RIKSDAGEN

PROTOKOLL BIHANG

1996/97

Sami. 1 Regeringens proposition

Nr 1 del 4-6

Band B 2

Utgiftsområde 8

Invandrare
och flyktingar

1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 4

Förslag till statsbudget för år 1997

Invandrare och flyktingar

(utgiftsområde 8)

Prop.

1996/97:1

Utgiftsområde 8

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut ...................... 2

2 Inledning ................................. 3

3 Migrationspolitik ............................ 5

3.1 Allmänt ............................. 5

3.2 Resultatinformation ..................... 7

3.3 Anslag .............................. 8

A 1. Statens invandrarverk .................... 8

A 2. Mottagande av asylsökande ................ 12

A 3. Migrationspolitiska åtgärder................ 15

A 4. Utlänningsnämnden ..................... 17

A 5. Rättshjälp i utlänningsärenden .............. 19

A 6. Utresor för avvisade och utvisade............ 20

4 Invandrares integration ........................ 21

4.1 Allmänt ............................. 21

4.2 Resultatinformation ..................... 25

4.3 Anslag .............................. 28

B 1. Särskilda insatser i invandrartäta områden ...... 28

B 2. Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism .... 29

B 3. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering...... 30

B 4. Åtgärder för invandrare ................... 31

B 5. Kommunersättningar vid flyktingmottagande .... 32

B 6. Hemutrustningslån ...................... 34

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 8

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten
inom Statens invandrarverks ansvarsområde skall vara i enlighet
med vad regeringen förordar under avsnitt A 1. Statens
Invandrarverk,

2. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten

inom Utlänningsnämndens ansvarsområde skall vara i enlighet
med vad regeringen förordar under avsnitt

A 4. Utlänningsnämnden,

3. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten
inom Ombudsmannens mot etnisk diskriminering ansvarsområde
skall vara i enlighet med vad regeringen förordar under avsnitt
B 3. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering,

4. godkänner vad regeringen anfört om regeländringar för lånestor-
lek och betalningsansvar för hemutrustningslån under avsnitt
B 6. Hemutrustningslån,

5. för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde
8 Invandrare och flyktingar enligt följande uppställning:

Anslag	Anslagstyp	Anslagsbelopp (tusental kr)
A 1. Statens invandrarverk	ramanslag	506 603
A 2. Mottagande av asylsökande	ramanslag	922 000
A 3. Migrationspolitiska åtgärder	ramanslag	311 319
A 4. Utlänningsnämnden	ramanslag	66 675
A 5. Rättshjälp i utlänningsärenden	ramanslag	64 240
A 6. Utresor för avvisade och utvisade	ramanslag	130 000
B 1. Särskilda insatser i invandrartäta områden	ramanslag	125 000
B 2. Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism	obetecknat	20 000
B 3. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering	ramanslag	4 790
B 4. Åtgärder för invandrare	obetecknat	39 964
B 5. Kommunersättningar vid flyktingmottagande	ramanslag	1 160 591
B 6. Hemutrustningslån	ramanslag	101 906
Summa för utgiftsområdet		3 453 088

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 8

2 Inledning

Presentation av utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

Utgiftsområdet omfattar migrationspolitik med frågor rörande flykting-
politik, invandringen till Sverige, mottagande av asylsökande, utlän-
ningars rätt att vistas här samt internationellt samarbete på det migra-
tionspolitiska området. Utgiftsområdet omfattar vidare invandrares
integration med frågor rörande invandrares introduktion och integration i
Sverige, åtgärder mot främlingsfientlighet, rasism och etnisk diskrimine-
ring samt ersättning till kommunerna för deras flyktingmottagande.

Regeringen avser att under hösten 1996 besluta om en migrationspoli-
tisk proposition som avses fa effekter genom dels ändrade förutsättningar
för utlänningar att fa uppehållstillstånd i Sverige, dels ändrad ansvars-
fördelning mellan myndigheterna. Beträffande skyddsbehövande utlän-
ningar förtydligas utlänningslagen (1989:529) så att det klart skall framgå
vilka som kan fa asyl. Detta bör leda till farre asylansökningar. I fråga
om anhöriginvandringen innebär förslaget vissa inskränkningar för per-
soner utanför kärnfamiljen. Ansvaret för utredningar i Sverige i utlän-
nings- och medborgarskapsärenden överförs under år 1997 till Statens
invandrarverk, liksom ansvaret för förvarstagande av utlänningar enligt
utlänningslagen. Statens invandrarverk avses även ansvara för regist-
reringen av de fingeravtryck som tas med stöd av utlänningslagen.

Effekten av lagändringarna beror i hög grad på omvärldsfaktorer som
är svåra för Sverige att påverka. Den förändrade ansvarsfördelningen
kommer att på sikt resultera i rationaliseringsvinster.

Utgångspunkt för besparingar och prioriteringar

Regeringen prioriterar åtgärder för att underlätta invandrares integration.
En fortsatt satsning görs under budgetåret 1997 på särskilda åtgärder i
eftersatta invandrartäta områden och åtgärder mot främlingsfientlighet
och rasism.

Kostnaderna inom utgiftsområde 8 skall minska med 267 miljoner
kronor t.o.m. budgetåret 1998, varav 21 miljoner kronor under budgetåret
1997. Huvuddelen av besparingarna skall ske genom minskat flykting-
mottagande hos kommunerna och därigenom mindre behov av statliga
ersättningsutbetalningar.

De totala kostnaderna för utgiftsområde 8 under år 1997 skiljer sig
inte nämnvärt från vad som redovisades i den ekonomiska vårproposi-
tionen.

Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar framgår av
följande sammanställning

(miljoner kronor):

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 8

Utgift Anvisat Utgiftsprognos Förslag Beräknat
därav

	1994/95	1995/96	1995/96	1996	1997	1998	1999
A. Migrationspolitik	3 353	2 830	3 025	2 044	2 001	1 859	1 869
B. Invandrares integration	6 836	6 565	4 406	1 999	1 452	1 816	1 843
Totalt for utgiftsområde 8	10 189	9 395	7 431	4 043	3 453	3 675	3 712

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 8

3 Migrationspolitik

3.1 Allmänt

Antalet asylsökande beräknas, om förslagen i den migrationspoli-
tiska propositionen genomförs, uppgå till 13 350 under år 1997. Det
genomsnittliga antalet personer i Statens invandrarverks mottag-
andesystem beräknas till 12 000 under år 1997. Beviljade uppehålls-
tillstånd väntas leda till att 10 700 utlänningar som berättigar kom-
munerna till statlig ersättning tas emot under budgetåret.

Antalet asylsökande

Antalet asylsökande är nu förhållandevis lågt och ligger på samma nivå
som i början av 1980-talet. Bortsett från ökningen av antalet asylsökande
i samband med krisen i f.d. Jugoslavien har utvecklingen under första
hälften av 1990-talet varit stabil. Under kalenderåret 1996 beräknas, om
inget dramatiskt inträffar i vår omvärld, 6 000 - 8 000 personer komma
att söka asyl här. Utifrån dagsläget kan det i och för sig te sig verklighets-
främmande, såsom görs i bakgrundsantagandena för budgeten till Statens
invandrarverk och Utlänningsnämnden, att anta att 15 000 asylsökande
enligt den hittills gällande planeringsnivån kommer hit under år 1997 och
att denna nivå kommer att ligga fast under följande år. De ändringar av
utlänningslagen som regeringen har för avsikt att föreslå i den migra-
tionspolitiska propositionen bör emellertid leda till att färre personer som
saknar asylskäl söker asyl i Sverige. Antagandet om antalet asylsökande
har därför justerats med 11 % ner till nivån 13 350. De snabba omvärlds-
förändringar som kan inträffa gör dock att planeringsnivån är försvarbar
från beredskapssynpunkt.

Registrerade i mottagandesystemet

Antalet utlänningar som är registrerade i Statens invandrarverks mottag-
andesystem, dvs. asylsökande eller personer med tidsbegränsade uppe-
hållstillstånd som bor på anläggningar eller i eget boende, omfattar för
närvarande 17 500 personer. Regeringen bedömer att det genomsnittliga
antalet utlänningar som kommer att vara registrerade i mottagandesyste-
met under budgetåret 1997 kommer att uppgå till 12 000 personer.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 8

Kommunmottagna utlänningar

Under budgetåret 1997 väntas Statens invandrarverks och Utlännings-
nämndens beslut i ärenden om uppehållstillstånd, samt kvotöverföring av
flyktingar, medföra att 10 700 utlänningar tas emot för sådant permanent
boende i Sverige som berättigar kommunerna till statlig ersättning.

Överflyttning av anslag

Till utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar flyttas från utgiftsområde
4 Rättsväsendet, anslagen för rättshjälp i utlänningsärenden, polisens
verksamhet med utlänningsärenden och förvar samt kriminalvårdens
medverkan vid verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut. De in-
fogas vad gäller polisens verksamhet med utlänningsärenden i ram-
anslaget A 1. Statens invandrarverk, polisens verksamhet med förvar i
ramanslaget A 2. Mottagandet av asylsökande, rättshjälp i ramanslaget
A 5. Rättshjälp i utlänningsärenden samt i fråga om kriminalvårdens
medverkan vid verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut i ram-
anslaget A 6. Utresor för avvisade och utvisade. Skälet för överförandet
är att kostnaderna skall belasta rätt utgiftsområde. Själva verksamheten
med grundutredningar i asylärenden flyttas från polismyndigheterna till
Statens invandrarverk den 1 januari 1997. Beträffande förvarslokaler, ut-
redningar i ärenden om uppehållstillstånd som inte avser asyl och utred-
ningar i medborgarskapsärenden flyttas denna verksamhet över till
Statens invandrarverket den 1 oktober 1997. Ansvaret för att verkställa
avvisnings- och utvisningsbeslut kommer att tills vidare ligga kvar hos
polismyndigheterna och polisens kostnader att belasta anslaget
A 1. Polisorganisationen inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet.

Anslagskonstruktion

Konstruktionen med olika anslag för Statens invandrarverks förvalt-
ningskostnader och mottagandesystemet bibehålls. Likaså behålls upp-
delningen på olika anslagsposter inom anslagen.

Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet Migrationspolitik framgår av följande
sammanställning

(miljoner kronor):

Utgift

1994/95

Anvisat

1995/96

Utgiftsprognos
därav
1995/96 1996

Förslag Beräknat

1999

1997

1998

A. Migrationspolitik

3 353

2 830

3 025 2 044

2 001

1 859

1 869

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 8

3.2 Resultatinformation

Verkställighet av awisningsbeslut

Trots att antalet personer som söker asyl i Sverige minskat kraftigt var
antalet utlänningar registrerade i Statens invandrarverks mottagande-
system vid ingången av år 1996 ca 18 500 personer, och i början av sep-
tember 1996 fanns fortfarande ca 17 500 inskrivna. Detta beror främst på
att ett stort antal awisningsbeslut inte kunnat verkställas. Ett ökande
problem är att myndigheterna i några stater hindrar egna medborgare från
att resa in i hemlandet.

Mot bakgrund av att en fredsöverenskommelse nåtts i Bosnien-
Hercegovina och att relationerna mellan förbundsrepubliken Jugoslavien
och omvärlden börjat normaliseras bör det bli möjligt för medborgare i
dessa länder att successivt lämna mottagandesystemet. Detta gäller dels
personer för vilka awisningsbeslut fattats, dels personer med tidsbe-
gränsade uppehållstillstånd. Regeringen räknar med att antalet inskrivna i
mottagandesystemet minskar till omkring 15 000 personer vid ingången
av år 1997 och sedan till omkring 10 000 vid utgången av året.

Myndigheternas handläggningstider

Statens invandrarverk är numera väl dimensionerat för sina asylpröv-
ningsuppgifter och klarar sin del av asylprocessen inom rimlig tid. På
Utlänningsnämnden är handläggningstidema emellertid fortfarande allt-
för långa. Detta medför att ett stort antal asylsökande blir kvar i mottag-
andesystemet orimligt länge.

Antalet nya ansökningar om uppehållstillstånd som lämnas in till
Utlänningsnämnden efter det att beslut om avvisning vunnit laga kraft är
mycket stort. Resurser har måst avdelas inom Utlänningsnämnden för
dessa ärenden i en omfattning som inte förutsågs när nämnden fick denna
arbetsuppgift den 1 juli 1994. Detta har påverkat handläggningstidema
negativt i alla ärendetyper hos Utlänningsnämnden.

Utlänningsnämnden är en förvaltningsmyndighet och har till uppgift
att pröva överklaganden i förvaltningsärenden. Nämndens arbetssätt för
snarast tankarna till en domstol. Det förefaller som om detta arbetssätt
med svårighet låter sig förenas med de administrativa och ekonomiska
styrsystem som utvecklats vid renodlade förvaltningsmyndigheter. Tidi-
gare tillskjutande av medel i syfte att rationalisera och effektivisera verk-
samheten har inte givit önskat resultat.

Organisatoriska förändringar

Regeringen avser att tillsätta en parlamentarisk kommitté som skall se
över instans- och processordningen för prövning av utlännings- och med-
borgarskapsärenden. Kommittén bör även göra en redaktionell översyn
av utlänningslagen. En särskild utredningsman avses bli tillsatt för att ut-

reda om ansvaret för verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut
bör flyttas från polismyndigheterna till Statens invandrarverk. Utred-
ningsmannen bör också utreda om verksamheten med att organisera resor
för avvisade och utvisade utlänningar ur landet bör flyttas från Kriminal-
vårdsverket till Statens invandrarverk. Likaså bör utredningsmannen
föreslå eventuella förändringar vad avser metoder för och organisation av
den inre utlänningskontrollen. Regeringen avser även att tillsätta en
utredning för att se över myndighetsstrukturen i frågor som rör invand-
rares introduktion och integration i det svenska samhället.

3.3 Anslag

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 8

A 1. Statens invandrarverk

1994/95 Utgift		428 852 ¹¹	Anslagssparande	14 009
1995/96 Anslag		589 200	Utgiftsprognos	603 200
			därav 1996	410 000
1997	Förslag	506 603
1998	Beräknat	494 069
1999	Beräknat	497 141

Beloppen anges i tusental kr

Statens invandrarverks uppgifter är att ansvara för hanteringen av utlän-
nings-, invandrar- och medborgarskapsfrågor i den mån frågorna inte
handläggs av annan myndighet. Statens invandrarverk är central utlän-
ningsmyndighet och skall som sådan pröva ansökningar om visering,
uppehållstillstånd, flyktingförklaring och resedokument och om svenskt
medborgarskap. Statens invandrarverk skall svara för överföring och
mottagande av organiserat uttagna flyktingar, ta emot asylsökande samt
främja invandrares introduktion och integration i samhället. Från anslaget
finansieras dessutom polismyndigheternas kostnader för utlänningsären-
den utom ärenden avseende verkställighet av beslut om avvisning och
utvisning samt vissa avvecklingskostnader i samband med förändringar i
ansvarsfördelning mellan myndigheterna.

Nuvarande övergripande mål är att den reglerade invandringen till
Sverige skall ske i enlighet med gällande författningar och internationella
åtaganden. Prövningen av ärenden enligt utlänningslagstiftningen och
lagen om svenskt medborgarskap skall ske på ett rättssäkert sätt.

Mottagandet av asylsökande och flyktingar skall präglas av respekt för
individen och dennes förmåga att ta ansvar.

Invandrares integration i det svenska samhället skall ske i enlighet
med de invandrarpolitiska målen jämlikhet, valfrihet och samverkan.

Inom det civila försvaret skall verksamheten inom funktionen
Flyktingverksamhet bedrivas så att flyktingar och asylsökande under
höjd beredskap kan tas emot och omhändertas.

Utöver anslaget A 1. Statens invandrarverk disponerar myndigheten
ytterligare anslag avseende mottagandet av asylsökande, migrationspoli-

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 8

tiska åtgärder, rättshjälp i utlänningsärenden, kommunersättning vid
flyktingmottagande samt åtgärder för invandrare.

Utgifterna för förvaltningskostnaderna inom Statens invandrarverk har
minskat de senaste tre budgetåren. Anslagsprognosen för innevarande
budgetår visar dock att kostnaderna kommer att överstiga tilldelade
medel för budgetåret 1995/96. Det innebär att Statens invandrarverks
anslagssparande från tidigare år kommer att utnyttjas.

Regeringens överväganden

Övergripande mål

Statens invandrarverk tillämpar gentemot enskilda personer den lag-
stiftning som reglerar utlänningars rätt att vistas i Sverige, mot-
tagandet av asylsökande och rätten att fa svenskt medborgarskap
samt främjar invandrares integration i samhället. Det övergripande
målet är att prövningen sker rättssäkert och att verksamheten kän-
netecknas av humanitet och snabbhet samt präglas av respekt för in-
dividens integritet och förmåga och vilja att ta ansvar för sig själv
och sin familj. Hänsyn skall tas till Sveriges internationella
åtaganden. Inom det civila försvaret skall verksamheten inom funk-
tionen Flyktingverksamhet bedrivas så att flyktingar och asyl-
sökande kan tas emot även under höjd beredskap.

Resurser

Ramanslag 506 603 tkr

Beräknade avgiftsinkomster 35 700 tkr

Övrigt

Ansvaret för utredningar i utlännings- och medborgarskapsärenden,
förvar enligt utlänningslagen samt registrering av fingeravtryck som
tas med stöd av utlänningslagen flyttas under år 1997 från polisen till
Invandrarverket.

Övergripande mål

Statens invandrarverk skall upprätthålla den reglerade invandringen.
Regeringen har för avsikt att i den migrationspolitiska propositionen
föreslå ändringar av utlänningslagen som innebär att grunderna för ut-
länningars rätt att bosätta sig i Sverige preciseras. Utlänningslagens
karaktär av rättighetslagstiftning stärks. För myndigheterna betonas där-
med också kravet på omsorg och rättssäkerhet i handläggningen av en-
skilda ärenden. Som central utlänningsmyndighet har Invandrarverket
även det övergripande ansvaret för att upprätthålla invandringsregle-
ringen. Invandrarverket skall utföra sina uppgifter så att det växande in-

temationella utbytet underlättas, samtidigt som nödvändig kontroll upp-
rätthålls.

Verksamheten skall bedrivas, såvitt avser funktionen Flyktingverk-
samhet inom det civila försvaret, på sådant sätt att Statens invandrarverks
resurser och den beredskap som finns för att ta emot asylsökande även
skall kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar på samhället i fred samt för
internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.

Nya arbetsuppgifter

Ansvaret för utredningar i utlännings- och medborgarskapsärenden som i
dag genomförs av polisen kommer under år 1997 att föras över till
Statens invandrarverk liksom ansvaret för de utlänningar som tas i förvar
enligt utlänningslagen. Statens invandrarverk kommer även att ansvara
för registreringen av de fingeravtryck som tas med stöd av utlännings-
lagen.

Resultatbedömning

Riksrevisionsverkets granskning av Statens invandrarverk har visat att
årsredovisningen i allt väsentligt är rättvisande och uppfyller de krav som
uppställs genom regeringsbeslut eller förordningar. Dessutom bedömer
Riksrevisionsverket att en väsentlig förbättring har åstadkommits vid
Statens invandrarverk under år 1995 avseende bl.a. ekonomisk styrning
och organisation. Regeringen instämmer i Riksrevisionsverkets
övergripande bedömning och anser att Statens invandrarverks
årsredovisning utgör ett gott underlag för regeringens bedömning av
verksamheten.

Statens invandrarverk har redovisat verksamhetsmål och uppnådda
resultat i årsredovisningen. Av årsredovisningen framgår att flera viktiga
verksamhetsmål inte har uppfyllts under budgetåret 1994/95. Endast
36 % av grundärendena har avgjorts inom ramen för verksamhetsmålets
handläggningstid. Från dessa ärenden har exkluderats ärenden som
berörts av verkställighetsstopp, avvaktar praxisbeslut eller generellt
ligger utanför möjligheterna att klara målet på två månaders
handläggningstid. Vid en så låg måluppfyllelse riskerar målet att bli allt
för avlägset för att fylla en styrande funktion på verksamheten. I syfte att
vidareutveckla metoder för att mäta handläggningstidema har Statens
invandrarverk under innevarande budgetår konstruerat ett system för
registrering av ärenden som gör det möjligt att urskilja hur stor del av
handläggningstiden som hänför sig till verkets egen handläggning
respektive hur stor del som hänför sig till andra myndigheters arbete.

I Statens invandrarverks regleringsbrev för budgetåret 1994/95 be-
tonades att förstärkt uppmärksamhet skall ägnas åt uppgiften att bevaka
behovet av åtgärder för att främja invandrares sociala situation i Sverige.
I årsredovisningen för budgetåret 1994/95 skriver verket att man utveck-
lat och prioriterat detta arbete utan att det klart framgår på vilket sätt som
förstärkningen gjorts. Enligt regeringen syftar verkets uppföljningsansvar

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 8

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 8

och regeringens uppdrag till betydligt mer omfattande verksamhet och
studier än som hittills företagits. Det är av stor vikt att arbetet med inte-
grationsfrågorna ges ökad prioritet inom ramen för verkets nuvarande
ansvar.

Enligt Riksrevisionsverkets föreskrifter skall kostnadseffektiviteten i
myndigheterna belysas med uppgifter om styckkostnader och produktivi-
tet. Flera verksamhetsgrenar uppvisar emellertid så stora variationer att
det inte är möjligt att bedöma kostnadseffektiviteten i verksamheten.
Även om det kan vara svårt att återge tillförlitliga mått på kostnadsut-
veckling och produktivitet anser regeringen att det är ett viktigt hjälp-
medel för att följa upp och effektivisera verksamheten. Regeringen anser
att Statens invandrarverk bör undersöka möjligheterna att belysa utveck-
lingen av styckkostnader eller produktivitet på ett tydligt sätt.

Statens invandrarverk bedriver översättningsverksamhet som finan-
sieras med avgifter. Avgifternas storlek bestäms och disponeras av
verket. Verksamhetens intäkter uppgick budgetåret 1994/95 till
33 950 000 kronor och kostnaderna till 33 372 000 kronor. Kostnads-
täckningsgraden uppgår således till 102 %.

Resurser

Den huvudsakliga orsaken till de tre senaste budgetårens minskade kost-
nader för Statens invandrarverks förvaltningsanslag är det minskade anta-
let asylsökande. De senaste tre budgetåren har antalet asylsökande allt-
mer understigit den nivå som verket varit dimensionerat för. Minsk-
ningen av antalet asylsökande motiverar att beräkningsgrunden av antalet
asylsökande från och med år 1997 bör minska. Statens invandrarverk
skall emellertid ha kapacitet att handlägga ärenden motsvarande upp till
sammanlagt 18 000 asylsökande. Därmed bör också anslagsbehovet för
verket minskas i enlighet med vad regeringen föreslår för år 1997 samt
beräknas för åren 1998 och 1999.

En viktig orsak till att kostnaderna för verksamheten enligt Statens
invandrarverks prognos kommer att överstiga tilldelade medel för bud-
getåret 1995/96 är att verkets minskning av kapaciteten och omorganisa-
tion av verksamheten medför stora avvecklingskostnader under år 1996.

Beräkningarna utgår vidare från att antalet ärenden rörande uppehålls-
tillstånd där asylskäl inte åberopats utgör 87 000, antalet viserings-
ärenden som prövas av Statens invandrarverk utgör 34 000 samt att anta-
let grundärenden i fråga om svenskt medborgarskap utgör 29 000.

Resurserna beräknas med hänsyn till ändringar i utlänningslagen som
regeringen avser att föreslå i den migrationspolitiska propositionen samt
till att Statens invandrarverk under år 1997 övertar ansvaret för att ta
emot ansökningar om uppehållstillstånd och medborgarskap, genomföra
grundutredningar i asylärenden, utredningar i övriga ärenden om uppe-
hållstillstånd och utredningar i ärenden om svenskt medborgarskap. För
dessa ändamål föreslås att 120 miljoner kronor flyttas från utgiftsområde
4 Rättsväsendet till utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar, anslaget

A 1. Statens invandrarverk. För ökade kostnader som kan uppstå på
grund av de ändringar av reglerna om fingeravtryck enligt utlännings-
lagen som regeringen har för avsikt att föreslå, tillförs anslaget
10 miljoner kronor. Någon ytterligare resursförstärkning på grund av de
förslag som regeringen har för avsikt att föreslå i den migrationspolitiska
propositionen är inte aktuell. Inte heller är det aktuellt med resursför-
stärkningar för handläggning av medborgarskapsärenden annat än som
följer av de nya arbetsuppgifter som tillkommer under året.

Tolk- och översättningskostnader som t.o.m. budgetåret 1995/96 be-
kostas från anslaget Förläggningskostnader m.m. finansieras fr.o.m.
budgetåret 1997 från anslaget A 1. Statens invandrarverk.

Inkomsterna för Statens invandrarverks avgiftsfinansierade verksam-
het med översättningstjänster, tolktjänster och språkanalyser har
beräknats till 35,7 miljoner kronor. Någon överföring av denna verksam-
het till bolagsform, som Statens invandrarverk föreslagit i anslagsfram-
ställan, är för närvarande inte aktuell.

A 2. Mottagande av asylsökande

1994/95 Utgift 2 061 631 ⁰²¹

1995/96 Anslag 1 756 000 ²⁾ Utgiftsprognos 1 934 000

därav 1996 1260 000

1997 Förslag 922 000

1998 Beräknat 786 650

1999 Beräknat 786 650

' Beloppen anges i tusental kronor

' Anslaget Förläggningskostnader m.m.

Från anslaget finansieras Statens invandrarverks mottagande av asyl-
sökande och personer med tidsbegränsade uppehållstillstånd. De kan bo
på anläggning eller i eget boende. Från anslaget finansieras även förvars-
lokaler och t.o.m. budgetåret 1995/96 tolk- och översättningskostnader.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 8

Regeringens överväganden

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 8

Resurser 1997

Ramanslag 922 000 tkr

Övrigt

Antal boendedygn i mottagandesystemet: 4 380 000 dygn
Genomsnittlig dygnskostnad: 197 kronor

Anslagsbenämningen ändras från Förläggningskostnader m.m. till
Mottagande av asylsökande. I anslaget ingår fr.o.m. budgetåret 1997
asylsökandes resor från Sverige som innevarande budgetår finansieras
från motsvarigheten till anslaget A 3. Migrationspolitiska åtgärder. Drif-
ten av förvarslokaler för förvarstagande enligt utlänningslagen övergår
under budgetåret 1997 till att helt finansieras från anslaget från att tidi-
gare till största delen finansierats från anslag under andra huvudtiteln.

Mottagandesystemet

Utifrån antagandet att 15 000 personer är registrerade i mottagande-
systemet den 31 december 1996 och att antalet sedan successivt sjunker
till 10 000 i slutet av år 1997 kommer antalet dygn i mottagandesystemet
att uppgå till 4 380 000 under år 1997. Ungefar hälften av de asylsökande
bedöms komma att bo i eget boende. Den genomsnittliga dygnskostnaden
har av Statens invandrarverk beräknats till 197 kronor, vilket innebär att
asylmottagandet kostar avrundat 863 miljoner kronor.

Förvarslokaler

Statens invandrarverk tar under år 1997 över ansvaret för förvar enligt
utlänningslagen från polismyndigheterna. Förvarslokalen i Carlslund,
Upplands Väsby, finansieras redan nu från Statens invandrarverks anslag
för förläggningsverksamhet, men drivs av polismyndigheten i
Stockholms län. Samtliga förvarslokaler föreslås finansieras från ansla-
get. Kostnaden beräknas till 56 miljoner kronor. Därav avses 40 miljoner
kronor överföras från utgiftsområde 4 Rättsväsendet.

Asylsökandes resor från Sverige

Om en asylsökande återtar sin ansökan och saknar egna medel för att be-
kosta hemresan kan bidrag utgå för täckande av kostnaden. De totala
kostnaderna för bidragen beräknas uppgå till 3 miljoner kronor.

Asylsökandes hälso- och sjukvård

I regeringens proposition (1993/94:94) Mottagande av asylsökande m.m
framförde regeringen som sin uppfattning att ansvaret för att de

asylsökande ges sjukvård borde foras över till landstingen. Detta skulle
ske när det var möjligt att infora en schablonersättning eller ett annat er-
sättningssystem som administrativt är hanterbart och ger avsedd
kostnadstäckning för landstingen. Regeringen ansåg vidare att Statens
invandrarverk under en övergångsperiod skulle ha fortsatt ansvar för
förläggningssjukvården. Ansvaret borde gå över till landstingen senast
den 1 januari 1997. Riksdagen fattade beslut enligt regeringens bedöm-
ning (prop. 1993/94:94, bet. 1993/94:SfUl 1, rskr. 1993/94:188). Enligt
regeringens mening bör principen vara att hälso- och sjukvården för
asylsökande så långt möjligt organiseras på samma sätt som för
befolkningen i övrigt. Staten bör emellertid ha kostnadsansvar för vården
även om ersättningen bör lämnas på ett enklare sätt än för närvarande och
inte genom att varje vårdinsats faktureras.

Efter överläggningar med företrädare för sjukvårdshuvudmännen har
regeringen ingått en överenskommelse om hälso- och sjukvård för asyl-
sökande. Överenskommelsen innebär i korthet att landstingen skall ge
vuxna asylsökande akut sjuk- och tandvård samt sådan vård som inte kan
anstå. Asylsökande barn skall fa samma hälso- och sjukvård samt tand-
vård som i Sverige bosatta barn. Asylsökande skall också erbjudas
hälsoundersökning enligt riktlinjer i allmänna råd från Socialstyrelsen.
Staten skall enligt överenskommelsen kompensera landstingen för vård
som ges till asylsökande m.fl. med en schabloniserad ersättning per asyl-
sökande. Ersättningens storlek är åldersdifferentierad. För vård åt asyl-
sökande där kostnaden för en vårdkontakt uppgår till mer än
50 000 kronor, beräknad enligt gällande riksavtal för hälso- och sjukvård,
skall staten lämna särskild ersättning motsvarande den kostnad som över-
stiger 50 000 kronor. De förändringar som följer av överenskommelsen
kommer att träda i kraft den 1 januari 1997.

Arbetstillstånd för asylsökande

Statens invandrarverk skall besluta om undantag från kravet på arbetstill-
stånd om beslut i asylärendet inte bedöms kunna fattas inom fyra måna-
der. Invandrarverket har i anslagsframställning för budgetåret 1994/95
föreslagit att endast de asylsökande som fatt ett arbetserbjudande skall
kunna erhålla sådant beslut. Med en sådan ordning skulle en besparing
ske. Riksdagen har (prop. 1993/94:94, bet. 1993/94 :SfUl 1, rskr.
1993/94:188) avgivit yttrande i frågan. Regeringen gör emellertid den
bedömningen att förslaget, med hänvisning till det antal asylsökande som
nu kommer till Sverige, inte medför någon besparing. Regeringen avser
därför inte att vidta någon åtgärd.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 8

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 8

A 3. Migrationspolitiska åtgärder

1994/95 Utgift		793 964 ¹⁾²¹
1995/96 Anslag		401 920 ²⁾	Utgiftsprognos	396 000
			därav 1996	313 000
1997	Förslag	311 319
1998	Beräknat	316 714
1999	Beräknat	322 319
¹ Beloppen anges i tusental kr

² Anslagen Överföring av och andra åtgärder för flyktingar m.m. och
Internationell samverkan inom ramen för flykting- och migrationspolitiken m.m.

Från anslaget finansieras organiserad överföring av flyktingar och er-
sättningar till de kommuner som tar emot dessa flyktingar samt bidrag till
vissa hjälpinsatser för flyktingar utanför Sverige. Bidrag till flyktingars
resor från Sverige för bosättning i annat land och bidrag till flyktingar för
kostnader för anhörigas resor till Sverige finansieras via detta anslag.
Även statsbidrag till den efterforskningsverksamhet som enligt avtal be-
drivs av Svenska röda korset bekostas från anslaget. T.o.m. budgetåret
1995/96 finansieras internationell samverkan inom ramen för flykting-
och migrationspolitiken m.m. under eget anslag.

Regeringens överväganden

Resurser 1997

Ramanslag 311 319 tkr

Övrigt

I den migrationspolitiska propositionen avser regeringen att föreslå
stöd till återvandringsinsatser och stöd till första asylländer och ur-
sprungsländer.

Anslagsbenämningen ändras från Överföring av och andra åtgärder för
flyktingar m.m. till Migrationspolitiska åtgärder. I anslaget ingår fr.o.m.
budgetåret 1997 det förutvarande anslaget Internationell samverkan inom
ramen för flykting- och migrationspolitiken m.m.

Organiserad överföring av flyktingar

Anslagsmedlen för år 1997 som avser mottagande av organiserat över-
förda flyktingar bör liksom innevarande budgetår få användas på ett
flexibelt sätt, exempelvis en fond som disponeras av FN:s flyktingkom-
missarie (UNHCR) för insatser som utgör alternativ till traditionell över-
föring av flyktingar. För år 1997 föreslår regeringen att medel avsätts
motsvarande kostnader för en kvot om 1 840 flyktingar.

2 Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 1. Del 4

Överjoringskostnaderna för 1 840 personer beräknas till 9,7 miljoner
kronor, medan statlig schablonersättning till kommunerna för mot-
tagande av dessa flyktingar beräknas till knappt 245,6 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att medlen far användas för överföring av flyktingar
till Sverige eller som bidrag till projekt som bidrar till att lösa flykting-
problem utanför Sverige.

Bidrag till flyktingars resor från Sverige

Regeringen bedömer att många personer från f.d. Jugoslavien kommer att
vilja återvända. De kan därför väntas ansöka om bidrag enligt förord-
ningen (1984:890) om bidrag till flyktingars resor från Sverige för bo-
sättning i annat land. Kostnaderna för dessa bidrag beräknas öka med
6,5 miljoner kronor till totalt 10 miljoner kronor.

Återvandringsinsatser samt stöd till första asylländer och ursprungs-
länder m.m.

Återvandringsinsatser för utlänningar som beviljats uppehållstillstånd i
Sverige som flyktingar har hittills främst inriktats på resebidrag enligt
förordningen (1984:890) om bidrag till flyktingars resor från Sverige för
bosättning i annat land. Regeringen avser att lägga fram förslag i den
migrationspolitiska propositionen om att resebidrag till flyktingar och
övriga skyddsbehövande skall kunna höjas och kompletteras med bl.a.
stöd till uppehället under de första månaderna i ursprungslandet. Återbe-
talningsskyldighet bör finnas för det fall återbosättning sker i Sverige. Ett
begränsat stöd till lokala insatser i samband med återvändande av flyk-
tingar från Sverige bör också kunna komma i fråga.

Återvandringsinsatser, som i första hand riktar sig till flyktingar och
övriga skyddsbehövande som vill återvända till ursprungslandet bör
kunna ske genom stöd till svenska organisationer för direkt eller indirekt
verksamhet där eller genom insatser redan i Sverige direkt inriktade på
att förbereda de återvändande för egen framtida verksamhet.

I den migrationspolitiska propositionen avser regeringen att framhålla
sambandet mellan det migrationspolitiska området och andra politikom-
råden. Inte minst finns det anledning att uppmärksamma sambandet med
biståndspolitiken. Migrationspolitiska aspekter bör uppmärksammas vid
utformningen av biståndspolitiken och finansieras över anslagen i ut-
giftsområde 7 Internationellt bistånd. Framförallt bör bidragen till FN:s
flyktingkommissarie (UNHCR) nämnas. Det kan emellertid finnas insat-
ser med ett specifikt migrationspolitiskt syfte som inte kan komma till
stånd inom ramen för detta allmänna bistånd. Som ett exempel på en
sådan situation kan nämnas att skyddsbehövande finner förhållandena så
besvärliga i ett första asylland att de ser en fortsatt resa till Sverige som
enda sättet att fa drägliga levnadsförhållanden. En snabb insats med stöd
från Sverige kan förbättra förhållandena på sådant sätt att de skyddsbe-
hövande inte anser sig tvingade att på nytt bryta upp. I andra fall kan åt-

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 8

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 8

gärder i ursprungsländerna ge likartade effekter. Som exempel kan här
nämnas situationer där människor flyr till andra delar av sitt eget land.

De samlade kostnaderna för de olika insatserna och stöden beräknas
till 37 291 000 kronor.

Bidrag till anhörigas resor till Sverige

Antalet beviljade resor enligt förordningen (1984:936) om bidrag till
flyktingar för kostnader för anhörigas resor till Sverige har minskat.
Kostnaderna beräknas dock till oförändrat 2 760 000 kronor.

Internationell samverkan

Ändamålet avser vissa migrationspolitiska projekt och Sveriges deltag-
ande i sådant internationellt samarbete som syftar till att utveckla och
tillämpa nya flykting- och migrationspolitiska strategier. Sverige bidrar
också till finansieringen av ett nordiskt jämförande utvärderingsprojekt
rörande bosnier. Totalt beräknas medelsbehovet till 3 667 000 kronor.

Efterforskningsverksamhet

Enligt gällande avtal med staten åtar sig Svenska röda korset att medverka
vid efterforskning av saknade personer och sammanförande av familjer
samt att genom efterforskning underlätta återförening av splittrade famil-
jer. Med hänvisning till regeringens proposition om totalförsvar i förny-
else - etapp 2, kommer nuvarande avtal att sägas upp varefter ett nytt av-
tal avses tecknas mellan staten och Svenska röda korset om en nationell
upplysningsbyrå. Staten avser att även framdeles stödja Svenska röda
korset i dess verksamhet med efterforskning och familjeåterförening. Ett
särskilt avtal mellan staten och Svenska röda korset avses tecknas för
detta ändamål. Det avtalet tar sikte på förhållanden under fredstid. Stats-
bidrag för ändamålet föreslås utgå med 2 322 000 kronor sedan
311 000 kronor överförts till utgiftsområde 6 Totalförsvar.

A 4. Utlänningsnämnden

1994/95 Utgift		68 305 "	Anslagskredit	55
1995/96 Anslag		82 450	Utgiftsprognos	82 450
			därav 1996	55 600
1997	Förslag	66 675
1998	Beräknat	61 525
1999	Beräknat	56 312

¹ Beloppen anges i tusental kr

Utlänningsnämnden prövar överklaganden av beslut som fattats av
Statens invandrarverk avseende avvisnings- och utvisningsärenden, ären-
den avseende flyktingförklaring och resedokument samt svenskt med-
borgarskap. Regeringen har för avsikt att i den migrationspolitiska pro-
positionen föreslå att även beslut om uppehållstillstånd som inte fattats i

samband med ett avvisnings- eller utvisningsbeslut skall kunna över-
prövas av Utlänningsnämnden. Dessa ärenden avser i regel ansökningar
om uppehållstillstånd från personer som vistas utanför Sverige.

Utöver anslaget A 4. Utlänningsnämnden disponerar myndigheten
ytterligare anslag avseende rättshjälp i utlänningsärenden.

Nuvarande övergripande mål är att Utlänningsnämnden skall svara för
att överprövningen av ärenden enligt utlänningslagen och lagen om
svenskt medborgarskap sker på ett rättssäkert sätt.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 8

Regeringens överväganden

Övergripande mål

Utlänningsnämnden tillämpar gentemot enskilda personer den lag-
stiftning som reglerar utlänningars rätt att vistas i Sverige. Det över-
gripande målet är att prövningen sker rättssäkert och att verksam-
heten kännetecknas av humanitet och snabbhet. Hänsyn skall tas till
Sveriges internationella åtaganden.

Resurser 1997

Ramanslag 66 675 tkr

Övrigt

Regeringen har för avsikt att i den migrationspolitiska propositionen
föreslå att inslaget av muntlighet i handläggningen skall öka och
beslut rörande ansökningar om uppehållstillstånd skall kunna över-
prövas av Utlänningsnämnden även om prövningen av Statens
Invandrarverk inte skett i samband med beslut om avvisning eller
utvisning.

Övergripande mål

Regeringen har för avsikt att i den migrationspolitiska propositionen
föreslå ändringar av utlänningslagen som innebär att grunderna för ut-
länningars rätt att bosätta sig i Sverige preciseras. Utlänningslagens
karaktär av rättighetslagstiftning stärks. För myndigheterna betonas där-
med också kravet på omsorg och rättssäkerhet i handläggningen av en-
skilda ärenden.

Handläggningstider

Utlänningsnämnden har alltsedan sin tillkomst haft betydande svårigheter
att hålla nere handläggningstidema. Orsakerna har skiftat och inte ens
extraresurser har gjort det möjligt att nå upp till önskad kapacitet. För
närvarande är det primära problemet den stora mängd nya ansökningar
om uppehållstillstånd som måste handläggas med förtur. Utlännings-

nämnden måste också prioritera handläggningen av överklaganden över
beslut om avvisning eller utvisning. Detta leder till att handläggnings-
tidema för medborgarskapsärenden blir långa. Under det första halvåret
1996 uppgick de till drygt 12 månader.

Nya arbetsuppgifter

Utlänningsnämnden kommer enligt förslag, som regeringen avser att
lämna i den migrationspolitiska propositionen, att få ett ökat inslag av
muntlighet i sin handläggning av ärenden enligt utlänningslagen. I pro-
positionen avser regeringen också föreslå att Statens invandrarverks be-
slut rörande ansökningar om uppehållstillstånd skall kunna överprövas av
Utlänningsnämnden även om prövningen av Statens invandrarverk inte
skett i samband med beslut om avvisning eller utvisning.

Resurser

Regeringen bedömer att Utlänningsnämnden bör tillföras 10 miljoner
kronor för att utföra de arbetsuppgifter som följer av de förslag som
regeringen avser att lämna i den migrationspolitiska propositionen. Något
ytterligare resurstillskott är för närvarande inte aktuellt. En dialog bör
emellertid som ett första steg inledas mellan Utrikesdepartementet och
Utlänningsnämnden om nämndens arbetsformer och resursanvändning.
En bedömning bör därvid göras av vilka åtgärder som kan vidtas för att
förkorta handläggningstidema. Först därefter kan frågan om eventuella
förändringar i medelstilldelningen aktualiseras. Anslaget till Utlännings-
nämnden har beräknats till 66 675 000 kronor. Detta förutsätter en kapa-
citet för handläggning av överklagade beslut om avvisning eller utvisning
som kan följa av att mellan 12 000 och 18 000 personer söker asyl i
Sverige. Därutöver skall ärenden avseende flyktingförklaring och rese-
dokument samt ärenden rörande svenskt medborgarskap handläggas.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 8

A5.	Rättshjälp i	utlänningsärenden
1997	Nytt anslag	64 240"
1998	Beräknat	66 231
1999	Beräknat	68 416

¹ Beloppen anges i tusental kr

Från det föreslagna anslaget skall bekostas de offentliga biträden som
förordnas enligt 41 § 5-11 p. rättshjälpslagen (1972:429). Det rör sig här
främst om ärenden enligt utlänningslagen (1989:529) där fråga upp-
kommit om avvisning eller utvisning.

Regeringens överväganden

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 8

Resurser 1997

Ramanslag 64 240 tkr

Anslaget nyinrättas budgetåret 1997 och avser ändamål som innevarande
budgetår bekostas for samtliga statsmyndigheter från fjärde huvudtitelns
anslag Rättshjälpskostnader.

Rättshjälpskostnadema beräknas till 64,2 miljoner kronor.

A 6. Utresor för avvisade och utvisade

1997	Nytt anslag
1998	Beräknat
1999	Beräknat

¹ Beloppen anges i tusental kr

130 000"

134 030

138 450

Från det föreslagna anslaget skall bekostas resor ut ur landet för utlän-
ningar som avvisats eller utvisats och där kriminalvårdens
Transporttjänst organiserar resan på uppdrag av verkställande polismyn-
dighet. Kriminalvårdsverket tillhandahåller även bevakningspersonal när
så erfordras.

Regeringens överväganden

Resurser 1997

Ramanslag 130 000 tkr

Anslaget nyinrättas budgetåret 1997. Ändamålet har tidigare bekostats
från andra huvudtitelns anslag Utlandstransporter. Kostnaderna för resor
ut ur Sverige budgetåret 1997 för avvisade eller utvisade utlänningar be-
räknas till 130 miljoner kronor. Detta motsvarar samma utresevolym som
beräknats för år 1996.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 8

4 Invandrares integration

4.1 Allmänt

Arbetslöshet, segregerade bostadsområden, rasism och olika utslag
av främlingsfientlighet och diskriminering oroar allt mer. Invandrare
har inom många områden ett mer utsatt läge än den infödda befolk-
ningen. Det stora bidragsberoendet hos många invandrare innebär
också ekonomiska påfrestningar för vissa kommuner, särskilt stor-
städerna.

Regeringen prioriterar åtgärder för att underlätta invandrares inte-
gration. En fortsatt satsning görs under budgetåret 1997 på eftersatta
invandrartäta områden och åtgärder mot främlingsfientlighet och
rasism. Avsikten är att tillsätta en utredning för att se över myn-
dighetsstrukturen inom verksamhetsområdet. Lagstiftningen mot
etnisk diskriminering i arbetslivet kommer att utvärderas.
Regeringen kommer efter remissbehandling av Invandrarpolitiska
kommitténs förslag att förelägga riksdagen en proposition om inte-
grationspolitiken under år 1997.

Statens direkta utgifter inom verksamhetsområdet minskar som en
följd av det senaste årets minskade invandring.

Huvudproblemen

Det senaste kvartsseklets stora invandring har förändrat det svenska
samhället. Sverige har blivit ett rikare land med en mångfald av kulturer,
språk och religioner. Förändringen har dock inte varit problemfri. Många
invandrare har, särskilt under senare år, drabbats långt mer än infödda
svenskar av arbetslöshet. Det gäller särskilt kvinnor med utländskt med-
borgarskap vilkas sysselsättningsgrad är låg, både i jämförelse med ut-
ländska män och svenska kvinnor. Boendesegregationen har vuxit till ett
allvarligt problem. Diskriminering, rasism och främlingsfientlighet har
blivit en del av den svenska vardagen.

Arbetslösheten, segregationen och rasismen är de mest oroande pro-
blemen i dagens samhälle. Hela Sverige måste mobiliseras för att med-
verka till en ökad integration. Målet för regeringens integrationspolitik är
ett samhälle där alla behandlas likvärdigt oavsett ursprung och bakgrund
och där alla människor har arbete, känner trygghet, delaktighet och
ansvar. Det är av särskild vikt att kampen mot arbetslösheten bland in-
vandrare ges förtur. Den stora arbetslösheten bland invandrare har lett till
ett utbrett bidragsberoende, vilket också innebär ekonomiska problem för
vissa kommuner, främst storstäderna. Prioriteringar för att underlätta in-

vandrares integration görs inom flera utgiftsområden, främst vad gäller
arbetsmarknads- och utbildningspolitik.

Invandrarpolitiska kommittén

Invandrarpolitiken i sin helhet har setts över av Invandrarpolitiska
kommittén, som i våras lämnade sitt slutbetänkande Sverige, framtiden
och mångfalden (SOU 1996:55). Kommittén föreslår att den framtida in-
vandrarpolitiken enbart skall rikta sig till nyanlända invandrare, vara be-
gränsad i tiden och syfta till integration. Åtgärder som behövs därefter
skall, enligt kommittén, rymmas inom ramen för den generella sam-
hällspolitiken som också den skall syfta till integration och som skall
utgå från samhällets etniska, språkliga, kulturella och sociala mångfald.
Förutom invandrarpolitiken och den generella politiken föreslår
kommittén en rad åtgärder för att komma till rätta med brister i den nuva-
rande situationen.

Som övergripande inriktning på politiken föreslår kommittén egen
försörjning och delaktighet. För varje invandrare som behöver hjälp med
introduktionen i det svenska samhället skall upprättas en individuell
introduktionsplan i samarbete mellan den invandrade och den som svarar
för genomförandet av introduktionen. Deltagande i introduktionen skall
ge rätt till beskattad statlig introduktionsersättning i stället för social-
bidrag. Kommitténs förslag innebär ökade statliga kostnader och
minskade socialbidragskostnader för kommunerna. Avsikten är att åt-
gärderna skall leda till betydligt minskade kostnader på sikt även för
staten.

Kommitténs betänkande remissbehandlas för närvarande. Regeringen
kommer därefter att ta ställning till förslagen och har för avsikt att under
våren 1997 i en proposition till riksdagen presentera framtida mål och
riktlinjer för integrationspolitiken och de konkreta åtgärder som krävs för
att genomföra denna politik.

Särskilda insatser i invandrartäta bostadsområden

Segregationen har tilltagit sedan mitten av 1980-talet, under såväl hög-
som lågkonjunktur. Det gäller framförallt i storstäderna, men även på
andra håll är situationen likartad. Gemensamt för dessa bostadsområden
är ofta hög arbetslöshet, högt socialbidragsberoende och med åren en allt
tydligare segregation på etnisk grund. Det kan konstateras att kom-
munerna har haft svårigheter att bryta den negativa utvecklingen. En
positiv och uthållig utveckling förutsätter därför kontinuitet och lång-
siktighet i planeringen och genomförandet av insatser.

Fr.o.m. budgetåret 1995/96 kan staten stimulera kommuner till insat-
ser i invandrartäta storstadsområden. Syftet är huvudsakligen att stärka
kompetensen hos och öka arbetskraftsdeltagandet bland de invandrare
som bor i dessa områden. Vidare syftar insatserna till att konkret bidra till
en god social och kulturell utveckling samt motverka utanförskap.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 8

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 8

En fortsatt satsning på dessa områden ligger i linje med vad
regeringen anser om behovet av långsiktighet och kontinuitet i plane-
ringen och genomförandet av insatser för att bryta den negativa utveck-
lingen. Det är vidare angeläget att kommuner med bostadsområden med
en likartad situation som dessa invandrartäta storstadsområden ges
motsvarande möjlighet att ansöka om medel för i första hand metod-
utveckling. Även andra insatser för att främja en positiv utveckling av
segregerade bostadsområden bör kunna stödjas. Regeringen föreslår att
125 miljoner kronor anvisas på anslaget B 1. Särskilda insatser i in-
vandrartäta områden för år 1997. Det är ett lika stort belopp som anvisats
för innevarande budgetår som omfattar hela 18 månader.

Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism

Om inte rasism, främlingsfientlighet och etnisk diskriminering kan mot-
verkas, riskerar samhället att brytas sönder genom inre motsättningar.
Förutom en effektiv lagstiftning är en god integration en grundförutsätt-
ning för det långsiktiga arbetet för goda etniska relationer. Härutöver
måste metodutvecklingsarbete av projektkaraktär och det opinions-
bildande arbetet fortsätta. Detta arbete berör flera departements arbets-
områden.

För att effektivisera insatserna mot främlingsfientlighet och rasism kan
det vara nödvändigt med såväl organisatoriska förändringar som lag-
stiftningsförändringar. Regeringen kommer inom kort att besluta om en
översyn av myndighetsstrukturen inom området.

För budgetåret 1997 bör det, liksom under innevarande budgetår,
ställas medel till regeringens förfogande för åtgärder mot främlings-
fientlighet och rasism. Regeringen föreslår att 20 miljoner kronor anvisas
på anslaget B 2. Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism. Anslaget
bör till en del också kunna användas för att finansiera utvärderingar av
sådana åtgärder och för kunskapsinhämtande i övrigt i syfte att få ett för-
bättrat underlag för utveckling av integrationspolitiken. Vidare bör, lik-
som under innevarande budgetår, en del av medlen under anslaget kunna
användas för att främja tillvaratagande av mångkulturell kompetens i
arbetslivet.

Etnisk diskriminering

Invandrares och flyktingars svaga ställning på arbetsmarknaden är bland
de allvarligaste problemen i samhället. Många tecken tyder på att
diskriminering av både arbetssökande och anställda med invandrarbak-
grund är en inte obetydlig orsak till denna situation. Trots den lagstift-
ning om förbud mot etnisk diskriminering på arbetsmarknaden, som in-
fördes år 1994, finns inga tecken på att diskrimineringen skulle ha
minskat. Det är ytterst angeläget att strävandena att motverka diskrimi-
nering ges ökad prioritet och genomförs med ökad effektivitet.
Regeringen avser därför att ta initiativ till såväl organisatoriska föränd-
ringar som en utvärdering av lagstiftningen mot etnisk diskriminering.

Anslaget B 3. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering föreslås uppgå
till 4 790 000 kronor under budgetåret 1997.

Statsbidrag till organisationer

För statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen och till invandrarnas
riksorganisationer samt för bidrag från Invandrarverket till avgränsade
invandrarpolitiska projekt föreslås 39 964 000 kronor utgå under anslaget
B 4. Åtgärder för invandrare. Härav avser 15 355 000 kronor statsbidrag
till Stiftelsen Invandrartidningen.

Det kommunala flyktingmottagandet

De största utgifterna inom verksamhetsområdet avser ekonomiskt stöd
till kommunernas mottagande av flyktingar och vissa anhöriga till dessa.
För detta ändamål har beräknats 1 160,6 miljoner kronor under anslaget
B 5. Kommunersättningar vid flyktingmottagande. Anslagsberäkningen
grundar sig på tidigare kommunmottagna utlänningar, huvudsakligen
dem som togs emot under år 1996, och att totalt 10 700 personer som be-
rättigar kommunerna till ersättningar kommer att tas emot under budget-
året 1997. Vissa justeringar av ersättningsnivåerna görs den 1 januari
1997 på basis av den allmänna prisutvecklingen. I övrigt kommer ersätt-
ningsreglerna av vara oförändrade. Inför budgetåret 1998 kommer kost-
nadsfördelningen mellan stat och kommun att ses över inom ramen för
beredningen av förslag från Invandrarpolitiska kommittén.

Hemutrustningslån

Samma personkrets som berättigar kommunerna till statlig ersättning har
möjlighet att fa låna till hemutrustning när hushållen etableras. Statens
kostnader för räntesubventioner och avskrivningar på anslaget
B 6. Hemutrustningslån under budgetåret 1997 har beräknats till
101,9 miljoner kronor. Vissa smärre regeländringar föreslås.

Utgiftsutveckling inom verksamhetsrådet Invandrares integration framgår av
följande sammanställning

(miljoner kronor):

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 8

Utgift

1994/95

Anvisat

1995/96

Utgiftsprognos

därav

1995/96 1996

Förslag

1997

Beräknat

1998

1999

B. Invandrares integration

6 836

6 565

4 406 1 999

1 452

1 816

1 843

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 8

4.2 Resultatinformation

Särskilda insatser i invandrartäta bostadsområden

Det statliga stödet avser att stimulera kommunerna till en metodutveck-
ling vad gäller invandrartäta och eftersatta bostadsområden. Stödet inför-
des i och med budgetåret 1995/96, då ett nytt anslag, Särskilda insatser i
invandrartäta områden, inrättades och 125 miljoner kronor anvisades för
ändamålet. Regeringen har därefter dragit upp riktlinjer för anslags-
användningen och sedan utsett åtta kommuner att upprätta särskilda
handlingsplaner för sammanlagt tolv bostadsområden. Sammanlagt
108 miljoner kronor har regeringen hittills beslutat skall tillfalla
Botkyrka, Göteborgs, Haninge, Huddinge, Malmö, Solna, Stockholms
och Södertälje kommuner. Kommunerna förväntas i huvudsak påbörja
insatser under hösten 1996. Även insatser som påbörjats tidigare under
budgetåret kan bekostas ur anslaget om dessa ingår i handlingsplanen.
Kommunerna skall finansiera minst hälften av en handlingsplans totala
kostnad. Uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning av planerade
och genomförda insatser kommer att vara av stor betydelse för hur den
fortsatta satsningen på invandrartäta områden utformas. En dialog mellan
staten och kommunerna kommer att inledas om hur återrapporteringen
från kommuneras sida skall kunna göras utifrån respektive kommuns
handlingsplan, som bl.a. skall innehålla ett kommunalt utvärderings-
arbete.

Åtgärder mot rasism och främlingsfientlighet

Regeringen har under budgetåret 1995/96 hittills beviljat medel för ett
drygt tiotal olika verksamheter av projektkaraktär. Medlen har gått till
såväl forskare, frivilligorganisationer som myndigheter. Särskilt kan
nämnas medel till en omfattande ungdomskampanj under år 1995 mot
rasism och främlingsfientlighet och som utgjorde ett led i en europeisk
satsning, initierad av Europarådet. Enligt utvärderingar har projekt-
medlen bidragit inte minst till att initiera lokala processer och att däri-
genom lägga en god grund för långsiktigt positiva resultat.

Etnisk diskriminering

Nuvarande lagstiftning mot etnisk diskriminering i arbetslivet trädde i
kraft den 1 juli 1994. Sedan dess har lagen i vissa avseenden varit före-
mål för kritik. Särskild kritik har också framförts mot att inga mål enligt
lagen mot etnisk diskriminering ännu har förts till Arbetsdomstolen, trots
att över 150 sådana fall har anmälts till Diskrimineringsombudsmannen.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 8

Statlig ersättning för kommunmottagna flyktingar

Regeringen och Svenska Kommunförbundet har låtit utvärdera i vilken
utsträckning den statliga ersättningen ger kommunerna avsedd kostnads-
täckning för flyktingmottagandet. Den första undersökningen, som avsåg
flyktingar som togs emot år 1991, indikerade att kommunernas kostnader
i flertalet fall täcktes av den statliga ersättningen inklusive det särskilda
konjunkturtillägg som betalades ut för det årets flyktingar (resultatet refe-
rerades i föregående budgetproposition).

En fortsatt undersökning, som baseras på flyktingmottagandet i 37
kommuner under år 1992, har genomförts och kommer att redovisas
under den närmaste månaden. Analysen är ännu inte slutförd, men det
kan dock åtminstone konstateras att kommunerna har ungefar samma
kostnader som år 1991. Eftersom något konjunkturtillägg inte utgått för
denna grupp blir dock kostnadstäckningen lägre. En tredjedel av de
undersökta kommunerna har fatt sina kostnader täckta helt och hållet
genom statliga bidrag. För de kommuner som inte fatt alla kostnader er-
satta, är underskottet i flertalet fall högst 20 %.

I undersökningarna av såväl 1991 års som 1992 års flyktingmot-
tagning framgår tydligt att sekundärflyttningama gjorde ut-
flyttningskommunerna till ”vinnare”, medan inflyttningskommunema
som regel inte fick sina kostnader täckta. Inflyttningskommunema är
nästan alla stora och medeistora kommuner i mellersta och södra Sverige.
Inflyttningskommunema far inte del av schablonersättningen för sådana
flyktingar som flyttar ifrån ursprungskommunen mer än 18 månader efter
det första kommunmottagandet. Små kommuner, oberoende av
geografiskt läge, är i allmänhet utflyttningskommuner och far sina kost-
nader täckta av de statliga bidragen.

De ändrade utbetalningsregler för schablonbidragen som gäller fr.o.m.
den 1 januari i år syftar därför bl.a. till att eliminera orättvisor i er-
sättningsnivån, kommunerna emellan, på grund av sekundärflyttningar.

Den främsta orsaken till att den statliga ersättningen inte har täckt
kostnaderna är att kommunernas socialbidragskostnader blivit större än
beräknat genom att så fa flyktingar kommer ut i arbete.

Hemutrustningslån

Sedan låneformen startade år 1991 har den låneadministrerande myndig-
heten, Centrala studiestödsnämnden (CSN), betalat ut 1 466 miljoner
kronor i hemutrustningslån. För närvarande finns 108 000 låntagare.

Låneutbetalningama, som också avspeglar omfattningen av kommun-
monagandet av sådana utlänningar som berättigar kommunerna till statlig

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 8

ersättning enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning för
flyktingmottagande m.m., har skett enligt följande mönster:

Januari-juni 1991	82,5 mkr
1991/92	236,0 mkr
1992/93	154,2 mkr
1993/94	513,0 mkr
1994/95	367,0 mkr
Juli 1995-juni 1996	113,5 mkr

Hemutrustningslånen är amorteringsfria de två första åren. Återbetal-
ningarna började år 1993 och hittills har 104 miljoner kronor av kapital-
skulden betalats tillbaka. 3 000 lån har slutbetalats.

Den genomsnittliga låneskulden uppgår för närvarande till
23 000 kronor. En kraftigt växande andel låntagare begär anstånd med
amorteringarna. CSN brukar bifalla mer än 90 % av ansökningarna
eftersom låntagarna saknar tillräcklig betalningsförmåga - många uppbär
socialbidrag, utbildningsbidrag eller studiestöd. Andelen anstånd
omfattar nu drygt 60 % av dem som annars planenligt skulle ha amorterat
sina lån. Ansökningarna om eftergift ökar och hittills har 40 miljoner
kronor efterskänkts.

Förutsatt att antalet kommunmottagna utlänningar fortsätter att ligga
på samma låga nivå som för närvarande, kommer utbetalningarna av nya
lån att minska under de närmaste åren. Återbetalningsskyldigheten
kommer i stället att öka mycket kraftigt, men med tanke på låntagarnas
låga betalningsförmåga beräknas så många som 60 % även fort-
sättningsvis få anstånd med de planenliga amorteringarna.

En svaghet i nuvarande system för hemutrustningslån är enkelheten
för den nyanlände utlänningen att snabbt fa ett - i förhållande till
betalningsförmågan - alltför stort lånebelopp där återbetalningen inte be-
höver påbörjas förrän efter två år. Den tvååriga amorteringsfristen syftar
till att låntagaren till dess skall ha kommit i ekonomisk balans och ha
egen försörjningsförmåga. Verkligheten ser emellertid annorlunda ut,
vilket avspeglas i ansökningarna om betalningsanstånd. Låntagaren
riskerar att alltför lättvindigt komma i framtida ekonomiska svårigheter,
eftersom låneskulden kvarstår och kräver ränteinbetalningar medan för-
sörjningsförmågan inte blir bättre. Regeringen bedömer bl.a. mot denna
bakgrund att lånevillkoren bör ändras så att lägre belopp beviljas för ny-
tillkommande lån.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 8

4.3 Anslag

B 1. Särskilda insatser i invandrartäta områden

125 000 ”

Utgiftsprognos 82 000
därav 1996 81 900

1995/96 Anslag

1997	Förslag	125 000
1998	Beräknat	100 000
1999	Beräknat	100 000

¹ Beloppen anges i tusental kr

Anslaget avser särskilda insatser för att främja utvecklingen i invandrar-
täta och eftersatta storstadsområden samt bostadsområden med likartad
situation.

Regeringens överväganden

Resurser 1997

Ramanslag 125 000 tkr

Övrigt

Ändamålet med anslaget bör vidgas till att omfatta även ett begränsat
antal kommuner utanför storstadsområdena.

Att utveckla invandrartäta och eftersatta bostadsområden förutsätter ett
långsiktigt och kontinuerligt arbete. Det är därför nödvändigt att den nu
inledda satsningen fortsätter. Det är regeringens bedömning att också
kommuner utanför storstadsområdena i viss omfattning skall kunna ges
möjlighet att ansöka om medel för metodutveckling. Även andra insatser
som främjar en positiv utveckling i dessa områden skall kunna komma
ifråga. Uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning av redan på-
började insatser kommer därvidlag att tillmätas stor betydelse och en del
av anslaget bör avsättas för detta ändamål. Liksom under innevarande
budgetår bör även administrationen av bidragen finansieras från anslaget.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 8

B 2. Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism

1994/95 Utgift		14 060 ”	Reservation	12 800
1995/96 Anslag		27 000	Utgiftsprognos	19 000
			därav 1996	13 000
1997	Förslag	20 000
1998	Beräknat	21 333
1999	Beräknat	21 333

¹ Beloppen anges i tusental kr

Från anslaget bekostas insatser som ska motverka och förhindra främ-
lingsfientlighet, rasism och antisemitism. För innevarande budgetår har
riksdagen beslutat att högst 2 miljoner kronor av medlen under anslaget
får användas för att främja tillvaratagande av mångkulturell kompetens i
arbetslivet.

Regeringens överväganden

Resurser 1997

Obetecknat anslag 20 000 tkr

Övrigt

En del av anslaget bör få användas för att bekosta utvärderings-
studier och annat kunskapsinhämtande som underlag för utveckling
av integrationspolitiken.

Medel från anslaget bör användas bl.a. för den nationella samordnings-
kommitté som skall inrättas till följd av EU:s beslut att 1997 skall bli ett
europeiskt år mot rasism och för aktiviteter som initieras av samord-
ningskommittén.

Liksom under innevarande budgetår bör medel under anslaget fa an-
vändas för att främja tillvaratagande av mångkulturell kompetens i
arbetslivet. Staten har nyligen ingått ett avtal med Intressentföreningen
Sverige 2000, vars syfte bl.a. är att öka den mångkulturella kompetensen
i arbetslivet. Staten har i avtalet, med förbehåll för riksdagens god-
kännande, åtagit sig att under åren 1996-1999 bidra ekonomiskt till verk-
samheten. Enligt avtalet skall bidraget för år 1997 uppgå till 2 miljoner
kronor.

En grundläggande förutsättning för att arbetet för goda etniska rela-
tioner skall nå långsiktig framgång är att invandrare ges reella förut-
sättningar att integreras i det svenska samhället. Av detta skäl bör en del
av förevarande anslag också få användas för att bekosta utvärderings-
studier och annat kunskapsinhämtande för att fa ett förbättrat underlag
för att utveckla integrationspolitiken.

B 3. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 8

1994/95 Utgift		4 012 ”	Anslagssparande	1 086
1995/96 Anslag		7 160	Utgiftsprognos	6 800
			därav 1996	4 700
1997	Förslag	4 790
1998	Beräknat	4 867
1999	Beräknat	4 979

¹ Beloppen anges i tusental kr

Från anslaget bekostas Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och
Nämnden mot etnisk diskriminering.

Det övergripande målet är att etnisk diskriminering inte skall
förekomma i arbetslivet eller på andra samhällsområden.

Regeringens överväganden

Övergripande mål

För den kommande planeringsperioden skall det övergripande målet
for Ombudsmannen mot etnisk diskriminering vara att etnisk
diskriminering inte skall förekomma i arbetslivet eller på andra sam-
hällsområden, varvid situationen på arbetsmarknaden skall tillmätas
särskild betydelse.

Resurser 1997

Ramanslag 4 790 tkr

I regeringsdeklarationen framhålls att det är av särskild vikt att kampen
mot arbetslösheten bland invandrare ges förtur. Många tecken tyder på att
diskriminering av arbetssökande med invandrarbakgrund är en inte obe-
tydlig orsak till invandrares besvärliga situation på arbetsmarknaden.
Ombudsmannens verksamhet skall därför särskilt inriktas på situationen
på arbetsmarknaden.

För Ombudsmannen har beräknats 4 730 000 kronor för budgetåret
1997 och för Nämnden mot etnisk diskriminering 60 000 kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 8

B 4. Åtgärder för invandrare

1994/95 Utgift		36 629 ^l)2)	Reservation	521
1995/96 Anslag		61 453 ²>	Utgiftsprognos	58 500
			därav 1996	28 900
1997	Förslag	39 964
1998	Beräknat	38 631
1999	Beräknat	38 631

¹ Beloppen anges i tusental kr

² Anslagen Åtgärder för invandrare och Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen

Anslaget disponeras för bidrag enligt förordningen (1986:472) om stats-
bidrag till invandrarnas riksorganisationer samt till vissa samarbetsorgan
för sådana riksorganisationer. Vidare finansieras från anslaget sådana bi-
drag som lämnas enligt, förordningen (1990:632) om bidrag till av-
gränsade projekt. T.o.m. budgetåret 1995/96 finansieras statsbidrag till
Stiftelsen Invandrartidningen från eget anslag.

Regeringens överväganden

Resurser 1997

Obetecknat anslag 39 964 tkr

Övrigt

Invandrarorganisationema bör fä projektstöd för valinformation
m.m. inför 1998 års val.

1 anslaget Åtgärder för invandrare ingår fr.o.m. budgetåret 1997 det för-
utvarande anslaget Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen.

I avvaktan på den planerade invandrarpolitiska propositionen föreslås
inga principiella förändringar i utformningen av Statsbidragen till in-
vandrarnas riksorganisationer. Regeringen beräknar organisationsstödet
till samma belopp som Statens invandrarverk, 15 740 000 kronor.

I valet år 1994 röstade 40% av invandrarna, vilket innebar att deras
valdeltagande var mindre än hälften så stort som hos den totala val-
manskåren. Att öka invandrares valdeltagande är därför en viktig demo-
kratifråga. Invandrarverkets utvärdering av invandrarorganisationemas
valprojekt inför 1994 års val visar på nödvändigheten av ett långsiktigt
arbete för att projekten skall fa god effekt. För budgetåret 1997 har därför
anslagsmedlen beräknats så att uppemot 2 miljoner kronor skall kunna
användas till projektstöd som avser valinformation och samhällskunskap
i bl.a. invandrarorganisationemas regi. Totalt bör för ändamålet
projektbidrag anvisas 8 869 000 kronor.

3 Riksdagen 1996/97.1 samt. Nr 1. Del 4

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 8

Stödet till Stiftelsen Invandrartidningen har beräknats till 15 355 000
kronor, vilket innebär samma statsbidragsnivå på tolvmånadersbasis som
for innevarande budgetår

B 5. Kommunersättningar vid flyktingmottagande

1994/95 Utgift 6 682 465 ^l)2)
1995/96 Anslag 6 247 000 ²⁾		Utgiftsprognos	4 020 000
		därav 1996	1 720 000
1997	Förslag 1 160 591
1998	Beräknat 1 549 765
1999	Beräknat 1 576 841
¹ Beloppen anges i tusental kr
Anslaget Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m.

Anslaget disponeras för statsbidrag till kommuner och landstingskom-
muner enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flykting-
mottagande m.m.

Prognosen för anslagsbelastningen innevarande budgetår visar på att
utgifterna kan bli omkring 2,2 miljarder kronor lägre än anvisat anslag.
Detta beror bl.a. på den kraftiga minskningen av antalet utlänningar som
söker sig till Sverige och far uppehållstillstånd och därmed omfattas av
det kommunala flyktingmottagandet.

Regeringens överväganden

Resurser 1997

Ramanslag 1 160 591 tkr

Övrigt

Antalet kommunmottagna utlänningar minskar nu efter den tidigare
omfattande invandringen till följd av flyktingsituationen i f.d.
Jugoslavien. År 1997 väntas 10 700 personer som berättigar kom-
munerna till statlig ersättning tas emot. Relativt sett ökar andelen
personer som invandrat av anknytningsskäl.

Anslagsbenämningen ändras från Ersättning till kommunerna för åtgärder
för flyktingar m.m. till Kommunersättningar vid flyktingmottagande.

Under de första åren av 1990-talet tecknade så gott som samtliga
kommuner avtal med Invandrarverket om flyktingmottagning och var
därmed berättigade till s.k. grundersättning. År 1997 väntas sådana avtal
bara tecknas med drygt hälften av landets kommuner och grundersätt-
ningarna har därför beräknats till 58,8 miljoner kronor.

De utlänningar som tas emot i kommunerna och berättigar dessa till
schablonersättningar utgörs numera till stor del av anhöriga till tidigare

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 8

invandrade. Antalet kommunmottagna personer som far uppehållstill-
stånd på grund av flyktingstatus eller av liknande skäl är för närvarande
fa efter den omfattande invandring som skedde för några år sedan till
följd av flyktingsituationen i f.d. Jugoslavien. Fortsatta schablon-
ersättningar för redan tidigare kommunmottagna utlänningar och 10 700
nya personer som bedöms flytta ut i kommunerna under år 1997 beräknas
till drygt 916 miljoner kronor. I ersättningsbeloppet ingår 245,6 miljoner
kronor för flyktingar som kan komma att överföras till Sverige genom
s.k. kvotbeslut. Dessa 245,6 miljoner kronor har därför beräknings-
mässigt förts till anslaget A 3. Migrationspolitiska åtgärder för att som
alternativ till kvotöverföring kunna användas till särskilda insatser i
flyktingpolitiska krisområden.

För sådana flyktingar och anhöriga till flyktingar som är äldre eller
handikappade ersätter staten kommunernas faktiska kostnader för bl.a.
socialbidrag. Den relativt sett stora inflyttningen av äldre anhöriga som
pågått några år gör att statens kostnader ökar. År 1997 bedöms den stat-
liga kostnadsersättningen till kommunerna för detta ändamål uppgå till
180 miljoner kronor. Även den statliga ersättningen till sjukvårdskost-
naderna - som för år 1997 beräknas till 60 miljoner kronor - kan komma
att öka under de närmaste åren. Kommunerna lämnar i vissa fall bistånd
till försörjningen av inflyttade anhöriga som ännu inte fått uppehållstill-
stånd i Sverige. För sådant bistånd kan kommunerna i efterhand fa statlig
biståndsersättning. Denna bedöms uppgå till 40 miljoner kronor. Barn
under 18 år utan egen vårdnadshavare och som vårdas i annat hem än
barnets eget, kan också berättiga kommunerna till statlig kostnads-
ersättning i efterskott. För år 1997 kan sådan ersättning komma att läm-
nas med 85 miljoner kronor.

Förutom de nu nämnda ersättningsformerna finns enligt förordningen
(1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. möjlighet
att i friare former ersätta kommunerna när de har haft betydande extra-
ordinära kostnader till följd av flyktingmottagningen. Omfattningen av
detta stöd har minskat och för år 1997 bör 65 miljoner kronor fa använ-
das för detta ändamål. Liksom tidigare bör regeringen utvärdera hur den
statliga ersättningen täcker de kommunala kostnaderna för flyktingmot-
tagandet. Ett belopp på 1 miljon kronor beräknas för ändamålet.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 8

B 6. Hemutrustningslån

1994/95 Utgift 1995/96 Anslag		98 388 ^1,21 97 000 ²¹
1997	Förslag	101 906
1998	Beräknat	100 977
1999	Beräknat	100 720
¹ Beloppen anges i tusental kr

² Anslaget Lån till hemutrustning för flyktingar m.fl.

Utgiftsprognos

därav 1996

220 000

150 000

Från anslaget finansieras räntesubventioner och avskrivningar för lån till
hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar.

Prognosen för anslagsbelastningen innevarande budgetår visar på att
utgifterna för räntesubventioner och avskrivningar kan komma att över-
stiga anvisade medel med 123 miljoner kronor. Detta beror främst på att
flyktingmottagandet under perioden 1993-1995 blev mycket större än
vad som kunde förutses när anslaget beräknades. Även rent tekniska an-
taganden om återbetalningar, anstånd etc. har måst revideras.

Regeringens överväganden

Resurser 1997

Ramanslag 101 906 tkr

Övrigt

De maximala lånebeloppen bör sänkas med mellan 1 000 till 15 000
kronor per hushåll. Låneräntan skall årligen beslutas av regeringen.

Det solidariska betalningsansvaret för makar/sambor bör i vissa fall
kunna upphävas när en av låntagarna vill göra en omedelbar regle-
ring av sin skuldandel.

Anslagsbenämningen ändras från Lån till hemutrustning för flyktingar
m.fl. till Hemutrustningslån. Driftkostnaderna för låneadministrationen
flyttas till utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, för att
där ingå i det ramanslag som finansierar myndigheten Centrala
studiestödsnämnden.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 8

Lånebeloppens storlek

I avsnittet Resultatinformation i det föregående har regeringen pekat på
låntagarnas generellt sett svaga betalningsförmåga och bedömt att möj-
ligheterna till alltför stor skuldsättning bör begränsas. För närvarande
baseras lånebeloppen på Socialstyrelsens rekommendationer för vad som
ingår i ett hushålls grundutrustning och kan omfatta upp till 8 personer
som har hushållsgemenskap. Det innebär att det i år går att få hemutrust-
ningslån i intervallet 21 000 till 54 300 kronor. Sedan låneformen inför-
des år 1991 har de faktiska utgifterna för investering i hemutrustning ut-
vecklats långsammare än den mätvariabel - KPI - som hittills använts för
årlig uppräkning av lånebeloppen.

De maximala lånebeloppen bör därför baseras på annan beräknings-
grund, som fastställs av regeringen. En sänkning av lånebeloppen med
mellan 1 000 till 15 000 kronor - beroende på hushållsstorlek - bör härvid
ske.

Det solidariska betalningsansvaret

Enligt nuvarande regler skall lån som beviljas person som sammanlever
med make/maka eller s.k. sambo vara gemensamt för de sammanboende
(solidariskt betalningsansvar). Det solidariska betalningsansvaret kvarstår
även om de sammanboende upplöser hushållsgemenskapen och flyttar
isär, t.ex. när den ena parten efter skilsmässa återvänder till hemlandet.
Om den ena låntagaren i sådana fall vill göra en omedelbar återbetalning
av halva låneskulden med därpå upplupen ränta är detta, enligt
regeringens mening, rimligt. Den andra låntagaren skall då kvarstå som
ensamt betalningsansvarig för återstående skuld.

Låneräntan

Enligt tidigare principer har låneräntan för hemutrustningslån bestämts
utifrån den procentsats som regeringen årligen i december månad fast-
ställt för statliga lån för bostadsbyggande. Någon sådan bolåneränta
kommer inte att fastställas vidare, varför räntan för hemutrustningslån för
år 1997 och följande år måste baseras på annan grund. Regeringen avser
att framgent årligen besluta en utlåningsränta för hemutrustningslånen
med utgångspunkt i statens egna upplåningskostnader och med beaktande
av den aktuella marknadsräntan.

Utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård
och social omsorg

Regeringens proposition
1996/97:1

Hälsovård, sjukvård och social omsorg
(utgiftsområde 9)

Prop.

1996/97:1

Utgiftsområde 9

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut ...................... 4

2 Lagtext .................................. 6

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381)

om allmän försäkring ................... 6

3 Utgiftsområdets inriktning och innehåll............. 7

3.1 Inriktning för utgiftsområdet .............. 7

3.2 Utgiftsområdets innehåll ................. 8

3.3 Utgiftsutveckling ...................... 9

4 A. Hälsovård och sjukvård ..................... 10

4.1 Allmänt............................. 10

4.1.1 Mål för hälso-och sjukvården ............. 10

4.1.2 Svensk hälso- och sjukvård år 1996 ......... 11

4.1.3 Hälso-och sjukvården infor år 2000 12

4.1.4 Resultatinformation..................... 15

4.1.5 Utgiftsutveckling ...................... 23

4.2 Anslag ............................. 24

A 1. Sjukvårdsförmåner m.m.................. 24

A 2. Bidrag till hälso- och sjukvård............. 33

A 3. Insatser mot aids ...................... 35

A 4. Ersättning till Spri ..................... 38

A 5. Bidrag till WHO....................... 39

A 6. Bidrag till WHO-enheten för rapportering av

läkemedelsbiverkningar.................. 41

A 7. Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan ..... 41

A 8. Bidrag till psykiatriområdet ............... 43

A 9. Folkhälsoinstitutet...................... 45

A 10. Smittskyddsinstitutet.................... 47

All. Statens institut för psykosocial miljömedicin ... 50

A 12. Statens beredning for utvärdering av medicinsk
metodik............................. 53

A 13. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd........ 56

5. B. Omsorg om äldre och personer med funktionshinder . 60

5.1 Allmänt............................. 60

5.1.1 Äldreomsorg ......................... 61

5.1.2 Handikappomsorg...................... 65

5.1.3 Utgiftsutveckling ...................... 75

5.2 Anslag ............................. 76

B 1. Vissa statsbidrag inom äldre- och handikapp-

området ............................. 76

B 2. Statsbidrag till vårdartjänst m.m............ 78

B 3. Bidrag till viss verksamhet for personer

med funktionshinder.................... 81

B 4. Bidrag till handikapp- och pensionärsorganisa-

tioner .............................. 87

B 5. Ersättning för texttelefoner................ 88

B 6. Bilstöd till handikappade................. 90

B 7. Kostnader for statlig assistansersättning....... 92

B 8. Statens institut for särskilt utbildningsstöd..... 94

B 9. Handikappombudsmannen ................ 97

6 C. Åtgärder för barn, socialt behandlingsarbete samt

alkohol- och drogpolitik ....................... 100

6.1 Allmänt............................. 100

6.1.1 Socialtjänstens individ- och familjeomsorg..... 101

6.1.2 Alkoholpolitik ........................ 107

6.1.3 Narkotikapolitik ....................... 109

6.1.4 Utgiftsutveckling ...................... 111

6.2 Anslag ............................. 112

C 1. Bidrag till missbrukar- och ungdomsvård samt

alkohol-och drogförebyggande arbete........ 112

C 2. Bidrag till organisationer på det sociala området . 113

C 3. Barnombudsmannen .................... 116

C 4. Statens nämnd för internationella adoptionsffågor 117

C 5. Statens institutionsstyrelse................ 119

C 6. Alkoholinspektionen .................... 122

C 7. Alkoholsortimentsnämnden ............... 124

7 D. Socialstyrelsen............................ 126

7.1 Anslag ............................. 127

D 1. Socialstyrelsen........................ 127

8 E. Stöd till forskning ......................... 131

8.1 Socialvetenskapliga forskningsrådet ......... 131

8.1.1 Utgiftsutveckling ...................... 133

8.2 Anslag ............................. 134

E 1. Socialvetenskapliga forskningsrådet:

Forskningsmedel....................... 134

E 2. Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning 134

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

9 Övrig statlig verksamhet....................... 135

9.1 Avgiftsfinansierad verksamhet ............. 135

9.1.1 Läkemedelsverket...................... 135

9.2 Statliga bolag......................... 138

9.2.1 Apoteksbolaget AB..................... 138

9.2.2 Systembolaget AB ..................... 139

9.2.3 SBL Vaccin AB....................... 140

9.3 Allmänna arvsfonden ................... 141

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

1 Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring,

2. godkänner det som regeringen förordar angående försöksverksam-
heterna med alternativa ersättningssystem inom tandvården,

3. godkänner att de övergripande målen för Socialstyrelsens ansvars-
område skall vara i enlighet med vad regeringen förordar under
anslaget D 1. Socialstyrelsen,

4. godkänner att den statliga garantin för pensionsförpliktelser vid
Systembolaget AB även skall omfatta helägda dotterbolag,

5. för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 9 Hälso-
vård, sjukvård och social omsorg enligt följande uppställning:

Anslag

Anslagstyp

Anslagsbelopp
tusental kr

A 1.	Sjukvårdsförmåner m.m.	ramanslag	15 637 000
A 2.	Bidrag till hälso- och sjukvård	anslag	908 150
A 3.	Insatser mot aids	ramanslag	150 887
A 4.	Ersättning till Spri	anslag	29 700
A 5.	Bidrag till WHO	ramanslag	32 780
A 6.	Bidrag till WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar	anslag	2 591
A 7.	Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan	ramanslag	16 800
A 8.	Bidrag till psykiatriområdet	reservationsanslag	386 000
A 9.	Folkhälsoinstitutet	ramanslag	113 460
A 10. Smittskyddsinstitutet		ramanslag	97 460
A 11.	. Statens institut för psykosocial miljömedicin	ramanslag	10 606

A 12. Statens beredning för utvärdering av

A 13.	medicinsk metodik . Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd	ramanslag ramanslag	23 631 22 674
B 1.	Vissa statsbidrag inom äldre- och handikappområdet	reservationsanslag	711 200
B 2.	Statsbidrag till vårdartjänst m.m.	ramanslag	207 840
B 3.	Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder	anslag	80 394
B 4.	Bidrag till handikapp- och pensionärsorganisationer	anslag	131 694
B 5.	Ersättning för texttelefoner	ramanslag	15 700
B 6.	Bilstöd till handikappade	ramanslag	343 944
B 7.	Kostnader för statlig assistansersättning	ramanslag	3 663 000
B 8.	Statens institut för särskilt utbildningsstöd	ramanslag	8 640
B 9.	Handikappombudsmannen	ramanslag	7 847

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Anslag

Anslagstyp

Anslagsbelopp
tusental kr

C 1.	Bidrag till missbrukar- och ungdomsvård samt alkohol- och drogförebyggande arbete	anslag	52 000
C 2.	Bidrag till organisationer på det sociala området	anslag	57 841
C 3.	Barnombudsmannen	ramanslag	7 639
C 4.	Statens nämnd för internationella adoptions- frågor	ramanslag	5 916
C 5.	Statens institutionsstyrelse	ramanslag	507 720
C 6.	Alkoholinspektionen	ramanslag	14 527
C 7.	Alkoholsortimentsnämnden	ramanslag	674
D 1.	Socialstyrelsen	ramanslag	372 994
E 1.	Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel	ramanslag	92 828
E 2.	Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning	ramanslag	7 650
Summa för utgiftsområdet			23 721 787

2 Lagtext

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381)

om allmän försäkring

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän för-
säkring¹ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

3 §⁵

Ersättning för tandvard utges om
vården meddelas vid folktand-
vårdsklinik, odontologisk fakultet
eller annars genom det allmännas
försorg eller lämnas av tandläkare,
som är uppförd på en av den all-
männa försäkringskassan upprättad
förteckning. Ersättning utges enligt
grunder som regeringen efter för-
slag av Riksförsäkringsverket fast-
ställer för högst två år i sänder.

Vad som sägs i första stycket
gäller inte ersättning för tandvård
åt försäkrad, som inte fyller minst
tjugo år under det år vården in-
leds. Om avgiftsfri tandvård åt
sådan försäkrad föreskrivs i tand-
vårdslagen (1985:125).

Ersättning för tandvård utges om
vården meddelas vid folktand-
vårdsklinik, odontologisk fakultet
eller annars genom det allmännas
försorg eller lämnas av tandläkare,
som är uppförd på en av den all-
männa försäkringskassan upprättad
förteckning. Ersättning utges enligt
grunder som regeringen efter för-
slag av Riksförsäkringsverket fast-
ställer för högst två år i sänder.

Ersättning lämnas inte för tand-
vård åt en försäkrad som fyller
högst 19 år under det år då vår-
den ges. Om avgiftsfri tandvård åt
sådan försäkrad föreskrivs i tand-
vårdslagen (1985:125).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

¹ Lagen omtryckt 1982:120.

² Senaste lydelse 1994:746.

3 Utgiftsområdets inriktning och innehåll

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

3.1 Inriktning för utgiftsområdet

Den viktigaste förutsättningen for en god välfärdspolitik är statsfinanser
i balans. Solidariskt finansierad välfärdspolitik förutsätter gemensamt
ansvar och att alla görs delaktiga genom generella lösningar som ger
rättigheter utifrån behov och inte betalningsförmåga. Ett bra välfärds-
system som omfattar alla är det bäst fungerande fordelningspolitiska
instrumentet. Framförallt gynnas de som behöver stödet mest. För att
tillgängliga resurser skall kunna användas på bästa sätt krävs samverkan
och engagemang över myndighets- och organisationsgränser.

Den enskilde skall i utsatta situationer, vid sjukdom, skada och ålder-
dom vara förvissad om att få den vård, omsorg, bemötande och respekt
som kännetecknar ett välfärdssamhälle. Utredningsarbete pågår på bred
front för att få underlag for den strategi som skall läggas fast för att
möta eventuella ökade behov inom vård och omsorg.

För att behoven skall kunna tillgodoses måste de anhörigas betydelse-
fulla roll i vården och omsorgsarbetet uppmärksammas och understödjas
och personalen ges det stöd och de utvecklingsmöjligheter som krävs för
fortsatt kvalitetshöjning.

De faktorer i samhället som gör att funktionshindrade personer ute-
stängs från arbetsmarknad och ett rikt liv i övrigt skall så långt det är
möjligt undanröjas. Det innebär bl.a. att tillgängligheten i miljöer och
verksamheter måste förbättras och att den nya informationsteknikens
möjligheter måste utnyttjas.

Oroande tendenser till ökat bruk och missbruk av alkohol och droger
bland ungdomar har konstaterats på senare tid. Kampen mot alkohol-
och drogmissbruk måste intensifieras såväl nationellt som internationellt.

Socialtjänsten skall som samhällets yttersta skyddsnät medverka till
att individen stärks och ges möjligheter att ta ansvar for sitt och de sinas
liv. Att följa upp att detta skyddsnät fungerar och ge regeringen ett bra
beslutsunderlag är viktiga uppgifter for många statliga myndigheter.
Socialstyrelsen har här en nyckelroll. Delar av verkligheten är dock svår
att få en rättvisande bild av och behovet av forskning och utvecklingsin-
satser inom välfärdsområdet är därför mycket stort. Det Socialvetenskap-
liga forskningsrådet (SFR) har här en viktig funktion redan idag och
föreslås få en förstärkt samordnande roll gentemot andra myndigheter
under Socialdepartementet i frågor rörande stöd till forskning så som
framgår av forskningspropositionen. Även rådets samarbete med övriga
forskningsråd föreslås utökas.

3.2 Utgiftsområdets innehåll

Utgiftsområdet Hälsovård, sjukvård och social omsorg omfattar fem
verksamhetsområden:

A. Hälsovård och sjukvård

B. Omsorg om äldre och personer med funktionshinder

C. Åtgärder för barn, socialt behandlingsarbete, samt alkohol- och

drogpolitik

D. Socialstyrelsen

E. Stöd till forskning

I utgiftsområdet ingår 14 myndigheter som har till uppgift att svara för
genomförande, uppföljning och tillsyn inom de olika verksamhets-
områdena. Socialstyrelsen utgör ett eget verksamhetsområde till följd av
att myndighetens ansvar för uppföljning och tillsyn sträcker sig över
verksamhetsområdena A - C. Verksamheten inom dessa tre områden är
huvudsakligen riktad mot kommuner och landsting vilka står för huvud-
mannaskapet avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst m.m.

Den dominerande utgiftsposten inom verksamhetsområdet A. Hälso-
vård och sjukvård utgörs av sjukförsäkringens kostnader för läkemedels-
förmånen och tandvårdsförsäkringen, där framförallt utgifterna för läke-
medelsförmånen har ökat markant de senaste åren. Därutöver ingår även
de ersättningar som utges till sjukvårdshuvudmännen som en följd av de
årliga s.k. Dagmar-överenskommelsema.

Inom verksamhetsområdet B. Omsorg om äldre och personer med
funktionshinder är anslaget Kostnader för statlig assistansersättning den
största utgiftsposten.

Det femte verksamhetsområdet avser stöd till forskning inom det
socialvetenskapliga området.

Verksamheter som redovisas inom ramen för utgiftsområdet men som
inte ingår i statsbudgeten är Läkemedelsverket (avgiftsfinansierat), de
statliga bolagen Apoteksbolaget, Systembolaget och SBL Vaccin AB
samt Allmänna arvsfonden.

Regeringen har till riksdagen lagt förslag om en lag om statsbudgeten
(prop. 1995/96:220). I propositionen föreslås en förändrad anslagsstruk-
tur för statsbudgeten. Anslagstypen förslagsanslag avvecklas och ersätts
av ramanslag. Obetecknade 1 000-kronorsanslag, som varit avgiftsfinan-
sierade verksamheters anknytning till statsbudgeten, avvecklas också
vilket innebär att anslaget för Läkemedelsverket i fortsättningen inte
redovisas över statsbudgeten.

Utgångspunkterna för de besparingar och prioriteringar som rege-
ringen föreslår inom utgiftsområdet framgår i avsnitten för respektive
verksamhetsområde. Sammanfattningsvis föreslås vissa omprioriteringar
mellan myndigheterna inom hälso- och sjukvårdsområdet när det gäller
uttaget under år 1997 av det generella besparingsbetinget på statlig kon-
sumtion, som uppgår till 11 % under perioden 1995/96 - 1998. Vidare
föreslås en mindre besparing som bör kunna mötas med ökad effektivitet
i insatserna på aids-anslaget.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Vissa mindre reformer föreslås även inom äldre- och handikappom-
rådet.

Förslag till åtgärder för att finansiera överskridanden och dämpa kost-
nadsutvecklingen förelädes riksdagen dels avseende sjukvårdsförmånerna
i Ekonomisk vårproposition (1995/96:150), dels avseende den statliga
assistansersättningen i särproposition Vissa frågor om personlig assistans
(1995/96:146).

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

3.3 Utgiftsutveckling

Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 9 framgår av följande samman-
ställning (miljoner kronor):

	Utgift 1994/95	Anvisat 1995/96	Utgiftsprognos		Förslag 1997	Beräknat
			1995/96	därav 1996		Beräknat
			1995/96	därav 1996		1998	1999
Hälsovård och sjukvård	16 800	22 532	26 237	17 506	17 432	17 081	18 346
Omsorg om äldre och personer med funktionshinder	4 537	8 118	7 977	5 280	5 170	4 830	4 982
Åtgärder för barn, socialt behandlingsarbete samt alkohol- och drogförebyggande arbete	1 006	959	1 051	688	646	650	669
Socialstyrelsen	344	545	581	420	373	365	376
Stöd till forskning	96	140	144	97	100	100	103
Totalt för utgiftsområde 9	22 782	32 294	35 991	23 990	23 722	23 027	24 475

Ramen för år 1997 hamedjusterats med 115 miljoner kronor i förhållan-
de till Ekonomisk vårproposition (prop. 1995/96:150). Detta förklaras
huvudsakligen av förändringar inom tre av utgiftsområdets anslag.
Anslagsnivån för Sjukvårdsförmåner m.m. sänks till följd av en för-
ändrad antagandebild avseende KPI samt överföring av vissa medel till
det generella statsbidraget för kommuner. Vidare görs en överföring av
medel från anslaget Ersättning för texttelefoner till utgiftsområde 22
Kommunikationer.

För åren 1998 och 1999 har beräknade ramar justerats ned med 356
respektive 580 miljoner kronor med anledning av ovanstående. I och
med en uppräkning av besparingarna från och med år 1998 avseende an-

4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 4

slaget Sjukvårdsförmåner m.m. är den beräknade anslagsnivån betydligt Prop. 1996/97:1
lägre jämfört med de preliminära beräkningar som låg till underlag för Utgiftsområde 9
den Ekonomiska vårpropositionen.

4 A. Hälso- och sjukvård

4.1 Allmänt

Regeringen anser:

- att folkhälsoarbetet måste intensifieras och tydligare riktas på
strukturella insatser, i första hand mot den del av befolkningen
som är utsatta för de största hälsoriskerna,

att åtgärder bör övervägas och en strategi läggas fast för att
möta ökade resursbehov inom vård och omsorg,

- att strukturen i den svenska hälso- och sjukvården - avväg-
ningen mellan sluten och öppen vård - bör anpassas till de reella
medicinska behov som finns hos befolkningen,

att åtgärder bör vidtas for att förnya och ersätta den nuvarande
vårdgarantin.

Regeringen har för avsikt:

- att lämna en proposition till riksdagen om etiska principer vid
prioriteringar inom hälso- och sjukvården,

att vidta åtgärder for att förstärka patientens ställning inom
hälso- och sjukvården,

- att återkomma till riksdagen med överväganden som gäller den
privata vårdens ersättningssystem och ersättningsnivåer,

- att redovisa ett ställningstagande för riksdagen när det gäller
möjligheterna att införa ett förbud mot indirekt tobaksreklam,

- att påbörja ett arbete med att utarbeta förslag till nationella mål
for hälsoutvecklingen,

- att vidta ytterligare åtgärder for att förstärka tillsynen över hälso-
och sjukvården.

4.1.1 Mål för hälso- och sjukvården

Samhällets ansvar for hälso- och sjukvården framgår av hälso- och sjuk-
vårdslagen (1982:763). Det övergripande målet är en god hälsa och en
vård på lika villkor för hela befolkningen. Till uppgifterna hör att före-
bygga ohälsa och återfall i tidigare sjukdom, att behandla och bota sjuk-
dom efter utredning och diagnos samt att genom rehabilitering, omvård-

nad och smärtlindring lindra effekterna av sjukdom och stödja dem som
drabbats av sjukdom.

Att erbjuda hälso- och sjukvård av god kvalitet, som tillgodoser
patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, är i första hand
en uppgift för landstingen. Numera har dock även kommunerna ett ange-
läget och omfattande ansvar inom hälso- och sjukvårdssektorn främst när
det gäller vård av äldre och funktionshindrade personer. Den hälso- och
sjukvård som erbjuds skall vara lätt tillgänglig och bygga på respekt för
den enskildes självbestämmande och integritet.

Den enskilda individens möjligheter att påverka vårdens utformning
och innehåll måste så långt möjligt säkerställas. Det underläge, som
patienten som mottagare av vård kan befinna sig i, måste motverkas
genom att den enskilde ges ett inflytande över vården och dess utform-
ning.

Regeringen menar att en grundförutsättning för att erbjuda en god
hälso- och sjukvård på lika villkor för alla är att vården finansieras
gemensamt i huvudsak genom skatter. Patientavgifter skall inte i första
hand vara en finansieringskälla utan användas för att styra vårdsökande
till rätt vårdnivå. Den som är sjuk skall få den vård och omsorg som
behövs oberoende av egen ekonomi. Tillgängliga sjukvårdsresurser
måste fördelas rättvist och efter behov, där de kroniskt sjukas, funktions-
hindrades och andra utsatta gruppers behov särskilt skall värnas.

En fortsatt gemensam finansiering av hälso- och sjukvården genom i
första hand skatter förutsätter att sektorn kan bibehålla och utveckla den
trovärdighet och det starka förtroende som den av tradition har hos be-
folkningen. Vården måste därför vara lätt tillgänglig för alla som upp-
lever behov av kontakt med vården för utredning, behandling och be-
dömning. Vidare måste bemötandet inom hälso- och sjukvården känne-
tecknas av värme och respekt för den vårdsökande. En tidig kontakt och
bedömning kan lindra enskilda patienters oro och bidra till att förhindra
att sjukdomstillstånd förvärras med ökade vårdbehov som följd.

Den demokratiska styrningen av den svenska hälso-och sjukvården är
en viktig förutsättning för att resurserna skall kunna fördelas efter behov.
De resurser som finns tillgängliga är begränsade. Verksamheterna måste
också kunna anpassas till förändrade behov och förutsättningar. Det förändrings-
och effektiviseringsarbete som pågår i många landsting och kommuner
är därför av stor betydelse. Effektiviseringama måste dock ske på ett
sådant sätt att hälso- och sjukvårdslagens mål kan uppfyllas.

4.1.2 Svensk hälso- och sjukvård år 1996

Hälsoläget i Sverige är i ett internationellt perspektiv mycket gott.
Hälso- och sjukvårdens insatser bidrar till att många lever längre och har
bättre funktionsförmåga. Vårdutnyttjandet skiljer sig mycket litet mellan
olika samhällsgrupper vilket tyder på att hälso- och sjukvårdslagens
intentioner får genomslag. De personer som torde ha störst behov av
vård - de långvarigt sjuka - får också mer vård än andra grupper. Det
finns dock vissa uppgifter som ger anledning till oro för den fortsatta

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

utvecklingen. Det finns t.ex. tecken på att skillnaderna i hälsa mellan
olika grupper ökar. Det finns också rapporter som visar att ökade av-
gifter leder till att människor avstår från att söka vård av ekonomiska
skäl. Om detta innebär att människor inte får vård som verkligen behövs
eller avstår från besök for tillstånd som ändå snabbt skulle självläka är
dock ännu oklart. Enligt regeringens mening är det av största vikt att
dessa mycket oroväckande uppgifter noggrant följs upp och analyseras
av ansvariga huvudmän och myndigheter.

I ett internationellt perspektiv håller den svenska hälso- och sjuk-
vården hög medicinsk kvalitet. De senaste åren har det svenska hälso-
och sjukvårdssystemet dessutom kunnat anpassa sina utgifter till den
samhällsekonomiska utvecklingen samtidigt som verksamheten har
effektiviserats. När det gäller kostnader uppgick i Sverige år 1994 hälso-
och sjukvårdens andel av bruttonationalprodukten (BNP) till 7,7 %. I
USA, Tyskland, Storbritannien och Danmark uppgick hälso- och sjuk-
vårdens andel av BNP samma år till 14,3, 9,5, 6,9 respektive 6,6 % av
BNP. Statistiken från OECD visar bl.a. att den svenska hälso- och sjuk-
vårdens BNP-andel har minskat de senaste åren. En viktig förklaring till
detta är att huvudmannaskapsförändringar har genomförts (bl.a. Ädel-re-
formen). Ansvar och resurser har därmed förts över från landsting till
kommuner.

4.1.3 Hälso- och sjukvården inför år 2000

Hälsoutvecklingen

Som tidigare framhållits hör Sverige till de främsta nationerna i världen
när det gäller hälsotillstånd och sociala förhållanden. Det finns dock
skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället, t.ex. mellan kvinnor
och män och mellan infödda svenskar och invandrare. En stor grupp
människor vars hälsosituation särskilt bör uppmärksammas är de som för
närvarande saknar arbete. Den omfattande arbetslösheten är enligt många
företrädare inom folkhälsoområdet ett av de största hoten mot folk-
hälsan, som drabbar inte bara den arbetslöse själv utan också hans eller
hennes familj och anhöriga. Hälso- och sjukvårdssektorn har en viktig
uppgift när det gäller att undersöka och klarlägga samband mellan bl.a.
arbetslöshet och hälsorisker för att ge underlag för andra samhälls-
sektorers agerande ur ett folkhälsoperspektiv. Regeringen anser också att
folkhälsoarbetet måste intensifieras och tydligare inriktas på strukturella
insatser i första hand riktade mot den del av befolkningen som är utsatta
för de största hälsoriskerna.

Hälso- och sjukvårdens resurser

Svensk hälso- och sjukvård står inför stora utmaningar. Det gäller bl.a.
den framtida finansieringen av vården. De mycket gamla blir allt fler
och den medicinska forskningen skapar nya möjligheter att behandla

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

sjukdomar samtidigt som den samhällsekonomiska utvecklingen på
senare tid har gjort det svårare att upprätthålla konsumtionsutrymmet for
hälso- och sjukvård. Det är bl.a. mot denna bakgrund som Kommittén (S
1992:04) om hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation (HSU
2000) har fått i uppdrag att överväga hälso- och sjukvårdens resursbehov
fram till år 2010. HSU 2000 skall särskilt beakta den demografiska ut-
vecklingens betydelse för de äldres behov av hälso- och sjukvård.

Regeringen har fått del av uppgifter som tyder på att bl.a. det ökade
antalet äldre i befolkningen kan leda till att behoven i framtiden kommer
att överstiga resurserna inom såväl landstingens hälso- och sjukvård som
kommunernas äldreomsorg. Frågeställningen har behandlats bl.a. vid en
interpellationsdebatt i riksdagen under våren.

Regeringen ser med oro på den situation som kan komma att uppstå
om resursbehov och intäkter utvecklas i enlighet med de uppgifter som
framförts. Regeringen vill också betona att en demografisk framskriv-
ning inte är tillräcklig för att korrekt bedöma det framtida resursbehovet
för vård och omsorg. Detta behov påverkas av olika faktorer med inbör-
des samband. Det finns dock enligt regeringens mening skäl att överväga
åtgärder och att ha beredskap för att möta eventuella ökade resursbehov.

Patientens ställning

Som patient befinner man sig alltid i ett utsatt och känsligt läge. En rad
åtgärder har på senare tid vidtagits för att förbättra och stärka patientens
ställning i vården. Möjligheten för patienterna att välja vårdgivare har
ökat och överenskommelser om vårdgarantier har träffats mellan staten
och sjukvårdshuvudmännen. Dessutom har vårdens tillgänglighet ökat
bl.a. genom en god tillgång till läkare som är specialister i allmän-
medicin. Detta har bl.a. bidragit till en bättre kontinuitet i patient - läkar-
kontakterna.

En annan viktig aspekt på patientinflytandet är möjligheterna för pa-
tienten att själv medverka vid val av behandlingsmetod när det finns
flera alternativ i det medicinska beslutsfattandet. Under senare år har
ambitionen att ge god information ökat i vården och patienterna har i
ökad utsträckning blivit delaktiga i det medicinska beslutsfattandet och i
den dagliga omvårdnaden. I uppdraget till HSU 2000 ingår att bl.a. ana-
lysera frågor som rör patientens ställning inom hälso- och sjukvården.
Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med förslag för
att förstärka patientens ställning inom hälso- och sjukvården.

Prioriteringar i hälso- och sjukvården

En viktig grund för den svenska hälso- och sjukvårdpolitiken är att den
vilar på värderingar som delas av en majoritet av befolkningen. Fråge-
ställningar som rör prioriteringar och resursavvägningar mellan olika
sjukdomstillstånd, åldersgrupper, sociala grupper m.m. aktualiseras allt-
mer. Detta gäller i synnerhet då det samhällsekonomiska utrymmet för
offentlig verksamhet är begränsat. Möjligheten att göra prioriteringar

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

som uppfattas som rättfärdiga är en viktig bas for att hälso- och sjuk-
vårdpolitiken skall kunna behålla sitt stöd hos befolkningen. Regeringen
har för avsikt att lägga fram en proposition i frågan under hösten år
1996.

Hälso- och sjukvårdens struktur

En stor del av resurserna i den svenska hälso- och sjukvården är upp-
knutna i den slutna vården. I vårt land med 8,8 miljoner invånare finns
ett nittiotal sjukhus, varav 86 akutsjukhus, samt ett femtontal privata
slutenvårdskliniker. Antalet vårddagar inom slutenvården minskar nu till
följd av nya behandlingsmetoder. Akutsjukhusen, med ibland ett lågt
utnyttjande, tar i anspråk stora resurser bl.a. i form av en hög läkar-
bemanning for att kunna upprätthålla jourkedjor.

Det är viktigt att hälso- och sjukvårdsinsatser utförs på rätt vårdnivå
inte minst i tider då den offentliga sektorns resurser är knappa. Men det
finns ofta ett starkt motstånd mot att förändra sjukhusstrukturen. I regel
möts förändringssträvanden av starka protester. Mot bakgrund av såväl
medicinska som ekonomiska skäl måste dock, enligt regeringens mening,
sjukhusstrukturen anpassas till de samhällsekonomiska restriktionerna
och de medicinska behov som finns i dagens samhälle. Detta bör kunna
ske genom att samverkan och samarbete utvecklas både mellan olika
sjukhus och mellan den sluma och öppna vården samt omsorgen.

Reformerad läkemedelsförmån m.m.

Statens kostnader för läkemedel har ökat starkt under den senaste tioårs-
perioden. Utvecklingen har medfört att läkemedlen svarar för en allt
större andel av de totala sjukvårdskostnaderna, från drygt 9 % år 1990
till närmare 13 % år 1994.

Den viktigaste drivkraften bakom den kraftiga kostnadsökningen är att
nya och dyrare läkemedel ersätter äldre och billigare. De kostnadsök-
ningar som blir följden av nya läkemedel ger oftast positiva effekter.
Nya läkemedel kan ersätta andra behandlingsformer eller leda till
snabbare tillfrisknande och bättre livskvalitet. Dessutom kan bättre läke-
medel medföra att patienterna klarar sig utan kostsamma service- och
omvårdnadsinsatser.

Regeringen lämnar i proposition (1995/96:27) Läkemedelsförmån och
läkmedelsforsörjning m.m. förslag som bl.a. syftar till att begränsa den
kraftiga kostnadsökning som har skett på läkemedelsområdet samt uppnå
en rationell användning av läkemedel inom hälso- och sjukvården.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Ökade väntetider för vissa behandlingar

I syfte att förbättra tillgängligheten till vården samt minska köer och
väntetider infördes år 1992 en vårdgaranti. Denna innebär att patienter
inom de grupper, som omfattas av garantin (höftledsoperationer, opera-
tioner mot gråstarr, kranskärlsförträngning m.fl.), skall erbjudas behand-
ling inom tre månader från det att patienten satts upp på vårdplanerings-
lista.

Landstingsförbundet har i en rapport redovisat resultatet av en upp-
följning av vårdgarantin som genomfördes vid årsskiftet 1995/96. Man
har funnit att väntetiderna för de diagnoser som omfattas av vårdgarantin
har ökat de senaste åren. Under 1995 har ökningen varit särskilt mark-
ant, bl.a. till följd av de omfattande vårdstrejker som pågick vid års-
skiftet 1995/96. Några sjukhus- och klinikledningar har också uppgivit
att vårdgarantin inneburit att andra vårdbehov har trängts undan, men att
variationerna mellan specialiteterna är stora. Samtidigt förklaras i många
fall väntetider utöver vårdgarantins tre månader av att patienterna själva
valt att vänta för att få åtgärden utförd vid ett särskilt sjukhus eller en
särskild läkare.

Regeringen ser med oro på den ökning av väntetiderna som skett de
senaste åren och har för avsikt att ta initiativet till åtgärder för att i sam-
råd med företrädare för sjukvårdshuvudmännen förnya och ersätta den
nuvarande vårdgarantin.

4.1.4 Resultatinformation

Kommittén (S 1992:04) om hälso- och sjukvårdens finansiering
och organisation (HSU 2000)

HSU 2000 kommer inom kort att till regeringen överlämna ett delbe-
tänkande om hälso- och sjukvårdens resursbehov år 2010. Regeringen
avser att snarast återkomma till riksdagen med sina överväganden med
anledning av kommitténs delbetänkande.

HSU 2000 kommer vidare att lämna ett delbetänkande om patientens
ställning. Andra frågor som återstår för kommittén att behandla är folk-
hälsoarbetet, vårdforskningen samt den statliga styrningen av hälso- och
sjukvården. Slutbetänkandet skall redovisas senast den 1 april 1997.

Läkemedelsförmån och läkemedelsförsörjning m.m.

Regeringen föreslår i proposition (1995/96:27) om läkmedelsförmån och
läkemedelsförsörjning m.m. att kostnadsansvaret för läkemedel i öppen
vård, som idag åvilar staten, skall överföras till landstingen. Proposi-
tionen innehåller även förslag om att läkemedelsförmånen skall skydda
mot höga sammanlagda kostnader i stället för att som för närvarande
subventionera alla enstaka läkemedelsköp över en viss summa. Andra
förslag gäller förstärkning av läkemedelskommittéernas arbete samt eko-
nomisk och medicinsk uppföljning av läkemedelsförskrivning. Syftet

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

med förslagen är bl.a. att begränsa de senaste årens kraftiga kostnadsök-
ningar for läkemedel som skrivs ut i den öppna hälso- och sjukvården.

Propositionen om läkemedelsförmån och läkemedelsförsörjning m.m.
behandlar även Apoteksbolagets verksamhet. Regeringen anser att det
finns ett ytterligare behov av att analysera hur den framtida detalj-
handeln med läkemedel skall organiseras och regleras i ett vidare pers-
pektiv. I en sådan analys skall även en översyn av det nuvarande statliga
Apoteksbolagets framtida roll ingå. En särskild utredare skall därför
tillsättas med uppgift att ytterligare definiera målen för läke-
medelsdistributionen och pröva olika lösningar för att nå dessa samt ge
förslag till erforderlig reglering. Det nuvarande avtalet mellan staten och
Apoteksbolaget AB, som löper ut den 31 december 1996, skall därför
förlängas i två år i avvaktan på förslag och ställningstaganden med an-
ledning av detta uppdrag.

Den privata vårdens omfattning och framtida ersättningsformer

De nya bestämmelserna om privata vårdgivares etablering och ersättning
för sin verksamhet, som infördes under år 1994, kom att medföra ökade
kostnader for sjukvårdshuvudmännen och svårigheter att uppfylla målet
i hälso- och sjukvårdslagen om en god vård på lika villkor för alla.
Detta ledde till förändringar främst vad gäller etableringsmöjlighetema.
Numera krävs samverkansavtal eller vårdavtal med sjukvårdshuvud-
mannen for att privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster skall kunna
etablera sig med tillgång till offentlig finansiering.

Även ersättningssystemen och ersättningsnivåerna har diskuterats. Den
14 juni 1996 överlämnade en särskild utredare betänkandet Den privata
vårdens omfattning och framtida ersättningsformer (SOU 1996:91) till
regeringen. Betänkandet remissbehandlas för närvarande och regeringen
har för avsikt att under år 1997 återkomma till riksdagen i denna fråga.

Delegationen för samverkan mellan offentlig och privat
hälso- och sjukvård

Regeringen beslutade i juli 1995 att tillsätta en delegation for samverkan
mellan offentlig och privat hälso- och sjukvård (S 1995:10). Delega-
tionen har i uppdrag att bedöma vårdutbudet vad gäller specialistläkare
och sjukgymnaster i öppen vård i förhållande till de behov och resurser
som finns. Delegationen skall verka for att underlätta samverkan mellan
vård i olika driftsformer och följa de lokala samverkansorganens utveck-
ling och funktion. Enligt direktiven skall arbetet pågå fram till utgången
av år 1997.

Prioriteringar inom hälso- och sjukvården

Prioriteringsutredningen har under år 1995 lämnat sitt slutbetänkande
(SOU 1995:5) Vårdens svåra val. Utredningen har föreslagit vilka etiska
principer som bör ligga till grund for prioriteringar inom hälso- och

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

sjukvården samt riktlinjer för prioriteringar grundade på de etiska prin-
ciperna. Under hösten 1996 avser regeringen att förelägga riksdagen en
proposition om prioriteringar inom hälso- och sjukvården.

Psykiatri och rättspsykiatri

Enligt riksdagens beslut har en reform som syftar till att förbättra de
psykiskt stördas livssituation och öka deras möjligheter till gemenskap
och delaktighet i samhället inletts år 1995. Under hösten år 1995 be-
slutade riksdagen att godkänna regeringens förslag om ekonomisk regle-
ring för år 1996 (prop. 1995/96:72, bet. 1995/96:SoU8, rskr. 1995/96:65).
Genom detta beslut läggs det fast hur kommunernas utökade åtagande
vad gäller psykiskt störda skall finansieras. Vidare ges kommunerna
inom ett landstingsområde möjlighet att lämna ekonomiska bidrag till
varandra om det behövs för att jämna ut kostnaderna dem emellan.
Socialstyrelsen som har i uppdrag att följa upp Psykiatrireformen har
lämnat en delrapport under våren 1996. Av rapporten framgår bl.a. att
reformen har inneburit att i genomsnitt 15 % av psykiatrins resurser/
verksamheter har förts över till primärkommunema. Reformen har dock
fördröjts bl.a. beroende på att de ekonomiska överenskommelserna
mellan kommuner och landsting har dragit ut på tiden.

I riksdagens beslut om psykiskt stördas villkor (prop. 1993/94:218,
bet. 1993/94:SoU28, rskr. 1993/94:396) framgår att betalningsansvaret
för psykiskt långtidssjuka bör utvidgas till att gälla även dem som
vårdats inom psykiatrin vid återkommande tillfällen, sammanlagt sex
månader eller mer under de senaste tre åren.

Regeringen gav i regleringsbrevet för budgetåret 1994/95 Socialstyrel-
sen i uppdrag att lämna förslag om hur lagen (1990:1404) om kommu-
nernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård borde utformas med
anledning av riksdagens beslut.

Socialstyrelsen har i en skrivelse som inkom till Socialdepartementet
den 5 december 1994 redovisat uppdraget (S94/7343/S). 1 skrivelsen
anger Socialstyrelsen att riksdagens beslut inte skulle öka möjligheten
för andra grupper psykiskt störda att få sina behov tillgodosedda. Det
skulle dessutom medföra brister i de administrativa rutinerna.

Regeringen beslutade den 9 november 1995 att tillkalla en parlamen-
tarisk kommitté (S 1995:11) för att utvärdera lagen (1991:1128) om
psykiatrisk tvångsvård (LPT) och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk
vård (LRV). Kommittén skall i första hand behandla frågan om huruvida
syftet med lagstiftningen har uppnåtts, bl.a. om användningen av tvångs-
vård, tvångsåtgärder samt konvertering har minskat i avsedd utsträckning
och om patientens rättssäkerhet har stärkts. Utredningen skall slutredo-
visa sitt uppdrag senast den 30 december 1997.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Utredning om vård och stöd till barn och ungdomar med
psykiska problem

Regeringen beslutade den 11 maj 1995 att tillkalla en parlamentarisk
kommitté (S 1995:06) med uppdrag att utreda vården och stödet till barn
och ungdomar med psykiska problem. Utredningen skall bl.a. överväga
och föreslå insatser för att förebygga uppkomsten av psykiska problem
samt olika åtgärder för att förbättra samarbetet mellan hälso- och sjuk-
vården och socialtjänsten och även i förekommande fall mellan hälso-
och sjukvården och andra samhällsinstanser. Utredningsarbetet skall vara
slutfört vid utgången av år 1997.

Håls odatakommittén

Hälsodatakommittén har avlämnat sitt betänkande Hälsodataregister -
Vårdregister (SOU 1995:95) till regeringen. Betänkandet har remiss-
behandlats och regeringen har för avsikt att förelägga riksdagen en pro-
position med anledning av betänkandet under våren 1997.

Informationsteknik inom hälso- och sjukvården

Regeringen har i sin proposition (1995/96:125) Åtgärder för att bredda
och utveckla användningen av informationsteknik föreslagit att Spri -
Hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut - bör utveckla och samordna
insatserna inom hälso- och sjukvården samt lämna förslag till finansie-
ring. Regeringen har den 5 september 1996 beslutat att ge Spri detta
uppdrag.

Nationella folkhälsomål

Regeringen beslutade i december 1995 att tillkalla en parlamentarisk
kommitté ( S 1995:14) med uppgift att utarbeta förslag till nationella
mål för hälsoutvecklingen. Målen skall vara vägledande för samhällets
insatser för att främja folkhälsan, förebygga ohälsa, minska hälsorisker
samt förhindra förtida och undvikbar funktionsnedsättning, sjuklighet och
död. Utredningsarbetet kommer att påbörjas inom kort.

Tobaksfrågor

Regeringen har under våren 1996 förelagt riksdagen en proposition
(prop. 1995/96:228) med förslag om att en 18-årsgräns skall införas för
inköp av tobak. En författninsreglering om en sådan åldersgräns föreslås
träda i kraft den 1 januari 1997.

En särskild utredare har haft i uppdrag att utreda frågan om möjlig-
heterna att införa förbud mot indirekt tobaksreklam och utforma förslag
till lagreglering. Utredaren överlämnade sitt betänkande Indirekt tobaks-
reklam (SOU 1995:114) till regeringen i november 1995.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen avser att redovisa ett
ställningstagande för riksdagen under år 1997.

Dopning

Regeringen tillsatte i december 1994 en parlamentarisk utredning
(S 1994:05) för att göra en översyn av vissa frågor kring dopning. I upp-
draget ingår att ta del av tillgänglig forskning om olika dopningsmedel
och deras verkningar samt analysera och belysa det aktuella kunskaps-
läget på området. Ett betänkande kommer att överlämnas till regeringen
under oktober månad 1996.

Tandvård

Regeringen har beslutat att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att ut-
arbeta förslag till en omstrukturerad tandvårdsförsäkring som skall träda
i kraft den 1 januari 1998. Inriktningen skall vara att samtliga subventio-
ner i försäkringen avskaffas med undantag för ett ekonomiskt stöd för
vissa s.k. särskilda patientgrupper i samhället.

Kemikalieinspektionen har avlämnat en rapport till regeringen med en
utvärdering av hur avvecklingen av amalgamanvändningen inom tand-
vården fortgår. Rapporten kommer att remissbehandlas.

Inom EU har en arbetsgrupp tillkallats för en översyn av EU:s regel-
verk som berör amalgam. Tandlagningsmaterial regleras i EG:s direktiv
93/42/EEG om medicintekniska produkter som trätt i kraft den 1 januari

1995. Arbetsgruppen beräknas avlämna en rapport under andra halvåret

1996.

Regeringen har för avsikt att ge Socialstyrelsen i uppdrag att göra en
översyn av tandhygienistens arbetsuppgifter och kompetens.

Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården

Riksdagen beslutade i juni år 1996 att godkänna propositionen om För-
stärkt tillsyn över hälso- och sjukvården (prop. 1995/96:176, bet.
1995/96:SoU18, rskr. 1995/96:281). Den nya lagen (1996:786) om till-
syn över hälso- och sjukvården samt ändringar i bl.a. hälso- och sjuk-
vårdslagen (1985:125) träder i kraft den 1 januari 1997.

Lagstiftningen innebär bl.a. att enhetliga bestämmelser om tillsyn över
hälso- och sjukvården införs. Socialstyrelsen skall med undantag för den
sjukvård som ges inom Försvarsmakten utöva tillsyn över all hälso- ch
sjukvård oavsett driftsform. Socialstyrelsen får vidare rätt att ta del av
handlingar m.m. och erhålla upplysningar i behövlig utsträckning samt
att inspektera verksamhet inom hälso- och sjukvården. Det införs också
ett sanktionssystem gentemot den som bedriver hälso- och sjukvård.

Lagstiftningen innebär vidare att regleringen av ledningsansvaret inom
hälso- och sjukvården förändras. Det införs även ett krav på att hälso-
och sjukvården skall utveckla och säkra kvaliteten i sin verksamhet.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Förbättrad tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonal

Den av regeringen tillsatta utredningen om tillsyn över hälso- och sjuk-
vårdspersonalen överlämnade sitt betänkande Förbättrad tillsyn över hälso-
och sjukvårdspersonal (SOU 1995:147) i början av år 1996. Förslaget
har remissbehandlats.

1 betänkandet föreslås att en ny åtgärd - föreskrift om prövotid -
skall kunna tillämpas i vissa situationer när legitimerad hälso- och sjuk-
vårdspersonal visat oskicklighet eller olämplighet i sin yrkesutövning.
Vidare föreslås att det införs en bestämmelse om interimistisk åter-
kallelse av legitimation i vissa allvarliga fall och att Socialstyrelsen ges
möjlighet att inrätta ett särskilt tillsynsregister över legitimerad hälso-
och sjukvårdspersonal. Regeringen avser att redovisa ett ställningstagan-
de för riksdagen under år 1997.

Intygsutredningen

Intygsutredningen överlämnade under år 1994 sitt betänkande (SOU
1994:71) Intyg och utlåtanden som utfärdas av hälso- och sjukvårdsper-
sonal i yrkesutövningen. I betänkandet lämnas förslag som syftar till att
komma till rätta med vissa oklarheter och andra brister i gällande be-
stämmelser. Regeringen avser att redovisa ett ställningstagande under år

1997.

Preskriptionsbestämmelser

Inom Socialdepartementet har en promemoria om preskriptionsbestäm-
melser i lagen (1994:954) om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och sjuk-
vårdens område utarbetats. Promemorian innehåller överväganden och
förslag om preskriptionsbestämmelsemas utformning. Promemorian
remissbehandlas för närvarande och remisstiden går ut den 30 september
1996.

Utvärdering av smittskyddslagen m.m.

Regeringen har den 5 september 1996 beslutat om direktiv till en parla-
mentarisk kommitté (S 1996:07) med uppdrag att utvärdera smittskydds-
lagen (1988:1472). En sådan utredning har aviserats i propositionen
(1995/96:23) om vissa ändringar i smittskyddslagen, m.m. I utredningens
uppdrag ingår att bl.a. analysera olika åtgärder för att förhindra spridning
av smittsamma sjukdomar och utvärdera bestämmelserna om tvångsåt-
gärder Kommitténs uppdrag skall redovisas före utgången av år 1998.

Behörighetskommittén

Behörighetskommittén (S 1994:01) har i uppdrag att göra en samlad
översyn av principerna för legitimation och behörighet och mot bak-
grund av översynen lämna förslag bl.a. i frågan om legitimation och

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

behörighetsföreskrifter för olika yrkesgrupper inom hälso- och sjuk-
vården och närliggande områden. Kommitténs uppdrag skall redovisas
före utgången av år 1996.

Patientskadelag

Riksdagen beslutade i juni 1996 att godkänna propositionen om patient-
skadelag m.m. (prop. 1995/96:187, bet. 1995/96:LU27, rskr. 1995/96:280).
Den nya patientskadelagen (1996:799) träder i kraft den 1 januari 1997.
Lagen innehåller bestämmelser om rätt till patientskadeersättning och om
skyldighet för vårdgivare att ha en patientförsäkring som täcker sådan
ersättning.

Genetisk integritet

1 en departementspromemoria (Ds 1996:13) Genetisk integritet, som
upprättades inom Socialdepartementet våren 1996, läggs förslag fram
som innebär att det skall vara förbjudet för tredje part att efterfråga eller
använda genetisk information eller resultatet av genetisk undersökning
som hänför sig till annan person. Förslaget har nyligen remissbehandlats
och avsikten är att regeringen i en proposition skall förelägga riksdagen
ett förslag i frågan.

Assisterad befruktning

Statens medicinsk-etiska råd överlämnade våren 1995 en rapport till
Socialdepartementet där det föreslås bl.a. att s.k. äggdonation skall
tillåtas i Sverige. Rapporten har remissbehandlats.

Vården i livets slutskede

Statens medicinsk-etiska råd har i en skrivelse till Socialdepartementet
våren 1996 förslagit att en utredning om vården i livets slutskede skall
tillsättas. Enligt rådets förslag bör utredningen ges i uppdrag att behand-
la bl.a. frågor om livskvalitet och självbestämmande i livets slutskede.

Bemötande av kvinnor och män inom hälso- och sjukvården

Bemötandeutredningen har den 29 augusti 1996 överlämnat sitt be-
tänkande Jämställd vård - olika vård på lika villkor. I betänkandet
konstateras bl.a. att hälso- och sjukvårdens förmåga att anpassa bemö-
tande och behandling efter kvinnors och mäns specifika behov har
brister i många avseenden. Det saknas därutöver könsuppdelade kun-
skaper om effekter av olika vårdåtgärder. I betänkandet presenteras ett
antal åtgärdsförslag som berör patientens ställning, forskning, utbildning,
tillsyn, uppföljning och utvärdering samt sjukvårdshuvudmännens an-
svarsområden. Betänkandet kommer inom kort att sändas ut på remiss.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Hälsosamarbete inom EU

Sverige deltar genom medlemsskapet i EU i ett omfattande samarbete
om frågor som rör eller har betydelse för hälso- och sjukvården. Rege-
ringen har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta en strategi for
Sveriges EU-arbete i frågor som gäller hälso- och sjukvård och folk-
hälsa. Arbetsgruppen kommer enligt sin nuvarande planering att lämna
en rapport under oktober 1996.

Europarådet

Europarådets styrkommitté för bioetik (CDBI) har i juni 1996 lämnat ett
förslag till konvention om bioetik. Frågan bereds under hösten av
Europarådets parlamentarikerförsamling och ministerkommitté. Målet är
att konventionen skall vara klar för ratificering i början av 1997.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

4.1.5 Utgiftsutveckling

Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde Hälsovård, sjukvård och social
omsorg framgår av följande sammanställning (miljoner kronor):

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

	Utgift 1994/95	Anvisat 1995/96	Utgiftsprognos		Förslag 1997	Beräknat
			1995/96	därav 1996		Beräknat
			1995/96	därav 1996		1998	1999
Sjukvårdsförmåner m.m.	15 412	19 778	23 298	15 419	15 637	15 641	16 861
Bidrag till hälso- och sjukvård	756	1 346	1 375	888	908	941	972
Insatser mot aids	173	273	290	211	151	156	161
Ersättning till Spri	27	43	43	30	30	30	30
Bidrag till WHO	33	66	66	33	33	34	35
Bidrag till WHO-enheten för rapport av läkemedelsbiverk- ningar	3	4	4	3	3	3	3
Bidrag till Nordiska hälsovårds- högskolan	18	26	26	17	17	17	17
Bidrag till psykiatriområdet	85	594	707	593	386	0	0
Folkhälsoinstitutet	190	195	221	166	113	111	114
Smittskyddsinstitutet	69	132	128	90	97	98	101
Statens institut för psykosocial miljömedicin	7	15	15	10	11	11	11
Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik	14	29	30	22	24	16	16
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd	15	32	33	25	23	24	25
Totalt för verksamhets- området	16 803	22 532	26 237	17 507	17 432	17 081	18 346

4.2 Anslag

A 1. Sjukvårdsförmåner m.m.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

1994/95 1995/96	Utgift Anslag	15 412 000°
1994/95 1995/96	Utgift Anslag	19 778 000	Utgiftsprognos därav 1996	23 298 000 15 419 000
1997	Förslag	15 637 000
1998	Beräknat	15 641 000
1999	Beräknat	16 861 000

¹ Beloppen anges i tusental kr

Området sjukvårdsförmåner omfattar till större delen sjukförsäkringens
kostnader för vuxentandvård och läkemedel. Vidare omfattas ersättning
för finansieringen av Handikappinstitutet, ersättning för vissa vårdför-
måner med anledning av EU-medlemskap, EES-avtal och socialförsäk-
ringskonvention samt ersättning för viss sjukhusvård. Under anslaget
fmns tre anslagsposter; ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m,
läkemedel samt tandvård.

Tabell över utgifter för de olika anslagsposterna (miljoner kronor)

Anslagspost	1995	1996	1997	1998	1999
Ers.till sjukvh.	980	-370	-400	-400	-400
Läkemedel	12 409	13 625	14 100	15 041	16 239
Tandvård	2 414	2 164	1 937	1 000	1 022

Ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.

Från denna anslagspost finansieras verksamheten vid Handikappinstitu-
tet, vissa sjukvårdsförmåner i internationella förhållanden samt ersättning
för viss sjukhusvård vid sjukhus enligt Riksförsäkringsverkets (RFV)
förteckning. Anslagsposten tillförs också de sjukhusvårdsavgifter som tas
ut av förtids- och ålderspensionärer genom ett avdrag på utgående all-
männa pensionsförmåner. Beloppet uppgår till närmare 500 miljoner
kronor per år.

Kostnaderna för vissa vårdförmåner i internationella förhållanden är
föranledda av att det fr.o.m. år 1994 - som en följd av EES-avtalet och
EU-medlemskapet - lämnas ersättning från sjukförsäkringen till sjuk-
vårdshuvudmännen och till berörda länder. Sverige är skyldigt att följa
förordning (EEG) 1408/71 om tillämpning av systemen för social trygg-
het när anställda, egenföretagare och deras familjemedlemmar flyttar

inom gemenskapen och riksdagen har beslutat att ersättning för dessa
vårdförmåner skall lämnas till kommuner och landsting från sjukförsäk-
ringen. Detsamma gäller även vårdkostnader med anledning av en
överenskommelse om social trygghet eller sjukvårdsförmåner mellan
Sverige och annan stat.

Ersättning för vårdförmåner i internationella förhållanden

Detta ersättningssystem med finansiering av vårdförmåner i internatio-
nella förhållanden genom sjukförsäkringen är resultatet av en överens-
kommelse från oktober 1994 mellan staten och sjukvårdshuvudmännen
och har fastlagts i förordning (1994:2053) om vissa ersättningar i inter-
nationella förhållanden till landsting och kommuner från sjukförsäk-
ringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. När det gäller
kostnader för vårdförmåner som uppkommit under en EES- eller EU-
medborgares tillfälliga vistelse här i landet, s.k. turistvård, har Sverige
enligt nämnda EG-förordning rätt att återkräva dessa hos behörig stat.
För pensionärer med svensk pension och deras familjemedlemmar som
är bosatta i ett EES- eller EU-land är Sverige skyldigt att till bosätt-
ningslandet betala ett schablonbelopp per pensionär och år enligt sär-
skilda regler i förordning (EEG) 1408/71. På motsvarande sätt får
Sverige ersättning från dessa länder för de pensionärer och deras familje-
medlemmar som är bosatta i Sverige.

Sjukhusvårdsavgifter för pensionärer

Vad gäller uttag av sjukhusvårdsavgifter tillämpas olika avgiftssystem
för pensionärer och övriga patientkategorier. För sistnämnda kategorier
handhas sedan år 1992 debitering och uppbörd av dessa avgifter helt av
sjukvårdshuvudmännen.

När pensionärer får sjukhusvård tas avgift ut för varje enskilt vårdtill-
fälle genom försäkringskassornas och RFV:s försorg i form av ett avdrag
på till den sjuke utbetalda pensioner från den allmänna försäkringen.
Avgiften per vårddag skall utgöra en tredjedel av dessa pensioner före
skatt, dock högst 80 kronor. För yngre pensionärer med hel förtidspen-
sion gäller särskilda regler. Individuell nedsättning av avgiften kan efter
ansökan beviljas av försäkringskassan i särskilda fall. För dem som inte
är pensionärer handhas debitering och uppbörd av dessa avgifter av
sjukvårdshuvudmännen. Även här gäller att den högsta avgift som får tas
ut är 80 kronor per vårddag.

Åtgärder har vidtagits för att så långt det är möjligt eliminera olik-
heterna vid tillämpningen, men det kan ändå uppkomma stora skillnader
vid uttag av avgifter mellan pensionärer och övriga patienter vid jämför-
bara inkomster.

Till följd härav har från regeringens sida sedan år 1992 framhållits
det angelägna i att sjukvårdshuvudmännen även tar över administra-
tionen av ålders- och förtidspensionärernas avgifter vid sjukhusvård.
Frågan har behandlats vid de senaste årens s.k. Dagmaröverläggningar

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

5 Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 1. Del 4

mellan staten och Landstingsförbundet. Frågan utreds nu tillsammans
med Landstingsförbundet och utgångspunkten är att utforma ett för sjuk-
vårdshuvudmännen bättre anpassat avgiftssystem än det nuvarande för
berörda pensionärsgrupper. Inriktningen är att detta arbete skall leda
fram till att en överenskommelse kan träffas med Landstingsförbundet
under hösten 1996 om att en överföring av administrationen skall ske
tidigast den 1 januari 1998.

Handikappinstitutets finansiering

Sedan våren 1996 pågår en översyn (S 1995:16) av Handikappinstitutets
verksamhetsinriktning, organisationsform och finansiering med anledning
av att landstingen och kommunerna numera har ett gemensamt ansvar att
tillhandahålla hjälpmedel. I direktiven till utredaren konstateras att det
kan ifrågasättas om den nuvarande finansieringsformen för Handikapp-
institutet är lämplig vid ett utökat engagemang från kommunernas sida i
institutets verksamhet. Handikappinstitutet finansieras genom medel från
sjukförsäkringen och storleken på dessa bestäms vid de årliga s.k.
Dagmaröverläggningama mellan staten och Landstingsförbundet. Utreda-
ren beräknas lämna förslag i december 1996.

Läkemedel inklusive högkostnadsskyddet

Från anslaget bekostas samtliga delar av läkemedelsförmånen, dvs. pris-
nedsatta och kostnadsfria läkemedel, kostnadsfria förbrukningsartiklar,
prisnedsatta speciallivsmedel samt avgiftsbefriade inköp av läkemedel
inom systemet för skydd mot höga kostnader för inköp av prisnedsatta
läkemedel och öppen sjukvård, det s.k. högkostnadsskyddet.

Som verksamhetsmål för RFV har i fråga om läkemedelsförmånen för
budgetåret 1994/95 gällt att pris- och kostnadsutvecklingen för prisned-
satta läkemedel bör begränsas. En jämförelse mellan budget och utfall år
1994/95 visar på ett betydande anslagsöverskridande som till viss del
berodde på den hamstringsvåg som inträffade de sista månaderna på
budgetåret när det blev känt att egenavgiftema på prisnedsatta läkemedel
kraftigt skulle höjas den 1 juli 1995.

När det gäller de prisnedsatta läkemedlen har under de senaste åren
avgiftssystemet ändrats, avgifterna och egenkostnadstaket i högkostnads-
skyddet har successivt höjts och ett system med s.k. referenspriser för
generiska läkemedel har införts, allt i syfte att dämpa utgiftsutveck-
lingen. Egenavgiften för inköp av prisnedsatta läkemedel är sedan den
1 juli 1996 högst 170 kronor för det första och högst 70 kronor för varje
ytterligare samtidigt inköpt läkemedel. Egenkostnadstaket i högkostnads-
skyddet är fr.o.m. samma tidpunkt lägst 2 200 kronor (prop.
1995/96:150, bet,1995/96:FiU10, rskr. 1995/96:304). Flertalet landsting
har dock beslutat att inte höja detta egenkostnadstak, vilket kan medföra
att utgiftsminskningen av åtgärden inte blir den förväntade under år
1996, men genom att det nya förmånssystemet förväntas träda i kraft
den 1 januari 1997 bör utgiftsminskningen kunna realiseras.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Orsakerna till den påtagliga utgiftsutvecklingen - bortsett från hamst-
ringseffekter - är flera, men den fortsatta ökningen av volymen för-
skrivna läkemedel liksom att nya, dyrare och mer effektiva läkemedel
forskrivs i allt större utsträckning är de väsentligaste. Till detta kommer
att högkostnadsskyddet genom sin konstruktion är kostnadsdrivande. Det
senaste årets betydande höjningar av egenavgiftema har lett till en kraf-
tig ökning av antalet ffikort och därmed fler avgiftsbefriade läkemedels-
inköp med utgiftsökningar som följd. Besparingseffekterna av de före-
tagna avgiftshöjningarna under år 1995 blev därför mindre än beräknat,
vilket har varit en starkt bidragande orsak till att de budgeterade utgifter-
na för läkemedelsförmånen under budgetåret 1995/96 med största sanno-
likhet kommer att överskridas. Utgiftsutvecklingen hittills under år 1996
har dock varit mer dämpad än beräknat vilket kan tyda på att tidigare
vidtagna åtgärder nu börjat ge effekt på läkemedelsinköpen.

Regeringen har i dag - vilket också aviserades i den ekonomiska
vårpropositionen - förelagt riksdagen en proposition om läkemedelsför-
måner och läkemedelsförsörjning (prop. 1996/97:27) vilken i allt väsent-
ligt bygger på resultatet av den översyn av läkemedelsförmånen som
Kommittén om hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation
(HSU 2000) genomfört på regeringens uppdrag och som redovisats i
delbetänkandet Reform på recept (SOU 1995:122). I propositionen före-
slås bl.a. att läkemedelsförmånen fr.o.m. år 1997 separeras från andra
förmåner i samband med behov av hälso- och sjukvård och att förmånen
skyddar mot höga sammanlagda kostnader i stället för att som nu sub-
ventionera alla enstaka läkemedelsinköp över en viss summa. Vidare
föreslås som ett led i reformeringen av förmånssystemet att en överfö-
ring sker av kostnadsansvaret för den nya läkemedelsförmånen från
sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen fr.o.m. år 1998.

Tandvård

Den s.k tandvårdsförsäkringen omfattar alla försäkrade fr.o.m 20 års
ålder. Barn och ungdom under 20 år har rätt till avgiftsfri tandvård
genom landstingens försorg. Vuxna patienter betalar en självrisk på 700
kronor per behandlingsperiod innan försäkringen inträder. Behandlings-
kostnader överstigande 700 kronor enligt den av regeringen fastställda
tandvårdstaxan ersätts med 25 % t.o.m. 3 000 kronor, med 40 % mellan
3 001 och 7 000 kronor och med 70 % för behandlingskostnader härut-
över. Ersättning lämnas under förutsättning att tandläkaren är ansluten
till försäkringen.

Tandvårdsförsäkringen har varit föremål för ett omfattande föränd-
ringsarbete sedan flera år. Det nuvarande systemet har i princip gällt
sedan tandvårdsförsäkringens tillkomst år 1974 och har med hänsyn till
den allt bättre tandhälsosituationen för större delen av befolkningen an-
setts vara föråldrat, eftersom det är inriktat på att ersättning skall läm-
nas endast för de åtgärder som utförs. Systemet är således genom sin
prestationsinriktning kostnadsdrivande.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

För att dämpa och reducera utgifterna under de senaste åren har, i
avvaktan på ett slutförande av förändringsarbetet, subventionsnivåema i
ersättningssystemet ändrats, bl.a. genom införande av en självrisk som
för närvarande uppgår till 700 kronor. En jämförelse mellan budget och
utfall år 1994/95 visar på ett visst underskridande, vilket till stor del
torde bero på att införandet av självrisken i praktiken fått större budget-
effekt än vad som beräknats som en följd av att många försäkrade
skjuter fram sina tandvårdsbesök.

Den förra regeringen föreläde riksdagen i början av år 1994 förslag
om en förändrad tandvårdsförsäkring. Den främsta nyheten i förslaget
var införande av premietandvård som ett alternativ till gällande åtgärds-
taxa. Riksdagen godtog inte förslaget, utan ansåg att regeringen borde
återkomma till riksdagen med ett nytt förslag där de synpunkter som
framförts angående i första hand systemet med premietandvård beakta-
des.

Efter kompletterade utredningsarbete på nämnda område överlämnade
regeringen i början av innevarande år prop. 1995/96:119 Reformerad
tandvårdsförsäkring. Propositionen - som i huvudsak byggde på det
tidigare förslaget och innehöll förslag om premietandvård - återkallades
emellertid av regeringen sedan det framkommit att den inte hade till-
räckligt stöd i riksdagen.

Med hänsyn till den uppkomna situationen och det besvärliga stats-
finansiella läget aviserade regeringen i sin ekonomiska vårproposition
(prop. 1995/96:150) förändringar av tandvårdsförsäkringen i två steg.
Det första steget avser en revidering av gällande tandvårdstaxa per den 1
oktober 1996 i syfte att bl.a. förenkla taxan i enlighet med vad som
redovisades i den återkallade propositionen. I anslutning härtill bör även
subventionsnivåema i taxan ändras och försäkringsersättningen för ädel-
metall i princip slopas. Sammantaget skall dessa åtgärder leda till att den
tidigare fastställda utgiftsramen för tandvårdsförsäkringen för år 1996
sänks med 350 miljoner kronor till 1 901 miljoner kronor räknat på
helår.

RFV har på regeringens uppdrag utarbetat ett förslag till en reviderad
taxa på basis av vad som ovan redovisats och regeringen har nyligen
beslutat om att en reviderad tandvårdstaxa skall införas fr.o.m. den
15 oktober 1996.

Det andra steget avser ett slopande av subventionerna i tandvårdsför-
säkringen från den 1 januari 1998, med undantag för att ett ekonomiskt
stöd skall finnas kvar för vissa särskilda patientgrupper. För detta ända-
mål har regeringen för avsikt att avsätta ett belopp på högst 1 000
miljoner kronor avseende år 1998.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Vissa regeländringar

Försöksverksamheterna med alternativa ersättningssystem

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Regeringens förslag: Tidsperioderna för försöksverksamheterna i
Göteborgs och Bohus läns landsting och Göteborgs kommun med
alternativa ersättningssystem inom vuxentandvården förlängs längst
till utgången av år 1997.

Skälen för regeringens förslag: Försöksverksamheter med alternativa
ersättningssystem för vuxentandvård har - med riksdagens medgivande
- bedrivits sedan slutet av år 1991 inom folktandvården i Kristianstads
läns landsting och Göteborgs och Bohus läns landsting samt i Göteborgs
kommun. Dessa försök var ett viktigt led i arbetet med att förändra er-
sättningssystemet. Försöksperioden för dessa har i olika omgångar för-
längts och utlöper vid utgången av år 1996. En kontinuerlig uppföljning
av verksamheterna och resultaten härav redovisas i de referensgrupper i
vilka bl.a. företrädare för Socialdepartementet ingår. I den återkallade
propositionen om en reformerad tandvårdsförsäkring lämnas en ingående
redovisning av försöken och de hittillsvarande erfarenheterna från dessa.
Den senaste halvårsuppföljningen visar att de positiva effekterna för
patienter och tandhälsa förstärkts ytterligare.

Fråga har nu uppkommit om försöksperioden skall förlängas ytter-
ligare. Regeringen har gjort den bedömningen att detta bör kunna ske för
att i första hand bereda möjlighet för de patienter som nu omfattas av
försöksverksamheterna i Göteborgs och Bohus läns landsting och
Göteborgs kommun att fortsätta även under år 1997 inom ramen för det
alternativa ersättningssystemet. Fr.o.m. år 1998 avses tandvårdsförsäk-
ringen ges en annan inriktning, som kommer att innebära att dessa pati-
enter kan fortsätta i ett likartat system, dock utan försäkringssubven-
tioner. En förutsättning för en förlängning med ytterligare ett år är
emellertid att den fasta ersättningen från försäkringen beloppsmässigt
anpassas till de villkor som kommer att gälla tandvård i allmänhet
fr.o.m. den 15 oktober, då den reviderade taxan träder i kraft. Rege-
ringen avser därför att göra erforderliga ändringar i förordningen
(1991:1234) om försöksverksamhet inom tandvården.

Ansvaret för patienter mellan 19 och 20 år

Regeringens förslag: Bestämmelserna i 2 kap.3 § lagen om allmän
försäkring (AFL) ändras för att klarlägga folktandvårdens respektive
den allmänna sjukförsäkringens ansvar för patienter som fyllt 19 men
inte 20 år.

Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna i 2 kap. 3 § andra
stycket AFL anses inte helt korrespondera med bestämmelserna i tand-
vårdslagen vad gäller det ekonomiska ansvaret för patienter mellan 19
och 20 års ålder. Till följd härav anser regeringen att ett klargörande är
motiverat och att det skall ske genom en ändring i 2 kap. 3 § AFL.
Innebörden av den föreslagna ändringen är att folktandvården har det
ekonomiska ansvaret för patienten under hela det kalenderår under vilket
denne fyller 19 år. Den allmänna försäkringen övertar således det ekono-
miska ansvaret för patienten under det kalenderår då denne fyller 20 år
även om behandlingen påbörjats tidigare. Den föreslagna ändringen be-
räknas inte leda till några ökade försäkringskostnader.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1997

Ramanslag 15 637 000 tkr

Övrigt

Regeringen har i särskild proposition föreslagit en reformering av
förmånssystemet för läkemedel fr.o.m. år 1997. Vidare föreslås bl.a.
att kostnadsansvaret för läkemedelsförmånen flyttas över från sjuk-
försäkringen till sjukvårdshuvudmännen fr.o.m. år 1998.

På tandvårdsområdet föreslås ändring i 2 kap. 3 § AFL i klar-
görande syfte vad gäller fördelningen av det ekonomiska ansvaret
mellan landstingen och sjukförsäkringen i fråga om tandvård för per-
soner i åldern 19 till 20 år. Vidare föreslås att riksdagen godkänner
att tidsperioden för försöksverksamheterna i Bohus läns landsting och
Göteborgs kommun med alternativa ersättningssystem förlängs längst
till utgången av år 1997.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Resultatbedömning

Ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.

Beträffande tillämpningen av de redovisade och fr.o.m. år 1994 gällande
ersättningsreglerna för vårdförmåner i internationella förhållanden kan
konstateras att krav- och betalningsprocessen är både komplicerad och
tidsödande med stora eftersläpningar som följd. Det är därför ännu inte
möjligt att göra en tillförlitlig bedömning av hur stora nettokostnaderna
kommer att bli för sjukförsäkringen. Det står dock klart att vårdför-

månema för de utomlands bosatta pensionärerna och deras
familjemedlemmar kommer att bli den största utgiften under anslags-
posten för svenskt vidkommande. Sammantaget gäller således att det
kommer att dröja några år innan det står klart hur stora årliga nettokost-
nader de internationella åtagandena kommer att ge upphov till.

Läkemedelsförmånen

Trots vidtagna åtgärder har försäkringskostnaderna för läkemedelsför-
månen fortsatt att öka mer än vad prognoserna förutsett. För budgetåret
1995/96 är ett överskridande av anslagsposten att vänta av skäl som
tidigare redovisats. Det bör dock framhållas att utgiftsökningen under
första halvåret 1996 hittills varit måttlig jämfört med föregående år,
men att erfarenheterna visar att utvecklingen är svår att bedöma även på
kort sikt.

I denna resultatbedömning bör dock framhållas att de ökade läke-
medelsutgiftema för sjukförsäkringen inte bara har negativa effekter för
samhället, eftersom övergången till nya och bättre men dyrare läkemedel
också innebär vinster för sjukvårdssektorn - t.ex. genom färre opera-
tioner - och bättre livskvalitet för många människor.

Som verksamhetsmål för RFV har i fråga om läkemedelsförmånen för
budgetåret 1994/95 gällt att pris- och kostnadsutvecklingen för prisned-
satta läkemedel bör begränsas. Vid bedömningen av om detta mål upp-
nåtts kan konstateras att målet torde ha uppfyllts åtminstone vad gäller
prisutvecklingen på redan befintliga produkter. För dessa har producent-
priserna tillåtits stiga med i genomsnitt 3 %, vilket får anses vara till-
fredsställande. För nya produkter som prissatts under budgetåret kan
konstateras att priserna i Sverige i stort sett ligger på den internationella
nivån. Prissättningen på alla nya produkter följs upp regelbundet av RFV
med avseende på bl.a. produkternas internationella priser. Vissa pris-
sänkningar har skett efter hand på den svenska marknaden.

Tandvård

Det kan nu konstateras att de genomförda åtgärderna har haft avsedd
effekt på den svenska marknaden vad gäller utgifterna. Dessa bedöms i
nuläget t.o.m. - enligt vad RFV redovisat - kunna underskrida den ut-
giftsram som gäller fram till den 15 oktober 1996 då den reviderade
tandvårdstaxan avses träda i kraft. Det finns dock en risk att de avisera-
de ändringarna i försäkringen leder till en temporärt ökad efterfrågan på
tandvård under år 1997.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Slutsatser

Ersättning till sjukvårdshuvudmännen m.m.

Om ett genomförande av förändringen av administrationen av pensio-
närernas sjukhusvårdsavgifter sker, bedöms detta vara aktuellt tidigast
den 1 januari 1998. Det innebär att beloppet avseende de företagna sjuk-
vårdsavdragen på pensionsutbetalningama skall tillföras sjukförsäkringen
även för år 1997. Efter korrigering för detta och av nettoutgiftema för
de internationella betalningsströmmarna har regeringen räknat med att
det för denna anslagspost uppstår ett tillfälligt överskott på ca 400 miljoner
kronor för år 1997 beroende på att storleken på sjukhusvårdsavdrag över-
skrider utbetalningarna till sjukvårdshuvudmännen som en följd av att
ersättningarna från sjukförsäkringen till huvudmännen successivt har
reducerats. För åren 1998 och 1999 beräknas överskottet - under förut-
sättning av oförändrade förhållanden - till lika stora belopp. Det är dock
regeringens avsikt att fr.o.m. år 1998 ändra på detta förhållande, i första
hand genom att administrationen av sjukhusvårdsavgiftema för pensio-
närer förs över till sjukvårdshuvudmännen.

Läkemedelsförmånen

Regeringen har utgått från RFV:s anslagsprognos för år 1996. Med ut-
gångspunkt från denna har en viss volym- och prisuppgång för år 1997
beaktats, liksom en fortsatt övergång till allt dyrare men bättre läke-
medel. Vidare har hänsyn tagits till effekterna av de besparingsåtgärder
som trätt i kraft den 1 juli i år samt effekterna av ett genomförande av
förslaget från HSU 2000 den 1 januari 1997 samt att sjukvårdshuvud-
männen kompenserats för de merkostnader som uppstår till följd av
åtagandet att kostnadsfritt tillhandahålla insulin till vissa diabetiker enligt
en tidigare träffad överenskommelse med Landstingsförbundet. Samman-
taget leder dessa olika åtgärder till en beräknad anslagspost för läke-
medelsförmånen på 14 100 miljoner kronor. För åren 1998 och 1999 har
med hänsyn till förväntad fortsatt kostnadsutveckling och aviserade be-
sparingar utgifterna beräknats till 15 041 resp. 16 239 miljoner kronor.
Regeringen har dock, som redovisats, föreslagit att kostnadsansvaret för
läkemedelsförmånen fr.o.m. år 1998 förs över till sjukvårdshuvudmännen
och att dessa skall erhålla ersättning genom ett särskilt statsbidrag.

Tandvård

I sin ekonomiska vårproposition (prop. 1995/96:150) har regeringen
aviserat en revidering av tandvårdstaxan per den 1 oktober 1996, varvid
ersättningsreglerna och arvodesnivåer avses bli så utformade så att års-
kostnaderna för tandvård inte överskrider 1 901 miljoner kronor. Den
reviderade taxan kommer att träda i kraft den 15 oktober 1996. För år
1997 innebär detta, sedan regeringen tagit hänsyn till en viss kostnads-
utveckling, ett anslagsbelopp på 1 937 miljoner kronor. För år 1998 har

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

utgifterna beräknats till 1 000 miljoner kronor och för år 1999 till 1 022 Prop. 1996/97:1
miljoner kronor. Utgiftsområde 9

A 2. Bidrag till hälso- och sjukvård

1994/95	Utgift	753 467”
1995/96	Anslag 1	345 825	Utgiftsprognos	1 374 930
			därav 1996	888 448
1997	Förslag	908 150
1998	Beräknat	941 424
1999	Beräknat	972 288

¹ Beloppen anges i tusental kr

Från detta anslag utbetalas statsbidrag till sjukvårdshuvudmännen i enlig-
het med de årliga överenskommelser som träffas mellan staten och
Landstingsförbundet om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen.
Bidragets användningsområden m.m. finns angivna i förordningen
(1984:908) om vissa statsbidrag och försäkringsersättningar för sjukvård
m.m.

För budgetåret 1995/96 utbetalas från anslaget bl.a. ett särskilt bidrag
till hälso- och sjukvård. Dessutom utbetalas medel till rehabilitering för
äldre och funktionshindrade, särskild ersättning till psykoterapeutisk
verksamhet, ersättning för informationsförsörjning samt ersättning för
handledning av kiropraktorer.

Vidare betalas från anslaget ersättningar för vissa kostnader och förluster
som uppkommit på grund av myndighetsingripande för att förhindra
spridning av smittsam sjukdom. Vissa kostnader enligt smittskyddsför-
ordningen (1989:301) för läkemedel m.m. vid behandling för en sam-
hällsfarlig sjukdom betalas också ut från detta anslag, liksom även kost-
nader för patientförsäkring och vissa skadeersättningar. Under budgetåret
1995/96 har också ersättningar för sjukvårdhuvudmännens administration
av ersättningar till privata vårdgivare för år 1996 lämnats från anslaget.

Ramen för de medel som fördelas mellan sjukvårdshuvudmännen som
bidrag till hälso- och sjukvården uppgår för år 1996 till 1 354 miljoner
kronor. Medlen utgår dels från detta anslag, dels från sjukförsäkringen.
Den 4 december 1995 träffades en överenskommelse om statsbidragen
till sjukvårdshuvudmännen för år 1996. Regeringen har den 7 december
1995 godkänt överenskommelsen.

Regeringen har överlämnat en skrivelse (skr. 1995/96:122) till riks-
dagen med redogörelse för överenskommelsen om vissa ersättningar till
sjukvårdshuvudmännen m.m. för år 1996.

Landstingsförbundet har i en rapport redovisat resultatet av en upp-
följning av vårdgarantin som genomfördes vid årsskiftet 1995/96 och
funnit att väntetiderna för de diagnoser som omfattas av vårdgarantin har
ökat de senaste åren. Under år 1995 har ökningen varit särskilt markant,
bl.a. till följd av de omfattande vårdstrejker som pågick vid årsskiftet
1995/96. Några sjukhus- och klinikledningar har också uppgivit att vård-

garantin inneburit att andra vårdbehov har trängts undan, men variatio-
nerna mellan specialiteterna är stora.

Den vårdgaranti som ingår i 1996 års överenskommelse innebär att
den tidigare vårdgarantin har utvecklats till att omfatta även tillgänglig-
heten till basal hälso- och sjukvård i primärvården samt till bedömning
av specialist efter det att remiss har utfärdats. Vidare skall särskilda
nationella vårdprogram upprättas for vissa patienter som lider av allvar-
lig kronisk sjukdom. Syftet är bl.a att patienter oberoende av bostadsort
skall få tillgång till jämförbar vårdkvalitet och vårdinnehåll vid en all-
varlig kronisk sjukdom. Det första nationella vårdprogrammet skall avse
diabetes.

Under budgetåret 1994/95 disponerade Socialstyrelsen 928,7 miljoner
kronor från förslagsanslaget Bidrag till hälso- och sjukvård. I Social-
styrelsens årsredovisning avseende budgetåret 1994/95 redovisas att
747,9 miljoner kronor hade förbrukats vid budgetårets utgång. En orsak
till att det fanns oförbrukade medel budgetåret 1994/95 av de medel,
som disponerades, är att vissa fördröjningar hade uppstått vid sjukvårds-
huvdmännens ansökningar av medel som anslagits for rehabilitering av
äldre och funktionshindrade. Regleringsbrevet for budgetåret 1995/96
föreskriver dock att dessa medel får disponeras även under detta år.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1997

Anslag 908 150 tkr

Övrigt

Förordningen (1984:908) om vissa statsbidrag och försäkringsersätt-
ningar bör ses över. Insatserna för att se över och ersätta vårdgaran-
tin bör förstärkas.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Resultatbedömning

De senaste åren har det skett betydande förändringar i statsbidragen till
kommuner och landsting. Ramen för de medel som fördelas mellan
sjukvårdshuvudmännen som statsbidrag har minskat och behoven av
styrning har i vissa fall förändrats. Detta innebär enligt regeringens me-
ning att förordningen (1984:908) om vissa statsbidrag och försäkringser-
sättningar for sjukvård m.m. bör ses över. Översynen bör genomföras i
samband med höstens överläggningar med sjukvårdshuvudmännen.

Regeringen anser vidare att arbetet med att förnya och ersätta den
nuvarande vårdgarantin särskilt bör uppmärksammas vid de kommande
överläggningarna mellan företrädare för staten och Landstingsförbundet.
Erfarenheterna hittills visar att arbetet med att ta fram nationella vård-
program och vårdkontrakt är mer omfattande och tar längre tid än beräk-
nat. Insatserna för att se över och ersätta vårdgarantin inför kommande
år bör därför förstärkas. Inriktningen bör vara bl.a. att stärka patienternas
ställning.

Slutsatser

Regeringen anser sammanfattningsvis att förordningen (1984:908) Om
vissa statsbidrag och försäkringsersättningar för sjukvård m.m. bör ses
över samt att insatserna för att se över och ersätta vårdgarantin bör för-
stärkas.

Anslaget för budgetåret 1997 beräknas uppgå till 908,2 miljoner
kronor. För budgetåren 1998 och 1999 beräknas anslaget uppgå till
941,4 respektive 972,3 miljoner kronor per år.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

A 3. Insatser mot aids

1994/95	Utgift	172 965°	Reservation	24 657
1995/96	Anslag	272 830	Utgiftsprognos	290 117
			därav 1996	210 692
1997	Förslag	150 887
1998	Beräknat	155 622
1999	Beräknat	160 591

¹ Beloppen anges i tusental kr

Från anslaget betalas utgifter för särskilda insatser för att förebygga
spridningen av hiv/aids.

Medlen skall användas till information och kunskapsspridning, stöd
till psykosocialt arbete och utvecklingsarbete. Från anslaget utbetalas
vidare ett extra bidrag till landsting och kommuner som stöd till före-
byggande insatser mot spridning av hiv/aids.

Bidrag till forskning lämnas, förutom från detta anslag, dels från an-
slaget 9. E 1. Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel, dels
från det under utgiftsområde 16. Utbildning och universitetsforskning
upptagna anslaget till Medicinska forskningsrådet. Forskning kring
hiv/aids sker vidare bl.a. inom ramen för Smittskyddsinstitutet.

De medel som tidigare anvisades under detta anslag för att utveckla
en offensiv narkomanvård har förts till Socialstyrelsens ramanslag och
den särskilda anslagsposten för utvecklingsinsatser.

Folkhälsoinstitutet har i sin årsredovisning och i den fördjupade an-
slagsframställningen redovisat hur de anslagna medlen använts och läm-
nat förslag till framtida inriktning. Ett nationellt policydokument för

hiv/aids-prevention har tagits fram och fastställts av aids-rådet, som har
en rådgivande funktion i institutets arbete.

Sammantaget kan konstateras att insatserna har varit framgångsrika.
Den hotande epidemin har inte fått den omfattning i Sverige som man
tidigare fruktat, sannolikt tack vare tidiga, konsekventa och fortgående
insatser. Sverige har förblivit ett land med låg förekomst av hiv-infek-
tion trots ett omfattande resande och invandring från länder med hög
förekomst av hiv/aids. Oroande är dock att smittspridningen bland män
som har sex med män inte har bromsats liksom att insatser riktade till
invandrare ännu ej genomförts i tillräcklig omfattning av berörda ak-
törer.

Folkhälsoinstitutet har som grund för den fördjupade anslagsframställ-
ningen låtit utföra en rad studier och utvärderingar av såväl attityder till
bl.a. hiv/aids som av olika insatser.

En utvärdering har gjorts av det s.k. extra bidraget som främst ges till
storstadsregionerna. I denna konstateras att, med något undantag, ett
avancerat och mångfacetterat arbete bedrivs som bygger på genom-
arbetade handlingsprogram. Insatserna dokumenteras i allmänhet men det
är inte alltid som det sker en tillräcklig analys vad avser ändamålsenlig-
het och måluppfyllelse.

Den utvärdering som gjorts av de tre frivilligorganisationer, Noaks
ark, Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) och Riksförbundet för
sexuellt likaberättigande (RFSL), som får de största bidragen, pekar på
att organisationerna har en hög och delvis unik kompetens och att deras
insatser fyller en viktig funktion inte minst genom att de engagerar med-
lemmar och aktivister och skapar en social rörelse kring dessa frågor.

En viktig bas för ett fortsatt effektivt arbete för att förebygga hiv/aids
är god kunskap om befolkningens attityder, moraluppfattningar och be-
teenden ifråga om sexualitet. Folkhälsoinstitutet genomför därför en
studie kring sexualitet och hälsa vilken beräknas bli klar i början av
nästa år. Spridningen av smitta bland män som har sex med män fort-
sätter i samma takt som tidigare vilket har föranlett två riktade studier
för att öka kunskaperna om denna grupp. Utvärderingar har också på-
börjats av det psykosociala stödet till hiv-smittade i syfte att förbättra
insatserna och därigenom minska smittspridningen.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1997

Ramanslag 150 887 tkr

Övrigt

Insatser för att förebygga hiv/aids bör ges fortsatt hög prioritet inom
alla delar av samhället. En ökad koncentration bör ske till insatser
riktade mot de grupper där riskbeteendet är som störst och där en
fortsatt hög smittspridning sker.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Resultatbedömning

Mot bakgrund av ovanstående anser regeringen att insatserna för att
förebygga hiv/aids måste ges fortsatt hög prioritet på alla samhällsnivåer.
Kommuner och landsting måste så långt möjligt integrera det hiv/aids-
preventiva arbetet i den reguljära verksamheten. Frivilligorganisationer-
nas kunskap och engagemang måste tas tillvara och utvecklas. Det finns
dock ett fortsatt behov av central kunskapsuppbyggnad och samordning
av olika insatser. Detta motiverar, tillsammans med behovet av särskilda
insatser framförallt i storstäderna, enligt regeringens mening att riks-
dagen särskilt anvisar medel för att förebygga spridningen av hiv/aids.

De utvärderingar som har gjorts visar på att insatserna i huvudsak
fyller sitt syfte men att ytterligare förbättringar kan göras.

För det första är det viktigt att insatserna också på ett lokalt och
regionalt plan sker inom ramen för sammanhållna handlingsprogram
med en tydlig målsättning att förebygga spridning av hiv/aids.

För det andra bör insatserna i ökad utsträckning riktas mot de grupper
som löper störst risk att smittas av hiv/aids. Metoder för att nå dessa
grupper behöver vidareutvecklas.

För det tredje behöver samarbetet mellan olika aktörer fördjupas så att
största möjliga effekt kan nås och dubbelarbete undvikas. Folkhälso-
institutet bör här bidra med att ta fram kunskap och samordna olika
aktiviteter medan de konkreta insatserna riktade till hela befolkningen
eller grupper i denna i första hand bör utföras av aktörer på kommunal-
eller landstingsnivå samt genom frivilligorganisationer.

För det fjärde är det viktigt att stödet till de frivilliga organisationerna
prioriteras och att deras kompetens tas tillvara och vidarutvecklas. Det är
i detta sammanhang viktigt att en del av stödet ges obundet för att bibe-
hålla organisationernas oberoende och frihet. För att möjliggöra en upp-

följning och utvärdering bör dock stödet även i fortsättningen vara för-
knippat med krav på redovisning från de mottagande organisationerna.

För det femte måste stödet och insatserna fortlöpande följas upp och
utvärderas. Regeringen stödjer således Folkhälsoinstitutets inriktning och
ambitioner inom detta område. Det är också av stor vikt att den kunskap
som erhålls snabbt sprids och får genomslag även lokalt och regionalt så
att det hiv/aids-preventiva arbetet ytterligare kan effektiviseras.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Slutsatser

Med hänsyn till de möjligheter som bör finnas såväl centralt som inom
kommuner och landsting att effektivisera verksamheten och därigenom
nå samma måluppfyllelse med något mindre resurser beräknar rege-
ringen en minskning av anslaget med 7 500 000 kronor. Folkhälsoinsti-
tutet föreslås således få disponera 150 887 000 kronor för insatser mot
hiv/aids under budgetåret 1997.

A 4. Ersättning till Spri - Hälso- och sjukvårdens
utvecklingsinstitut

1994/95	Utgift	26 900’>
1995/96	Anslag	43 300	Utgiftsprognos	29 700
			därav 1996	29 700
1997	Förslag	29 700
1998	Beräknat	29 700
1999	Beräknat	29 700

¹ Beloppen anges i tusental kr

Från anslaget utgår statens ersättning till Spri. Spri är hälso- och sjuk-
vårdens utvecklingsinstitut. Spri skall bedriva ett långsiktigt, kvalificerat
utvecklingsarbete inriktat mot aktuella problemområden. Tyngdpunkten
skall ligga inom områdena hälsoekonomi, kvalitetsutveckling, informa-
tionsteknik och informationsförsörjning.

Spri är en allmännyttig ideell förening som har bildats av staten och
Landstingsförbundet.

Nuvarande finansieringsavtal avser perioden 1996 - 1999. Enligt
finansieringsavtalet tillskjuter parterna vardera 29 700 000 kr för vart
och ett av åren 1996 - 1999. Slutligt beslut om bidragsbeloppen skall
dock fattas för ett år i taget av respektive part.

En utgångspunkt för alla projekt skall enligt finansieringsavtalet vara
att patientens ställning skall stärkas. Projekt som bedöms ge de största
effekterna när det gäller bättre hushållning med resurser skall prioriteras.
Inom sina verksamhetsområden skall Spri i möjligaste mån delta i EU-
projekt.

Spri har i sin framställning om ersättning för åren 1997 - 1999
presenterat en mål- och strategiplan. För varje verksamhetsområde finns

beskrivet vilka aktiviteter Spri kommer att bedriva. För området in-
formationsteknik planeras aktiviteterna på två olika nivåer. På den lägre
nivån kommer arbetet att genomföras inom de ekonomiska ramar som
finns i gällande avtal. Den högre nivån förutsätter tillskott av ytterligare
medel enligt de förslag som finns i propositionen (1995/96:125) om
åtgärder for att bredda och utveckla användningen av informationsteknik
och som riksdagen ställt sig bakom.

Regeringen har den 5 september 1996 givit Spri i uppdrag att efter
samråd med berörda intressenter lämna förslag till IT-program inom
hälso- och sjukvården samt lämna förslag till programmets finansiering.
Uppdraget skall redovisas senast den 1 december 1996.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1997
Anslag	29 700 tkr

Slutsatser

Den mål och strategiplan som anges i Spris framställning om ersättning
ligger väl i linje med den inriktning av Spri som angivits i riksdagens
beslut med anledning av proposition (1995/96:99) om Spris fortsatta
verksamhet.

I propositionen (1996/97:5) om forskning markeras Spris centrala roll
när det gäller informations- och kunskapsförmedling om svensk och
utländsk FoU-verksamhet till hälso- och sjukvården, bl.a. som nationellt
ansvarsbibliotek inom hälso- och sjukvården. Enligt sina stadgar skall
Spri aktivt verka for att uppnådd kunskap sprids och vinner genomslag.
Vi vill understryka vikten av att en sådan kunskapsspridning sker. I detta
sammanhang bör Spri beakta riksdagens kommande beslut om inrikt-
ningen av forskningen inom hälso- och sjukvården.

Regeringen gör bedömningen att ersättning till Spri for budgetåret
1997 bör utgå med 29 700 000 kr.

A 5.	Bidrag till WHO
1994/95	Utgift	32 648”
1995/96	Anslag	65 560
1997	Förslag	32 780
1998	Beräknat	33 697

1999

Beräknat

34 743

¹ Beloppen anges i tusental kr

Utgiftsprognos 65 560

därav 1996 32 071

De utgifter som belastar anslaget är Sveriges reguljära medlemsbidrag
till Världshälsoorganisationens (WHO) verksamhet. Bidragets storlek
bestäms av den tvåårsbudget som WHO:s beslutande församling har
antagit for 1996-1997 och den budget som kommer att antas i maj 1997
för åren 1998-1999. Reglerna säger att bidraget för det kommande verk-
samhetsåret skall ha betalats in till WHO senast den 1 januari varje år.
Föreslaget anslag för år 1997 avser således den ännu inte fastställda
avgiften för 1998.

För verksamhetsåret 1997 uppgår avgiften till 4 981 580 US dollar.
En viss avräkning sker därefter om tidigare års bidrag har betalats in
inom föreskriven tid. Det belopp som senast den 1 januari 1997 skall ha
inbetalats till WHO är därmed 4 951 340 USD. Då bidraget är fastställt
i US dollar påverkas utfallet av valutakursförändringar.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1997

Ramanslag

32 780 tkr

Övrigt

Anslaget är beräknat med utgångspunkt i 1995/1996 års anslagsnivå.

Resultatbedömning och slutsatser

Samarbetet med WHO utgör en viktig del av den internationella verk-
samheten inom hälso- och sjukvården. Sverige har sedan organisationens
tillkomst år 1948 varit en av de största frivilliga bidragsgivarna. Dessa
extra bidrag har finansierats via biståndsbudgeten.

Medlemsländerna initierade år 1992 en reformprocess för att i en
allmänt restriktiv budgetsituation effektivisera och anpassa verksamheten
till mer klart formulerade mål och prioriteringar. Regeringen markerade
i december 1994 sitt missnöje med reformarbetet genom att skära ned de
frivilliga bidragen till WHO för 1995 med hälften. Bidragen för 1996
har i avvaktan på en av Utrikesdepartementet och Socialdepartementet
gemensamt bedriven studie av WHO:s verksamhet legat kvar på samma
nivå. En rapport från denna studie beräknas föreligga under hösten 1996.

I avvaktan på att WHO:s budget för åren 1998-1999 fastställs, beräk-
nas ett anslag på 32 780 000 kronor.

A 6. Bidrag till WHO-enheten för rapportering av
läkemedelsbiverkningar

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

1994/95	Utgift	2 591”
1995/96	Anslag	3 888	Utgiftsprognos	3 888
			därav 1996	2 592
1997	Förslag	2 591
1998	Beräknat	2 591
1999	Beräknat	2 591

¹ Beloppen anges i tusental kr

Från anslaget utgår bidrag till WHO-enheten för rapportering av läke-
medelsbiverkningar.

Bidrag lämnas till driften av de operativa delarna av verksamheten
vid Världshälsoorganisationens (WHO) enhet for läkemedelsbiverkningar
(WHO Drug Monitoring Centre), som genom ett avtal mellan WHO och
regeringen år 1978 fördes över till Sverige. Verksamheten bedrivs av
stiftelsen WHO Collaborating Centre for International Drug Monitoring.

Stiftelsens styrelse anser att nödvändig expansion av verksamheten
kan finansieras genom bibehållande av intäkter från de kommersiella
aktiviteterna förutsatt fortsatt bidrag från WHO och oförändrat anslag
från statsbudgeten.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1997
Anslag	2 591 tkr

Mot bakgrund av Stiftelsens anslagsframställan gör regeringen bedöm-
ningen att fortsatt bidrag till WHO-enheten skall utges med 2 591 000
kronor for budgetåret 1997.

A 7. Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan (NHV)

1994/95	Utgift	17 582”
1995/96	Anslag	25 877
1997	Förslag	16 800
1998	Beräknat	16 800
1999	Beräknat	16 800

¹ Beloppen anges i tusental kr

Utgiftsprognos

därav 1996

25 900

16 816

6 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 4

Nordiska hälsovårdshögskolan (NHV) utgör en del av Nordiska minister-
rådets organisation och är den största nordiska institutionen inom social-
och hälsovårdssektom. Högskolan, som har sitt säte i Göteborg, startade
i liten skala år 1953. Verksamheten har därefter i flera omgångar utveck-
lats och förändrats. Det är en institution for högre utbildning och forsk-
ning inom området folkhälsovetenskap. På högskolan bedrivs vidare- och
efterutbildning av personal från de nordiska ländernas hälso- och sjuk-
vårdssektor samt närliggande områden. Utbildningen kan avslutas med
examen Master of Public Health. Vidare genomförs forskarutbildning
som kan avslutas med examen Doctor of Public Health.

Finansieringen av NHV fordelas nationellt mellan de nordiska länder-
na. Nordiska ministerrådet fastställer varje år dels en total ekonomisk
ram för högskolans verksamhet, dels en garantinivå for finansieringen.
Utgifter för verksamheten inom garantinivån fördelas mellan länderna
efter samma proportioner som gäller for den ordinarie nordiska bud-
geten. Efter verksamhetsårets slut görs en slutlig avräkning i förhållande
till antalet utnyttjade studentplatser under året.

Faktorer som styr utgifterna under detta anslag är utvecklingen av
Nordiska ministerrådets budget, Sveriges andel av budgeten, valutakurs-
förändringar samt av Sverige utnyttjade studentplatser. Nordiska minister-
rådets budget för år 1997 kommer att fastställas först i november 1996.
De nordiska samarbetsministrama beslöt förra året att den nationella
finansieringen av NHV skulle minskas med 4 000 000 danska kr för år
1996. Det totala anslaget till NHV beräknas uppgå till 35 730 000 kr för
år 1997 (1996 års prisnivå). Sveriges andel av kostnaderna för NHV år
1997 beräknas uppgå till 16 800 000 kr.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1997

Ramanslag 16 800 tkr

Övrigt

Möjligheterna att göra effektiviseringar och kostnadsbesparingar prövas
löpande.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Resultatbedömning och slutsatser

Det finns ett stort behov av kvalificerad folkhälsovetenskaplig kom-
petens i de nordiska länderna. NHV spelar här en viktig roll. På svenskt
initiativ har ett omfattande reformarbete nyligen inletts.

I samtliga nordiska länder utom Sverige sker den nationella finansie-
ringen av NHV via social- och hälsovårdsministerierna. I Sverige har
medlen disponerats av Utrikesdepartementet. För att få samma för-
hållande beträffande finansieringsansvaret som i de andra nordiska län-
derna överfors ansvaret for dessa medel från Utrikesdepartementet, ut-
giftsområde B 2. Nordiska ministerrådet till Socialdepartementet, utgifts-
område 9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg.

Regeringen gör bedömningen att Nordiska hälsovårdshögskolan skall
få ett ramanslag på 16 800 000 kr för år 1997.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

A 8. Bidrag till psykiatriområdet

1994/95 Utgift 85 016'

1995/96 Anslag 594 000

Reservation

Utgiftsprognos

därav 1996

112 983

706 983

592 957

1997 Förslag 386 000

1998 Anslaget upphör

¹ Beloppen anges i tusental kr

För att underlätta genomförandet av de åtgärder som ingår i psykiatrire-
formen har riksdagen i samband med behandlingen av propositionen om
psykiskt stördas villkor beslutat om vissa tidsbegränsade ekonomiska sti-
mulansåtgärder (prop. 1993/94:218, bet. 1993/94:SoU:28, rskr. 1993/94:396).

De utgifter som belastar anslaget är till större delen de stimulans-
bidrag som skall utbetalas till landsting och kommuner för utveckling av
arbetsformerna inom socialtjänst och psykiatri. Syftet är att kommuner-
nas socialtjänst skall kunna utveckla sina kunskaper när det gäller om-
vårdnad och bemötande av människor med psykisk störning. Vidare
skall medlen bl.a. användas för att den öppna psykiatriska vården på ett
bättre sätt än för närvarande skall kunna ge metodstöd till kommunernas
personal och specialistvård till de personer som ges omvårdnad m.m.
inom de särskilda boendeformerna.

Medel skall vidare lämnas för att förbättra vården till psykiskt störda
missbrukare. Det gäller insatser för att förbättra samverkan mellan sjuk-
vården, kommunerna och LVM-institutionema. Dessutom skall bidrag
utges till anhörig- och brukarorganisationer m.fl. för att bygga upp det
sociala nätverket kring den psykiskt störde samt att stödja de anhöriga
till psykiskt störda.

Medel är också avsatta för förbättrad rehabilitering av tortyrskadade
flyktingar, ekonomiskt stöd till psykiatrin i Östeuropa (Sida) samt ut-
värdering av behandlingsmetoder inom psykiatrin (medel överförda till
Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik, prop.
1994/95:100 bil. 6, bet. 1994/95:SoU15, rskr. 1994/95:294).

Socialstyrelsen disponerar och administrerar merparten av de aktuella
medlen. Det betyder att styrelsen, inom ramen för riksdagens och rege-
ringens riktlinjer, fattar beslut om medlens användning.

Inom anslaget finns även medel för uppföljning och utvärdering av
psykiatrireformen samt översyn av innehållet i den psykiatriska vården.
Uppdragen åligger Socialstyrelsen och anslagsposterna omfattar samman-
lagt 6 miljoner kronor för 1997, varav 2 miljoner kronor för översyn av
innehållet i den psykiatriska vården och 4 miljoner kronor för uppfölj-
ning och utvärdering av psykiatrireformen. Dessa medel har förts över
från anslaget A8. Bidrag till psykiatriområdet till anslaget Dl. Social-
styrelsen.

Den huvudsakliga faktor som styr utbetalningarna under anslaget är
avtal mellan kommuner och landsting om medlens användning. Avtalen
skall godkännas av Socialstyrelsen som också administrerar utbetal-
ningarna.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar att 87
miljoner kronor av de 200 miljoner kronor som uppfördes på budgeten
1994/95 betalats ut. Anledningen till sparandet på anslaget är främst
förseningar i samband med genomförandet av reformen. Socialstyrelsen
har påtalat att reformen har försenats betydligt, i många fall upp till ett
år, bl.a. beroende på att de ekonomiska överenskommelserna mellan
kommuner och landsting dragit ut på tiden. Socialstyrelsen har därför
inte haft möjlighet att betala ut bidragen i beräknad omfattning. Progno-
sen för 1995/96 visar emellertid att verksamheten kommit igång och att
utbetalningar nu kan göras.

Regeringens överväganden

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Sammanfattning

Resurser 1997
Reservationsanslag	386 000 tkr

Resultatbedömning och slutsatser

De medel som ställts till förfogande för psykiatrireformens genomföran-
de är enligt regeringens mening av central betydelse för att kommuner,
landsting, brukarorganisationer m.fl. skall kunna förvärva kompetens och
utveckla sina arbetsformer så att de bättre kan uppfylla de behov som
människor med långvarig psykisk störning har. Det är olyckligt att pro-
cessen har varit långsam i inledningsfasen men regeringen bedömer att
arbetet nu fortskrider enligt plan och anser därför att 386 miljoner
kronor bör avsättas för budgetåret 1997. Riktlinjerna för medlens an-
vändning enligt propositionen om psykiskt stördas villkor bör gälla även
vid fördelning av medel för budgetåret 1997.

A 9. Folkhälsoinstitutet

1994/95	Utgift	189 831⁰	Anslagssparande	26 026
1995/96	Anslag	195 244	Utgiftsprognos	221 270
			därav 1996	165 770
1997	Förslag	113 460
1998	Beräknat	111 248
1999	Beräknat	114 078

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

¹ Beloppen anges i tusental kr

Folkhälsoinstitutet är ett nationellt organ med uppgift att förebygga sjuk-
dom och annan ohälsa och främja en god hälsa för alla. Institutets verk-
samhet syftar till att för alla skapa likvärdiga förutsättningar för god
hälsa. Särskild vikt skall fästas vid sådana förhållanden som främjar
hälsan hos de grupper som är utsatta för de största hälsoriskerna.

Folkhälsoinstitutets verksamhet skall bygga på vetenskaplig grund och
dokumenterade erfarenheter. Institutet skall vara ett stöd för lokalt och
regionalt folkhälsoarbete i kommuner och landsting, företag, organisa-
tioner och utbildningsväsende m.fl samt främja samarbete mellan olika
organ på nationell nivå.

Verksamheten indelas i tre verksamhetsgrenar: Nationellt folkhälso-
arbete, lokalt folkhälsoarbete och forskning och utveckling. Verksam-
hetsgrenarna är i sin tur indelade i program som är gemensamma för
samtliga verksamhetgrenar.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar att det före-
ligger ett anslagsparande på 26 miljoner kronor. Anslagsbelastningen
under 1996 prognostiseras till 165,8 miljoner kronor.

Folkhälsoinstitutet startade sin verksamhet den 1 juli 1992. Institutet
har således hittills befunnit sig i en uppbyggnadsfas där det utvecklat
såväl verksamhetsformer som samarbetsformer med andra aktörer. Av
årsredovisningen för 1994/95 framgår att kostnaderna under detta bud-
getår ökat markant till följd av att institutet nu är fullt bemannat, nätverk
har byggts upp och samarbetsavtal m.m. har slutits.

Årsredovisningen avseende budgetåret 1994/95 är betydligt bättre än
redovisningen för 1993/94. I redovisningen för 1994/95 jämförs presta-
tioner dels med de mål som ställts upp i regleringsbrevet, dels med de
interna mål som myndigheten fastställt. Vad avser de olika prestationer-
na redovisas även nedlagda kostnader och nedlagd tid. Det är viktigt
med fortsatta insatser för att ytterligare utveckla årsredovisningen fram-
förallt avseende redovisningen av effekter av Folkhälsoinstitutets verk-
samhet. De förändringar som gjorts i regleringsbrevets struktur avseende
1995/96 bör också bidra till att öka årsredovisningens överblickbarhet.

I anslutning till den fördjupade anslagsframställningen har Folkhälso-
institutet genomfört en rad analyser och utvärderingar. Regeringen väl-
komnar dessa då de på ett väsentligt sätt kan bidra såväl till att effek-
tivisera statsmakternas styrning av institutets verksamhet som till att
förbättra Folkhälsoinstitutets egna prioriteringar och arbetsmetoder.

Folkhälsoinstitutet föreslår i anslagsframställningen vissa förändringar
och tyngdpunktsförskjutningar i verksamheten. En ökad betoning bör,
enligt institutet, ske av de strukturellt inriktade insatserna som kan på-
verka hälsans bestämningsfaktorer. Vidare föreslås att ökad vikt läggs
vid att utveckla den nationella hälsopolitiken och att bidra till att ta fram
underlag inför Sveriges agerande i olika internationella fora, liksom vid
analys- och utredningsarbete av strategisk betydelse. Institutet föreslår
vidare att prioritet skall ges åt verksamheter och beslut som inom ramen
för en generell hälsopolitik särskilt förbättrar hälsans villkor för socio-
ekonomiskt mindre privilegierade grupper som löper stor risk att drabbas
av ohälsa och för tidig död.

De föreslagna förändringarna bygger på att Folkhälsoinstitutet för-
stärker sin strategiska roll och bidrar till en fortsatt kompetensutveckling
inom det lokala och regionala folkhälsoarbetet. En ytterligare utveckling
av olika typer av nätverk bör eftersträvas för att underlätta dialog och
erfarenhetsutbyte. Institutet föreslår också att återhållsamhet bör råda när
det gäller nationella mediakampanjer och liknande insatser.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Övergripande mål

Det övergripande målet för Folkhälsoinstitutet ligger fast.

Resurser 1997

Ramanslag 113 460 tkr

Resultatbedömning och slutsatser

Regeringen anser att Folkhälsoinstitutets förslag faller väl inom ramen
för de övergripande målen för institutet och ställer sig bakom de utveck-
lingslinjer som institutet föreslår.

Det statsfinansiella läget och de fortsatta kraven på neddragningar av
den statliga administrationen gör att regeringen noga måste pröva om-
fattningen av statliga insatser och åtaganden. Mot bakgrund av institutets
fortsatta inriktning mot att allt mera stödja, koordinera och arbeta via
andra organ, exempelvis inom ramen för olika nätverk, samtidigt som de
nationella mediakampanjerna m.m. bör stå tillbaka, anser regeringen att
Folkhälsoinstitutet bör kunna driva sin verksamhet på ett ändamålsenligt
sätt också med ett något minskat anslagsbelopp. Regeringen föreslår att,
utöver det generella sparbetinget på 3 %, ytterligare en besparing görs

på anslaget med 7 500 000 kronor för budgetåret 1997. Detta innebär ett Prop. 1996/97:1
anslag på 113 460 000 kr. Utgiftsområde 9

A 10.	Smittskyddsinstitutet
1994/95	Utgift	69 416°	Anslagssparande	25 894
1995/96	Anslag	132 118	Utgiftsprognos	128 120
			därav 1996	89 976
1997	Förslag	97 460
1998	Beräknat	98 335
1999	Beräknat	101 417²⁾

¹ Beloppen anges i tusental kr

^2>exkl. resursförstärkning till följd av flytt och nytt säkerhetslaboratorium samt nytt
djurhus

Smittskyddsinstitutet (SMI) är en central förvaltningsmyndighet som har
som övergripande mål att åstadkomma och upprätthålla en väl fungeran-
de bevakning av smittskyddsläget nationellt och internationellt samt att
främja skyddet mot smittsamma sjukdomar.

I sitt arbete skall SMI samverka med andra aktörer inom smittskydds-
området genom att bl.a. informera om det epidemiologiska läget, föreslå
åtgärder och aktivt medverka till att diagnostiken av de epidemiska
sjukdomarna blir tillförlitlig och snabb i hela landet.

SMI skall bedriva forskning, metodutveckling och utbildning inom
smittskyddsområdet samt som centralt expertorgan stå till förfogande att
mot avgift utföra speciell diagnostik.

SMI får även bedriva uppdragsverksamhet inom djurhuset (försöks-
djursverksamheten). Vidare får SMI motta externa forskningsuppdrag
och forskningsmedel i den mån den övriga verksamheten medger det.
Inkomsterna från avgifter för uppdragsverksamheten och externa forsk-
ningsmedel får disponeras av SMI. Under 1997 beräknas avgiftsin-
komsterna för uppdragsverksamheten uppgå till 21 miljoner kronor och
de externa forskningsmedlen till ca 35 miljoner kronor.

Därutöver skall SMI samarbeta med WHO och EU samt delta i det
internationella forsknings- och utvecklingsarbetet genom kontakter med
vetenskapliga organisationer i skilda länder.

