmöhus län kommer att läggas samman till en
länsstyrelse den 1 januari 1997. Den 22 februari 1996 tillkallades en
organisationskommitté med uppdrag att förbereda och genomföra
bildandet av en ny länsstyrelse i Skåne län. Kommittén skulle bl.a. lämna
en anslagsframställning för den nya länsstyrelsen och redovisa av-
vecklingskostnadema för länsstyrelserna i Kristianstads samt Malmöhus
län. I uppdraget ingår även att vidta nödvändiga åtgärder för anställning
av personal vid den nya länsstyrelsen med beaktande av 6 b § lagen
(1992:80) om anställningsskydd. Organisationskommittén har den 12 juli
1996 redovisat beräknade kostnader för en ny länsstyrelse i Skåne län och
för en avvecklingsorganisation. Den beräknade sammanlagda nettokost-
naden är 184 miljoner kronor.
Riksdagen har givit regeringen till känna vad bostadsutskottet
(1995/96:BoU9) anfört om inriktningen och omfattningen av besparings-
kraven på den nya länsstyrelsen.
Regeringen avser för budgetåret 1997 att tilldela en, i förhållande till
vad som tidigare tilldelats länsstyrelserna i Kristianstads samt Malmöhus
län, oförändrad anslagsram för Länsstyrelsen i Skåne län. Inom ramen
skall även kostnader för avveckling av länsstyrelserna i Kristianstads samt
Malmöhus län täckas. Några generella besparingar har inte ålagts den nya
länsstyrelsen för budgetåret 1997.
För riksdagens kännedom redovisas den fördelning som regeringen, om
riksdagen godtar medelsberäkningen, senare avser att besluta om.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
34
Tabell 1: Ramanslagets fördelning på ramposter 1997
(tusentals kronor):
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
|
Länsstyrelse |
Rampost | |
|
AB |
Stockholms län |
175 940 |
|
C |
Uppsala län |
54 976 |
|
D |
Södermanlands län |
55 359 |
|
E |
Östergötlands län |
72 328 |
|
F |
Jönköpings län |
61 685 |
|
G |
Kronobergs län |
53 755 |
|
H |
Kalmar län |
61 915 |
|
I |
Gotlands län |
34 505 |
|
K |
Blekinge län |
47 626 |
|
LM |
Skåne län m.m.* |
182 355 |
|
N |
Hallands län |
54 813 |
|
0 |
Göteborgs och Bohus län |
102 575 |
|
P |
Älvsborgs län |
78 226 |
|
R |
Skaraborgs län |
62 565 |
|
S |
Värmlands län |
67 124 |
|
T |
Örebro län |
62 315 |
|
U |
Västmanlands län |
57 789 |
|
W |
Dalarnas län** |
69 233 |
|
X |
Gävleborgs län |
65 541 |
|
Y |
Västemorrlands län |
75 024 |
|
Z |
Jämtlands län |
58 609 |
|
AC |
Västerbottens län |
73 840 |
|
BD |
Norrbottens län |
92 004 |
|
Utvecklingsinsatser m.m. |
745 | |
|
Summa |
1 720 847 | |
*) Tidigare Kristianstads län och Malmöhus län
**) Tidigare Kopparbergs län
35
6 Lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
Lantmäteriverket
En huvuduppgift för Lantmäteriverket under de närmaste åren är att
integrera fastighetsbildning och fastighetsregistrering. Genom en
sådan integrering kan dessa verksamheter rationaliseras, förenklas
och göras mer kostnadseffektiva.
Databaser och basregister för grundläggande landskaps- och
fastighetsinformation skall byggas upp med sikte på slutförande år
2003.
Ökad tillgänglighet för att uppnå en bred användning i samhället av
landskaps- och fastighetsinformation skall åstadkommas med hjälp
av bl.a. användaranpassade produkter.
Insatser skall göras för att den information som finns i fastighets-
datasystemet skall bidra till rationalisering och förnyelse inom olika
verksamheter i samhället, t.ex. inom inskrivnings- och kredit-
marknadsområdena.
Produktionen av grundläggande landskapsinformation skall
effektiviseras bl.a. genom ökad upphandling i konkurrens.
Statens va-nämnd
Strävan när det gäller va-målen är att handläggningstidema skall
minskas. Detta skall ske genom fortsatt rationalisering och regel-
förenkling.
Lantmäteriverket
Lantmäteriorganisationen innehåller tre huvudverksamheter: Fastighets-
bildning, Informationsförsörjning och Uppdragsverksamhet. Tjänsteexport
inom verksamhetsområdet bedrivs av det statligt ägda bolaget
Swedesurvey AB, som i stor utsträckning anlitar personal från det statliga
lantmäteriet.
En viktig uppgift för Lantmäteriverket är att bygga upp en organisation
som präglas av effektivitet och kompetens med klara ansvarsområden och
som samtidigt utformas så att den underlättar fortlöpande rationalisering
och utveckling. Organisationen skall ge god service, främja rättssäkerhet
i myndighetsutövningen samt utformas så att konkurrens i fråga om
produktion av landskapsinformation underlättas. Detta innebär att
myndighetsuppgiften att svara för en effektiv försörjning av basdata vad
36
avser landskap och fastigheter görs tydlig och hålls isär från uppdrags-
och produktionsuppgiftema.
Lantmäteriverket har i regleringsbrevet för år 1996 fatt i uppdrag att
redovisa hur en ökande andel av den grundläggande landskapsinforma-
tionen kan upphandlas i konkurrens. Lantmäteriverket gör i sin anslags-
framställning för år 1997 bedömningen att 15-20 procent av produktionen
skall vara möjlig att upphandla i ett initialskede.
Stora investeringar kommer att krävas under de närmaste åren. Det
gäller dels att genomföra en ny arbetsprocess i fastighetsbildningen, dels
att slutföra uppbyggnaden av grundläggande databaser. Vidare gäller det
att bygga upp en digitalt lagrad fastighetsregisterkarta och att anpassa den
så att den kan användas i olika informationssystem.
Arbetet med att integrera fastighetsbildning och fastighetsregistrering
inleddes när den nya myndigheten startade sin verksamhet den 1 januari
1996. Det långsiktiga målet är att fastighetsbildning och registrering skall
ske i en väl sammanhållen process. Syftet är att utveckla ett för verksam-
heten särskilt anpassat handläggningssystem. Målet är att det stora flertalet
ärenden skall hanteras snabbare, till lägre kostnader och med bibehållen
rättssäkerhet. Ett utvecklingsarbete bedrivs under år 1996 och första
halvåret 1997. Lantmäteriverket beräknar att ett nytt handläggnings-
systemen skall kunna genomföras under 1997/98 och ge full effekt år
1999. Denna utveckling kan tala för att kostnaderna för fastighets-
registreringen, i den del de avser registrering av lantmäteriförrättningar,
i framtiden bör ingå i kostnadsunderlagel för lantmäteritaxan.
Målet för arbetet med fastighetsregisterkartan är att den så långt som
möjligt skall vara överförd i digital form före år 2001. Vidare bör arbetet
med att föra över de konventionella allmänna kartorna till digital form
bedrivas så snabbt som möjligt. En annan angelägen uppgift är upp-
byggnaden av de lägenhets- och adressregister som krävs i anslutning till
folk- och bostadsräkningen år 2000 (prop. 1995/96:90, bet. 1995/96:FiU6,
rskr. 1995/96:117). Anslagsmedel för upprättande av dessa register
redovisas under utgiftsområde 2.
Databaser som innehåller landskaps- och fastighetsinformation bör så
långt möjligt byggas upp och ajourhållas vid källan. Registrering bör i
princip bara ske en gång och uppgifterna nyttiggöras i hela systemet av
databaser. Detta förutsätter en nära samverkan mellan Lantmäteriverket,
andra statliga myndigheter, kommuner och andra organisationer.
Standardiserings-, säkerhets- och kvalitetsfrågor är viktiga i detta
sammanhang.
Lantmäteriverket har i sin anslagsframställning framhållit att GPS-
verksamheten - mätning, positionsbestämning och navigering med
utnyttjande av satelliter - kommer att växa kraftigt inom många delar av
samhället under de närmaste åren. Verket har ett ansvar för utveckling
och samordning inom GPS-området. Lantmäteriverket har i anslagsfram-
ställningen redovisat sina och vissa andra organs åtgärder med anledning
av regeringens uppdrag i augusti 1995 att fullfölja uppbyggnaden av den
nationella infrastrukturen för GPS-verksamheten.
Det gäller bl.a. förtätning av de geodetiska riksnäten och vidareutveck-
lingen av referensstationsnätet SWEPOS.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
De aktuella insatserna är enligt regeringens mening en viktig del i
samhällets stöd för uppbyggnad och utnyttjande av digitala system med
geografisk inriktning och därmed för en väl utvecklad IT-verksamhet.
Regeringen förutsätter att arbetet på grundval av de överenskommelser
som träffats under år 1996 skall kunna fullföljas enligt intentionerna i
ovan nämnda uppdrag och i huvudsak finansieras genom bidrag från
berörda huvudintressenter samt avgifter.
Lantmäteriverket har under år 1996 träffat ett ramavtal och ett avtal om
samverkan med Sjöfartsverket. Avtalen reglerar bl.a. frågor om produk-
tion, förvaltning, utbyte och spridning av grundläggande geografisk
information. Det övergripande målet med denna samverkan är att
effektivisera de båda myndigheternas hantering av geografisk information
för att därigenom uppnå största möjliga samhällsnytta för gjorda insatser.
Sveriges nationalatlas intar en speciell ställning i svensk kartverksamhet.
Den utgörs av dels ett bokverk, dels en geografisk databas. Som
regeringen framhållit i IT-propositionen representerar nationalatlasen en
betydande tillgång som kan utvecklas till en innehållsrik informations-
databas och som bl.a. kan användas i undervisningen. Enligt regeringens
uppfattning är det därför angeläget att utveckla nationalatlasens digitala
version och att atlasen fortlöpande kan anpassas till de nya distributions-
medier och presentationsformer som utvecklas med hjälp av IT.
Statens va-nämnd
Verksamheten vid Statens va-nämnd begränsar sig i huvudsak till ett
verksamhetsområde, nämligen hantering av va-mål. En viktig uppgift är
att minska handläggningstidema för va-målen genom fortsatt rationali-
sering och regelförenkling. I sammanhanget bör också nämnas att lagen
(1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar är föremål för
översyn inom ramen för Plan- och byggutredningen (M 1992:03).
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområdet Lantmäteri- och fastighetsdataverk-
samhet framgår av följande sammanställning
(miljoner kronor):
|
Utgift 1994/95 |
Anvisat 1995/96 |
Utgiftsprognos |
Förslag 1997 |
Beräknat 1998 1999 | ||
|
1995/96 |
därav 1996 | |||||
|
Lantmäteri- och fastighetsdata- | ||||||
|
verksamhet |
510,7 |
740,0 |
777,6 |
519,5 |
495,4 |
427,1 419,3 |
38
Lantmäteriverket
Statens lantmäteriverk och Centralnämnden för fastighetsdata har lämnat
årsredovisningar för budgetåret 1994/95 och andra halvåret 1995. Dessa
visar att verksamheten vid myndigheterna i allt väsentligt svarat mot av
statsmakterna formulerade mål. Fastighetsdatareformen har under år 1995
avslutats enligt genomförandeplanen, vilket innebär att all inskrivnings-
och fastighetsregisterverksamhet i riket nu sker i fastighetsdatasystemet
(FDS). Det statliga lantmäteriet har motsvarat uppställda mål när det
gäller att förbättra handläggningstiden per ärende inom fastighets-
bildningen. Uppbyggnaden av databaser har forcerats.
Riksrevisionsverkets revisionsberättelser innehåller inga invändningar.
Statens lantmäteriverks omsättning uppgick under andra halvåret 1995
till 589,6 mkr. Omsättningen under budgetåret 1994/95 var 1 308,3 mkr.
Den avgiftsfinansierade verksamhetens andel av den totala omsättningen
uppgick till 63 procent (67). Resultatet efter finansnetto uppgick till -19,2
mkr (54,4). Resultatförsämringen, som återfinns inom såväl uppdrags-
som fastighetsbildningsverksamheten, kan bl.a. hänföras till det omfatt-
ande förberedelsearbetet med den nya organisationen. Förbrukningen av
verkets ramanslag uppgick till 212,1 mkr (408,0). De oförbrukade
anslagen uppgick vid årsskiftet 1995/96 sammantaget till 11,0 mkr och
fördes över till den nya myndigheten.
Centralnämndens för fastighetsdata omsättning uppgick under det andra
halvåret 1995 till 85,9 mkr (166,6), varav intäkterna från anslag uppgick
till 50 procent (59). Resultatet efter finansnetto uppgick till 12,4 mkr
(4,7). Förbrukningen av anslaget uppgick till 43,4 mkr (98,4). Det
oförbrukade anslaget uppgick vid årsskiftet 1995/96 till 31,3 mkr.
Beloppet fördes över till den nya myndigheten.
Den nya organisationen för det statliga lantmäteriet innebär
omställningskostnader. Omställningen skall finansieras inom Lant-
mäteriverkets ordinarie verksamhet. Detta innebär att budgeten för år 1996
är underbalanserad. Underskottet skall finansieras med hjälp av sparade
anslagsmedel och ackumulerade överskott i den avgiftsfinansierade
verksamheten. Lantmäteriverket skall i årsredovisningen för år 1996
redovisa kostnaderna för omorganisationen.
Det är ännu för tidigt att dra några slutsatser beträffande omorganisa-
tionen av lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten som helhet.
Omorganisation kommer inte att kunna bli föremål för studier och
utvärderingar förrän tidigast under år 1998.
Statens va-nämnd
Statens va-nämnd har lämnat årsredovisning för budgetåret 1994/95. De
hittillsvarande resultaten visar att de mål som lagts fast för verksamheten
i stort sett har uppnåtts.
Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
39
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
|
1994/95 |
Utgift |
506 446” |
Anslagssparande |
42 301 |
|
1995/96 |
Anslag |
732 356 |
Utgiftsprognos |
770 031 |
|
därav 1996 |
514 600 | |||
|
1997 |
Förslag |
490 272 | ||
|
1998 |
Beräknat |
421 864 | ||
|
1999 |
Beräknat |
413 945 |
1 Beloppen anges i tusental kronor och avser budgetåret 1994/95 Statens lantmäteriverk och
Centralnämnden för fastighetsdata. Anslagssparandet avser den 1 januari 1996.
Lantmäteriverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om
fastighetsindelning och grundläggande landskaps- och fastighetsin-
formation. Lantmäteriverket är chefsmyndighet för lantmäterimyndig-
heterna i länen.
Lantmäterimyndigheterna skall handlägga förrättningar, verka för
regional samordning av grundläggande landskaps- och fastighets-
information, ge råd och stöd inom verksamhetsområdet samt utreda och
avge vitranden i ärenden eller mål hos domstolar, länsstyrelser och andra
statliga myndigheter. Lantmäterimyndigheterna far mot avgift bedriva
myndighetsservice som har ett naturligt samband med myndighetsut-
övningen.
Under detta anslag redovisas kostnaderna för de anslagsfmansierade
verksamheterna inom lantmäteriområdet.
Regeringens överväganden
För den kommande planeringsperioden skall de övergripande målen
för det statliga lantmäteriet vara att
- verka för en ändamålsenlig fastighetsindelning,
- verka för en effektiv försörjning med grundläggande landskaps-
och fastighetsinformation som skall tillhandahållas i den form,
standard och aktualitet som tillgodoser angelägna samhällsbehov.
Målet för uppdragsverksamheten skall vara att tillhandahålla sådana
tjänster inom myndighetens verksamhetsområde som gagnar en
effektivisering av viktiga samhällsfunktioner.
Ramanslag 490 272 tkr
Beräknade avgiftsinkomster 925 000 tkr
Resultatbedömning
Regeringen bedömer att verksamhetens resultat väl motsvarar de mål som
ställts upp. För den kommande planeringsperioden bör dock de över-
gripande målen revideras något i enlighet med vad som redovisats ovan.
Slutsatser
Regeringen beräknar, med hänvisning till vad som anförts i inledningen
till detta verksamhetsområde, anslaget för nästa budgetår till 490 272 tkr.
Lantmäteriverket omfattas av regeringens sparkrav på statliga utgifter.
Med anledning härav har anslaget räknats ned med 10 mkr jämfört med
år 1996. För år 1998 beräknas i enlighet med vad som tidigare aviserats
en ytterligare neddragning med 75 mkr (prop. 1994/95:166, bet.
1994/95 :BoU 17, rskr. 1994/95:313). Regeringen har beaktat de samord-
ningsvinster som sammanslagningen av Statens lantmäteriverk och
Centralnämnden för fastighetsdata beräknas innebära, effekter av den
tekniska utvecklingen samt ökade avgiftsintäkter som följd av nya
finansieringsprinciper.
På grund av omorganisationskostnadema beräknas anslaget belastas med
ett underskott för år 1996 på ca 25 mkr. Underskottet täcks av tidigare
anslagssparande. Som vi återkommer till längre fram i detta avsnitt
belastas anslaget under innevarande budgetår också av en neddragning
med 14 mkr för att finansiera visst överskridande.
Från och med budgetåret 1997 ingår nedsättningsbeloppet enligt
förordningen (1995:1459) om avgifter vid lantmäteriförrättningar som en
anslagspost under detta anslag, anslagsposten är beräknad till 6,9 mkr för
år 1997.
Den verksamhet som nu delvis eller helt finansieras med anslag kommer
under de närmaste åren att kräva betydande investeringar. Det handlar
som tidigare nämnts bl.a. om att genomföra en ny process för fastighets-
bildning/fastighetsregistrering och att genomföra den planerade upp-
byggnaden av grundläggande databaser. Därefter minskar anslagsbehovet
samtidigt som intäkterna från den avgiftsfinansierade verksamheten kan
komma att öka.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
13 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 1. Del 7
Tabell 1: Resultatbudget för Lantmäteriverkets avgiftsfinansierade
verksamhet år 1997
(miljoner kronor):
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
|
Verksamhet |
Intäkter |
Kostnad |
Resultat |
|
Uppdrag |
340 |
340 |
0 |
|
Förrättningar |
365 |
365 |
0 |
|
Myndighetsservice |
70 |
70 |
0 |
|
Pantbrevsregistrering & |
30 |
30 |
0 |
|
Grundläggande |
75 |
35 |
40 |
|
Grundläggande |
45 |
25 |
20 |
|
Summa |
925 |
865 |
60 |
Den avgiftsfinansierade verksamhetens andel av den totala omsättningen
beräknas för år 1997 uppgå till ca 65 procent. Lantmäteriverkets
uppdragsverksamhet och myndighetsservice är konkurrensutsatt medan
övrig avgiftsfinansierad verksamhet bedrivs i monopol.
Den avgiftsfinansierade verksamheten skall, med undantag för grund-
läggande fastighets- och landskapsinformation, bedrivas med full
kostnadstäckning. Finansieringsprinciperna för dessa verksamheter innebär
att användarna av landskaps- och fastighetsinformation i ökad utsträckning
skall bidra till finansieringen av kostnaderna för drift och utveckling av
informationssystemen. Detta innebär att användarna utöver att betala för
de rena uttags- eller expeditionskostnaderna också skall lämna visst bidrag
till drift och utveckling. Detta bidrag beräknas för år 1997 uppgå till
60 mkr.
Omsättningen vid den avgiftsfinansierade verksamheten bedöms år 1997
ligga i nivå med år 1996.
Lantmäteriverket har i regleringsbrevet för år 1996 fatt i uppdrag att
lämna förslag om hur den kartografiska uppdragsverksamheten och den
fristående förlagsverksamheten bör bedrivas på längre sikt. I uppdraget
ingår att närmare analysera förutsättningarna för en bolagisering av den
produktions- och uppdragsverksamhet som bedrivs inom verket.
Bidrag enligt lantmäteritaxan
Från förslagsanslaget C 3. Bidrag enligt lantmäteritaxan betalas för
närvarande utgifter för de s.k. nedsättningsbeloppen enligt 7 § för-
ordningen (1995:1459) om avgifter vid lantmäteriförrättningar. Avgiften
för en förrättning skall sättas ned när beslut i ett fastighetsbildningsärende
medför att fastigheter m.m. av mindre betydelse inte längre behöver
redovisas i fastighetsregistret. Taxebeloppen skall också sättas ned för
sådana äganderättsutredningar som länsstyrelsen förordnar om.
De nuvarande principerna för nedsättning har tillämpats sedan år 1976.
Skälet för införande av systemet var att det fanns ett motstånd från
sakägare mot att ansöka om vissa förrättningar och att vissa förrättningar
som var önskvärda från allmän synpunkt därför inte kom till stånd.
Nedsättningsbeloppets storlek har beräknats med utgångspunkt i be-
dömningar av vissa registerhållande myndigheters besparingar till följd av
en mera rationell fastighetsredovisning. Kostnaderna för nedsättningen
ingår i kostnadsunderlaget för beräkning av expeditionsavgifter vid
inskri vningsmvndi ghetema.
Anslaget har under senare år överskridits. Överskridandena kommer, om
hänsyn tas till det prognostiserade utfallet för innevarande budgetår, vid
utgången av år 1996 att uppgå till sammanlagt ca 38 miljoner kronor,
varav 14 miljoner kronor avser det förlängda budgetåret 1995/96. Det
statsfinansiella läget ställer fortsatta krav på återhållsamhet med offentliga
utgifter. Regeringen gör den bedömningen att överskridandena måste
finansieras inom ramen för de medel som finns tillgängliga inom
verksamhetsområdet. Självfallet kan därigenom vissa angelägna insatser
och åtaganden komma att försenas. Regeringen har därför föreslagit att
riksdagen till anslaget Bidrag enligt lantmäteritaxan på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar 14 miljoner kronor för
ändamålet. Överskridandena under budgetåret 1995/96 finansieras genom
att motsvarande belopp på förvaltningsanslaget dras in som en besparing.
Äldre överskridanden avses behandlas i samband med beredningen av
1997 års budgetproposition.
De föreskrifter som styr nedsättningen av avgiften vid lantmäteriför-
rättningar bör mot den angivna bakgrunden förändras. Det särskilda
anslaget bör utgå och verksamheten i fortsättningen betalas över anslaget
Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket. Statens kostnader för sådana
nedsättningar bör vidare hållas inom en fastställd ram. Således bör lägre
avgift komma ifråga endast för de från allmän synpunkt mest angelägna
förrättningarna. Det bör ankomma på regeringen eller efter regeringens
bemyndigande Lantmäteriverket att besluta om hur de medel som anvisas
för ändamålet - för budgetåret 1997 beräknade till 6,9 mkr - skall
disponeras. Avsikten är att nya föreskrifter skall gälla från den 1 januari
1997. Nedsättningsbeloppen enligt det nu gällande systemet kommer
emellertid att belasta Lantmäteriverkets budget och därmed verksamheten
under ett antal år framåt. Det är angeläget att undvika att belastningen
ökar ytterligare genom nya åtaganden. Regeringen har därför för avsikt att
redan i samband med att denna proposition överlämnas till riksdagen i
förordning besluta att bestämmelserna om nedsättning av avgiften för
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
43
vissa förrättningar i 7 § förordningen om avgifter vid lantmäteriför-
rättningar inte skall tillämpas på lantmäteriförrättningar där ansökan
kommer in under återstoden av år 1996.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
|
1994/95 |
Utgift |
4 220' |
Anslagssparande |
2 631 |
|
1995/96 |
Anslag |
7 651 |
Utgiftsprognos |
7 600 |
|
därav 1996 |
4 900 | |||
|
1997 |
Förslag |
5 124 | ||
|
1998 |
Beräknat |
5 231 | ||
|
1999 |
Beräknat |
5 353 |
1 Beloppen anges i tusentals kr
Statens va-nämnd handlägger med hela landet som verksamhetsområde
mål enligt lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar
samt mål enligt lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem.
Regeringens överväganden
De övergripande mål som har gällt för perioden 1992/93 - 1994/95
och budgetåret 1995/96 bör gälla även för budgetåret 1997.
Ramanslag 5 124 tkr
De hittillsvarande resultaten visar att de mål för verksamheten som lagts
fast kommer att uppnås.
Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1995 års budget-
proposition bör gälla även för budgetåret 1997. Med hänsyn till det
anslagssparande som uppstått - delvis beroende på uppskjutna investe-
ringar, delvis på grund av viss överbudgetering av anslaget - anser
regeringen att 1 500 000 kronor av sparade medel bör dras in som en
besparing. Anslaget för år 1997 beräknas till 5 124 000 kronor.
Riksdagen beslutade våren 1995 bl.a. att den fastighetsekonomiska
uppdragsverksamheten inom det statliga lantmäteriet skulle brytas ut och
bolagiseras (prop. 1994/95:166, 1994/95 ;BoU 17, rskr. 1994/95:313).
Bolaget, SVEFA-Svensk Fastighetsvärdering AB, började sin verksamhet
den 1 juli 1995.
Beslutet innebar att regeringen bemyndigades genomföra bolagiseringen
44
samt att föra över delar av lantmäteriorganisationens verksamhet med
tillgångar och skulder till det nybildade bolaget. Organisationsutred-
ningens (M 1994:04) bedömning var att cirka 100 årsarbetare borde kunna
anställas i bolaget. Kapitaliseringsbehovet för bolaget bedömdes av
utredningen till 10 miljoner kronor, varav 5 miljoner kronor reservfond.
Bolaget tillfördes därutöver 4,5 miljoner kronor i form av ett ovillkorat
aktieägartillskott avsett att täcka de engångskostnader och investeringar
som bolaget bedömdes behöva i inledningsskedet. Det av Lantmäteri-
verket disponerade avkastningspliktiga kapitalet för finansiering av
omsättningstillgångar i den avgiftsfinansierade verksamheten (statskapital)
användes för kapitalisering av bolaget.
Regeringen bemyndigades i samband med bolagiseringen också att i en
nära framtid sälja aktier i det nya bolaget.
Därefter har vissa ytterligare omställningsåtgärder visat sig vara
nödvändiga. Åtgärder har av bolaget vidtagits för att anpassa arbetsstyrkan
till en vikande marknad samt för att förbättra marknadsföringen av
bolagets tjänster. Bolaget fattade bl.a. i mars 1996 beslut om uppsägning
av 24 personer och om en minskning av antalet lokalkontor från 29 till
23.
För att klara omställningskostnadema och stärka bolagets finansiella
ställning har bolaget hos regeringen begärt ytterligare ägartillskott.
Regeringen beslutade i juni 1996 att bifalla bolagets begäran, varigenom
6,3 miljoner kronor ställdes till bolagets förfogande som ett villkorat
aktieägartillskott. Aktieägartillskottet finansierades via Lantmäteriverkets
statskapital. Beslutet bör ses som ett fullföljande av omorganisationen av
lantmäteriverksamheten och bolagiseringen av den fastighetsekonomiska
verksamheten. Regeringen har därvid gjort den bedömningen att nämnda
tillskott far anses rymmas inom det av riksdagen givna bemyndigandet
våren 1995.
Regeringen avser att så snart som möjligt, efter en analys av marknads-
förutsättningarna, avveckla statens ägande i bolaget. Det är svårt att nu
bedöma om behov av ytterligare kapitaltillskott kan komma att erfordras.
Regeringen avser att använda Lantmäteriverkets statskapital för att täcka
också de ytterligare kostnader som därvid kan uppkomma.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 18
45
Utgiftsområde 19
Regional utjämning
och utveckling
Förslag till statsbudget för år 1997
Prop.
1996/97:1
Utgiftsområde 19
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut ........................ 3
2 Lagtext..................................... 4
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om
nedsättning av socialavgifter.................. 4
3 Inledning.................................... 6
3.1 Utgiftsområdet och dess medelsram............. 6
3.2 Allmänt................................ 8
3.2.1 Sammanfattning av de viktigaste frågorna ........ 8
3.2.2 En ny regional näringspolitik ................. 9
3.2.3 Den regionala problembilden ................ 10
3.2.4 Den stora regionalpolitiken................... 12
3.2.5 EG:s strukturfonder........................ 13
3.2.6 Företagsstöd............................. 20
3.3 Resultatinformation........................ 21
3.3.1 EG:s strukturfonder........................ 21
3.3.2 Företagsstöd............................. 22
3.3.3 Jämställdhetsarbete ........................ 32
3.3.4 Länsstyrelserna........................... 34
4 Förslag till förändringar av företagsstöd m.m...........37
4.1 Stödområden............................. 37
4.2 Regionalt utvecklingsstöd.................... 39
4.3 Landsbygdsstöd m.m.......................43
4.4 Sysselsättningsbidrag....................... 46
4.5 Nedsatta socialavgifter...................... 47
4.6 Transportbidrag........................... 48
4.7 Lån till privata regionala investmentbolag ........ 51
5 Anslagsfrågor................................. 52
A 1. Regionalpolitiska åtgärder......................52
A 2. Regionala utvecklingslån.......................55
A 3. Täckande av förluster på grund av kredit-...........56
garantier inom regionalpolitiken
A 4. Ersättning för nedsättning av socialavgifter..........58
A 5. Sysselsättningsbidrag.........................59
A 6. Transportbidrag............................ 60
A 7. Glesbygdsverket.............................61
A 8. Statens institut för regional forskning..............63
A 9. Europeiska regionala utvecklingsfonden.............64
Bilaga 19.1 Sammanfattning av företagsstödsutred-.......67
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
ningens betänkande "Kompetens och kapital
- om statligt stöd till företag" (SOU 1996:69)
Bilaga 19.2 Förteckning över remissinstanser för be-.......72
tänkandet "Kompetens och kapital - om
statligt stöd till företag" (SOU 1996:69)
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om
nedsättning av socialavgifter,
2. godkänner att det övergripande målet för verksamheten inom
Glesbygdsverkets ansvarsområde skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnitt 5, anslag A 7. Glesbygdsverket,
3. godkänner att det övergripande målet för verksamheten inom Statens
institut för regional forsknings ansvarsområde skall vara i enlighet
med vad regeringen förordar i avsnitt 5, anslag A 8. Statens institut
för regional forskning,
4. godkänner regeringens förslag om stödområden för företagsstöd
(avsnitt 4.1),
5. godkänner regeringens förslag om regionalt utvecklingsstöd (avsnitt
4.2),
6. godkänner regeringens förslag om landsbygdsstöd m.m. (avsnitt 4.3),
7. godkänner regeringens förslag om sysselsättningsbidrag (avsnitt 4.4),
8. godkänner regeringens förslag om nedsatta socialavgifter (avsnitt 4.5),
9. godkänner regeringens förslag om transportbidrag (avsnitt 4.6),
10. godkänner regeringens förslag om lån till privata regionala invest-
mentbolag (avsnitt 4.7),
11. för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 19
Regional utjämning och utveckling enligt följande uppställning:
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
|
Anslag |
Anslagstyp |
Anslagsbelopp (tusental kr) |
|
A 1. Regionalpolitiska åtgärder |
ramanslag |
1 453 517 |
|
A 2. Regionala utvecklingslån |
ramanslag |
390 000 |
|
A 3. Täckande av förluster på grund av kredit- | ||
|
garantier inom regionalpolitiken |
ramanslag |
13 000 |
|
A 4. Ersättning för nedsättning av socialavgifter |
ramanslag |
420 000 |
|
A 5. Sysselsättningsbidrag |
ramanslag |
200 000 |
|
A 6. Transportbidrag |
ramanslag |
303 000 |
|
A 7. Glesbygdsverket |
ramanslag |
23 573 |
|
A 8. Statens institut för regional forskning |
ramanslag |
7 931 |
|
A 9. Europeiska regionala utvecklingsfonden |
ramanslag |
915 000 |
|
Summa för utgiftsområdet |
3 726 021 |
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs att 8 och 13 §§ lagen ( 1990:912 ) om nedsättning
av socialavgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
För en arbetsgivare eller en för-
säkrad som är berättigad till stöd
för verksamhet som avses i 6 §
eller för arbete som avses i 7 §
skall den procentsats efter vilken
arbetsgivaravgifter respektive
egenavgifter sammanlagt skall tas
ut sättas ned med
1. i fråga om en arbetsgivare:
tio procentenheter till och med
utgiftsåret 2000, eller
Föreslagen lydelse
§'
För en arbetsgivare eller en för-
säkrad som är berättigad till stöd
för verksamhet som avses i 6 §
eller för arbete som avses i 7 §
skall den procentsats efter vilken
arbetsgivaravgifter respektive
egenavgifter sammanlagt skall tas
ut sättas ned med
1. i fråga om en arbetsgivare:
åtta procentenheter till och med
utgiftsåret 2000, eller
2. i fråga om en försäkrad: tio
procentenheter till och med in-
komståret 2000, om den försäkra-
des hemortskommun enligt 66 §
kommunalskattelagen (1928:370)
för inkomståret är belägen inom
stödområdet.
2. i fråga om en försäkrad:
åtta procentenheter till och med
inkomståret 2000, om den för-
säkrades hemortskommun enligt
66 § kommunalskattelagen
(1928:370) för inkomståret är
belägen inom stödområdet.
Nedsättningen enligt första
stycket kan kombineras med ned-
sättning enligt lagen (1981:691)
om socialavgifter.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
13 §2
För en arbetsgivare eller en för-
säkrad som är berättigad till stöd
för verksamhet som avses i 11 §
eller för arbete som avses i 12 §
skall den procentsats efter vilken
arbetsgivaravgifter respektive
egenavgifter sammanlagt skall tas
ut sättas ned med
1. i fråga om en arbetsgivare:
tio procentenheter till och med
utgiftsåret 2000, eller
2. i fråga om en försäkrad: tio
procentenheter till och med in-
komståret 2000, om den försäkra-
des hemortskommun enligt 66 §
kommunalskattelagen (1928:3 70)
för inkomståret är belägen inom
stödområdet.
För en arbetsgivare eller en för-
säkrad som är berättigad till stöd
för verksamhet som avses i 11 §
eller för arbete som avses i 12 §
skall den procentsats efter vilken
arbetsgivaravgifter respektive
egenavgifter sammanlagat skall
tas ut sättas ned med
1. i fråga om en arbetsgivare:
åtta procentenheter till och med
utgiftsåret 2000, eller
2. i fråga om en försäkrad:
åtta procentenheter till och med
inkomståret 2000, om den för-
säkrades hemortskommun enligt
66 § kommunalskattelagen
(1928:370) för inkomståret är
belägen inom stödområdet.
Nedsättningen enligt första
stycket kan kombineras med ned-
sättning enligt lagen (1981:691)
om socialavgifter.
1 Senaste lydelse 1994:548
2 Senaste lydelse 1994:548
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
3 Inledning
Utgiftsområdet omfattar en del av regionalpolitiken. Detta sakområde
brukar benämnas den ”lilla” regionalpolitiken.
Med den ”stora” regionalpolitiken avses åtgärder med regionalpolitisk
betydelse inom andra samhällssektorer. Utvecklingen inom dessa andra
samhällssektorer är sammantaget mer betydelsefull för den regionala
utvecklingen än den lilla regionalpolitiken. Det är därför en viktig uppgift
för regeringen och myndigheter att se till att regional- och sysselsätt-
ningspolitiska aspekter beaktas inom olika samhällssektorer.
Utgiftsområdet omfattar bl.a. olika former av regionalpolitiska
företagsstöd samt medel som länsstyrelserna förfogar över för regional
projektverksamhet samt för en del av medfmansieringen av EG:s
strukturfondsprogram. Dessutom ingår Glesbygdsverket och Statens
institut för regional forskning (SIR). De totala utgifterna inom utgiftsom-
rådet beräknas under år 1996 uppgå till ca 3,0 miljarder kronor.
På senare tid har verksamheten inom utgiftsområdet kraftigt påverkats
av förberedelser för att ta del av återflödet av medel från EG:s struktur-
fonder. Det sammanlagda återflödet av medel för regionalpolitiskt
inriktade åtgärder beräknas under perioden 1995-1999 komma att uppgå
till ca 5,5 miljarder kronor.
Regeringen bedömde i den ekonomiska vårpropositionen att verksam-
heten inom utgiftsområdet skulle kunna genomföras inom en medelsram
av 3 498,9 miljoner kronor för år 1997 (prop. 1995/96:150). Härvid utgick
regeringen från att vissa besparingar skulle göras på företagsstöd i form
av driftstöd som lämnas i vissa regionalpolitiska stödområden. Be-
sparingarna beräknades i vårpropositionen till 150 miljoner kronor fr.o.m.
år 1997. Senare överväganden har lett till att beloppet minskats till
100 miljoner kronor. Att besparingen skulle ske på driftstöd motiverades
främst av att dessa stödformer är de som är minst inriktade på att skapa
ekonomisk tillväxt, vilket är ett av regeringen prioriterat mål. Vissa av
dessa stödformer är heller ännu inte godkända av EG-kommissionen som
överstämmande med Europeiska gemenskapernas statsstödsregler.
Riksdagen har nyligen beslutat att införa ett nytt investeringsstöd till
jordbruket och att det skall finansieras med medel som i dag anslås för
landsbygdsstöd (prop. 1995/96:222, bet. 1995/96:FiUl 5, rskr.
1995/96:307). Detta minskar utgiftsområdesramen med 75 miljoner kronor
som förs över till utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande binäringar.
Vissa administrativa utgifter (22,9 miljoner kronor) för Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK), som för närvarande anslås över olika
sakanslag inom utgiftsområdet, föreslås vidare föras över till utgiftsom-
råde 24 Näringsliv.
De medel som via anslaget A 9. Europeiska regionala utvecklingsfonden
överförs från EG:s strukturfonder beräknas nu uppgå till ett belopp som
med 275 miljoner kronor överstiger den i vårpropositionen beräknade
medelsramen. Eftersom det finns en inkomsttitel på statsbudgetens
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
inkomstsida for inbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden
kan detta anslag inte hanteras som övriga anslag inom utgiftsramen.
Utgifterna inom området påverkas främst av den ekonomiska kon-
junkturens utveckling. En uppåtgående konjunktur innebär t.ex. en ökad
investeringsvilja hos företagen som i sin tur ökar efterfrågan på före-
tagsstöd.
Regeringen bedömer att verksamheten kan genomföras inom den ram
som regeringen beräknar för utgiftsområdet. Ramen uppgår efter ovan
nämnda justeringar för år 1997 till 3 726,0 miljoner kronor, för år 1998
till 3 558,1 miljoner kronor och för 1999 till 3 460,5 miljoner kronor.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 19 framgår av följande sammanställning
(miljoner kronor):
|
Utgift 1994/95 |
Anvisat 1995/96 |
Utgiftsprognos därav |
Förslag 1997 |
Beräknat | ||
|
1995/96 |
1996 |
1998 |
1999 | |||
|
Regional utjämning 2 128,2 |
4 245,4 |
4 185,0 |
2 976,3 |
3 726,0 |
3 558,1 |
3 460,5 |
och utveckling
Under budgetåret 1994/95 disponerades härutöver 408,6 miljoner kronor
från bl.a. s.k. äldre anslag.
Att medelsramen ökar för år 1997 trots besparingar på vissa anslag
beror bl.a. på att vissa anslag ändras från s.k. 1 000-kr anslag till att
bruttobudgeteras samt ett kraftigt ökat medelsflöde från EG:s strukturfon-
der.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
De övergripande målen för regionalpolitiken skall vara uthållig
tillväxt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga levnadsvillkor skapas
för medborgarna i hela riket.
En balanserad regional utveckling är en förutsättning för att en god
ekonomisk tillväxt skall uppnås.
De regionala obalanserna tenderar nu att öka, den regionala
utjämningspolitiken måste därför även i fortsättningen bedrivas med
kraft.
En ny tillväxtorienterad regional näringspolitik utvecklas genom
bl.a. en bred samverkan i länen och ett nytt partnerskap.
Företagsstöden kommer att ytterligare inriktas mot att skapa
incitament för ekonomisk tillväxt med särskild inriktning på små
och medelstora företag.
En helhetssyn som beaktar de regionalpolitiska målen behövs inom
alla samhällssektorer.
Det breda arbetet med EG:s strukturfondsprogram innebär en
kraftig förstärkning av regionalpolitiken och dess genomförande.
De övergripande målen för regionalpolitiken är uthållig tillväxt, rättvisa
och valfrihet så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna i
hela landet.
Regionalpolitikens kanske viktigaste uppgift är att bidra till den
tradition av sammanhållning och solidaritet som präglar det svenska
samhället. Sverige har sluppit de skarpa regionala spänningar som inte är
ovanliga i vår omvärld.
En balanserad regional utveckling är en förutsättning för att den
tillväxtorienterade politik som regeringen driver skall bli framgångsrik. En
balanserad regional utveckling är också en viktig förutsättning för att hela
landets möjligheter och resurser skall kunna tas till vara och därmed en
så god ekonomisk tillväxt som möjligt skall uppnås. Samtidigt måste
välfärd och ekologisk hållbarhet förenas, vilket bl.a. kräver förändringar
av vårt sätt att hushålla med naturresurserna.
Utgiftsområdet omfattar de delvis överlappande målen om en regional
utjämning mellan landets olika delar och en positiv regional utveckling i
hela landet.
I den s.k. sysselsättningspropositionen (prop. 1995/96:222 Vissa
åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000, ändrade anslag för
budgetåret 1995/96, finansiering m.m.) har regeringen aviserat att den
avser att satsa sammanlagt 3 miljarder kronor för att ta Sverige ur
sysselsättningskrisen. Det skall bl.a. ske genom ett program för småföre-
tagsutveckling på 1 miljard kronor, varav 500 miljoner kronor för
tillfälligt småföretagsstöd, konsultcheckar, andra företagsinriktade åtgärder
samt till andra ändamål som ingår i det s.k. länsanslaget (bet.
1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307).
I detta sammanhang har regeringen också aviserat att den skall göra en
kraftsamling for att skapa en ny regional näringspolitik. I denna ingår bl.a.
ett initiativ till en bred samverkan i länen för att åstadkomma en ny
effektiv tillväxtorienterad närings- och regionalpolitik.
Genom den nya regionala näringspolitik som regeringen initierar skall
den regionala utvecklingspolitiken leda till en expansion av framförallt
små och medelstora företag, inklusive kooperativa företag, och därmed
ökning av sysselsättningen i alla delar av landet. Denna politik avser bl.a.
att bättre utnyttja de samlade regional- och näringspolitiska resurserna för
att landets ekonomiska tillväxt skall bli så stor som möjligt.
De regionala obalanserna inom regioner och mellan olika delar av
landet tenderar att öka. Regionalpolitiska insatser för utjämning och för
att skapa utveckling även i stagnerade regioner måste därför även i
fortsättningen ske med kraft. Bland annat därför anser regeringen att
Företagsstödsutredningens (N 1995:09) förslag om nedskärning av olika
former av regionalpolitiska stöd till företag nu endast skall genomföras i
begränsad utsträckning.
Företagsstödsutredningen, som sett över olika former av företagsstöd
inom närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitiken, avlämnade under
våren 1996 betänkandet ”Kompetens och kapital - om statligt stöd till
företag” (SOU 1996:69). Betänkandet har remissbehandlats. Utredningen
utgör underlag till förslagen inom utgiftsområdet. En närmare beskrivning
av utredningens förslag beträffande de regionalpolitiska företagsstöden
återfinns i avsnitt 4 under de olika stödformerna.
Regional- och sysselsättningspolitiska aspekter bör beaktas inom alla
samhällssektorer som är viktiga för den regionala utvecklingen. Regering-
en har t.ex. genom sitt beslut om fördelning av nya högskoleplatser över
landet tagit stor hänsyn till detta.
Regeringen tillsatte vidare under hösten 1995 en särskild utredare (dir.
1995:144), som skall kartlägga de regionala konsekvenserna av föränd-
ringarna inom olika statliga sektorer. Regeringen beräknar att under år
1997 ta ställning till resultatet av utredarens arbete. I avvaktan härpå
följer regeringen noggrant utvecklingen inom detta område.
Tillkomsten av EG:s strukturfondsprogram innebär en kraftig förstärk-
ning av regionalpolitiken i stora delar av landet. Särskilt de mest
glesbefolkade delarna tillförs härigenom betydande resurser. Det fortsatta
genomförandet av strukturfondsprogrammen är en viktig regionalpolitisk
uppgift.
De regionalpolitiska företagsstöden föreslås ytterligare inriktas mot att
bidra till ekonomisk tillväxt. Deras långsiktigt sysselsättningsskapande
inriktning är dock samtidigt viktig att behålla.
Regeringen har som nyss nämnts nyligen informerat riksdagen om sin syn
på behovet av en ny regional näringspolitik och de åtgärder den avser
vidta för att möta detta behov (prop. 1995/96:222, s. 5.25).
En viktig utgångspunkt för den nya politikens inriktning är bl.a. att det
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
14 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 7
inte finns en gemensam formel för att främja näringslivets förnyelse och
tillväxt i olika delar av landet. Variationer i förutsättningarna för
företagsutveckling finns mellan alla delar av landet och detta bör på ett
helt annat sätt än tidigare få prägla den regionala näringspolitikens
utformning. En annan utgångspunkt är ett växande krav på helhetslös-
ningar och samverkan mellan aktörer på internationell, nationell, regional
och lokal nivå samt mellan en rad olika politikområden för att skapa
förutsättningar för nya investeringar.
Vilka konkreta åtgärder som vid en viss tidpunkt är mest angelägna kan
inte preciseras på nationell nivå. Alla regionala intressen skall därför
bjudas in och engageras för att forma en regionalt samordnad politik för
utveckling av det lokala näringslivet, en kraftig ökning av sysselsättningen
och en ekologisk hållbar utveckling.
Den nya regionala näringspolitiken skall omfatta alla delar av landet. I
de områden som regering och riksdag utpekat som stödområden är de
allmänna förutsättningarna sämre än i övriga delar, och därför skall som
hittills särskilda åtgärder sättas in för att motverka detta.
Regeringen avser således att ta initiativ till en bred samverkan i länen
för att åstadkomma en effektiv tillväxtorienterad närings- och regionalpo-
litik. Syftet är att engagera ett stort antal aktörer - ett partnerskap - för
att samordna och genomföra regionala och lokala åtgärder för att
åstadkomma ökad tillväxt och sysselsättning. Landshövdingarna i samtliga
län har därför fatt ett uppdrag som bl.a. innebär att svara för att åt-
gärderna är väl förankrade hos alla berörda aktörer. Gemensamma
finansieringslösningar där flera aktörer medverkar i konkreta åtgärder skall
eftersträvas. Möjligheterna att samverka med privata finansiärer skall
särskilt uppmärksammas. De statliga organen i länen skall medverka.
Andra aktörer som t.ex. kommuner, landsting, företrädare för småföretag,
fackliga organisationer, lokala utvecklingsgrupper, kooperativa ut-
vecklingscentra, folkrörelser och andra organisationer skall också inbjudas.
Ett övergripande mål är att effektivare utnyttja befintliga organ och
resurser inom olika samhällssektorer genom bättre samverkan och
helhetssyn. Viktiga resurser inom regional- och näringspolitiken är i detta
sammanhang t.ex. länsstyrelsernas del i anslaget för Regionalpolitiska
åtgärder och i den miljard för ett treårigt program för småföretagsutveck-
ling som riksdagen nyligen anslagit. Det är även viktigt att arbetet
samordnas med det genomförande av program med finansiering från EG:s
strukturfonder som redan pågår i vissa regioner. Härigenom bör de
samlade effekterna kunna bli större än var för sig.
I detta sammanhang avses också ytterligare insatser göras för att stödja
tjänsteföretag och kvinnligt företagande.
Under perioden 1991-1994 har rått en förhållandevis balanserad regional
befolkningsutveckling. Det har till stor del berott på en omfattande
nettoinvandring. Denna har i sin tur främst varit av flyktingkaraktär. Den
inrikes nettoutflyttning som skett från de sju s.k. skogslänen har i stor
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
10
utsträckning bestått av tidigare flyktingar, vilka i en andra flyttningsväg
främst sökt sig till något av storstadslänen. Mellan åren 1993 och 1995
har dock andelen utländska medborgare av skogslänens inrikes nettout-
flyttning minskat från ca 90 % till ca 67 %. Samtidigt har det flyttnings-
underskott som inte består av utländska medborgare ökat från ca 300 till
ca 3 900 personer.
Totalt sett har befolkningsutvecklingen under åren 1991-94 inneburit en
minskning med knappt en halv procent årligen inom de långsiktiga
stödområdena 1 och 2. I området utanför stödområdena, liksom i hela
landet, har befolkningen ökat med närmare en procent per år. Under år
1995 har en påtaglig försämring skett inom stödområdena 1 och 2,
innebärande en befolkningsminskning med drygt en procent, samtidigt
som ökningstakten utanför stödområdena och i riket halverats. Under åren
1991-94 ökade vidare invånarantalet i samtliga län utom ett (Västemorr-
lands), medan antalet invånare under år 1995 minskat i drygt hälften av
länen, bland vilka återfinns sex av de sju skogslänen. Sammanfattningsvis
kan konstateras att det senaste året har inneburit en påtaglig försämring
när det gäller befolkningsutvecklingen i regionalpolitiskt prioriterade
regioner.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
Ärlig relativ förändring (%)
Arlig relativ befolkningsförändring inom olika stödområden m.m. under perioderna 1971
1990, 1991 -1994 samt 1995 (%)
11
Sedan böljan av 1990-talet har antalet arbetstillfällen minskat kraftigt
i de flesta delar av landet. Fram till år 1994 var det främst inom
tillverkningsindustrin och byggnadsverksamheten som arbetstillfällen
försvann. Detta resulterade i att främst mäns arbetslöshetsnivåer ökade
kraftigt. Regionalt sett drabbades områden med en förhållandevis stor
industri- och byggsektor hårdast. Under de senaste åren har sysselsättning-
en inom tillverkningsindustrin stabiliserats och t.o.m. ökat något i många
regioner. Samtidigt har arbetstillfällena inom främst den offentliga
sektom, men även inom detaljhandeln och privata tjänster, fortsatt att
minska, vilket resulterat i påtagligt förhöjda arbetslöshetsnivåer för
kvinnor. Denna effekt har främst berört storstadsområdena och andra
större orter.
De senaste årens omfattande problem på arbetsmarknaden har resulterat
i att andelen förvärvsarbetande av befolkningen inom yrkesverksamma
åldrar minskat kraftigt inom flertalet regioner. Männens sysselsättnings-
grad har t.ex. minskat med drygt 11 procentenheter mellan åren 1990 och
1994. Länsvis varierar denna minskning bland männen mellan 8 och 13
procentenheter. Männens sysselsättningsgrad har minskat något mer inom
det tillfälliga stödområdet och utanför stödområdena än inom stödområde
1 och 2. Kvinnornas sysselsättningsgrad har samtidigt minskat med drygt
10 procentenheter. I detta fall varierar den länsvisa minskningen mellan
8 och 12 procentenheter. Kvinnornas syssselsättningsgrad har minskat
närmare 3 procentenheter mer utanför än inom stödområde 1 och 2.
De senaste årens kraftigt förhöjda arbetslöshetsnivåer i de flesta delar
av landet tenderar efter en mycket svag nedgång i åtskilliga regioner att
åter förhöjas. Även om flertalet regioner i södra och mellersta Sverige
också fått en kraftigt förhöjd arbetslöshet har de regionalpolitiska
stödområdenas sämre relativa läge i förhållande till dessa områden ändå
i stort sett bestått. År 1990 var t.ex. arbetslösheten inklusive olika
arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom stödområde 1 6,7 %, vilket var
omkring 4,7 procentenheter högre än i området utanför stödområdena. År
1995 hade arbetslösheten inom stödområde 1 ökat till 15,2 % och
skillnaden gentemot området utanför stödområdena till 5,9 procentenheter.
De inomregionala skillnaderna i arbetslöshetsnivåer (inklusive åtgärder)
är betydande och har ökat under 1990-talets första hälft. År 1990
varierade t.ex. arbetslöshetsnivån bland Sveriges totalt 111 lokala
arbetsmarknadsregioner mellan 0,9 % (Gnosjö) och 12,2 % (Pajala). Fem
år senare hade motsvarande variation förändrats till 3,9 % (Gnosjö) och
19,5 % (Pajala). Den största försämringen under denna period har berört
ett tiotal arbetsmarknadsregioner, vilka haft mellan tio till tretton
procentenheters ökning av arbetslöshetsnivån. Flertalet av dessa regioner
ligger i Norrland och Bergslagen.
Genom att skapa goda förutsättningar för en uthållig tillväxt i alla
regioner kan, som tidigare framhållits, hela landets resurser tas tillvara och
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
därmed främja den samhällsekonomiska tillväxten och minska arbetslös-
heten.
De insatser som kan finansieras via de regionalpolitiska anslagen kan
aldrig på egen hand åstadkomma att de uppsatta målen nås. För att nå
målen måste bl.a. samhällets infrastruktur och service ge grundläggande
förutsättningar för regionernas utveckling. Det innebär att regionalpolitiska
anpassningar måste göras inom många andra samhällssektorer.
Statliga verksamheter har under de senaste åren genomgått stora
förändringar. Det gäller bl.a. styrningen, finansieringen och lokaliseringen
av verksamheterna. För regionernas utveckling är den statliga verksam-
heten viktig både när det gäller sysselsättningen och tillgängligheten till
verksamheten.
Den statliga sektorspolitiken har stor betydelse för att utjämna och
kompensera regionala skillnader. Inte minst när statens ekonomiska
resurser minskar måste de regionala effekterna noga övervägas. Det gäller
såväl inom de enskilda sektorerna som för de samlade effekterna av
förändringar i den statliga verksamheten. Myndigheternas möjlighet att i
hög utsträckning bestämma den egna organisationen har i många fall
inneburit att nya regionala indelningar skapats. Bristande helhetssyn har
negativt påverkat den geografiska fördelningen av sysselsättningen och
försvårat den regionala samordningen.
För att ge en tydligare bild av de regionala effekterna har regeringen
tillsatt en särskild utredare (dir. 1995:144) som skall kartlägga och
analysera de regionala konsekvenserna av förändringarna inom den
statliga sektorn. Arbetet skall redovisas i slutet av 1996. I avvaktan på
resultaten av detta arbete och de förändringar som kan krävas för att
åstadkomma en bättre helhetssyn kommer regeringen att noga följa
utvecklingen på detta område.
Regeringen har vidare i den s.k. sysselsättningspropositionen (prop.
1995/96:222) redovisat ett antal förslag för att halvera arbetslösheten. Ett
viktigt inslag i regeringens politik för en ökad sysselsättning är ett antal
åtgärder för att höja utbildningsnivån i landet. En höjd utbildningsnivå
förbättrar förutsättningarna för kunskapsintensiv produktion i hela landet.
En viktig del av satsningen på utbildningsområdet är en kraftig utbyggnad
av den högre utbildningen. Den föreslagna utbyggnaden av utbildningen
inom högskolan kommer främst att ske vid de mindre och medelstora
högskolorna med en särskild tyngd på Bergslagen, Malmö, Sunds-
vall-Hämösand-Östersund-Ömsköldsvik samt sydöstra Sverige. Detta är
en regionalpolitiskt viktig satsning som kommer att ge förbättrade
utvecklingsmöjligheter i dessa regioner.
Den Europeiska unionens regionalpolitik syftar till att stärka den
ekonomiska utvecklingen i de svaga regionerna och att motverka klyftor
i levnadsstandarden. I EU:s regionalpolitik är solidariteten med regioner
som släpar efter ett av de allra viktigaste målen. Detta återspeglas också
i EG-budgeten i vilken cirka en tredjedel av utgifterna anslås till åtgärder
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
13
för att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen. EU:s
regionalpolitik skall vara ett komplement till den regionalpolitik som
medlemsländerna bedriver själva.
De s.k. strukturfonderna är poster i EG:s budget som möjliggör insatser
inom de s.k. målen 1-6 samt för gemenskapsinitiativ och vissa pilotpro-
jekt m.m.
Den Europeiska regionala utvecklingsfonden (Regionalfonden) kan bl.a.
medverka i finansieringen av allmänt näringslivsfrämjande åtgärder och
investeringar i ny produktionskapacitet.
Den Europeiska socialfonden (Socialfonden) skall inriktas på åtgärder
som underlättar möjligheterna att få arbete, skapa lika förutsättningar för
arbetskraften och medverka till kompetensutveckling.
Jordbruksfonden kan medfinansiera åtgärder för utveckling av jord-
bruket samt insatser som leder till en omstrukturering av de areella
näringarna och som skapar utvecklingsförutsättningar på landsbygden.
Fonden för fiskets utveckling (Fiskefonden) kan användas bl.a. till att
anpassa resurserna inom fiskesektom, att utveckla fiskeflottan och
vattenbruket samt för utrustning i fiskehamnar.
I Sverige är följande mål aktuella:
Mål 2: insatser för förnyelse i områden som drabbats av eller hotas av
industriell tillbakagång,
Mål 3: insatser för att minska långtidsarbetslösheten och underlätta för
ungdomar och de som riskerar utslagning att komma tillbaka till
arbetsmarknaden,
Mål 4: utbildning och kompetensutveckling av arbetskraft för att bättre
klara produktionsförändringar inom främst industrin,
Mål 5a: insatser för att främja ett effektivare jord- och skogsbruk samt
en rationellare fiskenäring,
Mål 5b: insatser för utveckling av landsbygdsområden,
Mål 6: insatser i de mest glesbebyggda områdena.
Målen 2, 5b och 6 genomförs i geografiskt avgränsade regioner, medan
målen 3, 4 och 5a avser åtgärder som kan genomföras i hela landet, s.k.
horisontella åtgärder. I mål 2-områden bor cirka 965 000 invånare eller
11 % av Sveriges befolkning, i mål 5b cirka 757 000 invånare (8,6 %)
och i mål 6 cirka 450 000 invånare eller 5 % av befolkningen. Sverige
har valt en stark koncentration av de regionalpolitiska insatserna vilket
framgår av att Sveriges andel av befolkningen i de geografiskt avgränsade
områdena är relativt liten jämfört med många andra medlemsländer.
I Sverige finns det fem mål 2-områden och fem mål 5b-områden. Mål
2-områdena är: Norra Norrlandskusten, Ångermanlandskusten, Bergsla-
gen, Fyrstad och Blekinge. Mål 5b-områdena är: Norra regionen, Västra
Sverige, Sydöstra Sverige, Gotland och Skärgården. Mål 6-området
omfattar hela Jämtlands län och de mest glesbebyggda delarna av
Norrbottens, Västerbottens, Västemorrlands, Gävleborgs, Kopparbergs och
Värmlands län.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
14
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
Sverige deltar dessutom i följande åtta gemenskapsinitiativ:
|
Adapt: |
Insatser för att stärka de anställdas förmåga att klara av |
|
Employment: |
Insatser för att öka möjligheterna till arbete för handikap- |
|
Interreg II: |
Insatser för att öka det gränsregionala samarbetet. |
|
Konver: |
Insatser för att bidra till ekonomisk utveckling i regioner |
|
Leader II: |
Insatser för att genom lokal mobilisering utveckla lands- |
|
Pesca: |
Insatser för fiskenäringen för att underlätta de sociala och |
|
Småföretags- |
Insatser för att utveckla småföretagandet. |
initiativet (SME)
|
Urban: |
Insatser för att lösa olika problem i storstadsområden. |
I likhet med målprogrammen 3 och 4 omfattar initiativen Adapt och
Employment hela landet medan övriga initiativ är geografiskt avgränsade.
Interreg II omfattar åtta regioner som gränsar till Danmark, Finland och
Norge.
Därutöver har svenska lokala och regionala aktörer möjlighet att i öppen
konkurrens med övriga medlemsländer ansöka om att få delta i EG:s olika
pilotprojekt.
I samband med Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen
påbörjades ett intensivt arbete med att utarbeta programförslag i enlighet
med bestämmelserna för strukturfonderna. I medlemskapsförhandlingama
blev det klart att de mest glesbebyggda delarna av Sverige och Finland
skulle utgöra en ny typ av mål (mål 6), med i princip samma villkor som
1 EG:s mest prioriterade områden (mål 1). Arbetet med att utarbeta ett
utvecklingsprogram för mål 6 i enlighet med EG:s regelverk kunde därför
starta vid årsskiftet 1994/95. De geografiskt avgränsade områdena mål 2
och mål 5b, bestämdes senare under våren 1995 genom förhandlingar
mellan Sverige och EG-kommissionen.
De svenska förslagen till strukturfondsprogram, både vad avser
målprogrammen och de flesta av initiativprogrammen, arbetades fram
under våren 1995. Uppdrag lämnades vanligen till särskilda utredare eller
till berörd länsstyrelse. Programmen utarbetades därigenom på regional
nivå i bred samverkan med kommuner, landsting, näringslivsföreträdare
och olika intresseorganisationer. Förslaget till utvecklingsprogram för
målområde 6 överlämnades till kommissionen i slutet av april och för mål
2 och 5b före halvårsskiftet 1995. Flertalet av programmen för gemen-
skapsinitiativen överlämnades under september månad 1995.
Inom EG-kommissionen är huvudansvaret för de olika fondema, liksom
för målen och initiativen, uppdelat mellan olika generaldirektorat. DG V
har ansvaret för socialfonden samt för målen 3 och 4 och initiativen 15
Adapt och Employment, DG VI har ansvar för jordbruksfonden samt för
målen 5a och 5b och initiativet Leader II samt DG XVI för den regionala
fonden samt för målen 2 och 6, Interreg II, Urban och Konver. De olika
fondema samverkar i de geografiskt avgränsade programmen. Deras
medverkan i de olika programmen redovisas i följande sammanställning.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
|
Mål |
Regionala |
Sociala |
Jordbruks- |
Fiske- |
|
1 och 6 |
X |
X |
X |
X |
|
2 |
X |
X | ||
|
3 |
X | |||
|
4 |
X | |||
|
5a |
X |
X | ||
|
5b |
X |
X |
X |
EG-kommissionen godkände Sveriges mål 6-program i början av
november 1995 och mål 2-programmen i slutet av samma månad. Mål
5b-programmen godkändes i början av maj månad 1996.
Flertalet av programmen för gemenskapsinitiativen, bl.a Interreg II,
Leader II, SME och Konver har godkänts av kommissionen under våren
och sommaren 1996. Beträffande initiativet Urban väntas kommissionens
beslut tidigast i september 1996.
Genom kommissionens godkännande av de svenska programmen kan
genomförandet komma igång fullt ut. Programperioden omfattar i princip
åren 1995-1999, men genom att programmen i praktiken kunnat starta
först under 1996 kommer genomförandet att koncentreras till 3-4 år.
Eftersom mål 6-programmet lämnades in före den 1 maj 1995 finns
möjlighet till medfinansiering från strukturfonderna från den 1 januari
1995. För program som inlämnades efter den 1 maj gäller möjligheten till
stöd ur strukturfonderna från ingivandedagen.
Genom EU-medlemskapet är det betydande belopp som tillförs det
regionala utvecklingsarbetet i Sverige. Av medlen från strukturfonderna
går för svensk del 90 % till målprogrammen, 10 % till gemenskapsinitiati-
ven. Därutöver finns vissa medel för s.k. fömyelseåtgärder (pilotprojekt).
För hela programperioden fördelar sig resurstillskottet från EU på följande
sätt (beräknat efter en genomsnittlig ecu-kurs på 8,50 kr):
Målprogrammen: 10 863 miljoner kronor
Gemenskapsinitiativen: 1 086 miljoner kronor
För att Sverige skall kunna tillgodogöra sig EU-medlen krävs alltid en
svensk offentlig medfinansiering som varierar mellan olika program (som
regel mellan 50 och 70 %). De flesta program förutsätter dessutom en
privat finansiering. Det innebär att de svenska strukturfondsprogrammen
för perioden 1995—99 totalt sett är mycket omfattande, vilket framgår av
följande sammanställning.
|
Mål |
Totalt |
EU-medel (mkr)' |
Svensk (mkr)1 |
Privat - finansie- |
|
Mål 2 |
6 800 |
1 360 |
2 975 |
2 465 |
|
Mål 5b |
6 180 |
1 198 |
2 610 |
2 372 |
|
Mål 6 |
5 398 |
2 142 |
2 006 |
1 250 |
|
Mål 3 |
6 554 |
2 950 |
3 604 |
0 |
|
Mål 4 |
5 210 |
1 470 |
1 470 |
2 270 |
|
Mål 5a |
6 918 |
1 742 |
2 501 |
2 675 |
|
Summa |
37 060 |
10 863 |
15 166 |
11 032 |
1 Siffrorna avser 1995 års prisnivå med undantag för mål 5b där siffrorna avser prisnivån
1996.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
17
Den totala beräknade omfattningen av de olika gemenskapsinitiativen
framgår av nedanstående sammanställning .
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
|
Program |
Totalt |
EU-medel |
Nationell |
Privat |
|
(mkr)1 |
(mkr)1 |
off finansie- |
finansie- | |
|
ring |
ring | |||
|
(mkr)1 |
(mkr)1 |
|
Interreg II |
807,2 |
335,5 |
335,5 |
136,2 |
|
(8 program) | ||||
|
Interreg IIC |
120,42 |
60,2 |
60,2 | |
|
Leader II |
729,9 |
136,9 |
273,9 |
319,1 |
|
(2 program) | ||||
|
Employment3 386,4 |
199,5 |
149,5 |
37,4 | |
|
Adapt3 |
211,5 |
109,0 |
37,6 |
64,9 |
|
SME |
404,6 |
142,8 |
142,8 |
119,0 |
|
Konver |
94,7 |
27,7 |
27,7 |
39,3 |
|
Urban |
88,9 |
41,4 |
41,4 |
6,1 |
|
Pesca |
89,6 |
33,7 |
22,7 |
33,2 |
|
Summa |
2 933,2 |
1 086,7 |
1 091,3 |
755,2 |
1 Siffrorna avser 1995 års prisnivå med undantag för Leader II där siffrorna avser prisnivån
1996.
2 Programmet för Interreg II C är ännu inte utarbetat. Det totala beloppet kan bli högre.
3 Tillägg till programdokumenten för Employment och Adapt skall förhandlas med
kommissionen under hösten 1996. Vissa förändringar avseende den svenskamedfinansi-
eringen kan ske.
EG-kommissionen har bedömt att ambitionsnivån i de svenska
strukturfondsprogrammen är mycket hög. Tyngdpunkten i programmen
ligger på företagsutveckling och kompetensutveckling för anställda i
företag, framför allt inom informationsteknologi och kvalitetsfrågor.
Insatserna är inriktade på att stärka förutsättningarna för ekonomisk
tillväxt i de berörda målregionema. Utöver infrastrukturella satsningar i
form av teknikcentra, nätverksbyggande och resurscentra inom kvalitets-
och miljöområdet beräknas över 40 000 arbetstillfällen nyskapas eller
bibehållas i strukturfondsregionema. De svenska programmen har också
höga ambitioner att skapa ökad sysselsättning åt kvinnor. Kommissionen
har nyligen i en rapport noterat det stora inslaget av insatser för småföre-
tag, olika tillämpningar av informationsteknologi, kompetenshöj ande
insatser, jämställdhetsinsatser och olika typer av miljöinriktade åtgärder.
Den genomsnittliga profilen på de olika geografiskt inriktade programmen
(uttryckt i procent) framgår av följande sammanställning.
18
|
Insatsområde |
Mål 2 |
Mål 5b Mål 6 |
|
(5 program) |
(5 program) |
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
|
F öretagsutveckling |
48,0 |
38,0 |
33,0 |
|
Kompetensutveckling |
20,0 |
18,0 |
11,0 |
|
FoU |
7,0 |
0,7 |
7,0 |
|
IT och kommunikationer |
2,0 |
18,0 |
5,0 |
|
Turism/kultur |
5,0 |
10,0 |
10,0 |
|
Lokal utveckling |
7,0 |
8,6 |
13,0 |
|
Miljö och naturresurser |
- |
6,7 |
18,0 |
|
Övrigt |
11,0 |
- |
3,0 |
Sverige har valt ett decentraliserat beslutsfattande när det gäller
genomförandet av strukturfondsprogrammen. För de geografiskt inriktade
programmen (målen 2, 5b och 6 samt bl.a. Interreg II) finns för varje
program en eller flera beslutsgrupper som har till uppgift att välja ut de
projekt som skall fa medel från EG:s strukturfonder och besluta om
beloppens storlek. Beslutsgrupperna är statliga myndigheter och består av
representanter för staten, kommunerna och landstingen men har en
kommunal och landstingskommunal majoritet. Beslutsgrupperna kan
inrätta arbets-/beredningsgrupper för att få en allsidig prövning av olika
projekt. I flertalet fall har berörda länsstyrelser fått regeringens uppdrag
att svara för sekretariatsuppgifter åt beslutsgrupperna.
I mål 2 är en beslutsgrupp knuten till vart och ett av de fem pro-
gramområdena. Även för mål 5b finns det för de fem programmen, med
undantag av den Norra regionen, också en beslutsgrupp för varje program.
Den Norra regionen har, med hänsyn till de stora avstånden mellan den
norra och den södra delen av regionen, två beslutsgrupper. Då flera län
är berörda av samma program fungerar respektive länsstyrelse som
sekretariat med en länsstyrelse som huvudsekretariat åt beslutsgruppen.
För mål 6-programmet, som har en bredare inriktning än övriga
program, ser beslutsstrukturen ut enligt följande: En länsvis beslutsgrupp
i vaije berört län (sju län). En regional beslutsgrupp som tar beslut om
projekt rörande turism, FoU och IT-tillämpningar för hela målområdet.
Sametinget fungerar som en beslutsgrupp och tar beslut om insatsområdet
Samisk utveckling. Dessutom beslutar Jordbruksverket och Fiskeriverket
i vissa frågor.
För varje program finns dessutom en övervakningskommittté med
representanter för berörda departement, EG-kommissionen och en rad
olika intressenter som kommunerna, näringslivet m.fl. Övervaknings-
kommittén är det enda organ som kommissionen har representanter i. En
övervakningskommittés uppgift är att följa upp genomförandet av
programmet och därvid bl.a. se till att gällande regler följs, att åtgärderna
stämmer överens med prioriteringarna i programmet och med den
Europeiska gemenskapens politik. Kommittén har möjlighet att göra vissa
omfördelningar av resurser inom programmet samt beslutar hur den årliga
indexuppräkningen av resurser skall användas. Kommittén ansvarar också
för att programmen utvärderas. Övervakningskommittén för mål 6 beslutar
också om fördelning av resurser mellan de olika beslutsgrupperna samt
beslutar om projekt som är större än 5 miljoner ecu.
NUTEK är sekretariat åt övervakningskommittéerna för mål 2, mål 6
och flertalet av Interreg Il-programmen. Glesbygdsverket är sekretariat åt
övervakningskommittéerna för mål 5b och Leader II.
För utbetalning av medel från strukturfonderna finns s.k. fondansvariga
myndigheter. De är för regionalfonden NUTEK, för sociala fonden AMS,
för jordbruksfonden Statens Jordbruksverk och för fiskefonden Fiskeriver-
ket. De fondansvariga myndigheterna har ansvar för att utbetalningar görs
på ett riktigt sätt och far därför utfärda tillämpningsföreskrifter för
beslutsgrupperna. För Interreg Il-programmen har administrationen av
utbetalningar lagts på regional nivå, vilket för Sveriges del innebär att
vissa länsstyrelser har ansvar för dessa uppgifter.
Olika former av företagsstöd har alltid utgjort den största delen av den
lilla regionalpolitiken.
Merparten av företagsstöden är inriktade på att främja expansion och
ökad sysselsättning i företag i regionalpolitiskt prioriterade regioner. De
har en klart tillväxtinriktad utformning och bidrar därigenom även till
landets ekonomiska utveckling.
Ett par av stödformerna har karaktär av driftstöd. De lämnas främst i
områden där befolkningen minskar kraftigt. De bidrar härigenom till att
upprätthålla sysselsättningen i dessa områden och därmed till att
samhällskapitalet utnyttjas på ett för hela landet ekonomiskt sätt.
Redogörelser för utfallet av de olika stödformerna lämnas under avsnitt
3.3.2.
Förutsättningarna för näringslivets verksamhet och därmed före-
tagsstödens utformning ändras hela tiden. Den ständiga tekniska ut-
vecklingen leder t.ex. till att sysselsättningen minskar inom de var-
uproducerande näringsgrenarna medan olika tjänstenäringar expanderar.
Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen medför att stöden måste
anpassas till unionens statsstödsregler. Kravet på balans i statsbudgeten
leder till krav på besparingar och att stöden görs än mer tillväxtinriktade,
osv. Detta ger anledning till att föreslå förändringar av företagsstöden så
att de blir mer selektivt och mindre generellt utformade.
Merparten av de regionalpolitiska företagsstöden, liksom de svenska
stödområdena, har anmälts till EG-kommissionen eller dess föregångare
i detta avseende, EFTA:s övervakningsmyndighet ESA, för godkännande
med avseende på de ovan nämnda statsstödsreglema. Att skapa förståelse
för de delvis annorlunda svenska regionalpolitiska förutsättningarna har
varit nödvändigt för att fa godkännande av vissa svenska stödformer m.m.
Vissa ändringar har ändå varit nödvändiga att genomföra. Slutligt
godkännande har ännu inte erhållits för sysselsättningsbidrag, trans-
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
portstöd och nedsatta socialavgifter. Vissa av de förslag till förändringar
av företagsstöd som läggs fram i det följande kan också kräva att
EG-kommissionen underrättas.
Regeringens generella ståndpunkt är att begränsa olika former av
statsstöd i alla länder. Stöd är dock motiverade i Sverige bl.a. för att
svenska företag skall fa samma förutsättningar som företag i andra länder.
De kan också bidra till nya etableringar i Sverige. Den svenska regional-
politiska stödverksamheten är liten i jämförelse med de flesta övriga
medlemsländer i den Europeiska unionen, t.ex. beträffande den andel av
befolkningen som finns i regionalpolitiska stödområden.
Företagsstödsutredningen
Regeringen tillsatte under hösten 1995 en utredning, Företagsstödsutred-
ningen (N 1995:09), med uppgift att bl.a. lämna förslag till sådana
förändringar av nuvarande stöd som behövs för att statens åtgärder skall
bidra till ökad hållbar tillväxt i näringslivet. Översynen omfattade statliga
företagsstöd m.m. inom närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitiken
som riktar sig till främst små och medelstora företag.
Utredningen avlämnade sitt betänkande i maj 1996 (SOU 1996:69). Den
har sänts på remiss till ca 180 instanser, bl.a. myndigheter, företags- och
arbetstagarorganisationer, kommuner, länsstyrelser och landsting. En
sammanfattning av utredningens betänkande bifogas som bilaga 1 och en
förteckning över de remissinstanser som avgett yttrande som bilaga 2 till
detta utgiftsområdesavsnitt. En sammanställning av remissyttrandena finns
tillgänglig i Närings- och handelsdepartementet (dnr N96/1012).
Utredningens förslag och remissinstansernas synpunkter utgör underlag
till regeringens regional- och näringspolitiska ställningstaganden och de
refereras under respektive sakområdesavsnitt. Som också redovisas i det
följande kommer utredningens förslag att följas upp genom ytterligare
utredningar kring vissa stödformer.
Beträffande utredningens förslag om närings- respektive arbetsmark-
nadspolitiska stödformer hänvisas till utgiftsområde 14 Arbetsmarknad
och arbetsliv respektive utgiftsområde 24 Näringsliv.
Som nämnts i avsnitt 3.2.5 tog EG-kommissionen sina första beslut om
mål 6 och mål 2 i november 1995 och för mål 5b i maj 1996. Kommis-
sionens beslut om Leader, Interreg och SME har fattats i juli 1996. De
centrala verken och beslutsgruppernas sekretariat har haft en mycket hög
arbetsbelastning med att bygga upp en ny verksamhet med nya regler,
rutiner och tillämpningar, utbilda berörd personal samt informera om
möjligheterna till stöd från strukturfonderna.
Beslutsfattandet om strukturfondsmedlens användning för enskilda
projekt har just kommit igång. Det är därför för tidigt att dra några
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
21
slutsatser av besluten, än mindre om effekter av åtgärderna. Under
sommaren har ett administrativt uppföljningssystem tagits i bruk.
Som indikation på takten i genomförandet av strukturfondsprogrammen
visar beräkningar från NUTEK att vid årsskiftet 1996/97 väntas beslut på
drygt 340 miljoner kronor (vid en kurs på 8.50 för ecun) ha tagits för
åtgärder i mål 2-områden, vilket motsvarar 26 % av de totala medlen för
mål 2-programmen. Motsvarande belopp för mål 6 är drygt 655 miljoner
kronor vilket motsvarar cirka 41 % av medlen för den regionala och den
sociala fonden i mål 6-programmet (beräkningarna omfattar endast dessa
fonder). Glesbygdsverket har gjort motsvarande uppskattningar för
5b-programmen och bedömer att 216 miljoner kronor av EU-medlen
(18 %) kommer att ha beslutats vid årsskiftet. Eftersom utbetalningar görs
först efter det att kostnaderna har nedlagts ligger utbetalningarna på en
betydligt lägre nivå.
Regeringen finner det angeläget att betona att beslutsgrupperna aktivt,
och i samverkan med övriga intressenter, inte minst näringslivet, arbetar
för att få fram konkreta genomarbetade projekt så att de höga ambitioner
som programmen innebär och kommissionens förväntningar på de svenska
planerna, infrias. Regeringen vill samtidigt poängtera angelägenheten av
att det finns väl fungerande återrapporterings- och uppföljningssystem.
De regionalpolitiska företagsstöden stöd är för närvarande lokaliserings-
stöd (lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån), utvecklingsbidrag,
landsbygdsstöd (avskrivningslån, kreditgaranti och bidrag för anställda i
hemarbete), lån till privata regionala investmentbolag, sysselsättnings-
bidrag samt nedsatta socialavgifter och transportstöd.
För att främja sysselsättningsskapande investeringar och inomregional
balans har riksdagen för de senaste budgetåren även anslagit medel till
särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt som bl.a. används
för tillfälligt småföretagsstöd.
Som regionalpolitiskt företagsstöd kan även räknas Stiftelsen Norrlands-
fondens finansieringsverksamhet.
Inom regionalpolitikens ram kan även lämnas stöd till kommersiell
service (hemsändningsbidrag, avskrivningslån, investeringslån, kredit-
garanti och servicebidrag).
Gjorda utvärderingar under senare år visar att stöden i huvudsak
fungerar väl i enlighet med de riktlinjer som nu gäller för dem. Regering-
en delar dock Företagsstödsutredningens uppfattning att förbättringar kan
ske vad t.ex. gäller målstyrning, uppföljning och utvärdering av olika
stödformer.
Som framgår av den följande redovisningen av utfallen för olika
stödformer har de regionalpolitiska företagsstöden varit av betydelse för
näringslivet och bl.a. medverkat till att skapa nya arbetstillfällen i
regionalpolitiskt utsatta orter och regioner. Detta gäller främst de
tillväxtinriktade stöden, inkl, det tillfälliga småföretagsstödet. Driftstöden
har störst betydelse i de regionalpolitiskt mest utsatta regionerna.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
Lokaliseringsstöd och utvecklingsbidrag
Under budgetåret 1994/95 beviljades 665 foretag stöd. Det sammanlagda
stödbeloppet uppgick till 805,6 miljoner kronor, varav 500 miljoner
kronor i lokaliseringsbidrag, drygt 202 miljoner kronor i utvecklings-
bidrag, respektive 103 miljoner kronor i lokaliseringslån. Den totala
investeringskostnaden för stödprojekten var 3 029,9 miljoner kronor.
Andelen lokaliseringsstöd och utvecklingsbidrag i ett stödprojekt uppgick
således till i genomsnitt 27 %. Investeringarna beräknas sammanlagt
åstadkomma 3 900 nya arbetstillfällen varav 35 % väntas ge kvinnor
sysselsättning. Den genomsnittliga subventionen per nytt arbetstillfälle
beräknas till 181 000 kr. Detta framgår av följande tabell, i vilken
utfallet under budgetåren 1990/91-1994/95 redovisas.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
|
1990/91 |
1991/92 |
1992/93 |
1993/94 |
199V95 | |
|
Antal företag |
654 |
589 |
538 |
769 |
665 |
|
Beviljat stöd (mkr) | |||||
|
Lokaliseringsbidrag |
498,8 |
252,5 |
259,5 |
439,8 |
500,0 |
|
Lokaliseringslån |
94,4 |
43,1 |
124,7 |
103,3 | |
|
Utvecklingsbidrag |
275,5 |
392,6 |
170,7 |
227,7 |
202,3 |
|
Summa |
868,7 |
645,1 |
473,3 |
792,2 |
805,6 |
|
Beräknad | |||||
|
sysselsättningsökning, antal |
4 239 |
3 386 |
2 473 |
3 865 |
3 883 |
|
Varav kvinnor |
1 284 |
1 280 |
743 |
1 242 |
1 349 |
|
andel |
(30%) |
(38%) |
(30%) |
(32%) |
(35%) |
|
Subvention per nytt | |||||
|
arbetstillfälle (tkr) |
169 |
178 |
174 |
170 |
181 |
Under budgetåret 1994/95 ingick områden i 14 län helt eller delvis i
stödområdet. Sverige är indelat i stödområde 1 och 2, tillfälliga stödom-
råden. Dessutom kan regeringen, om särskilda skäl föreligger, bevilja
stöd utanför dessa områden. Huvuddelen av stödområdena ligger i landets
norra delar.
Av följande sammanställning framgår fördelningen av antalet arbets-
ställen, investeringskostnader och beviljat stöd, beräknad sysselsätt-
ningsökning och subvention per nytt arbetstillfälle i olika stödområden
under budgetåret 1994/95.
23
|
Stödområde Antal |
Invest. |
Beviljat |
Beviljat |
Beräknad |
Varav |
Subv per |
|
företag |
kostnader |
lokbidr' |
lok.lån |
syssels. |
kvinnor |
arb.tillf. |
|
mkr |
mkr |
mkr |
ökn. |
totalt |
tkr |
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
|
1 |
119 |
459,7 |
174,8 |
28,3 |
575 |
280 |
304 |
|
2 |
203 |
994,6 |
233,7 |
29,9 |
1 197 |
436 |
195 |
|
Tillfälligt |
340 |
1 569,0 |
287,8 |
45,1 |
2 006 |
569 |
143 |
|
Utanför |
3 |
6,6 |
6,0 |
0 |
105 |
64 |
57 |
|
Summa |
665 |
3 029,9 |
702,3 |
103,3 |
3 883 |
1 349 |
1812 |
1 Inkl, utvecklingsbidrag
2 Genomsnitt
Företag i de fyra nordligaste länen, Norrbotten, Västerbotten, Jämtland
och Västernorrland, erhöll drygt 52 % av lokaliserings- och utvecklings-
bidragen och nästan 61 % av lokaliseringslånen. Tillsammans med de
övriga tre skogslänen (Värmland, Kopparberg och Gävleborg) har företag
i dessa sju län tillsammans erhållit 75 % av bidragen och 74 % av lånen.
Landsbygdsstöd
Den 1 juli 1994 infördes ett landsbygdsstöd som bl.a. ersatte det tidigare
glesbygdsstödet samt mindre lokaliserings- och utvecklingsbidrag.
Samtidigt infördes utöver glesbygdsområden även landsbygdsområden
som stödberättigade områden med lägre maximal stödnivå än i glesbygds-
områdena. I de regionalpolitiska stödområdena innebar det nya lands-
bygdsstödet att fler verksamheter i centralorterna blev stödberättigade,
t.ex. lokal service.
Av följande tabell framgår beviljat landsbygdsstöd m.m. under
budgetåret 1994/95, fördelat på län (miljoner kronor).
24
Tabell 2: Beviljat landsbygdsstöd under budgetåret 1994/95 fördelat på Prop. 1996/97:1
län (miljoner kronor). Utgiftsområde 19
|
Län |
Totalt |
Beviljat |
Beräkn. |
|
Stockholm |
43 |
7,2 |
1 |
|
Uppsala |
69 |
6,2 |
40 |
|
Södermanland |
24 |
1,0 |
1 |
|
Östergötland |
132 |
9,8 |
82 |
|
Jönköping |
195 |
9,7 |
195 |
|
Kronoberg |
131 |
9,0 |
136 |
|
Kalmar |
171 |
17,2 |
240 |
|
Gotland |
90 |
6,2 |
100 |
|
Blekinge |
37 |
4,6 |
1 |
|
Kristianstad |
50 |
4,1 |
59 |
|
Malmöhus |
41 |
1,3 |
30 |
|
Halland |
41 |
3,1 |
32 |
|
Göteborgs och |
59 |
7,7 |
75 |
|
Bohus | |||
|
Älvsborg |
104 |
7,9 |
105 |
|
Skaraborg |
93 |
3,3 |
90 |
|
Värmlad |
168 |
30,0 |
1 |
|
Örebro |
79 |
13,2 |
115 |
|
Västmanland |
165 |
9,4 |
217 |
|
Kopparberg |
221 |
24,6 |
1 |
|
Gävleborg |
397 |
59,3 |
560 |
|
Västernorrland |
378 |
53,9 |
227 |
|
Jämtland |
338 |
73,5 |
327 |
|
Västerbotten |
650 |
98,4 |
550 |
|
Norrbotten |
516 |
50,7 |
137 |
|
Summa |
4 192 |
511,3 |
3 417 |
' Uppgift ej lämnad.
Budgetåret 1994/95 beviljades således landsbygdsstöd med totalt 511
miljoner kronor. Sysselsättningsökningen beräknas uppgå till 3 417 nya
arbetstillfällen. Den genomsnittliga subventionen per nytt arbetstillfälle
under budgetåret uppgick till ca 150 000 kr.
Tillgänglig statistik som finns tidigare om landsbygdsstödet är
bristfällig, vilket försvårar en jämförelse med tidigare år. NUTEK
bedriver ett arbete för att utforma en uppföljningsmodell för lands-
bygdsstödet.
25
15 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 7
Stöd till kommersiell service
Stöd till kommersiell service i glesbygden lämnas för att upprätthålla, en
med hänsyn till geografiska och befolkningsmässiga förhållanden,
tillfredsställande försörjning med dagligvaror och drivmedel i glesbygder.
Om det är av särskild betydelse för konsumenterna kan stöd även beviljas
till fackhandelsservice och varuhussar.
Ärenden om stöd till kommersiell service avgörs av länsstyrelsen.
Länsstyrelserna beslutar i vilka områden stöd kan lämnas. Konsumentver-
ket utövar tillsynen över att länsstyrelsernas bedömning av i vilka
områden stöd kan lämnas blir enhetlig. Föreskrifter för tillämpningen av
bestämmelserna om stöd till kommersiell service meddelas av Konsument-
verket.
Av följande sammanställning framgår beviljat stöd under budgetåren
1990/91-1994/95 (miljoner kronor).
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
|
Budgetår |
1990/91 |
1991/92 |
1992/93 |
1993/94 |
1994/95 |
|
Avskrivningslån |
32,3 |
30,8 |
22,8 |
29,3 |
54,8 |
|
Servicebidrag |
7,0 |
7,5 |
12,8 |
10,8 |
19,3 |
|
Hemsändnings- |
5,7 |
5,7 |
5,9 |
5,7 |
6,0 |
|
bidrag | |||||
|
Summa |
45,0 |
43,9 |
41,4 |
45,8 |
80,1 |
Den kraftiga ökningen av avskrivningslånen under budgetåret 1994/95
beror i huvudsak på att många butiker under det senaste året genomfört
investeringar i kyl- och frysanläggningar för att ersätta miljöfarlig
utrustning samt investeringar i utrustning för bensingasåtervinning på
bensinpumpar. För dessa ändamål har länsstyrelserna beviljat 17,9
respektive 11,2 miljoner kronor. För övriga investeringar uppgår stödet till
25,8 miljoner kronor vilket ungefär motsvarar senare års nivå för denna
stödform.
Sysselsättningsbidrag
Sysselsättningsbidraget är avsett att täcka en del av de initialkostnader
som uppkommer när företag etableras eller utökar sin personalstyrka.
Bidrag lämnas för närvarande med 200 000 kr per nytt arbetstillfälle i
stödområde 1 och med 120 000 kr i stödområde 2 och utbetalas i
efterskott per kalenderår under en femårsperiod med belopp som redovisas
i tabellen nedan.
26
|
Stödområde 1 |
Stödområde 2 | |
|
Förstaårsstöd |
60 000 kr |
40 000 kr |
|
Fortsatt stöd för | ||
|
andra året |
50 000 kr |
30 000 kr |
|
tredje året |
40 000 kr |
25 000 kr |
|
fjärde året |
30 000 kr |
15 000 kr |
|
femte året |
20 000 kr |
10 000 kr |
|
Summa |
200 000 kr |
120 000 kr |
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
För att få den sammanlagda stödsumman måste företagen behålla den
ökade sysselsättningsnivån under hela perioden.
Av följande sammanställning framgår beviljat sysselsättningsbidrag för
åren 1991-1995 fördelat på arbetsställen, årsarbetskrafter, beviljat belopp
och bidrag per årsarbetskraft.
|
År |
1991 |
1992 |
1993 |
1994 |
1995 |
|
Antal arbetsställen |
1 402 |
1 318 |
1 225 |
1 319 |
1 166 |
|
Antal årsarbetskrafter |
7 673 |
6 111 |
5 099 |
6 235 |
5 454 |
|
Beviljat belopp (mkr) |
234 |
188 |
156 |
204 |
184 |
|
Bidrag per årsarbetskraft |
30,5 |
30,8 |
30,6 |
32,7 |
33,7 |
|
(tkr) |
27
Den länsvisa fördelningen av beviljat belopp framgår av följande Prop. 1996/97:1
sammanställning (miljoner kronor). Utgiftsområde 19
|
Norrbotten |
45,0 |
|
Jämtland |
42,8 |
|
Västerbotten |
33,0 |
|
Kopparberg |
18,4 |
|
Värmland |
12,4 |
|
Gävleborg |
9,1 |
|
Västernorrland |
7,8 |
|
Älvsborg |
6,3 |
|
Västmanland |
4,7 |
|
Örebro |
4,6 |
|
Summa |
184,1 |
Som villkor för att sysselsättningsbidrag skall beviljas gäller bl.a. att
minst 40 % av de nya arbetstillfällena fördelas till vartdera könet. För
hittills under år 1995 beslutade sysselsättningsbidrag har 31 % av de nya
arbetstillfällena fördelats till kvinnor. Den länsvisa fördelningen av
arbetstillfällena mellan män och kvinnor framgår av följande tabell:
|
Län |
Kvinnors andel av nyskapade arbetstillfällen |
|
Gävleborg Örebro |
19 % 25 % 28 % 28 % 30 % 31 % 31 % 34 % 37 % 39 % |
|
Hela stödområdet |
31 % |
28
Nedsatta socialavgifter
Systemet med nedsatta socialavgifter är för närvarande inte utformat så
att korrekta uppgifter om utfallet kan tas fram. Detta har bl.a. orsakat
problem med att avskilja belastningen på anslaget gentemot andra system
med nedsatta socialavgifter, t.ex. generellt anställningsstöd (GAS) och
riktat anställningsstöd (RAS) inom arbetsmarknadspolitiken.
Regeringen har givit Riksskatteverket (RSV) i uppdrag att utreda vilka
åtgärder som krävs för att man med hjälp av uppgifter från skattemyndig-
heterna regelbundet skall kunna följa upp nedsättningen av socialavgifter
med avseende på ekonomisk, geografisk och branschvis fördelning. Vid
en redovisning av uppdraget angav RSV bl.a. att en sådan uppföljning
torde kunna genomföras till en relativt låg kostnad fr.o.m. år 1998.
Transportstöd
Transportstödet infördes år 1971. Syftet är att delvis kompensera företag
för merkostnader som uppstår på grund av långa avstånd. Stödet lämnas
för godstransporter med tåg eller lastbil. Transportstödsområdet är indelat
i fem zoner. Bidragsnivån varierar från 10 till 50 % av de stödberättigade
nedlagda transportkostnaderna. Bidragsnivån varierar beroende på
transportavstånd och i vilken zon verksamheten bedrivs.
Det totala beviljade transportstödet för åren 1994 och 1995 uppgick till
drygt 341 respektive 384 miljoner kronor. Den geografiska fördelningen
framgår av nedanstående tabell.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
Län
Utbetalt belopp, mkr
1994 1995
|
Värmland |
9,4 |
9,6 |
|
Kopparberg |
9,5 |
6,3 |
|
Gävleborg |
12,1 |
13,5 |
|
Västernorrland |
38,6 |
45,5 |
|
Jämtland |
38,9 |
47,6 |
|
Västerbotten |
141,4 |
159,2 |
|
Norrbottten |
91,4 |
102,1 |
Summa
341,3 383,8
De näringsgrenar som åren 1994 och 1995 var de största stödmottagar-
na framgår av nedanstående tabell.
Näringsgren
Utbetalt belopp, miljoner kronor
1994 1995
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
|
Trävaruindustri |
117,1 |
135,5 |
|
Metallframställning/ |
50,1 |
54,6 |
|
metallvarutillverkning | ||
|
Transportmedelsindustri |
44,3 |
51,3 |
|
Övrig verkstadsindustri |
31,1 |
37,6 |
|
Kemisk industri |
40,7 |
42,4 |
|
Livsmedelsindustri |
32,4 |
31,8 |
|
Övriga |
25,6 |
30,6 |
|
Summa |
341,3 |
383,8 |
Transportstödet ger näringslivet i stödområdena viss kompensation för
de mycket långa avstånden och skapar därmed bättre förutsättningar för
både ökad ekonomisk tillväxt och fler jobb i dessa områden.
Särskilda regionala åtgärder för regional utveckling och tillväxt
Våren 1994 beslutade riksdagen att 800 miljoner kronor av medel för
arbetsmarknadspolitiska åtgärder skulle överföras till länsstyrelserna för
mer långsiktiga insatser under budgetåret 1994/95 (prop. 1993/94:140, bet
1993/94:AU13, rskr. 1993/94:366). Medlen skulle fördelas med ut-
gångspunkt från såväl arbetslöshetssituationen som den regionala
problembilden. De olika åtgärderna skulle bidra till ökad inomregional
balans samt sysselsättningsökning i hela landet. Medlen fick användas till
tillfälligt småföretagsstöd, konsultcheckar och andra företagsinriktade
åtgärder.
Det resultatkrav på länsstyrelserna i form av nya arbetstillfällen som
gäller för dessa medel är att lägst det antal som motsvaras av varje
länsstyrelse disponerat belopp dividerat med 194 000 kr, skall ha skapats
efter programperiodens utgång.
Riksdagen beslutade under våren 1995 om ett nytt program med samma
huvudinriktning omfattande 400 miljoner kronor för budgetåret 1995/96
(prop. 1994/95:218, bet. 1994/95:AU15, rskr. 1994/95:398).
Hittills genomförda utvärderingar av det s.k. 800-miljonersprogrammet
visar bl.a. att de företag som har mottagit stöd genererat nya arbetstill-
fällen långt ut över de mål som sattes upp för programmet. Cirka 9 600
personer hade per 31 december 1995 nyanställts i berörda företag. Det
uppställda målet innebar minst 3 800 nyanställningar.
Sysselsättningstillväxten i stödföretagen är dock inte detsamma som den
sysselsättningstillväxt detta program har genererat. Det finns en rad olika
faktorer som påverkar företagen och som kan ha haft inverkan på
huruvida de har valt att anställa ytterligare personal eller ej. En starkt
exportinriktad tillväxt förklarar mycket av den positiva utvecklingen i de
företag som har fått stöd.
Genomsnittsstorleken på de företag som har fått stöd är 9-10 anställda.
Den största gruppen är företag som bara har 5-6 anställda. Detta tyder på
att programmet har nått fram till de minsta företagen, en grupp som
tidigare har varit svår att nå med motsvarande åtgärder. Det är tre
näringsgrenar som dominerar bland företagen, tillverkningsindustrin och
då speciellt metallvarutillverkning, parti- och detaljhandel och då särskilt
företag som säljer till industrin samt foretagstjänster och då i synnerhet
inom dataområdet.
Det s.k. 400-miljonersprogrammet löper vidare och enligt en delupp-
fÖljning av NUTEK per den 31 mars 1996 hade man i hela riket beslut
som motsvarar ca 286 miljoner kronor under tidsperioden den 1 juli 1995
t.o.m. den 31 mars 1996. Sysselsättningsökningen till följd av tagna beslut
beräknades bli drygt 3 200 årsarbetskrafter. Av följande sammanställning
framgår hur antalet nya arbetstillfällen i det s.k. 800-miljonersprogrammet
hittills (per 31 december 1995) fördelar sig mellan länen.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
31
|
Län |
Tilldelade |
Antal nya arbetsställen |
|
medel |
Resultatkrav Utfall | |
|
mkr |
per 31/12 1995 |
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
|
Stockholm |
42 |
216 |
717 |
|
Uppsala |
18 |
93 |
222 |
|
Södermanland |
24 |
124 |
316 |
|
Östergötland |
37 |
191 |
552 |
|
Jönköping |
27 |
139 |
446 |
|
Kronoberg |
27 |
139 |
495 |
|
Kalmar |
35 |
180 |
439 |
|
Gotland |
13 |
67 |
108 |
|
Blekinge |
20 |
103 |
159 |
|
Kristianstad |
28 |
144 |
234 |
|
Malmöhus |
44 |
227 |
543 |
|
Halland |
22 |
113 |
273 |
|
Göteborgs och |
44 |
227 |
638 |
|
Bohus | |||
|
Älvsborg |
40 |
206 |
495 |
|
Skaraborg |
30 |
155 |
738 |
|
Värmland |
40 |
206 |
444 |
|
Örebro |
31 |
160 |
247 |
|
Västmanland |
26 |
134 |
278 |
|
Kopparberg |
24 |
124 |
246 |
|
Gävleborg |
28 |
144 |
377 |
|
Västernorrland |
40 |
206 |
716 |
|
Jämtland |
26 |
134 |
216 |
|
Västerbotten |
41 |
211 |
262 |
|
Norrbotten |
38 |
196 |
436 |
|
Summa |
745 |
3 839 |
9 597 |
Allmänt
De övergripande målen för regionalpolitiken är som tidigare nämnts
uthållig tillväxt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga levnadsvillkor
skapas för medborgarna i hela riket. Kvinnor och mäns erfarenheter,
intressen och kompetens skiljer sig från varandra. Det är i detta samman-
hang jämställdhetsperspektivet i regionalpolitiken kommer in. Studier
visar att kvinnorna i större utsträckning deltar i det lokala utvecklings-
arbetet än män. Kvinnokraften är en utvecklingskraft i landsbygd och
glesbygd.
År 1995 uppdrog regeringen åt NUTEK att sammanställa de ut-
vecklingsperspektiv som följer av de regionala strategier som alla
länsstyrelser har i uppdrag att ta fram. NUTEK skall också göra en
samlad bedömning av strategierna. Konsekvenserna för jämställdheten
mellan kvinnor och män skall belysas. Uppdraget skall redovisas till
regeringen i december 1996 och en delrapport har lämnats till regeringen
i 1996 års rapport om den regionala utvecklingen.
Jämställdhetsperspektivet har också givits hög prioritet i de struktur-
fondsprogram som arbetats fram i olika regioner i landet inom ramen for
målen 2, 5b och 6. Inom den Europeiska unionen har jämställdheten fått
ökad betydelse och är jämte sysselsättningen en av unionens viktigaste
uppgifter. I de förhandlingar som regeringen fort med kommissionen om
dessa program har denna därför tydligt visat sin uppskattning över de
svenska prioriteringarna.
Utfallet av könskvoteringsregeln har tidigare redovisats i avsnitt 3.3.2.
Enligt förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd skall
minst 40 % av det antal arbetsplatser som tillkommer till följd av stödet
förbehållas vartdera könet. Om det finns särskilda skäl far undantag
medges från denna bestämmelse. Regeringen anser det otillfredsställande
att villkoret om könskvotering inte uppfyllts. Regeringen avser att uppdra
åt NUTEK att närmare analysera orsakerna och komma med förslag till
hur målet kan nås.
Resurscentra för kvinnor
År 1995 uppdrog regeringen åt länsstyrelserna att medverka till att
regionala resurscentra för kvinnor skapas. I augusti 1996 är regionala
resurscentra eller motsvarande etablerat i samtliga län. Länsstyrelserna har
anslagit cirka 28 miljoner kronor till verksamheterna. För att stödja och
komplettera regionala resurscentra beslutade regeringen i september 1994
att NUTEK, i samarbete med Glesbygdsverket, skall ansvara för att ett
nationellt resurscentrum för kvinnor byggs upp. NUTEK och Glesbygds-
verket har i augusti 1996 redovisat hur verksamheten utvecklats och
lämnat förslag till fortsatt verksamhet. Regeringen kommer under hösten
att ta ställning i frågan.
Kvinnors företagande
Regeringen beslutade år 1993 att uppdra åt NUTEK att genomföra ett
åtgärdsprogram i det regionalpolitiska stödområdet med följande
inriktning:
- rådgivning till kvinnor som vill starta företag,
- försök att med olika medel underlätta och stimulera kvinnors
företagande genom bl. a. kompetenscheckar, utbildning, stipendier,
- information och bistånd till organ som arbetar med kvinnors före-
tagande i stödområdet.
NUTEK har i sin delrapport den 30 juni 1996 redogjort för verksam-
heten och lämnat vissa förslag till fortsatt verksamhet. NUTEK skall
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
senast 15 oktober 1996 lämna en slutrapport om projektet. Regeringen
avser därefter ta ställning till hur arbetet med att stimulera kvinnors
företagande i de regionalpolitiska stödområdena skall fortsätta.
Länsstyrelserna har på regional nivå huvudansvaret för att de av riksdagen
fastställda regionalpolitiska målen uppnås i länen och för genomförande
och samordning av statens regionala utvecklingsinsatser. Länsstyrelsernas
ansvar regleras i länsstyrelseinstruktionen (1990:1510) och i förordningen
(1982:877) om regionalt utvecklingsarbete.
Resultatbedömning
Regeringens bedömning av länsstyrelsernas årsredovisningar, sakområdet
regional ekonomi, för budgetåret 1994/95 innebär bl.a. att en mer enhetlig
redovisningsmodell behöver tillämpas för att det skall vara möjligt att
bättre kunna bedöma och jämföra resultaten. Redovisningarnas kvalitet är
beroende av tydligheten i de mål som ställts upp för länsstyrelsernas
regionalpolitiska verksamhet av såväl centrala myndigheter som av
länsstyrelserna själva. Återrapporteringen av fördelningen av medel på
åtgärder för kvinnor och män bör t.ex. förbättras liksom analysen av den
inomregionala och branschvisa fördelningen av olika företagsstöd.
Tidigare (avsnitt 3.3.2) har redovisats utfallet av vissa medel som
länsstyrelserna disponerar. Som framgår härav har länsstyrelserna bl.a.
mycket väl nått det uppställda sysselsättningsmålet i arbetet med det
tillfälliga småföretagsstödet. Ett annat mål var att åtgärderna skulle
utformas så att de i lika hög utsträckning riktades till kvinnor som till
män. Redovisningen i denna del är inte av tillräcklig omfattning för att
det skall vara möjligt att bedöma i vilken grad målet har uppfyllts.
Prioritering
Arbetet med EG:s strukturfonder är en ny arbetsuppgift för länsstyrelser-
na. Länsstyrelsernas ansvar i detta avseende har redovisats närmare i
avsnitt 3.2.5. Arbetet med att bygga upp kunskap och administrativa
rutiner är i stort avslutat och genomförandefasen har inletts. För många
länsstyrelser innebär detta en extra hög arbetsbelastning, vilket lett till att
vissa andra verksamheter har fått stå tillbaka något. Regeringen kommer
att ge arbetet med EG:s strukturfonder fortsatt hög prioritet.
Länsstyrelsernas projektverksamhet
Under anslaget C 2. Regionala utvecklingsinsatser, det s.k. länsanslaget,
anvisade riksdagen 1 330 miljoner kronor för budgetåret 1994/95. Av
dessa medel använde länsstyrelserna sammanlagt 503 miljoner kronor till
projektverksamhet, vilket motsvarar 38 % av anslaget.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
34
NUTEK redovisar utfallet av verksamheten i en rapport: ”1996 års
rapport om den regionala utvecklingen i Sverige” (R 1996:40). Av
rapporten framgår bl.a. att medlen fördelades på drygt 2 500 projekt. De
fyra nordligaste länen, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och
Norrbottens län svarar för drygt 40 % av den totala projektverksamheten
i landet. Projektverksamheten är störst i Norrbottens län, 73 miljoner
kronor. En jämförelse mellan de två senaste budgetåren visar stora
skillnader i projektverksamhetens omfattning i olika län. Största minsk-
ningen uppvisar Kalmar län med 6,5 miljoner kronor och den största
ökningen uppvisar Västemorrlands län, 4 miljoner kronor. Procentuellt
sett uppvisas den största minskningen i Skaraborgs län, 35 % och den
största ökningen i Malmöhus län, 57 %. Sammanfattningsvis kan man
konstatera att omfattningen av projektverksamheten till stor del är
beroende av investeringskonjunkturen. Projektverksamheten minskar när
efterfrågan på lokaliserings- och utvecklingsbidrag ökar.
Sammantaget minskade projektverksamheten något under budgetåret
1994/95 i jämförelse med budgetåret 1993/94. Skillnaden är dock
marginell. Följande tabell visar medel anslagna för projektverksamhet
fördelade på län under budgetåren 1993/94 och 1994/95 (miljoner kronor).
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
35
|
Län |
1994/95 |
1995/96 |
|
Stockholm |
6,1 |
5,6 |
|
Uppsala |
15,0 |
12,1 |
|
Södermanland |
13,3 |
10,7 |
|
Östergötland |
8,5 |
6,4 |
|
Jönköping |
9,6 |
7,8 |
|
Kronoberg |
10,4 |
10,6 |
|
Kalmar |
15,5 |
22,0 |
|
Gotland |
15,5 |
15,5 |
|
Blekinge |
9,3 |
8,9 |
|
Kristianstad |
11,3 |
9,1 |
|
Malmöhus |
9,9 |
6,3 |
|
Halland |
6,1 |
8,7 |
|
Göteborg och Bohus |
15,1 |
16,1 |
|
Älvsborg |
10,6 |
13,0 |
|
Skaraborg |
9,6 |
14,7 |
|
Värmland |
28,9 |
31,5 |
|
Örebro |
16,8 |
19,0 |
|
Västmanland |
19,4 |
16,2 |
|
Kopparberg |
39,6 |
39,8 |
|
Gävleborg |
26,8 |
32,4 |
|
Västernorrland |
47,5 |
43,5 |
|
Jämtland |
45,3 |
41,7 |
|
Västerbotten |
39,0 |
45,1 |
|
Norrbotten |
73,5 |
79,0 |
|
Summa |
502,5 |
515,8 |
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
Under budgetåret 1994/95 har medlen främst använts till projekt inom
sakområdet utbildning (knappt 77 miljoner kronor), till industriprojekt
(knappt 75 miljoner kronor) samt till turism och forskning och utveckling
med omkring 57 miljoner kronor vardera. Minst medel har beviljats till
sakområdena energi och handel med 7 respektive 9 miljoner kronor. En
jämförelse med budgetåret 1993/94 visar på stora skillnader. Det är bara
inom sakområdena kommunikationer, turism, utbildning och övrig
offentlig verksamhet som verksamheten har ökat. Kraftigaste minskningen
visar industri, nästan 8 miljoner kronor eller 8 %. Den största ökningen,
både i miljoner kronor och i procent, uppvisar utbildning, 12 miljoner
kronor, vilket är en ökning med 19 %.
När det gäller det genomsnittliga beloppet som beviljats ett projekt
noteras att forskning och utvecklingsprojekten och teknikspridningspro-
jekten är högst med ett snitt på över 300 000 kronor. Beloppet är lägst för
kulturprojekt, 90 000 kronor.
36
Vi anser att projektverksamheten i stort sett fungerar väl. Vi avser dock
att dels se över riktlinjerna för medlens användning, dels att uppdra åt
berörda centrala verk att ytterligare följa upp projektens innehåll och
utfall.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
4 Förslag till förändringar av företagsstöd m.m.
I detta avsnitt behandlas bl.a. förslag som lämnats av Företagsstödsutred-
ningen (SOU 1996:69). I avsnitt 3.2.6 Företagsstöd har redan bakgrunden
m.m. till utredningen behandlats.
Regeringens förslag: De delar av Sverige som har geografiska
lägesnackdelar och långsiktiga regionalpolitiska problem skall som
för närvarande vara inplacerade i två långsiktiga stödområden,
benämnda 1 och 2. Inga förändringar i deras omfattning skall göras.
Även systemet med tillfälliga inplaceringar i stödområde skall
behållas, liksom möjligheten för regeringen att tillfälligt höja den
maximala bidragsnivån för lokaliserings- och utvecklingsbidrag för
områden i stödområde 2.
Utredningens förslag: Företagsstödsutredningen föreslår i sitt
betänkande att den nuvarande stödområdesstrukturen - stödområde 1 och
2 samt tillfälliga stödområden - ändras till två stödområden, A och B.
Stödområde A bör sammanfalla med målområdet för EG:s strukturfonds-
program för svagt utvecklade regioner (mål 6). Stödområde B bör omfatta
de delar av de nuvarande stödområdena som faller utanför stödområde A,
eventuellt med komplettering av några ytterligare områden. Utredningen
framhåller bl.a. att de föreslagna förändringarna förenklar den stödom-
rådesstruktur som blivit komplicerad genom tillkomsten av EG:s
strukturfondsprogram och att en ytterligare förenkling bör eftersträvas i
anslutning till förhandlingar med EG-kommissionen inför en ny period
för strukturfondsprogrammen.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till utred-
ningens förslag till ny stödområdesindelning.
Ett antal är dock negativa, t.ex. NUTEK som i sitt remissvar fram-
håller att de nationella områdena och strukturfondernas områden bör
anpassas till varandra, men att en fullständig överensstämmelse knappast
är realistisk. Stödområdena bör enligt verket inte utvidgas. Vidare
konstaterar verket att utredningens förslag innebär en stor förändring
jämfört med nuvarande stödområdesindelning men att det samtidigt inte
finns någon klar analys i utredningen som motiverar den föreslagna
förändringen.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län avstyrker utredningens forslag om att två
stödområden, A och B, infors. Länsstyrelsen säger sig inte dela upp-
fattningen att en sådan förändring skulle förenkla stödområdesstrukturen
utan att detta tvärtom skulle innebära en olycklig sammanblandning
mellan nationellt stödområde och strukturfondernas målområden.
Länsstyrelsen framhåller också att en eventuell förändring av nuvarande
stödområden bör ske i samband med den översyn av strukturomvand-
lingsområden som skall göras före utgången av 1997.
Skälen för regeringens förslag: I samband med behandlingen av
regeringens senaste regionalpolitiska proposition våren 1995 fastslog
riksdagen (bet. 1994/95 :AU 13) bl.a. att resurserna bör koncentreras till de
mest utsatta områdena. Riksdagen uttalade vidare att ett system med
stödområden för områden med geografiska lägesnackdelar eller andra
långsiktiga problem bör vara stabilt. Riksdagen framhöll även att
mångfalden av gränser genom de olika stödområdena i t.ex. den nationella
regionalpolitiken, transportstödszonema, områdena för nedsatta socialav-
gifter, gränserna för strukturfondernas olika målområden, de av länsstyrel-
serna utpekade glesbygds- och landsbygdsområdena samt andra in-
delningar inom bl.a. jordbrukspolitiken utgör ett nytt problem just genom
mångfalden och lappverkseffekten. Utskottet ansåg även att systemet med
tillfälliga stödområden som varit inplacerade under en lång rad år borde
omfattas av den översyn som regeringen hade aviserat.
För de regionalpolitiska företagsstöden, exklusive transportstödet, finns
för närvarande tre olika stödområden. Dels finns två långsiktiga stödom-
råden, benämnda stödområde 1 respektive 2, som omfattar ett stort
sammanhängande geografiskt område i norra och västra Sverige. Dels är
vissa kommuner eller delar av kommuner inplacerade i tillfälligt
stödområde. Dessutom kan landsbygdsstöd lämnas, förutom i nämnda
stödområden, i glesbygds- och landsbygdsområden. Dessa sistnämnda
områden fastställs av länsstyrelserna.
Sverige utmärks bl.a. av långa geografiska avstånd och en befolknings-
mässig gleshet i stora delar av landet. För att åstadkomma en positiv
utveckling och tillväxt även inom de områden som uppvisar de största
geografiska lägesnackdelama och de största långsiktiga problemen behövs
särskilda stimulanser i form av t.ex. företagsstöd. Eftersom problemen är
särskilt utpräglade inom vissa delar av dessa områden finns det även skäl
att låta dessa stimulanser variera i storlek inom stödberättigade områden.
Ett stödområde av långsiktig karaktär bör därför även i fortsättningen
inrymma två typer av områden med olika stort inslag av stimulanser till
företagen.
De områden som blivit inplacerade i s.k. tillfälligt stödområde har ofta
varit detta under en lång följd av år. Dessa områden har således alltmer
fått karaktären av att också de utgöra långsiktiga stödområden. Det beror
på att strukturella problem av olika slag som motiverat en inplacering i
tillfälligt stödområde har visat sig vara mer långsiktiga än vad som först
bedömts vara fallet. Detta har varit en starkt bidragande orsak till att
åtskilliga av kommunerna inom det tillfälliga stödområdet fått tillhöra
detta under en relativt lång tid.
Ur förenklingssynpunkt kan en bättre överensstämmelse mellan
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
stödområdena 1 och 2 och strukturfondernas målområde 6 i enlighet med
utredningens förslag tyckas önskvärd. Samtidigt är det så att delvis olika
typer av åtgärder används inom målområde 6 respektive inom de
nationella stödområdena för att söka åstadkomma en bättre regional
utveckling. Inom målområde 6 syftar åtgärderna i stor utsträckning till att
åstadkomma en bättre samhällelig infrastruktur medan statsmakterna inom
de nationella stödområdena genom direkt företagsstöd strävar efter att öka
sysselsättningen i de mest utsatta lokala arbetsmarknaderna. Regeringen
anser att den nuvarande indelningen i stödområde 1 och 2 väl avspeglar
skillnader mellan de berörda kommunerna eller kommundelarna.
Enligt regeringens bedömning bör bl.a. därför inte någon ändring av
stödområdesystemet för nationellt företagsstöd ske för närvarande. Det är
viktigare att systemet avspeglar de nationella prioriteringarna för aktuella
insatser än att göra en administrativ förenkling.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
Regeringens förslag: Lokaliserings- och utvecklingsbidrag skall
slås samman till en stödform: regionalt utvecklingsbidrag, och
lokaliseringslån namnändras till regionalt utvecklingslån. Till-
sammans skall stödformerna benämnas regionalt utvecklingsstöd.
Kravet på sysselsättningsökning i varje enskilt stödärende skall
minskas, i stället skall beslutande myndighet uppfylla ett totalt
sysselsättningsmål.
Regionalt utvecklingsstöd till lokaler för uthyrning skall fortsätt-
ningsvis kunna lämnas även till ombyggnad och restaurering av
större lokaler på större orter i de delar av det nationella stödområdet
som omfattas av EG:s strukturfondsprogram för mål 2 och gemen-
skapsinitiativet Konver.
Regionalt utvecklingslån skall fortsättningsvis lämnas i stället för
kreditgaranti inom landsbygdsstödet och stödet till kommersiell
service. Lånevillkoren skall anpassas för att även passa de ändamål
vartill kreditgaranti nu lämnas.
I övrigt skall villkoren för regionalt utvecklingsstöd i tillämpliga
delar vara detsamma som för nuvarande lokaliserings- och ut-
vecklingsbidrag samt lokaliseringslån.
Underlagsrapporter: Företagsstödutredningen anger några principiella
riktlinjer för det statliga stödsystemet till företag: Stödstrukturen bör göras
enklare. Antalet stöd bör minska. Förenklingar behövs såväl i stödens
utformning som i avgränsningen av de områden i vilka de kan lämnas.
Utredningen föreslår att företagsstödet ges en tydligare inriktning mot
utveckling av företagen. Ökad vikt bör läggas vid att stödja investeringar
i produktutveckling, marknadsinvesteringar och andra mjuka investeringar.
Utredningen föreslår att ett regionalt utvecklingsstöd för hårda och
mjuka investeringar ersätter nuvarande lokaliseringsstöd och utvecklings-
bidrag. Det föreslagna utvecklingsstödet bör kunna hanteras i stort sett
som det nuvarande utvecklingsbidraget och liksom för det nuvarande
lokaliseringsstödet gäller för utvecklingsstödet att det bör kunna ges som
en kombination av bidrag och lån. För att få en så enkel handläggning
som möjligt föreslår utredningen, att de alternativa stödformerna
villkorslån och medelstillskott mot återbetalning i form av royalty bara
undantagsvis skall komma att användas inom det regionalpolitiska
stödsystemet.
Utredningen föreslår vidare att inget strikt krav på sysselsättningsökning
bör ställas på det enskilda företaget som villkor för utvecklingsstöd.
Rationaliseringsmöjligheter i en investering måste tas tillvara fullt ut. Om
investeringen leder till att företaget utvecklas torde förutsättningar ändå
finnas för att antalet anställda ökar, i varje fall på sikt. Utredarna föreslår
därför att länsstyrelserna bör ha frihet att ställa de villkor man önskar vid
beslut om utvecklingsstöd, inklusive krav på sysselsättning, även med
villkor om återbetalning av medel om sysselsättningen inte kommer till
stånd.
Vad gäller stödnivåema för utvecklingsbidraget föreslår utredningen
inga andra ändringar än sådana som följer av förändringar i stödom-
rådesindelningen. Sammanslagningen av utvecklingsbidraget och
lokaliseringsbidraget innebär att länstyrelsema i fortsättningen bör få
besluta i ärenden där den sammanlagda investerings-/åtgärdskostnaden
uppgår till högst 20 miljoner kronor.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till en
sammanslagning av lokaliseringsbidraget och utvecklingsbidraget.
Kommerskollegium vill dock att även det föreslagna småföretagsstödet (se
avsnitt 4.3) och utvecklingsstödet slås samman till en stödform. Norr-
landsfonden tillstyrker sammanslagningen men anser att stödet endast bör
bestå av bidrag. NUTEK och flertalet länsstyrelser ställer sig bakom en
sammanslagning. Länsstyrelsen i Norrbottens län vill dock inte ha en så
snabb förändring av de berörda stödformerna. AMS tillstyrker utred-
ningens förslag i sin helhet, men nämner inget specifikt om de olika
stödformerna.
Skälen för regeringens förslag: Lokaliseringsstöd, dvs. lokaliserings-
bidrag och lokaliseringslån, kan lämnas till i princip alla konkurrensutsatta
verksamheter som kan påverkas i fråga om lokalisering eller omfattning.
För att få stöd måste en verksamhet uppfylla bl.a. följande allmänna
villkor:
- Den måste bedömas få en tillfredsställande lönsamhet och ge de
anställda en varaktig sysselsättning.
- Minst 40 % av det antal arbetsplatser som tillkommer till följd av
stödet skall förbehållas vartdera könet. Om det finns särskilda skäl kan
dock undantag medges.
- De anställda måste uppbära lön och ha andra anställningsförmåner som
är minst likvärdiga med vad som följer av kollektivavtal.
- Stödmottagaren måste ha auktoriserad eller godkänd revisor.
Lokaliseringsstöd lämnas efter en individuell prövning av varje enskilt
ärende. Stöd får inte lämnas med högre belopp än vad som behövs för att
investeringen skall komma till stånd.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
Ett lokaliseringsbidrag får uppå till högst 35 % av utgifterna för
investeringar i byggnader, markanläggningar, maskiner och andra
inventarier inom stödområde 1. Till små och medelstora företag kan stöd
dock lämnas med högst 40 %. I stödområde 2 lämnas stöd med högst
20 %, förutom inom vissa områden där procentsatsen är höjd till 35 %.
I undantagsfall kan lokaliseringsbidrag lämnas med högre belopp, upp till
50 %, men detta kräver numera EG-kommissionens godkännande.
Ett lokaliseringslåns främsta funktion är att ta en högre kreditrisk än
vad den allmänna kreditmarknaden gör. Ett lokaliseringslån kan,
tillsammans med ett eventuellt lokaliseringsbidrag, lämnas med högst
70 % av stödberättigade utgifter i stödområde 1 och med högst 50 % i
stödområde 2. I undantagsfall kan lån lämnas med högre andel. För att
lokaliseringslån skall kunna beviljas måste dessutom bedömas att
upplåning inte kan ske på den allmänna kreditmarknaden.
Ett utvecklingsbidrag kan för närvarande lämnas bl.a. till immateriella
investeringar. Med immateriella, även kallade mjuka investeringar, avses
i detta sammanhang främst åtgärder för produktutveckling, marknadsfö-
ring, utbildning eller liknande som ligger utanför ett företags löpande
drift. Utvecklingsbidraget kan lämnas med samma stödnivåer som
lokaliseringsbidraget. Utvecklingsbidraget kan även lämnas i form av ett
villkorslån, vars återbetalning är beroende av investeringens framtida
lönsamhet, eller i form av ett villkorligt bidrag kopplat till att staten
förbehåller sig en del av investeringens avkastning. Ett sådant utvecklings-
bidrag skall enligt regeringens föreskrifter i första hand lämnas för större,
väl avgränsade, investeringsprojekt.
Sammanslagning av lokaliserings- och utvecklingsbidrag m.m.
Regeringen delar utredningens uppfattning i denna fråga och föreslår att
lokaliseringsbidrag och utvecklingsbidrag slås samman till en stödform,
ett regionalt utvecklingsbidrag. Det nuvarande lokaliseringslånet föreslås
i samband härmed namnändras till regionalt utvecklingslån. Genom detta
sker en förenkling av stödverksamheten, antalet stödformer blir färre
samtidigt som överskådligheten ökar för utomstående.
Regionalt utvecklingsstöd i samband med investeringar utan direkt
sysselsättningsökning. Lokaliseringsstöd får enligt nuvarande bestämmel-
ser, som lagts fast av riksdagen vid olika tillfallen, endast i undantagsfall
lämnas i samband med investeringar som inte beräknas leda till direkt
ökad sysselsättning. Enligt gällande förordning om regionalpolitiskt
företagsstöd kan detta ske endast om en investering sker i samband med
en väsentlig omläggning av verksamheten som är nödvändig för att bevara
sysselsättning, eller sker i ersättnings- och rationaliseringssyfte i en
verksamhet som har väsentlig betydelse för sysselsättningen på orten, om
verksamheten på sikt inte bedöms kunna fortsätta utan att investeringen
kommer till stånd och denna inte kan genomföras utan att lokaliserings-
stöd lämnas. Bakgrunden till dessa regler är främst att det grundläggande
kravet på lönsamhet för verksamheter som skall stödjas innebär att
företaget normalt skall kunna genomföra ersättningsinvesteringar utan
statligt stöd.
Regeringen föreslår att det nuvarande kravet på sysselsättningsökning
skall minskas och i stället ersättas av en helhetsbedömning av varje
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
16 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 7
projekt. Det bör även i större utsträckning än for närvarande åligga varje
beslutsinstans att göra överväganden beträffande andra aspekter än
sysselsättningen. Denna stödverksamhet bör i stället redas genom ökad
målstyrning, i vilken varje länsstyrelse tilldelas ett totalt sysselsättnings-
mål, samt genom en bättre uppföljning. Det innebär en ökad delegering
av beslutanderätt till länsstyrelserna.
Stödför ombyggnad och restaurering av större lokaler för uthyrning på
större orter. Sedan år 1981 kan lokaliseringsstöd lämnas för både
kommunalt och privat ägda lokaler för uthyrning. Stöd kan lämnas för
uppförande av mindre lokaler på mindre orter. I lokalerna far endast
bedrivas verksamheter som är stödberättigade enligt förordningen
(1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd. Vidare får bl.a. lokalerna i
regel inte byggas större än 2000 kvadratmeter eller vara avsedda för bara
ett företag. Uthyrning får vidare i princip bara ske till företag som bedöms
sakna möjlighet att själva uppföra lokaler. Den maximala andelen
lokaliseringsbidrag är också något lägre än vad som gäller för företag som
bygger egna lokaler.
Riksdagen har tidigare uttalat att med mindre orter avses sådana med
högst 10 000 invånare (bet. 1981/82:AU23,rskr. 1981/82:388). Riksdagen
har dock under en period anvisat särskilda medel för lokaliseringsstöd till
ombyggnad och restaurering av även större lokaler för uthyrning på större
orter i Bergslagen (prop. 1985/86:125, bet. 1985/86:AU13, rskr.
1985/86:290).
De senaste årens omfattande strukturomvandling inom tillverknings-
industrin med starkt minskad sysselsättning som följd innebär att det finns
många oanvända lokaler i vissa områden. Detta gäller särskilt regioner
med industrier på tillbakagång. Där finns samtidigt ett stort behov av att
differentiera näringslivet bl.a. genom ökat nyföretagande och utveckling
av mindre industri- och tjänsteföretag. I dessa regioner och orter kan en
god försörjning av lokaler för uthyrning vara ett verksamt medel för att
möjliggöra nya företagsetableringar och därmed flera arbetstillfällen. Detta
gäller även större lokaler och på större orter.
Dessa områden ingår i stor utsträckning i EG:s strukturfondsprogram
mål 2. Ändamålet med mål 2 är att omstrukturera regioner med industrier
på tillbakagång. I mål 2-områdena ingår kommuner inom och utom de
nationella stödområdena.
En delåtgärd i vissa mål 2-program och Konver är ombyggnad och
restaurering av lokaler för att de skall tillgodose nya företags behov på
såväl mindre som större orter. Genom att dessa åtgärder i huvudsak avser
orter utanför det nationella stödområdet kan stöd motsvarande regionalt
utvecklingsstöd lämnas med medel från EG:s strukturfonder.
Regeringen föreslår därför att regionalt utvecklingsstöd för att bygga
om och restaurera lokaler för uthyrning fortsättningsvis även skall kunna
lämnas till större lokaler och på större orter i de delar av de nationella
stödområdena som omfattas av strukturfondsprogrammen för mål 2 eller
av gemenskapsinitiativet Konver. Härigenom skapas förutsättningar för att
lokaler för uthyrning skall kunna stödjas på ett likvärdigt sätt inom mål
2-områdena.
Övriga bestämmelser för regionalt utvecklingsstöd till lokaler för
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
uthyrning föreslås kvarstå oförändrade.
Regionalt utvecklingslån i stället för kreditgaranti. Det är inte motiverat
att genomföra några andra regelförändringar av lokaliseringslånen än de
som kan föranledas av att lokaliseringslån, enligt vad som senare (avsnitt
4.3) föreslås, bör lämnas i stället för kreditgaranti inom landsbygdsstödet
och stödet till kommersiell service. Lokaliseringslånen fyller idag en
viktig funktion och utgör ett komplement till övrig finansiering inom de
regionalpolitiska stödområdena. Det bör vara en uppgift för regeringen att
besluta om de förändringar av det regionala utvecklingslänet som kan
erfordras för att det skall kunna ersätta kreditgarantierna.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
Regeringens förslag: Bidragsdelen i landsbygdsstödet skall lämnas
i form av ett bidrag som kan återkrävas.
Systemen med kreditgarantier inom landsbygdsstöd och stöd till
kommersiell service skall ersättas med regionalt utvecklingslån.
Till små och medelstora företag i område inom stödområde 1 som
inte utgör glesbygdsområde skall den maximala andelen bidrag
höjas från 35 till 40 %.
Landsbygdsstöd skall även kunna lämnas i vissa tätorter som
omfattas av EG:s strukturfondsåtgärder.
Landsbygdsstöd skall inte längre kunna lämnas till företag inom
jordbruks- och fiskenäringama.
Underlagsrapporter: Företagsstödsutredningen föreslår att det
nuvarande landsbygdsstödet breddas till ett regionalpolitiskt småföre-
tagsstöd som kan lämnas i hela landet och med stor frihet för länsstyrel-
serna att använda stödet. Stödet bör anpassas till EG:s regler om
försumbart stöd.
Utredningen föreslår att stödformen avskrivningslån utgår och att den
normala formen för småföretagsstödet blir bidrag. I undantagsfall bör det
dock vara möjligt att inom stödets ram också kunna ge lån.
Utredningen lyfter fram svårigheten att i årliga redovisningar och
genomförda utvärderingar få en tydlig bild av det sakmässiga innehållet
i den verksamhet som har givits stöd inom det tidigare glesbygdsstödet
och det nuvarande landsbygdsstödet. Företagsstödsutredningen anser
därför att en särskild uppföljning bör göras av stödet. Vid en sådan
uppföljning bör också undersökas om stödet till hemarbete fortfarande
behövs.
Utredningen föreslår att stödet till kommersiell service som nu regleras
i samma förordning som landsbygdsstödet i framtiden regleras i en separat
förordning.
Remissinstanserna: Bland de instanser som är positiva till att införa
en ny stödform, dvs. det av utredningen föreslagna småföretagsstödet, kan
nämnas NUTEK, AMS och LO. Ett antal länsstyrelser är också positiva
43
till stödformen bl.a. länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus, Göteborgs
och Bohus, Värmlands, Blekinge och Västerbottens län. Ett flertal
kommuner tycker det är bra med ett rikstäckande småföretagstöd medan
ett antal kommuner har vissa synpunkter, exempelvis anser Karlsborgs
kommun att småföretagsstödet bör ha en lånedel.
Norrlandsfonden avvisar ett småföretagsstöd som skall ges i hela landet.
Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att det är fel att införa ett nytt
begrepp och att det är viktigt att den geografiska differentieringen av
stödnivåer bör vara kvar. Länsstyrelsen i Jämtlands län avstyrker inte
småföretagsstödet i sin helhet, men anser att det är viktigt med en
regionalpolitisk styrning genom medelstilldelning till de olika regionerna.
Älvdalens kommun anser att småföretagsstödet endast bör ges i
stödområde A och B, och Östersunds kommun anser det vara tveksamt
om småföretagsstöd kan räknas som ett regionalpolitiskt stöd.
Skälen för regeringens förslag: Riksdagen beslutade våren 1994 om
en ny stödform, landsbygdsstöd, för de mindre företagen i såväl regional-
politiska stödområden som i glesbygds- och landsbygdsområden (prop.
1993/1994:140, bet 1993/94:AU13, rskr. 1993/94:366). Riksdagen har
vidare nyligen beslutat om vissa ändringar av stödet (prop. 1995/96:201,
bet. 1995/95:AU16, rskr. 1995/96:303).
Landsbygdsstöd kan lämnas med 800 000 kr under en treårsperiod till
såväl mjuka som hårda investeringar. Landsbygdsstöd kan lämnas till alla
privata företag som bedriver verksamhet på marknadsmässiga villkor. Stöd
kan lämnas till företag inom landsbygds- och glesbygdsområden samt
inom de regionalpolitiska stödområdena, stödområde 1, stödområde 2 och
tillfälligt stödområde. Landsbygdsstöd kan lämnas i form av avskrivnings-
lån, kreditgaranti eller bidrag till anställda i hemarbete. Avskrivningslånets
storlek varierar inom de olika stödområdena. Inom glesbygdsområdet kan
avskrivningslån lämnas med högst 50 % av utgifterna för en stödbe-
rättigad investering och inom sådant område i stödområde 1 som inte är
glesbygdsområde kan stöd lämnas med högst 35 % av utgifterna. I övriga
områden, stödområde 2, tillfälliga stödområden och landsbygdsområden
kan stöd lämnas med högst 20 % av utgifterna. Avskrivningslån kan även
lämnas samtidigt med kreditgaranti. Det sammanlagda stödet far dock inte
överstiga ett belopp som motsvarar 80 % av de godkända utgifterna för
investeringen och behovet av rörelsekapital. Landsbygdsstödet är till stora
delar anpassat till EG-kommissionens statsstödsregler om s.k. försumbart
stöd.
Bidrag i stället för avskrivningslån. Regeringen föreslår, i likhet med
Företagsstödsutredningen, som ett led i att förenkla stödgivningen att det
nuvarande avskrivningslånet ersätts av ett bidrag med i princip samma
återkravsregler som nu gäller för lokaliseringsbidrag och utvecklings-
bidrag (jfr. SFS 1995:890, 26 §).
Lokaliseringslån i stället for kreditgaranti. Regeringen föreslår även att
de nuvarande systemen med kreditgarantier inom landsbygdsstödet och
stödet till kommersiell service ersätts med regionalt utvecklingslån (se
även föregående avsnitt). Detta ligger också i linje med utredningens
förslag. Det minskar antalet stödformer och förenklar därigenom för både
stödmottagare och administratörer.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
I detta sammanhang kan också nämnas att regeringen tidigare i denna
proposition föreslagit att en ny modell bör införas för garantihanteringen
i staten (Volym 1, avsnitt 5.3 Statlig garantigivning).
Maximal andel bidrag. Regionalt utvecklingsbidrag till små och
medelstora företag kan i stödområde 1 lämnas med högst 40 % av
utgifterna för en investering. Bidrag inom landsbygdsstödets ram i
områden stödområde 1 som inte utgör gleshetsområde kan lämnas med
högst 35 %. Landsbygdsstödet lämnas oftast till mindre företag än
regionalt utvecklingsbidrag.
Regeringen föreslår att reglerna skall vara lika på så sätt att bidrag även
inom landsbygdsstödet fortsättningsvis skall kunna lämnas med högst
40 % i nämnda fall.
Landsbygdsstöd i vissa tätorter inom EG:s strukturfondsprogram. I
samband med riksdagens nyligen fattade beslut om vissa förändringar av
landsbygdsstödet bad riksdagen regeringen återkomma med vissa
förtydliganden. Det gällde bl.a. det förslag i regeringens proposition som
avsåg den geografiska utvidgningen av stödområden så att en anpassning
kan ske till EG:s strukturfondsområden och i framtiden även omfatta vissa
tätorter.
De program som gäller för EG:s strukturfonders olika målområden har
utarbetats av regionala och lokala aktörer såsom kommuner, länsstyrelser,
privata organisationer, fackliga organisationer m.fl. Programmen
innehåller olika åtgärdsförslag, som anpassats till de regionala problem
som finns i varje område och därmed till de behov som finns för att
differentiera näringslivet och skapa nya arbetstillfällen. För att genomföra
åtgärderna krävs nationell medfinansering för att få del av de struktur-
fondsmedel som står till förfogande. I Sverige har det beslutats att den
nationella medfinansieringen beträffande företagsstödsprojekt i första hand
skall utgöras av landsbygdsstöd. För att dessa strukturfondsprogram skall
kunna genomföras i den utsträckning som förutses är det ytterst angeläget
att företag i alla regioner och orter, som ingår i de olika målområdena,
kan ta del av den nationella medfinanseringen i form av landsbygdsstöd.
Detta kan vara avgörande för om en investering skall komma till stånd,
bl.a. kan härigenom högre bidrag lämnas.
Regeringen föreslår därför åter en utvidgning av det geografiska
området till att omfatta även vissa tätorter i målområden. En utebliven
förändring omöjliggör för företag i vissa problemtyngda orter att ta del
av de strukturfondsmedel som finns avsatta för att differentiera näringsli-
vet och därmed skapa nya arbetstillfällen. Det försvårar också för företag
i glesbygds- och landsbygdsområden att få del av olika samverkansprojekt
med företag i dessa tätorter.
Däremot anser regeringen inte, som utredningen föreslår, att det
nuvarande landsbygdsstödet skall utvidgas till att omfatta hela landet. En
sådan förändring kräver en mer omfattande analys av stödets kostnads-
och regionalpolitiska effekter. Regeringen är inte beredd att nu ta initiativ
till en sådan analys.
Landsbygdsstöd till företag inom jordbruks- och fiskenäringarna. EG:s
statsstödsregler om stöd, till vilka landsbygdsstödet är anpassat, medger
inte att försumbart stöd lämnas till företag inom bl.a. jordbruks- och
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
fiskenäringama. I den s.k. sysselsättningspropositionen (prop.
1995/96:222,) föreslås därför att ett nytt stöd till jordbruksinvesteringar
införs. Detta kommer i princip att överta den roll landsbygdstödet haft vad
gäller stöd till jordbruksinvesteringar. Regeringen föreslår därför att
landsbygdsstöd inte längre skall lämnas till företag inom dessa närings-
grenar.
En särskild utvärdering bör, i enlighet med Företagsstödsutredningens
förslag, även göras av den del av landsbygdsstödet som avser stöd till
hemarbete.
Stöd till kommersiell service. För stöd till kommersiell service i
glesbygd är det tillgången på service som är avgörande för vilka orter och
därmed butiker som kan komma ifråga för stöd. Bedömningskriterierna
för stöd till kommersiell service skiljer sig från landsbygdsstöd till
företag. Bland annat beaktas avstånd till närmaste butik för avgränsning
av vad som bör beaktas som serviceglesa områden. Någon ändring av
bedömningsgrunderna för att bestämma områden eller orter där stöd till
kommersiell service kan lämnas föreslås inte.
Stöd till kommersiell service kan lämnas som hemsändningsbidrag,
avskrivningslån, investeringslån, kreditgaranti och servicebidrag.
Regeringen har tidigare föreslagit att kreditgarantier inom landsbygdsstö-
det skall ersättas med regionalt utvecklingslån. Så föreslås även ske med
kreditgarantier inom stödet till kommersiell service. Några ändringar i
övrigt av de olika formerna av stöd till kommersiell service föreslås inte.
Däremot bedömer regeringen det angeläget att närmare utvärdera hur de
olika delstöden fungerar och vilka effekter och resultat som de bidrar till.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
Regeringens förslag: Sysselsättningsbidraget skall behållas med
anpassning till vissa villkor som ställts av EG-kommissionen.
Underlagsrapporter: Företagsstödsutredningen föreslår att utbetal-
ningstiden för sysselsättningsbidrag avkortas från fem till tre år och att
bidraget endast lämnas i det av utredningen föreslagna stödområde A (se
avsnitt 4.1). Utredningen föreslår vidare att en särskild uppföljning görs
av sysselsättningsbidraget.
Remissinstanserna: Många remissinstanser som yttrat sig i frågan
avstyrker utredningens förslag, däribland bl.a. länsstyrelserna i Västerbot-
tens och Jämtlands län. Bl.a. NUTEK, Norrlandsfonden och Industriför-
bundet tillstyrker förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Syftet med sysselsättningsbidraget är
att främja ökad sysselsättning genom att täcka en del av de ökade
kostnader som uppkommer i samband med nyanställningar. Bidraget
lämnas till företag som varaktigt ökar sin sysselsättning. Det sammanlagda
bidraget är 200 000 kr per årsarbetskraft i stödområde 1 och 120 000 kr
i stödområde 2. Bidraget betalas ut i fallande skala under en period på
fem år (se avsnitt 3.3.2). För att säkra att bidraget endast betalas ut för
varaktiga sysselsättningsökningar lämnas förstaårsbidrag endast för
ökningar som ägt rum i jämförelse med de tre föregående årens högsta
sysselsättningsnivå. Minst 40 % av de nya sysselsättningstillfällena ska
tillfalla vartdera könet.
Regeringen har tidigare (avsnitt 4.1) föreslagit att den nuvarande
stödområdesindelningen skall behållas. Regeringen föreslår även att
sysselsättningsbidragets nuvarande storlek och utbetalningsperiod skall
behållas i båda dessa områden. Ytterligare skäl till regeringens ställnings-
tagande är att gjorda utvärderingar visat att bidraget är tillväxtskapande
eftersom det stimulerar både till etableringar av nya företag och till
nyanställningar i existerande företag.
Den prövning av sysselsättningsbidraget som EG-kommissionen för
närvarande genomför har resulterat i att kommissionen för att godkänna
stödet bl.a. anser att stödgrundande årsarbetstid endast skall omfatta
normal arbetstid och inte övertid samt att rekryteringen av ny personal i
första hand skall ske via arbetsförmedlingarna och att de nyanställda skall
få kompetenshöj ande utbildning genom företagets försorg. Vidare skall de
regler som gäller för branscher som kommissionen bedömer som särskilt
känsliga beaktas. Det ligger inom regeringens kompetens att besluta om
de förändringar som kan erfordras med anledning av kommissionens
prövning.
Som tidigare redovisats (avsnitt 3.3.2) har under år 1995 31 % av de
nyskapade jobben tillfallit kvinnor. Därmed uppfylls inte villkoret att
minst 40 % av de nytillkomna anställningarna ska tillfalla vartdera könet.
I de fall sysselsättningsökningen är mindre än tre anställda gäller
undantag från villkoret om könsfördelning. I övrigt måste företagen söka
dispens.
Regeringen avser att låta följa upp dessa och andra villkor för
sysselsättningsbidraget.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
Regeringens förslag: Systemet med nedsatta socialavgifter skall
behållas. Nedsättningen skall vara åtta procentenheter fr.o.m. den 1
januari 1997.
Underlagsrapporter: Företagsstödsutredningen föreslår att ned-
sättningen av socialavgifter skall tas bort i två etapper, med en halvering
av nedsättningen fr.o.m. den 1 januari 1997 och resterande del senare.
Utredningen anser bl.a. att stödformen inte är specifikt tillväxtinriktad och
att den därför kostar mycket i förhållande till effekterna.
Remissinstanserna: En majoritet av de som yttrat sig i frågan avstyrker
utredningens förslag, däribland bl.a. LO, länsstyrelserna i Västerbottens
och Jämtlands län samt Svenska Rese- och Turistindustrins Samarbets-
organisation. Positiva till förslaget är bl.a. NUTEK, Norrlandsfonden och
Riksskatteverket. Riksskatteverket anser att det vore bättre om hela
nedsättningen togs bort fr.o.m. år 1997.
Skälen for regeringens förslag: Nedsättningen av socialavgifter är för
närvarande tio procentenheter i stödområde 1 och i större delen - den
norra - av stödområde 2. Nedsättningen omfattar vissa branscher, t.ex.
tillverkning (endast stödområde 1), jord- och skogsbruk, trädgårdsskötsel,
jakt och fiske, uppdrags- och uthyrningsverksamhet samt hotell-, pensionats-
och campingverksamhet.
Syftet med nedsatta socialavgifter är att till viss del kompensera
företagen för de permanenta merkostnader som uppkommer på grund av
det geografiska läget.
Stödformen har anmälts till EG-kommissionen som för närvarande
bereder ärendet. Fortsatta överläggningar med kommissionen förväntas ske
under hösten.
Mot bakgrund av Företagsstödsutredningens förslag samt de besparingar
som regeringen anser bör göras på de regionalpolitiska stöden (se avsnitt
3.1) föreslår regeringen att systemet med nedsatta socialavgifter skall
behållas vad avser branscher och geografisk omfattning men att ned-
sättningen skall vara åtta procentenheter fr.o.m. den 1 januari 1997.
Regeringen föreslår i proposition 1996/97:21 Nedsättning av socialav-
gifter m.m. att socialavgifterna sätts ned generellt i hela Sverige. Denna
generella nedsättning kan kombineras med den ovan föreslagna ned-
sättningen med åtta procentenheter.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
Regeringens förslag: Transportstödets benämning skall ändras till
transportbidrag.
Bidragsnivåema skall sänkas med fem procentenheter i samtliga
transportbidragszoner.
Det bör i fortsättningen vara en fråga för regeringen att besluta om
lägsta bidragsgrundande belopp, m.m.
Regeringens bedömning: Stödets utformning bör utredas ytterliga-
re i vissa avseenden.
Underlagsrapporter: Företagsstödsutredningen föreslår att trans-
portstödet utvidgas till att omfatta transporter med flyg och lastfartyg.
Motiveringen är bl.a. att transportstödet bör göras konkurrensneutralt med
avseende på transportsätt.
Vidare föreslår utredningen att även de s.k. bulksågverken bör få
transportstöd.
Nuvarande lägsta transportstödsgrundande kostnad är 6 000 kr vilket
innebär att lägsta bidragsbelopp är 600 kr. Utredningen föreslår att den
lägsta bidragsgrundande kostnad höjs till 15 000 kr, vilket motsvarar en
uppräkning av beloppet med hänsyn till inflationen.
Utredningen anser att de föreslagna ändringarna kräver andra kost-
nadsminskande ändringar i stödet och konstaterar att de nu gällande
EG-reglema för transportstöd endast avser transporter inom landet.
Vidare anser utredningen att i det längre perspektivet bör en uppföljning
av stödet göras i syfte att få underlag for förändring av stödet i riktning
mot ett stöd som på ett mer utpräglat sätt både ger incitament till och
stöder utveckling i företagen.
Remissinstanserna: Nästan alla remissinstanser som yttrat sig
samtycker till de flesta av de föreslagna förändringarna, däribland
NUTEK, länsstyrelserna i Gävleborgs, Värmlands, Västmanlands,
Norrbottens och Västerbottens län samt Skogsindustrierna. Länsstyrelsen
i Norrbottens län är dock tveksam till skärpta villkor för stödet. Däremot
är flera instanser negativa till att stödet skall utvidgas till bulksågverken.
Strömsunds, Kalix och Luleå kommuner avstyrker denna del av förslaget.
SÄGAB i Övre Norrland anser bl.a. att de stora sågverken redan är
gynnade av t.ex. tillgången till hamnar och att ett utökat transportstöd
skulle gå ut över köpsågverken. Älvsbyns kommun ifrågasätter hur de
föreslagna utvidgningarna av stödet kan ske inom oförändrade ekono-
miska ramar.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Transportstödet
infördes år 1971. Syftet är att delvis kompensera företag för merkost-
nader som uppstår på grund av långa avstånd. Stödet lämnas för
godstransporter med tåg eller lastbil. Transportstödsområdet är indelat i
fem zoner. Bidragsnivåema varierar inom dessa mellan 10 och 50 % av
de stödberättigade transportkostnaderna. Bidragsnivån varierar också
beroende på transportavstånd och i vilken zon verksamheten bedrivs.
Transportsträckan måste vara minst 251 km och godsets vikt måste
överstiga 100 kg.
Nuvarande transportstödsnivåer:
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
|
Transportavstånd (km) |
Transportstödszon | ||||
|
1 |
2 |
3 |
4 |
5 | |
|
251-400 |
10 |
10 |
10 |
10 |
10 |
|
401-700 |
10 |
20 |
30 |
35 |
35 |
|
701- |
10 |
20 |
30 |
35 |
50 |
Den 1 juli 1995 trädde den senaste av riksdagen beslutade ändringen av
transportstödsområdet i kraft. Justeringen gjordes med anledning av
EG-kommissionens då nya regler för transportstöd och innebar att vissa
kommuner i Värmlands och Kopparbergs län uteslöts ur stödområdet. I
det nuvarande stödområdet bor ca 13,5 % av Sveriges befolkning.
Regeringen föreslår att stödet fortsättningsvis skall kallas transport-
bidrag.
Regeringen föreslår vidare att bidragsnivån av besparingsskäl skall
sänkas något. En generell sänkning med fem procentenheter i hela
transportbidragsområdet ger samtliga företag visst incitament till att finna
mer kostnadseffektiva transportlösningar.
Regeringen föreslår således följande nya transportbidragsnivåer:
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
|
Transportbidragszon |
2 |
3 |
4 |
5 | |
|
Transportavstånd (km) |
1 | ||||
|
251-400 |
5 % |
5 % |
5 % |
5 % |
5 % |
|
401-700 |
5 % |
15 % |
25 % |
30 % |
30 % |
|
701- |
5 % |
15 % |
25 % |
30 % |
45 % |
Regeringen föreslår vidare att det i fortsättningen skall vara regeringens
uppgift att besluta om bidragsgrundande belopp och andra mindre
justeringar i stödformen.
Då stödet infördes år 1971 exkluderades sjötransporter. Motiveringen
var bl.a. att dessa i betydande grad omfattade massa- och bulksåg-
verksprodukter samt att staten anvisade medel till isbrytning som ansågs
vara ett större problem för transporterna.
År 1986 infördes det s.k. hamntransportstödet som innebär att stöd kan
lämnas för transporter till hamnarna i Norrlandslänen samt vid Mälaren
och Vänern oavsett landtransportsträckans längd. För dessa transporter
lämnas transportstöd med den högsta bidragsnivån som gäller i respektive
stödzon.
Utredningen föreslår att transportbidrag av konkurrensskäl även skall
omfatta de s.k. bulksågverken. Regeringen anser dock, bl.a. av budgetskäl,
att transportbidrag inte skall lämnas till dessa sågverk.
Den Sjöfartspolitiska utredningen har i sitt betänkande (SOU 1995:112)
ansett att Kommunikationskommittén (dir. 1994:140) bör överväga om
transportstödet kan slopas med hänsyn till dess begränsade effekter och
förhållandevis stora belastning på statsbudgeten. Vidare ansåg utredningen
att stödet om det skall behållas måste göras konkurrensneutralt.
För närvarande arbetar Kommunikationskommittén med en nationell
plan för kommunikationerna i Sverige och med ett underlag för ett nytt
trafikpolitiskt beslut av regering och riksdag. Kommittén skall i detta
sammanhang bl.a. analysera effekterna av regionalpolitiska åtgärder i
kommunikationssektorn.
Regeringens bedömning är att, eftersom Företagsstödsutredningen inte
analyserat de budgetmässiga konsekvenserna av ett utvidgat transport-
bidrag till sjö- och flygtransporter, är det nödvändigt att denna fråga
utreds närmare. Regeringen avser därför att lämna ett sådant uppdrag.
Regeringen anser även att möjligheterna att lämna transportbidrag till
persontransporter och telekommunikationer bör ingå i uppdraget.
50
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
Regeringens förslag: Lån till privata regionala investmentbolag
skall behållas som stödform.
Underlagsrapporter: NUTEK har tidigare låtit utvärdera stödformen.
I utvärderingen hävdas att stödet med stor sannolikhet har varit avgörande
för investmentbolagens tillkomst men att lånets betydelse för bolagens
resultat i form av kapitaluppbyggnad och företagsutveckling har varit
marginell. NUTEK har i sin anslagsframställning för åren 1997-1999
förordat att stödformen skall avskaffas. Man hänvisar till att stödformen
visat sig ha brister och anser att den företagsutveckling som lån till
investmentbolag syftar till i flertalet fall kan främjas med utvecklings-
bidrag eller villkorslån.
Företagsstödsutredningen har inget att invända mot att stödet till
regionala investmentbolag avvecklas, men menar, med hänsyn till den
fortlöpande diskussionen om behovet av statligt riskkapital, att det för
erfarenhets vinnande är viktigt att väl dokumentera även sådana statliga
initiativ som inte fallit väl ut.
Remissinstanserna: Endast ett fåtal av remissinstanserna har kommen-
terat utredningens synpunkter beträffande lån till privata regionala
investmentbolag. Länsstyrelsen i Örebro län har inget att invända mot att
lånen tas bort. Länsstyrelsen menar att systemet haft liten inverkan på
riskkapitalförsörjningen i regionen. Riksrevisionsverket (RRV) anser
däremot att stödformen inte bör avvecklas. Det bör i stället enligt RRV
undersökas vilka faktorer som i dag hindrar dessa investmentbolags
utveckling och önskvärda inriktning. Stödformen bör enligt verket vara
kvar som ett konkurrerande alternativ till den stödgivning som ges direkt
till företagen av offentliga organ. Ett särskilt skäl för detta ståndpunktsta-
gande är att RRV funnit att offentliga organ i många fall styrs av andra
incitament än kommersiella, vilket kan ge utrymme för ökad variation i
valet av projekt. Även Norrlandsfonden anser att det är önskvärt att
behålla möjligheten att i de regionalpolitiskt prioriterade områdena med
direkta statliga stimulanser underlätta bildandet av riskkapitalbolag givet
att dessa har ett privat majoritetsägande, en betydande kapitalbas och ett
inte alltför snävt geografiskt verksamhetsområde.
Skälen för regeringens förslag: Enligt förordningen (1990:642) om
regionalpolitiskt företagsstöd kan lån lämnas av regeringen till privata
regionala investmentbolag. Bolag får med hjälp av lånemedlen delta
endast i verksamheter som är stödberättigade enligt nämnda förordning
och huvudsakligen bedrivs inom stödområdena.
Lån till privata regionala investmentbolag infördes som regionalpolitisk
stödform år 1982. Syftet med stödet är att främja en expansion av små
och medelstora företag inom stödområdena dels genom att öka tillgången
på privat riskvilligt kapital, dels genom att tillföra företagen kompetens
i form av ledningskunnande.
Villkoren för dessa lån har utformats så att berörda investmentbolags
likviditet i ett inledningsskede inte skall urholkas genom amorteringar och
51
räntor. En vanlig utformning har varit att de första tio åren är amorte-
ringsfria samtidigt som räntefrihet lämnats för de tre första åren. Lånets
storlek har normalt varit en till två gånger så stort som det aktiekapital
som ägarna satt in i bolaget. Som en kompensation för denna inledande
subvention har staten ställt som villkor att få en del av eventuell
värdetillväxt eller ersättning på annat sätt. Någon form av säkerhet för
lånet har inte krävts eftersom ägarna svarat för en relativt stor insats i
form av aktiekapital. Ägarna har bestått av privata företag och privat-
personer.
Sedan år 1982 har sammanlagt 15 företag beviljats lån med ca 117
miljoner kronor enligt denna stödform. Under budgetåret 1993/94
beviljades senast ett företag i Jämtlands län lån med 10 miljoner kronor.
De beviljade lånen har inneburit att ägarna tillskjutit 75 miljoner kronor
i aktiekapital.
Tillgången till riskkapital upplevs i många fall, inte minst i vissa regio-
nalpolitiskt prioriterade delar av landet, som en begränsning för etablering
och tillväxt av små och medelstora företag. Detta stöd utgör ett incitament
för privata bolag och enskilda privatpersoner att satsa riskkapital som ett
komplement till övriga regionalpolitiska insatser. Några större förändring-
ar i stödformen bör därför nu inte genomföras. Det bör liksom hittills vara
regeringens uppgift att utforma de närmare bestämmelserna för lånen.
Härvid bör de brister som uppmärksammats av bl.a. NUTEK beaktas.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
5 Anslagsfrågor
|
1994/951 |
Utgift |
1 167 9682 |
Reservation |
2 571 5973 |
|
1995/96' |
Anslag |
2 438 625 |
Utgiftsprognos |
2 203 654 |
|
därav 1996 |
1 470 924 | |||
|
1997 |
Förslag |
1 453 517 | ||
|
1998 |
Beräknat |
1 443 517 | ||
|
1999 |
Beräknat |
1 463 517 |
1 Anslagen C 1. Lokaliseringsbidrag m.m. och C 2. Regionala utvecklingsinsatser m.m.
2 Beloppen anges i tusental kronor.
3 De medel som vid budgetårsskiftet inte var ianspråktagna genom beslut uppgick
till ca 137 miljoner kronor.
Anslaget disponeras av länsstyrelserna, Närings- och teknikutveck-
lingsverket (NUTEK) och regeringen.
En utförlig redovisning av utfallet av företagsstödsverksamheten har
lämnats tidigare (avsnitt 3.3.2).
Från anslaget C 1. Lokaliseringsbidrag m.m. har beslut om lokalise-
ringsbidrag av NUTEK och regeringen under budgetåret 1994/95 fattats
för 163,4 miljoner kronor. Utvecklingsbidrag har beviljats med 64,1
miljoner kronor. För vissa garantiåtaganden gentemot banker har
52
utbetalats 5,8 miljoner kronor, för administration av det regionalpolitiska
stödet har 5,8 miljoner kronor utbetalats till Svenska Handelsbanken i
Östersund och för uppföljning och utvärdering har NUTEK använt 1,5
miljoner kronor. Efter dessa transaktioner uppgick de medel som inte var
ianspråktagna genom beslut på anslaget vid budgetårets ingång till ca 56
miljoner kronor.
Inget nytt lån till privata regionala investmentbolag har lämnats under
budgetåret 1994/95. Utestående lån uppgår till 65 miljoner kronor per den
30 juni 1996.
Om stöd med medel från anslaget C 2. Regionala utvecklingsinsatser
m.m. fattade länsstyrelserna under budgetåret 1994/95 beslut om
sammanlagt 1 427 miljoner kronor med följande fördelning mellan
huvudändamålen:
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
- lokaliserings- och utvecklingsbidrag
- landsbygdsstöd och stöd till
kommersiell service
- regional projektverksamhet
431 miljoner kronor
483 miljoner kronor
503 miljoner kronor
En redovisning av projektverksamheten har även lämnats tidigare
(avsnitt 3.3.4).
Därutöver användes ca 10 miljoner kronor för uppföljning och
utvärdering.
NUTEK föreslår att ca 283 miljoner anvisas under anslaget C 1.
Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1997 samt att 843 miljoner
beräknas för treårsperioden 1997-1999.
Länsstyrelserna beräknar i sina anslagsframställningar att medelsbehovet
för regionala utvecklingsinsatser m.m. kommer att öka med ca 770
miljoner kronor för budgetåret 1997 jämfört med innevarande budgetår
omräknat till 12 månader. Det innebär ett medelsbehov på sammanlagt
2 095,5 miljoner kronor.
Under anslaget C 2. Regionala utvecklingsinsatser m.m. har NUTEK
för budgetåret 1997 hemställt om 11 miljoner kronor eller 82 miljoner
kronor för en nivå med förstärkta insatser.
Glesbygdsverket har i sin anslagsframställning begärt att 40 miljoner
kronor skall reserveras för central medfinansiering av Leader
Il-programmen.
53
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
Ramanslag 1 453 517 tkr.
De nuvarande anslagen C 1. Lokaliseringsbidrag m.m. och C 2.
Regionala utvecklingsinsatser m.m. föreslås sammanslagna till ett
anslag.
Regeringen föreslår att medel från detta anslag fortsättningsvis anvisas
till följande ändamål:
- regionalt utvecklingsbidrag,
- lån till privata regionala investmentbolag,
- viss administration av regionalpolitiskt företagsstöd m.m.,
- landsbygdsstöd,
- stöd till kommersiell service,
- regional projektverksamhet,
- medfinansiering av strukturfondsprogram,
- uppföljning och utvärdering samt
- viss central utvecklingsverksamhet m.m.
Medelsbehovet på anslaget för budgetåret 1997 har beräknats utifrån
anslagen 1995/96 omräknade till 12 månader. Riksdagen har beslutat
(prop. 1995/96:222, bet. 1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307) om att ett nytt
investeringsstöd till jordbruket skall införas. Stödet skall finansieras med
medel som idag anslås för landsbygdsstöd. Anslaget har därför minskats
med 75 miljoner kronor som förs över till utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande binäringar. Under budgetåret 1995/96
återfanns under anslagen medel för att täcka kostnader för bl.a. viss
administration av regionalpolitiskt företagsstöd, strukturfondsprogram och
regional projektverksamhet m.m. Dessa kostnader definieras som
förvaltningskostnader och medel för detta ändamål tillförs NUTEK:s
förvaltningsanslag. Ett belopp uppgående till 21,8 miljoner kronor
överförs därför från anslaget till anslaget A 1. Närings- och teknikutveck-
lingsverket: Förvaltningskostnader under utgiftsområde 24 Näringsliv.
Medelsramen beräknas för budgetåret 1997 till 1 453 517 000 kr. Den
preliminära anslagsnivån för budgetåren 1998 och 1999 har beräknats
utifrån regeringens förslag till budgetram för år 1997.
Huvuddelen av detta anslag skall användas av länsstyrelserna för dels
stöd till företag, dels medfinansiering av strukturfondsprogram. En
prioritering av projekt som medfinansieras från EG:s strukturfonder
innebär att dessa projekt kommer ta i anspråk en stor del av anslaget. Viss
del av anslaget far användas för projektverksamhet utanför strukturfonds-
programmen samt för uppföljning och utvärdering av stödverksamheten.
Det bör även fortsättningsvis vara en uppgift för regeringen att fördela
anslaget mellan länen och utfärda de föreskrifter som behövs. Vid
54
fördelningen av medel mellan länen bör som hittills de regionala
problemens svårighetsgrad utgöra fördelningsnyckel, men med särskilt
beaktande av medfinansieringsbehovet av åtgärder inom strukturfondspro-
grammen.
En viss del av anslaget avses liksom för närvarande att disponeras av
NUTEK och regeringen for central utvecklingsverksamhet m.m.
Outnyttjade medel på de nuvarande reservationsanslagen C 1. Lokalise-
ringsbidrag m.m. och C 2. Regionala utvecklingsinsatser m.m. far
regeringen använda längst t.o.m. budgetåret 1999. De åtaganden som
staten gjort gentemot stödmottagare sträcker sig i många fall över ett
flertal år. Så länge ändamålen för det nya ramanslaget är desamma som
för de äldre reservationsanslagen kan även medel från ramanslaget
användas till nämnda åtaganden.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
|
1994/95' |
Utgift |
-40 7152 |
Reservation |
595 409 |
|
1995/96' |
Anslag |
1 |
Utgiftsprognos |
-61 298 |
|
därav 1996 |
-35 099 | |||
|
1997 |
Förslag |
390 000 | ||
|
1998 |
Beräknat |
390 000 | ||
|
1999 |
Beräknat |
390 000 |
1 Anslaget betecknades tidigare C 9. Lokaliseringslån.
2 Beloppen anges i tusental kr.
3 De medel som vid budgetåret inte var ianspråktagna genom beslut uppgick till 473
miljoner kronor.
Över anslaget anvisas for närvarande medel för lokaliseringslån som
beviljas av länsstyrelserna, NUTEK eller regeringen. Räntor, avbetalningar
och andra återbetalningar på lånen återförs till anslaget.
Tidigare har redogjorts för utfallet av bl.a. lokaliseringslåneverksam-
heten under de senaste budgetåren (avsnitt 3.3.2).
Under budgetåret 1994/95 utbetalades 74 miljoner kronor i lokaliserings-
lån. I räntor och amorteringar inbetalades 34 respektive 81 miljoner
kronor. Inbetalningarna på anslaget var alltså större än utbetalningarna
under budgetåret 1994/95. Detsamma beräknas bli fallet under inne-
varande budgetår. Utestående belopp vid låntagares konkurs var 27
miljoner kronor och eftergivet belopp i samband med foretagsrekonstruk-
tioner uppgick till 9 miljoner kronor. Utestående fordringar på lokalise-
ringslån uppgick den 1 juli 1996 till 682,3 miljoner kronor.
NUTEK föreslår att anslaget förlängs med ett formellt belopp for nästa
budgetår.
55
Regeringens överväganden
Ramanslag 390 000 tkr.
Låneverksamheten bruttobudgeteras från och med budgetåret 1997.
Regionalt utvecklingslån ersätter lokaliseringslån och kreditgarantier
inom landsbygdsstödet och stöd till kommersiell service.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
Till lokaliseringslån har för budgetåret 1995/96 anvisats ett formellt
belopp på 1 000 kr. Inför budgetåret 1997 ändras anslagstypen från
reservations- till ramanslag. Lokaliseringslån föreslås också ersättas av
regionalt utvecklingslån. Kreditgarantier inom landsbygdsstödet och stödet
till kommersiell service har vidare föreslagits fortsättningsvis lämnas i
form av regionalt utvecklingslån.
Regionalt utvecklingslån kan ofta vara ett alternativ till regionalt
utvecklingsbidrag eller bidrag inom landsbygdsstödet. Låneformen innebär
i dessa fall lägre utgifter för staten.
Medelsbehovet på anslaget beräknas till 390 miljoner kronor för
budgetåret 1997.
|
1995/961 1995/96' |
Utgift Anslag |
9 9452 1 |
Utgiftsprognos därav 1996 |
16 976 14 687 |
|
1997 |
Förslag |
13 000 | ||
|
1998 |
Beräknat |
12 000 | ||
|
1999 |
Beräknat |
11 000 |
1 Anslaget betecknades tidigare C 3. Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till
företag på landsbygden m.m.
2 Beloppen anges i tusental kronor.
Från anslaget betalas utgifterna för att infria statliga garantier för lån till
företag som fatt stöd enligt förordningen (1994:577) om landsbygdsstöd
och stöd till kommersiell service.
Från anslaget betalas också utgifterna för att infria statliga garantier för
lån till företag i glesbygder och lån till kommersiell service enligt
förordningen (1990:643) om glesbygdsstöd (upphävd 1994:577). Vidare
betalas från anslaget utgifterna för att infria garantier för lån som har
lämnats enligt förordningen (1985:619) om glesbygdsstöd (upphävd
1990:643), enligt förordningen (1979:638) om statligt stöd till glesbygd
(upphävd 1985:619), enligt förordningen (1973:608) om statligt stöd till
56
kommersiell service i glesbygd (upphävd 1980:877) samt enligt för-
ordningen (1976:208) om statligt stöd till skärgårdsföretag och för-
ordningen (1978:465) om särskilt stöd till lantbruksföretag i vissa
glesbygder (upphävd 1979:638).
Den 1 juli 1985 skedde en övergång till engagemangsram för kredit-
garantier till företag i glesbygder m.m. (prop. 1984/85:115, bet.
1984/85:AU13, rskr. 1984/85:354). Engagemangsramen har successivt
byggts upp tills den nu uppgår till 290 miljoner kronor. Länsstyrelsernas
utrymme för ny garantigivning skapas dels genom amorteringar av lån
med statliga kreditgarantier som beslutats efter den 1 juli 1985, dels
genom successiva uppbyggnaden av en engagemangsram för respektive
länsstyrelse. Förluster till följd av infriade garantier minskar utrymmet för
ny garantigivning.
För budgetåret 1995/96 är engagemangsramen fastställd till 290 miljoner
kronor, vilket är den maximala nivån som beslutades 1985. Budgetåret
1994/95 uppgick beloppet för infrianden av kreditgarantier till 9,9
miljoner kronor.
Samtliga länsstyrelser utom de i Malmöhus, Hallands och Gotlands län
har inkommit med framställningar om engagemangsramar. Sammanlagt
föreslår länsstyrelserna en engagemangsram för budgetåret 1997 på 329
miljoner kronor.
Regeringens överväganden
Ramanslag 13 000 tkr.
Verksamheten bruttobudgeteras från och med budgetåret 1997.
Systemen med kreditgarantier inom landsbygdsstödet och stödet till
kommersiell service föreslås ersättas av regionalt utvecklingslån.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
Kreditgarantin som finansieringsform inom landsbygdsstödet och stödet
till kommersiell service har tidigare (avsnitt 4.3) föreslagits fr.o.m
budgetåret 1997 ersättas med regionalt utvecklingslån. Detta innebär dock
inte att anslaget upphör utan infriande av redan beviljade kreditgarantier
kommer att även i framtiden belasta detta anslag.
Medelsbehovet på anslaget beräknas till 13 miljoner kronor under
budgetåret 1997.
17 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 7
|
A 4. Ersättning för nedsättning av socialavgifter |
Prop. 1996/97:1 | |||
|
1994/95 |
Utgift |
531 249' |
Utgiftsområde 19 | |
|
1995/96 |
Anslag |
693 000 |
Utgiftsprognos |
764 861 |
|
därav 1996 |
472 479 | |||
|
1997 |
Förslag |
420 000 | ||
|
1998 |
Beräknat |
430 000 | ||
|
1999 |
Beräknat |
410 000 | ||
1 Beloppen anges i tusental kronor.
Från anslaget, som disponeras av Riksförsäkringsverket (RFV), täcks
fr.o.m. den 1 januari 1991 bortfall av avgiftsinkomster till följd av
tillämpningen av lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter.