SMI är också beredskapsmyndighet med uppgift att ta initiativ till
åtgärder som medför skydd mot smittsamma sjukdomar i kris och krig.

SMI:s ramanslag har i princip varit oförändrat sedan start den 1 juli
1993. Anslaget för 1995/96 utökades dock med ca 5 miljoner kronor till
följd av övertagandet av driften av djurhuset (försöksdjursverksamheten)
den 15 februari 1995.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar dock att
myndigheten har haft, liksom föregående år, ett anslagssparande på ca
13 miljoner kronor. Även prognosen för innevarande budgetår (18 må-
nader) pekar på ett anslagssparande om ca 4 miljoner kronor. Anslags-
sparandet beror på att SMI befunnit sig i uppbyggnadsfasen. Myndig-

heten har haft många tjänster under tillsättande, varav åtta fortfarande är
vakanta. Även en försenad renovering av byggnaden for forsöksdjurs-
verksamhet har påverkat anslagssparandet. Myndigheten beräknas dock
fr.o.m. budgetår 1997 ha uppnått den ursprungligt planerade nivån, vilket
i sin tur medför att kostnaderna kommer i paritet med intäkterna.

När det gäller de avgiftsfmansierade verksamheterna gav den speciella
diagnostiken ett överskott om ca 200 000 kr under 1993/94 respektive
1994/95 medan forsöksdjursverksamheten medförde ett mindre under-
skott på ca 53 000 kr under 1993/94 och ca 147 000 kr under 1994/95.
1994/95 års forlust utgör emellertid mindre än 2 % av djurhusets om-
sättning. Målet full kostnadstäckning kan totalt sett sägas ha uppfyllts
för dessa verksamheter. För budgetåret 1995/96 beräknas dock både den
speciella diagnostiken och forsöksdjursverksamheten medföra underskott
om ca 1 miljon kronor vardera.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

För den kommande planeringsperioden skall de övergripande målen
för Smittskyddsinstitutets verksamhet ligga fast.

Resurser 1997

Ramanslag 97 460 tkr

Beräknade avgiftsinkomster 21 000 tkr

Externa forskningsmedel 35 000 tkr

Övrigt:

SMI projekterar for flyttning till Karolinska institutets område i slutet
av år 1998. Även ett nytt säkerhetslaboratorium och ett nytt djurhus
planeras att byggas och dessa beräknas stå klara under år 1999.

Resultatbedömning

Regeringen konstaterar att SMI har god kontroll på sin ekonomiska
redovisning. Redovisnings- och uppföljningssystemet fungerar bra och
myndigheten har effektiva administrativa rutiner.

Regeringen anser att myndighetens verksamhet bedrivs på ett sådant
sätt att de övergripande målen samt verksamhetsmålen kan uppnås.

Resultatredovisningen visar att SMI genom omprioriteringar och
effektiviseringar ökat produktiviteten inom vissa delar av sin verksamhet
under det senaste budgetåret.

Inom forsknings- och utvecklingsarbetet har flera viktiga resultat
uppnåtts, bl.a. när det gäller vacciner mot aids och kikhosta samt ökat
kunnande om resistensutvecklingen hos bakterier i landet.

Vidare anser regeringen att SMI bedriver verksamhet av god kvalitet.
En kvalitetsmätare är enligt regeringens mening andelen externa upp-
dragsprojekt. Eftersom andelen externa uppdragsprojekt är relativt hög
kan man anta att SMI står sig väl i den internationella konkurrensen.

SMI har erhållit en ren revisionsberättelse för budgetåret 1994/95.
Riksrevisionsverket (RRV) påpekade dock i en revisionspromemoria att
det är svårt att se kopplingen mellan verksamhetsmålen och de redovisa-
de prestationerna i resultatredovisningen. RRV noterade också att kost-
nadsjämförelserna med föregående år och budget inte är konsekvent
genomförda i resultatredovisningen.

Regeringen instämmer i stort i RRV:s påpekanden. Myndigheten bör
kunna utöka sina analyser och kommentarer till måluppfyllelsen samt
åstadkomma mer konsekventa kostnadsjämförelser. I samband med fram-
tagandet av SMI:s regleringsbrev för år 1997 kommer regeringskansliet
även föra en dialog med myndigheten om möjligheterna att ta fram mer
uppföljningsbara verksamhetsmål.

SMI:s anslagsframställan

Frågan om överföring av medel från Karolinska institutets (Kl) anslag
till SMI:s anslag, för tre professurer inrättade den 1 juli 1990 inom
smittskyddsområdet, har på nytt aktualiserats i SMI:s fördjupade anslags-
framställan. Även Karolinska institutet har i sin anslagsframställan hem-
ställt om att medel för dessa tre professurer överförs till SMI.

Vidare har myndigheten tagit upp konsekvenser av flyttningen till
Karolinska institutet samt renoveringen av djurhuset. Regeringen beslöt
den 27 maj 1993 att SMI skulle förläggas inom Karolinska institutets
(Kl) område, för att tillgodose samarbetet mellan SMI och KL Rege-
ringen har den 19 juni 1996 bemyndigat SMI att gå vidare och förhandla
om lokaler m.m. på KI:s område för flytt av verksamheten till 1999.
SMI:s hyreskostnader beräknas i och med detta komma att öka med 9
till 15 miljoner kronor fr.o.m. 1999.

Regeringen har även ansett att ett nytt hus för försöksdjursverksamhet
bör byggas, bl.a. för att kunna tillmötesgå Statens jordbruksverks krav
på dagsljus i djurrummen. För att uppnå en samlad lokallösning bör
även det nya djurhuset ligga på Kl-området. Hyreskostnaderna för för-
söksdjursverksamheten beräknas till följd av detta att öka med 8 till 13
miljoner kronor. SMI kommer således att vara i behov av ytterligare
medel även för forsöksdjursverksamheten fr.o.m. 1999.

Flyttningen till Kl-området samt uppförandet av ett nytt säkerhets-
laboratorium och ett nytt djurhus kommer även att medföra kostnader för
investeringar i utrustning, burar m.m. SMI föreslår att anslagssparandet

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

används för att finansiera sådana kostnader. Även regeringen anser att
anslagssparandet i huvudsak bör användas till detta.

En neddragning av myndighetens ramanslag med 3 % för år 1997
skulle få oacceptabla återverkningar på verksamheten. Dels p.g.a. att
kostnaderna för lokaler, material och administration redan ligger på en
låg nivå och därmed är svåra att minska ytterligare, dels p.g.a. att den
ram som låg till grund vid bildandet av SMI också var mycket begrän-
sad. Därutöver bör det finnas utrymme för att möta förändringar i den
epidemiologiska bilden. Kraven på SMI kommer sannolikt att öka, bl.a.
som referenslaboratorium, i EU-arbetet samt i den nationella övervak-
ningen.

Slutsatser

Mot bakgrund av årsredovisningen för 1994/95 och den fördjupade an-
slagsframställningen för perioden 1997 - 1999 drar regeringen följande
slutsatser.

De riktlinjer och övergripande mål för SMI:s verksamhet som tidigare
lagts fast skall även gälla för kommande år.

I beräkningen av ramanslaget har regeringen räknat med att medel om

5,5 miljoner kronor, för finansiering av tre professurer, flyttas över från
Karolinska institutets (Kl) ramanslag till Smittskyddsinstitutets ram-
anslag fr.o.m. budgetåret 1997.

Kraven på neddragningar av den statliga administrationen har föranlett
en noggrann prövning av bl.a. myndigheternas behov av resurser för att
klara sina åtaganden. Eftersom SMI bl.a. fortfarande befinner sig i upp-
byggnadsfasen har regeringen ansett att endast 1 miljon kronor bör tas ut
som besparing på SMI:s ramanslag för år 1997.

SMI bör således anvisas ett ramanslag om 97 460 000 kr för år 1997.
För år 1998 beräknas utgifterna inom den anslagsfinansierade verksam-
heten uppgå till 98 335 000 kr. Beräkningen utgår från att ett sparkrav
på 3 % tas ut på 1998 års ramanslag. För år 1999 beräknas utgifterna
uppgå till 101 417 000 kr. Då är emellertid inte beräknade kostnadsök-
ningar till följd av den planerade flyttningen till Kl-området och byggan-
det av ett nytt säkerhetslaboratorium samt ett nytt djurhus medräknade.
Det är ännu inte klart exakt hur stora kostnadsökningarna blir.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

All. Statens institut för psykosocial miljömedicin

1994/95	Utgift	7 448°	Anslagssparande	421
1995/96	Anslag	15 099	Utgiftsprognos	15 520
			därav 1996	10 413
1997	Förslag	10 606
1998	Beräknat	11 026
1999	Beräknat	11 386

¹ Beloppen anges i tusental kr

Statens institut för psykosocial miljömedicin (IPM) skall utveckla, värde-
ra och förmedla kunskaper om psykosociala risksituationer, riskgrupper
och riskreaktioner. Hälsofrämjande faktorer skall beaktas. Verksamheten
omfattar målinriktad forskning samt utbildning, dokumentation och in-
formation.

Resultaten av forskningsverksamheten skall vara praktiskt tillämpbara
inom det sociala området och inom hälso- och sjukvårds- samt arbets-
marknadsområdena. Teoribildning och metoder för vetenskaplig forsk-
ning inom dessa områden skall utvecklas.

IPM är en självständig forskningsmyndighet med nära samarbete med
Karolinska Institutets avdelning för stressforskning vid institutionen för
folkhälsovetenskap. IPM bedriver även en omfattande extern forsknings-
verksamhet som finansieras genom bidragsintäkter. Under budgetåret
1994/95 uppgick dessa samt vissa konferensavgifter m.m. till 11,3
miljoner kronor. Vid budgetårets slut uppgick anslagssparandet till 0,4
miljoner kronor.

IPM:s årsredovisning ger i huvudsak en god och informativ bild av
verksamheten. Redovisningen följer i stort enhetsuppdelningen d.v.s.
enheterna för arbetsmiljö och hälsa, allmän social miljö och hälsa, in-
vandrarmiljö och hälsa, vårdmiljö och hälsa och suicidforskning och
prevention. Samtliga enheter uppvisar en hög aktivitetsnivå och ett om-
fattande samarbete med andra myndigheter, instititutioner och organisa-
tioner.

Institutets prestationer redovisas i form av publicerade artiklar,
forskarhandledning, föreläsningar och utbildning samt information och
service. Förutsättningarna att bedöma institutets verksamhet och produk-
tivitetsutveckling kommer avsevärt att förbättras när prestationerna kom-
mer att kunna redovisas likartat över tiden så att jämförelser kan göras
mellan åren.

Som en värdemätare på institutets forskningsmässiga kvalitet kan
anges att forskarna vid institutet flitigt anlitas som granskare av artiklar
till internationella tidsskrifter, som opponenter i samband med doktors-
avhandlingar och som föreläsare i nationella och internationella veten-
skapliga församlingar. Institutets förmåga att erhålla medel från forsk-
ningsråden liksom deltagande i flera forskningsprojekt inom EU bör
även kunna ses som tecken på att institutets verksamhet håller en
mycket hög vetenskaplig kvalitet.

Genom informations- och utbildningsinsatser skall institutet bidra till
att dess forskningsresultat och kunskaper sprids och kommer till praktisk
användning. Av årsredovisningen framgår att IPM samarbetar med en
rad olika aktörer bl.a. för att uppnå detta mål.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Övergripande mål

De övergripande målen för verksamheten ligger fast.

IPM skall under treårsperioden särskilt uppmärksamma och bidra
med kunskap som minskar de psykosociala påfrestningarna av den
höga arbetslösheten och omstruktureringarna på arbetsmarknaden.

Resurser 1997

Ramanslag 10 606 tkr

Beräknade avgiftsinkomster 1 200 tkr

Beräknade externa forskningsmedel 6 000 tkr

Övrigt

Arbetet med att förstärka IPM:s ekonomiadministration bör fortsätta.

Resultatbedömning

Kunskapsspridningen är, enligt regeringens mening, helt central i institu-
tets verksamhet varför ett fortsatt utvecklingsarbete bör bedrivas dels för
att bättre nå ut med kunskapen, dels för att bättre kunna redovisa och
utvärdera effekterna av denna del av verksamheten. Vidare anser rege-
ringen att ytterligare steg bör tas för att kunna skilja den verksamhet
som bedrivs inom institutets anslagsfinansierade verksamhet från den
forskningsverksamhet som bedrivs genom externa forskningsbidrag.

IPM konstaterar i sin fördjupade anslagsframställning att samhällets
snabba strukturförändring innebär ett ökat behov av tvärsektoriell kom-
petens av det slag som IPM besitter. Regeringen delar denna bedömning
och anser att de övergripande målen för IPM bör ligga fast. Med hänsyn
till den fortsatt höga arbetslösheten och de effekter denna kan ha på
befolkningens hälsa anser regeringen att IPM under den kommande
treårsperioden särskilt bör uppmärksamma och bidra med kunskap som
kan minska de psykosociala påfrestningarna av arbetslöshet och om-
fattande omstruktureringar på arbetsmarknaden.

I den fördjupade anslagsframställningen pekar IPM på att institutet
har ett relativt litet statsanslag och en stor andel extemfinansierad verk-
samhet. IPM konstaterar vidare att det inte är rimligt att expandera den
extemfinansierade verksamheten under den kommande perioden. Rege-
ringen delar inte denna bedömning. Skälen till detta är följande. För det
första visar det faktum att IPM kan erhålla externa forskningsmedel på

en god kvalitet i verksamheten. För det andra kan externa bidrag från
andra myndigheter, institutioner och organisationer bidra till en ökad
samhällsrelevans i institutets verksamhet. Slutligen medför det stats-
finansiella läget att regeringen inte har möjlighet att tillgodose IPM:s
ökade resursanspråk genom statsanslag.

Slutsatser

Med hänsyn till verksamhetens höga relevans, myndighetens relativt
begränsade storlek och att vissa verksamheter - såsom enheten för
folkhälsa och behandlingsforskning - befinner sig i ett uppbyggnads-
skede bör inte något särskilt effektiviseringskrav ställas på lPM:s verk-
samhet. Institutet har i den fördjupade anslagsframställningen bl.a. hem-
ställt om resurser för att kunna öka kunskapsspridningen liksom för att
höja den ekonomiadministrativa kompetensen vid myndigheten. Rege-
ringen beräknar sammanlagt 500 000 kronor för dessa ändamål.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

A 12. Statens beredning för utvärdering av medicinsk
metodik

1994/95	Utgift	14 431°	Anslagssparande	1 223
1995/96	Anslag	29 135	Utgiftsprognos	30 358
			därav 1996	22 074
1997	Förslag	23 631
1998	Beräknat	15 678
1999	Beräknat	16 148

¹ Beloppen anges i tusental kr

Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU) har till
uppgift att utvärdera tillämpade och nya medicinska metoder ur medi-
cinskt, ekonomiskt, socialt och etiskt perspektiv.

Det övergripande målet för myndigheten är att verka för ett rationellt
utnyttjande av givna resurser inom hälso- och sjukvården genom att
utvärdera befintlig och ny medicinsk metodik.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslags-
sparande av rimlig omfattning, särskilt med tanke på att de medel som
tillfördes år 1995 för att utvärdera psykiatriska behandlingsmetoder inte
var möjliga att utnyttja för reellt projektarbete. Däremot togs en väl
genomarbetad arbetsplan fram för denna verksamhet. Prognosen för
anslagsbelastningen under innevarande budgetår tyder på fortsatt god
överensstämmelse mellan budget och utfall men de nytillkomna medlen
för psykiatriska behandlingsmetoder kommer att behöva användas inom
den tidsperiod som reservationsmedel ger utrymme för. Detta är också
en naturlig följd av den arbetsmetod som SBU tillämpar. I stort sett all
verksamhet drivs i projektform. Projektarbetet löper under en period av
2 - 3 år för att sedan följas av en kunskapsspridnings- och uppföljnings-
fas.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Övergripande mål

De övergripande målen för SBU:s verksamhet ligger fast.

Resurser 1997

Ramanslag 23 631 tkr,

inklusive 8 000 tkr för att utvärdera psykiatriska behandlingsmetoder.

Övrigt

SBU förväntas, efter överenskommelse med företrädare för sjuk-
vårdshuvudmännen i samband med den s.k. Dagmar-överenskommel-
sen för år 1997, kunna tillföras ytterligare 10 500 tkr för sin verk-
samhet.

Resultatbedöming

SBU bedriver sin verksamhet mycket ambitiöst enligt sin instruktion och
uppställda mål. Måluppfyllelsen är ur produktivitets- och kvalitetshänse-
ende mycket god. Produktiviteten ligger högre än angivna krav och det
finns utvecklade kvalitetssäkringssystem. Utöver den uppföljning och
utvärdering som sker i myndighetens egen regi utvärderas verksamheten
också genom särskilda studier av oberoende granskare.

SBU prioriterar projekt som har omfattande konsekvenser för enskilda
personers hälsa och livsvillkor och som genom kvalitetsförbättringar
också har stora besparingspotentialer ur samhällsekonomisk synpunkt.
Rutiner och praxis har också förändrats inom flera av de områden där
SBU lämnat rekommendationer baserade på vetenskapliga kunskapssyn-
teser.

Det finns dock en viss osäkerhet när det gäller att bedöma vilka
effekter SBU:s verksamhet har på sjukvårdshuvudmännens agerande och
verksamhet. Sådana effekter är en förutsättning för att de samhällsekono-
miska vinsterna av myndighetens arbete skall kunna tas tillvara. Sjuk-
vårdshuvudmännen har inga fastställda rutiner för hur resultaten av
SBU:s verksamhet skall införlivas i det praktiska hälso- och sjukvårds-
arbetet och ingen systematisk uppföljning. Detta är faktorer som man
från statens sida har små möjligheter att direkt påverka. Genom att ge
SBU en mer aktiv roll i informationsspridningen och genom att utveckla
ytterligare effektmått kan dock en indirekt påverkan åstadkommas. Men
detta kräver att SBU tillförs ytterligare resurser då de nuvarande är

mycket hårt ansträngda. I annat fall måste ambitionsnivån och resultat-
kraven sänkas för att ge utrymme för en mer aktiv informationssprid-
ning.

Fördjupad prövning

SBU föreslår i sin fördjupade anslagsframställan för åren 1997 - 1999
att de övergripande målen för verksamheten skall vara oförändrade under
den kommande treårsperioden. Detta bl.a. mot bakgrund av sjukvårds-
sektorns strukturella problem och finansiella situation, det fortsatta be-
hovet av rationalisering och nödvändigheten av att minska klyftan
mellan nya kunskaper från medicinsk forskning och nuvarande praxis i
sjukvården.

Att utvärdera medicinska metoder är en internationell verksamhet.
Samarbete med SBU:s motsvarigheter i andra länder är viktigt för att ta
till vara dessas erfarenheter och för att undvika dubbelarbete. SBU har
intagit en ledande ställning i ett sådant internationellt samarbete.

SBU framhåller behovet av att under den kommande treårsperioden
förstärka och konsolidera verksamheten. I detta ingår bl.a. en strategisk
kompetensuppbyggnad. Insatser planeras också för att kunna möta rege-
ringens uttalade önskemål om informationsspridning av SBU:s erfaren-
heter och kunskaper.

SBU föreslår att ramanslaget ökas med sammanlagt 6 miljoner kronor
fr.o.m. år 1997 och att nivån bibehålls reellt oförändrad under resterande
del av aktuell period. En eventuellt oförändrad resurstilldelning innebär
att kravet på antalet projekt som bedrivs måste sänkas och att informa-
tionsspridning m.m. bedrivs på nuvarande nivå. Vid en eventuell
minskad resurstilldelning måste kraven på verksamhetens omfattning och
ambitionsnivån sänkas i motsvarande mån.

Slutsatser

Mot bakgrund av årsredovisningen för 1994/95 och den fördjupade an-
slagsframställningen för perioden 1997 - 1999 drar regeringen följande
slutsatser.

De riktlinjer och övergripande mål för SBU:s verksamhet som
tidigare lagts fast skall i princip gälla även för kommande år. Verksam-
heten bör dock konsolideras och förstärkas.

Sjukvårdshuvudmännens möjligheter att ta tillvara och omsätta kun-
skaperna i det reella hälso- och sjukvårdsarbetet är av avgörande be-
tydelse för effekterna av SBU:s verksamhet. Det är också främst de som
kan tillgodogöra sig de besparingar som SBU:s verksamhet visar är
möjliga, varför de också bör kunna bidra till finansieringen.

Efter överläggningar mellan representanter för staten och sjukvårds-
huvudmännen, de s.k. Dagmarförhandlingama, träffades en överenskom-
melse för år 1996 som bl.a. innebär att 10,5 miljoner kronor avsattes för
delfinansiering och förstärkning av SBU:s verksamhet detta år (skr.
1995/96:122, bet. 1995/96:SoU13, rskr. 1995/96:263).

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Motsvarande belopp avses tillföras SBU ur de s.k. Dagmarmedlen för år
1997 om parterna kommer överens om detta.

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1993/94:218, bet.
1993/94:SoU28, rskr. 1993/94:396) har 8 000 000 kronor beräknats
under ramanslaget för att utvärdera behandlingsmetoder inom psykiatrin.
Medlen har förts över från anslaget 9. A 8. Bidrag till psykiatriområdet.

Regeringen anser att SBU bör få söka och disponera forskningsbidrag
och andra externa bidrag för sin verksamhet.

För år 1998 beräknas kostnaderna uppgå till 15,7 miljoner kronor.
Beräkningen utgår från att de medel som tillförts SBU:s ramanslag
under åren 1995 - 1997 för att utvärdera psykiatriska behandlings-
metoder utgår i samband med att det särskilda anslaget, Bidrag till
psykiatri, då upphör. För år 1999 beräknas ett i princip oförändrat anslag
jämfört med föregående år och med samma motivering. Detta innebär
dock att myndigheten för att kunna bedriva och konsolidera verksam-
heten på nuvarande nivå, exklusive utvärderingen av psykiatriska be-
handlingsmetoder, samt för att kunna förstärka informationsinsatserna
blir beroende av delfinansiering från de s.k. Dagmarmedlen med minst
medel motsvarande det belopp som lämnas under år 1996.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

A 13. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

1994/95	Utgift	15 239°	Anslagssparande	1 765
1995/96	Anslag	31 574	Utgiftsprognos	33 339
			därav 1996	25 305
1997	Förslag	22 674
1998	Beräknat	24 075
1999	Beräknat	24 891

¹ Beloppen anges i tusental kr

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) har till uppgift att pröva
frågor om disciplinansvar och behörighet för hälso- och sjukvårdsperso-
nal m.m. enligt lagen (1994:954) om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och
sjukvårdens område (disciplinpåföljdslagen).

Det övergripande målet för nämnden är att aktivt medverka till att
stärka patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården inklusive tand-
vården och därigenom medverka till att sektormålet om en god hälso-
och sjukvård samt en god tandvård för hela befolkningen uppnås. HSAN
skall i anmälda fall pröva hur hälso- och sjukvårdspersonalen har utövat
sitt yrke och genom beslut om disciplinpåföljd eller återkallelse av legiti-
mation m.m. ge sin bedömning av vad som är godtagbart eller inte inom
hälso- och sjukvården samt tandvården.

HSAN konstaterar i den fördjupade anslagsframställningens resultat-
analys att den förväntade ökningen av antalet ärenden för budgetåret
1994/95 uteblev. Stagnationen av ärendetillströmningen bedöms dock
som tillfällig. Under andra halvåret 1995 uppges att den ökat med 17 %
jämfört med motsvarande period 1994.

Antalet avgjorda ärenden har ökat, vilket möjliggjorts främst genom
att regeringen ställt medel till förfogande så att ytterligare handläggare
har kunnat anställas. Kostnaden per ärende har minskat. Ärendebalansen
och handläggningstiden är i det närmaste oförändrade jämfört med före-
gående år.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Ärendeutveckling m.m. vid HSAN 1990/91 - 1994/95

	90/91	91/92	92/93	93/94	94/95
Antal anmälningar	1 504	1 600	1 933	2 355	2352
Antal avgjorda ärenden	1 567	1 813	1 962	2 027	2306
Antal balanserade ärenden vid budget- årets utgång	1 532	1 374	1 338	1 670	1716
Kostnaden (kr) per ärende i fast pris juli 1994	8 073	8 841	7 863	7 448	7 154
Genomsnittlig handläggningstid i månader			7,75	8,1	9,1

I sin omvärldsanalys framhåller HSAN att den nya lagstiftningen - lagen
(1994:953) om åligganden för personal inom hälso- och sjukvården och
lagen (1994:954) om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och sjukvårdens
område - hittills inte medfört någon nämnvärd lättnad av nämndens
arbetsbörda. Socialstyrelsens förstärkta tillsynsroll (prop.1995/96:176,
bet. 1995/96:SoU18, rskr. 1995/96:281) kan inte heller förväntas med-
föra någon nämnvärd lättnad av nämndens arbetsbörda. Förslaget i be-
tänkandet Förbättrad tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonal (SOU
1995:147) om en ny sanktionsform skulle tvärtom öka HSAN:s arbets-
börda märkbart. HSAN bedömer att en sådan mellanform skulle komma
till användning relativt ofta, vilket skulle föranleda ett ökat antal munt-
liga förhandlingar.

1 sin resursanalys konstaterar HSAN att möjligheterna till rationalise-
ring och kompetensutveckling är begränsade på grund av verksamhetens
karaktär. Den rationaliseringspotential som finns ligger främst i IT-ut-
vecklingen. Under 1996 kommer också ett modernare ärendehanterings-
system samt erfoderlig teknisk utrustning att upphandlas och införas.
HSAN anser det realistiskt att räkna med att antalet inkommande ären-
den fortsätter att öka med uppskattningsvis 15 % årligen.

För att klara av de uppställda målen måste ytterligare handläggare an-
ställas, IT-utrustning införskaffas samt antalet sammanträden ökas.

7 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 4

HSAN har beräknat medelsbehovet utifrån en styckkostnad per ärende
på 7 000 kr. Nämndens medelsbehov skulle med detta beräkningssätt
uppgå till 23 324 000 kr för budgetåret 1997.

HSAN ställer sig tveksam till om den fastlagda genomsnittshandlägg-
ningstiden om 6 månader kan uppnås. Detta då det alltid kommer att
finnas ärenden som tar längre tid i anspråk av utredningsskäl och organi-
satoriska skäl. Det förefaller rimligt att ställa upp olika mått för ärenden
som kan avgöras genom ordförandebeslut och sådana som måste avgöras
av nämnden i sin helhet.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller för HSAN skall kvarstå oförändrade
under treårsperioden 1997 - 1999.

Resurser 1997

Ramanslag 22 674 tkr

Övrigt

HSAN skall vidta åtgärder för att effektivisera ärendehandläggningen
ytterligare samt vidta särskilda insatser i syfte att avarbeta ärende-
balansen. HSAN skall nedbringa den genomsnittliga handläggnings-
tiden för ärendena till en tid av högst sex månader under budgetåren
1997-1999.

Resultatbedömning

HSAN:s årsredovisning visar att produktiviteten ökat genom att betydligt
fler ärenden än tidigare år avgjorts. Kostnaden per ärende har minskat.
Handläggningstiden har emellertid stigit från 8,1 månader för budgetåret
1993/94 till 9,1 månader för budgetåret 1994/95. Detta innebär att
handläggningstiden inte uppfyller de för budgetåret 1994/95 uppställda
kraven på högst åtta månader. Vidare har HSAN:s ärendebalans ökat,
om än obetydligt, och är fortfarande på en oacceptabel nivå.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.

Regeringen har för budgetåret 1995/96 ökat HSAN:s anslag och där-
utöver tillskjutit särskilda medel i syfte att avarbeta ärendebalansen.
HSAN har bl.a. anställt en ställföreträdande ordförande på heltid, ytter-
ligare handläggare och utökat antalet nämndsammanträden väsentligt.

Därtill har nämndens kansli omorganiserats för att bättre anpassas till
nämndens verksamhet. HSAN kommer också att införskaffa ett nytt
ärendehanteringssystem samt erforderlig IT-utrustning. Dessa åtgärder
förväntas få föll effekt under budgetåret 1997 vilket bör leda till att
handläggningstidema förkortas och ärendebalansen avarbetas i betydande
utsträckning.

Fördjupad prövning

Regeringen anser att HSAN:s verksamhet är central i arbetet för att
upprätthålla en god kvalitet och säkerhet i vården och förebygga risker
för patienterna. Verksamheten är också av direkt betydelse för rättssäker-
heten och integriteten för både patienter och hälso- och sjukvårdsperso-
nal. Det är därför av avgörande betydelse att bl.a. handläggningstidema
och ärendebalansen hålls på en acceptabel nivå. Den omorganisation
som HSAN genomfört bör också ge goda förutsättningar för att förkorta
handläggningstidema och minska ärendebalansen. Någon uppdelning i
verksamhetsområden bedöms inte som nödvändig mot bakgrund av verk-
samhetens karaktär.

Effekten av verksamheten har belysts i en enkätundersökning som
redovisas i betänkandet Förbättrad tillsyn över hälso- och sjukvårdsper-
sonal (SOU 1995:147). Regeringen konstaterar, liksom HSAN, att en-
kätsvaren tyder på att arbetsgivaren ser allvarligt på besluten och med
anledning därav vidtar åtgärder på arbetsplatsen i syfte att förbättra pa-
tientsäkerheten. HSAN:s beslut återförs också till hälso- och sjukvården
genom spridning i facktidskrifter och genom deltagande från HSAN:s
sida i konferenser m.m. Besluten är därmed vägledande för hälso- och
sjukvårdspersonalens yrkesutövning.

HSAN framhåller emellertid att effekten av nämndens verksamhet
skulle kunna förbättras om en mera systematisk utvärdering av besluten
kunde göras. Sedan den 1 januari 1996 registreras även beslut från
HSAN i Socialstyrelsens s.k. RiskDataBas. Regeringen stödjer det sam-
arbete som redan inletts mellan HSAN och Socialstyrelsen i syfte att göra
en mera analyserande statistisk bearbetning av materialet i RiskDataBasen.

Slutsatser

Enligt regeringens mening finns det inte någon anledning att ändra den
övergripande målsättning för HSAN som gäller idag.

Trots att HSAN har ökat sin produktivitet finns det fortfarande pro-
blem med handläggningstider och ärendebalansen. För att säkerställa att
handläggningstidema förkortas och att ärendebalansen avarbetas föreslår
regeringen att medelsnivån räknas upp med 3 062 000 kronor för bud-
getåret 1997. Däri ingår en budgetteknisk justering om 700 000 kronor.

Eftersom regeringen bedömer att HSAN:s arbetsbelastning kan kom-
ma att öka inom treårsperioden 1997-1999, bl.a. mot bakgrund av ned-
skärningar i vården, måste planeringsramen innehålla en beredskap för
ytterligare anslagshöjningar. För budgetåret 1998 beräknas ramanslaget
till 24 075 000 kronor och för budgetåret 1999 till 24 891 000 kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

5 B. Omsorg om äldre och personer med
funktionshinder

5.1 Allmänt

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Äldreomsorg

Ädel-reformens effekter och resultat har följts av Socialstyrelsen
sedan år 1992 och avrapporterades under våren 1996.

- Regeringen beslutade i december 1995 att tillsätta en särskild
utredare med uppgift att kartlägga och analysera frågan om be-
mötandet av äldre (Dir. 1995:159).

Regeringen föreslår att ett tidsbegränsat statligt utvecklings- och
stimulansbidrag inrättas för att utveckla metoder och former för
stöd till anhöriga.

- Mot bakgrund av Ädel-reformens omfattning och den relativt
korta tid som gått sedan genomförandet avser regeringen att ge
Socialstyrelsen i uppdrag att aktivt följa den fortsatta utveck-
lingen av äldreomsorgen.

Handikappomsorg

- Handikappreformen följs upp och utvärderas av Socialstyrelsen
sedan år 1994. En slutlig redovisning skall göras senast den
1 maj 1997. En särskild kostnadsuppföljning ingår i redovis-
ningen.

Riksdagen har under våren 1996 beslutat om vissa ändringar
inom den statliga assistansersättningen. Syftet är att få en bättre
kostnadskontroll utan att grundprinciperna för personlig assistans
påverkas.

- Inom regeringskansliet har utarbetats en promemoria med förslag
till hur en kostnadsutjämning kan ske mellan kommunerna för
verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till
vissa funktionshindrade (LSS).

Inom verksamhetsområdet lämnas bidrag till vissa verksamheter inom
handikapp- och äldreområdet. Det gäller bl.a. vissa stimulansbidrag till
kommuner och landsting, bidrag till bilstöd och vårdartjänst samt statlig
assistansersättning och bidrag till texttelefoner. Dessutom lämnas bidrag
till handikapp- och pensionärsorganisationer.

5.1.1 Äldreomsorg

Målen for äldreomsorgen är

- att äldre människor med behov av service, omsorg och vård skall få
sina behov tillgodosedda

- att äldre skall ges möjlighet att själva bestämma över sin livssituation
och det sätt på vilket omsorgen ges

Ålderspensionärerna i Sverige - ca 1,5 miljoner människor - utgör i
likhet med resten av befolkningen en tämligen heterogen grupp med
avseende på hälsa, ekonomiska resurser och kulturell bakgrund. En
generell beskrivning av äldregruppens livssituation visar en övervägande
ljus bild. Det stora flertalet behåller hälsan högt upp i åren och är välin-
tegrerade inom familjekretsen och i samhällslivet. Flertalet äldre klarar
sig också utan särskilda insatser från samhällets sida. Med stigande ålder
tilltar dock ålderskrämpoma och olika slag av demenssjukdomar blir allt
vanligare. Även om den allmänna bilden av de äldres livssituation är
ljus, finns det inom äldregruppen de vars fysiska och psykiska hälsa
samt livssituation i övrigt innebär behov av omfattande och kvalificerade
omsorgs- och vårdinsatser.

Resultat

Genom Ädel-reformen, som genomfördes den 1 januari 1992, har kom-
munerna fått ett sammanhållet ansvar för äldreomsorgen. Reformen inne-
bar bl.a. att kommunerna övertog ansvaret för lokala sjukhem och andra
verksamheter för långtidssjukvård med sammanlagt ca 31 000 platser.
Vidare infördes ett särskilt betalningsansvar för medicinskt fardigbehand-
lade patienter inom somatisk korttidssjukvård och geriatrisk vård. Kom-
munerna övertog ansvaret för dagverksamheter, för sjukvårdsinsatser i
dessa och i särskilda boendeformer för service och vård. Kommunerna
gavs också en befogenhet att svara för hemsjukvård i ordinärt boende
och kan efter överenskommelse med landstinget överta ansvaret för hela
hemsjukvården.

Regeringen uppdrog under hösten 1991 åt Socialstyrelsen att under en
femårsperiod följa upp och utvärdera Ädel-reformen. Uppdraget har
avrapporterats årligen och en samlad redovisning avlämnades under
våren 1996. Reformen och dess konsekvenser för hela vård- och om-
sorgssystemet har studerats ur olika perspektiv och äldreomsorgen i sin
helhet har belysts på ett sätt som inte gjorts tidigare. Det har dock fun-
nits vissa begränsningar i möjligheterna att fullt ut värdera Ädel-refor-
mens konsekvenser. Det har bl.a. varit svårt att särskilja specifika effek-
ter till följd av reformen från konsekvenser av andra förändringar i sam-
hället och på äldreområdet.

Ädel-reformen har genomförts under en tid då kommunernas och
landstingens ekonomi försämrats och då andra reformer och strukturför-
ändringar påverkat huvudmännens inbördes relationer och behov av
samverkan. Enligt slutrapportens sammanfattande diskussion skulle re-

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

formen och dess konsekvenser kunna ställas i relation till ett tänkt sce-
nario där reformen inte hade genomförts. Enligt Socialstyrelsen hade
sannolikt samverkansproblemen mellan huvudmännen - i avsaknad av
Ädel-reformen - varit mycket mer uttalade än i dag. Bl.a. skulle en stor
andel av vårdplatserna inom den somatiska akutsjukvården varit upp-
tagna av personer som väntade på vård i andra former. Enligt Social-
styrelsen skulle risken vidare ha varit uppenbar att de båda huvud-
männen skulle ha försökt klara den egna ekonomin genom att "lämpa
över" ansvaret på den andre huvudmannen. Därmed skulle också äldre i
ökad utsträckning riskera att "falla mellan stolarna". Socialstyrelsen
framhåller Ädel-reformens dynamiska effekter genom att den, tillsam-
mans med en rad andra samhällsförändringar, medfört en mycket kraftig
omstrukturering av vården och omsorgen. Kommunerna har därmed
också fått en alltmer tydlig roll som basen för vård- och omsorgssyste-
met. Enligt Socialstyrelsens mening har Ädel-reformen skapat möjlig-
heter att utveckla bättre kvalitet och effektivare resursutnyttjande inom
äldreomsorgen.

Tidigare årsredovisningar och slutrapporten visar samtidigt på nya
gränsdragningsproblem; problem som visserligen varit kända tidigare,
men som efter Ädel-reformen blivit mer uppmärksammade. Hit hör det
delade ansvaret för rehabilitering och hjälpmedel. I anslutning till Social-
styrelsens årsrapport 1994, i vilken problemen på rehabiliteringsområdet
särskilt lyftes fram, tog regeringen initiativ till särskilda utvecklings-
medel om 300 miljoner kronor. Socialstyrelsen fick i uppdrag av rege-
ringen att intensifiera sina insatser på området och att fördela de av
riksdagen beslutade medlen till huvudmännen. En förutsättning för utbe-
talning av medel var att kommuner och landsting gemensamt kommit
överens om en plan för medlens användning. Av en lägesrapport från
Socialstyrelsen framgår att de flesta huvudmännen inledde sina aktivite-
ter kring årsskiftet 1995/96 och att det finns ambitioner att åtgärda de
brister som framkommit i Ädel-utvärderingen. En stor del av medlen har
använts till att anställa projektledare och rehabiliteringspersonal dels för
utbildning och handledning, dels för direkt rehabiliterande insatser. De
olika länsplanema visar på en stor mångfald och i alla län arbetar man
för att förbättra samverkan inom den egna organisationen och mellan
huvudmännen. Av planerna kan man utläsa olika linjer i utvecklingen av
rehabiliteringen för äldre. Den geriatriska vården inriktas alltmer på att
understödja den kommunala rehabiliteringen genom att personal från
geriatriken följer med patienten ut från kliniken till det egna eller det
särskilda boendet. På vissa håll samfinansierar landsting och kommuner
rehabiliteringsresurser. Ytterligare en trend är att kommunerna på egen
hand utvecklar former för rehabilitering.

I sin slutrapport framför Socialstyrelsen fortsatt kritik i anledning av
problem på hjälpmedelsområdet. Enligt Socialstyrelsen tycks inte hjälp-
medelsförsörjningen vara organiserad utifrån brukarnas behov. Insatserna
följs dessutom inte upp systematiskt. Behovet av förbättrad samverkan
på hjälpmedelsområdet sammanhänger med liknande behov på rehabili-
teringsområdet. Regeringen noterar dock med tillfredsställelse de posi-

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

tiva aktiviter som utvecklats bl.a. i samband med de särskilda stimulans-
bidragen till rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning och bedömer att
dessa aktiviteter kommer att medverka till att de brister som Social-
styrelsen uppmärksammat kan åtgärdas. Regeringen har nyligen tillsatt
en utredning som rör Handikappinstitutets verksamhet, organisationsform
och finansiering, vilken i sitt arbete kommer att ta del av de erfarenheter
som Socialstyrelsen redovisat inom området (Dir 1995:161).

I samband med Ädel-reformen gavs kommunerna befogenhet att svara
för hemsjukvården i ordinärt boende. Kommuner och landsting kan kom-
ma överens om ett kommunalt övertagande av hemsjukvården, vilket
skett i drygt hälften av landets kommuner. Enligt Socialstyrelsens upp-
fattning ger erfarenheterna från olika studier anledning för staten och
huvudmännen att utreda konsekvenserna av en kommunaliserad hem-
sjukvård över hela landet. Rapportens förslag i denna del bereds för
närvarande inom regeringskansliet.

Genom Ädel-reformen gavs kommunerna också ansvar för hälso- och
sjukvårdsinsatser i bl.a. särskilda boendeformer. Detta innebar en viktig
förändring av ansvarsförhållandena mellan huvudmännen och var också
det principiellt "nya" inslaget i reformen. Överförandet till kommunerna
av den tidigare landstingskommunala långtidssjukvården - de lokala
sjukhemmen och andra enheter för somatisk långtidssjukvård - var det
tyngsta inslaget i reformen. Betalningsansvaret för medicinskt färdigbe-
handlade patienter inom somatisk akutsjukvård och geriatrisk vård har
fått stor betydelse som ekonomiskt styrinstrument i samspelet mellan
huvudmännen. En följd av detta nya system är en fortgående diskussion
om behovet av kriterier för begreppet "medicinskt färdigbehandlad"; i
vilket skede landstingets ansvar slutar och kommunens börjar.

Ädel-utvärderingen har genom en mängd studier ökat kunskapen om
kvalitet och säkerhet i kommunernas medicinska omvårdnad och det är
också på detta område som brister särskilt har uppmärksammats. Under
hösten 1993 tog regeringen initiativ till ett särskilt stimulansbidrag på
50 miljoner kronor (Ädel-50) med syfte att stimulera kommunerna att ut-
veckla kvalitet och säkerhet inom den kommunala hälso- och sjukvår-
den. Ett 100-tal projekt har fått bidrag inom området. Socialstyrelsen
avser att avrapportera Ädel-50 vid konferenser och i ett 20-tal rapporter
under hösten 1996.

När det gäller den medicinska omvårdnaden och vården pekar Social-
styrelsen i slutrapporten på läkarnas alltmer perifera roll inom äldre-
vården och på en omfattande förskrivning av läkemedel till äldre. Social-
styrelsen anser vidare att kostnaden för läkarinsatser bör regleras mellan
huvudmännen i särskild ordning. Regeringen anser att det är av central
betydelse att äldre garanteras en god och säker sjukvård oberoende av
boendeform. Landstingen har ansvaret för läkarinsatser och att dessa är
tillgängliga även i särskilda boendeformer. Erfarenheterna från Ädel-
utvärderingen pekar på behovet av ökad läkarmedverkan inom den kom-
munala äldresjukvården och på behovet av att utveckla organisatoriska
former för en sådan.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Enligt regeringens sammanfattande bedömning har Ädel-reformen bi-
dragit till att lösa många av de problem som tidigare kännetecknat vår-
den och omsorgen om äldre och funktionshindrade personer. Den har
därmed också skapat nya och bättre förutsättningar för kommuner och
landsting att i samverkan utveckla omsorg och vård för dessa grupper.

Regeringen uppdrog under hösten 1994 åt Socialvetenskapliga forsk-
ningsrådet att genomföra en kartläggning av all äldreforskning som har
en europeisk eller annan internationell anknytning. Uppdraget redovisa-
des i mars 1996. Vid ett femtiotal svenska forskningsinstitutioner be-
drevs under hösten 1995 drygt ett hundratal socialvetenskapliga äldre-
forskningsprojekt med internationell anknytning inom områden som
psykologi, demens, välfärdsforskning, vårdforskning, teknik, etc. Trots
den positiva bild av forskningens internationella anknytning som redo-
visas återfinns discipliner med litet eller inget internationellt deltagande.
Uppdraget, som initierades mot bakgrund av EU-samarbetet inom äldre-
området, visar också att den näst största finansieringskällan efter Sverige
är EU eller nationella forskningsråd i Europa.

Förändringsarbete inom äldreområdet

Bemötandeutredningen (S 1995:15)

Under många år har äldreomsorgsarbetet varit inriktat på viktiga struk-
turfrågor, organisationsförändringar och framförallt på frågan om en ny
och tydligare ansvarsfördelning mellan huvudmännen. I olika samman-
hang har brister framkommit när det gäller information, dokumentation,
behovsbedömning och övrig ärendehandläggning; brister som direkt eller
indirekt handlar om bemötandet av äldre. När det gäller särskilda boen-
deformer har Ädel-utvärderingens återkommande rapporter redovisat
brister i den medicinska omvårdnaden. Mot denna bakgrund beslöt rege-
ringen under hösten 1995 att tillkalla en särskild utredare (Dir.
1995:159) med uppgift att kartlägga och analysera frågan om hur äldre
bemöts inom omsorg och vård och i annan offentlig verksamhet. I upp-
draget ingår bl.a. att kartlägga och analysera faktorer i organisation och
struktur, som bidrar till brister i kvalitet och bemötande, samt att be-
skriva pågående utvecklingsarbete i kommuner och landsting som rör
kvalitetsutveckling. Utredningsarbetet skall vara avslutat senast den
30 maj 1997.

Stödet till anhöriga

Anhörigomsorgen uppskattas i olika studier vara två till tre gånger så
omfattande som samhällets insatser för äldre och funktionshindrade per-
soner. Stora förändringar av vårdstrukturen inom akutsjukvården, i kom-
bination med nedskärningar inom kommunal verksamhet, kan innebära
att ansvaret för vård och omsorg förskjuts mot anhöriga och andra när-
stående. Socialstyrelsen uttalar i Ädel-reformens slutrapport: "Fortsatt

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

ekonomisk åtstramning medför nya komplicerande omständigheter för
äldrevården och för samspelet mellan huvudmännen. Ytterst drabbar
åtstramningarna de närstående som redan i dag bär upp merparten av
äldreomsorgen och som måste få ett bättre stöd och inte en ökad belast-
ning".

Omsorgen som ges av anhöriga sker ofta "i det tysta". De flesta an-
hörigvårdare är kvinnor. Många äldre och funktionshindrade personer
vårdas av anhöriga som har liten eller ingen kontakt med hemtjänsten
eller andra samhällsorgan. Flertalet kommuner har inte utvecklat någon
policy för stödet till anhöriga, och det är långt ifrån självklart att man
får hjälp som anhörig. Den hjälp anhöriga i första hand behöver och
efterfrågar är avlösning från vårdsysslan - antingen genom planerad och
tidsbegränsad vistelse i en särskild boendeform för den som vårdas eller
genom avlösning i det egna hemmet.

Socialtjänstkommittén har i sitt slutbetänkande (SOU 1994:139) Ny
socialtjänstlag föreslagit en ny bestämmelse i socialtjänstlagen
(1980:620) som innebär att kommunens ansvar att ge anhöriga stöd
tydliggörs.

Det är viktigt att kommunernas hållning gentemot anhöriga och meto-
derna för samverkan kring den enskilde vårdtagaren utvecklas. Rege-
ringen föreslår därför att ett tidsbegränsat statligt utvecklings- och stimu-
lansbidrag inrättas för att utveckla metoder och former för stöd till an-
höriga. Bidraget bör få en bred inriktning och skall bl.a. kunna användas
för att öka kunskapen om anhörigas situation och om tidigare erfaren-
heter av anhörigstöd. Riktat projektstöd skall kunna utgå bl.a. till verk-
samheter som syftar till att utveckla formerna för stöd till lokala an-
höriggrupper samt till informations- och utbildningsinsatser. Medlen
föreslås disponeras av Socialstyrelsen.

Nytt äldre-uppdrag

Socialstyrelsens fortlöpande rapporter om utvecklingen av Ädel-reformen
och på äldreområdet i stort har gett ökade kunskaper både kring positiva
utvecklingstendenser och kring de brister som fortfarande finns på äldre-
området. Mot bakgrund av Ädel-reformens omfattning och den relativt
korta tid som förflutit sedan reformen genomfördes anser regeringen att
det finns behov av en fortsatt strukturerad uppföljning av äldreomsorgen.
Regeringen avser därför att ge Socialstyrelsen i uppdrag att under en tre-
årsperiod aktivt och samlat bedriva uppföljnings- och utvärderingsarbete
inom äldreområdet. I regeringsuppdraget kommer att läggas särskild vikt
vid de områden där det ställs fortsatt stora krav på en förbättrad sam-
verkan mellan huvudmännen och i övrigt när det gäller frågor om säker-
het och kvalitet i den medicinska omvårdnaden och vården.

5.1.2 Handikappomsorg

Utgångspunkten för handikappolitiken är principen om alla människors
lika värde och lika rätt. Innebörden av detta är att personer med funk-

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

tionshinder skall beredas möjligheter att som andra vara med i samhälls-
gemenskapen och delta i olika aktiviteter. Strävan är att personer med
funktionshinder - precis som andra medborgare - skall ges möjligheter
att få en god utbildning, ett förvärvsarbete och ett tryggt och värdigt
boende samt möjligheter att delta i olika fritids- och kulturaktiviteter.
Målet för handikappolitiken är att uppnå föll delaktighet och jämlikhet.
Staten, kommunerna och landstingen är ytterst ansvariga för att de
handikappolitiska målen kan förverkligas.

Dessa mål överenstämmer väl med innehållet i FN:s standardregler
för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och
jämlikhet. Handikappombudsmannen har enligt sin instruktion i uppdrag
att utvärdera de åtgärder som vidtas i Sverige för att förverkliga dessa
regler. FN har utsett en särskild rapportör, förutvarande statsrådet
Bengt Lindqvist, med uppgift att leda de övervaknings- och uppfölj-
ningsinsatser som görs när det gäller standardreglernas tillämpning.

Under senare årtionden har levnadsvillkoren för personer med funk-
tionshinder successivt förbättrats. En grundläggande förutsättning för
detta har varit utvecklingen av den generella välfärdspolitiken. Även
fortsättningsvis kommer den generella välfärdspolitiken, i kombination
med särskilt inriktade handikappolitiska insatser och åtgärder för en
förbättrad tillgänglighet, att utgöra grundstenarna i svensk handikappoli-
tik.

Handikapporganisationernas aktiva medverkan i det handikappolitiska
arbetet har haft en avgörande betydelse för de förbättringar som upp-
nåtts. Organisationerna har påverkat både synen på handikapp och ut-
formningen av olika stödsystem. Staten, kommunerna och landstingen
har ett ansvar för att organisationerna kan bedriva verksamhet på central,
regional och lokal nivå utifrån rimliga ekonomiska villkor.

De handikappolitiska reformer som genomförts under senare år har i
hög grad inriktats på förbättringar av det individuella stödet till funk-
tionshindrade personer. Det är angeläget att handikappolitiken under
kommande år även inriktas på att förbättra tillgängligheten i miljöer och
verksamheter för funktionshindrade personer.

Resultat

Den 1 januari 1994 infördes en ny rättighetslag för personer med funk-
tionshinder; lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions-
hindrade (LSS). Genom lagen har bl.a. personer med utvecklingsstörning
och andra personer med stora och varaktiga funktionshinder fått en lag-
stadgad rätt till stöd- och serviceinsatser av olika slag. Införandet av
LSS är den viktigaste delen i de förändringar som genomfördes inom
ramen för 1994 års handikappreform.

Den 1 januari 1994 infördes också stödformen statlig assistansersätt-
ning. Assistansersättning kan lämnas till personer som inte fyllt 65 år
och som bor i eget boende, servicehus eller hos familj eller anhörig.
Assistansersättningen är avsedd att täcka kostnader för personlig assi-
stans och lämnas till personer som har behov av assistans under i

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

genomsnitt mer än 20 timmar per vecka. Rätten till assistansersättning
regleras i lagen (1993:389) om assistansersättning och i förordningen
(1993:1091) om assistansersättning.

Genom ett tillägg i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) har vidare
sjukvårdshuvudmännens ansvar att erbjuda invånarna habilitering, reha-
bilitering och hjälpmedel förtydligats. Med syfte att påskynda utveck-
lingen inom habiliterings- och rehabiliteringsverksamheten samt inom
hjälpmedelsförsörjningen utges under perioden 1994-1997 särskilda
statliga stimulansbidrag. Inom ramen för handikappreformen har åtgärder
dessutom vidtagits för att utveckla tolktjänsten för döva och dövblinda
m.fl. grupper samt för att förbättra stödet till s.k. små och mindre kända
handikappgrupper.

Genom införandet av LSS har kommunerna, med undantag för insat-
sen rådgivning och annat stöd, fått ett samlat ansvar för stöd och service
till personer med funktionshinder. Innebörden av detta är att verksam-
heten med omsorger om personer med utvecklingsstörning m.fl. enligt
den tidigare omsorgslagen (1985:568) har förts över från landstingen till
kommunerna.

Regeringen har uppdragit åt Socialstyrelsen att fortlöpande följa upp
och utvärdera handikappreformen bl.a. när det gäller de olika insatsernas
innehåll, kvalitet och kostnader. Uppdraget rapporteras årligen. Gransk-
ningen av reformens ekonomiska effekter kommer att redovisas i sär-
skild ordning. En slutlig sammanfattande rapport skall lämnas under år
1997.

Socialstyrelsen konstaterar i sin senaste rapport från år 1995 att det är
viktigt att kommunerna utformar och planerar sin verksamhet för yngre
personer med funktionshinder skilt från den som riktar sig till äldre.
Många kommuner gör inte det i dag, utan insatserna för äldre och för
personer med funktionshinder förs ihop i en gemensam kommunal plan
för äldre- och handikappomsorgen. Endast en tredjedel av kommunerna
har handikappolitiska program enligt en undersökning som Handikapp-
utredningen (S 1988:03) gjorde. En klar majoritet av kommunerna har
sitt LSS-ansvar integrerat i sin organisation för äldreomsorg, men oftast
med en särskild handläggare för LSS-ärenden. En sammanblandning av
yngres och äldres behov kan, enligt Socialstyrelsen, innebära en allvarlig
inskränkning i yngres livsvillkor och levnadsförhållanden.

Ungefär 7 000 personer uppbar statlig assistansersättning i augusti
1996. De hade i genomsnitt behov av assistans under ca 69 tim/vecka.
Drygt 80 % av dem som fick assistansersättning hade valt att låta kom-
munerna vara arbetsgivare för sina personliga assistenter, medan nära
10 % hade valt ett kooperativ. Resterande 10 % hade valt privata före-
tag, var själva arbetsgivare eller tillämpade andra lösningar.

Enligt Socialstyrelsens rapport har möjligheten till assistansersättning
inneburit stora och mycket positiva förändringar för dem som har assi-
stans. Det är främst möjligheten att själv styra sin vardag och ha inflyt-
ande över assistansen som upplevts som en mycket stor förbättring.
Kvaliteten på assistansen upplevs också av de allra flesta som betydligt
bättre jämfört med tidigare lösningar.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Kvaliteten brister, enligt Socialstyrelsen, när det gäller samverkan
mellan kommunens olika verksamheter och mellan huvudmännen. Perso-
ner med omfattande funktionshinder är beroende av kvalificerade insat-
ser från flera håll, och därför är det viktigt att samverkan fungerar. Indi-
viduella planer för enskilda om stödinsatser saknas i många kommuner.

En annan allvarlig omständighet som tas upp i Socialstyrelsens redo-
visning är förekomsten av lagtrots i LSS-mål. Här konstaterar Social-
styrelsen att domar enligt LSS och enligt den tidigare omsorgslagen inte
alltid har verkställts.

Regeringens huvudintryck av rapporten är dock att kvaliteten i funk-
tionshindrade personers livsvillkor har stärkts på flera områden genom
handikappreformen. Det finns en klar vilja hos kommunerna att utveckla
kompetensen i handikappfrågor och att utveckla handikappomsorgen.
Enskildas inflytande och valfrihet har stärkts. Friheten att välja person-
ligt stöd har inneburit en mycket högre grad av självständighet än innan
reformen genomfördes. Det ändrade huvudmannaskapet för omsorgerna
om personer med utvecklingsstörning har på ett positivt sätt förändrat
livsvillkoren för många. Olika boendealternativ har utvecklats, liksom
stödet i anslutning till boendet. Många personer med utvecklingsstörning
har därmed kunnat flytta från vårdhem och specialsjukhus till en egen
bostad eller en gruppbostad.

När det gäller att använda stimulansbidraget till habilitering och re-
habilitering visar Socialstyrelsens uppföljning att intresset varit stort
bland huvudmännen. Avsikten med stimulansbidraget är att påskynda
utvecklingen av habiliterings- och rehabiliteringsinsatser och få till stånd
en utjämning av resurserna inom landet och mellan olika handikapp-
grupper. Regeringen kan med tillfredsställelse konstatera att stimulans-
bidraget utan tvekan har haft en sådan effekt. Ett problem är dock att
kunskapen i landet om små och mindre kända handikappgrupper och
deras behov fortfarande är bristfällig och att man inte vet var resurserna
bäst behövs. Det är viktigt att Socialstyrelsen stimulerar huvudmän och
berörda organisationer att utveckla verksamheten på detta område.

Stimulansbidraget till utvecklingsinsatser inom hjälpmedelsförsörj-
ningen har också haft positiv effekt och har lett till ökade kunskaper om
hjälpmedlens betydelse för personer med funktionshinder, liksom ökad
brukarmedverkan och förbättrad samverkan mellan landsting och kom-
muner.

På regeringens uppdrag har Socialstyrelsen utrett förusättningama för
en eventuell hjälpmedelsgaranti för personer med funktionshinder. Rege-
ringen har med anledning av Socialstyrelsens rapport beslutat att Social-
styrelsen far använda medel ur stimulansbidraget till utvecklingsinsatser
inom hjälpmedelsförsörjningen för att möjliggöra försöksverksamhet
inom området.

När det gäller statsbidragen till rådgivning och annat stöd och till
tolktjänsten pekar Socialstyrelsen på en del problem. Statsbidraget till
rådgivning och annat stöd har inte fullt ut nått de personer statsbidraget
avser, vilket enligt Socialstyrelsen hänger samman med att verksamheten
inte byggts ut tillräckligt. En av orsakerna kan vara att landstingen inte

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

har informerat i tillräcklig utsträckning om möjligheten att få insatsen.
Enligt regeringens uppfattning bör Socialstyrelsen noga följa utveck-
lingen av statsbidraget till rådgivning och annat stöd samt på olika sätt
uppmana huvudmännen att genom information och uppsökande verksam-
het göra insatsen mer lättillgänglig för den enskilde.

Socialstyrelsen redovisar i sin rapport om 1995 års tolktjänstverksam-
het att det fortfarande är brist på tolkar och att förändringarna jämfört
med år 1994 är små. De åtgärder som vidtagits för att öka antalet tolkar
är, enligt Socialstyrelsens bedömning, inte tillräckliga. Bl.a. har få lands-
ting gjort inventeringar av antalet personer som behöver tolk. Flera
landsting uppger dock att en inventering av antalet tolkbehövande är
planerad.

Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) disponerar särskilda medel för att
bygga ut teckenspråks- och tolkutbildningama. TÖI har lagt fram en
plan för hur utbildningen av tolkar skall kunna intensifieras samt har
vidtagit åtgärder som på sikt bör leda till en ökning av antalet tolkar.
Regeringen delar Socialstyrelsens bedömning att bristen på tolkar kom-
mer att kvarstå några år framöver, men att en förbättring kan komma till
stånd i slutet av 1990-talet. Socialstyrelsen kommer att slutrapportera sitt
uppdrag att följa upp och utvärdera tolktjänsten den 1 april 1997. Det är
emellertid, enligt regeringens uppfattning, viktigt att Socialstyrelsen
inom ramen för sin tillsynsverksamhet följer utvecklingen av tolktjänsten
också i fortsättningen.

Socialstyrelsen överlämnade i maj 1996 en första delredovisning med
anledning av regeringens uppdrag att göra en kostnadsuppföljning av
handikappreformen. Enligt uppdraget skall kostnadsuppföljningen avse
åren 1994 och 1995, dvs. de två åren omedelbart efter det att reformen
trädde i kraft. I uppdraget ingår dessutom att lämna underlag för en
bedömning av den långsiktiga kostnadsutvecklingen för reformen.

Socialstyrelsen pekar i rapporten på vissa grundläggande problem som
begränsar möjligheten att följa och analysera handikappreformens kost-
nader. Bl.a. framhålls att handikappreformen är genomgripande och
komplex, vilket innebär att det tar en viss tid innan verksamheten finner
sin form. Enligt Socialstyrelsen kan de effekter som går att avläsa under
de år uppföljningen skall avse - åren 1994 och 1995 - eventuellt inte
vara giltiga på längre sikt. Vidare konstateras att handikappreformen
genomförts parallellt med andra stora förändringar av kommunernas
verksamhet och att det kan vara svårt att avgöra vilken betydelse handi-
kappreformen har haft för kostnadsutveckling och prestationer.

Tyngdpunkten i Socialstyrelsens rapport ligger på kostnaderna för de
aktuella verksamheterna under år 1994. I rapporten redovisas bl.a. en
sammanställning av totalkostnaderna för insatser för stöd och service
enligt LSS och fördelat mellan huvudmännen. I rapporten görs bedöm-
ningen att LSS inte inneburit någon väsentlig förändring av totalkost-
naderna inom berörda områden under år 1994 jämfört med år 1993.
Enligt Socialstyrelsen kommer en fördjupad analys av kostnadsföränd-
ringarna mellan åren 1993, 1994 och 1995 att redovisas i den slutrapport
som skall lämnas senast i maj 1997.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Socialstyrelsens uppdrag att kartlägga hab iliter ingen av synskadade
barn och ungdomar visar att det oftast saknas organiserat samarbete
mellan syncentraler och barn- och ungdomshabilitering samt i förekom-
mande fall med den pedagogiska hörselvården. Dock pågår det en ut-
veckling i landstingen med inriktning på att få till stånd en mer behovs-
anpassad och bättre samordnad habiliteringsverksamhet. Regeringen vill
i detta sammanhang understryka vikten av att landstingen upprättar in-
dividuella habiliteringsplaner for synskadade barn och ungdomar, i vilka
frågor om ansvarsfördelning och samverkan bör kunna klarläggas.

Med anledning av regeringens proposition Vissa frågor om personlig
assistans (prop. 1995/96:146) beslutade riksdagen i maj 1996 om vissa
förändringar i stödformen personlig assistans (bet. 1995/96:SoU15, rskr.
1995/96:262). Förändringarna syftar till att förbättra kostnadskontrollen
i statlig assistansersättning, utan att de grundläggande principerna för
personlig assistans påverkas. Riksdagens beslut innebär bl.a. en tydligare
gränsdragning mellan personlig assistans och kommunala och landstings-
kommunala stödinsatser for funktionshindrade personer. Vidare har be-
greppet personlig assistans definierats i lagstiftningen. De forändrade
reglerna trädde i kraft den 1 juli 1996 och bedöms innebära att statens
kostnader for assistansersättning minskar med 215 miljoner kronor per
år.

Förändringsarbete inom handikappområdet

Huvudmannaskapsforändringen av omsorgsverksamheten, som slutfördes
vid utgången av år 1995, har inneburit att frågan om kostnadsskillnader
mellan kommuner for verksamhet enligt LSS fått särskild aktualitet. Mot
denna bakgrund beslutade regeringen i maj 1995 att inrätta en arbets-
grupp med uppdrag att utreda frågan om behovet av en utjämning av
kostnadsskillnader mellan kommunerna för verksamhet enligt LSS. Ar-
betsgruppen har nyligen överlämnat promemorian (Ds 1996:47) Utjäm-
ning av kostnadsskillnader för verksamhet enligt LSS. I promemorian
konstateras att kostnadsskillnaderna mellan kommunerna för LSS-verk-
samhet i många fall är mycket stora och att åtgärder bör vidtas för att
åstadkomma en utjämning. I promemorian görs vidare bedömningen att
det lämpligaste sättet att uppnå en kostnadsutjämning är att komplettera
det nationella statsbidrags- och utjämningssystemet med en faktor som
beaktar kommunernas olika behov av verksamhet enligt LSS. Prome-
morian bereds for närvarande inom regeringskansliet.

Regeringen beslutade hösten 1995 att tillsätta en delegation (S 1995:1)
med uppgift att behandla vissa frågor i anslutning till överförandet av
omsorgsverksamheten från landstingen till kommunerna. Delegationen
tillsattes på begäran av Kommunförbundet Malmöhus och Kommunför-
bundet Skaraborg. Uppdraget var att genom forhandlingar med kommu-
nerna i de båda länen medverka till att lokala överenskommelser om
system för mellankommunal kostnadsutjämning med anledning av LSS-
verksamhet skulle kunna nås i länen. Under våren 1996 har delegationen
i rapporter till regeringen meddelat att det efter forhandlingar varit möj-

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

ligt att uppnå sådana överenskommelser. Regeringen har i juni 1996
beslutat att vidga delegationens uppdrag till att också omfatta vissa
frågor om kostnadsansvar for LSS-verksamhet for personer boende i
Jönköpings län. Delegationen bedöms ha slutfört sitt arbete i november
1996.

I samband med att Handikappombudsmannen inrättades begärde riks-
dagen att regeringen skulle belysa förutsättningarna för att ge Handi-
kappombudsmannen en processförande roll och återkomma till riksdagen
med förslag i frågan (prop. 1993/94:219, bet. 1993/94:SoU27, rskr.
1993/94:397). Mot den bakgrunden har en promemoria (Ds 1996:56)
utarbetats inom Arbetsmarknadsdepartementet med förslag till lagstift-
ning mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder. I
promemorian föreslås att Handikappombudsmannen skall fä en process-
förande roll i sammanhanget. Promemorian kommer att remissbehandlas
under hösten 1996.

Regeringen beslutade i december 1995 att tillkalla en särskild utredare
med uppdrag att utreda vissa frågor om Handikappinstitutets verksamhet,
organisationsform och finansiering (Dir. 1995:161). Utredningens huvud-
uppgift är att pröva vilka förändringar som behöver ske av Handikapp-
institutet med anledning av att landstingen och kommunerna numera -
till följd av Ädel-reformen - har ett gemensamt ansvar att tillhandahålla
hjälpmedel.

Regeringen framhöll i propositionen Åtgärder för att bredda och ut-
veckla användningen av informationsteknik (prop. 1995/96:125) att för-
utsättningarna för att genomföra ett informationsteknikprogram (IT-pro-
gram) med inriktning på äldre och funktionshindrade personer skall
prövas. I linje med vad som framhölls i propositionen har regeringen
nyligen beslutat uppdra åt Handikappinstitutet att utarbeta ett förslag till
ett sådant IT-program. Syftet med programmet är att skapa förutsätt-
ningar för ett mer samlat grepp när det gäller beslut om prioriteringar
och åtgärder inom området informationsteknik och äldre och funktions-
hindrade personer.

Sverige deltar aktivt i HELIOS II, som är EU:s tredje åtgärdsprogram
för att främja integrering av personer med funktionshinder på olika sam-
hällsområden. En stor del av arbetet i programmet sker genom erfaren-
hets- och informationsutbyte samt i arbetsgrupper och andra organ. En
rad aktiviteter har genomförts på områden som gäller rehabilitering,
utbildning, arbete och social integrering. Sverige deltar i Helios-pro-
grammets rådgivande kommitté och förbindelsegrupp liksom i Helios
Disability Forum. Svenska representanter finns dessutom i en rad arbets-
och temagrupper.

En svensk Helios-kommitté (S 1995:02) har tillsatts för att få en sam-
ordning på nationell nivå av de initiativ, aktiviteter och åtgärder som
genomförs inom programmets ram.

Sverige har i den rådgivande kommittén engagerat sig i framförallt
två frågor. Den ena är att föra ut FN:s standardregler för funktionshind-
rade till medlemsländerna. Den andra är att förbättra funktionshindrade
personers möjligheter att ta del av och få nytta av gemenskapens samar-

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

bete. Sverige har under innevarande budgetår också tilldelats ett guld-
och ett silverpris för bästa handikapprojekt inom EU.

HELIOS II - programmet upphör i och med utgången av år 1996. En
direkt fortsättning av programmet är inte planerad. Kommissionen under-
söker för närvarande olika alternativ till en ersättning av HELIOS.

Det finns signaler som tyder på att funktionshindrade kvinnor har en
mer eftersatt situation än funktionshindrade män. Det finns därför ett
behov av att få en bild av funktionshindrade kvinnors villkor på olika
samhällsområden och en uppfattning om på vilka områden kunskaperna
kan förbättras. En grundläggande förutsättning för detta är att det finns
en könsuppdelad statistikredovisning på relevanta områden. Handikapp-
ombudsmannen, som i sin verksamet skall prioritera kvinnor med funk-
tionshinder, har redovisat sitt arbete på området, bl.a. en rad överlägg-
ningar med statistikproducenter i syfte att få till stånd en könsuppdelad
statistik. Regeringen kommer att bevaka att den officiella statistiken blir
könsuppdelad och att det görs en analys av statistiken.

Inom Allmänna arvsfonden har medel avsatts för praktiskt utveck-
lingsarbete inom området kvinnor med funktionshinder. Resultatet har
nyligen presenterats i en skrift med titeln Kvinnor i rörelse. Vidare har
ett antal studier startats inom ramen för det inom Socialdepartementet
pågående Välfärdsprojektet i syfte att förbättra kunskapen om levnads-
förhållandena för funktionshindrade kvinnor. Resultatet kommer att
presenteras i bokform i höst.

Bostadsanpassningsbidrag vid elöverkänslighet

I betänkandet 1993/94:BoU17 Elöverkänslighet behandlades ett antal
under den allmänna motionstiden 1994 väckta motioner om elöver-
känslighet m.m. I betänkandet fördes vissa frågor fram som enligt bo-
stadsutskottet särskilt borde belysas, däribland frågan om rätt till bo-
stadsanpassningsbidrag vid elöverkänslighet. Enligt utskottet borde det
ankomma på regeringen att vidta de åtgärder som erfordras för att få till
stånd av utskottet förordade utrednings- och inventeringsinsatser. Rege-
ringen borde i lämpligt sammanhang för riksdagen redovisa resultaten av
insatserna och de åtgärder som vidtagits samt i förekommande fall före-
lägga riksdagen sådana förslag som kräver riksdagens medverkan. Riks-
dagen har som sin mening gett regeringen till känna vad utskottet har
anfört (rskr. 1993/94:302).

Regeringen uppdrog i regleringsbrev den 16 juni 1994 åt Boverket
att följa utvecklingen av verksamheten med bostadsanpassningsbidrag.
En avrapportering skulle göras till regeringen före den 1 september
1996. Inom ramen för detta uppdrag har Boverket påbörjat vissa studier
som rör frågan om bostadsanpassningsbidrag vid elöverkänslighet.

I betänkandet 1994/95:BoU18 Byggnaders inomhusmiljö m.m. har
bostadsutskottet ånyo behandlat frågan om elöverkänslighet, varvid ut-
skottet har hänvisat till riksdagens tidigare ställningstagande samt be-
tonat vikten av ett skyndsamt genomförande av förordade insatser. När
det gäller bostadsanpassningsbidrag eller annat kommunalt stöd vid el-

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

överkänslighet bör enligt utskottet en kartläggning göras av i vilken
utsträckning kommunalt eller annat ekonomiskt stöd har utgått eller
utgår till s.k. elsanering. Utskottet har därutöver angett vissa ytterligare
frågor som kartläggningen bör omfatta. Riksdagen har som sin mening
gett regeringen till känna vad utskottet har anfört (rskr. 1994/95:234).

Mot bakgrund av vad bostadsutskottet har framhållit i de ovan nämn-
da betänkandena uppdrog regeringen den 11 maj 1995 åt Boverket att
göra en särskild kartläggning av bostadsanpassningsbidrag vid elöver-
känslighet. Boverket fick i uppdrag att kartlägga och beskriva i vilken
utsträckning stöd i form av bostadsanpassningsbidrag har utgått och
utgår till elsanering av boendemiljön. I uppdraget ingick vidare att kart-
lägga vilken typ av åtgärder stödet avsett, hur omfattande stödet varit
och de totala kostnaderna for åtgärderna. Frågan om i vilken utsträck-
ning vidtagna åtgärder har lett till önskat resultat skulle också bedömas.
I detta hänseende skulle Boverket höra Socialstyrelsen. Under arbetets
gång skulle även kontakter ske med Svenska kommunförbundet samt
med Föreningen för el- och bildskärmsskadade. Uppdraget skulle redo-
visas till regeringen senast den 1 april 1996.

Resultatet av kartläggningen

Boverket konstaterar i sin redovisning av uppdraget att det inte finns
några bestämmelser som talar om vilka funktionshinder som berättigar
till bostadsanpassningsbidrag eller till vilka åtgärder bidrag kan utgå.
Den enda lagfästa regeln härvidlag är att åtgärderna skall vara nöd-
vändiga för att bostaden skall vara ändamålsenlig som bostad for den
funktionshindrade (6 § lagen [1992:1574] om bostadsanpassningsbidrag
m.m.), och att nödvändigheten skall styrkas med intyg från läkare eller
annan sakkunnig. I övrigt är kommunerna hänvisade till rättspraxis som
efterhand redovisas i Boverkets handbok.

Av Boverkets rapport, som är en kartläggning av ansökningar och
bidrag åren 1992 - 1995, framgår bl.a. att antalet ansökningar om bo-
stadsanpassningsbidrag for elsanering sedan år 1991 har legat på i
genomsnitt knappt 75 ärenden om året i hela landet.

Under hösten 1992 avslog regeringen (Socialdepartementet) ett antal
överklagade ärenden om bidrag för elsanering. Överklagandena avslogs
med hänvisning till ett yttrande från Socialstyrelsen i vilket det framhölls
att det inte finns några vetenskapligt klarlagda samband mellan låg-
frekventa elektriska fält och de symptom som avses. Genom att över-
klagandena avslogs blev det praxis att bidrag for elsanering inte lämnas.

Under åren 1993 till och med september 1995 har emellertid sam-
manlagt drygt 60 bidrag beviljats till bostadsanpassningsbidrag vid el-
överkänslighet. Totalt har under åren 1993-1995 ca 2 700 000 kronor
betalats ut i bostadsanpassningsbidrag for elsanering. Många av bidragen
har avsett mindre belopp.

Boverket har uppskattat de presumtiva kostnaderna for bostadsanpass-
ningsbidrag för elsanering om alla kommuner skulle lämna bidrag. Upp-
skattningen visar att det skulle innebära en totalkostnad på högst

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

8 Riksdagen 1996197.1 saml. Nr 1. Del 4

7 500 000 kronor i genomsnitt per år, vilket motsvarar en kostnadsök-
ning på 1,4 procent för bostadsanpassningsbidragen.

Den vanligaste åtgärden, som bidrag lämnats till, är enligt Boverket
avskärmning av kablar, strömbrytare och eluttag, följt av avskärmning av
elcentral och/eller elpanna. I ganska många fall har nätfrånkopplare till
enskilda rum installerats.

Enligt Boverkets rapport gör kommunerna ingen systematisk uppfölj-
ning av resultatet av åtgärderna, men handläggaren tar ofta på något sätt
reda på hur den sökande mår efter saneringen. Merparten av de kontak-
ter som tagits på detta vis tyder på att den sökandes tillstånd förbättras
efter elsaneringen.

Den del av uppdraget som avser hälsoeffekter av elsanering i sam-
band med bostadsanpassningsbidrag har redovisats i en separat rapport
av Socialstyrelsen.

Socialstyrelsens undersökning visar att de personer för vilka åtgärder
med bostadsanpassningsbidrag vidtagits upplever att åtgärderna haft
positiv effekt för deras möjligheter att vistas i bostaden. Många personer
har dock även efter åtgärderna en påtagligt nedsatt arbetsförmåga och
social funktionsförmåga.

De flesta personer för vilka åtgärder vidtagits upplever att deras be-
svär minskat kraftigt vid vistelse i bostaden. Enligt vad Socialstyrelsen
framhåller har det dock inte gått att visa något samband mellan typ av
åtgärd och förändring av symptom. Socialstyrelsen anför att om kravet
för att bostadsanpassningsbidrag skall lämnas skall vara att belagda sam-
band skall föreligga mellan exponering för elektriska - magnetiska fält
och symptom är kunskapsläget fortfarande sådant att belagda samband
saknas.

Enligt Socialstyrelsen visar den genomförda undersökningen att el-
överkänsliga personer upplever en tydlig förbättring vad gäller funktions-
förmåga och symptom i bostaden efter åtgärd. Socialstyrelsen framhåller
att om bidrag till elsanering bedöms kunna utgå mot bakgrund av att
elöverkänsliga personer upplever en klar förbättring av hälsotillståndet
efter åtgärd, oavsett om belagda samband finns eller ej, bör en sådan
sanering ske i samband med åtgärder utifrån en helhetssyn, där den
elöverkänslige personens totala miljö, både i hemmet och på arbetet, be-
aktas.

Boverket har i ett yttrande i anslutning till Socialstyrelsens rapport
framhållit att en förändrad praxis av bidragsgivningen förutsätter att en
författningsändring görs.

Enligt regeringens uppfattning visar de redovisade undersökningarna
att det finns ett behov av att vidta ytterligare åtgärder för att förbättra
kunskapsläget när det gäller elöverkänslighet. Mot den bakgrunden avi-
serar regeringen i dag, i den forskningspolitiska propositionen, att Rådet
för arbetslivsforskning skall ges i uppdrag att utarbeta en forskningsöver-
sikt och genomföra en utvärdering av både svenska och internationella
forskningsresultat inom området. Regeringen bedömer emellertid att det
inte är möjligt att på grundval av de nu redovisade undersökningarna om
elöverkänslighet och bostadsanpassning lämna förslag om förändringar i

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

reglerna för bostadsanpassningsbidrag. Regeringen förutsätter dock att Prop. 1996/97:1
Boverket inom ramen för sitt tillsynsansvar för verksamheten med bo- Utgiftsområde 9
stadsanpassningsbidrag även fortsättningsvis bevakar frågan och att sam-
råd sker med Socialstyrelsen. Även regeringen avser att följa frågan med
stor uppmärksamhet.

5.1.3 Utgiftsutveckling

Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde Omsorg om äldre och personer
med funktionshinder framgår av följande sammanställning (miljoner
kronor):

	Utgift 1994/95	Anvisat 1995/96	Utgiftsprognos		Förslag 1997	Beräknat
			1995/96	därav 1996		Beräknat
			1995/96	därav 1996		1998	1999
Vissa statsbidrag inom äldre- och handikappområdet	633	1 035	1 122	695	711	277	277
Statsbidrag till vårdartjänst	124	235	235	180	208	216	228
Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder	78	118	118	79	80	80	80
Bidrag till handikapp- och						•
pensionärsorganisationer	132	198	198	132	132	132	132
Ersättning för texttelefoner	81	156	156	70	16	16	16
Bilstöd till handikappade	147	610	442	360	344	269	248
Kostnader för statlig assistansersättning	3 328	5 741	5 680	3 743	3 663	3 824	3 984
Statens institut för särskilt utbildningsstöd	7	13	14	11	9	9	9
Handikappombudsmannen	7	12	13	11	8	8	8
Totalt för utgiftsområde	4 537	8 118	7 977	5 280	5 170	4 830	4 982

5.2 Anslag

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

B 1.	Vissa statsbidrag inom äldre- och handikappområdet
1994/95	Utgift⁰	632 608²⁾	Reservation	86 562
1995/96	Anslag 1	035 000	Utgiftsprognos	1 121 562
			därav 1996	695 000
1997	Förslag	711 200
1998	Beräknat	277 000
1999	Beräknat	277 000

¹ Anslaget Vissa statsbidrag inom handikappområdet

² Beloppen anges i tusental kr

Från anslaget utgår bidrag till följande ändamål:

l. Statsbidrag till landstingen för vissa handikappinsatser som avser

- stimulansbidrag till habilitering och rehabilitering,

- statsbidrag till rådgivning och stöd samt

- statsbidrag till tolktjänst.

2. Stimulansbidrag till specifika utvecklingsinsatser inom habilite-
rings- och rehabiliteringsområdet.

3. Stimulansbidrag till utvecklingsinsatser inom hjälpmedelsförsörj-
ningen.

Statsbidragen syftar till att påskynda utvecklingen inom habiliteringen,
rehabiliteringen och hjälpmedelsförsörjningen i landet samt att ge lands-
tingen förutsättningar att bygga ut tolktjänsten för döva och dövblinda

m. fl.

Bidraget till rådgivning och annat stöd lämnas i enlighet med finan-
sieringsprincipen för de ökade åtaganden landstingen fått genom införan-
det av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
(LSS).

Stimulansbidragen under punkterna 1 och 2 styrs av reglerna i för-
ordningen (1993:1284) om tillfälligt statsbidrag till utvecklingsinsatser
inom habilitering och rehabilitering. Anslaget disponeras och fördelas av
Socialstyrelsen som också skall följa bidragets användning och dess
effekter.

Socialstyrelsens årsrapport över handikappreformen visar att det på-
gått ett intensivt arbete i landstingen under åren 1994 och 1995 för att
starta projekt och verksamheter som tilldelats bidrag. Nya metoder och
arbetssätt har prövats och en hel del nytänkande har kommit fram, men
det har ibland varit svårt att motivera nya verksamheter eller stimulera
till projektarbete samtidigt som landstingen står inför stora besparings-
krav. Bättre kunskap om på vilka områden och för vilka grupper be-
hoven av utveckling och samordning är störst behövs dock för att resur-
serna skall kunna kanaliseras till de rätta områdena.

På motsvarande sätt visar Handikappinstitutet i sin rapport att stimu-
lansbidraget till utvecklingsinsatser inom hjälpmedelsförsörjningen lett

till ökade kunskaper om hjälpmedlens betydelse för personer med funk-
tionshinder, ökad brukarmedverkan och förbättrad samverkan mellan
landsting och kommuner.

Av det specifika stimulansbidraget har drygt 25 % avsett små och
mindre kända handikappgrupper. Dock har endast ca 10 % av de inkom-
na projektansökningarna avsett dessa grupper, vilket enligt Socialstyrel-
sens bedömning är en för liten andel.

Ett problem som Socialstyrelsen pekar på i sin rapport är att stats-
bidraget till rådgivning och annat stöd inte har utnyttjats fullt ut av
huvudmännen, och att verksamheten inte har utvecklats tillräckligt. Ett
annat problem är att de åtgärder som hittills vidtagits för att öka antalet
tolkar är otillräckliga. Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) har emellertid
lagt fram en plan för att bl.a. öka volymen på tolkutbildningen.

Socialstyrelsen skall slutredovisa sitt uppföljnings- och utvärderings-
uppdrag till regeringen under hösten 1998.

Samtliga stimulansbidrag upphör i och med utgången av år 1997.
Statsbidragen till rådgivning och annat stöd samt till tolktjänst kvarstår.
Statsbidraget till tolktjänst byggs successivt ut och blir fullt utbyggt år
1998.

Socialstyrelsen aviserar att stimulansbidraget till habilitering och reha-
bilitering kommer att behöva betalas ut även under åren 1998 och 1999
för ett antal flerårsprojekt som fått beslut om bidrag under åren
1995-1997 och som kommer att pågå efter år 1997.

För år 1997 utgår Socialstyrelsen från en ram om 710 000 000
kronor. Från ramen har Socialstyrelsen räknat av 6 300 000 kronor, som
bör föras över till styrelsens ramanslag för att täcka dess kostnader för
fördelning och uppföljning av stimulansbidraget till habilitering och
rehabilitering.

Regeringens överväganden

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Sammanfattning

Resurser 1997
Reservationsanslag	711 200 tkr

Resultatbedömning och slutsatser

Uppföljningen av Ädel-reformen avslutades våren 1996. Ett av de om-
råden som lyfts fram särskilt är det ökade trycket på anhöriga som följd
av strukturförändringar inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården.
Många äldre och funktionshindrade personer vårdas av anhöriga som har
liten eller ingen kontakt med hemtjänsten eller andra samhällsorgan.
Flertalet kommuner har inte utvecklat någon policy för stödet till an-

höriga, och det är långtifrån självklart att man får hjälp som anhörig.
Socialtjänstkommittén pekade i sitt slutbetänkande (SOU 1994:139) Ny
socialtjänstlag på behovet av stöd till och avlastning av anhöriga. Det är
väsentligt att kommunernas hållning till anhöriga och metoderna för
samverkan kring den enskilde vårdtagaren utvecklas. Mot den bak-
grunden föreslår regeringen att ett ettårigt utvecklings- och
stimulansbidrag om 7,5 miljoner kronor infors for att utveckla formerna
för och innehållet i stödet till anhöriga. Bidraget har finansierats genom
omprioriteringar inom utgiftsområdet.

Regeringen bedömer att de handikappinriktade stimulansbidragen har
haft en positiv effekt på utvecklingen av verksamheterna. Projekt har
kommit i gång i syfte att minska olikheterna i landet när det gäller till-
gången på habilitering och rehabilitering. Bättre kunskap om eftersatta
områden och grupper behövs emellertid hos huvudmännen för att resur-
serna skall hamna rätt.

Socialstyrelsen bör noga följa utvecklingen av statsbidraget till råd-
givning och annat stöd. Socialstyrelsen bör beviljas medel för fördelning
och uppföljning av stimulansbidraget till habilitering och rehabilitering
även för första halvåret 1998. Regeringen föreslår därför att Socialstyrel-
sen beviljas totalt 6 300 000 kronor för budgetåren 1997 och 1998 under
anslaget för fördelning och uppföljning. På motsvarande sätt bör Handi-
kappinstitutet få disponera 250 000 kronor av stimulansbidraget till ut-
vecklingsinsatser inom hjälpmedelsområdet för kostnader för fördelning
och uppföljning av bidraget under budgetåret 1997.

Regeringen beräknar att 711 200 000 kronor bör anvisas till Vissa
statsbidrag inom äldre- och handikappområdet för budgetåret 1997.

B 2. Statsbidrag till vårdartjänst m.m.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

1994/95 Utgift 123 763°

1995/96 Anslag 235 435

Utgiftsprognos 235 435

därav 1996 179 989

1997 Förslag 207 840

1998 Beräknat 215 507

1999

Beräknat

227 522

¹ Beloppen anges i tusental kr

Målet för statsbidraget till vårdartjänst m.m. är att ge studerande med
rörelsehinder ett sådant stöd att de kan vistas på studieorten och genom-
föra studier vid folkhögskola, universitet och högskola, samt att göra det
möjligt för ungdomar som tagits in i riksgymnasium för svårt rörelse-
hindrade ungdomar, s.k. rh-anpassad gymnasieutbildning, att genomföra
studierna.

De utgifter som belastar anslaget är kostnader för vårdartjänst åt
studerande med rörelsehinder vid folkhögskolor, universitet och hög-
skolor samt för omvårdnadsinsatser i anslutning till rh-anpassad

gymnasieutbildning. De huvudsakliga faktorer som styr utgifterna på
området är dels antalet elever med rörelsehinder vid folkhögskolor, uni-
versitet och högskolor samt vid riksgymnasium för svårt rörelsehindrade
ungdomar, dels dessa elevers individuella behov av stödinsatser i anslut-
ning till utbildningen. Anslaget administreras av Nämnden for vårdar-
tjänst (NV) enligt bestämmelserna i förordningen (1988:1126) med in-
struktion för Nämnden för vårdartjänst. NV har inkommit med för-
djupad anslagsframställning för åren 1997-1999.

Statsbidrag till vårdartjänst åt studerande vid folkhögskolor,
universitet och högskolor

NV ersätter genom statsbidrag lönekostnaderna för vårdartjänst för del-
tagare i folkhögskolekurser och för de studenter vid högskolor och uni-
versitet som studerar i annan kommun än i hemortskommunen. De som
bedriver studier på hemorten kan få vårdartjänst utöver den kommunala
hemtjänsten beroende på hur stort behovet av assistans är i studiesitua-
tionen. Under budgetåret 1994/95 erhöll drygt 1 600 personer
vårdartjänst för studier på folkhögskola, medan endast 32 personer erhöll
vårdartjänst för universitets- och/eller högskolestudier. I regleringsbrevet
för budgetåret 1995/96 har NV getts ett verksamhetsmål för vårdar-
tjänsten; NV skall fortsätta att utveckla olika stöd i och omkring studie-
situationen och därvid sträva efter att hitta helhetslösningar för den en-
skilde.

Antalet personer med behov av vårdartjänst har under tidigare år
successivt ökat. I sin fördjupade anslagsframställning uppskattar NV
emellertid att antalet personer med vårdartjänst under år 1997 kommer
att ligga kvar på samma nivå som under budgetåret 1994/95. NV beräk-
nar anslagsbehovet för vårdartjänst till sammanlagt 102 257 000 kronor
för år 1997.

Statsbidrag till omvårdnadsinsatser i anslutning till
riksgymnasium för rörelsehindrade

Svårt rörelsehindrade ungdomar har sedan den 1 januari 1991, efter av-
slutad grundskoleutbildning eller motsvarande, en lagstadgad rätt att få
utbildning på ett nationellt program på en gymnasieskola med rh-an-
passad gymnasieutbildning. Ett särskilt statsbidrag utgår till de omvård-
nadsinsatser (boende i elevhem, omvårdnad i boendet och habilitering)
som behövs i anslutning till utbildningen. NV administrerar detta bidrag.
Verksamheten bedrivs i dag i gymnasieskolan i Göteborgs, Kristianstads,
Stockholms och Umeå kommuner och med respektive Stiftelsen Bräcke
Diakonigård, Kristianstads kommun, Stockholms läns landsting samt
Umeå kommun som huvudmän för omvårdnadsverksamheten. Verksam-
heten regleras genom avtal och årliga överenskommelser mellan staten
och de olika huvudmännen. Under läsåret 1995/96 omfattade verksam-
heten 134 utbildnings-/habiliteringsplatseroch 86 elevhemsplatser. Verk-
samheten kommer under läsåret 1996/97 att omfatta 156 respektive 103

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

sådana platser. I regleringsbrevet för budgetåret 1995/96 har NV getts
två verksamhetsmål för omvårdnadsinsatsema i anslutning till den rh-
anpassade gymnasieutbildningen; NV skall fortsätta att utveckla olika
stöd i och omkring studiesituationen och därvid sträva efter att hitta
helhetslösningar för den enskilde. Därutöver skall NV prioritera insatser
för att få bättre kontroll över volym- och kostnadsutvecklingen för om-
vårdnadsverksamheten i syfte att säkra ett effektivt användande av resur-
serna.

I den fördjupade anslagsframställningen för åren 1997-1999 anger NV
att behovet av platser i den rh-anpassade gymnasieutbildningen ökar. NV
bedömer att behovet kommer att uppgå till 176 utbildnings-/habilite-
ringsplatser och 124 elevhemsplatser för läsåret 1997/98. NV framhåller
att det föreligger ett behov av en fortsatt utbyggnad av riksgymnasie-
verksamheten om det prognosticerade behovet om ca 200 platser år 2000
skall kunna tillgodoses. NV beräknar kostnaderna för boende i elevhem,
övriga omvårdnadskostnader samt kostnader för habilitering i anslutning
till riksgymnasium för rörelsehindrade till sammanlagt 92 000 000 kronor
för år 1997.

Utredningen (U 95:14) Funktionshindrade elever i skolan (FUNK.IS)
skall utreda hur ansvaret för utbildning och omvårdnad i anslutning till
utbildning av funktionshindrade elever skall fördelas mellan stat, kom-
mun och landsting samt vem som skall finansiera verksamheten. Utred-
ningen skall bl.a. utvärdera verksamheten med rh-anpassad gymnasieut-
bildning och föreslå nödvändiga förändringar av systemet. Förslag be-
träffande den rh-anpassade gymnasieutbildningen skall redovisas senast
den 15 oktober 1996.

Regeringens överväganden

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Sammanfattning

Resurser 1997
Ramanslag	207 840 tkr

Resultatbedömning och slutsatser

NV har till regeringen inkommit med årsredovisning för budgetåret
1994/95. Regeringens och Riksrevisionsverkets bedömning av innehållet
i denna redovisas under anslaget Statens institut för särskilt utbildnings-
stöd (tidigare anslaget Nämnden för vårdartjänst).

De årliga överenskommelserna mellan staten och de lokala huvud-
männen för omvårdnadsverksamheten i anslutning till den rh-anpassade
gymnasieutbildningen avser den ersättning som huvudmännen erhåller
för kommande läsår. Fr.o.m. år 1997 kommer det statliga budgetåret att

motsvara kalenderåret. Detta innebär att de årliga ekonomiska överens-
kommelserna fr.o.m. läsåret 1996/97 tidsmässigt inte kommer att
överensstämma med det statliga budgetåret. Då överenskommelserna
baseras pä det antal elever som antagits till den rh-anpassade gymnasie-
utbildningen det kommande läsåret är det emellertid ändamålsenligt att
överenskommelserna även fortsättningsvis omfattar ett läsår, dvs brutet
kalenderår.

Antalet elever i den rh-anpassade gymnasieutbildningen har ökat
under senare år. Ökningen förväntas fortsätta åtminstone fram t.o.m. år
2000. Det är dock svårt att prognosticera det exakta behovet av riksgym-
nasieplatser. Regeringen beräknar i avvaktan på förnyade överenskom-
melser mellan staten och de lokala huvudmännen för omvårdnadsinsat-
sema i anslutning till den rh-anpassade gymnasieutbildningen, det totala
medelsbehovet under ramanslaget Statsbidrag till vårdartjänst m.m. till
207 840 000 kronor för budgetåret 1997.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

B 3. Bidrag till viss verksamhet för personer med
funktionshinder

1994/95	Utgift	78 124°	Anslagssparande	595
1995/96	Anslag	118 183	Utgiftsprognos	118 183
			därav 1996	78 789
1997	Förslag	80 394
1998	Beräknat	80 394
1999	Beräknat	80 394

¹ Beloppen anges i tusental kr

Bidraget är avsett för att öka organisationernas möjligheter att själva
driva vissa verksamheter som är av betydelse för personer med funk-
tionshinder.

Statsbidrag utgår till följande organisationer och verksamheter:

1. Synskadades riksförbund (SRF) för

- SRF Hantverks depåverksamhet,

- SRF:s åtagande vad avser inköp och tilldelning av ledarhundar m.m.,

- viss övrig verksamhet innefattande bl.a. utgivning av ersättningstid-
ningar för synskadade, individinriktad verksamhet för synskadade med
ytterligare funktionshinder, stöd till synskadades sysselsättning, punkt-
skriftsprojektet och skrivtjänsten,

2. Föreningen Sveriges dövblinda (FSDB) för tidningsutgivning för döv-
blinda,

3. Sveriges dövas riksförbund (SDR) för dess teckenspråksavdelning,

4. Stiftelsen rikstolktjänst för tolktjänst för förtroendevalda i handi-
kapporganisationerna,

5. Palynologiska laboratoriet för rapporteringar om pollenhalten i
luften,

6. Föreningen rekryteringsgruppen (RG) för dess tränings- och reha-
biliteringsverksamhet med inriktning på nyskadade,

7. Neurologiskt handikappades riksförbund (NHR) för NHR-centers
permanenta utställning av hjälpmedel för personer med funktionshinder,

8. Handikapporganisationernas rekreationsanläggningar för deras rek-
reations- och semesterverksamhet för personer med funktionshinder.
Regler om bidraget finns i förordningen (1994:950) om statsbidrag till
rekreationsanläggningar.

Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag lämnat en redogörelse
över och en bedömning av den verksamhet som finansieras med medel
under anslaget. Socialstyrelsen har initierat en utvärdering som innebär
att organisationerna själva utvärderar sin verksamhet under innevarande
budgetår.

Socialstyrelsen föreslår följande förändringar av anslaget:

- Verksamheten med SRF Ledarhundar och Övrig verksamhet slås sam-
man till en post.

- Statsbidraget till palynologiska laboratoriet inordnas i Naturhistoriska
riksmuseets ordinarie uppgifter och verksamhet och förs över från
femte huvudtiteln till elfte huvudtiteln.

- Statsbidraget till handikapporganisationernas rekreationsanläggningar
överförs till anslaget Bidrag till handikapporganisationer.

Samtliga organisationer har begärt ökade medel för sin verksamhet. SRF
har bl.a. föreslagit att huvudmannaskapet för Skrivtjänsten, dvs. över-
föring av visst material till punktskrift, skall övergå från SRF till Tal-
boks- och punktskriftsbiblioteket (TPB).

Mo Gård och Ågrenska hälsocentret för barn har hemställt om statlig
grundfinansiering för sin verksamhet. Mo Gård har ansökt om 2 miljoner
kronor och Ågrenska om 800 000 kronor i grundstöd för de olika verk-
samheterna.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Resurser 1997

Anslag 80 394 tkr

Övrigt

Ett nytt statsbidrag till viss riksverksamhet för små och mindre kända
handikappgrupper med svåra och komplicerade funktionshinder in-
förs. Bidrag lämnas till verksamheten vid Mo Gård och Ågrenska
hälsocentret för barn.

Huvudmannaskapet för Skrivtjänsten överförs från Synskadades
riksförbund (SRF) till Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB).
Medel för Skrivtjänsten förs därmed över från utgiftsområde 9:
Hälsovård, sjukvård och social omsorg till utgiftsområde 17: Kultur,
medier, trossamfund och fritid.

Resultatbedömning

Mot bakgrund av resultatredovisningen drar regeringen följande slutsat-
ser.

Regeringen är inte beredd att göra de förändringar i anslaget som
Socialstyrelsen föreslagit. Enligt regeringens uppfattning innebär för-
slagen inte några rationaliseringar eller förenklingar i hanteringen av
statsbidragen.

1 övrigt gör regeringen följande bedömningar.

Synskadades riksförbund

Depåverksamheten bedrivs av SRF i bolagsform. Staten ger årliga bidrag
till löner och omkostnader. Efter de särskilda reformmedel för att stärka
depåverksamheten som staten tidigare tilldelat SRF, bedömer regeringen
att verksamheten numera kan bedrivas inom de givna ekonomiska
ramarna. Med hänsyn till detta bör verksamheten anvisas ett belopp om
9 290 000 kronor för budgetåret 1997.

Den ledarhundsverksamhet som SRF bedriver är av stor betydelse för
många synskadade. En ledarhund ökar den synskadades självständighet
och oberoende och minskar många gånger behovet av hjälp och stöd i
andra former. Under de senaste budgetåren har verksamheten tillförts
särskilda reformmedel för att SRF skall kunna köpa in flera hundar och
för att tillgodose angelägna behov. Regeringen bedömer att detta bör
vara tillräckligt för att komma i takt med efterfrågan på ledarhundar.

Regeringen anser, i likhet med Socialstyrelsen, att kostnaderna för verk-
samheten för budgetåret 1997 kan uppskattas till 24 500 000 kronor.

SRF erhåller även statsbidrag för viss övrig verksamhet, som till sin
utformning utgör väsentliga komplement till samhällets insatser på om-
rådet. Regeringen föreslår fortsatt stöd till denna verksamhet. En del av
verksamheten utgörs av SRF:s utskrivningstjänst på punktskrift för syn-
skadade - den s.k. Skrivtjänsten. Talboks- och punktskriftsbiblioteket
(TPB) har en liknande utskrivningstjänst på punktskrift för dövblinda.
SRF och TPB har i sina anslagsframställningar hemställt om att de två
tjänsterna samordnas för att ingå i TPB:s verksamhet. Regeringen
bedömer att en sådan samordning skulle ge både kvalitets- och resurs-
mässiga vinster och förbättra servicen till punktskriftsläsama.
780 000 kronor bör därför föras över från utgiftsområde 9: Hälsovård,
sjukvård och social omsorg till utgiftsområde 17: Kultur, medier, tros-
samfund och fritid. Regeringen är inte beredd att föreslå särskilda medel
till SRF för framställning av tillgänglig information för synskadade från
myndigheter m.fl. Sammanlagt bör 10 634 000 kronor anvisas för ända-
målet under budgetåret 1997.

Föreningen Sveriges dövblinda

Föreningen bedriver nyhetsförmedling för dövblinda genom utgivning av
tidningen Nuet och elektronisk nyhetsinformation via Tele-nuet. Denna
verksamhet är av avgörande betydelse för dövblindas möjligheter att ta
del av nyheter och annan information. Dövblinda är en svårt eftersatt
grupp i nyhetssammanhang. Regeringen anser det därför angeläget, att
det sker en fortsatt kvalitativ och kvantitativ utveckling av nyhetsför-
medlingen och beräknar 6 120 000 kronor för ändamålet under budget-
året 1997.

Sveriges dövas riksförbund

Förbundet har en teckenspråksavdelning, där man bedriver olika verk-
samheter för att utveckla teckenspråket. Regeringen anser att det är av
största vikt att döva far tillgång till ett väl fungerande teckenspråk för
sin kommunikation och delaktighet i samhället. Regeringen föreslår ett
fortsatt stöd till verksamheten. För budgetåret 1997 bör förbundet an-
visas 2 470 000 kronor till dess verksamhet vid teckenspråksavdel-
n ingen.

Stiftelsen rikstolktjänst

Medlen till rikstolktjänst fördelas av Stiftelsen rikstolktjänst och avser
bidrag till tolktjänst för förtroendevalda i handikapporganisationerna.
Stiftelsen består av Sveriges dövas riksförbund, Föreningen Sveriges
dövblinda samt Hörselskadades riksförbund. Regeringen delar stiftelsens
uppfattning att ett allt större engagemang internationellt och i EU-samar-
betet från dövrörelsens sida ställer stora krav på tolkservice. Regeringen

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

anser att ytterligare medel bör tillföras stiftelsen för att göra det möjligt
för flera döva att delta i ett internationellt arbete. För budgetåret 1997
bör 5 515 000 kronor anvisas i statsbidrag till rikstolktjänsten.

Palynologiska laboratoriet vid Naturhistoriska riksmuseet

Regeringen anser att palynologiska laboratoriets verksamhet även fort-
sättningsvis bör ges stöd under detta anslag. Palynologiska laboratoriets
mätningar av pollenhalten i luften är utomordentligt viktiga för t.ex.
allergiker runt om i landet och klart åtskild från museets övriga verk-
samhetsgrenar. Regeringen är av den uppfattningen att laboratoriets
verksamhet bör få fortsätta som hittills och beräknar ett anslag på 675
000 kronor för budgetåret 1997.

Föreningen rekryteringsgruppen

Föreningen har, genom sina tränings- och rehabiliteringsprogram och sin
uppsökande verksamhet, erbjudit ökade möjligheter till ett aktivt och
självständigt liv för nyskadade. Regeringen föreslår fortsatt stöd till den-
na verksamhet. Sammanlagt bör 2 260 000 kronor anvisas till rekryte-
ringsgruppens verksamhet för budgetåret 1997.

Neurologiskt handikappades riksförbund

Förbundet bedriver en permanent hjälpmedelsutställning i Stockholm
samt en nyöppnad utställning i Göteborg, som för närvarande finansieras
med projektmedel. NHR söker nu permanent finansiering av Göteborgs-
utställningen. Regeringen föreslår oförändrat anslag till verksamheten,
dvs. 1 130 000 kronor för budgetåret 1997.

Riksverksamhet för små och mindre kända handikappgrupper

Vid Mo Gård och Ågrenska hälsocentret för barn bedrivs riksverksamhet
för små och mindre kända handikappgrupper med svåra och komplicera-
de funktionshinder. Verksamheterna finansieras för närvarande genom
årliga projekt- och stimulansbidrag.

Syftet med verksamheten vid Mo Gård är att genom habilitering,
rehabilitering, behandling, utbildning och konsultinsatser medverka till
att dövblinda personer med svåra funktionshinder kan utveckla sina
kommunikationsmöjligheter och sociala färdigheter. Arbetet är också
inriktat på att ge service till landets kommuner, landsting och myndig-
heter. Tanken är att Mo Gård på sikt skall utvecklas till ett kunskaps-
center inom döv- och dövblindområdet.

Vid Ågrenska hälsocentret pågår olika verksamheter för familjer med
barn och ungdomar, som tillhör små och mindre kända handikapp-
grupper. Verksamheten skiljer sig från andra barn- och familjeverksam-
heter på så sätt att Ågrenska, utöver den ordinarie habiliteringen, be-
driver en målinriktad uppsökande verksamhet för små och mindre kända

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

handikappgrupper som har mycket litet eller inget stöd alls i samhället.
Det sker också en nära kontakt mellan centret och familjernas hemort
samt med den habilitering och det sjukhus som har kontakt med
familjen.

Enligt regeringens uppfattning är det viktigt att trygga en fortsatt
verksamhet vid Mo Gård och Ågrenska hälsocentret for barn. Rege-
ringen gör bedömningen, att en statlig grundfinansiering är nödvändig
for fortsatt verksamhet. Regeringen föreslår att 2 000 000 kronor skall
anslås till verksamheten vid Mo Gård och 800 000 kronor till Ågrenska
hälsocentret för barn för år 1997. Reformen har finansierats genom om-
fördelning av medel inom utgiftsområdet.

Statsbidrag till handikapporganisaionemas rekreationsanläggningar

Sedan länge driver vissa handikapporganisationer egna rekreationsan-
läggningar av rikskaraktär. Syftet med anläggningarna är att erbjuda per-
soner med omfattande funktionshinder möjlighet till semester och rekrea-
tion i en tillgänglig miljö och med särskild personal och service. Organi-
sationerna har här tagit på sig ett betydande ansvar för svårt funktions-
hindrade personer. Det är också mot den bakgrunden som staten under
flera år stött anläggningarna via statsbidrag. Regeringen föreslår fortsatt
stöd till verksamheten vid anläggningarna. Sammanlagt 15 000 000 kronor
beräknas för denna verksamhet budgetåret 1997.

Slutsatser

Sammanfattningsvis föreslår regeringen att statsbidrag för år 1997 utgår
till nedanstående verksamheter enligt följande:

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Utgifter Förslag

1995/96 1997

(12 mån)

1.	SRF hantverk för depåverksamheten	9 290 000	9 290 000
2.	SRF för ledarhundar	25 750 000	24 500 000
3.	SRF för viss övrig verksamhet	11 414 000	10 634 000
4.	FSDB för tidningsutgivning	5 850 000	6 120 000
5.	SDR för teckenspråksavdelning	2 470 000	2 470 000
6.	Rikstolktjänsten	4 950 000	5 515 000
7.	Palynologiska laboratoriet	675 000	675 000
8.	Föreningen rekryteringsgruppen	2 260 000	2 260 000
9.	NHR för hjälpmedelsutställning	1 130 000	1 130 000
10.	Riksverksamhet för små och mindre kända handikappgrupper		2 800 000
11.	Handikapporganisationernas rekreationsanläggningar	15 000 000	15 000 000
Summa		78 789 000	80 394 000

B 4.	Bidrag till handikapp- och pensionärsorganisationer			Prop. 1996/97:1
1994/95	Utgift'¹	131 693²>		Utgiftsområde 9
1995/96	Anslag	197 541 Utgiftsprognos	197 541
		därav 1996	131 694
1997	Förslag	131 694
1998	Beräknat	131 694
1999	Beräknat	131 694

¹ Sammanslagning av tidigare anslagen Bidrag till handikapporganisationer och
Bidrag till pensionärsorganisationer

² Beloppen anges i tusental kr

Bidrag till handikapporganisationer

Statsbidraget till handikapporganisationerna syftar till att stödja organisa-
tionernas intressepolitiska verksamhet. Villkoren for bidraget regleras i
forordningen (1994:951) om statsbidrag till handikapporganisationer.
Regeringen beslutar om fordelningen av anslagsbeloppen mellan organi-
sationerna efter forslag av Socialstyrelsen.

Budgetåret 1995/96 fick 41 centrala handikapporganisationer stats-
bidrag. Statsbidraget till handikapporganisationerna har av statsfinan-
siella skäl legat stilla de senaste tre åren. Under senare år har ett relativt
stort antal nya handikapporganisationer ansökt om statsbidrag. Endast ett
fåtal nya organisationer har dock erhållit bidrag.

Socialstyrelsen föreslår att styrelsen får besluta om fördelningen av
medlen under anslaget.

Bidrag till pensionärsorganisationer

Under budgetåret 1995/96 utges statsbidrag till Pensionärernas riks-
organisation, Sveriges pensionärsförbund, Riksförbundet pensionärs-
gemenskap och till Statspensionärernas riksförbund. Anslaget administre-
ras av Socialstyrelsen. Någon anslagsframställning görs dock inte av
styrelsen, utan medelsbehovet beräknas av Socialdepartementet.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1997
Anslag	131 694 tkr

Resultatbedömning och slutsatser

Handikapporganisationernas verksamhet har haft avgörande betydelse
för dagens handikappolitik. Organisationerna bedriver i dag intresse-
politisk verksamhet på central, regional och lokal nivå och är ofta an-
litade som remissinstanser och företrädda i olika utredningar. Organisa-
tionerna har också en omfattande informations- och upplysningsverksam-
het till myndigheter, organisationer, allmänhet m.fl. om vad det innebär
att ha ett funktionshinder, samt ger service och information till personer
med funktionshinder och deras anhöriga.

Det är viktigt att handikapporganisationerna får förutsättningar att
fortsätta bedriva sitt intressepolitiska arbete, och att också allt fler kvin-
nor engagerar sig i detta arbete.

Som framgått vill Socialstyrelsen själv besluta om fördelningen av
statsbidraget till handikapporganisationerna. Enligt regeringens uppfatt-
ning bör den nuvarande ordningen gälla även fortsättningsvis. Det bör
således ankomma på regeringen att besluta om fördelningen av stats-
bidraget efter förslag från Socialstyrelsen.

Pensionärsorganisationerna har en opinionsbildande roll och fyller en
viktig funktion i folkrörelsearbetet i Sverige. Statsbidraget utgör en icke
oväsentlig del av organisationernas finansiering.

Regeringen föreslår ett oförändrat statsbidrag till handikapp- och pen-
sionärsorganisationerna, dvs. att 131 694 000 kronor anvisas under an-
slaget för budgetåret 1997. Därav avser 129 248 000 kronor bidrag till
handikapporganisationer och 2 446 000 kronor bidrag till pensionärs-
organisationer.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

B 5. Ersättning för texttelefoner

1994/95	Utgift	80 938°
1995/96	Anslag	156 352	Utgiftsprognos	156 352
			därav 1996	70 223
1997	Förslag	15 700
1998	Beräknat	16 077
1999	Beräknat	16 463

¹ Beloppen anges i tusental kr

Målet för anslaget är att ge personer som är döva, svårt hörselskadade,
dövblinda och talskadade möjlighet att kommunicera över telefonnätet på
samma sätt som andra.

De utgifter som belastar anslaget är ersättning till landstingen för
inköp av texttelefoner till döva, svårt hörselskadade, dövblinda och tal-
skadade samt för texttelefoner till anhöriga, s.k. anhörigtelefoner. Ersätt-
ningen utbetalas av Socialstyrelsen till landstingen kvartalsvis i efter-
skott. Verksamheten regleras i förordningen (1992:621) om bidrag till
texttelefoner. Från anslaget utbetalas även ersättning till teleoperatör för
förmedlingstjänst för samtal mellan texttelefoner och vanliga telefoner.

Under budgetåret 1995/96 tillhandahålls förmedlingstjänsten av Telia
TeleRespons AB som ersätts för sina kostnader för förmedlingstjänsten
kvartalsvis i efterskott. De huvudsakliga faktorer som styr utgifterna på
området är antalet personer som har behov av texttelefon, prisutveck-
lingen på texttelefoner samt antalet förmedlade samtal. Socialstyrelsen
har inkommit med fördjupad anslagsframställning för åren 1997-1999.

Socialstyrelsen gör i sin anslagsframställning bedömningen att ca 850
texttelefoner och ca 800 anhörigtelefoner kommer att ordineras under år
1997. Styrelsen räknar därvid med ett trettiotal ordinationer av texttele-
foner för dövblinda under år 1997. Kostnaderna för ordinationerna be-
räknas under år 1997 uppgå till 15 700 000 kronor medan kostnaderna
för förmedlingsverksamheten beräknas uppgå till 54 500 000 kronor. Det
sammanlagda medelsbehovet uppgår enligt Socialstyrelsen således till
70 200 000 kronor för år 1997.

Fr.o.m. budgetåret 1995/96 upphandlas förmedlingstjänten av Social-
styrelsen. Efter anbudsvärdering har Telia Telerespons AB:s anbud an-
tagits. Anbudet innebär ett fast pris per aktiv förmedlingsminut. Enligt
Socialstyrelsen kommer upphandlingsförfarandet att leda till lägre kost-
nader för förmedlingstjänsten än tidigare.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1997

Ramanslag 15 700 tkr

Övrigt

Administrationen av förmedlingstjänsten för texttelefonsamtal över-
förs från Socialstyrelsen till Post- och telestyrelsen. Medel för för-
medlingstjänsten samt för inrättandet av sjukvårdsupplysning via
texttelefon förs därmed över från utgiftsområde 9: Hälsovård, sjuk-
vård och social omsorg till utgiftsområde 22: Kommunikationer.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Resultatbedömning

I budgetpropositionen avseende budgetåret 1995/96 gavs Socialstyrelsen
i uppdrag att upphandla förmedlingstjänsten. Regeringen framhöll att
upphandlingen skulle ske i enlighet med bestämmelserna om offentlig
upphandling och i överensstämmelse med den kravspecifikation som
Socialstyrelsen utarbetat under budgetåret 1994/95. En sådan upphand-
ling har genomförts under budgetåret 1995/96 och avtal har fr.o.m. den

9 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 1. Del 4

1 juli 1996 träffats med Telia TeleRespons AB. Avtalet är prestations-
baserat med ett fast pris per aktiv förmedlingsminut. Regeringens be-
dömning är att upphandlingen kommer att minska de totala kostnaderna
för förmedlingstjänsten.

Riksdagens revisorer har i sitt förslag angående uppföljning av post-
och telepolitiska mål (1995/96:RR10) fört fram att ansvaret för förmed-
lingstjänsten för texttelefonsamtal bör överföras från Socialstyrelsen till
Post- och telestyrelsen. Riksdagens revisorer har stöd i sin uppfattning
av såväl Socialstyrelsen och Post- och telestyrelsen som Handikappinsti-
tutet och de berörda handikapporganisationerna. Regeringen delar denna
uppfattning och anser att medel motsvarande den av Socialstyrelsen
beräknade kostnaden för förmedlingstjänsten för år 1997 - 54,5 miljoner
kronor - bör föras över från utgiftsområde 9: Hälsovård, sjukvård och
social omsorg till utgiftsområde 22: Kommunikationer.

Socialstyrelsen har i sin fördjupade anslagsframställning framhållit att
det är angeläget att sjukvårdsupplysning via texttelefon inrättas. An-
ledningen är främst att personer som är beroende av texttelefon i dag
inte har tillgång till sådan sjukvårdsupplysning via telefonnätet. Rege-
ringen delar Socialstyrelsen uppfattning i frågan. Även medel för detta
ändamål, av Socialstyrelsen beräknat till 415 000 kronor, bör därför
föras över från utgiftsområde 9 till utgiftsområde 22. Sammantaget bör
därmed 54 915 000 kronor överföras från utgiftsområde 9 till utgiftsom-
råde 22.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Slutsatser

Anslaget för inköp av texttelefoner och anhörigtelefoner bör även fort-
sättningsvis ligga kvar i utgiftsområde 9. För detta beräknar regeringen
ett medelsbehov för budgetåret 1997 om 15 700 000 kronor.

B 6. Bilstöd till handikappade

1994/95

1995/96

Utgift

Anslag

147 383°

610 000

Utgiftsprognos 442 000

därav 1996 359 931

1997 Förslag 343 944

1998 Beräknat 269 199

1999

Beräknat

248 055

¹ Beloppen anges i tusental kr

Syftet med bilstöd är att lämna bidrag till funktionshindrade personer
och föräldrar med funktionshindrade barn för anskaffning och anpass-
ning av motorfordon m.m. Bilstödet trädde i kraft den 1 oktober 1988.
Bilstöd kan lämnas till fem olika persongrupper. Nytt bilstöd kan lämnas
huvudsakligen bara om minst sju år har gått sedan beslut senast fattades
om rätt till stödet. Den andra sjuårsperioden började därmed den 1 okto-
ber 1995.

Stödet administreras av Riksförsäkringsverket och de allmänna försäk-
ringskassorna. Bestämmelser om bilstöd finns i lagen (1988:360) om
handläggning av ärenden om bilstöd till handikappade och i förord-
ningen (1988:890) om bilstöd till handikappade.

Bilstöd lämnas i form av grundbidrag, inkomstprövat anskaffhings-
bidrag och anpassningsbidrag. Fr.o.m. den 1 juli 1995 kan även bidrag
till körkortsutbildning under vissa förutsättningar lämnas till den som
beviljats bilstöd.

De huvudsakliga faktorer som styr utgifterna på området är person-
kretsens omfattning, inkomstutvecklingen samt utvecklingen av
fordonspriser och anpassningskostnader.

Sedan bilstödet infördes har under stödets första sjuårsperiod utbeta-
lats omkring 1 430 miljoner kronor till sammanlagt ca 17 000 bidrags-
mottagare. Antalet personer till vilka bilstöd utbetalades uppgick till
drygt 4 000 under vart och ett av de två första budgetåren 1988/89 och
1989/90. Därefter började utbetalningarna minska. För det tredje bud-
getåret 1990/91 till ca 2 400 bidragsmottagare och till något över 1 500
för budgetåret 1994/95.

En jämförelse mellan budget och utfall för budgetåret 1994/95 visar
att ca 152 miljoner kronor utbetalades i bilstöd, vilket innebär ca
39 miljoner kronor lägre än anvisat belopp. Prognosen för anslagsbelast-
ningen under innevarande budgetår visar att den vid oförändrade
bidragsregler blir 168 miljoner kronor lägre än anvisat belopp.

Riksförsäkringsverket beräknar medelsbehovet under år 1997 till
356 000 000 kronor.

Bilstödsutredningen 1993 avlämnade i april 1994 betänkandet Rätten
till ratten - reformerat bilstöd (SOU 1994:55). I betänkandet föreslås
vissa förändringar i stödet, som av utredningen kostnadsberäknats till
mellan 60 - 80 miljoner kronor per år.

Regeringens överväganden

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Sammanfattning

Resurser 1997
Ramanslag	343 944 tkr

Resultatbedömning och slutsatser

Bilstödets andra sjuårsperiod började den 1 oktober 1995. Regeringen
bedömer att det därmed sker en påtaglig ökning av antalet beviljade
bilstöd i förhållande till de närmast föregående åren. Vid oförändrade
regler antas utvecklingen antalsmässigt och ekonomiskt följa samma
mönster som under stödets första sjuårsperiod, dock med en jämnare

ansökningsfrekvens över åren. Ansökningstoppen förväntas inte bli lika
brant som under den första sjuårsperioden; den antas komma senare och
vara under längre tid.

Mot bakgrund av det rådande statsfinansiella läget bedömer rege-
ringen att Bilstödsutredningens förslag för närvarande inte kan genom-
föras. Regeringen bedömer att 343 944 000 kronor bör anvisas till Bil-
stöd till handikappade för budgetåret 1997.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

B 7. Kostnader för statlig assistansersättning

1994/95 Utgift

1995/96 Anslag

3 328 196°

5 741 000 Utgiftsprognos

därav 1996

5 679 548

3 743 000

1997 Förslag

1998 Beräknat

1999 Beräknat

3 663 000

3 824 000

3 984 000

¹ Beloppen anges i tusental kr

Statlig assistansersättning lämnas till funktionhindrade personer som har
behov av personlig assistans för sin dagliga livsföring under i genomsnitt
mer än 20 timmar per vecka. Rätten till assistansersättning gäller för
svårt funktionshindrade personer som bedöms ha behov av insatsen per-
sonlig assistans, som inte fyllt 65 år och som bor i eget boende, service-
hus eller hos familj eller anhörig.

Ersättningen syftar till att tillförsäkra personer med stora funktions-
hinder och omfattande stödbehov valfrihet och självbestämmande. Av-
sikten är att assistansersättningen skall användas till assistentens eller
assistenternas lönekostnader, administration m.m. eller till de avgifter
som kommunen eller någon annan som svarar för assistansen debiterar
den funktionshindrade personen.

Regeringen fastställer assistansersättningens högsta timbelopp varje år.
För år 1996 har beloppet fastställts till 180 kronor per timme.

Anslaget disponeras av Riksförsäkringsverket. De allmänna försäk-
ringskassorna administrerar och beslutar om ersättningen. Frågor om
assistansersättning regleras i lagen (1993:389) om assistansersättning och
i förordningen (1993:1091) om assistansersättning.

De huvudsakliga faktorer som styr utgifterna på området är person-
kretsens omfattning, antalet beviljade assistanstimmar per vecka, beviljad
assistansersättning per timme samt assistenternas löneutveckling och
utvecklingen av administrationskostnaderna.

En jämförelse mellan budget och utfall för budgetåret 1994/95 visar
att 3 328 miljoner kronor utbetalades för statlig assistansersättning,
vilket innebär 801 miljoner kronor mer än anvisat anslag. Prognosen för
anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar att den blir unge-
fär i enlighet med anvisat belopp.

Riksförsäkringsverket beräknar vid oförändrade regler medelsbehovet
under år 1997 till 4 250 000 000 kronor.

Regeringen konstaterade i budgetpropositionen for budgetåret 1995/96
(prop. 1994/95:100 bil. 6) att kostnaderna for statlig assistansersättning
skulle komma att bli väsentligt högre än vad som beräknades när re-
formen genomfördes. Skälet for detta angavs främst vara att det genom-
snittliga antalet beviljade assistanstimmar per vecka väsentligt skulle
komma att överstiga det beräknade.

Mot bakgrund av kostnadsutvecklingen tillkallades i april 1995 en
särskild utredare med uppdrag att utreda frågan om finansiering av och
regelsystem for stödformen. Enligt direktiven skulle utredaren i sina
förslag ha som utgångspunkt att den årliga kostnaden för staten för
assistansersättning inte fick överstiga 2 850 miljoner kronor per år be-
räknat i 1995 års penningvärde. I förhållande till den beräknade årliga
kostnaden innebar ramen en neddragning med ca 900 miljoner kronor.

Utredningen redovisade i sitt betänkande Kostnader for den statliga
assistansersättningen (SOU 1995:126) ett antal möjligheter till bespa-
ringar, vilka sammantaget innebar att statens kostnader for assistanser-
sättningen kunde minska med ca 900 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Sammanfattning

Resurser 1997
Ramanslag	3 663 000 tkr

Resultatbedömning och slutsatser

I proposition 1995/96:146 Vissa frågor om personlig assistans lämnade
regeringen förslag till riksdagen om vissa åtgärder som syftar till att
uppnå en bättre kostnadskontroll och vissa besparingar inom statlig assi-
stansersättning. Förslagen bedöms innebära att den årliga kostnaden
minskas med 215 miljoner kronor. Riksdagen fattade den 23 maj 1996
beslut med anledning av propositionen (bet.l995/96:SoU15, rskr.
1995/96:262). Förändringen innebär bl.a. att gränsdragningen mellan
personlig assistans och kommunala och landstingskommunala stödinsat-
ser for funktionshindrade personer har blivit tydligare. Vidare har be-
greppet personlig assistans definierats i lagstiftningen. De förändrade
reglerna trädde i kraft den 1 juli 1996.

Regeringen beräknar mot bakgrund av de förändrade reglerna att
3 663 000 000 kronor bör anvisas till ändamålet under budgetåret 1997.

B 8.	Statens institut för särskilt utbildningsstöd⁰				Prop. 1996/97:1
1994/95	Utgift	7 287²⁾	Anslagssparande	1 535	Utgiftsområde 9
1995/96	Anslag	12 642	Utgiftsprognos	14 177
			därav 1996	10 576
1997	Förslag	8 640
1998	Beräknat	8 628
1999	Beräknat	8 915

¹ Tidigare anslaget Nämnden för vårdartjänst

² Beloppen anges i tusental kr

Nämnden for vårdartjänst (NV) är en central myndighet med uppgift att
administrera statsbidrag till vårdartjänst samt till verksamheten med
särskilda omvårdnadsinsatser i anslutning till riksgymnasium för svårt
rörelsehindrade ungdomar, s.k. rh-anpassad gymnasieutbildning. Dess-
utom disponerar NV vissa medel från utgiftsområde 17: Kultur, medier,
trossamfund och fritid, anslaget Bidrag till vissa handikappåtgärder inom
folkbildningen. Nämnden bistår med kansliresurser den särskilda nämnd,
Nämnden för Rh-anpassad utbildning, som skall avgöra frågor om in-
tagning till rh-anpassad gymnasieutbildning. Inom NV:s anslagsram
ingår också medel till informations- och utvecklingsarbete. NV:s arbets-
uppgifter och organisation framgår av förordningen (1988:1126) med
instruktion för Nämnden för vårdartjänst.

NV:s övergripande mål är att förbättra förutsättningarna för utbildning
och studier för unga och vuxna personer med funktionshinder samt att
administrera och utveckla olika stöd som behövs i och omkring studie-
situationen i olika utbildningssammanhang.

I sin årsredovisning för budgetåret 1994/95 redovisar NV verksam-
heten i verksamhetsgrenarna stöd inom folkhögskolor, stöd inom univer-
sitet och högskolor och stöd inom riksgymnasieverksamheten för svårt
rörelsehindrade ungdomar. Av årsredovisningen framgår att NV:s an-
slagssparande vad beträffar myndighetens förvaltningsanslag vid ut-
gången av budgetåret 1994/95 uppgick till 1 535 000 kronor. Prognosen
för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar att det upp-
komna anslagssparandet kommer att tas i anspråk detta budgetår.

NV har inkommit med fördjupad anslagsframställning för åren 1997-
1999. I denna tar NV bl.a. upp frågan om ytterligare utbyggnad av den
rh-anpassade gymnasieutbildningen. NV framhåller att man år 1993 till-
sammans med Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) gjorde
en kartläggning av behovet av framtida platser inom den rh-anpassade
gymnasieutbildningen. Det totala behovet av sådana platser beräknades
uppgå till ca 200 i slutet av 1990-talet. NV konstaterar att dessa progno-
ser stämmer med den hittillsvarande utvecklingen och att en fortsatt
utbyggnad av antalet platser i den rh-anpassade gymnasieutbildningen
därför är nödvändig för att tillgodose de svårt rörelsehindrade elevernas
rätt till gymnasieutbildning. NV anser att förhandlingar om ytterligare
två riksgymnasieorter därför skyndsamt bör inledas.

NV framhåller också att när det gäller omvårdnadsinsatsema i anslut-
ning till den rh-anpassade utbildningen så bör former för fyraårsplaner
för utbildning och omvårdnad vid riksgymnasieortema snarast införas.
Syftet med sådana planer skall vara att tillförsäkra antagna elever deras
rätt till gymnasieplats och att ge både staten och de lokala huvudmännen
ett planeringsunderlag för kostnader för såväl utbildning som habilitering
och boende. Planerna skall, efter samråd med berörda kommuner, fast-
ställas av Skolverket och NV gemensamt.

NV tar även upp frågan om myndighetens namn. NV anser att det
nuvarande namnet inte på ett adekvat sätt speglar myndighetens verk-
samhet. Namnets innebörd är oklart och begreppet vårdartjänst speglar
bara en av flera stödinsatser som NV ansvarar för. Namnet tydliggör
heller inte att NV har centrala myndighetsuppgifter utan NV uppfattas
ibland som ett kommunalt organ. NV anser därför att myndighetens
namn bör ändras till ett som tydligare än det nuvarande speglar NV:s
nuvarande uppgifter och ansvarsområden. NV föreslår att myndighetens
namn därför bör ändras till Statens institut för särskilt utbildningsstöd
(SISUS).

NV beräknar förvaltningskostnaderna för åren 1997-1999 till
9 000 000 kronor årligen.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Övergripande mål

För perioden 1997-1999 skall de övergripande målen för NV och
dess verksamheter ligga fast.

Resurser 1997

Ramanslag 8 640 tkr

Övrigt

Nämndens för vårdartjänst (NV) namn ändras till Statens institut för
särskilt utbildningsstöd (SISUS).

Resultatbedömning och fördjupad prövning

Regeringen anser att det av årsredovisningen och den fördjupade an-
slagsframställningen framgår att NV:s verksamhet bedrivs med sådan
inriktning och på ett sådant sätt att det övergripande målet med verk-

samheten uppnåtts. Vidare gör regeringen bedömningen att de resultat
som nämnden redovisar för de tre verksamhetsgrenarna i sin årsredovis-
ning är tillfredsställande.

Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revi-
sionsberättelsen avseende NV:s årsredovisning för budgetåret 1994/95. I
en revisionsrapport har RRV dock påpekat att NV har vissa brister i sin
resultatredovisning. RRV framhåller att det är svårt att utläsa NV:s verk-
samhetsgrenar ur resultatredovisningen och att detta huvudsakligen beror
på att en beskrivning av verksamhetsgrenarna saknas. NV har i sin för-
djupade anslagsframställning för åren 1997-1999 klargjort grunderna för
sin indelning av verksamheten i verksamhetsgrenar och gett förslag till
verksamhetsmål för samtliga verksamhetsgrenar.

Regeringen har i november 1995 tillsatt utredningen (U 95:14) Funk-
tionshindrade elever i skolan (FUNKIS). Utredningen skall utreda hur
ansvaret för utbildning och omvårdnad i anslutning till utbildning av
funktionshindrade elever skall fördelas mellan stat, kommun och lands-
ting samt vem som skall finansiera verksamheten. Utredningen skall bl.a.
utvärdera verksamheten med riksgymnasium för svårt rörelsehindrade
ungdomar och föreslå nödvändiga förändringar av systemet. I avvaktan
på resultaten av FUNKIS är regeringen inte beredd att ta ställning till
förslagen i NV:s fördjupade anslagsframställning om en utbyggnad av
den rh-anpassade gymnasieutbildningen till ytterligare två orter samt om
upprättande av fyraårsplaner för utbildning och omvårdnad vid riksgym-
nasieortema.

Regeringen har i de myndighetsspecifika direktiven till NV inför den
fördjupade prövningen av verksamheten för åren 1997-1999 gett myn-
digheten i uppdrag att pröva om dess namn på ett adekvat sätt speglar
den nuvarande verksamheten samt - om NV finner det motiverat - läm-
na förslag till nytt namn. NV har i sin fördjupade anslagsframställning
föreslagit att myndighetens namn bör ändras till ett som bättre speglar
dess verksamhet. Regeringen delar NV:s uppfattning att ett namnbyte för
myndigheten är lämpligt och att det nya namnet bör vara Statens institut
för särskilt utbildningsstöd (SISUS).

Slutsatser

Regeringen anser att NV bör byta namn till Statens institut för särskilt
utbildningsstöd (SISUS). De övergripande målen för myndighetens verk-
samhet under den kommande treårsperioden skall oförändrat vara att för-
bättra förutsättningarna för utbildning och studier för unga och vuxna
personer med funktionshinder samt att administrera och utveckla olika
stöd som behövs i och omkring studiesituationen i olika utbildningssam-
manhang.

Regeringen bedömer att 8 640 000 kronor bör anvisas till Statens
institut för särskilt utbildningsstöd för budgetåret 1997.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

B 9. Handikappombudsmannen

1994/95	Utgift	7 376 ”	Anslagssparande	1 148
1995/96	Anslag	11 551	Utgiftsprognos	12 699
			därav 1996	10 590
1997	Förslag	7 847
1998	Beräknat	7 838
1999	Beräknat	8 060

¹ Beloppen anges i tusental kr

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Handikappombudsmannen är central förvaltningsmyndighet med uppgift
att bevaka frågor som rör funktionshindrade personers rättigheter och
intressen. Handikappombudsmannens arbetsuppgifter och organisation
framgår av förordningen (1994:949) med instruktion för Handikappom-
budsmannen.

Det övergripande målet för Handikappombudsmannen är enligt lagen
(1994:749) om Handikappombudsmannen att bevaka frågor som angår
funktionshindrade personers rättigheter och intressen samt att verka för
att de övergripande målen för handikappolitiken uppnås.

Handikappombudsmannen inrättades den 1 juli 1994. Budgetåret
1994/95 är således det första året för vilket Handikappombudsmannen
har lämnat årsredovisning. I regleringsbrevet för budgetåret 1994/95
gavs Handikappombudsmannen emellertid dispens från kraven i 5 och 9
§§ förordningen (1993:134) om myndigheternas årsredovisning och an-
slagsframställning. Årsredovisningen innehåller sålunda inte någon full-
ständig resultatredovisning. Handikappombudsmannen redovisar verk-
samheten i verksamhetsgrenarna information och rådgivning, tillgänglig-
het, skolfrågor, arbetsmarknadsfrågor, funktionshindrade föräldrar och
deras situation, kvinnor med funktionshinder och EU-frågor. Handikapp-
ombudsmannen skall i sin verksamhet prioritera kvinnor med funktions-
hinder.

Av årsredovisningen framgår att Handikappombudsmannens anslags-
sparande vad beträffar myndighetens förvaltningsanslag för budgetåret
1994/95 uppgick till 1 148 000 kronor. Prognosen för anslagsbelast-
ningen under innevarande år visar att det uppkomna anslagssparandet
kommer att tas i anspråk detta budgetår.

Handikappombudsmannen har i enlighet med sin instruktion i mars
och i oktober 1995 lämnat rapporter om sin verksamhet till regeringen.
Ombudsmannen har i dessa rapporter redovisat den nuvarande situa-
tionen inom olika samhällsområden för personer med funktionshinder.
Rapporterna innehåller också ett antal förslag som syftar till att stärka
funktionshindrade personers ställning i samhället. I enlighet med rege-
ringsuppdrag av den 9 juni 1994 har Handikappombudsmannen i juni
1995 inkommit med en plan för den långsiktiga strategin för sitt EU-
arbete.

Handikappombudsmannen har inkommit med enkel anslagsframställ-
ning för år 1997. I denna anger Handikappombudsmannen att några av

de viktigaste uppgifterna för myndigheten är att följa rättstillämpningen
på handikappområdet samt att ge juridisk rådgivning. Handikappombuds-
mannen har också som en prioriterad uppgift att sprida kunskap om
FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsätt-
ning delaktighet och jämlikhet och framhåller att arbetet med standard-
reglerna under år 1997 bör fortsätta med betoning på reglernas genom-
förande och uppföljning. Handikappombudsmannen anför också att det
behövs förstärkning av myndighetens personalresurser, framförallt vad
gäller planering och uppföljning av ekonomiadministrationen. Handi-
kappombudsmannen beräknar förvaltningskostnaderna för år 1997 till
8 018 000 kronor.

Handikappombudsmannen har i april 1996 inkommit med en rapport
till regeringen med förslag till verksamhetsmål för år 1997. I rapporten
föreslår Handikappombudsmannen att verksamheten bör indelas i tre
verksamhetsgrenar: ärendehandläggning, uppföljning och analys samt
information och kunskapsöverföring.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Övergripande mål

De övergripande målen för Handikappombudsmannens verksamhet
ligger fast för år 1997.

Resurser

Ramanslag 7 847 tkr

Resultatbedömning

Regeringen anser att det av årsredovisningen, anslagsframställningen och
de rapporter som Handikappombudsmannen lämnat till regeringen fram-
går att myndighetens verksamhet bedrivs med sådan inriktning och på
ett sådant sätt att det övergripande målet med verksamheten uppnåtts.
Vidare gör regeringen bedömningen att de resultat som Handikappom-
budsmannen redovisar för sina verksamhetsgrenar i årsredovisningen är
tillfredsställande.

Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revi-
sionsberättelsen avseende Handikappombudsmannens årsredovisning för
budgetåret 1994/95.

Handikappombudsmannen bör under år 1997 fortsätta sitt arbete med
att sprida kunskap om FN:s standardregler för att tillförsäkra människor

med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet med betoning på
reglernas genomförande och uppföljning.

Slutsatser

Regeringen anser att de övergripande målen för Handikappombudsman-
nens verksamhet under år 1997 oförändrat skall vara att bevaka frågor
som angår funktionshindrade personers rättigheter och intressen samt att
verka för att de övergripande målen för handikappolitiken uppnås.
Vidare anser regeringen att Handikappombudsmannens verksamhet bör
indelas i de verksamhetsgrenar som föreslagits i myndighetens rapport
till regeringen i april 1996.

Regeringen bedömer att 7 847 000 kronor bör anvisas till Handikapp-
ombudsmannen för budgetåret 1997.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

6 C. Åtgärder för barn, socialt
behandlingsarbete samt
alkohol- och drogpolitik

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

6.1 Allmänt

Socialtjänstens individ- och familjeomsorg

Barnets bästa skall alltid prägla de åtgärder som vidtas av
socialtjänstens insatser för barn.

En särskild rapport (Ds 1996:57) Barn idag har tagits fram
inom Socialdepartementet. Rapporten ger en bilda av hur barn
och ungas allmänna livsvillkor ser ut idag. Syftet är att ge en
aktuell överblick av vilka insatser som socialtjänsten och
andra aktörer inom bamområdet behöver utveckla.

En proposition med förslag till en ny socialtjänstlag kommer
att föreläggas riksdagen under höstriksdagen.

Missbrukarvård och ungdomsvård utvecklas inom ramen för
dels Statens institutionsstyrelses verksamhet, dels av social-
tjänsten bl.a. med särskilda utvecklingsmedel som fördelas
genom Socialstyrelsen och länsstyrelserna.

Alkoholpolitik

Alkoholpolitiken skall även i fortsättningen ha som ambition
att begränsa alkoholens skadeverkningar genom att minska den
totala alkoholkonsumtionen, där särskilt ungdomars och risk-
konsumenters alkoholvanor är av central betydelse.

För att motverka negativa alkoholpolitiska effekter av med-
lemsskapet i EU görs breda satsningar för att utveckla nya
metoder för det alkoholpreventiva arbetet.

Narkotikapolitik

De narkotikapolitiska insatserna utgörs av en kombination av
förebyggande insatser, utbud av olika behandlingsformer och
effektiva kontrollinsatser. Arbetet sker på såväl nationell som
internationell nivå.

100

6.1.1 Socialtjänstens individ- och familjeomsorg

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Mål och inriktning

Socialtjänstlagen ger uttryck för en stark tilltro till människans egen
förmåga och vilja att fullt ut delta i samhällslivet och att förändra sin
situation. Socialtjänstens insatser skall medverka till att barn och ung-
domar växer upp under trygga och goda förhållanden, att människor med
sociala eller andra handikapp kan delta i samhällets gemenskap och leva
som andra, att de som missbrukar alkohol eller andra beroendefram-
kallande medel kommer ifrån sitt missbruk och att de som saknar medel
till sitt uppehälle får möjlighet att klara sin försörjning. Socialtjänsten
har uppgifter på såväl individ- som grupp- och samhällsnivå. Den skall
arbeta både förebyggande och åtgärdande.

Det individuella bistånd som ges genom socialtjänstens försorg skall
utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett själv-
ständigt liv. Valet av bistånd får inte styras av mekaniskt tillämpade
åtgärdsmodeller utan måste alltid utgå från vad som är mest ändamåls-
enligt i det enskilda fallet.

Socialtjänsten ställs således inför kravet att ha tillgång till ett brett
register av handlingsalternativ när det gäller olika insatser. Arbetet inom
socialtjänstens individ-och familjeomsorg har under senare år präglats av
det ansträngda ekonomiska läget i landet. De åtgärder som regeringen
föreslår har som en utgångspunkt att inte åsamka kommunerna ökade
kostnader. I många fall handlar det om att utveckla bättre och effektivare
metoder som dels höjer kvalitén på insatserna dels på sikt kan medverka
till lägre kostnader.

I ett sådant läge blir det allt viktigare att myndigheter som har an-
gränsande ansvarsområden samverkar i arbetet med att finna insatser för
individer och familjer. Genom samverkan åstadkommer man ett mer
effektivt utnyttjande av de resurser som står till myndigheternas för-
fogande. Även om det redan idag prövas nya modeller för samverkan
mellan myndigheter kan detta arbete utvecklas ytterligare. Det gäller
också samverkan med folkrörelser och frivilliga organisationer som har
en viktig funktion i det sociala arbetet.

Regeringen har presenterat ett nationellt brottsförebyggande program.
Härigenom startade ett brett upplagt och systematiskt förändringsarbete
för att stärka de insatser som görs för att förebygga brott. Rättsväsendets
insatser är av stor betydelse för att angripa brottsligheten, men en fram-
gångsrik kriminalpolitik förutsätter också insatser inom andra samhälls-
sektorer. Tidiga insatser för att hindra att ungdomar i riskzonen hamnar
i en kriminell livsstil är av central betydelse i det brottsförebyggande
arbete.

Socialbidrag

Socialbidraget har fortsatt att öka under hela 1990-talet både när det
gäller antalet personer som får socialbidrag och i fråga om kostnaderna.

101

År 1995 erhöll 720 782 personer (388 702 hushåll) socialbidrag eller
introduktionsersättning för flyktingar. År 1995 utbetalades närmare 11
miljarder kronor. Kostnadsökningen har fortsatt under första halvåret
1996. Även bidragstidens längd fortsätter att öka och är år 1995 i
genomsnitt 5,3 månader.

Huvudorsaken till ökningen är den fortsatt höga arbetslösheten. Det är
framför allt grupper som har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden som
blir bidragsberoende, bl.a. ungdomar och invandrare. Tre fjärdedelar av
hushållen består av svenska medborgare och en fjärdedel utländska. De
hushåll som får socialbidrag är i stor utsträckning ensamstående utan
barn. De svarar för 60 procent av samtliga bidragshushåll, varav männen
utgör 37 procent och kvinnor 25 procent. Cirka hälften av bidragstagama
är under 25 år.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

(Diagram: Utvecklingen av antalet socialbidragstagare och
utgivet socialbidrag 1980-1995)

Utvecklingen av antalet socialbidragstagare

och utgivet socialbidrag i fasta priser 1980 -1995

.....Socialbidragstagare _ Utgivet socialbidrag

Den beskrivna utvecklingen är ett uttryck för inslag i den allmänna sam-
hällsutvecklingen som vi med största kraft måste bekämpa. Den höga
arbetslösheten är huvudorsaken till hushållens försämringar när det gäller
ekonomin. Kampen mot arbetslöshet är ett av de viktigaste inslagen i
regeringens politik idag. Vi får inte komma dithän att allt fler människor
ställs utanför arbetslivet och marginaliseras i ett långvarigt bidragsbero-
ende.

Socialtjänsten måste aktivt verka för att det skapas förutsättningar för
människor med en svag ställning på arbetsmarknaden att få arbete och

102

utbildning och att omfattas av arbetsmarknadspolitiska eller arbetsrehabi-
literande åtgärder.

Socialtjänstens samverka med andra berörda myndigheter, framfor allt
med arbetsförmedlingen, försäkringskassan och andra arbetsrehabiliteran-
de organ för att åstadkomma en samordning av insatserna och därmed
bättre effektivitet är av stor betydelse för att hävda arbetslinjen. Många
kommuner tar idag ett stort ansvar för sysselsättningsskapande åtgärder
och har också varit framgångsrika i detta arbete. Olika studier visar att
kommuner med en tydlig policy och ett genomtänkt arbetssätt, där sam-
verkan med andra myndigheter ges stor vikt, har kunnat minska utgifter-
na för socialbidrag.

Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag analyserat och utrett
socialbidragsutvecklingen och socialbidragssystemets funktion. Arbetet
har redovisas i ett antal rapporter som tillsammans med Socialtjänstkom-
mitténs huvudbetänkande Ay socialtjänstlag (SOU 1994:139). Rege-
ringen avser att återkomma med förslag till en ny socialjänstlag. Propo-
sitionen kommer även att omfatta förslag rörande ekonomiskt bistånd.

Åtgärder för barn och unga

Socialtjänstens arbete med barn och unga skall präglas av ett barn-
perspektiv, vilket innebär att barnets bästa alltid skall sättas i första rum-
met. Barn och unga skall komma till tals i frågor som rör dem. Detta
skall vara en ledstjärna i alla åtgärder som rör barn. Socialtjänstens ar-
bete med utsatta barn och deras familjer har på regeringens initiativ varit
föremål för omfattande utvecklingsinsatser, bl.a. inom ramen för utveck-
lingsmedel som Socialstyrelsen disponerar. Även Barnombudsmannen
fyller en viktig funktion genom att följa och bevaka barns och ungas
rättigheter och intressen.

En mer utförlig redogörelse för barns livsvillkor i Sverige lämnas i en
särskild rapport (Ds 1996:57) Barn idag som upprättas inom Socialde-
partementet. Det är angeläget att få en mer utförlig och genomlyst bild
av hur barn lever för att kunna sätta fokus på barns behov av gynnsam-
ma betingelser under uppväxten. Det är också viktigt att lyfta fram nega-
tiva omständigheter, som kan förorsaka att vissa grupper barn får sämre
livschanser, och att ta fram åtgärder som kan hejda nedåtgående spiraler.
Det handlar om såväl barns och ungas allmänna livsvillkor som före-
byggande samt vård- och stödinsatser som socialtjänsten och andra ak-
törer inom bamområdet kan behöva utveckla. Syftet är att ge underlag
för en fortsatt diskussion om och engagemang för barnfrågorna samt
underlag för eventuella förändringar inom området.

Under hösten kommer en särskild proposition att lämnas om interna-
tionella adoptionsfrågor. I den kommer att föreslås att Sverige skall rati-
ficera 1993 års Haagkonvention om skydd av barn och samarbete vid
internationella adoptioner. Propositionen innehåller förslag som föranleds
av tillträdet till konventionen. Dessutom lämnas vissa andra förslag till
lagändringar.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

103

Vård av missbrukare

Den 1 april 1994 övertog Statens institutionsstyrelse (SiS) ansvaret för
tvångsvården av missbrukare. Den 1 juli samma år övergick ansvaret for
ansökan om tvångsvård från länsstyrelserna till kommunerna. Staten har
således genom det statliga huvudmannaskapet fått ett direkt ansvar för
tvångsvården av missbrukare. Utvecklingsmedel som disponeras av
Socialstyrelsen och länsstyrelserna har bl.a. som syfte att stimulera kom-
munerna att utveckla den öppna missbrukarvården.

Socialstyrelsen har även haft regeringens uppdrag att följa utveck-
lingen och sambanden mellan tvångsvård, frivillig institutionsvård och
öppna kommunala insatser for missbrukare. Uppdraget har nyligen redo-
visats till regeringen i rapporten Kursändring i missbrukarvården,
Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 1996:3. Rapporten bygger på
en bred kartläggning av hur kostnader, resurser och resursutnyttjande
inom missbrukarvården utvecklats sedan slutet av 1980-talet.

Sammanfattningsvis konstateras att missbrukarna får vård på behand-
lingshem i betydligt mindre utsträckning idag än i slutet av 1980-talet.
Inom den frivilliga institutionsvården minskade antalet inskrivningar med
en tredjedel, från knappt 19 000 år 1989 till knappt 13 000 år 1994.
Minskningarna ägde främst rum mellan åren 1991 och 1993 och har
framförallt gällt alkoholmissbrukare och inskrivna vid hem som arbetar
med utredning, motivation och behandling. Den 31 december 1989 var
ca 2 700 alkoholmissbrukare frivilligt inskrivna på behandlingshem jäm-
fört med ca 1 400 vid samma tidpunkt 1994, d.v.s. nästan en halvering.

Antalet ansökningar om vård enligt LVM har minskat markant från
1989 och framåt. Det gäller också länsrätternas beslut om vård som
under samma tid halverades från drygt 1 600 till cirka 800. En allt större
del av dem som får tvångsvård blir forst omedelbart omhändertagna.
Däremot har inte själva antalet omedelbara omhändertaganden ökat.
Under 1989 gjordes cirka 900 omedelbara omhändertaganden jämfört
med 850 under 1995.

Minskningarna inom tvångsvården har främst skett efter år 1993 och
sammanfaller i tiden med ovan nämnda huvudmannaskapsforändringar.
Som förklaring anger Socialstyrelsen bl.a. att kraftigt höjda vårddygns-
avgifter för delar av vården i kombination med kommunernas ökade
inflytande över utrednings- och beslutsprocessen har givit kommunerna
starkare motiv och ökade möjligheter att söka alternativ till LVM-vård.
Som en följd av vikande efterfrågan har platsantalet vid LVM-hemmen
nästan halverats mellan åren 1989-1995. Är 1989 fanns cirka 1 200 plat-
ser, medan platsantalet år 1995 var 625. Studien visar dock att kommu-
nernas totala resurser for missbrukarvård inte har minskat sedan år 1993.
Både antalet missbrukare som fått vård och kostnaderna har i stället ökat
något. Det gäller både institutionsvård (inklusive familjevård) och öppe-
nvård.

Sammanlagt förbrukade kommunerna ca 2,3 miljarder for missbrukar-
vård år 1993 och ca 2,5 miljarder år 1994. Vård och behandling på in-
stitution svarar fortfarande for mer än hälften av kostnaderna. Den andel

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

104

av de totala kostnaderna som avser specialiserad öppenvård och skyddat
boende har ökat något under perioden.

Vilka konsekvenserna har blivit för de missbrukare som tidigare blev
aktuella för tvångsvård går inte med säkerhet att uttala sig om på grund-
val av Socialstyrelsens studier. Det är därför angeläget att fortsatt följa
de mest utsatta missbrukarnas situation.

Många kommuner har de senaste åren byggt upp specialiserade verk-
samheter på hemmaplan för missbrukare som upprepade gånger om-
händertagits för LVM-vård. Det kan t.ex. handla om att erbjuda stöd-
insatser i boendet eller utveckla olika former av strukturerad daglig
sysselsättning. De utvecklingsmedel som fördelas av länsstyrelserna har
haft betydelse för denna utveckling.

Regeringen bedömer det som angeläget att även fortsättningsvis av-
sätta särskilda medel för att stimulera kommunerna att utveckla ett alko-
hol- och drogförebyggande arbete samt andra stöd- eller vårdinsatser.

Åtgärder mot spelberoende

Utvecklingen inom spelområdet går mycket snabbt. Nya spelformer
utvecklas liksom tekniken inom området. Från olika håll uttrycks en oro
över att spelberoendet och därtill hörande sociala problem skall öka.
Därför bör resurser avsättas för att i första hand samla kunskap om ut-
vecklingen för att i ett senare skede kunna motverka negativa inslag i
verksamheten.

Under anslag C 1. Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård samt
alkohol- och drogförebyggande arbete bör två miljoner avsättas för att
påbörja en kunskapsinhämtning om spelberoende. En arbetsgrupp bör
bildas för att närmare utreda hur en kunskapsuppbyggnad inom området
lämpligen bör ske.

Frivilligt socialt arbete

Folkrörelser och andra frivilliga organisationer har en viktig funktion
inom det sociala arbetet. Organisationernas ideologi och särart utgör
grunden för deras sociala engagemang. Utifrån detta kan de utforma sin
verksamhet för att komplettera samhällets insatser till förmån för de
människor som behöver hjälp och stöd.

Det faktum att frivilligorganisationema gör ett viktigt arbete, som bör
kunna utvecklas ytterligare i framtiden, innebär inte att samhället kan
lämna sitt grundläggande sociala ansvar. Människor skall kunna lita på
att samhället finns där när de behöver hjälp. Människor skall inte vara
beroende av välgörenhet för att få sina grundläggande behov tillgodo-
sedda.

Inom Inrikesdepartementet pågår ett utvecklingsarbete angående folk-
rörelser och frivilligorganisationers arbete. En arbetsgrupp för resultat-
styrning och uppföljning av statsbidrag till föreningar och andra organi-
sationer m.m. har inrättats. Arbetsgruppen skall utveckla metoder för

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

105

10 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 1. Del 4

resultatstyrning, uppföljning och utvärdering av statsbidragen till före-
ningslivet så att de statliga medlen används så effektivt som möjligt.

Statsbidrag till folkrörelser och organisationer utgår dels som projekt-
stöd, dels i form av centralt organisationsstöd.

Under anslaget C 2. Bidrag till organisationer på det sociala området
föreslås att medel, liksom tidigare, avsätts för att stödja klientorganisa-
tioner, organisationer som arbetar med utsatta barn och deras familjer
samt organisationer som arbetar för kvinnor som utsatts för våld.

Även nykterhetsorganisationer och vissa andra organisationer med
näraliggande verksamhetsinriktning föreslås, liksom tidigare, få stöd
inom anslaget C 2. Bidrag till organisationer inom det sociala området.
En arbetsgrupp har tillsatts inom Socialdepartementet för att se över
kriterierna för bidragsgivningen inom området och förutsättningarna för
att kunna utvärdera verksamheten ur ett alkoholpolitiskt perspektiv.

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) är ett
folkrörelseförankrat organ som bedriver upplysning om verkningar av
alkohol- och narkotikamissbruk. CAN erhåller statsbidrag för sin verk-
samhet.

Tillsynen över socialtjänsten

Den statliga tillsynen omfattar såväl kommunernas socialtjänst och olika
institutioner inom socialtjänsten som enskilda vårdhem och bedrivs på
både nationell och regional nivå. Socialstyrelsens centrala tillsynsfunk-
tion har primärt till uppgift att följa upp och utvärdera socialtjänsten
samt återföra kunskap och erfarenhet till kommunerna. Länsstyrelsernas
tillsyn och uppföljning avser såväl hanteringen av enskilda ärenden som
uppföljning av verksamheter. Länsstyrelserna skall i sitt tillsynsarbete
särskilt beakta effekterna av kommande förändringar inom alkoholom-
rådet. På det regionala planet ansvarar Länsstyrelserna för samordningen
mellan berörda myndigheter när det gäller tillsynen av restaurang-
branschen.

Länsstyrelserna skall som ett led i sitt tillsynsarbete lämna enhetliga
underlag till den nationella uppföljningen rörande tillsynens inriktning,
innehåll och resultat.

Av Länsstyrelsernas årsredovisningar framgår att handläggningen av
individuella ärenden är ett betydande inslag i arbete även om det finns
en strävan att förskjuta tyngdpunkten i arbetet mot en mer övergripande
tillsyn. Uppföljningen av LVM-lagstiftningen och kartläggningar av
kommunernas socialbidragsnormer är exempel på detta. Redovisningarna
kan förbättras när det gäller att ge en enhetlig och jämförbar bild av de
problem som finns i länen, vilka uppgifter man prioriterat samt vilket
resultat som uppnåtts. Det finns ett behov av att utveckla metoder för
tillsyn samt klargöra den nationella respektive regionala nivåns roll i
tillsynsarbetet. Inrikesdepartementet har initierat ett arbete i syfte att öka
jämförbarheten av länsstyrelsernas arbete.

Socialtjänstkommitténs slutbetänkande innehåller förslag om innehåll
och former för den statliga tillsynen. Kommittén föreslår förtydligande

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

106

av Socialtjänstlagen på en rad punkter vilket ställer nya krav på den
statliga tillsynen. Ett exempel är den föreslagna bestämmelsen om att
fortlöpande och systematiskt bedriva kvalitetssäkringsarbete.

6.1.2 Alkoholpolitik

Målet för den svenska alkoholpolitiken att begränsa alkoholens skade-
verkningar ligger fast.

Det finns idag oroande tendenser som visar att alkoholen är på väg
tillbaka som berusningsmedel för ungdomar långt ner i åldrarna. Flera
undersökningar under det senaste året visar att andelen ungdomar som
ofta berusar sig ökar och andelen som aldrig berusar sig minskar. Den
höga ungdomsarbetslösheten bidrar med all sannolikhet till den oroande
utvecklingen.

Det är framför allt de lättillgängliga dryckerna folköl och starköl som
är på frammarsch. För vissa grupper närmar sig ölkonsumtionen 70-
talets nivå. Flickors andel av den totala alkoholkonsumtionen har också
ökat kraftigt sett ur ett längre tidsperspektiv, vilket måste motverkas
genom olika åtgärder.

Av den senaste vämpliktsundersökningen angående ungdomars alko-
hol- och drogvanor framgår också att andelen ungdomar som använder
hembränd eller renaturerad sprit har ökat kraftigt under de senaste åren.
Cirka 24 procent av de vämpliktsinskrivna år 1994 uppgav att de i be-
rusningssyfte brukade dricka hembränd eller renaturerad sprit. Detta är
cirka 50 procent fler jämfört med åren 1992 och 1993. Den ökade be-
tydelsen av hembränt som berusningsdryck bland ungdomar framkom-
mer även i de senaste årens skolundersökningar.

Med anledning av uppgifterna om ökad användning av hembränd och
renaturerad sprit bland ungdomar har regeringen uppdragit åt Rikspolis-
styrelsen att tillsammans med Alkoholinspektionen, Folkhälsoinstitutet
och Läkemedelsverket kartlägga omfattningen av och karaktären på den
olovliga sprithanteringen i landet. De skall också komma med förslag till
lämpliga åtgärder för att minska denna. Uppdraget skall i sin helhet
redovisas till regeringen senast den 1 januari 1997.

Regeringen har dessutom med anledning av en delrapport från nämn-
da uppdrag utbetalat 8 miljoner kronor till Rikspolisstyrelsen för att bl.a.
användas till olika lokala och regionala samarbetsprojekt mellan när-
polisverksamhet, socialtjänst och länsstyrelser för att försvåra eller för-
hindra den olovliga sprithanteringen. Av delrapporten framgår att det
fortsatta utredningsarbetet förutom kartläggningsarbetet bl.a. kommer att
innehålla en översyn av straffpåföljden när det gäller distribution av
hembränt till ungdomar liksom en översyn av straffskalan för varu-
smuggling. Inom ramen för uppdraget övervägs också om det kan vara
möjligt och lämpligt att kriminalisera köp och innehav av olovligt till-
verkad alkohol samt hur man bättre än idag kan kontrollera handeln med
aktivt kol. Så snart uppdraget redovisats till regeringen kommer frågorna
att bli föremål för beredning inom regeringskansliet och eventuellt ut-
mynna i en proposition till riksdagen.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

107

Förutsättningarna att bedriva en traditionell svensk alkoholpolitik har
ändrats i och med det svenska EU-inträdet. Ändrade regler för införsel
av alkohol och avskaffandet av monopolen för tillverkning, import och
partihandel av alkoholdrycker reser krav på en förnyelse av alkohol-
politiken.

Eftersom prisinstrumentet som alkoholpolitiskt medel framöver tro-
ligen kommer att försvagas så kommer de förebyggande insatserna att
bli än viktigare för att motverka alkoholmissbrukets utbredning. Informa-
tion, opinionsbildning och andra alkoholförebyggande insatser, framför
allt på lokal och regional nivå, får därför en ökad betydelse i ansträng-
ningarna att förändra dryckesvanoma i vårt land. Som ett led i denna
förändring fick Folkhälsoinstitutet regeringens uppdrag att leda och sam-
ordna ett förstärkt alkohol- och drogförebyggande arbete. En nationell
ledningsgrupp tillkallades som har utarbetat en nationell handlingsplan
för alkohol- och drogförebyggande insatser.

För de två senaste budgetåren har riksdagen anslagit 75 respektive 74
miljoner kronor för olika alkohol- och drogpolitiska åtgärder. Av dessa
medel har sammanlagt 110 miljoner kronor överlämnats till Folkhälso-
institutet för genomförandet av den nationella handlingsplanen. Med
tanke på den oroande utvecklingen och den förändrade alkoholpolitiken
med inriktning mot en lokal och regional kraftsamling av de förebyggan-
de insatserna är det viktigt med en fortsatt hög ambitionsnivå när det
gäller det alkoholförebyggande arbetet. Regeringen avser därför att under
år 1997 anvisa 30 miljoner kronor för alkoholpolitiska insatser.

Kommunerna har i och med den nya alkohollagen och övertagandet
av tillsyn och tillståndsgivningen när det gäller serveringstillstånd fått en
annan och mer uttalad roll än tidigare när det gäller att påverka alko-
holens tillgänglighet. Kraven på att kommunerna har en genomtänkt och
dokumenterad strategi för såväl prövningar av serveringstillstånd som en
offensiv tillsyn över försäljningsverksamhetema och olika missbruks-
miljöer i kommunen har ökat. Varje kommun bör ha alkoholpolitiska
program som innehåller en detaljerad analys av alkoholsituationen i
kommunen men också beskriver på vilket sätt som det alkoholföre-
byggande arbetet skall bedrivas. Svenska Kommunförbundet har därför
under 1995 och 1996 från regeringen erhållit sammanlagt 3,3 miljoner
kronor för att i kommunerna utveckla sådana lokala alkoholpolitiska
handlingsplaner. Det är viktigt att detta arbete fortsätter och ytterligare
stimuleras genom Folkhälsoinstitutets regionala och lokala satsningar.

Regeringen anser dock att det dessutom behövs ett utökat engage-
mang även av andra aktörer utanför myndighetssfären när det gäller det
alkoholförebyggande arbetet. I första hand gäller det de frivilliga organi-
sationerna och då inte minst nykterhetsrörelsen. En arbetsgrupp inom
Socialdepartementet arbetar för närvarande med en översyn av regel-
systemet för bidragsgivningen till nykterhetsorganisationema m.fl. i syfte
att effektivisera insatserna och det statliga stödet till dessa. 18 247 000
kronor kommer att avsättas som bidrag till nykterhetsorganisationema
m.fl. verksamhet under det kommande budgetåret. Regeringen avser
dessutom att ställa 15 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till Folk-

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

108

hälsoinstitutets förfogande för stöd till olika ideella organisationers bam-
och ungdomsprojekt, vilka ligger i linje med den nationella handlings-
planen för alkohol- och drogförebyggande insatser.

De senaste budgetåren har särskilda medel, 50 miljoner kronor, under
anslaget El. Bidrag till missbrukarvård och ungdomsvård avsatts för att
bl.a. stimulera kommunerna att utveckla öppenvårdsinsatsema. Dessa
medel fördelas av länsstyrelserna. Utvecklingen mot ökat ungdoms-
missbruk inger oro och gör det angeläget att även dessa medel används
så flexibelt som möjligt utifrån de behov som finns. Dessa utvecklings-
medel bör ffamledes även kunna användas för att stimulera såväl utveck-
lingen av öppenvården som utvecklingen av det alkohol- och drogföre-
byggande arbetet i kommunerna.

Regeringen kommer också att inleda diskussioner med andra aktörer
på alkoholområdet, bl.a. olika branschföreträdare för att även från dessa
parter få till stånd ett ökat socialt ansvarstagande när det gäller det alko-
holförebyggande arbetet. Det kan tyckas rimligt att olika branschorgani-
sationer, företag inom alkoholhanteringen och försäkringsbolag är med
och delfinansierar informationskampanjer m.m. angående alkoholkon-
sumtionens sociala och medicinska konsekvenser. Hur en sådan med-
verkan kan utformas och organiseras kommer närmare att diskuteras
med berörda organisationer och företag under hösten.

Förutsättningarna för att bedriva en traditionell svensk alkoholpolitik
har förändrats i och med EU-medlemsskapet. Målet för den svenska
alkoholpolitiken, att begränsa alkoholens skadeverkningarligger, ligger
dock fast och ambitionsnivån är oförändrat hög. EU-medlemsskapet gör
det nödvändigt att vi söker nya arbetssätt och metoder för att uppnå
målet. Det innebär framför allt att många fler myndigheter, företag och
organisationer än tidigare måste engageras i det alkoholförebyggandet
arbetet och ges möjlighet att delta och bidra med sin kunskap och sina
resurser.

Regeringen anser att det även är mycket angeläget att det görs en
kraftsamling på alkoholforskningens område. Regeringen kommer därför
att ge Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) ett särskilt samord-
ningsansvar för den socialvetenskapliga forskningen och SFR skall där-
vid svara för en sekretariatsfunktion. Alkoholforskningsutredningens
förslag att tillskapa ett nationellt centrum för alkoholforskning bör be-
redas vidare av SFR. Frågan om alkoholforskningen utvecklas närmare i
regeringens proposition (prop. 1996/97:5) Forskning och Samhälle.

6.1.3 Narkotikapolitik

Målet för den svenska narkotikapolitiken är att skapa ett narkotikafritt
samhälle, ett samhälle där alla har rätt till ett värdigt liv. Det sker gen-
om en kombination av förebyggande insatser, ett varierande utbud av
vård och behandling samt fortlöpande kontrollinsatser.

Sveriges ansträngningar att bekämpa narkotikamissbruket kommer
även fortsättningsvis att bygga på en kombination av målinriktade före-
byggande insatser, ett varierat utbud av behandlingsformer och fort-

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

109

löpande kontrollinsatser. Denna politik måste förverkligas på såväl lokal
som nationell nivå. Avsikten är att motverka droganvändning, speciellt
bland ungdomar och att erbjuda adekvata vård- och rehabiliteringsinsat-
ser till de som utvecklat ett missbruk.

Det är på lokal nivå som politikens trovärdighet prövas. De olika
insatserna bör därför samordnas kommunalt och regionalt på det sätt
man finner lämpligt och i enlighet med de riktlinjer för narkotikapoli-
tiken som fastlagts av riksdagen.

Den svenska narkotikapolitiken skall ligga till grund för Sveriges
internationella engagemang. Målet skall vara att på ett globalt plan ut-
veckla insatserna för att möta narkotikahotet. Sverige kommer att aktivt
motarbeta alla försök till nedrustning av narkotikakontrollen. Alla former
av legalisering av narkotika och liberalisering i narkotikapolitiken strider
mot det övergripande målet för vårt arbete, ett narkotikafritt samhälle.
Regeringen kommer därför att motverka alla krav på legalisering av
narkotika och liberalisering av narkotikapolitiken, också på det interna-
tionella planet.

Den illegala narkotikahanteringen är ett globalt problem. Sverige
deltar mycket aktivt i det internationella samarbetet mot narkotika inom
FN, Europarådet och EU.

Sverige bör även fortsättningsvis ha en framträdande roll i det inter-
nationella samarbetet. Detta samarbete är utomordentligt betydelsefullt,
inte minst mot bakgrund av den pågående europeiska integrationen och
de genomgripande förändringarna i Central- och Östeuropa.

Genom Sveriges medlemskap i EU har vi fått tillgång till ett utökat
europeiskt samarbete kring narkotikafrågoma. Utgångspunkten för EU:s
narkotikapolitik är att narkotikahandel och narkotikamissbruk är ett pro-
blem som kräver åtgärder inom en rad olika samhällssektorer och
politikområden. En framgångsrik narkotikastrategi måste inriktas mot att
minska både utbud och efterfrågan. Unionsfördraget har öppnat nya
möjligheter för en samordnad narkotikastrategi inriktad på minskad efter-
frågan, bekämpning av narkotikahandeln och påverkan på tredje land
genom ett samordnat internationellt agerande. En särskild global hand-
lingsplan som omfattar samtliga dessa delar har antagits av Europeiska
rådet.

De åtgärder som vidtas såväl internationellt som nationellt bör i
största möjliga utsträckning baseras på kunskap om faktiska förhållanden
och utvärderingar av effekterna av olika insatser. Folkhälsoinstitutet
(FHI) har i uppdrag att följa konsumtions- och skadeutvecklingen inom
alkohol- och narkotikaområdet. FHI fördelar vidare vissa medel till alko-
hol- och narkotikaforskning inom särskilt angelägna områden och
genomför utvärderingar av det förebyggande arbetets effekter. Social-
styrelsen svarar för tillsyn, utveckling samt uppföljning och utvärdering
av såväl förebyggande insatser som vård och behandling.

Regeringen ser med stort allvar på uppgifterna om en drogliberalare
inställning bland ungdomar. Huvudinriktningen för narkotikapolitiken
måste vara att på alla sätt motarbeta en ökad droganvändning bland
ungdomar. Den narkotikanegativa inställning som idag omfattas av en

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

110

majoritet av svenska ungdomar är inte given en gång för alla. Dessutom Prop. 1996/97:1
måste det till krafttag for att minska tillgängligheten av narkotika. Utgiftsområde 9

Regeringens samordningsorgan for narkotikafrågor (SAMNARK) har

till uppgift att verka for en förbättrad samordning av samhällets insatser
mot narkotikan. Detta gäller såväl på nationell som internationell nivå.
Sverige hör till de länder som har längst erfarenhet av en samordnad
narkotikastrategi, som spänner över flera politikområden. Sveriges er-
farenheter efterfrågas också i allt större utsträckning av organisationer
och enskilda länder.

6.1.4 Utgiftsutveckling

Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde Åtgärder för barn, socialt be-
handlingsarbete samt alkohol- och drogpolitik framgår av följande sam-
manställning (miljoner kronor):

Utgift Anvisat Utgiftsprognos Förslag Beräknat

därav

	1994/95	1995/96	1995/96	1996	1997	1998	1999
Bidrag till missbruk- och ungdomsvård samt alkohol- och drogförebyggande arbete	480	75	75	38	52	52	52
Bidrag till organisationer på det sociala området	39	87	87	39	58	58	58
Barnombudsmannen	8	12	12	9	8	8	8
Statens nämnd för interna- tionella adoptionsfrågor	6	9	9	6	6	6	7
Statens institutionsstyrelse	469	754	843	576	508	511	529
Alkoholinspektionen	4	21	24	20	15	15	15
Alkoholsortimentsnämnden	0	1	0	0	1	1	1
Totalt för utgiftsområde	1 006	959	1 051	688	646	650	669

111

6.2 Anslag

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

C 1. Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård
samt alkohol- och drogförebyggande arbete

1994/95	Utgift	480 122°	Reservation	526
1995/96	Anslag	75 000	Utgiftsprognos	75 526
			därav 1996	37 919
1997	Förslag	52 000
1998	Beräknat	52 000
1999	Beräknat	52 000

¹ Beloppen anges i tusental kr

Statsbidraget till missbrukarvård var tidigare ett riktat kommunbidrag
avsett att delvis täcka kostnader för insatser inom missbruks- och ung-
domsområdet. Från och med år 1996 har dock huvuddelen av det riktade
statsbidraget lagts in i det generella statsbidraget till kommunerna.

Utöver statsbidraget till missbrukarvården har staten genom den verk-
samhet som bedrivs av Statens Institutionsstyrelse ett direkt ansvar för
missbrukarvård och ungdomsvård. Det finns ett starkt intresse från
statens sida av att det råder balans mellan å ena sidan den tunga institu-
tions- vården och å andra sidan förebyggande insatser, öppenvård och
andra förebyggande insatser som kommunerna ansvarar för. Därför har
under de senaste budgetåren ur anslaget avsatts särskilda utvecklings-
medel för att stimulera kommunerna att utveckla öppenvårdsinsatser.
Länsstyrelserna har i uppdrag att årligen fördela 50 miljoner kronor till
särskilt angelägna utvecklingsinsatser.

Regeringens övervägande

Sammanfattning

Resurser 1997
Anslag	52 000 tkr

Resultatbedömning och slutsatser

Som redovisats tidigare har kommunerna under senare år i högre ut-
sträckning byggt ut alternativa vård- och stödverksamheter, dock inte i
sådan utsträckning att man helt kompenserat den minskade använd-
ningen av institutionsvård.

Socialstyrelsen konstaterar i sin utvärdering av hur medlen används
att de mål som är uppsatta för fördelningen av bidrag har tillgodosetts.

112

Länsstyrelsen har fått ökad kännedom och kunskap om kommunernas
verksamhet och missbruksproblem. De har kunnat satsa på lokal verk-
samhet som haft stor betydelse för spaeciellt många små kommuner.

Regeringens uppfattning är att det fortfarande finns stora behov av att
utveckla alternativ till institutionsvård genom förebyggande insatser och
öppenvård. Därför bör särskilda utvecklingsmedel även fortsättningsvis
avsättas till att stimulera kommunerna att utveckla öppenvårdsinsatser
men för att öka flexibiliteten så skall dessa medel också kunna användas
för olika alkohol- och drogförebyggande insatser. Utvecklingen mot ökat
ungdomsmissbruk inger oro och gör det angeläget att medlen används så
effektivt som möjligt utifrån de behov som finns.

Länsstyrelserna, som är regional tillsynsmyndighet över kommunernas
arbete inom socialtjänsten och det alkoholpolitiska området, har god
kännedom om de lokala förhållandena i kommunerna och om vilka
brister eller behov av särskilda utvecklingsinsatser som föreligger. Ut-
vecklingsmedlen har också en naturlig funktion vid uppföljningen av vad
som framkommer vid tillsynsarbetet. Utvecklingsmedel för att stimulera
såväl utvecklingen av öppenvården som andra insatser inom det alkohol-
och drogförebyggande arbetet bör därför även framledes fördelas av
länsstyrelserna.

Under anslaget avsätts 2 miljoner kronor som Socialdepartementet
disponerar för att påbörja en kunskapsinhämtning om spelberoende och
därtill hörande sociala problem.

C 2. Bidrag till organisationer på det sociala området

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

1994/95	Utgift	39 OO6⁰
1995/96	Anslag	86 761	Utgiftsprognos	87 046
			därav 1996	38 585
1997	Förslag	57 841
1998	Beräknat	57 841
1999	Beräknat	57 841

¹ Beloppen anges i tusental kr

Anslaget avser bidrag till olika frivilliga organisationer inom det sociala
området. Det gäller såväl länkorganisationer och andra organisationer
som arbetar med att stödja och hjälpa f.d. missbrukare och andra socialt
utsatta grupper, däribland organisationer som arbetar med att hjälpa barn
och deras familjer samt organisationer som motverkar våld mot kvinnor.
Nykterhetssorganisationer och Centralförbundet för alkohol- och narko-
tikaupplysning bör även fortsättningsvis erhålla statsbidrag. Anslaget
delas upp i tre anslagsposter:

- Bidrag till organisationer,

- Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning,

- Bidrag till vissa nykterhetsorganisationer m.fl.

113

Tabell: Anslagets utveckling i tkr.

Anslags-post	1994/95	1995/96	1997	1998	1999
Bidrag till organisationer	31 403	47 445	31 630	31 630	31 630
Bidrag till CAN	7 964	11 946	7 964	7 964	7 964
Bidrag till vissa nykter-hets.org.	18 245	27 370	18 247	18 247	18 247
Summa	57 612	86 761	57 841	57 841	57 841

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Bidrag till organisationer

Frivilliga organisationer gör på olika sätt viktiga insatser på det sociala
området. Det kan vara förebyggande arbete, kamratstöd, behandlings-
arbete eller opinionsbildande insatser.

Resurser har hittills avsatts för att stödja länkorganisationer och andra
organisationer som arbetar med att stödja och hjälpa f.d. missbrukare.
Bidrag kan utgå till såväl klientorganisationer inom alkohol- och narko-
tikaområdet som till organisationer med kyrklig anknytning vilka be-
driver verksamheter inriktade på socialt utsatta grupper.

En del av bidragsgivningen har varit riktad till organisationer som
bedriver arbete för utsatta barn och deras familjer, respektive organisa-
tioner som motverkar våld mot kvinnor.

Socialstyrelsen som disponerar anslaget och beslutar om fördelning av
medel till de olika organisationerna genomför årligen en utvärdering av
effekten av bidragen som ligger till grund för den kommande bidrags-
givningen.

Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och
narkotikaupplysning

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning(CAN) är ett folk-
rörelseförankrat informationsorgan som har till uppgift att bedriva och
främja saklig upplysning om verkningar av alkohol- och narkotikamiss-
bruk, liksom om vägar och medel att förekomma och bekämpa alkohol-
skador samt motverka icke-medicinskt bruk av narkotika.

CAN skall i detta syfte förmedla basfakta om droger till organisa-
tioner, myndigheter, massmedia m.fl. En annan huvuduppgift för CAN
är att utgöra ett serviceorgan för folkrörelser och organisationer i deras
arbete med droginformation.

Bidrag till vissa nykterhetsorganisationer m.fl.

Nykterhetsrörelsen och vissa andra organisationer får sedan lång tid
tillbaka organisationsstöd för sin centrala verksamhet.

114

Anslaget administreras av Samarbetsnämnden för fördelning av stats-
bidrag till vissa nykterhetsorganisationer m.fl som fördelar anslaget till
berörda organisationer. Bidragen har karaktären av centralt organisations-
stöd.

Grunden för bidragsgivningen finns i förordningen (1977:486) om
statsbidrag till organisationer som bedriver nykterhetsarbete. Samarbets-
nämndens verksamhet regleras i samma förordning.

Regeringens överväganden

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Sammanfattning

Resurser
Anslag	57 841 tkr

Resultatbedömning

Kvinnovåldskommissionen har i sitt betänkande föreslagit olika åtgärder
för att komma till rätta med våld mot kvinnor m.m. Betänkandet har
remissbehandlats. Frågan bereds för närvarande inom regeringskansliet.
En arbetsgrupp med representanter från de berörda departementen kom-
mer att närmare utveckla formerna för åtgärder som kan behövas.

Huvudinriktningen av bidragsgivningen till organisationer bör i
huvudsak ligga fast. Regeringen föreslår att bidrag till organisationer
skall erhålla bidrag med 31 630 000 kronor.

CAN:s roll som resurs för olika berörda myndigheter och organisa-
tioner när det gäller att beskriva alkohol- och drogutvecklingen är viktig
liksom uppgiften att förmedla kunskap om alkohol- och drogförebyggan-
de arbete.

Med hänsyn till det svenska EU-medlemskapet så har förutsättningar-
na förändrats när det gäller att bedriva en traditionell svensk alkohol-
och drogpolitik. Basfaktaförmedling, informationsverksamhet och opi-
nionsbildning har blivit allt viktigare som instrument för en aktiv alko-
hol- och drogpolitik.

Regeringen föreslår att Centralförbundet för alkohol- och narkotika-
upplysning erhåller ett anslag på 7 964 000 kronor.

Folkrörelsernas alkohol- och drogförebyggande insatser utgör viktiga
stöd och komplement till det arbete som myndigheterna bedriver. För
statliga myndigheter har det de senaste åren skett en snabb utveckling av
budgetprocess, redovisningsregler och utvärdering. För organisationer
som erhåller statsbidrag pågår för närvarande en liknande utvecklings-
process. I det ligger att man bättre skall kunna följa verksamheters mål-
sättning, arbetsmetoder och effektivitet med hjälp av ansökningshand-
lingar och årsredovisningar. Samtidigt är det viktigt att de enskilda orga-

115

nisationema får utforma sina insatser utifrån den egna organisationens
särart så att mångfalden i det drogförebyggande arbetet värnas. Däri-
genom kan större trovärdighet och bättre effekt av insatserna uppnås.

En särskild arbetsgrupp är tillsatt for att utvärdera medlens använd-
ning och effekter av bidragsgivningen. Arbetsgruppen skall bl.a. se över
fördelningskriteriema, utarbeta riktlinjer for bidragsgivningen och be-
handla frågan om fler organisationer bör få del av bidraget. För kom-
mande budgetår föreslås oförändrad nivå på anslaget.

Regeringen föreslår att det anvisas 18 247 000 kronor som bidrag till
vissa nykterhetsorgsanisationer m.fl.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

C 3. Barnombudsmannen

1994/95	Utgift	7 841°	Anslagssparande	608
1995/96	Anslag	11 604	Utgiftsprognos	12 212
			därav 1996	8 597
1997	Förslag	7 639
1998	Beräknat	7 618
1999	Beräknat	7 867

¹ Beloppen anges i tusental kr

Barnombudsmannen (BO) är central myndighet med övergripande mål
att bevaka frågor som angår barns och ungdomars rättigheter och intres-
sen. Ombudsmannen skall därvid särskilt uppmärksamma att lagar och
andra författningar samt deras tillämpning stämmer överens med
Sveriges åtaganden enligt FN:s konvention om barnets rättigheter.

Ombudsmannen biträds av ett konsultativt råd och har en opinions-
bildande och attitydpåverkande roll. BO skall i sin verksamhet bl.a. följa
och delta i den allmänna debatten med särskild tonvikt på frågor som rör
utsatta barn och barns delaktighet och medinflytande. BO har att inom
sitt verksamhetsområde bl.a. ta initiativ till åtgärder som syftar till att
hävda barns och ungdomars rättigheter och intressen och eventuellt läm-
na förslag till regeringen om författningsändringar eller andra åtgärder
som anses behövas. BO skall även samordna ett nationellt arbete i
mobbningsffågor och hålla samman olika typer av sektorsövergripande
uppföljningsstudier om villkoren for barn och unga upp till 18 år.

Barnombudsmannen är en relativt liten myndighet med uppgift att
bevaka och följa upp barns och ungas villkor. BO har även en opinions-
bildande funktion inom området. Barnombudsmannen inger en årlig
rapport till regeringen om sin verksamhet under det gångna verksamhets-
året.

BO har under det gångna verksamhetsåret haft en aktiv roll i debatten
om barnkonventionens ställning i förhållande till svensk lagstiftning. BO
har även lagt ner stort arbete på frågor om mobbning och har under
våren 1996 givit ut informationsskrifter på detta tema. Myndigheten har
därvid medverkat till att öka uppmärksamheten när det gäller barns och
ungas situation och behov.

116

Regeringens överväganden

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande målen skall vara oförändrade kommande budgetår.

Resurser 1997

Ramanslag 7 639 tkr

Övrigt

Enligt ändringar i instruktionen som trädde i kraft den 1 juli 1996
skall Barnombudsmannen även informera om FN:s konvention om
barnets rättigheter och ta initiativ till samordning och utveckling av
samhällets förebyggande insatser inom området barns och ungas
säkerhet. Barnombudsmannens konsultativa råd minskas till sju per-
soner.

Resultatbedömning och slutsatser

Regeringen anser att Barnombudsmannen kunnat satsa på de verksam-
heter som bedömts som mest angelägna och relevanta utifrån den givna
resursramen. Regeringen anser att den övergripande målsättningen för
verksamheten inom Barnombudsmannens ansvarsområde skall vara oför-
ändrad under det kommande verksamhetsåret och föreslår ett anslag på
7 639 000 kronor. För budgetåren 1998 Och 1999 beräknas anslagsnivån
till 7 618 000 kronor respektive 7 867 000 kronor.

C 4. Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor

1994/95	Utgift	6 239°	Anslagssparande	10
1995/96	Anslag	8 961	Utgiftsprognos	8 970
			därav 1996	6 018
1997	Förslag	5 916
1998	Beräknat	6 356
1999	Beräknat	6 549

¹ Beloppen anges i tusental kr

Statens nämnd for internationella adoptionsfrågor (NIA) är central myn-
dighet med ansvar for tillsyn, kontroll och information i frågor rörande
internationella adoptioner.

117

Det övergripande målet för NIA är att underlätta adoption i Sverige
av utländska barn. NIA skall därvid sträva efter att adoptionen sker till
barnens bästa och i enlighet med gällande lagstiftning i barnets ur-
sprungsland och i Sverige.

Nämnden ansvarar för frågor enligt förordningen (1976:834) om pröv-
ning av utländska beslut om adoption samt frågor om auktorisation av
organisationer enligt lagen (1979:552) om internationell adoptionshjälp.
NIA beslutar också om fördelning av statsbidrag till sådana organisa-
tioner.

Socialnämnderna skall enligt socialtjänstlagen inhämta yttrande från
NIA om det avsedda förmedlingssättet är tillförlitligt när det är frågan
om adoption av ett utländskt barn utan medverkan av auktoriserad orga-
nisation.

I början av år 1995 avlämnade Adoptionslagstiftningsutredningen sitt
betänkande Internationella adoptionsfrågor - 1993 års Haagkonvention
m.m (SOU 1994:137).

I betänkandet föreslås att Sverige skall ratificera 1993 års Haag-
konvention om skydd av barn och samarbete vid internationella adop-
tioner. Enligt utredningens förslag bör den rättsliga regleringen som
följer av tillträdet till konventionen ske genom att konventionen inkorpo-
reras i det svenska rättssystemet genom en särskild lag.

I övrigt lämnar utredningen ett antal förslag till lagändringar, bl.a. för
att stärka den enskildes rättssäkerhet i samband med adoption.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Övergripande mål

Det övergripande målet för NIA skall vara oförändrat det kommande
budgetåret.

Resurser 1997

Ramanslag 5 916 tkr

Övrigt

De förslag som regeringen avser att lämna på grundval av Adop-
tionslagstiftningsutredningens förslag kan påverka NIA:s verksamhet
i viss utsträckning.

118

Resultatbedömning och slutsatser

NIA är en liten högspecialiserad myndighet med väl definierade myndig-
hetsuppgifter. Den handlägger enskilda ärenden inklusive ansökningar
från organisationer om auktoriation men lämnar också råd i adoptions-
ärenden samt utövar tillsyn över adoptionsorganisationer. I rådgivnings-
verksamheten ingår också att lämna råd och information till kommuner
och domstolar samt bedriver allmän verksamhet for att främja interna-
tionella adoptioner.

Regeringens bedömning är att myndigheten fungerar väl och att de
anslagna resurserna nyttjas på ett tillfredsställande sätt. Regeringen avser
att på grundval av Adoptionslagstiftningsutredningens förslag förelägga
riksdagen en proposition med förslag som i vissa hänseenden kan på-
verka NIA:s framtida arbetsuppgifter.

Regeringen anser att den övergripande målsättningen for verksam-
heten inom NIA:s ansvarsområde skall vara oförändrad under det kom-
mande verksamhetsåret. Anslaget för år 1997 beräknas till 5 916 000 kr,
varav 1 583 000 kronor avser bidrag till de auktoriserade adoptionsorga-
nisationema. För kommande budgetår beräknas ett resurstillskott med
300 000 kronor. För budgetåren 1998 och 1999 beräknas anslagsnivån
till 6 356 000 kronor respektive 6 549 000 kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

C 5.	Statens institutionsstyrelse
1994/95	Utgift	468 594°	Anslagssparande	51 631
1995/96	Anslag	754 218	Utgiftsprognos	843 143
			därav 1996	576 373
1997	Förslag	507 720
1998	Beräknat	510 942
1999	Beräknat	528 774

¹ Beloppen anges i tusental kr

Statens institutionsstyrelse (SiS) har som övergripande mål att svara for
att alla som behöver vård vid ett särskilt ungdomshem eller ett LVM-
hem skall kunna beredas vård av god kvalitet. SiS skall vidare, i sam-
arbete med kommuner och landsting, verka for ett vårdutbud som med
beaktande av närhetsprincipen är differentierat utifrån individuella vård-
behov.

SiS har således ansvaret for planering, ledning och drift av de sär-
skilda ungdomshemmen och av vissa institutioner för vård enligt lagen
(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). SiS är huvud-
man för 34 särskilda ungdomshem och 23 LVM-hem. Institutionerna är
i huvudsak avsedda för tvångsvård som kan ske vid såväl sluma avdel-
ningar som vid mer öppna. Vården skall enligt lagen (1988:870) om
vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och lagen (1990:52) med sär-
skilda bestämmelser om vård av unga (LVU) så snart som möjligt över-

119

gå till frivillig vård inom SiS egna institutioner, vid andra kommunalt
eller privat drivna institutioner.