Enligt denna lag skall den procentsats, efter vilken arbetsgivaravgifter och
egenavgifter sammanlagt beräknas, sättas ned med tio procentenheter
t.o.m. utgiftsåret 2000 för verksamheter inom vissa näringsgrenar som
bedrivs i stödområde 1 och i de delar av stödområde 2 som omfattas av
nedsättningen.
I avsnitt 3.3.2 har tidigare redogjorts för problemen med att beräkna
utfallet av verksamheten med nedsatta socialavgifter.
I sin anslagsframställning beräknar RFV, med utgångspunkt i gällande
regler, medelsbehovet till 570 miljoner kronor för budgetåret 1997.
Regeringens överväganden
Ramanslag 420 000 tkr.
Nedsättningen av socialavgifter föreslås vara åtta procentenheter
fr.o.m. den 1 januari 1997.
Stödformen har visat sig medföra ett högre medelsbehov än budgeterat
föregående budgetår. Det ökade medelsbehovet är i storleksordningen 50
miljoner kronor per år.
Vidare har vissa ytterligare verksamheter förklarats vara nedsättningsbe-
rättigade av regeringsrätten. Ett retroaktivt belopp på 30 miljoner kronor
har beräknats för detta ändamål, varav 10 miljoner kronor för budgetåret
1997 och 20 miljoner kronor för budgetåret 1998.
I avsnitt 4.5 har lämnats förslag till förändring av systemet med nedsatta
socialavgifter. Detta innebär bl.a. att nedsättningen fr.o.m. den 1 januari
58
1997 skall vara åtta procentenheter.
Sammantaget innebär detta ett beräknat medelsbehov på 420 miljoner
kronor för budgetåret 1997, vilket innebär en minskning med ca 32
miljoner kronor per budgetår jämfört med anslaget för budgetåret 1995/96
omräknat till 12 månader (462 miljoner kronor).
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
|
1994/95 |
Utgift |
198 756' |
|
1995/96 |
Anslag |
300 000 |
|
1997 |
Förslag |
200 000 |
|
1998 |
Beräknat |
200 000 |
1999 Beräknat
200 000
Utgiftsprognos 288 612
därav 1996 260 275
1 Beloppen anges i tusental kronor.
Över anslaget, som disponeras av Närings- och teknikutvecklingsverket
(NUTEK), anvisas medel för sysselsättningsbidrag enligt förordningen
(1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd. Enligt denna förordning
lämnas sysselsättningsbidrag med 200 000 kronor per ökad årsarbetskraft
i stödområde 1 och med 120 000 kronor i stödområde 2 och utbetalas i
fallande skala under en femårsperiod.
I avsnitt 3.3.2 har tidigare redogjorts för utfallet av verksamheten med
sysselsättningsbidrag under de senaste budgetåren.
I sin anslagsframställning beräknar NUTEK, med utgångspunkt från
gällande regler, medelsbehovet till 200 miljoner kronor för budgetåret
1997.
Regeringens överväganden
Ramanslag 200 000 tkr.
Tidigare (avsnitt 4.4) har föreslagits att sysselsättningsbidraget skall
behållas oförändrat men anpassas till vissa villkor som ställts av
EG-kommissionen.
Medelsbehovet på anslaget beräknas till 200 miljoner kronor för
budgetåret 1997.
59
|
1994/95 |
Utgift |
239 186' |
|
1995/96 |
Anslag |
430 000 |
|
1997 |
Förslag |
303 000 |
|
1998 |
Beräknat |
303 000 |
1999 Beräknat
303 000
Utgiftsprognos 661 753
därav 1996 495 327
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
' Beloppen anges i tusental kronor.
Över anslaget, som disponeras av Närings- och teknikutvecklingsverket
(NUTEK), anvisas medel till transportstöd enligt förordningen (1980:803)
om regionalpolitiskt transportstöd.
Utfallet av verksamheten har redovisats i avsnitt 3.3.2.
Närings- och teknikutvecklingsverket yrkar i sin anslagsframställning att
386 miljoner kronor anvisas för transportstödet för budgetåret 1997.
Regeringens överväganden
Ramanslag 303 000 tkr.
Bidragsnivåema i transportbidragsområdet sänks med fem pro-
centenheter fr.o.m. den 1 januari 1997.
Verksamheten med transportstöd har på senare tid visat sig medföra ett
högre medelsbehov än budgeterat. Det är i storleksordningen 90 miljoner
kronor per år.
I avsnitt 4.6 har förslag till förändringar av verksamheten med transport-
bidrag lämnats. De sänkta bidragsnivåema i transportbidrags- området
beräknas innebära ett minskat medelsbehov på ca 70 miljoner kronor.
Under budgetåret 1995/96 återfanns under anslaget medel för att täcka
kostnader för bl.a. information, uppföljning samt konsult- och utrednings-
insatser i anslutning till enskilda ärenden. Dessa kostnader definieras som
förvaltningskostnader och medel för detta ändamål tillförs NUTEK:s
förvaltningsanslag. Ett belopp uppgående till 1 miljon kronor överförs
därför från anslaget till anslaget A 1. Närings- och teknikutvecklingsver-
ket: Förvaltningskostnader under utgiftsområde 24 Näringsliv.
Utifrån dessa förslag och bedömningar föreslås att 303 miljoner kronor
anvisas för budgetåret 1997.
60
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
|
1994/95 |
Utgift |
16 2001 |
Anslagssparande |
3 500 |
|
1995/96 |
Anslag |
33 680 |
Utgiftsprognos |
37 399 |
|
därav 1996 |
28 767 | |||
|
1997 |
Förslag |
23 573 | ||
|
1998 |
Beräknat |
23 733 | ||
|
1999 |
Beräknat |
24 515 |
1 Beloppen anges i tusental kronor.
Glesbygdsverket skall verka för att förbättra levnadsförhållandena och
utvecklingsmöjligheterna för glesbygds- och landsbygdsbefolkningen.
Tyngdpunkten i detta arbete skall ligga i skogslänens inre delar samt i
skärgårdarna. Glesbygdsverket skall dessutom svara för sekretariatsupp-
gifter åt övervakningskommittéer för EG-kommissionens strukturfonds-
program för mål 5b och kommissionens gemenskapsinitiativ Leader II.
Glesbygdsverket har som utgångspunkt för sitt arbete att synliggöra
glesbygdens resurser och utvecklingsmöjligheter. Verket skall stödja
glesbygds- och landsbygdsbefolkningen i deras arbete med att bygga upp
och bevara en livskraftig infrastruktur, hitta nya lösningar på service-
problem och nya arbetsmöjligheter samt i övrigt skapa goda levnads-
förhållanden i gles- och landsbygd. Verket skall också aktivt utveckla sin
roll som central sektorssamordnare genom att aktivt följa och bevaka
genomförandet av olika åtgärder i hela glesbygden.
Glesbygdsverket indelar sin verksamhet i fem verksamhetsgrenar:
utredningsverksamhet, central sektorssamordning och samverkan,
informations- och rådgivningsverksamhet, pilotprojekt samt uppföljning
och utvärdering. Ungefär hälften av verkets totala resurser används till de
tre första verksamhetsgrenarna.
Beträffande utredningsverksamheten kan nämnas att verket haft i
uppdrag att utarbeta förslag till strukturfondsprogram för strukturfondernas
mål 5b Skärgården och för gemenskapsinitiativet Leader II. Verket har
dessutom bl.a. avgivit ett stort antal remissvar och utvecklat en analysme-
tod för glesbygdsfrågor.
Under rubriken central sektorssamordning och samverkan redovisas bl.a.
en kontinuerlig dialog med ett stort antal myndigheter. Verket är dessutom
representerat i ett antal styrelser, utredningar och arbetsgrupper.
Vad gäller informations- och rådgivningsverksamheten har verket
ansvarat för seminarier och konferenser samt en omfattande publikations-
verksamhet.
Glesbygdsverket har initierat eller medverkat i flera pilotprojekt samt
genomfört ett antal uppföljnings- och utvärderingsinsatser.
I anslagsframställningen yrkar Glesbygdsverket att regeringen skall
godkänna den allmänna inriktningen av verksamheten som föreslås, anslå
ett ramanslag på 25 453 000 kr för förvaltnings- och projektkostnader
samt ett tilläggsanslag på 1 000 000 kr för ett nordiskt projekt för
småskalig livsmedelsteknik.
I anslagsframställningen aviserar verket att man senare har för avsikt att
återkomma till regeringen med förslag om att ytterligare medel skall
anslås bl.a. för ett nationellt Leader-nätverk samt för en fortsättning efter
år 1997 av projektet Landsbygdens marknadsråd.
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
Verket skall verka för att förbättra levnadsförhållandena och
utvecklingsmöjligheterna för gles- och landsbygdsbefolkningen.
Ramanslag 23 573 tkr.
Verket skall utveckla sin roll som samordnare av gles- och
landsbygdsinsatser. Verket skall dessutom svara för sekretariatsupp-
gifter åt övervakningskommittéer för mål 5b och gemenskapsinitiati-
vet Leader II.
Riksrevisionsverket bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är
rättvisande.
Regeringen bedömer att verket nått sina mål.
Genom Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen har bl.a.
Glesbygdsverket fått väsentligt nya och utökade uppgifter, t.ex. som
sekretariat åt övervakningskommittéer för strukturfondernas mål 5b och
gemenskapsinitiativet Leader II. Riksdagen har därför under innevarande
budgetår beslutat om en resursförstärkning för detta ändamål på 3 miljo-
ner kronor (prop. 1995/96:105, bet. 1995/96AU:12, rskr. 1995/96:185).
Arbetet med nämnda övervakningskommittéer är en ny viktig uppgift för
verket. Det är viktigt att verket ger hög prioritet åt sekretariatsarbetet för
övervakningskommittéerna.
Glesbygdsverket har en viktig uppgift i att samordna olika sektorers
verksamhet och åtgärder i glesbygden. Myndigheten bör utveckla detta
arbete och ha fortsatta kontakter med centrala sektorsföreträdare för att
hålla sig informerat om pågående förändringar.
Regeringen har beslutat om vilka lokala aktionsgrupper (s.k.
LAG-grupper) som skall ingå i Leader Il-programmen. I samband med
beslutet gav regeringen Glesbygdsverket i uppdrag att ta initiativ till att
de LAG-grupper som inte kunde inrymmas i Leader Il-programmen, på
annat sätt kan ges stöd till konkreta projekt.
Regeringen bedömer det som angeläget att verket med sin helhetssyn på
landsbygds- och glesbygdsfrågor tar aktiv del i att ta fram ett forsknings-
program för landsbygdsutveckling.
Närmare hälften av verkets samlade resurser används för projekt- och
utvärderingsverksamhet. De nya och fortsatta projekt som verket planerar
är i och för sig angelägna, men bör prövas mot övrig projektverksamhet
som verket bedriver och finansieras inom ramen for befintliga projekt-
medel.
Medelsbehovet för Glesbygdsverket har beräknats utifrån anslaget för
budgetåret 1995/96 omräknat till 12 månader med avdrag för besparings-
krav och med hänsyn till tilläggsanslag. Med hänsyn till verkets utökade
uppgifter i samband med EU-medlemskapet bör verket undantas från
generella besparingskrav. Medelsramen för verket beräknas för budgetåret
1997 till 23 573 000 kr. Anslagsnivån för de därpå följande åren beräknas
till 23 733 000 kr och 24 515 000 kr.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
|
1994/95 |
Utgift |
5 571’ |
Anslagssparande |
929 |
|
1995/96 |
Anslag |
12 075 |
Utgiftsprognos |
13 004 |
|
därav 1996 |
8 961 | |||
|
1997 |
Förslag |
7 931 | ||
|
1998 |
Beräknat |
7 813 | ||
|
1999 |
Beräknat |
7 995 |
1 Beloppen anges i tusental kronor.
Statens institut för regional forskning (SIR) skall bedriva forskning som
bidrar till att utveckla regionalpolitikens kunskapsunderlag samt medverka
till att forskningsresultaten ges en bred spridning. Verksamhetsmålet för
år 1996 är att slutföra det forskningsprogram som avser perioden
1993-96. SIR har i sin nuvarande form funnits i cirka tre år. I samband
med att SIR blev en självständig myndighet i februari 1993 omlokalisera-
des verksamheten till Östersund. SIR har under de tre senaste åren byggt
upp en fungerande regionalpolitisk forskningsinstitution.
Regeringens överväganden
Att initiera och samordna forskning på regionalpolitikens område
samt se till att forskningsresultaten sprids och blir tillgängliga för
olika intressenter.
Ramanslag 7 931 tkr.
SIR skall eftersträva att aktivt medverka och bidra till att utveckla
samhällsdebatten kring regional utveckling.
63
Årsredovisningen visar att sammanlagt 15 olika forskningsprojekt har
inletts under åren 1993-96 varav fyra har slutredovisats. Ett antal
delrapporter har också presenterats.
Riksrevisionsverket bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är
rättvisande.
Resultaten från forskningen har under åren 1993-96 redovisats i 16
rapporter och en bok. Ett nyhetsbrev med en upplaga på 2 300 exemplar
distribueras också.
Inriktningen av SIR:s verksamhet följer regeringens riktlinjer för
myndigheten. Regeringen bedömer att de resultat som uppnåtts är goda
i förhållande till de övergripande målen for verksamheten.
Tillämpad samhällsvetenskaplig forskning av det slag som SIR bedriver
är en komplex verksamhet och årsredovisningar och dialoger med
myndigheten är inte fullt tillräckligt for att möjliggöra en fördjupad
bedömning av verksamheten. Regeringen anser att särskilda avstämningar
bör göras vid jämna mellanrum for att bedöma myndighetens funktion och
betydelse för samhällets utveckling. Regeringen avser att utvärdera
myndigheten och dess verksamhet under andra halvåret 1997.
Utvärderingen skall bl.a. ge underlag för hur den framtida forskningen
om regionala frågor bör vidareutvecklas.
SIR:s övergripande mål är att initiera och samordna forskning på
regionalpolitikens område samt se till att forskningsresultaten sprids. Det
ligger i linje med regeringens önskemål att SIR utvecklar forskningen
kring EU-medlemskapets regionala konsekvenser i enlighet med uppdrag
i regleringsbrev för budgetåret 1994/95 och de frågor som berör den
regionala utvecklingen ur ett jämställdhetsperspektiv. SIR skall eftersträva
att på ett tydligt sätt delta i och bidra till den aktuella regionalpolitiska
samhällsdebatten och fora fram forskningens syn på regional utveckling.
Regeringen bedömer det som angeläget att SIR med dess helhetssyn vad
gäller regional utveckling aktivt medverkar i framtagandet av ett
forskningsprogram för landsbygdsutveckling.
Förbudgetåret 1997 beräknas en medelsram på 7 931 000 kr. Anslagsni-
vån för de två påföljande åren beräknas till 7 813 000 respektive
7 995 000 kr. Beräkningarna utgår från anslaget for budgetåret 1995/96
omräknat till 12 månader. Hänsyn har tagits till det besparingsbeting som
ålagts statlig verksamhet och prognoser for samhällets kostnadsutveckling.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
|
1995/96 |
Nytt anslag |
338 000' |
Utgiftsprognos därav 1996 |
260 000 260 000 |
|
1997 |
Förslag |
915 000 | ||
|
1998 |
Beräknat |
748 000 | ||
|
1999 |
Beräknat |
650 500 |
1 Beloppen anges i tusental kronor.
64
Anslaget disponeras för utbetalningar från EG:s regionalfond. På Prop. 1996/97:1
statsbudgetens inkomstsida finns en inkomsttitel för inbetalningar från den Utgiftsområde 19
Europeiska regionala utvecklingsfonden. Regionalfonden är en av EG:s
fyra fonder som delfmansierar utvecklingsprogram för strukturfondernas
mål 2, 5b och 6 samt vissa av de s.k. gemenskapsinitiativen. Program-
perioden för de geografiskt avgränsade målen och de flesta gemenskaps-
initiativen löper för Sveriges del från år 1995 t.o.m. år 1999. Utbetal-
ningarna från detta anslag beräknas vara som störst år 1997 för att trappas
ned i slutet av perioden. De sista utbetalningarna beräknas ske under år
2001.
Utbetalningarna från EG:s övriga strukturfonder redovisas dels under
Arbetsmarknadsdepartementets anslag Europeiska socialfonden dels under
Jordbruksdepartementets anslag avseende jordbruks- och fiskefondema.
Regeringens överväganden
Ramanslag 915 000 tkr.
På statsbudgetens inkomstsida finns en inkomsttitel för inbetalningar
från den Europeiska regionala utvecklingsfonden.
Regeringen överlämnade under sommaren 1995 förslag till elva
utvecklingsprogram rörande de geografiskt avgränsade strukturfondsmålen
2, 5b och 6 till EG-kommissionen. Under hösten 1995 beslutade
kommissionen att godkänna programmet för mål 6 och fem mål
2-program. Kommissionen godkände fem mål 5b-program under våren
1996.
Regeringen överlämnade därefter under hösten 1995 åtta Interreg
Il-program och ett program vardera för gemenskapsinitiativen Urban,
Leader II, SME och Pesca. Program för initiativet Konver överlämnades
under våren 1996. Kommissionen godkände Interreg Il-programmet för
Öresundsregionen och programmet för initiativet Pesca under våren 1996.
Övriga program godkändes i juli 1996. Urban-programmet väntas bli
godkänt av kommissionen under hösten.
När det gäller de program för gränsregionalt samarbete som avser
samarbete mellan Sverige, Norge respektive Finland kommer fr.o.m. den
1 januari 1997 en decentraliserad modell för beslutsfattande och finansi-
eringsförvaltning att tillämpas. Den innebär att beslut om finansiering av
enskilda projekt fattas av ett gemensamt organ, en interregional besluts-
grupp. I de finsk/svenska programmen slås respektive lands medel från
strukturfonderna samman och förvaltas som en helhet för respektive
program. I programmen för Nordkalotten och Kvarken/MittSkandia
kommer finska strukturfondsmedel att föras över till Sverige medan
65
svenska strukturfondsmedel förs över till Finland i programmen för
Barents och Skärgården. Den finansiella förvaltningen av EU-medel sker
för flertalet program för regional nivå av berörd länsstyrelse. I två av
programmen skall denna uppgift handhas av regional myndighet i Finland.
Länsstyrelserna skall svara direkt inför EG-kommissionen för an-
vändning av medlen, rapportering och bokföring samt den interna
revisionen.
För Interreg Il-programmen, med undantag av det svensk/danska
programmet, skall NUTEK därmed inte längre vara fondansvarig
myndighet.
Genom att arbetet med att genomföra strukturfondsprogrammen för
målen 2 och 6 kunde starta först i början av år 1996 har programperioden
i praktiken krympt till fyra år. Det har inneburit att andelen beslutade
medel inte har nått beräknad nivå och därmed har utbetalningarna från
anslaget skjutits framåt i tiden. Ytterligare förskjutning av utbetalningarna
från anslaget har blivit följden av att genomförandet av programmen för
mål 5b kunde påbörjas först under sommaren 1996. En tidsförskjutning
gäller även för gemenskapsinitiativen. Detta innebär att utbetalningarna
under 1997 beräknas ligga på en högre nivå än de följande åren.
Anslaget beräknas för budgetåret 1997 till 915 miljoner kronor och för
budgetåren 1998 och 1999 preliminärt till 748 respektive 650,5 miljoner
kronor.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 19
66
Sammanfattning av Företagsstödsutredningens betänkande
”Kompetens och kapital - om statligt stöd till foretag” (SOU
1996:69)
De små och medelstora företagen intar en central plats i debatten om
tillväxt och ekonomisk utveckling. Förhoppningen står i stor utsträckning
till att tillväxten i dessa företag verksamt skall bidra till att lösa landets
ekonomiska problem och minska den höga arbetslösheten. Sysselsättning-
en förväntas minska i storföretagen och i den offentliga sektom.
Som små och medelstora företag räknas företag med högst 200
anställda. Gruppen består av en mycket heterogen samling företag i
många olika branscher och med mycket olika förutsättningar. Bland
småföretagen återfinns det lilla tjänsteföretaget som arbetar med enkel
teknik och obetydliga investeringar för en lokal marknad med begränsade
tillväxtmöjligheter. Men där finns också det högteknologiska upp-
finnarföretaget med betydande kapitalbehov och stora utvecklingsmöjlig-
heter. Det finns därför få enskilda åtgärder som kan förväntas ha effekter
på alla småföretag. För att få påtagliga effekter krävs i stället åtgärder
inom en rad områden.
Totalt finns det i Sverige 460 000 små och medelstora företag, jord- och
skogsbruk oräknade, med sammanlagt 1 360 000 anställda. Den öppna
arbetslösheten omfattar drygt 300 000 personer. Om hälften av dessa skall
få arbete i de små och medelstora företagen måste antalet anställda öka
med 10-15 procent.
Företagsstödsutredningen har i uppdrag att göra en översyn av statens
stöd till företag med tonvikt på insatser för små och medelstora företag.
Uppdraget omfattar både finansiellt stöd och stöd i form av information,
rådgivning och utbildning.
Översynen skall leda till en effektivisering av stödgivningen. Förslagen
skall rymmas inom befintliga kostnadsramar. Senare har utredningen
genom tilläggsdirektiv ålagts att lämna förslag till besparingar i storleks-
ordningen 150 miljoner kronor inom delar av det regionalpolitiska stödet.
Utredningen har att behandla det statliga företagsstödet inom närings-,
regional- och arbetsmarknadspolitiken. Stöden inom arbetsmarknadspoliti-
ken syftar primärt inte till att stödja företag utan till att stödja arbetslösa
personer. Inom närings- och regionalpolitiken är däremot syftet i de flesta
fall att direkt stärka företagen.
Vid sin beräkning av kostnaderna för det statliga företagsstödet inom de
aktuella områdena har utredningen tagit hänsyn till att beslut fattats om
att vissa stöd skall upphöra. Dessa stöd redovisas men ingår inte i
kostnadssammanställningen.
I kostnadsberäkningen har det inte varit möjligt att särskilja företag av
olika storlek, varför beloppen omfattar stöden till såväl stora som små
företag.
Prop. 1996/97:1
Bilaga 1
67
Kostnaderna för företagsstödet
Enligt utredningens beräkning uppgick stödet år 1994/95 till ca 6,1
miljarder kronor. Härav faller 3,9 miljarder kronor inom arbetsmark-
nadspolitikens område och 1,7 miljarder kronor inom regionalpolitiken.
Det näringspolitiska företagsstödet var 500 miljoner kronor.
De statliga stöden har en mycket begränsad omfattning i relation till den
totala ekonomiska aktiviteten i företagen. Det statliga stödet motsvarar
årsomsättningen i ett medelstort börsföretag eller en halv promille av den
totala produktionen i näringslivet. Det motsvarar också tio procent av det
samlade tillskottet av kapital till näringslivet år 1994. Om stödet helt
slopas frigörs ett belopp som möjliggör en sänkning av arbetsgivarav-
giften i näringslivet om knappt två procentenheter. Även om stödet kan
ha stor strategisk betydelse och vara av stor vikt för enstaka företag,
regioner och branscher har det begränsad betydelse för företagandet i
stort.
Utredningens beräkning, 6,1 miljarder kronor, är helt andra belopp än
de som förekommit i debatten under det senaste året. Siffror som där
nämns har varit i storleksordningen 50-80 miljarder kronor. I det högre
beloppet ingår då också det tidigare bankstödet. I övrigt utgörs stora
poster av jordbruksstödet (ca 15 miljarder kronor), räntebidrag till
bostadsbyggandet (ca 19 miljarder kronor) och utdelning av aktierna i
riskkapitalbolagen Atle och Bure (ca 3 miljarder kronor). Dessutom
räknas i debatten med ett vidare företagsstödsbegrepp än vad utredningen
gör; bl.a. ingår praktik för arbetslösa (ca 5 miljarder kronor), ett stöd som
väsentligen utgått till offentliga arbetsgivare. Därutöver ingår i de 50
miljarder kronorna dels ett antal andra stöd, t.ex. presstöd, kulturstöd till
företag och stöd från vissa forskningsstiftelser, dels stöd som redan
upphört eller är beslutade att upphöra.
Företagsstödsutredningen har inte anledning att behandla statliga stöd
som ligger utanför utredningens område och vill därför inte kommentera
de olika beräkningar som gjorts av det samlade företagsstödet. Ut-
redningen vill dock peka på den risk för missförstånd som kan uppstå när
klumpsummor innehållande vitt skilda stöd räknas samman och används
som argument för stora besparingar. Enligt utredningens mening måste
varje enskilt stöd utvärderas och behandlas för sig så att effekterna av
neddragningama/avvecklingama kan bedömas. Detta gäller inte bara för
stöd med så olika syften och målgrupper som t.ex. räntesubventioner i
bostadsbyggandet och jordbruksstöd utan också i lika hög grad de något
mera likartade stöden inom de områden som företagsstödsutredningen har
att behandla. Utredningens arbete har också präglats av detta synsätt.
Företagsstödens inriktning
Utredningens uppfattning är att det näringspolitiska stödet är av begränsad
omfattning och har en adekvat inriktning. Stödet ges såväl finansiellt som
i övrigt till nyföretagande samt till expansion och utveckling i livskraftiga
mindre företag. Dessutom ställs särskild sakkunskap till förfogande för att
utveckla och kommersialisera tekniska innovationer och uppfinningar.
Prop. 1996/97:1
Bilaga 1
Utredningen föreslår dock vissa förstärkningar inom dessa områden för att
ytterligare stimulera utvecklingen. Den ekonomiska och tekniska
rådgivningen till småföretagen kan på detta sätt också successivt byggas
ut.
Däremot finns inom regionalpolitiken anledning att överväga förändring-
ar i mera tillväxtbefrämjande riktning. De generella kostnadssänkande
subventionerna bör minska till förmån för projektspecifika satsningar som
prövas i vaije enskilt fall. Till detta kommer även de nu introducerade
EG-stöden att bidra.
De arbetsmarknadspolitiska företagsstöden har en speciell karaktär och
utredningen förordar här i första hand en striktare syn vad gäller
konkurrensförhållandena gentemot verksamhet som inte får stöd och en
mer konsekvent rådgivning i afTärsffågor.
Utredningen för huvudsakligen fram förslag enligt följande:
Bättre företagsklimat, fler och aktivare entreprenörer
Småföretagandet har traditionellt spelat en undanskymd roll i skuggan av
storföretag och en stor offentlig sektor. Om företagandet generellt och
småföretagandet i synnerhet skall få en större roll i ekonomin krävs
åtgärder inom en rad områden. Företagandets villkor och möjligheter
måste uppmärksammas positivt redan i skolundervisningen.
Lagar och regler måste i högre grad ta hänsyn till småföretagen och
deras förutsättningar. I första hand är det angeläget att ändra dubbelbe-
skattningen av aktieutdelningar, beskattningen av ägare som är aktiva i det
egna företaget, villkoren för återköp av aktier och reglerna för riskkapital-
bolag. Utredningen understryker vikten av att dessa frågor löses.
Förstärkt information, rådgivning och kompetensutveckling
Utredningen lämnar förslag som syftar till att höja kunskapsnivån i
småföretagen och till att göra information, rådgivning och utbildning mer
lättillgänglig. Länsstyrelserna bör få i uppgift att i samråd med övriga
aktörer och småföretagens företrädare se till att det finns ett tillfredställan-
de utbud av information och rådgivning i varje län.
ALMI Företagspartner AB:s utbyggnad av lokal rådgivning i samarbete
med kommunerna innebär en förstärkning av rådgivningen på denna nivå
och bör påskyndas. Växtkraft mål 4 inom EG:s strukturfonder represente-
rar en angelägen satsning på kompetensutveckling för de mindre
företagen. Här är det angeläget att den nationella medfinansieringen
säkras.
Förbättrade finansmöjligheter
Utredningen konstaterar att en rad olika initiativ tagits under senare tid för
att förbättra utbudet av ägarkapital för mindre företag. Reglerna för
beskattning av aktieutdelningarna och de s.k. fåmansreglema är särskilt
Prop. 1996/97:1
Bilaga 1
69
viktiga att ändra. Utredningen ser därutöver ingen anledning att föreslå
ytterligare statliga insatser för att öka tillgången på ägarkapital.
ALMI Företagspartner AB uppmanas att i samråd med Bankföreningen
undersöka möjligheterna att inrätta ett nytt system med lånegarantier för
företag som har svaga bankmässiga säkerheter. Finansieringen skall ske
inom ramen for ALMI:s befintliga resurser.
NUTEK föreslås få ökade anslag (50 miljoner kronor) för finansiering
av teknikprojekt i tidiga skeden.
Effektiviseringar i regionalpolitiken
Utredningen föreslår förenklingar av de regionalpolitiska stöden. Två nya
finansiella stöd- och småföretagsstöd och utvecklingsstöd föreslås som
ersättning för lokaliseringsstöd, utvecklingsbidrag och landsbygdsstöd.
Utredningen föreslår därtill besparingar inom de generella regionalpoli-
tiska stöden, i första hand en avveckling av de nedsatta socialavgifterna.
I ett första steg föreslås detta ske genom att nedsättningen halveras från
tio till fem procentenheter att gälla fr.o.m. år 1997. Därtill föreslås att
ersättningstiden for sysselsättningsbidraget förkortas från nuvarande fem
till tre år och att stödet inte bör lämnas i delar av nuvarande stödområde.
Den sammanlagda besparingen for år 1997 är 250 miljoner kronor varav
230 miljoner beräknas falla på ändringen av de nedsatta socialavgifterna.
Utredningen föreslår att transportstödet ändras till att omfatta även flyg-
och sjötransporter samt tidigare exkluderade s.k. bulksågverk. Ersättnings-
reglerna bör ändras så att förändringen i stort sett ryms inom gällande
budgetram.
Förenklingar föreslås i stödområdesindelningen. Förändringar tar hänsyn
till de överenskommelser om stödområden som ingåtts mellan Sverige och
EG-kommissionen.
Utredningen föreslår att 50 miljoner kronor tillförs NUTEK för dess
arbete med utvecklingsprogram för kompetensutveckling i regionalpoli-
tiskt prioriterade områden.
Övriga frågor
Utredningen föreslår att ytterligare medel avsätts från ALMI:s lånefond
för de särskilda lånen för kvinnliga företagare samt att ALMI och
länsstyrelsen lägger större vikt vid de särskilda behov som kvinnliga
företagare och företagare med invandrarbakgrund har. Några särskilda
finansieringsformer for invandrarägda företag föreslås däremot inte.
Vid stöd skall konkurrensaspekterna beaktas mer uttalat än vad som nu
är fallet.
Utredningen föreslår också åtgärder for bättre uppföljning och ut-
värdering av det statliga företagsstödet. Stödbeslut bör innehålla riktlinjer
och ekonomiska resurser for utvärdering och stödmyndighetema bör
förbättra sin egen normala uppföljning och utvärdering. Dessa bör också
Prop. 1996/97:1
Bilaga 1
i ökad utsträckning kompletteras med utvärderingar genomförda av Prop. 1996/97:1
oberoende expertis. Bilaga 1
71
Efter remiss har yttranden över Företagsstödsutredningens betänkande,
Kompetens och kapital - om statligt stöd till foretag, avgetts av Sveriges
Riksbank (RB), Kommerskollegium, Svenska Handelskammarförbundet,
Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Statens Järnvägar (SJ), Banverket,
Vägverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Statskontoret, Riksrevisionsver-
ket (RRV), Riksskatteverket (RSV), Stockholms Fondbörs, Verket för
högskoleservice, Jordbruksverket, Fiskeriverket, Arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS), länsarbetsnämnderna (LAN) i Malmöhus, Västemorrlands,
Jönköpings och Hallands län, Glesbygdsverket, Statens institut för
regional forskning (SIR), Norrlandsfonden, Närings- och teknikutveck-
lingsverket (NUTEK), Konkurrensverket, Skogsstyrelsen, Patent- och
registreringsverket (PRV), ALMI Företagspartner AB, länsstyrelserna i
Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings,
Kronobergs, Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands,
Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro,
Västmanlands, Gävleborgs, Västemorrlands, Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län, kommunerna i Eskilstuna, Linköpings, Nässjö, Väster-
viks, Ronneby, Göteborgs, Åmåls, Karlsborgs, Arvika, Hällefors,
Hallstahammars, Falu, Ludvika, Avesta, Älvdalens, Ljusdals, Sandvikens,
Sundsvalls, Ånge, Bergs, Krokoms, Östersunds, Strömsunds, Norsjö,
Skellefteå, Storumans, Arvidsjaurs, Kalix, Luleå och Älvsbyn, landstingen
i Stockholms, Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs, Västmanlands,
Kopparbergs, Gävleborgs, Västemorrlands, Västerbottens och Norrbottens
län, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Grossistförbundet
Svensk Handel, Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges Industriförbund,
Företagarnas Riksorganisation (FR), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF),
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers
Centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO),
Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska Bankföreningen, Svensk
Industriförening (SINF), Sveriges Hantverks- och Småföretag (SHS),
Folkrörelserådet, Norrland Center AB och Skogsindustrierna.
Dessutom har skrivelser inkommit från Svenska Liftanläggningars
Organisation (SLAO), Svenska Rese- och Turistindustrins Samarbets-
organisation (RTS), Blomkvist Transport AB (även undertecknat av
Bottenvikens Stuveri och Piteå kommun), Kommunförbundet Norrbotten,
Turistdelegationen, Sveriges Redareförening, Sågverken i Övre Norrland
AB (SÅGAB) samt Malungs och Övertomeå kommuner.
Prop. 1996/97:1
Bilaga 2
gotab 52069, Stockholm 1996
72
Utgiftsområde 20
1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 8
Allmän miljö- och naturvård
(utgiftsområde 20)
Prop.
1996/97:1
Utgiftsområde 20
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut...................... 2
2 Inledning ................................. 3
3 Miljövård................................. 6
3.1 Allmänt ............................. 6
3.2 Programmet för omställning till hållbar utveckling 9
3.3 Övrig statlig verksamhet.................. 10
3.4 Resultatinformation ..................... 11
3.5 Resultatinformation om länsstyrelsernas arbete
inom miljöområdet..................... 11
3.6 Anslag .............................. 13
A 1. Statens naturvårdsverk ................... 13
A 2. Miljöövervakning m.m................... 16
A 3. Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och
vattendrag............................ 17
A 4. Investeringar inom miljöområdet............ 19
A 5. Miljö-och kretsloppsforskning ............. 21
A 6. Sanering och återställning av miljöskadade
områden ............................. 23
A 7. Koncessionsnämnden for miljöskydd......... 24
A 8. Kemikalieinspektionen................... 25
A 9. Visst internationellt miljösamarbete.......... 27
A10. Stockholms internationella miljöinstitut....... 28
4 Strålskydd, kärnsäkerhet m.m................... 30
4.1 Allmänt ............................. 30
4.2 Övrig statlig verksamhet.................. 31
4.3 Anslag .............................. 32
B 1. Statens strålskyddsinstitut................. 32
B 2. Statens kämkraftinspektion: Förvaltningskostnader 34
B 3. Statens kämkraftinspektion: Kämsäkerhetsforskning 34
B 4. Visst internationellt samarbete i fråga om
kärnsäkerhet m.m....................... 38
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 20
1. bemyndigar regeringen att under år 1997 ikläda staten ekonomiska
förpliktelser i samband med förvärv av eller intrångsersättning i
värdefulla naturområden som innebär åtaganden om högst 60 000 000
kr för budgetåret 1998,
2. för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård enligt följande uppställning:
|
Anslag |
Anslagstyp |
Anslagsbelopp (tusental kr) |
|
A 1. Statens naturvårdsverk |
ramanslag |
355 827 |
|
A 2. Miljöövervakning m.m. |
ramanslag |
93 952 |
|
A 3. Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar | ||
|
och vattendrag |
ramanslag |
130 000 |
|
A 4. Investeringar inom miljöområdet |
ramanslag |
217 992 |
|
A 5. Miljö- och kretsloppsforskning |
ramanslag |
135 492 |
|
A 6. Sanering och återställning av milj oskadade | ||
|
områden |
reservati onsansl ag |
19 400 |
|
A 7. Koncessionsnämnden for miljöskydd |
ramanslag |
18 675 |
|
A 8 Kemikalieinspektionen |
ramanslag |
82 570 |
|
A 9. Visst internationellt miljösamarbete |
ramanslag |
41 562 |
|
A 10. Stockholms internationella miljöinstitut |
obetecknat anslag |
12 000 |
|
B 1. Statens strålskyddsinstitut |
ramanslag |
73 683 |
|
B 2. Statens kämkraftinspektion: | ||
|
F örvaltni ngskostnader |
ramanslag |
63 188 |
|
B 3. Statens kämkraftinspektion: | ||
|
Kämsäkerhetsforskning |
ramanslag |
58 778 |
|
B 4. Visst internationellt samarbete i fråga | ||
|
om kärnsäkerhet m.m. |
ramanslag |
26 752 |
|
Summa för utgiftsområdet |
1 329 871 |
2 Inledning
Utgiftsområdet omfattar frågor rörande biologisk mångfald och naturvård,
vatten- och luftvård, avfallsfrågor, bil avgasfrågor, miljöskydd,
miljöforskning, avfallsforskning, kemikaliekontroll, strålskydd och
säkerhetsfrågor kopplade till kärnkraften samt internationellt
miljösamarbete. Utgiftsområdet omfattar vidare utgifter för
Naturvårdsverket, Koncessionsnämnden för miljöskydd, Kemikalie-
inspektionen, Statens strålskyddsinstitut och Statens kämkraftinspektion.
Det innebär att samtliga utgifter över statsbudgeten inom
Miljödepartementets ansvarsområde ingår i utgiftsområdet utom de
utgifter som avser departementets egna förvaltningskostnader och
utredningsverksamhet. Miljödepartementet samordnar regeringens
miljöpolitik.
Målet med miljöpolitiken är att skydda människors hälsa, bevara den
biologiska mångfalden, främja en långsiktigt god hushållning med
naturresurser samt skydda natur- och kulturlandskap. Hotet mot miljön är
ett hot mot livet självt. Regeringens ambition är att Sverige skall vara en
pådrivande kraft och ett föregångsland i strävan att skapa ett hållbart
samhälle. De ekologiska kraven kan leda till nästa stora språng i
tillväxten. Det krävs aktiva medborgare, men också en tydlig politik, för
att främja ett ökat kretsloppstänkande.
Regeringen har som ambition att Sverige skall bli ledande i Europa
med att systematiskt bygga ett ekologiskt hållbart samhälle. För att
välfärd och hållbarhet skall kunna förenas krävs djupgående förändringar
av vårt sätt att hushålla med naturresurserna och omfattande minskningar
av vår belastning på miljön. Det ställer samhället och politiken inför stora
och svåra uppgifter. Men det är endast genom att beslutsamt ta itu med
dessa som förhoppningarna om att de ekologiska kraven skall leda till ett
språng i tillväxten och ökad sysselsättning kan infrias.
En effektiv politik för ekologisk hållbarhet måste omfatta såväl området
Allmän miljö- och naturvård som området Energi (21). Även andra
områden måste bidra aktivt till förändringarna. Främst gäller det
Samhällsplanering, bostadsförsöijning och byggande (18), Regional
utjämning och utveckling (19), Kommunikationer (22), Jord- och
skogsbruk (23) och Näringsliv (24). Regeringen avser att i annat
sammanhang återkomma till hur erforderlig samordning kring uppgiften
att göra Sverige ekologiskt hållbart skall åstadkommas.
Prioriterade områden i regeringens miljöarbete är ett grönare näringsliv
(inkl, kretslopp/avfall, kemikalier och trafik), Östersjön/Östeuropa,
biologisk mångfald och miljöpolitiska styrmedel. Frågorna skall drivas
aktivt såväl nationellt som inom EU och andra internationella fora.
Insatserna för ett mer miljöanpassat näringsliv bör fortsätta. Företagens
miljöanpassning kan bidra till ökad tillväxt och sysselsättning. En viktig
uppgift är vidare att driva på miljöarbetet inom olika samhällssektorer.
Sektorsansvaret för miljöfrågorna måste öka.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 20
Regeringen redovisar det miljöpolitiska arbetet årligen för riksdagen. I
skrivelsen (skr. 1995/96:120) Vår miljö - Miljöarbetet under året
redovisades tillståndet i miljön och det miljöpolitiska arbetet under år
1995. En motsvarande redovisning avseende år 1996 planeras att lämnas
till riksdagen i slutet av december 1996. I skrivelsen (skr. 1996/97:2)
Sveriges internationella samarbete för hållbar utveckling har regeringen
nyligen redovisat sin syn på hur det internationella miljösamarbetet bör
utvecklas. Där redovisas bl.a. att i det fortsatta internationella samarbetet
för hållbar utveckling bör Sverige verka för ett stärkt konventionsarbete,
hållbara konsumtions- och produktionsmönster, miljöanpassade
transportsystem samt att miljöaspekter integreras i handels-, säkerhets-
och biståndspolitiken. Samarbetet för att utveckla metoder och
handlingsprogram för att främja en långsiktigt god hushållning med
naturresurser genom bl.a. ett hållbart nyttjande av naturresurser, inkl,
jord- och skogsbruk, marina resurser och färskvattenresurser, hållbar
markanvändning och bebyggelse samt hållbar hantering av kemikalier är
också av hög prioritet.
Vad gäller inriktning och genomförande av det svenska miljöarbetet i
EU har regeringen tidigare (skr. 1994/95:167) redovisat bl.a. att följande
sakområden skall prioriteras, nämligen
- kampen mot försurning och klimatförändringar,
- arbetet för kretsloppsanpassning,
- bevarande av biologiska mångfald, samt
- en höjd ambitionsnivå när det gäller kemikaliekontroll och minskad
användning av bekämpningsmedel.
Sverige verkar också för att miljöfrågorna får genomslag i EU:s
regeringskonferens, i reformeringen av jordbrukspolitiken och inför EU:s
utvidgning.
För att driva på den tekniska utvecklingen samt skapa sysselsättning
främst genom kretsloppsanpassning av byggnader och teknisk
infrastruktur har regeringen i den s.k. sysselsättningspropositionen
föreslagit ett program som omfattar åtgärder med sysselsättningsskapande,
teknikutvecklande och miljöförbättrande effekter bl.a. inom
avfallsområdet, va-området och inom byggsektorn (prop. 1995/96:222,
bet. 1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307). Förslaget har nyligen notifierats
till EU. I det följande avsnittet om miljövård redovisar regeringen hur
verksamheten avses administreras m.m.
Regeringen avser att våren 1997 till riksdagen lämna förslag om en
miljöbalk med ikraftträdande den 1 januari 1998. Förslaget syftar till en
samordnad och skärpt miljölagstiftning och kan leda till ändringar i
miljövårdens organisation. Regeringen avser också att förelägga riksdagen
en samlad miljöproposition våren 1998 med förslag till bl.a. nya och
omarbetade miljömål.
Det statsfinansiella läget kräver omfattande besparingar även inom
miljöområdet. Genom omprioriteringar i befintlig verksamhet utöver vad
som krävs för besparingar i enlighet med regeringens vårproposition
(prop. 1995/96:150) räknar regeringen med att vissa nya satsningar inom
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 20
miljöområdet skall vara möjliga. Härigenom möjliggörs en förstärkning
vad gäller åtgärder för biologisk mångfald liksom en satsning för att
under år 1997 bygga upp ett informationsnätverk via Internet som stöd
i miljöarbetet hos myndigheter, kommuner och företag. Vidare beräknas
resurser för bidrag till skoterleder m.m. i enligt med vad som förordats
i propositionen om en hållbar utveckling i landets fjällområden (prop.
1995/96:226).
Riksdagen har beslutat om besparingar inom utgiftsområdet för år 1996
om sammanlagt 232 miljoner kronor. De totala beräknade utgifterna på
statsbudgeten för utgiftsområdet uppgår år 1996 till ca 1,4 miljarder
kronor varav ca 1,2 miljarder kronor för miljövård och 0,2 miljarder
kronor för strålskydd och kärnsäkerhet.
Förslagen för år 1997 innebär att ytterligare 20 miljoner kronor sparas.
Dessutom föreslås omprioriteringar för att finansiera förstärkningar vad
gäller aktionsplanen för biologisk mångfald, bidrag till skoterleder och
införande av ett miljöinformationsnätverk. För år 1998 planeras
besparingar om ytterligare 177 miljoner kronor. Vidare bortfaller fr.o.m.
år 1999 resterande medel från energiskatteöverenskommelsen, 58 miljoner
kronor.
Regeringens förslag för år 1997 innebär 1 107,5 miljoner kronor för
verksamhetsområdet Miljövård och 222,4 miljoner kronor för
verksamhetsområdet Strålskydd, kärnsäkerhet m.m., dvs. sammanlagt
1 329,9 miljoner för utgiftsområde 20. Allmän miljö- och naturvård.
En särskild utredare (M 1996:04) har nyligen tillkallats med uppgift
att se över dagens miljöövervakningsverksamhet och utarbeta förslag om
miljöövervakningens fortsatta inriktning, omfattning, struktur och
finansiering. Utredaren skall vidare analysera förutsättningarna för ett
ökat sektorsansvar för miljöövervakning. Kalkningsutredningen har i
enlighet med de tilläggsdirektiv regeringen meddelade under våren 1996
redovisat förslag till hur kalkningsverksamheten skulle kunna bedrivas på
en väsentligt lägre nivå än dagens. Regeringens ambition är att
huvuddelen av besparingen vad gäller miljöforskningen skall kompenseras
med medel från Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA).
Regeringen har vidare gett Naturvårdsverket i uppdrag att redovisa
alternativa förslag till besparingsåtgärder för år 1998 och 1999 inom
verkets ansvarsområde. Med bl.a. detta underlag avser regeringen att
återkomma i budgetpropositionen för år 1998 med konkreta förslag till
besparingar för detta budgetår.
I förhållande till vad som redovisats i regeringens vårproposition har
till utgiftsområdet ca 7 miljoner kronor förts över från utgiftsområde 16
för lokalkostnadstäckning vid universitet och högskolor. Vidare har
utgiftsområdet ökats nominellt med 25 miljoner kronor avseende
uppskattade medel från EU-fonden LIFE samtidigt som motsvarande
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 20
belopp beräknats under inkomsttitel 6911. Från utgiftsområdet har Prop. 1996/97:1
härutöver gjorts en överföring med 2 miljoner kronor till utgiftsområde 1. Utgiftsområde 20
Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 20 framgår av följande sammanställning
(miljoner kronor):
Utgift Anvisat0 Utgiftsprognos Förslag Beräknat
därav
|
1994/95 |
1995/96 |
1995/96 |
1996 |
1997 |
1998 |
1999 | |
|
Miljövård |
1 511 |
1 654 |
1 710 |
1 124 |
1 108 |
954 |
916 |
|
Strålskydd, kärnsäkerhet m.m. |
237 |
317 |
357 |
247 |
222 |
220 |
223 |
|
Totalt för utgiftsområde 20 |
1 748 |
1 971 |
2 067 |
1 371 |
1 330 |
1 174 |
1 139 |
0 Exkl. anvisat på tilläggsbudget
3 Miljövård
För år 1997 föreslås att verksamhetsområdet Miljövård minskas
motsvarande en besparing med 11 miljoner kronor. Härutöver
beräknas genom omprioriteringar eller ytterligare besparingar
utrymme för en satsning på åtgärder för biologisk mångfald, ett
informationsnätverk via Internet som stöd i miljöarbetet hos
myndigheter m.fl. samt för bidrag till skoterleder för att bl.a.
minska bullerstörningar motsvarande sammanlagt omkring 28
miljoner kronor.
I regeringens skrivelse Vår miljö - Miljöarbetet under året (skr.
1995/96:120) redovisas tillståndet i miljön och det miljöpolitiska arbetet
under år 1995. En motsvarande redovisning kommer att lämnas till
riksdagen i december.
Under hösten 1995 och våren 1996 gjordes en översyn av Sveriges
miljöarbete av OECD. Resultaten och OECD:s rekommendationer
presenteras i rapportserien OECD Environmental Performance Reviews
under hösten 1996.
Skyddet av den biologiska mångfalden är en prioriterad del av
miljöpolitiken. Häri ingår bevarande av naturens variationsrikedom och
att åstadkomma en långsiktigt god hushållning av naturresurserna.
Utrymme för att genomföra ett aktionsprogram för biologisk mångfald
bör skapas genom omprioriteringar av befintliga resurser. Regeringen
planerar att under budgetåret 1997 återkomma till riksdagen vad gäller de
övriga förslag som Naturvårdsverket presenterat i rapporten 4463
Aktionsplan för biologisk mångfald samt till de förslag Statens
jordbruksverk, Fiskeriverket, Skogsstyrelsen och Boverket lagt fram i sina
aktionsplaner.
I propositionen 1995/96:226 om hållbar utveckling i landets
fjällområden förordas bl.a. att bidrag till anläggande av skoterleder och
andra anläggningar för skotertrafiken samt för informationsinsatser bör
kunna lämnas. Regeringen föreslår nu att sammanlagt 30 miljoner kronor
genom omprioriteringar och besparingar i befintlig verksamhet avsätts
under en treårsperiod för sådana bidrag.
En väl fungerande informationsförsörjning med avancerat datorstöd
är en förutsättning för genomförande av miljöpolitiken som bygger på
decentralisering och sektorsansvar. Regeringen beräknar därför medel för
att under år 1997 skapa ett informationsnätverk via Internet för stöd i
miljöarbetet hos kommuner, myndigheter, företag och organisationer med
utgångspunkt i ett förslag från Miljövårdsberedningen.
Regeringen har under våren 1996 beslutat att tillkalla en kommitté (M
1996:02) för översyn av kemikaliepolitiken mot bakgrund av bl.a.
Sveriges medlemskap i EU och en eventuellt förändrad riskbild avseende
användningen av kemiska ämnen. Kommittén skall bl.a. utvärdera
resultatet av de senaste tio årens arbete med att minska riskerna för hälsa
och miljö med kemiska ämnen och lämna förslag till hur
kemikaliepolitikens mål bör formuleras. Kommittén skall också föreslå
bl.a. åtgärder inom området hormonellt verkande ämnen, hur samarbetet
mellan staten och näringslivet kan vidareutvecklas, hur Sverige bör
prioritera det globala internationella arbetet och vilka styrmedel som kan
behövas inom kemikalieområdet. Kommittén skall redovisa sitt arbete
senast den 30 juni 1997.
För att skapa bättre förutsättningar för bl.a. bankerna att bedöma
företag från miljösynpunkt vid såväl kreditprövning som kapitalplacering
har regeringen tillkallat en särskild utredare (M 1996:01). Utredaren skall
bl.a. klarlägga förutsättningarna för ett system för sammanställning och
analys av miljöinformation om företag, mot bakgrund av finansiella
aktörers växande behov av att bedöma och jämföra företag ur
miljösynvinkel. Vidare skall utredaren ge förslag till hur ett sådant system
kan utformas och i vilken utsträckning ett statligt engagemang är
önskvärt. Resultatet av utredarens arbete skall redovisas före utgången av
december 1996.
Regeringen avser att under år 1997 till riksdagen redovisa en samlad
bedömning av aktuella åtgärder för att förstärka miljöarbetet i
näringslivet. Bl.a. bankernas miljöarbete kommer att belysas liksom
arbetet med miljöledningssystem, miljörevision, omprövning av
industrianläggningarnas tillstånd m.m.
För att minska utsläppen av kväve till haven har regeringen nyligen
beslutat att tillkalla en särskild utredare med uppgift att utarbeta ett
administrativt system för avrinningsområdesvis hantering av
vattenanknutna miljö- och resursfrågor (M 1996:03). Konkreta
administrativa organisationsmodeller skall presenteras. Miljösamverkan
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 20
mellan jordbrukare för att på ett kostnadseffektivt sätt minska Prop. 1996/97:1
miljöpåverkan från jordbruket på vattendragen och den sammanhängande Utgiftsområde 20
kustzonen skall prövas. Detta gäller särskilt med avseende på
närsaltutsläpp. Möjligheterna att påbötja försöksverksamhet med syfte att
skaffa erfarenheter av nya administrativa system för tillämpning av
miljökvalitetsnormer och miljösamverkan skall undersökas.
Utredningsuppdraget skall redovisas senast den 1 juni 1997.
Det långsiktiga målet med det svenska kalkningsprogrammet skall vara
det nationella intresset av att bevara den biologiska mångfalden och att
bibehålla förutsättningarna för utnyttjande av naturresurserna i sjöar och
vattendrag. Innan slutlig ställning tas till vad som kan anses vara en
lämplig nivå för ett sådant åtagande avser regeringen att ge
Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram en nationell plan för fortsatta
statliga kalkningsinsatser. Naturvårdsverkets förslag om en sådan plan och
verkets redovisning av regeringens uppdrag till verket att redovisa
alternativa förslag till besparingsåtgärder inom sitt ansvarsområde
kommer sedan att ligga till grund för regeringens ställningstagande vad
gäller den framtida kalkningsverksamheten.
Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket har överlämnat en
delrapport till regeringen om avvecklingen av kvicksilver. Kemikalie-
inspektionen har också avlämnat en rapport med utvärdering av hur
avvecklingen av amalgamanvändningen inom tandvården fortgår.
Regeringen kommer under år 1997 ta ställning till förslagen.
Avfallsmängderna bör minska, liksom farligheten hos avfallet. Det
avfall som genereras skall behandlas utifrån dess egenskaper. Detta är
övergripande mål på avfallsområdet. Regeringen kommer under år 1997
att ta ställning till förslag om en bättre avfallshantering utifrån
Naturvårdsverkets redovisade uppdrag att föreslå kvantitativa mål och
åtgärder för en förbättrad avfallshantering.
Inom ramen för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling har
Kretsloppsdelegationen (M 1993: A) till regeringen kommit in med förslag
till hur producentansvar skall utformas i byggsektorn och för elektriska
och elektroniska produkter. Under år 1997 kommer regeringen att ta
ställning till förslagen, samt till förslagen i betänkandet (SOU 1996:08)
Batterierna en laddad fråga . Regeringen kommer under perioden också
att ta ställning till att till EU-kommissionen notifiera ett förslag till svensk
förordning om producentansvar för bilar.
Regeringen avser att upphäva den dispens som sedan år 1992 tillåtit
behandling av kryddor med gasen etylenoxid. Som en följd av förbudet
mot användning av etylenoxid förordar regeringen att behandling av
kryddor med joniserande strålning tillåts (se utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk m.m ).
I mars 1995 tillkallades en nationell Agenda 21-kommitté (dir.
1995:34) i syfte att medverka i arbetet med att utveckla, fördjupa och
förankra Agenda 21 och för att medverka inför utarbetandet av Sveriges
rapport till FN:s extra generalförsamling om hållbar utveckling år 1997.
Kommittén har gett ut skrifter om s.k. goda exempel, lägesbeskrivning
vad gäller arbetet i Sverige med Agenda 21, beskrivning av det lokala 8
arbetet med Agenda 21 i andra länder samt ett underlag för svenskt
miljömålsarbete. En stor Agenda 21-konferens förbereds tillsammans med
bl.a. Kommunförbundet, Naturvårdsverket och Industriförbundet i
november i år. Kommittén inleder nu under hösten också framtagandet
av ett underlag till nationalrapport till FN.
Regeringen har tillsatt en utredning (M 1996:04) som har till uppgift
att granska dagens miljöövervakning och utarbeta förslag till
verksamhetens fortsatta inriktning, omfattning, struktur och finansiering.
Utredningen skall redovisa sitt arbete i december 1996.
I regeringens forskningspolitiska proposition (1996/97:5) läggs förslag
om miljöforskningens inriktning under kommande forskningsperiod.
Regeringen har uppdragit åt Naturvårdsverk att till den 1 december
1996 redovisa alternativa förslag till besparingsåtgärder för vardera
budgetåren 1998 och 1999 inom verkets ansvarsområde.
Hösten 1996 kommer Vattendragsutredningen (M 1993:12) att redovisa
förslag till skydd för ytterligare älvar. Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A)
har i uppdrag att redovisa förslag till åtgärder för en hållbar utveckling
i landets skärgårdsområden. Vidare remissbehandlas för närvarande
betänkandet (SOU 1996:38) Nationalstadsparker. Regeringen kommer
under år 1997 att överväga förslag till åtgärder med anledning av dessa
utredningar.
Den 1 december 1996 kommer Altemativbränsleutredningen (M
1995:06) att redovisa förslag till kvalitetskrav på alternativa bränslen och
hur dessa bör behandlas i förhållande till miljöklassystemet. Regeringen
kommer under år 1997 att överväga förslag till åtgärder Arbetet kommer
också att innefatta överväganden av det arbete som för närvarande pågår
inom EU i fråga om fordonsbränslen.
I samband med att riksdagen fattade beslut om regeringens proposition
1995/96:222 Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000,
m.m. anvisade riksdagen 1 000 miljoner kronor för ett femårigt program
med investeringsbidrag för omställning till hållbar utveckling (bet.
1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307). Programmet skall syfta till att skapa
sysselsättning främst genom kretsloppsanpassning av byggnader och
teknisk infrastruktur. Genom Jordbruksutskottets yttrande (JoU8y)
uppmärksammades att den instans som föreslagits hantera medlen,
Delegationen för ekologisk omställning vid Naturvårdsverket, borde få en
självständig ställning och tilldelas ett särskilt myndighetsanslag samt i
övrigt få ställning som statlig förvaltningsmyndighet. I Finansutskottets
betänkande 1995/96:FiU15 togs inte ställning till detta utan angavs att
regeringen i budgetpropositionen för år 1997 skulle redovisa de frågor
som Jordbruksutskottet tagit upp vad gäller organisatoriska former och
medelsanvisning beträffande Delegationen för ekologisk omställning.
Riksdagen har ställt sig bakom Finansutskottets förslag.
Regeringen lämnar mot denna bakgrund följande information om
aktuell bedömning av beredningsgången för hanteringen av
bidragsmedlen. Omställningen till hållbar utveckling måste planeras i ett
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 20
längre tidsperspektiv. Vad den kommer att kräva av statligt stöd kan ännu
inte överblickas. De nu beslutade bidragen kommer att utgå under en
begränsad tid av fem år. Regeringen har därför funnit att inrättandet av
en ny statlig förvaltningsmyndighet för närvarande ej kan motiveras.
Verksamheten bör administreras av ett särskilt kansli med projektanställd
personal inom en befintlig enhet på Miljödepartementet. En särskild fast
beredningsgrupp inrättas för ändamålet med berörda departement.
Delegationen för ekologisk omställning vid Naturvårdsverket ändras så
att delegationen får ställning som ett rådgivande organ som lyder direkt
under Miljödepartementet.
Delegationen kompletteras med byggnadsteknisk kompetens. Mot
bakgrund av att länsstyrelser har erfarenhet av liknande anslag bör
länsstyrelserna också deltaga i arbetet med bedömning av ansökningar
och behandling av ärenden omfattande mindre belopp. Samarbete med
Miljöteknikdelegationen bör eftersträvas.
Administrationen av investeringsbidragen liksom framtagande av
underlag för bedömning av ansökningar, information etc. bör finansieras
via fjortonde huvudtitelns reservationsanslag Investeringsbidrag för
främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning för budgetåret
1995/96.
En förutsättning för den här föreslagna organisatoriska formen samt
medelsanvisningen är EU:s godkännande av investeringsbidraget för
omställning till hållbar utveckling. Programmet är notifierat till EU,
varför kommissionens granskning och beslut för närvarande inväntas.
Därefter avser regeringen besluta om regleringsbrev, administrativa och
organisatoriska frågor enligt ovan samt övriga föreskrifter för det av
riksdagen anvisade anslaget.
Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområdet A. Miljövård framgår av följande
sammanställning (miljoner kronor):
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 20
|
Utgift 1994/95 |
Anvisat 1995/96 |
Utgiftsprognos |
Förslag 1997 |
Beräknat | ||
|
1995/96 |
därav 1996 | |||||
|
1998 |
1999 | |||||
|
1 511 |
1 654 |
1 710 |
1 124 |
1 108 |
954 |
916 |
Regeringen har enligt bilskrotningslagen (1975:343) fått riksdagens
bemyndigande att meddela föreskrifter om skrotningspremiens storlek och
villkor i övrigt för utbetalning av premien. Riksskatteverket uppbär
skrotningsavgiften och Vägverket administrerar och förvaltar
Bilskrotningsfonden. Behållningen i fonden uppgick den 30 juni 1996 till
240 miljoner kronor.
Regeringen har enligt lagen om avgifter för miljöfarliga batterier
(1990:1332) fått riksdagens bemyndigande att meddela de föreskrifter om
avgifter som behövs för att täcka samhällets kostnader för att samla in
och oskadliggöra batterier som är förbrukade eller inte längre används.
Den s.k. Batterifonden förvaltas av Naturvårdsverket och uppgick den 30
juni 1996 till 58 miljoner kronor.
På naturvårdsfonden redovisas naturvårdsobjekt i statlig ägo. Det gäller
bl.a. områden som avsatts som nationalparker och områden i övrigt som
förvärvats med statliga medel för naturvårdsändamål. Naturvårdsfonden
förvaltas av Naturvårdsverket. För närvarande redovisas en landareal om
ca 800 000 hektar på naturvårdsfonden.
Verksamheten vid Naturvårdsverket, Koncessionsnämnden för miljöskydd
och Kemikalieinspektionen har bedrivits med en sådan inriktning att de
uppsatta målen har nåtts. Riksrevisionsverkets revisionsberättelser
avseende dessa myndigheter innehåller inte några invändningar.
Länsstyrelsernas huvudsakliga uppgifter och ansvar inom sakområde
naturvård och miljöskydd samt hushållning med naturresurser är att
- vara pådrivande och samordnande så att de nationella miljömålen får
genomslag i länet. Länsstyrelserna har en viktig uppgift när det gäller
att samordna kommunernas miljöarbete och skall bl.a. stödja
kommunernas arbete med lokala Agenda 21,
- bevara den biologiska mångfalden och skydda stömingskänsliga
ekosystem i länet,
- stärka landskapsvården inom jordbruket och verka för att de areella
näringarna anpassas till de ekologiska förutsättningarna,
- arbeta med tillståndsprövning och tillsyn enligt gällande
miljölagstiftning,
- i samarbete med Naturvårdsverket ansvara för samordningen av
miljöövervakningen i länet
- utöva tillsyn över hushållningen med naturresurser i länet
De flesta länsstyrelser har utarbetat regionala miljöstrategier (STRAM).
Det är dock stora skillnader i hur väl miljöstrategierna är förankrade i
länen och i vilken utsträckning de har utvecklats mot ett åtgärdsinriktat
handlingsprogram.
Som ett led i att bevara den biologiska mångfalden och att säkerställa
särskilt värdefulla naturområden har alla länsstyrelser avsatt områden som
naturreservat eller naturvårdsområde. En av de hittills högst prioriterade
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 20
11
uppgifterna vad gäller arbetet med att bevara den biologiska mångfalden
har varit att inventera och ta fram kunskap om olika arter och deras
livsmiljöer samt att göra denna information tillgänglig. Detta har ofta
skett genom att databaser för naturvård upprättats.
Länsstyrelsernas arbete för att anpassa de areella näringarna till de
ekologiska förutsättningarna har fungerat särskilt väl vad gäller
skogsbruket, till stor del beroende på ett bra samarbete med
skogsvårdsstyrelsema.
Tillståndsprövningen av miljöfarlig verksamhet löper i allmänhet väl.
Den genomsnittliga genomloppstiden har i många fall minskat. Tillsynen
av miljöfarlig verksamhet har i hög utsträckning delegerats till
kommunerna. I flera fall har tillsynen prioriterats ned till förmån för
strategiarbete. Av Naturvårdsverkets rapport 4590, Myndigheternas arbete
enligt miljöskyddslagen 1995, framgår att det fortfarande finns relativt
många tillståndspliktiga verksamheter som saknar tillstånd. Jämfört med
läget 1992 har dock antalet tillstånd ökat betydligt. I Miljöbalksutred-
ningens betänkande (SOU 1996:103) som för närvarande remissbehandlas
är såväl tillståndsprövningen som tillsynsfrågorna föremål för översyn.
Även inom naturvårdsområdet har länsstyrelserna lyckats med att minska
den genomsnittliga handläggningstiden för främst tillståndsärendena.
Sammanställningar av länsstyrelsernas planer för den regionala
miljöövervakningen, de s.k. länsprogrammen, visar på höga ambitioner
från länsstyrelserna vad gäller miljöövervakningen samt genomgående en
koppling till resp, läns miljöstrategi (STRAM). Kraven på länsstyrelserna
avseende miljöövervakningen har ökat bl.a. på grund av en decentralise-
rad miljöpolitik. Miljöövervakningen bör i framtiden ha en inriktning och
omfattning som gör det möjligt att formulera nya mätbara miljömål för
prioriterade regionala miljöhot. Här bör övervakning av området biologisk
mångfald ha hög prioritet.
En mer långsiktig planering av prioriteringar och uppföljning av
arbetet med att bevara den biologiska mångfalden bör tas fram.
Ett omfattande arbete har påbörjats med att ta fram områden som skall
ingå i ett sammanhängande europeiskt nätverk av skyddade områden -
Natura 2000. Länsstyrelserna har under kort tid utfört ett gott arbete med
detta. Det fortsatta arbetet bör ges hög prioritet. Regeringen har i ett
uppdrag den 18 april 1996 till Naturvårdsverket om det fortsatta arbetet
med Natura 2000 preciserat bl.a. länsstyrelsernas roll i detta.
Länsstyrelserna sköter de omfattande arbetsuppgifterna inom
miljöskyddsområdet väl. Det är viktigt att länsstyrelserna fortsätter
genomföra strategiarbetet liksom de inom STRAM-arbetet framtagna
åtgärdsprogrammen. Regeringen vill även framhålla länsstyrelsernas
viktiga samordningsroll i förhållande till kommunernas miljöarbete.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 20
12
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 20
|
1994/95 |
Utgift |
413 055 *> |
Anslagssparande |
112 146 |
|
1995/96 |
Anslag |
564 685 |
Utgiftsprognos |
661 833 |
|
därav 1996 |
463 690 | |||
|
1997 |
Förslag |
355 827 | ||
|
1998 |
Beräknat |
347 676 | ||
|
1999 |
Beräknat |
333 572 |
1 Beloppen anges i tusental kr
De övergripande målen för miljöpolitiken är att skydda människors hälsa,
bevara den biologiska mångfalden, främja en långsiktigt god hushållning
med naturresurser samt skydda natur- och kulturlandskap.
Naturvårdsverkets övergripande mål är att vara samlande och
pådrivande i miljövårdsarbetet samt ansvara för uppföljning och
utvärdering, såväl nationellt som internationellt. Verkets arbete skall
syfta till att säkerställa en god miljö och biologisk mångfald. Verket skall
vidare
- arbeta för att få till stånd ett miljöanpassat och kretsloppsinriktat
samhälle
- vara pådrivande i förhållande till sektorsmyndigheter samt regionala
och lokala myndigheter genom att arbeta med mål, vägledning,
samordning och uppföljning och utvärdering som rör miljöarbetet,
- bidra med underlag till svenska ställningstaganden i det internationella
miljöarbetet och medverka med expertkunskap inom miljöområdet,
- följa upp och beskriva miljötillståndet, bedöma hotbilder samt utifrån
en vetenskaplig grund ta fram åtgärdsförslag,
- genom bidrag och ersättningar åstadkomma största möjliga
m i lj övårdsutby te,
- genom köp och intrångsersättningar säkerställa natur av högsta värde
för naturvård.
Anslaget belastas i första hand av verkets förvaltningskostnader samt
kostnader för vård och förvaltning av markinvesteringar.
13
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 20
För den kommande planeringsperioden bör befintliga öveigripande
mål ligga fast.
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
A 1. Statens naturvårdsverk, ramanslag 355 827 000 kr
A 2. Miljöövervakning m.m., ramanslag 93 952 000 kr
A 3. Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag,
ramanslag 130 000 000 kr
A 4. Investeringar inom miljöområdet, ramanslag 217 992 000 kr
A 5. Miljö- och kretsloppsforskning, ramanslag 135 492 000 kr
A 6. Sanering och återställning av miljöskadade områden,
reservationsanslag 19 400 000 kr
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar
D 2. Ersättningar för viltskador m.m., ramanslag 12 500 000 kr
Regeringen bör bemyndigas att under budgetåret 1997 ikläda staten
ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av eller intrångser-
sättning i värdefulla naturområden som innebär åtaganden om högst
60 000 000 kronor för budgetåret 1998.
För en policymyndighet som Naturvårdsverket är det svårt att utifrån
verksamhetsmål i form av miljöhot dra slutsatser om måluppfyllelse. För
att förenkla samt förbättra styrningen och uppföljningsmöjligheten av
verket pågår ett arbete där Naturvårdsverket i samarbete med Miljödepar-
tementet och Finansdepartementet utvecklar funktionsindelade verksam-
hetsmål, nära knutna till verkets arbetsområden. Utifrån prestationsmått
knutna till dessa verksamhetsmål kommer verkets arbete att bli lättare att
följa upp. Mål- och resultatdialogen är ett annat viktigt hjälpmedel för
regeringens styr- och uppföljningsmöjlighet som har strukturerats och
utvecklats.
Naturvårdsverkets arbete genomgår snabba tyngdpunktsförskjutningar,
bl.a. har EU-medlemskapet inneburit kraftigt ökade insatser. Ett annat
område där verket har en viktig roll är miljöanpassningen av de olika
samhällssektorerna där särskilt prioriterade områden är transporter, energi,
jord- och skogsbruk (biologisk mångfald) samt industri, handel och
14
hushåll (produktions- och konsumtionsfrågor inkl, avfall).
Under budgetåret 1995/96 beräknas anslagssparandet från tidigare år
att tas i anspråk.
RRV:s revisionsberättelse för Naturvårdsverket innehåller inte några
invändningar.
Skyddet av den biologiska mångfalden hör till de prioriterade
uppgifterna inom miljöpolitiken. Ett aktionsprogram för biologisk
mångfald bör genomföras. Finansiering av ett sådant aktionsprogram
kräver att befintliga resurser omprioriteras. Som tidigare framhållits avser
regeringen att återkomma till riksdagen angående förslagen i
Naturvårdsverkets aktionsplan för biologisk mångfald.
Regeringen har i propositionen 1995/96:226 Hållbar utveckling i
landets fjällområden framhållit att det är angeläget att kanalisera
skotertrafiken för att minska bullerstörningar och konflikter med andra
intressen, t.ex. friluftsliv. Regeringen har därför förordat att bidrag skall
kunna lämnas till anläggande av skoterleder och andra anläggningar för
skotertrafik samt för informationsinsatser. Regeringen avser att lämna ett
uppdrag till berörda länsstyrelser om att från kommunerna begära in
underlag för prioritering av de medel som föreslås tillföras resp, län för
att anlägga skoterleder m.m. Bidrag bör kunna lämnas med högst 50 %
av kostnaderna. Anslaget bör genom en omfördelning inom
utgiftsområdet utökas med 10 miljoner kronor för att finansiera bidrag till
skoterleder, vilket bör ses i samband med inrättandet av nya
regleringsområden för skoterleder. Under en treårsperiod räknar
regeringen med att sammanlagt 30 miljoner kronor bör avsättas för detta
ändamål.
Miljövårdsberedningen har i betänkandet (SOU 1996:92) IT i
miljöarbete föreslagit att ett informationsnätverk byggs upp via Internet
för stöd i miljöarbetet hos myndigheter, kommuner och företag, det s.k.
miljönätet. Naturvårdsverket bör medverka till att miljönätet byggs upp
och kommer i drift under år 1997. Regeringen beräknar att 7 miljoner
kronor skall kunna användas under år 1997 genom omprioriteringar inom
anslagets ram för detta ändamål.
Regeringen beräknar under detta anslag medel för verkets deltagande
i vissa internationella förhandlingsmöten m.m. som för närvarande
anvisas under anslaget för internationellt samarbete inom miljöområdet.
Vidare beräknar regeringen medel för de förvaltningskostnader som
hittills beräknats under anslagen till miljöövervakning m.m., investeringar
inom miljöområdet, miljöforskning, avfallsforskning samt sanering och
återställning av miljöskadade områden för år 1997 under
Naturvårdsverkets ramanslag.
I enlighet med Naturvårdsverkets förenklade anslagsframställning bör
medel för miljöövervakningen som innevarande budgetår anvisats under
detta anslag beräknas under ett nytt ramanslag, Miljöövervakning m.m.
(A2).
Regeringen beräknar ramanslaget för år 1997 till 355 827 000 kronor.
Naturvårdsverket har fått i uppdrag att redovisa alternativa förslag till
besparingsåtgärder inom sitt ansvarsområde för åren 1998 och 1999. I
avvaktan på detta underlag gör regeringen nu endast en procentuell
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 20
2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 8
fördelning av besparingarna för de anslag verket svarar för utom för
anslaget till forskning. Anslaget till Statens naturvårdsverk beräknas
därför preliminärt till 347 676 000 kronor för år 1998 och 333 572 000
kronor för år 1999.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 20
|
1994/95 |
Utgift” |
85 312” |
Reservation |
156 729 |
|
1995/96 |
Anslag |
81 653” |
Utgiftsprognos |
114 215 |
|
därav 1996 |
68 962 | |||
|
1997 |
Förslag |
93 952 | ||
|
1998 |
Beräknat |
91 653 | ||
|
1999 |
Beräknat |
87 675 |
1 Beloppen anges i tusental kr
2)Anslaget Bidrag till miljöarbete
5)Varav 5 000 på tilläggsbudget
Under detta anslag anvisas medel för miljöövervakningsverksamheten
som innevarande budgetår anvisats under anslaget A 1. Statens natur-
vårdsverk, samt medel för bidrag till miljöåtgärder som bedrivs av andra
myndigheter och organisationer som innevarande budgetår anvisas under
reservationsanslaget A 2. Bidrag till miljöarbete. Detta gäller bl.a. medel
till länsstyrelserna för regional miljöövervakning, stöd till olika in-
ternationella miljöövervakningsprojekt och bidrag till vissa ideella
organisationer för miljövårdsarbete samt för bilavgasundersökningar.
Miljöövervakningsverksamheten har som mål att beskriva tillståndet i
miljön så att brister skall kunna åtgärdas, risker undvikas och samhället
utvecklas i en hållbar riktning. Naturvårdsverket har det övergripande
ansvaret för miljöövervakningen i Sverige. Inom verket finns en
miljöövervakningsnämnd som fattar beslut om den nationella miljö-
övervakningens inriktning samt fördelar medel till nationell och regional
miljöövervakning. Den regionala verksamheten specificeras i avtal med
resp, länsstyrelse.
Bidragen till de ideella organisationerna har helt eller delvis finansierat
flera projekt, både med nationell och internationell anknytning.
Miljöövervakningsverksamheten har ökat under senare år. Detta beror
främst på ökade krav från staten om bättre kunskaper om miljösituationen
och trender i utvecklingen. Andra orsaker är krav från olika verksamhets-
utövare på underlag för miljökonsekvensbeskrivningar samt en kraftigt
utökad internationell rapportering som en följd av ratificering av fler
internationella konventioner och av medlemskapet i EU. Miljöövervak-
ningsverksamheten är en mycket långsiktig verksamhet som kräver stabil
finansiering. Verksamheten är kunskapsintensiv, det tar tid och kostar
pengar att bygga upp den kompetens som krävs för att driva och
utvärdera ett övervakningsprojekt. Verksamheten har under budgetåret
1995/96 delvis finansierats med reserverade medel från tidigare beslut
samt med tillfälliga medel från ingående reservationer. Regeringen har
tillsatt en utredning (dir,1996:62) som har till uppgift att granska dagens
miljöövervakning och utarbeta förslag till verksamhetens fortsatta
inriktning, omfattning, struktur och finansiering. I avvaktan på
utredningens förslag, som skall redovisas den 1 januari 1997, förordar
regeringen att medlen till miljöövervakningen för budgetåret 1997 bör
beräknas med oförändrat belopp, dvs. 66 086 000 kronor. Regeringen
avser återkomma i budgetpropositionen för år 1998 med förslag om
inriktning och resurser för kommande år.
Regeringen beräknar ca 7 miljoner kronor för stöd till kommuner och
ideella organisationer i arbetet med lokala Agenda 21 för år 1997.
Tyngdpunkten bör ligga i projekt som berör trafik, energi, naturvård och
kemikalier.
Medel för förvaltningskostnader som innevarande budgetår beräknats
under anslaget A 2. Bidrag till miljöarbete beräknas för år 1997 under
A 1. Statens naturvårdsverk.
Regeringen beräknar vidare vissa medel under anslaget för bidrag till
Hembygdsförbundet, Svenska naturskyddsföreningen och Internationella
försumingssekretariatet för bl.a. informationsarbete, konferens- och
programverksamhet inom naturvård och miljöskydd.
För att täcka kostnader för verksamhet med bilavgasundersökningar
beräknas ca 16 miljoner kronor.
Regeringen beräknar anslaget för år 1997 till sammanlagt 93 952 000
kronor som bör föras upp under ett nytt ramanslag benämnt
Miljöövervakning m.m.
Naturvårdsverket har nyligen fått i uppdrag att redovisa alternativa
förslag till besparingsåtgärder inom sitt ansvarsområde för åren 1998 och
1999. I avvaktan på detta underlag gör regeringen nu endast en
procentuell fördelning av besparingarna för de anslag verket svarar för
utom för anslaget till forskning. Anslaget till Miljöövervakning m.m.
beräknas därför preliminärt till 91 653 000 kronor för år 1998 och
87 675 000 kronor för år 1999.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 20
|
1994/95 |
Utgift |
189 700 ” |
Reservation |
100 700 |
|
1995/96 |
Anslag |
210 000 |
Utgiftsprognos |
250 000 |
|
därav 1996 |
175 000 | |||
|
1997 |
Förslag |
130 000 | ||
|
1998 |
Beräknat |
126 980 | ||
|
1999 |
Beräknat |
121 754 |
Beloppen anges i tusental kr
17
Anslaget disponeras för statsbidrag för återställning av skador förorsakade
av försurande luftföroreningar.
Bidragsbestämmelsema finns reglerade i förordningen (1982:840) om
statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag. De innebär att stats-
bidrag får lämnas till kalkning, biologisk återställning i kalkade vatten
samt till nödvändiga utredningar och undersökningar i samband med
kalkning eller biologisk återställning. Frågor om bidrag till kalknings-
verksamhet prövas av länsstyrelserna. Länsstyrelserna har redovisat
verksamheten som finansierats under detta anslag under budgetåret
1994/95. Naturvårdsverket har överlämnat en sammanställning av
länsstyrelsernas redovisningar till regeringen.
Kalkning i stor skala av sjöar och vattendrag har pågått sedan mitten av
1970-talet. Uppskattningsvis är 20 % av Sveriges sjöar och vattendrag
påtagligt försurade. Kalkningsverksamheten omfattade under budgetåret
1994/95 ca 7 500 sjöar och 11 000 km rinnande vatten. Målet med
kalkningen har under de senaste två budgetåren uppnåtts i ca 90 % av
sjökalkningama och ca 80 % av vattendragen. Även om vissa kalkningar
inte nått uppsatt mål har de biologiska effekterna ändå varit övervägande
positiva.
Regeringen beslutade hösten 1995 om en särskild utredning med
uppgift att se över kalkningsverksamheten och i tilläggsdirektiv den
11 april 1996 att också lämna förslag till hur denna skulle kunna bedrivas
på en nivå på ca 80 miljoner kronor per år. Kalkningsutredningen
överlämnade den 20 maj 1996 sitt betänkande (SOU 1996:53) Kalkning
av sjöar och vattendrag. Betänkandet har därefter remissbehandlats.
Det pågående internationella arbetet för att begränsa det försurande
nedfallet till de gränser som naturen tål kommer successivt att ge resultat.
Sverige driver aktivt frågan om ytterligare åtgärder i internationella fora.
Inom EU har kommissionen fått i uppdrag att arbeta fram en särskild
försumingsstrategi till våren 1997 med förslag till långtgående åtgärder.
Försurningen av mark och vatten har dock fortgått under en lång
tidsperiod. Trots positiva utvecklingstendenser kommer behovet av
kalkning att finnas kvar under en överskådlig tid. Kalkningen innebär
därför ett långsiktigt åtagande. En långsiktig planering är önskvärd för att
kalkningsverksamheten skall kunna bedrivas effektivt. Regeringen anser
därför att det är angeläget att staten kan göra ett långsiktigt åtagande vad
gäller den framtida verksamheten.
Det långsiktiga målet med det svenska kalkningsprogrammet skall vara
det nationella intresset av att bevara den biologiska mångfalden och att
bibehålla förutsättningarna för utnyttjandet av naturresurserna i sjöar och
vattendrag.
Innan slutlig ställning tas till vad som kan anses vara en lämplig nivå
för ett sådant åtagande avser regeringen att ge Naturvårdsverket i uppdrag
att ta fram en nationell plan för fortsatta statliga kalkningsinsatser. Denna
plan bör beakta behovet av att säkerställa den biologiska mångfalden
samt risker vid försurning och återförsuming i relation till statsfinanserna.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 20
Naturvårdsverkets förslag om en sådan plan och verkets redovisning av
regeringens uppdrag till verket att redovisa alternativa förslag till
besparingsåtgärder inom sitt ansvarsområde kommer sedan att ligga till
grund för regeringens ställningstagande vad gäller den framtida
kalkningsverksamheten. Regeringen avser i budgetpropositionen för
budgetåret 1998 komma med förslag till reformering av anslaget med
hänsyn tagen även till de synpunkter och förslag som har lämnats i och
med anledning av Kalkningsutredningens betänkande.
Utgiftsutvecklingen enligt den budgetprognos som Naturvårdsverket
gjort visar att ca 60 miljoner kronor av anslaget inte kommer att
förbrukas under innevarande budgetår. Mot bakgrund härav beräknar
regeringen att anslaget med bibehållen ambitionsnivå kan minskas med
10 miljoner kronor under budgetåret 1997 till 130 miljoner kronor.
Naturvårdsverket har nyligen fått i uppdrag att redovisa alternativa
förslag till besparingsåtgärder inom sitt ansvarsområde för åren 1998 och
1999. I avvaktan på detta underlag gör regeringen nu endast en
procentuell fördelning av besparingarna för de anslag verket svarar för
utom för anslaget till forskning. Anslaget till kalkningsverksamheten
beräknas därför preliminärt till 126 980 000 kronor för år 1998 och
121 754 000 kronor för år 1999.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 20
1994/95 Utgift
1995/96 Anslag
193 587 *>
285 668
Reservation 3 305
Utgiftsprognos 288 973
därav 1996 182 273
1998 Beräknat 212 927
1999
Beräknat
204 163
Beloppen anges i tusental kr
Från anslaget betalas förvärv av mark främst i syfte att bevara den
biologiska mångfalden genom att skydda särskilt värdefulla naturområ-
den. De naturvårdsobjekt i statens ägo som förvärvas med medel från
anslaget redovisas på naturvårdsfonden, vilken förvaltas av
Naturvårdsverk. Från anslaget betalas vidare ersättningar till markägare
för intrång i pågående markanvändning enligt naturvårdslagen (1964:822)
samt enligt 86 och 122 §§ byggnadslagen (1947:385) i dess lydelse intill
den 1 januari 1965. Vidare kan från anslaget bidrag lämnas till
kommuner och kommunala stiftelser för skydd av värdefulla naturom-
råden. Dessutom far anslaget användas för utrednings-, förhandlings- och
värderingskostnader i samband med säkerställande av värdefulla natur-
områden.
Hela anslaget för innevarande budgetperiod beräknas bli förbrukat.
19
Hittills under budgetåret 1995/96 har Naturvårdsverket säkrat ca 35 000
hektar mark, i första hand genom förvärv. I huvudsak har förvärven gällt
skog av olika typer nedanför skogsodlingsgränsen t.ex. urskogar,
ädellövsskogar och skogs/myrmosaikområden. Satsningarna har framför
allt syftat till att bevara den biologiska mångfalden och naturvärden i
övrigt.
Investeringsanslaget till markförvärv är ett av naturvårdspolitikens
viktigaste instrument för att bevara den biologiska mångfalden. Rege-
ringen anser därför att det trots det statsfinansiella läget är angeläget att
behålla en hög ambitionsnivå på detta område.
Sverige har genom Naturvårdsverket möjlighet att ansöka om bidrag
från EU:s fond LIFE för naturvårdsåtgärder. Besluten om bidrag fattas av
kommissionen med stöd av den s.k. Habitatkommittén. Under budgetåret
1995/96 beräknas kommissionen fatta beslut om att bevilja
Naturvårdsverket 50 miljoner kronor från LIFE-fonden för markinköp och
vård av Natura 2 000-områden.
För 1997 uppskattas LIFE-bidragen till Naturvårdsverket uppgå till 25
miljoner kronor. Regeringen beräknar därför medel för dessa bidrag under
detta anslag. Motsvarande belopp beräknas under inkomsttiteln 6911
Övriga bidrag från EG.
Av anslaget bör 3 miljoner kronor som en engångsinsats få disponeras
för inventeringar m.m. av områden som skall ingå i EU:s nät av skyddade
områden, Natura 2000. Vidare förs förvaltningskostnader över till
ramanslag A 1. Statens naturvårdsverk.
Regeringen bör som tidigare bemyndigas att under löpande bud-
getperiod ikläda staten ekonomiska förpliktelser för utgifter som skall
betalas under nästkommande budgetperiod. Bemyndigandet bör uppgå till
60 miljoner kronor för utgifter som skall betalas år 1998.
För år 1997 beräknar regeringen anslaget till 217 992 000 kronor.
Anslaget, som innevarande budgetår är ett reservationsanslag, bör för år
1997 föras upp som ett ramanslag.
Naturvårdsverket har nyligen fatt i uppdrag att redovisa alternativa
förslag till besparingsåtgärder inom sitt ansvarsområde för åren 1998 och
1999. I avvaktan på detta underlag gör regeringen nu endast en pro-
centuell fördelning av besparingarna för de anslag verket svarar för utom
för anslaget till forskning. Anslaget till markinvesteringar beräknas därför
preliminärt till 212 927 000 kronor för år 1998 och 204 163 000 kronor
för år 1999.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 20
20
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 20
|
1994/95 |
Utgift” |
205 744” |
Reservation |
57 064 |
|
1995/96 |
Anslag |
210 855” |
Utgiftsprognos |
239 019 |
|
därav 1996 |
121 959 | |||
|
1997 |
Förslag |
135 492 |
Beloppen anges i tusental kr
21 Anslagen Miljöforskning och Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling
För innevarande budgetår anvisas medel till miljö- och kretslopps-
forskning under reservationsanslagen A 5. Miljöforskning resp. A 7.
Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling. Naturvårds-
verkets primära uppgift vad gäller miljöforskningen är att dels upptäcka
och förebygga nya miljöhot, dels ta fram vetenskapligt underlag som
grund för miljöarbetet inom olika sektorer samt för internationellt
konventionsarbete. Detta skall utgöra underlag för förslag till miljö-
vårdsåtgärder, propositioner och andra miljöpolitiska åtgärder.
Naturvårdsverket skall också samordna miljöforskningen i Sverige och
värna om en grundläggande nationell forskning bl.a. för att belysa inhem-
ska frågeställningar. Det övergripande målet för verksamheten inom
avfallsforskningen är att ta fram ny kunskap för en kretsloppsanpassad,
uthållig samhällsutveckling inom varusektom och samhällets
materialflöden, dvs. att stödja tvärvetenskaplig forskning för en effekti-
vare hushållning med naturresurserna och minska mängden avfall och
dess farlighet.
Naturvårdsverket finansierar via sin forskningsnämnd i huvudsak
forskning om miljöproblem och dess effekter. Denna forskning bedrivs
till 85 % vid universitet och högskolor.
Naturvårdsverkets avfallsforskningsnämnd beslutar om fördelning av
medel för forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling.
Nämden stödjer forskning inom områdena Systemkunskap, Miljöanpas-
sade produkter, Miljöanpassad restproduktanvändning och Miljöanpassad
deponering samt också tillämpade projekt inom avfallsforskningens
område.
Årsredovisningen visar att verksamheterna bedrivits i enlighet med de
mål och den inriktning som angivits för verksamheten.
Totalt sett uppgår den statligt finansierade miljöforskningen (13 finan-
siärer) till ca 400 miljoner kronor. Regeringen lägger i sin
forskningspolitiska proposition (prop. 1996/97:5) fram förslag till
inriktning av miljö- och kretsloppsforskningen under den kommande
perioden. Som grund ligger bl.a. Naturvårdsverkets rapport FoU för bättre
Miljö samt rapporten Klimatrelaterad forskning (SOU 1996:39) från
21
Delegationen för klimatfrågor (M 1993:13). I sin fördjupade
anslagsframställning yrkar verket på oförändrat anslag för
miljöforskningen.
De närmaste åren beräknas den totala finansieringen för miljöforskning
att öka till mellan 500 och 600 miljoner kronor per år främst via
Stiftelsen för miljöstrategi sk forskning (MISTRA) och EU. Det statliga
anslaget minskades med 25 miljoner kronor under budgetåret 1995/96
jämfört med budgetåret 1994/95 mot bakgrund av bildandet av MISTRA
samt med hänsyn till behovet av att minska de offentliga utgifterna.
Statsmakterna har uttalat riktlinjer om att full kostnadstäckning skall
gälla för universitet och högskolor för externt finansierad forsknings-
verksamhet (bl.a. prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. 1994/95 :UbU 15, rskr.
1994/95: 353). Regeringen har i sin anslagsberäkning för år 1997 delvis
tagit hänsyn till de ökade kostnader som genom bl.a. lokalkostnadspåslag
för forskning vid universitet och högskolor belastar Naturvårdsverkets
forskningsverksamhet.
Naturvårdsverket är huvudansvarig myndighet för programmet En-
vironment and Climate inom EU:s fjärde ramforskningsprogram. Detta
innebär att medel från anslaget beräknas användas för delfinansiering av
EU-projekt.
Regeringen beräknar vidare medel från anslaget för delfinansiering av
den industrirelaterade miljöforskning som bedrivs av Institutet för Vatten-
och luftvårdsforskning (IVL).
Medel till den miljöforskning och den kretsloppsanpassade forskning
som finansieras via Naturvårdsverket bör fr.o.m. budgetåret 1997 anvisas
under ett ramanslag benämnt Miljö- och kretsloppsforskning.
Medel för förvaltningskostnader som innevarande budgetår beräknats
under de nämnda anslagen beräknas för år 1997 under ramanslaget A 1.
Statens naturvårdsverk.
Regeringen beräknar anslaget för år 1997 till 135 492 000 kronor varav
21 048 000 kronor för den verksamhet som finansieras via Avfalls-
forskningsnämnden.
I avvaktan på det uppdrag Naturvårdsverket fått att redovisa alternativa
förslag till besparingar inom sitt ansvarsområde beräknar regeringen
preliminärt inga anslag till den forskningsverksamhet som administreras
via Naturvårdsverket för år 1998 och 1999. Regeringens ambition är att
huvuddelen av de besparingar som görs inom forskningsområdet skall
kompenseras med medel från MISTRA.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 20
22
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 20
|
1994/95 |
Utgift |
20 132° |
Reservation |
51 491 |
|
1995/96 |
Anslag |
22 880 2) |
Utgiftsprognos |
59 857 |
|
därav 1996 |
36 965 | |||
|
1997 |
Förslag |
19 400 | ||
|
1998 |
Beräknat |
18 949 | ||
|
1999 |
Beräknat |
18 170 |
" Beloppen anges i tusental kr
2)Varav 3 000 på tilläggsbudget
Anslaget används for sanering och återställning av miljöskadade områden
inbegripet fortsatta inventeringar, undersökningar och prioriteringar som
underlag för bedömning av behov av framtida sanerings- och åter-
ställningsinsatser i landet. Ett femårigt program lades fast av riksdagen
år 1991 (prop. 1990/91:90, bet. 1990/91 :JoU30, rskr. 1990/91:338).
Anslaget skall vidare i enlighet med riksdagens beslut 1994 (prop.
1993/94:100 bil 15, bet 1993/94:JoU15, rskr. 1993/94:209) användas för
ett femårigt program för insamling och hantering av kvicksilverhaltiga
produkter.
Naturvårdsverket begär i sin anslagsframställning för år 1997 att 210
miljoner kronor anvisas till sanering och återställning.
Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår är att
anvisade medel inkl, reserverade medel från föregående år kommer att
vara intecknade men inte helt utbetalda.
Årsredovisningen visar att verksamheten bedrivits i enlighet med det mål
och den inriktning som angetts för verksamheten.
Naturvårdsverkets slutredovisning av regeringsuppdraget som syftar till
att genomföra ett femårigt programarbete för efterbehandling av förore-
nade områden, lägger fast den långsiktiga inriktningen på efterbe-
handlingsarbetet. Handlingsprogrammet föreslår konkreta mål samt vilka
åtgärder som bedöms nödvändiga. Cirka 2 000 förorenade platser har
identifierats, av vilka en del kräver omedelbara åtgärder.
Medel för förvaltningskostnader som beräknats under anslaget beräknas
för år 1997 under A 1. Statens naturvårdsverk.
Mot bakgrund av resultatet av Naturvårdsverkets hittillsvarande arbete
med sanering och återställning av miljöskadade områden, det femåriga
programmet för insamling och hantering av kvicksilverhaltiga produkter
samt med hänvisning till det statsfinansiella läget gör regeringen
bedömningen att arbetet för nästa budgetår bör bedrivas med samma
inriktning som hittills.
Regeringen beräknar anslaget för år 1997 till 19 400 000 kronor.
23
Naturvårdsvkeret har nyligen fått i uppdrag att redovisa alternativa
förslag till besparingsåtgärder inom sitt ansvarsområde för åren 1998 och
1999 I avvaktan på detta underlag gör regeringen nu endast en
procentuell fördelning av besparingarna för de anslag verket svarar för
utom för anslaget till forskning. Anslaget till saneringsverksamheten
beräknas därför preliminärt till 18 949 000 kronor för år 1998 och
18 170 000 för år 1999.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 20
|
1994/95 |
Utgift |
18 695 *’ |
Anslagskredit |
402 |
|
1995/96 |
Anslag |
29 011 2> |
Utgiftsprognos |
28 545 |
|
dArav 1996 |
19 927 | |||
|
1997 |
Förslag |
18 675 | ||
|
1998 |
Beräknat |
18 250 | ||
|
1999 |
Beräknat |
18 900 |
'^Beloppen anges i tusental kr
2,Varav 2 000 på tilläggsbudget
Koncessionsnämnden för miljöskydd är en central förvaltningsmyndighet
med huvudsaklig uppgift att pröva frågor rörande miljöfarlig verksamhet
enligt miljöskyddslagen. Nämnden har vidare en viktig roll i beredningen
av ärenden som prövas av regeringen enligt 4 kap. lagen (1987:12) om
hushållning med naturresurser m.m.
Det övergripande målet för nämnden är att verksamheten skall drivas
enligt gällande instruktion (1993:579).
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar att nämnden
överskred anslaget och utnyttjade beviljad anslagskredit. Prognosen för
anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar att nämnden
kommer att fa ett litet anslagssparande.
Regeringens överväganden
De övergripande mål som gällt sedan budgetåret 1992/93 skall
även gälla för budgetåret 1997.
Ramanslag 18 675 000 kronor
24
Nämnden finansieras till en del via miljöskyddsavgifter enligt miljö-
skyddslagen (1969:387).
Koncessionsnämndens årsredovisning visar att verksamheten bedrivs
på ett tillfredsställande sätt.
Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte haft några invänd-
ningar i revisionsberättelsen avseende Koncessionsnämnden för miljö-
skydd.
Regeringen beräknar anslaget för år 1997 till 18 675 000 kronor.
Miljöbalksutredningen har i betänkandet (SOU 1996:103) Miljöbalken
En skärpt och samordnad miljölagstiftning för en hållbar utveckling lagt
förslag som kan påverka Koncessionsnämndens framtid. Remissbe-
handling av betänkandet pågår för närvarande. Regeringen avser redovisa
sina ställningstaganden i en proposition om en miljöbalk till riksdagen
våren 1997. För åren 1998 och 1999 gör regeringen därför endast en
preliminär beräkning, i avvaktan på ställningstagandena till nämnda
förslag, med 18 250 000 kronor resp. 18 900 000 kronor.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 20
1998 Beräknat
1999 Beräknat
82 731
79 544
‘^Beloppen anges i tusental kr
Kemikalieinspektionen (Kemi) är central förvaltningsmyndighet för
ärenden om hälso- och miljörisker med kemiska produkter i den mån
frågorna inte handläggs av någon annan myndighet.
Keml:s övergripande uppgift är att arbeta för att minska riskerna för
skador på människa och miljö från kemiska ämnen och produkter.
Kemi skall enligt sin instruktion särskilt
- följa utvecklingen i fråga om förekomsten av kemiska produkter och
de risker användningen kan medföra,
- utöva tillsyn enligt lagen (1985:426) om kemiska produkter (LKP),
- pröva frågor om godkännande av bekämpningsmedel och svara för
annan förhandsgranskning av kemiska produkter,
- föra och utveckla register över kemiska produkter,
- utreda, sammanställa och dokumentera verksamheten avseende
kemiska produkter och de hälso- och miljörisker sådana produkter kan
medföra,
- lämna information inom kemikaliekontrollens område,
- medverka i det internationella samarbetet på kemikaliekontrollens
område.
KemLs verksamhet finansieras huvudsakligen genom avgifter som tas
in enligt förordningen (1985:836) om bekämpningsmedel, förordningen
(1989:216) om kemikalieavgifter, enligt Kemikalieinspektionens
föreskrifter (KIFS 1991:7) om försäljning och användning av biologiska
bekämpningsmedel och om genetiskt modifierade organismer (1994:11).
Kemikalieavgifter beräknas till 56 734 000 kronor för budgetåret 1997
(budgetår 1995/96, 18 mån, 90 700 000 kronor) och för
bekämpningsmedelsavgifter till 18 292 000 kronor (budgetår 1995/96, 18
mån, 35 900 000 kronor). Intäkter från kemikalieavgifter redovisas på
inkomsttiteln 2543.
Kemi har den 4 december 1995 kommit in med rapporten översyn av
kemikalieavgifter, där ett nytt avgifts- och utdebiteringssystem för
kemikalieavgifter föreslås. Regeringen kommer under hösten 1996 fatta
beslut om ett nytt avgiftssystem.
Under det gångna budgetåret, då en ny generaldirektör tillträtt, har en
ny organisationsmodell baserad på projektverksamhet inrättats.
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 20
För år 1997 bör de övergripande målen för perioden 1994/95 -
1997 ligga fast. Kemikalieinspektionen skall som ansvarig
förvaltningsmyndighet för kemikaliefrågor verka för att öka
miljökraven i kemikaliesäkerheten och vara drivande i EU-arbetet
för miljö och hälsa.
Ramanslag 82 570 000 kronor
Beräknade avgiftsinkomster 75 026 000 kronor
Kemikalieinspektionens årsredovisning visar att verksamheten bedrivs
med en sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås. Regeringen
konstaterar att Riksrevisionsverket inte har haft några invändningar i
revisionsberättelsen avseende Kemikalieinspektionen.
Sveriges medlemskap i EU innebär att den dominerande delen av
inspektionens verksamhet helt ligger inom ramen för EU:s arbete med
kemikalier. EU-medlemskapet har inneburit kraftigt ökade insatser inom
områdena klassificering/märkning och förhandsanmälan av nya ämnen.
KemLs insatser bidrar till att för Sverige prioriterade kemikaliefrågor
uppmärksammas inom EU. Kemi deltar aktivt i förhandlingar om ett
blivande direktiv för prövning av biocider. Kemi har påböljat utredningen
av fyra växtskyddsmedel inom ramen för EU:s registrering av sådana
medel enligt Rådets direktiv av den 15 juli 1991 om utsläppande av
växtskyddsmedel på marknaden (EGT nr L230 s:l 19.8.91, Celec.nr.
391L0414). Sverige kommer även fortsättningsvis inom ramen för
programmet för existerande ämnen fa rapportörskapet för ett antal
prioriterade ämnen, vilket innebär en utvärdering av ämnets miljö- och
26
hälsorisker. Keml:s insatser bör inriktas på att påverka EG och dess
lagstiftning i riktning mot den svenska höga skyddsnivån på kemikalie-
och bekämpningsmedelsområdet. Under de närmaste åren krävs särskilda
insatser av Kemi for de ämnen som är föremål för
övergångsbestämmelser samt EG:s arbete med bekämpningsmedel.
Utöver EU-arbetet behövs särskilda insatser för att driva nationellt
riskbegränsningsarbete och egen inspektionsverksamhet. Insatser kommer
även att krävas för stöd och vägledning till kommunala insatser inom
kemikaliekontrollen och Agenda 21. Regeringen har tagit hänsyn till detta
vid medelsberäkningen.
Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast i
proposition 1993/94:163 Riktlinjer för en fortsatt kretsloppsanpassning av
samhället (bet. 1993/94:JoU23, rskr. 1993/94:273) och i regeringens
skrivelse 1994/95:167 Det svenska miljöarbetet i EU - Inriktning och
genomförande (bet. 1994/95:JoU23, rskr. 1994/95:424) bör gälla även för
budgetåret 1997. Keml:s arbete med att öka kemikaliesäkerheten till
skydd för hälsa och miljö både nationellt och inom EU bör för nästa
budgetår i huvudsak bedrivas med samma inriktning som hittills.
Regeringen avser inom kort att ge Kemikalieinspektionen och
Inspektionen för strategiska produkter i uppdrag att se över möjligheten
att överföra Kemikalieinspektionens uppgifter enligt 19-26 §§
förordningen om strategiska produkter till Inspektionen för strategiska
produkter, översynen bör även omfatta möjligheten att ta ut avgifter av
företag för nämnda uppgifter.
Anslaget till KernLs förvaltningskostnader bör ändras från ett
obetecknat s.k. 1 OOO-kronorsanslag till ett ramanslag. Medel motsvarande
vad som under innevarande budgetår har beräknats under
reservationsanslaget Särskilda projekt, beräknas nu under det nya ram-
anslaget. För år 1997 beräknar regeringen anslaget till 82 570 000 kronor.
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 82 731 000 kronor och för
år 1999 till 79 544 000 kronor.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 20
|
1994/95 |
Utgift |
32 636 ” |
Reservation |
4 311 |
|
1995/96 |
Anslag |
54 168 |
Utgiftsprognos |
50 020 |
|
därav 1996 |
42 807 | |||
|
1997 |
Förslag |
41 562 | ||
|
1998 |
Beräknat |
43 062 | ||
|
1999 |
Beräknat |
40 162 |
Beloppen anges i tusental kr
Anslaget disponeras för utgifter för Sveriges deltagande i vissa internatio-
nella organisationer och för internationellt samarbete inom Miljöde-
partementets ansvarsområde.
27
Från anslaget betalas kostnader för deltagande i vissa möten inom
ramen för internationella miljökonventioner och avtal, möten inom ramen
för FN-systemet och inom organisationer såsom OECD, ECE, Europa-
rådet samt miljösamarbetet i fråga om Arktis. Vidare betalas från anslaget
vissa kostnader för bilateralt miljösamarbete.
Förenta nationernas miljöfond inrättades genom beslut av 1972 års
generalförsamling för att inom ramen förFNis miljöprogram (UNEP) helt
eller delvis finansiera kostnaderna för nya miljövårdsinitiativ inom FN:s
olika organ. Fondens användning står under överinseende av FN:s miljö-
styrelse. Sveriges årliga bidrag till miljöfonden belastar anslaget.
Från anslaget lämnas också bidrag till vissa ideella miljöorganisationers
internationella verksamhet.
Det internationella miljösamarbetet blir alltmer betydelsefullt och
resurskrävande. Under år 1997 äger FN:s extra generalförsamling rum
som skall följa upp Rio konferensen om miljö och utveckling. Vidare
kommer Sveriges medlemskap i UNEP:s styrelse att kräva särskilda
resurser.
För år 1997 beräknar regeringen medel för de kostnader för bidrag och
medlemsavgifter enligt Sveriges åtaganden inom ramen för internationella
miljökonventioner och avtal som för innevarande budgetår anvisats under
anslaget A 12 Bidrag enligt internationella miljökonventioner och avtal
m.m.
Under anslaget beräknas 3 miljoner kronor för bidrag till vissa ideella
miljöorganisationers internationella verksamhet.
Anslaget för år 1997 beräknas till 41 562 000 kronor. Anslaget, som
innevarande budgetår är ett reservationsanslag, bör för år 1997 föras upp
som ett ramanslag. För år 1998 beräknas anslaget till 43 062 000 kronor
och för år 1999 40 162 000 kronor.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 20
|
1994/95 |
Utgift |
12 000 ” | ||
|
1995/96 |
Anslag |
18 000 |
Utgiftsprognos |
18 000 |
|
därav 1996 |
12 000 | |||
|
1997 |
Förslag |
12 000 | ||
|
1998 |
Beräknat |
12 000 | ||
|
1999 |
Beräknat |
12 000 | ||
Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget redovisas utgifterna för statens stöd till Stockholms
internationella miljöinstitut (SEI) (prop. 1987/88:85, bet. 1987/88:JoU23,
rskr. 1987/88:373).
SEI:s huvudsakliga uppgifter är att initiera, genomföra och föra ut
resultatet av studier och forskning vad gäller värdering och utveckling av
miljöteknik, miljö- och utvecklingspolicy samt relaterad miljöstyrning och
strategier för en hållbar utveckling.
SEI har förutom sitt huvudkontor i Stockholm tre övriga kontor, ett i
Boston, ett i York och ett i Tallin.
SEI har byggt upp en internationellt erkänd verksamhet och utvecklat
forskningen inom områden som är relevanta för de globala miljöproble-
men. Institutet har inriktat sin verksamhet på bl.a. energistudier,
klimatfrågor, bioteknik, ekonomi med etik och miljövärden. SEI har
engagerat sig alltmer i miljöfrågor i Östersjöregionen, främst de baltiska
staterna samt i Ryssland.
I betänkandet (SOU 1995:93) Omprövning av statliga åtaganden
föreslås att det särskilda organisationsstödet till SEI successivt bör
avvecklas. Regeringen delar dock inte utredningens bedömning utan
finner, med hänsyn till den stora betydelsen av SEI:s verksamhet, att
anslag bör utgå även i fortsättningen.
Regeringen beräknar anslaget till 12 miljoner kronor för 1997. För åren
1998 och 1999 beräknas samma belopp.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 20
29
4. Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 20
För år 1997 föreslås for verksamhetsområdet Strålskydd,
kärnsäkerhet m.m. omfattas av en besparing på 9 miljoner kronor
i enlighet med vad som beräknats i budgetpropositionen
1994/95:100.
Under kommande år kommer Statens kämkraftinspektion och
Statens strålskyddsinstitut att vara engagerade i det arbete som
följer av industrins genomgång av de svenska kämkraftsreaktorema.
Myndigheterna kommer även att vara engagerade i det arbete som
pågår för att finna en plats där det använda kärnbränslet skall
slutförvaras.
Den internationella granskningen av SKI:s och SSI:s tillsyn på
kämenergiområdet kommer att följas upp.
Myndigheternas arbete med att förbättra kärnsäkerhets- och
strålskyddsläget i Östeuropa fortsätter.
Statens strålskyddsinstitut (SSI) övervakar strålskyddet vid de kärn-
tekniska anläggningarna och vid behandling och lagring av kärnavfall
samt utövar tillsyn däröver. SSI kontrollerar att utsläpp till luft och vatten
under normaldrift hålls inom fastställda gränser. SSI utövar också tillsyn
av sådan verksamhet med joniserande strålning som ligger utanför käm-
energisektom och av verksamhet med icke-joniserande strålning. Dit hör
t.ex. verksamhet på sjukhus, forskningsinstitutioner och annan industriell
verksamhet än kärnkraft liksom kontroll av naturlig strålning.
Säkerheten vid de svenska kärnkraftverken och övriga kärntekniska an-
läggningar övervakas av Statens kämkraftinspektion (SKI). SKI utövar
också tillsyn över behandling och lagring av kärnavfall vid
kärnkraftverken, lagring av använt kärnbränsle i det centrala mellanlagret
för använt kärnbränsle (CLAB) samt slutförvaring av kärnavfall i slutför-
varet för låg- och medelaktivt avfall (SFR-I) i Forsmark. I SKI:s
uppgifter ingår också att handha sådana uppgifter kring hantering av
kärnämne och kärnteknisk utrustning som följer av Sveriges
internationella åtaganden om icke-spridning av kärnvapen m.m. och som
kompletterar de uppgifter Europeiska kommissionen har i detta avseende.
SKI beslutar vidare om användning av medel inom det statliga
finansieringssystem som skall täcka kostnaderna för att hantera och
slutförvara kärnavfall och för att riva kärnkraftverken utom när
regeringen skall fatta sådana beslut.
I takt med att reaktorerna blir äldre tenderar insatserna på strålskydds-
och kämsäkerhetsområdet att öka. Som exempel på detta kan nämnas de
stora ombyggnadsarbeten som har utförts vid den äldsta reaktorn,
Oskarshamn 1. SKI:s och SSI:s uppföljning av arbetet kan leda till
ytterligare granskningsinsatser. Stora genomgångar av reaktorerna
30
planeras att utföras av industrin under de närmaste åren. SKI och SSI
kommer att vara starkt engagerade i detta arbete.
SKB:s arbete med att finna en plats lämplig för slutförvaring av använt
kärnbränsle m.m. engagerar många människor. Flera av de centrala
statliga myndigheterna, framför allt SKI och SSI, har varit engagerade när
det gäller att lämna information i frågor som rör kärnsäkerhet och
strålskydd samt samhällsplanering. Mot denna bakgrund samt mot
bakgrund av att förstudier bedrivs samtidigt på olika platser i landet har
regeringen beslutat att en särskild samordningsresurs, en nationell
förhandlare, ställs till de olika aktörernas förfogande. SKI och SSI, men
också Statens råd för kämavfallsfrågor (KASAM) skall i lämplig
omfattning bistå den nationella samordnaren i hans arbete.
SKI:s och SSI:s tillsynsverksamhet på kämenergiområdet har under
budgetåret genomgått en internationell granskning. Utredningen visar att
den svenska tillsynen håller en hög internationell standard men pekar
också på några områden där högre effektivitet bör kunna nås. De
rekommendationer som granskningsgruppen redovisar i sitt betänkande
(SOU 1996:73) bereds för närvarande inom regeringskansliet.
SKI och SSI medverkar också med insatser inom det svenska
samarbetet med öst- och Centraleuropa. Dessa insatser beräknas fortsätta
även under budgetåret 1997. Samarbetet finansieras över det s.k.
östeuropaanslaget inom utgiftsområde 7.
Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområdet B. Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.
framgår av följande sammanställning (miljoner kronor):
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 20
|
Utgift 1994/95 |
Anvisat 1995/96 |
Utgiftsprognos |
Förslag 1997 |
Beräknat 1998 1999 | |
|
1995/96 |
därav 1996 | ||||
|
237 |
317 |
357 |
247 |
222 |
220 223 |
Enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kämtekniklagen) är en
innehavare av tillstånd till kärnteknisk verksamhet skyldig att svara för
att allt i verksamheten uppkommet kärnavfall och använt kärnbränsle
hanteras och slutförvaras på ett säkert sätt och att den anläggning i vilken
verksamheten bedrivs avvecklas och rivs på ett säkert sätt, sedan
verksamheten har upphört (§ 10). Dessa åtaganden innebär enligt
förarbetena (prop. 1983/84:60) också ett ansvar för att klarlägga vilka
åtgärder som behövs och hur dessa åtgärder skall kunna genomföras.
I det ansvar som enligt 10 § kämtekniklagen läggs på
3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 8
reaktorinnehavare och övriga innehavare av tillstånd till kärnteknisk
verksamhet ingår att svara för de faktiska kostnader som behövs för
avfallshanteringen. Som påpekades av Lagrådet i yttrandet över den
tidigare fmansieringslagen (prop. 1980/81:90 s. 637) omfattar
tillståndshavarens skyldigheter även att ansvara med återstoden av sin
förmögenhet för kostnader som staten skulle kunna ådra sig för sådana
åtaganden, ifall tillståndshavaren skulle underlåta att fullgöra sina
skyldigheter och staten därför nödgas vidta åtgärderna.
Enligt lagen (1992:1537) om finansiering av framtida utgifter för
använt kärnbränsle m.m. (finansieringslagen) skall den som har tillstånd
att inneha och driva en kämkraftsreaktor (reaktorinnehavaren) årligen, så
länge reaktorn är i drift, betala en avgift för att finansiera
omhändertagande av använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall.
Riksdagen beslutade hösten 1995 (prop 1995/96:83, bet.
1995/96:NU10, rskr. 1995/96:114) bl.a. om ändring i finansieringslagen
innebärande en komplettering av reaktorinnehavares skyldighet att betala
avgifter för framtida avfallskostnader med en skyldighet för
reaktorinnehavare att ställa säkerheter för dessa kostnader. Riksdagen
beslutade samtidigt om förändring av förvaltningen av avgiftsmedlen.
Till följd av riksdagens beslut förvaltas medlen sedan den 1 januari
1996 av en särskild fond, Kämavfallsfonden. Medlen är placerade i
Riksgäldskontoret. Användning och återbetalning av avgiftsmedlen prövas
av Statens kämkraftinspektion eller i vissa fall direkt av regeringen
Av redovisningen för år 1995 framgår att inbetalade avgifter uppgick
till sammanlagt 1 270 miljoner kronor (1 331 miljoner kronor 1994).
Utbetalade ersättningar uppgick till 398 miljoner kronor (431 miljoner
kronor). Ränteintäkterna uppgick till 1 628 miljoner kronor (1 273
miljoner kronor) och överskottet av förvaltningen 2 499 miljoner kronor
(2 173 miljoner kronor). Behållningen den 31 december 1995 var 17 939
miljoner kronor (15 441 miljoner kronor).
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 20
|
1994/95 |
Utgift |
81 243 ” |
Anslagssparande |
15 685 |
|
1995/96 |
Anslag |
116 379 |
Utgiftsprognos |
128 100 |
|
därav 1996 |
85 400 | |||
|
1997 |
Förslag |
73 683 | ||
|
1998 |
Beräknat |
72 354 | ||
|
1999 |
Beräknat |
72 001 |
Beloppen anges i tusental kr
32
Statens strålskyddsinstitut (SSI) är central förvaltningsmyndighet för
frågor om skydd av människor, djur och miljö mot skadlig verkan av
joniserande och icke-joniserande strålning. SSI:s huvuduppgift är således
att verka för att intentionerna i strålskyddslagen (1988:220) uppfylls.
Detta innebär att SSI skall utöva tillsyn över verksamhet med
joniserande och icke-joniserande strålning, öka kunskapen inom området
genom att bedriva och finansiera forskning, ge råd och upplysningar i
strålskyddsfrågor samt i övrigt verka för säker användning av strålning.
SSI:s verksamhet finansieras direkt via statsbudgeten och via avgifter
enligt förordningen (1976:247) om vissa avgifter till Statens
strålskyddsinstitut. Avgifter från kärnteknisk verksamhet beräknas för år
1996 till ca 40 miljoner kronor och redovisas under inkomsttitel 2551.
Ansökningsavgifter beräknas till ca 5 miljoner kronor och redovisas
under inkomsttitel 2511.
SSI genomgick en fördjupad prövning inför budgetåren 1995/96 till
1998. De övergripande målen för SSI:s verksamhet är att:
- förhindra akuta skador och minska risken för sena skador till följd av
strålning;
- drift och underhåll av kärntekniska anläggningar skall vara förenade
med en säker strålmiljö för människor, djur och miljö;
- upprätthålla och vidareutveckla en samordnad nationell beredskap inom
strålskyddsområdet mot utsläpp av radioaktiva ämnen;
- genom forsknings-, utvecklings-, beräknings- och mätinsatser ge
underlag för strålskyddsmässiga bedömningar och för att upprätthålla
kompetens för att kunna förutse och möta framtida frågor inom
strålskyddet.
Inom programmet Strålskydd öst är målet att skapa ett bättre strålskydd
i berörda länder i Central- och Östeuropa. Detta program finansieras via
särskilda medel från Utrikesdepartementets anslag.
Utgiftsprognosen för innevarande budgetår överstiger anvisade medel.
Skälet är att reserverade medel har tagits i anspråk för att huvudsakligen
reglera kostnader för forskningsprojekt.
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 20
De övergripande mål som gäller för perioden 1995/96 till 1998 bör
ligga fast.
Ramanslag 73 683 000 kr
Beräknade avgiftsinkomster ca 45 000 000 kr
Strålskyddsinstitutets årsredovisning visar att myndigheten i allt väsentligt
har levt upp till uppsatta mål och att dessa mål är relevanta. SSI omfattas
33
av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion och en nedräk-
ning av anslaget har skett. Till följd av de sparbeting som lagts på
myndigheten menar SSI att det kan bli nödvändigt att se över den
inriktning och målsättning som angivits för de olika verksamhetsgrenarna
i den fördjupade anslagsframställningen. Regeringen delar SSI:s
uppfattning och det bör ankomma på SSI att göra en sådan översyn.
I detta sammanhang kan nämnas att SSI deltar tillsammans med flera
andra myndigheter under ledning av Riksrevisionsverket i ett projekt som
syftar till att utveckla mål- och resultatsstymingen. Erfarenheter från
projektet kommer att utnyttjas vid en kommande översyn av SSI:s mål.
I avvaktan på en sådan översyn bör således målen för SSI ligga fast.
Regeringen gör vidare den bedömningen att SSI:s rationaliseringsarbete
bedrivs på ett framgångsrikt sätt och att det finns goda förutsättningar för
att verksamheten skall kunna bedrivas på ett sådant sätt att strålskyddet
är fortsatt gott med de resurser som beräknas för budgetåret 1997.
De synpunkter som förs fram i den internationella granskningen av den
svenska tillsynsverksamheten på kämenergiområdet (SOU 1996:73)
bereds för närvarande inom regeringskansliet.
Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte haft några
invändningar i sin revisionsberättelse över SSI:s årsredovisning.
Regeringen beräknar anslaget till 73 683 000 kronor för år 1997. För
åren 1998 och 1999 beräknas utgifterna till 72 354 000 kronor resp.
72 001 000 kronor.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 20
|
1994/95 |
Utgift |
61 161‘> |
Anslagssparande |
14 844 |
|
1995/96 |
Anslag |
91 583 |
Utgiftsprognos |
99 300 |
|
därav 1996 |
66 200 | |||
|
1997 |
Förslag |
63 188 | ||
|
1998 |
Beräknat |
65 105 | ||
|
1999 |
Beräknat |
67 295 |
Beloppen anges i tusental kr
|
1994/95 |
Utgift |
67 351 ” |
Anslagssparande |
29 311 |
|
1995/96 |
Anslag |
88 439 |
Utgiftsprognos |
102 600 |
|
därav 1996 |
68 400 | |||
|
1997 |
Förslag |
58 778 | ||
|
1998 |
Beräknat |
55 867 | ||
|
1999 |
Beräknat |
57 154 |
Beloppen anges i tusental kr
34
Statens kämkraftinspektion (SKI) är central förvaltningsmyndighet med
uppgift att övervaka dels säkerheten vid kärnteknisk verksamhet, dels ge-
nomförandet av den forskning och utveckling och det program för bl.a.
sådana frågor som avses i 11 och 12 §§ lagen (1984:3) om kärnteknisk
verksamhet. Dessutom skall SKI besluta om användningen av
avgiftsmedel enligt lagen (1992:1537) om finansiering av framtida
utgifter för använt kärnbränsle m.m. och lagen (1988:1597) om finansie-
ring av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m., utom när regeringen
skall fatta ett sådant beslut.
SKI:s verksamhet finansieras i sin helhet via avgifter enligt
förordningen (1991:739) om vissa avgifter till Statens kämkraftinspektion.
Avgifter enligt den nämnda förordningen avseende tillsyn och forskning
förs till inkomsttiteln 2551, Avgifter från kärnkraftverken. Övriga avgifter
disponeras av SKI.
SKI genomgick en fördjupad prövning för budgetåren 1992/93 till
1994/95. De verksamhetsmål som då lades fast har förlängts till att gälla
även för budgetåret 1995/96.
De nuvarande övergripande målen för SKI är att verksamheten skall
inriktas på att
- hög säkerhet uppnås i svensk kärnteknisk verksamhet och att SKI i
detta syfte tar initiativ till säkerhetshöjande åtgärder,
- Sveriges internationella åtaganden på det kärntekniska området upp-
fylls,
- kärnavfall slutförvaras på ett säkert sätt,
- tillräcklig bredd uppnås i industrins forsknings- och utvecklingsverk-
samhet avseende slutförvaring av använt kärnbränsle,
- beslutsfattare och allmänhet är väl informerade om kärnteknisk risk
och säkerhet samt om omhändertagande och slutförvaring av använt
kärnbränsle.
Den grundläggande förutsättningen för SKI:s mål och inriktning av
verksamheten är att de som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verk-
samhet också har det fulla och odelade ansvaret för säkerheten. SKI skall
övervaka hur tillståndsinnehavama lever upp till detta ansvar genom att
skapa sig en egen välgrundad bild av säkerhetslaget vid anläggningarna
och av kvaliteten i tillståndsinnehavamas säkerhetsarbete.
SKI skall i det sammanhanget
- driva på i säkerhetsarbetet när drifterfarenheter, forskningsresultat och
teknisk utveckling så motiverar, såväl gentemot tillståndsinnehavare
som i det internationella säkerhetssamarbetet,
- verka för att en allsidighet upprätthålls i kämkraftindustrins forskning
och utveckling för hantering och slutförvaring av kärnavfall och för
avveckling och rivning av kärntekniska anläggningar i vilka verksam-
het inte längre skall bedrivas samt att tillse att erforderliga medel sätts
av för framtida kostnader,
- verka för att kompetensen i säkerhetsarbetet vidmakthålls och utveck-
las inom SKI likaväl som hos tillståndsinnehavama och i övrigt inom
landet,
- utfärda och fastställa villkor och föreskrifter för kärnteknisk verksam-
het i den utsträckning som bedöms nödvändig för säkerheten och till
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 20
följd av Sveriges internationella åtaganden samt
- aktivt informera om förhållanden och händelser av säkerhetsintresse
samt om omhändertagande och slutförvaring av använt kärnbränsle
och kärnavfall.
I prioritering av myndighetens uppgifter skall den säkerhetsmässiga be-
tydelsen vara avgörande. Även de uppgifter som följer av Sveriges in-
ternationella åtaganden skall beaktas.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 för anslagen B 2
resp. B 3 visar att utgifterna överstigit anvisade medel med ca 1,5 resp.
1 miljoner kronor. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande
budgetår visar på att utgifterna förväntas överstiga anvisade medel med
ca 8 resp. 14 miljoner kronor. De ökade utgifterna ryms inom
anslagssparandet under resp, anslag.
SKI har i sin förenklade anslagsframställning för budgetåret 1997
angivit att såväl oförändrad anslagsnivå som de sparbeting som lagts på
myndigheten leder till att det är nödvändigt att klarställa inriktningen av
och ambitionsnivån för verksamheten i förhållande till utvecklingen i om-
världen. Nya mål måste formuleras och fastställas.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 20
36
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 20
Övergripande mål
De övergripande mål som hittills gällt för verksamheten behöver yt-
terligare klarställas och verksamhetsmålen ytterligare utvecklas. Re-
geringen avser att i regleringsbrevet för år 1997 uppdra åt SKI att
lägga förslag i denna riktning. Nu gällande övergripande mål bör
därmed ligga fast för budgetåret 1997.
B 2. Förvaltningskostnader, ramanslag
Beräknade avgiftsinkomster
B 3.
Kämsäkerhetsforskning, ramanslag
Beräknade avgiftsinkomster
63 188 000 kr
63 320 000 kr
58 778 000 kr
58 560 000 kr
SKI:s årsredovisning visar att myndigheten i huvudsak har levt upp till
uppsatta mål. SKI omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig
konsumtion och viss nedräkning av anslaget har gjorts. Regeringen in-
stämmer i SKI:s bedömning att det är nödvändigt att klarställa inrikt-
ningen av och ambitionsnivån för myndighetens verksamhet i förhållande
till utvecklingen i omvärlden. Regeringen bedömer att detta bör göras i
anslutning till att den framtida energipolitiken fastläggs. Därvid kommer
också de rekommendationer att behandlas som lagts fram av den interna-
tionella expertgrupp som under våren 1996 slutfört sin granskning av
tillsynsverksamheten vid SKI och vid Statens strålskyddsinstitut.
Gruppens rapport (SOU 1996:73) bereds för närvarande inom regerings-
kansliet.
Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte haft några invänd-
ningar i revisionsberättelsen avseende SKI.
Regeringen beräknar anslagen B 2 resp B 3 till 63 188 000 resp.
58 778 000 kronor för år 1997. För åren 1998 och 1999 beräknas
utgifterna under anslaget B 2 till 65 105 000 resp. 67 295 000 kronor och
under anslaget B 3 till 55 867 000 resp. 57 154 000 kronor.
37
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 20
1994/95 Utgift 27 360 *»
1995/96 Anslag 20 240
Utgiftsprognos 27 000
därav 1996 26 900
|
1997 |
Förslag |
26 752 |
|
1998 |
Beräknat |
26 752 |
|
1999 |
Beräknat |
26 752 |
Beloppen anges i tusental kr
Från anslaget betalas kostnader, i amerikanska dollar och österrikiska
shilling, för deltagande i internationellt samarbete på kämenergiområdet,
såsom Sveriges reguljära medlemsavgift i Internationella Atomenergior-
ganet (IAEA), bidraget till IAEA:s Technical Assistance and Cooperation
Fund samt kostnader i samband med övrigt internationellt kämsäkerhets-
samarbete.
Anslaget, som för innevarande budgetår är ett förslagsanslag, bör för
år 1997 föras upp som ett ramanslag.
Regeringen beräknar att anslaget för år 1997 bör vara 26 752 000 kr.
För åren 1998 och 1999 beräknas en oförändrad utgiftsnivå.
38
Utgiftsområde 21
Förslag till statsbudget för år 1997
(utgiftsområde 21)
Prop.
1996/97:1
Utgiftsområde 21
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut ..................... 2
2 Inledning .....................-.......... 3
3 A. Omställning och utveckling av energi- systemet .... 5
3.1 Allmänt............................ 5
3.2 Anslag............................. 6
A 1. Vissa åtgärder för effektivare användning av energi . . 6
A 2. Bidrag till Energiteknikfonden ...............7
A 3. Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a.
Baltikum och Östeuropa ...................8
A 4. Täckande av förluster i anledning av statliga
garantier inom energiområdet................9
4 B. Energiforskning ........................ 11
4.1 Allmänt........................... 11
4.2 Anslag............................ 11
B 1. Energiforskning.......................11
5 C. Oljelagring ........................... 13
5.1 Allmänt........................... 13
5.2 Anslag............................ 14
C 1. Statens oljelager: Förvaltningskostnader ........14
C 2. Statens oljelager: Kapitalkostnader............17
6 Elmarknadsfrågor......................... 17
6.1 Nätmyndigheten vid NUTEK.............. 17
6.2 Affärsverket svenska kraftnät.............. 19
1 Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 21
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner den föreslagna investerings- och finansieringsplanen för
Affärsverket svenska kraftnät som en ram för perioden 1997 -
1999 (avsnitt 6.2),
2. godkänner att Affärsverket svenska kraftnät som en ram för rörlig
kredit under år 1997 får ta upp riksgäldslån om högst
100 000 000 kr som får användas i enlighet med vad regeringen
anfört (avsnitt 6.2),
3. bemyndigar regeringen att under år 1997 besluta i frågor som rör
förvärv av aktier eller bildande av bolag inom Affärsverket svenska
kraftnäts verksamhetsområde inom en ram av 135 000 000 kr
(avsnitt 6.2),
4. bemyndigar regeringen att ge Affärsverket svenska kraftnät rätt att
under år 1997 besluta om förvärv och avyttring av aktier och
bildande av bolag inom en ram av högst 10 000 000 kr (avsnitt
6.2),
5. medger att eventuella reservationer från tolfte huvudtitelns anslag
1995/96 E 9. Energiforskning och E 10. Bioenergiforskning
överförs som anslagssparande till ramanslaget B 1. Energiforskning
och får användas enligt vad regeringen tidigare anfört (anslaget
B 1),
6. bemyndigar regeringen att under år 1997 låta staten ta på sig
ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och
utveckling inom energiområdet som inräknat redan fattade beslut
innebär åtaganden om 95 000 000 kr för år 1998, 65 000 000 kr
för år 1999, 40 000 000 kr för år 2000, 25 000 000 kr för år 2001
samt 10 000 000 kr för år 2002 (anslaget B 1),
7. för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 21
Energi enligt följande uppställning:
|
Anslag |
Anslagstyp |
Anslagsbelopp (tusental kr) |
|
A 1. Vissa åtgärder för effektivare användning av | ||
|
energi |
reservationsanslag |
30 000 |
|
A 2. Bidrag till Energiteknikfonden |
obetecknat anslag |
72 000 |
|
A 3. Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i | ||
|
bl.a. Baltikum och Östeuropa |
ramanslag |
7 000 |
|
A 4. Täckande av förluster i anledning av statliga | ||
|
garantier inom energiområdet |
ramanslag |
2 000 |
|
B 1. Energiforskning |
ramanslag |
235 784 |
|
C 1. Statens oljelager: Förvaltningskostnader |
ramanslag |
67 367 |
|
C 2. Statens oljelager: Kapitalkostnader |
obetecknat anslag |
60 000 |
|
Summa för utgiftsområdet |
474 151 |
2 Inledning
Den svenska energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga
tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga
villkor. Härigenom främjas en god ekonomisk och social utveckling i
Sverige. Energipolitiken skall utgå från vad natur och miljö kan bära.
Riksdagen beslutade våren 1991 om riktlinjer för energipolitiken (prop.
1990/91:88, bet. 1990/9l:NU40, rskr. 1990/91:373). Beslutet grundade sig
i allt väsentligt på en överenskommelse mellan företrädare för Socialde-
mokraterna, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet. Riktlinjerna omfattar
bl.a. vissa program för omställning och utveckling av energisystemet.
Enligt riksdagens beslut skall regeringen årligen i samband med budget-
propositionen redovisa de resultat som har uppnåtts genom de energipoli-
tiska programmen samt förelägga riksdagen förslag om ytterligare åtgärder
som är motiverade.
En parlamentarisk kommission - Energikommissionen - tillsattes
sommaren 1994 (dir. 1994:67, dir. 1994:120). Kommissionens uppgift var
bl.a. att granska de pågående programmen för omställning och utveckling
av energisystemet samt att analysera behovet av förändringar och
ytterligare åtgärder. Energikommissionen redovisade sitt slutbetänkande
Omställning av energisystemet (SOU 1995:139) i december 1995. Till
betänkandet har fogats ett omfattande bakgrundsunderlag i form av bilagor
(SOU 1996:140).
För närvarande pågår överläggningar om energipolitiken mellan riks-
dagspartierna. Syftet med överläggningarna är att på grundval av 1991 års
överenskommelse, Energikommissionens betänkande och remissvaren på
detta nå en bred parlamentarisk överenskommelse om den framtida
energipolitiken. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en
proposition om energipolitiska riktlinjer m.m. De resultat som uppnåtts
genom de energipolitiska programmen i enlighet med 1991 års energipoli-
tiska beslut kommer därför att redovisas i den kommande energipolitiska
propositionen.
Ramen för utgiftsområde Energi uppgår för år 1997 till 474,2 miljoner
kronor, för år 1998 till 429,0 miljoner kronor och för år 1999 till
400,3 miljoner kronor. Ramen kan enligt den ekonomiska vårpropositio-
nen (prop. 1995/96:150, bet. 1995/96:FiU10, rskr. 1995/96:304) komma
att påverkas av beslut med anledning av den energipolitiska propositionen.
Åtgärder som föreslås i den energipolitiska propositionen skall enligt
beslutet vara statsfinansiellt neutrala.
Ramen för utgiftsområdet skiljer sig i jämförelse med det preliminära
belopp för utgiftsområdet som redovisades i den ekonomiska vårproposi-
tionen (prop. 1995/96:150). Ramen har för år 1997 minskat med 84
miljoner kronor. Skillnaden beror på omdisponering inom Närings- och
handelsdepartementets ram. Till övervägande del utgörs omdisponeringar-
na av att de delar av Närings- och teknikutvecklingsverkets (NUTEK) för-
valtningsmedel som tidigare legat på sakanslag nu förs över till NUTEK:s
förvaltningsanslag.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 21
Den 1 januari 1996 trädde ett nytt regelverk för elmarknaden i kraft Prop. 1996/97:1
(prop. 1994/95:222, bet. 1995/96:NU1, rskr. 1995/96:2). Den nya ellag- Utgiftsområde 21
stiftningen innebär att konkurrens införs i handeln med el. Nätverksamhet
skall även i fortsättningen regleras och övervakas på särskilt sätt.
Besparingar och prioriteringar inom utgiftsområdet
Regeringen föreslår besparingar för vissa verksamheter som finansieras
inom energiforskningsprogrammet.
Vidare föreslås en besparing i utgiften för Statens oljelager, som
innebär ett ökat effektiviseringskrav för myndigheten. Den föreslagna
besparingen för Statens oljelager bedöms kunna genomföras utan att
inriktningen av verksamheten behöver förändras.
Verksamhetsområdenas utgiftsutveckling
Utgiftsområde 21 Energi har delats in i tre verksamhetsområden:
A. Omställning och utveckling av energisystemet, B. Energiforskning,
C. Oljelagring. Därtill redovisar regeringen under detta utgiftsområde sina
överväganden och förslag avseende Nätmyndigheten vid NUTEK och
Affärsverket svenska kraftnät.
Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 21 framgår av följande sammanställning
(miljoner kronor):
Utgift Anvisat Utgiftsprognos Förslag Beräknat
därav
|
1994/95 |
1995/96 |
1995/96 |
1996 |
1997 |
1998 |
1999 | |
|
A. Omställning och utveckling |
173,7 |
252,0 |
369,7 |
209,8 |
111,0 |
101,8 |
89,5 |
|
B. Energiforskning |
258,5 |
399,0 |
326,4 |
236,0 |
235,8 |
231,9 |
237,6 |
|
C. Oljelagring |
279,9 |
346,4 |
241,2 |
154,4 |
127,4 |
95,3 |
73,1 |
|
Totalt för utgiftsområde 21 |
712,1 |
997,2 |
9373 |
600,2 |
474,1 |
429,0 |
4003 |
3 A. Omställning och utveckling av energi-
systemet
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 21
Riksdagens energipolitiska beslut år 1991 omfattar program för om-
ställningen och utvecklingen av energisystemet. Omställningen av
energisystemet måste, vid sidan av säkerhetskraven, ske med hänsyn
till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning
och välfärd. Energipolitiken skall utgå från vad natur och miljö kan
bära.
Verksamhetsområdets fortsatta inriktning övervägs för närvarande
i samband med förberedelserna för den energipolitiska proposition
som regeringen avser att förelägga riksdagen till riksmötet 1996/97.
Riksdagens energipolitiska beslut år 1991 omfattar bl.a. särskilda
program för omställningen och utvecklingen av energisystemet. Program-
men innehöll bl.a. stöd till investeringar i biobränslebaserade kraftvärme-
anläggningar, vindkraft och solvärme. Stödsystem för dessa ändamål
infördes den 1 juli 1991 och upphör innevarande budgetår, i enlighet med
överenskommelsen.
Som en del av beslutet infördes även ett program för effektivare
användning av energi. Programmet utgörs främst av statligt stöd till
utveckling och teknikupphandling för att introducera energieffektiv teknik.
Programmet skulle ursprungligen fortgå fram t.o.m. budgetåret 1995/96.
Riksdagen har dock beslutat om en förlängning av programmet med två
år t.o.m. den 30 juni 1998 inom en oförändrad anslagsram på 750
miljoner kronor (prop. 1992/93:100 bil. 13, bet. 1992/93:NU28, rskr.
1992/93:362).
Energiteknikfonden inrättades år 1988 (prop. 1987/88:90, bet.
1987/88:NU40, rskr. 1987/88:375). Stöd ur Energiteknikfonden kan
lämnas till projekt vars ändamål är att utveckla eller förbereda kommersi-
ell introduktion av ny energiteknik. Genom riksdagens energipolitiska
beslut år 1991 ändrades reglerna för fonden så att stöd också kan lämnas
till programorienterad forskning och kollektivforskning. I 1991 års beslut
betonades behovet av en samordning av de statliga stödinsatserna för
utveckling av ny miljövänlig energiteknik.
Riksdagen beslutade våren 1993 om riktlinjer för den svenska klimat-
politiken (prop. 1992/93:179, bet. 1992/93 :JoU 19, rskr. 1992/93:361). En
nationell strategi bör vara att koldioxidutsläppen från fossila bränslen
stabiliseras på 1990 års nivå år 2000 för att därefter minska. Beslutet
omfattar en klimatstrategi för energiområdet.
En utgångspunkt för den svenska klimatstrategin är att klimatpolitiken
måste utformas i ett internationellt perspektiv och i internationellt
samarbete. Därigenom kan en rimlig fördelning av kostnadsansvaret och
kravet på kostnadseffektivitet för åtgärderna åstadkommas. 5
De svenska klimatpolitiska insatserna inom energiområdet koncentreras
utöver koldioxidbeskattningen av fossila bränslen till två områden: Dels
forskning och utveckling i Sverige av energieffektiv teknik och teknik för
att utnyttja fömybara energikällor, dels insatser för energieffektivisering
och övergång till fömybara energikällor i Baltikum och Östeuropa.
Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområde Omställning och utveckling av
energisystemet framgår av följande sammanställning (miljoner kronor):
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 21
Utgift Anvisat Utgiftsprognos Förslag Beräknat
därav
1994/95 1995/96 1995/96 1996 1997 1998 1999
A. Omställning och utveckling
av energisystemet 173,7 252,0 369,7 209,8 111,0 101,8 89,5
|
1994/95 |
Utgift |
58 236 |
Reservation |
399 510 |
|
1995/96 |
Anslag |
130 000 |
Utgiftsprognos |
115 342 |
|
därav 1996 |
83 277 | |||
|
1997 |
Förslag |
30 000 | ||
|
1998 |
Beräknat |
17 645 | ||
|
1999 |
Beräknat |
0 |
1 Beloppen anges i tusental kr.
Anslaget disponeras för utgifter för stöd enligt förordningen (1988:806)
om statligt stöd till utveckling och teknikupphandling för att introducera
energieffektiv teknik. Stöd kan lämnas i form av bidrag eller lån.
Teknikupphandlingsstödet tillkom år 1988 (prop. 1987/88:90, bet.
1987/88:NU40, rskr. 1987/88:375). Det ursprungliga stödet avsåg
teknikupphandling av eleffektiva och elersättande produkter, processer och
system. 1991 års energipolitiska beslut innebar att stödet utvidgades till
att omfatta all energieffektiv teknik.
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 21
Reservationsanslag 30 000 tkr
Till och med budgetåret 1995/96 har under anslaget anvisats medel för
att täcka kostnader för bl.a. konsultupphandling och förstudier. Dessa
kostnader definieras som förvaltningskostnader och medel för detta
ändamål överförs till NUTEK:s förvaltningsanslag. Ett belopp om 45
miljoner kronor överförs därför från anslaget till anslaget A 1. Närings-
och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader under utgiftsområde
24. Näringsliv.
Regeringen avser att i en särskild proposition till riksmötet 1996/97
förelägga riksdagen förslag till energipolitiska riktlinjer. Förslag till
inriktning och omfattning av de statliga insatserna för effektivare
energianvändning kommer att redovisas i det sammanhanget.
För år 1997 bör anvisas ett reservationsanslag på 30 miljoner kronor.
|
1994/95 |
Utgift |
70 226' | ||
|
1995/96 |
Anslag |
72 000 |
Utgiftsprognos |
72 000 |
|
därav 1996 |
72 000 | |||
|
1997 |
Förslag |
72 000 | ||
|
1998 |
Beräknat |
72 000 | ||
|
1999 |
Beräknat |
72 000 | ||
1 Beloppen anges i tusental kr.
Över anslaget anvisas medel till Energiteknikfonden. Energiteknik-
fonden tillförs fr.o.m. budgetåret 1993/94 dessutom medel som motsvarar
10 kr per kubikmeter olja av koldioxidskatten på oljeprodukter (prop.
1992/93:100 bil. 13, bet. 1992/93 :NU28, rskr. 1992/93:362). Detta innebär
med de senaste årens oljeförbrukning en anslagstilldelning motsvarande
72 miljoner kronor. Enligt 1991 års energipolitiska överenskommelse har
budgetåren 1991/92- 1995/96 ytterligare 550 miljoner kronor anvisats för
överföring till Energiteknikfonden från det tidigare anslaget E 7. Insatser
för ny energiteknik.
Föreskrifter för användningen av medel ur Energiteknikfonden
meddelas i förordningen (1988:805) om statligt stöd ur Energiteknik-
fonden, m.m.
4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 8
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 21
Anslag 72 000 tkr
Medel som motsvarar 10 kr per kubikmeter olja av koldioxidskatten på
oljeprodukter bör anvisas under detta anslag liksom under budgetåret
1995/96.
Regeringen avser att i en särskild proposition till riksmötet 1996/97
förelägga riksdagen förslag till energipolitiska riktlinjer. Förslag till
inriktning och omfattning av de statliga insatserna inom ramen för
Energiteknikfonden kommer att behandlas i det sammanhanget. För år
1997 bör anvisas ett anslag på 72 miljoner kronor. Anslagsnivåerna för
år 1998 och år 1999 beräknas preliminärt vara oförändrade.
|
1994/95 |
Utgift |
42 012 |
Reservation |
134 074 |
|
1995/96 |
Anslag |
50 000 |
Utgiftsprognos |
95 355 |
|
därav 1996 |
54 576 | |||
|
1997 |
Förslag |
7 000 | ||
|
1998 |
Beräknat |
7 118 | ||
|
1999 |
Beräknat |
12 514 |
' Beloppen anges i tusental kr.
NUTEK skall som en del av den svenska klimatpolitiken inom
energiområdet främst arbeta med åtgärder för energieffektivisering och
ökat utnyttjande av fömybara energislag i de baltiska länderna och
Östeuropa i enlighet med 1993 års riktlinjer om den svenska klimat-
politiken. Den erfarenhet som erhålls skall utnyttjas vid utarbetande av en
kostnadseffektiv klimatpolitik.
Programmet skall bedrivas och rapporteras på ett sätt som svarar mot
de krav som ställs i den pågående pilotfasen för s.k. gemensamt genom-
förande inom Klimatkonventionen.
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 21
Resurser 1997
Ramanslag 7 000 tkr
För år 1997 beräknas återbetalda lån uppgå till 10 miljoner kronor.
Medel som återbetalas skall redovisas på inkomsttitel enligt principen om
bruttoredovisning minskat med förvaltningskostnaden som beräknats till
3 miljoner kronor.
Till och med budgetåret 1995/96 har under anslaget anvisats medel för
att täcka kostnader för bl.a. konsultupphandling och förstudier. Dessa
kostnader definieras som förvaltningskostnader och medel för detta
ändamål överförs till NUTEK:s förvaltningsanslag. Ett belopp om 3
miljoner kronor överförs därför från anslaget till anslaget A 1. Närings-
och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader under utgiftsområde
24. Näringsliv.
Regeringen avser att i en särskild proposition till riksmötet 1996/97
förelägga riksdagen förslag till energipolitiska riktlinjer. Inriktning och
omfattning av de statliga insatserna inom ramen för verksamheten
kommer att behandlas i det sammanhanget.
För år 1997 bör anvisas ett ramanslag på 7 miljoner kronor. Anslagsni-
vån för år 1998 och år 1999 beräknas bli något högre än för år 1997 på
grund av en ökning av återbetalda medel.
1994/95 Utgift 3 242'
1995/96 Anslag 1
1997 Förslag 2 000
1998 Beräknat 5 000
1999 Beräknat 5 000
Utgiftsprognos 87 0002
därav 1996 0
1 Beloppen anges i tusental kr.
2 Enligt regeringsbeslut (1995-06-21, II 13).
Anslaget disponeras för utgifter för förluster i samband med lånegaran-
tier som har lämnats enligt förordningen (1981:717) om statlig garanti för
utvinning m.m. av olja, naturgas eller kol, förordningen (1983:1107) om
statligt stöd för att ersätta olja m.m. samt förordningen (1988:805) om
statligt stöd ur Energiteknikfonden, m.m.
Lånegarantier enligt förordningen (1988:805) om statligt stöd ur
Energiteknikfonden, m.m. far lämnas intill ett vid varje tidpunkt
sammanlagt belopp av 300 miljoner kronor, inräknat lämnade garantier
inom programmet för utveckling och introduktion av ny energiteknik samt
minskat med ett belopp som motsvarar infriade garantier i systemet under
föregående år (prop. 1987/88:90, bet. 1987/88 :NU40, rskr. 1987/88:375).
Den 30 juni 1995 uppgick summan av utestående garantier till 0 kr.
Förordningen (1983:1107) om statligt stöd för att ersätta olja m.m. har
upphört att gälla. Några nya garantier lämnas således inte. Den 30 juni
1995 var summan av utestående garantier inom oljeersättningsprogrammet
ca 130 miljoner kronor men dessa har senare infriats genom regeringsbe-
slut (1995-06-21, II 13).
Ställda garantier enligt förordningen (1981:717) om statlig garanti för
utvinning m.m. av olja, naturgas eller kol har avvecklats successivt och
avser numera enbart verksamhet inom naturgasområdet. Dessa garantier
är bundna genom avtal (prop. 1987/88:72, bet. 1987/88:NU16, rskr.
1987/88:120). Garantiramen uppgår till 1 000 miljoner kronor (prop.
1991/92:100 bil. 13, bet. 1991/92:NU25, rskr. 1991/92:271). Den 30 juni
1995 uppgick summan av utestående garantier till ca 370 miljoner kronor.
Någon avgift för garantin tas inte ut. Motsvarande belopp belastar i stället
anslaget.
Förluster i garantisystemet t.o.m. budgetåret 1994/95 uppgår till
sammantaget ca 6,8 miljoner kronor.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 21
Regeringens överväganden
Ramanslag 2 000 tkr
Under budgetåret 1994/95 har förluster uppkommit som en följd av
infriade garantier enligt förordningen (1988:805) om statligt stöd ur
Energiteknikfonden, m.m. Förlusterna uppgår till ett belopp på ca 3,2
miljoner kronor. Avgift har betalats med ett belopp som uppgår till ca 1,5
miljoner kronor (inkomsttiteln 2535 Avgifter för statlig garanti).
Under innevarande budgetår 1995/96 har regeringen beslutat om att
infria resterande utestående garantier enligt förordningen (1983:1107) om
statligt stöd för att ersätta olja m.m. (regeringsbeslut 1995-06-21, II 13).
Prognosen för anslagsbelastningen för övriga utestående garantier visar att
inga ytterligare garantier beräknas behöva bli infriade under innevarande
budgetår.
Beräknade förluster för år 1997 uppgår till 2 miljoner kronor. För år
1998 och 1999 beräknas de bli 5 respektive 5 miljoner kronor.
För år 1997 bör anvisas ett ramanslag på 2 miljoner kronor.
10
4 B. Energiforskning
De övergripande målen för energiforskningsprogrammet är att skapa
vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens inom universite-
ten, högskolorna och i näringslivet för utvecklingen och om-
ställningen av energisystemet i enlighet med riksdagens riktlinjer för
energipolitiken.
Medel för statligt stöd till bioenergiforskning har under de
senaste åren anvisats över ett särskilt anslag, men föreslås fortsätt-
ningsvis ingå som en anslagspost på energiforskningsanslaget.
Verksamhetsområdets fortsatta inriktning och omfattning
övervägs för närvarande i samband med förberedelserna för den
energipolitiska proposition som regeringen avser att förelägga
riksdagen till riksmötet 1996/97.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 21
Riksdagen beslutade våren 1993 om riktlinjer för de statliga insatserna
för forskning och teknisk utveckling inom energiområdet för perioden
1993/94 - 1995/96 (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93 :NU30, rskr.
1992/93:399).
Utgiftsutveckling
Se anslag B 1. Energiforskning
|
1994/95 |
Utgift |
258 4991,2 |
Reservation |
141 591' |
|
1995/96 |
Anslag |
399 0001 |
Utgiftsprognos |
326 387' |
|
därav 1996 |
235 987' | |||
|
1997 |
Förslag |
235 784 | ||
|
1998 |
Beräknat |
231 899 | ||
|
1999 |
Beräknat |
237 654 |
1 Inklusive tolfte huvudtitelns tidigare anslag E 10. Bioenergiforskning.
2 Beloppen anges i tusental kr.
Följande myndigheter är ansvariga för energiforskningsprogrammet:
Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR), Närings- och teknikutveck-
lingsverket (NUTEK) samt Byggforskningsrådet (BFR). NUTEK har
samordningsansvar för programmet. BFR har samordningsansvar för
forskning om energianvändning i bebyggelsen.
11
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 21
Ramanslag 235 784 tkr
Eventuella reservationer från innevarande års anslag för energi-
forskning och bioenergiforskning bör överföras till anslaget.
Regeringen bör bemyndigas att under år 1997 ha möjlighet att ta på
sig ekonomiska förpliktelser för perioden 1998 - 2002 enligt vad
regeringen förordar.
Anslaget disponeras för bidrag till stöd för forskning och utveckling på
energiområdet inom ramen för energiforskningsprogrammet. Fr.o.m år
1997 bör även stödet för forskning och utveckling inom biobränsleom-
rådet anvisas över detta anslag som en särskild anslagspost. Eventuella
reservationer vid utgången av budgetåret 1995/96 på tolfte huvudtitelns
anslag E 9. Energiforskning och E 10. Bioenergiforskning bör överföras
som anslagssparande till ramanslaget B 1. Energiforskning och användas
i enligt med tidigare fastställda riktlinjer.
Till och med budgetåret 1995/96 har under anslaget aviserats medel för
att täcka kostnader för bl.a. konsultupphandling och förstudier. Dessa
kostnader definieras som förvaltningskostnader och medel för detta
ändamål överförs till NUTEK:s förvaltningsanslag. Ett belopp om 6,2
miljoner kr överförs därför från anslaget till anslaget A 1. Närings- och
teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader under utgiftsområde 24.
Näringsliv.
Riksdagen har godkänt inriktningen av de besparingsåtgärder som
regeringen har föreslagit för år 1997 och år 1998 (prop. 1994/95:100
bil.13, bet. 1994/95:NU18, rskr. 1994/95:300) och de övriga besparingar
som regeringen aviserade i den s.k kompletteringspropositionen
(1994/95:150 bil. 1 s. 60). Som en följd av besparingsåtgärderna föreslås
att anslaget för energiforskning minskas med 21 184 000 kr. Anslagsnivån
beräknas därmed för år 1997 uppgå till 235 784 000 kr. Beräkningen
utgår från anslagsnivån 1995/96 omräknat till 12 månader. Anslaget har
kompenserats för inflation genom pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår besparingar för vissa verksamheter som finansieras
över energiforskningsanslaget. Besparingarna avser verksamheten vid R2-
reaktom vid Studsvik AB, anslagsposten Bebyggelse som anvisas till BFR
och den särskilda finansieringen av programmet Ny kärnteknik.
Den statliga finansieringen av verksamheten vid R2-reaktom skall
enligt riksdagens beslut (prop. 1990/91:184, bet. 1990/91 :NU48, rskr.
1990/91:350) lämnas i oförändrad omfattning inom det gällande forsk-
ningsprogrammet, så länge reaktordriften pågår och forskningstjänster
tillhandahålls. Anslaget till R2-reaktom har hittills inte påverkats av de
12
generella besparingar som ålagts statlig konsumtion, bl.a. energiforsk-
ningsanslaget. Även verksamheten vid Studsvik AB bör vara föremål för
generella besparingskrav.
BFR:s verksamhet föreslås genom besparingen fortsättningsvis inriktas
på forskning om energianvändning i bebyggelsen. Regeringen avser att i
en särskild proposition till riksmötet 1996/97 förelägga riksdagen förslag
till energipolitiska riktlinjer. Förslag till inriktning och omfattning av de
statliga energiforskningsinsatsema kommer att redovisas i det samman-
hanget. 1 avvaktan på propositionen bör för år 1997 anvisas ett ramanslag
på 235 784 000 kr. Anslagsnivåerna för år 1998 och år 1999 beräknas
preliminärt vara något lägre i reala termer.
Riksdagen har årligen bemyndigat regeringen att i samband med stöd
till energiforskning göra åtaganden även efter det aktuella budgetåret och
efter det beslutade treårsprogrammets slut. Sådana bemyndiganden behövs
även för år 1997 för att möjliggöra kontinuitet och långsiktighet i
forsknings- och utvecklingsverksamheten. Detta är av särskild vikt med
hänsyn till att energiforskningen under den senaste programperioden har
fått en mer långsiktig inriktning. Regeringen beräknar behovet av
åtaganden inom energiforskningsområdet för åren 1998 - 2002 till 95, 65,
40,25 respektive 10 miljoner kronor. Riksdagen bör bemyndiga regering-
en att göra sådana åtaganden.
5 C. Oljelagring
Utförsäljningen av de statliga beredskapslagren av olja och av-
vecklingen av anläggningarna bör fortsätta enligt hittillsvarande
riktlinjer. Verksamheten vid Statens oljelager bör i ökad utsträck-
ning inriktas på miljösäkringsfrågoma.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 21
Riksdagen beslutade åren 1994 och 1995 om nya principer för
lagringen av olja och kol för det civila försvarets behov i krigssituationer
(prop. 1993/94:141, bet. 1993/94:NU19, rskr. 1993/94:311 och prop.
1994/95:176, bet. 1994/95:NU25, rskr. 1994/95:393). De statliga civila
krigslagren av olja skall avvecklas. I stället skall lager byggas upp av
näringslivet enligt samma system som gäller för beredskapslagringen för
fredstida oljekriser. Uppgiften att förvalta och under en femårsperiod
avveckla de statliga beredskapslagren och anläggningarna ligger hos
myndigheten Statens oljelager.
Statens oljelagers försäljning av oljeprodukter bygger på en plan som
möjliggör tidig försäljning och avveckling av så många anläggningar som
möjligt. Avvecklingen skall genomföras med målet att ge det för staten
bästa ekonomiska resultatet.
Under budgetåret 1994/95 sålde Statens oljelager oljeprodukter för
sammanlagt 555,6 miljoner kronor. Fram t.o.m. juni 1996 har produkter
för ytterligare 655 miljoner kronor sålts. Efter avdrag för försäljnings-
omkostnader tillförs inkomsterna statsbudgeten.
Statens oljelager skall också se till att en fortsatt ansvarsfull hantering
av säkerhets- och miljöfrågorna kan upprätthållas vid de anläggningar som
finns kvar när myndigheten avvecklas vid utgången av år 1999. Hittills
presenterade uppskattningar indikerar kostnader för de miljösaneringsåt-
gärder som bedöms nödvändiga på upp emot en halv miljard kronor.
Regeringen bedömer att Statens oljelagers verksamhet bör fortsätta med
nuvarande inriktning under år 1997.
Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområde Oljelagring framgår av följande
sammanställning (miljoner kronor):
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 21
Utgift Anvisat Utgiftsprognos
därav
1994/95 1995/96 1995/96 1996
Förslag Beräknat
1997 1998 1999
C. Oljelagring
279,9 346,4 241,2 154,4 127,4 95,3 73,1
|
1994/95 |
Utgift |
61 369' |
Anslagssparande |
12 131 |
|
1995/96 |
Anslag |
110 900 |
Utgiftsprognos |
116 831 |
|
därav 1996 |
84 591 | |||
|
1997 |
Förslag |
67 367 | ||
|
1998 |
Beräknat |
65 263 | ||
|
1999 |
Beräknat |
67 113 |
1 Beloppen redovisas i tusental kr.
2 Varav 6 200 inlevererats till inkomsttitel.
Statens oljelager inrättades den 1 juli 1994 med uppgift att förvalta och
avveckla statens civila beredskapslager av olja för krigssituationer.
Det övergripande målet för myndigheten är att beredskapslagren för
krigssituationer skall avvecklas med hänsyn tagen till samhällsekonomi,
beredskap och miljö.
Avvecklingen av beredskapslagren skall genomföras så att det för
staten bästa ekonomiska resultatet nås, räknat i realt nuvärde. Utförsälj-
ningen av olja skall avslutas senast den 30 juni 1999 och avvecklingen av
verksamheten skall i sin helhet ha slutförts den 31 december 1999.
14
Statens oljelager har i sin årsredovisning redovisat verksamheten i tre
huvudområden: Utförsäljning av beredskapslagrade petroleumprodukter,
Avveckling av oljeanläggningar och Beredskapslagring av petroleumpro-
dukter m.m.
Från anslaget betalas drift- och förvaltningskostnader för bered-
skapslagringen av oljeprodukter, kostnader för drift och underhåll av
anläggningarna samt kostnader för central ledning. Omkostnader för
avyttring av produkter finansieras av försäljningsinkomstema.
Statens oljelager disponerar inkomster från försäljning av lagringstjän-
ster m.m. Inkomster av försäljning av olja redovisas däremot, efter avdrag
för omkostnader, på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttiteln 2625
Utförsäljning av beredskapslager. Inkomsterna beräknas till 200 miljoner
kronor netto under nästa år (innevarande budgetår 850 miljoner kronor).
Försäljning av anläggningar och utrustning med avdrag för kostnader för
sanering och andra miljösäkringsåtgärder redovisas på inkomsttitel 3312
Övriga inkomster av försåld egendom.
Statens oljelager har bemyndigats att utnyttja också inkomster från
oljeförsäljning för att täcka saneringskostnader i den mån intäkterna från
försäljning av anläggningar visar sig vara otillräckliga för ändamålet.
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 21
De övergripande mål som gäller för verksamheten bör ligga fast.
Ramanslag 67 367 tkr
Beräknade försäljningsinkomster 200 000 tkr
Statens oljelager har varit verksamt i två år. Den första årsredovis-
ningen för myndigheten förelåg hösten 1995. Regeringen har meddelat
myndigheten föreskrifter om särskild rapportering med tätare intervall
eftersom myndigheten förvaltar stora ekonomiska värden. Härigenom kan
det ekonomiska resultatet av verksamheten följas noggrant. Statens
oljelagers försäljning av lagren sker företrädesvis på den internationella
marknaden. Under 1994/95 såldes 648 000 m3 petroleumprodukter för
totalt 555,6 miljoner kronor. Omkostnaderna för försäljningen uppgick till
37,8 miljoner kronor (6,8 %).
Myndighetens redovisning visar ett anslagssparande på 12,1 miljoner
kronor för budgetåret 1994/95, varav 6,2 miljoner kronor (hyresintäkter)
inlevererats till statsbudgeten.
Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i
revisionsberättelsen om Statens oljelager.
15
Statens oljelagers årsredovisning, delårsrapportema och de särskilda
periodiska rapporterna visar enligt regeringens mening att verksamheten
bedrivs så att de uppsatta målen kan nås.
Uppgiften för Statens oljelager att under en femårsperiod genomföra
avvecklingen av de statliga civila beredskapslagren av olja är ett tidsbe-
gränsat projekt. De krav i fråga om styrning, redovisning och analys som
normalt ställs på förvaltningsmyndigheter är därför inte i alla delar till-
lämpliga på Statens oljelager. Med anledning av myndighetens redovis-
ningar konstaterar regeringen att utförsäljningen av lagrad olja kan väntas
ge ett nettotillskott till statsbudgeten av ca 200 miljoner kronor under
nästa år. Det ekonomiska utfallet därefter är starkt beroende av framtida
kostnader för miljöåtgärder, som ännu inte kan beräknas tillfredsställan-
de. Av årsredovisningen framgår att Statens oljelager har försöksverk-
samhet med syfte att öka kännedomen om de miljökostnader som kan
uppkomma när anläggningarna avvecklas.
Statens oljelager betonar i anslagsframställningen att avvecklingen av
den statliga beredskapslagringen ställer starkt förändrade krav på myndig-
heten. Förvaltningen av lager ersätts nu med en reducerad lagringsverk-
samhet genom utförsäljning av lagrade produkter och avställning av
lageranläggningar sedan de tömts. Anläggningarna säljs i mån av
möjlighet eller avställs efter miljösäkrande åtgärder. Verksamheten
inriktas alltmer på miljösäkringsåtgärder.
Statens oljelager har regeringens uppdrag att i samband med års-
redovisningen för verksamhetsåret 1995/96 särskilt redovisa en översiktlig
tidplan för avvecklingen av samtliga oljelagringsanläggningar och ange de
möjligheter till försäljning, behov av åtgärder för sanering och miljösäk-
ring samt uppskattade kostnader för åtgärderna. I uppdraget ingår också
att lämna förslag om en lämplig organisation och finansiering av sådana
miljöåtgärder som bedöms återstå efter utgången av år 1999.
Som en följd av att riksdagen har godkänt den inriktning av be-
sparingsåtgärder som regeringen förordat för år 1997 och år 1998 (prop.
1994/95:100 bil. 13, bet. 1994/95:NU18, rskr. 1994/95:300) och de
övriga besparingar som regeringen aviserade i den s.k. kompletterings-
propositionen (prop. 1994/95:150 bil. 1 s. 60) minskas anslaget med
7 991 000 kr. Beräkningen utgår från anslagsnivån 1995/96 omräknat till
12 månader och med hänsyn tagen till nu nämnda besparing. Anslaget har
kompenserats för inflation genom pris- och löneomräkning.
Regeringen anser att verksamheten under nästa år bör bedrivas med i
huvudsak nuvarande inriktning och omfattning. Med hänsyn härtill
föreslås ett ramanslag för år 1997 på 67,4 miljoner kronor. Anslagsnivån
för år 1998 och år 1999 bedöms preliminärt vara något lägre.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 21
16
|
1994/95 |
Utgift |
218 5631 |
Utgiftsområde 21 | |
|
1995/96 |
Anslag |
235 490 |
Utgiftsprognos |
124 412 |
|
därav 1996 |
69 783 | |||
|
1997 |
Förslag |
60 000 | ||
|
1998 |
Beräknat |
30 000 | ||
|
1999 |
Beräknat |
6 000 | ||
1 Beloppen redovisas i tusental kr.
Under detta anslag redovisas kapitalkostnaderna för den statliga civila
lagringen av olja för krigssituationer. Kostnaderna avser till övervägande
delen räntekostnader för den lagrade oljan. Därtill kommer räntekostnader
och avskrivningar på anläggningar. Medlen levereras in på inkomsttitlarna
2371 Räntekostnader på beredskapslagring och förrådsanläggningar och
5144 Avskrivningar för förrådsansläggningar för civilt totalförsvar.
Utgifterna på anslaget utgör alltså ingen nettobelastning på statsbudgeten.
Regeringen föreslår ett anslag för år 1997 på 60 miljoner kronor.
Anslagsnivån för år 1998 och år 1999 bedöms vara betydligt lägre på
grund av minskade lagringsvolymer.
6 Elmarknadsfrågor
Den 1 januari 1996 trädde ett nytt regelverk för elmarknaden i kraft.
Konkurrens har införts i handeln med el vilket skapar förutsätt-
ningar för en ökad pris- och kostnadspress inom elförsörjningen.
Nätverksamhet skall även i fortsättningen regleras och övervakas.
Nätmyndigheten vid NUTEK har till uppgift att dels pröva ärenden
om koncessionshavamas skyldigheter, dels utöva tillsyn över
efterlevnaden av ellagen.
Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) driver och
förvaltar det svenska storkraftnätet för el och de statligt ägda
utlandsförbindelserna. Vidare ansvarar Svenska kraftnät för den
momentana elbalansen och det svenska kraftsystemets driftsäkerhet.
Den 1 januari 1996 trädde ett nytt regelverk för elmarknaden i kraft.
Konkurrens har införts i handeln med el vilket ökar valfriheten för
elkonsumentema och skapar förutsättningar för en ökad pris- och
kostnadspress inom elförsörjningen. Huvudprincipen är att åstadkomma
en klar boskillnad mellan å ena sidan produktion och försäljning av el, å
andra sidan överföring av el (nätverksamhet). Produktion och försäljning
skall ske i konkurrens medan nätverksamheten, som är ett naturligt
17
monopol, även i fortsättningen skall regleras och övervakas.
Den 1 juli 1994 inrättades en särskilt myndighetsfunktion vid NUTEK
(Nätmyndigheten) med uppgift att dels pröva ärenden om koncessionsha-
vamas skyldigheter, dels utöva tillsyn över ellagens efterlevnad utom i
frågor som rör elsäkerhet.
De övergripande målen för verksamheten vid Nätmyndigheten är att
säkerställa att elkunderna inte betalar ett högre pris än nödvändigt för
nättjänster och att nättariffer, mät- och avräkningssystem m.m. utformas
på ett sätt som underlättar handeln med el och gagnar konkurrensen.
NUTEK skall se till att nätutbyggnad sker med hänsyn tagen till
samhällsekonomi, markintrång och miljö. NUTEK skall också verka för
att det finns sådana incitament i nätverksamheten att elkundernas intressen
av leveranssäkerhet och kostnadssäkerhet kan tillgodoses.
Medel för verksamheten anvisas över statsbudgeten via NUTEK:s
förvaltningsanslag (utgiftsområde 24). Verksamheten finansieras genom
en årlig nätövervakningsavgift som betalas av innehavare av nätkon-
cession. Avgiften betalas enligt förordningen (1995:1296) om elsäker-
hetsavgift och nätövervakningsavgift och motsvarar den årliga beräknade
kostnaden för verksamheten som uppgår till ca 20 miljoner kronor.
Avgiftssystemet trädde i kraft den 1 januari 1996. Dessförinnan finan-
sierades verksamheten över statsbudgeten via NUTEK:s förvaltnings-
anslag.
Nätmyndigheten vid NUTEK inrättades den 1 juli 1994. Av NUTEK:s
årsredovisning för 1994/95 och fördjupade anslagsframställning för åren
1997 - 1999 framgår det att verksamheten vid Nätmyndigheten i stor
utsträckning präglats av att riksdagen hösten 1994 beslutade att de nya
reglema för elmarknaden skulle träda i kraft den 1 januari 1996 (prop.
1994/95:84, bet. 1994/95:NU40, rskr. 1994/95:141). Enligt det ursprung-
liga beslutet skulle reformen ha trätt i kraft den 1 januari 1995 (prop.
1993/94:162, bet. 1993/94:NU22, rskr. 1993/94:358).
NUTEK har i sin fördjupade anslagsframställning för 1997 - 1999
hemställt att verksamheten får fortsätta i oförminskad storlek. Reformen
innebär en stor förändring av regelverket för elförsörjningen. Det kommer
därför att krävas fortsatt kraftfulla insatser från myndigheten för att
övervaka utvecklingen.
Regeringen bedömer att verksamheten under nästa år bör bedrivas med
i huvudsak nuvarande inriktning och omfattning. En effektiv tillsyn av
nätverksamheten är nödvändig för en kostnadseffektiv elförsöijning med
stabila och rimliga priser.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 21
18
Verksamheten
Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) driver och förvaltar det
svenska storkraftnätet och de statligt ägda utlandsförbindelserna (prop.
1990/91:87, bet. 1990/91:NU38, rskr. 1990/91:318).
Svenska kraftnät har enligt förordningen (1991:2013) med instruktion
för Affärsverket svenska kraftnät bl.a. till uppgift att på ett affärsmässigt
sätt förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och
miljöanpassat kraftöverföringssystem. Svenska kraftnät skall därvid bl.a.
främja forskning inom området kraftöverföring och inom sitt verksam-
hetsområde svara för den operativa beredskapsplaneringen under kris-
eller krigsförhållanden.
Svenska kraftnät skall vidare enligt riksdagens riktlinjer ansvara för
driften av storkraftnätet, den löpande momentana elbalansen och det
svenska kraftsystemets övergripande driftsäkerhet. Svenska kraftnät är
sedan den 1 januari 1995 s.k. systemansvarig myndighet enligt lagen
(1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska an-
läggningar (ellagen).
Den ekonomiska styrningen av Svenska kraftnät sker enligt de riktlinjer
för styrningen av dåvarande Statens vattenfallsverk, som riksdagen
beslutade om år 1988 (prop. 1987/88:49, bet. 1987/88:NU41, rskr.
1987/88:376). Regeringen fastställer bl.a. avkastnings- och soliditetskrav
för verket. Från den 1 januari 1995 har avkastningskravet för Svenska
kraftnät sänkts från 12 % på justerat eget kapital till 9 % på justerat eget
kapital. Soliditetskravet har fastställts till 38 %. Verkets drift och
investeringar finansieras med inkomster från verksamheten och genom
upplåning genom Riksgäldskontoret. Investeringarna belastar således inte
statsbudgeten.
Svenska kraftnät har överlämnat verkets bokslut för verksamhetsåret
1995 till regeringen. RRV har av gett revisionsberättelse utan anmärkning.
Regeringen har fastställt bokslutet.
Likströmslånken mellan Sverige och Polen
Regeringen har i den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1995/96:150)
informerat riksdagen om Svenska kraftnäts planer att tillsammans med
Vattenfall AB och det polska företaget Polski Sieci Electroenergetyczne
(PSE) i ett gemensamt ägt polskt - svenskt aktiebolag (bolaget för Polen-
länken) bygga och sedan förvalta en undervattenskabel mellan Sverige och
Polen för överföring av likström. För närvarande pågår förhandlingar
mellan intressenterna om bolagets bildande. Svenska kraftnät har i juni
1996 inkommit till NUTEK med en koncessionsansökan för en 600 MW-
likströmslänk mellan Karlshamn i Sverige och Polen (Polen-länken).
Enligt ellagen skall koncessionsansökan för utlandsförbindelse prövas av
regeringen.
Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag beslutat att öka
investeringsramen för Svenska kraftnät under innevarande budgetår med
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 21
19
500 miljoner kronor till 900 miljoner kronor (prop. 1995/96:150, bet.
FiUlO, rskr. 1995/96:304) för att under år 1996 skapa utrymme för
Svenska kraftnät att lämna delägarlån till bolaget för Polen-länken. Enligt
beslutet bemyndigades regeringen dessutom att, intill ett sammanlagt
belopp om 1 500 000 000 kr, teckna borgen för lån eller utfärda kredit-
garantier till bolag i vilka Svenska kraftnät förvaltar statens aktier eller
andelar. Genom beslutet är de finansiella förutsättningarna för Svenska
kraftnäts medverkan i projektet klarlagda inför regeringens prövning av
en koncessionsansökan.
Elberedskapsansvaret
Regeringen beslutar i dag om propositionen 1996/97:4 Totalförsvar i
förnyelse, etapp två, i vilken regeringen redovisar sina överväganden om
bl.a. ansvarsfördelning och organisation inom energiberedskapsområdet.
Enligt regeringens bedömning har de centrala myndighetsuppgifterna
inom elberedskapsområdet i såväl fredstid som krigstid ett nära samband
med Svenska kraftnäts verksamhet. Ansvaret för elberedskapen i såväl
fredstid som krigstid bör därför läggas på Svenska kraftnät.
I propositionen redovisar regeringen vidare sin avsikt att införa en
offentligrättsligt reglerad avgift för att finansiera den statliga bidragsverk-
samheten inom elberedskapens område. Inriktningen är att en sådan avgift
skall träda i kraft den 1 juli 1997. För första hälften av budgetåret 1997
bör verksamheten finansieras genom att medel anvisas ur kvarstående
medel ur tolfte huvudtiteln Energi anslag E 2. Åtgärder inom energiför-
söijningen.
Investeringar under perioden 1997 - 1999
Svenska kraftnät har till regeringen lämnat förslag till investerings- och
finansieringsplan för perioden 1997 - 1999. Förslaget avser affärsverkets
investeringar under perioden i storkraftnätet och för viss telekommunika-
tion.
Investeringarna i storkraftnätet avser enligt förslaget åtgärder för att
dels bibehålla en hög driftsäkerhet i de befintliga anläggningarna, dels öka
kapaciteten i systemet. Affärsverket planerar investeringsprojekt med syfte
att öka överföringskapaciteten mellan Sverige och Norge. Den samman-
lagda investeringsvolymen för dessa åtgärder beräknas till ca 560 miljoner
kronor, varav ca 140 miljoner kronor faller under perioden 1997 - 1999.
Enligt planeringen skall ett nytt datoriserat system för övervakning och
styrning av storkraftnätet utvecklas och implementeras under treårsperio-
den. Kostnaderna för detta beräknas till ca 150 - 170 miljoner kronor.
Investeringarna i telekommunikationer avser det telekommunikationsnät
som erfordras för drift och skötsel av storkraftnätet och kontrollsystem-
verksamheten. Kostnaden för detta beräknas till sammanlagt 103 miljoner
kronor.
Vidare har Svenska kraftnät i skrivelse den 28 mars 1996 angående
verkets medverkan i projektet för Polen-länken angivit att projektet ger
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 21
upphov till kompletterande investeringar i det svenska storkraftnätet. De
beräknas till sammanlagt 310 miljoner kronor. Under förutsättning att
koncession för likströmslänken beviljas fördelar sig dessa investeringar
med 30 miljoner under år 1997, 100 miljoner kronor under år 1998 och
180 miljoner kronor under år 1999.
Riksdagen har beslutat att öka investeringsramen för Svenska kraftnät
under innevarande budgetår med 500 miljoner kronor till 900 miljoner
kronor (prop. 1995/96:150, bet. 1995/96:FiU10, rskr. 1995/96:304).
Därmed finns utrymme för Svenska kraftnät att under år 1996 lämna
delägarlån till bolaget för Polen-länken.
Enligt vad regeringen inhämtat kan projektet för Polen-länken komma
att förskjutas i tiden vilket bl.a. kan medföra att frågan om delägarlån till
bolaget för Polen-länken aktualiseras först år 1997. 1 syfte att skapa
förutsättningar för flexibilitet i detta avseende utökas investerings- och
finansieringsplanen för perioden 1997 - 1999 med 500 miljoner kronor.
I händelse av en sådan tidsförskjutning kommer den av riksdagen
beslutade utökningen av investeringsramen för år 1996 med 500 miljoner
kronor inte att utnyttjas.
Svenska kraftnäts förslag till investerings- och finansieringsplan med
tillägg för det investerings- och finansieringsbehov som projektet för
Polen-länken ger upphov till, sammanfattas i nedanstående tabell. Svenska
kraftnät har gjort bedömningen att det inte finns något upplåningsbehov
under planeringsperioden.
Tabell. Svenska kraftnäts investeringar, m.m., åren 1995 - 1999 (miljoner
kronor).
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 21
1996 1997 1998 1999
|
Investeringar, totalt |
444' |
840 |
425 |
600 |
|
Egen finansiering |
444 |
840 |
425 |
600 |
|
Upplåningsbehov |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 Utfallsprognos
Förslaget till investerings- och finansieringsplan för Svenska kraftnät
bygger på verkets långsiktiga investeringsplanering för storkraftnätet inkl,
utlandsförbindelserna. Investeringarna avser främst kostnader för länken
till Polen och underhållsinvesteringar i det svenska överföringssystemet.
Regeringen anser att den nu redovisade investerings- och finansie-
ringsplanen för Svenska kraftnäts verksamhetsområde för treårsperioden
1997 - 1999 bör godkännas som en ram för affärsverkets verksamhet.
Det bedöms inte finnas behov av någon nyupplåning i Riksgäldskonto-
ret för investeringsändamål under år 1997. Svenska kraftnät bör dock,
liksom tidigare, fa ta upp riksgäldslån för rörlig kredit inom en ram av
100 miljoner kronor. I avvaktan på att en elberedskapsavgift införs, bör
21
den rörliga kreditramen kunna användas för finansiering av beredskaps-
verksamheten under första halvåret 1997 i den mån anslagssparandet från
anslaget tolfte huvudtiteln Energi anslaget E 2. Åtgärder inom elförsörj-
ningen inte är tillfyllest. Finansieringen och kostnaderna för elberedskapen
bör vara särskilda i Svenska kraftnäts bokföring och redovisning.
För år 1997 bör ramen för regeringens bemyndigande att teckna borgen
för bolag, i vilka Svenska kraftnät förvaltar statens aktier och andelar,
vara densamma som den nuvarande ramen, 1 500 miljoner kronor. Likaså
bör ramen för regeringens bemyndigande att besluta i frågor som rör
förvärv av aktier eller bildande av bolag inom Svenska kraftnäts
verksamhetsområde vara oförändrad, 135 miljoner kronor.
Svenska kraftnät har bemyndigats att besluta om förvärv och avyttring
av aktier och bildande av bolag inom en ram av högst 10 miljoner kronor.
Detta bemyndigande bör kvarstå oförändrat.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 21
22
Utgiftsområde 22
5 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 8
Kommunikationer
Prop.
1996/97:1
Utgiftsområde 22
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut......................
2 Lagtext ................................. 8
2.1 Förslag till lag om ändring av lagen (1994:2043)
om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet ..... 8
3 Inledning
11
4 A. Infrastruktur.......................... 19
4.1 Inledning............................ 19
4.2 Vägverket ........................... 20
A 1. Vägverket: Administrationskostnader........... 25
A 2. Drift och underhåll av statliga vägar........... 26
A 3. Byggande av vägar...................... 29
A 4. Byggande av länstrafikanläggningar............ 34
A 5. Bidrag till drift och byggande av enskilda
vägar .............................. 36
A 6. Vägverket: Kostnader för registerverksamhet......39
4.3 Storstadsöverenskommelsema ............... 42
4.4 Banverket............................ 48
A 7. Banverket: Sektorsuppgifter ................ 51
A 8. Drift och vidmakthållande av stadiga järnvägar .... 53
A 9. Nyinvesteringar i stomjämvägar samt ersätt-
ning för vissa kapitalkostnader............... 54
4.5 Länsstyrelsernas verksamhet inom vägtrafikom-
rådet ............................... 55
5 B. Sjö- och luftfart........................ 58
5.1 Sjöfart inledning ....................... 58
5.2 Sjöfartsverket ......................... 58
B 1. Ersättning för fritidsbåtsändamål ............. 66
B 2. Transportstöd för Gotland ................. 67
B 3. Ersättning till viss kanaltrafik m.m............. 68
B 4. Bidrag till sjöfarten....................... 69
B 5. Övervakning av M/S Estonia................ 69
5.3 Handelsflottans kultur- och fritidsråd........... 70
5.4 Luftfart inledning....................... 71
5.5 Luftfartsverket......................... 73
B 6. Driftbidrag till kommunala flygplatser i
skogslänen........................... 80
5.6 Statens haverikommission.................. 80
6 C. Post- och telekommunikation................ 83
C 1. Post- och telestyrelsen.................... 88
C 2. Upphandling av särskilda samhällsåtaganden...... 91
C 3. Ersättning till Posten AB för rikstäckande
betalnings- och kassaservice ................ 93
C 4. Kostnader förenade med statens ägande i
SOS Alarm Sverige AB................... 93
C 5. Informationsteknik: Telekommunikation
m.m............................... 94
7 D. Statens järnvägar, kollektivtrafik och samhällsköpta
tjänster m.m.......................... 96
7.1 Verksamhetens inriktning m.m............... 96
7.2 Ekonomiska mål och resurser ............... 98
D 1. Ersättning till Statens järnvägar i samband
med utdelning från AB Swedcarrier .......... 101
D 2. Köp av interregional persontrafik på järnväg..... 102
D 3. Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av
viss kollektivtrafik ..................... 107
D 4. Viss internationell verksamhet.............. 108
D 5. Kostnader för avveckling av Styrelsen för
riksfärdtjänst ........................ 109
8 E. Kommunikationsforskning och meteorologi...... 111
E 1. Statens väg- och transportforskningsinstitut...... 111
E 2. Kommunikationsforskningsberedningen ........ 112
E 3. Bidrag till forskning om el- och hybrid-
fordon ............................. 114
E 4. Statens institut för kommunikationsanalys....... 115
E 5. Bidrag till Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut .................... 116
E6. EUMETSAT, WMO och ECMWF........... 120
9 Särskilda frågor........................... 122
9.1 Konkurrensanpassning för den svenska handels-
sjöfarten åren 1997-2001 ................. 122
9.2 Det statliga avgiftssystemet för sjöfartsavgifter .... 136
9.3 Organisationen av den periodiska fordonskontrollen . 150
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner att Vägverket får överföra medel från anslagen Väg-
verket: Administrationskostnader och Vägverket: Kostnader för
registerverksamhet till anslaget Drift och underhåll av statliga
vägar (anslag A 1A 6.),
2. godkänner att en låneram om totalt 800 000 000 kronor far an-
vändas av Vägverket för inköp av såväl omsättningstillgångar och
anläggningstillgångar som för broar som ersätter färjor (avsnitt
4.2),
3. godkänner att Vägverket får belasta anslaget Byggande av vägar
med kostnader för ränta och amortering av upptagna lån för väg
E 6, delen Stenungsund-Ljungskile (anslag A 3.),
4. godkänner att planeringsramen för Byggande av vägar är
3 785 000 000 kronor för år 1998 och 3 676 000 000 kronor för
år 1999 (anslag A 3.),
5. godkänner att planeringsramen för Byggande av länstrafikanlägg-
ningar är 1 233 000 000 kronor för år 1998 och 1 293 000 000
kronor för år 1999 (anslag A 4.),
6. bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna statlig
borgen dels för byggande av Södra länken, delen Sickla kanal-
Värmdöleden, inom en utvidgad ram om högst 1 050 miljoner
kronor i prisnivån januari 1992, dels för fortsatt planerings- och
föreberedelsearbete och information inom ramen för Dennisöver-
enskommelsen under verksamhetsåret 1997 samt marklösen inom
en utvidgad ram om högst 88 miljoner kronor i prisnivån januari
1992 (avsnitt 4.3),
7. bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna statlig
borgen om 2 300 miljoner kronor för utbyggnad av Götaleden,
väg E 6 förbi Gårda, Åbromotet samt för fortsatt planerings- och
förberedelsearbete och information under verksamhetsåret 1997
inom ramen för Göteborgsöverenskommelsen, samt bemyndiga
regeringen att låta Riksgäldskontoret justera utställda garantier för
Göteborgsöverenskommelsen med tillkommande räntekostnader för
upptagna lån samt beräknade behov av justeringar för prisökningar
i samhället (avsnitt 4.3),
8. godkänner att Banverket som statens företrädare på central nivå
skall ha ett samlat ansvar för hela jämvägstransportsystemets
effektivitet, tillgänglighet, framkomlighet, trafiksäkerhet och miljö-
påverkan, samt för frågor inom järnvägsområdet som rör fordon,
kollektivtrafik, handikappanpassning och viss tillämpad forsk-
nings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet, (avsnitt 4.4),
9. godkänner att planeringsramen för Nyinvesteringar i stomjämvägar
m.m. är 5 330 000 000 kronor för år 1998 och 5 330 000 000
kronor för år 1999 (anslag A 9.),
10. godkänner att medel för administrationskostnader från anslaget
Banverket: Sektorsuppgifter får täcka kostnader som annars skulle
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
belasta anslaget Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar
(anslag A 7.),
11. godkänner att Banverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret inom
en ram av 7 575 000 000 kronor for investeringar i eldriftsanlägg-
ningar, produktions- och telenätsutrustning, rörelsekapital, finan-
siering av omsättningstillgångar, tidigareläggningskostnader som
finansieras med bidrag från Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) samt
för statens andel av kapitalkostnader för lån avseende vissa
investeringar i Stockholmsområdet enligt överenskommelse år
1983 mellan SJ, Stockholms läns landsting och staten (avsnitt 4.4),
12. godkänner övergripande mål och verksamhetsinriktning samt
investeringar för Sjöfartsverket under perioden 1997-1999 i enlig-
het med vad regeringen förordar (avsnitt 5.2),
13. godkänner ekonomiska mål och ramar för Sjöfartsverket under
perioden 1997-1999 i enlighet med vad regeringen förordar
(avsnitt 5.2),
14. bemyndigar regeringen att fastställa utdelning och skattemotsvarig-
het för Sjöfartsverket i enlighet med vad regeringen förordar
(avsnitt 5.2),
15. godkänner att Sjöfartsverket ingår i ett med SAAB och Österman
Helicopter AB gemensamt ägt bolag för bl.a. sjömätning (avsnitt
5.2),
16. godkänner att Sjöfartsverket tecknar aktier och ger aktieägartill-
skott till ovan nämnda bolag inom en total ram på 15 000 000
kronor (avsnitt 5.2),
17. godkänner att Sjöfartsverket tecknar borgensförbindelser för kre-
diter upp till 20 000 000 kronor till förmån för det ovan nämnda
bolaget (avsnitt 5.2),
18. godkänner att Sjöfartsverket för statens räkning förvaltar de aktier
som staten äger i det ovan nämnda bolaget (avsnitt 5.2),
19. godkänner att fyrarna Måseskär och Örskär avbemannas i enlighet
med vad regeringen förordar (anslag Bl),
20. godkänner vad regeringen anför om Handelsflottans kultur- och
fritidsråd (avsnitt 5.3),
21. godkänner övergripande mål, myndighetsmål och verksamhetsin-
riktning samt investeringar för Luftfartsverket under perioden
1997-1999 i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 5.5),
22. godkänner ekonomiska mål och ramar för Luftfartsverkskoncemen
under perioden 1997-1999 i enlighet med vad regeringen förordar
(avsnitt 5.5),
23. bemyndigar regeringen att fastställa utdelning och skattemotsvarig-
het för Luftfartsverket i enlighet med vad regeringen förordar
(avsnitt 5.5),
24. godkänner vad regeringen anför om anpassning av flygplatserna
till Schengenavtalets krav (avsnitt 5.5),
25. godkänner vad regeringen anför om resultatutjämning mellan stat-
liga och kommunala flygplatser (avsnitt 5.5),
26. godkänner vad regeringen anför om Statens haverikommission
(avsnitt 5.6),
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
27. godkänner mål för SJ-koncemens verksamhet under perioden
1997-1998 i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 7.2),
28. godkänner att ramen för försäljning av fast egendom på 3,1 miljar-
der kronor bibehålls under åren 1997-1998 med avyttringar fr.o.m.
år 1994 intagna i ramen (avsnitt 7.2),
29. bemyndigar regeringen att under åren 1997-1998 fastställa be-
loppsgräns för försäljning av fast egendom och aktier från SJ
(avsnitt 7.2),
30. godkänner att den fastlagda strategin om koncentration till kärn-
verksamheten och till bolag som kompletterar denna verksamhet
bibehålls samt att regeringens och SJ:s bemyndiganden att besluta
om avyttringar av verksamhetsgrenar under perioden 1997-1998
förlängs (avsnitt 7.2),
31. bemyndigar regeringen att under åren 1997-1998 godkänna aktie-
överföringar mellan affärsverket SJ och AB Swedcarrier (anslag
D 1.),
32. bemyndigar regeringen att inom en kostnadsram på 379 miljoner
kronor upphandla interregional persontrafik på järnväg för år 1998
(anslag D 2.),
33. bemyndigar regeringen att inom en kostnadsram på 5 miljoner
kronor per år upphandla flygtrafik mellan Umeå och Östersund
fr.o.m. den 1 juli 1997 till längst den 31 december 1999 (anslag
D2.),
34. bemyndigar regeringen att för år 1997 vid behov omfördela med-
len mellan anslagen D 2. Köp av interregional persontrafik på
järnväg och D 3. Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss
kollektivtrafik,
35. bemyndigar regeringen att besluta om den ram som skall gälla för
Kommunikationsforskningsberedningens åtaganden vad avser för-
delning av forskningsmedel under de kommande sex åren i enlig-
het med vad som anförts (anslag E 2.),
36. godkänner att SMHI:s verksamhetsidé skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar i avsnittet Verksamhetens inriktning (an-
slag E 5.),
37. antar ett nytt näringspolitiskt mål för sjöfartspolitiken, som innebär
att staten på olika sätt skall tillvarata sjöfartens möjligheter som en
konkurrenskraftig exportnäring och därigenom stärka betalnings-
balansen. Den svenska handelsflottan skall tillförsäkras rimliga
konkurrensvillkor (avsnitt 9.1),
38. godkänner inriktningen att det nuvarande bidraget till den svensk-
flaggade handelsflottan bibehålies under åren 1997-2001 (avsnitt
9.1),
39. antar regeringens förslag vad gäller ett nytt avgiftssystem för sjö-
fartsavgifter, vilket innebär att inrikes sjötransporter likställs med
utrikes sjötransporter (avsnitt 9.2),
40. bemyndigar regeringen att utforma närmare detaljföreskrifter vad
gäller bl.a. avgiftsbefrielse för Vänerområdet (avsnitt 9.2),
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
41. antar regeringens forslag att infora miljödifferentierade avgifter i Prop. 1996/97:1
farledsavgifissystemet samt att besluta om restitution av farledsav- Utgiftsområde 22
giften vid installation av miljövänlig teknik (avsnitt 9.2),
42. antar regeringens förslag till lag om ändring av lagen (1994:2043)
om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet,
43. godkänner det som regeringen förordar om att Aktiebolaget
Svensk Bilprovning (ASB) skall ha fortsatt ensamrätt att utföra
kontrollbesiktningar (avsnitt 9.3),
44. för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 22 Kom-
munikationer enligt följande uppställning:
|
Anslag |
Anslagstyp |
Anslagsbelopp |
|
A 1. Vägverket: Administrationskostnader |
ramanslag |
440 000 |
|
A 2. Drift och underhåll av statliga vägar |
ramanslag |
6 010 910 |
|
A 3. Byggande av vägar |
ramanslag |
4 314 313 |
|
A 4. Byggande av länstrafikanläggningar |
ramanslag |
1 228 000 |
|
A 5. Bidrag till drift och byggande av enskilda |
obetecknat anslag |
610 000 |
|
vägar | ||
|
A 6. Vägverket: Kostnader för registerverksamhet |
ramanslag |
371 000 |
|
A 7. Banverket: Sektorsuppgifter |
ramanslag |
767 828 |
|
A 8. Drift och vidmakthållande av statliga |
ramanslag |
3 000 000 |
|
järnvägar | ||
|
A 9. Nyinvesteringar i stomjämvägar samt |
ramanslag |
5 665 379 |
|
ersättning för vissa kapitalkostnader | ||
|
B 1. Ersättning för fritidsbåtsändamål |
obetecknat anslag |
44 454 |
|
B 2. Transportstöd för Gotland |
ramanslag |
175 000 |
|
B 3. Ersättning till viss kanaltrafik m.m. |
obetecknat anslag |
62 660 |
|
B 4. Bidrag till sjöfarten |
ramanslag |
400 000 |
|
B 5. Övervakning av M/S Estonia |
reservationsanslag |
24 000 |
|
B 6. Driftbidrag till kommunala flygplatser |
obetecknat anslag |
15 200 |
|
i skogslänen | ||
|
C 1. Post- och telestyrelsen |
ramanslag |
161 345 |
|
C 2. Upphandling av särskilda samhällsåtaganden |
ramanslag |
157 484 |
|
C 3. Ersättning till Posten AB för rikstäckande | ||
|
betalnings- och kassaservice |
ramanslag |
200 000 |
|
C 4. Kostnader förenade med statens ägande i |
ramanslag |
140 000 |
|
SOS Alarm Sverige AB | ||
|
C 5. Informationsteknik: Telekommunikation m.m. |
ramanslag |
23 000 |
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
|
D 1. |
Ersättning till Statens järnvägar i samband |
ramanslag |
200 000 |
|
D 2. |
Köp av interregional persontrafik på järnväg |
ramanslag |
412 946 |
|
D 3. |
Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av |
ramanslag |
211 059 |
|
D 4. |
Viss internationell verksamhet |
ramanslag |
8 196 |
|
D 5. |
Kostnader för avveckling av Styrelsen för |
obetecknat anslag |
285 |
|
E 1. |
Statens väg- och transportforskningsinstitut |
ramanslag |
32 205 |
|
E2. |
Kommunikationsforskningsberedningen |
ramanslag |
150 771 |
|
E 3. |
Bidrag till forskning om el- och hybridfordon |
reservationsanslag |
20 000 |
|
E4. |
Statens institut för kommunikationsanalys |
ramanslag |
31 469 |
|
E 5. |
Bidrag till Sveriges meteorologiska och |
ramanslag |
120 338 |
|
E6. |
EUMETSAT, WMO och ECMWF |
ramanslag |
65 600 |
|
Summa for utgiftsområdet |
25 063 442 | ||
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:2043) om vissa besikt-
ningsorgan på fordonsområdet som gäller till utgången av år 1997,
dels att lagen skall fortsätta att gälla utan tidsbegränsning,
dels att 1 och 2 §§ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
1
På fordonsområdet skall natio-
nell typbesiktning och registre-
ringsbesiktning av hela fordon
utföras av de besiktningsorgan
som anges i 2 §.
§
På fordonsområdet skall natio-
nell typbesiktning, registrerings-
besiktning av hela fordon, kon-
trollbesiktningar och andra slag av
nationella besiktningar beträffande
fordon utföras av de besiktnings-
organ som anges i 2 §.
Regeringen far föreskriva att
kontrollbesiktningar och andra
slag av nationella besiktningar
beträffande fordon skall utföras av
de angivna organen eller av andra
organ som är eller har varit riks-
provplatser enligt förordningen
(1989:527) om riksprovplatser och
riksmätplatser.
Nuvarande lydelse
2§
Besiktningsorgan
Besiktningsområde
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
Aktiebolaget Svensk Bilprovning
Sveriges Provnings- och Forsk-
ningsinstitut Aktiebolag eller ett
av detta bolag helägt dotterbolag
Motorfordon, terrängfordon, släp-
fordon till motorfordon och till
traktorer ombyggda bilar, allt med
undantag av
a) kontroll av redskap för be-
stämning av volym eller massa,
b) flygande inspektion och in-
spektion hos försäljare,
c) kontroll av terrängsläp till
traktorer, motorredskap och tunga
terrängvagnar,
d) kontroll av tunga terrängvag-
nar.
Traktorer, motorredskap, tunga
terrängvagnar samt släpfordon till
dessa fordon, allt med undantag av
till traktorer ombyggda bilar.
Besiktningsorgan
Föreslagen lydelse
2 §
Besiktningsområde
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
Aktiebolaget Svensk Bilprovning Motorfordon, terrängfordon, släp-
fordon till motorfordon och till
traktorer ombyggda bilar, allt med
undantag av
a) kontroll av redskap för be-
stämning av volym eller massa,
b) flygande inspektion och in-
spektion hos försäljare,
c) kontroll av terrängsläp till
traktorer, motorredskap och tunga
terrängvagnar,
d) kontroll av tunga terrängvag-
nar.
SMP Svensk Maskinprovning Traktorer, motorredskap, tunga
Aktiebolag terrängvagnar samt släpfordon till
dessa fordon allt med undantag av
till traktorer ombyggda bilar och
med undantag av kontrollbesikt-
ning av motorredskap klass I, som
är inrättade som mobilkranar
SAQ Kontroll Aktiebolag Kontrollbesiktning av motorred-
skap klass I, som är inrättade som
mobilkranar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
10
3 Inledning
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
Utgiftsområdet kommunikationer omfattar frågor om vägtrafik, järnvägs-
trafik, sjöfart, luftfart, postbefordran, telekommunikationer och över-
gripande informationsteknikfrågor. I utgiftsområdet ingår sektorsforsk-
ning och miljöfrågor.
De totala utgifterna på statsbudgeten för utgiftsområdet föreslås för år
1997 uppgå till 25,1 miljarder kronor varav ca 90 % gäller investering-
ar och underhåll av vägtrafikens och järnvägstrafikens infrastruktur.
Utöver statliga anslag inom utgiftsområde 22 omsätts stora belopp i
avgiftsfinansierad myndighetsverksamhet, affärsverk och aktiebolag.
SMHI och VTI är till betydande delar avgiftsfinansierade. Avgiftsintäk-
terna vid dessa myndigheter uppgick budgetåret 1994/95 till ca 280
miljoner kronor. Affärsverken, Sjöfartsverket, Luftfartsverket och
Statens järnvägar omsatte år 1995 drygt 22 miljarder kronor. Koncer-
nerna Telia AB och Posten AB omsatte under samma år närmare 63,5
miljarder kronor. Inom utgiftsområdet finns ansvaret för ytterligare
bolagsverksamhet inom bl.a. väg-, järnvägs- och luftfartsområdena samt
i fråga om statens delägande i SAS Sverige AB, SOS Alarm Sverige AB
och AB Svensk Bilprovning.
Antalet sysselsatta i myndigheter, affärsverk och helägda aktiebolag
inom utgiftsområdet uppgick vid årsskiftet 1995/96 till ca 123 500.
Goda miljöanpassade kommunikationer och en utvecklad infrastruktur är
en förutsättning för ekonomisk tillväxt, ökad sysselsättning och bibehål-
len välfärd i landets olika delar. Utvecklingen i Europa, Sveriges stora
utrikeshandel och medlemskapet i EU ställer krav på goda kommunika-
tioner över gränserna.
Det är viktigt att värna om rikstäckande kommunikationssystem som
är tillgängliga för alla. Detta gäller såväl transporter som telekommuni-
kationer och post. Telekommunikationer är av avgörande betydelse för
att kunna utveckla den sysselsättningspotential som finns i det moderna
informationssamhället. Transporterna måste vara säkra, miljöanpassade,
resurssnåla och kunna användas av alla.
Regeringen är angelägen om att kommunikationssystemet både på kort
och lång sikt kan bidra till att öka tillväxt och sysselsättning i samhället.
Sverige arbetar aktivt inom EU med denna inriktning. De arbetstillfällen
som skapas inom kommunikationssektorn, bl.a. genom satsningarna på
infrastrukturen och på informationsteknik, ger värdefulla bidrag till att
förbättra sysselsättningsläget. Satsningarna på infrastrukturen skapar
också indirekt värdefull sysselsättning i andra samhällssektorer. Sam-
spelet mellan transporter och informationsteknik kan långsiktigt vara en
viktig utvecklingsfaktor.
Detta sammantaget ökar kravet på ett integrerat kommunikations-
system av transporter, telekommunikationer och informationsteknik.
11
Regeringen genomför omställningen av Sverige till ett hållbart sam-
hälle. I detta sammanhang är miljöanpassningen av transportsystemet av
yttersta vikt. Det är därför regeringens bedömning att arbetet med att
miljömässigt anpassa transporterna måste drivas vidare. Trafikverken,
Statens naturvårdsverk och Riksantikvarieämbetet har i olika rapporter
visat att detta kräver omfattande åtgärder utöver de som redan genom-
förts. Omställningen till ett hållbart transportsystem kräver ett fortsatt
arbete med att begränsa utsläppen men också att åstadkomma ett trans-
portmönster som är förenligt med en god livs- och kulturmiljö.
Miljöanpassningen av det svenska transportsystemet är ett långsiktigt
arbete som medför stora förändringar i det svenska samhället. Arbetet
kräver därför en bred politisk förankring. En förberedelse för det fort-
satta arbetet med omställningen av transportsystemet pågår i den parla-
mentariskt tillsatta Kommunikationskommittén (K1994:140).
Vägverket och Banverket genomför åtgärdsprogram för att successivt
förbättra miljön längs befintliga vägar och järnvägar. I budgetproposi-
tionen föreslår regeringen en miljöanpassning av sjöfartsavgiftema från
år 1998.
Medlemskapet i EU ger Sverige ökade möjligheter att påverka
unionens transport- och miljöpolitik. En del i EU-arbetet kommer att
vara att medverka i utvecklingen av ett utvecklat kostnadsansvar och att
arbeta för skärpta avgas- och bränslekrav för såväl lätta som tunga
fordon samt minskad bränsleförbrukning.
Ett förslag till nationell kommunikationsplan baserad på en helhetssyn
på transportsystemet kommer att ingå i Kommunikationskommitténs
slutbetänkande som skall lämnas senast den 1 mars 1997. Betänkandet
kommer att utgöra underlag för regeringens samlade förslag till riks-
dagen våren 1998 om den framtida kommunikationspolitiken. Förslaget
kommer bl.a. att innehålla principiella överväganden av det slag som
riksdagen tog ställning till i det trafikpolitiska beslutet år 1988. Rege-
ringens förslag år 1998 syftar till att åstadkomma ett miljöanpassat
transportsystem som främjar välfärd och tillväxt. Förslaget kommer att
vara en del i regeringens arbete med att skapa en ekologiskt hållbar
utveckling inom olika samhällsområden.
Skador orsakade av vägtrafiken är ett stort folkhälsoproblem. Regering-
en anser att arbetet med att minska trafikskadorna måste drivas vidare
på ett kraftfullt och effektivt sätt så att de senaste årens utveckling med
minskat antal dödade och skadade och minskade risker i trafiken fort-
sätter. Regeringens bedömning är att det långsiktiga målet för trafiksä-
kerhetsarbetet skall syfta till att ingen skall dödas eller skadas allvarligt
inom vägtransportsystemet, den s.k. nollvisionen.
För att uppnå detta krävs ett målmedvetet och systematiskt arbete där
alla i samhället deltar. Medvetenheten om värdet av trafiksäkerhet
måste öka på alla nivåer i samhället, både hos trafikanter och hos de
som ansvarar för vägtransportsystemets utformning och funktion. En
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
effektiv räddning, vård och rehabilitering av trafikskadade är också av
stor vikt.
Vägverket har sedan maj 1996 ett sektorsansvar för trafiksäkerheten
och trafiksäkerhetsarbetet inom vägtransportsystemet. Sektorsansvaret
gör att Vägverket har ett resultatansvar för de trafiksäkerhetspolitiska
målen. Verket skall vara samlande och pådrivande inom ramen för sitt
sektorsansvar. Enligt riksdagens beslut år 1993 är, utöver Vägverket,
även polisen och kommunerna huvudaktörer inom trafiksäkerhetsom-
rådet.
Inom Kommunikationsdepartementet pågår för närvarande ett arbete
med att ta fram förslag till åtgärder som på kort och lång sikt kan bidra
till att nollvisionen uppnås. Detta sker i nära samarbete med Vägverket.
Regeringen planerar att år 1997 lämna förslag till riksdagen om trafik-
säkerhetsarbetet baserat på nollvisionens tankar.
En god infrastruktur för transporter och tele- och datakommunikationer
är en viktig del av den grundläggande samhällsservicen. En hög stan-
dard på vägar, järnvägar, hamnar, flygplatser och tele- och datakommu-
nikationer är en viktig förutsättning för en ökad ekonomisk tillväxt och
utveckling av näringsliv och sysselsättning.
Under de senaste åren har stora satsningar genomförts på utbyggnaden
av infrastrukturen. Regeringen anser att det behövs en fortsatt utveck-
ling och förbättring av infrastrukturen för att uppnå de trafikpolitiska
målen om samhällets utveckling, välfärd och näringslivets konkurrens-
kraft.
Regeringen anser att tillräckliga resurser måste satsas på den tekniska
infrastrukturen. Som ett led i saneringen av statens finanser sker ned-
dragningar inom utgiftsområdet under de kommande åren. Detta innebär
att delar av den av regering och riksdag beslutade utbyggnaden av
infrastrukturen senareläggs. Samtidigt kräver den utbyggnad som redan
skett en ökad satsning på drift och underhåll av befintliga anläggningar.
Inom vägområdet kommer därför det närmaste året att ägnas åt att
färdigställa pågående projekt, och medel kommer i möjligaste mån att
omfördelas från investeringar till drift och underhåll. Samtidigt kommer
trafiksäkerhets- och miljöfrågor inkl, trafikbuller att få ökad prioritet.
Inom järnvägsområdet gäller att de långsiktiga investeringsplaner som
tidigare fastställts kommer att fullföljas och att insatserna för drift och
vidmakthållande av de statliga järnvägarna hålls på en oförändrad nivå.
Kommunikationskommittén lämnade i mars 1996 till regeringen ett
delbetänkande med förslag till inriktning av infrastrukturplaneringen för
perioden 1998-2007. Regeringen kommer under hösten 1996 att lämna
förslag till riksdagen om infrastrukturen under denna period.
Regeringen anser inte att resursnivån på lång sikt är tillräcklig för att
upprätthålla nödvändig standard på infrastrukturen för transporter.
Inledningsvis nämndes att regeringen våren 1998 avser förelägga riks-
dagen förslag till ett. nytt kommunikationspolitiskt beslut. I detta sam-
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
manhang kommer förslag om långsiktig inriktning och resurstilldelning Prop. 1996/97:1
att lämnas. Utgiftsområde 22
Regeringen anser att arbetet med att utveckla sjösäkerheten nationellt
och internationellt är av stor vikt. En internationellt sammansatt expert-
panel inom FN:s sjöfartsorganisation International Maritime Organiza-
tion (IMO) har arbetat fram ett förslag till förbättringar av sjösäker-
heten. Expertpanelen presenterade sina förslag våren 1995. I november
1995 antogs vid IMO:s sjösäkerhetskonferens en rad av dessa förslag
för att förbättra sjösäkerheten globalt. I februari 1996 nådde ett stort
antal sjöfartsadministratörer, på svenskt initiativ, en överenskommelse
om att särskilda säkerhetskrav skall ställas på ro-ro-passagerarfartyg i
bl.a. Östersjön och Nordsjön.
I det nationella arbetet med sjösäkerhetsfrågor kommer Sjösäker-
hetskommitténs (K1995:02) betänkande, som föreligger i slutet av år
1996, att utgöra en naturlig utgångspunkt.
I budgetpropositionen lämnar regeringen förslag om sjöfartens kon-
kurrens- och avgiftsfrågor. Det nuvarande statsstödet till den svenska
handelsflottan bör med viss modifiering bestå under den närmaste
femårsperioden. På sikt är regeringens strävan att statsstödet stegvis
skall ersättas med EU-regler för statsstöd och andra villkor. Vidare
föreslås bl.a. en miljöanpassning av sjöfartsavgiftema.
I samband med regeringsombildningen i mars 1996 lades det övergri-
pande ansvaret för regeringens IT-politik på Kommunikationsdeparte-
mentet. Detta innebär bl.a. att Kommunikationsdepartementet är an-
svarigt departement för Kommissionen (SB 1995:01) för att främja en
bred användning av informationsteknik, IT-kommissionen, samt för
Ungdomens IT-råd (SB 1995:02).
Informationstekniken har stora möjligheter att påverka levnadsbeting-
elser i en positiv riktning. Med tekniken som ett verktyg öppnas nya
möjligheter för samhällsutveckling och företagande. Utvecklingen av
informationstekniken har inte ett egenvärde utan måste relateras till
grundläggande behov hos individ och samhälle. Att så många som
möjligt, både män och kvinnor, får goda kunskaper om informationstek-
nik samt att tillgången till information och kunskap ökar är dock av vä-
sentlig betydelse för att befrämja demokrati, kreativitet, tillväxt och sys-
selsättning. Annars är risken uppenbar för ett tudelat samhälle. Genom
att de tekniska innovationerna leder till grundläggande förändringar i
strukturer, t.ex. i fråga om decentralisering, distansarbete och upp-
dragsverksamhet, kan informationstekniken också främja regional ut-
veckling. Därmed öppnas nya möjligheter för företag, organisationer
och arbetstillfällen även i glest befolkade områden. För t.ex. personer
14
med funktionshinder innebär informationstekniken nya möjligheter att
leva aktivt och självständigt.
Grunden för en ökad IT-användning är en god infrastruktur. Ett kapa-
citetsstarkt och högkvalitativt kommunikationsnät för överföring av tal,
data och bild är därvid av väsentlig betydelse.
Informationstekniken bidrar även aktivt till att skapa ett effektivare
utnyttjande i transportsektorn och därmed en bättre miljö. IT-använd-
ning inom transportsektorn bidrar också till att skapa en förbättrad
säkerhet såväl för passagerare som för gods. Delegationen för Trans-
porttelematik (K1994:08) skall lämna sitt slutbetänkande före år 1997.
Regeringen förbereder en proposition på kollektivtrafikområdet. Under-
lag för propositionen är bl.a samreseutredningens betänkande Allmänna
kommunikationer - för alla (SOU 1995:70) och utvärderingen Riksfärd-
tjänsten efter kommunaliseringen (SIKA nr 1995:1). Underlag utgör
också de uppdrag som Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket och Luft-
fartsverket skall redovisa angående ökad tillgänglighet för funktions-
hindrade i kollektivtrafiken.
I september 1994 fick en särskild utredare (K1994:109) i uppdrag att
se över yrkestrafiklagstiftningen och övrig författningsreglering för
yrkestrafiken samt att utarbeta förslag till en ny sammanhållen förfätt-
ningsstruktur på området. Utredningen lämnade i juni 1996 sitt be-
tänkande (SOU 1996:93) som därefter har remitterats.
En särskild utredare (K 1996:02) har tillsatts med uppdrag att göra en
översyn av länsstyrelsernas roll inom fordons-, trafik- och infrastruktur-
områdena.
För närvarande ses de bilaterala vägtrafikavtalen med icke EU-länder
över i syfte att införa miljökrav på såväl lastbilar som bussar.
Inom Kommunikationsdepartementets ansvarsområden gäller i EU-
arbetet samma prioriteringar som för arbetet i Sverige. Säkrare trans-
porter och miljö, IT-utveckling/användning och telefrågor är de vikti-
gaste sakområdena.
Under den första tiden som medlemsstat i EU har Sverige kunnat
säkra en fortsatt användning inom landet av 24 meter långa lastbilar.
Därmed har de befarade försämringarna i form av ökade transportkost-
nader och miljöförstöring m.m., som en harmonisering till gemenskaps-
nivån skulle ha inneburit, kunnat undvikas. Det svenska vägsystemet
som successivt dimensionerats för de långa och tunga fordonen kan
därför fortsättningsvis nyttjas fullt ut.
EU:s arbete med den gemensamma transportpolitiken har på senare
tid koncentrerats kring förslag till åtgärder för en hållbar utveckling
inom transportsektorn. Bland dessa kan särskilt nämnas strävandena att
uppnå balans och en sund konkurrens mellan de olika transportslagen
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
6 Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 1. Del 8
för att därigenom styra utvecklingen mot säkrare, effektivare och
mindre miljöstörande transporter. Att motverka trängsel och olyckor i
trafiken genom att främja kollektivtrafik och kombinerade transporter
samt att prissätta transporterna rättvist står också på programmet. Rege-
ringen delar de grundläggande värderingar som styr detta arbete och har
inriktat sig särskilt på miljö- och säkerhetsfrågorna.
Under hösten 1995 fattades beslut om finansieringsförordningen som
reglerar formerna för finansiellt stöd till projekt inom Transeuropeiska
nätverk (TEN) på energi-, transport- och telekommunikationsområdena.
År 1996 beslutades om riktlinjer för utbyggnaden av TEN. EU-stöd ges
bl.a. till Öresundsförbindelsen och väg- och jämvägsprojekt inom den
Nordiska Triangeln som är ett samlingsnamn på transportprojekt mellan
de nordiska huvudstäderna.
På telekommunikationsområdet sammanföll Sveriges inträde i unionen
med den process för avreglering av marknaden som pågått i EU sedan
slutet av 1980-talet. Avregleringen skall vara genomförd senast den
1 januari 1998. Eftersom vi sedan flera år har en konkurrensutsatt
telemarknad i vårt land är det en fördel om alla medlemsstater så snart
som möjligt accepterar samma spelregler. Den svenska telelagen är
redan utformad med hänsyn till EU:s regelverk, men vissa justeringar
kan komma att bli nödvändiga.
Liksom på telekommunikationsområdet tillhör Sverige de medlemssta-
ter som gått i riktning mot en konkurrensutsatt postmarknad. Arbetet
mot en ökad konkurrens och ett regelverk för detta har inledningsvis
gått utomordentligt trögt inom unionen och Sverige har därför i olika
sammanhang försökt att driva det framåt. Sverige verkar för att EU
antar gemensamma regler för denna avreglering.
De under 1990-talet alltmer intensiva kontakterna med Östeuropa har
på senare tid fått delvis ändrad karaktär med anledning av EU:s förbe-
redelsearbete med utvidgningen mot de central- och östeuropeiska län-
derna. Sverige har tagit ett särskilt initiativ för Östersjöfrågoma genom
bl.a. den regeringskonferens som hölls i Visby i början av maj 1996.
Kommunikationsfrågorna var en viktig punkt på dagordningen vid detta
möte liksom vid det efterföljande utrikesministermötet i början av juli
1996, där Östersjörådet antog ett särskilt handlingsprogram.
Kommunikationsdepartementet utövar statens ägarskap i en rad affärs-
verksamheter bl.a. Posten, Telia, SAS samt affärsverken.
Regeringen har i olika sammanhang pekat på att staten bör spela en
mer aktiv ägarroll för att främja företag med statligt ägande. Ägarens
uppgift och ansvar är att medverka till företagens långsiktiga utveckling
och inriktning. I regeringens proposition (1995/96:218) med förslag till
ändringar i postlagen (1993:1684) m.m. samt i samband med översynen
av telelagen (1993:597) m.m. har vissa förtydliganden och anpassningar
till regeringens ägarpolicy presenterats. Det är regeringens avsikt att
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
utöva ägarrollen med tydliga riktlinjer och uppföljning av den fastställda
ägarpolicyn. Denna policy skall gälla för alla affärsverksamheter inom
Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde.
Bland de prioriterade frågor som behandlas inför ett nytt kommunika-
tionspolitiskt beslut finns bl.a. miljö, IT och säkerhet. Dessa frågor
prioriteras även i regeringens arbete under det kommande budgetåret.
Riksdag och regering har sedan början av 1990-talet ökat anslagen till
transportinfrastrukturen. Riksdagsbeslutet våren 1991 om ökade anslag
till utbyggnad av infrastrukturen som ett medel för att skapa ekonomisk
tillväxt, lade grunden till de nu pågående satsningarna på investeringar
i järnvägar, vägar och kollektivtrafikanläggningar.
Regeringen är angelägen om fortsatta satsningar på infrastrukturen
vilka kan bidra till att skapa strukturella förutsättningar för att långsik-
tigt öka tillväxten och bibehålla välfärden. Det statsfinansiella läget har
dock begränsat utrymmet för dessa satsningar. Riksdagens beslut år
1995 om besparingar på kommunikationsområdet under perioden fram
till år 1998 innebär en senareläggning av infrastrukturutbyggnaden. Det
beslut till riktlinjer för den ekonomiska politiken m.m. som riksdagen
beslutade om våren 1996 för att komma till rätta med budgetunderskot-
tet innebär vissa ytterligare minskningar av anslag inom utgiftsområdet.
Budgetåret 1997 skall en nivåsänkning med 210 miljoner kronor ha
skett genom minskningar av vissa anslag till Banverket och Vägverket.
En ytterligare nivåsänkning om 95 miljoner kronor skall ha skett år
1998. Dessutom kommer utgifter för 350 miljoner kronor som planerats
till år 1998 att senareläggas till år 2000-2001. Ramen för år 1997 har
uppjusterats med 26 miljoner kronor jämfört med vårpropositionen. Det
beror huvudsakligen på en överföring av medel till Post- och telestyrel-
sen för upphandling av handikapptjänster, tillkommande kostnader för
övervakningen av M/S Estonia samt en minskning av ramen med an-
ledning av justeringar av banavgifterna. Regeringen återkommer under
hösten 1996 till riksdagen med förslag om den långsiktiga infrastruktur-
planeringen för perioden 1998-2007. Vad gäller underhåll föreslår
regeringen i budgetpropositionen en viss förstärkning av underhållet på
vägar.
Till detta skall läggas att regeringens viktigaste mål på kort sikt är att
minska arbetslösheten och förbättra konjunkturläget. Förutom de direkta
arbetstillfällen som tillkommit i samband med infrastrukturprojekten
skapas också indirekt sysselsättning inom andra samhällsområden genom
dessa satsningar.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
17
Prop. 1996/97:1
Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 22 framgår av följande sammanställning Utgiftsområde 22
(miljoner kr.)
|
Utgift 1994/95 |
Anvisat 1995/96 |
Utgifts- |
Förslag 1997 |
Beräknat 1998 |
Beräknat 1999 | ||
|
1995/96 |
därav 1996 | ||||||
|
A. Infrastruktur |
23 764 274 |
31 738 561 |
33 634 327 |
24 333 700 |
22 407 430 |
21 912 078 |
22 868 428 |
|
B. Sjö- och luftfart |
665 011 |
935 890 |
901 581 |
645 800 |
721 314 |
697 314 |
697 314 |
|
C. Post- och telekommu- |
705 850 |
950 335 |
879 593 |
602 040 |
681 829 |
680 709 |
680 709 |
|
D. Statens järnvägar, |
673 033 |
1 118 740 |
1 108 430 |
687 430 |
832 486 |
837 129 |
841 874 |
|
E. Kommunikations- |
329 965 |
578 703 |
697 256 |
471 442 |
420 383 |
383 286 |
383 284 |
|
Totalt for utgiftsom- |
26 138 133 |
35 322 229 |
37 221 187 |
26 740 412 |
25 063 442 |
24 510 516 |
25 471 609 |
Beräkningarna för år 1998 och år 1999 är endast en preliminär teknisk
beräkning utifrån nu kända förutsättningar.
18
4 A. Infrastruktur
Under 1990-talet har Vägverket och Banverket övergått från att
vara traditionella förvaltare av infrastrukturen till att vara
ansvariga för en allt större del av transportsystemet i sin helhet.
Med grund i 1988 års trafikpolitiska beslut, 1991 års riksdags-
beslut om ökade anslag till utbyggnaden av infrastrukturen samt
1993 års infrastrukturbeslut har 1990-talet präglats av en omfat-
tande utbyggnad av väg- och järnvägsnäten.
Verksamhetsområdet omfattar väghållning och vägtrafik samt banhåll-
ning. Vägverket och Banverket är i grunden traditionella förvaltare av
det statliga vägnätet och statens spåranläggningar. För att uppnå de tra-
fikpolitiska målen har det emellertid blivit allt mer uppenbart att för-
valtandet av infrastrukturen måste kompletteras med en helhetssyn på
transportsystemet.
Vägverket och Banverket har sedan böljan av 1990-talet successivt fatt
utökade arbetsuppgifter som rör transportsystemet som helhet. Detta har
skett genom att vissa myndigheter har lagts ned och arbetsuppgifter
överförts till Vägverket respektive Banverket eller genom att nya arbets-
uppgifter lagts på respektive verk. De utökade arbetsuppgifterna har
inneburit att Vägverket och Banverket fått ett samlat ansvar för stora
delar av den verksamhet som bedrivs inom respektive trafikslag. Med
anledning av regeringens proposition om Vägverkets sektorsansvar inom
vägtransportsystemet beslutade riksdagen i maj 1996 att Vägverket som
statens företrädare på central nivå skall ha ett samlat ansvar, s.k. sek-
torsansvar, för hela vägtransportsystemet. Motsvarande sektorsansvar bör
även ges Banverket.
Under 1990-talet har verksamheten inom området präglats av en om-
fattande utbyggnad av väg- och järnvägsnäten. Av nedanstående figur
framgår investeringar i statliga väg- och järnvägsanläggningar under
tiden 1989-1995.
Källa: Banverkets och Vägverkets årsredovisningar 1989-1995
Med investeringar i järnväg avses reinvesteringar och nyinvesteringar i stomjämvägar
samt investeringar i länsjämvägar.
Med investeringar i vägar avses investeringar i statliga riksvägar och länsvägar samt
bärighetshöjande åtgärder.
Under år 1988 beslutade riksdagen om trafikpolitikens mål och inrikt-
ning inför framtiden (prop. 1987/88:50, bet. 1987/88:TU13, rskr.
1987/88:159). I detta beslut fastställdes att infrastrukturen måste pla-
neras efter samhällsekonomiska kriterier och att investeringarna skall
bygga på en samordnad, långsiktig investeringsplanering och en ökad
målstyrning. Drygt 30 miljarder kronor avsattes för väg- och jämvägs-
investeringar.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
19
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
A Banverket
* Vägverket
På förslag av regeringen beslutade riksdagen våren 1991 (prop.
1990/91:87, bet. 1990/91 :TU24, rskr. 1990/91:286) om mycket omfat-
tande ökningar av anslagen till investeringar i vägar och järnvägar; bl.a.
anvisade riksdagen en planeringsram om 20 miljarder kronor utöver
ordinarie anslag. Mot bakgrund av riksdagens beslut i juni 1993 (prop.
1992/93:176, bet. 1992/93:TU35, rskr. 1992/93:446) om investeringar
i trafikens infrastruktur fastställdes under våren 1994 långsiktiga inve-
steringsplaner för väg- och järnvägsnätens utbyggnad. Planerna omfat-
tade sammanlagt 98 miljarder kronor för perioden 1994-2003.
På grund av det stora underskottet i statsbudgeten har riksdagen år
1995 beslutat om kraftfulla besparingar. För infrastrukturområdets del
har detta inneburit en senareläggning av satsningarna på utbyggnad av
infrastrukturen. I regeringens vårproposition (prop. 1995/96:150, bet.
1995/96:FiU10, rskr. 1995/96:304) aviserades ytterligare besparingar
för utgiftsområde 22 om 210 miljoner kronor för år 1997 och 95 mil-
joner kronor fr.o.m. år 1998.
Utöver fastställda investeringsplaner på totalt 98 miljarder kronor sker
omfattande investeringar i infrastrukturanläggningar som är finansierade
på annat sätt än med anslagsmedel. Det gäller t.ex. den fasta förbindel-
sen över Öresund, storstadspaketen i Stockholm och Göteborg, Arlanda-
banan och den planerade nya sträckningen av väg E 6 vid Svinesund,
vilka sammanlagt omfattar investeringar på ca 50 miljarder kronor.
Storstadspaketen i Stockholm och Göteborg omfattar investeringar i
såväl vägar och järnvägar som kollektivtrafik.
Vägverkets uppgifter
Vägverket är ansvarig myndighet för frågor som rör väghållning och
vägtrafik. I detta ingår att svara för statens väghållning och det samlade
trafiksäkerhetsarbetet samt att främja ett miljöanpassat vägtrafiksystem
och en miljöanpassad fordonstrafik. Vägverkets sektorsansvar fastställdes
av riksdagen våren 1996 (prop. 1995/96:131, bet. 1995/96:TU18, rskr.
20
1995/96:231). Vägverkets sektorsansvar omfattar hela vägtransportsyste-
mets miljöpåverkan, trafiksäkerhet, tillgänglighet, framkomlighet och
effektivitet samt frågor som rör väginformatik, fordon, kollektivtrafik,
handikappanpassning, yrkestrafik och tillämpad samhällsmotiverad forsk-
nings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom vägtransport-
systemet.
För Vägverkets regionala förvaltning finns regioner till det antal som
Vägverket bestämmer.
Vägverket bedriver inom ramen för myndighetsformen en produktions-
verksamhet i egen regi som är redovisningsmässigt särskild från Väg-
verkets verksamhet i övrigt. Vägverket far i begränsad omfattning utföra
produktionsuppdrag åt utomstående.
Vägverket förvaltar statens aktier i dels projektfinansieringsbolag, dels
bolag med kommersiellt inriktad verksamhet utanför Vägverket. Bolags-
verksamheten omfattar Vägverkets investeringsaktiebolag Väginvest
(100 %), med dotterbolagen Stockholmsleder AB (100 %) och Göte-
borgs trafikleder AB (100 %), Swedish National Road Consulting AB
(SweRoad) (100 %) med intressebolaget RST Sweden AB (40 %). Väg-
invest äger dessutom 15 % av aktierna i Rödöbron AB. Vägverket för-
valtar vidare 50 % av statens aktier i Svensk-Danska Broförbindelsen
SVEDAB AB.
Förvaltningen av aktierna i Vägverkets investeringsaktiebolag Väg-
invest övertogs under år 1995 temporärt av Kommunikationsdepartemen-
tet i samband med en genomgång av affärerna i bolaget, dess
dotterbolag samt intressebolag. Avsikten är att förvaltningen av aktierna
skall återgå till Vägverket då aktierna i RST Sweden AB avyttrats i
enlighet med vad riksdagen tidigare har beslutat (prop. 1993/94:180, bet.
1993/94:TU32, rskr. 1993/94:387).
För närvarande pågår en genomgång av fördelningen av rättigheterna
till de särskilda mättekniker som utvecklats inom RST Sweden AB.
Genomgången avser att klara ut hur rättigheterna fördelas mellan Väg-
verket och RST Sweden AB, vilket är en förutsättning för att SweRoads
aktier i bolaget skall kunna avyttras.
Vägverkets verksamhet omfattade under år 1995 en verksamhetsvolym
på 16,8 miljarder kronor. Transfereringar av statsbidrag till externa
mottagare uppgick till 2,6 miljarder kronor under år 1995. Verksamheten
år 1995 uppvisar kraftiga underskridanden av budget främst beroende på
att planerade byggstarter har försenats på grund av att planprocessen
tagit längre tid än planerat.
Vägverkets nuvarande verksamhetsmål är att öka bärigheten på det
statliga vägnätet, bidra till att antalet döda och skadade i trafiken
minskar, bidra till att den samlade restiden på det statliga vägnätet
minskar, bidra till att de totala utsläppen av kväveoxider och koldioxid
samt antalet bullerstörda personer minskar, samt bidra till att restiden
inom och mellan regioner minskar i förhållande till den totala restiden.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
Mot bakgrund av Vägverkets verksamhetsmål har Vägverket redovisat
följande effekter av verksamheten under år 1995.
Effektivitet
Under år 1995 har verkets verksamhet inriktats mot åtgärder för att
förbättra framkomligheten på vägarna, bl.a. har nya vägar färdigställts.
Effekten av de nya vägarna är en minskad reskostnad med 0,2 % av den
totala reskostnaden på vägnätet.
Tillgänglighet
Åtgärder har främst koncentrerats på att öka vägars och broars bärighet.
Under år 1995 har antalet vägar med bärighetsklass 1 ökat med 86 mil.
Samtidigt minskade antalet mil i bärighetsklass 2 med 77 mil och bärig-
hetsklass 3 med 11 mil. Antalet dygnkilometer med tillfälligt nedsatt
bärighet minskade med 6 % jämfört med perioden 1992-1994. En orsak
till minskade tillfälliga bärighetsrestriktioner är ändrade riktlinjer för
bärighetsrestriktioner.
Trafiksäkerhet
Antalet dödade och svårt skadade i vägtrafiken har minskat sedan år
1989. Jämfört med år 1989 har antalet dödade minskat med 37 %. Jäm-
fört med år 1994 är minskningen 3 %. Under år 1995 dödades 572 per-
soner i trafiken.
Antalet svårt skadade i trafiken har minskat med 32 % mellan år 1989
och år 1995. Jämfört med år 1994 är minskningen ca 6 %. Det minskade
antalet dödade under 1990-talet kan främst förklaras av att andelen unga
och nyutbildade motortrafikanter har minskat, men även av den tekniska
utvecklingen av bilarna och minskningar i biltrafiken under vissa perio-
der.
Risken att dödas och skadas svårt i trafiken har minskat för alla trafi-
kantkategorier. Inkluderas även de lindrigt skadade är skaderisken emel-
lertid i stort sett oförändrad.
Miljö
Bullermålen och målen för utsläpp av koldioxid kommer inte att nås
inom överskådlig tid. 1,5 miljoner svenskar är utsatta för trafikbuller
starkare än 55 decibelampere (dBA). Bullerproblemen är särskilt stora i
större tätorter där Vägverket inte är väghållare.
Utsläppen av kväveoxider, kolväten, svaveldioxid samt avgaspartiklar
minskar. Kväveoxidutsläppen från vägtrafiken minskade med 25 %
mellan åren 1980-1995. Därmed uppnåddes inte målet om en 30-pro-
centig minskning. Till år 2000 beräknas utsläppen enligt Vägverkets
beräkningar ha minskat med 54 %.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
Riksdagens mål att reducera kolväteutsläppen med 50 % mellan år
1980 och år 1995 uppnåddes. Riksdagens mål att reducera svavel-
utsläppen med 80 % mellan år 1988 och år 2000 klaras med marginal.
Regional balans
Reskostnaden för resenärer i de utpekade målområdena 2, 5b och 6,
vilka motsvarar större delen av Sverige med undantag av tätbebyggda
områden i södra och sydvästra Sverige samt Stockholm med omnejd,
svarar i dag för 31 % av den totala reskostnaden med bil. Av den totala
restidskostnadsminskningen under år 1995, som beror på väghållnings-
åtgärder, har 24 % tillfallit resenärer i det utpekade glesbygdsområdet,
dvs. den regionala balansen har ur den aspekten inte förstärkts under
året.
Av den väglängd som under året har förbättrats till bärighetsklass 1
finns 20 % i regionerna Norr och Mitt. Längden grusväg har under året
minskats med 587 km varav 202 km avser åtgärder i regionerna Norr
och Mitt. Region Norr och Mitt svarar för 22 % av landets trafikvolym
men har tilldelats 30 % av Vägverkets resurser.
Resultatbedömning
Mot bakgrund av det redovisade resultatet anser regeringen att Vägver-
kets verksamhet har bidragit till förbättrad måluppfyllelse inom priorite-
rade områden i trafikpolitiken jämfört med år 1994. Regeringen vill
dock fasta riksdagens uppmärksamhet på att de redovisade resultaten
endast är ett steg i rätt riktning och att fortsatta ansträngningar krävs i
syfte att ytterligare minska antalet dödade och skadade i trafiken, för-
bättra underhållet på de statliga vägarna samt att minska trafikens miljö-
påverkan och då särskilt bullerstörningarna från vägtrafiken. Enligt rege-
ringens bedömning bör anslaget för drift och underhåll av statliga vägar
ökas på bekostnad av nyinvesteringar i vägar för att i än högre grad
förbättra resultatet inom särskilt viktiga områden såsom trafiksäkerhet,
miljö och tillgänglighet.
Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket (RRV) riktat invänd-
ning mot Vägverkets årsredovisning för år 1994. Enligt RRV finns bris-
ter avseende den interna kontrollen samt efterlevnaden av gällande regel-
verk. RRV har också påtalat att statens ekonomiska intressen inte till-
godosetts på ett tillfredsställande sätt samt att upphandling skett utan
konkurrens. Mot bakgrund av den av RRV framförda kritiken har Väg-
verket redovisat vilka åtgärder man vidtagit. Regeringen har bedömt de
vidtagna åtgärderna som relevanta. Vägverkets årsredovisning för verk-
samhetsåret 1995 har reviderats av RRV som har avgivit en revisions-
berättelse utan anmärkningar.
Regeringen påpekade i budgetpropositionen för budgetåret 1995/96 att
Vägverkets årsredovisning för verksamhetsåret 1993 hade vissa brister,
bl.a. ansåg regeringen att effekterna av att Vägverket har ett helhetsan-
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
23
svar för vägtrafiksystemet på ett bättre sätt borde framgå av årsredovis-
ningen.
Regeringen konstaterar att årsredovisningarna för verksamhetsåren
1994 och 1995 har förbättrats. Uppdelningen av verksamhetsgrenar och
resultatområden har på ett förtjänstfullt sätt strukturerat Vägverkets verk-
samhet så att det i årsredovisningen har blivit möjligt att följa upp verk-
samheter och resultat. Regeringen anser att Vägverkets årsredovisningar
är bra och ser positivt på Vägverkets ambitioner att utveckla årsredovis-
ningen till ett dokument som redovisar utförda prestationer och effekter
i förhållande till uppställda verksamhetsmål.
Av de inledningsvis redovisade resultaten av 1995 års verksamhet
framgår dock att förmågan att redovisa resultat inom alla verksamhets-
områden ännu inte är fullt utvecklad. Regeringen kommer i det kom-
mande regleringsbrevet för Vägverket att utveckla kraven på verkets
resultatredovisning. Regeringen anser att verksamheten i första hand
skall redovisas i effekttermer. En sådan redovisning är emellertid svår
och kostsam och kan inte alltid göras. Däremot kan utförda prestationer
alltid redovisas så att redovisningen ger en uppfattning om i vilken mån
verksamheten bidragit till att uppfylla de trafikpolitiska målen.
Regeringens överväganden
Under år 1997 skall Vägverket verka för att åstadkomma ett effek-
tivt vägtransportsystem som uppfyller högt ställda krav på trafiksä-
kerhet med hänsyn tagen till miljö och regional balans.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
Det övergripande målet för Vägverkets verksamhet är att åstadkomma
ett effektivt vägtransportsystem som uppfyller högt ställda krav på tra-
fiksäkerhet med hänsyn tagen till miljö och regional balans.
I syfte att stärka förutsättningarna att nå det övergripande målet be-
slutade riksdagen under våren 1996 att fastställa ett sektorsansvar för
Vägverket (prop. 1995/96:131, bet. 1995/96:TU18, rskr. 1995/96:231).
Vägverkets sektorsansvar omfattar hela vägtransportsystemets miljöpå-
verkan, trafiksäkerhet, tillgänglighet, framkomlighet och effektivitet samt
frågor som rör väginformatik, fordon, kollektivtrafik, handikappanpass-
ning, yrkestrafik och tillämpad samhällsmotiverad forsknings-, utveck-
lings- och demonstrationsverksamhet inom vägtransportsystemet. Väg-
verket kan genom det fastställda sektorsansvaret på ett bättre sätt än
tidigare verka samlande och pådrivande inom hela vägtransportsystemet
i syfte att uppnå de trafik- och miljöpolitiska målen.
24
Av den ovan redovisade resultatredovisningen for år 1995 framgår att
det kvarstår brister i vägtransportsystemet med hänsyn till de trafik- och
miljöpolitiska målsättningarna som beslutats av regering och riksdag.
Genom de senaste årens kraftfulla åtgärder inom vägtransportsystemet
har framkomligheten och trafiksäkerheten ökat och miljösituationen
förbättrats. Regeringen anser att Vägverkets arbete även fortsättningsvis
skall inriktas på åtgärder med hög effektivitet och som leder till hög
trafiksäkerhet. I befintliga miljöer är det dock inte alltid möjligt att lösa
miljö- och trafiksäkerhetsproblem genom anläggandet av nya vägar. I
sådana fall är regeringens bedömning att Vägverkets arbete bör inriktas
på att miljö- och trafiksäkerhetsmålen prioriteras framför tillgänglighets-
och effektivitetsmålen. Tillgängligheten för oskyddade trafikanter och
funktionshindrade bör dock öka. Begränsningar i framkomlighet genom
särskilda restriktioner i form av hastighetsnedsättningar, förbud for tung
trafik, inrättande av miljözoner m.m. är metoder som Vägverket och
andra huvudmän inom vägtransportsystemet aktivt bör tillämpa.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
|
1994/95 |
Utgift |
484 002° |
Anslagssparande |
18 8452) |
|
1995/96 |
Anslag |
463 6313) |
Utgiftsprognos |
448 000 |
|
därav 1996 |
448 000 | |||
|
1997 |
Förslag |
440 000 | ||
|
1998 |
Beräknat |
465 000 | ||
|
1999 |
Beräknat |
465 000 | ||
|
^Beloppen anges i tusental kr | ||||
2) Avser anslagssparande/utnyttjande av kredit vid utgången av verksamhetsåret 1995
3) Avser 12 månader
Beräkningarna för år 1998 och år 1999 är endast en preliminär tek-
nisk beräkning utifrån nu kända förutsättningar.
Med anslaget finansieras kostnaderna för ledning, ekonomiadmini-
stration, personaladministration och gemensamma kostnader för verket.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1995 visar ett anslags-
sparande på 18,8 miljoner kronor. Under år 1996 beräknas anslags-
sparandet öka till 34 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
Ramanslag 440 000 tkr
I regeringens långsiktiga plan för att återställa statsbudgeten i balans
har regeringen redan i föregående budgetproposition redovisat kraftfulla
25
besparingar, bl.a. inom den statliga konsumtionen. Vägverkets anslag
för administrationskostnader för budgetåret 1995/96 minskades därför.
En fortsatt reducering av statens konsumtion gäller även för de kom-
mande åren.
Mot bakgrund av årets förväntade anslagssparande och mot bakgrund
av behovet av fortsatta besparingar inom statlig konsumtion bedömer
regeringen därför att anslaget för administrationskostnader bör omfatta
440 miljoner kronor för år 1997. Särskild hänsyn har därvid tagits till
att Vägverket har möjlighet att minska sina lokalkostnader.
I syfte att erhålla en god kassahållning i staten avser regeringen att i
regleringsbrev för Vägverket för budgetåret 1997 räntebelägga samtliga
Vägverkets anslag utom sådana anslagsposter som avser transfereringar.
Vägverket och Banverket har utvecklat en modell för räntebeläggning
som innebär att inga ränteeffekter uppstår till följd av anslags-
sparanden/kreditutnyttjanden. Modellen är i stället strikt kopplad till
faktisk anslagsförbrukning. Därmed är många negativa effekter av den
hittillsvarande räntemodellen eliminerade. De båda verken kommer
också att ges i uppdrag att följa upp och utvärdera modellen samt åter-
komma till regeringen med förslag på eventuella justeringar om sådana
behöver göras.
I syfte att möjliggöra ökade underhållsinsatser på det statliga vägnätet
då besparingar görs i Vägverkets administration bör Vägverket bemyn-
digas att få överföra medel från anslaget Vägverket: Administrations-
kostnader till anslaget Drift och underhåll av statliga vägar för att ut-
nyttjas för de ändamål som gäller för detta anslag.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
|
1994/95 |
Utgift |
5 440 9711) |
Anslagssparande |
02) |
|
1995/96 |
Anslag |
5 867 250” |
Utgiftsprognos |
5 904 000 |
|
därav 1996 |
5 904 000 | |||
|
1997 |
Förslag |
6 010 910 | ||
|
1998 |
Beräknat |
6 354 584 | ||
|
1999 |
Beräknat |
7 359 934 |
1; Beloppen anges i tusental kr
21 Avser anslagssparande/utnyttjande av kredit vid utgången av verksamhetsåret 1995.
(Vägverket har utöver anvisat anslag budgetåret 1994/95 för verksamheten under
år 1995 utnyttjat 66,6 miljoner kronor av anslaget för budgetåret 1995/96.)
3) Avser 12 månader
Beräkningarna för år 1998 och år 1999 är endast en preliminär tek-
nisk beräkning utifrån nu kända förutsättningar.
Anslaget Drift och underhåll av statliga vägar är avsett att användas
dels för verkets väghållar- och myndighetsansvar för det statliga väg-
nätet, dels för verkets sektorsansvar för hela vägtransportsystemet.
De utgifter som belastar anslaget är drift, underhåll och förbättrings-
arbeten av statliga vägar, räntor och amorteringar på upptagna lån för
broar som ersätter färjor, forskning och utveckling, viss central och
regional administration, räntor och amortering på lån i Riksgälds-
kontoret för finansiering av investeringar i anläggningstillgångar och
omsättningstillgångar. Vägverkets ansvar för forskning, utveckling och
demonstrationsverksamhet behandlas också i regeringens proposition om
forskning (prop. 1996/97:5).
I enlighet med riksdagens beslut om Vägverkets sektorsansvar inom
vägtransportsystemet belastas också anslaget med kostnader för verkets
sektorsuppgifter, såsom bl.a. arbetet med olika reformer inom miljö och
trafiksäkerhetsområdet, utredningsverksamhet för väginformatik, for-
don, kollektivtrafik, handikappanpassning och yrkestrafik. Dessutom får
anslaget belastas med kostnader för att finansiellt stödja utvecklings-
och demonstrationsprojekt, för informationsverksamhet och för åtgärder
som är av betydande samhällsintresse m.m. Vägverket får också an-
vända medel från anslaget för att finansiera merkostnader som uppstår
för polisen vid kvalitetskontroll av trafiken och liknande uppgifter.
De huvudsakliga utgiftsposterna på området är kostnaderna för köp av
drift- och underhållsentreprenader.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1995 visar att Vägverket
utöver anvisat anslag för verksamheten år 1995, efter bemyndigande av
regeringen, utnyttjat 66,6 miljoner kronor av anslaget som anvisats för
verksamhetsåret 1996. Skälet för detta var kostnader för rekonstruk-
tionsarbeten på vägnätet i Norrbotten och Värmland till följd av över-
svämnings skador orsakade av en kraftig vårflod våren 1995.
Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande år visar på ett
överskridande på ca 100 miljoner kronor orsakade av ett ökat vägunder-
håll.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
Ramanslag 6 010 910 tkr
Regeringen redovisade i budgetpropositionen år 1995 vilka resurser
som enligt Vägverket krävs för drift och underhåll av statliga vägar för
att Vägverkets ambitionsnivå för kvaliteten i den statliga väghållningen
skall kunna uppfyllas. Vägverkets strategi omfattade reinvesteringar i
länsvägar med 460 miljoner kronor/år i tio år, bärighetsåtgärder och
tjälsäkring med 900-2 000 miljoner kronor/år i tio år, beläggning av
grusvägar med 200 miljoner kronor/år i tio år samt åtgärder för att
erhålla lika ytstandard med 900 miljoner kronor/år i tio år. Totalt om-
fattade Vägverkets strategi ett behov av en årlig anslagsökning på 3,6
miljarder kronor. Regeringen konstaterade samtidigt att Vägverkets
anspråk på medel under den kommande tioårsperioden inte kunde in-
rymmas inom statsbudgetens ramar. Regeringen föreslog därvid ett i
stort sett realt oförändrat anslag för drift och underhåll för år 1996.
I årets anslagsframställning har Vägverket redovisat dels ett bas-
program för vägunderhåll som är jämförbart med dagens situation, dels
ett målaltemativ med en högre ambitionsnivå. Jämfört med basprogram-
met, som omfattar 6 077 miljoner kronor, föreslår Vägverket en utökad
satsning på trafiksäkerhet med 60 miljoner kronor, miljöåtgärder med
210 miljoner kronor, väginformatik med 30 miljoner kronor, vägunder-
håll med 1 348 miljoner kronor och kompletteringsprodukter i vägnätet
med 528 miljoner kronor. Vägverkets målaltemativ inrymmer således
en utökad satsning på 2,2 miljarder kronor utöver basnivån. Med en
sådan anslagsökning anser Vägverket att vägkapitalet kan vidmakthållas
på nuvarande nivå och att förbättringar och utjämningar över landet kan
ske vad gäller vägarnas ytstandard och bärighet. Dessutom kan trafik-
säkerhetsmålen för år 2000 uppnås liksom miljömålen enligt den sär-
skilda planen för miljö och trafiksäkerhet.
Vägverket konstaterar att anslagsnivån under de senaste åren har
inneburit en försämring av beläggningarnas tillstånd på delar av det
mindre och medelstora vägnätet.
Vägverket har på uppdrag av regeringen utarbetat en särskild plan för
miljö och trafiksäkerhet. I planen redovisar Vägverket en strategi for
hur miljö- och trafiksäkerhetsmålen för vägtrafiken skall kunna uppnås
till år 2000 respektive år 2003. Den särskilda planen förutsätter ett
samarbete mellan olika aktörer; förutom Vägverket exempelvis med
kommunerna, trafikhuvudmännen och polisen.
Under år 1996 använder Vägverket ca 800 miljoner kronor av an-
slaget A 2. Drift och underhåll av statliga vägar för reformer i den
särskilda planen, varav 600 miljoner kronor avser trafiksäkerhets-
åtgärder och 200 miljoner kronor miljöåtgärder. För att genomföra hela
reformpaketet i den särskilda planen krävs totalt insatser på 4 180 mil-
joner kronor per år varav Vägverkets del är 1 600 miljoner kronor per
år. Av detta avser 1 100 miljoner kronor trafiksäkerhetsåtgärder och
500 miljoner kronor miljöåtgärder. För att Vägverket skulle kunna
fullfölja sin del av den särskilda planen krävs således att anslaget utökas
med 800 miljoner kronor utöver dagens nivå.
Under år 1996 disponerar Vägverket särskilt 37,5 miljoner kronor av
anslaget Drift och underhåll av statliga vägar för väginformatik (RTI-
program). Inom ramen för Vägverkets sektorsansvar som fastställdes av
riksdagen i maj 1996 ingår ansvar för frågor om väginformatik (prop.
1995/96:131, bet. 1995/96:TU18, rskr. 1995/96:231). Av Vägverkets
anslagsframställning framgår att 70 miljoner kronor avsatts för väg-
informatik i Vägverkets basaltemativ och ytterligare 30 miljoner kronor
föreslås i det utökade målaltemativet.
Med hänsyn till det tillgängliga utrymmet inom utgiftsområdet kan
emellertid inte Vägverkets målnivå för anslaget Drift och underhåll av
statliga vägar genomföras. Den satsning som inryms i regeringens
förslag för år 1997 innebär dock ett visst utrymme för ytterligare sats-
ningar på vägunderhåll, trafiksäkerhet, miljö eller väginformatik, dock
inte tillräckligt för att långsiktigt uppnå de uppsatta trafikpolitiska och
miljöpolitiska målen. Det ankommer på Vägverket att fördela resurserna
inom anslaget på ett sådant sätt att de trafik- och miljöpolitiska målen
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
kan nås i så hög utsträckning som möjligt. Det skall ske med beaktande
av vad som inledningsvis anförts om de övergripande målen för Väg-
verket.
Regeringen bedömer att det långsiktigt kommer att finnas möjlighet
att höja anslagen till drift och underhåll av statliga vägar, om detta får
ske på bekostnad av investeringar i infrastruktur. De närmaste åren är
emellertid investeringsanslagen till stora delar intecknade av pågående
projekt. En strategi för hur infrastrukturhållningen skall utvecklas kom-
mer att presenteras av regeringen senare under hösten 1996.
Mot bakgrund av ovanstående faktorer beräknar regeringen anslaget
Drift och underhåll av statliga vägar för budgetåret 1997 till
6 010 910 000 kronor. Vid beräkningen av anslaget har regeringen tagit
hänsyn till att 107 000 kronor avräknats för överföring av arkiv från
Vägverket Region Mitt och Region Mälardalen till Riksarkivet.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
|
A 3. Byggande av vägar | ||||
|
1994/95 |
Utgift |
5 655 6581’ |
Anslagssparande |
1 134 4532) |
|
1995/96 |
Anslag |
7 442 6563) |
Utgiftsprognos |
8 425 000 |
|
därav 1996 |
5 282 000 | |||
|
1997 |
Förslag |
4 314 313 | ||
|
1998 |
Beräknat |
3 785 000 | ||
|
1999 |
Beräknat |
3 676 000 | ||
|
” Beloppen anges i tusental kr | ||||
2) Avser anslagssparande/utnyttjande av kredit vid utgången av budgetåret 1994/95
3) Avser 18 månader
Beräkningarna för år 1998 och år 1999 är endast en preliminär tek-
nisk beräkning utifrån nu kända förutsättningar.
De utgifter som belastar anslaget är byggande av stamvägar och
övriga riksvägar, bärighetshöjande åtgärder på vägnätet samt ränta och
amortering för lån för väg E 6, delen Stenungsund-Ljungskile.
De huvudsakliga faktorerna som styr utgifterna på området är kon-
kurrenssituationen och kostnadsutvecklingen inom anläggningssektorn.
En jämförelse mellan budget och utfall budgetåret 1994/95 visar att
anslagssparandet var mycket stort, 1,1 miljard kronor. Skälet till detta
var bl.a. att planerade byggstarter har blivit försenade på grund av
försenade planarbeten. Prognosen för anslagsbelastningen under inne-
varande år visar dock att Vägverket kommer att förbruka största delen
av anslagssparandet under budgetåret 1995/96. Detta beror delvis på att
anslaget minskades inför budgetåret 1995/96, men också på att ett antal
projekt numera kommit igång. Anslagssparandet beräknas vid utgången
av år 1996 vara ca 150 miljoner kronor.
29
Regeringens överväganden
Ramanslag 4 314 313 tkr
Planeringsram 1998: 3 785 000 tkr
Planeringsram 1999: 3 676 000 tkr
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
Inom ramen för anslaget finansieras investeringar i stamvägar, övriga
riksvägar och bärighetshöjande åtgärder inom bärighetsprogrammet.
Med utgångspunkt från det av riksdagen år 1995 beviljade anslaget för
budgetåret 1995/96 och anvisade planeringsramar för åren 1997 och
1998 har Vägverket upprättat en investeringsplan för de tre verksam-
hetsåren 1996-1998. Följande större projekt har startats under år 1995
och första halvåret 1996:
|
Objekt |
Kostnad, mkr | |
|
E4 |
Traryd-Ljungby |
405 |
|
E 4 |
Väderstad-Mjölby |
330 |
|
E 4 |
Vid Tånnö |
260 |
|
E4 |
Gammelsta Nyköping |
253 |
|
E4 |
Överdal-Utansjö |
181 |
|
E4 |
Sväm-Stora Åby |
169 |
|
E4 |
Mölletofta-Ljungaskog |
159 |
|
E4 |
Häggvik-Rotebro |
119 |
|
E 4 |
Kungens kurva-Hallunda |
93 |
|
E4 |
Gustavsvik-Lunde |
70 |
|
E4 |
Haga norra tpl-Kista tpl |
54 |
|
E 4 |
Vägtrafikledning huvudvägar |
45 |
|
E 6 |
Ryamotet-P länsgräns |
115 |
|
E6 |
Fåssbergsmotet |
72 |
|
E6 |
Gnistängsmotet |
42 |
|
Rv 20 |
Grundbro-Järsta |
64 |
|
Rv 40 |
O länsgräns-Högåsen |
155 |
|
Rv 80 |
Storvik-Sandviken |
250 |
|
Rv 61 |
Kil-Fagerås etapp 1 |
201 |
|
Rv 61 |
Kil-Fagerås etapp 2 |
180 |
|
Rv 55 |
Härvesta-Örsundsbro |
52 |
Den nationella väghållningsplanen för åren 1994-2003 omfattar inve-
steringar på 34,6 miljarder kronor i stamvägnätet. Nedlagda kostnader
fram t.o.m. juni 1996 är 12,8 miljarder kronor. Detta har resulterat i att
andelen väg på väg E 4 mellan Helsingborg och Stockholm med full
målstandard har ökat från 48 % år 1993 till 70 % år 1996. Övriga
30
effekter framgår av nedanstående tabell med genomförandeläget för den Prop. 1996/97:1
nationella väghållningsplanen fördelat på stråk. Utgiftsområde 22
31
7 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 8
Nationell väghållningsplan 1994-2003_________________________________________ Prop. 1996/97:1
|
Medel Mål |
Längd |
Uppnått |
Mål Utgiftsområde 22 2003 | |
|
Stråk |
1994-2003 Vägbredd |
mil |
mil |
Mil |
|
E4 Helsingborg-Stockholm |
7 |
410 |
Mv. |
57 |
28 |
57 |
|
E4 Stockholm-Gävle |
2 |
540 |
Mv. |
17 |
6 |
12 |
|
E4 Gävle-Sundsvall |
1 |
550 |
13 m |
21 |
14 |
17 |
|
E4 Sundsvall-Haparanda |
2 |
100 |
13 m |
65 |
48 |
51 |
|
Rv40 Göteborg-Jönköping |
3 |
700 |
Mv. |
14 |
2 |
14 |
|
E6 Trelleborg-Göteborg |
2 |
180 |
Mv. |
31 |
20 |
31 |
|
E6 Göteborg-Svinesund |
2 |
170 |
Mv./13 m |
19 |
6 |
11 |
|
E20 Göteborg-Örebro |
250 |
13 m |
28 |
26 |
28 | |
|
E20 Örebro-Södertälje |
2 |
660 |
Mv. |
16 |
5 |
15 |
|
El8 Riksgränsen-Kapellskär |
3 |
280 |
Mv./13 m |
51 |
13 |
30 |
|
E22 Malmö-Norrköping |
1 |
260 |
13 m |
52 |
42 |
52 |
|
Rv70 Enköping-Mora |
260 |
13 m |
24 |
11 |
13 | |
|
Rv45 Göteborg-Segmon |
1 |
200 |
Mv./13 m |
21 |
5 |
8 |
|
Rv26 Halmstad-Jönköping |
340 |
13 m |
14 |
1 |
4 | |
|
Rv48/64 Jönköping-Kristinehamn |
85 |
13 m |
18 |
3 |
4 | |
|
Rv50/60 Ödeshög-Borlänge |
790 |
13 m |
27 |
11 |
19 | |
|
Rv55/56/53/67 Norrköping-Gävle |
520 |
13 m |
28 |
8 |
12 | |
|
Rv25 Halmstad-Kalmar |
200 |
13 m |
23 |
1) |
2) | |
|
Rv31/33 Jönköping-Västervik |
200 |
13 m |
18 |
1) |
2) | |
|
E10 Töre-Riksgränsen |
110 |
9 m |
42 |
1) |
2) | |
|
E12 Holmsund-Umbukta |
510 |
9 m/13 m |
46 |
1) |
2) | |
|
E14 Sundsvall-Storlien |
260 |
9 m/13 m |
29 |
1) |
2) | |
|
E65 Malmö-Ystad |
210 |
Mv./13 m |
5 |
1) |
2) | |
|
Rv45 Segmon-Karesuando |
860 |
9 m/13 m |
137 |
1) |
2) | |
|
Summa |
34 |
645 |
803 |
1) Kortare avsnitt
2) Mindre projekt
Genomförandeläget av den nationella väghållningspianen 1996-06-30
|
Stråk |
Nedlagd |
Uppnått |
Prognos |
Prognos |
|
E4 Helsingborg-Stockholm |
3 134 |
40 |
7 290 |
57 |
|
E4 Stockholm-Gävle |
700 |
9 |
2 500 |
12 |
|
E4 Gävle-Sundsvall |
32 |
15 |
1 550 |
17 |
|
E4 Sundsvall-Haparanda |
2 308 |
50 |
2 040 |
51 |
|
Rv40 Göteborg-Jönköping |
310 |
2 |
3 660 |
14 |
|
E6 Trellebotg-Göteborg |
1 683 |
26 |
2 200 |
31 |
|
E6 Göteborg-Svinesund |
728 |
11 |
2 100 |
11 |
|
E20 Göteborg-Örebro |
269 |
26 |
240 |
28 |
|
E20 Örebro-Södertälje |
747 |
7 |
2 580 |
15 |
|
El8 Riksgränsen-Kapellskär |
1 376 |
18 |
3 300 |
30 |
|
E22 Malmö-Norrköping |
397 |
45 |
1 170 |
52 |
|
Rv70 Enköping-Mora |
7 |
11 |
260 |
13 |
|
Rv45 Göteborg-Segmon |
42 |
5 |
1 200 |
8 |
|
Rv26 Halmstad-Jönköping |
186 |
3 |
340 |
4 |
|
Rv48/64 Jönköping-Kristinehamn |
9 |
3 |
85 |
4 |
|
Rv50/60 Ödeshög-Borlänge |
185 |
12 |
790 |
19 |
|
Rv55/56/53/67 NorTköping-Gävle |
72 |
9 |
520 |
12 |
|
Rv25 Halmstad-Kalmar |
6 |
200 | ||
|
Rv31/33 Jönköping-Västervik |
9 |
200 | ||
|
E10 Töre-Riksgränsen |
8 |
110 | ||
|
E12 Holmsund-Umbukta |
21 |
510 | ||
|
El4 Sundsvall-Storlien |
230 |
230 | ||
|
E65 Malmö-Ystad |
151 |
210 | ||
|
Rv45 Segmon-Karesuando |
190 |
860 | ||
|
Summa |
12 798 |
34 145 |
Kommentarer: Alla belopp redovisas i prisnivå 1993-07-01. Prognos kostnader till år 2004 är
mycket osäker på grund av den långa tid som återstår Uppnådd målstandard 96-06 baseras på
vägobjekt som öppnats för trafik. Prognosen för år 2004 förutsätter medelstilldelning enligt
planen.
32
Med utgångspunkt från den år 1995 anvisade planeringsramen för
år 1997 (4 520 miljoner kronor) har Vägverket bedömt den del av plane-
ringsramen som inte är intecknad i redan pågående projekt till drygt
1 miljard kronor vid ingången av år 1997.
Vägverket har med utgångspunkt i tidigare fastställda planeringsramar
redovisat att följande större vägprojekt skulle kunna påböijas under år
1997:
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
|
Vägprojekt |
Totalt |
Budget 1997 |
|
E 4 Stora Åby-Väderstad (E län) |
444 |
43 |
|
E 4 Trafikplats Hallunda (AB län) |
54 |
54 |
|
E 22 Söderåkra-Hossmo (H län) |
530 |
90 |
|
Rv 23 Förbi-Hässleholm (L län) |
95 |
60 |
|
Rv 29 Hoka-Hakafors (K län) |
180 |
10 |
|
Rv 30 Bredåkra-Möllenås (K län) |
100 |
30 |
|
Summa |
1 403 |
287 |
Kostnaden under år 1997 för dessa projekt kan beräknas till ca 287
miljoner kronor. Totalt omfattar dessa projekt investeringar på 1 403
miljoner kronor.
Utöver dessa investeringar har Vägverket planerat att göra nystarter av
smärre investeringar i övriga riksvägar för ca 240 miljoner kronor och
nystarter av bärighetshöjande åtgärder för ca 600 miljoner kronor.
Riksrevisionsverket har påpekat det olämpliga i att Vägverkets lån i
Riksgäldskontoret för investeringar i väg E 6, delen
Stenungsund-Ljungskile, saknar en plan för återbetalning trots att vägen
har varit öppen för trafik i flera år. Vägverket har i årets anslagsfram-
ställning, liksom under tidigare år, föreslagit regeringen att Vägverket
skall beviljas ett engångsanslag om 1 015 miljoner kronor för lösen av
Vägverkets lån för väg E 6. Regeringen bedömer det emellertid inte som
möjligt att vid ett enda tillfälle lyfta Vägverkets hela lån för väg E 6 i
Riksgäldskontoret. Även om inte statens upplåningsbehov ökar genom
att göra en sådan transaktion kommer det att belasta statsbudgetens
underskott. Regeringen föreslår i stället att Vägverket skall få belasta
anslaget Byggande av vägar årligen med ett belopp som lägst motsvarar
verkets avskrivningar för gjorda investeringar på väg E 6.
I syfte att minska underskottet i statsbudgeten har regeringen i årets
vårproposition (prop. 1995/96:150) redovisat vilka besparingar som skall
genomföras fördelat på olika utgiftsområden. Inom ramen för utgiftsom-
råde 22 har ett ytterligare krav på besparingar lagts fast, jämfört med de
besparingsbeting som redovisades i den förra budgetpropositionen. Detta
besparingskrav omfattar 210 miljoner kronor för år 1997 och ytterligare
95 miljoner kronor för år 1998, samt omfördelning av 350 miljoner
kronor från år 1998 till åren 2000-2001. Regeringen anser att anslaget
för Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar skall höjas för år
1997. För att finansiera en sådan höjning av statsbidraget inom ramen
för av riksdagen fastställt utgiftstak måste bl.a. anslaget för Byggande av
vägar minskas jämfört med vad som tidigare planerats (jfr avsnitt A 5.
Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar).
I enlighet med Dennisöverenskommelsen skall diverse olika investe-
ringar i kollektivtrafikanläggningar finansieras med överförda vägmedel.
Skälet för detta är att medel frigörs från anslaget för byggande av vägar
när planerade vägprojekt i stället finansieras genom lån och vägtullar.
Riksdagen har tidigare beslutat (bet. 1992/93:TU35, rskr. 1992/93:446)
att Vägverket far överföra vägmedel till anslaget Byggande av länstra-
fikanläggningar för utbetalning till Stockholms läns landsting i takt med
att avsatta medel frigörs. Utöver de projekt som Stockholms läns lands-
ting ansvarar för skall även Nynäsbanans upprustning delvis finansieras
med sådana överförda vägmedel. Medel för Nynäsbanans utbyggnad till
dubbelspår finns redan anvisade över Banverkets anslag Nyinvesteringar
i stomjämvägar. Däremot har inte frigjorda vägmedel överförts till Ban-
verkets disposition. Regeringen har därför i årets budgetproposition, vid
beräkningen av anslaget Byggande av vägar respektive anslaget Nyin-
vesteringar i stomjämvägar, särskilt tagit hänsyn till detta.
Mot bakgrund av vad som ovan nämnts beräknar regeringen anslaget
Byggande av vägar till 4 344 miljoner kronor för år 1997. Planerings-
ramen för år 1998 beräknas till 3 785 miljoner kronor och planerings-
ramen för år 1999 beräknas till 3 676 miljoner kronor. De av regeringen
föreslagna planeringsramarna är mycket knappa för åren 1998 och 1999.
Vägverket bör redan inför verksamhetsplaneringen för år 1997 beakta de
minskade anslag som aviseras för åren 1998 och 1999 genom att anpassa
byggstarterna och tillse att pågående utbyggnader kan fullföljas utan
avbrott.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
|
1994/95 1995/96 |
Utgift Anslag |
1 326 832” 2 3 7 4 0003) |
|
1997 |
Förslag |
1 228 000 |
|
1998 |
Beräknat |
1 233 000 |
|
1999 |
Beräknat |
1 293 000 |
Anslagssparande 1 027 0172)
Utgiftsprognos 2 664 000
därav 1996 1 965 000
lf Beloppen anges i tusental kr
2) Avser anslagssparande/utnyttjande av kredit vid utgången av budgetåret 1994/95
3) Avser 18 månader
Beräkningarna för år 1998 och år 1999 är endast en preliminär tek-
nisk beräkning utifrån nu kända förutsättningar.
Anslaget används för att finansiera planerade åtgärder i det regionala
trafiksystemet i enlighet med fastställda länstrafikanläggningsplaner och
för finansiering av kollektivtrafikanläggningar enligt de särskilda stor-
stadsöverenskommelsema.
De utgifter som belastar anslaget är Vägverkets kostnader för bygg-
ande av länsvägar och Banverkets kostnader för investeringar i länsjäm-
vägar. Vidare lämnas från anslaget bidrag till byggande av vissa regio-
nala kollektivtrafikanläggningar. Såsom regionala kollektivtrafikanlägg-
ningar räknas väg-, gatu- och spåranläggningar för regional kollektiv
persontrafik, kommunala flygplatsanläggningar, kajanläggningar for
regional kollektiv person- och godstrafik, investeringar i fartyg för
regional kollektiv person- och godstrafik samt stationer, terminaler,
vänthallar och liknande anläggningar. Från anslaget betalas även medel
till kollektivtrafikinvesteringar enligt storstadsöverenskommelsema i de
fall någon annan än staten är huvudman för genomförandet.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1995 visar ett mycket stort
anslagssparande, drygt 1 miljard kronor. Skälet till detta är att genom-
förandet av storstadspaketen gått långsammare än planerat. Regeringen
stoppade därför utbetalningen av statsbidrag till Stockholms läns lands-
ting för investeringar i kollektivtrafikanläggningar liksom alla bygg-
starter av nya vägprojekt i regionen. I maj 1996 beslutade regeringen att
häva byggstoppet och bemyndiga Vägverket att fortsätta utbetalningen
av statsbidrag till Stockholms läns landsting.
Med anledning av remissbehandlingen av Vägtullsutredningens slut-
betänkande (SOU 1995:82) Finansieringslösningar för Dennis- och
Göteborgsöverenskommelserna har den för Göteborgsöverenskommelsen
föreslagna finansieringslösningen ifrågasatts av de regionala parterna.
Därmed kan den överenskomna finansieringen äventyras. För att inte
skapa en ofinansierad låneskuld har regeringen i beslut den 15 februari
1996 tills vidare stoppat dels återstående utbetalningar av statsbidraget
till kollektivtrafikinvesteringar, dels igångsättningen av de vägprojekt i
överenskommelsen som finansieras med ordinarie anslagsmedel. Som en
följd av förseningarna i genomförandet av storstadsöverenskommelsema
beräknas anslagssparandet vid utgången av år 1997 till ca 737 miljoner
kronor.
Regeringens överväganden
Ramanslag 1 228 000 tkr
Planeringsram 1998: 1 233 000 tkr
Planeringsram 1999: 1 293 000 tkr
Från anslaget bekostas såväl investeringar i enlighet med fastställda
länstrafikanläggningsplaner som statsbidrag till investeringar i kollektiv-
trafikanläggningar i Stockholm, Göteborg och Malmö. På grund av
förseningar vid genomförandet av storstadspaketen kommer inte behovet
av statsbidrag att vara så omfattande under år 1997 som Vägverket
beräknat. Regeringen föreslår därför ett något mindre anslag än vad
som Vägverket föreslagit. Regeringen beräknar anslaget för år 1997 till
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
35
1 228 miljoner kronor. För år 1998 beräknas anslaget till 1 233 mil- Prop. 1996/97:1
joner kronor och för år 1999 till 1 293 miljoner kronor. Utgiftsområde 22
|
1994/95 |
Utgift |
655 247” |
Utg. reservation |
13 1032) |
|
1995/96 |
Anslag |
329 4493 > |
Utgiftsprognos |
343 000 |
|
därav 1996 |
343 000 | |||
|
1997 |
Förslag |
610 000 | ||
|
1998 |
Beräknat |
610 000 | ||
|
1999 |
Beräknat |
610 000 |
1'Beloppen anges i tusental kr
2)Avser reservation vid utgången av verksamhetsåret 1995
3,Avser 12 månader
Beräkningarna för år 1998 och år 1999 är endast en preliminär tek-
nisk beräkning utifrån nu kända förutsättningar.
De utgifter som belastar anslaget är utbetalning av statliga bidrag till
drift och byggande av enskilda vägar samt viss administration vid Väg-
verket.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1995 visar att det anvisade
anslaget underskreds med 13,1 miljoner kronor.
Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande år visar att
samtliga anvisade medel beräknas att förbrukas.
Regeringens överväganden
Målet med bidragsverksamheten till enskilda vägar är att upprätt-
hålla standard och tillgänglighet på det enskilda statsbidrags-
berättigade vägnätet.
Anslag 610 000 tkr
Riksdagen beslutade våren 1995 efter förslag från regeringen att
minska anslaget Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar från
657 miljoner kronor till 329 miljoner kronor (prop. 1994/95:100 bil. 7,
bet. 1994/95:TU18, rskr. 1994/95:239). Mot bakgrund av riksdagens
beslut uppdrog regeringen åt Vägverket att redovisa hur det statliga
stödet till enskild väghållning används och hur det fördelas på olika
ändamål och regioner samt vilka övriga former av bidrag som finns till
enskilda vägar.
36
Statsbidragets användning under år 1995
Vägverkets utredning visar att det enskilda vägnätet är totalt 28 000 mil
långt varav drygt 15 000 mil inte erhåller något bidrag vare sig från stat
eller kommun. En stor del av dessa vägar, 85 %, är skogsbilvägar som
inte är öppna för allmän trafik.
Det enskilda vägnätet som erhåller statsbidrag är i dag 7 400 mil och
förvaltas av 24 000 enskilda väghållare. Som jämförelse kan nämnas att
det statliga vägnätet omfattar 9 800 mil och de kommunala gatu- och
vägnätet 3 700 mil väg. Det statsbidragsberättigade enskilda vägnätet
växer med ca 40 mil per år.
Trafikarbetet på det enskilda vägnätet är litet, främst beroende på att
andelen korta resor är stor. En tredjedel av det enskilda statsbidrags-
berättigade vägnätet har en årsmedelsdygnstrafik som överstiger 100
fordon per dygn.
Antalet boende utmed det enskilda statsbidragsberättigade vägnätet är
ca 800 000 personer i ca 330 000 bostäder. Totalt 15 väghållare har
färjeleder som erhåller statsbidrag. Exempel på dessa färjeleder är
Visingsöfärjan i Jönköpings län, Omöfärjan, Tynningöfärjan och
Högmarsöfärjan i Stockholms län samt färjorna till Norderöama i
Göteborgs och Bohus län.
Cirka 400 mil av det enskilda statsbidragsberättigade vägnätet sköts
av kommunerna utan ersättning från vägsammanslutningama. Det stat-
liga bidraget betalas i dessa fall direkt till de aktuella kommunerna
(29 st).
153 kommuner lämnar bidrag till de enskilda vägföreningama för att
täcka skillnaden mellan det statliga bidraget och den faktiska väghåll-
ningskostnaden. Ytterligare en del kommuner lämnar endast ett mindre
bidrag. Den väglängd som berörs är ca 2 000 mil.
I de återstående 36 kommunerna lämnas inget statligt bidrag till de
enskilda vägföreningama. Den väglängd som här berörs är ca 460 mil.
Totalt uppgick kommunernas ekonomiska engagemang i enskilda
vägar med statsbidrag till ca 160 miljoner kronor under år 1995. Den
egna insatsen från de enskilda vägföreningama var lika stor, 160 mil-
joner kronor. Det statliga bidraget var 660 miljoner kronor. Totalt var
således utgifterna för den enskilda statsbidragsberättigade väghållningen
under år 1995 ca 980 miljoner kronor. Statsbidraget fördelades år 1995
på följande ändamål:
|
Årlig drift |
500 mkr |
|
Särskild drift |
75 mkr |
|
Byggande |
34 mkr |
|
Färjor |
34 mkr |
|
Administration |
17 mkr |
|
Summa |
660 mkr |
Av statsbidraget till årlig drift avsattes år 1995 375 miljoner kronor
till drift av utfartsvägar för fast boende och 55 miljoner kronor för
genomfartsvägar.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
37
Den privata insatsen per hushåll till det enskilda statsbidragsberät-
tigade vägnätet var som nämnts ovan 160 miljoner kronor under år
1995. Snittkostnaden varierade från knappt 600 kronor per hushåll i
region Skåne till ca 1 300 kronor per hushåll i region Norr. Variationen
per hushåll är dock stor.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
Effekter av minskade statliga bidrag år 1996
Villkoren för att erhålla statsbidrag för drift och byggande av enskilda
vägar finns reglerat i förordningen (1989:891) om statsbidrag till drift
och byggande av enskilda vägar samt i Vägverkets föreskrifter (VVFS
1990:4) om statsbidrag till enskild väghållning. Enskilda vägar som
erhåller statligt driftbidrag skall hållas öppna för trafik.
Enligt bidragsförordningen lämnas statsbidrag till årlig drift varier-
ande mellan 40-80 % beroende på till vilken kategori vägen hör. Efter
halveringen av anslaget för statsbidrag till byggande och drift av en-
skilda vägar är bidragsandelen följande:
Vägkategori
Utfartsväg för fast boende
inom landsbygdsområde
Väg för fast boende inom
bebyggelseområde
Genomfartsväg
Väg av betydelse för friluftslivet
Väg för fritidshusbebyggelse
Väg för näringslivet
Bidrag år 1996, %
30
18
34
22
18
30
Vägverket har i sin utredning gjort bedömningen att en konsekvens av
de halverade anslagen är att en tredjedel av de statsbidragsberättigade
enskilda vägarna kommer att stängas för allmän trafik om inte kom-
munerna kompenserar för det minskade anslaget. Vägverket har sam-
tidigt bedömt att en minskning av anslaget till högst 25 % jämfört med
år 1995 inte torde medföra någon omfattande avstängning av de en-
skilda vägarna för allmänheten. Avstängningama bedöms i detta fäll till
ca 10 %.
Vägverket har även redovisat förslag till hur utformningen av det
statliga bidragssystemet bör utformas för att erhålla ett stöd vid 1996
års anslagsnivå som särskilt beaktar att inte kostnaderna för den privata
insatsen per hushåll blir oskäligt höga liksom alternativ där friluftslivets
och näringslivets vägar prioriteras. Vägverket redovisar även förslag till
ett sammanvägt alternativ med krav på ett statligt bidrag om 630 mil-
joner kronor.
Vägverkets utredning visar att den genomsnittliga kostnaden för en-
skild väghållning per hushåll under år 1996 efter avdrag för statsbidrag
är 1 800 kronor per år. Om den egna kostnaden för väghållning per
hushåll maximeras till högst 3 600 kronor per år behöver ca 4 000
föreningar ett tilläggsbidrag om 50 miljoner kronor per år. Maximeras
den egna kostnaden till 2 400 kronor per år behöver 6 500 vägföre-
ningar tilläggsbidrag på tillsammans 80 miljoner kronor. Skall den egna
kostnaden maximeras till högst genomsnittskostnaden 1 800 kronor
behöver 10 000 vägföreningar ett tilläggsbidrag på sammanlagt 110
miljoner kronor. För friluftsaltemativet föreslår Vägverket ett ökat
anslag med 180 miljoner kronor och för näringslivsaltemativet ett utökat
anslag med 70 miljoner kronor.
Av remissinstanserna anser Riksrevisionsverket (RRV) att det inte går
att göra de kvantifieringar av avstängningsfrekvenser som Vägverket
gjort i sin utredning. RRV ifrågasätter också den schablonmässiga
hanteringen av bidraget utan koppling till den samhällsekonomiska
nyttan av bidraget, vilket RRV förordar som ledstjärna vid beslut om
bidrag. Övriga remissinstanser förordar ett höjt anslag till 1995 års nivå
utan att ifrågasätta varken Vägverkets utredningsmetodik eller syftet och
målet med anslaget. Kommunförbundet är emellertid berett att föra en
diskussion om omprioriteringar inom anslaget på olika ändamål.
Mot bakgrund av Vägverkets utredning föreslår regeringen att an-
slaget Bidrag till byggande och drift av enskilda vägar skall höjas i nivå
med Vägverkets förslag till sammanvägt alternativ. Regeringen beräknar
mot bakgrund av vad som nyss anförts anslaget till 610 miljoner kronor
för år 1997.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
|
1994/95 |
Utgift |
341 352" |
Anslagssparande |
31 051” |
|
1995/96 |
Anslag |
598 513” |
Utgiftsprognos |
567 000 |
|
därav 1996 |
386 000 | |||
|
1997 |
Förslag |
371 000 | ||
|
1998 |
Beräknat |
385 000 | ||
|
1999 |
Beräknat |
385 000 |
''Beloppen anges i tusental kr
2) Avser anslagssparande/utnyttjande av kredit vid utgången av budgetåret 1994/95
3) Avser 18 månader
Beräkningarna för år 1998 och år 1999 är endast en preliminär
teknisk beräkning utifrån nu kända förutsättningar.
Från anslaget betalas kostnaderna för upprätthållande av registerverk-
samheten. De utgifter som belastar anslaget avser utfärdande av körkort
och registreringsskyltar, administration av fordonsbeskattning och fel-
parkeringsavgifter samt registerhållning för fordon, körkort och yrkes-
trafik.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1995 visar på ett under-
skridande av anslaget med ett anslagssparande som följd. Prognosen för
anslagsbelastningen under innevarande år visar på ett anslagssparande
på 32 miljoner kronor vilket skall läggas till föregående års anslags-
sparande om 31 miljoner kronor. Det totala anslagssparandet beräknas
således till 61 miljoner kronor vid utgången av år 1996.
Regeringens överväganden
Målet för registerverksamheten är att tillhandahålla ett aktuellt
trafik- och körkortsregister med hög tillgänglighet till lägsta möj-
liga kostnad.
Ramanslag 371 000 tkr
Beräknade avgiftsinkomster 1997: 635 670 tkr
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
Vid beräkningen av anslaget har regeringen tagit hänsyn till det
prognostiserade anslagssparandet vid utgången av år 1996. Regeringen
föreslår därför ett lägre anslag än vad Vägverket har yrkat. Regeringen
beräknar anslaget till 371 miljoner kronor för verksamheten år 1997.
Regeringen beräknar att verksamhetens kostnader långsiktigt kommer
att ligga på en nivå om 385 miljoner kronor. Regeringen beräknar
därför anslaget för åren 1998 och 1999 till denna nivå.
I syfte att möjliggöra ökade underhållsinsatser på det statliga vägnätet
då besparingar görs i registerverksamheten bör Vägverket bemyndigas
att få överföra medel från anslaget Kostnader för registerverksamhet till
anslaget Drift och underhåll av statliga vägar för att utnyttjas for de
ändamål som gäller för detta anslag.
Trafiksäkerhetsverkets verksamhet var t.o.m. den 31 december 1992
helt avgiftsfinansierad och redovisades på statsbudgeten under ett s.k.
1 000-kronorsanslag. Sedan uppgifterna överfördes till Vägverket har ett
särskilt ramanslag inrättats - Kostnader för Registerverksamhet - som
skall täcka kostnaderna för myndighetsuppgifter inom registerverksam-
heten. Vägverkets kostnader för förarprov, körprov, tillsyn etc. samt
övrig trafiksäkerhetsverksamhet belastar anslaget Drift och underhåll av
statliga vägar. Samtliga avgifter är offentligrättsliga och beslutas av
regeringen. Avgifterna inlevereras direkt till staten på inkomsttitel i
statsbudgeten. Vägverket beräknar intäkterna av avgifterna till ca
635 miljoner kronor år 1997 efter justering av nu gällande taxa med
8 %, vilket motsvarar KPI-utvecklingen för perioden 1994-1997. Kost-
naderna beräknas till ca 653 miljoner kronor. Under hösten 1996 kom-
mer en överarbetning att ske av intäkter och kostnader inom nedan-
stående resultatområden.
40
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
|
Resultat- |
Intäkter från |
Kostnader |
Resultat |
|
Auktorisation fordon |
0,76 |
0,93 |
-0,17 |
|
Auktorisation yrkes- |
16,96 |
17,94 |
-0,98 |
|
Auktorisation andra |
249,16 |
255,37 |
-6,21 |
|
Registerhållning m.m. |
368,80 |
379,06 |
-10,26 |
|
Summa |
635,67 |
653,30 |
-17,62 |
Låneram
Vägverkets låneram i Riksgäldskontoret bör uppgå till 800 mil-
joner kronor.
Vägverket har hemställt om en minskad låneram jämfört med budgetåret
1995/96 då ramen omfattar 2 000 miljoner kronor. Lån för omsättnings-
tillgångar (sand, grus, salt m.m.) och anläggningstillgångar (maskiner,
fastigheter m.m.) utnyttjas huvudsakligen i egen produktionsverksamhet.
Genom rationalisering har kapitalbindningen i verket kunnat minskas till
265 miljoner kronor. Planerade broinvesteringar med lån har inte reali-
serats på sätt som antogs för ett par år sedan. För närvarande uppgår
lån för broar som ersätter färjor till ca 90 miljoner kronor. Vid ut-
gången av år 1997 beräknas lån för detta ändamål uppgå till ca 130
miljoner kronor. Något behov för Vägverket att disponera en låneram
på 2 000 miljoner kronor kan således inte förutses. Vägverket anser att
en lånereserv på omkring 400 miljoner kronor för eventuella broprojekt
dock bör finnas. Regeringen beräknar mot bakgrund av Vägverkets
bedömning om framtida lånebehov att låneramen för Vägverkets lån i
Riksgäldskontoret för omsättningstillgångar, anläggningstillgångar,
byggande av broar som ersätter färjor samt anskaffningspriset för lång-
tidsförhyrda anläggningstillgångar bör uppgå till 800 miljoner kronor.
41
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
De statliga lånegarantierna för byggande av Södra länken skall
utvidgas med 1 050 miljoner kronor för delen Sickla
kanal-Värmdöleden.
De statliga lånegarantierna för fortsatt planerings- och för-
beredelsearbete och information inom ramen för Dennisöverens-
kommelsen under år 1997 samt marklösen skall utvidgas med
88 miljoner kronor.
De statliga lånegarantierna för Göteborgsöverenskommelsen
skall utökas med 2 300 miljoner kronor. Riksgäldskontoret skall
också få justera utställda garantier med tillkommande räntekost-
nader för upptagna lån samt beräknade behov av justeringar för
prisökningar i samhället.
Överenskommelsen om trafiksystemets utbyggnad i Stockholmsregionen
omfattar program och planer för investeringar i kollektivtrafik, i nya
vägar och i övriga väganknutna åtgärder. Kollektivtrafikinvesteringarna
genomförs dels med Stockholms läns landsting genom AB Stor-
stockholms Lokaltrafik (SL), som huvudman, dels med Banverket som
huvudman. Banverket svarar för investeringar i statens spåranläggningar
i regionen medan SL svarar för åtgärderna i det lokala och regionala
kollektiva trafiksystemet.
Vägverket ansvarar för investeringar i nya väganläggningar och kom-
munerna Stockholm, Solna, Sundbyberg och Nacka svarar för genom-
förandet av övriga väganknutna investeringar i Stockholms inner- och
ytterstad. Stockholms läns landsting ansvarar för utbyggnaden av in-
fartsparkeringar.
Finansieringen av nya vägar, övriga väganknutna investeringar och
infartsparkeringar skall ske med medel från ett vägtullssystem som
beräknas tas i drift år 2000. Investeringar i kollektivtrafiken finansieras
genom statliga anslagsmedel och medel från Stockholms läns landsting.
Regeringen stoppade under våren 1995 utbetalningen av statsbidrag
till Stockholms läns landsting för utbyggnaden av kollektivtrafiken på
grund av kraftiga förseningar i förberedelserna för genomförandet av
Norra länken och betalstationema inom ramen för det planerade väg-
tullssystemet. Regeringen beslutade även att stoppa samtliga nystarter
av planerade vägprojekt inom Stockholms län intill dess att det förelåg
förutsättningar för en hållbar ekonomisk modell för Dennisöverenskom-
melsen.
Efter det att erforderliga beslut fattats i Stockholms kommun under
hösten 1995 och att förutsättningarna för uppförande av betalstationer i
42
Nacka kommun klarats ut, beslutade regeringen våren 1996 att häva
byggstoppet för nya vägprojekt samt bemyndiga Vägverket att på nytt
påbörja utbetalningen av statsbidrag till Stockholms läns landsting.
Genomförandeläget i överenskommelsens olika delar är i dag föl-
jande:
Järnvägsinvesteringar
Nynäsbanan inkl, delen Älvsjö-Västerhaninge är i allt väsentligt färdig.
Enkelspåret Västerhaninge-Nynäshamn rustades upp under år 1992.
Dubbelspåret på delen Älvsjö-Västerhaninge färdigställdes till den
25 augusti 1996. Vissa arbeten på Västerhaninge station färdigställs
under november månad 1996.
Utbyggnaden av sträckan Kallhäll-Kungsängen har försenats kraftigt
på grund av att Järfälla kommun och Banverket haft olika uppfattning
om projektets utformning. Under våren 1996 enades dock parterna om
en lösning sedan regeringen tillsatt en särskild förhandlingsman. För
närvarande pågår planerings- och projekteringsarbete. Detaljplaner för
spåret kommer att ställas ut i Järfälla och Upplands-Bro kommuner
under september 1996. Projektet beräknas kunna börja byggas i juni
1997 och järnvägen tas i drift i slutet av år 2000, vilket är ca två år
senare än vad som antogs i Dennisöverenskommelsen.
Utbyggnaden av ett tredje spår vid Stockholm C är försenat. Spåret
planerades i Dennisöverenskommelsen att tas i drift år 1998. Nu kan
tidigast någon del av projektet vara färdigställt år 2001. Regeringen
beslutade under våren 1996 att upphäva det förslag till detaljplan som
kommunen antagit för det tredje spåret mellan Stockholm C och Söder-
malm. Samtidigt beslutade regeringen att tillsätta en kommitté med
uppgift att utvärdera alternativa lösningar för utökad spårtrafik mellan
Stockholm Södra och Stockholms Central. Uppdraget redovisades i
september 1996. Kommittén föreslår att ett tredje järnvägsspår byggs
öster om befintliga spår. Utbyggnaden föreslås ske på sådant sätt att
inga ingrepp görs i Riddarholmens byggnader. Kommittén föreslår även
att bullerdämpande broar byggs för alla tre järnvägsspåren samt att
Centralbron och dess ramper vid Tegelbacken och Söder Mälarstrand
rivs och ersätts av en biltunnel. Utgångspunkten för kommitténs arbete
har varit att kapacitetsförstärkningen mellan Stockholm Södra och Årsta
skall utföras som ett nytt dubbelspår på bro över Årstaviken. Delen
Stockholm Södra-Årsta kan tidigast börja byggas i maj 1997 varvid
projektet kan tas i drift i maj 2001.
Vägutbyggnader
På den Yttre Tvärleden har projekten Söderhall-Rösa och Haninge-
leden 4 öppnats för trafik. Utbyggnaden av projektet Fors-Jordbro av-
slutas under innevarande år. Utbyggnaden av Häggviksleden pågår.
Arbetsplan för Haningeleden 2 prövas för närvarande av regeringen.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
43
Utbyggnaden av Norra länken beräknas påbörjas sedan erforderliga
detaljplaner och arbetsplaner vunnit laga kraft. Vägverket förbereder så
att byggstart skall kunna ske vid årsskiftet 1996/97. För närvarande
pågår upphandling av projektet. För Södra länken pågår arbetet med
upprättande av detaljplaner och arbetsplaner. Projektet beräknas kunna
börja byggas under år 1997.
Planeringen för vägtullssystemet fortgår. Regeringen har för avsikt att
under hösten 1996 redovisa en lag om vägtullar för riksdagen.
Vid halvårsskiftet 1996 uppgick nettobelåningen för Dennisöverens-
kommelsens vägdel till 2 308 miljoner kronor och den kapitaliserade
totala räntekostnaden till 311 miljoner kronor. Hittills genomförda och
upphandlade projekt ligger under planerad budget. Budget för de ak-
tuella projekten beräknades till 1 640 miljoner kronor. Vägverkets
bedömning är att projekten kommer att kosta ca 1 309 miljoner kronor.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
SL-investeringar
Inom ramen för Dennisöverenskommelsen ansvarar AB Storstockholms
Lokaltrafik (SL) för de investeringar i kollektivtrafiksystemet där inte
staten är huvudman. Det gäller upprustning och utbyggnad av tunnel-
banan och Roslagsbanan, utbyggnad av snabbspårvägen mellan Gull-
marsplan-Älvsjö-Alvik, införande av miljövänliga bussar och uppbygg-
naden av ett stomnät för busstrafiken i innerstaden samt utbyggnad av
infartsparkeringar.
Fram t.o.m. år 1995 har SL investerat 1 990 miljoner kronor i de
olika SL-projekten. Investeringsbudgeten är för år 1996 totalt 1 101
miljoner kronor. Vid utgången av år 1996 beräknas därför investeringar
till ett belopp om 3 091 miljoner kronor vara genomförda. Utfall t.o.m
år 1995, budget för år 1996 samt förbrukning vid utgången av år 1996
i de aktuella projekten framgår av nedanstående tabell:
|
Projekt |
Förbrukning t.o.m. år 1995 mkr |
Budget år 1996 mkr |
Förbrukning |
|
Tunnelbanan |
1 029 |
465 |
1 494 |
|
Roslagsbanan |
641 |
31 |
672 |
|
Snabbspårvägen |
145 |
383 |
528 |
|
Miljövänliga | |||
|
bussar/stomnät |
152 |
176 |
328 |
|
Infartsparkeringar |
23 |
46 |
69 |
|
Summa |
1 990 |
1 101 |
3 091 |
Tunnelbanans upprustning och förnyelse pågår. En ny signalsäkerhets-
anläggning för tunnelbana 1 (Hässelby Strand-Farsta Strand/Hagsätra/
44
Skarpnäck) installeras för att tas i drift successivt under åren
1994-2003. Likaså installeras successivt ett nytt tågradiosystem under
åren 1994-1997. Nya tunnelbanevagnar har beställts hos ABB Traction
AB. Den första vagnen levereras till SL i december 1996. Trafikstart
för de nya vagnarna beräknas kunna ske i slutet av år 1997. Upprust-
ning och ombyggnad kommer under innevarande år att påbörjas på
stationerna vid bl.a. Hötorget, Fridhemsplan, T-Centralen, Universi-
tetet, Tekniska Högskolan och Gamla stan.
SJ, Banverket och SL har kommit överens om en trafikeringsplan med
fjärrtåg vid Barkarby, vilket är en förutsättning för att tunnelbanan skall
förlängas från Hjulsta till Barkarby. Planeringen går nu vidare tillsam-
mans med Järfälla och Stockholms kommuner.
Roslagsbanan har genomgått en omfattande upprustning de senaste
åren. Turtätheten har förbättrats genom att nya dubbelspår och mötes-
spår byggts.
Samtliga detaljplaner för snabbspårvägen Gullmarsplan-Älvsjö-Alvik
har antagits av fullmäktige i Stockholms kommun. Planerna för Alvik
och Stora Essingen har överklagats till regeringen. Ett genomförande-
avtal har också träffats mellan Stockholms kommun och SL för delar av
sträckningen. Byggnadsarbetena påbörjades i januari 1996. Upphand-
lingen av vagnar till anläggningen har påbörjats.
Det nya stomlinjenätet för busstrafiken i Stockholms innerstad beräk-
nas att delvis kunna införas till sommaren 1998 även om reduceringen
av biltrafiken genom vägtullar och de nya kringfartsledema dröjer
ytterligare några år. I innerstaden finns för närvarande 128 etanolbussar
i trafik.
Infartsparkeringarna beräknas under år 1996 byggas ut med 750
platser. Tillsammans med tidigare utbyggda infartsparkeringar finns
ca 6 165 infartsparkeringsplatser att tillgå i länet.
Under år 1996 har Vägverket utbetalat 761 miljoner kronor i bidrag
till SL för utbyggnad av infrastrukturen i enlighet med Dennisöverens-
kommelsen. Baserat på utfall t.o.m. år 1995 och budget för år 1996
delas finansieringen mellan staten och Stockholms läns landsting (SLL)
enligt följande:
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
Staten 2 166 miljoner kronor
SLL 925 miljoner kronor
Summa 3 091 miljoner kronor
Vid remissbehandlingen av Vägtullsutredningens slutbetänkande (SOU
1995:82) Finansieringslösningar för Dennis- och Göteborgsöverenskom-
melsema har den för Göteborgsöverenskommelsen föreslagna finansie-
ringslösningen ifrågasatts av de regionala parterna. Därmed kan den
överenskomna finansieringen äventyras. För att inte skapa en ofinansie-
rad låneskuld har regeringen den 15 februari 1996 beslutat att Väg-
verket tills vidare inte skall utbetala statsbidrag till investeringar i kol-
lektivtrafikanläggningar till Göteborgs kommun och att Vägverket inte
skall igångsätta de kvarvarande vägprojekten i överenskommelsen och
som finansieras med Vägverkets ordinarie anslagsmedel.
Av det beslutade statsbidraget på 1 600 miljoner kronor har ca 700
miljoner kronor betalats ut. De återstående bidragen, som nu är stopp-
ade, skulle enligt överenskommelsen betalas ut under perioden fram till
år 2000.
Det slutliga ställningstagandet från de regionala parterna om den
tidigare överenskomna finansieringslösningen avgör om regeringen
kommer att återuppta utbetalningarna eller inte. Om överenskommelsen
inte visar sig giltig, dvs. att de kommunala ställningstagandena mot
vägtullsfinansieringen är fortsatt negativa, så måste hela överenskom-
melsen omprövas och omförhandlas. I sådant fall återkommer rege-
ringen med förslag till användning av de till överenskommelsen avsatta
medlen.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
Riksdagen har tidigare beslutat om statliga lånegarantier för utbygg-
naden av nya vägleder i Stockholmsregionen och Göteborgsregionen.
Totalt omfattar hittills beslutade garantier för vägprojekt i Stockholms-
regionen 11 473 miljoner kronor och för Göteborgsregionen 260 mil-
joner kronor. En redogörelse för det finansiella läget i Dennisöverens-
kommelsens vägdel kommer att redovisas för riksdagen under hösten
1996 i samband med proposition om lag om vägtullar i Stockholmsre-
gionen.
Stockholm
Inför byggstarten av Södra länken år 1997 bör de statliga lånegarantier-
na utökas till att omfatta även den del av Södra länken som skall kopp-
las till Värmdöleden. Sedan tidigare har riksdagen beslutat om statliga
lånegarantier för Södra länken, delen Årsta partihallar-Sickla kanal, på
4 475 miljoner kronor i prisnivå januari 1992, vilket motsvarar 5 133
miljoner kronor i prisnivå juni 1996. Därutöver har också riksdagen
beslutat särskilda garantier för förberedelsearbeten för övriga vägprojekt
och marklösen inom en ram om högst 1 000 miljoner kronor. Dessa
garantier innehåller bl.a. garantier för vissa delar av marklösenkostna-
dema för Södra länken (prop. 1993/94:86, bet. 1993/94:TU24, rskr.
1993/94:247).
Den nu aktuella delen av Södra länken, delen Sickla kanal- Värmdö-
leden är, exkl. kostnader för marklösen, kostnadsberäknad till
1 050 miljoner kronor i prisnivå januari 1992, vilket motsvarar 1 198
miljoner kronor i prisnivå juni 1996. Därtill behöver den särskilda
garantin för förberedelsearbete och marklösen utökas för resterande
marklösenkostnader för Södra länken vilket beräknas till 20 miljoner
kronor i prisnivå januari 1992 (22,3 miljoner kronor i prisnivå
1996-06). I den tidigare beslutade garantiramen för förberedelsearbeten
46
och marklösen ingår 111 miljoner kronor för förberedelsearbeten för
delen Sickla kanal-Värmdöleden. Mot bakgrund av att garantierna för
Södra länken täcker hela den beräknade produktionskostnaden skall
redan ianspråktagna garantier (111 miljoner kronor) för förberedelse-
arbeten lyftas av.
Därutöver har Vägverket kostnader för fortsatt planerings- och för
beredelsearbete av övriga vägledsprojekt samt informationsverksamhet
under år 1997. Denna verksamhet beräknas till 179 miljoner kronor
under år 1997. Med hänsyn till att redan ianspråktagna garantier för
förberedelsearbete med Sickla kanal-Värmdöleden lyfts av i samband
med att garantier beslutas för byggande av hela Södra länken behöver
garantierna för förberedelsearbeten och marklösen endast utökas med
88 miljoner kronor i 1992 års prisnivå.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
|
Garantier 1992 års prisnivå |
Garantier 1996 års prisnivå | |
|
Södra länken: | ||
|
Årsta-Sickla kanal |
4 475 ” |
5 133 |
|
Sickla kanal-Värmdöleden |
1 050 2) |
1 198 |
|
Summa |
5 525 |
6 331 |
0 Beslutat
2) Förslag
Göteborg
De statliga lånegarantierna för Göteborgs trafikleder behöver utökas för
planerad verksamhet under år 1997 samt för byggstarter av nya vägpro-
jekt under år 1997.
Götaledens utbyggnad är planerad att starta under år 1997. Total
kostnad för projektet i 1992 års prisnivå är 1 800 miljoner kronor vilket
motsvarar 2 072 miljoner kronor i prisnivå juni 1996.
Breddning av E 6 förbi Gårda beräknas också komma igång under år
1997. Totalkostnad för detta projekt är 200 miljoner kronor i 1992 års
pris vilket motsvarar 230 miljoner kronor i prisnivå juni 1996.
Åbromotet beräknas bli klart för byggstart till en beräknad kostnad av
200 miljoner kronor vilket motsvarar 230 miljoner kronor i prisnivå
juni 1996. Dessutom behövs utökade garantier om 100 miljoner kronor
för att bedriva fortsatt planerings- och förberedelsearbete samt informa-
tion under år 1997 vilket motsvarar 111 miljoner kronor i prisnivå juni
1996. Sammantaget omfattar behovet av statliga garantier således 2 300
miljoner kronor. Därutöver måste också den statliga garantin omfatta
räntekostnader på upptagna lån samt en möjlighet till justering för pris-
ökningar i samhället.
Överväganden
Mot bakgrund av vad som ovan anförts föreslår regeringen riksdagen att
bemyndiga regeringen att låta Riksgäldskontoret utvidga de statliga
8 Riksdagen 1996/97.1 saml. Nr 1. Del 8
garantierna för byggande av Södra länken med 1 050 miljoner kronor så
att även delen Sickla kanal-Värmdöleden kan inrymmas inom en total
garantiram för Södra länken (exkl. marklösen) på 5 525 miljoner kronor
i prisnivå januari 1992. Vidare bör riksdagen bemyndiga regeringen att
låta Riksgäldskontoret teckna statlig borgen för fortsatt planerings- och
föreberedelsearbete och information om vägledsprojekten i Stockholms-
regionen under verksamhetsåret 1997 samt marklösen inom en utvidgad
ram om högst 88 miljoner kronor i prisnivå januari 1992.
För byggande av vägleder i Göteborg och fortsatta planerings- och
förberedelsearbeten samt informationsverksamhet om Göteborgsöverens-
kommelsen bör riksdagen bemyndiga regeringen att låta Riksgäldskon-
toret teckna statlig borgen om 2 300 miljoner kronor i prisnivå januari
1992 för planerad verksamhet under år 1997. Regeringen bör också
bemyndigas att låta Riksgäldskontoret justera utställda garantier med
tillkommande räntekostnader för upptagna lån samt beräknade behov av
justeringar för prisökningar i samhället. Ett villkor för att utökade
garantier skall beviljas för projekt i Göteborgsregionen är att det finns
en enighet kring en hållbar finansieringslösning. Regeringen avser
därför pröva detta innan Riksgäldskontoret bemyndigas utställa utökade
statliga garantier för vägar i Göteborgsregionen.
Jämfört med år 1994 ökade Banverket den totala verksamhetsvolymen
under år 1995 med 1,5 miljarder kronor till drygt 14 miljarder kronor.
Ökningen beror främst på att flera stora nyinvesteringsprojekt pågår
samtidigt. Banverket hade år 1995 i genomsnitt 6 481 fast anställda,
vilket är en minskning med 51 personer jämfört med år 1994. Under år
1995 har fastställda verksamhetsmål uppnåtts vad avser genomsnittlig
hastighet på stomnätet, antalet slopade plankorsningar, största tillåtna
axellast samt antalet funktionsstörningar på det högst prioriterade nätet.
På stomjämvägama har den genomsnittligt skyltade högsta tillåtna has-
tigheten ökat med 9 % sedan år 1993 och spårlägeskvaliteten har för-
bättrats. 91 % av stomjämvägama tillåter en axellast på 22,5 ton vid
hastigheter på minst 90 km/tim, vilket är en förbättring med 3 % jämfört
med år 1994. Antalet dödade i plankorsningsolyckor har kontinuerligt
minskat från 20 personer år 1992, till 8 personer år 1995. Genomförda
åtgärder mot buller, t.ex. uppsättning av bullerplank, har lett till en
minskning av det antal fastigheter som utsätts för tågbuller över 60 dBA
med 200-300 stycken. Andelen externa entreprenörer i produktionsverk-
samheten har under år 1995 varit 26 % för underhåll, 39 % för rein-
vesteringar och 63 % för nyinvesteringar.
Banverkets miljörapport visar bl.a. att ca 400 000 människor expo-
neras för tågbuller över 55 dBA samt att jämvägssektom använder ca
1.5 % av hela landets förbrukning av dieselolja. Årligen avsätter Ban-
verket ca 70 miljoner kronor för tillämpad forskning och utveckling.
Insatserna inriktas mot delområdena hastighet, axellast, kapacitet och
driftssäkerhet. Stödet till svenska högskolor, universitet och forsknings-
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
institut m.m. uppgår till 30 miljoner kronor och resterande medel an-
vänds för internationella projekt, t.ex. utveckling av ett standardiserat
europeiskt signalsystem.
Den allt större mångfalden och specialiseringen inom spårtrafiken
ställer höga krav på säkerhetsarbetet och därmed på den i Banverket
inordnade Jämvägsinspektionen. Inspektionen har som övergripande
uppgift att uppfylla det trafikpolitiska målet att trafiksäkerheten fortlö-
pande skall förbättras och svarar, vad gäller trafik med järnväg,
tunnelbana och spårväg, bl.a. för frågor angående säkerhetsnormer, till-
syn över efterlevnaden av säkerhetsnormer samt undersökning av olyck-
or och andra händelser som berör säkerheten.
Under år 1996 överförs ansvaret för trafikledning och banfördelning
på statens spåranläggningar från SJ till en enhet i Banverket, Tågtrafik-
ledningen, vars verksamhet finansieras med anslagsmedel.
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
Banverket skall som statens företrädare på central nivå ha ett sam-
lat ansvar, ett s.k. sektorsansvar, för hela jämvägstransportsyste-
mets effektivitet, tillgänglighet, framkomlighet, trafiksäkerhet och
miljöpåverkan samt för frågor inom järnvägsområdet som rör
fordon, kollektivtrafik och handikappanpassning.
Banverket skall tillhandahålla en konkurrenskraftig, kundanpassad
och trafiksäker infrastruktur för järnvägstrafikens operatörer med
hänsyn tagen till miljö och regional balans.
Regeringen anser mot bakgrund av Banverkets redovisade resultat för
verksamheten, att det är tillfredsställande att verksamhetsmålen har nåtts
och att Banverket har bidragit till att uppfylla de trafikpolitiska målen.
Vidare konstaterar regeringen att Riksrevisionsverket (RRV) inte haft
några invändningar i revisionsberättelsen för Banverkets årsredovisning
år 1994 och år 1995. Regeringen anser att Banverket bör vidareutveckla
sin årsredovisning ytterligare i syfte att möjliggöra en tydligare avgräns-
ning av produktionsverksamheten samt för att möjliggöra en fortlöpande
utvärdering av produktivitetsutvecklingen inom olika verksamheter.
I samband med att Banverket bildades år 1988 infördes den s.k. väg-
trafikmodellen inom jämvägssektom. Modellen innebar bl.a. att staten
genom Banverket tog huvudansvaret för järnvägens infrastruktur. Statens
järnvägar och andra tågoperatörer gavs därmed möjlighet att bedriva
tågtrafik på ekonomiska villkor som liknar de som finns inom vägtrafik-
sektorn. Banverkets huvuduppgifter är att främja järnvägens utveckling,
driva och förvalta statens spåranläggningar, ha hand om säkerhetsfrågor
rörande spårtrafik, främja en miljöanpassad järnvägstrafik samt att in-
itiera, planera och stödja tillämpad samhällsmotiverad forskning och
utveckling inom sitt verksamhetsområde. Verksamheten omfattar bl.a.
drift och vidmakthållande av det statliga järnvägsnätet samt planering,
projektering, upphandling och produktion av nya järnvägar.
I enlighet med 1993 års forskningspolitiska beslut har Banverket även
fått ett ansvar för viss tillämpad forsknings-, utvecklings- och demon-
strationsverksamhet inom jämvägssektom.
En av regeringen tillsatt särskild utredare med uppdrag att mot bak-
grund av utvecklingen inom järnvägsområdet redovisa en analys av Ban-
verkets myndighetsroll, har i sitt slutbetänkande Banverkets myndighets-
roll m.m. (SOU 1996:33) föreslagit att Banverkets sektorsövergripande
roll förstärks och att verket bör ha ett ansvar för jämvägstransportsyste-
met i sin helhet.
Regeringen anser att Banverket inför regering och riksdag har ett re-
sultatansvar för måluppfyllelsen inom hela jämvägstransportsystemet,
trots att verket inte förfogar över alla medel och befogenheter inom
sektorn. I likhet med vad som riksdagen beslutat (prop. 1995/96:131,
bet. 1995/96:TU18, rskr. 1995/96:231) angående Vägverkets sektorsan-
svar, anser regeringen att Banverkets ansvar för jämvägstransportsyste-
met bör fördjupas och förtydligas.
Regeringen föreslår att Banverket som statens företrädare på central
nivå, utöver uppgifterna att driva och förvalta statens spåranläggningar
och att ha hand om säkerhetsfrågor för spårtrafik, skall ha ett samlat
ansvar, ett s.k. sektorsansvar, för hela jämvägstransportsystemets effek-
tivitet, tillgänglighet, framkomlighet, trafiksäkerhet och miljöpåverkan.
Banverket skall aktivt driva på och följa upp utvecklingen inom jäm-
vägssektom och bistå regering och riksdag i frågor som berör hela jäm-
vägstransportsystemet samt verka förlett effektivt, trafiksäkert och miljö-
vänligt utnyttjande av järnvägarna och för en samordning av den lokala,
regionala och interregionala järnvägstrafiken. I syfte att uppnå de trafik-
politiska målen bör Banverket samverka med berörda aktörer samt före-
slå och vidta åtgärder. Vidare skall Banverket tillse att hänsyn tas till
funktionshindrades behov samt verka för att fordonsutvecklingen sker i
syfte att uppnå de trafik- och miljöpolitiska målen med beaktande av de
näringspolitiska målen.
Banverket bör inom ramen för sitt sektorsansvar stödja verksamhet
som är av principiell eller strategisk betydelse för jämvägstransportsys-
temets utveckling. Vidare bör Banverket genomföra åtgärder som är av
betydelse för jämvägstransportsystemets utveckling i de fall det inte
finns någon annan huvudman som har ett entydigt ansvar för dessa åt-
gärder. Även då annan huvudman finns bör Banverket stödja åtgärder
inom jämvägstransportsystemet som är av betydande samhällsintresse i
de fall åtgärderna annars inte skulle komma till stånd. Sådana åtgärder
skall underställas regeringens prövning om de uppgår till minst 5 mil-
joner kronor samt i varje enskilt fall om totalt minst 250 miljoner kronor
har tagits i anspråk för dessa ändamål.
Banverkets ansvar för forskning, utveckling och demonstrationsverk-
samhet samt avgränsningen mot bl.a. Kommunikationsforsknings-
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
beredningens verksamhet behandlas också i regeringens proposition om
forskning (prop. 1996/97:5).
Mot bakgrund av det sektorsansvar for Banverket som regeringen
föreslår bör det övergripande målet för verket vara att tillhandahålla en
konkurrenskraftig, kundanpassad och trafiksäker infrastruktur för järn-
vägstrafikens operatörer med hänsyn tagen till miljö och regional balans.
Regeringen avser att med anledning av den partiella avreglering av
järnvägstrafiken som genomfördes den 1 juli 1996, vid ett senare tillfälle
informera riksdagen om utvecklingen samt återkomma med en utvär-
dering.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
|
1994/95 |
Utgift |
329 212” |
Anslagssparande |
1 948 |
|
1995/96 |
Anslag |
473 327 |
Utgiftsprognos |
473 327 |
|
därav 1996 |
318 700 | |||
|
1997 |
Förslag |
767 828 | ||
|
1998 |
Beräknat |
749 494 | ||
|
1999 |
Beräknat |
749 494 |
”Beloppen anges i tusentals kr
Anm. Uppgifterna t.o.m. budgetåret 1995/96 är exkl. anslag och kostnader för banför-
delning och trafikledning.
Beräkningarna för år 1998 och år 1999 är endast en preliminär tek-
nisk beräkning utifrån nu kända förutsättningar.
Anslaget finansierar Banverkets kostnader för administration, banför-
delning och trafikledning samt Järnvägsinspektionen. En jämförelse
mellan budget och utfall budgetåret 1994/95 visar att Jämvägsinspektio-
nen inte helt har förbrukat anslagna medel vilket resulterat i ett anslags-
sparande. Utgiftsprognosen för innevarande år visar att anslagna medel
helt kommer att tas i anspråk.
51
Regeringens överväganden
Tågtrafikledningen skall verka för att banfördelning och trafikled-
ning sker på ett konkurrensneutralt och icke-diskriminerande sätt.
Jämvägsinspektionen skall verka för att trafiksäkerheten inom
spårtrafiken fortlöpande förbättras.
Regeringen föreslår ett ramanslag för Banverkets sektorsuppgifter
på 767 828 tkr.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
Regeringen anser att det övergripande målet för Tågtrafikledningen
skall vara att verka för att banfördelning och trafikledning sker på ett
konkurrensneutralt och icke-diskriminerande sätt. Jämvägsinspektionen
skall verka för att trafiksäkerheten inom spårtrafiken fortlöpande för-
bättras.
I dag saknas såväl nationella som internationella regler för avgasut-
släpp från jämvägsfordon. Banverket har på regeringens uppdrag redo-
visat en utredning som behandlar frågan. Utredningen visar bl.a. att det
i Sverige finns ca 700 dieseldrivna jämvägsfordon av ett 40-tal olika
typer, att emissionerna från dieseldriven spårburen trafik minskar konti-
nuerligt och är mindre än 1 % av de totala utsläppen från trafiksektorn
samt att det saknas tillförlitliga metoder för att mäta avgasutsläpp från
jämvägsfordon. Trots att järnvägstrafikens bidrag till utsläppen av
luftföroreningar nationellt sett är litet, bör de utsläpp som ändå sker
begränsas. Genom utvecklingen av renare motorer inom näraliggande
tillämpningsområden, exempelvis arbetsmaskiner, är det sannolikt att
praktiskt genomförbara tekniska lösningar för avgasrening finns till-
gängliga i en nära framtid. Regeringen avser att i samband med en
planerad översyn av banavgifterna inför den trafikpolitiska proposi-
tionen år 1998, ge Banverket i uppdrag att utreda och föreslå hur ut-
vecklingen och användandet av nya och befintliga miljövänliga jämvägs-
fordon kan gynnas.
Regeringen föreslår ett anslag för sektorsuppgifter på 768 miljoner
kronor. I syfte att möjliggöra ökade underhållsinsatser då besparingar
görs i Banverkets administration, bör regeringen bemyndigas att besluta
om överföring av medel från detta anslag till anslaget A 8. Drift och
vidmakthållande av statliga järnvägar.
52
|
1994/95 |
Utgift |
2 989 000” |
Anslagssparande |
232 350 Utgiftsområde 22 |
|
1995/96 |
Anslag |
4 396 175 |
Utgiftsprognos |
4 628 000 |
|
därav 1996 |
3 279 000 | |||
|
1997 |
Förslag |
3 000 000 | ||
|
1998 |
Beräknat |
3 000 000 | ||
|
1999 |
Beräknat |
3 000 000 |
''Beloppen anges i tusentals kr
Beräkningarna för år 1998 och år 1999 är endast en preliminär tek-
nisk beräkning utifrån nu kända förutsättningar.
Anslaget finansierar Banverkets kostnader för underhåll av och re-
investeringar i det statliga järnvägsnätet. En jämförelse mellan budget
och utfall budgetåret 1994/95 visar att anslagsförbrukningen varit högre
än de anslagna medlen. Utgiftsprognosen för innevarande år visar att
anslagna medel helt kommer att tas i anspråk.
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår ett ramanslag för drift och vidmakthållande
av statliga järnvägar på 3 000 000 tkr.
De satsningar på järnvägsnätet som nu pågår resulterar i en ökad
mängd anläggningar samt större trafikmängder. Det är därför viktigt att
tillvarata och underhålla befintliga järnvägar för att genomförda ny-
investeringar skall kunna utnyttjas fullt ut. Anslaget till drift och vid-
makthållande av det statliga järnvägsnätet har under de senaste åren
varit eftersatt, men de riktade satsningarna på sysselsättningsskapande
åtgärder har medfört en minskning av reinvesteringsbehovet och resul-
terat i en högre driftssäkerhet för tågtrafiken.
Regeringen har som målsättning att kunna lägga fast anslaget för drift
och vidmakthållande av statliga järnvägar på en nivå som garanterar att
jämvägssystemet har en hög funktionalitet på både kort och lång sikt
och att standarden på järnvägsnätet i sin helhet inte försämras. Rege-
ringen föreslår av statsfinansiella skäl endast en marginell ökning av
anslaget och anser att det är nödvändigt att Banverket ytterligare effekti-
viserar och rationaliserar banunderhållet, bl.a. genom att produk-
tionsverksamheten utsätts för en högre grad av konkurrens. Regeringen
föreslår ett anslag för drift och vidmakthållande av statliga järnvägar på
3 000 miljoner kronor.
53
|
1994/95 |
Utgift |
6 542 000” |
Anslagssparande |
1 175 614 |
|
1995/96 |
Anslag |
9 145 560 |
Utgiftsprognos |
10 182 000 |
|
därav 1996 |
6 408 000 | |||
|
1997 |
Förslag |
5 665 379 | ||
|
1998 |
Beräknat |
5 330 000 | ||
|
1999 |
Beräknat |
5 330 000 |
1'Beloppen anges i tusentals kr
Anm. Uppgifterna t.o.m. budgetåret 1995/96 är exkl. anslag och kostnader som avser
ersättning för vissa kapitalkostnader.
Beräkningarna för år 1998 och år 1999 är endast en preliminär tek-
nisk beräkning utifrån nu kända förutsättningar.
Anslaget finansierar nyinvesteringar i stomjämvägar, avskrivnings-
kostnader för eldriftsanläggningar samt statens andel av kapitalkost-
naderna för lån avseende vissa investeringar i Stockholmsområdet enligt
överenskommelse år 1983 mellan SJ, Stockholms läns landsting och
staten. En jämförelse mellan budget och utfall budgetåret 1994/95 visar
att anslagsförbrukningen varit avsevärt högre än de anslagna medlen.
Utgiftsprognosen för innevarande år visar att anslagssparandet kommer
att minska till ca 140 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
Planeringsram för nyinvesteringar i stomjämvägar m.m.:
1997 1998 1999
5 665 379 tkr 5 330 000 tkr 5 330 000 tkr
Regeringen står fast vid att de långsiktiga nyinvesteringsplaner som
fastställts skall, med hänsyn till det statsfinansiella läget, utgöra ut-
gångspunkten för medelstilldelningen och bedömer att planeringsramen
för perioden 1997 till 1999 bör fördelas enligt följande tabell.
|
År |
Planeringsram i mkr |
|
1997 |
5 665 |
|
1998 |
5 330 |
|
1999 |
5 330 |
Så som tidigare angetts för beräkningen av anslaget Byggande av
vägar, har i beräkningen av detta anslag för år 1997, hänsyn tagits till
de överförda vägmedel från anslaget Byggande av vägar som delvis
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
54
finansierar Nynäsbanans upprustning inom ramen för Dennisöverens-
kommelsen.
Banverket har möjlighet att ta lån i Riksgäldskontoret för finansieringen
av investeringar i eldriftsanläggningar, de s.k. SL-investeringama, produktions-
och telenätsutrustning, rörelsekapital, finansiering av omsättningstill-
gångar samt för tidigareläggningskostnader som finansieras med bidrag
från Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS).
Tidigare har riksdagen bemyndigat regeringen att ta upp nya lån för
dessa ändamål. Regeringen anser att i fortsättningen skall i stället den
totala låneramen redovisas. Med anledning av de senaste årens ökningar
av låneramen samt dess totala omfattning, avser regeringen att uppdra
åt Banverket att redovisa en prognos av den totala låneramen för de
kommande åren samt vilka åtgärder som kan vidtas för att stabilisera
och minska den. Regeringen bedömer att nyupplåningsbehovet under år
1997 för dessa ändamål är 460 miljoner kronor.
Regeringen föreslår en total låneram i Riksgäldskontoret för Ban-
verket på 7 575 miljoner kronor.
Länsstyrelsernas huvuduppgifter
Länsstyrelserna ansvarar bl.a. för tillståndsgivning till och tillsyn av
yrkesmässig trafik, körkortsadministration, samordning av det regionala
trafiksäkerhetsarbetet samt för frågor som rör lokala trafikföreskrifter,
överlastavgifter, hastighetsbestämmelser, miljöfarliga transporter m.m.
Den 1 oktober 1994 övergick ansvaret för prövningen av körkortsin-
gripanden i första instans från länsrätterna till länsstyrelserna. Även
hanteringen av taxiförarlegitimationer hör till de nya arbetsuppgifter som
lagts på länsstyrelserna. Enligt riksdagens beslut om den trafikadmini-
strativa verksamheten (prop. 1994/95:126, bet. 1994/95:TU23, rskr.
1994/95:356) har bilregistret överförts från länsstyrelserna till Vägverket
den 1 januari 1996.
Riksdagen har vid flera tillfallen behandlat länsstyrelsernas ansvar för
tillsyn och tillståndsprövning inom den yrkesmässiga trafiken. Länssty-
relserna har tillförts extra medel (prop. 1994/95:100 bil. 14, bet.
1994/95:FiU 17, rskr. 1994/95:283) för att kunna prioritera handläggning-
en av ärenden om yrkesmässig trafik.
Aktuella utredningar
Med utgångspunkt i riksdagens beslut om den trafikadministrativa verk-
samheten (prop. 1994/95:126, bet. 1994/95:TU23, rskr. 1994/95:356)
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
gav regeringen Vägverket i uppdrag att i samråd med Länsstyrelserna i
Stockholms och Örebro län utreda hur handläggningen av körkorts- och
yrkestrafikärenden skulle kunna effektiviseras. Vägverket lämnade i juni
1996 en redovisning av uppdraget, i vilken föreslås olika tekniska och
administrativa förändringar som anses behövas för att effektivisera hand-
läggningen. Ett av förslagen finns med i Körkortsutredningens slutbe-
tänkande (SOU 1996:114) En körkortsreform och kommer att behandlas
under år 1997. Regeringen avser att fortsätta arbetet med en effektivise-
ring av handläggningen av körkorts- och yrkestrafikärenden under det
kommande budgetåret.
En särskild utredare (K 1996:02) har tillsatts med uppdrag att göra en
översyn av länsstyrelsernas roll inom fordons, trafik- och infrastruktur-
områdena. Utredaren skall bl.a. som grund för översynen göra en utvär-
dering av nuvarande villkor för länsstyrelsernas arbete inom områdena.
Utvärderingen skall avse länsstyrelsernas möjligheter att bidra till för-
verkligandet av de trafikpolitiska målen samt att effektivt verka för och
samordna olika nationella och regionala intressen.
Prestationer under verksamhetsåret 1994/95
De mål som anges för länsstyrelsernas verksamhet i regleringsbrevet för
budgetåret 1994/95 har vidareutvecklats till mer konkreta regionala verk-
samhetsmål av drygt hälften av länsstyrelserna. Verksamhetsmålen rör i
första hand yrkestrafiken. Ambitionsnivån har i många län varit god.
Särskilt kan nämnas förbättrade genomloppstider, högre servicenivå,
återkommande granskningar av tillståndshavare samt ökat samarbete med
andra myndigheter inom framför allt yrkestrafikområdet. Konkreta mål
har i vissa län även ställts upp för bilregistret, körkortsadministrationen
och samordningen av trafiksäkerhetsarbetet.
De mål och resultatmått som redovisas är i de flesta fallen utformade
för att beskriva effektiviteten i handläggningen av förvaltningsärenden.
Var fjärde länsstyrelse har dock någon form av verksamhetsmål och
resultatmått med bäring på de trafikpolitiska målen och länets utveck-
ling.
Flera länsstyrelser har gjort bedömningar om uppställda mål har upp-
nåtts medan andra länsstyrelser har redovisat resultat utan att sätta dessa
i relation till uppställda mål. Enskilda länsstyrelser har även analyserat
effekterna av den ekonomiska tillsynen, tagit initiativ till en samordnad
syn på körkortsingripanden, vidtagit åtgärder för att förebygga körkorts-
återkallelser samt påbörjat en översyn av lokala trafikföreskrifter.
Endast hälften av länsstyrelserna berör sitt ansvar för samordningen av
trafiksäkerhetsarbetet. Formerna för samordningen ser olika ut i olika
delar av landet och i flera län har samordningsansvaret i praktiken över-
tagits av Vägverkets regioner.
Flertalet länsstyrelser har genom nyrekrytering och vidareutbildning av
personal anpassat sin organisation efter de förändringar som skett under
budgetåret. I vissa fall har dock dessa förändringar lett till tillfälliga
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
56
bemannings- och kompetensproblem, vilket periodvis har medfört sämre
service och att uppställda mål inte har kunnat uppnås.
Samlad bedömning
Baserat på länsstyrelsernas redovisningar kan regeringen följa upp de
mål som angetts i regleringsbrevet för budgetåret 1994/95.
Regeringen anser dock att verksamhetsmål och resultatmått bör ut-
vecklas så att styrning och uppföljning av länsstyrelsernas verksamhet
ytterligare kan underlättas och effektiviseras. Kopplingen mellan över-
gripande mål och regionala verksamhetsmål bör preciseras. De mål och
mått som utvecklas bör inte bara avse myndigheternas förvaltningsupp-
gifter utan även relateras till de trafikpolitiska målen och länets utveck-
ling. Regeringen avser att i samverkan med länsstyrelserna och centrala
myndigheter vidareutveckla länsstyrelsernas verksamhetsmål och resul-
tatmått.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
57
5 B. Sjö- och luftfart
Till följd av Sveriges geografiska läge och stora behov av utrikeshandel
har sjöfarten en dominerande roll i det svenska transportsystemet.
Under år 1995 ökade den svenska handelsflottan med 17 fartyg och
bruttodräktigheten med 169 000. Vid årets utgång fanns det 430 fartyg
med en sammanlagd bruttodräktighet på 2,9 miljoner. Svensk sjöfarts-
näring är en viktig exportgren och genererade under år 1995 in export-
valuta motsvarande ca 10,1 miljarder kronor.
Sjöfartens framtidsutsikter är goda. Växande utrikeshandel och ökade
krav på miljövänliga och energisnåla transporter, liksom en billig infra-
struktur, talar för sjöfart.
Både nationellt och internationellt har miljö- och säkerhetsfrågor inom
sjöfarten erhållit särskild uppmärksamhet under senare år. Ett brett inter-
nationellt samarbete pågår inom sjösäkerhetsområdet, främst inom FN:s
sjöfartsorganisation International Maritime Organization (IMO). De
nordiska sjösäkerhetsmyndighetema arbetar där tillsammans och är på-
drivande för gemensamma internationella lösningar. Även inom miljö-
området pågår ett internationellt samarbete inom IMO.
I det följande avsnittet behandlas dels Sjöfartsverkets verksamhet, dels
de anslag som berör sjöfarten. Under Särskilda frågor behandlas förslag
angående vissa näringspolitiska frågor inom sjöfarten samt ett förändrat
system vad gäller sjöfartsavgifter, vilket även inkluderar förslag till
miljödifferentierade sjöfartsavgifter.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
- Sjöfartsverkets förslag till målsättning, huvudsaklig inriktning
av verksamheten, investeringar och ekonomiska mål för
perioden 1997-1999, bör godkännas.
- Sjösäkerhetsfrågoma bör ges fortsatt tyngd i Sjöfartsverkets
verksamhet och arbetet med att minska sjöfartens negativa
miljöpåverkan bör ges fortsatt hög prioritet.
- Målen för utdelning och räntabilitet bör vara oförändrade. Pris-
målet föreslås bli kopplat till nettoprisindex.
Sjöfartsverkets huvudsakliga uppgift är att svara för sjöfartens
infrastruktur i form av farleder. Verket svarar även för säkerheten i
dessa samt för att sjöfarten kan bedrivas i svenska farvatten under säkra
och effektiva former. Sjöfartsverket verkar dessutom för säkerheten
58
ombord på svenska fartyg oberoende av farvatten. Verksamheten inriktas
på handelssjöfarten, men även marinens, fritidsbåtstrafikens och fiskets
intressen beaktas. Full kostnadstäckning gäller sedan länge som över-
gripande ekonomiskt mål för Sjöfartsverkets verksamhet, och
finansieringen sker främst genom avgifter från handelssjöfarten. Över
statsbudgeten finansieras dock verkets kostnader för bl.a. fritidsbåtstra-
fiken.
Sjöfartsverket har ett sektorsansvar för sjöfart på svenska farleder.
Sjöfartsverket har som statens företrädare på central nivå ett samlat
ansvar för sjöfartens miljöpåverkan, säkerhet, tillgänglighet och effekti-
vitet. Sjöfartsverket skall även aktivt bistå regering och riksdag i frågor
som rör sjötransportsektom.
Sjöfartsverkets verksamhet har under de senaste åren präglats av arbetet
med att förbättra sjösäkerheten och förstärka sjöfartens miljöfördelar.
Verket deltar bl.a. aktivt i det omfattande sjösäkerhetsarbete som pågår
både nationellt och internationellt.
En översyn av sjöfartsinspektionen har genomförts, vilken lett till vissa
förändringar av organisationen och arbetsrutinerna. Av dessa märks
särskilt en prioritering av analyser av olyckor, incidenter och avvikelser
som framkommit vid besiktningar.
Inom sjöräddningen har genomförts vissa förändringar, bl.a. till följd
av ny kommunikationsteknik. I Göteborg startades under år 1995 en för
Sjöfartsverket och Luftfartsverket gemensam sjö- och flygräddningscen-
tral, MRCC/ARCC. Sjöfartsverkets inriktning är att denna under år 1998
skall bli en gemensam central för hela landet och att den nuvarande
centralen i Stockholm skall omvandlas till en undercentral. Större
farledsprojekt är nya Flintrännan, som är föranledd av Öresundsbropro-
jektet, samt Sandgrönnleden där en ny farled planeras med Luleå kom-
mun.
Vad beträffar lotsning anpassas organisationen successivt efter sjöfar-
tens ändrade struktur. Verket avser att utreda förutsättningarna för att
uppnå kostnadsbesparingar genom ett mer effektivt utnyttjande av lots-
beställningscentralema. Vidare avser verket att vid om- och nybyggnad
utrusta lotsbåtar och större arbetsfartyg med katalysatorer för avgasre-
ning.
Sjöfartsverkets omsättning för år 1995 ökade med 5 % till 1 159,3
miljoner kronor. Resultatet efter finansiella poster uppgick till ca 168,2
miljoner kronor och räntabiliteten uppgick till 11,7 %. Till följd av ett
positivt resultat under senare år har sjöfartsavgiftema bibehållits på en
oförändrad nivå. Soliditeten var 54,2 % vid utgången av år 1995. In-
vesteringarna under kalenderåret 1995 uppgick till 91,2 miljoner kronor.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
59
Sjöfartsverkets treårsplan
Sjöfartsverket föreslår i sin treårsplan att verksamhetens målsättning
skall förbli oförändrad under perioden.
Vad gäller inriktning på farledsverksamheten skall utbyggnaden av det
nya fjärrkontrollsystemet för fyrar, Decca och DGPS (Differential
Global Positioning System) fortsätta. Sjöfartsverket har dessutom för
avsikt att genomföra ett kvalitetssäkringsarbete avseende farleder och
säkerhetsanstalter under perioden.
Lotsningsverksamheten kommer, såsom hittills, att inriktas på att ge
bra service, med tidsprecision och kvalitet. I samband med större om-
byggnader och nybyggnader skall lotsbåtar, liksom större arbetsfartyg,
förses med avgaskatalysatorer.
Inom sjöräddningsområdet har verket för avsikt att fortsätta med sin
samverkan med Marinen, Kustbevakningen och Luftfartsverket i den
gemensamma sjö- och flygräddningscentralen i Göteborg. Det nya nöd-
och säkerhetsradiosystemet GMDSS (Global Maritime Distress and
Safety System) beräknas vara klart under perioden.
Målet för isbrytningsverksamheten är att vintersjöfart skall kunna be-
drivas på alla hamnar av betydelse. Målet skall uppnås till lägsta möjliga
kostnad. Isbrytarflottans kapacitet avses bibehållas för att målsättningen
skall kunna uppnås även under stränga vintrar. De äldsta isbrytarna, Tor
och Njord, måste ersättas och en första anskaffning avses ske under
perioden.
Inom sjökarteverksamheten skall i slutet av perioden finnas tillgång till
fullständig digital sjökortsinformation i alla väsentliga svenska farleder.
Nyproducerade sjökort skall framställas digitalt och digitaliseringen av
befintliga sjökort skall avslutas. En målsättning är dessutom att det som
komplement till sjökorten skall tillhandahållas nautiska publikationer,
såväl analoga som digitala, med tillfredsställande aktualitet.
Under den kommande perioden skall samarbetet mellan Lantmäteri-
verket och Sjöfartsverket fortsätta. De två myndigheterna har underteck-
nat ett samarbetsavtal, vilket i väsentliga delar ersätter den tidigare över-
enskommelsen om samverkan, vilken träffades år 1994. Avtalet innebär
att partema skall samverka inom verksamhetsområden av gemensamt
intresse för att samhällets resurser skall utnyttjas effektivt.
Sjöfartsinspektionens samlade verksamhet syftar till att tillse att kraven
på fartygs säkerhet och skyddet mot luft- och vattenföroreningar från
fartyg efterlevs. Inspektionen skall dessutom se till att kraven på rederi-
ers och fartygs säkerhetsorganisation uppfylls med beaktande av interna-
tionell standard.
Inom området teknisk service och konsultexport föreslås att Sjöfarts-
verket under treårsperioden inför kvalitetssäkring av produktutbudet samt
att långsiktiga underhållsavtal utvecklas.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
60
Allmänt
Regeringen drar slutsatsen att Sjöfartsverket väl uppfyller de mål och
den inriktning som verket ålagts. Sjöfartsverkets ekonomi kan dessutom
bedömas som mycket god och de ekonomiska mål som uppställts har
uppnåtts. Regeringen föreslår inga förändringar av Sjöfartsverkets över-
gripande mål eller verksamhetens huvudsakliga inriktning.
Sjöfartsverkets internationella arbete med att förbättra sjösäkerheten,
och förändringen av den interna organisationen inom sjöfartsinspektio-
nen, följer regeringens målsättning. Det prioriterade arbetet med sjö-
säkerheten skall fortsätta och utgöra en av de mest betydelsefulla
frågorna, liksom frågor angående sjöfartens miljöpåverkan.
Sjösäkerhet
Arbetet med att utveckla sjösäkerheten är utomordentligt viktigt och
sjösäkerhetsfrågoma har även internationellt satts i fokus. Inom FN:s
sjöfartsorganisation International Maritime Organization (IMO) har en
internationellt sammansatt expertpanel tillsatts med uppgift att ta fram
konkreta förslag till säkerhetshöjande åtgärder avseende passagerarfartyg.
Expertpanelens förslag presenterades under våren 1995 och var i allt
väsentligt identiskt med ett förslag som den svenska sjösäkerhetsdirek-
tören, tillsammans med sina nordiska kollegor, tidigare lämnat.
I november 1995 antogs vid IMO:s sjösäkerhetskonferens en rad glo-
bala förbättringar av sjösäkerheten, baserade på expertpanelens förslag.
Förbättringarna avsåg t.ex. frågor om brandskydd, utrymningsvägar,
livräddningsutrustning och radioutrustning. Konferensen antog även en
resolution om att länder i en region kan sluta avtal om krav på fartygs
stabilitet. Resolutionen resulterade efter ett svenskt initiativ i att ett stort
antal sjöfartsadministrationer den 28 februari 1996 nådde en överens-
kommelse om att särskilda krav skall ställas på stabiliteten och flytbar-
heten hos existerande ro-ro-passagerarfartyg i bl.a. Östersjön och Nord-
sjön.
Genom hamnstatskontroll ges möjlighet för en hamnstats sjöfartsad-
ministration att kontrollera att fartygen uppfyller de krav som satts upp
i internationella konventioner. Hamnstatskontrollen är ett komplement
till den kontroll som görs av flaggstatens sjöfartsadministration. Ett in-
ternationellt problem är emellertid bristande kvalitet på vissa flaggstaters
sjöfartsadministration. Sverige bör därför aktivt stödja arbetet med att
försöka skapa internationella instrument som ställer kvalitetskrav på
flaggstaters sjöfartsadministration.
Sjöfartens internationella karaktär gör att det svenska agerandet på
internationell nivå, vad gäller att förbättra sjösäkerheten, måste ges fort-
satt hög prioritet. En naturlig utgångspunkt för det vidare arbetet kom-
mer sjösäkerhetskommitténs betänkande att utgöra. Kommittén har i
uppdrag att analysera möjligheterna att ytterligare utveckla säkerheten
inom sjöfarten. Kommittén skall dessutom lämna förslag om hur det
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
61
nationella och internationella sjösäkerhetsarbetet bör inriktas och bedri-
vas för att förbättra säkerheten, främst vad gäller den sjöfart som berör
Sverige. Kommittén skall utarbeta ett handlingsprogram för ökad sjösä-
kerhet och kommitténs förslag kommer att remissbehandlas.
I maj 1996 lämnade den s.k. inspektionsutredningen ett betänkande
angående den framtida tillsynsverksamheten vad gäller luft-, sjö- och
spårtrafiken. I betänkandet föreslås att sjöfartsinspektionen även i fram-
tiden bör ingå i Sjöfartsverket, eftersom det finns ett konkret behov av
samarbete mellan sjöfartsinspektionen och Sjöfartsverkets övriga avdel-
ningar. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.
Miljö
Sjöfarten har redan i dag miljöfördelar. Dessa utgörs främst av en hög
energieffektivitet i förhållande till utfört transportarbete och blygsamma
krav på ny infrastruktur. Mycket litet har emellertid hittills gjorts för att
minska sjöfartens utsläpp av luftföroreningar. Det arbete som sker inter-
nationellt inom IMO i form av ett nytt luftföroreningsannex kopplat till
sjöfartens miljökonvention MARPOL är välkommet men har hittills inte
visat sig vara tillräckligt.
Regeringen anser att sjöfarten på allvar måste vidta åtgärder för att
stärka sin roll som ett miljövänligt transportslag. För att minska sjöfar-
tens negativa miljöpåverkan föreslår därför regeringen i denna propo-
sition att sjöfartsavgiftssystemet miljödifferentieras, se avsnittet Särskilda
frågor. Regeringen ser också mycket positivt på den princip-
överenskommelse som i år träffats mellan Sjöfartsverket, Sveriges
Redareförening och Sveriges Hamn- och Stuveriförbund om att kraft-
fulla åtgärder skall vidtas för att minska sjöfartens luftföroreningar.
Beräkningar har visat att en miljödifferentiering av sjöfartsavgiftssys-
temet tillsammans med en miljödifferentiering av hamnavgifter kan
innebära att sjöfartens utsläpp av luftföroreningar minskas med upp till
75 % i det svenska närområdet.