Den vård som ges skall vara av god kvalitet samt differentierad uti-
från individuella vårdbehov med beaktande av närhetssprincipen. Det
innebär att t.ex. psykiskt störda missbrukare, kvinnliga missbrukare, narkotika-
eller biandmissbrukare, m.fl bör kunna ges speciellt anpassad vård vid
särskilda enheter eller institutioner. Även på ungdomssidan differentie-
ras.

Verksamheten finansieras dels genom de anslag som SiS förfogar
över, dels genom vårdavgifter som tas ut av kommunerna. I den proposi-
tion (1992/93:61) som låg till grund for riksdagens beslut om statligt
övertagande av huvudmannaskapet för LVM-hemmen och de särskilda
ungdomshemmen beräknades att statens andel av kostnaderna skulle
utgöra cirka hälften för ungdomshemmen och cirka en tredjedel för
LVM-hemmen. Senaste budgetåret svarade SiS anslag för cirka 26 pro-
cent av kostnaderna för LVM-hemmen och 47 procent av kostnaderna
för ungdomshemmen. Fördelningen mellan statens finansiering och vård-
avgifterna överensstämmer således inte med vad propositionen avsåg.

Verksamheten vid Statens institutionsstyrelse är mycket omvärlds-
beroende och därför svårplanerad. Den är ständigt utsatta för krav på
förändring och anpassning. Därtill skall den vård som tillhandahålls
tillgodose vitt skilda behov och samtidigt ha en hög kvalitet. SiS är i
hög grad beroende av intäkter från vårdavgifter, varför en minskad efter-
frågan av missbrukarvård har gett ett ekonomiskt underskott.

Efterfrågan av LVM-placeringar har på senare år minskat kraftigt,
vilket gett minskade intäkter och förorsakar ekonomiska problem. Vid
övertagandet den 1 april 1994 fanns knappt 1 000 LVM-platser mot idag
cirka 625. SiS har genomfört olika åtgärder för att fa verksamheten i
ekonomisk balans, bl.a. har man minskat antalet platser inom miss-
brukarvården genom att avveckla två institutioner samt skurit ned antalet
platser vid samtliga institutioner. Det kan bli nödvändigt med ytterligare
neddragningar av LVM-platser. Efterfrågan är större på ungdomssidan
där man genomför utbyggnad. Anpassningen av verksamheten till efter-
frågan är dock förenat med stora kostnader och tar även viss tid att
genomföra. I samband med nedläggning av institutioner uppstår kvar-
dröjande kostnader upp till 18 månader samtidigt som intäkter i form av
avgifter helt försvinner. Kostnaderna för lokaler kan dock ligga kvar
under väsentligt längre tid.

För att öka intäkterna har ett nytt avgiftssystem, med ökade differen-
tierade avgifter, införts. Avgiftsnivån får dock inte avvika allt för mycket
från riksgenomsnittet för liknande institutioner som drivs av andra
huvudmän. Kommunerna är idag ytterst kostnadsmedvetna. En allt för
hög avgiftsnivå riskerar att ytterligare minska efterfrågan och därmed ge
lägre avgiftsintäkter.

Statens institutionsstyrelse beräknar att för budgetåret 1995/96 upp-
kommer ett löpande anslagsöverskridande med cirka 90 miljoner kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

120

Regeringens överväganden

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Sammanfattning

Övergripande mål

Det övergripande målet för Statens institutionsstyrelse föreslås oför-
ändrat under det kommande verksamhetsåret.

Resurser 1997

Ramanslag 507 720 tkr

Beräknade avgiftsinkomster 807 000 tkr

Övrigt

SiS anslag, som tidigare budgetår bestått av dels ett anslag för my-
ndighetens centrala förvaltning, dels ett anslag för vårdverksamheten,
slås samman till endast ett anslag. Därigenom uppnås ökad flexibilitet
för SiS totala verksamhet.

Regeringen har uppdragit åt Riksrevisionsverket att utvärdera det
statliga övertagandet av ungdomsvården vid de särskilda ungdoms-
hemmen och missbrukarvården vid LVM-hemmen.

Resultatbedömning

Regeringens bedömning är att de åtgärder som SiS genomfört för att
effektivisera och omstrukturera vården vid institutionerna varit nöd-
vändiga. Myndigheten skall även fortsättningsvis lägga största vikt vid
att uppnå en optimal balans mellan den vård som efterfrågas och de
resurser som kan erbjudas, utan att vårdens kvalitet eftersätts.

Trots att myndigheten genomfört kraftiga åtgärder för att få verksam-
heten i ekonomisk balans beräknas ett överskridande på cirka 90
miljoner kronor för innevarande budgetår. Regeringen har i tilläggsbud-
geten föreslagit att SiS för innevarande budgetår engångsvis tillförs
88 300 000 kronor för att klara det uppkomna budgetunderskottet. Rege-
ringen har uppdragit åt Riksrevisionsverket att genomföra en utvärdering
av det statliga övertagandet av ungdomsvården vid de särskilda ung-
domshemmen och LVM-hemmen, samt lämna förslag till åtgärder som
krävs för att SiS verksamhet och ekonomi skall komma i balans.

Slutsatser

Kraven på huvudkontoret har varit större än vad som förutsågs när myn-
digheten beslutades. Uppbyggnaden av gemensamma administrativa

121

11 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 4

system har krävt stora insatser. Sambanden mellan vårdresultat och eko-
nomiska insatser måste tydliggöras och utbyggnaden av ändamålsenliga
uppföljningssystem är därför av stor vikt. Regeringen ser det som viktigt
att SiS fortsätter satsningen på kompetensutveckling hos personalen på
institutionerna samt metodutveckling och stöd till forskningsprojekt som
ger ökade kunskaperna om vårdens effekter.

Regeringen beräkar ett anslag kommande budgetår på 507 720 000
kronor. För budgetåren 1998 och 1999 beräknas anslagsnivån till
510 942 000 kronor respektive 528 774 000 kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

C 6.	Alkoholinspektionen
1994/95	Utgift	3 767°	Anslagssparande	3 233
1995/96	Anslag	21 000	Utgiftsprognos	24 233
			därav 1996	20 089
1997	Förslag	14 527
1998	Beräknat	14 559
1999	Beräknat	15 069

¹ Beloppen anges i tusental kr

Alkoholinspektionen utövar central tillsyn över efterlevnaden av alkohol-
lagen (SFS 1994:1738).

De övergripande målen för myndigheten är att tillse att lagar och
bestämmelser avseende hantering av alkohol efterlevs och bidra till att
samhällets alkoholpolitiska mål uppfylls.

Alkoholinspektionen startade sin verksamhet den 1 januari 1995 med
anledning av bl.a. EU-medlemskapet och att riksdagen beslutat att av-
skaffa de tidigare import-, export-, tillverknings- och partihandelsmono-
polen när det gäller spritdrycker, vin och starköl. Dessa har ersatts av ett
nytt alkoholpolitiskt motiverat tillstånds- och tillsynssystem som sköts av
Alkoholinspektionen.

Alkoholinspektionens första verksamhetsår har präglats av dels upp-
byggnad av verksamheten och dels genomförandet av avmonopolise-
ringen av tillverkning och partihandel av alkoholdrycker. Samarbetet
med länsstyrelserna har inletts under våren 1996 i samband med att
tillståndsgivningen i serveringsärenden överfördes till kommunerna vid
årsskiftet. Tillsynsarbetet och utvecklingen av detta har visat sig kräva
stora resurser.

Misstankar om att EU-inträdet medfört en ökad illegal införsel av
spritdrycker och starköl har stärkts under 1995. Inspektionen bedömer att
detta förhållande kräver särskild uppmärksamhet från inspektionens sida
och särskilda resurser skall avsättas för detta ändamål.

Alkoholinspektionen har med hänsyn till den korta tid som myndig-
heten varit verksam av regeringen medgivits dispens från kravet på att
inge resultatredovisning. Alkoholinspektionen har i första hand prioriterat
prövningen av tillståndsärenden som löpt planenligt.

122

Inspektionen bedömer att nästa budgetår kommer att innebära utökad
verksamhet i flera avseenden. Under innevarande budgetår utbetalade
Socialdepartementet genom ett regeringsbeslut sammanlagt 3 miljoner
kronor till 4 länsstyrelser i landet - Stockholm, Göteborg, Malmö och
Umeå - med uppgift att fungera som särskilt resursstöd åt Alkohol-
inspektionen. De skulle också när det gäller partihandels- och tillverk-
ningsfrågor fungera som särskilt resurs- och utbildningsstöd till övriga
länsstyrelser.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Övergripande mål

De övergripande målen for Alkoholinspektionen skall vara oföränd-
rade under kommande verksamhetsår.

Resurser 1997

Ramanslag 14 527 tkr

Övrigt

Finansieringen av Alkoholinspektionens verksamhet skall täckas gen-
om de avgifter inspektionen tar ut från partihandlare och tillverkare.
Dessa avgifter går in på en särskild inkomsttitel och är inte disponi-
bla för Alkoholinspektionen.

Resultatbedömning och slutsatser

Regeringen anser att målen för Alkoholinspektionen bör ligga fast under
det kommande verksamhetsåret och föreslår ett anslag på 14 527 000 kr.
För åren 1998 och 1999 beräknas anslagsnivån till 14 559 000 kronor
respektive 15 069 000 kronor. Med hänsyn till att belastningen på Alko-
holinspektionen är fortsatt mycket hög bedömer regeringen att det re-
sursstöd som inspektionen fått från fyra särskilt utvalda länsstyrelser bör
i mån av tillgång fortsätta även kommande budgetår men bör finansieras
av Alkoholinspektionen inom det givna anslaget.

123

C 7.	Alkoholsortimentsnämnden				Prop. 1996/97:1
1995/96	Anslag	1 OOO'>			Utgiftsområde 9
			Utgiftsprognos	104
1997	Förslag	674	därav 1996	59
1998	Beräknat	675
1999	Beräknat	699

¹ Beloppen anges i tusental kr

Alkoholsortimentsnämnden inrättades den 1 januari 1995 i samband med
att Sverige blev EU-medlem och samtliga monopol inom alkoholområdet
utom detaljhandelsmonopolet avskaffades.

Detaljhandelsmonopolet skall fungera icke-diskriminerande i enlighet
med de principer som fastlagts i avtalet mellan staten och System-
bolaget. För att säkerställa icke-diskrimineringen inrättades Alkohol-
sortimentsnämnden som en oberoende nämnd med uppgift att pröva
besvär över Systembolagets beslut att avvisa eller avföra viss alkohol-
haltig dryck från sortimentet.

Alkoholsortimentsnämndens övergripande mål är att på begäran av
leverantör av spritdryck, vin eller starköl, vars produkt har avvisats eller
avförts ur Systembolagets sortiment, pröva om Systembolagets beslut
grundats endast på en bedömning av produktens kvalitet, särskilda risker
för skadeverkningar av produkten, kundernas efterfrågan och andra
affärsmässiga samt etiska hänsyn samt att någon favorisering inte skett
av inhemska produkter.

Nämnden består av en lagfaren domare som ordförande samt fyra
andra ledamöter. Den utses av regeringen for tre år.

För beredning av ärenden hos nämnden utses en sekreterare som skall
vara lagfaren.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det övergripande målet för Alkoholsortimentsnämndens ansvarsom-
råde är oförändrat under det kommande verksamhetsåret.

Resurser 1997

Ramanslag 674 tkr

124

Resultatbedömning och slutsatser

Nämndens verksamhet styrs helt av hur många leverantörer som över-
klagar Systembolagets inköpsbeslut. Hittills under verksamhetsåret har
nämnden endast haft ett begränsat antal ärenden. Regeringen bedömer att
det finns en risk att ärendemängden kan komma att öka genom att det
uppkommit en överetablering som skapar ekonomiska svårigheter för
vissa av partihandlama. I en sådan situation kan det antas att över-
klagandena till Alkoholsortimentsnämnden kommer att öka.

De övergripande målen for Alkoholsortementsnämnden bör ligga fast.
Regeringen föreslår ett anslag på 674 000 kronor for kommande bud-
getår. För budgetåren 1998 och 1999 beräknas en anslagsnivå på
675 000 kronor respektive 699 000 kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

125

7 D. Socialstyrelsen

Socialstyrelsen är central expert- och tillsynsmyndighet inom social-
tjänst, hälso- och sjukvård, tandvård, hälsoskydd, smittskydd, stöd och
service till vissa funktionshindrade samt frågor som rör alkohol, tobak
och andra missbruksmedel, såvitt det inte är en uppgift for någon annan
statlig myndighet att handlägga sådana ärenden. Vidare är styrelsen inom
totalförsvaret ansvarig for funktionen Hälso- och sjukvård m.m. i krig
(prop. 1995/96:4).

De övergripande målen for Socialstyrelsen är att verka för god hälsa
och social välfärd samt omsorg och vård av hög kvalitet på lika villkor
för hela befolkningen. Socialstyrelsens huvuduppgifter är att bedriva
kvalificerad tillsyn, uppföljning, utvärdering och kunskapsförmedling
inom framför allt områdena hälso- och sjukvård och socialtjänst.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar att myndig-
heten har erhållit ett anslagssparande på 45,2 miljoner kronor. Prognosen
for anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar att Social-
styrelsen kommer att förbruka 581,3 miljoner kronor av sina forvalt-
ningsmedel.

Socialstyrelsen har i sin årsredovisning för budgetåret 1994/95 angett
att myndigheten har fortsatt arbetet med att skärpa tillsynen, uppfölj-
ningen och utvärderingen samt att öka genomslaget av resultaten på
verksamhet i privat och kommunal regi. Vidare har Socialstyrelsen haft
som ambition att genomföra sitt uppdrag med höjd produktivitet och
kvalitet och med en koncentration till särskilt relevanta insatsområden.

För budgetåret 1994/95 disponerade Socialstyrelsen totalt 406,5
miljoner kronor inom sitt ramanslag. I Socialstyrelsens årsredovisning
avseende budgetåret 1994/95 redovisas att 361,3 miljoner kronor av
dessa hade förbrukats vid budgetårets utgång. Orsaken till att det fanns
oförbrukade medel är att vissa projekt försenats och därmed också an-
vändningen av anslagna medel. Socialstyrelsen har dock under inne-
varande budgetår påbörjat den verksamhet som inte kunde genomföras
under budgetåret 1994/95.

För budgetåret 1995/96 gäller att 371,3 miljoner kronor av ram-
anslaget har förbrukats den 30 juni 1996. Enligt regeringens bedömning
finns det inga skäl att vidta några åtgärder med anledning av denna
utveckling.

Anslaget beräknas för budgetåren 1997, 1998 och 1999 uppgå till
373, 365 respektive 376,1 miljoner kronor. Den förändring i anslagsnivå
som planeras under 1998 är föranledd av att vissa medel for
reformuppföljningar upphör detta budgetår. Ökningen av Socialstyrelsens
ramanslag for år 1999 är en följd av olika tekniska justeringar av an-
slaget.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

126

7.1 Anslag

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

D 1. Socialstyrelsen

1994/95	Utgift	343 630°	Anslagssparande	45 229
1995/96	Anslag	544 929	Utgiftsprognos	581 260
			därav 1996	420 327
1997	Förslag	372 994
1998	Beräknat	365 053
1999	Beräknat	376 081

¹ Beloppen anges i tusental kr

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

För den kommande planeringsperioden, 1997 - 1999, skall Social-
styrelsens övergripande mål ligga fast.

Resurser 1997

Ramanslag 372 994 tkr

Uppskattade avgifts-

och uppdrags inkomster m.m. 20 000 tkr

Övrigt

Myndighetens roll som stabsorgan till regeringskansliet bör vidareut-
vecklas och förtydligas.

Resultatbedömning

Regeringen anser mot bakgrund av bl.a. den redovisning av verksam-
hetens resultat som finns i årsredovisningen och FAF att Socialstyrelsen
i många avseenden nått de mål som lades fast i propositionen om
Socialstyrelsens framtida roll, uppgifter och inriktning (1988/89:130).
Enligt regeringens bedömning innebär detta bl.a. att arbetet med att
bedriva tillsyn samt utvärdera och följa upp verksamheter inom social-
tjänst och hälso- och sjukvård numera står i förgrunden i myndighetens
verksamhet. Regeringen vill också framhålla att Socialstyrelsen sedan år
1990 förbättrat formerna för den interna styrningen av verksamheten

127

vilket innebär att styrelsen ytterligare kunnat koncentrera sina insatser
mot väsentliga problem inom hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Regeringen delar Socialstyrelsens uppfattning att myndigheten upp-
fyller sina mål på ett i huvudsak tillfredsställande sätt men att det fort-
farande finns väsentliga brister och utvecklingsbehov som behöver upp-
märksammas under kommande treårsperiod. Regeringen vill i detta sam-
manhang framhålla det utvecklingsbehov som finns när det gäller sam-
ordning och inriktning av de medel som finns tillgängliga for utveck-
lingsinsatser. Dessutom vill regeringen framhålla vikten av att arbetet
med att förbättra verksamhetsstatistiken från socialtjänst och hälso- och
sjukvård prioriteras.

När det gäller Nationell uppföljning och utvärdering anser regeringen
att kvaliteten i det genomförda arbetet utvecklats under en följd av år.
Det finns dock enligt vår mening ett behov av att utveckla kompetens
och kvalitet inom detta område. Regeringen anser vidare att det behövs
en fördjupad dialog med regeringskansliet om inriktningen av verksam-
heten. Genom en sådan dialog kan det underlag som Socialstyrelsen tar
fram inom Nationell uppföljning och utvärdering effektivisera stats-
makternas styrning av hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Regeringen anser vidare att det av Socialstyrelsens avrapportering
(årsböcker, analysböcker, reformuppföljningar m.m.) tydligare bör fram-
gå vilket organ (regeringskansliet, landsting, kommuner, m.fl.) som är
huvudmottagare av den framtagna informationen. En ökad tydlighet kan
bl.a. underlätta bedömningen av Socialstyrelsens resultat inom verksam-
hetsgrenen Nationell uppföljning och utvärdering.

På tillsynsområdet har enligt regeringens mening organisation och
arbetsmetodik utvecklats påtagligt under den senaste planeringsperioden.
Kvaliteten i tillsynsarbetet har också höjts. Ett viktigt resultat av myn-
dighetens arbete är att kvalitetsfrågorna inom hälso- och sjukvården har
fått ökad uppmärksamhet. Regeringen anser att Socialstyrelsen i arbetet
med tillsynsverksamheten även fortsättningsvis bör uppmärksamma vård-
givarnas ansvar att bedriva kvalitetssäkring. Vidare bör återföringen av
erfarenheter som erhållits inom tillsynsverksamheten prioriteras. Inom
den sociala tillsynen är det viktigt att arbetet med att utveckla sam-
arbetet med länsstyrelserna fortsätter.

När det gäller verksamhetsgrenen Utbildning och utveckling delar
regeringen Socialstyrelsens uppfattning att arbetet inom detta område
behöver förstärkas. De genomförda insatserna har i många fall haft be-
tydelse men det saknas ännu en systematisk utvärdering av resultatet.
Det finns också behov av att inom det sociala arbetet finna metoder som
har dokumenterade effekter samt att i ökad utsträckning systematiskt
sprida erfarenheterna från utvecklingsprojekt. Vidare behövs en ökad
samordning av de medel som Socialstyrelsen disponerar för bidragsut-
betalningar inom socialtjänstområdet.

I budgetpropositionen för budgetåret 1995/96 framhölls att Socialsty-
relsen borde se över nuvarande målbeskrivningar för att få fram mer
uppföljningsbara verksamhetsmål. Under år 1996 har en arbetsgrupp
tillsatts inom regeringskansliet för att i samråd med Socialstyrelsen ta

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

128

fram bl.a. uppföljningsbara mål for Socialstyrelsens verksamhet. Arbets-
gruppens resultat kommer att utgöra underlag för Socialstyrelsens regle-
ringsbrev för år 1997.

Fördjupad prövning

Regeringen anser att de nuvarande övergripande målen för Socialstyrel-
sens verksamhet är relevanta och bör ligga fast även under nästa plane-
ringsperiod 1997 - 1999. Enligt regeringens mening finns det behov av
att utveckla Socialstyrelsens roll som regeringens stabsorgan och att i
Socialstyrelsens övergripande mål förtydliga styrelsens roll som rege-
ringens stabsorgan. Regeringen avser således ändra förordning
(1988:1236) med instruktion för Socialstyrelsen genom att denna uppgift
förs in.

Socialstyrelsen har i sin fördjupade anslagsframställning (FAF) hem-
ställt om ett resurstillskott för uppbyggnad och genomförande av verk-
samhetstillsyn. Socialstyrelsen har - under arbetet med den fördjupade
prövningen - framfört att merparten av de nya uppgifterna med verk-
samhetstillsynen i ett första steg kan finansieras genom effektiviseringar
och omdisponeringar av resurser mellan verksamheter inom myndig-
heten. Regeringen anser dock att Socialstyrelsen bör ges ett resurstill-
skott på 2,5 miljoner kronor för drift av ett särskilt verksamhetstillsyns-
register.

I FAF framhåller Socialstyrelsen att finansieringen av basverksam-
heten vid Epidemiologiskt Centrum (EpC) - främst registerverksamheten
- behöver förstärkas. Socialstyrelsen hemställer därför om ett resurstill-
skott för dessa ändamål på 5 miljoner kronor per år. Regeringen anser
att verksamheten vid EpC har gett positiva resultat de senaste åren och
delar Socialstyrelsens uppfattning att det är angeläget att registreringen
av verksamhet inom öppen hälso- och sjukvård kan förbättras. Detta kan
dock innebära att vissa resursförstärkningar behövs inom EpC:s verk-
samhet. Verksamheten vid EpC finansieras till största delen med anslag.
Därutöver finansieras vissa delar av centrumets verksamhet med intäkter
t.ex. som ersättning för viss framtagen information. Det ekonomiska
målet för EpC:s intäktsfinansierade verksamhet baseras på en s.k. margi-
nalkostnadsprincip. Socialstyrelsen har samrått med Riksrevisionsverket
(RRV) angående den princip för avgiftssättning som f.n. tillämpas av
EpC (RRV 1996-03-27, dnr 33-96-0852). RRV lämnar Socialstyrelsens
förslag utan erinran men framhåller att det inte är givet hur det ekono-
miska målet skall tolkas för informationsuttag. Enligt regeringens
mening är det därför nödvändigt att denna fråga klargörs innan det är
möjligt att bedöma om ytterligare anslagsmedel bör tillföras eller intäkts-
finansieringen av verksamheten kan ökas ytterligare. Regeringen har
dock för avsikt att i de kommande överläggningarna med sjukvårds-
huvudmännen verka för att vissa resurser avsätts för det ifrågavarande
ändamålet.

Regeringen anser att det är väsentligt att arbetet med att utveckla
kvaliteten inom hälso- och sjukvården prioriteras. Det är därvid ange-

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

129

läget att bl.a. kunskapsläget när det gäller effektiv behandling av sjuk-
domstillstånd kan beskrivas och göras tillgängligt för kliniskt verksamma
läkare. Regeringen anser att det informationssystem för kvalitets- och
resultatuppföljning inom hälso- och sjukvården (MARS-systemet) som
Socialstyrelsen håller på att utveckla är ett positivt bidrag i denna pro-
cess. Regeringen vill samtidigt framhålla vikten av att finansierings- och
huvudmannaskapsfrågoma beträffande MARS-systemet klarläggs och
säkerställs. Det krävs bl.a. en tydligare redovisning av vilka finansie-
ringskällor som skall användas för att på lång sikt klara av utveckling
och drift. Vidare behövs ett långsiktigt kontrakt tas fram där verksam-
hets- och finansieringsansvar för respektive delfmansiär tydligt anges.
Regeringen anser att det underlag som finns i FAF inte helt tillgodoser
dessa behov och att frågan kräver ytterligare beredning.

Socialstyrelsen har i en skrivelse redovisat att de medel som budget-
året 1995/96 har anslagits under anslaget C 11. Information om orgando-
nation m.m. inte är tillräckliga för att täcka de kostnader som har upp-
stått. Antalet inkomna svar från allmänheten om inställningen till organ-
donation har blivit betydligt fler än beräknat. Vidare behövs resurser för
driften av det nyinrättade registret med uppgifter om organdonation.
Regeringen kommer för innevarande budgetår att avsätta 10 miljoner
kronor för att täcka ytterligare kostnader för uppbyggnad av registret
som uppstått samt för registrering av de svar som inkommit från allmän-
heten. Därutöver bör 2,35 miljoner kronor anslås årligen för drift av
registret med uppgifter om organdonation.

Socialstyrelsen har i sin FAF lämnat förslag om ändrad ansvarsför-
delning när det gäller arbetsuppgifterna som avser joumalförstörings-
ärenden. Regeringen behöver dock ett mer genomarbetat underlag för att
kunna ta ställning till styrelsens begäran. Frågan om Socialstyrelsens
uppgifter med joumalförstöringsärenden kommer att behandlas inom
ramen för en översyn av patientjoumallagen som planeras inom Social-
departementet.

Under år 1996 har beslut fattats om att vissa uppgifter som för när-
varande finns inom Socialstyrelsens område skall övergå till Statens
skolverk. Socialstyrelsen bör under 1997 i samråd med Statens skolverk
vidta åtgärder för att till Statens skolverk överföra ansvar för uppfölj-
ning, utvärdering, tillsyn och utveckling för förskoleverksamhet och
skolbamomsorg.

Slutsatser

De nuvarande målen för Socialstyrelsens verksamhet är relevanta och
bör ligga fast under perioden 1997 - 1999. Socialstyrelsens roll som
regeringens stabsorgan bör utvecklas och förtydligas. Socialstyrelsen bör
för år 1997 tilldelas ett ramanslag på 372 994 000 kronor. För år 1998
beräknas ramanslaget till 365 053 000 kronor och får år 1999 till
376 081 000 kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

130

8 E Stöd till forskning

Inom Socialdepartementets verksamhetsområde bedrivs och initieras
forskning och utvecklingsarbete rörande insatser for individer och
familjer, äldre och personer med funktionshinder, de ekonomiska väl-
färdssystemen, folkhälsa, hälso- och sjukvård samt rättsmedicin. FoU-
arbetet initieras och bedrivs i decentraliserade former men med Social-
vetenskapliga forskningsrådet (SFR) som ett nav för stora delar av FoU-
verksamheten. Totalt kan bedömas att det inom Socialdepartementets
område år 1997 kommer att satsas omkring 200 miljoner kronor av an-
slagsmedel på FoU varav hälften genom SFR.

Många av Socialdepartementets myndigheter ger stöd till forsknings-
och utvecklingsarbete inom ramen för sina ramanslag och några är även
utförare. I propositionen om forskning (prop. 1996/97:5) redovisas de
samlade FoU-insatsema inom Socialdepartementets område samt förslag
till inriktning för de närmaste åren.

8.1 Socialvetenskapliga forskningsrådet

Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) är en forskningsfinansierande
myndighet. Rådets uppgift och övergripande mål är att främja och stödja
betydelsefull grundforskning och tillämpad forskning inom socialveten-
skap, socialpolitik och folkhälsovetenskap samt informera om kun-
skapsläge och aktuell forskning.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 för SFR:s två an-
slag visar att reservation resp anslagssparande uppstått men är av accep-
tabel omfattning. Anslagssparandet på förvaltningsanslaget uppgick
1994/95 till 0,775 miljoner kronor och reservationen på anslaget för
forskningsmedel till 3,2 miljoner kronor. Även för 1995/96 kan en reser-
vation komma att uppstå genom att planerade satsningar inom alkohol-
forskningsområdet har blivit något försenade.

I sin årsredovisning visar SFR bl.a. att man med stor bredd och med
strategiska punktinsatser fördelat tillgängliga forskningsmedel och att
man därvid även lyckats väl med fördelningen mellan kvinnliga och
manliga forskare. RRV har inte haft några invändningar mot årsredovis-
ningen men påpekade i en promemoria att SFR saknade skriftliga regler
för hantering av jäv samt framförde återigen sin synpunkt, för övrigt till
alla forskningsråden, att den ekonomiska uppföljningen av beviljade
projektmedel borde förstärkas. SFR har därefter formellt antagit de jävs-
regler man redan tillämpade samt har efter regeringsbeslut tillsammans
med övriga forskningsråd utrett lämpliga uppföljningsrutiner.

Forskningsfinansieringsutredningen uttrycker i sin slutrapport SOU
1996:29 Forskning och pengar sin uppfattning att SFR bör få om hand
mer av sektorns samlade forskningsresurser, särskilt forskningsmedlen
som disponeras av Statens institutionsstyrelse (SiS) och Folkhälsoinstitu-
tet (FHI) vilka enligt utredningen borde fördelas av SFR efter samråd
med de förra. Såväl SFR som SiS och FHI har i yttranden över utred-
ningen motsatt sig förslaget.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

131

SFR har i sin fördjupade anslagsframställan framfört att man kan
tänka sig att ta ett större samordningsansvar för forskningsfrågorna inom
Socialdepartementets ansvarsområde. Vidare betonar man behovet av
kontinuitet och långsiktighet i forskningssatsningarna samt pekar på att
det finns en hel del områden där det skulle vara angeläget att kunna
förstärka satsningarna. Särskilt lyfter man fram alkoholforskning, epide-
miologisk forskning, stora datainsamlingar, forskarassistenttjänster för
underrepresenterat kön samt särskilda informationsinsatser i form av
mötesplatser mellan forskare och verksamhetsföreträdare.

Regeringens överväganden

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Sammanfattning

Övergripande mål Det övergripande målet bör ligga fast.
Resurser 1997 Socialvetenskapliga forskningsrådet 1997:
Forskningsmedel, ramanslag	92 828 tkr
Förvaltning, ramanslag	7 650 tkr

Resultatbedömning

Regeringen anser att SFR i sin årsredovisning visar på en god målupp-
fyllelse och ett tillfredställande resultat. SFR har genom utarbetade
forskningsöversikter därtill skaffat sig och regeringen en mycket god
bild av forskningsläget på olika områden och har därigenom skapat en
god grund för beslut om inriktningen av fortsatta satsningar. Att det
fortfarande finns en hel del områden där behoven av forskningsbaserad
kunskap är betydande men inte tillgodosett visar SFR även i sin för-
djupade anslagsframställan. Inte minst har de senaste årens stora om-
ställningar i samhället inneburit ett accentuerat behov av kunskap om
bl.a. de sociala trygghetssystemen, försörjningsfrågor, arbetslöshet, folk-
hälsa inklusive epidemiologi, alkohol, socialtjänst, handikapp, etniska
relationer m.m.

Enligt regeringens bedömning finns det fortfarande ett stort otillfred-
ställt behov av information om forskning och forskningsresultat.

132

Slutsatser

Regeringen anser att de riktlinjer som anges i proposition en Forskning
och Samhälle (prop. 1996/97:5) om prioriterade forskningsområden skall
beaktas av SFR under de närmaste åren vid rådets avvägningar mellan
satsningar på olika områden.

Regeringen anser vidare att SFR bör få en förstärkt samordnande roll
när det gäller forskningsfrågor inom Socialdepartementets ansvarsom-
råde. Däremot finns det ingen anledning att, som Forskningsfmansie-
ringsutredningen föreslagit, flytta forskningsresurser från Folkhälsoinsti-
tutet och Statens institutionsstyrelse till SFR.

Reservationsanslaget för forskningsmedel bör 1997 göras om till ram-
anslag. Eventuellt kvarstående reservation från 1995/96 som inte är in-
tecknad för annat ändamål bör användas för satsning på alkoholforsk-
ning. Förstärkning bör ske av SFR:s resurser för forskningsmedel resp
förvaltning.

8.1.1 Utgiftsutveckling

Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde Stöd till forskning framgår av
följande sammanställning (miljoner kronor):

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Utgift

Anvisat

Utgiftsprognos

därav

Förslag

Beräknat

1994/95

1995/96

1995/96 1996

1997

1998 1999

Socialvetenskapliga forsk-
ningsrådet:

- Forskningsmedel	91	132	135	91	93	93	95
- Förvaltningskostnader	5	9	9	6	8	7	7
Totalt för utgiftsområde	96	140	144	97	100	100	103

133

8.2 Anslag

E 1. Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

1994/95	Utgift	90 803°	Anslagssparande	3 223
1995/96	Anslag	131 918	Utgiftsprognos	135 141
			därav 1996	90 621
1997	Förslag	92 828
1998	Beräknat	92 683
1999	Beräknat	95 385

¹ Beloppen anges i tusental kr

Under detta anslag redovisas de medel som SFR disponerar för stöd till
forskning.

Medel har fr.o.m. 1997 tillförts anslaget för att möjliggöra för SFR att
vid beviljande av forskningsstöd till forskare vid universitet och hög-
skolor även beakta lokalkostnader. Anslaget har tidigare belastats med
kostnaderna för rådets prioriteringskommittéer vilka fr.o.m. 1997 istället
skall belasta rådets förvaltningsanslag.

Inom anslaget bör SFR avsätta medel till uppbyggnad och vård av
databaser för longitudinell forskning i enlighet med vad som sägs i rege-
ringens proposition Forskning och Samhälle (prop. 1996/97:5)

E 2. Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning

1994/95	Utgift	5 054»	Anslagssparande	775
1995/96	Anslag	8 550	Utgiftsprognos	8 595
			därav 1996	6 183
1997	Förslag	7 650
1998	Beräknat	7 300
1999	Beräknat	7 476

¹ Beloppen anges i tusental kr

Under detta anslag redovisas de medel som SFR disponerar för förvalt-
ningsuppgifter. Tidigare har SFR redovisat kostnader för prioriterings-
kommittéema under anslaget för forskningsmedel men från 1997 skall
dessa belasta förvaltningsanslaget. Vidare har anslaget förstärkts för att
möjliggöra en kraftfullare utåtriktad information om bedriven forskning
och forskningsresultat, en förbättrad fortlöpande ekonomisk uppföljning
av beviljade forskningsmedel samt en förstärkt samordningsroll för
forskningsfrågor inom Socialdepartementets ansvarsområde. I detta ingår
även att, såsom redovisas i den idag framlagda propositionen om forsk-
ning, svara för sekretariatsfunktionen för den samrådsgrupp inom alko-
holforskningsområdet som regeringen aviserar.

134

9 Övrig statlig verksamhet

Övrig statlig verksamhet med anknytning till utgiftsområde 9. Hälso-
vård, sjukvård och social omsorg omfattar Läkemedelsverket (avgifts-
fmansierad verksamhet), de statliga bolagen Apoteksbolaget, System-
bolaget och SBL Vaccin AB samt den Allmänna arvsfonden.

9.1 Avgiftsfinansierad verksamhet

9.1.1 Läkemedelsverket

Läkemedelsverket är en central myndighet vars övergripande mål är att
svara for tillsyn och kontroll av läkemedel och läkemedelsnära produkter
m.m.

Samtliga kostnader för Läkemedelsverket skall täckas med avgifter.

Läkemedelsverket har i sin fördjupade anslagsframställning samt i sin
årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat verk-
samheten i verksamhetsområdena 1. Godkännande av läkemedel, 2.
Kontrollen efter godkännande och information om läkemedel m.m. samt
3. Kontroll av läkemedelsnära produkter m.m.

Det övergripande målet för Program 1. Godkännande av läkemedel är
att tillse att säkra och effektiva läkemedel av god kvalitet når den enskil-
de och hälso- och sjukvården genom att pröva inkomna ansökningar om
godkännande av läkemedel, varvid högt medicinskt och samhällsekono-
miskt värde skall ges prioritet.

Det övergripande målet för Program 2. Kontrollen efter godkännande
och information om läkemedel m.m. är att tillse att endast effektiva och
säkra läkemedel av god kvalitet finns på marknaden. Detta sker genom
att tillse att uppställda krav och mål efterlevs inom läkemedelsförsörj-
ningens samtliga led, att värdera nya rön av betydelse för de godkända
läkemedlens ändamålsenlighet samt att föra ut och följa upp information
om rationell läkemedelsanvändning.

Det övergripande målet för Program 3. Kontroll av läkemedelsnära
produkter m.m. är att främja säkerheten och kvaliteten för de produkt-
grupper programmet omfattar och att förhindra att narkotiska läkemedel,
sprutor och kanyler för legalt bruk och tekniska alkoholprodukter hante-
ras olagligt eller missbrukas.

Läkemedelsverket har i årsredovisningen för budgetåret 1994/95 redo-
visat ett rörelseunderskott på 2,4 miljoner kronor. Tillsammans med
föregående års överskott har Läkemedelsverket ett ackumulerat överskott
på ca 35,5 miljoner kronor. Omsättningen för ordinarie verksamhet
(122,8 miljoner kronor) har ökat med 4,7 procent från föregående år.
Ökningen beror på ett ökat inflöde av ärenden och ytterligare ett ökat
antal tillsynsobjekt.

Driftkostnaderna för den ordinarie verksamheten har ökat med 8,3
procent exklusive semesterlöneskuld och IT-utvecklingskostnaden. Kost-
nadsökningen ligger inom budgetramen och beror framför allt på ökade
personalkostnader. Driftkostnaden var under budgetåret 133,2 miljoner

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

135

kronor. De finansiella intäkterna är 6,4 miljoner kronor att jämföra med
föregående års 5,9 miljoner kronor.

Riksrevisionsverket har inte haft några invändningar vid granskning
av årsbokslutet utan anser att detta är rättvisande.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Tillgångar¹’	1995-06-30	1994-06-30	Skulder och Verks- kapital	1995-06-30	1994-06-30
Omsätt- ningstill- gångar	59 425	76 861	Kort- fristiga skulder	27 778	42 019
Periodav- gränsnings- poster	4 419	4 747	Periodav- gränsnings- poster	8 514	6 978
Anläggnings- tillgångar	16 905	11 869	Långfristiga skulder	8 931	6 588
Avräkning statsverket			Verks- kapital	35 526	37 892
Summa	80 749	93 477	Summa	80 749	93 477

1) Beloppen redovisas i tusental kr.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande målen för Läkemedelsverkets verksamhet under den
kommande treårsperioden skall vara oförändrade.

Resurser 1997

Beräknade avgiftsinkomster 148 000 tkr

Övrigt

Den beräknade planeringsramen för perioden 1997 - 1999 uppgår till
totalt 457 miljoner kronor.

136

Resultatbedömning

Läkemedelsverkets årsredovisning för 1994/95 och resultatredovisningen
i den fördjupade anslagsframställningen för perioden 1997 - 1999 visar
att verksamheten bedrivits på sådant sätt att de uppsatta målen har upp-
nåtts. Verkets ekonomiska resultat visar att myndigheten väl klarat att
rationalisera sin verksamhet. På grund av bland annat en större ärende-
tillströmning än förväntat har inkomsterna varit högre än vad som
kunnat förutsägas. Läkemedelsverket har därför genererat ett balanserat
resultat som uppgår till ca 35,5 miljoner kronor. Läkemedelsverket har
inte lagt fram förslag till nytt avgiftssystem eller ändrade avgifter på
grund av osäkerheten kring systemets slutliga utformning. Regeringen
avser att återkomma med beslut om avgiftsnivån och/eller ett nytt av-
giftssystem senare under planeringsperioden om detta kommer att
krävas.

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövningen som regeringen har gjort av
verksamheten drar regeringen följande slutsatser.

Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast i
1992 års budgetproposition bör gälla även för den kommande treårs-
perioden.

Läkemedelsverkets verksamhet har varit framgångsrik. Hur verksam-
heten kommer att te sig under nästa planeringsperiod är avhängig av
utvecklingen inom EU och inordnandet i de gemensamma godkännande-
procedurerna, vilka började tillämpas inom EU den 1 januari 1995.

Följande verksamhetsmål skall gälla för den kommande treårs-
perioden:

Läkemedelsverket skall prioritera en verksamhet som är inriktad på
trygghet och säkerhet för hälso- och sjukvårdens och den enskildes räk-
ning samtidigt som den utgör en effektiv och rättvisande produktkontroll
och kvalitetssäkring för industrin.

Läkemedelsverket skall därvid ytterligare utveckla verksamhets-
formerna när det gäller ansökningar om godkännande av läkemedel,
kliniska prövningar, säkerhetsuppföljning samt information om läke-
medel till hälso- och sjukvården.

Regeringen anser att Läkemedelsverket uppfyller kraven för att få en
treårig budgetram för perioden 1997-1999. Planeringsramen uppgår totalt
till (exklusive IT-utvecklingskostnader) 457 miljoner kronor.

Regeringen har beräknat planeringsramen efter följande budget:

12 Riksdagen 1996/97.1 saml. Nr 1. Del 4

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

137

Resultatbudget (tkr)

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Verksamhetsområden

1997 1998

1999

1. Godkännande av
läkemedel

2. Kontrollen efter
godkännandet och
information om
läkemedel m.m.

77 000	78 000	80 000
57 000	59 000	61 000

3. Kontroll av
läkemedelsnära

produkter	16 000	15 000	14 000
Summa	150 000	152 000	155 000
Avgifter och balanserade
medel	150 000	152 000	155 000

Kostnaderna är beräknade efter en resursnivå som i stort motsvarar
dagens. Läkemedelsverket har mot bakgrund av den osäkra situation som
råder inom EU när det gäller det framtida antalet uppdrag och det euro-
peiska systemets framtida finansiering inte föreslagit några förändringar
i avgiftssystemet eller avgifternas nivå. Det är troligt att efterfrågan på
verkets tjänster kommer att öka något under perioden. Det ackumulerade
överskottet om sammanlagt 35,5 miljoner kronor vid utgången av bud-
getåret 1994/95 kan användas för att utjämna kostnaderna under perio-
den och i kombination med fortsatta besparings- och rationaliserings-
åtgärder möjliggöra en oförändrad avgiftsnivå. Om det blir nödvändigt
kommer regeringen att ompröva frågan under planeringsperioden.

Avslutningsvis föreslår regeringen att Läkemedelsverket för år 1997
helt finansieras genom avgifter samt att regeringen efter bemyndigande
från riksdagen beslutar om föreskrifter avseende avgifter för Läke-
medelsverkets tjänster. Utgiftsnivån för den kommande treårsperioden
beräknas till totalt 457 000 000 kronor varav 150 000 000 kronor år
1997.

9.2 Statliga bolag

9.2.1 Apoteksbolaget AB

Apoteksbolaget AB ägs för närvarande till 2/3 av staten och till 1/3 av
Apoteksbolagets pensionsstiftelse. Riksdagen bemyndigade i juni 1996
(prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302) regeringen
att vidta de åtgärder som behövs för att nå ett hundraprocentigt statligt
ägande av bolaget. Avsikten med åtgärden är att styrningen av bolaget

138

kan ske utan hänsyn till eventuella intressen som pensionsstiftelsen kan
ha.

Apoteksbolagskoncemen omfattar Apoteksbolaget AB och tre dotter-
bolag, Apoteksbolagets Kemi- och Miljö AB, Institutet för hälso- och
sjukvårdsekonomi AB och Kårhuset Pharmen AB. Fram till den 2 okto-
ber 1995 ingick också ADA AB, vilket är ett partihandelsföretag i kon-
cernen. Sedan november 1995 ingår ADA AB i Oy Tamro Ab som är
Nordens största aktör på partihandelsområdet för läkemedel. Apoteks-
bolagets engagemang i partihandeln med läkemedel är därmed i prak-
tiken avslutat. En resterande aktiepost i Tamro om ca 25 % av kapitalet
avses vid lämpligt tillfälle säljas.

Läkemedelsförsörjningen inom den öppna vården sker genom ca 800
apotek. Den slutna vården försörjs av Apoteksbolaget via ettåriga
entreprenadavtal med sjukvårdshuvudmännen genom tillsammans ca 100
särskilda sjukhusapotek, ofta kombinerade sjukhus- och expeditions-
apotek med försäljning också till allmänheten. I Apoteksbolagets distri-
butionsservice ingår förutom apoteken även ca 1 050 apoteksombud.
Dessa är enskilda näringsidkare som mot provision förmedlar paket med
receptbelagda läkemedel och/eller säljer vissa receptfria läkemedel från
ett lager som ägs av Apoteksbolaget. Ombudens huvuduppgift är att
svara för läkemedelsservice företrädesvis i glesbygd.

Omsättningen år 1995 uppgick till 20 603,7 miljoner kronor och an-
talet anställda var 11 187 personer. Årets vinst uppgick till 343,2
miljoner kronor.

Regeringen har under året tillsatt en delvis ny styrelse. En ny verk-
ställande direktör har anställts.

Apoteksbolagets framtida roll har behandlats dels i en departements-
promemoria (Ds 1995:82), dels i delbetänkandet från HSU (SOU
1995:122) Reform på recept. Regeringen har beslutat om en proposition
(prop. 1996/97:27) med förslag rörande läkemedelsförmåner och läke-
medelsförsörjning m.m. som till stor del berör Apoteksbolagets verksam-
het. Regeringen anser att det finns ett ytterligare behov av att analysera
hur den framtida detaljhandeln med läkemedel skall organiseras och
regleras i ett vidare perspektiv. I en sådan analys skall således även en
översyn av det nuvarande statliga Apoteksbolagets framtida roll ingå. En
särskild utredare skall därför tillsättas med uppgift att ytterligare definie-
ra målen för läkemedelsdistributionen och pröva olika lösningar för att
nå dessa samt ge förslag till erforderlig reglering. Det nuvarande avtalet
mellan staten och Apoteksbolaget AB, som löper ut den 31 december
1996, skall därför förlängas i två år i avvaktan på förslag och ställnings-
taganden med anledning av detta uppdrag.

9.2.2 Systembolaget AB

Systembolaget är ett av staten helägt företag. I koncernen ingår förutom
moderbolaget Systembolaget AB också ett helägt dotterbolag Lagena
Distribution AB. Verksamheten omfattar detaljhandel och partihandel
med alkoholdrycker. Omsättningen år 1995 uppgick till 20 078,1

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

139

miljoner kronor och antalet årsarbetare till 2 658. Vinsten uppgick till
45,3 miljoner kronor.

Avskaffandet av monopolen för tillverkning, import och partihandel
under våren 1995 har inneburit väsentligt ändrade förutsättningar för
Systembolaget. Antalet leverantörer av vin, sprit och starköl har ökat
från ett drygt tiotal till drygt 150. Samtidigt har en kraftig förskjutning
skett från varor på returglas levererade i backar till varor på engångsglas
levererade i kartong. Detta har inneburit en kraftig ökning av butikernas
hanteringskostnader, vilket återspeglas i årets resultat.

Det helägda dotterbolaget Lagena Distributions AB som bildades i
december 1994 har byggt upp sin verksamhet under året. Bolaget åtar
sig hemtagning, lagring, ordersammanställning och distribution av sprit,
vin och starköl för ett stort antal av Systembolagets leverantörer. Den
snabba igångsättningen har medfört stora initialkostnader, vilket innebär
att Lagena för 1995 redovisar en förlust som påverkar koncernens resul-
tat.

Såväl löne- som pensionsadministrationen för Lagena Distribution AB
handhas av Systembolaget. För Lagena tillämpas samma pensionsreg-
lemente som för Systembolaget.

Genom Riksdagens beslut den 8 december 1982 har staten garanterat
Systembolaget AB:s pensionsförpliktelser till 600 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

Övrigt

Regeringen föreslår att riksdagen medger att den statliga garantin för
pensionsförpliktelser vid Systembolaget AB även skall omfatta
Lagena Distribution AB.

För att även trygga Lagenas pensionsutfästelser bör statens nuvarande
garanti för Systembolaget AB utvidgas till att även omfatta Lagena
Distribution AB.

9.2.3 SBL Vaccin AB

SBL Vaccin AB är idag ett av staten helägt företag. Dess verksamhet
omfattar forskning och utveckling, tillverkning och marknadsföring av
egna vacciner samt grossist- och detaljhandel med vacciner. Omsätt-
ningen år 1995 uppgick till 260,6 miljoner kronor och antalet anställda
till 95. Vinsten för samma år uppgick till 5,1 miljoner kronor.

SBL Vaccin AB har sedan starten 1993 präglats av en omfattande
förändrings- och utvecklingsprocess. Bolagets målsättning att bli ett in-
ternationellt framgångsrikt vaccinföretag kräver stora FoU-insatser och

140

produktionsinvesteringar under de närmaste åren. För att klara dessa
satsningar erfordras kapitaltillskott.

Regeringen gör i proposition om Aktiv förvaltning av statens före-
tagsägande (1995/96:141) bedömningen att det på sikt inte föreligger
något avgörande skäl for statligt ägande i SBL Vaccin AB och att frågan
om det ytterligare kapital som kan komma att behövas i bolaget bör
lösas genom en ägarförändring. I enlighet med riksdagens bemyndigande
den 11 juni 1996 om att genomföra sådana förändringar har regeringen,
efter anbudsförfarande avseende rådgivning och medverkan i frågan om
förändrat ägande, beslutat att godkänna ett avtal mellan staten och
D Camegie AB.

9.3 Allmänna arvsfonden

Allmänna arvsfonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell
karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktions-
hinder. Stöd skall i första hand lämnas for förnyelse- och utvecklings-
projekt till organisationer som bedriver ideell verksamhet. Stöd får ock-
så, om det bedöms som särskilt angeläget, lämnas till anläggningar,
lokaler och utrustning. Stöd får inte lämnas till enskild person. Närmare
bestämmelser om fonden finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvs-
fonden.

Fonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond.

Den övergripande beslutanderätten i ärenden som rör Allmänna arvs-
fonden ligger hos regeringen men den 1 juli 1994 inrättades Arvsfonds-
delegationen som organisatoriskt sorterar under Socialdepartementet.
Arvsfondsdelegationen fördelar stöd ur fonden, följer upp projekt som
beviljats stöd och informerar allmänheten om fondens ändamål och med-
lens användningsområde.

Om stödet bedöms överstiga 300 000 kronor eller om ärendet är av
principiell betydelse eller annars av större vikt, överlämnas ärendet till
regeringen for beslut.

Socialdepartementet ansvarar for handläggningen av ärenden som rör
barn under 12 år och för ärenden som rör personer med funktionshinder.
Inrikesdepartementet ansvarar för handläggningen av ärenden som rör
ungdomar i åldrarna 12-25 år.

Regeringen har i proposition om Allmänna arvsfonden (prop.
1995/96:138) redovisat fördelningen av medlen för budgetåret 1995/95.

För budgetåret 1995/1996 var det sammanlagda utdelningsbara be-
loppet ca 180 miljoner kronor.

Regeringen kommer före juni månads utgång år 1997 att lämna riks-
dagen en fyllig redovisning över fördelningen av medel från Allmänna
arvsfonden under perioden 1 juli 1996 till 1 januari 1997.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 9

141

Utgiftsområde 10

Ekonomisk trygghet
vid sjukdom
och handikapp

Regeringens proposition

1996/97:1

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
(utgiftsområde 10)

Prop.

1996/97:1

Utgiftsområde 10

Innehållsförteckning

1. Förslag till riksdagsbeslut ...................... 3

2. Lagtext .................................. 4

2.1 Förslag till lag om dels fortsatt giltighet
av lagen (1992:863) om lokal försöksverk-
samhet med finansiell samordning mellan
socialförsäkring och hälso- och sjukvård,

dels ändring i samma lag................. 4

2.2 Förslag till lag om dels fortsatt giltighet av
lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet
med finansiell samordning mellan socialförsäkring,
hälso- och sjukvård och socialtjänst, dels ändring

i samma lag ......................... 5

3. Utgiftsområdets inriktning och innehåll............. 6

3.1 Inriktning för utgiftsområdet .............. 6

3.2 Utgiftsområdets innehåll ................. 6

3.3 Utgiftsutveckling ...................... 7

4. A. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp .... 8

4.1 Allmänt............................. 8

4.1.1 Resultatinformation..................... 10

4.2 Anslag ............................. 11

A 1. Sjukpenning och rehabilitering, m.m.

(inkl, närståendepenning och vissa yrkes-
skadeersättningar m.m.).................. 11

- Lokal försöksverksamhet med finansiell sam-

ordning mellan socialförsäkring och hälso- och
sjukvård ............................ 16

- Lokal försöksverksamhet med finansiell sam-

ordning mellan socialförsäkring, hälso- och

sjukvård och socialtjänst ................. 17

A 2. Handikappersättningar................... 21

A 3. Förtidspensioner....................... 22

5. B. Socialförsäkringsadministrationen............... 25

5.1 Allmänt............................. 25

5.1.1 Mål för socialförsäkringsadministrationen ..... 25

5.1.2 Fusk och systembrister .................. 26

5.1.3 Utveckling av nytt pensionssystem.......... 27

5.1.4 Översyn av socialförsäkringsadministrationen ... 27

5.1.5 Resultatinformation .................... 27

B 1. Riksförsäkringsverket ................... 28

B 2. Allmänna försäkringskassor............... 30

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 10

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om dels fortsatt giltighet av lagen
(1992:863) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning
mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård, dels ändring i
samma lag,

2. antar regeringens förslag till lag om dels fortsatt giltighet av lagen
(1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning
mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst, dels
ändring i samma lag,

3. för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 10. Eko-
nomisk trygghet vid sjukdom och handikapp enligt följande upp-
ställning:

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 10

Anslag	Anslagstyp	Anslagsbelopp tusental kr
A 1. Sjukpenning och rehabilitering, m.m. A 2. Handikappersättningar A 3. Förtidspensioner	ramanslag ramanslag ramanslag	16 359 370 978 700 13 389 000
B 1. Riksförsäkringsverket B 2. Allmänna försäkringskassor	ramanslag ramanslag	726 634 4 379 578
Summa för utgiftsområdet		35 833 282

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 10

2.1 Förslag till lag om dels fortsatt giltighet av lagen
(1992:863) om lokal försöksverksamhet med
finansiell samordning mellan socialförsäkring
och hälso- och sjukvård, dels ändring i samma lag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:863) om lokal försöks-
verksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring och
hälso- och sjukvård, som gäller till utgången av år 1996',

dels att lagen skall fortsätta att gälla till utgången av år 1997,
dels att 2 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §²

I en försöksverksamhet med finansiell samordning får sjukvårds-
huvudmannen, i enlighet med överenskommelsen med försäkringskassan,
ansvar för att i ett försöksområde täcka kostnader för

1. sjukpenning och rehabiliteringsersättning enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring, och

2. sjukpenning enligt lagen (1976
Kostnader enligt första stycket
får avse förmåner för tiden den 1
januari 1993 - den 31 december

1996. Detta gäller dock inte om
rätten till förmånen har fastställts
först efter utgången av januari

1997.

:380) om arbetsskadeförsäkring.

Kostnader enligt första stycket
får avse förmåner för tiden den 1
januari 1993 - den 31 december
1997. Detta gäller dock inte om
rätten till förmånen har fastställts
först efter utgången av mars 1998.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

' Lagen senast förlängd 1995:516.

² Senaste lydelse 1995:516.

2.2 Förslag till lag om dels fortsatt giltighet av lagen
(1994:566) om lokal försöksverksamhet med
finansiell samordning mellan socialförsäkring,
hälso- och sjukvård och socialtjänst,
dels ändring i samma lag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:566) om lokal försöks-
verksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso-
och sjukvård och socialtjänst, som gäller till utgången av år 1998¹,

dels att lagen skall fortsätta att gälla till utgången av år 2000,
dels att 11 § skall ha följande lydelse.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 10

Nuvarande lydelse

Ledamöter och ersättare i för-
bundsstyrelsen väljs för fyra år
räknat från och med den 1 januari
året efter det, då val i hela riket
till kommunfullmäktige och lands-
tingsfullmäktige ägt rum. Tjänst-
göringstiden för ledamot eller er-
sättare som utses av den allmänna
försäkringskassan räknas dock från
och med den 1 september året
efter nämnda valår.

Föreslagen lydelse

§²

Ledamöter och ersättare i för-
bundsstyrelsen väljs för fyra år
räknat från och med den 1 januari
året efter det, då val i hela riket
till kommunfullmäktige och
landstingsfullmäktige ägt rum.
Tjänstgöringstiden för ledamot
eller ersättare som utses av den
allmänna försäkringskassan räknas
dock från och med den 1 mars
året efter nämnda valår.

När val av ledamöter och ersättare till förbundsstyrelsen sker första
gången, skall tjänstgöringstiden räknas från valets förrättande till den
tidpunkt, då nästa tjänstgöringstid börjar enligt första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. I fråga om ledamöter och
ersättare i förbundsstyrelse vilka utsetts före ikraftträdandet gäller äldre
bestämmelser. Innan tjänstgöringstiden löper ut för sådana ledamöter och
ersättare, valda efter 1994 års allmänna val, skall de som har utsett dem
förrätta fyllnadsval för tiden intill nästa tjänstgöringsperiod enligt 11 §
första stycket i dess nya lydelse.

¹ Lagen senast förlängd 1995:517.

² Senaste lydelse 1995:517.

3. Utgiftsområdets inriktning och innehåll

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 10

3.1 Inriktning för utgiftsområdet

Den viktigaste förutsättningen för en god välfärdspolitik är statsfinanser
i balans. Solidariskt finansierad välfärdspolitik förutsätter gemensamt
ansvar och att alla görs delaktiga genom generella lösningar som ger
rättigheter utifrån behov och inte betalningsförmåga. Ett bra välfärds-
system som omfattar alla är det bäst fungerande fördelningspolitiska
instrumentet. Framförallt gynnas de som behöver stödet mest.

För att tillgängliga resurser skall kunna användas på bästa sätt krävs
samverkan och engagemang över myndighets- och organisationsgränser.

En generell välfärdspolitik med stabila transfereringssystem vid såväl
sjukdom, föräldraskap, arbetslöshet som ålderdom utgör en viktig del i
den ekonomiska politiken. Samtliga socialförsäkringar och bidrag skall
utformas så att de understödjer arbetslinjen och pressar tillbaka arbets-
lösheten. Detta är en förutsättning för den ekonomiska utvecklingen och
finansieringen av ett utvecklat välfärdssystem.

Det skall vara ett samband mellan inbetalda avgifter och utgående
förmåner i socialförsäkringssystemen. Ersättningar skall upp till ett tak
vara inkomstbortfallsanknutna. Fusk och missbruk skall beivras.

3.2 Utgiftsområdets innehåll

Regeringen har till riksdagen lagt förslag om en lag om statsbudget
(prop. 1995/96:220). I propositionen föreslås en förändrad anslagsstruk-
tur för statsbudgeten. Anslagstypen förslagsanslag avvecklas. Förslagen
innebär att de tidigare förslagsanslagen inom utgiftsområdet gjorts till
ramanslag och några anslag sammanslagits.

Utgiftsområdet omfattar två verksamhetsområden, ekonomisk trygghet
vid sjukdom och handikapp samt socialförsäkringsadministrationen, dvs.
Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna. De social-
försäkringsförmåner som ingår är förmåner som utges i form av dager-
sättningar såsom sjukpenning, rehabiliteringsersättning, närståendepen-
ning samt vissa yrkesskadeersättningar. Därutöver ingår handikappersätt-
ning samt folkpension och pensionstillskott i form av förtidspension i
utgiftsområdet. I sammanhanget skall noteras att ATP i form av förtids-
pension samt utgifterna för arbetsskadeförsäkringen finansieras vid sidan
av statsbudgeten.

Det närmaste året skall omfattande förändringar genomföras i för-
säkrings- och bidragssystemen samtidigt som det ställs ökade krav på
effektivare kontroll och ökad kvalitet inom socialförsäkringsadministra-
tionen. Utgångspunkterna för de besparingar och prioriteringar som rege-
ringen gör inom utgiftsområdet framgår av respektive verksamhetsom-
råde.

Förslag som berör administrationen har lämnats av utredningen
Översynen av socialförsäkringsadministrationen (ÖSA-utredningen) i
betänkandet Försäkringskassan Sverige (SOU 1996:64) och Sjuk- och

arbetsskadekommittén (SAK) i betänkandet En allmän och aktiv för- Prop. 1996/97:1
säkring vid sjukdom och rehabilitering (SOU 1996:113). Beträffande Utgiftsområde 10
förslagen avser regeringen att återkomma till riksdagen inför budgetåret

1998.

3.3 Utgiftsutveckling

Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 10 framgår av följande samman-
ställning (miljoner kronor):

	Utgift	Anvisat	Utgifispro;	gnos	Förslag	Beräknat
				därav
	1994/95	1995/96	1995/96	1996	1997	1998	1	999
A. Ekonomisk trygghet vid sjukdom	och handikapp
Al. Sjukpenning och rehabilitering,
m.m.'	19 647	31 295	27 503	18 188	16 359	17 237	18	551
A2. Handikappersättning	940	1 417	1 444	972	979	999	1	024
A3. Förtidspensioner	14 917	20 820	20 600	13 556	13 389	13 297	13	524
Totalt verksamhetsområde A	35 504	53 531	49 547	32 716	30 727	31 533	33	099
B. Socialförsäkringsadministrationen
Bl. Riksförsäkringsverket	718	1 139	1 022	760	727	735		778
B2. Allmänna försäkringskassor	4 213	6 472	6 698	4 536	4 380	4 310	4	440
Totalt verksamhetsområde B	4 931	7 611	7 720	5 296	5 106	5 045	5	218
Totalt för utgiftsområde 10	40 434	61 143	57 266	38 012	35 833	36 578	38	317

¹ Inkl, närståendepenning och vissa yrkesskadeersättningar m.m.

Ramen har för 1997 nedjusterats med 353 miljoner kronor i förhållande
till Ekonomisk vårproposition (prop. 1995/96:150). Detta förklaras
huvudsakligen av nya antaganden, såsom förändringar i sjuktal och bas-
belopp.

För åren 1998 och 1999 har beräknade ramar nedjusterats med
1 013 miljoner kronor respektive 1 040 miljoner kronor med anledning
av ovanstående.

4. Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och handikapp

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 10

4.1 Allmänt

Utredningar inom verksamhetsområdet

- Sjuk- och arbetsskadekommittén har i juni 1996 överlämnat sitt
betänkande En allmän och aktiv forsäkring vid sjukdom och
rehabilitering (SOU 1996:113).

- En särskild utredare har i maj 1996 överlämnat sitt betänkande
EGON JÖNSSON - en kartläggning av lokala samverkans-
projekt inom rehabiliteringsområdet (SOU 1996:85).

Regeringen har beslutat (Dir. 1995:106 och Dir. 1996:27) att en
särskild utredare skall göra en samlad översyn av begreppet för-
säkrad i de olika forfattningar som reglerar olika förmåner inom
socialförsäkringen.

- Regeringen har beslutat (Dir. 1996:52) att en särskild utredare
skall göra en samlad översyn av inkomstbegreppen inom bi-
drags- och socialförsäkringsområdet.

Förslag aviserade i den ekonomiska vårpropositionen

- Ersättningsnivån skall höjas till 80% av den sjukpenning-
grundande inkomsten fr.o.m. den 1 januari 1998

- Reglerna for beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall
förändras fr.o.m. den 1 januari 1998

- Regler för beräkning av antagandeinkomst i samband med beslut
om förtidspension skall ändras fr.o.m. den 1 juli 1997

Aktuella propositioner inom verksamhetsområdet

- Regeringen har i proposition 1995/96:209 Försäkringsskydd vid
sjukdom, m.m. lämnat förslag om förändringar av den
sjukpenninggrundande inkomsten. I samma proposition föreslås
också att arbetsgivaren ges ett lagstadgat ansvar för att utge er-
sättning till arbetstagare i form av sjuklön under de första 28
dagarna av ett sjukdomsfall.

- Regeringen har denna dag överlämnat proposition 1996/97:28
Kriterier för rätt till ersättning i form av sjukpenning och förtids-
pension.

Sjuk- och arbetsskadekommittén har i juni 1996 överlämnat sitt slutbe-
tänkande En allmän och aktiv försäkring vid sjukdom och rehabilitering
(SOU 1996:113). 1 betänkandet presenteras förslag till uppläggning av
en allmän och aktiv försäkring vid sjukdom och rehabilitering. Enligt

kommittén kräver vissa frågor rörande bl.a. ersättning vid varaktigt ned-
satt arbetsförmåga och anknytningen till det reformerade pensionssyste-
met ytterligare utredningsarbete. Vidare anser kommittén att ett större
lagtekniskt utredningsarbete bör påbörjas med anledning av kommitténs
skiss till hur en lag om en allmän sjukförsäkring skulle kunna utformas
samt att behov finns av en översyn av lagen om allmän försäkring. Be-
tänkandet remissbehandlas för närvarande.

En särskild utredningsman har i maj 1996 lämnat betänkandet EGON
JÖNSSON - en kartläggning av lokala samverkansprojekt inom rehabili-
teringsområdet (SOU 1996:85). Utöver kartläggningen redovisar utred-
ningen även vissa förslag. Dessa förutsätter vare sig en ny organisation
eller finansiell sammanläggning utan bygger snarast på slutsatserna av
kartläggningen att mycket går att göra inom de ramar som redan finns
samt att samverkansprojekten bör ges större legitimitet så att nya ar-
betsssätt kan växa fram. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

Regeringen har vidare beslutat (Dir. 1995:106 och Dir. 1996:27) att
en särskild utredare skall göra en samlad översyn av begreppet försäkrad
i de olika författningar som reglerar olika förmåner inom socialförsäk-
ringen samt redovisa förslag med inriktning att enhetliga försäkrings-
villkor skall gälla för likartade förmåner. Uppdraget innefattar också
kontantförmåner vid arbetslöshet. I uppdraget ingår att pröva hur den
personkrets som skyddas enligt svensk socialförsäkringslagstiftning skall
avgränsas. Utredaren skall vidare göra en översyn av de regler som
gäller för betalning av socialavgifter och allmänna egenavgifter.

Regeringen har även beslutat om kommittédirektiv (Dir 1996:52)
avseende översyn av inkomstbegreppen inom bidrags- och socialförsäk-
ringssystemen. Utredaren skall analysera nuvarande regler och redovisa
förslag till så långt möjligt gemensamma regler för hur inkomst skall
beräknas. En målsättning bör vara ett system där anställda, egna före-
tagare, ägare till fåmansbolag och de som i olika former kombinerar
anställning med att vara egna företagare på ett likvärdigt sätt kan åtnjuta
de bidrags- och socialförsäkringsformer som finns. Det nya systemet
skall vidare vara enkelt att administrera. Regeringen avser att besluta om
tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av inkomstbegreppen inom
bidrags- och socialförsäkringssystemen. Tilläggsdirektiven innebär att
utredningens förslag skall leda till besparingar motsvarande 150 miljoner
kronor netto för helt år fr.o.m. år 1998.

Regeringen aviserade i den ekonomiska vårpropositionen en rad bud-
getförstärkande åtgärder. Inom verksamhetsområdet ekonomisk trygghet
vid sjukdom och handikapp aviserades bl.a. förändringar i reglerna för
beräkning av sjukpenninggrundande inkomst fr.o.m. den 1 januari 1998.
Vidare aviserades en höjning av ersättningsnivån till 80 % av den sjuk-
penninggrundande inkomsten fr.o.m. den 1 januari 1998

Därtill har Riksförsäkringsverket fått i uppdrag att lämna förslag till
utformning av ändrade regler för beräkning av antagandeinkomst i sam-
band med beslut om förtidspension. Förändringarna avses innebära be-
sparingar motsvarande 400 miljoner kronor netto vid full effekt år 1999.
Ändringarna avses träda i kraft den 1 juli 1997.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 10

13 Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 1. Del 4

Regeringen har i prop. 1995/96:209 presenterat förslag om föränd-
ringar av reglerna för sjukpenninggrundande inkomst motsvarande en
besparing om 800 miljoner kronor per år fr.o.m. år 1997. Av beloppet
fördelar sig 400 miljoner kronor på sjukförsäkringen och resten på för-
äldraförsäkringen. I samma proposition föreslås också att arbetsgivaren
ges ett lagstadgat ansvar för att utge ersättning till arbetstagare i form av
sjuklön under de första 28 dagarna av ett sjukdomsfall, dvs. att nuvaran-
de sjuklöneperiod förlängs från 14 till 28 dagar.

Regeringen har denna dag överlämnat proposition 1996/97:28 Krite-
rier för rätt till ersättning i form av sjukpenning och förtidspension till
riksdagen. I propositionen föreslås att sjukförsäkringen och förtidspensio-
neringen skall renodlas till att bli ett skydd vid sjukdom eller annan
medicinskt grundad nedsättning av prestationsförmågan. Utrymmet för
att vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning beakta andra fak-
torer än rent medicinska minskas. De nya bestämmelserna föreslås träda
i kraft den 1 januari 1997. Förslagen om ändrade kriterier för rätt till
sjukpenning repektive förtidspension är en fortsättning på den inriktning
beträffande förtydligande och renodling av regelsystemen inom socialför-
säkringen som lades fast i regeringens proposition Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder, m.m. (prop. 1994/95:25, bet. 1995/96:FiU10, rskr.
1995/96:304). En besparing om sammanlagt 3 miljarder kronor netto
aviserades. Detta motsvarar 4,55 miljarder kronor brutto. Besparingen
har fördelats på anslagen sjukpenning och förtidspension samt ATP.

4.1.1 Resultatinformation

Det fullständiga ohälsotalet är ett mått som omfattar ersättningar från
socialförsäkringen i sin helhet för inkomstbortfall på grund av ohälsa.
Det beräknade antalet dagar ersatta med sjukpenning, rehabiliteringspen-
ning och förtidspension/sjukbidrag ställs i relation till antalet försäkrade.
I det fullständiga ohälsotalet har även genom skattning hänsyn tagits till
sjukfrånvaro under sjuklöneperioden. Ohälsotalet låg under 1970-talets
andra hälft på en i huvudsak konstant nivå med drygt 39 dagar per för-
säkrad och år. Fr.o.m. år 1983 ökade ohälsotalet och år 1989 uppgick
det till 46,6 dagar. Därefter har det fullständiga ohälsotalet minskat varje
år. Över tiden har samtidigt stora förskjutningar skett mellan sjukpen-
ning och förtidspension/sjukbidrag. Den kraftiga ökningen av antalet för-
tidspensioner/sjukbidrag som skedde under åren 1992 - 1994 kan i
huvudsak förklaras med att sjukpenningen i långvariga sjukfall byttes ut
mot förtidspension.

Utvecklingen av handikappersättningen pekar på en allmän tendens att
antalet ersättningar ökar något mer än beräknat. Samtidigt reduceras
behovet i vissa fall av att assistansersättning kan utgå.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 10

4.2 Anslag

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 10

A 1. Sjukpenning och rehabilitering, m.m. (inkl,
närståendepenning och vissa
yrkesskadeersättningar m.m.)

1994/95	Utgift	19 647 386 '>•
1995/96	Anslag	31 294 550
1997	Förslag	16 359 370
1998	Beräknat	17 236 826
1999	Beräknat	18 551 481

Utgiftsprognos 27 502 600

därav 1996 18 188 097

¹ Beloppen anges i tusental kr

²⁾ Anslaget bestod före bå 1997 av tre anslag: Sjukpenning och rehabilitering (Bl),
Närståendepenning (B3) och Vissa yrkesskadeersättningar m.m. (B6). Beloppen för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 är en sammanslagning av beloppen för respektive
anslag.

Från anslaget bekostas utgifter för sjukpenning och rehabilitering inklu-
sive de utgifter som kan uppkomma med anledning av vissa bestäm-
melser i sjuklönesystemet. Fr.o.m. budgetåret 1997 ingår även utgifter
for närståendepenning samt vissa yrkesskadeersättningar m.m. i anslaget.

De grundläggande bestämmelserna finns i lagen (1962:381) om all-
män försäkring, lagen (1991:1047) om sjuklön, lagen (1988:1465) om
ersättning och ledighet for närståendevård och lagen (1977:265) om
statligt personskadeskydd.

Redovisningen av anslaget är uppdelat på fyra anslagsposter

- Sjukpenning

- Rehabilitering

- Närståendepenning

- Vissa yrkesskadeersättningar m.m.

Sjukpenning

Från anslagsposten bekostas utgifter för sjukpenning inklusive de utgifter
som kan uppkomma med anledning av vissa bestämmelser i sjuklöne-
systemet (s.k. sjuklönegaranti och särskilt högkostnadsskydd). Anslags-
posten skall även täcka kostnaderna för återbetalningspliktiga studie-
medel, som belöper på studerandes sjukperioder.

Enligt Riksförsäkringsverket (RFV) har sjukpenningdelen i ohälsotalet
minskat från 10,7 dagar till 10,3 dagar från budgetåret 1993/94 till bud-
getåret 1994/95, dvs. med 0,4 dagar.

På grund av brister i rapporteringen av sjuklöneperioder från arbets-
givarna - särskilt från små företag - är det enligt RFV svårt att fastställa
omfattningen på minskningen av sjukfrånvaron under de första fjorton
dagama.

Verksamhetsmålet för budgetåret 1994/95 var att insatserna för att
minska antalet långtidssjukskrivna skulle prioriteras och antalet långa
ersättningsfall från sjukförsäkringen borde minska.

Enligt RFV:s uppgifter minskar antalet pågående ersättningsärenden
längre än 365 dagar över tiden och enligt RFV beräknas denna minsk-
ning fortsätta. Försäkringskassorna förklarar minskningen av antalet
långtidssjukskrivna och långa ersättningsfall på flera sätt. Kassorna gör
nu en mer aktiv bedömning av sjukpenningrätten, ofta med hjälp av
försäkringsläkare. Mer resurser har satsats på rehabiliteringsarbetet och
man har nu ett effektivare sätt att arbeta. Bättre rehabiliteringsutred-
ningar från arbetsgivarna och bättre samarbete med andra rehabiliterings-
aktörer nämns också.

Rehabilitering

Under anslagsposten redovisas olika kostnader i samband med rehabilite-
ring.

* Rehabiliteringspenning

* Merkostnader i form av särskilt bidrag

* Ersättning vid köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster

* Rehabiliteringsundersökningar vid Riksförsäkringsverkets sjukhus

* Bidrag till arbetshjälpmedel

* Särskild ersättning för rehabiliterings- och behandlingsinsatser (s.k.

Dagmarmedel)

* Resor till och från arbetsplats i stället för sjukpenning

* Läkarutlåtanden

* Läkarundersökningar

* Finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård
samt socialtjänst

Det rådande arbetsmarknadsläget har försvårat rehabiliteringsarbetet och
därmed de sjukskrivnas återgång till arbetslivet. Även förutsättningarna
för samverkan mellan de olika rehabiliteringsaktörerna har påverkats
negativt av lågkonjunkturen. Det finns uppgifter som tyder på att insat-
serna från RFV, försäkringskassorna och arbetsgivarna inte varit tillräck-
liga och därmed inte gett den effekt som avsågs med den rehabiliterings-
reform som trädde i kraft den 1 januari 1992.

Enligt statistik från RFV uppgick det genomsnittliga antalet dagar
med rehabiliteringspenning per sjukpenningförsäkrad till 0,89 dagar år
1993 och till 1,11 dagar år 1995. För år 1996 beräknas antalet rehabilite-
ringsdagar minska till 0,94 dagar per sjukpenningförsäkrad.

Ett av RFV:s verksamhetsmål för budgetåret 1994/95 var att insatsen
av försäkringsläkare skulle öka. Enligt RFV har antalet försäkringsläkare
på försäkringskassorna mer än fördubblats och arbetet med att öka an-
talet försäkringsläkare och antalet försäkringsläkartimmar på lokalkonto-
ren pågår fortfarande. Försäkringsläkamas deltagande i ärendehandlägg-
ningen har ökat under budgetåret 1994/95 och läkarna deltar också i
kassans externa arbete, främst när det gäller information till och diskus-

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 10

sioner med läkare och annan sjukvårdspersonal. RFV bedömer att verk-
samhetsmålet - ökade insatser av försäkringsläkare - har uppfyllts för
budgetåret 1994/95.

Enligt RFV har alla försäkringskassor tagit fram en policy för ohälso-
arbetet, rehabiliteringsarbetet och/eller arbetet med sjukpenningärenden.
En del kassor har även åtgärdsprogram, t.ex. omfattande kvalitetsutveck-
ling, uppföljnings- och informationsinsatser.

Enligt RFV visar kassornas redovisning att man generellt sett satsar
på att effektivisera rehabiliteringsarbetet. Den tydligaste satsningen har
gjorts på att organisera arbetet på ett bra sätt och att tidigt granska sjuk-
penningärenden. Dessutom finns tydliga och omfattande satsningar på
information till läkarkåren och arbetsgivare för att få konkreta underlag
från dessa liksom att skapa ett bra samarbete i rehabiliteringsarbetet.
RFV anser att dessa satsningar är väsentliga i arbetet med att sänka
ohälsotalet.

RFV har under budgetåret påbörjat en uppföljning av tillämpningen
och handläggningen av långa sjukfall och rehabiliteringsärenden inom
vissa försäkringskassor. En viktig del i detta arbete är att ta fram ett
bedömningsinstrument för kvalitetssäkring i beslutsunderlaget så att
uppföljning i framtiden kan göras på ett enhetligt sätt av kassorna och
RFV.

Det särskilda bidraget skall täcka andra kostnader än inkomstförlust
som uppstår för den enskilde i samband med rehabilitering, t.ex. resor,
traktamente, kursavgifter och läkemedel. Under åren 1994 och 1995
utbetalades 64 respektive 65 miljoner kronor i särskilt bidrag. För år
1997 beräknas utgifterna öka till 90 miljoner kronor.

För att befrämja rehabiliteringsinsatser har försäkringskassorna möjlig-
het att köpa arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster. För budgetåret
1997 bör enligt RFV 750 miljoner kronor anvisas.

För rehabiliteringsundersökningar vid RFV.s sjukhus beräknar RFV
att 155 miljoner kronor bör anvisas.

För bidrag till arbetshjälpmedel är för budgetåret 1995/96 (18 mån)
anvisat högst 157,5 miljoner kronor. RFV räknar med att ca 150
miljoner kronor kommer att utnyttjas. För budgetåret 1997 räknar RFV
med ett anslagsbehov av 105 miljoner kronor. I detta belopp inkluderas
5 miljoner kronor som RFV får disponera tillsammans med Arbetsmark-
nadsstyrelsen för utveckling av angelägna projekt på arbetshjälp-
medelsområdet.

Regeringen och Landstingsförbundet har för år 1996 avtalat om sär-
skild ersättningför rehabiliterings- och behandlingsinsatser motsvarande
435 miljoner kronor. I samband med avtalet för år 1996 kom parterna
överens om att minst 250 respektive 150 miljoner kronor skall avsättas
för åren 1997 och 1998 i syfte att avsluta mer långtgående projekt och
att de slutgiltiga beloppen bestäms senare. Parterna har vidare särskilt
understrukit det angelägna i att välfungerande projektverksamhet efter
hand införlivas i sjukvårdshuvudmännens ordinarie verksamhet. Enligt
RFV:s mening bör minst 435 miljoner kronor anvisas för detta ändamål
under år 1997.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 10

För resor till och från arbetsplats i stället för sjukpenning utbetalades
10 respektive 14 miljoner kronor for år 1994 respektive 1995. För år
1996 beräknas utgifterna till 16 miljoner kronor och för år 1997 till 18
miljoner kronor.

För läkarutlåtanden som utfärdas av privatläkare uppgick utgifterna
till 9 miljoner kronor for år 1994 respektive 1995. För åren 1996 respek-
tive 1997 beräkar RFV att utgifterna kommer att uppgå till 12 respektive
14 miljoner kronor.

För läkarundersökningar som den enskilde genomgår på begäran av
försäkringskassan uppskattar RFV utgifterna till 3 miljoner kronor for år
1996 respektive år 1997.

Närståendepenning

Från anslagsposten bekostas ersättning i form av närståendepenning som
utges till den som avstår från förvärvsarbete för att vårda en närstående
svårt sjuk person. Ersättningen kan fr.o.m. år 1992 utges även vid vård
på sjukvårdsinrättning. Antalet ersättningsdagar är högst 60 dagar för
varje person som vårdas.

Närståendepenning utges fr.o.m den 1 januari 1996 med 75 % av den
sjukpenninggrundande inkomsten för samtliga dagar i ersättnings-
perioden. Ersättningen kan utges som hel, halv eller fjärdedels närståen-
depenning. Närståendepenning kan även utges för högst 240 dagar vid
vård av en person som blivit HIV-smittad vid användning av blod-
produkter inom den svenska hälso- och sjukvården.

Fr.o.m. den 1 juli 1992 utökades möjligheten att få ersättning för
närståendevård till att utges även när en anhörig vårdas på sjukhus eller
annan sjukvårdsinrättning. Den beräknade kostnaden för reformen upp-
nåddes inte under budgetåret 1992/93 men fr.o.m. budgetåret 1993/94
kan en mer märkbar effekt skönjas. Fr.o.m. budgetåret 1994/95 utökades
antalet dagar när ersättning kan utges från 30 till 60 dagar för varje
person som vårdas.

För budgetåret 1995/96 (18 månader) beräknades kostnaden för när-
ståendepenningen till 41,4 miljoner kronor. För år 1995 uppgick kost-
naden för närståendepenning till 33,2 miljoner kronor. Efterfrågan av
närståendepenning har ökat från 51 524 dagar år 1994 till ca 69 500
dagar år 1995. Ökningen antas bero på att antalet ersatta dagar den 1 juli
1994 utökades till högst 60 dagar för varje person som vårdas från
tidigare 30 dagar. För år 1996 beräknas antalet ersatta dagar bli ca
71 000. Detta innebär ett överskridande av anslaget med 8,6 miljoner kr
beroende på ett högre antal ersättningsdagar än tidigare beräknat.

RFV beräknar resursbehovet för budgetåret 1997 till 36,5 miljoner
kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 10

Vissa yrkesskadeersättningar m.m.

Från anslagsposten bekostas skadeersättningar enligt lagen (1977:265)
om statligt personskadeskydd (LSP) vid tjänstgöring i civilförsvaret eller

vid brandsläckning liksom skadeersättningar åt fångar m.fl. Från anslaget
bekostas också ersättningar enligt lagen (1977:267) om krigsskadeersätt-
ning till sjömän. För liknande skadefall inträffade före juni 1977 belastas
anslaget enligt flera olika förordningar. Från anslaget bekostas därjämte
tillägg för vissa äldre livräntor.

Från och med budgetåret 1995/96 belastas anslaget med kostnader för
skadeståndslivräntor, som utbetalas enligt regeringsbeslut eller dom.
Staten kan i vissa fall ådömas att betala skadestånd till enskild om t.ex.
en statlig myndighet begått fel. Om den enskilde till följd härav drabbats
av personskada med bestående invaliditet utges skadestånd i form av
livränta. Dessa kostnader har tidigare belastat inkomsttitel 5211 Statliga
pensionsavgifter, netto.

Utgiften för budgetåret 1994/95 uppgick till drygt 3 miljoner kronor.

Kostnader för äldre skadefall avtar mätta i fast penningvärde. Under
budgetåret 1994/95 var kostnaderna drygt 1,1 miljoner kronor varav
knappt 0,3 miljoner kronor bestod av kostnader för uppräkning av vissa
livräntor.

Kostnadsutvecklingen för skadefall inträffade efter juni 1977 har visat
stora svängningar. Budgetåret 1994/95 blev kostnaden för nya skadefall
knappt 2,4 miljoner kronor vilket är lägre än året innan.

Under innevarande budgetår 1995/96 beräknas utgifterna för äldre
skadefall bli 1,6 miljoner kronor, varav 0,3 miljoner kronor för kvarstå-
ende uppräkningskostnader. Utgiften för nya skadefall beräknas bli 2,8
miljoner kronor. Dessa utgifter har sjunkit beroende på att arbetsskade-
sjukpenning och därigenom också sjukpenning enligt LSP i princip har
avskaffats. Regeländringen har successivt fått genomslag. Utgifter för
skadestånd beräknas bli 4,2 miljoner kronor. Anslagsförbrukningen för
budgetåret 1995/96 beräknas till 8,6 miljoner kronor, dvs. 0,5 miljoner
kronor under anvisat anslag.

RFV beräknar resursbehovet för budgetåret 1997 för äldre skadefall
till ca 0,9 miljoner kronor, varav 0,2 miljoner kronor för kvarstående
uppräkningskostnader. Resursbehovet med anledning av senare skadefall
förväntas bli 2,0 miljoner kronor. Utgiften för skadestånd beräknas bli
2,8 miljoner kronor. Skadeståndslivräntoma räknas normalt upp om
basbeloppet ökat med minst 5 % sedan föregående uppräkning. RFV
beräknar att resursbehovet för 1997 blir 5,7 miljoner kronor vid basbe-
lopp 36 800 kronor. Anslagsposten är känslig för slumpmässiga varia-
tioner.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 10

Vissa regeländringar

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 10

Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan
socialförsäkring och hälso- och sjukvård

Regeringens förslag: Lagen (1992:863) om lokal försöksverksamhet
med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och
sjukvård förlängs att gälla till utgången av år 1997. Medel för finan-
siering av försöksverksamheten för år 1997 får disponeras från Ut-
giftsområde 10, anslaget Sjukpenning och rehabilitering, m.m.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Lokal försöksverk-
samhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso-
och sjukvård bedrivs inom fem försöksområden under tiden den
1 januari 1993 - den 31 december 1996. Ursprungligen avsåg försöks-
lagstiftningen tiden den 1 januari 1993 - 31 december 1995. Beslut om
förlängd försökslagstiftning till den 31 december 1996 fattades år 1995
(prop. 1994/95:197,bet. 1994/95:SfU 17, rskr. 1994/95:344). Försöksverk-
samheten regleras genom lagen (1992:863) om lokal försöksverksamhet
med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjuk-
vård.

De fem försöksområdena finns i Malmöhus län (Höör, Hörby och
Eslövs kommuner), Gävleborgs län (Sandvikens, Hofors och Ockelbo
kommuner), Västmanlands län (Köpings, Arboga och Kungsörs kommu-
ner), Gotlands län och Södermanlands län (Eskilstuna och Nyköpings
kommuner). Försöksverksamheten bygger på avtal mellan respektive
sjukvårdshuvudman och försäkringskassa och bedrivs på olika sätt i de
fem försöksområdena.

Ansvariga för försöken i Västmanlands län och Södermanlands län
har i skrivelser till Socialdepartementet begärt att försöksverksamheten
skall förlängas bl.a. i avvaktan på beslut om hur erfarenheterna från
försöksverksamheten skall permanentas och generaliseras. Enligt vad
regeringen erfarit föreligger intresse för en förlängning även från vissa
övriga försöksområden.

Som skäl för förlängning anförs bl.a. att försöksverksamheten entydigt
visar på en positiv utveckling av samverkan och att resultatutvecklingen
visar på stora besparingar i socialförsäkringen i fyra av de fem försöks-
områdena.

RFV och Socialstyrelsen har lämnat två lägesrapporter från försöks-
verksamheten (RFV REDOVISAR 1994:7 och 1995:11). Av rapporterna
framgår bl.a. att det sammanlagda ekonomiska resultatet i socialförsäk-
ringen år 1995 var ett överskott på knappt 70 miljoner kronor, vilket är
en markant ökning jämfört med år 1993.

Under senare år har i ett flertal rapporter tagits upp nödvändigheten
av bättre samordnade resurser för rehabiliteringsarbetet. Regeringen

anser det vara av stor vikt att de försöksverksamheter som bedrivs med
finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård
får fortsätta i avvaktan på beslut om bl.a. samverkansformema inom
rehabiliteringsområdet.

Regeringen anser att de ytterligare medel som behövs för den förläng-
da försöksverksamheten bör tas från Utgiftsområde 10, anslaget sjuk-
penning och rehabilitering, m.m.

Vid lagens tillkomst angavs att uppföljning av försöken skulle ske
löpande och att en slutlig utvärderingsrapport skulle vara färdigställd
senast den 1 november 1996. I samband med att försöksverksamheten
förlängdes t.o.m. år 1996 ansåg regeringen att den slutliga utvärderings-
rapporten skall redovisas före den 1 februari 1997.

Regeringen anser att det är viktigt att utvärderingen fullföljs enligt
den tidigare planeringen. Någon ändring av tidpunkten för denna föreslås
därför inte. Däremot bör RFV och Socialstyrelsen redovisa det ekono-
miska resultatet av försöksverksamheten för år 1997 under maj 1998.
För att beräkningsmodellen som används för utvärdering skall bli säkrare
föreslås att tidpunkten i 2 § ändras från januari till mars månad.

Den nu föreslagna förlängningen föranleder ändring i 2 § i lagen om
lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäk-
ring och hälso- och sjukvård.

Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan
socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 10

Regeringens förslag: Lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet
med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjuk-
vård och socialtjänst förlängs till utgången av år 2000. Medel för
finansiering av försöksverksamheten för åren 1999-2000 får i mot-
svarande mån disponeras från Utgiftsområde 10, anslagen Sjukpen-
ning och rehabilitering, m.m. respektive Allmänna försäkringskassor.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Riksdagen har be-
slutat om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan
socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Försöksverksam-
heten regleras genom lag (1994:566) om lokal försöksverksamhet med
finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och
socialtjänst.

Ansökningar om medverkan i försöksverksamheten skall beredas av
RFV i samråd med Socialstyrelsen (SoS). Försöksverksamheten startade
den 1 juli 1994 och skulle ursprungligen avslutas senast vid utgången av
år 1997. Beslut om förlängd försökslagstiftning till utgången av år 1998
fattades år 1995 (prop. 1994/95:197,bet. 1994/95 :SfU 17, rskr.
1994/95:344).

Ansökan om att medverka i försöksverksamheten har inkommit från
Bohuslandstinget, Stenungsunds kommun och Bohusläns allmänna för-
säkringskassa. Regeringen har den 30 juni 1994 beslutat om medgivande
för denna försöksverksamhet fr.o.m. 1 juli samma år.

Socialdepartementet har i skrivelser den 8 juli 1994 och den 13 april
1995 därefter inbjudit fler intresserade att inkomma med ansökan om att
medverka i försöksverksamheten.

Under hösten 1995 överlämnade Socialdepartementet 21 intresse-
anmälningar/ansökningar till RFV och SoS för beredning. RFV och SoS
tillsände den 20 november 1995 parterna inom samtliga intresserade
områden en skrivelse med anmodan att senast den 1 februari 1996 in-
komma med kompletteringar av sina intresseanmälningar/ansökningar.

Efter att RFV och SoS i skrivelse den 29 april i år redovisat förslag
till ytterligare försöksområden har Socialdepartementet bedömt att ytter-
ligare försöksområden kan komma i fråga att medverka i försöksverk-
samheten sedan de kompletterat ansökningarna med bl.a. den finansiella
planen.

Erfarenheter från Stenungsundsprojektet visar att det tar lång tid att
komma igång med en försöksverksamhet av detta slag. Försöket måste
förankras inom de olika organisationerna, bland både politiker och
tjänstemän.

För att en försöksperiod skall kunna ge underlag för tillfredsställande
utvärdering bör den omfatta flera år. Eftersom försöksverksamheten kan
pågå till utgången av år 1998 och några försöksområden utöver
Stenungsunds kommun ännu inte godkänts och således inte startat är det
angeläget att en förlängning sker. Regeringen föreslår därför att försöks-
verksamheten förlängs till utgången av år 2000.

En utvärderingsrapport avseende försöksverksamheten skall dock
redovisas till regeringen senast den 1 oktober 2000. En slutlig rapport
skall redovisas till regeringen senast den 1 juni 2001. Uppföljning och
utvärdering bör i övrigt ske löpande i enlighet med vad som angavs i
samband med införandet av försökslagstiftningen (prop. 1993/94:205).

Försäkringskassans andel av finansiellt över- eller underskott fördelas
mellan staten och försäkringskassan. Försäkringskassans andel av ett
över- eller underskott skall enbart avse den del som kan hänföras till
förvaltning och högst ett belopp motsvarande tio procent av de till led-
ningsorganet under försöksperioden avsatta medlen för anslaget Allmän-
na försäkringskassor. Övriga delar av ett över- eller underskott till för-
söksverksamheten regleras för statens del via anslaget Sjukpenning och
rehabilitering. Medel för finansiering av försöksverksamheten för åren
1999-2000 får i motsvarande mån disponeras från Utgiftsområde 10,
anslagen Sjukpenning och rehabilitering, m.m. respektive Allmänna
försäkringskassor.

Den finansiella ramen, parternas resursandelar samt principerna för
fördelning av över- och underskott för år 1999 - 2000 bör utformas i
enlighet med nuvarande regler och i samstämmighet mellan de berörda
parterna samt efter samråd med RFV och SoS.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 10

Den nu föreslagna förlängningen föranleder ändring i 11 § i lagen om
lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäk-
ring, hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1997

Ramanslag 16 359 370 tkr

Övrigt

Lagen (1992:863) om lokal försöksverksamhet med finansiell samord-
ning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård förlängs att
gälla till utgången av år 1997.

Lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell sam-
ordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst
förlängs till utgången av år 2000.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 10

Resultatbedömning

Regeringen har i propositionen 1995/96:209 Försäkringsskydd vid sjuk-
dom, m.m. föreslagit att arbetsgivaren ges ett lagstadgat ansvar för att
utge ersättning till arbetstagare i form av sjuklön med avseende på de
första 28 dagarna av ett sjukfall, dvs. att sjuklöneperioden förlängs. De
nya reglerna föreslås träda i kraft fr.o.m. den 1 januari 1997.

Enligt regeringens bedömning är det viktigt att insatserna för rehabili-
tering fortsätter och att de ansvariga utvecklar och förbättrar rehabilite-
ringsarbetet. Det är därvid viktigt att ta tillvara de erfarenheter som finns
inom rehabiliteringsområdet och på olika sätt verka för att dessa erfaren-
heter omsätts i det praktiska utvecklingsarbetet. Det är vidare enligt
regeringens mening väsentligt att metoder för att redovisa resultat av
gjorda rehabiliteringsinsatser utvecklas.

Regeringen har i vårpropositionen (prop. 1995/96:150) ansett att den
samverkan som skett i form av att försäkringskassan disponerat särskilda
medel för upphandling av medicinska rehabiliterings- och behandlings-
insatser från hälso- och sjukvården nu kan anses vara etablerad. I propo-
sitionen föreslog regeringen därför att denna samverkan i huvudsak kan
förutsättas ske med befintliga resurser och att en neddragning av de sär-
skilda stimulansmedlen därför kan vara motiverad med 185 miljoner
kronor år 1997 och 200 miljoner kronor år 1998 respektive 1999.

Regeringen har vidare i vårpropositionen redovisat avsikten att göra
en översyn av effekterna av de senaste årens rehabiliteringssatsningar

och att medlen för köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster
tillfälligt minskas med 200 miljoner kronor åren 1997 respektive 1998 i
avvaktan på resultatet av en sådan översyn. Riksdagen har i dessa delar
ställt sig bakom regeringens vårproposition (bet.l995/96:FiU10,
rskr. 1995/96:304).

Regeringen avser att besluta om tilläggsdirektiv till utredningen Över-
syn av inkomstbegreppen inom bidrags- och socialförsäkringssystemen
(Dir. 1996:52). Tilläggsdirektiven innebär att utredningens förslag skall
leda till besparingar motsvarande 250 miljoner kronor brutto (150
miljoner kronor netto) för helt år fr.o.m. år 1998.

För närvarande visar prognosen för närståendepenning på att antalet
ersatta dagar med närståendepenning kommer att öka ytterligare. Från år
1996 till år 1997 beräknas antalet ersatta dagar öka från 72 000 till
73 000 dagar.

För vissa yrkesskadeersättningar beräknar RFV att kostnader hänför-
liga till äldre skadefall minskar med 0,1 miljoner kronor per år. Under år
1999 förväntas här utbetalningar med 0,7 miljoner kronor. Kostnader för
skadefall inträffade efter juni 1977 väntas öka i ungefär samma takt som
kostnaderna för äldre skadefall minskar. Kostnadsposten förväntas under
år 1999 uppgå till 2,2 miljoner kronor. Utgiften för skadestånd beräknas
bli 2,8 miljoner kronor per år. RFV beräknar resursbehovet till 5,7
miljoner kronor för åren 1998 och 1999.

I anslagsberäkningen har beaktats de besparingseffekter som följer av
den denna dag till riksdagen överlämnade propositionen 1996/97:28
Kriterier för rätt till ersättning i form av sjukpenning och förtidspension.
Propositionen beskrivs närmare under avsnitt A. Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och handikapp.

Vidare har beaktats att ersättningsnivåerna avses höjas till 80% i sjuk-
försäkringen fr.o.m. år 1998 enligt vad som aviserats i prop.
1995/96:150. Hänsyn har också tagits till att den sjukpenninggrundande
inkomsten fr.o.m. år 1998 skall beräknas enligt nya regler, något som
delvis skall finansiera den höjda ersättningsnivån.

Slutsatser

För budgetåret 1997 innebär detta, sedan regeringen tagit hänsyn till en
viss kostnadsutveckling, att anslagsposten sjukpenning beräknas till

13 483 000 000 kronor. För år 1998 har utgifterna beräknats till

14 265 000 000 kronor och för år 1999 till 15 283 000 000 kronor.

Anslagsposten rehabilitering beräknas för budgetåret 1997 till
2 834 000 000 kronor sedan regeringen tagit hänsyn till en viss kost-
nadsutveckling. För år 1998 beräknas utgifterna till 2 926 000 000
kronor och för år 1999 till 3 221 000 000 kronor.

Anslagsposten närståendepenning beräknas för budgetåret 1997 till
36 710 000 kr. För år 1998 beräknas utgifterna till 40 126 000 kr och
för år 1999 till 41 731 000 kr.

Anslagsposten vissa yrkesskadeersättningar m.m. beräknas för budget-
året 1997 med utgångspunkt i RFV:s beräkningar till 5 660 000 kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 10

För år 1998 beräknas utgifterna till 5 700 000 kronor och för år 1999 till
5 750 000 kronor.

A 2. Handikappersättningar

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 10

1994/95	Utgift	939 524”
1995/96	Anslag	1 416 800	Utgiftsprognos	1 443 900
			därav 1996	971 912
1997	Förslag	978 700
1998	Beräknat	999 000
1999	Beräknat	1 023 600

¹ Beloppen anges i tusental kr

Från anslaget bekostas handikappersättning från folkpensioneringen.
Handikappersättning utges till person som fyllt 16 år och som fått sin
funktionsförmåga nedsatt före fyllda 65 år och därför behöver mer tids-
krävande hjälp av annan och/eller har merkostnader p.g.a. sitt handikapp.

Handikappersättningen utbetalas med belopp som per år motsvarar
69 %, 53 % eller 36 % av basbeloppet. Ersättningen kan utges tillsam-
mans med exempelvis förtidspension eller ålderspension, eller som själv-
ständig förmån.

Bestämmelserna om handikappersättning finns i 9 kap. lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

Den 1 januari 1994 infördes assistansersättning för svårt funktions-
hindrade personer. Detta reducerar behovet av handikappersättning i
vissa fall. En studie av samtliga assistansärenden som beviljades under
år 1994 visar att 3 343 personer som beviljades assistansersättning upp-
bar handikappersättning före beslut om assistansersättning. Av dessa fick
882 personer sin handikappersättning indragen då de beviljades assi-
stansersättning. 1 220 personer fick sin handikappersättning sänkt. Detta
har lett till att antalet ersättningar vid nivån 69 % minskat, medan an-
talet ersättningar med de andra nivåerna ökat något.

Antalet ersättningar i december

Är

1990

1992

1994

1996*

1997*

♦beräknat

Antal

49 700

50 700

53 200

54 200

54 500

Riksförsäkringsverket beräknar medelsbehovet under budgetåret 1997 till
992 000 000 kronor vid ett genomsnittligt basbelopp på 36 800 kronor.

Utvecklingen av handikappersättningen pekar på en allmän tendens att
antalet ersättningar ökar något. Kostnaden för budgetåret 1995/96
(18 mån) beräknas bli 1 443 900 000 kr.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 10

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1997
Ramanslag	978 700 tkr

Resultatbedömning och slutsatser

Anslagsbehovet för budgetåret 1997 utgår från det fastställda basbe-
loppet på 36 300 kronor. Antalet handikappersättningar beräknas under
år 1997 till totalt 54 350. Av dessa utges 13 650 med 69 % av basbe-
loppet, 9 450 med 53 % av basbeloppet och 31 250 med 36 % av bas-
beloppet. Uppräkning görs också med 5 % p.g.a. retroaktiva utbetal-
ningar. Anslagsbehovet blir därmed 978 700 000 kronor för budgetåret
1997.

Regeringen föreslår att 978 700 000 kronor anvisas under anslaget
Handikappersättning för budgetåret 1997. För budgetåren 1998 och
1999 beräknas anslagsnivån till 999 000 000 kronor respektive
1 023 600 000 kronor.

A 3. Förtidspensioner

1994/95	Utgift	14 916 700°
1995/96	Anslag	20 820 000	Utgiftsprognos	20 600 000
			därav 1996	13 556 000
1997	Förslag	13 389 000
1998	Beräknat	13 297 000
1999	Beräknat	13 524 000

¹ Beloppen anges i tusental kr

Från anslaget bekostas förtidspension från folkpensioneringen, pensions-
tillskott till förtidspension och bamtillägg till förtidspension. Utöver
förtidspension från detta anslag utbetalas även förtidspension i form av
ATP.

Förtidspension utges till den som på grund av sjukdom eller annan
nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan fått sin ar-
betsförmåga nedsatt med minst en fjärdedel. Förtidspension kan utges
som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån beroende på ar-
betsförmågans nedsättning. Hel förtidspension från folkpensioneringen
utgör för ogift pensionär 90% och för gift 72,5% av basbeloppet sedan
detta minskats med två procent. Folkpensionens storlek är beroende av
hur många år man varit bosatt i Sverige eller hur många år med ATP-
poäng som man har tjänat in. Den som har låg eller ingen ATP får pen-
sionstillskott. Maximalt pensionstillskott motsvarar 111,5% av basbe-
loppet sedan detta minskats med två procent. Pensionstillskottet avräknas
krona för krona mot utgående ATP.

Om arbetsförmågan inte anses varaktigt nedsatt men bedöms bli be-
stående en längre tid kan förtidspensionen tidsbegränsas och benämns då
sjukbidrag.

Tidigare kunde en förtidspensionär med barn under 16 år beviljas
bamtillägg. Denna möjlighet har upphört fr.o.m. den 1 januari 1990. De
som då hade bamtillägg får dock behålla detta tills barnet fyllt 16 år.

Kostnadsutvecklingen för anslaget är beroende av en mängd olika
faktorer. Av dessa är demografi, utveckling av ATP-nivån, basbelopps-
utveckling, regeltillämpning och praxisutveckling de viktigaste.

Utgifterna för förtidspension från folkpensioneringen (inklusive pen-
sionstillskott) uppgick budgetåret 1994/95 till 14 917 miljoner kronor.
Anslaget var uppfört med 15 410 miljoner kronor. Underskridandet på
493 miljoner kronor beror framför allt på att antalet förtidspensionärer
har blivit förre än vad som tidigare beräknats. Antalet nybeviljade för-
tidspensioner har minskat kraftigt de två senaste åren. År 1993 var an-
talet nybeviljade 62 500, år 1995 var antalet 39 200. För första gången
sedan 1960-talet har också det totala antalet förtidspensioner minskat
jämfört med året innan. Antalet förtidspensionärer uppgick i december
1995 till 408 600 jämfört med 410 600 i december 1994.

Den 1 juli 1993 infördes två nya nivåer inom förtidspensioneringen,
en fjärdedels och tre fjärdedels förmån. Nivån två tredjedels pension
upphörde, men finns kvar övergångsvis. Sedan de nya nivåerna infördes
har andelen partiella förmåner bland de nybeviljade ökat. Detta gäller
framför allt de två nya nivåerna, som också fortsätter att öka. Samtidigt
har andelen pensionärer med hel förtidspension minskat.

Den 1 oktober 1995 infördes nya regler i förtidspensioneringen med
syfte att förbättra beslutsunderlagen vid beslut om förtidspension. Detta
har haft en återhållande effekt på antalet nybeviljade förtidspensioner.

Medelbeloppet för folkpension i form av förtidspension (inklusive
pensionstillskott) sjunker. Medelbeloppet påverkas bl.a. av fördelningen
mellan hel och partiell pension, fördelningen mellan gifta och ogifta
samt hur stor andel som har pensionstillskott. Andelen med pensionstill-
skott sjunker i takt med att fler blir berättigade till ATP. Andelen hela
förtidspensioner sjunker medan andelen partiella ökar.

Medelbeloppet har också påverkats av regeländringar. Fr.o.m. den
1 juli 1995 har folkpensionsnivån för förtidspension sänkts från 96 till

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 10

90% av basbeloppet sedan detta minskats med två procent. Samtidigt har
pensionstillskottet höjts lika mycket för förtidspensionärer med låg eller
ingen ATP. Regelförändringen har medfört att genomsnittlig förtids-
pension sänkts med ungefär 4 procentenheter av basbeloppet. Fr.o.m.
den 1 januari 1996 har förtidspensionsbeloppet sänkts för gifta förtids-
pensionärer vars make inte har pension. Regeländringen har inneburit en
ytterligare minskning av medelpensionen.

Antalet bamtillägg till förtidspension var i december 1995 ca 5 000.
Antalet kommer att fortsätta att sjunka i takt med att förmånen avveck-
las. Utgifterna för bamtillägg var ca 52 miljoner kronor budgetåret
1994/95 och beräknas bli ca 61 miljoner kronor budgetåret 1995/96 (18
mån).

För innevarande budgetår beräknas utgifterna till 20 600 miljoner
kronor vilket är ett underskridande med 220 miljoner kronor jämfört
med anslaget belopp.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1997

Ramanslag 13 389 000 tkr.

Övrigt

Regeringen har denna dag överlämnat proposition 1996/97:28 Krite-
rier för rätt till ersättning i form av sjukpenning och förtidspension.
Därtill har Riksförsäkringsverket fått i uppdrag att lämna förslag till
utformning av ändrade regler för beräkning av antagandeinkomst i
samband med beslut om förtidspension enligt förslag i den ekono-
miska vårpropositionen (prop. 1995/96:150, bet. 1995/96:FiU10, rskr.
1995/96:304).

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 10

Resultatbedömning och slutsatser

För närvarande är tendensen att antalet förtidspensioner fortsätter att
minska. Prognosen pekar på att antalet kommer att vara lägre i december
1996 än i december året innan.

Det finns starka demografiska faktorer som talar för en ökning av an-
talet förtidspensioner beroende på att de stora åldersgrupper som är
födda på 1940-talet börjar nå upp i de åldrar då risken att bli förtids-
pensionär ökar. Det är emellertid mycket osäkert hur denna utveckling
kommer att bli. Utvecklingen av regeltillämpning och praxis har härvid
en stor betydelse. Förslagen om ändrade kriterier för rätt till förtidspen-

sion som överlämnas till riksdagen i dag (prop. 1996/97:28 Kriterier för
rätt till ersättning i form av sjukpenning och förtidspension) avses leda
till ett minskat antal förtidspensioner. Propositionen beskrivs närmare
under avsnitt A. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Den 1
januari 1997 avskaffas de särskilda regler som gäller för försäkrade som
är 60 år eller äldre vilket också torde få en minskande effekt på nybe-
viljandet.

I den ekonomiska vårpropositionen aviserade regeringen ändrade
regler för beräkning av antagandeinkomst i samband med beslut om
förtidspension. Riksförsäkringsverket har fått i uppdrag att lämna förslag
till utformning av ändrade regler. De nya reglerna avses träda i kraft den
1 juli 1997. Förslagen får i första hand konsekvenser för ATP-kostnader-
na men kan långsiktigt också komma att innebära konsekvenser för an-
slaget.

Regeringen beräknar medelsbehovet för budgetåret 1997 till
13 389 000 000 kronor. För budgetåren 1998 och 1999 beräknas ut-
gifterna till 13 297 000 000 kronor respektive 13 524 000 000 kronor.

I anslagsberäkningen har beaktats de besparingseffekter som följer av
propositionen 1996/97:28 Kriterier för rätt till ersättning i form av sjuk-
penning och förtidspension.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 10

5 B. Socialförsäkringsadministrationen

5.1 Allmänt

Socialförsäkringsadministrationen omfattar Riksförsäkringsverket (RFV)
och de allmänna försäkringskassorna som svarar för huvuddelen av sam-
hällets ekonomiska trygghetssystem.

5.1.1 Mål för socialförsäkringsadministrationen

De övergripande målen för verksamheten är att aktivt

- administrera och verka för en allmän socialförsäkring som ger ekono-
misk trygghet vid sjukdom, handikapp, ålderdom och vård av barn,

- verka för att förebygga och minska ohälsa samt genom att offensivt
arbeta med och samordna rehabiliteringen bidra till att ge sjuka och
funktionshindrade personer möjlighet att åter kunna arbeta,

- säkerställa likformighet och kvalitet i handläggningen av försäkrings-
och bidragsärenden.

I regleringsbrev för budgetåret 1994/95 angav regeringen följande resul-
tatkrav:

- Ohälsotalet bör sänkas jämfört med föregående budgetår.

- Insatser för att minska antalet långtidssjukskrivna och förtidspensionä-
rer skall prioriteras.

- Den genomsnittliga åldern för pensionsinträdet bör höjas.

14 Riksdagen 1996/97.1 saml. Nr 1. Del 4

- Andelen pappor som tar ut föräldrapenning bör öka och pappornas
andel av antalet uttagna föräldrapenningdagar bör öka.

- Inbetalningsgraden av underhållsbidrag i förhållande till utbetalda bi-
dragsförskott bör höjas.

- Pris- och kostnadsutvecklingen för prisnedsatta läkemedel bör begrän-
sas.

Enligt RFV ökade ohälsotalet, exkl. sjuklöneperioden omfattande de
första 14 dagarna i en sjukperiod, med 0,5 % under budgetåret 1994/95.
RFV:s uppskattning av ett ohälsotal som även omfattar sjuklöneperioden
visar dock en positiv utveckling.

Antalet långvariga ersättningsfall från sjukförsäkringen och antalet
nybeviljade förtidspensioner har minskat. RFV framhåller att insatser har
prioriterats för att effektivisera sjukfalls- och rehabiliteringsarbetet jämte
ökade efterkontroller av förtidspensioner.

Den genomsnittliga pensionsåldern har höjts med 0,3 år.

Inom föräldraförsäkringen ökade andelen män som uppburit föräldra-
penningdagar t.o.m. år 1994, samtidigt som männen tog ut fler dagar än
tidigare. Detta bedöms av RFV i viss utsträckning vara en effekt av in-
satser som bedrivits av RFV och försäkringskassorna. Därefter har dock
en minskning av antalet ersatta dagar skett med ca en procentenhet.

Vad gäller bidragsområdet sjönk inbetalningsgraden av underhålls-
bidrag i förhållande till utbetalt bidragsförskott från 27,59 % budgetåret
1993/94 till 27,43 % budgetåret 1994/95 och samhällets nettokostnad för
bidragsförskotten ökade således. Inbetalningsgraden av underhållsbidrag
i förhållande till debiterat bidrag ökade dock vilket enligt RFV tyder på
att genomförda insatser haft effekt.

Kostnaderna för läkemedel har ökat mer än beräknat. Eftersom RFV:s
möjligheter att påverka kostnaderna endast gäller prissättningen får, med
hänsyn till att prisökningen utgjort ca 3 %, målet att begränsa pris- och
kostnadsutvecklingen anses uppfyllt.

5.1.2 Fusk och systembrister

Riksrevisionsverket (RRV) har på regeringens uppdrag kartlagt fusk med
förmåner och bidrag av social karaktär samt ersättningar vid arbetslös-
het. De bidragsområden som i första hand studerats är förtidspensioner,
a-kassa/kontant arbetsmarknadsstöd, bidragsförskott, bostadsbidrag, sjuk-
penning och tillfällig föräldrapenning. Vidare har studerats förekomsten
av dubbla ersättningar från olika bidragssystem, fusk bland läkare och
invandrare samt ändamålsenligheten i kontroller och kontrollsystem.
Kartläggningen har resulterat i tre rapporter i vilka RRV lämnar förslag
till åtgärder (RRV 1995:32-34). Rapporterna har remissbehandlats.

Vidare har RFV utarbetat och till Socialdepartementet överlämnat en
rapport Missbruk och fusk med försäkring och bidrag (RFV ANSER
1996:2) med förslag till åtgärder.

Det är av stor vikt att förhindra överutnyttjande och missbruk av
trygghetssystemen. Inom Socialdepartementet och socialförsäkrings-

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 10

administrationen bedrivs ett omfattande arbete i detta avseende. Riks-
dagen har under våren antagit regeringens förslag till nya regler för bo-
stadsbidrag. Vidare har regeringen lämnat proposition till riksdagen om
en ny lag om underhållsstöd för barn till särlevande föräldrar (prop.
1995/96:208). Regelförändringarna syftar till att uppnå bättre fungerande
bidragssystem jämte kostnadsminskningar. Detta innebär vidare ett
minskat överutnyttjande och missbruk av dessa båda ersättningssystem.
Regeringen har också för avsikt att med utgångspunkt från RRV:s
rapporter under våren 1997 lägga fram en proposition till riksdagen om
åtgärder för att komma till rätta med de problem som kunnat konstate-
ras.

5.1.3 Utveckling av nytt pensionssystem

RFV har regeringens uppdrag att vidta förberedelser för det reformerade
pensionssystemet. Utgångspunkter för detta förberedelsearbete är riks-
dagens beslut den 8 juni 1994 om riktlinjer för ett reformerat ålderspen-
sionssystem. Det fortsatta genomförandet av pensionsreformen behandlas
under avsnitt 5 inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålder-
dom.

5.1.4 Översyn av socialförsäkringsadministrationens
organisationsstruktur

I enlighet med vad som anfördes i föregående års budgetproposition har
en särskild utredare haft i uppdrag att göra en översyn av socialförsäk-
ringsadministrationens organisationsstruktur. Utredningen, som antog
namnet Översynen av socialförsäkringsadministrationen (ÖSA-utred-
ningen), överlämnade den 30 april 1996 betänkandet Försäkringskassan
Sverige (SOU 1996:64). I betänkandet föreslås att försäkringskassorna
blir statliga myndigheter men med starkare lokal förankring. Betänkandet
remissbehandlas för närvarande.

Förslag som berör administrationen har också lämnats av Sjuk- och
arbetsskadekommittén (SAK) i betänkandet En allmän och aktiv försäk-
ring vid sjukdom och rehabilitering (SOU 1996:113).

5.1.5 Resultatinformation

Enligt regeringens bedömning visar RFV:s årsredovisning att verksam-
heten bedrivs i enlighet med gällande riktlinjer och med inriktning att nå
de uppsatta målen. RFV:s och försäkringskassornas arbetsinsatser har
också lett till att målen till viss del uppfyllts. För att följa produktivite-
ten i verksamheten används styckkostnad som jämförande mått. De
resultat som redovisas för olika förmånsslag varierar dock i den omfatt-
ningen att tydliga slutsatser inte kan dras för närvarande.

Resultatredovisningen bör som RRV framhåller utvecklas ytterligare.
Redovisningen av utvärderingsinsatser, tillsyn, informationsverksamhet
m.m. bör bli mer resultatorienterad. En struktur för RFV:s egen verk-

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 10

samhet bör utvecklas. Likaså bör redovisning av produktkvalitet och
styckkostnader utvecklas. Arbete i dessa avseenden pågår för närvarande
inom RFV.

I anslutning till ett gemensamt utvecklingsarbete som bedrivs av RFV
och Socialdepartementet angavs i årets regleringsbrev en förändrad in-
delning i verksamhetsgrenar. Avsikten är att åstadkomma en tydligare
redovisning enligt en indelning baserad på arbetsuppgifter i stället för
förmånsslag. De nya verksamhetsgrenarna avser utbetalning av ersätt-
ningar, åtgärder mot ohälsa och samlade insatser för analys och kvali-
tetssäkring.

För budgetåret 1995/96 har regeringen fastställt verksamhetsmål av
liknande innebörd som för föregående budgetår men med en tydligare
struktur. Nya mål har också tillkommit som innebär prioritering av in-
satser för likformighet och kvalitet i ärendehandläggningen samt förbätt-
rade analyser av resultat, kostnader och kvalitet.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 10

Slutsatser

De övergripande mål som fastställts inför budgetåret 1995/96 bör gälla
även för budgetåret 1997. Beträffande förslagen i betänkandet Försäk-
ringskassan Sverige (SOU 1996:64) samt betänkandet En allmän och
aktiv försäkring vid sjukdom och rehabilitering (SOU 1996:113) avser
regeringen att återkomma till riksdagen inför budgetåret 1998.

B 1. Riksförsäkringsverket
1994/95'’Utgift 717 711²*
1995/96 Anslag 1 139 351

1997 Förslag 726 634

1998 Beräknat 735 426

1999 Beräknat 777 671

Anslagssparande 185 000

Utgiftsprognos 1 022 000

därav 1996 760 000

' Anslaget Fl. Riksförsäkringsverket och del av anslaget Bil. Ersättning till Posten
AB

² Beloppen anges i tusental kr

Riksförsäkringsverket (RFV) är central förvaltningsmyndighet för social-
försäkringen och anslutande bidragssystem.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslags-
sparande på 185 miljoner kronor. Detta belopp hänför sig bl.a. till att
medel avsatta för viss projektverksamhet förts över till följande bud-
getår. Prognosen för anslagsbelastningen för innevarande budgetår visar
en minskning av anslagssparandet vilket bl.a. har samband med genom-
förande av uppskjutet projektarbete på ADB-området.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 10

Övergripande mål

För den kommande planeringsperioden skall följande övergripande
mål gälla för socialförsäkringsadministrationen. Målet för verksam-
hetsområdet skall under denna tid vara att aktivt

- administrera och verka för en allmän socialförsäkring som ger
ekonomisk trygghet vid sjukdom, handikapp, ålderdom och vård
av barn

- verka för att förebygga och minska ohälsa samt genom att
offensivt arbeta med och samordna rehabiliteringen bidra till att
ge sjuka och funktionshindrade personer möjlighet att åter kunna
arbeta,

- säkerställa likformighet och kvalitet i handläggningen av försäk-
rings- och bidragsärenden.

Resurser 1997

Ramanslag 726 634 tkr

Beräknade avgiftsinkomster 60 000 tkr

Resultatbedömning och slutsatser

Som anförts under inledningsavsnittet till Socialförsäkringsadministra-
tionen visar RFV:s årsredovisning att verksamheten bedrivs i enlighet
med gällande riktlinjer och med inriktning att nå de uppsatta målen.
Som angivits har också målen till vissa delar uppfyllts.

Regeringen beräknar RFV:s ramanslag för år 1997 med utgångspunkt
från ett besparingskrav om 3 % för budgetåret. Vidare gör regeringen
med hänsyn till RFV:s och försäkringskassornas budgetläge den bedöm-
ningen att ett belopp om 20 miljoner kronor bör föras över till försäk-
ringskassornas anslag.

Det nuvarande anslaget Bil. Ersättning till Posten AB föreslås upp-
höra. Motsvarande medel - med undantag för 40 miljoner kronor som
tas upp under försäkringskassornas ramanslag - har beräknats under
RFV:s anslag.

RFV har regeringens uppdrag att vidta förberedelser för det reforme-
rade pensionssystemet. Projektet som påbörjades under budgetåret
1994/95 finansieras huvudsakligen genom lån i Riksgäldskontoret. För
innevarande budgetår har riksdagen på tilläggsbudget under RFV:s ram-
anslag anvisat 23 miljoner kronor avseende räntekostnader och informa-
tion. För budgetåret 1997 beräknar regeringen RFV:s anslagsbehov för

pensionsreformen till 39 miljoner kronor, varav 29 miljoner kronor för
räntekostnader och 10 miljoner kronor för information.

Det är enligt regeringens mening av stor vikt att ett så omfattande
projekt som genomförandet av det reformerade pensionssystemet nog-
grannt följs och utvärderas samt ges tydliga ekonomiska ramar. RFV
kommer fram till och med budgetåret 2000 att behöva utöka lånen i
Riksgäldskontoret. Totalt för hela projektet beräknas en låneram om
1 000 miljoner kronor att behöva tas i anspråk. De kostnader som upp-
kommer i form av räntor och avskrivningar till följd av upplåningen i
Riksgäldskontoret skall som anförts i den ekonomiska vårpropositionen
finansieras inom ramen för det allmänna pensionssystemet. Regeringen
avser att i samband med förslag om den närmare utformningen och
finansieringen av det reformerade pensionssystemet återkomma till riks-
dagen angående finansiering av genomförandekostnadema och av den
löpande administrationen.

För år 1997 föreslår regeringen att 726 634 000 kronor anvisas till
Riksförsäkringsverket. För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till
735 426 000 kronor. För år 1999 beräknas 777 671 000 kronor. De
beräknade beloppen kan senare komma att påverkas av bedömningen av
förslag av utredningen Översynen av socialförsäkringsadministrationen
(ÖSA-utredningen) och av Sjuk- och arbetsskadekommittén (SAK).

Vissa av RFV:s administrationskostnader finansieras via ersättningar
som lämnas från Allmänna pensionsfonden och de affarsdrivande ver-
ken. Dessa inkomster kan för budgetåret 1997 beräknas till 60 000 000
kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 10

B 2. Allmänna försäkringskassor

1994/95	Utgift	4 213 000”	Anslagssparande	273 000
1995/96	Anslag	6 472 407	Utgiftsprognos	6 697 600
			därav 1996	4 536 475
1997	Förslag	4 379 578
1998	Beräknat	4 309 637
1999	Beräknat	4 439 908

¹ Beloppen anges i tusental kr

De allmänna försäkringskassorna har till uppgift att handlägga enskilda
ärenden inom socialförsäkrings- och bidragssystemen på regional och
lokal nivå. För närvarande finns 25 försäkringskassor med 359 lokal-
kontor och 21 mindre serviceenheter i landet. Lokalkontorsnätet täcker
hela landet och i varje kommun finns minst ett lokalkontor. Vid försäk-
ringskassorna arbetade vid ingången av budgetåret 1995/96 ca 16 900
personer - 2 700 på centralkontoren och 14 200 på lokalkontoren.

Vad gäller resultat beträffande i regleringsbrevet angivna resultatmål
hänvisas till vad som anförts under verksamhetsområdet Socialförsäk-
ringsadministrationen avsnitt 5.1.5 Resultatinformation. Arbetet med att
utveckla och förbättra mål- och resultatstyrningen i organisationen pågår.

Ambitionen är att formerna för mål- och resultatstyrningen skall ha avse-
värt utvecklats inför år 1997.

RFV har i en rapport till regeringen redovisat hur besparingskravet
motsvarande 5 % för budgetåret 1995/96 kommer att mötas på försäk-
ringskassorna. Som en konsekvens av anslagsminskningen har personal-
neddragningar gjorts och effektivitets- och förenklingsåtgärder har vid-
tagits och planeras. RFV betonar samtidigt att neddragningen på anslaget
leder till att verksamheten sätts under allt kraftigare påfrestning och att
resursförstärkning behövs för att säkra handläggningskvaliteten. Detta
resursbehov beror främst på volymökningar och regelförändringar inom
verksamheten. Stora krav ställs också på administrationen för att genom-
föra åtgärder mot fusk och att förbättra den interna kontrollen och be-
slutskvaliteten samt att vidta insatser inom rehabiliteringsområdet.

RFV har vid sina beräkningar av resursbehovet för budgetåret 1997
utgått från att ett sparbeting om 3 % skall genomföras. I samband här-
med förutsätts dock att försäkringskassornas medelsbehov beaktas inför
nya reformer.

Som angetts under rubriken verksamhetsområdet Socialförsäkrings-
administrationen avsnitt 5.1.4 har i enlighet med vad som anfördes i
föregående års budgetproposition en särskild utredare haft i uppdrag att
göra en översyn av socialförsäkringsadministrationens organisationsstruk-
tur. Utredningen överlämnade i april 1996 betänkandet Försäkrings-
kassan Sverige (SOU 1996:64). Även sjuk- och arbetsskadekommittén
(SOU 1996:113) har i sitt slutbetänkande behandlat frågor om socialför-
säkringens administration.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 10

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Gemensamma övergripande mål för socialförsäkringsadministrationen
finns formulerade under anslaget Riksförsäkringsverket.

Resurser 1997

Ramanslag

Beräknade avgiftsinkomster:

4 379 578 tkr

Allmänna pensionsfonden
Arbetsskadeförsäkringen

250 000 tkr

225 000 tkr

Resultatbedömning

Årsredovisningen för socialförsäkringsadministrationen visar enligt rege-
ringens bedömning att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande
riktlinjer. Regeringen anser det dock angeläget att resultatredovisningen
utvecklas ytterligare.

Regeringen beräknar de allmänna försäkringskassornas ramanslag för
år 1997 med utgångspunkt från ett besparingskrav om 3 % för budget-
året. Vidare gör jegeringen bedömningen att försäkringskassorna bör
tillföras resursförstärkningar i anslutning till ett flertal reformer inom
socialförsäkringsområdet m.m. främst rörande bostadsbidrag och under-
hållsstöd som innebär ökade arbetsuppgifter. Utöver 40 miljoner kronor
som beräknats i den ekonomiska vårpropositionen föreslås att för bud-
getåret 1997 20 miljoner kronor förs över till försäkringskassorna från
RFV:s anslag. Härutöver föreslås att 40 miljoner kronor från det nu-
varande anslaget Bli. Ersättning till Posten AB tillförs kassornas ram-
anslag. Därutöver överförs 3 miljoner kronor till försäkringskassorna från
Justitiedepartementets anslag till allmänna domstolarna för införandet av
tvåpartsprocess vid de allmänna förvaltningsdomstolarna (prop.
1995/96:128, bet,1995/96:SfU6, rskr. 1995/96:86).

Slutsatser

För år 1997 föreslår Regeringen att 4 379 578 000 kronor anvisas till de
Allmänna försäkringskassorna. För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till
4 309 637 000 kronor och för år 1999 beräknas 4 439 908 000 kronor.
De beräknade beloppen kan senare komma att påverkas av bedömningen
av förslag av utredningen Översynen av socialförsäkringsadministra-
tionen (ÖSA-utredningen) och av Sjuk- och arbetsskadekommittén
(SAK).

Vissa av försäkringskassornas administrationskostnader finansieras via
ersättningar som lämnas från Allmänna pensionsfonden samt från Ar-
betsskadeförsäkringen. Dessa inkomster kan för budgetåret 1997 beräk-
nas till 475 000 000 kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 10

Utgiftsområde 11

Ekonomisk trygghet
vid ålderdom

Regeringens proposition
1996/97:1

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

(utgiftsområde 11)

Prop.

1996/97:1

Utgiftsområde 11

Innehållsförteckning

1. Förslag till riksdagsbeslut ...................... 2

2. Lagtext .................................. 3

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381)

om allmän försäkring ................... 3

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:382)
angående införande av lagen om allmän försäkring 6

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1969:205)

om pensionstillskott .................... 8

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om

bostadstillägg till pensionärer.............. 11

3. Utgiftsområdets inriktning och innehåll............. 14

3.1 Inriktning för utgiftsområdet .............. 14

3.2 Utgiftsområdets innehåll ................. 14

3.3 Utgiftsutveckling ...................... 17

4. Anslag .................................. 17

A 1. Ålderspensioner ....................... 17

A 2. Efterlevandepensioner till vuxna............ 20

- Förkortad omställningspension............. 21

- Växling folkpension och pensionstillskott ..... 22

- Inkomstprövning av folkpension i form av

änkepension.......................... 23

A 3. Bostadstillägg till pensionärer.............. 31

- Sänkt kompensationsgrad för BTP .......... 32

- Fritidsfastighet medräknas som förmögenhet vid

beräkning av BTP...................... 33

- Höjd skälig bostadskostnad vid beräkning av

särskilt bostadstillägg till pensionärer ........ 35

5. Det fortsatta genomförandet av pensionsreformen...... 38

5.1 Framflyttning av vissa tidpunkter för

ikraftträdande av det reformerade

pensionssystemet m.m................... 39

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring,

2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:382)
angående införande av lagen om allmän försäkring,

3. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1969:205)
om pensionstillskott,

4. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:308)
om bostadstillägg till pensionärer,

5. godkänner vad regeringen anfört om ffamflyttning av vissa tid-
punkter vad avser det reformerade pensionssystemet m.m.,

6. för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 11. Eko-
nomisk trygghet vid ålderdom enligt följande uppställning:

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 11

Anslag	Anslagstyp	Anslagsbelopp tusental kr
A 1. Ålderspensioner	ramanslag	53 148 000
A 2. Efterlevandepensioner till vuxna	ramanslag	857 000
A 3. Bostadstillägg till pensionärer	ramanslag	9 970 000
Summa för utgiftsområdet		63 975 000

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 11

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring¹

dels att 8 kap. 4 och 11 §§ samt punkt 2 i övergångsbestämmelserna
till lagen (1988:881) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,

dels att det i övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om änd-
ring i nämnda lag skall införas tre nya punkter, 18-20, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 kap

4§^f

Rätt till omställningspension har en efterlevande make, som inte har
uppnått 65 års ålder och som stadigvarande sammanbodde med sin make
vid dennes död, om den efterlevande

a) vid dödsfallet stadigvarande sammanbodde med barn under tolv år,
som stod under vårdnad av makarna eller endera av dem, eller

b) oavbrutet hade sammanbott med maken under en tid av minst fem
år fram till tidpunkten för dödsfallet.

Rätten till omställningspension
enligt denna paragraf avser en tid
av tolv månader räknat från tid-
punkten för dödsfallet.

Rätten till omställningspension
enligt denna paragraf avser en tid
av sex månader räknat från tid-
punkten för dödsfallet.

Omställningspension liksom hel
särskild efterlevandepension utgör
för år räknat 96 procent av basbe-
loppet.

§³

Omställningspension liksom hel
särskild efterlevandepension utgör
för år räknat 90 procent av basbe-
loppet.

2. I fall då rätt till familjepension grundas på dödsfall som har inträffat
före ikraftträdandet gäller fortfarande äldre bestämmelser om sådan pen-
sion, i den mån inte något annat sägs nedan.

¹ Lagen omtryckt 1982:120.

² Senaste lydelse 1988:881.

³ Senaste lydelse 1988:881.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Folkpension i form av änkepen-
sion skall, om inte annat följer av
8 kap. 4 § andra och tredje
styckena i deras äldre lydelse, för
år räknat utgöra 90 procent av
basbeloppet.

18. Folkpension i form av änke-
pension skall minskas med 30
procent av årsinkomsten beräknad
enligt 5, 5 a och 5 b §§ lagen
(1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer.

Om rätt föreligger till såväl folk-
pension i form av änkepension
som bostadstillägg till pensionärer
skall änkepensionen minskas på
grund av årsinkomsten först efter
minskning av bostadstillägget en-
ligt 6 § lagen om bostadstillägg
till pensionärer.

Föreligger inte rätt till bostads-
tillägg till pensionärer på grund
av att pensionstagaren inte är bo-
satt i Sverige, skall som års-
inkomst endast räknas sådan in-
komst som utgörs av tilläggspen-
sion, pension enligt utländsk lag-
stiftning, tjänstepension eller mot-
svarande ersättning som följer av
kollektivavtal samt arbetsskade-
ersättning eller motsvarande er-
sättning.

Om änkepension enligt be-
stämmelserna i 5 kap. skall utges
med viss andel av oavkortad sådan
pension, skall minskningen med
hänsyn till årsinkomsten beräknas
på oavkortad pension och andels-
beräkningen göras först på det be-
lopp som framkommer efter denna
minskning.

19. Minskning av folkpension i
form av änkepension enligt punkt
18 skall inte göras för en tid av
sex månader räknat från tidpunk-
ten för dödsfallet. Sådan minsk-
ning skall inte heller göras om den
efterlevande har vårdnaden om
och stadigvarande sammanbor
med barn under tolv år, som vid
dödsfallet stadigvarande vistades i
makarnas hem.

20. Bestämmelserna i 9 och
11 §§ lagen (1994:308) om bo-

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

stadstillägg till pensionärer skall
gälla på motsvarande sätt i fråga
om folkpension i form av änkepen-
sion.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 11

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. De nya punkterna
18-20 i övergångsbestämmelserna skall dock tillämpas forst avseende
änkepension for tid från och med den 1 april 1997.

2. För efterlevandepension som avser tid före ikraftträdandet gäller
äldre bestämmelser.

3. I fråga om rätt till omställningspension som grundas på dödsfall
som inträffat före ikraftträdandet, gäller fortfarande 8 kap. 4 § i sin
tidigare lydelse.

4. Folkpension i form av änkepension som beviljats enligt äldre be-
stämmelser och vartill rätt föreligger vid ikraftträdandet skall omprövas.
Har for omprövning nödvändiga uppgifter - genom ny ansökan eller på
annat sätt - inte inkommit till försäkringskassan före den 1 mars 1997,
får försäkringskassan dra in änkepensionen avseende tid från och med
den 1 april 1997.

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:382)
angående införande av lagen om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 16 och 32 §§ lagen (1962:382) angående
införande av lagen om allmän försäkring skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 §'

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 11

Bestämmelserna i tredje stycket
punkterna 1-4 övergångsbestäm-
melserna till lagen (1960:99) an-
gående ändring i lagen den 29 juni
1946 (nr 431) om folkpensionering
skall fortfarande tillämpas. Beträff-
ande änkepension efter man, som
avlidit före den 1 juli 1960, skall
dock i stället för 8 § första stycket
lagen om folkpensionering i lag-
rummets lydelse före nämnda tid-
punkt gälla, att sådan pension
minskas med 35 procent av den
pensionsberättigades årsinkomst.
Vid tillämpning i fall som nu sagts
av 13 § 2 mom. sistnämnda lag
skall även procenttalet 20 utbytas
mot 10 samt beloppet 20 000
kronor utbytas mot 75 000 kronor.
Vid inkomstberäkningen bortses
från inkomst av sådan privatbo-
stadsfastighet eller privatbostad
som avses i 5 § kommunalskatte-
lagen (1928:370). Vid beräkning
av förmögenhet skall värdet av
sådan privatbostadsfastighet eller
privatbostad inte beaktas.

Bestämmelserna i tredje stycket
punkterna 1-3 övergångsbestäm-
melserna till lagen (1960:99) an-
gående ändring i lagen den 29 juni
1946 (nr 431) om folkpensionering
skall fortfarande tillämpas. Be-
träffande änkepension efter man,
som avlidit före den 1 juli 1960,
skall bestämmelserna i punkterna
18 och 20 övergångsbestämmelser-
na till lagen (1988:881) om änd-
ring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring tillämpas.

32 §²

Fråga rörande änkepension i anledning av dödsfall, som inträffat före
den 1 juli 1960, skall prövas av den allmänna försäkringskassa, hos
vilken den försäkrade är inskriven.

Vid omräkning av förmånsbe-
loppen för änkepensioner till följd
av ändrade förhållanden gäller i
tillämpliga delar bestämmelserna i
9 § lagen (1994:308) om bostads-
tillägg till pensionärer.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. De nya bestämmelserna
skall dock tillämpas först avseende änkepension för tid från och med
den 1 april 1997.

¹ Senaste lydelse 1994:311.

² Senaste lydelse 1994:311. Ändringen innebär att andra stycket upphävs.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. Folkpension i form av änkepension som beviljats enligt äldre be-
stämmelser och vartill rätt föreligger vid ikraftträdandet skall omprövas.
Har för omprövning nödvändiga uppgifter - genom ny ansökan eller på
annat sätt - inte inkommit till försäkringskassan före den 1 mars 1997,
får försäkringskassan dra in änkepensionen avseende tid från och med
den 1 april 1997.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 11

15 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 4

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1969:205) om
pensionstillskott

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 11

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1969:205) om pensionstillskott
dels att 2, 2 a och 5 §§ skall ha följande lydelse,
dels att nuvarande 2 b § skall betecknas 2 c §,
dels att den nya 2 c § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse,

2 b §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Om inte annat följer av bestäm-
melserna i andra och tredje
styckena eller i 2 b § är pensions-
tillskottet till ålderspension, om-
ställningspension, särskild efter-
levandepension eller änkepension
femtiofem och en halv procent av
basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring
minskat enligt tredje stycket
samma lagrum.

§'

Om inte annat följer av bestäm-
melserna i andra och tredje
styckena eller i 2 c § är pensions-
tillskottet till ålderspension fem-
tiofem och en halv procent av bas-
beloppet enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring
minskat enligt tredje stycket
samma lagrum.

För den som har börjat att ta ut sin ålderspension tidigare eller senare
än den månad under vilken han fyller sextiofem år är pensionstillskottet
det belopp som framkommer om det i första stycket angivna procenttalet
minskas eller ökas i motsvarande mån som pensionen skall minskas eller
ökas enligt 6 kap. lagen om allmän försäkring.

Pensionstillskottet till änkepen-
sion, som enligt 8 kap. 4 § andra
eller tredje stycket lagen om all-
män försäkring i detta lagrums
lydelse vid utgången av år 1989
betalas ut med minskat belopp, är
det belopp som framkommer om
det i första stycket angivna
procenttalet minskas i motsvaran-
de mån. Pensionstillskottet till par-
tiell ålderspension är motsvarande
andel av det pensionstillskott som
angetts i första eller andra stycket.
För den som har partiell särskild
efterlevandepension eller har
änkepension, som med tillämpning
av punkt 6 i övergångsbestämmel-
serna till lagen (1988:881) om
ändring i lagen (1962:381) om
allmän

Pensionstillskottet till partiell
ålderspension är motsvarande an-
del av det pensionstillskott som
angetts i första eller andra stycket.

¹ Senaste lydelse 1992:1739.

Nuvarande lydelse

försäkring betalas ut med viss an-
del av en oreducerad sådan pen-
sion, är pensionstillskottet motsva-
rande andel av det pensionstill-
skott som angetts i första stycket.

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 11

2 a

Om inte annat följer av bestäm-
melserna i andra stycket eller i
2 b § är pensionstillskottet till för-
tidspension etthundraelva och en
halv procent av basbeloppet enligt
1 kap. 6 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring minskat enligt
tredje stycket samma lagrum.

§²

Om inte annat följer av bestäm-
melserna i andra stycket eller i
2 c § är pensionstillskottet till för-
tidspension etthundraelva och en
halv procent av basbeloppet enligt
1 kap. 6 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring minskat enligt
tredje stycket samma lagrum.

För den som har partiell förtidspension är pensionstillskottet motsva-
rande andel av det pensionstillskott som anges i första stycket. För den
som för förtidspension för tid efter det att ålderspension upphört att
betalas ut enligt 6 kap. 3 § lagen om allmän försäkring skall pension-
stillskottet minskas i motsvarande mån som förtidspensionen minskas
enligt 7 kap. 4 § andra stycket lagen om allmän försäkring.

2b§³

Om inte annat följer av bestäm-
melserna i andra stycket eller i 2 c
§ är pensionstillskottet till omställ-
ningspension, särskild efterlevan-
depension eller änkepension sex-
tioen och en halv procent av bas-
beloppet enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring
minskat enligt tredje stycket sam-
ma lagrum.

Pensionstillskottet till änkepen-
sion, som enligt 8 kap. 4 § andra
eller tredje stycket lagen om all-
män försäkring i detta lagrums
lydelse vid utgången av år 1989
betalas ut med minskat belopp, är
det belopp som framkommer om
det i första stycket angivna pro-
centtalet minskas i motsvarande
mån. För den som har partiell
särskild efterlevandepension eller
har änkepension, som med tillämp-
ning av punkt 6 i övergångsbe-
stämmelserna till lagen (1988:881)
om ändring i lagen (1962:381) om

² Senaste lydelse 1995:511.

³ Senaste lydelse 1992:1278.

Nuvarande lydelse

(2 b §)

Pensionstillskottet till ålderspen-
sion, omställningspension, särskild
efterlevandepension, änkepension
eller fortidspension som enligt be-
stämmelserna i 5 kap. lagen
(1962:381) om allmän försäkring
utges med viss andel av oavkortad
sådan pension utgör motsvarande
andel av det pensionstillskott som
anges i 2 eller 2 a §.

5
Pensionstillskott till änkepension
enligt 16 § lagen den 25 maj 1962
(nr 382) angående införande av
lagen om allmän försäkring skall
utgå efter samma grunder som
änkepensionen. Minskning av pen-
sionstillskottet med hänsyn till den
pensionsberättigades inkomst skall
göras först sedan bostadstillägg
helt bortfallit men innan minsk-
ning sker av änkepensionen.

Föreslagen lydelse

allmän försäkring betalas ut med
viss andel av en oreducerad sådan
pension, är pensionstillskottet mot-
svarande andel av det pensionstill-
skott som angetts i första stycket.

2c §

Pensionstillskottet till ålderspen-
sion, omställningspension, särskild
efterlevandepension, änkepension
eller förtidspension som enligt be-
stämmelserna i 5 kap. lagen
(1962:381) om allmän försäkring
utges med viss andel av oavkortad
sådan pension utgör motsvarande
andel av det pensionstillskott som
anges i 2, 2 a eller 2 b §.

§⁴

Pensionstillskott till änkepension
skall utgå efter samma grunder
som änkepensionen. Minskning av
pensionstillskottet med hänsyn till
den pensionsberättigades inkomst
skall göras först sedan bostads-
tillägg helt bortfallit men innan
minskning sker av änkepensionen.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 11

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. De nya bestämmelserna i
5 § skall dock tillämpas först för tid från och med den 1 april 1997.
Äldre bestämmelser tillämpas i fråga om pensionstillskott för tid före
ikraftträdandet.

⁴ Senaste lydelse 1994:312.

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:308) om bostadstillägg
till pensionärer

dels att 4, 5 och 7 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 5 b §, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Bostadstillägg lämnas med 85
procent av bostadskostnaden per
månad av den del som överstiger
100 kronor men inte 4 000 kronor.

Bostadstillägg lämnas med 83
procent av bostadskostnaden per
månad av den del som överstiger
100 kronor men inte 4 000 kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 11

För pensionär boende i tvåbäddsrum i särskild boendeform lämnas inte
bostadstillägg för bostadskostnad som överstiger 2 000 kronor per
månad. I fråga om makar tillämpas dock första stycket.

5 §'

Storleken av det bostadstillägg som lämnas är beroende av pensionä-
rens årsinkomst. Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för år
räknat, som någon kan antas komma att erhålla under den närmaste
tiden.

Som årsinkomst räknas inte

1. allmänt barnbidrag,

2. folkpension,

3. tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den
del pensionen föranlett minskning av pensionstillskott enligt 3 § lagen
(1969:205) om pensionstillskott eller av bamtillägg enligt 9 kap. 1 §
sista stycket lagen om allmän försäkring i detta lagrums lydelse vid
utgången av år 1989,

4. livränta som avses i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring i vad
den enligt samma lagrum avdragits från pension eller understöd som
någon på grund av släktskap eller svågerlag kan vara föranledd att utge,

5. vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349) eller lagen
(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,

6. studiehjälp och studiemedel enligt studiestödslagen,

7. utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning,

8. socialbidrag,

9. bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

10. familjebidrag enligt familjebidragsförordningen (1991:1492),

11. inkomst av sådan privat-
bostadsfastighet eller privatbostad
som avses i 5 § kommunalskatte-
lagen (1928:370),

12. ersättning som avses i lagen (1971:118) om skattefrihet för er-
sättning till neurosedynskadade.

Som årsinkomst skall inte heller räknas inkomst som är avsedd att vara
en kostnadsersättning.

¹ Senaste lydelse 1995:1486.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Avdrag från årsinkomsten får göras på sådant sätt som anges i 33 § 1
mom. kommunalskattelagen för kostnader som hänför sig till intäkt av
tjänst i den mån sådan inkomst ingår i årsinkomsten samt för under-
hållsbidrag till före detta make i den utsträckning som anges i 46 § sam-
ma lag.

För den som uppbär partiell förtidspension skall vid inkomstberäkning-
en bortses från ett belopp som motsvarar skillnaden mellan

a) ett för den försäkrade beräknat belopp av hel förtidspension jämte
däremot svarande pensionstillskott, beloppet i förekommande fall beräk-
nat med beaktande av bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän
försäkring och

b) den utgående förtidspensionen jämte pensionstillskott.

Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler som fastställs av
regeringen.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 11

Vid beräkning av förmögenhet
skall värdet av sådan privat-
bostadsfastighet eller privatbostad
som avses i 5 § kommunalskatte-
lagen inte beaktas.

Avkastning av förmögenhet skall
anses utgöra fem procent av för-
mögenhetsvärdet för år räknat. Vid
beräkning av förmögenhets avkast-
ning skall dock denna höjas med
tio procent av det belopp, varmed
förmögenheten överstiger för den
som är gift sextiotusen kronor, och
för annan sjuttiofemtusen kronor.
Vid beräkning av förmögenhet
skall värdet av sådan privat-
bostadsfastighet eller privatbostad
som avses i 5 § kommunalskatte-
lagen och som utgör pensionärens
permanentbostad inte beaktas.

I fråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra
hälften av deras sammanlagda årsinkomst. Vid tillämpning av sjunde
stycket skall i sådant fall värdet av förmögenhet beräknas utgöra hälften
av deras sammanlagda förmögenhet.

Årsinkomsten avrundas för envar pensionsberättigad till närmast hela
tiotal kronor.

5 b §

Vid beräkning av årsinkomst en-
ligt 5 § första stycket för den som
är berättigad till folkpension i
form av änkepension skall bortses
från livränta enligt 6 kap. 1 §
lagen (1976:380) om arbetsskade-
försäkring eller motsvarande liv-
ränta som bestäms med tillämp-
ning av sagda lag till den del liv-
räntan överstiger det belopp denna
skulle ha uppgått till om inte änke-
pensionen minskats med hänsyn
till årsinkomst. Detsamma skall
gälla för tjänstepension eller mot-
svarande ersättning som följer av
kollektivavtal och som är samord-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nad med folkpension i form av
änkepension.

7 §²

Rätten till särskilt bostadstillägg prövas utan ansökan. Särskilt bo-
stadstillägg lämnas med skillnadsbeloppet, om den pensionsberättigades
inkomster efter avdrag for skälig bostadskostnad understiger en skälig
levnadsnivå, allt räknat per månad.

Vid tillämpning av första stycket beaktas följande inkomster, nämligen

1. folkpension enligt lagen (1962:381) om allmän forsäkring, dock inte
handikappersättning,

2. pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott och
tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring till den del pensionen
föranleder minskning av pensionstillskott, det sammanlagda beloppet
dock minskat med 25 procent av basbeloppet när fråga är om förtids-
pension,

3. särskilt pensionstillägg enligt lagen (1990:773) om särskilt pen-
sionstillägg till folkpension for långvarig vård av sjukt eller handikappat
barn,

4. bostadstillägg enligt denna lag,

5. hälften av den inkomst som medräknas vid bestämmande av års-
inkomst enligt 5 §.

En skälig levnadsnivå enligt första stycket skall alltid anses utgöra
lägst 1,22 gånger basbeloppet for den som är ogift och lägst 1,01 gånger
basbeloppet for den som är gift.

Inkomsterna enligt andra stycket 1 och 2 skall sammanlagda alltid
anses utgöra lägst 1,515 gånger basbeloppet minskat med två procent för
den som är ogift och lägst 1,34 gånger basbeloppet minskat med två
procent for den som är gift.

Som skälig bostadskostnad enligt
första stycket skall anses en bo-
stadskostnad som uppgår till högst
5 200 kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 11

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Den nya lydelsen av 5 §
och den nya 5 b § skall dock inte tillämpas i fråga om bostadstillägg
som avser tid före den 1 april 1997.

² Senaste lydelse 1995:512.

3 Utgiftsområdets inriktning och innehåll

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 11

3.1 Inriktning för utgiftsområdet

Den viktigaste förutsättningen för en god välfärdspolitik är statsfinanser
i balans. Solidariskt finansierad välfärdspolitik förutsätter gemensamt
ansvar och att alla görs delaktiga genom generella lösningar som ger
rättigheter utifrån behov och inte betalningsförmåga. Ett bra välfärdssys-
tem som omfattar alla är det bäst fungerande fördelningspolitiska instru-
mentet. Framförallt gynnas de som behöver stödet mest.

För att tillgängliga resurser skall kunna användas på bästa sätt krävs
samverkan och engagemang över myndighets- och organisationsgränser.

Vidare reformeras ålderspensionssystemet med syfte att skapa en god
följsamhet i förhållande till framtida samhällsekonomiska och demogra-
fiska påfrestningar. Övergången till pension grundad på livsinkomsten
innebär ett starkare samband mellan de pensionsavgifter som betalas in
under den förvärvsaktiva tiden och den kommande ålderspensionen.
Genom att årlig information om intjänad pensionsrätt skall lämnas kom-
mer den enskilde att få en bättre överblick över den förväntade ekono-
miska situationen efter pensioneringen.

3.2 Utgiftsområdets innehåll

Utgiftsområdet omfattar folkpension och pensionstillskott i form av
ålderspension, särskilt pensionstillägg, efterlevandepension till vuxna och
bostadstillägg till pensionärer. Ålderspension och särskilt pensionstillägg
utgör fr.o.m. budgetåret 1997 ett anslag.

Statsbudgetens utgifter inom området uppgår år 1996 till ca 65 miljar-
der kronor. ATP i form av ålderspension och efterlevandepension till
vuxna finansieras vid sidan av statsbudgeten. Kostnaden för ATP år
1996 är ca 94 miljarder kronor.

Andelen pensionärer med ATP ökar. Den intjänade rätten till ATP
blir samtidigt allt högre. Detta medför att utgifterna för pensionstillskott
inom utgiftsområdet minskar samtidigt som ATP-utgiftema stiger.

Det största anslaget inom utgiftsområdet är ålderspensioner som står
för 82 % av kostnaderna. Antalet nytillkommande ålderspensionärer
minskar svagt under de närmaste åren. Några år in på 2000-talet kom-
mer den demografiska utvecklingen dock att leda till ett ökande antal
ålderspensionärer och därmed ökande utgifter.

Efterlevandepensioner till vuxna omfattar omställningspension, sär-
skild efterlevandepension samt änkepension. Änkepensionerna avskaffa-
des och ersattes med omställningspension i och med efterlevandere-
formen men till följd av omfattande övergångsbestämmelser är änkepen-

sionema utgifts- och antalsmässigt dominerande. Under många år Prop. 1996/97:1
framöver kommer den dominerande delen av anslaget efterlevandepen- Utgiftsområde 11
sioner till vuxna att avse änkepensionerna.

Ungefar 27 % av pensionärerna uppbär bostadstillägg (BTP). Flertalet
(80%) är ålderspensionärer. Andelen förtidspensionärer har ökat något
under senare år. Det totala antalet pensionärer med BTP har minskat
under det senaste året. Samtidigt har medelbeloppet för BTP ökat vilket
gör att utgiftsnivån för närvarande är stabil.

Den sammantagna utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet är relativt
stabil. För innevarande budgetår beräknas anslagen inom utgiftsområdet
underskridas med drygt 400 miljoner kronor, vilket motsvarar ca 0,5 %.

I denna proposition föreslås besparingsåtgärder inom utgiftsområdet.
De genomförs i syfte att uppnå de utgiftsminskningar som ligger i sane-
ringsprogrammet och för att finansiera överskridanden av anslag under
innevarande budgetår.

Sammanfattning av de politiskt och ekonomiskt viktiga
frågorna på området

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 11

Besparingsförslag

Efterlevandepension till vuxna

- Tiden under vilken omställningspension kan utges förkortas från
12 månader till 6 månader avseende dödsfall som inträffar efter
den 31 december 1996

- Folkpension i form av änkepension, omställningspension och sär-
skild efterlevandepension sänks med sex procentenheter och pen-
sionstillskott till dessa förmåner höjs med lika mycket fr.o.m. den
1 januari 1997

- Folkpension i form av änkepension inkomstprövas fr.o.m. den 1
april 1997

Bostadstillägg till pensionärer

- Ersättningsgraden för bostadstillägg sänks från 85 % till 83 % av
bostadskostnaden

- Fritidsfastighet beaktas vid inkomstprövningen

Övrigt

Den högsta skäliga bostadskostnad som används vid beräkning av
särskilt bostadstillägg till pensionärer blir enhetlig för hela landet och
höjs till 5 200 kronor per månad

Ikraftträdandet av det reformerade ålderspensionssystemets in-
tjänanderegler flyttas fram till den 1 januari 1999 och de första utbe-
talningarna enligt reformerade regler flyttas fram till den 1 januari
2001. Tidpunkt för eventuell förändring i lagen (1982:80) om anställ-
ningsskydd vad avser lagstadgad rätt för arbetstagare att kvarstå i
arbete till 67 års ålder senareläggs

3.3 Utgiftsutveckling

Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 11 framgår av följande samman-
ställning (miljoner kronor):

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 11

	Utgift 1994/95	Anvisat 1995/96	Utgiftsprognos		Förslag 1997	Beräknat
			1995/96	därav 1996		Beräknat
			1995/96	därav 1996		1998	1999
A. Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Al. Ålderspensioner	53 073	80 143	79 740	53 094	53 148	53 419	53 814
A2. Efterlevandepensioner till vuxna	1 637	2 429	2 480	1 666	857	616	623
A3. Bostadstillägg till pensionärer	8 908	14 800	14 741	9 846	9 970	10 270	10 570
Totalt för utgiftsområde 11	63 618	97 372	96 961	64 606	63 975	64 305	65 007

Ramen har för år 1997 nedjusterats med 306 miljoner kronor i för-
hållande till Ekonomisk vårproposition (prop. 1995/96:150). Detta för-
klaras huvudsakligen av att förslaget till inkomstprövning av änkepen-
sioner ger en större besparing än vad som tidigare antagits. Till en del
bidrar också att basbeloppet för år 1997 blir lägre än vad som antogs i
vårpropositionen.

För åren 1998 och 1999 har beräknade ramar nedjusterats med
410 miljoner kronor respektive 497 miljoner kronor med anledning av
ovanstående.

4 Anslag

A 1. Ålderspensioner

1994/95	Utgift	53 072 708^l)2)
1995/96	Anslag	80 143 200	Utgiftsprognos	79 739 500
			därav 1996	53 094 000
1997	Förslag	53 148 000
1998	Beräknat	53 419 000
1999	Beräknat	53 814 000

¹ Beloppen anges i tusental kr

² Anslaget bestod före bå 1997 av två anslag: ålderspensioner (B7) samt särskilt
pensionstillägg (B9). Beloppen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 är en samman-
slagning av beloppen för respektive anslag.

Anslaget ålderspensioner omfattar ålderspension i form av folkpension
och pensionstillskott, bamtillägg till ålderspension, hustrutillägg samt
särskilt pensionstillägg till ålderspensionär som vårdat sjukt eller
handikappat barn. Utöver ålderspension från detta anslag utbetalas även
ålderspension från ATP. Anslaget är indelat i två anslagsposter - ålders-
pensioner och särskilt pensionstillägg. Anslagsposten ålderspensioner står
för i stort sett hela anslaget.

Ålderspensioner

Den allmänna pensionsåldern är 65 år. Uttag av ålderspension får inledas
vid annan tidpunkt, dock tidigast från 60 års ålder. Ålderspension kan
tas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels pension.

Ålderspension från folkpensioneringen är för en ogift pensionär 96 %
av basbeloppet sedan detta minskats med två procent och för en gift
pensionär 78,5 % av basbeloppet sedan detta minskats med två procent.
Folkpensionens storlek är beroende av hur många år man varit bosatt i
Sverige eller hur många år med ATP-poäng som man har tjänat in.
Ålderspensionär med låg eller ingen ATP får pensionstillskott med högst

55,5 % av basbeloppet sedan detta minskats med två procent. Pensions-
tillskottet reduceras med ATP-pensionen.

Hustrutillägg kan utges till kvinna över 60 år vars make är ålders-
eller förtidspensionär. Om särskilda skäl finns kan hustrutillägg utges till
yngre kvinna. Hustrutillägget kommer att avvecklas successivt. Kvinnor
som är födda efter år 1934 och som inte redan har hustrutillägg kan inte
längre beviljas ett sådant.

Kostnaderna för ålderspension styrs främst av demografiska faktorer,
utvecklingen av ATP-nivån samt basbeloppsutvecklingen.

Utgifterna för ålderspension från folkpensioneringen (inkl, pensions-
tillskott och bamtillägg) uppgick budgetåret 1994/95 till 52 776 miljoner
kronor. Utgifterna för hustrutillägg uppgick till 285 miljoner kronor.
Totalt blev anslagsbelastningen 53 061 miljoner kronor. Anslaget var
uppfört med 53 210 miljoner kronor. Underskridandet motsvarar 0,3 %
av anslaget. För innevarande budgetår förväntas ett underskridande på
395 miljoner kronor vilket motsvarar 0,5 % av anslaget.

Antalet ålderspensionärer ökar långsamt. Det totala antalet ålderspen-
sionärer uppgår år 1996 till 1 587 000 personer.

Antalet pensionstillskott minskar normalt med 25 000 - 30 000 per år
p.g.a. ATP-systemets mognad, dvs. att fler pensionärer tjänat in en allt
större rätt till ATP. De flesta åren under 1990-talet har dock minsk-
ningen inte varit så stor beroende på att nivån för maximalt pensions-
tillskott har höjts vid flera tillfällen. Dessutom innebar EES-avtalet att
vissa grupper som tidigare inte hade pensionstillskott nu fick rätt till det.

Den 1 januari 1996 ändrades reglerna för folkpension för gifta. Gifta
pensionärer, vars make inte har pension, hade tidigare folkpension som
ogift pensionär. Förändringen innebär att folkpensionens storlek är obe-
roende av om make uppbär pension eller ej.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 11

Medelbeloppet för folkpension i form av ålderspension sjunker, främst
beroende på att andelen med pensionstillskott minskar. De ändrade reg-
lerna för folkpension för gifta leder till att medelbeloppet år 1996
sjunker mer än tidigare.

Hustrutilläggen har minskat kraftigt de senaste åren med anledning av
den avveckling av hustrutilläggen som påbörjades år 1990.

Särskilt pensionstillägg

Särskilt pensionstillägg utges till ålderspensionär som under minst sex år
vårdat sjukt eller handikappat barn och därvid avstått från förvärvsarbete
och således inte intjänat någon pensionspoäng för dessa år. För sex till-
godoräknade vårdår är årsnivån för det särskilda pensionstillägget 5 %
av basbeloppet. För varje vårdår därutöver ökas beloppet med fem
procentenheter. Maximalt belopp är 50 % av basbeloppet (för 15 vårdår
eller mer).

För budgetåret 1994/95 var anslaget uppfört med 12 miljoner kronor
medan utfallet blev 11,8 miljoner kronor. Underskridandet uppgick där-
med till 0,2 miljoner kronor eller 1,7 % av anslaget.

Anslaget för budgetåret 1995/96 är uppfört med 18,2 miljoner kronor.
Kostnaderna beräknas emellertid bli 19,5 miljoner kronor, vilket innebär
ett anslagsöverskridande med 1,3 miljoner kronor. Detta motsvarar ca
7 % av anslaget. Överskridandet beror på att antalet förmånstagare blivit
något fler än väntat. I december 1994 var antalet förmånstagare 980. I
december 1995 hade antalet stigit till 1 039.

Regeringens överväganden

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 11

Sammanfattning

Resurser 1997
Ramanslag	53 148 000 tkr

Resultatbedömning och slutsatser

Antalet ålderspensionärer väntas öka långsamt under de närmaste åren.
Medelbeloppet för folkpension väntas dock minska p.g.a det minskade
antalet pensionärer med pensionstillskott. För år 1997 beräknas antalet
ålderspensionärer till ca 1 588 000 och antalet kvinnor med hustrutillägg
till ca 4 400. Kostnaden för bamtillägg beräknas till ca 1 miljon kronor.

Antalet personer med särskilt pensionstillägg beräknas stabiliseras
kring en nivå på ca 1 080 förmånstagare. Detta är en något högre nivå
än vad som tidigare beräknats. Medelbeloppet beräknas också stabilise-
ras kring en nivå på 34 % av basbeloppet.

Riksförsäkringsverket beräknar medelsbehovet for anslaget ålderspen-
sioner under budgetåret 1997 till 53 603 400 000 kronor. Regeringen
delar verkets bedömning av medelsbehovet. Omräknat till ett aktuellt bas-
belopp beräknas medelsbehovet för budgetåret 1997 till 53 148 000 000
kronor. För budgetåren 1998 och 1999 beräknas medelsbehovet till
53 419 000 000 kronor respektive 53 814 000 000 kronor.

A 2. Efterlevandepensioner till vuxna

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 11

1994/95 Utgift 1 637 000°

1995/96 Anslag 2 429 000

Utgiftsprognos 2 480 000
därav 1996 1 666 000

1997 Förslag 857 000

1998 Beräknat 616 000

1999

Beräknat

623 000

¹ Beloppen anges i tusental kr

Från anslaget bekostas folkpension i form av omställningspension, sär-
skild efterlevandepension och änkepension samt pensionstillskott till
dessa förmåner.

Utöver efterlevandepension från detta anslag utges efterlevandepen-
sion i form av ATP.

Omställningspension utges till efterlevande man eller kvinna under ett
års tid efter makans/makens dödsfall. Omställningspension förlängs om
den efterlevande har vårdnaden om barn som inte har fyllt 12 år.

Efter det att rätten till omställningspension upphört ersätts denna i
vissa fall av särskild efterlevandepension. Denna utges om den efter-
levande har kraftigt nedsatta möjligheter att bereda sig inkomst av för-
värvsarbete. Särskild efterlevandepension kan betalas ut som hel, tre
fjärdedels, halv eller en fjärdedels pension. Den kan reduceras genom
samordning med andra förmåner.

Änkepension utges till änka om makens dödsfall inträffat före år
1990. Fr.o.m. den 1 januari 1990 avskaffades änkepensionen och ersattes
med omställningspension och särskild efterlevandepension. Till följd av
omfattande övergångsbestämmelser kan kvinnor under vissa förutsätt-
ningar uppbära änkepension även om makens dödsfall inträffar år 1990
eller senare.

Förmåner som utges från detta anslag betalas ut längst t.o.m. måna-
den före den månad som den efterlevande fyller 65 år.

Omställningspension samt hel särskild efterlevandepension och
oreducerad änkepension utges med 96 % av basbeloppet sedan detta
minskats med två procent. Den som har låg eller ingen ATP kan dess-
utom få pensionstillskott med högst 55,5 % av basbeloppet sedan detta
minskats med två procent.

Omställningspension och hel särskild efterlevandepension från ATP
utgör 40 % av den avlidnes pension eller 20 % om barn med bampen-

sion finns. ATP i form av änkepension utges med 40 % av den avlidnes
pension eller med 35 % om barn med barnpension finns.

En översyn av reglerna för efterlevandepension pågår för närvarande.
Enligt direktiven (dir. 1996:51) skall utredaren lämna förslag till ny
konstruktion av efterlevandepensioneringen så att reglerna harmonierar
med reglerna för det reformerade ålderspensionssystemet. I uppdraget
ingår även att i andra hänseenden se över regelsystemet för efterlevan-
depension och vid behov lämna förslag till förändringar.

Kostnaderna styrs främst av demografiska faktorer, utvecklingen av
ATP-nivån samt basbeloppsutvecklingen. För budgetåret 1994/95 var
anslaget 1 650 miljoner kronor medan utfallet blev 1 637 miljoner
kronor. Underskridandet uppgick därmed till 13 miljoner kronor eller
0,8 %. För innevarande budgetår förväntas ett överskridande på
51 miljoner kronor vilket motsvarar 2,1 % av anslaget. Orsaken till detta
är att antalet änkepensioner minskar i långsammare takt än förväntat.

Anslaget domineras av kostnaderna för änkepension. Änkepensions-
systemet är under avveckling men till följd av övergångsbestämmelserna
är minskningstakten mycket långsam. För närvarande har ca 52 000
kvinnor änkepension vilket är något färre än under 1995. Änkepensio-
nerna svarar för 88 % av kostnaderna på anslaget.

Drygt 5 000 personer uppbär omställningspension och antalet ökar
fortfarande eftersom de nya regler som infördes år 1990 ännu inte nått
sitt fullfunktionsstadium. 65 personer uppbär särskild efterlevandepen-
sion.

Efterlevandepension i form av folkpension kan bara betalas ut till
dess den efterlevande fyller 65 år medan änkepensionens ATP-del inte
har denna begränsning. För en kvinna med änkepension som fyller 65 år
upphör därför folkpensionen medan ATP kan betalas ut livsvarigt. Det
innebär att det är betydligt fler änkor som får änkepension i form av
ATP än i form av folkpension. Antalet kvinnor med ATP i form av
änkepension är ca 395 000 och antalet stiger fortfarande.

Den genomsnittliga änkepensionen i form av folkpension uppgår till
ca 2 300 kronor per månad. Beloppet minskar något till följd av att
andelen änkor med pensionstillskott minskar vilket i sin tur beror på att
den genomsnittliga ATP:n successivt ökar.

Vissa regeländringar

Förkortad omställningspension

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 11

Regeringens förslag: Omställningspension utges under en tid av sex
månader efter dödsfallet eller under den tid som den efterlevande har
vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn som inte fyllt
12 år. Förslaget avser dödsfall som inträffar efter den 31 december
1996.

Skälen för regeringens förslag: Efterlevandepension till vuxna kan
utges i form av bl.a. omställningspension och forlängd omställnings-
pension. Rätt till sådan formån föreligger under särskilda villkor för
makar och vissa sambor, under förutsättning att de inte fyllt 65 år. Om-
ställningspension utges i dag för en tid av ett år efter dödsfallet. Pensio-
nen kan utbetalas för längre tid, om den efterlevande har vårdnaden om
och stadigvarande sammanbor med barn under 12 år. Omställningspen-
sion utgår inom folkpensioneringen med 96 % av basbeloppet sedan
detta minskats med två procent. Inom ATP utgör denna förmån 20 % av
den avlidnes egenpension om det efter den avlidne finns barn som har
rätt till barnpension, annars 40 % av egenpensionen. Om tilläggspensio-
nen är låg eller saknas helt kompletteras förmånen med pensionstillskott.

Det ekonomiska läget i landet medför att stora besparingar måste
göras inom flera områden. Regeringen har i sin ekonomiska vårpropo-
sition (1995/96:150) aviserat en rad åtgärder i syfte att uppnå rege-
ringens uppställda mål för de offentliga finanserna åren 1997-1999.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att omställningspensionens
generella del bör begränsas till att gälla under sex månader. Förlängd
omställningspension skall utgå även fortsättningsvis. Detta innebär att de
som har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn som inte
fyllt 12 år inte omfattas av ändringen.

Förslaget medför att kostnaderna för anslaget år 1997 beräknas
minska med 21 miljoner kronor. Förslaget medför även minskade ATP-
kostnader med 14 miljoner kronor. Från och med år 1998 blir bespa-
ringarna 43 miljoner kronor respektive 27 miljoner kronor.

Förslaget avses träda i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas för
efterlevande vars make avlider efter den 31 december 1996.

Växling folkpension och pensionstillskott

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 11

Regeringens förslag: Folkpension i form av änkepension, omställ-
ningspension och särskild efterlevandepension sänks från och med
den 1 januari 1997 med sex procentenheter av basbeloppet sedan
detta minskats med två procent samtidigt som pensionstillskottet till
dessa förmåner höjs från 55,5 % till 61,5 % av basbeloppet sedan
detta minskats med två procent. Hel folkpension i form av änkepen-
sion, omställningspension och särskild efterlevandepension skall ut-
göra 90 % av basbeloppet sedan detta minskats med två procent.
Denna grundnivå omfattar samtliga änkepensioner, oavsett enligt
vilka bestämmelser de beviljats.

Skälen för regeringens förslag: Omställningspension, oreducerad
änkepension och särskild efterlevandepension från folkpensioneringen
utges med 96 % av basbeloppet sedan detta minskats med två procent.
Förutsättningen är att den avlidne bott i Sverige i 40 år (inkl, framräk-

ningsår) eller hade 30 år med ATP-poäng (inkl, antagandepoäng). I an-
nat fall minskas pensionen med 1/40 respektive 1/30 för varje år som
saknas. Den som har låg eller ingen ATP kan dessutom få pensionstill-
skott som utgör högst 55,5 % av basbeloppet sedan detta minskats med
två procent.

Som tidigare anförts medför det ekonomiska läget i landet att stora
besparingar måste göras inom flera områden. Regeringen har i sin eko-
nomiska vårproposition (1995/96:150) aviserat en rad åtgärder i syfte att
uppnå regeringens uppställda mål för de offentliga finanserna åren 1997-
1999.

Regeringen föreslår därför att folkpension i form av änkepension,
omställningspension och särskild efterlevandepension sänks med sex
procentenheter av basbeloppet sedan detta minskats med två procent och
pensionstillskottet till dessa förmåner samtidigt höjs i motsvarande grad.
Den nuvarande grundnivån inom efterlevandepensioneringen behålls
därigenom intakt eftersom summan av folkpension och pensionstillskott
ligger kvar på samma nivå som hittills. Detta innebär att det är de som
har inkomster ovanför grundnivån som får vidkännas besparingen.

Förslaget beräknas medföra en besparing på 90 miljoner kronor brutto
per år. Förslaget avses träda i kraft den 1 januari 1997.

Inkomstprövning av folkpension i form av änkepension

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 11

Regeringens förslag: Folkpension i form av änkepension och pen-
sionstillskott till sådan förmån skall inkomstprövas från och med den
1 april 1997. Inkomstprövning skall dock inte ske av änkepension för
de sex första månader som den betalas ut och inte heller av änkepen-
sion som betalas ut till kvinna som har vårdnaden om barn som inte
har fyllt 12 år. Den inkomst som skall påverka folkpensionens storlek
skall beräknas enligt de regler som gäller för bostadstillägg till pen-
sionärer. Inkomstprövningen skall ske samordnat med bostadstillägget
på så sätt att årsinkomsten först reducerar bostadstillägget. När detta
är helt bortreducerat sker reducering av änkepensionen. Avtrappning
av änkepension skall ske med 30 % av den årsinkomst som inte be-
aktats vid prövningen av bostadstillägg.

Skälen för regeringens förslag: Före den 1 januari 1990 utgavs änke-
pension till kvinna vars make avlidit. Folkpension betalades ut så länge
kvinnan inte uppbar egen folkpension, dvs. som regel till dess att hon
blev ålderspensionär. ATP kunde däremot betalas ut livsvarigt.

I syfte att anpassa reglerna för efterlevandepension till de förändringar
i levnadsförhållande och förvärvsmönster som skett under senare år
genomfördes för några år sedan en omfattande reformering av reglerna
för efterlevandepension.

16 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 4

Reformeringens viktigaste beståndsdel var att den livsvariga änkepen-
sionen till kvinnor ersattes av en ettårig omställningspension som utges
till såväl kvinnor som män. Därtill finns förlängd omställningspension
som utges efter ett år till man eller kvinna som har vårdnaden om barn
som inte har fyllt 12 år. Tack vare omfattande övergångsbestämmelser
kan dock änkepension enligt äldre regler nybeviljas och betalas ut under
lång tid framöver. Antalet pensionärer med änkepension är därför fort-
farande relativt konstant och sjunker endast mycket långsamt.

För närvarande uppbär ca 52 000 kvinnor folkpension i form av änke-
pension. Samtliga är under 65 år. Ett fåtal har vårdnaden om barn under
12 år. Flertalet av änkorna förvärvsarbetar och endast ca 5 % av dem
uppbär bostadstillägg. Bland övriga folkpensionärer som kan vara be-
rättigade till bostadstillägg uppbär 27 % bostadstillägg.

Det omfattande besparingsprogram som krävs för att sanera statens
finanser gör det nödvändigt med stora ingrepp inom alla områden. Varje
utgiftspost måste därvid granskas. Det inbegriper att ompröva tidigare
fattade beslut. Reformeringen av efterlevandepensionen genomfördes i
en tid när det ekonomiska läget i avgörande avseenden var annorlunda.
Sedan dess har dramatiska förändringar inträffat i ekonomin med bl.a.
kraftigt ökad arbetslöshet som försämrat statens finanser i en omfattning
som inte förutsågs när beslutet om de nuvarande reglerna för efterlevan-
depension togs. Det är därför enligt regeringens mening nödvändigt att
även ompröva de nuvarande reglerna för änkepension.

Änkepension för kvinnor infördes ursprungligen för att ge kvinnor
möjlighet till ekonomisk försörjning om mannen avled innan kvinnan
erhållit ålderspension. Detta var ett viktigt skydd eftersom det då var
vanligt att mannen var ensam familjeförsörjare. Med dagens förvärvs-
mönster saknas oftast detta motiv eftersom kvinnor med änkepension
som regel förvärvsarbetar. Jämfört med andra ensamstående kvinnor har
många av dessa änkor i praktiken en dubbel försörjning - heltidsarbete
samt folkpension och ATP i form av änkepension.

Av änkepensionen utgör tilläggspensionen ett inkomstrelaterat skydd
som grundar sig på inbetalda ATP-avgifter medan folkpensionen är ett
mer utpräglat grundskydd. ATP-delen är ett efterlevandeskydd som rela-
terar till makarnas tidigare inkomststandard. Enligt regeringens uppfatt-
ning bör inskränkningar inte göras i ATP i form av änkepension.

Vad gäller folkpensionsdelen kan emellertid ifrågasättas om det med
tanke på nuvarande förvärvsmönster är rimligt att ett generellt grund-
skydd utbetalas till dess att en änka beviljas ålderspension. Det finns
emellertid änkor som inte har något förvärvsarbete eller endast har låga
inkomster och där folkpensionen spelar en väsentlig roll för hennes för-
sörjning. Det finns därför skäl att även fortsättningsvis betala ut folk-
pension till änkor med låg inkomst. Regeringen föreslår därför att folk-
pension i form av änkepension skall inkomstprövas.

Även pensionstillskott är en folkpensionsförmån och skall därmed
inkomstprövas. Enligt nuvarande regler är pensionstillskottet redan in-
komstprövat men endast mot ATP-inkomst. Med regeringens förslag
utvidgas denna inkomstprövning till att gälla prövning mot i princip alla

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 11

inkomster. Avtrappningen av pensionstillskott mot ATP sker dock krona
för krona varför den föreslagna inkomstprövningen i detta avseende blir
betydligt mildare. I de flesta fall får kvinnor med änkepension även ATP
i form av änkepension varför det är relativt få änkor som idag har pen-
sionstillskott. Vid inkomstprövning av änkepension bör reducering först
göras på pensionstillskottet och därefter på övrig folkpension.

Eftersom folkpension i form av änkepension i denna proposition före-
slås sänkas med 6 procentenheter och motsvarande pensionstillskott
föreslås ökas med lika mycket kommer inkomstprövningen att göras
utifrån dessa nya belopp.

En inkomstprövning av en förmån blir ofta administrativt resurs-
krävande samtidigt som den riskerar att bli svår att förstå. Det är därför
angeläget att välja en metod för inkomstprövning som är rimlig utan att
den leder till stora administrativa merkostnader. Regeringen föreslår att
inkomstprövningen görs på motsvarande sätt som för bostadstillägg till
pensionärer (BTP) eftersom kvinnor med änkepension redan tillhör kret-
sen som kan ansöka om BTP. Omkring 2 500 änkor uppbär idag BTP
och metoden för inkomstprövning är därmed redan etablerad för gruppen
änkepensionärer samt på försäkringskassorna. För att beräkna storleken
på den inkomstprövade pensionen krävs uppgifter om bl.a. änkans in-
komster och bostadskostnad. Det innebär att alla som idag har änkepen-
sion måste lämna in en ansökan för att få rätten till inkomstprövad folk-
pension och bostadstillägg prövad. De änkor som har bostadstillägg
behöver dock inte lämna in någon ansökan eftersom deras bostadstillägg
redan har inkomstprövats.

För att uppnå en smidig hantering bör den årsinkomst som skall ligga
till grund för prövning av änkepensionens storlek följa reglerna för BTP.
Ansökan om inkomstprövad änkepension görs därmed på samma sätt
som för BTP. Det innebär också att såväl rätt till BTP som rätt till änke-
pension prövas samtidigt. En konsekvens av att prövningen görs på sam-
ma sätt som för BTP är att hänsyn till minderåriga barn inte tas vid
beräkning av inkomst. Det bör noteras att en änka med minderåriga barn
även kan ansöka om bostadsbidrag till barnfamiljer.

I två avseenden blir dock inkomstberäkningen något annorlunda jäm-
fört med nuvarande BTP-regler. I det ena fallet medför avräkningsregler-
na enligt förordning (EEG) nr 1408/71 i vissa fall att inkomstreglema
inte kan tillämpas när det gäller inkomst av utländsk pension. I det andra
fallet behöver en särskild regel införas vid beräkning av inkomst av
vissa tjänstepensioner.

Många änkor har vid sidan om änkepensionen avtalsreglerad tjänste-
pension i form av änkepension. Avtalen för dessa tjänstepensioner varie-
rar - inte bara mellan olika pensionsinrättningar utan även beroende på
när avtalen har slutits. I huvudsak är tjänstepensionerna antingen netto-
samordnade eller bruttosamordnade. Med nettosamordnad pension menas
att tjänstepensionen betalas ut oberoende av storleken på den allmänna
pensionen, dvs. om folkpensionen förändras så påverkar detta inte
tjänstepensionens storlek. Med bruttosamordnad pension menas att
tjänstepensionen betalas ut så att ett totalt bruttobelopp för änkepension

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 11

uppnås. Detta innebär att om folkpensionen sänks så kommer tjänstepen-
sionen att höjas så att det totala bruttobeloppet som regel blir oförändrat.

Med de nya reglerna för folkpension i form av änkepension kommer
tjänstepension att ingå i den beräknade årsinkomst som styr folkpensio-
nens storlek. Eftersom folkpensionens storlek samtidigt påverkar den
bruttosamordnade pensionen så uppstår en rundgång - folkpension och
tjänstepension påverkar varandra. För att undvika en "evig" rundgång
föreslås att inkomstprövning i dessa fall görs mot den tjänstepension
som skulle ha betalats ut om änkepensionen inte hade varit in-
komstprövad.

Avtrappningen av BTP mot årsinkomsten sker med 40 % for årsin-
komst upp till 1,5 basbelopp och med 45 % for årsinkomst däröver.
Regeringen föreslår att avtrappningen av änkepensionen begränsas till
30 % av årsinkomsten.

Tillvägagångssättet for inkomstprövningen bör utformas på samma
sätt som nu gäller för beräkning av hustrutillägg enligt lagen (1994:309)
om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension. Detta innebär
att den fastställda årsinkomsten först reducerar bostadstillägget till dess
att detta är helt bortreducerat. Därefter används den återstående inkomst
som inte använts for att reducera bostadstillägget, till att reducera änke-
pensionen. Denna metod innebär att alla änkor som idag uppbär BTP
eller som i framtiden får BTP inte får sin änkepension reducerad.

Eftersom reducering av änkepensionen görs först sedan BTP är bort-
reducerat har den föreslagna metoden for inkomstprövning också den
fördelen att den inte ökar marginaleffekten for dem som har BTP. För
dem som får reducerad änkepension kommer marginaleffekten att variera
beroende på om rätt till särskilt grundavdrag (SGA) vid beskattningen
finns eller inte. SGA reduceras av pensioner men inte av arbetsinkomster
eller ränteinkomster. Marginaleffekten är därför även beroende av vad
marginalinkomsten består av. Marginaleffekten påverkas dessutom av
om pensionären befinner sig över brytpunkten för statlig skatt. För fler-
talet kvinnor med reducerad änkepension torde marginaleffekten for
arbetsinkomster uppgå till ca 61 %.

Enligt äldre övergångsbestämmelser gäller särskilda regler för kvinna
vars make avled före den 1 juli 1960. I dessa fall utges en änkepension
som är inkomstprövad enligt regler som i princip är likvärdiga med de
som här föreslås. För närvarande finns det ca 40 änkor med sådan in-
komstprövad änkepension. I syfte att öka enhetligheten föreslås att in-
komstprövningen for detta äldre regelsystem anpassas så att även dessa
änkepensioner fr.o.m. den 1 april 1997 omfattas av det här föreslagna
inkomstprövningssystemet.

Bostadstillägg kan bara betalas ut till pensionärer som är bosatta i
Sverige. En kvinna med änkepension som är bosatt utomlands kan så-
ledes inte få BTP. Detta innebär att änkepensionen reduceras mot första
kronan av årsinkomsten. Följden blir att änkepensionen kommer att vara
bortreducerad vid en lägre årsinkomst än om hon varit bosatt i Sverige.
Vad gäller beräkning av årsinkomst för änkor bosatta utomlands är de
inkomster som härrör från utlandet svåra att hämta in och kontrollera.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 11

Av administrativa skäl anser regeringen det därför vara rimligt att års-
inkomsten för dessa änkor i huvudsak beräknas utifrån de inkomster som
finns registrerade hos försäkringskassan. Därmed kan inkomstprövningen
för utomlands bosatta änkor med änkepension i vissa fall beräknas utan
ansökan. De inkomster som därvid skall beaktas är basbeloppsanknutna
förmåner, tjänstepensioner samt utländsk pension.

Oreducerad änkepension föreslås i denna proposition fr.o.m. den
1 januari 1997 utgå med 90 % av basbeloppet minskat med två procent.
I vissa fall minskas beloppet. Detta gäller t.ex. när änkan på grund av
låg ålder beviljats lägre pension - s.k. 15-delspension, när folkpensionen
samordnas med livränta eller om änkan uppbar förtida uttag av ålders-
pension innan mannen avled. Den reducerade pensionen utges sedan
avkortad i 30-delar eller 40-delar i de fall rätt till hel pension inte före-
ligger på grund av att mannen inte bott eller arbetat i Sverige tillräckligt
antal år för att berättiga till full pension. Inkomstprövningen bör göras
efter reducering men före den sist nämnda avkortningen. Det innebär att
minskning av folkpensionen kommer att göras i följande ordning

- femtondelsberäkning

- reducering till följd av förtida uttag

- 30-delsberäkning utifrån punkten 6 i övergångsbestämmelserna till nu-

varande regler om efterlevandepension

- samordning med livränta

- inkomstprövning

- avkortning till följd av att kraven på bosättning eller arbete inte är
tillgodosedda

- reducering till följd av konvention med annat land

Enligt punkten 4 i övergångsbestämmelserna till de nuvarande reglerna
om efterlevandepension samordnas barnpension i vissa fall med änke-
pension. Sådan samordning bör göras utifrån den pension som faktiskt
betalas ut varför samordningen i dessa fall skall ske mot änkepensionen
efter inkomstprövning.

Det generella efterlevandeskyddet för vuxna utgörs enligt förslag i
denna proposition av omställningspension under de sex första månaderna
efter makes dödsfall. Sådan pension betalas ut utan inkomstprövning.
Eftersom det oftast är av störst betydelse med ekonomiskt stöd under
den första tiden efter dödsfallet föreslår regeringen att även änkepensio-
nen utges utan inkomstprövning under de första sex månaderna efter
dödsfallet. Ett ytterligare skäl för detta är att inkomstbilden många gång-
er kan vara oklar omedelbart efter ett dödsfall. Genom att inkomstpröv-
ningen sker först fr.o.m. den sjunde månaden efter dödsfallet kommer en
bättre överblick att finnas för en riktig inkomstprövning. Ett sådant
generellt undantag för inkomstprövning berör de ca 4 600 kvinnor per år
som beviljas änkepension och minskar besparingen med ca 50 miljoner
kronor per år. De kvinnor som den 1 april 1997 har änkepension som
beviljats för tid fr.o.m. den 1 november eller senare har den 1 april ännu
inte uppburit änkepension under sex månader. Inkomstprövning skall för

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 11

dem göras forst sedan änkepension har utgetts under de första sex måna-
derna efter dödsfallet.

Även den förlängda omställningspensionen, som utges till efterlevan-
de som har vårdnaden om barn under tolv år, betalas ut utan inkomst-
prövning. Det är rimligt att undantag för inkomstprövning även görs for
kvinnor med änkepension i motsvarande situation. Sålunda bör änkepen-
sion utges utan inkomstprövning till kvinnor som stadigvarande sam-
manbor med barn under tolv år, som vid dödsfallet stadigvarande vista-
des i makarnas hem. Änkepensionen skall i dessa fall därför inkomst-
prövas först när yngsta barnet fyller tolv år. Endast ett litet antal kvinnor
med änkepension har barn under tolv år varför de ekonomiska konsek-
venserna av detta undantag är marginella.

Reglerna om inkomstprövning av änkepension kommer att följa
reglerna for BTP. När systemet väl har etablerats bör hanteringen på
försäkringskassorna därför kunna ske relativt smidigt. Att införa syste-
met kräver dock initiala insatser vad gäller bl.a. information, omräk-
ningar och ADB-utveckling. De nya reglerna bör därför gälla fr.o.m. den
1 april 1997. Reglerna skall tillämpas for alla som då uppbär änkepen-
sion med undantag för dem som ännu inte erhållit änkepension under en
period av sex månader eller har vårdnaden om barn som inte fyllt tolv
år.

För att rätt änkepension skall kunna utges fr.o.m. den 1 april 1997
måste årsinkomsten beräknas för samtliga kvinnor med änkepension som
inte uppbär bostadstillägg. Det betyder att uppgifter om bostad och in-
komst måste hämtas in från dessa änkor. För att administrativt klara
detta fordras att arbetet med detta påbörjas i god tid före den 1 april
1997. De nya bestämmelserna bör därför träda i kraft redan från den 1
januari 1997 men börja tillämpas först fr.o.m. den 1 april 1997.

En förutsättning för att rätt änkepension skall kunna betalas ut fr.o.m.
april månad är att nödvändiga uppgifter finns hos försäkringskassan
senast under mars månad. Eftersom de flesta kommer att få en reducerad
änkepension måste alla pensioner inkomstprövas före den 1 april 1997.
Det kan ur rättvisesynpunkt inte anses vara tillfredsställande att en änke-
pension betalas ut utan inkomstprövning efter den 1 april 1997 till följd
av att tillräckliga uppgifter inte kommit in i tid. Det bör därför finnas en
möjlighet för försäkringskassan att hålla inne utbetalningen av folkpen-
sion om tillräckliga uppgifter inte har kommit till kassan senast den 1
mars 1997. Det ligger i sakens natur att ärenden i möjligaste mån bör
avgöras i tid till aprilutbetalningen även om uppgifterna kommer in
därefter. På grund av att en stor del av hanteringen kan förväntas kon-
centreras till mars är det dock rimligt att gränsen ligger redan den 1
mars. I de fall som pensionen hålls inne ankommer det på pensionstaga-
ren att komma in med kompletterande uppgifter. Om så inte sker bör
änkepensionen kunna dras in.