Regeringen anser att den senaste tidens rapporter om ökade olje-
utsläpp, är oroande. Problemet är inte avsaknaden av regler, utan att de
befintliga reglerna inte efterlevs. Sverige har via Helsingforskommis-
sionen arbetat för att mottagningsanläggningar införs runt hela Östersjön
samt att det svenska systemet, som innebär att ingen extra avgift utgår
för fartygsgenererat oljeavfall som lämnas i hamn, införs runt hela
Östersjön. I mars i år nåddes en framgång då Helsingforskommissionen
antog en strategi som består av ett ingående och omfattande regionalt
samarbete för uppbyggnad, utveckling och harmonisering av mottag-
ningssystem i hamnar runt Östersjön.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
62
Investeringar
Sjöfartsverkets investeringar finansieras för närvarande helt med egna
medel. Verket har därutöver bemyndigande att inom viss ram ta upp lån
i Riksgäldskontoret för finansiering av investeringar.
Totalt planeras investeringar under den närmaste treårsperioden för
425,9 miljoner kronor. Investeringarna avser främst återanskaffningar. I
beloppet ingår 250 miljoner kronor för återanskaffning av isbrytarfartyg
då isbrytaren Tor avses bytas ut.
Vad beträffar farleder och utmärkning ligger investeringsnivån på ca
14,3 miljoner kronor per år, varav merparten avser återanskaffningar.
Sjöfartsverket utreder för närvarande det framtida behovet av isbrytare
samt hur återanskaffningen av isbrytare skall finansieras. Verket utreder
bl.a. huruvida investeringarna kan spridas över en längre tidsperiod.
Finansieringen av isbrytare har avgörande inflytande på Sjöfartsverkets
ekonomi och den höga målsättningen vad gäller egenfinansiering från
verkets sida bör sänkas.
Regeringen har i huvudsak ingen erinran mot Sjöfartsverkets planerade
investeringar för den kommande treårsperioden. Regeringen anser att det
skall ställas krav på katalytisk avgasrening eller motsvarande vid
återanskaffning av isbrytare.
Ekonomiska mål
Regeringen föreslår vissa förändringar vad gäller de ekonomiska målen
för Sjöfartsverket. Till grund för regeringens bedömning ligger en ut-
värdering av samtliga affärsverks ekonomiska mål.
Sjöfartsverkets soliditet uppgick till 54,2 % vid 1995 års slut. Sjöfarts-
verket anser att verkets soliditet bör vara hög, för att åtminstone en 50-
procentig egenfinansiering av nya isbrytare skall kunna genomföras vid
sekelskiftet. Enligt regeringens uppfattning bör målet för Sjöfartsverkets
soliditet vara att denna skall uppgå till minst 50 % inför återanskaff-
ningen av isbrytare. Återanskaffningen skall genomföras inom en snar
framtid och verket kan härigenom ansvara för merparten av kostnaden.
Regeringen är dock av uppfattningen att det bör övervägas om inte åter-
anskaffning av isbrytare i en framtid bör finansieras och genomföras på
annat sätt än i dag, t.ex. genom att investeringarna sprids över en längre
tidsrymd. Vidare bör den höga målsättningen vad gäller självfinansiering
från verkets sida sänkas.
Regeringen har inte funnit skäl att ändra Sjöfartsverkets målsättning
för räntabilitet på eget kapital, vilken är 10 % efter skattemotsvarighet.
Regeringen anser att en utdelning på 3 % av det egna kapitalet bör
bibehållas, vilket även överensstämmer med Sjöfartsverkets förslag.
Restriktionen för höjning av sjöfartsavgiftema för åren 1996 och 1997
skall vara att eventuella höjningar av sjöfartsavgiftema skall understiga
den allmänna inflationsramen. Produkter och tjänster i övrigt skall som
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
9 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 8
tidigare prissättas så att full kostnadstäckning eftersträvas. Regeringen
föreslår att verkets prismål kopplas till nettoprisindex, på motsvarande
sätt som Luftfartsverkets prismål vad gäller luftfartsavgiftema. Rege-
ringen föreslår att prismålet for sjöfartsavgiftema under åren 1997-1999
skall vara, att avgifterna inte får öka med mer än nettoprisindex, räknat
fr.o.m. år 1995. Detta mål innebär ett förtydligande och en skärpning
jämfört med dagens mål. Mot bakgrund av den bedömning som rege-
ringen gör om verkets framtida ekonomiska utveckling bör prismålet
vara detsamma som utvecklingen av nettoprisindex och inte, som for
Luftfartsverket, ligga under nettoprisindex.
Regeringen föreslår dessutom att Sverige, mot bakgrund av medlem-
skapet i den Europeiska unionen, infor ett förändrat avgiftssystem for
sjöfartsavgifter. Förslaget behandlas under avsnittet Särskilda frågor.
Regeringen anser att Sjöfartsverket, liksom i dag, skall ha möjlighet
att ta upp lån hos annan långivare än Riksgäldskontoret. Riksgäldskon-
toret skall dock beredas möjlighet att ge lån. Sjöfartsverket får även
fortsättningsvis sätta in 25 % av det kassamässiga överskottet på ränte-
bärande konto i affärsbank, medan återstoden placeras på räntebärande
konto i Riksgäldskontoret. Bemyndigandet bör gälla tills dess regeringen
beslutar om annat.
Mot bakgrund av regeringens föreslagna mål redovisas följande prog-
noser över resultat m.m. under treårsperioden.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
|
År |
1997 |
1998 |
1999 |
|
Resultat efter |
84,2 |
81,5 |
77,2 |
|
Räntabilitet (%) |
7,6 |
7,0 |
6,4 |
|
Beräknad |
32,7 |
31,7 |
30,0 |
|
Utdelning |
33,2 |
34,7 |
36,1 |
|
Soliditet (%) |
54,8 |
55,4 |
55,8 |
|
Investeringar |
61,9 |
186,9 |
177,1 |
64
Sjöfartsverket har begärt att regeringen medger att verket far rätt att ingå
i ett med SAAB och Österman Helicopter AB gemensamt ägt bolag.
Bolaget skall bl.a. utföra sjömätningsuppdrag samt sälja sjömätnings-
system.
Sedan en tid tillbaka har Sjöfartsverket aktivt bidragit till att utveckla
metoder och system för en effektivare sjömätning. I maj 1991 beställde
Sjöfartsverket, via Försvarets Materielverk, ett laserbatymetrisystem hos
SAAB. Systemet, som är helikopterburet, skall användas för sjömätning
med hjälp av laserljus i svenska vattenområden ned till ett djup på ca
30 meter. Sjöfartsverket beräknar att sjömätningen därigenom kan ge-
nomföras till en väsentligt lägre kostnad per ytenhet jämfört med den
tidigare fartygsbuma sjömätningen. Sjöfartsverket kommer emellertid
inte att kunna utnyttja systemet under de delar av året då Sveriges vatte-
nområden är istäckta eller då siktdjupet är alltför dåligt.
Det gemensamt ägda bolaget skall hyra in utrustning och personal för
genomförande av mätuppdrag. Bolaget avser därutöver att utveckla och
marknadsföra flygbuma mätsystem för primär insamling av geografiska
data. Bolaget kommer inte att bygga upp en egen produktionsapparat
utan avser att formellt träffa avtal med Sjöfartsverket och SAAB om köp
av tjänster för enskilda uppdrag. Sjöfartsverket gör bedömningen att det
finns ett betydande intresse, inte minst från geografiskt närbelägna stater,
att både köpa system och beställa sjömätningar. Systemet är mycket
effektivt och generar snabbt omfattande data. Då systemet inte kan ut-
nyttjas i Sverige mer än en begränsad tid på året finns utrymme att be-
driva sjömätning i andra länder än Sverige.
En analys av Sjöfartsverket har visat att verket får täckning för större
delen av de fasta kostnaderna för systemet, genom att systemet hyrs ut
till bolaget.
Sjöfartsverket är en statlig myndighet som organisatoriskt är ett affärs-
verk. Organisationsformen gör att det i och för sig är möjligt att redan i
dag bedriva affärsverksamhet. Regeringen anser dock att den beskrivna
verksamheten med försäljning av bl.a. sjömätningssystem och utförande
av sjömätningar bör bedrivas av Sjöfartsverket i ett bolag tillsammans
med SAAB och Österman Helicopter AB. Därigenom kan verket bättre
utnyttja, utveckla och förvalta den utrustning för sjömätning som Sjö-
fartsverket varit delaktig i att ta fram. I bolagsform kan de övriga intres-
senternas marknads- och affarserfarenheter bäst kombineras med Sjö-
fartsverkets tekniska kompetens på området. Regeringen tillstyrker där-
för Sjöfartsverkets begäran om att få ingå i ett bolag för denna verksam-
het, också på den grund att ett bolag kan möjliggöra ett snabbare,
enklare och mer affärsmässigt agerande på den internationella mark-
naden.
Regeringen föreslår att verket för statens räkning får teckna aktier i
och ge aktieägartillskott till bolaget inom en ram av 15 miljoner kronor,
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
att verket för statens räkning får förvalta de aktier som staten äger i
bolaget samt att verket får ge krediter eller teckna borgensförbindelser
för krediter upp till 20 miljoner kronor till förmån för bolaget. En förut-
sättning för Sjöfartsverkets medverkan i bolaget skall vara att en revisor
i bolaget utses av Sjöfartsverket efter samråd med Riksrevisionsverket.
En ytterligare förutsättning skall vara att respektive aktieägare skall
tillskjuta värden till bolaget i direkt proportion till aktieinnehavet. Det
ankommer på regeringen att lämna närmare villkor för statens med-
verkan i bolaget.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
|
1994/95 |
Utgift |
60 800” | ||
|
1995/96 |
Anslag |
66 682 |
Utgiftsprognos |
66 682 |
|
därav 1996 |
45 800 | |||
|
1997 |
Förslag |
44 454 | ||
|
1998 |
Beräknat |
44 454 | ||
|
1999 |
Beräknat |
44 454 | ||
”Beloppen anges i tusental kr
Beräkningarna för år 1998 och år 1999 är endast en preliminär tek-
nisk beräkning utifrån nu kända förutsättningar.
Från anslaget betalas kostnader för tjänster inom Sjöfartsverkets verk-
samhetsområde, som inte finansieras via handelssjöfartens avgifter. I
anslaget ingår utgifter för informationsinsatser för förbättrad sjösäker-
het, kostnader för sjöräddning, farledsverksamhet, bemanning av fyrar
av regionalpolitiska skäl, samt vissa övriga kostnader för fritidsbåtstra-
fik och yrkesfiske m.m. Kostnader för beredskapsåtgärder inom total-
försvaret, avseende funktionen sjötransporter, har tidigare belastat
anslaget, men fr.o.m. budgetåret 1997 finns ett särskilt anslag för dessa
kostnader.
Under anslaget ligger bl.a. kostnader för bemanning av fyrar som
bemannas av regionalpolitiska skäl. Måseskär, Kullen, Örskär och
Holmögadd utgör sådana fyrar. I en skrivelse 1995-10-27 hemställer
Sjöfartsverket att regeringen bör pröva de regionalpolitiska skälen för
bemanningen av fyrar. Försvaret, SMHI och Stiftelsen Stockholms
skärgård har tidigare bidragit till finansieringen, men i samband med att
automatiska väderstationer införts har SMHI sagt upp överenskommel-
sen. Även försvaret har minskat bidragen till bemanningen av fyrarna.
Fyrarna är i dag automatiserade och inga kvarvarande reella arbets-
uppgifter med anknytning till sjöfart finns kvar. En avbemanning av
fyrarna kommer att innebära att fyrplatsområdema i framtiden utnyttjas
som automatiska väderstationer och att den personal som berörs av
avbemanningen omplaceras. Om bemanningen skall upprätthållas anser
verket att en större del av kostnaderna bör anslagsfinansieras.
66
Mot bakgrund av att det för närvarande pågår en utredning kring fritids-
båtstrafikens kostnadsansvar föreslår regeringen ett oförändrat anslag
för budgetåret 1997. Den pågående utredningen behandlar dels vilka
kostnader som fritidsbåtstrafiken orsakar samhället, dels hur dessa kost-
nader skall betalas. Utredningens resultat skall redovisas senast
15 oktober 1996.
Vad beträffar frågan om fyrar bemannade av regionalpolitiska skäl
föreslår regeringen att fyrarna Örskär och Måseskär avbemannas.
Fyrarna har i dag automatiska väderstationer, vilka helt övertagit den
väderrapportering som personalen tidigare gjort. De ekonomiska bidrag
som tidigare erhållits från olika samarbetspartners för bemanningen av
fyrarna har dessutom reducerats. Regeringen förutsätter dock att Sjö-
fartsverket, om möjligt, omplacerar personalen till andra arbetsuppgifter
och att fyrplatsområdena även i framtiden utnyttjas på ett ändamåls-
enligt sätt. Bemanningen av Holmögadd och Kullen bör dock bibehållas,
bl.a. eftersom det i dag finns flera finansiärer av verksamheten. Frågan
om en avbemanning kan dock komma att tas upp av regeringen vid en
senare tidpunkt om situationen förändrats.
I enlighet med uppdrag i tidigare regleringsbrev, redovisar Sjöfarts-
verket särskilt i anslagsframställningen för budgetåret 1997 vilka kost-
nader som under budgetåret 1994/95 belastade anslaget, men som under
budgetåret 1995/96 överförts på handelssjöfarten.
Regeringen beräknar anslaget Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.
till 44 454 000 kronor för budgetåret 1997, vilket motsvarar anslags-
nivån för föregående budgetår.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
|
1994/95 |
Utgift |
155 2111) | ||
|
1995/96 |
Anslag |
250 000 |
Utgiftsprognos |
215 691 |
|
därav 1996 |
157 200 | |||
|
1997 |
Förslag |
175 000 | ||
|
1998 |
Beräknat |
175 000 | ||
|
1999 |
Beräknat |
175 000 | ||
l>Beloppen anges i tusental kr
Beräkningarna för år 1998 och år 1999 är endast en preliminär tek-
nisk beräkning utifrån nu kända förutsättningar.
En jämförelse mellan budget och utfall visar att anslaget för inne-
varande budgetår underskrids med 34 miljoner kronor, vilket bl.a. har
sin grund i förändringar i valutakursen. Färjorna är belånade i D-mark
och kapitalkostnaderna varierar över tiden. Ytterligare orsaker till
underskridandet av anslaget är att antalet passagerare ökat samt att
oljepriserna sjunkit.
67
För budgetperioden 1997 har Sjöfartsverket beräknat transportstödet till
Gotland till 175 miljoner kronor.
Resandet till och från Gotland med färja har ökat under de senaste
åren och antalet passagerare uppgick under år 1995 till drygt 1 miljon.
Med syfte att erbjuda förbättrade möjligheter att resa under högsäsong
ingår fr.o.m. i år en katamaran i tonnaget.
För närvarande pågår en upphandling av den trafik som skall gälla
fr.o.m. den 1 januari 1998. En redovisning av den särskilda förhand-
laren har nyligen presenterats för regeringen. Regeringens förslag till
nytt avtal för Gotlandstrafiken kommer inom kort att underställas riks-
dagen för godkännande.
RRV:s granskningsrapport angående koncessionstrafiken på Gotland
under verksamhetsåret 1994 innehåller inga invändningar.
Regeringen beräknar anslaget Transportstöd för Gotland till
175 000 000 kronor för budgetåret 1997.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
|
1994/95 |
Utgift |
62 8001’ | ||
|
1995/96 |
Anslag |
94 008 |
Utgiftsprognos |
94 008 |
|
därav 1996 |
62 600 | |||
|
1997 |
Förslag |
62 660 | ||
|
1998 |
Beräknat |
62 660 | ||
|
1999 |
Beräknat |
62 660 | ||
|
1 beloppen |
anges i tusental kr | |||
Beräkningarna för år 1998 och år 1999 är endast en preliminär teknisk
beräkning utifrån nu kända förutsättningar.
Anslaget avser bidrag till Sjöfartsverket för drift av Trollhätte kanal
och Säffle kanal samt ersättning till Vänerns seglationsstyrelse. Ersätt-
ningen till Vänerns seglationsstyrelse utbetalas av Sjöfartsverket för
utmärkning av farleder, lotsning m.m. i Vänern.
Sjöfartsverket föreslår ett anslag på 62,7 miljoner kronor, vilket inne-
fattar ersättning till Vänerns seglationsstyrelse. Vänerns seglations-
styrelse finansieras även via det statliga sjöfartsavgiftssystemet. Då detta
avgiftssystem förändras, se avsnittet Särskilda frågor del B, bör Vänerns
seglationsstyrelse i framtiden även finansieras genom avräkning från
intäkter från farledsavgifter.
Seglationsstyrelsen redovisar i verksamhetsberättelsen och bokslutet
för år 1995 styrelsens verksamhet. Styrelsen har även inkommit med en
budget för år 1997, vilken presenterar den framtida utformningen av
verksamheten.
Enligt avtal mellan Trollhätte kanalverk och Riksarkivet om överta-
gande av visst arkivmaterial skall Riksarkivet erhålla ersättning för
arkivkostnader. Ersättningen skall betalas via anslagsöverföring från
Kommunikationsdepartementets huvudtitel till Riksarkivets anslag. För
budgetåret 1997 bör anslaget minskas med 12 000 kronor för ersättning
för arkivkostnader.
Regeringen beräknar anslaget för budgetåret 1997 till 62 660 000
kronor, vilket motsvarar anslagsnivån för innevarande budgetår.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
|
B 4. Bidrag till sjöfarten0 | |||
|
1994/95 Utgift |
356 000" | ||
|
1995/96 Anslag |
510 000 |
Utgiftsprognos |
510 000 |
|
därav 1996 |
365 000 | ||
|
1997 Förslag |
400 000 | ||
|
1998 Beräknat |
400 000 | ||
|
1999 Beräknat |
400 000 | ||
''Anslaget benämndes budgetåret 1995/96 Bidrag till svenska rederier
2,Beloppen anges i tusental kr
Beräkningarna för år 1998 och år 1999 är endast en preliminär tek-
nisk beräkning utifrån nu kända förutsättningar.
Grunden för framställningen samt regeringens överväganden - se
vidare avsnitt Särskilda frågor.
1997 Förslag 24 000"
"Nytt anslag
"Beloppen anges i tusental kr
Regeringen beslutade den 19 juni 1996 att Sjöfartsverket skulle ges i
uppdrag att avbryta arbetet med övertäckningen av M/S Estonia.
Arbetet skall dock kunna återupptas vid den senare tidpunkt som rege-
ringen bestämmer. Regeringen beslutade samtidigt att platsen för M/S
Estonias förlisning skall övervakas.
Regeringen beräknar anslaget för övervakning av platsen för M/S
Estonias förlisning till 24 000 000 kronor för budgetåret 1997, vilket
grundas på beräkningar från Sjöfartsverket angående kostnadernas om-
fattning.
69
Efter beslut av regeringen, kan kostnader betalas som uppkommit till
följd av förelägganden eller förbud som Sjöfartsverket föreskriver med
stöd av lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg. Över
statsbudgeten har tidigare anvisats ett anslag om 1 000 kronor.
Sjöfartsverket föreslår att verket i framtiden även skall bemyndigas att
betala kostnader för akuta och operativa åtgärder i samband med skred
i Göta Älv/Trollhätte kanal för att säkerställa miljö, förebygga risker
för följdskred och för att säkra framkomligheten för fartygstrafiken.
För åtgärder mot förorening från fartyg till följd av förelägganden eller
förbud som Sjöfartsverket föreskriver kommer kostnaderna att betalas
efter beslut av regeringen. Till följd av statsbudgetens förändrade an-
slagsstruktur, kan dock kostnader för åtgärderna inte finansieras över ett
eget anslag framgent.
Regeringen är dock inte beredd att tillstyrka Sjöfartsverkets förslag att
kostnader för akuta och operativa åtgärder i samband med skred skall
belasta kontot för vattenföroreningar. Regeringen har dock för avsikt att
närmare överväga ansvars- och finansieringsfrågan vid akuta och opera-
tiva åtgärder i samband med skred.
I enlighet med uppdrag i tidigare regleringsbrev redovisas i Sjöfarts-
verkets årsredovisning fördelningen av de kostnader som belastat sjöfar-
ten som en följd av skredet i Agnesberg år 1993. De totala kostnaderna
har uppgått till 34 miljoner kronor. Utav dessa har Sjöfartsverket svarat
för 12 miljoner kronor, Vattenfall AB för 5 miljoner kronor och staten
för 5 miljoner kronor genom att staten avstått utdelning från Sjöfarts-
verket i syfte att täcka kostnader för skredet. Under år 1993 belastades
Trollhätte kanalverk med 3 miljoner kronor. Sjöfartsverkets resultat
belastades år 1994 med 8 miljoner kronor och år 1995 med 1 miljon
kronor.
Handelsflottans kultur- och fritidsråd (HKF) har till uppgift att plan-
lägga, samordna och genomföra kultur- och fritidsverksamhet för sjö-
folk. HKF:s verksamhet har tidigare finansierats genom en avräkning på
fyravgiftema samt av egna avgifter. Över statsbudgeten har anvisats ett
anslag om 1 000 kronor.
I proposition 1994/95:100 bil. 7, avseende budgetåret 1995/96, före-
slog regeringen att HKF borde inordnas i Sjöfartsverket då det enligt
regeringens bedömning skulle innebära administrativa fördelar. Riks-
dagen ansåg emellertid att HKF har sådana uppgifter som lämnar ut-
rymme för frivilliga, ideellt präglade insatser och att regeringen bör
pröva om den besparing som ett inordnande i Sjöfartsverket skulle
kunna innebära även kan uppnås om HKF:s självständighet fortsätter.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
I regleringsbrev för budgetåret 1995/96 gav regeringen HKF i upp-
drag att återkomma med underlag för beredning av frågan angående
HKF:s inordnande i Sjöfartsverket. Enligt det underlag som inkommit
från HKF kan rådet genomföra vissa besparingar i verksamheten, vilka
överskrider de besparingar som ett inordnande i verket skulle kunna
innebära. Besparingarna innebär dock att avsatta medel för utvecklings-
arbete och oförutsedda kostnader förbrukas.
Regeringen föreslår, till följd av det underlag som inkommit från HKF,
att rådets nuvarande verksamhet skall förbli oförändrad. Då avgiftssys-
temet för sjöfartsavgifter förändras, bör rådet i framtiden finansieras
genom avräkning från intäkter från farledsavgifter.
I rådets förenklade anslagsframställning för budgetåret 1997 fram-
kommer att HKF under de senaste åren genomfört en rad investeringar
och att organisationen har förändrats i flera avseenden. Vissa kostnads-
fördyringar har inträffat och HKF:s disponibla resurser har minskat. I
anslagsframställningen föreslår HKF att 20 000 000 kronor av rådets
totala kostnader skall finansieras genom avräkning av avgifter på sjö-
farten.
Regeringen tillstyrker HKF:s förslag till avräkning av avgifter på
sjöfarten för rådets kostnader.
HKF har i verksamhetsplanen för budgetåret 1995/96 redovisat de
nuvarande operativa målen för verksamheten. Angående HKF:s verk-
samhet i utlandet har rådet inkommit med rapportering. Rådet har även
inkommit med en redovisning av förslag om utnyttjande av video-
kassetter, i enlighet med uppdrag i tidigare regleringsbrev.
Riksrevisionsverkets revisionsberättelse för verksamhetsåret 1994/95
innehåller inga invändningar. Inte heller Riksrevisionsverkets gransk-
ning av HKF:s delårsrapport för andra halvåret 1995 innehåller några
anmärkningar.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
Antalet flygpassagerare i linjefart och chartertrafik ökade sammantaget
under år 1995 med 3 % till 16,8 miljoner. Konjunkturen i Sverige under
år 1995 kännetecknades av en kraftig exportökning och en svag utveck-
ling av den inhemska efterfrågan, vilket också tydligt avspeglas i flyg-
trafikutvecklingen. Antalet utrikespassagerare ökade med 10 % till 10,6
miljoner, varav 9,9 miljoner avsåg utrikes flygtrafik till och från Europa.
Utöver exportindustrins framgångar förklaras denna uppgång även av ett
ökat antal sällskapsresor till följd av ökat utbud och sänkta priser inom
denna marknad. Efter en uppgång med 2 % år 1994 vände däremot
inrikesresandet med flyg år 1995 åter nedåt med 6 % till 6,2 miljoner
71
passagerare. Förutom den svaga hemmamarknaden är en annan viktig
orsak till denna utveckling de utbudsbegränsningar som de större flyg-
bolagen genomförde under året som ett led i en konsolidering av verk-
samheten. I denna konsolidering innefattades även prisökningar med ca
10 % i genomsnitt. I planerna för år 1996 finns emellertid nu åter viss
kapacitetsökning i inrikesflyget och en satsning på privatresandet.
Som ett led i arbetet inför 1998 års trafikpolitiska beslut har Luftfarts-
verket inlett ett analysarbete av flygets regionalpolitiska betydelse i Sve-
rige. Avsikten är att ta fram förslag på långsiktiga lösningar på de pro-
blem som finns beträffande såväl trafikförsöijning som infrastruktur
inom flygmarknaden i speciellt de glesbefolkade delarna av landet. De
kommunala flygplatsernas roll i infrastrukturen kommer också att upp-
märksammas. Analysarbetet är bl.a. avsett att fungera som besluts-
underlag för överväganden inom Kommunikationskommittén.
Arbetet med att minska luftfartens miljöpåverkan fortsätter med oför-
minskad kraft. Sverige har alltjämt en pådrivande roll i det internatio-
nella miljöarbetet inom luftfarten. Efter ett svenskt initiativ fastställde
ICAO:s generalförsamling hösten 1995 att relatering av luftfartsavgifter
till avgasutsläpp är acceptabla om intäkterna hålls inom sektorn. Sedan
tidigare är motsvarande relatering av avgifter till buller internationellt
accepterade. Som bl.a. en följd av dessa riktlinjer utarbetar Luftfarts-
verket för närvarande tillsammans med branschföreträdare ett system
med miljörelaterade luftfartsavgifter relaterade såväl till buller som av-
gaser, avsedda att träda i kraft år 1997 för såväl nationell som internatio-
nell flygtrafik vid verkets flygplatser. De ökade intäkterna från avgif-
terna kommer att användas bl.a. för bullerisoleringsåtgärder vid de stat-
liga flygplatserna. Som framgår av proposition 1996/97:14 Vissa punkt-
skattefrågor kommer samtidigt den hittillsvarande miljöskatten på inrikes
flygtrafik att avskaffas.
Beträffande arbetet med skärpta internationella miljökrav på nya flyg-
planstyper har ICAO:s miljökommitté nu förordat vissa ytterligare skärp-
ningar såväl beträffande bullerprestanda som för utsläpp av kväveoxider.
Förslaget är för närvarande föremål för remissbehandling inom ICAO. I
detta sammanhang kan noteras att skärpningarna stöds av EU, och att
kommissionärema för transport och miljöfrågor i ett gemensamt brev till
ICAO förutsatt att de föreslagna skärpta miljökraven genomförs. I annat
fall kan, enligt kommissionens mening, egna miljökrav på nya flygplans-
typer inom EU-området inte uteslutas.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
72
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
- I huvudsak föreslås oförändrade övergripande mål, ekonomiska
mål, myndighetsmål och verksamhetsinriktning för Luftfarts-
verket under åren 1997-1999. Ett nytt myndighetsmål har
formulerats för den luftfartspolitiska verksamheten. Målen för
Luftfartsverket som övergripande sektorsmyndighet skall ut-
vecklas och preciseras.
- Arbetet med analyser av Luftfartsverkets olika roller skall fort-
sätta, bl.a. med anledning av Inspektionskommitténs förslag om
en mer självständig Luftfartsinspektion.
- Till följd av en omläggning av koncernredovisningen att in-
kludera även finansiell leasing justeras soliditetsmålet för Luft-
fartsverkskoncemen till att uppgå till 25 % vid utgången av
treårsperioden.
- En investeringsnivå föreslås på 3 065 miljoner kronor för åren
1997-1999.
- Det resultatutjämningssystem som finns för åren 1994-1996
från Luftfartsverket till förmån för fem kommunala flygplatser
föreslås förlängt maximalt två år med högst 10 miljoner kronor
per år. Ingen nedsättning från Luftfartsverkets inleverans med-
ges dock.
Luftfartsverkets treårsplan
Luftfartsverket föreslår att följande verksamhetsmål fastställs av rege-
ringen:
Som övergripande mål för verksamheten föreslås att Luftfartsverket
skall främja ett säkert, konkurrenskraftigt och miljöanpassat flyg för att
tillgodose människors resbehov och näringslivets behov av varutrans-
porter genom att bedriva flygplatsverksamhet, flygtrafiktjänst, flyg-
säkerhetsarbete och luftfartspolitiskt arbete.
Som verksamhetsmål för myndighetsar betet föreslås att flygsäkerhets-
standarden skall vara lägst i nivå med den som finns i övriga välutveck-
lade luftfartsnationer, att skyddet mot brottsliga handlingar som även-
tyrar säkerheten för den civila luftfarten (security) skall vara i nivå med
det som finns i övriga välutvecklade luftfartsnationer, samt att Luftfarts-
verket skall bidra till att luftfartspolitiken nationellt och internationellt
bedrivs och utvecklas på ett kompetent och förtroendeingivande sätt,
73
bl.a. genom att verka för en tillfredsställande trafikförsöijning och
genom att tillvarata svenska luftfartsintressen.
Den inriktning (strategi) som Luftfartsverket anför för att uppfylla sitt
övergripande mål bygger på följande nyckelord: säkerhet, snabbhet,
tillgänglighet, miljöhänsyn samt opartiskhet i myndighetsutövningen och
affärsmässighet i övrig verksamhet.
Det övergripande målet för Luftfartsverkets verksamhet är oförändrat
jämfört med det mål som fastställdes av riksdagen för innevarande tre-
årsperiod 1995—1997.
Beträffande målen för myndighetsverksamheten har målet för security-
arbetet omformulerats något men är oförändrat i sak. I enlighet med
påpekande i förra budgetpropositionen föreslås nu även ett nytt verk-
samhetsmål för luftfartspolitiskt arbete.
Regeringen har ingen erinran mot de föreslagna målen. Det är dock
viktigt att målformuleringsarbetet fortsätter. Regeringen har tidigare
(prop. 1995/96:131) förordat att Vägverket ges ett fördjupat och preci-
serat sektorsansvar beträffande vägtransportsystemet. Tidigare i denna
proposition har regeringen likaså förordat ett sådant utvidgat sektors-
ansvar för Banverket beträffande jämvägstransportsystemet. Regeringen
anser mot denna bakgrund att Luftfartsverkets roll som centralt sektors-
organ med ansvar för hela flygtransportsystemet preciseras, bl.a. vad
gäller miljöpåverkan, säkerhet, tillgänglighet, effektivitet och tillämpad
forskning och utveckling m.m.
Under de kommande åren kan delar av Luftfartsverkets verksamhets-
område komma att påverkas av en rad organisatoriska förändringar.
Inom EU har sålunda inletts en diskussion om inrättande dels av en
gemensam luftfartsmyndighet för flygsäkerhetsfrågor, med anknytning
till dagens samarbetsorgan Joint Aviation Authorities (JAA), dels av de
institutionella arrangemangen för en samordnad europeisk flygtrafikled-
ning genom utveckling av det nuvarande flygtrafikledningsorganet
EUROCONTROL. Omfattningen av de arbetsuppgifter som kan komma
att tas över av dessa organisationer är ännu ej klarlagd. Vidare har In-
spektionskommittén i sitt betänkande (SOU 1996:82) lämnat ett förslag
om större självständighet för Luftfartsinspektionen. Förslaget är nu före-
mål för remissbehandling.
Regeringen anser att denna utveckling ger ytterligare impulser till det
översynsarbete beträffande Luftfartsverkets framtida roller och struktur
som pågått sedan år 1993 (prop. 1993/94:100 bil. 7, bet. 1993/94:TU15,
rskr. 1994/95:159). Inom ramen för detta arbete har hittills bl.a. inom
Luftfartsverket genomförts en rad interna åtgärder för att tydliggöra och
renodla verkets olika roller. En bolagisering har också genomförts av
Luftfartsverkets konkurrensutsatta verksamhet genom bildandet av LFV
Handling AB och LFV Holding AB (prop. 1995/96:65, bet.
1995/96:TU5, rskr. 1995/96:97). Regeringen avser att återkomma till
riksdagen i denna fråga.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
74
2. Ekonomiska mål och resurser
Luftfartsverkets treårsplan
Till följd av det nämnda bildandet av LFV Holding AB och LFV Hand-
ling AB redovisar nu Luftfartsverkskoncemen (Luftfartsverket med
dotterbolag) sina ekonomiska mål på koncemnivå.
Den prognos som redovisas i planen som grund för den ekonomiska
utvecklingen innebär för hela perioden 1995-1999 11 % total ökning av
passagerare i inrikestrafik, 4,5 % total ökning av landningar i inrikes-
trafik, 8,4 % total ökning av passagerare i utrikestrafik, 14,3 % total
ökning av landningar i utrikestrafik samt 16 % total ökning av överflyg-
ningar. Verket har skrivit ned sin prognos jämfört med föregående plan,
framför allt på grund av inrikesflygets fortsatta svaga utveckling.
Luftfartsverket föreslår ett oförändrat mål för räntabiliteten (avkast-
ningen) under perioden 1997-1999 på 13 % på eget kapital efter skatte-
motsvarighet. Beträffande utdelningsmålet, för närvarande 4 % på eget
kapital samt 28 % skattemotsvarighet, anför verket att detta mål, som är
kopplat till utdelningen hos de 100-150 största bolagen i Sverige, bör
ersättas med en koppling till aktuell utdelning hos företag i flygtrans-
portbranschen. Detta förslag stöds även av SAS i sin skrivelse med an-
ledning av treårsplanen. Som skäl för denna förändring anför verket bl.a.
sina indirekta regionalpolitiska åtaganden i flygplatshållandet. Luftfarts-
verkets resultat före dispositioner år 1995 uppgår enligt årsredovisningen
till 362 miljoner kronor. Verkets ekonomiska plan för åren 1996-1999
innebär resultat före dispositioner på 315, 344, 370 respektive 366 mil-
joner kronor. Därvid beräknas en avkastning under åren 1996-1999 på
16, 17, 17 respektive 14 %, och motsvarande beräknad utdelning inkl,
skattemotsvarighet till 93, 114, 77 respektive 168 miljoner kronor.
Luftfartsverket föreslår en ändring av målet för soliditeten till att
denna skall uppgå till minst 25 % i slutet av perioden 1997-1999. Detta
innebär en sänkning från målet 30 % enligt gällande plan. Verket anger
att målet på längre sikt bör vara högre än det föreslagna, men anför som
skäl för sänkningen de ändrade regler för redovisningen av finansiell
leasing inkl. SkyCity som, allt annat lika, sänker soliditeten i Luftfarts-
verkskoncemen med 7 %. I den ekonomiska planen är soliditeten åren
1996-1999 21, 23, 24 respektive 25 %.
Luftfartsverket föreslår en oförändrad restriktion för prishöjningar som
innebär att trafikavgifterna far öka med högst 80 % av nettoprisindex,
räknat fr.o.m. år 1993. Verket redovisar i planen att prishöjningarna
sedan dess understigit målet varje år med undantag av år 1995. En pris-
höjning år 1999 aviseras i planen som en följd av det då förväntade
bortfallet av intäkter från taxfreeförsäljning genom ändrade regler inom
EU. Luftfartsverket föreslår i treårsplanen inte något särskilt mål för
förbättring av totalproduktiviteten i verksamheten, utan hänvisar bl.a. till
effekten av prisrestriktionen.
Verket föreslår en investeringsnivå under åren 1997-1999 på samman-
lagt 3 065 miljoner kronor, vilket är en minskning med ca 500 miljoner
kronor jämfört med nuvarande treårsplan 1995-1997. En viss förskjut-
ning av investeringsobjekten har skett, varigenom en besparing kunnat
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
ske på 285 miljoner kronor åren 1996-1997 jämfört med gällande plan.
De största investeringsobjekten är fortfarande den tredje rullbanan på
Arlanda och flygtrafikledningssystemet, som under planperioden beräk-
nas ta i anspråk 1 025 miljoner kronor respektive 640 miljoner kronor.
Det bör nämnas att de senare investeringarna inte påverkas i nämnvärd
grad av den tidigare nämnda pågående diskussionen om ökad europeisk
samordning av flygtrafiksystemet. Under år 1997 ligger även färdigstäl-
landet av ny flygplats i Värmland och ny terminal i Sundsvall. Under
planperioden beräknas 75 % av investeringarna finansierade med egna
medel. Övriga 25 % avser lån, vilka hittills tagits i Riksgäldskontoret,
och vissa externa medel, framför allt bidrag från landsting och kom-
muner samt från Arbetsmarknadsstyrelsen till investeringarna i Värmland
och Sundsvall.
Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket (RRV) inte haft några
invändningar i revisionsberättelsen över Luftfartsverkets årsredovisning
för år 1995. Beträffande verkets resultat efter skattemotsvarighet för år
1995 uppgick detta till 261 miljoner kronor vilket innebär en förbättring
jämfört med prognosen i budgetpropositionen år 1995, som uppgick till
219 miljoner kronor. De sänkningar av räntabiliteten på eget kapital och
soliditeten som redovisas jämfört med budgetpropositionen år 1995
hänger huvudsakligen samman med de tidigare nämnda ändrade redovis-
ningsprinciperna som införts.
Regeringen har ingen erinran mot att ekonomiska mål för Luftfarts-
verket, i och med utökningen av dotterbolagsverksamheten, i fort-
sättningen avser koncemnivån, i likhet med vad som redan gäller för
t.ex. SJ-koncemen.
Regeringen, som delar Luftfartsverkets uppfattning att det rationalise-
ringsarbete som genomförts inom verket under 1990-talet måste fort-
sätta, anser att det av detta skäl även för planperioden 1997-1999 bör
sättas ett mål för förbättring av totalproduktiviteten, beräknad som en
prisrensad kvot mellan totala intäkter och totala kostnader, och föreslår
ett mål på 3 % per år.
Beträffande de ekonomiska målen anser regeringen att ett mål för
soliditeten i Luftfartsverkskoncemen bör ta hänsyn till de nya redovis-
ningsreglerna. Den i planen föreslagna förändringen i denna del bör
således betraktas som en teknisk justering. Detta synsätt stöds även av
Riksrevisionsverket. Luftfartsverkets förslag att soliditeten i koncernen
vid utgången av perioden 1997-1999 skall uppgå till lägst 25 % kan
därför tillstyrkas.
Det i sak oförändrade målet för räntabiliteten att resultatet efter
skattemotsvarighet skall uppgå till 13 % av eget kapital kan likaså till-
styrkas för den nu aktuella treårsperioden 1997-1999. Det kan noteras
att verket aviserat att det finns stora osäkerheter om detta mål kommer
att vara hållbart bortom den aktuella treårsperioden. Orsaken är bl.a.
effekterna på Luftfartsverkets ekonomi av bortfallet av taxfreeförsälj-
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
76
ningen inom EU från den 1 juli 1999, samt de omfattande investeringar
som utbyggnaden av Arlanda med en tredje rullbana och modernise-
ringen av flygtrafikledningssystemet innebär åren 2000-2001. Vidare
kan även nämnas de diskussioner om regler för avgiftssättningen vid
flygplatserna och för undervägsavgifitema som pågår inom EU och
EUROCONTROL och som kan komma att påverka Luftfartsverkets
prissystem. Regeringen delar emellertid verkets uppfattning att dessa
frågor bör behandlas samlat när större klarhet nåtts, lämpligen i samband
med nästkommande treårsplan.
Beträffande frågan om mål för utdelning anser regeringen att det finns
för få företag inom flygtransportbranschen och att dessa har alltför skild
verksamhet för att dessa skall kunna tjäna som relevant riktlinje för
Luftfartsverkets utdelning. Den nuvarande kopplingen till större börs-
bolag tjänar framför allt som riktmärke för ägarkrav på välskötta större
företag. Frågor om Luftfartsverkets regionalpolitiska åtaganden hör
framför allt hemma i det pågående arbetet inom Kommunikations-
kommittén. Mot denna bakgrund finns det inte skäl att nu ändra det
gällande målet för utdelning på 4 % av eget kapital efter skattemotsva-
righet.
Regeringen har ingen erinran mot den föreslagna oförändrade prisre-
striktionen liksom nivån, inriktningen och finansieringsförslaget av inve-
steringarna under planperioden 1997-1999.
I enlighet med vad regeringen anfört om styrningen av Luftfartsverket
under planperioden 1997-1999 bedöms med senare redovisade beräk-
ningar verkets ekonomi utvecklas enligt följande tabell:
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
|
År |
1997 |
1998 |
1999 |
|
Resultat efter |
310 |
349 |
426 |
|
Räntabilitet på |
23 |
22 |
19 |
|
Beräknad skatte- |
62 |
58 |
88 |
|
Utdelning (mkr) |
97 |
119 |
137 |
|
Soliditet (%) |
24 |
26 |
27 |
|
Investeringar |
815 |
930 |
1320 |
77
Luftfartsverket
Sverige är, som regeringen tidigare redovisat, sedan den 1 maj 1996
observatör i det s.k. Schengensamarbetet. För närvarande förhandlar
Sverige, Finland och Danmark om medlemskap i Schengensamarbetet,
och Norge och Island samtidigt om samarbetsavtal med samma innehåll,
så att den nordiska passfriheten kan bevaras samtidigt som de nordiska
länderna kan delta i ett bredare europeiskt samarbete. Avsikten är att
förhandlingarna skall kunna slutföras under år 1996 och riksdagen under
nästa år skall föreläggas ett förslag som innebär att samtliga nordiska
länder samtidigt skall bölja tillämpa reglerna i Schengenkonventionen.
Vid en svensk anslutning till Schengensamarbetet innebär befintliga
flygförbindelser med länder utanför Schengenområdet att svenska flyg-
platser kommer att fungera som yttergränsstationer.
De nuvarande medlemsländerna i Schengensamarbetet har beslutat att
vid terminaler där både resenärer mellan Schengenländema och resenärer
till och från länder utanför detta område passerar, skall de båda kate-
gorierna separeras från varandra. Resor inom Schengenområdet skall vad
gäller personkontrollen jämställas med inrikes resor. För resor till eller
från länder utanför Schengenområdet skall kontrollen i gengäld ske en-
ligt enhetliga regler.
Luftfartsverket har, gemensamt med polis och tull genomfört en analys
av de konsekvenser som bedöms bli följden vid de svenska flygplatserna
av ett svenskt medlemskap i Schengensamarbetet. Verket konstaterar
därvid att den ringa trafiken till länder utanför Schengenområdet vid
flertalet flygplatser endast innebär mindre behov av förändringar. Vid de
tre största flygplatserna, Stockholm-Arlanda, Göteborg-Landvetter och
Malmö-Sturup innebär emellertid framför allt kraven på separering av
trafikantströmmar enligt ovan ytterligare investeringsbehov jämfört med
ovan redovisad investeringsplan. Luftfartsverket har preliminärt beräknat
att i storleksordningen några hundra miljoner kronor behöver investeras
vid dessa flygplatser under åren 1996-1998 för att ett svenskt medlem-
skap skall kunna genomföras från den 1 juli 1998.
Anpassningen av flygplatserna till de krav som Schengensamarbetet
ställer är av central betydelse för ett svenskt medlemskap i detta sam-
arbete. Det är emellertid i nuvarande läge inte möjligt att slutligt kon-
statera vid vilken tidpunkt ett svenskt tillträde kan ske. Det finns emel-
lertid ingen anledning att nu frångå den hittills av Luftfartsverket tilläm-
pade planeringen inför ett svenskt medlemskap den 1 juli 1998.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en redovisning av
de ekonomiska konsekvenserna av en svensk anslutning till Schengen-
samarbetet och med en samlad bedömning med anledning av dessa i
vårpropositionen år 1997. Även finansieringen av kostnaderna för Luft-
fartsverkets del bör enligt regeringens mening, bl.a. mot bakgrund av de
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
78
osäkerheter i underlag och förutsättningar som ännu återstår, behandlas i
samband härmed.
Luftfartsverkets treårsplan
Enligt nu gällande riksdagsbeslut (prop. 1993/94:100 bil. 7, bet.
1993/94:TU15, rskr. 1993/94:159) finns ett successivt avtagande utjäm-
ningsbidrag åren 1994-1996 till fem större kommunala flygplatser
(Kristianstad, Växjö, Trollhättan, Borlänge och Kramfors) enligt en
modell där dessa jämförs med Luftfartsverkets flygplatser av motsvar-
ande storlek. Utjämningsbidraget knöts till arbetet med att uppnå ett
nollresultat i verkets division Regionflygplatser år 1997.1 propositionen
uttrycktes att arbetet innebär att olikheter i verksamhetsförutsättningar
mellan de statliga och kommunala flygplatserna av likartad storlek torde
komma att minska successivt för att fr.o.m. år 1997 i princip vara borta.
Därmed bör också de bärande skälen för ett särskilt utjämningssystem då
ha bortfallit.
År 1994 och år 1995 överfördes 24 miljoner kronor respektive 21
miljoner kronor från Luftfartsverket till dessa fem flygplatser, varav 12
miljoner kronor respektive 10 miljoner kronor drogs av från verkets
utdelning. Prognosen för år 1996 är enligt Luftfartsverket ett bidrag på
ca 17 miljoner kronor varav 5 miljoner kronor far dras av från utdel-
ningen. Luftfartsverket anför i treårsplanen att man anser att man nu
vidtagit sådana åtgärder, bl.a. vad avser flygtrafikledningskostnader vid
kommunala flygplatser och åtgärder inom Division Regionflygplatser, att
resultatutjämningen helt skall slopas från år 1997 i enlighet med plan.
Som framgår är bidraget för år 1996 nu beräknat till ca 17 miljoner
kronor i stället för i propositionen förväntade ca 10 miljoner kronor.
Såväl kommunerna som Luftfartsverket bedömer att en tillämpning av
motsvarande jämförelsemodell som hittills för år 1997 kommer att visa
på ett utjämningsbehov på ca 10 miljoner kronor.
Luftfartsverket har i en skrivelse till regeringen den 14 juni 1996 redo-
gjort för ett preliminärt avtal mellan verket och de fem kommunala
flygplatserna där Luftfartsverket åtagit sig att förlänga resultatutjäm-
ningssystemet ytterligare två år till år 1998. Därefter skall nuvarande
system upphöra. Kostnaden för åren 1997-1998 skall därvid helt belasta
Luftfartsverkets ekonomi. Verket begär i skrivelsen bemyndigande att
utbetala sådana bidrag under år 1996 inom en maximal ram på 20 mil-
joner kronor och åren 1997-1998 inom en maximal ram på maximalt 10
miljoner kronor per år.
Det framgår klart av 1994 års proposition att nuvarande system är tänkt
som en övergångslösning med slutpunkt år 1996. De rationaliseringsmål
som systemet då kopplades till beträffande Luftfartsverkets egen region-
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
10 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 8
flygplatsverksamhet har emellertid ännu ej helt kunnat uppnås, bl.a. till
följd av en svagare trafikutveckling i inrikesflyget än som då förvänt-
ades.
Mot denna bakgrund har regeringen ingen erinran mot att Luftfarts-
verket ingår ett avtal med de berörda kommunala flygplatserna om en
förlängning av nuvarande resultatutjämningssystem under år 1997, och
om så visar sig nödvändigt, som längst t.o.m. år 1998, i enlighet med
det nu presenterade preliminära avtalet. De begärda bemyndigandena bör
därför bifallas. Någon nedsättning av inleveransen från Luftfartsverket
av dessa skäl bör däremot inte utgå för åren 1997-1998.
Det bör noteras att frågor om flygets roll i trafikförsöijningen kommer
att behandlas i 1998 års trafikpolitiska beslut. Det är därvid rimligt att
frågor om statens framtida ansvar för flygplatsnätet far en långsiktig
lösning.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
|
1994/95 |
Utgift |
30 200° |
|
1995/96 |
Anslag |
15 200 |
|
1997 |
Förslag |
15 200 |
|
1998 |
Beräknat |
15 200 |
|
1999 |
Beräknat |
15 200 |
'^Beloppen anges i tusental kr
Utgiftsprognos
därav 1996
15 200
15 200
Beräkningarna för år 1998 och år 1999 är endast en preliminär teknisk
beräkning utifrån nu kända förutsättningar.
Anslaget utgörs av driftbidrag till kommunala flygplatser med regio-
nalpolitiskt viktig flygtrafik i skogslänen (från Torsby till Gällivare).
Vilhelmina och Lycksele kommuner hemställer i en skrivelse om åter-
gång till 1994/95 års nivå på 30,2 miljoner kronor.
Det saknas övervägande skäl att ompröva anslagets omfattning i av-
vaktan på överväganden bl.a. i samband med den trafikpolitiska propo-
sitionen år 1998. Stödet bör, i linje med överenskommelsen mellan
regeringen och de politiska företrädarna för Svenska kommunförbundet
och Landstingsförbundet om generella statsbidrag, tills vidare vara nomi-
nellt oförändrat.
Statens haverikommission (SHK) har som övergripande mål att, i syfte
att öka säkerheten, undersöka orsaken till alla allvarliga luftfarts-, sjö-
och jämvägsolyckor och andra allvarliga olyckor samt tillbud till sådana
olyckor. SHK skall genom sitt utredningsarbete bidra till att förebygga
olyckor och tillbud till olyckor.
SHK delar in sina kostnader i fasta kostnader och i kostnader för de
särskilda undersökningarna (rörliga kostnader). De fasta kostnaderna
utgörs av sådana kostnader som inte kan hänföras till någon särskild
undersökning och betalas av Försvarsdepartementet, Luftfartsverket,
Sjöfartsverket, Banverket och Försvarsmakten.
De rörliga kostnaderna skall bäras av berörda, utom de kostnader som
hänför sig till andra olyckor än luftfartsolyckor, civila sjöfartsolyckor
och jämvägsolyckor, vilka finansieras över utgiftsområde 6 och anslaget
C 5. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
Sammanfattning
|
SHK:s fasta kostnader far uppgå till högst 7 540 000 kronor för | |
|
budgetåret 1997. | |
|
De fasta kostnaderna skall fördelas enligt följande, om inte annat | |
|
F örs varsdepartementet |
15 % |
|
Luftfartsverket |
50 % |
|
Sjöfartsverket |
10 % |
|
Banverket |
5 % |
|
Försvarsmakten |
20 % |
Resultatbedömning
Riksrevisionsverket har granskat SHK:s årsredovisning för budgetåret
1994/95 och bedömer att den i allt väsentligt är rättvisande.
Regeringen anser att SHK:s resultatredovisning bör förbättras. Redo-
visningen är utförlig till vissa delar, men det är svårt att utläsa effektivi-
teten i verksamheten. SHK hade under budgetåret 1994/95 i uppdrag att
utveckla verksamhetsmålen och lägga förslag till kompletteringar, samt
att utveckla resultatmått och metoder för värdering av verksamhetens
effektivitet. Uppdraget har återrapporterats under innevarande budgetår.
Under budgetåret 1994/95 uppgick SHK:s fasta kostnader till närmare
6,2 miljoner kronor. De rörliga kostnaderna uppgick under samma år till
drygt 3,6 miljoner kronor. Denna summa inkluderar medel som erhållits
över ett särskilt anslag för utredningskostnader med anledning av M/S
Estonias förlisning.
81
|
Slutsatser |
Prop. 1996/97:1 |
|
Mot bakgrund av vad SHK anför i sin anslagsframställning anser rege- |
Utgiftsområde 22 |
ringen att SHK:s fasta kostnader för år 1997 högst får uppgå till
7 540 000 kronor.
SHK har hemställt om att fördelningen av de fasta kostnaderna förblir
oförändrad enligt följande:
|
F örs varsdepartementet |
15 % |
|
Luftfartsverket |
50 % |
|
Sjöfartsverket |
10 % |
|
Banverket |
5 % |
Försvarsmakten
20 %
Regeringen anser att denna fördelning bör gälla om inte annat kan
överenskommas mellan berörda intressenter.
82
6 C. Post- och telekommunikation
Verksamhetsområdet omfattar post- och telekommunikation samt
informationsteknik. Post- och telestyrelsen är den myndighet som av
regeringen utsetts att ha tillsyn över post-, tele- och radiokommunika-
tionsområdet. Telia AB har som huvudinriktning att erbjuda telekommu-
nikationstjänster på den svenska telemarknaden. Posten AB:s huvudin-
riktning är att på den svenska marknaden erbjuda rikstäckande post- och
kassaservice. Telia AB och Posten AB är statligt helägda aktiebolag.
Det övergripande telepolitiska målet är att enskilda och myndigheter i
landets olika delar skall ha tillgång till effektiva telekommunikationer till
lägsta samhällsekonomiska kostnad. Regeringen har påböljat en översyn
av telelagen och de telepolitiska målen och avser att överlämna en pro-
position om ändringar i telelagen (1993:597) i böljan av år 1997. Det
avtal som staten och Telia tecknade i samband med bolagiseringen av
Telia går ut den 31 december 1996. Avtalet kommer emellertid att för-
längas till den 1 juli 1997 tills dess lagändringarna kan träda i kraft.
Inom postområdet är de övergripande politiska målen att det skall
finnas en rikstäckande postservice som innebär att brev och paket kan nå
alla oavsett adressort. Det skall vidare finnas möjlighet för alla att fa
brev befordrade till enhetliga och rimliga priser. Privatpersoner skall ha
möjlighet att fa paket befordrade till enhetliga priser. Därutöver skall det
finnas en rikstäckande kassaservice som innebär att alla har möjlighet att
verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser. Den 15 maj 1996
överlämnade regeringen till riksdagen en proposition med ändringar i
postlagen (prop. 1995/96:218). I denna finns förslag på ändrade politiska
mål på postområdet.
Utvecklingen på telekommunikations- och postmarknaderna
Telemarknaden är i snabb förändring. Detta gör det mycket svårt att fa
fram pålitliga och aktuella uppgifter. De uppskattningar som här anges
är hämtade från departementspromemorian Modema telekommunikatio-
ner åt alla (Ds 1996:38) vilka i sin tur är hämtade från ett flertal källor.
Den totala marknaden för telekommunikationer uppgår till närmare
40 miljarder kronor. Telemarknaden har ökat med 12 % mellan år 1994
och år 1995 baserat på omsättningssiffroma. Telia har minskat sin mark-
nadsandel från ca 95 % till knappt 91 %. Den största ökningen i mark-
nadsandelar svarar företag inom Kinnevik-koncemen för (Tele2 och
Comviq), deras andel av den totala marknaden är ca 5 %. Nordic Tel
(ägare till Europolitan) har en andel på ca 2 %. Den totala marknaden
för telefonitjänster uppgick år 1994 till knappt 18 miljarder kronor. De
totala telefoniintäktema ökade med 3 miljarder kronor mellan år 1991
och år 1994, vilket motsvarar knappt 10 % i reala termer, dvs. med
hänsyn tagen till inflationen. Intäkterna för när- och regionsamtal har
ökat kraftigt sedan år 1991 beroende på taxehöjningar för hushållen
motsvarande ca 60 % fram till år 1994. Samtalsvolymen antas vara
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
relativt oförändrad, då närsamtalen inte är särskilt priskänsliga. Intäkter-
na från utlandstrafiken har hållit sig relativt konstant i reala termer,
vilket emellertid döljer de två motverkande effekterna av kraftigt sjunk-
ande taxor och kraftigt ökad efterfrågan.
Den totala marknaden för mobiltelefoni uppgick år 1994 till 5,4 miljar-
der kronor, en ökning sedan år 1991 med ca 12 % i reala termer. Enbart
under år 1995 beräknas dock marknaden ha vuxit med ytterligare 20 %.
Antalet mobilabonnemang vid årsskiftet 1995/96 uppgick till 2 miljoner
som motsvarar en penetration på 23,7 %, vilket är högst i världen.
Sedan telelagen trädde i kraft har en kraftig ökning skett av antalet
företag som bedriver eller avser att bedriva någon form av televerksam-
het på den svenska marknaden. I juli 1993 fanns det två tillståndshavare
för fast telefoni, i mars 1996 uppgick antalet tillståndshavare till tolv. På
mobiltelefonisidan har antalet företag med tillstånd ökat från tre i juli
1993 till sju i mars 1996.
Postmarknaden förändras inte tillnärmelsevis lika fort som telekommu-
nikationsmarknaden. Den 30 augusti 1996 fanns det sju postoperatörer
på den svenska postmarknaden: Posten AB, Citymail Sweden AB,
Svensk Direktreklam AB, City & Financial Sweden AB, Novydux HB,
Georgsson Mail Inv. samt Fraktkonsult Lokalpost. Posten AB är det helt
dominerande företaget på postmarknaden. Posten och Citymail Sweden
AB befordrar närmare 100 % av de anmälningspliktiga postvolymema i
Sverige. Posten är den enda postoperatör som befordrar alla typer av
brevförsändelser över hela landet.
Sammanfattning
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
- De övergripande målen på postområdet samt de övergripande
telepolitiska målen ses över samt förtydligas i regeringens pro-
position (1995/96:218) Ändringar i postlagen (1993:1684) m.m.
samt kommande proposition angående ändringar i telelagen.
- Det tidigare anslaget C 2. Upphandling av särskilda samhälls-
åtaganden bör delas upp i tre anslag; ett för upphandling av
särskilda samhällsåtaganden för funktionshindrade på post- och
teleområdet, ett för upphandling av totalförsvarsåtaganden på
postområdet samt ett för totalförsvarsåtaganden på teleområdet.
- Från anslaget D 8. Ersättning för texttelefoner, utgiftsområde 9
överförs 54 915 tkr till utgiftsområde 22, anslaget C 2. Upp-
handling av särskilda samhällsåtaganden.
84
Totalförsvarsområdet
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
Post- och telestyrelsen har under budgetåret 1994/95 genomfort plane-
ringsdialoger med de operatörer som planerar och genomfor åtgärder
som är av intresse for totalförsvaret. Sårbarheten har minskats genom att
GSM-växlar samt driftcentraler, transmissions- och stödsystemutrustning-
ar för Telias fasta nät erhållit fullträffsskydd. Ett antal utrymmen för
förmedlingsstationer har fullträffsskyddats under budgetåret 1994/95 och
i böljan av budgetåret 1995/96. Avtal om signalskydd och säkerhets-
skydd har träffats. Säkerhetsskyddsavtal har ingåtts med byggentrepre-
nörer och teleoperatörer.
Under budgetåret 1995/96 har den mest påtagliga minskningen av
telekommunikationernas sårbarhet skett för att stärka den rikstäckande
infrastrukturen. Skyddsåtgärder i nät har upphandlats från Telia AB och
Banverket till kostnadsbaserade priser. Medverkan från teleoperatörer i
ledningsövningar och krigsplanläggning har upphandlats. Kryptotelefoner
har upphandlats av Försvarets Materielverk. Rörliga basstationer har
upphandlats från Telia Mobitel AB till kostnadsbaserat pris. Ett antal
utredningar har upphandlats från operatörerna.
Post- och telestyrelsen har av Posten AB upphandlat åtgärder för att
vidmakthålla beredskap för driftväm och faltpost, planläggning samt
deltagande i övningar m.m. Anskaffning av reservkraft för åtta postsor-
teringsterminaler pågår, därigenom bedöms sårbarheten vid svåra na-
tionella påfrestningar i fred och krig minska. Postens deltagande i plane-
ring, utbildnings- och övningsverksamhet har även upphandlats. Post-
och telestyrelsen har ingått ett säkerhetsavtal med Posten AB. För närva-
rande pågår försök med elektronisk faltpost till den svenska övervak-
ningsstyrkan i Bosnien.
Handikappområdet
På teleområdet har nummerupplysningstjänst för funktionshindrade upp-
handlats från Telia AB. På regeringens uppdrag har Post- och telestyrel-
sen genomfört en studie i syfte att utreda nuvarande och kommande
standardiseringsbehov inom telekommunikationsområdet för funktions-
hindrade. En standardiseringsgrupp har inrättats för att se över funk-
tionshindrades behov vid standardisering av teletjänster och terminaler.
På postområdet har upphandling skett av blindskriftsförsändelser
mellan synskadade samt till och från institutioner. Vidare har en ut-
sträckt post- och kassaservice till äldre och handikappade upphandlats,
tjänsterna har upphandlats från Posten AB.
Upphandlingsmodellen har, både på totalförsvarområdet samt handi-
kappområdet, visat sig vara ett kostnadseffektivt system.
85
Post
Postens verksamhetsområde påverkas i hög grad av den datatekniska
utvecklingen. Främst påverkas områdena bank- och betalningstransaktio-
ner där efterfrågan har minskat med cirka 50 % under den senaste 10-
årsperioden. En motsvarande minskning i efterfrågan har skett vad gäller
paket via postkontor till foretag och privat personer. Främsta orsaken är
en allt större övergång till dörr- till-dörr befordran av företagspaket.
Omstruktureringar av verksamheten har genomförts för att genom kost-
nadsreduceringar kunna behålla antalet serviceställen. Postkontoren har
ersatts med entreprenadlösningar som ”Post i butik” eller med så kallad
Närpost. Post i butik innehåller samma service medan närpostlösningen
tillhandahåller mer begränsad service.
Den 1 maj 1996 fanns det totalt 1 847 serviceställen, varav 1 222
utgjordes av postkontor, 58 utgjordes av postkontor i butik, 373 utgjor-
des av ”Post i butik”, 92 utgjordes av ”Närpost” samt övriga service-
punkter som uppgick till 102, därtill kan läggas 2 658 lantbrevbärarlinjer
som också tillhandahåller kassaservice. Alternativet ”Post i butik” har
mottagits väl. Undersökningar visar att 80 % av kunderna anser att detta
alternativ är lika bra eller bättre än det gamla postkontoret, som ofta
hade ett mera begränsat öppethållande. Det kvarstår dock fortfarande
1 529 hushåll som har postutdelning 2-4 dagar i veckan samt 1 967
hushåll som har kassaservice 2-4 dagar i veckan. Övemattbefordran av
normalbrev har under hösten 1995 uppgått till 96,7 % (far ej understiga
95 % enligt Postens egna kvalitetskrav). Den 1 april 1996 genomförde
Posten AB den största förändringen i sitt brevnät sedan postnumren
infördes år 1968. Förändringen bestod av att Posten AB introducerade
ett helt nytt, tekniskt avancerat sorterings- och transportsystem för brev.
Strukturförändringarna har medfört en del anpassnings- och övergångs-
problem vilket har inneburit att andelen övemattbefordrade brev har
sjunkit. Omfattningen av försenade brev och ekonomibrev var särskilt
stor under april månad då det nya systemet inroducerades i sin helhet.
Förseningarna har i stort utsträckt sig till en dag. Posten AB:s egen
mätning visade att den tekniska kvaliteten under maj månad uppgick till
94,9 %. För att minska störningarna har Posten AB satt in extra manuel-
la sorteringsinsatser och transportinsatser. Posten AB arbetar nu med att
korrigera brister i det nya systemet, återföra kvalitetsnivån till den ur-
sprungliga nivån som låg på ca 97 % samt återställa kundernas förtroen-
de. Posten AB:s målsättning är att på sikt överträffa den nu gällande
nivån 97 %.
Tele
Post- och telestyrelsen (PTS) har i maj 1996 överlämnat studien Regio-
nala konsekvenser av avregleringen på telemarknaden till regeringen. Ett
antal serviceaspekter på bl.a. telefonitjänsten undersöktes. I studien fram-
kom bl.a. att den nya tekniken har resulterat i att operatörernas kostna-
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
86
der för att erbjuda region- och fjärrsamtal inte är högre än för lokalsam-
tal. Vidare framkom att befolkningen i glesbygd har sämre kännedom
om de nya operatörer som erbjuder telefonitjänster till allmänheten än
vad befolkningen i tätort har. Operatörerna Telia och Tele2 uppfyller de
krav om leveranstid av abonnemang inom den tid som tillståndsvillkoren
föreskriver (17 dagar), ingen skillnad mellan glesbygd och tätort kunde
påvisas. Vad gäller kravet enligt tillståndsvillkoren att fel skall vara
avhjälpta inom åtta timmar i 55 % av fallen, så uppfyller inte operatö-
rerna detta fullt ut i tätort, men väl i glesbygd. Det finns tydliga skillna-
der i antalet felanmälningar mellan glesbygd och tätort. Avsevärt fler
felanmälningar görs i glesbygd än i tätort varför kravet på driftsäkerhet
inte uppfylls i glesbygd men väl i tätort. Post- och telestyrelsen kommer
under hösten 1996 att följa upp hur täckningskravet i tillståndsvillkoren
uppfylls av de olika operatörerna.
Under den senaste femårsperioden har Konsumentverket tagit emot
ca 400 anmälningar med anknytning till teleområdet. Anmälningarna har
nästan uteslutande avsett Telia AB. De har gällt klagomål mot mark-
nadsföring, kritik mot abonnemangsvillkor, debiteringen av betaltele-
tjänster samt krav på säkerhet vid abonnemang.
De postala ärenden som har inkommit till Konsumentverket sedan
Posten bolagiserades uppgår uppskattningsvis till ett trettiotal. Skriftliga
klagomål som har registrerats hos PTS men vidarebefordrats till Posten
AB eller Konsumentverket, uppgår till ett trettiotal. Det har rört sig om
bl.a. postkontorens service, för höga portopriser eller andra avgifter.
Riksdagens revisorer har i sin granskning (1995/96:RR10) uttryckt
önskemål om bättre uppföljning av de sociala och regionala målen.
Vidare har revisorerna påtalat att de politiska målen på post- och tele-
området delvis är otydligt formulerade. Revisorernas påpekande har i allt
väsentligt tillgodosetts genom regeringens proposition angående ändring-
ar i postlagen (prop. 1995/96:218) samt förslagen i departementspro-
memorian Moderna telekommunikationer åt alla (Ds 1996:38). De poli-
tiska målen tydliggörs, Post- och telestyrelsens roll klargörs samt en
tydlig rapporteringsskyldighet avseende bl.a. servicenivån i landet införs
i Post- och telestyrelsens instruktion.
På postområdet har riksdagens revisorer vidare förutsatt att frågor om
befordran av tidningar och tidskrifter i glesbygd och prismål på tidningar
och tidskrifter analyseras inom ramen för översynen av postlagen. Riks-
dagens revisorer har också påtalat vikten av att funktionshindrades och
äldres tillgång till postservice garanteras även efter bolagiseringen av
Postverket och att kvaliteten upprätthålls. Revisorerna ansåg att Post-
och telestyrelsen bör säkerställa denna service genom upphandling, följa
utvecklingen av resultatet av upphandlingarna samt uppmärksamma
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
regeringen på förändringar i den service som är föremål för upphand-
ling.
I regeringens proposition (1995/96:218) Ändringar i postlagen
(1993:1684) m.m. föreslås bl.a. att den nuvarande grundläggande post-
servicen, som skall vara rikstäckande och tillhandahållas alla till enhet-
liga priser, utvidgas till att omfatta samtliga adresserade försändelser upp
till 20 kg. Härigenom kommer även adresserade icke inneslutna brev och
försändelser upp till 2 kg som till exempel tidningar och tidskrifter att
omfattas av begreppet. I propositionen föreslås vidare vidgade befogen-
heter för Post- och telestyrelsen i flera avseenden, bl. a. införs tillstånds-
givning samt tydligare riktlinjer för Post- och telestyrelsen avseende
rapportering av uppföljningen av de politiska målen på postområdet.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
I samband med regeringsombildningen i mars 1996 lades det övergripan-
de ansvaret för regeringens IT-politik under Kommunikationsdeparte-
mentet. Detta innebär bl.a. att Kommunikationsdepartementet är ansva-
rigt departement för Kommissionen (SB 1995:01) för att främja en bred
användning av informationsteknik, IT-kommissionen, samt för Ungdo-
mens IT-råd (SB 1995:02).
Regeringen har den 6 juni 1996 beslutat om tilläggsdirektiv (dir.
1996:46) för IT-kommissionen. De övergripande uppgifterna enligt tidi-
gare direktiv ligger fast. De innebär att kommissionen skall vara råd-
givande åt regeringen i övergripande och strategiska frågor samt pådri-
vande, kunskapsspridande och framåtblickande inom IT-området. Dess-
utom tillkommer uppgifter som följer av regeringens IT-proposition.
Riksdagen beslutade i juni 1996 (prop. 1995/96:125, bet. 1995/96:TU19,
rskr. 1995/96:282) om åtgärder för att bredda och utveckla användning-
en av informationsteknik. Arbetet med de uppgifter som redovisats i IT-
propositionen kommer nu att fortsätta inom departement och myndig-
heter. Regeringen avser att lämna en årlig skrivelse till riksdagen om
utvecklingen på IT-området samt hur målen för IT-strategin uppfylls.
Kommissionen skall lämna en slutrapport den 31 maj 1998. En delredo-
visning skall lämnas senast den 31 mars 1997.
|
1994/95 |
Utgift |
140 000” |
Anslagssparande |
55 725 |
|
1995/96 |
Anslag |
249 000 |
Utgiftsprognos |
231 000 |
|
därav 1996 |
165 000 | |||
|
1997 |
Förslag |
161 345 | ||
|
1998 |
Beräknat |
158 225 | ||
|
1999 |
Beräknat |
158 225 |
'^Beloppen anges i tusental kronor
88
Beräkningarna för år 1998 och år 1999 är endast en preliminär teknisk
beräkning utifrån nu kända förutsättningar.
Post- och telestyrelsen (PTS) är en central förvaltningsmyndighet för
frågor om post-, tele- och radiokommunikation. PTS har ett samlat myn-
dighetsansvar på postområdet. I ansvaret ingår att vara tillsynsmyndighet
samt ansvara för hanteringen av obeställbara brevförsändelser. Som
förvaltningsmyndighet på telekommunikationsområdet är PTS funktions-
ansvarig för telesystemet i Sverige, vilket innebär att myndigheten an-
svarar för att det finns ett väl fungerande allmänt telekommunikations-
system som täcker hela landet och kan erbjudas alla. Häri innefattas
ansvar för standardisering samt hänsyn till den internationella teletrafi-
kens behov. Post- och telestyrelsen har också ansvaret för samhällsåta-
ganden på post- och teleområdet gällande totalförsvarets och funktions-
hindrades behov av post- och telekommunikationstjänster.
Verksamheten inom PTS skall i det närmaste helt finansieras med
avgifter som inlevereras på särskild inkomsttitel undantag är vissa sam-
hällsåtaganden inom handikappområdet samt samhällsåtaganden för
beredskapsåtgärder, som finansieras med anslag över statsbudgeten.
Avgifter tas ut för tjänster från de enskilda. Inleverans år 1997 mot
inkomsttiteln beräknas till 137 000 000 kronor.
Enligt regeringen bör vissa beredskapsåtgärder för telekommunikatio-
ner avgiftsfinansieras från och med den 1 juli 1997. En närmare redogö-
relse återfinns under utgiftsområde 6. Regeringen har för avsikt att åter-
komma till riksdagen med förslag till ett avgiftssystem m.m i samband
med propositionen om ändringar i telelagen.
De övergripande målen för PTS är att på postområdet verka för att en
väl fungerande post- och kassaservice finns tillgänglig för alla enligt de
mål som anges i postlagen (1993:1684). På tele- och radioområdet skall
PTS verka för ett effektivt telesystem i enlighet med de fastlagda tele-
politiska målen samt svara för ett effektivt utnyttjande av möjligheterna
till radiokommunikation och andra användningar av radiovågor. Verk-
samheten inom funktionen postbefordran skall bedrivas så att under höjd
beredskap totalförsvarets behov tillgodoses. Verksamheten inom funktio-
nen telekommunikation skall bedrivas så att under höjd beredskap total-
försvarets behov tillgodoses. Post- och telestyrelsen skall tillgodose
funktionshindrades behov av postservice och telekommunikation.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
89
Sammanfattning
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
- De övergripande målen for PTS är att på postområdet verka for
att en väl fungerande post- och kassaservice finns tillgänglig för
alla enligt de mål som anges i postlagen (1993:1684).
- På tele- och radioområdet skall PTS även fortsättningsvis verka
för ett effektivt telesystem i enlighet med de fastlagda telepoli-
tiska målen som anges i telelagen (1993:597) samt svara för ett
effektivt utnyttjande av möjligheterna till radiokommunikation
och andra användningar av radiovågor.
- Verksamheten inom funktionen postbefordran samt funktionen
telekommunikation skall bedrivas så att under höjd beredskap
totalförsvarets behov tillgodoses.
- Post- och telestyrelsen skall tillgodose behov hos funktionshind-
rade av postservice och telekommunikation.
Ramanslag 161 345 tkr
Beräknade avgiftsinkomster 137 000 tkr
Regeringen har i sin proposition om ändringar i postlagen (prop.
1995/96:218) lämnat förslag till förändringar i de politiska målen på
postområdet samt förslag till förändrade uppgifter för PTS. En proposi-
tion med förslag till ändringar i telelagen, förändringar i de telepolitiska
målen samt förändrad roll för PTS planeras till våren. PTS bör bl.a. fa
till uppgift att redogöra för klagomål på post- och teleområdet. PTS
avses fa ett ökat sektorsansvar samt ett antal nya uppgifter. Kraven på
Post- och telestyrelsen vad gäller uppföljning och redovisning av myn-
dighetens verksamhet samt bevakningen av marknadens utveckling be-
döms komma att öka. Sammantaget innebär detta ett behov av ökade
resurser av framför allt utredande karaktär.
Det framgår av den anslagsframställning som PTS har lämnat för
budgetåret 1997 att myndigheten tillfälligt bör undantas från kravet på
full kostnadstäckning i uttaget av de avgifter som skall täcka verksam-
hetens kostnader i syfte att utjämna tidigare budgetårs av giftsöverskott.
Riksrevisionverket (RRV) har granskat PTS årsredovisning, räkenskaper
och ledningens förvaltning för räkenskapsåret 1994/95. RRV har i revi-
sionsberättelsen gjort bedömningen att PTS årsredovisning i allt väsent-
ligt är rättvisande. I revisionsrapporten lämnar dock RRV vissa kom-
90
mentarer på resultatredovisningen samt den finansiella delen. Kommen-
tarerna har inte föranlett någon anmärkning i revisionsberättelsen.
Verksamheten har redovisats på följande verksamhetsgrenar: Post,
Tele, Radio, Utrustning, Totalförsvar och Handikapp. Tidigare verksam-
hetsgren Beredskap har ändrat namn till Totalförsvar. Gemensamma och
administrativa kostnader har i sin helhet fördelats på verksamhetsgrenar-
na. Ett arbete med att se över avgifterna har påbörjats efter samråd med
RRV.
Merparten av anslagssparandet 55 725 000 kronor för 1994/95 kom-
mer att föras bort såsom besparing och utnyttjas därmed inte av myndig-
heten. Vidare fattade regeringen den 16 februari 1995 beslut om att
49 355 000 kronor av PTS anslagssparande för budgetåret 1993/94
skulle föras bort som besparing. Den främsta anledningen till det upp-
komna anslagssparandet är att kostnaderna för verksamhet och organisa-
tion har varit lägre än vad som hade kunnat förutses vid myndighets-
bildningen.
PTS har i årsredovisningen för 1994/95 avrapporterat vissa uppdrag
angående de områden som regeringen särskilt har begärt i reglerings-
brevet. Regeringen har för att fa ett mer heltäckande bedömningsunder-
lag initierat ett flertal utredningar på framför allt teleområdet.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
|
1994/95 |
Utgift |
100 300” |
Utgående reservation |
4 320 |
|
1995/96 |
Anslag2' |
153 854 |
Utgiftsprognos |
105 435 |
|
därav 1996 |
74 935 | |||
|
1997 |
Förslag |
157 484 | ||
|
1998 |
Beräknat |
157 484 | ||
|
1999 |
Beräknat |
157 484 |
1'Beloppen anges i tusental kr
2)Anslagposter handikappverksamhet under anslaget D 2. Upphandling av särskilda sam-
hällsåtaganden för budgetåret 1995/96
Beräkningarna för år 1998 och år 1999 är endast en preliminär teknisk
beräkning utifrån nu kända förutsättningar.
Anslaget skall användas till att trygga funktionshindrade personers
behov av effektiva telekommunikationer och postservice. Utbetal-
ningstillfallena på anslaget är ojämna eftersom det används till upphand-
ling. Detta innebär att det kan uppkomma reservationer.
91
Sammanfattning
Ramanslag 157 484 tkr
Anslaget C 2. Upphandling av särskilda samhällsåtaganden delas
upp i tre anslag; ett anslag för upphandling av samhällsåtaganden
för funktionshindrade personer samt två för upphandling av sam-
hällsåtaganden på försvarsområdet. De hittillsvarande anslagspos-
terna 1. Totalförsvarsområdet postverksamhet samt
2. Totalförsvarsområdet televerksamhet under anslaget D 2. Upp-
handling av särskilda samhällsåtaganden upphör och ersätts med
anslagen B 7. Funktionen telekommunikationer samt B 8. Funktio-
nen Postbefordran inom utgiftsområde 6 Totalförsvar. Anslagsni-
våer redovisas i Försvarsdepartementets budgetproposition.
Anslaget C 2. bör delas upp i tre anslag; ett för upphandling av tjäns-
ter för funktionshindrade på post- och teleområdet samt två för upphand-
ling av tjänster m.m. för totalförsvaret på samma områden. Anslaget bör
göras om från reservationsanslag till ramanslag.
På telekommunikationsområdet skall bl.a. nummerupplysningstjänster
samt förmedlingstjänster för texttelefoner för funktionshindrade personer
säkerställas samt andra tjänster för funktionshindrade inom tele- eller
postområdet om ett stort behov föreligger. PTS bör även kunna upp-
handla biträde från Handikappinstitutet. På postområdet skall PTS upp-
handla de försändelser som skickas portoffitt mellan synskadade, för-
medling av blindskriftsförsändelser till och från vissa institutioner samt
post- och kassaservice till äldre och funktionshindrade personer i gles-
bygd. Vidare bör anslaget även användas till att upphandla fri sjuk-
vårdsupplysning för texttelefonianvändare. Det skall även kunna använ-
das till annan upphandling av post- och teletjänster för funktionshindra-
de.
Regeringen anser att upphandlingsarbetet av handikapptjänster bör
koncentreras till en myndighet. Regeringen föreslår därför att 54 915 tkr
överförs från utgiftsområde 9, anslaget D 8. Ersättning för texttelefoner
till utgiftsområde 22 anslaget C 2. Upphandling av särskilda samhällsåta-
ganden. PTS skall fritt kunna prioritera inom vilket område som särskil-
da satsningar bör ske. Medel som tidigare har varit öronmärkta för t.ex.
postområdet skall således kunna användas för upphandling av tjänster på
teleområdet och vice versa, medlen skall inte heller specialdestineras till
någon särskild tjänst. Resultatet av en lösning av denna typ bedöms vara
att flexibiliteten i anslaget ökar och att myndigheten år från år kan prio-
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
92
ritera viktiga delområden. Härigenom får också PTS möjlighet att satsa Prop. 1996/97:1
på eventuella nya och mer effektiva tjänster. Utgiftsområde 22
|
1994/95 |
Utgift |
250 000” |
Reservation |
0 |
|
1995/96 |
Anslag |
300 000 |
Utgiftsprognos |
300 000 |
|
därav 1996 |
200 000 | |||
|
1997 |
Förslag |
200 000 | ||
|
1998 |
Beräknat |
200 000 | ||
|
1999 |
Beräknat |
200 000 |
”Beloppen anges i tusental kr
Beräkningarna för år 1998 och år 1999 är endast en preliminär teknisk
beräkning utifrån nu kända förutsättningar.
Från anslaget utbetalas ersättning till Posten AB för den rikstäckande
betalnings- och kassaservice som Posten AB förbundit sig att tillhanda-
hålla enligt det avtal som upprättats med staten.
Sammanfattning
Ramanslag 200 000 tkr
Anslaget bör göras om från reservationsanslag till ramanslag.
|
1994/95 |
Utgift |
215 550” |
Reservation |
4 574 |
|
1995/96 |
Anslag |
210 000 |
Utgiftsprognos |
205 658 |
|
därav 1996 |
137 105 | |||
|
1997 |
Förslag |
140 000 | ||
|
1998 |
Beräknat |
140 000 | ||
|
1999 |
Beräknat |
140 000 |
'^Beloppen anges i tusental kr
Beräkningarna för år 1998 och år 1999 är endast en preliminär teknisk
beräkning utifrån nu kända förutsättningar.
93
Anslaget skall användas till kostnader förenade med statens ägande i Prop. 1996/97:1
SOS Alarm Sverige AB. Utgiftsområde 22
Sammanfattning
Ramanslag 140 000 tkr
Riksdagen beslutade våren 1993 (prop. 1992/93:200, bet.
1992/93:TU30, rskr. 1992/93:443) i samband med beslut om ombildning
av Televerket till aktiebolag, att statens kostnader för ägande i SOS
Alarm Sverige AB skulle belasta ett särskilt anslag.
Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop.
1993/94:150, bet. 1993/94:TU38, rskr. 1992/93:437) i juni 1994 tecknat
ett alarmeringsavtal med SOS Alarm Sverige AB i syfte att säkerställa
en effektiv SOS-tjänst och tillgodose behovet av alarmeringstjänster för
den statliga räddningstjänsten. Riksdagen har för budgetåret 1994/95
anvisat 140 miljoner kronor för grundtjänsten samt därutöver anvisat en
engångssumma till bolaget på 80 miljoner kronor budgetåret 1994/95 för
att täcka investeringskostnaden för ny teknik vid centralerna i Stock-
holm, Göteborg och Malmö, totalt 220 miljoner kronor. Riksdagen har
för budgetåret 1995/96 anvisat ett anslag på 210 miljoner kronor för
statens kostnader för grundtjänsten enligt avtal. För budgetåret 1997
beräknar regeringen att statens ersättning för SOS Alarm Sverige AB:s
åtaganden uppgår till 140 miljoner kronor.
|
1994/95 1995/96 |
fanns ej |
37 500" |
|
1997 |
Förslag |
23 000 |
|
1998 |
Beräknat |
25 000’ |
|
1999 |
Beräknat |
25 000 |
|
'^Beloppen |
anges i tusental kr |
Reservation 0
Utgiftsprognos 37 500
därav 1996 25 000
Beräkningarna för år 1998 och år 1999 är endast en preliminär teknisk
beräkning utifrån nu kända förutsättningar.
Det övergripande ansvaret för IT-frågor, IT-kommissionen samt Ung-
domens IT-råd har överförts till Kommunikationsdepartementet i sam-
band med regeringsombildningen.
94
Regeringen har under våren 1996 fattat beslut om att bidra med Prop. 1996/97:1
2 miljoner kronor i finansieringsstöd till Folkrörelserådets satsning på IT Utgiftsområde 22
i landsbygd/glesbygd.
Sammanfattning
Ramanslag 23 000 tkr
Det övergripande ansvaret för IT-frågor har överförts till utgifts-
område 22. IT-kommissionen samt Ungdomens IT-råd bör finan-
sieras från detta anslag.
Anslaget bör användas till att finansiera IT-kommissionen samt Ung-
domens IT-råd. Vidare bör anslaget användas till att stödja punktinsatser
som handlar om sådan kunskaps- och kompetensuppbyggnad som leder
till att nya användarkategorier i samhället far kunskap om IT, exempel-
vis funktionshindrade och invånare i glesbygd, även kvinnors behov och
intressen bör ägnas särskild uppmärksamhet. Anslaget C 5. Informations-
teknik: Telekommunikation bör göras om från reservationsanslag till
ramanslag.
95
11 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 8
7 D. Statens järnvägar, kollektivtrafik och
samhällsköpta tjänster m.m.
Statens järnvägar
- Målet för SJ:s soliditet är att den skall uppgå till lägst 30 % vid
utgången av år 1998.
- SJ far disponera överskott i sin verksamhet under åren
1997-1998 utan att inleverera avkastning på verkets statskapi-
tal. Målet for räntabiliteten är att resultat efter skattemotsvarig-
het skall uppgå till 7 % av eget kapital.
- Rullande materiel bör införskaffas med den typ av finansie-
ringsform som ger den lägsta kostnaden för statsverket sett över
utrustningens hela ekonomiska livslängd. För leasingavtalen bör
en separat redovisning ske före varje ingånget leasingavtal. För
regeringen skall SJ kontinuerligt redovisa nya finansieringslös-
ningar som inte sluts med Riksgäldskontoret eller svensk bank
för tillgångar som skall användas i SJ t.ex. rullande materiel. I
samband med redovisningen av leasingavtalen skall SJ:s fram-
tida investeringsbehov analyseras.
- Ramen för försäljning av fast egendom på 3,1 miljarder kronor
bibehålls under år 1997 och år 1998 med avyttringar fr.o.m. år
1994 intagna i ramen.
- Eftersom AB Swedcarrier inte står i ett skatterättsligt koncern-
förhållande till affärsverket SJ kan medel från en försäljning av
dotterbolag i AB Swedcarrier inte överföras till SJ i form av
obeskattade koncernbidrag. Anslaget för överföring av medel
(D 1.) behålls och beräknas för budgetåret 1997 till 200 miljo-
ner kronor.
SJ-koncemen består av moderföretaget affärsverket SJ och AB Swed-
carrier som är helägt av affärsverket och fungerar som ett sammanhål-
lande bolag för SJ:s bolagsgrupp.
Under år 1995 har persontrafiken visat en positiv resandeutveckling.
Jämfört med föregående år ökade resandet mätt i personkilometer med
5 % och mätt i antal resande med 6 %. Främst ökade resandet med
X 2000. Tågresorna från Sverige till utlandet ökade med 5 % under år
1995. Godstransporterna på järnväg var år 1995 ungefär som föregående
år. Konjunkturen i kombination med den höga produktiviteten har
inneburit att SJ Gods för första gången sedan förändringsarbetets början
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
96
år 1988 visat vinst. För långväga transporter, som svarar för över 90 %
av det totala godstransportarbetet, har tåget en marknadsandel på 26 %,
lastbilen 34 % och sjöfarten 40 %.
Under år 1995 har SJ genom Swedcarrier avyttrat samtliga aktier i
ASG AB. Swebus dotterbolag, Swebus Danmark A/S har förvärvat tre
bussbolag i Danmark med sammanlagt ca 70 anställda. I Norge har
Swebus förvärvat ytterligare tre bussbolag med sammanlagt ca 465 an-
ställda. SJ har genom AB Swedcarrier under december 1995 förvärvat
25 % av aktierna i dotterbolaget RailCombi AB samt under januari 1996
ytterligare 5 % vilket innebär att RailCombi åter helt ägs av SJ. SJ har
under sommaren 1996 förhandlat med olika intressenter angående för-
säljning av Swebus. Slutförhandlingar pågick under sommaren och
Swebus såldes i september år 1996 till det brittiska bolaget Stagecoach.
Stagecoach är ett av världens största bussbolag.
I Sverige och i övriga Europa görs omfattande satsningar på järnvägs-
nätet i syfte att stärka järnvägens konkurrenskraft. Sveriges järnvägsnät
knyts i allt större utsträckning till det kontinentala nätet. Järnvägstrafiken
har traditionellt under flera decennier drivits av de nationella jämvägs-
förvaltningama. Genom den stora satsning som görs på järnvägens in-
frastruktur pågår även åtgärder runt om i Europa i syfte att stärka jäm-
vägsförvaltningamas lönsamhet och förbättra effektiviteten. Arbetet har
emellertid nått olika långt i olika länder. Sverige ligger långt fiamme i
förändringsarbetet inom jämvägssektom.
Enligt det nu gällande trafikpolitiska beslutet skall järnvägstrafiken
drivas på företagsekonomiska grunder. Samtidigt sker en kraftfull upp-
rustning av bannätet med utgångspunkt från samhällsekonomiska kriteri-
er. Det råder således en betydande skillnad mellan de förutsättningar för
baninvesteringar som ges genom de samhällsekonomiska kalkylerna och
möjligheterna att bedriva trafiken på lönsamma villkor.
Genom riksdagsbeslutet år 1988 fick det svenska järn vägssystemet en
ny ansvarsfördelning genom uppdelning av SJ i Banverket, infrastruktur -
ansvarig myndighet, och trafikföretaget SJ. Denna ansvarsuppdelning har
haft en rad positiva effekter för den svenska järnvägen. Järnvägen gavs
genom detta beslut förutsättningar att spela en viktig roll som ett kon-
kurrenskraftigt, miljövänligt och energisnålt transportmedel. SJ har sedan
år 1988 genomgått omfattande omstruktureringar och rationaliseringar.
Målsättningen för SJ är att utvecklas till ett konkurrenskraftigt transport-
företag med järnvägstrafik som kärnverksamhet.
SJ skall bedriva tågtrafik på affärsmässiga villkor vilket har medfört ett
omfattande effektiviserings- och rationaliseringsarbete inom SJ. Det är
av avgörande betydelse att SJ har en stark ekonomi för att kunna erbjuda
sina kunder en konkurrenskraftig service. SJ skall fortsätta utvecklas mot
ett effektivt och konkurrenskraftigt transportföretag med järnvägstrafik
som kärnverksamhet. SJ bör direkt eller genom dotterbolag bedriva
denna verksamhet. Annan verksamhet än kärnverksamheten kan bedrivas
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
under förutsättning att denna kompletterar huvudinriktningen och att den
bidrar till att stärka koncernens lönsamhet. Ytterligare en förutsättning är
att det sker under rimligt risktagande. Med rimligt risktagande avses att
kompletterande verksamhet inte får bedrivas på bekostnad av kärnverk-
samheten. Staten styr genom att fastställa ekonomiska villkor och mål
för verksamheten.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
De övergripande ekonomiska mål och restriktioner för affärsverket som
angavs av riksdagen i 1988 års trafikpolitiska beslut var följande:
1. Soliditetskrav på 35 % för SJ-koncemen och 40 % för affärs-
verket.
2. Krav på självfinansiering innebärande att SJ på sikt skall egen-
finansiera sin affärsrörelse.
3. Resultatförbättring på 1 miljard kronor under perioden 1988-1992.
4. Koncentration till kärnverksamheten.
5. Krav på att driva verksamheten utifrån affärsmässiga grunder.
Vidare beslutades av riksdagen mål och huvudinriktning för SJ-kon-
cemen i prop. 1993/94:166 under perioden 1994-1996 enligt följande:
1. Beslutet om koncentration till järnvägstrafiken ligger fast och SJ
skall satsa på jämvägsprodukter med långsiktig konkurrenskraft.
2. Verksamheter som inte bidrar till en utveckling av järnvägstrafiken
skall avskiljas.
3. SJ-koncemen skall räkenskapsåret 1996 uppnå följande resultat:
- Avkastning på eget kapital efter schablonskatt på lägst 7 %.
- Soliditeten (inkl, borgensåtagande och leasing) för SJ-koncemen
skall senast vid utgången av år 1996 uppgå till lägst 35 %.
SJ:s treårsplan
SJ har lämnat en affärsplan till regeringen för åren 1997-1999. Resulta-
tet för koncernen efter finansnetto uppgår enligt planen till drygt 1,1
miljarder kronor vid utgången av år 1999. Soliditeten stärks successivt
under perioden. På grund av en sämre konjunkturutveckling har SJ revi-
derat siffrorna för 3-årsplanen enligt tabell. Siffrorna förutsätter att inga
politiska beslut fattas som påverkar järnvägen negativt.
Ekonomisk utveckling för SJ (mkr)
|
1997 |
1998 |
1999 | |
|
Resultat efter finansnetto |
300 |
400 |
500 |
|
Räntabilitet på EK |
4 % |
5 % |
6 % |
|
Soliditeten |
29 % |
30 % |
32 % |
|
Investeringar |
1 900 |
1 350 |
1 400 |
98
För att analysera SJ:s förutsättningar inför 2000-talet har Kommunika-
tionsdepartementet initierat ett utredningsarbete som för närvarande
genomförs med hjälp av en extern konsult. I detta uppdrag ingår bl.a. att
utvärdera rimligheten i de ekonomiska krav som statsmakterna ställt på
SJ, speciellt med avseende på räntabilitet efter schablonskatt och solidi-
tet. Analysen skall omfatta åren 1996-2003 varav de tre senaste åren
endast skall göras översiktligt. Hela SJ-koncemen skall analyseras och
inom persontrafik och godstrafik skall analyser göras för samtliga trafik-
och transportsystem. Arbetet beräknas vara klart under hösten 1996.
Genom riksdagens beslut med anledning av prop. 1993/94:166 Avregle-
ring av järnvägstrafiken och riktlinjer m.m. för SJ:s verksamhet under
åren 1994-1996 erhöll regeringen och SJ befogenheter för att en om-
strukturering och effektivisering av SJ-koncemen skulle kunna göras
under åren 1994-1996. SJ driver statlig affärsverksamhet inom ramen
för affarsverksformen. Detta innebär bl.a. att SJ:s ekonomiska omslut-
ning inte redovisas över statsbudgeten. Enligt 1988 års trafikpolitiska
beslut har SJ särbehandlats som affärsverk i frågor som rör bl.a. försälj-
ning av fast egendom och aktier. Syftet är att underlätta omstruk-
turering av verksamheten samt ge incitament till en fortsatt positiv ut-
veckling.
För att SJ skall kunna fullfölja sitt arbete med omstrukturering och
koncentration till kärnverksamheten krävs att aktieöverföringar kan göras
mellan affärsverket SJ och AB Swedcarrier. Överföringarna kräver rege-
ringens godkännande.
Under den rekonstruktionsperiod som SJ har genomgått har det inte
funnits något utdelningskrav från ägaren på investerat kapital. Staten har
t.o.m. år 1993 inte ställt krav på förräntning av det egna kapitalet eller
begärt utdelning utan i stället angivit ett resultatförbättringsmål. Efter en
genomgången extern analys av verksamheten har regeringen bedömt att
ett lämpligt förräntningskrav på SJ är en räntabilitet på eget kapital på
7 % för vart och ett av åren 1997-1998. Regeringen anser att storleken
på intervallet mellan krav på avkastning och vad staten får betala för sitt
kapitalbehov på marknaden skall vara liten. Staten bör inte subventione-
ra SJ:s verksamhet genom att kräva för låg avkastning. SJ:s bedömning-
ar i treårsplanen skiljer sig från detta mål vilket kommer att kräva ytter-
ligare åtgärder från SJ:s sida.
Affärsgrenar i SJ-koncemen som inte bidrar till en affärsmässig ut-
veckling av järnvägstrafiken skall i enlighet med tidigare riksdagsbeslut
avskiljas. Det är viktigt att regeringen har kontroll över avyttringama.
Regeringen har under åren 1994-1996 av riksdagen bemyndigats att
godkänna avtal som SJ träffar om försäljning av fast egendom och aktier
inom en ram på 3,1 miljarder kronor. Av den ram på 3,1 miljarder
kronor som riksdagen har godkänt fram till den 31 december 1996 har
ca 1 miljard kronor utnyttjats fram till årsskiftet 1995/1996.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
99
Regeringen anser att den av riksdagen godkända ramen bör få förlängd
giltighet t.o.m. år 1998 då riksdagen avser fatta ett nytt trafikpolitiskt
beslut. Riksdagen föreslås bemyndiga regeringen att fram t.o.m. år 1998
delegera viss försäljning av fast egendom och aktier till SJ. Delegeringen
bör beloppsbegränsas. Det bör ankomma på regeringen att närmare ut-
forma regler för detta.
SJ har i 1995 års bokslut följt de nya redovisningsprinciperna avseen-
de leasing. Detta innebär att leasingavtalen tas upp i balansräkningen
vilket medför att soliditetstalet sjunker. Soliditeten uppgick år 1995 till
23,9 % i koncernen och i affärsverket till 24,3 %. 1994 års resultat gav
en soliditet på 22,8 % i koncernen och 23,3 % i affärsverket Enligt 1994
års redovisning uppgick soliditeten i koncernen till 28,9 % och inkl,
leasing till 28,4 %. I tidigare redovisningar redovisades soliditetsmått
inkl, leasingåtagande med en riskreserv som eget kapital vilket ger en
bättre soliditet. Soliditetstalen på SJ bör bedömas mot målet om 35 %
soliditet år 1996. Efter en genomgången extern analys av verksamheten
och med hänsyn tagen till ändrade redovisningsprinciper har regeringen
bedömt att SJ bör uppnå en soliditet på lägst 30 % vid utgången av år
1998.
De ändrade förutsättningar för godstransporter som införts den 1 juli
1996 kräver att de gemensamma funktionerna som finns i SJ och nyttjas
av godstrafiken på ett konkurrensneutralt sätt skall göras tillgängliga för
samtliga operatörer. Regeringen anser det inte motiverat att bryta ut
några gemensamma funktioner från SJ.
Finansieringspolicy
År 1991 började SJ att finansiera visst rullande materiel genom
leasingavtal. SJ har nyttjanderätten till den rullande materielen och beta-
lar för detta en leasinghyra till ägaren. Det totala anskaffningsvärdet av
de leasade anläggningstillgångarna uppgår i 1995 års bokslut till ca 4,9
miljarder kronor vilket motsvarar 22 % av koncernens tillgångar. SJ har
också ingått leasholdavtal vilket innebär att man genom finansiella trans-
aktioner förbättrar det ekonomiska utfallet på redan ingångna leasingav-
tal. Avtalen är utformade så att det endast är SJ och dess ägare som kan
kräva upplösning av leasen vilket innebär att SJ:s risk är låg. Den risk
SJ tar är i huvudsak om man vill frånträda avtalen i förtid då detta
innebär en kostnad som är beroende på när i tidsperioden man vill från-
träda avtalet.
I prop. 1994/95:150 bil. 1 har regeringen tagit upp frågan om leasing.
Regeringen konstaterar att RRV har rekommenderat att affärsverkens
redovisning av leasingåtaganden förbättras. Regeringen understryker
vikten av god och rättvisande redovisning av de ekonomiska förpliktelser
som är förknippade med statlig verksamhet. Fr.o.m. 1995 års bokslut
följer SJ de ny rekommendationerna som getts ut av RRV vad gäller
redovisning av leasing. Detta innebär att värdet av de leasade tillgångar-
na förts in i balansräkningen och att man gör sedvanliga avskrivningar
på dessa. Framtida leasinghyror har förts in som skuld i balansräkning-
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
100
en. Då SJ använder sig av leasing för att finansiera rullande materiel bör
man även se till den risk som staten tar i förhållande till de vinster som
finns att göra. Flexibiliteten blir låg, då avtalstiden ofta är 15-25 år
lång. Regeringen anser att de nya redovisningsprinciperna för leasingav-
talen ger en heltäckande och tydlig bild av SJ:s ekonomiska situation.
SJ skall kontinuerligt informera regeringen om nya finansieringslös-
ningar som inte sluts med Riksgäldskontoret eller svensk bank, för till-
gångar som skall användas i SJ t.ex. rullande materiel. I samband med
redovisningen skall SJ:s investeringsbehov diskuteras.
Internationellt arbete
Banverket har sektorsansvaret för järnvägstrafiken vilket inkluderar be-
redning med övriga intressenter. Banverket skall aktivt bistå regering
och riksdag i frågor som berör hela jämvägstransportsektom. Ansvaret
bör i vissa fall delegeras till SJ om expertkunskaperna finns där. Rege-
ringen har för avsikt att säkerställa att SJ ställer den personal till för-
fogande som krävs. SJ skall fortlöpande hålla regeringen informerad om
hur verksamheten utvecklas i de fall SJ eller dess personal medverkar.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
1994/95 Utgift 96 300°
1995/96 Anslag 1
1998 Beräknat 200 000
1999 Beräknat
200 000
^Beloppen anges i tusental kr
Beräkningarna för år 1998 och år 1999 är endast en preliminär tek-
nisk beräkning utifrån nu kända förutsättningar.
Eftersom AB Swedcarrier inte står i ett skatterättsligt koncemförhål-
lande till affärsverket SJ kan medel från en försäljning av dotterbolag i
AB Swedcarrier inte överföras till SJ i form av obeskattade koncern-
bidrag. Koncernbidragen enligt skattebestämmelsernas ändamål är av-
sedda att skattemässigt möjliggöra en resultatutjämning av koncernen.
Anslaget får belastas med högst det belopp som AB Swedcarrier måste
betala i skatt för att affärsverket SJ skall kunna tillgodogöras hela vins-
ten från avyttring av verksamheter inom Swedcarrierkoncemen.
101
|
1994/95 |
Utgift |
469 721° |
Reservation |
9 84g Utgiftsområde 22 |
|
1995/96 |
Anslag |
795 900 |
Utgiftsprognos |
795 900 |
|
därav 1996 |
474 900 | |||
|
1997 |
Förslag |
412 946 | ||
|
1998 |
Beräknat |
412 946 | ||
|
1999 |
Beräknat |
412 946 |
^Beloppen anges i tusental kr
Beräkningarna för år 1998 och år 1999 är endast en preliminär tek-
nisk beräkning utifrån nu kända förutsättningar.
Verksamheten syftar till att regionalpolitiskt angelägen persontrafik på
järnväg samt flygtrafik mellan Umeå och Östersund skall tryggas.
Vidare utnyttjas anslaget för att täcka kostnader för drift- och investe-
ringsbidrag till Inlandsbanan.
Regionalpolitiskt betingad persontrafik på järnväg och flygtrafik upp-
handlas i konkurrens enligt lagen (1992:1528) om offentlig upphandling
(LOU). Ersättningen regleras i avtal mellan staten och utsedd operatör.
Drift- och investeringsbidrag till Inlandsbanan regleras enligt avtal om
ändrat huvudmannaskap för Inlandsbanan mellan staten och Inlands-
banan AB.
Anslaget omfattar följande delposter:
1. Köp av interregional persontrafik på järnväg
2. Drift- och investeringsbidrag till Inlandsbanan
3. Statens köp av flygtrafik mellan Östersund och Umeå
En jämförelse mellan budget och utfall för budgetåret 1994/95 visar
ett överskott på 4 641 278 kronor. För innevarande budgetår visar
prognosen att anvisade medel är i balans med utgifterna.
Sammanfattning
Resurser 1997
Ramanslag 412 946 tkr
Övrigt
Regeringen bedömer att utgångspunkten för förhandlingarna om statens köp
av persontrafik på järnväg inför år 1998 bör vara det trafikutbud och de
medel som riksdagen beslutat om för budgetåret 1995/96.
Regeringen bedömer att en fortsatt trafikförsörjning med flyg mellan Umeå
och Östersund bör tryggas även efter den 30 juni 1997 genom att ett nytt
upphandlingsförfarande genomförs.
102
Köp av interregional persontrafik på järnväg
Riksdagen beslutade (prop. 1995/96:46, bet. 1995/96:TU6, rskr.
1995/96:98) att bemyndiga regeringen att inom en kostnadsram av 590
miljoner kronor köpa interregional persontrafik på järnväg samt att
ersätta Statens järnvägar (SJ) med 94 miljoner kronor under trafikåret
1996/97 för vissa gemensamma funktioner för länsjämvägama.
Riksdagen beslutade vidare med anledning av regeringens proposition
Nya förutsättningar för järnvägstrafiken (prop. 1995/96:92, bet.
1995/96:TU12, rskr. 1995/96:108) att ansvaret för trafikledning och
banfördelning på statens spåranläggningar fr.o.m. den 1 juli 1996 skall
överföras från SJ till en självständig enhet inom Banverket.
Regeringen beslutade den 7 december 1995 förordning om ändring i
förordningen (1988:707) med instruktion för Banverket. Ändringen i
förordningen innebär att Delegationen för köp av viss kollektivtrafik är
knuten till Banverket.
Banverket föreslår att 1 miljon kronor anvisas till Delegationen för
köp av viss kollektivtrafik under budgetåret 1997 för att täcka förhand-
lings- och administrationskostnader i samband med statens köp av in-
terregional persontrafik på järnväg.
Enligt en överenskommelse den 23 maj 1996 mellan Delegationen för
köp av viss kollektivtrafik och SJ Persontrafikdivision skall ersättningen
till SJ för statens köp av persontrafik på järnväg under år 1997 utbetalas
med 198,2 miljoner kronor den 1 januari och med 89,9 miljoner kronor
den 1 juli.
Med anledning av den förändrade ansvarsfördelningen för trafikled-
ning och banfördelning på statens spåranläggningar godkänner regering-
en förhandlingsuppgörelsen mellan Delegationen för köp av viss kollek-
tivtrafik och SJ Persontrafikdivision.
För att täcka kostnaden för statens köp av trafik på järnväg föreslås
att regeringen bemyndigas att utbetala 288,1 miljoner kronor till Ban-
verket för år 1997.
För att täcka förhandlings- och administrationskostnader i samband
med statens köp av interregional persontrafik på järnväg m.m. föreslås
att regeringen bemyndigas att utbetala 1 miljon kronor till Banverket för
Delegationen för köp av viss kollektivtrafik för år 1997.
Uppjoljning av tidigare upphandlad trafik
I riksdagens beslut (prop. 1994/95:73, bet. 1994/95:TU6, rskr.
1994/95:122) med anledning av statens köp av persontrafik under trafik-
året 1995 underströks angelägenheten av att regeringens behandling av
trafikupphandlingen utvecklas till att omfatta ett ökat inslag av utvär-
dering och uppföljning.
Regeringen uppdrog därför åt SJ att senast den 31 augusti 1995 redo-
visa trafikmässiga uppgifter och det ekonomiska utfallet för den av
staten upphandlade trafiken på järnväg under trafikåret 1993.
SJ har i en skrivelse den 30 augusti 1995 till regeringen lämnat visst
underlag för utvärdering och uppföljning av statens köp av persontrafik
under trafikåret 1993.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
103
Regeringen bedömer att det av SJ redovisade underlaget från ett
trafikår är alltför bräckligt för att några mer långtgående slutsatser skall
kunna dras om olika relationers trafikmässiga betydelse i statens köp.
Regeringen har därför uppdragit åt Delegationen för köp av viss kollek-
tivtrafik att följa upp och utvärdera statens köp av persontrafik under
trafikåret 1994. Delegationen skall till regeringen redovisa trafikmässiga
uppgifter och ekonomiskt utfall för den upphandlade trafiken. Uppdra-
get redovisades den 27 augusti 1996.
Antalet resande på det olönsamma nätet ökade mellan trafikåren 1993
och 1994 från 5,6 till 6,9 miljoner eller med 23 %. Beläggningsgraden
ökade från 40 % till 42 %. Högsta beläggningen har nattågstrafiken på
Övre Norrland. Beläggningen uppgår till 82 % av tillgängliga platser.
Täckningsgraden, dvs. biljettintäkten i förhållande till kostnaden per
resenär är för det upphandlade nätet 57 %. Täckningsgraden har ökat
något från trafikåret 1993.
Trafiken på de sträckor med långsiktiga avtal har ökat mellan trafik-
åren 1993 och 1994 från 4,2 till 5,3 miljoner eller med 25 %. Resande-
ökningen har dock inte varit tillräcklig för att kompensera kostnaderna
för den ökade trafikproduktionen. Underskottet i denna trafik har ökat
med 24 miljoner kronor.
Riktlinjer för statens köp av trafik under budgetåret 1998
I prop. 1995/96:46 Köp av interregional persontrafik på järnväg redovi-
sade regeringen vissa grundprinciper för statens köp av trafik inför
nästa upphandlingsperiod som omfattar kalenderåret 1998. Vidare ut-
talade regeringen att förslag till riktlinjer för kommande upphandling
skulle redovisas i ett senare sammanhang.
Efter det trafikpolitiska beslutet från år 1988 har förutsättningarna för
köp av trafik modifierats genom att upphandlingen kan ske i konkurrens
mellan olika järnvägsföretag. Vidare har möjligheter skapats för att
teckna långsiktiga avtal på längst fem år.
SJ har till staten offererat sådan trafik som inte långsiktigt har be-
dömts kunna bedrivas på företagsekonomisk grund. Det innebär att i
SJ:s s.k. kommersiella nät även ingår linjer som i ett kortsiktigt per-
spektiv inte kan drivas företagsekonomiskt.
I takt med minskande anslag för statens köp av olönsam persontrafik
på järnväg har ett antal samarbetsprojekt med trafikhuvudmännen ut-
vecklats, där basen är långsiktiga avtal om statligt köp av trafik.
Resandeutvecklingen i trafiksystemen med långsiktiga avtal och i
kombination med samarbetsavtal mellan SJ och berörda trafikhuvudmän
är positiv.
Denna positiva resandeutveckling för delar av den upphandlade trafi-
ken stärker regeringen i sin uppfattning att en fortsatt inriktning för
statens köp bör vara att prioritera sådan trafik som är utvecklingsbar.
Femåriga avtal bör i dessa fall kunna tecknas om de samtidigt leder till
minskade kostnader för staten.
En viktig utgångspunkt för statens upphandling av trafik är att skapa
nät av kollektivtrafiksystem som är anpassade till varandra, så att passa-
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
104
gerare lätt kan byta mellan långdistansresor och lokala och regionala
resor. Långsiktiga avtal om köp av persontrafik på järnväg bör därför
inte tecknas utan att det sker ett samarbete med trafikhuvudmännen som
säkerställer en produktionssamordning. Samordningen av trafiken bör
syfta till att huvudmännen inte upprätthåller en konkurrerande busstrafik
parallell med järnvägstrafiken utan att den lokala och regionala trafiken
matar till järnvägens knutpunkter.
Utgångspunkten för förhandlingarna inför år 1998 är det trafikutbud
och de medel som riksdagen beslutat om för budgetåret 1995/96.
Statens köp av trafik under budgetåret 1995/96 omfattar tiden fr.o.m.
den 10 juni 1996 t.o.m. den 31 december 1997, vilket innebär drygt 18
månader. En omräkning av anslagsnivån för budgetåret 1995/96 till
kalenderår innebär att utgångspunkten för förhandlingarna inför år 1998
skall vara 379 miljoner kronor.
Riksdagens beslut om förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 (prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:TU15, rskr.
1995/96:205) innebär att ersättningen till SJ för trafikledningskostnader
skall upphöra i samband med att Banverket fr.o.m. den 1 juli 1996
övertar ansvaret för alla kostnader som är förknippade med trafikled-
ning och banfördelning.
Utgångspunkten för förhandlingarna inför år 1998 är således en kost-
nadsram på 379 miljoner kronor för statens köp av persontrafik på
järnväg.
Drift- och investeringsbidrag till Inlandsbanan
Riksdagen beslutade den 15 december 1992 (prop. 1992/93:9, 49 och
91, bet. 1992/93:TU3, rskr. 1992/93:113) att godkänna riktlinjer för
den framtida utvecklingen av Inlandsbanan. Med utgångspunkt från
riksdagsbeslutet beslutade regeringen den 15 april 1993 att godkänna
avtal om ändrat huvudmannaskap för Inlandsbanan mellan staten och
Inlandsbanan AB (IBAB).
Enligt riksdagsbeslutet skall staten till IBAB utbetala ett drift- och
investeringsbidrag på totalt 135 miljoner kronor. Bidraget skall utbetalas
under en femårsperiod med 27 miljoner kronor per budgetår. Sista
utbetalning sker den 1 april 1998.
Regeringen beslutade den 25 april 1996 att uppdra åt Statskontoret att
utreda framtida förutsättningar för person- och godstrafik på Inlands-
banan.
Upphandling av flygtrafik mellan Umeå och Östersund
Regeringen beslutade den 2 december 1993 att med stöd av artikel 4 i
Rådets Förordning (EEG) nr 2408/92 av den 23 juli 1992 om EG-luft-
trafikföretags tillträde till flyglinjer inom gemenskapen införa en allmän
trafikplikt på linjen Östersund-Umeå fr.o.m. den 1 juli 1994. Som vill-
kor för den allmänna trafikplikten skall följande gälla:
- Trafikutbudet skall vara minst två direkta dubbelturer per dag under
helgfri måndag-fredag.
- Flygplanen skall vara utrustade med toalett.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
105
Regeringen godkände den 9 juni 1994 förhandlingsmannens förslag
till upphandling av flygtrafik mellan Umeå och Östersund. Avtalet
innebär att linjen Umeå-Östersund trafikeras med två turer i vardera
riktningen helgfri måndag-fredag under budgetåren 1994/95-1996/97
fr.o.m. den 1 juli 1994 t.o.m. den 30 juni 1997. Trafiken utförs av
Skyways AB med flygplan av typ SAAB 340 med 33 säten och utrustat
med toalett. Kostnaden för den upphandlade trafiken uppgår till 5 miljo-
ner kronor per budgetår.
En parlamentarisk kommitté har tillkallats med uppdrag att utarbeta
en nationell plan för kommunikationerna i Sverige. Kommunikations-
kommitténs förslag skall bilda underlag för trafikpolitiken inför 2000-
talet. Mot denna bakgrund avser regeringen att nu endast lämna förslag
om upphandling av flygtrafik mellan Umeå och Östersund under en
övergångsperiod i avvaktan på en reviderad trafikpolitik för landet.
Statsmakterna har uttalat att det föreligger ett ansvar för staten att
säkerställa ett grundläggande utbud av flygtrafik mellan Umeå och
Östersund med hänsyn till regionsjukvårdens organisation i Norrland.
Inför en ny upphandling bör erfarenheterna från tidigare genomförda
upphandlingar av flygtrafik mellan Umeå och Östersund tas tillvara.
Den nuvarande kostnaden för flygtrafiken uppgår till 5 miljoner kronor
per år. Regeringen bedömer att en tillfredsställande trafikförsörjning
med flyg mellan Umeå och Östersund bör kunna upphandlas inom
nuvarande ekonomiska ramar.
Med utgångspunkt från de villkor som ställts upp för den allmänna
trafikplikten avser regeringen att genomföra en ny anbudsupphandling.
Regeringen anser att det är angeläget att upphandlingen kan ske med ett
bibehållet mål om hög kvalitet i trafiken som baseras på en vid bedöm-
ning av begreppet kvalitet.
För att skapa utrymme för en kostnadseffektiv upphandling anser
regeringen att möjlighet bör finnas att teckna avtal med operatör för en
längre period än ett budgetår. Regeringen föreslår därför att flygtrafik
mellan Umeå och Östersund upphandlas fr.o.m. den 1 juli 1997 till
längst den 31 december 1999. Ett långsiktigt avtal förutsätter att statens
årliga kostnad för flygtrafiken blir betydligt lägre än en ettårig upphand-
ling.
Under år 1995 uppgick antalet resande på flyglinjen mellan Umeå och
Östersund till knappt 16 600 passagerare. Det innebär en genomsnittlig
beläggning med 15 passagerare per tur, vilken motsvarar en kabinfaktor
på 45 %. Det finns med andra ord en betydande ledig kapacitet i den av
staten upphandlade trafiken under föregående år.
Upphandlingen skall ske i konkurrens enligt lagen (1992:1528) om
offentlig upphandling. Trafikutbudet bör vara av minst samma omfatt-
ning som nuvarande trafikutbud på linjen, dvs. minst två dubbelturer
per dag under helgfri måndag-fredag.
Kostnaden för upphandlingen av flygtrafik under andra halvåret 1997
bör liksom tidigare belasta anslaget D 2. Köp av interregional person-
trafik på järnväg. Medelsbehovet för budgetåret 1997 kan beräknas till
5 miljoner kronor.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
106
|
1994/95 |
Utgift |
196 336‘> |
Reservation |
5 151 |
|
1995/96 |
Anslag |
309 471 |
Utgiftsprognos |
300 000 |
|
därav 1996 |
202 500 | |||
|
1997 |
Förslag |
211 059 | ||
|
1998 |
Beräknat |
215 702 | ||
|
1999 |
Beräknat |
220 447 |
”Beloppen anges i tusental kr
Beräkningarna för år 1998 och år 1999 är endast en preliminär tek-
nisk beräkning utifrån nu kända förutsättningar.
Verksamheten syftar till att säkerställa att berörda trafikhuvudmän
ersätts enligt gällande avtal mellan staten och huvudmännen för att de
tagit över ansvaret för trafikförsörjningen utmed vissa länsjämvägar.
Statens ersättning regleras enligt avtal mellan staten och berörda
trafikhuvudmän samt utbetalas med en årlig prisomräkning enligt konsu-
mentprisindex (KPI).
En jämförelse mellan budget och utfall för budgetåret 1994/95 visar
ett underskott på 536 500 kronor. För innevarande budgetår visar prog-
nosen på ett överskott i storleksordningen 9,5 miljoner kronor.
Sammanfattning
Ramanslag 211 059 tkr
Avtal om ersättning för länsjämvägar
Enligt avtal mellan staten och berörda trafikhuvudmän ersätts huvud-
männen för att de tagit över ansvaret för trafikförsörjningen utmed vissa
länsjämvägar. Avtal har slutits om ersättning för 18 banor. Avtalen
gäller i huvudsak under en tioårsperiod t.o.m. den 30 juni 2000. Vad
gäller trafiken på sträckan (Västerås)-Kolbäck-Ramnäs-Ludvika, den
s.k. Bergslagspendeln, har avtal tecknats för perioden 1989-01-
09-2003-12-31.
Statens ersättning motsvarar i princip SJ:s kostnad för den aktuella
trafiken i 1987 års prisnivå och utbetalas med en årlig prisomräkning
enligt KPI. Utbetalningen görs med halva årsbeloppet den 1 juli och den
1 januari framräknat med senast kända KPI.
Regeringen beslutade den 9 juni 1994 godkänna ändringen i avtalet
mellan svenska staten och trafikhuvudmannen i Västemorrlands län om
övertagande av ansvaret för viss persontrafik.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
107
Enligt avtalet lämnar staten fr.o.m. den 1 juli 1994 en särskild ersätt-
ning med 2 900 000 kronor per år t.o.m. den 30 juni 2000 motsvarande
den genomsnittliga kapitalkostnaden under avtalsperioden för åtta
motorvagnar av typ Yl. Ersättningen utgår under förutsättning av att
trafikhuvudmannen upprätthåller tågtrafik med minst fyra dubbelturer på
sträckan Sundsvall-Hämösand och två dubbelturer på sträckan Sunds-
vall-Långsele per dag under måndag-fredag och med reducerad trafik
under helger. Om tågtrafiken under budgetåren 1995/96 och 1997
understiger den ovan angivna skall kapitalkostnadsersättningen omför-
handlas.
Avtal om ersättning för Inlandsbanan
Enligt avtal mellan staten och berörda trafikhuvudmän utmed Inlands-
banan lämnar staten en årlig ersättning med 36 miljoner kronor i prisni-
vå för budgetåret 1991/92 för övertagande av trafikförsörjningen för
persontrafik utmed Inlandsbanan. Ersättningen har beräknats med ut-
gångspunkt från vad ersättande busstrafik kostar. Statens ersättning skall
efter budgetåret 1991/92 års utgång årligen justeras enligt SCB:s netto-
prisindex. Avtalet gäller t.o.m. den 9 juni 2001.
Medelsbehovet för budgetåret 1997 kan beräknas till totalt till 211 059
kronor.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
|
1994/95 |
Utgift |
6 956" |
Anslagssparande |
740 |
|
1995/96 |
Anslag |
13 083 |
Utgiftsprognos |
12 500 |
|
därav 1996 |
10 000 | |||
|
1997 |
Förslag |
8 196 | ||
|
1998 |
Beräknat |
8 196 | ||
|
1999 |
Beräknat |
8 196 |
''Beloppen anges i tusental kr
Beräkningarna för år 1998 och år 1999 är endast en preliminär teknisk
beräkning utifrån nu kända förutsättningar.
Anslaget disponeras av Kommunikationsdepartementet for kostnader
bl.a. för medlemsavgifter och resor förenade med Sveriges deltagande i
internationella organisationer m.m. Detta gäller främst internationella
luftfartsförhandlingar, FN:s kommission för Europa (ECE), Internatio-
nella jämvägsfördragen m.m. (COTIF, OCTI m.m.), Internationellt sam-
arbete vad gäller sjöfarten (IMO m.m.), EU. Vidare avser det kostnader
för värdskapet för Maritime Industries Forum's årsmöte 1997.
108
|
1994/95 |
Utgift |
20” |
Anslagssparande |
265 |
|
1995/96 |
Anslag |
285 |
Utgiftsprognos |
30 |
|
därav 1996 |
30 | |||
|
1997 |
Förslag |
285 | ||
|
1998 |
Beräknat |
285 | ||
|
1999 |
Beräknat |
285 |
l)Beloppen anges i tusental kr
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
Beräkningarna för år 1998 och år 1999 är endast en preliminär tek-
nisk beräkning utifrån nu kända förutsättningar.
Styrelsen för riksfärdtjänst avvecklades vid årsskiftet 1993/94. En sär-
skild avvecklingskommitté inrättades för att bl.a. svara för utbetalningar
av medel för resor med riksfärdtjänsten, vilka beslutats före den 1 janu-
ari 1994 och som utförts fram t.o.m. utgången av år 1994.
Avvecklingskommittén verkade t.o.m. den 30 juni 1994. Det kan
dock tänkas att det även efter den tidpunkten kan komma in räkningar
för sådana resor med riksfärdtjänsten för vilka staten har ett betalnings-
ansvar, teoretiskt sett ända fram till år 2004. Medel bör därför reserve-
ras för betalning för sådana resor och för viss administration av verk-
samheten.
För budgetåret 1997 föreslås ett anslag på 285 000 kronor för kost-
nader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst m.m.
I samband med kommunaliseringen av riksfärdtjänsten år 1994 gav
regeringen Delegationen för Prognos- och viss Utvecklingsverksamhet i
uppdrag att utvärdera reformen. Delegationen har sedermera transfor-
merats till Statens Institut för Kommunikationsanalys, SIKA.
Av rapporten, ”Riksfärdtjänsten efter kommunaliseringen” (SIKA
1995:1), framgår att det oförändrat är ca 25 000 personer, som nyttjar
riksfärdtjänsten. Det genomsnittliga resandet har emellertid minskat med
ca 10 %, vilket sannolikt beror på att många kommuner har infört
begränsningar i de generella tillstånden och tagit bort resenärernas
möjlighet att fritt välja taxi som färdmedel. Taxi svarar oförändrat för
ca 80 % av antalet resor med riksfärdtjänsten. Kostnaderna har dock
minskat med 23 % till ca 80 miljoner kronor exkl. moms. Skälen anges
vara en kombination av samordnad upphandling, ökad samåkning via
beställningscentraler, ökad konkurrens inom taxinäringen samt att rese-
närernas möjlighet att fritt välja taxi som färdsätt har reducerats.
Parallellt med SIKA har vissa handikappförbund genomfört en egen
utvärdering av riksfärdtjänsten. Den redovisas i rapporten ”Riksfärd-
tjänst i Sverige, utvärdering ur ett brukarperspektiv efter kommunalise-
109
ringen/Ståhl, Petzäll”. Medan SIKA:s utvärdering fokuserar på kvanti-
tativa aspekter som resande och kostnader m.m. så fokuserar handi-
kappförbundens studie i första hand på kvalitativa aspekter som resenä-
rernas upplevelser. Enligt handikappförbundens undersökning har rese-
närerna som helhet inte upplevt några påtagliga skillnader i hur riks-
färdtjänsten fungerat före och efter kommunaliseringen. Avgiftens stor-
lek anses rimlig och har ingen större betydelse för personernas resande.
Cirka 6 % av resenärerna är dock missnöjda med riksfärdtjänsten. Det
gäller ffämst långa förbeställningstider samt omständliga ansökningsför-
faranden. Var tredje resenär anser att riksfärdtjänstens rutiner innebär
ett intrång i den personliga integriteten. I rapporten understryks också
behovet av att samhället bevakar de skillnader som kan uppstå beroende
på olika kommunal tillämpning av lagen.
Regering och riksdag har framhållit att riksfärdtjänsten är en viktig
del av en transportpolitik, som syftar till god tillgänglighet för alla. Den
är därmed ett viktigt led i normaliseringen och integreringen av funk-
tionshindrade människor i samhället. Riksfärdtjänsten utgör också en av
resenärerna mycket uppskattad service. För närvarande är det inte
aktuellt att vidtaga några åtgärder med anledning av utvärderingen.
Regeringen kommer dock att följa utvecklingen på området.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
110
8 E. Kommunikationsforskning och meteorologi
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
|
1994/95 |
Utgift |
32 600” |
Anslagssparande |
0 |
|
1995/96 |
Anslag |
49 356 |
Utgiftsprognos |
49 356 |
|
därav 1996 |
39 742 | |||
|
1997 |
Förslag |
32 205 | ||
|
1998 |
Beräknat |
29 418 | ||
|
1999 |
Beräknat |
29 418 |
”Beloppen anges i tusental kr
Beräkningarna för år 1998 och år 1999 är endast en preliminär tek-
nisk beräkning utifrån nu kända förutsättningar.
Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) är ett nationellt
transportforskningsinstitut som utför kvalificerad tillämpad forskning
och utveckling åt myndigheter och andra uppdragsgivare.
Det övergripande målet för institutet är att genom forskning och
utveckling bidra till ett effektivare, tillgängligare, säkrare och miljövän-
ligare trafik- och transportsystem. Institutet skall svara för övergripande
analyser och konsekvensbeskrivningar av transportsektorns effekter på
miljön och energiförbrukningen.
En jämförelse mellan budget och utfall budgetåret 1994/95 visar att
den avgiftsfinansierade delen av verksamheten gav ett överskott på
8 811 000 kronor. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande
budgetår visar ingen avvikelse mellan anslag och utfall.
Sammanfattning
Det övergripande målet för VTI bör ligga fast även för den kom-
mande planeringsperioden.
Ramanslag 32 205 tkr
Beräknade avgiftsinkomster 100 000 tkr
Överväganden rörande mål och inriktning avseende kommunika-
tionsforskningen redovisas även i propositionen om forskning
(prop. 1996/97:5)
111
12 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 1. Del 8
Verksamhetens intäkter uppgick för budgetåret 1994/95 till
135 744 000 kronor, varav anslaget var 32 445 000 kronor och
103 299 000 kronor utgjordes av avgifter och andra intäkter. Verksam-
hetens kostnader uppgick under samma period till 126 933 000 kronor.
Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader utgjordes av ett över-
skott på 8 811 000 kronor. Riksrevisionsverkets (RRV) revisionsbe-
rättelse innehåller inga invändningar mot VTI:s årsredovisning.
Regeringen konstaterar att ett underskott i verksamheten på 1 544 000
kronor för budgetåret 1993/94 bytts i ett överskott på 8 811 000 kronor.
Delårsrapporten för andra halvåret 1995 visar ett överskott på 7,5 mil-
joner kronor men detta förväntas förbrukas på grund av Vägverkets
beställningsstopp under ett antal månader under 1996. De totala effek-
terna av att Vägverket ser över sina uppdrag till VTI är oklara.
Regeringen vill betona att över en längre period skall myndighetens
resultat möjliggöra nödvändiga ersättnings- och nyinvesteringar, vilket
innebär att VTI skall klara erforderliga kapitalkostnader. Till skillnad
från privata konsultföretag är det inte VTI:s uppgift att generera be-
tydande överskott. Den viktigaste uppgiften enligt regeringen är att på
ett kostnadseffektivt sätt bedriva samhällsmotiverad tillämpad forskning
av hög kvalitet.
Årsredovisningen visar att myndigheten i allt väsentligt har uppfyllt
målen. Verksamhetsbeskrivningen i årsredovisningen bör dock förbätt-
ras. Regeringen har för avsikt att för 1997 ställa krav på myndigheten
att redovisa forskningen på verksamhetsgrenar som på ett bättre sätt
beskriver den verksamhet VTI bedriver. RRV slår i rapporten
(RRV1996:22) ”Delat ansvar för forskning - beställare och utförare
inom kommunikationssektorn” fast att VTI har en viktig funktion och
svarar för en samhällsekonomiskt motiverad forskning, vilket även är
regeringens mening. Övergripande mål och inriktning bör därför ligga
fast.
Målet skall således alltjämt vara att utforma verksamheten så att den
fortlöpande kan utvecklas i enlighet med forskningsfinansiärernas krav
på forskningsresultatens kvalitet och användbarhet. VTI måste kontinu-
erligt se över sin kompetens inom de områden som är strategiska för
VTI:s framtid. I detta ingår också att avveckla delar som inte efterfrå-
gas. Precis som hittills avser regeringen ställa krav på att uppdragsin-
täktema bör uppgå till minst 70 % av intäkterna. För år 1997 beräknas
uppdragsintäkterna uppgå till 100 000 000 kronor.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
|
1994/95 |
Utgift |
101 080” |
Anslagssparande |
57 632 |
|
1995/96 |
Anslag |
197 735 |
Utgiftsprognos |
297 500 |
|
därav 1996 |
201 000 | |||
|
1997 |
Förslag |
150 771 | ||
|
1998 |
Beräknat |
147 853 | ||
|
1999 |
Beräknat |
147 853 |
'^Beloppen anges i tusental kr
112
Beräkningarna för år 1998 och år 1999 är endast en preliminär tek-
nisk beräkning utifrån nu kända förutsättningar.
Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) har till uppgift att plane-
ra, initiera, stödja och samordna övergripande kommunikationspolitiskt
motiverad forskning, utveckling och demonstrationsverksamhet. Bered-
ningen skall också svara för information och dokumentation inom forsk-
ningsområdet.
De övergripande målen för beredningen är att medverka till att bygga
upp en för kommunikationssektorn gemensam kunskapsbas och säker-
ställa tillgången till väl fungerande forskningsmiljöer och kompetenta
forskare, att ta fram underlag som kan bidra till att uppnå de mål som
statsmakterna har lagt fast för kommunikationssektorns utveckling samt
att stödja kunskapsutvecklingen inom områden där det saknas en natur-
lig annan huvudman för verksamheten.
En jämförelse mellan budget och utfall 1994/95 visar på ett betydande
anslagssparande. Prognosen för innevarande år visar däremot att ut-
gifterna väsentligt kommer att överstiga anslaget. Förskjutningen i
utgifter mellan budgetåren beror till stor del på att KFB i enlighet med
sin inriktningsplan inlett verksamhet på flera nya områden inom vilka
utgifter ackumulerats i en uppbyggnadsfas med programarbete m.m.
Ytterligare faktorer som påverkar den tidsmässiga fördelningen av
utgifterna är finansieringen av det svenska deltagandet i EU:s forsk-
ningsprogram som är beroende av beslutsprocessen inom EU samt att
vissa forskningsmedel utbetalas först vid godkänd slutredovisning.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
Sammanfattning
Övergripande mål
De övergripande målen bör ligga fast även under den kommande
planeringsperioden.
Resurser 1997
Ramanslag 150 771 tkr
Övrigt
Överväganden rörande mål och inriktning avseende kommunika-
tionsforskningen redovisas även i propositionen om forskning
(prop. 1996/97:5).
Resultat relaterat till KFB:s verksamhetsmål och ekonomi har redovi-
sats i årsredovisning och i fördjupad anslagsframställning. Vidare har
RRV på regeringens uppdrag redovisat en uppföljningsstudie av den
113
omläggning av kommunikationsforskningens organisation som genom-
fördes från och med budgetåret 1993/94.
RRV har inte haft några invändningar mot KFB:s årsredovisning. Då
flertalet av KFB:s verksamhetsmål avser slutet av planeringsperioden
1993/94-1995/96 kan inte måluppfyllelsen stämmas av fullt ut i års-
redovisningen. Utvecklingen hittills har dock genomgående varit positiv
och enligt regeringens uppfattning visar årsredovisningen att de verk-
samhetsmål som gäller på kort sikt är på väg att uppfyllas och att be-
redningen i övrigt inrättat sin verksamhet i enlighet med de mer lång-
siktigt inriktade målen.
Mot bakgrund av resultatbedömningen och de överväganden som
regeringen redovisar i propositionen om forskning (prop. 1996/97:5)
anser regeringen att de övergripande mål för KFB:s verksamhet som
lades fast i 1993 års forskningspolitiska proposition bör gälla även för
kommande planeringsperiod.
För att medge en förstärkning av forsknings-, utvecklings- och de-
monstrationsverksamhet avseende kollektivtrafik och samhällsbetalda
resor, i enlighet med vad som anförs i prop. 1996/97:5, anser regering-
en att KFB:s ramanslag för budgetåret 1997 bör höjas med 19 070 000
kronor i förhållande till det anslag som beräknats för kalenderåret 1996.
I förslaget till höjning av ramanslaget har även beräknats en kompensa-
tion för ökade lokalkostnader vid universitet och högskolor.
KFB har, med stöd av sitt särskilda bemyndigande att besluta om
fördelning av medel för forskningsprojekt för en sexårsperiod, gjort
sådana åtaganden för totalt 34 335 000 kronor avseende budgetåren
1997 och 1998. Det är angeläget att KFB kan besluta om fördelning av
medel för forskningsprojekt som löper över en längre period. Regering-
en anser därför att det även fortsättningsvis skall vara möjligt för be-
redningen att fatta sådana beslut för en sexårsperiod. Det bör såsom
hittills ankomma på regeringen att i regleringsbrevet närmare precisera
en högsta ram för sådana åtaganden.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
1994/95 Utgift 29 0971’
1995/96 Anslag 61 000
Reservation 903
Utgiftsprognos 54 200
därav 1996 30 200
1997 Förslag 20 000
^Beloppen anges i tusental kr
Riksdagen fattade vid riksmötet 1992/93 beslut om att Kommunika-
tionsforskningsberedningen skulle inleda ett fyraårigt forsknings-, ut-
vecklings- och demonstrationsprogram rörande användningen av el- och
hybridfordon.
För budgetåret 1997 föreslår regeringen att 20 miljoner kronor an-
visas för programmets fortsatta genomförande.
114
|
1994/95 Utgift |
12 300” |
Anslagssparande |
3 598 | |
|
1995/96 Anslag |
34 810 |
Utgiftsprognos |
37 300 | |
|
därav 1996 |
28 400 | |||
|
1997 |
Förslag |
31 469 | ||
|
1998 |
Beräknat |
30 864 | ||
|
1999 |
Beräknat |
30 864 | ||
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
”Beloppen anges i tusental kr
Beräkningarna för år 1998 och år 1999 är endast en preliminär tek-
nisk beräkning utifrån nu kända förutsättningar.
Anslaget finansierar institutets verksamhet.
Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) bildades den 1 juli
1995 genom ombildning av Delegationen för prognos- och utvecklings-
verksamhet inom transportsektorn (DPU). DPU bildades i sin tur den
1 juli 1993 och påbörjade sin egentliga verksamhet i början av år 1994.
SIKA:s verksamhet består av två huvuddelar. Den ena delen är samord-
ning av infrastrukturplanering, prognoser, samhällsekonomi och plane-
ringsunderlag. Den andra delen utgörs av ansvaret för kommunikations-
statistik och nulägesbeskrivningar.
I den första delen dominerar arbetet med underlag till Kommunika-
tionskommittén under år 1996. Kommitténs arbete avslutas i mars
1997. Det är angeläget att SIKA tidigt kan sätta igång utvecklingsarbetet
för kommande planeringsomgångar. Erfarenheten från den pågående
planeringsomgången visar att SIKA:s kapacitet för att genomföra
modellanalyser och egna samhällsekonomiska kalkyler är alltför be-
gränsad.
I den andra huvuddelen av SIKA:s verksamhet, nulägesbeskrivningar
och statistik, har det visat sig att de nuvarande personalresurserna är
otillräckliga för att kunna producera nulägesbeskrivningar med tillräck-
lig ambitionsnivå. Ytterligare resurser behövs till att publicera kvartals-
bladet, producera en årsbok inom kommunikationsområdet samt till att
bygga upp lättillgängliga databaser. Inom statistikområdet har SIKA
kunnat sänka kostnaderna för flera av de olika statistikprodukterna med
upp till 25 %. Därmed har SIKA kunnat finansiera kostnadsfördyringar
och utökningar av statistiken på andra områden. Därtill fick SIKA
särskilda medel för att påskynda uppbyggnaden av en mer tillförlitlig
statistik om telekommunikationer och därtill anknuten informationstek-
nik.
Prognosen för innevarande år visar att SIKA:s anslag kommer att
underskridas med 1,1 miljoner kronor vilket beror på att verksamheten
är nystartad och ännu inte hunnit få full omfattning.
De övergripande målen för verksamheten är att:
SIKA skall svara för övergripande bedömningar av samhällsekono-
miska och regionalekonomiska effekter av transport- och kommunika-
tionssystem.
SIKA ansvarar för den officiella statistiken inom transport- och kom-
munikationsområdet.
115
SIKA skall dessutom
- svara för att kommunikationsverkens långsiktiga infrastrukturplane-
ring samordnas och genomförs på ett gemensamt underlag,
- utveckla planeringsmodeller som bl.a. innefattar strategiska miljö-
konsekvensbeskrivningar,
- svara för samordningen av riksomfattande resvaneundersökningar,
- utarbeta nulägesbeskrivningar, samt
- utarbeta prognoser för trafik- och kommunikationsutvecklingen.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
Sammanfattning
De övergripande målen bör ligga låst även för den kommande
planeringsperioden.
Ramanslag för SIKA:s uppgifter på 31 469 tkr
Regeringen konstaterar att bildandet av SIKA har haft avsedd effekt.
Planeringsarbetet tillsammans med trafikverken har fungerat väl där
underlag till Kommunikationskommittén utarbetats under stor tidspress.
Därtill har statistiken inom de ursprungliga områdena kunnat produceras
till en lägre kostnad och med förbättrad kvalitet.
I ett särskilt uppdrag har SIKA redovisat bl.a. hur analys- och plane-
ringsmetoder kan anpassas till informationsteknikområdet. Härvid anger
SIKA att förslagen innebär behov av en successiv uppbyggnad av kvali-
ficerad analys- och utredningskapacitet.
För att kunna fortsätta uppbyggnaden av SIKA:s verksamhet i avsedd
riktning beräknas utgifterna uppgå till 31 469 000 kronor.
|
1994/95 |
Utgift |
118 6571’ |
Anslagssparande |
25 298 |
|
1995/96 |
Anslag |
182 802 |
Utgiftsprognos |
195 400 |
|
därav 1996 |
131 100 | |||
|
1997 |
Förslag |
120 338 | ||
|
1998 |
Beräknat |
109 551 | ||
|
1999 |
Beräknat |
109 549 |
1'Beloppen anges i tusental kr
116
Beräkningarna for år 1998 och år 1999 är endast en preliminär tek-
nisk beräkning utifrån nu kända förutsättningar.
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) är central
förvaltningsmyndighet för meteorologiska, hydrologiska och oceanogra-
fiska frågor. Anslaget skall användas till uppgifter som är nödvändiga
för att tillgodose samhällets allmänna behov av prognoser, varningar
och beredskap (den s.k. infrastrukturen) samt till sådana samhällsnöd-
vändiga uppgifter som nyttiggör den kompetens SMHI bygger upp i den
infrastrukturella verksamheten och där ingen annan myndighet kan
fungera som beställare av tjänsten. SMHI:s övriga verksamhet skall
finansieras med avgifter. Uppdrags- och affärsverksamhet står för ca 13
respektive 42 % av den totala omsättningen. Med uppdragsverksamhet
menas samverkan med andra myndigheter inom ramen för SMHI:s
myndighetsansvar, men som är av sådan omfattning att SMHI:s anslag
inte kan eller bör täcka kostnaderna. Verksamheten bekostas i stället av
de andra myndigheterna och skall ge full kostnadstäckning. Affärsverk-
samheten bedrivs på kommersiella villkor på en helt eller delvis konkur-
rensutsatt marknad.
De övergripande målen för myndigheten är att SMHI för väder- och
vattenberoende verksamheter till lägsta möjliga kostnad skall producera
planerings- och beslutsunderlag av bestämd kvalitet och bestämt inne-
håll. Affärsverksamheten skall bedrivas med den meteorologiska, hy-
drologiska och oceanografiska infrastrukturen som grund. SMHI skall
vidare arbeta som ett modernt, kundorienterat kunskapsföretag som är
minst lika effektivt som jämförbara organisationer inom den privata
sektorn. Dessutom skall SMHI vara en resurs i miljöarbetet.
En jämförelse mellan budget och utfall budgetåret 1994/95 visar ett
anslagssparande på drygt 6 miljoner kronor. Det totala anslagssparandet
vid budgetårets slut var 25,3 miljoner kronor. Detta används till ett
antal större rationaliserings- och utvecklingsprojekt som beräknas vara
slutförda under år 1997. Prognosen för anslagsbelastningen under
innevarande budgetår visar att ca hälften av anslagssparandet förbrukas
detta år.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
De övergripande målen för SMHI:s verksamhet som beslutades av
riksdagen år 1993 bör kvarstå.
Resurser 1997
Ramanslag 120 338 tkr
Beräknade avgiftsinkomster 201 700 tkr
117
SMHI-utredningen
År 1994 tillkallades en särskild utredare med uppdrag att utreda förut-
sättningarna för och konsekvenserna av en förändring av verksamhets-
formen för SMHI. Utredningens betänkande (SOU 1995:99) SMHI:s
verksamhetsform? överlämnades till regeringen den 1 november 1995.
Utredningsförslagen innebär bl.a. att SMHI:s myndighets- respektive
affärsverksamhet tills vidare bör hållas samman och fortsatt drivas i
myndighetsform. Alternativet att dela SMHI i dels en myndighet med
anslags- och uppdragsverksamheten och dels ett fristående aktiebolag
med ägandet skilt från myndigheten för affärsverksamheten bör prövas
på sikt. Bolagisering av hela SMHI respektive ombildning till affärsverk
anser däremot utredaren vara olämpliga lösningar.
Betänkandet har remissbehandlats och majoriteten av remissinstanser-
na tillstyrker utredningens förslag.
Resultatbedömning
Riksrevisionsverket har granskat SMHI:s årsredovisning för budgetåret
1994/95 och bedömer att den i allt väsentligt är rättvisande.
Av årsredovisningen framgår att de mål som uppställts inom den
infrastrukturella verksamheten inte till alla delar har uppnåtts, vilket
delvis kan förklaras med att målen är medvetet högt satta i syfte att
skapa en strävan mot en ständig förbättring. Måluppfyllnaden visar dock
en positiv trend. En internationell utveckling och samordning pågår för
att få fram resultatmått och nyckeltal som kan vara jämförbara mellan
olika länder.
SMHI skall vara en resurs i miljöarbetet och en omfattande samver-
kan har inletts mellan Statens naturvårdsverk och SMHI. Överenskom-
melser har träffats som bl.a. innebär att SMHI ställer data och kompe-
tens till miljövårdens förfogande och som motprestation bidrar Natur-
vårdsverket till finansieringen av infrastrukturen.
SMHI:s verksamhet delas upp på affärsområdena Samhälle, Trafik,
Miljö-Energi och Konsument. Affärsområde Samhälle svarar för tjänster
riktade mot allmänheten, andra myndigheter och för den infrastruktu-
rella verksamheten och finansieras till ca 70% via anslag.
Inom affärsverksamheten har såväl omsättning som rörelseresultat
ökat varje år under en femårsperiod. Affärsverksamhetens omsättning
under budgetåret 1994/95 var 144,3 miljoner kronor. Resultatet visar ett
underskott på 5,4 miljoner kronor, vilket förklaras med att resultatet har
belastats med 19,6 miljoner kronor för utvecklingsprojekt och särskilda
marknadssatsningar. Regeringen har i ett särskilt beslut medgivit att
SMHI för dessa ändamål får disponera balanserade överskott i affärs-
verksamheten som redovisades vid utgången av budgetåret 1993/94.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
118
Infrastrukturen
Från och med budgetåret 1995/96 introducerades begreppet infrastruktur
på SMHI. Med meteorologisk, hydrologisk och oceanografisk infra-
struktur avses den verksamhet SMHI måste ha för att kunna göra all-
männa prognoser och utfärda varningar för att skydda liv och egendom
i Sverige. Infrastrukturen omfattar datainsamling, förädling, slutproduk-
tion (allmänna prognoser, varningar, beredskap) och distribution. In-
ternationell samverkan samt delar av forskning och utveckling är nöd-
vändiga stödfunktioner för att infrastrukturen skall kunna upprätthållas.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
Verksamhetens inriktning
SMHI föreslår i sin fördjupade anslagsframställning en framtida inrikt-
ning av verksamheten som överensstämmer med huvudförslagen i
SMHI-utredningens betänkande. Regeringen instämmer i att SMHI även
fortsättningsvis bör driva myndighets- respektive affärsverksamheten
sammanhållet i myndighetsform. Regeringen anser vidare att SMHI:s
myndighetsroll bör omfatta:
- att driva en meteorologisk, hydrologisk och oceanografisk infra-
struktur,
- att utföra övrig samhällsnödvändig, anslagsfinansierad slutproduk-
tion,
- att utföra uppdragsverksamhet.
Delar av SMHI-utredningens förslag avser regeringen att behandla
vidare i nästa års budgetproposition.
Regeringen bedömer att de övergripande målen som beslutades av
riksdagen år 1993 bör kvarstå. Dock har det nya infrastrukturbegreppet
införts i målformuleringen.
Regeringen anser vidare att SMHI:s verksamhetsidé bör förtydligas
enligt följande så att den bättre speglar SMHI:s ökade affärsorientering:
SMHI skall genom att affärsmässigt tillhandahålla planerings- och
beslutsunderlag för väder- och vattenberoende verksamheter understödja
samhälleliga uppdragsgivares och kommersiella kunders ansträngningar
att värna om miljön och att effektivt
- skydda liv och egendom i Sverige,
- främja samhällsutvecklingen i Sverige,
- minimera kostnader eller öka intäkter i sina kommersiella verksam-
heter.
Slutsatser
Regeringen beräknar anslaget Bidrag till Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut till 120 338 000 kronor för budgetåret 1997.
En ny datapolicy har fastställts inom flera internationella organisa-
tioner, bl.a. WMO, EUMETSAT, ECMWF och ECOMET. Inom
WMO, den internationella meteorologiska organisationen, har man enats
om att icke-kommersiell forskning skall ha tillgång till meteorologiska
119
data till endast uttagskostnad. Regeringen anser att Sveriges datapolicy
gentemot den icke-kommersiella forskningen bör anpassas till den in-
ternationellt accepterade. En ändrad svensk policy innebär dock ett
bortfall av intäkter motsvarande 3 miljoner kronor per år. Regeringen
anser att SMHI bör kompenseras för detta och 3 miljoner kronor bör
därvid beräknas för detta ändamål.
Regeringen föreslår att 4,5 miljoner kronor förs över från detta anslag
till E 6. EUMETSAT, WMO och ECMWF. Dessa medel skall bekosta
medlemsavgifter till de internationella organisationerna WMO och
ECMWF.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
|
1994/95 |
Utgift |
36 231u |
Reservation |
26 899 |
|
1995/96 |
Anslag |
53 000 |
Utgiftsprognos |
63 500 |
|
därav 1996 |
41 000 | |||
|
1997 |
Förslag |
65 600 | ||
|
1998 |
Beräknat |
65 600 | ||
|
1999 |
Beräknat |
65 600 |
'beloppen anges i tusental kr
Beräkningarna för år 1998 och år 1999 är endast en preliminär tek-
nisk beräkning utifrån nu kända förutsättningar.
Anslaget skall bekosta medlemsavgifter till de internationella organisa-
tionerna EUMETSAT, WMO och ECMWF, i vilka SMHI representerar
Sverige. EUMETSAT svarar för utveckling och drift av europeiska
vädersatelliter och koordinerar sin verksamhet med övriga vädersatellit-
operatörer i världen. Genom medlemskap i EUMETSAT får SMHI
tillgång till satellitinformation, vilket bl.a. ingår som en integrerad del i
det meteorologiska observationssystemet. WMO, den internationella
meteorologiska organisationen, är en del av FN-systemet. ECMWF är
ett europeiskt räkne- och beräkningscenter för medellånga väderprogno-
ser.
En jämförelse mellan budget och utfall budgetåret 1994/95 visar att
kostnaderna för EUMETSAT-samarbetet varit lägre än budgeterat till
följd av förseningar i planerade program. Prognosen för innevarande år
visar en liknande utveckling. Anslaget beräknas få en reservation på
16,4 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Resurser 1997
Ramanslag 65 600 tkr
120
EUMETSAT
Inom EUMETSAT har man under det gångna året överfort den operati-
va driften av de geostationära satelliterna från ESA (European Space
Agency) till EUMETSAT. Ett nytt satellitprogram drivs i syfte att ta i
drift en andra generation geostationära satelliter. Ett europeiskt program
för polära satelliter har specificerats och beslutsunderlag för detta har
tagits fram.
En decentralisering av utveckling och bearbetning av satellitinforma-
tion påbörjas under år 1996. Ett antal regionala centra kommer att
bildas med målet att optimera det europeiska nyttjandet av informatio-
nen. De nationella meteorologiska instituten i medlemsländerna kommer
att samverka kring dessa centra. SMHI verkar för att på sikt få till
stånd en lokalisering av ett center med en inriktning mot moln och
nederbörd till Sverige.
WMO och ECMWF
Medlemsavgifter till de internationella organisationerna WMO och
ECMWF har tidigare anvisats över SMHI:s myndighetsanslag. Med-
lemsavgifterna påverkas bl.a. av den svenska kronans ställning gentemot
andra valutor. I syfte att förhindra en påverkan på resurserna till
SMHI:s infrastruktur i händelse av förändrade kostnader till följd av
valutaförändringar anser regeringen att medel för dessa medlemsavgifter
i stället bör anvisas över detta anslag.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
Slutsatser
Regeringen beräknar anslaget EUMETSAT, WMO och ECMWF till
65 600 000 kronor för budgetåret 1997.
Kostnaden för EUMETSAT beräknas uppgå till 70 miljoner kronor.
Mot bakgrund av att en reservation på 16,4 miljoner kronor förs över
från innevarande budgetår anser regeringen att 53,6 miljoner kronor bör
anslås för EUMETSAT :s räkning.
I enlighet med den beräknade kostnaden för medlemsavgifter till
WMO och ECMWF anser regeringen att 12 miljoner kronor bör anslås
för dessa ändamål. Av detta belopp har 4,5 miljoner kronor förts över
från SMHI:s myndighetsanslag.
Genom en överenskommelse mellan SMHI och Försvarsmakten skall
Försvarsmakten bidra med en viss del av SMHI:s infrastrukturkostna-
der, vari ingår medlemsavgifter till EUMETSAT, WMO och ECMWF.
Försvarsmaktens kostnader för dessa medlemsavgifter beräknas till 5,5
miljoner kronor för år 1997. Från och med år 1997 föreslås att SMHI
bekostar medlemsavgifterna i sin helhet. Regeringen anser därför att 5,5
miljoner kronor bör föras över från utgiftsområde 6 Totalförsvar,
anslaget A 1. Försvarsmakten till detta anslag. I och med detta skall
Försvarsmakten i fortsättningen inte längre lämna något bidrag till
medlemsavgifter för nämnda organisationer.
121
9 Särskilda frågor
Den svenska handelsflottans konkurrensproblem började märkas redan
omkring år 1975. Efter en stadig uppgång av antalet svenskflaggade
fartyg sedan andra världskriget ökade problemen för främst de traditio-
nella sjöfartsnationerna och bland dem Sverige. Ett skäl till problemen
var oljekrisen, som innebar höjda priser, mindre leveranser och därmed
mindre behov av sjötransporter. Parallellt med den utvecklingen ökade
kravet på främst lägre bemanningskostnader och en omfattande omregi-
strering till utländska fartygsregister påböljades i flertalet högkostnads-
länder i syfte att uppnå sådana kostnadsreduktioner. De s.k. bekvämlig-
hetsregistren har allt sedan den tiden haft särskilt stor attraktionskraft.
Staten har mot bakgrund av en allmän bedömning av behovet av en
egen svensk handelsflotta av en rimlig omfattning på olika sätt sökt
stödja den svenska sjöfartsnäringen. Stödet har inriktats mot att förbättra
den svenska handelssjöfartens konkurrenskraft genom att medverka till
att reducera bemanningskostnadema genom ett visst statligt stöd under
första delen av 1980-talet. Riksdagen beslutade år 1988 - efter en ytter-
ligare omfattande svensk utflaggning - att införa ett nytt, mer omfattan-
de rederistöd i syfte att stärka den svenska handelssjöfartens internatio-
nella konkurrenskraft (prop. 1987/88:129, bet. 1987/88:TU27, rskr.
1987/88:337 och prop. 1988/89:56, bet. 1988/89:TU6, rskr. 1988/89:85).
Ett enigt trafikutskott hade dessförinnan, i december 1987, uttalat att den
svenska handelsflottan hade undergått en minskning som var ägnad att
inge allvarlig oro med hänsyn till vår transportförsöijning i krissituatio-
ner (bet. 1987/88:TU8, rskr. 1987/88:107). Åtgärder behövde därför
vidtas i syfte att kunna bevara en internationellt inriktad sjöfartsnäring. I
detta sammanhang underströks näringens betydelse inte bara från bered-
skapssynpunkt utan också för Sveriges bytesbalans samt för sysselsätt-
ningen även inom andra sjöfartsanknutna verksamheter än rederier.
I april 1992 beslutade riksdagen att rederistödet dock skulle avvecklas
(prop. 1991/92:100 bil. 7, bet. 1991/92:TU24, rskr. 1991/92:186). I
propositionen anmäldes att regeringen under våren 1992 avsåg att före-
lägga riksdagen förslag till nya förutsättningar för den svenska sjöfarten.
Därmed avsågs främst införandet av ett svenskt internationellt register,
som skulle göra det möjligt att operera vissa svenskflaggade fartyg på
internationella kostnadsvillkor.
Riksdagen hade redan år 1991 på regeringens initiativ fattat beslut om
att avskaffa den s.k. flagglagen. Lagen infördes år 1977 med syftet att
förhindra att svenskägda fartyg registrerades under utländsk flagg. Med
stöd av lagen krävdes tillstånd av Sjöfartsverket för överlåtelse av skepp
till utlandet. Lagen upphävdes fr.o.m. den 1 januari 1992.
I december 1992 beslöt riksdagen att rederistödet skulle återinföras i
avvaktan på ett slutligt ställningstagande till frågan om åtgärder för
svensk sjöfart (prop. 1992/93:128, bet. 1992/93:TU12, rskr.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
122
1992/93:153). Beslutet tillkom som en följd av att sjöarbetsmarknadens
parter inte hade kunnat ena sig i frågan om införande av ett svenskt
internationellt register. Av betydelse för beslutet var också att det s.k.
rationaliseringsavtalet, som hade träffats mellan partema, enligt beräk-
ningarna skulle medföra kostnadssänkningar avseende bemanningskost-
nadema på i genomsnitt 15 %. Partema hade vidare beräknat att deras
egna åtgärder i förening med statliga åtgärder bestående av återbetalning
av sjömansskatt och en återbetalning av en viss del av de sociala avgif-
terna skulle innebära en sammanlagd kostnadsminskning på 40 %.
Det nuvarande svenska statsstödet har i anslutning till Sveriges an-
sökan om medlemskap i EU notifierats och befunnits vara förenligt med
EU:s inre marknad och med gällande riktlinjer för statsstöd från år 1989
(SEC(89) 921 final). I rådets förordning EEG 613/91 om överflyttning
av fartyg från ett register till ett annat inom gemenskapen stadgas att
upprättandet av en fungerande inre marknad innefattar undanröjande av
tekniska hinder för registrering av EU-fartyg i samtliga medlemsstaters
fartygsregister. Den svenska sjölagen (1994:1009) har emellertid ännu
inte ändrats och kommissionen har uppmärksammat Sverige och övriga
stater på detta förhållande. Det pågår för närvarande ett beredningsarbete
rörande denna fråga inom regeringskansliet.
I sitt betänkande (1993/94:TU14) erinrade Trafikutskottet om den
oenighet som rått, i riksdagen och annorstädes, om de sjöfartspolitiska
medlen sedan rederistödet infördes år 1988. I debatten hade framhållits
att Sverige borde följa vissa andra sjöfartsnationers exempel och införa
ett internationellt fartygsregister. De därmed förenade internationella
kostnadsvillkoren skulle enligt förespråkarna medföra lägre bemannings-
kostnader och följaktligen en stärkt internationell konkurrenskraft samt
minska eller eliminera behovet av statligt stöd. Mot detta hade invänts
att ett svenskt internationellt fartygsregister skulle kunna innebära att
man på svenska fartyg underlät att tillämpa svenska lagregler på väsent-
liga områden - inte minst de arbetsrättsliga - i en utsträckning som vore
oförenligt med svensk rättsuppfattning. I anslutning till denna samman-
fattning av den sjöfartspolitiska debatten framhöll utskottet bl.a. att en
parlamentarisk utredning borde tillsättas.
Regeringen bemyndigade den 24 november 1994 chefen för Kommu-
nikationsdepartementet att tillkalla en parlamentarisk kommitté med
uppdrag att utreda hur behovet av sjöburen utrikeshandel bäst skall till-
godoses i ett långsiktigt perspektiv. Kommittén - som antog namnet
Sjöfartspolitiska utredningen - redovisade sitt arbete den 28 november
1995 i betänkandet ”Svensk sjöfart - näring för framtiden” (SOU
1995:112).
Betänkandet har remissbehandlats. Samtliga remissvar finns tillgäng-
liga på Kommunikationsdepartementet, diarienummer K95/4301/2.
I en departementspromemoria upprättad inom Finansdepartementet
(Ds 1991:41) ”Beskattning av sjömän” förordades att sjömansskattesyste-
met avskaffas. Förslaget innebar i huvudsak att sjömän skall beskattas
enligt landskattemodellen. Promemorian har remissbehandlats och re-
missinstanserna har i huvudsak tillstyrkt förslaget. Regeringen har
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
123
nyligen lagt fram en proposition i denna fråga till riksdagen. Omlägg-
ningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.
SocialfÖrsäkringsutskottet uttalade i sitt betänkande (1990/9 l:SfU9),
Vissa ändringar i sjukförsäkringen m.m., att det finns anledning for
regeringen att snarast överväga om sjömän även i fortsättningen skall ha
full kompensation for inkomstbortfall vid sjukdom, när andra försäkrade
får vidkännas en ökad självrisk inom sjukpenningsforsäkringen. Riks-
dagen tillkännagav regeringen detta som sin egen mening. Regeringen
tillsatte (inom Kommunikationsdepartementets ansvarsområde) med
anledning av detta en utredning som antog namnet 1990 års sjömans-
lagsutredning. Utredningen skulle pröva frågan huruvida sjömän längre
skulle ha full kompensation for inkomstbortfall vid sjukdom. Utredning-
en föreslog en lägre nivå. Regeringens nuvarande ståndpunkt är att några
åtgärder for närvarande inte bör vidtas med hänsyn till de invändningar
som framförts från arbetstagarorganisationerna. Dessa hävdar att sjö-
mansyrkets särart fortfarande motiverar att nuvarande bestämmelser
behålles.
EG-kommissionen har i mars 1996 lagt fram ett förslag om en ny sjö-
fartspolitisk strategi. Medlemsstaterna har möjlighet att lämna synpunk-
ter till kommissionen senast under september 1996.
Kommissionen redovisar i sin rapport flera problem som man anser
måste lösas gemensamt inom Europa. Det viktigaste anser kommissionen
vara att söka hindra den pågående mycket stora utflaggningen och
ägarutflyttningen från Europa for att kunna bibehålla sjöfartskompeten-
sen och därmed skapa förutsättningar for stabila sjöfartsnäringar i med-
lemsstaterna och genom detta trygga sysselsättningen.
Ett annat problem kommissionen tydligt lyfter fram är behovet av att
arbeta vidare med en ökad sjösäkerhet i vid bemärkelse. Uppenbara
skillnader i fartygens standard har noterats och konkurrensen med fartyg
med ”understandard” är påtaglig. Kommissionens slutsats är att en ge-
mensam politik kan skapa nya förutsättningar for att kunna bibehålla och
utveckla EU:s sjöfartsnäringar bl.a. genom aktiva åtgärder på sjösäker-
hets- och miljöområdena som även skulle omfatta anlöpande fartyg från
tredje land.
I unionen gäller det enligt kommissionen att inte konkurrera ut var-
andra utan i stället skapa enhetliga regler. Statsstöd måste - med samma
argumentering som Sjöfartspolitiska utredningen redovisar - medges så
länge världskonkurrensen ser ut som den gör. Det måste enligt kommis-
sionen också finnas en genuin länk mellan fartyg/ägare och unionens
ekonomiska utveckling. Gemensamma ansträngningar måste göras for att
förbättra sysselsättningsläget och utbildningsstandarden inom unionen.
Detta anses på längre sikt vara viktigt for konkurrenskraften. Kommis-
sionen har sammanfattat sin strategi i ett fyrapunktsprogram.
1. Den första delen i policypaketet rör sjösäkerheten. Kommissionen
föreslår att även icke-bindande gällande internationella sjösäkerhetsregler
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
124
obligatoriskt skall införas inom EU. Effekten förväntas bli att fartyg som
inte uppfyller säkerhetskraven stegvis fasas ut från marknaden och kon-
kurrensen därmed blir rättvisare. Detta skall kombineras med gemensam-
ma förslag till IMO om långtgående krav på flaggstatemas kontrollad-
ministration och ett införande inom EU av mer precisa och tydliga prin-
ciper och regler för själva registreringen. Hamnstatskontrollen föreslås
därutöver utvidgas. Fartygsägamas försäkringsansvar och lastägamas
ansvar föreslås även utvecklas.
2. Den andra delen i programförslaget rör frågan om att upprätthålla
fria och öppna sjöfartsmarknader. Här föreslår kommissionen en fortsatt
multilateral ansats via WTO m.fl. internationella organ i syfte att garan-
tera att fritt marknadstillträde tillämpas. I dag är det inte så, utan kom-
missionen och medlemsstaterna tvingas regelbundet ta upp förhandlingar
med stater eller grupper av stater som hindrar EU-fartyg från att utföra
sina transportuppdrag till och från dessa länder.
3. Den tredje delen i paketet berör frågor som har med konkurrens-
kraften för medlemsstaternas rederier att göra. I denna del av program-
met lyfts utbildning och forskning fram. Kommissionen menar att kravet
på kompetens måste upprätthållas och att ungdom bör stimuleras att söka
sig till sjöfartsnäringen. Det finns enligt kommissionen i dag ett direkt
hot mot EU:s samlade rederinäring genom att det finns ett behov av
ytterligare ca 30 % EU-anställda ombord på fartygen, som inte kan
tillgodoses genom medlemsstaternas utbildningssystem.
4. Den fjärde delen i programmet behandlar statsstödsreglema. Kom-
missionen betonar i likhet med Sjöfartspolitiska utredningen att det från
principiella utgångspunkter inte bör förekomma statsstöd och att Rom-
fördraget också förbjuder detta i flertalet fall. Kommissionen menar
dock att det för närvarande inte är önskvärt att alltför strikt tillämpa
gällande regler eftersom en sådan tillämpning skulle kunna slå ut EU:s
sjöfartsnäring. Kommissionen föreslår därför att de gällande riktlinjer för
statsstöd ses över så att i vart fall konkurrensen mellan medlemsstaterna
blir neutral. Det tidigare presenterade förslaget om ett gemensamt far-
tygsregister - EUROS - avses dras tillbaka. EU:s ministerråd har ännu
inte tagit ställning till kommissionens förslag.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
Regeringens bedömning och förslag: Nuvarande näringspolitiska
mål för sjöfartspolitiken bör i huvudsak ligga fast men förtydligas.
Staten bör på olika sätt tillvarata sjöfartens möjligheter som en
konkurrenskraftig exportnäring och därigenom stärka betalnings-
balansen. Den svenska handelsflottan skall tillförsäkras rimliga
konkurrensvillkor.
Nuvarande politik: Målen för den nu gällande statliga sjöfartspoliti-
ken har i stort varit de samma under den senaste 15-årsperioden. Rege-
ring och riksdag har i flera beslut bekräftat denna politik. Nuvarande
125
sjöfartspolitiska mål, som antogs av riksdagen redan år 1980, anger att
målen för den statliga sjöfartspolitiken skall vara:
- att skapa förutsättningar för att landets utrikeshandel kan utföras på ett
effektivt sätt till lägsta samhällsekonomiska kostnader (ett trafikpolitiskt
mål),
- att trygga landets transportförsöijning i politiska och ekonomiska kris-
situationer (ett beredskapsmål),
- att ta tillvara sjöfartens möjligheter som konkurrenskraftig export-
näring och därigenom stärka betalningsbalansen (ett näringspolitiskt
mål).
Riksdagen förutsatte vid utformningen av dessa tre mål att sjöfartspoli-
tiken skulle inordnas i den allmänna näringspolitiken. Det förutsattes
även att målen skulle ses i relation till de övergripande samhällsmålen
om ekonomisk tillväxt, full sysselsättning, regional balans, social och
ekonomisk utjämning och god miljö samt att åtgärder på sjöfartens om-
råde skulle bidra till att även uppfylla dessa samhällsmål. I beslutet
angavs att ett statligt engagemang i form av direkta statsstöd borde und-
vikas.
Den under våren 1995 av riksdagen beslutade näringspolitiska inrikt-
ningen innebär att svenska företag, och då även sjöfartens företag, i
princip skall stå på egna ben utan statligt stöd. Näringspolitiken är i dag
så utformad att staten skall ange spelreglerna och med generella medel
stimulera miljön för svenska företag. Riksdagen framhåller dock att det
i praktiken även finns behov av branschinriktade åtgärder om omvärlds-
förutsättningama påkallar detta.
Utredningens bedömningar och förslag: Utredningen föreslår att det
ovan angivna näringspolitiska målet kompletteras med fyra nya delmål.
Utredningen berör i detta sammanhang även frågan om vilka motiv det
finns för att, i syfte att uppfylla de generella målen och de nuvarande
sjöfartspolitiska målen, bibehålla en egen nationell handelsflotta.
Utredningen menar att den svenska handelsflottan och den svenska
sjöfartsnäringen som helhet bidrar till att gällande allmänna samhällsmål
uppfylls. Utredningens infallsvinkel var att undersöka vilka effekter det
skulle få om staten skulle upphöra med rederistödet. Utredningens slut-
sats är att en väsentlig samhällsekonomisk förlust skulle kunna uppkom-
ma om den svenska handelsflottans exportintäkter skulle gå förlorade för
Sverige. Sjöfarten anses ge ett avsevärt bidrag till Sveriges ekonomi och
till statens inkomster. Sysselsättningssituationen i Sverige skulle försäm-
ras med ökade krav på andra samhällsåtgärder som följd. Kostnaderna
för dessa skulle bli högre än det nuvarande stödet till näringen. Målet
om social och ekonomisk utjämning liksom målet om en god miljö
skulle även vara svårare att uppnå utan en egen nationell flotta, menar
utredningen. Sammanfattningsvis hävdar således utredningen att det för
staten är angeläget att även fortsättningsvis tillvarata sjöfartens möjlig-
heter som konkurrenskraftig exportnäring.
Utredningen betonar att den kanske viktigaste näringspolitiska frågan
för staten är att ge den svenska handelsflottan konkurrensvillkor jämför-
bara med vad andra länder har. Den bild utredningen redovisar är att
Sverige i dag knappast kan avveckla stödet då samtliga stater har sådana
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
126
stöd - både direkta (statsbidrag) samt indirekta (bl.a. internationella
”andra” register). Sjöfartspolitiska utredningens majoritet förordar att
konkurrensvillkoren skall utformas så att den svenska handelsflottan
under en femårsperiod ges fortsatt statsstöd. Utredningens majoritet har
inte heller sett att det finns några verkliga alternativ. Utredningen menar
dock att den uppåtgående statsstödsspiralen i flertalet av EU:s medlems-
stater måste brytas.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker utredningens
förslag. Ett antal remissinstanser, däribland Riksrevisionsverket och
Riksskatteverket, anser inte att det finns belägg för att nuvarande stöd
ger avsedda effekter.