Det förtjänar att påpekas att kvinnor med änkepension och bostads-
tillägg redan har fått sitt BTP inkomstprövat. Därmed har de så låga in-
komster att deras änkepension inte kommer att reduceras. De behöver

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 11

därför inte heller lämna in någon ansökan för att få behålla sin änkepen-
sion.

En kvinna med änkepension och en hyra på 4 000 kr/mån får 3 237
kr/mån i bostadstillägg om hennes inkomst endast består av folkpension
och pensionstillskott. För att BTP skall vara helt bortreducerat krävs en
inkomst, inkl, folkpension och pensionstillskott, på 12 270 kr/mån. Först
vid inkomster däröver sker reduktion av folkpension och då med 30 %
av överstigande inkomst. Folkpensionen uppgår år 1997 till 2 668
kr/mån. För att hela änkepensionen skall reduceras bort fordras en in-
komst inklusive folkpensionen på 21 163 kr/mån. Efter inkomstprövning
återstår en inkomst på minst 18 495 kr/månad.

Eftersom änkepension ger rätt till särskilt grundavdrag (SGA) är
nettoeffekten av inkomstprövningen beroende av om SGA har reducerats
bort eller inte. SGA uppgår maximalt till 4 491 kr/mån och reduceras av
ATP och tjänstepension men inte av arbetsinkomst. På grund av avtrapp-
ningen av SGA är marginalskatten for dem som har SGA ca 51 %. För
dem blir nettominskningen 1 307 kr/mån. Med en marginalskatt på 31 %
blir nettominskningen i stället 1 841 kr/mån.

Med förslaget till inkomstprövning beräknas utgifterna for anslaget
Efterlevandepensioner till vuxna minska med 675 miljoner kronor för år
1997. Från och med år 1998 är den totala minskningen 900 miljoner
kronor. Till följd av förslaget får vissa änkor med statlig tjänstepension
högre sådan pension. Detta medför ökade pensionskostnader for staten
med 75 miljoner kronor år 1997 resp. 100 miljoner kronor från och med
år 1998. Nettoeffekten efter skatt beräknas till 420 miljoner kronor år
1997 resp. 560 miljoner kronor från och med år 1998.

I regeringens vårproposition uppskattades den föreslagna besparingen
minska utgifterna med 500 miljoner kronor per år. Vid detta tillfälle
fanns dock inget färdigt förslag till hur inkomstprövningen skulle kunna
göras. I samband med att regelverk for förändringen därefter har tagits
fram har besparingseffekten kunnat räknas ut mer exakt. Den verkliga
besparingen blir således på årsbasis 300 miljoner kronor större än vad
som antogs i vårpropositionen.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 11

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1997

Ramanslag 857 000 tkr

Övrigt

Besparingsförslag:

- tiden under vilken omställningspension kan utges förkortas från
12 månader till 6 månader avseende dödsfall som inträffar efter
den 31 december 1996

- folkpension i form av änkepension, omställningspension och
särskild efterlevandepension sänks med sex procentenheter av
basbeloppet sedan detta minskats med två procent och pensions-
tillskott till dessa förmåner höjs med lika mycket från och med
den 1 januari 1997

- folkpension i form av änkepension inkomstprövas från och med
den 1 april 1997

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 11

Resultatbedömning och slutsatser

Trots att änkepensionen har avskaffats och ersatts med omställningspen-
sion är änkepensionerna kostnads- och antalsmässigt dominerande. Till
följd av förslaget om inkomstprövning av folkpension i form av änke-
pension kommer såväl kostnader som antal att sjunka kraftigt - kost-
naderna för änkepensioner minskar med ca 60 %. Under många år fram-
över kommer änkepensionerna ändå att svara för de största kostnaderna
på anslaget.

Kostnaderna för änkepensionerna minskar långsamt samtidigt som
kostnaderna för omställningspension sakta ökar.

Riksförsäkringsverket beräknar medelsbehovet under budgetåret 1997
till 1 663 000 000 kronor utan hänsyn tagen till föreslagna besparingar.
Regeringen delar verkets bedömning. Omräknat till ett aktuellt basbelopp
och med hänsyn till föreslagna besparingar beräknas medelsbehovet till
857 000 000 kronor. För budgetåren 1998 och 1999 beräknas medelsbe-
hovet till 616 000 000 kronor respektive 623 000 000 kronor.

A 3. Bostadstillägg till pensionärer

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 11

1994/95	Utgift	8 908 000¹’
1995/96	Anslag	14 800 000	Utgiftsprognos	14 741 000
			därav 1996	9 846 000
1997	Förslag	9 970 000
1998	Beräknat	10 270 000
1999	Beräknat	10 570

¹ Beloppen anges i tusental kr

Från anslaget bekostas bostadstillägg till pensionärer (BTP) och särskilt
bostadstillägg till pensionärer (SBTP). Bostadstillägget var tidigare kom-
munalt men är sedan den 1 januari 1995 statligt. Utöver bostadstillägg
från detta anslag kan en kommun enligt övergångsbestämmelserna t.o.m.
år 1998 lämna kompletterande kommunalt bostadstillägg som helt finan-
sieras av resp, kommun. Sådant kommunalt bostadstillägg prövas enligt
samma regler som det statliga tillägget.

BTP kan maximalt utges med 85 % av bostadskostnaden mellan 100
kronor och 4 000 kronor per månad. Bostadstillägget är helt inkomst-
prövat och reduceras med 40 % av årsinkomsten upp till ett och ett halvt
basbelopp och med 45 % av inkomsten däröver. Som inkomst räknas i
princip alla inkomster utöver folkpension samt pensionstillskott eller
ATP motsvarande ett pensionstillskott. I årsinkomsten ingår inkomst av
kapital som beräknas som en schablonmässigt bestämd andel av för-
mögenheten.

Det särskilda bostadstillägget betalas ut som en utfyllnad om inkoms-
ten efter det att bostadskostnaden är betald understiger 122 % av basbe-
loppet (3 691 kr/mån). SBTP betalas i dessa fall ut upp till denna nivå.

Kostnadsutvecklingen för anslaget är beroende av en mängd faktorer.
De viktigaste är pensionärernas bostadskostnader och inkomster samt det
s.k. mörkertalet, dvs. hur många av de pensionärer som har rätt till bo-
stadstillägg som inte ansöker om förmånen.

För budgetåret 1994/95 uppgick anslaget till 8 700 miljoner kronor
medan utfallet blev 8 908 miljoner kronor. Överskridandet på 208 000 tkr
motsvarar 2,4 % av anslaget. Den huvudsakliga orsaken till överskridan-
det var de nya regler för bostadstillägg som infördes den 1 januari 1994
och den 1 januari 1995. De nya reglerna innebar att BTP kunde betalas
ut för högre bostadskostnader än tidigare, vilket ledde till en större ök-
ning av antalet ansökningar än förväntat. Prognosen för budgetåret
1995/96 tyder på att utfallet det året kommer att ligga mycket nära det
anslagna beloppet.

Den 1 juli 1995 trädde en rad förändringar i reglerna för BTP i kraft
vilka sänkte kostnaderna med 900 miljoner kronor per år. Åtgärderna
ledde också till att antalet pensionärer med BTP minskade med 35 000
personer till 560 000 personer. Därefter har antalet långsamt minskat
ytterligare. I augusti 1996 uppbar 542 000 pensionärer BTP. Medelbe-

loppet för BTP ökar samtidigt något vilket gör att de totala kostnaderna
för närvarande har en relativt stabil utveckling.

Före förändringarna den 1 juli 1995 steg under en lång period såväl
antalet BTP-tagare som kostnaderna kontinuerligt. Detta berodde till stor
del på kraftiga hyreshöjningar i början av 90-talet samt den successiva
förändring av reglerna som gjordes i syfte att nå enhetlig nivå i hela
landet när bostadstilläggen förstatligades den 1 januari 1995.

Antalet SBTP-tagare är i viss utsträckning en spegelbild av BTP-
systemets fördelningsmässiga effektivitet. När bostadskostnadsgränsema
höjs räcker BTP i större utsträckning till för att ge en skälig levnadsnivå
varför antalet SBTP-tagare då minskar. Omvänt gäller att antalet SBTP-
tagare långsamt ökar vid oförändrade ersättningsregler för BTP. Det
beror på att hyreshöjningarna leder till att fler pensionärer når en bo-
stadskostnad som inte täcks av BTP-reglema. Antalet pensionärer med
SBTP har under det senaste året ökat med ca 5 500 och det totala an-
talet uppgår i augusti 1996 till ca 19 000 personer. Kostnaderna för
SBTP uppgår till ca 55 miljoner kronor per år.

Kostnaderna för SBTP och det antal som får detta tillägg begränsas
av gränsen för högsta skäliga bostadskostnad som innebär att man inte
tar hänsyn till bostadskostnader utöver en viss nivå. Oförändrade gränser
för skälig bostadskostnad har därför en återhållande effekt på kostnadsut-
vecklingen.

Ca 60 kommuner lämnar kompletterande kommunalt bostadstillägg
till ca 90 000 pensionärer. Totalt kostar sådant kommunalt bostadstillägg
ca 150 miljoner kronor per år.

Ungefär 27 % av pensionärerna har BTP. Behovet av BTP finns i
första hand hos ensamstående pensionärer. Hälften av alla pensionärer är
ensamboende men bland BTP-tagama bor 85 % ensamma. 75 % av
BTP-tagama är kvinnor.

Vissa regeländringar

Sänkt kompensationsgrad för BTP

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 11

Regeringens förslag: Den del av bostadskostnaden som kan ersättas
med bostadstillägg inom intervallet 100 - 4 000 kronor per månad
sänks till 83 % från och med den 1 januari 1997.

Skälen för regeringens förslag: Den 1 januari 1995 infördes statliga
regler för bostadstillägg till pensionärer (BTP), som ersatte det tidigare
kommunala bostadstillägget (KBT). Med det kommunala bostadstillägget
bestämde resp, kommun hur stort KBT som kunde betalas ut. I och med
det statliga bostadstillägget infördes enhetliga ersättningsregler för hela
landet. De nya reglerna innebar att bostadstillägg kan lämnas med 85 %
av bostadskostnad mellan 100 kronor och 4 000 kronor per månad.

För att det fastställda utgiftstaket for statens utgifter inte skall över-
skridas föreslår regeringen att ersättningsreglerna for BTP ändras på så
sätt att ersättningsprocenten sänks från 85 % till 83 % av bostadskostnad
mellan 100 kronor och 4 000 kronor per månad. Förändringen föreslås
träda i kraft den 1 januari 1997.

Maximalt kan en pensionär med dagens regler få 3 315 kronor per
månad i statligt bostadstillägg. Med de nya reglerna sänks det maximala
bostadstillägget till 3 237 kronor per månad. Som mest blir minskningen
därför 78 kronor per månad. Den genomsnittliga minskningen uppgår till
58 kronor per månad.

Som komplement till BTP finns det särskilda bostadstillägget till
pensionärer (SBTP), som betalas ut till pensionärer med hög bostads-
kostnad och låg inkomst. I sådant fall betalas SBTP ut så att inkomsten,
efter det att en skälig bostadskostnad är betald, uppgår till en skälig
levnadsnivå. Med den föreslagna sänkningen av kompensationsnivån for
BTP far alla pensionärer sänkt BTP. Pensionärer med små ekonomiska
resurser har emellertid ofta SBTP. Eftersom SBTP fyller ut inkomsten
upp till en skälig levnadsnivå kompenseras dessa pensionärers sänkta
BTP med lika stor höjning av SBTP. Regeringen föreslår längre fram i
denna proposition att den skäliga bostadskostnaden skall höjas.

Åtgärden innebär att kostnaderna för BTP minskar och kostnaden för
SBTP ökar något. Sammantaget beräknas kostnaderna minska med 315
miljoner kronor per år.

Fritidsfastighet medräknas som förmögenhet vid beräkning av BTP

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 11

Regeringens förslag: Värdet av privatbostadsfastighet och privat-
bostad som pensionär äger men inte permanent bor i skall räknas in i
förmögenheten vid beräkning av bostadstillägg till pensionärer från
och med den 1 april 1997. För privatbostadsfastighet räknas som
förmögenhet därvid fastighetens taxeringsvärde med avdrag for
skulder på fastigheten och for privatbostad bostadens värde med av-
drag för skulder. Vid beräkning av bostadstillägget skall viss del av
denna förmögenhet räknas in i årsinkomsten på motsvarande sätt som
gäller för övrig förmögenhet.

Skälen för regeringens förslag: Bostadstillägget prövas mot en för
pensionären beräknad årsinkomst. I årsinkomsten ingår schablonmässigt
beräknad avkastning av förmögenhet. Som förmögenhet räknas i dessa
sammanhang i princip alla tillgångar utom privatbostad eller privat-
bostadsfastighet. Från förmögenheten dras eventuella skulder. Års-
inkomsten fastställs till 5 % av nettoförmögenheten. Om den totala
nettoförmögenheten överstiger 75 000 kronor för ogift och 60 000
kronor for gift pensionär skall dessutom 10 % av den del av förmögen-
heten som överstiger dessa gränser räknas som årsinkomst.

Sedan den 1 januari 1990 gäller att förmögenhet i form av privat-
bostadsfastighet eller privatbostad inte skall påverka inkomstberäkningen
för bostadstillägg om bostaden bebos av pensionären. Ett småhus eller
en bostadsrätt pensionären bor permanent i och som pensionären söker
bostadstillägg för skall således inte påverka årsinkomsten och därmed
inte heller minska bostadstilläggets storlek. Inte heller skuld på sådan
bostad påverkar inkomstberäkningen. När det gäller privatbostadsfastig-
het eller privatbostad som pensionären inte bebor men har för privat
bruk gäller sedan år 1990 samma regler, dvs. inte heller sådan bostad
påverkar inkomstberäkningen. För näringsfastighet gäller däremot att
värdet av denna räknas som förmögenhet, viket innebär att viss del av
detta värde medräknas i årsinkomsten.

Före den 1 januari 1990 räknades alla former av fastigheter som inte
beboddes av den sökande som förmögenhet. Det innebar att en viss del
av en fritidsfastighets taxeringsvärde då räknades som inkomst och där-
med påverkade bostadstilläggets storlek.

En orsak till att ffitidsfastigheter nu är undantagna från inkomstpröv-
ningen är att en sådan fastighet inte inbringar någon verklig inkomst.
Fastigheten är en tillgång som kan omsättas i likvida medel. När nu-
varande regel infördes ansågs det dock rimligt att utforma inkomstpröv-
ningen i större utsträckning med hänsyn till faktisk inkomst än med
hänsyn till möjlig inkomst. Med tanke på det statsfinansiella läget och
behovet av att sanera statens finanser behöver tidigare ställningstagande
omprövas. Även om det är önskvärt att göra inkomstprövningen efter
faktisk inkomst måste hänsyn tas till statens möjligheter att finansiera
detta. För att uppnå saneringsmålet är det enligt regeringens uppfattning
därför nödvändigt att återgå till de mindre generösa regler som gällde för
ffitidsfastigheter före år 1990. Regeringen föreslår således att förmögen-
het i form av fritidsfastighet skall räknas som förmögenhet vid beräkning
av bostadstillägg.

Det torde vara ovanligt att pensionär äger bostadsrätt utan att bebo
denna. I konsekvens med förslaget om privatbostadsfastighet bör dock
även innehav av privatbostad som inte är pensionärens permanentbostad
tas med som förmögenhet.

Förslaget innebär att reglerna för fritidsfastigheter blir likvärdiga med
dem som i dag gäller för näringsfastigheter. Som värde upptas taxerings-
värdet med avdrag för eventuella skulder som belastar fastigheten.
Nettovärdet läggs därefter till övrig förmögenhet. För privatbostad skall
bostadens värde med avdrag för eventuella skulder tas upp som för-
mögenhet.

I förslaget till lagtext anges att värdet av fritidsfastighet skall ingå i
förmögenheten. I konsekvens med detta tas undantaget för inkomst av
privatbostadsfastighet och privatbostad bort. De närmare detaljerna om
hur bl.a. skuld på fastighet och inkomst av uthyrd bostad skall hanteras
far föreskrivas av Riksförsäkringsverket i enlighet med tidigare lämnat
bemyndigande.

Innehav av fritidsfastighet finns inte registrerat hos Riksförsäk-
ringsverket eller försäkringskassorna. För att den föreslagna ändringen

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 11

skall kunna genomföras fordras således att uppgifterna på något sätt
hämtas in. I första hand bör en sådan uppgift hämtas in från resp, pen-
sionär. Detta skulle dock kräva en underskriven försäkran från var och
en av de ca 540 000 pensionärer som för närvarande uppbär bostads-
tillägg. Eftersom det är en minoritet av BTP-tagama som har fritids-
fastighet vore en sådan lösning orationell. Kassorna bör därför ges möj-
lighet att hämta in nödvändiga uppgifter från fastighetsregistret eller
skattemyndigheten.

Även om uppgifterna hämtas maskinellt medför förändringen en del
arbete på försäkringskassorna. Av administrativa skäl föreslås därför att
ändringen skall träda i kraft den 1 april 1997.

Den föreslagna förändringen beräknas leda till en årlig besparing på
200 miljoner kronor. Med tanke på att genomförandet sker den 1 april
1997 beräknas besparingen för år 1997 uppgå till 150 miljoner kronor.

Höjd skälig bostadskostnad vid beräkning av särskilt bostadstillägg
till pensionärer

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 11

Regeringens förslag: Den högsta skäliga bostadskostnad som an-
vänds vid beräkning av särskilt bostadstillägg till pensionärer regleras
i lag. Beloppet blir enhetligt för hela landet och skall från och med år
1997 uppgå till 5 200 kronor per månad.

Skälen för regeringens förslag: Särskilt bostadstillägg till pensio-
närer (SBTP) betalas ut som ett komplement till BTP till pensionärer
med hög bostadskostnad och låg inkomst. SBTP prövas automatiskt
månadsvis för alla som uppbär BTP och betalas ut om den sammanlagda
inkomsten, efter det att en skälig bostadskostnad är betald, understiger
122 % av basbeloppet (3 691 kronor per månad för år 1997). I sådant
fall utges SBTP upp till denna nivå. För närvarande får ca 19 000 pen-
sionärer SBTP, vilket innebär att 3,5 % av pensionärerna med BTP även
får SBTP. Den totala kostnaden är ca 55 miljoner kronor per år.

När det särskilda bostadstillägget infördes år 1991 var bostadstillägget
kommunalt men delvis statsfinansierat. Normerna för skälig levnadsnivå
och skälig bostadskostnad följde därför i första hand de kommunala
normer som tillämpades i resp, kommun. Därefter har staten övertagit
bostadstilläggen och normerna är nu också statliga.

Normen för skälig levnadsnivå följde till att börja med Socialstyrel-
sens norm för skälig levnadsnivå (116 % av basbeloppet). I samband
med den ekonomiskt-politiska propositionen år 1994 höjde regeringen
normen till 122 % av basbeloppet i syfte att förbättra situationen för de
sämst ställda pensionärerna.

Normen för skälig bostadskostnad följer för närvarande Socialstyrel-
sens norm för skälig bostadskostnad, vilken är indelad i fyra nivåer
beroende på kommunens storlek. Beloppen grundar sig på kostnaden för

nyproduktion av lägenheter. De olika nivåerna är sedan den 1 januari Prop. 1996/97:1
1995 Utgiftsområde 11

Storstockholm

Storgöteborg

kommuner med fler än 75 000 invånare
kommuner med färre än 75 000 invånare

4 950 kr/mån

4 850 kr/mån

4 475 kr/mån

4 225 kr/mån

De statliga bostadstilläggen styrs av nivåer och gränser som regleras av
regering och riksdag. Enda undantag för detta är den skäliga bostads-
kostnaden som i praktiken bestäms av Socialstyrelsen. 1 en tid av snäva
ekonomiska resurser är det ur fördelningspolitisk och ekonomisk syn-
vinkel angeläget att regering och riksdag har ett samlat ansvar för bo-
stadstilläggen till pensionärer. Det är därför otillfredsställande att en del
av reglerna inte beslutas av regering och riksdag. I och med att systemet
med utgiftstak för statens budget har införts har detta fått än större be-
tydelse. Högsta skäliga bostadskostnad bör därför fastställas inom ramen
för den övriga budgetbehandlingen. Normen för skälig levnadsnivå reg-
leras i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer. Regeringen
anser att även den skäliga bostadskostnaden bör regleras i denna lag.

Den skäliga bostadskostnaden är idag indelad i fyra nivåer efter stor-
leken på kommunen som pensionären bor i. Orsaken till detta är att
hyresnivåerna varierar över landet och att det finns ett visst samband
mellan kommunstorlek och produktionskostnaden för lägenheter. Sam-
bandet är emellertid inte entydigt. Det är inte ovanligt att det även i små
kommuner finns bostäder med höga bostadskostnader. Detta kan t.ex.
gälla servicelägenheter eller annat boende i särskilda boendeformer. Mot
bakgrund av detta och att bostadstilläggen i övrigt i och med förstat-
ligandet har enhetliga regler anser regeringen att en enhetlig norm bör
gälla även för den skäliga bostadskostnaden.

Hur många pensionärer som får SBTP påverkas i stor utsträckning av
storleken på normerna för skälig levnadsnivå och skälig bostadskostnad.
Den skäliga levnadsnivån höjdes den 1 januari 1995 medan den skäliga
bostadskostnaden inte har höjts på flera år - främst beroende på att kost-
naden för nybyggnation har stagnerat. Den genomsnittliga bostads-
kostnaden för BTP-tagama har dock successivt stigit och är nu ca 3 000
kronor per månad samtidigt som antalet pensionärer med höga bostads-
kostnader långsamt ökar. Cirka var tionde pensionär har idag en bostads-
kostnad som är högre än normen för skälig bostadskostnad.

Mot bakgrund av ovanstående anser regeringen att normen för högsta
skäliga bostadskostnad för beräkning av SBTP fr.o.m. den 1 januari
1997 bör vara 5 200 kronor per månad. Därmed har cirka 95 % av BTP-
tagama en bostadskostnad som är lägre än normen för skälig bostads-
kostnad. Detta beräknas öka kostnaderna med 70 miljoner kronor per år.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1997

Ramanslag 9 970 000 tkr

Övrigt

Regeringen föreslår att ersättningsgraden för BTP sänks till 83 % av
bostadskostnaden samt att fritidsfastigheter beaktas vid inkomstbe-
räkningen för bostadstillägg. Vidare föreslås att gränsen för högsta
skäliga bostadskostnad som används vid beräkning av särskilt bo-
stadstillägg till pensionärer höjs till 5 200 och blir enhetlig för hela
landet.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 11

Resultatbedömning och slutsatser

Kostnaderna för bostadstilläggen är starkt beroende av bostadskostnads-
gränsema och hyresutvecklingen. Eftersom den övre hyresgränsen på
4 000 kronor inte har ändrats sedan den 1 januari 1995 samtidigt som
hyreshöjningarna är måttliga finns f.n. ingen starkt kostnadsökande kraft.

Kostnaderna påverkas även av inkomstutvecklingen för pensionärerna.
Trots minskande pensioner på individnivå får pensionärerna som grupp
successivt högre inkomster på grund av att äldre pensionärer med låga
pensioner successivt ersätts av nytillkomna pensionärer med högre pen-
sion. Sammantaget leder detta till att antalet BTP-tagare minskar något
eftersom färre pensionärer nybeviljas BTP än de BTP-tagare som av-
lider. Bostadskostnaderna ökar emellertid snabbare än pensionerna, vilket
leder till en viss kostnadsökande effekt.

En ytterligare för kostnadsutvecklingen viktig faktor är mörkertalet
eller ansökningsbenägenheten bland de pensionärer som har rätt till BTP.
Mörkertalet påverkas mycket av kunskapen om reglerna men även det
upplevda behovet hos pensionären har stor betydelse. Av detta skäl ökar
antalet BTP-tagare mer när hyrorna ökar kraftigt än om reglerna förbätt-
ras.

Sammantaget ökar kostnaderna långsamt i löpande priser. Den vik-
tigaste orsaken till detta är att bostadskostnaderna ökar snabbare än in-
komsterna.

Regeringen beräknar med beaktande av föreslagna besparingar och
förbättringen av det särskilda bostadstillägget medelsbehovet för
budgetåret 1997 till 9 970 000 000 kronor. För budgetåren 1998 och
1999 beräknas medelsbehovet till 10 270 000 000 kronor respektive
10 570 000 000 kronor.

5 Det fortsatta genomförandet av
pensionsreformen

I enlighet med de riktlinjer som riksdagen har godkänt på grundval av
propositionen 1993/94:250 (bet. 1993/94 :SfU24, rskr. 1993/94:439) på-
går en genomgripande reformering av ålderspensionssystemet. Förslagen
i propositionen baserades på den överenskommelse som träffades inom
Pensionsarbetsgruppen mellan företrädare för de fyra dåvarande rege-
ringspartierna och Socialdemokraterna. I propositionen som inte innehöll
några lagförslag lades principerna för ett reformerat ålderspensions-
system fast.

Skälen till reformeringen är att dagens allmänna pensionssystem på
väsentliga punkter inte uppfyller de krav som måste ställas på ett pen-
sionssystem eftersom det i sin nuvarande utformning inte är tillräckligt
följsamt i förhållande till framtida samhällsekonomiska och demogra-
fiska påfrestningar. Svagheterna med den nuvarande ordningen har efter
hand kommit att bli alltmer framträdande. Pensionssystemets möjligheter
att infria gjorda åtaganden är därmed hotade.

Genomförandet av ålderspensionsreformen innebär att ett offentligt
och obligatoriskt pensionssystem även fortsättningsvis skall utgöra grun-
den för den enskildes pensionsskydd. Den inkomstrelaterade delen av det
allmänna pensionssystemet kommer att bygga på den s.k. livsinkomst-
principen vilket innebär ett stärkt samband mellan avgift och förmån för
den enskilde. De intjänade pensionsrättigheterna och den årliga omräk-
ningen av utgående pensioner skall knytas till den allmänna inkomst-
utvecklingen vilket ger en god följsamhet i förhållande till samhälls-
ekonomin. I reformen ingår vidare att garantipension skall ersätta den
nuvarande ordningen för grundtrygghet i form av folkpension, pensions-
tillskott och särskilt grundavdrag.

Den dåvarande regeringen beslutade i juni 1994 att tillkalla den s.k.
Genomförandegruppen med uppgift att medverka i den fortsatta bered-
ningen av pensionsöverenskommelsen och att vårda överenskommelsen.
Beredningen av pensionsreformen bedrivs inom regeringskansliet under
ledning av socialförsäkringsministern och i samverkan med berörda
myndigheter.

Det socialdemokratiska partiet genomför under hösten 1996 ett brett
upplagt samråd kring det kommande pensionssystemet. Utifrån detta
samråd avser regeringen att ta ställning till de frågor som fortfarande är
öppna inom ramen för pensionsöverenskommelsen. Regeringen efter-
strävar en bred politisk uppslutning kring reformeringen av pensions-
systemet.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 11

5.1 Framflyttning av vissa tidpunkter för ikraftträdande
av det reformerade pensionssystemet m.m.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 11

Regeringens förslag: Ikraftträdandet av det reformerade systemets
intjänanderegler flyttas fram till den 1 januari 1999. De första utbetal-
ningarna av ålderspension enligt reformerade regler senareläggs ett år
till den 1 januari 2001.

Tidpunkt för eventuell förändring i lagen (1982:80) om anställnings-
skydd vad avser lagstadgad rätt för arbetstagare att kvarstå i arbete
till 67 års ålder senareläggs.

Skälen för regeringens förslag:

Enligt de riktlinjer som antogs av riksdagen med anledning av rege-
ringens proposition 1993/94:250 skulle lagstiftning om det inkomstrela-
terade pensionssystemet träda i kraft den 1 januari 1996. Vidare besluta-
des att de nya reglerna för grundtrygghet skulle träda i kraft den
1 januari 2000. Avsikten var att utbetalning av pension intjänad och
beräknad enligt reformerade regler skulle inledas i januari 2000.

I proposition 1994/95:100, Bil.6 föreslogs att tidpunkten för det for-
mella ikraftträdandet för reformerade intjänanderegler skulle flyttas fram
till den 1 januari 1997. Det konstaterades att framflyttningen av ikraft-
trädandet inte skulle få någon inverkan på reformens genomförande i sak
och någon förändring av tidpunkten för första utbetalningar av pensioner
enligt reformerade regler föreslogs inte. Riksdagen beslutade i enlighet
med förslaget (bet. 1994/95:SfU 10, rskr. 1994/95:343).

Principöverenskommelsen om det reformerade pensionssystemet full-
följs och arbetet med att utforma den reformerade ålderspensionen fort-
skrider.

En proposition innehållande reformerade regler om intjänande av
ålderspension bör innefatta ställningstaganden till hur avgiftsuttaget till
ålderspensionssystemet skall fördelas mellan arbetsgivaravgift och egen-
avgift samt hur den finansiella infasningen av reformen skall utformas.
Arbetet med att genomföra och vidareutveckla de riktlinjer som riks-
dagen beslutat i dessa frågor är omfattande. Sommaren 1995 remittera-
des promemorian Ds 1995:41 Reformerat pensionssystem - lag om in-
komstgrundad ålderspension, m.m. I denna, som har utarbetats i samråd
med ledamöterna i Genomförandegruppen, redovisades lagförslag vad
avser dels intjänande av inkomstgrundad ålderspension, dels beräkning
av inkomstgrundad pension från den del av det allmänna pensionssyste-
met som även fortsättningsvis skall utgöra ett s.k. fördelningssystem. I
september samma år remitterades promemorian Ds 1995:55 Utvidgad
avgiftsskyldighet vad avser ålderspension, m.m. innefattande bl.a. förslag
till en ny lag om statliga ålderspensionsavgifter. Beredning av de två
promemoriorna inför kommande lagrådsremiss och proposition till riks-

17 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 4

dagen pågår. Denna beredning omfattar ställningstagande till avgiftsut-
taget till ålderspensionssystemet och utformningen av den finansiella
infasningen.

Reformerade regler om intjänande av ålderspension berörs även av
beredningsarbete avseende andra delar av ålderspensionsreformen. Vad
beträffar premiereservsystemet, dvs. den del av det framtida pensions-
systemet där pensionsrätten skall baseras på individuellt fonderade
medel, har Premiereservutredningen (Dir. 1994:96) nyligen redovisat
delbetänkandet SOU 1996:83 Allmänt pensionssparande. Detta betänkan-
de är för närvarande föremål för remissbehandling. Därefter kommer
utredningen att återkomma med ett slutligt förslag till utformning av det
kommande premiereservsystemet.

I den fortsatta beredningen av reformen ingår vidare att redovisa för-
slag till lagstiftning vad avser garantipensionen inom det reformerade
systemet och att anpassa bostadsstödet härtill. En översyn av systemet
för efterlevandepension har också inletts (Dir 1996:51). Denna innefattar
bl.a. uppdrag att utforma nya regler som harmonierar med reglerna för
det reformerade ålderspensionssystemet.

Omfattningen av detta arbete med att genomföra och utveckla de rikt-
linjer avseende reformerade regler om ålderspension som riksdagen be-
slutat innebär att ikraftträdandet av reformerade regler för intjänande av
sådan pension behöver senareläggas till den 1 januari 1999.

En tung del i genomförandet av pensionsreformen är den omläggning
av ADB-system och administrativa rutiner som måste ske inom social-
försäkringsadministrationen, dvs. Riksförsäkringsverket och de allmänna
försäkringskassorna. Denna kommer till stor del inte kunna genomföras
förrän efter riksdagsbeslut om ny lagstiftning. Detta innebär att tiden
mellan ikraftträdande av nya regler för intjänande av ålderspension och
de första utbetalningarna av pension intjänade enligt de nya reglerna inte
får bli för kort. Under nämnda tid måste vidare göras omfattande beräk-
ningar av pensionsrätt m.m. avseende tiden fr.o.m. år 1960. De första
utbetalningarna bör därför påbörjas först två år efter ikraftträdandet av
reformerade regler för intjänande av ålderspension, dvs. i januari år
2001.

I propositionen 1993/94:250 föreslog regeringen vidare att arbets-
tagare, med vissa kollektivavtalsreglerade undantag, skall få lagstadgad
rätt att kvarstå i arbete till 66 års ålder fr.o.m. år 1997 och till 67 års
ålder fr.o.m. år 1998. Regeringen anförde därvid att höjningen av ålders-
gränsen för avgångsskyldighet i första hand borde genomföras via avtal
mellan arbetsmarknadens parter och uttalade att om det visade sig att
arbetsmarknadens parter inte senast under början av år 1996 träffat avtal
med innebörd att åldersgränsen höjs på sätt som förslagits, borde det bli
fråga om en tvingande lagstiftning med detta innehåll. Riksdagen godtog
regeringens förslag.

Arbetsmarknadens parter har hittills inte träffat avtal med ovan nämnt
innehåll. Situationen på arbetsmarknaden är för närvarande sådan att en
samförståndslösning av innebörd att den generella gränsen för avgång-
skyldighet höjs ännu inte är i sikte. Samtidigt kvarstår som tidigare ut-

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 11

talats att frågor om avgångsskyldighet regleras smidigare och effektivare
i kollektivavtal. Av dessa skäl bör arbetsmarknadens parter få ytter-
ligare anstånd med att finna lösningar som ger arbetstagarna rätt att
stanna kvar i arbete på det sätt som förutsetts i pensionsöverenskommel-
sen. Regeringen föreslår därför, efter samråd med Genomförande-
gruppen, att en eventuell tvingande reglering i lagen (1982:80) om an-
ställningsskydd senareläggs och att den tid som står till parternas för-
fogande för att träffa avtal förlängs till utgången av november månad
1997. Det är vidare regeringens bedömning att frågor om åldersgränser i
lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning och lagen (1993:1652) om
ersättning för sjukgymnastik bör behandlas i samband med avgångs-
skyldighet för arbetstagare.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 11

Utgiftsområde 12

Ekonomisk trygghet
för familjer och barn

Regeringens proposition
1996/97:1

Ekonomisk trygghet för familjer och bam
(utgiftsområde 12)

Prop.

1996/97:1

Utgiftsområde 12

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut ...................... 2

2 Lagtext .................................. 3

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381)

in allmän försäkring .................... 3

2.2 Förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen

(1995:584) .......................... 5

3 Utgiftsområdets inriktning och innehåll............. 7

3.1 Inriktning för utgiftsområdet .............. 7

3.2 Utgiftsområdets innehåll ................. 7

3.2.1 Allmänt............................. 7

3.2.2 Resultatinformation..................... 8

3.2.3 Förändringar inom utgiftsområdet........... 8

3.2.4 Utgiftsutveckling ...................... 9

4 Anslag .................................. 10

A 1. Allmänna barnbidrag.................... 10

A 2. Föräldraförsäkring...................... 11

- En ny förmånsnivå..................... 14

A 3. Underhållsstöd........................ 16

A 4. Bidrag till kostnader for internationella adoptioner 18

A 5. Barnpensioner ........................ 19

A 6. Vårdbidrag till handikappade bam .......... 20

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,

2. antar förslaget till lag om ändring i föräldraledighetslagen
(1995:584),

3. för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 12 Eko-
nomisk trygghet för familjer och barn enligt följande uppställning:

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 12

Anslag	Anslagstyp	Anslagsbelopp tusental kr
Al. Allmänna barnbidrag	ramanslag	14 654 000
A 2. Föräldraförsäkring	ramanslag	16 192 000
A 3. Underhållsstöd	ramanslag	2 411 450
A 4. Bidrag till kostnader för internationella adoptioner	ramanslag	24 000
A 5. Barnpensioner	ramanslag	305 000
A 6. Vårdbidrag för handikappade bam	ramanslag	1 574 600
Summa för utgiftsområdet		35 161 050

Lagtext

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 12

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 7, 8, 14 och 18 §§ lagen (1962:381)
om allmän forsäkring¹ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap

7§^r

Hel föräldrapenning för dag ut-
ges när föräldern inte förvärvsar-
betar. Halv eller fjärdedels för-
äldrapenning utges när föräldern
förvärvsarbetar högst hälften
respektive tre fjärdedelar av nor-
mal arbetstid.

Hel föräldrapenning för dag ut-
ges när föräldern inte förvärvsar-
betar. Tre fjärdedels, halv eller en
fjärdedels föräldrapenning utges
när föräldern förvärvsarbetar högst
en fjärdedel, hälften respektive tre
fjärdedelar av normal arbetstid.

Vid tillämpning av första stycket skall som förvärvsarbete inte be-
traktas vård av bam, som har tagits emot för stadigvarande vård och
fostran i förälderns hem. Vårdar föräldern ett sådant bam och betalas
ersättning för vården, skall vid beräkningen enligt 6 § av föräldrapen-
ning bortses från den del av den sjukpenninggrundande inkomsten som
grundas på ersättningen för vården.

Föräldrapenning får utges med
belopp som motsvarar hel, halv
eller fjärdedels garantinivå när för-
äldern arbetar högst tre fjärdedelar
av normal arbetstid.

8 §³

Föräldrapenning får utges med
belopp som motsvarar hel, tre
fjärdedels, halv eller en fjärdedels
garantinivå när föräldern arbetar
högst tre fjärdedelar av normal

arbetstid.

Hel tillfällig föräldrapenning ut-
ges till en förälder som avstår från
förvärvsarbete. Halv eller fjärde-
dels tillfällig föräldrapenning utges
till en förälder som arbetar högst
hälften respektive högst tre fjärde-
delar av den tid han skulle ha ar-
betat om han inte vårdat barnet.
Bestämmelserna i 7 § andra

stycket gäller i tillämpliga delar
även i fråga om tillfällig föräldra-
penning.

§⁴

Hel tillfällig föräldrapenning ut-
ges till en förälder som avstår från
förvärvsarbete. Tre fjärdedels, halv
eller en fjärdedels tillfällig för-
äldrapenning utges till en förälder
som arbetar högst en fjärdedel,
hälften respektive tre fjärdedelar
av den tid han skulle ha arbetat
om han inte vårdat bamet. Bestäm-
melserna i 7 § andra stycket gäller
i tillämpliga delar även i fråga om
tillfällig föräldrapenning.

¹ Lagen omtryckt 1982:120.

² Senaste lydelse 1994:554.

³ Senaste lydelse 1991:1639.

⁴ Senaste lydelse 1995:1478.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om inte annat följer av tredje eller fjärde stycket eller 14 a § skall till
grund för beräkningen av beloppet för hel tillfällig föräldrapenning för
dag läggas det tal som erhålls när 75 procent av den sjukpenning-
grundande inkomsten av anställning delas med årsarbetstiden. Vid be-
räkningen tillämpas 3 kap. 10 a § andra-fjärde styckena på motsvarande
sätt för den tid som förmånen avser.

Skall tillfällig föräldrapenning utges på grundval av inkomst av annat
förvärvsarbete beräknas hel förmån för dag efter 75 procent av den fast-
ställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365. Beloppet av-
rundas till närmaste hela krontal.

Skall tillfällig föräldrapenning utges på grundval av sjukpenning-
grundande inkomst av såväl anställning som annat förvärvsarbete
beräknas den del av förmånen som svarar mot inkomst av anställning
enligt andra stycket medan den del av förmånen som svarar mot inkomst
av annat förvärvsarbete beräknas enligt tredje stycket.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 12

18 §⁵

Bestämmelserna i 3 kap. 6 §, 13 § första stycket, 16 § första-femte
styckena och 17 § första stycket a och c samt andra stycket tillämpas
även i fråga om föräldrapenningförmåner. Bestämmelserna i 3 kap. 15 §
och 17 § första stycket b tillämpas även i fråga om tillfällig föräldra-
penning.

Vid beräkning av antalet dagar
med rätt till föräldrapenningförmån
anses två dagar med halv eller
fyra dagar med fjärdedels för-
äldrapenning som en dag.

Vid beräkning av antalet dagar
med rätt till föräldrapenningförmån
anses en dag med tre fjärdedels,
halv eller en fjärdedels föräldra-
penning som motsvarande andel
av en dag.

Om en föräldrapenningförmån tillkommer en förälder som inte har fyllt
18 år, får försäkringskassan på framställning av socialnämnden besluta
att föräldrapenningen helt eller delvis skall utbetalas till annan person
eller till nämnden att användas till förälderns och familjens nytta.

Är en kvinna vid tiden för förlossningen intagen i kriminalvårdsanstalt
eller ett hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestäm-
melser om vård av unga, får försäkringskassan på framställning av före-
ståndaren för inrättningen besluta, att den föräldrapenning som tillkom-
mer kvinnan skall utbetalas till föreståndaren för att användas till kvin-
nans och barnets nytta.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Äldre bestämmelser
tillämpas på ersättning som avser tid före ikraftträdandet.

⁵ Senaste lydelse 1994:46.

2.2 Förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen
(1995:584)

Härigenom föreskrivs att 3, 6 och 12 §§ föräldraledighetslagen
(1995:584) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 12

3 §

Det finns följande fem former av föräldraledighet för vård av bam
m.m.:

1. Hel ledighet för en kvinnlig arbetstagare i samband med hennes
barns födelse och för amning (mammaledighet, 4 §).

2. Hel ledighet för en förälder tills barnet blivit 18 månader eller,
under förutsättning att föräldern då har hel föräldrapenning, för tid där-
efter (hel ledighet med eller utan föräldrapenning, 5 §).

3. Ledighet för en förälder i form
av förkortning av normal arbetstid
med hälften eller en fjärdedel
medan föräldern har halv respek-
tive fjärdedels föräldrapenning (del-
ledighet med föräldrapenning, 6 §).

3. Ledighet för en förälder i form
av förkortning av normal arbetstid
med tre fjärdedelar, hälften eller
en fjärdedel medan föräldern har
tre fjärdedels, halv respektive en
fjärdedels föräldrapenning (del-
ledighet med föräldrapenning, 6 §).

4. Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid
med en fjärdedel tills, i huvudfallet, barnet fyllt åtta år (delledighet utan
föräldrapenning, 7 §).

5. Ledighet för en arbetstagares tillfälliga vård av bam (ledighet med
tillfällig föräldrapenning m. m., 8 §).

För mammaledighet och ledighet med tillfällig föräldrapenning m. m.
fordras inte att arbetstagaren skall ha varit anställd hos arbetsgivaren en
viss tid (kvalifikationstid). För övriga former av föräldraledighet krävs
kvalifikationstid enligt 9 §.

Särskilda bestämmelser om ledighet och omplacering för kvinnliga
arbetstagare som väntar bam, nyligen fött bam eller som ammar finns i
18-21 §§.

Under den tid då en förälder far
halv eller fjärdedels föräldrapen-
ning enligt 4 kap. lagen
(1962:381) om allmän försäkring
har föräldern rätt till förkortning
av normal arbetstid med hälften
respektive en fjärdedel.

Under den tid då en förälder får
tre fjärdedels, halv eller en fjärde-
dels föräldrapenning enligt 4 kap.
lagen (1962:381) om allmän för-
säkring har föräldern rätt till för-
kortning av normal arbetstid med
tre fjärdedelar, hälften respektive
en fjärdedel.

Kvalifikationstid i anställningen krävs enligt 9 §.

Nuvarande lydelse

Vid förkortning med hälften eller
med en fjärdedel av normal arbets-
tid skall ledigheten spridas över
arbetsveckans samtliga dagar, om
inte särskilda skäl ger anledning
till att den forläggs på annat sätt.

Föreslagen lydelse

12 §

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 12

Vid förkortning med tre fjärde-
delar, hälften eller en fjärdedel av
normal arbetstid skall ledigheten
spridas över arbetsveckans samt-
liga dagar, om inte särskilda skäl
ger anledning till att den förläggs
på annat sätt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

3 Utgiftsområdets inriktning och innehåll

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 12

3.1 Inriktning för utgiftsområdet

För att tillgängliga resurser skall kunna användas på bästa sätt krävs
samverkan och engagemang över myndighets- och organisationsgränser.

Barnen skall sättas i centrum. Samhällets insatser inriktas på att skapa
jämlika uppväxtvillkor for bam.

Familjepolitiken inriktas på att göra det möjligt for föräldrar att kom-
binera foräldraskap med förvärvsarbete eller studier. Detta sker främst
genom barnbidrag, föräldraförsäkring, bostadsbidrag och en god barnom-
sorg tillgänglig for alla bam.

3.2 Utgiftsområdets innehåll

Familjepolitikens syfte är:

- att utjämna levnadsvillkoren mellan familjer med och utan bam,

- att stödja föräldrarnas möjligheter att kombinera förvärvsarbete
med foräldraskap,

- att stödet inom tillgängliga ekonomiska ramar ges till alla på lika
villkor,

- att särskilt stöd till familjer i utsatta situationer lämnas t.ex. vid
stor försörjningsbörda, vid låga inkomster och höga boende-
kostnader.

3.2.1 Allmänt

Regeringen har till riksdagen lagt förslag om en lag om statsbudgeten
(prop. 1995/96:220). I propositionen föreslås en förändrad anslagsstruk-
tur for statsbudgeten. Anslagstypen förslagsanslag avvecklas. Förslagen
innebär att de tidigare förslagsanslagen inom utgiftsområdet gjorts till
ramanslag och några anslag sammanslagits.

Utgiftsområdet omfattar ett verksamhetsområde Ekonomisk trygghet
for familjer och bam (förutom bostadsbidragen som återfinns i utgifts-
område 18 och studiebidragen som återfinns i utgiftsområde 15). För-
månerna inom verksamhetsområdet utgörs av allmänna barnbidrag, för-
äldraförsäkring inkl, havandeskapspenning, bidragsförskott och särskilt
bidrag för vissa adoptivbarn. De två sistnämnda stödformerna kommer,

under förutsättning av riksdagens godkännande av prop. 1995/96:208, att
fr.o.m. den 1 februari 1997 att sammantaget benämnas underhållsstöd.
Vidare ingår bidrag till kostnader för internationella adoptioner, folk-
pension i form av barnpension och vårdbidrag till handikappade bam.
Statens utgifter inom området beräknas uppgå till 35,2 miljarder kronor
år 1997. I sammanhanget kan noteras att ATP i form av barnpension
finansieras vid sidan av statsbudgeten.

För att underlätta för barnfamiljerna har samhället byggt upp ett stöd-
system som syftar till att ge en ekonomisk grundtrygghet under en pe-
riod de har en stor försörjningsbörda. Genom stödets utformning omför-
delas resurser över livscykeln och mellan familjer med och utan bam.
Det ekonomiska familjestödet är också utformat så att det tillgodoser ett
antal specifika stödbehov hos bl.a. ensamföräldrar. Sådana stöd är fram-
förallt bidragsförskottet och bostadsbidraget. Centrala delar av den
svenska familjepolitiken är utformade för att stödja föräldrarnas möjlig-
heter att förena förvärvsarbete med föräldrarskap eller studier. Föräldra-
försäkringen är till för att ge förvärvsarbetande föräldrar möjlighet att
vara lediga från arbetet i situationer när bamen behöver dem samt bidra
till att öka pappornas omvårdnad om sina bam.

3.2.2 Resultatinformation

Utgifterna för de familjeekonomiska förmånerna styrs av en mängd olika
faktorer varav den demografiska utvecklingen och den allmänna pris-
och löneutvecklingen har störst betydelse. När det gäller den demo-
grafiska utvecklingen kan noteras att antalet födda bam minskat i för-
hållande till åren kring 1990-talets början.

För innevarande budgetår pekar prognoserna på att kostnaderna för
flertalet förmåner och bidrag inom utgiftsområdet inte kommer att uppgå
till de budgeterade beloppen.

3.2.3 Förändringar inom utgiftsområdet

Den ekonomiska regleringen mellan särlevande föräldrar med bam har
varit föremål för ett långvarigt beredningsarbete. Regeringen har i propo-
sitionen Underhållsstöd till bam till särlevande föräldrar, m.m.
(1995/96:208) lämnat förslag till ett nytt samhällsstöd, kallat underhålls-
stöd, som skall ersätta det nuvarande bidragsförskottet. Förslagen kan
beräknas minska det allmännas utgifter för stödsystemet med 1 140
miljoner kronor år 1997, 1 535 miljoner kronor år 1998 och 1 800
miljoner kronor år 1999.

Regeringen har vidare presenterat förslag i prop. 1995/96:209 om
förändringar av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) som innebär
en sänkning av kostnader för föräldraförsäkringen på 400 miljoner
kronor fr.o.m. år 1997.1 samma proposition presenteras förslag om att ta
bort den förhöjda ersättning inom föräldrapenningen i samband med ett
barns födelse eller adoption som utges till vardera föräldern under 30
dagar (de sk. pappa- och mammamånadema). Även fortsättningsvis är

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 12

30 dagar med föräldrapenning som ersätts enligt sjukpenningnivån förbe-
hållna pappan respektive mamman. Denna regeländring innebär att ut-
gifterna för försäkringen minskar med 275 miljoner kronor år 1997 och
135 miljoner kronor vardera åren 1998 och 1999.

Regeringen lägger i denna proposition fram förslag om att införa en
ytterligare förmånsnivå inom föräldraförsäkringen omfattande tre fjärde-
dels förmån fr.o.m. år 1997. Motsvarande rätt till ledighet införs. Bak-
grunden till förslaget är att förmånerna inom t.ex. sjukpenningförsäk-
ringen kan utges på fyra nivåer, hel, tre fjärdedels, halv och en fjärde-
dels förmån. Inom föräldraförsäkringen kan förmånerna bara utges på tre
nivåer. Förälderns arbetssituation kan därför harmoniera dåligt med för-
månsnivåerna inom föräldraförsäkringen. En sådan harmonisering är
således angelägen. Kostnaden för denna regeländring bedöms vara
mycket begränsad.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 12

3.2.4 Utgiftsutveckling

Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 12, dvs. verksamhetsområdet
Ekonomisk trygghet för familjer och bam, framgår av följande samman-
ställning (miljoner kronor):

	Utgift 1994/95	Anvisat 1995/96	Utgiftsprognos		Förslag 1997	Beräknat
			1995/96	därav 1996		Beräknat
			1995/96	därav 1996		1998	1999
Al. Allmänna barnbidrag	17 132	23 332	23 075	14 634	14 654	14 621	14 578
A2. Föräldraförsäkring	2 755°	27 261	25 094	15 982	16 192	17 665	18 365
A3. Underhållsstöd²¹	3 260	5 035	4 975	3 340	2 411	2 296	2 216
A4. Bidrag till kostnader för
internationella adoptioner	24	36	36	25	24	24	24
A5. Barnpensioner	285	449	428	293	305	313	321
A6. Vårdbidrag för handikappade bam 1 402		2 181	2 224	1 506	1 575	1 619	1 667
Totalt för utgiftsområde 12	24 859	58 293	55 830	35 779	35 161	36 538	37 171

¹ Fr.o.m. 1995-07-01 redovisas hela utgiften på statsbudgeten.

² Tidigare bidragsförskott och särskilt bidrag för vissa adoptivbarn.

Ramen har för 1997 nedjusterats med 823 miljoner kronor i förhållande
till Ekonomisk vårproposition (prop. 1995/96:150). Detta förklaras
huvudsakligen av nya antaganden. Utgifterna för de familjeekonomiska
förmånerna styrs av en mängd olika faktorer varav den demografiska
utvecklingen och den allmänna pris- och löneutvecklingen har störst be-
tydelse.

För år 1998 och 1999 har beräknade ramar nedjusterats med 663
miljoner kronor respektive 718 miljoner kronor med anledning av ovan-
stående.

Regeringen har vid sin beräkning utgått från att föreslagna besparings-
åtgärder genomförs inom utgiftsområdet i syfte att uppnå de utgifts-
minskningar som ligger i saneringsprogrammet beträffande statens
finanser.

I beräkningarna har även beaktats att ersättningsnivåerna avses höjas
till 80 % i föräldraförsäkringen och havandeskapspenningen fr.o.m. år
1998 enligt vad som aviserats i prop. 1995/96:150. Vidare har också
hänsyn tagits till att SGI fr.o.m. år 1998 skall beräknas enligt nya regler,
något som delvis finansierar de höjda ersättningsnivåerna.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 12

4 Anslag

A 1. Allmänna barnbidrag

1994/95 1995/96	Utgift Anslag	17 132 396"
1994/95 1995/96	Utgift Anslag	23 332 000	Utgiftsprognos därav 1996	23 075 000 14 633 861
1997	Förslag	14 654 000
1998	Beräknat	14 621 000
1999	Beräknat	14 578 000

¹ Beloppen anges i tusental kr

Från anslaget bekostas barnbidrag, flerbarnstillägg och förlängt barn-
bidrag. Barnbidrag utgår med 7 680 kronor per bam och år. Flerbarns-
tillägg utgår med 2 400 kronor för det tredje bamet, 7 200 kronor för
det fjärde bamet och 9 000 kronor för det femte och varje ytterligare
bam. Vidare gäller att flerbarnstilläggen på sikt avskaffas genom att inga
nya tillägg beviljas efter utgången av år 1995. De familjer som före den
1 januari 1996 beviljats flerbarnstillägg får behålla dessa tills rätten till
stödet upphör enligt gällande regler. Förlängt barnbidrag utbetalas med
samma belopp som barnbidraget fr.o.m. kvartalet efter det bamet har
fyllt 16 år om bamet studerar vid grundskola eller deltar i viss annan
motsvarande utbildning.

Bidragsbestämmelsema finns i lag (1947:529) om allmänna barn-
bidrag samt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag.

De faktorer som styr utgifterna för de allmänna barnbidragen är
huvudsakligen bidragets nivå, antalet födda bam och nettomigrationen.
Antalet familjer med tre eller flera bam påverkar kostnaderna för fler-
barnstillägg.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett under-
skridande på 167,6 miljoner kronor. Prognosen för anslagsbelastningen

under innevarande budgetår (18 månader) visar på ett fortsatt under-
skridande. Underskridandet förklaras av att antalet födda bam fr.o.m. år
1994 har blivit lägre än vad tidigare aktuella befolkningsprognoser visat.

Allmänna barnbidrag lämnas år 1996 till ca 1 miljon hushåll med
1 765 000 bam. Antalet familjer som fick flerbarnstillägg var i mars
1996 ca 200 000. Antalet bam med förlängt barnbidrag varierar kraftigt
över året, antalet är som högst under andra kvartalet resp, år och brukar
då uppgå till drygt 30 000 bam.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 12

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1997
Ramanslag	14 654 000 tkr

Resultatbedömning och slutsatser

Regeringen gör vid beräkningen av medelsbehovet till allmänna barn-
bidrag bedömningen att nedgången av antalet födda bam efter år 1992
uppvägs av en positiv nettomigration och att antalet bam som passerar
16-årsgränsen är något lägre än antalet födda bam. Hänsyn har vidare
tagits till att inga nya flerbarnstillägg beviljas efter utgången av år 1995.

Regeringen föreslår ett anslag för år 1997 på 14 654 000 000 kronor.
För åren 1998 och 1999 beräknas anslagsnivån till 14 621 000 000
kronor respektive 14 578 000 000 kronor.

A 2. Föräldraförsäkring

1994/95

1995/96

Utgift⁰

Anslag

2 755 000 ’

27 261 000 Utgiftsprognos

därav 1996

25 094 000

15 982 000

1997

1998

1999

Förslag

Beräknat

16 192 000

17 665 000

18 365 000

¹ Beloppen anges i tusental kr

² Fr.o.m. 1995-07-01 redovisas hela utgiften på statsbudgeten

Föräldraförsäkringen gör det möjligt för föräldrar att vara hemma i sam-
band med bams födelse eller adoption med föräldrapenning samt till-
fällig föräldrapenning när bamet är sjukt. Havandeskapspenningen ger i
vissa fall gravida kvinnor som inte kan fortsätta att förvärvsarbeta möj-
lighet till ledighet och vila.

18 Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 1. Del 4

Bestämmelserna om föräldraförsäkringsförmånema återfinns i 4 kap.
lagen (1962:381) om allmän forsäkring (AFL). Rätten till havandeskaps-
penning regleras i 3 kap. 9 § samma lag.

Föräldrapenning utges under 450 dagar i anslutning till barns födelse
eller adoption. När båda föräldrarna är vårdnadshavare har de rätt till
hälften var av det totala antalet ersättningsdagar. En förälder kan över-
låta rätten till föräldrapenningdagar till den andre föräldern med undan-
tag av 30 dagar (de s.k. pappa- och mammamånadema).

Under 300 dagar utges ersättning med 75 % av den sjukpenning-
grundande inkomsten (SGI) och under 60 dagar utges ersättning med
85 % av SGI (de s.k. pappa- och mammamånadema). Ersättning utges
dock alltid lägst enligt garantinivå som är 60 kr om dagen. För resteran-
de 90 dagar är ersättningen lika med garantinivån. Vid flerbarnsfödsel
utges föräldrapenning, för varje bam utöver det första, under ytterligare
180 dagar varav 90 dagar enligt garantinivån. Under förutsättning att
riksdagen godkänner förslaget i regeringens proposition 1995/96:209
kommer ersättningen fr.o.m. år 1997 att utgöra 75 % av SGI under
samtliga 360 dagar där ersättning utgår enligt sjukpenningnivån.

Tillfällig föräldrapenning (tfp) utges till en förälder som behöver
stanna hemma för att tillfälligt vårda sjukt bam under 12 år, i vissa fall
16 år. Tillfällig föräldrapenning kan också utges när barnets ordinarie
vårdare är sjuk, när förälder behöver följa med bamet till barnavårds-
central m.m. samt vårdbehov som uppkommer när den andra föräldern
besöker läkare med annat bam till någon av föräldrarna. Tillfällig för-
äldrapenning kan utges för 60 dagar per bam och år. När dessa dagar är
uttagna kan ersättning betalas ut under ytterligare 60 dagar, dock inte
vid ordinarie vårdarens sjukdom eller smitta.

Fr.o.m. år 1995 kan föräldern överlåta sin rätt till tillfällig föräldra-
penning till en sjukpenningförsäkrad som i stället för föräldern avstår
från sitt förvärvsarbete för att vårda bamet i samband med sjukdom eller
smitta hos bamet eller dess ordinarie vårdare.

Fadern har en särskild rätt till tillfällig föräldrapenning under högst 10
dagar i samband med bams födelse eller adoption.

Fr.o.m. år 1996 är ersättningsnivån 75 % av SGI för alla dagar med
tillfällig föräldrapenning.

Havandeskapspenning kan utges till blivande mödrar som under
graviditetens senare del p.g.a. arbetets art inte kan fortsätta i sitt vanliga
arbete och inte heller kan omplaceras.

Förmånen utges tidigast fr.o.m. den sextionde dagen och längst t.o.m.
elfte dagen före den beräknade förlossningen. Har kvinnan blivit av-
stängd från sitt arbete enligt föreskrifter med stöd av 4 kap. 6 § arbets-
miljölagen (1977:1160) för att arbetsmiljön kan medföra risk för foster-
skador utges ersättning fr.o.m. dagen för avstängning. Ersättningsnivån
vid havandeskapspenning är 75 % av SGI.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 12

Utgifter per kalenderår: (mkr)	1994	1995	1996*	Prop. 1996/97:1 Utgiftsområde 12
Föräldrapenning	15 291	14 563	12 718
Tillfällig föräldrapenning	3 131	3 158	2 985
Havandeskapspenning	291	283	279
Totalt:	18 713	18 004	15 982

* prognos

Föräldrapenning utbetalades under 1994 för totalt 54,3 miljoner dagar.
För år 1996 beräknas antalet till ca 45 miljoner dagar.

Flera regelförändringar har påverkat kostnadsutvecklingen och uttaget
av föräldrapenning. Samtidigt har födelsetalet sjunkit vilket minskar
antalet ersatta dagar. Under år 1995 föddes 103 000 bam, vilket är en
minskning med 8 % jämfört med år 1994 då det föddes 112 000 bam.
Ändrade regler beträffande uttag av föräldrapenning under arbetsfri tid
har genomförts. Pappa- och mammamånaden har införts, vilket innebär
att 30 dagar av de totala dagarna inte kan överlåtas till den andra för-
äldern.

Föräldrapenningdagama kan tas ut till dess bamet fyllt åtta år, därför
kan effekterna av den s.k. pappamånaden inte redovisas fullt ut förrän
tidigast år 2004. Men preliminära uppgifter från Riksförsäkringsverket
pekar på att andelen pappor som tar ut pappaledighet under barnets
första år har fortsatt att öka. Av de pappor som fick bam i januari 1994
tog en tredjedel ut ledigheten under samma år. Av dem som fick bam i
januari 1995 tog hälften ut ledigheten under samma år.

Det totala antalet uttagna dagar med föräldrapenning har dock
minskat. Under år 1994 var pappornas andel av de ersatta dagarna

11,4 % under år 1995 var motsvarande 9,7 %.

Tillfällig föräldrapenning utbetalades för totalt 6,2 miljoner dagar år
1994 och antalet ersatta dagar beräknas bli ca 5,8 miljoner dagar år
1996. Uttaget av tillfällig föräldrapenning har sjunkit årligen fr.o.m. år
1991. Detta har orsakats delvis av den sänkta kompensationsnivån, be-
gränsningarna i möjligheten att byta ut föräldrapenning mot tillfällig
föräldrapenning och slopade kontaktdagar. Även den ökade arbetslös-
heten kan ha påverkat utvecklingen.

Av det totala antalet ersatta dagar med tillfällig föräldrapenning för
vård av bam som togs ut under år 1994 utgjorde männens andel 33 %.
Under år 1994 tog 78 % av de nyblivna papporna i genomsnitt ut 9,7
dagar av de tio dagar med tillfällig föräldrapenning som enbart utges till
pappan i samband med barnets födelse.

Havandeskapspenning utbetalades år 1994 för 927 000 dagar. Under
år 1996 beräknas antalet dagar med havandeskapspenning till ca
850 000. Utnyttjandet av havandeskapspenning har minskat sedan år
1990.

Vissa regeländringar

En ny förmånsnivå

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 12

Regeringens förslag: En förmånsnivå omfattande tre fjärdedels för-
mån införs inom föräldraförsäkringen. Motsvarande rätt till ledighet
införs.

Skälen för regeringens förslag: Förmånerna inom sjukpenningför-
säkringen kan utges på fyra nivåer, hel, halv, tre fjärdedels och en
fjärdedels förmån.

Inom föräldraförsäkringen kan förmånerna bara utges på tre nivåer.
Det finns ingen möjlighet, varken inom föräldrapenningen eller den till-
fälliga föräldrapenningen, att ta ut förmånerna som tre fjärdedels förmån.
Förälderns arbetssituation kan därför harmoniera dåligt med förmåns-
nivåerna inom föräldraförsäkringen.

Genom regeringsbeslut i december 1995 erhöll Riksförsäkringsverket
(RFV) i uppdrag att beräkna och redovisa de kostnader som kan förutses
om en nivå avseende tre fjärdedels förmån införs inom föräldraförsäk-
ringen.

I sin redovisning av uppdraget (Dnr 306/96) bedömer RFV att försäk-
ringskostnader för en ytterligare förmånsnivå inom föräldraförsäkringen
endast kan uppkomma för den tillfälliga föräldrapenningen. RFV antar
att mellan 2 och 6 procent av samtliga dagar som tagits ut med halv
ersättning i stället skulle ersättas med tre fjärdedels förmån. Kostnadsök-
ningen mot bakgrund av detta antagande ligger i intervallet 1,2 - 3,6
miljoner kronor. RFV antar vidare att mellan 0,2 och 0,4 procent av
antalet uttagna dagar med hel ersättning i stället skulle ersättas med tre
fjärdedels förmån. Kostnadsminskningen med detta antagande ligger i
intervallet 1,2 - 2,4 miljoner kronor. Utifrån dessa antaganden bör netto-
effekten vara mycket begränsad av att införa en tre fjärdedels förmåns-
nivå inom föräldraförsäkringen. RFV ställer sig positiv till att tre fjärde-
dels förmånsnivå införs inom föräldraförsäkringen.

Avsaknaden av en tre fjärdedels förmånsnivå inom föräldraförsäk-
ringen för med sig ett merarbete för försäkringskassorna. Administra-
tionen av försäkringen förenklas om en tre fjärdedels förmånsnivå in-
förs. Regelsystemet kommer att stämma bättre överens med föräldrarnas
arbetssituation och bli mer enhetlig med övriga ersättningssystem inom
socialförsäkringen.

Förslaget föranleder ändringar i 4 kap. lagen (1962:381) om allmän
försäkring och i 3 § tredje punkten, 6 och 12 §§ föräldraledighetslagen
(1995:584). Nuvarande lydelse av 3 § femte punkten och 8 § föräldra-
ledighetslagen leder automatiskt till rätt till tre fjärdedels ledighet om
föräldern får tre fjärdedels tillfällig föräldrapenning.

Lagrådet

Förslaget till lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584) faller
inom Lagrådets granskningsområde. Förslaget är tekniskt sett av enkel
beskaffenhet. Enligt regeringens mening skulle därför Lagrådets hörande
sakna betydelse. Yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 12

Resurser 1997

Ramanslag 16 192 000 tkr

Övrigt

Regeringen föreslår att en förmånsnivå omfattande tre fjärdedels för-
mån införs inom föräldraförsäkringen.

Resultatbedömning och slutsatser

Föräldrapenningdagama som utges i samband med barns födelse utgör
omkring 80 % av det totala uttaget inom föräldraförsäkringen. Därmed
har förändringar av regler och kompensationsnivåer för föräldrapenning
samt utvecklingen av födelsetalet en avgörande effekt på den samman-
lagda utgiften för hela försäkringen.

Under år 1997 beräknas antalet dagar med föräldrapenning till
44 miljoner, antalet dagar med tillfällig föräldrapenning beräknas till ca
6 miljoner och antalet dagar med havandeskapspenning beräknas till
850 000.

Förslag om att slopa den förhöjda ersättningen under 60 dagar med
föräldrapenning har presenterats, vidare har förslag om att ändra reglerna
för beräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten presenterats
vilket har inverkan på föräldrapenningens nivå (prop 1995/96:209).

I denna proposition föreslås en ytterligare förmånsnivå inom föräldra-
försäkringen. Kostnadseffekterna av dessa förändringar har beaktats
avseende resursbehovet under budgetåret 1997.

Anslagsbehovet beräknas till 16 192 000 000 kronor under år 1997. I
regeringens vårproposition (1995/96:150) aviserades en ytterligare för-
ändring av reglerna för den sjukpenninggrundande inkomsten fr.o.m. år
1998, samtidigt som en höjning av ersättningsnivåerna till 80 % av den
förmånsgrundande inkomsten genomförs. Med beaktande av dessa regel-
förändringar beräknas utgiften under år 1998 till 17 665 000 000 kronor
och år 1999 till 18 365 000 000 kronor.

A 3. Underhållsstöd

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 12

1994/95	Utgift	3 260 241¹’
1995/96	Anslag	5 034 670	Utgiftsprognos	4 974 675
			därav 1996	3 339 745
1997	Förslag	2 411 450²*
1998	Beräknat	2 295 661
1999	Beräknat	2 215 860

¹ Beloppen anges i tusental kr

² Tidigare anslagen A 4. Bidragsförskott och A 5. Särskilt bidrag för vissa adoptiv-
barn.

I proposition (1995/96:208) Underhållsstöd till bam till särlevande för-
äldrar, m.m. som förelagts riksdagen den 28 maj 1996, har regeringen
lämnat förslag till ett nytt bidrag, underhållsstöd. Detta skall ersätta det
tidigare bidragsforskottssystemet, (inkl, förlängt bidragsförskott) och det
särskilda bidraget till vissa adoptivbarn. Syftet med förslaget är att upp-
nå en bättre kostnadskontroll och att så långt möjligt eliminera de nega-
tiva verkningar som samordningen mellan reglerna for underhållsbidrag
och bidragsförskott innebär. För det underhållsstöd som lämnas till
bamet skall den förälder som inte bor tillsammans med bamet vara åter-
betalningsskyldig gentemot staten enligt en schabloniserad procentmetod.
Återbetalningsskyldigheten skall omprövas årligen och fastställas utifrån
senast tillgängliga taxering efter ett grundavdrag på årsinkomsten med
24 000 kronor.

Kostnadsutvecklingen for det föreslagna underhållsstödet kommer att
bli beroende av en mängd faktorer. De viktigaste är de återbetal-
ningsskyldigas inkomstutveckling. Denna är i sin tur nära kopplad till
arbetslöshetens utveckling, den återbetalningsskyldiges totala antal bam
och antalet separationer. Styrande for kostnadsutvecklingen är vidare
underhållsstödets nivå, storleken på de procentsatser som bestämmer
återbetalningsskyldigheten samt storleken på det grundavdrag på in-
komsten som får göras innan återbetalningsskyldigheten beräknas.

En jämförelse mellan budget och utfall för bidragsförskott år 1994/95
visar på ett överskridande på 225 miljoner kronor (+ 7,4 %). Det bör
noteras att riksdagen sänkte det i den aktuella budgetpropositionen upp-
skattade anslagsbehovet med 160 miljoner kronor, bl.a. med hänvisning
till behovet av ökad indrivningsverksamhet av utestående underhålls-
bidrag. Prognosen for anslagsbelastningen under innevarande budgetår
(18 månader) visar på ett underskridande med 59 miljoner kronor
(- 1,2 %).

Antalet bam for vilka bidragsförskott har lämnats har ökat från
275 000 år 1990 till 324 000 år 1995 (+ 17,8 %). Under samma period
har statens kostnader för bidragsförskott ökat från 2 140 till 3 280
miljoner kronor (+ 53 %). Denna kostnadsökning är ett av skälen till att
regeringen nu har förelagt riksdagen ett förslag till ett nytt bidrag, under-

hållsstöd, som skall ersätta det tidigare bidragsförskottet och det sär-
skilda bidraget för vissa adoptivbarn.

Det särskilda bidraget för vissa adoptivbarn ansluter i princip till
reglerna för bidragsförskott och lämnas till ensamstående föräldrar som
adopterar bam. Antalet bidragsberättigade bam uppskattas för budgetåret
1995/96 uppgå till ca 550. Utgiften för bidraget beräknas till 11,7
miljoner kronor. Denna grupp bam kommer att omfattas av det nya
stödet varför ett särskilt anslag inte längre erfordras.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1997

Ramanslag 2 411 450 tkr

Övrigt

Regeringen har i prop. (1995/96:208) Underhållsstöd till bam till sär-
levande föräldrar, m.m. lämnat förslag till ett nytt bidrag, underhålls-
stöd, som skall ersätta det tidigare bidragsforskottssystemet och det
särkilda bidraget till vissa adoptivbarn.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 12

Resultatbedömning och slutsatser

Efter det att förslag om ett nytt underhållsstöd aviserats i regeringens
proposition 1995/96:150, blev nya beräkningar tillgängliga varvid kunde
konstateras att de besparingar som uppskattades i nämnda proposition
inte kommer att uppnås i sin helhet. Regeringen avser att återkomma till
riksdagen i annat sammanhang i syfte att uppnå de aviserade bespar-
ingarna.

Under förutsättning att riksdagen godkänner förslagen i propositionen
Underhållsstöd till bam till särlevande föräldrar, m.m. beräknar rege-
ringen medelsbehovet för budgetåret 1997 till 2 411 450 000 kronor.

A 4.	Bidrag till kostnader för internationella adoptioner				Prop. 1996/97:1
1994/95	Utgift	24 021”			Utgiftsområde 12
1995/96	Anslag	35 520	Utgiftsprognos	35 520
			därav 1996	24 541
1997	Förslag	24 000
1998	Beräknat	24 000
1999	Beräknat	24 000

¹ Beloppen anges i tusental kr

Anslaget disponeras för bidrag till kostnader för internationella adop-
tioner enligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoptioner av utländska
bam. Bidrag lämnas med hälften av genomsnittskostnaderna för en adop-
tion från barnets utsprungsland, dock högst 24 000 kr. Statens nämnd för
internationella adoptionsfrågor (NIA) fastställer den genomsnittskostnad
för olika ursprungsländer som skall ligga till grund för beräkning av bi-
draget.

Bidraget administreras av Riksförsäkringsverket (RFV) och de all-
männa försäkringskassorna. NIA räknar med att ca 1 000 adoptivbarn
skall komma till Sverige år 1997. RFV beräknar utgifterna för komman-
de budgetår till 24 000 000 kronor.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1997
Ramanslag	24 000 tkr

Resultatbedömning och slutsatser

Regeringen instämmer i den bedömning som NIA och RFV gör vad
gäller anslagets storlek och föreslår ett anslag på 24 000 000 kronor för
kommande budgetår.

A 5.

1994/95

1995/96

1997

1998

1999

Barnpensioner

Utgift

Anslag

Förslag

Beräknat

285 220°

449 000

305 000

313 000

321 000

Utgiftsprognos

därav 1996

427 500

293 000

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 12

¹ Beloppen anges i tusental kr

Från anslaget bekostas barnpension från folkpensioneringen. Sådan barn-
pension betalas ut till bam under 18 år vars far eller mor eller båda
föräldrarna har avlidit. För bam som går i grundskola, gymnasium eller
liknande kan barnpensionen förlängas och betalas ut t.o.m. juni månad
det år bamet fyller 20 år.

Utöver barnpension från detta anslag betalas barnpension från ATP ut
med 30 % av den avlidnes egenpension för det första bamet och 20 %
för varje ytterligare bam. Det sammanlagda ATP-beloppet delas sedan
lika mellan barnen.

Folkpension i form av barnpension betalas ut med minst 25 % av
basbeloppet sedan detta minskats med två procent, vilket år 1996 mot-
svarar 8 869 kronor per år. Bamet är dock garanterad en total pension -
folkpension och ATP - motsvarande 40 % av basbeloppet sedan detta
minskats med två procent. För ett bam som inte är berättigad till ATP
utges således folkpension med 40 % av basbeloppet sedan detta
minskats med två procent. Beloppen gäller efter vardera föräldern om
båda föräldrarna avlidit.

Kostnadsutvecklingen är relativt stabil och styrs främst av antalet
bam, utvecklingen av ATP-nivån samt basbeloppsutvecklingen. För
budgetåret 1994/95 var anslaget 290 miljoner kronor medan utgiften blev
285 miljoner kronor, vilket innnebar att anslaget underskreds med 4,8
miljoner kronor eller med 1,6 %.

För budgetåret 1995/96 tyder prognosen på ett utfall på 432 miljoner
kronor vilket innebär ett underskridande på 17 miljoner kronor eller med
3,8 %. Orsaken till detta är att antalet bam med barnpension ökat i
något mindre omfattning än vad som tidigare prognosticerats.

Nästan alla bam som får barnpension får både folkpension och ATP.
Cirka 31 000 bam uppbär folkpension och ca 30 000 av dessa får även
ATP. Antalet barnpensioner har sjunkit under många år men ökar nu
något på grund av att antalet bam i befolkningen ökar.

Den utbetalade folkpensionen är i genomsnitt 26,2 % av basbeloppet
och har legat stabilt på denna nivå under många år. Som tidigare nämnts
är grundbeloppet 25 % av basbeloppet medan ytterligare högst 15 % kan
betalas ut om den ATP som betalas ut understiger 15 % av basbeloppet.
Att medelbeloppet ligger nära 25 % visar alltså att de stora flertalet har
en total barnpension som överstiger garantinivån.

Barnpension i form av ATP utbetalas med i genomsnitt ca 57 % av
basbeloppet. Denna andel stiger med drygt 1 procentenhet per år.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1997

Ramanslag 305 000 tkr

Övrigt

Regeringen föreslår för år 1997 inga förändringar i reglerna för barn-
pension vilket innebär att de besparingar som aviserades i den ekono-
miska vårpropositionen har ersatts med andra besparingar.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 12

Bedömning

Antalet bam med barnpension väntas öka något lite medan den genom-
snittliga folkpensionen förväntas vara stabil, vilket verkar i svagt kost-
nadsökande riktning. Detta motverkas till en del av att barnpensionen
beräknas utifrån ett basbelopp som inte räknas upp med hela KPI-
förändringen. Räknat i fasta priser väntas kostnaden därför bli i princip
oförändrad.

Riksförsäkringsverket beräknar medelsbehovet under budgetåret 1997
till 307 000 000 kronor. Omräknat med ett aktuellare basbelopp blir
medelsbehovet 305 000 000 kronor. För budgetåren 1998 och 1999 be-
räknas medelsbehovet till 313 000 000 kronor respektive 321 000 000
kronor.

A 6. Vårdbidrag till handikappade bam

1994/95	Utgift	1 402 420°
1995/96	Anslag	2 180 500	Utgiftsprognos	2 223 500
			därav 1996	1 506 161
1997	Förslag	1 574 600
1998	Beräknat	1 619 400
1999	Beräknat	1 667 400

¹ Beloppen anges i tusental kr

Från anslaget bekostas vårdbidrag till förälder med hemmavarande bam
under 16 år som är i behov av särskild tillsyn och vård. Vid bedömning

av rätt till vårdbidrag beaktas även merkostnader på grund av barnets
sjukdom eller handikapp. För bam som normalt vistas på institution eller
enskilt hem genom samhällets försorg kan, for den tid bamet vistas
hemma, under vissa förutsättningar utbetalas ferievårdbidrag. Vårdbidrag
utbetalas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. Vård-
bidraget relateras till basbeloppet. Hel förmån utgör 250 % av basbe-
loppet. Helt vårdbidrag uppgår under år 1996 till 90 500 kronor per år.
Vårdbidraget är skattepliktigt och pensionsgrundande.

Viss del av vårdbidraget kan fastställas som skattefri ersättning för
merkostnader. Ersättning för merkostnader som motsvarar minst 18 % av
basbeloppet kan betalas ut utöver det annars gällande maximibeloppet
för helt vårdbidrag om vård- och tillsynsbehovet för ett bam är så stort
att det räcker för att grunda rätt till helt vårdbidrag. Den del av vård-
bidraget som motsvarar merkostnader är skattefri och ej pensions-
grundande.

Bestämmelserna om vårdbidrag finns i 9 kap. lagen (1962:381) om
allmän försäkring.

Vårdbidraget uppgick budgetåret 1994/95 till 1 402 miljoner kronor,
varav 91 miljoner kronor bestod av merkostnadsersättningar. Antalet
vårdbidrag i december 1995 var 22 400. Motsvarande antal i december
1996 beräknas bli 23 900.

Den 1 juli 1992 infördes en ny nivå, tre fjärdedels vårdbidrag. Denna
regeländring tycks ännu inte ha nått fullt genomslag, utan antalet för-
väntas öka något de närmaste åren. Antalet fjärdedels vårdbidrag fort-
sätter också att öka. Antalet hela och halva vårdbidrag ökar däremot inte
längre.

Den 1 januari 1994 trädde lagen om assistansersättning i kraft. Vård-
bidraget skall omprövas i samband med beslut om assistansersättning. I
en särskild studie av 1994 års beslut om assistansersättning redovisas
1 000 beslut rörande bam som redan tidigare uppbar vårdbidrag (RFV
ANSER 1995:6). I ca hälften av dessa ärenden fick man behålla vård-
bidraget med oförändrad nivå. I ca en tredjedel sänktes vårdbidraget och
i en sjättedel av ärendena drogs vårdbidraget in helt.

Utbetalningarna av vårdbidrag sker ibland retroaktivt vid nybeviljan-
de. Den totala kostnaden var under år 1995 ca 15 % högre än vad som
betalats ut enligt ordinarie månadsutbetalning.

Riksförsäkringsverket beräknar medelsbehovet under budgetåret 1997
till 1 596 000 000 kronor vid genomsnittligt basbelopp 36 800 kronor.

Regeringens överväganden

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 12

Sammanfattning

Resurser 1997
Ramanslag	1 574 600 tkr

Resultatbedömning och slutsatser

För närvarande tenderar antalet vårdbidrag att öka. Ökningen kan för-
klaras med att regelverket utvecklats, att kännedomen om förmånen hos
föräldrarna har ökat samt att det finns fler bam som är berättigade till
förmånen. Prognosen pekar på att antalet vårdbidrag under budgetåret
1995/96 omräknat till hela bidrag kommer att uppgå till 14 400. Efter
uppräkning med 15 % p.g.a. retroaktiva utbetalningar och ferievård-
bidrag beräknas anslagsbelastningen för 1995/96 bli 2 223 500 000 kronor.

Anslagsbehovet för budgetåret 1997 utgår från det fastställda bas-
beloppet 36 300 kr och beräkningen har grundats på utbetalning av i
genomsnitt 15 100 hela vårdbidrag år 1997. Till detta skall läggas en
uppräkning p.g.a. retroaktiva utbetalningar och ferievårdbidrag.

Regeringen föreslår att 1 574 600 000 kronor anvisas under anslaget
Vårdbidrag för handikappade bam för budgetåret 1997. För budgetåren
1998 och 1999 beräknas anslagsnivån till 1 619 400 000 kronor respek-
tive 1 667 400 000 kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 12

Socialförsäkringssektorn
vid sidan om statsbudgeten

Regeringens proposition
1996/97:1

Socialförsäkringssektorn vid sidan av Prop.

statsbudgeten 1996/97:1

Innehållsförteckning

1 Socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten .... 2

1.1 Allmän tilläggspension, ATP .............. 2

1.2 Delpensionsförsäkringen ................. 3

1.3 Arbetsskadeförsäkringen ................. 5

Bilaga Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom

Socialdepartementets område - översikt av

kostnader och finansiering................ 8

1 Socialförsäkringssektorn vid sidan av
statsbudgeten

Prop. 1996/97:1

Socialförsäkringssektorn
vid sidan av budgeten

1994/95	Utgift	121 262 000
1995/96	Utgiftsprognos	188 676 000
	därav 1996	126 920 000
1997	Beräknat	131 957 000
1998	Beräknat	136 712 000
1999	Beräknat	142 082 000

¹ Beloppen anges i tusental kr

Huvuddelen av socialförsäkringarna redovisas på statsbudgeten. Vid
sidan av statsbudgeten finns dock den allmänna tilläggspensionen (ATP),
delpensionen samt arbetsskadeförsäkringen.

Dessa tre försäkringsgrenar finansieras med socialavgifter och med
avkastningen från respektive fond. Utgifterna för socialförsäkringssektorn
vid sidan av statsbudgeten uppgår år 1996 till 126,9 miljarder kronor.

Ramen har för 1997 nedjusterats med 597 miljoner kronor i för-
hållande till Ekonomisk vårproposition (prop. 1995/96:150). Detta för-
klaras huvudsakligen av att basbeloppet för år 1997 blir lägre än vad
som antogs i vårpropositionen. För år 1998 och 1999 har beräknade
ramar nedjusterats med 37 miljoner kronor respektive 116 miljoner
kronor med anledning av ovanstående.

1.1 Allmän tilläggspension, ATP

1994/95	Utgift	111 568 000
1995/96	Utgiftsprognos	175 891 000
	därav 1996	118 560 000
1997	Beräknat	124 251 000
1998	Beräknat	129 610 000
1999	Beräknat	135 323 000

¹ Beloppen anges i tusental kr

Allmän tilläggspension utges i form av ålderspension, förtidspension,
efterlevandepension till vuxna samt barnpension. Utgifterna för ATP
styrs av antalet pensionärer, utvecklingen av intjänade ATP-poäng samt
den allmänna prisutvecklingen. Administrationskostnaderna finansieras
inom systemets ram.

ATP finansieras genom en tilläggspensionsavgift som för närvarande
är 13 procent för både arbetsgivare och egenföretagare, en allmän ålders-
pensionsavgift på 1 procent för löntagare samt via avkastning från all-
männa pensionsfonden (AP-fonden). I enlighet med de av riksdagen
beslutade riktlinjerna för ålderspensionsreformen skall pensionsavgifter
inte tas ut på inkomstdelar som överstiger förmånstaket. Mot denna

bakgrund gäller fr.o.m. 1 januari 1995 att 7 procent av intäkterna från
ATP-avgiften förs till statsbudgeten. Vidare förs fr.o.m. denna tidpunkt
en viss andel (för närvarande 11 procent) av intäkterna från ATP-av-
giften över till en särskild förvaltning hos Riksgäldskontoret för att pen-
sionsrätter inom det kommande premiereservsystemet inom det reforme-
rade ålderspensionssystemet skall kunna tillgodoräknas fr.o.m. inkomst-
året 1995 för försäkrade födda år 1939 eller senare.

AP-fondens förvaltning är uppdelad på sex fondstyrelser. Medel ur de
tre första fondema placeras främst i obligationer. Medel ur den fjärde
och femte fonden placeras huvudsakligen i aktier. Den s.k. avvecklings-
styrelsen (Fond 92-94) har permanentats inom AP-fonden och bytt namn
till sjätte fondstyrelsen. Sjätte fonden skall förvalta de 10 miljarder
kronor som skall omfördelas så att AP-fonden för förvärva ytterligare
aktier. Den sjätte fonden skall huvudsakligen placera de omfördelade
medlen i svenska aktier. Utgifterna har överstigit avgiftsintäkterna sedan
år 1991. Avkastningen på fondkapitalet har finansierat en allt större
andel av pensionerna. År 1995 svarade avkastningen för ca 28 % av
utgifterna. Sparandet har dock varit positivt och fondens tillgångar har
därigenom kunnat fortsätta att öka.

Utgiftsutvecklingen fr.o.m. år 1989 illustreras i följande tabell:

AP-fondens utgifter åren 1989-1995 (miljoner kronor)

Prop. 1996/97:1

Socialförsäkringssektorn
vid sidan av budgeten

Ar	Ålders- pension	Förtids- pension	Efter- levandep.	Barn- pension	Admini- stration	Summa
1989	48 390	13 920	6 413	455	540	67 718
1990	54 270	15 445	7 216	475	582	77 988
1991	61 840	17 265	8 253	503	702	88 563
1992	67 760	19 010	9 064	547	666	97 047
1993	70 755	20 665	9 455	563	779	102 217
1994	75 240	22 455	10 086	590	659	109 030
1995	79 070	22 960	10 602	612	698	113 942
1996”	82 910	23 230	11 071	629	720	118 560

' Prognos

1.2 Delpensionsförsäkringen

1994/95 1995/96	Utgift Utgiftsprognos därav 1996	2 570 000 2 929 000 1 834 000
1997	Beräknat	1 579 000
1998	Beräknat	1 010 000
1999	Beräknat	623 000

¹ Beloppen anges i tusental kr

19 Riksdagen 1996/97. I saml. Nr 1. Del 4

Förvärvsarbetande som minskar sin arbetsinsats kan under vissa förut-
sättningar erhålla delpension. Delpensionen utgör då en viss andel av det
inkomstbortfall som följer av arbetstidsminskningen. För att delpension
skall kunna utges krävs bl.a. att den försäkrade har haft pensionsgrun-
dande inkomst under sammanlagt minst tio år fr.o.m. 45 års ålder och att
denne under de senaste tolv månaderna före arbetstidsminskningen för-
värvsarbetat under minst fyra månader.

Enligt tidigare regler, som gällde t.o.m. den 30 juni 1994, kunde del-
pension betalas ut med 65 % av inkomstbortfallet från den månad den
försäkrade fyller 60 år. Enligt de nya regler som gäller från den 1 juli
1994 utges delpension för högst tio timmars minskning av arbetstiden
per vecka. Rätt till delpension föreligger numera först från och med den
månad den försäkrade fyller 61 år. Samtidigt sänktes kompensations-
graden till 55 % av pensionsunderlaget. Enligt övergångsreglerna skall
äldre bestämmelser tillämpas om ansökan gjorts före ikraftträdandet och
delpension även beviljas for tid med början före den 1 januari 1995.

Delpensionen finansieras med delpensionsavgiften och avkastning på
delpensionsfonden. Avgiften uppgår for närvarande till 0,2 procent for
både arbetsgivare och egenföretagare.

I december 1991 uppbar 36 900 personer delpension. Ett år senare
uppbar 48 000 personer delpension. I december 1994 uppgick antalet till
50 600 medan det i december 1995 fanns 38 100 delpensionärer. Till-
strömmningen av nya delpensionärer har varit mycket svag, efter det att
de nya reglerna trädde ikraft den 1 juli 1994. Antalet delpensionärer
beräknas avta fram till år 1999 främst beroende på att nybeviljande-
frekvensen antas minska på samma sätt som skedde år 1981, då ersätt-
ningsgraden sänktes. Vidare har antalet åldersklasser som kan få delpen-
sion minskat med 20 %. Enligt de riktlinjer for pensionsreformen som
riksdagen beslutade om i juni 1994 skall delpension inte kunna nybe-
viljas efter år 1999.

Utgiftsutvecklingen fr.o.m. år 1989 illustreras i följande tabell:

Prop. 1996/97:1

Socialförsäkringssektorn
vid sidan av budgeten

Delpensionsutgifter åren 1989-1995 (miljoner kronor)

1989	1523
1990	1654
1991	1759
1992	2233
1993	2514
1994	2564
1995	2370
1996¹’	1834

¹ Prognos

1.3 1994/95 1995/96	Arbetsskadeförsäkringen Utgift Utgiftsprognos därav 1996	7 124 000' 9 856 000 6 526 000	Prop. 1996/97:1 Socialförsäkringssektorn vid sidan av budgeten
1997	Beräknat	6 127 000
1998	Beräknat	6 092 000
1999	Beräknat	6 136 000

¹ Beloppen anges i tusental kr

Arbetsskadefbrsäkringen omfattar anställda, uppdragstagare och egen-
företagare och ger ersättning for inkomstbortfall till den som drabbas av
skada i sitt arbete.

Lagen (1976:380) om arbetsskadeforsäkring omfattar skador enligt ett
generellt arbetsskadebegrepp. Från och med den 1 januari 1993 höjdes
kraven på skadlighet hos en arbetsmiljöfaktor från sannolikhet till hög
grad av sannolikhet. Samtidigt skärptes kravet på orsakssamband mellan
skadlig inverkan i arbetet och den försäkrades skada så att samband
skall anses föreligga om övervägande skäl talar för det. Sedan den 1 juli
1993 gäller också att rätten till arbetsskadesjukpenning i princip har
slopats för den som är sjukförsäkrad enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring. Vidare lämnas från samma tidpunkt inte längre ersättning
från arbetsskadeförsäkringen för andra kostnader än för sjukvård utom
riket, tandvård och särskilda hjälpmedel. Fortfarande betalas dock arbets-
skadesjukpenning ut till följd av beslut som avser tid före den 1 juli
1993. För den som ådrar sig en arbetsskada föreligger således numera i
regel endast rätt till arbetsskadelivränta, dvs. ersättning vid bestående
nedsättning av arbetsförmågan. Sådan livränta kan också utges till efter-
levande.

Arbetsskadeförsäkringen tar sikte på den faktiska nedsättningen i den
försäkrades förmåga att skaffa sig inkomst genom förvärvsarbete. Ersätt-
ning för arbetsskada i form av livränta skall i princip utgöra skillnaden
mellan den inkomst som den försäkrade kan antas ha haft om han eller
hon inte hade skadats och den inkomst som han eller hon trots skadan
kan beräknas få. Livräntan ersätter en årlig inkomstförlust upp till sam-
ma inkomsttak som gäller för ATP, dvs. 7,5 gånger basbeloppet.

Arbetsskadeförsäkringen skall finansieras via en socialavgift och av-
kastning från arbetsskadefonden. Fonden uppvisar sedan år 1987 ett
underskott. Socialavgiften höjdes den 1 juli 1992 från 0,9 procent till 1,2
procent och den 1 januari 1993 till 1,38 procent (socialavgiften för egen-
företagare är 1,40 procent). Arbetsskadefonden tillfördes dessutom 8 300
miljoner kronor från delpensionsfonden under första halvåret 1993. Vid
utgången av år 1995 var det ackumulerade underskottet drygt 19 300
miljoner kronor. De löpande underskotten har finansierats över statsbud-
geten. Sedan budgetåret 1994/95 är dock utgifterna lägre än inkomsterna.
Underskottet minskar för varje år med oförändrad avgift. Underskottet
beräknas med oförändrade regler, avgifter och försäkringsvillkor till

drygt 1 400 miljoner kronor år 1999 och beräknas vara avvecklat år
2000.

Antalet arbetsskadeärenden ökade under i stort sett hela 1980-talet. Är
1985 uppgick antalet ärenden som skulle prövas hos försäkringskassorna
till knappt 65 000. År 1989 var antalet som högst eller 118 600. År
1992 uppgick antalet ärenden till ca 82 000. År 1993 skedde en tillfällig
ökning till ca 91 200 beroende på övergångsreglerna till de ändringar i
lagen om arbetsskadeförsäkring som skedde fr.o.m. den 1 januari 1993.
År 1994 sjönk antalet inkomna ärenden för prövning till ca 37 400 och
ytterligare under år 1995 till ca 19 200.

Antalet personer med arbetsskadelivränta har tidigare ökat mycket
kraftigt. 1 december 1987 var antalet livräntetagare 18 500 och i
december 1993 hade antalet ökat till 96 300. Trots förändrade regler
ökade antalet livräntor ytterligare år 1994 till 101 100. Numera ökar
dock antalet nästan inte alls. I december 1995 var antalet livräntetagare
101 300.

Arbetsskadeförsäkringens utgifter ökade också kraftigt under 1980-
talet. De senaste årens regelförändringar har dock reducerat utgifterna,
framför allt vad gäller arbetsskadesjukpenning.

Fr.o.m. den 1 juli 1994 belastas arbetsskadefonden med förvaltnings-
kostnader. Fr.o.m. andra halvåret 1995 betalar även statens myndigheter
och affärsverk arbetsskadeavgift. Statens ersättning till statligt anställda
som drabbats av arbetsskada finansierades tidigare i annan ordning,
huvudsakligen över statsbudgeten.

Utgiftsutvecklingen fr.o.m. år 1989 illustreras i följande tabell:

Prop. 1996/97:1

Socialförsäkringssektorn
vid sidan av budgeten

Arbetsskadeförsäkringens utgifter inkl, ersättning enligt äldre lagstiftning åren 1989
- 1995 (miljoner kronor)

År	Sjukpenning	Livränta	Ersättning enl. äldre lag	Summa
1989	5 393	1 820	1 103	8 316
1990	6 149	2 540	1 150	9 839
1991	6 744	3 312	1 239	11 295
1992	6 569	3 812	1 233	11 614
1993	5 194	4 477	1 196	10 867
1994	1 636	4 739	1 172	7 547
1995	593	4 724	1 157	6 474
1996"	150	4 888	1 110	6 148

¹ Prognos

Bilaga

Försäkringsersättningar och vissa
bidrag inom Socialdepartementets
område - översikt av kostnader
och fmansering

Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom

Socialdepartementets område

- översikt av kostnader och finansiering

Inledning

I detta avsnitt redovisas kostnader och finansiering for de försäkringser-
sättningar och vissa bidrag som hör till Socialdepartementets ansvarsom-
råde. I vissa fall redovisas också ersättningar som hör till andra departe-
ment men administreras av Riksförsäkringsverket och de allmänna för-
säkringskassorna (tabell 1).

Riksdagens revisorer har bl.a. framhållit att riksdagen bör få en sam-
lad redovisning av kostnader och finansiering av socialförsäkringen.
Sedan år 1993 presenteras därför en samlad redovisning av detta i bud-
getpropositionen.

Andel av samhällsekonomin

De allmänna försäkringarnas och vissa bidragssystems andel av BNP
utgjorde 17,6 % år 1980. År 1997 beräknas andelen uppgå till 17,5 %.
Denna andel utgör av de förmåner som administreras av Riksförsäkrings-
verket och de allmänna försäkringskassorna:

* Ekonomisk trygghet för familjer med barn

- barnbidrag

- föräldraförsäkring, inkl, havandeskapspenning

- bostadsbidrag till barnfamiljer m.m.

- bidragsförskott/underhållsstöd exkl. inbetalningar från de underhålls-
skyldiga

- vårdbidrag för handikappade bam

- barnpensioner i form av folkpension och ATP

- bidrag i samband med internationella adoptioner

* Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

- sjukpenning

- rehabilitering, inkl, rehabiliteringspenning, rehabiliteringsbidrag och
arbetshjälpmedel

- arbetsskadeersättning inkl, sjukpenning, sjukvårdsersättning och liv-
räntor

- förtidspension/sjukbidrag i form av folkpension, pensionstillskott och
ATP

- bostadstillägg till förtidspension/sjukbidrag

- handikappersättning

- närståendepenning

- bilstöd till handikappade

- assistansersättning

Prop. 1996/97:1

Bilaga

- sjukvårdsförmåner inkl, ersättning till sjukvårdshuvudmännen, samt
ersättning för tandvårds- och läkemedelskostnader

* Ekonomisk trygghet vid ålderdom m.m.

- ålderspension i form av folkpension, pensionstillskott och ATP

- särskilt pensionstillägg

- bostadstillägg till pensionär

- hustrutillägg

- delpension

- efterlevandepensioner i form av änkepension, omställningspension och
särskild efterlevandepension

- sjömanspensioner

* Annan utbetalning

- småföretagarforsäkringar

- smittbärarersättning

- utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning

- kontant arbetsmarknadsstöd

- starta eget-bidrag

- ersättning till värnpliktiga

* Administration

- Riksförsäkringsverket

- allmänna försäkringskassor

Prop. 1996/97:1

Bilaga

Tabell 1 Andelar relaterat till BNP (%)

	1980	1985	1990	1994	1997 (prog)
Totalt	17,6	18,0	19,3	20,4	17,5
därav:
trygghet för familjer och bam	1,9	2,0	2,6	3,4	2,4
trygghet vid sjukdom och handikapp	6,6	6,7	7,4	5,6	4,7
trygghet vid ålderdom	8,0	8,4	8,5	9,9	9,2
annan utbetalning	0,6	0,5	0,4	1,1	0,8
administration	0,5	0,4	0,4	0,4	0,4

Finansiering av ersättningar som utges enligt AFL

Den allmänna försäkringens utgifter som regleras i lagen (1962:381) om
allmän försäkring finansieras med intäkter från sociala avgifter, allmänna
skattemedel samt via avkastning på fonderade medel. Sociala avgifter tas
ut i tre olika former: arbetsgivaravgifter, egenavgifter från egenföretagare

m.fl. samt allmänna egenavgifter. I vissa fall utgår särskild löneskatt i
stället for sociala avgifter.

Arbetsgivare är enligt lagen (1981:691) om socialavgifter (SAL) skyl-
diga att betala arbetsgivaravgifter baserade på summan av vad arbets-
givaren under året betalat som kontant lön eller annan ersättning for
utfört arbete. Någon uppdelning på de enskilda individer som uppburit
lön eller annan ersättningen sker inte utan arbetsgivaravgifter beräknas
på summan av utbetalda belopp från arbetsgivaren.

Vid fastställande av underlaget för arbetsgivaravgifter bortses från
bl.a. ersättning som under året understiger 1 000 kr, till en och samme
arbetstagare liksom i viss utsträckning ersättning som motsvarar kost-
nader i arbetet som arbetstagaren skall täcka med uppburen ersättning.

Ersättningar till arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 år skall inte
räknas in i avgiftsunderlaget för socialavgifter. Det finns även vissa
särskilda fall då socialavgifter inte uttas på ersättningen, såsom viss
ersättning till utländska artister m.m.

Det finns bl.a. vidare särskilda bestämmelser för arbetsgivare som
sysselsätter sjömän och särskilda bestämmelser angående nedsättning av
socialavgifter som regionalpolitiskt stöd .

Egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter betalas av den
enskilde inkomsttagare som har inkomst av annat förvärvsarbete. Egen-
avgifter betalas inte för inkomster som uppbärs året efter det den försäk-
rade fyllt 65 år.

Arbetsgivare är skyldiga att betala särskild löneskatt på vissa för-
värvsinkomster för arbetstagare som vid årets ingång är 65 år eller äldre.
Särskild löneskatt tas vidare ut på inkomster av passiv näringsverksam-
het och för inkomster av aktiv näringsverksamhet för den som före årets
ingång fyllt 65 år. Den särskilda löneskatten träder således i stället för
arbetsgivar- och egenavgifter för inkomsttagare som fyllt 65 år.

Särskild löneskatt på pensionskostnader lag (1991:687) betalas på
kostnader för pensionsutfästelser.

Allmänna egenavgifter betalas av den enskilde. Underlaget utgörs av
samtliga inkomster från anställning eller annat förvärvsarbete enligt 11
kap 2 och 3 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del de
inte överstiger sju och en halv gånger det för året gällande förhöjda
basbeloppet. Allmän egenavgift utgår inte om den samlade inkomsten
understiger 24 % av basbeloppet eller om den enskilde vid årets ingång
fyllt 65 år. Basbeloppet för år 1996 är 36 200 kr och det förhöjda bas-
beloppet för samma år är 36 800 kr.

Allmänna egenavgifter utgår även på sådana ersättningar som i pen-
sionshänseende likställs med inkomst av anställning såsom sjukpenning,
föräldrapenning, dagpenning vid arbetslöshet, utbildningsbidrag m.m.

Prop. 1996/97:1

Bilaga

Tabell 2 Avgifter år 1997

Socialavgifter	1997 arbetsgivare	egenföretagare	inkomster år 1997 (prog)* mkr
Sjukförsäkringsavgift**	4,04	4,72	31 982
Folkpensionsavgift	5,86	6,03	44 126
Tilläggspensionsavgift	13,00	13,00	98 309
Delpensionsavgift	0,20	0,20	1 506
Arbetsskadeavgift	1,38	1,40	10 441
Arbetsmarknadsavgift**	5,42	3,30	39 724
Arbetarskyddsavgift	0,17	0	1 250
Lönegarantiavgift	0,25	0	1 837
Allmän löneavgift**	2,60	2,60	18 706
Summa	32,92	31,25	247 881
Allmänna egenavgifter
	1997
	arbetsgivare	egenföretagare
Allmän sjukförsäkringsavgift**	4,95	4,95	38 239
Allmän ålderspensionsavgift	1,00	1,00	7 996
Summa	5,95	5,95	46 235
Särskild löneskatt
	1997
	arbetsgivare	egenföretagare
Summa**	22,42	22,42	10 822

Prop. 1996/97:1

Bilaga

* Avgifterna från egenföretagama utgör ca 3,5 % av de totala inkomsterna
** Enl. förslag i prop. 1995/96:209

Översikt

Tabell 3 visar socialförsäkringsförmånernas samt övriga bidragssystems
finansiering för åren 1996 (prognos) och 1997 (förslag).

Tabell 3 Kostnader och finansiering av socialförsäkringsförmåner m.m. åren 1996 Prop. 1996/97:1
och 1997 (mkr) Bilaga

Prognos 1996 varav Förslag 1997 varav

Totalt Stats- Avgifter Övrigt Totalt Stats- Avgifter Övrigt
bidrag bidrag

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Ersättning till sjukvården’	-370	0	-370
Läkemedel	13 625	0	13 625
Tandvård	2 164	0	2 164
Bilstöd till handikappade	360	360	0
Statligt assistans-
ersättning	3 743	3 743	0
Sjukpenning	15 419	0	15 419
Rehabilitering	3 023	0	3 023
Närståendepenning	34	0	34
Vissa yrkesskadeersätt-
ningar	6	6	0
Handikappersättning	972	972	0
Förtidspensioner⁵	36 786	5 124	8 432'
Riksförsäkringsverket¹⁰	820	760	55
Allmänna försäkrings-
kassor	5 164	4 536	628
Arbetsskadeförsäkringen⁸	6 657	0	6 526
Totalt:	88 403	15 501	49 536
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Ålderspensioner⁵	135 991	20 063	33 018'
Efterlevandepen-
sioner till vuxna⁵	12 737	630	1 036'
Särskilt pensions-
tillägg	13	13	0
Bostadstillägg till
pensionärer	9 846	9 846	0
Delpension	1 834	0	1 435
Totalt:	160 421	30 552	35 489

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Allmänna barnbidrag	14 634	14 634	0
Föräldraförsäkring	15 982	0	15 982
Bidragsförskott/Under-
hållsstöd’ ⁴	3 340	3 340	0
Bidrag till kostnader för
int. adoptioner	25	25	0
Barnpensioner⁵	922	111	182'
Vårdbidrag för handi-
kappade bam	1 506	1 506	0
Bostadsbidrag	8 470	8 470	0
Totalt:	44 879	28 086	16 164

0	-400	0	-400	0
0	14 100	0	14 100	0
0	1 937	0	1 937	0
0	369	369	0	0
0	3 663	3 663	0	0
0	13 483	0	13 483	0
0	2 834	0	2 834	0
0	37	0	37	0
0	6	6	0	0
0	979	979	0	0
23 230⁶	37 305	4 545	8 844"	23 916⁶
5⁷	787	727	55	5⁷
0	4 855	4 380	475	0
131'	6 261	0	6 127	134'
23 366	86 216	14 216	47 492	24 055
82 910⁶	140 455	18 038	35 097"	87 320⁶
11 071⁶	12 460	291	566"	11 603⁶
0	13	13	0	0
0	9 970	9 970	0	0
399²	1 579	0	1 506	73²
94 380	164 477	28 312	37 169	98 996
0	14 654	14 654	0	0
0	16 192	0	16 192	0
0	2 411	2 411	0	0
0	24	24	0	0
629⁶	969	104	201"	664°
0	1 575	1 575	0	0
0	5 910	5 910	0	0
629	41 735	24 678	16 393	664

¹ Utbetalningar staten LAF, YFL och LSP

² Avkastning delpensionsfonden

⁵ Inkl, särskilt bidrag för vissa adoptivbarn

⁴ Exkl. inbetalningar från de underhållsskyldiga

⁵ Inkl. ATP

⁶ AP-fonden, samt ATP avgifter

⁷ Ersättning från affärsverk.

⁸ Inkl, administration

’ Sjukhusvårdsavdraget ger ett överskott

¹⁰ Inkl, ersättning till Posten AB

" Från folkpensionsavgiften

Prop. 1996/97:1

Bilaga

Sjuk- och föräldraförsäkringarna

Sjukförsäkringen finansieras genom sjukförsäkringsavgiften och den all-
männa sjukförsäkringsavgiften. Före budgetåret 1995/96 täckes 15% av
utgifterna via statsbidrag. Fortfarande kan statsbidrag ges om avgifts-
inkomsterna inte räcker. Avgiftsinkomsterna används för att täcka för-
säkringens utgifter for sjukpenning, rehabilitering, ersättning till sjuk-
vårdshuvudmännen och kostnader for tandvård, läkemedel, föräldraför-
säkring samt närståendepenning.

Tabell 4 Sjuk- och föräldraförsäkringen (mkr)

Budgetår	*1994/95 Utfall	1996 Prognos	1997 Förslag
Utgifter
Sjukförsäkring	35 493	33 861	31 954
varav
* sjukpenning¹	16 172	15 419	13 483
* rehabilitering	3 441	3 023	2 834
* ersättning till sjukvården²	964	-370	-400
* läkemedel	12 224	13 625	14 100
* tandvård	2 692	2 164	1 937
Närståendepenning	31	34	37
Föräldraförsäkring	18 364	15 982	16 192
Summa	53 888	49 877	48 183
Inkomster
* Statsbidrag	8 011	0	0
* Sjukförsäkringsavgifter	49 737	38 771	31 982
* Allmän sjukförsäkringsavgift	12 874	29 438	38 239
* Avgifter frivillig sjukförsäkring	4	4	4
Summa	70 627	68 213	70 225

¹ Inkl, frivillig sjukpenningförsäkring

² År 1996 och 1997 ger sjukhusvårdsavdraget överskott

Arbetsskadeförsäkringen

Arbetsskadeförsäkringen finansieras via arbetsskadeavgiffen och i princip
via avkastning från arbetsskadefonden. Fonden uppvisar dock sedan år
1987 ett underskott. Socialavgiften till arbetsskadeförsäkringen höjdes
den 1 juli 1992 från 0,9 % till 1,2 % och den 1 januari 1993 till 1,38 %
(socialavgiften for egenföretagare är 1,40 %). Dessutom tillfördes arbets-
skadefonden 8 300 mkr från delpensionsfonden under första halvåret
1993. Vid utgången av år 1995 var det ackumulerade underskottet i
fonden drygt 19 miljarder kronor. Sedan budgetåret 1994/95 är utgifterna
lägre än avgiftsinkomsterna.

I vissa fall betalas arbetsskadeersättning av affärsverk och bolagisera-
de f.d. affärsverk. Ersättningar som utges enligt lagen (1977:265) om
statligt personskadeskydd LPS m.m. betalas via anslag på statsbudgeten.

Prop. 1996/97:1

Bilaga

Tabell 5 Arbetsskadeförsäkringen (mkr)

Budgetår	*1994/95 Utfall	1996 Prognos	1997 Prognos
Utgifter
Arbetsskadefonden
varav
♦ sjukpenning/vård LAF”	889	150	50
* Livräntor LAF	4 687	4 888	4 803
* ersättning enligt äldre lagstiftning	1 160	1 110	1 049
* administration	388	378	225
Summa	7 124	6 526	6 127
Inkomster
Arbetsskadeavgift	8 410	9 842	10 441
Över/underskott	+ 1 286	+ 3 316	+ 4 314
Fondens storlek resp, år i dec	-21 437	- 16 031	- 11 717
Utbetalningar staten för LAF, YFL²⁾	353	70	70
Utbetalningar staten för LSP m.m.”	65	67	70

¹ Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring

² Lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring

⁵ Inkl, vissa yrkesskadeersättningar

Folkpensioner

Folkpensioner i form av ålderspension, förtidspension, efterlevandepen-
sion och barnpension finansieras dels via folkpensionsavgiften, dels via
allmänna skattemedel. Inom folkpensioneringen finns ett antal särskilda
förmåner som i sin helhet finansieras med allmänna skattemedel. Dessa

är särskilt pensionstillägg, handikappersättning, vårdbidrag, hustrutillägg
m.m. Därutöver finns bostadstillägg till pensionärer som betalas med
allmänna skattemedel.

I tabell 6 a redovisas pensionstillskott tillsammans med respektive
huvudformån trots att dessa tilläggsformåner enligt lagen finansieras helt
av skatter till skillnad från huvudförmånen. Hustrutillägg som också är
statsfinansierat redovisas tillsammans med ålderspension eftersom
hustrutillägg finansieras över ålderspensionsanslaget.

Prop. 1996/97:1

Bilaga

Tabell 6 a Folkpension (mkr)

Budgetår	1994/95 Utfall	1996 Prognos	1997 Förslag
Utgifter
* ålderspension	53 061	53 081	53 135
* förtidspension	14 917	13 556	13 389
* efterlevandepension till vuxna	1 637	1 666	857
* barnpension	285	293	305
Summa	69 900	68 596	67 686
Inkomster
* Folkpensionsavgift	37 114	42 021	44 126
* Statsbidrag	32 786	26 575	23 560
Summa	69 900	68 596	67 686
Förmåner som helt skattefinansieras
* vårdbidrag	1 403	1 506	1 575
* särskilt pensionstillägg	12	13	13
* handikappersättning	940	972	979
* KBToch SKBT/BTP och SBTP^{1 2}	8 908	9 846	9 970

¹ Exkl. kommunfinansierad del

² 1 januari 1995 förstatligades bostadstilläggen och förkortas numera BTP.

Allmän tilläggspension, ATP

Den allmänna tilläggspensionen (ATP) finansieras dels genom en
tilläggspensionsavgift och dels via avkastning från allmänna pensions-
fonden (AP-fonden). Den 1 januari 1995 infördes en allmän egenavgift
for finansiering av ålderspensionssystemet. AP-fonden uppgick till ca
572 miljarder kronor i december 1995.

Tabell 6 b Allmän tilläggspension (mrk)

Budgetår	1994/95 Utfall	1996 Prognos	1997 Förslag
Utgifter
* ålderspension	77 110	82 910	87 320
* förtidspension	22 830	23 230	23 916
* efterlevandepension för vuxna¹	10 347	11 071	11 603
* barnpension	602	629	664
* administration	679	720	748
Summa	111 568	118 560	124 251
Inkomster
* ATP-avgift²	79 668	76 525	82 204
* Allmän ålderspensionsavgift³	3 059	7 760	7 996
* Räntor⁴	50 520	50 998	50 082
Summa	133 247	135 283	140 282
Under/överskott	21 679	16 723	16 031
AP-fonden i dec.	541 404	591 112	610 985

Prop. 1996/97:1

Bilaga

¹ Änkepension, omställningspension och särskild efterlevandepension.

² Av influtna ATP-avgifter förs 7 % till staten och 11 % placeras på konto hos Riksgälds-
kontoret. Återstoden, vilket redovisas i tabellen, förs till AP-fonden.

⁵ Avgiften infördes den 1 januari 1995.

⁴ Exkl. kursförändringar

Delpension

Delpensionen finansieras helt med inkomsterna från delpensionsavgiften
och avkastningen från delpensionsfonden.

Tabell 6 c Delpension (mkr)

Budgetår	1994/95 Utfall	1996 Prognos	1997 Förslag
Utgifter	2 570	1 834	1 579
Inkomster
* delpensionsavgift	1 319	1 435	1 506
♦ räntor	402	512	365
Summa	1 721	1 947	1 871
Under/överskott	-849	113	292
Delpensionsfondens storlek vid kalen- derårets ingång	4 916	4 813	5 105

gotab 52066, Stockholm 1996

Utgiftsområde 13

Ekonomisk trygghet
vid arbetslöshet

1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 5

Förslag till statsbudget för år 1997

Ekonomisk trygghet vid
arbetslöshet

(utgiftsområde 13)

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 13

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut

2 Lagtext..................................... 4

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:871) om

ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshets-
försäkring ............................... 4

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:872) om

ändring i lagen (1973:371) om kontant arbets-
marknadsstöd ............................ 6

3 Inledning.................................... 7

4 Ersättning vid arbetslöshet........................ 9

4.1 Allmän inledning ......................... 9

4.2 Anslag................................. 11

A 1. Bidrag till arbetslöshetsersättning .............. 11

A 2. Bidrag till lönegarantiersättning................ 15

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:871) om
ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:872) om
ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,

3. medger att en rörlig kredit får disponeras i Riksgäldskontoret om
högst 3 000 000 000 kr under budgetåret 1997 för utbetalningar av
lönegaranti (avsnitt A 2. Bidrag till lönegarantiersättning),

4. godkänner vad som anförts om medel för att inrätta ett lönegaranti-
register (avsnitt A 2. Bidrag till lönegarantiersättning),

5. för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 13
Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet enligt följande uppställning:

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 13

Anslag	Anslagstyp	Anslagsbelopp (tusental kr)
A 1. Bidrag till arbetslöshetsersättning	ramanslag	33 164 334
A 2. Bidrag till lönegarantiersättning	ramanslag	2 086 050
Summa för utgiftsområdet		35 250 384

2 Lagtext

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 13

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:871) om
ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäk-
ring¹ i paragrafens lydelse enligt lagen (1996:871) om ändring i nämnda
lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 §²

Dagpenning lämnas med 75 procent av den försäkrades dagsförtjänst, om
inte annat följer av 17 § första stycket och andra stycket första meningen.
Dagpenning till en försäkrad som har tillerkänts ålderspension i form av
folkpension, allmän tilläggspension eller annan pension som lämnas på
grund av förvärvsarbete, lämnas med 65 procent av den försäkrades
dagsförtjänst, med den begränsning som följer av 17 § första stycket.

Med dagsförtjänst avses en femtedel av den veckoinkomst eller, i fråga
om försäkrad med månadslön, en tjugotvåendel av den månadsinkomst,
som den försäkrade före arbetslöshetens inträde vanligen åtnjöt under
arbetstid som var normal för den försäkrade.

Som normalarbetstid skall gälla
den genomsnittliga arbetstiden un-
der de senaste tolv månaderna före
det att den arbetslöse anmält sig
som arbetssökande hos den offent-
liga arbetsförmedlingen. Vid be-
stämmande av denna ramtid räknas
inte tid då den försäkrade varit
hindrad att arbeta på grund av
styrkt sjukdom eller vård av eget
bam eller adoptivbarn som inte har
fyllt två år. Omprövning av fast-
ställd dagsförtjänst under en på-
gående ersättningsperiod far ske
vid omprövning av normalarbets-
tiden eller då medlemmen har haft
ett avbrott under ersättningsperio-
den på grund av arbete med högre

Som normalarbetstid skall gälla
den genomsnittliga arbetstiden un-
der de senaste tolv månaderna före
det att den arbetslöse anmält sig
som arbetssökande hos den offent-
liga arbetsförmedlingen. Vid be-
stämmande av denna ramtid räknas
inte tid då den försäkrade varit
hindrad att arbeta på grund av
styrkt sjukdom, heltidsutbildning,
vård av eget bam eller adoptivbarn
som inte har fyllt två år eller
tj änstgöring enligt lagen
(1994:1809) om totalförsvar splikt.
Omprövning av fastställd dagsför-
tjänst under en pågående ersätt-
ningsperiod far ske vid omprövning
av normalarbetstiden eller då med-

¹ Lagen omtryckt 1991:1334.

² Senaste lydelse 1996:871.

inkomst än tidigare. Avbrottet skall
ha varit sammanhängande under
minst sex månader och ha omfattat
arbete som avses i 6 §.

lemmen har haft ett avbrott under
ersättningsperioden på grund av
arbete med högre inkomst än tidi-
gare. Avbrottet skall ha varit sam-
manhängande under minst sex må-
nader och ha omfattat arbete som
avses i 6 §.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 13

Saknas underlag för beräkning av dagsförtjänsten enligt andra stycket,
skall som medlemmens dagsförtjänst räknas den i orten vanliga arbetsför-
tjänsten per arbetsdag för arbetstagare inom samma yrke och med samma
arbetsförmåga som medlemmen.

Utan hinder av bestämmelserna i första - tredje styckena far dagpenning
till försäkrad som under ersättningstiden uppfyllt arbetsvillkoret huvud-
sakligen genom arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering
för vilken statligt utbildningsbidrag har utgått bestämmas till belopp som
motsvarar utbildningsbidraget.

Åtnjuter medlem med anledning av arbetslöshet fortlöpande ersättning
från annan än arbetslöshetskassa, får dagpenning utges högst med belopp
som motsvarar skillnaden mellan det högsta belopp som far lämnas enligt
första - fjärde styckena och ersättningen.

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:872) om
ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd

Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1973:371) om kontant arbets-
marknadsstöd¹ i paragrafens lydelse enligt lagen (1996:872) om ändring
i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 13

Nuvarande lydelse

Dagpenning för inte lämnas förrän
den försäkrade under en samman-
hängande tid av tolv månader varit
arbetslös sex dagar (karensvillkor).
I karenstiden räknas in endast de
dagar för vilka dagpenning skulle
ha lämnats, om karenstiden gått till
ända.

Bestämmelserna om karenstid i
denna paragraf skall inte tillämpas
på den som är anvisad verksamhet
för arbetslivsutveckling i enlighet
med föreskrifter som har meddelats
av regeringen.

Föreslagen lydelse

§²

Dagpenning för inte lämnas förrän
den sökande under en sammanhän-
gande tid av tolv månader varit
arbetslös sex dagar (karensvillkor).
I karenstiden räknas in endast de
dagar för vilka stöd skulle ha läm-
nats, om karenstiden gått till ända.

Sökande som avses i 1 § 3 be-
höver inte uppfylla karensvillkoret.
Detsamma gäller dem som är er-
sättningsberättigade enligt 9 § eller
är anvisade verksamhet för arbets-
livsutveckling i enlighet med före-
skrifter som har meddelats av rege-
ringen.

Lagen omtryckt 1994:929.

Senaste lydelse 1996:872.

3 Inledning

Utgiftsområdet omfattar bidrag till arbetslöshetsförsäkringen, kostnader för
kontant arbetsmarknadsstöd, ersättning till dem som deltar i offentliga
tillfälliga arbeten, samt bidrag till lönegarantiersättningen. Utgiftsområdet
är starkt konjunkturberoende och påverkas framför allt av arbetslöshetens
omfattning men även av löneutvecklingen och av antalet företagskonkur-
ser. Utgifterna påverkas också av regelverkens utformning.

Regeringens målsättning att halvera den öppna arbetslösheten till år
2000 och statsfinansiella skäl är utgångspunkterna för de prioriteringar
och besparingar som föreslås inom utgiftsområde 13.

Arbetslöshetsförsäkringens uppgift som en omställningsförsäkring har
tydliggjorts i och med att en bortre gräns för hur länge man kan fa
ersättning införts och reglerna för kvalificering skärpts. Samtidigt
förbättras den ekonomiska tryggheten genom att kompensationsnivån
föreslås höjas till 80 procent fr.o.m. den 1 januari 1998. Regeringen avser
att återkomma till riksdagen under våren 1997 med ytterligare förslag
rörande bl.a. arbetslöshetsförsäkringen.

Utgiftsutveckling

De totala utgifterna för utgiftsområde 13 beräknas för 1997 till ca 35 250
miljoner kronor varav utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning
beräknas till 33 164 miljoner kronor. Vid beräkning av den ekonomiska
ramen för utgiftsområdet har regeringen tagit hänsyn till de besparingar
som riksdagen beslutat om i enlighet med förslag i den ekonomiska
vårpropositionen (1995/96:150) och sysselsättningspropositionen
(1995/96:222).

Utgifterna för utgiftsområde 13 för 1998 och 1999 beräknas till 34 466
respektive 29 733 miljoner kronor. Det är huvudsakligen antagandena om
sjunkande öppen arbetslöshet som gör att utgifterna blir lägre.

Regeringens förslag till ekonomisk ram för utgiftsområdet avviker från
föreslagen ram i regeringens ekonomiska vårproposition (prop.
1995/96:150). Utgifterna föreslås för år 1997 netto bli ca 0,8 miljarder
kronor lägre. Orsaken är främst att flera av förslagen i den ekonomiska
vårpropositionen inte då preciserats och fördelats på utgiftsområden. I
regeringens proposition Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till
år 2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, finansiering m.m. (prop.
1995/96:222) preciserades förslagen och regeringen har vid beräkningen
av utgiftsområde 13 och utgiftsområde 14 fördelat utgifterna på anslag
inom respektive område. Utgiftsminskningen förklaras också av en överfö-
ring av medel från anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning (Utgiftsom-
råde 13) till anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (Utgiftsområde
14). Överföringen gäller medel för ersättning till deltagare i arbetslivs-
utveckling samt medel för utbildningsbidrag till deltagare i datortek. Det

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 13

från anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning avräknade beloppet uppgår
till ca 7,1 miljarder kronor år 1997. Omfördelning av besparingar samt
medel för ersättning till deltagare i offentligt tillfälligt arbete innebär att
utgiftsnivån ökar med 4,4 miljarder kronor. På grund av bl.a. förändrade
antaganden om öppen arbetslöshet jämfört med regeringens prognos i
vårpropositionen ökar utgifterna för år 1997 med 1,9 miljarder kronor
under år 1997. Överföringen och omfördelningen far motsvarande effekt
åren 1998 och 1999. Utgifterna för offentligt tillfälligt arbete beräknas till
ca 3 miljarder kronor år 1998 men upphör år 1999. Endast mindre föränd-
ringar har skett till följd av antagandena för år 1998 och år 1999.

Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 13 framgår av följande
sammanställning (miljoner kronor):

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 13

	Utgift 1994/95	Anvisat 1995/96	Utgiftsprognos därav		Förslag 1997	Beräknat
	Utgift 1994/95	Anvisat 1995/96	1995/96	1996	Förslag 1997	1998	1999
Ersättning vid arbetslöshet	45 132	63 850	78 577	51 657	35 250	34 466	29 733
Totalt för utgiftsområde 13	45 132	63 850	78 577	51 657	35 250	34 466	29 733

Ersättning till deltagare i ALU och Datortek redovisas fr.o.m. budgetåret 1997 under utgiftsområde 14.
Utgifterna exklusive dessa ersättningar var följande.

Utgift Anvisat Utgiftsprognos

1994/95 1995/96 1995/96 därav 1996

Totalt för utgiftsområde 13 40 683 56 832 69 470 44 656

4 Ersättning vid arbetslöshet

4.1 Allmän inledning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 13

Viktiga politiska och ekonomiska frågor som påverkar verksamhets-
området är:

- den ekonomiska utvecklingen; framfor allt utvecklingen av den
öppna arbetslösheten

- den ekonomiska vårpropositionen och sysselsättningsproposi-
tionen; regeringens målsättning att halvera den öppna arbetslösheten

Hörnstenen i den svenska arbetsmarknadspolitiken är arbetslinjen. Den
innebär att en arbetslös person, som inte kan få ett arbete i första hand
skall erbjudas utbildning eller annan lämplig åtgärd. Arbetslinjen har
kompletterats med kompetenslinjen vilket innebär att insatserna i större
utsträckning än tidigare inriktats på att höja kompetens i stället för
tillfälliga arbeten inom offentliga sektorn.

Inom arbetsmarknadspolitiken skall arbetslöshetsersättningen ingå som
en del för att underlätta arbetskraftens omställning på arbetsmarknaden.

Av statsfmansiella skäl och som ett led i att stärka arbetslinjen har
riksdag och regering sedan mandatperiodens början beslutat om mycket
omfattande förändringar inom verksamhetsområdet. Möjligheten att
kvalificera sig till arbetslöshetsersättning har stramats upp bland annat
genom att kravet på individens anknytning till arbetsmarknaden har
skärpts. I sysselsättningspropositionen (prop. 1995/96:222) föreslog
regeringen att tiden som de sökande måste ha arbetat före sin första
arbetslöshetsersättningsperiod utökas till nio månader under en ramtid av
tolv månader. Samtidigt innebar förslaget att möjligheten att kvalificera
sig till en första ersättningsperiod via arbete med rekryteringsstöd
upphörde. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget.

Riksdagen beslutade vidare, på förslag av regeringen, att införa en
tidsbegränsning för hur länge de sökande får erhålla arbetslöshetsersätt-
ning, en så kallad bortre parentes. Den bortre parentesen och de skärpta
kvalificeringsvillkoren innebär att signalerna om att försäkringen inte skall
vara en permanent inkomstbortfallsförsäkring förstärks. Den bortre
parentesen skall även betona samhällets ansvar för att personens
arbetslöshet blir så kort som möjligt. I beslutet om den bortre parentesen
ingår också att det krävs minst sex månaders arbete eller deltagande i en
arbetsmarknadspolitisk åtgärd för att kvalificera sig för en ny ersätt-
ningsperiod inom parentesen.

Regeringen anförde i den ekonomiska vårpropositionen (prop.
1995/96:150) att ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen bör höjas
från 75 till 80 procent fr.o.m. den 1 januari 1998. Regeringen har nu
beräknat nettokostnaden för den höjda ersättningsnivån till 1 400 miljoner
kronor, vilket skall finansieras inom systemet för arbetslöshetsersätt-

ningen. I sysselsättningspropositionen (prop. 1995/96:222) framgick att
den höjda ersättningsnivån skall finansieras via det förändrade arbets-
villkoret och förvärvsbegreppet samt andra ännu ej preciserade förändring-
ar inom arbetslöshetsförsäkringen.

Utbetalningarna av lönegarantiersättning har stabiliserats på en lägre
nivå än tidigare under 1990-talet, beroende på att antalet konkurser och
antalet berörda arbetstagare har minskat kraftigt. En allt större del av
anslaget kan därigenom utnyttjas för avbetalning av den skuld som
kvarstår från lönegarantifonden. Med nuvarande regler för lönegarantin
och en fortsatt relativt sett lägre nivå på antalet konkurser beräknas
skulden vara amorterad vid sekelskiftet.

Antalet konkurser och berörda arbetstagare bedöms med nuvarande
ekonomiska utveckling att ligga på en någorlunda konstant nivå under de
närmaste åren. En parlamentariskt sammansatt kommitté ser nu över
frågor om förmånsrätt vid konkurs m.m. (dir. 1995:163). Kommittén skall
bl.a. ta ställning till om arbetstagarnas löneskydd vid arbetsgivarens
konkurs kan förbättras utan att statens kostnader för lönegarantin ökar.

Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområdet Ersättning vid arbetslös-
het framgår av följande sammanställning (miljoner kronor)

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 13

Anslag	Utgift 1994/95	Anvisat 1995/96	Utgiftsprognos		Förslag 1997	Beräknat
			1995/96	därav 1996		Beräknat
			1995/96	därav 1996		1998	1999
Bidrag till arbetslöshetsersättning	43 124	61 359	75 877	49 726	33 164	32 274	27 427
Bidrag till lönegarantiersättning	2 008	2 420	2 700	1 931	2 086	2 192	2 306
Totalt för verksamhetsområdet	45 132	63 779	78 577	51 657	35 250	34 466	29 773

De antaganden om den ekonomiska utvecklingen och arbetslösheten som
redovisats i den reviderade finansplanen ligger till grund för regeringens
prognos av de förväntade utbetalningarna av statsbidrag till arbetslöshets-
ersättningen. Vid prognosen för de kommande budgetåren har regeringen
också tagit hänsyn till de besparingsförslag som riksdagen fattat beslut om
i samband med sysselsättningspropositionen (prop. 1995/96:222). Dessa
besparingar omfattar det förändrade arbetsvillkoret och förvärvsbegreppet,
inväxlingen mellan arbetslöshetsersättningen och utbildningssatsningen
samt den extra karensdagen.

Under innevarande budgetår finansieras ersättningen till personer som
deltar i arbetslivsutveckling och datortek från anslaget A 5. Bidrag till
arbetslöshetsersättning. Fr.o.m. 1997 kommer dessa utgifter att belasta
anslaget A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under utgiftsområde 14.

Det innebär att de totala utgifterna för utgiftsområde 13 minskar med
4 692 miljoner kronor 1997.

Riksgäldskontoret har en lånefordran avseende den s.k. arbetsmark-
nadsfondens skuld uppgående till 86 690 miljoner kronor. Från anslaget
Bidrag till arbetslöshetsersättning betalas t.o.m. innevarande budgetår
ränta för fondens skuld i Riksgäldskontoret. Regeringen kommer under
innevarande år besluta att arbetsmarknadsfondens skuld i Riksgäldskonto-
ret skall avskrivas. Detta åstadkommes genom en kassamässig korrigering
hos Riksgäldskontoret. I och med regeringsbeslutet belastas inte anslaget
fr.o.m. budgetåret 1997 med räntebetalningarna och medelsbehovet under
utgiftsområde 13 minskar med ca 6 miljarder kronor under budgetåret
1997.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 13

4.2 Anslag

A 1. Bidrag till arbetslöshetsersättning

1994/95°	Utgift	43 124 661²⁾
1995/96	Anslag	61 358 582	Utgiftsprognos	75 877 000
			därav 1996	49 726 000
1997	Förslag	33 164 334
1998	Beräknat	32 274 334
1999	Beräknat	27 427 334

° Avser utgifter från den s.k. arbetsmarknadsfonden
^2> Beloppen anges i tusental kr

Arbetslöshetsersättningen syftar till att ekonomiskt stödja personer som
blir arbetslösa under en övergångstid då de söker nytt arbete. Arbetslös-
hetsersättningen skall ersätta inkomstbortfall under denna period.

Utgifterna för arbetslöshetsersättningen avgörs framför allt av arbetslös-
hetsnivån. Under 1990-talet har därför utbetalningarna av statsbidrag till
arbetslöshetsersättning ökat kraftigt till följd av den stigande arbetslös-
heten. Vid en hög bestående arbetslöshet i kombination med nuvarande
regelverk kommer kostnaderna för ersättning till de arbetslösa fortsätta att
belasta statsbudgeten med stora belopp. Detta visar att regeringens
ambitioner och vilja att bekämpa arbetslösheten även har, och kommer att
ha, stora positiva effekter för att minska budgetunderskottet.

Utgifterna för statsbidrag till arbetslöshetsersättningen påverkas också
av hur reglerna för arbetslöshetsersättningen är utformade. Regelverket
bestämmer ersättningsnivåer och ersättningsperiodemas längd. Föränd-
ringar i regelverket påverkar också hur många personer som kvalificerar
sig för arbetslöshetsersättning.

De totala utgifterna för anslaget beräknas uppgå till 75 877 miljoner

kronor under budgetåret 1995/96. Det innebär att utbetalningarna från
anslaget blir 14 518 miljoner kronor större än vad regeringen beräknade
i 1995 års kompletteringsproposition (1994/95:150 bil. 10). Det är framför
allt en effekt av att arbetslösheten inte har minskat i den omfattning som
regeringen bedömde inför budgetåret 1995/96. Även omfattningen av
arbetssökande i åtgärden arbetslivsutveckling, vilken under budgetåret
1995/96 finansieras via anslaget A 5. Bidrag till arbetslöshetsersättning,
har varit större än vad regeringen beräknade. Vidare har en ökad
anslutningsgrad till arbetslöshetskassorna bidragit till att utgifterna
beräknas överstiga budgeten. De högre utgifterna är också en följd av att
farre sökande deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder än vad regeringen
beräknade inför budgetåret 1995/96.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 13

Resurser 1997

Ramanslag 33 164 334 tkr

Övrigt

Deltagande i heltidsstudier och fullgörande av totalförsvarsplikt
skall inte inräknas i ramtiden för fastställande av dagsförtjänst och
normalarbetstid.

Regeringens förslag innebär att när den försäkrades dagsförtjänst
och normalarbetstid skall beräknas enligt 20 § lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring skall följande gälla. För en arbetslös som
närmast före arbetslösheten studerat på heltid skall inte studietiden
räknas in i ramtiden. I sådan ramtid skall inte heller tjänstgöring
enligt lagen ( 1994:1809) om totalförsvarsplikt räknas in.

En ändring skall vidare göras i lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd.

Beräkningen av dagsförtjänsten vid studier och totalförsvarsplikt

Regeringen presenterade i prop. 1995/96:222 Vissa åtgärder för att halvera
arbetslösheten till år 2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96,
finansiering m.m., ändrade riktlinjer vad gäller arbetslöshetsersättningen
som omställningsförsäkring. Efter det att ARBOM-utredningen
(A 1995:12) lämnat sitt betänkande avser regeringen att under våren 1997
återkomma med förslag till en ny arbetslöshetsförsäkring. Redan nu finns
dock följande frågor att ta upp.

Regeringen föreslog i prop. 1995/96:222 ändringar i lagen (1973:370)
om arbetslöshetsförsäkring som innebar att det blev en skillnad mellan
sättet att uppfylla ett arbetsvillkor som ger rätt till arbetslöshetsersättning
och sättet på vilket ersättningen skall beräknas.

Beträffande arbetsvillkoret gäller liksom tidigare att hänsyn tas till om
personen haft vissa i lagen uppräknade hinder för att utföra förvärvs-
arbete. Sådana hinder är t.ex. sjukdom, vård av bam som inte har fyllt två
år, vissa heltidsstudier och tjänstgöring enligt lagen om totalförsvarsplikt.
Vid ansökan om ersättning förlängs således ramtiden och arbete som
ligger före denna tid får tillgodoräknas för att uppfylla arbetsvillkoret.

När det gäller sättet på vilket ersättningen skall beräknas föreslogs att
det var inkomsten av arbete under de senaste tolv månaderna som skulle
läggas till grund för beräkningen av ersättningen. De arbetslösa skulle
därmed fa arbetslöshetsersättning med utgångspunkt i den inkomst de haft
av arbete under det senaste året närmast före det att de anmälde sig som
arbetslösa arbetssökande på arbetsförmedlingen. Om sökande uppfyllde
villkoren för ersättning men hade haft en låg inkomst skulle denna läggas
till grund för beräkningen av dagpenningen. Dock skulle lägst 230 kronor
lämnas. Vid fastställande av ersättningen och normalarbetstiden fanns i
förslaget alltså ingen sådan förlängning av ramtiden som vid fastställande
av huruvida personen uppfyllde arbetsvillkoret eller inte.

Arbetsmarknadsutskottet anslöt sig i sitt yttrande till finansutskottet
(yttr. 1995/96:AU6y) till principen att dagpenningen bör grunda sig på
aktuella förhållanden men kände sig ändå tveksamt till det som skulle bli
konsekvensen av regeringens förslag. Utskottet ansåg det inte vara rimligt
att sökande som utan egen förskyllan varit hindrad att utföra förvärvs-
arbete skulle drabbas vid senare inträffad arbetslöshet. Utskottet föreslog
därför att den tid om tolv månader till vilken normalarbetstiden skall
hänföras skulle kunna förlängas bakåt i tiden i två fall, nämligen vid
styrkt sjukdom och vid vård av eget eller adoptivbarn som inte fyllt två
år. Detta blev också riksdagens beslut. För att finansiera detta beslutades
att införa ytterligare en karensdag i arbetslöshetsförsäkringen. Den
sammanlagda finansiella effekten av förslagen innebär en nettobesparing.

Det förhållandet att arbetslöshetsersättningen beräknas på inkomster av
arbete under de senaste tolv månaderna även i det fall då de arbetslösa
närmast före arbetslösheten har studerat kan leda till att personer som i
dag har arbete men riskerar att förlora sin anställning känner en stor oro
för sin ekonomiska situation. Det kan innebära att de avstår från studier
eftersom de inte vill riskera att vid eventuell arbetslöshet efter studierna
få sin arbetslöshetsersättning fastställd till den lägsta nivån. Regeringen
har i andra sammanhang betonat vikten av att satsa på utbildning, särskilt
för den som är eller riskerar att bli arbetslös.

För att förhindra att den situationen uppstår att en person som riskerar
arbetslöshet avstår från att utbilda sig på grund av att arbetslöshetsersätt-
ningen skulle bli lägre efter avslutade studier än utan studier föreslår
regeringen att tid med heltidsstudier inte räknas in i ramtiden vid
beräkning av dagsförtjänst och normalarbetstid. Med heltidsstudier avses

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 13

också arbetsmarknadsutbildning som den arbetslöse deltagit i före det att
hon eller han börjat en ersättningsperiod.

Effekten av den nya beräkningen av ersättningen som redan har
beslutats och som kommer att gälla från den 1 januari 1997 omfattar även
den grupp totalförsvarspliktiga som har arbetat före totalförsvarsplikten.
I de fall personer efter totalförsvarsplikten söker ersättning och uppfyller
ett arbetsvillkor blir deras ersättning baserad på det arbete som utförts
under de tolv månaderna närmast före ansökan om ersättning. Har de
under dessa tolv månader fullgjort totalförsvarsplikt innebär det i
normalfallet en lägre arbetslöshetsersättning än om arbete utförts under
motsvarande tid.

Regeringen föreslår också att tid då sökanden varit förhindrad att
förvärvsarbeta på grund av tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om
totalförsvarsplikt ej heller skall räknas in i ramtiden vid beräkningen av
dagsförtjänsten.

Vid riksdagsbehandlingen av prop. 1995/96:222 har 13 § lagen om
kontant arbetsmarknadsstöd tyvärr fått en felaktig lydelse. Regeringen
föreslår nu att 13 § justeras så att dess lydelse står i överensstämmelse
med vad riksdagen avsett.

Förslagen föranleder ändringar i 20 § lagen om arbetslöshetsförsäkring
och 13 § lagen om kontant arbetsmarknadsstöd. Lagförslag har upprättats
inom Arbetsmarknadsdepartementet. Förslagen bör träda i kraft den 1
januari 1997.

Kostnaderna för de förändrade reglerna vid beräkningen av dags-
förtjänsten och normalarbetstiden beräknas till sammanlagt 112 miljoner
kronor netto och finansieras inom systemet för arbetslöshetsförsäkringen
dels genom besparingar till följd av förändringar i arbetsvillkoret, dels
genom den besparing som uppstod i samband med riksdagsbehandlingen
av sysselsättningspropositionen.

A nslagsberäkning

Riksdagen beslutade på förslag av regeringen att offentliga tillfälliga
arbeten skall införas som en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd från och
med den 1 januari 1997 (prop. 1995/96:222, yttr. 1995/96:AU6y, bet.
1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307). Åtgärden vänder sig till arbetslösa
personer som är 55 år och äldre och har varit registrerade som arbetslösa
vid arbetsförmedlingen i minst 24 månader och som uppbär arbetslöshets-
ersättning. Personerna som deltar i åtgärden skall erhålla ersättning
motsvarande arbetslöshetsersättningen. Offentligt tillfälligt arbete skall
finnas under åren 1997 och 1998. Ersättningen till den enskilde har
beräknats under anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning m.m. Kost-
naderna för den stimulansersättning som regeringen föreslår har inte
beaktats i anslagsberäkningen för åren 1997 och 1998. Om finansierings-
behov uppstår för åren 1997 och 1998 så återkommer regeringen vid
senare tillfälle.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 13

Detta innebär att anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning består av
kostnader för arbetslöshetsförsäkringen, kontant arbetsmarknadsstöd,
ersättning till dem som deltar i offentligt tillfälligt arbete och utjämnings-
bidrag.

I nedanstående sammanställning specificeras anslaget Al. Bidrag till
arbetslöshetsersättning, för 1997 (tkr)

Arbetslöshetsförsäkring

29 173 412

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 13

Kontant arbetsmarknadsstöd

Ersättning till deltagare i
offentligt tillfälligt arbete

Utjämningsbidrag

Total utgift

2 112 922

1 814 000

64 000

33 164 334

A 2. Bidrag till lönegarantiersättning

1994/95	Utgift	2 008 190° ²⁾
1995/96	Anslag	2 419 600	Utgiftsprognos	2 695 200
			därav 1996	1 931 000
1997	Förslag	2 086 050
1998	Beräknat	2 192 022
1999	Beräknat	2 305 787

Beloppen anges i tusental kr

²⁾ Utgiften för 1994/95 avser utbetalningar från lönegarantifonden.

Anslaget finansierar utbetalning av ersättningar till arbetstagare för
lönefordringar i konkurs i enlighet med lönegarantilagen (1992:497).
Anslaget finansierar även avbetalningar till Riksgäldskontoret för den
skuld som kvarstår från lönegarantifonden. Skulden uppgick den 31 maj
1996 till drygt 2,3 miljarder kronor. Fr.o.m. 1997 skall anslaget även
betala ersättningar till länsstyrelserna för deras arbete med utbetalning av
lönegarantimedel. Anslaget finansieras genom en lönegarantiavgift enligt
lagen (1981:691) om socialavgifter. Avgiften uppgår fr.o.m. den 1 januari
1996 till 0,25 procent av avgiftsunderlaget för socialavgifterna. Anslaget
disponeras av Kammarkollegiet.

Utgifterna på området styrs i första hand av antalet konkurser och av

hur många arbetstagare som omfattas av konkurserna.

En jämförelse mellan utfall och budget för budgetåret 1994/95 ger vid
handen att belastningen på anslaget för det budgetåret blev ca tolv procent
högre än vad som budgeterats. En jämförelse mellan utfallet budgetåret
1994/95 och utfallet tidigare år, då utbetalningarna skedde från lönega-
rantifonden, visar att lönegarantiersättningama emellertid har stabiliserats
på en lägre nivå efter den kraftiga uppgången i början av 1990-talet.
Budgetåret 1992/93 var utbetalningarna 4,5 miljarder kronor och
budgetåret 1993/94 knappt 2 miljarder kronor. Budgetåret 1994/95
uppgick utbetalningarna till endast ca 975 miljoner kronor.

Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår tyder på
att utbetalningarna kommer att överstiga anslagsbeloppet med drygt 275
miljoner kronor. Anledningen till detta är att fr.o.m. den 1 januari 1996
erläggs socialavgifter på lönegarantiersättningar. För att finansiera de
ökade lönegarantiutgiftema har dock lönegarantiavgiften höjts från 0,20
till 0,25 procent. Någon ökad belastning uppkommer därmed inte på
statsbudgeten.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1997

Ramanslag 2 086 050 tkr

Övrigt

En rörlig kredit om högst 3 000 000 tkr föreslås fa disponeras i
Riksgäldskontoret för utbetalningar av lönegaranti.

En miljon kronor av anslaget föreslås fa användas för att inrätta
ett lönegarantiregister hos Riksskatteverket.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 13

Som framgått har utbetalningarna av lönegarantiersättning stabiliserats
på en lägre nivå än tidigare under 1990-talet, beroende på att antalet
konkurser och antalet berörda arbetstagare har minskat kraftigt. En allt
större del av anslaget kan därigenom utnyttjas för avbetalning av den
skuld som kvarstår från lönegarantifonden. Med nuvarande regler för
lönegarantin och en förhållandevis låg nivå på antalet konkurser beräknas
skulden vara amorterad vid sekelskiftet. Tills dess kvarstår behovet av den
rörliga krediten hos Riksgäldskontoret. För det innevarande budgetåret
uppgår krediten till 4 miljarder kronor. För budgetåret 1997 föreslås den
uppgå till 3 miljarder kronor.

Antalet konkurser och berörda arbetstagare bedöms med nuvarande
ekonomiska utveckling att ligga på en någorlunda konstant nivå under de

2 Riksdagen 1996/97.1 saml. Nr 1. Del 5

närmaste åren. Med oförändrade regler kommer utbetalningarna av
lönegarantin att ligga på i stort nuvarande nivå, dvs. i storleksordningen
drygt en miljard kronor per år. Förändringar i förutsättningarna kan
naturligtvis relativt snabbt inträda med följd att kostnaderna för lönegaran-
tin ökar eller minskar.

Den nuvarande lönegarantilagen infördes år 1992. Löneskyddet har
därefter ändrats, framför allt till följd av ändringar i förmånsrätten år
1994. Regeringen beslutade i december 1995 att tillsätta en parlamentarisk
kommitté som skall utreda vissa frågor om förmånsrätten vid konkurs
m.m. (dir. 1995:163). Kommittén skall bl.a. ta ställning till om arbets-
tagarnas löneskydd vid arbetsgivarens konkurs kan förbättras utan att
statens kostnader för lönegarantin ökar.

Ett särskilt lönegarantiregister får enligt förordningen (1994:1283) om
lönegarantiregister inrättas och föras hos Riksskatteverket. Registret skall
bl.a. tillgodose behovet av statistiska uppgifter om lönegarantiutbetal-
ningar.

Riksdagen har godkänt att kostnaderna för lönegarantiregistret skulle få
belasta lönegarantifonden (prop. 1993/94:208, bet. 1993/94:LU34, rskr.
1993/94:394). Kostnaderna bör nu i stället belasta anslaget. Av anslags-
medlen bör under budgetåret 1997 en miljon kronor få användas för att
inrätta registret. Regeringen beslutar om överföringen av dessa medel till
Riksskatteverket.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 13

Utgiftsområde 14

Arbetsmarknad
och arbetsliv

Förslag till statsbudget för år 1997

Arbetsmarknad och arbetsliv

(utgiftsområde 14)

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut

2 Inledning.................................... 6

3 Arbetsmarknad................................ 15

3.1 Allmän inledning ......................... 15

3.2 Resultatbedömning ........................ 16

3.3 Anslag................................. 22

A 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader......22

A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder .............. 26

A 3. Särskilda åtgärder för arbetshandikappade ........ 33

A 4. Europeiska socialfonden..................... 40

A 5. Vissa kostnader för avveckling av AMU-gruppen
som myndighet........................... 44

A 6. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering .... 45

4 Arbetslivsfrågor............................... 47

4.1 Allmän inledning ......................... 47

4.2 Anslag................................. 53

B 1. Arbetarskydds verket ....................... 53

B 2. Arbetslivsinstitutet......................... 55

B 3. Rådet för arbetslivsforskning ................. 57

B 4. Forskning och utveckling inom arbetslivsområdet ... 59

B 5. Bidrag till Samhall AB ..................... 59

B 6. Arbetsdomstolen.......................... 62

B 7. Statens förlikningsmannaexpedition............. 64

B 8. Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar...... 66

B 9. Internationella avgifter...................... 67

BIO. Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten...... 68

5 Jämställdhetsfrågor............................. 71

5.1 Allmän inledning ......................... 71

5.2 Anslag................................. 72

C 1. Jämställdhetsombudsmannen.................. 72

C 2. Särskilda jämställdhetsåtgärder................ 74

C 3. Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala

verksamhet.............................. 75

6 Statliga arbetsgivarfrågor......................... 77

6.1 Allmän inledning ......................... 77

6.2 Anslag................................. 78

D 1. Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket............ 78

D 2. Vissa avtalsstyrda anslag .................... 79

D 3. Statliga tjänstepensioner m.m.................. 80

D 4. Bidrag till fomyelsefonder på det statligt reglerade

området................................ 82

6.3 Arbetsgivarverket ......................... 82

6.4 Statens löne- och pensionsverk................ 84

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner att finansieringen under budgetåret 1997 av tillfälliga
personalförstärkningar vid arbetsförmedlingen och arbetsmark-
nadsinstituten sker från anslaget Arbetsmarknadsverkets för-
valtningskostnader och inte, som riksdagen tidigare har beslutat
(bet. 1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307), från anslaget Arbets-
marknadspolitiska åtgärder (avsnitt A 2. Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder),

2. godkänner vad regeringen anfört om bibehållna lönebidragsnivåer
för arbetshandikappade anställda inom allmännyttiga organisationer
(avsnitt A 3. Särskilda åtgärder för arbetshandikappade),

3. bemyndigar regeringen att träffa överenskommelse med Finland
och Norge om verksamheten vid Stiftelsen Utbildning Nordkalotten
under åren 1997 - 1999 (avsnitt B 10. Bidrag till Stiftelsen
Utbildning Nordkalotten),

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

4. för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Prop. 1996/97:1

Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning: Utgiftsområde 14

Anslag	Anslagstyp	Anslagsbelopp (tusental kr)
A 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader	ramanslag	4 418 118
A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder	ramanslag	25 456 727
A 3. Särskilda åtgärder for arbetshandikappade	ramanslag	6 486 527
A 4. Europeiska socialfonden	ramanslag	1 981 265
A 5. Vissa kostnader för avveckling av AMU-
gruppen som myndighet	ramanslag	14 917
A 6. Institutet for arbetsmarknadspolitisk
utvärdering	ramanslag	8 083
B 1. Arbetarskyddsverket	ramanslag	371 194
B 2. Arbetslivsinstitutet	ramanslag	212 308
B 3. Rådet för arbetslivsforskning	ramanslag	25 972
B 4. Forskning och utveckling inom arbetslivs-
området	obetecknat anslag	522 785
B 5. Bidrag till Samhall AB	ramanslag	4 349 419
B 6. Arbetsdomstolen	ramanslag	15 253
B 7. Statens förlikningsmannaexpedition	ramanslag	2 317
B 8. Statens nämnd for arbetstagares
uppfinningar	ramanslag	57
B 9. Internationella avgifter	ramanslag	24 195
BIO. Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten	obetecknat anslag	4 000
C 1. Jämställdhetsombudsmannen	ramanslag	14 039
C 2. Särskilda jämställdhetsåtgärder	ramanslag	13 706
C 3. Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala
verksamhet	obetecknat anslag	3 432
D 1. Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket	ramanslag	3 000
D 2. Vissa avtalsstyrda anslag	obetecknat anslag	14 500
D 3. Statliga tjänstepensioner m.m.	ramanslag	8 027 000
D 4. Bidrag till fomyelsefonder på det statligt
reglerade området	ramanslag	77 685
Summa for utgiftsområdet		52 046 499

2 Inledning

Utgiftsområdet omfattar utgifter för arbetsmarknadspolitiska åtgärder och
Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader samt utgifter på arbets-
livsområdet och för jämställdhetspolitiska åtgärder. Inom utgiftsområdet
finns också utgifter för statliga arbetsgivarfrågor.

Utgiftsområdet omfattar även verksamheter som inte redovisas på
statsbudgeten. Avgiftsfinansierad verksamhet bedrivs av AMU Gruppen
AB, Arbetsgivarverket och Statens löne- och pensionsverk. Vidare får
Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) ta ut avgifter för uppdragsverksamhet
inom området yrkesinriktad rehabilitering riktad till arbetsgivare och
myndigheter.

Arbetsmarknadspolitiken är ett centralt instrument för att nå regeringens
övergripande mål om tillväxt, stabilitet och rättvis fördelning. Arbets-
marknadspolitiken skall ses som en integrerad del av den ekonomiska
politiken. Den har till uppgift dels att förmedla lediga platser, dels att
främja arbetskraftens anpassning till den reguljära arbetsmarknadens krav.
Därmed kan sysselsättningen höjas och arbetslösheten minska utan att
inflationsdrivande flaskhalsar uppstår (tillväxt). Den har också till uppgift
att i samverkan med andra politikområden utjämna konjunkturerna genom
att omfattningen av åtgärderna anpassas till konjunkturutvecklingen
(stabilitet). Arbetsmarknadspolitiken skall främja jämställdhet mellan
kvinnor och män. Vidare skall den bidra till att även arbetssökande som
har svårigheter t.ex. i form av arbetshandikapp far möjlighet att arbeta
samt ge vissa arbetssökande en inkomsttrygghet under deras omställning
från arbetslöshet till arbete (rättvis fördelning).

Arbetslivspolitiken skall främja ett gott arbetsliv där personlig ut-
veckling och höjd produktivitet via ny teknik, organisationsförändringar
och kompetensutveckling går hand i hand. Den har till uppgift att
förebygga arbetsskador och ohälsa i arbetslivet och härigenom undvika
utslagning samt hjälpa människor tillbaka till arbetslivet. En annan viktig
uppgift för arbetslivspolitiken är att föra erfarenheter och kunskaper vidare
så att de positiva förändringar som skett i arbetsmiljön och arbets-
miljöarbetet sprids och används. Arbetslivspolitiken skall också motverka
en uppdelning av arbetslivet vad gäller olika arbetsvillkor, bland annat de
olika villkor som råder mellan kvinnor och män på grund av den
könsuppdelade arbetsmarknaden och den ojämna fördelningen av ansvaret
för hem och bam. Till arbetslivspolitiken hör också frågor om arbetstider
och arbetsrätt. Ett bra arbetsliv och fungerande regler på arbetsmarknaden
ökar produktiviteten och främjar tillväxten.

Jämställdhetspolitiken omfattar alla politikområden. Inom ramen för
jämställdhetspolitiken fortsätter arbetet med att omfördela makt och
inflytande mellan kvinnor och män i samhället. Ett jämställdhetsperspektiv
skall genomsyra alla delar i regeringens politik. Det gäller inte minst
arbetsmarknads- och arbetslivspolitiken. Lika villkor för kvinnor och män
på arbetsmarknaden och i arbetslivet är centrala mål i regeringens politik

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

för arbete och tillväxt. I dessa frågor har Jämställdhetsombudsmannen en
viktig uppgift. Ökade resurser föreslås för myndigheten.

Statliga arbetsgivarfrågor omfattar främst hur staten som arbetsgivare
behandlar frågor om personal- och chefsförsörjning, personalutveckling
och personalrörlighet samt löne- och anställningsvillkor. En omfattande
delegering från regeringen till myndigheterna av befogenheter inom det
arbetsgivarpolitiska området har skett under de senaste tio åren. För-
nyelsesträvandena inom statsförvaltningen har präglats av insikten om att
central detaljstyrning inte längre är ändamålsenlig i ett samhälle som
präglas av mångfald, rörlighet, förändring och internationalisering. I stället
har mål- och resultatstyrning införts med ökad delegering och tydligt
resultatansvar för myndigheterna. En betydande avreglering har skett
under perioden i syfte att ta bort särlösningar för statsförvaltningen i
jämförelse med den övriga arbetsmarknaden. Ombildningen av den
statliga arbetsgivarorganisationen den 1 juli 1994 kan ses som en
slutpunkt i de senaste tio årens personal- och arbetsgivarpolitiska
delegeringssträvanden.

Regeringen har tillkallat en särskild utredare med uppdrag att utvärdera
hur den arbetsgivarpolitiska delegeringen till myndigheterna under de
senaste tio åren har fungerat. Uppdraget skall redovisas senast den 28
februari 1997.

Utvecklingen på arbetsmarknaden

Det finns nu flera tecken på att botten i den senaste konjunkturav-
mattningen inom industrin är nådd. Även inom privata tjänstesektorn finns
tecken på en ökad efterfrågan. Läget på arbetsmarknaden präglas dock
fortfarande av den låga arbetskraftsefterfrågan och den höga arbetslös-
heten.

Antalet nyanmälda lediga platser till arbetsförmedlingen ligger
fortfarande på en mycket låg nivå. Antalet varsel om uppsägning har
hittills under år 1996 legat på en betydligt högre nivå än under motsva-
rande period år 1995. Ökningen av antalet varsel tycks nu ha stannat upp
och för industrin har det skett en minskning. Antalet ligger dock
fortfarande på en hög nivå.

Antalet sysselsatta ökade relativt kraftigt under år 1994 och fram till
mitten av år 1995. Därefter var antalet i stort sett oförändrat fram till
böljan av år 1996. Under de senaste månaderna har antalet sysselsatta
varit betydligt färre än under samma period år 1995. I augusti var
skillnaden 74 000 personer. Sysselsättningsminskningen hittills i år är
betydligt större bland kvinnor än män samtidigt som det främst var män
som fick arbete under år 1994 och år 1995. Hela minskningen under år
1996 finns bland de tidsbegränsat anställda. Skillnaden mellan olika
branscher är stor. Under det senaste året har antalet sysselsatta fortsatt att
öka svagt inom industrin, medan en betydande minskning skett inom
offentlig verksamhet.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

Den relativa arbetslösheten har, om man bortser från normala säsong-
variationer, varit förhållandevis konstant de senaste 18 månaderna. En
viss ökning har dock skett i slutet av perioden. Det totala antalet öppet
arbetslösa och personer i olika konjunkturberoende åtgärder har ökat
sedan sommaren förra året. Totalt har i genomsnitt de senaste tre
månaderna 542 000 personer varit arbetslösa eller i olika konjunkturbero-
ende åtgärder. Det är en ökning med 40 000 jämfört med samma period
förra året.

Det allvarligaste problemet är den höga långtidsarbetslösheten. Mer än
var tredje öppet arbetslös har varit arbetslös i mer än sex månader.
Andelen är något högre bland män än bland kvinnor. Bland dem som är
över 55 år är mer än varannan långtidsarbetslös. Även arbetshandikappade
har allt svårare att komma in på arbetsmarknaden.

Problemet med de långa arbetslöshetstidema är betydligt större och
allvarligare än vad statistiken över långtidsarbetslösa visar. Det beror på
att det finns en betydande rundgång mellan öppen arbetslöshet, kortvariga
anställningar och olika arbetsmarknadspolitiska konjunkturberoende
åtgärder. Enligt arbetsförmedlingens statistik fanns det i slutet av juli i år
147 000 personer som har varit oavbrutet inskrivna vid arbetsförmedling-
en, antingen i kategorin utan arbete eller i någon konjunkturberoende
åtgärd i mer än två år. Bara under det senaste året har antalet långtidsin-
skrivna ökat med 11 000 personer eller 8 procent. Det betyder att knappt
var sjätte arbetssökande på arbetsförmedlingen har stått utanför den
ordinarie arbetsmarknaden under en mycket lång tid. Denna andel är
betydligt större bland personer som fyllt 55 år. Prognoserna för år 1997
tyder på en något minskad arbetslöshet, men att den ligger kvar på en
fortsatt mycket hög nivå.

Arbetslösheten håller nu på att ändra struktur vad gäller könsför-
delningen. Under större delen av 1980-talet var arbetslösheten ungefar lika
stor bland kvinnor och män. Lågkonjunkturen i början av 1990-talet
innebar bl.a. att det främst var män som blev arbetslösa. Som störst var
skillnaden mellan män och kvinnor 3,3 procent i slutet av mars 1993.
Därefter har arbetslösheten bland män successivt minskat medan den ökat
bland kvinnor. I augusti 1996 var den 8,8 procent för kvinnor och

9,2 procent för män. Mot bakgrund av utvecklingen inom offentlig sektor
är det sannolikt att arbetslösheten bland kvinnor framöver kommer att
överstiga den bland män. Risken för att den höga arbetslösheten skall
permanentas är nu större bland kvinnor än bland män.

Arbetslösheten under lågkonjunkturen i början av 1990-talet drabbade
generellt sett invandrare hårdare än svenskar. Den relativa arbetslösheten
är fortfarande ungefar fyra gånger så hög för utomnordiska medborgare
som för svenska medborgare. Arbetslösheten varierar mycket mellan olika
invandrargrupper beroende på bl.a. skillnader i utbildning och vistelsetid
i landet och därmed olika förutsättningar på arbetsmarknaden.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

Politikens inriktning

Inom det arbetsmarknadspolitiska området beslutade riksdagen i enlighet
med vad regeringen i proposition Vissa åtgärder för att halvera arbetslös-
heten till år 2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, finansiering
m.m. (prop. 1995/96:222) föreslog om vissa förändringar av arbets-
marknadspolitiken. Arbetsförmedlingens resurser säkerställs samtidigt som
den centrala och den regionala nivåns uppgifter koncentreras till lednings-
och stabsfunktioner. Kommunerna får ett större inflytande och därmed
delaktighet i genomförandet av den nationella arbetsmarknadspolitiken. De
som är 55 år eller äldre och som varit inskrivna vid arbetsförmedlingen
och arbetslösa mer än två år samt uppbär arbetslöshetsersättning skall få
möjlighet att delta i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som innebär
offentliga tillfälliga arbeten inom kommunerna, landstingen och staten.
Vidare skall arbetslösa mellan 25 och 55 år ges möjlighet att studera
under ett år på grund- och gymnasieskolenivå med ett särskilt utbildnings-
bidrag motsvarande nivån på arbetslöshetsersättningen. Även anställda i
samma åldersgrupp kan få del av utbildningsbidraget under förutsättning
att de ersätts med långtidsarbetslösa som är inskrivna vid arbetsför-
medlingen.

Arbetslösheten är vår tids största plåga. Den är ett gissel för dem som
drabbas. Värst är öppen arbetslöshet där riskerna för passivisering och
utslagning är störst. Det är bl.a. därför viktigt att de arbetslösa i så stor
utsträckning som möjligt aktiveras i olika former av utbildningsinsatser,
praktikplatser eller liknande. Aktivitet är bättre än passivitet. Det är
samtidigt viktigt att insatserna håller en sådan kvalité att de på ett
påtagligt sätt förbättrar möjligheterna för de arbetslösa att få ett ordinarie
arbete. Åtgärderna får dock inte användas på ett sådant sätt att de tränger
ut och ersätter ordinarie arbeten.

Sverige har goda möjligheter att halvera den öppna arbetslösheten till
år 2000. Den långsiktiga målsättningen är full sysselsättning. Genom den
sysselsättningsproposition, som riksdagen har ställt sig bakom, har
grunden för en halvering av arbetslösheten lagts. Arbetsmarknads-,
arbetslivs- och jämställdhetspolitiken har en central roll för möjligheterna
att halvera arbetslösheten. Även miljöpolitiken måste få en tydligare roll.
Regeringen har därför inom ramen för de arbetsmarknadspolitiska medlen
avsatt 50 miljoner kronor för insatser inom miljöområdet. Miljöprojekt i
form av arbetslivsutveckling har också fått genomslag i flera kommuner.

Regeringen skall nu bedriva arbetet med att halvera arbetslösheten med
samma kraft och konsekvens som saneringen av de offentliga finanserna
har bedrivits. Via den löpande uppföljning som regeringen kommer att
göra med början våren 1997 har en process inletts som innebär att
arbetslöshetsmålet följs upp med samma noggrannhet som målen för
inflationen, den långa räntan, växelkursen, den offentliga sektorns skuld
och budgetunderskottet följs enligt konvergenskriterierna.

Arbetslösheten hotar på lång sikt att rasera hela det välfärdssamhälle
som under lång tid byggts upp. Det handlar om förutsättningarna för att

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

skapa och bevara ett jämlikt samhälle där människor kan försörja sig och
där ingen diskrimineras. Ytterst handlar det om att bevara demokratin och
ett rättvist samhälle.

Den kraftigt stigande arbetslösheten bland kvinnor är djupt oroande.
Regeringen kommer inte att acceptera att kvinnorna pressas ut från
arbetsmarknaden. Det finns inte plats för ett återtåg. Alla vuxna, både
kvinnor och män, skall ha rätt till egen försörjning. Regeringen kommer
att intensifiera kampen mot kvinnors arbetslöshet. Det är således viktigt
att uppmärksamma kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden och bland
annat vidta åtgärder som bryter den könsuppdelade arbetsmarknaden.

Den inriktning som arbetsmarknadspolitiken nu har ligger väl i linje
med de rekommendationer som Europeiska Rådet tog vid toppmötet i
Madrid. Arbetet med målprogrammen och gemenskapsinitiativen under
Europeiska socialfonden bör kunna bidra till förnyelsen av arbets-
marknadspolitiken inte minst på lokal nivå.

Arbetsmarknad

Hörnstenen i den svenska arbetsmarknadspolitiken är arbetslinjen. Den
innebär att en arbetslös person, som inte kan fa ett arbete i första hand
skall erbjudas utbildning eller annan lämplig åtgärd. Arbetslinjen har
kompletterats med kompetenslinjen vilket innebär att insatserna i större
utsträckning än tidigare inriktats på att höja kompetens i stället för
tillfälliga arbeten inom offentliga sektorn. Individuella handlingsplaner
skall upprättas för de arbetssökande som varit utan reguljärt arbete under
lång tid. Den lokala nivåns resurser har säkerställts och kommunernas roll
inom arbetsmarknadspolitiken har ökat. På så sätt har möjligheterna ökat
att på ett bättre sätt ta till vara och mobilisera de lokala resurserna. Där
finns en kunskap och ett engagemang som därmed bättre kan tas till vara.
Ett tydligare inflytande för kommunerna bör också leda till ett ökat an-
svarstagande och därmed en bättre samordning av de medel som såväl
staten som kommunerna avsätter till arbetsmarknadspolitiken. Kvalitén i
de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna bör kunna förbättras när kommu-
nerna far ett större inflytande och därmed möjlighet att använda sina
resurser så att de överensstämmer med såväl de kommunala behoven och
ambitionerna som de nationella målen för arbetsmarknadspolitiken.
Arbetslöshetsförsäkringens uppgift som en omställningsförsäkring har
tydliggjorts i och med att en bortre gräns för hur länge en arbetslös kan
få ersättning införs och reglerna för kvalificering skärps. Samtidigt
förbättras den ekonomiska tryggheten genom att kompensationsnivån
föreslås höjas till 80 procent fr.o.m. den 1 januari 1998. Genom dessa
förändringar i arbetsmarknadspolitiken och arbetslöshetsersättningen bör
flexibiliteten öka och därmed en effektivare förmedling av platser kunna
ske på arbetsmarknaden.

Det första steget i en offensiv arbetsmarknadspolitik är att de lediga
platserna snabbt blir tillsatta. En offensiv platsförmedling kräver intensiva

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

företagskontakter och ett systematiskt arbete med de lediga platserna.
Företagen måste känna förtroende för den offentliga arbetsförmedlingen
om förmedlingen i ett tidigt skede skall få tillgång till de lediga platserna.
Kvalitén i arbetet med platserna leder till ökat förtroende och till att en
större andel av de lediga platserna anmäls till förmedlingen. Därmed blir
den offentliga förmedlingen attraktiv inte enbart för dem som är arbetslösa
utan också för arbetsgivare och för dem som är ombytessökande. En
sådan utveckling får allt fler arbetsgivare intresserade av förmedlingens
service och förbättrar omställningen på arbetsmarknaden.

De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna får inte leda till att de arbets-
sökande låses in i åtgärder på lokal nivå eller att dessa snedvrider
konkurrensen på en marknad. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna får
inte heller hålla tillbaka den reguljära efterfrågan på arbetskraft. Av dessa
skäl är det ytterst angeläget att staten, kommunerna, näringslivet och
arbetstagarorganisationerna samverkar på olika nivåer i genomförandet av
den nationella arbetsmarknadspolitiken.

Könssegregeringen på den svenska arbetsmarknaden är alltjämt stor. Det
finns en segregering såväl mellan som inom olika yrken. Det beror bl.a.
på kvinnors och mäns traditionella val av utbildning och yrkesinriktning
men också på arbetsorganisationen och de olika villkor som råder för
kvinnor och män i arbetslivet där fler män finns i överordnade positioner
och fler kvinnor i underordnade.

Utbildning och kompetensutveckling har stor betydelse för att bryta den
könsuppdelade arbetsmarknaden krävs dock även attitydförändringar hos
både arbetsgivare och anställda bl.a. till mäns föräldraledighet och till
kvinnors möjligheter att vidareutvecklas i sitt arbete.

I såväl platsförmedlingen som vid användningen av de arbetsmark-
nadspolitiska åtgärderna krävs en tydligare inriktning mot svagare grupper
om det skall vara möjligt att minska långtidsarbetslösheten och begränsa
rundgången mellan åtgärder, arbetslöshet och tillfälliga arbeten. Såväl
arbetshandikappade som utomnordiska medborgare måste prioriteras
ytterligare.

Europeiska socialfonden

Den inriktning som målprogrammen inom ramen för Europeiska
socialfonden ger uttryck åt överensstämmer mycket väl med arbets-
marknadspolitikens mål i stort. Det finns anledning att nu ställa betydande
förväntningar på målprogrammen 3 och 4 liksom på gemenskapsinitiati-
ven. EU-resursema utgör visserligen endast en mindre del av de totala
resurserna för politikområdet. Inriktningen på förnyelse, metodutveckling,
kompetenshöjning och jobbskapande projekt samt att ett jämställd-
hetsperspektiv skall genomsyra programmen bör emellertid kunna tillföra
arbetsmarknads- och tillväxtpolitiken viktiga kunskaper och framgångsrika
exempel. Det är viktigt att erfarenheter vinns som kan tas till vara i den
framtida arbetsmarknadspolitiken, inte minst på lokal nivå. Sett i detta

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

perspektiv blir arbetet med målprogrammen och gemenskapsinitiativen en
integrerad del i arbetsmarknadspolitikens förnyelse och anpassning till den
förändrade marknaden. Kunskapsspridningen inom landet och mellan
medlemsländerna kan härvidlag påskynda en önskvärd utveckling.

Arbetsliv

Det aktiva arbetsmiljöarbetet och förnyelsen av arbetslivet är en viktig del
av de samlade insatserna för ökad produktivitet, tillväxt och sysselsätt-
ning. Grundläggande krav på arbetet är utöver trygghet i anställningen
en arbetsmiljö utan risk för ohälsa och olycksfall. God arbetsmiljö, ett
livslångt lärande och flexibla arbetstider som kombinerar arbetstagarnas
krav på trygghet och inflytande med företagens krav är grundstenar i
arbetet med att halvera arbetslösheten. Förnyelsen av arbetslivet måste
fortsätta. För arbetsgivarna är det viktigt att satsa på arbetsmiljön och
personalens kompetensutveckling. Skillnader mellan kvinnors och mäns
ohälsa och villkor i arbetslivet skall beaktas när arbetsmiljön utformas.

Arbetsmarknadens parter har också ett grundläggande ansvar för
arbetsmiljöarbetet. Samverkan leder till ett lyckat förändringsarbete då det
förutsätter arbetstagarnas engagemang och aktiva medverkan. En
förbättrad arbetsmiljö innebär också att kostnaderna för arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder, arbetsskadeförsäkring och sjukförsäkring sjunker.
En utvecklad arbetsorganisation och friare arbetstidsförläggning har
betydelse för kvinnors och mäns möjligheter att förena förvärvsarbete med
ansvaret för hem och bam. Regeringen återkommer till riksdagen med en
samlad proposition om arbetstiden när arbetstidskommittén lagt sitt slutbe-
tänkande.

Lönebildning

Lönebildningen fungerar inte på ett tillfredsställande sätt. Under en lång
följd av år har löneökningarna legat högre än den i våra viktigaste
konkurrentländer medan produktiviteten ökat långsammare. Sveriges
möjligheter att även i framtiden framstå som ett väl utvecklat väl-
färdssamhälle med hög sysselsättning och låg arbetslöshet beror på hur
lönebildningen kommer att fungera. Vad som nu behövs är en sund och
balanserad lönebildning på god europeisk nivå. Lönebildningen måste
också ske på ett sådant sätt att osakliga löneskillnader på grund av kön
och mellan olika yrken försvinner. Det är partema på arbetsmarknaden
som har ansvaret för att finna formerna för en icke inflationsdrivande
lönebildning som bidrar till att minska arbetslösheten.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

Arbetsrätt

Regeringen har bl.a. i propositionen som föreslår vissa åtgärder för att
halvera arbetslösheten till år 2000 m.m. (prop. 1995/96:222) framhållit
behovet av att modernisera arbetsrätten. Arbetsrätten måste ha en
ändamålsenlig utformning som balanserar löntagarnas behov av rättssä-
kerhet, trygghet och inflytande med verksamheternas och företagens
behov av flexibilitet. Reglerna får inte försvåra för företag att expandera
och nyanställa. Sverige skall konkurrera med kompetens och far inte bli
ett land där låga löner och otrygga anställningsförhållanden ger konkur-
rensfördelar.

Arbetsmarknadens parter har utan att lyckas, bl.a. i Arbetsrättskommis-
sionen, givits möjligheter att genom överenskommelser lösa frågan om
moderniseringen av arbetsrätten. Regeringen avser därför att presentera
förslag till ändringar i den arbetsrättsliga lagstiftningen som kommer att
föreläggas riksdagen under hösten 1996.

Utgiftsutvecklingen

De totala utgifterna för utgiftsområde 14 beräknas för 1997 till ca 52,0
miljarder kronor varav utgifterna för arbetsmarknadspolitiska åtgärder
beräknas till 25,5 miljarder kronor. I den ekonomiska ramen är hänsyn
tagen till riksdagens beslut om ett generellt sparkrav på 11 procent för den
statliga konsumtionen/förvaltningen under perioden 1995/96 - 1998. Det
motsvarar för utgiftsområde 14 år 1997 70 miljoner kronor och år 1998
400 miljoner kronor.

Utgifterna för utgiftsområde 14 år 1998 och år 1999 beräknas till 46,8
respektive 46,6 miljarder kronor.

Regeringens förslag till ekonomisk ram för utgiftsområdet skiljer sig åt
i förhållande till föreslagen ram i regeringens ekonomiska vårproposition
(prop. 1995/96:150). Utgifterna föreslås för 1997 netto bli motsvarande
ca 5,3 miljarder kronor högre. Orsaken är främst att flera av förslagen i
den ekonomiska vårpropositionen inte då preciserats och fördelats på
utgiftsområden. I regeringens proposition Vissa åtgärder för att halvera
arbetslösheten till år 2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96,
finansiering m.m. (prop. 1995/96:222) preciserades förslagen och
regeringen har vid beräkningen av utgiftsområde 13 och utgiftsområde 14
fördelat utgifterna på anslag. Utgiftsökningen förklaras också av en
överföring av medel från anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning
(Utgiftsområde 13) till anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
(Utgiftsområde 14). Överföringen omfattar medel för ersättning till
deltagare i arbetslivsutveckling samt medel för utbildningsbidrag till
deltagare i datortek och uppgår till 4,7 miljarder kronor. Medel
motsvarande 3,7 miljarder kronor för utbildningsvikariat har förts till
anslaget från inkomstsidan. Besparingar som tillkommit efter
vårpropositionen och som berör utgiftsområdet uppgår till ca 1,5 miljarder

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

kronor. Vidare har en omföring av medel motsvarande 1,4 miljarder
kronor skett från anslaget D 3. Statliga tjänster m.m. till utgiftsområde 25
Allmänna bidrag till kommunerna. Förändringar jämfört med
vårpropositionen av beräknat antal personer i åtgärder innebär att
utgiftsnivån år 1998 minskar med 1,3 miljarder kronor och ökar med 1,2
miljarder kronor år 1999.1 övrigt har ett antal mindre justeringar gjorts,
däribland en förskjutning i tiden av Socialfondens utbetalningar.

Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
framgår av följande sammanställning (miljoner kronor)

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

	Utgift 1994/95	Anvisat 1995/96	Utgiftsprognos		Förslag 1997	Beräknat
			1995/96	därav 1996		Beräknat
			1995/96	därav 1996		1998	1999
Arbetsmarknad	31 442	50 855	50 221	34 651	38 366	33 310	33 046
Arbetslivsfrågor	5 247	8 635	8 487	5 662	5 527	5 367	5 388
Jämställdhets frågor	18	39	39	26	31	31	31
Statliga arbetsgivarfrågor	157	28	50	27	8 122	8 135	8 125
Totalt for utgiftsområde 14”	36 864	59 557	58 797	40 366	52 046	46 844	46 590

⁰ Totalbeloppet i tabellen skiljer sig från summan av beloppen i tabellen. I det totala beloppet ingår även
bakomliggande decimaler.

Ersättning till deltagare i ALU och Datortek redovisas t.o.m. budgetåret 1995/96 under utgiftsområde
13. Utgifterna inklusive dessa ersättningar var följande följande.

Utgift Anvisat Utgiftsprognos

1994/95 1995/96 1995/96 därav 1996

Totalt för utgiftsområde 14

41 313 66 575 67 904 47 367

3 Riksdagen 1996197.1 saml. Nr 1. Del 5

3 Arbetsmarknad

3.1 Allmän inledning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

Viktiga politiska och ekonomiska frågor som påverkar verksamhets-
området är:

- den ekonomiska utvecklingen och därmed omfattningen på de
konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärderna,

- den ekonomiska vårpropositionen och sysselsättningsproposi-
tionen; regeringens målsättning att halvera den öppna arbetslös-
heten.

Verksamhetsområdet omfattar främst utgifter för arbetsmarknadspolitiska
åtgärder och Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader. Under
verksamhetsområdet återfinns också utgifter för Europeiska socialfonden,
kostnader för avvecklingen av AMU-gruppen som myndighet samt
utgifter för institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering.

Utgifterna under verksamhetsområdet styrs till största delen av det
förväntade behovet av konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska
åtgärder och därmed medelstilldelningen för dessa åtgärder.

För att upprätthålla flexibiliteten på arbetsmarknaden och hävda
arbetslinjen, har fr.o.m. budgetåret 1995/96 en rad förändringar inom
verksamhetsområdet genomförts, främst vad gäller de arbetsmark-
nadspolitiska åtgärderna. Vid beräkningen av utgifterna inom
verksamhetsområdet har regeringen tagit hänsyn till de besparingar
riksdagen fattat beslut om i samband med den ekonomiska
vårpropositionen (1995/96:150) och sysselsättningspropositionen
(1995/96:222). Dessa besparingar redovisas närmare under anslaget A 2.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är en viktig del i arbetet att
halvera den öppna arbetslösheten och att få arbetssökande in i reguljärt
arbete. Mot denna bakgrund och med utgångspunkt i bedömningen av den
ekonomiska utvecklingen som presenterats i den reviderade finansplanen
skall AMV inom ramen för tilldelade medel under anslaget A 2.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder år 1997 ge minst 228 000 personer i
genomsnitt per månad lämplig utbildning, praktik eller sysselsättning
genom konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller
yrkesinriktad rehabilitering. Därav skall minst 26 000 personer vara
arbetshandikappade.

Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområdet Arbetsmarknad framgår
av följande sammanställning (miljoner kronor).

Prop. 1996/97:1

___________________________________________________________________Utgiftsområde 14

Utgift

Anvisat

Utgiftsprognos

därav

Förslag

Beräknat

1994/95

1995/96

1995/96 1996

1997

1998 1999

A 1. Arbetsmarknadsverkets för-

valtningskostnader 3 160 5 544

A 2. Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder 29 645 34 352

A 3. Särskilda åtgärder för arbets-

handikappade 7 171 10 366

A 4. Europeiska socialfonden - 593

A 5. Vissa kostnader för avveckling

av AMU-gruppen som myndighet 166 ”

A 6. Institutet för arbetsmarknads-

politisk utvärdering

Totalt for verksamhetsområdet 37 442 50 855

5 624	3 808	4 418	3 562	3 688
34 140	23 416	25 457	21 199	20 568
10 059 363	7 029 363	6 487 1 981	6 629 1 902	6 775 1 999
35	35	15	10	7
-	-	8	8	8
50 221	34 651	38 366	33 310	33 045

’’ 1000-kronors anslag

3.2 Resultatbedömning

Arbetsmarknadsverket (AMV) är den myndighet som svarar för genomfö-
randet av huvuddelen av arbetsmarknadspolitiken. AMV:s verksamhet och
dess inriktning framgår av förordningen (1987:405) om den arbets-
marknadspolitiska verksamheten och förordningen (1988:1139) med
instruktion för AMV. Utöver dessa mer generella riktlinjer anges i
regleringsbrevet för AMV ett antal övergripande mål, vilka är nedbrutna
i flera verksamhetsmål. AMV:s resultat kan således bedömas med
utgångspunkt från hur väl myndigheten har uppfyllt regeringens mål i
regleringsbrevet men också med utgångspunkt från förutsättningarna på
arbetsmarknaden och de resurser som tilldelats verket. Denna resultatredo-
visning återfinns i myndighetens årsredovisning. Under det löpande
budgetåret erhåller regeringen förutom delårsrapporter även information
om resultatet genom kvartalsvisa möten mellan Arbetsmarknadsdeparte-
mentet och Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS).

Vad gäller AMV:s årsredovisning för budgetåret 1994/95 anser
regeringen att AMV i allt väsentligt uppfyllt de krav som ställts vad gäller
resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys. Vad gäller
anslagsavräkningen har regeringen i den ekonomiska vårpropositionen
(prop. 1995/96:150) redogjort för RRV:s iakttagelser och invändningar.

Uppföljning av verksamhetsmålen budgetåret 1994/95

Regeringen angav för budgetåret 1994/95 följande fem övergripande mål
för AMV:

- Den ökade efterfrågan på den reguljära arbetsmarknaden skulle
utnyttjas till fullo,

- De långtidsarbetslösa och de utsatta grupperna skulle prioriteras,
rundgången skulle brytas,

- Medelsanvändningen skulle effektiviseras,

- Jämställdheten på arbetsmarknaden skulle öka,

- Miljöhänsyn skulle tas.

Dessa fem mål bröts ned till elva verksamhetsmål.

Det finns inga stora avvikelser från de angivna verksamhetsmålen och
de resultat som AMV redovisar för budgetåret 1994/95. Detta visar att
AMV i huvudsak nått de satta målen och att målnivåema för budgetåret
1994/95 var väl avpassade till förutsättningarna på arbetsmarknaden och
de tilldelade resurserna.

Utfallet avviker emellertid negativt från tre av målen för 1994/95.
Orsakerna till detta är flera. Målet att 194 000 personer i genomsnitt per
månad skulle delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder uppfylldes inte.
Avvikelsen i volymkravet var en följd av att betydligt färre arbetssökande
deltog i ungdomsåtgärder, delvis som en effekt av kravet på anställning
i samband med ungdoms- och arbetsplatsintroduktion. Även den mer
positiva utvecklingen på arbetsmarknaden under budgetåret 1994/95
påverkade volymen av arbetssökande i åtgärder.

Regeringen angav som mål att långtidsarbetslösheten skulle minska med
20 000 personer. Utfallet för budgetåret blev att långtidsarbetslösheten
minskade med 13 000 personer. Målet uppfylldes således inte.
Långtidsarbetslösheten ökade under budgetårets senare hälft. Orsaken var
att efterfrågan på arbetskraft sjönk under slutet av budgetåret samtidigt
som antalet personer i åtgärder minskade. Det innebar att de sökande var
anmälda som öppet arbetslösa på arbetsförmedlingen under längre
perioder. En tydligare prioritering av långtidsarbetslösa inom ramen för
medlen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder borde enligt regeringens
bedömning ha inneburit att långtidsarbetslösheten skulle ha minskat
ytterligare under budgetåret.

Som mål angavs också att vakanstidema skulle minska under budgetåret
1994/95 i jämförelse med budgetåret 1993/94. Vakanstidema ökade i
stället från i genomsnitt nio till tretton dagar. Ökningen skedde framför
allt under slutet av budgetåret. Samtidigt har emellertid andra indikatorer
visat rakt motsatta tendenser. Andelen anmälda lediga platser som inte fått
någon anvisning har sjunkit. Bristtalen i konjunkturbarometem har under
perioden sjunkit till historiskt sett mycket låga nivåer såväl för
yrkesarbetare som för tjänstemän. I de uppföljningar som AMS och

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

Arbetsmarknadsdepartementet gjort har det visat sig att ökningen av
vakanstidema snarast är att hänföra till ökade ambitioner i registreringen
och uppföljning av lediga platser än i förlängningen av den tid som en
arbetsgivare far vänta på att arbetssökande blir anvisade till den lediga
platsen. AMS har därför fått i uppdrag att redovisa hur vakanstidema skall
kunna mätas på ett sätt som bättre återger den tid företagen får vänta
innan de fått tillräckligt med anvisade sökande till den lediga platsen.

Uppföljning av verksamhetsmålen hittills under budgetåret 1995/96

Även för innevarande budgetår har regeringen i regleringsbrevet för AMV
angivit fem övergripande mål:

- Utnyttja platsförmedlingens möjligheter till fullo,

- De långtidsarbetslösa och de utsatta grupperna skall prioriteras,
rundgången skall brytas,

- Mobilisera de arbetslösa genom kompetensuppbyggnad och ökade
krav på aktivt arbetssökande,

- Jämställdheten på arbetsmarknaden skall öka,

- Medelsanvändningen skall effektiviseras.

Dessa övergripande mål har brutits ned i tretton verksamhetsmål.
Uppföljningen efter tolv månaders verksamhet visade att sex av verksam-
hetsmålen då var uppfyllda.

När regeringen bestämde målnivåema förväntades den allmänna
konjunkturen ha en positiv utveckling under budgetåret 1995/96.1 stället
mattades konjunkturen av och tillströmningen av lediga platser minskade
till arbetsförmedlingen. Detta har påverkat resultatutvecklingen negativt
för vissa mål.

För budgetåret 1995/96 tilldelades AMV resurser för att i genomsnitt
sysselsätta 240 000 personer i olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. En
lägre volym av arbetssökande i åtgärder under början av budgetåret har
lett till att AMV inte nått volymkravet. Bland annat har volymkraven för
datorteken och de kommunala ungdomsavtalen varit svåra att uppfylla.
Antalet ungdomar under 20 år som var aktuella för kommunala ungdoms-
program blev betydligt lägre än vad regeringen beräknat.