Skälen för regeringens förslag: Sjöfartens stora betydelse för den
svenska utrikeshandeln och för det svenska näringslivet motiverar enligt
regeringens uppfattning fortfarande att särskilda målsättningar fastställs
samt att nuvarande former för bidrag till svenska rederier tills vidare
består. Staten bör dock sträva efter att finna alternativ inom ramen för
en gemensam sjöfartspolitik inom EU.
Regeringen fäster stort avseende vid sjöfartens möjligheter att utveck-
las, inte minst mot bakgrund av den pågående Europaintegrationen och
utrikeshandelns stora betydelse. Sverige är geografiskt sett utan land-
förbindelser med övriga medlemsstater med undantag för Finland. Sveri-
ges beroende av en högkvalitativ svensk sjöfart är stor. Sjöfartspolitiken
blir därmed av stor vikt för landet. Regeringen har sökt klarlägga vilka
ytterligare bakomliggande motiv det kan finnas för att bibehålla en na-
tionell handelsflotta och funnit att beredskapsmålet så som det i dag är
utformat fortfarande har betydelse. Den nuvarande inriktningen av åt-
gärder i syfte att trygga landets transportförsöijning genom sjöfarten i
politiska och ekonomiska orostider är enligt regeringens bedömning
fortfarande giltig.
Det finns som regeringen ser det ytterligare skäl som motiverar ett
fortsatt statligt engagemang för att uppfylla de sjöfartspolitiska målen.
Regeringens bedömning är att en svensk handelsflotta ger ett direkt
ekonomiskt mervärde för Sverige och att varje fartygsanställd skapar
ytterligare värdefull sysselsättning i sjöfartsnäringens service- och ut-
vecklingsfunktioner. En handelsflotta av en viss storlek krävs likaledes
för att kunna upprätthålla Sveriges maritima kompetens i vid bemärkel-
se.
Med ett sådant synsätt framstår det som angeläget att klarlägga de
långsiktiga målen för sjöfartspolitiken. Den nuvarande politiken har
granskats av Sjöfartspolitiska utredningen och i stort befunnits lämplig
även för framtiden. Remissinstanserna har med några undantag anslutit
sig till denna slutsats och till de bedömningar som utredningen gjort
beträffande världshandelsflottans situation liksom hur den svenska situa-
tionen ser ut. Det regeringen i detta sammanhang främst fast sig vid är
att svensk sjöfart inte endast är en fråga om rederier och dess verksam-
heter utan en väsentligt bredare verksamhet inom en sektor av svenskt
näringsliv under begreppet svensk sjöfartsnäring. Ett sådant bredare
perspektiv är nu redovisat inte enbart i Sverige utan även av EG-kom-
missionen med fakta från även andra medlemsstater som t.ex. Holland.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
127
13 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 8
Sjöfartens betydelse för enskilda stater får genom detta en annan tyngd
och visar dess betydelse för landets ekonomiska utveckling, för syssel-
sättningen, för den tekniska utvecklingen i landet, för den regionala
utvecklingen och för utvecklingen av en god miljö.
Regeringen anser att detta nya perspektiv innebär att sjöfarten bör
sättas in i ett näringspolitiskt sammanhang som bör återspeglas i de
sjöfartspolitiska målen. Regeringen föreslår att det näringspolitiskt in-
riktade sjöfartspolitiska målet ges följande lydelse:
- att på olika sätt tillvarata sjöfartens möjligheter som en konkurrens-
kraftig exportnäring och därigenom stärka betalningsbalansen samt
- att den svenska handelsflottan tillförsäkras rimliga konkurrensvillkor.
Inriktningen innebär att staten tar på sig ett ansvar för att skapa lång-
siktiga konkurrensförutsättningar för den svenska handelsflottan, obero-
ende av de medel som härvidlag nu eller på sikt skall användas. Formu-
leringen är även anpassad till den allmänna näringspolitiska inriktning
Sverige i dag tillämpar.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
Regeringens bedömningar och förslag: De näringspolitiska för-
utsättningarna för den svenska handelssjöfartens långsiktiga ut-
veckling bör anges av staten.
Regeringens strävan är att det svenska bidraget till handelssjö-
farten stegvis skall ersättas med gemensamma och likartade regler
för statsstöd och andra villkor, som kan komma att gälla inom EU.
Regeringen föreslår att såväl det nationella arbetet som Sveriges
engagemang i det internationella arbetet rörande sjöfartens närings-
politiska frågor fortsätter.
Det nuvarande bidraget föreslås med vissa modifieringar bestå
under den kommande femårsperioden dvs. mellan år 1997 och år
2001.
Utredningens förslag: Utredningens grundläggande bedömning är att
den statliga sjöfartspolitiken i både näringspolitiskt och trafikpolitiskt
avseende måste präglas av en större långsiktighet för att ge stabilitet åt
den berörda näringen och åt statens egen planering. Utredningen har
därför funnit att det är angeläget att utforma ett vad utredningen kallar
ett långsiktigt sjöfartspolitiskt inriktningsbeslut. Ett sådant beslut bör
fattas av riksdagen och omfatta en period om fem år.
Utredningen lyfter i sina övervägande- och förslagsavsnitt fram be-
hovet av att förstärka det internationella och nationella arbetet rörande
sjöfartens näringspolitiska förhållanden.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker i huvudsak
utredningens förslag. Ett par remissinstanser, däribland Konkurrensver-
ket, har avstyrkt förslaget.
128
Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att det viktigaste är
att skapa långsiktiga konkurrensförutsättningar för den svenska handels-
flottan. Regeringen menar i likhet med utredningen och remissinstanser-
na att långsiktigheten i statens agerande måste förbättras. Det är av stor
vikt att skapa de stabila spelregler som anges i den av riksdagen antagna
näringspolitiska inriktningen år 1995.
Långsiktigheten bör enligt regeringens uppfattning omfatta två delar i
sjöfartspolitiken - dels de långsiktiga kraven på att kunna avveckla stats-
stödet och dels, så länge stödet behövs, stabilisera förutsättningarna
genom ett långsiktigt inriktningsbeslut. Regeringen föreslår därför att
riksdagen fattar ett långsiktigt sjöfartspolitiskt beslut med näringspolitisk
inriktning.
Regeringen ansluter sig till utredningens bedömning om behovet av ett
fortsatt nationellt och internationellt svenskt engagemang i sjöfartens
globala näringspolitiska förhållanden. EG-kommissionens sjöfartspolitis-
ka strategi indikerar också ett behov av ett ökat engagemang. Sjöfartens
närings- och trafikpolitiska frågor är som regeringen ser det samman-
vävda både nationellt och internationellt. Detta samband kan bäst
illustreras av de uppgifter som EG-kommissionen redovisar. De rederier
som seglar under bekvämlighetsflagg anses, genom att de många gånger
inte uppfyller generella, internationellt fastställda regler om sjösäkerhet,
kunna skapa sig en konkurrensmässig fördel. Exemplet visar att sjösä-
kerhet, trafikpolitik och näringspolitik inom sjöfarten är nära förbundna
och måste behandlas sammanvägt. Regeringen drar den slutsatsen - på
samma sätt som Sjöfartspolitiska utredningen gjort - att detta måste
speglas i statens egen organisation och förvaltning. Regeringen kommer
med denna motivering att se över bl.a. Sjöfartsverkets instruktion och
anpassa denna till rådande förhållanden. Instruktionen kommer att ändras
så att verkets roll i det sjöfartspolitiska utvecklingsarbetet markeras. Det
bör framgå att Sjöfartsverket skall medverka till att främja sjöfartens
utveckling. Luftfartsverket har redan getts en sådan roll för den civila
luftfarten.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
Regeringens förslag: För budgetåret 1997 föreslår regeringen att
riksdagen till ramanslaget Bidrag till sjöfarten anvisar 400 miljoner
kronor.
(Tidigare B 5. Bidrag till svenska rederier)
|
1994/95 |
Utgift |
356 000” |
Reservation |
0 |
|
1995/96 |
Anslag |
510 000 |
Utgiftsprognos |
510 000 |
|
därav 1996 |
365 000 | |||
|
1997 |
Förslag |
400 000 |
11 Beloppen anges i tusental kr
129
Sjöfartspolitiska utredningen: Utredningen föreslår att ett ramanslag
om 400 miljoner kronor infors samt att nämndens verksamhet och
administration till viss del skall kunna finansieras genom avgifter på
ärendehanteringen och att den nuvarande Nämnden för rederistöd byter
namn till Nämnden för rederinäringens konkurrensanpassning - NRK.
Remissinstanserna: Den övervägande delen av remissinstanserna
tillstyrker i huvudsak utredningens förslag.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen ansluter sig till utred-
ningens och nämndens bedömningar och föreslår att riksdagen till
ramanslaget Bidrag till sjöfarten för år 1997 anvisar 400 miljoner kro-
nor.
Beträffande namnbytet anser regeringen att detta kan motiveras, men
föreslår att ett enklare namn används, nämligen Rederinämnden.
Regeringen föreslår i likhet med utredningen att Rederinämnden vid
behov skall kunna finansiera sin verksamhet med avgifter på ärendehan-
teringen. Avgifterna skulle därmed kunna finansiera en viss del av
nämndens verksamhet.
Krav för att erhålla bidrag
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
Regeringens bedömning: Ett obligatoriskt försäkringskrav bör
införas liksom krav på att tillhandahålla utbildningsplatser om-
bord.
Utredningens förslag: Utredningen har i sin granskning av nuvarande
regler funnit att det i dag varken ställs krav på att fartyget skall vara
försäkrat eller på att rederiet skall tillhandahålla utbildningsplatser.
Utredningen menar att krav på försäkring bör finnas då sådana krav
ställs på andra trafikslag i form av obligatorisk trafikförsäkring. Ut-
redningen betonar i anslutning till detta att även varuägamas ansvar bör
utredas.
I syfte att ge praktiktid ombord på svenska fartyg föreslår utredningen
att bidragsberättigade fartyg skall tillhandahålla utbildningsplatser.
Utredningen föreslår att det nuvarande kravet på rationalisering bör
bibehållas med beaktande av sjösäkerheten.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslagen.
Skälen för regeringens bedömning: De krav som i dag ställs på de
rederier som medges stöd bör enligt regeringens uppfattning komplette-
ras med ett försäkringskrav och ett krav på utbildningsplatser i syfte att
garantera praktiktid ombord med de motiveringar utredningen angivit.
Det ankommer på den nya Rederinämnden att genom sin praxis närmare
utforma de regler som skall gälla.
Regeringen gör när det gäller sjöförsäkringsfrågorna och lastägamas
ansvar liksom EG-kommissionen den bedömningen att dessa frågor
tydligt bör betonas i en långsiktig och gemensam europeisk sjöfartsstra-
tegi. Frågan är direkt kopplad till ett offensivt sjösäkerhetsarbete i
Sverige och inom EU.
130
Det nuvarande kravet på rationalisering föreslås tills vidare bibehål-
las. Utredningen har framhållit att det svenska rationaliseringsarbetet
kommit mycket långt. Regeringen anser att det åligger Sjöfartsverket att
bevaka denna fråga och redovisa bedömningar till regeringen.
TVy bidragsdefinition
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
Regeringens bedömning: Bidraget till sjöforten bör omfatta
svenskflaggade handelsfartyg som används i utrikestrafik. Med
utrikestrafik avses trafik som är av betydelse för den svenska
utrikeshandeln eller den svenska tjänsteexporten.
Rederinämnden bör - inom vissa strikta ramar - i ett enskilt
fall kunna justera kretsen stödberättigade fartyg och därigenom
anpassa bidragsgivningen efter den konkurrenssituation som gäl-
ler.
Nuvarande regler: Det nuvarande bidragssystemet är i dag direkt
kopplat till beskattningssystemet för sjömän och styrs av skattebegrepp.
Det sänker bemanningskostnadema på de fortyg som är stödberättigade
enligt skatteklassificeringen ”fjärrfart”. Rederiets inbetalda sjömansskatt
återbetalas till arbetsgivaren och för de sociala avgifterna lämnas ett
bidrag om 29 000 kronor per kalenderår och årsanställd sjöman. Det
nuvarande systemet är reglerat i en särskild förordning - Förordning
(1992:1718) om statligt bidrag till vissa bemanningskostnader och styrs
helt av 2 § sjömansskattelagen (1958:295). Enligt denna paragraf klas-
sas svenska fartyg skattemässigt efter sitt huvudsakliga trafikområde
(fartområde). Det är sedan fjärrfartsklassificerade fartyg som enligt
förordningen medges statligt stöd. Vid Nämnden för rederistöd fettas -
på grundval av Sjömansskattenämndens klassificeringsbeslut - därefter
de formella stödbesluten till svenska fortyg i fjärrfart.
Utredningens förslag: Utredningen var enligt direktiven fri att med
beaktande av det statsfinansiella läget diskutera en omprioritering av
nuvarande stödinriktning och lämna eventuella förslag till ny avgräns-
ning, som dock inte skulle få ge upphov till konkurrenssnedvridningar
på den svenska sjötransportmarknaden.
Utredningen har i sina analyser kommit fram till att konkurrenssitua-
tionen i vår omvärld är sådan att grunden för framtidens stödgivning
måste utformas på ett något mer flexibelt sätt än i dag. Man påpekar att
länder i vår närhet i dag tillämpar regler som direkt påverkar Sveriges
situation på så sätt att dessa länder medger stöd som Sverige i dag med
nuvarande regler inte kan medge. Detta skapar - även i vårt närområde
- en snedvriden konkurrens som man anser att regeringen bör ta hänsyn
till i sin utformning av de framtida reglerna.
Utredningen föreslår sammanfattningsvis att bidragsgivningen i stället
skall omfatta svenska lastbärande, lastdragande eller lastskjutande han-
delsfartyg, dock ej passagerarfartyg, som används i utrikestrafik.
131
Utredningen har, mot bakgrund av de krav man anser skall uppfyllas
vid en omläggning av bidragsdefinitionen, prövat hur definitionen i
verkligheten skulle utfallit om den tillämpats för 1995 års ansökningar
om bidrag. Utredningen konstaterar att ett tjugotal fartyg inte längre
skulle ges statsbidrag. Dessa fortyg bedriver inte utrikestrafik och har
inte heller direkt betydelse för den svenska utrikeshandeln eller
tjänsteexporten. Mellan 10 och 15 något större fartyg - främst handels-
fartyg i färjetrafik med möjlighet att föra en del passagerare ombord
skulle medges stöd. Kostnaderna för de som faller bort och de som
faller in i systemet tar dock ut varandra, då de större fartygen har en
något större driftsbesättning.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser som kommenterat frågan
tillstyrker i huvudsak förslaget. Ett par menar dock att definitionen ger
utrymme för en för vid tolkning.
Skälen för regeringens bedömning: Regeringen anser att det nuva-
rande systemet bör ersättas med ett mer konkurrensanpassat och flexi-
belt stöd- system som frigörs från sjömansskattesystemet och dess fjärr-
fartsbegrepp. Detta är enligt regeringens mening främst motiverat av
behovet av att kunna anpassa sig till konkurrensförhållandena och för-
ändringar i dessa.
Regeringen föreslår att bidraget skall omfatta svenskflaggade handels-
fartyg som används i utrikestrafik. Med utrikestrafik skall förstås sådan
trafik, som är av betydelse för den svenska utrikeshandeln eller den
svenska tjänsteexporten. Oljeplattformar och passagerarfartyg skall, som
huvudregel, inte vara stödberättigade. Ett handelsfartyg som även får
föra passagerare skall endast kunna få stöd för den del av besättningen
som ingår i driftsbesättningen. Det kan förekomma fäll där en strikt
tillämpning av huvudregeln skulle leda till orimliga resultat. Rederi-
nämnden bör i dessa fall kunna avvika från denna. Denna möjlighet
skall dock användas mycket sparsamt och endast i de fall då det är
uppenbart att resultatet av en strikt tillämpning av regeln skulle stå i
strid med intentionerna bakom rederibidraget.
Regeringen anser att den ovan föreslagna definitionen tillgodoser
berättigade och rimliga krav på rättssäkerhet, flexibilitet och enkelhet.
Nödvändiga anpassningar i bidragsförordningen (1992:1718), nämndens
instruktion (1989:10) och regleringsbrev kommer att meddelas så att
reglerna kan träda i kraft fr.o.m. den 1 januari 1997. Förslaget reser
frågan om Rederinämndens sammansättning. Den föreslagna förändring-
en innebär jämfört med dagens mer expeditionella beslut i nämnden att
besluten till en viss del blir av värderande karaktär. Detta utesluter
enligt regeringens mening att parterna - de bidragsberättigade rederier-
na och företrädare för de fackliga organisationerna - medverkar i be-
sluten. Regeringen bereder nu formerna för Rederinämndens samman-
sättning. Inriktningen är att skapa en nämnd med kompetens i konkur-
rensbedömningar inom sjöfarten och med en rättslig kompetens. Parter-
na kommer i stället erbjudas att ingå i någon form av referensgrupp
knuten till nämnden. Det nuvarande samarbetet i administrativt hän-
seende med Svenska Skeppshypotekskassan bör inte förändras.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
132
Övrigt
Regeringens bedömning: Sjöfartsverket och Rederinämnden bör
ges i uppdrag att årligen gemensamt till regeringen inkomma med
bedömningar över den svenska handelssjöfartens internationella
konkurrenssituation och andra förhållanden som påverkar handels-
sjöfarten samt att fortlöpande utvärdera effekten av bidraget till
sjöfarten.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
Utredningens förslag: Utredningen föreslår att Rederinämndens
uppföljande verksamhet vidgas. Nämnden föreslås att till regeringen
fortlöpande redovisa den svenska och internationella sjöfartens konkur-
renssituation. Nämnden föreslås även utvärdera det statliga bidraget och
andra förhållanden som påverkar handelssjöfarten.
I utredningens direktiv anges att utredningen skall pröva om admini-
strationen för rederistödet kan förenklas. Utredningen har funnit att en
onödig rundgång av skattemedel sker. I stället för att ha ett återbetal-
ningssystem av sjömansskatt föreslår utredningen att rederier ges for-
mell rätt att i stället kunna innehålla den skatt och de sociala avgifter
som skulle ha betalats in till staten för att därefter till viss del utbetalas
igen.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser stöder förslagen om en
vidgad uppföljning. Ett par instanser har starka invändningar mot för-
slaget om att ta bort rundgången av skattemedel. De menar att kost-
naderna för den kontrollapparat staten då måste använda är högre än
kostnaderna för nuvarade system.
Skälen för regeringens bedömning: Den internationella sjöfartens
konkurrenssituation förändras ständigt och olika stater i vår omvärld
fattar beslut som innebär förändringar i konkurrensvillkoren. Det är mot
den bakgrunden regeringen anser det angeläget att förstärka den upp-
följande verksamheten och ge Sjöfartsverket och Rederinämnden ge-
mensamt denna uppgift. Inte minst kommer EU:s vidare arbete med
konkurrensfrågorna inom sjöfarten att ställa ytterligare krav på att staten
har överblick och kompetens inom detta område.
När det gäller ”rundgången” i skattesystemet beaktar regeringen
remissinstansernas invändningar och lägger i denna del tills vidare inte
fram något förslag.
Regeringens bedömning: De små och medelstora svenska rederi-
ernas struktur- och kapitalförsörjningssituation bör utredas och
sättas in i ett samlat svenskt och europeiskt näringspolitiskt ut-
vecklingsperspektiv.
133
Utredningens bedömningar och förslag: Utredningen lyfter fram två
problemområden som är särskilt väsentliga. Det ena är struktur- och
lönsamhetsproblemen. Det andra är kapitalforsörjningsproblem främst
för de små och medelstora rederierna.
Utredningen föreslår att en särskild näringspolitisk studie rörande
främst de små och medelstora rederierna genomförs.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslagen
men starka invändningar har framförts från ett par remissinstanser.
Invändningarna berör främst den särbehandling som föreslås gälla för
sjöfartsnäringen i skattehänseende. Ett par remissinstanser tar även upp
frågan om det principiellt felaktiga i att stödja företag med svag lönsam-
het. Företagen måste själva vidta nödvändiga struktur- och omvand-
lingsåtgärder för att kunna överleva och utvecklas utan stöd av staten.
Skälen för regeringens bedömning: Regeringens bedömning är att
sjöfartsnäringens struktur- och kapitalförsörjningsproblem bör studeras
mer ingående innan staten tar ställning till eventuella åtgärder på detta
område.
Rederinäringens struktur med ett litet antal stora rederier och ett stort
antal små rederier aktualiserar enligt regeringens mening ett behov av
fortsatta åtgärder från branschens sida. För statens del är det samtidigt
intressant att kunna bedöma om de generella näringspolitiska instrumen-
ten kan bidra till att på sikt skapa ökade förutsättningar för förbättrad
lönsamhet och tillväxt som gynnar den svenska utvecklingen. I rege-
ringsförklaringen av den 22 mars 1996 framhåller regeringen att en
hörnsten för näringspolitiken är goda villkor för företag och företagan-
de. Regeringen fortsätter med att ange att ”antalet nya arbeten i små
och medelstora företag har ökat kraftigt. Det är en sund utveckling,
som skall stärkas genom kompetensutveckling, innovationsstöd, kapital-
försörjning och företagsstöd. Regeringens samlade politik skall ge för-
bättrade möjligheter till nystartande, utveckling och expansion”.
Det föreligger som regeringen ser det också ett behov av att ytterliga-
re söka klarlägga hur konkurrensbilden inom EU ser ut och hur andra
länders stödpolitik är utformad på detta område.
Regeringen kommer att tillsätta en särskild utredning eller arbetsgrupp
för att studera problem och utvecklingsperspektiv för de små och me-
delstora rederierna i Sverige. Arbetsgruppen kommer att ges i uppgift
att klarlägga främst de små och medelstora rederiernas struktur- och
lönsamhetssituation samt belysa frågor som berör nyetablering av rede-
rier och ange vilka åtgärder som kan vara lämpliga att sätta in. Utred-
ningen skall även pröva frågor som har med partrederisystemet att göra.
Utredningen skall även kartlägga och värdera kapitalförsörjningssituatio-
nen i EU:s medlemsstater samt om så krävs föreslå åtgärder.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
134
Regeringens bedömning: Den svenska handelssjöfartens utbild-
nings- och kompetensnivå måste bibehållas och stärkas både av
konkurrensmässiga och av miljö- och sjösäkerhetsmässiga skäl.
Forskning och utveckling på sjöfartens område har stor be-
tydelse för den svenska handelsflottans utveckling och konkur-
renssituation.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
Utredningens förslag: Utredningen föreslår på utbildningsområdet att
samtliga utbildningsansvariga såväl inom högskolan som inom gym-
nasieskolan, Sjöfartsverket, Marinen Kustbevakningen m.fl. gemensamt
inrättar ett informellt samrådsorgan inom vars ram nya krav och an-
passningar kan diskuteras. Sjöfartsverket bör, som ansvarigt organ för
utbildningarnas kvalitet kunna ta på sig samordningsansvaret.
När det gäller forskning och utveckling inom sjöfarten föreslår ut-
redningen att regeringen ger Kommunikationsforskningsberedningen
(KFB) i uppdrag att tillsammans med Sjöfartsverket, sjöfartsnäringen
och Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) samt övriga be-
rörda parter arbeta fram en samlad närings- och trafikpolitiskt offensiv
forskningsplan för sjöfarten integrerad med EU:s strategier på detta
område. I arbetet bör enligt utredningens mening ingå att pröva frågan
om uppbyggnaden av ett vad utredningen kallar ”sjöfartens kompetens-
centrum”. Utredningen betonar att staten bör ställa ytterligare resurser
till förfogande och förutsätter att sjöfartsnäringen, i likhet med vad som
nu gäller, bidrar till finansieringen med belopp som motsvarar de stat-
liga insatserna.
Utredningen menar att nödvändiga resurser för forskning och utveck-
ling under senare år inte har tilldelats denna för svensk industri och
svensk sjöfartsnäring så viktiga sektor.
Remissinstanserna: Remissinstanserna ansluter sig till utredningens
båda förslag. Flera remissinstanser lyfter fram frågan om inrättandet av
en sjöfartshögskola.
Skälen för regeringens bedömning: Utbildning till yrken inom sjö-
forten har en strategisk betydelse för utvecklingen av svensk sjöfartsnä-
ring. Regeringen ansluter sig till de bedömningar utredningen gjort
beträffande behovet av att även framgent kunna garantera hög kvalitet
på de sjöfartsutbildningar som genomföres i Sverige både i samhällets
och näringens regi. De sjösäkerhetsmässiga och miljö- och energimässi-
ga krav som stegvis införs måste på ett tydligt och direkt sätt få genom-
slag i utbildningarna på alla nivåer. Den tekniska och kommunikations-
mässiga utvecklingen kommer även att stegvis ställa högre krav på
besättningarnas kompetens. Mot en sådan bakgrund är det enligt rege-
ringens uppfattning naturligt att som utredningen föreslår ge Sjöfartsver-
ket som kvalitetsprövande organ en samordnande uppgift på detta om-
råde. I de samordnade uppgifterna skall ligga att bedöma det samlade
behovet av utbildning mot bakgrund av den bristsituation som bl.a.
råder på maskinbefälssidan, organisationseffektivitet och adekvat resurs-
135
fördelning. En sådan viktig funktion saknas i dag och förslaget innebär
samtidigt en smidig och enkel lösning på ett viktigt område.
Regeringen anser i likhet med utredningen att det är motiverat att se
över forskningsinriktningen och resurserna så att dessa fasas in i en ny
sjöfartspolitisk inriktning som stödjer den svenska sjöfortens utveckling.
Samtidigt konstaterar regeringen att Kommunikationsforskningsbered-
ningen (KFB) redan har i uppdrag att utarbeta forskningsprogram inom
bl.a. sjöfertsområdet och att det ligger i beredningens uppgifter att göra
en avvägning av behoven inom detta område i relation till de samlade
forsknings- och utvecklingsbehoven inom hela kommunikationsområdet.
I 1993 års forskningspolitiska beslut preciserades statens ansvar inom
kommunikationsområdet. De ställningstaganden som då gjordes innebär
bl.a. att affärsverkens FoU inte längre bör räknas in i statens ansvar för
övergripande forskning. Som framgår av propositionen om forskning
(prop. 1996/97:5) anser regeringen att dessa riktlinjer bör ligga fast.
Detta hindrar naturligtvis inte Sjöfartsverket att aktivt engagera sig i
forsknings- och utvecklingsverksamhet om verket bedömer att dessa
ligger i linje med verksamheten i övrigt.
Ärendet och dess beredning
Det nuvarande avgiftssystemet inom sjöfartsområdet är utformat efter
beslut av riksdagen år 1977 om sjöfartsavgifter (prop. 1977/78:13, bet.
1977/78:TU8, rskr. 1977/78:102). Sjöfartsavgiftema kan i dagsläget
delas in i fyravgifter, farledsvaruavgifter och lotsavgifter. Fyravgiften,
farledsvaruavgiften och lotsavgiften kallas tillsammans för de allmänna
sjöfartsavgiftema. Sjöfartsverket meddelar föreskrifter om hur avgifterna
skall tas ut och Sjöfartsverket far också behålla intäkterna av avgifterna
för finansiering av verksamheten.
EFTAS:s övervakningsmyndighet under EES-avtalet, ESA (EFTA
Surveillance Authority), överlämnade den 4 november 1994 ett s.k.
”letter of formal notice” till den svenska regeringen. Överlämnandet
skedde i enlighet med artikel 31 i överenskommelsen mellan EFTA:s
medlemsstater om inrättandet av en övervakningsmyndighet och en dom-
stol. ESA framhöll i sin skrivelse att den svenska farledsvaruavgiften,
som tas ut för importerat och exporterat gods som transporteras till eller
från Sverige med fartyg, utgör en avgift med liknande effekter som en
tull, eftersom avgiften inte är en del av ett internt taxesystem och inte
heller kan sägas utgöra ersättning för utförda tjänster. Tullar mellan
EES-anslutna stater är förbjudna enligt artikel 10 i EES-avtalet.
I ett svar på ESA:s skrivelse framhölls att Sverige inte delade ESA:s
uppfattning att farledsvaruavgifter tas ut på gods endast på grund av att
godset passerar en gräns. Det framhölls att intäkterna från avgifterna
uteslutande används för att täcka de kostnader som Sjöfartsverket har för
de tjänster verket utför. Avgiftens storlek skiljer inte heller på svenska
eller utländska fartyg, utan är densamma oavsett fartygets registrerings-
land. Grunden för dagens system finns i den svenska trafikpolitiken där
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
136
utgångspunkten är att vaije transportslag skall täcka sina egna kostnader.
I skrivelsen framhölls att en översyn av sjöfartsavgiftema påbörjats.
Enligt ett brev i december 1995 från den Europeiska gemenskapens
kommission har frågan angående de svenska sjöfartsavgiftema överförts
från EFTA Surveillance Authority till EG-kommissionen, DG XXI. I
brevet understryks att eftersom sjöfartsavgiftema motsvarar en tull stri-
der de mot Romfördraget och anslutningsfördraget.
Under hösten år 1995 utarbetades inom Kommunikationsdepartementet
en promemoria med förslag till förändringar av dagens sjöfartsavgifter. I
promemorian görs en samlad översyn av avgiftssystemet och utgångs-
punkten för förslagen är att Sjöfartsverkets mål och verksamhetsinrikt-
ning skall förbli oförändrad. Detta innebär bl.a. att förslagen inte avser
att förändra Sjöfartsverkets intäkter och kostnader totalt sett. Promemori-
an har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns
i bilaga 1. Samtliga remissvar samt en sammanfattning av dessa finns
tillgängliga hos Kommunikationsdepartemenetet, diarienummer
K95/1127/2.
Promemorian har utifrån remissinstansernas synpunkter omarbetats och
presenterats för EG-kommissionen, DG XXI. Kommissionen har inte
haft några invändningar mot förslaget. I den sjöfartspolitiska utredning-
ens betänkande Svensk sjöfart - Näring för framtiden (SOU 1995:112)
föreslogs att milj odifferentierade avgifter skall införas i sjöfartsavgifts-
systemet. Betänkandet har remissbehandlats och finns tillgängligt hos
Kommunikationsdepartementet, diarienummer K95/4301/2.
Till följd av bl.a. utredningens förslag angående miljödifferentierade
avgifter träffade Sjöfartsverket, Sveriges Redareförening och Sveriges
Hamn- och Stuveriförbund i april i år en principöverenskommelse om att
kraftfulla åtgärder skall vidtas för att minska sjöfartens luftföroreningar
av främst svavel- och kväveoxider. Enligt principöverenskommelsen är
partema överens om att det effektivaste sättet att inom rimlig tid få till
stånd en miljöanpassning av sjöfarten på Sverige är att arbeta med eko-
nomiska incitament i form av en miljödifferentiering av de olika avgif-
terna för sjöfarten, dvs. farledsavgiften och hamnavgiften. Hamnarna
verkar emellertid inom ett konkurrensutsatt område där avgifterna är en
av konkurrensfaktorerna och varken staten eller hamnarnas branschorga-
nisation Sveriges Hamn- och Stuveriförbund kan styra hamnamas av-
giftssättning. Principöverenskommelsen förutsätter emellertid att ham-
narna på eget initiativ inför en avgiftsdifferentiering för framför allt
färjetrafiken och annan frekvent sjötrafik.
Med utgångspunkt från Sjöfartsverkets remissvar på den sjöfartspoli-
tiska utredningen och trepartsöverenskommelsen ovan har Sjöfartsverket
den 28 maj 1996 till regeringen redovisat hur en miljödifferentiering av
statens avgifter för sjöfarten kan genomföras.
Genom riksdagens beslut, med anledning av prop. 1987/88:50 Trafik-
politiken inför 90-talet, lades den trafikpolitiska inriktningen fast. Ett
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
137
viktigt inslag i trafikpolitiken är att skapa likvärdiga förutsättningar för
samtliga transportslag. Inom sjöfartspolitiken eftersträvas, liksom inom
övriga transportslag, att trafiken skall bära sina egna kostnader. I propo-
sitionen framhöll regeringen att effektiva sjötransporter är av strategisk
betydelse för utrikeshandeln samt att tillgången till sjötransporter ger
ökad valfrihet för näringslivet, vilket i sin tur skapar förutsättningar för
lägre transportkostnader.
I propositionen framgår dessutom att de avgifter som tas ut av trafi-
ken, vilka utgör en ersättning för utnyttjandet av infrastrukturen, skall
utformas så att de täcker de totala samhällsekonomiska kostnaderna som
trafiken ger upphov till. De rörliga trafikavgifterna skall motsvara de
kortsiktiga samhällsekonomiska marginalkostnaderna. De fasta trafikav-
gifterna skall i princip motsvara mellanskillnaden mellan marginalkost-
naderna och trafikens totala samhällsekonomiska kostnader.
Transportpolitiken inom EU har liknande inriktning som den svenska.
En s.k. vitbok om hur EU:s framtida transportpolitik bör utformas pre-
senterades av kommissionen år 1992, ”The Future Development of the
Common Transport Policy”. Beträffande kostnadsansvaret för transport-
sektorn anges en strävan vara att kostnaderna, både interna och externa
för olika transportlösningar, fullt ut skall bäras av transportanvändama.
Avgifter på transportområdet beslutas av varje enskild medlemsstat och
något gemensamt EU-system för transportavgifter finns inte. På sjöfarts-
området har det inom kommissionen förts diskussioner om avgifterna för
nyttjande av lotstjänster inom gemenskapen. Något färdigt förslag i detta
avseende har dock inte presenterats.
En av Sjöfartsverkets uppgifter är att svara för sjöfartens infrastruktur i
form av sjövägar och för säkerheten i dessa. Sjöfartsverket skall även se
till att sjöfarten i svenska farvatten kan bedrivas under säkra och effekti-
va former. Verksamheten finansieras i huvudsak genom ovan nämnda
avgifter på handelssjöfarten. Vissa kostnader för bl.a. fritidsbåtstrafiken
finansieras dock över statsbudgeten.
Enligt lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om
trafik, transporter och kommunikationer far regeringen besluta om bl.a.
avgifter för farledsverksamhet. Med stöd av denna lag har regeringen
utfärdat förordning (1977:1118) om fyravgifter, förordning (1977:1119)
om farledsvaruavgifter samt förordning (1982:914) om lotsavgifter.
Sjöfartsverket meddelar föreskrifter om hur avgifterna skall tas ut och
Sjöfartsverket far också behålla intäkterna av avgifterna för finansiering
av verksamheten. Målet för Sjöfartsverkets prissättning har varit att
höjningar av de allmänna sjöfartsavgiftema skall understiga inflationen.
Ett ytterligare mål är att sjöfartsavgiftema, av regionalpolitiska skäl,
skall vara enhetliga oberoende av att Sjöfartsverkets kostnader för far-
ledsverksamheten varierar i olika delar av landet. I samband med att
Sjöfartsverkets ekonomiska mål under treårsperioden behandlas, avsnitt
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
138
Sjö- och luftfart, föreslås att det framtida målet för prissättningen skall
vara att sjöfartsavgiftema inte skall stiga mer än nettoprisindex.
Det nuvarande avgiftssystemet är utformat efter beslut av riksdagen år
1977 om sjöfartsavgifter (prop. 1977/78:13, bet. 1977/78:TU8, rskr.
1977/78:102). Utformningen av systemet berodde på att ett årligt under-
skott hade uppstått för farledsverksamheten, varför kostnadsansvaret för
denna verksamhet behövde förändras. Beslutet innebar bl.a. att farledsva-
ruavgiften i första hand skulle vara beroende på transporterad gods-
mängd, men också på hur långt godset transporterades i farleden. Far-
ledsvaruavgiften skulle dessutom vara högre för oljetransporter eftersom
dessa påkallar en högre säkerhet i farleden.
År 1994 var Sjöfartsverkets totala intäkter 1 102 miljoner kronor. Av
dessa var intäkterna från farledsvaruavgiftema 463 miljoner kronor, från
fyravgiftema 289 miljoner kronor och från lotsavgifterna 118 miljoner
kronor. Sjöfartsavgiftema svarade för 79 % av verkets totala intäkter.
Övriga intäkter utgjordes av bl.a. statliga anslag. Farledsvaruavgiften
svarade för 53 % av sjöfartsavgiftema och för 42 % av verkets totala
intäkter. Även för år 1995 gäller motsvarande förhållanden. Nedan följer
en kort beskrivning av de nuvarande sjöfartsavgiftema.
Fyravgift tas ut av fartyg som kommer från utrikes ort för att i Sverige
hämta eller lämna passagerare eller gods. Avgiftens storlek är beroende
på fartygets bruttodräktighet, dvs. fartygets storlek. För lastfartyg erläggs
avgift för högst 12 resor per kalenderår och för passagerarfartyg och
järnvägsfärjor erläggs avgift för högst 18 resor per kalenderår. Befriade
från avgiften är bl.a. kryssningsfartyg under vissa villkor och fartyg i
transocean linjetrafik. Avgiften för ett enskilt fartyg fastställs och tas ut
av den tullanstalt hos vilken fartyget klareras. Fartygets redare och farty-
gets ägare är solidariskt ansvariga för att fyravgiften betalas.
Farledsvaruavgift tas ut för utrikes gods, dvs. gods som transporteras
till eller från Sverige med fartyg. Avgiften är differentierad - en högre
avgift tas ut för transporter av importerade mineraloljor och en lägre
avgift för övrigt gods. Avgiften är också i någon mån distansberoende.
Visst exportgods är helt befriat från avgift, bl.a. mineraloljor, stenkol
och koks. Gods som förs med fartyg i transocean linjetrafik är också
befriat från farledsvaruavgift. Farledsvaruavgiften för ett enskilt fartyg
fastställs och tas ut av den tullanstalt hos vilken fartyget klareras. God-
sets ägare och fartygets redare är solidariskt ansvariga för att betalnings-
skyldigheten fullgörs. Redaren har dock rätt att av godsets ägare återfå
vad redaren har betalt, s.k. regressrätt.
Sjöfartsverket meddelar föreskrifter om anlitande av lots och lotsav-
giften beräknas med hänsyn till fartygets bruttodräktighet och den
sträcka i nautiska mil för vilken lotsen har anlitats. Lotsavgiften för ett
enskilt fartyg fastställs och tas ut av Sjöfartsverket. För biträde av lots
på Vänern fastställs avgiften av Sjöfartsverket efter samråd med Vänerns
seglationsstyrelse. Lotsavgiften betalas av fartygets redare eller ägare.
För samtliga avgifter gäller att Sjöfartsverket far medge nedsättning av
eller befrielse från avgiften, om det är förenligt med verkets ekonomiska
intressen eller om det föreligger andra synnerliga skäl.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
139
Som framgår av ovanstående beskrivning undantas inrikes sjöfart från
både fyravgift och farledsvaruavgift. Motiven som låg till grund för
undantaget var, förutom uppbördstekniska problem, att merparten av de
inrikes sjötransporterna utgjordes av importerade mineraloljor som redan
betalt fyravgift och farledsvaruavgift. Avgiften för importerad olja skulle
därför sättas på en sådan nivå att den täckte även kostnaderna för de
oljor som vidaretransporterades via inrikes sjöfart. Vidare framhölls att
övrigt inrikes gods ofta transporterades korta avstånd och med små far-
tyg, vilket innebär att dess krav på farledsväsendet är begränsat.
Även den s.k. transoceana linjesjöfarten är befriad från både fyravgift
och farledsvaruavgift. Vid en kartläggning av Göteborgs hamns konkur-
rensförmåga beträffande transocean linjetrafik, framkom att ett bortfall
av denna trafik skulle innebära ökade transportkostnader, risk för sämre
service, längre frakttider m.m. Enligt proposition om sjöfartspolitiken år
1980 (prop. 1979/80:166, bet. 1979/80:TU26 och 30, rskr. 1979/80:41)
motiverade detta en avgiftsbefrielse för den transoceana linjesjöfarten till
och från alla svenska hamnar. Riksdagen godkände regeringens förslag.
Farledsavgift
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
Regeringens förslag: Fyravgiften och farledsvaruavgiften slås
samman till en avgift, benämnd farledsavgift. Farledsavgiften skall
omfatta såväl inrikes som utrikes sjöfart.
Promemorians förslag: Promemorians förslag överensstämmer i
huvudsak med regeringens. Förslagen grundar sig på en samlad översyn
av avgiftssystemet och utgångspunkten är att Sjöfartsverkets mål och
verksamhetsinriktning skall förbli oförändrad. Detta innebär bl.a. att
förslagen inte förändrar Sjöfartsverkets intäkter och kostnader totalt sett.
Avgiftsbefrielsen för den transoceana linjesjöfarten och för exporten
av mineraloljor bör upphöra, enligt promemorians förslag, eftersom
dessa transporter innefattar betydande kostnader för farledsverksamhe-
ten. Att undanta denna trafik från avgiftsskyldighet innebär att kostna-
derna för denna verksamhet måste finansieras på annat sätt.
Vid upprättandet av ett avgiftssystem görs ofta en avvägning mellan
ett administrativt enkelt system som sammantaget avspeglar kostnaderna
för utförda tjänster och ett mer detaljerat system som avspeglar de
exakta kostnaderna för vaije enskild händelse. Enligt promemorians
bedömning är givetvis det senare systemet att föredra.
Remissinstanserna: Sjöfartsverket finner att förslaget innebär en nöd-
vändig anpassning till inom EU gällande regelverk. Verket noterar dock
att förslaget ytterligare snedvrider konkurrensen mellan olika slag av
inrikes godstransporter framför allt mellan sjöfart och järnväg, till sjöfar-
tens nackdel.
140
Flertalet remissinstanser ställer sig negativa till förslaget. De motiverar
detta med att ett nytt avgiftssystem innebär en förändring av så stor
betydelse att den måste bedömas i ett samlat nationellt trafikpolitiskt
sammanhang. Kommunikationskommitténs betänkande måste därför
avvaktas och beaktas.
Konkurrensverket, Generaltullstyrelsen samt Kuwait Petroleum
Svenska AB tillstyrker förslaget.
Sveriges Skeppsmäklarförening och Sveriges Redareförening är av
uppfattningen att farledsvaruavgiften och fyravgiften även fortsättnings-
vis bör behandlas som två separata avgifter. Skogsindustrierna och Läns-
styrelsen i Göteborgs och Bohus län tillstyrker att avgifterna slås sam-
man.
Göteborgs Hamn AB, Svenska Maskinbefalsförbundet, Facket för
service och kommunikation (SEKO) samt Sveriges Hamn- och Stuveri-
förbund (SHSF) avstyrker att avgiftsbefrielsen för den transoceana lin-
jesjöfarten skall upphöra. Sveriges Redareförening menar att de fartyg i
oceangående fart som nu gör anlöp i Sverige kommer att lasta om på
kontinenten om avgiftsbefrielsen upphör. Länsstyrelsen i Göteborgs och
Bohus län anser att frågan angående den transoceana linjetrafiken är av
ett nationellt intresse och att den bör prövas i ett mer övergripande tra-
fikpolitiskt sammanhang.
Sveriges Redareförening för mindre passagerarfartyg (SWEREF) anser
att en gräns för undantag av farledsavgift i första hand skall sättas vid en
bruttodräktighet på 500. I andra hand bör beräkningsmetoden för avgif-
ten göras konkurrensneutral med hänsyn tagen till att mindre passagerar-
fartyg kan ha en bruttodräktighet som ligger i en gränszon runt 400.
Konkurrensverket, Industriförbundet och Skogsindustrierna tillstyrker
förslaget vad gäller avskaffandet av redamas regressrätt samt föreslår att
hamnarna skall svara för uppbörden av avgifterna. SEKO anser däremot
att redamas regressrätt bör finnas kvar.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att fyravgiften och
farledsvaruavgiften i princip utgör ersättning för likartade kostnader dvs.
kostnader för farledsverksamheten. Regeringen föreslår därför att dessa
avgifter slås samman till en avgift, benämnd farledsavgift. I syfte att
skapa ökad konkurrensneutralitet mellan svenskt och utländskt gods
anser regeringen att farledsavgiften bör omfatta såväl inrikes som utrikes
sjöfart. Regeringen är av uppfattningen att en avgiftsbeläggning av den
inrikes sjöfarten innebär ett mer rättvisande avgiftsuttag i förhållandet
mellan inrikes och utrikes sjöfart.
Regeringens förslag om ändrade farledsavgifter kommer inte att
innebära någon förändring av Sjöfartsverkets mål och inriktning. Vidare
skall verkets totala intäkter och kostnader vara oförändrade, och försla-
gen har inga effekter på statsbudgeten.
Avgiftsbeläggningen innebär dock en något försämrad konkurrenskraft
för den inrikes sjöfarten gentemot landtransportema. Konkurrensen
mellan de olika transportslagen kommer dock att belysas i den av rege-
ringen tillsatta kommittén med uppdrag att utarbeta en nationell plan för
kommunikationer i Sverige (K 1995:01). Enligt regeringens uppfattning
är avgiftsbeläggningen av den inrikes sjöfarten inte av den omfattningen
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
141
att den bör få någon märkbar negativ inverkan på svensk industris kon-
kurrenskraft.
Regeringen anser att fartyg med en bruttodräktighet mindre än 400, av
administrativa skäl, bör undantas från farledsavgift. Även fartyg i lokal-
trafik som bedrivs inom ett län, kryssningsfartyg, borr- och bostadsplatt-
formar samt arbetsfartyg bör av samma skäl undantas.
Den nuvarande regressrätten för redare bör slopas i syfte att skapa
klarhet i betalningsansvaret för sjöfartsavgiftema. Detta innebär att det är
fartygets ägare och redare som solidariskt är ansvariga för att farledsav-
gift erläggs. Detta innebär också att sjöfartsavgiftema i sin helhet ingår
i sjötransportkostnadema om inget annat avtalas. De nuvarande bestäm-
melserna om dröjsmålsavgift för det fall att avgifterna inte betalas i tid
bör tas bort. Gällande privaträttsliga regler kan tillämpas i stället.
Regeringen är av uppfattningen att Sjöfartsverkets möjligheter att
medge nedsättning av eller vid synnerliga skäl befrielse från sjöfartsav-
giftema måste omformuleras, så att det klarare framgår att sådana ned-
sättningar eller befrielser från avgift skall vara förenliga med reglerna
om statsstöd enligt artikel 92 i Romfördraget. Följaktligen kan då inte
heller den transoceana linjetrafiken undantas från avgifter.
Farledsavgiftens konstruktion
Promemorians förslag: Promemorians förslag överensstämmer med
regeringens.
Remissinstanserna: OK Petroleum AB, Norsk Hydro Olje AB och
Svenska Shell AB avstyrker förslaget om en högre avgift för transport
av mineraloljor. Oljebolagen anser att riskerna för en olycka inte kan
anses vara större för oljetankfartyg än för torrlastfartyg. Oljebolagen
anser dessutom att ett rättvist och konkurrensneutralt system för farleds-
avgifter är ett system som enbart avgiftsbelägger lossade oljeprodukter,
oavsett var de är lastade. Import av råolja och halvfabrikat till raffinade-
rierna bör således ej omfattas av avgiftssystemet. Länsstyrelsen i Göte-
borgs och Bohus län tillstyrker att en högre avgift tas ut för fartyg som
transporterar mineraloljor.
Svenska Lantmännen är av uppfattningen att en ny avgift helt bör
belasta fartygen efter bruttodräktighet och standard, och ej differentieras
efter gods. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län menar att farledsav-
giften inte behöver göras oberoende av sjötransporternas längd utifrån ett
regionalpolitiskt hänsynstagande. Länsstyrelsen anser att ett avgifts-
system bör konstrueras som beaktar skillnader i transportsträckor, men
som samtidigt är enkelt att administrera, t.ex. genom att ett system med
olika avståndsklasser införs.
Göteborgs Hamn AB och Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län är
av uppfattningen att ett utgiftstak som begränsar antalet avgiftspliktiga
resor diskriminerar fjärrzonstrafiken. Vidare anser hamnen att
”tolvgångersregeln” bör gälla fartygslinjer och inte enskilda fartyg. Indu-
striförbundet anser att det föreslagna utgiftstaket innebär att de feeder-
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
142
fartyg som pendlar en eller flera gånger i veckan gynnas, gentemot de
direktanlöpande fartygen i linjetrafik.
Regeringens bedömning: Regeringen anser att farledsavgiften bör
vara beroende av fartygets storlek, mätt i bruttodräktighet, och mängden
gods som lastas eller lossas i Sverige. Då det främst är fartygets storlek
som dimensionerar kravet på farledshållning bör den högre avgiften for
oljetankfartyg baseras på fartygets bruttodräktighet. Även farledsavgiften
för passagerarfartyg och järnvägsfärjor bör beräknas utifrån fartygets
bruttodräktighet och mängden gods som fartyget lastar eller lossar.
En högre avgift för fartyg som transporterar mineraloljor bör tas ut av
de skäl som riksdagen tidigare angivit, nämligen dessa transporters större
krav på åtgärder för farledssäkerheten, prop. 1977/78:13 s. 27, 31. Den
lägre farledsvaruavgift som för närvarande tas ut för lågvärdigt gods bör
införas i farledsavgiften. Samtidigt bör varugrupperna som klassificeras
som lågvärdigt gods kraftigt begränsas till att endast avse transporter i
bulk och varuslag där den totala godskvantiteten är av betydande omfatt-
ning.
Avgiftstillägget för farledens längd bör slopas, då intäkterna från detta
tillägg är små i förhållande till den administration som tillägget påkallar.
Ett utgiftstak som begränsar antalet avgiftspliktiga resor, motsvarande
det som finns för den nuvarande fyravgiften, bör även tillämpas för den
nya farledsavgiften, i den del den baseras på fartygets bruttodräktighet,
dels mot bakgrund av att regelbunden trafik utgör en mindre säkerhets-
risk i farlederna, dels mot bakgrund av att den regelbundna trafiken inte
bör stå för en oproportionerligt stor del av de fasta kostnaderna för Sjö-
fartsverkets verksamhet. Ett utgiftstak som begränsar antalet avgiftsplik-
tiga resor bör gälla även för passagerarfartyg och järnvägsfärjor.
Det bör, enligt regeringens bedömning, vara en uppgift för Sjöfartsver-
ket att upprätta ett administrativt enkelt system för fastställande och
uppbörd av avgifterna. Enligt regeringen bör Tullverket medverka i den
omfattning Sjöfartsverket beslutar, efter överenskommelse med General-
tullstyrelsen.
Inrikes transporter
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
- En reduktion av avgiften medges då transporten innebär en
kombination av flera sjötransporter.
- Avgiftsbefrielse skall gälla för alla sjöfartstransporter som be-
drivs i Vänerområdet, dvs. från Göteborgsregionen och upp i
Vänern.
Promemorians förslag: Enligt utredningens uppfattning bör inrikes
transporter inom Vänern och Mälaren ej vara avgiftsbefriade, eftersom
dessa transporter innebär betydande kostnader för farledsverksamheten.
143
14 Riksdagen 1996/97.1 saml. Nr 1. Del 8
Att undanta denna trafik från avgifter innebär enligt promemorian att
kostnaderna for verksamheten måste finansieras på annat sätt.
Att avgiftsbefria eller rabattera den inrikes vidaredistributionen av
utrikesgods är likaså, enligt utredningens uppfattning, inte lämpligt.
Detta innebär dels svårigheter att avgränsa den aktuella trafiken på ett
enkelt och kontrollerbart sätt, dels föranleder vidaredistributioner kost-
nader för farledsverksamheten.
Remissinstanserna: Länsstyrelsen i Malmöhus län, Länsstyrelserna i
Skaraborgs, Värmlands och Älvsborgs län, Länsstyrelsen i Västmanlands
län, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Kusttankers Intresseföre-
ning, Svenska Maskinbefälsförbundet, Skogsindustrierna, SHSF, Sjöassu-
radöremas Förening, Mellansvenska Lantmännen Odal Ek. För. samt
SEKO avstyrker förslaget att avgiftsbelägga den inrikes trafiken. För-
slaget innebär enligt remissinstanserna stora kostnadsökningar och för-
slaget kan leda till kraftigt försämrade förutsättningar för den inrikes
sjöfarten jämfört med andra transportslag. Även Industriförbundet anser
att det presenterade förslaget kan komma att leda till en överföring av
gods från inrikes sjöfart till landsvägstransport. Skogsindustrierna anser
dessutom att avgifter på den inrikes sjöfarten kan komma att motverka
vissa regionalpolitiska målsättningar.
Göteborgs hamn AB framhåller att transitgods belastas med godsavgift
två gånger enligt förslaget. Hamnen anser att en dubbel avgift inte är
befogad och att den kommer att påverka godsutvecklingen och under-
laget för Göteborgs hamn negativt.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser att Vänersjöfarten bör
bli föremål för särskilda regionalpolitiska hänsynstaganden.
Skäl för regeringens förslag: Regeringen föreslår att även den inrikes
sjöfarten avgiftsbeläggs, dels för att ett mer rättvist avgiftsuttag i för-
hållande till den utrikes sjöfarten skall skapas, dels för att detta är en
förutsättning för att EU:s krav på avgiftssystemet skall uppfyllas. För att
en skälig avgift skall tas ut i förhållande till den totala transportkostna-
den, bör dock en reduktion av farledsavgiften, under vissa förutsättning-
ar, kunna medges vid en kombination av flera sjötransporter. Denna
reduktion av avgiften far, om förutsättningarna uppfylls, medges av
Sjöfartsverket, då det visats att godset skall transporteras vidare efter
t.ex. läktring eller en kortare tids lagring. Enligt regeringens bedömning
bör Sjöfartsverket ges i uppdrag att upprätta ett system för hur reduktio-
nen av farledsavgiften närmare skall utformas. Reduktion skall dock inte
medges i de fall då den kan komma att påverka handeln mellan olika
medlemsländer inom EU.
Enligt regeringens bedömning påverkas sjöfartens konkurrenssituation
i förhållande till andra transportslag endast marginellt av införandet av
avgifter på den inrikes sjöfarten. I Vänerområdet råder dock en speciell
konkurrenssituation mellan sjötransporter och landtransporter. Regering-
en är av uppfattningen att förutsättningarna för utnyttjandet av sjötrans-
porter i området inte bör försämras. Detta med hänsyn till bl.a. de mil-
jöskäl som kommit till uttryck inom trafikpolitiken. Alla sjötransporter
som bedrivs i Vänerområdet bör därför avgiftsbefrias. Med Vänerom-
rådet avses sträckan från Göteborgsregionen upp till Vänern samt hela
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
144
Vänern. Befrielsen bör gälla både svenska och utländska fartyg, vilket
innebär att någon otillbörlig konkurrensfördel for svenska fartyg inte
uppstår. Då Kommunikationskommitténs betänkande presenterats år
1997, kan frågan om avgiftsbefrielse för trafiken på Vänern komma att
behandlas utifrån ett samlat trafikpolitiskt sammanhang.
Lotsavgift
Promemorians forslag: Promemorians förslag överensstämmer med
regeringens.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte kommenterat förslaget.
Regeringens bedömning: Då lotsavgiften utgör betalning för en
individuellt utpekad tjänst i form av lotsning, bör lotsavgiften inte ingå
i den mer generella farledsavgiften. Lotsavgiftens konstruktion föreslås
därför vara oförändrad.
Bakgrund
Sjöfarten är en internationell näring och frågan om en miljöanpassad
sjöfart har därför aktivt drivits av Sverige inom den internationella sjö-
fartsorganisationen International Maritime Organization (IMO) och be-
träffande Östersjön inom Helsingforskommissionen (HELCOM). An-
strängningar har inom IMO och HELCOM tidigare inriktats främst på
att förhindra och begränsa sjöfartens utsläpp av vattenföroreningar. De
senaste åren har successivt ökade internationella ansträngningar även
genomförts för att förhindra sjöfartens utsläpp av luftföroreningar och
för närvarande pågår inom IMO ett arbete med ett annex om sjöfartens
luftföroreningar som skall ingå i sjöfartens internationella konvention om
miljöfrågor MARPOL. Sjöfartens utsläpp till luft utgörs huvudsakligen
av kväve- och svaveloxider.
Katalysatorinstallationer inom sjöfarten för att minska utsläppen av
kväveoxider är än så länge sällsynta. Sjöfartsverkets prover med arbets-
fartyget Scandica visar att med katalytisk avgasrening kan en renings-
grad på 90-95 % uppnås med relativt måttliga investeringar. Kostnads-
beräkningar som genomförts av Sjöfartsverket visar på en reningskost-
nad på under 10 kr/kg renade kväveoxider. Jämfört med anläggningar på
land ger tekniken därmed en kostnadseffektiv kväveoxidrening.
En reduktion av sjöfartens utsläpp av svaveloxider sker genom använ-
dande av lågsvavligt fartygsbränsle. Sedan en tid tillbaka använder fram-
för allt passagerartrafiken på frivillig väg, och i vissa fall med stöd av
milj odifferentierade hamnavgifter, lågsvavlig olja.
Med utgångspunkt från Sjöfartsverkets remissvar på den sjöfartspolitis-
ka utredningen och den tidigare nämnda trepartsöverenskommelsen
mellan Sjöfartsverket, Sveriges Redareförening och Sveriges Hamn- och
Stuveriförbund har Sjöfartsverket den 28 maj 1996 till regeringen lämnat
förslag till miljödifferentiering av de statliga sjöfartsavgiftema. Enligt
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
145
Sjöfartsverkets beräkningar svarar fäijetrafiken för ca 75 % av de totala
anlöpen på Sverige. Dessa anlöp är i princip koncentrerade på fäijeham-
nama i Helsingborg, Göteborg, Stockholm, Trelleborg och Malmö. Sjö-
fartsverket föreslår att kostnaderna för användning av katalysator i prin-
cip skall täckas via en rabattering av farledsavgiftema. Vidare föreslår
Sjöfartsverket att en restitution av farledsavgiftema enligt särskild ord-
ning skall utgå för att delvis täcka katalysatorinstallationens investerings-
kostnader. Vad beträffar sjöfartens svavelutsläpp föreslås farledsavgiften
differentieras för att i princip upphäva den ekonomiska fördel som an-
vändning av sämre oljekvaliteter medför. Förslaget till miljödifferen-
tiering innebär i princip att sjöfartens avgifter anpassas så att de mer-
kostnader som uppkommer för att genomföra miljöanpassade åtgärder
delvis kompenseras och betalas av dem som inte genomför dessa åtgär-
der. Övriga kostnader bör kunna bäras dels genom en miljödifferen-
tiering av hamnavgiftema dels av sjöfartsnäringen i enlighet med den
trepartsöverenskommelse som träffats. De sammanlagda ekonomiska
incitamenten av en miljödifferentiering av sjöfartens olika avgifter samt
sjöfartsnäringens egna insatser skall leda till att positiva miljöeffekter
uppnås anser Sjöfartsverket. Verket erinrar samtidigt om att varje hamn
är suverän vad beträffar principer för uttag av hamnavgift.
Milj odifferentierade farledsavgifter
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
Regeringens förslag: Miljödifferentierade avgifter i farledsavgifts-
systemet. Restitution av farledsavgiftema medges för installation
av miljövänlig teknik.
Utredningens förslag: Den sjöfartspolitiska utredningen föreslår att
miljöavgifter eller miljörabatter knutna till sjöfartsavgiftema införs,
under förutsättning att motsvarande tillämpas för övriga trafikslag samt
att svensk sjöfart inte missgynnas gentemot annan sjöfart. Utredningen
föreslår att Sjöfartsverket bör ges i uppdrag att utforma ett konkret för-
slag. Alternativt föreslår utredningen att subventioner för installation av
katalysatorer medges.
Remissinstanserna: Sjöfartsverket påtalar i sitt remissvar att verket
har påböijat ett arbete med att konkret utforma ett miljöavgiftssystem för
sjöfarten. Man betonar att det även från hamnamas och rederiernas sida
finns ett intresse av att fa en mer miljöanpassad sjöfart. Inriktningen av
verkets arbete är att systemet skall gagna katalysatorinstallationer och
användningen av lågsvavlig olja och främst beröra den frekventa trafiken
på Sverige. Tanken är att införa miljörabatter och att de som inte vidtar
åtgärder skall betala dessa rabatter genom höjda avgifter. Sjöfartsverket
meddelar i sitt remissvar att man avser att ta upp diskussioner med be-
rörda parter om utformningen av systemet. Svenska kommunförbundet
tillstyrker nu som tidigare förslaget om att införa miljödifferentierade
avgifter vid anlöp till svenska hamnar. Kommunstyrelsen i Stockholms
Stad instämmer i utredningens åsikt om att tiden nu är mogen att stegvis
146
öka miljöanpassningen av sjöfarten. Man betonar särskilt förslaget om
att göra en särskild katalysatorsatsning. NUTEK menar att miljöavgifter
(rabatter) är bättre än subventioner till katalysatorer. Länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län tillstyrker forslaget om miljörabatter. Sveriges
Redareförening är positiv till att sjöfarts- och hamnavgiftema utformas
på ett sådant sätt att skyddet for miljön premieras och anser att uppgiften
att ta fram förslag till sådana avgifter bör ligga på Sjöfartsverket. Skogs-
industrierna menar att Sverige internationellt skall ha en pådrivande roll
och är positiv till utredningens förslag om att införa miljöavgifter för
fartygens luftutsläpp i en internationell samordning.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att sjöfarten måste
stärka sin profil som ett miljövänligt transportslag. Sjöfarten har redan i
dag positiva miljöegenskaper vilka främst utgörs av en hög energieffek-
tivitet i förhållande till utfört transportarbete, blygsamma krav på ny
infrastruktur samt den stora potentialen att minska utsläppen av kväve-
och svaveloxider till luft. Mycket litet har emellertid hittills gjorts för att
minska sjöfartens utsläpp av luftföroreningar som till största delen utgörs
av svavel- och kväveoxider. Det arbete som sker internationellt inom
IMO i form av ett nytt luftföroreningsannex kopplat till sjöfartens miljö-
konvention MARPOL är välkommet men har hittills inte visat sig vara
tillräckligt. Sjöfartens internationella struktur får inte innebära att
Sverige avhåller sig ifrån att ta nationella och regionala initiativ för att
påskynda arbetet med att minska sjöfartens negativa miljöpåverkan. En
miljöanpassning av sjöfarten har också ett brett stöd av remissinstanser-
na.
För att minska denna negativa miljöpåverkan föreslår därför regering-
en att miljödifferentierade avgifter fr.o.m. den 1 januari 1998 införs i
farledsavgiftssystemet. Sjöfartsverket skall ges uppdraget att närmare
besluta om systemets utformning. Regeringen tillstyrker att kostnaderna
för användning av katalysator i princip skall täckas via en rabattering av
farledsavgiftema samt att en restitution av farledsavgiftema enligt sär-
skild ordning skall utgå för att delvis täcka katalysatorinstallationens
investeringskostnader. Vidare bör även användande av lågsvavlig olja
premieras.
En miljödifferentiering av sjöfartsavgiftema skall ske inom ramen för
Sjöfartsverkets ekonomiska mål och inriktning, och skall sett över ett
antal år inte innebära några egentliga effekter på verkets ekonomiska
resultat.
Regeringen ser med stor tillfredsställelse på den principöverenskom-
melse som träffats mellan Sjöfartsverket, Sveriges Redareförening och
Sveriges Hamn- och Stuveriförbund om att kraftfulla åtgärder skall vid-
tas för att minska sjöfartens luftföroreningar. Regeringen anser att rege-
ringens förslag om en miljödifferentiering av sjöfartsavgiftema bör följas
av en miljödifferentiering av hamnavgiftema över vilka staten emellertid
inte har den formella jurisdiktionen. Regeringen betonar att en miljödif-
ferentiering av hamnavgiftema är av särskilt stor vikt för de största
faijehamnama i bl.a. Helsingborg, Göteborg, Stockholm, Trelleborg och
Malmö. Regeringen anser att det även är av stor vikt att sjöfartsnäringen
tar ansvar för att stärka sjöfartens profil som ett miljövänligt transport-
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
147
slag. Sjöfartsverkets beräkningar har visat att en miljödifferentiering av
sjöfartsavgiftssystemet tillsammans med en miljödifferentiering av hamn-
avgiftema och sjöfartsnäringens egna insatser for att stärka sjöfartens
position som ett miljövänligt transportslag kan innebära att sjöfartens
utsläpp av luftföroreningar minskas med upp till 75 %.
Regeringen anser att det är av stor betydelse att andra länder infor
liknande system. Inte enbart for att sjöfartens luftföroreningar är ett
internationellt problem utan även av konkurrensneutralitetsskäl. De
diskussioner som Sverige hittills har genomfört med angränsande stater
och inom internationella organisationer om sjöfartens luftföroreningar
bör därför fortsätta med syfte att förmå även andra länder att införa
ekonomiska styrmedel för att minska sjöfartens negativa miljöpåverkan.
Detta är inte minst av stor vikt i vårt närområde i Östersjön.
Promemorians bedömning: Som tidigare nämnts är en av utgångspunk-
terna för utredningens förslag att Sjöfartverkets mål och verksamhetsin-
riktning skall förbli oförändrad. Detta innebär bl.a. att förslagen inte
förändrar Sjöfartsverkets intäkter och kostnader totalt sett.
Det föreslagna avgiftssystemet samt avskaffandet av den inrikes av-
giftsbefrielsen beräknas innebära vissa kostnadsökningar både för den
inrikes sjöfarten och den transocena linjesjöfarten. Enligt utredningens
uppfattning kommer det föreslagna avgiftssystemet att innebära en kost-
nadsökning om ca 20 miljoner kronor per år för den del av den inrikes
sjöfart som inte transporterar olja. För oljetransportema innebär förslaget
att kostnaderna för direktimporten minskar, medan den inom landet
transporterade raffinerade oljan samt exporten avgiftsbeläggs. Avgiftsbe-
läggningen för den transoceana linjesjöfarten kan beräknas medföra en
kostnadsökning för denna trafik med ca 30 miljoner kronor per år.
Utredningen anser dock sammanfattningsvis att det finns starka skäl
som talar för att det föreslagna avgiftssystemet införs. Utredningens skäl
överensstämmer med regeringens uppfattning.
Remissinstanserna: Kusttankers Intresseförening anser att det saknas
en konsekvensbedömning av förslagets effekter för inrikes varutrans-
porter. Enligt föreningens uppfattning innebär det presenterade avgifts-
systemet en stor risk för att den svenska närsjöfarten och inlandssjöfar-
ten slås ut, vilket skulle få svåra konsekvenser för bl.a. sysselsättningen.
Det finns enligt föreningen en stor risk för att olja och andra varuslag
flyttas från sjötransport till järnväg. Föreningen anser inte att man i
promemorian har beaktat de miljökonsekvenser som en ökad trafik på
land skulle medföra samt det faktum att Sjöfartsverkets intäkter kommer
att minska som en följd av de minskade sjötransporterna.
Sveriges Redareförening är av uppfattningen att samtliga rederier, som
en konsekvens av de föreslagna avgifterna, kommer att höja sjöffaktema
med 15-25 %.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
148
Flera remissinstanser anser att en internationell jämförelse beträffande
avgiftssystemet bör genomföras samt att förutsättningarna för sjöfart
inom övriga EU-länder närmare bör belysas.
Regeringens bedömning: Regeringen anser att avgiftsbeläggningen
av den inrikes sjöfarten innebär ett mer rättvisande avgiftsuttag i för-
hållandet mellan inrikes och utrikes sjöfart. För vissa transporter, innebär
det förändrade avgiftssystemet dessutom sänkta kostnader i förhållande
till det nuvarande avgiftssystemet. Detta gäller t.ex. import av råolja.
Avgiftsbeläggningen av den inrikes sjöfarten är dessutom inte av den
omfattningen att den bör få någon märkbar inverkan på den svenska
industrins konkurrenskraft.
De föreslagna förändringarna kan dock komma att innebära en försäm-
rad konkurrenskraft för den inrikes sjöfarten gentemot landtransportema,
framför allt vad gäller sjöfarten på Vänern. Kostnadsansvaret och kon-
kurrensen mellan olika transportslag kommer dock att belysas av den av
regeringen tillsatta kommittén med uppdrag att utarbeta en nationell plan
för kommunikationer i Sverige (K 1995:01).
Vad gäller eventuella kostnadsökningar som drabbar sjöfartsnäringen
vid införandet av det föreslagna avgiftssystemet, anser regeringen att
dessa inte kan anses vara av en sådan omfattning att de utgör ett hinder
för införandet av systemet. För viss Europasjöfart innebär det föreslagna
systemet t.o.m. lägre kostnader än med dagens avgiftssystem. Det kan
även konstateras att de ökade transportkostnaderna för inrikes sjötrans-
porter innebär en mycket ringa kostnadsökning per transporterad pro-
dukt. Införandet av systemet innebär en ökning av transportkostnaderna
med i genomsnitt 2-10 %, vilket utslaget på den totala kostnaden för
vaije vara inte kan anses vara av större betydelse. I sammanhanget skall
även uppmärksammas att transportkostnaden i de allra flesta fall motsva-
rar en mycket liten del av det totala varuvärdet. Enligt regeringens upp-
fattning kommer inte införandet av det föreslagna avgiftssystemet att
leda till att mängden gods som transporteras via sjöfart minskar i någon
nämnvärd omfattning. Regeringens förslag har inga direkta statsfinan-
siella effekter.
Införandet av ett förändrat avgiftssystem
Promemorians bedömning: De föreslagna förändringarna bör träda i
kraft den 1 juli 1996.
Remissinstanserna: Flera remissinstanser är av uppfattningen att
förändringarna bör senareläggas och samordnas med andra statliga ut-
redningar på området.
Regeringens bedömning: Regeringen är av uppfattningen att de före-
slagna förändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt, bl.a. efter-
som den Europeiska gemenskapens kommission har framfört synpunkter
på de svenska sjöfartsavgiftemas utformning. Frågan angående de
svenska sjöfartsavgiftema har varit aktuell under en längre tid, och be-
tydande ekonomiska konsekvenser kan bli följden om systemet inte
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
149
förändras snarast. Regeringen anser det dock vara betydelsefullt att ett
nytt avgiftssystem, i största möjliga mån träder i kraft vid en sådan
tidpunkt att berörda parter har möjlighet att anpassa verksamheten till de
förändrade reglerna. Enligt regeringens bedömning innebär en lämplig
avvägning mellan olika intressen att det nya avgiftssystemet enligt ovan
träder i kraft den 1 januari 1997.
Införandet av miljödifferentierade farledsavgifter
Utredningens förslag: I utredningen föreslås inte någon tidpunkt för
införandet av de miljödifferentierade farledsavgiftema eller restitutionen
av sjöfartsavgifter vid installation av miljövänlig teknik.
Regeringens bedömning: Regeringen föreslår att miljödifferentierade
avgifter införs i farledsavgiftssystemet fr.o.m. den 1 januari 1998. Sjö-
fartsverket bör för anläggningar som tas i bruk dessförinnan även kunna
medge restitution för avgifter som erlagts från år 1997. Eftersom rege-
ringens målsättning är att införa ett system som är väl utformat och
genomtänkt, är det betydelsefullt att Sjöfartsverket ges viss tid för att
närmare besluta om systemets utformning. Det är dessutom av vikt att
de parter som berörs av systemet ges tidsutrymme för att genomföra de
eventuella investeringar som kan vara nödvändiga för att komma i åt-
njutande av de reducerade avgifterna.
Tidigare beslut om periodisk fordonskontroll
AB Svensk Bilprovning (ASB) bildades år 1963. Enligt bolagsordningen
skall bolaget utveckla, marknadsföra och producera fordonskontroller
och andra tekniska kontroller inom fordonsområdet samt idka annan
därmed förenlig verksamhet. Den 1 januari 1965 blev återkommande
fordonskontroll obligatorisk i Sverige. Syftet var att främja en förbättrad
trafiksäkerhet. Sedermera har kontrollen utökats till att gälla även fordo-
nens miljöegenskaper. Svenska staten äger 52 % av aktiekapitalet i bola-
get. Övriga delägare är bilförsäkringsföretagen (12 %), Motorbranschens
Riksförbund (12 %), Kungliga Automobilklubben (5 %), Motorföramas
Helnykterhetsförbund (5 %), Motormännens Riksförbund (5 %), Svenska
Bussbranschens Riksförbund (3 %), Svenska Taxiförbundet (3 %) samt
Svenska Åkeriförbundet (3 %).
Riksdagen godkände våren 1994 att fristående, ackrediterade besikt-
ningsföretag i konkurrens skulle få utföra kontrollbesiktning av fordon
som ASB har monopol på (rskr. 1993/94:433).
Innebörden av detta riksdagsbeslut var att den del av fordonskontrol-
len som utgörs av kontrollbesiktning, och som utförs av ASB, från den
1 januari 1995 skulle öppnas för konkurrens. Därmed skulle även andra
oberoende kontrollorgan i tredjepartsställning som blivit ackrediterade
enligt kraven i gällande europeiska standarder för kontrollorgan av Sty-
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
150
relsen för teknisk ackreditering och kontroll (SWEDAC) få utföra dessa
besiktningar.
I en skrivelse till regeringen den 18 oktober 1994 hemställde ASB att
kontrollbesiktningen inte skulle öppnas för konkurrens förrän
den 1 november 1995 eller helst den 1 januari 1996. Som skäl anförde
ASB att det krävdes ett omfattande förberedelsearbete i form av bl.a.
myndighetsföreskrifter och nya besiktningsrutiner innan den nya ord-
ningen kunde träda i kraft.
I slutet av år 1994 beslutade riksdagen att ASB skulle få utföra kon-
trollbesiktningar med ensamrätt till den 1 januari 1996 (prop.
1994/95:69, bet. 1994/95:TU8, rskr. 1994/95:137). Därmed skulle skapas
rådrum för regeringen att försäkra sig om att en avreglering av kontroll-
besiktningen inte skulle leda till att trafiksäkerheten, miljön eller servi-
cen försämrades eller till att kostnaderna ökade. Om regeringen skulle
föreslå att avskaffa monopolet för kontrollbesiktningen den 1 januari
1996 fann trafikutskottet det väsentligt att konsekvenserna av ett sådant
beslut skulle utvärderas och att resultatet redovisas för riksdagen så snart
som möjligt (bet. 1994/95:TU8). Riksdagen beslutade att ge regeringen
till känna vad utskottet anfört i denna del (rskr. 1994/95:137).
Regeringen överlämnade den 14 december 1995 en skrivelse till riks-
dagen om organisationen av den periodiska fordonskontrollen (Skr
1995/96:3). I skrivelsen meddelades att ASB:s ensamrätt att få utföra
kontrollbesiktningar skulle fortsätta att gälla även efter den 1 januari
1996. Regeringen bedömde att ytterligare underlag behövdes beträffande
vissa frågor om bl.a. servicen i glesbygd och en kontroll av produktkva-
liteten innan ett förslag till lösning av organisationen av den periodiska
fordonskontrollen kunde föreläggas riksdagen. Utskottet förutsatte att
regeringen vid ett senare tillfälle skulle redovisa resultatet av uppdrag till
Vägverket av omfattningen och resultatet av verksamheten med flygande
inspektioner (1995/96:TU13).
Med hänsyn till att lagförslaget innebär ett bibehållande av den nuva-
rande ordningen med ensamrätt för vissa organ att utföra kontrollbesikt-
ningar inom fordonsområdet och då övriga ändringsförslag endast är
redaktionella justeringar anser regeringen att lagrådets hörande skulle
sakna betydelse. Lagrådets yttrande har därför inte inhämtats.
Vägverkets förslag om utglesning av den periodiska fordonskontrollen
Vägverket har i en skrivelse den 27 februari 1995 föreslagit att kontroll-
besiktningskravet slopas för fem år gamla personbilar och lätta lastbilar.
Förslaget har remissbehandlats. En sammanställning över inkomna re-
missvar finns tillgänglig på Kommunikationsdepartementet (dnr
K95/925/4).
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
151
Med anledning av riksdagens beslut angående propositionen 1994/95:69
(bet 1994/95:TU8, rskr. 1994/95:137) beslutade Kommunikationsdeparte-
mentet att utreda konsekvenserna av att avskaffa monopolet i fråga om
kontrollbesiktningar från den 1 januari 1996.
Utredningen utfördes av två utredare, vilka den 15 maj 1995 redovisa-
de rapporten ”Bilbesiktning i konkurrens effekter på trafiksäkerheten,
miljön, servicen och kostnaderna” (K95/1263/Ads). En sammanställning
över inkomna remissvar finns tillgänglig på Kommunikationsdeparte-
mentet (dnr K95/2261/4).
Uppdrag till Vägverket om återkommande fordonskontroll
Regeringen uppdrog under våren 1996 åt Vägverket att i samråd med
Riksskatteverket, Glesbygdsverket och Närings- och teknikutvecklings-
verket (NUTEK) utforma ett system för besiktningsverksamhet i gles-
bygd. Vidare skulle Vägverket i samråd med SWEDAC, Statens natur-
vårdsverk och Rikspolisstyrelsen utreda och föreslå nya former för åter-
kommande fordonskontroll samt lämna en lägesredovisning avseende
arbetet med fordonskontroll på väg som säkerställde krav på trafiksäker-
het, service och miljöhänsyn i hela landet. Uppdraget redovisades av
Vägverket den 1 april 1996 och angav sammanfattningsvis följande slut-
satser.
För att bibehålla nuvarande service i glesbygd även efter en avregle-
ring av kontrollbesiktningsverksamheten föreslog Vägverket en kom-
bination av åtgärder som omfattade tidsbegränsad upphandling av kon-
trollbesiktning i glesbygd, uppsökande verksamhet för ackrediterade be-
siktningsorgan, ett slopande av kravet på ägande av kontrollutrustning
för ackreditering samt ”fri inställelse” till kontrollbesiktning .
För att upprätthålla en hög kvalitet i konkurrensutsatt besiktningsverk-
samhet redovisades tre olika kontrollformer som innebar:
1. Ett representativt urval av fordon som fortlöpande prepareras sänds
till de olika ackrediterade företagen för besiktning. Resultatet från
besiktningen jämförs sedan med de i förväg kända bristerna.
2. Referenspersonal med erkänt goda kunskaper åker runt hos besikt-
ningsföretagen och kontrollerar ett slumpmässigt urval av fordon en
extra gång och utfallet av de två besiktningarna jämförs.
3. Referenspersonal åker runt hos de olika aktörerna och besiktigar ett
slumpmässigt urval av fordon i stället för den ordinarie personalen.
Vägverket redovisar att det uppsatta målet på 120 000 kontroller på
väg per år inte har uppnåtts. Under andra halvåret 1995 utfördes totalt
38 000 inspektioner varav ingen omfattade någon miljökontroll. För att
underlätta utökningen av flygande inspektioner har Vägverket åtagit sig
att verka för en fortsatt utbyggnad av trafikkontrollplatser. Vägverket har
också tagit fram en kontrollstandard som beskriver alternativa nivåer på
utformning av kontrollutrustning. Målsättningen är att kontroller på väg
skall kunna utföras på samtliga fordonsslag och att sådan fordonsutrust-
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
152
ning som är väsentlig för trafiksäkerheten och miljön skall kunna kon-
trolleras.
Redovisningen av uppdraget har remissbehandlats. En sammanställning
över inkomna remissvar finns tillgänglig på Kommunikationsdeparte-
mentet (dnr K96/1548/4).
Periodisk fordonskontroll finns i flera europeiska länder sedan lång tid
tillbaka och även i länder utanför Europa. Organisationen av den perio-
diska fordonskontrollen varierar i berörda länder. Den bedrivs i såväl
myndighetsform som av statliga och privata organisationer.
Inom EU regleras den periodiska fordonskontrollen av direktivet
77/143/EEG om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons
trafiksäkerhet, som bl.a. ställer krav på periodicitet i kontrollerna för
tunga fordon och vissa bilar för persontransporter. Direktivet är ett mini-
midirektiv vilket innebär att medlemsstaterna kan föreskriva om tätare
intervall mellan provningarna. I fråga om organisationen av trafiksäker-
hetsprovningama anger direktivet att de skall utföras av staten eller av
organ eller institutioner som utsetts och direkt övervakas av staten.
Genom ett antal ändringar har grunddirektivets omfattning successivt
utökats och inriktningen ändrats. I direktivet 88/449/EEG om ändring av
direktiv 77/143/EEG har trafiksäkerhetsprovningen utsträckts till att gälla
även lätta lastfordon (totalvikt < 3500 kg). Provning skall ske senast fyra
år efter tidpunkten när fordonet första gången togs i bruk och därefter
vartannat år. I direktivet 91/328/EEG om ändring av direktiv
77/143/EEG anges att även personbilar i allmänhet skall omfattas av
trafiksäkerhetsprovning med samma intervall som för lätta lastfordon.
Genom direktivet 92/55/EEG om ändring av direktiv 77/143/EEG in-
fördes även miljösäkerhetsprovning.
Ett förslag till nytt direktiv som sammanfattar alla hittillsvarande änd-
ringar är under utarbetande. I detta direktiv kommer även kontroll av
färdskrivare och hastighetsregulatorer att ingå.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
153
Organisationen av den periodiska fordonskontrollen
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
Regeringens förslag: AB Svensk Bilprovnings monopol i fråga om kon-
trollbesiktningar bibehålls. De besiktningsorgan som för närvarande har
ensamrätt att på fordonsområdet utföra nationella typbesiktningar, regi-
streringsbesiktningar, kontrollbesiktningar och andra slag av nationella
besiktningar av fordon ges även i fortsättningen ensamrätt att utföra dessa
besiktningar. Lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordons-
området ges därför fortsatt giltighet. Besiktningsorganen med respektive
besiktningsområde anges i 2 §.
Sammantaget kan det från trafiksäkerhetsmässiga, miljö- och regionalpo-
litiska skäl konstateras att denna lösning bäst tillgodoser landets och for-
donsägamas behov av en kompetent och väl fungerande besiktningsorga-
nisation. Den fortsatta besiktningverksamheten vid ASB skall möta minst
samma kravnivå som gäller för övriga aktörer på provnings- och kontroll-
marknaden och en klar avgränsning skall göras för de verksamheter som
bedrivs i konkurrens.
Rapporten ”Bilbesiktning i konkurrens effekter på trafiksäker-
heten, miljön, servicen och kostnaderna”: Utredningen har i olika
avseenden bedömt konsekvenser som kan uppstå vid införande av kon-
kurrens i fråga om kontrollbesiktningar.
Remissinstanserna: Konsumentverket och Riksrevisionsverket efter-
lyser en precisering av kostnaderna för utökad tillsynsverksamhet om
monopolet avskaffas. Konkurrensverket bedömer att avskaffandet av
monopolet kommer att bidra till en förbättrad effektivitet. Statens natur-
vårdsverk ser en risk för försämrad kvalitet i miljökontrollen i ett decen-
traliserat kontrollsystem. SWEDAC och Vägverket anser att ett avregle-
rat besiktningssystem bör fungera med tillfredsställande säkerhet, dock
framhåller Vägverket behovet av en utökad kvalitetskontroll om ett
öppet system införs.
Vägverkets ”Redovisning av regeringsuppdrag angående åter-
kommande fordonskontroll”: Rapporten innehåller en bedömning av
behovet av särskilda åtgärder för besiktningsverksamheten i glesbygd
och behovet av en utökad kvalitetskontroll på en konkurrensutsatt besikt-
ningsmarknad samt lämnar en lägesredovisning av den utökade fordons-
kontrollen på väg.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser efterlyser fördjupade
analyser av effekterna av att avskaffa ASB:s monopol. Vägverkets syn
på behovet av en utökad kvalitetskontroll i ett öppet system med ackre-
diterade besiktningsföretag delas av de flesta remissinstanser. SWEDAC
anser dock att de farhågor, om bristande kvalitetsnivå från ackrediterade
besiktningsföretag, som framförts är betydligt överdrivna. Om ett öppet
system införs finns ett brett stöd bland remissinstanserna för Vägverkets
förslag till åtgärder i glesbygd. Den utökade fordonskontrollen på väg
har allmänt stöd hos remissinstanserna. ASB anser att den bästa preven-
154
tiva effekten uppnås om andelen fullständiga besiktningar på väg
minskas till förmån för ett större antal relativt enkla och begränsade
kontroller.
Skälen till regeringens förslag: Det primära syftet med den periodis-
ka fordonskontrollen är att trafiksäkerhets- och miljöegenskaperna hos
fordonen i trafik skall svara mot gällande krav. Fordonsägaren har enligt
vägtrafiklagstiftningen ett ansvar för att fordonet alltid uppfyller fast-
ställda krav när det används i trafik. Den fordonstekniska utvecklingen
har medfört att modema bilar har en högre tillförlitlighet än äldre samti-
digt som de blivit mera tekniskt komplicerade, varigenom ägarna och
förarna har fått det svårare att identifiera och avhjälpa fel av betydelse
för trafiksäkerheten och miljön. Detta gäller i synnerhet brister som
orsakar förhöjda miljöskadliga avgasutsläpp, vilka nästan uteslutande kan
avslöjas genom särskilda mätningar med speciell mätutrustning.
EU:s minimiregler för periodisk fordonskontroll ger också belägg för
att denna form av kontroll allmänt bedöms främja trafiksäkerheten och
bidra till en förbättrad miljö.
Den periodiska fordonskontrollen bör, enligt regeringen, vara organise-
rad i sådana former och bedrivas på sådant sätt att den åtnjuter förtroen-
de hos landets fordonsägare. Förutom av opartiskhet och objektivitet bör
verksamheten kännetecknas av likformighet och hög kvalitet i skilda
avseenden.
Normalt leder konkurrens inom en sektor till högre effektivitet och
lägre kostnader för konsumenten. Utredningen har inte funnit skäl som
talar för att ett öppet system med konkurrens skulle försämra besikt-
ningskvaliteten och därmed trafiksäkerheten eller skyddet för miljön.
Utredningen påpekar emellertid att förhållandet gäller under förutsättning
att kontrollen av besiktningskvaliteten byggs upp med en ordentlig till-
synsverksamhet. Tillsynen över besiktningsföretagen bör, enligt utred-
ningen, ske i olika former. Som ackrediteringsorgan utövar SWEDAC
tillsyn över att ackrediteringskraven upprätthålls. Denna tillsyn innefattar
bl.a. kontroll av att besiktningsföretaget har aktuell dokumentation, att
besiktningspersonalen har föreskriven kompetens samt att utrustningen är
kalibrerad enligt fastställda kalibreringsscheman. Denna tillsyn ger rim-
liga garantier för att besiktningsföretaget har de formella och även prak-
tiska förutsättningarna för att producera den avsedda tjänsten med god
kvalitet. Genom ackrediteringen, som innefattar årlig tillsyn, skapas
garantier för att tjänsten som kan tillhandahållas är av god kvalitet.
Det är emellertid nödvändigt att kontrollera även produktkvaliteten.
Denna uppgift ankommer dock inte på SWEDAC, såvida inte föreskri-
vande myndigheter i sina föreskrifter särskilt anger att SWEDAC (eller
dess motsvarighet i andra länder) skall ansvara för denna funktion.
SWEDAC kräver i många fall att det ackrediterade organet skall delta i
vissa jämförande provningar. Oavsett hur kontrollen av produktkvali-
teten organiseras krävs särskild personal för uppgiften med speciell kom-
petens inom fordonsområdet. Även om kontrollen av naturliga skäl
måste utföras som stickprovskontroll och den blivande fordonsdatabasen
hos Vägverket kan bli ett bra hjälpmedel krävs likväl ett icke obetydligt
antal kvalificerade personer för uppgiften.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
155
SWEDAC anser allmänt att de farhågor om bristande kvalitetsnivå vid
besiktningar från ackrediterade besiktningsföretag som framförts är be-
tydligt överdrivna. Liknande besiktningssystem har införts inom snart
sagt samtliga områden där staten har någon form av krav på utformning
av kontroll av produkter. Det gäller även s.k. högriskområden. Det sak-
nas, enligt SWEDAC, belägg för att en utveckling mot kvalitetssänkning
skulle ha uppstått på några av dessa områden. Rikspolisstyrelsen,
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Väg- och transport-
forskningsinstitutet (VTI), Naturvårdsverket, Svenska kommunförbundet,
ASB och Statens Maskinprovningar (SMP) delar Vägverkets uppfattning
att det behövs ett särskilt system för att kontrollera resultatet från de
utförda besiktningarna. Naturvårdsverket och ASB anser att Vägverket
underskattar behovet av kvalitetskontroll och att kostnaderna blir avse-
värt högre.
Det är regeringens uppfattning att förutsättningarna för den återkom-
mande fordonskontrollen i vissa avseenden skiljer sig från de övriga
kontrollområden som öppnats för konkurrens. Det gäller inte enbart det
stora antalet besiktningsobjekt som berör den stora allmänheten på ett
unikt sätt utan även kundernas intresse av att få en så noggrann kontroll
som möjligt av fordonets skick. Alla kunder efterfrågar inte hög kvalitet
av en kontrollerande verksamhet på fordonsområdet. Det krävs därför
garantier för att besiktningsföretagen har en kvalitetskontroll som säker-
ställer att besiktningar görs på ett korrekt sätt. Oavsett om verksamheten
bedrivs som monopol eller inom ett öppet system bör ett utomstående
organ övervaka verksamheten i lämplig form. För att få enhetlighet i
bedömningarna krävs med ett öppet system att tydliga föreskrifter ges
om hur besiktningarna i detalj skall utföras. I en monopolsituation kan
detta i viss mån ersättas med interna regler kompletterat med ett kvali-
tetssystem som säkerställer enhetlig tillämpning. Särskilt vad gäller kon-
troll av miljöegenskaper kan detta vara betydelsefullt.
Utredningen har framhållit att nya aktörer som avser att gå in på en
konkurrensutsatt besiktningsmarknad torde komma att grunda sina över-
väganden på en bedömning av möjligheterna att driva verksamheten med
tillfredsställande lönsamhet. Ett annat motiv kan vara att ett engagemang
passar väl ihop med redan pågående verksamhet och kompletterar denna.
Intresset från nya aktörer torde främst inriktas mot områden med stora
fordonsunderlag, t.ex. större tätorter. Av naturliga skäl kommer därmed
besiktning av personbilar att vara mest intressant.
Det finns ändock risk för att konkurrens inom fordonsbesiktningen kan
bli begränsad till vissa delar av landet. Av utredningen framgår att ASB
för närvararande driver ett antal bilprovningsstationer i glesbygdsområ-
den, vilka inte bär sina kostnader. Dessa stationer finns för att ge for-
donsägama i dessa delar av landet en rimlig grad av service. Staten har
ytterst ansvaret för att service finns att tillgå i alla delar av landet. ASB,
som till mer än hälften ägs av staten och tillika är ett monopolföretag,
har ålagts en skyldighet att organisera verksamheten på sådant sätt att
den uppfyller rimliga anspråk på service från den enskilde fordonsäga-
rens sida. Denna princip lades fast genom proposition angående säker-
hetsinspektion av motorfordon m.m. nr 91 år 1963.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
156
I ett läge där ASB möter konkurrens från andra aktörer kan bolaget
inte utan vidare åläggas särskilda skyldigheter i fråga om service i gles-
bygd. Konkurrensen måste ske på lika villkor. Det finns därför risk för
försämrad service i glesbygd alternativt att fordonsägama i dessa om-
råden får vidkännas en högre kostnad för besiktning än fordonsägare i
andra delar av landet. En utglesning av ASB:s stationsnät skulle särskilt
i glesbygderna få negativa konsekvenser även för andra slag av besikt-
ningar som bolaget har monopol på, t.ex. registreringsbesiktningar.
Avgifterna för kontrollbesiktning är lika i hela landet och fastställs av
regeringen på förslag av ASB. Utvecklingen av avgifterna har under en
lång följd av år underskridit ökningen av konsumentprisindex. Under de
senaste åren har vissa avgiftssänkningar genomförts. Internationellt sett
torde avgifterna för periodisk fordonskontroll i Sverige kunna betraktas
som låga. Som jämförelse kan nämnas Tyskland, som tillämpar ett pro-
gram för trafiksäkerhetskontroll av något mindre omfattning än det sven-
ska. De tyska avgifterna ligger över eller betydligt över de svenska.
Därtill kommer avgiften för miljökontrollen som är av samma storleks-
ordning som avgiften för trafiksäkerhetskontrollen. Miljökontrollen i
Tyskland är dock något mer omfattande än i Sverige.
Om fri konkurrens skulle etableras i fråga om kontrollbesiktningar blir
även prissättningen fri. Priserna inom storstadsområdena för besiktning
av den volymmässigt största fordonskategorien, dvs. personbilarna,
skulle då kunna tänkas bli något lägre än för närvarande. Med nuvarande
glesbygdservice skulle priserna i andra delar av landet sannolikt bli
högre.
De studier som gjorts och de remissynpunkter som lämnats visar på
tänkbara fördelar men också på risker med att avskaffa dagens system
för periodisk fordonskontroll. Vid en sammanvägning och med hänsyn
till de förändringar som föreslås för ASB:s verksamhet anser regeringen
att ASB även efter den 1 januari 1996 bör ha ensamrätt att utföra kon-
trollbesiktningar. Sammantaget gör regeringen bedömningen att denna
lösning från trafik-, miljö- och regionalpolitiska utgångspunkter väl kan
tillgodose landets och fordonsägamas behov av en kompetent och funge-
rande besiktningsorganisation och att ett avsteg från riksdagens princip-
beslut om införande av öppna system bör ske i detta särskilda fall.
Även ett monopolföretag måste vara utsatt för tillsyn och kontroll.
SWEDAC har inlett ett kompetensprövningsförfarande av ASB:s nuva-
rande besiktningsverksamhet som omfattar samma kravnivå som gäller
för ackrediterade kontrollorgan inom det öppna systemet. Regeringen
anser att när ASB:s monopol bibehålls skall bolagets besiktningsverk-
samhet möta minst samma kravnivå som gäller för övriga aktörer på
provnings- och kontrollmarknaden. SWEDAC :s kompetensprövning av
ASB:s besiktningsverksamhet bör därför bedrivas vidare och utvecklas.
Behållandet av monopolet innebär dock att det inte kan bli fråga om en
ackreditering inom det vanliga systemet.
Det är också nödvändigt att göra en avgränsning av de verksamheter
inom ASB som ligger utanför den kontrollverksamhet som utförs med
stöd av lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet
och sådan verksamhet där bolaget bl.a. konkurrerar med ackrediterade
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
157
provnings- och kontrollföretag. Det gäller bl.a. följande verksamhetsom-
råden.
Provning och certifiering av komponenter till nya fordon för typgod-
kännade enligt EG:s direktiv 70/156/EEG och enligt ECE-reglementen.
ASB har tillsammans med Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut
AB (SP) efter kompetensprövning av SWEDAC utsetts till teknisk tjänst
(technical service). Provning av fordonens miljösäkerhet utförs av
Motortestcenter (MTC). Ansvarig myndighet för EU:s typgodkännande-
system i Sverige är Vägverket.
Förstabesiktning utom konstruktionskontroll samt återkommande be-
siktning av lastbilskranar inklusive arbetskorgar och personlyft med last-
bilskranar. ASB har ackrediterats tillsammans med sju andra företag.
Förbränningsapparater och ventilation i fordon. Ackrediteringen är inte
slutförd. Ingen annan aktör är för närvarande ackrediterad för denna
verksamhet.
Inom dessa områden skall verksamheten bedrivas i samma former som
i det öppna systemet för provning och kontroll. Dessa verksamheter bör
bedrivas i dotterbolag liksom de besiktningstjänster som ASB bedriver
inom områden som inte är reglerade genom författningar om obligato-
risk kontroll. Det gäller t.ex. frivillig besiktning i form av broms-, miljö-
och trafiksäkerhetskontroller samt uppdragsverksamhet i form av kon-
troll av verkstäder, konsulttjänster inom fordonsbesiktningsområdet och
försäljning av information från bolagets bristdatabas.
Det är regeringens avsikt att utveckla ägarstymingen i samverkan med
övriga delägare. Tydliga resultat- och avgiftsmål för bolaget avses därvid
fastställas. I den genomgång som förestår för att utveckla ägarstymingen
bör också ingå att se över ASB:s framtida verksamhetsinriktning. I
denna översyn skall ingå att klarlägga frågor som bl.a. rör kvalitetssäk-
ring och tillsyn. Bolaget skall inom den konkurrensutsatta verksamheten
upprätthålla god effektivitet. På verksamheten skall ställas marknads-
mässiga avkastningskrav. Inkomster från monopolverksamheten far inte
användas inom den konkurrensutsatta verksamheten. För hela ASB:s
verksamhet bör gälla att effektiviteten årligen jämförs med andra besikt-
ningsföretag och med motsvarigheter i andra länder. Dessa organisatoris-
ka förändringar av verksamheten kommer att medföra vissa förändringar
i bolagsordningen.
Den 1 januari 1992 infördes ett system med ackrediterade verkstäder
som kunde erbjuda fordonsägare, som vid kontrollbesiktning fatt an-
märkningar betecknade med svårighetsgraden 2, möjlighet att i stället för
att göra en ny kontrollbesiktning vända sig till en ackrediterad verkstad.
Verkstaden åtgärdar felen och sänder ett intyg till Vägverket. SWEDAC
har hittills ackrediterat ca 450 bilverkstäder för denna provning. Rege-
ringen föreslog i propositionen 1993/94:167 En effektivare fordonskon-
troll att även fordon tillverkade efter år 1989 och senare vid fel på av-
gasreningen skulle kunna få felen åtgärdade, provade och intygade av en
ackrediterad verkstad. Den föreslagna ändringen kräver ändringar i for-
donskungörelsen (1972:595) och bilavgasförordningen (1991:1481). Som
underlag för en sådan författningsändring föreslogs att SWEDAC i sam-
arbete med Naturvårdsverket skulle ges i uppdrag att presentera ett för-
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
158
slag till kontroll och uppföljning av tillämpningen av verkstadsintygen.
Regeringen anser att det finns möjlighet att låta fordonsägare på motsva-
rande sätt utnyttja de ackrediterade verkstäderna för åtgärd och provning
av fel på avgasreningsutrustningen när systemet med flygande inspektio-
ner är utvecklat. Naturvårdsverket och SWEDAC bör därför skyndsamt
utarbeta de underlag som krävs för att bl.a. säkerställa kvalitetskontrol-
len av de ackrediterade verkstäderna genom att den exempelvis omfattar
en faktisk kontroll av åtgärdade bilar. Regeringens bedömning är att de
ackrediterade verkstäderna skall kunna sköta efterkontrollen av fel på
avgasutrustningen fr.o.m. den juli 1997. En viktig förutsättning för detta
förslag är att regeringen dessutom har för avsikt att uppdra till Vägver-
ket och Naturvårdsverket att se över förutsättningarna för och effekterna
av att utveckla kvaliteten i avgaskontrollen. Det kan innebära att kraven
på såväl ASB:s besiktningsstationer som de verkstäder som ackrediterats
för åtgärder och provning på miljöområdet kan skärpas i framtiden.
Lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet bör,
såvitt angår ASB och SP, fa fortsatt giltighet efter den 31 december
1997. Enligt lagen skall nationell typbesiktning och registreringsbesikt-
ning av fordon utföras av ASB och SP eller ett av detta bolag helägt
dotterbolag (SMP Svensk Maskinprovning AB). Vidare far regeringen
föreskriva att kontrollbesiktningar och andra slag av besiktningar far
utföras av dessa organ eller andra organ som är eller har varit riksprov-
platser. ASB och SP har bemyndigats att utföra kontrollbesiktningar i
fordonskungörelsen (1972:595). Dessutom har Svensk Anläggningsprov-
ning AB, numera SAQ Kontroll AB, bemyndigats att utföra kontroll-
besiktningar av motorredskap klass I, som är inrättade som mobilkranar.
Enligt EG:s direktiv 70/156/EEG om typgodkännande av motorfordon
och släpvagnar till dessa fordon, senast ändrad genom direktivet
93/81/EEG skall nationella typgodkännanden för personbilar upphöra att
gälla den 1 januari 1998. På sikt kommer flera fordonskategorier att
anslutas till det gemensamma typgodkännandesystemet men det kommer
inom överskådlig tid att finnas ett behov av nationella typgodkännanden
och registreringsbesiktningar. I fråga om typbesiktning, registreringsbe-
siktning och vissa andra besiktningar bör därför även fortsättningsvis den
ordning gälla som tidigare beslutats av riksdagen (prop. 1993/94:167,
bet. 1993/94:TU35, rskr. 1993/94:433 och prop. 1994/95:69, bet.
1994/95:TU8, rskr. 1994/95:137). Detta innebär att ASB med ensamrätt
far utföra även dessa besiktningar. Motsvarande gäller även för SMP.
I fordonskungörelsen (1972:595) anges vilka krav som gäller för väg-
trafikfordon, t.ex. motorredskap som enligt EG:s lagstiftning räknas som
maskiner och hänförs till maskindirektivet 89/392/EEG senast ändrad
genom 93/68/EEG. Maskindirektivet tillhör, till skillnad från motorfor-
dons- och traktordirektiven, den nya metodens direktiv som förutsätter
tillverkar godkännande. För s.k. högriskprodukter krävs att tillverkaren
även har utfört en tredjepartskontroll av produkten som utförs av ett
anmält organ. Dessa organ skall vara av privaträttslig natur. Kontrollen
sker före marknadstillträdet och det finns inga gemenskapsregler som
styr utformningen av den återkommande kontrollen av dessa produkter.
I Sverige har ett öppet system med privaträttsliga aktörer införts även
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
159
15 Riksdagen 1996/97.1 saml. Nr 1. Del 8
för återkommande kontroll på samtliga produktområden som täcks av
den nya metodens direktiv. Det finns därför anledning att se över for-
donskungörelsen för att överföra de fordon som faller under
maskindirektivet till de kontrollformer som gäller inom ramen för det
öppna kontrollsystemet. Eftersom frågan även har skattemässiga konse-
kvenser bör Vägverket snarast utreda frågan i samråd med Riksskatte-
verket och föreslå de ändringar som krävs i fordonskungörelsen
(1972:575), lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsom-
rådet, bilregisterkungörelsen (1972:599), fordonsskattelagen (1988:327)
m.fl. författningar.
Utglesning av den periodiska fordonskontrollen
Regeringens bedömning: Personbilar och lätta lastbilar (totalvikt
< 3 500 kg) som är två och fyra år gamla undantas från årlig kon-
trollbesiktning. I stället införs kontrollbesiktning för motsvarande
fordon som är tre år gamla. Med förslaget undantas ytterligare en
årskategori från den årliga kontrollbesiktningen. Ändringen bör
gälla fr.o.m. år 1998 och införas stegvis så att fordon som uppnår
tre och fyra års ålder under år 1998 övergångsvis följer nuvarande
regler.
Vägverkets förslag: Regeringen gav den 12 december 1993 Vägver-
ket i uppdrag att lämna förslag till hur en utglesning av den periodiska
fordonskontrollen skulle kunna genomföras. Vägverkets uppdrag redovi-
sades den 27 februari 1995 och innebar att den nuvarande inställelsen till
kontrollbesiktning av personbilar och lätta lastbilar fem år efter det att
de tagits i bruk slopas. Det skulle innebära att personbilar och lätta last-
bilar inställs till kontrollbesiktning vartannat år upp till sex års ålder och
därefter årligen. Ett av skälen till förslaget var att tillgodose fordons-
ägamas möjligheter att utnyttja tillverkaråtagandet för avgasreningsut-
rustningen för den stora andel fordon som passerar gränsen för tillver-
karåtagande gentemot bilägaren vid 8 000 mil efter två års ålder.
ASB har på Vägverkets uppdrag utifrån statistiska bearbetningar be-
dömt hur felbilden för sex år gamla bilar kommer att förändras vid ge-
nomförande av förslaget. Enligt ASB:s beräkning kommer andelen
underkända fordon som kontrolleras efter sex år att öka med ca 3 pro-
centenheter till ca 19 % . För närvarande underkänns årligen ca 36 000
fem år gamla bilar, varav ca 31 000 av trafiksäkerhetsskäl.
ASB har framhållit i sitt utredningsuppdrag att de negativa konsekven-
serna för trafiksäkerheten och miljön ökar med stigande ålder hos bilar-
na som undantas från kontrollbesiktning. ASB anser därför att en utgles-
ning som innebär inställelse efter tre, fem, sex år osv. är att föredra.
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna stöder ett alter-
nativt förslag som presenterats av ASB. Förslaget innebär att fordonen
besiktigas första gången vid tre års ålder. Därefter sker ett uppehåll vid
fyra års ålder varefter fordonen besiktigas årligen. Möjligheten att kunna
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
160
åberopa tillverkaransvaret för avgasreningen anses av många kunna ske
genom att uppmuntra bilägarna till frivilliga kontroller innan garantins
körsträcka överskrids.
Skälen till regeringens förslag: I dag sker fordonskontroll genom
besiktning efter två och fyra år, därefter vaije år. Vägverket har före-
slagit att kontrollen efter fem år slopas. Bakgrunden till förslaget var att
antalet kontroller på väg skall öka väsentligt.
ASB har föreslagit ett alternativ som innebär att tvåårskontrollen tas
bort och att personbilar och lätta lastbilar kontrolleras efter tre och fem
år och därefter årligen. Båda förslagen ligger i princip inom ramen för
EG:s direktiv om återkommande fordonskontroll som innebär ett mini-
mialternativ där första besiktningen senast genomförs fyra år efter det att
fordonet första gången togs i bruk och därefter vartannat år.
Statistik från ASB visar att den relativa anmärkningsfrekvensen vid
kontrollbesiktningen stiger med ökande ålder hos fordonen. För fem år
gamla personbilar (1989 års modell) som besiktigades under år 1994 var
den totala anmärkningsfrekvensen 32,6 % , varav 13,6 % utgjordes av
fordon som blev underkända och 19 % av fordon som godkändes med
anmärkningar.
För de fem år gamla lätta lastbilarna var den totala anmärknings-
frekvensen betydligt högre eller 51,8 %.
För de sex år gamla personbilarna (1988 års modell) var den totala
anmärkningsfrekvensen 36,2 %. Därav hade 13,1 % av bilarna så allvar-
liga fel att de blev underkända medan 23,1 % godkändes med anmärk-
ningar.
Andelen bilar som fick anmärkningar beträffande för höga avgashalter
var 2,1 % bland dem som var fem år och 0,8 % bland dem som var sex
år. Att anmärkningsfrekvensen var lägre för de sex år gamla bilarna i
fråga om avgasutsläppen sammanhänger med att de inte omfattas av de
väsentligt skärpta gränsvärdena som gäller fr.o.m. 1989 års modell. En
annan inverkande faktor är att en stor andel av personbilarna av 1988 års
modell är utrustade med katalytisk avgasrening men skall möta samma
krav som bilar utan katalysator. Vid kontrollbesiktningen finns dessutom
inget fastställt gränsvärde för utsläppen av kolväten från bilar före 1989
års modell.
Det är också känt att den relativa anmärkningsfrekvensen för bilar av
jämförbar ålder blir högre när intervallen mellan besiktningstillfallena
ökar. Detta förhållande har kunnat konstateras vid ett studium av besikt-
ningsstatistik från de tyska besiktningsföretag som ingår i TUV (Techni-
sches Uberwachungsverein), som oftast visat god överensstämmelse med
motsvarande statistik från ASB i vad avser felbilden för olika fordons-
modeller. Felfrekvenserna för personbilar har emellertid varit betydligt
högre i Tyskland. Detta beror sannolikt på att besiktning utförts endast
vartannat år jämfört med vaije år i Sverige.
ASB har studerat förändringen för de fyra år gamla bilarna när be-
siktningen av de tre år gamla slopades och funnit att den relativa under-
kännandefrekvensen ökade från 8,4 % till 10,7 %, dvs. med 2,3 procent-
enheter. Då den relativa ökningen av anmärkningsfrekvensen sjunker
med stigande ålder bör effekten på femåringama bli något mindre.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
161
Förutsättningarna för bilägarnas möjligheter att åberopa tillverkarens
åtagande har förändrats sedan Vägverket erhöll sitt uppdrag. Riksdagen
har godkänt propositionen om Vidareutveckling av systemet med miljö-
klasser för motorfordon m.m. (prop. 1995/96:6) där det ingår en ändring
av 6 § Bilavgaslagen (1986:1386) som innebär att biltillverkarnas
åtagande mot den enskilde vad gäller bilarnas avgasutsläpp inte bara
omfattar fel som upptäcks vid myndighetskontroll. Även fel på avgas-
reningsutrustningen som upptäcks på annat tillförlitligt sätt omfattas av
tillverkarens åtagande. I författningstexten exemplifieras detta med fel
som påvisas av märkesverkstad eller med särskild apparatur ombord på
fordonet.
Regeringen bedömer därför att bilägaren har stora möjligheter att
åberopa tillverkarens åtagande för avgasreningsutrustningen även i det
fall då garantins körsträcka överskrids före den första obligatoriska be-
siktningen vid tre års ålder. Det kommer också att krävas ett väsentligt
större antal flygande besiktningar för att kompensera de negativa effek-
terna för miljön och trafiksäkerheten om kontrollbesiktningen av fem-
åriga fordon slopas jämfört med om två år gamla fordon befrias från
besiktning. Regeringen anser mot denna bakgrund att de negativa effek-
terna av en slopad besiktning av tvååriga fordon är väsentligt mindre än
effekterna för såväl trafiksäkerheten som miljön av att femårskontrollen
slopas. Förslaget förutsätter vissa ändringar i fordonskungörelsen
(1972:595).
Vägverket redovisade den 18 december 1995 effekterna av den utgles-
ning som genomfördes den 1 januari 1992 för återkommande fordons-
kontroll av motorcyklar och lätta släpvagnar. Före år 1992 besiktigades
motorcyklar och lätta släpvagnar första gången andra året efter årsmo-
dellbeteckningen och därefter årligen. Efter år 1992 besiktigas dessa
fordon första gången 24 månader efter ibruktagandet och sedan vartannat
år upp till tio års ålder. Därefter sker besiktning varje år. Vägverket har
undersökt effekterna av denna utglesning under perioden 1992-1995.
Resultatet visar att andelen underkända fordon ökade med ca 2,5 pro-
centenheter för de aktuella åldersgrupperna. Det motsvarar den ökning
som skedde för fyra år gamla personbilar när besiktningen togs bort vid
tre års ålder. Vägverket finner mot den bakgrunden ingen anledning att
ifrågasätta utglesningen. Regeringen delar Vägverkets uppfattning.
Premiering av skötsamma fordonsägare
Regeringens bedömning: Det bör utredas på vilket sätt skötsam-
ma bilägare skall kunna premieras vad gäller den periodiska for-
donskontrollen.
Skälen till regeringens förslag: Bilbesiktningen skall underlätta för
bilägaren att ta större ansvar för den löpande skötseln och kontrollen
som krävs för att bilen skall uppfylla föreskrivna säkerhets- och miljö-
krav. Om bilen godkänts vid samtliga besiktningstillfallen utan anmärk-
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
162
ning upp till en viss ålder t.ex. sex år bör inställelsetidpunkten kunna
flyttas fram ett år. Om bilen vid nästa besiktning åter visar sig vara i
fullgott skick bör proceduren kunna upprepas. De administrativa ruti-
nerna för ett sådant system underlättas av att alla besiktningsresultat i
fortsättningen kommer att rapporteras till bilregistret. En av förutsätt-
ningarna för ett utvecklat ansvarstagande från fordonsägamas sida och
bibehållen standard från trafiksäkerhet och miljösynpunkt på fordonen är
att besiktningsföretagens information inriktas på behovet av löpande
underhåll. Regeringen avser därför att ge Vägverket i uppdrag att i sam-
arbete med Naturvårdsverket och ASB närmare utreda förutsättningarna
för ett besiktningssystem som premierar de skötsamma fordonsägama.
Fordonskontroll på väg
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
Regeringens bedömning: Samordningen av inspektioner och
kontroller av fordon på väg i hela landet har brister. Ytterligare in-
satser bör göras för att förverkliga riksdagens mål om trafiksäker-
hets och miljökontroller på väg.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna uttrycker sitt stöd för
utökade kontroller på väg, men betonar att det är viktigt att dessa verkli-
gen ökar markant och att de utförs på rätt sätt så att eventuella fel och
brister upptäcks. Svenska kommunförbundet stöder Vägverkets förslag
att Rikspolisstyrelsen och inte som nu de 24 länen skall ha det operativa
ansvaret för inspektioner och kontroller på väg. ASB anser att det är
nödvändigt att en myndighet har det samlade ansvaret för kontrollen på
väg och tillstyrker att Rikspolisstyrelsen far detta ansvar. Vägverket
anser att antalet fordonskontroller på väg där miljökontroll ingår sanno-
likt måste öka väsentligt för att kompensera för den ökning av miljöbe-
lastningen som en slopad besiktning av en årskategori fordon innebär.
Dessa kontroller måste även rikta sig mot fordon av 1989 och senare års
modell.
Skälen för regeringens bedömning: Rikspolisstyrelsen, Naturvårds-
verket och Vägverket har påtalat vikten av att inspektionsverksamheten
kan bedrivas och utvecklas enhetligt i hela landet. Tillämpning av kon-
troll och mätmetoder, bedömningar och de övriga anvisningar som kan
behövas för verksamheten skall bedrivas likartat över hela landet.
Rikspolisstyrelsen saknar det samlade ansvaret för denna inspektion
och kontrollverksamhet och därmed också ansvar för att produktionsmål
och kvalitet i inspektionerna uppnås. I årets budgetproposition aviserar
regeringen att resultatuppföljningen av polisens verksamhet skall utveck-
las. I detta arbete ingår också att utveckla resultatmått för trafikövervak-
ningen. Det är av stor vikt att Vägverket i sin upphandling av dessa
tjänster ställer krav på enhetlig tillämpning av inspektionerna i hela
landet. Vägverket bör fortlöpande rapportera till regeringen om utveck-
lingen i detta avseende.
163
Den nu gällande ramöverenskommelsen mellan Rikspolisstyrelsen och
Vägverket angående trafikövervakning på väg avser perioden den 1 juli
1995 -31 december 1996. Av redovisningen från år 1995 framgår att
uppsatta mål för antalet kontroller inte har uppnåtts. Vidare framgår av
redovisningen att det hittills inte ingår kontroll av fordonens miljöpre-
standa. Det är positivt att antalet kontroller på väg ökat. En förhållande-
vis kort tid har gått sedan bilinspektörema överfördes till Rikspolisstyrel-
sen. Uppsatta mål har inte nåtts. Regeringen har erfarit att Rikspolissty-
relsen vidtagit ytterligare åtgärder i syfte att nå målen. Av redovisningen
framgår också att kontroll av fordonens avgasutsläpp på väg kommer att
införas under år 1997. Regeringen avser att noggrant följa utvecklingen
så att uppsatta mål kan nås.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 22
164
Utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske
med anslutande näringar
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut ..........................1
2 Lagtext .......................................4
2.1 Förslag till lag om ändring i utsädeslagen (1976:298).......4
2.2 Förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429) .... 5
2.3 Förslag till lag om upphävande av lagen (1990:1496)
om hur ledamöter i skogsvårdsstyrelsema utses ...........6
3 Inledning ......................................7
4 Internationellt samarbete .......................... 14
4.1 Anslag ...................................... 14
Al. Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. . 14
5 Jordbruk och trädgårdsnäring ....................... 16
5.1 Anslag ......................................21
B 1. Statens jordbruksverk.......................21
B 2. Stöd till jordbrukets rationalisering m.m..........25
B 3. Stöd till avbytarverksamhet...................27
B 4. Statens utsädeskontroll......................30
B 5. Statens växtsortnämnd ......................32
B 6. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket...........33
B 7. Bekämpande av växtsjukdomar................35
B 8. Strukturstöd inom livsmedelssektorn ............35
B 9. Från EG-budgeten finansierat strukturstöd ........37
BIO. Regionala stöd till jordbruket ................. 38
Bli. Från EG-budgeten finansierade regionala stöd
till jordbruket............................40
B 12. Kompletterande åtgärder inom jordbruket.........41
B 13. Från EG-budgeten finansierade kompletterande
åtgärder mom jordbruket ....................44
B 14. Arealersättning och djurbidrag m.m.............45
B 15. Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter . 47
B 16. Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. 48
6 Fiske ......................................50
6.1 Anslag ......................................52
C 1. Fiskeriverket.............................52
C 2. Strukturstöd till fisket m.m...................54
C 3. Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till
fisket m.m...............................55
C 4. Fiskevård ............................... 56
7 Rennäring m.m.................................57
7.1 Anslag ...................................... 58
Dl. Främjande av rennäringen m.m................58
D 2. Ersättningar för viltskador m.m................61
D 3. Stöd till innehavare av fjäl lägenheter m.m.........64
8 Djurskydd och djurhälsovård .......................66
8.1 Anslag ......................................67
E 1. Statens veterinärmedicinska anstalt .............67
E 2. Bidrag till distriktsvetennärorganisationen ........68
E 3. Djurhälsovård och djurskyddsftämjande
åtgärder ................................ 71
E 4. Centrala försöksdjursnämnden.................72
E 5. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar .... 73
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
9 Livsmedel ....................................76
9.1 Anslag ......................................77
F 1. Statens livsmedelsverk...................... 77
F 2. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden........83
F 3. Kostnader för livsmedelsberedskap .............85
F 4. Livsmedelsstatistik......................... 86
F 5. Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad
från EG-budgeten.......................... 87
10 Utbildning och forskning..........................89
10.1 Anslag ......................................90
G 1. Sveriges lantbruksuniversitet..................90
G 2. Skogs- och jordbrukets forskningsråd:
Förvaltningskostnader.......................95
G 3. Skogs- och jordbrukets forskningsråd:
Forskning och kollektiv forskning..............97
G 4 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien....... 100
11 Skogsnäring .................................. 101
11.1 Anslag ..................................... 104
H 1 Skogsvårdsorganisationen................... 104
H 2. Bidrag till skogsvård m.m................... 105
H 3. Täckande av förluster till följd av statliga kredit-
garantier för lån till byggande av skogsvägar ..... 106
H 4. Insatser för skogsbruket .................... 106
H 5. Internationellt skogssamarbete................ 107
H 6. Från EG-budgeten finansierade medel
för skogsskadeövervaknmg.................. 108
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i utsädeslagen
(1976:298),
2. antar regeringens förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen
(1979:429),
3. antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen
(1990:1496) om hur ledamöter i skogsvårdsstyrelsema utses,
4. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten mom
Statens jordbruksverks ansvarsområde skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar under anslaget B 1. Statens jordbruksverk,
5. godkänner att Statens jordbruksverk skall ha tillgång till en kredit på
myndighetens särskilda räntekonto för EU-verksamhet i Riksgälds-
kontoret på 5,5 miljarder kronor,
6. godkänner vad regeringen anfört under anslaget B 2. Stöd till jord-
brukets rationalisering m.m. om jordfondens storlek och användning,
7. godkänner ett nationellt anläggningsstöd för plantering av fleråriga
grödor för produktion av biomassa,
8. godkänner vad regeringen förordat om ett nytt delprogram inom
ramen för miljöprogrammet för ersättning till rennäringen för be-
varande av rovdjur inom renskötselområdet,
9. godkänner att anslaget B 16. Räntekostnader för förskotterade areal-
ersättningar m.m. även far belastas med kostnader för eventuella
finansiella sanktioner,
10. godkänner vad regeringen förordat om slopande av den obligatoriska
kvalitetsmärkningen av matpotatis,
11. godkänner vad regeringen förordat om bestrålning av vissa livsmedel,
12. godkänner att de övergripande målsättningarna för verksamheten
inomLivsmedelsekonomiskasamarbetsnämndens ansvarsområde skall
vara i enlighet med vad regeringen förordar under anslaget F 2. Livs-
medelsekonomiska samarbetsnämnden,
13. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom
Sveriges lantbruksuniversitet skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar under anslaget G 1. Sveriges lantbruksuniversitet,
14. för år 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 23 Jord- och skogs-
bruk, fiske med anslutande näringar enligt följande uppställning:
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Anslag Anslagstyp Anslagsbelopp
(tusental kr)
|
A 1. |
Bidrag till vissa internationella |
ramanslag |
37 414 |
|
B 1. |
Statens jordbruksverk |
ramanslag |
183 114 |
|
B 2. |
Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. |
ramanslag |
45 000 |
|
B 3. |
Stöd till avbytarverksamhet |
obetecknat anslag |
13 000 |
|
B 4. |
Statens utsädeskontroll |
ramanslag |
966 |
|
B 5. |
Statens växtsortnämnd |
ramanslag |
1 300 |
|
B 6. |
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket |
reservationsanslag |
23 857 |
|
B 7. |
Bekämpande av växtsjukdomar |
ramanslag |
2 629 |
|
B 8. |
Strukturstöd inom livsmedelssektorn |
ramanslag |
149 000 |
|
B 9. |
Från EG-budgeten finansierat strukturstöd |
ramanslag |
184 000 |
|
B 10. Regionala stöd till jordbruket |
ramanslag |
719 000 | |
|
B 11. |
Från EG-budgeten finansierade regionala stöd |
ramanslag |
325 000 |
|
B 12. Kompletterande åtgärder inom jordbruket |
ramanslag |
1 085 000 | |
|
B 13. |
Från EG-budgeten finansierade kompletterande |
ramanslag |
1 092 500 |
|
B 14. |
Arealersättning och djurbidrag m.m. |
ramanslag |
4 950 000 |
|
B 15. |
Intervention och exportbidrag för |
ramanslag |
2 139 000 |
|
B 16. |
Räntekostnader för förskotterade |
ramanslag |
119 333 |
|
C 1 |
Fiskeriverket |
ramanslag |
58 166 |
|
C 2. |
Strukturstöd till fisket m.m |
ramanslag |
30 890 |
|
C 3. |
Från EG-budgeten finansierade strukturstöd |
ramanslag |
80 000 |
|
C 4. |
Fiskevård |
ramanslag |
4 612 |
|
D 1 |
Främjande av rennäringen m.m. |
ramanslag |
61 700 |
|
D 2. |
Ersättningar för viltskador m.m. |
ramanslag |
12 500 |
|
D 3. |
Stöd till innehavare av ijällägenheter m.m. |
ramanslag |
1 538 |
|
E 1. |
Statens veterinärmedicinska anstalt |
ramanslag |
74 004 |
|
E 2. |
Bidrag till distriktsveterinärorganisationen |
obetecknat anslag |
77 691 |
|
E 3. |
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande |
ramanslag |
16 832 |
|
E 4 |
Centrala försöksdjursnämnden |
ramanslag |
6 909 |
|
E 5. |
Bekämpande av smittsamma husdjurs- |
ramanslag |
89 500 |
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
|
Anslag |
Anslagstyp |
Anslagsbelopp (tusental kr) |
|
F 1. Statens livsmedelsverk |
ramanslag |
103 051 |
|
F 2. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden |
ramanslag |
3 868 |
|
F 3. Kostnader för livsmedelsberedskap |
ramanslag |
28 415 |
|
F 4. Livsmedelsstatistik |
ramanslag |
31 291 |
|
F 5. Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad | ||
|
från EG-budgeten |
ramanslag |
6 000 |
|
G 1. Sveriges lantbruksuniversitet |
ramanslag |
980 773 |
|
G 2. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: | ||
|
F örvaltningskostnader |
ramanslag |
10 501 |
|
G 3. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: | ||
|
Forskning och kollektiv forskning |
ramanslag |
204 850 |
|
G 4. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien |
obetecknat anslag |
882 |
|
H 1. Skogsvårdsorganisationen |
ramanslag |
271 393 |
|
H 2. Bidrag till skogsvård m.m. |
reservationsanslag |
10 000 |
|
H 3. Täckande av förluster till följd av statliga | ||
|
kreditgarantier för lån till byggande av | ||
|
skogsvägar |
reservationsanslag |
1 000 |
|
H 4. Insatser för skogsbruket |
ramanslag |
80 200 |
|
H 5. Internationellt skogssamarbete |
ramanslag |
1 405 |
|
H 6. Från EG-budgeten finansierade medel för | ||
|
skogsskadeöverv åkning |
ramanslag |
6 000 |
|
Summa for utgiftsområdet |
13 324 082 |
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs i fråga om utsädeslagen (1976:298) att det i lagen
skall föras in en ny bestämmelse, 6 §, av följande lydelse.
Föreslagen lydelse
6§
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
föreskriva om avgifter i ärenden
enligt denna lag eller enligt före-
skrifter som meddelas med stöd
av lagen.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
Härigenom föreskrivs1 att 7 och 33 §§ skogsvårdslagen (1979:429)2 skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7§
Om det är påkallat från skogsvårdssynpunkt, far regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter som för-
bjuder eller ställer upp villkor för
1. användning av visst slag av skogsodlingsmaterial av inhemskt
eller utländskt ursprung vid anläggning av skog,
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
2. handel med sådant material.
Med skogsodlingsmaterial av-
ses frön, plantor, sticklingar och
andra former av föröknings-
material, avsedda för anlägg-
ning av skog.
33
Skogsstyrelsen utövar den
centrala tillsynen över efterlev-
naden av denna lag och med
stöd av lagen meddelade före-
skrifter. Skogsvårdsstyrelsen
utövar den närmare tillsynen
inom länet
Regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer får
även meddela föreskrifter för att
främja, garantera och kontrol-
lera äkthet och kvalitet vid fram-
ställning och handel med skogs-
odlingsmaterial.
Med skogsodlingsmaterial av-
ses frön, plantor, sticklingar och
andra former av föröknings-
material, avsedda för anlägg-
ning av skog.
§
Skogsstyrelsen utövar den
centrala tillsynen över efterlev-
naden av denna lag och med
stöd av lagen meddelade före-
skrifter. Skogsvårdsstyrelsen
utövar den närmare tillsynen
inom sitt verksamhetsområde.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
1 Jfr rådets direktiv 71/161/EEG av den 30 mars 1971 om yttre kvalitetsnormer för
skogsodlingsmaterial som saluförs inom gemenskapen (EGT nr L 87, 17.4. 1971, s. 14,
Celex 371L0161) och rådets direktiv 75/445/EEG av den 26 juni 1975 om ändring av
direktiv 66/404/EEG om saluföring av skogsodlingsmaterial (EGT nr L 196, 26.7.1975,
s. 14, Celex 375L0445).
2 Lagen omtryckt 1993:553.
Härigenom föreskrivs att lagen (1990:1496) om hur ledamöter i skogs-
vårdsstyrelsema utses skall upphöra att gälla vid utgången av år 1996.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
3 Inledning
Inom utgiftsområdet jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
redovisas utgifter inom ramen för EG:s gemensamma jordbrukspolitik
(CAP), den gemensamma fiskepolitiken samt nationellt beslutade åtgärder
inom dessa näringar. Vidare redovisas utgifter för växtskydd, djurskydd
och djurhälsovård samt livsmedelskontroll. Utgiftsområdet innefattar
också anslag till högre utbildning och forskning som rör vård och utnytt-
jande av biologiska naturresurser. Vidare ingår anslag till Skogsvårds-
organisationen, skogsbruket och rennäringen.
Efter år 1997 kommer huvuddelen av utgifter som härrör från 1990 års
omställningsbeslut rörande livsmedelssektorn att ha upphört. Dock kvar-
står vissa awecklingskostnader rörande administration m.m. Den domine-
rande delen av utgifterna är numera förknippade med CAP, vilket innebär
att utgifterna inom utgiftsområdet till stor del styrs av EG:s regelverk och
de förändringar av CAP som kan komma att vidtas framöver. I flera fall
är anslagsbelastningen också beroende av den svenska kronans utveck-
ling.
Mer än hälften av utgifterna är en följd av obligatoriska åtgärder för
vilka EG:s gemensamma budget (EG:s jordbruksfonds garantisektion) står
för hela kostnaden. Även de av EG delfinansierade stöd- och ersättnings-
systemen, bl.a. miljöersättningar och kompensationsbidrag till s.k. mindre
gynnade områden, utgör en väsentlig andel av utgiftsområdet. Struktur-
och miljöprogram har fastställts där det framgår vilka resurser som skall
avsättas nationellt respektive från EG:s jordbruksfond. Det gällande obli-
gatoriska miljöersättningsprogrammet för perioden 1995-1999 baseras på
femåriga avtal med brukare av jordbruksmark.
Jordbruk och skogsbruk ingår i en grupp politikområden som till-
sammans har en avgörande betydelse för en ekologisk hållbar utveckling.
Regeringen avser att i annat sammanhang återkomma till hur erforderlig
samordning kring uppgiften att göra Sverige ekologiskt hållbart skall
åstadkommas.
Det svenska jordbruket och den svenska livsmedelsindustrin är framtids-
näringar. Dessa näringars villkor har stor betydelse för möjligheten att nå
viktiga politiska mål som uthållig tillväxt, regional balans, landsbygds-
utveckling och ökad sysselsättning.
EU-medlemskapet har inneburit fördelar för såväl pnmärproduktionen
som förädlingsledet. Svensk livsmedelsexport har ökat betydligt. Livs-
medelsindustrins fortsatta konkurrenskraft bygger på möjligheten att
vidareutveckla en produktion som bättre möter konsumenternas krav på
hög kvalitet, miljöhänsyn och omsorg om djur. En livsmedelspolitik som
främjar en sådan utveckling ger därför den svenska livsmedelsproduk-
tionen konkurrensfördelar.
Jordbruket utgör en viktig faktor i ambitionen att skapa ett ekologiskt
uthålligt samhälle. Livsmedelspolitiken skall främja såväl en utveckling
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
16 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 8
av det ekologiska jordbruket som ökad miljöhänsyn i det konventionella
jordbruket. Riksdagen har satt som mål att 10 % av åkerarealen odlas
ekologiskt år 2000. För att nå detta mål krävs prioriterade insatser i form
av ekonomiskt stöd, till anställning, information, rådgivning, utbildning,
försöks- och utvecklingsverksamhet samt forskning.
För att ytterligare tillvara ta livsmedelssektorns utvecklingskraft föreslår
regeringen omfattande framtidssatsningar. En utökning av miljö-
programmets omfattning är en viktig del i dessa satsningar. Insatserna för
att utveckla det konventionella jordbruket mot en ekologiskt hållbar pro-
duktion kan därmed öka. I utformningen av det nya programmet skall
särskild hänsyn tas till behovet att stödja och stimulera vall produktion.
Därigenom ges animalieproduktionen ökat stöd, vilket bidrar till bibe-
hållande av öppna landskap.
Vidare införs ett nytt investeringsstöd till jordbruket om ca 120
miljoner kronor per år. Regeringen avser att rikta detta stöd främst till
insatser för miljö- och djurskyddsinvesteringar samt med prioritet för de
sju nordligaste länen.
Genom EU-medlemskapet omfattas det svenska jordbruket av den
gemensamma jordbrukspolitiken, CAP. Regeringens ambition är att med-
verka till en fortsatt och utvidgad reform av CAP. Vägledande för föränd-
ringen av CAP bör vara en ökad marknadsorientering, avreglering och
konsumentanpassning av jordbrukspolitiken samt en större miljöhänsyn
syftande till ett långsiktigt hållbart jordbruk. Även andra omständigheter
som exempelvis de kommande förhandlingarna inom ramen för WTO
talar för nödvändigheten av att den gemensamma jordbrukspolitiken
reformeras. EU:s utvidgning med de central- och östeuropeiska länderna,
varav många är stora jordbruksländer, kommer också att ställa jord-
brukspolitiken inför stora påfrestningar.
Såväl den nationella som den europeiska livsmedelspolitiken skall ha
ett globalt perspektiv. Cirka 800 miljoner människor på vår jord svälter.
De akuta problemen för den globala livsmedelsförsörjningen orsakas inte
av en global brist på livsmedel, utan främst av fattigdom och en ojämn
fördelning av livsmedel och produktionsresurser, mellan och inom länder.
Svält och undernäring orsakas vidare av bland annat miljöförstöring, olika
katastrofsituationer samt brist på arbete och inkomster. Kampen mot den
akuta svälten måste därför förenas med att fattigdom bekämpas och att
demokratisering och fri- och rättigheter stärks. På längre sikt måste det
ekonomiska och ekologiska hållbarhetsperspektivet prägla livsmedels-
produktionen om behoven från en ökande befolkning skall kunna mötas.
Ett sådant bredare förhållningssätt är en viktig utgångspunkt för det
svenska deltagandet vid FAO:s världslivsmedelstoppmöte, det så kallade
World Food Summit i november 1996.
Regeringens ambition för fiskeripolitiken såväl nationellt som inter-
nationellt är att verka för att vatten- och fisktillgångar utnyttjas på sådant
sätt att de långsiktigt medverkar till livsmedelsförsöijning och välstånd
och att detta sker med en god hushållning med uttaget av fiskresurser så
att de kan nyttjas långsiktigt och att den biologiska mångfalden bevaras.
Den svenska fiskeripolitiken ingår i EU:s gemensamma fiskeripolitik,
CFP En översyn av CFP är planerad till år 2002. Regeringen avser att
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
aktivt medverka i en reform av CFP och inleder redan nu förberedelser
för detta.
Utbildnings- och forskningsinsatser har stor betydelse för möjligheten
att lösa miljöproblem och för en tryggad global livsmedelsförsörjning.
Utbildning och forskning om naturresurser och areella näringar kommer
att inta en allt mer betydelsefull roll, såväl nationellt som internationellt.
Det svenska deltagandet i EU:s forskningsprogram ger därtill nya och
större möjligheter till medverkan i internationella forskningssammanhang.
Regeringens ambition är att som ett led i en mer sammanhållen politik
för minoriteters rättigheter forma en politik som tar största möjliga hän-
syn till respekten för samisk kultur och samiska traditioner. Det gäller
såväl språk, kultur som de traditionella näringarna.
Jaktpolitiken skall baseras på vad som är ett hållbart utnyttjande av vilt-
och fagelstammama. Den skall också skapa möjligheter för en fortsatt
folklig förankring i jakt- och viltvårdsfrågoma. I detta ingår en fortsatt
god tillgänglighet för jakt som sker i harmoni med naturvårdens intressen.
Gällande skogspolitik som trädde i kraft den 1 januari 1994 utvärderas
för närvarande. Den slutliga redovisningen av utvärderingen kommer att
ske i januari 1998. Regionaliseringen av skogsvårdsstyrelsema bör nu
fullföljas.
Länsstyrelserna
I och med Sveriges inträde i EU kom den gemensamma jordbrukspoliti-
ken (CAP) att tillämpas i Sverige. Regleringarna är i stort mer detaljerade
och omfattar fler områden än vad som tidigare gällt för Sverige. Informa-
tionsbehovet dels mellan myndigheter, dels från myndigheterna till jord-
brukarna har varit mycket stort.
Den decentraliserade förvaltningsstruktur som Sverige valt innebär att
länsstyrelserna svarar för beredning och beslut i ärenden som rör de EG-
stöd som ges direkt till jordbruksföretag. Dessa stöd är: arealersättningar,
djurbidrag (exkl. handjursbidrag), stöd för att underlätta strukturutveck-
lingen inom jordbruket (mål 5a), vissa nationella stöd till jordbruket samt
miljöstöd. Man ansvarar även för vissa funktioner inom stöd till lands-
bygdsutveckling (mål 5b) och stöd till regioner med mycket låg befolk-
ningstäthet (mål 6). Dessutom svarar länsstyrelsernas personal för den
fysiska kontroll som sker på berörda företag.
Även på fiskets område har arbetsområdet vidgats. Länsstyrelsernas
arbete med EG:s strukturplaner för mål 5a-fiske och gemenskapsinitiativet
Pesca innebär i likhet med många andra frågor ett sektorsövergripande
arbete där länsstyrelserna bör tillvarata sin samlade kompetens.
På flertalet länsstyrelser har administrationen av EG:s stöd och regle-
ringar inneburit att personalen på lantbruksenheterna, eller motsvarande,
tvingats ägna en stor del av sin tid åt dessa frågor vilket medfört att andra
typer av ärenden prioriterats ned. De administrativa inkömingsproblemen
ledde också till att man fick göra en hel del improvisationer och juste-
ringar under handläggningens gång. Detta har på sina håll lett till att
gällande regelverk inte alltid tillämpats på ett helt likformigt sätt.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Regeringen anser med tanke på omständigheterna att länsstyrelserna
klarat av sina uppgifter på ett förtjänstfullt sätt. Samarbetet med centrala
verk har fungerat tillfredsställande. En stor del av de problem som funnits
kan hänföras till inkömingsproblem och kommer därmed att försvinna.
Det är emellertid enligt regeringen angeläget att administrationen av EG-
stöden utvecklas och effektiviseras, och då särskilt ADB-stödet.
Reformer och besparingar
Regeringen föreslår att den ekonomiska ramen för utgiftsområdet uppgår
till 13 324 miljoner kronor för år 1997. Detta är 787 miljoner kronor mer
än vad som angavs i prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med
förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade
anslag för budgetåret 1995/96, m.m. De huvudsakliga orsakerna till denna
skillnad är att tillskottet av medel från EG:s budget ökar och att ytter-
ligare medel anslås till miljöersättningsprogram. Även överföringar av
medel från andra utgiftsområden och vissa budgettekniska justeringar
bidrar till att ramen har ökat. I slutet av avsnittet lämnas en närmare
redogörelse för skillnaden jämfört med vårpropositionen.
I vårpropositionen aviserade regeringen en nettobesparing på 193 miljo-
ner kronor för år 1997. Regeringen föreslår besparingar som totalt uppgår
till 223 miljoner kronor. Dessa besparingar tillsammans med den ökade
ramen innebär att utrymmet för reformer uppgår till knappt 820 miljoner
kronor. Av de totala utgifterna år 1997 beräknas nästan 8,8 miljarder
kronor finansieras från EG-budgeten. Detta motsvarar ungefär två tredje-
delar av den totala ramen för utgiftsområdet.
Regeringen föreslår att nivån för miljöersättningsprogrammet höjs. Mot
bakgrund av regeringens höga ambitioner för miljöarbetet på jordbrukets
område föreslås att ytterligare 300 miljoner kronor avsätts av nationella
medel. Motsvarande finansiering erhålls från EG:s budget. Totalt beräknas
nivån i programmet höjas med 600 miljoner kronor.
Som tidigare nämnts föreslås att ett nytt investeringsstöd för jordbruks-
sektorn om ca 120 miljoner kronor införs. Den nationella delen av detta
stöd beräknas till 75 miljoner kronor. Den resterande delen medfinan-
sieras av EU.
Med anledning av regeringens program för en utökning av antalet
studieplatser inom högskolan föreslås att antalet studieplatser vid Sveriges
lantbruksuniversitets utbildningar ökas med 200 hösten 1997 samt med
ytterligare 200 hösten 1999. Antalet helårsprestationer år 2000 har därvid
utökats med 400.
Regeringen gör även en satsning på energiskog, där det anslås 10 miljo-
ner kronor.
Kontrollen av bekämpmngsmedelsrester i vegetabilier och främmande
ämnen i animalier av varor som förs in från andra EU-länder kan inte
längre finansieras via importavgifter. Regeringen föreslår därför att ytter-
ligare 8,5 miljoner kronor anvisas till Livsmedelsverket för kontrollen av
bekämpningsmedelsrester i vegetabilier och främmande ämnen i anima-
lier.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
10
Anslaget till Statens veterinärmedicinska anstalt föreslås höjas med
3,7 miljoner kronor. Av detta bör 3,5 miljoner kronor användas för arbete
vid zoonoscentrum.
På grund av bl.a. ökade kostnader för renbetesinventering föreslås en
höjning av delpost inom anslaget för främjande av rennäringen med
knappt 1 miljon kronor.
Regeringen anser vidare att ersättningen för viltskador bör med hänsyn
till skadeutvecklingen anvisas ytterligare medel. Skada på annat än ren
bör därför anvisas ytterligare knappt 1 miljon kronor.
Den största enskilda besparingen, 100 miljoner kronor, utgörs av ned-
skärning av beredskapslagringen av livsmedel. Regeringen gör bedöm-
ningen att bl.a. Sveriges EU-medlemskap och de förändrade planerings-
förutsättningarna gör att beredskapslagringen i stort sett kan avvecklas.
Stödet till företagshälsovården föreslås avskaffas, vilket innebär en
besparing på 25 miljoner kronor. Regeringen anser att det finns goda
förutsättningar för företagen att fa ändamålsenlig hälsovård även utan
statliga subventioner.
I regeringens besparingsförslag ingår även sänkt pristillägg på renkött.
Sänkningen sker mot bakgrund av den mycket kraftiga ökningen av av-
räkningspriset och av hänsyn till det statsfinansiella läget. Besparingen
beräknas till knappt 17 miljoner kronor.
För den del av djurhälsovården som tidigare finansierats inom ramen
för jordbruksprisregleringen föreslås en besparing på ca 10 miljoner
kronor. Regeringen gör bedömningen att det är rimligt att näringen tar ett
större ansvar.
En neddragning föreslås även för regionala stöd till jordbruket. Detta
är en anpassning till utfallet av förhandlingarna med EU. Kompensations-
bidrag lämnas som areal- eller djurbidrag i vissa områden. Den nationella
finansieringen av kompensationsbidraget beräknas bli 21 miljoner kronor
lägre än vad som antogs innan överläggningarna med EG-kommissionen
var avslutade.
Besparingar görs på ett antal myndigheters förvaltningsanslag, bl.a.
Skogsvårdsorganisationen, Statens jordbruksverk och Fiskeriverket. Totalt
uppgår besparingarna till ca 43 miljoner kronor. Ytterligare besparingar
som föreslås är bl.a. inom livsmedelsstatistik, bidrag till skogsbruket och
strukturstöd till fisket. Besparingarna sker mot bakgrund av det stats-
finansiella läget.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
11
I det följande lämnas en sammanfattande redogörelse för avvikelser från
den ekonomiska vårpropositionen.
Avvikelser från den ekonomiska vårpropositionen (mkr)
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Ekonomisk vårproposition 12 537
Omföringar till/från andra utgiftsområden (UO) + 95
Tillskott av EU-medel + 366
Budgettekniska justeringar + 26
Finansiering av miljöersättningsprogram + 300
Budgetpropositionen 1997 13 324
Dessa avvikelser förklaras närmare i det följande.
Omföringar till/från andra utgiftsområden (mkr)
- Utökat antal högskoleplatser vid Sveriges lantbruksuniversitet och
för forskarassistenter vid Skogs- och jordbrukets forskningsråd (UO 16) + 10
- Investeringsstöd till jordbruket (UO 19) +75
- Del av aviserad besparing i UO 23 som tas ut inom UO 21 +10
- Tillskott av medel till Sametinget för handläggning av
projektansökningar avseende mål-6 medel (UO 1) - 0,2
Finansiering av miljöersättningsprogram (mkr)
- Program som aviserades i prop. 1995/96:222 Vissa åtgärder för att
halvera arbetslösheten till år 2000:
Programmet för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt + 50
Programmet för omställning till hållbar utveckling + 50
Programmet för samarbete och utveckling i Östersjöområdet + 50
- Förändringar av energibeskattningen + 100
- Finansiering inom Arbetsmarknadsdepartementets område + 50
Tillskott av EU-medel, ej beräknade i den ekonomiska
vårpropositionen (mkr)
|
Miljöersättningsprogram |
+ 300 |
|
Ersättning för rovdjursrivna renar |
+ 15 |
|
Investeringsstöd till jordbruket |
+ 45 |
|
Skogsskadeövervakning |
+ 6 |
Budgettekniska justeringar (mkr)
- Det stöd till bearbetning och avsättning av jord- och skogsbruksprodukter
som tidigare beräknades utbetalas under budgetåret 1995/96 betalas
i stället ut år 1997 + 27
- Statens växtsortnämnd övergår från netto- till bruttoredovisning
av avgiftsinkomster + 1
- Täckande av förluster av statliga kreditgarantier för lån till
byggande av skogsvägar + 1
- Anslaget Interventioner och exportbidrag för
jordbruksprodukter har räknats ned -3
Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen för utgiftsomräde 23: Jord- och skogsbruk, Prop. 1996/97:1
fiske med anslutande näringar (mkr) Utgiftsområde 23
|
Verksamhets- |
Utgift 1994/95 |
Anvisat |
Prognos 1995/96 |
därav 1996 |
förslag 1997 |
Beräknat |
Beräknat |
|
Internationellt |
38,9 |
40,0 |
40,0 |
37,7 |
37,4 |
37,4 |
37,4 |
|
Jordbruk och träd- |
3 045,8 (not 1) |
15 970,8 (not 1) |
13 204,0 |
7 672,2 |
11 032,7 |
10 989,7 |
10 996,7 |
|
Fiske |
111,5 |
279,9 |
272,5 |
228,1 |
173,7 |
174,1 |
175,7 |
|
Rennäring m.m. |
93,4 |
125,6 |
138,9 |
109,5 |
75,7 |
75,7 |
75,7 |
|
Djurskydd och |
290,7 |
363,6 |
524,5 |
385,6 |
264,9 |
270,0 |
275,3 |
|
Livsmedel |
527,3 |
425,8 |
418,9 |
278,5 |
172,6 |
178,1 |
182,8 |
|
Utbildning och |
1 281,4 |
1 736,3 |
1 765,6 |
1 179,1 |
1 197,0 |
1 240,3 |
1 287,2 |
|
Skogsnäring |
401,1 |
637,2 |
644,0 |
448,0 |
370,0 |
344,3 |
347,8 |
|
Totalt |
5 790,1 |
19 579,2 |
17 008,4 |
10 338,7 |
13 324,1 |
13 309,7 |
13 378,5 |
not 1: Innefattar aven vaxtskydd och jordbrukets miljöfrågor
Därutöver tillkommer inkomster från avgiftsfinansierad verksamhet som
beräknas uppgå till ca 1,3 miljarder kronor för år 1997. År 1998 skall
ytterligare beparingar på 23 miljoner kronor göras, vilka tills vidare har
lagts ut på anslaget B 2. Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. Rege-
ringen avser att återkomma till denna fråga i budgetpropositionen för år
1998.
13
4 Internationellt samarbete
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Många av de problem som världen i dag står inför kan enbart be-
mötas på global nivå genom multilateralt samarbete. Som exempel
kan nämnas globala livsmedelsförsörjningsfrågor, övergripande
hälsofrågor för människor och djur samt miljöfrågor. Det sistnämnda
är till stor del liktydigt med uppföljning av miljökonferensen i Rio
de Janeiro år 1992. Vidare kräver det nationella beslutsfattandet
internationella utblickar och hänsynstaganden. Detta gäller inte minst
inom vårt närområde i Östeuropa där det sker stora förändringar som
har inverkan på vår marknad. Det är av stor vikt att Sverige aktivt
deltar i det internationella samarbetet inom jordbrukets och fiskets
områden.
Det internationella samarbetet inom Jordbruksdepartementets ansvars-
område utanför EU sker huvudsakligen i större multilaterala organisa-
tioner, exempelvis FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och
i OECD:s jordbruks- och fiskerikommittéer men också inom organisa-
tioner som Internationella spannmålsrådet (IGC), Internationella rådet för
havsforskning (ICES), Unionen för skydd av växtförädlingsprodukter
(UPOV) och åtskilliga andra organ. I detta sammanhang skall också
nämnas att ett omfattande samarbete också sker med våra grannländer,
huvudsakligen inom ramen för det nordiska samarbetet.
|
Utgift 1994/95 |
Anvisat 1995/96 |
Prognos 1995/96 |
därav 1996 |
Förslag 1997 |
Beräknat 1998 |
Beräknat 1999 |
|
38,9” |
40,0 |
40,0 |
37,7 |
37,4 |
37,4 |
37,4 |
” Beloppen anges i miljoner kr
|
1994/95 |
Utgift |
38 88g> | ||
|
1995/96 |
Anslag |
40 000 |
Utgiftsprognos |
39 996 |
|
därav 1996 |
37 676 | |||
|
1997 |
Förslag |
37 414 | ||
|
1998 |
Beräknat |
37 414 | ||
|
1999 |
Beräknat |
37 414 | ||
” Beloppen anges i tusental kr
Målet för verksamheten är att främja och förbättra internationellt sam-
arbete inom de verksamhetsområden som faller inom Jordbruksdeparte-
mentets ansvarsområde.
De utgifter som belastar anslaget är huvudsakligen medlemsavgifter
14
samt kostnader för resor i samband med deltagande i olika möten som de
internationella organisationerna anordnar. Den största posten avser kost-
naderna för FAO-medlemskapet och utgör närmare tre fjärdedelar av hela
anslaget.
Vidare används anslaget till att finansiera vissa internationella kon-
ferenser/symposier som Sverige åtagit sig att stå värd för. En del av
anslaget avser kostnader för bilateralt forskarutbyte med Central- och
Östeuropa.
En viktig faktor som styr storleken på utgifterna på området är kron-
kursutvecklingen, framför allt gentemot den amerikanska dollarn.
Eftersom skogsffågoma numera ligger under Närings- och handels-
departementet, förs fr.o.m. år 1997 ett belopp på 566 000 kronor avseen-
de internationellt skogssamarbete över dit.
Sammanfattning
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Ramanslag 37 414 tkr
Det är svårt att entydigt bedöma resultatet för verksamheten då den är
uppdelad på flera olika organisationer och inom flera olika sakområden.
Generellt kan dock sägas att Sverige antingen som enskild medlemsstat,
eller genom samarbetet inom EU, aktivt verkar för måttfullhet i organisa-
tionernas utgiftsåtaganden, dvs. bättre prioritering av åtaganden och en
tydligare styrning liksom en generell avbyråkratisenng i olika organ.
Beträffande anslaget för år 1998 respektive år 1999 planeras inga för-
ändringar i verksamheten. De faktorer som därför påverkar de närmast
följande årens utgifter är valutakursutvecklingen och den allmänna kost-
nadsutvecklingen.
Regeringen anser att den internationella verksamhet som ligger inom
Jordbruksdepartementets ansvarsområde skall fortsätta i oförändrad om-
fattning och med förnyade ansträngningar för att förbättra resursutnyttjan-
de både avseende verksamheten i de internationella organen och avseende
den resterande delen av anslaget. Regeringen bedömer anslagsbehovet till
37 414 000 kr för år 1997.
15
5 Jordbruk och trädgårdsnäring
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Regeringen anser att fortsatt reformering av den gemensamma jord-
brukspolitiken är av stor vikt. Utgångspunkterna bör vara en ökad
marknadsorientering, avreglenng och konsumentanpassning av
jordbrukspolitiken samt en större miljöhänsyn syftande till ett lång-
siktigt hållbart jordbruk.
Överkompensationen inom vegetabiliesektom bör minskas genom
ett avskaffande av exportbidrags- och avgiftssystemen samt kravet
på träda.
Vad gäller nötköttsmarknaden anser regeringen att obalansen på
den gemensamma marknaden kortsiktigt bör lösas genom att priset
ges en ökad roll. Kraftfulla åtgärder måste vidtas för att återupp-
rätta konsumenternas förtroende för nötkött. Dessutom bör produk-
tionsformerna ändras i en mer extensiv riktning med god miljö-
anpassning och hög kvalitet i djuromsorg.
Insatserna för att utveckla jordbruket mot en ekologiskt hållbar
produktion ökar genom att ytterligare medel under år 1997 avsätts
inom ramen för jordbrukets miljöprogram.
På regeringens initiativ har flera förslag till aktionsplaner och
handlingsprogram för att minska riskerna vid användningen av
bekämpningsmedel, öka den ekologiska produktionen samt för att
bevara den biologiska mångfalden och odlingslandskapets kultur-
värden tagits fram. Detta sker som ett led i arbetet med att minska
jordbrukets miljöbelastning och skapa goda betingelser för biolo-
gisk mångfald i odlingslandskapet.
Bakgrund
Sveriges medlemskap i EU förutsätter ett deltagande i den gemensamma
jordbrukspolitiken (CAP). Detta har inneburit att 1990 års livsmedels-
politiska beslut om en inhemsk avreglering har ersatts med nya regle-
ringar, vilka i många fall är mycket detaljerade. Arbetet inom sektom har
därför till övervägande del inriktats mot att administrera dessa ersättnings-
system och regleringar.
Även om den gemensamma jordbrukspolitiken har många principiella
likheter med den som gällde före 1990 års livsmedelspolitiska beslut, är
skillnaderna betydande. Tidigare erfarenheter har därför bara kunnat
utnyttjas i begränsad omfattning. Detta har lett till administrativa inkör-
ningsproblem. Informationsbehovet, dels mellan myndigheter och dels
från myndigheterna till jordbrukarna, har varit mycket stort. Till detta
kommer att vissa stödformer, i första hand miljöstöden, introducerats i
full omfattning först fr.o.m. år 1996.
Erfarenheterna från åren 1995 och 1996 ger en begränsad vägledning
när man skall bedöma hur ändamålsenliga nuvarande arbetsformer är.
Chefen för Jordbruksdepartementet tillkallade med stöd av regeringens
bemyndigande den 20 april 1995 en särskild utredare med uppgift att
göra en uppföljning av den gemensamma jordbrukspolitikens administra-
tiva konsekvenser för länsstyrelserna, Statens jordbruksverk och andra
berörda myndigheter (dir. 1995:83). I april 1996 överlämnade utredaren
sitt betänkande Administrationen av EU:s jordbrukspolitik i Sverige (SOU
1996:65). Betänkandet har remissbehandlats. Ett flertal remissinstanser
har föreslagit kompletterande utredningsinsatser. Ärendet bereds för när-
varande inom regeringskansliet.
Det fortsatta arbetet
I början av december 1995 presenterade EG-kommissionen sin rapport
med förslag till alternativa strategier för utvecklingen av relationerna med
länder i Central- och Östeuropa inför en framtida utvidgning. Skälen till
att just jordbruket identifierats som en viktig fråga i samband med den
framtida utvidgningen är bl.a. sektorns relativa storlek i ett antal av de
Central- och Östeuropeiska länderna och de svårigheter som kan uppstå
i samband med en integrering av dessa stater i den gemensamma jord-
brukspolitiken i dess nuvarande form. I rapporten identifieras tre alterna-
tiva utvecklingsvägar för den framtida jordbrukspolitiken; en oförändrad
situation, en radikal reformering eller en fortsatt utveckling av 1992 års
reform. Rapportens slutsats är att en fortsatt utveckling av 1992 års CAP-
reform är den väg gemenskapen bör välja. Utgångspunkterna för den
gradvisa avvecklingen är ökad konkurrenskraft, en integrerad lands-
bygdspolitik och administrativa förenklingar.
Detta synsätt ligger väl i linje med regeringens tidigare uttalanden
angående nödvändiga förändringar av CAP. Chefen för Jordbruksdeparte-
mentet tillkallade med stöd av regeringens bemyndigande den 27 juli
1995 en parlamentarisk kommitté med uppgift att från svensk utgångs-
punkt utarbeta ett samlat förslag till reformer av EU:s gemensamma jord-
brukspolitik och en strategi för reformernas genomförande (dir.
1995:109). Syftet med reformerna skall vara att marknadsorientera, av-
reglera och miljöanpassa CAP. Bakgrunden till uppdraget är dels en
växande kritik mot CAP, även i dess reviderade form, dels de nya krav
som ställs på CAP vid en utvidgning av EU mot öst. Även de åtaganden
rörande neddragningar av intemstöd, direktbidrag och exportsubventioner
som följde av Uruguayrundan samt besluten vid FN:s konferens om miljö-
och utveckling år 1992 ingår i bakgrunden. Utredningen skall presentera
sitt betänkande senast den 30 juni 1997.
I det följande redovisar regeringen sin uppfattning om hur EG:s regle-
ringar påverkat det svenska jordbruket och hur Sverige skall arbeta för en
fortsatt reformering inom olika områden av den gemensamma jord-
brukspolitiken.
Vegetabiliesektom
Enligt beräkningar gjorda av Statens jordbruksverk har lönsamheten mom
jordbrukssektorn ökat totalt sett. I detta sammanhang bör också erinras
om att åtgärder vidtogs före medlemskapet i syfte att minska skillnaderna
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
17
i pris-, stöd- och kostnadsnivåer mellan Sverige och EU. För den svenska
vegetabiliesektom innebar detta att priser och stöd bibehölls på en högre
nivå än vad som skulle varit fallet om 1990 års livsmedelspolitiska beslut
fullföljts.
Lönsamheten inom vegetabilieproduktionen har ökat väsentligt, medan
lönsamheten inom animaliesektom har legat på oförändrad eller något
lägre nivå än vad som gällde före medlemskapet.
De höga världsmarknadspriserna på spannmål har bidragit till en över-
kompensation av sektorn i förhållande till den stödnivå som 1992 års
reform av CAP syftade till. I kombination med de sänkta krav på uttagen
areal som beslutats innebär detta att spannmålsarealen i Sverige ökar. På
grund av den ogynnsamma prisrelationen gentemot spannmål har däremot
oljeväxtarealen halverats.
Sverige har vid flera tillfällen i EU:s ministerråd förespråkat åtgärder
för att på sikt minska överkompensationen genom att i praktiken avskaffa
exportbidrags- och avgiftssystemet samt kravet på träda.
Kommissionen har under hösten 1996 lagt fram förslag om minskade
arealbidrag för att finansiera åtgärder på animalieområdet.
Animaliesektom
En reform inom mjölksektom har mycket hög prioritet. Utgångspunkten
bör vara en marknad i balans, varvid priset ges en ökad betydelse. På sikt
bör kvotsystemet avskaffas.
Nötköttsmarknaden i EU har under våren 1996 påverkats kraftigt av
den s.k. BSE-krisen (galna ko-sjukan). Konsumtionen har minskat och
priserna har fallit, i vissa länder mycket kraftigt. Betydande obalans på
marknaden har blivit följden. I Sverige har effekterna emellertid varit
begränsade.
Den svenska linjen i EU har varit att obalansen på den gemensamma
marknaden kortsiktigt bör lösas genom att priset ges en ökad roll. Ett
sänkt pris leder såväl till ökad efterfrågan som till minskad produktion.
Om en oacceptabelt låg lönsamhetsnivå blir följden bör ökat direktstöd
för en begränsad period kunna diskuteras. Kraftfulla åtgärder måste också
vidtas för att återupprätta konsumenternas förtroende för nötkött. Sverige
har bl.a. drivit frågan om ursprungsmärkning av kött. Vidare har Sverige
understrukit att produktionsformerna bör ändras i en mer extensiv riktning
med god miljöanpassning och hög kvalitet i djuromsorg.
Struktur- och miljöåtgärder inom jordbruket
Sverige har beslutat att införa olika, av EG medfinansierade strukturstöd,
till jordbruket. Syftet med stöden är bl.a. att öka livsmedelssektorns kon-
kurrensförmåga, att underlätta strukturomvandling och att utjämna regio-
nala skillnader. Jordbruket kompenseras också för kostnader för vissa
vidtagna miljöåtgärder. Såväl de av gemenskapen medfinansierade stöden
som nationellt finansierade stöd måste godkännas av EG-kommissionen.
De strukturåtgärder som inriktas på jordbruk och livsmedelsindustri
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
brukar sammanfattas under beteckningen mål 5a-stöd. Gemenskapens
stödandel finansieras av jordbruksfondens (FEOGA:s) utvecklingssektion.
Genom 1992 års reform av den gemensamma jordbrukspolitiken tillkom
ytterligare tre stödåtgärder. Då infördes obligatoriska program för skog-
liga åtgärder på jordbruksmark och för kompletterande miljöåtgärder i
jordbruket samt ett frivilligt program för förtidspensionering. Gemen-
skapens stödandel finansieras av FEOGA:s garantisektion.
Förutom dessa direkt jordbruksinriktade åtgärder finns inom gemen-
skapens regionalpolitik även andra stödprogram vilka bl.a. syftar till att
utveckla landsbygd och svaga regioner. Mål 6 är ett program som syftar
till att främja näringsutvecklingen i extremt glesbefolkade regioner -
området är geografiskt avgränsat till nordligaste Sverige och Finland. Mål
5b innehåller ett åtgärdsprogram för landsbygdsutveckling i vissa geogra-
fiskt avgränsade områden som bl.a. karaktäriseras av låg BNP per capita
och hög andel sysselsatta i jordbruket. Dessa stödåtgärder finansieras
förutom av FEOGA:s utvecklingssektion också av EG:s regional- och
socialfonder.
Under år 1995 har EG-kommissionen godkänt ett antal svenska förslag
om struktur- och regionalstöd samt ersättningar för miljöåtgärder. I det
följande föreslås att resurser avsätts på statsbudgeten för att finansiera den
svenska delen av utgifterna för dessa åtgärder.
Jordbruksverket har för regeringen presenterat flera förslag till aktions-
planer och handlingsprogram för att minska riskerna vid användningen
av bekämpningsmedel, öka den ekologiska produktionen och bevara den
biologiska mångfalden. Dessa innehåller värdefulla förslag på hur jord-
brukets miljöbelastning skall minskas och hur goda betingelser för biolo-
gisk mångfald kan skapas inom ramen för sektorsansvaret. Förslagen har
remissbehandlats. Även i fråga om åtgärder för att minska jordbrukets
växtnäringsläckage och ammoniakavgång pågår arbete på sektorsmyndig-
heten.
De presenterade aktionsplanerna och handlingsprogrammen utgör en
viktig del i jordbrukets fortsatta miljöanpassning mot en långsiktigt håll-
bar produktion på ekologisk grund. Regeringen föreslår i det följande att
resurser avsätts för att påbörja genomförandet av de föreslagna handlings-
programmen. Det av EG medfinansierade miljöprogrammet för jordbruket
ersätter jordbrukaren för de kostnader och inkomstbortfall som följer av
ett miljöåtagande enligt programmet. Miljöprogrammet är utöver lagstift-
ning, miljöavgifter och samhällets insatser av information, utbildning och
rådgivning samt forskning och försöksverksamhet ett viktigt medel för att
uppnå miljömålen. Miljöprogrammet kommer att utvärderas under år
1997. Regeringen bedömer, att det härvid är angeläget att uppmärksamma
i vilken utsträckning olika åtgärder i presenterade aktionsplaner och
program kan samverka för att på ett effektivt sätt uppnå miljömålen för
jordbruket. Regeringen avser att återkomma i denna fråga. Chefen för
Miljödepartmentet tillkallade med stöd av regeringens bemyndigande den
11 juli 1996 en särskild utredare för att utarbeta ett administrativt system
för vattenanknutna miljö- och resursfrågor, i vilket även jordbrukets
miljöpåverkan ingår (dir. 1996:57).
Insatserna för att utveckla jordbruket mot en ekologiskt hållbar produk-
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
tion ökar genom att ytterligare medel avsätts inom ramen för jordbrukets
miljöprogram. Regeringens målsättning är att den föreslagna nivåhöj-
ningen och utvärderingen så långt möjligt skall kunna bedömas i ett
sammanhang. Det är angeläget att åtgärderna skall kunna utformas så att
de ger den bästa sammanlagda miljöeffekten och att eventuella föränd-
ringar kan genomföras och utfomas så att de ger ett för brukaren översikt-
ligt och hanterbart system.
Riksdagen har vidare tagit ställning till förslag om att utforma ett
investeringsstöd till jordbruket (prop. 1995/96:222, bet. 1995/96:FiU15,
rskr. 1995/96:307) och ett program för skogliga åtgärder på åkermark
(prop. 1995/96:76, bet. 1995/96:JoU7, rskr. 1995/96:100). Förslag till
dessa åtgärder kommer att överlämnas till kommissionen under hösten
1996.
Förstärkta kontrollåtgärder
Sveriges inträde i den gemensamma jordbrukspolitiken har medfört att
svensk jordbruksnäring, förädlingsindustri och handel inom ramen för
EG:s regelverk kan komma i åtnjutande av flera nya stödformer. Med
tanke på att Sverige har uttalat höga målsättningar vad gäller beivrande
av oegentligheter och uppföljning av resursutnyttjande anser regeringen
det vara av särskild vikt att tillräckliga resurser avsätts så att kontroll- och
tillsynsverksamheten kan bedrivas på ett fullgott sätt.
För att uppnå en långsiktigt acceptabel nivå är det viktigt att resurser
kontinuerligt tillförs under hela implementeringsskedet fram till dess att
systemen och kontrollfunktionerna färdigutvecklats. Brister på dessa
områden kan medföra såväl en reducering av ersättningar från FEOGA
för redan utbetalade bidrag som ekonomiska sanktioner som belastar
statsbudgeten.
Som exempel kan nämnas EG-kommissionens krav på ett digitalt kart-
system för arealbidragskontroll som skall införas fr.o.m. år 1997 och som
därefter behöver årlig ajourhållnmg till en beräknad kostnad av drygt 10
miljoner kronor. Detsamma gäller för den exportbidragskontroll som
Jordbruksverket ansvarar för vilken måste bedrivas på ett visst sätt för att
uppfylla de förpliktelser EU ålagt medlemsstaterna. Den årliga kostnaden
har bedömts till ca 12 miljoner kronor.
Ytterligare en viktig komponent är vilka resurser som kan avsättas för
såväl intern som extern information. Skälet till detta är att minimera
tidsåtgången i ansökningsförfarandet och att uppnå en konsistent hand-
läggning på länsstyrelsenivå.
Utöver dessa verksamheter och projekt bör i mån av medel extra
resurser avsättas för olika projekt som innebär anpassningar till de sär-
skilda krav som regelverket ställer på medlemsländernas administration.
Detta gäller bl.a. intern samordning av exportbidragskontroll, utveckling
av system och kontrollfunktion för miljöstödsprogrammen, arbete med
fördjupad intemrevision, s.k. controllerfunktion, ökad bevakning av EG:s
kontroll- och administrationskrav, utökat juridiskt stöd samt samordning
av utbetalningsrutiner och uppbyggnad av ADB-baserade kontrollrutiner.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Riksdagen har bifallit regeringens förslag i den ekonomiska vårproposi-
tionen (1995/96:150,1995/96:FiU10, rskr. 1995/96:304) om extra resurser
för förstärkning av kontrollfunktionen i staten med 100 miljoner kronor
för år 1997 (utgiftsområde 2, anslaget B 20. Kontrollfunktionen i staten).
Regeringen avser att av dessa medel avdela resurser för att bedriva lång-
siktig projektverksamhet inom ramen för en anpassning till EG:s regel-
verk för den gemensamma jordbrukspolitiken.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
|
Utgift 1994/95 |
Anvisat 1995/96 |
Prognos 1995/96 |
därav 1996 |
Förslag 1997 |
Beräknat 1998 |
Beräknat 1999 |
|
3 045,8” |
15 970,8 |
13 204,0 |
7 672,2 |
11 032,7 |
10 989,7 |
10 996,7 |
” Beloppen anges i miljoner kr
Av anslaget för år 1997 utgörs 7 128,3 miljoner kronor av ersättnings-
belopp (inkl, ränteutgifter) som är obligatoriska enligt EG:s regelverk öch
823,9 miljoner kronor utgörs av från EG medfinansierade utgifter.
Återbetalade omställningsstöd belastar utgiftsprognosen för budgetåret
1995/96 som negativ kostnad. Då dessa pengar från år 1997 skall brutto-
redovisas mot inkomsttitel belastar de i fortsättningen inte heller anslaget.
1994/95 ” Utgift 1 114 1762’
1995/96 Anslag 345 300
Anslagssparande 47 219
Utgiftsprognos -445 330
därav 1996 -180 983
1998 Beräknat 189 471
1999 Beräknat 195 744
11 Anslagen Statens jordbruksverk, Rådgivning och utbildning, Omställningsåtgärder i
jordbruket m.m., Köp och försäljning av mjölkkvoter
2' Beloppen anges i tusental kr
Statens jordbruksverk har som övergripande mål att inom jordbrukets
och rennäringens områden arbeta aktivt för en konkurrenskraftig, miljö-
anpassad och djurskyddsanpassad livsmedelsproduktion till nytta för
konsumenterna.
Jordbruksverket har av regeringen fatt till uppgift att följa, utvärdera
och hålla regeringen informerad om utvecklingen inom näringarna, bistå
regeringen och medverka i arbetet med internationella frågor och förhand-
lingar samt medverka i Sveriges strävan att uppnå en från samhällsekono-
misk synpunkt mer effektiv och miljöanpassad jordbrukspolitik inom EU.
Jordbruksverket skall även vidta åtgärder i syfte att säkerställa ett gott
hälsotillstånd hos husdjuren och genomföra skärpta djurskyddskrav,
21
förebygga spridning av och bekämpa växtskadegörare och smittsamma
djursjukdomar, åstadkomma ett rikt och varierat odlingslandskap, bevara
den biologiska mångfalden och se till att jordbrukets belastning på miljön
blir så liten som möjligt samt skapa förutsättningar för ett livskraftigt
jordbruk i mindre gynnade områden.
Jordbruksverket har även till uppgift att vara fondkoordinator för
EG-stöd.
Den stora skillnaden mellan utgift för budgetåret 1994/95 och anslagna
medel för budgetåret 1995/96 beror på att kostnaderna för det svenska
omställningsprogrammet belastade anslaget med drygt 1,4 miljarder
kronor under budgetåret 1994/95 medan dessa kostnader beräknades
minska till drygt 72 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
Den negativa utgiftsprognosen för budgetåret 1995/96 innefattar åter-
betalade omställningsstöd med 762,7 miljoner kronor.
För Jordbruksverket har budgetåret 1995/96 inneburit att huvuddelen
av verkets resurser koncentrerats på utveckling och administration av för
Sverige aktuella stödsystem inom ramen för den gemensamma jord-
brukspolitiken. Till följd av detta ökades också Jordbruksverkets resurser
för detta budgetår. Vidareutveckling och förbättring av dessa administra-
tiva system kommer att fortsätta under år 1997 för att möta de krav som
ställs från EG-kommissionen och från berörda intressenter inom landet.
Som nämnts ovan har Jordbruksverkets verksamhet till betydande del
kommit att inrikta sig på tillämpningen av EG:s regleringar och stöd-
system. Verket påpekar att det till följd av tidigare politiska beslut har
fatt ett långt större ansvar för mjölkkvoter, djurbidrag, miljöstöd och stöd
finansierade via EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion, mål 5b och 6,
än vad som förutsågs då verkets resurser för budgetåret 1995/96 beräkna-
des. För handläggningen av mjölkkvoter skulle verket inte ansvarat alls
Även detta system administreras nu med sedan tidigare befintliga resur-
ser. Jordbruksverket har tagit upp dessa ökade utgifter i sin anslagsfram-
ställning. De utgifter som för innevarande budgetår belastar Jordbruks-
verkets förvaltningsanslag beräknas uppgå till drygt 280 miljoner kronor.
Detta innebär att verkets förvaltningskostnader på årsbasis överstiger det
för innevarande år anvisade anslaget med 15 %. Orsaken till att verket
kan klara av dessa kostnader är ett relativt stort anslagssparande.
Jordbruksverket föreslår att man för den verksamhet som bedrivs för
närvarande tilldelas 190 miljoner kronor för år 1997.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
22
Jordbruksverket bedriver även flera typer av uppdragsverksamhet, vilka Prop. 1996/97:1
skall vara självfinansierade (miljoner kronor). Utgiftsområde 23
|
Resultatområde |
Avgiftsintäkter |
Kostnader |
|
4 § avgifts- | ||
|
förordningen |
4,0 |
4,0 |
|
Växtinspektionen |
12,9 |
12,9 |
|
Vattenhushål lning |
6,4 |
6,4 |
|
Foderkontroll |
2,8 |
2,8 |
|
Införseltillstånd |
4,5 |
4,5 |
|
30,6 |
30,6 |
Sammanfattning
Regeringen föreslår att det övergripande målet för Statens jord-
bruksverks verksamhet skall vara att verka för en konkurrenskraftig,
miljö- och djurskyddsanpassad livsmedelsproduktion till nytta för
konsumenterna samt att administrera den gemensamma jord-
brukspolitiken i enlighet med EG:s regelverk.
Ramanslag 183 114 tkr
Beräknade avgiftsinkomster 30 600 tkr
Statens jordbruksverk skall ha tillgång till en kredit på myndig-
hetens särskilda räntebelagda konto för EU-verksamhet i Riksgälds-
kontoret på 5,5 miljarder kronor.
Anslaget bör i fortsättningen omfatta innevarande budgetårs anslag
B 1. Statens jordbruksverk, B 4. Rådgivning och utbildning, B 5.
Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. och B 15. Köp och försälj-
ning av mjölkkvoter.
Eventuella äldre icke avslutade åtaganden vilka härrör från
anslaget G 5. Industrins råvarukostnadsutjämning m.m. skall täckas
av medel under anslaget.
Återbetalda omställmngsmedel bör fortsättningsvis bruttoredovisas
mot inkomsttitel.
23
17 Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 1. Del 8
övergripande mål
Regeringen anförde i budgetpropositionen 1994/95:100 att det svenska
EU-medlemskapet skulle kunna ge skäl till att ändra den övergripande
målsättningen för Jordbruksverkets verksamhet. Verkets instruktion har
också ändrats på ett sätt som bättre beaktar konsumenternas intressen.
Regeringen anser att det finns skäl att ytterligare revidera den över-
gripande målsättningen så att det med tydlighet framgår att Sverige nu
anpassas efter den gemensamma jordbrukspolitiken. Det övergripande
målet för Jordbruksverkets verksamhet bör således verka för en konkur-
renskraftig, miljö- och djurskyddsanpassad livsmedelsproduktion till nytta
för konsumenterna samt att administrera den gemensamma jordbruks-
politiken i enlighet med EG:s regelverk.
Under anslaget tillförda verksamhetsområden
Regeringen föreslår att Jordbruksverkets förvaltningsanslag inför år 1997
tillförs tre administrativa verksamheter.
Anslaget Rådgivning och utbildning kommer fr.o.m. år 1997 att upp-
höra som separat anslag. Kvarstående reservation tillförs anslaget Statens
jordbruksverk och kommer att användas för redan beslutade åtgärder.
Omställningsåtgärder inom jordbruket m.m. innefattar bl .a. inkomststöd,
anläggningsstöd och omställningsstöd inom vegetabilieproduktionen samt
omställningsåtgärder inom mjölk- och köttproduktionen. Jordbrukare som
ansöker om arealersättning eller miljöstöd för tidigare omställd mark är
skyldiga att utträda ur omställningen och återbetala erhållet omställnings-
stöd helt eller delvis. Jordbruksverket beräknar återbetalningen av om-
ställningsstöd för budgetåret 1995/96 till knappt 1 miljard kronor. För år
1997 förväntas denna siffra bli ca 25 miljoner kronor. Uppskattningsvis
ca 3 000 jordbrukare kommer att fullfölja omställningen, dvs., ha genom-
fört godkänd omställnmgsåtgärd senast den 30 juni 1996. Återbetalt om-
ställningsstöd skall tillföras inkomsttitel i stället för som i dag anslags-
posten.
Köp och försäljning av mjölkkvoter sker till ett administrativt satt pris.
För många producenter avviker den tilldelade kvantiteten från den
aktuella produktionen. Köp- och säljsystemet ger dessa producenter möj-
lighet att anpassa sin mjölkkvot till behovet. Administrationen av fri-
gjorda kvoter sköter Jordbruksverket och bör liksom tidigare ske så att
det inte uppstår några kostnader för staten.
Vidare föreslår regeringen att eventuella äldre icke avslutade åtaganden
vilka härrör från anslaget G 5. Industrins råvarukostnadsutjämning m.m.
skall täckas av medel under anslaget.
Resultatbedömning
Regeringen anser att Jordbruksverkets årsredovisning för budgetåret
1994/95 uppfyller de krav som ställs för att regeringen skall kunna
bedöma den verksamhet som har bedrivits. Riksrevisionsverket (RRV) har
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
24
heller inga allvarligare anmärkningar. Däremot har RRV i en revisions-
rapport påpekat brister inom ADB, intemkontroll och organisation. Detta
gäller krav som verket måste uppfylla för att kunna fa ackreditering som
utbetalningsställe för medel som betalas ut från jordbruksfondens garanti-
sektion. Arbete pågår med att uppfylla dessa krav.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Slutsatser
Jordbruksverkets verksamhet har i huvudsak kommit att inrikta sig mot
tillämpning av EG:s regleringar och stödsystem. Detta tar i anspråk
mycket stora resurser. De omfattande finansiella flöden verket hanterar
föranleder därför särskild uppmärksamhet.
Jordbruksverkets anslagssparande uppgick totalt till 47,2 miljoner
kronor för budgetåret 1994/95. Detta har under budgetåret 1995/96 an-
vänts till de ökade arbetsinsatser som föranletts av Sveriges EU-medlem-
skap. Anslagssparandet minskar därför hastigt och beräknas vid utgången
av budgetåret 1995/96 uppgå till drygt 10 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att 183 114 000 kr förs upp under anslaget, vilket
innebär en besparing på drygt 16 miljoner kronor
Eftersom utbetalningar av EU-stöd ersätts i efterskott från EU-budgeten
uppstår ett kreditbehov för Jordbruksverket. Regeringen bedömer detta
kreditbehov till 5,5 miljarder kronor.
Avgiftsinkomsterna inom växtinspektion, vattenhushållning, foder-
kontroll, införsel av djur, försäljning av material samt köttklassificering
beräknas under budgetåret 1995/96 uppgå till 43,7 miljoner kronor.
Verket föreslås under år 1997 fa bedriva den avgiftsfinansierade verksam-
heten i oförändrad omfattning. För denna period beräknas intäkterna till
30,6 miljoner kronor.
|
1994/95’> |
Utgift |
25 5972> | |
|
1995/96 |
Anslag |
67 500 |
Utgiftsprognos 34 238 därav 1996 29 308 |
|
1997 |
Förslag |
45 000 | |
|
19983) |
Beräknat |
22 000 | |
|
19993) |
Beräknat |
22 000 | |
Anslagen Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m., Markförvärv för jordbrukets ratio-
nalisering och Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti
2) Beloppen anges i tusental kr
3) Ar 1998 skall ytterligare besparingar på 23 miljoner kronor göras inom utgiftsområde 23.
Dessa har tills vidare lagts ut på detta anslag. Regeringen avser återkomma till denna fråga
i budgetpropositionen 1998
Från anslaget betalas bidrag till yttre och inre rationalisering enligt
förordningen (1978:250) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering
(omtryckt 1988:999). Enligt tidigare regeringsbeslut lämnas även stats-
25
bidrag för åtgärder mot översvämningar i Emån.
Bidrag lämnas också enligt förordningen (1987:606) om statligt regio-
nalt stöd till jordbruks- och trädgårdsföretag.
Jordfondens verksamhet regleras i förordningen (1989:281) om jord-
fonden.
Sammanfattning
Ramanslag 45 000 tkr
Jordfondens storlek skall uppgå till ca 100 000 tkr
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Bidrag till jordbrukets rationalisering
Från anslaget görs utbetalningar endast för tidigare beslutade stöd.
För närvarande lämnas stöd framför allt till vissa omarronderingsprojekt
1 Kopparbergs län. Projektens slutförande är beroende av bl.a. om fastig-
hetsbildningsförättningama överklagas till domstol. Från tidigare års
bidragsramar finns reserverade medel som ingår som upparbetade kost-
nader i framför allt de äldre projekten. Jordbruksverket har i reglerings-
brevet för budgetåret 1995/96 fatt i uppdrag bl.a. att redovisa förutsätt-
ningarna för att slutföra pågående projekt för yttre rationalisering som
finansieras från anslaget (se avsnittet Jordfonden).
Behovet av medel för utbetalning av tidigare beslutade stöd bedöms bli
begränsat. Regeringen föreslår därför att anslagsposten förs upp med
5 miljoner kronor.
Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti
Från anslaget belastas utgifter för att täcka förluster på grund av statlig
garanti för lån till jordbrukets yttre och inre rationalisering, förvärv och
drift av jordbruk, maskinhållning inom jordbruket, trädgårds- och ren-
näringens rationalisering, regionalt stöd till trädgårdsföretag i norra
Sverige m.m. För år 1997 beräknas engagemangsramen uppgå till ca
2 130 miljoner kronor.
Möjligheterna att lämna kreditgarantier till jordbruket upphör fr.o.m.
budgetåret 1995/96 medan möjligheterna att lämna kreditgarantier till
trädgårds- och rennäringsföretag kvarstår. Garantilånestocken kommer
därför långsiktigt att minska och därmed också förlusterna. Förlusterna
på lån till trädgårdsföretag har tidvis varit mycket stora och ingen större
minskning av anslagsbelastningen väntas för år 1997.
26
Regeringen föreslår att anslagsposten förs upp med 40 miljoner kronor.
Jordfonden
På jordfonden bokförs kostnader för länsstyrelsernas förvärv, överlåtelse
och förvaltning av jordfondsfastigheter samt köpeskilling för sålda fastig-
heter. överskott och underskott i verksamheten regleras mot stats-
budgetens inkomstsida.
Enligt riksdagsbeslut (prop. 1994/95:100 bil. 10, bet. 1994/95:JoU 13,
rskr. 1994/95:291) skall jordfonden på sikt avvecklas. I regleringsbrev för
budgetåret 1995/96 har fastslagits att målsättningen för jordfondens av-
veckling är att denna skall ske i sådan takt att 360 miljoner kronor skall
kunna inlevereras senast vid utgången av år 1997.
Med anledning av statsmakternas beslut har Jordbruksverket fatt i upp-
drag bl.a. att redovisa en plan utvisande hur jordfondens resterande till-
gångar skall användas, prioriteras och så småningom realiseras samt vilka
förutsättningarna är och hur en tidsplan kan se ut för att slutföra på-
gående projekt för yttre rationalisering. Jordbruksverket har i skrivelse
den 27 februari 1996 redovisat uppdraget till regeringen.
Regeringen anser att jordförvärvslagsti Aningen bör finnas kvar i sin
nuvarande form. Detta innebär att så länge det finns en inlösensskyldighet
kopplad till jordförvärvslagen vid vägrat förvärvsti 11 stånd i vissa fall
måste jordfonden finnas kvar. Med bibehållen jordförvärvslagstiAning gör
regeringen bedömningen att fondens storlek bör uppgå till ca 100 miljo-
ner kronor. Med hänsyn till att fondfastighetemas bokförda värde väsent-
ligt understiger försäljningsvärdet, bedömer regeringen att målsättningen
om en inleverans av 360 miljoner kronor bör kunna nås om fondens
storlek begränsas till detta belopp. Regeringen anser vidare att bok-
fönngsrutinema för fonden bör ändras för att ge en klarare överblick av
fondens innehav och finansiella status.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
1994/95*’ UtgiA
1995/96*’ Anslag
519 8042)
187 500
UtgiAsprognos 170 377
därav 1996 124 016
1998 Beräknat 13 000
1999 Beräknat 13 000
’’ Anslaget Stöd till avbytarverksamhet m.m.
2)
Beloppen anges i tusental kr
Anslaget har budgetåret 1995/96 innefattat stöd till avbytarverksamhet
och stöd till jordbrukets företagshälsovård.
Stödet till avbytarverksamheten syAar till att förbättra lantbrukarnas
sociala situation. Stödet regleras enligt förordningen (1994:1832) om stöd
till avbytarverksamhet inom jordbruket.
27
Stödet till jordbrukets företagshälsovård syftar till att erbjuda riks-
täckande hälsovård inriktad på de speciella omständigheter och de behov
som gäller för jord- och skogsbruksföretag. Verksamheten blir på grund
av företagens storlek och geografiska spridning relativt sett dyrare än
annan jämförbar företagshälsovård. Av det årliga stödbeloppet åtgår cirka
hälften till förebyggande arbete, forsknings- och informationsinsatser.
Den stora skillnaden mellan utgifter för budgetåret 1994/95 och anslag-
na medel för budgetåret 1995/96 beror på att anslaget under budgetåret
1994/95 även innefattade lantbrukarnas socialförsäkringsskydd och
produktionsanpassningsåtgärder inom jordbruket.
Sammanfattning
Anslag 13 000 tkr
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Avbytarverksamheten
Med stöd av regeringens bemyndigande den 20 april 1995 tillkallade
chefen för Jordbruksdepartementet en särskild utredare med uppgift att
redovisa möjliga former för att bedriva avbytarverksamhet efter budget-
året 1995/96. I utredningens direktiv anges bl.a. att några nya statliga
medel inte far tillföras avbytarverksamheten. Utredaren överlämnade i
oktober 1995 betänkandet Avbytarverksamhetens organisation och finan-
siering (SOU 1995:107).
Utredaren slår fast att om avbytarverksamheten helt skall vila på mark-
nadsmässiga grunder kommer tillgången på avbytarhjälp i glesbygd inte
att kunna garanteras. Om det uppstår brist på avbytare inom en region
kan taxoma komma att påverkas så att mindre jordbruksföretag miss-
gynnas. Utredaren anser vidare att om avbytarföretagens basverksamhet
minskar kommer det att bli svårt att upprätthålla en fungerande jourverk-
samhet. Dessutom kommer behovet av utbildning för avbytama inte att
kunna tillgodoses.
Utredaren anser att när det gäller annan avbytarverksamhet än ren jour-
verksamhet kan nya former för verksamheten som ökat samarbete eller
gemensamma satsningar från t.ex. mej eri branschen vara möjliga lös-
ningar. Detta skulle kunna lösas med ett ökat samarbete och en breddad
verksamhet hos avbytarföretagen. Utredaren framhåller näringens ansvar
för att säkra djurskydd och verksamhet i glesbygd.
Jourverksamheten anses däremot vara så betydelsefull att den bör upp-
rätthållas även om detta kräver anslagsfinansiering. Särskilt gäller detta
i glesbygdsområden och i områden med lägre djurtäthet. Skälet till detta
är att en fungerande jourverksamhet är en förutsättning för att ett gott
djurskydd skall kunna garanteras. I områden med hög transportkostnader
28
är möjligheten att kunna upprätthålla jourverksamheten begränsad. Kost-
naden för att kunna upprätthålla jourverksamheten har beräknats till drygt
13 miljoner kronor.
Remissinstanserna instämmer i stort med utredarens konsekvensbedöm-
ning av minskade statliga bidrag. Lanbrukamas Riksförbund (LRF) anser
dock att utredningens förslag om ett finansieringsansvar från näringens
sida är oacceptabelt. Möjligheten till kollektiva avsättningar inom olika
näringsgrenar har minskat till följd av ökad konkurrens och individuell
prissättning. Dessutom anser LRF att stödet, som ett regionalpolitiskt
ansvar, åvilar statsmakterna. Det statliga stödet bör i stället ligga kvar
minst på nuvarande nivå. Som skäl för detta anförs att kopplingen mellan
sociala avgifter och förmåner generellt sett är svag i jordbruket. Stödet
som är av stor social betydelse bör därför, liksom i dag, utgå vid sjuk-
dom, olycksfall och planerad ledighet. Vidare menar LRF att en riks-
täckande avbytarverksamhet är av stor betydelse för ett erforderligt jord-
bruk i händelse av kriser och krig. Såväl Lantbrukets Avbytartjänst som
Lantbrukarnas Trygghetsförsäkring instämmer i LRF:s synpunkter.
Svenska Lantarbetareförbundet ansluter sig också till utredarens konse-
kvensbedömning. När det gäller förslaget om en statlig finansiering av
transportkostnaderna anser Lantarbetarförbundet att detta även bör gälla
basverksamheten, för att på detta sätt underlätta anställning och minska
den kostnadsmässiga skillnaden mellan lantbruksavbytare och fast
anställda djurskötare. Statens jordbruksverk ansluter sig helt till utreda-
rens bedömning men påpekar att en eventuell fortsatt statlig subvention
så långt möjligt bör vara konkurrensneutral. Konkurrensverket under-
stryker vikten av att stöd lämnas på ett sådant sätt att aktörerna far lik-
värdiga konkurrensförutsättningar. Vidare anser verket att utredningen
inte kartlagt alternativa vägar för att finansiera avbytarverksamheten utan
har hänvisat till anslagsfinansiering.
Regeringens bedömning stämmer i stort överens med utredningens
förslag. Regeringen anser dock att ett särskilt stöd bör kunna utgå till
avbytarföretagens jourverksamhet. Detta är av särskild stor vikt inom
glesbygdsområden. För ändamålet bör 13 miljoner kronor anvisas för år
1997.
Lantbrukarnas företagshälsovård
Stödet till företagshälsovården bör avskaffas då företagen anses ha goda
möjligheter att fa ändamålsenlig hälsovård även utan statliga subventio-
ner. Dessutom anser regeringen, i likhet med vad som gäller för andra
områden, att staten bör minska sina bidragsåtaganden.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
29
|
1994/95*’ Utgift 1995/961’ Anslag |
8192’ 1 176 | |
|
1997 |
Förslag |
966 |
|
1998 |
Beräknat |
1 004 |
|
1999 |
Beräknat |
1 045 |
Utgiftsprognos 1 176
därav 1996 945
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
'' Anslagen Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet och Bidrag till Statens utsädes-
kontroll
2’ Beloppen anges i tusental kr
Statens utsädeskontroll har som uppgift att verkställa certifiering m.m.
av utsädesvaror. Denna verksamhet finansieras med avgifter.
Utsädeskontrollen utför också viss kvalitetskontroll utanför certifierings-
systemet. Denna verksamhet är anslagsfmansierad liksom Utsädes-
kontrollens internationella verksamhet. Anslaget till Utsädeskontrollen har
ökats fr.o.m. budgetåret 1995/96 genom att myndigheten tilldelades
485 000 kr på tilläggsbudget för att kunna genomföra ovanstående kvali-
tetskontroll.
Det övergripande målet för Utsädeskontrollen är att ett fullgott utsäde
skall användas i landet med syfte bl.a. att få till stånd en mimmerad
användning av bekämpningsmedel för att på så sätt främja en effektiv
växtodling i landet.
Sammanfattning
Ramanslag 966 tkr
Beräknade avgiftsinkomster 17 600 tkr
Fördjupad prövning
Utsädeskontrollen redovisar en fördjupad anslagsframställning avseende
verksamhetsåren 1997-1999. Enligt myndigheten finns ingen anledning
att modifiera det övergripande målet för verksamheten.
Efter omfattande strukturrationaliseringar anser myndigheten att det för
perioden 1997-1999 är viktigt att nuvarande organisation ges möjlighet
att konsolideras. Myndigheten förutser inte heller några omfattande yttre
förändringar som skulle kunna påverka verksamhetens inriktning.
30
Resultatbedömning
Utsädeskontrollens årsredovisning visar att det ekonomiska resultatet av
verksamheten under 1994/95 visserligen inneburit en försvagning jämfört
med verksamhetsåret 1993/94. Sett i ett längre perspektiv har dock situa-
tionen förbättrats betydligt. Som en följd av omfattande strukturrationali-
seringar vände det tidigare negativa resultatet under budgetåret 1992/93.
Det förbättrade ekonomiska resultatet har successivt medfört att det balan-
serade underskottet minskats och att den genomsnittliga likviditeten för-
bättrats.
Vad gäller den anslagsfinansierade verksamheten omfattade denna
under budgetåret 1994/95 ca 4,5 % av den totala omsättningen. Detta var
en kraftig nedgång från föregående år (drygt 10 %). Den internationella
verksamheten tog huvuddelen av anslaget i anspråk. Fr.o.m innevarande
år kommer dock andelen åter att öka, eftersom riksdagen som tidigare
nämnts, beslutat att tilldela Utsädeskontrollen medel för kvalitetskontroll
utanför certifieringssystemet.
Den avgiftsfinansierade verksamheten skall drivas med full kostnads-
täckning. Anledningen till att resultatet är lägre än föregående budgetår
är enligt Utsädeskontrollen dels att intäkterna från analysering av frö-
buma växtslag och kontroll av köksväxter har blivit lägre än väntat, dels
att de rationaliseringsåtgärder som Utsädeskontrollen vidtagit ännu inte
fatt full effekt.
Verksamhetsgrenarna Certifiering-provtagning och Sortkontroll har
kostnadstäckningsgrader på 110% respektive 121 %, medan verksam-
hetsgrenarna Analysering, Sortprovning och Övrigt alla har en kostnads-
täckningsgrad på under 100 %. Den totala kostnadstäckningsgraden ligger
på 102 %.
Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revi-
sionsberättelsen avseende Utsädeskontrollen.
Slutsatser
Statens utsädeskontroll har under de senaste åren framgångsrikt arbetat
med att rationalisera och effektivisera sin verksamhet. Enligt regeringens
bedömning finns ingen anledning att ändra inriktning på verksamheten.
Nuvarande organisation bör ges tillfälle att stabiliseras. Regeringen
bedömer anslagsbehovet till 966 000 kr. De bedömda anslagsbehoven för
åren 1998 och 1999 är beräknade med utgångspunkt i 1997 års anslags-
nivå.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
31
|
B 5. Statens växtsortnämnd |
Prop. 1996/97:1 | ||||
|
1994/95 |
Utgift |
39^1 |
Anslagssparande |
1 116 |
Utgiftsområde 23 |
|
1995/96 |
Anslag |
1 002 |
Utgiftsprognos |
1 300 | |
|
därav 1996 |
801 | ||||
|
1997 |
Förslag |
1 300 | |||
|
1998 |
Beräknat |
1 333 | |||
|
1999 |
Beräknat |
1 366 | |||
Beloppen anges i tusental kr
Statens växtsortnämnd handlägger ärenden om växtförädlarrätt enligt
växtförädlarrättslagen (1971:392) och är behörig myndighet i frågor som
rör internationella konventionen för skydd av växtförädlingsprodukter
(UPOV-konventionen). Växtsortnämnden fullgör vidare de uppgifter som
får utföras av ett nationellt organ enligt rådets förordning (EG) nr
2100/94 om gemenskapens växtförädlarrätt. Nämnden handlägger också
ärenden enligt utsädesförordningen (1993:1375) om intagning av växt-
sorter i sortlistan.
Det övergripande målet för Statens växtsortnämnd är att i fråga om
växtförädlarrätt och godkännande för intagning i sortlistan erbjuda en
kostnadseffektiv service
Växtsortnämnden har av regeringen undantagits från reglerna om resul-
tatredovisning i förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning
och anslagsframställning.
Regeringens överväganden
Ramanslag 1 300 tkr
Beräknade avgiftsinkomster 1 300 tkr
Växtsortnämndens verksamhet har för budgetåret 1994/95 visat ett
positivt resultat, 16 000 kronor. Nämnden har ett ackumulerat anslags-
sparande på drygt 1 miljon kronor.
Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revi-
sionsberättelsen avseende Växtsortnämnden.
Växtsortnämndens inkomster har hittills härrört från den avgiftsbelagda
registreringen av nya växtsorter för växtförädlarrätt. Nämndens arbete
rörande godkännande av nya växtsorter för intagning i den svenska sort-
listan och för omprövning av godkända sorter finansieras däremot över
statsbudgeten.
Regeringen föreslår i enlighet med Växtsortnämndens eget förslag att
även sortlisteprövningen avgiftsbeläggs. Därmed skulle nämndens hela
verksamhet bedrivas med full kostnadstäckning som mål. Detta skulle
innebära en besparing för staten, motsvarande närmare
700 000 kr.
32
Växtsortnämndens anslagsbehov kommer att öka till 1 300 000 kr.
Ökningen är dock inte reell utan mot bakgrund av vad som nyss anförts
enbart av teknisk karaktär. Anledningen till detta är att nämnden i sam-
band med en avgiftsbeläggning av sortlisteverksamheten kommer att
övergå till bruttoredovisning och inleverera avgiftsinkomsterna på stats-
budgetens inkomstsida. Inkomsterna beräknas till ca 1 300 000 kr.
Avgiftsbeläggningen föranleder en ändring i utsädeslagen (1976:298).
Regeringen föreslår att det i utsädeslagen införs ett bemyndigande för
regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att besluta om
avgifter i ärenden enligt lagen eller enligt föreskrifter som meddelas med
stöd av lagen.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
|
1994/95 |
Utgift |
44 5001’ |
Reservation |
44 815 |
|
1995/96 |
Anslag |
36 634 |
Utgiftsprognos |
32 485 |
|
därav 1996 |
21 342 | |||
|
1997 |
Förslag |
23 857 | ||
|
1998 |
Beräknat |
24 477 | ||
|
1999 |
Beräknat |
25 113 |
’’ Beloppen anges i tusental kr
Anslaget disponeras av Statens jordbruksverk för att genom huvudsak-
ligen försöks- och utvecklingsverksamhet styra utvecklingen inom jord-
bruket och trädgårdsnäringen mot minskat växtnäringsläckage, minskad
ammoniakavgång, säkrare och minskad användning av kemiska bekämp-
ningsmedel, bevarande av biologisk mångfald och ökad andel ekologisk
produktion.
För budgetåret 1995/96 har anvisats 36,6 miljoner kronor, varav
4,2 miljoner kronor för trädgårdsnäringens miljöfrågor, 23,1 miljoner
kronor för bekämpningsmedelsprogrammet och 8,1 miljoner kronor till
programmet för minskat växtnäringsläckage.
Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen har enligt regeringens upp-
drag presenterat förslag till handlingsprogram för användning av bekämp-
ningsmedel i jordbruks- och trädgårdsnäring under perioden 1997-2001
(Statens jordbruksverks rapport 1996:2). I förslaget redovisas behov av
medel bl.a. för försöks- och utvecklingsverksamhet motsvarande 10 miljo-
ner kronor per år under en femårsperiod. Vidare föreslås att 2,5 miljoner
kronor per årmedel anvisas för funktionstest av lantbrukssprutor.
Jordbruksverket har enligt regeringens uppdrag presenterat förslag till
aktionsplan för ekologisk produktion med syfte att nå målsättningen att
10 % av landets åkerareal bör vara ekologiskt odlad år 2000 (Statens
jordbruksverks rapport 1996:3). I förslaget redovisas behov av medel för
försöks- och utvecklingsverksamhet motsvarande 15 miljoner kronor per
år under en femårsperiod Vidare beskrivs behov av medel för samhälls-
information samt medel för åtgärder för att trygga avsättning och råvaru-
tillgång av ekologiska produkter i situationer som allvarligt stör markna-
den och därmed hotar möjligheten att uppfylla 10 %-målet.
Statens naturvårdsverk har enligt regeringens uppdrag presenterat
förslag till åtgärdsprogram för att reducera jordbrukets kvävebelastning
(Statens naturvårdsverks rapport 4561). De åtgärder som föreslås omfattar
bl.a. försöks- och utvecklingsverksamhet. Tillsammans med pågående
insatser avseende långliggande utlaknmgsförsök och växtnäringsförsök på
trädgårdsområdet uppgår medelsbehovet till 11 miljoner kronor per år
under minst tre år.
Jordbruksverket föreslår att 38,5 miljoner kronor tillförs anslaget för år
1997.
Sammanfattning
Anslag 23 857 tkr
Regeringen föreslår att anslagets reservation under perioden
1997-2001 skall utnyttjas för försöks- och utvecklingsverksamhet
avseende miljöförbättrande åtgärder.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Regeringen anser att medel inom anslaget skall användas för att genom-
föra de föreslagna handlingsprogrammen. För år 1997 innebär det således
att försöks- och utvecklingsverksamhet inom bekämpningsmedels-
programmet skall kunna omfatta åtgärder motsvarande 9 miljoner kronor.
Försöks- och utvecklingsverksamhet inom programmet för minskat växt-
näringsläckage skall förslagsvis kunna tillföras 9 miljoner kronor
Försöks- och utvecklingsverksamhet samt marknadsstödjande åtgärder
inom området ekologisk produktion kan förslagsvis uppgå till 15 miljoner
kronor varav högst 2 miljoner kronor avser marknadsstödjande åtgärder.
Medel avseende marknadsstödjande åtgärder bör initialt kunna bekostas
inom anslaget, men på sikt är det rimligt att marknadsaktörerna tar det
fulla ansvaret för sådana åtgärder. Utöver dessa ändamål bör medel för
funktionstester av lantbrukssprutor motsvarande 2 miljoner kronor och
internationellt standardiseringsarbete kunna utgå.
Regeringen bedömer anslagsbehovet till 23 857 000 kr efter en bespa-
ring på 1,2 miljoner kronor till följd av det statsfinansiella läget. De
bedömda anslagsbehoven för åren 1998 och 1999 är beräknade med
utgångspunkt i 1997 års anslagsnivå.
34
|
1994/95 |
Utgift |
993” | |
|
1995/96 |
Anslag |
3 943 |
Utgiftsprognos 3 943 därav 1996 3 821 |
|
1997 |
Förslag |
2 629 | |
|
1998 |
Beräknat |
2 629 | |
|
1999 |
Beräknat |
2 629 | |
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
” Beloppen anges i tusental kr
Anslaget belastas med kostnader för åtgärder mot växtskadegörare
enligt växtskyddslagen (1972:318) samt för vissa förluster till följd av
sådana åtgärder. Kostnaderna för beredskapsåtgärder mot karantänskade-
görare betalas också från detta anslag, liksom kostnader för undersök-
ningar av växtprover som av Jordbruksverkets växtinspektion överlämnas
för laboratoriemässig diagnostisenng. Vidare har efter medlemskapet i EU
tillkommit kostnader för verifiermg av de svenska skyddade zonerna och
marknadskontrol 1.
En jämförelse mellan budget och utfall budgetåret 1994/95 visar att
anslaget inte utnyttjats fullt ut. Vissa av växtinspektionens kostnader
under år 1995 täcktes av tidigare inkomster.
Sammanfattning
Ramanslag 2 629 tkr
Anslagsbelastningen för innevarande budgetår kommer att öka bl.a. på
grund av EG:s regler om växtskydd. Regeringen bedömer anslagsbehovet
för år 1997 till 2 629 000 kr. För åren 1997 och 1998 beräknas utgifterna
vara oförändrade
|
1994/95” |
Utgift |
33 400” | |
|
1995/96 |
Anslag |
58 500 |
Utgiftsprognos därav 1996 |
|
1997 |
Förslag |
149 000 | |
|
1998 |
Beräknat |
122 000 | |
|
1999 |
Beräknat |
122 000 | |
11 Anslaget Startstöd till jordbrukare
2)
Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget anvisas medel för de av Sverige tillämpade horisontella
35
strukturstöden inom jordbruket. Dessa är investeringsstöd till lantbrukare,
startstöd till yngre jordbrukare och stöd till bearbetning och avsättning av
jord- och skogsbruksprodukter. Dessa stöd ingår i mål 5a.
Investeringsstöd till lantbrukare
Efter en omläggning av landsbygdsstödet till EG:s regler om försumbart
stöd ("de minimi") kan stöd inte längre lämnas till jordbruks- och träd-
gårdsföretag. Enligt det tidigare systemet var det möjligt att lämna stöd
till jordbruksinvesteringar i de sju nordligaste länen. I arbetsmark-
nadsutskottets betänkande 1995/96:AU16 Landsbygdsstöd, m.m. anser
utskottet att någon form av stöd bör lämnas även i fortsättningen. Mot
denna bakgrund föreslog regeringen i prop. 1995/96:222 att ett investe-
ringsstöd till jordbruket införs. Stödet skall utformas i enlighet med rådets
förordning (EEG) nr 2328/91 av den 15 juli 1991 om förbättringar av
jordbruksstrukturens effektivitet. Enligt propositionen skall utgångs-
punkten vara att stödet skall ge möjligheter till ökad sysselsättning i
glesbygdsområden och möjlighet att förstärka åtgärder för djurskyddet
och miljön.
Stödet skall huvudsakligen lämnas till jordbruksinvesteringar i de sju
nordligaste länen. Stöd bör också fortsättningsvis kunna lämnas till kom-
binationsverksamhet i hela landet samt kunna utformas som ett instrument
för att främja miljö- och djurskyddsinvesteringar i hela landet. Riksdagen
har beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 1995/96:FiU15, rskr.
1995/96:307).
Startstöd till yngre jordbrukare
Före medlemskapet i EU fanns ett nationellt finansierat startstöd till yngre
jordbrukare. Det var till konstruktionen mycket likt det nu tillämpade
stödet med delbetalningar under beslutsåret och de fyra följande åren.
Beslutade men ej utbetalade stöd enligt denna tidigare stödordning uppgår
för budgetåret 1997 till 11 miljoner kronor, för 1998 till 5 miljoner
kronor och för 1999 till 1,5 miljoner kronor.
Det startstöd till yngre jordbrukare som nu tillämpas är medfinansierat
av EU till 50 % (75 % inom mål 6-området), och utgår med högst
200 000 kr under en femårsperiod. Bestämmelserna finns i förordningen
(1995:1195) om startstöd till yngre företagare med jordbruks-, trädgårds-
eller renskötselföretag.
Stöd till bearbetning och avsättning av jord- och skogsbruksprodukter
Utanför mål 6-området regleras detta stöd av ett samlat programdokument
föreslaget av Sverige och godkänt av EG-kommissionen år 1996 och
inom mål 6 i samlat programdokument för mål 6, åtgärd 1:3, godkänt av
kommissionen år 1995. Bestämmelserna finns i förordningen (1995:1271)
om investeringsstöd till den som förädlar eller saluför produkter från
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
36
jordbruket eller skogsbruket. Totalt förväntas stöd omfattande 370 miljo- Prop. 1996/97:1
ner kronor kunna beslutas under perioden 1996-1999. Av dessa finan- Utgiftsområde 23
sierar Sverige ca 103 miljoner kronor.
Sammanfattning
Ramanslag 149 000 tkr
Anslaget avser följande poster:
Investeringsstöd till lantbrukare
Startstöd till yngre lantbrukare
Stöd till bearbetning och avsättning av
jord- och skogsbruksprodukter
75 000 tkr
27 000 tkr
47 000 tkr
Ett svenskt program för investeringsstöd till lantbrukare kommer att
överlämnas till kommissionen under hösten. Kommissionens godkännande
av programmet krävs för att investeringsstödet skall kunna träda i kraft
Beslut om startstöd till yngre jordbrukare innebär ett åtagande för en
femårsperiod. Den föreslagna stödnivån bygger på bedömningen att ca
300 stöd kommer att beviljas under år 1997.
Vad gäller stödet till bearbetning och avsättning av jord- och skogs-
bruksprodukter föreligger svårigheter att budgetera de årsvisa utbetal-
ningarna av de beslutade stöden då utbetalningarna sker först sedan stöd-
mottagaren har genomfört hela eller delar av de stödbeviljade investe-
ringarna.
De för budgetåret 1995/96 avsatta medlen för stöd till bearbetning och
avsättning av jord- och skogsbruksprodukter bedöms kunna betalas ut
först under år 1997, vilket innebär att anslaget tillfälligt måste höjas för
detta år. En reducering av anslaget förslås för åren 1998 och 1999 då
utbetalningarna då bedöms ligga på en lägre nivå.
|
1994/95 |
Utgift |
_i) | ||
|
1995/96 |
Anslag |
103 500 |
Utgiftsprognos |
50 506 |
|
därav 1996 |
50 506 | |||
|
1997 |
Förslag |
184 000 | ||
|
1998 |
Beräknat |
184 000 | ||
|
1999 |
Beräknat |
184 000 | ||
'' Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget anvisas ett belopp motsvarande EG:s finansiering av
37
strukturstöden inom livsmedelssektorn; investeringsstöd till lantbrukare,
startstöd till yngre jordbrukare och stöd till bearbetning och avsättning av
jord- och skogsbruksprodukter, som redovisats under anslaget B 8. Struk-
turstöd inom livsmedelssektorn
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Sammanfattning
Ramanslag 184 000 tkr
Anslaget avser följande poster:
Investeringsstöd till lantbrukare 45 000 tkr
Startstöd till yngre lantbrukare 18 000 tkr
Stöd till bearbetning och avsättning av
jord- och skogsbruksprodukter 121 000 tkr
|
1994/9511 |
Utgift |
956 2002) | |
|
1995/96 |
Anslag 1 |
232 000 |
Utgiftsprognos 1 247 105 därav 1996 740 093 |
|
1997 |
Förslag |
719 000 | |
|
1998 |
Beräknat |
719 000 | |
|
1999 |
Beräknat |
719 000 | |
’’ Anslaget Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige
Beloppen anges i tusental kr
De utgifter som belastar anslaget är den nationella delen av EG:s regio-
nala stöd till jordbruket, nämligen dels kompensationsbidrag till norra
respektive södra Sverige, dels nationellt stöd till jordbruket i norra
Sverige
Stöd till jordbruk och livsmedelsindustri i norra Sverige har t.o.m
budgetåret 1994/95 lämnats under anslaget Stöd till jordbruket och livs-
medelsindustrin i norra Sverige. Stöd har lämnats i form av pristillägg
eller direktbidrag inom stödområdena 1-4. Utfallet för budgetåret 1994/95
går därmed inte att jämföra med utgiftsprognosen för budgetåret 1995/96,
som hänför sig till det nya anslaget Regionala stöd till jordbruket.
Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår tyder på
att anslaget kommer att överskridas med ca 15 miljoner kronor (1,2 %).
Överskridandet beror på vissa problem vid övergången från det gamla
stödet till jordbruk och livsmedelsindustri i norra Sverige till det nya EG-
anpassade systemet.
Sammanfattning
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Ramanslag 719 000 tkr
överläggningarna med EG-kommissionen om utformningen av de
regionala stöden är nu avslutade. Medelstilldelningen under detta anslag
skall anpassas till utfallet av dessa överläggningar. Bestämmelser om de
regionala stöden finns i förordningen (1995:1174) om kompensations-
bidrag till jordbruk i bergsområden och mindre gynnade områden samt
förordningen (1996:93) om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige.
Kompensationsbidrag lämnas som areal- eller djurbidrag i de områden
som fastställts som bergsområden eller mindre gynnade områden (s.k.
LFA-områden). Den nationella finansieringen av kompensationsbidraget
beräknas uppgå till 399 miljoner kronor, vilket är 21 miljoner kronor
lägre än vad som antogs innan överläggningarna med EG-kommissionen
var avslutade.
Enligt anslutningsfördraget far Sverige lämna nationellt stöd för att
upprätthålla produktionen i norra Sverige (stödområdena 1-3). Stöd kan
lämnas för slaktsvin, suggor, getter, ägg, potatis, bär och grönsaker samt
som pristillägg och transportstöd för mjölk. Stödet är beräknat så att
nivån före EU-medlemskapet skall kunna upprätthållas. Ändringar i
stödets utformning och nivå måste beslutas av EG-kommissionen. Sverige
skall årligen rapportera om stödets utfall till kommissionen.
Regeringens förslag innebär att högst 320 miljoner kronor avsätts för
nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige. Det nationella stödet skall
komplettera kompensationsbidraget samt miljöstödet till öppet odlings-
landskap i stödområdena 1-3.
Regeringen föreslår således att totalt 719 miljoner kronor avsätts för
regionala stöd till jordbruket. Till detta kommer EG:s finansiering av de
regionala stöden, som anvisas under anslaget B 11. Från EG-budgeten
finansierade regionala stöd till jordbruket. För åren 1998 och 1999 beräk-
nas utgifterna vara oförändrade. De regionala stödens omfattning, finan-
siering och fördelning framgår av följande sammanställning, uttryckt i
miljoner kronor.
39
18 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 8
|
LFA-område |
Svensk |
EG- |
Totalt |
|
Stödområde 1—4 exkl. mål 6 |
207 |
69 |
276 |
|
Mål 6 |
52 |
53 |
105 |
|
Summa |
259 |
122 |
381 |
|
Södra LFA |
140 |
47 |
187 |
|
Summa LFA |
399 |
169 |
568 |
|
Nationellt stöd |
320 |
- |
320 |
|
Summa regio- |
719 |
169 |
888 |
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
|
Bli. Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till jord- | |||
|
1994/95 |
Utgift |
_i) | |
|
1995/96 |
Anslag |
410 000 |
Utgiftsprognos 374 004 därav 1996 230 907 |
|
1997 |
Förslag |
325 000 | |
|
1998 |
Beräknat |
325 000 | |
|
1999 |
Beräknat |
325 000 | |
'' Beloppen anges i tusental kr
2) Anslaget Från EG-budgetens jordbruksfond finansierade regionala stöd
Under anslaget anvisas ett belopp motsvarande EG:s finansiering av
regionala stöd till jordbruket, dels kompensationsbidrag till norra respek-
tive södra Sverige, dels övriga regionala stöd till den del de finansieras
av EG:s jordbruksfond.
Sammanfattning
Ramanslag 325 000 tkr
Med hänvisning till vad som anförts under anslaget B 10. Regionala
40
stöd till jordbruket bör under detta anslag anvisas ett belopp motsvarande
EG:s finansiering av regionala stöd till jordbruket.
Av anslaget beräknas 169 miljoner kronor motsvara EG:s finansiering
av kompensationsbidraget i norra respektive södra Sverige. Resterande del
av anslaget, 156 miljoner kronor, beräknas motsvara återflödet från EG:s
jordbruksfond vad avser mål 5b, mål 6 (dock ej mål 5a-åtgärder) samt de
s.k. gemenskapsinitiativen.
När det gäller gemenskapsinitiativen för gränsregionalt samarbete
(INTERREG II) kommer fr.o.m. den 1 januari 1997 en decentraliserad
modell för beslutsfattande och finansieringsförvaltning att tillämpas. Den
innebär att beslut om finansiering av enskilda projekt fattas av ett gemen-
samt organ, en interregional beslutsgrupp. I de finsk/svenska programmen
slås respektive lands EG-medel samman och förvaltas som en helhet för
respektive program. Den finansiella förvaltningen av EG-medel sker på
regional nivå av berörd länsstyrelse.
Länsstyrelserna ansvarar direkt inför EG-kommissionen för användning
av medlen, rapportering och bokföring samt den interna revisionen.
För dessa program kommer Jordbruksverket inte längre att vara fond-
ansvarig myndighet.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
1994/95 Utgift
1995/96 Anslag 1 500 000
Utgiftsprognos 1 060 456
därav 1996 539 571
1998 Beräknat 1 085 000
1999 Beräknat 1 085 000
Beloppen anges i tusental kr
2)
Anslaget Miljöersättningar inom jordbruket
Anslaget används för att finansiera de kompletterande åtgärder inom
den gemensamma jordbrukspolitiken som är obligatoriska för Sverige
som medlemsstat. Dessa är dels miljöåtgärder inom jordbruket som är
utformade i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 2078/92 av den 30
juni 1992 om produktionsmetoder inom jordbruket som är anpassade till
de krav som skyddet av miljön och vidmakthållandet av natur- och kul-
turlandskapet kräver, dels skogsbruksåtgärder inom jordbruket i enlighet
med rådets förordning (EEG) nr 2080/92 av den 30 juni 1992 om en
gemenskapsordning för stöd till skogsbruksåtgärder inom jordbruket.
Hälften av kostnaden för åtgärderna medfinansieras från EG-budgeten. De
kompletterande åtgärderna skall bl.a. medverka till att miljömålen för
jordbruket nås. Anslaget föreslås också användas för att finansiera ett
nationellt anläggningsstöd för plantering av energiskog i enlighet med
rådets förordning (EEG) nr 1765/92 av den 30 juni 1992 om upprättandet
av ett stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor.
Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår tyder på
att anslaget kommer att underutnyttjas. Detta beror dels på att alla miljö-
åtgärder inte infördes under år 1995, dels tidsförskjutningar vid den ad-
ministrativa hanteringen av inkomna ansökningar om miljöstöd inne-
varande år. Miljöstöd till lantbrukarna för innevarande år beräknas betalas
ut i början av år 1997 och därför belasta 1997 års anslag
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Sammanfattning
Ramanslag 1085 000 tkr
Miljöprogrammet för jordbruket
Ett miljöprogram för jordbruket har utarbetats i enlighet med riksdagens
beslut (prop. 1994/95:75, bet. 1994/95:JoU7, rskr. 1994/95:126) och
verkar i full omfattning från år 1996. Inom programmet erbjuds jord-
brukare att göra miljöåtaganden för vilka de kompenseras motsvarande
den kostnad eller det inkomstbortfall som åtagandet innebär. Programmet
har utformats i linje med de svenska miljömålen för jordbruket.
Miljöprogrammet omfattar en rad olika miljöåtgärder för bevarande av
odlingslandskapets biologiska mångfald och kulturmiljövärden, insatser
mom miljökänsliga områden och främjande av ekologisk odling, för-
delade på tre delprogram. Även informations-, utbildnings- och rådgiv-
ningsinsatser för jordbrukare och skogsägare med jordbruksmark om-
fattas. Preliminära resultat tyder på stort intresse och god anslutning till
miljöprogrammet. Av de utgifter som belastar anslaget avser 1 050 miljo-
ner kronor jordbrukets miljöprogram.
Mot bakgrund av de höga ambitioner som finns för jordbrukets miljö-
arbete föreslår regeringen att nivån på miljöersättningsprogrammet höjs
från 1997. Ytterligare 300 miljoner kronor avsätts därför av nationella
medel och motsvarande medfinansiering erhålls från EU:s budget. Sam-
manlagt kan omfattningen av programmet därmed höjas med 600 miljo-
ner kronor per år. Målet är att ett utökat program skall kunna framför-
handlas med EG-kommissionen för att träda i kraft under 1997. Insatserna
för att utveckla det konventionella jordbruket mot en ekologiskt hållbar
produktion kan därmed öka. I utformningen av det nya programmet skall
särskilt hänsyn tas till behovet att stödja och stimulera vallproduktionens
miljöfördelarmed avseende påbl.a växtnäringsläckaget och kretsloppsan-
passning av jordbrukets driftsformer.
Ökningen av anslaget för den svenska delen av miljöstödet finanseras
genom att 50 miljoner kronor vardera från Programmet for småföretags-
utveckling, förnyelse och tillväxt, Programmet för omställning till hållbar
utveckling och Programmet för samarbete och utveckling i Östersjö-
området, som samtliga aviserades i prop. 1995/96:222 om vissa åtgärder
för att halvera arbetslösheten till år 2000, tas i anspråk år 1997. Ytterli-
42
gare 50 miljoner kronor per år finanseras inom Arbetsmarknadsdeparte-
mentets område. Därutöver finanseras 100 miljoner kronor varaktigt på
statsbudgetens inkomstsida genom förändringar i energibeskattningen.
Miljöersättningsprogrammet utvärderas för närvarande. Utvärderingen
skall kunna utgöra underlag för att bedöma behovet av förändringar i
programmet. Regeringens målsättning är att den nu föreslagna nivåhöj-
ningen och utvärderingen så långt möjligt skall kunna bedömas i ett
sammanhang. Samtidigt är det angeläget att de ökade insatserna kan
genomföras så snabbt som möjligt. Regeringen avser att låta Jordbruks-
verket snarast lägga förslag om användningen av det nu föreslagna
medelstillskottet. Det är angeläget att åtgärderna utformas så att de ger
den bästa sammanlagda miljöeffekten och att eventuella förändringar kan
genomföras och utformas så att de ger ett för brukaren översiktligt och
hanterbart system.
Regeringen bedömer att jordbrukets miljöanpassning förutsätter ett
långsiktigt arbete. De program som beskrivits tidigare bygger på ömse-
sidiga åtaganden mellan stat och stödmottagare med en varaktighet av
minst fem år. Finansieringen av de miljöåtgärder som omfattas av fattade
beslut kräver därför att medel ställs till förfogande under hela stöd-
perioden. För åren 1998 och 1999 beräknas därför utgifterna uppgå till
samma belopp som de nu föreslagna, eller till 1 085 miljoner kronor
årligen.
Som ett led i arbetet med att utveckla landsbygden avser regeringen
vidare att tillsätta en utredning som skall analysera hur den svenska livs-
medelsindustrin kan stärka sin konkurrenskraft. Analyserna skall bl.a.
ligga till grund för bedömningar av hur takten och omfattningen av struk-
turomvandlingen i sektorn kan öka. Utredningen skall också lägga förslag
till finansiering av den höjda ambitionsnivån för miljöstödet till jord-
bruket åren 1998-1999, dvs. återstoden av budgetperioden.
Program för skogliga åtgärder inom jordbruket
Ett förslag till svenskt program för skogsbruksåtgärder i enlighet med
riksdagens beslut (prop. 1995/96:76, bet. 1995/96: JoU7, rskr. 1995/96:100)
kommer enligt beslut av regeringen den 5 september 1996 att överlämnas
till EG-kommissionen för godkännande. Programmet planeras genomföras
år 1997. Det överlämnade förslaget har utformats i linje med miljömålet
för jordbruket och avses bidra till att öka den biologiska mångfalden.
Åtgärderna har därför inriktats på skogsplantering inom områden i södra
och mellersta Sveriges slättbygder där detta är önskvärt av miljöskäl.
Regeringen föreslår vidare att ett nationellt anläggningsstöd införs för
plantering av fleråriga grödor för produktion av biomassa enligt rådets
förordning (EEG) nr 1765/92 av den 30 juni 1992 om upprättande av ett
stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor.
Av de årliga utgifter som belastar anslaget under perioden 1997-2000
avser 10 miljoner kronor skogsbruksåtgärder i jordbruket och 10 miljoner
kronor anläggningsstöd för energiskog.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
43
Miljöprogram för att bevara den biologiska mångfalden i renskötsel-
området
Regeringen överlägger för närvarande med kommissionen om ett nytt
delprogram inom ramen för jordbrukets miljöprogram för ersättning till
rennäringen för bevarande av rovdjur inom renskötselområdet. Avsikten
med programmet är att skapa ett bevarandemål för rovdjuren inom ren-
skötselområdet med långsiktigt livskraftiga populationer. Bevarandemålet
medför för vissa rovdjursarter att populationen ökar. Detta medför större
kostnader för renförluster och merarbete för rennäringen än vad som
gäller i dag. Programmet baseras på den av riksdagen beslutade principen
om ersättning efter rovdjursförekomst Programmet har till syfte att
Sverige skall leva upp till sina åtaganden om bevarande av hotade arter,
samtidigt som rennäringen skall kunna bedrivas på ett meningsfullt sätt
och utvecklas med ekonomisk bärkraft.
Detta program, som avses verka från år 1997, uppskattas omfatta totalt
30 miljoner kronor, varav hälften medfinansieras av EG. Anslaget bör
därför höjas med 15 miljoner kronor. Detta finansieras genom överföring
av ett motsvarande belopp från anslaget D 2. Ersättning för viltskador
m.m.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
|
1994/95 Utgift |
_i) | |||
|
1995/962’ Anslag |
1 |
500 |
000 |
Utgiftsprognos 807 053 |
|
därav 1996 503 384 | ||||
|
1997 Förslag |
1 |
092 |
500 | |
|
1998 Beräknat |
1 |
092 |
500 | |
|
1999 Beräknat |
1 |
092 |
500 |
Beloppen anges i tusental kr
2) Anslaget Från EG-budgeten finansierade miljöersättningar
Under anslaget anvisas ett belopp motsvarande EG:s finansiering av
kompletterande åtgärder inom jordbruket.
Sammanfattning
Ramanslag 1 092 500 tkr
Med hänvisning till vad regeringen har anfört under anslaget B 12.
Kompletterande åtgärder inom jordbruket, bör ett särskilt anslag tas upp
på statsbudgeten med en beräknad utgift motsvarande EG:s finansiering.
Den nationella finansieringen av vissa informations- rådgivnings- och
44
utbildningsinsatser för skogsägare med jordbruksmark sker över anslaget
H 1. Skogsvårdsorganisationen. Därutöver föreslås 7,5 miljoner kronor för
EG:s medfinansiering avseende stöd till vitaliseringsgödsling av försur-
ningsdrabbad skogsmark. Detta ingår som en del i förslaget till svenskt
program för stöd till skogsbruksåtgärder enligt rådets förordning (EEG)
nr 2080 av den 30 juni 1992 om en gemenskapsordning för stöd till
skogsbruksåtgärder inom jordbruket. Motsvarande nationell finansiering
sker över anslaget H 4. Insatser för skogsbruket.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
|
1994/95 |
Utgift |
_i) | |
|
1995/96 |
Anslag |
8 540 000 |
Utgiftsprognos 8 580 816 därav 1996 4 837 930 |
|
1997 |
Förslag |
4 950 000 | |
|
1998 |
Beräknat |
4 950 000 | |
|
1999 |
Beräknat |
4 950 000 | |
'' Beloppen anges i tusental kr
Från anslaget utbetalas direktbidrag i form av arealersättning, djurbidrag
m.m. Bidragen finansieras helt från EG-budgeten.
Arealersättning lämnas för odling av spannmål, oljeväxter, baljväxter
och oljelin Vidare finns arealbaserade ersättningssystem för bl.a. spå-
nadslin, odling av vicker m.m. Ett villkor för ersättning är att åkermark
tas ur livsmedels- eller foderproduktion. För år 1996 gäller att 10 % skall
tas ur produktion och för år 1997 är motsvarande siffra 5 %. Det totala
bidraget är begränsat till en maximiareal, kallad basareal. För svenskt
vidkommande uppgår denna till drygt 1,7 miljoner ha.
Den areal som ingick i det svenska omställningsprogrammet ingår i
basarealen. För att erhålla ersättning från EG måste denna areal dock tas
ur omställningsprogrammet.
För oljeväxter finns en särskild basareal, som för Sveriges vidkomman-
de är 137 000 ha.
Följande stödbelopp per hektar kan beräknas:
|
Grödor |
Antal hektar |
Genomsnittligt stödbelopp |
|
spannmål |
1 250 000 |
2 200 kr/ha |
|
baljväxter |
20 000 |
3 100 kr/ha |
|
uttagen areal |
300 000 |
2 700 kr/ha |
|
oljelin |
2 000 |
4 200 kr/ha |
|
oljeväxter |
100 000 |
3 500 kr/ha |
Djurbidrag lämnas för am- och dikor, handjur av nöt samt för tackor
och getter. Bidraget baseras på tilldelade bidragsrätter. Sverige har till-
delats följande bidragsrätter.
45
Diur___________
am- och dikor
handjur, 10 mån.
handjur, 22 mån.
tackor
Bidragsrätter
155 000
250 000
180 000
Bidrag från EG
1 300 kr/ko
1 000 kr/tjur
1 000 kr/tjur
220 kr/tacka
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
För tackor räknas bidraget fram med utgångspunkt i marknadspriset
som fastställs vid årets slut. För år 1996 beräknas detta bli 220 kr/tacka.
För producenter med en förhållandevis låg djurtäthet per hektar foder-
areal kan ett extra bidrag utgå, s.k. extensifieringsbidrag. Detta var för år
1996 300 kr per djur.
Sammanfattning
Ramanslag 4 950 000 tkr
Arealersättning och ersättning för uttagen areal
Under år 1995 utnyttjades 88 % av den totala basarealen, dvs. arealen
odlades med ersättmngsberättigade grödor eller var uttagen areal. Statens
jordbruksverk beräknar att den areal som ersättning söks för kommer att
öka under år 1997. Då kostnaderna för areal- och uttagsersättningar till
viss del är beroende på hur basarealen utnyttjas förväntas belastningen på
anslagsposten öka.
Djurbidrag
För budgetåret 1995/96 beräknas en utnyttjandegrad på drygt 80 % av
tilldelade bidragsrätter. Denna andel förväntas öka under år 1997.
I samband med att åtgärder vidtas för att lindra de ekonomiska effekter
som uppstått på hela den inre marknaden till följd av den s.k. galna ko-
sjukan har extra EG-medel tillförts animalieproducentema.
Ett förslag om åtgärder för att stödja nötköttsmarknaden har lagts fram
av EG-kommissionen. Förslaget innebär borttagande av det andra han-
djursbidraget och en ökning av det första handjursbidraget med
14 %. Ett obligatoriskt bearbetningsbidrag för spädkalvar samt interven-
tion av nötkött från lättare slaktkroppar föreslås. Dessutom föreslås en
höjning av interventionstaken. Förändringarna skall finansieras genom en
sänkning av stöden inom spannmålssektom. Beslut om förslaget förväntas
i oktober år 1996.
46
Andra väsentliga förhållanden
Jordbruksverket har i skrivelse den 7 mars 1996 meddelat regeringen de
omräkningskurser som skall användas fram till år 1999 för direktbidrag
i de länder vars valuta revalverats märkbart. För svensk del innebär det
att det beräknade utfallet under anslaget stigit för innevarande år samt att
begärt belopp för år 1997 höjts. Anslaget för år 1997 är beräknat utifrån
en omräkningskurs på 9,92 kr/ecu för arealersättningar och 9,24 kr/ecu
för djurbidrag.
Regeringen beräknar anslagsposten arealersättning inklusive ersättning
för uttagen areal till 4 132 000 000 kr samt att anslagsposten djurbidrag
till 818 000 000 kr.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
|
1994/95 |
Utgift |
_i) | |
|
1995/96 |
Anslag |
1 575 000 |
Utgiftsprognos 1 143 942 därav 1996 683 046 |
|
1997 |
Förslag |
2 139 000 | |
|
1998 |
Beräknat |
2 139 000 | |
|
1999 |
Beräknat |
2 139 000 | |
Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget finansieras kostnader för intervention (dvs. offentlig
lagring m.m ), stöd i form av produktions- och konsumtionsbidrag samt
exportbidrag i enlighet med EG:s regler. Anslaget är obligatoriskt och
finansieras helt från EG-budgeten.
Utfallet är beroende av flera svårkontrollerbara och oförutsedda fakto-
rer. Ett exempel är överskottssituationer som uppkommer inom gemen-
skapen, en annan faktor är differensen mellan hemmamarknads- och
världsmarknadspris.
Ett annat exempel är att en stärkning av den svenska kronans värde
skulle t.ex. kunna innebära att den svenska marknaden blir mer attraktiv
för exportörer från övriga medlemsländer. Detta kan leda till större över-
skott på den svenska marknaden, vilket far direkta effekter på hur mycket
som måste betalas ut som exportstöd och i form av olika interventions-
åtgärder i Sverige. Anslaget är således svårbudgeterat.
Den stora skillnaden mellan utgiftsprognos för innevarande budgetår
beräknat på tolv månader och anslagsförslag för år 1997 beror också på
att ett flertal av stödsystemen tagits i bruk senare än beräknat.
Med intervention avses sådana åtgärder som EG:s uppköp och lagring
av olika produkter samt stöd till privat lagring. Intervention innebär en
påverkan på utbudet av och efterfrågan på jordbruksprodukter. Interven-
tionsreglenngama syftar till att stödja vissa prisnivåer. Beslut om mter-
ventionsköp fattas av EG-kommissionen.
Vidare utgår stöd i form av produktions-, konsumtions- och marknads-
föringsstöd för olika produkter.
Exportbidrag lämnas för att täcka skillnaden mellan gemenskapspns och
världsmarknadspris och möjliggöra export till tredjeland
Det är EG-kommissionen som bestämmer storleken på bidraget.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Sammanfattning
Ramanslag 2 139 000 tkr
Intervention och stöd
För de största utgifterna under anslaget, ca 900 miljoner kronor, beräknas
intervention och lagring av spannmål svara.
Startstöd och stöd till åtgärdsprogram inom ramen för en reformering
av marknadsordningen för frukt och grönsaker kan ses som prisstabilise-
rande åtgärder och den beräknade utgiften på 75 miljoner kronor vid ett
maximalt utnyttjande bör därför föras upp under anslaget fr.o.m. år 1997.
Avgörande för anslagsbelastningen torde vara årsmånsvariationer inom
landet såväl som inom andra medlemsstater. Ett av skälen till detta är att
en del system som inte kunnat förutses tagits i drift. Av betydelse är
också utvecklingen av kronans värde gentemot övriga valutor. Utgifter för
intervention täcks i efterskott av EG:s jordbruksfond.
Anslagsposten bör föras upp med 1 520 miljoner kronor.
Exportbidrag
Den största posten, ca 300 miljoner kronor för år 1997, beräknas för
exportbidrag för spannmål.
Anslagsposten bör föras upp med 619 miljoner kronor.
|
1994/95 |
Utgift |
_i) | ||
|
1995/96 |
Anslag |
179 000 |
Utgiftsprognos |
83 262 |
|
därav 1996 |
47 574 | |||
|
1997 |
Förslag |
119 333 | ||
|
1998 |
Beräknat |
119 333 | ||
|
1999 |
Beräknat |
119 333 | ||
Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget redovisas de räntekostnader och kursdifferenser som
uppstår för staten till följd av att ersättningen från EG:s jordbruksfond
erläggs i efterskott.
En jämförelse mellan budget och utgiftsprognos budgetåret 1995/96
48
visar på en lägre belastning på anslaget än beräknat. Detta beror på en
initial svårighet att uppskatta i vilken utsträckning jordbrukarna skulle
komma att utnyttja möjliga ersättningar.
Sammanfattning
Ramanslag 119 333 tkr
Anslaget bör även fa belastas med eventuella finansiella sanktioner
från EG.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Förskotterade ersättningar
Ersättningar för stöd som finansieras från jordbruksfondens garantisektion
men som förskotteras från statsbudgeten avräknas i princip inom 1 1/2-2
månader. De stöd som är aktuella är arealersättningar och ersättning för
uttagen areal, djurbidrag, intervention, produktions- och konsumtionsstöd
m.m. samt miljöersättningar.
För de stöd som betalas ut från jordbruksfondens utvecklingssektion
gäller två olika metoder. För mål 5a, utom stöd till bearbetning och av-
sättning av jord- och skogsbruksprodukter, förskotterar medlemsstaten
utvecklingssektionens andel av stödet och avräkning sker för avslutat
kalenderår. För stödet till bearbetning och avsättning betalar sektionen
80 % av sin andel i förskott och resterande 20 % då ett program är av-
slutat.
Kostnaderna är beräknade på en kalkylränta på nio procent. Skulle
räntesatsen ändras påverkar detta också anslagets belastning.
Finansiella sanktioner/korrigeringar från EG
Erfarenheter från andra länder talar för att Sverige liksom alla övriga
medlemsstater riskerar att drabbas av finansiella sanktioner/korrigeringar
som beslutas av EG-kommissionen. Regeringen föreslår att eventuella
finansiella sanktioner/korrigeringar från EG i fortsättningen far betalas
från anslaget. Om sanktion uppkommer kommer den att belasta anslaget
och motsvarande belopp krediteras berörd inkomsttitel. Regeringen har
som målsättning att santioner skall bli så låga som möjligt och har därför
avsatt särskilda medel för utökad kontrollverksamhet (utgiftsområde 2,
anslag B 20. Kontrollfunktionen i staten).
Anslaget bör föras upp med 119 333 000 kronor för räntekostnader och
eventuella finansiella sanktioner från EG.
6 Fiske
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Det övergripande målet för den svenska fiskeripolitiken är att verka
för en ansvarsfull hushållning med fiskresursema bl.a. så att den
biologiska mångfalden bevaras. Vidare är målet att verka för till-
gång på fisk av god kvalitet och utveckling av konkurrenskraftiga
företag inom fisket och vattenbruket.
Regeringen planerar att under budgetåret 1997 återkomma till
riksdagen vad gäller de förslag Fiskeriverket redovisat i rapporten
Aktionsplan för biologisk mångfald.
En översyn av EU:s gemensamma fiskeripolitik (CFP) är planerad
till år 2002. Regeringen avser att aktivt medverka i reformeringen
av CFP. Förberedelser för detta inleds redan nu bl.a. genom en
översyn av Fiskeriverket där också effekterna av det svenska med-
lemskapet i EU på fiskets område skall följas upp
Sverige deltar sedan den 1 januari 1995 i EG:s gemensamma fiskeri-
politik (Common Fisheries Policy, CFP). Fiskerinäringen är en viktig
verksamhet inom unionen. EU är världens största marknad för fiskeri-
produkter och en av de största fiskemaktema.
Fisket ger betydande bidrag till vissa regioner inte minst till kustsam-
hällen. Arbetstillfällen och inkomster skapas inte endast inom fiskeri-
näringen direkt utan även inom närliggande näringar som berednings-,
förpacknings- och varvsindustri m.m.
CFP omfattar resurs-, struktur- och marknadspolitik. I den statliga verk-
samheten på fiskets område ingår att arbeta med CFP:s bestämmelser som
omfattar hela kedjan inom fiskennäringen från råvaran i havet till konsu-
menten. Även vattenbruket omfattas av CFP.
En översyn av CFP är planerad till år 2002. Regeringen avser att aktivt
medverka i reformeringen av CFP och inleder redan nu förberedelser för
detta.
Det övergripande målet för den svenska fiskeripolitiken är att verka för
en ansvarsfull hushållning med fiskresursema bl.a. så att den biologiska
mångfalden bevaras. Vidare är målet att verka för tillgång på fisk av god
kvalitet och utveckling av konkurrenskraftiga företag inom fisket och
vattenbruket.
Fiskeriverket är den centrala förvaltningsmyndigheten på fiskets
område. På regional nivå arbetar länsstyrelserna med bl.a. EG:s struktur-
stöd för mål 5a avseende fiske och med fiskevård
Den svenska sektorplanen rörande stöd till strukturåtgärder under perio-
den 1995-1999 för fiske och vattenbruk samt beredning och försäljning
av fiskets och vattenbrukets produkter (mål 5a, fiske) har godkänts av den
europeiska kommissionen. Här ingår också den svenska planen för reduk-
tion av fiskeflottan för år 1995 och år 1996. Utformningen av ett utveck-
lingsprogram i denna del avseende perioden 1997-2002 pågår för när-
varande. Kommissionen har även godkänt det svenska programmet inom
gemenskapsinitiativet PESCA. Övervakningskommittéer för dessa verk-
samheter har inrättats och stöd har börjat betalas ut.
En särskild plan för det småskaliga kustfisket godkändes i slutet av år
1995. Planen är utformad som ett komplement till åtgärderna i den
svenska strukturplanen och skall pågå till utgången av år 1996.
I CFP ingår kontroll av efterlevnaden av gemenskapssystemet för be-
varande och förvaltning av fiskresursema. Kommissionen har beslutat att
lämna bidrag till kostnader som Sverige har för vissa investeringskost-
nader.
Vid mötet i Fiskerikommissionen för Östersjön i september 1995 fast-
ställdes för första gången riktlinjer för laxpolitiken i Östersjön. Laxkvoten
i egentliga Östersjön sänktes för år 1996 från 500 000 till 450 000 laxar.
Det s.k. naboavtalet, som reglerar det svenska fisket i norsk ekonomisk
zon i Nordsjön, ornförhandlas årligen med Norge sedan år 1976. Mellan
EU och Norge har under år 1996 träffats en uppgörelse under nabo-
avtalet. Överenskommelsen innebär i princip oförändrade kvoter jämfört
med år 1995.
Sverige har inom EU spelat en aktiv roll för att FN:s konferens om
gränsöverskridande fiskbestånd skall leda fram till en rättsligt bindande
global konvention om bevarande och hållbart nyttjande av fiskbestånd i
det fria havet. Sverige förespråkar också upprättandet av regionala organi-
sationer för att genom gemensam förvaltning av fiskeresursema kunna
reglera och kontrollera fisket.
Sverige har inom FAO arbetat för att fa till stånd en uppförandekod för
ansvarsfullt fiske.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
|
Utgift 1994/95 |
Anvisat 1995/96 |
Prognos 1995/96 |
därav 1996 |
Förslag 1997 |
Beräknat 1998 |
Beräknat 1999 |
|
111,5” |
279,9 |
272,5 |
228,1 |
173,7 |
174,1 |
175,7 |
” Beloppen anges i miljoner kr
Den kraftiga utgiftsökningen för budgetåret 1995/96 hänför sig till en
förstärkning av Fiskeriverket inför medlemskapet i EU och att EU:s med-
finansiering av strukturstöd på fiskets område ingår.
51
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
|
1994/95 *> Utgift |
61 0542) |
Anslagskredit |
-2 142 | |
|
1995/961’ Anslag |
99 143 |
Utgiftsprognos |
98 061 | |
|
därav 1996 |
66 037 | |||
|
1997 |
Förslag |
58 166 | ||
|
1998 |
Beräknat |
58 629 | ||
|
1999 |
Beräknat |
60 149 | ||
*’ Anslagen Fiskeriverket och Främjande av fiskerinäringen
V Beloppen anges i tusental kr
Fiskeriverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om fiskeri-
näringen, vilken också omfattar vattenbruk, fiskevård och fritidsfiske.
Verket skall främja forskning och bedriva utvecklingsverksamhet på
fiskets område. Vid verket finns vidare ett råd för konsumentfrämjande
åtgärder på fiskets område.
Det övergripande målet för Fiskeriverket är att verka för en ansvarsfull
hushållning med fiskresursema så att de ger en god och långsiktig av-
kastning samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras. Vidare skall
Fiskeriverket verka för tillgång på fisk av god kvalitet och utveckling av
konkurrenkraftiga företag inom fisket och vattenbruket.
Utfallet för budgetåret 1994/95 visar att Fiskeriverket utnyttjat an-
slagskrediten framför allt till följd av ökat resursbehov i anslutning till
EU-inträdet samt av en räntekostnad som avser budgetåret 1992/93.
Sammanfattning
För den kommande planeringsperioden skall, i avvaktan på en avi-
serad översyn av Fiskeriverket, de övergripande mål, som gällt
under den senaste treårsperioden 1993/94-1995/96 för Fiskeri-
verkets verksamhet, fortsätta att gälla.
Ramanslag 58 166 tkr
Beräknade avgiftsinkomster 88 000 tkr
Fiskeriverkets verksamhet samt forskningen och utvecklingsarbetet
på fiskets område förutsätts bli föremål för översyn.
52
Sveriges inträde i den gemensamma fiskeripolitiken har medfört att
Fiskeriverkets verksamhet i hög grad kommit att inriktas mot tillämp-
ningen av CFP:s regelsystem. Det finns emellertid skäl att vidareutveckla
och förbättra de administrativa systemen, särskilt vad gäller kontroll-
frågorna, för att möta krav från EG-kommissionen och från berörda in-
tressenter i landet. För detta ändamål avser regeringen att genomföra en
översyn av Fiskeriverket. I detta sammanhang bör verkets stöd till FoU
och dess egen undersökningsverksamhet bli föremål för särskild uppmärk-
samhet. Inom unionen bedrivs forskning på fiskets område framför allt på
nationell nivå. En övergripande ram för huvuddelen av den svenska
fiskeriforskningen finns i Skogs- och jordbrukets forskningsråds och
Fiskeriverkets gemensamma program Fiskforskning för Sverige. Fiskeri-
forskningen är dock splittrad. Universitetsforskningen på fiskets område
är förlagd till ett flertal institutioner med i regel små forskargrupper och
med de begränsningar detta innebär. Vid Lantbruksuniversitetet finns
ingen institution speciellt för fiskeriforskning förutom vattenbruksinstitu-
tionen i Umeå. Tillämpad forskning och undersökningsverksamhet bedrivs
framför allt vid Fiskeriverkets tre laboratorier. Det finns därför behov av
ökad samordning på området, inte minst mot bakgrund av EU:s ram-
program som ger ökade möjligheter till forskningsinsatser.
Översynen skall även omfatta en uppföljning och utvärdering av effek-
terna på fiskets område genom det svenska medlemskapet i EU. Därvid
skall de strategiska frågor som Sverige bör prioritera framöver ur ett
nationellt perspektiv respektive ett gemenskapsperspektiv tas fram inför
en kommande översyn inom gemenskapen av den gemensamma fiskeri-
politiken år 2002.
Den av Fiskeriverket framlagda årsredovisningen är uppdelad i verk-
samhetsgrenarna fiskevård, resursutnyttjande och internationellt bi-
ståndssamarbete. Enligt regeringens mening kvarstår vissa behov av ut-
vecklingsarbete. Det är svårt att utläsa om de mål som formulerats för
verksamheten helt har uppfyllts. Vidare kan effektivitet och kostnads-
utveckling inte klart följas. Det framgår inte heller om omprioriteringar
av verksamheten skett till förmån för arbetet med CFP.
Fiskeriverkets ekonomiska resultat visar att myndigheten täcker driften
av verksamheten med de intäkter de har.
Fiskeriverket har för regeringen presenterat förslag till aktionsplan för
biologisk mångfald vad gäller söt-, kust- och utsjövatten samt lax. Rege-
ringen planerar att under år 1997 återkomma till riksdagen vad gäller de
förslag som Fiskeriverket har redovisat.
Regeringen har uppdragit åt Fiskeriverket och länsstyrelserna att ut-
arbeta ett gemensamt system för uppföljning och redovisning av myndig-
heternas verksamhet på fiskets område. En första rapport har redovisats
varvid föreslås att verksamheten delas in i fiskerinäring (yrkesfiske,
vattenbruk, beredning, marknad), fritidsfiske (husbehovsfiske, sportfiske,
fisketurism) och fiskeresurser (resursreglering, bevarande respektive ut-
vecklande fiskevård).
Med hänsyn till det statsfinansiella läget minskar regeringen anslaget
för Fiskeriverket år 1997 med 6 miljoner kronor. Resurserna för EU-
relaterade uppgifter, för vilka Fiskeriverket har fatt särskild förstärkning,
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
får inte tas i anspråk vid eventuella omprioriteringar. Insatser för utveck-
ling av fritidsfiske och fisketurism bör beaktas men med hänsyn till till-
gängliga resurser och CFP:s krav. Fritidsfiskets och fisketurismens ut-
vecklingspotential är en fråga som även berör regionala och lokala
aktörer bl.a. länsstyrelser.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
|
1994/95” |
Utgift |
27 3632) | |
|
1995/96 |
Anslag |
53 837 |
Utgiftsprognos 56 444 därav 1996 44 070 |
|
1997 |
Förslag |
30 890 | |
|
1998 |
Beräknat |
30 890 | |
|
1999 |
Beräknat |
30 890 | |
|
” Anslaget Särskilda insatser för fisket | |||
V Beloppen anges i tusental kr
EG:s finansiella instrument för strukturpolitiken på fiskets område är
Fonden för Fiskets utveckling (FFU). FFU finansierar den del av fiskets
strukturstöd som kan hänföras till mål 5a, dvs. anpassningen av fiskeri-
sektoms struktur, och för gemenskapsinitiativet PESCA. De mål som
gäller för strukturpolitiken är
- att bidra till att uppnå en varaktig balans mellan resurser och dess
utnyttjande,
- att stärka utvecklingen av ekonomiskt livskraftiga företag inom sek-
torn,
- att förbättra marknadsutbudet och förädlingsvärdet för fiskets och
vattenbrukets produkter.
Syftet med PESCA-programmet är att underlätta hanteringen av de
sociala och ekonomiska konsekvenser som den pågående krisen inom
fiskerinäringen ger upphov till. Programmet finansieras genom FFU samt
av de båda strukturfonderna, Europeiska sociala fonden och Europeiska
regionala utvecklingsfonden. De senare arbetar främst med åtgärder av-
seende generella sociala och ekonomiska förbättringar i den region som
är målområde.
Från anslaget lämnas stöd till åtgärder som medfinansieras av gemen-
skapen inom ramen för strukturplanen på fiskets område och gemenskaps-
initiativet PESCA. Stödet lämnas i form av bidrag och statlig garanti för
lån. Bestämmelserna om detta finns i förordningen (1994:1716) om fisket,
vattenbruket och fiskerinäringen. Anslaget används även till äldre stöd-
former, som inte omfattas av gemenskapens medfinansiering såsom ersätt-
ning för stormskadade redskap och vattenbruksanläggningar, isbrytarhjälp
till fiskarebefolkningen och stöd vid förvärvande av begagnade fiske-
företag. Från anslaget täcks vidarekostnader för förluster på grund av
statlig garanti för lån till fiskeföretag och fiskberedningsföretag.
54
Sammanfattning
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Ramanslag 30 890 tkr
De mål som lagts fast för EG:s strukturpolitik på fiskets område
överensstämmer med det övergripande målet för den svenska fiskeripoliti-
ken. Medlen under detta anslag är avsedda för dessa mål. EU-medlem-
skapet har inneburit ett reellt tillskott av medel för fiskeriverksamheten.
Det är därför rimligt att även denna verksamhet bidrar i saneringen av de
offentliga finanserna. Anslaget reduceras därför med 6 miljoner kronor.
För att upprätthålla stödnivån i den nationella medfinansieringen av EG:s
strukturstöd överförs motsvarande belopp från kvarvarande prisreglerings-
medel.
|
1994/95 |
Utgift |
_D | |
|
1995/96 |
Anslag |
120 000 |
Utgiftsprognos 111 062 därav 1996 111 062 |
|
1997 |
Förslag |
80 000 | |
|
1998 |
Beräknat |
80 000 | |
|
1999 |
Beräknat |
80 000 | |
' Beloppen anges i tusental kr
Sveriges strukturplan på fiskets område fastställdes av EG-kommissio-
nen först mot slutet av år 1995, varför anslaget har belastats enbart under
år 1996. Planen omfattar åren 1995-1999.
Sammanfattning
Ramanslag 80 000 tkr
55
19 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 8
Under anslaget anvisas ett belopp motsvarande EG:s finansiering av Prop. 1996/97:1
strukturstöd till fisket m.m. redovisat under anslaget C 2. Strukturstöd till Utgiftsområde 23
fisket m.m.
|
1994/95” |
Utgift |
4 6702) | ||
|
1995/96 |
Anslag |
6 918 |
Utgiftsprognos |
6 918 |
|
därav 1996 |
6 918 | |||
|
1997 |
Förslag |
4 612 | ||
|
1998 |
Beräknat |
4 612 | ||
|
1999 |
Beräknat |
4 612 | ||
” Anslagen Bidrag till fiskevård och Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m.
2' Beloppen anges i tusental kr
Riksdagen har den 11 juni 1996 (prop. 1995/96:150, bet.
1995/96:FiU10, rskr. 1995/96:304) beslutat att minska de tidigare anvisa-
de anslagen Bidrag till fiskevård och Ersättning för intrång i enskild
fiskerätt m.m. samt att anslå motsvarande medel under ett nytt ramanslag
Fiskevård.
Sammanfattning
Ramanslag 4 612 tkr
Anslaget bör användas för att uppdatera och färdigbehandla ansök-
ningar om bidrag till förrättmngskostnader för fiskevårdsområden som
inkommit före den 1 september 1990, men även för bidrag till att i övrigt
bilda eller omarrondera fiskevårdsområden.
Anslaget bör även användas för fisketillsyn längs kusterna och i de
stora sjöarna som ett led i fiskevården. Kostnader för åtgärder för biotop-
och fiskevård såsom utsättningar av angelägna arter och insatser för att
bevara hotade fiskarter kan belasta anslaget.
56
7 Rennäring m.m.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Ett miljömål införs för rennäringen. I syfte att främja en hållbar
utveckling i landets fjällområden vidtas en rad åtgärder som berör
rennäringen.
Regeringen överlägger för närvarande med kommissionen om ett
nytt delprogram inom ramen för miljöprogrammet för ersättning till
rennäringen för bevarande av livskraftiga stammar av rovdjur i
renskötsel området.
Det område inom vilket rennäringen utövas i Sverige sträcker sig från
Idre i Dalarna till Treriksröset och från riksgränsen mot Norge till Norr-
lands kustland. Detta område är uppdelat på 51 samebyar. En sameby är
dels ett geografiskt område, dels en ekonomisk och administrativ
sammanslutning. Samebyn har bl.a. till ändamål att för medlemmarnas
gemensamma bästa ombesörja renskötseln.
Renskötseln far utövas både på statlig och privat mark. Marken används
samtidigt av andra areella näringar. Renskötseln bedrivs ofta på marker
som är känsliga för påverkan. Förhållandet mellan renskötseln och annat
utnyttjande av mark regleras i ett flertal lagar. Genom ett förslag i prop.
1995/96:226 om hållbar utveckling i landets fjällområden avses att införas
ett miljömål för rennäringen. Näringen skall bedrivas med bevarande av
naturbetesmarkemas långsiktiga produktionsförmåga så att dessa ger en
uthålligt god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden be-
hålls. Genom fortsatta renbetesinventeringar och utvecklad markanvänd-
ningsplanering underlättas för näringen att nå miljömålet.
Genom det planerade miljöersättningsprogrammet för bevarande av
rovdjur i renskötsel området avses att tillskapas ett bevarandemål för
långsiktigt livskraftiga populationer. Ersättningen till rennäringen avses
baseras på förekomst och fördelning av rovdjur.
|
Utgift 1994/95 |
Anvisat 1995/96 |
Prognos 1995/96 |
därav 1996 |
Förslag 1997 |
Beräknat 1998 |
Beräknat 1999 |
|
93,4° |
125,6 |
138,9 |
109,5 |
75,7 |
75,7 |
75,7 |
'' Beloppen anges i miljoner kr
57
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
|
1994/95° Utgift |
58 2872) |
Reservation |
9 207 | |
|
1995/96° Anslag |
75 026 |
Utgiftsprognos |
89 054 | |
|
därav 1996 |
71 309 | |||
|
1997 |
Förslag |
61 700 | ||
|
1998 |
Beräknat |
61 700 | ||
|
1999 |
Beräknat |
61 700 | ||
° Anslagen Främjande av rennäringen, Prisstöd till rennäringen och Ersättningar på grund
av radioaktivt nedfall
° Beloppen anges i tusental kr
De utgifter som belastar anslaget är
- underhåll av vissa riksgränsstängsel och renskötselanläggningar för
vilka staten har underhållsansvaret,
statens del av kostnaderna för redovisning av markanvändning, riks-
intressen och marker som är värdefulla eller känsliga för renskötseln,
natur- och kulturmiljövården,
- framtagande av ny inventeringsmetod för renbetet,
prisstöd till rennäringen enligt förordningen (1986:255) om pris-
tillägg på renkött,
- ersättning till följd av Tjemobylolyckan som kan lämnas till jord-
bruksföretag, renskötselföretag och till den som helt eller delvis
försörjer sig på att fiska till husbehov eller för försäljning enligt
förordningen (1994:246) om ersättning för vissa merkostnader och
förluster med anledning av Tjemobylolyckan,
- övriga åtgärder för främjande av rennäringen som beslutas efter över-
läggningar mellan staten och rennäringen.
Sammanfattning
Ramanslag 61 700 tkr
Riksgränsstängsel m.m.
Enligt ett till konventionen (SÖ 1972:15) mellan Sverige och Norge om
renbetning m.m. anslutande protokoll, skall Sverige och Norge bekosta
och underhålla vissa stängsel. Stängslen utsätts för stora påfrestningar
vilket leder till avsevärda skador, främst i samband med snösmältningen.
Mot bakgrund av konventionen bör staten fortlöpande betala de verkliga
kostnaderna för att hålla stängslen. Staten har även skyldighet att svara
för underhållet av vissa andra renskötselanläggningar.
Konventionen gäller t.o.m. den 30 april 2002. Regeringen har, i enlig-
het med konventionens bestämmelser, hos den norska regeringen påkallat
att en blandad svensk-norsk kommission skall tillsättas för att utreda
behovet av fortsatt renbetning i det andra landet. De svenska och norska
regeringarna överlägger för närvarande om kommissionens sammansätt-
ning och dess mandat.
Samebyarnas utvecklings- och markanvändningsplanering
Den grundläggande redovisningen av samebyarnas markanvändnings-
anspråk och rennäringens riksintressen beräknas vara i stort sett klar
under år 1996. Regeringen har i prop. 1995/96:226 om hållbar utveckling
i landets fjällområden föreslagit att markanvändningsredovisningama
kompletteras med information om speciellt värdefulla eller känsliga
områden för renskötseln, naturvården och kulturmiljövården.
Renbetesinventeringar
I skrivelse den 17 mars 1994 (rskr. 1993/94:186) anmälde riksdagens
talman riksdagens beslut med anledning av bostadsutskottets betänkande
(bet. 1993/94:BoUl 1) Anslag till främjande av rennäringen m.m. Beslutet
innebär bl.a. att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vad
utskottet anfört om renbetesinventering. Utskottet uttalade att det är vik-
tigt att arbetet med renbetesinventeringama fortsätter. Inventeringarna
måste utföras så att de kan tjäna sitt syfte, dvs. utgöra underlag för fast-
ställande av högsta renantal inom varje sameby. Det är också viktigt att
den metod som används ger ett adekvat och vederhäftigt resultat. Meto-
den eller metoderna måste därför förankras hos rennäringen, skogsbruket
och naturvården. Med hänsyn till angelägenheten av att inventeringarna
av särskilt vinterbetesmarkerna fortsätter inom renskötselområdet bör
metodfrågan snarast lösas och en plan tas fram för inventeringsarbetet.
Även andra åtgärder i syfte att skapa en bra balans mellan renantalet och
betestillgången, t.ex. att basera renantalet efter renarnas slaktvikt, kan
behöva övervägas. En redovisning av vidtagna åtgärder borde föreläggas
riksdagen.
Regeringen redogjorde i prop. 1994/95:100 bil. 10 för vilka krav som
bör ställas på renbetesinventeringar och hur de bör göras. Riksdagen
konstaterade med anledning därav att det inte är helt okomplicerat att
finna en allmänt accepterad metod för hur inventeringarna skall göras.
Det är enligt riksdagen naturligtvis viktigt att olika möjligheter prövas i
syfte att skapa förutsättningar för att genomföra inventeringarna så att
dessa blir tillförlitliga och relevanta för sitt ändamål. Riksdagen utgick
från att det pågående utvecklingsarbetet sker utan onödig tidsutdräkt (bet.
1994/95 :BoU 16).
Jordbruksverket arbetar med att utveckla en metod för renbetesinvente-
ring som också skall kunna användas för miljöövervakning. Inte minst
mot bakgrund av kravet på att metoden skall kunna användas även av
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
naturvården för miljöövervakning är det omöjligt att nu bedöma när en
ny inventeringsmetod kan börja tillämpas. Medel bör anvisas för det
fortsatta utvecklingsarbetet.
Prisstöd till rennäringen
Enligt förordningen (1986:255) om pristillägg på renkött lämnas pris-
tillägg för renkött som godkänts vid köttbesiktning. Pristillägget lämnades
före den 1 juli 1994 med 10 kr per kilo för vuxen ren och med 16 kr per
kilo för renkalv. Efter detta datum uppgår pristillägget till 11 respektive
17 kr per kilo. Antalet slaktade renar uppgick under slaktsäsongen
1995/96 till drygt 65 000 renar. Av dessa kasserades knappt 1 300 renar
vid köttbesiktning. Detta innebär ett väsentligt minskat slaktuttag i för-
hållande till tidigare år. Totalt uppgick producerat renkött till 1 885 ton.
Avräkningspriset på renkött har stigit mycket kraftigt under senare år.
Genomsnittspriset till producent uppgick under slaktsäsongen 1993/94 till
21:28 kr per kilo Slaktsäsongen 1995/96 hade priset stigit till 30:45 kr
per kilo. Det rör sig således om en höjning med 43 % på två år. Mot
bakgrund av den mycket kraftiga ökningen av avräkningspriset och med
hänsyn till det statsfinansiella läget anser regeringen att pristillägget på
renkött i fortsättningen bör lämnas med 9 kr per kilo för vuxen ren och
med 14:50 kr per kilo för renkalv.
Tjemobylolyckan
Konsekvenserna av nedfallet av radioaktivt cesium till följd av Tjemobyl-
olyckan fortsätter att påverka i första hand rennäringen. I vissa delar av
norra Sverige påverkas emellertid även insjöfisket samt produktionen av
nöt och far.
Genom tidigareläggning av renslakt och utfodring av renar är antalet
kasserade renkroppar lågt. Slaktsäsongen 1995/96 kasserades knappt
1 300 renar. Även nästa budgetår måste dock åtgärder vidtas för att und-
vika kassation av kött.
Gränsvärdet för cesium i livsmedel var efter Tjemobylolyckan
300 Bq/kg. Den 1 juni 1987 höjdes gränsvärdet för renkött, vilt och insjö-
fisk till 1 500 Bq/kg. I Norge är gränsvärdet för cesium i renkött 3 000
Bq/kg. Finland har inget gränsvärde för inhemskt renkött. Det svenska
gränsvärdet har varit oförändrat i närmare tio år. Eftersom cesiumbelast-
ningen minskat kraftigt i Sverige under denna tid bör nya mtagsberäk-
ningar göras. Regeringen avser därför att ge Livsmedelsverket i uppdrag
att se över gällande bestämmelser.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
60
Övriga åtgärder för främjande av rennäringen
Även under innevarande budgetår far en del av anslaget användas för
andra åtgärder för främjande av rennäringen. Medlen fördelas på använd-
ningsområden genom beslut av Jordbruksverket efter överläggningar
mellan verket och Sametinget. Medlen används bl.a. för katastrofskade-
skydd vid svåra betesförhållanden. Medel bör anvisas även i fortsätt-
ningen. Användningen bör i görligaste mån samordnas med verksamheter
som kan erhålla stöd enligt målö-programmet, exempelvis verksamheter
som är direkt inriktade på att utveckla näringen.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Övrigt
Den behållning som vid utgången av budgetåret 1995/96 kan finnas kvar
på det äldre anslaget Främjande av rennäringen bör föras över till an-
slaget Främjande av rennäringen m.m.
Sammantaget bedömer regeringen anslagsbehovet till 61 700 000 kr,
vilket är 15,6 miljoner kronor lägre än föregående år. För åren 1998 och
1999 beräknas utgifterna vara oförändrade.
|
1994/95 |
Utgift |
34 200” | ||
|
1995/96 |
Anslag |
48 300 |
Utgiftsprognos |
46 800 |
|
därav 1996 |
36 000 | |||
|
1997 |
Förslag |
12 500 | ||
|
1998 |
Beräknat |
12 500 | ||
|
1999 |
Beräknat |
12 500 | ||
” Beloppen anges i tusental kr
De utgifter som belastar anslaget avser bidrag till åtgärder för att före-
bygga skada av vilt och ersättning för sådan skada enligt 29 a § jakt-
förordningen (1987:905).
61
Sammanfattning
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Ramanslag 12 500 tkr
De skador rovdjuren förorsakar på ren avses i fortsättningen ersättas
genom ett delprogram inom ramen för EG:s miljöprogram för
miljöåtgärder inom jordbruket som är utformade i enlighet med
förordning (EEG) nr 2078/92 av den 30 juni 1992. Genom
programmet lämnas ersättning till rennäringen för bevarande av
rovdjur inom renskötselområdet.
Skada på annat än ren
Naturvårdsverket fördelar medlen på samtliga länsstyrelser, som beslutar
om bidrag för att förebygga skada och för att ersätta inträffad skada.
Inriktningen är att viltskador så långt möjligt skall förebyggas. Med hän-
syn till skadeutvecklingen bör ytterligare 983 000 kr anvisas för bidrag
och ersättningar.
Skada på ren
Under år 1996 står 24 miljoner kronor till Sametingets förfogande för
ersättning för renar som skadats eller dödats av björn, varg, järv, lo eller
öm samt som bidrag till förebyggande av sådan skada.
Till grund för Sametingets beslut om ersättningar har legat det prelimi-
nära resultatet av de rovdjursinventermgar som berörda länsstyrelser
utfört under våren 1996 tillsammans med samebyarna. Någon slutlig
sammanställning av inventeringsresultatet föreligger ännu inte.
Enligt det preliminära resultatet av rovdjursinventeringama har det i
renskötselområdet förekommit 200 lodjursföryngnngar i 39 samebyar och
71 järvföryngringar i 26 samebyar. Dessutom har lodjur förekommit
regelbundet i ytterligare sju samebyar och tillfälligt i sex byar. Järv har
förekommit regelbundet i 16 samebyar och tillfälligt i fyra byar. Varg har
enligt inventeringarna förekommit regelbundet i 15 samebyar och till-
fälligt i 12 byar.
Sametinget har fördelat ersättningen mellan samebyarna enligt de ersätt-
ningsnivåer som föreslogs i Sametingets och Naturvårdsverkets rapport
den 7 februari 1995, Förslag till utformningen av det nya ersättnings-
systemet för rovdjursnvna renar.
Rapportens förslag till ersättningsnivåer innebär i korthet att varje
föryngring av järv och lo ersätts med värdet av 200 renar och regelbun-
den förekomst med värdet av 50 renar per art. Sker föryngring av både
62
lo och järv i samma sameby sker viss reducering. En vargföryngring
ersätts med värdet av 500 renar och regelbunden förekomst av varg med
värdet av 50 renar per individ. Tillfällig förekomst av järv, lo och varg
ersätts genom en arealbaserad ersättningsnorm. Även förekomst av björn
och kungsörn ersätts enligt en arealbaserad ersättning. Den totala ersätt-
ningen inom renskötselområdet uppgår enligt förslaget till värdet av
2 000 renar vardera för björn och kungsörn. Det är angeläget att poäng-
tera att det verkliga antalet rovdjursrivna renar är väsentligt lägre än det
antal som skall ersättas enligt förslaget i Sametingets och Naturvårds-
verkets rapport. Det antal renar som föreslås ersatta i myndigheternas
förslag innefattar nämligen de uppräkningar som gjorts för att kompen-
sera rennäringen för extra kostnader för merarbete och bevakning samt
för rovdjurens naturvårdsvärde. Varje ren ersätts dock med ett lägre
belopp än i det tidigare ersättningssystemet. I rapporten föreslås slutligen
att särskild ersättning skall lämnas vid extrema situationer när ett stort
antal renar rivs inom ett begränsat område.
Sametinget har med tillämpning av resultatet av vårens inventeringar
och de ovan nämnda ersättningsnivåerna betalat ersättning för cirka
48 000 renar med 21,8 miljoner kronor. Detta innebär således att varje
ren ersatts med drygt 450 kr, vilket är lägre än den ersättning som tidi-
gare lämnades för varje återfunnen ren. Som framgått ovan är emellertid
det totala antalet renar som nu ersätts väsentligt högre än det verkliga
antalet rovdjursrivna renar. De utbetalade ersättningarna innebär att varje
föryngring av järv och lo ersatts med drygt 90 000 kr och regelbunden
förekomst i samebyn med cirka 23 000 kr för varje art. Regelbunden
förekomst av varg har ersatts med cirka 23 000 kr per individ. Bjöm-
och kungsömsförekomsten i renskötselområdet har ersatts med
900 000 kr för vardera arten. Någon vargföryngring har inte skett. Om så
varit fallet skulle ersättningen enligt det tillämpade systemet uppgått till
225 000 kr.
Fyra samebyar har ersatts med drygt 300 000 kr genom att extrema
situationer med många rovdjursrivna renar uppstått i dessa byar. Den
ersättningen har baserats på de fynd av rivna renar som gjorts och med
de belopp som bestämts i avtal mellan Trafikförsäkringsföreningen och
Svenska samemas riksförbund avseende trafikdödade renar.
Regeringen har under anslaget B 12. Kompletterande åtgärder inom
jordbruket redogjort för arbetet med ett nytt delprogram inom ramen för
jordbrukets miljöprogram för ersättning till rennäringen för bevarande av
rovdjur inom renskötselområdet. De skador rovdjuren orsakar på ren
avses i fortsättningen ersättas genom det delprogrammet. Programmet
uppskattas omfatta totalt 30 miljoner kronor, varav hälften medfinansieras
av EG. Under förutsättning att programmet godkänns av EG-kommissio-
nen kommer under år 1997 således ytterligare 6 miljoner kronor att stå
till förfogande för ersättning för rovdjursrivna renar i förhållande till år
1996. Den nationella kostnaden bör i fortsättningen belasta anslaget B 12.
Kompletterande åtgärder inom jordbruket.
Regeringen bedömer anslagsbehovet för skada på annat än ren till
12 500 000 kr. För åren 1998 och 1999 beräknas utgifterna vara oföränd-
rade
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
63
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
|
1994/95 |
Utgift |
950” |
Reservation |
2 267 |
|
1995/96 |
Anslag |
2 307 |
Utgiftsprognos |
3 061 |
|
därav 1996 |
2 181 | |||
|
1997 |
Förslag |
1 538 | ||
|
1998 |
Beräknat |
1 538 | ||
|
1999 |
Beräknat |
1 538 |
” Beloppen anges i tusental kr
De utgifter som belastar anslaget utgör i huvudsak bidrag till investe-
ringar i byggnader och andra fasta anläggningar på fjällägenheter, under-
håll och upprustning av dessa lägenheter, awecklingsbidrag och avträdes-
ersättning åt innehavare av fjällägenheter, gästgiveribestyr samt inlösen
av byggnader m.m. i vissa fall.
Sammanfattning
Ramanslag 1 538 tkr
Fjällägenhet är en upplåtelseform som har sina grunder i lagstiftning
ända från år 1915. Det finns totalt 110 fjällägenheter i Sverige, de flesta
i Jämtlands län.
Regeringen uttalade i prop. 1994/95:100 bil. 10 att statsfinansiella skäl
talar för att systemet med fjällägenheter avvecklas. En dokumentation
borde dock göras av fjällägenhetemas natur- och kulturvärden innan
slutlig ställning tas till eventuella försäljningar. En försäljning borde i
förekommande fall föregås av lämpligt bevarandeskydd. De mest värde-
fulla fjällägenhetema borde enligt regeringens bedömning behållas i stat-
lig ägo.
Statens jordbruksverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet
har på regeringens uppdrag inventerat fjällägenhetema från naturvårds-
och kulturmiljösynpunkt. Omkring hälften av fjällägenhetema bör enligt
inventeringen behållas av staten av hänsyn till naturvården och kultur-
miljön. Upplåtelseformen fjällägenhet bör enligt myndigheterna ersättas
med andra former av upplåtelser som är anpassade till bevarandebehoven
och som minimerar statens kostnader för förvaltningen.
Regeringen kommer senare att ta ställning till lämplig upplåtelseform
för de fjällägenheter som inte bör försäljas.
64
Regeringen bedömer anslagsbehovet till 1 538 000 kr. För åren 1998 Prop. 1996/97:1
och 1999 beräknas utgifterna vara oförändrade. Utgiftsområde 23
65
8 Djurskydd och djurhälsovård
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
De övergripande målen för djurskydds- och djurhälsovårds-
området är ett gott hälsotillstånd bland husdjuren och ett gott
djurskydd samt en begränsning av användningen av försöksdjur.
Djurskydd och djurhälsovård inom Jordbruksdepartementets ansvars-
område omfattar verksamhet vid Statens jordbruksverk med distrikts-
veterinärorganisationen, Statens veterinärmedicinska anstalt och Centrala
försöksdjursnämnden.
Det är viktigt med en bra djurhälsovård och ett väl fungerade smitt-
skydd i landet. Under hösten 1995 kunde ett utbrott av Newcastle-sjukan
hos fjäderfa konstateras i södra Sverige. Newcastle-sjukan är en av de
mest fruktade sjukdomarna hos fjäderfä och har inte funnits i Sverige
sedan år 1956. Under Jordbruksverkets ledning vidtogs i ett tidigt skede
ett omfattande arbete för att bekämpa sjukdomen och hindra att sjuk-
domen skulle spridas. I slutet av december 1995 kunde konstateras att
Sverige åter var fritt från Newcastle-sjukan. Bovin spongiform encefalo-
pati (BSE) har fatt formen av en epidemi hos nötkreatur i Storbritannien
I Sverige har inte konstaterats något fall av BSE. Det har presenterats
forskningsresultat som visar att det inte kan uteslutas att BSE smittar till
människa och att det kan finnas ett samband mellan några dödsfall bland
människor i Europa och BSE. Denna situation har orsakat en stark reak-
tion hos konsumenterna i flera länder med en ekonomisk kris som följd
inom sektorn för nötkreatursuppfödning och närliggande sektorer
Under år 1995 antogs ett nytt, strängare EG-direktiv om skydd av djur
under transporter. Direktivet antogs efter omfattande massmediarapporte-
ring om långa och plågsamma djurtransporter mellan olika medlems-
länder. Sverige har införlivat direktivet genom att Jordbruksverket har
utfärdat transportföreskrifter som trädde i kraft den 1 augusti 1996. Där-
med är Sverige ett av de första länderna inom EU som infört transport-
direktivet.
Enligt regeringens bedömning fungerar inte den nuvarande tillsynen
enligt djurskyddslagen (1988:534) på ett tillfredsställande sätt. Denna
slutsats dras bl.a. med anledning av den granskning som riksdagens revi-
sorer har utfört (1993/94:RR8). I februari 1996 lämnade utredningen om
djurskyddstillsynen sitt betänkande Offentlig djurskyddsti 11 syn (SOU
1996:13) vilket redovisade och utvärderade hur tillsynen enligt djur-
skyddslagen och med stöd av lagen meddelade föreskrifter bedrivs.
Utredningen lämnade vidare förslag till hur tillsynen fortsättningsvis bör
anordnas. Betänkandet har remissbehandlats. Mot bakgrund av den stora
betydelse som en väl fungerande djurskyddstillsyn kan anses ha för efter-
levnaden av djurskyddslagen måste de fortbildningskurser i djurskydd
som anordnas av Sveriges lantbruksuniversitet åtnjuta hög prioritet i
budgetsammanhang
66
|
Utgift 1994/95 |
Anvisat 1995/96 |
Prognos 1995/96 |
därav 1996 |
Förslag 1997 |
Beräknat |
Beräknat 1999 |
|
290,71’ |
363,6 |
524,5 |
385,6 |
264,9 |
270,0 |
275,3 |
Beloppen anges i miljoner kr
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
|
1994/95 ” |
Utgift |
67 7732) | ||
|
1995/96 |
Anslag |
102 697 |
Utgiftsprognos |
106 297 |
|
därav 1996 |
70 769 | |||
|
1997 |
Förslag |
74 004 | ||
|
1998 |
Beräknat |
75 994 | ||
|
1999 |
Beräknat |
78 039 | ||
Anslaget Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt
2' Beloppen anges i tusental kr
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) är veterinärmedicinskt
expert- och serviceorgan åt myndigheter och enskilda och utreder bl.a.
smittsamma djursjukdomars uppkomst, orsak och spridningssätt. SVA
skall bedriva diagnostisk verksamhet och vara veterinärmedicinskt
centrallaboratorium. Vidare skall SVA medverka i förebyggande och
bekämpande av djursjukdomar samt bedriva forsknings- och utvecklings-
arbete inom sitt verksamhetsområde.
Det övergripande målet för myndigheten är en god djur- och folkhälsa
genom förebyggande, diagnostiserande och bekämpande av infektions-
sjukdomar hos djur.
Sammanfattning
Ramanslag 74 004 tkr
Beräknade avgiftsinkomster 140 046 tkr
SVA:s årsredovisning är välgjord och informativ. För att förbättra resul-
tatredovisningen anser regeringen att preciseringar bör ske av prestationer
och effekter. Dessa bör även kopplas till verksamhetens mål och därefter
analyseras. Regeringen bedömer att de mål som formulerats för verksam-
heten har uppfyllts. Regeringen konstaterar att RRV inte haft några in-
vändningar i revisionsberättelsen avseende SVA.
SVA:s verksamhet består av anslagsfinansierade myndighetsuppgifter
67
samt avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet. En jämförelse mellan budget
och utfall budgetåret 1994/95 visar att myndighetsuppgifterna givit ett
underskott på 0,5 miljoner kronor. Orsaken till detta är i första hand
ökade uppgifter i anslutning till medlemskapet i EU. Prognosen för
innevarande budgetår tyder på ett underskott på 3,6 miljoner kronor för
denna del av verksamheten.
Under budgetåret 1994/95 uppgick de sammanlagda uppdragsintäktema
till 116,3 miljoner kronor vilket motsvarar en ökning med 20 %. Upp-
dragsverksamheten gav under budgetåret 1994/95 ett överskott på
2,9 miljoner kronor.
Antalet anställda har från den 1 juli 1995 till den 30 juni 1996 ökat
med 25 heltidstjänster på grund av ökade uppgifter till följd av EU-an-
slutningen. Ökningen ligger mom hela SVA:s verksamhetsfält, dvs. myn-
dighetsuppgifter, uppdragsverksamhet och uppdragsforskning. Ökningen
bedöms fortsätta i samma takt under andra halvåret 1996 för att därefter
avta.
SVA hemställer i sin anslagsframställning att myndigheten erhåller
resursförstärkning med 11,5 miljoner kr/år för att genomföra arbetsupp-
gifter som är en konsekvens av EU-anslutningen, bl.a. zoonosarbete i
enlighet med EG:s zoonosdirektiv.
Kostnaderna för SVA:s verksamhet beräknar regeringen för år 1997 till
214 050 000 kr. Dessa finansieras dels genom bidrag över statsbudgeten
med 74 004 000 kr, dels med avgiftsintäkter som beräknas till
140 046 000 kr.
På grund av ökade arbetsuppgifter med anledning av medlemskapet i
EU föreslår regeringen således att anslaget förs upp med 74 004 000 kr,
vilket motsvarar en ökning av anslaget med knappt 3,7 miljoner kronor.
Av detta bör 3,5 miljoner kronor användas för arbete vid zoonoscentrum.
De bedömda anslagsbehoven för åren 1998 och 1999 beräknade med
utgångspunkt i 1997 års anslagsbehov.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
|
1994/95” |
Utgift |
98 295” | |
|
1995/96” |
Anslag |
108 790 |
Utgiftsprognos 112 123 därav 1996 74 614 |
|
1997 |
Förslag |
77 691 | |
|
1998 |
Beräknat |
80 137 | |
|
1999 |
Beräknat |
82 669 | |
” Anslagen Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet, Bidrag till distrikts-
veterinärorganisationen och Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård
2)
Beloppen anges i tusental kr
Statens jordbruksverk har som chefsmyndighet för distriktsveterinär-
organisationen ansvaret när det gäller ledning av och samordning inom
distriktsveterinärorganisationen. Verket ansvarar bl.a. för central budget,
löne- och taxesättning, arvodesuppbörd, tjänstetillsättningar, avtalsfrågor
och de förhandlingar som behövs.
68
Länsstyrelsen svarar för distriktsveterinärorganisationen i länet och
utövar tillsyn över andra praktiserande veterinärers verksamhet samt leder
och samordnar åtgärder mot djursjukdomar.
Distriktsveterinärorganisationen är avpassad främst för att tillgodose
behovet av sjuk- och hälsovård hos djur inom animalieproduktionen och
hos hästar som används i jord- och skogsbruket. Om det finns djur-
skyddsskäl eller där annan vetennärvård inte kan anvisas, är en distrikts-
veterinär skyldig att även utöva djursjukvård för övriga husdjur. Distrikts-
veterinärorganisationen skall i samarbete med bl.a. den av lantbruks-
näringen organiserade hälsokontrollverksamheten medverka vid före-
byggande åtgärder.
Kostnaderna för distriktsveterinärorganisationen bekostas till största
delen av uppdragsgivarna, dvs. i första hand djurägama, samt av anslag
över statsbudgeten. De utgifter som belastar anslaget är i första hand
personalkostnader, resekostnader och kostnader för utbildning. För när-
varande är inte samtliga distriktsveterinärtjänster tillsatta. En tillsättning
av ytterligare tjänster påverkar såväl intäkts- som kostnadssidan.
Under anslaget anvisas medel för att minska avlägset boende djurägares
veterinärkostnader för vård av jord- och skogsbrukets djur. Enligt för-
ordningen (1994:1313) om avgifter vid veterinär yrkesutövning meddelar
Jordbruksverket föreskrifter om avgifter vid sådan veterinär yrkesutövning
som står under verkets tillsyn och som avser arbetsuppgifter som utförs
av bl.a. en distriktsveterinär.
En jämförelse mellan budget och utfall budgetåret 1994/95 visar att
kostnaderna för distriktsveterinärorganisationen översteg de budgeterade
medlen med ca 2,9 miljoner kronor. Överskridandet kan helt hänföras till
att förslagsanslaget Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård
överskreds. Prognosen gällande anslagsbelastningen på detta anslag för
innevarande budgetår visar att de budgeterade medlen kommer att över-
skridas med ca 3,3 miljoner kronor.
Sammanfattning
Anslag 77 691 tkr
Beräknade avgiftsinkomster 281 000 tkr
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Enligt Jordbruksverkets årsredovisning ökade kostnaderna för distrikts-
veterinärorganisationen under budgetåret 1994/95 i jämförelse med före-
gående budgetår, varmed den tidigare nedåtgående kostnadstrenden bröts.
Största delen av de ökade kostnaderna kan emellertid förklaras av att de
15 miljoner kronor som riksdagen anvisat (prop. 1993/94:150, bet.
1993/94:JoU32, rskr. 1993/94:403) för inrättande av ca 50 nya veterinär-
stationer medräknats i resursförbrukningen.
I syfte att bl.a. reducera statens kostnader för distriktsveterinärorganisa-
tionen beslöt riksdagen (prop. 1993/94:150, bet. 1993/94:JoU32, rskr.
1993/94:403) om vissa förändringar när det gäller distriktsveterinär -
organisationens organisation och finansiering att gälla från den 1 juli
1995. Från djurägarhåll har riktats kritik mot de veterinärtaxor som gällde
efter omorganisationen och som uppfattats som alltför höga. En väsentlig
orsak till kostnadshöjningarna är att de sociala avgifterna på distrikts-
veterinärernas arvoden numera erläggs av de rättmätiga inbetalama, dvs.
uppdragsgivarna - i de flesta fall djurägama - vilket inte var fallet före
den 1 juli 1995. Jordbruksverket vidtog den 1 januari 1996 en revidering
av veterinärtaxoma. I regleringsbrevet för budgetåret 1995/96 gav rege-
ringen Jordbruksverket i uppgift att i årsredovisningen återrapportera om
hur omorganisationen av distriktsveterinärverksamheten påverkat upp-
dragsgivarnas kostnader för veterinärvård. Kritik har även från veterinärt
håll riktats mot omorganisationen och ca 90 veterinärer som tidigare arbe-
tade inom distriktsveterinärorganisationen har valt att stå utanför den-
samma och i stället arbeta på privat basis. Jordbruksverket arbetar
emellertid med sikte på en rikstäckande organisation i överensstämmelse
med de riktlinjer som antagits av riksdagen.
Budgeterade belopp under anslaget Bidrag till avlägset boende djurägare
för veterinärvård har, enligt vad som ovan angivts, tidigare överskridits.
Jordbruksverket har vidtagit åtgärder för att anpassa kostnaderna till
budgeterade belopp genom att tydliggöra de begränsningar som gäller för
användning av anslaget.
Regeringen beräknar att kostnaderna för distriktsveterinärorganisationen,
innefattande bl.a. personal- och resekostnader samt kostnader för medicin
och andra förbrukningsvaror, för år 1997 uppgår till 380 miljoner kronor.
Beräkningarna baserar sig på en rikstäckande organisation. Kostnaderna
finansieras dels genom bidrag över statsbudgeten med 77 691 000 kr, dels
med intäkter från verksamheten, dvs. i huvudsak avgifter från djurägama
för djursjukvård, vilka beräknas till 281 miljoner kronor. Regeringen anser
att de besparingar i fråga om anslaget över statsbudgeten för bidrag till di-
striktsveterinärorganisationen, som regeringen i prop. 1993/94:150 anförde
som ett av skälen till omorganisation av den veterinära fältverksamheten,
överensstämmer väl med regeringens föreliggande förslag till anslag för
verksamheten. Detta gäller även för de anslag för verksamheten som
beräknats för åren 1998 och 1999.
Kostnaderna för verksamheten för budgetåren 1995/96 och 1997
kommer inte fullt ut att balanseras av intäkterna och ett verksamhets-
underskott kommer att uppstå. Jordbruksverket arbetar emellertid med
frågan och vidtar åtgärder i avsikt att senast år 1999 uppnå balans i verk-
samheten.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
70
|
1994/95 |
Utgift |
32 169” |
Reservation |
423 |
|
1995/96 |
Anslag |
39 151 |
Utgiftsprognos |
39 574 |
|
därav 1996 |
27 832 | |||
|
1997 |
Förslag |
16 832 | ||
|
1998 |
Beräknat |
17 303 | ||
|
1999 |
Beräknat |
17 787 |
” Beloppen anges i tusental kr
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Under anslaget anvisas medel för kostnader för prövning från djur-
skyddssynpunkt av djurhållningsmetoder, inredningsdetaljer i stallar m.m
och utbildning i djurskyddstillsyn. Under anslaget anvisas också medel för
en del av den djurhälsovård som tidigare finansierats inom ramen för
jordbruksprisregleringen.
Med stöd av lagen (1985:343) om kontroll av husdjur m.m. har Statens
jordbruksverk utfärdat föreskrifter om organiserad hälsokontroll av hus-
djur och utsett huvudmän för de olika kontrollerna. Syftet med kontroller-
na är att motverka eller förebygga sjukdomar hos husdjur. Anslutningen
till kontrollen är frivillig.
Jordbruksverkets verksamhet beträffande djurskyddsfrämjande åtgärder
har under budgetåret 1994/95 främst inriktats mot forskning, försök och
utvecklingsarbete för framtagning av alternativa inhysningssystem för
värphöns. Dessutom har medel gått till den vidareutbildning i djurskydd
som Sveriges lantbruksuniversitet anordnar för djurskyddsinspektörer samt
till projekt för olika djurslag inom animalieproduktionen.
Sammanfattning
Ramanslag 16 832 tkr
För den delen av djurhälsovården som tidigare finansierats inom ramen
för jordbruksprisregleringen bör anvisas 16 832 000 kr, vilket innebär en
besparing på ca 10 miljoner kronor. Konsekvenserna av denna besparing
är att statens medverkan i de aktiviteter som organiseras av Svenska
Djurhälsovården i denna del minskar. Det blir därmed en fråga om hur
mycket Djurhälsovården och näringen själva är beredda att betala, alterna-
tivt en omprioritering av dagens verksamhet.
Regeringen anser att insatser för att ta fram alternativa inhysningssystem
för höns är viktiga och måste prioriteras.
20 Riksdagen 1996/97.1 saml. Nr 1. Del 8
|
1994/95 |
Utgift |
5 276” |
Anslagssparande |
1 204 |
|
1995/96 |
Anslag |
10 110 |
Utgiftsprognos |
9 791 |
|
därav 1996 |
3 404 | |||
|
1997 |
Förslag |
6 909 | ||
|
1998 |
Beräknat |
7 082 | ||
|
1999 |
Beräknat |
7 260 |
Beloppen anges i tusental kr
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
De övergripande målen för Centrala försöksdjursnämnden (CFN) är att
samordna och planera frågor som rör försöksdjur. Nämnden har bl.a. till
uppgift att verka för att användningen av försöksdjur begränsas genom att
främja utvecklingen av alternativa metoder, att svara för planeringen av
försöksdjursverksamheten, att vidta åtgärder för att förbättra situationen
inom försöksdjursområdet, att sammanställa statistik över försöks-
djursanvändningen samt att följa de djurförsöksetiska nämndernas arbete
och bedömning av frågor om användning av försöksdjur.
Sammanfattning
Ramanslag 6 909 tkr
Resultatbedömning
CFN:s årsredovisning visar att verksamheten under budgetåret 1994/95
bedrivits i enlighet med nämndens instruktion och de övergripande mål
och verksamhetsmål som angivits i regleringsbrevet. Regeringen konstate-
rar att det vid bedömningen av hur försöksdjursanvändningen förändrats
under en följd av år är viktigt att hänsyn tas till dels vilka kriterier som
under olika år gällt för inrapportering av försöksdjursanvändningen, dels
hur omfattningen av den forskning inom vilken djurförsök eller alternativa
metoder är aktuella har förändrats. Med beaktande av detta bedömer
regeringen att utvecklingen av försöksdjursanvändningen varit tillfreds-
ställande under senare år. RRV :s revisionsberättelse innehåller inga an-
märkningar.
År 1993 slutredovisades en utvärdering av CFN:s forskningssatsningar
under perioden 1988-1992. Utvärderingen, som genomfördes av en extern
expert, visade bl.a. att de forskningsprojekt som erhållit stöd genom-
gående varit av hög vetenskaplig kvalitet med en klar inriktning mot
utvecklandet av alternativa metoder. I utvärderingen framhölls att CFN i
huvudsak har använt de begränsade ekonomiska resurserna på ett effektivt
sätt.
72
Efter förhandlingar har överenskommelser träffats år 1995 mellan staten,
Astra AB och Pharmacia AB och år 1996 mellan staten, Astra AB och
Pharmacia & Upjohn, Inc. Den senaste överenskommelsen godkändes av
regeringga den 14 mars 1996 och innebär att forskningsstödet från de
båda läkemedelsföretagen skall uppgå till 0,5 miljoner kronor från vart
och ett av bolagen. CFN:s stöd skall uppgå till 1 miljon kronor inom
ramen för överenskommelsen. För budgetåret 1995/96 har sammanlagt
5 375 000 kr utgått från CFN till stöd för utveckling av alternativa meto-
der till djurförsök. I detta belopp ingår också stöd till projekt för att inom
utbildningen hitta alternativ till djurförsök.
De bedömda anslagsbehoven för åren 1998 och 1999 är beräknade med
utgångspunkt i 1997 års anslagsnivå.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
|
1994/95 |
Utgift |
87 826” | ||
|
1995/96 |
Anslag |
102 874 |
Utgiftsprognos |
256 722 |
|
därav 1996 |
208 997 | |||
|
1997 |
Förslag |
89 500 | ||
|
1998 |
Beräknat |
89 500 | ||
|
1999 |
Beräknat |
89 500 | ||
” Beloppen anges i tusental kr
Anslaget belastas med kostnader för bekämpande av och beredskap mot
smittsamma husdjurssjukdomar. Från anslaget utbetalas också ersättning
för kostnader som uppkommit genom beslut om förintande av bisam-
hällen, för bitillsynsmännens arvoden m.m. Vidare anvisas under anslaget
medel för bekämpande av bl.a. leukos hos nötkreatur och Aujeszkys
sjukdom hos svin. Som en följd av att paratuberkulos påvisades år 1993
hos nötkreatur importerade från Danmark beslöt Statens jordbruksverk att
utreda samtliga importer av nötkreatur till Sverige från år 1980 och
framåt. Arbetet pågår fortfarande och målet är att bekämpa sjukdomen
och härigenom kunna friförklara landet.
Ett frivilligt kontrollprogram avseende bovin tuberkulos hos hägnad
hjort startade år 1994 med Svenska Djurhälsovården som huvudman.
Huvudmannen har upprättat en bekämpningsplan och en ekonomisk plan
och man räknar med att kunna utrota sjukdomen inom fem år. Tuber-
kuloskontrollen följer den ekonomiska plan som upprättades år 1994.
Antalet fall av salmonella hos värphöns minskade väsentligt år 1995
jämfört med år 1994. Det svenska kontrollprogrammet avseende salmo-
nella hos animalieproducerande djur fastställdes av EG-kommissionen i
februari 1995.
Skillnaden mellan utgiftsprognosen och anslagna medel för budgetåret
1995/96 förklaras i huvudsak av det i november 1995 konstaterade ut-
brottet av Newcastlesjukan hos fjäderfä. Vidare beror skillnaden på att
antalet nötkreaturbesättningar som påvisats positiva för paratuberkulos i
det närmaste fyrdubblats under det senaste halvåret. Härtill kommer också
73
att antalet salmonellapositiva besättningar, främst svinbesättningar, ökat
jämfört med föregående år.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Sammanfattning
Ramanslag 89 500 tkr
Bekämpande av husdjurssjukdomar
Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar avser ersättning enligt
epizootilagen (1980:369). Till följd av bl.a. tuberkulosbekämpning hos
hägnade hjortar samt paratuberkulos och IBR hos nötkreatur har Jord-
bruksverket föreslagit att anslagsposten Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar förs upp med 60 miljoner kronor.
Regeringen beräknar kostnaderna för denna del av anslaget till 33 mil-
joner kronor. Regeringen har gett Jordbrukverket i uppdrag att göra en
översyn av den svenska lagstiftningen som reglerar bekämpningen av
epizootiska sjukdomar. I uppdraget ingår bl.a. att utreda vilka djursjuk-
domar som bör omfattas av epizootilagen och vilka regler om bekämpning
vid eventuella sjukdomsutbrott det finns behov av. Uppdraget skall
redovisas senast den 1 februari 1997.
Bidrag till bekämpande av djursjukdomar
För bekämpande av Enzootisk bovin leukos (EBL) hos nötkreatur,
Aujeszkys sjukdom (AD) hos svin, nötkreaturstuberkulos hos hjort, Bovin
virus diarré (BVD) hos nötkreatur och Maedi-Visna (MV) hos får har
Svensk husdjursskötsel och Djurhälsovården, som är huvudmän för be-
kämpningsprogrammen, beräknat kostnaderna för år 1997 till sammanlagt
52 miljoner kronor. Jordbruksverket föreslår att anslagsposten Bidrag till
bekämpande av djursjukdomar förs upp med 52 miljoner kronor.
Regeringen anser det viktigt att bekämpningsprogrammen mot leukos
hos nötkreatur, Aujeszkys sjukdom hos svin, tuberkulos hos hjort, bovin
virus diarré hos nötkreatur och Maedi-Visna hos får fullföljs. För be-
kämpning av dessa djursjukdomar bör 44 miljoner kronor avsättas.
Bidrag till obduktionsverksamheten
Sedan budgetåret 1992/93 har regeringen anvisat särskilda medel för
obduktionsverksamheten. Svenska Djurhälsovården har det direkta led-
ningsansvaret för denna verksamhet. Jordbruksverkets målsättning är att
nå upp till 4 000 obducerade djur per år. Under år 1997 beräknar Svenska
74
Djurhälsovården att antalet obduktioner kommer att kunna nå upp till
denna målsättning. Jordbruksverket har hemställt om att 2,5 miljoner
kronor anslås som bidrag till obduktionsverksamheten.
Sverige har i ett internationellt perspektiv ett mycket gott läge i fråga
om antalet fall av smittsamma husdjurssjukdomar. Obduktioner av djur är
ett viktigt medel för att kontrollera och dokumentera sjukdomsläget i
landet. Regeringen föreslår att 2,5 miljoner kronor avsätts som bidrag till
obduktionsverksamheten.
Bidrag till utveckling och genomförande av sjukdomskontroller
Inom ramen för medlemskapsavtalet pågår hos EG-kommissionen en
utvärdering av möjligheten för Sverige att erhålla s.k. tilläggsgarantier för
ett antal djursjukdomar. För att kartlägga och dokumentera sjukdomsläget
för de sjukdomar där Sverige redan har tilläggsgarantier och för de sjuk-
domar där diskussioner om sådana förekommer samt även i övrigt kunna
utföra de sjukdomskontroller som EG:s regelverk ställer krav på (t.ex.
tuberkulos och brucellos hos nötkreatur samt newcastlesjukan hos fjäder-
fa) har, sedan budgetåret 1992/93, Jordbruksverket årligen kunnat dis-
ponera 10 miljoner kronor.
Kostnaden för kontrollen avseende IBR är att anse som en direkt följd
av en svensk ansökan om tilläggsgarantier. Kostnaden för detta program
bör därför enligt Jordbruksverket belasta anslagsposten Bidrag till utveck-
ling och genomförande av sjukdomskontroller.
Regeringen bedömer, liksom Jordbruksverket, att 10 miljoner kronor bör
anvisas för utveckling av sjukdomskontrollprogram och genomförande av
sjukdomskontroller som krävs för att infria de krav som förväntas med
anledning av medlemskapet i EU. Kostnaden för kontrollen avseende
IBR bör belasta detta anslag.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
75
9 Livsmedel
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Mot bakgrund av att kontrollen av bekämpningsmedelsrester i vege-
tabilier och främmande ämnen i animalier av varor som förs in från
andra EU-länder inte längre kan finansieras via importavgifter före-
slår regeringen att ytterligare 8,5 miljoner kronor anvisas till Livs-
medelsverket.
Regeringen anser att planering och säkerställandet av livsmedels-
försöijningen bör kunna ske på annat sätt än genom fredstida lag-
ring av livsmedel. Beredskapslagringen av livsmedel föreslås därför
i huvudsak avvecklas.
Regeringen bedömer att en effektivisering av produktionen av
livsmedelsstatistik är möjlig och föreslår därför en viss minskning
av anslaget.
Det övergripande målet för Statens livsmedelsverks verksamhet är att
i konsumenternas intresse verka för säkra livsmedel av god kvalitet och
redlighet i livsmedelshanteringen samt att verka för bra matvanor. Rege-
ringen anser inte att det finns skäl att föreslå några ändringar i verksam-
hetens inriktning. Mot bakgrund av att kontrollen av bekämpningsmedels-
rester i vegetabilier och främmande ämnen i animalier av varor som förs
in från andra EU-länder inte längre kan finansieras via importavgifter
föreslår regeringen att ytterligare 8,5 miljoner kronor anvisas till Livs-
medelsverket. Under anslaget Fl. Statens livsmedelsverk tas vidare upp
frågor rörande kvalitetsmärkning av matpotatis och bestrålning av vissa
livsmedel.
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden är fr.o.m. den 1 juli 1993
statistikansvarig myndighet för en stor del av jordbruksstatistiken. Arbetet
med att anpassa den svenska livsmedels- och jordbruksstatistiken till de
krav som ställs enligt EG-förordningama har fortsatt under år 1996.1 det
övergripande målet för verksamheten bör därför större tonvikt läggas vid
statistikproduktionen.Under år 1997 föreslår regeringen en besparing på
6,5 miljoner kronor genom effektivare upphandling av statistik.
Livsmedelsförsörjningen är en särskild funktion inom det civila för-
svaret. Från anslaget betalas driftkostnaderna för beredskapslagring av
livsmedel m.m. Den förändrade situationen i vår omvärld, Sveriges EU-
medlemskap och de förändrade planeringsförutsättningarna gör att rege-
ringen anser att beredskapslagringen helt kan avvecklas. Planeringen och
säkerställandet av livsmedelsförsörjningen bör kunna ske på andra sätt än
genom fredstida lagring av livsmedel.
|
Utgift 1994/95 |
Anvisat 1995/96 |
Prognos 1995/96 |
därav 1996 |
Förslag 1997 |
Beräknat 1998 |
Beräknat 1999 |
|
527,3° |
425,8 |
418,9 |
278,5 |
172,6 |
178,1 |
182,8 |
° Beloppen anges i miljoner kr
76
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
|
1994/95° |
Utgift |
90 8482> |
Anslagssparande |
62 442 |
|
1995/96° |
Anslag |
136 294 |
Utgiftsprognos |
162 300 |
|
därav 1996 |
113 00 | |||
|
1997 |
Förslag |
103 051 | ||
|
1998 |
Beräknat |
107 142 | ||
|
1999 |
Beräknat |
110 506 |
° Anslagen Statens livsmedelsverk och Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m.m.
2) Beloppen anges i tusental kr
Statens livsmedelsverk är central förvaltningsmyndighet med uppgift att
handlägga frågor om livsmedel, i den mån sådana frågor inte skall
handläggas av någon annan myndighet. Verket är chefsmyndighet för
besiktningsveterinärorganisationen som utför köttbesiktning vid
kontrollslakterier m.m. Statens utgifter för ändamålet täcks av avgifter
som tas ut enligt en särskild taxa av bl.a. slakteriföretagen.
Det övergripande målet för Livsmedelsverkets verksamhet är att i kon-
sumenternas intresse verka för säkra livsmedel av god kvalitet, redlighet
i livsmedelshanteringen och bra matvanor. De huvudsakliga uppgifterna
för Livsmedelsverket är att utarbeta föreskrifter inom livsmedelsområdet,
utöva tillsyn enligt livsmedelslagen (1971:511) samt leda och samordna
livsmedelskontrollen, informera om viktiga förhållanden på livsmedels-
området, aktivt medverka till att riksdagens och regeringens riktlinjer i
fråga om kost och hälsa fullföljs, verkställa utredningar och praktiskt
vetenskapliga undersökningar om livsmedel och matvanor samt att ut-
veckla metoder för livsmedelskontrollen.
Livsmedelsverkets avgiftsintäkter består bl.a. av avgifter för kött-
besiktning m.m., kontroll av läkemedelsrester och bekämpningsmedels-
rester i animaliska och vegetabiliska livsmedel, avgiftsmedel för central
tillsyn som överförs till verket från kommunerna, avgifter för provtagning
och undersökning vid större livsmedelsanläggningar samt avgifter för
tillstånd m.m. Dessutom erhålls intäkter från uppdragsverksamhet, publi-
kationer och kursverksamhet. Intäkterna utgör ca 60 % av verkets finan-
siering.
Av det redovisade sammanlagda anslagssparandet på 62,4 miljoner
kronor hänför sig 12,3 miljoner kronor till överskott av avgiftsmedel från
kontrollen av bekämpningsmedelsrester i vegetabilier och 5,3 miljoner
kronor från kontrollen av främmande ämnen i animalier.
Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår innebär
att utgifterna kommer att överskrida anslaget med ca 17 miljoner kronor.
Vidare kommer överskottet av avgiftsmedel från kontrollen av bekämp-
ningsmedelsrester i vegetabilier och främmande ämnen i animalier att vara
förbrukat vid budgetårets slut. Anslagssparandet kommer därmed att
minska med motsvarande belopp.
77
Sammanfattning
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Ramanslag 103 051 tkr
Beräknade avgiftsinkomster 152 000 tkr
därav Besiktningsveterinärorganisationen 105 000 tkr
Livsmedelsverkets verksamhet genomgick fördjupad prövning inför
budgetåret 1995/96 varvid nu gällande övergripande mål för verksamheten
fastställdes. Vidare fastställde regeringen verksamhetsmål som
huvudsakligen är uppföljnings- och mätbara till skillnad från de mål som
gällde tidigare.
I sin årsredovisning redovisar Livsmedelsverket resultatredovisningen
i verksamhetsområdena normgivning, tillsyn och kontroll, information och
påverkan samt kunskapsuppbyggnad.
Av redovisningen framgår att verket gjort en omfattande satsning på
information och utbildning gentemot lokala och regionala tillsynsmyndig-
heter samt livsmedelsföretagen. Satsningen på projektinriktade kontroller
har fortsatt och under året har grupper för sådan kontroll etablerats i
samtliga län. Av kommunernas rapportering till Livsmedelsverket framgår
att ett stort antal egenkontrollprogram fastställts av kommunerna under år
1994. I övrigt har inga större förändringar av kommunernas tillsyns-
aktiviteter skett sedan år 1993.
Besiktningsveterinärorganisationen redovisar ett ekonomiskt resultat på
10.1 miljoner kronor. Därmed har ett tidigare balanserat underskott på
4,9 miljoner kronor täckts. Av resultatet kan noteras att styckkostnaden
för besiktning av tamboskap minskat med 3,2 % under perioden. Verk-
samheten vid renkontrollslakteriema som tidigare år redovisat underskott
uppnådde full kostnadstäckning. Dock redovisas fortfarande ett balanserat
underskott med 1,6 miljoner kronor för renkontrollslakteriema.
Den avgiftsfinansierade kontrollen av bekämpningsmedelsrester i vege-
tabilier redovisade ett underskott på 1,9 miljoner kronor vilket reducerade
det ackumulerade överskottet till 12,3 miljoner kronor.
För kontrollen av främmande ämnen i animaliska livsmedel redovisades
ett överskott på 60 000 kr, vilket ökade det ackumulerade överskottet till
5,3 miljoner kronor.
Livsmedelsverket redovisar för budgetåret 1994/95 ett totalt sett relativt
stort anslagssparande. Av det redovisade anslagssparandet på 62,4 miljo-
ner kronor hänför sig 17,6 miljoner kronor till överskott av avgiftsmedel
från kontrollen av bekämpningsmedelsrester i vegetabilier och främmande
ämnen i animalier. I 1993 års budgetproposition anvisades medel till
Livsmedelsverket för bl.a. bekämpningsmedelskontroll av inhemskt odlade
trädgårdsprodukter. Kostnaden på årsbasis har enligt verket uppgått till
3.1 miljoner kronor för kontrollen av frukt och grönsaker samt 350 000 kr
för potatis. Kontrollen av inhemskt producerat kött finansieras med en
avgift som tas ut från slakteriföretagen och kontrollen av spannmål och
spannmålsprodukter med en avgift som tas ut från kvamföretagen.
Kontrollen av bekämpningsmedelsrester i vegetabilier och främmande
ämnen i animalier i produkter som förs in från tredje land finansieras via
importavgifter. Eftersom kontrollen av varor som förs in från andra EU-
länder inte längre kan finansieras via importavgifter finansieras kontrollen
för närvarande till stor del med överskottsmedel. Överskottet kommer att
vara förbrukat vid utgången av år 1996. Mot bakgrund härav föreslår
regeringen att ytterligare 8,5 miljoner kronor anvisas till Livsmedelsverket
för kontrollen av bekämpningsmedelsrester i vegetabilier och främmande
ämnen i animalier.
Av resterande anslagssparande på 44,8 miljoner kronor kommer enligt
verkets prognos 17 miljoner kronor att vara förbrukade vid utgången av
innevarande budgetår samt återstoden i huvudsak att förbrukas under åren
1997 och 1998. Med överskottsmedlen finansieras bl.a. ett antal tjänster
inom verket som avser tidsbegränsade förordnanden. Vidare finansieras
ränta och amortering av anläggningstillgångar, nytt ekonomisystem, kost-
och hälsaarbete, projektverksamheter, m.m.
Under budgetåret 1994/95 har verket minskat personalkostnaderna med
4,5 %, bl.a. genom att huvuddelen av den laborativa toxikologiska verk-
samheten lagts ned. De besparingsåtgärder som Livsmedelsverket inriktar
sig på under budgetåret 1995/96 är att effektivisera lokalanvändningen.
Vidare pågår en översyn av verkets ekonomiadministrativa och personal/-
löneadministrativa system med målet att minska dessa kostnader med
10 %.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
Slutsatser
Sammantaget gör regeringen bedömningen att förutsättningar finns för att
de uppsatta målen skall kunna nås. Vidare att det inte finns skäl att före-
slå någon förändring i inriktningen av verksamheten.
Mot bakgrund av Livsmedelsverkets anslagsframställning beräknar
regeringen anslaget för år 1997 till 103 051 000 kronor. De beräknade
anslagsbeloppen för åren 1998 och 1999 är beräknade med utgångspunkt
i 1997 års anslagsnivå.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Regeringens bedömning: Den obligatoriska kvalitetsmärkningen
av matpotatis bör slopas.
Livsmedelsverkets förslag överensstämmer med regeringens bedömning.
79
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget.
Skälen för regeringens bedömning: Potatis är ett av våra mest konsu-
merade livsmedel samtidigt som den är ett av de livsmedel som konsu-
menterna oftast kritiserar på grund av bristande kvalitet. Staten har under
relativt lång tid engagerat sig i arbetet med att förbättra matpotatiskvalite-
ten. Svensk matpotatiskontroll (SMAK) bildades år 1953 genom en
sammanslutning mellan potatisodlarnas organisationer och representanter
för handeln. Genom ett beslut av riksdagen år 1959 infördes ett mark-
nadsskydd för potatis av särskilt bra kvalitet (prop. 1959:35, bet.
1959:JoU12, rskr. 1959:148). Marknadsskyddet för SMAK-märkt mat-
potatis innebar att endast matpotatis som märkts med beteckningen
SMAK Extra Prima eller SMAK Prima fick saluhållas under föregivande
att matpotatisen var av särskilt hög kvalitet. Är 1973 beslutade riksdagen
att en obligatorisk kvalitetsmärkning under offentlig kontroll skulle införas
för den i landet saluförda matpotatisen (prop. 1973:96, bet. 1973:JoU25,
rskr. 1973:232).
Riksdagen beslutade i juni 1990 på förslag av regeringen att marknads-
skyddet för viss matpotatis skulle slopas den 1 juli 1991 genom att kun-
görelsen (1959:187) angående kvalitetsbenämning på potatis upphävdes
(prop. 1989/90:146, bet. 1989/90:JoU25, rskr. 1989/90:327). Ansvaret för
att meddela föreskrifter om kvalitetskrav och märkning flyttades i det
sammanhanget över från dåvarande Lantbruksstyrelsen till Livsmedels-
verket. Samtidigt överflyttades ansvaret för den offentliga kontrollen från
SMAK till kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder. SMAK hade
fram till dess fått ca 5 miljoner kronor per år för att bedriva den offentliga
kontrollen.
Enligt Livsmedelsverkets nuvarande föreskrifter om kvalitetsmärkning
av matpotatis tillämpas två kvalitetsklasser nämligen "kvalitetsbestämd"
och "inte kvalitetsbestämd". För att fa märkas med beteckningen "kvali-
tetsbestämd" skall potatisen uppfylla vissa angivna krav vad gäller knöl-
storleksfördelning, skador och kok- eller bakegenskaper.
Kritik har riktats mot potatiskvaliteten och att den offentliga kontrollen
inte fungerar tillfredsställande. Vidare har framförts att beteckningarna
"kvalitetsbestämd" och "inte kvalitetsbestämd" är svåra att förstå för
konsumenterna och inte heller ger någon information om potatisens
kvalitet.
Livsmedelsverket har efter en framställning av Stiftelsen Potatis-
branschen i juni 1994 om ändrade märkningsbestämmelser och efter
diskussioner med olika intresseorganisationer utarbetat ett förslag som i
huvudsak innebär att bestämmelserna rörande kvalitetsmärkningen av
matpotatis slopas.
Under år 1995 har potatisbranschen utarbetat en komplettering till en
branschöverenskommelse från år 1992. Överenskommelsen, som fastställ-
des av Stiftelsen potatisbranschen den 16 augusti 1995, omfattar bl.a.
bestämmelser för olika kvalitetsklasser med varumärket SMAK. I avvak-
tan på regeringens och riksdagens ställningstagande i frågan har Livs-
medelsverket infört en bestämmelse som innebär att färdigförpackad
matpotatis som saluhålls med kvalitetsbenämningar enligt bestämmelser
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
fastställda av Stiftelsen potatisbranschen den 16 augusti 1995 inte sam-
tidigt behöver märkas med uppgiften kvalitetsbestämd.
Mot bakgrund av den kritik som riktas mot potatiskvaliteten synes den
samordning av kontrollen av potatiskvaliteten med övrig livsmedelskont-
roll som genomfördes år 1991 inte ha medfört någon förbättring av pota-
tiskvaliteten. Även de nu gällande bestämmelserna för kvalitetsmärkning
har kritiserats för att vara svårförståeliga för konsumenterna och inte ge
någon information om potatisens kvalitet. Livsmedelsverkets förslag har
remitterats till Konsumentverket, Konkurrensverket, Jordbruksverket,
Kommerskollegium, Laholms, Hässleholms, Linköpings och Umeå kom-
muner, Miljöförvaltningen Stockholm, Stiftelsen potatisbranschen, Svensk
Matpotatiskontroll AB (SMAK), Sveriges potatisodlares riksförbund,
Sverige potatishandlares riksförbund, Saba Trading AB, Kooperativa
Förbundet och ICA-handlama. Av remissutfallet i ärendet framgår att
samstämmighet råder om att den obligatoriska kvalitetsmärkningen bör
slopas och att det i stället bör bli en fråga för branschen att tillgodose
konsumentönskemål om efterfrågade kvaliteter.
Mot bakgrund härav gör regeringen bedömningen att den obligatoriska
kvalitetsmärkningen av matpotatis bör slopas.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Regeringens bedömning: Bestrålning av kryddor och import av
bestrålade kryddor bör kunna tillåtas.
Kryddor är en kategori livsmedel som vid införsel till Sverige ofta inne-
håller sjukdomsframkallande bakterier som kan orsaka bl.a. salmonella-
epidemier. Sådana bakterier kan dödas med hjälp av upphettning, men
denna metod kan inte användas på alla kryddor, eftersom vissa kryddor
då förstörs till utseende och smak. Sådana kryddor har hittills behandlats
med gasen etylenoxid. Denna gas är dock cancerogen och förutom skade-
risker vid hanteringen av gasen kan restprodukter från gasbehandlingen
finnas kvar i kryddorna vid konsumtionen.
Med stöd av ett regeringsbeslut år 1992 får gasen i avvaktan på rege-
ringens slutliga beslut importeras till Sverige och användas i vakuum-
anläggningar för dekontamineringsändamål (avdöda mikroorganismer). En
sådan användning av gasen är emellertid inte förenlig med rådets direktiv
79/117/EEG av den 21 december 1978 om förbud mot att växtskydds-
produkter som innehåller vissa verksamma ämnen släpps ut på marknaden
och används.
Ett alternativt sätt att dekontaminera kryddor är att behandla dem med
joniserande strålning, vilket för närvarande är den enda kända metoden
om etylenoxidgas inte får användas.
81
Frågan om bestrålning av livsmedel behandlades ingående i rapporten
(SOU 1983:26) Bestrålning av livsmedel? som kartlade och beskrev den
inverkan som bestrålning av livsmedel kan ha på hälsa och arbetsmiljö.
I rapporten konstaterades att bestrålning av kryddor sannolikt medför
mindre risker från hälsosynpunkt än behandling med det toxiska ämnet
etylenoxid. I betänkandet Kontroll av livsmedel (SOU 1986:25) föreslog
Livsmedelskontrollutredningen dels att Livsmedelsverket i särskilda fall
och med stor restriktivitet skulle kunna lämna tillstånd till bestrålning av
livsmedel, dels att bestrålade livsmedel skulle märkas med uppgift om
detta och att Livsmedelsverket skulle utarbeta ett sådant märkningssystem.
Motsvarande ordning borde enligt utredningen gälla även för import av
bestrålade livsmedel. Sammanfattningsvis ansåg dock utredningen att det
generellt sett inte fanns något behov av bestrålning av livsmedel i Sverige.
Utredningen noterade dock att frågan i Sverige aktualiserats när det gällde
behandling av vissa kryddor. Vid remissbehandlingen ansåg även Livs-
medelsverket att det inte fanns behov av bestrålning av livsmedel och att
detta och konsumenternas oro gjorde det befogat att införa ett generellt
förbud.
I propositionen 1988/89:68 om livsmedelskontroll gjorde dåvarande
chefen för Jordbruksdepartementet den samlade bedömningen att det inte
fanns behov av import av bestrålade livsmedel i Sverige och att bestrål-
ning av livsmedel inte var en metod som låg i konsumenternas intresse.
Det noterades i propositionen att forskare konstaterat att det inte finns
några hälsorisker med att bestråla livsmedel under förutsättning att be-
strålningen utförts på ett riktigt sätt. Propositionens lagförslag innebar en
komplettering av ett tidigare gällande bemyndigande enligt vilket rege-
ringen eller den myndighet som regeringen bestämde fick förbjuda eller
föreskriva villkor för hantering eller införsel i landet av visst slag av
livsmedel om detta behövdes från hälso- eller näringssynpunkt. Enligt
förslaget skulle även behovet av att tillgodose konsumentintresset kunna
vara skäl för att förbjuda eller föreskriva villkor för hantering eller in-
försel till landet av visst slag av livsmedel. Riksdagen beslutade i enlighet
med förslaget (bet.l988/89:JoU14, rskr. 1988/89:263). Med stöd av denna
bestämmelse i livsmedelslagen har regeringen i 10 § livsmedelsförord-
ningen (1971:807) föreskrivit att livsmedel inte får behandlas med jonise-
rande strålning och att livsmedel som har behandlats med joniserande
strålning inte far föras in eller saluhållas i landet.
Inom gemenskapen förekommer i dag bestrålade livsmedel, främst i
Frankrike och Belgien. Bl.a. bestrålas lök och potatis för att groning skall
förhindras. Många länder tillåter bestrålning av kryddor av hygieniska
skäl. Norge, som tidigare hade ett generellt bestrålningsförbud, tillåter
numera bestrålning av kryddor sedan landet drabbats av ett omfattande
salmonellautbrott orsakat av förorenade kryddor. Även Danmark och
Finland tillåter bestrålning av kryddor.
Under flera år har ett förslag till direktiv rörande bestrålning av livs-
medel diskuterats inom gemenskapen. Förslaget i dess nuvarande lydelse
innebär att bestrålning tillåts när det gäller livsmedel enligt en förteckning
som skall vara upprättad senast den 31 december 2000.
I maj 1996 tog Jordbruksdepartementet initiativ till en hearing om
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
dekontaminering av kryddor med deltagare från bl.a. Livsmedelsverket,
Kemikalieinspektionen, Konsumentverket, Strålskyddsinstitutet och Smitt-
skyddsinstitutet samt från konsumentorganisationer och kryddimportörer.
Det kunde då konstateras att såväl representanterna för myndigheter som
för konsumenter och kryddimportörer ser allvarligt på de sjukdomsrisker,
främst salmonella, som är förknippade med att obehandlade kryddor
kommer ut på marknaden. Man kunde därför tänka sig strålbehandling av
kryddor där det för närvarande inte finns andra acceptabla behandlings-
metoder. Den allmänna meningen var dock att behandling med joniseran-
de strålning skall användas restriktivt och främst där det vid kontroll
upptäcks salmonella- eller andra bakterier hos de aktuella kryddorna.
Regeringen bedömer att bestrålning av kryddor bör tillåtas under för-
utsättning att kryddorna inte kan behandlas med upphettning och det
således inte finns någon alternativ behandlingsmetod. Härigenom undan-
röjs risken för att förorenade kryddor kan komma ut på marknaden. Rege-
ringen vill dock betona att den begränsade tillåtligheten av bestrålning
inte får vara en inkörsport till behandling av andra livsmedel än kryddor.
I det internationella samarbetet avser regeringen att även i fortsättningen
inta en restriktiv hållning till bestrålning av livsmedel.
Enligt rådets direktiv 79/112/EEG av den 18 december 1978 om till-
närmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning, presentation och
reklam i fråga om livsmedel skall livsmedel som bestrålats märkas med
orden "bestrålad" eller "behandlad med joniserande strålning". Inom den
arbetsgrupp där förslaget bereds har bl.a. föreslagits att en produkt som
innehåller en bestrålad ingrediens skall märkas med samma ord, angivna
direkt efter ingrediensens namn. Det har även framförts förslag om att en
produkt som innehåller en ingrediens sammansatt av flera ingredienser,
där en eller flera av ingredienserna har bestrålats, skall märkas. Enligt
förslaget skall märkningen inte krävas om den sammansatta ingrediensen
utgör mindre än 1 % av slutprodukten. Regeringen anser att det är viktigt
att så långt möjligt genom märkning informera konsumenterna om att en
krydda har bestrålats eller om en sådan krydda ingår i ett livsmedel.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
|
1994/95 |
Utgift |
2 746” | ||
|
1995/96 |
Anslag |
5 647 |
Utgiftsprognos |
6 000 |
|
därav 1996 |
4 635 | |||
|
1997 |
Förslag |
3 868 | ||
|
1998 |
Beräknat |
3 973 | ||
|
1999 |
Beräknat |
4 081 | ||
” Beloppen anges i tusental kr
83
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (LES) är ansvarig myndighet Prop. 1996/97:1
för den officiella statistiken inom följande områden: Utgiftsområde 23
- Lantbrukets struktur
- Produktion i lantbruks- och trädgårdsnäring
- Sysselsättning i jordbruket
- Skördeuppskattningar
- Lantbrukets ekonomi
- Prisutvecklingen i jordbruket.
De övergripande målen för LES är att dels ansvara för att statistik tas
fram i tillräcklig omfattning för att motsvara de krav som ställs på
officiell statistik både i Sverige och inom EU, dels genom kalkyler och
utredningar belysa den ekonomiska utvecklingen inom livsmedelsområdet.
Sammanfattning
För den kommande planeringsperioden skall LES som ansvarig
myndighet för officiell statistik inom jordbruksområdet ansvara för
att statistik produceras kostnadseffektivt och kvalitetsmässigt i en
sådan omfattning som motsvarar de krav som ställs på officiell
statistik i Sverige och inom EU.
LES skall även genom att göra kalkyler och utredningar belysa den
ekonomiska utvecklingen på livsmedelsområdet.
Ramanslag 3 868 tkr
LES årsredovisning ger en god överblick över de prestationer som
åstadkommits liksom kopplingen mellan prestationer och verksamhetsmål.
Med anledning av att ökad tonvikt lagts vid statistikansvaret efter EU-
inträdet föreslår regeringen ett tillägg till det tidigare övergripande målet
som endast gällde att belysa den ekonomiska utvecklingen på livsmedels-
området.
RRV:s revisionsberättelse innehåller ingen invändning.
Av anslagsframställningen framgår att den ökade arbetsinsatsen för
anpassning av statistiken till EU:s krav har kunnat göras inom ramen för
anslaget.
Regeringen bedömer anslagsbehovet till 3 868 000 kr. De bedömda
anslagsbehoven för åren 1998 och 1999 är beräknade med utgångspunkt
i 1997 års anslagsbehov.
84
|
1994/95” Utgift |
249 3232) | |
|
1995/96” Anslag |
189 589 |
Utgiftsprognos 189 589 |
|
därav 1996 123 038 | ||
|
1997 Förslag |
28 415 | |
|
1998 Beräknat |
28 869 | |
|
1999 Beräknat |
29 331 | |
|
” Anslaget Kostnader för beredskapslagring |
av livsmedel m.m. | |
2) Beloppen anges i tusental kr
Livsmedelsförsörjningen är enligt beredskapsförordningen (1993:242)
en särskild funktion inom det civila försvaret. Funktionen omfattar för-
sörjning med livsmedel inkl, vatten, reglerings- och ransoneringsåtgärder
för livsmedel, livsmedelshygien och civil veterinärverksamhet.
Statens jordbruksverk är funktionsansvarig myndighet. Vidare har
Statens livsmedelsverk, Naturvårdsverket och Fiskeriverket deluppgifter
inom funktionen.
Från anslaget betalas driftkostnaderna för beredskapslagring av livs-
medel m.m. samt kostnader för andra beredskapsåtgärder än lagring samt
medel för t.ex. hyreskostnader som kvarstår efter lageravveckling. Under
anslaget B 1. Statens jordbruksverk anvisas medel för lönekostnader m.m.
för viss personal. Medel som erhålls vid utförsäljning av lager inlevereras
på inkomsttitel efter det att avdrag för kostnader i form av hantering,
frakt, skada och varuanalyser gjorts.
Jordbruksverket föreslår att verket tilldelas 119 531 000 kr för driftkost-
nader och andra beredskapsåtgärder för år 1997.
Livsmedelsfunktionens programplan för åren 1997-2001 och program-
planen för det civila försvaret åren 1997-2001 anger att förmågan att
trygga försörjningen med livsmedel vid ett väpnat angrepp är godtagbar,
dock förutsatt att planerad komplettering av beredskapslager av livsmedel
i södra och mellersta Sverige kan genomföras under en ettårig uppbygg-
nadsperiod. Gränssättande för försörjningen med dricksvatten är el,
reservvattentäkter, reservdelar och kemikalier. Vid störningar i ordinarie
distributionssystem har förmågan att snabbt organisera distributionen av
nödvatten avgörande betydelse. I de tre storstadsområdena Stockholm,
Göteborg och Malmö bedöms förmågan som godtagbar på gränsen till
icke godtagbar. I övriga landet bedöms förmågan som godtagbar. För-
mågan att förhindra eller i tid upptäcka sabotage med B-stridsmedel
bedöms inte som godtagbar.
Sammanfattning
Ramanslag 28 415 tkr
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
85
Resultatbedömning
Mot bakgrund av programplanemas bedömningar anser regeringen att
verksamheten inom funktionen bedrivits på ett ändamålsenligt sätt. Rege-
ringen konstaterar dock att den bedömda förmågan för distribution och
kvalitetskontroll av dricksvatten är tveksam. Regeringen har därför för
avsikt att vid senare tillfälle återkomma i detta ärende.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Slutsatser
Enligt riksdagens beslut med anledning av försvarsbeslutets första etapp
skall totalförsvaret inte bara stå berett att möta traditionella säkerhets-
politiska hot, utan även ett bredare spektrum av hot och risker. Det civila
försvaret skall värna om civilbefolkningen och trygga dess försörjning,
kunna genomföra fredsfrämjande och humanitära insatser samt stärka
samhällets samlade förmåga att möta svåra påfrestningar på samhället i
fred.
Den förändrade situationen i vår omvärld, Sveriges EU-medlemskap och
de förändrade planeringsförutsättningarna gör att regeringen anser att
beredskapslagringen i huvudsak kan avvecklas. Planeringen och säker-
ställandet av livsmedelsförsörjningen bör kunna ske på andra sätt än
genom fredstida lagring av livsmedel och genom resurskomplettering
under ett anpassningsår. Vissa lagringskostnader bedöms dock vara nöd-
vändig. Regeringen avser att ge Jordbruksverket i uppdrag att mot denna
bakgrund lämna förslag till den närmare planeringen av beredskapen. En
minskning av lagren bör ske i en takt som innebär att onödiga förluster
undviks.
Regeringen föreslår att 28 415 000 kronor förs upp på anslaget. De
bedömda anslagsbehoven för åren 1998 och 1999 är beräknade med
utgångspunkt i 1997 års anslagsnivå.
|
1994/95 |
Utgift |
23 602” | ||
|
1995/96 |
Anslag |
55 304 |
Utgiftsprognos |
55 300 |
|
därav 1996 |
32 100 | |||
|
1997 |
Förslag |
31 291 | ||
|
1998 |
Beräknat |
32 074 | ||
|
1999 |
Beräknat |
32 875 | ||
Beloppen anges i tusental kr
Anslaget disponeras av Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden
(LES) för statistik inom jordbruksområdet inklusive kostnaden för jord-
bruksstatistisk årsbok och livsmedelsstatistiskt program.
De huvudsakliga faktorer som styr utgifterna på området är reglerade
genom EG-förordningar.
86
Sammanfattning
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Ramanslag 31 291 tkr
LES har till regeringen redovisat en förstudie angående möjligheterna
att använda Statens jordbruksverks administrativa stödutbetalningsregister
(IAKS) som statistikregister. Av studien framgår att det behövs ytterligare
utredningsarbete innan det är möjligt att ta ställning till om det admini-
strativa registret kan användas för statistikändamål och i sådant fall tidi-
gast år 1998. En annan förutsättning är att det inte sker några större för-
ändringar i EU:s stödformer till jordbrukarna.
Regeringen bedömer att en effektivisering av statistikproduktionen är
möjlig redan nu och föreslår därför att anslaget minskas med 6,5 miljoner
kronor jämfört med 1996 års nivå.
|
1994/95 |
Utgift |
J) | ||
|
1995/96 |
Anslag |
9 000 |
Utgiftsprognos |
5 700 |
|
därav 1996 |
5 700 | |||
|
1997 |
Förslag |
6 000 | ||
|
1998 |
Beräknat |
6 000 | ||
|
1999 |
Beräknat |
6 000 | ||
’’ Beloppen anges i tusental kr
Anslaget disponeras av Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden
(LES).
Anslagsbeloppet motsvarar EG:s finansiering av jordbruks- och livs-
medelsstatistiken.
Sammanfattning
Ramanslag 6 000 tkr
I anslaget upptas ersättningen från EG-budgeten rörande EG:s gemen-
samma bokföringsundersökning, den s.k. FADN, på ca 1 miljon kronor.
I anslaget ingår även ersättning från EG-budgeten på 600 000 ecu för
strukturstatistik som skulle ha utbetalats under år 1996. Utbetalningen
87
21 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 8
kommer emellertid troligen inte att göras förrän år 1997. Prop. 1996/97:1
En mer exakt beräkning av anslagsbeloppet är svår att göra beroende på Utgiftsområde 23
osäkerhet i fråga om växelkursen.
88
10 Utbildning och forskning
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Regeringen bedömer att forskningen om naturresurserna och de
areella näringarna kommer att vara mycket central under de
kommande åren. Viktiga globala miljö- och livsmedelsförsörj-
ningsfrågor måste lösas genom samverkan mellan många länder och
mellan forskare från olika vetenskapliga discipliner. Svenskt del-
tagande i EU:s forskningsprogram öppnar nya och större möjlig-
heter till internationell samverkan inom forskningen. Svenska forsk-
ningsmyndigheter och forskare bör aktivt ta del i denna samverkan.
Regeringen prioriterar den högre utbildningen och därvid en ökad
dimensionering av antalet studieplatser inom Sveriges lantbruks-
universitets (SLU) utbildningsprogram. Regeringen föreslår att
antalet utbildningsplatser ökar med sammantaget 400 under plane-
ringsperioden 1997-99.
Regeringen anger i den forskningspolitiska propositionen Forsk-
ning och samhälle (prop. 1996/97:5) riktlinjerna för den allmänna
forskningspolitiken och den forskning som bedrivs vid SLU respek-
tive finansieras av Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR).
Regeringen föreslår att SJFR genomför ett treårigt forsknings-
program för ekologisk produktion inom jordbruk och trädgårds-
näring. Vidare föreslås en förbättrad samordning av den skogs-
industriella forskningen, livsmedelsforskningen och forskningen om
landsbygdsutveckling.
Bakgrund
Jordbruksdepartementet har ansvaret för högre utbildning och forskning
inom det område som rör vård och nyttjande av biologiska naturresurser.
Utbildning inom detta område bedrivs vid Sveriges lantbruksuniversitet
(SLU). SLU erbjuder förutom långa yrkesinriktade utbildningar till
agronom, hortonom, jägmästare, landskapsarkitekt och veterinär även
kandidat/magisterexamina inom områdena skog, bioteknologi och natur-
resurser. Därutöver finns kortare yrkesutbildningar.
Forskningen inom Jordbruksdepartementets ansvarsområde syftar till att
värna om vården och nyttjandet av de biologiska naturresurserna och har
ett särskilt ansvar för att kunskaperna om naturresurserna utvecklas för
kommande generationers behov. Medel för forskningen anvisas huvud-
sakligen via anslag till SLU och SJFR. Under Jordbruksdepartementets
anslag bedrivs även kollektiva program som rör skogsforskning, jord-
bruksteknisk forskning samt forskning och utvecklingsverksamhet inom
områdena växtförädling och trädgård.
Utbildning
Regeringen prioriterar en ökad satsning på grundutbildningen inom hög-
89
skolan. Särskilt angeläget är att fler utbildas inom de tekniska och natur-
vetenskapliga områdena. Utbildningsfrågorna är en viktig del av rege-
ringens åtgärder för en ökad sysselsättning (prop. 1995/96:222). Med
anledning av regeringens program för en utökning av antalet studieplatser
inom högskolan föreslås att antalet helårsplatser vid SLU:s utbildningar
utökas med 400 platser under planeringsperioden.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Forskning
Regeringen föreslår ett samlat treårigt forskningsprogram för ekologisk
produktion inom jordbruk och trädgårdsnäring. I regeringens ekonomiska
vårproposition (prop. 1995/96:150 s. 159-160) behandlades dispositionen
av de disponibla medel från EU-budgeten, finansierade genom kompensa-
tion för revalvering av jordbruksomräkningskursen. Till stöd för forskning
om ekologisk jordbruks- och trädgårdsproduktion kommer, utöver det
under förevarande anslag föreslagna beloppet till SJFR, sammantaget
46,5 miljoner kronor att fördelas under åren 1996-98. Vidare föreslås bl.a.
åtgärder för en samordning av skogsindustriell forskning, forskning och
utveckling av svensk livsmedelsindustri samt forskning avseende
landsbygdsutveckling.
|
Utgift 1994/95 |
Anvisat 1995/96 |
Prognos 1995/96 |
därav 1996 |
Förslag 1997 |
Beräknat 1998 |
Beräknat 1999 |
|
1 281,4° |
1 736,3 |
1 765,6 |
1 179,1 |
1 197,0 |
1 240,3 |
1 287,2 |
° Beloppen anges i miljoner kr
|
1994/95 |
Utgift |
1 013 464° | |
|
1995/96 |
Anslag |
1 420 657 |
Utgiftsprognos 1 420 657 därav 1996 947 107 |
|
1997 |
Förslag |
980 773 | |
|
1998 |
Beräknat |
1 019 251 | |
|
1999 |
Beräknat |
1 061 244 | |
° Beloppen anges i tusental kr
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) skall genom utbildning, forskning
och information öka kunskaperna om förutsättningarna för en varaktig och
effektiv biologisk produktion och hur denna skall bedrivas och nyttjas.
Från anslaget bekostas grundutbildning, forskarutbildning, forskning,
miljöanalys samt information och fortbildning.
SLU består av fakulteten för jordbruk, landskapsplanering och träd-
gårdsbruk (JLT-fakulteten), skogsvetenskapliga fakulteten (S-fakulteten)
och veterinärmedicinska fakulteten (V-fakulteten).
Verksamheten bedrivs utifrån ett sektorsansvar, som preciseras av an-
svarsområdena jord- och trädgårdsbruk, landskapsplanering, livsmedels-
produktion, naturvård, skogsbruk och vedråvarans förädling, vattenbruk
samt veterinärmedicin och husdjursskötsel.
Grundutbildningen bedrivs inom fem långa och åtta korta yrkesprogram
samt fr.o.m. HT 1996 inom de tre nya kandidat/magisterutbildningama
skogsvetar-, bioteknologi- och naturresursprogrammen.
Regeringen har fastlagt följande kvantitativa mål för SLU:s verksamhet
för perioden 1993/94-1995/96 t.o.m. 31 december 1996.
SLU skall
- uppnå 6 300 helårsprestationer för grundläggande utbildning, varav
400 skall avse fristående kurser,
- öka examinationen med 10 % inom JLT-fakulteten,
- minska kostnaderna för de kortare utbildningarna så att de är i nivå
med kostnaderna för jämförbara utbildningar vid andra universitet,
- öka antalet examinerade från forskarutbildningen med minst 50 %,
- omvandla utbildningsbidragen till doktorandtjänster.
Vidare skall SLU, med beaktande av förutsättningarna inom vaije
fakultetsområde
- öka andelen disputerade lärare,
- sträva efter att öka antalet kvinnliga lärare,
- förbättra informationen om forskning och forskningsresultat,
- bidra till att antalet artiklar av svenska forskare publicerade i inter-
nationella tidskrifter ökar,
- vidga det internationella forskningssamarbetet.
Slutligen skall SLU långsiktigt ta till vara, vårda och utveckla de fastig-
heter som universitetet förvaltar.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
91
Sammanfattning
För den kommande planeringsperioden skall det övergripande målet
för SLU vara:
att utveckla kunskapen om de biologiska naturresurserna och
människans hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbild-
ning, forskning, fortlöpande miljöanalys och information.
Ramanslag 980 773 tkr
Beräknade avgiftsinkomster 209 108 tkr
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Fördjupad anslagsframställning
SLU redovisar en fördjupad anslagsframställning avseende verksamhets-
åren 1997-1999. Underlag för anslagsframställningen är framför allt
SLU:s strategidokument "Med naturresurser i fokus - SLU inför 2000-
talet" och årsredovisningen för budgetåret 1994/95.