Regeringen ändrade volymkravet i samband med att resurser som ej
förbrukats togs tillbaka från åtgärdsanslaget. Volymkravet har nu justerats
till att i genomsnitt 215 000 personer per månad skall vara sysselsatta i
konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder under budgetåret
1995/96.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

Uppföljning av resultatet med utgångspunkt från förutsättningarna på
arbetsmarknaden

Tillströmningen av lediga platser är för närvarande lägre än för budgetåret
1993/94. Fler platser avrapporteras i dag med anvisning. Som framgår
ovan har vakanstidema ökat för de nyanmälda platserna enligt AMV:s
uppföljningssystem.

Det totala antalet sökande som är inskrivna vid förmedlingarna och
instituten har minskat i mindre omfattning. Totalt var 1995 i genomsnitt
966 031 personer per månad inskrivna vid arbetsförmedlingarna och
instituten, vilket skall jämföras med 986 597 personer 1994. Av dessa var
362 500 respektive 369 600 utan arbete och kunde ta ett arbete direkt.

Antalet sökande som erhåller arbete tenderar för närvarande att minska.
Även tiden som de sökande befinner sig i arbetslöshet ökar. Detta är
delvis en effekt av den minskade efterfrågan på arbetskraft men även av
den lägre volymen av sökande i åtgärder.

Antalet ungdomar som varit arbetslösa i mer än 100 dagar har minskat
kraftigt under verksamhetsåret - från 25 200 i genomsnitt per månad
under budgetåret 1994/95 till 15 800 under budgetåret 1995/96. Hela
minskningen har skett under våren 1996 i och med att de nya ungdomsåt-
gärderna kommit i gång. Ungdomarna har i större utsträckning än andra
åldersgrupper fått del av de lediga jobben. Den reguljära skolans
utbildning och det kommunala ansvaret för ungdomar har också haft
positiva effekter. Regeringens långsiktiga ambition är att inga ungdomar
skall gå utan meningsfull sysselsättning i mer än 100 dagar.

Prioriteringen av arbetshandikappade till åtgärder har förbättrats under
budgetåret 1995/96. De arbetshandikappades andel i åtgärder har hittills
uppgått till i genomsnitt 11,9 procent under budgetåret, medan deras andel
av sökande utan arbete eller inskrivna vid instituten har uppgått till 10,6
procent. Resultaten visar dock att det bör finnas utrymme för att
ytterligare prioritera arbetshandikappade till åtgärder.

Andelen utomnordiska medborgare av samtliga utan arbete har i
genomsnitt hittills under budgetåret 1995/96 varit 12,7 procent. Andelen
i åtgärder har under samma period varit 13,8 procent men har sjunkit för
varje kvartal. Det totala antalet utomnordiska medborgare i arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder har dock ökat något under perioden.

Antalet utomnordiska medborgare som fått arbete har också ökat
successivt under budgetåret 1995/96. Det är speciellt tillfredsställande då
den totala omsättningen av sökande till arbete har minskat.

Arbetslösheten i gruppen av sökande som är 55 år och äldre har varit
lägre än för övriga ålderskategorier under hela 1990-talet. De äldre
arbetslösa har dock stora problem att återinträda på arbetsmarknaden.
AMS bedömer också i sin senaste prognos att denna utveckling kommer
att förstärkas under hösten 1996 och under 1997.

Totalt utgjorde de äldre 5,9 procent av antalet i åtgärder 1995. Det skall
jämföras med deras andel av arbetslösheten som var 9,1 procent.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

Inför budgetåret 1997 har riksdagen på regeringens förslag beslutat om
åtgärden offentliga tillfälliga arbeten för dem som är 55 år och äldre och
varit inskrivna vid arbetsförmedlingen i två år eller längre. AMV kommer
i samverkan med bland annat kommunerna att med denna åtgärd kunna
förbättra situationen för många äldre arbetssökande.

I augusti 1996 var fler kvinnor än män registrerade som arbetslösa vid
arbetsförmedlingen. Andelen kvinnor i åtgärder har dock ökat under
budgetåret. Kvinnornas andel i åtgärder är dock lägre än deras andel av
antalet utan arbete.

Ökningen av arbetslösheten bland kvinnor ställer ytterligare krav på
AMV att bryta den inriktning av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna
som lett till att arbetslösa män kommit i fråga för åtgärderna i större
omfattning än arbetslösa kvinnor.

Långtidsarbetslösheten minskade under budgetåret 1994/95. Även under
budgetåret 1995/96 har långtidsarbetslösheten minskat, men inte i den takt
som ursprungligen bedömdes som möjlig. Färre lediga platser och en
lägre åtgärdsvolym är de främsta orsakerna till de lägre minskningstalen.
Långtidsarbetslösheten borde emellertid enligt regeringen hållits tillbaka
ytterligare genom en tydligare prioritering vid anvisning till arbets-
marknadspolitiska åtgärder. Med ett bättre utnyttjande av de medel som
fanns tillgängliga för arbetsmarknadspolitiska åtgärder hösten 1995 hade
långtidsarbetslösheten kunnat minska ytterligare.

Regeringens slutsatser och ställningstaganden

I proposition 1994/95:218 En effektivare arbetsmarknadspolitik m.m.
angav regeringen att den omläggning av budgetprocessen mot rambud-
getering och målstyrning som inletts sedan några år tillbaka har som mål
att resurserna skall utnyttjas effektivare. Resultatet av de arbetsmark-
nadspolitiska åtgärderna är beroende av att rätt åtgärd sätts in i det
rådande läget. Eftersom förutsättningarna för detta varierar starkt i de
olika delarna av landet uppdrog regeringen åt AMS att under budgetåret
1995/96 tillse att fördelningen på lokal nivå sker på ett så effektivt sätt
som möjligt så att de av statsmakterna uppställda målen och resultaten
uppnås. Med undantag av åtgärderna arbetslivsutveckling, datortek och
utbildningsvikariat har således statsmakterna inte angivit ett mål på
omfattning för respektive åtgärd under innevarande budgetår. I stället
angavs krav på den totala omfattningen. Den decentralisering av
arbetsmarknadspolitiken som följer av sysselsättningspropositionen
(1995/96:222), innebär att kommunerna och arbetsförmedlingen skall
samarbeta närmare. Detta samarbete bidrar ytterligare till att rätt åtgärd
kan sättas in på den lokala nivån. Kommunerna kan också bidra
ekonomiskt, exempelvis vad gäller kvalitetsåtgärder såsom arbetsmark-
nadsutbildning.

Regeringen har följt resultatutvecklingen för AMV löpande under
budgetåret 1995/96. Bl.a. den kraftiga försämringen på arbetsmarknaden

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

kommer under budgetåret har bidragit till att AMV kommer att ha svårt
att nå alla de mål som regeringen satt upp för budgetåret 1995/96.
Erfarenheterna från budgetåret 1995/96 kommer att ligga till grund för en
ytterligare utveckling av målstyrningen av AMV. Riksdagen har i
samband med sysselsättningspropositionen inte haft något att invända mot
regeringens förslag om en ny inriktning av arbetsmarknadspolitiken. En
väsentlig del i denna nya inriktning är att de övergripande målen för
AMV budgetåret 1997 samlas i tre övergripande mål:

- Vakanstidema för lediga platser skall hållas nere,

- Långtidsarbetslösheten skall minska,

- Långa tider utan arbete skall motverkas.

Dessa övergripande mål skall i regleringsbrevet kompletteras med ett antal
mätbara verksamhetsmål. Verksamhetsmålen skall vara betydligt färre än
under innevarande budgetår så att AMV ges möjlighet till en tydlig
kraftsamling runt inriktningen.

De verksamhetsmål som regeringen fastställer för AMV skall vara
tydliga och mätbara på olika nivåer i organisationen. Den enskilde
handläggaren skall i sitt arbete kunna känna av hur mycket han/hon har
bidragit med. Ledamöterna i arbetsförmedlingsnämnderna respektive
länsarbetsnämnderna måste på sina respektive nivåer fa grepp om hur den
verksamhet de svarar för ligger till i förhållande till de nationella målen
för arbetsmarknadspolitiken. En bred analys av resultaten kommer sedan
att ligga till grund för en bedömning huruvida inriktningen fatt genomslag
i AMV:s arbete.

Ett av de viktigare mål som skall genomsyra organisationen är att AMV
under budgetåret 1997 inom ramen för tilldelade medel under anslaget
A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder skall ge minst 228 000 personer
i genomsnitt per månad lämplig utbildning, praktik eller sysselsättning
genom konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller
yrkesinriktad rehabilitering. Därav skall minst 26 000 personer vara
arbetshandikappade.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

3.3 Anslag

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

A 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

1994/95”	Utgift	3 159 648²⁾	Anslagssparande	3 920
1995/96	Anslag	5 544 488	Utgiftsprognos	5 624 488
			därav 1996	3 808 000
1997	Förslag	4 418 118
1998	Beräknat	3 561 829
1999	Beräknat	3 688 134
” Avser	anslagen A 1	. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader i
Yrkesinriktad rehabilitering

²⁾ Beloppen anges i tusental kr

Från anslaget finansieras kostnader för personal och lokaler samt andra
förvaltningskostnader vid Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), länsarbets-
nämnder, arbetsförmedlingar samt vid arbetsmarknadsinstitut (Ami).
Under anslaget bokförs också den avgiftsfinansierade verksamheten Aske
kursgård.

Inom ramen för anslaget budgeteras dessutom fr.o.m. 1997 utgifter för
verksamheten i de arbetsförmedlingsnämnder som riksdagen beslutade om
på regeringens föreslag i sysselsättningspropositionen (1995/96:222).
Antalet arbetsförmedlingsnämnder kommer att öka till att omfatta i
princip en nämnd i varje kommun. Beslutet innebär också att antalet
ledamöter ökar i varje arbetsförmedlingsnämnd jämfört med nuvarande
sammansättning.

Från anslaget bekostas dessutom Ami:s verksamhet avseende metod-
utveckling och forskning inom den yrkesinriktade rehabiliteringen samt
personalutbildning vid arbetsmarknadsinstituten, kostnader för tillsyn av
arbetslöshetsförsäkringen samt för AMS verksamhet i samband med
överklagande av arbetslöshetskassas, länsarbetsnämnds och allmän
förvaltningsdomstols beslut om arbetslöshetsersättning eller rätt till
medlemskap i arbetslöshetskassa.

Budgetåret 1994/95 hade AMV två förvaltningsanslag, dels anslaget
A 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader som uppgick till 2 876
miljoner kronor, dels anslaget B 3. Yrkesinriktad rehabilitering som
uppgick till 781 miljoner kronor. Totalt uppgick således anslagen för
förvaltningskostnader till 3 657 miljoner kronor. Dessa anslag är
sammanslagna för budgetåret 1995/96. Vid utgången av budgetåret
1994/95 fanns ett anslagssparande på 36,4 miljoner kronor varav 32,5
miljoner kronor från anslaget B 3. Yrkesinriktad rehabilitering. Dessa
medel har förts till anslaget för innevarande budgetår.

För innevarande budgetår har anvisats 5 544 miljoner kronor, varav
10 miljoner kronor på tilläggsbudget. 1 044 miljoner kronor av dessa
medel far endast användas för yrkesinriktad rehabilitering. Utöver dessa
medel har AMS möjlighet att disponera en anslagskredit på högst 192
miljoner kronor. Prognoser tyder på att de anvisade medlen kommer att
förbrukas samt att ca 80 miljoner kronor kommer att utnyttjas av
anslagskrediten.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

Fördelning av resurser inom förvaltningsanslaget budgetåret 1995/96
(tkr)*

Verksamhet

Arbetsförmedling 2 258 264

Arbetsmarknadsinstitut 823 239

Länsarbetsnämnder 544 405

AMS 136 725

Totalt 3 726 633

* Avser utfall perioden den 1 juli 1995-den 30 juni 1996, exklusive tillfälliga personalför-
stärkningar.

Utvecklingen av antalet årsarbetare inom AMV *

	1991/92	1992/93	1993/94	1994/95	1995/96
Arbetsförmedling	5 630	6 592	6 609	6 939	6 684
Arbetsmarknadsinstitut	2 305	2 268	2 129	2 344	2 180
Länsarbetsnämnder	1 534	1 502	1 478	1 624	1 410
AMS	409	406	407	418	420
Övrigt**	250	239	507	551	561
Totalt	10 128	11 107	11 125	11 876	11 283

* Antal årsarbetare i juni månad

** I posten övrigt, ingår intäktsfinansierad personal vid bl.a. Aske kursgård, Arbets-
livstjänster (ALT) och viss personal vid AMS interna service. Personal vid Kas-admini-
strationen och vid utbildningsregionema ingår också.

Det totala antalet anställda inom AMV har ökat under senare år. Orsaken
till ökningen är främst att riksdagen beslutat om att AMV får använda
medel under anslaget A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för tillfälliga
personalförstärkningar vid arbetsförmedlingarna. Antalet årsarbetare vid
arbetsförmedlingarna var emellertid lägre i juni 1996 än i juni 1995. Detta

beror främst på att det vid utgången av budgetåret 1994/95 skedde en
relativt omfattande nyrekrytering. Även antalet årsarbetare vid Ami har
reducerats under budgetåret 1995/96. Denna reducering är ett resultat av
den besparing som riksdagen beslutat om för Ami. Den ökning som skett
av personal vid AMS beror främst på ett övergripande utvecklingsarbete
på IT-området som leds från central nivå. Under gruppen övrigt i
ovanstående tabell redovisas främst personal som är finansierad med
intäkter vid Aske kursgård respektive Arbetslivstjänster (ALT) samt viss
personal vid AMS intema service. Av den totala siffran på 11 283
anställda inom AMV finansieras 2 015 årsarbetare med medel för
tillfälliga personalförstärkningar under anslaget A 2. Arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder. Dessa medel uppgår för de 18 månaderna
innevarande budgetår till totalt 900 miljoner kronor.

Aske kursgård

Verksamheten vid Aske kursgård skall finansieras med avgifter. Av-
gifternas storlek bestäms av AMS. Avgiftsinkomsterna far användas i
verksamheten. Aske kursgård hade under budgetåret 1994/95 intäkter på

14,6 miljoner kronor och kostnader för 14,5 miljoner kronor. Verksam-
hetsutfallet för 1994/95 uppgick därmed till 140 161 kronor. För in-
nevarande budgetår har för perioden den 1 juli 1995 - den 30 juni 1996
intäkterna uppgått till 16,9 miljoner kronor och kostnaderna till 15,2
miljoner kronor. Verksamhetsutfallet för perioden är därmed 1,7 miljoner
kronor. I AMV:s ekonomiska delårsrapport för tiden den 1 juli 1995 -
den 30 juni 1996 redovisas kostnadspress i kombination med åtgärder för
att öka beläggningen vid Aske kursgård som en förklaring till det positiva
verksamhetsutfallet under perioden den 1 juli 1995 - den 30 juni 1996.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

Resurser 1997

Ramanslag 4 418 118 tkr

Övrigt

600 miljoner kronor för tillfälliga personalförstärkningar vid
arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsinstitut har av konjunkturella
skäl beräknats under anslaget för 1997. Vidare har 20 miljoner
kronor för projekt som syftar till att stimulera effektivare
arbetsformer vid arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsinstitut
engångsvis beräknats under detta anslag år 1997.

AMV omfattas i likhet med andra statliga myndigheter av ett omfattan-
de besparingsuppdrag. Regeringen har givit AMV i uppdrag att genomföra
besparingen på ett sådant sätt att arbetsförmedlingsverksamheten inte
berörs. Besparingen skall i sin helhet tas ut på AMS centralt och på
länsarbetsnämnderna under perioden 1995/96 till 1998. Kostnader som
uppstår till följd av omställningsarbetet skall ej belasta arbetsförmedling-
en. Verksamheten vid Ami omfattas emellertid av ett särskilt besparings-
uppdrag på 103 miljoner kronor under budgetåren 1995/96 och 1997.
Regeringen kommer att ingående följa utvecklingen av besparingsupp-
dragen. AMS har i uppdrag att kontinuerligt lämna en rapport över
utvecklingen till regeringen.

Ett sammanhållet förvaltningsanslag

Uppdelningen på två anslag för finansieringen av förvaltningskostnader
innebär flera nackdelar. Framför allt innebär det en onödig administration
då AMS och länsarbetsnämnderna, vid varje löneutbetalningstillfalle,
måste utreda till vilket anslag lönekostnaderna hänför sig. Detta komplice-
rar både budgetering och uppföljning av förvaltningskostnaderna då
finansieringen är splittrad.

Riksdagen har i samband med behandlingen av sysselsättningsproposi-
tionen fattat beslut för 1997 om att 600 miljoner kronor under anslaget
A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder av konjunkturella skäl skall kunna
utnyttjas för tillfälliga personalförstärkningar vid arbetsförmedlingen och
arbetsmarknadsinstitut samt engångsvis 20 miljoner kronor för projekt
som syftar till att stimulera effektivare arbetsformer vid

arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsinstitut. Regeringen ser det som
rimligt att bidra till minskad administration och att förbättra förut-
sättningarna för styrning och uppföljning av förvaltningsresurserna.
Regeringen föreslår därför att de av riksdagen för 1997 anvisade medlen
för tillfälliga personalförstärkningar samt medlen för projekt som syftar
till att stimulera effektivare arbetsformer vid arbetsförmedlingen och
arbetsmarknadsinstitut i stället anvisas under anslaget A 1.
Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader. Dessa medel uppgår totalt
för 1997 till 620 miljoner kronor.

Sammanfattande medelsberäkning

Vid medelsberäkningen för 1997 har regeringen tagit hänsyn till att 620
miljoner kronor för tillfälliga personalkostnader och projekt för effektivare
arbetsformer i enlighet med regeringens förslag beräknas under detta
anslag.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar
ett ramanslag om 4 418 miljoner kronor för 1997.

För 1998 beräknar regeringen utgifterna under anslaget till 3 562
miljoner kronor. År 1999 beräknas utgifterna bli 3 688 miljoner kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

1994/95	Utgift	26 945 103”	Reservation	4 429 221
1995/96	Anslag	34 352 016	Utgiftsprognos	34 140 000
			därav 1996	23 415 500
1997	Förslag	25 456 727
1998	Beräknat	21 199 198
1999	Beräknat	20 567 556

¹¹ Beloppen anges i tusental kr

Från anslaget bekostas arbetsmarknadsutbildning, arbetsplatsintroduktion,
datortek, arbetslivsutveckling och starta-eget bidrag. Deltagarna i dessa
åtgärder far ett aktivitetsstöd i form av utbildningsbidrag som motsvarar
vad de annars skulle ha fatt från arbetslöshetsförsäkringen eller i kontant
arbetsmarknadsstöd (KAS). Personer som inte har rätt till arbetslöshetser-
sättning erhåller ett utbildningsbidrag om 230 kronor per dag. Vid
arbetsmarknadsutbildning betalas, förutom ersättningen till den enskilde,
även kurskostnaden som bl.a. täcker kostnaderna för lärare och lokaler.

Rekryteringsstöd, beredskapsarbete, utbildningsvikariat och bidrag till
utbildning i företag bekostas också från anslaget. Dessa stöd betalas till
arbetsgivare för att subventionera en viss del av lönekostnaden när de

anställer en arbetslös och/eller utbildningskostnaden när de anordnar
utbildning for sin personal.

Ersättning till kommuner och landsting för omkostnader i samband med
offentliga tillfälliga arbeten, som regeringen nu i tilläggsbudget föreslår
skall inrättas fr.o.m. den 1 november 1996, samt ersättning till
kommunerna för deras ansvar för ungdomar belastar anslaget. Slutligen
bekostas flyttningsbidrag, utredningskostnader, otraditionella insatser,
försöksverksamhet med sysselsättningskapande åtgärder samt särskilda
medel från anslaget.

De faktorer som huvudsakligen styr utgifterna på anslaget är omfatt-
ningen på de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och regelverket vad
gäller bl.a. bidragsnivåer och åtgärdernas längd och utformning. Även
andelen av deltagarna i åtgärder med utbildningsbidrag som har rätt till
ersättning från arbetslöshetsförsäkringen påverkar utgifterna.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

- Vakanstidema för lediga platser skall hållas nere

- Långtidsarbetslösheten skall minska

- Långa tider utan reguljärt arbete skall motverkas

Resurser 1997

Ramanslag 25 456 727 tkr

Övrigt

Under 1997 skall AMV inom ramen för tilldelade medel under
anslaget ge minst 228 000 personer i genomsnitt per månad
utbildning, praktik eller sysselsättning genom konjunkturberoende
arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller yrkesinriktad rehabilitering.
Därav skall minst 26 000 personer vara arbetshandikappade.

Regeringen föreslår att samtliga utgifter för åtgärderna arbetslivs-
utveckling, datortek och utbildningsvikariat samt utgifter avseende
dem som deltar i yrkesinriktad rehabilitering vid arbets-
marknadsinstitut fr.o.m. 1997 belastar detta anslag.

Ersättningen till kommuner och landsting för omkostnader i
samband med de offentliga tillfälliga arbetena har beräknats under
detta anslag.

Resultatbedömning

I inledningen till avsnittet för verksamhetsområdet har regeringen
redogjort för AMV:s resultat vad gäller de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna på en övergripande nivå. Nedan följer en mer detaljerad
redogörelse för respektive åtgärd.

Andelen sökande som 90 dagar efter avslutad åtgärd erhållit arbete var
28 procent under andra kvartalet 1996. Det är 10 procentenheter lägre
jämfört med föregående budgetår. Orsaken är framför allt den minskade
efterfrågan på arbetskraft under budgetåret.

Den lägre andelen i arbete under budgetåret gäller i stort sett samtliga
åtgärder. Åtgärder med en hög andel i arbete är framför allt rekryterings-
stöd och starta-eget bidrag. Det är dock svårt att jämföra olika åtgärder
då de riktar sig till sökande med olika möjligheter att återgå till den
ordinarie arbetsmarknaden.

Antalet personer med rekryteringsstöd har minskat kraftigt under
budgetåret 1995/96. Det är framför allt en effekt av en svagare efterfrågan
på arbetskraft samt förändrade regler för rekryteringsstödet, vilket har
begränsat användningen av åtgärden.

Antalet personer med starta-eget bidrag är relativt konstant under
budgetåren 1994/95 och 1995/96.

Antalet personer i arbetslivsutveckling ligger betydligt över den
beräknade volymen om 30 000 personer. Under andra kvartalet 1996
befann sig i genomsnitt 53 700 personer i arbetslivsutveckling.

Antalet personer i beredskapsarbete har i jämförelse med tidigare
budgetår minskat. Orsaken är framför allt att beredskapsarbete ersatts av
andra åtgärder.

Hittills under budgetåret har i genomsnitt cirka 10 000 personer per
månad deltagit i utbildningsvikariat. Det är betydligt färre än den
beräknade volymen om 20 000 personer. Mer än 70 procent av deltagarna
i utbildningsvikariat är kvinnor. Detta förklaras av att det främst är den
offentliga sektorn som utnyttjar åtgärden.

Åtgärden arbetsplatsintroduktion infördes den 1 juli 1995 och ersatte
bl.a. ungdomsintroduktion, ungdomspraktik, invandrarpraktik och
akademikerpraktik. Volymen av sökande var vid introduktionsfasen
betydligt lägre än den omfattning regeringen räknat med. Under våren
1996 har dock volymen av sökande i åtgärden ökat kraftigt och överstiger
nu i genomsnitt 40 000 personer per månad. Regeringen angav i
proposition 1994/95:218 En effektivare arbetsmarknadspolitik m.m. att det
var angeläget att antalet invandrare i åtgärden skulle vara minst lika stort
som beräknades för invandrarpraktiken. Arbetsplatsintroduktionen har
hittills under innevarande budgetår visat sig ge större möjligheter för
utomnordiska medborgare än invandrarpraktiken. Antalet utomnordiska
medborgare i åtgärden är större än antalet i invandrarpraktik samtidigt
som fler far arbete direkt efter arbetsplatsintroduktionen.

Datortek är en åtgärd som också infördes den 1 juli 1995. Åtgärden

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

syftar till att ungdomar skall lära sig den nya informationsteknologin
samtidigt som de skall delta i arbetsmarknadsinriktade projekt. Volymen
av sökande i datorteken har varit lägre än den beräknade volymen om
25 000 personer. Genom att målgruppen under hösten 1996 har utvidgats
till att gälla även arbetssökande som har fyllt 25 år, bedöms verksamheten
framöver omfatta fler sökande än tidigare.

Totalt omfattade de konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna under perioden juli 1995 t.o.m. juni 1996 199 400 personer i
genomsnitt per månad.

A nslagsutveckling

Budgetåret 1994/95 uppgick anslaget till 28 788 miljoner kronor, varav
24 900 miljoner kronor för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Vid
utgången av budgetåret uppvisades på anslagsposten för
arbetsmarknadspolitiska åtgärder ett överskridande om 283 miljoner
kronor. Överskridandet har avräknats de tilldelade medlen på
anslagsposten för innevarande budgetår.

För innevarande budgetår har anvisats 34 352 miljoner kronor, varav
29 487 miljoner kronor för att uppnå målet om 240 000 personer i
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. På grund av avräkningen av
överskridandet från budgetåret 1994/95 att regeringen under våren 1996
beslutade att 3 020 miljoner kronor av medlen för arbetsmarknadspolitiska
åtgärder skulle föras bort är de tilldelade medlen för arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder nu 26 184 miljoner kronor. Samtidigt reducerades
kravet från 240 000 personer till 215 000 personer i genomsnitt per
månad i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder under
budgetåret. Prognosen för anslaget tyder på att samtliga medel för
arbetsmarknadspolitiska åtgärder förbrukas och att den totala
anslagsbelastningen kommer att uppgå till 34 140 miljoner kronor.

Regeringens slutsatser och förslag

Regeringen har i inledningen till verksamhetsområdet redogjort för de
slutsatser som påverkar anslaget under 1997. Inriktningen mot
rambudgetering och målstyrning skall fortsätta. De arbetsmarknadspolitis-
ka åtgärderna är en viktig del i arbetet att halvera den öppna arbetslös-
heten och att fa in arbetssökande i reguljärt arbete. Mot denna bakgrund
och med utgångspunkt i bedömningen av den ekonomiska utvecklingen
som presenterats i den reviderade finansplanen skall AMV inom ramen
för tilldelade medel under anslaget 1997 ge minst 228 000 personer i
genomsnitt per månad lämplig utbildning, praktik eller sysselsättning
genom konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller
yrkesinriktad rehabilitering. Därav skall minst 26 000 personer vara
arbetshandikappade.

Av statsfinansiella skäl och för att anpassa regelverket till EG:s regler

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

om statsstöd har riksdagen i samband med sysselsättningspropositionen
(prop. 1995/96:222) fattat beslut om att förändra reglerna för
rekryteringsstöd. De sänkta bidragsnivåema och skärpningen av reglerna
om vilka anställda som berättigar en arbetsgivare till detta stöd innebär att
de tilldelade medlen för åtgärden måste högstsättas till 300 miljoner
kronor 1997. I nämnda proposition meddelade regeringen att den avsåg
att inom ramen för den upphandlade arbetsmarknadsutbildningen göra en
besparing motsvarande 300 miljoner kronor. Denna besparing kommer att
tas ut genom att regeringen i regleringsbrevet för AMV för 1997 anger ett
högsta belopp för vilket arbetsmarknadsutbildning far upphandlas.

Vid medelsberäkningen för anslaget har vidare hänsyn tagits till vissa
tekniska förändringar vilka anges nedan.

Utgifter som tidigare belastat andra anslag

Kostnader för utbildningsbidrag i samband med åtgärderna datortek och
arbetslivsutveckling betalas under innevarande budgetår från anslaget
Bidrag till arbetslöshetsersättning m.m. För att erhålla en rättvisande
redovisning på utgiftsområdesnivå och för att fullfölja vad som sagts ovan
om rambudgetering och målstyrning bör dessa utgifter fr.o.m. 1997
belasta förevarande anslag.

Åtgärden utbildningsvikariat finansieras t.o.m. innevarande budgetår
genom att arbetsgivaren far göra ett avdrag på de lagstadgade socialav-
gifterna. I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1995/96:222, yttr.
1995/96AU6y, bet. 1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307) skall arbetsgivare
som utnyttjar utbildningsvikariaten fr.o.m. den 1 januari 1997 i stället
erhålla ett bidrag. Härigenom tas kostnaderna synligt upp på
statsbudgeten. Även dessa utgifter bör, av samma skäl som vid
arbetslivsutveckling och datortek, belasta förevarande anslag fr.o.m. 1997.

Medlen för utbildningsbidrag och vissa kostnader i samband med resor
avseende dem som deltar i yrkesinriktad rehabilitering vid arbetsmark-
nadsinstitut anvisas för innevarande budgetår under anslaget Särskilda
åtgärder för arbetshandikappade. Regeringens bedömning är att dessa
medel, av skäl som anges under anslaget A 3. Särskilda åtgärder för
arbetshandikappade, bör anvisas under förevarande anslag fr.o.m. 1997.

Utgifter som inte längre skall belasta anslaget

Den statliga medfinansieringen av Europeiska socialfondens mål 4-
program, liksom viss finansiering av administrationen av programmet,
sker under innevarande år inom ramen för detta anslag. Mot bakgrund av
att mål 4-programmets målgrupp utgörs av redan anställda är detta dock
enligt regeringens mening i bristande överensstämmelse med anslagets
huvudsakliga ändamål. Regeringen föreslår därför att medel för den
statliga medfinansieringen och viss finansiering av administrationen av

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 5

mål 4 beräknas under anslaget för Europeiska socialfonden. Anslaget för
arbetsmarknadspolitiska åtgärder minskas då motsvarande belopp. Inom
ramen för anslaget får AMS under innevarande budgetår använda en del
av åtgärdsmedlen för tillfälliga personalkostnader vid arbetsförmedlingen.
Riksdagen har i samband med behandlingen av sysselsättningspro-
positionen fattat beslut om att AMV av konjunkturella skäl även 1997
skall kunna utnyttja förevarande anslag för tillfälliga
personalförstärkningar. De beslutade medlen för detta ändamål uppgår till
600 miljoner kronor. Samtidigt beslutade riksdagen att 20 miljoner kronor
för projekt som syftar till att stimulera effektivare arbetsformer vid
arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsinstitut engångsvis skulle få belasta
anslaget under budgetåret 1997. Regeringen ser det som rimligt att bidra
till minskad administration och att förbättra förutsättningarna för styrning
och uppföljning av förvaltningsresurserna och föreslår därför att de
sammanlagt 620 miljoner kronorna i stället beräknas under anslaget A 1.
Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

I samband med sysselsättningspropositionen har riksdagen fattat beslut
om att utbildning inom det reguljära utbildningsväsendet i form av
arbetsmarknadsutbildning fr.o.m. 1997 endast skall beviljas utomnordiska
medborgare som varit inskrivna vid arbetsförmedlingen i minst två år och
arbetslösa arbetshandikappade. De medel som för innevarande budgetår
använts till reguljär arbetsmarknadsutbildning för andra grupper än de
nyss nämnda skall således fr.o.m. 1997 i stället beräknas under
utgiftsområde 15 Studiestöd.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

Europastipendier

Sedan den 1 juli 1995 har arbetslösa ungdomar haft möjlighet att
praktisera på företag inom Europa utanför Sverige med stöd av s.k.
Europastipendier.

I regleringsbrevet för budgetåret 1995/96 för AMV angav regeringen att
verket får använda högst 110 miljoner kronor för detta ändamål.
Regeringen angav vidare att bidrag om högst 11 000 kronor per ungdom
får lämnas och att AMS utfärdar närmare föreskrifter om detta.

Under budgetåret 1995/96 har hittills 15 ungdomar rest i väg med hjälp
av detta stipendium. Av en utredning som gjorts av Svenska EU
Programkontoret framgår att det krävs en annan organisation och
utformning av åtgärden om såväl arbetslösa ungdomar som företag skall
kunna ta vara möjligheterna med Europastipendier. Mot denna bakgrund
kommer regeringen att se över formerna med Europastipendier för
arbetslösa ungdomar.

Feriearbeten

Regeringen har i sysselsättningspropositionen (prop. 1995/96:222) pekat
på vikten av att ungdomar får möjlighet till feriearbete i anslutning till

avslutad utbildning.

Dagens ungdomar utgör framtidens arbetskraft, och det är angeläget att
stödja dem i inträdet på arbetsmarknaden. Övergången från utbildning till
förvärvsarbete är for de flesta ungdomar ett av de viktigaste stegen i att
bli vuxen. För många är feriearbetet vägen in i arbetslivet.

AMV har möjlighet att i form av t.ex. en annonskampanj informera
såväl ungdomar som arbetsgivare om arbetsförmedlingens möjligheter att
förmedla feriearbeten. Arbetsgivarna, såväl offentliga som privata, bör
stimuleras till att ta fram lämpliga feriearbeten och ungdomarna skall
kunna få impulsen till att söka upp arbetsförmedlingen. Regeringen avser
också att inbjuda representanter for arbetsmarknadens parter för en
diskussion om hur fler arbetsgivare skall kunna erbjuda feriearbeten under
sommaren 1997.

Ersättning till kommuner och landsting i samband med offentliga
tillfälliga arbeten

Regeringen anmälde i sysselsättningspropositionen att ersättningen till
kommuner och landsting for kostnader i samband med de offentliga
tillfälliga arbetena tas upp under detta anslag. Vid full omfattning på
åtgärden beräknade regeringen i nämnda proposition dessa kostnader till
150 miljoner kronor.

Projektverksamhet för att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden

Regeringen har i sysselsättningspropositionen redovisat projekt som drivs
inom ramen for AMV:s verksamhet och som syftar till att bryta den
könsuppdelade arbetsmarknaden. Projekten var huvudsakligen inriktade
på vägledning och utbildning. Utvärdering av projekten har hittills visat
att flera positiva resultat har uppnåtts for deltagarna. AMS planerar en
genomgripande genomgång av resultatet av projekten. Denna beräknas
vara klar under 1997. Regeringen anser det nödvändigt att fortsätta att
utveckla arbetet med att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden och
att medel avsätts till fortsatt projektverksamhet. Framför allt är det viktigt
att kvinnors och mäns yrkesval breddas for att öka möjligheterna till
sysselsättning. Regeringen beräknar högst 30 miljoner kronor under
anslaget for denna projektverksamhet under 1997.

Sammanfattande medelsberäkning för 1997 samt utgifter 1998 och
1999

Vid medelsberäkningen for 1997 har regeringen tagit hänsyn till de
besparingar som riksdagen beslutat om i enlighet med förslag i den
ekonomiska vårpropositionen (1995/96:150) och sysselsättningsproposi-
tionen (1995/96:222). Besparingarna uppgår till drygt 2 miljarder kronor

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

och omfattar det förändrade arbetsvillkoret och förvärvsbegreppet, lägre
bidragsnivåer i samband med utbildningsvikariat, effektivisering av de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, det förändrade rekryteringsstödet samt
besparingen inom den upphandlade arbetsmarknadsutbildningen.

Utgiftsökningar till följd av den aviserade höjningen av ersättningsnivån
i arbetslöshetsförsäkringen, som i sin tur påverkar nivån på utbildnings-
bidragen, har också beaktats.

Utgifterna i samband med åtgärderna datortek, arbetslivsutveckling och
yrkesinriktad rehabilitering som tidigare belastat andra anslag innebär att
anslaget tillförs 5,2 miljarder kronor. Utgifterna för utbildningsvikariat
som t.o.m. innevarande budgetår i stället redovisats som skatteavvikelse,
ökar anslaget med 3,7 miljarder kronor.

Medlen för tillfälliga personalförstärkningar, projektmedlen för
effektivare arbetsformer, den statliga medfinansieringen av Europeiska
socialfondens mål 4-program samt delar av reguljärutbildningen inom
arbetsmarknadsutbildningen som enligt regeringens förslag bör belasta
andra anslag fr.o.m. år 1997 innebär att anslaget minskar med 1,2
miljarder kronor.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar
ett ramanslag om 25 457 miljoner kronor för budgetåret 1997.

För 1998 beräknar regeringen utgifterna under anslaget till 21 199
miljoner kronor. År 1999 beräknas utgifterna bli 20 568 miljoner kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

A 3. Särskilda åtgärder för arbetshandikappade

1994/95	Utgift	7 170 832”
1995/96	Anslag	10 366 081	Utgiftsprognos	10 058 850
			därav 1996	7 028 650
1997	Förslag	6 486 527
1998	Beräknat	6 629 230
1999	Beräknat	6 775 073

” Beloppen anges i tusental kr

Från anslaget bekostas arbetshjälpmedel och arbetsbiträde åt handikappa-
de, näringshjälp, anställning med lönebidrag, statsbidrag till skyddat arbete
hos offentliga arbetsgivare (OSA) samt utbildningsbidrag till inskrivna vid
arbetsmarknadsinstitut (Ami). Utbildningsbidrag för inskrivna vid Ami
beräknas under anslaget A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder fr.o.m.
1997.

Statsmakternas krav på AMS avseende anslaget Särskilda åtgärder för
arbetshandikappade innebar att för de medel som tilldelades för budgetåret
1994/95 skulle minst 52 000 personer i genomsnitt per månad ges lämplig
sysselsättning. Insatserna för unga handikappade skulle vidare omfatta
minst lika många personer som under budgetåret 1993/94. Arbetsförmed-

lingens och arbetsmarknadsinstitutens (Ami) verksamhet skulle inriktas på
att antalet arbetshandikappade som lämnar arbetsförmedlingen och Ami
(kategori 1 och 5 - 7) för arbete eller utbildning skulle bli minst lika stort
som budgetåret 1993/94.

Utgifterna på anslaget påverkas framför allt av antalet personer som
befinner sig i åtgärden i genomsnitt per månad samt hur de genomsnittliga
bidragsnivåema utvecklas inom respektive arbetsgivarkategori. Volym-
utvecklingen påverkas också av läget på arbetsmarknaden.

En jämförelse mellan budget och utfall budgetåret 1994/95 visar att
förbrukningen uppgick till 7 171 miljoner kronor. Överskridandet föll helt
på anslagsposten 1, dvs. medel till lönebidrag m.m., där utfallet blev
6 586 miljoner kronor mot tilldelade 6 368 miljoner kronor. Riksdagen
har i efterhand (bet. 1995/96:AU4, rskr. 1995/96:61) godkänt att det
under anslaget förbrukats anslagsmedel i större utsträckning än vad som
anvisats för budgetåret 1994/95 i enlighet med proposition 1995/96:96
Anställning med lönebidrag.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1997

Ramanslag 6 486 527 tkr

Övrigt

Regeringen föreslår en förlängning till den 30 juni 1997 när det
gäller möjlighet till bibehållna lönebidragsnivåer för arbetshandikap-
pade som varit anställda mer än fyra år inom allmännyttiga
organisationer.

Utbildningsbidrag för inskrivna vid Ami beräknas under anslaget
A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder fr.o.m. 1997.

Resultatbedömning

Under budgetåret 1994/95 hade i genomsnitt 54 000 personer ett arbete
med lönebidrag eller OSA. AMS uppnådde därmed det verksamhetsmål
som regering och riksdag ställt på dessa verksamheter. Även målsätt-
ningen för insatserna för unga handikappade uppnåddes, där verksamheten
berörde 2 394 ungdomar mot 2 379 budgetåret 1993/94. Ytterligare ett
verksamhetsmål var att antalet arbetshandikappade som lämnade
arbetsförmedlingen/Ami för arbete eller utbildning skulle vara minst lika
stort som budgetåret 1993/94. När det gällde budgetåret som helhet hade

lika många arbetshandikappade fått arbete som föregående budgetår.
Antalet arbetshandikappade som gick till utbildning hade ökat med 1 100.
Således uppnåddes även detta mål.

Anställning med lönebidrag m.m.

Som framgår av AMS årsredovisning för budgetåret 1994/95 ökade
antalet personer i genomsnitt per månad för vilka arbetsgivaren fick
lönebidrag under budgetåret från 43 700 till 48 500 personer. Den
genomsnittliga kostnaden per deltagare och månad ökade samtidigt. Det
största antalet anställda med lönebidrag var anställda vid enskilda företag
och allmännyttiga organisationer. Antalet beslut om lönebidrag vid
enskilda företag ökade kraftigt från 14 496 beslut under första halvåret
1994 till 18 346 ett år senare.

Redovisningen av utvecklingen av den genomsnittliga bidragsnivån
visade på en viss ökning av bidragsnivåema, dvs. bidragets andel av
lönen, hos några arbetsgivarkategorier. Sammantaget var dock bidragsni-
vån i stort sett oförändrad med ca 72,6 procent under hela budgetåret
1994/95. Under de två närmast föregående budgetåren skedde en ökning
av den genomsnittliga bidragsnivån från 67,4 procent till 72,5 procent.
AMS har i en senare redovisning för andra kvartalet 1996 visat att den
genomsnittliga bidragsnivån for samtliga arbetsgivarkategorier sjunkit till
69 procent.

Enligt AMS var det första halvåret 1995 ca 1 000 personer som gick
från anställning med lönebidrag till arbete utan bidrag. Under de tolv
första månaderna av budgetåret 1995/96 fick 1 150 personer ett arbete
utan bidrag vilket motsvarar 2,5 procent av samtliga anställda med
lönebidrag. Utvecklingen av den totala andelen övergångar sammanhänger
bl.a. med efterfrågeläget på arbetsmarknaden. Regeringen anser det
angeläget att AMS verkar för att antalet övergångar kan ligga på en hög
nivå oavsett konjunkturläge.

De län som har ställt tydliga resultatkrav inom ramen for de särskilda
åtgärderna for arbetshandikappade har också kunnat redovisa högre
omsättning av sökande till lönebidrag och OSA. Ami:s möjligheter till
väglednings- och rehabiliteringsinsatser i syfte att få arbetshandikappade
i arbete har dock försvårats på grund av brist på lönebidragsmedel.

Regeringen konstaterar att RRV riktat invändningar mot AMS hantering
av medel for lönebidrag under anslaget Särskilda åtgärder for
arbetshandikappade. Den uppkomna situationen med bl.a. en brist på 208
miljoner kronor till lönebidragsanställningar mot vad som budgeterats
1994/95 medförde ett totalstopp for nya lönebidragsanställningar under
budgetåret. De brister som RRV pekat på i revisionsberättelsen bör kunna
åtgärdas genom det ekonomistymingssystem AMS nu utvecklar. Arbetet
med detta system planeras vara klart under slutet av innevarande budgetår.
Regeringen anser det angeläget att systemet kommer i full drift före 1996
års utgång.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

I arbetsmarknadsutskottets betänkande Lönebidragsmedel inom Prop. 1996/97:1
allmännyttiga organisationer (bet. 1995/96:AU15) lämnades förslag som Utgiftsområde 14
syftade till att förhindra uppsägningar av arbetshandikappade inom
allmännyttiga organisationer. Betänkandet, som antagits av riksdagen, har
föranlett regeringen att den 13 juni 1996 och den 11 juli 1996 ändra
föreskrifterna i regleringsbrevet för budgetåret 1995/96 samt företa vissa
regeländringar i förordningen (1991:333) om lönebidrag.

En särskild utredare med uppdrag att se över de sysselsättningsskapande
åtgärderna för arbetshandikappade - anställning med lönebidrag, skyddat
arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA) och arbete inom Samhall-
koncemen, har den 15 augusti 1996 lämnat en arbetsrapport om och hur
regelverket behöver ändras i de avseenden det berör lönebidrag för
arbetshandikappade anställda inom allmännyttiga organisationer. Utredaren
har undersökt förutsättningarna för en mer långsiktig lösning i frågan och
funnit att det skulle fa negativa konsekvenser för lönebidragssystemet om
frågan som berör lönebidrag för arbetshandikappade anställda vid
allmännyttiga organisationer bryts ut och behandlas separat. Utredaren
föreslår därför att den temporära lösningen i enlighet med arbetsmark-
nadsutskottets betänkande (bet. 1995/96:AU15) förlängs.

AMS inledde i slutet av 1993 en försöksverksamhet med särskilt
introduktions- och uppföljningsstöd för funktionshindrade i arbetslivet
(SIUS). Kostnaderna finansieras via anslaget Särskilda åtgärder för
arbetshandikappade. Regeringen finner att det är angeläget att särskilda
resurser och metoder kan utvecklas för att ge arbetshandikappade
möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden. SlUS-projektet bör
bedrivas som försöksverksamhet ytterligare ett år i syfte att klargöra
organisation, arbetsgivaransvar samt tydligare avgränsning när det gäller
verksamhetens mål och innehåll innan SlUS-modellen övergår i en
permanent form.

Utbildningsbidrag för inskrivna vid Ami

Under budgetåret 1994/95 var antalet sökande med utbildningsbidrag i
genomsnitt per månad vid Ami 7 986 personer, vilket var en ökning med
1 445 personer jämfört med föregående budgetår. På anslagsposten som
främst finansierar utbildningsbidrag för inskrivna vid Ami fanns ett
överskott på ca 10 miljoner kronor för budgetåret 1994/95. Andelen
arbetshandikappade vid Ami samt inskrivningstidema låg på relativt
oförändrade nivåer i jämförelse mellan budgetåren 1993/94 och 1994/95.
AMS har också redovisat att ett utvecklingsarbete bedrivs i syfte att
undvika dubbelarbete mellan arbetsförmedlingarna och Ami.

Anslagsutvecklingen

Som nämnts ovan anser regeringen att utgiftsutvecklingen avseende
åtgärden lönebidrag budgetåret 1994/95 inte var tillfredsställande.

Prognosen visar dock att verksamheten kommer att kunna finansieras
inom ramen för anvisade medel för budgetåret 1995/96. Regeringen kan
samtidigt konstatera att volymminskningen under innevarande budgetår
håller tillbaka medelsförbrukningen. En prognos för medelsutnyttjandet
under budgetåret 1995/96 inom ramen för anslaget Särskilda åtgärder för
arbetshandikappade, anslagspost 2, visar en reservation på drygt 100
miljoner kronor.

Slutsatser

Regeringen finner det angeläget att personer med funktionshinder får ett
fortsatt riktat stöd genom deltagande i olika arbetsmarknadspolitiska
åtgärder för att stärka deras möjligheter att fa ett arbete på den öppna
arbetsmarknaden. Regeringen konstaterar att AMS trots det kärva
arbetsmarknadsläget kunde bedriva verksamheten på ett sådant sätt att
målen uppnåddes för budgetåret 1994/95. Insatserna för arbetshandikappa-
de skall fortsatt prioriteras och inriktas på att fler skall få arbete eller
utbildning. För 1997 föreslår regeringen mot denna bakgrund att 6 486
miljoner kronor anvisas under anslaget A 3. Särskilda åtgärder för
arbetshandikappade.

Medlen för utbildningsbidrag anvisas innevarande budgetår under två
reservationsanslag, anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder och anslaget
Särskilda åtgärder för arbetshandikappade. Det ansträngda statsfinansiella
läget innebär att alla tillgängliga resurser måste utnyttjas mer effektivt.
Regelverket för arbetsplatsintroduktion är också likvärdigt med de regler
som avser yrkesinriktad rehabilitering vid Ami. Regeringens bedömning
är därför att medlen för utbildningsbidrag till inskrivna vid Ami bör
anvisas under anslaget A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder fr.o.m.
1997. Detta belopp uppgår till 557,8 miljoner kronor. För att säkerställa
att de arbetshandikappade får del av både de konjunkturberoende
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och den yrkesinriktade rehabiliteringen
vid Ami skall de anvisade medlen under anslaget A 2.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder ge minst 26 000 arbetshandikappade i
genomsnitt per månad lämplig åtgärd.

Regeringen utgår från att AMV:s nya ekonomistymingssystem skall öka
förutsättningarna för en förbättrad styrning och uppföljning av medelsför-
brukningen och därmed ge förutsättningar för att framtida överskridanden
kan undvikas.

Regeringen ansluter sig till den särskilda utredarens förslag om
bibehållna bidragsnivåer för arbetshandikappade inom allmännyttiga
organisationer men föreslår en förlängning fram till den 30 juni 1997.
Kostnaden för en förlängning på sex månader beräknas uppgå till 19,5
miljoner kronor och kan finansieras inom ramen för de medel som
föreslås för 1997 under anslaget A 3. Särskilda åtgärder för
arbetshandikappade. Regeringen avser att återkomma i den ekonomiska
vårpropositionen med en långsiktig lösning i frågan.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

Försöksverksamheten med stödpersoner bör förlängas t.o.m. utgången
av 1997 i syfte att klargöra organisationsformerna, arbetsgivaransvaret
samt att utarbeta tydligare avgränsning när det gäller verksamhetens mål
och innehåll.

Den särskilda utredare som nyligen har tillsatts (dir. 1996:56) har fått
uppgiften att undersöka om statsmakternas mål och resultatkrav ger
tillräckliga förutsättningar för kontroll över kostnadsutvecklingen och att
föreslå alternativa lösningar.

För 1998 beräknas anslaget uppgå till 6 629 miljoner kronor. För 1999
beräknas anslaget uppgå till 6 775 miljoner kronor.

Yrkesinriktad rehabilitering: Uppdragsverksamhet

AMS verksamhetsidé för arbetslivstjänster är att hjälpa personer att återgå
till arbete och att förhindra utslagning i arbetslivet. Statsmakternas krav
på verksamheten budgetåret 1994/95 var att den uppdragsfinansierade
yrkesinriktade rehabiliteringen i respektive län skall uppnå en debiterings-
grad på minst 60 procent.

Uppdragsverksamheten inom den yrkesinriktade rehabiliteringen är
riktad till företag och förvaltningar som för sin personal vill använda sig
av de kunskaper och erfarenheter som finns inom AMV inom området
yrkesinriktad rehabilitering.

Resultatbedömning

Under budgetåret 1994/95 var den genomsnittliga debiteringsgraden för
samtliga län 66 procent vilket är en ökning med 6 procentenheter i
jämförelse med budgetåret 1993/94. Regeringens och riksdagens
verksamhetsmål med en debiteringsgrad på minst 60 procent i varje län
hade uppnåtts av 18 län. De olika länen skiljer sig också åt när det gäller
att uppnå balans mellan kostnader och intäkter. Verksamhetsmålet för
verksamheten uppfylldes därmed inte. Antalet konsulttimmar inom
arbetslivstjänster uppgick till 329 313 timmar. Under budgetåret ökade
antalet helårsanställda till 350 personer.

AMS har i sin årsredovisning redovisat intäkter och kostnader för
arbetslivstjänster under budgetåret 1994/95. De samlade intäkterna för
arbetslivstjänster uppgick till 217 miljoner kronor vilket är en ökning av
omsättningen med 8 procent jämfört med föregående budgetår.
Verksamheten genererade ett överskott under perioden som motsvarar

11,6 procent av omsättningen. Arbetslivstjänsters resultat efter
avskrivningar och finansiella intäkter och kostnader uppgick till 5 081 000
kr vilket är en kraftig minskning i jämförelse med de två närmast
föregående budgetåren. Av AMS ekonomiska delårsrapport från 1996
framgår att denna nedgång ytterligare förstärkts. Resultatet vid
halvårsskiftet visar på en förlust.

Försäkringskassan har alltid varit arbetslivstjänsters största och därmed

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

viktigaste uppdragsgivare. Rörelseintäktemas fördelning mellan försäk-
ringskassan och övriga kunder har dock de fyra senaste budgetåren
förskjutits från nära 80 procent till 66 procent av arbetslivstjänsters
samtliga intäkter 1994/95. Det är regeringens bedömning att intäkterna
från försäkringskassorna kommer att fortsätta minska då volymavtal inte
längre tecknas. Upphandlingsförfarande med tecknande av ramavtal i
enlighet med lagen (1992:1528) om offentlig upphandling får full
genomslagskraft under budgetåret 1995/96. De minskade resurserna för
att främja rehabiliteringsinsatser som ger försäkringskassorna möjlighet att
köpa yrkesinriktade rehabiliteringstjänster kommer också att begränsa
arbetslivstjänsters framtida rörelseintäkter. Arbetslivsfondens stöd för
arbetsplatsutveckling upphörde vid halvårsskiftet år 1995, vilket också har
påverkat arbetslivstjänsters möjligheter till ytterligare intäkter.

AMS har haft i uppdrag att se över verkets framtida organisation. I
uppdraget ingick att överväga om arbetslivstjänster skall vara en från
verket separat verksamhet eller ej. AMS har redovisat en rapport med
anledning av utredningsuppdraget och angett att det ur ett arbetsmarknads-
politiskt perspektiv inte finns några fördelar att skilja arbetslivstjänster
från AMV. I syfte att svara upp mot försäkringskassans behov av
rehabiliteringskompetens har AMV för perioden den 1 juli 1996 - den 31
december 1997 träffat en överenskommelse med Riksförsäkringsverket om
försöksverksamhet att mot avgift, inom ramen för arbetslivstjänster,
erbjuda yrkesinriktad rehabiliteringskompetens för sjukskrivna arbetslösa.

Slutsatser

Regeringen avser att återkomma till riksdagen när det gäller uppföljningen
av försöksverksamheten med möjligheterna att ta ut avgifter för sjuk-
skrivna arbetslösa inom ramen för AMV :s uppdrag.

Av de redovisade resultaten framgår att arbetslivstjänster kan få
svårigheter under budgetåret 1995/96 med såväl försämrade rörelseintäkter
som nedåtgående resultatutveckling av verksamheten. Regeringen har
noterat att AMS i sin ekonomiska delårsrapport för budgetåret 1995/96
redovisat att ett program är under utarbetande som kommer att innehålla
en strategi för att under år 1997 bryta den nuvarande negativa resul-
tatutvecklingen.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

A 4. Europeiska socialfonden

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

1995/96	Nytt anslag	593 000”	Utgiftsprognos därav 1996	363 000 363 000
1997	Förslag	1 981 265
1998	Beräknat	1 902 143
1999	Beräknat	1 999 245

” Beloppen anges i tusental kr

Under detta anslag redovisas utbetalningarna från Europeiska socialfonden
som är en av EG:s strukturfonder. Socialfonden skall bidra till utveckling
av mänskliga resurser i vid mening. Den inriktas bl.a. på åtgärder som
syftar till att förbättra möjligheterna for arbetslösa att få arbete, skapa lika
förutsättningar på arbetsmarknaden och medverka till kompetensutveck-
ling. Medlen från anslaget avser delfinansiering av insatser inom ramen
för strukturfondsmålen 2, 3, 4, 5b och 6 samt ett antal gemenskapsinitia-
tiv. En redogörelse för samtliga mål och gemenskapsinitiativ lämnas under
utgiftsområde 19.

Mål 3 och 4 samt gemenskapsinitiativen Employment och Adapt
omfattas helt av Socialfonden. Övriga program delfinansieras av flera
fonder eller enbart annan fond än Socialfonden.

Mål 3 syftar till att slussa in ungdomar på arbetsmarknaden, bekämpa
långtidsarbetslöshet och integrera personer som riskerar att uteslutas från
arbetsmarknaden. Ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra insatserna.
EG-kommissionen antog i december 1995 ett samlat programdokument
(SPD) för mål 3 i Sverige. AMS är ansvarig myndighet för mål 3.1 vaije
län finns ett regionalt partnerskap bestående av bl.a. arbetsmarknadens
parter som tillsammans med länsarbetsnämnden skall svara för genomfö-
randet av insatserna.

Sverige har för programperioden 1995-1999 tilldelats 347 miljoner ecu.
Till detta kommer en nationell medflnansiering med 424 miljoner ecu.
Den nationella medfinansieringen kommer huvudsakligen att ske inom
ramen för anslaget A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Dock kan även
andra statliga myndigheter, kommuner och landsting samt privata företag
komma i fråga som medfinansiärer.

Mål 4 syftar till att ge erforderlig kompetensutveckling till anställda
som hotas av arbetslöshet på grund av strukturella förändringar i små och
medelstora företag samt inom vård och omsorg i offentlig sektor. Det
svenska mål 4-programmet är inriktat på att förändra arbetsorganisationen
för att stärka de anställda och företagens konkurrenskraft. Av dem som
omfattas av kompetensutvecklingsinsatser skall hälften vara kvinnor. EG-
kommissionen har i februari 1996 antagit ett samlat programdokument för
mål 4 i Sverige. Delegationen för genomförande av vissa EU-program

inom utbildning och kompetensutveckling m.m. (Svenska EU-program-
kontoret för utbildning och kompetensutveckling) är ansvarig myndighet
för mål 4, även kallat Växtkraft Mål 4. I varje län, med undantag av
Jämtlands län, finns en regional kommitté bestående av bl.a. arbets-
marknadens parter som tillsammans med programkontorets regionala
organisation skall svara för genomförandet av insatserna. Under program-
perioden 1996-1999 bidrar Socialfonden med 173 miljoner ecu. Till detta
kommer statlig medfinansiering med ett lika stort belopp. Deltagande
företag svarar för hälften av projektkostnaden.

Gemenskapsinitiativet Employment syftar till att genom utvecklings-
projekt öka möjligheterna till arbete för handikappade, utsatta grupper och
ungdomar samt till att öka jämställdheten på arbetsmarknaden. Adapt
syftar till att genom utvecklingsprojekt underlätta för anställda att klara
av arbetsmarknadens förändrade krav, skapa nya jobb och stärka
företagens konkurrensförmåga. Projekten skall ta hänsyn till olikheter
mellan kvinnor och män. EG-kommissionen godkände i december 1995
operativa program för de två initiativen. Bidraget från Socialfonden
uppgår till totalt 23,5 miljoner ecu för Employment och 12,8 miljoner ecu
för Adapt under programperioden 1995-1999.

Inom ramen för Employment och Adapt skall metoder och verksamheter
utvecklas som på sikt kan överföras till den nationella politiken.
Utvecklingsprojekten är transnationella, dvs. de genomförs i samarbete
med projekt i ett eller flera medlemsländer. Detta ställer krav på
samordning mellan länderna avseende bl.a. ansökningstider. Ansvarig
myndighet för de två initiativen är Svenska EU-programkontoret för
utbildning och kompetensutveckling.

Programperioden för de olika strukturfondsmålen och gemenskapsinitia-
tiven omfattar för Sveriges del åren 1995/1996 till 1999. De sista
utbetalningarna för programmen beräknas ske under år 2001.

Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar att
utbetalningar har skett i mindre omfattning än tidigare beräknat. Detta
förklaras av att verksamheten inom de olika strukturfondsprogrammen har
påbörjats senare än planerat. Fastställande av programdokument,
uppbyggnad av organisation och verksamhet har varit mer tidskrävande
än vad som kunde förutses under våren 1995.

Utbetalningar från EG:s övriga strukturfonder redovisas under dels
anslaget Europeiska regionala utvecklingsfonden under utgiftsområde 19,
dels anslaget avseende jordbruks- och fiskefondema under utgiftsområde
23.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1997

Ramanslag 1 981 265 tkr

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

Beträffande de INTERREG Il-program som avser gränsregionalt
samarbete mellan Sverige, Finland och Norge kommer fr.o.m. den 1
januari 1997 en decentraliserad modell för beslutsfattande och finans-
ieringsförvaltning att tillämpas. Den innebär att beslut om stöd till
enskilda projekt fattas av interregionala beslutsgrupper för de olika
programmen. I de svensk-finska programmen slås ländernas strukturfonds-
medel samman och förvaltas som en helhet för resp, program. I program-
men för Nordkalotten och Kvarken/MittSkandia kommer därvid finska
strukturfondsmedel att föras över till Sverige medan svenska struktur-
fondsmedel kommer att föras över till Finland i programmen för Barents
och Skärgården. Den finansiella förvaltningen av EU-medel skall ske på
regional nivå. I flertalet program skall detta handhas av berörda
länsstyrelser i Sverige medan uppgiften i två av programmen skall ligga
hos regionala myndigheter i Finland. Länsstyrelserna skall svara direkt
inför EG-kommissionen för användning av medlen, rapportering,
bokföring och intern revision. För de socialfondsmedel som avsatts för
INTERREG Il-programmen, med undantag av det svensk-danska
programmet, skall AMS därmed inte längre vara fondansvarig myndighet.

Resultatbedömning

Enligt en lägesrapport till övervakningskommittén har 350 projekt inom
ramen för mål 3-programmet beviljats stöd under perioden fram till juni
1996. Det beräknade bidraget från Socialfonden för dessa projekt under
projektperioden uppgår till totalt ca 1,1 miljarder kronor vilket motsvarar
ca 40 procent av avsatta fondmedel för programperioden. Antalet
deltagare i de berörda mål 3-projekten uppgår till totalt 75 000. I
programdokumentet beräknas totalt 160 000 personer delta i mål 3-projekt
under perioden 1995-1999.

Den hittillsvarande utvecklingen visar enligt regeringens mening att mål
3-programmet har haft god genomslagskraft. Utbetalningarna för
programmet från anslaget kan förväntas ligga på en hög nivå under 1997.

Under budgetåret 1995/96 har förberedelser för mål 4-programmet
vidtagits. Från juni 1996, då programmet startade, har projekt godkänts
i flertalet län. Regeringen bedömer att mål 4-programmet kommer i gång
med full kraft under hösten 1996 och att det kan genomföras i överens-

stämmelse med de finansiella ramar som anges i programdokumentet.

Den statliga medfinansieringen, liksom viss finansiering av admini-
strationen av programmet, sker under innevarande år inom ramen för
anslaget A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Mot bakgrund av att mål
4-programmets målgrupp utgörs av redan anställda är detta dock enligt
regeringens mening i bristande överensstämmelse med det anslagets
huvudsakliga ändamål. Regeringen föreslår därför att den statliga
medfinansieringen och viss finansiering av administrationen av mål 4
skall ske inom ramen för anslaget för Europeiska socialfonden. Anslaget
bör tillföras 374,8 miljoner kronor. Anslaget för arbetsmarknadspolitiska
åtgärder minskas då med motsvarande belopp.

En första ansökningsomgång för gemenskapsinitiativen Employment
och Adapt genomfördes under 1995. Projekt inom de två initiativen har
startat under våren och sommaren 1996. Dessa projekt, som skall vara
avslutade senast vid utgången av 1998, beräknas ta i anspråk ca 45 resp,
ca 43 procent av de socialfondsmedel som avsatts för projekt inom
Employment och Adapt under programperioden. En andra och sista
ansökningsomgång kommer att genomföras under 1997.

Svenska EU-programkontorets kostnader för administration av de två
gemenskapsinitiativen täcks till viss del av s.k. tekniskt stöd inom ramen
för socialfondsmedlen. Överskjutande kostnader måste finansieras
nationellt. Anslaget bör mot denna bakgrund tillföras 2,6 miljoner kronor
för administrationen av Employment och Adapt.

Anslagsutvecklingen

Prognosen för innevarande budgetår visar att utbetalningarna från anslaget
understiger tidigare beräknad nivå. Tidsförskjutningar i genomförandet av
strukturfondsprogrammen innebär i praktiken att programperioden i många
fall blir något kortare än planerat. Med hänsyn till detta beräknar
regeringen utgifterna för 1998 till 1 902 miljoner kronor. För 1999
beräknas utgifterna till 1 999 miljoner kronor.

Slutsatser

Regeringen beräknar anslaget för 1997 till 1 981 miljoner kronor. Hänsyn
har därvid tagits till hittillsvarande tidsförskjutningar i strukturfonds-
programmen. Vidare har medel för den statliga medfinansieringen och
administrationen av mål 4-programmet samt för administrationen av
Employment och Adapt beräknats under anslaget.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

Prop. 1996/97:1

A 5. Vissa kostnader för avveckling av AMU-gruppen som myndighet Utgiftsområde 14

1994/95 1995/96	Utgift Anslag	166 058” 1²>	Utgiftsprognos därav 1996	35 009 35 009
1997	Förslag	14 917
1998	Beräknat	9 604
1999	Beräknat	7 473

” Beloppen anges i tusental kr

²⁾ Förslagsanslag om 1 000 kronor t.o.m. budgetåret 1995/96

AMU-gruppen ombildades till aktiebolag den 1 juli 1993 (prop.
1992/93:152, bet. 1992/93:AU6, rskr. 1992/93:175) och ändrade då namn
till AmuGruppen AB. Företaget består av ett moderbolag och ett antal
dotterbolag. Överlåtelsen av verksamheten regleras i ett avtal mellan
staten och AmuGruppen AB.

De utgifter som belastar anslaget är avvecklingen av AmuGruppen AB:s
outhyrda lokaler, s.k. överytor. Detta anslag är för innevarande budgetår
ett förslagsanslag om 1 000 kronor.

De utgifter som har belastat förslagsanslaget budgetåren 1993/94,
1994/95 samt för innevarande budgetår, har varit för avveckling av
övertalig personal samt för lokalavveckling, s.k. överytor. Kostnaderna för
avvecklingen av övertalig personal var tillfälliga under budgetåret 1993/94
samt under budgetåret 1994/95. Vad avser avvecklingskostnader för de
återstående överytoma skall, enligt ramavtalet som skrevs då bolaget
bildades den 1 juli 1993 mellan staten och AmuGruppen AB, staten stå
för 2/3 delar av hyreskostnaderna.

Under budgetåret 1993/94 uppgick utgifterna för staten till 31,5 miljoner
kronor för dessa överytor. För budgetåret 1994/95 uppgick utgifterna till

166,1 miljoner kronor, varav 57,5 miljoner kronor för överytor och 108,6
miljoner kronor för avveckling av övertalig personal. För innevarande
budgetår har hittills utgifterna för överytor uppgått till 26 miljoner kronor.
För återstående delen av innevarande budgetår beräknas de uppgå till ca

9,6 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

Sammanfattning

Resurser 1997

Ramanslag 14 917 tkr.

Regeringen anser att det är av yttersta vikt att AmuGruppen AB
fortsätter arbetet med att intensifiera avvecklingen av de övertaliga
lokalerna. Detta arbete måste ges en fortsatt hög prioritet.

Enligt en av AmuGruppen AB framtagen prognos for den återstående
hyreskontraktstiden blir de beräknade utgifterna för staten följande:
För 1997 beräknas utgifterna uppgå till 14,9 miljoner kronor. För 1998
beräknas utgifterna bli 9,6 miljoner kronor och för 1999 beräknas
utgifterna bli något lägre, 7,5 miljoner kronor.

Regeringen anser det är av yttersta vikt att AmuGruppen AB fortsätter
arbetet med att intensifiera avvecklingen av de övertaliga lokalerna. Detta
arbete måste ges en fortsatt hög prioritet.

A 6. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering

1997” Förslag 8 083²⁾

1998

Beräknat 8 083

1999

Beräknat

8 083

” Nytt anslag fr.o.m. budgetåret 1997

²⁾ Beloppen anges i tusental kr

Från anslaget betalas utgifterna för Institutet för arbetsmarknadspolitisk
utvärdering.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1997

Ramanslag 8 083 tkr

Prop. 1996/97:1

Arbetsmarknadspolitiken har efterhand fatt utökade resurser. Antalet Utgiftsområde 14
åtgärder har utökats och nya prövats samtidigt som omfattningen ligger
på nivåer som aldrig tidigare varit fallet i Sverige. Det betyder bl.a. att de
resultat som tidigare utvärderingar har kommit fram till inte är tillämpliga
på dagens förhållanden. Den kraftiga ökningen av antalet personer i olika
åtgärder har också ökat risken för undanträngning av ordinarie arbeten.
Till detta kommer de ökade insatser som bedrivs inom andra områden av
arbetsmarknadsskäl. Det gäller t.ex. kommunernas ökade ansvar,
utbildningssatsningarna, infrastrukturinvesteringar, ROT-projekt och
övergången till målstyrning inom arbetsmarknadspolitiken. Vidare har
t.ex. lönebildningens, arbetstidernas och arbetsrättens betydelse för
sysselsättningen och arbetslösheten uppmärksammats i ökad utsträckning
under senare år. Den könsuppdelade arbetsmarknaden hämmar rörligheten
på arbetsmarknaden och är därmed också ett hinder för en ökad sysselsätt-
ning. Sammantaget leder detta till ett väsentligt ökat behov av utvär-
deringsstudier och annat underlagsmaterial i syfte att förbättra effektivite-
ten i arbetsmarknadspolitiken.

Regeringen föreslår i forskningspropositionen (1996/97:5) att ett nytt
oberoende institut för utvärdering av arbetsmarknadspolitiken inrättas
fr.o.m. den 1 januari 1997 under Arbetsmarknadsdepartementet och att
EFA (Expertgruppen för arbetsmarknadspolitiska utvärderingar) avvecklas
under 1997. Institutets uppgift skall vara att göra löpande utvärderingar
av arbetsmarknadspolitiken.

Institutet skall huvudsakligen initiera och genomföra kvalificerade
oberoende utvärderingar av arbetsmarknadspolitiskt motiverade insatser
inom arbetsmarknads- utbildnings- och andra departements verksamhets-
områden. Verksamheten bör omfatta ett brett spektrum av utvärderingar,
från bredare studier av arbetsmarknadspolitikens samhällsekonomiska
effekter till specifika effektivitetsundersökningar av enskilda åtgärder.
Utvärderingarna kan genomföras av externt finansierade forskare,
kvalificerade utredare eller som egen verksamhet. Inledningsvis bör
institutet ha ett litet sekretariat som i huvudsak ägnar sig åt att initiera och
finansiera externa uppdrag. Om verksamheten faller ut väl kan institutet
på sikt bygga upp en intern utvärderingskompetens. Till institutet knyts
en referensgrupp med representanter från bl.a. arbetsmarknadens parter.

För 1997 beräknas totalt 8 083 000 kronor behövas för institutets
verksamhet. Finansieringen sker genom neddragning av anslagen
Regeringskansliet m.m. och Forskning och utveckling inom
arbetslivsområdet. På sikt bör ytterligare resurser kunna tillföras institutet.
Regeringen avser att återkomma under 1997 med förslag om en långsiktig
finansiering av institutet i syfte att bredda den arbetsmarknadspolitiska
utvärderingen.

5 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 5

4 Arbetslivsfrågor

4.1 Allmän inledning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

Det aktiva arbetsmiljöarbetet och förnyelsen av arbetslivet är en
nödvändig del av arbetet med att öka tillväxten och skapa nya jobb.
De företagsekonomiska målen med hög lönsamhet och
produktivitet är över tiden inte oförenliga med kraven på en god
arbetsmiljö. Snarast är förhållandet så att ett utvecklande arbete med
möjlighet till inflytande och ansvar är en viktig förutsättning för att
uppnå de företagsekonomiska och samhällsekonomiska målen.

Arbetslivspolitiken skall motverka alla tendenser till sämre arbetsmiljö,
hävda nödvändigheten av en god arbetsmiljö och stötta anställdas,
skyddsombuds och arbetsgivares arbetsmiljöarbete.

Dessutom skall arbetslivspolitiken främja den utveckling som består i
kompetensutveckling, flexibla arbetsorganisationer, ny teknik samt
jämställdhet mellan kvinnor och män.

En förutsättning för arbetslivspolitikens framgångar är att den genom-
förs på sakliga och väl underbyggda kunskapsunderlag. Den forskning och
utveckling som bedrivs inom arbetslivsområdet bör därför i hög grad vara
praktisk och problemorienterad för att på ett optimalt sätt bidra till en
kontinuerlig och långsiktig kunskapsutveckling.

Allt större vikt läggs på de arbetsorganisatoriska frågorna till stöd för
ökad produktion, god arbetsmiljö och individuell kompetensutveckling.

Denna förändring återspeglas i de verksamhetsförändringar som
Arbetslivsinstitutet och Rådet för arbetslivsforskning genomför samt i
Arbetarskyddsverkets utveckling av tillsynen av arbetsplatserna.

Både för de enskilda människorna samt för företag och förvaltningar
kommer anställdas möjligheter till utveckling att öka i betydelse, om de
anställda skall kunna svara mot ökade krav på effektivitet, flexibilitet och
kvalitet. För arbetstagarna innebär dessa krav också ökade inslag av
flexibla arbetstider, mer flexibla anställningsformer och därigenom ökad
osäkerhet i anställningen eller arbetsuppgifterna.

Förändrad arbetsorganisation och förändrade arbetsformer med ökade
inslag av arbete i grupper, projektarbete m. m. ställer nya krav på
kommunikationsförmåga, samarbetsförmåga och kreativitet.

För att så långt möjligt åstadkomma ett arbetsliv på lika villkor för
kvinnor och män krävs att de normer, värderingar och livsmönster som
karaktäriserar kvinnor och män hanteras på ett medvetet och systematiskt
tillvägagångssätt.

Individen påverkas kraftigt av de arbetsorganisatoriska förändringar som
blir konsekvensen av nya arbetstidsavtal, nya produktionsorganisationer

och reformerad arbetsrätt. Människor kommer allt oftare att byta
arbetsuppgifter och arbete. Större vikt läggs på individens styrka och
kompetens men också på personalpolitik och arbetsledning.

Ett kraftigt ökat inslag av kompetensutveckling i arbetslivet är av
avgörande betydelse for de enskilda arbetstagarnas trygghet och välbe-
finnande men också för Sveriges möjligheter att hävda sig i en allt
starkare internationell konkurrens.

Utvecklingen på arbetsmarknaden och i arbetslivet innebär att frågor om
arbetsmarknadens funktionssätt, arbetsrätt, partsrelationer och om
förhållanden som ger en ökad psykisk belastning i arbetslivet särskilt
måste uppmärksammas.

Genom främjandet av flexibla arbetsorganisationer som inkluderar en
individinriktad personalpolitik och kompetensutveckling kan arbets-
livspolitiken bidra till kortare transaktionstider och minskade trans-
aktionskostnader vid arbetsbyte.

Inom arbetslivsområdet pågår ett intensifierat arbete inom bl.a. följande
områden vilka kommer att ha särskild betydelse under 1997.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

Arbetstid

Våren 1995 tillsattes en parlamentarisk kommitté, 1995 års Arbetstids-
kommitté, med uppgift att analysera de långsiktiga konsekvenserna av
alternativa arbetstidsförkortningar, att undersöka på vilket sätt flexibla
arbetstidsregler kan införas i svensk lagstiftning och att utreda konsekven-
serna av EG:s arbetstidsdirektiv för det svenska regelsystemet på
arbetstidsområdet. Arbetstidskommittén lämnade i september 1995 ett
delbetänkande (SOU 1995:92) med förslag till ändringar i arbetstidslagen
med anledning av EG:s arbetstidsdirektiv. Riksdagen har beslutat om
ändringarna (prop. 1995/96:162, bet. 1995/96:AU9, rskr. 1995/96:219).

Kommittén har i en delrapport i februari 1996 presenterat de huvud-
frågor, framförallt om eventuell arbetstidsförkortning och flexiblare
arbetstidsregler, som skall behandlas av kommittén i det fortsatta arbetet
samt vissa utgångspunkter för de fortsatta övervägandena. Kommitténs
arbete skall vara avslutat i september 1996.

Arbetsrätt

1995 års Arbetsrättskommission hade i uppdrag att identifiera och söka
långsiktiga lösningar på de problem som arbetsmarknadens parter anser
finns på arbetsrättens område. Kommissionen slutförde sitt arbete den 10
maj 1996 genom att överlämna rapporten "Samarbetsavtal?". Rapporten
innehåller det av parterna förkastade förslaget till samarbetsavtal. Varken
arbetsgivarnas eller arbetstagarnas representanter kunde godta slutförslaget
till avtalsrekommendation. Vid regeringens överläggningar med central-
organisationerna den 28 maj 1996 förband sig organisationerna att ånyo
förhandla om de arbetsrättsliga frågorna. Mot denna bakgrund uppdrog

regeringen den 30 maj 1996 åt Statens förlikningsmannaexpedition att
utse medlare.

Medlarna redovisade sitt uppdrag den 23 augusti 1996. Inga uppgörelser
hade uppnåtts på den privata sidan. Förhandlingar pågick dock inom den
offentliga sektorn. Samma dag nåddes en överenskommelse mellan
Arbetsgivarverket och SACO och TCO-OF.

Regeringen avser att presentera förslag till ändringar i anställnings-
skyddslagen som skall föreläggas riksdagen under hösten 1996. Regering-
en vill åstadkomma en långsiktig och stabil arbetsrätt som främjar
flexibilitet och produktivitet i företagen och den offentliga sektorn samt
ger människor rättssäkerhet, trygghet och möjlighet till utveckling och
inflytande.

Företagshälsovård

Regeringen har givit Statskontoret ett förnyat uppdrag angående före-
tagshälsovården. I uppdraget ingår bl.a. att belysa och analysera före-
tagshälsovårdens tjänsteutbud samt arbetssätt i förhållande till företag och
förvaltningar och deras anställda. I uppdraget ingår även att belysa
benägenheten hos olika kategorier av företag att anlita företagshälsovården
samt företagshälsovårdens täckningsgrad i olika delar av landet. Uppdra-
get, som skall utföras i nära samarbete med Arbetarskyddsstyrelsen, skall
redovisas till Arbetsmarknadsdepartementet senast den 15 december 1996.

Kvinnors villkor i arbetslivet

Olika åtgärder har vidtagits för att särskilt fasta uppmärksamhet på
kvinnors villkor i arbetslivet. Arbetarskyddsverket har t.ex. ålagts att
särskilt uppmärksamma kvinnors arbetsmiljö. Verket har bl.a. utvecklat
formerna för hur dessa aspekter bättre skall kunna integreras i det löpande
tillsynsarbetet. Inom arbetslivsforskningen är kvinnors arbetsvillkor ett
prioriterat område. Arbetslivsinstitutet och Rådet för arbetslivsforskning
lägger stor tyngd vid sådana frågeställningar i sina verksamheter. I det
program - Växtkraft Mål 4 - som Sverige har utarbetet inom ramen för
Europeiska Socialfonden är satsningen på kvinnor i offentlig sektor ett
prioriterat område. I den forskningspolitiska propositionen avseende
perioden 1997-1999 ägnar regeringen ytterligare särskild uppmärksamhet
åt frågor som rör kvinnors villkor i arbetslivet.

A rbetslivsfonden

Arbetslivsfondens verksamhet - liksom dess administration - upphörde
den 1 juli 1995 (prop. 1992/93:100 bil. 11, bet. 1992/93 AU 12, rskr. 203).
Regeringen uppdrog genom beslut i december 1995 åt Arbetslivsinstitutet
att, mot bakgrund av genomförda uppföljningar och utvärderingar m.m.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

om Arbetslivsfondens verksamhet, analysera och sammanfatta de resultat
och effekter som fondens insatser har givit upphov till. Institutet har i
april 1996 kommit in med en delrapport. Uppdraget skall slutredovisas
senast vid årsskiftet 1996/97. Regeringen avser att därefter återkomma till
riksdagen.

Diskriminering av funktionshindrade i arbetslivet

1989 års handikapputredning lämnade i sitt slutbetänkande Ett samhälle
för alla (SOU 1992:52) ett lagforslag om arbetslivets tillgänglighet for
personer med funktionshinder samt föreslog att en handikappombudsman
skulle inrättas. Riksdagen beslöt om inrättande av den nya myndigheten
Handikappombudsmannen fr.o.m. den 1 juli 1994. I samband med att
Handikappombudsmannen inrättades begärde riksdagen att regeringen
skulle belysa förutsättningarna för att ge Handikappombudsmannen en
processförande roll och återkomma med förslag i frågan. Mot denna
bakgrund har en arbetsgrupp inom Arbetsmarknadsdepartementet utarbetat
en promemoria med förslag till lag mot diskriminering i arbetslivet av
personer med funktionshinder (Ds 1996:56). Promemorian
remissbehandlas under hösten 1996.

Översyn av stöd för arbetshandikappade

Regeringen har uppdragit åt en särskild utredare att se över de sysselsätt-
ningsskapande åtgärderna för arbetshandikappade (dir 1996:56) inklusive
arbete inom Samhall. Utredningen skall vara avslutad före utgången av år
1996.

EU-frågor på arbetsmiljöområdet

Det ligger i svenskt intresse att höga arbetsmiljökrav värnas i det
europeiska samarbetet och att alltför stora skillnader mellan medlemslän-
derna undanröjs. Sådana skillnader kan bidra till att skapa ojämlika
konkurrensförhållanden mellan Sverige och andra länder med lägre krav
på arbetsmiljöområdet. Sverige verkar för att utveckla det goda arbetet på
europeisk nivå genom att vidga perspektivet när det gäller arbetsmiljöfrå-
goma. Förutom traditionella arbetsmiljöfrågor som rör den fysiska
arbetsmiljön på arbetsplatsen lägger Sverige stor vikt vid frågor om
arbetsorganisation, kompetensutveckling, arbetstagarinflytande och psyko-
sociala aspekter på arbetet.

ILO-frågor

I Arbetsmarknadsdepartementet handläggs ärenden som rör förhållandet
till Internationella arbetsorganisationen (ILO). För beredning av vissa

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

ärenden som rör samarbetet med ILO finns en trepartiskt sammansatt
kommitté, ILO-kommittén.

1995 års arbetskonferens antog en konvention (nr 176) och en
rekommendation (nr 183) om arbetarskydd i gruvor. Konferensen antog
även ett protokoll till 1947 års konvention (nr 81) om arbetsinspektion
inom industri och handel, ratificerad av Sverige år 1949. Genom
protokollet utsträcks konventionens tillämpningsområde till att omfatta
verksamhet inom den icke-kommersiella tjänstesektorn. De tre in-
strumenten kommer att föreläggas riksdagen hösten 1996.

1996 års arbetskonferens antog en konvention (nr 177) och en
rekommendation (nr 184) om hemarbete. Dessa instrument kommer att
föreläggas riksdagen våren 1997.

Nya ämnen på 1997 års arbetskonferens är dels kontraktsarbete, dels
allmänna villkor för främjandet av sysselsättning i små och medelstora
företag. Båda ämnena avses slutbehandlas 1998.

År 1994 höll konferensen en allmän diskussion om privata arbetsför-
medlingsbyråers roll för arbetsmarknaden, vilken utmynnade i krav på
revidering av 1949 års konvention (nr 96) om avgiftskrävande arbetsför-
medlingsbyråer, ratificerad av Sverige 1950 men uppsagd 1992. ILO:s
styrelse har beslutat att en sådan revidering skall företas av 1997 års
konferens.

En särskild sjöfartskonferens äger rum den 8-22 oktober 1996. På
dagordningen står revidering av fem sjöfartsinstrument. Konferensens
resultat kommer att föreläggas riksdagen hösten 1997.

Vid arbetskonferensens möte i juni 1996 förrättades val till ILO:s
styrelse för perioden 1996-1999. Sverige invaldes därvid på en nordisk
plats på regeringssidan. Sverige är därtill medlem i tre och suppleant i två
av styrelsens sex utskott. Inför varje styrelsemöte äger nordiskt samråd
rum.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

Prop. 1996/97:1

Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområdet Arbetslivsfrågor framgår Utgiftsområde 14
av följande sammanställning (miljoner kronor).

Utgift Anvisat Utgiftsprognos Förslag Beräknat
därav

	1994/95		1995/96	1995/96	1996	1997	1998	1999
B 1.	Arbetarskyddsverket	386	558	555	378	371	367	379
B 2.	Arbetslivsinstitutet	1)	319	319	219	212	208	209
B 3.	Rådet för arbetslivsforskning	2)	39	35	22	26	25	26
B 4. B 5.	Forskning och utveckling inom arbetslivsområdet Bidrag till Samhall AB	4 821	892 6 775	749 6 775	483 4 516	523 4 349	464 4 256	464 4 262
B 6.	Arbetsdomstolen	14	22	22	15	15	15	16
B 7.	Statens förlikningsmanna- expedition	1	3	3	2	2	2	2
B 8.	Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar 0		0	0	0	0	0	0
B 9.	Internationella avgifter	21	24	23	23	24	24	24
BIO.	Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten	4	6	6	4	4	4	4
Totalt för verksamhetsområdet³’		5 247	8 638	8 487	5 662	5 528	5 367	5 388

*> Budgetåret 1994/95 uppgick utgifterna for Arbetsmiljöinstitutet till 211 miljoner kr och för Institutet
för arbetslivsforskning till 30 miljoner kr. Instituten ersattes fr.o.m. budgetåret 1995/96 av Arbets-
livsinstitutet.

²⁾ Budgetåret 1994/95 uppgick Arbetsmiljöfondens utgifter till 661 miljoner kr. Fondens verksamhet
upphörde den 30 juni 1995.

³⁾ Totalbeloppen för budgetåren 1997-1999 överstiger summan av beloppen i tabellen, som endast
upptar belopp i miljoner kronor.

4.2 Anslag

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

B 1. Arbetarskyddsverket

1994/95	Utgift	385 710°	Anslagssparande	50 700
1995/96	Anslag	558 096	Utgiftsprognos	555 000
			därav 1996	378 500
1997	Förslag	371 194
1998	Beräknat	367 442
1999	Beräknat	379 201

*’ Beloppen anges i tusental kr

Anslaget avser Arbetarskyddsverkets verksamhet. Arbetarskyddsverket
(AV) består av Arbetarskyddsstyrelsen (ASS) och Yrkesinspektionen (Yl).

ASS är central förvaltningsmyndighet för arbetsmiljö- och arbetstids-
frågor, utom i fråga om fartygsarbete, samt chefsmyndighet för YL

Yrkesinspektionen, som fr.o.m. den 1 juli 1995 är uppdelad på elva
distrikt, är regional tillsynsmyndighet på arbetsmiljö- och arbetstidsom-
rådet.

AV har till uppgift att se till att arbetsmiljö- och arbetstidslagstift-
ningen samt, inom arbetsmiljöområdet, lagstiftningen om kemikaliekon-
troll och om tobak efterlevs. Vidare skall verket bl.a. utarbeta och sprida
information i syfte att förbättra arbetsmiljön.

De övergripande målen för AV:s verksamhet är:

- riskerna för ohälsa och olycksfall skall minska

- arbetsmiljön skall förbättras sedd ur ett helhetsperspektiv, dvs. från
såväl fysisk, psykisk som social och arbetsorganisatorisk synpunkt

AV:s totala kostnader, inkl, avgiftsfinansierad verksamhet, uppgick
budgetåret 1994/95 till ca 441 867 000 kr.

AV:s avgiftsinkomster, som uppgick till 69,4 miljoner kronor, härrör
till största delen från ASS informationsverksamhet. En mindre del av
avgiftsinkomsterna kommer från ersättning för administrativ service till
andra myndigheter samt för uttag ur Informationssystemet om arbets-
skador (ISA) och ersättning för provnings- och granskningsverksamhet.
Verksamheten i den avgiftsfmansierade delen av ASS informationsverk-
samhet gick under budgetåret 1994/95 med ett överskott om ca 12,8
miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

Sammanfattning

Resurser 1997
Ramanslag	371 194 tkr
Beräknade avgiftsinkomster	59 600 tkr

Resultatbedömning

AV påbörjade under våren 1995, med anledning av de besparingskrav
som gäller for verket, ett omfattande forändringsarbete. Detta har bl.a.
inneburit att verkets organisation och struktur har setts över. Som ett led
i forändringsarbetet pågår inom AV ett antal utvecklingsaktiviteter som
bl.a. syftar till att effektiviteten i verksamheten skall öka.

AV har under de senaste åren ökat ansträngningarna med att förbättra
och vidareutveckla metoderna for identifiering av brister och risker i
arbetsmiljön. Detta har bl.a. lett till ett ökat antal krav på arbetsorganisa-
toriska forändringar. Trots att antalet arbetsställebesök och antalet
inspektionsmeddelanden med krav totalt sett minskat något jämfört med
föregående budgetår, beroende främst på omställningen från 19 till 11
Yrkesinspektionsdistrikt, upprätthåller Yl en fortsatt hög nivå i sin
kontrollerande roll. Regelbundna mätningar av tidanvändningen pekar
också på att en ökad andel av YI:s resurser används för operativ
tillsynsverksamhet.

Särskilda insatser har gjorts inom det belastningsergonomiska området.
Detta område har stor betydelse för kvinnors arbetsvillkor. AV:s
årsredovisning visar att antalet anmälda belastningsrelaterade skador har
minskat. Även antalet anmälda arbetssjukdomar i övrigt och antalet
anmälda arbetsolycksfall har fortsatt att minska. I ett internationellt
perspektiv inträffar i Sverige fa dödsolyckor i arbetet.

Yl har ägnat intemkontroll av arbetsmiljön en fortsatt stor uppmärksam-
het. Arbetet med att åstadkomma en fungerande integrering av arbets-
miljöaspektema med företagens och förvaltningarnas verksamhet i övrigt
innebär en utvecklingsprocess. Det finns dock redan indikationer på att
AV:s tillsynsinsatser på detta område givit effekter. Detta gäller särskilt
större företag och förvaltningar. Vidare har formerna for samarbete mellan
AV och andra berörda myndigheter i frågor som rör arbetsanpassning och
rehabilitering fått en fastare struktur. AV bevakar utvecklingen av
arbetsmiljön i flera av de branscher där kraven på kretslopp nu har börjat
fa genomslag.

ASS medverkan i det europeiska standardiseringsarbetet och EU-
samarbetet har varit omfattande.

Förbättringen av resultatet i den avgiftsfinansierade verksamheten Prop. 1996/97:1
jämfört med föregående budgetår beror helt på en volymökning av antalet Utgiftsområde 14
order på avgifitsbelagt material.

Slutsatser

Arbetsställena med de sämsta arbetsmiljöerna har fortsatt att stå i fokus
och insatserna for att nå de övergripande målen har varit omfattande.
Även om det kan vara förknippat med svårigheter att mäta slutliga
effekter av verkets insatser har verksamheten haft en inriktning som
mycket väl svarar mot målen.

AV måste även i framtiden kunna vara en viktig aktör med högt
förtroende och med hög integritet och legitimitet. Kompetenshöj ande
insatser samt en fortsatt utveckling av metoder för uppföljning av mål och
resultat i verksamheten är viktiga inslag i det fortsatta arbetet.

Regeringen föreslår 371 194 000 kr för budgetåret 1997. Med hänsyn
till samarbetet inom EU har förslaget till anslag räknats upp med 1 miljon
kronor.

AV:s inkomster i den avgiftsfinansierade verksamheten beräknas for
1997 uppgå till ca 59 600 000 kr.

B 2. Arbetslivsinstitutet

1995/96	Anslag	319 518”	Anslagssparande Utgiftsprognos	24 903 319 500
1997	Förslag	212 308	därav 1996	219 500
1998	Beräknat	208 415
1999	Beräknat	209 385

¹¹ Beloppen anges i tusental kr

Anslaget avser Arbetslivsinstitutets förvaltnings- och verksamhetskost-
nader. Kostnaderna för uppdrag och bidrag behandlas under anslaget B 4,
Forskning och utveckling inom arbetslivsområdet.

Arbetslivsinstitutet, liksom Rådet för arbetslivsforskning inrättades den
1 juli 1995 (prop 1994/95:158). Samtidigt lades Arbetsmiljöinstitutet,
Institutet for arbetslivsforskning och Arbetsmiljöfonden ned.

Arbetslivsinstitutet är en forskningsutförande myndighet med uppgift att
bedriva och främja forskning, utbildning och utveckling som rör arbetsliv,
arbetsmiljö och relationerna på arbetsmarknaden. Institutet skall därvid
samverka med andra myndigheter, vetenskapliga institutioner, universitet
och högskolor inom och utom landet.

Det övergripande målet är att inom sitt område bedriva och främja en
långsiktig kunskaps- och kompetensuppbyggnad. Institutets forskning skall

vara mångvetenskaplig och äga relevans för problem och utvecklingsten-
denser i arbetslivet.

De utgifter som belastar anslaget är löner, lokaler samt omkostnader.

Forskningsverksamheten har två olika utgångspunkter; arbetslivsutveck-
ling och arbetsohälsofrågor. Strukturellt kan insatserna delas in i forskning
avseende arbetsmarknaden, arbetsorganisatoriska frågor samt arbets-
miljöfrågor.

Arbetslivsinstitutet skall utöver egen forskningsverksamhet även
stimulera till utbildnings- och utvecklingsinsatser i samarbete med externa
aktörer. Större sammanhållna projekt inom och mellan de olika enheterna
prioriteras. Tydliga riktlinjer för utvärdering och uppföljning kommer att
utvecklas. Mål- och resultatstyrning kommer att utgöra en viktig del i
Arbetslivsinstitutets interna kvalitetsäkringsarbete.

Verksamhetsövergripande utbildnings- och utvecklingsråd har inrättats
med företrädare för arbetsmarknadens parter, interna och externa experter.
Vidare har en kommitté inrättats för internationella kontakter.

Kontakterna mellan Arbetslivsinstitutet och högskolan utgör en
nödvändig utgångspunkt för den framtida verksamheten. Inom vissa
verksamhetsområden förbereds mera omfattande samarbetsavtal i syfte att
öka förändringspotentialen och den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden
inom prioriterade delar av arbetslivsforskningen.

En viktig del av institutets verksamhet är att sprida information och
kunskap om arbetslivets utveckling. Myndigheten svarar för ett nationellt
ansvarsbibliotek för arbetsmiljöområdet. En kraftfull satsning planeras för
att förbättra tillgängligheten av publicerat material.

Sammantaget skall med den nya organisationen inte bara de långsiktiga
förutsättningarna för en mångvetenskaplig forskning om arbetsmarknad,
arbetsliv, arbetsrätt och arbetsmiljö stärkas och främjas. Den skall också
ge de organisatoriska förutsättningarna för att långsiktigt stödja en
praktiknära och samhällsnyttig utveckling av arbetslivsforskningen.

Inriktningen av Arbetslivsinstitutets forsknings- och utvecklingsarbete
redovisas i den forskningspolitiska propositionen för åren 1997-99.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

Resurser 1997
Ramanslag	212 308 tkr

Arbetslivsinstitutet bedriver ett ambitiöst arbete för att tydliggöra
verksamhetsmålen i den egna organisationen. De organisatoriska
förändringarna som genomförts stödjer detta arbete. Vissa förskjutningar

avseende tyngdpunkten för forsknings- och utvecklingsarbetet genomförs
successivt. En ökad satsning görs inom områdena arbetsorganisation och
arbetsmarknad och resurserna för de traditionella arbetsmiljöfrågoma
minskas. Myndigheten har sedan starten i juli 1995 anpassat organisation
och verksamhet för att svara mot de nya målen. Ett viktigt led i detta
arbete har varit den nyligen genomförda utformningen av forskningsen-
heterna.

Central lönestatistik av god kvalitet är en nödvändig förutsättning för
att regering och riksdag skall kunna följa löneutvecklingen. Statistiken
måste vara utformad så att den kan ligga till grund för analyser av
löneskillnader mellan kvinnor och män. SCB redovisade hösten 1995 ett
regeringsuppdrag om hur den nuvarande lönestatistiken kan förbättras i
detta avseende (Lönestatistik och jämställdhet, 1995:5).

Regeringen avser att från och med 1997 ge Arbetslivsinstitutet i
uppdrag att få till stånd data och kunskapsunderlag som rör könsrelaterad
löneutveckling och lönestatistik. Institutet far för detta ändamål avsätta
högst 2 miljoner kronor från anslag B4 Forskning och utveckling inom
arbetslivsområdet för upphandling från SCB.

Något behov att nu omformulera de övergripande målen föreligger inte.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

B 3. Rådet för arbetslivsforskning

1995/96	Anslag	39 000°	Utgiftsprognos därav 1996	35 000 22 000
1997	Förslag	25 972
1998	Beräknat	25 328
1999	Beräknat	26 189

'* Beloppen anges i tusental kr

Anslaget avser förvaltningskostnader i Rådet för arbetslivsforskning.
Kostnaderna för Forskning och utveckling behandlas under anslaget B 4
forskning och utveckling inom arbetslivsområdet.

Rådet för arbetslivsforskning, liksom Arbetslivsinstitutet inrättades den
1 juli 1995 (prop. 1994/95:158). Samtidigt lades Arbetsmiljöinstitutet,
Institutet för arbetslivsforskning och Arbetsmiljöfonden ned.

Rådet för arbetslivsforskning är en medelsbeviljande myndighet och har
till uppgift att planera, initiera och stödja forskning och utveckling som
är av betydelse på arbetslivets område.

Det övergripande målet är att initera och stödja sådan forskning och
utveckling samt anslutande kunskapsförmedling som har betydelse för
arbetslivets utveckling i vid mening så att arbetslivet kan anpassas till
människans behov och förutsättningar

Rådet har byggt upp sin interna organisation kring tre olika program-
områden, arbetsmiljö, arbetsorganisation och arbetsmarknad.

Möjligheterna till rationaliseringar och besparingar har tagits till vara.
Inom varje område bedrivs forskning, utveckling och kompetensspridning.
Strukturen kan också kopplas till tre olika nivåer, nämligen individen,
företaget/myndigheten respektive samhället. Programstrukturen innebär
dock inte någon definitiv gränsdragning mellan områdena, utan problem
kan och bör kunna hanteras inom flera programområden.

Kvalitetsbedömning av ansökningar sker i huvudsak i vetenskapliga
prioriteringskommittéer. Rådet har inrättat elva kommittéer med svenska
och nordiska ledamöter med bred vetenskaplig kompetens. Gemensamma
riktlinjer för kommittéarbetet har utarbetats. En mer långsiktig kvalitets-
säkring av forskningen sker genom de utvärderingar som rådet initierar.
För att öka kvalitén i utvärderingarbetet har ett arbete med att ta fram
resultatmått påbörjats. Rådet för arbetslivsforskning avser att ytterligare
förbättra formerna för kunskapsspridning. Vidare avser Rådet att
ytterligare stärka kraven på samhällsnytta i samband med bidrags-
givningen.

Inriktningen av forsknings- och utvecklingsarbetet inom arbetslivsom-
rådet samt inriktning och prioriteringar avseende verksamheten vid Rådet
för arbetslivsforskning redovisas i den forskningspolitiska propositionen
för åren 1997-1999.

Regeringens övervägande

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

Resurser 1997

Ramanslag 25 972 tkr

En ökad prioritering avseende inriktningen av forsknings- och ut-
vecklingsverksamheten mot faktorer som har att göra med arbets-
organisation och arbetsmarknad genomförs successivt. Regeringen
bedömer denna förskjutning som strategiskt relevant utifrån samhällets
behov och stöder den av myndigheten angivna inriktningen. Den
arbetsmarknadspolitiska forskning som fatt stöd från Rådet för arbetslivs-
forskning har tidigare begränsats till forskning relaterad till arbets-
marknadspolitiska åtgärder för individer i sysselsättning och arbetsplatser.
I den forskningspolitiska propositionen för 1997-1999 föreslås att Rådet
för arbetslivsforskning får i uppdrag att stödja forskning avseende
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Något behov av att förändra de
övergripande målen för myndigheten föreligger inte.

B 4. Forskning och utveckling inom arbetslivsområdet

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

1995/96	Anslag	891 965°
1997	Förslag	522 785
1998	Beräknat	463 777
1999	Beräknat	463 763

⁰ Beloppen anges i tusental kr

Utgiftsprognos 749 400

därav!996 482 800

Anslaget avser medel för forskning och utveckling inom arbetslivsom-
rådet. Anslaget disponeras av den medelsbeviljande myndigheten Rådet
för arbetslivsforskning samt den forskningsutförande myndigheten
Institutet för arbetslivsforskning. Myndigheternas verksamhet och mål
beskrivs under anslagen B 3 Rådet för arbetslivsforskning och B 2
Arbetslivsinstitutet.

I den forskningspolitiska propositionen för åren 1997-1999 lämnas
förslag på inriktning för arbetslivsforskningen.

B 5. Bidrag till Samhall AB

1994/95	Utgift	4 821 000 ”
1995/96	Anslag	6 774 628	Utgiftsprognos	6 774 628
			därav 1996	4 516 400
1997	Förslag	4 349 419
1998	Beräknat	4 256 419
1999	Beräknat	4 262 419

⁰ Beloppen anges i tusental kr

Målet för Samhall Aktiebolags verksamhet är att anordna, leda och
samordna verksamhet som bedrivs inom koncernen för att ge meningsfullt
och utvecklande arbete åt arbetshandikappade där behoven finns (prop.
1991/92:91, bet. 1991/92:AU 16, rskr. 1991/92:249).

De utgifter som belastar anslaget avser bidrag till kostnader för
anordnande och drift av verksamheten med att ge arbete åt arbets-
handikappade, som anvisats arbete hos Samhallkoncemen och hos andra
huvudmän som anordnar arbete åt arbetshandikappade med bidrag från
Samhall AB. I kostnaderna ingår utgifter för löner, investeringar,
Samhalls fastighetsfond m.m.

Utgifterna på anslaget styrs av politiska beslut om det statliga bidraget
till verksamheten. Besluten är grundade på vissa krav som statsmakterna
ställer på verksamheten. Företagsgruppens inkomster och utgifter i övrigt
styrs av konjunkturella och marknadsmässiga förhållanden, som påverkar

efterfrågan på de varor och tjänster som produceras av företagsgruppen.
Statsmakternas ställer följande krav på Samhall AB:

- Samhall skall erbjuda en minsta sysselsättningsvolym för arbets-
handikappade anställda om 31,9 miljoner arbetstimmar (12
månader).

- Rekryteringen skall till minst 40 procent ske från de s.k. prioritera-
de grupperna, dvs. utvecklingsstörda, psykiskt sjuka och fler-
handikappade, enligt de definitioner som AMS och Samhall AB har
enats om.

- Andelen övergångar för arbetshandikappade anställda från företags-
gruppen till arbete på den reguljära arbetsmarknaden skall uppgå till
minst 3 procent på årsbasis av det totala antalet arbetshandikappade
anställda under året. Samhall AB skall redovisa hur många av dem
som övergått till annat arbete som efter en tolvmånadersperiod har
återgått till arbete hos Samhall.

- Verksamheten skall bedrivas med ökad effektivitet och ett bättre
resursutnyttjande inom koncernen och med inriktning på att en
successiv nedtrappning av statens ersättning kan ske.

Regeringens överväganden

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

Resurser 1997

Ramanslag 4 349 419 tkr

Resultatbedömning

Statens bidrag till Samhall AB för verksamhetsåret 1995 uppgick till
4 739 miljoner kronor (4 900,3 miljoner kronor budgetåret 1994/95).
Övriga rörelseintäkter 1995 uppgick till 4 403 miljoner kronor.
Lönekostnaden för de arbetshandikappade anställda var 4 383 miljoner
kronor 1995 och årets rörelseresultat 73 miljoner kronor.

Antalet anställda med arbetshandikapp var 1995 ca 29 000, vilket
innebär ett ungefär oförändrat antal jämfört med 1994. Antalet
arbetstimmar var 34,7 miljoner eller 1,1 miljoner timmar mer än året
innan, främst på grund av minskad sjukfrånvaro. Samhall uppfyllde
således mer än väl ägarens krav på en minsta sysselsättningsvolym på
31,9 miljoner arbetstimmar.

Under 1995 övergick 1 301 anställda eller 4,5 procent av de arbets-
handikappade anställda till arbete utanför Samhall. För ca 74 procent
behövdes lönebidrag för att övergången skulle kunna genomföras. Av de
1 372 personer som 1994 gick till arbeten utanför Samhall återgick 37
procent inom en tolvmånadersperiod. För 869 personer hade övergången
en varaktighet på över ett år, vilket innebär att att andelen netto uppgick

till 3 procent.

44 procent av nyrekryteringen 1995 gällde personer tillhörande de s.k.
prioriterade grupperna, vilket innebär en något högre andel än vad
statsmakterna kräver av arbetsförmedlingen och Samhall.

Statens bidrag för 1995 uppgick till 4 739 miljoner kr., vilket innebar
en minskning med 221 miljoner kronor jämfört med 1994. Anvisat bidrag
för budgetåret 1995/96 uppgår till 4 516,4 miljoner kronor (12 månader),
- en minskning med ca 384 miljoner kronor jämfört med budgetåret
1994/95.

Regeringen bedömer att Samhall har uppfyllt de resultatkrav som ställts
på verksamheten budgetåret 1994/95 och återstoden av 1995. För 1996
kan Samhall dock möta svårigheter att uppfylla kraven beträffande
övergångar till arbete utanför Samhall, bl.a. på grund av arbetsmarknads-
läget och bristande tillgång till lönebidrag. Samhall AB har i en skrivelse
till Arbetsmarknadsdepartementet den 6 juni 1996 begärt att särskilda
medel skall kunna disponeras för lönebidrag, som behövs för att anställda
skall kunna övergå till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. AMS har
den 11 juli 1996 yttrat sig över Samhalls framställning och avstyrkt att
särskilda lönebidragsmedel skall kunna disponeras av Samhall AB.
Regeringen vill för sin del understryka vikten av en god planering för hur
de arbetsmarknadspolitiska resurserna skall användas och att AMV därvid
eftersträvar en god genomströmning i de sysselsättningsskapande
åtgärderna för arbetshandikappade.

Slutsatser

De övergripande mål för den verksamhet som Samhall AB ansvarar för
och de resultatkrav, som nu gäller för verksamheten, bör gälla även för
1997. Därutöver skall Samhall AB eftersträva att en eventuell minskning
av antalet arbetshandikappade anställda skall kunna ske genom naturlig
avgång.

Medelsberäkning

I sin koncemplanering för verksamhetsåret 1997 räknar Samhall AB med
en faktureringsökning kring 17 procent, förutsatt att inte ränteutveckling
och efterfrågan på hemmamarknaden drastiskt försämras. Samhall har
senare bedömt att faktureringsökningen kan väntas bli väsentligt lägre, -
kring en till två procent 1997. Bolaget har som merkostnadsersättning för
1997 begärt 4 800 miljoner kronor, varav 206 miljoner kronor avser
kompensation för avtalsenliga lönehöjningar.

För budgetåret 1997 förordar regeringen att Samhall AB tilldelas ett
anslag på 4 349 419 000 kronor som bidrag till koncernens kostnader för
anordnande och drift av verksamheten, inklusive kostnader för fastighets-
fond och investeringar. Anslaget disponeras av Kammarkollegiet för
månadsvisa utbetalningar till Samhall AB. En utgångspunkt för regering-

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

ens budgetförslag för 1997 är behovet av fortsatt minskning av de statliga
utgifterna. Det för 1997 beräknade beloppet är ca 30 miljoner kr. lägre än
1995 års lönekostnader för de arbetshandikappade anställda. Regeringens
medelsberäkning för 1997 har utgått från att löneökningar som avtalats
med arbetstagarorganisationerna skall betalas genom ytterligare förbättrad
produktivitet.

För 1998 beräknas anslaget uppgå till 4 256,4 miljoner kr. För 1999
beräknas 4 262,4 miljoner kr.

I ett yttrande till finansutskottet med anledning av regeringens
proposition (1995/96:150) med riktlinjer för den ekonomiska politiken,
utgiftstak, tilläggsbudget för budgetåret 1995/96, m.m. har arbets-
marknadsutskottet (bet. 1995/96:FiU10, del 2, s. 215) tagit upp frågan
om besparingskraven på Samhall. Utskottet anförde att det förutsätter att
regeringen i sin slutliga beräkning av utgifterna inom området väger in
konsekvenserna av olika besparingskrav så att arbetshandikappade utan
chans till arbete på den reguljära arbetsmarknaden så långt möjligt inte
skall behöva riskera uppsägning. Utskottet noterade i sammanhanget att
det offentliga stödet till arbetshandikappade skulle ses över.

Regeringens budgetförslaget för 1997 innebär ett skärpt effektivitetskrav
på Samhall. Den särskilde utredaren (dir. 1996:56) med uppgift att se
över stöden till sysselsättningsåtgärder för arbetshandikappade skall bl.a.
se på Samhalls ekonomiska resultat och möjligheterna till fortsatta
effektiviseringar. Utredaren skall i detta sammanhang även beakta de krav
och kostnader som företagets sociala och fördelningspolitiska uppdrag
medför. Samhall AB har till regeringen samt till den särskilde utredaren
överlämnat studien Samhall mot år 2005, där strategierna för koncernens
utveckling de kommande åren fram mot år 2005 ses över och förtydligas.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

B 6. Arbetsdomstolen

1994/95	Utgift	14 175 ⁰	Anslagssparande	437
1995/96	Anslag	22 399	Utgiftsprognos	21 800
			därav 1996	15 000
1997	Förslag	15 253
1998	Beräknat	15 398
1999	Beräknat	16 000

⁰ Beloppen anges i tusental kr

Arbetsdomstolen prövar mål rörande kollektivavtal samt andra arbets-
tvister enligt lagen (1974:371) om rättegång i arbetstvister. För domstolen
gäller förordningen (1988:1137) med instruktion för Arbetsdomstolen.

De övergripande målen för Arbetsdomstolen är att snabbt och effektivt,
samt med iakttagande av höga krav på rättssäkerhet, avgöra arbetstvister

6 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 5

som förs till domstolen samt leda rättsutvecklingen och främja en enhetlig
rättstillämpning.

En jämförelse mellan budget och utfall budgetåret 1994/95 visar att
Arbetsdomstolen inte förbrukade hela anslaget. Anledningen till detta var
lägre personal- och hyreskostnader.

Utfallsprognosen för budgetåret 1995/96 tyder på att anslaget inte
kommer att förbrukas i sin helhet. Anledningen till detta är att domstolen
under perioden har haft vakanser. Dessa kommer dock att tillsättas i
samband med att en planerad omorganisering genomförs.

Regeringens överväganden

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

Resurser 1997

Ramanslag 15 253 tkr

Arbetsdomstolens verksamhetsmål inför budgetåret 1995/96 var att
fortsätta att minska handläggningstiden samt att eftersträva en målbalans
på högst 150-200 mål.

Arbetsdomstolen är en specialdomstol som prövar arbetsrättsliga tvister,
dvs. tvister som rör förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare. Vid
domstolen avgörs A- och B-mål. A-mål är de arbetsrättsliga tvister där
domstolen är första och sista instans och B-mål är sådana som avser
överklagande av arbetstvister som avgjorts av tingsrätt.

AD eftersträvar en genomsnittlig handläggningstid på cirka åtta månader
för A-mål och sex månader för B-mål. Årsredovisningen för budgetåret
1994/95 tyder på att den genomsnittliga handläggningstiden för det totala
antalet avgjorda mål (här ingår även mål som har avskrivits samt
förlikningar) är i det närmaste oförändrad, sju månader för A-mål och sex
månader för B-mål. Genomsnittlig handläggningstid för mål som avgjorts
efter dom eller särskilt beslut har för A- och B-mål minskat med cirka två
månader till åtta respektive nio och en halv månad. AD har således nått
sitt mål beträffande A-målen, men eftersträvar en fortsatt minskning för
B-målen till sex månader.

Målbalansens utveckling från 1992 innebär en minskning med 122 mål
från 362 till 240 mål första halvåret 1995. Minskningen gäller främst A-
målen. Handläggning styrs inte bara av av processuella regler utan också
av parternas krav och önskemål, vilket påverkar handläggningstiden.

Antalet inkomna mål under 1995 uppgick till 462, vilket innebär en i
det närmaste oförändrad nivå i jämförelse med 1994. Det mesta tyder på
att den nivån kommer att bestå. För att arbetsdomstolen på ett effektivt
sätt skall kunna hantera detta målantal anser domstolen att det är
nödvändigt att återgå till den större organisation domstolen arbetade med
under perioden september 1992 - februari 1994.

Av de redovisade resultaten framgår att domstolen har haft svårigheter
att uppnå verksamhetsmålen. Dock går utvecklingen i rätt riktning. Det är
regeringens uppfattning att domstolen bör ha förutsättningar att begränsa
handläggningstidema och därmed ytterligare sänka målbalansen eftersom
verksamheten effektiviseras.

De övergripande målen skall ligga fast för 1997 och verksamhetsmålet
med kortade handläggningstider och angiven målbalans kvarstå.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

B 7. Statens förlikningsmannaexpedition

1994/95	Utgift	1 481 *>
1995/96	Anslag	2 561
1997	Förslag	2 317
1998	Beräknat	2 321
1999	Beräknat	2 375

” Beloppen anges i tusental kr

Utgiftsprognos 3 200

därav 1996 2 250

Statens förlikningsmannaexpedition är central myndighet för det statliga
förlikningsväsendet. Myndigheten förordnar förlikningsmän vid medlingar
i arbetstvister mellan arbetstagare och arbetsgivare enligt lagen (1976:580)
om medbestämmande i arbetslivet. Förfarandet regleras i förordningen
(1976:826) om medling i arbetstvister. Expeditionen ansvarar vidare för
statistiken över arbetsinställelser i riket. För förlikningsmannaexpeditionen
gäller också förordningen (1988:653) med instruktion för Statens
förlikningsmannaexpedition. Instruktionen reglerar expeditionens
sammansättning och ärendenas handläggning.

Förlikningsmannaexpeditionen har som mål att bidra till en fredlig
lösning av arbetstvister och att medverka till att arbetsmarknadskonflikter
bringas till ett så snabbt slut som möjligt.

De huvudsakliga faktorer som styr förlikningsmannaexpeditionens
utgifter är antal konflikter på arbetsmarknaden som kräver medlarinsatser
samt hur omfattande medlingarna är. Antalet konflikter styrs i sin tur
främst av hur många kollektivavtal som löper ut under året. Många avtal
löper på två år varför förlikningsmannaexpeditionens arbetsbelastning
under den senaste perioden har varit kraftigt förhöjd vartannat år.

En jämförelse mellan budget och prognos för anslagsbelastningen under
innevarande budgetår visar att budgeten kommer att överskridas. Till viss
del beror överskridandet på en felräkning inför budgetåret 1995/96 som
innebar att förlikningsmannaexpeditionens anslag för ersättning till
förlikningsmän avsåg en 12-månadersperiod. Anslaget borde ha räknats
upp för att motsvara 18 månader vilket skulle ha inneburit 2 848 000 kr
i stället för 2 561 000 kr i anslag. I 1995 års budgetproposition
1994/95:100 förutspåddes att stora medlingsinsatser skulle komma att

krävas under budgetåret 1995/96. Så har också skett eftersom innevarande
budgetår har varit en period med många och relativt omfattande arbets-
tvister. Mot bakgrund av ovanstående har förlikningsmannaexpeditionen
begärt att få överskrida anslaget. Förlikningsmannaexpeditionen har
dessutom enligt regeringsbeslut (A96/4174/AL) den 30 maj 1996 ålagts
kostnaderna för den arbetsrättsliga medlargruppens arbete. Regeringen
medgav den 19 juni 1996 (A96/4215/AL) överskridande av anslaget för
innevarande budgetår med 1 140 000 kr. Överskridandet finansierades
genom en omfördelning av medel från anslaget B 2 Myndigheter inom
arbetslivsområdet, anslagspost 4, punkt 1 genom regeringsbeslut den 19
juni 1996 (A96/4523/AL).

Regeringens överväganden

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

Resurser 1997

Ramanslag 2 317 tkr

Förlikningsmannaexpeditionen har låga administrativa kostnader för sin
verksamhet. Lokal hyrs hos Länsstyrelsen i Stockholms län vilket gör att
kostnaden för kontorsservice kan hållas mycket låg. Två personer
tjänstgör på deltid vid förlikningsmannaexpeditionen. Därtill kommer
ordförandens arbetsinsats som varierar beroende på situationen på
arbetsmarknaden men som tidvis är mycket omfattande. Den mer
svårbedömda delen av utgifterna är den för medlarinsatsema.

Förlikningsmannaexpeditionen har föreslagit en höjning av anslaget
inför kommande budgetår. Anledningen är främst att verksamheten är av
jourliknande karaktär och att anslagsformen nu ändras från förslagsanslag
till ramanslag. Kostnaderna för ersättning till medlare är mycket
svårbedömda. Under perioder med särskilt hög arbetsbelastning måste
förlikningsmannaexpeditionen anställa extrapersonal. Förlikningsmannaex-
peditionen menar dessutom att ersättningen till medlarna betraktas som
relativt låg och att det finns behov av att i framtiden räkna upp ersätt-
ningen för att fa kompetenta medlare att acceptera uppdragen.

Med hänsyn till svårigheten att bedöma kostnaderna till följd arbetskon-
flikter samt att de konflikter på arbetsmarknaden som kräver medling har
ökat, både i antal och omfattning under senare år, anser regeringen att en
höjning av anslaget är befogad.

Av årsredovisningen framgår att verksamheten var intensiv under slutet
av budgetåret 1994/95. Våren 1995 tog avtalsrörelsen fart och arbets-
tvistema ökade. I så gott som samtliga fall av anmälda tvister, alltså även
de där medlare ej förordnades, hade expeditionen överläggning med
parterna.

Utvecklingen under de närmaste åren är naturligtvis svårbedömd.

Troligtvis kommer dock medlingsinsatsema att öka successivt under den
kommande tvåårsperioden i takt med att ett stort antal avtal på arbets-
marknaden löper ut. Konflikterna tenderar att bli mer komplexa och
svårlösta vilket påverkar medlarinsatsemas längd. Längre medlarinsatser
påverkar inte förlikningsmannaexpeditionens arbete men väl medlarnas
och därmed också utgifterna för förlikningsmannaexpeditionen.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

B 8. Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar

1994/95	Utgift	37 ”
1995/96	Anslag	83	Utgiftsprognos	80
			därav 1996	55
1997	Förslag	57
1998	Beräknat	55
1999	Beräknat	57

⁰ Beloppen anges i tusental kr

Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar avger utlåtanden i frågor
som avser tillämpningen av lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares
uppfinningar. I tvist mellan arbetstagare och arbetsgivare kan någon av
parterna inhämta utlåtande från nämnden. Förordningen (1988:1140) med
instruktion för Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar reglerar
ärendenas handläggning.

Nämnden sammanträder endast då den skall lämna utlåtande i ett
ärende. Ordförande och sekreterare erhåller fast arvode. Övriga sex
ledamöter får ersättning per sammanträdesdag. Utöver arvodes- och
ersättningskostnader har nämnden endast små utgifter i form av reseersätt-
ning, brevporto m.m.

Regeringens överväganden

Resurser 1997

Ramanslag 57 tkr

Årsredovisning upprättas av Kammarkollegiet. Nämnden har de senaste
åren erhållit dispens från kravet på resultatredovisning enligt förordningen
(1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning.

Nämnden handlägger ett fåtal ärenden per år och det är troligt att antal
inkommande ärende under de närmaste åren ligger kvar på ungefar samma
nivå.

7 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 5

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

B 9. Internationella avgifter

1994/95	Utgift	21 117 *>
1995/96	Anslag	24 195
1997	Förslag	24 195
1998	Beräknat	24 195

1999 Beräknat 24 195

⁰ Beloppen anges i tusentals kr

Utgiftsprognos 23 138

därav 1996 23 138

Från anslaget betalas Sveriges andel av kostnaderna for ILO:s verksamhet.

Genom sin anslutning till Nationernas förbund blev Sverige år 1920
medlem av Internationella arbetsorganisationen (ILO). Sedan 1946 är ILO
FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor.

ILO:S främsta mål är att främja sysselsättning, förbättra arbets- och
levnadsvillkor samt värna om fackliga fri- och rättigheter.

ILO:s beslutande församling, Internationella arbetskonferensen,
fastställde i juni 1996 medlemsländernas bidrag för år 1997. Dessa bidrag
grundar sig på 1995 års beslut om program och budget för perioden 1996-
97. Programmet utgår från real nolltillväxt. Mål som särskilt prioriteras
i 1996-97 års program är att främja demokrati och mänskliga rättigheter,
lindra arbetslöshet och fattigdom, avskaffa barnarbete, verka för social
trygghet och arbetarskydd.

Över budgeten finansieras ILO:s mötes-, norm-, utrednings-, forsknings-
och publikationsverksamhet, ILO:s sekretariat i Geneve (Internationella
arbetsbyrån), de regionala och lokala kontoren och 14 s.k. multidis-
ciplinära team runt om i världen. ILO:s tekniska biståndsverksamhet
finansieras till ca 10 % över den reguljära budgeten, i övrigt genom
frivilliga bidrag från medlemsländerna.

ILO:s budget omfattar för perioden 1996-1997 totalt 672 miljoner
schweizerfranc.

Medlemsbidragen beräknas efter samma kriterier som bidragen till FN.
Sveriges andel utgör 1,21 % av budgeten. Länder som betalar sin avgift
tidigt under budgetåret far ett avdrag ett följande år genom ett s.k.
incentive scheme. Efter avdrag är Sveriges medlemsavgift 1996 4,1
miljoner schweizerfranc, motsvarande 23 miljoner kr och 1997 ca 3,9
miljoner schweizerfranc. Beloppet i kronor beror även på rådande
valutakurs vid betalningstillfället.

Regeringens övervägande

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

Resurser 1997

Ramanslag 24 195 tkr

Som medlem av ILO bör Sverige betala den fastställda medlemsavgiften.

B 10. Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

1994/95	Utgift	4 000”
1995/96	Anslag	6 000	Utgiftsprognos	6 000
			därav 1996	4 000
1997	Förslag	4 000

” Beloppen anges i tusental kr

Stiftelsen Utbildning Nordkalotten är en gemensam institution for Sverige,
Finland och Norge med uppgift att anordna och utveckla arbetsmark-
nadsutbildning för i första hand de nordligaste delarna av de tre länderna.
Stiftelsen är belägen i Övertomeå kommun.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1997

Anslag 4 000 tkr.

Beräknade avgiftsinkomster 48 700 tkr

Övrigt

Riksdagen bör bemyndiga regeringen att träffa ny överenskommelse
med Finland och Norge om stiftelsen. Överenskommelsen bör
längst avse åren 1997-1999.

Den for Sverige, Finland och Norge gemensamma utbildningsverksam-
heten inrättades 1970 som ett AMU-center. År 1986 fördes centret över
till AMU-gruppen och utgjorde där en egen myndighet. Den 1 januari
1991 ombildades myndigheten till en svensk stiftelse, Stiftelsen Ut-
bildning Nordkalotten (prop. 1990/91:2, bet 1990/91 :AU14, rskr.
1990/91:28) Ombildningen syftade till att ge en verksamhetsform som
bättre tillgodoser kraven på att vara en gemensam institution för de tre
länderna, och som ger dessa möjlighet till likvärdigt inflytande.

Utöver statsbidraget finansieras Stiftelsens verksamhet genom intäkter
från kurs- och uppdragsverksamhet. För verksamhetsåret 1995 redovisar
stiftelsen en omsättning på 52,7 miljoner kronor. Till grund för verksam-
heten ligger bl.a. en överenskommelse av den 21 december 1990 mellan
Sverige, Finland och Norge.

En ny överenskommelse träffades den 21 dec 1993 då Svenska staten
åtog sig att under åren 1994, 1995 och 1996 bidra till stiftelsens
verksamhet med ett årligt belopp om 4 miljoner kronor (prop. 1993/94:64,
bet. 1993/94:AU8, rskr 1993/94:29). Medlen far användas till att
finansiera personalutvecklings- och marknadsföringsinsatser, till sociala
insatser för eleverna, bl.a. för att främja det nordiska samarbetet mellan
eleverna samt för att utveckla och anpassa utbildningen till de olika
ländernas behov.

Frågan om Sverige därefter bör lämna ytterligare bidrag skall enligt
överenskommelsen behandlas i samband med den uppföljning av
överenskommelsen som skall göras av länderna vart tredje verksamhetsår.

Resultat

Överenskommelsen mellan länderna som gäller t. o. m 1996 innebär bland
annat att den fasta årsbeställningen uppgår till 140 platser för Sverige, 100
för Norge och 50 för Finland.

I genomsnitt har antalet elever varit totalt 327 under hela året, vilket
innebär att ca elva procent av elevantalet är beställningar utöver den fasta
kvoten i överenskommelsen mellan länderna. En målsättning är att
successivt öka andelen sålda utbildningsplatser på den öppna marknaden.

En omfattande omställning och utveckling av organisationen pågår
sedan våren 1995 i syfte att bättre anpassa verksamheten till arbets-
marknadens behov. Statsbidraget har till stor del tagits i anspråk till det
kompetenshöj ningsprogram för lärarna som utgör en del av förändrings-
arbetet.

Omställningsarbetet grundar sig på en marknads- och situationsanalys,
utifrån denna har framtida utbildningsområden tagits fram. Verksamhetens
starka och svaga sidor har analyserats och handlingsplaner tagits fram.
Prioriterade utbildningsområden är service/turism, informationsteknik,
teknik/industri och hantverk.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

Stora ansträngningar görs också för att effektivisera utbildnings-
verksamheten så långt som möjligt med bibehållen kvalitét på under-
visning och sociala aktiviteter.

Slutsatser

En ny överenskommelse bör träffas mellan Sverige, Finland och Norge.
Riksdagen bör bemyndiga regeringen att träffa denna nya överenskom-
melse med de båda länderna. Överenskommelsen bör längst avse åren
1997-1999.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

5 Jämställdhetsfrågor

5.1 Allmän inledning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

En jämn fordelning av makt och inflytande i samhället och lika
villkor for kvinnor och män i utbildningen, på arbetsmarknaden och
i arbetslivet är centrala mål for jämställdhetspolitiken.

Jämställdhetsombudsmannen (JämO) har en viktig uppgift i att
motverka könsdiskriminering i arbetslivet och tillse att lagens
föreskrifter om aktiva åtgärder följs. Ökade resurser föreslås for att
stärka JämO:s insatser.

Ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra alla politikområden.
På regional nivå har länsstyrelserna ansvaret for detta arbete. Här
är jämställdhetsexpertema en viktig resurs.

Fortsatt stöd till centrala kvinnoorganisationer föreslås.

Ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra alla delar av regeringens
politik. Det innebär bl.a. att det åvilar varje departement att inom sina
respektive ansvarsområden vidta åtgärder för att uppnå jämställdhet
mellan kvinnor och män i arbetsliv och samhälle. Regeringen prioriterar
arbetet med att utveckla arbetssätt som leder till ett jämställdhetsperspek-
tiv införlivas i det löpande planerings- och utvecklingsarbetet på alla
sakområden.

Under hösten 1996 kommer regeringen att överlämna en särskild
skrivelse till riksdagen med en redovisning av hur jämställdhetspolitiken
har utvecklats hittills under mandatperioden. Där redogörs också for den
fortsatta inriktningen av jämställdhetspolitiken.

Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområdet Jämställdhetsfrågor
framgår av följande sammanställning (miljoner kronor).

Anslag	Utgift 1994/95	Anvisat 1995/96	Utgiftsprognos		Förslag 1997	Beräknat
			1995/96	därav 1996		Beräknat
			1995/96	därav 1996		1998	1999
C 1. Jämställdhetsombuds- mannen	9	13	13	9	14	14	14
C 2. Särskilda jämställdhets- åtgärder	6	21	21	14	14	14	14
C 3. Bidrag till kvinnoorganisa- tionernas centrala verk- samhet	3	5	5	3	3	3	3
Totalt for verksamhetsområdet	18	39	39	26	31	31	31

5.2 Anslag

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

C 1. Jämställdhetsombudsmannen

1994/95	Utgift	8 996 ”	Anslagssparande	782
1995/96	Anslag	13 489	Utgiftsprognos	13 489
			därav 1996	8 998
1997	Förslag	14 039
1998	Beräknat	14 012
1999	Beräknat	14 298

⁰ Beloppen anges i tusental kr

Från anslaget betalas kostnader för Jämställdhetsombudmannen (JämO)
med kansli och för Jämställdhetsnämnden.

Jämställdhetsombudsmannen

De övergripande målen för JämO är att främja jämställdhet mellan
kvinnor och män i arbetslivet och verka för att jämställdhetslagens
föreskrifter följs, dels genom information och rådgivning, dels genom
uppföljning av kraven om aktiva åtgärder samt genom att bistå arbets-
tagare och arbetssökande som anmäler överträdelse av förbuden mot
könsdiskriminering.

De huvudsakliga faktorer som styr utgifterna på området är antal
anmälningar om könsdiskriminering och om arbetsgivares brist på aktiva
åtgärder enligt jämställdhetslagen. Vidare styrs utgifterna av JämO:s
insatser för att följa upp lagens krav på aktiva åtgärder och för att fullgöra
det informationsansvar som ålagts myndigheten.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar att anslaget
förbrukats. Samma resultat förväntas enligt prognosen för anslagsbe-
lastningen under innevarande budgetår.

Jämställdhetsnämnden

Jämställdhetsnämndens resursbehov beräknas inte komma att öka jämfört
med anslaget för innevarande budgetår.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

Resurser 1997

Ramanslag 14 039 tkr

Resultatbedömning

JämO:s årsredovisning visar att resultatet ligger i linje med de beslut som
riksdagen fattat om verksamhetens innehåll och inriktning. Myndighetens
resultatredovisning visar dock tydligt att resurserna varit otillräckliga för
att möta de ökade krav som ställts på myndigheten. Ärendemängden
ökade avsevärt under budgetåret 1994/95, både när det gäller anmälningar
om könsdiskriminering och anmälningar om att arbetsgivare inte uppfyller
jämställdhetslagens krav på aktiva åtgärder. På grund av knappa resurser
har JämO i flera fall begärt förlängda preskriptionstider för att hinna
handlägga inkomna anmälningar om könsdiskriminering.

Genom ändring i jämställdhetslagen som trädde i kraft den 1 juli 1994
har JämO tillsyn över hela arbetsmarknaden när det gäller lagens krav på
aktiva jämställdhetsåtgärder och upprättandet av årliga jämställdhetsplaner.
Det gäller även arbetsplatser som träffat kollektivavtal på jämställd-
hetsområdet. Denna ändring har medfört att JämO:s arbetsbelastning ökat
väsentligt. Vidare har myndighetens arbete med lönefrågor intensifierats
både på grund av lagändringen och på grund av det ökade antalet
anmälningar om lönediskriminering.

Av årsredovisningen framgår vidare att det skett en stor ökning av
efterfrågan på information och medverkan i utbildnings- och konferens-
verksamhet. På grund av bristande resurser har JämO inte kunnat möta det
ökade behovet på ett tillfredsställande sätt.

JämO redovisar främst kvantitativa resultat av sin verksamhet. Effekter
av jämställdhetsarbete är svåra att mäta i ett kort perspektiv.

Den kvantitativa analysen visar att styckkostnadema för diskriminerings-
ärenden och ärenden som rör aktiva jämställdhetsåtgärder sjunkit i
jämförelse med budgetåret 1993/94. På informationsområdet har
styckkostnadema ökat något.

Slutsatser

JämO har en central roll i arbetet för att främja jämställdhet mellan
kvinnor och män i arbetslivet. Från och med budgetåret 1994/95 ökades
JämO:s resurser i samband med ändringen av jämställdhetslagen. För

budgetåret 1995/96 beräknades ingen ytterligare forstärkning av resurserna
eftersom JämO haft kort tid att bedöma lagändringens betydelse för
myndighetens arbete. Av anslagsframställningen för åren 1997 - 1999
framgår dock tydligt att ytterligare resurser är nödvändiga för att JämO
skall kunna möta det ökade krav som bl.a. lagändringen medfört.
Kraftfulla insatser kommer under överskådlig tid att vara nödvändiga för
att nå uppsatta mål på området. Regeringens slutsats är att anslaget bör
ökas med 5 miljoner kronor.

För 1997 innebär det att anslaget beräknas till 14 039 000 kr.

För 1998 beräknas utgifterna till 14 012 000 kr. Beräkningarna utgår
från att anslaget räknas upp med pris- och löneutvecklingen. För 1999
beräknas på motsvarande sätt utgifterna till 14 298 tkr.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

C 2. Särskilda jämställdhetsåtgärder

1994/95	Utgift	5 500”	Reservation	28 541
1995/96	Anslag	20 559	Utgiftsprognos	20 559
			därav 1996	13 706
1997	Förslag	13 706
1998	Beräknat	13 706
1999	Beräknat	13 706

⁰ Beloppen anges i tusental kr

Från anslaget betalas kostnader för särskilda åtgärder som syftar till att
främja jämställdhet mellan kvinnor och män.

Inom ramen för anslaget genomförs projektverksamhet och samlade
satsningar för att främja utvecklingen mot jämställdhet på särskilt
angelägna områden. Vidare prövas nya metoder och modeller i jämställd-
hets arbetet.

De huvudsakliga faktorer som styr utgifterna under anslaget är
förekomsten av projekt och utvecklingsarbete på jämställdhetsområdet.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar att hälften av
anslaget förbrukats. En av orsakerna till detta är att kostnaderna för vissa
av de beslutade projekten betalas först under innevarande budgetår. För
innevarande budgetår förväntas enligt prognosen anslaget förbrukas.

För år 1997 bör inriktningen vara fortsatt satsning på utvecklings- och
förändringsarbete som syftar till att främja jämställdhet mellan kvinnor
och män.

8 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 5

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

C 3. Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet

1994/95	Utgift	3 432°	Reservation	0
1995/96	Anslag	5 148	Utgiftsprognos	5 148
			därav 1996	2 574
1997	Förslag	3 432
1998	Beräknat	3 432
1999	Beräknat	3 432

¹¹ Beloppen anges i tusental kr

Det övergripande målet är att genom stödet stärka kvinnors ställning i
samhället i syfte att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män.
Bidraget skall användas till kostnader för kvinnoorganisationernas centrala
verksamhet samt för förnyelse och utveckling av verksamheten. Bidrags-
bestämmelsema finns i förordningen (1982:865) om statsbidrag till
kvinnoorganisationernas centrala verksamhet.

En jämförelse mellan budget och utfall budgetåret 1994/95 visar att de
anvisade medlen tagits i anspråk. Prognosen för anslagsbelastningen under
innevarande budgetår visar att anslaget kommer att förbrukas.

Regeringens överväganden

Resurser 1997

Ramanslag 3 432 tkr

Under innevarande budgetår har 19 kvinnoorganisationer beviljats stöd.
Två nya organisationer sökte stöd och en av dessa uppfyllde kraven
enligt förordningen. Kvinnoorganisationerna fortsätter att förlora
medlemmar även om bilden inte är entydig. Antalet medlemmar har ökat
inom bl.a. organisationer med internationell verksamhet,
invandrarverksamhet och förbund riktade till yrkeskvinnor. För att göra
det möjligt för kvinnoförbunden att arbeta i andra former och engagera
nya grupper av kvinnor har stödets inriktning delvis förändrats. Stödet
utgörs av ett särskilt grundbidrag och ett rörligt bidrag. Det rörliga
bidraget, som tidigare var medlemsbaserat, har från och med innevarande
budgetår gjorts om till ett projektbidrag för förnyelse och utveckling av
kvinnoorganisationernas arbete. Sådant projektstöd har sökts och beviljats
16 av de 19 organisationerna. En särskild utvärdering av projektstödet
skall genomföras.

Kvinnoorganisationernas arbete med att utveckla och förnya sin

verksamhet bör ges fortsatt stöd. Det är särskilt viktig att försöka nå nya
grupper av kvinnor och bygga vidare på det arbete som sker i nätverk,
aktionsgrupper och i samband med olika lokala aktiviteter.

Regeringen bedömer att anslagsnivån för åren 1998 och 1999 ska vara
oförändrad.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

6 Statliga arbetsgivarfrågor

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

6.1 Allmän inledning

Verksamheten inom Statliga arbetsgivarfrågor omfattar dels myndig-
heterna Arbetsgivarverket (AgV) och Statens löne- och pensionsverk
(SPV), dels anslag som tillkommit med anledning av avtal och överens-
kommelser mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna på det
statliga avtalsområdet och som rör arbets- och anställningsvillkor for de
statligt anställda.

AgV:s övergripande mål är att utveckla och samordna den statliga
arbetsgivarpolitiken. Motsvarande mål for SPV är att verka for att dess
verksamhet bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt med beaktande av kravet
att utbetalningar av löner och pensioner m.fl. förmåner skall vara korrekta.

Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområdet Statliga arbetsgivarfrågor
framgår av följande sammanställning (miljoner kronor).

Utgift Anvisat Utgiftsprognos Förslag Beräknat
därav

1994/95		1995/96	1995/96	1996	1997	1998	1999
D 1. Stabsuppgifter vid Arbets- givarverket	1	6	3	3	3	3	3
D 2. Vissa avtalsstyrda anslag	134	22	23	8	15	15	15
D 3. Statliga tjänstepensioner m.m.	-	-	-	-	8 027	8 118	8 108
D 4. Bidrag till fomyelsefonder på det statligt reglerade området	22		24	16	78	0	0
Totalt for verksamhetsområdet'¹	157	28	50	27	8 122	8 135	8 125

¹¹ Totalbeloppet i tabellen skiljer sig från summan av beloppen i tabellen. 1 det totala beloppet ingår även
bakomliggande decimaler.

6.2 Anslag

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

D 1. Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket

1994/95	Utgift	811
1995/96	Anslag	5 745
1997	Förslag	3 000
1998	Beräknat	3 000
1999	Beräknat	3 000

⁰ Beloppen anges i tusental kr

Utgiftsprognos 2 818

därav 1996 2 818

Anslaget är avsett för sådana stabsuppgifter som regeringen kan komma
att efterfråga hos Arbetsgivarverket (AgV) och som normalt inte ingår i
AgV:s arbete. De utgifter som belastar anslaget är bl.a. medlemsavgifter
för de samnordiska institutionerna, särskilda beställningar/uppdrag från
regeringen, utgivning av författningssamling (AgVFS), överklagandeären-
den, funktion enligt beredskapsförordningen.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar att större delen
av anslaget, cirka 3 miljoner kronor kvarstod vid budgetårets utgång.
Dessutom visar prognosen för anslagsbelastningen under innevarande
budgetår att en betydande del av anslaget kommer att vara outnyttjat.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1997

Ramanslag 3 000 tkr

Mot bakgrund av tidigare och nuvarande belastning på anslaget föreslås
anslaget minska något, men ändå befinna sig på en sådan nivå att
regeringen skall kunna lämna och erhålla uppdrag som för närvarande
bedöms erfordras på det arbetsgivarpolitiska området.

För åren 1998 och 1999 har utgifterna beräknats uppgå till 3 000 000
kronor, dvs samma nivå som för år 1997.

D 2. Vissa avtalsstyrda anslag

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

1994/95	Utgift	133 900"
1995/96	Anslag	21 751	Utgiftsprognos	22 751
			därav 1996	7 773
1997	Förslag	14 500
1998	Beräknat	14 500
1999	Beräknat	14 500

⁰ Beloppen anges i tusental kr

Anslaget omfattar innevarande budgetår de två anslagsposterna,
Avgångsbidrag på grund av vilande rätt och Administration av statens
personskadeförsäkring m.m. Fr.o.m. budgetåret 1997 återfinns enbart
anslagsposten Administration av statens personskadeforsäkring m.m. under
anslaget.

Anslaget täcker kostnader för Arbetsmarknadsförsäkringars (AMF-
trygghetsförsäkring) medverkan i administrationen av statens personskade-
försäkring m.m. AMF:s medverkan är reglerad i ett av regeringen godkänt
avtal den 11 december 1987.

Arbetsgivarverket har den 9 mars 1995 tecknat överenskommelse med
Konsortiet för AMF-trygghetsförsäkring om dels prolongering av avtalet
den 11 december 1987 till och med den 31 december 1996 från vilket
datum det upphör att gälla om inte företrädare för staten och Konsortiet
före den 30 juni 1996 överenskommer om annat, dels ersättning för
administration av statens personskadeärenden för åren 1995 och 1996.
Överenskommelsen har godkänts av regeringen. Enligt vad som inhämtats
från Arbetsgivarverket har inga nya överenskommelser träffats före den
30 juni 1996.

För åren 1995 och 1996 fastställdes kostnaderna till 29 900 000 kr. I
förhållande till vad som tagits upp på statsbudgeten för bå 1995/96
kommer anslagsposten att överskridas med 900 000 kr. Detta är finansi-
erat med medel som ej disponerats från det s.k. Täckningsanslaget som
tidigare fanns uppfört på statsbudgetens sjunde huvudtitel. Budgeten för
1995/96 beräknades utifrån den överenskommelse som fanns för år 1994.
Överenskommelsen för 1995/96 blev 900 000 kr dyrare.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

Resurser 1997

Anslag 14 500 tkr

Slutsatser

Utredningen om arbetsgivaravgifter för statliga myndigheter har i sitt
betänkande "Fullt ekonomiskt arbetsgivaransvar" (SOU 1995:9) föreslagit
att Arbetsgivarverket skall utarbeta förslag till en försäkringslösning för
att finansiera ersättning enligt Personskadeavtalet. Utredningen föreslår att
nuvarande kollektiva finansiering, inkl, kostnaderna för administrationen,
upphör.

Mot bakgrund av att nuvarande kollektiva finansiering föreslås upphöra
den 1 januari 1998 (Se volym 1, avsnitt 5.6 Beräkning av myndighe-
ternas kostnader för vissa avtalsstyrda förmåner) och i avvaktan på
förhandlingsresultatet för år 1997, har kostnaderna beräknats utifrån
innevarande års nivå på anslaget, dvs 14 500 000 kr. Kostnaderna har
beräknats till samma belopp för 1998 och 1999.

Anslaget försvinner den 1 januari 1998 som en konsekvens av det
förslag som nu ligger.

D 3. Statliga tjänstepensioner m.m.

1997

Förslag 8 027 000°

1998

Beräknat 8 118 000

1999

Beräknat 8 108 000

⁰ Beloppen anges i tusental kr

Anslaget avser utgifter för personalpensionsförmåner, särskild löneskatt
på pensionskostnader m.m. Personalpensionsförmånema styrs av
kollektivavtal. Utgifterna redovisades tidigare på inkomsttiteln Statliga
pensionsavgifter, netto, och tas fr.o.m. budgetåret 1997 upp som ett anslag
på statsbudgeten i enlighet med principen att redovisa statens inkomster
och utgifter brutto. Motsvarande inkomster för dessa personalpensions-
förmåner utgörs främst av det lönekostnadspålägg (LKP) som myndighe-

tema betalar enligt förordningen (1969:54) om beräkning och redovisning
av lönekostnadspålägg och som redovisas under inkomsttiteln Statliga
pensionsavgifter. Inkomsterna har under senare år understigit utgifterna
beroende på storleken på LKP och på strukturförändringar inom
statsförvaltningen. Fr.o.m. budgetåret 1997 belastas dessutom anslaget
D 3. av en del av de utgifter som under budgetåret 1995/96 redovisades
på anslaget E 5. Tjänstepensioner för skolledare och lärare.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1997

Ramanslag 8 027 000 tkr

Resultatbedömning

Medelsbehovet för anslaget styrs främst av antalet förmånstagare,
medelvärdet av den statliga kompletteringspensionen samt basbelopps-
förändringar. Vad gäller antalet förmånstagare bedömer Statens löne- och
pensionsverk att antalet pensionärer vid Statens järnvägar minskar med i
genomsnitt 2 % per år och att övriga grupper pensionärer ligger i stort sett
på en oförändrad nivå under de närmaste budgetåren. Vid beräkning av
anslaget har hänsyn tagits till regeringens förslag om höjningar av den
särskilda löneskatten på pensionskostnader och särskild premieskatt för
grupplivförsäkring (prop. 1995/96:209). Den ökade belastningen på
anslaget motsvaras av ökningar på inkomstsidan genom höjning av
lönekostnadspålägget. Hänsyn har även tagits till regeringens förslag
under utgiftsområde 11, anslaget Efterlevandepensioner till vuxna, om
inkomstprövning av änkepension.

Slutsatser

Medelsbehovet för anslaget Statliga tjänstepensioner m.m. beräknas
uppgå till 8 027 000 000 kronor under budgetåret 1997. För budgetåren
1998 och 1999 beräknas medelsbehovet till 8 118 000 000 kronor
respektive 8 108 000 000 kronor.

D 4. Bidrag till fömyelsefonder på det statligt reglerade
området

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

1994/95 Utgift 21 997°

1997 Förslag 77 685

⁰ Beloppen anges i tusental kr

Utgiftsprognos 1995/96 24 000

därav 1996 16 000

Nämnden for statliga fömyelsefonder finansieras med bidrag som avsätts
efter förhandlingar mellan Arbetsgivarverket och de centrala arbets-
tagarorganisationerna på det statliga förhandlingsområdet. Senast anslogs
på detta sätt 50 miljoner kronor (prop. 1989/90:bil. 15, bet.l989/90:AU18,
rskr. 1989/90:213).

Den 1 juli 1994 fanns det 115 174 518 kr oförbrukade på detta anslag.
Eftersom det fanns ett behov av att disponera anslagsmedlen även efter
utgången av budgetåret 1994/95 fördes anslaget upp på nytt på statsbud-
geten. Detta skedde med ett formellt belopp eftersom någon ytterligare
medelsanvisning inte behövdes (prop. 1994/95:150, bil.7,
bet. 1994/95 :FiU20, rskr. 1994/95:447).

Den 1 juli 1996 fanns det outnyttjade medel till ett belopp av
77 685 842 kr. Enligt nämndens bedömning kommer medlen på anslaget
att vara förbrukade under budgetåret 1999, om inte ytterligare medel
avsätts efter förhandlingar mellan partema på det statliga förhandlingsom-
rådet.

Då osäkerhet finns kring hur förbrukningen kommer att fördelas under
de närmaste åren har regeringen budgeterat anslaget utifrån nivån på
outnyttjade medel per den 1 juli 1996.

6.3 Arbetsgivarverket

Arbetsgivarverket (AgV) är förvaltningsmyndighet för statliga arbets-
givarfrågor.

Det övergripande målet för Arbetsgivarverkets verksamhet skall vara att
utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken.

AgV har i sin årsredovisning under resultatredovisningen redovisat
följande verksamhetsgrenar

- arbetsgivarsamverkan

- central förhandlingsverksamhet

- stöd- och rådgivningsverksamhet

- intressebevakning och opinionsbildning

- regeringsuppdrag.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Det övergripande målet bör ligga fast.

Resultatbedömning

Arbetsgivarverket omsatte budgetåret 1994/95 99 797 000 kr. Arbets-
givarverkets verksamhet budgetåret 1994/95 präglades till stor del av
förberedelser inför avtalsrörelsen. Under AgV:s första verksamhetsår som
medlemsstyrd avgiftsfinansierad myndighet har avveckling av personal,
nyrekryteringar och särskilda utvecklingsinsatser genomförts i syfte att
bättre anpassa organisationen till myndigheternas behov.

AgV har för budgetåret 1997 lämnat budgetunderlag avseende lån och
kredit i Riksgäldskontoret samt inkomster från avgiftsfinansierad
verksamhet. Av framställningen framgår att medlemsavgiften sänkts
fr.o.m. den 1 januari 1996 från 0,14 % till 0,13 % av myndigheternas
bruttolönesumma.

Bland de prestationer som utförts inom respektive områden kan följande
nämnas. Arbetsgivarsamverkan består till stor del av seminarier,
policyskrifter, myndighetsbesök inför avtalsrörelsen 1995. Central
förhandlingsverksamhet omfattar förutom centrala avtal, även förberedel-
ser i form av statistik och andra analyser. Myndighetsbesök, joursamtal
och utgivande av ett antal olika skrifter är de övervägande aktiviteter som
sker inom stöd- och rådgivningsverksamheten. Intressebevakning sker
främst genom remissarbete och deltagande i olika organ inom bl.a.
arbetsrättsområdet. Regeringsuppdrag är i princip olika statistiska
beräkningar, förhandlingsuppdrag, överklagandeärenden och att utge
Arbetsgivarverkets Författningssamling. Regeringens samlade bedömning
är att Arbetsgivarverkets verksamhet bör leda till att målet uppfylls.

AgV är en av ett tiotal myndigheter som deltar i RRV:s s.k. lyftprojekt.
Projektet pågår hela budgetåret 1995/96 och syftar till att myndighet
tillsammans med departementet och RRV skall arbeta för att öka
relevansen i det beslutsunderlag som resultatredovisningen i årsredovis-
ningen skall utgöra. Inom ramen för det s.k. lyfitprojeketet skall dels
förslag till nya kvalitetsmått tas fram dels diskuteras hur effekter skall
redovisas i resultatredovisningen.

Utvärdering av den arbetsgivarpolitiska delegeringen till
myndigheterna

En särskild utredare har tillkallats, för att utvärdera hur den arbets-
givarpolitiska delegeringen till myndigheterna under de senaste tio åren
har fungerat, varvid utredaren bl.a. skall analysera 1994 års ombildning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

av arbetsgivarorganisationen för det statliga området. Vid utvärderingen
skall effekter på bl.a. följande områdem belysas: lönebildningen inom
systemet för ramanslagsreformen, myndigheternas agerande som
arbetsgivare, samverkan mellan AgV och andra arbetsgivarorganisationer,
rollfördelningen mellan riksdag, regering och AgV, AgV:s unika
ledningsform samt AgV:s organisation. Utredarens uppdrag skall redovisas
senast den 28 februari 1997.

I avvaktan på ovannämnda utvärdering bedömer regeringen att de
riktlinjer som lades fast för AgV i 1995 års budgetproposition bör gälla
även för budgetåret 1997.

6.4 Statens löne- och pensionsverk

Statens löne- och pensionsverk (SPV) är central förvaltningsmyndighet för
frågor som rör pensions- och grupplivadministration samt produktion av
personaladministrativa systemtjänster.

Det övergripande målet för SPV är att verka för att verksamheten
bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt med beaktande av kravet att
utbetalning av löner och pensioner och andra förmåner skall vara korrekta.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Det övergripande målet bör ligga fast.

Resultatbedömning

SPV:s årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med en sådan
inriktning att de uppsatta målen nås.

Omsättningen för budgetåret 1994/95 uppgick till 201 miljoner kronor
före finansiella intäkter och kostnader vilket motsvarar nivån från
föregående budgetår. Verksamheten indelas i verksamhetsgrenarna
Pension och Lön/PA. Pensionsverksamheten består av två resultatom-
råden, Pension Statlig och Pension Försäkring.

SPV har monopolställning när det gäller hantering av de staliga
pensionerna inom resultatområdet Pension Statlig. Avgifterna för dessa
tjänster, som beslutas av regeringen, har varit oförändrade sedan
budgetåret 1991/92. För resultatområdet har i årsredovisningen internt
uppställda produktionsmål formulerats avseende mängden hanterade
ärenden liksom kvalitetsmål avseende ärendehanteringen. Med hänsyn
tagen till omprioriteringar under löpande verksamhet, redovisar SPV att
dessa mål uppnåtts. Centrala resultatmått är de styckekostnader som
redovisas, dels per ärende, dels per förmånstagare. Det är viktigt att notera

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

att dessa styckekostnader minskat sedan föregående budgetår. Resultatom-
rådet visar budgetåret 1994/95 underskott på ca 0,4 miljoner kronor före
finansiella intäkter och kostnader och ett överskott på drygt 2 miljoner
kronor efter räntenetto.

Inom resultatområdet Pension Försäkring erbjuder SPV pensionsad-
ministrativa tjänster till statliga och privata bolag och kommuner på
uppdragsbasis. Syftet, vilket framgår av regleringsbrevet, är att SPV
genom ökade volymer bättre skall kunna utnyttja sina resurser och sin
kompetens och därmed hålla nere kostnaderna för pensionsverksamheten
som helhet. Att sådana effekter har uppnåtts framgår av årsredovisningen.
Uppgifter om styckekostnader saknas vilket gör det svårt att bedöma
effektiviteten i verksamheten. Resultatområdet har genererat en vinst på
drygt 27 miljoner kronor under 1994/95 varav ca 9 miljoner kronor i
räntenetto.

Inom verksamhetsgrenen/resultatområdet Lön/PA har ett nytt lokalt
lönesystem, PICEA, utvecklats. Systemet erbjuds myndigheterna i
konkurrens med andra system på marknaden. Verksamheten redovisar en
förlust på 8,5 miljoner kronor under budgetåret. Efter finansiella intäkter
och kostnader uppgick förlusten till ca 6,5 miljoner kronor. Utveck-
lingskostnaderna har varit höga. Samtidigt har intäkterna minskat genom
att den investeringsavgift för projektet, som SPV haft regeringens
medgivande att ta ut under budgetåren 1991/92-1993/94, slopats. Som
resultatmått redovisas utvecklingen av försäljningsintäkter per årsarbetare
och avgiftutvecklingen för det befintliga centrala lönesystemet SLÖR. Det
senare måttet visar på en låg ökningstakt under senare år och avgiften har
inte höjts inför 1994/95. Försäljningsintäkterna per årsarbetare visar inte
samma gynnsamma utveckling, antalet årsarbetare är konstant medan
volymerna minskat.

Slutsatser

De riktlinjer för SPV:s verksamhet som redovisades i den fördjupade
prövningen i 1993 års budgetproposition bör ligga fast. Som övergripande
mål gäller att verksamheten skall bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt
med beaktande av kravet att utbetalning av löner och pensioner och andra
förmåner skall vara korrekta. SPV skall administrera statens pensioner och
tillhandahålla löne- och personaladministrativa system anpassade efter de
behov som den statliga verksamheten ställer.

Förvaltningen av statliga pensioner utgör ett krympande verksamhetsom-
råde på grund av nedskärningar, bolagiseringar, nedläggningar av statliga
myndigheter m.m. under senare år. Mot denna bakgrund har regeringen
ansett att SPV bör få åta sig uppdrag från andra arbetsgivare än statliga
myndigheter under förutsättning att det är fråga om uppgifter som ligger
nära SPV:s huvuduppgifter. Syftet med dessa uppdrag skall vara att uppnå
stordriftsfördelar som gör det möjligt att sänka kostnaderna för den
statliga pensionsförvaltningen. Uppdrag från icke-statliga uppdragsgivare

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

skall redovisas separat under egna resultatområden som skall bära sina
egna kostnader. Mot bakgrund av att de konkurrensutsatta delarna av
SPV:s verksamhet ökar i omfattning, avser regeringen att pröva under
vilka förutsättningar verksamheten bör bedrivas i framtiden. Målet är att
skapa ramar kring SPV:s verksamhet för att klargöra riksdagens och
regeringens syften, underlätta myndighetens verksamhet och att stimulera
till effektiviseringar inom alla SPV:s resultatområden.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 14

gotab 52067, Stockholm 1996

Utgiftsområde 15

Studiestöd

1 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 1. Del 6

Förslag till statsbudget för år 1997

Studiestöd

(Utgiftsområde 15)

Prop.

1996/97:1

Utgiftsområde 15

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut ...................2

2 Lagtext................................3

2.1 Förslag till lag om ändring i studiestöds-
lagen (1973:349).....................3

2.2 Förslag till lag om ändring i kommunal-
skattelagen (1928:370).................4

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381)

om allmän försäkring..................6

2.4 Förslag till lag om ändring i semesterlagen

(1977:480) ........................ 12

3 Inledning.............................. 14

3.1 Studiestödsområdet och dess verksamhet ... 14

3.2 Studiestödsutredningen................ 14

3.3. Genomförande av utbildningssatsningen

fr.o.m. hösten 1997 .................. 15

3.4 Övriga förändringar.................. 15

3.5 Besparingar och avvikelser i förhållande till

den ekonomiska vårpropositionen ........ 15

3.6 Resultat.......................... 16

3.7 Utgiftsutvecklingen.................. 17

4 Anslag ............................... 17

A 1. Studiehjälp m.m .................... 17

A 2. Studiemedel m.m ................... 19

A 3. Vuxenstudiestöd m.m ................22

A 4. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar . . 28

A 5. Bidrag till vissa studiesociala ändamål.....29

A 6. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid
vissa lärarutbildningar ................31

A 7. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid

vissa naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar .......................31

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen
(1973:349),

2. antar regeringens förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),

3. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring,

4. antar regeringens förslag till lag om ändring i semesterlagen
(1977:480),

5. godkänner riktlinjerna för det särskilda utbildningsbidraget i enlig-
het med vad regeringen förordar i avsnitt 4. under anslaget A 3.
Vuxenstudiestöd m.m.,

6. förbudgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 15Studie-
stöd enligt följande uppställning:

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 15

Anslag	Anslagstyp	Anslagsbelopp (tusental kr)
A 1. Studiehjälp m.m.	ramanslag	1 921 405
A 2. Studiemedel m.m.	ramanslag	9 485 430
A 3. Vuxenstudiestöd m.m.	ramanslag	4 721 951
A 4. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar	ramanslag	149 746
A 5. Bidrag till vissa studiesociala ändamål	ramanslag	22 576
A 6. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande	ramanslag	57 409
vid vissa lärarutbildningar
A 7. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande	ramanslag	525 571
vid vissa naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar
Summa för utgiftsområdet		16 884 088

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen
(1973:349)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973:349)’ att punkt
2 a övergångsbestämmelserna till lagen (1988:877) om ändring i nämnda
lag skall ha följande lydelse.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 15

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 a² För den som återbetalar studiestöd enligt äldre föreskrifter skall
årsbeloppet för ett avgiftsår (avgiftsår d), utan hinder av bestämmelserna
om återbetalningstid i 8 kap. 5 § och beräkning av årsbelopp i 8 kap.
24 §, beräknas på det sätt som anges i 8 kap. 25 § första stycket och 26 §
första och andra styckena, om den återbetalningsskyldige under närmast
föregående avgiftsår (avgiftsår c)

1. frivilligt återbetalat minst

1 000 kronor,

2. fått befrielse från del av kvar-
stående återbetalningsskyldighet
enligt 8 kap. 60 § med minst 1 000
kronor, eller

3. fått återbetalningspliktiga stu-
diemedel återkrävda enligt 9 kap.

2 § med minst 1 000 kronor.

1. frivilligt återbetalat ett belopp
som uppgår till minst en tredjedel
av basbeloppet för avgiftsår c,

2. fått befrielse från del av kvar-
stående återbetalningsskyldighet
enligt 8 kap. 60 § med minst en
tredjedel av basbeloppet för av-
giftsår c, eller

3. fått återbetalningspliktiga stu-
diemedel återkrävda enligt 9 kap.
2 § med minst en tredjedel av bas-
beloppet för avgiftsår c.

Vid tillämpningen av första stycket får årsbeloppet inte beräknas till
högre belopp än som eljest skulle ha beräknats.

Hänvisningarna till studiestödslagen i första stycket avser lagen i dess
lydelse före den 1 januari 1989.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Årsbeloppet beräknas enligt
de nya föreskrifterna först för år 1998.

¹ Lagen omtryckt 1987:303.

² Senaste lydelse 1989:201.

2.2 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommu-
nalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 15

12'. Sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring och sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesska-
deförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen
(1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigs-
skadeersättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt av tjänst om för-
månen grundas på förvärvsinkomst, som hänför sig till tjänst. Till intäkt
av tjänst hänföres under nämnda förutsättning också ersättning enligt
lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare samt annan lag eller för-
fattning, som utgått annorledes än på grund av försäkring, som nyss sagts,
till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militär-
tjänstgöring.

Föräldrapenningförmåner och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäk-
ring, ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för
närståendevård samt ersättning som en allmän försäkringskassa utger
enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön utgör skattepliktig intäkt av
tjänst, dock ej sådan del av vårdbidrag som utgör ersättning för merkost-
nader.

Korttidsstudiestöd, vuxenstudie-
bidrag och utbildningsarvode enligt
studiestödslagen (1973:349), utbild-
ningsbidrag för doktorander, timer-
sättning vid kommunal vuxenutbild-
ning (komvux), vid vuxenutbildning
för utvecklingsstörda (särvux) och
vid svenskundervisning för invand-
rare (sfi) räknas som skattepliktig
intäkt av tjänst.

Korttidsstudiestöd och vuxenstu-
diebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349), vuxenstudiebidrag en-
ligt lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa, ut-
bildningsbidrag för doktorander,
särskilt utbildningsbidrag samt ti-
mersättning vid vuxenutbildning för
utvecklingsstörda (särvux) eller vid
svenskundervisning för invandrare
(sfi) räknas som skattepliktig intäkt
av tjänst.

Dagpenning från arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknadsstöd, stats-
bidrag motsvarande dagpenning vid arbetsmarknadsutbildning som lämnas
till den som startar egen näringsverksamhet, och som avser att utgöra ett
tillskott till näringsidkarens försörjning under inledningsskedet av verk-
samheten, räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas

Senaste lydelse 1994:1990.

som skattepliktig intäkt av tjänst.

Detsamma gäller dagpenning, som enligt av regeringen eller av statlig
myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmark-
nadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 15

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas första gången vid
1998 års taxering.

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 §, 8 kap. 12 §, 11 kap. 2 § och
22 kap. 15 § lagen (1962:381) om allmän försäkring¹ skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

5 §²

Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en
försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenningförsäk-
ringen. I fråga om en försäkrad som avses i 1 § första stycket skall kassan
samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Sådan
fastställelse skall också ske för försäkrad som avses i 1 § andra stycket
så snart anmälan om hans inkomstförhållanden gjorts hos kassan. Av
beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande inkomsten är
att hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete. Sjukpenning-
försäkringen skall omprövas

a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållan-
den eller andra omständigheter har undergått ändring av betydelse för
rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,

b) när förtidspension eller särskild efterlevandepension enligt denna lag
beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med
hänsyn till ändring i den försäkrades arbetsförmåga eller, vid särskild
efterlevandepension, förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom
arbete,

c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan
utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades
arbets- eller inkomstförhållanden, samt

d) när tjänstepension beviljas den försäkrade.

Ändring som avses i första stycket a skall gälla från och med den dag
då försäkringskassan fått kännedom om de ändrade omständigheterna. Om
anmälan om ändrade omständigheter görs i anslutning till en period med
sjukpenning eller annan ersättning som beräknas per dag och betalas ut
av försäkringskassan, skall ändringen i stället gälla från och med första
dagen med ersättningen. Ändring får dock inte gälla från och med en
tidigare dag än den då de omständigheter som föranlett ändringen in-
träffade. Ändring skall i annat fall än som avses i första stycket a gälla
från och med den dag då anledning till ändringen uppkommit.

Under tid som anges under 1-6 får, om inte första stycket b, c eller d
är tillämpligt, den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten sänkas
lägst till vad den skulle ha varit närmast dessförinnan om försäkringskas-

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 15

Lagen omtryckt 1982:120.

Senaste lydelse 1995:586.

san då känt till samtliga förhållanden. Detta gäller tid då den försäkrade

1. bedriver studier, för vilka han
uppbär studiehjälp, studiemedel
eller särskilt vuxenstudiestöd enligt
studiestödslagen (1973:349), stu-
diestöd enligt lagen (1983:1030)
om särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa eller bidrag enligt för-
ordningen (1976:536) om utbild-
ningsbidrag för doktorander,

2. genomgår kommunal vuxenut-
bildning (komvux), vuxenutbildning
för psykiskt utvecklingsstörda (sär-
vux) eller svenskundervisning för
invandrare (sfi) och uppbär timer-
sättning för studierna,

1. bedriver studier, för vilka hon
eller han uppbär studiehjälp, studie-
medel eller särskilt vuxenstudiestöd
enligt studiestödslagen(1973:349),
studiestöd enligt lagen (1983:1030)
om särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa, bidrag enligt förordning-
en (1995:938) om utbildningsbi-
drag för doktorander eller särskilt
utbildningsbidrag,

2. genomgår vuxenutbildning för
utvecklingsstörda (särvux) eller
svenskundervisning för invandrare
(sfi) och uppbär timersättning för
studierna,

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 15

3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller genomgår arbetsmark-
nadsutbildning som beslutats av en arbetsmarknadsmyndighet,

4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast
sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,

5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av bam, om
den försäkrade är förälder till bamet eller likställs med förälder enligt 1 §
föräldraledighetslagen (1995:584) och bamet inte har fyllt ett år. Motsva-
rande gäller vid adoption av bam som ej fyllt tio år eller vid mottagande
av sådant bam i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har förflutit
sedan den försäkrade fick bamet i sin vård,

6. fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.

För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 eller 3 skall försäkrings-
kassan, vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på en
sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart
den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna
tid. Om därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är
att hänföra till anställning, skall årsarbetstiden beräknas på grundval av
enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i ifrågava-
rande förvärvsarbete under utbildningstiden.

För en försäkrad som får sådan behandling eller rehabilitering som
avses i 7 b § eller 22 kap. 7 § och som under denna tid får livränta enligt
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning
enligt en annan författning skall försäkringskassan, vid sjukdom under den
tid då livränta betalas ut, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrun-
dande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av
eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid.

För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket 1 eller 2 skall dock
under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte
uppbär studiesocial förmån som anges i tredje stycket 1, sjukpenningen

beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av
första-tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning
beräknad på den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket.

Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som avses i tredje stycket 6
när den försäkrade genomgår grundutbildning som är längre än 60 dagar.

8 kap.

12 §³

Om någon för samma tid och för samma nedsättning av förvärvsmöj-
ligheten har rätt till såväl särskild efterlevandepension som någon av
nedan uppräknade förmåner, minskas den särskilda efterlevandepensionen
med den andra förmånens belopp. Minskning skall göras med

a) förtidspension enligt denna lag,

b) delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,

c) dagpenning från arbetslöshetskassa,

d) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd,

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 15

e) vuxenstudiebidrag enligt stu-
diestödslagen (1973:349) eller la-
gen (1983:1030) om särskilt vuxen-
studiestöd för arbetslösa, samt

f) timersättning vid kommunal
vuxenutbildning (komvux), vid vux-
enutbildning för psykiskt utveck-
lingsstörda (särvux) och vid
svenskundervisning för invandrare
(sfi).

e) vuxenstudiebidrag enligt stu-
diestödslagen (1973:349) eller la-
gen (1983:1030) om särskilt vuxen-
studiestöd för arbetslösa och sär-
skilt utbildningsbidrag, samt

f) timersättning vid vuxenutbild-
ning för utvecklingsstörda (särvux)
och vid svenskundervisning för
invandrare (sfi).

Om särskild efterlevandepension till följd av bestämmelserna i 5 kap.
utges med viss andel av oavkortad sådan pension, skall minskning enligt
första stycket göras endast med hänsyn till motsvarande andel av förmån
som där avses.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller även i fråga om
motsvarande förmåner som utges till den efterlevande på grundval av
utländsk lagstiftning.

11 kap.

2 §⁴

Med inkomst av anställning avses lön eller annan ersättning i pengar
eller andra skattepliktiga förmåner, som en försäkrad har fått såsom
arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Med lön likställs kostnadser-
sättning som inte enligt 10 § uppbördslagen (1953:272) undantas vid

³ Senaste lydelse 1993:745.

⁴ Senaste lydelse 1994:2072.

beräkning av preliminär A-skatt. Till sådan inkomst räknas dock inte från
en och samme arbetsgivare utgiven lön som under ett år ej uppgått till
1 000 kronor. Till sådan inkomst räknas inte heller intäkt som avses i
32 § 1 mom. första stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370) eller
sådan ersättning som anges i 1 § första stycket 2-6 och fjärde stycket la-
gen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. I fråga
om arbete som har utförts utomlands bortses vid beräkningen av pensions-
grundande inkomst från sådana lönetillägg som betingas av ökade lev-
nadskostnader och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet.
Såsom inkomst av anställning anses även

a) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt sjuk-
penning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsva-
rande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av
regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för försäk-
rads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,

b) föräldrapenningförmåner,

c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning
för merkostnader,

d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,

e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd,

f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad
rehabilitering i form av dagpenning,

g) korttidstudiestöd, vuxenstudie- g) korttidsstudiestöd och vuxen-

bidrag och utbildningsarvode enligt studiebidrag enligt studiestödslagen
studiestödslagen (1973:349), (1973:349) eller lagen (1983:1030)

om särskilt vuxenstudiestöd för ar-
betslösa samt särskilt utbildningsbi-
drag,

h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensions-
försäkring,

i) dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt och andra som erhåller dagpenning
enligt de för totalförsvarspliktiga gällande grunderna,

j) utbildningsbidrag för doktorander,

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 15

k) timersättning vid kommunal
vuxenutbildning (komvux), vid vux-
enutbildning för psykiskt utveck-
lingsstörda (särvux) och vid
svenskundervisning för invandrare
(sfi),

k) timersättning vid vuxenutbild-
ning för utvecklingsstörda (särvux)
och vid svenskundervisning för
invandrare (sfi),

l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,

m) från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden utgående bidrag
som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den

mån regeringen så förordnar,

n) statbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de
startar egen rörelse,

p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för
närståendevård,

q) tillfälliga förvärsinkomster av verksamhet som inte bedrivs själv-
ständigt,

r) ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 § lagen
(1991:1047) om sjuklön.

I fråga om ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner för
utfört arbete i annan form än pension, i fråga om ersättning till idrotts-
utövare från visst slag av ideell förening samt i fråga om ersättning från
vinstandelsstiftelse gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 2 §
andra stycket samt 2 a § tredje och fjärde styckena.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller
annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är
bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast ifall då den
försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt
3 kap. 2 a § första stycket eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på
svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön
till svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från
utländsk juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett bestäm-
mande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av Riks-
försäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspension-
savgiften.

Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande
makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,
som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är
svensk medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till
svensk medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är
bosatt i riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av Riksförsäk-
ringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.

Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall
anses som arbetsgivare.

22 kap.

15 §⁵

Rehabiliteringspenningen skall minskas med det belopp den försäkrade
för samma tid får som

1. sjukpenning eller föräldrapenningförmån enligt denna lag,

2. sjukpenning eller livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskade-
försäkring eller motsvarande ersättning enligt någon annan författning,
dock inte livränta till efterlevande samt i övrigt endast till den del ersätt-
ningen avser samma inkomstbortfall som rehabiliteringspenningen är
avsedd att täcka,

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 15

⁵ Senaste lydelse 1994:1655.

3. studiehjälp, studiemedel, kort-
tidsstudiestöd, särskilt vuxenstudi-
estöd eller utbildningsarvode enligt
studiestödslagen (1973:349), dock
inte till den del ersättningen är
återbetalningspliktig.

3. studiehjälp, studiemedel, kort-
tidsstudiestöd eller särskilt vuxen-
studiestöd enligt studiestödslagen
(1973:349), studiestöd enligt lagen
(1983:1030) om särskilt vuxenstu-
diestöd för arbetslösa eller särskilt
utbildningsbidrag, dock inte till den
del studiestödet är återbetalnings-
pliktigt.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 15

Vad som föreskrivs i första stycket gäller även beträffande motsvarande
förmån som utges till den försäkrade på grundval av utländsk lagstiftning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

2.4 Förslag till lag om ändring i semesterlagen (1977:480)

Härigenom föreskrivs att 17 § semesterlagen (1977:480) skall ha följan-
de lydelse.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 §'

Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande, när fråga är om

1. ledighet på grund av sjukdom, i den mån frånvaron under intjänan-
deåret icke överstiger 180 dagar eller om frånvaron beror på arbetsskada,

2. ledighet enligt föräldraledighetslagen (1995:584) dels under tid för
vilken havandeskapspenning utges enligt 3 kap. 9 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring, dels under tid för vilken föräldrapenning utges i an-
ledning av barns födelse eller adoption enligt 4 kap. 3 och 5 §§ samma
lag, i den mån frånvaron för varje bam, eller vid flerbamsbörd samman-
lagt, inte överstiger 120 dagar eller för ensamstående förälder, 180 dagar,
dels under tid för vilken tillfällig föräldrapenning utges enligt 4 kap. 10,
10 a, 11 och 11 a §§ samma lag,

3. ledighet på grund av risk för överförande av smitta, om arbetstaga-
ren är berättigad till ersättning enligt lagen (1989:225) om ersättning till
smittbärare, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 180
dagar,

4. ledighet för utbildning, som ej
enligt annan lag medför rätt till
semesterlön, om arbetstagaren er-
håller korttidsstudiestöd, vuxen-stu-
diebidrag eller utbildningsarvode
enligt studiestödslagen (1973:349)
eller om utbildningen till väsentlig
del avser fackliga eller med facklig
verksamhet sammanhängande frå-
gor, i den mån frånvaron under
intjänandeåret icke överstiger 180
dagar,

4. ledighet för utbildning, som ej
enligt annan lag medför rätt till
semesterlön, om arbetstagaren er-
håller korttidsstudiestöd eller vux-
enstudiebidrag enligt studiestödsla-
gen (1973:349) eller särskilt utbild-
ningsbidrag eller om utbildningen
till väsentlig del avser fackliga eller
med facklig verksamhet samman-
hängande frågor, i den mån frånva-
ron under intjänandeåret icke över-
stiger 180 dagar,

5. ledighet på grund av grundutbildning om högst 60 dagar eller
repetitionsutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, om
frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 60 dagar,

6. ledighet enligt lagen (1986:163) om rätt till ledighet för svenskun-
dervisning för invandrare, eller

7. ledighet enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för
närståendevård, i den mån frånvaron under intjänandeåret inte överstiger
45 dagar.

Har arbetstagare av anledning som anges i första stycket 1 varit frånvar-

Senaste lydelse 1995:585.

ande från arbetet utan längre avbrott i frånvaron än fjorton dagar i en
följd under två hela intjänandeår, grundar därefter infallande dag av
frånvaroperioden inte rätt till semesterlön.

I frånvaroperiod som avses i första stycket inräknas även dagar under
perioden då arbetstagaren icke skulle ha utfört arbete.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 15

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

3 Inledning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 15

Regeringens bedömning: Regeringen avser att under budgetåret
1997 återkomma till riksdagen med anledning av utredningsförslag
om ett nytt sammanhållet studiestöd. I avvaktan på ställningstagan-
de i denna fråga bör det införas ett särskilt utbildningsbidrag för
arbetslösa som saknar grundläggande utbildning på grundskole- eller
gymnasienivå. Bidraget bör också under vissa förutsättningar kunna
lämnas till anställda. Stödet bör införas den 1 juli 1997.

3.1 Studiestödsområdet och dess verksamhet

Under utgiftsområdet redovisas kostnader för olika former av ekonomiskt
stöd till enskilda under studier. Kostnaderna för myndigheten Centrala
studiestödsnämnden (CSN) redovisas under utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning.

Inom utgiftsområdet anslås medel för dels studiehjälp i form av studie-
bidrag, inackorderingstillägg m.m., dels studiemedel i form av bidrag,
räntesubventioner och avskrivning av studielån. Vidare ingår olika former
av vuxenstudiestöd samt bidrag för studiesociala ändamål. Verksamhets-
området består av beviljning och utbetalning av stöd samt återbetalning
av studielån.

Vissa anslag är rättighetsstyrda. Anslagsbelastningen är därför beroende
bl.a. av antalet utbildningsplatser samt av de studerandes studieinriktning
och val av studiestöd. Bestämmelserna som reglerar rätten till studiestöd
och återbetalningen av studielån finns bl.a. i studiestödslagen (1973:349)
och i studiestödsförordningen (1973:418) samt i CSN:s tillämpnings-
föreskrifter.

Under de senaste åren har utgiftsutvecklingen inom området präglats av
de olika utbildningssatsningar som genomförts bl.a. av arbetsmark-
nadsskäl.

3.2 Studiestödsutredningen

Hösten 1994 tillkallades en parlamentariskt sammansatt kommitté, Studie-
stödsutredningen, som fick i uppdrag att dra upp riktlinjerna för en refor-
mering av studiestödssystemet (dir. 1994:148). Kommitténs uppgift var
att göra en övergripande översyn av studiestödets funktion och effekter
samt överväga behoven av förändringar utifrån ett helhetsperspektiv. En
viktig uppgift för kommittén var att undersöka förutsättningarna för ett
mer sammanhållet studiestödssystem, som innefattar stödformer inom
både Utbildningsdepartementets och Arbetsmarknadsdepartementets
område. I enlighet med tilläggsdirektiven (dir. 1995:157) har kommittén
redovisat på vilket sätt en förändrad gränsdragning mellan arbetsmark-
nadsutbildning och reguljär utbildning fordrar anpassningar i studiefinansi-

eringen. Utredningen har även haft i uppdrag (dir. 1996:19) att, i anslut- Prop. 1996/97:1
ning till sina överväganden om hur studier skall kunna underlättas för Utgiftsområde 15
dem med stor försörjningsbörda och hög boendekostnad, beakta rapporten
om de ensamstående föräldrarna och bostadsbidragsutredningens betänkan-
de (SOU 1995:133). Utredningen överlämnade i juni 1996 betänkandet
Sammanhållet studiestöd (SOU 1996:90) till regeringen. Betänkandet
remissbehandlas under hösten 1996.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen under år 1997 med ett
ställningstagande till utredningens förslag om ett sammanhållet studiestöd.

3.3 Genomförande av utbildningssatsningen fr.o.m. hösten

1997

Som ett led i den stora utbildningssatsning som regeringen tidigare i år
presenterat har regeringen i sysselsättningspropositionen (prop.
1995/96:222) aviserat införande av ett särskilt utbildningsbidrag för främst
arbetslösa. Avsikten är att detta studiestöd skall gälla fr.o.m. den 1 juli
1997 i avvaktan på ställningstagande i studiestödsfrågan. Regeringens för-
slag innebär att arbetslösa mellan 25 och 55 år ges möjlighet att under ett
år studera på motsvarande grundskole- eller gymnasienivå med ett särskilt
utbildningsbidrag som motsvarar det belopp han eller hon kan få i arbets-
löshetsersättning. Även anställda kan under vissa förutsättningar få del av
stödet.

3.4 Övriga förändringar

Beträffande studiestödsområdet i övrigt föreslår regeringen nu endast en
mindre förändring på återbetalningsområdet avseende omräkning av årsbe-
lopp i det äldre lånesystemet. Förslaget innebär att gränsen för när om-
räkning skall ske höjs. Några ökade kostnader för statsverket uppstår inte.

3.5 Besparingar och avvikelser i förhållande till den
ekonomiska vårpropositionen

Regeringen utgick i den ekonomiska vårpropositionen med förslag till
riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för
budgetåret 1995/96, m.m. (prop. 1995/96:150) från att saneringsprogram-
met skall fullföljas i enlighet med riksdagens beslut år 1995.1 föregående
budgetproposition (1994/95:100 bil. 9) redovisades ett besparingsprogram
som skall genomföras under treårsperioden fram t.o.m. budgetåret 1998.
I beräkningen av utgiftsområdet Studiestöd har som ett led i detta pro-
gram en nedräkning gjorts med sammanlagt 197 miljoner kronor för
budgetåret 1997. För budgetåret 1998 uppgår besparingen till ytterligare
163 miljoner kronor. Neddragningen har redovisats under anslagen för
studiehjälp och studiemedel. Utöver denna besparing har ett besparings-
krav lagts på studiemedelsanslaget fr.o.m. budgetåret 1997 om 25 miljoner 1,

kronor.

2 Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 1. Del 6

Det särskilda utbildningsbidraget, som främst skall ges till vissa arbets-
lösa, avses införas den 1 juli 1997. Detta innebär en avvikelse från den
beräkning av utgiftsområdet som regeringen presenterade i samband med
den ekonomiska vårpropositionen. Vidare har en omfördelning av medel
skett på grund av en ändrad gränsdragning mellan arbetsmarknadsutbild-
ning och reguljär utbildning.

Sammanlagt innebär detta att ramen för utgiftsområde 15 har minskat
med 2 034 miljoner kronor för år 1997 i förhållande till vårpropositionen.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 15

3.6 Resultat

Antal studerande och utbetalda belopp budgetåret 1995/96
(12 månader)

Anslagsnamn	Antal Studerande	Utbetalda belopp mkr
Anslagsnamn	Antal Studerande	Bidrag	Lån
Studiehjälp	314 300	1 991	0
Studiemedel	292 100	4 225	8 436
- gymnasial nivå - högskolenivå	67 050 207 900	833 3 161	1 593 6 032
- utlandsstudier	17 150	231	811
Vuxenstudiestöd	68 200	2 097	442
m.m.
Korttidsstöd och intematbidrag	12 200	36	0
Svux*	15 000	689	155
Svuxa**	41 000	1 372	288
Timersättning m.m.	5 500	126	0
Svux till vissa lärarutbildningar*	1 100	49	6
Svux till vissa natur-	1 930	120	31
vetenskapliga eller tekniska utbildningar*

Källa Centrala studiestödsnämnden (CSN)
*svux = särskilt vuxenstudiestöd

**svuxa = särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa

Studiestödet är en viktig del av utbildningspolitiken. Det utgör den ekono-
miska grund som kan bidra till en allmän höjning av medborgarnas ut-
bildningsnivå. Stödet kan även bidra till ökad effektivitet i utbildnings-
organisationen. Men det är också viktigt att studiestödet är så utformat att
det verksamt bidrar till att de övergripande målen för utbildningspolitiken
nås. Studiestödet skall verka rekryterande och därmed bidra till högt
deltagande i utbildningen och ha en utjämnande verkan så att det främjar
ökad social rättvisa.

De senaste årens utbildningssatsningar har inneburit att antalet studeran-
de och antalet studiestödstagare ökat kraftigt. Under perioden 1990/91-
1995/96 har antalet studerande med studiemedel ökat från 182 700 till

292 100, dvs. med ca 60 %. Mot bakgrund av det sysselsättningspolitiska Prop. 1996/97:1
läget har medel för tillfälliga insatser inom utbildningsområdet tillförts Utgiftsområde 15
främst anslaget Vuxenstudiestöd i syfte att kunna erbjuda arbetslösa
studiestöd för kompletterande utbildning. Antalet ansökningar om studie-
stöd har ökat kraftigt även i denna ärendegrupp. Ersättningsnivåerna i
vuxenstudiestöden har emellertid sänkts under de senaste åren och detta
har bidragit till att många studerande i stället valt att finansiera sina
studier med studiemedel. Det totala antalet ansökningar om studiestöd har
under de senaste fyra åren ökat med drygt 200 000.

Under föregående budgetår har anslagsposten timersättning vid svensk-
undervisning för invandrare och anslaget för bidrag till vissa studiesociala
ändamål överskridits. Regeringen kommer därför vidta åtgärder för att
förbättra prognosmetodema avseende behovet av svenskundervisning för
invandrare och behovet av studieanpassad litteratur för synskadade och
handikappade.

Drygt 1,1 miljoner enskilda har för närvarande studielån. Lånen har ett
sammanlagt värde av ca 95 miljarder kronor. Betalningsfrekvensen är god,
men antalet anståndsärenden har ökat till följd av lågkonjunkturen. Under
år 1996 beräknas knappt 250 000 låntagare få anstånd med betalningen
av de olika lånen.

3.7 Utgiftsutvecklingen

Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 15 framgår av följande sammanställning
(miljoner kronor):

Utgift

1994/95

Anvisat Utgiftsprognos

Förslag Beräknat

1995/96

därav

1995/96 1996

1997

1998 1999

För utgiftsområdet

13 548

19 242

17 967 12 529

16 884 19 235 19 981

4 Anslag

A 1. Studiehjälp m.m.

1994/95 1995/96	Utgift Anslag	2 278 207 2 787 213	Utgiftsprognos därav 1996	2 834 100 1 924 800
1997	Förslag	1 921 405
1998	Beräknat	1 737 100
1999	Beräknat	1 707 837

Beloppen anges i tusental kronor

De utgifter som belastar anslaget är i form av studiebidrag, inackorde-
ringstillägg och extra tillägg enligt 3 kap. studiestödslagen (1973:349).
Vidare betalas från anslaget - enligt särskild förordning (CSNFS 1983:17)
- ersättning till svenska elever utomlands för dagliga resor samt stipendier
enligt förordningen (1995:559) om stipendium efter genomfört basår inom
kommunal vuxenutbildning.

Utgifterna på området är främst beroende av antalet 16 - 19-åringar som
studerar i gymnasieskolor och motsvarande skolformer.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett överskott
på drygt 107 miljoner kronor beroende på att antalet elever minskade
något under detta läsår. Prognosen för innevarande budgetår tyder dock
på att anslaget kommer att överskridas med ca 47 miljoner kronor. Det
beror på att antalet gymnasieelever i de relevanta åldrarna har ökat något,
men framför allt till följd av att den genomsnittliga studietiden per elev
närmat sig maximalt nio månader.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 15

Resurser 1997

Anslag 1 921 405 tkr

Studiebidrag

Studiehjälp lämnas för den del av ett läsår under vilken den studerande
bedriver studier. För närvarande lämnas studiebidrag i regel för nio må-
nader under ett år. Studiebidraget, som beloppsmässigt följer det allmänna
barnbidraget, är för närvarande 640 kronor per månad.

Regeringen räknar med att ca 314 000 elever kommer att få studiebi-
drag under budgetåret 1997. Totalt beräknas kostnaden för år 1997 till
1 684,8 miljoner kronor.

Extra tillägg

Extra tillägg beviljas med 855, 570 eller 285 kronor i månaden beroende
på familjens ekonomiska situation. Extra tillägg lämnas liksom studiebi-
drag normalt för nio månader under ett år.

Antalet elever som får extra tillägg bedöms uppgå till ca 26 000 under
läsåret 1996/97 och ca 27 000 under läsåret 1997/98. Medelsbehovet
uppgår till 153,1 miljoner kronor för år 1997.

Inackorderingstillägg

Inackorderingstillägg beviljas i huvudsak till studerande utanför det of-
fentliga skolväsendet (folkhögskolor, fristående skolor, riksintematskolor
m.fl.) med lägst 1 190 kronor och högst 2 350 kronor per månad beroende
på avståndet mellan hemmet och skolan.

Inackorderingstillägg beräknas betalas ut till ca 3 000 elever under bud-
getåret 1997. Medelsbehovet uppgår till 43,1 miljoner kronor.

Dagliga resor för studerande utomlands

Kostnaderna för dagliga resor till och från skolan för studerande utom-
lands beräknas till 390 000 kronor under budgetåret 1997.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 15

Stipendier för basår

Studerande som genomgår basåret inom kommunal och statlig vuxenut-
bildning och uppnått godkänt resultat kan få ett stipendium på 10 000
kronor. Under läsåret 1995/96 har drygt 1 100 studerande slutfört sådan
basårsutbildning. Till dessa har 11,4 miljoner kronor utbetalats.

Under läsåret 1996/97 beräknas ca 4 000 personer genomgå basåret.
Kostnaden för 1997 beräknas till 40 miljoner kronor.

A 2. Studiemedel m.m.
1994/95	Utgift	6 038 491
1995/96	Anslag	11 443 260	Utgiftsprognos	11 345 100
			därav 1996	7 815 700
1997	Förslag	9 485 430
1998	Beräknat	9 596 170
1999	Beräknat	9 806 490

Beloppen anges i tusental kronor

De utgifter som belastar anslaget är dels studiemedel i form av studiebi-
drag, dels räntesubventioner och avskrivning av studielån som ingår som
en del i studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd (svux) och särskilt vuxen-
studiestöd för arbetslösa (svuxa). Dessutom belastas anslaget av avskriv-
ningar av studielån som ingått som en del i studiehjälp enligt äldre be-
stämmelser.

Studiemedelsanslaget belastas även av kostnader för avskrivning och
inlösen av vissa studielån med statlig kreditgaranti i enlighet med kungö-
relsen (1961:384) om avskrivning av lån för studier (ändrad 1994:715)
eller på grund av att låntagaren avlidit eller varit varaktigt betalningsoför-
mögen.

Anslaget tillförs för närvarande också inkomster i form av inbetald
ränta. Efter regeringsbeslut den 18 maj 1995 har redovisningsprinciperna
ändrats så att låntagarnas samtliga räntebetalningar avseende studielån
tagna efter år 1988 tillförs anslaget.

Studiemedelsanslaget är rättighetsstyrt och belastningen är bl.a. beroen-
de av antalet utbildningsplatser, antalet studerande och lånebenägenheten.
Även faktorer som konjunkturläget, ränteutvecklingen och basbeloppet
styr utgifterna på området. Antalet studiemedelstagare har under den
senaste femårsperioden ökat kraftigt.

En jämförelse mellan anvisade medel och utfall år för 1994/95 visar ett
överskott på nära 700 miljoner kronor. Differensen kan till största del
förklaras med de ovan nämnda förändrade bokföringsprincipema för
ränteinbetalningarna. Det verkliga utfallet av antalet studerande som
beviljats studiemedel ligger mycket nära prognosen. Prognosen för an-
slagsbelastningen under innevarande budgetår tyder på att medelsramen
inte kommer att överskridas.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 15

Resurser 1997

Anslag 9 485 430 tkr

Övrigt

I enlighet med förutsättningarna i den ekonomiska vårpropositionen
skall en besparing på 25 miljoner kronor ske inom studiemedels-
anslaget. Besparingen bör genomföras inom området för studier
utomlands.

Under år 1996 är det maximala beloppet i studiemedlen 7 059 kronor
per månad, varav 1 962 kronor är bidrag.

Regeringen har på annan plats (utgiftsområde 16) i denna proposition
föreslagit att resurser anvisas till utbildningsplatser i högskola, basårs-
platser inom högskolan och komvux samt platser för kvalificerad efter-
gymnasial utbildning för budgetåret 1997. Vidare föreslås ytterligare
utbildningsplatser i folkhögskola och komvux.

Regeringen bedömer att sammanlagt omkring 87 000 personer kommer
att få studiemedel på grundskole- och gymnasienivå under vårterminen
1997. Under höstterminen 1997 kommer många studerande på denna nivå
att kunna beviljas annat studiestöd och antalet studerande med studieme-
del beräknas därför till 60 000. Regeringen bedömer vidare att omkring
209 000 studerande på eftergymnasial nivå kommer att få studiemedel
under vårterminen 1997 och omkring 230 000 under höstterminen 1997.
Kostnaden för studiebidrag bedöms uppgå till 4 964,5 miljoner kronor

under budgetåret 1997. En stor del av anslagsbelastningen utgörs av
räntekostnader till följd av att den totala skuldstocken ökar vaije år och
återbetalningarna ännu är relativt små. Utgiften för räntor och avskriv-
ningar beräknas uppgå till 4 520,9 miljoner kronor.

Bruttobudgetering kommer att genomföras avseende studiemedelsansla-
get från och med budgetåret 1997. Övergången till bruttoredovisning
innebär att ränteinbetalningarna, dvs. inbetald ränta inklusive återbetald
s.k. kapitaliserad ränta, skall tillföras en inkomsttitel i stället för som nu
till anslaget. CSN beräknar att inbetalda räntor för budgetåret 1997 kom-
mer att uppgå till 989 miljoner kronor. Regeringen delar denna bedöm-
ning. Detta innebär att anslaget för studiemedel i stället ökas med 989
miljoner kronor.

Regeringen utgick i den ekonomiska vårpropositionen (prop.
1995/96:150) från ett besparingskrav om 25 miljoner kronor avseende
studiemedelsanslaget budgetåret 1997. Regeringen anser att besparingen
kan genomföras inom området för studier utomlands genom ändrade
tillämpningsföreskrifter beträffande studiestöd i samband med ferietid. De
studerandes möjlighet till utlandsstudier beskärs inte i någon nämnvärd ut-
sträckning. På vilket sätt besparingen uppnåtts skall redovisas av CSN.
Förra läsåret utnyttjade ca 17 000 studenter studiemedel vid utlandsstudi-
er.

Totalt beräknas kostnaderna för studiemedel under budgetåret uppgå till
9 485,4 miljoner kronor.

Återbetalningsområdet

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 15

Regeringens förslag: Omräkning av årsbelopp i det äldre lånesyste-
met skall ske när skulden vid exempelvis frivillig återbetalning min-
skar med minst 1/3 av basbeloppet.

Skälen för regeringens förslag: Låntagare kan, avseende lån tagna före
år 1989, få sitt årsbelopp sänkt om skulden minskar med minst 1 000
kronor på grund av frivillig återbetalning, avskrivning eller återkrav.
Denna gräns på 1 000 kronor har visat sig vara låg och medfört många
små beloppsjusteringar. CSN föreslår därför att gränsen för när omräkning
skall ske ändras. Regeringen anser att årsbeloppet skall räknas om först
när skulden minskar med minst 1/3 av gällande basbelopp för avgiftsåret.

De ändrade reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997. Årsbe-
loppet skall beräknas enligt de nya föreskrifterna först från år 1998. För-
ändringen medför inte några kostnader. Förslaget medför en ändring i
övergångsbestämmelserna till studiestödslagen.

A 3. Vuxenstudiestöd m.m.			Prop. 1996/97:1
1994/95	Utgift	3 495 529			Utgiftsområde 15
1995/96	Anslag	4 288 841	Utgiftsprognos	3 186 000
			därav 1996	2 335 000
1997	Förslag	4 721 951
1998	Beräknat	7 089 352
1999	Beräknat	7 684 027

Beloppen anges i tusental kronor

De utgifter som belastar anslaget är korttidsstudiestöd, intematbidrag och
särskilt vuxenstudiestöd (svux) i form av vuxenstudiebidrag. Från anslaget
betalas också utgifter för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa)
i form av vuxenstudiebidrag. De huvudsakliga faktorer som styr utgifterna
på området är medborgarnas intresse för vuxenutbildning, arbetslösheten,
tillgången på utbildningsplatser samt resurserna för och storleken på
studiestödet under utbildningstiden.

Prognosen för budgetåret 1995/96 visar att anslaget inte kommer att
utnyttjas fullt ut. Överskottet uppstår under anslagsposten för svuxa och
beräknas till ca 850 miljoner kronor. Svuxa har använts i betydligt mindre
utsträckning under läsåret 1995/96 än under läsåret 1994/95 bl.a. till följd
av ändrade ersättningsnivåer. Under tiden den 1 juli 1995 t.o.m. den 30
juni 1996 erhöll ca 41 000 studerande svuxa, vilket är en minskning med
ungefär 30 % i förhållande till motsvarande tid året dessförinnan. Ej
utnyttjade svuxa-medel kommer enligt bestämmelser i regleringsbrev att
återföras till statsverket.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1997

Anslag 4 721 951 tkr

Övrigt

Regeringen föreslår att arbetslösa och under vissa förutsättningar
anställda skall kunna beviljas särskilt utbildningsbidrag för studier
på grundskole- och gymnasienivå. Bidraget, som avses införas den
1 juli 1997, skall motsvara det belopp som lämnas i arbetslöshetser-
sättning vid arbetslöshet.

Inledning

I de åtgärder mot arbetslösheten som regeringen presenterade i den s.k.
sysselsättningspropositionen, och som riksdagen ställt sig bakom (prop.

1995/96:222, bet. 1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307), ingår en kraftigt
utökad satsning på vuxenutbildning. En utbyggnad sker, som omfattar
totalt 100 000 platser i syfte att öka sysselsättning och tillväxt. Utbyggna-
den påbörjas hösten 1996 och skall vara fullt genomförd från hösten 1997.
I och med denna förstärkning upphör de tillfälliga utbildningsplatser i
komvux och folkhögskolan som under innevarande budgetår är finans-
ierade med arbetsmarknadspolitiska medel. Vidare anfördes i proposi-
tionen att samtidigt med att den särskilda satsningen på vuxenutbildning
genomförs fullt ut den 1 juli 1997 bör ett nytt vuxenstudiestöd, benämnt
särskilt utbildningsbidrag, införas. Regeringen återkommer nu till denna
fråga.

Regeringens förslag innebär att medel anvisas för särskilt utbildnings-
bidrag motsvarande ca 50 000 årsplatser för år 1997. För resterande
utbildningsplatser avses studiefinansieringen i huvudsak utgöras av särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa). Den övervägande delen arbetslösa
som deltar i reguljär vuxenutbildning kommer därmed att kunna få goda
ekonomiska förutsättningar under studietiden. Även det särskilda vuxen-
studiestödet (svux) och studiemedel kommer att vara tillgängligt för den
grupp som här avses. De medel som anvisas under de skilda anslags-
posterna för vuxenstudiestöd bör vid behov kunna omfördelas, så att de
totala resurserna under anslaget utnyttjas så effektivt som möjligt.

Särskilt utbildningsbidrag

Regeringens förslag: Personer mellan 25 och 55 år som är arbets-
lösa ges möjlighet att under högst ett studieår studera på motsvaran-
de grundskole- eller gymnasienivå med särskilt utbildningsbidrag
motsvarande beloppet i arbetslöshetsersättning eller kontant arbets-
marknadsstöd. Anställda mellan 25 och 55 år som har förvärvs-
arbetat under minst fem år ges motsvarande möjlighet, förutsatt att
berörda lokala parter har slutit avtal där arbetsgivaren åtar sig att
som ersättare anställa en långtidsarbetslös person inskriven vid
arbetsförmedlingen. Möjlighet till särskilt utbildningsbidrag gäller
både dem som börjar studera hösten 1997 och dem som påbörjat
sina studier dessförinnan.

Det särskilda utbildningsbidraget införs den 1 juli 1997 och skall
gälla i avvaktan på ställningstagande till ett nytt studiestödssystem.

Skälen för regeringens förslag: De resurser som nu avsätts för en
kraftig ökning av antalet utbildningsplatser inom vuxenutbildningen är den
viktigaste förutsättningen för att nå grupper i samhället, främst arbetslösa,
som har behov av en grundläggande kompetenshöjning. Det är emellertid
nödvändigt att den ökade tillgängligheten till utbildning kombineras med
studiefinansieringsmöjligheter som kommer att fungera faktiskt rekryteran-
de. Erfarenheterna hittills visar att många arbetslösa avstår från utbildning
på grund av att deras ekonomiska situation då som regel skulle försämras.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 15

Ett nytt studiestöd, särskilt utbildningsbidrag, bör införas som belopps-
mässigt är lika stort som arbetslöshetsersättningen för den som tillhör en
arbetslöshetskassa (a-kassa). Den som har rätt till kontant arbetsmark-
nadsstöd (KAS) bör erhålla motsvarande belopp som i KAS. Bidraget
kommer därmed att utgöra högst 12 408 kronor och lägst 5 060 kronor
per månad före skatt. Stödet bör lämnas under längst ett studieår, normalt
nio månader.

Särskilt utbildningsbidrag skall kunna lämnas till den som är arbetslös
och som är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmed-
lingen. Även den som har en anställning skall kunna söka stödet, om han
eller hon har förvärvsarbetat i Sverige på minst halvtid under minst fem
år och är kvalificerad för a-kasseersättning eller KAS. Högst två års vård
av bam bör få jämställas med förvärvsarbete. Ett annat villkor skall vara
att avtal har slutits mellan lokala parter om att arbetsgivaren som ersättare
anställer en långtidsarbetslös person inskriven vid arbetsförmedlingen.
Sådana överenskommelser kan ingå som en naturlig del i samverkan
mellan partema i kompetensutvecklingsfrågor.

Det särskilda utbildningsbidraget skall lämnas till den som fyller minst
25 år och högst 55 år under det kalenderår då sådana studier bedrivs som
berättigar till stödet. Även den som passerar den övre åldersgränsen under
studietiden skall emellertid ha rätt till fortsatt stöd om de bidragsberättiga-
de studierna till någon del genomförts under det kalenderår då den stude-
rande fyllde 55 år. Stödet bör lämnas för studier på grundskolenivå och
för studier på gymnasienivå upp till motsvarande treårig gymnasieskola.
Kurser av inledande karaktär som särskilt vänder sig till korttidsutbildade,
exempelvis orienteringskurser, pröva-på-kurser och folkhögskolornas
kurser för vuxna med läs- och skrivsvårigheter, skall även berättiga till
särskilt utbildningsbidrag. De invandrare som har sina huvudsakliga
studier i komvux och som kombinerar kurserna med svenskundervisning
för invandrare (sfi) bör få räkna in sfi-timmama i studieprogrammet.

Det särskilda utbildningsbidraget införs den 1 juli 1997 och gäller för
den som studerar under någon del av andra halvåret 1997. Även den som
börjat studierna tidigare och som uppfyller de ställda kraven skall kunna
få stöd för studier efter den 1 juli 1997. Den som exempelvis har börjat
en tvåårig utbildning hösten 1996 kan söka det nya stödet det andra
utbildningsåret. Även för den som t.ex. börjar studierna i december 1997
gäller rätten till stöd under ett studieår.

Det ökade antalet studieplatser inom vuxenutbildningen fr.o.m. den
1 juli 1997 ersätter de under tidigare år gjorda tillfälliga insatserna. För
studiefinansiering beräknas resurser för särskilt utbildningsbidrag motsva-
rande omkring 50 000 årsplatser. Det innebär att arbetslösa i första hand
kan erbjudas särskilt utbildningsbidrag och i andra hand svuxa. Givetvis
står också svux och studiemedel till buds för arbetslösa.

Kostnaderna för särskilt utbildningsbidrag under andra kalenderhalvåret
1997 beräknas till 1 912,6 miljoner kronor. Regeringen återkommer
senare ifråga om resurser för budgetåret 1998.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 15

Vissa tillämpningsregler

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 15

Regeringens bedömning: Den övervägande delen av dem som
beviljas särskilt utbildningsbidrag bör vara arbetslösa. Om antalet
sökande överstiger antalet studiestöd bör urvalsförfarande tillämpas.
Vid denna bedömning bör företräde ges till den som har störst
behov av utbildning och som har varit arbetslös en längre tid. För
sökande som har en anställning bör tidigare utbildning och antal år
i förvärvsarbete beaktas. I övrigt bör det särskilda utbildningsbidra-
get i huvudsak knyta an till reglerna för det särskilda vuxenstu-
diestödet för arbetslösa (svuxa).

Skälen för regeringens bedömning: Resurserna för särskilt utbild-
ningsbidrag är som nämnts begränsade. Om det visar sig att stöd inte kan
beviljas till alla sökande får ett urval ske, som innebär att de som har
störst behov av utbildning prioriteras. Vid denna bedömning bör hänsyn
tas till tidigare utbildningsbakgrund, inriktningen och behovet av den
sökta utbildningen samt arbetslöshetsperiodens längd. Stödet bör i första
hand ges för studier på grundskolenivå till dem som saknar utbildning
motsvarande slutförd grundskola. Därefter bör studier i kärnämnena
svenska, engelska, matematik och samhällskunskap på gymnasienivå
prioriteras. Har flera sökande lika låg tidigare utbildning och likartad
utbildningsinriktning bör den som varit arbetslös under en längre tid ges
företräde framför den som har varit arbetslös under kortare tid.

Vid urval bland sökande som har en anställning bör främst tidigare
utbildning och den sökta utbildningens betydelse för fortsatt yrkesverk-
samhet tillmätas betydelse. Därutöver bör antalet år med förvärvsarbete
beaktas.

För utländska medborgare bör någon särskild prövning av rätten till
studiestöd i Sverige (s.k. DUS-prövning) inte ske. Det får anses tillräckligt
att en arbetslös sökande är inskriven vid arbetsförmedlingen och därmed
har rätt till full förmedlingsservice. Inte heller för anställda behövs det
DUS-prövning med hänsyn till kravet på förvärvsarbete för rätt till stöd.

Tillämpningen bör i övrigt knyta an till reglerna för särskilt vuxen-
studiestöd för arbetslösa (svuxa). Därmed kan handläggningen ske på
effektivast möjliga sätt. Det innebär att i stort sett samma krav på bl.a.
studieomfattning och aktivitet ställs på studerande som uppbär särskilt
utbildningsbidrag som för studerande som har svuxa.

Särskilt utbildningsbidrag skall liksom i svuxa-systemet kunna lämnas
för både heltids- och deltidsstudier. För studerande i kommunal och statlig
vuxenutbildning gäller att deltidsstudiestödet kan avpassas efter studieom-
fattning till att motsvara hälften, tre fjärdedelar eller 90 % av studiestöd
för heltidsstudier. En ytterligare utvidgning bör vara möjlig för det särskil-
da utbildningsbidraget. Det är jämförelsevis vanligt att deltidsarbetande,
särskilt kvinnor, inte kan få heltidsarbete trots att de önskar det. Många
arbetar t.ex. 75 % av heltid. Dessutom kan det inom ramen för den sär-

skilda satsningen på vuxenutbildning bli möjligt att kombinera praktik och
utbildning. I sådana fall bör det vara möjligt att bevilja särskilt utbild-
ningsbidrag för studier som omfattar 25 % av heltid. I den mån folk-
högskolorna kan erbjuda deltidsundervisning i motsvarande omfattning
bör de nämnda reglerna gälla även dessa studerande.

Administration

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 15

Regeringens bedömning: Det särskilda utbildningsbidraget bör
administreras av Centrala studiestödsnämnden (CSN).

Skälen för regeringens bedömning: Det bör inte bereda CSN några
större svårigheter att införliva det nya stödet i sin verksamhet. Till stor del
är det fråga om mindre tekniska förändringar i redan befintliga system.
Antalet ärenden hos myndigheten förväntas dock öka betydligt. En grann-
laga uppgift är också urvalsprövningen. Ett urvalsförfarande förutsätter att
medel avsätts för sökande vid vissa bestämda ansökningstillfällen och att
utnyttjandet av anslaget kontinuerligt följs, så att vid behov omdispone-
ringar kan göras. Det gäller vidare att bedöma den enskildes behov av
utbildning med sikte på en senare anställning. Huvudansvaret måste i det
avseendet ligga hos den instans som svarar för att en individuell hand-
lingsplan respektive en individuell studieplan upprättas. Det är alltså av
stor vikt att smidiga samverkansrutiner etableras mellan CSN och arbets-
förmedlingar/kommuner. Det bör då också vara i princip klart att
sökanden kan beredas plats i den aktuella utbildningen. På CSN ankom-
mer det sedan att göra den slutliga bedömningen inom ramen för till-
gängliga resurser. Det är i det avseendet positivt att CSN har långvarig
erfarenhet från urvalsprövningen i svux-systemet. Vid behov får CSN
inhämta kompletterande uppgifter från berörda arbetsförmedlingar och
skolor.

Den som har en anställning bör själv söka stödet och bifoga intyg om
avtal mellan de lokala parterna att arbetsgivaren förbinder sig att anställa
en långtidsarbetslös som ersättare.

Regeringen utgår från att CSN kommer att utveckla så flexibla rutiner
som möjligt för ansökningsförfarandet. Bl.a. är det önskvärt med något
fler ansökningstillfällen än i nuvarande svux-system.

Samråd i de här nämnda frågorna har skett med CSN.

De beräknade resurserna omfattar ca 50 000 årsstudiestöd. Antalet
studerande som därmed kan få stöd beräknas till ca 70 000. Det totala
antalet ärenden kan beräknas till ca 90 000 inkluderande byten, avslag
m.m. Även om huvudansvaret för informationsinsatserna åvilar kommu-
nerna kommer CSN att få lägga ner en hel del arbete på information.
Medel för kostnader avseende information och administration redovisas
under CSN:s förvaltningsanslag under utgiftsområde 16. Utbildning och
universitetsforskning.

Författningar

Särskilt utbildningsbidrag bör i likhet med arbetslöshetsersättning och
kontant arbetsmarknadsstöd utgöra skattepliktig inkomst. Ändring krävs

1 kommunalskattelagen (1928:370), i lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring och i semesterlagen (1977:480). Samtidigt görs i dessa författningar
vissa följdändringar i anledning av tidigare riksdagsbeslut.

Genom ett förbiseende har en hänvisning till lagen (1983:1030) om sär-
skilt vuxenstudiestöd för arbetslösa inte gjorts i punkt 12 av anvisningarna
till 32 § kommunalskattelagen och i 11 kap. 2 § och 22 kap. 15 § lagen
om allmän försäkring. Dessa författningar bör därför justeras. Ändringarna
medför emellertid inte någon förändrad praktisk tillämpning.

Innebörden av ändringsförslagen är sådan att ett yttrande av Lagrådet
skulle sakna betydelse.

I övrigt bör det ankomma på regeringen att utfärda erforderliga före-
skrifter för särskilt utbildningsbidrag.

Särskilt vuxenstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa

Särskilt vuxenstudiestöd (svux) kan beviljas för studier på grundskole-
och gymnasienivå samt för yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH). Svux
är i första hand avsett för dem som har kort tidigare utbildning och tar
ledigt från sitt arbete för att studera. För rätt till särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa (svuxa) är det grundläggande villkoret att sökanden är helt
eller delvis arbetslös.

Under tiden den 1 juli 1995 t.o.m. den 30 juni 1996 fick ca 15 000
personer svux. Omkring 41 000 personer fick svuxa under samma period.

Under budgetåret 1997 beräknas svux beviljas till ca 16 000 studerande.
När det gäller svuxa beräknas resurser inom ramen för den förstärkning
av vuxenutbildningen som sker fram till och med hösten 1997. Därmed
ersätts de tillfälliga medel som anvisats för svuxa för budgetåret 1995/96
och som finansierats med arbetsmarknadspolitiska medel.

Till följd av ändrad gränsdragning mellan arbetsmarknadsutbildning och
reguljär utbildning överförs till anslaget för vuxenstudiestöd 105,1 miljo-
ner kronor för budgetåret 1997 från utgiftsområde 14, anslaget A 2.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Regeringen beräknar att svux och svuxa kan beviljas till sammanlagt ca
73 000 studerande under budgetåret 1997. Kostnaden beräknas till totalt

2 772,9 miljoner kronor.

Korttidsstudiestöd och intematbidrag

Korttidsstudiestöd får beviljas till arbetstagare som deltar i studiecirklar,
kurser i komvux och statens skolor för vuxna och i vissa s.k. korta kurser
vid folkhögskolor. Stöd lämnas för studier i svenska, engelska och mate-
matik på grundskole- och gymnasienivå, för studier i samhällskunskap
som motsvarar sådana moment som ingår i den kommunala vuxenutbild-

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 15

ningen samt för studier som syftar till att utveckla handikappades färdig-
heter och kunskaper om handikappet. Korttidsstudiestödet ersätter förlorad
arbetsförtjänst och uppgår till 75 kronor per timme.

Intematbidrag kan beviljas till deltagare i korta kurser vid folkhögskolor
och vid statens skolor för vuxna för ovan nämnda studier. Bidraget, som
kan beviljas både till arbetstagare och icke arbetstagare, är 327 kronor per
dygn.

Under tiden den 1 juli 1995 t.o.m. den 30 juni 1996 betalades korttids-
studiestöd och intematbidrag ut till drygt 12 000 personer.

Regeringen vill understryka att korttidsstudiestöd och intematbidrag bör
kunna lämnas för allmänfacklig grundutbildning inom ramen för ämnet
samhällskunskap.

För budgetåret 1997 beräknas medel för korttidsstudiestöd och intemat-
bidrag till 36,4 miljoner kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 15

A 4. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar

1994/95	Utgift	96 813
1995/96	Anslag	186 249	Utgiftsprognos	191 100
			därav 1996	126 400
1997	Förslag	149 746
1998	Beräknat	153 040
1999	Beräknat	156 335

Beloppen anges i tusental kronor

De utgifter som belastar anslaget är utgifter för timersättning vid svensk-
undervisning för invandrare (sfi) och timersättning för utvecklingsstörda
(särvux). Vidare belastas anslaget av utgifter för studiesocialt stöd vid
vissa kurser i teckenspråk samt bidrag för kostnader för resor och boende
för döva eller hörselskadade elever samt elever vid Rh-anpassad utbild-
ning enligt förordningen (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade
elever.

De huvudsakliga faktorer som styr utgifterna på sfi-området är invand-
ringen till Sverige, utplacering av flyktingar i kommuner och arbetsmark-
nadsläget.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett överutnytt-
jande på knappt 25 miljoner kronor. Det beror på att antalet sfi-timmar
har ökat kraftigt under läsåret 1994/95. Innevarande budgetår har anslags-
posten Timersättning vid svenskundervisning för invandrare redan över-
skridits, men enligt regeringens bedömning kommer dock anslaget i sin
helhet inte att överskridas.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 15

Resurser 1997

Anslag 149 746 tkr

Timersättning lämnas till den som deltar i sfi eller särvux och på grund
av detta förlorar inkomst, arbetslöshetsersättning eller KAS. Ersättningen
är 75 kronor per timme. Under tiden den 1 juli 1995 t.o.m. den 30 juni
1996 betalades timersättning ut till ca 4 400 personer i sfi för 1 140 000
timmar och i särvux till ca 250 personer för 24 500 timmar. Arbetslös-
hetstalen medför att prognosen för utnyttjandet av timersättning är svårbe-
dömd. En översyn av utbetalningsrutinema pågår.

För år 1997 beräknas medelsbehovet utifrån oförändrat antal timmar.
Kostnaderna beräknas därmed till 87,3 miljoner kronor.

Ett förslag från den av regeringen tillkallade utredaren av teckenspråks-
utbildning för föräldrar till döva bam m.m. (SOU 1996:102) remissbe-
handlas för närvarande. Regeringen beräknar 10,3 miljoner kronor för
ersättning vid teckenspråksutbildning under budgetåret 1997.

Fr.o.m. läsåret 1995/96 administrerar CSN ett bidrag till döva och
hörselskadade elever vid vissa skolor. Bidraget kan lämnas för kostnader
för kost, logi, vissa resor samt skäliga merkostnader på grund av funk-
tionshindret. Enligt ett förslag från sjuk- och arbetsskadekommittén (SOU
1996:113) ändras bl.a. åldersgränsen för rätt till förtidspension/sjukbidrag.
I avvaktan på ställningstagande till förslaget, som remissbehandlas för
närvarande, beräknar regeringen oförändrat 52,1 miljoner kronor för detta
ändamål år 1997.

Sammanlagt beräknar regeringen medel under anslaget med 149,7
miljoner kronor.

A 5. Bidrag till vissa studiesociala ändamål

1994/95	Utgift	99 700
1995/96	Anslag	18 730	Utgiftsprognos	25 530
			därav 1996	15 227
1997	Förslag	22 576
1998	Beräknat	23 073
1999	Beräknat	24 088

Beloppen anges i tusental kronor

Från anslaget betalas utgifter för stöd till produktion av studielitteratur för
högskolestuderande som är synskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker.

Anslaget disponeras av Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) som
i samverkan med andra bibliotek skall förse synskadade och andra läshan-
dikappade med litteratur.

Den huvudsakliga faktorn som styr utgifterna på området är antalet
läshandikappade högskolestuderande med behov av anpassad litteratur.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar att anslaget har
överskridits med 2 miljoner kronor. Anslaget har överskridits under flera
år till följd av att antalet utbildningsplatser ökat i högskolan och att fler
läshandikappade studerande utnyttjat platserna. Prognosen för anslags-
belastningen under innevarande budgetår visar att anslaget återigen kom-
mer att överskridas.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 15

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1997

Anslag 22 576 tkr

TPB:s årsredovisning visar att antalet studerande med behov av anpassad
studielitteratur ökat avsevärt under senare år. Under innevarande budgetår
har gruppen med dyslexi ökat med 44 %.

Regeringen har för innevarande år beslutat att anslaget får överskridas
till sammanlagt 25,5 miljoner kronor. För att bättre kunna bedöma be-
hovet av resurser för kommande år anser regeringen att resultatstyrningen
måste förbättras. Målen för verksamheten kommer därför tydligare att
anges i regleringsbrevet så att verksamheten och anslagsutvecklingen noga
kan följas.

Antalet synskadade och funktionshindrade högskolestuderande förväntas
fortsätta att öka. Kostnader för produktion av studielitteratur för studeran-
de som är synskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker beräknas till 22,6
miljoner kronor för budgetåret 1997.

TPB bör få bemyndigande att beställa sådan produktion av student-
litteratur som förfaller till betalning under budgetåret 1998 till ett belopp
av 6 miljoner kronor.

A 6. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa
lärarutbildningar

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 15

1994/95 1995/96	Utgift Anslag	73 931 82 580	Utgiftsprognos därav 1996	74 100 48 200
1997	Förslag	57 409
1998	Beräknat	58 672
1999	Beräknat	61 254
Beloppen anges i tusental kronor

De utgifter som belastar anslaget är utgifter för vuxenstudiebidrag till
studerande vid utbildning som leder till specialpedagogexamen samt vid
påbyggnadsutbildning till en sådan examen. Studerande som antas till
utbildningen har i princip rätt till stödet.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslagsöver-
skridande om knappt 17 miljoner kronor. Prognosen för anslagsbelast-
ningen under innevarande budgetår visar emellertid att den aktuella på-
byggnadsutbildningen i större utsträckning än tidigare anordnas genom
kortare kurser och på deltid, varför medelsramen inte beräknas överskri-
das.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1997

Anslag 57 409 tkr

Regeringen konstaterar att det alltjämt råder brist på speciallärare. Under
år 1997 beräknas därför att ett oförändrat antal studerande, dvs. ca 1 400,
kommer att beviljas vuxenstudiebidrag. Medelsbehovet för budgetåret
1997 beräknas uppgå till 57,4 miljoner kronor.

A 7. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa
naturvetenskapliga och tekniska utbildningar

1995/96	Anslag	435 600	Utgiftsprognos därav 1996	311 500 263 500
1997	Förslag	525 571
1998	Beräknat	577 723
1999	Beräknat	541 272

Beloppen anges i tusental kronor

3 Riksdagen 1996197.1 saml. Nr 1. Del 6

De utgifter som belastar anslaget är kostnader för vuxenstudiestöd enligt
förordningen (1995:819) om vissa naturvetenskapliga och tekniska hög-
skoleutbildningar med särskilt vuxenstudiestöd m.m. Studerande som är
behöriga att antas kan beviljas stöd.

Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande år visar att me-
delsramen inte kommer att överskridas.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 15

Resurser 1997

Anslag 525 571 tkr

För att stimulera intresset för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar
föreslog regeringen under våren 1995 att en särskild utbildningssatsning
skulle göras inom högskolan om totalt 9 000 platser. De studerande som
antas på dessa utbildningsplatser erbjuds studiestöd enligt reglerna för
särskilt vuxenstudiestöd (svux) som normalt är en förmånligare stödform
än studiemedel. Insatsen är tillfällig och antagningen till utbildningsplat-
serna avser endast tre tillfällen med början hösten 1995. Regeringen har
noga följt utbildningssatsningen och bl.a. inhämtat antagningsmyndig-
heternas och CSN:s erfarenheter. Vid det första antagningstillfället höstter-
minen 1995 antogs ca 1 900 personer. Trots att intresset för utbildnings-
satsningen varit stort kunde inte alla tillgängliga platser fyllas vid det
första antagningstillfället. Detta kan delvis förklaras med informations-
svårigheter. Inför den senaste antagningen har regeringen ändrat vissa
regler för beviljning av vuxenstudiestödet. Preliminära uppgifter för
hösten 1996 visar att drygt 2 800 studenter har antagits. Enligt regering-
ens bedömning kommer resterande platser att kunna fyllas vid kommande
antagningstillfälle. Regeringen beräknar utgiften för år 1997 till 525,6
miljoner kronor.

Utgiftsområde 16

Utbildning och
universitetsforskning

Förslag till statsbudget för år 1997

Utbildning och universitetsforskning _Prop

(Utgiftsområde 16) 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut ...................7

2 Lagtext ............. ........ 16

2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen

(1985:1100) ..................... 16

2.2 Förslag till lag om ändring i högskolelagen

(1992:1434) ..................... 17

3 Inledning ...................... 18

3.1 Allmänt ...................... 18

3.2 Utvecklingsperspektivet............. 18

3.3 EU-samarbetet inom utbildning och

forskning ......................25

3.4 Utgiftsutveckling..................27

4 Barnomsorg, skola och vuxenutbildning ........28

4.1 Allmänt ......................28

4.2 Resultatinformation................32

4.3 Anslag ......................35

A 1. Statens skolverk ..................38

A 2. Skolutveckling ...................40

A 3. Forskning inom skolväsendet .........42

A 4. Genomförande av skolreformer........44

A 5. Statens institut för handikappfrågor

i skolan ........................45

A 6. Skolutveckling och produktion av

läromedel för elever med handikapp .... 47

A 7. Specialskolor och resurscenter.........49

A 8. Särskilda insatser på skolområdet ......52

A 9. Sameskolor......................55

A 10. Bidrag till viss verksamhet motsvarande

grundskola och gymnasieskola ........57

All. Bidrag till svensk undervisning i utlandet . 58

A 12. Statens skolor för vuxna.............60

A 13. Bidrag till viss verksamhet inom vuxenut-
bildning ......................61

A 14. Särskilda utbildningsinsatser för vuxna ... 63

A 15. Delegationen för genomförande av
vissa EU-program inom utbildning

och kompetensutveckling m.m.........67

4.4 Övriga frågor ....................69

5 Universitet och högskolor ..................70

5.1 Högre utbildning och forskning........70

5.1.1 Allmänt om högre utbildning

och forskning ....................70

5.1.2 Högskolan inför 2000-talet...........77

5.2 Omvärldsanalys...................81

5.3 Grundläggande högskoleutbildning .....84

5.3.1 Kvalitet och förnyelse inom den

högre utbildningen.................84

5.3.2 Kraftig utbyggnad av den högre

utbildningen .....................87

5.3.2.1 En förnyad lärarutbildning ...........89

5.3.2.2 Tekniska och naturvetenskapliga ut-
bildningar .......................99

5.3.2.3 Konstnärliga utbildningar........... 106

5.3.2.4 Utbildningar inom vårdområdet m.m ... 112

5.3.2.5 Fortbildning och vidareutbildning ..... 117

5.4 Nya högskolor .................. 119

5.4.1 Högskola i Malmö................ 119

5.4.2 Södertörns högskola............... 124

5.4.3 Högskola på Gotland.............. 126

5.5 Forskning och forskarutbildning ...... 127

5.5.1 Fakultetsresurser och nya forsknings-
satsningar ...................... 128

5.5.2 Universitetsbegreppet.............. 140

5.5.3 Forskning vid mindre och medelstora

högskolor...................... 143

5.5.4 Forskarutbildning ................ 148

5.6 Jämställdhet och genusforskning...... 149

5.6.1 Jämställdhet inom högskolan ........ 149

5.6.2 Genusforskning.................. 151

5.7 Invandrare och den högre

utbildningen .................... 153

5.8 Informationstekniken - hög-
skolans roll..................... 155

5.9 Högskolans tredje uppgift........... 160

5.10 Internationellt samarbete............ 164

5.10.1 EU-samarbete inom högre utbildning . . . 165

5.10.2 Östersjösamarbete ................ 166

5.10.3 Nordiskt samarbete .............. 167

5.10.4 Gästforskare/gästlärare utomlands ..... 168

5.11 Organisatoriska frågor............. 168

5.12 Anslagstekniska frågor m.m.......... 169

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

5.12.1	Anslagsberäkningar för universitet och högskolor..................	. 169	Prop. 1996/97:1 Utgiftsområde 16
5.12.2	Justering av per capita-ersättningar . . .	. 171
5.12.3	Anslagssystem .................	. 172
5.13	Utbildningsuppdragen för treårs- perioden 1997-1999 ..............	. 173
5.14	Anslag ....................	. . 176
B 1.	Uppsala universitet: Grundutbildning ................	. . 176
B 2.	Uppsala universitet Forskning och forskarutbildning .....	. . 179
B 3.	Lunds universitet: Grundutbildning ................	. . 181
B 4.	Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning .....	. . 184
B 5.	Göteborgs universitet: Grundutbildning ................	. . 186
B 6.	Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning ....	. . 189
B 7.	Stockholms universitet: Grundutbildning ...............	. . 191
B 8.	Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning ....	. . 193
B 9.	Umeå universitet: Grundutbildning . .	. . 195
B 10.	Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning ....	. . 198
B 11.	Linköpings universitet: Grundutbildning ...............	. . 200
B 12.	Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning ....	. . 203
B 13.	Karolinska institutet: Grundutbildning ...............	. . 205
B 14.	Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning ....	. . 207
B 15.	Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning ...............	. . 209
B 16.	Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning ....	. . 211
B 17.	Högskolan i Luleå: Grundutbildning .	. . 213
B 18.	Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning ....	. . 215
B 19.	Danshögskolan: Grundutbildning ....	. . 217
B 20.	Dramatiska insitutet: Grundutbildning ...............	. . 218
B 21.	Högskolan i Borås: Grundutbildning ...............	. . 220
B 22.	Högskolan Dalarna: Grundutbildning ...............	. . 222

B 23. Högskolan i Gävle/Sandviken:
Grundutbildning ................. 225

B 24. Högskolan i Halmstad:
Grundutbildning ................. 227

B 25. Högskolan i Kalmar:

Grundutbildning ................. 229

B 26. Högskolan i Karlskrona/Ronneby:

Grundutbildning ................. 231

B 27. Högskolan i Karlstad:

Grundutbildning ................. 233

B 28. Högskolan Kristianstad:

Grundutbildning ................. 236

B 29. Högskolan i Skövde:

Grundutbildning ................. 238

B 30. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla:

Grundutbildning ................. 240

B 31. Högskolan i Växjö:

Grundutbildning ................. 242

B 32. Högskolan i Örebro:

Grundutbildning ................. 244

B 33. Högskoleutbildning på Gotland:

Grundutbildning ................. 247

B 34. Idrottshögskolan i Stockholm:

Grundutbildning ................. 249

B 35. Konstfack: Grundutbildning ......... 250

B 36. Kungl. Konsthögskolan:

Grundutbildning ................. 252

B 37. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm:

Grundutbildning ................. 253

B 38. Lärarhögskolan i Stockholm:

Grundutbildning ................. 255

B 39. Mitthögskolan: Grundutbildning ...... 258

B 40. Mälardalens högskola:

Grundutbildning ................. 260

B 41. Operahögskolan i Stockholm:

Grundutbildning ................. 262

B 42. Södertörns högskola:

Grundutbildning ................. 264

B 43. Teaterhögskolan i Stockholm:

Grundutbildning ................. 265

B 44. Enskilda och kommunala högskole-
utbildningar m.m.................266

B 45. Särskilda utgifter vid universitet och

högskolor m.m................... 274

B 46. Forskning och konstnärligt utvecklings-
arbete vid vissa högskolor .......... 277

B 47. Sunet ..................... 280

B 48. Ersättningar för klinisk utbildning och

forskning ..................... 282

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

6 Högskolemyndigheter...................		. 284 . 284 . 284 . 287 . 289	Prop. 1996/97:1 Utgiftsområde 16
6.1 C 1. C 2. C 3.	Anslag ..................... Högskoleverket.................. Verket för högskoleservice......... Centrala studiestödsnämnden........	. 284 . 284 . 284 . 287 . 289	Prop. 1996/97:1 Utgiftsområde 16
7 Nationella och internationella forskningsresurser		. 292
7.1	Allmänt ....................	. 292
7.2	Resultatinformation..............	. 294
7.3	Anslag ....................	. 297
D 1.	Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation .............	. 297
D 2.	Forskningsrådsnämnden: Förvaltning . .	. 299
D 3.	Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning ..........	. 300
D 4.	Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning.........	. 303
D 5.	Medicinska forskningsrådet: Forskning......................	. 304
D 6.	Medicinska forskningsrådet: Förvaltning.....................	. 306
D 7.	Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning......................	. 307
D 8.	Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning.....................	. 308
D 9.	Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning......................	. 309
D 10.	Teknikvetenskapliga forskningrådet: Förvaltning.....................	. 311
D 11.	Rymdforskning..................	. 312
D 12.	Rådet för forskning om universitet och högskolor......................	. 313
D 13.	Kungl. biblioteket ................	. 314
D 14.	Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek......................	. 315
D 15.	Institutet för rymdfysik ............	. 317
D 16.	Polarforskningssekretariatet.........	. 318
D 17.	Rådet för forsknings- och utvecklings- samarbete mellan Sverige och EU ....	. 319
D 18.	Europeisk forskningssamverkan......	. 321
D 19.	Särskilda utgifter för forskningsändamål...............	. 322
D 20.	Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning.....................	. 324
7.4	Bemyndiganden.................	. 325

8 Gemensamma ändamål ................... 327

8.1 Allmänt ..................... 327

E 1. Kostnader för Sveriges medlemskap i

Unesco m.m.................... 327

E 2. Utvecklingsarbete inom Utbildnings-
departementets område m.m.......... 329

Rättsdatablad............................... 331

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100),

2. antar regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen
(1992:1434),

3. godkänner förslaget till ram för år 1997 för statsbidragsberättigade
årselevplatser vid riksintematskolor, internationella grund- och
gymnasieskolor och IB-utbildningar i enlighet med vad regeringen
förordar under avsnittet A 10,

4. godkänner förslaget till ram för år 1997 för statsbidragsberättigade
årselevplatser vid kompletterande skolor i enlighet med vad rege-
ringen förordar under avsnittet A 13,

5. godkänner det som regeringen förordar om omfattningen av och
principerna för utbyggnaden av den högre utbildningen under bud-
getåren 1997 - 1999 (avsnitt 5.3.2),

6. godkänner vad regeringen förordar om stöd till lärarutbildningen
(avsnitt 5.3.2.1),

7. godkänner vad regeringen förordar om stöd till teknik- och naturve-
tenskapscentrum (avsnitt 5.3.2.2),

8. godkänner vad regeringen förordar om åtgärder inom konstnärliga
utbildningar (avsnitt 5.3.2.3),

9. godkänner vad regeringen förordar om åtgärder för utbildningar
inom vårdområdet (avsnitt 5.3.2.4),

10. godkänner att en högskola inrättas i Malmö med den inriktning och
omfattning som regeringen förordar (avsnitt 5.4.1),

11. godkänner att en högskola inrättas på Gotland med den inriktning
som regeringen förordar (avsnitt 5.4.3),

12. godkänner vad regeringen förordar om forskningssatsningar vid
universitet och högskolor (avsnitt 5.5.1),

13. godkänner vad regeringen förordar beträffande universitetsbegreppet
(avsnitt 5.5.2),

14. godkänner vad regeringen förordar om forskning vid mindre och
medelstora högskolor (avsnitt 5.5.3),

15. godkänner vad regeringen förordar om genusforskning (avsnitt 5.6),

16. bemyndigar regeringen att vidta nödvändiga åtgärder för att avveck-
la den affärsdrivande verksamheten vid Uppsala Datacentral
(UDAC) vid Uppsala universitet (avsnitt 5.9),

17. godkänner vad regeringen förordar om stöd till svenska gästforska-
re/gästlärare i utlandet (avsnitt 5.10.4),

18. godkänner de belopp för ersättning för helårsstudenter och helår-
sprestationer som regeringen förordar för de olika utbildningsom-
rådena för budgetåret 1997 (avsnitt 5.12.2),

19. godkänner vad regeringen förordar om generellt utbildningsuppdrag
för treårsperioden 1997-1999 (avsnitt 5.13),

20. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Uppsala universi-
tet avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad rege-

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

ringen förordar i avsnittet B 1,

21. godkänner att verksamhetsmålen för åren 1997 - 1999 för forskning
och forskarutbildning vid Uppsala universitet skall vara i enlighet
med vad regeringen förordar i avsnittet B 2,

22. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Lunds universitet
avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar i avsnittet B 3,

23. godkänner att verksamhetsmålen för åren 1997 - 1999 för forskning
och forskarutbildning vid Lunds universitet skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar i avsnittet B 4,

24. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Göteborgs univer-
sitet avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad rege-
ringen förordar i avsnittet B 5,

25. godkänner att verksamhetsmålen för åren 1997 - 1999 för forskning
och forskarutbildning vid Göteborgs universitet skall vara i enlighet
med vad regeringen förordar i avsnittet B 6,

26. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Stockholms
universitet avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 7,

27. godkänner att verksamhetsmålen för åren 1997 - 1999 för forskning
och forskarutbildning vid Stockholms universitet skall vara i enlig-
het med vad regeringen förordar i avsnittet B 8,

28. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Umeå universitet
avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar i avsnittet B 9,

29. godkänner att verksamhetsmålen för åren 1997 - 1999 för forskning
och forskarutbildning vid Umeå universitet skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar i avsnittet BIO,

30. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Linköpings uni-
versitet avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet Bli,

31. godkänner att verksamhetsmålen för åren 1997 - 1999 för forskning
och forskarutbildning vid Linköpings universitet skall vara i enlighet
med vad regeringen förordar i avsnittet B 12,

32. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Karolinska in-
stitutet avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 13,

33. godkänner att verksamhetsmålen för åren 1997 - 1999 för forskning
och forskarutbildning vid Karolinska institutet skall vara i enlighet
med vad regeringen förordar i avsnittet B 14,

34. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Kungl. Tekniska
högskolan avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 15,

35. godkänner att verksamhetsmålen för åren 1997 - 1999 för forskning
och forskarutbildning vid Kungl. Tekniska högskolan skall vara i
enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 16,

36. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i
Luleå avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 17,

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

37. godkänner att verksamhetsmålen för åren 1997 - 1999 för forskning
och forskarutbildning vid Högskolan i Luleå skall vara i enlighet
med vad regeringen förordar i avsnittet B 18,

38. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Danshögskolan
avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar i avsnittet B 19,

39. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Dramatiska in-
stitutet avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 20,

40. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i
Borås avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 21,

41. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan Dalar-
na avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad rege-
ringen förordar i avsnittet B 22,

42. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i
Gävle/Sandviken avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet
med vad regeringen förordar i avsnittet B 23,

43. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i
Halmstad avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 24,

44. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i
Kalmar avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 25,

45. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i
Karlskrona/Ronneby avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet
med vad regeringen förordar i avsnittet B 26,

46. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i
Karlstad avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 27,

47. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan Kris-
tianstad avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 28,

48. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i
Skövde avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 29,

49. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlig-
het med vad regeringen förordar i avsnittet B 30,

50. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i
Växjö avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 31,

51. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i
Örebro avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 32,

52. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskoleutbild-
ningen på Gotland avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet
med vad regeringen förordar i avsnittet B 33,

53. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Idrottshögskolan

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

i Stockholm avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar i avsnittet B 34,

54. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Konstfack av-
seende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar i avsnittet B 35,

55. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Kungl. Kon-
sthögskolan avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar i avsnittet B 36,

56. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Kungl. Musik-
högskolan i Stockholm avseende åren 1997 - 1999 skall vara i
enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 37,

57. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Lärarhögskolan
i Stockholm avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar i avsnittet B 38,

58. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Mitthögskolan
avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar i avsnittet B 39,

59. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Mälardalens
högskola avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 40,

60. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Operahögskolan
i Stockholm avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar i avsnittet B 41,

61. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Södertörns hög-
skola avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 42,

62. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Teaterhögskolan
i Stockholm avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar i avsnittet B 43,

63. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten
inom Högskoleverkets ansvarsområde skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet C 1,

64. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten
inom Verkets för högskoleservice ansvarsområde skall vara i enlig-
het med vad regeringen förordar i avsnittet C 2,

65. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten
inom Forskningsrådsnämndens ansvarsområde skall vara i enlighet
med vad regeringen förordar i avsnittet D 1,

66. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten
inom Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets ansvar-
sområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet
D3,

67. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten
inom Medicinska forskningsrådets ansvarsområde skall vara i enlig-
het med vad regeringen förordar i avsnittet D 5,

68. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten
inom Naturvetenskapliga forskningsrådets ansvarsområde skall vara
i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet D 7,

69. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

inom Teknikvetenskapliga forskningsrådets ansvarsområde skall vara
i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet D 9,

70. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten
inom Kungl. bibliotekets ansvarsområde skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar i avsnittet D 13,

71. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten
inom Statens psykologisk-pedagogiska biblioteks ansvarsområde
skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet D 14,

72. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten
inom Institutets för rymdfysik ansvarsområde skall vara i enlighet
med vad regeringen förordar i avsnittet D 15,

73. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten
inom Polarforskningssekretariatets ansvarsområde skall vara i enlig-
het med vad regeringen förordar i avsnittet D 16,

74. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten
inom Rådets för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sveri-
ge och EU ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar i avsnittet D 17,

75. bemyndigar regeringen att under år 1997 låta staten ta på sig ekono-
miska förpliktelser i samband med stöd till forskning som finans-
ieras under verksamhetsområdet Nationella och internationella forsk-
ningsresurser som innebär åtaganden i enlighet med vad regeringen
förordar under avsnitt 7.4, och

76. för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområdet 16 Ut-
bildning och universitetsforskning enligt följande uppställning:

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Anslag		Anslagstyp	Anslagsbelopp (tusental kr)
A 1.	Statens skolverk	ramanslag	242 340
A 2.	Skolutveckling	ramanslag	161 228
A 3.	Forskning inom skolväsendet	ramanslag	7 708
A 4.	Genomförande av skolreformer	ramanslag	122 424
A 5.	Statens institut för handikappfrågor i skolan	ramanslag	114 375

A 6. Skolutveckling och produktion av läromedel för

elever med handikapp	ramanslag	20 467
A 7. Specialskolor och resurscenter	ramanslag	414 840
A 8. Särskilda insatser på skolområdet	ramanslag	243 856
A 9. Sameskolor	ramanslag	33 246
A 10. Bidrag till viss verksamhet motsvarande
grundskola och gymnasieskola	ramanslag	113 812
All. Bidrag till svensk undervisning i utlandet	ramanslag	81 391
A 12. Statens skolor för vuxna	ramanslag	38 411
A 13. Bidrag till viss verksamhet inom vuxen-	ramanslag	130 336
utbildning
A 14. Särskilda utbildningsinsatser för vuxna	ramanslag	2 546 348
A 15. Delegationen för genomförande av vissa EU-	ramanslag	4 700

program inom utbildning och kompetensutveck-

ling m.m.
B 1.	Uppsala universitet: Grundutbildning	ramanslag	763 015
B 2.	Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning	ramanslag	906 412
B 3.	Lunds universitet: Grundutbildning	ramanslag	1 228 535
B 4.	Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning	ramanslag	941 950
B 5.	Göteborgs universitet: Grundutbildning	ramanslag	926 538
B 6.	Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning	ramanslag	723 664
B 7.	Stockholms universitet: Grundutbildning	ramanslag	631 848
B 8.	Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning	ramanslag	743 788
B 9.	Umeå universitet: Grundutbildning	ramanslag	634 097
B 10.	Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning	ramanslag	500 155
B 11.	Linköpings universitet: Grundutbildning	ramanslag	577 673
B 12.	Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning	ramanslag	323 203
B 13.	Karolinska institutet: Grundutbildning	ramanslag	307 388

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Anslag	Anslagstyp	Anslagsbelopp (tusental kr)
B 14. Karolinska institutet:
Forskning och forskarutbildning	ramanslag	558 025
B 15. Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning	ramanslag	622 837
B 16. Kungl. Tekniska högskolan:
Forskning och forskarutbildning	ramanslag	487 667
B 17. Högskolan i Luleå: Grundutbildning	ramanslag	322 002
B 18. Högskolan i Luleå:
Forskning och forskarutbildning	ramanslag	166 997
B 19. Danshögskolan: Grundutbildning	ramanslag	21 995
B 20. Dramatiska institutet: Grundutbildning	ramanslag	52 273
B 21. Högskolan i Borås: Grundutbildning	ramanslag	125 528
B 22. Högskolan Dalarna: Grundutbildning	ramanslag	166 828
B 23. Högskolan i Gävle/Sandviken:
Grundutbildning	ramanslag	166 145
B 24. Högskolan i Halmstad: Grundutbildning	ramanslag	100 710
B 25. Högskolan i Kalmar: Grundutbildning	ramanslag	172 385
B 26. Högskolan i Karlskrona/Ronneby:
Grundutbildning	ramanslag	96 554
B 27. Högskolan i Karlstad: Grundutbildning	ramanslag	247 545
B 28. Högskolan Kristianstad: Grundutbildning	ramanslag	126 461
B 29. Högskolan i Skövde: Grundutbildning	ramanslag	95 901
B 30. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla:
Grundutbildning	ramanslag	80 533
B 31. Högskolan i Växjö: Grundutbildning	ramanslag	197 693
B 32. Högskolan i Örebro: Grundutbildning	ramanslag	232 609
B 33. Högskoleutbildning på Gotland:
Grundutbildning	ramanslag	31 918
B 34. Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning ramanslag		33 396
B 35. Konstfack: Grundutbildning	ramanslag	95 437
B 36. Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning	ramanslag	45 377
B 37. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm:
Grundutbildning	ramanslag	80 450
B 38. Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning	ramanslag	275 532
B 39. Mitthögskolan: Grundutbildning	ramanslag	304 044
B 40. Mälardalens högskola: Grundutbildning	ramanslag	203 776
B 41. Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning ramanslag		13 165
B 42. Södertörns högskola: Grundutbildning	ramanslag	75 975
B 43. Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning ramanslag		21 743

4 Riksdagen 1996/97.1 saml. Nr 1. Del 6

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Anslag	Anslagstyp	Anslagsbelopp (tusental kr)
B 44. Enskilda och kommunala
högskoleutbildningar m.m.	ramanslag	1 379 837
B 45. Särskilda utgifter vid universitet och
högskolor m.m.	ramanslag	534 155
B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete
vid vissa högskolor	ramanslag	295 196
B 47. Sunet	ramanslag	100 000
B 48. Ersättningar för klinisk utbildning
och forskning	ramanslag	1 549 946
C 1. Högskoleverket	ramanslag	143 671
C 2. Verket för högskoleservice	ramanslag	10 000
C 3. Centrala studiestödsnämnden	ramanslag	276 727
D 1. Forskningsrådsnämnden: Forskning och
forskningsinformation	ramanslag	83 276
D 2. Forskningsrådsnämnden: Förvaltning	ramanslag	18 318
D 3. Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning	ramanslag	210 444
D 4. Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet: Förvaltning	ramanslag	7 795
D 5. Medicinska forskningsrådet: Forskning	ramanslag	326 533
D 6. Medicinska forskningsrådet: Förvaltning	ramanslag	9 771
D 7. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning	ramanslag	525 426
D 8. Naturvetenskapliga forskningsrådet:
Förvaltning	ramanslag	18 773
D 9. Teknikvetenskapliga forskningsrådet:
Forskning	ramanslag	272 237
D 10. Teknikvetenskapliga forskningsrådet:
Förvaltning	ramanslag	9 244
D 11. Rymdforskning	ramanslag	38 837
D 12. Rådet för forskning om universitet och	ramanslag	8 207
högskolor
D 13. Kungl. biblioteket	ramanslag	190 162
D 14. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek	ramanslag	8 029
D 15. Institutet för rymdfysik	ramanslag	36 434
D 16. Polarforskningssekretariatet	ramanslag	21 850

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Anslag		Anslagstyp	Anslagsbelopp (tusental kr)
D 17.	Rådet för forsknings- och utvecklingssam- arbete mellan Sverige och EU	ramanslag	9 506
D 18.	Europeisk forskningssamverkan	ramanslag	317 367
D 19.	Särskilda utgifter för forsknings- ändamål	ramanslag	104 366
D 20.	Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning	ramanslag	90 978
E 1.	Kostnader för Sveriges medlemsskap i i Unesco m.m.	ramanslag	35 828
E 2.	Utvecklingsarbete inom Utbildnings- departementets område m.m.	ramanslag	18 947

Summa för utgiftsområdet

25 357 109

2 Lagtext

2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Härigenom föreskrivs att 15 kap. 6 § skollagen (1985:1100)' skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 kap.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Regeringen får utan hinder av
föreskrifterna i 4 kap. 4 §, 5 kap.
21 § och 11 kap. 5 § meddela före-
skrifter om skyldighet för den som
vill genomgå särskilt anordnad
prövning i grundskolan, gymnasie-
skolan eller kommunal vuxenut-
bildning att betala en avgift som
tillfaller huvudmannen för utbild-
ningen.

Regeringen får utan hinder av
föreskrifterna i 4 kap. 4 §, 5 kap.
21 §, 11 kap. 5 § och 13 kap. 8 §
meddela föreskrifter om skyldighet
för den som vill genomgå särskilt
anordnad prövning i grundskolan,
gymnasieskolan, kommunal vux-
enutbildning eller svenskundervis-
ning för invandrare att betala en
avgift som tillfaller huvudmannen
för utbildningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

¹ Lagen omtryckt 1991:1111.

2.2 Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § högskolelagen (1992:1434) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

2§

Staten skall som huvudman anordna högskolor för

1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på
beprövad erfarenhet, och

2. forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklings-
arbete.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

/ forskning och utvecklingsarbete
ingår att sprida kännedom om
verksamheten samt om hur sådana
kunskaper och erfarenheter som
har vunnits i verksamheten skall
kunna tillämpas.

Högskolorna skall också samver-
ka med det omgivande samhället
och informera om sin verksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

3 Inledning

3.1 Allmänt

Utgiftsområdet avser skola och barnomsorg, vuxenutbildning, kvalificerad
yrkesutbildning, högskoleutbildning och forskning samt centrala myndig-
heter inom Utbildningsdepartementets område. Förslaget bygger på de
förslag regeringen tidigare presenterat i fråga om satsningar på vuxenut-
bildning och högskoleutbildning, först i den ekonomiska vårpropositionen
(prop. 1995/96:150), sedan i sommarens sysselsättningsproposition (prop.
1995/96:222). Förslag till ställningstaganden inom olika utbildningsom-
råden presenteras. Vidare innehåller budgetförslaget förslag till anslag och
andra ställningstaganden i anslutning till de förslag till mål och riktlinjer
för forskningen och forskningspolitiken, som regeringen presenterar i den
forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5), vilken beslutas idag.
Sistnämnda proposition bygger i vissa delar på förslagen i propositionen
(prop. 1996/97:22) om statliga stiftelser, vilken även beslutas idag. De
resursmässiga konsekvenserna av förslagen i IT- propositionen (prop.
1995/96:125) tas nu upp. Delar av resurssatsningen inom IT-området har
ett samband med de förslag inom biblioteksområdet som läggs fram i
regeringens proposition (prop. 1996/97:3) om kulturpolitik.

En välutbildad befolkning är en avgörande förutsättning för en ekono-
misk utveckling som kan stärka och utveckla vårt demokratiska välfärds-
samhälle. Därför görs viktiga satsningar på en expansion av vuxenut-
bildning och högskola. Detta sker i en statsfinansiell situation där även
utbildningen och forskningen måste bidra till saneringen av statsfinans-
erna. Regeringen har tidigare redovisat detta i propositioner enligt vad
som ovan nämnts. För att få utrymme för ytterligare angelägna åtgärder
som nu föreslås har omprioriteringar gjorts inom ramarna.

Förutom vuxenutbildning och högskoleutbildning spelar förskola och
skola en mycket betydelsefull roll för tillväxt och välstånd vilket påpekas
alltmer i den internationella debatten både av OECD (senast i The OECD
Jobs Strategy, Technology, Productivity and Job Creation, 1996) och av
fristående ekonomer. Behov av återkommande utbildning i ett livslångt
lärande framhålls. Genomgående betonas också behovet av nya former för
kunskaper, kunskapsproduktion och lärande.

3.2 Utvecklingsperspektivet

Som ett resultat av framsynta utbildningssatsningar under årtionden är
svenska folket välutbildat. I relation till bruttonationalprodukten, BNP, har
den totala offentliga utbildningskostnaden ökat de senaste åren. Budgetåret
1994/95 beräknades den sammanlagda kostnaden för statens, kommuner-
nas och landstingens utbildningsverksamhet uppgå till ungefär 7% av
BNP, vilket internationellt sett är en förhållandevis stor andel.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Figur 16.3.1

Offentliga utgifter för utbildningsområdet i procent av BNP
i Sverige jämfört med OECD

Procent

Sverige avsätter mer offentliga medel till utbildningsområdet i procent av BNP än
genomsnittligt i övriga OECD-länder. Kostnaden för skola och förskola minskade
i vårt land i relation till BNP mellan år 1991 och 1993, men låg fortfarande på en
relativt hög nivå. Samtidigt har kostnaden för högskoleområdet ökat i vårt land
sedan slutet av 1980-talet.

Expansionen av den eftergymnasiala utbildningen under 1960-talet, ut-
byggnaden av gymnasieskolan under 1980-talet samt omfattande sats-
ningar på vidareutbildningar för vuxna har medfört att stora delar av
befolkningen numera har en bred utbildning på gymnasie- eller högskole-
nivå. Sedan slutet av 1980-talet pågår dessutom en kraftig expansion av
högskolan. Fortfarande finns dock stora grupper av vuxna med en ut-
bildning som inte motsvarar det moderna arbetslivets krav. Vidare är de
högutbildade mycket ojämnt fördelade på arbetsmarknaden. Inom till-
verkningsindustrin är andelen med högskoleutbildning knappt 20%, medan
den inom den offentliga sektorn uppgår till över 40%.

Stor vikt har i Sverige sedan länge lagts vid allas behov av grundläg-
gande utbildning. Internationellt sett är detta ett svenskt kännetecken.
1900-talets skol- och vuxenutbildningsreformer har varit av stor betydelse.
Sverige har också enligt en OECD-studie (Adult Literacy, 1995) fort-
farande ett internationellt försteg genom befolkningens höga läs- och
skrivförmåga. Viktigt för detta är även vår barnomsorg, som har till
uppgift att ge bam pedagogisk stimulans och som gör det möjligt för
småbarnsföräldrar att kombinera arbete eller studier med foräldraskap.
Barnomsorgen har under de senaste 25 åren byggts ut såväl kvalitativt
som kvantitativt.

I Sverige skall skolan inte bara erbjuda undervisning av hög kvalitet till
gagn för framtida välstånd och ekonomisk tillväxt. Genom ett nära samar-
bete mellan förskola, skolbarnsomsorg och skola skapas bättre förutsätt-
ningar att möta varje bam på dess individuella nivå. För alla bam och

ungdomar utgör skolan och dess vardag en stor och betydelsefull del av
deras liv. För eleverna är skolan en helhet. Det är lärande och lektioner,
men också kamrater, vänner, vuxenkontakter osv. I den skolpolitiska
diskussionen är det viktigt att se skolan både som en förberedelse för livet
och som en stor del av själva livet. Utifrån detta perspektiv blir frågor om
utveckling, kvalitet, rättvisa och möjligheten att påverka av central be-
tydelse. Skolans betydelse för att skapa välfärd och åstadkomma en god
fördelningspolitik får inte underskattas. Regeringen avser att återkomma
till bl a dessa frågor i en kommande utvecklingsplan för skolan.

Den svenska utbildningspolitiken har vidare skapat ett öppet utbild-
ningssystem utan återvändsgränder. Sedan över 30 år tillbaka har vi en
gemensam grundskola. Den nyligen genomförda gymnasiereformen in-
nebär en gymnasieskola för alla där inget program får bli en återvänds-
gränd som stänger ute elever från ett aktivt medborgarskap, ett utvecklat
arbetsliv eller vidare studier. Det handlar också om vuxenutbildningen där
folkbildning - studieförbund och folkhögskola - är det äldre inslaget och
komvux det nyare. När den svenska vuxenutbildningen nu skall utvecklas
i en ny form sker det som ett ytterligare steg i en lång utveckling.

Folkbildningens historia är både parallell till och en förutsättning för
demokratiseringen av Sverige under 1800- och 1900-talen. Det öppna
utbildningssystemet, varav folkbildningen är en del, och dess principer är
basen både för den svenska demokratin och för uppnådda ekonomiska
framsteg. Folkbildningen behandlas under utgiftsområde 17 Kultur, medi-
er, trossamfund och fritid.

Sverige har även en lång tradition på yrkesutbildningens område.
Yrkesutbildningen bedrivs i många former inom högskola, gymnasieskola
och vuxenutbildning. Den pågående försöksverksamheten med kvalificerad
yrkesutbildning ger många spännande möjligheter till samverkan mellan
kommuner, näringsliv och högskolor.

Det är också värt att notera att Sverige tillsammans med de andra
nordiska länderna blivit pionjärer i världen för utbildningen för olika
kategorier av funktionshindrade. Detta förhållande är ett av de tydligaste
uttrycken för strävan till ett samhälle där inga utesluts. Framför allt in-
nebar utvecklingen under 1960- och 1970-talet något nytt. Utbildningens
syfte blev att förbereda för ett liv i samhället och utanför de gamla, stora
institutionerna.

Den svenska högskolan bär på en tradition av kvalitet, öppenhet och
nyttoinriktning. Denna inriktning behöver förstärkas. Den tidigare tradi-
tionen är en styrka när nu universiteten och högskolorna utöver att under-
visa och forska i ökad utsträckning skall samverka med det övriga sam-
hället (högskolans tredje uppgift). Vidare har den svenska högskolan en
god regional förankring, vilket utgör en god grund för fortsatt utveckling.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Figur 16.3.2

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

SVERIGES UTBILDNINGSVÄSENDE

(Uppgifter avsende läsåret 1994/95)

Doktor

Forskar-
utbildning

Grund-
läggande
högskole-

utbildning >rf f
|IH

Program

Utlands-, sär- och
specialskolor

15 000 elever, 180-tal
skolor, 5 500 lärare
kostnad cirka

2,5 miljarder kr

r/l*Licentiat

2 - 3 %
av en årskull

19år

Fristående kurser

Högskola

Drygt 230 000 helårsstuderande
varav 220 000 i grundutbildning,
22 000 lärare och forskare, 6000
som har forskarutbildningstjänst
samt 19 000 övrig personal,
70-tal högskolor, kostnad
inklusive forskning

Cirka 31 miljarder kr.
(därav studiestöd
cirka 6,5 miljarder kr)

40-50 % av en
årskull går vidare
till högskolan

Vuxenutbildning
och folkbildning

315 000 helårsstuderande,
varav flertalet är över 20 år,
ca 700 skolor och 11 studie-
förbund, ca 21 000 lärare,
kostnad cirka 9,5 miljarder kr
(därav studiestöd

program specia
kurser

Gymnasieskola

310 000 elever,

630 skolor,

r.z '^29 000 lärare,
gj/kostnad cirka

21 miljarder kr
(därav studiestöd

för invandrare (30 000)

E. Vuxenutbildning för
utvecklingsstörda (3 000)

F. Kommunal vuxenutbildning
samt statens skolor för
vuxna (103 000)

G. Folkhögskola (29 000)

H. Studieförbund (150 000)

(helårsstuderande)

Totala antalet helårsstuderande, elever och heltidsin- Total driftskostnad för stat, kommun och landsting = cirka 146 miljarder kr.
skrivna bam i utbildning och barnomsorg = ca 2 130 000. Därav var kostnaden för studiestödsområdet cirka 12,5 miljarder kr.

Exklusive Polishögskola. Militärhögskola, arbetsmarknads- och personalutbildning, (sammanlagt minst 200 000 helårsstuderande),
samt exklusive centrala myndigheter som ingår i Utbildningsdepartementets verksamhetsfält.

I högskolans uppgift att samverka med det övriga samhället ingår i fort-
sättningen att fungera som en stödjepunkt för användningen av in-
formationsteknologi. Den kompetens och de resurser som universiteten
och högskolorna besitter skall kunna utnyttjas för att ge information och
stöd åt medborgarna. Högskolorna kan även spela en mer aktiv roll inom
utbildning, folkbildning och kultur genom en bredare samverkan med
olika utbildningsanordnare och bibliotek allteftersom dessa ansluts till
Internet. Det är också naturligt att högskolan har en central roll vid ge-
nomförandet av de olika åtgärder som nu vidtas som en uppföljning av
den tidigare nämnda IT-propositionen (prop. 1995/96:125). Åtgärderna
skall ses som en samlad nationell satsning för att sprida och öka IT-
användningen. Genom insatser från olika intressenter inom området
utbildning/forskning/kultur kan ett ökat utbud av IT-baserad information
åstadkommas, som kan användas inom många verksamhetsområden.
Universitetsdatanätet SUNET utgör en bas för informationsutbytet. De
bättre möjligheter som skapas är också ett led i regeringens strävan att
genomföra kompetenshöjande åtgärder och sprida utbildningsmöjligheter-
na.

Högskolans pågående expansion är betydande och har framför allt
kommit ungdomarna tillgodo. Av ungdomar i åldersgruppen 20-21 år var
ungefär 12% registrerade i högskolan år 1990/91. Läsåret 1994/95 hade
andelen i motsvarande åldersgrupp mer än fördubblats och var nästan
25%. Av alla ungdomar går nu 30-35% vidare till högskolan före 25 års
ålder och ytterligare 10-15% börjar senare.

Forskarutbildningen genomgår en fortsatt expansion till skillnad från
många OECD-länder. Med nuvarande utvecklingstakt i forskarutbildning-
en beräknas antalet forskarutbildade i befolkningen senast omkring år
2010 att ha fördubblats jämfört med år 1990.

Det finns ur regional synvinkel fortfarande stora skillnader i befolk-
ningens utbildningsnivå. Merparten av landets lågutbildade och personer,
som har högst en tvåårig gymnasieskolutbildning, bor utanför universitets-
regionema. Den satsning som sker inom vuxenutbildningen innebär att
100 000 personer per år, dvs motsvarande en årskull, får möjlighet att
oavsett bostadsort komplettera sin utbildning till en nivå, som vi redan
med självklarhet ger våra ungdomar, och även få behörighet till högsko-
lan. Vuxenutbildningens former utvecklas genom att vuxenutbildnings-
satsningen planeras genomföras som projekt med stort lokalt ansvar. Inom
ramen för en satsning av 30 000 permanenta högskoleplatser sker samti-
digt en förstärkning av de mindre och medelstora högskolorna. Samman-
taget ger detta en snabbare kompetenstillväxt utanför universitetsregioner-
na och bidrar på sikt till en minskning av skillnaderna i utbildningsnivå
mellan landets olika delar. Detta är i sin tur en viktig förutsättning för det
kompetenstillskott som behövs inom näringslivet i alla delar av Sverige.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Figur 16.3.3

Procentandel av befolkningeni åldern 25-64 år som har en
högskoleexamen, den 1 januari 1986 respektive 1996

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Procent av befolk-
ningen, 25-64 år

Stockholm, Övriga län

Göteborg

och Malmö

/ storstadslänen Stockholm, Göteborg och Malmö bor nästan 40 procent av Sveri-
ges befolkning. Av åldersgruppen 25-64 år i dessa län har ungefär 32 procent en
högskoleexamen, vilket är en ökning med 10 procentenheter på tio år. 1 övriga 21
län har denna andel under samma period, genomsnittligt sett, ökat till cirka 22
procent, vilket motsvarar den andel som storstadslänen hade för tio år sedan.

De regionala högskolorna rekryterar dessutom nya grupper till högsko-
lan. Enligt SCB:s studier är det påfallande stora skillnader i den sociala
fördelningen av högskolenyböijare mellan å ena sidan universitet och
fackhögskolor och å andra sidan regionala högskolor. Andelen av de
yngre nybörjarna under 25 år som kom från lägre tjänstemanna- och
arbetarbakgrund under början av 1990-talet var 50% vid de mindre
högskolorna, men bara 35% vid universiteten.

Den satsning på en expansion av den högre utbildningen i Sverige som
nu föreslås är mot bakgrund av tillväxt- och sysselsättningsaspekterna en
av de viktigaste utbildningspolitiska åtgärderna sedan slutet av 1980-talet.
Av den europeiska utvecklingen kan vissa slutsatser dras som bör tas till
vara i den svenska planeringen.

Antalet studerande inom den högre utbildningen har ökat i samtliga EU-
och EES-länder sedan 1970-talet. I bland annat Sverige, Norge, Finland,
Italien och Storbritannien samt på Irland och Island har expansionen
dessutom under de senaste åren varit kraftig. På vissa håll har man börjat
tala om så kallad massutbildning.

I de flesta EU- och EES-ländema har antalet studerande relativt sett
ökat mer än verksamhetens ekonomiska resurser. Trots effektiviseringar
har detta på flera håll skapat en tilltagande oro för kvaliteten i utbild-
ningen.

Den stora utmaningen för länderna med en expanderande högre utbild-
ning, däribland Sverige, är nu att bibehålla kvaliteten i den högre ut-
bildningen. Detta fordrar att högskolorna prioriterar frågor som rör ut-
vecklingen av undervisningen och att enskilda lärare beaktar behoven av

egen pedagogisk fortbildning. Resursmässigt innehåller det svenska syste-
met en kvalitetssäkring i så måtto att statens krav på högskolorna i fråga
om prestationer åtföljs av en resurstilldelning som är direkt avpassad till
kraven. Kvaliteten i den högre utbildningen är också beroende av kvali-
teten i utbildningsväsendet i övrigt. För Sveriges del gäller att en kvali-
tetshöjning i grund- och gymnasieskolan, en integrering av förskola -
skola - barnomsorg, ett fullföljande av gymnasiereformen och nya läropla-
ner på sikt bidrar till bättre rustade studenter och därmed till ökad kvalitet
i den högre utbildningen.

Kvaliteten i utbildningen och forskningen är även beroende av i vilken
utsträckning det skapas lika villkor för kvinnor och män. Det fortsatta
jämställdhetsarbetet blir därför viktigt för kvaliteten i verksamheterna.

Den demografiska utvecklingen blir även i fortsättningen en av de
styrande faktorerna för hela utbildningsväsendet. I flertalet av Europas
länder förutses på längre sikt en ganska kraftig minskning av antalet
ungdomar under 20 år. Sverige förutses dock inte under de första decenni-
erna efter sekelskiftet få en lika kraftig minskning av skolans elevunderlag
och av antalet personer i arbetsför ålder som flertalet av Europas länder.
Denna utveckling pekar med andra ord mot att vi måste fortsätta att
kalkylera med i förhållande till andra länder relativt stora utbild-
ningsbehov på längre sikt både inom skolan, högskolan och vuxenut-
bildningen. T ex är de stora årskullarna födda åren 1989 - 1994 nu på väg
in i skolåldern.

Figur 16.3.4

Antal elever i grundskola och inskrivna bam inom barnomsorg,
med prognos för åren 1995-2000

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Totala antalet elever i grunskolan fortsätter att öka fram till omkring sekelskiftet
medan antalet yngre bam i åldrarna 0-6 år förväntas minska, vilket kan innebära
en viss nedgång av antalet inskrivna bam inom barnomsorgen.

Figur 16.3.5

Antal deltagare (helårspersoner) i olika utbildningsformer
från 16 års ålder, med prognos för åren 1995-2000.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Antal heläre-
studerande

Gymnasieskolans elevantal förväntas bli relativt konstant strax över 300 000 under
de närmaste åren. De satsningar som genomförs inom högskole- och vuxenutbild-
ningsområdet innebär att vi får en fortsatt ökning av deltagarvolymerna inom dessa
utbildningsformer. Däremot beräknas ingen ökning ske av antalet personer i perso-
nal- och arbetsmarknadsutbildning, men denna utveckling styrs i huvudsak av
arbetsmarknaden själv.

3.3 EU-samarbetet inom utbildning och forskning

Utbildnings- och forskningssamarbetet inom Europeiska unionen under det
första året av svenskt medlemskap har tidigare redovisats för riksdagen i
regeringens skrivelse 1995/96:190 Berättelse om verksamheten i Europeis-
ka unionen under 1995.

1996 igångsattes samtliga verksamheter i utbildningsprogrammen Sokra-
tes för skola och högre utbildning och Leonardo da Vinci för yrkesut-
bildning, som genomförs t.o.m år 1999. I Sverige har intresset för pro-
grammen varit stort. Det är också angeläget att de möjligheter till nya
erfarenheter och kontakter som programmen ger utnyttjas aktivt och under
hela programperioden. Därmed hemförs även EU-medel till svensk ut-
bildning.

En första redovisning av verksamhetsresultaten i Leonardo kommer att
ges i den utvärdering som kommissionen gör år 1997 på grundval av
nationella rapporter. Rapporterna skall vara inlämnade före utgången av
1996. Hösten 1996 inleder kommissionen även den översyn av Sokra-
tesbudgeten som rådet och Europaparlamentet förutsatte när programmet
antogs.

Den krets av länder som deltar i utbildningssamarbetet vidgas succes-
sivt. Av särskilt intresse för Sverige är de möjligheter att ytterligare
förstärka Östersjösamarbetet som öppnas när de baltiska staterna och

Polen böljar delta i Sokrates och Leonardo 1997-98.

Europeiska året för livslångt lärande är nu inne i sitt slutskede. Vikten
av livslångt lärande för att rusta människor för informationssamhället
börjar dock uppmärksammas alltmer även i andra sammanhang inom EU.
Åtgärder för återkommande utbildning är en hörnsten i svensk utbild-
nings- och arbetsmarknadspolitik och regeringen anser att detta område
bör ges hög prioritet i den pågående utvecklingen av en EU- strategi för
sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Av samma skäl skulle regeringen
i utbildningsprogrammen välkomna ökade satsningar på vuxenutbildning
och yrkesutbildning.

Samtidigt måste understrykas att EU:s möjligheter till konkreta insatser
på utbildningsområdet är, och skall vara, begränsade till åtgärder som
främjar rörlighet och utbyten mellan medlemsländerna. Åtgärderna skall
också för varje medlemsland ha ett mervärde och kunna genomföras
oavsett utbildningssystem och nationella, politiska prioriteringar. Det är
mot denna bakgrund som Sverige, liksom andra medlemsländer, varit
kritiskt till flera av de åtgärdsförslag som kommissionen lagt fram i sin
vitbok om utbildning, Lära och lära ut - på väg mot kunskapssamhället.

Däremot har Sverige varit positivt till de initiativ som kommissionen
tagit till förbättringar av systemen för ömsesidigt erkännande av examina
samt till utveckling av användningen av informationsteknik i undervis-
ningen. Åtgärder som rådet nyligen godkänt inom dessa områden har
också sitt ursprung i svenska förslag - bl.a. kommer nu de svenska och
nordiska skoldatanäten att kunna utvidgas till andra medlemsländer.
Utbildningsdepartementet har under året utarbetat ett diskussionsunderlag
om kommissionens vitbok och EU:s utbildningsarbete. Syftet är att främja
en bred debatt i Sverige om kommissionens överväganden och förslag,
inför ett slutgiltigt svenskt ställningstagande till dessa när rådet återkom-
mer till vitboken under det nederländska ordförandeskapet år 1997. Samti-
digt vill departementet initiera en diskussion om det framtida utbildnings-
samarbetet i EU.

Inom forskningsområdet pågår för närvarande EU:s fjärde ramprogram
för forskning och teknisk utveckling (1994-1998). Under år 1996 är en av
de viktigaste frågorna att besluta om ett finansiellt tillägg till detta. Åtta
arbetsgrupper har lämnat förslag till förstärkning av forskningsinsatserna
avseende bl.a. framtidens bil, intermodala transporter, vaccin och virus-
sjukdomar samt miljöfrågor kring vatten. Frågan om EU-forsknnigen
behandlas utförligt i forskningspropositionen (1996/97:5). I juni 1996
överlämnade Sverige sina preliminära synpunkter på utformning och
innehåll beträffande EU:s femte ramprogram för forskning och utveckling
som avser åren 1998-2002. Beredningen av programmet kommer att
fortgå under 1996 och 1997 med målet att beslut skall kunna fattas i
slutet av 1997.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

3.4 Utgiftsutveckling

Utgiftsutvecklingen för varje verksamhetsområde inom utgiftsområde 16
framgår av följande sammanställning (miljoner kronor):

Utgift Anvisat Utgiftsprognos Förslag Beräknat

därav

	1994/95	1995/96	1995/96	1996	1997	1998	1999
Barnomsorg, skola och vuxenutbildning	2 898	5 005	4 202	3 012	4 275	4 563	5 172
Universitet och högskolor	17 478	27 762	27 187	18 660	18 289	18 609	18 551
Högskolemyndigheter	247	536	506	374	430	369	373
Nationella och internationella forskningsresurser	2 543	3 793	3 678	2 649	2 308	2 211	2 278
Gemensamma ändamål	49	77	72	68	55	59	60
Totalt för utgiftsområde 16	23 215	37 173	35 645	24 763	25 357	25 811	26 434

Utgiftsutvecklingen under perioden 1997-1999 beror av de besparingar,
som företas med anledning av saneringsprogrammet för statsfinanserna,
och av de utbildningssatsningar och den finansiering av reformer som
regeringen fört fram i vårpropositionen och sommarens sysselsättningspro-
position.

Ramen för utgiftsområde 16 har nedjusterats i förhållande till vårpropo-
sitionen med ca 265 miljoner kronor för 1997. Minskade utgifter har
således beräknats för senareläggningen av utbildningssatsningen inom
vuxenutbildningen med ca 200 miljoner kronor. Vidare har överföringar
gjorts till andra utgiftsområden med sammanlagt ca 100 miljoner kronor,
med anledning bl.a. av kompensation för lokalkostnader inom forskningen
samt satsningen på uppsökande verksamhet och utbildning i samhälls-
frågor under UO 17. Utgiftsområdet har engångsvis tillförts 35 miljoner
kronor från utgiftsområde 15 för administration inom CSN av det före-
slagna särskilda utbildningsbidraget.

Enligt sysselsättningspropositionen skall i finansieringssyfte besparingar
om 1 000 miljoner kronor vidtas inom Utbildningsdepartementets område
år 1999 (prop. 1995/96:222 s. 3.3). Förslag läggs ej nu fram om hur detta
skall ske. Av rent tekniska skäl har dock en besparing om 1 000 miljoner
kronor för år 1999 lagts in under verksamhetsområdet Universitet och
högskolor (anslaget C 48).

4 Barnomsorg, skola och vuxenutbildning

4.1 Allmänt

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

De viktigaste frågorna inom verksamhetsområdet är att höja kvali-
teten inom området skola och barnomsorg och att utveckla den
nyligen beslutade särskilda vuxenutbildningssatsningen som ett led
i en successiv förnyelse av vuxenutbildningen.

Verksamhetsområdet omfattar anslag till de två skolmyndigheterna, ut-
veckling, forskning och fortbildning inom skolområdet samt de statliga
skolorna (sameskolor, specialskolor och statens skolor för vuxna). Bidrag
lämnas till särskilda insatser för elever med handikapp i skolan, viss
verksamhet inom det kommunala skolväsendet, driften av fristående
skolor (främst kompletterande skolor) samt till svensk undervisning i
utlandet. Vidare ingår i området den särskilda vuxenutbildningssatsningen
och försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning.

Den 1 juli 1996 fördes ansvaret för barnomsorgen över från Social-
departementet till Utbildningsdepartementet. Barnomsorgen skall genom
pedagogisk gruppverksamhet ge barnen stöd och stimulans för deras
emotionella och intellektuella utveckling och möjliggöra för föräldrar att
förena foräldraskap med förvärvsarbete eller studier. Socialtjänstlagen
anger också att man skall utgå från barnets behov av barnomsorg. För-
skoleverksamhetens uppgift är att genom pedagogisk verksamhet erbjuda
bam en utvecklande och stimulerande verksamhet, fostran och omvårdnad.
Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda bam
stöd i deras utveckling och en meningsfull fritid. Det decentraliserade
ansvaret för skolan med ett större ansvarstagande på lokal nivå måste
kombineras med en politisk styrning på nationell nivå. Det är bl.a. mot
denna bakgrund som riksdagen har beslutat att en utvecklingsplan skall
tas fram vart tredje år. Utvecklingsplanen skall framför allt vara stats-
makternas policydokument för skolverksamheten och skall i viktiga delar
underställas riksdagen (prop. 1990/91:18, bet. 1990/91:UbU4, rskr.
1990/91:76). Avsikten är att utvecklingsplanen skall vara av betydelse för
planerings- och utvecklingsarbetet på såväl central som lokal nivå. Rege-
ringen har därför för avsikt att under våren 1997 lämna en nationell
utvecklingsplan som omfattar såväl barnomsorg som skola och vuxen-
utbildning.

Regeringens viktigaste uppgift inom det samlade verksamhetsområdet
är att inom varje verksamhet vidta kvalitetshöjande åtgärder. Viktiga
frågor är härvid bl.a. att öka integreringen inom skola och barnomsorg,
att fortsätta följa och utveckla gymnasieutbildningen, att öka intresset för
naturvetenskap och teknik bland eleverna samt att utveckla den vuxen-
utbildningssatsning som redovisats i den ekonomiska vårpropositionen
(prop. 1995/96:150) och i regeringens proposition Vissa åtgärder för att
halvera arbetslösheten till år 2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96,
finansiering m.m. (prop. 1995/96:222).

Regeringen arbetar för att allmänt höja intresset för naturvetenskap och
teknik i syfte att öka antalet studerande inom dessa ämnen på både skol-
och högskolenivå. En positiv utveckling av svenskt näringsliv och offent-
lig verksamhet förutsätter fler naturvetare och tekniker. Kunskaper i
naturvetenskap och teknik behövs också för att alla samhällsmedborgare
skall kunna delta aktivt i debatt och beslut. Regeringen genomför därför
sedan ett antal år särskilda insatser för att bl.a. utveckla pedagogiken på
området. Exempel på detta är det femåriga NOT-projektet, som inleddes
1993/94 och som Skolverket och Högskoleverket bedriver tillsammans,
liksom de nationella resurscentra i kemi, fysik och teknik som finns vid
universiteten i Stockholm, Lund respektive Linköping. Regeringens åt-
gärder beskrivs utförligare i avsnitt 5.

Informationstekniken ger nya förutsättningar för skolarbetet, såväl vad
gäller innehåll i undervisningen som arbetsformer och pedagogik. För att
alla elever skall få kunskaper om IT, som minst motsvarar kraven i läro-
planer och kursplaner, krävs att eleverna dels har tillgång till datorer,
program och nätverk, dels får använda datorn som ett verktyg i skolarbe-
tet. Härvid är det viktigt att de lärare som skall föra ut IT till eleverna
särskilt beaktar skillnaderna mellan flickors och pojkars sätt att nalka sig
tekniken. Efter riksdagens beslut med anledning av propositionen Åtgärder
för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik (prop.
1995/96:125, bet. 1995/96:TU19, rskr. 1995/96:282) har regeringen givit
Skolverket ett vidgat uppdrag i syfte att stimulera användningen av IT,
t.ex. vad gäller fortsatt utveckling av skoldatanätet och initiativ på läro-
medelsområdet.

Barns och ungdomars lärande och sociala utveckling bör ses som en
kontinuerlig process, i vilken både erfarenheter från vardagslivet i famil-
jen och kamratkretsen och den pedagogiska verksamheten i förskola/skola
spelar roll utifrån varje barns förutsättningar och behov. Mot den bak-
grunden är det självklart att se förskola och skola i ett sammanhang
utifrån en helhetssyn på utveckling och kunskapstillväxt. Regeringen har
därför i propositionen Vissa skolfrågor m.m. (prop. 1995/96:206) redo-
visat sin syn på integrationen förskoleverksamhet - skola - skolbarnsom-
sorg i syfte att förbättra barns förutsättningar. Arbetet med dessa frågor
kommer att intensifieras i höst och under det kommande året. Regeringen
har vidare tillsatt en särskild kommitté (dir. 1996:61) med uppdrag att
utarbeta ett samlat måldokument för den obligatoriska skolan, förskolans
s.k. sexårsverksamhet och skolbarnsomsorgen.

En kommitté (dir. 1995:19) har i uppdrag att belysa det inre arbetet i
det offentliga skolväsendet för bam och ungdom och föreslå åtgärder för
att stimulera den pedagogiska utvecklingen. Kommitténs arbete skall vara
slutfört den 1 november 1997. En kommitté (dir. 1994:29 och 1994:128)
följer utvecklingen inom gymnasieskolan. Arbetet skall vara slutfört den
30 juni 1997. Vidare har en kommitté (dir. 1995:134) i uppdrag att utreda
hur ansvaret för utbildning och omvårdnad i anslutning till utbildning av
funktionshindrade elever skall fördelas mellan stat, kommun och landsting
samt vem som skall finansiera verksamheten. Kommittén skall ha slutfört
sitt uppdrag senast den 15 september 1997. En kommitté har även tillsatts
för att föreslå åtgärder som kan förebygga läs- och skrivsvårigheter (dir.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

5 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 6

1996:60). Vidare avser regeringen tillsätta en arbetsgrupp för samverkan
kring arbetet med skolans värdegrund.

Riksdagen har beslutat att en särskild vuxenutbildningssatsning skall
göras under fem år med start den 1 juli 1997 (prop. 1995/96:222, bet.
1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307). Detta görs i syfte att öka sysselsätt-
ning och tillväxt och skall utgöra inledningen till en successiv förnyelse
av vuxenutbildningen vad gäller dess organisation, innehåll, arbetsformer
och aktörer för att nå nya målgrupper som i dag inte får del av samhällets
utbildningsinsatser. Kommunerna skall få bidrag för denna satsning enligt
en ny modell. De åtgärder mot arbetslösheten som har funnits under ett
antal år i form av särskilda vuxenutbildningsinsatser skall samtidigt
upphöra. Vårterminen 1997 blir därmed en övergångsperiod med bidrag
enligt nuvarande modell, medan den femåriga särskilda vuxenutbildnings-
satsningen planeras. Regeringen har den 22 augusti 1996 inrättat en
delegation för den särskilda vuxenutbildningssatsningen med uppgift att
förbereda och i ett inledningsskede leda utbildningssatsningen, utarbeta
förslag till fördelning av medlen till kommunerna och följa verksamheten.

Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté med uppdrag att
utreda ett nationellt kunskapslyft för vuxna (dir. 1995:65), Kunskapslyfts-
kommittén (U 1995:09). Kommittén har lämnat sitt första delbetänkande,
En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande (SOU 1996:27), som för
närvarande remissbehandlas. Den beslutade femåriga särskilda vuxen-
utbildningssatsningen förändrar förutsättningarna och påverkar tiden för
kommitténs arbete. Regeringen utfärdar i dag tilläggsdirektiv till kommit-
tén som innebär att kommittén skall följa satsningen och den verksamhet
som kommer till stånd. Kommittén skall med det som utgångspunkt under
femårsperioden vid flera tillfällen avrapportera till regeringen och, för att
möjliggöra en successiv reformering, då också ha möjlighet att lämna
delförslag till förändringar och justeringar. Kommittén kommer också att
ha ett samordningsansvar beträffande utvärderingen av satsningen. Kom-
mittén skall ha slutfört sitt arbete senast den 1 mars år 2000. Avsikten är
att kommitténs förslag skall ligga till grund för en reformering av vuxen-
utbildningen som efter femårsperioden avlöser den särskilda vuxenut-
bildningssatsningen.

En särskild utredare (U 1995:07) har tillkallats av regeringen för att
föreslå åtgärder som kan främja användningen av distansmetoder inom
främst vuxenutbildningen och högskolan (dir. 1995:69). Utredaren skall
redovisa sina förslag i denna del till regeringen senast den 31 maj 1998.
Utredaren har också berett och till regeringen lämnat förslag om stöd till
projekt som syftar till att utveckla användningen av distansmetoder i
utbildningen. Regeringen har under våren 1996 fattat beslut om ca 80
miljoner kronor i bidrag till sådana projekt från anslag inom Utbildnings-
departementets område. Dessutom har regeringen beviljat medel för ett
gemensamt konferenssystem för ett tjugotal av projekten inom folkbild-
ningsområdet. Distansutbildningen redovisas även under avsnitt 5.

Sverige deltar nu aktivt i EU:s verksamhet inom skolområdet. Leonardo
da Vinci-programmet omfattar yrkesutbildning på alla nivåer. I Sokrates-
programmet ingår skolprogrammet Comenius, distans- och vuxenutbild-
ning samt olika åtgärder för informations- och erfarenhetsutbyte, t.ex.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

studiebesöksprogrammet Arion. Språkprogrammet Lingua ingår i både
Sokrates- och Leonardo da Vinci-programmen. Totalt fick svenska projekt
25 miljoner kronor 1995/96 till Leonardoprogrammet från EU. För Come-
nius och Lingua tillsammans fick Sverige under samma tid drygt 6 miljo-
ner kronor. Också CEDEFOP (Europeiska centret för utveckling av yrkes-
utbildning) har ett studiebesöksprogram där Sverige deltar.

Sammanfattning av större utgiftsförändringar inför år 1997

Den största utgiftsökningen inom området är kostnaderna för den särskilda
vuxenutbildningssatsning som genomförs fr.o.m. den 1 juli 1997. Medlen
härför har beräknats under ett nytt anslag, benämnt Särskilda utbildnings-
insatser för vuxna. Satsningen skall vara femårig och regeringens avsikt
är att man under genomförandeperioden i praktiskt utvecklingsarbete och
i konkret tillämpning skall pröva former och få erfarenheter som kan ligga
till grund för en successiv reformering av vuxenutbildningen.

För att höja kvaliteten i gymnasieutbildningen behövs åtgärder på flera
plan och medverkan av flera aktörer som agerar samlat. Regeringen har
i propositionen Vissa skolfrågor m.m. (prop. 1995/96:206) redovisat
behovet av informationsinsatser. Anslaget Genomförande av skolreformer
föreslås få ökade medel som en engångsanvisning för bl.a. sådana in-
satser.

I många invandrartäta områden med få elever med svenska som moders-
mål skapas en språkmiljö i och utanför skolan, som ger få naturliga
tillfällen att använda det svenska språket. Det skapar särskilda svårigheter
när det gäller att utveckla goda kunskaper i svenska språket. Skolan
ensam kan inte lösa detta, men det är viktigt att skolan gör allt vad den
kan för att stödja invandrarelevernas språkutveckling. Regeringen föreslår
därför under anslaget Skolutveckling att 5 miljoner kronor anvisas under
1997 för att ge extra stöd i svenska språket för elever i invandrartäta
områden.

Skolverket har på uppdrag av regeringen utrett frågan om ett utveck-
lingscentrum för svenskundervisning för invandrare (sfi) och svenska som
andraspråk. Utredningen är nu föremål för remissbehandling. Regeringen
kommer därefter att ta ställning till Skolverkets förslag.

För att finansiera kostnaderna för Delegationen för genomförande av
vissa EU-program inom utbildning och kompetensutveckling m.m. om 4,7
miljoner kronor har vissa omdisponeringar gjorts inom verksamhetsområ-
det. Således har en mindre minskning gjorts av anslagen till Skolverket,
Statens institut för handikappfrågor i skolan, Skolutveckling och produk-
tion av läromedel för elever med handikapp, Särskilda insatser på skolom-
rådet och Statens skolor för vuxna. Regeringen bedömer att en sådan
nedjustering kan ske, bl.a. med hänsyn till det anslagssparande som finns
hos myndigheterna.

Av statsfinansiella skäl föreslås en besparing om 40 miljoner kronor
inom verksamhetsområdet. Denna föreslås fördelad med 20 miljoner
kronor av anslaget Skolutveckling och 20 miljoner kronor av anslaget
Forskning inom skolväsendet. Regeringen gör bedömningen att en stor del

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

av besparingen på sikt skall kunna kompenseras genom medel från de s.k.
löntagarfondsstiftelsema. Dessutom föreslås under anslaget Statens skol-
verk att verket ur sitt ramanslag får bevilja stöd till forskning inom skol-
väsendet.

Utgiftsutvecklingen för verksamhetsområdet

(miljoner kronor)

- Utgift 1994/95	2 898,9
- Anvisat 1995/96	5 005,4
- Utgiftsprognos 1995/96	4 202,1
- därav 1996	3 012,2
- Förslag 1997	4 275,5
- Beräknat 1998	4 562,7
- Beräknat 1999	5 171,6

4.2 Resultatinformation

De av riksdag och regering fastställda målen för skolan finns i skollag,
läroplaner, programmål och kursplaner. Målen för barnomsorgen återfinns
i socialtjänstlagen och i allmänna råd från Socialstyrelsen. Dessa doku-
ment utgör de viktigaste delarna av den statliga målstyrningen av en stor
verksamhet som till allra största delen drivs av kommunerna. Statens
skolverk svarar för uppföljning, utvärdering, tillsyn, utveckling och forsk-
ning inom skolområdet. Socialstyrelsen och länsstyrelserna har i dag
motsvarande funktion inom barnomsorgsområdet med undantag för forsk-
ning.

I regeringens skrivelse till riksdagen om utvecklingen inom den kommu-
nala sektorn (skr. 1995/96:194) redovisas hur såväl barnomsorgen som
skolan utvecklats i förhållande till de nationella mål som statsmakterna
satt upp för verksamheten.

Barnomsorgen skall göra det möjligt för småbarnsföräldrar att kom-
binera arbete eller studier med foräldraskap. Barnomsorgen skall också stå
för pedagogisk stimulans för de inskrivna barnen. Barnomsorgen är till för
barnen enligt socialtjänstlagen och har således både en arbetsmark-
nadspolitisk och en pedagogisk/utbildningspolitisk betydelse.

Barnomsorg utanför hemmet bedrivs i form av kommunala och enskilda
daghem och fritidshem, familjedaghem, deltidsgrupp, öppen förskola och
öppen fritidsverksamhet för skolbarn. Den kraftigaste utbyggnaden har
skett i daghem och fritidshem medan antalet bam i familjedaghem och
deltidsgrupper har minskat under senare år. Under senare tid har det också
skett en snabb utveckling mot en integration av skolbarnsomsorgen med
skolan.

Barnomsorgen har byggts ut under de senaste 25 åren. Från att främst
ha varit ett stöd för ett fåtal förvärvsarbetande ensamma mammor har
barnomsorgen utvecklats till en verksamhet som skall vara tillgänglig för
alla bam. Genom riksdagsbeslutet hösten 1993 är kommunerna skyldiga

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

att tillhandahålla barnomsorg för bam i åldrama ett år till och med tolv
år.

Socialstyrelsen har i en uppföljning av bamomsorgslagstiftningen våren
1996 redovisat att 254 av landets 288 kommuner kan bereda plats i dag-
hem eller familjedaghem till förskolebarn efter högst tre-fyra månaders
väntetid, medan 274 kommuner uppger att de kan ordna plats i fritidshem
eller familjedaghem till skolbarn. Detta innebär att närmare 90 % av
kommunerna uppfyller sin skyldighet att erbjuda barnomsorg utan oskäli-
ga väntetider, medan 95 % uppfyller sin skyldighet när det gäller skol-
barn. Socialstyrelsens uppföljning visar att kommunerna har skärpt regler-
na som rör rätten till plats för bam till arbetslösa. Om föräldern är arbets-
lös är det svårt för barnen att få tillgång till en barnomsorgsplats. I drygt
hälften av kommunerna får varken förskolebarn eller skolbarn plats om
en förälder är arbetslös.

När det gäller hur besparingar har påverkat omsorgens kvalitet gör
Socialstyrelsen i rapporten Barns villkor i förändringstider den bedöm-
ningen att den generella kvaliteten för förskolebarn är god på de flesta
håll i landet. Det finns dock ett växande antal kommuner med brister i
flera viktiga kvalitetskriterier. Speciellt i delar av storstäder och för-
ortskommmuner har besparingar och förändringar varit så omfattande och
snabba att det inte gått att upprätthålla en verksamhet som överensstäm-
mer med de mål som finns för barnomsorgen. Rapporten beskriver för-
hållandena år 1992-93. De olika uppföljningar som gjorts av hur barnom-
sorgen har påverkats av en minskad resurstilldelning visar att kommuner-
na i huvudsak har mött besparingarna genom att öka antalet bam i barn-
gruppen. Regeringen har för avsikt att i den tidigare aviserade utveck-
lingsplanen även behandla frågor om barnomsorgen och dess utveckling.

Kostnaderna för barnomsorgen totalt i kommunerna ökade med drygt
3 % mellan åren 1993 och 1994. Samtidigt ökade antalet platser med
9 %, vilket innebär att driftkostnaderna för barnomsorgen realt sett mins-
kade.

När det gäller bamomsorgstaxoma har avgifterna, enligt en undersök-
ning av Svenska Kommunförbundet ökat för samtliga hushållstyper mel-
lan åren 1993 och 1995. Omräknat på årsbasis har avgifterna ökat mellan
6 % och drygt 9 % för Kommunförbundets typfamiljer. Samtidigt har
typfamiljemas bruttoinkomster ökat med mellan 3 % och 4 % per år,
alltså i stort sett hälften.

I Bilden av skolan 1996 (rapport nr 100) redovisar Skolverket skolans
resultat. Där konstateras att vuxna svenskar har - internationellt sett -
mycket goda läsfärdigheter och att även bam och ungdomar läser och
skriver bra. Trots Sveriges goda resultat i olika undersökningar finns det
dock både vuxna och bam som har allvarliga kunskapsbrister. Internatio-
nella undersökningar visar att svenska elevers kunskaper i matematik har
förbättrats något jämfört med år 1980 medan elevers kunskaper i natur-
orienterande ämnen ofta är bristfälliga i den meningen att de har svårt att
tillämpa olika grundläggande naturvetenskapliga begrepp. I modema språk
finns stora skillnader mellan olika elever. De som kan mycket vill lära
mer, medan andra inte är lika intresserade. I allmänhet är svenska elever
bra på att kommunicera, framför allt på engelska.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Ett ökat intresse för skolans resultat gör det även viktigt att synliggöra
skolans arbetssätt. Skolans uppgift förändras alltmer från att förmedla till
att lära eleverna söka, sovra, tolka, värdera och använda information.
Samtidigt har förutsättningarna för skolans arbete ändrats bl.a. till följd av
samhällsförändringar såsom decentraliserat ansvar, generellt sett minskad
auktoritet för vuxna och att fler elever har en utländsk bakgrund. Arbets-
formerna i skolan är dock i stor utsträckning sig lika. Den vanliga formen,
särskilt för de äldre elevema i grundskolan, är att lärare talar och frågar,
eleverna lyssnar och svarar. I flera undersökningar har elever framhållit
att eget, självständigt arbete är ett bättre sätt att lära. Enligt Skolverket
sker dock betydande förändringar, framför allt i grundskolans tidiga år,
där katederundervisningen har minskat till förmån för ett mer individuellt
och problemlösande arbetssätt. I olika attitydundersökningar har lärare,
elever och föräldrar önskat att undervisningen skulle förändras till mer av
självständigt arbete och ökad användning av informationsteknik. Antalet
datorer i skolan har också ökat kraftigt sedan år 1993 - i grundskolan en
fördubbling - och alltfler lärare använder nu datorer i undervisningen.

Skolan har liksom andra samhällssektorer fått minskade anslag de
senaste åren. Skolan har dock under hela 1990-talet haft samma andel
(29 %) av kommunernas totala kostnad. Skolverket understryker att det
är svårt att mäta om besparingarna har påverkat skolan negativt. Trots
minskade resurser tycks resultaten på riksnivå inte ha försämrats. En
mindre undersökning, genomförd av Skolverket vid ett antal högstadiesko-
lor, visar att elevernas resultat samvarierar med föräldrarnas utbildnings-
bakgrund, men inte med storleken på resursinsatserna. Det finns dock
indikatorer som tyder på att elever får mindre hjälp i skolan än tidigare,
vilket framför allt drabbar de bam som har behov av extra stöd. Detta
tycks i allmänhet inte gå ut över elever med tydliga handikapp men det
finns anledning befara att elever med mindre synliga behov av stöd inte
får den hjälp de skulle behöva. Detta blir mer allvarligt mot bakgrund av
att kommunernas egen styrning enligt rapporten ännu inte fungerar till-
fredsställande.

Av Bilden av skolan framgår vidare att antalet elever i komvux har ökat
under 1990-talet. En betydande del av gymnasial vuxenutbildning och
påbyggnadsutbildning i komvux har dock finansierats av staten i form av
arbetslöshetsåtgärder. Den utveckling mot ökad samverkan mellan gym-
nasial vuxenutbildning och gymnasieskolan som Skolverket 1993 rappor-
terade om har fortsatt. Trots detta finns ännu inga tydliga resultat som
visar att samarbetet har inneburit ett bredare utbud av kurser, större
tillgänglighet eller ökad valfrihet för de studerande. I kommuner där
komvux och gymnasieskolor integreras påtalar vuxenstuderande vissa
problem, nämligen att ungdomar får mer av studie- och yrkesvägledamas
och lärarnas tid och att generellt större hänsyn tas till ungdomarna än till
vuxenstuderande.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Resultatbedömning

Som angetts tidigare har regeringen i skrivelse till riksdagen om utveck-
lingen inom den kommunala sektorn (skr. 1995/96:194) redovisat hur
såväl barnomsorgen som skolan utvecklats i förhållande till de nationella
mål som statsmakterna satt upp för verksamheten. Regeringen har vidare
anmält sin avsikt att under våren 1997 redovisa en utvecklingsplan för
området. Avsikten är att i planen återkomma till frågor om resultatbe-
dömning av verksamhetsområdet, varvid en av utgångspunkterna kommer
att vara Skolverkets rapport Bilden av skolan 1996.

Resultaten vad gäller vuxenutbildning understryker ytterligare behovet
av en förnyelse av vuxenutbildningen och att det inom den särskilda
vuxenutbildningssatsningen utvecklas nya former för att tillgodose vuxnas
krav på utbildningen.

Resultatbedömning av de statliga skolmyndigheternas verksamhet redo-
visas under respektive anslag. Sammanfattningsvis visar årsredovisningar-
na att den verksamhet de olika myndigheterna ansvarar för i huvudsak
genomförts i enlighet med regeringens prioriteringar. Riksrevisionsverket
(RRV) har lämnat invändning i revisionsberättelsen över Sameskolstyrel-
sens årsredovisning. För övriga myndigheter bedömer RRV att årsredovis-
ningarna i allt väsentligt är rättvisande.

I betänkandet Staten och skolan - styrning och stöd (Ds 1995:60) be-
handlas frågan om myndighetsuppgifterna för Skolverket och Statens
institut för handikappfrågor i skolan (SIH). Betänkandet har remissbe-
handlats. Som tidigare nämnts har regeringen tillsatt en utredning om
funktionshindrade elever i skolan. Såväl SIH:s konsulentorganisation som
specialskolornas verksamhet omfattas av utredningen. Utredningen skall
redovisa sitt uppdrag senast den 15 september 1997. Regeringen bedömer
därför att de övergripande målen för myndigheterna inom skolområdet bör
kvarstå under budgetåret 1997. För samtliga myndigheter inom skolom-
rådet gäller att verksamhetsmål och resultatmått behöver utvecklas ytterli-
gare. Inom Utbildningsdepartementet pågår ett sådant arbete i samarbete
med myndigheterna.

4.3 Anslag

I samband med införandet av den nya budgetprocessen har strukturen för
anslagen inom verksamhetsområdet ändrats. Anslagsindelningen är upp-
byggd så att anslagen som tillhör Skolverkets myndighetsområde kommer
i en följd och därefter kommer anslagen för SIH:s område. Sedan kommer
anslagen för de olika verksamheterna. Samtliga anslag föreslås i fort-
sättningen vara ramanslag. Under respektive anslag redovisas de struktur-
förändringar som gjorts i förhållande till budgetåret 1995/96. Anslagsför-
ändringarna framgår av följande tabell.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Anslag 1997

A 1. Statens skolverk

A 2. Skolutveckling

A 3. Forskning inom skol-
väsendet

A 4. Genomförande av skol-
reformer

A 5. Statens institut för
handikappfrågor i skolan

A 6. Skolutveckling och pro-
duktion av läromedel för elever
med handikapp

A 7. Specialskolor och resurs-
center

A 8. Särskilda insatser på
skolområdet

A 9. Sameskolor

A 10. Bidrag till viss verksamhet
motsvarande grundskola och
gymnasieskola

All. Bidrag till svensk under-
visning i utlandet

A 12. Statens skolor för vuxna

Anslag 1995/96

A 1. Statens skolverk

A 4. Stöd för utveckling

av skolväsendet

A 6. Fortbildning m.m.

A 5. Forskning inom skol-
väsendet

A 7. Genomförande av skol-
reformer

A 2. Statens institut för
handikappfrågor i skolan

A 3. Skolutveckling och pro-
duktion av läromedel för elever
med handikapp

All. Specialskolor m.m.

A 8. Särskilda insatser på
skolområdet

A 10. Sameskolor

A 9. Bidrag för viss verksamhet
inom det kommunala skolväsen-
det, utom vissa medel till vuxen-
utbildning

A 15. Bidrag till driften av fri-
stående skolor, medlen till in-
ternationella skolor och riks-
intematskolor

A 14. Bidrag till svensk under-
visning i utlandet

A 12. Statens skola för vuxna i
Härnösand

A 13. Statens skola för vuxna i

Norrköping

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

A 13. Bidrag till viss verksam-
het inom vuxenutbildning

A 9. Bidrag till viss verksamhet Prop. 1996/97:1
inom det kommunala skolväsen- Utgiftsområde 16
det, vissa medel till vuxenutbild-

ning

A 15. Bidrag till driften av fri-
stående skolor, medlen till komp-
letterande skolor

A 14. Särskilda utbildnings-
insatser för vuxna

A 9. Bidrag till viss verksamhet
inom det kommunala skolväsen-
det, anslagsposterna 4 och 5 en-
ligt regleringsbrev med ändring
den 13 juni 1996

A 15. Delegationen för genom-
förande av vissa EU-program
inom utbildning och kompetens-
utveckling m.m.

A 16. Delegationen för genom-
förande av vissa EU-program
inom utbildning och kompetens-
utveckling m.m. Medlen anvisade
på tilläggsbudget

A 1. Statens skolverk			Prop. 1996/97:1
1994/95	Utgift	235 158"	Anslagssparande	36 900	Utgiftsområde 16
1995/96	Anslag	364 409	Utgiftsprognos	361 000
			därav 1996	256 373
1997	Förslag	242 340
1998	Beräknat	241 110
1999	Beräknat	248 388

" Beloppen anges i tusental kr

De övergripande målen för Statens skolverk är att som statlig sektors-
företrädare på skolområdet genom uppföljning, utvärdering, tillsyn, ut-
vecklingsinsatser samt nyttjande av forskningsresultat aktivt verka för att
de mål och riktlinjer för skolan förverkligas som riksdagen och regeringen
har fastställt.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett överskott
på 36 890 000 kr. Överskottet beror huvudsakligen på att Skolverket
under sina första år hade ett flertal vakanta tjänster. En jämförelse mellan
anslag och utfall enbart för år 1994/95 visar ett anslagssparande på
6 244 000 kr. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande
budgetår visar ett överskott på 3 409 000 kr.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande mål för verksamheten som angetts ovan bör ligga
fast.

Skolverket skall dock ta en aktivare del i skolans utveckling genom
insatser som är särskilt inriktade på aktuella skolproblem.

Resurser 1997

Ramanslag 242 340 tkr

Övrigt

Verket bör i samråd med Socialstyrelsen under budgetåret bereda
sig för att överta ansvaret för uppföljning, utvärdering, tillsyn och
utveckling även av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.

Skolverket får ur sitt ramanslag bevilja stöd till forskning inom
skolväsendet.

Resultatbedömning

Av Skolverkets årsredovisning framgår att verksamheten i stort genom-
förts i enlighet med de av regeringen angivna prioriteringarna. Det under-
lag som Skolverket redovisar i sin årsredovisning ger emellertid inte
regeringen möjlighet att bedöma vilken påverkan eller effekt Skolverkets
arbete har haft på skolors arbete eller på kommunernas verksamhet och
resultat. Utbildningsdepartementet har därför inlett en diskussion med
Skolverket om behovet av att få till stånd en tydligare redovisning av
effekterna av Skolverkets arbete på skolors måluppfyllelse och resultat,
på effekterna för eleverna etc.

Tillsynsverksamheten ökar markant och tar nästan 7 % av verkets
samlade resurser i anspråk. Regeringen ser med tillfredsställelse att verket
framhåller att den egeninitierade tillsynen ökar och att resultatredovis-
ningar mer än tidigare kommer att koncentreras till olika problemom-
råden. Skolverkets agerande gentemot kommuner och skolor när det gäller
uppföljning, utvärdering och tillsyn bör därmed bli tyngre och tydligare,
något som regeringen bedömer nödvändigt. Skolverket har en viktig
uppgift som sektorsföreträdare genom att aktivt verka för att riksdagens
och regeringens mål med svensk skola förverkligas. Det är - enligt
regeringens mening - mycket angeläget att Skolverket tar en aktivare del
i skolområdets utveckling. Detta kan ske genom insatser som är särskilt
inriktade på aktuella skolproblem. Även insatser där skolors kvalitet och
undervisningens resultat bedöms bör ges högre prioritet.

Skolverkets fältorganisation har omorganiserats och koncentrerats till
elva regionkontor. I och med omorganisationen har också fältorganisatio-
nens uppgifter setts över.

Översyn av fördelningen av ansvar, arbete och kompetens mellan
Skolverket och Statens institut för handikappfrågor i skolan och mellan
dessa och Utbildningsdepartementet har skett under året. Förslag i be-
tänkandet Staten och skolan - styrning och stöd (Ds 1995:60) har bl.a. lett
till vissa förändringar och förtydliganden i Skolverkets instruktion.

I propositionen Vissa skolfrågor m.m. (prop. 1995/96:206) har rege-
ringen redovisat sin avsikt att integrera skola med förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg. Ansvaret för frågor om barnomsorg har flyttats över
från det sociala området till utbildningsområdet. En organisatorisk konse-
kvens av detta är att Skolverket bör överta ansvar för uppföljning, utvär-
dering, tillsyn och utveckling även för förskoleverksamhet och skolbarns-
omsorg. Detta bör förberedas under det kommande budgetåret. Myndig-
hetens ekonomiska resultat visar ett betydande överskott. Samtidigt kom-
mer - som redovisas i forskningspropositionen - anslaget A 3. Forskning
inom skolväsendet, som Skolverket disponerar till forskning, att få vid-
kännas en besparing på 20 miljoner kronor. Eftersom stöd till forsknings-
projekt ofta löper över flera år kan en snabbt genomförd förändring av
stödet till forskning vålla problem. Skolverket bör därför få rätten att
under budgetåret 1997 disponera medel under sitt ramanslag för att stödja
forskning.

Riksdagen har tidigare beslutat om ett effektivitetskrav på 11 % under
tre år. För 1997 innebär detta för Skolverkets del en minskning av an-

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

slaget med 3 %. Vidare minskas anslaget med 1 700 000 kr som en
delfinansiering av andra utgifter inom verksamhetsområdet.

För år 1998 kommer anslaget att påverkas av att Skolverket får utökade
arbetsuppgifter. Detta har inte beaktats i de beräknade utgifterna för år
1998. Effektivitetskravet kommer att tas ut även detta budgetår. För år
1999 beräknas inga större förändringar av anslaget.

Slutsats

Sammantaget innebär regeringens bedömning att de övergripande mål som
fastlagts för Skolverket i huvudsak bör gälla även under 1997. Verksam-
heten bör dock i ökad utsträckning inriktas på kontroll och värdering av
skolans resultat. Ur ramanslaget får beviljas stöd till forskning inom
skolväsendet.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

A 2. Skolutveckling

1994/95” Utgift		149 135²⁾	Reservation	47 538
1995/96	” Anslag	232 806	Utgiftsprognos	252 000
			därav 1996	205 030
1997	Förslag	161 228
1998	Beräknat	161 928
1999	Beräknat	165 878

” Anslagen A 4. Stöd för utveckling av skolväsendet och A 6. Fortbildning m.m.

²¹ Beloppen anges i tusental kr

Syftet med anslaget är att ge stöd till skolutveckling.

De utgifter som belastar anslaget är i huvudsak arbetet med kursplaner
och betygskriterier samt visst produktionsstöd till läromedel, stöd till
utvecklingsarbete i övrigt och bidrag till vissa organisationer. Medel för
statlig rektorsutbildning samt för sådan fortbildning av personal inom
skolan som Skolverket beslutar om belastar också anslaget.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar att tilldelade
medel under anslagen Stöd för utveckling av skolväsendet och Fortbild-
ning m.m. inte till fullo utnyttjats. Prognosen för anslagsbelastningen
under innevarande budgetår visar att en del av den uppkomna reservatio-
nen kommer att tas i anspråk detta budgetår.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Resurser 1997

Ramanslag 161 228 tkr

Övrigt

Av statsfinansiella skäl föreslås en neddragning av anslaget på 20
miljoner kronor. Anslaget tillförs medel för vissa angelägna ända-
mål.

Som framgår av det inledande avsnittet är syftet med anslaget att ge stöd
till skolutveckling. I enlighet med förslag från Skolverket har de tidigare
anslagen Stöd för utveckling av skolväsendet och Fortbildning m.m.
slagits samman. Stöd för utveckling av skolväsendet och läramas kompe-
tensutveckling kan inte ses isolerat från varandra utan bör komma till
uttryck genom ett samlat anslag för skolutveckling.

De statliga insatserna för att stödja skolutveckling och kompetens-
utveckling bör i första hand inriktas mot

- områden som utifrån analys av uppföljnings-, utvärderings- och till-
synsresultat kan identifieras som bristområden, problemområden eller
kritiska områden i en reformering,

- områden som av särskilda skäl bör samordnas nationellt som exempel-
vis särskilda insatser inom IT-området, t.ex. Skoldatanätet, eller där det
krävs att Skolverket som sektorsmyndighet agerar ensamt eller tillsam-
mans med andra verk och myndigheter såsom NOT-projektet eller insatser
mot främlingsfientlighet och rasism,

- områden som lyfts fram i läroplanerna, t.ex. elevaktiva arbetsformer
och ämnesövergripande teman som jämställdhet och genuskunskap, miljö
och internationaliseringen.

Av statsfinansiella skäl bör en besparing göras under anslaget om 20
miljoner kronor. Regeringen gör bedömningen att en stor del av bespa-
ringen på sikt skall kunna kompenseras genom medel från de s.k. lön-
tagarfondsstiftelsema. Regeringen bedömer att en mindre besparing därut-
över kan göras avseende medel till pedagogisk utvecklingsverksamhet
m.m. för finskspråkiga elever. Vidare bör anslaget minskas med anledning
av att vissa projekt, som finansierats inom anslaget, upphör.

Genom omprioriteringar av resurser inom skolväsendet har dock vissa
medel kunnat tillföras anslaget för angelägna ändamål. För extra språkträ-
ning för invandrare i svenska har för år 1997 ca 5 miljoner kronor tillförts
anslaget. För ett projekt under tre år med stöd till skolans uterum har
vissa medel beräknats. För ett europeiskt projekt som initierats av
Danmark med målet att ställa samman, utveckla och sprida kunskap om
behovet av specialundervisning för handikappade elever och studerande
beräknas 1,5 miljoner kronor under en treårsperiod. Vidare har avsatts 1

miljon kronor, som bör stå till regeringens disposition för speciella ända-
mål.

Skolverkets utredning om ett utvecklingscentrum för svenskundervis-
ning för invandrare (sfi) och svenska som andraspråk är nu föremål för
remissbehandling. Regeringen kommer att ta ställning till frågan om ett
centrum när remissbehandlingen har slutförts. Eventuella kostnader härför
beräknas rymmas under detta anslag.

För närvarande pågår ett intensivt utvecklingsarbete i kommuner och
skolor. Högskolor knyter kontakter med kommuner och skolor för att
finna nya former för kompetensutveckling och utvecklingsarbete. Regiona-
la utvecklingscentra med olika inriktning byggs upp. Eftersom det är
önskvärt att denna utveckling fortsätter bör Skolverket på olika sätt stödja
denna process.

För år 1998 beräknas anslaget uppgå till 161 928 000 kr och för år
1999 till 165 878 000 kr.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

A 3. Forskning inom skolväsendet

1994/95	Utgift	25 801°	Reservation	1 161
1995/96	Anslag	40 430	Utgiftsprognos	41 000
			därav 1996	27 800
1997	Förslag	7 708
1998	Beräknat	7 955
1999	Beräknat	8 217

” Beloppen anges i tusental kr

Målet för Skolverkets forskningsprogram är att öka den vetenskapligt
grundade kunskapen om svenskt skolväsendes förutsättningar och resultat.
När det gäller stöd till forskning beträffande skolsituationen för elever
med funktionshinder skall detta ges i samråd med Statens institut för
handikappfrågor i skolan. Samverkan skall ske med internationell forsk-
ning. Verket skall vidare sträva efter effektiv spridning av forsknings-
resultat.

Från anslaget bekostas forskning om skolväsendet samt information i
samband härmed. Faktorer som bl.a. styr utgifterna på området är dels
forskningsansökningarnas karaktär, dels universitetens debitering av
kostnader för administration och lokaler.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett överskott
på 1 161 000 kr. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande
budgetår visar att en del av den uppkomna reservationen kommer att tas
i anspråk detta budgetår.

Skolverket föreslår, i sin fördjupade anslagsframställning om forskning
1997 - 1999, att forskningen inom skolväsendet i stort skall ges den
omfattning under den kommande treårsperioden som den har för närvaran-
de. Den hittillsvarande inriktningen mot långsiktiga forskningsinsatser,
som ger möjlighet till varaktiga kontakter med centrala forskningsmiljöer,

bör fullföljas. För att undvika den nedskärning av resurser som universite-
tens debitering av lokalkostnader de facto resulterat i, begärs en upp-
räkning av anslaget med 10 % till 31 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Resurser 1997

Ramanslag 7 708 tkr

Övrigt

I forskningspropositionen (prop. 1996/97:5) redovisar regeringen sin
bedömning rörande forskning inom skolväsendet.

Forskning är en verksamhet vars resultat endast kan bedömas på lång sikt.
Skolverkets forskningsprogram har varit verksamt i drygt tre år. Jämfört
med tidigare utbildningsforskning har under denna tid skett en koncentra-
tion av forskningen genom en nedgång av en-personsprojekt, en ökning
av stöd till forskningsmiljöer och ett ökat samarbete mellan forskare inom
området. Dessutom har forskningen inriktats mot flera nivåer i skolsyste-
met, forskningsprojekten har i ökad utsträckning beaktat samhälleliga
perspektiv och det har blivit fler projekt med ett kunskapsutvecklande och
analytiskt syfte. Detta är en intressant och lovande inriktning av forsk-
ningen som bör fortsätta även om det ännu är för tidigt att värdera resulta-
ten av forskningsinriktningen. Det är därför viktigt att den utvärdering av
forskningsprogrammet och dess inriktning, som påbörjats inom Skolver-
ket, fortsätter.

Av statsfinansiella skäl måste en besparing om 20 miljoner kronor tas
ut på Skolverkets forskningsanslag. Regeringen gör bedömningen att en
stor del av besparingen skall kunna kompenseras genom medel från de
s.k. löntagarfondsstiftelsema. Detta kommer dock inte att kunna ske fullt
ut år 1997. Stöd till forskningsprojekt löper ofta över flera år, varför en
snabbt genomförd förändring av stödet till forskning skulle vålla problem.
Såsom föreslagits under anslaget Statens skolverk bör verket därför under
år 1997 få rätten att disponera delar av det relativt betydande överskottet
under sitt ramanslag för att - i den mån verket bedömer det behövligt -
stödja forskning.

I forskningspropositionen (prop. 1996/97:5) redovisar regeringen sina
förslag och ställningstaganden i övrigt rörande forskning inom skolväsen-
det.

För åren 1998 och 1999 beräknas anslaget till oförändrad nivå i för-
hållande till år 1997.

A 4. Genomförande av skolreformer

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

1994/95	Utgift	158 131”	Reservation	26 114
1995/96	Anslag	156 277	Utgiftsprognos	173 000
			därav 1996	122 730
1997	Förslag	122 424
1998	Beräknat	57 417
1999	Beräknat	4 581

” Beloppen anges i tusental kr

Anslaget skall användas för information och fortbildning om nya läropla-
ner och betygssystem för skolväsendet. Statens skolverk disponerar medel
för nationella insatser. Härutöver finns medel till regeringens disposition.

Anslaget skall vidare användas för insatser i samband med genomföran-
det av den nya gymnasieskolan. Skolverket disponerar medel för anord-
nande av fortbildning. Enligt förordning (SKOLFS 1993:16) om stats-
bidrag till kommunerna för planering och information vid införande av de
nya programmen i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (ändrad
SKOLFS 1994:15) lämnas bidrag med 500 kr per elev och årskurs.

Vidare lämnas innevarande budgetår bidrag till kommunerna för ut-
bildning av handledare i den arbetsplatsförlagda delen av gymnasieut-
bildningen samt för utrustning till skolor som startar program med yrkes-
ämnen i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar att det finns en
reservation om 26 114 000 kr på anslaget. Denna beror delvis på att vissa
planerade insatser inte genomförs förrän budgetåret 1995/96. Prognosen
för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar att en del av den
uppkomna reservationen kommer att tas i anspråk detta budgetår.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1997

Ramanslag 122 424 tkr

Den treåriga gymnasieskolan är i stort sett genomförd inför år 1997.
Genomföranderesursen till kommunerna beräknas därför endast uppgå till
ca 2 miljoner kronor av anslaget år 1997. Detta innebär att en betydligt
större del av anslaget än tidigare kan användas för övriga insatser.

Behovet av kompetensutveckling är fortfarande stort för lärare i gym-
nasiala utbildningar. Kompetensutveckling behövs också för lärare i
grundskolan, bl.a. inom områdena läs- och skrivsvårigheter, miljö och
naturvetenskap-teknik. Informationsinsatser behövs om nya regler för

antagning till högskolan och om rekryteringen till främst Industriprogram-
met. Vidare tas initiativ för att på olika sätt stimulera användningen av IT
i undervisningen.

Regeringen har i propositionen Vissa skolfrågor m.m. (prop.
1995/96:206) bl.a. redovisat behovet av en samlad informationsinsats för
genomförandet av gymnasiereformen samt att Utbildningsdepartementet
tillsammans med Skolverket och Svenska Kommunförbundet startat ett
samarbete för att göra olika informationsinsatser. Regeringen föreslår att
medel tillförs anslaget som engångsanvisning för bl.a. sådana informa-
tionsinsatser.

Medlen under anslaget bör även kunna användas för informationsinsat-
ser i samband med integreringen mellan skola - förskola - skolbarnsom-
sorg.

Det bör ankomma på regeringen att besluta om medlens användning.

För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 57 417 000 kr. För år 1999
beräknas anslaget till 4 581 000 kr. Beräkningarna utgår från att de 100
miljoner kronor per år för gymnasieskolans genomförande som anvisades
för fem budgetår fr.o.m. budgetåret 1993/94 upphör med utgången av år
1998.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

A 5. Statens institut för handikappfrågor i skolan

1994/95	Utgift	99 576”	Anslagssparande	9 737
1995/96	Anslag	167 407	Utgiftsprognos	175 745
			därav 1996	124 781
1997	Förslag	114 375
1998	Beräknat	117 400
1999	Beräknat	121 265

” Beloppen anges i tusental kr

De övergripande målen för Statens institut för handikappfrågor i skolan
(SIH) är att ge hjälp och stöd till kommunerna, och till sådana fristående
skolor som står under statlig tillsyn, för att underlätta skolgången för
elever med funktionshinder. SIH skall, som en särskild uppgift, utveckla,
framställa och distribuera läromedel för synskadade, rörelsehindrade,
hörselskadade/döva och utvecklingsstörda elever.

SIH är central förvaltningsmyndighet för specialskolorna och Tomte-
bodaskolans resurscenter.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslagsspa-
rande om 9 737 000 kr. Prognosen för anslagsbelastningen under inneva-
rande budgetår visar att en del av det uppkomna anslagssparandet kommer
att tas i anspråk detta budgetår.

6 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 6

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande mål för verksamheten som angetts ovan bör ligga
fast.

Resurser 1997

Ramanslag 114 375 tkr

Övrigt

De medel om 850 000 kr som är avsedda för fortbildning av SIH:s
synkonsulenter bör föras över från specialskolans anslag till SIH:s
förvaltningsanslag.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Resultatbedömning

Av SIH:s årsredovisning framgår att de verksamhetsmål som lagts fast för
verksamheten i stort sett har uppnåtts. SIH redovisar en tydlig ökning av
den andel tid som konsulenterna använder för råd och stöd till kommuner-
na. Av årsredovisningen framgår dessutom att den totala läromedelspro-
duktionen ökat. När det gäller iäromedelsutveckling visar redovisningen
emellertid ett sämre resultat än föregående verksamhetsår. Enligt SIH
måste dock Iäromedelsutveckling, till skillnad från läromedelsproduktion,
ses över en längre tidsperiod. Årets resultat skulle därmed anses rymmas
inom ramen för en naturlig fluktuation över åren. Regeringen noterar att
det framgår av redovisningen att SIH arbetar med utvecklingen av in-
strument för ekonomisk uppföljning av produktiviteten och effektiviteten
på området.

Myndighetens ekonomiska resultat visar ett överskott, som enligt upp-
gift från SIH dels beror på vakanser, dels på ett medvetet sparande för att
kunna genomföra vissa informationsinsatser gentemot kommunerna.

Myndigheten har ålagts ett besparingskrav om 1 % för budgetåret
1995/96. Enligt institutet har de åtgärder man vidtagit för att uppnå be-
sparingskravet främst berört administration och tryckeriverksamhet.

För år 1997 minskas anslaget med 500 000 kr som en delfinansiering
av andra utgifter inom verksamhetsområdet.

Slutsats

Sammantaget innebär bedömningen att de övergripande mål som fastlagts
för SIH bör gälla även under 1997. Regeringen understryker vikten av
att myndigheten vidareutvecklar produktivitets- och effektivitetsmått.

Under det kommande budgetåret bör SIH dessutom fortsätta att eftersträva
en flexibel användning av konsulentresursema samt redovisa motiven till
den fördelning av konsulentresurser som görs. För år 1998 beräknas
utgifterna uppgå till 117 400 000 kr och för år 1999 till 121 265 000 kr.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Övrigt

De medel om sammanlagt 850 000 kr som är avsedda för fortbildning av
synkonsulenter bör föras över från specialskolans anslag till institutets
myndighetsanslag så att fortbildningsmedel för samtliga konsulenter finns
samlade under ett och samma anslag.

A 6. Skolutveckling och produktion av läromedel för elever
med handikapp

1994/95	Utgift	16 548”	Reservation	4 572
1995/96	Anslag	30 405	Utgiftsprognos	33 477
			därav 1996	25 260
1997	Förslag	20 467
1998	Beräknat	21 081
1999	Beräknat	21 756

” Beloppen anges i tusental kr

Ur anslaget bekostas dels bidrag enligt förordningen (1991:978) om
statsbidrag till produktion av vissa läromedel, dels kostnader för utveck-
ling och produktion av, samt information om läromedel för elever med
funktionshinder. Från anslaget finansieras även kostnader för arvoden till
externa läromedelsproducenter och annan expertis samt köpta tjänster för
denna verksamhet. Vidare bekostas av anslaget olika utvecklingsinsatser
enligt bedömning av Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH).

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar en reservation
om 4 572 000 kr. Inkomster från försäljning av läromedel uppgick under
budgetåret till 10 588 000 kr, vilket är en ökning i förhållande till före-
gående budgetår då motsvarande inkomst var 7 607 000 kr. Dessutom
visar prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår att
en del av den uppkomna reservationen kommer att tas i anspråk detta
budgetår.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Resurser 1997

Ramanslag 20 467 tkr

Syftet med anslaget är att bekosta utveckling och produktion av läro-
medel. I sin anslagsframställning för 1997 tar SIH upp de problem av
arbetsrättslig karaktär som ökad försäljning av läromedel medför, eftersom
regeringen tidigare inte medgivit SIH att inrätta tjänster under anslaget.
För att bl.a. komma till rätta med nämnda problem föreslår SIH en sam-
manslagning av detta anslag med myndighetens förvaltningsanslag.
Regeringen är inte beredd att låta sammanföra de båda anslagen, men
anser att det är rimligt att medel från anslaget får användas till löner för
anställda till den del det behövs för verksamheten.

SIH:s läromedelsproduktion har ökat betydligt i förhållande till före-
gående budgetår. Av årsredovisningen framgår bl.a. att SIH under verk-
samhetsåret levererat punktskriftsböcker för synskadade bam och ung-
domar i det offentliga skolväsendet i den omfattning som krävts för att
eleverna skall kunna följa undervisningen. Såvitt gäller diskettböcker och
kassettböcker begränsas emellertid produktionen, enligt SIH, kraftigt av
de upphovsrättsliga reglerna på området. SIH tar i sin anslagsframställning
för budgetåret 1997 ånyo upp frågan om ett generellt tillstånd för tal-
boksinspelningar. Denna fråga bereds för närvarande i regeringskansliet.
SIH tar i samma anslagsframställning även upp problemet med de ojäm-
lika villkor som råder beträffande läromedelsförsöijningen för synskadade
elever vid bl.a. kommunal vuxenutbildning. Läromedelskostnaden för de
elever som ej erhåller utbildningsbidrag blir hög för kommunen och kan
i realiteten innebära ett hinder för den enskilde eleven att bedriva studier.
Frågan har överlämnats till Kunskapslyftskommittén (U 1995:09) att
beaktas i det vidare utredningsarbetet.

Den tidigare nämnda Utredningen om funktionshindrade elever i skolan
har i uppgift att kartlägga den statliga läromedelsproduktionen och föreslå
hur denna kan effektiviseras. Utredningen skall redovisa sina förslag
senast den 15 september 1997.

För år 1997 minskas anslaget med 500 000 kr som en delfinansiering
av andra utgifter inom verksamhetsområdet.

För åren 1998 och 1999 beräknas anslaget till oförändrad nivå i för-
hållande till år 1997.

A 7. Specialskolor och resurscenter

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

1994/95	Utgift	344 547”	Anslagssparande	33 292
1995/96	Anslag	594 515	Utgiftsprognos	610 000
			därav 1996	432 569
1997	Förslag	414 840
1998	Beräknat	429 047
1999	Beräknat	444 535

” Beloppen anges i tusental kr

Utbildningen i specialskolan har som övergripande mål att ge bam och
ungdomar med synskada, dövhet, hörselskada eller talskada en till varje
elevs förutsättningar anpassad utbildning som så långt det är möjligt
motsvarar den utbildning som ges i grundskolan. Resurscentren skall
genom utredning och träning främja den allsidiga utvecklingen hos elever
i det offentliga skolväsendet för bam och ungdom samt informera och
fortbilda föräldrar, lärare och övrig personal.

Döva och hörselskadade elever undervisas antingen vid någon av de
fem regionala skolenheterna belägna i Stockholm (Manillaskolan), Lund
(Östervångsskolan), Vänersborg (Vänerskolan), Örebro (Birgittaskolan)
och Härnösand (Kristinaskolan), eller i särskilda klasser förlagda till
grandskolan (s.k. externa klasser). Undervisningen för synskadade elever
med eller utan ytterligare funktionshinder bedrivs vid en skolenhet i
Örebro (Ekeskolan). Skolenheten i Gnesta (Åsbackaskolan) tillhandahåller
undervisning för döva eller hörselskadade elever som också är utveck-
lingsstörda. Vid skolenheten i Sigtuna (Hällsboskolan) undervisas bam
med grava språkstörningar samt döva eller hörselskadade bam med be-
teendestörningar eller andra komplikationer.

Det finns specialpedagogiska resurscenter vid Tomtebodaskolan (TRC),
Ekeskolan, Åsbackaskolan och Hällsboskolan. Resurscentren skall genom
utredning och träning främja elevernas allsidiga utveckling samt informera
och fortbilda föräldrar, lärare och övrig personal.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslagsspa-
rande om 33 292 000 kr. Till viss del beror anslagssparandet på att sko-
lorna inte fullt ut utnyttjat sina ramposter. Vidare har vissa medel reserve-
rats för höjda hyreskostnader m.m. i samband med större om- och till-
byggnader vid några skolor. Prognosen för anslagsbelastning under in-
nevarande budgetår visar att en del av det uppkomna anslagssparandet
kommer att tas i anspråk detta budgetår.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Övergripande mål

De övergripande mål för verksamheten som angetts ovan bör ligga
fast.

Resurser 1997

Ramanslag 414 840 tkr

Övrigt

För de kommuner där specialskolorna är belägna bör ersättningen
till staten för elever inskrivna vid den skolan sänkas till 51 000 kr.
Den avgift som hemkommunen erlägger för en elev vid en s.k.
extern klass bör vara av samma storlek som gäller för övriga elever
vid specialskolan, såvitt inte kommunen står för en icke obetydlig
andel av den totala kostnaden, t.ex. lokalkostnaden. I dessa fall bör
även i fortsättningen en reducerad avgift tas ut.

Resultatbedömning

Specialskolornas och Tomtebodaskolans resurscenters (TRC) årsredovis-
ningar uppvisar i likhet med föregående år skiftande utformning, vilket
försvårar en jämförelse mellan skolorna. Även om samtliga skolor redovi-
sat verksamheten i delområdena undervisning, boende och service samt
administration och för vissa skolor dessutom resurscenter, har fördel-
ningen av kostnader mellan verksamhetsgrenarna inte skett på ett helt
likartat sätt. Detta gäller framför allt gränsdragningen mellan undervisning
och service. Även om praktiskt taget samtliga årsredovisningar saknar
mått på effekter framgår det att skolorna påbörjat arbetet att ta fram
dylika.

Antalet elever i specialskolan beräknas öka till sammanlagt 792 elever
läsåret 1996/97. Under läsåret 1995/96 har 770 elever varit inskrivna vid
specialskolan.

I den tidigare nämnda Utredningen om funktionshindrade elever i
skolan, ingår i uppdraget att undersöka om ansvaret för specialskolorna
helt kan föras över till kommunerna eller om staten skall vara fortsatt
huvudman. Även det stöd som ges av specialskolornas resurscenter omfat-
tas av utredningsuppdraget.

Slutsatser

Sammantaget innebär regeringens bedömning att de övergripande mål som
fastlagts för verksamheten bör ligga fast. Skolorna bör emellertid i ökad
utsträckning prioritera arbetet med kvalitetssäkring. SIH har fått i uppdrag
att leda en arbetsgrupp med representanter från specialskolorna med
uppgift att utarbeta effektivitetsmått för specialskolorna och Tomteboda-
skolans resurscenter inför årsredovisningarna för år 1997. Regeringen
bedömer att kostnaderna för den beräknade elevökningen ryms inom
nuvarande kostnadsram.

För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 429 047 000 kr och för år
1999 till 444 535 000 kr.

Övrigt

Från och med budgetåret 1995/96 höjdes beloppet för den kommunala
ersättningen för elever i specialskolan från 51 000 kr till 75 000 kr per
elev och läsår enligt förordningen (SKOLFS 1995:47) om ersättning för
elever i specialskolan. En anledning till att regeringen beslutade höja
ersättningsnivån var den betydligt högre kostnaden för en elev i special-
skolan jämfört med kostnaden för en elev i grundskolan. Nämnda höjning
av ersättningsnivån fick emellertid icke förutsedda konsekvenser för några
av de kommuner som också står som värdkommun för en enhet av spe-
cialskolan. I Örebro bor t.ex. särskilt många familjer med bam som går
i specialskolan. Många av dessa familjer har valt Örebro som bostadsort
på grund av de speciella möjligheter till utbildning som erbjuds där. Mot
bakgrund av detta anser regeringen att värdkommunens ersättning till
staten för de elever som går i en statlig specialskola och dessutom är
skrivna i kommunen, bör sänkas till 51 000 kr per elev och läsår, dvs. i
stort sett genomsnittskostnaden för en elev i grundskolan. För elever i s.k.
externa klasser lämnar elevens hemkommun ersättning med ett reducerat
belopp, för närvarande 37 500 kr per elev och läsår. Avsikten med det
lägre ersättningsbeloppet är att kommunen själv skall svara för vissa
kostnader, t.ex. lokaler. Av de olika specialskolorna är det endast Hälls-
boskolan som har externa klasser. Dessa externa klasser finns lokalinte-
grerade i Blackebergsskolan i Stockholm. Staten svarar för hela kostnaden
för verksamheten frånsett den reducerade ersättning som lämnas av elever-
nas hemkommuner. Regeringen anser att samma belopp skall gälla för alla
elever vid specialskolan, således även för dem vid externa enheter, i de
fall där staten står för hela kostnaden. I de fall där kommunen står för en
icke obetydlig del av den totala elevkostnaden, exempelvis lokalkostnader,
bör även i fortsättningen en reducerad avgift tas ut.

Vid flera specialskolor har under senare år större om- och tillbyggnader
skett. För anskaffning av inredning och utrustning i samband därmed har
regeringen anvisat särskilda medel och därvid medgett undantag från
kapitalförsöijningsförordningens bestämmelser om lån i Riksgäldskontoret.
För närvarande pågår eller planeras om- och tillbyggnader vid ytterligare
några specialskolor. Regeringen har avsatt särskilda resurser för de ökade
hyreskostnader som uppstår efter om- och tillbyggnad, och därvid reserve-

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

rat medel under specialskolans anslag, anslagsposten 11. Kostnaden för
ökade hyror uppkommer emellertid inte förrän ombyggnaden är klar,
varför det finns en reservation under nämnda anslagspost. Eftersom kost-
naderna för anskaffningar för inredning och utrustning i samband med
om- och tillbyggnad är av tillfällig karaktär och relativt stora bör det även
i fortsättningen vara möjligt för regeringen att använda den uppkomna
reservationen för finansiering av inredning och utrustning i samband med
om- och tillbyggnad vid specialskolorna och därvid medge undantag från
kapitalförsörjningsförordningens bestämmelser.

A 8. Särskilda insatser på skolområdet

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

1994/95 Utgift

1995/96 Anslag

222 806"

358 003

Utgiftsprognos 357 446

därav 1996 229 331

1997 Förslag 243 856

1998 Beräknat 257 938

1999

Beräknat

269 689

" Beloppen anges i tusental kr

De utgifter som belastar anslaget är kostnader

- enligt förordningen (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser
på skolområdet,

- för ett elevbaserat tilläggsbidrag till Göteborgs, Kristianstads, Stock-
holms och Umeå kommuner för speciellt anpassad gymnasieutbild-
ning för svårt rörelsehindrade elever från hela landet,

- till Örebro kommun enligt avtal mellan staten och kommunen om
viss statlig ersättning avseende gymnasial utbildning i Örebro för
döva och hörselskadade elever samt

- för särskilda statsbidrag enligt avtal mellan staten och Sörmlands
respektive Västmanlands landsting samt Örebro kommun om bidrag
till kostnader för viss riksrekryterande utbildning för elever med
utvecklingsstörning.

De huvudsakliga faktorer som styr utgifterna på området är antalet
elever.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett överskott
om 7 365 000 kr. Anslagsprognosen för innevarande budgetår däremot
pekar på att utgiften stämmer överens med anvisat anslag.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Resurser 1997

Ramanslag 243 856 tkr

Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) disponerar medel för
särskild undervisning på sjukhus och samordnande utbildningsinsatser för
elever med funktionshinder. Utgifterna härför budgetåret 1994/95 uppgår
till 108 299 000 kr, vilket innebär en besparing på 1 095 000 kr.

SIH:s årsredovisning visar att medlen i huvudsak använts enligt följan-
de; ca 60 % avser bidrag till sjukhusundervisning, ca 20 % av medlen har
använts för stöd till regionala undervisningsinsatser och ca 13 % till
regionala resurser för specialpedagogik, dvs. fem kunskapscenter för döva
och hörselskadade och fem för rörelsehindrade. Av övriga 7 % har större
delen använts för stöd till regionala center för datorbaserade hjälpmedel
för handikappade och en del för undervisning i teckenspråk för syskon till
döva bam.

SIH har i en särskild rapport redovisat en utvärdering av sjukhusunder-
visning och insatser för elever med medicinska handikapp. Sjukhusunder-
visning startade under 1920-talet och var då en sporadisk verksamhet. Den
fick en mera regelbunden form på 1950-talet. De första bestämmelserna
på området daterar sig till år 1962. Undervisning ges av fast anställda
lärare och bedrevs 1995 av 210 lärare i 42 kommuner. Under den tid
sjukhusundervisning anordnats har förhållandena ändrats för eleverna,
framför allt har vårdtiderna kortats. Sjukhusundervisning är högt värderad
av föräldrar. Utvärderingen visar dock att en bättre samverkan behöver
ske mellan hemskolans lärare och lärare vid sjukhusundervisningen.
Rapporten visar också att kommunerna oftast inte lever upp till bestäm-
melserna i 10 kap. 3 § skollagen (1985:1100) att anordna särskild under-
visning för elev som på grund av sjukdom eller liknande skäl under
längre tid inte kan delta i vanligt skolarbete. I något fall har tolkningen
av begreppet längre tid varit minst fyra månader. Vidare har konstaterats
att de besparingar som skett i skolan i mycket hög grad drabbat elever
med olika medicinska handikapp. Bristen på kunskap och förståelse hos
lärare och skolledning för de problem eleven har anges som en grund-
läggande orsak till detta.

Skolverket har utvärderat utbildningarna vid riksgymnasiema i Örebro
för döva respektive hörselskadade elever (RGD/H) samt särskilt anpassad
gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade elever (Rh-anpassad utbild-
ning). Av rapporten beträffande RGD/H kan sammanfattningsvis konstate-
ras att eleverna bor spridda över landet. Detta gäller särskilt RGH. Vidare
framgår att organisationen av utbildningen behöver utvecklas och att
skolledningar och lärare ytterligare behöver bearbeta och utveckla kun-
skapsbedömningen enligt de nya kursplanerna och betygskriterierna.
Elevernas kunskapsnivå behöver fortlöpande utvärderas och undervis-

ningen oftare utformas så att eleverna får träning i ett mer undersökande
arbetssätt.

Beträffande Rh-anpassad utbildning har verket noterat bl.a. att i Göte-
borg och Stockholm får eleverna tillgång till ett begränsat antal program
i gymnasieskolan eftersom undervisningen koncentrerats till endast en
gymnasieskola i kommunen, och att riksgymnasieverksamheten kan ge
som konsekvens att hemkommunerna åsidosätter arbetet med att göra
kommunens skolor tillgängliga och anpassade för elever med funktions-
hinder. Vidare har verket pekat på behovet av ett samlat huvudmannaskap
för de olika verksamheterna (habilitering, boende och utbildning) som
ingår i riksgymnasieverksamheten för Rh-anpassad utbildning.

Den av regeringen tillsatta Utredningen om funktionshindrade elever i
skolan (dir. 1995:134) skall även utreda hur ansvaret för utbildning och
omvårdnad i anslutning till utbildning av funktionshindrade elever skall
fördelas mellan stat, kommun och landsting samt vem som skall finansiera
verksamheten. Förslag beträffande döva och hörselskadade samt svårt
rörelsehindrade elever vid riksgymnasiema skall redovisas senast den 15
oktober 1996.

Döva och hörselskadade elever i Göteborg och närliggande kommuner
har sedan 1992 kunnat få sin undervisning i Göteborgs kommuns grund-
skola istället för i Vänerskolan, en statlig specialskola i Vänersborg, till
vilkens upptagningsområde de hör enligt gällande regionindelning för de
statliga specialskolorna. Antalet elever som på detta sätt fått sin under-
visning i Göteborg var 30 under läsåret 1995/96 och beräknas omfatta
ungefär samma antal innevarande läsår. Göteborgs kommun har framfört
önskemål om särskilt bidrag till finansieringen, eftersom anordningen
innebär lägre statliga kostnader för Vänerskolan. Regeringen avser att, i
avvaktan på förslag från ovan nämnda utredning, tilldela Göteborgs
kommun ett särskilt bidrag på 3 000 000 kr av medlen under detta anslag.

Av SIH:s rapport om sjukhusundervisningen framgår bl.a. att vårdtider-
na kortats. Enligt regeringens bedömning bör därför bidraget för sjukhus-
undervisning kunna minskas något och ge utrymme för andra ändamål.

Elevantalet vid riksgymnasiema för döva och hörselskadade i Örebro
har läsåret 1995/96 varit något lägre än året dessförinnan men återgår till
samma nivå (ca 430) inför läsåret 1996/97. Elevantalet i Rh-anpassad
utbildning har ökat till 155 elever (+21) läsåret 1996/97 och prognosen
visar på fortsatt ökning den närmaste treårsperioden.

Mot bakgrund av ovanstående bedömer regeringen att verksamheterna
i Örebro bör bedrivas i oförändrad omfattning medan elevplatsema för
Rh-anpassad utbildning behöver utökas. Detta har beaktats vid medelsbe-
räkningen. I avvaktan på förslag från nämnda utredning beräknar rege-
ringen ingen förändring av övriga medel under anslaget.

Med hänsyn till ökat antal elever i Rh-anpassad gymnasieutbildning
beräknas medelsbehovet under anslaget år 1998 till 257 938 000 kr och
för år 1999 till 269 689 000 kr.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

A 9. Sameskolor

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

1994/95	Utgift	29 120°	Anslagssparande	4 842
1995/96	Anslag	48 768	Utgiftsprognos	52 000
			därav 1996	37 750
1997	Förslag	33 246
1998	Beräknat	34 223
1999	Beräknat	35 230

” Beloppen anges i tusental kr

Utbildningen vid sameskolan har som övergripande mål att ge samers
bam en utbildning med samisk inriktning som i övrigt motsvarar utbild-
ningen t.o.m. årskurs 6 i grundskolan.

Vid sameskolan sker undervisning på svenska och samiska. Ämnet
samiska förekommer i samtliga årskurser.

Sameskoloma leds av en styrelse, vars kansli är förlagt till Jokkmokk.
Sameskolor finns i Karesuando, Lannavaara, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna
och Tämaby. Integrerad samisk undervisning i kommunal grundskola
bedrivs i nio kommuner.

Från anslaget utgår även bidrag till Samemas folkhögskola.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslagsspa-
rande om 4 842 000 kr. Av årsredovisningen framgår att Sameskolstyrel-
sen utöver ramanslaget haft inkomster om 2 499 000 kr. Prognosen för
innevarande budgetår visar att en del av det uppkomna anslagssparandet
kommer att tas i anspråk detta budgetår.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande mål för verksamheten som angetts ovan bör ligga
fast.

Resurser 1997

Ramanslag 33 246 tkr

Resultatbedömning

Regeringen noterar att Sameskolstyrelsens resultatredovisning förbättrats
i förhållande till föregående år. Någon utvärdering som kan utgöra grun-
den för en bedömning av effektiviteten i verksamheten presenteras emel-
lertid inte i årsredovisningen. Någon sådan utvärdering finns heller inte

i den fördjupade anslagsframställningen för åren 1997 - 1999. Det framgår
dock att den samiska integreringen i grundskolan expanderat och att denna
numera utgör en stor del av Sameskolstyrelsens verksamhet.

För närvarande pågår ett forskningsprojekt om sameskolan och språken.
Projektets syfte är att utvärdera sameskolans undervisning i samiska och
svenska. Även läromedelssituationen skall granskas. Projektet kommer att
slutföras under läsåret 1996/97.

Antalet elever i sameskolan beräknas öka till sammanlagt 143 elever
läsåret 1996/97. Läsåret 1995/96 var 133 elever inskrivna. I den samiskt
integrerade undervisningen deltog samma läsår 140 elever.

Regeringen konstaterar att bokslutet för budgetåret 1994/95 i allt väsent-
ligt är rättvisande i de delar som avlämnats. Riksrevisionsverkets (RRV)
revisionsberättelse innehåller dock invändning eftersom anslagsredovis-
ning inte avlämnats. Sameskolstyrelsen har kompletterat årsredovisningen
och regeringen förutsätter att de påpekanden som RRV gjort kommer att
beaktas i fortsättningen.

Samemas folkhögskola har i sin fördjupade anslagsframställning för
åren 1997 - 1999 redovisat en ökning av antalet elev veckor. Man räknar
dessutom med en positiv utveckling av elevtillströmningen till folkhög-
skolan. Den utökade utbildningsverksamheten kommer enligt folkhögsko-
lan bl.a. att kunna genomföras med extern finansiering i form av EU-
medel.

Slutsats

Sammantaget innebär bedömningen att de övergripande mål som fastlagts
för Sameskolstyrelsen bör gälla även under 1997. Tydliga verksamhetsmål
och effektivitetsmått behöver emellertid utarbetas för sameskolan. Härvid
är det elevernas kunskapsutveckling som bör stå i centrum. Utifrån förslag
från Sameskolstyrelsen avser regeringen att fastställa sådana verksamhets-
mått.

För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 34 223 000 kr och för år
1999 till 35 230 000 kr.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

A 10. Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola
och gymnasieskola”

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

1994/95” Utgift 49 672”

1995/96” Anslag 62 405

Utgiftsprognos 62 405

därav 1996 41 356

1997 Förslag 113 812

1998 Beräknat 117 113

1999 Beräknat 120 229

” Nytt anslag

²¹ Anslaget A 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m.,
anslagsposterna 1-3

” Beloppen anges i tusental kr

Regeringens överväganden

Regeringen har i inledningen redovisat en ny anslagsstruktur för verksam-
hetsområdet Barnomsorg, skola och vuxenutbildning att tillämpas fr.o.m.
år 1997. Därvid har en renodling gjorts så att de medel under nuvarande
anslaget A 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolvä-
sendet m.m. som avser bidrag till utbildning för vuxna förts till anslaget
A 13. Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning. Dessa utbild-
ningar är riksrekryterande teknisk vuxenutbildning vid Katrineholms
Tekniska Skola och utbildningen vid Nordiska Scenografiskolan i Skellef-
teå. Medel till bidrag för särskilda utbildningsinsatser i gymnasieskolan
och komvux m.m. redovisas under anslaget A 14. Särskilda utbildningsin-
satser för vuxna.

Från nuvarande anslaget A 15. Bidrag till driften av fristående skolor
har till det nya anslaget även förts medel för bidrag till riksintematskolor
och internationella grund- och gymnasieskolor.

Under det nya anslaget beräknar regeringen således medel för

- särskilt verksamhetsstöd till bl.a. vissa riksrekryterande gymnasiala
utbildningar,

- bidrag till kostnader för Sveriges anslutning till examensorganisatio-
nen International Baccalaureate Organisation (IBO) i Geneve, särskilt
statsbidrag till Göteborgs och Stockholms kommuner för IB-utbild-
ning samt för IB-utbildning vid Sigtunaskolan Humanistiska Lärover-
ket,

- ersättning till kommun och landsting för merkostnader för nordiska
elever på gymnasial nivå,

- ersättning för personskada till elev i viss gymnasieutbildning,

- statsbidrag till riksintematskolor samt till internationella grund- och
gymnasieskolor (1995/96: anslaget A 15),

- bidrag enligt förordningen (1996:565) om statsbidrag till kostnader för
utlandssvenska elevers skolgång i Sverige (1995/96: anslagen A 14
och A 15).

De huvudsakliga faktorer som styr utgifterna på området är antalet
elever.

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Resurser 1997

Ramanslag 113 812 tkr

En viss osäkerhet råder vid bedömningen av medelsbehovet, eftersom
antalet elever i hög grad är styrande för belastningen. För att i någon mån
motverka denna osäkerhet föreslår regeringen att den metod som tillämpas
för bl.a. bidrag till internationella gymnasieskolor införs också för in-
ternationella grundskolor. Det innebär att bidrag beviljas med ett av
regeringen fastställt belopp per bidragsår för antalet ianspråktagna årselev-
platser inom en fastställd högsta ram av årselevplatser.

Medelsberäkningen för riksintematskolor, internationella grund- och
gymnasieskolor och internationell utbildning på gymnasienivå (IB-ut-
bildning) bör därmed utgå från en ram av årselevplatser som riksdagen
fastställer. Regeringen föreslår således att riksdagen fastställer ramen
årselevplatser för 1997 avseende dessa utbildningar till 1 950. Denna ram
bör också gälla för åren 1998 och 1999.

Från detta anslag utbetalas också bidrag till en kommun för elever från
annat nordiskt land enligt överenskommelsen om nordisk utbildnings-
gemenskap på gymnasial nivå. Den enda möjligheten för medelsberäkning
är här att uppskatta medelsbehovet utifrån tidigare års belastning.

Mot bakgrund av vad som anförts beräknar regeringen medelsbehovet
för åren 1998 och 1999 till oförändrad nivå i förhållande till år 1997.

All. Bidrag till svensk undervisning i utlandet

1994/95	Utgift	73 623
1995/96	Anslag	125 916
1997	Förslag	81 391
1998	Beräknat	85 798

1999

Beräknat

90 317

Utgiftsprognos 120 000

därav 1996 80 755

Beloppen anges i tusental kr

Bidragsbestämmelsema finns i förordningen (1994:519) om statsbidrag till
utbildning av utlandssvenska bam och ungdomar. Dessa bestämmelser
innebär i korthet att statsbidrag lämnas till huvudmannen för en svensk
utlandsskola, distansundervining, kompletterande svensk undervisning och
undervisning vid utländsk skola (internationell skola).

Från anslaget bekostas även de löneförmåner m.m. som tillkommer
nationellt anställda lärare vid de svenska sektionerna av Europaskolorna.

Bidrag lämnas även till Riksföreningen Sverigekontakt.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett överskott
på 4 457 000 kr. Dessutom visar prognosen för anslagsbelastningen under
innevarande budgetår ett överskott på ca 5 916 000 kr.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Resurser 1997

Ramanslag 81 391 tkr

Anslaget är beroende av elevutvecklingen. Antalet elever i reguljär ut-
bildning uppgick läsåret 1995/96 till 1 215. Antalet elever som deltog i
distansundervisning med handledning var 124 och i kompletterande
svensk undervisning 3 247. Regeringen bedömer att medlen för svensk
undervisning i utlandet bör ligga kvar på nuvarande nivå. En mindre
nedjustering bör göras av bidraget till Riksföreningen Sverigekontakt.
Bidraget för år 1997 beräknas till 720 000 kr. Vidare bör bidraget till
kommuner för kostnader i vissa fall för skolgången för utlandssvenskars
bam föras över till anslaget Bidrag till viss verksamhet motsvarande
grundskola och gymnasieskola.

En redogörelse för Europaskolorna och dess organisation lämnades i
föregående års budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 9 s. 65 f.).
Riksdagen har även godkänt 1994 års konvention med stadga för Europa-
skolorna (prop. 1994/95:214, bet. 1994/95:UbU20, rskr. 1994/95:431).
Läsåret 1995/96 finns svenska sektioner omfattande nursery school och
primary school (6-11 år) vid Europaskolorna i Bryssel II och i Luxem-
burg. Innevarande budgetår finns 7,5 miljoner kronor anvisade för ända-
målet. För en fortsatt utbyggnad av de svenska sektionerna bör för år
1997 beräknas ytterligare 500 000 kr.

För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 85 798 000 kr och för år
1999 till 90 317 000 kr. Beräkningen utgår från en utökning av de svens-
ka sektionerna vid Europaskolorna till en kostnad om 2 560 000 kr för
vardera budgetåren.

A 12. Statens skolor för vuxna			11 916 65 000 48 725	Prop. 1996/97:1 Utgiftsområde 16
1994/95° Utgift 1995/96° Anslag	32 029² 58 098	Anslagssparande Utgiftsprognos därav 1996	11 916 65 000 48 725	Prop. 1996/97:1 Utgiftsområde 16
1997 Förslag	38 411
1998 Beräknat	38 542
1999 Beräknat	39 890

° Anslagen A 12. Statens skola för vuxna i Härnösand och A 13. Statens skola för vuxna
i Norrköping

Beloppen anges i tusental kr

De övergripande målen för statens skolor för vuxna (SSV) i Härnösand
och Norrköping är att komplettera den kommunala vuxenutbildningen
genom att erbjuda utbildning av i huvudsak samma slag i form av dis-
tansutbildning.

Anslaget tillförs inkomster för uppdragsutbildning, avgifter för studie-
material och andra hjälpmedel samt ansökningsavgifter.

En jämförelse mellan anslag och utfall år 1994/95 visar att verksam-
heten vid de båda skolorna genererat betydande överskott. Prognosen för
1995/96 visar att budgeten för innevarande budgetår kommer att över-
skridas med ca 7 000 000 kr. Detta överskridande kommer dock att kunna
finansieras med skolornas anslagssparande.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Med hänsyn till att anslagen till Statens skola för vuxna i Härnösand och
Statens skola för vuxna i Norrköping har finansierat samma typ av verk-
samhet förs anslagen samman till ett anslag.

Övergripande mål

Det övergripande mål för verksamheten som angetts ovan bör ligga
fast.

Resurser 1997

Ramanslag 38 411 tkr

Beräknade avgiftsinkomster 13 000 tkr

Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket (RRV) haft invändningar
mot att överskottet i uppdragsutbildningen vid Statens skola för vuxna i
Härnösand (SSVH) överstiger 10 % av omsättningen i denna verksamhet.
Regeringen har med anledning av detta fattat beslut om att SSVH om-
gående skall se över avgiftssättningen och redovisningen för den upp-
dragsverksamhet som bedrivs vid skolan. Regeringen har vidare beslutat
att SSVH får disponera upp till 10 % av överskottet i uppdragsverksamhet
och att återstoden endast får disponeras efter särskilt beslut av regeringen.

Regeringen har uppdragit åt RRV att inkomma med en särskild rapport
beträffande resultatet av verkets fortsatta granskning.

Årsredovisningarna för de båda skolorna saknar information som gör det
möjligt att jämföra skolornas resultat såväl med varandra som med andra
utbildningsanordnare. Ett arbete för att åstadkomma en enhetlig resultatin-
formation har nu påbörjats. Regeringen bedömer att ett sådant arbete är
nödvändigt för att verksamheten skall kunna utvärderas.

Med hänsyn till den höga nivån på skolornas anslagssparande föreslår
regeringen en anslagsbesparing på en miljon kronor. Riksdagen har tidiga-
re beslutat om ett effektivitetskrav på 11 % under tre år från och med
budgetåret 1995/96. För budgetåret 1997 innebär det ett besparingskrav
på 3 % på respektive skola.

För år 1998 beräknas utgifterna till SSV uppgå till 38 542 000 kr och
för år 1999 till 39 890 000 kr.

Regeringen vill i det här sammanhanget också erinra om att riksdagens
beslut (bet. 1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307) med anledning av rege-
ringens proposition Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år
2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, finansiering m.m. (prop.
1995/96:222) gör det möjligt för kommunerna att inkludera samverkan
och samarbete med SSV i sina ansökningar om att delta i vuxenutbild-
ningssatsningen. Härutöver skall SSV själva kunna ansöka om extra medel
inom ramen för den särskilda vuxenutbildningssatsningen.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

A 13. Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning¹*

1994/95²’ Utgift 171 410³⁾

1995/96²’ Anslag 274 625

Utgiftsprognos 263 000

därav 1996 173 695

1997 Förslag 130 336

1998 Beräknat 134 116

1999 Beräknat 137 765

'* Nytt anslag

²⁾ Anslaget A 15. Bidrag till driften av fristående skolor

³ ’ Beloppen anges i tusental kr

Regeringens överväganden

Regeringen har tidigare redovisat en ändrad anslagsstruktur för verksam-
hetsområdet Barnomsorg, skola och vuxenutbildning. Regeringen anser att

7 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 6

medel som motsvarar vad som under budgetåret 1995/96 anvisats under
anslaget A 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsen-
det m.m. för vuxenutbildning samt under anslaget A 15. Bidrag till driften
av fristående skolor, medlen till kompletterande skolor förs samman till
ett anslag benämnt Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning.
Vidare bör medel för försöksverksamhet med mediaburen utbildning inom
skolväsendet föras till detta anslag. Motsvarande belopp har tidigare
anvisats under anslaget F 2. Utvecklingsarbete inom Utbildningsdeparte-
mentets område m.m.

Statsbidrag till internationella skolor och riksintematskolor som bud-
getåret 1995/96 utgår från anslaget A 15. Bidrag till driften av fristående
skolor, återfinns under anslaget A 10. Bidrag till viss verksamhet motsva-
rande grundskola och gymnasieskola.

De utgifter som belastar det nya anslaget bör således vara

- statsbidrag till kompletterande skolor enligt 2 kap. förordningen
(1993:884) om offentligt stöd till fristående skolor,

- särskilt verksamhetsstöd dels enligt förordningen (SKOLFS 1991:52)
om statsbidrag för riksrekryterande teknisk vuxenutbildning vid Katrine-
holms Tekniska skola, dels till Nordiska scenografiskolan i Skellefteå,
dels till Svenska hemslöjdsföreningarnas riksomfattande kursverksamhet
anordnade länsvis i samverkan med de regionala hemslöjdsföreningarna,

- medel för försöksverksamhet och utvecklingsarbete inom vuxenutbild-
ningsområdet.

Sammanfattning

Resurser 1997

Ramanslag 130 336 tkr

Enligt 2 kap. förordningen (1993:884) om offentligt stöd till fristående
skolor kan regeringen medge statlig tillsyn och statsbidrag till komplette-
rande skolor vars utbildningar anses särskilt värdefulla från nationell
synpunkt. Under innevarande budgetår lämnas bidrag till 36 sådana sko-
lor, varav 12 ger grundläggande konstnärlig utbildning och 7 kvalificerad
hantverksutbildning.

I enlighet med riksdagens beslut med anledning av förslag i proposi-
tionen Valfrihet i skolan (prop. 1992/93:230, bet. 1992/93:UbU17, rskr.
1992/93:406) skall värdet av utbildningen ur samhällssynpunkt väga tungt
vid bedömningen av om offentligt stöd kan komma i fråga för en kom-
pletterande skola. Regeringen anser att nuvarande former för det offentliga
stödet till kompletterande skolor inte är tillfredsställande.

Regeringen uppdrog den 21 oktober 1993 åt Statens skolverk att göra
en översyn av utbildningar vid kompletterande skolor med offentligt stöd.
Syftet med översynen var att ge underlag och kriterier för bedömningen
av vilka skolor som i framtiden bör bli berättigade till offentligt stöd i

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

form av endera statlig tillsyn eller både statlig tillsyn och statsbidrag. Prop. 1996/97:1
Skolverket redovisade uppdraget i maj 1995. Utgiftsområde 16

Regeringen anser emellertid att det finns behov av att ytterligare se över
vilka kompletterande skolor som skall få del av offentligt stöd. Rege-
ringen avser därför att ta initiativ till en översyn i syfte att med utgångs-
punkt i Skolverkets redovisning av de kompletterande skolorna utreda hur
tillsynen och det offentliga stödet till utbildningarna kan förändras.

Riksdagen fastställde i 1995 års budgetproposition 3 428 årselevplatser
för statsbidrag under 1995/96 till kompletterande skolor, till internationella
skolor över grundskolenivån och till riksintematskolor. Av dessa har
2 048 årselevplatser avsett stöd enligt bestämmelserna i 2 kap. förord-
ningen (1993:884) om offentligt stöd till fristående skolor, dvs. komplette-
rande skolor under detta anslag. Regeringen föreslår att ramen för år 1997
för stöd till sådana skolor hålls oförändrad och således fastställs till 2 048
årselevplatser. Under anslaget har medel beräknats för Katrineholms
Tekniska skola, Nordiska scenografiskolan i Skellefteå samt Svenska
hemslöjdsföreningarnas riksomfattande kursverksamhet.

Från anslaget F 2. Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets
område m.m. har överförts 8 229 000 kr. Medlen har för budgetåret
1995/96 använts för att finansiera distansutbildningsprojekt inom ramen
för Distansutbildningskommitténs verksamhet. Regeringen föreslår att
dessa medel även under år 1997 används för fortsatt försöksverksamhet
och utvecklingsarbete inom vuxenutbildningsområdet.

För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 134 116 000 kr och för år
1999 till 137 765 000 kr.

A 14. Särskilda utbildningsinsatser för vuxna¹’

1994/95» utgift 1995/96²’ Anslag		1 291 301 ³¹ 2 487 855	Utgiftsprognos därav 1996	1 627 000 1 200 000
1997	Förslag	2 546 348
1998	Beräknat	2 854 210
1999	Beräknat	3 458 900

’’ Nytt anslag

Anslaget A 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m.,
anslagsposten 4 och - för budgetåret 1995/96 - även anslagsposten 5. På tilläggsbudget
föreslås att anslagsposten 5 görs till ett nytt ramanslag för budgetåret 1995/96.

³⁾ Beloppen anges i tusental kr

Regeringens överväganden

Regeringen har tidigare redovisat att en ändrad anslagsstruktur tillämpas
för verksamhetsområdet fr.o.m. 1997. Under det nya anslaget Särskilda
utbildningsinsatser för vuxna föreslås medel för vissa verksamheter inom

vuxenutbildning som under budgetåret 1995/96 finansierats från anslaget
A 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m.

Under det nya anslaget bör medel beräknas för

- åtgärder mot arbetslösheten i form av särskilda utbildningsinsatser under
första halvåret 1997,

- bidrag för den särskilda vuxenutbildningssatsningen inklusive basår
inom komvux fr.o.m. den 1 juli 1997 (prop. 1995/96:222, bet.
1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307),

- statsbidrag och särskilda medel för försöksverksamhet med viss kvalifi-
cerad yrkesutbildning enligt förordningen (1996:372) om en försöks-
verksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning.

Målet för den särskilda vuxenutbildningssatsningen är att, genom utökad
gymnasial vuxenutbildning som anordnas utöver sådan utbildning som
anordnas med kommunala medel, åstadkomma ett kraftigt kunskapslyft för
i första hand arbetslösa vuxna, som saknar treårig gymnasiekompetens
(prop. 1995/96:222, avsnitt 6.3.1 och 6.4.1). Detta görs i syfte att öka
sysselsättning och tillväxt. Satsningen skall också bidra till att utveckla
nya former för att möta vuxnas utbildningsbehov i framtiden och därmed
vara ett aktivt bidrag i reformeringen av vuxenutbildningen. Målet för
försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning framgår av lagen
(1996:339) om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbild-
ning.

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Resurser 1997

Ramanslag 2 546 348 tkr

Åtgärder mot arbetslösheten i form av särskilda utbildningsinsatser
under första halvåret 1997

Under budgetåret 1995/96 (18 månader) har medel anvisats till bidrag för
särskilda utbildningsinsatser i gymnasieskolan och komvux, fr.o.m. den
1 juli 1996 enbart i komvux.

För läsåret 1995/96 fanns utrymme för sammanlagt 33 000 platser för
det s.k. tredje året, 24 000 platser för gymnasial vuxenutbildning och för
påbyggnadsutbildning samt 1 500 platser för basår inom komvux.

Skolverket har den 27 augusti 1996 redovisat resultatet i en rapport,
Särskilda utbildningsåtgärder mot arbetslösheten 1995/96. Rapporten
grundas på Skolverkets beslut om statsbidrag fram t.o.m. den 15 augusti

1996. Antalet ianspråktagna platser har därefter ökat något, sedan vissa
oklarheter i några statsbidragsrekvisitioner retts ut. Resultatet kan sam-
manfattas i följande tabell.

Typ av åtgärd

Tredje året, under

20 år

Tredje året, över 20
år

Gymn. komvux och
påbyggnadsutb.

Basår i komvux

Totalt

Anslagna platser

16 000

17 000

24 000

1 500

58 500

Ianspråktagna plat-
ser

4 900 (31 %)

2 860 (17 %)

29 100 (121 %)

1 100 (73 %)

37 960 (65 %)

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

För läsåret 1995/96 har alltså sammantaget 65 % av ursprungligen
anslagna helårsplatser tagits i anspråk. Kostnaderna för dessa platser
motsvarade 58 % av den anslagna totalsumman. De lägsta andelarna av
platsutnyttjande svarar det s.k. tredje året för. Eftersom Skolverket hade
möjlighet att under pågående läsår omfördela resurser inom totalramen,
kunde gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning ges möjlighet
till en ökad volym. Det var 283 kommuner som, själva eller genom annan
kommun eller anordnare, anordnade särskilda utbildningsåtgärder mot
arbetslösheten för vuxna arbetslösa inom komvux. Det totala antalet
kursdeltagare uppgick till knappt 295 000, varav ca 66 % var kvinnor och
6 % hade invandrarbakgrund. Det bör dock noteras att endast 150 kom-
muner har rapporterat förekomst av invandrare. I dessa kommuner var
andelen med invandrarbakgrund 8 %.

Regeringens bedömning är att kommunerna väl har svarat mot kravet
att anordna utbildning för arbetslösa vuxna. Att alla platser inte kunnat
utnyttjas har flera skäl. De hittillsvarande reglerna för studiestöd har
resulterat i att många inte har påbörjat eller har avbrutit planerade ut-
bildningar. Att platsutnyttjandet är så lågt för utbildningar inom det s.k.
tredje året kan bl.a. förklaras med att regeringen i den ursprungliga för-
delningen av platser av allt att döma överskattade det kvarstående behovet
av sådan utbildning. När komvux i november fick tillgång till ytterligare
platser lyckades man, trots att planeringstiden var kort, anordna utbild-
ningar motsvarande ytterligare 5 100 årsstudieplatser. Att utnyttjandegra-
den sammanlagt inte blev högre än 65 % understryker behovet av att
förnya formerna för att fördela de statliga medlen så att kommunerna ges
större möjligheter att nå och rekrytera den prioriterade målgruppen. Av
det skälet kommer medlen för den särskilda vuxenutbildningssatsningen
fr.o.m. den 1 juli 1997 att fördelas på ett nytt sätt.

När det gäller läsåret 1996/97 finns för innevarande hösttermin utrymme
för 4 000 platser för basår inom komvux och 56 300 platser för annan
gymnasial vuxenutbildning och för påbyggnadsutbildning. Skolverket har
fördelat dessa platser mellan kommunerna.

Eftersom bidrag enligt en ny modell, inom ramen för den särskilda
vuxenutbildningssatsning som riksdagen har beslutat om (prop.

1995/96:222, bet. 1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307), införs fr.o.m. den
1 juli 1997 blir vårterminen 1997 en övergångstermin. Regeringen anser
att resurser bör ställas till förfogande enligt den tidigare modellen för att
fullfölja kurser som startas under hösten 1996 med sikte på att fullföljas
under 1997. Likaså bör utrymme ges för att starta ny utbildning våren

1997. Regeringen har därför beräknat medel för åtgärder mot arbetslös-
heten i form av utbildningsinsatser under vårterminen 1997 på samma sätt
som under höstterminen 1996.

Bidrag i denna form skall upphöra i och med utgången av juni 1997.
Därefter skall vuxenutbildningen byggas ut med medel motsvarande
100 000 årsstudieplatser.

Den särskilda vuxenutbildningssatsningen

Regeringen redovisade i den ekonomiska vårpropositionen (prop.
1995/96:150) sin avsikt att föreslå riksdagen en större varaktig utbild-
ningssatsning. I propositionen Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten
till år 2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, finansiering m.m.
(prop. 1995/96:222) återkom regeringen till denna satsning och föreslog
bl.a. att en särskild vuxenutbildningssatsning skall göras under fem år
med start den 1 juli 1997 för att åstadkomma ett kraftigt kunskapslyft.
Målgruppen skall i första hand vara arbetslösa vuxna som helt eller delvis
saknar treårig gymnasiekompetens. Därutöver skall satsningen också
vända sig till anställda som helt eller delvis saknar denna kompetens.
Övriga vuxna skall få delta i mån av plats. Vuxenutbildningssatsningen
skall bidra till förnyelse och omställning i arbetslivet. Den är betydelsefull
för kvinnor och män i yrken som drabbas av konjunktur- och strukturför-
ändringar och kan bidra till att bryta den könsmässiga snedfördelningen
på arbetsmarknaden. Statens bidrag skall avse utbildning på gymnasial
nivå. Som villkor för bidrag skall gälla att verksamheten anordnas utöver
den gymnasiala vuxenutbildning som i kommunerna anordnas med kom-
munala medel och vid statens skolor för vuxna inom ramanslaget. I den
särskilda vuxenutbildningssatsningen skall även resurser för basår inom
komvux ingå. Under utgiftsområde 15 anslaget A 3. Vuxenstudiestöd
m.m. föreslår regeringen också ett särskilt utbildningsbidrag för arbetslösa
och i vissa fall även för anställda.

Riksdagen har godkänt att en utbildningssatsning görs i enlighet med de
av regeringen presenterade riktlinjerna (bet. 1995/96:FiU15, rskr.
1995/96:307).

Regeringen har den 22 augusti 1996 inrättat en delegation för den
särskilda vuxenutbildningssatsningen med uppgift att förbereda och i ett
inledningsskede leda och följa den särskilda vuxenutbildningssatsningen.
Regeringen kommer, efter förslag från delegationen, att i förordning
fastställa de närmare kriterierna för bidragen. Under förutsättning att
riksdagen anslår medel, skall delegationen vidare lämna förslag till rege-
ringen om fördelningen av medel till kommunerna. Med denna konstruk-
tion önskar regeringen säkerställa att satsningen blir inledningen till en
förnyelse av vuxenutbildningen.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Regeringen har under detta anslag beräknat medel för den särskilda Prop. 1996/97:1
vuxenutbildningssatsningen för andra halvåret 1997. Tillsammans med de Utgiftsområde 16
platser som avsätts direkt för folkhögskolan och för försöksverksamhet
med viss kvalificerad yrkesutbildning omfattar satsningen medel motsva-
rande totalt 100 000 platser inom vuxenutbildning. För central information
om vuxenutbildningssatsningen och administration m.m. av verksamheten
har medel beräknats inom ramen för regeringskansliets förvaltningsanslag.

Försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning

Riksdagen har beslutat om försöksverksamhet med en ny kvalificerad
yrkesutbildning på eftergymnasial nivå (prop. 1995/96:145, bet.
1995/96:UbU8, rskr. 1995/96:224). Målet med utbildningen är att ge
sådana fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för att
självständigt och i arbetslag utföra kvalificerade uppgifter i en modernt
organiserad produktion av varor eller tjänster. Utbildningen skall förena
en praktisk inriktning med fördjupade teoretiska kunskaper. Under en
tredjedel av utbildningstiden utförs utbildningen i form av lärande i arbete
på en arbetsplats. Utbildningen riktar sig både till ungdomar som kommer
direkt från gymnasieskolan och till äldre som vill fördjupa sina kunskaper.

Försöksverksamheten har förberetts av en organisationskommitté. Denna
har omvandlats till en kommitté, Kommittén för kvalificerad yrkesut-
bildning (U1996:02) med uppdrag att fullfölja organisationskommitténs
arbete och leda försöksverksamheten samt svara för uppföljning samt för
att en oberoende utvärdering kommer till stånd. Medel har beräknats så
att försöksverksamheten kan byggas ut under 1997 och 1998 till totalt
3 700 respektive 4 500 årsstudieplatser. Av budgettekniska skäl föreslås
på tilläggsbudget att ett nytt ramanslag för budgetåret 1995/96 införs.
Därmed kan de medel som inte utnyttjas under höstterminen 1996 tas i
anspråk 1997 och 1998.

A 15. Delegationen för genomförande av vissa EU-program
inom utbildning och kompetensutveckling m.m.

1995/96 Anslag¹’

3 460²’

Utgiftsprognos

därav 1996

9 000

6 000

1997

1998

1999

Förslag

Beräknat

4 700

4 827

4 973

” Anvisade på tilläggsbudget. Ytterligare 5 540 tkr anvisade från anslaget C44. Utveck-
lingsverksamhet och internationell samverkan.

²¹ Beloppen anges i tusentals kr

Delegationen för genomförande av vissa EU-program inom utbildning och
kompetensutveckling m.m. - Svenska EU-programkontoret - började sin
verksamhet den 1 juli 1995. Delegationen utgör svenskt programkontor
för de EU-program inom utbildning och kompetensutveckling som rege-
ringen bestämmer.

De övergripande målen för Programkontoret är att

- aktivt främja och stödja utvecklingsprocesser inom utbildning och
kompetensutveckling inom ramen för Europasamarbetet,

- aktivt medverka till att svenska skolor, företag och organisationer ges
bästa möjliga förutsättningar för att tillvarata de olika möjligheter som
Europasamarbetet inom utbildning och kompetensutveckling erbjuder,

- verka som en sambandsorganisation mellan Sverige och EU inom
områdena utbildning och kompetensutveckling.

För närvarande handhar programkontoret EU-program dels inom
Utbildningsdepartementets område (Leonardo, CEDEFOP och delar av
Sokrates), dels inom Arbetsmarknadsdepartementets område (Adapt,
Employment samt Europeiska socialfondens Mål 4). De delar av Sokrates-
programmet som berör högskolesektorn ansvarar Högskoleverket för.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande mål för verksamheten som angetts ovan bör ligga
fast.

Resurser 1997

Ramanslag 4 700 tkr

Beräknade avgiftsinkomster 100 tkr

Programkontoret har erhållit 3,1 miljoner kronor från Arbetsmark-
nadsdepartementet genom regeringsbeslut den 15 maj 1996. Bidrag från
EU (hittills ca 5,5 miljoner kronor) har kommit kontoret tillhanda i no-
vember 1995. Ytterligare ca 5,6 miljoner kronor för år 1995 återstår att
erhålla. Överföringen av EU-medel är beroende av bl.a. undertecknandet
av överenskommelser och avtal. Därtill erhålls enligt praxis en första
utbetalning på ca 70 % eller 80 % av beslutat belopp och resterande del
efter redovisning av erhållet belopp. Ett annat problem då det gäller
förhållandet till upprättad budget är kursförändringarna i förhållandet
mellan värdet på ecu-valutan och den svenska kronan.

Regeringen har efter riksdagens beslut att anvisa medel på tilläggsbud-
gettill statsbudgeten 1995/96 (prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:UbU7, rskr.
1995/96:194) den 19 juni 1996 utfärdat regleringsbrev för Programkonto-

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

ret avseende budgetåret 1995/96 och därvid fastställt låneram och kredit-
ram på räntekontot.

De övergripande målen för verksamheten bör kvarstå under budgetåret
1997. Utöver föreslagna medel för år 1997 har 1 545 000 kr beräknats
under anslaget B 45. Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m.
För år 1998 beräknas anslaget uppgå till 4 827 000 kr och för år 1999 till
4 973 000 kr.

4.4 Övriga frågor

Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Regeringens förslag: Bemyndigande i 15 kap. 6 § skollagen
(1985:1100) för regeringen att meddela föreskrifter om skyldighet
för den som genomgår särskilt anordnad prövning att betala en
avgift, skall omfatta också Svenskundervisning för invandrare (sfi).

Skälen för regeringens förslag: Enligt 15 kap. 6 § skollagen (1985:1100)
får regeringen meddela föreskrifter om skyldighet för den som vill genom-
gå särskilt anordnad prövning i grundskolan, gymnasieskolan eller kom-
munal vuxenutbildning att betala en avgift som tillfaller huvudmannen för
utbildningen. Möjligheterna till prövning i dessa skolformer regleras i
förordningarna för respektive skolform. Bestämmelserna om avgifter finns
i förordningen (1991:1124) om avgifter för prövning inom det offentliga
skolväsendet. Betyg infördes för svenskundervisning för invandrare (sfi)
den 1 juli 1994. Betyg skall sättas efter avslutad kurs och som betyg skall
användas någon av beteckningarna Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG).
Det finns invandrare som skaffar sig kunskaper i svenska på annat sätt än
genom att delta i sfi eller som efter att ha fått betyget Godkänd förkovrar
sig i svenska. Det kan för dessa finnas behov av att kunna visa upp ett
dokument som verifierar deras svenskkunskaper, exempelvis för en arbets-
givare. Regeringen avser därför att utfärda föreskrifter om prövning i sfi
som i huvudsak överensstämmer med de föreskrifter som finns för pröv-
ning i kommunal vuxenutbildning. Huvudmannen för utbildningen bör då
ges möjlighet att, på samma sätt som gäller för andra skolformer, ta ut en
avgift av den som vill genomgå prövningen. Regeringen föreslår att det
i 15 kap. 6 § skollagen intagna bemyndigandet för regeringen att meddela
föreskrifter om skyldighet att betala avgift utvidgas till att omfatta också
sfi. Samråd i ärendet har skett med Svenska Kommunförbundet. Ett
förslag om ändring i skollagen har upprättats inom Utbildningsdeparte-
mentet.

5 Universitet och högskolor

5.1 Högre utbildning och forskning

5.1.1 Allmänt om högre utbildning och forskning

En väsentlig del av det nationella utbildningssystemet utgörs av landets
universitet och högskolor. Grundläggande högskoleutbildning, forskarut-
bildning och forskning bedrivs vid sju universitet - Uppsala, Lunds,
Göteborgs, Stockholms, Umeå och Linköpings universitet samt Sveriges
lantbruksuniversitet, som sorterar under Jordbruksdepartementet - och vid
tre fackhögskolor med fasta forskningsresurser - Karolinska institutet,
Kungl. Tekniska högskolan samt Högskolan i Luleå. Regeringen föreslår
i det följande (avsnitt 5.5.2) vissa förändringar vad gäller användningen
av benämningen universitet. Det finns 16 mindre och medelstora högsko-
lor, inklusive Lärarhögskolan i Stockholm och Idrottshögskolan i Stock-
holm, samt sju konstnärliga högskolor i Stockholm. Konstnärlig utbildning
bedrivs även vid universiteten i Lund, Göteborg och Umeå samt vid
Högskolan i Luleå. Härutöver bedrivs högskoleutbildning på Gotland.
Vidare finns 19 landstingskommunala vårdhögskolor. Till detta kommer
enskilda utbildningsanordnare, bl.a. Chalmers tekniska högskola AB,
Stiftelsen Högskolan i Jönköping och Handelshögskolan i Stockholm.

År 1996 beräknades anslagen till dessa universitet och högskolor till
14,8 miljarder kronor varav 9,2 miljarder kronor till grundläggande hög-
skoleutbildning och 5,6 miljarder kronor till forskning och forskarutbild-
ning. De sammanlagda anslagen för studiestödet beräknades för år 1996
till drygt 13 miljarder kronor varav omkring 7 miljarder kronor för studie-
medel.