Övergripande mål
Ett uthålligt nyttjande av de biologiska naturresurserna innefattar både
bruk och vård. För att uppfylla detta har SLU i den fördjupade anslags-
framställningen föreslagit att det övergripande målet skall ändras till "att
utveckla kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans
hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning,
fortlöpande miljöanalys och information".
"Fortlöpande miljöanalys" har lagts till som komplement till utbildning,
forskning och information. Fortlöpande observationer är nödvändiga för
bedömning av förändringar i miljön och innebär inte bara ett passivt
registrerande utan kräver även vetenskaplig kvalitetsgranskning, utveck-
ling av metodik liksom utvärdering och sammanställning av erhållna
resultat. Regeringen anser att SLU är väl lämpat för en sådan miljöanalys
och instämmer i SLU:s förslag till ny målformulering.
Resultatbedömning
Av SLU:s årsredovisning och den fördjupade anslagsframställningen
framgår att SLU väl kommer att uppfylla huvuddelen av de verksamhets-
mål som regeringen enligt ovan har lagt fast för perioden
1993/94-1995/96. Kostnaden för kortare utbildningar har dock ännu inte
92
kunnat minskas, vilket förklaras av dels initiala planeringskostnader som
belastar första året på nya utbildningar, dels att SLU även måste till-
godose små sektorers behov av utbildad arbetskraft, vilket innebär att
vissa utbildningar måste genomföras med ett relativt litet antal studerande.
Resultat av pågående arbete med att vidareutveckla målet att ta till vara,
vårda och utveckla de fastigheter universitetet förvaltar kommer att
presenteras i resultatredovisning för 1995/96.
Regeringen konstaterar att RRV inte har några invändningar i revisions-
berättelsen avseende SLU.
Med naturresurser i fokus - SLU inför 2000-talet
Regeringen konstaterar att SLU lagt ned ett omfattande arbete med att
utarbeta förslag om SLU:s framtida prioriteringar och organisation. Resul-
taten redovisas i styrelsens strategidokument Med naturresurser i fokus
- SLU inför 2000-talet. I dokumentet läggs förslag till åtgärder för att
SLU skall kunna utvecklas på ett dynamiskt sätt och motsvara samhällets
krav och förväntningar. SLU skall i framtiden stå för helhetssyn och
syntes samt vara ett naturligt fokus i den samhällsplanering som integrerar
hänsyn till miljö och naturresurser. Trots de stora besparingar som ålagts
SLU har styrelsen - av resterande medel - beslutat omfördela 20 miljoner
kronor för nya satsningar på grundutbildning, temaforskning och
fortlöpande miljöanalys. Enligt regeringens uppfattning utgör SLU:s
strategidokument en god grund för den vidare utvecklingen av universite-
tets verksamhet.
Grundutbildning
Regeringen prioriterar en ökad satsning på grundutbildningen. Särskilt
angeläget är att fler utbildas inom naturvetenskapliga och tekniska
områden. Utbildningsfrågorna är en viktig del av regeringens åtgärder för
en ökad sysselsättning (prop. 1995/96: 222).
Högskolereformen år 1993 ger SLU möjlighet att, utöver de redan
existerande yrkesutbildningarna, erbjuda nya naturvetenskapliga utbild-
ningar med ett delvis unikt utbildningsutbud med naturresursprofil. HT
1996 startar nya kandidat/magisterutbildningar inom skogsvetar-, biotek-
nologi- och naturresursprogrammen. Skogshushållning, markvetenskap och
landskapsplanering är huvudämnen som är unika för SLU. SLU:s beslut
att inrätta ett antal magisterprogram medför en kursutveckling mot ökad
fördjupning och forskningsanknytning, där SLU:s samlade kompetens
inom olika ämnesområden kan utnyttjas i nya kurskombinationer över fa-
kultets- och universitetsgränser. Utvecklingen av generella program inne-
bär även ett friare flöde av studenter mellan SLU och övriga universitet
och motiverar ett utvidgat samarbete, framförallt inom kurser på fördjup-
ningsnivåema C och D. Utvecklingen av ytterligare kurser på C- och D-
nivåema ger studenter från små och medelstora högskolor möjlighet att
avlägga magisterexamen i framförallt naturvetenskapliga ämnen. Enligt
styrelsens strategidokument skall SLU:s mål vara att inom tio år öka
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
antalet studenter vid SLU med minst 50 % varvid ökningen i första hand
bör ske inom ramen för kandidat- och magisterprogram.
Med anledning av regeringens program för en utökning av antalet
studieplatser inom högskolan föreslås att antalet studieplatser vid SLU:s
utbildningar ökas med 200 hösten 1997 samt med ytterligare 200 hösten
1999. Antalet helårsprestationer år 2000 har därvid utökats med 400.
Regeringen har beaktat medelsbehovet för det ökade antalet studieplatser
vid anslagsberäkningen. För år 1997 har 8 670 000 kr beräknats för ut-
bildningsplatserna.
Forskning och forskarutbildning
Regeringen anger sina förslag rörande forskningen vid SLU i den forsk-
ningspolitiska propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5),
varför frågor avseende forskningen och forskarutbildningen inte behandlas
i detta avsnitt.
Besparingar
Den besparing på 104 miljoner kronor (cirka 10 %) som SLU ålades år
1995 kommer att förverkligas genom i första hand nedläggning eller
flyttning av verksamheten i Bispgården, Garpenberg, Lund och Svalöv,
indragning av 33 högre tjänster och koncentration av lokalutnyttjande.
Regeringen minskar anslaget för år 1997 med 8,3 miljoner kronor med
hänsyn till det statsfinansiella läget.
Jämställdhet
Regeringen konstaterar från årsredovisningen att drygt 50 % av nybörjarna
på SLU:s utbildningsprogram är kvinnor. SLU:s naturvetenskapliga
utbildningar lockar därför uppenbarligen fler kvinnor än övriga natur-
vetenskapliga program i landet. Av samma rapport framgår emellertid
även att andelen kvinnor bland nyintagna till forskarutbildning har
minskat från 46 % 1993/94 till 36 % 1994/95.
Regeringen finner det av flera skäl angeläget att förbättra kvinnors
möjligheter att göra forskarkarriär och har med anledning därav (prop.
1994/95:164)
- anvisat medel för finansiering av doktorandtjänster för kvinnor
1995/96. Finansiering av tjänsterna vid SLU under åren 1997- 1999
skall ske genom omprioriteringar inom SLU:s ram,
- beslutat delfinansiera professurer för underrepresenterat kön vid SLU
inom följande fyra områden:
växtbiokemi
hortikulturell genetik och förädling
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
94
vattenbruk, särskilt fiskars beteende
markekologi med inriktning mot kolets omsättning,
- beslutat delfinansiera fyra nya forskarassistenttjänster vid SLU för
kvinnor inom områdena:
biogeofysik
mark - växtinteraktioner
reglering av trädens åldrande
sjukdomar hos nötkreatur.
SLU och SJFR skall därutöver bidra till finansieringen av professurer
och forskarassistenttjänster med vardera hälften av den del som inte täcks
genom de nya medel som regeringen anvisat. Dock skall den sista
professuren ovan i sin helhet finansieras av berörda myndigheter under
Jordbruksdepartementet.
SLU har föreslagit en låneram i Riksgäldskontoret på totalt 375 miljo-
ner kronor, varav 145 miljoner kronor för investeringar i anläggningstill-
gångar och 230 miljoner kronor för investeringar i de fastigheter som
förvaltas av SLU.
Regeringen bedömer anslagsbehovet till 980 773 000 kr. För åren 1998
och 1999 beräknas utgifterna till 1 019 251 000 kr respektive
1 061 244 000 kr. I beloppen ingår 13 189 000 kr för nya utbildnings-
platser.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
|
1994/95 |
Utgift |
13 867l)2) |
Anslagskredit |
220 |
|
1995/96 |
Anslag |
15 399 |
Utgiftsprognos |
14 567 |
|
därav 1996 |
10 113 | |||
|
1997 |
Förslag |
10 501 | ||
|
1998 |
Beräknat |
10 813 | ||
|
1999 |
Beräknat |
11 134 |
Beloppen anges i tusental kr
2) Avser även vissa kostnader för finansiering av EU-medlemskapet
De övergripande målen för Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR)
är att främja och stödja i första hand grundläggande och långsiktig
forskning som gagnar ett hållbart nyttjande av biologiska naturresurser
med särskild inriktning på de areella näringarna. Rådet skall verka för att
informationen om forskning och forskningsresultaten sprids.
Regeringen har fastställt följande verksamhetsmål för SJFR för budget-
året 1995/96 fram t.o.m. den 31 december 1996.
Forskningsrådet skall i det internationella arbetet verka för att de medel
Sverige ställer till förfogande för internationella forskningsorganisationer
får största möjliga nytta för svensk forskning.
Forskningsrådet skall verka för att ett ökat antal artiklar av svenska
forskare publiceras i vetenskapliga tidskrifter.
Forskningsrådet skall med beaktande av förutsättningarna inom respek-
tive område
- öka stödet till yngre forskare,
- förbättra informationen om forskning och forskningsresultat,
- vidga det internationella forskningssamarbetet,
- verka för att antalet kvinnliga forskare ökar.
Anslaget skall täcka SJFR:s förvaltningskostnader.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Sammanfattning
Ramanslag 10 501 tkr
Fördjupad anslagsframställning
SJFR har i sin fördjupade anslagsframställning lämnat följande rapporter
med förslag för den framtida forskningen: Ekologisk jordbruks- och träd-
gårdsproduktion, Trädgårdsnäringsforskning, Ökat värdeutbyte och
industriellt nyttjande av skogsråvara, Forskning och utveckling för bättre
miljö 1996, Areell produktion och långsiktig samhällelig försörjning,
Växtförädling och Livsmedelsforskning.
SJFR har till stöd för anslagsframställningen genomfört tolv utvärde-
ringar under perioden 1991-96 av den genomförda forskningen. Utländska
experter har medverkat i utvärderingsverksamheten. Utvärderingarna har
i några fall utförts i samverkan med andra forskningsmyndigheter. Be-
dömningar av den utförda forskningen avser både forskningens inom-
vetenskapliga betydelse samt dess relevans för berörda samhällssektorer.
SJFR har redovisat hur fördelningen av forskningsmedel förändrats
under perioden 1991/92-1995/96. Av redovisningen framgår bl.a. att den
ekologiska forskningen under nämnda period tredubblat sin anslagsvolym.
Forskning med en mer direkt koppling till jordbruket och skogsbruket har
under samma tid en i stort sett oförändrad anslagsvolym i löpande priser.
Övergripande mål
För den kommande planeringsperioden bör SJFR:s övergripande mål vara
oförändrat.
96
Resultatbedömning
Sammanfattningsvis anför RRV att verksamhetsmålen, med undantag av
ett mål om ökad rörlighet av forskare som förelåg under budgetåret
1994/95, har bedömts kunna uppfyllas. Målet har tagits bort för budget-
året 1995/96.
Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i
revisionsberättelsen avseende SJFR.
RRV har i sin granskning av SJFR:s årsredovisning anfört att rutinerna
för tilldelning av forskningsmedel och ekonomisk uppföljning av lämnade
forskningsbidrag har påvisat vissa svagheter. Jävsprotokoll har skrivits vid
rådsbeslut och inte vid beredningsorganens sammanträden. Vidare saknas
en årlig ekonomisk redovisning för de utgivna forskningsbidragen.
Huvudansvaret för förvaltning och redovisning åvilar enligt RRV mot-
tagande universitet/högskola. Det ankommer dock på SJFR att ställa krav
på återrapportering/uppföljning av pågående och slutförda forsknings-
projekt. SJFR har under året antagit en codex ethicus som behandlar olika
fall av jävssituationer som kan förekomma i myndighetens verksamhet
Regeringen har den 14 mars 1996 uppdragit åt SJFR och övriga forsk-
ningsråd att utarbeta gemensamma riktlinjer för en bättre ekonomisk
uppföljning av rådens bidragsgivning. SJFR har tillsammans med övriga
forskningsråd den 13 juni 1996 lämnat förslag till gemensamma rutiner
för ekonomisk uppföljning av medel som av forskningsråden utbetalas till
universitet och högskolor.
Regeringen bedömer anslagsbehovet till 10 501 000 kr. De bedömda
anslagsbehoven för åren 1998 och 1999 är beräknade med utgångspunkt
i 1997 års anslagsnivå.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
|
1994/95” |
Utgift |
252 369” |
Reservation |
88 135 |
|
1995/96” |
Anslag |
298 935 |
Utgiftsprognos |
329 020 |
|
därav 1996 |
221 032 | |||
|
1997 |
Förslag |
204 850 | ||
|
1998 |
Beräknat |
209 298 | ||
|
1999 |
Beräknat |
213 870 |
” Anslagen Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning och Stöd till kollektiv forsk-
ning
2) Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget finansieras SJFR:s forskningsstöd samt stöd till kollektiv
forskning.
Av statsfinansiella skäl räknades anslaget ner under innevarande bud-
getår med 54 miljoner kronor, beräknat på tolv månader. Beloppet ut-
gjordes av avgiftsmedel från handelsgödsel och bekämpningsmedel och
medlen finansierade särskilda forskningsprogram inom främst miljö-
området. SJFR har reserverat medel för att slutföra programmen enligt
ingångna avtal och kontrakt samt för att svara för svensk motfinansiering
av EU:s fjärde ramprogram för forskning och utveckling.
Forskningsbidrag ges inom följande områden: organismbiologi, cell-
biologi och kemi, ekologi, ekonomi och samhälle, jordbruk, skogsbruk,
hortikultur, fisk, livsmedel, rennäring och areell produktion samt lång-
siktig samhällelig försörjning.
Den kollektiva forskningen omfattar jordbruksteknisk forskning, viss
skogsforskning, trädgårdsforskning samt växtförädling. Former för det
statliga stödet till den kollektiva forskningen utreds för närvarande inom
Närings- och handelsdepartementet (dir. 1994:03).
Sammanfattning
Ramanslag 204 850 tkr
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Regeringen behandlar i den forskningspolitiska propositionen Forskning
och samhälle (prop. 1996/97:5) inriktningen av SJFR:s forskning. I det
följande behandlas i korthet ett par av de viktigaste förslagen som medför
ekonomiska åtaganden för staten.
I propositionen behandlas bl.a. stödet till forskning om det ekologiska
lantbruket. I regeringens ekonomiska vårproposition (prop. 1995/96:150
s. 159-160) behandlades dispositionen av disponibla medel från EG-
budgeten finansierade genom kompensation för revalvering av jordbruks-
omräkningskursen. Regeringens förslag är att
till stöd för forskning om ekologisk jordbruks- och trädgårdsproduktion
skall, utöver det under förevarande anslag föreslagna beloppet till SJFR,
sammantaget 46,5 miljoner kronor att fördelas under åren 1996-98. För-
delningen för åren 1996-98 är 21 miljoner kronor, 17 miljoner kronor
respektive 8,5 miljoner kronor. Vidare föreslås Stiftelsen Lantbruksforsk-
ning under samma period erhålla sammantaget 122 miljoner kronor för
forsknings- och utvecklingsarbete. Regeringen utgår från att stiftelsen
genom sina medel medverkar till att jordbruket och trädgårdsnäringen
ställs om mot en mer ekologisk hållbar produktion där bl.a. vikt läggs vid
att underlätta uppfyllelsen av riksdagens målsättning att 10 % av landets
åkerareal bör vara ekologiskt odlad år 2000.
I regeringens proposition (prop. 1995/96:222), Vissa åtgärder för att
halvera arbetslösheten till år 2000 m.m., behandlas frågor som avser att
förstärka skogsnäringen. I den forskningspolitiska propositionen redovisas
regeringens åtgärder för att främja en samordnad skogsindustriell forsk-
ning samt vissa förslag beträffande livsmedelsforskning och forskning om
landsbygdsutveckling m.m.
Regeringen har med anledning av propositionen (prop. 1994/95:164, bet.
1994/95 :UbU 18, rskr. 1994/95:405) Jämställdhet mellan kvinnor och män
inom utbildningsområdet, anvisat medel till delfinansiering av nio tjänster
som forskarassistent för underrepresenterat kön. Under förevarande anslag
har beräknats 1 268 000 kr, som avser SJFR:s kostnader för tjänsterna.
Behållningen vid utgången av budgetåret 1995/96 på de tidigare an-
slagen skall föras över till det nya anslaget.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Kollektiv forskning
Regeringen föreslår följande kollektivt finansierade program att genom
föras under år 1997.
Kollektiva program (tusental kr)
|
1995/96 |
1997 | |
|
Jordbruksteknik |
5 550 |
3 700 |
|
Skogsforskning |
36 450 |
24 300 |
|
Trädgårdsforskning |
16 500 |
11 000 |
|
Växtförädling |
10 500 |
7 000 |
|
Summa program |
69 000 |
46 000 |
SJFR har träffat avtal med Stiftelsen Jordbruks- och Miljöteknisk
Forskning om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverk-
samhet på det jordbrukstekniska området. Avtalet omfattar perioden
1997-2000 för verksamhetens inriktning, medan den ekonomiska delen,
med hänsyn till pågående utredning av kollektivforskningsinstituten,
endast omfattar år 1997. Enligt avtalet medverkar SJFR i finansieringen
med 3,7 miljoner kronor under år 1997. Stiftelsen tillskjuter för år 1997
minst 3,7 miljoner kronor, varav 3 miljoner kronor i form av direkt bi-
drag. Jordbrukstekniska institutet har ansvaret för programmets genom-
förande.
SJFR har vidare träffat avtal med Stiftelsen Skogsbrukets Forsknings-
institut om gemensam finansiering av viss skogsforskning. Avtalet om-
fattar perioden 1997-2000 för verksamhetens inriktning medan den eko-
nomiska delen med hänsyn till pågående utredning omfattar år 1997.
Enligt avtalet medverkar SJFR med 24,3 miljoner kronor under år 1997.
Stiftelsen tillskjuter för år 1997 minst 24,3 miljoner kronor.
För insatser inom områdena hemträdgårdar och grönytemiljöer, inkl,
verksamheten inom MOVIUM-sekretariatet vid Sveriges lantbruks-
universitet i Alnarp har beräknats 11 miljoner kronor.
För fortsatt växtförädling av icke kommersiella jordbruks- och träd-
gårdsgrödor har beräknats 7 miljoner kronor.
Regeringen bedömer anslagsbehovet till 204 850 000 kr. De bedömda
99
anslagsbehoven för åren 1998 och 1999 är beräknade med utgångspunkt Prop. 1996/97:1
i 1997 års anslagsnivå. Utgiftsområde 23
|
1994/95 |
Utgift |
832” | ||
|
1995/96 |
Anslag |
1 287 |
Utgiftsprognos |
1 287 |
|
därav 1996 |
858 | |||
|
1997 |
Förslag |
882 | ||
|
1998 |
Beräknat |
907 | ||
|
1999 |
Beräknat |
932 | ||
” Beloppen anges i tusental kr
Skogs- och lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap
och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk
samt därtill knuten verksamhet. Från anslaget betalas kostnader för
akademiens ordinarie tjänstemän, ersättning åt skoglig expertis, bidrag till
bibliotek m.m. samt vissa kostnader för utländskt forskarutbyte och ut-
ländska forskarkontakter.
Under det gångna året har akademien belyst aktuella skogs- och jord-
bruksfrågor vid ordinarie månadssammankomster, vid seminarier samt
genom arbete inom och rapporter från utskott, kommittéer och arbets-
grupper.
Sammanfattning
Anslag 882 tkr
För år 1997 hemställer akademien om ett anslag på 940 000 kr. Rege-
ringen bedömer anslagsbehovet till 882 000 kr. De bedömda anslags-
behoven för åren 1998 och 1999 är beräknade med utgångspunkt i 1997
års anslagsnivå.
100
11 Skogsnäring
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Skogsnäringen är en av Sveriges viktigaste näringsgrenar och är den
största källan för nettoexportinkomster. Skogen som täcker ca 2/3
av landarealen är av stor betydelse för rekreation och friluftsliv och
mycket viktig som livsrum för djur och växter. Skogsmarken har
också stora kulturvärden.
Gällande skogspolitik, som trädde i kraft den 1 januari 1994, vär-
nar både skogsproduktion och miljö. Denna politik ligger fast och
skall fullföljas.
Gällande skogspolitik som trädde i kraft den 1 januari 1994 tar sin
utgångspunkt i de skogsprinciper som antogs vid FN:s miljökonferens i
Rio de Janeiro år 1992 (prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr.
1992/93:352). I dessa principer betonas både utnyttjande och bevarande
av skogarna. Den svenska skogspolitiken har därför både ett produktions-
mål och ett miljömål som skall vara jämställda och väga lika tungt.
Produktionsmålet innebär att skogen och skogsmarken skall utnyttjas
effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning.
Miljömålet innebär att skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga
skall bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen skall
säkras. Skogen skall brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör
hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser
och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas.
Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden skall
värnas.
Den svenska strategin för bevarande av biologisk mångfald innebär att
produktionsmålet och miljömålet integreras. På merparten av den svenska
skogsmarken skall skogen brukas med hänsyn tagen till naturvårdens och
kulturmiljöns intressen. Bevarandestrategin innebär också att vissa arealer
helt undantas från skogsbruk. För närvarande är drygt 3 % av den pro-
duktiva skogsmarken skyddad i form av nationalparker, naturreservat,
domänreservat etc. Större delen av de skyddade områdena ligger i fjäll-
kedjan ovanför gränsen för svårföryngrad skog. Härtill kommer skyddad
mark i form av skogliga impediment insprängda i den produktiva skogs-
marken. Det handlar om ca 4 miljoner hektar skogsmark som på detta sätt
skyddas med stöd av skogsvårdslagstiftningens avverkningsförbud.
Utvärdering av skogspolitiken
Skogsstyrelsen har i uppdrag att i januari 1998 redovisa en utvärdering av
1993 års skogspolitiska beslut. Utvärderingen skall i vissa delar göras i
samarbete med Statens naturvårdsverk. Genom särskilda regeringsbeslut
har vissa delar av utvärderingen tidigarelagts. Det gäller skogsvårds-
lagstiftningens ransoneringsregler för avverkning, bestämmelserna om
återväxtåtgärder samt bevarandet av den biologiska mångfalden. De båda
101
senare delarna skall redovisas vid kommande årsskifte och därefter be-
dömas av Miljövårdsberedningen. Den förstnämnda har redovisats och
remissbehandlats men tills vidare, i överensstämmelse med vad de flesta
remissinstanserna ansett, inte föranlett någon åtgärd. Regeringen planerar
att under budgetåret 1997 återkomma till riksdagen vad gäller Skogs-
styrelsens förslag i rapporten Aktionsplan för biologisk mångfald och
uthålligt skogsbruk.
Skogsvårdsstyrelserna regional iseras
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Regeringens förslag: Lagen (1990:1496) om hur ledamöter i
skogsvårdsstyrelserna utses upphävs vid utgången av år 1996.
Förslaget föranleder en mindre ändring i 33 § skogsvårdslagen
(1979:429). Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
bemyndigas genom en ändring i skogsvårdslagen att meddela före-
skrifter för att främja, garantera och kontrollera äkthet och kvalitet
vid framställning och handel med skogsodlingsmaterial.
Regeringens bedömning: Regionaliseringen av skogsvårdsstyrelser-
na bör fullföljas. Härigenom skapas utrymme dels för nödvändiga
besparingar, dels för angelägna insatser inom skogspolitiken.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: 1990 års skogspolitiska
kommitté, vars förslag låg till grund för 1993 års skogspolitiska beslut,
föreslog en fortsättning på den regionalisering av skogsvårdsstyrelserna
som påbörjades år 1986 (SOU 1992:111). Förslaget fick ett övervägande
positivt mottagande av remissinstanserna. Frågan om regionindelningen
fick emellertid anstå i avvaktan på Regionberedningens då pågående
arbete. Regionberedningen har nu föreslagit att skogsvårdsstyrelserna
integreras i länsstyrelserna. De flesta remissinstanser som har yttrat sig i
frågan avstyrker förslaget. Det gäller såväl myndigheter som branschor-
ganisationer. Skogsstyrelsen har mot bakgrund bl.a. härav föreslagit att
regionaliseringen nu fullföljs.
Det är angeläget att 1993 års skogspolitik far ett snabbt och brett
genomslag. En förutsättning härför är en effektiv myndighet som kan föra
ut och förankra statsmakternas beslut och intentioner hos skogsägarna.
Mot den bakgrunden bör Skogsvårdsorganisationen bestå som en samlad
myndighet med Skogsstyrelsen som chefsmyndighet för regionala skogs-
vårdsstyrelser.
Den direkta kontakten mellan skogsägarna och skogsmyndigheten är en
förutsättning för att skogspolitiken skall fa tillräcklig genomslagskraft.
Ekonomiskt utrymme för en lokalt förankrad organisation, en omfördel-
ning av resurser till angelägna insatsområden och nödvändiga besparingar
på statsbudgeten kan åstadkommas genom en halvering av antalet region-
kanslier såsom Skogsstyrelsen har föreslagit. Det är angeläget att Skogs-
styrelsen vid omorganisationen beaktar de krav som ställs på verksam-
heten av hänsyn till regionpolitiken i enlighet med 7 § 4 verksförord-
102
ningen (1995:1322). Efter förslag av Skogsstyrelsen kommer regeringen
att ge riktlinjer för den nya regionala organisationens struktur.
Regionaliseringen av skogsvårdsstyrelserna kan, utom i två avseenden,
genomföras utan beslut av riksdagen. I lagen (1990:1496) om hur leda-
möter i skogsvårdsstyrelserna utses finns en inledande bestämmelse om
att det skall finnas en skogsvårdsstyrelse i vaije län. Motivet för lagstift-
ningen är närmast det förhållandet att tre av skogsvårdsstyrelsens leda-
möter och ersättare för dessa väljs av landstinget. Denna ordning är en
rest av de föreskrifter som fanns innan skogsvårdsstyrelserna förstatligades
år 1981. Bestämmelserna om hur styrelserna skall utses bör i fort-
sättningen överensstämma med de principer som normalt gäller för stat-
liga myndigheter. Det är regeringens avsikt att styrelserna även i fort-
sättningen skall ha en regional förankring men att ledamöterna skall
förordnas av regeringen. Mot denna bakgrund bör lagen (1990:1496) om
hur ledamöter i skogsvårdsstyrelserna utses upphöra att gälla vid utgången
av år 1996. Vidare bör 33 § skogsvårdslagen (1979:429) ändras vad avser
avgränsningen av skogsvårdsstyrelsemas tillsynsansvar till länet. Två
lagförslag har mot denna bakgrund utformats i Närings- och handels-
departementet.
Kvalitetsnormer för skogsodlingsmaterial
Ytterligare en ändring bör göras i skogsvårdslagen. För att uppfylla de
krav som ställs i rådets direktiv 71/161/EEG av den 30 mars 1971 och
75/445 av den 26 juni 1975 om yttre kvalitetsnormer och äkthet för
skogsodlingsmaterial som saluförs inom gemenskapen behövs en möjlig-
het för regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att meddela
föreskrifter för att främja, garantera och kontrollera äkthet och kvalitet vid
framställning och handel med skogsodlingsmaterial. 17 § skogsvårdslagen
(1979:429) bör det därför som ett andra stycke införas ett bemyndigande
av sådant innehåll. Ändringen bör träda i kraft den 1 januari 1997.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
|
Utgift 1994/95 |
Anvisat 1995/96 |
Prognos 1995/96 |
därav 1996 |
Förslag 1997 |
Beräknat 1998 |
Beräknat 1999 |
|
401,1” |
637,2 |
644,0 |
448,0 |
370,0 |
344,3 |
347,8 |
” Beloppen anges i miljoner kr
103
22 Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 1. Del 8
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
|
1994/95° Utgift |
286 6462) |
Anslagssparande |
28 221 | |
|
1995/96° Anslag |
424 201 |
Utgiftsprognos |
431 000 | |
|
därav 1996 |
301 000 | |||
|
1997 |
Förslag |
271 393 | ||
|
1998 |
Beräknat |
265 201 | ||
|
1999 |
Beräknat |
274 650 | ||
'' Anslagen Skogsvårdsorganisationen och Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter
2) Beloppen anges i tusental kr
Anslaget disponeras av Skogsstyrelsen som är den centrala förvaltnings-
myndigheten för skogsvårdsstyrelserna. På anslaget redovisas all verksam-
het hos Skogsvårdsorganisationen.
Det övergripande målet för Skogsvårdsorganisationen är att verka för
att landets skogar vårdas och brukas på ett hållbart sätt i enlighet med de
skogspolitiska målen och det för skogsbruket och myndigheten gällande
sektorsansvaret för miljön.
Sammanfattning
Det övergripande målet för Skogsvårdsorganisationens verksamhet
som lades fast i 1993 års skogspolitiska beslut bör ligga fast.
Ramanslag 271 393 tkr
Beräknade avgiftsinkomster 340 000 tkr
Myndighetsverksamheten och uppdragsverksamheten bör i fortsättningen
redovisas på ett ramanslag benämnt Skogsvårdsorganisationen. Eventuellt
anslagssparande eller kredit på det äldre myndighetsanslaget den 31
december 1996 bör föras över till det nya anslaget.
Mot bakgrund bl.a. av den förändrade organisation som redovisas i det
föregående beräknas en årlig besparing på 20 miljoner kronor uppnås. De
engångsvisa kostnader som är förknippade med organisationsförändringar-
na kommer att närmare beräknas av Skogsstyrelsen. 10 miljoner kronor
finansieras med medel som disponeras av regeringen inom Närings- och
handelsdepartementets ram. Resterande kostnader får täckas med ackumu-
lerat överskott i Skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet.
Regeringen anser att Skogsstyrelsens årsredovisning för budgetåret
1994/95 uppfyller de krav som ställs. RRV har inte haft något att erinra
104
mot Skogsstyrelsens årsredovisning.
Som en följd av att riksdagen godkänt den inriktning av besparings-
åtgärder som regeringen förordat för budgetåren 1997 och 1998 (prop.
1994/95:100 bil. 13, bet. 1994/95:NU18, rskr. 1994/95:300) och de övriga
besparingar som regeringen aviserade i den s.k. kompletteringspropositio-
nen (prop. 1994/95:150 bil. 1 s. 60) minskas anslaget med 20,2 miljoner
kronor. Anslagsnivån beräknas därmed till 271 393 000 kr. Beräkningen
utgår från anslagsnivån för budgetåret 1995/96 omräknat till 12 månader
och med hänsyn tagen till den nämnda besparingen. Anslaget har kom-
penserats för inflation genom pris- och löneomräkning.
För åren 1998 och 1999 beräknas anslagsnivån preliminärt till lägre
belopp i reala termer.
För år 1997 bör det anvisas ett ramanslag på 271 393 000 kr.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
|
1994/95° |
Utgift |
39 8092) | ||
|
1995/96° |
Anslag |
60 000 |
Utgiftsprognos |
37 000 |
|
därav 1996 |
18 000 | |||
|
1997 |
Förslag |
10 000 | ||
|
1998 |
Beräknat |
6 000 | ||
|
1999 |
Beräknat |
- | ||
° Anslaget Bidrag till skogsvård m.m.
2) Beloppen anges i tusental kr
Från anslaget som disponeras av Skogsstyrelsen täcks kostnaderna för
bidrag till skogsvård m.m. som har beviljats före den 1 juli 1993 enligt
förordningen (1979:792) om statligt stöd till skogsbruket och ädel-
lövskogsförordningen (1984:120) samt kostnaderna för avsyning före
utbetalning av de beslutade bidragen.
Sammanfattning
Reservationsanslag 10 000 tkr
För år 1997 bör det anvisas ett reservationsanslag på 10 miljoner
kronor. Enligt prognosen för år 1998 bör 6 miljoner kronor anvisas. Där-
efter bör alla beslut som fattats före den 1 juli 1993 vara infriade och
anslaget behöver inte föras upp mer.
105
1997 Nytt anslag (förslag) 1 000°
1998 Beräknat
1999 Beräknat
Beloppen anges i tusental kr
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Sammanfattning
Reservationsanslag 1 000 tkr
Anslaget som är ett nytt reservationsanslag ersätter det tidigare
förslagsanslaget Stöd till byggande av skogsvägar.
Det nya anslaget som skall disponeras av Skogsstyrelsen skall täcka
eventuella förluster till följd av statliga kreditgarantier för sådana lån till
byggande av skogsvägar som avses i förordningen (1979:792) om statligt
stöd till skogsbruket (omtryckt 1988:1000).
För 1997 bör ett reservationsanslag på 1 miljon kronor anvisas.
|
1994/950 |
Utgift |
81 6322) |
Reservation |
63 696 |
|
1995/96” |
Anslag |
147 000 |
Utgiftsprognos |
173 000 |
|
därav 1996 |
126 000 | |||
|
1997 |
Förslag |
80 200 | ||
|
1998 |
Beräknat |
65 700 | ||
|
1999 |
Beräknat |
65 700 |
11 Reservationsanslaget Insatser för skogsbruket
2) Beloppen anges i tusental kr
Anslaget som disponeras av Skogsstyrelsen täcker kostnaderna för stats-
bidrag enligt förordningen (1993:555) om statligt stöd till skogsbruket
samt för statsbidrag enligt ädellövskogsförordningen (1984:120) avseende
beslut som har fattats under tiden den 1 juli - den 31 december 1993.
106
Sammanfattning
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
Ramanslag 80 200 tkr
Anslagsformen ändras från reservationsanslag till ramanslag.
Under forutsättning att kommissionen godkänner regeringens förslag till
program för stöd till skogliga åtgärder inom jordbruket vad avser vitalise-
ringsgödsling av skogsmark bör 7,5 miljoner kronor om året disponeras
av detta anslag för nationell medfinansiering för ändamålet under åren
1997-2000.
Regeringen kommer senare i höst att besluta om särskilda medel för att
påskynda slutförandet av biotopinventeringen.
Som en följd av att riksdagen godkänt den inriktning av besparings-
åtgärder som regeringen förordat för budgetåren 1997 och 1998 (prop.
1994/95:100 bil. 13, bet. 1994/95:NU 18, rskr. 1994/95:300) och de övriga
besparingar som regeringen aviserade i den s.k. kompletteringspropositio-
nen (prop. 1994/95:150 bil. 1 s. 60) minskas anslaget med 3,3 miljoner
kronor. Anslagsnivån beräknas därmed till 80 200 000 kr. Beräkningen
utgår från anslagsnivån för budgetåret 1995/96 omräknat till 12 månader
och med hänsyn tagen till den nämnda besparingen. För åren 1998 och
1999 beräknas preliminärt en lägre nivå beroende på att biotopinvente-
ringen då skall vara slutförd.
För år 1997 bör ett ramanslag på 80 200 000 kr anvisas.
|
H 5. Internationellt skogssamarbete | |
|
1997 Nytt anslag (förslag) |
1 405” |
|
1998 Beräknat |
1 405 |
|
1999 Beräknat |
1 405 |
|
” Beloppen anges i tusental kr | |
|
Regeringens överväganden | |
Sammanfattning
Ramanslag 1 405 tkr
Anslaget är nytt och skall täcka kostnaderna för internationellt
skogssam arbete.
107
De utgifter som skall belasta anslaget är bl.a. alleuropeiskt skogssam-
arbete, uppföljningsåtgärder på skogsområdet av FN:s miljö- och utveck-
lingskonferens i Rio de Janeiro 1992, resor vid deltagande i Internatio-
nella tropiska timmerorganisationen och förberedelser inför och deltagande
i 1997 års Världsskogskongress. För år 1997 bör ett ramanslag på
1 405 000 kr anvisas. För åren 1998 och 1999 beräknas preliminärt ett
oförändrat anslagsbelopp.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 23
1997 Nytt anslag (förslag) 6 0001’
1998 Beräknat 6 000
1999 Beräknat
6 000
’’ Beloppen anges i tusental kr
Sammanfattning
Ramanslag 6 000 tkr
Anslaget är nytt och skall disponeras för utbetalande av stöd som
svarar mot EG:s finansiering av skogsskadeövervakning.
Anslaget skall disponeras av Skogsstyrelsen. Den nationella finansie-
ringen av den skogsskadeövervakning som här avses sker över anslaget
Skogsvårdsorganisationen. För år 1997 bör ett ramanslag på 6 000 000 lo-
anvisas. För åren 1998 och 1999 beräknas preliminärt ett oförändrat
anslagsbelopp.
108
Utgiftsområde 24
Förslag till statsbudget för år 1997
(utgiftsområde 24)
Prop.
1996/97:1
Utgiftsområde 24
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut ..................... 3
2 Inledning ............................... 5
3 A. Näringspolitik ...........................8
3.1 Allmänt.............................8
3.2 Anslag.............................11
A 1. Närings- och teknikutvecklingsverket:
Förvaltningskostnader ...................11
A 2. Småföretagsutveckling ................... 14
A 3. Stöd till kooperativ utveckling ..............16
A 4. Turistfrämjande .......................17
A 5. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. . 19
A 6. Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och
drift av kanalen .......................20
A 7. Kostnader för omstrukturering av vissa statligt
ägda företag, m.m................. 21
A 8. Avgifter till vissa internationella organisationer .... 23
A 9. Sveriges geologiska undersökning:
Geologisk undersökningsverksamhet m.m........24
A 10. Sveriges geologiska undersökning:
Geovetenskaplig forskning.................28
4 B. Teknologisk infrastruktur....................30
4.1 Allmänt............................30
4.2 Anslag . . ...........................31
B 1. Patentbesvärsrätten .....................31
B 2. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll:
Myndighetsverksamhet...................32
B 3. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll:
Bidrag till riksmätplatser..................34
B 4. Elsäkerhetsverket ......................36
B 5. Sprängämnesinspektionen .................39
B 6. Bidrag till standardisering, provnings- och
mätteknisk FoU m.m....................41
4.3 Övriga frågor.........................44
4.3.1 Avgiftsfinansierad verksamhet ..............44
5 C. Konkurrensfrågor........................48
5.1 Allmänt............................48
5.2 Anslag.............................49
C 1. Konkurrensverket......................49
C 2. Konkurrensforskning....................51
5.3 Övriga frågor.........................52
5.3.1 Länsstyrelsernas konkurrensfrämjande arbete .....52
5.3.2 Avgiftsfinansierad verksamhet ..............53
6 D. Teknisk forskning och utveckling ..............55
6.1 Allmänt............................55
6.2 Anslag.............................56
D 1. Teknisk forskning och utveckling ............56
D 2. Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader..........59
D 3. Rymdverksamhet ......................60
D 4. Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet......................62
D 5. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien........63
7 E. Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande.....64
7.1 Allmänt............................64
7.2 Anslag.............................65
E 1. Kommerskollegium.....................65
E 2. Exportfrämjande verksamhet ...............66
E 3. Exportkreditnämnden....................68
E 4. AB Svensk Exportkredits statsstödda
exportkreditgivning.....................76
E 5. Investeringsfrämjande....................78
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
8 F. Konsumentfrågor.........................81
8.1 Allmänt............................81
8.2 Resultatinformation.....................82
8.3 Anslag.............................82
F 1. Marknadsdomstolen.....................82
F 2. Konsumentverket ......................84
F 3. Allmänna reklamationsnämnden .............87
F 4. Fastighetsmäklamämnden .................88
F 5. Stöd till konsumentorganisationer ............89
F 6. Stöd till konsumentforskning ...............90
F 7. Bidrag till miljömärkning av produkter.........92
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner disponeringen av anslaget A 7. Kostnader för om-
strukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. i enlighet med vad
regeringen förordar,
2. godkänner att de övergripande målen för verksamheten inom
Sveriges geologiska undersökning skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar (anslaget A 9),
3. godkänner de riktlinjer för den maringeologiska verksamheten
inom Sveriges geologiska undersökning som regeringen förordar
(anslaget A 9),
4. godkänner att det övergripande målet för geovetenskaplig forskning
skall vara i enlighet med vad regeringen förordar (anslaget A 10),
5. godkänner att de övergripande målen för den mättekniska verk-
samheten inom Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll an-
svarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar
(anslaget B 3),
6. godkänner att de övergripande målen för verksamheten inom
Sprängämnesinspektionens ansvarsområde under planeringsperioden
år 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar
(anslaget B 5),
7. godkänner att de övergripande målen för Styrelsens för ackredite-
ring och teknisk kontroll uppdragsverksamhet skall vara i enlighet
med vad regeringen förordar (avsnitt 4.3.1),
8. godkänner inriktning av verksamheten för Revisorsnämnden som
regeringen förordar (avsnitt 5.3.2),
9. bemyndigar regeringen att under år 1997 låta staten ta på sig
ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning
och utveckling som inberäknat löpande avtal och beslut, innebär
åtaganden om högst 650 miljoner kronor under år 1998, högst 575
miljoner kronor under år 1999, högst 500 miljoner kronor under år
2000 och högst 425 miljoner kronor under år 2001 (anslaget D 1),
10. medger att eventuella reservationer från 1995/96 på tolfte huvud-
titelns reservationsanslag F 1. Teknisk forskning och utveckling
samt reservationsanslag F 2. Informationsteknologi överförs som
anslagssparande till ramanslaget D 1. Teknisk forskning och
utveckling och far användas enligt vad regeringen anför (anslaget
D 1),
11. bemyndigar regeringen att under år 1997 ikläda staten nya för-
pliktelser för betalningar under kommande år inom rymdverksam-
het om högst 108 900 000 kr (anslaget D 3),
12. godkänner regeringens förslag att Exportkreditnämndens ordinarie
garantiverksamhet skall bedrivas i ett system med resultatkravet att
verksamheten totalt sett skall vara självbärande över tiden (anslaget
E3),
13. godkänner vad regeringen har uttalat om krav på den underliggande
exportaffären vid beviljande av säkerhetsgaranti (anslaget E 3),
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
14. medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av en statsgaranti
till ett belopp av högst 100 000 000 000 kr för det ordinarie
garantisystemet (anslaget E 3),
15. medger att staten åtar sig ett betalningsansvar i form av en stats-
garanti till ett belopp av högst 3 000 000 000 kr för investeringar
i utlandet (anslaget E 3),
16. godkänner regeringens förslag att Exportkreditnämnden får obe-
gränsad upplåningsrätt i bl.a. Riksgäldskontoret (anslaget E 3),
17. bemyndigar regeringen eller den myndighet regeringen utser att
besluta om löftesprovisionen inom det statsstödda exportkre-
ditsystemet (anslaget E 4),
18. för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 24
Näringsliv enligt följande uppställning:
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Anslag Anslagstyp Anslagsbelopp
(tusental kr)
|
A 1. |
Närings- och teknikutvecklingsverket: F örvaltningskostnader |
ramanslag |
353 268 |
|
A 2. |
Småföretagsutveckling |
ramanslag |
106 393 |
|
A 3. |
Stöd till kooperativ utveckling |
ramanslag |
6 500 |
|
A 4. |
Turistfrämjande |
ramanslag |
81 374 |
|
A 5. |
Täckande av förluster vid viss garantigivning, |
ramanslag |
12 500 |
|
A 6. |
Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning |
obetecknat anslag |
15 000 |
|
A 7. |
Kostnader för omstrukturering av vissa statligt |
ramanslag |
25 000 |
|
A 8. |
Avgifter till vissa internationella organisationer ramanslag |
24 329 | |
|
A 9. |
Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. |
ramanslag |
124 921 |
|
A10. |
Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning |
ramanslag |
4 860 |
|
B 1. |
Patentbesvärsrätten |
ramanslag |
.11 021 |
|
B 2. |
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet |
ramanslag |
12 975 |
|
B 3. |
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: |
obetecknat anslag |
8 760 |
|
B 4. |
Elsäkerhetsverket |
ramanslag |
36 520 |
|
B 5. |
Sprängämnesinspektionen |
ramanslag |
15 150 |
|
B 6. |
Bidrag till standardisering, provnings- och |
ramanslag |
77 802 |
|
C 1. |
Konkurrensverket |
ramanslag |
62 271 |
|
C 2. |
Konkurrensforskning |
ramanslag |
1 736 |
|
D 1. |
Teknisk forskning och utveckling |
ramanslag |
783 447 |
|
D 2. |
Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader |
ramanslag |
14 270 |
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
|
D 3. |
Rymdverksamhet |
ramanslag |
576 091 |
|
D 4. |
Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk- |
obetecknat anslag |
32 533 |
|
D 5. |
Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien |
obetecknat anslag |
5 467 |
|
E 1. |
Kommerskollegium |
ramanslag |
48 169 |
|
E 2. |
Exportfrämjande verksamhet |
ramanslag |
136 051 |
|
E 3. |
Exportkreditnämnden |
ramanslag |
120 000 |
|
E 4. |
AB Svensk Exportkredits statsstödda |
ramanslag |
16 500 |
|
E 5. |
Investeringsfrämjande |
ramanslag |
41 000 |
|
F 1. |
Marknadsdomstolen |
ramanslag |
5 888 |
|
F 2. |
Konsumentverket |
ramanslag |
69 445 |
|
F 3. |
Allmänna reklamationsnämnden |
ramanslag |
13 788 |
|
F 4. |
Fasti ghetsmäklamämnden |
ramanslag |
5 945 |
|
F 5. |
Stöd till konsumentorganisationer |
ramanslag |
4 100 |
|
F 6. |
Stöd till konsumentforskning |
ramanslag |
2 070 |
|
F 7. |
Bidrag till miljömärkning av produkter |
obetecknat anslag |
4 600 |
|
Summa för utgiftsområdet |
2 859 744 | ||
2 Inledning
Presentation av utgiftsområde 24. Näringsliv
Inom verksamhetsområdet Näringspolitik återfinns verksamheter som
syftar till att underlätta utveckling och expansion av små och medelstora
foretag samt småföretagsamhet i kooperativ form. Vidare rymmer
verksamhetsområdet det statliga turistfrämjandet genom aktiviteterna inom
dels Turistdelegationen och dels det av staten och turistnäringen gemen-
samt ägda bolaget, Sveriges Rese- och Turistråd. Dessutom finns anslag
for att täcka vissa förluster vid garantigivning m.m. Inom verksamhetsom-
rådet finns också anslag for omstrukturering av vissa foretag med statligt
ägande. Vidare återfinns Närings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK,
och Sveriges geologiska undersökning, SGU, inom verksamhetsområdet.
Inom verksamhetsområdet Teknologisk infrastruktur finns ansvar for
immaterial- och associationsrätt genom Patent- och registreringsverket,
PRV, och Patentbesvärsrätten, PBR, ansvar för teknisk provning och
kontroll, legal mätteknik och ädelmetallkontroll genom Styrelsen for
ackreditering och teknisk kontroll, SWEDAC. För elsäkerhet och brand-
och explosionssäkerhet ansvarar Elsäkerhetsverket respektive Sprängäm-
nesinspektionen. Vidare lämnar staten bidrag till den svenska standardise-
ringsorganisationen genom SIS-Standardiseringen i Sverige. Uppgifter
inom statens ansvar for provnings- och mätteknisk forskning och
utveckling utförs av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB, SP.
Under verksamhetsområdet Konkurrensfrågor ryms i första hand de
frågor som rör Konkurrensverkets uppgifter med att tillämpa konkur-
renslagstiftningen och att i övrigt främja konkurrensen. Häri ryms också
stöd till konkurrensforskning. Under verksamhetsområdet redovisas också
länsstyrelsernas konkurrensfrämjande arbete. Dessa insatser görs i
samverkan med Konkurrensverket. Slutligen behandlas även verksamheten
vid Revisorsnämnden. Nämnden är sedan den 1 juli 1995 en fristående
och helt avgiftsfinansierad myndighet.
Inom verksamhetsområdet Teknisk forskning och utveckling bedrivs
verksamhet av Närings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK, och
Rymdstyrelsen som initierar och finansierar forsknings- och utveck-
lingsprojekt samt tillhandahåller tjänster och resurser som bidrar till
näringslivets förnyelse och tillväxt. Under verksamhetsområdet anvisas
även medel för det svenska deltagandet i det europeiska rymdsamarbetet
inom European Space Agency, ESA, och bidrag till Stiftelsen Sveriges
teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet, STATT, samt Ingenjörsveten-
skapsakademien, IVA.
Inom verksamhetsområdet Utrikeshandel, export- och investerings-
främjande redovisas verksamheten vid Kommerskollegium, export-
främjande verksamhet genom Sveriges Exportråd, exportkreditgarantiverk-
samheten genom Exportkreditnämnden, statsstödd exportkreditgivning
genom AB Svensk Exportkredit samt investeringsfrämjande verksamhet
genom Delegationen för utländska investeringar i Sverige (Invest in
Sweden Agency).
Inom verksamhetsområdet Konsumentfrågor anvisas medel för konsu-
mentpolitiska ändamål. Riksdagen har antagit nya konsumentpolitiska mål
(prop. 1994/95:140, bet. 1994/95:LU32, rskr. 1994/95:438). Inom
verksamhetsområdet redovisas verksamheten vid Marknadsdomstolen,
Konsumentverket, Allmänna reklamationsnämnden och Fastighetsmäklar-
nämnden. Vidare ryms frågor som rör stöd till konsumentorganisationer
och konsumentforskning samt bidrag till miljömärkning av produkter.
Utgångspunkter for besparingar och prioriteringar
Utgångspunkten för regeringens förslag till budget för utgiftsområdet har
varit inriktningen av de besparingsbeting på offentlig konsumtion som
riksdagen godkänt (prop. 1994/95:100 bil. 13, bet. 1994/95:NU18, rskr.
1994/95:300), de besparingar som aviserades i den s.k. kompletteringspro-
positionen (prop. 1994/95:150 bil. 1 s. 60) samt den besparing på teknisk
forskning och utveckling som aviserades i den ekonomiska vårpropositio-
nen (prop. 1995/96:150 s. 97). Totalt rör det sig för utgiftsområdet om
neddragningar motsvarande 320 miljoner kronor eller drygt 10%.
Regeringen avser följa upp konsekvenserna av dessa besparingar.
Ramen på utgiftsområdet skiljer sig i jämförelse med det preliminära
belopp för utgiftsområdet som redovisades i den ekonomiska vårproposi-
tionen (prop. 1995/96:150). Ramen har för år 1997 ökat med 67 miljoner
kronor. Skillnaden beror på omdisponering inom Närings- och handels-
departementets ram. Till övervägande del utgörs omdisponeringarna av att
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
de delar av NUTEK:s förvaltningsmedel som tidigare legat på sakanslag Prop. 1996/97:1
nu förs över till NUTEK:s förvaltningsanslag. En del av den besparing på Utgiftsområde 24
utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling som regeringen
aviserade i den ekonomiska vårpropositionen har lagts på utgiftsområde
24 Näringsliv. Dessutom har 31 miljoner kronor förts över från utgiftsom-
råde 16 Utbildning och universitetsforskning som viss kompensation för
ökade lokalkostnader i samband med att principen om full kostnadstäck-
ning införts vid finansiering av forskare vid universitet och högskolor. Till
utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan har förts
anslaget Europainformation, vilket motsvarar 11 miljoner kronor. Ramen
för utgiftsområde Näringsliv uppgår för år 1997 till 2 860 miljoner
kronor, för år 1998 preliminärt till 2 594 miljoner kronor och för år 1999
preliminärt till 2 579 miljoner kronor.
Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 24 framgår av följande sammanställning
(miljoner kronor):
Utgift Anvisat Utgiftsprognos Förslag Beräknat
därav
|
1994/95 |
1995/96 |
1995/96 |
1996 |
1997 |
1998 |
1999 | |
|
A. Näringspolitik |
689' |
927 |
1 025 |
607 |
754 |
715 |
698 |
|
B. Teknologisk infrastruktur |
159 |
259 |
258 |
174 |
162 |
158 |
161 |
|
C. Konkurrensfrågor |
57 |
98 |
97 |
70 |
64 |
64 |
64 |
|
D. Teknisk forskning och |
1 445 |
2 489 |
2 437 |
1 863 |
1 412 |
1 267 |
1 297 |
|
E. Utrikeshandel, export och |
483 |
419 |
619 |
416 |
362 |
284 |
252 |
|
F. Konsumentfrågor |
113 |
157 |
169 |
122 |
106 |
105 |
108 |
|
Totalt för utgiftsområde 24 |
2 946 |
4 349 |
4 605 |
3 251 |
2 860 |
2 594 |
2 579 |
‘Exkl. anslaget Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m.
3 A. Näringspolitik
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Näringspolitikens främsta uppgift är att medverka till en halvering
av den öppna arbetslösheten till 4 % år 2000.
Till följd av riksdagens beslut i anledning av
sysselsättningspropositionen disponerar regeringen 1 miljard kronor
för nya, offensiva insatser för tillväxt, förnyelse och
småföretagsutveckling.
En ny tillväxtorienterad regional näringspolitik påbörjas under
budgetåret 1995/96 och kommer att utvecklas ytterligare under år
1997, bl.a. genom en utvecklad näringspolitik för landsbygden med
inriktning mot turism, livsmedelssektor och skogssektor. Ytterligare
åtgärder för att främja framväxten av kunskapsintensiva mindre
företag kommer att vidtas.
Regeringen avser även att under år 1997 fortsätta de
hittillsvarande insatserna för att utveckla småföretag, inklusive
kooperativa företag, och på turistnäringen i syfte att dessa delar av
näringslivet skall kunna bidra till en högre tillväxt och
sysselsättning. Det sker genom bl.a. ALMI Företagspartner AB,
NUTEK och Turistdelegationen.
Regeringen avser att under år 1997 fortsätta satsningen på utveckling
av små och medelstora företag och turistnäringen. Dessa företagsgrupper
kan med viss stimulans från samhället bidra till en högre tillväxt och
ökad sysselsättning. Utgående från regeringens mål för sysselsättningen
framstår de små och medelstora företagens kompetensförsörjning som en
viktig angelägenhet för samhället i sin helhet. Staten vidtar därför
åtgärder som stärker de små och medelstora företagens kompetens.
I den s.k. sysselsättningspropositionen (prop. 1995/96:222) redogör re-
geringen för de små och medelstora företagens betydelse för tillväxt och
sysselsättning. Särskild vikt läggs vid en förstärkning och vidareutveck-
ling av den regionala och kommunala näringspolitiken.
Riksdagens beslut i juli 1996 på grundval av propositionen medför att
småföretagen främjas på ett flertal olika sätt. Arbetsgivaravgifterna sänks
för främst de små företagen samtidigt som skatteuppbörden underlättas
och beskattningen av fåmansbolagen ses över. Den statliga satsningen på
internationell marknadsföring av Sverige som turistland ökar i syfte att
stärka konkurrenskraften inom detta område.
Vidare underlättas teknikspridning och exportansträngningar samtidigt
som de mindre och medelstora högskolorna får utökade resurser under
tre år för kunskapsöverföring till småföretagen. Kvinnor får vidgade möj-
ligheter till starta-eget-bidrag. Sammanlagt disponerar regeringen 1 mil-
jard kronor för att genomföra nya, offensiva insatser för att näringslivet
skall kunna växa och anställa fler människor. Det är också en viktig ut-
gångspunkt för regeringens förslag på området att de åtgärder som vidtas
skall leda till ett ökat samarbete mellan människor från skilda miljöer
som har något att lära av varandra. Förutsättningarna för detta finns på
lokal nivå. Det är där sådana sociala system kan byggas som kan utgöra
lärande organisationer och som kan ha varaktighet i tiden, baserat på
ömsesidig nytta för de deltagande aktörerna.
I dag finns ett stort behov av nya idéer för att starta nya företag och
för att utveckla redan existerande verksamheter. Sverige som nation be-
höver tillväxt, engagemang och tänkande i nya banor. Innovationernas
effekt på tillväxt, levnadsstandard och sysselsättning är viktiga och nöd-
vändiga, men otillräckliga, så länge som vidtagna åtgärder endast förbätt-
rar existerande produktion. För uthållig tillväxt och hög sysselsättning
krävs också en kontinuerlig förnyelse av varor och tjänster. Därför be-
hövs ett stort och variationsrikt flöde av nya upptäckter, nya innovationer
och nya applikationer.
Det är angeläget att olika former av småföretag utvecklas. En fortsatt
satsning på stöd och information till personer som vill starta kooperativa
småföretag sker. Lokala kooperativa utvecklingscentra (LKU) finns
etablerade på 20 orter spridda över landet och utgör därigenom ett viktigt
inslag i den nya regionala näringspolitiken. Det är regeringens ambition
att underlätta framväxten av nya kooperativa företag och att öka
kunskaper om den kooperativa företagsformen. Regeringen skall utveckla
en mer aktiv näringspolitik för landsbygden. Det är angeläget inte bara
av näringspolitiska skäl, utan också ur regional- och miljöpolitisk
synvinkel.
Regeringen avser att tillsätta en kommitté som skall analysera vilka
omställningar som krävs för att stärka den svenska livmedelssektoms
konkurrenskraft. Analyserna skall ligga till grund för bedömningar av
möjligheterna att underlätta strukturomvandlingen i branschen.
Utredningen skall bedrivas skyndsamt och lämna ett förslag till
regeringen senast i februari 1997.
I början av år 1996 tillkallades en utredning om statens roll för främ-
jande av den svenska gruvnäringens utveckling (N 1995:13). Utredningen
skall belysa och lämna förslag till olika frågor inom gruv- och mineral-
områdena. Utredningen skall ha slutfört sitt arbete den 1 oktober 1996.
Utredningens rapport kommer att ligga till grund för regeringens ställ-
ningstaganden inom gruv- och mineralområdena.
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har tidigare täckt sina
förvaltningskostnader dels från ett anslag NUTEK: Förvaltningskost-
nader, dels från olika anslag för de program som verket administrerar.
Regeringen föreslår nu att förvaltningskostnaderna från och med år 1997
får belasta endast det särskilda anslaget för detta och att program- eller
sakanslagen skall belastas endast med utbetalningar till t.ex. företag,
forskare och organisationer och inte med administrativa kostnader. Detta
medför att förvaltningsanslaget räknas upp betydligt och att ett antal
sakanslag minskas i motsvarande mån. NUTEK kommer inte genom den
ändrade anslagsredovisningen att få ökade administrativa resurser.
Företagsstödsutredningen har i sitt betänkande Kompetens och kapital
(SOU 1996:69) lämnat en rad förslag för att bl.a. effektivisera och sam-
ordna olika stöd till företag inom arbetsmarknads-, närings- och regional-
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
23 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 8
politiken. Betänkandet har remissbehandlats. En sammanfattning av Prop. 1996/97:1
betänkandet och en förteckning över remissinstanserna redovisas under Utgiftsområde 24
Utgiftsområde 19 Regional utveckling. Där redovisar regeringen också
sina förslag till förändringar av vissa av de regionalpolitiska stödformer-
na. En sammanställning av remissyttrandena finns att tillgå i Närings- och
handelsdepartementet (dnr N96/1012).
På det näringspolitiska området har utredningen redovisat endast vissa
avgränsade förslag, med hänsyn till att stöden på detta område av
utredningen bedöms vara av begränsad omfattning och ha en adekvat
inriktning. Utredningen föreslog bl.a. att ALMI Företagspartner AB
skulle avsätta ytterligare resurser för lån till kvinnliga företagare och i sin
rådgivning särskilt uppmärksamma invandrarföretagares situation. På
dessa punkter har Näringsdepartementet gett s.k. ägardirektiv till ALMI.
Utredningen föreslog också en utökning av NUTEK:s resurser för
såddfinansiering.
Vidare föreslog utredningen att regeringen skulle uppdra åt ALMI att
i samråd med Bankföreningen utreda behov och utformning av ett nytt
system med lånegarantier enligt nederländsk förebild. Ledningen för
ALMI har efter överläggningar med företrädare för regeringen aviserat
att ALMI senast under våren 1997 kommer att närmare utreda om ett
sådant garantisystem behövs och hur det skulle kunna utformas.
Utredningen förslog också en förstärkt information om de åtgärder som
samhällets organ vidtar för att främja information, rådgivning och kompe-
tensutveckling för småföretag. Regeringen har i dag givit ett uppdrag till
landshövdingarna i samtliga län att samla berörda parter för att utifrån
lokala och regionala förutsättningar ta fram konkreta, aktionsinriktade
ågärder för att bl.a. främja företagsutveckling. Vidare avser regeringen
att besluta om en delegation som skall lämna förslag till förenklingar för
småföretagen i syfte att bl.a. underlätta nyetablering och tillväxt i
småföretagssektom.
Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområde Näringspolitik framgår av följande
sammanställning
(miljoner kronor):
|
Utgift 1994/95 |
Anvisat Utgiftsprognos |
Förslag Beräknat | |||
|
1995/96 |
därav 1995/96 1996 |
1997 |
1998 1999 | ||
|
A. Näringspolitik |
688,7' |
926,8 |
1 024,9 607,4 |
754,1 |
715,5 697,6 |
' Exkl. anslaget Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m.
(-6 066 229 000 kr).
10
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
|
1994/95 |
Utgift |
192 7001 |
Reservation |
24 826 |
|
1995/96 |
Anslag |
307 9672 |
Utgiftsprognos |
311 166 |
|
därav 1996 |
211 124 | |||
|
1997 |
Beräknat |
353 268 | ||
|
1998 |
Beräknat |
326 519 | ||
|
1999 |
Beräknat |
308 814 |
1 Beloppen anges i nisental kr.
2 Inkl, medel på tilläggsbudget.
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) bildades den 1 juli
1991 och är en central förvaltningsmyndighet för frågor om näringslivets
tillväxt och förnyelse samt för omställning av energisystemet.
Verket svarar för statliga insatser för att främja
- teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete,
- etablering och utveckling av små och medelstora företag,
- en balanserad regional utveckling,
- energiförsörjning och effektiv energianvändning samt genom nät-
myndigheten övervakning av energimarknaden.
I anslutning härtill skall verket genomföra utrednings- och utvär-
deringsverksamhet. Inom sina verksamhetsområden skall verket uppfylla
de miljömål som regeringen beslutat om.
NUTEK: s verksamhet har tidigare finansierats genom anslag från flera
departementsområden. Även för budgetåret 1997 kommer verksamheten
att finansieras över flera utgiftsområden, nämligen 6. Totalförsvar, 19.
Regional utjämning och utveckling, 21. Energi och 24. Näringsliv.
De anslag som helt eller delvis berör NUTEK är:
UO 6. Totalförsvar
- B 10. Funktionen Energiförsörjning
UO19. Regional utveckling och utjämning
-Al. Regionalpolitiska åtgärder
- A 2. Regionala utvecklingslån
- A 3. Täckande av förluster på grund av kreditgarantier inom regional-
politiken
- A 5. Sysselsättningsbidrag
- A 6. Transportbidrag
- A 9. Europeiska regionala utvecklingsfonden
UO21. Energi
-Al. Vissa åtgärder för effektivare användning av energi
- A 2. Bidrag till Energiteknikfonden
- A 3. Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum
och Östeuropa
- A 4. Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom
energiområdet
-Bl. Energiforskning
UO 24.Näringsliv
-Al. NUTEK: Förvaltningskostnader
- A 2. Småföretagsutveckling
- A 5. Täckande av förluster för viss garantigivning
-Dl. Teknisk forskning och utveckling
Anslaget A1. NUTEK: Förvaltningskostnader disponeras för lönekost-
nader samt t.ex. övriga förvaltningskostnader som lokaler, resor, kon-
sulter och informationsinsatser. Den ökade medelstilldelningen till an-
slaget beror på att redovisningsprinciperna ändrats. NUTEK:s utgifter för
förvaltningskostnader har tidigare belastat dels anslaget för förvalt-
ningskostnader, dels sakanslagen, dvs. de olika anslagen för de program
som NUTEK administrerar. Hittills har kostnaderna för vissa program
även innefattat förvaltningskostnader. Regeringen har i regleringsbrev
angivit hur stor del av resp, sakanslag som får användas för förvaltnings-
kostnader.
Den nya anslagsmodellen innebär att verkets samtliga förvaltnings-
kostnader kommer fr.o.m. budgetåret 1997 att belasta ett anslag, näm-
ligen det för förvaltningskostnader och att de programanslag som
NUTEK administrerar belastas endast med utbetalningar till t.ex. företag,
organisationer och forskare. Det gör det lättare att få överblick över och
styra NUTEK:s kostnader. Det ställer större krav på redovisning och
uppföljning i syfte att redovisa den totala resursåtgången. Anslaget
Förvaltningskostnader för budgetåret 1997 har tillförts medel från flera
anslag som NUTEK administrerar. En preciserad förteckning görs nedan.
Regeringen avser att noga följa upp belastningen på och användningen av
förvaltningsanslaget. Det bör särskilt påpekas att den förändrade anslags-
modellen inte innebär att antalet personer verksamma vid NUTEK kom-
mer att öka som en direkt följd av omläggningen.
Anslaget A 2. Småföretagsuveckling under UO 24. Näringsliv har
minskats med 40,1 miljoner kronor. Anslaget D 1. Teknisk forskning
under UO 24. Näringsliv har minskats med 41,0 miljoner kronor. Ansla-
gen A 1. Regionalpolitiska åtgärder, A 2. Regionala utvecklingslån och
A 6. Transportbidrag under UO 19. Regional utveckling och utjämning
har minskats med sammanlagt 22,9 miljoner kronor. Under UO 21.
Energi har anslaget A 1. Vissa åtgärder för effektivare användning av
energi minskats med 45 miljoner kronor; Anslaget A 3. Åtgärder för
energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa har minskats
med 3 miljoner kronor och anslaget B 1. Energiforskning minskats med
6,2 miljoner kronor. Totalt har alltså 158,2 miljoner kronor överförts till
anslaget NUTEK: Förvaltningskostnader.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
12
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Övergripande mål
Regeringen anser att det för närvarande inte finns skäl att ändra de
övergripande mål som nu gäller för NUTEK.
Resurser 1997
Ramanslag 353 268 tkr
Övrigt
Inkomster från avgifter för koncessionsärenden skall redovisas un-
der inkomsttitel på statsbudgeten. Motsvarande utgifter täcks från
ramanslaget.
NUTEK har upprättat årsredovisning för budgetåret 1994/95. Riks-
dagen har tidigare informerats om att RRV haft invändningar mot
NUTEK :s förvaltning och att åtgärder vidtagits som bedöms komma att
avhjälpa de påtalade bristerna. NUTEK arbetar bl.a. aktivt med kvalitets-
säkring.
Slutsatser
Energikommissionen föreslog i sitt betänkande i december 1995 att ett
särskilt energiverk skulle bildas. Ställning kommer att tas till förslagen
i den energipolitiska propositionen som avses föreläggas riksdagen våren
1997.
Överväganden om NUTEK: s olika verksamhetsområden redovisas i
anslutning till resp, avsnitt, dvs. småföretagsutveckling, teknisk forskning
och utveckling, regional utveckling och energi.
NUTEK anför i sin fördjupade anslagsframställning att det under den
kommande treårsperioden behöver förstärka resurserna för det omfattande
EU-arbetet inom så gott som alla NUTEK:s verksamhetsområden. NU-
TEK anser det vara väsentligt att öka det svenska deltagandet i olika pro-
gram och aktiviteter så att Sverige kan dra nytta av den samverkan som
sker inom EU:s ram och jämfört med andra länder nå upp åtminstone till
en volym på svensk medverkan som motsvarar Sveriges BNP-andel. NU-
TEK anser att nya resurser bör tillföras för detta. Regeringen har vid sin
beräkning tagit viss hänsyn till NUTEK :s synpunkter främst vad gäller
forskning och utveckling. Som en följd av att riksdagen godkänt den
inriktning av besparingsåtgärder som regeringen förordat för budgetåren
1997 och 1998 (prop. 1994/95:100 bil. 13, bet. 1994/95:NU:18, rskr.
1994/95:300) och de övriga besparingar som regeringen aviserade i den
s.k. kompletteringspropositionen (prop. 1994/95:150 bil. 1 s. 60)
minskas anslaget med 18 110 000 kr. Anslagsnivån beräknas därmed för
år 1997 till 353 268 000 kr. Beräkningen utgår från anslagsnivån för
13
budgetåret 1995/96 omräknat till 12 månader och med hänsyn tagen till Prop. 1996/97:1
ovan nämnda besparing och ny anslagsmodell. Anslaget har kompenserats Utgiftsområde 24
för inflation genom pris- och löneomräkning.
|
1994/95 |
Utgift |
175 415 |
|
1995/96 |
Anslag |
241 550 |
|
1997 |
Förslag |
106 393 |
|
1998 |
Beräknat |
99 062 |
1999 Beräknat
99 062
Anslagssparande 52 535
Utgiftsprognos 277 257
därav 1996 124 368
1 Beloppen anges i tusental kr.
Syftet med verksamheten är att underlätta utveckling och tillväxt inom
småföretagssektom, så att antalet livskraftiga och växande småföretag
ökar. Från anslaget täcks kostnader för dels verksamhet med information,
rådgivning och finansiering genom ALMI Företagspartner AB:s regionala
utvecklingsbolag, dels vissa centrala insatser på småföretagsområdet,
bl.a. inom områdena internationalisering, design och innovationsfräm-
jande åtgärder.
Under anslaget F 1. Teknisk forskning och utveckling har för inneva-
rande budgetår beräknats medel för bl.a. NUTEK:s stöd till teknik-
baserad affärsverksamhet, s.k. såddkapital.
Regeringens överväganden
Resurser 1997
Ramanslag 106 393 tkr
Övrigt
Från anslaget förs vissa resurser för att finansiera NUTEK: s för-
valtningskostnader. Till anslaget förs resurser för att finansiera
NUTEK:s verksamhet med s.k. såddkapital.
Resultatbedömning
Regeringen bedömer att resultaten av verksamheten under det senaste
verksamhetsåret har varit tillfredsställande. Bl.a. har ALMI-koncemen
under år 1995 haft över en miljon telefonsamtal med etablerade och po-
tentiella företagare, över 200 000 andra företagskontakter och ca 70 000
uppdrag för små och medelstora företag. Vidare har ALMI bl.a. medver-
kat till att 1 000 företag fått mer kvalificerade styrelser och att 3 500 fö-
retagare har fått en bredare utbildning.
14
Inom ramen för sin finansieringsverksamhet har ALMI under år 1995
lämnat ut lån med hög risk till ca 2 OOO företag på totalt 580 miljoner
kronor, vilket har lett till att bankerna lånat ut 1 700 miljoner kronor.
ALMI väntas fördubbla sin utlåning under år 1996. Antalet särskilda ny-
företagarlån har sedan starten år 1993 uppgått till drygt 5 000 och med-
verkat till i genomsnitt fyra arbetstillfällen per nytt företag. Motsvarande
siffror för lån till kvinnliga företagare är 2 500 lån och ca två nya arbets-
tillfällen per företag.
NUTEK har under perioden juli 1995-juni 1996 inom området såddfi-
nansiering gett service vid över 6 000 tillfällen och behandlat nästan 650
ansökningar om olika former av stöd. Inemot 50 nya företag har startats
med hjälp av sådant innovationsstöd. Dessutom har NUTEK i sin telefon-
service till nyetablerare "Startlinjen" under samma period gett upplys-
ningar vid ca 17 000 samtal. Inom ramen för sitt samlade programansvar
för småföretagsutveckling har NUTEK bl.a. gett ut skrifter och varit
medarrangör i ett antal kontaktmässor och därmed vidgat kunskaperna om
den inre marknaden och verkat för ökade kontakter mellan svenska och
andra europeiska företag. Genom Euro Info Center-verksamheten har på
en tolvmånadersperiod ca 2000 företag fått information och råd gällande
EU och europamarknaden.
NUTEK har tagit initiativ till en förbättrad uppföljning och utvärdering
av olika program, efter synpunkter från såväl RRV som Företagsstödsut-
redningen.
NUTEK har förordat en väsentlig ökning av resurserna på området
småföretagsutveckling.
Till anslaget förs ca 18 miljoner kronor av anslaget F 1. Teknisk
forskning och utveckling för verksamhet med s.k. såddkapital. Därutöver
beräknas anslaget tillföras medel i form av amorteringar m.m. till följd
av utestående såddkapital. För närvarande uppgår sådana inbetalningar till
ca 20 miljoner kronor årligen. Företagsstödsutredningen föreslog i sitt be-
tänkande Kompetens och kapital (SOU 1996:69) bl.a. att ytterligare 50
miljoner kronor skulle tillföras verksamheten med såddkapital. Rege-
ringen avser att under hösten 1996 ta ställning till utredningens förslag.
Som en följd av att riksdagen godkänt den inriktning av
besparingsåtgärder som regeringen förordat för budgetåren 1997 och
1998 (1994/95:100 bil. 13, bet. 1994/95:NU18, rskr. 1994/95:300) och
de övriga besparingar som regeringen aviserade i den s.k.
kompletteringspropositionen (prop. 1994/95:150 bil. 1 s. 60) och i den
ekonomiska vårpropositionen (prop. 1995/96:150) minskas anslaget med
32 540 000 kr. Anslagsnivån beräknas därmed för år 1997 till
106 393 000 kr. Beräkningen utgår från anslagsnivån för budgetåret
1995/96 omräknat till 12 månader och med hänsyn tagen till ovan
nämnda besparingar och överföring. Under budgetåret 1995/96 återfinns
under anslaget medel för att täcka kostnader för bl.a. konsultupphandling
och bidrag till vissa organisationer. Dessa kostnader definieras som
förvaltningskostnader och medel för detta ändamål tillförs NUTEK: s
förvaltningsanslag. Ett belopp uppgående till 40,1 miljoner kronor
överförs därför till anslaget A 1. Närings- och teknikutvecklingsverket:
Förvaltningskostnader.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Regeringen bedömer att effektiviseringar kan vidtas så att verksamhe-
ten kan fortsätta på en tillfredsställande nivå trots en viss minskning av
tillförda medel. Regeringen avser att för år 1997, med medel som står till
regeringens förfogande, tillföra verksamheten vissa medel för närings-
politiska insatser i olika regioner.
För innevarande budgetår har 149 miljoner kronor anvisats på ett sär-
skilt anslag för Främjande av kvinnors företagande. Medlen disponeras
av ALMI Företagspartner AB för lån till kvinnliga företagare. Företags-
stödsutredningen föreslog att ALMI skulle avsätta utökade resurser för
detta ändamål. Regeringen vill i detta sammanhang erinra om att staten
i särskilda s.k. ägardirektiv i samband med bolagsstämman våren 1996
har anmodat ALMI att avsätta en ram för sådan långivning på totalt lägst
400 miljoner kronor.
Vidare föreslog Företagsstödsutredningen att ALMI i sin rådgivning
bör rikta särskild uppmärksamhet mot företag som drivs av invandrare.
Regeringen har i de särskilda ägardirektiven anmodat ALMI att speciellt
ta hänsyn till invandrarföretagen.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
|
1994/95 |
Utgift |
6 5001 |
Reservation |
900 |
|
1995/96 |
Anslag |
9 750 |
Utgiftsprognos |
9 750 |
|
därav 1996 |
7 635 | |||
|
1997 |
Förslag |
6 500 | ||
|
1998 |
Beräknat |
6 500 | ||
|
1999 |
Beräknat |
6 500 |
1 Beloppen anges i tusental kr.
Det övergripande målet är att stimulera en utveckling av kooperativa
småföretag genom att ge allmänheten tillgång till information och
rådgivning om den kooperativa företagsformen. Rådgivningen skall vara
likvärdig med den som ges om andra företagsformer.
Anslaget disponeras för statsbidrag till kooperativ utveckling. Före-
skifter om detta finns i förordningen (1993:569) om statsbidrag till
kooperativ utveckling. Statsbidrag kan enligt förordningen ges dels till
kostnadsfri information och rådgivning till allmänheten om kooperativt
företagande, dels kooperativa projekt. Kooperativa rådet (I 1983:G) är
regeringens organ för kontakt och dialog med kooperationen.
En jämförelse mellan budget och utfall budgetåret 1994/95 visar att he-
la anslaget har tagits i anspråk. Prognosen för anslagsbelastningen under
innevarande budgetår visar att anslaget kommer att förbrukas.
16
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Ramanslag 6 500 tkr
Merparten av stödet fördelas till tjugo kooperativa utvecklingscentra
som finns geografiskt utspridda i landet. Utvecklingscentrumen sprider
information om den kooperativa företagsformen samt ger stöd och råd till
personer som vill starta kooperativa småföretag. Antalet utvecklingscentra
har stadigt ökat varje år.
Riksdagen har gett regeringen tillkänna att de kooperativa företagen
skall behandlas likvärdigt med andra företagsformer. Regeringen till-
kallade därför en särskild utredare med uppgift att kartlägga behandlingen
av olika företagsformer och föreslå åtgärder för att uppnå likvärdiga
förutsättningar mellan kooperativa och andra företagsformer. Utredningen
överlämnade i mars 1996 sitt slutbetänkande Attityder och lagstiftning i
samverkan (SOU 1996:31). Betänkandet har remissbehandlats.
Slutsatser
Riksrevisionsverket har tidigare utvärderat stödet till kooperativ ut-
veckling. Utvärderingen visar att stödet har mycket positiva effekter som
till låga kostnader ger arbetstillfällen. Regeringen avser nu att göra en
samhällsekonomisk studie för att ytterligare belysa effekterna av en
satsning på kooperativt företagande.
Regeringen bedömer att anslagsnivån för år 1998 och år 1999 skall
vara oförändrad.
|
1994/951 |
Utgift |
97 4192 |
Anslagssparande |
4 987 |
|
1995/96 |
Anslag |
99 000 |
Utgiftsprognos |
103 987 |
|
därav 1996 |
58 809 | |||
|
1997 |
Förslag |
81 374 | ||
|
1998 |
Beräknat |
80 911 | ||
|
1999 |
Beräknat |
82 814 |
' Anslaget Styrelsen för Sverigebilden.
2 Beloppen anges i tusental kr.
Turistdelegationen är central förvaltningsmyndighet för turistfrågor.
Verksamheten inom turistområdet bedrivs dels i Turistdelegationen,
dels i det av staten och turistnäringen gemensamt ägda bolaget, Sveriges
Rese- och Turistråd AB.
17
Det övergripande målet för turistpolitiken är att Sverige skall ha en
hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig
turistnäring.
De utgifter som belastar anslaget är dels utgifterna för myndigheten,
dels utgifterna för marknadsföringsbolaget beträffande de av staten och
turistnäringen gemensamt finansierade marknadsförings- och informa-
tionsinsatserna och dels vissa återstående utgifter avseende avvecklingen
av Styrelsen för Sverigebilden.
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Övergripande mål
Det övergripande målet för verksamheten inom turistområdet som
angavs i 1995 års turistpolitiska beslut bör ligga fast.
Resurser 1997
Ramanslag 81 374 tkr
Resultatbedömning
Riksdagen beslutade våren 1995 om inriktningen och utformningen av tu-
ristpolitiken (prop. 1994/95:100 bil. 13 och prop. 1994/95:177, bet.
1994/95:KrU28, rskr. 1994/95:395). En ny myndighet, Turistdelegatio-
nen, inrättades den 1 juli 1995 med uppgift att samordna olika statliga in-
satser som kan medverka till att stärka turistnäringens utveckling och ut-
veckla samverkan mellan staten, regionala organ, kommuner och näring-
en. Samtidigt bildades ett av staten och turistnäringen gemensamt ägt bo-
lag, Sveriges Rese- och Turistråd AB, med uppgift att svara för övergri-
pande marknadsföring och information utomlands av Sverige som turist-
land.
Turistdelegationen har på regeringens uppdrag utarbetat ett handlings-
program för utveckling av svensk turism. Handlingsprogrammet syftar till
att starta en utvecklingsprocess där alla intressenter inom turismen känner
sig omfattade av och delaktiga i programmets strategier och förslag. En
sådan process kan på lång sikt skapa nya arbetstillfällen i en av världens
mest expansiva näringar. Fem arbetsgrupper med allsidig representation
har deltagit i programarbetet, nämligen IT-gruppen, produktgruppen,
marknadsföringsgruppen, kompetensutvecklingsgruppen samt mark-
nadsinformationsgruppen.
Sveriges Rese- och Turistråd AB har i en skrivelse till regeringen hem-
ställt om ett anslag på 180 miljoner kronor till marknadsföring och
utveckling av Sverige som resmål. I skrivelsen anförs att en gemensam
kraftsamling i marknadsföringen av Sverige som resmål kommer att bidra
till att värna och utveckla den svenska välfärden och medverka till att
regeringens mål om halverad öppen arbetslöshet år 2000 skall kunna
uppnås.
Eftersom verksamheten nyligen har startat, den 1 juli 1995, saknas
grund för att göra en samlad bedömning av verksamheten.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Slutsatser
Mot bakgrund av Turistdelegationens handlingsprogram för utveckling av
svensk turism och den hemställan som inkommit från Sveriges Rese- och
Turistråd AB drar regeringen följande slutsatser.
Det övergripande målet för turistpolitiken, att Sverige skall ha en hög
attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turist-
näring, bör ligga fast.
De strategiska riktlinjer som lagts fram i det handlingsprogram som
Turistdelegationen utarbetat utgör en god grund för det fortsatta arbetet
med att utveckla den svenska turistnäringen. De förslag som lagts ftam
i programmet om rese- och turistindustrins arbetsvillkor och turismens
allmänna basförutsättningar bör behandlas i andra sammanhang.
Regeringens proposition om vissa åtgärder för att halvera arbetslös-
heten till år 2000 (prop. 1995/96:222, bet. 1995/96:FiU15, rskr.
1995/96:307) innefattar förslag om en ökad statlig satsning på internatio-
nell marknadsföring av Sverige som turistland.
Som en följd av att riksdagen godkänt den inriktning av bespa-
ringsåtgärder som regeringen förordat för budgetåren 1997 och 1998
(prop. 1994/95:100 bil. 13, bet. 1994/95:NU 18, rskr. 1994/95:300) och
de övriga besparingar som regeringen aviserade i den s.k. komplet-
teringspropositionen (prop. 1994/95:150 bil. 1 s. 60) minskas anslaget
med 391 000 kr. Anslagsnivån beräknas därmed för år 1997 till
81 374 000 kr. Beräkningen utgår från anslagsnivån för budgetåret
1995/96 omräknat till 12 månader och med hänsyn tagen till ovan
nämnda besparing. Anslaget har kompenserats för inflation genom pris-
och löneomräkning.
För år 1998 beräknas utgifterna preliminärt uppgå till 80 911 000 kr.
Beräkningen utgår från att nivån skall vara densamma som för år 1997.
För år 1999 beräknas utgifterna preliminärt uppgå till 82 814 000 kr.
|
1994/95' 1995/96' |
Utgift Anslag |
19 306: 4 000 |
|
1997 |
Förslag |
12 500 |
|
1998 |
Beräknat |
12 000 |
1999 Beräknat
6 000
Utgiftsprognos 4 143
därav 1996 - 4 0723
'Anslagen Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. och Räntestöd m.m.
till varvsindustrin.
2Beloppen anges i tusental kr.
3Inkomstema överstiger utgifterna.
19
Från anslaget Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m.
täcks kostnader dels för att infria statliga garantier enligt förordningen
(1978:507) om industrigarantilån m.m. (upphävd 1987:424), dels förbi-
drag till ALMI Företagspartner AB. Sådana bidrag täcker till viss del för-
luster i anledning av sådana garantier - enligt förordningen (1982:682)
om statlig finansiering genom regional utvecklingsfond (upphävd
1987:894) - som utvecklingsfonderna hade beslutat om t.o.m. år 1983
(jfr prop. 1983/84:40 bil. 10, bet. 1983/84:NU8, rskr. 1983/84:94).
Eventuella bidrag betalas fr.o.m. den 1 juli 1994 till ALMI Företagspart-
ner AB.
Från anslaget Räntestöd m.m. till varvsindustrin täcks kostnader för ut-
betalningar till följd av tidigare fattade beslut om stöd enligt förordningen
(1989:824) om statligt stöd till fartygsfinansiering eller motsvarande äldre
bestämmelser. Efter år 1993 fattas inga nya beslut om stöd.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Regeringens överväganden
Ramanslag 12 500 tkr
Några nya åtaganden som kan leda till utbetalningar från dessa två
tidigare anslag görs inte längre. Anslagen bör slås samman till ett anslag
som för år 1997 bör beräknas till 12,5 miljoner kronor.
|
1994/95 |
Utgift |
15 0001 | ||
|
1995/96 |
Anslag |
15 000 |
Utgiftsprognos |
15 000 |
|
därav 1996 |
10 000 | |||
|
1997 |
Förslag |
15 000 | ||
|
1998 |
Beräknat |
15 000 | ||
|
1999 |
Beräknat |
15 000 | ||
' Beloppen anges i tusental kr.
Anslaget disponeras för kostnader i samband med upprustning och drift
av Göta kanal.
20
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Anslag 15 000 tkr
I samband med riksdagens beslut våren 1992 om riktlinjer för att föra
över verksamheten vid Domänverket till aktiebolagsform (prop.
1991/92:134, bet. 1991/92:NU33, rskr. 1991/92:351) behandlades även
det framtida ansvaret för AB Göta kanalbolag. Riksdagen ansåg att det
är en statlig angelägenhet att ansvara för att Göta kanal i framtiden rustas
upp och drivs så att kanalens värden som ett kulturhistoriskt byggnads-
verk och attraktivt turistmål kan vidmakthållas. Staten skall därför även
i fortsättningen äga AB Göta kanalbolag i vilket kanalbolaget och
kanalfastigheten skall vara en sammanhållen enhet. Finansieringen av
kanalens upprustning skall säkerställas genom statsmakternas försorg.
Efter riksdagsbeslutet om Domänverkets bolagisering har förvaltningen
av aktierna i AB Göta kanalbolag överförts från Domänverket till Kam-
markollegiet. Fr.o.m. den 1 juli 1992 förvaltar Närings- och handels-
departementet aktierna i AB Göta kanalbolag.
Varje budgetår sedan anslaget inrättades budgetåret 1992/93 har riks-
dagen anvisat 15 miljoner kronor för upprustning och drift av kanalen.
Totalt har sålunda riksdagen anvisat 60 miljoner kronor för upprustning
och drift av kanalen budgetåren 1992/93-1995/96.
Även för år 1997 bedöms 15 miljoner kronor vara tillräckligt för att
klara av nödvändig upprustning och drift av kanalen inför kommande
säsong. Preliminärt bedöms denna nivå vara tillräcklig för åren 1998 och
1999.
|
A 7. Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda | ||||
|
1994/95 |
Utgift |
-6 066 2291-2 | ||
|
1995/96 |
Anslag |
1 |
Utgiftsprognos |
38 000 |
|
därav 1996 |
25 500 | |||
|
1997 |
Förslag |
25 000 | ||
|
1998 |
Beräknat |
25 000 | ||
|
1999 |
Beräknat |
25 000 | ||
1 Beloppen anges i tusental kr.
2 Inkomsterna överstiger utgifterna.
Anslaget disponeras för kostnader för omstrukturering av vissa statligt
ägda företag, m.m.
De utgifter som belastar anslaget är kostnader i samband med förvalt-
ningen av företag med statligt ägande.
21
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Resurser 1997
Ramanslag 25 000 tkr
Övrigt
Anslaget disponeras av regeringen för förvaltning av företag med
statligt ägande i enlighet med vad regeringen förordar.
Anslaget inrättades i samband med riksdagens beslut (prop.
1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92) att bemyndiga dåva-
rande regeringen att sälja statens aktier m.m. och delar av verksamheten
inkl, fast egendom i vissa angivna företag. Anmälan har också gjorts till
riksdagen att anslaget utnyttjas även för de bolag där annat särskilt be-
myndigande föreligger. Kostnaden för omstrukturerings- samt försälj-
ningsaktiviteter m.m. är svåra att i förväg beräkna varför riksdagen varje
budgetår under perioden 1991/92-1995/96 anvisat ett förslagsanslag om
1 000 kr.
Regeringen har i proposition 1995/96:141 föreslagit att anslaget får an-
vändas för att täcka kostnader för åtgärder i enlighet med det bemyndi-
gande för förvaltning av statligt ägda företag som redovisats. Riksdagen
har beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 1995/96:NU26, rskr.
1995/96:302). Regeringen fick genom detta beslut bemyndigande att vidta
åtgärder beträffande åtta nämnda företag. Kostnader för förändringar av
ägandet, omstrukturering resp, åtgärder samt i viss omfattning kapitaltill-
skott får belasta anslaget. Anslaget får disponeras för åtgärder i anslut-
ning till det nya bemyndigandet, dock vad gäller kapitalinsatser högst i
sådan omfattning att den faktiska belastningen kommer att motsvaras av
extra utdelningsinkomster eller försäljningsintäkter. Regeringen föreslår
att anslaget därutöver får disponeras för vissa övriga direkta kostnader
som kan uppkomma vid ägarförvaltningen av statligt ägda bolag för
erforderliga utredningar, analyser m.m. i samband med omstrukture-
ringsåtgärder. Regeringen föreslår att anslaget vidare får disponeras för
vissa kostnader som kan uppkomma som följd av försäljning av aktier
m.m. enligt riksdagens beslut om privatisering av vissa statligt ägda bo-
lag (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92). För såda-
na kostnader skall resp, departement redovisa finansiering med motsva-
rande belopp.
Riksdagens revisorer har i sitt förslag till riksdagen 1994/95 :RR3
angående rapporten Privatiseringen av Celsius Industrier AB föreslagit att
regeringen får i uppdrag att utvärdera privatiseringsprogrammet och att
redovisa resultatet för riksdagen. Riksdagen beslöt i enlighet med reviso-
rernas förslag. Regeringen avser att initiera ett forskningsprojekt med in-
riktningen att studera de statligt ägda företagens roll i den industriella ut-
vecklingen. Därvid kommer erfarenheterna från det 1991-1994 genom-
förda privatiseringsprogrammet att beaktas.
22
Regeringen kommer i skrivelsen 1996/97:20 att redovisa utvecklingen
för företag med statligt ägande. Redogörelsen har utvidgats jämfört med
tidigare år och inkluderar en översikt över resultaten, utdelningarna,
förändringarna i ägarstrukturen m.m.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
|
1994/95 |
Utgift |
17 7741,2 |
Anslagssparande |
1 478 |
|
1995/96 |
Anslag |
31 340 |
Utgiftsprognos |
32 280 |
|
därav 1996 |
24 044 | |||
|
1997 |
Förslag |
24 329 | ||
|
1998 |
Beräknat |
24 329 | ||
|
1999 |
Beräknat |
24 329 |
1 Beloppen anges i tusental kr.
2Anslagen Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m. och
Internationell råvarulagring under tredje huvudtiteln samt anslaget Avgifter till vissa
internationella organisationer under tolfte huvudtiteln.
Anslaget disponeras för avgifter och bidrag för Sveriges deltagande i
vissa internationella närings- och handelspolitiska organ. Utgiftsstyrande
faktorer är medlemsavgifternas utveckling i aktuell valuta samt fluktuatio-
ner i valutakurser.
Regeringens överväganden
Resurser 1997
Ramanslag 24 329 tkr
Övrigt
Anslaget disponeras för svenskt deltagande i ett antal internationella
organ på det närings- och handelspolitiska området.
Anslaget disponeras av regeringen och belastas främst för avgifter och
bidrag till bl.a. följande internationella organ. Deltagandet bedöms av
regeringen som nödvändigt för att möjliggöra svensk påverkan på den
internationella utvecklingen, för ett aktivt svenskt deltagande i
internationellt samarbete samt för informationsinhämtning på för Sverige
viktiga områden.
- Internationella byrån för mått och vikt (BIPM)
- Internationella organisationen för legal meteorologi (OIML)
- Europeiska organisationen för provning och kontroll (EOTC)
- Organisationen för intellektuell äganderätt (WIPO)
- Internationella bly- och zinkstudiegruppen (ILZSG)
- Internationella nickelstudiegruppen (INSG)
- EUREKA
- EFTA, Ädelmetallkonventionen
- COST, 4:th Fund (tekniskt-vetenskapligt samarbete)
- Internationella frysinstitutet
- Världshandelsorganisationen (WTO)
- Internationella rådet för samarbete på tullområdet
- Internationella tulltariffbyrån
- Internationella kaffeorganisationen (ICO)
- Internationella kakaoorganisationen (ICCO)
- Internationella naturgummiorganisationen (INRO)
- Internationella byrån för utställningar i Paris
Från anslaget bestrids också kostnader för råvarulagring enligt 1995
års internationella naturgummiavtal. Såväl köp till som försäljning från
avtalets buffertlager kan förekomma i syfte att stabilisera världsmarknads-
priset. Inkomster vid försäljning återförs till medlemsländerna. De kredi-
teringar av anslaget som därvid blir aktuella bör tillföras anslaget.
Till anslaget förs anslagen Organisationer för internationell handel och
råvarusamarbete m.m. och Internationell råvarulagring under tredje hu-
vudtiteln. Medel avsatta för dessa ändamål beräknas till 16 750 000 kr.
Till anslaget har även förts 161 000 kr från utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske, med anslutande näringar för det svenska deltagandet i
Internationella frysinstitutet.
Som en följd av att riksdagen godkänt den inriktning av bespa-
ringsåtgärder som regeringen förordat för budgetåren 1997 och 1998
(prop. 1994/95:100 bil. 13, bet. 1994/95:NU18, rskr. 1994/95:300) och
de övriga besparingar som regeringen aviserade i den s.k. komplette-
ringspropositionen (prop. 1994/95:150 bil. 1 s. 60) minskas anslaget med
382 000 kr. Anslagsnivån beräknas därmed för år 1997 till 24 329 000
kr. Beräkningen utgår från anslagsnivån för budgetåret 1995/96 omräknat
till 12 månader och med hänsyn tagen till ovan nämnda besparing och
överföringar. Anslagsnivåerna för åren 1998 och 1999 beräknas
preliminärt vara oförändrade.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
|
1994/95 |
Utgift |
158 8031 |
Anslagssparande |
11 134 |
|
1995/96 |
Anslag |
210 900 |
Utgiftsprognos |
225 943 |
|
därav 1996 |
145 076 | |||
|
1997 |
Förslag |
124 921 | ||
|
1998 |
Beräknat |
121 407 | ||
|
1999 |
Beräknat |
125 249 |
' Beloppen anges i tusental kr.
Sveriges geologiska undersökning (SGU) är central förvaltnings-
myndighet för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineral-
hantering. Det övergripande målet för SGU:s verksamhet är att under-
24
söka, dokumentera och beskriva Sveriges geologi för att därigenom
tillhandahålla geologisk information som behövs särskilt inom områdena
miljö och hälsa, fysisk planering och hushållning med naturresurser,
naturresursförsörjning, jord- och skogsbruk samt totalförsvaret.
SGU är chefsmyndighet för Bergsstaten, som är regional förvaltnings-
myndighet för frågor om landets mineralhantering. Målet för Bergsstatens
verksamhet är att möjliggöra eftersökande och utvinning av främst mal-
mer, att förhindra misshushållning med våra mineralresurser samt att fö-
rebygga att personer och egendom kommer till skada vid gruvdrift.
Inkomster vid SGU och Bergsstaten, som redovisas på statsbudgetens
inkomstsida under inkomsttiteln 2528 Avgifter vid Bergsstaten, beräknas
till 6,0 miljoner kronor för nästa budgetår.
Vad gäller den geologiska undersökningsverksamheten har avvikelser
från årsmålen skett för två verksamheter. Det gäller geofysiska flyg-
mätningar förorsakade av att mätflygplanet havererade i juli 1994. Vidare
har inte hela det planerade antalet kartor och beskrivningar kunnat ut-
givas beroende framför allt på problem med viss digital produktionsteknik
och störningar på grund av ombyggnaderna av lokalerna.
Inom Bergsstaten har 199 ärenden lett till nya eller förlängda under-
sökningstillstånd eller inmutningar under år 1994. Det är en ökning med
33 procent sedan föregående år. Det är främst utländska prospektörer
som står för ökningen.
Uppdragsverksamheten utgör ca 10 procent av SGU:s totala om-
sättning. Andelen är svagt ökande.
Kostnaderna för SGU:s forsknings- och utvecklingsverksamhet beräk-
nas innevarande budgetår uppgå till ca 13 miljoner kronor, vilket mot-
svarar 6 procent av omsättningen.
SGU har under budgetåret 1995/96 en hög aktivitetsnivå. Anslags-
sparandet om 11,1 miljoner kronor vid budgetårets ingång beräknas
komma att vändas till ett visst underskott.
I sin enkla anslagsframställning hemställer SGU med hänvisning till
vad som anfördes i den fördjupade anslagsframställningen inför treårspe-
rioden 1991/92-1993/94 om ett anslag om 150 815 000 kr för år 1997
i enlighet med dels den av riksdagen 1991 antagna treårsplanen, dels de
beslut statsmakterna därefter fattat. I denna hemställan inbegrips medel
för Bergsstatens verksamhet och 13 miljoner kronor för maringeologisk
undersökningsverksamhet.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
24 Riksdagen 1996/97.1 saml. Nr 1. Del 8
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Övergripande mål
Att undersöka, dokumentera och beskriva Sveriges geologi för att
tillhandahålla geologisk information som behövs särskilt inom
områdena miljö och hälsa, fysisk planering och hushållning med
naturresurser, naturresursförsörjning, jord- och skogsbruk samt
totalförsvaret.
Målet för Bergsstaten skall vara oförändrat.
Resurser 1997
Ramanslag 124 921 tkr
Beräknade avgiftsinkomster 6 000 tkr
Övrigt
Anslaget får belastas för viss basfinansiering av den maringelogiska
verksamheten. Full kostnadstäckning skall uppnås genom komplet-
terande avgiftsfinansiering. Om detta inte visar sig möjligt bör
SGU ha möjlighet att föreslå regeringen alternativa lämpliga
åtgärder.
Resultatbedömning
Verksamheten har bedrivits på ett ändamålsenligt sätt. De uppsatta målen
kan nås. SGU kan i allt större utsträckning, snabbare och med hög till-
gänglighet tillgodose kundernas ökade behov av geologisk information.
RRV har inte haft några invändningar i revisionsberättelsen angående
SGU.
Slutsatser
Som övergripande mål för den anslagsfinansierade verksamheten för
perioden 1991/92-1995/96 har riksdagen beslutat följande.
För den regionala systematiskaundersökningsverksamheten skall mo-
dem information anpassad till samhällets olika behov inom skilda om-
råden finnas tillgänglig för 75 procent av Sveriges landyta år 2022. För
de prospekteringsintressanta delarna av Västerbottens och Norrbottens län
skall information finnas år 2010. För de flygbaserade geofysiska under-
sökningarna skall 75 procentmålet uppnås år 2004. Informationen om de
lösa avlagringama på hela den svenska kontinentalsockeln skall finnas
tillgänglig år 2060.
I fråga om Bergsstatens verksamhet skall den sedan år 1992 införda
minerallagstiftningen prioriteras. Tillsynsverksamheten skall hållas på en
fortsatt hög nivå och varje gruva i drift skall inspekteras minst en gång
per år.
26
De av riksdagen tidigare fastställda övergripande målen är verksam-
hetsmål. Det bör ankomma på regeringen att fastställa dem. Övergripande
mål för SGU bör vara att undersöka, dokumentera och beskriva Sveriges
geologi för att tillhandahålla geologisk information som behövs särskilt
inom områdena miljö och hälsa, fysisk planering och hushållning med
naturresurser, naturresursförsörjning, jord- och skogsbruk samt totalför-
svaret.
De besparingar som måste göras på grund av det statsfmansiella läget
bör inte föranleda någon ändring av de långsiktiga produktionsmålen.
SGU har i sin framställan om medel för den geologiska undersöknings-
verksamheten för år 1997 hemställt om ett belopp om 150 815 000 kr.
Som en följd av att riksdagen godkänt den inriktning av bespa-
ringsåtgärder som regeringen förordat för budgetåren 1997 och 1998
(prop. 1994/95:100 bil. 13, bet. 1994/95:NU 18, rskr. 1994/95:300) och
de övriga besparingar som regeringen aviserade i den s.k. komplet-
teringspropositionen (prop. 1994/95:150 bil. 1 s. 60) minskas anslaget
med 12 550 000 kr. Anslagsnivån beräknas därmed för år 1997 till
124 921 000 kr. Beräkningen utgår från anslagsnivån för budgetåret
1995/96 omräknat till 12 månader och med hänsyn tagen till ovan
nämnda besparing.Anslaget har kompenserats för inflation genom pris-
och löneomräkning. Justering har också gjorts för att det av riksdagen
beslutade engångsbeloppet för den maringeologiska verksamheten inte är
av varaktig karaktär innebärande en minskning på 6,7 miljoner kronor.
Neddragningarna på anslaget bör dock inte medföra några förskjut-
ningar i de av riksdagen tidigare fastställda målåren för SGU:s olika un-
dersökningsverksamheter. Det bör bl.a. innebära att prospekterande orga-
nisationer får tillgång till den geologiska informationen vid samma tid-
punkt som tidigare planerats. I syfte att klara föreslagna besparingskrav
föregående budgetår föreslog regeringen i budgetpropositionen 1995 att
SGU:s maringeologiska verksamhet skulle avvecklas. Riksdagen uttalade
dock att den var av sådan betydelse att en nedläggning inte kan komma
ifråga (prop. 1994/95:100 bil.l 3, bet. 1994/95:NU18, rskr.
1994/95:300). Kostnaderna för den maringeologiska verksamheten beräk-
nades till 19,5 miljoner kronor för det förlängda budgetåret 1995/96. Mot
bakgrund av den relevans den aktuella informationen har för flera depar-
tement borde enligt riksdagen en samfinansiering införas. För att klara
delar av finansieringen budgetåret 1995/96 beslöt riksdagen att tillfällig
engångsvis finansiering skulle vara att föra bort 10 miljoner kronor från
Energiteknikfondens innestående medel i Riksgäldskontoret. Resterande
finansiering på 9,5 miljoner kronor skulle regeringen återkomma till
riksdagen med. Riksdagen har under våren 1996 i tilläggsbudget beslutat
om dessa medel (prop. 1995/96:150, bet. 1995/96:FiU10, rskr.
1995/96:304). Regeringen skulle också i budgetpropositionen för 1997
återkomma med förslag som säkerställde den maringeologiska verksam-
heten på sikt.
Beträffande den maringeologiska verksamheten måste regeringen kon-
statera att någon samfinansiering för år 1997 inte varit möjlig att uppnå.
Detta tillsammans med föreslagna besparingskrav gör att regeringen vill
föreslå följande för SGU:s maringeologiska verksamhet.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Det av regeringen framlagda ramanslaget för SGU för år 1997 får
belastas för viss basfinansiering av den maringeologiska verksamheten.
SGU bör söka nå full kostnadstäckning genom kompletterande av-
giftsfinansiering genom bl.a. svenska myndigheters utnyttjande av denna
verksamhets information. Under denna förutsättning bör även annan till
den maringeologiska verksamheten relaterad verksamhet vara ett möjligt
användningsområde för den utrustning SGU förfogar över. Regeringen
bedömer att detta är en möjlig långsiktig finansieringslösning för
verksamheten i enlighet med riksdagens tidigare beslut. Om det visar sig
svårt att uppnå denna finansieringslösning bör det vara möjligt för SGU
att föreslå regeringen alternativa lämpliga åtgärder för den maringeolo-
giska verksamheten. En sådan åtgärd kan vara att avyttra undersöknings-
fartyget eller att öka utnyttjandet av detta.
Medel för SGU:s verksamhet bör anvisas under ramanslag.
Med hänvisning till det anförda föreslår regeringen att 124 921 000 lo-
anvisas för år 1997 för SGU:s och Bergsstatens verksamhet.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
|
1994/95 |
Utgift |
5 3211 |
Anslagssparande |
0 |
|
1995/96 |
Anslag |
7 330 |
Utgiftsprognos |
7 330 |
|
därav 1996 |
4 898 | |||
|
1997 |
Förslag |
4 860 | ||
|
1998 |
Beräknat |
4 726 | ||
|
1999 |
Beräknat |
4 878 |
1 Beloppen anges i tusental kr.
Anslaget disponeras av Sveriges geologiska undersökning (SGU) för
att främja och stödja riktad geovetenskaplig grundforskning och tillämpad
forskning.
I sin årsredovisning redovisar SGU att 25 projekt, varav 9 fortsätt-
ningsprojekt, vid universitet och högskolor under budgetåret 1994/95 fi-
nansierats med medel från anslaget. Totalt inlämnades 80 ansökningar om
medel, vilket enligt SGU visar på den stora betydelse stödet har inom
forskarvärlden. Intresset för stödet är jämnt fördelat över berörda uni-
versitet och högskolor i landet.
På uppdrag av regeringen har SGU låtit tre oberoende sakkunniga, en
från vardera Sverige, Norge och Finland utvärdera stödet till geoveten-
skaplig forskning. Denna internationella utvärdering var färdig i slutet
av år 1995 och visade både på det stora behovet av stöd till tillämpad och
riktad grundforskning inom den geovetenskapliga sektorn och på att det
lämnade stödet varit värdefullt.
SGU föreslår i såväl sin särskilda anslagsframställning om forskning
som i sin enkla anslagsframställning att medel anvisas till geovetenskaplig
forskning åren 1997-1999. Bl.a. föreslås 10 miljoner kronor till geove-
tenskaplig riktad grundforskning och tillämpad forskning för år 1997.
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Övergripande mål
Det övergripande målet för stödet till geovetenskaplig grund-
forskning och tillämpad forskning är att förstärka möjligheterna att
tillgodose samhällets behov av information om berg, jord och
grundvatten.
Resurser 1997
Ramanslag 4 860 tkr
Med utgångspunkt i statsmakternas beslut då anslaget tillkom (prop.
1989/90:90, bet. 1989/90:NU40, rskr. 1989/90:337) bör det över-
gripande målet för stödet till geovetenskaplig grundforskning och
tillämpad forskning vara att förstärka möjligheterna att tillgodose
samhällets behov av geovetenskaplig information om berg, jord och
grundvatten inom SGU:s ansvarsområde.
Regeringen har studerat och övervägt slutsatserna i ovan nämnda
internationella utvärdering av SGU:s stöd till geovetenskaplig forskning
under åren 1990-1995. Regeringen har också övervägt SGU:s förslag om
inriktningen och omfattningen av fortsatt stöd till geovetenskaplig forsk-
ning och som bl.a. utvärderingen legat till grund för.
Med hänsyn till det statsfinansiella läget är det regeringens bedömning
att det nu inte är möjligt att helt tillmötesgå SGU:s förslag om medel för
stöd till geovetenskaplig forskning år 1997.
Som en följd av att riksdagen godkänt den inriktning av besparings-
åtgärder som regeringen förordat för budgetåren 1997 och 1998 (prop.
1994/95:100 bil. 13, bet. 1994/95:NU18, rskr. 1994/95:300) och de
övriga besparingar som regeringen aviserade i den s.k. kompletterings-
propositionen (prop. 1994/95:150 bil. 1 s. 60) minskas anslaget med
164 000 kr. Anslagsnivån beräknas därmed för år 1997 till 4 860 000 kr.
Beräkningen utgår från anslagsnivån för budgetåret 1995/96 omräknat till
12 månader och med hänsyn till ovan nämnda besparing. Anslaget har
kompenserats för inflation genom pris- och löneomräkning.
29
4 B. Teknologisk infrastruktur
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
För att underlätta för näringslivet skall Patent- och registreringsver-
ket med hjälp av modem IT-teknik göra informationen i sina
register mer lättillgänglig.
Standardiseringsverksamheten bör ytterligare rationaliseras och
effektiviseras. Regeringen avser att ge RRV i uppdrag att utarbeta
underlag för bedömning av den statliga finansieringsmodellens
ändamålsenlighet.
Patent- och registreringsverkets (PRV) olika register innehåller en
ständigt ökande mängd av information. Exempel är olika former av
företagsinformation (stadgar, styrelser, verksamhet, ekonomiska uppgifter
m.m.) registerade varumärken och mönster samt meddelade patent.
Denna information bör kunna utnyttjas på ett bättre sätt av näringslivet.
Den kan användas för bevakning av konkurrenter, bevakning av kunders
och leverantörers betalningsförmåga, planering av forskning och
utveckling m.m. PRV arbetar med att genom modem IT-teknik öka
registrens tillgänglighet.
Standarder är viktiga för att öppna marknader, för näringslivets
produktivitet och konkurrenskraft, för medborgarnas skydd av liv, hälsa
och miljö och för samarbetet inom EU. Effektivitet och professionalism
i den svenska standardiseringsorganisationen är avgörande för hur väl
svenska intressen kan göra sig gällande i detta internationella samarbete.
Svenska intressenter bör aktivt bidra till standardiseringsorganisationens
utveckling.
Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområde Teknologisk infrastruktur framgår av
följande sammanställning
(miljoner kronor):
|
Utgift 1994/95 |
Anvisat Utgiftsprognos |
Förslag 1997 |
Beräknat 1998 1999 | ||
|
1995/96 |
därav 1995/96 1996 | ||||
|
B. Teknologisk infrastruktur |
159,5 |
258,9 |
258,4 173,8 |
1624 |
157,6 160,9 |
30
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
|
1994/95 |
Utgift |
10 316* |
Anslagssparande |
1 355 |
|
1995/96 |
Anslag |
15 920 |
Utgiftsprognos |
16 500 |
|
därav 1996 |
11 300 | |||
|
1997 |
Förslag |
11 021 | ||
|
1998 |
Beräknat |
11 413 | ||
|
1999 |
Beräknat |
11 830 |
1 Beloppen anges i tusental kr.
Anslaget till Patentbesvärsrätten (PBR) motsvaras av inbetalningar på
10 461 000 kr till inkomsttitel på statsbudgeten från Patent- och registre-
ringsverket på det sätt som redovisas under avsnitt 4.3.1.
Patentbesvärsrätten är en fristående förvaltningsdomstol med uppgift
att pröva överklaganden av beslut av Patent- och registreringsverket
enligt vad som föreskrivs i patentlagen eller med stöd därav utfärdade be-
stämmelser, samt i mönsterskyddslagen, varumärkeslagen, namnlagen och
lagen med föreskrifter på tryckfrihetsordningens och y ttrandefrihetsgrund-
lagens områden.
De övergripande målen för domstolen är att på ett rättssäkert sätt och
inom rimlig tid avgöra de mål och ärenden som domstolen har att
handlägga.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar att myndig-
heten hållit sig inom de ekonomiska ramarna. Anslagssparandet beror på
vakanser.
Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår pekar
mot ett underskott.
Regeringens övervägande
Övergripande mål
De övergripande målen som gäller för 1995/96 bör ligga fast.
Resurser 1997
Ramanslag 11 021 tkr
Anslaget till Patentbesvärsrätten motsvaras av inbetalningar på
10 461 000 kr till inkomsttitel på statsbudgeten från Patent- och
registreringsverket.
31
Resultatbedömning
Patentbesvärsrättens årsredovisning visar att samtliga verksamhetsmål
uppnåtts.
Inom verksamhetsgrenen patentmål har PBR redovisat att antalet mål
fortsätter att minska. Detta beror främst på att antalet av PRV avslagna
patentansökningar markant sjunkit. Den fortsatta ökningen av antalet
patentansökningar gör dock att antalet besvär rimligen kommer att öka
något i framtiden. Medelbehandlingstiden gick under året ned från 1,9 år
till 1,2, att jämföra med regleringsbrevets mål på 1,5 år. Kostnaden för
verksamheten var 5,08 miljoner kronor.
Verksamhetsgrenen övriga mål innefattar varumärken, mönster, namn
och utgivningsbevis. Tillströmningen i denna grupp fortsätter att öka,
framför allt på varumärkessidan. Trenden med stadigt växande målbalans
har brutits vilket svarar mot målet i regleringsbrevet. Kostnaden för
verksamheten var 5,23 miljoner kronor.
Regeringen konstaterar att RRV i sin revisionsberättelse inte riktat
några invändningar mot PBR.
Sammantaget visar PBR ett tillfredställande resultat. Trots att antal
varumärkesärenden fortsätter att öka har trenden med ökade balanser för
dessa mål brutits.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Slutsatser
Efter pris- och löneomräkning beräknas anslaget till 11 021 000 kr för år
1997. För år 1998 och 1999 beräknas kostnaderna preliminärt vara
oförändrade.
|
1994/95 |
Utgift |
13 366' |
Anslagssparande |
984 |
|
1995/96 |
Anslag |
20 800 |
Utgiftsprognos |
20 305 |
|
därav 1996 |
14 424 | |||
|
1997 |
Förslag |
12 975 | ||
|
1998 |
Beräknat |
12 459 | ||
|
1999 |
Beräknat |
12 829 |
' Beloppen anges i tusental kr.
SWEDAC är central förvaltningsmyndighet för teknisk kontroll och
nationellt ackrediteringsorgan för laboratorier, certifierings- och kontroll-
organ. Myndigheten utser s.k. anmälda organ. Vidare ingår uppgifter
inom de frivilliga systemen för offentlig upphandling samt miljöstyrning
och miljörevision, EG:s ECO Management and Audit Scheme (EMAS),
bl.a. ackreditering av bedömare och miljökontrollanter. SWEDAC är
också föreskrivande och tillsynsmyndighet för legal mätteknik och handel
med ädelmetallvaror samt samordnings- och kontaktorgan för marknads-
kontroll av produktsäkerhet.
SWEDAC etablerar och förvaltar system som innebär att säkerhetsan-
svariga myndigheter, köpare och användare av produkter och tjänster
utan ytterligare provning kan ha tilltro till funktionen och säkerheten för
dessa. Arbetet, som underlättar handel och konkurrens samt främjar
hälsa, säkerhet och miljö, har påverkats kraftigt av EES-avtalets
ikraftträdande och EU-medlemsskapet.
Genom EES-avtalet, anslutningen till EU och riksdagens beslut om
införande av s.k. öppna system för provning och kontroll har dessa i stort
genomförts. Tillsammans med ett 25-tal myndigheter har avvecklingen av
Sveriges gamla monopolsystem - riksprovplatsema - realiserats. Inom ett
fåtal områden har emellertid öppna system inte införts, bl.a. för den
återkommande besiktningen av fordon. Även inom vissa EG-harmonisera-
de områden finns svårigheter att genomföra nationella kontrollordningar
enligt de övergripande principerna, t.ex. för byggproduktområdet.
Implementering av de nya systemen har krävt omfattande informationsin-
satser.
SWEDAC redovisar ett anslagssparande på 984 000 kr från 1994/95
års myndighetsutövning då verksamheten med marknadskontrollen inte
förorsakat full kostnadsbelastning under ett uppbyggnadsskede.
De övergripande målen för SWEDAC är
- att nationellt verka för att genomföra kontrollordningar i öppna
system, som ger tillfredsställande säkerhet och står i överensstämmelse
med principerna inom EU och även i övrigt godtas internationellt,
- att internationellt verka för produktregler och kontrollsystem som
underlättar den fria varurörligheten och tillkomsten av multilaterala
och andra avtal om ömsesidigt godtagande av resultat av teknisk
kontroll,
- att verka för en fortsatt hög standard på den mättekniska verksamheten
i landet,
- att med utgångspunkt från internationella åtaganden samt konsumenter-
nas och näringslivets intresse av korrekta mätningar och mängdupp-
gifter, såväl nationellt som internationellt, verka för en behovsanpassad
regelgivning och en effektiv tillsyn inom verksamhetsområdena legal
mätteknik och handel med ädelmetallvaror,
- att med utgångspunkt från internationella åtaganden samt konsumen-
ternas och näringslivets intresse av att de produkter som finns på
marknaden är säkra verka för att övervakning och kontroll av
produkter på marknaden sker heltäckande, effektivt och efter enhetliga
och internationellt accepterade principer.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
33
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Övergripande mål
De övergripande målen och delmålen för huvudverksamheterna som
gäller för perioden 1995/96 t.o.m. 1998 bör ligga fast.
Resurser 1997
Ramanslag 12 975 tkr
Beräknade avgiftsinkomster 4 200 tkr (legal mätteknik)
Resultatanalysen i anslagsframställningen indikerar att de uppsatta
övergripande målen uppnåtts. Ett fortsatt arbete bedrivs inom myndig-
heten med att utveckla delmålen för verksamhetsområdena. Översynen
föranleds av att SWEDAC genomgått stora förändringar under senare år.
SWEDAC :s årsredovisning visar att verksamheten bedrivits så att de
övergripande målen uppnåtts. RRV:s revisionsberättelse innehåller inga
invändningar. Redovisningen av delmåluppfyllelsen för de olika
verksamhetsområdena är ännu inte helt tillfredställande. Arbete pågår
med successiva förbättringar, vilket bl.a. framgår i anslagsfram-
ställningen, för att bättre kunna bedöma resultaten i relation till utnyttjade
resurser. Som en följd av att riksdagen godkänt den inriktning av
besparingsåtgärder som regeringen förordat för budgetåren 1997 och
1998 (prop. 1994/95:100bil. 13, bet. 1994/95:NU 18, rskr. 1994/95:300)
och de övriga besparingar som regeringen aviserade i den s.k. komplette-
ringspropositionen (prop. 1994/95:150 bil. 1 s. 60) minskas anslaget med
1 138 000 kr. Anslagsnivån beräknas därmed till 12 975 000 kr.
Beräkningen utgår från anslagsnivån för budgetåret 1995/96 omräknat till
12 månader och med hänsyn tagen till ovan nämnda besparing. Anslaget
har kompenserats för inflation genom pris- och löneomräkning.
För åren 1998 och 1999 beräknas anslaget preliminärt till en något
lägre nivå än för år 1997.
|
1994/95 |
Utgift |
8 4001 |
Anslagssparande |
2 346 |
|
1995/96 |
Anslag |
10 800 |
Utgiftsprognos |
10 800 |
|
därav 1996 |
8 037 | |||
|
1997 |
Förslag |
8 760 | ||
|
1998 |
Beräknat |
8 271 | ||
|
1999 |
Beräknat |
8 271 |
Beloppen anges i tusental kr.
34
Anslaget disponeras för bidrag till fyra riksmätplatser. Dessa är
Flygtekniska försöksanstalten, FFV Aerotech AB, Sveriges Provnings-
och Forskningsinstitut AB (SP) och Statens Strålskyddsinstitut. Av
bidraget används ca två tredjedelar till att täcka riksmätpiatsemas
kostnader för att kalibrera riksnormalema (ett 40-tal storheter) mot de
internationella normalema och för att kalibrera de normaler som används
i praktiken mot riksnormalema. Resterande medel används till investe-
ringar i och underhåll av normaler och mätutrustningar. SWEDAC utövar
bl.a. tillsyn över riksmätplatsema och upprättar underhålls- och investe-
ringsplaner för dessa.
Det övergripande målet för verksamheten är att verka för en fortsatt
hög standard på den mättekniska verksamheten i landet.
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Övergripande mål
Det övergripande målet för SWEDAC :s mättekniska verksamhet
bör vara att upprätthålla en mätteknisk verksamhet med hög
standard, av tillräcklig omfattning, med effektiv användning av
statliga resurser.
Resurser
Anslag 8 760 tkr
SWEDAC har i sin anslagsframställning föreslagit att det övergripande
målet skall vara "att upprätthålla en riksmätplatsorganisation av tillräcklig
omfattning med effektiv användning av statliga resurser". Insatser har
under senare år koncentrerats till uppehållande aktiviteter framför
utvecklingsinsatser. Som område av särskild betydelse att utveckla påtalas
kemisk mätteknik, där Sverige helt saknar resurser på riksmätplatsnivå.
SWEDAC anser att medelsbehovet för riksmätplatsema behöver
återställas till den nivå det hade 1990/91, vilket i realt penningvärde
motsvarar ca 11 miljoner kronor per år, för att den mättekniska verksam-
heten i framtiden skall kunna upprätthållas på en för svensk industri
acceptabel nivå.
En särskild utredningsinsats genomförs under hösten 1996 för översyn
av ambitionsnivån m.m. inom riksmätplatsverksamheten samt dess
finansiering på kort och lång sikt. Mot bakgrund av vad som anförts i
SWEDAC:s årsredovisning, anslagsframställning samt underlag inför
nämnda utredningsuppdrag gör regeringen för närvarande bedömningen
att anslaget bör kvarstå på en i stort sett realt oförändrad nivå. Det
övergripande målet omformuleras för planeringsperioden.
35
Som en följd av att riksdagen godkänt den inriktning av besparingsåt-
gärder som regeringen förordat för budgetåren 1997 och 1998 (prop.
1994/95:100 bil. 13, bet. 1994/95:NU18, rskr. 1994/95:300) och de
övriga besparingar som regeringen aviserade i den s.k. kompletterings-
propositionen (prop. 1994/95:150 bil. 1 s. 60) minskas anslaget med
286 000 kr. Anslagsnivån beräknas därmed till 8 760 000 kr. Be-
räkningen utgår från anslagsnivån för budgetåret 1995/96 omräknat till
12 månader och med hänsyn tagen till ovan nämnda besparing. För år
1998 och 1999 beräknas anslagsnivån preliminärt vara något lägre än för
år 1997.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
|
1994/95 |
Utgift |
30 3561 |
Anslagssparande |
20 454 |
|
1995/96 |
Anslag |
61 400 |
Utgiftsprognos |
62 800 |
|
därav 1996 |
44 700 | |||
|
1997 |
Förslag |
36 520 | ||
|
1998 |
Beräknat |
35 444 | ||
|
1999 |
Beräknat |
36 370 |
1 Beloppen anges i tusental kr. Bruttoutgifter mot anslaget för 1994/95 var 42 886
tkr och inkomster mot anslaget 12 530 tkr.
Elsäkerhetsverket är förvaltningsmyndighet för tekniska säkerhets-
frågor på elområdet. De övergripande målen för verksamheten är att
förebygga av elektricitet orsakad skada på person och egendom samt
störningar på radiokommunikation och näringsverksamhet inom området
elektromagnetisk kompatibilitet (EMC). Elsäkerhetsverket skall därvid
svara för statliga insatser för att bygga upp, upprätthålla och utveckla en
god säkerhetsnivå för elektriska anläggningar och elektrisk materiel samt
medverka till en tillfredsställande elektromagnetisk kompatibilitet.
Inkomster hos Elsäkerhetsverket, som redovisas på statsbudgetens
inkomstsida under inkomsttiteln 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter,
beräknas till ca 36 miljoner kronor för nästa budgetår (innevarande
budgetår ca 59 miljoner kronor).
36
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Övergripande mål
De övergripande mål som gäller för perioden 1995/96 - 1998 bör
ligga fast.
Resurser 1997
Ramanslag 36 520 tkr
Beräknade avgiftsinkomster 35 900 tkr
Övrigt
Avgifterna som tas ut för Elsäkerhetsverkets verksamhet skall
redovisas under inkomsttitel på statsbudgeten. Motsvarande utgifter
täcks från ramanslaget.
Resultatbedömning
Elsäkerhetsverkets årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med
sådan inriktning att de uppsatta målen huvudsakligen har uppnåtts.
Regeringen konstaterar att RRV inte anfört några invändningar i sin
revisionsberättelse för Elsäkerhetsverket avseende räkenskapsåret
1994/95.
De resultat som Elsäkerhetsverket redovisat för verksamhetsgren
föreskrifter visar att målen för perioden i huvudsak har uppnåtts.
Föreskrifter har utarbetats som är nödvändiga för att elsäkerheten skall
upprätthållas utan att de utgör hinder för den tekniska utvecklingen eller
för handeln med andra länder. Verkets kostnader för föreskriftsarbetet
under budgetåret 1994/95 var 2,1 miljoner kronor. Verket anser att
målen för föreskriftsarbetet uppnåtts med undantag för EMC-före-
skriftema.
Inom verksamhetsgren standardisering redovisar Elsäkerhetsverket att
svenska förslag avseende säkerhetskrav i standarder i hög utsträckning
har accepterats internationellt. Detta har krävt ett aktivt arbete under hela
processen från förslag till färdig standard. Elsäkerhetsverkets kostnader
för arbetet var 6,5 miljoner kronor under budgetåret 1994/95. Inom
standardiseringsarbetet är en stor del av kostnaderna, ca 60 %, bestående
av köpta tjänster som ersätter insatser av egen personal.
Inom verksamhetsgren tillsyn av elanläggningar inriktas verkets arbete
mot att motivera och bidra till att säkerställa att ägare och användare av
elektriska anläggningar och elektrisk materiel iakttar elsäkerhetsföre-
skriftema samt att elinstallationer utförs enligt gällande säkerhetsföre-
skrifter. Den lokala tillsynen på elanläggningsområdet skall tillse att
föreskrifter om utförande, handhavande och skötsel följs samt att
erfarenheter från tillsynsarbetet återförs till föreskrifts- och standardise-
ringsarbetet. Verkets kostnader för insatserna inom området var 23
miljoner kronor under 1994/95. Elsäkerhetsverket anför att verksamheten
inom elanläggningstillsynen i hög grad har påverkats av de nya stark-
strömsföreskriftema som har medfört ökad omfattning av arbetet.
För verksamhetsområde elmateriel utgörs insatserna till största delen
av marknadskontroll av elmateriel. Tillsynen på området tillser bl.a. att
föreskrifter om kontrollordning, samt om utförande, handhavande och
skötsel av elmateriel följs. Elsäkerhetsverkets kostnader för verksamhets-
område elmateriel var 11,6 miljoner kronor under året 1994/95. En stor
del av kostnaderna, ca 80%, är hänförlig till köpta tjänster. Enligt verkets
bedömning har verksamhetsmål inom området tillsyn elmateriel inte helt
nåtts på grund av bristande resurser. Regeringen bedömer att uppsatta
mål huvudsakligen torde kunna uppnås genom prioritering inom befintliga
ramar.
I sin anslagsframställning föreslår Elsäkerhetsverket inte några
förändringar av målen för myndighetens verksamhet. Verket föreslår att
40,7 miljoner kronor anvisas för verksamheten för år 1997.
Slutsatser
Mot bakgrund av den prövning regeringen gjort av verksamheten dras
följande slutsatser.
Regeringens bedömning är att verksamheten inom myndigheten under
den kommande perioden bör bedrivas enligt den allmänna inriktning som
gäller för elsäkerhetsarbetet för budgetåret 1995/96.
I anslutning till insatserna skall verket följa den internationella
utvecklingen samt främja svenskt deltagande i internationellt samarbete
inom sitt verksamhetsområde.
Regeringen förutsätter att Elsäkerhetsverket noga följer utvecklingen
vad gäller elolycksfall och elbränder för att bl.a. analysera insatserna och
elsäkerhetsnivåns utveckling med särskild uppmärksamhet på elmateriel-
området.
Fr.o.m. budgetåret 1993/94 infördes en avgiftsfinansiering av
verksamheten. I enlighet med förordning (1995:1296) om elsäkerhetsav-
gift och nätövervakningsavgift skall elabonnenter årligen efter debitering
betala elsäkerhetsavgift till nätinnehavaren. Nätinnehavaren skall betala
in motsvarande belopp till Elsäkerhetsverket. Intäkterna från elsäker-
hetsavgiftema tillförs inkomsttitel.
Medel för elsäkerhetsmyndighetens verksamhet bör anvisas under
ramanslag. Som en följd av att riksdagen godkänt den inriktning av
besparingsåtgärder som regeringen förordat för budgetåren 1997 och
1998 (prop. 1994/95:100 bil. 13, bet. 1994/95:NU 18, rskr. 1994/95:300)
och de besparingar som regeringen aviserade i den s.k. kompletterings-
propositionen (prop. 1994/95:150 bil. 1 s. 60) och i den ekonomiska
vårpropositionen (prop. 1995/96:150) minskas anslaget med 5 393 000
kr. Anslagsnivån beräknas därmed till 36 520 000 kr. Beräkningen utgår
från anslagsnivån för budgetåret 1995/96 omräknat till 12 månader och
med hänsyn tagen till ovan nämnda besparing. Anslaget har kompenserats
för inflation genom pris- och löneomräkning. För åren 1998 och 1999
beräknas anslaget preliminärt till en något lägre nivå än för år 1997.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
38
|
B 5. Sprängämnesinspektionen |
Prop. 1996/97:1 | ||||
|
1994/95 |
Utgift |
14 128' |
Anslagssparande |
4 989 |
Utgiftsområde 24 |
|
1995/96 |
Anslag |
23 000 |
Utgiftsprognos |
19 900 | |
|
därav 1996 |
14 400 | ||||
|
1997 |
Förslag |
15 150 | |||
|
1998 |
Beräknat |
14 795 | |||
|
1999 |
Beräknat |
15 319 | |||
1 Beloppen anges i tusental kr.
Sprängämnesinspektionen (SÄI) är central förvaltningsmyndighet för
frågor som rör brandfarliga och explosiva varor. Det övergripande målet
för verksamheten är att förebygga att personer och egendom kommer till
skada vid hantering av sådana varor.
Inkomster hos SÄI, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida under
inkomsttiteln 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter, beräknas till ca 13
miljoner kronor för nästa budgetår (innevarande budgetår ca 17 miljoner
kronor).
Regeringens överväganden
Övergripande mål
För den kommande planeringsperioden år 1997 - 1999 skall det
övergripande mål som gäller för Sprängämnesinspektionens
verksamhet för perioden 1991/92 - 1995/96 ligga fast.
Resurser 1997
Ramanslag 15 150 tkr
Beräknade avgiftsinkomster 13 000 tkr
Övrigt
Avgifter som tas ut för Sprängämnesinspektionens verksamhet skall
redovisas under inkomsttitel på statsbudgeten. Motsvarande utgifter
täcks från ramanslaget.
Resultatbedömning
Sprängämnesinspektionens årsredovisning visar att verksamheten bedrivs
med sådan inriktning att de uppsatta målen huvudsakligen kan nås.
Resultatredovisningen indikerar att de verksamhetsmål som lagts fast i
tillfredsställande grad har uppnåtts.
Regeringen konstaterar att RRV inte anfört några invändningar i
revisionsberättelsen avseende SÄI.
39
En av SÄI:s huvuduppgifter är att med stöd av lagstiftningen om
brandfarliga och explosiva varor utarbeta regler i form av föreskrifter och
allmänna råd för hantering och import av sådana varor. 1 verksamhetsom-
rådet ingår även medverkan i andra myndigheters föreskriftsarbete samt
i nationellt och internationellt standardiseringsarbete. Vad gäller
regelarbetet nämner inspektionen att projektplanen för översynen av det
egna regelverket behövt revideras, framför allt beroende på att det varit
nödvändigt att prioritera EES-relaterat regelarbete. SÄI:s kostnader för
arbetet med föreskrifter och standardisering uppgick till 4,3 miljoner
kronor under 1994/95 vilket motsvarar 30% av inspektionens totala
kostnader. Antalet utfärdade föreskrifter och allmänna råd har ökat bl.a.
på grund av EU. Regeringen konstaterar att SÄI inte nått målet vad
beträffar moderniseringen och förenklingen av regelverket som skulle ha
slutförts under budgetåret 1994/95. Som en konsekvens härav har lagts
fast att modemiseringsarbetet i stället skall fullföljas under budgetåret
1995/96.
Tillsynsarbetet innebär inte bara kontroll och övervakning utan även
stöd och utveckling. Arbetet sker genom besök vid anläggningar,
deltagande som samrådspart vid större byggprojekt samt genom råd och
stöd åt såväl enskilda och företag som åt centrala, regionala och
kommunala myndigheter. Totalkostnaden för tillsynsverksamheten har
varit 3 miljoner kronor vilket är en minskning med 10% jämfört med
föregående år. SÄI anger att de minskade kostnaderna beror i huvudsak
på en något lägre besöksfrekvens på anläggningar. SÄI påpekar att
resultatet av försöksverksamheten med samordnad tillsyn visar att den
fungerat bra. Särskilt positiva är företagen som bl.a. anser att den är
tidsbesparande. På myndighetssidan finns också positiva synpunkter, även
om det inneburit en större arbetsinsats för myndigheterna.
För att brandfarliga och explosiva varor skall få hanteras krävs
tillstånd. Vad beträffar explosiva varor beslutar SÄI om tillstånd till
tillverkning och till försvarsmaktens hantering. Polismyndigheterna
beslutar i övriga ärenden. SÄI prövar frågor om tillstånd till hantering av
brandfarliga varor inom försvarsmakten. För övrig hantering av
brandfarliga varor sker tillståndsprövningen kommunalt, i de flesta fall
efter samråd med SÄI. Kostnaden för insatserna inom området tillstånd
har uppgått till 2,8 miljoner kronor vilket är en ökning med ca 9%
jämfört med tidigare år. Vad beträffar uppsatta mål rörande hand-
läggningstider för ärenden inom verksamhetsområdet anser inspektionen
att det uppsatta målet är uppfyllt.
Godkännandeverksamheten innebär bl.a. handläggning av ansökningar
vad gäller godkännande och klassificering av explosiva varor, utfärdande
av certifikat för godkända explosiva varor, godkännande av konstruktio-
ner till förvaringsutrymmen för explosiv vara samt granskande av
underlag för typgodkännande av cisterner och tillbehör. Verksamhetsom-
rådet har under året kostat 1,1 miljoner kronor vilket i jämförelse med
föregående år är en ökning med knappt 8 %. SÄI gör bedömningen att,
förutom handläggningstiden i några fall, har verksamhetsmålen uppnåtts.
Verksamheten inom området utredningar m.m. omfattar deltagande i
dels utredningar av olyckor och tillbud, dels verksamhetsövergripande
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
nationella och internationella arbetsgrupper. Medverkan i utredningar av
olyckor görs i huvudsak som sakkunnig åt polismyndighet samt på eget
initiativ. Verksamhetsområdets kostnader har uppgått till 681 000 kr.
Sprängämnesinspektionen föreslår i sin fördjupade anslagsframställning
inte någon förändring av målen för myndighetens verksamhet. SÄI
föreslår att 15 miljoner kronor anvisas för verksamheten för år 1997.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Slutsatser
Mot bakgrund av den prövning regeringen gjort av verksamheten dras
följande slutsatser.
Regeringen bedömer att verksamheten bedrivs på sådant sätt att
uppsatta mål i huvudsak torde kunna nås. Verksamheten inom myndig-
heten under den kommande planeringsperioden 1997 - 1999 bör bedrivas
enligt den allmänna inriktning som gäller för Sprängämnesinspektionen
för perioden 1991/92 - 1995/96.
Medel för Sprängämnesinspektionens verksamhet bör anvisas under
ramanslag. Som en följd av att riksdagen godkänt den inriktning av
besparingsåtgärder som regeringen förordat för budgetåren 1997 och
1998 (prop. 1994/95:100bil. 13, bet. 1994/95:NU18, rskr. 1994/95:300)
och de besparingar som regeringen aviserade i den s.k. kompletterings-
propositionen (prop. 1994/95:150 bil. 1, s. 60) minskas anslaget med
975 000 kr. Anslagsnivån beräknas därmed till 15 150 000 kr. Be-
räkningen utgår från anslagsnivån för budgetåret 1995/96 omräknat till
12 månader och med hänsyn tagen till ovan nämnda besparing. Anslaget
har kompenserats för inflation genom pris- och löneomräkning. För åren
1998 och 1999 beräknas anslaget preliminärt till en något lägre nivå än
för år 1997.
|
1994/95 |
Utgift |
82 9141-2 | |
|
1995/96 |
Anslag |
126 945 |
Utgiftsprognos 126 945 |
|
därav 1996 80 579 | |||
|
1997 |
Förslag |
77 802 | |
|
1998 |
Beräknat |
77 199 | |
|
1999 |
Beräknat |
76 289 | |
|
‘Anslagen |
Bidrag till |
SIS-Standardiseringen |
i Sverige m.m. och Bidrag till |
provnings- och mätteknisk FoU m.m.
2Beloppen anges i tusental kr.
Från anslaget utgår bidrag till standardiseringsverksamheten för att
med SIS-Standardiseringen i Sverige som centralorgan, tillsammans med
åtta auktoriserade standardiseringsorgan för olika verksamhetsområden
verka for svensk standardisering nationellt, europeiskt och globalt. Det
övergripande målet för bidraget är att standardiseringsverksamheten skall
25 Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 1. Del 8
bidra till att öppna marknader, höja produktiviteten och konkurrenskraf-
ten hos svenskt näringsliv samt bidra till att statens specifika ansvar när
det gäller medborgarnas skydd för liv, hälsa, miljö och egendom
tillgodoses.
Vidare utgår bidrag till Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut
(SP) för uppgifter inom teknisk forskning och utveckling av mät- och
provningsteknik, normaliehållning samt därtill anknuten standardisering.
Vissa uppgifter i anslutning till systemet med europeiska tekniska
godkännanden på byggområdet finansieras inom anslaget. Det över-
gripande målet för bidraget är att stärka mät- och provningsteknikens
betydelse i FoU-processen och aktivt bidra till att FoU-resultat överförs
i industriella tillämpningar med särskild inriktning på små och medelstora
företag.
Från anslaget finansieras verksamheter inom området teknisk in-
formationsförsörjning. För detta ändamål anvisas medel till Tekniska
Nomenklaturcentralen (TNC) och Tekniska Litteratursällskapet (TLS)
Övergripande mål för detta område är att tjänster med hög kvalitet skall
erbjudas näringslivet, myndigheter och organisationer för att effektivise-
ra nationellt och internationellt samarbete.
Regeringens överväganden
Övergripande mål
De övergripande målen som gäller för 1995/1996 bör ligga fast.
Resurser 1997
Ramanslag 77 802 tkr
Resultatbedömning
Standardiseringen i Sverige. En reviderad finansieringsmodell för
anslaget infördes budgetåret 1995/96. Regeringen avser att ge RRV i
uppdrag att utvärdera modellen för att få underlag för analys av om
modellen är effektiv och ändamålsenlig. Den svenska standardiseringsor-
ganisationen har för första gången lämnat resultatredovisning efter en
modell som anpassats till standardiseringsverksamheten. Denna modell
innehåller, förutom vissa nyckeltal, även en allmän redovisning av
väsentliga händelser under året, och särskilt områdena hälsa, personlig
säkerhet och miljö samt analys av vilka organisationer som deltar i
standardiseringsarbetet. Det krävs ytterligare tid och erfarenheter för att
redovisningen skall bli mer enhetlig och kunna användas som fullvärdigt
underlag för resultatbedömning. Allmänt kan konstateras att den svenska
organisationen klarat av volymökningen inom globalt och europeiskt
standardiseringsarbete genom rationaliseringar med bibehållen och i vissa
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
42
fall minskad personalstyrka. Regeringens slutsats är dock att ytterligare
rationaliseringar och effektiviseringar av verksamheten bör kunna
genomföras för att få en slagkraftig, effektiv och väl samverkande svensk
standardiseringsorganisation som genom sin unika kompetens på ett
professionellt sätt tillvaratar och avväger intressenternas behov. Regering-
en anser att standardiseringens intressenter från näringsliv, myndigheter
och organisationer gemensamt bör ställa sådana krav på standardiserings-
organisationen. Vidare krävs särskilda åtgärder för att ytterligare främja
ett aktivt deltagande av representanter från intresseorganisationer samt
små och medelstora företag i det tekniska standardiseringsarbetet.
Resultatet av standardiseringsarbetet, dvs. standarderna, bör tillhandahål-
las på ett sådant sätt att användningen av standarder underlättas.
Provnings- och mätteknisk FoU m.m. SP:s tjänster inom FoU och
rådgivning uppfyller väl de angivna verksamhetsmålen. Resultaten ges en
omfattande och systematisk spridning med goda nyttoeffekter. Verksam-
heten bedrivs i bred samverkan med högskola och andra FoU-aktörer.
Därigenom ges goda effekter även i forskarutbildning och annan
kompetensutveckling. SP tillämpar en modell för systematisk värdering
av kvantitativa effekter. Denna visar på ett högt utbyte av FoU-insatser
av tillämpad art. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att de FoU-
tjänster som SP i sin tvärtekniska verksamhet genomför genom samarbete
med andra FoU-aktörer, internationellt samarbete och deltagande i EU:s
forskningsprogram, genom rådgivning till företag och myndigheter samt
genom standardiseringsarbete är en mycket effektiv metod för att nå ut
med ny teknik i industriella tillämpningar.
Teknisk informationsförsörjning. TNC och TLS uppfyller väl de mål
som angivits för verksamheterna. Regeringen drar följande slutsatser:
TNC är, som den förening som tillvarar terminologi, fackspråk och
relevant språkvård, mycket viktig inte minst för EU-samarbetet. TLS som
intresseförening för bibliotekarier och informatiker i företag, myndigheter
och organisationer har en viktig roll i att stödja informationstjänsten i
företag och organisationer. En annan viktig och väl utförd uppgift är att
sprida IT-kunnande av god kvalitet för att underlätta och effektivisera
intressenternas verksamhet.
Som en följd av att riksdagen godkänt den inriktning av besparingsåt-
gärder som regeringen förordat för budgetåren 1997 och 1998 (prop.
1994/95:100 bil. 13, bet. 1994/95:NU18, rskr 1994/95:300) samt de
besparingar som regeringen aviserade i den s.k. kompletteringspropositio-
nen (prop. 1994/95:150 bil. 1 s. 60) och i den ekonomiska vårpropositio-
nen (prop. 1995/96:150) minskas anslaget med 8 189 000 kr. Anslagsni-
vån beräknas därmed till 77 802 000 kr. Beräkningen utgår från
anslagsnivån för budgetåret 1995/96 omräknat till 12 månader och med
hänsyn tagen till ovan nämnda besparing. Anslaget har kompenserats för
inflation genom pris- och löneomräkning. För åren 1998 och 1999
beräknas anslaget preliminärt till en något lägre nivå än för år 1997.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
43
4.3.1 Avgiftsfinansierad verksamhet
Patent- och registreringsverket
Verksamheten vid Patent- och registreringsverket (PRV) finansieras
genom avgifter. Med undantag av namnverksamheten skall avgifterna ge
full kostnadstäckning. Verksamheten med patent, varumärken och
mönster skall ge ett överskott, som motsvarar kostnaden för Patentbe-
svärsrättens verksamhet minskat med underskottet i namnverksamheten.
År 1997 erhåller namnverksamheten på så sätt ett bidrag på 560 000 kr
vilket ger denna verksamhet en kostnadstäckningsgrad på 87 %.
Patent- och registreringsverket är central förvaltningsmyndighet för
frågor om patent, varumärken, mönster, efternamn och förnamn samt för
registreringsärenden angående aktiebolag, filialer, handelsbolag,
ekonomiska föreningar och europeiska ekonomiska intressegrupperingar.
PRV för även register över fysiska personers och dödsbons konkurser
samt näringsförbud. Verket registrerar vidare kommunala vapen,
meddelar utgivningsbevis för utgivare av periodisk skrift och är
tillståndsmyndighet för användning av vissa officiella beteckningar m.m.
PRV är internationell myndighet enligt den internationella konventionen
om patentsamarbete. PRV är också behörig svensk myndighet för
äkthetskontroll av beslut enligt artikel 81.6 i rådets förordning om
gemenskapsvarumärken. Förutom dessa uppgifter utför PRV upp-
dragstjänster inom sitt verksamhetsområde. Mot ersättning ger PRV
service till Patentbesvärsrätten och Revisorsnämnden vad gäller löne- och
personalfrågor samt ekonomiadministration.
De övergripande målen för PRV:s verksamhet är att erbjuda ändamåls-
enliga, kvalitativt högtstående och serviceinriktade tjänster på de
immaterialrättsliga och associationsrättsliga områdena.
Prognosen för innevarande budgetår pekar mot ett underskott på ca 17
miljoner kronor. I huvudsak beror underskottet på satsningar inom IT-
området.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Regeringens överväganden
Övergripande mål
De övergripande målen som gäller för 1995/96 bör ligga fast.
Resurser 1997
Beräknade avgiftsinkomster 547 800 tkr.
Övrigt
Patent- och registreringsverket skall till inkomsttitel på statsbud-
geten (Patentbesvärsrätten) betala in 10 461 000 kr.
44
Resultatbedömning
PRV:s årsredovisning visar att myndigheten i stort uppfyllt de krav som
regeringen ställt. Vissa problem har funnits avseende handläggningstider.
Detta gäller patentavdelningen, varumärkesavdelningen och bolagsavdel-
ningen.
Patentverksamheten har präglats av ökande obalans mellan efterfrågan
och tillgängliga resurser. PRV har svårigheter med att rekrytera och
behålla kvalificerad personal, framför allt patentingenjörer. PRV satsar
hårt på att lösa dessa problem.
Inom varumärkesverksamheten har efterfrågan varit större än
budgeterat och produktionen för låg. Anledningen till den lägre produk-
tionen är tillfällig arbetshopning på grund av en större organisationsför-
ändring, flyttning till nya lokaler samt datoriseringsarbete och planering
inför de två internationella varumärkessystem som trätt i kraft den 1 april
1996. PRV har arbetat med dessa frågor under våren 1996 och verksam-
heten flyter numera normalt.
Bolagsverksamheten har också präglats av en ökning av arbetsbördan.
Registreringsärendena har, delvis som en följd av ändringen av mini-
migränsen för aktiebolag, ökat kraftigt. Genom övertagandet av läns-
styrelsernas handels- och föreningsregister har firmagranskningen blivit
betydligt mer omfattande. Det nya systemet med förseningsavgifter har
också inneburit stora arbetsbördor i slutet av budgetåret. Även här är
problemet med långa handläggningstider avhjälpt.
Det ekonomiska resultatet framgår av följande.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
|
Belopp i miljoner kronor |
1994/95 |
1993/94 |
|
Verksamhetens intäkter |
391,7 |
344,3 |
|
Verksamhetens kostnader |
-361,2 |
-347,9 |
|
Verksamhetens utfall |
30,4 |
-3,6 |
|
Ränteintäkter/räntekostnader |
4,6 |
2,3 |
|
Till inkomsttitel (Patentbesvärsrätten) |
-10,0 |
-9,4 |
|
Årets kapitalförändring |
25,0 |
-10,7 |
Resultatet för de fyra fackavdelningarna redovisades enligt följande.
|
Belopp i miljoner kronor |
1994/95 |
1993/94 |
|
Patentavdelningen |
2,0 |
6,3 |
|
V arumärkesavdelningen |
2,9 |
3,4 |
|
Uppdragsavdelningen |
1,4 |
0,1 |
|
Bolagsavdelningen |
18,7 |
-20,5 |
25,0 -10,7
Summa
45
Bolagsverksamhetens stora fluktuationer beror bl.a. på stora föränd-
ringar inom verksamhetsområdet (exempelvis övertagandet av handels-
och föreningsregistren från länsstyrelserna, ändringar i aktiebolagslagen
samt arbetet med att modernisera informationssystemet). Satsningar på
modem IT-teknik gör att verksamheten tillfälligt kommer att ha under-
skott några år framöver. Totalt över en längre period bör dessa sväng-
ningar ta ut varandra.
Regeringen konstaterar att RRV i sin revisionsberättelse inte riktat
några invändningar mot PRV:s årsredovisning.
Budgetåret 1994/95 var kapitalförändringen på 25,0 miljoner kronor
varav 10 miljoner kronor inbetalats till inkomsttitel (statsverket). Även
under innevarande budgetår skall PRV betala in 10 miljoner kronor till
inkomsttitel (statsverket).
Överlag är PRV:s ekonomiska resultat för budgetåret 1994/95
tillfredställande. Under innevarande budgetår beräknas ett underskott på
ca 17 miljoner kronor. Underskottet beror till stor del på stora IT-
satsningar som startar under innevarande år.
Slutsatser
Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fram i
1995/96 års budgetproposition bör ligga fast. En viktig uppgift för PRV,
och som kommer att innebära stora investeringar, är att modernisera
nuvarande informationssystem.
Styrelsen for ackreditering och teknisk kontroll:
Uppdragsverksamhet
SWEDAC :s uppdragsverksamhet avser ackreditering
- av laboratorier för kalibrering och provning,
- av certifieringsorgan för produkter, kvalitetssystem och personal,
- av miljöledningssystem enligt EMAS,
- av kontrollorgan och kontrollorgan i tredjepartsställning.
Därutöver skall SWEDAC bedöma presumtiva anmälda organs
kompetens samt utöva tillsyn.
Det övergripande målet för uppdragsverksamheten är
- att med bibehållande av höga kvalitetskrav utveckla ackrediteringsverk-
samheten och verksamheten med anmälda organ och ge en snabb och
kostnadseffektiv service till uppdragsgivarna.
Ackrediteringsverksamheten har utvecklats inom såväl det frivilliga
som, kanske främst, det myndighetsrelaterade områden. Efterfrågan har
ökat i en omfattning som inte omedelbart kunnat mötas med motsvarande
resursförstärkning, då inskolning av ny personal kräver lång tid.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
46
Uppdragsverksamheten uppvisar följande ekonomiska utveckling Prop. 1996/97:1
(miljoner kronor): Utgiftsområde 24
|
Intäkter |
Kostnader |
Resultat | |
|
1994/95 |
37,7 |
34,3 |
3,4 |
|
1996 (prognos) |
45,9 |
42,7 |
3,2 |
|
1997 (budget) |
55,1 |
52,1 |
3,0 |
RRV:s revisionsrapport har inga invändningar angående uppdrags-
verksamheten.
Avgifter för uppdragsverksamheten ligger på en genomsnittlig
europeisk nivå. Verksamheten, som svarar för ca tre fjärdedelar av
SWEDAC:s omsättning, är helt självfinansierad. Det ackumulerade
överskottet, inkl. 1994/95 års resultat, uppgår till 10 miljoner kronor.
SWEDAC har angivit att en reduktion sker till följd av ökad rekrytering
av personal, som har lång inskolningstid. Därutöver avser SWEDAC att
bedriva en restriktiv prispolitik.
Regeringens överväganden
De övergripande målen för SWEDAC :s uppdragsverksamhet
kompletteras och bör vara
- att bedriva en ackrediteringsverksamhet i enlighet med inter-
nationella normer så att nationell och internationell acceptans av
svenska provningar och certifieringar uppnås,
- att med bibehållande av höga kvalitetskrav utveckla ackredite-
ringsverksamheten, samt
- att ge en snabb och kostnadseffektiv service till uppdragsgivarna.
SWEDAC :s årsredovisning och anslagsframställning visar att
uppdragsverksamheten bedrivs med en sådan inriktning att de uppsatta
målen uppnåtts.
47
5 C. Konkurrensfrågor
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Konkurrensverket bör under den kommande planeringsperioden år
1997-1999 bedriva verksamheten i enlighet med de övergripande
mål som gällt hittills. De medel för år 1997 som avser verkets för-
valtningskostnader bör motsvara nivån för innevarande budgetår
och uppgå till 62 271 000 kr. Behovet av besparingar innebär dock
att en neddragning bör ske år 1997 av verkets resurser för att
främja forskning på konkurrensområdet.
Länsstyrelserna bör i samverkan med Konkurrensverket kunna
utveckla sitt konkurrensfrämjande arbete ytterligare och därmed
generellt sett uppnå en mer tillfredsställande nivå för detta arbete.
Inriktningen av den verksamhet som bedrivs av Revisorsnämnden
bör ligga fast under den kommande planeringsperioden. Myndig-
heten inrättades den 1 juli 1995 och är helt avgiftsfinansierad.
En effektiv konkurrensövervakning är av stor betydelse för marknads-
ekonomins funktionssätt. Trots det generella behovet av besparingar i de
statliga utgifterna bedömer regeringen därför att det finns skäl att så långt
möjligt slå vakt om de resurser som lämnas för de uppgifter som åligger
Konkurrensverket.Tillgängliga resurser bör medge att Konkurrensverket
har tillräcklig kapacitet för såväl befintliga och inkommande ärenden som
sådana egna initiativ som bedöms nödvändiga för att motverka konkur-
rensbegränsningar och för att i övrigt främja konkurrensen. Med hänsyn
till sparkraven bör dock en resursminskning ske år 1997 vad gäller de
delar av verksamheten som syftar till att främja forskning på konkur-
rensområdet.
Den nu gällande konkurrenslagen trädde i kraft den 1 juli 1993. Rege-
ringen har givit en särskild utredare i uppdrag att göra en närmare
uppföljning av de hittillsvarande erfarenheterna av lagens tillämpning.
Uppdraget skall redovisas slutligt senast den 31 december 1996. Ett
delförslag lämnas i september 1996. Regeringen kommer efter
remissbehandling att ta ställning till utredningens förslag och underställa
riksdagen förslag till sådana ändringar som kan vara motiverade. I den
mån förslagen har budgetmässiga konsekvenser tas de upp i budgetarbetet
inför år 1998.
Konkurrensverket har aviserat att det i nästa års anslagsframställning
avser återkomma till frågan om det framtida samlade resursbehovet. Detta
kommer att ske med hänsyn till vad som kan framkomma av den
pågående uppföljningen av konkurrenslagens tillämpning. Som underlag
för verkets bedömning av verksamhetens fortsatta inriktning och
omfattning avser man också ta hänsyn till de närmare erfarenheterna av
den interna omorganisation som genomförts per den 1 september 1995.
48
Omorganisationen syftar till en effektivisering genom utvecklade Prop. 1996/97:1
arbetsformer. De slutsatser som verket därvid kan komma att dra blir Utgiftsområde 24
även de föremål för regeringens överväganden i samband med bud-
getarbetet inför 1998.
Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområde Konkurrensfrågor framgår av följande
sammanställning
(miljoner kronor):
|
Utgift 1994/95 |
Anvisat 1995/96 |
Utgiftsprognos |
Förslag 1997 |
Beräknat | ||
|
1998 |
1999 | |||||
|
C. Konkurrensfrågor |
56,8 |
98,2 |
97,0 69,8 |
64,0 |
64,4 |
63,9 |
|
1994/95 |
Utgift |
53 9411 |
Anslagssparande |
12 722 |
|
1995/96 |
Anslag |
90 6002 |
Utgiftsprognos |
92 500 |
|
därav 1996 |
66 200 | |||
|
1997 |
Förslag |
62 271 | ||
|
1998 |
Beräknat |
62 578 | ||
|
1999 |
Beräknat |
62 061 |
1 Beloppen anges i tusental kr.
2Av dessa medel överfördes 250 000 kr till vardera ÖCB, Jordbruksverket och
NUTEK för beredskapsuppgifter på prisregleringsområdet. Fr.o.m. år 1997
anvisas motsvarande medel till respektive myndigheter under utgiftsområde 6.
Totalförsvar. Konkurrensverkets anslag har därmed minskats med 500 000 kr.
Konkurrensverket är central förvaltningsmyndighet för konkurrens-
frågor. Verket skall också främja och stödja forskning på konkur-
rensområdet.
Det övergripande målet för Konkurrensverket är att verka för en
effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet till nytta för
konsumenterna.
De utgifter som belastar anslaget avser i huvudsak kostnader för perso-
nal, lokaler och övrig drift.
Konkurrensverkets uppgifter fördelar sig över följande verksamhets-
grenar: tillämpning av konkurrenslagstiftningen, förslag till avregleringar,
förslag till effektiv konkurrens i offentlig sektor, kunskapsspridning samt
främjande av forskning. Vid sidan av dessa verksamhetsgrenar har verket
också uppgifter på det internationella området, bl.a. inom ramen för EU:s
arbete med konkurrensfrågor.
49
Den ovan redovisade anslagsutvecklingen visar att det samlade utfallet
budgetåret 1994/95 resulterat i att medel sparats. En förklaring till detta
är att verket i syfte att långsiktigt klara av löpande och förväntade
besparingskrav hållit en något lägre bemanningsnivå än det riktmärke
som gällde vid myndighetens bildande den 1 juli 1992.
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Övergripande mål
Det övergripande mål för verksamheten som angetts ovan bör ligga
fast även för planeringsperioden 1997-1999.
Resurser 1997
Ramanslag 62 271 tkr
Resultatbedömning
Konkurrensverkets årsredovisning för budgetåret 1994/95 visar att arbetet
med ansökningsärenden enligt konkurrenslagen dominerar verksamheten.
Drygt 80 % av insatta resurser har använts för lagtillämpning, vilket är
en något högre siffra än för de två tidigare verksamhetsåren. Antalet
avslutade ärenden har ökat i jämförelse med föregående år, men den
kraftiga ärendetillströmningen i samband med konkurrenslagens ikraftträ-
dande sätter alltjämt spår i ärendebalansema. Verket uppmärksammar i
årsredovisningen i detta sammanhang vissa negativa tendenser i form av
ökade handläggningstider och delvis minskat förtroende bland intressen-
terna. En ytterligare konsekvens av den stora arbetsbelastningen inom
lagtillämpningen är att utrymmet hittills varit begränsat för uppföljning
av lagens tillämpning och för egna initiativ i syfte att motverka konkur-
rensbegränsningar. Med hänsyn till detta och i enlighet med intentionerna
vid verkets bildande har verket gjort en utvärdering av organisation och
arbetsformer. Det har resulterat i en ny intern organisation från och med
den 1 september 1995 där det uttalade syftet är att ytterligare höja
effektiviteten i handläggningen av ärenden och att skapa ett ökat utrymme
för uppföljning och egna initiativ.
Med utgångspunkt i de mål som regeringen formulerat för verksam-
heten får resultatet av de insatta resurserna som helhet bedömas som till-
fredsställande. Regeringen bedömer att den prioritering av lagtillämp-
ningsarbetet som verket gjort varit nödvändig och ändamålsenlig.
Regeringen noterar vidare med tillfredsställelse att verket med nämnda
organisationsförändringar vidtagit aktiva åtgärder för att ge ett ökat
handlingsutrymme för uppföljning och egna initiativ samt för att
motverka bl.a. långa handläggningstider.
50
När det gäller utgiftsutvecklingen har ovan konstaterats att de medel
som ställts till förfogande hittills inte utnyttjats fullt ut. Med hänsyn till
beräkningar som gjorts för utgiftsutvecklingen under de närmaste åren
bedömer dock regeringen utifrån nuvarande ambitionsnivå att inget
utrymme finns för besparingar år 1997.
I övrigt konstaterar regeringen att Riksrevisionsverket inte haft några
invändningar i revisionsberättelsen avseende Konkurrensverket.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Slutsatser
Mot angiven bakgrund drar regeringen slutsatsen att Konkurrensverket
för år 1997 bör anvisas ett anslag som uppgår till 62 271 000 kr. För
åren 1998 och 1999 förutsätter regeringen preliminärt en i stort sett
oförändrad utgiftsnivå i avvaktan på de resultat som kan följa av den
pågående uppföljningen av konkurrenslagen och de bedömningar kring
resursbehovet som Konkurrensverket kommer att redovisa inför nästa års
budgetarbete.
|
1994/95 |
Utgift |
2 8721 |
Reservation |
8 844 |
|
1995/96 |
Anslag |
7 600 |
Utgiftsprognos |
4 500 |
|
därav 1996 |
3 600 | |||
|
1997 |
Förslag |
1 736 | ||
|
1998 |
Beräknat |
1 791 | ||
|
1999 |
Beräknat |
1 843 |
1 Beloppen anges i tusental kr.
Anslaget disponeras av Konkurrensverket för att främja och stödja
forskning inom konkurrensområdet.
Det övergripande målet för konkurrensforskningen är att ge kunskap
om olika marknaders funktionssätt, effekter av konkurrensbegränsningar
samt verkningarna av olika konkurrenspolitiska medel.
Av den ovan redovisade anslagsutvecklingen framgår att en relativt
stor andel av tilldelade medel reserverats. En förklaring till detta är att
flertalet projekt till konkurrensforskning är fleråriga och att utbetalning
sker stegvis. Till detta kommer att verket - med hänsyn till de höga
kvalitetskrav som fastställts för verksamheten - under ett initialt skede i
det forskningsfrämjande arbetet endast beviljade stöd till ett mindre antal
projekt.
Konkurrensverkets uppgifter och hittillsvarande insatser när det gäller
stöd till konkurrensforskningen har redovisats närmare i propositionen
1996/97:5 om den framtida forskningspolitiken. I propositionen gör
regeringen bedömningen att det även under planeringsperioden 1997-99
finns ett behov av särskilt riktade insatser på konkurrensområdet. Av
besparingsskäl bör dock väsentligt mindre resurser avsättas för de
forskningsfrämjande insatserna under år 1997. För att hålla nivån på det
forskningsfrämjande arbetet uppe bör neddragningen tillfälligt kunna
mötas med hjälp av de medel som reserverats från tidigare år. När det
gäller den resterande delen av planeringsperioden, dvs. åren 1998 och
1999, är det regeringens ambition att omfattningen av de samlade
insatserna på konkurrensforskningsområdet genom omprioriteringar skall
kunna vidmakthållas på nuvarande nivå. I avvaktan på att en sådan
närmare precisering kan göras, anges emellertid den preliminärt
beräknade utgiftsnivån för konkurrensforskningen de berörda åren till i
princip oförändrad nivå jämfört med budgetåret 1997.
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Övergripande mål
Det övergripande mål för verksamheten som angetts ovan bör ligga
fast även för planeringsperioden 1997-1999
Resurser 1997
Ramanslag 1 736 tkr
Som en följd av att riksdagen godkänt den inriktning av besparingsåt-
gärder som regeringen förordat för åren 1997 och 1998 (prop.
1994/95:100 bil. 13, bet. 1994/95:NU18, rskr 1994/95:300) och de
övriga besparingar som regeringen aviserade i den s.k. komplette-
ringspropositionen (prop. 1994/95:150 bil. 1 s. 60) minskas anslaget med
3 473 000 kr. Anslagsnivån beräknas därmed till 1 736 000 kr. Be-
räkningen utgår från anslagsnivån för budgetåret 1995/96 omräknat till
12 månader och med hänsyn tagen till ovan nämnda besparingar.
Anslaget har kompenserats för inflation genom pris- och löneomräkning.
5.3.1 Länsstyrelsernas konkurrensfrämjande arbete
Länsstyrelserna skall enligt konkurrensförordningen (1992:173) främja
konkurrensen. De skall bl.a. informera om konkurrensfrågor, uppmärk-
samma Konkurrensverket på förhållanden som tyder på överträdelser av
konkurrensbestämmelsema, uppmärksamma regleringar som hindrar en
effektiv konkurrens samt lämna förslag till och, efter samråd med Kon-
kurrensverket, följa upp avregleringsåtgärder.
Enligt årsredovisningarna har flertalet länsstyrelser inom konkur-
rensområdet främst ägnat sig åt information om konkurrensregler samt
lagen om offentlig upphandling. En majoritet av länsstyrelserna har till
Konkurrensverket redovisat förslag till avregleringar och andra åtgärder
för att undanröja konkurrenshinder i offentlig sektor.
52
Bedömning
Årsredovisningarna visar att länsstyrelserna haft problem med att finna
inriktning och former för arbetet genom att uppgifterna i sig inte är direkt
besluts- eller uppdragsorienterade. Årsredovisningarna tyder på svårig-
heter att utveckla ett gott konkurrensfrämjande arbete. Inom vissa
länsstyrelser har dock det konkurrensfrämjande arbetet utvecklats positivt.
Regeringen ser länsstyrelsernas konkurrensfrämjande arbete som
viktigt särskilt för att skapa goda marknadsförutsättningar för de små-
och medelstora företagen. Här ingår bl.a. det arbete som länsstyrelserna
påbörjat när det gäller att tillvarata konkurrensaspekter vid offentlig stöd-
givning. Länsstyrelserna bör också prioritera insatser avseende branscher
som är speciellt utsatta för ekonomisk brottslighet. Regeringen ser också
positivt på Konkurrensverkets intensifierade samarbete med länsstyrelser-
na och förutser att det konkurrensfrämjande arbetet framdeles bör kunna
uppnå en generellt sett mer tillfredsställande nivå.
5.3.2 Avgiftsfinansierad verksamhet
Revisorsnämnden
Revisorsnämnden, som inrättades den 1 juli 1995, har till uppgift att
handlägga frågor om godkännande, auktorisation och tillsyn av revisorer
samt registrering av revisionsbolag. Verksamheten är helt avgiftsfinan-
sierad. Avgifter tas ut i form av en ansökningsavgift på 2 000 kr och en
årlig avgift på 2 000 kr.
Det övergripande målet för myndighetens verksamhet är att tillgodose
samhällets behov av kvalificerad och oberoende extern revision.
Nämnden skall enligt sin instruktion pröva frågor om disciplinära
åtgärder, anordna examina och lämplighetsprov, föra ett register över
godkända och registrerade revisorer samt registrerade revisionsbolag och
lämna information och uppgifter i frågor om godkännande, auktorisation,
registrering och tillsyn.
Nämnden skall också följa utvecklingen inom revisorsområdet och
särskilt beakta nya nationella och internationella förhållanden som har
eller kan få betydelse för tillsynen över revisorer och revisionsbolag samt
för tolkningen av utvecklingen av god revisors- och revisionssed.
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Verksamhetens inriktning
Regeringen bedömer att inriktningen av Revisorsnämndens
verksamhet skall ligga fast.
53
Då Revisorsnämnden nyligen inrättats finns ännu ingen årsredovisning
från vilken någon djupare analys av verksamheten kan göras. Verksam-
heten befinner sig ännu i ett uppbyggnadsskede. Fr.o.m. år 1997
beräknas nämnden dock fungera fullt ut enligt gällande intentioner.
Det kan ändå nämnas att under det inledande året har nämndens
arbetsformer etablerats och praktiska frågor kring lokaler, ADB-stöd m.m
lösts. I övrigt har arbete med föreskrifter till den nya revisorslagstift-
ningen och framtagande av ordning för och innehåll i examina och
lämplighetsprov särskilt prioriterats. Lämplighetsprov anordnas från och
med den 1 juli 1996 och revisorsexamina beräknas anordnas från och
med våren 1997. För bl.a. den egeninitierade, uppsökande tillsynen skall
kansliet förstärkas med kvalificerad revisorskompetens.
Revisorsnämndens verksamhet är som nämnts helt avgiftsfinansierad.
Erfarenheterna hittills visar att de intäkts- och kostnadsberäkningar som
gjordes av den särskilda organisationsutredningen inför Revisorsnämn-
dens start, väl överensstämmer med verkliga förhållanden.
För år 1997 beräknas intäkterna komma att uppgå till 10 900 000 kr
och kostnaderna till 10 700 000 kr.
Regeringen konstaterar att det vid Riksrevisionsverkets granskning av
Revisorsnämndens delårsrapport för perioden den 1 juli - den 31
december 1995 inte framförts några invändningar.
Mot denna bakgrund bedömer regeringen att inriktningen av den
verksamhet som bedrivs av Revisorsnämnden skall behållas oförändrad
för år 1997 och att verksamheten även fortsättningsvis finansieras med
avgifter.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
54
6 D. Teknisk forskning och utveckling
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
En besparing på totalt 286,6 miljoner kronor genomförs år 1997 på
anslaget D 1. Teknisk forskning och utveckling. Regeringens
ambition är att huvuddelen av denna besparing skall kunna
kompenseras genom stiftelsemedel.
Verksamheten inom området bedrivs av ansvariga myndigheter
(NUTEK och Rymdstyrelsen) som initierar och finansierar forsknings-
och utvecklingsprojekt samt tillhandahåller tjänster och resurser som
bidrar till näringslivets förnyelse och tillväxt. Inom området anvisas
dessutom anslag avseende bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenska-
pliga attachéverksamhet, STATT, och Ingenjörsvetenskapsakademien,
IVA.