Mål- och resultatuppföljning för universitet och högskolor

Grundläggande högskoleutbildning

Intresset för högre utbildning är fortsatt stort och antalet sökande till
högskolan ökar. Trots expansionen av den högre utbildningen har inte alla
sökande kunnat erbjudas plats. Under de första åren av 1990-talet var
antalet sökande som inte tidigare läst på högskolan omkring 100 000 per
år. Hösten 1995 ökade denna grupp sökande med drygt 10 %. Totala
antalet, inklusive sökande som återkommit efter studieuppehåll och stu-
denter som avsåg att fortsätta sina studier, var då omkring 240 000.1 den
samordnade antagningen hösten 1996 fortsatte det totala antalet sökande
att öka.

Regeringens satsningar på olika stimulansåtgärder inom naturvetenskap
och teknik gav effekter redan läsåret 1995/96 i form av ett ökat intresse
och fler sökande inom dessa områden. Denna positiva utveckling har
fortsatt även hösten 1996. Läsåret 1994/95 fanns närmare 270 000 regi-
strerade studenter inom högskolan (vilket motsvarar omkring 217 000
helårsstudenter).

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Antalet helårs studenter läsåret 1994/95 per lärosäte.''
Uppgifterna är avrundade till närmaste tiotal.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Universitet/högskoia Totalt antal helårsstudenter
Uppsala universitet	19 100
Lunds universitet	26 620
Göteborgs universitet	21 610
Stockholms universitet	21 200
Umeå universitet	12 720
Linköpings universitet	11 100
Karolinska institutet	2 840
Kungl. Tekniska högskolan	9 090
Högskolan i Luleå	5 340
Danshögskolan	100
Dramatiska institutet	140
Högskolan i Borås	2 500
Högskolan Dalarna	2 970
Högskolan i Gävle/Sandviken	3 070
Högskolan i Halmstad	2 410
Högskolan i Kalmar	2 860
Högskolan i Karlskrona/Ronneby	1 440
Högskolan i Karlstad	6 310
Högskolan Kristianstad	2 330
Högskolan i Skövde	1 920
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla	1 440
Högskolan i Växjö	5 040
Högskolan i Örebro	5 790
Högskoleutbildning på Gotland	470
Idrottshögskolan i Stockholm	490
Konstfack	600
Kungl. Konsthögskolan	210
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm	570
Lärarhögskolan i Stockholm	4 870
Mitthögskolan	7 120
Mälardalens högskola	3 680
Operahögskolan i Stockholm	50
Teaterhögskolan i Stockholm	70
Sveriges lantbruksuniversitet	2 080
Chalmers tekniska högskola AB	6 770
Stiftelsen Högskolan i Jönköping	3 070
Handelshögskolan i Stockholm	1 420
Övriga enskilda utbildningsanordnare	670
Landstingskommunala vårdhögskolor	20 070
Korrigering, utbildning för annat lärosäte
(dubbelräkning)	-2 530
Summa:	217 620
Källa: Högskoleverkets årsrapport 1994/95

Med helårsstudenter avses antalet studenter som är förstagångsregistrerade resp,
fortsättningsregistrerade på ett kurstillfälle multiplicerat med kurstillfällets poängom-
fattning under en viss period dividerat med 40.

Den förhållandevis största ökningen har skett vid de mindre och medel-
stora högskolorna. Läsåret 1994/95 ökade antalet studenter vid dessa

högskolor med 9 % till totalt cirka 75 000. Detta innebar att var fjärde Prop. 1996/97:1
student läsåret 1994/95 återfanns vid mindre och medelstora högskolor. Utgiftsområde 16

Registrerade studenter läsåren 1989/90-1994/95

(tusental)

	89/90	90/91	91/92	92/93	93/94	94/95
Riket totalt	193	203	222	242	256	270
Varav mindre/	38	42	52	58	69	75

medelstora högsk.

Källa: SCB

Det finns flera orsaker till expansionen av den högre utbildningen under
senare år. Ett skäl är den kraftigt ökade arbetslösheten i början av 1990-
talet som åtföljts av ett markant ökat intresse för högskolestudier bland
ungdomar och till viss del även bland vuxna. Enkätundersökningar i
gymnasieskolans avgångsklasser genomförda av Statistiska centralbyrån
(SCB) visar att situationen på arbetsmarknaden har en avgörande betydel-
se för många elever när de väljer att läsa vidare på högskolan. Andra
väljer högskolan för att de vill stärka sin position på arbetsmarknaden i
framtiden. Studiebenägenheten för att minska den egna risken för arbets-
löshet förefaller ha ökat under lågkonjunkturen både inom EU och i
Sverige. Antalet högskolestudenter - liksom ungdomsarbetslösheten - har
dock ökat snabbare i Sverige än inom EU som helhet. I Sverige ökade,
enligt SCB, antalet arbetslösa ungdomar i åldersgruppen 16-24 år från
cirka 50 000 år 1991 till cirka 70 000 år 1995. Samtidigt ökade antalet
studenter under 25 år i högskolan med uppskattningsvis 50 000 personer.
Om samtliga dessa 50 000 ungdomar i högskolan i stället skulle ha varit
arbetslösa, skulle ungdomsarbetslösheten ha uppgått till cirka 24 % år
1995. Enligt SCB var den i realiteten cirka 14 %. Genom expansionen
inom högskolan under perioden har således ungdomsarbetslösheten däm-
pats rejält och framför allt kommer ungdomars ställning på arbetsmarkna-
den att förstärkas och deras möjligheter att få ett arbete att öka.

Många behöriga sökande har inte fått en plats i högskolan. Högskolorna
har tänjt på resurserna för att kunna ta emot så många som möjligt. Det
är vällovligt att resurserna har använts för att så långt som möjligt bereda
plats för studenter. Stora överintag kan dock äventyra kvaliteten i utbild-
ningen. Högskolorna måste noga pröva om överintagen är förenliga med
bibehållen kvalitet i utbildningen.

Av de 270 000 studenter som genomgick grundläggande högskoleutbild-
ning läsåret 1994/95 var 57 % kvinnor. Vid en genomgång av kvinnors
och mäns prestationsgrad inom olika utbildningsområden visar det sig att
kvinnor i genomsnitt presterar fler akademiska poäng än vad män gör.
Sammantaget för alla utbildningsområden var prestationsgraden 85 % för
kvinnor och 80 % för män.

Prestationsgrad i procent läsåret 1994/95
(Helårsprestationer/helårsstudenter)'^}

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Utbildningsområde	Kvinnor	Män
Naturvetenskapligt	86	77
Medicinskt	95	86
Övriga	92	87
Juridiskt	86	83
Samhällsvetenskapligt	78	75
Farmaceutiskt	99	96
Undervisning	96	93
Tekniskt	84	82
Vård	93	91
Odontologiskt	96	95
Humanistiskt	77	78
Teologiskt	78	79
Konstnärligt	82	86
Samtliga	85	80

Källa: SCB

En prestationsgrad på 100 procent innebär att alla studerande som läser på helfart klarat
40 poäng under ett läsår.

En rad olika insatser har gjorts för att motverka den sociala snedrekryte-
ringen till högskolan. Fler utbildningsplatser, geografisk spridning av den
högre utbildningen, enhetliga tillträdesbestämmelser, ett överskådligt
antagningssystem och aktiva rekryteringsinsatser är exempel på åtgärder
som har betydelse för en breddad rekrytering till den högre utbildningen.
Uppbyggnaden av högskolor runt om i landet har bidragit till att nya
grupper av studenter har sökt sig till högskolan under de senaste de-
cennierna. Andelen högskolenybörjare från ”lägre tjänstemanna- och
arbetarbakgrund” är omkring 15 procentenheter högre vid de mindre och
medelstora högskolorna än vid universiteten och fackhögskoloma.

Allt fler studenter väljer att genomgå högskolestudier på distans. Under
läsåret 1994/95 bedrev 25 800 studenter studier på distans vilket är en
ökning med 17 % jämfört med läsåret 1993/94. I genomsnitt har de
mindre och medelstora högskolorna större andel studenter än universite-
ten, som studerar på distans (cirka 13 %). Flest studerande på distans har
dock Umeå universitet med drygt 5 200 studenter.

Uppskattningsvis 18 000 studenter läste utomlands under läsåret
1994/95. Denna grupp har ökat läsåret 1995/96. Av dessa deltog cirka
20 % i något studentutbytesprogram, varav det största är EU-programmet
Erasmus. USA, Storbritannien och Frankrike är de populäraste länderna.
Det i särklass vanligaste utbildningsområdet är humaniora (huvudsakligen
språkämnen), följt av de konstnärliga och samhällsvetenskapliga (huvud-
sakligen ekonomiämnet). Antalet gäststudenter och utländska studenter vid
svenska universitet och högskolor var under samma period omkring
3 800.

För varje universitet och högskola har riksdagen fastställt ett utbild-
ningsuppdrag för treårsperioden 1993/94-1995/96. I dessa ingår krav på
att vissa examensmål skall uppfyllas. Prognosen för treårsperioden
1993/94-1995/96 är att examensmålet för minst treåriga högskoleutbild-
ningar kommer att överträffas med en betydande marginal. Det totala
antalet uttagna examina läsåret 1994/95 var 33 500 varav nästan 23 000
var examina från minst treåriga högskoleutbildningar. Antalet avlagda ex-
amina inom områdena naturvetenskap och teknik har läsåret 1994/95 ökat
med så mycket som 16 %. I denna ökning ingår civilingenjörsexamina,
som ökat med hela 25 % till 3 300 examina. Examensmålet för lärarut-
bildningarna kommer troligtvis att uppfyllas endast för grundskollärarexa-
men med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7. För grundskollä-
rarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 har endast
cirka 30 % av det treåriga uppdraget nåtts efter två år. För gymnasielärar-
examen har cirka 40 % av uppdraget uppnåtts efter två år. Den låga mål-
uppfyllelsen kan delvis förklaras av att de flesta universitet och högskolor
har haft betydande problem att rekrytera till den ettåriga praktisk-pedago-
giska utbildningen. De examenskrav som ställdes upp byggde på progno-
sen att ett relativt stort antal ämneskompetenta studenter skulle söka sig
till den ettåriga utbildningen.

Forskarutbildning och forskning

Studenternas intresse för forskarutbildning är fortsatt stort. Vårterminen
1995 fanns drygt 20 000 registrerade doktorander av vilka drygt 16 000
avsatte mer än 10 % av normal heltid till forskarstudier. Antalet ny antag-
na till forskarutbildningen har varit relativt konstant - drygt 2 000 - ända
sedan 1970-talet för att under 1990-talet stiga till nuvarande cirka 3 000.
Andelen kvinnor bland de nyantagna har under samma tid ökat från 23 %
till 40 %. Antalet forskarstuderande som slutligen tar sin doktorsexamen
har fördubblats sedan mitten av 1970-talet för att läsåret 1994/95 uppgå
till drygt 1 500. Läsåret 1994/95 var en tredjedel av de nyblivna dokto-
rerna kvinnor. Om man ser på medeltal för treårsperioder har alla de
större fakulteterna haft en utveckling mot en ökad andel kvinnor bland de
examinerade.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Doktorsexamina vid de större fakulteterna. Totalt och andel kvinnor. Medel-
tal för perioderna 1982/83-1984/85 och 1992/93-1994/95.

Fakultet	Antal/år 82/83-84/85	Kvinnor %	Antal/år 92/93-94/95	Kvinnor %
Humanistisk	86	43	103	46
Samhällsvet	88	29	156	36
Medicinsk	278	20	420	34
Matematisk- naturvet*	199	19	256	30
Teknisk	141	8	292	17
Totalt, inkl. övr. fakulteter 878		21	1385	21

Källa: SCB

»Teknisk-naturvet. fak. har i tabellen sammanslagits med matematisk-naturvetenskaplig fak.

Flest forskarstuderande (37 %) fanns inom de tekniska och naturveten-
skapliga ämnesområdena följt av det medicinska området (23 %), det
samhällsvetenskapliga området (20 %) och det humanistiska området
(15 %).

Av de tidigare nämnda drygt 16 000 forskarstuderande läsåret 1994/95
hade 37 % doktorandtjänst, 5 % utbildningsbidrag - flertalet med assis-
tenttjänst, 14 % annan universitetstjänst, 9 % stipendier/forskningstjänst
och 19 % förvärvsarbete med forskningsanknytning. Studiefinansieringen
var emellertid ojämnt fördelad mellan fakulteterna. Vårterminen 1995 stod
hälften av de forskarstuderande inom humaniora och teologi och en tredje-
del inom de samhällsvetenskapliga ämnena utan någon form av finan-
siering av sina studier. Vid övriga fakulteter har praktiskt taget samtliga
forskarstuderande finansiering.

Flera mindre och medelstora högskolor har med hjälp av särskilda
medel etablerat ett närmare samarbete med universiteten. Det har bl.a. in-
neburit att vid flera mindre och medelstora högskolor tjänstgör professorer
med tjänster som är inrättade vid universitet. Vidare har regionala sam-
verkansgrupper för forskning skapats. Antalet forskarstuderande vid
mindre och medelstora högskolor har ökat. Från tidigare i genomsnitt
10-15 forskarstuderande per högskola, ofta lärare vid högskolan, har allt
fler högskolor inrättat doktorandtjänster och utbildningsbidrag för egna
studenter. Dessa forskarstuderande är knutna till en fakultet vid universitet
eller fackhögskola. Läsåret 1994/95 fanns det närmare 800 forskarstude-
rande vid de mindre och medelstora högskolorna.

Under budgetåren 1993/94 och 1994/95 har antalet professurer ökat med
119. För den största ökningen svarade de samhällsvetenskapliga fakulte-
terna med 48 tjänster. Större delen av dessa utgörs av tjänster vid mindre
och medelstora högskolor (men inrättade vid fakulteter). Under den senas-
te treårsperioden har antalet anställda vid de statliga universiteten och
högskolorna ökat med 10 %. Vid de mindre och medelstora högskolorna
ökade antalet anställda med inte mindre än 33 %.

Under läsåret 1994/95 utfördes sammanlagt nära 43 000 årsverken av
personalen vid universitet och högskolor. Antalet årsverken mellan åren
1993/94 och 1994/95 har procentuellt sett ökat mer än dubbelt så mycket
vid de mindre och medelstora högskolorna jämfört med universitet och
fackhögskolor (10 % respektive 4 %). Fortfarande svarar dock universite-
ten och fackhögskoloma för omkring 80 % av antalet årsverken inom
högskoleområdet. Budgetåret 1994/95 var cirka 30 % av lärama vid uni-
versitet och högskolor kvinnor. För de lärartjänster som kräver doktors-
examen var andelen kvinnor lägre. Bland professorerna var 8 % kvinnor,
bland lektorerna 22 % och bland forskarassistenterna 27 %.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Personal vid universitet och högskolor. Totalt och andelen kvinnor.

	1987(mars)	1991 (sept)	1995(okt)
Tjänstekategori	Antal %	Antal %	Antal %
Professorer	1 740 5	2 030 6	2 180 8
Lektorer	3 770 17	4 460 19	5 330 22
Forskarassistenter	580 23	910 23	1 030 27
Forskarutb.tjänster	2 560 25	4 110 32	6 280 34
Särsk. forskn.tjänster	4 010 31	2 850 34	2 230 36
Adjunkter	4 870 43	5 150 42	6 280 45
Timlärare/föreläsare	6 450 45	5 380 46	6 760 47
Summa	23990 32	24890 33	30090 35
Övrig personal	19280 65	18050 64	18450 64
Totalt ’>	43270 47	42940 46	48540 46

¹¹ Exklusive landstingskommunala vårdhögskolor
Källa: SCB

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

I regeringens ekonomiska vårproposition (prop. 1995/96:150) redogörs
för regeringens bedömningar och åtgärder med anledning av Riksrevi-
sionsverkets (RRV) iakttagelser vad gäller universitets och högskolors
årsredovisningar för budgetåret 1994/95. Regeringen har uppdragit åt
RRV att inkomma med en särskild rapportering över den fortsatta gransk-
ningen av de frågor som tagits upp i regeringsbeslut den 14 mars 1996
gällande åtgärder med anledning av invändningar i revisionsberättelser och
revisionsrapporter 1994/95 för universitet och högskolor. En sådan rapport
har nyligen lämnats till regeringen och rapporten är föremål för beredning.

I regleringsbrevet för budgetåret 1994/95 föreskrev regeringen att uni-
versiteten och högskolorna utan regeringens tillstånd får balansera resulta-
tet i den anslagsfinansierade verksamheten i ny räkning under förutsätt-
ning av att det ackumulerade resultatet i den verksamheten inte överstiger
10 % av den anslagsfinansierade verksamhetens samlade årsomslutning.
Med anledning av årsredovisningarna för budgetåret 1994/95 begärde
Utbildningsdepartementet den 12 december 1995 in kompletterande upp-
gifter från universitet och högskolor (U95/4235/B).

I regeringens vårproposition 1995/96:150 redogörs för att RRV har
påtalat att många myndigheter redovisar stora belopp som anslagssparande
respektive utgående reservation och att flertalet myndigheters likviditet är
god. Många myndigheter redovisar därför betydligt större belopp som
ränteintäkter än som räntekostnader. Regeringen avser att bättre ta till vara
de statsfinansiella aspekterna i räntekontomodellen. Regeringen har be-
slutat att återföra 261 miljoner kronor från vissa universitet och högskolor
till statsverkets checkräkning. Av de indragna medlen föreslås i tilläggs-
budgeten avseende budgetåret 1995/96 att 116 miljoner kronor används
för nationellt viktiga ändamål inom högskoleområdet, nämligen till ett
forskningsinstitut i Göteborg och till universitetsdatanätet SUNET. Med-
len som anvisas för SUNET motiveras av den roll SUNET skall ha enligt
regeringens ställningstagande i IT-propositionen (Åtgärder för att bredda
och utveckla användningen av informationsteknik, prop. 1995/96:125).
Genom att medel för SUNET har beräknats i tilläggsbudgeten för bud-

getåret 1995/96 blir det möjligt att i budgeten för 1997 avsätta medel till
två andra nationellt viktiga ändamål, Gustavianum vid Uppsala universitet
och Skissernas museum vid Lunds universitet. Resterande 145 miljoner
kronor av det återförda beloppet tillfaller staten som en besparing för att
minska underskottet i statsbudgeten budgetåret 1995/96.

5.1.2 Högskolan inför 2000-talet

Högskolepolitiken inför 2000-talet

Den svenska högskolan har som forum för den högre utbildningen och
forskningen en mycket betydelsfull roll och ett stort ansvar i arbetet att
utveckla och förnya vårt samhälle. Högskolan skall i sin verksamhet
främja det demokratiska samhällets grundläggande värderingar. Den skall
erbjuda kvalificerad utbildning för ett rikt och varierande arbetsliv och
utföra forskning och utvecklingsarbete av hög kvalitet för förnyelse av
samhälls- och näringsliv samt främja en ekologiskt hållbar utveckling.

Högskolans yttersta syfte är således att tjäna det allmännas bästa och
befinna sig i det demokratiska samhällets mitt. Det är därför en självklar
utgångspunkt att ansvaret för högskolan skall vila på statsmakterna. De
demokratiska organen och den statliga finansieringen utgör en garant för
det fria utbytet av tankar och idéer inom utbildning och forskning. Av
principiella och praktiska skäl har de enskilda lärosätena givits en be-
tydande självständighet.

Högre utbildning av god och likvärdig kvalitet skall erbjudas vid uni-
versitet och högskolor över hela landet. För att öka möjligheterna att
förverkliga detta kommer sambandet mellan forskning och utbildning att
stärkas genom att alla högskolor tilldelas permanenta forskningsresurser.

Den högre utbildningen skall ge goda kunskaper och färdigheter för ett
föränderligt arbetsliv och ett vetenskapligt förhållningssätt samt bidra till
en allsidig personlig utveckling. Högskolan måste kunna erbjuda både
utbildning för olika yrkesområden och utbildning som inte styrs av speci-
fika yrkeskrav.

Den svenska högskolan erbjuder i dag avgiftsfri utbildning av en om-
fattning som knappast har sin motsvarighet i något annat land. Det är för
kompetensutvecklingen i vårt land av avgörande betydelse att av samhäl-
let anordnad och finansierad högskoleutbildning är avgiftsfri även i fram-
tiden. Ett avsteg från denna princip skulle innebära att den resursslösande
sociala snedrekryteringen till högre utbildning ytterligare förstärktes.

Regeringens förslag till övergripande mål för forskningen presenteras
i den forskningspolitiska propositionen Forskning och samhälle (1996/97:5
avsnitt 3.4). Forskningen skall bidra till en hög allmän utbildningsnivå
och främja den kulturella utvecklingen, kritiskt tänkande och vetenskapligt
förhållningssätt i samhället och därmed främja och stärka demokratin.
Forskningen måste vara basen för en stor del av kunskapsutvecklingen i
övrigt - både i utbildning och utvecklingsarbete. Högskolan är därmed
samhällets viktigaste resurs när det gäller att skapa och förmedla kunskap.
De enskilda forskarna i högskolan har en avgörande frihet att själv be-

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

8 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 6

stämma över inriktningen av sin forskning. Forskarnas frihet måste dock
motsvaras av ett ansvarstagande för kvalitet och relevans i forskningen
och för en hög nivå på utbildningen. De bör även bidra till att forsknings-
resultaten blir kända och kommer till nytta i samhället.

Högskolans utbildning och forskning skall bidra till att höja bildningen
och kunskapsnivån i samhället. Högskolornas verksamhet är inte enbart
av betydelse för att lösa de tekniska, medicinska och miljörelaterade
problem vi står inför, utan även avgörande för möjligheterna att bekämpa
arbetslösheten, öka sysselsättningen och förhindra social utslagning. De
snabba förändringarna i samhället ökar kraven på högskolan och skapar
samtidigt nya möjligheter för arbetet inom högskolan. Den moderna
informationstekniken gör det möjligt att erbjuda utbildning i nya former,
till nya grupper och i nya situationer. Den förstärker möjligheterna till
samarbete inom högskolan samt mellan olika lärosäten och andra centrum
för kunskapsutveckling.

Högskolans tredje uppgift

Högskolan har traditionellt två huvuduppgifter - utbildning och forskning.
Genom grundutbildningen och forskarutbildningen tillförs fortlöpande
samhälle och näringsliv en mycket omfattande kunskap och kompetens.
Sedd i relation till arbetstagarnas behov av kompetensutveckling uppgår
denna överföring av ny kunskap dock endast till en relativt blygsam del.
Begränsar man perspektivet till att bara se till antalet nytillträdande på
arbetsmarknaden varje år uppgår dessa till högst 3 % av arbetskraften; ser
man enbart till dem med högskoleutbildning är andelen ännu lägre. Det
finns således ett mycket stort behov av att utnyttja och utveckla andra
vägar för att föra ut kunskap från högskolan till det omgivande samhället.

Det finns samtidigt ett mycket stort behov från högskolans sida av att
ta till sig erfarenheter och kunskaper från näringsliv och samhälle. Det
sker naturligtvis i viss utsträckning genom de studerande som kommer till
högskolan.

De resurser av kunskap och kompetens inom utbildning och forskning
som finns samlade inom de svenska universiteten och högskolorna repre-
senterar mycket stora värden. Ur samhällets och näringslivets synvinkel
finns det således starka skäl att ägna den svenska högskolan stor upp-
märksamhet. Inom högskolan måste på motsvarande sätt finnas en mycket
stark vilja att låta dessa samlade resurser komma det omgivande samhället
och näringslivet till del på olika sätt.

Högskolans tredje uppgift är att samverka med det omgivande samhäl-
let. Denna uppgift omfattar högskolans samarbete med såväl näringslivet
- arbetsgivare och fackliga organisationer - som med övriga delar av
samhället. Högskolan måste spela en betydligt större roll både som för-
medlare av kunskap och som mottagare av erfarenheter och problem
utifrån. Högskolornas forskare måste ha nära kontakter med det omgivan-
de samhället för att fånga upp problemställningar och ta tillvara kunskaper
och erfarenheter. Att informera utomstående om forskning och utveck-
lingsarbete är en viktig del av högskolans arbete. Omvänt måste samhället

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

- företag, fackliga och andra organisationer och offentliga myndigheter

- satsa mer på att hålla sig informerat om och ta till sig vad som händer
inom utbildningen och forskningen. Det är särskilt angeläget att utbild-
ningens inriktning och innehåll utvecklas med mycket god kännedom om
de krav, önskemål och kunskaper som finns inom samhälle och näringsliv.
För det ändamålet är det viktigt att utveckla goda former för högskolans
kontakter med det omgivande samhället så att dessa kan ske på ett väl
strukturerat sätt. Regeringen anser att högskolans tredje uppgift bör för-
tydligas och föreslår därför en ändring i högskolelagen (avsnitt 5.9).

Högskolan skall vara tillgänglig för alla

Det långsiktiga målet är att göra högskoleutbildning tillgänglig för alla
som önskar studera och som uppfyller kraven på behörighet. Därmed
främjas ekonomisk, social och kulturell jämlikhet liksom samhällets
ekonomiska utveckling. Regeringen anser att högre utbildning även i
nuvarande svåra statsfinansiella situation skall prioriteras och föreslår
därför en utbyggnad i hela landet. Utbyggnaden av den högre utbildningen
kommer i allt väsentligt att ske vid de mindre och medelstora högskolorna
(avsnitt 5.3.2). Det har visat sig att det är stora skillnader mellan universi-
teten och de mindre och medelstora högskolorna när det gäller den sociala
fördelningen av högskolenybörjare. Universitet och högskolor har det
direkta ansvaret för rekryteringen till den högre utbildningen. I den situa-
tion som nu råder, där många utbildningar har många fler sökande än
antalet tillgängliga platser, varierar insatserna i rekryteringsarbetet i hög
grad mellan lärosätena. De har dock ett gemensamt ansvar att vidmakt-
hålla en hög rekrytering till högre utbildning.

Särskilt angeläget är att öka rekryteringen av studerande från grupper
med svag studietradition eller från regioner med låg utbildningsnivå bland
befolkningen. Här är det nödvändigt att öka erfarenhetsutbytet lärosäten
emellan vad gäller metoder i detta arbete. De erfarenheter som finns visar
vikten av goda kontakter mellan högskolan och gymnasieskolorna. Företag
och fackliga organisationer på orten bör också engageras i rekryterings-
arbetet.

Högskolan har ett särskilt ansvar att ta till vara den kompetens studeran-
de som invandrat har samt att hjälpa och stödja studenter med annat
modersmål än svenska.

Kvalitet och förnyelse

Utbildningen skall vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Forskningens metoder, resultat och allmänna förhållningssätt utgör en
central grund för utbildningen i högskolan. Grundutbildningen och fors-
karutbildningen måste hålla hög kvalitet vid alla högskolor. Det är en
förutsättning för den fortsatta utbyggnaden. Högskolans utbildning och
forskning bör vara ömsesidigt berikande. Undervisningen och arbetet med
att utveckla och förbättra den skall för högskolans lärare vara lika viktig

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

som forskningen. Högskolan har självklart behov av goda lärare med
forskarutbildning, men det finns många utbildningar där yrkeserfarenhet
är lika viktig. Det gäller inte minst inom det tekniska området. De flesta
lärare inom högskolan har eller bör ha doktorsexamen. Detta bör emeller-
tid inte ses som ett ovillkorligt krav. Mycket god undervisning kan för-
visso ges också av lärare utan doktorsexamen och med andra yrkeserfa-
renheter. Krav på pedagogisk skicklighet bör emellertid alltid ställas. En
diskussion bör föras inom högskolan om hur dessa behov kan tillgodoses.
Studenterna måste få uppmuntran och inspiration i sitt lärande. De måste
också få del av forskningens kritiskt ifrågasättande attityd till etablerade
sanningar. Det är högskoleledningarnas ansvar att lärarna har tillräckliga
kunskaper och pedagogisk kompetens för sina arbetsuppgifter. Pedago-
giskt utvecklingsarbete är ett reguljärt inslag i de flesta högskolors verk-
samhet men det pedagogiska förnyelsearbetet måste intensifieras. För att
nå framgång i detta arbete måste studenternas uppfattningar tillmätas stor
vikt. Det är angeläget att lärarnas pedagogiska insatser bedöms. Detta
måste ske på ett systematiskt sätt för att utgöra en grund för fortsatt
pedagogiskt utvecklingsarbete. Högskoleledningarna har ett ansvar för att
skapa goda förutsättningar för de studerande och deras organisationer att
delta i detta arbete. Regeringen kommer att begära en redovisning av
högskolornas arbete på detta område (avsnitt 5.3.1).

Mindre och medelstora högskolor

En god spridning av högskoleutbildning över hela landet ger högskolan
helt andra möjligheter till kontakter med omvärlden än en koncentration
till ett fåtal orter. Utbyggnaden av högskolan i olika delar av landet har
visat sig vara en betydelsefull faktor för den regionala utvecklingen, inte
minst vad gäller näringslivets utveckling. Redan idag, med de begränsade
resurser de mindre och medelstora högskolorna har, finns många goda
exempel på framgångsrik samverkan mellan avancerad forskning vid dessa
högskolor och det omgivande samhället, näringsliv och offentlig sektor i
respektive region. Därtill har de mindre och medelstora högskolorna visat
sig kunna rekrytera nya grupper till högre studier. Mot denna bakgrund
föreslår regeringen en kraftig förstärkning av forskningsresurserna till
dessa högskolor (avsnitt 5.5.3).

Ökad jämställdhet och genusperspektiv

Ökad jämställdhet leder till ökad kvalitet både i undervisning och forsk-
ning - vid sidan av alla andra goda samhällseffekter. I propositionen
Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet (prop.
1994/95:164, bet. 1994/95:UbU 18, rskr. 1994/95:405) framhölls att uni-
versitet och högskolor måste intensifiera arbetet med jämställdhetsfrågor-
na. Den skeva könsfördelning som råder inom stora delar av det akade-
miska livet måste brytas. Regeringen avser t.ex. att i en proposition nästa
år presentera mål för andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Regeringen föreslår i denna proposition (avsnitt 5.6) en rad åtgärder för
att främja genusforskning. Förutom den inomvetenskapliga betydelsen av
denna forskning har den även betydelse för att öka inslaget av genuspers-
pektiv mer generellt. Ett genusperspektiv bör kunna finnas i all undervis-
ning och forskning.

5.2 Omvärldsanalys

Samhälle i förändring

Den nya teknikens genombrott och den sammanflätade internationella
ekonomin orsakar stora förändringar. För så gott som alla delar av arbets-
marknaden och typer av arbetsuppgifter har utbildningskraven ökat och
yrkesstrukturen har förändrats så att allt fler yrken ställer krav på högre
utbildning. Undersökningar om arbetskraftens fördelning på olika yrkes-
sektorer över åren visar att den kunskapsproducerande sektorn blir allt
mer dominerande och att en ökad sysselsättning väntas återfinnas i denna
sektor.

Arbetskraftens fördelning på yrkessektorer vid olika tidpunkter

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Sektor

Kunskapsproducerande

Tj änsteproducerande

V aruproducerande

Källa: SOU 1996:120

1970	1985	2010
27 %	34 %	50 %
31 %	37 %	40 %
42 %	29 %	10 %

Den pågående strukturomvandlingen i samhället och utvecklingen inom
arbetslivet ställer krav på nya former och kombinationer av kompetens
och ökade krav på högre utbildning. Lågutbildade kommer att ha sämre
förutsättningar än de med hög utbildningsnivå. I framtiden kommer ett
stort behov att finnas av personer med teknisk och naturvetenskaplig
kompetens, t.ex. inom biomedicin och informationsteknologi. Det kommer
även att vara viktigt att kompetensen är flerdisciplinär och innehålla
kombinationer av exempelvis teknik, språk, ekonomi, miljöfrågor och
konstnärliga ämnen. Nya krav på kommunikativ kompetens ställs både i
arbetslivet och vardagslivet. Det rör kommunikation i vid bemärkelse, från
det talade språket till språket i informationsteknologisk bemärkelse. Det
blir allt viktigare att kunna hantera information och sortera ut de betydel-
sefulla detaljerna till en meningsfull helhet, att kunna omvandla informa-
tion till kunskap och att kunna kritiskt analysera, tolka och värdera stora
mängder information.

I en undersökning från år 1995 (Nils-Gustav Lundgren, Högskolan i
Luleå) om sambandet mellan utbildningsnivå och sysselsättning under
krisåren på 1990-talet framgår att under perioden 1987-1993 försvann
drygt 800 000 arbetstillfällen för lågutbildade i Sverige. Under samma
period fick 175 000 högskoleutbildade arbete.

Högskolans betydelse för den regionala utvecklingen

Det råder en betydande regional obalans i befolkningens utbildningsnivå
i landet. Som tidigare redovisats (figur 16.3.3) bor merparten av de lågut-
bildade och de personer som endast har en kortare gymnasieutbildning
utanför universitets- och storstadsregionerna. I universitetslänen och
storstadslänen har i genomsnitt 30 % av befolkningen i åldern 25-64 år
högskoleutbildning. I övriga län är denna andel omkring 20 %. Ett av de
viktigaste medlen för att åstadkomma en nödvändig regional balans och
tillväxt är en satsning på de mindre och medelstora högskolorna. Den
satsning på högre utbildning som skett under de senaste åren har redan
givit påtagliga resultat. Det visar sig på bl.a. antalet högskolenybörjare per
1 000 invånare i åldrarna 18-64 år.

Rekryteringstäthet läsåren 1985/86-1994/95

Antal högskolenybörjare per 1000 inv. i åldern 18-64 år

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

1994/95

Län

1985/86

Stockholms	9,1	9,8
Uppsala	9,5	11,2
Södermanlands	7,5	11
Östergötlands	8,3	10,1
Jönköpings	8,1	12
Kronobergs	8,6	11,7
Kalmar	7,5	11,9
Gotlands	6	9,4
Blekinge	8,3	11,6
Kristianstads	8,6	10,8
Malmöhus	9,3	10,6
Hallands	7,7	11,6
Göteborg och Bohus	9	11
Älvsborgs	7,6	10,9
Skaraborgs	7,7	9,9
Värmlands	7,1	11,1
Örebro	7,7	10,6
Västmanlands	9	11,3
Dalamas	6,5	10,4
Gävleborgs	7,8	10,4
Västemorrlands	7,7	13,6
Jämtlands	8,7	11,9
Västerbottens	9	15,6
Norrbottens	8	13
Hela riket	8,6	11,8

Källa: SCB SM 9601

I mitten av 1980-talet hade storstads- och universitetsregionema högst
antal högskolenybörjare. Som framgår av ovanstående tabell inträffade en
stor förändring under slutet av 1980- och början av 1990-talen som in-

nebar att Västerbottens, Västemorrlands och Norrbottens län uppvisade
det högsta antalet högskolenybörjare i landet.

Genom att bygga ut högskolan över hela landet ges ett kraftfullt stöd för
den regionala utvecklingen. De nya högskolorna har haft en stor betydelse
för rekrytering av högutbildad arbetskraft till skilda regioner. Det har visat
sig att de nya högskolorna varit framgångsrika på ett antal områden, bl.a.
i kontakterna och samarbetet med näringslivet. Studier gjorda av de
samhällsekonomiska effekterna av etableringen av Umeå universitet
(Holm, Einar & Wiberg, Ulf, 1995) visar på mycket positiva effekter på
kompetensförsörjningen, sysselsättningen och näringslivsutvecklingen i
regionen. Liknande erfarenheter finns från etablerandet av Linköpings
universitet. Det finns dock en rad andra faktorer som påverkar den regio-
nala utvecklingen. Regeringen har tillsatt en utredning (den s.k. Reko-
Stat-utredningen, dir. 1995:144) som skall undersöka de regionala konsek-
venserna av förändringar i den statliga sektorn. Denna utredning skall bl.a.
analysera åtgärder inom den högre utbildningen och dess regionalpolitiska
effekter. Som ett led i detta skall en genomgång göras av betydelsen av
regionala högskolor. Vidare kommer att redovisas effekterna vad avser
bl.a. rekrytering av studenter, näringslivets rekrytering av utbildad arbets-
kraft och den regionala utvecklingen i stort.

Slutsatser

Högskolan har expanderat kraftigt under de senaste tio åren - antalet
studenter har ökat med närmare 50 % och är nu, inklusive forskarutbild-
ningen, uppe i omkring 300 000. Ökningen har varit särskilt stor vid de
mindre och medelstora högskolorna. Antalet studenter vid dessa högskolor
är en fjärdedel av det totala studentantalet, men de får mindre än en
åttondel av statsanslagen för utbildning och forskning. Undersökningar
visar att de senaste årens satsning på den högre utbildningen och etable-
ringen av högskolor runt om i landet har haft positiva effekter på syssel-
sättning, regional tillväxt och regional balans. Det finns således starka
skäl för att bygga ut de mindre och medelstora högskolorna under den
kommande treårsperioden.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

5.3 Grundläggande högskoleutbildning

5.3.1 Kvalitet och förnyelse inom den högre utbildningen

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Regeringens bedömning: Det pedagogiska reformarbetet vid uni-
versitet och högskolor inom såväl grundutbildning som forskarut-
bildning bör förstärkas. Studenternas synpunkter bör tillmätas större
vikt.

Den pedagogiska utbildningen av högskolans lärare måste intensifi-
eras. Högskolan bör erbjuda pedagogisk fortbildning och vidareut-
bildning samt utbildning som behandlar jämställdhetsfrågor.

Universitet och högskolor skall redovisa omfattningen av och
innehållet i det pedagogiska reformarbetet samt insatserna för lärar-
nas fortbildning och vidareutbildning, både vad gäller pedagogiska
frågor och jämställdhet.

Skälen för regeringens bedömning: Grundutbildning och forskarutbild-
ning måste hålla hög kvalitet vid alla universitet och högskolor. Detta är
en förutsättning för den fortsatta utbyggnaden av den högre utbildningen.
Universitets- och högskoleledningarna har huvudansvaret för att utbildning
och forskning håller hög kvalitet. Det är angeläget att det systematiska
kvalitetsarbete som pågår vid universitet och högskolor fortsätter och
utvecklas.

Statsmakternas uppgift är att understödja och kontrollera att kvaliteten
upprätthålls. Högskoleverkets utvärderingar och tillsynsansvar är ett led
i detta. Högskoleverket har nyligen genomfört granskning och bedömning
av kvalitetsarbetet vid Uppsala universitet, Högskolan i Borås, Högskolan
i Karlstad, Lärarhögskolan i Stockholm samt Stiftelsen Högskolan i
Jönköping (Högskoleverkets rapportserie 1996:16, 17, 19, 20, 21). Dessa
utvärderingar är värdefulla för det fortsatta kvalitetsarbetet och som under-
lag för olika överväganden och beslut. Värderingarna framhåller flera
goda inslag i högskolornas kvalitetsarbete, men visar också på brister i
bl.a. undervisningens uppläggning, examinationen, hur studenternas syn-
punkter tas till vara, förhållandet till omvärlden och ledningsstrukturen.

Det pedagogiska utvecklingsarbete som bedrivs inom högskolan är den
viktigaste delen i kvalitetsarbetet. Stora insatser görs av enskilda lärosä-
ten.

I samhällsdebatten och i utredningar framförs synpunkter på kvaliteten
i den högre utbildningen - i vissa fall utan referens till fakta och gjorda
utvärderingar. Regeringen har uppdragit åt Högskoleverket att genomföra
en utvärdering av utbildningen inom några stora nybörjarämnen i syfte att
få en bild av förändringar i kvaliteten och jämställdheten över en 20-
årsperiod. En rapport om detta skall lämnas senast den 15 december 1996.

Pedagogisk förnyelse

Under de senaste tio åren har antalet studenter inom högskolan för-
dubblats. Samtidigt har studenternas förkunskaper förändrats, mycket
beroende på studenternas egna intressen och olika gymnasieskolors ut-
bildningsprogram. Detta ställer stora krav på flexibilitet och nytänkande
i universitetens och högskolornas undervisning.

Pedagogiskt utvecklingsarbete är ett reguljärt inslag i de flesta universi-
tets och högskolors verksamhet. Högskoleverket stödjer en del av denna
verksamhet. Den hittillsvarande takten i det pedagogiska förnyelsearbetet
är emellertid för långsam. Det pedagogiska reformarbetet måste ges hög
prioritet. Högskolan måste ständigt utvärdera, ompröva och vidareutveckla
utbildningen i takt med förändrade krav från omvärlden. Högskolan måste
prioritera undervisning och utbildning.

I lärosätenas pedagogiska utvecklingsarbete måste studenternas syn-
punkter och utvärderingar spela en betydande roll.

Regeringen har anslagit medel till Linköpings universitet för att i sam-
verkan med andra universitet och högskolor genomföra ett utvecklingspro-
jekt syftande till förnyelse av högskoleingenjörs- och civilingenjörsut-
bildningarna. Ett av målen är att förbättra rekryteringen av kvinnor till
dessa utbildningar (avsnitt 53.2.2).

En stor del av högskolans undervisning och examination sker fortfaran-
de i traditionella former. Högskolan måste göra rejäla ansträngningar för
att förnya undervisningen mot mer självständigt arbete och problemorien-
terad inlärning och projektbaserade studier, som premierar kritisk analys,
kreativitet och ett självständigt kunskapsinhämtande. Examinationen skall
ses som en integrerad del av undervisningen. Gjorda utvärderingar visar
att examinationen i många fall utförs i former som direkt motverkar
kraven på kreativt tänkande, kritisk analys och självständighet. Det åter-
står mycket att göra för högskolan när det gäller att utveckla och pröva
alternativa examinationsformer.

Högskolan skall tillse att lärarna ges lämplig pedagogisk utbildning. En
viktig faktor för att bevara och utveckla kvaliteten i utbildning och forsk-
ning är lärarkåren och dess kompetens. Större krav måste ställas på lärar-
nas pedagogiska utbildning och meritering. Detta har även framhållits av
Sveriges Förenade Studentkårer i en skrivelse till regeringen den 8 augusti
1996. Det är högskoleledningens ansvar att tillse att lärarna har tillräckliga
kunskaper och pedagogisk kompetens för sina arbetsuppgifter, och många
högskolor erbjuder viss pedagogisk utbildning av lärarna. Trots att väsent-
liga förbättringar har skett finns ett stort behov av att stärka högskolelärar-
nas pedagogiska kunskaper och förmåga.

Enligt regeringens uppfattning bör högskolan i sin fortbildning och
vidareutbildning av lärarna särskilt uppmärksamma de pedagogiska möj-
ligheter som den moderna informationstekniken erbjuder.

Regeringen bedömer det vidare som mycket angeläget att öka kunska-
pen om jämställdhetsaspektens betydelse hos högskolans lärare. Det är
viktigt att verksamheten inom högskolan bedrivs på jämlika villkor och
att ökad jämställdhet uppnås. Kvalitet i utbildning och forskning främjas
av samverkan mellan personer med olika erfarenheter och perspektiv.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Skillnaden mellan kvinnors och mäns erfarenheter och perspektiv är i
detta avseende av stor betydelse. Jämställdhet är således inte bara en
rättvisefråga, utan också en kvalitetsfråga. Det är därför som Högskole-
verket i den ovan nämnda utvärderingen om kvalitetsförändringar i nybör-
jarämnen, även skall uppmärksamma förändringar beträffande jämställd-
heten. Regeringens åtgärder för att främja jämställdheten inom högskolan
redovisas i avsnitt 5.6.

Den pedagogiska skickligheten måste fortsättningsvis tillmätas väsentligt
större betydelse vid tillsättningen av lärartjänster. Det är en förutsättning
för tillfredsställande utveckling av högskolan att pedagogiskt och veten-
skapligt kompetenta och skickliga lärare undervisar och forskar. Regering-
en har bl.a. mot den bakgrunden tillsatt utredningen En förändrad tjäns-
teorganisation för lärare vid statliga universitet och högskolor (dir.
1996:3). Utredningen skall lämna sitt betänkande den 6 december 1996.
Regeringen avser att återkomma till denna fråga i en proposition om
högskolans ledningsstruktur och tjänsteorganisation under år 1997.

Regeringen avser att ge Högskoleverket i uppdrag att utvärdera lärosäte-
nas insatser beträffande det pedagogiska utvecklingsarbetet samt lärarnas
fortbildning och vidareutbildning i pedagogik och i jämställdhetsfrågor.
Högskolorna bör även i sina årsredovisningar uppmärksamma dessa
frågor. Av redovisningarna bör även framgå på vilket sätt studenterna
involveras i det pedagogiska reformarbetet.

Det pedagogiska utvecklingsarbetet omfattar självfallet även forskarut-
bildningen. Regeringen avser att i en proposition till riksdagen under år
1997 lämna förslag beträffande forskarutbildningen.

Tillgången på lärare

Den högre utbildningen har byggts ut kraftigt under 1990-talet. I och med
regeringens satsning på 30 000 nya permanenta utbildningsplatser, en
utbyggnad av Södertörns högskola, en ny högskola i Malmö samt den
utökade högskoleutbildningen på Gotland har det dock i den allmänna
debatten vid flera tillfällen ifrågasatts om inte den planerade ökningen av
studenter inom den grundläggande högskoleutbildningen innebär risker för
en sänkning av lärarkompetensen.

Rekryteringen av lärare inom universitet och högskolor uppvisar dock
ingen entydig bild. Detta beror på att det inte finns en arbetsmarknad för
högskolelärare utan tvärtom ett stort antal delarbetsmarknader beroende
på kraven på kompetens och specialisering samt även högskolornas geo-
grafiska lokalisering.

Antalet doktorsexamina har under den senaste tioårsperioden ökat med
närmare 70 % och de bedömningar som universitet och högskolor gör
tyder på att en ökande examination kan förväntas inom de närmaste åren.
Detta borde också medföra en ökad rekrytering av kvinnliga lärare för att
leda till en bättre balans mellan könen i lärarkåren.

Därutöver finns de invandrade akademikerna som en resurs för högsko-
lans undervisning och forskning. Regeringens förslag till åtgärder för

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

utländska akademiker presenteras i avsnitt 5.7. Det är vidare möjligt att
rekrytera lärare från andra länder inom den Europeiska Unionen.

Regeringen bedömer därför att det bör vara möjligt att rekrytera nya
lärare till högskolan i tillräcklig omfattning.

5.3.2 Kraftig utbyggnad av den högre utbildningen

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Regeringens förslag: Den högre utbildningen byggs ut kraftigt i
hela landet med 30 000 nya permanenta platser (helårsstudenter)
under budgetperioden. Utbyggnaden påbörjas hösten 1997 med
15 000 platser och de återstående 15 000 platserna tillkommer hös-
ten 1999. Utbyggnaden skall huvudsakligen ske vid de mindre och
medelstora högskolorna. Cirka hälften av platserna avser naturveten-
skapliga och tekniska utbildningar.

Skälen för regeringens förslag: För att stärka och utveckla vårt sam-
hälle är utbildning och forskning och en välutbildad arbetskraft av central
betydelse. Utöver att öka Sveriges internationella konkurrenskraft är en
expansion av den högre utbildningen - som tidigare nämnts - av stor
regionalpolitisk betydelse. Utbildning är även av stort värde för den
enskildes personliga utveckling och möjlighet till en stark ställning på
arbetsmarknaden.

Regeringen har i tidigare propositioner, i den s.k. tillväxtpropositionen
(prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling, s. 74)
och i den s.k. sysselsättningspropositionen (prop. 1995/96:222 Vissa åt-
gärder för att halvera arbetslösheten till år 2000, ändrade anslag för bud-
getåret 1995/96, finansiering m.m. s. 6.28f, bet. 1995/96:FiU15 s. 98)
framhållit att en fortsatt utbyggnad av den högre utbildningen är nödvän-
dig för att dels bereda fler ungdomar plats, dels ge möjlighet för vuxna
att antingen genomgå en grundläggande högskoleutbildning eller att
vidareutbilda sig.

Regeringen föreslår att utbyggnaden i första hand skall ske vid de
mindre och medelstora högskolorna. En god spridning av den högre
utbildningen över hela landet ger helt andra möjligheter till kontakter med
omvärlden än en koncentration till ett fåtal orter. Etableringen av högsko-
lor på nya orter visar vilken viktig roll högskolan har för den regionala
utvecklingen också vad gäller näringslivets utveckling (avsnitt 5.2). En
förbättrad tillgänglighet underlättar också rekryteringen till högre utbild-
ning och motverkar därmed social snedrekrytering. För att tillgodose
näringslivets behov av hög kompetens inom naturvetenskap och teknik
bör minst hälften av platserna avse naturvetenskapliga och tekniska utbild-
ningar.

Högskolornas egna bedömningar avseende möjligheten att anordna fler
platser samt att öka antalet platser inom naturvetenskap och teknik har
ingått i underlaget i regeringens överväganden avseende förslaget till
fördelning av de 30 000 platserna på respektive universitet och högskola

samt över budgetperioden. I sysselsättningspropositionen angavs en fördel-
ning av platserna som planeringsunderlag inför budgetpropositionen.

Regeringen föreslår nu att dessa platser fördelas under treårsperioden på
följande sätt:

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Fördelning av nya platser perioden 1997-1999
(ökningen avser höstterminen respektive budgetår)

	1997	1998	1999	Totalt
Uppsala universitet	250	0	250	500
Lunds universitet	250	0	250	500
Göteborgs universitet	350	0	350	700
Stockholms universitet	250	0	250	500
Umeå universitet	500	0	500	1 000
Linköpings universitet	1 150	0	1 150	2 300
Kungl. Tekniska högskolan	400	0	400	800
Högskolan i Luleå	300	0	300	600
Högskolan i Borås	300	0	300	600
Högskolan Dalarna	550	0	550	1 100
Högskolan i Gävle/Sandviken	300	0	300	600
Högskolan i Halmstad	500	0	300	800
Högskolan i Kalmar	500	0	600	1 100
Högskolan i Karlskrona/Ronneby	500	0	600	1 100
Högskolan i Karlstad	700	0	700	1 400
Högskolan Kristianstad	250	0	250	500
Högskolan i Skövde	350	0	350	700
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla	400	0	600	1 000
Högskolan i Växjö	800	0	800	1 600
Högskolan i Örebro	900	0	1 000	1 900
Högskoleutbildning på Gotland	250	0	450	700
Mitthögskolan	1 800	0	2 500	4 300
Mälardalens högskola	1 200	0	0	1 200
Högskola i Malmö	1 500	0	1 500	3 000
Chalmers tekniska högskola AB	250	0	250	500
Stiftelsen Högskolan i Jönköping	300	0	300	600
Sveriges lantbruksuniversitet*	200	0	200	400
Summa	15 000	0	15 000	30 000
* under utgiftsområde 23
Tillkommer:
Södertörns högskola	1 000	1 000	1 000	3 000
NT-utbildning**				9 000
Stiftelsen Högskolan i Jönköping		100		100

Summa totalt

42 100

♦♦Naturvetenskapliga och tekniska utbildningar för
studerande med särskilt vuxenstudiestöd (s.k. NT-utbildning)

Den förhållandevis kraftiga ökningen som föreslås för Linköpings
universitet avser främst en utbyggnad av den högre utbildningen i Norrkö-
ping.

Även för högskoleutbildningen på Gotland föreslås en förhållandevis
stor ökning av antalet platser. Regeringen föreslår att högskoleutbild-
ningen på Gotland organiseras som självständig högskola (avsnitt 5.4.3).

De enskilda universitetens och högskolornas utbildningsuppdrag samt
förslag till anslag redovisas under respektive högskola.

5.3.2.1 En förnyad lärarutbildning

Bakgrund

Lärarutbildningen, dvs. de utbildningar som leder till lärarexamina enligt
högskoleförordningen, är en av de mest omfattande och viktiga uppgifter-
na för högskolan med nära 35 000 registrerade studenter. Lärarutbildning-
ens inriktning, kvalitet och dimensionering är ett betydelsefullt medel för
statsmakterna att upprätthålla nationella mål och en över hela landet
likvärdig kvalitet inom skola och förskola. Detta har blivit allt viktigare
med anledning av de stora förändringar som har genomförts inom skolan.
Samtidigt har högskolan genomgått stora organisatoriska förändringar,
vilket medfört att lärarutbildningens organisation och innehåll varierar
mellan lärosätena. Detta har givit utrymme för nytänkande vilket är till
nytta för lärarutbildningens utveckling under förutsättning att den lik-
värdiga kvaliteten upprätthålls.

Lärarutbildning bedrivs vid de flesta universitet och högskolor och är
väl spridd över landet. Enligt högskoleförordningen (1993:100) finns det
tolv olika lärarexamina. De numerärt största utbildningarna är de som
leder till bam- och ungdomspedagogisk examen och till grundskollärar-
examen.

Den förändring som pågår inom skolan, till följd både av samhällsför-
ändringar och en reformering av skolans organisation och styrning, har
konsekvenser för lärarnas arbetssituation och ställer nya krav på yrkeskun-
nande. Detta samt allmänt ökade krav på effektivt utnyttjande av offent-
liga medel har ökat uppmärksamheten på kvalitetsfrågorna i skolan. Det
ställs krav på andra yrkeskunskaper än tidigare på de lärare som skall
bidra till att förverkliga de mål som uttrycks i läroplaner och kursplaner.

De organisatoriska förutsättningarna för lärarutbildningarna har också
förändrats på ett genomgripande sätt; först genom den grundskollärar- och
gymnasielärarutbildning som infördes i högskolan år 1988 och senare
genom de förändringar i högskolan som genomfördes år 1993.

I februari 1995 gav regeringen dåvarande Kanslersämbetet, senare
Högskoleverket, i uppdrag att genomföra en uppföljning rörande vissa
aspekter på grundskollärarutbildningen med utgångspunkt från den ut-
värdering som dåvarande Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)
redovisat (UHÄ-rapport 1992:21). Högskoleverket har lämnat sin rapport
i januari 1996 (1996:1 R) med förslag till åtgärder.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Mot bakgrund av förändringarna såväl inom skolan som i högskolan
tillsatte Utbildningsdepartementet i april 1995 en arbetsgrupp för översyn
av lärarutbildningen (U 1995 :B). Arbetsgruppens uppgift var att göra en
inventering av problem och frågeställningar inom lärarutbildningen mot
bakgrund av de förändringar som skett i samhället, skolan och högskolan
och de därav förändrade kraven på lärarna vad gäller kunskaper och
kompetens för läraryrket. Arbetsgruppen har redovisat sina förslag i
rapporten Lärarutbildning i förändring (Ds 1996:16). Denna har remissbe-
handlats.

En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig hos Utbild-
ningsdepartementet (dnr U96/1026/UH).

Arbetsgruppens förslag

Arbetsgruppen har behandlat lärarutbildningen utifrån tre perspektiv; ett
yrkes-, ett forsknings- och ett regionalt perspektiv. Gruppen har koncent-
rerat sin uppmärksamhet på lärarutbildningens strukturfrågor och under-
stryker vikten av en väl sammanhållen lärarutbildning. Arbetsgruppens
diskussion och dess förslag bygger på en analys av vad som genom
samhällsutvecklingen har förändrats i lärarnas arbete. Gruppen beskriver
en ny lärarroll benämnd en ”reflekterande praktiker”.

En av arbetsgruppens slutsatser är att man bör se lärarutbildningen i ett
vidgat perspektiv där ämnesinstitutioner, metodik- och pedagogikinstitu-
tioner och skola har ett gemensamt ansvar för utbildningen.

En annan slutsats är att man inom lärarutbildningen måste förstärka både
teori- och forskningsanknytningen samt yrkespraktikens ställning. Det
råder en ojämn fördelning av forskningsresurser när det gäller skolan som
kunskapsområde jämfört med andra områden. Skolan har idag ett alltför
begränsat inflytande över lärarutbildningarnas uppläggning, forsknings-
frågor samt annan kunskapsutveckling.

En tredje slutsats är att den decentralisering som skett såväl inom hög-
skolan som skolan kräver ett regionalt ansvarstagande och en bättre
fungerande samverkan mellan högskolan och skolan.

Arbetsgruppens rapport ger dels en bakgrund för principdiskussioner
bland de ansvariga för lärarutbildningen på lokal och regional nivå, dels
förslag till centrala åtgärder. Arbetsgruppen har också behandlat Hög-
skoleverkets utvärdering av grundskollärarutbildningen.

Remissinstanserna

Flertalet remissinstanser instämmer i arbetsgruppens probleminventering
och diskussion om hur förändringarna i skola, förskola, arbetsliv och sam-
hälle ställer nya och annorlunda krav på lärarna.

Rapporten anses av många vara ett konstruktivt och värdefullt underlag
för att utveckla lärarutbildningen. Medan vissa uttrycker uppskattning över
att arbetsgruppen förlitar sig på högskolans kraft och förmåga att själv-
ständigt bearbeta de flesta problemen, uttrycker andra uppfattningen att

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

många av förslagen är till intet förpliktigande och att alltför mycket
överlåts till högskolorna för att åstadkomma nödvändiga förändringar.
Flera beklagar att vissa aspekter inte tagits upp till behandling t.ex. den
sneda könsfördelningen inom många av utbildningarna eller rekryteringen
till utbildningar inom naturvetenskapliga ämnen samt att arbetsgruppen
ibland enbart påtalat brister utan att samtidigt lämna förslag till lösningar.

Ett antal högskolor och vissa remissinstanser hänvisar till utredningen
om kompetenskraven för gymnasielärare i yrkesämnen, Höj Ribban! -
Lärarkompetens för yrkesutbildning (SOU 1994:101) och behovet av att
påskynda genomförandet av förslag som utredaren lägger fram.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Regeringens förslag: Resurser avsätts för lärarutbildningarnas
forskningsanknytning.

Resurser avsätts för kompetensutveckling av lärarutbildare.

Regeringens bedömning: Bildandet av regionala utvecklingscent-
rum bör stimuleras.

Vid varje universitet och högskola med lärarutbildning bör hög-
skoleledningen ta ett samlat ansvar för denna. Lärarutbildningen bör
vara väl sammanhållen, av hög kvalitet och likvärdig med lärarut-
bildningarna vid övriga lärosäten i landet.

Yrkeserfarenhet från andra områden än skolan bör tas tillvara
inom lärarutbildningen.

Utbildningen av lärare med inriktning mot undervisning i natur-
vetenskapliga och tekniska ämnena bör öka.

För budgetåren 1998 och 1999 bör planeringsförutsättningen vara
att lärarutbildningarna erhåller ytterligare medel för forskningsan-
knytning.

Skälen för regeringens Förslag och bedömning: Regeringen vill lik-
som arbetsgruppen betona att kvaliteten i lärarutbildningen är av avgöran-
de betydelse för kvaliteten i skolans verksamhet och utveckling. Vidare
vill regeringen understryka vikten av att den enskilda högskolan tar ett
samlat ansvar för lärarutbildningen och utnyttjar hela bredden av sin
kompetens för denna uppgift samt anpassar sin beslutsstruktur därefter.
Regeringen vill särskilt påpeka att lärarutbildningen omfattar såväl den
utbildning som är förlagd till lärarutbildningsinstitutioner som den som är
förlagd vid ämnesinstitutioner och den som är skolförlagd. Det är också
angeläget att den enskilda högskolan finner former för goda kontakter
med kommuner och arbetsliv.

Regeringen avser att komplettera högskoleförordningen med en bestäm-
melse om varje högskolelednings uppgift att säkerställa en väl samman-
hållen lärarutbildning.

Forskningsanknytning

Regeringen instämmer i arbetsgruppens bedömning att det finns ett stort
behov av att förstärka lärarutbildningarnas vetenskapliga bas och att
kontakter måste skapas mellan olika forskningsområden, skolan och
lärarutbildningen.

Denna bas är självfallet betydligt bredare än enbart den forskning som
bedrivs inom lärarutbildningen i snäv mening. Kontakter måste därför
skapas mellan de lärarstuderande och forskning av olika slag. Det gäller
att öka intresset för skolan och vad som sker där inom olika forsknings-
områden, t.ex. ungdomskulturforskning, etik och invandrarforskning. Det
gäller att inleda en process som dels leder till att forskningsresurser byggs
upp direkt vid lärarutbildningsinstitutioner, dels stimulerar forskning för
skolans och lärarutbildningens behov vid ämnesinstitutioner som med-
verkar i lärarutbildningen. Detta senare kan vara t.ex. ämnesdidaktisk
forskning eller tvärvetenskaplig didaktisk forskning. Det finns ett stort
behov av praktiknära forskning där det gäller att fånga fenomen och
frågor som är viktiga för lärarpraktiken. Det är angeläget att lärare i
skolan och förskolan, skolledare och skolpolitiker ges möjlighet att stimu-
lera till och delta i forskning som ett led i skolans utvecklingsarbete. En
ökad forskning är även av betydelse för att höja andelen lärare och lärar-
utbildare med forskarutbildning samt för att höja kvaliteten på de lärar-
studerandes examensarbeten. Det är nödvändigt att universitet och högsko-
lor utvecklar möjligheter som underlättar för studenter med lärarexamen
att böija forska.

Regeringen föreslår därför en satsning på forskning inom lärarutbild-
ningens område med 8 miljoner kronor budgetåret 1997. Forskningen
skall ha relevans för skolområdet och lärarutbildningen. Den skall vidare
omfatta forskarutbildning för yngre lärarutbildade medarbetare på respekti-
ve högskola. Forskningsprojekten kan bygga på samarbete mellan in-
stitutioner som medverkar i lärarutbildningen. Projekten förutsätts till viss
del finansieras av respektive högskola. Det organ regeringen bestämmer
skall besluta om fördelningen av dessa forskningsmedel. Se även avsnitt
5.5.1.

Medel anvisas under anslaget B 45. Särskilda utgifter vid universitet och
högskolor m.m.

För de två följande åren bör planeringsförutsättningen vara en fortsatt
satsning om ytterligare 8 miljoner kronor budgetåret 1998 respektive 9
miljoner kronor budgetåret 1999.

Kompetensutveckling av lärarutbildare

Med särskilda medel för kompetensutveckling av lärarutbildare förstärks
högskolans möjligheter att utveckla kompetensen för lärarutbildning och
att bygga upp forskningsmedverkan på angelägna forskningsområden.

Regeringen instämmer också i arbetsgruppens förslag om särskilda
medel för kompetensutveckling av lärarutbildare och föreslår att 15 miljo-
ner kronor avsätts för budgetåret 1997. Medlen skall kunna utnyttjas för

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

t.ex. magisterprogram för lärarutbildare, kurser inom forskarutbildning och
för lärarutbildare utan egen omfattande erfarenhet av aktuella skolfrågor.
Det organ regeringen bestämmer skall besluta om fördelningen av dessa
medel för kompetenshöjning.

Medel anvisas under anslaget B 45. Särskilda utgifter vid universitet och
högskolor m.m.

Som planeringsförutsättning bör gälla en fortsatt satsning budgetåret
1998 om 10 miljoner kronor respektive budgetåret 1999 om 5 miljoner
kronor.

Regionala utvecklingscentrum

Decentraliseringen på utbildningsområdet ställer krav på en fördjupad
lokal diskussion om skolans och lärarutbildningens innehåll och planering.
Ett regionalt utvecklingscentrum skulle kunna bli ett självklart forum för
högskola, skola och förskola i gemensamma frågor om grundutbildning,
kompetensutveckling, fortbildning, vidareutbildning, forskning osv.

Regeringen instämmer i arbetsgruppens analys av behovet av regionala
forum där utbildningsväsendets intressenter möts och kan utveckla ett
samarbete i den omgivande regionen. Syftet med verksamheten vid dessa
centrum är att stärka de praktiska och teoretiska delarna i lärarutbildning-
en, skapa forum för erfarenhetsutbyte och stärka möjligheterna till vidare-
utbildning och fortbildning. Förutsättningarna för framgång är dock ett
gemensamt intresse och ansvarstagande från kommuner, skola, förskola
och högskola.

Formerna för regionala centrum måste kunna variera och anpassas efter
de skilda förutsättningar som finns inom olika regioner. Redan idag finns
goda erfarenheter av regionalt samarbete mellan högskola och skola att
bygga vidare på. Regeringen förutsätter att högskolorna utvecklar sam-
arbetsmodeller tillsammans med förskolor, skolor och kommuner.

Regeringen avser att stödja utvecklingen av regionala utvecklingscent-
rum genom att t.ex. utnyttja dessa för skilda uppdrag.

Övriga ställningstaganden med anledning av arbetsgruppens förslag

Kompetensutveckling av lärare

På samma sätt som högskolan har ett ansvar för att erbjuda lämplig
fortbildning och vidareutbildning för vuxna i andra delar av arbetslivet
bör högskolan i sitt utbud även ha utbildning som är anpassad för yrkes-
verksamma lärare i förskola och skola.

Regeringen ser med tillfredsställelse på de utvecklingsförsök som görs
med användande av ny teknik, distansutbildning, kurser med anpassad
studietakt m.m. för att tillgodose lärares efterfrågan på fortbildning och
vidareutbildning och förutsätter att högskolorna avsätter resurser för att
erbjuda ett stort och varierat utbud av sådana utbildningar. Med en ut-
veckling av regionala utvecklingscentrum skulle sådana kunna få en be-
tydelsefull roll i utformningen av kompetensutvecklingen.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

9 Riksdagen 1996197.1 saml. Nr 1. Del 6

Examensbeskrivningama för gymnasielärare

I arbetsgruppens rapport har betonats behovet av en översyn av examens-
beskrivningama, i synnerhet såvitt avser kraven på gymnasielärarexamen.
Regeringen har beslutat om en ändring av examensbeskrivningen för
gymnasielärarexamen i högskoleförordningen (1993:100). Härigenom har
regeringen behandlat de förslag till förändringar i lärarutbildningen för
lärare i gymnasieskolans yrkesämnen som lämnades i betänkandet Höj
Ribban! - Lärarkompetens för yrkesutbildning (SOU 1994:101).

Ändringen innebär en höjning av kraven på teoretisk utbildning för
lärare i yrkesämnen genom krav på högskoleutbildning i de fall relevant
sådan erbjuds.

Här har behandlats de förslag i betänkandet som är inriktade mot lärar-
utbildningen; dvs. ett höjt kompetenskrav om 80 poäng för antagning till
gymnasielärarutbildning i yrkesämnen och alternativa möjligheter till
heltidsstudier i en decentraliserad form.

Av de remissinstanser som yttrat sig om höjningen av de teoretiska kra-
ven för antagning till lärarutbildning instämmer nästan samtliga i att
kompetenskraven behöver höjas, såväl teoretiskt som vad avser praktisk
yrkeskunskap. Flera remissinstanser påpekar dock att kraven på teoretiska
kunskaper varierar mellan olika yrkesområden. Huruvida nivån skall ligga
på 80 poäng råder det mycket delade meningar om.

Förslaget till alternativ studietakt och decentraliserade studieformer be-
möts positivt av de flesta remissinstanser som yttrat sig över det. Några
remissinstanser pekar på problem med en alltför utdragen studietid för
såväl studenterna som eleverna i de skolor där praktiken sker. Flera
remissinstanser pekar på andra varianter av förläggningen av studierna och
praktiken.

Förordningsändringen innebär en höjning av kraven på teoretisk utbild-
ning för lärare i yrkesämnen genom krav på högskoleutbildning om minst
60 poäng i de fall relevant sådan erbjuds. Ändringen är ett uttryck för
regeringens önskan att balansera kraven på teoretisk kunskap och yrkes-
kunskap i gymnasielärarexamen. För att underlätta integrationen mellan
olika lärarkategorier i gymnasieskolan lämnas i förordningen utrymme för
en examen som ger möjlighet att kombinera undervisning i kärnämne och
karaktärsämne; i föregående examensbeskrivning benämnda allmänt ämne
och yrkesämne.

Högskolornas ökade möjligheter till distansutbildning underlättar upp-
läggningen av studierna i former som tillmötesgår utredarens förslag.

Regeringen avser att noga följa konsekvenserna av ändringen av exa-
mensbeskrivningen.

Praktikanknytning

Regeringen delar arbetsgruppens uppfattning om behovet av ett bättre
samspel mellan praktik och teori i utbildningen med anledning av de
förändrade kraven på lärarna. Ett sådant samspel kräver att lärares yr-
kespraktik får en starkare ställning i lärarutbildningarna.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Det är nödvändigt att högskolan tar ett samlat ansvar för alla delar i
utbildningen och preciserar vilka kunskapsmål som skall uppnås med
praktiken. Regeringen vill här påminna om vad som framförts i proposi-
tionen Tillträde till högre utbildning m.m. (prop. 1995/96:184, bet.
1995/96:UbUll, rskr. 1995/96:264) om lärosätenas ansvar vad gäller
avskiljande av studenter inom utbildningarna för undervisningsyrken.

Skola och förskola bör ges ett stort inflytande över lärarutbildningen i
alla dess delar. Praktiken har en nyckelroll i en fördjupad samverkan
mellan högskolan, förskolan och skolan. Med kommunernas driftsansvar
för skola och förskola kommer tyngdpunkten i en sådan samverkan att
ligga på lokal nivå. Detta är en del av motiven för regeringens förslag om
regionala utvecklingscentrum.

Lärarnas användning av informationsteknik

Lärarnas användning av informationsteknik, IT, som hjälpmedel i det
pedagogiska arbetet är av central betydelse för att ge eleverna IT-kompe-
tens och för att skolan skall kunna använda IT för att bättre uppfylla sina
mål. Högskolornas insatser inom lärarutbildningarna vad gäller att utnyttja
den nya tekniken varierar. Arbetsgruppen föreslår att universitet och
högskolor utarbetar handlingsprogram för användningen av informations-
teknik i lärarutbildningen.

Regeringen anser att alla lärare skall ha kunskap och erfarenhet inom
IT-området. Regeringen har anmält detta i propositionen Åtgärder för att
bredda och utveckla användningen av informationsteknik (prop.
1995/96:125, bet. 1995/96:TU19, rskr. 1995/96:282). För att skärpa kra-
ven på de blivande lärarna har regeringen beslutat om ett tillägg till exa-
mensbeskrivningama för berörda lärarexamina, om krav på förmåga att
använda datorer och andra informationstekniska hjälpmedel samt kunskap
om hur dessa kan användas i undervisningen, att gälla för lärarexamina
från och med 1998.

Vidare har regeringen i den nyss nämnda propositionen anmält att 15
miljoner kronor bör avsättas för lärarutbildare. Medlen är avsedda för att
säkerställa kompetens inom informationsteknikområdet hos de examinera-
de lärama. I samma proposition anmäldes även särskilda forskningsresur-
ser om 5 miljoner kronor för pedagogikämnet med inriktning på använd-
ning av IT i undervisningen. Regeringen avser att ge Högskoleverket i
uppdrag att fördela dessa medel mellan lärosätena.

Skolans samhällsansvar - demokrati, jämställdhet m.m.

Skolans värdegrand och fostrande uppgift måste ägnas stor uppmärksam-
het inom lärarutbildningen. Att kunnigt och engagerat behandla frågor
som rör demokrati, etik, mobbning, främlingsfientlighet och rasism, elev-
och föräldrainflytande, kulturskillnader m.m. är en viktig uppgift för varje
lärare i den svenska skolan. Utbildningsdepartementet avser därför att
tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att förbättra samverkan vad gäller
arbete med skolans värdegrund.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

För att öka jämställdheten i skolan och samhället har lärarna en viktig
uppgift såväl som förebilder som i sin undervisning. Obalans i antalet
kvinnliga och manliga lärare råder främst i de lägre stadierna i skolan och
i vissa program i gymnasieskolan. För att öka kvaliteten i skolans arbete
och för att bam och ungdomar skall få goda förebilder bland både kvinnor
och män är det viktigt att öka jämställdheten på alla nivåer i skolan. Här
spelar rekryteringen till lärarutbildningen en nyckelroll. Det är därför
nödvändigt att högskolan i sin rekrytering till lärarutbildningarna verkar
för att öka andelen studenter av underrepresenterat kön. Självfallet måste
studenterna också få kunskap om hur jämställdhet bäst kan främjas i
skolans arbete.

Mångkulturell skola

Många bam i dagens skola har invandrarbakgrund. Trots detta finns det
ytterst få personer med denna bakgrund i högskolans lärarutbildningar,
bland lärarstuderande och skolans aktiva lärare. Detta hotar att leda till att
bam och ungdomar med invandrarbakgrund inte uppfattar den svenska
skolan som sin, vilket ökar risken för att de inte heller uppfattar det
svenska samhället som sitt. Regeringen anser det ytterst värdefullt att den
mångkulturella skolan utvecklas i olika avseenden och instämmer i arbets-
gruppens förslag att universitet och högskolor bör verka för att en större
andel studenter med invandrarbakgrund rekryteras till lärarutbildningen.

Som ett led i denna utveckling har regeringen tilldelat Lärarhögskolan
i Stockholm särskilda medel för att utveckla metoder för att förbereda och
utbilda blivande lärarstudenter med invandrarbakgrund i svenska språket
och om svenska samhällsförhållanden.

Regeringen föreslår vidare i avsnitt 5.5 Forskning och forskarutbildning
att särskilda medel för forskning och utveckling av undervisning i svenska
som andra språk tilldelas Göteborgs universitet år 1997. Beträffande
fortsatt forskning inom invandrarområdet hänvisas till ovannämnda av-
snitt.

Breddad rekryteringsbas

Regeringen anser det angeläget att finna nya vägar in i lärarutbildningen.
Det kan vara nödvändigt när det gäller att rekrytera något äldre studerande
med arbetslivserfarenhet, eller personer med yrkeserfarenhet från andra
områden, i synnerhet från det tekniskt-naturvetenskapliga området. Häri-
genom kommer skilda livserfarenheter lärarutbildningen och läraryrket och
därmed eleverna tillgodo. Det kan t.ex. vara militär personal med önske-
mål om en civil karriär eller fritidspedagoger med önskemål om vidareut-
bildning inom det naturvetenskapliga området. För att vidga rekryterings-
basen bör högskolorna erbjuda ökade möjligheter till studier på deltid och
på distans samt ge möjlighet för studerande med ovannämnda bakgrund
att tillgodoräkna sig tidigare yrkeserfarenhet av relevans för lärarutbild-
ningen.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Dimensionering av den framtida lärarutbildningen

Med utgångspunkt i Statistiska centralbyråns (SCB) och Statens skolverks
senaste prognoser över lärarbehovet har examinationsbehovet av lärare på
olika stadier beräknats. I prognoserna konstateras att elevantalet i grund-
skolan kommer att öka kraftigt de närmaste åren och vara som högst år
2003 för att sedan minska. Antalet elever i gymnasieskolan kulminerar
först år 2008.

Enligt SCB är det risk för dubbla obalanser i lärarutbudet för grundsko-
lan om nuvarande dimensionering bibehålls. Obalanserna innebär ett
förväntat långsiktigt överskott på grundskollärare med inriktning mot
undervisning i årskurserna 1-7 (grundskollärare 1-7) och ett underskott på
grundskollärare med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 (grund-
skollärare 4-9). Redan i dag föreligger brist på grundskollärare 4-9 i
matematik och naturorienterande ämnen. Tillströmningen till denna in-
riktning har dock ökat vid höstens antagning.

För gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen kommer
enligt SCB behovet av lärare att öka med närmare 25 %. Denna ökning
inkluderar den särskilda vuxenutbildningssatsning som skall pågå under
fem år med början år 1997. Lärarbehovet för denna utbyggnad av vuxen-
utbildningen kommer enligt regeringens bedömning att kunna tillgodoses
bl.a. genom det ökade kravet på antalet examinerade gymnasielärare och
genom de flexibla arbetsformerna i vuxenutbildningen. Vuxenutbildningen
kan dock på sikt komma att påverka dimensionering och innehåll av
lärarutbildningen varför regeringen noga följer frågan.

Med anledning av den fortsatta integrationen av förskoleverksamhet -
skola - skolbarnsomsorg är efterfrågan på bam- och ungdomspedagoger
svår att i detalj förutse. Regeringen bedömer dock att examinationen av
bam- och ungdomspedagoger bör minska i slutet av planeringsperioden
1997-1999 samt under planeringsperioden 2000-2002.

Beträffande utvecklingen inom området specialpedagogik avser rege-
ringen att återkomma.

Krav på examination

Sammanfattningsvis innebär ovanstående att det sammanlagda behovet av
antalet examinerade lärare är lika stort som i dag. Justeringar bör dock
göras framför allt i den senare delen av den kommande planeringsperio-
den och därefter genom ett minskat krav på antalet examinerade med
bam- och ungdomspedagogisk utbildning samt grandskollärare 1-7. Samti-
digt bör antalet examinerade grundskollärare 4-9, i synnerhet med natur-
vetenskapliga och tekniska ämnen samt gymnasielärare öka.

Sammanlagt kommer i utbildningsuppdragen preliminärt att ställas krav
på examination av följande antal lärare under budgetperioden 1997-1999.

För perioden 2000-2002 bedöms lärarefterfrågan komma att utvecklas
i samma riktning, dvs. behovet av bam- och fritidspedagoger samt grund-
skollärare 1-7 kommer att minska. Behovet av grundskollärare 4-9 och
gymnasielärare kommer att öka under denna period.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Examensmål för lärarutbildningar 1997-1999

2000-2002

Grundskollärarexamen med
inriktning mot undervisning i
årskurserna 4-9
Gymnasielärarexamen

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

4 500

3 700

5 100

4 000

För båda lärarkategorierna gäller att åtminstone hälften av de examinera-
de lärarna skall ha inriktning mot matematik och naturorienterande ämnen
eller mot teknik. Bedömningarna av lärarbehovet är gjorda utifrån i dag
tillämpad klasstorlek i skolan.

Regionala hänsyn

Regeringen utgår ifrån att minskningen av antalet examinerade grundskol-
lärare 1-7 skall kunna kompenseras av en ökning av antalet examinerade
grundskollärare 4-9 och av gymnasielärare. Regeringens förslag bygger
på att de resurser som finns för lärarutbildning kan anpassas till efter-
frågan på skilda lärarkategorier och utvecklas i takt med den stadieintegre-
rade skolan. Regeringen bedömer att minskningen av utbildningarna av
grundskollärare 1-7 samt av bam- och ungdomspedagoger bör genomföras
med hänsynstagande till den regionala efterfrågan på lärare av dessa
kategorier. Av regionalpolitiska skäl föreslås ingen minskning av den
samlade lärarutbildningskapaciteten vid högskolorna i Trollhät-
tan/Uddevalla samt Borås och högskolorna i Norrland.

För Högskolan i Borås föreslås att en minskning av den bam- och ung-
domspedagogiska utbildningen balanseras av den nyinrättade utbildningen
av grundskollärare 1-7. För Högskolan i Halmstad föreslås en nyinrättad
utbildning av grundskollärare 4-9 och gymnasielärare, båda inom om-
rådena matematik och naturorienterande ämnen.

Regeringen avser att precisera det slutliga examenskravet för planerings-
perioden avseende varje högskola i regleringsbrevet för budgetåret 1997.

Lärarutbildning i praktisk-estetiska ämnen

Behovet av examinerade lärare av denna kategori bedöms uppgå till cirka
2 000 under perioden 1997-1999. Detta ligger inom nuvarande kapacitet
och inga förändringar föreslås.

I detta sammanhang vill regeringen understryka vikten av att tillgodose
skolans efterfrågan på lärare med kompetens i åtminstone två undervis-
ningsämnen. De resurskrävande praktisk-estetiska utbildningarna bör dock
koncentreras till ett fåtal lärosäten. De högskolor som har examensrätt för
ettämnesutbildning eller har utbildningsområdena musik, idrott och konst
eller design erhåller ersättningsbeloppen för dessa utbildningsområden
inom ramen för tvåämnesutbildning, förutsatt att de har examensrätt för
grundskollärare med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 eller
gymnasielärare. Lärarhögskolan i Stockholm kommer att tilldelas utbild-
ningsområdena konst och design, idrott och musik för att beredas möjlig-
het att bedriva tvåämnesutbildningar genom samarbete i de praktisk-

estetiska undervisningsmomenten med Idrottshögskolan i Stockholm,
Konstfack eller Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Vidare tilldelas
Umeå universitet utbildningsområdet idrott för att beredas möjlighet att
bedriva tvåämnesutbildning med idrott.

5.3.2.2 Tekniska och naturvetenskapliga utbildningar

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Regeringens förslag: Ett särskilt stöd skall gå till teknik- och na-
turvetenskapscentrum.

Regeringens bedömning: Satsningen på naturvetenskapliga och
tekniska högskoleutbildningar bör fortsätta. Cirka hälften av de
30 000 nya permanenta platserna i regeringens utbildningssatsning
bör avse naturvetenskap och teknik. Universiteten och högskolorna
bör i utbildningsuppdragen åläggas att öka andelen studenter inom
naturvetenskap och teknik liksom andelen kvinnliga studenter inom
dessa utbildningsområden. Utbildning av lärare med inriktning mot
undervisning i naturvetenskapliga och tekniska ämnen bör öka.

För att säkerställa att expansionen sker med bibehållande av god
kvalitet bör särskilda insatser för att förnya pedagogiken genom-
föras.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: En positiv utveckling
av svenskt näringsliv och offentlig verksamhet förutsätter fler yrkesverk-
samma personer med en naturvetenskaplig och teknisk kompetens. Antalet
studerande vid de tekniska fakulteterna har ökat kraftigt under 1990-talet,
men enligt många bedömare bör rekryteringen till tekniska och naturve-
tenskapliga högskoleutbildningar öka ytterligare. Industriförbundet fram-
håller i sin skrift Kunskap och kompetens, Industrins behov av högsko-
leutbildade, att industrin idag kännetecknas av ständigt ökat kunskapsbe-
roende och förnyelse i en internationell konkurrens. En hög kompetens är
avgörande för företagens konkurrenskraft. Industriförbundets undersökning
av industriföretagens behov av kompetens visar på ett stort rekryteringsbe-
hov av såväl grundutbildade som forskarutbildade. Efterfrågan på civilin-
genjörer är idag, enligt förbundet, dubbelt så stort som utbudet och inom
elektronik och informationsteknik är behovet fyra gånger större än utbu-
det. Sveriges Verkstadsindustrier framhåller i en skrivelse till regeringen
att antalet utexaminerade civilingenjörer inom elektronik och data behöver
öka och att en civilingenjörsutbildning inom elektronikproduktion bör
utvecklas. Enligt Statistiska centralbyrån och Statens skolverk kommer det
att uppstå brist på lärare i naturvetenskapliga och tekniska ämnen till
grund- och gymnasieskolan.

För att bättre kunna tillgodose efterfrågan på såväl ingenjörer som lärare
inom naturvetenskap och teknik föreslår regeringen att hälften av de
aviserade 30 000 nya platserna under budgetperioden 1997-1999 avsätts
för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. I varje lärosätes utbild-
ningsuppdrag anger regeringen hur stor andel av de nya platserna som
skall gälla naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Dessutom åläggs

lärosäten som bedriver utbildning inom naturvetenskap och teknik att öka
andelen helårsstudenter inom dessa utbildningsområden. Preliminära
examenskrav på längre sikt anges. De högskolor som ger lärarutbildningar
åläggs högre examenskrav avseende grundskollärarutbildningar med
inriktning mot undervisning i årskurs 4-9 i naturvetenskap och teknik,
liksom motsvarande gymnasielärarutbildningar, jämfört med innevarande
budgetperiod. För att en fortsatt expansion inom naturvetenskapliga och
tekniska utbildningsområden skall underlättas bör särskilt rekryteringen av
kvinnor öka, varför ett åläggande att öka andelen kvinnliga studenter inom
de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena anges i berörda
lärosätens utbildningsuppdrag.

Åtgärder för att stimulera rekryteringen

Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att stimulera rekryteringen till
naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Särskilda åtgärder har
vidtagits för att bredda rekryteringen till dessa utbildningar. Målet är en
större andel kvinnliga studenter, äldre studenter, studenter av utländsk
härkomst, etc. Vidare är andelen studenter inom civilingenjörsutbildning-
arna som kommer från studieovana hem lägre än inom flertalet övriga
utbildningar. Som ett led i att komma till rätta med den sociala snedrekry-
teringen till civilingenjörsutbildningarna bör möjligheterna till förbättrad
samordning mellan högskoleingenjörs- och civilingenjörsutbildningarna
analyseras närmare.

Flera universitet och högskolor betonar det s.k. tekniskt-naturvetenskap-
liga basårets betydelse för möjligheten att rekrytera nya grupper av stu-
denter. Basåret beskrivs utförligare längre fram i detta avsnitt.

Sedan höstterminen 1995 finns en tidsbegränsad möjlighet för 9 000
personer mellan 28 och 48 år att studera naturvetenskap och teknik med
särskilt vuxenstudiestöd. Trots den korta tid som fanns för att informera
om satsningen antogs cirka 1 900 personer till höstterminen 1995. Till
höstterminen 1996 är cirka 2 800 personer antagna och ytterligare perso-
ner kan ha antagits vid de lokala antagningarna vid terminens början.
Sista antagningen till denna utbildningssatsning sker inför höstterminen
1997.

Av stor betydelse för möjligheterna att bredda rekryteringen är också
det sätt på vilket studenterna bemöts och vilket stöd de får i sina studier.
Regeringen vill betona att högskolan har ett ansvar för att hjälpa studen-
terna att klara studierna genom att t.ex. utveckla nya utbildningsvarianter,
prova nya pedagogiska former samt att vid behov erbjuda studenter med
invandrarbakgrund stödundervisning i svenska språket.

För att främja den långsiktiga rekryteringen är det viktigt att stimulera
intresset för naturvetenskap och teknik bland grundskole- och gymnasie-
elever. På regeringens uppdrag bedriver Högskoleverket och Skolverket
sedan år 1993 ett femårigt projekt kallat NOT-projektet. NOT står för na-
turvetenskap och teknik och projektet drivs i samarbete med skolor,
högskolor och övriga samhället. En av grundtankarna är att de naturveten-
skapliga utbildningarnas, innehåll och uppläggning i grund- och gym-
nasieskolan måste ändras for att högskolans rekrytering av studenter i all-

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

100

mänhet och kvinnor i synnerhet skall öka till tekniska och naturvetenskap-
liga utbildningar.

Ett sätt att skapa förutsättningar för en förnyelse av utbildningen är att
inspirera och stödja grundskolans och gymnasieskolans lärare att undervi-
sa inom naturvetenskap och teknik på ett stimulerande sätt. Som en länk
mellan forskning, skola och näringsliv fungerar tre nationella resurscent-
rum i kemi, fysik respektive teknik vid Stockholms, Lunds respektive Lin-
köpings universitet, till vilka regeringen har anvisat särskilda medel. Syf-
tet med dessa centrum är att sprida information om de senaste forsknings-
resultaten, ge tips om nya experiment, ge information om fortbildnings-
litteratur m.m. till lärare inom grund- och gymnasieskolan.

På flera håll i landet har s.k. teknik- och naturvetenskapscentrum vuxit
upp med stöd av högskolor, muséer, kommuner, landsting och andra int-
ressenter. Verksamheten syftar till att på ett stimulerande sätt behandla na-
turvetenskapliga fenomen och teknik och att på så sätt öka intresset för
naturvetenskapens och teknikens möjligheter hos främst bam och ung-
domar. Dessa centrum har också inom ramen för NOT-projektet erhållit
vissa tillfälliga bidrag för att utveckla olika former av lärarfortbildning.
Regeringen anser att teknik- och naturvetenskapscentrum är viktiga såväl
för folkbildningen som för att stimulera intresset för naturvetenskapliga
och tekniska utbildningar hos bam och ungdomar. Regeringen föreslår att
12 miljoner kronor år 1997 skall anvisas som ett permanent verksamhets-
bidrag till ett tiotal teknik- och naturvetenskapscentrum i landet. Medlen
har beräknats under anslaget B 45. Särskilda utgifter vid universitet och
högskolor m.m. Regeringen avser att ge Högskoleverket i uppdrag att
fördela medlen i samverkan med Statens skolverk och Statens kulturråd.

Regeringen har erfarit att de åtgärder som har vidtagits för att stimulera
intresset för naturvetenskap och teknik redan ger resultat. Inför antagning-
en till hösten 1995 ökade antalet sökande till gymnasiets naturvetenskaps-
program och till höstterminen 1996 var naturvetenskapsprogrammet det
enskilda program som kunde uppvisa den största ökningen av antalet förs-
tahandssökande jämfört med året innan. Därmed är naturvetenskapspro-
grammet det näst största programmet inom gymnasieskolan.

Behörighetsgivande förutbildning, s.k. basår

Den behörighetsgivande förutbildningen, det s.k. basåret, är avsett att för-
bättra rekryteringen till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar
(förordning (1992:819) om behörighetsgivande förutbildning vid universi-
tet och högskolor). Basåret riktar sig till personer som har grundläggande
behörighet för högskolestudier, men saknar den särskilda behörighet som
krävs för att söka en teknisk eller naturvetenskaplig högskoleutbildning.
En av målsättningarna med basåret är att rekrytera fler kvinnor till om-
rådet. Läsåret 1995/96 fördelades sammanlagt 2 570 platser för basår
bland alla universitet och högskolor och för läsåret 1996/97 planeras för
3 400 platser. I syfte att främja den regionala rekryteringen till naturve-
tenskapliga och tekniska utbildningar ges basårsutbildning från och med
hösten 1995 även inom den kommunala vuxenutbildningen. Läsåret

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

101

1995/96 fördelades 1 500 platser bland landets kommuner och för läsåret
1996/97 planeras för 4 000 platser.

Resultaten hittills av basåret har varit positiva och basåret har blivit en
viktig rekryteringskälla för flera utbildningar. Av de 1 800 registrerade på
basåret läsåret 1994/95 studerade 72 procent i någon typ av högskolestu-
dier hösten 1995 och 58 procent studerade naturvetenskap och teknik.
Hälften av basårsstudentema 1994/95 var kvinnor.

Flera universitet och högskolor har i sina anslagsframställningar redovi-
sat planer att inrätta allmänt högskoleförberedande ”basår” för bl.a. stu-
denter med en praktiskt inriktad gymnasieutbildning eller från studieovana
miljöer. Regeringen vill emellertid i detta sammanhang hänvisa till de
riktlinjer som presenterades i propositionen Tillträde till högre utbildning
m.m. (prop. 1995/96:184, bet. 1995/96:UbUll, rskr. 1995/96:264). Där
framhålls bl.a. att den nya gymnasieskolan skall ge de kunskaper som
krävs för högskolestudier. Högskolorna kan dock frångå de särskilda be-
hörighetskraven om antalet behöriga sökande till en viss utbildning är
färre än antalet platser och rekryteringen anses angelägen. I dessa fall kan
högskolorna samtidigt erbjuda studenterna särskilt stöd för att under
studiernas gång kompensera vissa brister i förkunskaperna. Genom detta
kan man undvika förlängd studietid och därmed ökade studielån, vilket
kan leda till en ökad social snedrekrytering. Vidare bör beaktas den
planerade utbyggnaden av basårsplatsema inom den kommunala vuxenut-
bildningen inom ramen för regeringens vuxenutbildningssatsning.

Pedagogisk förnyelse

Kunskapsutvecklingen inom det tekniska området är mycket snabb och så-
väl näringsliv som studenter ställer krav på delvis förändrade kunskaper
och färdigheter. Vid ett idéseminarium om den högre tekniska utbildning-
en som Utbildningsdepartementet anordnade hösten 1995 underströks be-
hovet av pedagogisk förnyelse och det förnyelsearbete som pågår vid flera
högskolor redovisades. Bl.a. drivs ett flertal projekt med syfte att förnya
utbildningen och öka andelen kvinnliga studenter. Dessa stöds av Hög-
skoleverket genom Rådet för grundläggande högskoleutbildning. En för-
nyelse av de tekniska högskoleutbildningama_/bidrar till att expansionen
av antalet utbildningsplatser sker med bibehållande av god kvalitet.

För att ytterligare intensifiera förnyelsearbetet har regeringen våren 1996
givit Linköpings universitet i uppdrag att, i samverkan med andra hög-
skolor och Högskoleverket genom Rådet för grundläggande högskoleut-
bildning, genomföra ett utvecklingsprojekt inom civilingenjörs- och ingen-
jörsutbildningarna. Nya former för utbildningarnas struktur, innehåll, upp-
läggning, undervisnings- och arbetsformer, lokal- och utrustningsfrågor,
examination m.m. skall prövas. Av särskild vikt är att andelen kvinnliga
studenter ökar. Regeringen har anvisat tre miljoner kronor för projektets
första fas. Projektet skall pågå under åren 1996-1998. Medel för projektets
fortsättning kommer att beslutas i särskild ordning.

I uppdraget till Linköpings universitet ingår också att främja ett natio-
nellt erfarenhetsutbyte kring tekniska utbildningar. På många håll i landet

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

102

har exempelvis nya civilingenjörsprogram inrättats i vilka studenterna kan
kombinera teknik med andra ämnen såsom biologi, kemi, journalistik,
ekonomi etc. och där alternativ pedagogik har införts. Det har visat sig att
dessa program attraherar kvinnliga studenter i större omfattning än tradi-
tionella utbildningar.

Högskoleingenjörer

En ökning av antalet utexaminerade civilingenjörer räcker inte för att täc-
ka samhällets samlade behov av tekniskt högskoleutbildade personer, utan
även fler högskoleingenjörer behöver utbildas. Avvägningen av behovet
avseende andelen högskoleingenjörer och civilingenjörer är dock svår att
göra. Högskoleingenjörsutbildningama har hittills haft svårt att rekrytera
studenter till samtliga planerade utbildningsplatser. Detta kan till viss del
bero på att arbetsmarknadens efterfrågan på utexaminerade har varit låg.
Såväl potentiella studenter som arbetsgivare har varit osäkra på utbild-
ningens innehåll och vilka arbetsuppgifter en högskoleingenjör är utbildad
för. Benämningen ingenjör har även orsakat sammanblandning med ingen-
jörer utexaminerade från äldre gymnasieutbildningar, s.k. gymnasieingen-
jörer. För att motverka en sådan sammanblandning har regeringen beslutat
om en ändring av examensbenämningen i högskoleförordningen från in-
genjör till högskoleingenjör. Högskoleingenjörsutbildningamas attraktivitet
förefaller även ha ökat genom att de vid flertalet lärosäten har förlängts
från två till tre år. Andra lärosäten har erbjudit påbyggnadsutbildningar på
högskoleingenjörsexamen på ett eller två år, vilka många studenter har
utnyttjat. Många av dessa har därvid uppnått kraven på kandidat- eller
magisterexamen. I uppdraget till Linköpings universitet m.fl. ingår att
undersöka möjligheterna till gemensam ingång till högskoleingenjörsut-
bildningama och civilingenjörsutbildningarna, liksom viss samordning
mellan dessa.

Övriga frågor

Civilingenjörer, högskoleingenjörer och arkitekter kommer att i sin yrkes-
verksamhet konstruera och tillverka delar av den fysiska miljö vi vistas
i och produkter som påverkar denna. Miljökunskaper bör därför utgöra en
naturlig beståndsdel i de tekniska utbildningarna. Högskoleverket, genom
Rådet för grundläggande högskoleutbildning, har i uppdrag att verka för
en integrering av miljökunskap i den ordinarie utbildningen.

De tekniska utbildningarna bör även förmedla kunskaper om estetik och
vikten av att beakta t.ex. arbetsmiljöns, hemmiljöns, boendemiljöns och
stadsmiljöns betydelse. Regeringen föreslår en fortsatt satsning på konst-
närers medverkan i tekniska och naturvetenskapliga utbildningar och en
särskild satsning på design (avsnitt S.3.2.3).

I propositionen Kulturpolitik (prop. 1996/97:3), framhålls arkitekturens
och formgivningens betydelse i samhället och den roll arkitekterna har.
Förslag om en förlängning av arkitektutbildningen har framförts. Ompröv-

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

103

ning och förnyelse är viktig i alla utbildningar. Regeringen är för närva-
rande inte beredd att ta ställning till en generell förlängning av arkitektut-
bildningen. Högskolorna kan emellertid själva, inom ramen för tilldelade
resurser, försöksvis anordna olika former av påbyggnadsutbildningar, vilka
kan motsvara de önskemål om förlängning som framförts. Påbyggnadsut-
bildning bör försöksvis kunna prövas vid något lärosäte med intresse
härav t.ex. vid Lunds universitet. Erfarenheterna kan läggas till grund för
en utvärdering av arkitektutbildningens innehåll och omfattning.

Regeringen föreslår en särskild satsning på professurer inom elektronik-
produktion (avsnitt 5.5.1) samt att medel avsätts för en forskarskola i
teleinformatik (prop. 1996/97:5 Forskning och samhälle).

En försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning genomförs för
närvarande. En stor del av försöksutbildningarna ligger på eftergymnasial
nivå och bedrivs i samarbete med högskolan (kapitel 4 Skola och barnom-
sorg).

Flygsäkerhetsutbildning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Regeringens bedömning: Förutsättningar finns inte för att inrätta
ett flygsäkerhetsuniversitet. Det föreligger dock inga hinder mot att
anordna utbildning i flygsäkerhet inom ramen för den ordinarie
verksamheten.

Skälen för regeringens bedömning: En särskild utredare tillkallades
år 1994 för att undersöka förutsättningarna för att i Sverige etablera en
internationell högre utbildning avsedd att förbättra flygsäkerheten. Ut-
redningen redovisade sina slutsatser i betänkandet Förslag om ett interna-
tionellt flygsäkerhetsuniversitet i Norrköping-Linköping (SOU 1995:57).
Ett flygsäkerhetsuniversitet föreslås vid Linköpings universitet genom
samarbete med Luftfartsverket och Norrköpings kommun. Utbildningen
föreslås omfatta två längre program samt kortare kurser. Utredningen har
förutsatt att utbildningen kan finansieras genom externa medel i form av
avgifter betalade av de studerandes arbetsgivare, internationella bistånds-
givare, internationella organisationer, stater och andra bidragsgivare.

Utredningen har remissbehandlats. Tjugofem remissvar har inkommit. En
majoritet av remissinstanserna instämmer i utredningens allmänna bild av
flygsäkerhetssituationen i världen och att de föreslagna utbildningarna är
väl genomtänkta. Sida är dock tveksam till utbildningens betydelse utanför
Sverige. Flera remissinstanser, såsom Riksrevisionsverket och Statskonto-
ret, anser att det studerandeunderlag som förutsätts i utredningen är
orealistiskt. Kostnadsberäkningarna anses av en klar majoritet, bl.a. Upp-
sala, Lunds och Linköpings universitet samt Luftfartsverket, vara orealis-
tiska. Flera remissinstanser, bl.a. Linköpings och Umeå universitet bekla-
gar att inte något FN-organ är berett att stå som huvudman för utbildning-
en

Regeringen instämmer i vad utredningen anför om att forskning och

104

utbildning kring flygsäkerhet är viktiga men anser, bland annat av finan-
siella skäl, att det inte finns förutsättningar för att inrätta ett särskilt
flygsäkerhetsuniversitet. Däremot föreligger inget hinder för ett lärosäte
att anordna utbildning i flygsäkerhet inom ramen för ordinarie anslag eller
som uppdragsutbildning.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

105

5.3.2.3 Konstnärliga utbildningar

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Konstnärlig utbildning bedrivs vid sju konstnärliga högskolor i Stock-
holm, nämligen Danshögskolan, Dramatiska institutet, Konstfack, Kungl.
Konsthögskolan, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Operahögskolan
i Stockholm och vid Teaterhögskolan i Stockholm. Vidare bedrivs konst-
närlig utbildning vid Lunds universitet, Göteborgs universitet, Umeå
universitet samt vid Högskolan i Luleå.

Regeringens förslag:

Insatser föreslås inom designområdet för att öka konkurrenskraften
i svensk design. Medel har beräknats för samarbetsprojekt mellan
de konstnärliga och de tekniska utbildningarna och näringslivet.
Lunds, Göteborgs och Umeå universitet samt Konstfack tillförs
resurser för sammanlagt 50 nya helårsstudenter för utbildning inom
området design varav för Lunds universitet 10, Göteborgs universi-
tet 10, Umeå universitet 10 samt Konstfack 20 helårsstudenter.

Kungl. Konsthögskolan föreslås erhålla medel för fem helårsstu-
denter för en påbyggnadsutbildning om 40 poäng för arkitekter,
konstnärer och tekniker för konstnärlig gestaltning av vägar, broar
och övriga trafikmiljöer.

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm föreslås erhålla en förstärk-
ning av ersättningen till utbildningarna inom elektronisk musikkom-
position och dirigering.

Mälardalens högskola föreslås erhålla medel för 17 helårsstudenter
för att anordna utbildning i kammarmusik i kombination med ut-
bildning i annat ämne.

Högskolan i Luleå föreslås erhålla medel för skådespelarutbildning.
Antagning förutsätts ske vartannat år.

Dramatiska institutet föreslås erhålla medel för 16 helårsstudenter
för att anordna en TV-producentutbildning om 60 poäng.

Anslagen till konstnärligt utvecklingsarbete förstärks.

Medel reserveras för projekt som skall genomföras av de konstnär-
liga högskolorna i Stockholm i samband med att Stockholm skall
vara EU:s kulturhuvudstad år 1998.

Medel reserveras för projekt avsedda för konstnärers engagemang
i den högre utbildningen.

Lärarhögskolan i Stockholm tillförs resurser för lärarutbildning
som Idrottshögskolan i Stockholm och vissa konstnärliga högskolor
i Stockholm utför på uppdrag av Lärarhögskolan i Stockholm.

106

Skälen för regeringens förslag: Den konstnärliga utbildningen är av
stor betydelse för kulturlivet i landet och för samhället som helhet. Det
gäller i första hand att förse landets kulturinstitutioner med välutbildade
konstnärer, men konstnärerna har också betydelse för mångfalden och
kvaliteten i den skapande verksamhet, utan vilken ingen samhällsutveck-
ling äger rum. Därför är det viktigt att den högre konstnärliga utbild-
ningen ständigt utvecklas och håller hög internationell standard. Den
högre konstnärliga utbildningen skall samtidigt kunna tjäna som en in-
spirationskälla och vara vitaliserande för andra utbildningar i högskolan.
Det är också angeläget att de konstnärliga utbildningarna vid landets
lärosäten håller kontakt med näringslivet och det omgivande samhället i
övrigt.

Design- och konstutbildning

Designutbildning

God design är viktig från såväl kommersiell som estetisk och ekologisk
synpunkt. Omsorgsfullt formgivna bruksföremål och miljöer bidrar också
till att höja människors livskvalitet. I flera andra länder görs medvetna
och kraftfulla satsningar för att främja den inhemska formgivningen, vilka
resulterat i en framgångsrik utveckling av produkter som blivit försälj-
ningsframgångar på såväl den inhemska marknaden som på export. I
Sverige har insatserna på området inte varit lika kraftfulla och konsekven-
ta. Medvetna satsningar från staten och näringslivet kan leda till höjd
kvalitet och till att Sveriges konkurrenskraft på området ökar. Utbudet av
utbildningar för formgivare inom olika områden och kvaliteten på dessa
utbildningar är ett betydelsefullt instrument för att stärka designområdet.
Som ett led i den satsning på formgivning och arkitektur som regeringen
presenterar i propositionen Kulturpolitik (prop. 1996/97:3) föreslår rege-
ringen olika insatser till stöd för utveckling av utbildningen inom design-
området.

En särskild utredare skall tillkallas med uppgift att lämna förslag till
samarbetsprojekt mellan de konstnärliga och de tekniska utbildningarna
och näringslivet.

För designprojekt har budgetåret 1997 beräknats 4 miljoner kronor
under anslaget B 45. Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m.
Som planeringsförutsättning bör gälla att motsvarande belopp anvisas för
ändamålet även för budgetåren 1998 och 1999.

Vidare föreslås att Lunds, Göteborgs och Umeå universitet tillförs
resurser för vardera 10 helårsstudenter samt Konstfack resurser för 20
helårsstudenter inom utbildningsområde design.

Medel har beräknats under anslagen B 3. Lunds universitet: Grundut-
bildning, B 5. Göteborgs universitet: Grundutbildning, B 9. Umeå univer-
sitet: Grundutbildning och B 41. Konstfack: Grundutbildning.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

107

Påbyggnadsutbildning/konstnärlig gestaltning

I kulturutredningens slutbetänkande Kulturpolitikens inriktning (SOU
1995:84) understryks den viktiga roll som arkitektur och samhällspla-
nering har i människors vardag och behovet av kvalitet i formgivning och
gestaltning. Kungl. Konsthögskolan har, i samarbete med Vägverket och
Konstakademien, bedrivit en projektutbildning för arkitekter, konstnärer
och tekniker kallad Tessinskolan. Regeringen föreslår permanenta resurser
motsvarande fem helårsstudenter för en påbyggnadsutbildning om 40
poäng för arkitekter, konstnärer och tekniker för konstnärlig gestaltning
av vägar, broar och övriga trafikmiljöer. Verksamheten ses som ett led i
satsningarna på att förbättra vår byggda och anlagda miljö. Medel har
beräknats under anslaget B 36. Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning.

Musikutbildning

Unika musikutbildningar

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm har i en skrivelse till regeringen
anfört att den högre utbildningen inom musikområdet tilldelas låga ersätt-
ningsbelopp. Detsamma har anförts av övriga lärosäten som bedriver
högre musikutbildning. Regeringen har i september 1996 givit Högskole-
verket i uppdrag att följa upp resursfördelningssystemet för den grund-
läggande högskoleutbildningen inom högskolan. Högskoleverket skall
inom detta uppdrag genomföra en översyn av nivåerna för per capitaer-
sättningen för olika utbildningsområden och därvid klargöra huruvida
vissa utbildningar missgynnas i det befintliga systemet, bl.a. vad gäller
musikområdet.

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm är ensam i landet om att ge kvali-
ficerad utbildning i elektronmusikkomposition, en internationellt erkänd
utbildning som sker inom ramen för programmet för komposition. Ut-
bildningsprogrammet för dirigering vid Kungl. Musikhögskolan i Stock-
holm är också unikt i Sverige. Det är angeläget att dessa utbildningar,
som är förhållandevis resurskrävande, även fortsättningsvis kan bedrivas
och ett särskilt resurstillskott har beräknats under anslaget B 39. Kungl.
Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Utbildning i kammarmusik i kombination med utbildning i annat ämne

Vid Mälardalens högskola anordnas sedan höstterminen 1994 i samarbete
med Kungl. Musikhögskolan i Stockholm en utbildning där studenterna
kombinerar utbildning i kammarmusik med utbildning i annat ämne.
Utbildningen har hittills varit extemfinansierad. Utbildningen är ett in-
tressant initiativ.

Ett särskilt resurstillskott har beräknats under anslaget B 40. Mälarda-
lens högskola: Grundutbildning. Därmed har högskolan förutsättningar att

108

kunna ersätta Kungl. Musikhögskolan i Stockholm för de lärarresurser
som krävs.

Skådespelarutbildning

Frågan om skådespelarutbildning i Norrland har tidigare varit föremål för
utredning. Utredningen visar att det ur ett nationellt kulturperspektiv är
viktigt att det också i norra Sverige kan erbjudas en kvalificerad skådespe-
larutbildning. Regeringen har tilldelat Högskolan i Luleå resurser för att
utveckla och försöksvis bedriva skådespelarutbildning. Den skådespelarut-
bildning som kommer att kunna erbjudas vid Högskolan i Luleå är särskilt
intressant, eftersom den kommer att bedrivas i annan form än andra
skådespelarutbildningar i landet och i samarbete med en teaterinstitution
(Norrbottensteatem). Verksamheten kommer att få en stor betydelse för
kulturlivet i nordligaste Sverige.

Medel har beräknats under anslaget B 17. Högskolan i Luleå: Grundut-
bildning.

Göteborgs universitet har från den 1 juli 1995 regeringens uppdrag att
bedriva teaterutbildning vid Sotenäs Teaterateljé. Medel har beräknats för
perioden 1 januari 1997-30 juni 1997 under anslaget B 5. Göteborgs
universitet: Grundutbildning. Medel för detta ändamål har därefter inte
beräknats.

Mediautbildning

Vid Dramatiska institutet bedrivs produktionsledar-producentutbildning
som huvudsakligen är inriktad mot film, men även mot teater och radio.
Det är ur ett kultur- och mediapolitiskt perspektiv viktigt att stimulera
nationella TV-produktioner som speglar den svenska kulturen och som
kan utgöra alternativ av hög kvalitet till det utländska utbudet. En satsning
på svensk TV-produktion befrämjar också sysselsättningen.

Rektor vid Dramatiska institutet har på uppdrag av Utbildningsdeparte-
mentet redovisat vilka krav som bör ställas på producenter av svensk
television samt lämnat förslag beträffande innehåll och omfattning av en
TV-producentutbildning. Utredaren har samrått med representanter för
Sveriges Television, TV 3 och TV 4 samt Kommittén för en ny högskola
i Malmö (U 1995:12).

Eftersom Dramatiska institutet har de förutsättningar som krävs vad
gäller lärarkompetens, lokaler och utrustning föreslår regeringen att Dra-
matiska institutet tillförs resurser för 16 helårsstudenter för att genomföra
en TV-producentutbildning omfattande 60 poäng. Antagning förutsätts ske
var tredje termin. Utbildningen skall genomföras i samarbete med Hög-
skolan i Malmö.

Medel har beräknats under anslaget B 20. Dramatiska institutet: Grund-
utbildning.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

109

10 Riksdagen 1996197.1 saml. Nr 1. Del 6

Konstnärligt utvecklingsarbete m.m.

Det konstnärliga utvecklingsarbetet är en viktig del i förnyelsen av de
konstnärliga högskoleutbildningarna. En ökning föreslås av anslaget till
konstnärligt utvecklingsarbete vid de universitet och högskolor som
bedriver konstnärligt utvecklingsarbete. De sju konstnärliga högskolorna
i Stockholm föreslås få en ökning på vardera 250 000 kronor. För Lunds
universitet föreslås ökningen bli 300 000 kronor, för Göteborgs universitet
300 000 kronor, för Umeå universitet 200 000 kronor och för Högskolan
i Luleå 150 000 kronor. Den sammanlagda ökningen av medlen till konst-
närligt utvecklingsarbete uppgår till 2 700 000 kronor.

Medlen har beräknats under anslagen B 4. Lunds universitet: Forskning
och forskarutbildning, B 6. Göteborgs universitet: Forskning och fors-
karutbildning, B 10. Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning,
B 18. Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning samt B 46.
Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor.

Regeringen avser att erinra de konstnärliga högskolorna om kravet på
rapportering av det konstnärliga utvecklingsarbetet i årsredovisningen
samt om att analysen av användningen av resurserna generellt bör förbätt-
ras.

Konstnärlig fakultet

Regeringen avser under budgetåret 1997 återkomma till frågan om fakul-
tetsindelning i en proposition om högskolans ledningsstruktur och tjäns-
teorganisation.

Kulturprojekt

Kulturhuvudstadsåret 1998

Stockholm har av EU:s kulturministrar utsetts att år 1998 vara EU:s
kulturhuvudstad. Regeringen föreslår att de konstnärliga högskolorna i
Stockholm tilldelas sammanlagt 10 miljoner kronor för att kunna genom-
föra gemensamma projekt med kulturinstitutionerna i Stockholm och för
att möjliggöra ett utbyte med motsvarande högskolor i Europa. Övriga
lärosäten i landet med konstnärlig utbildning skall också kunna delta i
projekten. Medlen har beräknats under anslaget B 45. Särskilda utgifter
vid universitet och högskolor m.m.

En utgångspunkt inför planeringen av kulturhuvudstadsåret bör vara att
Stockholm också skall manifestera sig som ”lärdomsstad”. Detta innebär
att även andra lärosäten i Stockholm än de konstnärliga engagerar sig i
kulturhuvudstadsåret. Engagemanget kan bestå i seminarier, föreläs-
ningsserier på temat Stockholm som lärdomsstad, symposier m.m. Verk-
samheten bör ses som ett naturligt inslag i den ordinarie verksamheten
och några särskilda resurser har inte beräknats för detta ändamål.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

110

Under utgiftsområde 17. Kultur, medier, trossamfund och fritid samt i
regeringens kulturpolitiska proposition (1996/97:3) redovisas regeringens
samlade insatser för Kulturåret 1998.

Konstnärligt perspektiv berikar naturvetenskap, teknik och medicin

Det är viktigt att konstnärskap i ökad omfattning tas till vara inom ut-
bildning och forskning. Budgetåret 1995/96 avsatte regeringen 2 miljoner
kronor för projekt avsedda för konstnärers engagemang i den högre ut-
bildningen särskilt inom områdena naturvetenskap, teknik och medicin.
Syftet var att med konstnärliga infallsvinklar inspirera till förnyelse i
andra typer av utbildningar. Högskoleverket har redovisat fördelningen till
regeringen.

Denna satsning bör fortsätta ytterligare ett år. Det ankommer på Hög-
skoleverket att fördela medlen. För att uppnå syftena bör projekten fort-
sättningsvis koncentreras något och för att säkerställa en hög kvalitet
väljas ut i samråd mellan Högskoleverket och Statens kulturråd. Medel,
2 miljoner kronor, har beräknats under anslaget B 45. Särskilda utgifter
vid universitet och högskolor m.m.

Centrum för kulturvetenskaplig forskning med inriktning mot barn- och
ungdomskultur

Regeringen tilldelade hösten 1995 Högskolan i Växjö resurser för att delta
i ett projekt kring bam- och ungdomskultur. Användningen har redovisats
till regeringen. Högskolan har utvärderat ett antal samarbetsprojekt mellan
TV, teater och högskola, genomfört en tvärvetenskaplig seminarieserie
samt initierat ett projekt om hur invånarna i ett avgränsat bostadsområde
förhåller sig till offentlig och privat kulturverksamhet.

Regeringen har föreslagit förstärkta och permanenta forskningsresurser
till de mindre och medelstora högskolorna. För Högskolan i Växjö har
förstärkningen beräknats så att Centrum för kulturvetenskaplig forskning
med inriktning mot bam- och ungdomskultur ryms inom denna.

Ersättningsbeloppen

Musikutbildning

De lärosäten som bedriver musikutbildning har begärt att ersättnings-
beloppen för utbildningsområdet musik skall höjas. Högskoleverket skall
- i det uppdrag som beskrivs ovan under avsnittet Unika musikutbild-
ningar - genomföra en översyn av per capitaersättningama till de konst-
närliga utbildningsområdena. I avvaktan på Högskoleverkets utredning
föreslår regeringen att tidigare beslutad besparing (prop. 1994/95:100 bil.
9, bet. 1994/95:UbU15, rskr. 1994/95:353) skall begränsas till hälften för

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

111

de konstnärliga utbildningsområdena jämfört med den besparing som Prop. 1996/97:1
gäller övriga utbildningsområden. Utgiftsområde 16

Lärarutbildning vid Lärarhögskolan i Stockholm

Lärarhögskolan i Stockholm utbildar grundskollärare med inriktning mot
undervisning i årskurserna 4-9 och gymnasielärare med olika ämneskom-
binationer i vilka bl.a. ingår idrott, musik och bild. Ämnesstudiema
avseende idrott, musik och bild anordnas av Idrottshögskolan i Stockholm,
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm och Konstfack på uppdrag av Lärar-
högskolan i Stockholm.

Lärarhögskolan i Stockholm föreslås erhålla fyra nya utbildningsom-
råden: idrott, musik, konst och design. Syftet är att Lärarhögskolan i
Stockholm skall kunna ersätta Idrottshögskolan i Stockholm, Kungl.
Musikhögskolan i Stockholm respektive Konstfack med samma ersätt-
ningsbelopp som utgår för ettämneslärare i idrott, musik respektive bild.

Medel för ändamålet har beräknats under anslaget B 37. Lärarhögskolan
i Stockholm: Grundutbildning.

Dansutbildning

Utbildning i dans på högskolenivå bedrivs endast vid Danshögskolan.
Med anledning av den nystartade dansarlinjen vid Danshögskolan bör
ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer inom ut-
bildningsområde dans höjas med ca 10 procent.

Ersättningsbeloppen redovisas under avsnitt 5.12.2.

5.3.2.4 Utbildningar inom vårdområdet m.m.

Regeringens förslag: Läkar- och tandläkarutbildningarna skall
minska i omfattning. I stället skall vissa andra vårdutbildningar, far-
maceutiska utbildningar och biomedicinska utbildningar öka i om-
fattning. Takbeloppen för de enskilda lärosätena påverkas inte.

Skälen för regeringens förslag:

Läkarutbildningen

Riksdagen beslutade våren 1994, efter förslag av regeringen, om en
minskning av utbildningsuppdragen till universitet och högskolor för det
medicinska utbildningsområdet. Minskningen innebar att berörda universi-
tet samt Karolinska institutet skulle minska nyantagningen med 120
platser. Nyantagningen före denna minskning var cirka 1 000 per år.
Skälet för detta var att en utredning i betänkandet Den framtida efter-

112

frågan på läkare m.m. (Ds 1994:57) pekat på att antalet läkare skulle
komma att öka och överstiga den förmodade efterfrågan under lång tid
framåt.

Det är fortfarande svårt för nyexaminerade att erhålla tjänst för allmän-
tjänstgöring, s.k. AT-tjänst, som fordras för legitimation som läkare.

En fortsatt neddragning av läkarutbildningen är nödvändig. Enligt
regeringens mening skall omprioritering till andra vårdutbildningar, farma-
ceutiska utbildningar och biomedicinska utbildningar ske vid de lärosäten
som bedriver läkarutbildning. Eftersom det råder brist på logopeder är det
önskvärt att en viss omprioritering till logopedutbildning görs vid de
högskolor som har rätt att ge logopedexamen. Då bristen på logopeder är
särskilt besvärande i Norrland, bör Umeå universitet fullfölja sina planer
och starta ett logopedprogram.

Tandläkar- och tandteknikerutbildningen

Riksdagen beslutade under våren 1994 även om en neddragning av ut-
bildningsuppdraget för det odontologiska området. Beslutet innebar en
minskning av nyantagningen till tandläkarutbildningen med närmare 40 %
jämfört med tidigare budgetår. Regeringen föreslår nu, som en konsekvens
av detta beslut, en fortsatt minskning av det högsta antalet helårsstudenter
för vilka högskolorna kan räkna med ersättning för inom det odontologis-
ka området. Hänsyn har tagits till att även tandteknikerutbildningen omfat-
tas av ersättningsbeloppen för odontologisk utbildning.

Regeringen har föreslagit (prop. 1995/96:150) att vissa förändringar
skall införas i tandvårdsförsäkringen fr.o.m. den 1 oktober 1996. Riks-
dagen har bifallit förslaget. I propositionen angavs att regeringen avser att
tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta förslag som utgår från att
samtliga subventioner i tandvårdsförsäkringen slopas med undantag för ett
ekonomiskt skydd för de grupper som till följd av sjukdom eller funk-
tionshinder har särskilda tandvårdsbehov. Förändringen planeras träda i
kraft den 1 januari 1998. Med anledning av detta beräknar regeringen att
en viss minskning bör ske även för tandteknikerutbildningen och beräknar
utbildningsuppdragen med hänsyn till detta.

Farmaceutiska utbildningar

Inom Apoteksbolaget, som är den största arbetsgivaren när det gäller
denna grupp, kommer det om några år att uppstå brist både på receptarier
och apotekare till följd av stora pensionsavgångar. Även läkemedelsin-
dustrin efterfrågar apotekare och forskarutbildade farmaceuter. Regeringen
har därför infört ett examensmål beträffande apotekare för Uppsala univer-
sitet, som har landets enda farmaceutiska fakultet och även beräknat extra
resurser för denna utbildning.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

113

Biomedicinsk utbildning

Biomedicinsk utbildning expanderar för närvarande kraftigt. Vid samtliga
universitet finns eller kommer att starta fyraåriga biomedicinska utbild-
ningar som leder till magisterexamen. Syftet är att dessa utbildningar skall
förbereda för medicinsk forskning eller arbete i läkemedelsindustrin.
Näringslivet efterfrågar långt fler biomedicinskt utbildade än vad som i
dag utbildas.

Dimensionerings-, kvalitets- och huvudmannaskapsfrågor i de medel-
långa vårdutbildningarna

Bakgrund

Samtliga medellånga vårdutbildningar hade före budgetåret 1995/96
landstingskommunalt huvudmannaskap. Därefter har vissa landsting flyttat
över dessa utbildningar till statligt huvudmannaskap. Utbildningarna ges
där på uppdrag av landstingen. I Sverige finns nu 19 vårdhögskolor under
landstingskommunalt huvudmannaskap. Ett statligt bidrag utgår till alla
landsting. Detta bidrag motsvarar cirka 20 % av de totala kostnaderna för
vårdhögskoleutbildningen i Sverige. Högskoleverket beslutar om lands-
tingens rätt att utfärda de examina som finns upptagna i högskoleförord-
ningen (1993:100) på samma sätt som för de statliga universiteten och
högskolorna.

Landstingen har rätt att utfärda yrkesexamen och högskoleexamen för
verksamhet inom vård och omsorg. De utbildningsprogram som leder till
yrkesexamen enligt högskoleförordningen är arbetsterapeututbildning,
barnmorskeutbildning, sjukgymnastutbildning, sjuksköterskeutbildning,
social omsorgsutbildning och tandhygienistutbildning. De utbildnings-
program som leder till högskoleexamen är audionomutbildning, ortoped-
ingenjörsutbildning, utbildning i hälsovetenskap, utbildning i laboratorie-
vetenskap samt utbildning i missbruksvård.

Riksdagen beslutade våren 1994 - med anledning av propositionen
Utbildning och forskning Kvalitet och konkurrenskraft (prop.
1993/94:177, bet. 1993/94:UbU13, rskr. 1993/94:400) - att skapa utrym-
me för alternativa samarbets- och huvudmannaskapsformer för de lands-
tingskommunala vårdutbildningarna i syfte att höja kvaliteten och forsk-
ningsanknytningen i vårdutbildningen. En utgångspunkt skulle vara att den
lösning som valdes skulle vara kostnadsneutral för staten och dåvarande
huvudman. Endast vid de landsting som önskade en förändring skulle en
överflyttning av huvudmannaskapet för vårdutbildningarna till statlig
högskola kunna ske. Regeringen har godkänt avtal om ändrat huvudman-
naskap för vårdutbildningarna vid landstingen i Hallands, Örebro, Väst-
manlands, Sörmlands, Västemorrlands, Jämtlands samt Östergötlands län
till högskolorna i Halmstad och Örebro, Mälardalens högskola, Mitt-
högskolan samt Linköpings universitet.

I kompletteringspropositionen 1994/95 (prop. 1994/95:150,
bet. 1994/95 :UbU22, rskr. 1994/95:434) anförde regeringen att det på sikt

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

114

kunde vara nödvändigt att ompröva dels var staten i framtiden skall ta
över huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningen, dels hur ansvaret
för vårdhögskoleutbildningama skall fördelas mellan staten och lands-
tingen. Innan denna fråga klarlagts skulle förhandlingar med ytterligare
landsting kunna tas upp endast om särskilda skäl förelåg och om den
aktuella vårdhögskolans verksamhet kunde ses som en självklar del i en
framtida nationell struktur. Bägge dessa skäl förelåg vid regeringens
beslut våren 1996 att pröva eventuellt förändrat huvudmannaskap också
för vårdhögskolorna inom landstingen i Stockholm, Göteborg och Väster-
botten. Till motiven hörde att forskningsanknytningen bäst kommer till
stånd på universitetsorterna.

Högskoleverkets utvärdering

Regeringen gav i december 1994 det dåvarande Kanslersämbetet, numera
Högskoleverket, i uppdrag att utvärdera de medellånga vårdutbildningar-
nas kvalitet. Syftet var att få underlag för framtida bedömningar avseende
examensrätt. Uppdraget redovisades den 1 april 1996 till regeringen i
utredningen Vårdutbildningar i högskolan - En utvärdering (Högskole-
verkets rapportserie 1996:7 R). Samtliga vårdutbildningar bedömdes vara
yrkesrelevanta. Yrkesrelevans innebär t.ex. att studenten förvärvat sådana
kunskaper och färdigheter som fordras för att självständigt kunna arbeta
inom yrket, utvecklat sin förmåga till goda relationer med patienter och
deras närstående samt förvärvat kännedom om förhållanden i samhället
som påverkar människors hälsa och kan initiera och delta i hälsobefräm-
jande och förebyggande arbete. Högskoleverket konstaterar vidare att
utvecklingen mot ”högskolemässighet” har intensifierats under senare år.

Utredningen föreslår inte några omedelbara åtgärder beträffande vård-
högskolornas rätt att utfärda examina men föreslår att en ny utvärdering
skall genomföras inom en treårsperiod. Denna bör ligga till grund för en
förnyad prövning av examensrätten. Verket rekommenderar att vårdut-
bildningarna på sikt samordnas och koncentreras i färre enheter. En ökad
anknytning av vårdhögskolornas verksamhet till de statliga universiteten
och högskolorna med relevant utbildningsmässig och vetenskaplig profil
bör stimuleras och läggas fast i avtal. I fråga om enskilda utbildnings-
program rekommenderar utredningen bland annat en anknytning av den
sociala omsorgsutbildningens samtliga inriktningar samt av utbildningen
i missbruksvård till den statliga högskolans utbildningar i socialt arbete,
dvs. socionomutbildningen. Vidare rekommenderar verket att en översyn
av tandhygienistutbildningen och dess relation till övrig tandvårdsutbild-
ning görs.

Enligt regeringens mening har utredningen inte tillräckligt beaktat att
högskolans uppgift också är att ge en god yrkesutbildning. De medellånga
vårdutbildningarna står sig väl vad gäller förmedlande av yrkeskompetens,
vilket är minst lika viktigt som ämnesdjup och forskningsförberedande
insatser. Regeringen har med anledning av detta uppdragit till Högskole-
verket att komplettera utvärderingen.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

115

Ett uppdrag till Högskoleverket

Regeringen har den 1 augusti 1996 givit Högskoleverket i uppdrag att
lämna underlag till hur en nationell struktur för vårdhögskoleutbildningen
bör utformas. I uppdraget ingår att ge ett underlag för regeringens be-
dömning av geografisk fördelning av den framtida vårdhögskoleutbild-
ningen samt att utreda om staten bör ta ansvar för vissa vårdutbildningar
i framtiden och i så fall för vilka. Högskoleverket skall även lämna för-
slag till ett system för statsbidrag till vårdhögskolorna som bättre överens-
stämmer med det resurstilldelningssystem som sedan år 1993 gäller för
statliga universitet och högskolor. I uppdraget ingår dessutom att komplet-
tera den ovannämnda utvärderingen vad gäller kvaliteten i vårdutbild-
ningarna, med avseende på förmedlande av yrkeskunnande och yrkeskom-
petens. Alla förslag skall vara kostnadsneutrala. Uppdraget skall redovisas
till regeringen senast den 15 januari 1997.

Nya möjligheter inom vårdutbildningsområdet

För att till fullo kunna utnyttja den kvalitetshöjning en överflyttning av
vårdhögskoleutbildning till statligt huvudmannaskap kan innebära föreslår
regeringen att de högskolor till vilka kommunala vårdutbildningar över-
flyttats erhåller möjlighet till ersättning inom utbildningsområde vård.
Detta kan bidra till framväxten av fler tvärvetenskapliga kurser inom t.ex.
utbildningsområdena vård och teknik samt ett förbättrat utnyttjande av den
kompetens som finns inom området, då högskolorna får möjlighet att
avräkna helårsstudenter inom utbildningsområde vård.

Yrkesexamina inom vårdområdet

Regeringen har erhållit flera skrivelser med begäran om att nya yrkesexa-
mina bör inrättas. Bland annat har flera vårdhögskolor hemställt om
inrättande av yrkesexamen för utbildning till audionom och vårdförbundet
SHSTF - Svenska hälso- och sjukvårdens tjänstemannaförbund - har
hemställt om inrättande av yrkesexamen för biomedicinska analytiker.
Regeringen avser inte att vidta några åtgärder i dessa frågor innan Be-
hörighetskommitténs (S 1994:01) huvudbetänkande föreligger.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

116

53.2.5 Fortbildning och vidareutbildning

Den svenska högskolan har sedan 1960-talet utvecklat ett internationellt
sett unikt och flexibelt system för att tillgodose behovet av olika utbild-
ningar och studieformer på högskolenivå. Dagsaktuella begrepp såsom
livslångt lärande, kontinuerlig kompetensutveckling, återkommande ut-
bildning etc. blev i viss mån en realitet i den svenska högskolan redan för
drygt tjugo år sedan. År 1969 beslutade riksdagen om den s.k. 25:5-
regeln, vilket blev startpunkt för en successiv ökning av antalet äldre
studenter. Ytterligare reformer under 1970-talet attraherade nya grupper
i samhället som inte tidigare kunnat utnyttja högskolans utbud. Inflödet
till högskolan av studenter över 25 år har varit och är större i vårt land än
i något annat OECD-land.

I början av 1980-talet räknade SCB med att mer än var fjärde student
på fristående kurser läste i något slags fortbildnings- eller vidareutbild-
ningssyfte. Det är självfallet komplicerat att exakt beskriva en ”avsikt” i
kvantitativa termer. Däremot går det bra att belysa högskolans utbild-
ningsutbud och i vilken omfattning olika grupper av studenter använder
de olika studieformer som erbjuds. Sedan slutet av 1980-talet har inflödet
av framför allt ungdomar till högskolan ökat mycket kraftigt, bl.a. tack
vare den expansion av den högre utbildningen som skett. Detta har emel-
lertid inte skett på bekostnad av äldre studerande. Högskolans öppna och
integrerade system för att ta emot vuxenstuderande samt den allmänna
expansionen av den högre utbildningen har möjliggjort att även inflödet
av äldre studerandegrupper kan fortsätta att öka.

Distansutbildning är en mycket användbar undervisningsform för att
möta dagens och framtida behov av fortbildning och vidareutbildning.
Regeringen har under de senaste åren anvisat särskilda medel för att
utveckla och främja genomförandet av distansutbildning. För att under-
stryka vikten av distansutbildning tillsatte regeringen våren 1995 en
särskild utredare med uppdrag att föreslå en samlad strategi för den
framtida organisationen och användningen av distansmetoder i utbild-
ningen. Distansutbildningskommittén (U 1995:07) skall avge sitt slut-
betänkande i maj 1998.

Hösten 1995 var drygt en fjärdedel av samtliga studenter registrerade
som deltidsstuderande (halv- eller kvartsfart) eller inskrivna på kurser som
sammanlagt omfattade mindre än 20 poäng. Därutöver läste drygt 7 % på
distans. Flertalet av alla deltids- och distansstuderande var minst 25 år
gamla och påbörjade en högskoleutbildning för första gången eller åter-
kom efter några års studieuppehåll. Många ungdomar utnyttjar de möjlig-
heter som högskolesystemet erbjuder när det gäller t.ex. att varva arbete
med deltidsstudier.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

117

Olika grupper av registrerade studerande i den statliga högskolans
grundutbildning hösten 1995"

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Y ngre än Äldre än

	Totalt antal	Totalt _	25 år %	25 år %
Distansstuderande på hel- och deltid	15 750	7,3	2,6	12,5
Deltidsstuderande som åter- kommer efter studieuppehåll	12 800	6	1,2	11,2
Deltidsstuderande som läser i högskolan för första gången	9 450	4,4	4,8	3,8
Deltidsstuderande som fort- sätter från föregående läsår	36 100	16,8	13,2	20,4
Heltidsstuderande	143 700	66,9	78,1	52.1
Summa procent Summa antal	217 800	100	100 116 300	100 101 500

⁰ Exklusive landstingskommunala vårdhögskolor. Uppgifterna avser enbart hösten 1995, ej
hela läsåret 1995/96, ej helårsstudenter.

För att på ett flexibelt sätt kunna möta kommande efterfrågan från såväl
yngre som äldre sökande är det angeläget att högskolorna under treårspe-
rioden 1997-1999 fortsätter att erbjuda ett varierat utbud av utbildningar
och olika studieformer. Regeringen ställer i utbildningsuppdragen för
universitet och högskolor krav på viss omfattning av fortbildning och
vidareutbildning (avsnitt 5.13). Regeringen återkommer i regleringsbrevet
med slutgiltiga uppdrag för respektive universitet och högskola.

118

5.4 Nya högskolor

5.4.1 Högskola i Malmö

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Regeringens förslag: En högskola inrättas i Malmö och tillförs
resurser motsvarande 3 000 helårsstudenter för budgetperioden
1997-1999. Lunds universitets nuvarande verksamhet i Malmö skall
delvis ingå i den nya högskolan.

Utbildningen vid den nya högskolan i Malmö skall inriktas mot
teknik och ekonomi, lärarutbildning, hälsa och samhälle samt konst
och kommunikation. Därutöver skall profilområden utvecklas som
bör ingå i nämnda utbildningsområden. Dessa är: internationell mig-
ration och etniska relationer, europakunskap, natur- och resurs-
hushållning, Centrum för kompetensutveckling samt jämställdhet
och genuskunskap.

Utbildningen inom teknik och ekonomi skall prioriteras. Påbygg-
nadsutbildning samt fortbildning och vidareutbildning skall organi-
seras i Centrum för kompetensutveckling. Profilområdena skall
utgöra inslag i utbildningsplaneringen och uppläggningen av ut-
bildningen inom hela högskolan.

Forskningen vid den nya högskolan skall bedrivas i projektform
med en permanent grundorganisation finansierad med statliga me-
del. Medel för forskning beräknas i nästa budgetarbete.

Verksamheten skall planeras så att den nya högskolan successivt
byggs upp i samarbete med de redan existerande högskoleenheterna
i området.

Riksdagen behandlade våren 1995 - med anledning av propositionen En
politik för arbete, trygghet och utveckling (prop. 1995/96:25, bet.
1995/96:FiU 1, rskr. 1995/96:131-134) - vissa frågor rörande utbyggnaden
av den högre utbildningen i landet. Bl.a. betonades att en utbyggnad av
den högre utbildningen ökar Sveriges konkurrenskraft och är en stark
regionalpolitisk faktor. Regeringen aviserade därvid att en kommitté skulle
tillsättas för att utreda hur en etablering av en högskola i Malmö skulle
kunna genomföras. Ett skäl till en högskoleetablering i Malmö är kommu-
nens lägre utbildningsnivå och en högre arbetslöshet än övriga storstads-
kommuner. Riksdagen konstaterade att tillgång till välutbildad arbetskraft
är av central betydelse för näringsliv och sysselsättning men också för
utvecklingen av samhället i övrigt. Regeringen fick i uppdrag att närmare
utreda frågan inför riksdagens slutliga ställningstagande.

Regeringen tillsatte hösten 1995 en kommitté för att bereda frågan om
etableringen av en högskola i Malmö.

Kommitténs huvuduppgift är enligt direktiven (dir. 1995:135) att utreda
hur etableringen av en högskola i Malmö skall kunna genomföras samt
lämna förslag till högskolans inriktning och organisation.

Kommittén, som antagit namnet Kommittén för en ny högskola i Mal-
mö (U 1995:12), lämnade sina förslag i betänkandet Högskola i Mal-

119

mö (SOU 1996:36) som remissbehandlats och i slutbetänkandet Högsko-
lan i Malmö (SOU 1996:120). En sammanfattning av remissyttrandena
finns tillgänglig hos Utbildningsdepartementet (dnr U96/805/UH).

Kommitténs förslag: Kommittén för en ny högskola i Malmö har i sitt
slutbetänkande föreslagit att en ny struktur för högre utbildning och
forskning etableras i Malmö.

Kommittén föreslår att grundutbildningen vid den nya högskolan skall
inriktas i huvudsak mot följande områden:

- teknik och ekonomi,

- lärarutbildning,

- hälsa och samhälle,

- konst och kommunikation.

Därutöver skall fem profilområden utvecklas:

- internationell migration och etniska relationer,

- europakunskap,

- natur- och resurshushållning,

- Centrum för kompetensutveckling (skall organisera påbyggnadsutbild-
ning samt fortbildning och vidareutbildning,)

- jämställdhet och genuskunskap.

Dessa profilområden skall utgöra inslag i utbildningsplaneringen och
uppläggningen av utbildningen inom hela högskolan.

Kring år 2005 bör utbildningen i Malmö omfatta drygt 14 000 helårs-
studenter, varav 9 000 är nya högskoleplatser. Utbildningen inom teknik
och ekonomi skall prioriteras och omfatta 4 000 helårsstudenter.

Den grundläggande utbildningen bör organiseras så att utbildningsom-
råden med likartad inriktning eller med behov av samarbete hålls samman.

Forskningen skall bedrivas i projektform med en permanent grundorga-
nisation finansierad med statliga medel.

Planeringen av utbildning och forskning skall ske i samverkan med
omgivande samhälle.

Remissinstanserna: Efter remiss har synpunkter på delbetänkandet
kommit in från 68 instanser. Därutöver har 5 spontana yttranden inkom-
mit.

Utredningens förslag mottas till övervägande del positivt av remissin-
stanserna.

I stort sett alla remissinstanser stöder utgångspunkterna för kommitténs
förslag och därmed inrättandet av en ny högskola i Malmö. Behovet av
en utbyggnad av den högre utbildningen i landet understryks liksom att
särskilda behov föreligger i Malmö, som har en låg utbildningsnivå i
förhållande till landet i övrigt. Viss kritik riktas mot vad som uppfattas
som regionalpolitiska överväganden. Riksrevisionsverket anser att en
högskola bör inrättas utifrån ett nationellt perspektiv.

Malmöhögskolans föreslagna lokalisering bemöts positivt av i princip
samtliga remissinstanser. Ett sammanhållet campus anses av remissinstan-
serna stimulera en kreativ miljö. Från studiesocial synvinkel förefaller
även andra fördelar kunna uppnås. Flera remissinstanser tar upp de svårig-

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

120

heter de nuvarande högskoleenheterna i Malmö har när det gäller att
attrahera studenter på grund av att de saknar det studentliv som andra,
mer sammanhållna högskolor, kan erbjuda.

Det nytänkande avseende organisation av grundutbildning och forskning
som uttrycks i betänkandet tas till övervägande del emot mycket positivt.
Remissinstanserna tillstyrker okonventionella grepp även vad beträffar den
interna organisationen.

Lunds universitet har inga invändningar mot att en ny högskoleenhet
inrättas i Malmö. Den planerade verksamheten är så bred att den mycket
väl kan utgöra basen för en ny enhet. Universitetet påpekar dock att
tillkomsten av en ny enhet i Malmö inte förutsätter att den verksamhet
som idag bedrivs i Malmö av Lunds universitet förs över till den nya
strukturen. Statskontoret anför att det finns en risk att mindre högskolor
får höga kostnader för intemadministration och anser därför att högskolan
fortsatt bör vara en del av Lunds universitet.

Remissinstanserna är i stort sett eniga med kommittén om de utbild-
ningsinriktningar och prioriteringar som föreslås. Däremot är flertalet
remissinstanser tveksamma till den utbyggnadstakt som föreslås. Målsätt-
ningen drygt 14 000 studenter inom fem år förefaller väl optimistisk.
Särskilt problematiskt tror remissinstanserna att rekryteringen av studenter
och kvalificerade lärare till de tekniska utbildningarna kan bli. Rekryte-
ringen till ingenjörsutbildningarna är bekymmersam enligt Högskoleverket.
Under alla år som utbildningarna funnits inom högskolan har antalet
sökande studenter aldrig nått upp till antalet utbildningsplatser. Inför valet
av utbildningsinriktningar i Malmö bör det beaktas att de ingenjörsut-
bildningar som lyckas attrahera sökande i första hand är otraditionella
kombinationer som mediateknik, naturvård och vattenvård.

Uppsala universitet anför att nya infallsvinklar och stimulerande växel-
verkan med näringslivet säkerligen kan resultera i förnyelse av såväl
innehåll som genomförande av utbildningarna. Ett mångvetenskapligt och
tvärvetenskapligt angreppssätt ställer dock högre krav på lärarna.

Remissinstanserna är till stor del eniga om att det är intressant att pröva
modeller för att öka rekryteringsbasen av typen utvidgat basår. Däremot
motsätter sig en stark majoritet av remissinstanserna att andra tillträdes-
regler tillämpas. Det betonas att upprätthållandet av kvaliteten är av
största vikt, både för studenterna och för högskolan.

Den föreslagna forskningsmodellen tillstyrks av en majoritet av remiss-
instanserna. NUTEK anser dock att de flesta lärarna förutom forsknings-
projekten även måste ha en fakultetsanknytning till främst Lunds universi-
tet. Även Köpenhamns universitet kan komma ifråga.

Ett stort antal remissinstanser, däribland Statskontoret och Riksrevi-
sionsverket, efterlyser en ekonomisk analys av olika lösningar och finans-
ieringsmöjligheter i förslaget.

Skälen för regeringens förslag: En betydande nationell utbyggnad av
den högre utbildningen har skett sedan slutet av 1980-talet. För att möta
samhällets ökade behov av utbildning och höja kunskapsnivån i landet bör
den högre utbildningen byggas ut ytterligare.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

121

Det råder en regional obalans i landet vad beträffar högre utbildning.
Utbildningsnivån i Malmö är lägre än i övriga storstadskommuner. Ut-
vecklingen under efterkrigstiden har lett till att Stockholmsregionen blivit
alltmer dominerande. Stockholms roll som nationellt beslutscentrum och
knutpunkt i nationella och internationella nätverk har stärkts. I Malmöre-
gionen har utvecklingen varit en annan. Strukturomvandlingen inom
näringslivet har inneburit att den traditionella industrin har minskat i
omfattning samtidigt som nya expansiva verksamheter framför allt etable-
rats i regionens universitetsstad Lund. Erfarenheten visar att närheten till
högre utbildning har stort inflytande på ungdomars benägenhet att studera.
En ny högskola i Malmö kan därför förväntas bidra till ökad övergång
från gymnasieskola till högskola. Erfarenheten visar också att de som
utexaminerats från en viss högskola i hög utsträckning blir yrkesverksam-
ma på högskoleorten om de rekryterats från andra delar av landet. En
högskola i Malmö kan alltså förväntas höja utbildningsnivån bland stadens
befolkning och därmed öka attraktionskraften för ett mer utbildnings- och
kunskapsintensivt näringsliv.

Regeringen föreslår därför att den högre utbildningen byggs ut i Malmö-
området och att detta sker i form av en ny självständig högskola. En
sådan etablering kan förväntas få en positiv inverkan på hela regionen i
likhet med vad som skett vid etablering av högskoleutbildning i andra
delar av landet.

I det följande anges de utgångspunkter som bör gälla under det fortsatta
utredningsarbetet inför den nya högskolan.

Organisation

Högskolan skall inte byggas efter traditionellt mönster med utgångspunkt
i ämnesinriktade institutioner. Regeringen föreslår den organisationslös-
ning som Malmökommittén förordar och som bygger på att i en och
samma enhet samla verksamheter som i någon mening har en samman-
hängande inriktning.

Frågan om ett visst utbildningsutbud skall erbjudas av Lunds universitet,
en ny högskola i Malmö eller en annan anordnare av högskoleutbildning
bör analyseras. Det blir en viktig uppgift i det fortsatta utredningsarbetet
att djupare analysera på vilket sätt förhållandet bör vara mellan utbild-
ningar vid högskolan i Malmö respektive vid Lunds universitet.

Inriktning

Regeringen föreslår att verksamheten vid den nya högskolan inriktas i
huvudsak mot följande grupper av utbildningsområden:

- teknik och ekonomi,

- lärarutbildning,

- hälsa och samhälle,

- konst och kommunikation.

Utbildning inom teknik och ekonomi skall prioriteras.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

122

Därutöver skall fem profilområden utvecklas:

- internationell migration och etniska relationer,

- europakunskap,

- natur- och resurshushållning,

- påbyggnadsutbildning samt fortbildning och vidareutbildning,

- jämställdhet och genuskunskap.

Dessa profilområden skall utgöra inslag i utbildningsplaneringen och
uppläggningen av utbildningen inom hela högskolan. Påbyggnadsutbild-
ning samt fortbildning och vidareutbildning skall organiseras i Centrum
för kompetensutveckling.

Forskningen föreslås drivas i projektform med en permanent grundorga-
nisation finansierad med statliga medel enligt den modell som Malmö-
kommittén föreslår. En intressant forskningsmiljö kan skapas genom att
forskningsresurser förs samman till en flervetenskaplig struktur med en
problemorienterad ansats för verksamheten. Det är angeläget att ett antal
högt kvalificerade forskare inom ett antal nyckelområden knyts till hög-
skolan.

Lokalisering

En viktig förutsättning för att åstadkomma en enhetlig profil vid den nya
högskolan är att lokalisera så mycket som möjligt av utbildning och
övriga resurser till ett gemensamt område.

Ett sådant område skulle kunna vara Västra hamnen. Området ligger
nära stadens centrum och nära till goda kommunikationer. Här kan plats
beredas för samtliga befintliga och tilltänkta utbildningar. Undantaget är
hälso-, sjukvårds- och omsorgsutbildningar vilka bör lokaliseras i anslut-
ning till Malmö Allmänna Sjukhus, MAS. Även här finns goda förut-
sättningar att bygga upp ett sammanhållet högskoleområde.

Omfattning

Under perioden 1997-1999 föreslås högskolan tilldelas resurser för 3 000
helårsstudenter. Utredningen har framhållit att högskolan år 2005 skulle
kunna omfatta drygt 14 000 helårsstudenter inklusive Lunds universitets
verksamhet i Malmö. Regeringen anser dock att omfattningen av utbygg-
naden måste bli beroende av den finansiering som kan åstadkommas.

Fortsatt planeringsarbete

För att verksamheten skall kunna starta vid den nya högskolan hösten
1997 bör planeringsarbetet fortsätta under hösten 1996. I avvaktan på
riksdagens ställningstaganden avser regeringen att ge en organisations-
kommitté i uppdrag att ta fram ytterligare planerings- och beslutsunderlag
för att förbereda etableringen av den nya högskolan.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

123

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

- förbereda organisationen och uppbyggnaden av den nya högskolan,

- lämna förslag till hur samarbete med, respektive integration av, befint-
liga högskoleutbildningar i Malmö skall ske,

- dra upp riktlinjer för och lämna förslag till forskningsorganisation,

- anställa lärare och förbereda utnämningen av rektor,

- förbereda och lämna ansökan till Högskoleverket om rätt att utfärda
vissa examina,

- rekrytera studenter till den första terminen hösten 1997,

- ansvara för planeringen av den nya högskolans lokaler,

- i inledningsskedet fungera som uppdragsgivare avseende grundutbild-
ning som anordnas av andra universitet och högskolor.

Verksamheten vid den nya högskolan bör kunna starta hösten 1997. Ge-
nom organisationskommittén bör sammanlagt 1 500 utbildningsplatser
kunna utlysas.

5.4.2 Södertörns högskola

Riksdagen beslutade i maj 1995 att en ny högskola skulle inrättas på
Södertörn och att denna huvudsakligen skulle lokaliseras i anslutning till
Huddinge sjukhus, men ha viss utbildning förlagd till Haninge (prop.
1994/95:100 s. 90-96, bet. 1994/95:UbUl 1, rskr. 1994/95:359). Regering-
en gav i mars 1995 tilläggsdirektiv (Dir. 1995:70) till 1994 års Stock-
holmskommitté att planera verksamheten vid Södertörns högskola och
göra nödvändiga förberedelser för verksamhetsstart hösten 1996 samt att
under läsåret 1996/97 fungera som uppdragsgivare avseende grundutbild-
ning som anordnas av andra högskolor.

Organisationskommittén har erhållit ett utbildningsuppdrag för år 1996
som omfattar utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, natur-
vetenskap, teknik och farmaci genom regeringsbeslut den 19 oktober
1995. För detta har organisationskommittén erhållit ett anslag om 34 mil-
joner kronor. Ersättning har beräknats för 1 000 platser hösten 1996, då
de första studenterna vid högskolan börjar sina studier. Studenterna antas
till utbildning vid andra universitet och högskolor som på uppdrag av
organisationskommittén anordnar kurser vid Södertörns högskola. Prelimi-
närt har cirka 1 180 studenter antagits. Antalet sökande var drygt 6 400.
En arkitekttävling har genomförts och de första nya byggnaderna skall
enligt planerna vara inflyttningsklara höstterminen 1999. Vidare har
regeringen anställt en rektor för Södertörns högskola från den 1 januari

1997.

Uppbyggnaden av en ny högskola innebär att högskolan har stora
svårigheter att finansiera sina utbildningskostnader inom de ordinarie
ersättningsbeloppen för olika utbildningsområden. Ersättningsbeloppen är
beräknade utifrån genomsnittliga kostnader för en student. Genomsnittliga
kostnader och marginalkostnader varierar mycket inom t.ex. naturveten-
skapliga och tekniska utbildningar. En högskola som varit verksam under
ett antal år har möjlighet att vid en ny utbildningssatsning omprioritera

124

medel från andra verksamheter. Denna möjlighet finns dock inte när en
ny högskola skall byggas upp och marginalkostnaderna är högre än de
genomsnittliga kostnaderna för samtliga utbildningar. De extra kostnader-
na har beräknats till 20 miljoner kronor per år under perioden 1997- 1999.
Regeringen har mot denna bakgrund under anslaget B 42. Södertörns
högskola: Grundutbildning beräknat särskilda medel om 20 miljoner
kronor under budgetåret 1997. Regeringen avser att återkomma i budget-
propositionen för år 1998 angående ytterligare medel. Enligt regeringens
bedömning bör som planeringsförutsättning gälla att 20 miljoner kronor
per år utgår också budgetåren 1998 och 1999. Finansieringen kommer att
prövas i ordinarie budgetarbete.

Uppbyggnaden av en ny högskola medför dessutom lånekostnader för
investeringar som ej kan täckas av de ordinarie ersättningsbeloppen för
helårsstudenter och helårsprestationer. Total nyanskaffning av all inred-
ning och utrustning medför betydligt högre lånekostnader än vad som
gäller för etablerade högskolor. Dessa kan kontinuerligt förnya sin in-
redning och utrustning och belastas inte av den tillfälligt mycket höga
lånekostnad en ny högskola har de första åren då allt måste nyanskaffas.
Dessutom kan inte lokaler, inredning och utrustning utnyttjas till sin fulla
kapacitet och generera ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer
(avsnitt 5.12.4). Regeringen avser med anledning av detta att ta ställning
till särskilda medel till Södertörns högskola.

Södertörns högskola föreslås, liksom alla andra mindre och medelstora
högskolor, få fasta forskningsresurser (avsnitt 5.5.3). Dessa forsknings-
resurser avser forskning och forskarutbildning inom naturvetenskap och
teknik. Forskningsmedel har beräknats under anslaget B 46. Forskning
och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor. Forskningen inom
humaniora och samhällsvetenskap med inriktning mot frågor med an-
knytning till Östersjöområdet förutsätts stödjas huvudsakligen genom den
särskilda stiftelse vars ändamål är att finansiera forskning och forskarut-
bildning inom områden med inriktning på Östeuropa och Östersjöregio-
nen.

Den handledning som krävs för vissa lärarintensiva utbildningsmoment
i naturvetenskapliga kurser saknas vid Södertörns högskola. Dessa mo-
ment genomförs normalt av doktorander knutna till högskolan. Med
hänsyn till att doktorander ännu inte finns vid Södertörns högskola bör
tills vidare doktorander vid Karolinska institutet handleda och undervisa
vid Södertörns högskola. Medel har beräknats för cirka tio doktorander
under anslaget B 14. Karolinska institutet: Forskning och forskarutbild-
ning. Enligt regeringens bedömning bör som planeringsförutsättning gälla
att medel för ytterligare doktorander vid Karolinska institutet med under-
visning vid Södertörns högskola beräknas för budgetåren 1998 och 1999.
Regeringen avser att återkomma till detta i budgetpropositionen för år

1998. Finansieringen kommer att prövas i ordinarie budgetarbete.

För att bidra till en utveckling mot livslångt lärande och för att möta ett
behov på arbetsmarknaden av fler högskoleutbildade behöver den högre
utbildningen på sikt byggas ut ytterligare i Stockholmsområdet. Struktu-
rella skäl talar för att utbyggnaden till största delen bör äga rum i södra
Stockholm. En utbyggnad vid Södertörns högskola möjliggör också ökad

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

125

11 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 6

bredd och ökat djup i högskolans utbildningar. Högskolan kominer att få
en mångkulturell profil (avsnitt 5.7). Södertörns högskola föreslår i sin
fördjupade anslagsframställning att den ges möjlighet att expandera med
ytterligare 1 500 helårsstudenter under budgetåren 2000-2002. Södertörns
högskola skulle därmed ha 5 500 helårsstudenter år 2002. Regeringen
anser dock att omfattningen av utbyggnaden måste bli beroende av den
finansiering som kan åstadkommas.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

5.4.3 Högskola på Gotland

Regeringens förslag: En högskola skall inrättas på Gotland. Den
nya högskolan tillförs medel för 700 helårsstudenter under treårspe-
rioden 1997-1999 utöver de medel som utgår för verksamheten i
den nuvarande organisationen.

Högskoleverkets utredning: Högskoleverket har på regeringens upp-
drag utvärderat Högskoleutbildningen på Gotland och redovisar sina
förslag i rapporten Högskola på Gotland (1996:23 R). Högskoleverket
anser att övervägande skäl talar för en fortsatt högskoleverksamhet på
Gotland. Högskoleverket framhåller att högskoleutbildningen på Gotland
är likvärdig med den som ges på annat håll. Kvaliteten har utvärderats
utifrån ett flertal aspekter, bl.a. förkunskaper hos de studerande som börjar
på Högskoleutbildning på Gotland, kvalitet i undervisningen samt möjlig-
heten för de studerande att få arbete när de lämnar högskoleutbildningen.

För närvarande bedrivs i första hand ingenjörsutbildning, lärarutbildning
och ekonomutbildning samt fristående kurser främst inom det humanistis-
ka området. Utnyttjandegrad och prestationsgrad ligger i nivå med övrig
högskoleutbildning i landet. Två profilområden föreslås inför framtiden.
Det ena rör Östersjöregionen och det andra avser kulturområdet. Till
kulturområdet hör bl.a. humanistcentrum, författar-, konst- och tonsättar-
centrum. Verkets huvudförslag är att Högskoleutbildning på Gotland
ombildas till en självständig högskola.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen beslutade år 1987 med an-
ledning av regeringens förslag i budgetpropositionen (1987/88:100 bil. 10
sid 33, bet. 1987/88:UbU27, rskr. 1987/88:210) att tillgång till högsko-
leutbildning skulle finnas på Gotland. I samband med att verksamheten
startade beslutades att en utvärdering skulle ske efter ett antal år. Rege-
ringen anförde i budgetpropositionen 1994/95 (prop. 1994/95:100, bil. 9,
bet. 1994/95:UbU15, rskr. 1994/95:353) att utbildningens organisatoriska
tillhörighet skulle övervägas.

Högskoleutbildning på Gotland är för närvarande organisatoriskt in-
ordnad i Länsstyrelsen i Gotlands län och verksamheten är inrättad som
en beställarorganisation. Den innebär att Högskoleutbildning på Gotland
ger uppdrag till högskolorna på fastlandet. Det är också dessa som be-
stämmer vilka studenter som skall antas och som utfärdar examina. Över-
vägande skäl talar för fortsatt Högskoleutbildning på Gotland samt att en

126

sammanhållande planering och ledning behövs för högskoleutbildningen
på Gotland. En beställarorganisation kan i längden inte fullt ut utnyttja
den potential som ligger i lärar- och forskartjänsternas allmänna kompe-
tens. Vidare är det en fördel för Gotland om högskolan får en fast lärar-
och forskarkår som bosätter sig på ön. På sikt är en självständig högskola
det mest lämpliga alternativet. Målsättningen bör vara att verksamheten
i slutet av budgetperioden skall omfatta ca 1 200 helårsstudenter. Rege-
ringen har därför beräknat medel för ytterligare 700 helårsstudenter för
perioden 1997-1999.

En självständig organisation förutsätter dock att beställarorganisationen
bibehålls, åtminstone under de närmaste åren. Eventuellt kan det vara av
värde att en sådan organisation bibehålls som en del av verksamheten.

Regeringen avser att tillsätta en organisationskommitté för att i avvaktan
på riksdagens ställningstagande förbereda omorganisationen av Högsko-
leutbildningen på Gotland till en självständig högskola.

Etableringen av den självständiga högskolan bör komma till stånd när
prövning har gjorts av vilka examensrättigheter den nya högskolan på
Gotland kan få eller vad som krävs för att examensrättigheter skall med-
ges.

Regeringen bedömer att de ekonomiska förutsättningarna för detta skall
kunna vara uppfyllda med det resurstillskott som nu föreslås.

5.5 Forskning och forskarutbildning

Forskningspolitiska mål och riktlinjer redovisas i den forskningspolitiska
propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5). I det följande
redovisas regeringens förslag om forskning och forskarutbildning. För-
slagen avser satsningar på olika forskningsområden, kriterier för rätten att
benämnas universitet samt forskning vid de mindre och medelstora hög-
skolorna. Förslag beträffande Rådet för forskning om universitetet och
högskolor behandlas utförligt i den forskningspolitiska propositionen och
under kapitel 6 Högskolemyndigheter anslaget C 1. Högskoleverket i
denna proposition.

Utredningen för uppföljningen av 1993 års högskolereform har i be-
tänkandet Reform och förändring. Organisation och verksamhet vid uni-
versitet och högskolor efter 1993 års universitetsreform (SOU 1996:21)
lämnat förslag vad avser forskning och forskarutbildning. Utredaren
föreslår att avvägningar mellan forskningsområden bör kunna göras i
vidare termer än för närvarande. I stället för nio fakultetsområden skulle
områdena begränsas till fyra: teknik, naturvetenskap, medicin och kultur-
vetenskap. Universitet och högskolor föreslås få rätt att själva besluta om
indelningen i fakulteter och därmed om vilka fakultetsnämnder som skall
finnas. Vidare föreslår utredaren att riksdagen ger universitet och högsko-
lor preciserade treåriga uppdrag för forskning och forskarutbildning.
Uppdragen bör omfatta krav på minsta forskningsvolym och omfatta
åtaganden inom respektive högskolas profilområden.

Regeringen avser att under år 1997 i en proposition till riksdagen lämna
förslag angående vissa organisationsfrågor om högskolans ledningsstruk-

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

127

tur, tjänsteorganisation fakultetsindelning samt principerna för fördelning
av forskningsresurser. Detta innebär att förslagen i det följande bygger på
nuvarande principer för tilldelning av resurser.

En av Utbildningsdepartementet tillsatt utredare har lämnat förslag om
forskarutbildningen i betänkandet Studiefinansiering och examina i fors-
karutbildningen (Ds 1996:35). Detta remissbehandlas för närvarande.
Regeringen avser att lämna förslag om forskarutbildningen i en proposi-
tion till riksdagen under år 1997.

5.5.1 Fakultetsresurser och nya forskningssatsningar

I det följande ges en sammanställning av regeringens förslag till sats-
ningar på olika forskningsområden inom universitet och högskolor. Medel
för de olika satsningarna för budgetåret 1997 har beräknats under respekti-
ve lärosätes anslag.

De flesta lärosäten har i sina anslagsframställningar begärt omfattande
resursförstärkningar i första hand för lokaler för forskning och under-
visning men också för nysatsningar och utbyggnad av antalet tjänster
inom den högre utbildningen.

Regeringen konstaterar att betydande belopp för närvarande förs över
från forskningsstiftelserna, forskningsråden och andra externa finansiärer
till högskolan och dess forskning. Den större delen av de externa anslagen
tillfaller de medicinska, naturvetenskapliga och tekniska forskningsom-
rådena. Trots det rådande statsfinansiella läget föreslår regeringen be-
tydelsefulla satsningar för forskning och utbildning samt medel för vissa
byggnadsprojekt. I avsnitt 5.3 i denna proposition föreslår regeringen en
kraftig satsning på grundutbildningen inklusive nya högskolor i Malmö
och på Gotland.

I det följande lämnas förslag till förstärkningar inom vissa angelägna
forskningsområden. Enligt regeringens bedömning är detta samtidigt
områden vars tillgång till andra finansieringskällor är begränsade.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

128

Regeringens förslag:

- Det tillskott till humanistisk och naturvetenskaplig forskning, den
s.k.särskilda fakultetsresursen, som under en femårsperiod till-
delats de humanistiska och matematisk-naturvetenskapliga fakul-
teterna skall permanentas.

- Som en konsekvens av tidigare fattade beslut skall Uppsala
universitet erhålla medel för bostads- och byggforskning.

- Uppsala universitet skall erhålla medel för ökade lokalkostnader
för Gustavianum.

- Lunds universitet skall erhålla medel för forskning med inrikt-
ning mot Ost- och Sydostasien.

- Lunds universitet skall erhålla medel för forskningen vid Skisser-
nas museum.

- Göteborgs universitet skall erhålla medel för ett internationellt
dokumentations- och forskningscentrum inom området vålds-
skildringar i medier.

- Göteborgs universitet skall erhålla medel för forskning om och
utveckling av svenska som andra språk och svenskundervisning
för invandrare.

- Stockholms universitet skall erhålla resurser för förstärkning av
verksamheten vid Institutet för social forskning.

- Linköpings universitet skall erhålla resurser för ett nytt tema,
tema Genus.

- Umeå universitet skall erhålla en förstärkning av anslagen till de
humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna.

- Högskolan i Luleå skall erhålla en förstärkning för forskning
inom det filosofiska området. En filosofisk fakultet skall inrättas
vid högskolan den 1 januari 1997.

- Nationella nätverkssekretariat för Europaforskning inom ämnes-
områdena statsvetenskap vid Uppsala universitet, ekonomi vid
Lunds universitet och juridik vid Stockholms universitet samt ett
årsbokssekretariat förlagt till Uppsala universitet skall erhålla
stöd.

Regeringen föreslår medel för följande professurer:

- afrikanska språk vid Göteborgs universitet,

- polska språket och litteraturen vid Stockholms universitet,

- filmvetenskap vid Stockholms universitet,

- museologi vid Umeå universitet,

- produktionsteknik med inriktning mot elektronikindustri.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

129

Regeringens bedömning: Förbudgetåret 1998 bör planeringsförut-
sättningen vara att

- Uppsala universitet erhåller ytterligare medel för ökade lokal-
kostnader för Gustavianum.

- Lunds universitet erhåller ytterligare medel för forskningen vid
Skissernas museum.

- Linköpings universitet erhåller medel för ett nytt tema Tema Et-
nicitet.

- Kungl. Tekniska högskolan erhåller medel för forskning om
infrastrukturens ekonomi.

- Högskolan i Luleå erhåller ytterligare medel för förstärkning av
forskning och forskarutbildning inom filosofisk fakultet.

För budgetåret 1999 bör planeringsförutsättningen vara att

- Uppsala universitet erhåller ytterligare medel för ökade lokal-
kostnader för Gustavianum.

- Lunds universitet erhåller ytterligare medel for forskningen vid
Skissernas museum.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Förslag har också lämnats enligt följande:

- För lärarutbildningarnas forskningsanknytning föreslås resurser (av-
snitt 5.3.2.1).

- Göteborgs universitet erhåller medel för ett sekretariat för genusforsk-
ning (avsnitt 5.6).

- De konstnärliga högskolorna i Stockholm samt Lunds, Göteborgs och
Umeå universitet samt Högskolan i Luleå erhåller en förstärkning av
medlen för konstnärligt utvecklingsarbete (avsnitt 5.3.2.3).

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Särskild fakultetsresurs

Riksdagen beslutade med anledning av 1990 års forskningspolitiska
proposition Om forskning (prop. 1989/90:90, bet. 1989/90:UbU25, rskr.
1989/90:90) att tilldela universitetens humanistiska och matematisk-natur-
vetenskapliga fakulteter en särskild resurs om 5 mil-joner kronor per
fakultet och år under fem år, totalt 50 miljoner kronor. Resursen skulle
användas till att främja forskning inom för fakulteterna angelägna om-
råden.

Forskningsfinansieringsutredningen anför i betänkandet Forskning och
pengar (SOU 1996:29) att den särskilda fakultetsresursen vid de humanis-
tiska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna på avsett vis har
främjat lektorsforskningen vid dessa fakulteter. Utredningen för uppfölj-
ning av 1993 års högskolereform föreslår i betänkandet Reform och
förändring (SOU 1996:21) att den särskilda fakultetsresursen även skall
komma andra fakulteter till del. Regeringen bedömer att en utökning av

130

forskningsresursen till att omfatta alla fakulteter kräver, för att få avsedd
verkan, ett betydande resurstillskott. Resursen har spelat en stor roll för
forskningen inom humaniora och naturvetenskap. Det är därför angeläget
att dessa fakulteter får behålla medlen, som även fortsättningsvis skall
användas för att finansiera högskolelektorers forskning under begränsade
tidsperioder och på nya områden eller fält som inte är integrerade inom
den ordinarie forskningsorganisationen.

Regeringen föreslår att fakultetsresursen skall permanentas vid de
fakulteter som hittills har erhållit den. Regeringen gör emellertid bedöm-
ningen att det statsfinansiella läget inte medger något liknande tillskott till
övriga fakulteter. Medel har beräknats under respektive lärosätes anslag.

Bostads- och byggforskning, Uppsala universitet

Med anledning av regeringens proposition om samhällsvetenskaplig bostads-
och byggforskning (prop. 1993/94:82, bet. 1993/94:BoU7) beslutade
riksdagen att uppdra åt Uppsala universitet att bygga upp en samhällsve-
tenskaplig institution för denna forskning i Gävle. Uppbyggnaden skulle
ske stegvis för att slutligen omfatta 20 miljoner kronor. Riksdagen har
tidigare anvisat 16 miljoner kronor (prop 1993/94:100, bet.UbUö, rskr.
1993/94:287). Som en konsekvens av tidigare fattade beslut föreslår rege-
ringen att ytterligare 4 miljoner kronor anslås till Uppsala universitet för
bostads- och byggforskning lokaliserad till Gävle. Medel för satsningen
har beräknats under anslaget B 2. Uppsala universitet: Forskning och
forskarutbildning.

Gustavianum, Uppsala universitet

Gustavianum från 1600-talet, med anatomiska teatern, är Sveriges äldsta
universitetsbyggnad. Byggnaden är av nationellt intresse och Uppsala
universitet har därmed ett särskilt ansvar för att bevara Gustavianum. Uni-
versitet planerar en omfattande restaurering av byggnaden. Ett univer-
sitetshistoriskt museum skall inrättas. Regeringen föreslår att Uppsala
universitet tilldelas 0,5 miljoner kronor budgetåret 1997 för täckande av
ökade hyreskostnader. Medel för ändamålet har beräknats under anslaget
B 2. Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning.

Planeringsförutsättning för budgetåren 1998 och 1999

Som planeringsförutsättning bör gälla att universitetet erhåller ytterligare
0,5 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1998 och 1999.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

131

Forskning med inriktning mot Ost- och Sydostasien, Lunds universitet

Ost- och Sydostasien, ett av världens folkrikaste områden, tilldrar sig ett
alltmer växande intresse bl.a. på grund av regionens ekonomiska styrka
och dess utvecklingspotential. Den ekonomiska och politiska utvecklingen
i länderna kommer att ha stor betydelse för omvärldens näringsliv och
samhällsliv, även för Sverige. Det leder till en starkt ökad efterfrågan på
kunskap och kompetens om denna region. Behovet av kunskaper om bl. a.
regionens ekonomi, språk, näringsliv, arbetsmarknad och kultur ökar och
allt fler högskoleutbildade med dessa kunskaper kommer att efterfrågas
i framtiden.

Vid Lunds universitet har en långsiktig strategi för framtida samarbete
med Ost- och Sydostasien tagits fram. I strategin ingår bl.a. inrättandet av
ett centrum för Ost- och Sydostasienstudier med uppgift att samordna
kontakter och stödja samarbete med universitet i regionen.

Regeringen anser att det är angeläget med ökad forskning om Ost- och
Sydostasien och utvecklingen i detta område och föreslår att 5 miljoner
kronor skall anvisas till Lunds universitet för ändamålet. Det skall vara
möjligt att samla forskare, lärare och studenter från olika discipliner kring
gemensamma forskningsområden. Genom dessa särskilda utvecklingsme-
del får universitetet möjlighet att sprida erfarenheter och kunskaper om
samarbetet med regionen och att ta ett nationellt samordningsansvar.
Medel för ändamålet har beräknats under anslaget B 4. Lunds universitet:
Forskning och forskarutbildning.

Skissernas museum, Lunds universitet

Skissernas museum har av en i världen unik samling av skisser och
modeller till monumentalkonst och offentlig konst. Samlingen består även
av ett betydande bibliotek och ett omfattande bild- och klipparkiv. Sam-
lingarna representerar stora kulturella och ekonomiska värden. Samlingar-
na är av nationellt intresse och Lunds universitet har ett särskilt ansvar att
vårda dessa och göra dem tillgängliga för forskning och undervisning.
Lokalsituationen för museet äventyrar detta åtagande. Det är angeläget att
museet erhåller ett bidrag för att förstärka forskningen kring offentlig
konst och monumentalkonst och för att förse museet med tillfredsställande
lokaler. För budgetåret 1997 föreslår regeringen att 1,5 miljoner kronor
anslås. Medel har beräknats under anslaget B 4. Lunds universitet: Forsk-
ning och forskarutbildning.

Planeringsförutsättning för budgetåren 1998 och 1999

Som planeringsförutsättning bör gälla att universitetet erhåller ytterligare
0,5 miljoner kronor för år 1998 och 2,5 miljoner kronor för år 1999.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

132

Forskning om medierna och våldet, Göteborgs universitet

UNESCO anordnade i september 1995 en konferens i Lund om våld i
medier och barnens rättigheter. Konferensen föreslog att Göteborgs uni-
versitet, institutet Nordicom, ges i uppdrag att fungera som internationellt
dokumentations- och forskningscentrum inom området våldsskildringar i
medier. UNESCO har anslagit 50 000 US-dollar. Kompletterande finan-
siering kan komma att erhållas från EU, svenska fonder och mediaföretag.
Regeringen föreslår att 1,5 miljoner kronor anslås till Göteborgs universi-
tet. Medel har för ändamålet beräknats under anslaget B 6. Göteborgs
universitet: Forskning och forskarutbildning.

Forskning om och utveckling av svenska som andraspråk och svensk-
undervisning för invandrare

Vid Göteborgs universitet bedrivs forskning om olika problem som relate-
rar till Sverige som mångkulturellt samhälle. För att understödja integra-
tionen av invandrare i samhället behöver forskningen om och utveck-
lingen av svenska som andraspråk och undervisningen i svenska för
invandrare utvecklas. Se även avsnitt 5.7 Invandrare och den högre utbild-
ningen. Regeringen föreslår att 2,5 miljoner kronor anslås till Göteborgs
universitet. Medel för ändamålet har beräknats under anslaget B 6. Göte-
borgs universitet: Forskning och forskarutbildning.

Forskning inom det sociala området, Stockholms universitet

Det finns ett stort behov av forskning med relevans för det sociala om-
rådet. Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet har
till uppgift att bedriva forskning om sociala frågor och arbetsmarknadsfrå-
gor. Vid institutet finns en etablerad forskningsmiljö som är lämplig för
tillämpad forskning av detta slag.

Regeringen föreslår att 2 miljoner kronor anslås som en förstärkning av
resurserna för Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.
Medel för ändamålet har beräknats under anslaget B 7. Stockholms uni-
versitet: Forskning och forskarutbildning.

Förstärkning av de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteternas
anslag, Umeå universitet

Umeå universitet har i sin anslagsframställning bland annat framhållit att
den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen har relativt små
resurser jämfört med andra lärosäten. Andelen studiestöd inom forskarut-
bildningen är också låg i jämförelse med övriga universitet. Vissa huma-
nistiska och samhällsvetenskapliga ämnen inom grundutbildningen, bland
annat religionsvetenskap och rättsvetenskap, saknar för närvarande forsk-
ningsanknytning vid universitetet. Regeringen föreslår att de humanistiska

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

133

och samhällsvetenskapliga fakulteterna, Umeå universitet tilldelas en
resursförstärkning med 4 miljoner kronor. Medel för ändamålet har beräk-
nats under anslaget B 10. Umeå universitet: Forskning och forskarut-
bildning.

Tema Genus, Linköpings universitet

Motiveringar redovisas i avsnitt 5.6.2 samt utförligare i den forsknings-
politiska propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5 avsnitt
3.7).

Regeringen föreslår att Linköpings universitet tilldelas ett anslag om 4,9
miljoner kronor för forskning inom ett nytt tema, Tema Genus. Medel för
ändamålet har beräknats under anslaget B 12. Linköpings universitet:
Forskning och forskarutbildning.

Tema Etnicitet, Linköpings universitet - planeringsförutsättning för bud-
getåret 1998

Som planeringsförutsättning för budgetåret 1998 bör gälla att Linköpings
universitet erhåller medel för ett nytt tema Etnicitet. Behovet av forskning
om internationell migration och etniska relationer är stort. Forskningsom-
rådet har en klart tvärvetenskaplig karaktär. Det svenska samhället står
idag inför stora förändringar betingade av en ökad invandring. En allt
större andel av befolkningen har utländsk härkomst. Forskning kring
migration och etnicitet är en viktig del i en satsning för att ge likvärdiga
förutsättningar i samhället för invandrare och för att ta tillvara invandrares
erfarenheter och kompetens. Denna forskning lämpar sig mycket väl för
den tvärvetenskapliga temamodell som utvecklats vid Linköpings universi-
tet. Det ankommer på Linköpings universitet att besluta om lokalisering
av universitetets verksamhet. Det vore dock naturligt om tema Etnicitet
förlädes till Norrköping, dit huvuddelen av universitetets nytillskott inom
grundutbildningen kommer att förläggas och där Statens invandrarverk är
placerat.

Forskning inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena,
Högskolan i Luleå

Budgetåret 1995/96 har Högskolan i Luleå tilldelats 1 miljon kronor för
forskningsstödjande åtgärder inom de humanistiska och samhällsveten-
skapliga områdena.

Under senare år har det blivit allt vanligare att forskare inom det teknis-
ka området samarbetar med forskare från andra ämnesområden. Den
verkligt nydanande forskningen sträcker sig ofta över de traditionella
fakultetsgränsema. Regeringen föreslår att Högskolan i Luleå tilldelas en
förstärkning för det filosofiska fakultetsområdet om 4 miljoner kronor år
1997. Medel för ändamålet har beräknats under anslag B 18. Högskolan
i Luleå: Forskning och forskarutbildning.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

134

Regeringen bedömer att Högskolan i Luleå med detta resurstillskott
kommer att uppfylla kraven för inrättandet av en filosofisk fakultet.

Regeringen bedömer i följande (avsnitt 5.5.2) att högskolan bör erhålla
rätten till benämningen universitet från och med den 1 januari 1997.

Planeringsförutsättning för budgetåret 1998

Som planeringsförutsättning för budgetåret 1998 bör gälla att lärosätet
tilldelas ytterligare medel för förstärkning av forskningen inom den filoso-
fiska fakulteten.

Nätverk för Europaforskning

En särskild utredare tillsatt av Utbildningsdepartementet, har i rapporten
Nätverk för Europaforskning (Ds 1996:50) föreslagit en satsning för att
bygga upp en nationell nätverksstruktur. Vidare har utredaren föreslagit
att en årsbok skall ges ut för att sprida forskningsresultaten. Rapporten har
i augusti 1996 varit föremål för överläggningar med företrädare för hög-
skola och forskningsråd. Förslaget bemöttes positivt. Det är angeläget att
främja framväxandet av en bred Europaprofil i forskningen. Det bör ske
på ett sätt som gagnar såväl förståelsen av Europeiska Unionen som
grundforskningen och forskarutbildningen inom juridik, ekonomi och
statskunskap. En nationell nätverksstruktur i vilken flera universitet och
högskolor ingår bör byggas upp. Strukturen bör bestå av ett statsveten-
skapligt, ett ekonomiskt och ett juridiskt nätverk, vart och ett med ett
koordinerande sekretariat. Både etablerade forskare och doktorander bör
ingå i nätverken.

Medlen för nätverksstöd bör användas till seminarier och kurser på
nationell nivå för äldre och yngre forskare. Dessa förutsätts arbeta inom
projekt och inneha tjänster, vilka finansieras på annat sätt. Resurser finns
inom Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), hos
sektors-organen samt inom fakultetsanslagen. Institutioner och fakulteter
förutsätts planera verksamhet, som tar i anspråk dessa medel.

Uppsala universitet föreslås koordinera det statsvetenskapliga nätverket.
Årsboksredaktionen förläggs likaledes till Uppsala universitet. Lunds
universitet föreslås koordinera det nationalekonomiska nätverket. Stock-
holms universitet föreslås koordinera det juridiska nätverket. Regeringen
föreslår att sammanlagt 5 miljoner kronor anslås för ändamålet.

Medel för nätverkssekretariaten har beräknats under anslagen B 2.
Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning, B 4. Lunds universi-
tet: Forskning och forskarutbildning och B 8. Stockholms universitet:
Forskning och forskarutbildning. Medel för årsbokssekretariatet har beräk-
nats under anslag B 2. Uppsala universitet: Forskning och forskarutbild-
ning.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

135

Professurer

Sedan den 1 juli 1995 har regeringen rättighet att inrätta professurer
(prop. 1994/95:100, bil. 9 s.103, bet.l994/95:UbU15 rskr. 1994/95:353).
I propositionen framhölls att antalet professurer inrättade av regeringen
skulle vara begränsat och motiverat av ett nationellt behov som annars
riskerar att inte tillgodoses. I normalfallet inrättas professurer av universi-
tet och högskolor. Regeringen föreslår att medel anslås för inrättande av
professurer i följande ämnen av nationellt intresse: polska språket och
litteraturen, filmvetenskap, afrikanska språk, museologi samt produktions-
teknik med inriktning mot elektronikproduktion.

- Afrikanska språk

Kunskap och forskning om folk och kulturer i det Subsahariska Afrika är
betydande. När det gäller afrikanska språk, är emellertid inte kompetensen
lika utvecklad.

Vid Göteborgs universitet finns en unik kompetens och forskning i
afrikanska språk med inriktning mot språkens roll i samhället. Göteborgs
universitet har i en skrivelse betonat det angelägna i att forskning och
undervisning i afrikanska språk tryggas. Yttrande har inhämtats från
HSFR, som tillstyrker en professur i afrikanska språk.

Regeringen föreslår därför att 0,9 miljoner kronor anslås för en pro-
fessur i afrikanska språk vid Göteborgs universitet.

Medel för professuren har beräknats under anslaget B 6. Göteborgs uni-
versitet: Forskning och forskarutbildning.

- Polska språket och litteraturen

Det finns idag ingen professur i polska språket och litteraturen vid svens-
ka universitet. Den stora och ökande betydelsen av en större förståelse för
språk och kultur i Polen, som är ett av våra närmaste grannländer, motive-
rar en särskild satsning på forskning om det polska språket och litteratu-
ren.

Skrivelser har inkommit från Uppsala och Stockholms universitet.
Skrivelserna vittnar om en god grundutbildning och viss forskning inom
ämnet. Yttrande från Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
(HSFR) har inhämtats. I yttrandet framhålls att forskning och forskarut-
bildning i polska är etablerade vid båda lärosätena, men att Stockholms
universitet har fler studenter inom grundutbildningen och bättre kontakt-
möjligheter utanför ämnesinstitutionen. HSFR förordar i valet mellan
Uppsala universitet och Stockholms universitet att professuren förläggs till
Stockholms universitet.

Regeringen föreslår att 0,9 miljoner kronor anslås till Stockholms
universitet för en professur i polska språket och litteraturen. Denna pro-
fessur ingår som en naturlig del i den satsning på Östersjösamarbete som
föreslås i avsnitt 5.10.2.

Medel för professuren har beräknats under anslaget B 8. Stockholms
universitet: Forskning och forskarutbildning.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

136

- Filmvetenskap

Filmen firade år 1995 hundraårsjubileum. Rörliga bildmedier har i dagens
samhälle en stor betydelse både kulturellt och socialt. Filmvetenskap är
ett ämnesområde på stark frammarsch där bl.a. multimedia och interaktiv
teknologi kommer till användning. Endast en professur i filmvetenskap
finns i landet och den har övervägande historisk inriktning. Denna är
placerad vid Stockholms universitet, där det finns ett omfattande forsk-
ningsbibliotek. De för filmforskningen viktiga myndigheterna och in-
stitutionerna är också belägna i Stockholm.

Regeringen bedömer att den nuvarande forskningsverksamheten i film-
vetenskap är underdimensionerad och alltför historiskt inriktad i förhållan-
de till filmens och övriga bildmediers alltmer ökade samhälleliga och
kulturella betydelse och till den omfattande grundutbildningen vid högsko-
lan. Behov finns också av en framtidsinriktad professur.

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) och Stock-
holms universitet har yttrat sig i ärendet.

Regeringen föreslår att 0,9 miljoner kronor anslås till Stockholms
universitet för en professur i filmvetenskap för att bredda basen för film-
vetenskaplig forskning och undervisning, främst med inriktning mot
nutida och framtida filmkonst och multimedier. Medlen avses kunna
användas för gästprofessorer under tillsättningstiden.

Medel för professuren har beräknats under anslaget B 8. Stockholms
universitet: Forskning och forskarutbildning.

- Museologi

Umeå universitet har i sin fördjupade anslagsframställning framhållit
ämnesområdet museologi, som med museernas växande arbetsuppgifter
och verksamhetsformer blir av allt större betydelse för utbildning av
kvalificerad museipersonal. Nordens enda institution för museologi finns
vid Umeå universitet och endast där bedrivs forskarutbildning i ämnet. I
utredningen Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) framhålls vikten
av fasta forskningsresurser och forskningsanknytning av olika utbildningar
inom kulturområdet.

Regeringen föreslår att 0,9 miljoner kronor anslås till Umeå universitet
för en professur i museologi.

Medel för professuren har beräknats under anslaget B 10. Umeå univer-
sitet: Forskning och forskarutbildning.

- Elektronikproduktion

Konstruktion av elektronik är en väsentlig del i den moderna industrin.
Inom detta område råder det för närvarande brist på forskning och under-
visning vid svenska universitet. Sveriges Verkstadsindustrier har i en
skrivelse till regeringen och vid en uppvaktning påtalat detta behov.
Regeringen föreslår därför att 2,8 miljoner kronor anslås till två professu-
rer i produktionsteknik med inriktning mot elektronikindustrin. Regeringen
avser att senare besluta om placeringen av dessa professurer.

Medel har beräknats under anslag B 45. Särskilda utgifter vid universi-
tet och högskolor m.m.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

137

Infrastrukturens ekonomi, Kungl. Tekniska högskolan - planeringsförut-
sättning för budgetåret 1998

Som planeringsförutsättning för budgetåret 1998 bör gälla att Kungl. Tek-
niska högskolan tilldelas medel för professor Åke E. Anderssons forsk-
ning inom infrastrukturens ekonomi.

Forskning inom lantmäteriområdet, Lunds universitet

Riksdagen beslutade med anledning av regeringens proposition om lärar-
utbildning m.m. (prop. 1991/92:75, bet,1991/92:UBU20, rskr.

1991/92:282) att utbildning inom lantmäteri skulle anordnas inom ramen
för civilingenjörsutbildningen vid Lunds universitet. Utbildningen har f.n.
ingen fast forskningsanknytning. Forskning och utveckling inom lant-
mäteriområdet behöver utvecklas inte minst med hänsyn till utvecklingen
av informationstekniken. Regeringen avser därför att inrätta en professur
inom lantmäteriområdet vid Lunds universitet. Professuren får finansieras
inom ramen för universitetets ordinarie resurser.

Förslag om forskningssatsningar m.m. på följande områden lämnas på
annan plats i denna proposition.

Lärarutbildningens forskningsanknytning

En satsning på forskning och forskarutbildning inom lärarutbildnings-
området riktas mot ett antal angelägna mål. Lärarutbildningens forsknings-
anknytning förstärks och lärarutbildamas kompetens höjs. Satsningen
kommer att på sikt ge fler forskarutbildade lärare i skolan, vilka får
naturliga kontakter med högskolan. Detta medför en allmän kompetens-
höjning av skolans lärare. Slutligen är det angeläget med en ökad forsk-
ning och kunskap om skolan och i förlängningen bör denna forskning
kunna påverka praktiken i skolan och i högskolan.

Regeringen föreslår därför en satsning på forskning med relevans för
skolområdet. Forskningen skall bedrivas i projektform. Projekten skall
vara viktiga för skolområdet och lärarutbildningen samt ha ett betydande
inslag av forskarutbildning för yngre lärarutbildade projektmedarbetare.
Dessa projekt kan med fördel ske i samarbete mellan olika ämnesom-
råden, t.ex. pedagogik, fysik och fysikdidaktik, men varje doktorands
institutionella hemvist måste vara klarlagd. Forskningsprojekten förutsätts
få en viss del av sina resurser från respektive högskola.

Forskningssatsningen understöds av de resurser som föreslås för lärarut-
bildares kompetensutveckling.

Se vidare avsnitt 5.3.2.1.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

138

Forskning om IT-pedagogik

Regeringens satsning om IT-pedagogik redovisas under avsnitt 5.8.

Genusforskning

Utöver vad som tidigare anförts om Tema Genus vid Linköpings universi-
tet föreslår regeringen att ett sekretariat för genusforskning inrättas vid
Göteborgs universitet.

Se vidare avsnitt 5.6.2.

Invandrare

Utöver vad som anförts ovan om resurser för forskning om svenska som
andra språk och utveckling av svenskundervisning för invandrare vid
Göteborgs universitet och Tema Etnicitet vid Linköpings universitet
redovisas regeringens överväganden om invandrare och den högre ut-
bildningen i avsnitt 5.7.

Konstnärligt utvecklingsarbete

Det konstnärliga utvecklingsarbetet är en mycket betydelsefull del av det
konstnärliga området och är nödvändigt för att garantera och höja grund-
utbildningens kvalitet.

Regeringen föreslår en förstärkning av resurserna för konstnärligt ut-
vecklingsarbete vid de konstnärliga högskolorna i Stockholm och vid
Lunds, Göteborgs och Umeå universitet samt Högskolan i Luleå.