I den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1995/96:150) beräknades
förutom tidigare besparingsåtaganden varaktiga besparingar uppgående till
200 miljoner kronor år 1997 på Teknisk forskning och utveckling och
ytterligare 100 miljoner kronor år 1998. Totalt genomförs en besparing
på 286,6 miljoner kronor år 1997 på anslaget D 1. Teknisk forskning och
utveckling. Regeringens ambition är att huvuddelen av dessa besparingar
skall kunna kompenseras genom stiftelsemedel. Regeringen föreslår i
propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5) ett ökat statligt
inflytande över de s.k. löntagarfondsstiftelsema. Sålunda föreslås att
riksdagen godkänner att stiftelseförordnandena för flertalet av stiftelserna
- med tillämpning av en ny bestämmelse i stiftelselagen, vilken föreslås
i prop. 1996/97:22 Statliga stiftelser - ändras så att regeringen utser
ledamöterna i stiftelsernas styrelser.
Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområde Teknisk forskning och utveckling
framgår av följande sammanställning
(miljoner kronor):
|
Utgift 1994/95 |
Anvisat 1995/96 |
Utgiftsprognos |
Förslag 1997 |
Beräknat 1998 1999 | ||
|
1995/96 |
därav 1996 | |||||
|
D. Teknisk forskning och |
1 445 |
2 489 |
2 437 |
1 863 |
1 412 |
1 267 1 297 |
|
utveckling | ||||||
55
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
|
1994/95 |
Utgift2 |
800 786' |
Reservation2 |
599 545 |
|
1995/96 |
Anslag2 |
1 602 965 |
Utgiftsprognos2 |
1 566 420 |
|
därav 1996 |
1 210 240 | |||
|
1997 |
Förslag |
783 447 | ||
|
1998 |
Beräknat |
681 294 | ||
|
1999 |
Beräknat |
697 375 |
1 Beloppen anges i tusental kr.
2 Anslagen F 1. Teknisk forskning och utveckling samt F 2. Informationsteknologi.
Anslaget disponeras av främst Närings- och teknikutvecklingsverket,
NUTEK. Det övergripande målet for verksamheten är att bidra till att dels
stimulera näringslivets teknikutveckling och skapa gynnsamma förut-
sättningar för företagen genom en konkurrenskraftig och industriinriktad
FoU-miljö i landet, dels skapa lika goda förutsättningar för näringslivets
teknikutveckling i Sverige som i våra viktigaste konkurrentländer. Detta
skall ske genom att det skapas vetenskaplig och teknisk kunskap och
kompetens av särskild nytta för näringslivet och att teknikutvecklingen på
i första hand strategiskt viktiga områden stöds. NUTEK:s forsknings-
program skall utformas så att ett starkt engagemang från näringslivet
uppnås samtidigt som insatserna medverkar till att såväl nya teknik-
baserade företag etableras, som att tillväxtmöjligheterna hos redan
existerande företag tillvaratas.
Medel anvisas för att initiera och stödja forskning och utveckling inom
områdena process- och produktutveckling, transportteknik, medicinsk
teknik och inom framväxande teknikområden såsom informationsteknik,
bioteknik och materialteknik. Vidare anvisas medel till fyra nya
insatsområden; Komplexa tekniska system, Mindre företags kompetens-
och teknikförsörjning, Tjänsteproduktion och IT-användning samt
Människa, teknik, organisation (MTO). Under anslaget ryms även medel
för kompetenscentrum, industriforskningsinstitutens ramprogram,
tvärvetenskapliga materialkonsortier samt särskilda program för fordon-
steknik, flygteknik, verkstadsteknik och träråvarubaserad industri.
Programmet för träråvarubaserad industri förlängs i tre år. Programmet
beräknas årligen till 10 miljoner kronor. Det fordonstekniska forsknings-
programmet förlängs i fem år. Programmet beräknas årligen till 30
miljoner kronor. Medel anvisas vidare för deltagande i det europeiska
forskningssamarbetet EUREKA och för åtgärder som syftar till att
stimulera svenskt deltagande i EU:s ramprogram för forskning och
utveckling. Från anslaget finansieras dessutom verksamhet vid Forsknings-
rådsnämden avseende teknisk-vetenskaplig informationsförsörjning.
I prop. 1996/97:5 Forskning och samhälle, avsnitt 14.4 Strategiska
kunskapsområden för näringslivets utveckling, beskrivs inriktningen av
verksamheten under anslaget.
56
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Övergripande mål
Det övergripande mål som gäller för perioden 1993/94 - 1995/96
bör ligga fast.
Resurser 1997
Ramanslag 783 447 tkr
Övrigt
En besparing på totalt 286,6 miljoner kronor genomförs år 1997 på
anslaget D 1. Teknisk forskning och utveckling. Regeringens
ambition är att huvuddelen av denna besparing skall kunna
kompenseras genom stiftelsemedel.
Regeringen bör bemyndigas att under år 1997 fa fatta beslut om
stöd till teknisk forskning och utveckling som innebär åtaganden
under perioden 1998-2001 enligt vad regeringen förordar.
Resultatbedömning
Regeringen bedömer att verksamheten avseende teknisk forskning och
utveckling i allt väsentligt bedrivits på ett ändamålsenligt sätt och att de
resultat som uppnåtts väl svarar mot de fastställda målen. Årsredovisning
samt de externa utvärderingar som under perioden genomförts av ett antal
forskningsprogram bekräftar detta.
Resultat av forskningsverksamhet syns främst på lång sikt och är svåra
att koppla till en av flera finansiärer. NUTEK:s prestationer inom området
teknisk forskning och utveckling ger effekter i flera led och under lång
tid. Prestationerna består huvudsakligen av att överblicka behov av FoU-
insatser som svarar mot de mål som föreligger, initiera, etablera och driva
FoU-program samt därefter följa upp, informera om resultaten, utvärdera
och återföra erfarenheterna i planeringsprocessen. FoU-insatsema
formuleras i nära samarbete med nyckelpersoner inom företag och
forskarsamhället. Nätverket i styr- och referensgrupper engagerar ca 900
personer, vilka tillsammans med NUTEK:s teknikhandläggare leder
arbetet. Under budgetåret 1994/95 löpte ca femtio större forsknings-
program. Samarbeten, nätverk och resultatöverföring byggs in i program-
men med målet att den kompetens och kunskap som projekten utmynnar
i skall nyttiggöras i näringslivet. Ett annat mycket viktigt exempel på
prestation är uppbyggandet av 28 kompetenscentrum vid landets
högskolor. Syftet med kompetenscentrumen är att skapa starka forsknings-
miljöer vid svenska högskolor, som företag aktivt och uthålligt medverkar
i och därmed långsiktigt drar nytta av samtidigt som de berikar högskolan.
Effekten av NUTEK:s prestationer är bl.a. att kompetensnivån höjs i
företagen, att verksamheten vid landets högskolor i större utsträckning
57
26 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 8
används som en resurs för näringslivet och att forskning bedrivs på
områden av betydelse för näringslivets förnyelse och tillväxt. Detta bidrar
ytterst till förbättrade och nya produkter och system inom näringslivet,
stärkt lönsamhet, stärkt långsiktig utveckling, stärkt konkurrensförmåga
och industriell förnyelse samt miljövinster.
Slutsatser
Prövningen har inte föranlett förändringar av övergripande mål. Det
övergripande mål som gäller för perioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga
fast.
Fr.o.m budgetåret 1997 anvisas under anslaget D 1. Teknisk forskning
och utveckling de medel som disponeras för att främja och stödja teknisk
forskning och utveckling inom området informationsteknik. Medel för
detta ändamål anvisades under budgetåret 1995/96 under anslaget F 2.
Informationsteknologi. Eventuella reservationer från 1995/96 på tolfte
huvudtitelns reservationsanslag F 1. Teknisk forskning och utveckling
samt reservationsanslag F 2. Informationsteknologi bör överföras som
anslagssparande till ramanslaget D 1. Teknisk forskning och utveckling
och fa användas enligt vad regeringen anför.
Under budgetåret 1995/96 återfanns under anslaget F 1. Teknisk
forskning och utveckling samt F 2. Informationsteknologi medel för att
täcka kostnader för bl.a. anordnande av kurser och konferenser, in-
formationsinsatser, förhandlingsresor och konsultupphandling. Dessa
kostnader definieras som förvaltningskostnader och medel för detta
ändamål skall anvisas under myndighetens förvaltningsanslag. Ett belopp
uppgående till 41 miljoner kronor överförs därför från anslaget till
anslaget Al. Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader.
Vidare har 18 miljoner kronor förts till anslaget A 2. Småföretagsutveck-
ling avseende såddfinansiering. Till anslaget har förts 30,52 miljoner
kronor från Utbildningsdepartementets ansvarsområde som viss kompensa-
tion för ökade lokalkostnader i samband med att principen om full
kostnadstäckning införts vid finansiering av forskning vid universitet och
högskolor.
I den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1995/96:150) beräknades
förutom tidigare besparingsåtaganden varaktiga besparingar uppgående till
200 miljoner kronor år 1997 på Teknisk forskning och utveckling och
ytterligare 100 miljoner kronor år 1998. Totalt genomförs en besparing på
286,6 miljoner kronor år 1997. Regeringens ambition är att huvuddelen
av dessa besparingar skall kunna kompenseras genom stiftelsemedel.
Regeringen föreslår idag i propositionen Forskning och samhälle (prop.
1996/97:5) ett ökat statligt inflytande över de s.k. löntagarfondsstiftelser-
na. Sålunda föreslås att riksdagen godkänner att stiftelseförordnandena för
flertalet av stiftelserna - med tillämpning av en ny bestämmelse i
stiftelselagen, vilken föreslås i prop. 1996/97:22 Statliga stiftelser - ändras
så att regeringen utser ledamöterna i stiftelsernas styrelser.
För budgetåret 1995/96 har regeringen, i likhet med tidigare budgetår,
av riksdagen bemyndigats att godkänna avtal och beslut som rör stöd till
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
teknisk forskning och utveckling m.m. vilka innebär åtaganden för flera
budgetår. Även under budgetåret 1997 bör det skapas möjlighet att för
delar av verksamheten göra ekonomiska åtaganden som exempelvis
omfattar långsiktiga FoU-program.
Regeringen bör därför av riksdagen bemyndigas att under budgetåret
1997 få fatta beslut om stöd till teknisk forskning och utveckling, som
inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 650
miljoner kronor under budgetåret 1998, högst 575 miljoner kronor under
budgetåret 1999, högst 500 miljoner kronor under budgetåret 2000 och
högst 425 miljoner kronor under budgetåret 2001.
Det bör ankomma på regeringen att utförda närmare föreskrifter för
medlens användning.
Regeringen beräknar anslaget till 783 447 000 kr för år 1997.
Beräkningen utgår från anslagsnivån för budgetåret 1995/96 omräknat till
12 månader och med hänsyn tagen till ovan nämda besparing. Anslaget
har kompenserats för inflation genom pris- och löneomräkning. För år
1998 och 1999 beräknas anslaget preliminärt till ett belopp som är ca 100
miljoner kronor lägre. Minskningen hänförs till den besparing som
aviserats i den ekonomiska vårpropositionen för år 1998.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
|
1994/95 |
Utgift |
6 358 |
Anslagskredit |
25 |
|
1995/96 |
Anslag |
8 670 |
Utgiftsprognos |
8 670 |
|
därav 1996 |
6 016 | |||
|
1997 |
Förslag |
14 270 | ||
|
1998 |
Beräknat |
13 914 | ||
|
1999 |
Beräknat |
14 400 |
1 Beloppen anges i tusental kr.
Under anslaget anvisas medel till löne- och övriga förvaltningskost-
nader vid Rymdstyrelsen.
Övergripande näringspolitiska mål för Rymdstyrelsens verksamhet är
att åstadkomma ökad
- konkurrenskraft genom att svensk industri ges förutsättningar att
utveckla konkurrenskraftiga rymdprodukter och rymdtjänster, tekniks-
pridning som skall ge positiva näringseffekter även utanför rym-
dindustrin,
- europasamverkan innebärande att Sverige skall vara en attraktiv partner
i det europeiska industrisamarbetet,
- regionutveckling som bidrar till näringslivets utveckling i Kirunaregio-
nen.
59
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Övergripande mål
De övergripande näringspolitiska mål som gäller för perioden
1993/94 - 1995/96 bör ligga fast.
Resurser 1997
Ramanslag 14 270 tkr
Resultatbedömning
Regeringen bedömer att rymdverksamheten i allt väsentligt bedrivits på
ett ändamålsenligt sätt och att de resultat som uppnåtts väl svarar mot de
fastställda målen.
Detta bekräftas i huvudsak av den utredning om den svenska rym-
dverksamheten som genomforts (Den svenska rymdverksamheten, SOU
1995:78). Utredningen föreslår dock nya vidare övergripande mål för den
svenska rymdverksamheten som skall avse all statlig rymdverksamhet,
såväl den som bedrivs i rymdstyrelsens regi som i andra myndigheter och
statliga företag. Rymdstyrelsens nuvarande övergripande näringspolitiska
mål bidrar till att uppfylla de föreslagna vidare målen. Regeringen föreslår
därför att rymdstyrelsens mål ligger fast.
Regeringen konstaterar att RRV inte riktat några invändningar i
revisionsberättelsen avseende Rymdstyrelsen.
Som en följd av att riksdagen godkännt den inriktning av besparingsåt-
gärder som regeringen förordat för budgetåren 1997 och 1998 (prop.
1994/95:100 bil. 13, bet. 1994/95:NU 18, rskr. 1994/95:300) och de övriga
besparingar som regeringen aviserade i den s.k. kompletteringspropositio-
nen (prop. 1994/95:150 bil 1 s. 60) minskas anslaget med 194 000 kr. Till
anslaget har överförts 8 500 000 kr avseende förvaltningskostnader som
tidigare belastat anslaget F 5. Rymdverksamhet. Anslagsnivån beräknas
därför till 14 270 000 kr. Beräkningen utgår från anslagsnivån för
budgetåret 1995/96 omräknat till 12 månader och med hänsyn tagen till
ovan nämnda besparing. Anslaget har kompenserats för inflation genom
pris- och löneomräkning.
|
1994/95 |
Utgift |
590 4101 |
Anslagskredit |
26 999 |
|
1995/96 |
Anslag |
820 444 |
Utgiftsprognos |
804 444 |
|
därav 1996 |
608 500 | |||
|
1997 |
Förslag |
576 091 | ||
|
1998 |
Beräknat |
534 780 | ||
|
1999 |
Beräknat |
548 053 |
Beloppen anges i tusental kr.
i
60
Under detta anslag anvisas medel för rymdforskning, fjärranalys och
industriutveckling samt för det europeiska rymdsamarbetet inom European
Space Agency, ESA, och Sveriges bilaterala samarbete främst med
Frankrike.
I prop. 96/97:5 Forskning och samhälle, avsnitt 14.5.1 Rymdverksam-
het, beskrivs inriktningen av verksamheten under anslaget.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Regeringens överväganden
Resurser 1997
Ramanslag 576 091 tkr
Övrigt
Regeringen bör bemyndigas av riksdagen att under budgetåret 1997
få fatta beslut om stöd till rymdverksamhet som innebär åtaganden
om högst 108 900 000 kr under kommande budgetår.
För budgetåret 1995/96 har regeringen, i likhet med tidigare budgetår,
av riksdagen bemyndigats att godkänna avtal och beslut, som rör stöd till
rymdverksamhet, vilka innebär åtaganden för flera budgetår. Ingående
bemyndigande skuld år 1997 beräknas till 2156,8 miljoner kronor.
Skulden fördelar sig på budgetår enligt nedan (miljoner kronor).
1997 1998 1999 2000 2000- Totalt
525,4 451,8 409,2 338,1 432,3 2156,8
Slutsatser
Även under budgetåret 1997 bör det skapas möjlighet att för delar av
verksamheten göra ekonomiska åtaganden som exempelvis omfattar
långsiktiga program under en flerårig planeringsperiod. Regeringen bör
därför av riksdagen bemyndigas att under budgetåret 1997 få fatta beslut
om stöd till rymdverksamhet som innebär åtaganden om högst
108 900 000 kr under kommande budgetår.
Anslaget har förstärkts med 30 miljoner kronor avseende svenskt
deltagande i den internationella rymdstationen Alpha samt Metop-
satelliten. Medel uppgående till 250 000 kr har förts till anslaget från
Utbildningsdepartementets ansvarsområde som viss kompensation för
ökade lokalkostnader i samband med att principen om full kostnadsteck-
ning införts vid finansiering av forskning vid universitet och högskolor.
8 500 000 kr har överförts till anslaget D 2. Rymdstyrelsen: Förvaltnings-
kostnader. Anslagsnivån har kompenserats för inflation genom pris- och
löneomräkning. Regeringen beräknar därmed anslaget till 576 091 000 kr
för år 1997. För år 1998 beräknas anslaget preliminärt till 534 780 000
61
kr efter en besparing på 50 miljoner kronor i 1995/96 års priser som Prop. 1996/97:1
tidigare aviserats (prop. 1994/95:100, s. 160) Utgiftsområde 24
|
1994/95 |
Utgift |
41 560' | ||
|
1995/96 |
Anslag |
48 800 |
Utgiftsprognos |
48 800 |
|
därav 1996 |
32 533 | |||
|
1997 |
Förslag |
32 533 | ||
|
1998 |
Beräknat |
31 892 | ||
|
1999 |
Beräknat |
31 892 | ||
1 Beloppen anges i tusental kr.
Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet, STATT,
är en offentlig stiftelse med svenska staten och Ingenjörsvetenskaps-
akademien som huvudmän. Syftet är att - genom bevakning och rapporte-
ring om den tekniska och industriella utvecklingen inom olika industrina-
tioner - bidra till ökad kunskap och produktivitet i svenskt näringsliv.
Regeringens överväganden
Anslag 32 533 tkr
Föregående budgetår genomfördes en ingående översyn av
verksamheten. STATT.s styrelse har därefter utarbetat en plan för
förnyelse av verksamheten. Detta arbete ligger till grund för den ingivna
anslagsframställningen. STATT äskar i denna för år 1997 ett anslag om
50,5 miljoner kronor samt ytterligare 22 miljoner kronor för särskilda
projekt.
För budgetåret 1994/95 anvisades 8 miljoner kronor till STATT för
exportfrämjande insatser för små och medelstora företag. Efter samråd
med Sveriges exportråd och kontakt med ALMI har en treårig projektplan
utarbetats. Den innehåller ett trettiotal projekt och beräknas engagera ca
300 tillverkande och kunskapsgenererande företag.
STATT:s verksamhet inriktas på:
- att genom kvalificerade teknikpolitiska systemanalyser baserade på
informationsinsamling, kunskapsuppbyggnad och analysverksamhet,
bidra till att ta fram beslutsunderlag för att Sverige ska kunna utveckla
en effektiv teknikpolitik,
- att bidra till en effektiv teknikutveckling och kompetenshöjning hos
mindre företag.
62
Regeringen anser att en kvalificerad informationsförsöijning är av stor
vikt for näringslivets förmåga att bidra till tillväxt och sysselsättning,
liksom för utformningen av teknikpolitiken. Resultaten av de förändringar
som STATT genomgått och genomgår bör ytterligare förbättra detta
bidrag.
Regeringen beräknar anslaget till 32 533 000 kr för år 1997.
|
1994/95 |
Utgift |
5 520 | ||
|
1995/96 |
Anslag |
8 200 |
Utgiftsprognos |
8 200 |
|
därav 1996 |
5 467 | |||
|
1997 |
Förslag |
5 467 | ||
|
1998 |
Beräknat |
5 359 | ||
|
1999 |
Beräknat |
5 359 | ||
1 Beloppen anges i tusental kr.
Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är ett samfund av invalda
ledamöter som är verksamma inom teknik, vetenskap, industriell
produktion och ekonomi. IVA:s huvuduppgift är, såsom det uttrycks i
dess stadgar, att till samhällets gagn främja ingenjörsvetenskap och
näringsliv. Verksamheten inriktas på att följa, analysera och informera om
den tekniska och industriellt-ekonomiska utvecklingen, samt att skapa och
initiera samverkan mellan olika teknikområden.
Från anslaget lämnas statens bidrag till IVA:s grundläggande verksam-
het. Den omfattar IVA:s ledningsfunktion, kontakt- och rådgivnings-
verksamhet och bibliotek, IVA:s utredningsverksamhet, IVA:s utlands-
och informationsverksamhet samt dess ekonomiverksamhet.
Regeringens överväganden
Anslag 5 467 tkr
IVA har en värdefull kompetens att bl.a. såsom inspiratör, samordnare
och opinionsbildare bidra till att stärka och utveckla Sveriges industriella
kompetens och konkurrenskraft.
IVA bidrar med värdefulla utredningar och synpunkter som underlag
till utformningen av FoU-politiken. Dess omfattande nationella och in-
ternationella kontaktnät har stor betydelse för kunskapsspridning mellan
centrala beslutsfattare inom för näringslivet viktiga delar av samhället.
Genom IVA kan regeringen erhålla snabb information om utveck-
lingstendenser och strömningar inom näringslivet.
För år 1997 beräknas bidraget till IVA:s grundläggande verksamhet till
5 467 000 kr.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
63
7 E. Utrikeshandel, export- och investerings-
främjande
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Det övergripande målet för Kommerskollegium bör ligga fast.
Fortsatta satsningar görs på exportfrämjande verksamhet genom
Sveriges exportråd. De nuvarande två systemen för exportkre-
ditgarantier genom Exportkreditnämnden förs samman till ett
system.
Den svenska exporten har utvecklats mycket positivt under senare år.
En viktig förutsättning härför har varit de handelspolitiska liberalisering-
arna inom GATT och frihandeln inom Västeuroropa. Kommerskollegiums
huvuduppgift är att tillhandahålla underlag för regeringens beslut och
ställningstaganden i handelspolitiska frågor genom utredningar och genom
löpande samråd med regeringskansliet, inom ramen för Sveriges
medverkan i EU:s tullunion och den gemensamma handelspolitiken.
Utgångspunkten är Sveriges intresse av ett öppet och starkt multilateralt
handelssystem och av fortsatta liberaliseringar. Det är också angeläget att
möjliggöra för Sveriges exportråd att även framgent främja den svenska
exporten, inte minst för små och medelstora företag. Vidare föreslås att
Exportkreditnämndens garantigivning från år 1997 sker i ett ordinarie
garantisystem med resultatmålet att verksamheten totalt sett skall vara
självbärande över tiden. Slutligen redovisas den investeringsfrämjande
verksamheten vid Delegationen för utländska investeringar i Sverige
(Invest in Sweden Agency).
Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområde Utrikeshandel, export- och investe-
ringsfrämjande framgår av följande sammanställning
(miljoner kronor):
|
Utgift 1994/95 |
Anvisat 1995/96 |
Utgiftsprognos |
Förslag 1997 |
Beräknat 1998 1999 | ||
|
1995/96 |
därav 1996 | |||||
|
E. Utrikeshandel, export- och | ||||||
|
investeringsfrämjande |
483,0 |
419,5 |
619,3 |
415,8 |
361,7 |
284,1 251,6 |
64
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
|
1994/95 |
Utgift |
48 4711 |
Anslagssparande |
3 865 |
|
1995/96 |
Anslag |
71 025 |
Utgiftsprognos |
76 000 |
|
därav 1996 |
51 900 | |||
|
1997 |
Förslag |
48 169 | ||
|
1998 |
Beräknat |
47 212 | ||
|
1999 |
Beräknat |
48 800 |
1 Beloppen anges i tusental kr.
Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet för utrikeshandel
och handelspolitik.
Kollegiets huvuduppgift är enligt sin instruktion att tillhandahålla
underlag för regeringens beslut och ställningstaganden genom utredningar
samt genom löpande samråd med det ansvariga departementet. Kollegiet
svarar vidare för vissa myndighetsfunktioner.
Verksamheten bedrivs inom ramen för Sveriges medverkan i EG:s
tullunion och den gemensamma handelspolitiken. Utgångspunkten är det
svenska intresset av ett öppet och starkt multilateralt handelssystem och
av fortsatta liberaliseringar.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1995/96 visar att medel har
sparats. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår
visar att såväl anslagssparande som ett kreditutrymme tas i anspråk.
Regeringens överväganden
Övergripande mål
Det övergripande målet för Kommerskollegium bör ligga fast.
Kollegiet bör lägga särskild vikt vid kartläggningen av handelshin-
der och vid en utökad bevakning och analys av frågor om den inre
marknadens funktion.
Resurser 1997
Ramanslag 48 169 tkr
Kommerskollegium har lämnat en fördjupad anslagsframställning för
budgetåren 1997-1999. Kollegiet konstaterar att förutsättningar för
verksamheten har underlättats då de yttre ramarna för handelspolitiken nu
klarnat genom Sveriges medlemskap i EU och genom de nya världshan-
delsreglerna i WTO. Genom den renodling av kollegiet som stegvis
genomförts under den senaste planeringsperioden kan kollegiet nu
koncentrera sina insatser till utrikeshandelns och handelspolitikens
område.
EU-medlemskapet och utvecklingen i omvärlden ökar samtidigt enligt
kollegiet kraven på analyser och annat beslutsunderlag. Medlemskapet
innebär också att förslag från inte bara Kommissionen utan också de
övriga medlemsländerna måste analyseras. WTO-arbetet innebär också
större arbetsvolym. Kollegiet avser möta detta genom att vidareutveckla
den handelspolitiska kompetensen, genom effektivisering och modernise-
ring av IT-miljön samt genom ökad dialog med bl.a. regeringskansliet
och andra myndigheter.
Kollegiet analyserar de olika verksamhetsgrenarna utifrån en om-
världsanalys som företagits med angivande av mål, resultatanalys och
resursanalys. Kollegiet begär ett ramanslag om 48 731 000 kr för 1997.
I beloppet ingår bl.a. ökade medel om 1 200 000 kr för lokalkostnader.
Kollegiet har i sin framställning föreslagit vissa förändringar i det sätt
på vilket kollegiets mål och uppgifter definieras i myndighetens instruk-
tion. Regeringen anser inte att det finns anledning att företa någon
ändring i kollegiets instruktion på denna punkt.
Regeringen konstaterar att deltagandet i tullunionen och den gemen-
samma handelspolitiken inneburit nya och viktiga uppgifter för kollegiet.
Kollegiet svarar t.ex. i samarbete med kommissionen för administrationen
av de särskilda importregler som gäller på teko-området och för frågor
rörande tullsuspensioner.
Deltagandet i den gemensamma handelspolitiken innebär ökade krav
på framförhållning, snabbhet och kvalitet i det handelspolitiska ut-
redningsarbetet, samt på nära kontakter mellan kollegiet och regerings-
kansliet. Utredningsarbetet koncentreras till frågor avseende det fortsatta
arbetet inom WTO, utvecklingen av EU:s handelspolitik samt utveck-
lingen av den inre marknaden inom EU.
Regeringen fäster stor vikt vid den inom kollegiet inledda kart-
läggningen av handelshinder.
Regeringen konstaterar att kollegiet har redovisat sin verksamhet i
enlighet med uppställda krav och mål och att RRV inte har haft något att
invända mot Kommerskollegiums årsredovisning för 1994/95.
Regeringen föreslår att 1 200 000 kr återförs till kollegiet för täckning
av lokalkostnader.
För år 1998 beräknas utgifterna preliminärt uppgå till 47 212 000 kr
och för år 1999 till 48 800 000 kr.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
|
1994/95 |
Utgift |
142 6051 |
Reservation |
17 510 |
|
1995/96 |
Anslag |
231 439 |
Utgiftsprognos |
245 200 |
|
därav 1996 |
120 600 | |||
|
1997 |
Förslag |
136 051 | ||
|
1998 |
Beräknat |
127 306 | ||
|
1999 |
Beräknat |
127 306 |
' Beloppen anges i tusental kr.
66
De utgifter som belastar anslaget utgörs av medel till Sveriges
Exportråd. Vidare står t.o.m. budgetåret 1995/96 vissa medel till
regeringens disposition för särskilda insatser på det exportfrämjande
området.
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Resurser 1997
Ramanslag 136 051 tkr
Det övergripande målet för Sveriges Exportråd är att som centralt
serviceorgan för exportfrämjande åtgärder initiera, planera, samordna,
marknadsföra och genomföra åtgärder för att främja svensk export i
samarbete med utlandsorganisationen (handelssekreterare och utrikes-
representationen m.m.) och svenskt näringsliv. De små och medelstora
företagen prioriteras i rådets verksamhet.
Det statliga stödet till den exportfrämjande verksamheten vid Ex-
portrådet grundar sig på att det finns samhällsekonomiska motiv för
dylikt stöd, främst avseende informations- och rådgivningsverksamhet
(beslut av statsmakterna våren 1992). Övriga aktiviteter finansieras i
princip av deltagande företag.
Exportrådet har i sin anslagsframställning liksom i verksamhetsbe-
rättelsen för budgetåret 1994/95 redovisat hur rådet hanterat tidigare
beslutad anslagsnedskäming. Rationaliseringen har varit avsevärd -
personalstyrkan har minskat från 428 till 315 personer. Arvodesintäktema
(för arbetade timmar i uppdragsverksamheten) har ökat med 100 % under
den senaste treårsperioden till 116 miljoner kronor. Verksamheten
fokuseras på två kärnområden - exportservice och exportutveckling. Ett
omfattande arbete har lagts ner på att ta fram ett produktprogram som
definierar vilka tjänster som tillhandahålls företagen beroende på deras
exportmognad. Det statliga uppdraget ägnas speciell uppmärksamhet
eftersom det utgör basen för verksamheten. Mycket arbete ägnas åt
metoder för uppföljning av resultatet av exportserviceverksamheten.
Statligt finansierade exportaktioner har minskat kraftigt och kommer att
begränsas ytterligare. Kraftsamling görs på IT-utveckling, starkare
kundorientering, förstärkt samverkan i Sverige och utomlands samt
enhetlig prispolitik.
Regeringen anser att Exportrådet fortsätter att utvecklas positivt enligt
de långsiktiga förutsättningar som lades fast i statsmakternas beslut år
1992 och att exportfrämjandet har stor betydelse som instrument i
näringspolitiken och handelspolitiken. Arvodesintäktema bör fortsätta att
öka. Regeringen lägger särskild vikt vid de initiativ som har tagits att
utveckla samarbetet mellan Exportrådet, regionala handelskammare och
ALMI bl.a. genom etablerandet av s.k. Exportcentra.
67
Exportfrämjandet kommer även fortsättningsvis att ges stor vikt inom
utrikesrepresentationen i synnerhet i länder där det inte finns några
handelssekreterare eller där Exportrådet inte ingått samarbetsavtal med
handelskammare.
För år 1997 beräknas medelsbehov till 136 051 tkr. Hänsyn har därvid
tagits till redan beslutade besparingar som en följd av budgetsanerings-
programmet. Därutöver kan tillgängliga reservationsmedel också
användas för konkreta insatser efter särskild prövning av regeringen.
Regeringen avser att för år 1997, med medel som står till regeringens
förfogande, tillföra verksamheten vissa medel.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
|
1994/95 |
Utgift |
232 298: |
|
1995/96 |
Anslag |
1 |
|
1997 |
Förslag |
120 000 |
|
1998 |
Beräknat |
61 619 |
|
1999 |
Beräknat |
31 547 |
Utgiftsprognos 176 296
därav 1996 148 230
1 Anslaget benämndes tidigare Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för
skadeersättningar.
2 Beloppen anges i tusental kr.
Exportkreditnämnden (EKN) skall genom utfärdande av garantier
främja svensk export. Garantin utgör en försäkring mot vissa förluster i
samband med export till och investeringar i utlandet. För garantin betalas
en premie som är relaterad till risken. Garantigivning har, efter beslut av
riksdagen våren 1990, skett inom två system: ett n-system (normalgaran-
tisystem) och ett LT-system (Long Term). I det senare har en särskild
prövning gjorts vad gäller svenskt samhällsintresse.
Anslaget används för att ge EKN kompensation för den ränta nämnden
betalar för sin upplåning avseende den gamla verksamheten (garantier
utfärdade före den 1 juli 1990) samt för att ge EKN ersättning för
skuldlättnader (prop. 1991/92:100 bil. 4, s. 224, 227, bet.
1991/92:NU23, rskr. 1991/92:227). De anslagsbelopp som anges ovan
avser endast räntekompensation för den gamla verksamheten. Ytterligare
belastning av anslaget kan bli aktuell som ett resultat av internationella
förhandlingar om skuldavskrivning. För att EKN skall kunna fullgöra
sina åtaganden införs från och med år 1997 obegränsad upplåningsrätt i
Riksgäldskontoret.
EKN har med skrivelse den 11 april 1996 inkommit med underlag för
en bedömning av verksamhetens omfattning och inriktning. Skrivelsen
har remissbehandlats.
68
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Övergripande mål
EKN skall genom utfärdande av garantier främja svensk export.
Resurser 1997
Ramanslag 120 000 tkr
Övrigt
Anslaget har tidigare varit ett s.k. 1000-kronorsanslag. Garantigiv-
ningen föreslås fr.o.m. år 1997 ske i ett ordinarie garantisystem
med resultatkravet att verksamheten totalt sett skall vara själv-
bärande över tiden. Regeringen föreslår också ändrade krav på den
underliggande exportaffaren avseende säkerhetsgarantier i enlighet
med EKN:s förslag. Regeringen tillstyrker EKN:s förslag om
totalram för den ordinarie garantiverksamheten samt ram för
investeringsgarantier i utlandet. Regeringen föreslår att EKN ges
obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret.
Avveckling av n- och LT-systemen
Riktlinjerna för n- och LT-systemen tillkom i ljuset av skuldkrisen
(exportkreditutredningen SOU 1988:42). Med tanke på förlustriskerna i
affärer med långa risktider skulle garantigivningen delas i ett system med
överblickbara risker (n) samt ett system med i huvudsak längre risktider
(LT). I n-systemet förutsågs att riskerna dessutom skulle vara väl
fördelade och sannolikheten relativt god för att systemet skulle kunna gå
ihop ekonomiskt. I LT-systemet skulle en ansökan prövas dubbelt, först
mot risken, sedan mot samhällsintresset. Tanken var att detta skulle leda
till en gallring. Risktagandet i EKN:s portfölj skulle på så vis begränsas
så att LT-systemet skulle kunna gå ihop på sikt.
EKN har utvärderat ändamålsenligheten i uppdelningen mellan n- och
LT-systemen och också redovisat hur tillämpningen av systemen fungerat.
Vid den särskilda bedömningen av samhällsintresset vid behandlingen
av LT-garantiärenden har särskilda kriterier tillämpats. Dessa har bl.a.
avsett om det sökande företaget i ett långsiktigt perspektiv bedömts vara
viktigt för Sverige genom att bidra till förnyelse och omvandling i
svenskt näringsliv. Vidare har vikt lagts vid marknadsstrategiska skäl. Ett
förstärkande kriterium har varit positiva effekter på sysselsättning eller
på regional utveckling. Tyngdpunkten har normalt lagts på en värdering
av företagets totala verksamhet och inte på enstaka affärer. Praxis har
blivit att det konstaterats att företaget har generella LT-skäl och fokuse-
ring har gjorts på de marknadsstrategiska skälen. LT-prövningen har inte
lett till att någon enda garantiansökan avslagits på grund av bristande
samhällsintresse.
69
EKN konstaterar mot denna bakgrund att den särskilda LT-prövningen
inte har utgjort ett instrument för gallring av ansökningar. LT-prövningen
har vidare givit begränsad vägledning om huruvida en affär representerar
ett samhällsintresse utöver vad som generellt gäller för affärer som
garanteras av EKN. Risktagande på stora belopp och långa tider kan och
bör, enligt EKN:s uppfattning, motiveras på annat sätt än som gjorts i
LT-systemet.
EKN framhåller att nämndens verksamhet i sin helhet kan sägas utgöra
ett svenskt samhällsintresse. Enligt EKN:s erfarenhet medför LT-affärer
med acceptabel riskbild normalt positiva effekter för samhället. LT-
prövningen orsakar också merarbete och kostnader både för kunderna och
EKN.
EKN framhåller att riskprövning och noggrann avvägning av risktagan-
det är det väsentligaste inslaget i EKN:s verksamhet. Nämnden har,
konstaterar man, i LT-systemet inte tagit några oacceptabla risker.
EKN konstaterar att man, i likhet med motsvarande institut i andra
länder, har en betydande riskkoncentration, särskilt i LT-systemet, och
att fördelningen mellan de två systemen inte har blivit den förutsedda.
EKN:s n-system har blivit för litet, vilket lett till osäkra förutsättningar
för att det skall bli självbärande.
Nämnden framhåller att den svenska export- och exportörstrukturen
gör det svårt att åstadkomma tillfredsställande riskspridning i EKN:s
portfölj och att den nuvarande uppdelningen i n- och LT-system
komplicerar hanteringen av volymproblemet. Vid de tillfällen då
volymfrågan ställts på sin spets, har fortsatt garantigivning i praktiken
motiverats av nödvändigheten att ge fortsatt stöd för svensk export på
marknader där andra länders exportföretag får stöd av sina garantiinstitut.
Någon särskild motivering bör, enligt EKN, i ett sådant perspektiv inte
krävas för enskilda affärer. Utgångspunkten bör, enligt EKN, vara att
EKN:s garantisystem skall möjliggöra för svensk export att konkurrera
på internationella marknader. Om det skall vara möjligt att konkurrera
med stora länder om stora kontrakt, krävs att EKN kan acceptera höga
exponeringar på vissa enstaka marknader. Det är enligt EKN:s upp-
fattning just detta konkurrensmotiv, och inte samhällsintresset i enskilda
affärer, som framstår som motivet för att staten genom EKN tar på sig
de betydande risker och den ökade osäkerhet om verksamhetens utfall,
som en snedbalanserad riskportfölj medför.
En internationell jämförelse ger, enligt EKN, vid handen att det är
ovanligt med uppdelning av statlig garantigivning i system med olika
resultatkrav. I de relativt få fall då ett andra system förekommer, syftar
detta enbart till att möjliggöra en politisk styrning av och markera ett
politiskt ansvarstagande för ett risktagande som är tveksamt inom ramen
för en verksamhet som skall vara självbärande. Det svenska LT-systemet
är internationellt sett unikt, även i syfte att minska garantivolymen genom
en gallring bland affärer som först befunnits acceptabla ur risksynpunk.
Det finns, enligt EKN, anledning att överväga hur koncentrationen av
även andra än politiska risker bör hanteras, exempelvis stora kommersi-
ella risker och projektrisker samt koncentration av risker till vissa
branscher. Dessa frågor har blivit mer aktuella under de senaste åren,
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
bl.a. till följd av den privatisering av statliga och kommunala verksam-
heter som pågår på många håll i världen och som lett till att behovet att
finansiera s.k. projektrisker ökat. EKN:s framtida system för volym-
hantering kan därför inte grundas på enbart den politiska riskaspekten.
EKN föreslår mot denna bakgrund att de nuvarande n- och LT-
systemen avskaffas och att EKN endast skall ha ett garantisystem i den
ordinarie verksamheten. Garantisystemet skall vara enkelt att tillämpa och
onödig byråkrati undvikas. Kravet på riskspridning bör gälla hela
riskportföljen. En fortlöpande uppföljning av volymutveckling och
riskkoncentration skall ske.
Eftersom oönskad volym-/riskkoncentration enligt nämndens be-
dömning sannolikt inte kommer att kunna undvikas - med tanke på
strukturen och inriktningen i den svenska exporten - behövs ett sätt att
hantera stora belopp. EKN föreslår att aktuella volymproblem, liksom
andra problem som föreligger vad gäller att hantera riskportföljen, varje
år redovisas i skrivelse till regeringen. EKN avser vidare anmäla hur man
avser att handskas med de aktuella problemen. Statsmakterna kan därmed
bedöma om EKN:s åtgärder innebär lämpliga avvägningar med hänsyn
till riktlinjerna för verksamheten.
EKN föreslår att nämnden även i fortsättningen skall kunna hänskjuta
ärenden av större vikt till regeringens prövning. Nämnden påpekar att
nuvarande riskkoncentration till en del accepterats genom regeringsbeslut.
Inom ramen för de av statsmakterna fastställda övergripande målen och
restriktionerna för verksamheten, avser EKN.s styrelse att utforma
riktlinjer för styrningen av den fortsatta garantigivningen. Detta arbete
innefattar bl.a. översyn av mätsystem och styrinstrument för volym-
hantering. I detta sammanhang uppmärksammas särskilt behovet att
hantera koncentration av stora kommersiella risker och projektrisker samt
koncentration av risker till vissa branscher.
Principerna för finansiering av EKN:s verksamhet bör, enligt EKN,
vara oförändrade. Som resultatkrav för det nya garantisystemet föreslås
att garantigivningen skall bedrivas med målet att totalt sett vara själv-
bärande över tiden. Resultatprognoser skall, förutom på sedvanligt sätt,
göras även i form av riskmässiga bokslut. Som hittills skall EKN:s
premier vara tillräckliga för att med rimlig säkerhet täcka verksamhetens
långsiktiga kostnader och förluster.
Regeringen konstaterar att EKN, sedan de nu gällande riktlinjerna
lades fast år 1990, fortlöpande har informerat regeringen om utveck-
lingen av verksamheten. Regeringen har inte haft något att erinra mot det
sätt på vilket nämnden tolkat och implementerat dessa riktlinjer.
Utvecklingen av EKN:s resultat är positiv både vad avser det kassa-
mässiga resultatet och det riskbaserade.
Samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan, utom Riksrevi-
sionsverket (RRV), har ställt sig bakom EKN:s förslag. RRV menar att
den föreslagna ändringen leder till att statens risk för förlust ökar
ytterligare.
Regeringen instämmer i EKN:s bedömningar och analys i denna fråga.
De nuvarande n- och LT-systemen bör avskaffas och den ordinarie
garantiverksamheten ske i ett garantisystem. Verksamheten skall bedrivas
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
med målet att den totalt sett skall vara självbärande över tiden. EKN:s
riskbedömningar påverkas inte av avskaffandet av n- och LT-systemen.
Liksom hittills skall god riskspridning eftersträvas. När det är önskvärt
ur riskspridningssynpunkt, skall EKN sträva efter riskdelning med andra
garantiinstitut.
Frågor rörande volymutveckling och riskkoncentration skall tas upp i
nämndens skrivelse till regeringen inför budgetpropositionen. Skrivelsen
skall också innehålla redovisningar och prognoser för verksamhetens
kassamässiga och riskbaserade resultat, information om garantiutfästelser
och förbindelser, antal garantier samt de likvida resursernas storlek och
förändring. Därutöver skall EKN inför vårpropositionen till regeringen
lämna information om förändringar i riskbedömningar m.m. och i övrigt
ge den information som regeringen önskar för att kunna ta ställning till
omfattningen och inriktningen av verksamheten.
Portföljgarantier och säkerhetsgarantier
EKN:s verksamhet är i huvudsak uppbyggd för att ge garanti för enstaka
exportaffärer. Det är dock vanligt att garantigivare, både statliga och
privata, garanterar risker i samlad form, s.k. portföljförsäkringar. Bland
svenska företag finns en efterfrågan på sådana portföljgarantier, främst
för korta risker.
EKN har i skrivelsen till regeringen redovisat vissa förhållanden som
begränsar nämndens möjligheter att lämna portföljgarantier. För att öka
dessa möjligheter bereds för närvarande beslut om ändring i EKN:s
instruktion.
I skrivelsen till regeringen erinrar EKN om det intresse som finns
bland svenska exportörer att med hjälp av EKN utöka sitt försäkrings-
skydd avseende s.k. bönder. Intresset avser garantier mot förluster som
ett resultat av bl.a. otillbörligt utnyttjande.
Vissa begränsningar gäller för närvarande när det gäller EKN:s möjlig-
heter att utfärda dylika garantier. Dessa avser kravet att den under-
liggande affären skall uppfylla EKN:s krav för exportkreditgaranti, bl.a.
reglerna i consensusöverenskommmelsen och reglerna för export av
krigsmateriel. Kravet gör att EKN måste granska och godkänna de
underliggande affärerna, vilket i en portföljgaranti skulle vara resurskrä-
vande och minska intresset från företagens sida.
Regeringen delar EKN:s bedömning att kravet på den underliggande
affären i samband med säkerhetsgaranti bör undanröjas. Consensus-
överenskommelsen omfattar endast statsstödda exportkrediter och inte
garantier för säkerheter. När det gäller krigsmateriel och annan strategisk
utrustning kan reglering ske i garantivillkor eller återförsäkringsavtal så
att garantin inte gäller om garantitagaren har exporterat i strid med lagen
(1992:1300) och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
72
Ramar för EKN-garantier
Den av riksdagen fastställda totala ramen för den ordinarie garantiverk-
samheten uppgår f.n. till 100 miljarder kronor, varav 35 miljarder kronor
har reserverats för n-garantier och 65 miljarder kronor för LT-garantier.
Regeringen har beslutat att EKN:s garantiåtaganden kan uppgå till 25
miljarder kronor för n-garantier och 45 miljarder för LT-garantier.
Utöver ramen för exportkreditgarantier finns en särskild ram för
investeringsgarantier på 2 miljarder kronor.
Ramutnyttjandet uppgick den 31 december 1995 till 14,1 miljarder
kronor för n-garantier, 34,8 miljarder för LT-garantier (inkluderar även
de tidigare s.k. S-garantiema) och 530 miljoner kronor för investerings-
garantier.
Regeringen gör bedömningen att totalramen för den ordinarie garanti-
verksamheten bör fastställas till 100 miljarder kronor. Vidare görs
bedömningen att ramen för investeringsgarantier bör ökas till 3 miljarder
kronor i enlighet med EKN:s förslag. Ökningen föranleds av det ökade
intresse garantitagare har visat för risktäckning vid investeringar i stora
produktionsanläggningar i utvecklingsländer. Ett litet antal sådana
ansökningar kan ta hela den nuvarande ramen i anspråk.
Den särskilda garantiramen för Baltikum och Ryssland
EKN administrerar på regeringens uppdrag en särskild garantiram för i
första hand Baltikum och Ryssland. Ramen uppgår till 2 miljarder
kronor. EKN har föreslagit vissa förändringar i riktlinjerna för garanti-
givningen inom ramen. Ärendet bereds för närvarande och regeringen
avser inom kort besluta om ändrade riktlinjer. Den särskilda garantiramen
behandlas närmare under anslaget B 2. Avsättning för förlustrisker vad
avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier under
utgiftsområde 7.
Prognoser och bedömningar av verksamhetens resultat
EKN redovisar prognoser för det kassamässiga resultatet under verksam-
hetsåren 1995/96 (18 månader), 1997 och 1998 samt bedömningar av det
ackumulerade riskvärderade resultatet per den 31 december 1995 enligt
tre alternativ; normal, optimistiskt och pessimistiskt. Redovisningen visar
också fördelningen mellan den gamla och den nya verksamheten. Det
riskmässiga resultatet omfattar, utöver de kassamässiga flödena, även
beräknade värden av EKN:s utestående fordringar och engagemangs-
risker. Värderingarna av såväl det kassamässiga som det ackumulerade
riskmässiga resultatet präglas, enligt EKN, av betydande osäkerhet bl.a.
till följd av att en stor del av garantiengagemanget och fordringarna är
koncentrerade till ett fåtal länder.
Totalt sett redovisar EKN:s prognoser för det kassamässiga resultatet
(se tabell 1) stora förbättringar för de närmaste åren, jämfört med tidigare
prognoser. Sammanräknat, för EKN som helhet, pekar normalaltemativet
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
27 Riksdagen 1996/97.1 saml. Nr 1. Del 8
mot ett kassamässigt överskott om drygt 1 000 miljoner kronor under vart
och ett av budgetåren 1995/96, 1997 och 1998. Det optimistiska
alternativet bygger främst på gynnsammare återvinningsresultat och det
pessimistiska grundas, förutom på sämre återvinningar, på nytillkomman-
de skadefall och risken att skadefall uppstår på länder där EKN har stora
engagemang. Överskott används för att amortera ned EKN:s skuld i
Riksgäldskontoret. Kostnaderna över statsbudgeten för räntekompensation
för det gamla systemet förväntas härigenom minska från 176 miljoner
kronor under det förlängda budgetåret 1995/96 till 120 miljoner kronor
år 1997. Hänsyn har inte tagits till eventuell framtida ersättning från
statsbudgeten för skuldavskrivningar.
Det sammanräknade ackumulerade riskmässiga resultatet (se tabell 2)
beräknas ligga i ett intervall mellan ett underskott om ca 6 miljarder
kronor enligt det pessimistiska alternativet och ett överskott om ca 5,5
miljarder kronor enligt det optimistiska. Normalaltemativet pekar mot ett
överskott om ca 2,5 miljarder kronor. I dessa belopp ingår inte vissa
kostnader som under årens lopp ersatts direkt från statsbudgeten, t.o.m
den 31 december 1995 totalt 3,7 miljarder kronor, vilka utgörs dels av
viss kompensation för skuldavskrivning, dels av ersättning för räntekost-
nader i den gamla verksamheten.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Tabell 1: EKN:s kassamässiga rörelseresultat
Kassamässigt normalaltemativ optimistiskt pessimistiskt
|
rörelseresultat |
1995/96 |
1997 |
1998 |
1995/96 |
1997 |
1998 |
1995/96 |
1997 |
1998 |
|
gamla verksamheten |
610 |
590 |
660 |
970 |
900 |
690 |
-30 |
-30 |
-540 |
|
nya verksamheten |
480 |
420 |
360 |
880 |
800 |
840 |
-790 |
-1060 |
-1120 |
|
EKN totalt |
1090 |
1010 |
1020 |
1850 |
1700 |
1530 |
-820 |
-1090 |
-1660 |
Tabell 2: EKN:s ackumulerade riskmässiga resultat
(i siffrorna ingår ej belopp som erhållits från statsbudgeten, sammanlagt 3,7 miljarder kronor t.o.m. 31 dec 1995)
Ackumulerat risk-
|
mässigt resultat per den 31 dec 1995 (i miliarder kr) |
normal alternativ |
optimistiskt |
pessimistiskt |
|
gamla verksamheten |
+ 2,5 |
+ 4,6 |
- 2,2 |
|
nya verksamheten |
+- 0 |
+ 0,9 |
-3,8 |
|
EKN totalt |
+ 2,5 |
+ 5,5 |
-6,0 |
74
Finansiering av verksamheten
EKN kan, när likvida reserver inte är tillräckliga, låna i Riksgäldskonto-
ret. Upplåningsrätten är för innevarande budgetår 2 700 miljoner kronor
i svenska kronor och motvärdet av 1 500 miljoner kronor i utländsk
valuta i den gamla verksamheten. I den nya verksamheten är upplånings-
rätten for närvarande 1 400 miljoner kronor i svenska kronor och
motvärdet av 500 miljoner kronor i utländsk valuta.
Regeringen gav den 24 maj 1995 EKN i uppdrag att, inom ramen för
sin reguljära verksamhet, utforma särskilda villkor för garantier för
restrisker vid operationell leasing av civila flygplan, s.k. stipulated loss
value (SLV) garantier. EKN har i skrivelser den 3 april och den 27 juni
1996 pekat på garantiernas höga grad av ovillkorlighet, innebärande att
EKN kan komma att ställas inför krav att infria garantin med avsevärt
kortare varseltid än i den övriga garantiverksamheten och att utgiftstak
inte bör gälla för statliga garantier.
Regeringen delar EKN:s bedömning att ett bemyndigande för EKN att
utfärda en garanti också måste innefatta ett bemyndigande att fullgöra
garantiåtagandet. Ett ifrågasättande av EKN:s ovillkorliga rätt att, utan
tillstånd från annan, infria ett garantiåtagande får inte kunna göras.
Regeringen föreslår i volym 1, avsnitt 5.3.2, en ny modell för
garantigivning i staten. EKN bedriver redan i huvudsak sin verksamhet
i enlighet med modellens principer, t.ex. vad gäller riskbaserade premier
och uppdelning i ny och gammal verksamhet. Mot bakgrund av
ovanstående föreslås att EKN från den 1 januari 1997 ges obegränsad
upplåningsrätt i Riksgäldskontoret.
Regeringen anser vidare att nämnden, i likhet med tidigare budgetår,
skall få räntekompensation för hela sin upplåning för gamla verksam-
heten. Kostnaderna för detta under budgetåret 1997 väntas uppgå till 120
miljoner kronor. För år 1998 och 1999 förutses avsevärt lägre belopp.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Skuldavskrivningar
EKN har hittills över statsbudgeten erhållit 837 miljoner kronor som
ersättning för skuldavskrivningar på Polen (774 mkr) och Egypten (63
mkr). Om och när ytterligare avskrivning görs avseende Egypten (det
s.k. tredje steget), kommer EKN att erhålla ytterligare 42 miljoner
kronor enligt tidigare riksdagsbeslut (prop. 1993/94:100 bil. 4). Beloppet
skall användas till amortering i Riksgäldskontoret.
På de fattigaste länderna uppgår EKN:s fordringar per 31 december
1995 till 2,7 miljarder kronor. Framtida fordringseftergifter enligt
Parisklubbens skuldlättnadsvillkor kan uppgå till 1,8 miljarder kronor.
Skuldlättnader för dessa länder ersätts till viss del från biståndsanslaget.
75
EU-anpassning och internationell harmonisering
Inom EU fortsätter diskussioner om avveckling av statligt stöd till
exportkreditförsäkring inom det s.k. konkurrensutsatta området i syfte att
förhindra att statsstödd verksamhet konkurrerar på ojämlika villkor med
privata försäkringsbolag. För EKN:s del är det främst verksamheten med
korta garantier som berörs om EU-regler införs på detta område.
Nämnden har vidtagit förberedande åtgärder för att underlätta en
anpassning till dessa regler.
Vad gäller medellånga och långa garantier fortgår harmoniserings-
strävandena i syfte att skapa lika konkurrensvillkor för EU:s exportörer.
På ministerrådets uppdrag har EU:s rådsarbetsgrupp för exportkrediter
presenterat en rapport med bl.a. riktlinjer för det fortsatta arbetet. På
basis av beslut i ministerrådet skall kommissionen ta fram ett nytt förslag
till direktiv. Man avvaktar tillsvidare utvecklingen inom OECD:s arbete
med premier och därtill relaterade villkor. Detta arbete bedrivs i en
särskild expertgrupp under OECD:s consensusgrupp. Sverige har haft en
pådrivande roll och EKN har engagerat sig särskilt i arbetet med
premienivåer. Avsikten är att riktlinjer för premier och relaterade villkor
skall utgöra en del av consensusöverenskommelsen och träda i kraft
1997.
Det internationella samarbetet har stor betydelse för att åstadkomma
konkurrensneutralitet. För Sveriges del är det av särskild betydelse att
verka pådrivande vad gäller premier och kostnadstäckning.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
|
ditgivning | |||
|
1994/95' Utgift |
59 6252 | ||
|
1995/96' Anslag |
42 002 |
Utgiftsprognos |
46 900 |
|
därav 1996 |
25 100 | ||
|
1997 Förslag |
16 500 | ||
|
1998 Beräknat |
9 242 | ||
|
1999 Beräknat |
5 257 | ||
' Anslagen Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk
Exportkredit, Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av
fartyg m.m. samt Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-
länder
2 Beloppen anges i tusental kr.
Anslaget disponeras för ersättning till AB Svensk Exportkredit (AB
SEK) för eventuellt underskott utgörande skillnaden mellan intäkter och
kostnader, huvudsakligen ränteintäkter och räntekostnader, inom ramen
för systemet med statsstödda exportkrediter som AB SEK lämnar enligt
riksdagsbeslut år 1978 och år 1990. För denna del av verksamheten har
AB SEK redovisat ett överskott, staten tillgodo, om ca 380 miljoner
kronor för det förlängda budgetåret 1995/96. Anslaget omfattar vidare
kostnader för räntestöd till finansiering av export av fartyg, en stödform
som upphörde år 1989, och kostnader för vissa förmånliga krediter till
u-länder, dock enbart åtaganden som gjorts t.o.m. år 1984.
Villkoren för krediterna följer den överenskommelse om statligt stöd
vid exportkreditgivning som Sverige har biträtt inom ramen för OECD,
den s.k. consensusöverenskommelsen.
AB SEK bedriver upp- och utlåning för statsstödda krediter i en
särskild, avgränsad del av verksamheten och redovisar dem i särskild
balans- och resultaträkning. I den redovisning av anslagsbelastningen som
AB SEK gör tre gånger per år, särredovisas de tre ovan nämnda
delposterna.
Anslagsbelastningen hänförs uteslutande till kostnader för vissa för-
månliga krediter till u-länder. Kostnaderna minskar i takt med att
åtagandena upphör. I det övriga statsstödda systemet förväntas under det
förlängda budgetåret 1995/96 överskott i storleksordningen 380 miljoner
kronor. Även under åren 1997, 1998 och 1999 förväntas denna del ge
överskott om ca 75 miljoner kronor per år till följd av att AB SEK
lyckats hålla upplåningsräntoma under utlåningsräntoma.
Genom överenskommelse i consensusgruppen inom OECD har möjlig-
heten att ge räntesubventioner avvecklats. Fr.o.m. september 1995 är det
inte längre tillåtet att erbjuda s.k. SDR-räntor. De offerter som då
fortfarande var giltiga har nu också löpt ut. I stället baseras systemet på
s.k. CIRR-räntor som är approximationer av marknadsräntor.
AB SEK antog i november 1995 en ny bolagsordning med anledning
av riksdagens beslut (prop. 1995/96:105 s. 42, bet. 1995/96:NU18, rskr.
1995/96:198) att utvidga AB SEK:s verksamhet till att omfatta även
finansieringsverksamhet för utbyggnad av infrastrukturen i Sverige och
utvecklingsprojekt inom exportindustrin för att stärka den svenska
industrins internationella konkurrenskraft. Näringsutskottet pekar i sitt
betänkande på vikten av att ett ökat deltagande från SEK:s sida i nu
aktuella satsningar inte inkräktar på bankernas traditionella finansiering
av svenskt näringslivs utbyggnad inom landet (1995/96:NU18 s. 4).
Regeringen godkände den ändrade bolagsordningen den 28 mars 1996.
AB SEK har i en särskild skrivelse till regeringen i juli 1996 begärt att
dess styrelse skall få ta beslut om löftesprovision vid exportkreditgivning
inom det statsstödda systemet, dvs. den provision, som AB SEK debiterar
för kreditbelopp som accepterats men ej betalats ut. Riksdagen be-
myndigade 1994 regeringen att besluta om storleken på löftesprovisionen
inom det statsstödda exportkreditsystemet (prop. 1993/94:150, bet.
1993/94:NU29, rskr. 1993/94:447). Detta regleras i förordningen
(1981:665) om exportkreditfinansiering med statligt stöd.
AB SEK har konstaterat att den nu gällande ordningen beträffande
löftesprovisionen har uppenbara svagheter. Det tar för lång tid att i det
enskilda fallet göra undantag från huvudreglerna om nivån på löftesprovi-
sionen och den tid för vilken provisionen skall tas ut. AB SEK menar att
man i de konkreta affärerna snabbt måste kunna svara upp mot kundernas
behov för att ge dem möjlighet att konkurrera.
Löftesprovisioner regleras inte i det internationella regelverk som styr
statsstödda exportkrediter.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Övergripande mål
AB SEK skall inom systemet för statsstödd exportkreditgivning
främja svensk export till för staten lägsta möjliga kostnad och risk.
Resurser 1997
Ramanslag 16 500 tkr
Övrigt
Anslaget har tidigare varit uppdelat i tre anslag, Kostnader för
statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit,
Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av
fartyg m.m. samt Ersättning för extra kostnader för förmånlig
kreditgivning till u-länder. De två förstnämnda har varit s.k. 1000-
kronorsanslag. Regeringen tillstyrker AB SEK:s förslag att dess
styrelse bemyndigas fatta beslut om löftesprovisioner.
För svenska exportörer är det väsentligt att ha tillgång till de kreditof-
ferter med fast ränta som SEK kan erbjuda inom det statsstödda systemet,
även om den direkta räntesubventioneringen har upphört. En utgångs-
punkt för regeringen är att svenska företag skall ha möjlighet att erbjuda
exportkrediter med villkor som motsvarar vad företag i konkurrentlän-
derna kan erhålla.
Regeringen anser vidare att det är önskvärt att AB SEK:s styrelse, av
konkurrenshänsyn, får rätt att fatta beslut om såväl löftesprovisionens
storlek som dess tidsmässiga beräkningsgrund i det statsstödda systemet.
Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen eller
den myndighet regeringen utser att besluta om löftesprovisionen i det
statsstödda systemet.
Regeringen bedömer att belastningen på anslaget 1997 uppgår till
16 500 000 kr. För åren 1998 och 1999 förutses lägre belopp.
|
Anslagssparande1 |
875 | |||
|
1995/96 |
Anslag |
75 0002 |
Utgiftsprognos |
74 875 |
|
därav 1996 |
69 970 | |||
|
1997 |
Förslag |
41 000 | ||
|
1998 |
Beräknat |
38 712 | ||
|
1999 |
Beräknat |
38 712 | ||
' Överföring från anslaget 1994/95 A2 ap3 Styrelsen för Sverigebilden.
2 Beloppen anges i tusental kr.
78
De övergripande målen för den investeringsfrämjande verksamheten är
att utländska företag genomför nyinvesteringar och nyetableringar i
Sverige samt samverkar med svenska företag i landet.
Delegationen för utländska investeringar i Sverige, Invest in Sweden
Agency, är den centrala myndigheten för investeringsfrämjande åtgärder.
Delegationen har till uppgift att genom information och kontakter aktivt
medverka till att uppnå det övergripande målet för investeringsfrämjan-
det. Detta skall ske genom att sprida olika s^j* av information om
Sverige som investeringsland och ge råd vid förfrågningar från bl.a.
företag, myndigheter, regionala och lokala organ. Dessutom skall
Delegationen initiera, driva och följa upp projekt bl.a. i samarbete med
regionala aktörer. På vissa av de prioriterade utlandsmarknaderna skall
Delegationen bedriva verksamhet genom egen utlandsrepresentation.
De utgifter som belastar anslaget är dels utgifterna för Delegationens
verksamhet, dels utgifterna för vissa begränsade investeringsfrämjande
insatser som Närings- och handelsdepartementet genomför.
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Övergripande mål
De övergripande mål som gäller för 1995/96 bör ligga fast.
Resurser 1997
Ramanslag 41 000 tkr
Delegationen for utländska investeringar inrättades den 1 juli 1995 till
följd av riksdagens beslut våren 1995 om omfattningen och inriktningen
av politiken för att främja utländska investeringar (prop. 1994/95:100 bil.
13, bet. 1994/95:NU18, rskr. 1994/95:300, prop. 1994/95:150 bil. 12,
bet. 1994/95:FiU20, rskr. 1994/95:453). Delegationen byggde under
hösten 1995 och första halvåret av år 1996 upp sin verksamhet i Sverige
och utomlands genom egen representation i New York och Tokyo.
Delegationen planerar att under 1996 genomföra ett antal konkreta
projekt i olika branscher och en intensiv informationsverksamhet genom
bl.a. publicering av ett flertal rapporter om Sverige som investeringsland.
En första rapport, Invest in Sweden, Report 1996, har redan framställts
och publicerats på sex språk. Inom ramen för projekten - som har valts
ut i samarbete med lokala och regionala aktörer - kommer under hösten
1996 ett större antal utländska företag att kontaktas för att bland dessa
därefter välja ut de företag som skall bearbetas ytterligare för att få till
stånd en nyetablering eller nyinvestering i Sverige.
De övergripande skälen som låg till grund för statens satsning på
investeringsfrämjande och beslutet att inrätta en delegation gäller
fortfarande.
- Det finns ett behov av investeringsfrämjande åtgärder, så att Sverige
på lika villkor som andra länder skall kunna marknadsföra förutsätt-
ningarna för att etablera och driva företag i landet och aktivt medverka
till sådana etableringar och nyinvesteringar. Andra länders satsningar
på investeringsfrämjande fortsätter att öka.
- Det tar viss tid för ett land att etablera sig på "investeringsmarkna-
den". Ett lands engagemang i investeringsfrämjande måste därför vara
långsiktigt för att nå resultat på gjorda satsningar.
- Det behövs en central koordinator och kompetensutvecklare för de
investeringsfrämjande aktiviteter som pågår på regional och lokal nivå.
Annars riskerar dessa satsningar att inte får avsedda effekter.
Det är enligt regeringens mening för tidigt att göra en samlad
bedömning av Delegationens verksamhet. Den inriktning av verksamheten
som framgår av de planerade aktiviteterna synes dock ligga väl i linje
med det övergripande målet för investeringsfrämjande. Regeringen avser
under våren 1997 att genomföra en extern utvärdering avseende verksam-
hetens effektivitet och resultat under budgetåret 1995/96. Utvärderingen
skall ske genom användande av konkreta resultatmått.
Anslaget föreslås minskas med 9 miljoner kr för år 1997. Anslaget
beräknas således till 41 000 000 kr för år 1997. För år 1998 och 1999
beräknas utgifterna preliminärt uppgå till 38 712 000 kr vardera året.
Regeringen avser att för år 1997, med medel som står till regeringens
förfogande, tillföra verksamheten vissa medel.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
80
8 F. Konsumentfrågor
Det är viktigt att fullfölja de konsumentpolitiska mål som beslutats
av riksdagen i juni 1995. Sverige skall arbeta för att konsumenterna
skall få en starkare ställning i EU. Särskilt viktiga områden är
märkning och kontroll av livsmedel och hushållens stora skuldsätt-
ning. Åtgärder som avser hushållens baskonsumtion och stöd till
konsumentgrupper som är ekonomiskt eller socialt utsatta eller av
andra skäl har behov av särskilt stöd bör prioriteras.
Arbetet för att utarbeta en strategi för att utveckla sådana produk-
tions- och konsumtionsmönster som minskar påfrestningen på
miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling bör fortsätta.
De förändringar som sker i det svenska samhället och i omvärlden
inverkar i hög grad på konsumenternas situation. Riksdagen har antagit
nya konsumentpolitiska mål (prop. 1994/95:140, bet. 1994/95:LU32,
rskr. 1994/95:438). Konsumentpolitiken tillgodoser många olika syften,
exempelvis att säkerställa en väl fungerande marknad där det är särskilt
viktigt att produkterna som säljs inte är farliga, liksom att uppnå att
konsumenterna är välinformerade och välutbildade i konsumentfrågor och
att deras ekonomiska och rättsliga intressen i övrigt säkerställs. De
konsumentpolitiska åtgärderna har ofta en fördelningspolitisk inriktning.
När det gäller inriktningen av det konsumentpolitiska arbetet skall
åtgärder som avser hushållens baskonsumtion och stöd till konsument-
grupper som är ekonomiskt eller socialt utsatta eller av andra skäl har
behov av särskilt stöd prioriteras. Hushållens stora skuldsättning är ett
viktigt område för konsumentpolitiska insatser i form av bl.a. budgetråd-
givning och skuldsanering. I de hushållsekonomiska frågorna ingår även
finansiella tjänster som en viktig del.
Avregleringen och ökad konkurrens liksom förändringarna såväl på
marknaden som hos enskilda hushåll som en följd av ny teknik medför
förändringar för konsumenterna. Ökningen av antalet alternativ gör att
det kan vara svårt att få grepp om vad det finns för tjänster och vilken
kvalitet de har. Det är också ibland oklart vilket konsumentskydd som
gäller. En uppgift för regeringen under det kommande budgetåret är att
uppmärksamma sådana problem och se till att brukarnas intressen tas
tillvara.
En strategi bör utarbetas på konsumentområdet för att utveckla sådana
produktions- och konsumtionsmönster som minskar påfrestningen på
miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling.
Medlemskapet i EU innebär att det inte längre räcker med en bra
svensk konsumentpolitik. Sverige måste också arbeta för att konsumenter-
na skall få en stark ställning och inflytande i EU. För att den gemensam-
ma marknaden skall fungera för vanliga människor måste man kunna dra
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
81
28 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 8
nytta av den. Konsumenterna måste veta att det finns regler som tar Prop. 1996/97:1
tillvara deras intressen och som ger dem rättigheter om det uppstår Utgiftsområde 24
problem. Regeringen har i en skrivelse till riksdagen (skr. 1995/96:181,
bet. 1995/96:LU26, rskr. 1995/96:292) presenterat mål och inriktning för
det svenska EU-arbetet.
I det lokala konsumentpolitiska arbetet utgör den kommunala konsu-
mentverksamheten en hörnsten.
Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområde Konsumentfrågor framgår av följande
sammanställning
(miljoner kronor):
|
Utgift 1994/95 |
Anvisat Utgiftsprognos |
Förslag Beräknat | |||
|
1995/96 |
därav 1995/96 1996 |
1997 |
1998 1999 | ||
|
F. Konsumentfrågor |
113,2 |
157,1 |
169,3 121,9 |
105,8 |
105,3 108,2 |
I och med EU-medlemskapet har konsumentpolitiken fått ytterligare en
dimension. Det har inneburit utökade arbetsuppgifter for flera av
myndigheterna på konsumentområdet. De resurser som funnits att tillgå
för detta ändamål har utnyttjats väl. Dock kommer de närmaste årens
EU-arbete att kräva ytterligare resurser och effektivisering i arbetet för
att Sverige på ett tillfredsställande sätt skall kunna påverka det arbete som
bedrivs inom EU.
De konsumentpolitiska målen är långsiktiga och ganska omfattande
vilket gör dem svårmätbara. Det är därför svårt att dra några långtgående
slutsatser om resultat och måluppfyllelse. Det är dock regeringens
bedömning att den verksamhet som har bedrivits legat i linje med de mål
och den inriktning som fastställts av riksdagen i enlighet med förslagen
i prop. Aktiv konsumentpolitik (prop. 1994/94:140, bet. 1994/95:LU32,
rskr. 1994/95:438).
|
1994/95 |
Utgift |
4 597' |
Anslagssparande |
2 800 |
|
1995/96 |
Anslag |
8 570 |
Utgiftsprognos |
7 100 |
|
därav 1996 |
5 300 | |||
|
1997 |
Förslag |
5 888 | ||
|
1998 |
Beräknat |
6 081 | ||
|
1999 |
Beräknat |
6 284 |
1 Beloppen anges i tusental kr.
Marknadsdomstolen är en specialdomstol som handlägger mål och
ärenden enligt lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentför-
hållanden, marknadsföringslagen (1995:450), lagen (1978:763) med vissa
bestämmelser om marknadsföring av alkoholdrycker, konsumentförsäk-
ringslagen (1980:38), lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan
näringsidkare, produktsäkerhetslagen (1988:1604), prisinformationslagen
(1991:601), konsumentkreditlagen (1992:830), konkurrenslagen
(1993:20), tobakslagen (1993:581) samt lagen (1994:615) om ingripande
mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling.
Det övergripande målet för Marknadsdomstolen är att på ett rättssäkert
sätt och inom rimlig tid avgöra de mål och ärenden som den har att
handlägga samt att leda rättsutvecklingen och främja en enhetlig
rättstillämpning inom det marknadsrättsliga området.
En jämförelse mellan budget och utfall 1994/95 visar att anslaget inte
utnyttjats fullt ut och att Marknadsdomstolen har ökat anslagssparandet
med ca 1,8 miljoner kronor under året. Det höga anslagssparandet
förklaras av att domstolen i samband med Sveriges EU-anslutning
beviljades medel att utöka antalet tjänster. Hittills har inte någon sådan
utökning i praktiken erfordrats.
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Övergripande mål
Det övergripande målet för Marknadsdomstolen bör ligga fast.
Resurser 1997
Ramanslag 5 888 tkr
Marknadsdomstolens verksamhet vad gäller omfattning och inriktning
avgörs i allt väsentligt av faktorer som ligger utanför domstolens
kontroll, såsom utformningen av lagstiftningen och antalet inkomna mål.
Målens svårighetsgrad varierar, vilket försvårar möjligheten att mäta
effektiviteten. Av årsredovisningen framgår att styckkostnaden för domar
och slutliga beslut har sjunkit i jämförelse med förra budgetåret.
Regeringen delar domstolens bedömning att den utvärdering som gjorts
av verksamheten ger vid handen att effektiviteten i verksamheten är god.
Domstolen har under budgetåret 1994/95 avgjort drygt 40 mål. Hand-
läggningstiden är i genomsnitt 7 månader. Arbetet med att förbättra och
utveckla resultatredovisningen kommer att fortsätta. Regeringen
konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revisionsberättelsen
avseende Marknadsdomstolen.
Marknadsdomstolen är nu andra instans för mål enligt konkurrenslagen
och marknadsföringslagen. Den nya ordningen med Stockholms tingsrätt
som första instans och Marknadsdomstolen som andra och sista instans
infördes för konkurrensmål den 1 juli 1993 och för marknadsföringsmål
den 1 januari 1996. Under första halvåret av 1994 inkom de första
ärendena enligt den nya konkurrenslagen till domstolen. Domstolen har
för närvarande knappt ett 15-tal ärenden enligt den gamla marknadsfö-
ringslagen. Den nya ordningen torde på sikt leda till en minskning av
antalet inkomna marknadsföringsmål. Den totala effekten för domstolen
av den nya konkurrenslagen och den nya marknadsföringslagen är dock
fortfarande svår att bedöma.
|
1994/95 |
Utgift |
88 4001 |
Anslagssparande |
7 982 |
|
1995/96 |
Anslag |
104 6872 |
Utgiftsprognos |
114 985 |
|
därav 1996 |
82 006 | |||
|
1997 |
Förslag |
69 445 | ||
|
1998 |
Beräknat |
68 373 | ||
|
1999 |
Beräknat |
70 449 |
1 Beloppen anges i tusental kr.
2Varav 3 miljoner kronor beslutats på tilläggsbudget till stadsbudgeten (prop.
1995/96:82, bet. 1995/96:LU10, rskr. 1995/96:81).
Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet för konsument-
frågor. De övergripande målen för verksamheten är att:
- ge hushållen möjligheter att utnyttja sina ekonomiska och andra
resurser effektivt, ge konsumenterna en stark ställning på marknaden,
skydda konsumenternas hälsa och säkerhet och medverka till att sådana
produktions- och konsumtionsmönster utvecklas som minskar på-
frestningarna på miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling.
I anslutning till detta fullgörs de uppgifter som ankommer på Konsu-
mentombudsmannen (KO) enligt lagen (1994:1512) om avtalsvillkor
i konsumentförhållanden, marknadsföringslagen (1995:450) och
produktsäkerhetslagen (1988:1604).
Verket fullgör vidare uppgifter enligt konsumentförsäkringslagen
(1980:38), prisinformationslagen (1991:601), konsumentkreditlagen
(1992:630), lagen (1992:1231) om märkning av textilier, lagen
(1992:1232) om märkning av hushållsapparater, lagen (1992:1326) om
personlig skyddsutrustning för privat bruk, lagen (1992:1327) om
leksakers säkerhet, alkoholreklamlagen (1978:763), hemförsäljningslagen
(1981:1361), lagen (1992:1328) om farliga livsmedelsimitationer,
paketreselagen (1992:1672) och tobakslagen (1993:581).
Verket är också bemyndigad att ge ut föreskrifter enligt lagen
(1994:1772) om tillämpningen av det europeiska märkningssystemet och
genom förordningen (1994:1169) om europeisk miljömärkning.
En jämförelse mellan budget och utfall 1994/95 visar att anslaget inte
utnyttjats fullt ut och att verket har ett ackumulerat anslagssparande på
ca 8 miljoner kronor. En del av anslagssparandet kommer att förbrukas
när resterande del av skuldsaneringsuppdraget genomförs. Dessutom
utgör en stor del ett planerat anslagssparande som avses utnyttjas under
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
84
innevarande budgetår i samband med att myndigheten flyttar till nya
lokaler under hösten 1996.
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Övergripande mål
De övergripande målen för Konsumentverket bör ligga fast.
Resurser 1997
Ramanslag 69 445 tkr
Beräknade avgiftsinkomster 31 000 tkr
En betydande del av Konsumentverkets resurser används för hus-
hållsekonomiska frågor. En stor del av förklaringen står att finna i det
hårdnande ekonomiska klimatet och det faktum att fler och fler hushåll
har ekonomiska svårigheter. Den ökade inriktningen på budgetrådgivning
och skuldsanering är därför en naturlig utveckling av verkets verksamhet.
Ett annat område som naturligen har expanderat är det internationella
arbetet och främst EU-arbetet. Att få genomslag för svenska
konsumentskyddsintressen och verka för en internationell förstärkning av
konsumentskyddet har under de senaste åren tagit en allt större del av
konsumentverkets resurser i anspråk. Detta är också ett område som blir
allt viktigare de närmaste åren. Standardiseringsarbetet är en viktig del
av detta område. Vidare har miljöfrågorna blivit allt viktigare. Det gäller
t.ex. energiförbrukning, sopsortering, marknadsföring med miljöargument
och miljömärkning. Bl.a. utfärdar verket föreskrifter för EU-blomman.
Avregleringar av offentliga tjänster har inneburit ytterligare områden där
konsumentintresset måste bevakas, t.ex. effekterna för konsumenterna av
elavregleringen. Till detta kommer avregleringen av de finansiella
marknaderna vilket kräver ett ökat engagemang från Konsumentverket
när det gäller området för finansiella tjänster. Verket har budgetåret
1995/96 tillförts 3 miljoner kronor för ett utökat ansvar på området
finansiella tjänster (prop. 1995/96:82, bet. 1995/96:LU10,
rskr. 1995/96:81).
När det gäller Konsumentverkets årsredovisning är redovisningen av
prestationer väl utvecklad. Det är dock svårt att bedöma måluppfyllelse
eftersom regleringsbrevets verksamhetsmål och Konsumentverkets
verksamhetsgrenar inte enkelt går att relatera till varandra.
Med utgångspunkt i de övergripande målen och verksamhetsmålen i
regleringsbrevet 1994/95 är dock bedömningen att Konsumentverkets
verksamhet har den inriktning som eftersträvats.
85
Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar
mot redovisningen.
Nya övergripande mål och verkets interna omorganisation har lagt
grunden för en förbättrad möjlighet att avläsa effekter av och utvärdera
verksamheten. Det finns dock behov av att ange tydligare prioriteringar
i verksamheten och en tydligare koppling mellan verksamhetsmålen och
verksamhetsområdena i resultatredovisningen. Regeringen kommer att i
dialog med Konsumentverket utveckla och förbättra verksamhetsmål,
resultat- och kvalitetsmått.
Det är regeringens bedömning att det är angeläget att fullfölja de
konsumentpolitiska mål som föreslagits av regeringen i proposition Aktiv
konsumentpolitik (prop. 1994/95: 140, bet. 1994/95:LU32, rskr.
1994/95:438) samt som redovisats i regeringens skrivelse om konsument-
politiken i EU - mål och inriktning för det svenska arbetet, (skr.
1995/96:181, bet. 1995/96:LU26, rskr. 1995/96:292). Verket måste i
detta sammanhang göra kraftfulla insatser i det svenska arbetet med
konsumentpolitiken i EU. Särskilt viktigt i EU-arbetet är finansiella
tjänster, marknadskontroll och insatser som främjar från miljösynpunkt
långsiktigt hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Vidare är
verkets arbete med konsumentgrupper som är ekonomiskt och socialt
utsatta fortsatt av stor vikt. Bl.a. ungdomar, arbetslösa och invandrare är
viktiga målgrupper för detta arbete.
Konsumentverkets insatser när det gäller områdena hushållsekonomi,
miljö och konsumtion samt deltagande i dessa och andra arbetsområden,
t.ex. standardisering inom ramen för EU:s konsumentpolitik, kommer
vidare att kräva betydande resurser. Regeringen anser att konsumentin-
flytande på den europeiska standardiseringen är nödvändigt för att
säkerställa att varor som säljs i Sverige är säkra och för att stärka
konsumenternas ställning i Europa. Konsumentverkets insatser på
standardiseringsområdet bör därför ligga kvar på oförändrat hög
ambitionsnivå. Särskilda medel har beräknats under anslaget B 6. Bidrag
till standardisering, provnings- och mätteknisk FoU m.m. för standardi-
seringsprojekt. Av Konsumentverkets anslagsframställning framgår att de
särskilda medel som år 1991 anvisades för produktion av
bränsleförbrukningsfoldem i och med tryckningen av årets folder är
förbrukat. Regeringen avser att uppdra åt Vägverket och
Konsumentverket att årligen fr.o.m. 1997 ge ut en samlad
konsumentinformation om bilar, inkluderat bl.a. bränsleförbrukning.
Kostnaderna bör täckas inom respektive myndighets ramar.
Mot denna bakgrund bör Konsumentverket anvisas ett anslag på
69 445 000 kr. I detta belopp inkluderas den resursförstärkning som
verket fått för ett utökat ansvar på området finansiella tjänster. Det är
regeringens bedömning att eventuellt behov av ökade resurser med
anledning av de insatser verket måste göra i bl.a. EU-arbetet skall
finansieras genom omfördelning inom befintligt anslag.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
86
|
F 3. Allmänna reklamationsnämnden |
Prop. 1996/97:1 Utgiftsområde 24 | ||||
|
1994/95 |
Utgift |
12 7971 |
Anslagssparande |
749 | |
|
1995/96 |
Anslag |
20 518 |
Utgiftsprognos |
20 600 | |
|
därav 1996 |
14 800 | ||||
|
1997 |
Förslag |
13 788 | |||
|
1998 |
Beräknat |
13 857 | |||
|
1999 |
Beräknat |
14 279 | |||
1 Beloppen anges i tusental kr.
Allmänna reklamationsnämnden (ARN) har till uppgift att pröva tvister
mellan konsumenter och näringsidkare rörande varor, tjänster och andra
nyttigheter som tillhandahållits huvudsakligen för enskilt bruk, s.k.
konsumenttvister, och ge rekommendationer om hur tvister bör lösas.
Nämnden skall också yttra sig i konsumenttvister på begäran av domstol,
stödja den kommunala konsumentverksamhetens medling i konsumenttvis-
ter genom bl.a. utbildning, rådgivning och information samt informera
konsumenter och näringsidkare om nämndens praxis.
Det övergripande målet är att nämnden på ett snabbt och ändamålsen-
ligt sätt skall pröva de konsumenttvister som anmäls till nämnden.
En jämförelse mellan budget och utfall 1994/95 visar att anslaget inte
utnyttjats fullt ut utan anslagssparandet ökat något. Nämndens kostnader
avseende hyror och ersättning till ledamöter har ökat under budgetåret
1995/96 vilket minskat anslagssparandet. ARN kommer att under
innevarande budgetår göra investeringar i datorutrustning som på sikt
torde leda till vissa rationaliseringar. I samband med införandet av det
nya datorsystemet kommer nämnden att få ökade kostnader för
utbildning.
Regeringens överväganden
Övergripande mål
Det övergripande målet för Allmänna reklamationsnämnden bör
ligga fast.
Resurser 1997
Ramanslag 13 788 tkr
Årsredovisningen ger en bra bild av den verksamhet som ARN har
bedrivit under året. Handläggningstidema har minskat. Väntetiderna är
nu drygt fyra och en halv månad för ärenden som avgjorts med intresse-
ledamöter och drygt en och halv månad för ärenden som avgjorts i ett
enklare förfarande utan intresseledamöter. Motsvarande siffror för året
innan var drygt fem månader och två månader för ärenden som avgjorts
utan intresseledamöter. Antalet inkomna ärenden är lika stort som året
innan. Den avdelning som framför allt fått en ökad ärendetillströmning
är reseavdelningen med drygt 200 fler ärenden än förra året.
Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte haft några in-
vändningar i revisionsberättelsen avseende Allmänna reklamationsnämn-
den. Arbetet med att förbättra och utveckla resultatredovisningen kommer
att fortsätta inom ramen för myndighetsdialogen. Effektivisering av
datorstödet, nämndens stöd till de kommunala vägledama och nämndens
arbete med kvalitetssäkring är frågor som kommer att behandlas inom
ramen för dialogen.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
|
F 4. Fastighetsmäklamämnden | ||||
|
1995/96 |
Anslag |
7 2001 |
Utgiftsprognos |
7 240 |
|
därav 1996 |
5 800 | |||
|
1997 |
Förslag |
5 945 | ||
|
1998 |
Beräknat |
6 134 | ||
|
1999 |
Beräknat |
6 349 | ||
' Beloppen anges i tusental kr.
Fastighetsmäklamämnden inrättades den 1 oktober 1995 i enlighet med
den nya fastighetsmäklarlag (1995:400) som antogs av riksdagen den 7
april 1995. Regeringen har beslutat om fastighetsmäklarförordningen
(1995:1028) och förordningen (1995:1029) med instruktion för Fastig-
hetsmäklamämnden. Lagen och förordningarna trädde i kraft den 1
oktober 1995.
Nämnden skall verka som central myndighet för registrering av och
tillsyn över fastighetsmäklare och skall särskilt inrikta sin verksamhet på
att fastighetsmäklama följer god fastighetsmäklarsed, att information
sprids om vad god fastighetsmäklarsed innebär och att mäklarna har en
god utbildning för sin uppgift.
Enligt fastighetsmäklarförordningen gäller att den som vill bli
registrerad som fastighetsmäklare skall ansöka om detta hos nämnden.
För prövning av en ansökan tas avgift ut enligt avgiftsförordningen
(1992:191). Den som är registrerad som fastighetsmäklare skall från och
med kalenderåret efter registreringsåret betala en årlig avgift. Ut-
gångspunkten är att staten skall få full kostnadstäckning för arbetet med
registrering av och tillsyn över fastighetsmäklare.
88
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Övergripande mål
Det övergripande målet för Fastighetsmäklamämnden bör ligga
fast.
Resurser 1997
Ramanslag 5 945 tkr
Beräknade avgiftsinkomster 1 800 tkr
Nämnden har varit verksam ett knappt år. Det är för tidigt att göra
någon utvärdering av nämndens verksamhet. Nämnden beräknar att
avgiftsinkomsterna från ansöknings- och årsavgifter kommer att uppgå till
6 750 000 kr. Dessa medel redovisas mot inkomsttitel 2553 Registre-
ringsavgift till Fastighetsmäklamämnden. Avgifterna för examination
beräknas till 1 800 000 kr.
Regeringen delar nämndens bedömning att verksamheten under år
1997 bör koncentreras kring själva tillsynen av fastighetsmäklare samt
kring utbildningsfrågorna. Utbildningsfrågorna är betydelsefulla för att
garantera kvaliteten på de mäklare som ansöker om registrering.
|
1994/95 |
Utgift |
800* |
Reservation |
3 681 |
|
1995/96 |
Anslag |
6 150 |
Utgiftsprognos |
8 800 |
|
därav 1996 |
6 300 | |||
|
1997 |
Förslag |
4 100 | ||
|
1998 |
Beräknat |
4 100 | ||
|
1999 |
Beräknat |
4 100 |
1 Beloppen anges i tusental kr.
Sedan år 1990 har särskilda medel anslagits till stöd för ideella konsu-
mentorganisationer. Medlen skall bl.a. kunna användas till stöd åt såväl
befintliga konsumentorganisationer som för att stödja och stimulera
uppbyggnaden av nya organisationer.
En jämförelse mellan budget och utfall 1994/95 visar att en stor del av
reservationsanslaget inte utnyttjats. Förklaringen till detta är bl.a. att
flertalet konsumentorganisationer fortfarande är under uppbyggnad och
saknar resurser för att ansöka om och hantera dessa medel. Det kan
vidare vara så att informationen om dessa medel varit bristfällig.
Prognosen för innevarande budgetår är att anslagna och reserverade
medel i stort sett kommer att utnyttjas.
Regeringens överväganden
89
Ramanslag 4 100 tkr
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Av Konsumentverkets årsredovisning för 1994/95 framgår att stöd till
organisationer har lämnats till 13 projekt på totalt 1,5 miljoner kronor.
Konsumentverkets ekonomiska stöd till organisationerna för projekt på
livsmedelsområdet år 1991-1994 har utvärderats av Högskolan i Örebro.
Utvärderingen omfattar 47 projekt och visar bl.a. att verkets ekonomiska
stöd har varit en förutsättning för projekten men att verkets personella
resurser inte riktigt räckt till för t.ex. erfarenhetsutbyte mellan organisa-
tionerna.
Regeringen anser att konsumentorganisationerna spelar en viktig roll
i Europasamarbetet. I sin egenskap av frivilliga organisationer utövar de
inflytande genom andra kanaler än dem som EU-ländemas regeringar
har.
Sveriges konsumentråd har ett brett kontaktnät inom EU och finns
representerade i bl.a. den Europeiska konsumentorganisationen Bureau
Européenne des Union de Consommateur (BEUC) och representerar den
svenska konsumentrörelsen i EU:s konsumentråd - The Consumer
Consultative Council (CCC). Vidare deltar rådet i ANEC - den europeis-
ka organisationen för ökat konsumentinflytande i standardiseringen.
Sveriges konsumentråd bör även fortsättningsvis kunna medverka till
en fördjupad diskussion och debatt om hur konsumentskyddet skall kunna
stärkas i Europa. Rådet har också en viktig uppgift att sprida information
om arbetet inom EU till sina medlemsorganisationer.
Mot denna bakgrund anser regeringen att Sveriges konsumentråd bör
få fortsatt ekonomiskt stöd bl.a. för att företräda konsumenterna i europa-
arbetet. Medel för detta har beräknats under detta anslag. Regeringen
kommer att ange de närmare villkoren för stödet.
Även andra konsumentorganisationer bör liksom hittills kunna få
ekonomiskt stöd som bör fördelas av Konsumentverket.
Regeringen gör bedömningen att anslaget till stöd till konsumentorga-
nisationer bör bibehållas på en oförändrad nivå för åren 1998 och 1999.
|
1994/95 |
Utgift |
1 6001 |
Reservation |
2 651 |
|
1995/96 |
Anslag |
3 000 |
Utgiftsprognos |
3 700 |
|
därav 1996 |
3 100 | |||
|
1997 |
Förslag |
2 070 | ||
|
1998 |
Beräknat |
2 121 | ||
|
1999 |
Beräknat |
2 170 |
' Beloppen anges i tusental kr.
90
Genom riksdagens forskningspolitiska beslut våren 1993 (prop.
1992/93:170, bet. 1992/93:LU48, rskr. 1992/93:329) anvisades
2 100 000 kr till Konsumentverket för att utveckla forskning på
konsumentområdet.
Jämförelse mellan budget och utfall 1994/95 visar att en stor del av
reservationsanslaget inte utnyttjats. Förklaringen till detta är att det
föreligger vissa eftersläpningar i utbetalningar av medel.
Konsumentforskningsutredningens betänkande Forskning för vår
vardag (SOU 1996:10) innehåller förslag om en utbyggnad av konsument-
forskningen. Utredningen föreslår ett inrättande av ett konsument-
forskningsråd som efter en fyraårig uppbyggnadsperiod skulle disponera
ett årligt anslag på 50 miljoner kronor. Forskningsrådets verksamhet
föreslås finansieras dels genom att ett belopp på sammanlagt 12 miljoner
kronor överförs från de forskningsråd som idag finansierar konsument-
forskning, dels genom ett nytillskott på 38 miljoner kronor.
Ett alternativt förslag från utredningen är en forskningsdelegation,
knuten till Konsumentverket, som skulle initiera, stödja och samordna
forskningen.
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Resurser 1997
Ramanslag 2 070 tkr
Av Konsumentverkets årsredovisning för budgetåret 1994/95 framgår
att verket beviljat 2 270 000 kr till olika forskningsprojekt.
De forskningsprojekt som genomförts har bl.a. gett värdefull in-
formation om verkningar av olika konsumentpolitiska åtgärder. De har
vidare gett kunskaper om konsumentens roll på marknaden och som
brukare av varor och tjänster.
Det är enligt regeringens mening angeläget att forskningen på
konsumentområdet kan utvecklas. Ett område för sådan forskning är hur
konsumenternas resurser, attityder och beteenden påverkas av olika
förändringar i samhället, däribland EU-medlemskapet.
Regeringens bedömning är att anslaget som för närvarande disponeras
av Konsumentverket bör utgöra en grund för en utbyggnad av konsument-
forskningen. En del av de medel som i dag disponeras av Konsumentver-
ket bör i stället disponeras av Forskningsrådsnämnden (FRN). För att ge
FRN en rimlig möjlighet att utveckla konsumentforskningen bör
anslagsmedel garanteras för 3 år framåt. Till Forskningsrådsnämnden bör
kopplas en konsumentforskningskommitté med forskare och en
referensgrupp med företrädare för Konsumentverket, konsumentorganisa-
tioner m.m. Närmare förslag om utformning av och inriktning på en
sådan kommitté föreslås i regeringens forskningsproposition.
91
De forskningsprojekt som bedrivits i Konsumentverkets regi har i
allmänhet varit inriktade på sektorns behov och inte varit av
grundforskningskaraktär. För att ge Konsumentverket möjlighet att
avveckla pågående projekt och vidarebefordra erfarenheter och idéer vid
tillskapandet av forskningskommittén gör regeringen bedömningen att
verket för år 1997 bör disponera 500 000 kr för insatser på detta område.
En sådan förstärkning behövs även i ett övergångsskede för att verket
skall kunna ha en rimlig möjlighet att aktivt medverka i arbetet med att
utveckla konsumentforskningen.
Regeringen föreslår mot denna bakgrund att anslaget till konsument-
forskning förs upp med 2 070 000 kr.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
|
1994/95 |
Utgift |
5 0001 | ||
|
1995/96 |
Anslag |
6 900 |
Utgiftsprognos |
6 900 |
|
därav 1996 |
4 600 | |||
|
1997 |
Förslag |
4 600 | ||
|
1998 |
Beräknat |
4 600 | ||
|
1999 |
Beräknat |
4 600 | ||
1 Beloppen anges i tusental kr.
Målet för miljömärkningsverksamheten är att genom frivillig miljö-
märkning stimulera utveckling och användning av produkter som ur
miljösynpunkt är bättre än andra i övrigt jämförbara produkter.
Ett harmoniserat nordiskt system för miljömärkning av produkter
infördes under år 1989. Den frivilliga miljömärkningen i Sverige inom
ramen för detta system organiseras och drivs av SIS-Standardiseringen
i Sverige (SIS) och leds av Miljömärkningsstyrelsen. Verksamheten
regleras i ett avtal mellan staten och SIS. Den nordiska miljömärkningens
organisatoriska form och hemvist har utretts av Statskontoret under år
1995. Utredningen bereds för närvarande i regeringskansliet och beslut
om eventuella förändringar kommer under våren 1997.
Sedan den 1 maj 1992 gäller inom EU en förordning om miljömärk-
ning. EG-förordningen återspeglar i stort de principer som gäller för den
nordiska miljömärkningen. Enligt förordningen skall medlemsländerna
utse det eller de organ som ansvarar för de uppgifter som anges i
förordningen. Regeringen har utsett SIS att vara behörigt organ för EU:s
miljömärkningssystem i Sverige.
Kommissionen inledde i januari 1996 en utvärdering av EU:s
miljömärkningssystem. Ett förslag till ändring av förordningen och
eventuella förändringar i organisationsform m.m. avses vara klart i slutet
av år 1996.
Miljömärkningen skall på sikt finansieras genom avgifter och
ersättningar från de företag som får sina produkter miljömärkta.
De utgifter som belastar anslaget och som hänförs till det nordiska
systemet är främst kostnader för kriterieutveckling och revidering av
redan fastställda kriterier samt information om och marknadsföring av
systemet. Utgifter som följer av att handha EU:s miljömärkningssystem
gäller i huvudsak kostnader för att delta i kommissionsmöten av olika
karaktär såsom möten med behöriga organ, expertgruppsmöten för
kriterieutveckling m.fl.
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 24
Resurser 1997
Anslag 4 600 tkr
Övrigt
Licensintäkter från den nordiska miljömärkningen beräknas uppgå
till ca 10 800 tkr
Enligt SIS årsredovisning finansierades ca 2/3 av miljömärknings-
verksamheten under år 1995 genom licensintäkter från den nordiska
miljömärkningen. För verksamhetsåren 1996 och 1997 beräknas samma
relation mellan statsanslag och licensintäkter råda.
EU:s miljömärkningssystem har ännu inte gett några intäkter. På den
svenska marknaden har endast en produkt beviljats licens för EU:s
miljömärke. Under år 1997 förväntas inte EU-märkningen ge intäkter
som mer än marginellt kan bidra till att täcka kostnader på detta område,
vilka följer av medlemskapet.
Med hänsyn till att det nordiska miljömärkningssystemet kräver ett
omfattande nordiskt samarbete samt till att EU:s miljömärkningssystem
inte förutses ge intäkter av någon betydelsefull storlek anser regeringen
att miljömärkningsverksamheten bör få fortsatt statligt stöd. Stödet är
avsett att täcka kostnader för det svenska deltagandet i det nordiska
samarbetet kring det nordiska miljömärkningssystemet samt de kostnader
som följer av medlemskapet och som kan hänföras till EU:s miljömärk-
ningsordning.
93
gotab 52070, Stockholm 1996
Förslag till statsbudget för år 1997
(utgiftsområde 25)
Prop.
1996/97:1
Utgiftsområde 25
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut ........................ 2
2 Inledning.................................... 3
3 Bidrag och ersättningar till kommuner och landsting...... 9
3.1 Allmänt................................ 9
3.2 Anslag................................. 9
Al. Generellt statsbidrag till kommuner och landsting ... 9
A2. Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och
landsting ............................... 11
A3. Statligt utjämningsbidrag till kommuner och
landsting ............................... 12
1* Riksdagen 1996/97.1 saml. Nr 1. Del 9
1 Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 25
Regeringen föreslår att riksdagen
1. för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 25
Allmänna bidrag till kommuner enligt följande uppställning:
|
Anslag |
Anslagstyp |
Anslagsbelopp (tusental kr) |
|
A 1. Generellt statsbidrag till kommuner och | ||
|
landsting |
ramanslag |
62 227 000 |
|
A 2. Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner | ||
|
och landsting |
reservationsanslag |
400 000 |
|
A 3. Statligt utjämningsbidrag till kommuner och | ||
|
landsting |
obetecknat anslag |
20 985 000 |
|
Summa för utgiftsområdet |
83 612 000 |
socialförsäkringssektorn, eftersom staten endast indirekt kan styra sektorns
utgifter. Det kommunala utgiftstaket för år 1997 utgörs därför av en
beräkning av de förväntade utgifterna i enlighet med de ekonomiska och
regelmässiga förutsättningar som presenteras i föreliggande
budgetproposition. Regeringens bedömning har varit att statsbidragen bör
vara högst nominellt oförändrade, att skattetrycket inte far öka samt att
ekonomisk balans bör uppnås i kommuner och landsting. Samtidigt bör
den kommunala sektorn inte bidra till att öka den öppna arbetslösheten.
Mot denna bakgrund träffade regeringen i mars i år en
överenskommelse med Svenska Kommunförbundet och
Landstingsförbundet om den kommunala ekonomin för åren 1997 och
1998 i syfte att ge kommuner och landsting stabila förutsättningar att
bedriva sin verksamhet under de närmaste åren (prop. 1995/96:150, bet.
1995/96:FiU10, rskr. 1995/96:304). Regeringen och de båda förbunds-
ledningama är överens om att den verksamhet som kommuner och
landsting bedriver är av utomordentligt stor betydelse för människors
välfärd och att verksamheter som barnomsorg, skola, sjukvård och
äldreomsorg därför måste värnas och utvecklas, även i en ekonomiskt
ansträngd situation.
Överenskommelsen mellan regeringen och Svenska Kommunförbundet
och Landstingsförbundet
Överenskommelsen innebär att förbunden utfåster sig att verka för att
skatterna inte höjs i kommuner och landsting under åren 1997 och 1998.
De åtar sig vidare att verka för att kommuner och landsting i möjligaste
mån undviker att säga upp fast anställd personal så att denna inte hamnar
i öppen arbetslöshet. Slutligen åtar de sig att verka för att det kommunala
förnyelsearbetet drivs vidare i syfte att göra verksamheten bättre och mer
kostnadseffektiv.
Regeringen å sin sida åtar sig att hålla statsbidragen på en nominellt
oförändrad nivå även åren 1997 och 1998 och att kommunsektorn far
behålla sina skatteinkomster oavsett ekonomisk utveckling. Staten åtar sig
vidare att ekonomiskt reglera nya och ändrade regler som påverkar det
kommunala skatteunderlaget och det kommunala utgifistrycket, utöver
tidigare aviserade åtgärder i statens 118-miljardersprogram. Vidare
kommer ett lagstadgat balanskrav att införas först år 1999 för
kommunerna och år 2000 för landstingen. Staten åtar sig dessutom att
genomföra avregleringar bl.a. i fråga om socialbidragen, i syfte att minska
trycket på de kommunala kostnaderna.
I syfte att motverka fortsatta skattehöjningar och förbättra kontrollen
över de offentliga utgifterna föreslog regeringen i maj (prop. 1995/96:213)
att om en kommun eller ett landsting fastställer en högre skattesats för år
1997 eller 1998 än den som gäller för år 1996 skall det generella
statsbidraget till kommunen respektive landstinget minskas med ett belopp
som motsvarar hälften av den ökning av skatteinkomsterna som följer av
skattehöjningen.
Regeringen kommer i oktober att förelägga riksdagen förslag dels om
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 25
2 Inledning
Utgiftsområdet omfattar merparten av statens utgifter för bidrag till
kommuner och landsting. Bidragen lämnas dels i form av allmänt
finansiellt stöd till kommuner och landsting, dels i form av bidrag för att
åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan kommuner
respektive landsting. Dessutom kan bidrag lämnas för särskilda insatser
i vissa kommuner och landsting.
De generella bidragen fördelas till kommuner respektive landsting i
relation till antal invånare och utgör ett allmänt finansiellt stöd till deras
verksamhet.
Bidraget för särskilda insatser syftar i första hand till att tillfälligt stödja
kommuner och landsting som har en särskilt svår ekonomisk situation och
som kan få problem vid införandet av det nya utjämningssystemet för
kommuner och landsting (prop. 1995/96:64, bet. 1995/96:FiU5, rskr.
1995/96:116). Medlen för särskilda insatser har hittills inte delats ut.
Det statliga utjämningsbidraget till kommuner och landsting syftar till
att ge alla kommuner och landsting likvärdiga förutsättningar att bedriva
sin verksamhet. Anslaget motsvaras av en lika stor inkomst på
statsbudgetens inkomstsida, vilken består av de avgifter som kommuner
och landsting erlägger i det nya utjämningssystemet.
Ramen för utgiftsområdet år 1997 föreslås i denna proposition höjas
med 3 779 miljoner kronor, i huvudsak för att kompensera för statliga
åtgärder som påverkar den kommunala ekonomin. Denna förändring har
beaktats på statsbudgetens inkomstsida.
Bakgrund
Statsbidragen till kommuner och landsting har i princip hållits nominellt
oförändrade de senaste åren med undantag för regleringar som har gjorts
enligt finansieringsprincipen. Under denna tid har stora besparingar gjorts
i staten utgifter, främst i transfereringssystemen. Regeringens principiella
grundsyn är att kärnverksamheterna i kommuner och landsting, dvs. skola,
vård och omsorg, skall prioriteras framför statliga transfereringar.
Ambitionen har därför varit att värna dessa.
Den kommunala sektorn har under 1990-talet anpassat verksamheten
efter de ekonomiska förutsättningarna genom att minska sin konsumtion
och öka produktiviteten. Sysselsättningen har därigenom minskat i
sektorn. Samtidigt har behoven inom vissa kommunala verksamheter ökat.
Trots att stora anpassningar har gjorts finns det ett antal kommuner och
landsting som inte har balans i sin ekonomi.
Även under de närmaste åren krävs en restriktiv utveckling av de
offentliga utgifterna, vilket är bakgrunden till att ett tak för de offentliga
utgifterna införs från och med år 1997. Utgiftstaket har för kommuner och
landsting givits en annan innebörd än för statsbudgeten och
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 25
krav på ekonomisk balans i kommunernas och landstingens budgetar och
dels om en kommunal redovisningslag. Avsikten är att balanskravet, som
tidigare nämnts, skall införas år 1999 för kommuner och år 2000 för
landsting och innefatta en hantering av pensionsavsättningama enligt den
s.k. blandade modellen. Remissbehandling av ett förslag till kommunal
redovisningslag som presenterades i betänkandet Kommunal redovisning
(Ds 1996:30) har just avslutats.
Förslag inför år 1997 som påverkar kommunernas och landstingens
ekonomi
Regeringen presenterar i föreliggande budgetproposition ett antal förslag
inom olika områden vilka får effekter för kommuner och landsting från
år 1997. Regeringen har även tidigare presenterat vissa förslag med
kommunala effekter från samma år.
Regeringen har haft överläggningar med Svenska Kommunförbundet
och Landstingsförbundet om dels vilka effekter de olika förändringarna
har för kommuner och landsting och dels frågan om ekonomiska
regleringar mellan staten och kommuner och landsting med anledning av
dessa effekter. Utgångspunkten i dessa överläggningar har, i enlighet med
den i mars träffade överenskommelsen, varit statliga åtgärder utöver det
s.k. 118-miljardersprogrammet som påverkar den kommunala ekonomin
åren 1997 och 1998.
Även i det s.k. 118-miljardersprogrammet ingår åtgärder som påverkar
den kommunala ekonomin. Regeringen har gjort bedömningen, bl.a. i den
ekonomiska vårpropositionen (prop. 1995/96:150, bet. 1995/96:FiU 10,
rskr. 1995/96:304), att kommuner och landsting inte kan kompenseras för
dessa effekter eftersom programmet måste fullföljas i alla delar för att
uppnå saneringen av de offentliga finanserna.
Det allt överskuggande problemet för den svenska ekonomin och
välfärden är den höga arbetslösheten. Den har stora negativa effekter såväl
för enskilda människor som för samhällsekonomin i stort och inte minst
för kommuner och landsting. Riksdagen har därför beslutat om åtgärder
som syftar till att halvera den öppna arbetslösheten och öka kompetensen
hos arbetskraften. Detta gäller t.ex. det antagna programmet för
småföretagarutveckling, kretsloppsanpassningen och utbildningssatsningen
(prop. 1995/96:222, bet. 1995/96:FiU 15, rskr. 1995/96:307) samt sänkta
socialavgifter (prop. 1996/97:21). Dessa åtgärder bedöms i både kortare
och längre perspektiv komma att ge positiva effekter för kommuner och
landsting. Utbildningssatsningen beräknas ge vissa ekonomiska effekter,
främst på så sätt att människor som idag saknar beskattningsbara
inkomster kommer att kunna studera med utbildningsbidrag, vilket
genererar nya kommunala skatteinkomster.
Regeringen har också lagt förslag om ett antal åtgärder som syftar till
att förstärka de offentliga finanserna och även att finansiera den nämnda
utbildningssatsningen. Bland dessa åtgärder ingår en höjning av
energiskatterna (prop. 1995/96:198, bet. 1995/96:SkU31, rskr.
1995/96:305) samt en förlängning av den period under vilken arbetsgivare
1** Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 1. Del 9
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 25
skall svara for sjuklön (prop. 1995/96:209). Båda dessa åtgärder innebär
en utgiftsökning for bl.a. kommuner och landsting.
Regeringen har aviserat att ersättningsnivåerna i arbetslöshets- och
sjukförsäkringen skall höjas från 75 % till 80 % fr.o.m. år 1998, vilket
beräknas öka de kommunala skatteinkomsterna. Regeringen föreslår också
andra regelförändringar i transfereringssystemen, bl.a. för att finansiera de
höjda ersättningsnivåerna. Detta gäller främst förändrade arbetsvillkor och
förvärvsbegrepp i arbetslöshetsförsäkringen, men även slopad s.k.
"mamma/pappa-månad", förkortad omställningspension, ändrad
antagandepoäng för förtidspension, växling mellan folkpension och
pensionstillskott i efterlevandepensionen för vuxna samt inkomstprövning
av änkepensioner. Dessa förändringar beräknas minska de kommunala
skatteinkomsterna. Vissa av de här redovisade förändringarna kommer att
kunna påverka socialbidragen i såväl negativ som positiv riktning.
Skatteunderlagsförändringar faller inom ramen för den träffade
överenskommelsen, liksom även andra förändringar som påverkar det
kommunala utgiftstrycket. Sådana förändringar skall enligt överens-
kommelsen föranleda en ekonomisk reglering mellan staten och
kommuner respektive landsting.
Regeringen och de båda kommunförbunden är överens om att de
ekonomiska effekterna för kommuner och landsting av vissa av de ovan
redovisade åtgärderna är svåra att bedöma. Den gemensamma
bedömningen är emellertid att den sammantagna effekten av alla åtgärder
som har aktualiserats t.o.m. föreliggande proposition för åren 1997 och
1998 bör vara neutral för kommuner och landsting. I denna bedömning
har även inkluderats de olika förslagens effekter på kommunernas
socialbidrag.
Regeringen avser att senare lägga fram förslag till ändrade regler för
socialbidragen i enlighet med överenskommelsen.
Den i proposition 1996/97:19 föreslagna förändringen i beskattningen
av bilförmåner beräknas leda till en minskning av de kommunala
skatteinkomsterna med 533 miljoner kronor fr.o.m. år 1997. Regeringen
och förbunden är överens om att denna förändring skall regleras och
således föranleda en höjning av de generella statsbidragen med
motsvarande belopp.
Den 1 januari 1996 infördes ett nytt system för återbetalning av
mervärdesskatt till kommuner och landsting (prop. 1995/96:64, bet. FiU5,
rskr. 1995/96:116). Den ekonomiska regleringen av denna förändring
uppgick till 19 000 miljoner kronor. Beloppet baserades dock på ett
osäkert underlag. Utgångspunkten för regleringen var att den skulle vara
statsfinansiellt neutral vid övergången till det nya systemet. Ett mer
aktuellt underlag finns nu tillgängligt, vilket visar att den sammantagna
regleringen på helårsbasis skall uppgå till 22 482 miljoner kronor.
Regeringen och förbunden är mot denna bakgrund överens om en
permanent reglering, vilken innebär att nivån på det generella statsbidraget
fr.o.m. år 1997 skall höjas med 3 482 miljoner kronor.
I tilläggsbudgeten i denna proposition har regeringen lämnat förslag till
slutlig reglering av den nya systemet för mervärdesskatt avseende år 1996,
vilken föreslås uppgå till 483 miljoner kronor. Att beloppet år 1996 är
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 25
lägre än för år 1997 beror på att det är beräknat med hänsyn tagen till den
eftersläpningseffekt som finns i systemet. Under januari och februari 1996
har utbetalningar motsvarande 2 999 miljoner kronor från det ordinarie
mervärdesskattesystemet skett till kommuner och landsting, vilka avser
december 1995. Eftersom den totala belastningen på det nya systemet
minskar i motsvarande grad år 1996 har den totala regleringen för detta
år sänkts med ett belopp motsvarande dessa utbetalningar, vilket är
nödvändigt för att uppnå den statsfinansiella neutralitet som förutsattes vid
den ursprungliga regleringen. Vid ett eventuellt avslutande av det nu
införda systemet, och en återgång till ett statligt finansierat system,
kommer motsvarande eftersläpningseffekt att uppstå åt andra hållet.
Statens utgifter för den kommunala mervärdesskatten skulle då under det
första året bara motsvara 11 månader, medan kommuner och landsting
skulle ha kvar en månads utgifter in på införandeåret. Vid en eventuell ny
förändring av systemet skall därför utgå kompensation till kommuner och
landsting motsvarande utbetalningen denna överskjutande månad.
År 1997 föreslås dessutom vissa ytterligare förändringar, vilka
föranleder en ekonomisk reglering mellan staten och kommuner och
landsting enligt finansieringsprincipen. Förslagen innebär sammantaget ett
tillskott om 24 miljoner kronor till kommuner och landsting.
Vid införandet av det nya bidrags- och utjämningssystemet för
kommuner och landsting höjdes de generella statsbidragen för att ge
kompensation för höjda arbetsgivaravgifter m.m. för finansieringen av
Sveriges medlemskap i EU. Medlen fördelades så att landstingen fick en
relativt sett betydligt större andel till följd av högre kostnader för bl.a.
landstingens införanderegler i det nya systemet. Dessa kostnader beräknas
successivt minska, varför regeringen föreslår att 200 miljoner kronor
flyttas från landstingens generella bidrag till kommunernas generella
bidrag år 1997.
De regleringar som föreslås ske med anledning av ovanstående
redovisas samlat under avsnittet Generellt statsbidrag till kommuner och
landsting.
Den kommunala sektorns ekonomi de närmaste åren
I tabell 1 redovisas en beräkning av kommunsektorns ekonomi fram till
och med år 2000 (se även bilaga 1, kapitel 10.4). De generella
statsbidragen har i kalkylen inte justerats med hänsyn till de förslag som
läggs i föreliggande proposition. Eftersom dessa förslag påverkar flera
olika poster saknar detta emellertid betydelse för det finansiella sparandet
i beräkningen. Effekterna av utbildningssatsningen har dock beaktats.
Utvecklingen av sektorns konsumtion har i beräkningen styrts av det
aviserade kravet på att ekonomisk balans skall uppnås år 1999 för
kommunerna och år 2000 för landstingen.
Det finansiella underskottet i kommunsektorn år 1996 bedöms bli större
än vad som redovisades i vårpropositionen. En av de viktigaste
anledningarna är att prognosen för kommunernas socialbidragsutgifter har
reviderats upp jämfört med vårpropositionen. Konsumtionsutvecklingen
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 25
for år 1996 har inte ändrats jämfört med bedömningen i våras, vilket leder
till att konsumtionsneddragningama under de närmaste åren nu bedöms
bli större. Är 1997 bedöms sektorns konsumtion minska med 0,7 procent
i fasta priser, vilket kan jämföras med bedömningen i vårpropositionen
som var en oförändrad konsumtionsnivå. Även under åren därefter
beräknas konsumtionen minska, för att år 2000 vara oförändrad.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 25
Tabell 1. Kommunsektorns finanser åren 1996 - 2000'}
(miljarder kronor, löpande priser):
1996 1997 1998 1999 2000
Inkomster
|
Skatteinkomster |
275,1 |
274,7 |
287,5 |
302,3 |
316,8 |
|
Bidrag från stat och | |||||
|
socialförs. sektor |
73,6 |
73,4 |
72,1 |
72.0 |
72,3 |
|
Övrigt |
53,4 |
54,3 |
55,6 |
57,1 |
59,0 |
|
Summa: |
402,1 |
402,4 |
415,3 |
431,5 |
448,2 |
|
Utgifter | |||||
|
Transfereringar |
77,7 |
78,5 |
79,8 |
81,3 |
82,9 |
|
Konsumtion |
302.8 |
311.5 |
319,2 |
327,2 |
338,6 |
|
Investeringar |
25.2 |
25,5 |
26,5 |
27,1 |
27,6 |
|
Summa: |
405,6 |
415,5 |
425,6 |
435,6 |
449,1 |
|
Konsumtion, procent2’ |
-1.0 |
-0,7 |
-1,1 |
-1,0 |
0,0 |
|
Finansiellt sparande | |||||
|
Kommuner |
-4,8 |
-12,0 |
-10,3 |
-6,0 |
-4,1 |
|
Landsting |
3,2 |
0,0 |
0,8 |
2,7 |
3,9 |
|
Övriga3’ |
-1.9 |
-1,2 |
-0,9 |
-0,8 |
-0,7 |
|
Summa: |
-3,5 |
-13,2 |
-10,3 |
-4,1 |
-1,0 |
Källa: Finansdepartementet
'utjämningsavgift för respektive utjämningsbidrag till kommuner och landsting ingår inte
i kalkylen
2Årlig förändring, fasta priser
3Kyrkokommuner och kommunalförbund
3 Bidrag och ersättningar till kommuner och
landsting
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 25
I tabellen nedan redovisas den beräknade totala utgiftsnivån för
utgiftsområdet med hänsyn tagen till de justeringar som föreslås till följd
av finansieringsprincipen och den tidigare nämnda överenskommelsen
mellan regeringen och Svenska Kommunförbundet samt
Landstingsförbundet om den kommunala ekonomin för åren 1997 och
1998.
Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner framgår
av följande sammanställning
(miljoner kronor):
|
Utgift 1994/95 |
Anvisat 1995/96 |
Utgiftsprognos |
Förslag 1997 |
Beräknat 1998 1999 | ||
|
1995/96 |
därav 1996 | |||||
|
Allmänna bidrag |
45 627 |
102 657 |
102 005 |
77 780 |
83 612 83 662 83 762 | |
|
till kommuner | ||||||
|
1994/95 1995/96 |
Utgift Anslag |
45 626 822 2> | ||
|
79 592 000 |
Utgiftsprognos därav 1996 |
79 600 800 56 795 200 | ||
|
1997 |
Förslag |
62 227 000 | ||
|
1998 |
Beräknat |
62 277 000 | ||
|
1999 |
Beräknat |
62 377 000 | ||
'Ar 1994/95 anslagen Gl. Statligt utjämningsbidrag till kommuner samt G2.
Skatteutjämningsbidrag till landsting. År 1995/96 dessutom anslagen G3. Generellt
statsbidrag till kommuner och G4. Generellt statsbidrag till landsting
2 Beloppen anges i tusental kr
Syftet med bidraget är att det skall utgöra ett allmänt finansiellt stöd till
verksamhet i kommuner och landsting. Bidraget skall dessutom vara ett
instrument för att genomföra ekonomiska regleringar mellan staten och
kommuner respektive landsting.
När det gäller anslagsnivån för åren 1998 och 1999 redovisas endast
beräkningar. Regeringen avser att i budgetpropositionen år 1997
återkomma med förslag till regleringar av anslagen för år 1998.
Regeringens överväganden
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 25
Ramanslag 62 227 000 tkr
Regeringen föreslår att ett gemensamt ramanslag bildas av de nuvarande
två anslagen Generellt statsbidrag till kommuner och Generellt statsbidrag
till landsting. De båda nuvarande anslagen bör utgöra poster i det nya
anslaget.
I den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1995/96:150, bet.
1995/96:FiU 10, rskr. 1995/96:304) föreslog regeringen att kompensationen
till kommuner respektive landsting avseende pensioner och andra
trygghetsförmåner till lärare, skolledare och syokonsulenter tillfördes de
generella statsbidragen. Regeringen föreslog således en ökning av det
generella bidraget till kommuner respektive landsting fr.o.m. år 1997. För
kommunerna föreslogs därefter en årlig ökning fram till år 2005. Det
generella bidraget till kommuner ökas mot denna bakgrund med
1 320 miljoner kronor år 1997. Det generella bidraget till landsting ökas
med 80 miljoner kronor.
Med anledning av det ändrade systemet för återbetalning av
mervärdesskatt till kommuner och landsting fr.o.m. den 1 januari 1996
(prop. 1995/96:64, bet. FiU5, rskr. 1995/96:116) föreslår regeringen i
föreliggande proposition en slutlig reglering mellan staten och kommuner
respektive landsting i enlighet med vad som sagts under avsnittet
Utgångspunkter för besparingar och prioriteringar. Regeringen föreslår att
det generella statsbidraget till kommuner och landsting fr.o.m. år 1997
tillförs 3 482 miljoner kronor fördelat på 1 963 miljoner kronor till
kommunerna och 1519 miljoner kronor till landstingen.
Vid införandet av det förändrade bidrags- och utjämningssystemet för
kommuner och landsting år 1996 tillfördes de generella statsbidragen
sammanlagt 2 035 miljoner kronor. Dessa medel utgjorde huvuddelen av
kommunsektorns kompensation för höjda arbetsgivaravgifter m.m. för
finansieringen av EU-medlemskapet. Kommunerna tillfördes 822 miljoner
kronor och landstingen 1213 miljoner kronor. Förändringen som skedde
med utgångspunkt i kostnaderna för de föreslagna införandereglema samt
förändringar i kostnadsutjämningen i det nya systemet, innebar en
överkompensation till landstingen i förhållande till deras relativa andel av
kommunsektorn. För år 1997 beräknas kostnaden för landstingens
införanderegler att minska med 200 miljoner kronor. Mot denna bakgrund
föreslår regeringen att ett belopp om 200 miljoner kronor flyttas från
landstingsbidraget till kommunbidraget. Denna ändring påverkar således
inte nivån på anslaget, utan endast fördelningen av bidraget mellan
kommuner och landsting.
Beskattningen av bilförmån föreslås i proposition 1996/97:19 ändras
fr.o.m. år 1997. Förändringen beräknas innebära ett bortfall av
skatteinkomster för kommuner och landsting med 533 miljoner kronor.
Statsbidraget föreslås därför ökas med motsvarande belopp. Prop. 1996/97:1
Två regleringar föreslås med anledning av finansieringsprincipen. I Utgiftsområde 25
proposition 1996/97:27 föreslås att landstingen kostnadsfritt skall erbjuda
insulin till patienter fr.o.m. år 1997. Bidraget till landstingen föreslås
därför tillföras 30 miljoner kronor fr.o.m. år 1997.
Enligt vad som tidigare har redovisats under utgiftsområdet 16, anslaget
A 10. Specialskolor och resurscenter bör, för de kommuner där
specialskolorna är belägna, ersättningen till staten sänkas till
51 000 kronor per elev och läsår för elever inskrivna vid den skolan. Till
följd av detta föreslås bidraget till kommunerna sänkas med 6,5 miljoner
kronor fr.o.m. år 1997.
I tabell 2 nedan framgår den beräknade statsbidragsnivån för år 1997.
Regeringen föreslår att det generella statsbidraget till kommuner och
landsting för år 1997 uppgår till 62 227 miljoner kronor fördelat på
48 572 miljoner kronor till kommuner och 13 655 miljoner kronor till
landsting.
Tabell 2. Anslagsnivå för kommuner och landsting
(miljoner kronor):
|
1997 |
Kommuner |
Landsting | ||||
|
1998 |
1999 |
1997 |
1998 |
1999 | ||
|
Anslagsnivå 1996 |
44 740 |
44 740 |
44 740 |
12 048 |
12 048 |
12 048 |
|
Lärarpensioner |
1 320 |
1 370 |
1 470 |
80 |
80 |
80 |
|
Nytt mervärdesskattesystem |
1 963 |
1 963 |
1 963 |
1 519 |
1 519 |
1 519 |
|
Överföring kompensation | ||||||
|
EU-inträde |
200 |
200 |
200 |
-200 |
-200 |
-200 |
|
Ändrad beskattning av bilförmån 355 |
355 |
355 |
178 |
178 |
178 | |
|
Reglering enligt finansierings- | ||||||
|
principen |
-6 |
-6 |
-6 |
30 |
30 |
30 |
|
Anslag |
48 572 |
48 622 |
48 722 |
13 655 |
13 655 |
13 655 |
1995/96 Anslag 1 820 000 ”
Utgiftsprognos 1 419 000
därav 1996
1998 Beräknat 400 000
1999 Beräknat 400 000
1 Beloppen anges i tusental kr
11
Syftet med bidraget om 400 miljoner kronor är att ge möjlighet att
ekonomiskt bistå vissa kommuner och landsting som har en särskilt svår
ekonomisk situation och som kan få problem vid övergången till det nya
utjämningssystemet. Bidraget skall användas for att i ett rekonstruktivt
syfte bistå sådana kommuner och landsting. Utöver detta har Göteborgs
kommun och Haninge kommun erhållit särskilda bidrag under år 1995
(prop. 1995/96:150, bet. 1995/96:FiU10, rskr. 1995/96:304).
Anslaget Bidrag till särskilda insatser för vissa kommuner och landsting
bör även fortsättningsvis vara ett reservationsanslag. Hittills har
regeringen inte fördelat de medel som avsatts för särskilda insatser i vissa
kommuner och landsting. Regeringens bedömning är att det är för tidigt
att avgöra om alla kommuner och landsting kan klara av sina ekonomiska
åtaganden utan behov av särskilda insatser. Därför bör regeringen även
fortsättningsvis ha tillgång till de extra resurser som de avsatta medlen
utgör. För år 1997 föreslås således att ett belopp om 400 miljoner kronor
avsätts för detta ändamål. Även för åren 1998 och 1999 beräknar
regeringen i nuläget att motsvarande anslag tas upp för ändamålet.
Riksdagen har beslutat (prop. 1995/96:222, bet. 1995/96:FiU15, rskr.
1995/96:307) att högst 200 miljoner kronor av de 400 miljoner kronorna
för år 1996 får användas för omstruktureringsprojekt i kommuner och
landsting. Dessa projekt skall bidra till att det fortsatta
omstruktureringsarbetet sker på ett sådant sätt att kvaliteten i de
kommunala verksamheterna bibehålls på lång sikt. En särskild kommitté
kommer senast den 15 januari 1997 att besluta om hur dessa medel skall
fördelas.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 25
Reservationsanslag 400 000 tkr
1995/96 Anslag
21 245 000”
Utgiftsprognos 20 985 000
därav 1996 20 985 000
1998 Beräknat 20 985 000
1999
Beräknat 20 985 000
1 Beloppen anges i tusental kr
Syftet med bidraget är att åstadkomma likvärdiga ekonomiska
förutsättningar för kommuner respektive landsting. Bidraget utjämnar
12
såväl för skillnader i skattekraft som för strukturella kostnadsskillnader
mellan kommuner respektive landsting. Bidraget motsvaras av en
utjämningsavgift som kommuner och landsting erlägger till staten, vilken
redovisas på statsbudgetens inkomstsida (inkomsttiteln Utjämningsavgift
för kommuner och landsting).
Anslaget för statligt utjämningsbidrag föreslås förändras till ett obetecknat
anslag eftersom anslagsformen förslagsanslag inte längre skall användas.
Storleken på bidraget bestäms av de beräkningar som görs enligt
förordningen om utjämningsbidrag och utjämningsavgift för kommuner
och landsting (SFS 1995:1645). Eftersom definitiva beräkningar görs först
i början av år 1997 är föreslaget anslagsbelopp för år 1997 endast en
prognos baserad på förväntat utfall för innevarande år. De definitiva
beräkningarna för år 1997 kan därför föranleda att anslaget regleras
ytterligare i tilläggsbudgeten. Eftersom motsvarande avvikelser uppstår
även på statsbudgetens inkomstsida blir förändringen neutral för
statsbudgeten.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 25
Obetecknat anslag 20 985 000 tkr
1*** Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 9
Utgiftsområde 26
Statsskuldsräntor m.m.
Förslag till statsbudget för år 1997
(utgiftsområde 26)
Prop.
1996/97:1
Utgiftsområde 26
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut........................... 2
2 Inledning........................................ 2
3 Statsskuldsräntor.................................. 2
3.1 Prognos för statsskuldsräntoma................ 2
3.2 Påverkande faktorer......................... 3
3.3 Alternativ redovisningsmetod för statsskulds-
räntoma .................................. 5
3.4 Statsskuldsräntomas utveckling ............... 7
3.5 Statsskuldspolitiken......................... 9
3.6 Känslighetsanalys .......................... 13
4 Oförutsedda utgifter ............................... 13
4.1 Oförutsedda utgifter ........................ 13
4.2 Ianspråktaganden av anslaget åren 1995-1996 .... 13
4.3 Regeringens överväganden ................... 14
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. medger att regeringen, för att kunna fullgöra sina betalningsåtaganden,
får överskrida ramanslaget Räntor på statsskulden
2. för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 26
Statsskuldsräntor mm.enligt följande uppställning;
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 26
|
Anslag |
Anslagstyp |
Anslagsbelopp |
|
A 1. Räntor på statsskulden |
ramanslag |
104 145 000 |
|
B 1. Oförutsedda utgifter |
ramanslag |
10 000 |
|
Summa för utgiftsområdet |
104 155 000 |
2 Inledning
Utgiftsområde 26 omfattar utgifter för räntorna på statsskulden samt
oförutsedda utgifter. Även beräkningsposten minskning av
anslagsbehållningar tillhör utgiftsområdet. Denna post beskrivs utförligare
i volym 1, avsnitt 4.4.4. Anslaget för statsskuldsräntor ingår inte i
utgiftstaket. Ramen för 1997 har nedjusterats i förhållande till den tidigare
prognosen i den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1995/96:150) på
grund av minskade utgifter för utländska lån samt ökade valutavinster.
3 Statsskuldsräntor
|
1994/95 1995/96 |
Utgift Anslag |
123 200 0001 | ||
|
132 000 000 |
Utgiftsprognos därav 1996 |
114 300 000 94 100 000 | ||
|
1997 |
Förslag |
104 145 000 | ||
|
1998 |
Beräknat |
102 953 000 | ||
|
1999 |
Beräknat |
101 384 000 | ||
1 Beloppen anges i tusental kronor
3.1 Prognos för statsskuldsräntoma
Utgifterna för statsskuldsräntor har sedan 1980-talet ökat kraftigt till följd
av budgetunderskotten och därigenom ökad statsskuld. Utgifterna bedöms
för år 1996 uppgå till 94 miljarder kronor, vilket är en minskning med ca
10 miljarder kronor jämfört med år 1995. Minskningen beror främst på
lägre inhemska och utländska räntesatser och därmed lägre ränteutgifter på
inhemska och utländska lån.
Tabell 3.1 visar nuvarande ränteprognos för år 1997. Prognosen ligger
något lägre jämfört med tidigare prognos i den ekonomiska
vårpropositionen (prop. 1995/96:150) i april på grund av minskade utgifter
for utländska lån samt ökade valutavinster till följd av kronförstärkningen.
Räntenivån under år 1997 ligger ca 10 miljarder högre än prognosen för år
1996. Ökningen beror främst på avvecklingen av Arbetsmarknadsfonden
vilken innebär att Riksgäldskontorets tillgodohavanden i fonden upphör
jämte dess inkomsträntor. Detta innebär en höjning av statsskuldsräntoma
netto med ca 7 miljarder kronor. Ökningen beror även på förfallostrukturen
på den existerande lånestocken samt valutaeffekter.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 26
Tabell 3.1 Beräknade utgiftsmässiga räntor på statsskulden 1995 - 2000 i
miljarder kronor
|
1995 |
1996 |
1997 |
1998 |
1999 |
2000 | |
|
Räntor på lån i |
81,8 |
90,9 |
90,3 |
83,7 |
81,8 |
79,4 |
|
Räntor på lån i |
21,3 |
23,7 |
21,8 |
23,0 |
25,1 |
25,7 |
|
Räntor på in- |
-14,4 |
-13,4 |
-6,5 |
-4,0 |
-2,5 |
-2,2 |
|
vid emission |
8,8 |
-3,0 |
-5,6 |
-3,7 |
-3,5 |
-2,4 |
|
Summa räntor |
97,4 |
98,3 |
99,9 |
99,0 |
100,8 |
100,5 |
|
ValutafÖrluster/- |
6,0 |
-6,2 |
1,4 |
-0,6 |
-3,1 |
-3,7 |
|
vinster(-) |
1,4 |
1,9 |
2,9 |
4,6 |
3,8 |
7,4 |
|
Övrigt |
-0,2 |
0,1 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
|
Summa ränteutgifter |
104,7 |
94,1 |
104,2 |
103,0 |
101,4 |
104,2 |
Anm: Siffrorna i tabellen är avrundade och summerar därför inte exakt.
Ränteutgifternas nivå varierar med ett flertal faktorer som storleken på
statsskulden vid periodens början samt hur stort primärt lånebehov som
förväntas uppstå under perioden. I det primära lånebehovet ingår
statsbudgetens primärsaldo (inkomster minus utgifter exklusive
statsskuldsräntor) samt Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter
och statliga bolag m.m..
Dessutom varierar statsskuldsräntomas nivå med förändringar av
inhemska och utländska räntesatser samt växelkurser. Statsskulden
finansieras främst på den inhemska penning- och obligationsmarknaden
men även bland hushåll och i utlandet. Den totala upplåningen i utländsk
valuta bestäms för ett år i taget av regeringen efter samråd med Riksbanken.
Liksom övrig upplåning skall valutaupplåningen genomföras
kostnadseffektivt. Upplåningen kombineras med derivattransaktioner för att
uppnå den önskade risksammansättningen.
Ränteutgifterna för statsskulden påverkas också av ett antal tekniska
faktorer. Dessa faktorer utgörs till stor del av olika upplåningstekniker, dvs.
på vilket sätt Riksgäldskontoret väljer att finansiera statens lånebehov och
förvalta statsskulden. Detta beror på att de olika låneinstrumenten och
skuldförvaltningsteknikema kan medföra mycket olika fördelning av
utgifterna över tiden. Upplåning via emission av kupongobligationer, s.k.
benchmarklån, är ett exempel på en upplåningsteknik. Genom att
koncentrera upplåningen till ett fåtal stora lån kan likviditeten garanteras
och avkastningskravet på dessa lån kan därmed hållas nere.
Benchmarklånens kupongränta är fast. När Riksgäldskontoret utökar ett
benchmarklån uppstår över- eller underkurser beroende på om denna fasta
ränta är högre eller lägre än marknadsräntan vid emissionstillfället. En
överkurs är ett pris över obligationens nominella kurs och innebär att
långivaren ersätter låntagaren för erhållen ränta utöver marknadsränta
motsvarande nuvärdet av framtida räntebetalningar. De totala
ränteutgifterna reduceras därmed vid upplåning till överkurs men ökar vid
kuponginlösen.
I de fall Riksgäldskontoret väljer att förtidsinlösa delar av stora
benchmarklån får detta till följd att kursvinster eller kursförluster -
begreppen används vid återköp av lån - uppstår som i sin tur påverkar
ränteutgifterna. Kursförluster liksom överkurser uppkommer när lånets
ränta överstiger marknadsräntan. Kursförluster ger dock motsatt effekt till
överkurser och innebär att låntagaren ersätter långivaren för förlorad ränta
motsvarande nuvärdet av framtida räntebetalningar.
Emission av nollkupongobligationer är ytterligare ett exempel på en
upplåningsteknik, vilken innebär att obligationens sammanlagda ränta tas
upp som ränteutgifter för statsskulden först efter flera år, vid
förfallotidpunkten. På detta sätt skjuts betalningarna av statsskuldsräntoma
framåt i tiden.
Prognoser på utvecklingen av ränteutgifterna försvåras av de olika
emissionsteknikema eftersom de med nuvarande redovisningsprinciper kan
leda till stora svängningar i ränteutgifterna mellan budgetåren.
Prognosen är också känslig för om t. ex. dagens räntesatser eller
prognosticerat årsgenomsnitt har använts vid beräkningstillfället.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 26
3.3 Alternativ redovisningsmetod för statsskuldsräntoma
Ett alternativ till nuvarande utgiftsmässiga redovisning av
statsskuldsräntoma är en kostnadsmässig redovisning. Om räntorna istället
för utgiftsmässigt redovisas kostnadsmässigt uppnås ett mer stabilt resultat.
Variationerna mellan åren, och även mellan prognos och utfall, blir mindre
och kan relativt enkelt förklaras av ränte- och lånebehovsutvecklingens
direkta effekt på nyupplåningen. Endast till mindre del orsakas
variationerna av upplåningsteknikerna. En kostnadsmässig redovisning
innebär en periodisering av utgifter och inkomster till den period
resursförbrukningen sker. I de justerade ränteutgifterna ingår framförallt
över- och underkurser for nominella obligationer, upplupen ränta och
inflation. Upplupen ränta är framförallt att hänföra till
nollkupongobligationer där räntan betalas ut först efter lånets löptid. Vid en
utgiftsmässig redovisning av en nollkupongobligation redovisas alltså hela
ränteutgiften vid forfallotidpunkten. I en kostnadsmässig redovisning
däremot anses räntan uppkomma under lånets hela löptid och fördelas
därför ut jämnt över denna. En utgiftsmässig redovisning av
nollkupongobligationer kan därmed underskatta den verkliga
räntebelastningen.
Antag att Riksgäldskontoret emitterar en kupongobligation med fem års
löptid och en kupongränta på 10 procent och att marknadsräntan är 7
procent. Det nominella beloppet antas vara 100. Vid emissionstillfället
genererar detta en överkurs eftersom marknadsräntan understiger
obligationens kupongränta. På statsbudgeten kommer överkursen, som
tabell 3.2 visar, att redovisas som en inkomst vid emissionstillfället. De
följande fem åren kommer den årliga kupongräntan att redovisas mot
statsbudgeten. Vid en motsvarande kostnadsmässig redovisning kommer
istället den årliga kostnaden, dvs. marknadsräntan vid emissionstillfället, att
redovisas. För jämförelse av totalsummorna enligt de båda
redovisningsprinciperna måste diskontering göras. Detta förklarar
skillnaden mellan de båda totalsummorna.
Antag att Riksgäldskontoret istället emitterar en femårig (nominell eller
real) nollkupongobligation. Beloppet antas fortfarande vara 100 och
marknadsräntan 7 procent. På statsbudgeten kommer hela ränteutgiften att
redovisas vid forfallotidpunkten, dvs. om fem år. Eftersom marknadsräntan
är densamma som i exemplet med kupongobligationema kommer den årliga
kostnaden att vara lika i båda exemplen.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 26
Tabell 3.2 Utgiftsmässig respektive kostnadsmässig redovisning av
obligationer
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 26
|
to |
tl |
t2 |
t3 |
t4 |
t5 | |
|
Kupongobligation — utgiftsmässig |
-12 |
10 |
10 |
10 |
10 |
10 |
|
- kostnadsmässig |
7 |
7 |
7 |
7 |
7 | |
|
Nollkupongobligation - utgiftsmässig - kostnadsmässig |
7 |
7 |
7 |
7 |
40 7 |
Källa: Riksgäldskontoret
Antag istället att marknadsräntan är en procentenhet högre än i
föregående exempel, men att antagandena i övrigt är oförändrade. Tabell
3.3 visar att effekten av ränteförändringen i den kostnadsmässiga
redovisningen sprids över hela perioden. I den utgiftsmässiga
budgetredovisningen koncentreras däremot effekten av ränteförändringen
till ett enskilt år.
Tabell 3.3 Effekt av en procentenhets högre marknadsränta i
det föregående exemplet
|
to |
tl |
t2 |
t3 |
t4 |
t5 | |
|
Kupongobligation - utgiftsmässig |
4.3 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
- kostnadsmässig |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 | |
|
Nollkupongobligationer - utgiftsmässig - kostnadsmässig |
1 |
1 |
1 |
1 |
6.7 1 |
Källa: Riksgäldskontoret
Valuta- och kursdifferenserna1 kommer dock oavsett redovisningsprincip
att utvecklas på ett till synes oprognosticerbart sätt. Med ett utgiftsmässigt
ansgreppssätt blir differenserna beroende av när i tiden de realiseras. Med
en kostnadsmässig ansats blir de istället beroende av ränte- och
valutautvecklingen. Dessa poster bör därför på ett tydligt sätt särredovisas
från de övriga posterna i ränteutgifterna.
1 En kursdifferens anger en räntedifferens mellan kupongränta och mar-
knadsränta vid återköp av lån.
Bortsett från de relativt sett små valuta- och kursdifferenserna utvecklas
statsskuldsräntoma enligt kostnadsmässiga principer på ett förutsägbart vis.
Den kostnadsmässiga redovisningen av statsskuldsräntoma är dessutom väl
anpassad till redovisningen i nationalräkenskaperna som år 1999 kommer
att förändras till att vara kostnadsmässig. Tabell 3.4 visar beräkningsgången
från utgiftsmässiga till kostnadsmässiga räntor.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 26
Tabell 3.4 Beräknade kostnadsmässiga räntor på statsskulden 1995 - 2000
i miljarder kronor
|
1995 |
1996 |
1997 |
1998 |
1999 |
2000 | |
|
Statsskuldsräntor enligt |
97,4 |
98,3 |
99,9 |
99,0 |
100,8 |
100,5 |
|
Justering for över- och |
-13,4 |
0,5 |
2,8 |
-0,5 |
0,3 |
-0,7 |
|
Justering för reala |
0,8 |
2,2 |
2,7 |
3,1 |
3,5 |
4,0 |
|
Justering for övriga |
1,3 |
1,5 |
1,5 |
-0,7 |
0,6 |
-1,1 |
|
Summa räntekostnader |
86,1 |
102,5 |
106,8 |
101,0 |
105,2 |
102,8 |
Anm: Siffrorna i tabellen är avrundade och summerar därför inte exakt.
Den årliga periodiserade räntekostnaden följer samma mönster som den
icke-periodiserade utgiften under åren 1997 - 2000. Nivåerna är dock, sett
över hela perioden, högre än för de icke-periodiserade utgifterna med cirka
3 miljarder kronor. Efter periodisering ökar alltså ränteutgifterna för
statsskulden under prognosperioden. Ränteutgifterna minskar dock längre
fram i tiden och utvecklingen mot lägre ränteutgifter blir allt tydligare.
3.4 Statsskuldsräntomas utveckling
Statsskuldsräntoma beräknas vara stabila under prognosperioden samt falla
efter periodens slut till följd av kraftigt förbättrade primärsaldon och lägre
primärt lånebehov.
Förutom primärsaldot och det primära lånebehovet spelar ränte- och
valutautvecklingen en avgörande roll for statsskuldsräntomas storlek.
Ränte- och valutautvecklingen var dramatisk under början av 1990-talet.
Under senare år har utvecklingen varit mera stabil. Räntorna har under en
längre period uppvisat en fallande tendens (se diagram 1). Därtill har
kronan förstärkts, vilket diagram 2 visar. Beräkningsantagandena för de
närmaste åren ligger i stort sett i linje med dagens nivåer på räntor och
valutakurser.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 26
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 26
Diagram 1 Ränteförutsättningar (årsgenomsnitt)
Källa: Finansdepartementet
Diagram 2 Valutaförutsättningar
OoMm BOMUk
Källa: Finansdepartementet
Mellan budgetåren 1991/92 och 1994/95 mer än fördubblades utgifterna
för statsskulden. Utgiftsökningen orsakades framförallt av att statsskulden,
netto, också fördubblades under denna tid.
Det övergripande målet för Riksgäldskontorets statsskuldsförvaltning är
enligt riksdagens beslut att minimera kostnaderna for statsskulden inom
ramen for penningpolitikens krav. På den inhemska institutionella
marknaden strävar kontoret efter att hålla nere kostnaderna genom att skapa
en hög likviditet i de utestående lånen. En hög likviditet minskar
investerarnas risker och sänker därför deras avkastningskrav. Likviditeten
skapas via ett marknadsgarantsystem som för att fungera väl förutsätter att
antalet utelöpande lån inte är alltför stort. Riksgäldskontoret har därför valt
att koncentrera emissionerna till ett fåtal benchmarklån (se tabell 3.5). I takt
med statsskuldens tillväxt har vart och ett av dessa lån blivit mycket stora.
För att begränsa refinansieringsriskema när de förfaller köper kontoret upp
lånen i förtid i ett bytesförfarande och ersätter dem med andra
obligationslån och statsskuldsväxellån. Därigenom sprids låneforfallet ut
över en längre tidsperiod. Diagram 3 visar benchmarklånens forfalloprofil.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 26
Diagram 3 Forfalloprofil statsobligationer, 31 juli 1996
Mkr
Källa: Riksgäldskontoret
Riksgäldskontoret har också valt att emittera realränteobligationer.
Genom att den reala avkastningen är känd undviker investerarna
inflationsrisken och behöver därför inte heller kompenseras for att ta på sig
en sådan risk. Detta bör medföra att kostnaden for dessa lån blir lägre än för
andra lån. Realräntelånen finns från och med år 1996 både med och utan
årlig kupong.
Riksgäldskontoret har också en betydande upplåning direkt från hus-
hållen. Därigenom ges hushållen tillfälle att direkt förvärva instrument utan
10
kreditrisk. Upplåningen bidrar till att hålla nere ränteutgifterna för
statsskulden genom att utgifterna är lägre än för annan upplåning samtidigt
som investerarbasen breddas. Konkurrensen om hushållens sparmedel är
stor. Riksgäldskontoret kan dock sedan år 1996 erbjuda hushållen ett unikt
instrument som realobligationer. Försäljningen har än så länge varit
förhållandevis låg, men kontorets bedömning är att potentialen är stor när
väl instrumentet blivit allmänt känt.
Den totala nettoupplåningen i utländsk valuta bestäms för ett år i taget
av regeringen efter samråd med Riksbanken. Beslutet förbereds genom
diskussioner mellan Finansdepartementet, Riksbanken och
Riksgäldskontoret. Övriga beslut i samband med valutaupplåningen fattas
av Riksgäldskontoret. Strategin som ligger bakom upplåningen i utländsk
valuta är att genom ett flexibelt agerande utnyttja goda marknadstillfällen
till kostnadseffekti v finansiering varhelst de yppar sig på
kapitalmarknaderna i världen. Upplåningens fördelning på marknader,
valutor och räntebindningstider blir därför i det närmaste helt styrd av
marknadens efterfrågan. Löptiden är däremot inte efterfrågestyrd utan
bestäms av Riksgäldskontoret. Kontoret strävar efter att kontrollera
refinansieringsriskema genom att uppnå en så jämn förfalloprofil som
möjligt.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 26
11
Tabell 3.5 Statsskuldens sammansättning den 30 juni åren 1993 - 1996
|
1993 |
1994 |
1995 |
1996 | |
|
Penning- och obligations- | ||||
|
marknad |
479,4 |
671,4 |
819,2 |
875,7 |
|
(procent av statsskuld) |
(49,9) |
(57,0) |
(59,8) |
(63,8) |
|
- statsobligationer, nom. |
414,7 |
510,0 |
593,5 |
631,4 |
|
- statsobligationer, reala |
- |
3,1 |
11,6 |
49,1 |
|
- statsskuldväxlar |
233,8 |
149,9 |
213,1 |
195,1 |
|
- kontokredit/dagslån |
-169,1 |
8,4 |
1,0 |
0,1 |
|
Hushållsupplåning |
132,9 |
131,5 |
124,9 |
117,2 |
|
(procent av statsskuld) |
(13,8) |
(H,D |
(9,1) |
(8,5) |
|
- premieobligationer |
52,4 |
58,4 |
62,9 |
57,7 |
|
- Allemansspar |
67,0 |
62,8 |
50,4 |
47,6 |
|
- sparobligationer |
5,1 |
- |
- |
- |
|
- Riksgäldskonto |
8,4 |
10,3 |
11,6 |
11,9 |
|
Inlåning |
8,4 |
- |
- |
- |
|
(procent av statsskuld) |
(0,9) |
- |
- |
- |
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 26
|
Hela kronskulden |
620,7 |
802,9 |
944,1 |
992,9 |
|
(procent av statsskuld) |
(64,6) |
(68,1) |
(68,9) |
(72,3) |
|
Valutaskuld |
339,9 |
375,7 |
426,3 |
380,7 |
|
(procent av statsskuld) |
(35,4) |
(31,9) |
(31,1) |
(27,7) |
|
Statsskulden |
960,6 |
1 178,6 |
1 370,4 |
1 373,6 |
|
Kortfristiga placeringar |
- |
- |
0,3 |
4,2 |
|
Utlåning2 |
100,5 |
129,1 |
155,6 |
141,5 |
|
(procent av statsskuld) |
(10,5) |
(H,0) |
(H,4) |
(10,3) |
Källa: Riksgäldskontoret
Upplåningen kombineras med derivattransaktioner så att valutaskuldens
sammansättning av valuta- och ränterisk blir den önskade. Genom detta
förfarande kommer sammansättningen av de utestående lånen att skilja sig
markant från kontorets nettoskuldsättning i olika valutor (se diagram 4).
Derivatinstrument används också for att inom fastställda ramar och
riktlinjer ta begränsade valuta- och räntepositioner.
2 Från och med 1994-06-30 redovisas denna post netto, dvs. efter avdrag
for inlåningen.
12
Diagram 4 Valutaskuldens fördelning exklusive (övre) resp, inklusive
(undre) derivatinstrument
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 26
USD
29%
Källa: Riksgäldskontoret
Lån i utländsk valuta värderas löpande till aktuella valutakurser.
Statsbudgeten belastas dock inte av de orealiserade valutadifferenser som
omvärderingen ger upphov till. Budgeten påverkas istället forst när
valutadifferensema realiseras dvs. vid återbetalning av lånen och
derivatinstrumenten. Statsskulden redovisas exklusive beräknade
derivateffekter. Dock belastas statsbudgeten med ränte- och valutaeffekter
på derivatinstrumenten eftersom dessa är realiserade effekter.
13
3.6 Känslighetsanalys
Om den svenska marknadsräntan skulle stiga eller sjunka med en
procentenhet från och med 1 januari 1997 jämfört med
beräkningsantagandena skulle ränteutgifterna netto för åren 1997 - 1999
stiga respektive sjunka med 4-6 miljarder kronor per år.
En höjning eller sänkning av den utländska räntan med en procentenhet
från 1 januari 1997, skulle för lånen i utländsk valuta leda till att
ränteutgifterna, under i övrigt oförändrade förhållanden, ökar eller minskar
med ca 1 - 2 miljarder kronor per år under åren 1997 - 1999.
En förändring av kronkursen med en procentenhet medför på liknande
sätt en förändring av valutadifferensema netto med ca 0,2 - 0,5 miljarder
kronor per år för åren 1997 - 1999.
Slutligen, om t. ex. dagens räntenivå hade antagits gälla under hela
beräkningsperioden hade ränteutgifterna i svenska kronor blivit ca 1 - 2
miljarder kronor större. Ränteutgifterna i utländsk valuta hade blivit 1
miljard lägre och valutavinsterna hade blivit ca 1,5 miljarder kronor större.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 26
4 Oförutsedda utgifter
|
1994/95 |
Utgift |
18 562' | ||
|
1995/96 |
Anslag |
1 000 |
Utgiftsprognos |
25 470 |
|
därav 1996 |
6 270 | |||
|
1997 |
Förslag |
10 000 | ||
|
1998 |
Beräknat |
10 000 | ||
|
1999 |
Beräknat |
10 000 | ||
1 Beloppen anges i tusental kr
4.1 Oförutsedda utgifter
För täckande av oförutsedda utgifter, har vid sidan av de utgiftsanslag som
varit uppförda under de olika huvudtitlarna, ett särskilt anslag varit uppfört
på statsbudgeten. Anslaget är i statsbudgeten för innevarande budgetår upp-
fört med 1 miljon kronor. Det tas i anspråk efter beslut av regeringen i varje
särskilt fall.
4.2 Ianspråktaganden av anslaget åren 1995 - 1996
Nedan redovisas de utgifter som under budgetåret 1995/96 har anvisats
medel från detta anslag, enligt respektive regeringsbeslut. Redovisningen
är uppställd departementsvis efter de departement i vilka ärendena har
beretts:
14
Kommunikationsdepartementet
Utbetalning av medel avseende ansökningar om
ekonomiskt stöd från anhörigföreningar med anledning
av M/S Estonias förlisning.
Regeringsbeslut 1995-01-19 ......................... 3 000 000
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 26
Socialdepartementet
Utbetalning av medel avseende ersättning till HIV-smittade
inom hälso- och sjukvården.
Regeringsbeslut 1995-03-16 ........................ 11 200 000
Utbildningsdepartementet
Utbetalning av medel avseende bidrag till
Svenska Statens Språkresor AB.
Regeringsbeslut 1996-06-27 ......................... 6 000 000
Kulturdepartementet
Utbetalning av medel avseende kostnader för
utformningen av en minnesvård med anledning av
fartyget M/S Estonias förlisning.
Regeringsbeslut 1995-06-29 ......................... 5 000 000
Utbetalning av medel avseende ansökan av Sveriges
författarförbund om bidrag för vissa kostnader i samband
med mottagande av ett legat.
Regeringsbeslut 1996-06-29 ........................... 270 000
Enligt regeringens bedömning bör ett anslag för oförutsedda utgifter anvisas
även fortsättningsvis. Anslaget bör i princip få disponeras endast för utgifter
som är av så brådskande art att respektive ärende inte hinner underställas
riksdagen och att utgifterna inte lämpligen kan täckas av andra medel som
står till regeringens förfogande. Härmed avses även att anslaget inte får
tillgodose behov som omtalas i 9 kap. 3§ tredje stycket regeringsformen,
dvs. behov av medel för rikets försvar under krig, krigsfara eller andra
utomordentliga förhållanden.
Vissa speciella ändamål bör vidare få tillgodoses med medel från
anslaget till oförutsedda utgifter.
Under en lång följd av år har riksdagen bemyndigat regeringen att, under
förutsättning att andra medel inte står till förfogande för ändamålet, från
detta anslag utbetala belopp, som staten genom lagakraftvunnen dom har
ålagts att betala. Detta bemyndigande har med verkan fr.o.m. budgetåret
1961/62 utvidgats till att omfatta också belopp som staten till följd av skada
i samband med statlig verksamhet efter uppgörelse har åtagit sig att ersätta.
Motsvarande bemyndigande, som innefattar bl.a. ersättningar på grund av
dom meddelad av den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter i mål
15
som handläggs enligt den europeiska konventionen angående mänskliga
rättigheter m.m., liksom förlikningsersättningar i sådana mål, bör ges åt
regeringen för nästa budgetår.
Med anledning av prop. 1948:282 medgav riksdagen (bet. 1948:SU207,
rskr. 1948:406) att från anslaget till oförutsedda utgifter skulle tills vidare
under budgetåret 1948/49 få utgå ersättning för förlust av eller skada på
egendom utom riket till personer, som uppehöll sig utomlands och som var
i rikets tjänst, liksom till deras familjemedlemmar och personliga tjänare.
Ersättning skulle utgå efter samma grunder som under budgetåren 1943/44
till 1946/47 hade tillämpats i fråga om motsvarande ersättningar
för förluster som hade uppkommit på grund av krigsförhållandena
(prop. 1944:183, bet. 1944:SU147, rskr. 1944:329). För budgetåren
1949/50 till 1995/96 har riksdagen lämnat motsvarande bemyndiganden.
Regeringen bör få bemyndigande att på samma villkor betala ut ersättning
för skador av ifrågavarande natur under nästa budgetår.
Med anledning av prop. 1951:38 medgav riksdagen (bet. 1951:SU422,
rskr. 1951:63) att från anslaget till oförutsedda utgifter skulle tills vidare
under budgetåren 1950/51 och 1951/52 utgå ersättning för skador på egen-
dom inom landet, vilka hade uppkommit genom de tidigare
krigsförhållandena. För budgetåren 1952/53 till 1995/96 har riksdagen
lämnat motsvarande bemyndiganden. Med hänsyn till att krigsskador,
exempelvis genom minsprängning, fortfarande kan tänkas förekomma, bör
regeringen få riksdagens bemyndigande att även under nästa budgetår på
oförändrade villkor betala ut krigsskadeersättningar.
Anslaget för oförutsedda utgifter har hittills anvisats på ett förslagsanslag
och har varit uppfört med 1 miljon kronor. Någon kvalificerad
budgetprognos är ej möjlig att göra för detta anslag och anvisat
anslagsbelopp utgör inte ett förväntat utfall. Regeringen föreslår att medel
för oförutsedda utgifter i fortsättningen skall anvisas på ett ramanslag samt
att anslagsbeloppet höjs till 10 miljoner kronor.
Det bör ankomma på regeringen att i efterhand anmäla till riksdagen
vilka utgifter som täckts genom att medel anvisats från anslaget.
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 26
16
Utgiftsområde 27
Avgiften till
Europeiska gemenskapen
Förslag till statsbudget för år 1997
(utgiftsområde 27)
Prop.
1996/97:1
Utgiftsområde 27
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut ............................. 2
2 Inledning .......................................... 2
3 Redovisning av EG-budgetens utfall 1995 ................ 3
4 Anslag ........................................... 5
Al Tullavgift.......................................... 5
A2 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter .............. 6
A3 Mervärdesskattebaserad avgift ......................... 7
A4 Avgift baserad på bruttonationalinkomsten ............... 8
1 Förslag till riksdagsbeslut
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 27
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner att regeringen ikläder sig de åtaganden som följer av EG-
budgeten för budgetåret 1997 avseende åtagandebemyndiganden,
2. förbudgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 27 Avgiften
till Europeiska gemenskapen enligt följande uppställning:
|
Anslag |
Anslagstyp |
Anslagsbelopp |
|
A 1. Tullavgift |
ramanslag |
3 230 000 |
|
A 2. Särskilda jordbrukstullar och socker- |
ramanslag |
570 000 |
|
A 3. Mervärdesskattebaserad avgift |
ramanslag |
8 215 000 |
|
A 4. Avgiften baserad på bruttonationalinkomsten |
ramanslag |
8 510 000 |
|
Summa för utgiftsområdet |
20 525 000 |
2 Inledning
Europeiska unionen disponerar en budget för finansiella åtaganden på
unionsnivå. Denna upprättas med stöd av artikel 199 i fördraget om Europe-
iska unionen. Finansieringen av budgeten med s.k. egna medel, dvs. avgifter
från medlemsländerna fastställs i fördragets artikel 201 och i rådets beslut
om systemet för gemenskapernas egna medel (94/728/EG, Euroatom). Ut-
giftsområdet avser Sveriges avgift till budgeten i enlighet med detta. Utgif-
terna för budgetåret 1997 avser Sveriges betalningar under budgetåret till
Europeiska kommissionen avseende EG-budgeten i enlighet med kommis-
sionens förslag. Avgiften kan under året förändras till följd av faktisk upp-
börd avseende tullar och importavgifter, utfallet av EG-budgeten tidigare år,
tilläggsbudgetar på gemenskapsnivå, valutakurs samt andra korrigeringar av
avgiften. EG-budgeten fastställs i ecu, men betalning av avgiften sker i
kronor. Betalningen av vissa delar av avgiften grundas på en betalningsbe-
gäran från kommissionen beräknad utifrån budget och omräknad till kronor.
Den kurs som därvid används är inte densamma som den som används vid
omräkningen av svenska budgeteringsunderlag från kronor till ecu vid be-
redningen av EG-budgeten. Avgiften fastställs årligen inom ramen för de
utgiftstak unionen fastställt.
Avgiften består av fyra komponenter: tullar, särskilda tullar på jordbruks-
produkter samt sockeravgifter, mervärdesskattebaserad avgift och avgift Prop. 1996/97:1
beräknad på bruttonationalinkomsten. Vid beräkningen av de två sistnämnda Utgiftsområde 27
har hänsyn tagits till Sveriges andel av finansieringen av den budgetreduk-
tion Storbritannien erhåller enligt rådsbeslutet om egna medel.
Återbetalning av delar av avgiften enligt den s.k. infasningsöverenskommel-
sen budgeteras under inkomsttitel 7111 Återbetalning avseende avgiften till
gemenskapsbudgeten. Beloppen fastställdes i anslutningsfördraget och upp-
går 1997 till 76 miljoner ecu och 1998 - det sista året i infasningsöveren-
skommelsen - till 31 miljoner ecu.
Avgiften har reviderats i förhållande till de beräkningar som presentera-
des i den ekonomiska vårpropositionen. Förändringarna föranleds till större
delen av justering av antagandena för utvecklingen av tullar och avgifter,
men även av justering av antagandena för utvecklingen av mervärdesskatte-
bas och bruttonationalinkomst samt med hänsyn till Europeiska kommissio-
nens budgetförslag för 1997. Totalt innebär detta en nedjustering om 1 975
miljoner kronor.
Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 27 blir sammantaget följande
(miljoner kronor):
|
Utgift*) 1994/95 |
Anvisat 1995/96 |
Utgifts- prognos 1995/96 |
därav 1996 |
Förslag 1997 |
Beräknat 1998 |
Beräknat 1999 | |
|
Tullavgift |
1 268 |
6 700 |
5 156 |
3 300 |
3 230 |
3 300 |
3 370 |
|
Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter |
59 |
1 100 |
285 |
180 |
570 |
580 |
595 |
|
Mervärdesskattebaserad avgift |
4 238 |
12 000 |
11 967 |
7 563 |
8215 |
8 060 |
7 840 |
|
Avgiften baserad på brutto- |
1 783 |
9 900 |
6 788 |
5 053 |
8510 |
9 595 |
10710 |
|
Totalt för utgiftsområde 27 |
7 348 |
29 700 |
24196 |
16 096 |
20 525 |
21535 |
22 515 |
*) Avser endast första halvåret 1995
3 Redovisning av EG-budgetens utfall 1995
EG-budgeten omfattar unionens utgifter framför allt inom ramen för den
första pelaren, men utgifter som hör till de övriga pelarna kan i viss
utsträckning täckas inom budgeten. EG-budgetens aktiviteter budgeteras
under anslag och bemyndiganden, på unionsnivå benämnda betalningsbe-
myndiganden och åtagandebemyndiganden. Finansieringen av budgeten
med avgifter från medlemsländerna avser utgifterna enligt betalningsbemyn-
diganden (anslag). Ansvaret för åtagandebemyndiganden fördelas inte på
samma sätt, men eftersom de ger upphov till framtida betalningsansvar för
medlemsländerna kan fördelningsnyckeln sägas överensstämma med fördel-
ningen av avgiften. Åtagandebemyndigandena uppgår enligt kommissionens
budgetförslag till 88 548 miljoner ecu.
För 1995 uppgick utgifterna täckta av betalningsbemyndiganden till 75
438 miljoner ecu, vilket med kursen 9,177793 kr/ecu (kursen för avgiftsbe-
talningar 1995) motsvarar 692 354 miljoner kronor. Ianspråktagna åtagan-
debemyndiganden uppgick till 79 846 miljoner ecu, eller 732 810 miljoner
kronor. Utgifterna fördelade sig enligt följande (miljoner ecu):
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 27
Utgiftfördelning EG-budgeten 1995
|
Ut giftskategori |
Belopp |
Andel |
|
milj, ecu |
% | |
|
Jordbruksstöd |
37 394 |
49,6 |
|
Strukturfonder |
23 731 |
31,5 |
|
Interna åtgärder |
2 819 |
3,7 |
|
Utrikesåt gärder |
4 093 |
5,4 |
|
Administration |
3 999 |
5,3 |
|
Diverse |
3 402 |
4,5 |
|
Totalt |
75 438 |
100 •/. |
Den svenska avgiften för 1995 uppgick till 15 447 miljoner kronor. Åter-
betalningen till följd av infasningsöverenskommelsen motsvarade 4 531
miljoner kronor. Nettoavgiften blev därmed 10 916 miljoner kronor.
Avgiften blev följaktligen ca 4,4 miljarder kronor lägre än beräknat före
årets början. Avvikelsen hänför sig dels till lägre tullinkomster och impor-
tavgifter än väntat, dels till minskat finansieringsbehov för EG-budgeten till
följd av ett överskott från budgetåret 1994 och till följd av att rådets nya
beslut om gemenskapens egna medel, vilket innebär en ökad budgetomslut-
ning, inte trädde ikraft under 1995 som väntat.
Avgiften fördelade sig med 3 287 miljoner kronor på s.k. traditionella
egna medel, dvs. tullar, importavgifter på jordbruksprodukter och socker-
avgifter, och med 12 160 miljoner kronor på moms- och BNI-avgift, inklu-
sive Sveriges andel av finansieringen av Storbritanniens budgetrabatt.
4 Anslag
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 27
|
1994/95 1995/96 |
Utgift Anslag |
1 267 651 (*) 6 700 000 |
Utgiftsprognos därav 1996 |
5 156 000 3 300 000 |
|
1997 |
Förslag |
3 230 000 | ||
|
1998 |
Beräknat 3 300 000 | |||
|
1999 |
Beräknat 3 370 000 | |||
(*) avser endast 1995
Inkomsterna från den gemensamma tulltaxan utgör egna medel för Euro-
peiska gemenskapen och tillfaller därför gemenskapsbudgeten. Medlemslän-
derna far dock behålla tio procent av uppburna medel för att täcka admini-
strativa kostnader i samband med uppbörden. Anslaget avser inbetalningen
till Europeiska kommissionen, dvs de nittio procent av uppbörden som till-
faller gemenskapsbudgeten. Uppbörden budgeteras och redovisas i sin hel-
het under inkomsttitel 1471 Tullmedel. På inkomsttiteln redovisas även
sådan tulluppbörd som inte tillfaller gemenskapen (t.ex. betalningar som
hänför sig till ärenden äldre än 1995).
Tullavgiften för 1995 uppgick till 3 124 miljoner kronor. Prognosen för
1996 uppgår till 3 300 miljoner kronor. För budgetåret 1995/96 innebär
detta ett prognosticerat utfall på 5 156 miljoner kronor, vilket jämfört med
statsbudgetens 6 700 miljoner kronor innebär ett underskridande om 1 544
miljoner kronor.
|
Resurser 1997 | |
|
Ramanslag |
3 230 000 tkr |
För såväl 1995 som 1996, dvs. budgetåren 1994/95 samt 1995/96, budge-
terades dessa poster utifrån tidigare svenska utfallssiflEror vilka justerats med
hänsyn till antaganden om ekonomins utveckling och med hänsyn till unio-
nens regelverk. Utfall och handelsstatistik tyder dock på att handelsmönstret
sedan anslutningen till unionen förändrats på sådant sätt att importvolymen
från länder utanför unionen minskat mer än väntat. Det förefaller också som
f att förtullning i vissa fall sker i andra EU-länder för varor där Sverige utgör
slutdestination. Detta föranleder en justering av prognosen för tullinkomster.
Det är vidare motiverat att justera prognosen med hänsyn till implemente-
ringen av WTO-avtalet. Vid beräkningen för 1997 har dessa omständigheter
beaktats.
1994/95 Utgift 58 688 (*)
1995/96 Anslag 1 100 000
Prop. 1996/97:1
Utgiftsområde 27
Utgiftsprognos 285 000
därav 1996 180 000
1998 Beräknat 580 000
1999
Beräknat
595 000
(*) avser endast 1995
De särskilda tullarna på jordbruksprodukter och avgifterna på sockerpro-
duktionen vilka tas ut i enlighet med EG:s regelverk utgör i likhet med tul-
larna enligt den gemensamma tulltaxan gemenskapsbudgetens egna medel.
Även för dessa tullar och avgifter gäller att medlemslandet får behålla tio
procent av uppbörden för att täcka administrativa kostnader kopplade till
uppbörden.
Anslaget avser inbetalningarna till Europeiska kommissionen. Den svens-
ka uppbörden av dessa avgifter förs upp på inkomsttitel 1473 Jordbruks-
och sockeravgifter. Som en följd av WTO-avtalet omvandlades den 1 januari
1996 importavgifterna på jordbruksprodukter till särskilda tullar på jord-
bruksprodukter.
De till kommissionen inbetalda jordbruks- och sockeravgiftema uppgick
1995 till 164 miljoner kronor. Prognosen för 1996 uppgår till 180 miljoner
kronor. För budgetåret 1995/96 innebär detta ett prognosticerat utfall om
285 miljoner kronor. Jämfört med statsbudgetbeloppet om 1 100 miljoner
kronor förutses därmed ett underskridande om ca 815 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
|
Resurser 1997 | |
|
Ramanslag |
570 000 tkr |
Under anslaget förutses ett betydande underskridande för 1995/96. Orsa-
kerna till detta är de samma som angivits för anslaget Al. Tullavgift. Effek-
terna av ett ändrat handelsmönster är dock ännu tydligare i detta fall. Vid
beräkningen av resursbehovet för 1997 har förändringarna liksom effekterna
av implementeringen av WTO-avtalet beaktats.