Se vidare avsnitt 5.3.2.3.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

139

5.5.2 Universitetsbegreppet

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Regeringens förslag: Det statliga lärosäte

- som har en grundutbildning och forskning som är väl etablerad
och av god vetenskaplig kvalitet,

- som har en tillräcklig omfattning av grundutbildningen och
utbildning inom ett antal ämnesområden,

- som har en tillräcklig omfattning av forskningsverksamheten och
forskning inom ett antal ämnesområden,

- som har goda infrastrukturella förutsättningar (bibliotek m.m.)
för att bedriva grundutbildning och forskning,

- som har goda internationella kontakter inom grundutbildning och
forskning,

- och som uppfyller kraven för att självständigt inrätta professurer
och att utfärda doktorsexamen,

skall kunna benämnas universitet.

Det ankommer på regeringen att besluta om användningen av be-
nämningen universitet.

Regeringens bedömning: Benämningen av Högskolan i Luleå bör
ändras till Luleå tekniska universitet.

Riksdagen har hittills beslutat vilka lärosäten inom den högre utbildningen
som har rätt att benämnas universitet. Regeringen har fastställt detta i
högskoleförordningen (1993:100). De kriterier som hittills har gällt är att
lärosätet är statligt, har rätt att utfärda doktorsexamen och att utbildning
och forskning bedrivs vid minst tre fakulteter. Linköpings universitet är
det lärosäte, inom Utbildningsdepartementets område, som senast erhöll
benämningen universitet år 1975. Detta skedde genom att riksdagen
underställdes förslag om en tredje fakultet, Tema, (prop. 1975/76:100, bet.
1975/76:UbU20, rskr. 1975/76:245) och att regeringen, efter riksdagens
behandling av frågan, beslutade om benämningen Linköpings universitet
(reg.besl. 1975-05-29). År 1977 bildades, genom en sammanslagning av
jordbrukets högskolor, Sveriges lantbruksuniversitet (prop. 1976/77:67,
bet. 1976/77:JoU17, rskr. 1976/77:247). Regeringen fattade beslut om
benämningen efter riksdagsbehandlingen av propositionen.

Högskoleverkets utredning: De tre rektorerna för högskolorna i Karlstad,
Växjö och Örebro överlämnade en promemoria till Utbildningsdeparte-
mentet ”Kriterier för benämningen universitet” den 16 januari 1995. I
denna promemoria framhåller rektorerna fem kriterier som särskilt viktiga
för universitetsbegreppet: en viss storlek (minst 6 000 studenter), grundut-
bildning inom minst tre fakulteter, forskning och forskarutbildning inom
minst två fakulteter, självständighet inom forskning och forskarutbildning
med rätt att inrätta professurer och rätt att utfärda doktorsexamen, ut-

140

bildning och forskning bedrivs i en sammanhållen fysisk miljö, (en tydlig
universitetstradition bör kunna identifieras) samt ”en realistisk utveck-
lingsplan präglad av entreprenörskap och entusiasm”.

På regeringens anmodan yttrade sig Högskoleverket över skrivelsen.
Högskoleverket framhöll bl.a. att ett universitet kan definieras som ett
lärosäte som bedriver grundläggande högskoleutbildning och forskarut-
bildning, inbegripet examination samt forskning. Verksamheten skall
dessutom ha en viss spännvidd. Högskoleverket menade vidare att en
högskola efter ansökan och kvalitativ prövning bör kunna få rätten att
utfärda doktorsexamen samt att benämnas universitet. Därutöver efterlyste
verket en fördjupad utredning för att närmare belysa frågorna om rätten
att bedriva forskarutbildning, utfärda doktorsexamen samt möjligheten till
fasta forskningsresurser.

Den 18 december 1995 gav regeringen uppdraget till Högskoleverket att
utreda frågorna om fasta forskningsresurser, rätten att bedriva forskar-
utbildning och att utfärda doktorsexamen. Högskoleverket har i utred-
ningen Kriterier för benämningen universitet (Högskoleverkets rapport-
serie 1996:12 R) redovisat uppdraget.

Rätten att utfärda doktorsexamen innebär enligt Högskoleverket en
ytterligare konsolidering av den vetenskapliga verksamheten utöver vad
som krävs för att få inrätta en professur. Om en högskola inom flera
områden har nått den nivå som erfordras för att ansvara för forskarut-
bildning bör, efter prövning, en fakultetsorganisation kunna etableras.
Denna högskola får då generell rätt att utfärda doktorsexamen, iicentiat-
och magisterexamen.

För att få inrätta fakulteter bör, enligt Högskoleverket, vissa villkor vara
uppfyllda. Högskolan skall kunna ansvara för att forskarutbildningen inom
flera mer eller mindre avgränsade vetenskapsområden har minst samma
kvalitet som liknande utbildning vid högskolor med fakultet.

Detta innebär att det för ett vetenskapsområde bl.a. skall finnas ett
rimligt rekryteringsunderlag för forskarutbildningen, att det förutom
professorer skall finnas andra lärare med doktors- och docentkompetens
samt att forskarutbildningen skall ha ett långsiktigt stöd från angränsande
vetenskapsområden inom högskolan. Högskolan skall ha goda ekonomiska
och infrastrukturella förutsättningar för att bedriva vetenskaplig verksam-
het, väl fungerande ämnesinstitutioner skall finnas och de fasta forsk-
ningsresurserna skall vara av en viss omfattning för att kunna garantera
oberoende och långsiktighet.

Högskoleverket föreslår att benämningen universitet ges den högskola
som bedriver utbildning och forskning inom flera större vetenskapsom-
råden. Utslagsgivande bör vara bredden i studiemiljön vid högskolan.

För att göra det möjligt för en högskola att benämnas universitet före-
slår Högskoleverket att staten anslår medel för en utvecklingsplan för
vissa mindre och medelstora högskolors uppbyggnad av fakultet och
forskarutbildning.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

141

12 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 6

Skäl för regeringens förslag och bedömning: Internationella jämförelser
visar att det inte finns någon självklar definition eller användning av
begreppet universitet. Begreppet universitet används för att beteckna
enheter av olika storlek och omfattning. Begreppet används i internatio-
nella sammanhang på skiftande sätt. Det gemensamma är emellertid att
enheterna har en betydande grad av självständighet i grundutbildning,
forskarutbildning och forskning.

Regeringen anser det naturligt att en statlig högskola, som har en grund-
utbildning och forskning som är väl etablerad och av god kvalitet, som
har en tillräcklig omfattning av grundutbildningen och utbildning inom ett
antal ämnesområden, som har en tillräcklig omfattning av forsknings-
verksamheten och forskning inom ett antal ämnesområden, som har goda
infrastrukturella förutsättningar (bibliotek m.m.) för att bedriva grundut-
bildning och forskning, som har internationella kontakter inom grundut-
bildning och forskning samt som uppfyller kraven för att inrätta professu-
rer och att utfärda doktorsexamen, skall kunna ansöka hos regeringen om
och efter prövning av Högskoleverket tilldelas rätten att använda benäm-
ningen universitet. De lärosäten som redan uppfyller de kriterier för
benämningen universitet, som regeringen föreslagit, såsom Kungl. Teknis-
ka högskolan och Karolinska institutet, och vars namn är välkända, kan
självfallet avstå från att ansöka om att få använda benämningen. Om de
emellertid önskar använda benämningen universitet kan regeringen i
sådant fall, utan hörande av Högskoleverket, besluta om detta.

Högskolan i Luleå har i sin anslagsframställning begärt att få anta
namnet Luleå tekniska universitet. Regeringen bedömer att högskolan i
och med de ovan föreslagna resursförstärkningarna väl uppfyller kraven
för att benämnas universitet och att högskolan inte behöver undergå
ytterligare prövning. Regeringen avser att genom en ändring i högskole-
förordningen tilldela Högskolan i Luleå namnet Luleå tekniska universitet.

Med de resursförstärkningar som i det följande föreslås för de mindre
och medelstora högskolorna (avsnitt 5.5.3) bör det vara möjligt för vissa
av dem att inom en snar framtid kunna uppfylla kriterierna för benäm-
ningen universitet.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

142

5.5.3 Forskning vid mindre och medelstora högskolor

Regeringens förslag: De mindre och medelstora högskolorna samt
Lärarhögskolan i Stockholm och Idrottshögskolan i Stockholm skall
tilldelas kraftigt ökade och permanenta forskningsresurser. Dessa
skall fritt kunna disponeras av respektive högskola så att högskolan
kan utveckla forskningen under eget ansvar.

Ansvaret för fördelning av den s.k. rörliga resursen för lärare vid
de mindre och medelstora högskolorna skall övertas av dessa hög-
skolor inom ramen för deras forskningsresurser.

Regeringens bedömning: De mindre och medelstora högskolornas
forskningskontakter med näringsliv samt med universitet och hög-
skolor med fakultet bör fördjupas. Dessa kontakter bör redovisas i
högskolornas årsredovisningar.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Utredningar: Forskningsfinansieringsutredningen föreslår i betänkandet
Forskning och pengar (SOU 1996:29) en ökning om sammanlagt 80
miljoner kronor av anslaget till forskning vid de mindre och medelstora
högskolorna så att detta bättre skall kunna balansera de externa medlen.
Fördelningen föreslås ske med hänsyn till volymen av externa medel,
exklusive särskilda medel från länsstyrelserna. En eventuell ytterligare
ökning bör enligt utredaren fördelas efter ansökan i likhet med resurstill-
delningen för samarbete i nätverk mellan mindre och medelstora högsko-
lor samt universitet och högskolor med fasta forskningsresurser eller för
forskningssamverkan mellan mindre och medelstora högskolor och nä-
ringslivet.

Betänkandet har remissbehandlats. Flertalet mindre och medelstora
högskolor framhåller att summan 80 miljoner kronor är alldeles för låg
och flera kritiserar de föreslagna fördelningsmodellema.

Utredningen för uppföljning av 1993 års högskolereform, RUT 93, har
i sitt slutbetänkande Reform och förändring (SOU 1996:21) framhållit att
fördelningen av fakultetsmedel, s.k. rörlig resurs, till lärarna vid de mind-
re och medelstora högskolorna inte fungerar tillfredsställande. Denna
fördelning får i regel endast en summarisk behandling i respektive fakul-
tetsnämnd. Samtidigt finns, enligt utredningen, vid de mindre och medel-
stora högskolorna inga organ som kan svara för den vetenskapliga kvali-
tetsprövning som måste ägnas användningen av forskningsmedel. Ut-
redningen framhåller dessutom att det inom överblickbar tid inte kommer
att vara möjligt att ge alla lärosäten fakultetsanslag och ansvar för forskar-
utbildning.

Betänkandet har remissbehandlats. Inga särskilda synpunkter har in-
kommit i denna fråga.

143

Skälen för regeringens förslag: Anslagen till forskningsstöd)ande
åtgärder vid mindre och medelstora högskolor har successivt ökat. Resur-
serna för de direkta forskningsstödjande åtgärderna vid de mindre och
medelstora högskolorna uppgår läsåret 1995/96 (12 månader) till cirka 75
miljoner kronor. Dessutom finns två tidsbegränsade resurser för forsk-
ningen vid dessa högskolor; dels för samarbete i nätverk mellan mindre
och medelstora högskolor samt universitet och högskolor med fasta forsk-
ningsresurser (40 miljoner kronor per år 1993/94-1995/96) och dels för
forskningssamverkan mellan mindre och medelstora högskolor och nä-
ringslivet (40 miljoner kronor per år 1994/95- 1995/96). Lärarhögskolan
i Stockholm förfogar över forskningsresurser, drygt 8 miljoner kronor,
som anvisas inom Stockholms universitets fakultetsanslag. Storleken av
dessa samlade resurser, cirka 163 miljoner kronor, är dock mindre än 3 %
av de totala fakultetsanslagen.

Uppbyggnad av forskning är ett långsiktigt åtagande som kräver ut-
hållighet. I budgetpropositionen för år 1995/96 (prop. 1994/95:100, bil.
9) uttalade regeringen sin avsikt att ytterligare förstärka resurserna till
forskning vid de mindre och medelstora högskolorna samt att omvandla
dessa medel till permanenta forskningsresurser.

Ökade forskningsresurser

Omfattningen av utbildningen vid de mindre och medelstora högskolorna
har ökat markant under senare år. Antalet helårsstudenter mer än för-
dubblades mellan läsåren 1989/90 och 1994/95. De mindre och medelstora
högskolorna har också utvecklat nya utbildningar och skapat egna profiler
i utbildningsutbudet.

Även forskningen har gått starkt framåt vid de mindre och medelstora
högskolorna. Antalet doktorander och forskarutbildade lärare ökar stadigt;
läsåret 1994/95 fanns vid dessa högskolor sammanlagt närmare 800
doktorander och, omräknat till heltidstjänster, närmare 700 lärare med
doktorsexamen. Högskolorna har dessutom med framgång lyckats få
externa medel till sin forskningsverksamhet. Vid dessa högskolor finns nu
goda miljöer för forskning. Forskningen har stor betydelse även för grund-
utbildningens kvalitet och för lärarnas kompetensutveckling.

År 1994/95 fanns sammanlagt 29 professurer placerade vid de mindre
och medelstora högskolorna men inrättade vid högskolor med fakultet.
Sedan den 1 juli 1995 har de mindre och medelstora högskolorna möjlig-
het att ansöka hos Högskoleverket om att få inrätta professurer; de första
ansökningarna har behandlats av verket. Sammanlagt har Högskoleverket
givit tillstånd till inrättandet av tio professurer vid Högskolan i Örebro,
sju vardera vid högskolorna i Karlstad och Växjö samt en professur vid
vardera Högskolan i Kalmar, Mitthögskolan och Mälardalens högskola.
Mitthögskolan har senare ansökt om ytterligare 23 professurer, Högskolan
i Karlskrona/Ronneby om tio professurer, Högskolan i Halmstad om sju
professurer och Idrottshögskolan i Stockholm om en professur.

De mindre och medelstora högskolorna har en växande betydelse för det
regionala näringslivet, för tekniköverföring och forskningsinformation,

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

144

men också för rekryteringen till högre utbildning och tillgången till kvali-
ficerad arbetskraft i regionen. Umeå, Linköping och Luleå är goda histo-
riska exempel på den stora betydelse framväxten av högskolor har för den
regionala utvecklingen. Högskolans regionala betydelse har tidigare be-
handlats i denna proposition, avsnitt 5.2.

En profilering av högskolornas forskningsprogram är nödvändig för att
inom utvalda områden uppnå tillräcklig kompetens. Det är vaije högskolas
ansvar att utveckla sin profil så att forskningsresurserna utnyttjas optimalt
med hänsyn till högskolans förutsättningar. De mindre forskningsmiljöerna
kan många gånger bättre stimulera till samverkan över ämnesgränserna
och har ofta ett större samarbete med det omgivande samhället. Informa-
tionstekniken gör det möjligt för en mindre eller medelstor högskola att,
inom sina profilområden, befinna sig vid den internationella forsknings-
fronten.

De mindre och medelstora högskolorna bör således inte eftersträva att
i det mindre formatet kopiera de stora universiteten.

En högskola skall också kunna välja att främst satsa på utbildningen;
det kan vara en konkurrensfördel att kunna redovisa en medveten priorite-
ring av grundutbildningen och en profil inom vissa utbildningsområden.

Regeringen föreslår att de mindre och medelstora högskolorna samt
Lärarhögskolan i Stockholm och Idrottshögskolan för år 1997 tilldelas
kraftigt förstärkta och permanenta forskningsresurser. Utöver nuvarande
resurser om sammanlagt 168 miljoner kronor (12 månader, 1997 års
prisläge) föreslås en förstärkning om 112 miljoner kronor för att utveckla
forskningen. Resurserna skall fritt disponeras av respektive högskola så
att denna kan utveckla forskningen under eget ansvar; det är givetvis
styrelsens och rektors ansvar att tillse att medlen för forskning fördelas
med beaktande av sedvanliga vetenskapliga kvalitetskriterier.

Vid fördelningen av medlen mellan högskolorna har regeringen bl.a.
tagit hänsyn till forskningens och grundutbildningens omfattning och samt
till antalet forskarutbildade lärare vid de olika högskolorna. Medlen har
beräknats under ett samlat anslag B 46. Forskning och konstnärligt ut-
vecklingsarbete vid vissa högskolor.

Nya universitet

1 den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5) föreslås ett ökat
statligt inflytande över de s.k. löntagarfondsstiftelsema. Regeringen anför
där att stiftelseförordnandena bör ändras och att ändringarna bör komma
till stånd med tillämpning av en ny bestämmelse i stiftelselagen, vilken
föreslås i propositionen Statliga stiftelser (prop. 1996/97:22). Regeringen
föreslår i förstnämnda proposition att riksdagen skall godkänna att riktlin-
jen för ändringarna skall vara att regeringen skall utse ledamöterna i
stiftelsernas styreslser. Därmed ökar möjligheterna till samordning mellan
stiftelsernas insatser och andra statliga insatser, främst inom forskningens
område. Enligt regeringens bedömning bör detta innebära att resurser kan
frigöras inom ramen för statens budget för vissa nysatsningar. Sålunda bör
vissa ändamål inom högskolesektorn som ligger inom stiftelsernas verk-

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

145

samhetsområden, t.ex. särskilda insatser inom forskarutbildning och
internationalisering, kunna förutses finansieras av stiftelserna och inte med
budgetmedel; de resurser som frigörs skulle bl.a. kunna förstärka de
permanenta forskningsresurserna för de mindre och medelstora högskolor-
na. I budgetpropositionen för år 1998 finns då förutsättningar för att
föreslå en särskild satsning på forskningen vid vissa mindre och medel-
stora högskolor.

Om dessa ytterligare resurser kan ställas till förfogande, har några av de
medelstora högskolorna förutsättningar att få självständig rätt att inrätta
professurer, att få utfärda doktorsexamen samt därmed att kunna ansöka
om att få benämnas universitet. Efter en prövning enligt de kriterier som
redovisas i föregående avsnitt skulle några av dessa högskolor kunna ges
ställning som universitet före år 2000.

Rörlig resurs fördelas ur de permanenta forskningsresurserna

Med anledning av propositionen Universitet och högskolor - frihet för
kvalitet (prop. 1992/93:1, bet. 1992/93:UbU3, rskr. 1992/93:103) före-
skrev riksdagen att den s.k. rörliga resursen vid varje fakultet skall för-
delas i proportion till antalet lärare även vid mindre och medelstora
högskolor inom fakultetens ansvarsområde. I budgetpropositionen för år
1995/96 (prop. 1994/95:100, bil. 9) uttalade regeringen sin avsikt att se
över förutsättningarna för denna fördelning. Universiteten och högskolorna
med fakultet har den 1 mars 1996 lämnat in redovisning av fördelningen
av den rörliga resursen. Av redovisningarna samt av betänkandet Reform
och förändring (SOU 1996:21) framgår att fördelningen till lärare vid de
mindre och medelstora högskolorna ofta inte fungerar tillfredsställande.

Med de ökade och permanenta forskningsresurser som föreslås i denna
proposition kommer de mindre och medelstora högskolorna själva att
kunna ta ansvar för sina lärares forskning. Liksom högskolor med fakultet
har de mindre och medelstora högskolorna ansvaret för hur forsknings-
resurserna används och det är därför naturligt att de även ansvarar för att
en rörlig resurs för högskolans lärare avsätts och fördelas. Fakulteternas
ansvar att fördela rörlig resurs till lärare vid de mindre och medelstora
högskolorna bör därför upphöra.

Regeringen avser att i regleringsbrev lämna föreskrifter om att medel
för rörlig resurs till lärare vid de mindre och medelstora högskolorna i
stället skall avsättas från respektive högskolas forskningsresurser.

Kontakter med näringsliv samt med universitet och högskolor med fakultet
Kontakter med näringsliv samt med universitet och högskolor med fakul-
tet är naturligtvis värdefulla och nödvändiga både för forskningens kvali-
tet och för forskningens nyttiggörande. Samarbetet med universitet och
högskolor med fakultet samt med näringslivet bör därför vidmakthållas
och fördjupas. Dessa kontakter bör redovisas i högskolornas årsredovis-
ningar.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

146

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

TABELL 16.5.1

ÖVERSIKT: MINDRE OCH MEDELSTORA HÖGSKOLORS FORSKNINGSRESURSER
(MILJONER KR, 1997 ÅRS PRISLÄGE)

HÖGSKOLA	I9S6- (UmLh.I			REFORM 1997	TOTAL NfVÅ 1997	REFORMER		TOTAL NIVÅ 1999”
HÖGSKOLA	ALLMÄNT	NÅTV»4N0	SUMMA	REFORM 1997	TOTAL NfVÅ 1997	1998”	1999”	TOTAL NIVÅ 1999”
Karlstad	10.3	6.4	16.7	13.3	30.0	21,0	11.0	62.0
Växjö	9.5	1.4	10.8	19.2	30.0	21.0	11.0	62.0
Örebro	9.1	0.5	9.6	20.4	30.0	21.0	11.0	62.0
Mitthögskolan	11.9	6.2	18.1	11.9	30.0	21.0	11.0	62.0
Borås	3.8	1.4	5.2	1.0	6.2	1.0	1.0	8.2
Oalarna	4.0	17.9	21.9	0.0	21.9	0.0	0.0	21.9
Gävle/Sandviken	4.0	6.7	10.8	1.0	11.8	1.0	0.0	12.8
Halmstad	.3.8	9.3	13.1	4.9	18.0	1.0	0.0	19.0
Kalmar	4.0	3.5	7.5	10.5	18.0	1.0	0.0	19.0
Karlskrona/Ronneby	2.5	14.0	16.5	1.5	18.0	1.0	0.0	19.0
Kristianstad	3.6	0.0	3.6	2.0	5.6	1.0	0.0	6.6
Skövde	3.7	6.2	9.9	0.0	9.9	0.5	0.0	10,4
Trollhättan/Uddevalla	2.3	1.1	3.4	2.0	5.4	0.5	0.0	5.9
Maiardalen	4.2	5.2	9.4	8.6	18.0	1.0	0.0	19.0
Södertörn	0.0	0.0	0.0	11.0	11.0	0.0	0.0	11.0
Idrottshögskolan	2.2	0.6	2.8	0.5	3.3	1.0	0.5	4.8
lärartiögskolan	8.3	0.0	83	4.0	123	1.0	0.5	13.8
Summa:	87.2	80.5	167,7	111,8	279.5	94.0	46,0	419,5

•) Oats allmänna forsknmgsstödjande resurser och dels resurser för nätverk med universitet resp, samarbete med industnn.

Förutsätter samorönmg med stiftelsemedlen för den samlade forskningsfinansieringen.

•••) De nya högskolorna i Malmö och pä Gotland tillkommer.

147

5.5.4 Forskarutbildning

Forskarutbildningen är av central betydelse för högskolan. Doktorander
utför en stor del av forskningen och deltar även i viss mån i undervis-
ningen. Forskarutbildningen skall också tillgodose rekryteringsbehovet av
disputerade högskolelärare. Under kommande år kommer detta behov att
växa, dels på grund av expansionen av grundutbildningen, dels till följd
av ökande pensionsavgångar.

En väl fungerande forskarutbildning av hög kvalitet är viktig inte bara
för högskolan. Forskarkompetens i företagen är utomordentligt betydelse-
full för det svenska näringslivets konkurrenskraft. Forskningsintensiva
företag, t.ex. inom läkemedelsindustrin och elektronikindustrin, är ofta
mycket framgångsrika. Genom forskningsprojekt som doktorander ge-
nomför i samverkan med näringslivet främjas utbyte av vetande och
metoder och företagen kan rekrytera vetenskapligt skolad personal. Sådant
samarbete främjar också skapande av kontaktnät mellan högskolan och
näringslivet. Det är också önskvärt med fler forskarutbildade i den offent-
liga sektorn och andra delar av samhället för att tillföra verksamheten
ökad kompetens.

Det är därför angeläget att examinationen i forskarutbildningen fortsätter
att öka. År 1994/95 utfärdades drygt 1500 doktorsexamina, vilket kan
jämföras med drygt 1000 år 1989/90. Andelen kvinnor bland de doktors-
examinerade ökade från 27 % år 1989/90 till 33 % år 1994/95. Antalet
utfärdade doktorsexamina vid de större fakulteterna under senare år samt
andelen kvinnor redovisas närmare i avsnitt 5.1.1.

Den föreskrivna studietiden för doktorsexamen är fyra år men forskar-
studierna tar i genomsnitt sju år i anspråk. Det är önskvärt att en forska-
rutbildning kan avslutas inom rimlig tid, eftersom de enskildas möjligheter
att finna arbete efter avlagd examen därmed ökar. Långt utdragna eller
avbrutna studier innebär också att samhällets resurser utnyttjas ineffektivt.

Det finns en rad problem med forskarutbildningens utformning och
effektivitet, framför allt inom de humanistiska, teologiska och samhällsve-
tenskapliga fakulteterna. Det gäller långa studietider, låg examinations-
frekvens och hög ålder vid disputationen. Doktoranderna vid dessa fakul-
teter uppvisar bruttostudietider om i medeltal drygt tio år och de nyblivna
doktorernas ålder är vanligen hög; för humanister ligger genomsnittsåldern
på 43,5 år. En allvarlig indikation på problemen är att mindre än en
femtedel av dem som under ett antal år på 1970-talet antogs till forskarut-
bildning vid dessa fakulteter hade disputerat efter 13 års forskarstudier.

Handledningen är kanske den viktigaste delen inom forskarutbildningen
och behöver ägnas ökad uppmärksamhet. Den fungerar ofta väl men har
på vissa håll stora brister. Det är en angelägen uppgift för Högskoleverket
att ta initiativ till en översyn av handledningen och utbildningen av hand-
ledare. Många lärosäten har gjort avsevärda insatser på området men
erfarenheterna bör kunna samlas och bearbetas på nationell nivå.

En god studiefinansiering är av största betydelse för framgångsrika och
effektiva doktorandstudier. Det nuvarande systemet är inte tillfredsställan-
de. En särskild utredare, knuten till Utbildningsdepartementet, redovisar
en översyn av studiefinansieringen och vissa andra frågor inom forskarut-

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

148

bildningen samt förslag till förändringar i rapporten Studiefinansiering och
examina i forskarutbildningen (Ds 1996:35). Rapporten remissbehandlas
för närvarande. Vissa frågor som behandlas i rapporten har anknytning till
högskolans tjänsteorganisation för lärare, som för närvarande utreds.

Ytterligare ett antal rapporter om forskarutbildningen har lagts fram på
senare tid. Högskoleverket har bl.a. genomfört en utvärdering av forskar-
utbildningen inom det språkvetenskapliga området. Riksrevisionsverket
har presenterat en studie om effektiviteten inom forskarutbildningen vid
de samhällsvetenskapliga fakulteterna.

Frågor rörande forskarutbildningens utformning och studiefinansieringen
för doktorander kommer att behandlas i en proposition som regeringen
avser att förelägga riksdagen år 1997.

5.6 Jämställdhet och genusforskning

5.6.1 Jämställdhet inom högskolan

Det råder en stor obalans mellan könen i den akademiska världen. På
grundutbildningssnivå är många utbildningar starkt kvinno- respektive
starkt mansdominerade. Inom forskarutbildningen finns inget kvinno-
dominerat faktultetsområde men flera mansdominerade. I tjänstehierarkin
slutligen finns det genomgående få kvinnor på de högre nivåerna. Detta
medför att utbildningens och forskningens kvalitet blir lidande.

Med anledning av propositionen Jämställdhet mellan kvinnor och män
inom utbildningsområdet (prop. 1995/96:164, bet. 1995/96:UbU18, rskr.
1995/96:405) har en rad åtgärder vidtagits i syfte att skapa en jämnare
könsfördelning bland högskolans studenter, lärare och forskare. Åtgärder-
na redovisas i avsnitt 3.7 i den forskningpolitiska propositionen Forskning
och samhälle (prop. 1996/97:5).

I jämställdhetspropositionen anmälde regeringen att för varje lärosäte
kommer procentmål att ställas upp för andelen kvinnor bland nyrekrytera-
de professorer. Regeringen avser att i en proposition år 1997 förelägga
riksdagen förslag om en ny organisation för högskolans lärartjänster
(avsnitt 5.11). Den nya tjänsteorganisationen kommer att öka högskoleled-
ningarnas möjligheter att påverka rekryteringen. Konkreta procentmål
kommer därför att läggas fram först i samband med denna proposition. I
avvaktan på detta bör lärosätena intensifiera sitt arbete med att utjämna
obalansen mellan kvinnor och män på olika nivåer. För att bättre kunna
uppnå framtida rekryteringsmål bör högskolorna se över och förbättra
villkoren för kvinnor, såväl inom grundutbildning och forskarutbildning
som under den fortsatta akademiska karriären.

Hösten 1995 var endast 8 % av rikets professorer kvinnor, vilket dock
är en ökning från 7 % året före. Andelen kvinnliga professorer varierar
kraftigt mellan universiteten, beroende bl.a. på vilka fakulteter de har.
Andelen är vid universitetet i Stockholm 15 %, i Göteborg 10 %, i Lund
9 %, i Umeå 7 %, i Linköping 6 % och i Uppsala 4 %. Vid Sveriges lant-
bruksuniversitet är andelen 9 %. Bland fackhögskoloma har Karolinska
institutet 7 %, Kungl. Tekniska högskolan 1,5 % och Högskolan i Luleå

1,4 % kvinnliga professorer.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

149

Hinder för kvinnor att göra vetenskaplig karriär bör särskilt analyse-
ras. Under år 1996 har två studier lagts fram om meritvärdering vid tjäns-
tetillsättningar. I rapporten Värdering av kvinnors respektive mäns meriter
vid tjänstetillsättning inom universitet och högskolor (Ds 1996:14) redovi-
sas en undersökning av tillsättningsärenden vid fyra fakulteter under
perioden 1982-1994. I den andra studien - Peer reviewers favor males -
analyseras tillsättningarna av forskarassistenttjänster vid Medicinska forsk-
ningsrådet år 1995. Se vidare avsnitt 3.7 i propositionen Forskning och
samhälle (prop. 1996/97:5).

Arbetsgruppen för jämställdhet inom högre utbildning och forskning
(JÄST-gruppen) har granskat högskolornas fördjupade anslagsframställ-
ningar för perioden 1997-1999. JÄST-gruppen konstaterar att det finns en
betydande spännvidd vad gäller kvaliteten i lärosätenas behandling av
jämställdhetsfrågoma. I några fall har frågorna behandlats ambitiöst och
med en genomtänkt analys; framställningen från Högskolan i Karlstad är
ett exempel på detta. Ofta saknas dock all analys av det slag som rege-
ringen efterfrågat i direktiven. Endast några få lärosäten har följt direkti-
ven att lämna förslag till procentmål avseende andelen kvinnor bland
nyrekryterade professorer under den kommande planeringsperioden. En
brist i många anslagsframställningar är dessutom att statistiken över
personal och studenter inte är uppdelad på kvinnor och män.

JÄST-gruppen har sommaren 1996 överlämnat två skrivelser till Utbild-
ningsdepartementet med förslag till jämställdhetsåtgärder, bl.a. ändringar
i högskolelagen och högskoleförordningen. Förslagen bereds f.n. i rege-
ringskansliet.

Forskningsfinansieringsutredningen presenterade sitt betänkande Forsk-
ning och pengar (SOU 1996:29) i mars 1996. Där påtalas att kvinnor
generellt får lägre externa forskningsbidrag än män och att varken ålder
eller tjänstestruktur kan förklara detta. Det är angeläget att detta anmärk-
ningsvärda förhållande uppmärksammas av forskningsråden och Hög-
skoleverket.

Strävan att nå en jämnare könsfördelning bland studenterna är grund-
läggande för jämställdhetsarbetet. På grundutbildningsnivån är könsför-
delningen i vissa fall mycket sned. År 1994/95 utgjorde kvinnorna 87 %
av studenterna inom vård- och omsorgsutbildningar och 75 % inom lärar-
utbildningarna. Inom vissa andra utbildningar är andelen kvinnor däremot
mycket låg; i civilingenjörsutbildningarna var exempelvis bara 20 % av
studenterna kvinnor.

För att ytterligare markera vikten av en utveckling mot en jämnare
könsfördelning inom grundutbildningen har regeringen infört ett nytt
moment i utbildningsuppdraget för den kommande treårsperioden. Samt-
liga lärosäten som har naturvetenskapliga och tekniska utbildningar skall
vidta åtgärder för att öka andelen kvinnor inom dessa utbildningar. Mot-
svarande uppdrag, syftande till att öka andelen män, ges till berörda
lärosäten när det gäller lärar- och vårdutbildningar.

Regeringens utbildningssatsningar avser till stor del naturvetenskapliga
och tekniska utbildningar. Ett antal projekt som bl.a. har som mål att öka
rekryteringen av kvinnliga studenter till dessa områden bedrivs med stöd
av Högskoleverket genom Rådet för grundläggande högskoleutbildning.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

150

Vidare har regeringen avsatt medel för ett utvecklingsprojekt inom hög-
skoleingenjörs- och civilingenjörsutbildningarna vid Linköpings universi-
tet. I projektet ingår att analysera utbildningarna och efterföljande yrkesliv
i ett jämställdhetsperspektiv (se avsnitt 5.3.2.2).

På forskarutbildningsnivån har könsfördelningen inom olika fakultets-
områden blivit jämnare på senare år. Skillnaderna är dock fortfarande
stora mellan fakulteterna. Budgetåret 1994/95 svarade kvinnorna för 33 %
av samtliga avlagda doktorsexamina. I avsnitt 5.1.1 redovisas könsför-
delningen bland nyexaminerade doktorer vid de större fakulteterna.

5.6.2 Genusforskning

Regeringens förslag: Ett sekretariat för genusforskning inrättas.
Medel tillförs Göteborgs universitet för detta ändamål.

Centrum/forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning ges
utökade medel. Utöver de åtta centrum som hittills fått medel till-
kommer Jämställdhetscentrum i Karlstad.

Resurser för åtgärderna har beräknats under respektive lärosätes
anslag.

Regeringens bedömning: Linköpings universitet ges medel för
inrättande av ett nytt tema - tema Genus.

Kvinnohistoriska samlingarna vid Göteborgs universitet har förut-
sättningar att fungera som nationellt ansvarsbibliotek för kvinno-,
mans- och genusforskning. Resurser för detta ändamål har beräknats
under Kungl. bibliotekets anslag.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Genusforskning har
inte bara inomvetenskaplig betydelse utan ger också värdefulla nya infalls-
vinklar på annan forskning och främjar på sikt jämställdheten. Regeringen
föreslår i denna proposition att betydande belopp avsätts för att stimulera
genusforskningen. Resurser för åtgärderna har beräknats under respektive
lärosätes anslag. En mer utförlig bakgrund till förslagen finns i avsnitt 3.7
i propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5).

Det finns behov av ett organ med uppgift att utreda, skapa opinion,
stimulera och informera om genusforskning. Regeringen föreslår att ett
sekretariat skapas för detta ändamål. Sekretariatet bör förläggas till Göte-
borgs universitet och ges ställning som en självständig inrättning. Genom
denna placering bör en ömsesidigt förstärkande effekt kunna uppnås
mellan sekretariatet och de Kvinnohistoriska samlingarna vid universitetet.
Resurser för sekretariatet om 5 miljoner kronor har beräknats under an-
slaget B 6. Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning.

Centrum/forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning har en bred
verksamhet med tyngdpunkt på tvärvetenskaplig forskning och utbildning.
Det är angeläget att denna verksamhet kan fortsätta och utvecklas. Rege-

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

151

ringen föreslår att sammanlagt 8,4 miljoner kronor, en förstärkning med
cirka 1,5 miljoner kronor, ges till de åtta centrum/forum som hittills fått
medel. Dessutom föreslås att 350 000 kronor anvisas till Jämställdhets-
centrum i Karlstad. Medel har beräknats under anslagen för respektive
högskolor.

Vid Linköpings universitet har det länge funnits en vital kvinno- och
genusforskning. Den temaorganiserade forskningsmodellen ger i många
fall ett bredare perspektiv på metoder och forskningsobjekt än den kon-
ventionella, ämnesinriktade forskningen. Regeringen föreslår att 4,9 miljo-
ner kronor tillförs universitetet för uppbyggnad av ett nytt tema - tema
Genus (avsnitt 5.5.1). Medel har beräknats under anslaget B 12. Linkö-
pings universitet: Forskning och forskarutbildning.

Kvinnohistoriska samlingarna vid Göteborgs universitetsbibliotek är
sedan 25 år Sveriges dokumentationscentral för kvinnoforskning. De är
unika genom sin storlek och har förutsättningar att fungera som nationellt
ansvarsbibliotek för kvinno-, mans- och genusforskning. För detta ända-
mål har 0,5 miljoner kronor beräknats under anslaget D 13. Kungl. biblio-
teket.

Utöver de satsningar som ovan redovisats föreslår regeringen att medel
för 18 tjänster med inriktning mot genusforskning, inklusive sex pro-
fessurer, ställs till disposition under anslaget D 19. Särskilda utgifter för
forskningsändamål (avsnitt 7). Totalt har 9 miljoner kronor beräknats för
ändamålet.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

152

5.7 Invandrare och den högre utbildningen

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Regeringens bedömning: Universitet och högskolor bör ta hänsyn
till att studenter som har invandrat kan behöva särskilt stöd.

Universitet och högskolor bör även ansvara för att stödundervis-
ning i svenska vid behov anordnas.

Lärarhögskolan i Stockholm bör särskilt öka rekryteringen av stu-
denter med invandrarbakgrund.

Södertörns högskola och den nya högskolan i Malmö bör få en
mångkulturell profil.

Universitet och högskolor bör vid behov anordna särskild komplet-
terande utbildning för personer med utländsk akademisk utbildning.

Förslag har lämnats om resurser till Göteborgs universitet för forskning
om svenska som andra språk och utveckling av svenskundervisning för
invandrare (avsnitt 5.5.1).

Som planeringsförutsättning för 1998 bör gälla att Linköpings universi-
tet tilldelas resurser för ett nytt tema, Tema Etnicitet (avsnitt 5.5.1).

Skälen för regeringens bedömning: Högskolan skall på alla sätt bidra
till kampen mot rasism, antisemitism och främlingsfientlighet. Högskolan
skall stärka de många kulturer som i dag finns i det svenska samhället.
Universitet och högskolor skall ta hänsyn till att studenter som har in-
vandrat kan behöva särskilt stöd. Det är viktigt att ta tillvara den kompe-
tens som invandrare tillför landet. De personer, som har invandrat till
Sverige, är inte någon homogen grupp när det gäller utbildningsnivån,
men det finns en stor grupp invandrare med akademisk utbildning.

Inom högskolans grundläggande utbildning var höstterminen 1993 cirka
6 % av studenterna utländska medborgare. Siffran inkluderar gäststuden-
ter. Därtill kommer studenter från hem där ena eller båda föräldrarna har
invandrat.

År 1994 invandrade 974 personer med forskarutbildning. Ungefär en
tredjedel av de invandrade forskarutbildade är kvinnor, vilket innebär ett
relativt sett större nettotillskott av kvinnliga än manliga forskare.

I forskarutbildningen var cirka 16 % av de registrerade doktoranderna
utländska medborgare läsåret 1993/94. Samma läsår hade 18 % av de
nyantagna doktoranderna och 19 % av de examinerade doktorerna ut-
ländsk grundexamen.

Regeringen föreslår nu en rad åtgärder för att underlätta för studenter
som har invandrat att framgångsrikt slutföra eller komplettera sin akade-
miska utbildning.

153

Stödundervisning i svenska

Att behärska svenska språket är en nödvändig förutsättning för att ta sig
in och verka i det svenska samhället.

Invandrarpolitiska kommittén har föreslagit att en basutbildning med en
eller två terminers svenska m.m. inrättas vid universitet och högskolor
med efterfrågan på sådan utbildning. Målgruppen skulle vara invandrade
studenter och nyligen invandrade med behörighet att läsa på högskolan.

Enligt regeringens mening bör särskilda basutbildningar för invandrare
undvikas. Sådana innebär en förlängning av utbildningstiden och därmed
ökade kostnader för den enskilde. I stället bör universitet och högskolor
ansvara för att stödundervisning i svenska för studenter som har invandrat
anordnas vid behov.

Vid Göteborgs universitet finns forskning och utveckling av under-
visningen av svenska som andraspråk. Vid universitetet bedrivs även
tvärvetenskaplig forskning och utvecklingsarbete kring teoretiska och
praktiska mångkulturella frågeställningar. Regeringen föreslår därför att
Göteborgs universitet (avsnitt 5.5.1) tilldelas särskilda medel för forskning
om svenska som andra språk och utveckling av undervisningen av svens-
ka för invandrare budgetåret 1997.

Lärarutbildning

Om alla bam gavs möjligheter att också möta lärare med utländsk bak-
grund, skulle skolan kunna bli en miljö där kulturell mångfald förverkli-
gas enligt läroplanens målskrivningar. Få av lärarutbildama, lärarstuden-
tema och lärama i skolan har invandrarbakgrund. Detta gäller särskilt för
grundskolans lärare. Det är därför viktigt att ansträngningar görs för att
öka andelen studerande i lärarutbildningen med ursprung i andra kulturer
än den svenska.

Pedagogkonventet är en frivillig sammanslutning av ansvariga för
lärarutbildningarna vid landets universitet och högskolor. Pedagogkon-
ventet vill få universiteten och högskolorna att bättre utnyttja den kulturel-
la mångfald som finns, genom att t.ex. bredda hemspråksläramas använd-
barhet i och utanför skolan, utnyttja och sprida erfarenheter från mång-
kulturella skolor, underlätta för dem som kommer hit med utländska
lärarutbildningar att arbeta i den svenska skolan, locka flera svenskut-
bildade med bakgrund från eller intresse av andra kulturer än den svenska
att bli lärare och skapa metoder för att utveckla lärarutbildningens kul-
turella mångfald för alla.

Av denna anledning har regeringen, efter ansökan från Lärarhögskolan
i Stockholm, fattat beslut om särskilda medel för rekryteringsstöd och
insatser för lärarstudenter med invandrarbakgrund med början vårterminen
1997.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

154

Mångkulturella profiler vid vissa lärosäten

Ett viktigt område är utbildning med inriktning mot invandrings- och
segregationsfrågor. De nya högskolorna, Södertöms högskola och Högsko-
lan i Malmö, förlagda till regioner med många invandrare föreslås få en
mångkulturell profil både vad gäller utbildning och forskning.

Regeringen planerar att föreslå att Linköpings universitet från och med
budgetåret 1998 erhåller medel för tema Etnicitet.

Aspirantutbildning

Riksdagen har för budgetåret 1995/96 anvisat medel för en särskild teore-
tisk och praktisk utbildning som i första hand vänder sig till arbetslösa
personer med utländsk akademisk utbildning. Syftet med utbildningen är
att underlätta inträdet på arbetsmarknaden samtidigt som personernas
kompetens tas tillvara. Med anledning av förslag i propositionen om
tilläggsbudget till statsbudgeten budgetåret 1995/96 (prop. 1995/96:105)
har riksdagen beslutat att denna utbildning får fortsätta under läsåret
1996/97. Medel för 1 200 platser under de sista sex månaderna av bud-
getåret 1995/96 har anvisats. Medel för att fullfölja denna utbildning
under vårterminen 1997 har beräknats under berörda universitets och
högskolors anslag.

Regeringen anser att universitet och högskolor inom ramen för tilldelade
anslag i fortsättningen bör ansvara för att särskild teoretisk och praktisk
utbildning för arbetssökande personer med utländsk akademisk utbildning
anordnas vid behov. Arbetsmarknadsmyndigheterna skall vara behjälpliga
vid anskaffning av praktikplatser. Universitet och högskolor skall i övrigt
beakta de särskilda behov som studenter med invandrarbakgrund kan ha.

5.8 Informationstekniken - högskolans roll

Högskolans betydelse för utvecklingen av informationstekniken i samhället
Den högre utbildningen och forskningen är av avgörande betydelse för att
utveckla användningen av informationstekniken i samhället. Informa-
tionstekniken påverkar dessutom både forskningen och utbildningen inom
högskolan. En viktig uppgift för högskolan är därför att genom sin forsk-
ning bidra till utvecklingen av den nya tekniken och att utbilda dem som
skall svara för denna utveckling i framtiden, att visa på möjligheter när
det gäller användningen av IT i olika verksamheter samt att främja an-
vändningen av IT inom högskola och samhälle.

Svenska forskare deltar aktivt inom många informationstekniska om-
råden, som exempelvis utvecklingen av Internet. Stora resurser satsas på
forskning om och utveckling av IT av universitet och högskolor, forsk-
ningsråd, sektorsorgan och andra forskningsfinansiärer. En betydande del
av detta forsknings- och utvecklingsarbete bedrivs i samarbete med nä-
ringslivet.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

155

Universitet och högskolor finns i alla delar i landet och har stor be-
tydelse för den regionala utvecklingen. De har en central ställning och är
i många fall den största arbetsplatsen på orten. Högskolan besitter allmänt
en hög och bred kompetens inom de informationstekniska områdena och
bör därför utgöra en kontaktpunkt för kvalificerad IT-användning i regio-
nen.

I högskolans uppgift bör ingå att fungera som stödpunkt för det om-
givande samhället vad gäller användningen av IT och utnyttjande av den
infrastruktur som finns uppbyggd inom högskoleväsendet. Högskolan bör
vidta nödvändiga åtgärder för att etablera kontakter med det kringliggande
samhället i dessa frågor. Detta bör ske genom att det vid varje universitet
och högskola skapas en resurs med uppgift att bl.a. hjälpa enskilda med-
borgare, småföretagare, representanter för olika yrkesgrupper m.fl. att hitta
den information eller de kontakter de kan behöva.

På så sätt öppnas nya möjligheter för olika grupper i samhället att effek-
tivt kunna utnyttja den kompetens och de resurser som högskolorna i
regionerna besitter. Högskolan har här ett särskilt ansvar att göra infor-
mationstekniken lika tillgänglig för kvinnor som för män. Högskolorna
kan även spela en mer aktiv roll inom utbildning, folkbildning och kultur
genom bredare samverkan med olika utbildningsanordnare och bibliotek,
allteftersom dessa ansluts till Internet. Samarbetet med forskningsbiblio-
tek, arkiv, museer osv. bör utökas.

Under de senaste åren har en mycket snabb utveckling skett när det
gäller IT-baserad forskningsinformation. Samtidigt ifrågasätts i allt högre
grad den traditionella synen på forskningsinformation som en process där
vetenskapen enkelriktat ger information till samhället. Forskningsinforma-
tion i ett modernt kunskapssamhälle bör vara en interaktiv process mellan
flera samverkande intressenter.

Användare av den kunskap som finns inom universitet och högskolor
återfinns bland allmänheten, i näringslivet - inte minst småföretagen -
och inom yrkesgrupper i den offentliga sektorn.

Särskilda satsningar

Regeringen har nyligen lagt fram propositionen Åtgärder för att bredda
och utveckla användningen av informationsteknik (prop. 1995/96:125, bet.
1995/96:TU19, rskr. 1995/96:282), med förslag till mål för en nationell
IT-strategi. Propositionen anger ett handlingsprogram för att bredda och
utveckla användningen av informationsteknik. Riksdagen har bifallit
förslagen i propositionen. Särskilda satsningar skall ske på följande om-
råden inom Utbildningsdepartementets ansvarsområde.

Högskolornas handlingsprogram

Universitet och högskolor kommer att i allt högre utsträckning få ta emot
studenter som vuxit upp med ny teknik såväl i hemmet som i skolan. Det
kommer att ställas höga krav på att högskolan förmår att utnyttja IT på

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

156

ett ändamålsenligt sätt inom forskning och utbildning, inte minst inom Prop. 1996/97:1
distansutbildningen. IT bör användas i större utsträckning av högskolans Utgiftsområde 16
lärare som ett hjälpmedel för att höja utbildningens kvalitet. Både inom
traditionell utbildning och utbildning på distans bör IT prövas för att
modernisera utbildningen. Det är därför angeläget att högskolans lärare
erbjuds möjlighet att öka sin kompetens med avseende på IT och dess
möjligheter inom undervisningen. Många universitet och högskolor har
redan i dag utarbetat strategier för ökad IT-användning i sina olika verk-
samheter och erbjuder nätverksanslutning till sina studenter. Samtliga
högskolor bör utarbeta ett handlingsprogram för användningen av IT inom
utbildning och forskning.

Lärarutbildning

Lärarna har en nyckelroll för utvecklingen av IT-användning inom skol-
väsendet. Regeringen har därför nyligen genom en ändring i examens-
beskrivningen för lärarutbildningarna antagit ett särskilt IT-mål för dessa.
Från och med år 1998 skall samtliga studenter som avlägger lärarexamen
ha kunskaper om och egna erfarenheter av hur IT kan användas i under-
visningen. Berörda högskolor föreslås också ta initiativ till fortbildning av
lärare för att öka intresset för och kunskaperna om IT och dess använd-
ningsmöjligheter i skolundervisningen.

I den av Utbildningsdepartementet tillsatta Arbetsgruppen för översyn
av lärarutbildningarna (U 1995:B) har en diskussion förts om behovet av
att öka och fördjupa IT-användningen i skolan. Arbetsgruppens förslag
redovisas i denna proposition (avsnitt 5.3.2.1). Regeringen föreslog i
propositionen 1995/96:125 att 15 miljoner kronor skall anvisas för insatser
för lärarutbildare. Syftet är att säkerställa kompetens inom informations-
teknikområdet hos de examinerade lärama. Medel har beräknats under
anslaget B 45. Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m.
Regeringen avser att ge Högskoleverket i uppdrag att fördela medlen.

Pedagogisk användning av IT inom den högre utbildningen
Högskoleverket stöder redan genom Rådet för grundläggande högskoleut-
bildning utvecklingen av läromedel som utnyttjar IT, t.ex. multime-
diaprogram inom ett flertal ämnen. Då dessa multimediaprogram är myc-
ket dyrbara att framställa har nationella utvecklingsprogram skapats för
ändamålet inom ämnesområden som medicin och modema språk. För att
ytterligare främja denna pedagogiska förnyelse avser regeringen att anvisa
10 miljoner kronor för ändamålet. Medel har beräknats under anslaget
B 45. Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. Regeringen
eller det organ regeringen bestämmer bör besluta om fördelningen av
dessa medel.

157

13 Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 1. Del 6

Forskning inom IT-pedagogik

För att kunna möta de krav som IT-samhället ställer på lärarna krävs inte
enbart det tekniska kunnandet att använda datorer och nätverk som peda-
gogiska hjälpmedel i undervisningen. En förändrad inlärningssituation
medför behov av en pedagogik av annat slag än den traditionella. För att
ytterligare stärka lärarutbildningen avser regeringen därför att avsätta
särskilda forskningsresurser inom ämnet pedagogik med inriktning på
användning av IT i undervisningen. Medel har beräknats under anslaget
B 45. Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. Beslut om
fördelning av dessa medel bör fattas av regeringen eller det organ rege-
ringen bestämmer.

Forskningsinformationssystem

Regeringen har i ovan nämnda proposition prop. 1995/96:125, föreslagit
att ett nationellt forskningsinformationssystem skall utvecklas som utnytt-
jar Internet och är avsett för allmänhet, skolor m.fl. Denna fråga kommen-
teras ytterligare i den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5).

SUNET

Regeringen har i prop. 1995/96:125 redogjort för den utvidgade använd-
ningen av SUNET. Denna fråga behandlas vidare under anslaget B 47.
SUNET samt i den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5,
avsnitt 3.10).

Bibliotekens roll

Regeringen ser biblioteksväsendet med de statliga, kommunala och lands-
tingskommunala biblioteken som en enhetlig och samverkande resurs.
Forskningsbibliotekens villkor och det sätt på vilket de integreras i hög-
skolans verksamhet ses som väsentliga i regeringens forsknings- och
utbildningspolitik. Detta synsätt kommer till uttryck i den forsknings-
politiska propositionen.

Högskolorna måste mot bakgrund av det växande antalet studenter, det
pedagogiska förnyelsearbetet och den snabba IT-utvecklingen satsa på sina
bibliotek. Informationskompetens och bättre resurser för självstyrt lärande
har en stor betydelse för utbildningens kvalitet. Det är därför angeläget att
högskolestyrelserna noga följer utvecklingen på IT-området och beaktar
den i sina prioriteringar.

Informationstekniken har på många sätt underlättat tillgängligheten och
tillgången på information och det är av största vikt att nya hinder av
ekonomisk eller praktisk natur inte uppstår.

Studenter som deltar i distansutbildning skall ha samma rätt till god
biblioteksservice som andra studenter. Nya former för biblioteksservice

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

158

till distansstuderande, gärna i samarbete med andra högskolor, högskole-
bibliotek och folkbibliotek, bör prövas. I detta sammanhang är det viktigt
att särskilt folkbibliotekens förutsättningar för samarbete med högskole-
biblioteken beaktas.

Regeringen har i den forskningspolitiska propositionen behandlat frågor-
na om uppdrag till Kungl. biblioteket att utveckla LIBRIS och om utveck-
lingsstöd till berörda folkbibliotek i samband med anslutningen av dem
till SUNET.

Distansutbildning

Regeringen har under de senaste åren anvisat särskilda medel för att
utveckla och främja genomförande av distansutbildning. Särskilda bidrag
har oftast givits till universitet och högskolor som genom samarbete i
nätverksform har kunnat erbjuda kurser i grundläggande högskoleutbild-
ning för ungdomsstuderande.

I framtiden kommer en allt större andel av befolkningen att under sitt
arbetsliv återkommande behöva fortbilda sig eller söka en ny utbildning
på högskolenivå. Distansutbildning är här en mycket användbar under-
visningsform och bör ytterligare utvecklas med hjälp av den nya informa-
tionstekniken.

Utbildningsformen gör högskolan lättare tillgänglig för stora befolk-
ningsgrupper som under olika perioder av sitt liv inte har möjlighet att
helt lämna sin hemort eller sitt arbete. Distansutbildning kan därför på ett
betydande sätt bidra till förbättrad jämlikhet vad gäller tillgång till uni-
versitets- och högskolestudier. Distansutbildning blir även internationellt
sett en allt vanligare och allt mer omfattande undervisningsform på alla
stadier i utbildningssystemet.

Universitet och högskolor bör i framtiden ansvara för utveckling och ge-
nomförande av distansutbildning utan särskilda stödåtgärder från stats-
makternas sida. Det är sålunda av stor vikt att universitet och högskolor
prioriterar utveckling och genomförande av utbildningar på distans.

Den förnyelse som utbildningsformen möjliggör bör kunna effektivisera
undervisningen. Genom den volymökning vad avser antalet studerande
som undervisningsformen kan medföra bör denna också kunna leda till
höjd prestationsgrad och därmed ett bättre resultat för högskolorna i fråga
om ersättningsnivåer.

Mot bakgrund av bl.a. den snabbt utvecklade informationstekniken
tillsatte regeringen våren 1995 en särskild utredare med uppdrag att
föreslå en samlad strategi för den framtida organisationen och använd-
ningen av distansmetoder i utbildningen. Distansutbildningskommittén
(U 1995:07) skall avge sitt slutbetänkande i maj 1998. De förslag som då
läggs fram skall bl.a. basera sig på de erfarenheter som inhämtats från
drygt 90 försöksprojekt vilka drivs inom ramen för kommitténs verksam-
het.

Den informationstekniska utvecklingens betydelse för högskolan har fo-
kuserats på grundläggande utbildning i de flesta sammanhang under
senare år men detta betyder inte att den är mindre viktig för forskningen.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

159

Forskarsamhället har tvärtom länge legat långt framme när det gäller att
utveckla och utnyttja informationstekniken. Det är av största betydelse att
nya forskningsmiljöer kan växa upp oberoende av närhet till stora etable-
rade forskningscentra. Vid en mindre eller medelstor högskola kan kvalifi-
cerad forskning äga rum med hjälp av IT oberoende av omedelbar närhet
till forskningsbibliotek, arkiv, nationella och internationella föreläsare.
Erfarenhetsutbyte med forskande kolleger inom och utom landet kan ske
i samma utsträckning som i de etablerade forskningsmiljöerna, globalt
utnyttjande av forskningsresultat och material kan äga rum i samma
omfattning som vid de större lärosätena.

5.9 Högskolans tredje uppgift

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Regeringens förslag: Högskolan skall i ökad utsträckning samverka
med det övriga samhället. Detta föreslås bli högskolans tredje upp-
gift vid sidan om utbildning och forskning. Regeringen föreslår en
ändring i högskolelagen med denna innebörd.

Skälen för regeringens förslag: Högskolan har två huvuduppgifter -
utbildning och forskning. Enligt 1 kap. 2 § högskolelagen (1992:1434)
ingår i forskning och utveckling att sprida kännedom om verksamheten
samt om hur sådana kunskaper och erfarenheter som har vunnits i verk-
samheten skall kunna tillämpas. Denna formulering är alltför snäv. Enligt
regeringens mening bör lärosätenas kontakter med det övriga samhället
öka och fördjupas och kraven på lärosätena behöver härvid skärpas. Rege-
ringen anser att detta bör komma till uttryck i högskolelagen.

Högskolans tredje uppgift bör vara att samverka med det omgivande
samhället och informera om sin verksamhet. Uppgiften bör omfatta sprid-
ning av forskningsinformation, samverkan med det omgivande samhället
för att utveckla högskolans utbildning och forskning samt att högskolan
skall vara till direkt nytta för allmänheten. Uppgiften skall genomföras
inom ramen för högskolans ordinarie resurser. Det bör samtidigt under-
strykas att en ökad samverkan med näringslivet och övriga samhällssekto-
rer inte får inskränka forskningens frihet. Enligt högskolelagen gäller som
allmänna principer att forskningsproblem får fritt väljas, forskningsmeto-
der får fritt utvecklas och forskningsresultat får fritt publiceras. Det är
också angeläget att villkoren för samverkan inte resulterar i att viktiga
forskningsresultat inte kommer forskningen eller samhället till godo.

Information om och spridning av forskningsresultat

Genom att sprida såväl nationella som internationella forskningsresultat
kan universitet och högskolor bidra till ett förbättrat nyttiggörande av
kunskapen. Universitet och högskolor har en viktig roll i att medverka till
förändringar och att hitta nya lösningar på t.ex. produktionstekniska och

160

arbetsorganisatoriska problem. Utredningen om nyttiggörande av forsk-
ningsresultat (NYFOR) efterlyser i sitt betänkande Samverkan mellan hög-
skolor och näringsliv (SOU 1996:70) ett klart mandat till högskolan att
samverka med näringslivet och andra samhällssektorer och föreslår att det-
ta slås fast i högskolelagen.

Det är enligt regeringens mening angeläget att forskningsinformation får
en så bred spridning som möjligt. Det är därför önskvärt med en ökad rör-
lighet mellan högskolan och det övriga arbetslivet för att öka utbytet av
information. Regeringen anser att fler forskarutbildade bör anställas i olika
verksamheter i samhället.

Frågan om forskningsinformation har utförligt behandlats i den forsk-
ningspolitiska propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5).
Där behandlas även NYFOR-utredningens betänkanden (SOU 1996:70
och SOU 1996:89), remissinstansernas synpunkter samt regeringens
ställningstaganden. I den forskningspolitiska propositionen behandlas även
andra rapporter angående olika aspekter av högskolans samverkan med det
omgivande samhället. Bland dessa kan nämnas en lägesrapport från
kommittén för omstrukturering och förstärkning av industriforskningsin-
stituten (KOFI), University-industry relationships (arbetsrapport nr 6 inom
ramen för RUT-93:s översyn av 1993 år universitets- och högskolereform)
samt RRV:s rapporter Spridning av forskningsresultat (RRV 1996:53),
Högskolans samverkan med näringslivet (RRV 1996:56) och Bisysslor
inom universitet och högskolor (RRV 1995:45). De frågor som tas upp är
bl.a. undantaget för högskolans lärare i lagen om rätten till arbetstagares
uppfinningar och kommersialisering av uppfinningar och forskningsresul-
tat.

Enligt regeringens bedömning kommer omkring hälften av varje årskull
i framtiden att någon gång studera vid universitet eller högskola. Det är
dock väsentligt att universitet och högskolor även samverkar med perso-
ner som inte har studerat eller har för avsikt att studera vid högskolan.
Forskare bör vara aktiva inom folkbildningen och på ett populärveten-
skapligt sätt redogöra för de senaste forskningsrönen i samarbete med
skolor, museer, fackförbund etc. Regeringen anser att sådana verksamheter
bör utvecklas. Högskoleverket kommer därför att få i uppdrag att genomfö-
ra ett projekt syftande till ett erfarenhetsutbyte inom området.

Högskolans utbildning och forskning

En fortsatt utbyggnad av de mindre och medelstora högskolorna är avsedd
att bl.a. främja högskolans tredje uppgift. En väl avvägd fördelning av
lärosäten över hela landet ökar högskolans möjligheter till kontakter med
omvärlden. Varje universitet och högskola och den kunskap de besitter
har stor betydelse för den regionala utvecklingen och för rekrytering av
högutbildad arbetskraft till regionens företag. Väl utvecklade kontakter
utanför den akademiska världen är nödvändiga för att högskolan skall
kunna utforma utbildning och forskning efter hela samhällets behov. Hög-
skolan är också för sin egen utveckling beroende av influenser utifrån. En
god kontakt med det övriga arbetslivet ger högskolans forskare insyn i de

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

161

aktuella problem och frågeställningar företag och andra organisationer har
och ökar därmed forskningens möjligheter att besvara angelägna frågor.
Universiteten och högskolorna bör därför spela en större roll som motta-
gare av erfarenheter och problem utifrån. En modell för ömsesidigt utbyte
av kunskap mellan forskare och arbetsliv är s.k. forskningscirklar t.ex.
med fackliga företrädare. Där kan forskningsresultat föras ut samtidigt
som forskare ges impulser och får del av erfarenheter.

Samarbete med det övriga arbetslivet underlättar studenternas förbe-
redelser för arbetslivet och förutsättningarna för företagen att rekrytera
personer med adekvat utbildning. Ett exempel på en utbildning där arbets-
livet till och med tar ansvar för delar av själva utbildningen är den s.k.
COOP-utbildningen vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, som innebär
att teori och praktik varvas.

Det allt ökande behovet av återkommande utbildning för redan yrkes-
verksamma ställer krav på ökad samverkan mellan högskolan och det öv-
riga samhället. Fortbildning och vidareutbildning bör i ännu högre ut-
sträckning planeras och genomföras i samarbete med företag, myndigheter
och andra organisationer.

Direktnytta för allmänheten

En viktig del av den tredje uppgiften är att varje lärosäte informerar den
egna regionen om möjligheten att vända sig till högskolan för information
av olika slag. Storföretagen har ofta väl utvecklade kontakter med såväl
svenska som utländska lärosäten. Högskolan bör därför särskilt arbeta för
att underlätta för den egna regionens företag, framför allt för de mindre
och medelstora företagen, att utveckla sina kontakter med den akademiska
världen. Högskolan har kunskap om bl.a. EU, informationsteknologi och
forskningens resultat som är av stort värde för företag och organisationer.
Lärosätena har också en unik kontaktyta med andra delar av samhället och
med lärosäten utomlands. Högskolan bör därför avsätta resurser för att
sprida kunskap till regionens företag och för att underlätta för dessa att
själva vända sig till högskolan med sina frågor. Högskolan har ett ansvar
för att underlätta för såväl privatpersoner som företag och andra organi-
sationer att hitta fram till information.

Högskolans bibliotek har en viktig funktion när det gäller informations-
försörjningen till regionen. För folkbildningen är det därför väsentligt att
universitet och högskolor avsätter tillräckliga resurser för biblioteken och
att biblioteken även är öppna för allmänheten. I såväl den forsknings-
politiska propositionen (prop. 1996/95:5) som i den kulturpolitiska propo-
sitionen (prop. 1996/97:3) föreslår regeringen flera åtgärder rörande in-
formationsteknologi och bibliotek. Dessa åtgärder syftar till att skapa ett
avgiftsfritt nationellt bibliotekssystem som skall ge den informations-
sökande den information han eller hon behöver oavsett bostadsort. Lan-
dets universitets- och högskolebibliotek och det svenska universitets- och
högskoleväsendets gemensamma datanät (SUNET) har centrala roller i
denna strategi. Högskolan bör fungera som en stödpunkt för det omgivan-
de samhället vad gäller användningen av informationsteknik och nyttjande

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

162

av den infrastruktur som finns uppbyggd inom högskoleväsendet (avsnitt
5.8).

Rekryteringen av nya grupper till högskolan bör främjas. Varje lärosäte
bör aktivt verka för att stimulera intresset för högskolestudier i det egna
närområdet t.ex. genom direktsamarbete med grund- och gymnasieskolor.
Av särskild vikt är att detta sker bland grupper med svag studietradition
och i områden med låg utbildningsnivå. Detta är också ett viktigt inslag
i kampen mot arbetslösheten.

Erfarenheter visar på vikten av kontakt mellan högskolans och gym-
nasieskolans lärare. Genom besök på högskolan av samtliga elever vid
gymnasieskolan eller genom att unga högskolestudenter får i uppdrag att
informera eleverna vid den gymnasieskola där de själva har studerat får
gymnasieelever oavsett bakgrund en möjlighet att bekanta sig med hög-
skolan. Högskolan bör även bjuda in t.ex. värnpliktiga, arbetslösa och in-
vandrare till informationsträffar. Företag och fackliga organisationer på
orten bör engageras i rekryteringsarbetet genom att informera sina an-
ställda om de ökande kraven på kompetens och informera om fördelarna
med högre utbildning. Högskolan har ett särskilt ansvar att ta till vara den
kompetens studerande som har invandrat har samt att hjälpa och stödja
studenter med annat modersmål än svenska.

Högskolan bör vidare ta ett större ansvar för att motverka arbetslivets
uppdelning i kvinno- respektive mansdominerade yrken. Det innebär att
lärosätena måste anstränga sig ytterligare för att i samband med rekryte-
ring bryta uppdelning i kvinno- och mansdominerade utbildningar. Det är
av stor vikt att fler kvinnor väljer att studera teknik och att fler män
studerar inom lärar- och vårdutbildningarna.

Särorganisationer under universitet och högskolor

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Regeringens förslag: Den affärsdrivande verksamheten vid Uppsala
Datacentral (UDAC) skall avvecklas genom försäljning eller på
annat lämpligt sätt. Riksdagen bemyndigar regeringen att vidta nöd-
vändiga åtgärder för denna avveckling.

Skälen för regeringens förslag: Genom Riksrevisionsverkets granskning
och på andra sätt har framgått att det har förekommit att statliga universi-
tet och högskolor utan statsmakternas tillstånd har använt statliga medel
för att bilda bolag och stiftelser och i dem driva verksamhet med anknyt-
ning till högskolan. Enligt 9 kap. regeringsformen ankommer det emeller-
tid på riksdag och regering att besluta om användningen av statliga medel.
Av detta följer att myndigheter under regeringen inte utan statsmakternas
tillstånd får använda statliga medel till att bilda aktiebolag eller till annat
engagemang i privaträttsliga associationer. Det har från statsmakternas
sida ett flertal gånger uttalats att ett sådant förfarande inte kan accepteras
(se t.ex. prop. 1992/93:100 bil. 1 s. 93 f.).

163

Regeringen har låtit kartlägga förekomsten av olika privaträttsliga enga-
gemang under universitet och högskolor. Av kartläggningen framgick att
de flesta engagemang ingåtts utan att tillstånd från statsmakterna inhäm-
tats. Regeringen har den 29 februari 1996 uppdragit åt universitet och
högskolor att ompröva sina engagemang och komma in med utredningar
som visar att eventuella kvarstående engagemang överensstämmer med
bl.a. de riktlinjer som angivits i riksdagens beslut om former för statlig
verksamhet (prop. 1995/96:61, bet. 1995/96:LU7, rskr. 1995/96:79). Redo-
visningarna skall ha inkommit till regeringen senast den 1 september
1996.

I detta sammanhang har Uppsala universitet inlämnat en redovisning av
verksamheten vid Uppsala Datacentral (UDAC), som är en del av univer-
sitetet. UDAC har en affärsdrivande del som huvudsakligen säljer datapro-
dukter och datatjänster till universitet och högskolor, samt till företag och
organisationer inom den offentliga sektorn. Den affärsdrivande verksam-
heten särredovisas med egen resultat- och balansräkning. Därmed är den
affärsdrivande verksamheten särskild från myndighetsdelen inom UDAC.
Den affärsdrivande verksamheten vid UDAC, som är en del av Uppsala
universitet, bedrivs i konkurrens med dataföretag på marknaden. Verksam-
heten kan knappast betraktas som en angelägenhet för staten. UDAC har
även kritiserats för att vara konkurrenshämmande eftersom verksamheten
bedrivs inom myndighet. Av universitetets redovisning framgår att den
affärsdrivande delen av verksamheten vid UDAC har nått en sådan om-
fattning och inriktning att kundkretsen i allt väsentligt kommit att ligga
utanför universitets- och högskolesektorn. Tjänsteproduktionen är likartad
med andra dataföretag på marknaden. Verksamhetens inriktning och
omfattning har tagit sådana former att den inte längre är att betrakta som
ett statligt åtagande och inte ska bedrivas inom myndigheten. Olika alter-
nativ för avveckling, genom försäljning eller på annat sätt av den affärs-
drivande delen av UDAC skall utredas.

5.10 Internationellt samarbete

Den högre utbildningen och forskningen kännetecknas av ett omfattande
internationellt samarbete. Samarbetet bedrivs på alla nivåer. De svenska
universiteten och högskolorna har egna bilaterala samarbetsavtal med
lärosäten över hela världen. Forskare samarbetar även inom ramen för
internationella organisationer såsom European Science Foundation, där de
svenska forskningsråden är medlemmar. Multilateralt samarbete på ut-
bildnings- och forskningsområdena med medverkan av regerings- och
myndighetsföreträdare sker inom ramen för bl.a. EU, CERN, Europarådet,
OECD och Nordiska ministerrådet. Det internationella forskningssamarbe-
tet behandlas närmare i forskningspropositionen (Forskning och samhälle,
prop. 1995/96:5, avsnitt 3.13).

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

164

5.10.1 EU-samarbete inom högre utbildning

Det europeiska multilaterala samarbetet när det gäller högre utbildning
sker framför allt inom ramen för EU:s utbildningsprogram Sokrates.
Svenska universitet och högskolor har även bilaterala avtal och andra
kontakter med europeiska universitet utanför de nätverk som finansieras
av EU.

Sokrates är ett sammanhållet program för hela utbildningsväsendet -
från förskola till högskola. Programmet genomförs under perioden 1995 -
1999 och har en budget om 6,7 miljarder kronor.

Delprogrammet Erasmus inom Sokrates-programmet finansierar framför
allt studentutbyte men även olika aktiviteter som främjar den europeiska
dimensionen inom undervisningen vid de deltagande ländernas lärosäten.
Antalet svenska studenter som med hjälp av Erasmus-stipendier studerar
vid universitet och högskolor i andra EU-länder har ökat kontinuerligt och
uppgick läsåret 1994/95 till 2 800. Antalet utländska Erasmusstipendiater
vid svenska lärosäten uppgick samma år till cirka 2 200.

Fr.o.m. läsåret 1997/98 kommer nya samarbetsformer att tillämpas inom
Erasmus-programmet. Bidrag kommer att knytas till avtal som sluts
mellan ett lärosäte och EU-kommissionen (s.k. institutional contracts) till
skillnad från hittills, då varje ämnesnätverk inom universitet och högsko-
lor haft separata avtal med kommissionen. Inom ramen för dessa kontrakt
kommer stöd att ges för vissa nya slag av samarbetsprojekt, såsom ge-
mensam utveckling av kursplaner på olika nivåer. Ett annat nytt inslag i
Erasmus-programmet är stödet till samarbetsprojekt som bedrivs av uni-
versitet och högskolor i ämnen av gemensamt intresse, s.k. tematiska
nätverk.

Erasmus-programmet, som funnits som ett självständigt program i
åtskilliga år innan det integrerades i det övergripande Sokrates-program-
met, får bedömas vara en mycket värdefull och framgångsrik del av det
europeiska samarbetet. Programmet har på ett väsentligt sätt medverkat
till att stimulera det europeiska studentutbytet och samverkan mellan
universitet och högskolor i Europa. Betoningen på ömsesidighet ger en
balans i samarbetet. Programmets struktur med avtal mellan institutioner,
framöver mellan lärosäten, leder till att kontaktvägar och nätverk skapas
på många olika nivåer och ämnesområden.

Bland EG-projekt inom den högre utbildningen utanför Sokrates-pro-
grammet kan nämnas ett flerårigt pilotprojekt rörande metoder för kvali-
tetsutvärdering, som avslutades år 1995. Projektet har för svensk del
kommit lämpligt i tiden och kunnat utnyttjas i det pågående nationella
utvecklingsarbetet på området.

Avtal om utbildningssamarbete mellan EU och USA respektive EU och
Canada har trätt i kraft år 1996. Samarbetet är inriktat på högre utbildning
och eftergymnasial yrkesutbildning.

EU:s utbildningssamarbete med länder i Central- och Östeuropa samt
med republikerna i det forna Sovjetunionen bedrivs till stor del inom
ramen för programmet Tempus, som ingår i EU:s särskilda biståndspro-
gram för dessa stater. Sverige prioriterar sådana Tempus-projekt som
berör lärosäten i Östersjöområdet.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

165

Tempus-programmet är nu inne i sin andra fas, som skall avslutas år
1998. EU-kommissionen har emellertid föreslagit att programmet skall
förlängas till år 2000.

Sveriges deltagande i Tempus har hittills inte finansierats via den svens-
ka medlemsavgiften till EU, såsom fallet är med övrigt utbildningssamar-
bete, utan via ett särskilt anslag under åttonde huvudtiteln. För budgetåret
1997 har medel beräknats för redan påbörjade Tempus-projekt under
anslaget B 45. Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m.
Fr.o.m. den 1 september 1997 kommer Sveriges medverkan i Tempus att
helt finansieras via medlemsavgiften till EU.

Högre utbildning och forskning intar en viktig plats i de regionalpolitis-
ka utvecklingsprogram som bedrivs med finansiering från EU:s struktur-
fonder. I arbetet med de svenska programmen för perioden 1995-1999
deltar universitet och högskolor i respektive region mycket aktivt.

Övriga frågor

Sveriges medlemsskap i den Europeiska unionen (EU) har ökat behovet
av kvalificerade tolkar och översättare i de stora europeiska språken.
Sverige kommer under det första halvåret år 2001 att inneha ordförande-
skapet i EU. En översyn bör göras av behoven av tolkar och översättare,
dels utifrån medlemsskapet i EU, dels utifrån det kommande ordförande-
skapet.

5.10.2 Östersjösamarbete

Regeringen bedömer att samarbetet med länder inom Östersjöregionen är
av central betydelse för hela regionens utveckling. Universitet och hög-
skolor har, med bistånd av de medel som ställts till förfogande för samar-
bete inom detta område, utvecklat ett gott och omfattande bilateralt samar-
bete med länderna kring Östersjön. Regeringen avser att uppdra åt Hög-
skoleverket att utvärdera hur lärosätena har använt dessa medel och vilka
resultat som har uppnåtts under den senaste treårsperioden så att de nya
tillkommande resurserna kan användas på bästa sätt.

I satsningen på utbildnings- och forskningssamarbetet ingår även bland
annat lektorer i svenska språket som placeras vid utländska lärosäten av
Svenska institutet.

Regeringen har i propositionen En politik för arbete, trygghet och
utveckling (prop. 1995/96:25) föreslagit att medel skall avsättas för ett
intensifierat samarbete kring Östersjön under 1997-1999. En av huvudin-
riktningarna i satsningen är att uppmuntra svenska studenters studier i
Östersjöländerna och att uppmuntra baltiska, polska och ryska studenters
studier i Sverige. Beredningen angående fördelningen av dessa medel,
som uppgår till 100 miljoner kronor, pågår för närvarande.

Regeringen föreslår i denna proposition (avsnitt 5.10.4) att vissa medel
skall avsättas för svenska gästlärare/gästforskare bland annat i de baltiska
staterna.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

166

I denna proposition (avsnitt 5.5.1) föreslår regeringen även att medel
skall utgå för en professur i polska språket och litteraturen vid Stock-
holms universitet.

Vidare kommer den nystartade Södertörns högskola (avsnitt 5.4.2) bland
annat ha utbildning och forskning med inriktning mot länderna kring
Östersjön. Högskoleutbildningen på Gotland (avsnitt 5.4.3) har redan
verksamhet med denna inriktning.

För det fortsatta Östersjösamarbetet planeras en kraftsamling. Regering-
en har i propositionen Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år
2000 (prop. 1995/96:222) föreslagit att en 1 miljard kronor avsätts för att
ytterligare stärka samarbetet, bland annat kunskapsutbytet.

5.10.3 Nordiskt samarbete

Nordiska ministerrådet (utbildnings- och forskningsministrama) underteck-
nade den 3 september 1996 en överenskommelse om tillträde till högre ut-
bildning på samma villkor för utbildningssökande från de nordiska län-
derna. Överenskommelsen innebär också att länderna kalenderårsvis
betalar varandra viss ersättning för de studenter från det egna landet som
studerar i ett annat nordiskt land. Island har undantagits från denna be-
stämmelse.

Enligt överenskommelsen skall varje land betala ersättning för 75 % av
det antal studenter från det egna landet som läser i ett annat land. Den
årliga ersättningen per student är 22 000 danska kronor. Nordiska minis-
terrådet skall godkänna storleken av den ersättning vart och ett av de fyra
länderna skall betala. Betalningen mellan länderna skall avräknas som en
minskning eller ökning av deras andel av den årliga budgeten för Nordis-
ka ministerrådet.

Överenskommelsen träder i kraft efter det att samtliga undertecknande
länder har godkänt den, dock tidigast den 1 januari 1997.

Antalet studenter som kommer till Sverige från övriga nordiska länder
överstiger sedan lång tid tillbaka betydligt antalet svenska studenter som
väljer att läsa i ett annat nordiskt land. Efter den avräkning som ovan
nämnts kommer således den slutliga kostnaden för Sveriges andel av
Nordiska ministerrådets budget - att bli något lägre än vad som beräknats
under anslaget B 2. Nordiska ministerrådet under utgiftsområde 5 Utrikes-
förvaltning och internationell samverkan. Avräkningen sker emellertid i
efterhand och beloppet som skall komma Sverige till godo kan komma att
variera från år till år. Regeringen föreslår att beloppet från och med
budgetåret 1997 skall föras bort från anslaget B 2. Nordiska ministerrådet
som en besparing.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

167

5.10.4 Gästforskare/gästlärare utomlands

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Regeringens förslag: Som ett led i internationaliseringen av svensk
högre utbildning och forskning skall unga svenska akademiker med
lägst docentkompetens inom humaniora och samhällsvetenskap
beredas tillfälle att under två till tre år tjänstgöra vid ett utländskt
universitet.

Skälen för regeringens förslag: Det är ett svenskt intresse att kun-
skaperna om vårt land utökas, breddas och fördjupas. Undervisningen om
Sverige, svenska förhållanden och svenska språket har i många länder be-
skurits av ekonomiska skäl. Undervisningen i skandinavistik har under de
senare åren i allt större utsträckning kommit att omfatta andra områden
än rent språkliga, såsom samhälls- och kulturförhållanden. Det är därför
angeläget att forskare och lärare, främst med humanistisk och samhällsve-
tenskaplig inriktning, bereds möjligheter att verka vid utländska lärosäten.
De skall ha ett särskilt uppdrag att undervisa om Sverige, svenska för-
hållanden och svenska språket men skall i sin forskning och övrig verk-
samhet knytas till en lämplig institution vid det aktuella lärosätet. Därige-
nom kommer möjligheterna till fördjupade undervisnings- och forsknings-
kontakter mellan svenska och utländska forskare att väsentligt förbättras.

Det bidrag som regeringen föreslår avser att bekosta lönemedel för de
svenska forskama/lärama. De mottagande utländska universiteten skall
svara för övriga kostnader.

Regeringen avser att ge Svenska institutet uppdrag att närmare utforma
administrationen av bidragen för svenska gästforskare/gästlärare vid
utländska universitet. I uppdraget skall även ingå att utvärdera stödet.

Regeringen föreslår att ett belopp om 5 miljoner kronor för år 1997
anslås för 1997. Medlen har beräknats under anslaget B 45. Särskilda
utgifter vid universitet och högskolor m.m.

5.11 Organisatoriska frågor

Utredningen om uppföljningen av 1993 års högskolereform har i sitt
betänkande Reform och förändring (SOU 1996:21) bland annat behandlat
principer för tilldelning av resurser till forskning och forskarutbildning vid
universitet och högskolor samt vissa andra organisations- och lednings-
frågor.

Regeringen har tillkallat en särskild utredare med uppdrag att lämna
förslag om En förändrad tjänsteorganisation för lärare vid statliga univer-
sitet och högskolor (Dir. 1996:3). Uppdraget skall redovisas till regeringen
i december 1996.

Regeringen avser att under år 1997 återkomma till riksdagen beträffande
dessa frågor i en proposition om högskolans ledningsstruktur och tjäns-
teorganisation.

168

5.12 Anslagstekniska frågor m.m.

5.12.1 Anslagsberäkningar för universitet och högskolor

I det följande återfinns samlat per lärosäte de anslag som detta disponerar.
Ett nytt högskoleanslag har tillkommit, nämligen B 42. Södertörns hög-
skola: Grundutbildning. Resurser för forskning och forskarutbildning vid
de mindre och medelstora högskolorna samt för konstnärligt utvecklings-
arbete vid de konstnärliga högskolorna har beräknats under ett gemensamt
anslag B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
högskolor.

Anslagen för grundutbildning består av dels ett takbelopp, dvs. den
högsta möjliga ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer som
kan erhållas, dels ersättning för särskilda åtaganden, vilket dock inte alla
lärosäten erhåller. Utöver takbelopp och ersättning för särskilda åtaganden
inkluderar vissa lärosätens anslag dessutom ersättning för extraordinära
lånekostnader för investeringar i anläggningstillgångar.

Riksdagen har efter förslag av regeringen (prop. 1995/96:105, bet.
1995/96:UbU7, rskr. 1995/96:304 samt prop. 1995/96:150, bet.
1995/96:UbU7, rskr. 1995/96:194) beslutat att anvisa resurser för till-
fälliga utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl under hösten 1996.
Utbildningssatsningarna avser läsåret 1996/97 och resurser för dessa
tillfälliga utbildningssatsningar under vårterminen 1997 har beräknats för
berörda universitet och högskolor och ingår i respektive lärosätes takbe-
lopp. Detsamma gäller även resurser för de tillfälliga språkplatsema som
upphör efter utgången av budgetåret 1997. Medel för de s.k. NT-utbild-
ningama, som kommer att pågå under ett antal år framöver, har beräknats
inom ersättningen för särskilda åtaganden. Resurser för 15 000 nya platser
hösten 1997 (avsnitt 5.3.2) har beräknats under respektive universitets och
högskolas anslag och ingår i takbeloppen. För de lärosäten som erhållit
nya examensrätter har inga ytterligare resurser beräknats med anledning
av den tilldelade rätten.

De besparingar som riksdagen tidigare beslutat om av statsfinansiella
skäl (prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. 1994/95:UbU15, rskr. 1994/95:353)
uppgår till 526 miljoner kronor i 1997 års prisläge. Av dessa besparingar
har 391 miljoner kronor beräknats på grundutbildningsanslagen och 64
miljoner kronor på fakultetsanslagen. Resterande del av besparingarna har
gjorts genom minskade takbelopp för Karolinska institutet och de univer-
sitet som berörs av den tidigare beslutade dimensioneringsminskningen
avseende läkar- och tandläkarutbildningen (prop. 1993/94:150 bil. 8, bet.
1993/94:FiU20, rskr. 1993/94:456).

Besparingen på grundutbildningsanslagen innebär att dessa reduceras
med 4,7 procent med undantag för anslagsmedel till konstnärliga och
idrottsliga utbildningar som reduceras med hälften, dvs. 2,35 % (avsnitt
5.3.2.3).

Besparingen på fakultetsanslagen innebär att dessa reduceras med
1,15 %. Därtill kommer ytterligare en besparing motsvarande 0,85 % som
tas ut för att finansiera vissa reformer inom forskningen. Sammantaget in-
nebär detta att fakultetsanslagen har reducerats med 2 %.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

169

Besparingarna på grundutbildnings- och fakultetsanslagen har beräknats
på anslagen i deras helhet inklusive angivna resursökningar.

Utöver dessa besparingar har såväl grundutbildningsanslagen som
fakultetsanslagen reducerats med anledning av den nedan redovisade
justeringen av ersättning för hyror.

Såväl grundutbildnings- som forskningsanslagen har pris- och löneom-
räknats med 2,8 %.

Övriga anslagsförändringar framgår under respektive anslag.

För samtliga universitet och högskolor anges under respektive avsnitt
ett beräknat anslagsbelopp (i löpande priser) för åren 1998 och 1999.
Dessa anslagsbelopp är beräknade exklusive de av riksdagen beslutade
besparingarna för år 1998. De beslutade besparingarna för år 1998, som
för grundutbildningen uppgår till totalt 100 miljoner kronor i 1995/96 års
prisläge samt för forskningen uppgår till totalt 32 miljoner kronor i
1995/96 års prisläge, har beräknats under anslaget B 45. Särskilda utgifter
vid universitet och högskolor m.m. för år 1998. Regeringen avser åter-
komma i budgetpropositionen för budgetåret 1998 med förslag till hur
dessa besparingar skall fördelas på respektive lärosätes anslag.

I inledningen till utgiftsområde 16 har regeringen redovisat att en be-
sparing om 1 000 miljoner kronor skall tas ut budgetåret 1999. Denna
besparing redovisas nu rent beräkningstekniskt under anslaget B 48. Er-
sättningar för klinisk utbildning och forskning.

Regeringen genomförde i anslagsberäkningarna för de sista sex må-
naderna av budgetåret 1995/96 en nedjustering av medlen för lokalkost-
nader i anslagen med anledning av utvecklingen på hyresmarknaden.
Denna nedjustering kommer att fortsätta tills dess att medlen för lokal-
kostnader inom anslagen minskat med omkring 15 % i förhållande till
nivån budgetåret 1994/95.1 och med förslagen i denna proposition har två
tredjedelar av den totala nedjusteringen om cirka 425 miljoner kronor
skett. Regeringen avser att följa upp om en motsvarande faktisk minsk-
ning av hyreskostnaderna kommer att kunna uppnås i samband med att
universitet och högskolor omförhandlar sina hyresavtal.

Principen om full kostnadstäckning för externt finansierad verksamhet
vid universitet och högskolor har i praktiken inte tillämpats, framförallt
inte för verksamhet som betalas av andra statliga myndigheter och då
speciellt inte vad gäller lokalkostnader. I budgetpropositionen
1993/94:100, bil. 9, föreslog regeringen att medel skulle överföras från
universitet och högskolor till forskningsråden för att principen skulle
kunna tillämpas; förslaget bifölls av riksdagen. Regeringen föreslår nu att
medel motsvarande hälften (ca 60 miljoner kronor) av de beräknade
lokalkostnaderna för sektorsorganens verksamhet skall överföras från
universitet och högskolors anslag till utgiftsramarna för berörda sektorsor-
gan. Därmed har alla berörda myndigheter att följa principen om full
kostnadstäckning även vad gäller lokalkostnader.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

170

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

5.12.2 Justering av per capita-ersättningar

Regeringens förslag: Ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer skall för budgetåret 1997 vara:
Utbildningsområde	Ersättning för en helårsstudent (kr)	Ersättning för en helårsprestation (kr)
Humanistiskt, teolo- giskt, juridiskt, sam- hällsvetenskapligt	13 329	13 953
N aturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt, vård- 35 998		32 917
Odontologiskt	32 688	40 876
Medicinskt	43 978	57 678
Undervisnings-	25 754	32 622
Övrigt	30 241	26 039
Design	107 238	68 915
Konst	152 921	68 936
Musik	92 341	61 695
Opera	220 450	139 097
Teater	213 651	111 994
Media	216 090	183 822
Dans	149 850	87 375
Idrottsligt	78 478	38 137

Skälen for regeringens förslag: De ovan redovisade förändringarna av-
seende grundutbildningsanslagen innebär att ersättningsbeloppen för
helårsstudenter och helårsprestationer har räknats om på motsvarande sätt.
Samtliga ersättningsbelopp har således räknats upp med 2,8 % (pris- och
löneomräkning). Ersättningsbeloppen inom samtliga utbildningsområden
utom de konstnärliga och idrottsliga har reducerats med 5,08 %, varav

4,7 % avser den beslutade besparingen och 0,38 % avser hyresjusteringen.
Ersättningsbeloppen inom de konstnärliga och idrottsliga områdena har
reducerats med 2,73 %, varav 2,35 % avser besparingen och 0,38 % avser
hyresjusteringen. Ersättningsbeloppen inom utbildningsområdet Dans har
räknats upp med cirka 10 % i enlighet med vad som anförts under avsnitt

5.3.2.3 Konstnärliga utbildningar.

Regeringen har i september 1996 uppdragit åt Högskoleverket att följa
upp vissa delar av resurstilldelningssystemet för den grundläggande hög-

skoleutbildningen. Uppföljningen skall avse en översyn av dels nivåerna
för per capita-ersättningarna för olika utbildningsområden, dels om utbild-
ningsutbudet förskjutits från vissa typer av ämnesområden och kurser vars
kostnader är relativt höga. I uppdraget ingår att klargöra huruvida vissa
utbildningar missgynnas av det befintliga systemet. Högskoleverket skall
också enligt uppdraget föreslå vilka åtgärder som kan behöva vidtas för
att justera det befintliga systemet.

5.12.3 Anslagssystem

Universitet och högskolor har hittills anvisats medel i form av reserva-
tionsanslag. Från och med budgetåret 1993/94 är ersättningen från an-
slagen till grundläggande högskoleutbildning och forskning och forskarut-
bildning inte relaterade till de utgifter universiteten och högskolorna har
i sin verksamhet. Ersättningen från anslagen för grundläggande högsko-
leutbildning relateras till de prestationer som har utförts. Detta innebär att
den slutliga ersättningen för grundutbildning som universitet och högsko-
lor erhåller från statsbudgeten fastställs efter det aktuella budgetåret slut.

Regeringen har i propositionen Lag om statsbudgeten (prop.
1995/96:220) anfört att det är möjligt att för ytterligare några stora för-
valtningsområden övergå från att använda årliga reservationsanslag till att
i stället använda ramanslag för verksamheten. Från och med budgetåret
1997 kommer därför samtliga universitet och högskolor att anvisas medel
för grundläggande högskoleutbildning samt för forskning och forskarut-
bildning i form av ramanslag. Eftersom det nuvarande resurstilldelnings-
systemet innebär att universitet och högskolor erhåller ersättning från
grundutbildningsanslagen i relation till redovisade prestationer bör samma
principer gälla som hittills avseende anslagens utformning. Detta innebär
således att, i det fall ersättningen för redovisade helårsstudenter och
helårsprestationer understiger takbeloppet, mellanskillnaden redovisas som
ett anslagssparande. Om universitetet eller högskolan redovisar fler
prestationer än vad som kan ge ersättning inom takbeloppet kan sådana
överskjutande prestationer även fortsättningsvis sparas till följande bud-
getår, för att då berättiga till ersättning.

Den ordning som gällt under den första treårsperioden med det nya
resurstilldelningssystemet har bl.a. inneburit att möjligheten att fördela
prestationerna mellan åren har begränsats till treårsperioden. Eventuella
sparade prestationer eller outnyttjat takutrymme vid utgången av treårspe-
rioden har inte kunnat sparas till nästa treårsperiod. Motivet för denna
ordning var att skapa flexibilitet inom de treåriga utbildningsuppdragen.

Ett flertal universitet och högskolor har under den första treårsperioden
redovisat betydligt fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad som
kunnat ersättas inom beslutat takbelopp. Det finns en mängd förklaringar
till detta; bl.a. har osäkerheten inför det nya resurstilldelningssystemet
medfört att många universitet och högskolor gjort överintag. Därtill kom-
mer att arbetsmarknadssituationen medfört att universiteten och högskolor-
na valt att ge tillträde till fler studenter än de kunnat få ersättning för.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

172

Det är enligt regeringens uppfattning angeläget att universitet och
högskolor eftersträvar att planera antagningen av studenter med utgångs-
punkt från anvisat takbelopp. Stora överintag kan äventyra kvaliteten i
utbildningen och bör inte förekomma.

Det är vidare enligt regeringens uppfattning önskvärt att möjligheten att
spara prestationer respektive outnyttjat takutrymme mellan åren inte
begränsas till treårsperioden, utan att denna möjlighet löper kontinuerligt.
Behovet av flexibilitet och svårigheten att exakt planera antalet helårsstu-
denter och helårsprestationer hänger inte direkt samman med treårsperio-
derna. Därtill kommer att budgetåren fortsättningsvis kommer att påbörjas
och avslutas mitt under pågående läsår, vilket även gäller treårsperioderna.

Mot denna bakgrund medger regeringen dels att såväl helårsprestationer
som outnyttjat takbelopp (anslagssparande) bör kunna överföras från ett
budgetår till nästa fortlöpande utan begränsning till treårsperioden, dels
att helårsprestationer bör få sparas från ett budgetår till nästa, upp till ett
värde motsvarande 10 % av takbeloppet.

5.13 Utbildningsuppdragen för treårsperioden 1997-1999

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Regeringens förslag: Ett generellt utbildningsuppdrag fastställs för
universitet och högskolor vad gäller distansutbildning, fortbildning,
vidareutbildning, studenter med invandrarbakgrund, jämställdhet och
rekrytering.

Skälen för regeringens förslag: Samtliga universitet och högskolor ges
nya utbildningsuppdrag för perioden 1997-1999. Uppdragens inriktning
framgår i det följande samt under respektive universitets och högskolas
anslag. De slutliga uppdragen kommer att anges i regleringsbrev för
budgetåret 1997.

I likhet med vad som gällt för perioden 1993/94-1995/96 kommer
uppdragen för flertalet universitet och högskolor att bestå av examensmål,
styrning av utbildningsutbudets inriktning samt ett takbelopp för bud-
getåret 1997 och i förekommande fall särskilda åtaganden. Dessutom
tillkommer ett generellt utbildningsuppdrag vad gäller fortbildning, vidare-
utbildning, rekrytering, jämställdhet, distansutbildning och för studenter
med invandrarbakgrund.

Examensmål kommer att anges såväl för perioden 1997-1999 som för
perioden 2000-2002. Anledningen till att examensmål anges även för den
senare perioden är att det är genom förändrad antagning under perioden
1997-1999 som universitet och högskolor kan påverka antalet examinera-
de för den senare perioden.

Examensmålen omfattar följande yrkesexamina enligt högskoleförord-
ningen (1993:100): Grundskollärarexamen med inriktning mot under-
visning i årskurserna 4-9, gymnasielärarexamen, civilingenjörsexamen
samt apotekarexamen. Vad gäller generella examina anges examensmål
endast för magisterexamen.

173

14 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 6

Nedanstående tabell visar krav på sammanlagda antalet examina som
gäller för perioderna 1997-1999 samt 2000-2002 för samtliga universitet
och högskolor:

Examensmål

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Examen	1997-1999	2000-2002
Magisterexamen	14 500	18 100
Civilingenjörsexamen	11 000	12 300
Grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9	4 500	5 110
Gymnasielärarexamen	3 700	4 040
Apotekarexamen	280	350

Den styrning av utbildningsutbudet som gällt för innevarande treårspe-
riod har i utbildningsuppdragen uttryckts i form av högsta antal helårs-
prestationer inom ett utbildningsområde eller en grupp av utbildningsom-
råden som kan ge ersättning.

För perioden 1997-1999 avser regeringen att styra utbildningsutbudets
inriktning på följande sätt. För de utbildningsområden där det är önskvärt
att antalet studenter ökar kommer det i utbildningsuppdragen att anges att
antalet helårsstudenter skall öka i förhållande till redovisat antal under
perioden 1993/94-1995/96. Regeringens bedömning är att antalet helårs-
studenter bör öka inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsom-
rådena. Den önskvärda ökningen kommer att preciseras för varje universi-
tet och högskola. För de utbildningsområden där det är önskvärt att antalet
studenter begränsas kommer det i utbildningsuppdraget för respektive
lärosäte att anges ett högsta antal helårsstudenter under treårsperioden för
vilka ersättning kan utgå. De utbildningsområden som berörs är de sam-
hällsvetenskapliga, humanistiska juridiska, medicinska och odontologiska
samt de konstnärliga och idrottsliga utbildningsområdena. För de universi-
tet och högskolor som har rätt att tillämpa någon av de konstnärliga
ersättningsbeloppen kommer ett högsta antal helårsstudenter för treårspe-
rioden att anges.

174

Generellt utbildningsuppdrag för universitet och högskolor

För samtliga universitet och högskolor föreslås följande generella uppdrag
för verksamheten (där annat inte anges).

Universitet och högskolor bör anpassa utbildningsutbudets inriktning till
områden där behovet av välutbildad arbetskraft bedöms öka. Förändring
och utveckling i samhället och den efterfrågan på högskoleutbildade som
därmed uppstår bör leda till att nödvändiga omprioriteringar sker mellan
olika ämnesområden i universitets och högskolors utbildningsutbud.
Utbildningar inom informations- och kommunikationsområdet samt det
biovetenskapliga området bör öka. Andra exempel är förändringar som
följer av utvecklingen på det tekniska området, t.ex. inom elektronik och
träindustri.

Användningen av distansundervisning skall öka, både som särskild
studieform och som inslag i redan befintlig undervisning (avsnitt 5.8).
Universitetet och högskolor bör erbjuda distansutbildning i minst samma
omfattning som under perioden 1993/94-1995/96.

Universitet och högskolor skall även erbjuda kurser för fortbildning och
vidareutbildning i minst samma omfattning som gällt under perioden
1993/94-1995/96 (avsnitt 5.3.2.5).

Universitet och högskolor bör uppmärksamma att studenter med invand-
rarbakgrund kan behöva särskilt stöd (avsnitt 5.7). Vid behov bör t.ex.
stödundervisning i svenska anordnas.

Arbetet med att öka jämställdheten mellan kvinnor och män skall fort-
sätta inom högskolan (avsnitt 5.6).

Universitet och högskolor har ett stort ansvar för rekryteringen till den
högre utbildningen. De skall särskilt främja rekryteringen från grupper
med svag studietradition och i regioner där utbildningsnivån hos befolk-
ningen är låg.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Universitet och högskolor bör anstränga sig att rekrytera fler kvinnor till
forskartjänster och till lärartjänster.

175

5.14 Anslag

B 1. Uppsala universitet: Grundutbildning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

1994/95	Anslag	722 411
1995/96	Anslag	1 092 632
	därav 1996	727 874
1997	Förslag	763 015
1998	Beräknat	778 972
1999	Beräknat	812 413

Beloppen anges i tusental kr

Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för tillfälliga
utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det
utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för Upp-
sala universitet.

Uppsala universitet har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat
fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp.
Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade universitetet helårspresta-
tioner motsvarande 83,6 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av
det underlag universitetet lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996
bedömer regeringen att antalet helårsprestationer även under budgetåret
1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom beslutat
takbelopp.

176

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Utbildningsuppdragets inriktning

För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande
examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina).

Examen	1997-1999	2000-2002
Magisterexamen	1 900	2 200
Apotekarexamen	280	350
Ci vilingenj örsexamen	550	550
Grundskollärarexamen 4-9	530	450
Gymnasielärarexamen	470	500

Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de
naturvetenskapliga, tekniska och farmaceutiska utbildningarna samt
inom grundskollärarutbildningen 4-9 och inom gymnasielärarut-
bildningen jämfört med perioden 1993/94-1995/96. Universitetet bör
vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen kvinnor inom naturve-
tenskapliga och tekniska utbildningar samt andelen män inom lärar-
utbildningar och vårdutbildningar.

Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom
läkarutbildningen samt inom den bam- och ungdomspedagogiska
utbildningen och grundskollärarutbildningen 1-7 jämfört med perio-
den 1993/94-1995/96.

Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt 5.13).

Resurser 1997

Ramanslag 763 015 tkr

Resultat

För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina
som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 6000. Av dessa skall
minst 350 avse civilingenjörsexamen, minst 310 grundskollärarexamen
med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7, minst 480 grundskollä-
rarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9, minst 450
gymnasielärarexamen och minst 290 avse läkarexamen. Prognosen är att

177

utbildningsuppdraget kommer att uppfyllas med undantag för den del som
avser grundskollärarexamina.

Under 1990-talet har antalet helårsstudenter ökat med cirka 40 %.
Under budgetåret 1994/95 fanns det 28 000 studenter i grundutbildningen,
varav 54 % var kvinnor. Av det totala antalet studenter har andelen inom
de samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningsområdena minskat
mellan läsåren 1993/94 och 1994/95 medan andelen studenter inom de
naturvetenskapliga och tekniska områdena samt lärarutbildningsområdet
har ökat.

Enligt universitetet sker förändringar av undervisningsmetoderna konti-
nuerligt i alla delar av grundutbildningen, bl.a. i riktning mot problem-
baserad inlärning samt integration mellan teori och praktik. Flera nya
program har skapats, ofta i samverkan mellan olika utbildningsområden.
Den andel av kursutbudet som ligger på 60- och 80-poängsnivån ökar
stadigt men är fortfarande lägre än förväntat. Efter den kraftiga expansio-
nen av grundutbildningen de senaste åren har universitetet budgetåret
1994/95 avsatt särskilda medel för att möjliggöra för lärarna att ytterligare
utveckla kurser och undervisningsformer och härigenom främja kvalitets-
utvecklingen.

Samtliga särskilda åtaganden har fullföljts. Av universitetets årsredovis-
ning för budgetåret 1994/95 framgår att myndighetskapitalet - exklusive
gåvor och donationer - var 448 miljoner kronor. På begäran av Utbild-
ningsdepartementet har ett särskilt yttrande däröver lämnats av universi-
tetet. Regeringen har den 19 juni 1996 beslutat att universitetet skall åter-
föra 25 miljoner kronor till statsverkets checkräkning.

Högskoleverket har nyligen granskat och bedömt kvalitetsarbetet vid
universitetet (Högskoleverkets rapportserie 1996:17 R). Enligt bedöm-
ningen strävar universitetet mot ett samordnat kvalitetsarbete där det
största ansvaret ligger på fakulteterna. Det påpekas att tillämpningen av
det centralt uppgjorda kvalitetsutvecklingsprogrammen bör uppmärksam-
mas vid institutionerna. Dessutom framhålls betydelsen av att universitetet
utvecklar sina samhällskontakter och främjar studenternas medverkan i
kvalitetsarbetet.

Resurser för år 1997

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 722 052 000 kronor. Takbeloppet har
beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningar-
na och till dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som
redovisats i avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräk-
nats till 40 963 000 kronor, varav 34 541 000 kronor avser s.k. NT-ut-
bildning och 6 422 000 kronor avser internationell lärarfortbildning och
språkassistentverksamhet m.m.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

178

B 2. Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning

1994/95	Anslag	894 519
1995/96	Anslag	1 349 219
	därav 1996	899 119
1997	Förslag	906 412
1998	Beräknat	935 026
1999	Beräknat	965 486

Beloppen anges i tusental kr

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

179

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Verksamhetsmål

De resurser och riktlinjer för verksamheten som regeringen föreslår
i denna proposition samt riktlinjerna i den forskningspolitiska pro-
positionen bör gälla.

Resurser 1997

Ramanslag 906 412 tkr

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande
belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de belopp
som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom
forskarutbildningen.

Fakultet m.m.
(tusental kr)
Humanistisk
Teologisk
Juridisk
Samhällsvetensk.
Medicinsk
Farmaceutisk
Tekn.-naturvet.
Ersättning för
lokalhyror, m.m.
Summa

Anslag

109 557

112

129

275

205

906

695

327

093

252

195

888

405

412

Studiefinansiering

28 235

4 452

4 009

26 110

18 017

11 175

71 906

I anslagsposten humanistisk fakultet ingår medel för särskild fakul-
tetsresurs samt 1,1 miljoner kronor för Centrum för kvinnoforsk-
ning. I anslagsposten samhällsvetenskaplig fakultet ingår 1,2 miljo-
ner kronor för ett nätverk i Europaforskning i statsvetenskap,

1,2 miljoner kronor för en årsbok om Europaforskning samt 4,1
miljoner kronor för avslutande av uppbyggnad av samhällsveten-
skaplig bostads- och byggforskning i Gävle. I anslagsposten teknisk-
naturvetenskaplig fakultet ingår medel för särskild fakultetsresurs.
I anslagsposten ersättning för lokalhyror, m.m. ingår 0,5 miljoner
kronor för ökade hyreskostnader för Gustavianum.

Övrigt

Antalet forskarstuderande vid medicinsk fakultet med medellång
vårdutbildning som bakgrund bör öka under perioden 1997-1999
jämfört med perioden 1993/94-1995/96.

180

Planeringsförutsättning för budgetåren 1998 och 1999

Som planeringsförutsättning bör gälla att universitetet erhåller ytterligare
medel för lokalkostnaderna för Gustavianum med 0,5 miljoner kronor för
vardera budgetåren 1998 och 1999.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Resultat

Antalet avlagda doktorsexamina har ökat i relativt jämn takt under den
senaste 15-årsperioden och nådde läsåret 1994/95 den högsta nivån någon-
sin. Av de 256 nya doktorerna detta år var enligt SCB 32 % kvinnor.
Antalet forskarstuderande som avsatte mer än 10 % av heltid uppgick
läsåret 1994/95 till drygt 2 300, varav 40 % var kvinnor. Antalet studiefi-
nansieringstillfällen minskade något läsåret 1994/95; andelen doktorand-
tjänster var 92 %.

Antalet anställda professorer hösten 1995 var 271, varav 4 % var kvin-
nor. Bland lektorerna utgjorde kvinnorna 23 % och bland forskarassisten-
terna 25 %.

B 3. Lunds universitet: Grundutbildning

1994/95	Anslag	1	193 154
1995/96	Anslag	1	810 729
	därav 1996		1 205 623
1997	Förslag	1	228 535
1998	Beräknat	1	254 512
1999	Beräknat	1	303 173

Beloppen anges i tusental kr

Lunds universitet har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat
fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp.
Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade universitetet helårspresta-
tioner motsvarande 26,4 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av
det underlag som universitetet lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996
bedömer regeringen att antalet helårsprestationer även under budgetåret
1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom beslutat
takbelopp.

181

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Utbildningsuppdragets inriktning

För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande
examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina).

Examen	1997-1999	2000-2002
Magisterexamen	1 800	2 100
Civilingenjörsexamen	1 850	1 940
Grundskollärarexamen 4-9	440	360
Gymnasielärarexamen	770	800

Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de
naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samt inom grund-
skollärarutbildningen 4-9 och gymnasielärarutbildningen jämfört
med perioden 1993/94-1995/96. Universitetet bör vidta ytterligare
åtgärder för att öka andelen kvinnor inom de naturvetenskapliga och
tekniska utbildningarna samt andelen män inom lärarutbildningarna
och vårdutbildningarna.

Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom
läkar- och tandläkarutbildningarna jämfört med perioden 1993/94-
1995/96. Universitetet bör öka dimensioneringen av andra vårdut-
bildningar, t.ex. logopedutbildningen, samt fortsätta att utveckla nya
längre utbildningar, t.ex. de biomedicinska.

Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom
den bam- och ungdomspedagogiska utbildningen och grundskollära-
rutbildningen 1-7 jämfört med perioden 1993/94-1995/96.

Universitetet erhåller två ytterligare utbildningsområden: design och
konst.

Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt 5.13).

Resurser 1997

Ramanslag 1 228 535 tkr

182

Resultat

För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina
som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 8 400. Av dessa
skall minst 1 520 avse civilingenjörsexamen, minst 610 grundskollärarex-
amen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7, minst 580
grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9,
minst 1 000 gymnasielärarexamen, minst 500 läkarexamen samt minst 30
tandläkarexamen. Prognosen för perioden är att utbildningsuppdraget för
generella examina kommer att fullgöras. Examensmålet för civilingenjör-
sexamen samt tandläkarexamen kommer att nås. Sannolikt kommer inte
målet för läkarexamen att nås. Målen för grundskollärarexamen 1-7 och
grundskollärarexamen 4-9 respektive gymnasielärarexamen kommer inte
att uppnås.

Grundutbildningen har expanderat kraftigt. Antalet registrerade studenter
under läsåret 1994/95 var drygt 32 000. Hälften av studenterna var kvin-
nor. Huvuddelen av ökningen har skett inom de samhällsvetenskapliga
och humanistiska områdena.

Allt fler studenter läser på fördjupningskurser, ett stort antal utbild-
ningar har förnyats, förlängts eller skapats. Under budgetåret 1994/95 har
över 600 kurser förnyats eller tillkommit. Nya undervisningsformer har
introducerats, bl.a. med stöd av ökad användning av informationsteknik.
De särskilda medlen för kvalitetshöjande åtgärder under den senaste
budgetperioden har enligt universitetet haft stor betydelse som stimulans
för kvalitetsutvecklingen.

Samtliga särskilda åtaganden har fullföljts. Av universitetets årsredovis-
ning för budgetåret 1994/95 framgår att myndighetskapitalet - exklusive
gåvor och donationer - var 790 miljoner kronor. På begäran av Utbild-
ningsdepartementet har särskilt yttrande däröver lämnats av universitetet.
Regeringen har den 19 juni 1996 beslutat att universitetet skall återföra
62 miljoner kronor till statsverkets checkräkning.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Resurser för år 1997

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 1 163 083 000 kronor. Takbeloppet har
beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningar-
na samt dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som
redovisats under avsnitt 5.12.1 samt med hänsyn till det utökade utbild-
ningsuppdraget avseende designutbildning. Ersättningen för särskilda
åtaganden har beräknats till 65 452 000 kronor. Av ersättningen för sär-
skilda åtaganden avser 28 146 000 kronor s.k. NT-utbildning och
37 306 000 kronor avser ersättning för tandvårdscentralen och nationellt
resurscentrum i fysik.

183

B 4. Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning

1994/95	Anslag	918 372
1995/96	Anslag	1 394 255
	därav 1996	932 100
1997	Förslag	941 950
1998	Beräknat	971 666
1999	Beräknat	1 005 427

Beloppen anges i tusental kr

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Regeringens överväganden

Sammanfattning

184

Verksamhetsmål

De resurser och riktlinjer för verksamheten som regeringen föreslår
i denna proposition samt riktlinjerna i den forskningspolitiska pro-
positionen bör gälla.

Resurser 1997

Ramanslag 941 950 tkr

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Fakultet m.m	Anslag	Studiefinansiering
(tusental kr)
Humanistisk	92 907	26 071
Teologisk	17 166	4 170
Juridisk	14 254	3 058
Samhällsvetensk.	101 558	29 452
Medicinsk	149 275	20 357
Odontologisk	24 327	4 023
Matem.-naturvet.	183 010	50 376
Teknisk	161 951	46 592
Konstn. utv.	4 187
Ersättning för
lokalhyror, m.m.	193 315
Summa	941 950

I anslagsposten humanistisk fakultet ingår medel för särskild fakul-
tetsresurs, för Skissernas museum med 1,5 miljoner kronor och för
forskning och utvecklingsarbete med inriktning mot Ost- och Sydos-
tasien med 2,5 miljoner kronor. I anslagsposten samhällsvetenskap-
lig fakultet ingår medel för Kvinnovetenskapligt forum med 1,1
miljoner kronor, för ett nätverk för Europaforskning i ekonomi med

1,2 miljoner kronor samt forskning och utvecklingsarbete med
inriktning mot Ost- och Sydostasien med 2,5 miljoner kronor. I
anslagsposten matematisk-naturvetenskaplig fakultet ingår medel för
särskild fakultetsresurs. För konstnärligt utvecklingsarbete beräknas
en förstärkning med 0,3 miljoner kronor.

Övrigt

Antalet forskarstuderande med medellång vårdutbildning som bak-
grund vid medicinsk fakultet bör öka under perioden 1997-1999
jämfört med perioden 1993/94-1995/96.

185

Planeringsförutsättning för budgetåren 1998 och 1999

Som planeringsförutsättning bör gälla att universitetet erhåller ytterligare
medel för Skissernas museum med 0,5 miljoner kronor budgetåret 1998
och med 2,5 miljoner kronor budgetåret 1999. Vidare bör gälla att univer-
sitetet erhåller medel till ökade hyreskostnader för nya och ombyggda
lokaler för Biomedicinskt centrum budgetåret 1998 med 3,9 miljoner
kronor samt från och med de tidpunkter då ytterligare etapper färdigställs
och lokalerna tas i bruk, dock tidigast budgetåret 1999, med 15,1 miljoner
kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Resultat

Sedan budgetåret 1990/91 har antalet avlagda doktorsexamina ökat med
36 %. Under budgetåret 1994/95 har 289 doktorsexamina avlagts enligt
SCB. Detta är fler än någonsin tidigare. Andelen kvinnor som avlagt dok-
torsexamen uppgick till cirka 30 %. Antalet forskarstuderande som avsatte
mer än 10 % av normal heltid uppgick till knappt 2 900, varav 37 %
kvinnor. Antalet nyantagna till forskarutbildningen har minskat något och
var 490 läsåret 1994/95. I takt med att utbildningsbidragen avvecklas blir
antalet doktorandtjänster fler. Antalet doktorandtjänster har under de
senaste åren ökat och uppgick läsåret 1994/95 till cirka 1 100. Antalet
professorer uppgick hösten 1995 till 350 varav närmare 10 % var kvinnor.

B 5. Göteborgs universitet: Grundutbildning

1994/95	Anslag	884 241
1995/96	Anslag	1 315 255
	därav 1996	876 940
1997	Förslag	926 538
1998	Beräknat	931 870
1999	Beräknat	972 016

Beloppen anges i tusental kr

Göteborgs universitet har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redo-
visat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbe-
lopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade universitetet helårs-
prestationer motsvarande 104,4 miljoner kronor över takbeloppet. På
grundval av det underlag som universitetet lämnat i delårsrapport per den
30 juni 1996 bedömer regeringen att antalet helårsprestationer även under
budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom
beslutat takbelopp.

186

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Utbildningsuppdragets inriktning

För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande
examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina).

Examen	1997-1999	2000-2002
Magisterexamen	2 000	2 400
Grundskollärarexamen 4-9	840	410
Gymnasielärarexamen	670	650

Utbildningens inriktning

Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de
naturvetenskapliga utbildningarna samt inom gymnasielärarutbild-
ningen jämfört med perioden 1993/94-1995/96. Universitetet bör
vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen kvinnor inom de natur-
vetenskapliga utbildningarna samt andelen män inom lärarutbild-
ningarna och vårdutbildningarna.

Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom
läkar- och tandläkarutbildningarna jämfört med perioden 1993/94-
1995/96. Universitetet bör öka dimensioneringen av andra vårdut-
bildningar, t.ex. logopedutbildningen samt fortsätta att utveckla nya
längre utbildningar, t.ex. de biomedicinska.

Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom
den bam- och ungdomspedagogiska utbildningen samt inom grund-
skollärarutbildningen 1-7 och grundskollärarutbildningen 4-9 jämfört
med perioden 1993/94-1995/96.

Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt 5.13).

Resurser 1997

Ramanslag 926 538 tkr

Resultat

För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina
som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 6 800. Av dessa
skall minst 730 avse grundskollärarexamen med inriktning mot under-

187

visning i årskurserna 1-7, minst 1 100 grundskollärarexamen med inrikt-
ning mot undervisning i årskurserna 4-9, minst 1 000 gymnasielärarexa-
men, minst 272 läkarexamen samt minst 170 tandläkarexamen. Prognosen
för perioden är att utbildningsuppdraget för generella examina, tandläkar-
examen och läkarexamen kommer att fullgöras. Examensmålen för grund-
skollärarexamen 1-7, grundskollärarexamen 4-9 och gymnasielärarexamen
kommer inte att uppnås.

Antalet helårsstudenter vid Göteborgs universitet har på fem år ökat
med 50 % till 21 600 budgetåret 1994/95. Antalet registrerade studenter
under läsåret 1994/95 var drygt 28 000. 60 % av studenterna var kvinnor.
Volymökningen har skett inom samtliga områden, men framför allt inom
de samhällsvetenskapliga, humanistiska, naturvetenskapliga områdena
samt inom undervisningsområdet. Rekryteringen sker i stor utsträckning
från Västsverige.

Universitetet har prioriterat studenternas möjlighet att fritt välja kurser
och ta ansvar för sin utbildning. Vid universitetet har fördjupningsstudier
prioriterats inom samtliga utbildningsområden. Intemationaliseringsarbetet
vid Göteborgs universitet har under senare år getts ökad prioritet, både
inom forskningen och bland studenter i grundutbildningen. Kvalitetsarbe-
tet har enligt universitetet medfört en ökad medvetenhet och ett ökat
engagemang för utbildnings- och utvecklingsfrågor bland lärare och
forskare. Intresset för Göteborgs universitet har ökat starkt från såväl
kommunernas som näringslivets sida. Detta har bl.a. visat sig genom ökat
samarbete inom områden som rör kompetensutveckling i regionen och
ekonomiskt stöd till kvalitetsutveckling inom vissa utbildningar.

Samtliga särskilda åtaganden har fullföljts. Av universitetets årsredovis-
ning för budgetåret 1994/95 framgår att myndighetskapitalet - exklusive
gåvor och donationer - var 277 miljoner kronor. På begäran av Utbild-
ningsdepartementet har särskilt yttrande däröver lämnats av universitetet.
Regeringen har den 19 juni 1996 beslutat att universitetet skall återföra
13 miljoner kronor till statsverkets checkräkning.

Resurser för år 1997

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 893 618 000 kronor. Takbeloppet har
beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningar-
na samt dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som
redovisats under avsnitt 5.12.1 samt med hänsyn till det utökade utbild-
ningsuppdraget avseende designutbildning. Ersättningen för särskilda
åtaganden har beräknats till 32 920 000 kronor, varav 31 983 000 kronor
avser s.k. NT-utbildning och 937 000 kronor avser Sotenäs Teaterateljé.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

188

B 6. Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning

1994/95	Anslag	697 438
1995/96	Anslag	1 078 541
	därav 1996	716 838
1997	Förslag	723 664
1998	Beräknat	746 098
1999	Beräknat	769 978

Beloppen anges i tusental kr

15 Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 1. Del 6

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

189

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Verksamhetsmål

De resurser och riktlinjer för verksamheten som regeringen föreslår
i denna proposition samt riktlinjerna i den forskningspolitiska pro-
positionen bör gälla.

Resurser 1997

Ramanslag 723 664 tkr

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande be- lopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de belopp
som framgår av tabellen forskarutbildningen.	disponeras för studiefinansiering inom
Fakultet m.m.	Anslag	Studiefinansiering
(tusental kr)
Humanistisk	96 632	23 553
Samhällsvetensk.	121 572	30 486
Medicinsk	149 185	19 525
Odontologisk	19 256	3 989
Matem.-naturvet.	122 318	33 473
Sekretariat för genusforskning	5 000
Konstn. utv.	6 812
Bot. trädgården	4 790
Ersättning för lokalhyror, m.m.	198 099
Summa	723 664

I anslagsposten humanistisk fakultet ingår medel för särskild fakul-
tetsresurs, för en professur i afrikanska språk med 0,9 miljoner
kronor samt för forskning om svenska som andraspråk och utveck-
ling av svenskundervisning för invandrare med 2,5 miljoner kronor.
I anslagsposten samhällsvetenskaplig fakultet ingår medel för In-
stitutionen för Kvinnovetenskap med 1,3 miljoner kronor samt för
ett internationellt dokumentations- och forskningscentrum om vålds-
skildringar i medier vid Nordicom med 1,5 miljoner kronor. I an-
slagsposten matematisk-naturvetenskaplig fakultet ingår medel för
särskild fakultetsresurs samt för två fullmaktstjänster som professor
med 2,5 miljoner kronor. För konstnärligt utvecklingsarbete beräk-
nas en förstärkning med 0,3 miljoner kronor. För inrättande av ett
sekretariat för genusforskning vid Göteborgs universitet beräknas
5 miljoner kronor.

190

Övrigt

Antalet forskarstuderande med medellång vårdutbildning som bak-
grund vid medicinsk fakultet bör öka under perioden 1997-1999
jämfört med perioden 1993/94-1995/96.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Planeringsförutsättning för budgetåren 1998 och 1999

Upprustningen av den medicinska fakultetens teoretiska institutioner -
nybyggnad av djurhus m.m. - har försenats. Som planeringsförutsättning
bör gälla att universitetet erhåller hyresmedel då de nya lokalerna tas i
bruk med 29,8 miljoner kronor.

Resultat

Sedan läsåret 1991/92 har antalet avlagda doktorsexamina ökat med 11%.
Under läsåret 1994/95 uppgick antalet avlagda doktorsexamina enligt SCB
till 180, varav 38 % avlagts av kvinnor. Antalet forskarstuderande som
avsatte mer än 10 % av normal heltid var 2 138 hösten 1994, en minsk-
ning med 4 % jämfört med hösten 1993. Antalet nyantagna till forskarut-
bildningen ökade något till 400. Andelen kvinnor bland de nyantagna var
46 % vilket utgjorde en ökning med 4 % från läsåret 1993/94. Antalet
doktorandtjänster har under de senaste åren ökat och var läsåret 1994/95
ca 500. Antalet professorer uppgick hösten 1995 till 265 varav 10 % var
kvinnor.

B 7. Stockholms universitet: Grundutbildning

1994/95	Anslag	599 792
1995/96	Anslag	903 440
	därav 1996	601 620
1997	Förslag	631 848
1998	Beräknat	644 004
1999	Beräknat	673 125

Beloppen anges i tusental kr

Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för de till-
fälliga utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med
det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för
Stockholms universitet.

Stockholms universitet har under budgetåren 1993/94 och 1994/95
redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade
takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade universitetet
helårsprestationer motsvarande 109,5 miljoner kronor över takbeloppet. På

191

grundval av det underlag som universitetet lämnat i delårsrapport per den
30 juni 1996 bedömer regeringen att antalet helårsprestationer även under
budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom
beslutat takbelopp.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Utbildningsuppdragets inriktning

För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande
examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina).

Examen 1997-1999 2000-2002

Magisterexamen 2 200 2 600

Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de
naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna jämfört med perio-
den 1993/94-1995/96. Universitetet bör vidta ytterligare åtgärder för
att öka andelen kvinnor inom de naturvetenskapliga och tekniska ut-
bildningarna.

Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt 5.13).

Resurser 1997

Ramanslag 631 848 tkr

Resultat

För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina
som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 5 100. Prognosen för
perioden är att utbildningsuppdraget för generella examina kommer att
fullgöras.

Grundutbildningen vid universitetet har de senaste åren expanderat kraf-
tigt. Huvuddelen av ökningen har skett inom de samhällsvetenskapliga
och humanistiska områdena. Antalet helårsstudenter har på fem år ökat
med 31% till 21 000. Sammanlagt var under läsåret 1994/95 betydligt
fler, totalt 30 000, studenter registrerade. Detta beror bl.a. på att Stock-
holms universitet har en stor andel kvällsstuderande, 13 %. Mer än hälften
av studenterna var kvinnor. Antalet kandidat- och magisterexamina ökade
under budgetåret 1994/95 med 300, totalt avlades ca 1 900 kandidat- och

192

magisterexamina. Kvinnors andel av examina motsvarade deras andel av
totala antalet studenter.

De flesta studenterna, ca 70 %, läste fristående kurser utanför program.
Andelen studenter som läser på program har fortsatt minska under bud-
getåret 1994/95.

Andelen studenter på fördjupningskurser i ämnena ökar, speciellt på 80-
poängsnivån inom juridisk och samhällsvetenskaplig fakultet. Universitetet
har också utvecklat nya magisterkurser för att tillgodose den ökade efter-
frågan.

Samtliga särskilda åtaganden har fullföljts. Av universitetets årsredovis-
ning för budgetåret 1994/95 framgår att myndighetskapitalet - exklusive
gåvor och donationer - var 176 miljoner kronor. På begäran av Utbild-
ningsdepartementet har särskilt yttrande däröver lämnats av universitetet.
Regeringen har den 19 juni 1996 beslutat att universitetet skall återföra
13 miljoner kronor till statsverkets checkräkning.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Resurser för år 1997

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 591 977 000 kronor. Takbeloppet har
beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningar-
na samt dimensioneringsökningen i enlighet med vad som redovisats
under avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats
till 39 871 000 kronor, varav 17 910 000 kronor avser s.k. NT-utbildning
och 21 961 000 kronor avser nationellt resurscentrum för kemi, komplet-
teringsutbildning för socialarbetare med utländsk examen, Tolk- och över-
sättarinstitutet, teckentolkning samt kostnader för studenter med funktions-
hinder.

B 8. Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning

1994/95	Anslag	712 511
1995/96	Anslag	1 096 034
	därav 1996	728 806
1997	Förslag	743 788
1998	Beräknat	766 845
1999	Beräknat	791 390

Beloppen anges i tusental kr

Regeringens överväganden

Sammanfattning

193

Verksamhetsmål

De resurser och riktlinjer för verksamheten som regeringen föreslår
i denna proposition samt riktlinjerna i den forskningspolitiska pro-
positionen bör gälla.

Resurser 1997

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Ramanslag 743 788 tkr

Fakultet m.m.	Anslag
(tusental kr)
Humanistisk	113 240
Juridisk	22 186
Samhällsvetensk.	127 787
Matem.-naturvet.	281 127
Int. meteorolog. inst	1 645
Ersättning för
lokalhyror, m.m.	197 803
Summa	743 788

Studiefinansiering

29 047

3 217

27 084

53 070

I anslagsposten humanistisk fakultet ingår medel för särskild fakul-
tetsresurs, för en professur i filmvetenskap och för en professur i
polska språket och litteraturen med 0,9 miljoner kronor vardera
samt för Centrum för kvinnoforskning med 1,1 miljoner kronor. I
anslagsposten juridisk fakultet ingår medel för ett nätverk för Euro-
paforskning i juridik med 1,2 miljoner kronor. I anslagsposten sam-
hällsvetenskaplig fakultet ingår medel för förstärkning av verksam-
heten vid Institutet för social forskning med 2 miljoner kronor. I
anslagsposten matematisk-naturvetenskaplig fakultet ingår medel för
särskild fakultetsresurs. I anslagsposten ersättning för lokalhyror,
m.m. ingår 17,3 miljoner kronor som ett tillskott för ökade hyres-
kostnader med anledning av inflyttning i ny geologibyggnad. I
anslagsposten ingår vidare lokalkostnader för Manne Siegbahnlabo-
ratoriet med 5,8 miljoner kronor som har överförts från Kungl. Tek-
niska högskolans anslag för forskning och forskarutbildning

Medel för forskningsverksamhet, inklusive ersättning för lokalhyror
m.m., vid Lärarhögskolan i Stockholm beräknas under anslaget
B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa hög-
skolor.

194

Planeringsförutsättning för budgetåren 1998 och 1999

Som planeringsförutsättning för budgetåren 1998 och 1999 bör gälla att
universitetet tillsammans med Kungl. Tekniska högskolan erhåller ersätt-
ning för ökade hyreskostnader med totalt 31,3 miljoner kronor i samband
med inflyttning i det med högskolan gemensamma Fysikcentrum.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Resultat

Sedan läsåret 1991/92 har antalet doktorsexamina ökat med 25 % till 138
läsåret 1994/95 enligt SCB. Kvinnorna svarar för nästan 40 % av antalet
examina. Antalet forskarstuderande som avsatte mer än 10 % av normal
heltid uppgick till cirka 1 900 hösten 1994, en ökning med 6 % jämfört
med hösten 1993. De flesta utbildningsbidrag har omvandlats till dokto-
randtjänster som nu utgör den dominerande formen för studiefinansiering.
Totalt fanns vårterminen 1995 cirka 600 doktorandtjänster vid universite-
tet.

Antalet professorer uppgick till 217 hösten 1995 varav 33 var kvinnor.
Stockholms universitet har den högsta andelen kvinnliga professorer i
landet, 15 %.

B 9. Umeå universitet: Grundutbildning

1994/95	Anslag	611 046
1995/96	Anslag	913 782
	därav 1996	607 450
1997	Förslag	634 097
1998	Beräknat	655 522
1999	Beräknat	693 518

Beloppen anges i tusental kr

Umeå universitet har för budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat
färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom
beslutade takbelopp. Universitetet redovisade således vid utgången av
budgetåret 1994/95 en reservation (outnyttjat takutrymme) motsvarande

27,7 miljoner kronor. På grundval av det underlag som universitetet
lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att reser-
vationen från budgetåret 1994/95 samt hela takbeloppet för budgetåret
1995/96 kommer att utnyttjas.

195

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Utbildningsuppdragets inriktning

För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 skall följande
examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina).

Examen	1997-1999	2000-2002
Magisterexamen	2 000	2 300
Civilingenjörsexamen	150	180
Grundskollärarexamen 4-9	500	530
Gymnasielärarexamen	330	340

Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom
den bam- och ungdomspedagogiska utbildningen och grundskol-
lärarutbildningen 1-7. Antalet helårsstudenter bör minska under
perioden 1997-1999 inom läkar- och tandläkarutbildningarna.

Universitetet bör vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen kvin-
nor inom naturvetenskapliga och tekniska utbildningar samt andelen
män inom lärarutbildningarna och vårdutbildningarna.

Universitetet bör inleda utbildning av logopeder.

Universitetet erhåller ytterligare två utbildningsområden: idrott och
teologi.

Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt 5.13).

Resurser 1997

Ramanslag 634 097 tkr

Resultat

För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina
som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 3 900. Av dessa
skall minst 75 avse civilingenjörsexamen, minst 410 grundskollärarexa-

196

men med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7, minst 430 grund-
skollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9, minst
500 gymnasielärarexamen, minst 269 läkarexamen samt minst 130 tand-
läkarexamen.

Prognosen för treårsperioden 1993/94-1995/96 är att utbildningsuppdra-
get inte kommer att fullgöras när det gäller vissa examina. Examensmålen
för tandläkarexamina samt civilingenjörs- och lärarexamina kommer inte
att uppnås. Den ökade antagningen till grundskollärarutbildningen 4-9 och
gymnasielärarutbildningen kommer att ge resultat först efter treårspe-
rioden. Antalet studenter har under treårsperioden ökat. Nya undervis-
ningsformer har etablerats och ett stort antal kurser har tillkommit eller
förnyats. Antalet studerande på fördjupningskurser har ökat.

Antalet registerade studenter var läsåret 1994/95 ca 18 100 och antalet
helårsstudenter ca 12 600. Störst var ökningen inom fristående kurser.
Umeå universitet har det största antalet distansstuderande av landets
universitet och högskolor. Antalet har stadigt ökat och uppgick läsåret
1994/95 till 5 460. Även sommaruniversitetet har ökat kraftigt.

Under de senaste åren har ett antal nya utbildningsprogram och kurser
utvecklats. Flertalet av dessa är tvärvetenskapliga och som exempel kan
nämnas programmen för vetenskapsjoumalistik, transportdesign, service-
management, medieingenjörsutbildning och civilingenjörsutbildning i
teknisk biologi.

Universitetet har fastställt en IT-policy. Bl.a. har ett centrum för ut-
bildningsteknik inrättats för att utveckla användningen av IT i undervis-
ningen. I dess uppgifter ingår ett omfattande utbildningsprogram för
lärare, studenter och administrativ personal samt anslutning av flertalet
studentrum till universitetets datanät.

Universitetets uppdragsverksamhet har ökat och är av betydelse för
kompetensutvecklingen i regionen i väl fungerande kontakt med närings-
livet och andra samhällssektorer. Strukturfondsmedel från EU öppnar nya
möjligheter för samverkan med regionala intressenter. Exempelvis är
universitetets forskare engagerade i verksamheten kopplad till ett Miljö-
och rymdforskningsinstitut i Kiruna.

Samtliga särskilda åtaganden har fullföljts. Av universitetets årsredovis-
ning för budgetåret 1994/95 framgår att myndighetskapitalet - exklusive
gåvor och donationer - var 294 miljoner kronor. På begäran av Utbild-
ningsdepartementet har särskilt yttrande däröver lämnats av universitetet.
Regeringen har den 19 juni 1996 beslutat att universitetet skall återföra
10 miljoner kronor till statsverkets checkräkning.

Resurser för år 1997

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 616 307 000 kronor. Takbeloppet har
beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningar-
na samt dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som
redovisats under avsnitt 5.12.1 samt med hänsyn till det utökade utbild-
ningsuppdraget avseende designutbildning. Ersättningen för särskilda

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

197

åtaganden har beräknats till 17 790 000 kronor, varav 15 992 000 kronor Prop. 1996/97:1
avser s.k. NT-utbildning och 1 798 000 kronor avser lektorat i samiska Utgiftsområde 16
och Bildmuseet.

B 10. Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning

1994/95	Anslag	496 487
1995/96	Anslag	742 419
	därav 1996	494 364
1997	Förslag	500 155
1998	Beräknat	515 660
1999	Beräknat	532 165

Beloppen anges i tusental kr

198

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Verksamhetsmål

De resurser och riktlinjer för verksamheten som regeringen föreslår
i denna proposition samt riktlinjerna i den forskningspolitiska pro-
positionen bör gälla.

Resurser 1997

Ramanslag 500 155 tkr

Fakultet m.m.	Anslag
(tusental kr)
Humanistisk	51 154
Samhällsvetensk.	85 106
Medicinsk	122 648
Odontologisk	23 433
Mat.-naturvet.	138 593
Konstn. utv.	809
Ersättning för lokalhyror, m.m.	78 412
Summa	500 155

Studiefinansiering

10 804

14 636

12 875

3 129

24 370

I anslagsposten humanistisk fakultet ingår medel för särskild fakul-
tetsresurs samt för en professur i museologi med 0,9 miljoner kro-
nor och för en allmän förstärkning av anslaget till humanistiska
fakulteten med 2 miljoner kronor. I anslagsposten samhällsveten-
skapligfakultet ingår medel för Kvinnovetenskapligt forum med 1,4
miljoner kronor samt för en allmän förstärkning av anslaget till
samhällsvetenskaplig fakultet med 2 miljoner kronor. 1 anslagspos-
ten matematisk-naturvetenskaplig fakultet ingår medel för särskild
fakultetsresurs. För konstnärligt utvecklingsarbete beräknas en
förstärkning med 0,2 miljoner kronor.

Övrigt

Antalet forskarstuderande med medellång vårdutbildning som bak-
grund vid medicinsk fakultet bör öka under perioden 1997-1999
jämfört med perioden 1993/94-1995/96 .

199

Resultat

Antalet avlagda doktorsexamina har enligt SCB ökat med 40 % mellan
läsåret 1993/94 och 1994/95. Under läsåret 1994/95 uppgick antalet avlag-
da doktorsexamina till 107 varav 36 % avlagts av kvinnor. Antalet for-
skarstuderande som avsatte mer än 10 % av normal heltid uppgick till
knappt 890, varav 36 % var kvinnor. Antalet nyregistrerade forskar-
studerande läsåret 1994/95 var 212, vilket är en ökning med 21 % jämfört
med läsåret 1993/94. Andelen kvinnliga nybörjare var 43 %, vilket är en
ökning med 5 % jämfört med läsåret 1993/94. Antalet professorer hösten
1995 uppgick till 151 varav 10 var kvinnor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Bil. Linköpings universitet: Grundutbildning

1994/95	Anslag	525 925
1995/96	Anslag	793 665
	därav 1996	528 419
1997	Förslag	577 673
1998	Beräknat	615 512
1999	Beräknat	669 466

Beloppen anges i tusental kr

Linköpings universitet har under budgetåren 1993/94 och 1994/95
redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade
takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade universitetet
helårsprestationer motsvarande 20,9 miljoner kronor över takbeloppet. På
grundval av det underlag som universitetet lämnat i delårsrapport per den
30 juni 1996 bedömer regeringen att antalet helårsprestationer även under
budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom
beslutat takbelopp.

200

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Utbildningsuppdragets inriktning

För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande
examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina).

Examen	1997-1999	2000-2002
Magisterexamen	900	1 100
Civilingenjörsexamen	1 500	1 890
Grundskollärarexamen 4-9	315	330
Gymnasielärarexamen	250	250

Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt 5.13).

Resurser 1997

Ramanslag 577 673 tkr

Resultat

För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina
som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 3 500. Av dessa
skall minst 1 250 avse civilingenjörsexamen, minst 290 grundskollärarexa-
men med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7, minst 390 grund-
skollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9, minst
250 gymnasielärarexamen samt minst 150 läkarexamen. Prognosen för
treårsperioden 1993/94-1995/96 är att utbildningsuppdraget för generella

201

examina, civilingenjörsexamina, läkarexamina samt grundskollärarexamina
1-7 kommer att fullgöras. Utbildningsuppdragen för grundskollärarexami-
na 4-9 respektive gymnasielärarexamina kommer troligtvis inte att uppnås.

Antalet registrerade studenter under läsåret 1994/95 var cirka 13 500.
Andelen kvinnor var 45 %. Universitetet karaktäriseras av att studenterna
till stor del utgörs av ungdomsstuderande. Två tredjedelar av studenterna
är under 25 år. 70 % av studenterna studerade inom program. Under treår-
sperioden har antalet kurser på fördjupningsnivå ökat. Universitetet har
infört problembaserad inlärning i undervisningen vid alla fakulteter.

Sedan den 1 januari 1996 anordnar universitetet medellånga vårdutbild-
ningar på uppdrag av Landstinget i Östergötland.

Universitetet redovisar att ett omfattande förnyelsearbete har ge-
nomförts. Bland annat har en psykologutbildning utvecklats. Inom den
tekniska fakulteten har nya civilingenjörsprogram i informationsteknologi
(IT) och teknisk biologi tillkommit med ett stort antal sökande av bägge
könen. Regeringen har uppdragit åt Linköpings universitet att i samverkan
med andra högskolor utveckla bl.a. pedagogiken inom ingenjörs- och
civilingenjörsutbildningarna (avsnitt 5.3.2.2). För att utveckla kvaliteten
ytterligare inom det pedagogiska området har ett centrum för universi-
tetspedagogik inrättats.

Universitetet har uppfyllt de särskilda åtagandena budgetåret 1994/95
med undantag av behörighetsgivande förutbildning (s.k. basår) motsvaran-
de 100 helårsstudenter där målet inte uppnåddes helt. Av universitetets
årsredovisning för budgetåret 1994/95 framgår att myndighetskapitalet -
exklusive gåvor och donationer - var 342 miljoner kronor. På begäran av
Utbildningsdepartementet har särskilt yttrande däröver lämnats av univer-
sitetet. Regeringen har den 19 juni 1996 beslutat att universitetet skall
återföra 27 miljoner kronor till statsverkets checkräkning.

Resurser för år 1997

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 558 163 000 kronor. Takbeloppet har
beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningar-
na och dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med väd som
redovisats under avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har
beräknats till 19 510 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

202

B 12. Linköpings universitet: Forskning och forskarutbild-
ning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

1994/95	Anslag	283 815
1995/96	Anslag	487 320
	därav 1996	324 952
1997	Förslag	323 203
1998	Beräknat	337 346
1999	Beräknat	348 144

Beloppen anges i tusental kr

203

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Verksamhetsmål

De resurser och riktlinjer för verksamheten som regeringen föreslår
i denna proposition samt riktlinjerna i den forskningspolitiska pro-
positionen bör gälla.

Resurser 1997

Ramanslag 323 203 tkr

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande be-
lopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de belopp
som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom
forskarutbildningen:

Fakultet m.m.	Anslag	Studiefinansiering
(tusental kr)
Filosofisk	10 571	2 185
Medicinsk	72 196	6 709
Teknisk	109 239	32 982
Tema	49 406	9 624
Ersättning för lokalhyror, m.m.	81 791
Summa	323 203

I anslagsposten filosofisk fakultet ingår medel för Forum för kvinnli-
ga forskare och kvinnoforskning med 0,8 miljoner kronor. Under
anslagsposten Tema beräknas medel för ett nytt tema, tema Genus,
med 4,9 miljoner kronor.

Övrigt

Antalet forskarstuderande med medellång vårdutbildning som bak-
grund vid medicinsk fakultet bör öka under perioden 1997-1999
jämfört med perioden 1993/94-1995/96.

Planeringsförutsättning för budgetåret 1998

Som planeringsförutsättning för budgetåret 1998 bör gälla att universitetet
erhåller medel för ett nytt tema, tema Etnicitet, med 4 miljoner kronor.

204

Resultat

Under läsåret 1994/95 var antalet avlagda doktorsexamina fler än någon-
sin tidigare - 95 stycken. Sedan läsåret 1990/91 har examinationen i det
närmaste fördubblats. Höstterminen 1994 uppgick antalet forskarstuderan-
de som avsatte mer än 10 % av heltid till 1 015 enligt SCB, varav 319
var kvinnor. Andelen doktorandtjänster har ökat något i förhållande till
utbildningsbidragen. Andelen kvinnor på högre lärartjänster, dvs lektorer,
forskarassistenter och professorer, har ökat från 14 % under budgetåret
1990/91 till 18 % budgetåret 1994/95. Antalet professorer hösten 1995
uppgick till 153 varav 9 var kvinnor. Den externa forskningsfinansiering-
en har fortsatt att öka.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

B 13. Karolinska institutet: Grundutbildning

1994/95	Anslag	322 182
1995/96	Anslag	475 139
	därav 1996	318 002
1997	Förslag	307 388
1998	Beräknat	308 774
1999	Beräknat	318 657

Beloppen anges i tusental kr

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbild-
ningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för Karolinska
institutet.

Karolinska institutet har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovi-
sat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbe-
lopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade institutet helårspres-
tationer motsvarande 14,2 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval
av det underlag som institutet lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996
bedömer regeringen att antalet helårsprestationer även under budgetåret
1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom beslutat
takbelopp.

205

16 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 6

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Utbildningsuppdragets inriktning

Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom
läkar- och tandläkarutbildningen jämfört med perioden 1993/94-
1995/96. Karolinska institutet bör öka dimensioneringen av andra
vårdutbildningar, t.ex. logopedutbildningen, samt fortsätta att ut-
veckla nya längre utbildningar, t.ex. de biomedicinska. Vidare skall
institutet vid behov anordna legitimationskurser för icke-legitimera-
de optiker.

Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt 5.13).

Resurser 1997

Ramanslag 307 388 tkr

Resultat

För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina
som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 1 100. Av dessa
skall minst 740 vara läkarexamina och minst 240 tandläkarexamina.

Prognosen för treårsperioden 1993/94-1995/96 är att utbildningsupp-
draget för läkar- och tandläkarexamen inte kommer att fullgöras.

Intresset för studier vid Karolinska institutet är fortsatt högt med många
förstahandssökande per utbildningsplats. I utbudet av kurser vid Karo-
linska institutet har under senare år skett en tyngdpunktsförskjutning och
breddning framför allt genom ökat utbud av fristående kurser men också
genom nya utbildningar.

Antalet registrerade studenter under läsåret 1994/95 var drygt 4 400.
Genom tidigare beslut om minskning av läkar- och tandläkarutbildningen
har antalet helårsstudenter vid Karolinska institutet minskat. Inom läkar-
och tandläkarutbildningen är ca hälften av studenterna kvinnor och inom
övriga utbildningar utgör de mellan 70 % och 80 %.

Karolinska institutet har under de senaste åren ägnat stor uppmärksam-
het åt förnyelse av grundutbildningen i enlighet med institutets kvalitetsut-
vecklingsprogram. Vidare har särskilt intresse ägnats åt utvärdering av
effekter och konsekvenser av nya urvalsmetoder och nya pedagogiska
modeller som exempelvis undervisning med problembaserade inslag.

Av Karolinska institutets årsredovisning förbudgetåret 1994/95 framgår
att myndighetskapitalet - exklusive gåvor och donationer - var drygt 402
miljoner kronor. På begäran av Utbildningsdepartementet har särskilt
yttrande däröver lämnats av institutet. Regeringen har den 19 juni 1996

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

206

beslutat att Karolinska institutet skall återföra 33 miljoner kronor till stats- Prop. 1996/97:1
verkets checkräkning. Utgiftsområde 16

Resurser för år 1997

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 234 395 000 kronor. Ersättningen för
särskilda åtaganden har beräknats till 72 993 000 kronor. Därvid har
beräknats en minskad ersättning för tandvårdscentralen med 9 600 000
kronor och för AT-provet för tandläkare med 350 000 kronor.

B 14. Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning

1994/95	Anslag	488 481
1995/96	Anslag	759 358
	därav 1996	507 732
1997	Förslag	558 025
1998	Beräknat	578 417
1999	Beräknat	600 123

Beloppen anges i tusental kr

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

V erksamhetsmål

De resurser och riktlinjer för verksamheten som regeringen föreslår
i denna proposition samt riktlinjerna i den forskningspolitiska pro-
positionen bör gälla.

Resurser 1997

Ramanslag 558 025 tkr

Fakultet m.m.
(tusental kr)
Medicinsk
Odontologisk
Ersättning för
lokalhyror, m.m.
Summa

Anslag

323 675

31 797

202 553

558 025

Studiefinansiering

34 846

6 142

I anslagsposten medicinsk fakultet ingår medel för studiefinansiering
i forskarutbildningen - för doktorander som undervisar och hand-
leder vid Södertörns högskola - med 3 miljoner kronor samt medel
för Centrum för idrottsforskning med 6,6 miljoner kronor. Regering-
en har beräknat en minskning med 5,5 miljoner kronor som avser
medel för tre professurer vid Smittskyddsinstitutet. Motsvarande
ökning har beräknats under utgiftsområde 9.1 anslagsposten ersätt-
ning för lokalhyror, m.m. ingår 48,2 miljoner kronor för ökade
hyreskostnader med anledning av inflyttningen i den nya laboratori-
ebyggnaden som ingår i upprustningen av institutets lokaler i Solna.

Övrigt

Antalet forskarstuderande med medellång vårdutbildning som bak-
grund bör öka under perioden 1997-1999 jämfört med perioden
1993/94-1995/96.

208

Planeringsförutsättning för budgetåret 1998

Som planeringsförutsättning för budgetåret 1998 bör gälla att Karolinska
institutet erhåller 27,5 miljoner kronor för ökade hyreskostnader med
anledning av upprustningen av institutets lokaler.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Resultat

Antalet avlagda doktorsexamina har minskat med 20 % mellan läsåren
1993/94 och 1994/95. Under läsåret 1994/95 uppgick antalet avlagda dok-
torsexamina enligt SCB till 153 varav 45 % avlagts av kvinnor. Av de
disputerade vid medicinska fakulteten läsåret 1994/95 hade 44 % en annan
grundutbildning än läkarutbildning.

Antalet forskarstuderande som avsatte mer än 10 % av normal heltid var
1 290 höstterminen 1993. Höstterminen 1994 uppgick antalet till 1 273,
varav 46 % var kvinnor.

Antalet kvinnor på högre lärartjänster har minskat under 1994/95.
Antalet professorer uppgick till 152 varav 7 % var kvinnor.

B 15. Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning

1994/95	Anslag	570 837
1995/96	Anslag	865 903
	därav 1996	576 711
1997	Förslag	622 837
1998	Beräknat	644 566
1999	Beräknat	678 809

Beloppen anges i tusental kr

Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för tillfälliga
utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det ut-
bildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högsko-
lan.

Kungl. Tekniska högskolan har för budgetåren 1993/94 och 1994/95 re-
dovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersät-
tas inom beslutade takbelopp. Högskolan redovisade således vid utgången
av budgetåret 1994/95 en reservation (outnyttjat takutrymme) motsvarande

13,1 miljoner kronor. På grundval av det underlag som högskolan lämnat
i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att reservationen
från budgetåret 1994/95 samt hela takbeloppet för budgetåret 1995/96
kommer att utnyttjas.

209

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Utbildningsuppdragets inriktning

För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande
examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina).

Examen 1997-1999 2000-2002

Civilingenjörsexamen 3 450 3 700

Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen kvinn-
liga studenter.

Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt 5.13).

Resurser 1997

Ramanslag 622 837 tkr

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Resultat

För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina
som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 2 900 av vilka minst
2 750 skall avse civilingenjörsexamen. Prognosen för perioden är att ut-
bildningsuppdraget för såväl generella examina som för civilingenjörsex-
amina kommer att fullgöras.

Kungl. Tekniska högskolan har sedan början av 1980-talet fördubblat
antalet helårsstudenter. Under det senaste året har ökningen varit 600
helårsstudenter. Läsåret 1994/95 hade högskolan drygt 11 000 registrerade
studenter, vilket motsvarar cirka 9 000 helårsstudenter. Av dessa var 23 %
kvinnor. Andelen kvinnor av nybörjarna på 180-poängsutbildningar varie-
rade kraftigt, från under 10 % inom datateknik till knappt 60 % inom
kemiteknik. Andelen helårsstudenter inom utbildningsområdena humani-
ora, samhällsvetenskap och juridik uppgick till 5 % för såväl budgetåret
1994/95 som 1993/94.

Enligt Kungl. Tekniska högskolan har en expansion av högskolans
fortbildning och vidareutbildning ägt rum. Vid högskolan pågår utveckling
av olika former av distansutbildning och fr.o.m. våren 1995 har högskolan
det administrativa ansvaret för Konsortiet för distansutbildning.

Kungl. Tekniska högskolan har under budgetåret 1994/95 erhållit extra
medel för att förbättra tillgången på vetenskapligt meriterade lärare och
för pedagogisk utveckling vilka bl.a. har använts till pedagogisk fort-
bildning av lärare. Flera pedagogiska förnyelseprojekt pågår bl.a. syftande

210

till nya examinationsformer, problem- och projektbaserad inlärning samt
att ge möjlighet för datoranvändning i samtliga kurser för de nyantagna
studenterna.

Högskolan har anordnat behörighetsgivande förutbildning (s.k. basår)
motsvarande 130 helårsstudenter, och nådde inte helt upp till det uppsatta
målet. Av basårsstudentema var 43 % kvinnor.

Av högskolans årsredovisning för budgetåret 1994/95 framgår att myn-
dighetskapitalet - exklusive gåvor och donationer - var 341 miljoner
kronor. På begäran av Utbildningsdepartementet har ett särskilt yttrande
därom lämnats av högskolan. Regeringen har den 19 juni 1996 beslutat
att högskolan skall återföra 33 miljoner kronor till statsverkets checkräk-
ning.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Resurser för år 1997

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 583 817 000 kronor. Takbeloppet har
beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningar-
na samt dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som
redovisats under avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har
beräknats till 39 020 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning.

B 16. Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarut-
bildning

1994/95	Anslag	485 827
1995/96	Anslag	732 139
	därav 1996	487 897
1997	Förslag	487 667
1998	Beräknat	503 728
1999	Beräknat	519 851

Beloppen anges i tusental kr

211

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

V erksamhetsmål

De resurser och riktlinjer för verksamheten som regeringen föreslår
i denna proposition samt riktlinjerna i den forskningspolitiska pro-
positionen bör gälla.

Resurser 1997

Ramanslag 487 667 tkr

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande
belopp. Av anslagsposten teknisk fakultet bör minst det belopp som
framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forska-
rutbildningen:

Fakultet m.m. Anslag

(tusental kr)

Teknisk 300 796

Ersättning för lokalhyror, m.m. 186 871

Summa 487 667

Studiefinansiering

57 445

I anslagsposten teknisk fakultet ingår medel för en fullmaktstjänst
som universitetslektor med 0,4 miljoner kronor. I anslagsposten
ersättning för lokalhyror, m.m. ingår medel för ökade hyreskost-
nader med anledning av ombyggnaden av högskolans huvudbygg-
nad med 4,1 miljoner kronor. Vidare ingår i samma anslagspost
medel för anpassning av de fysiska resurserna med 15 miljoner
kronor. Från anslagsposten har överförts 5,8 miljoner kronor till
Stockholms universitets anslag för forskning och forskarutbildning
för lokalkostnader för Manne Siegbahnlaboratoriet.

Planeringsförutsättning för budgetåren 1998 och 1999

Som planeringsförutsättning för budgetåren 1998 och 1999 bör gälla att
högskolan tillsammans med Stockholms universitet erhåller ersättning för
ökade hyreskostnader med totalt 31,3 miljoner kronor i samband med
inflyttning i det med Stockholms universitet gemensamma Fysikcentrum.
Vidare bör gälla att högskolan år 1998 erhåller medel för professor Åke
E. Anderssons forskningsverksamhet inom infrastrukturens ekonomi.

212

Resultat

Från höstterminen 1992 till höstterminen 1994 har antalet forskarstuderan-
de - dvs studerande som avsatte mer än 10 % av normal heltid - ökat
med cirka 5 % till 1 204 enligt SCB. Andelen kvinnliga forskarstuderande
är i stort sett oförändrad. Antalet nyantagna till forskarutbildningen har
under de senaste fyra åren varit ungefär konstant och uppgick för läsåret
1994/95 till 284. Andelen kvinnor bland de nyantagna har under samma
period varit cirka 21 %.

Antalet forskarstuderande som innehar doktorandtjänst läsåret 1994/95
uppgick till 533, varav 93 (17 %) var kvinnor. Av de forskarstuderande
med en aktivitetsgrad över 50 % finansierade 55 % av kvinnorna och
64 % av männen sina forskarstudier med doktorandtjänster. Antalet exa-
mina minskade under läsåret 1994/95 jämfört med föregående läsår, vilket
dock bedöms vara en tillfällig nedgång. Under läsåret 1994/95 examinera-
des 86 doktorer, av vilka 20 % var kvinnor.

Antalet professorer var 198 hösten 1995 varav 3 var kvinnor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

B17. Högskolan i Luleå: Grundutbildning

1994/95	Anslag	291 686
1995/96	Anslag	447 371
	därav 1996	297 686
1997	Förslag	322 002
1998	Beräknat	334 968
1999	Beräknat	356 171

Beloppen anges i tusental kr

Högskolan i Luleå har för budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat
färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom
beslutade takbelopp. Högskolan redovisade således vid utgången av
budgetåret 1994/95 en reservation (outnyttjat takutrymme) motsvarande
6,9 miljoner kronor. På grundval av det underlag som högskolan lämnat
i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att reservationen
från budgetåret 1994/95 samt hela takbeloppet för budgetåret 1995/96
kommer att utnyttjas.

213

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Utbildningsuppdragets inriktning

För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande
examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina).

Examen	1997-1999	2000-2002
Magisterexamen	325	335
Civilingenjörsexamen	1 100	1 100
Grundskollärarexamen 4 - 9	40	160

Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de
naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samt inom grund-
skollärarutbildningen 4-9 jämfört med perioden 1993/94-1995/96.

Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen kvinnor
inom naturvetenskapliga och tekniska utbildningar samt andelen
män inom lärarutbildningarna.

Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom
den bam- och ungdomspedagogiska utbildningen och grundskollä-
rarutbildningen 1-7 jämfört med perioden 1993/94-1995/96.

Utbildningsuppdraget utökas med skådespelarutbildning. Ersättning
för 12 helårsstudenter beräknas för utbildningen.

Högskolan erhåller ett ytterligare utbildningsområde; teater.

Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt 5.13).
Resurser 1997

Ramanslag 322 002 tkr

Resultat

För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina
som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 1 400. Av dessa
skall minst 800 avse civilingenjörsexamen, minst 300 grundskollärarexa-
men med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7 och minst 60

214

grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9.
Prognosen för perioden är att utbildningsuppdragen för generella examina,
civilingenjörsexamina och grundskollärarexamen 1-7 kommer att uppnås.
Målet för grundskollärarexamen 4-9 kommer inte att kunna uppnås.

Antalet helårsstudenter har på fem år ökat med 58 % till cirka 5 300.
Huvuddelen av ökningen har skett inom de samhällsvetenskapliga och
humanistiska områdena samt inom utbildningsområdet musik. Antalet
registrerade studenter under budgetåret 1994/95 var cirka 6 700. Hälften
av de registrerade studenterna är kvinnor.

Högskolan arbetar aktivt med att rekrytera kvinnor till tekniska utbild-
ningar och har inom det tekniska området den högsta andelen kvinnor i
landet, omkring 25%. Ett exempel på åtgärd är programmet "Datateknisk
ingång för tjejer", som kombinerar basår och första året på högskolans
datateknikprogram. Ingången är specialanpassad för kvinnor med sam-
hällsvetenskaplig och ekonomisk utbildning från gymnasiet.

Av högskolans årsredovisning för budgetåret 1994/95 framgår att myn-
dighetskapitalet - exklusive gåvor och donationer - var 129 miljoner kro-
nor. På begäran av Utbildningsdepartementet har särskilt yttrande däröver
lämnats av högskolan. Regeringen har den 19 juni 1996 beslutat att uni-
versitetet skall återföra 20 miljoner kronor till statsverkets checkräkning.

Resurser för år 1997

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 308 409 000 kronor. Takbeloppet har
beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningar-
na samt dimensioneringsökningen i enlighet med vad som redovisats
under avsnitt 5.12.1 samt med hänsyn till det utökade utbildningsuppdra-
get avseende skådespelarutbildning. Ersättningen för särskilda åtaganden
har beräknats till 13 593 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

B 18. Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning

1994/95	Anslag	164 501
1995/96	Anslag	245 733
	därav 1996	163 521
1997	Förslag	166 997
1998	Beräknat	175 267
1999	Beräknat	180 877

Beloppen anges i tusental kr

215

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

V erksamhetsmål

De resurser och riktlinjer för verksamheten som regeringen föreslår
i denna proposition samt riktlinjerna i den forskningspolitiska pro-
positionen bör gälla.

Resurser 1997

Ramanslag 166 997 tkr

Fakultet m.m.	Anslag
(tusental kr)
Humanistisk och
samhällsvetensk. forskning	5 264
Teknisk	119 225
Konstn. utv.	833
Ersättning för lokalhyror, m.m.	41 675
Summa	166 997

Studiefinansiering

980

13 232

I anslagsposten humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning
ingår medel för forskning och forskarutbildning inom det filosofiska
fakultetsområdet med totalt 5,4 miljoner kronor. I anslagsposten
teknisk fakultet ingår medel för Centrum för kvinnoforskning med
0,7 miljoner kronor. Under anslagsposten konstnärligt utvecklings-
arbete ingår en förstärkning med 0,15 miljoner kronor.

Planeringsförutsättning för budgetåren 1998 och 1999

Som planeringsförutsättning för budgetåren 1998 och 1999 bör gälla att
högskolan erhåller ytterligare 3 miljoner kronor vardera året för fortsatt
uppbyggnad av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och
forskarutbildning.

216

Resultat

Sedan läsåret 1991/92 har antalet doktorsexamina enligt SCB ökat med
50 % till 24. Kvinnornas andel var 17 %. För att bl.a. öka denna andel
startades hösten 1995 en kvinnlig forskarskola. Antalet forskarstuderande
som avsatte mer än 10 % av normal heltid uppgick till 283 hösten 1994
varav 23 % var kvinnor. Antalet doktorandtjänster har ökat betydligt.
Antal professorer var 71 hösten 1995, en var kvinna.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

B 19. Danshögskolan: Grundutbildning

1994/95	Anslag	18 755
1995/96	Anslag	28 772
	därav 1996	19 140
1997	Förslag	21 995
1998	Beräknat	22 677
1999	Beräknat	23 403

Beloppen anges i tusental kr

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbild-
ningsuppdrag som skall gälla för Danshögskolan.

Danshögskolan har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler
helårsstudenter än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid
utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan helårsstudenter
motsvarande 2 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det
underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996
bedömer regeringen att antalet helårsstudenter och helårsprestationer under
budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom
beslutat takbelopp.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Utbildningsuppdragets inriktning

Danshögskolan får anordna utbildning inom utbildningsområdet
dans.

Resurser 1997

Ramanslag 21 995 tkr

217

Resultat

För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina
som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 60. Prognosen för
treårsperioden 1993/94-1995/96 är att utbildningsuppdraget kommer att
fullgöras. Antalet sökande till Danshögskolans utbildningsprogram läsåret
1994/95 var 192 till 37 nybörjarplatser. Totalantalet studenter var samma
år 130. Av helårs studenterna läsåret 1994/95 var 88 % kvinnor.

Under treårsperioden har resurser använts för två professurer, den ena
i koreografi och den andra i danspedagogik, vilket enligt högskolan haft
stor betydelse för verksamheten i fråga om såväl utbildningen som det
konstnärliga utvecklingsarbetet och forskningen. Högskolan har under
perioden utökat sitt samarbete med de andra konstnärliga högskolorna.

Kapitalförändringen budgetåret 1994/95 var negativ (-520 000 kronor).
Resultatet för det förlängda budgetåret 1995/96 förväntas bli ett ännu
större underskott.

Resurser för år 1997

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 21 493 000 kronor. Ersättning för det
särskilda åtagandet, dansarmedverkan i koreografutbildningen, har beräk-
nats till 502 000 kronor.

Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har beräknats under anslaget
B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor
och uppgår till 2 597 000 kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

B 20. Dramatiska institutet: Grundutbildning

1994/95	Anslag	45 752
1995/96	Anslag	69 030
	därav 1996	45 645
1997	Förslag	52 273
1998	Beräknat	53 893
1999	Beräknat	55 618

Beloppen anges i tusentals kr

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbild-
ningsuppdrag som skall gälla för Dramatiska institutet.

Dramatiska institutet har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovi-
sat fler helårsstudenter än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp.
Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade institutet helårsstudenter
motsvarande 5,5 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det
underlag som institutet lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 be-
dömer regeringen att antalet helårsstudenter och helårsprestationer under

218

budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom Prop. 1996/97:1
beslutat takbelopp. Utgiftsområde 16

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Utbildningsuppdragets inriktning

Dramatiska institutet får anordna utbildning inom utbildningsom-
rådet media.

Utbildningsuppdraget utökas med en TV-producentutbildning, om-
fattande 60 poäng. Ersättning för 16 helårsstudenter beräknas för ut-
bildningen. Utbildningen skall genomföras i samarbete med den nya
högskolan i Malmö.

Resurser 1997

Ramanslag 52 273 tkr

Resultat

För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina
som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 70. Prognosen är att
uppdraget kommer att fullgöras.

Dramatiska institutet inledde våren 1992 ett förändrings- och kvalitets-
utvecklingsarbete som har berört varje del av verksamheten. Samtliga ut-
bildningar har genomgått genomgripande förändringar. Dessa innebär
bland annat att nya utbildningar startats. Två adjungerade professorer har
knutits till institutet.

Dramatiska institutet har en betydande kursverksamhet (ca 1 000 perso-
ner årligen) förlagd till olika delar av landet. Enligt institutet spelar kur-
serna en viktig roll för yrkesverksammas fortbildning och vidareutbildning
inom teater- och filmområdet. Dramatiska institutet har medvetet vänt sig
till invandrartäta områden. Institutet har också inlett ett samarbete med
skolan och vissa lärarutbildningar.

Antalet sökande till Dramatiska institutets längre utbildningar är mycket
stort. Läsåret 1994/95 antogs 52 av 1 291 sökande. Antalet registrerade
studenter var under samma läsår 342; av dem var 209 kvinnor.

Dramatiska institutet har följt upp samtliga studenter som examinerats
år 1990 eller senare. Praktiskt taget alla, 98 %, har etablerat sig inom
yrken som de utbildats för.

219

Resurser för år 1997

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 52 273 000 kronor. Takbeloppet har
beräknats med hänsyn till det utökade utbildningsuppdraget avseende TV-
producentutbildning. Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har beräk-
nats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid
vissa högskolor och uppgår till 2 199 000 kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

B 21. Högskolan i Borås: Grundutbildning

1994/95	Anslag	100 354
1995/96	Anslag	149 867
	därav 1996	99 037
1997	Förslag	125 528
1998	Beräknat	129 758
1999	Beräknat	136 405

Beloppen anges i tusental kr

Högskolan i Borås har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat
fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp.
Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan helårsprestatio-
ner motsvarande 26,5 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av
det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996
bedömer regeringen att antalet helårsprestationer även under budgetåret
1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom beslutat
takbelopp.

220

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Utbildningsuppdragets inriktning

För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande
examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina).

Examen 1997-1999 2000 - 2002

Magisterexamen 280 325

Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de
naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna jämfört med perio-
den 1993/94-1995/96.

Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen kvinnor
inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samt an-
delen män inom lärarutbildningarna.

Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom
de bam- och ungdomspedagogiska utbildningarna jämfört med
perioden 1993/94-1995/96.

Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt 5.13).

Resurser 1997

Ramanslag 125 528 tkr

Resultat

För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina
som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 400. Prognosen för
perioden är att utbildningsuppdraget för generella examina kommer att
fullgöras.

Intresset för studier vid högskolan är fortsatt högt. Högskolan har inga
problem att rekrytera studenter. Grundutbildningen har expanderat på alla
områden. Antalet helårsstudenter har på fem år ökat med 83 % till 2 500.
Under läsåret var nästan 3 400 studenter registrerade vid högskolan varav
två tredjedelar var kvinnor.

Högskolan erhöll under budgetåret 1994/95 rätt att utfärda grundskollä-
rarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7.

Högskoleverket har nyligen granskat och bedömt kvalitetsarbetet vid
högskolan i Borås (Högskoleverkets rapportserie 1996:16R). Kvalitets-

221

17 Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 1. Del 6

arbetet vid högskolan präglas av en kvalitetsinriktad kultur, långsiktighet,
stort engagemang hos de flesta medarbetare och en tydlig ledning. I
högskoleverkets bedömning har följande behov av förbättringar särskilt
framhållits. Kvalitetsutvecklingsplanema bör utformas så att resultat kan
avläsas på ett tydligare sätt. Kursvärderingar bör tas tillvara på ett syste-
matiskt sätt men får inte vara den enda formen för utvärdering. Lärarna
bör ges möjligheter till forskning.

Omkring en tredjedel av högskolans lärare är antagna till forskarutbild-
ning vid andra lärosäten. Högskolan beräknar att 40-50 % av lärarkåren
skall ha avlagt doktorsexamen kring sekelskiftet vilket skulle innebära
nästan en fördubbling av antalet disputerade lärare.

Samtliga särskilda åtaganden har fullföljts.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Resurser för år 1997

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 106 172 000 kronor. Takbeloppet har
beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningar-
na samt dimensioneringsökningen i enlighet med vad som redovisats
under avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats
till 15 544 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning.

Högskolan erhåller under den nuvarande treårsperioden en tillfällig
ökning av anslagsbeloppet på grund av extraordinära hyreskostnader för
de textila utbildningarna. Huvuddelen av hyresavtalen för de textila ut-
bildningarna är bundna t.o.m den 1 april 1999 varför en tillfällig ökning
av anslagsbeloppet om 3 812 000 kronor är beräknad för budgetåret
1997.

Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning
och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
6 154 000 kronor.

B 22. Högskolan Dalarna: Grundutbildning

1994/95	Anslag
1995/96	Anslag
	därav 1996
1997	Förslag
1998	Beräknat
1999	Beräknat

Beloppen anges i tusental kr

138 912

195 708

129 612

166 828

175 313

194 973

Högskolan Dalarna har för budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat
färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom
beslutade takbelopp. Högskolan redovisade således vid utgången av bud-

222

getåret 1994/95 en reservation (outnyttjat takutrymme) motsvarande 3,8
miljoner kronor. På grundval av det underlag som högskolan lämnat i
delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att reservationen
från budgetåret 1994/95 samt hela takbeloppet för budgetåret 1995/96
kommer att utnyttjas.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Utbildningsuppdragets inriktning

För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande
examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina).

Examen 1997-1999 2000-2002

Magisterexamen 75 230

Grundskollärarexamen 4-9 90 390

Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de
naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samt inom grund-
skollärarutbildningen 4-9 jämfört med perioden 1993/94-1995/96.
Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen kvinnor
inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samt an-
delen män inom lärarutbildningarna.

Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom
grundskollärarutbildningen 1-7 jämfört med perioden 1993/94-
1995/96.

Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt 5.13).

Resurser 1997

Ramanslag 166 828 tkr

Resultat

För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina
som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 400. Av dessa skall
minst 270 avse grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning
i årskurserna 1-7. Prognosen för treårsperioden 1993/94-1995/96 är att
utbildningsuppdraget för de generella examina kommer att fullgöras.

223

Däremot kommer sannolikt inte examensmålet för grundskollärarexamen
1-7 att nås.

Benämningen Högskolan Dalarna fastställdes i högskoleförordningen
(1993:100) att gälla fr.o.m. den 1 januari 1996. Högskolan har erhållit
examensrätt för grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning
i årskurserna 4-9. Under läsåret 1994/95 har återstående delar av bam-
och ungdomspedagogisk utbildning avslutats. Högskolan har inte längre
examensrätt för dessa utbildningar. Flera ingenjörsutbildningar har för-
längts till 120 poäng.

Högskolan har fortsatt att expandera. Utbudet av program och kurser
har ökat under perioden. Antalet registrerade studenter var under läsåret
1994/95 drygt 4 200. Antalet sökande till grundskollärarutbildningama
och de samhällsvetenskapliga utbildningarna har ökat. Däremot har antalet
sökande till de tekniska utbildningarna varit fortsatt lågt. Andelen studen-
ter inom olika utbildningsområden har förändrats under perioden. En
förskjutning mot de humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena har
skett. En orsak är att högskolan har utökat dimensioneringen av grund-
skollärarutbildningen 1-7 och senare erhållit examensrätt för grundskollä-
rarexamen 4-9. Rekryteringsinsatser har gjorts för att öka andelen kvinnor
inom ingenjörsutbildningarna och andelen män inom grundskollärarut-
bildningama.

Fler forskarutbildade lärare har rekryterats vilket gjort det möjligt att
ytterligare öka antalet fördjupningskurser. Samarbete med universitet och
högskolor med fakulteter har etablerats inom flera ämnesområden för att
höja kvaliteten i undervisningen.

Högskolan har uppfyllt de särskilda åtagandena med undantag för
anordnandet av behörighetsgivande förutbildning (s.k. basår) för 150
helårsstudenter; 105 helårsstudenter deltog.

Resurser för år 1997

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 145 154 000 kr. Takbeloppet har beräk-
nats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna
samt dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som
redovisats under avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har
beräknats till 21 429 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning.

Utöver takbelopp och ersättning för särskilda åtaganden har under
anslaget beräknats 245 000 kronor för tillfälliga extraordinära låne-
kostnader för investeringar i anläggningstillgångar.

Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning
och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
21 901 000 kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

224

B 23. Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning

1994/95	Anslag	126 896
1995/96	Anslag	184 156
	därav 1996	122 403
1997	Förslag	166 145
1998	Beräknat	170 206
1999	Beräknat	184 589

Beloppen anges i tusental kr

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Högskolan i Gävle/Sandviken har för budgetåren 1993/94 och 1994/95
redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan
ersättas inom beslutade takbelopp. Högskolan redovisade således vid
utgången av budgetåret 1994/95 en reservation (outnyttjat takutrymme)
motsvarande 5,1 miljoner kronor. På grundval av det underlag som hög-
skolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen
att reservationen från budgetåret 1994/95 samt hela takbeloppet för bud-
getåret 1995/96 kommer att utnyttjas.

225

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Utbildningsuppdragets inriktning

För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande
examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina).

Examen 1997-1999 2000-2002

Magisterexamen 120 180

Grundskollärarexamen 4-9 15 90

Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de
naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samt inom
grundskollärarutbildningen 4-9 jämfört med perioden 1993/94-
1995/96. Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder för att öka an-
delen kvinnor inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildning-
arna samt andelen män inom lärarutbildningarna.

Antalet helårsstudenter bör under perioden 1997-1999 minska inom
den bam- och ungdomspedagogiska utbildningen och grundskol-
lärarutbildningen 1-7 jämfört med perioden 1993/94-1995/96.

Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt 5.13).

Resurser 1997

Ramanslag 166 145 tkr

Resultat

För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina
som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 350. Av dessa skall
minst 300 avse grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning
i årskurserna 1-7. Prognosen för perioden är att utbildningsuppdraget för
examina kommer att fullgöras.

Antalet registrerade studenter under läsåret 1994/95 var 3 070. Mer än
hälften av studenterna var kvinnor. En ökning av antalet studenter har
skett inom såväl de samhällsvetenskapliga och humanistiska områdena
som de tekniska och naturvetenskapliga.

En fortsatt satsning på distansutbildning har medfört att andelen studen-
ter på distans nu utgör 25 % av det totala antalet studenter. Högskolan i
Gävle/Sandviken är en av de högskolor som har erhållit medel för för-
söksverksamhet inom distansutbildning. Sommaren 1995 uppnåddes målet

226

att samla hela högskolan i gemensamma lokaler. Stora satsningar har
gjorts på IT-området med investeringar i bl.a. ett integrerat data- och
telenät.

Högskolan redovisar att forskning i nätverk med näringslivet utvecklats
framför allt inom områdena Samhällsbyggnad med informationsteknik och
Inneklimatteknik.

De särskilda åtagandena har fullföljts. Av högskolans årsredovisning för
budgetåret 1994/95 framgår att myndighetskapitalet - exklusive gåvor och
donationer - var 68,8 miljoner kronor. På begäran av Utbildningsdeparte-
mentet har särskilt yttrande däröver lämnats av högskolan. Regeringen har
den 19 juni 1996 beslutat att högskolan skall återföra 12 miljoner kronor
till statsverkets checkräkning.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Resurser för år 1997

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 135 761 000 kronor. Takbeloppet har
beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningar-
na samt dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som
redovisats under avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har
beräknats till 30 384 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning.

Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning
och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
11 745 000 kronor.

B 24. Högskolan i Halmstad: Grundutbildning

1994/95	Anslag	72 503
1995/96	Anslag	101 473
	därav 1996	67 353
1997	Förslag	100 710
1998	Beräknat	102 623
1999	Beräknat	113 954

Beloppen anges i tusental kr

Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för tillfälliga
utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det
utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.

Högskolan i Halmstad har under budgetåren 1993/94 och 1994/95
redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade
takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan
helårsprestationer motsvarande 19,7 miljoner kronor över takbeloppet. På
grundval av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den
30 juni 1996 bedömer regeringen att antalet helårsprestationer även under
budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom
beslutat takbelopp.

227

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Utbildningsuppdragets inriktning

För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande
examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina).

Examen	1997-1999	2000-2002
Magisterexamen	200	300
Grundskollärarexamen 4-9		40
Gymnasielärarexamen		40

Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de
naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna jämfört med perio-
den 1993/94-1995/96. Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder för
att öka andelen kvinnor inom de naturvetenskapliga och tekniska ut-
bildningarna samt andelen män inom lärarutbildningarna.

Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt 5.13).

Resurser 1997

Ramanslag 100 710 tkr

Resultat

För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina
som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 150. Utbildnings-
uppdraget för generella examina för treårsperioden 1993/94-1995/96 har
redan efter två år fullgjorts.

Under flera år har sökandetrycket vid Högskolan i Halmstad hört till det
högsta i landet. Antalet registrerade studenter läsåret 1994/95 var 3 382.
Drygt hälften av studenterna var kvinnor. Högskolans utbildningar är
profilerade mot entreprenörskap och innovation. En omstrukturering av
utbildningen har resulterat i en avsevärd breddning och fördjupning av
högskolans utbud. Det finns idag 15 grundutbildningsprogram, sex magis-
terprogram samt ca 110 fristående kurser.

Sedan den 1 juli 1995 anordnar högskolan medellånga vårdutbildningar
på uppdrag av Landstinget Halland.

Forskningen har utvecklats i syfte att stärka kompetensen och höja
kvaliteten. Cirka en tredjedel av lärarna är forskarutbildade. Högskolan
ingår i flera internationella nätverk. Flera EU-projekt bedrivs.

228

Högskolans arbete med den s.k. tredje uppgiften har utvecklats kraftigt
under budgetåret 1994/95 enligt högskolan. Projektsamverkan med arbets-
livet, uppdragsutbildning liksom nybildning av företag är vägar som
fastställts som viktiga i det arbetet. Samverkan med lokala, regionala och
nationella intressenter är betydande.

Högskolan arbetar aktivt med jämställdhetsfrågoma. Regeringen be-
slutade den 13 juni 1996 att tilldela Centrum för arbetslivsutveckling vid
högskolan det nationella jämställdhetspriset för år 1996. Priset belönar
betydelsefulla insatser för att främja jämställdheten inom universitet och
högskolor.

Samtliga särskilda åtaganden har fullföljts.

Resurser för år 1997

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 86 889 000 kronor. Takbeloppet har
beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningar-
na samt dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som
redovisats under avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har
beräknats till 13 625 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning.

Utöver takbelopp och ersättning för särskilda åtaganden har under
anslaget beräknats 196 000 kronor för tillfälliga extraordinära lånekost-
nader för investeringar i anläggningstillgångar.

Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning
och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
17 976 000 kronor.

B 25. Högskolan i Kalmar: Grundutbildning

1994/95	Anslag	140 488
1995/96	Anslag	213 480
	därav 1996	143 054
1997	Förslag	172 385
1998	Beräknat	182 649
1999	Beräknat	205 411

Beloppen anges i tusental kr

Högskolan i Kalmar har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovi-
sat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbe-
lopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan helårs-
prestationer motsvarande 2,5 miljoner kronor över takbeloppet. På grund-
val av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni
1996 bedömer regeringen att antalet helårsprestationer även under bud-

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

229

getåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom be- Prop. 1996/97:1
slutat takbelopp. Utgiftsområde 16

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Utbildningsuppdragets inriktning

För treårsperioden 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande
examensmål preliminärt gälla (lägst antal avlagda examina).

2000-2002

Examen

1997-1999

Magisterexamen	100	150
Grundskollärarexamen 4-9	30	150
Gymnasielärarexamen	10	65

Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de
naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samt inom grund-
skollärarutbildningen 4-9 och gymnasielärarutbildningen jämfört
med perioden 1993/94-1995/96. Högskolan bör vidta ytterligare
åtgärder för att öka andelen kvinnor inom de naturvetenskapliga och
tekniska utbildningarna samt andelen män inom lärarutbildningarna.

Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom
den bam- och ungdomspedagogiska utbildningen och grundskol-
lärarutbildningen 1-7 jämfört med perioden 1993/94-1995/96.

Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt 5.13).

Resurser 1997

Ramanslag 172 385 tkr

Resultat

För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina
som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 500. Av dessa skall
minst 300 avse grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning
i årskurserna 1-7. Utbildningsuppdraget för generella examina har redan
efter två år fullgjorts. Prognosen är att även examensmålet för grundskol-
lärarexamen 1-7 kommer att uppnås.

Högskolan i Kalmar har under den gångna femårsperioden i det närmas-
te fördubblat sin verksamhet. Under perioden har en breddning av hög-

230

skolans utbildningsutbud ägt rum. Utbildningar inom mediaområdet, det
biovetenskapliga området och miljöområdet är profilutbildningar inom
högskolan. Högskolan har totalt sett ett av landets högsta sökandetryck.
Antalet registrerade studenter under läsåret 1994/95 var 3 735. Drygt
2 000 av studenterna var kvinnor. Huvuddelen av ökningen har skett inom
områdena ekonomi, turism och humaniora. Hälften av högskolans studen-
ter återfinns inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområde-
na.

Under år 1995 erhöll högskolan rätt att utfärda magisterexamen i före-
tagsekonomi. Högskolan har ökat antalet forskarutbildade lärare från 29
personer år 1993 till 43 personer år 1995. Av de utexaminerade i biome-
dicinsk kemi går mer än hälften vidare till forskarutbildning. Till högsko-
lan är 11 doktorander knutna.

De särskilda åtagandena har fullföljts.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Resurser för år 1997

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 155 344 000 kronor. Takbeloppet har
beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningar-
na samt dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som
redovisats under avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har
beräknats till 16 258 000 kronor varav 9 979 000 kronor avser s.k. NT-
utbildning och 6 279 000 kronor avser fortbildning av journalister.

Utöver takbelopp och ersättning för särskilda åtaganden har under
anslaget beräknats 783 000 kronor för tillfälliga extraordinära lånekost-
nader för investeringar i anläggningstillgångar.

Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning
och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
17 974 000 kronor.

B 26. Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning

1994/95	Anslag	63 149
1995/96	Anslag	91 239
	därav 1996	60 447
1997	Förslag	96 554
1998	Beräknat	100 163
1999	Beräknat	117 936

Beloppen anges i tusental kr

Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för tillfälliga
utbildningssatsningar av arbetsmarknads skäl - som är förenad med det ut-
bildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högsko-
lan.

231

Högskolan i Karlskrona/Ronneby har under budgetåren 1993/94 och
1994/95 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom
beslutade takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade
högskolan helårsprestationer motsvarande 5 miljoner kronor över takbe-
loppet. På grundval av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport
per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att antalet helårsprestationer
även under budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan
ersättas inom beslutat takbelopp.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Utbildningsuppdragets inriktning

För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande
examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina).

Examina 1997-1999 2000-2002

Magisterexamen 100 150

Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de
naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna jämfört med period-
en 1993/94-1995/96. Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder för att
öka andelen kvinnor inom de naturvetenskapliga och tekniska ut-
bildningarna.

Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt 5.13).

Resurser 1997

Ramanslag 96 554 tkr

Resultat

För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina
som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 100. Målet uppnåd-
des redan efter de första två åren. Bl.a. som en följd av att samtliga hög-
skoleingenjörsprogram har förlängts till tre år kommer antalet examina om
minst 120 poäng att öka ytterligare under de närmaste åren.

Högskolan i Karlskrona/Ronneby har varit självständig högskola i sju
år. Antalet helårsstudenter har ökat från 500 läsåret 1989/90 till drygt
1 400 helårsstudenter läsåret 1994/95. Läsåret 1994/95 var drygt 1 700
studenter registrerade vid högskolan. Högskolan profilerar sig inom in-

232

formationsteknologi (IT) och 53 % av studenterna finns inom de naturve-
tenskapliga och tekniska områdena. Inom dessa områden är andelen
kvinnliga studenter endast 20 %. Andelen kvinnliga studenter totalt vid
högskolan var endast 37 %.

Under 1993/94-1995/96 har Högskolan i Karlskrona/Ronneby erhållit
rätt att utfärda magisterexamen inom ämnena elektronik, program-
varuteknik, företagsekonomi, datavetenskap, engelska och maskinteknik.

Högskolan har under budgetåret 1994/95 erhållit extra medel för att för-
bättra tillgången på vetenskapligt meriterade lärare och för pedagogisk
utveckling. Flera pedagogiska förnyelseprojekt pågår t.ex. integrering av
humaniora och miljöaspekter i naturvetenskapliga och tekniska utbild-
ningar, utveckling av alternativa examinationsformer samt utbildningspro-
jekt i samarbete med det omgivande samhället i vilka betydelsen av ömse-
sidigt lärande betonas. Högskolan har även utvecklat nya former av dis-
tansutbildning med IT-stöd.

Det särskilda åtagandet avseende behörighetsgivande förutbildning (s.k.
basår) motsvarande 30 helårsstudenter har inte fullgjorts. 22 helårsstuden-
ter deltog. Övriga särskilda åtaganden har fullföljts.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Resurser för år 1997

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 77 125 000 kronor. Takbeloppet har
beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningar-
na samt dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som
redovisats under avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har
beräknats till 17 272 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning.

Utöver takbelopp och ersättning för särskilda åtaganden har under an-
slaget beräknats 2 157 000 kronor för tillfälliga extraordinära lånekost-
nader för investeringar i anläggningstillgångar.

Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning
och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
18 043 000 kronor.

B 27. Högskolan i Karlstad: Grundutbildning

1994/95	Anslag	217 869
1995/96	Anslag	316 277
	därav 1996	210 264
1997	Förslag	247 545
1998	Beräknat	256 443
1999	Beräknat	279 440

Beloppen anges i tusental kr

233

Högskolan i Karlstad har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovi-
sat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbe-
lopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan helårs-
prestationer motsvarande 17 miljoner kronor över takbeloppet. På grund-
val av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni
1996 bedömer regeringen att antalet helårsprestationer även under bud-
getåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom be-
slutat takbelopp.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Utbildningsuppdragets inriktning

För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande
examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina).

Examen	1997-1999	2000-2002
Magisterexamen	200	260
Grundskollärarexamen 4-9	370	400
Gymnasielärarexamen	250	280

Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de
naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samt inom
grundskollärarutbildningen 4-9 och gymnasielärarutbildningen jäm-
fört med perioden 1993/94-1995/96.

Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen kvin-
nor inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samt
andelen män inom lärarutbildningarna.

Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom
den bam- och ungdomspedagogiska utbildningen och grundskol-
lärarutbildningen 1-7 jämfört med perioden 1993/94-1995/96.

Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt
5.13).

Resurser 1997

Ramanslag 247 545 tkr

234

Resultat

För treårsperioden 1993/94 - 1995/96 gäller att antalet avlagda examina
som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 1 700. Av dessa
skall minst 500 avse grundskollärarexamen med inriktning mot under-
visning i årskurserna 1-7, minst 300 avse grundskollärarexamen med
inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 och minst 100 avse gym-
nasielärarexamen. Prognosen är att utbildningsuppdraget kommer att
fullgöras avseende generella examina. Däremot kommer sannolikt inte
utbildningsuppdraget avseende grundskollärarexamina 4-9 respektive gym-
nasielärarexamina att uppnås.

Högskolan har fortsatt att expandera. Läsåret 1994/95 uppgick antalet
registrerade studenter till 7 850. Antalet sökande till de samhällsvetenska-
pliga utbildningarna har ökat. Däremot har antalet sökande till de tekniska
utbildningarna varit fortsatt lågt.

Omkring 60 % av helårsstudentema finns inom de humanistiska och
samhällsvetenskapliga utbildningsområdena. Fördelningen mellan de olika
utbildningsområdena har inte förändrats under de senaste två budgetåren.

Cirka 80 % av det totala studentantalet var registrerade för heltidsstudi-
er. Antalet studenter inom fortbildning och vidareutbildning har mellan
läsåren 1993/94 och 1994/95 minskat med 5 %.

Högskoleverket har nyligen granskat och bedömt kvalitetsarbetet vid
Högskolan i Karlstad (Högskoleverkets rapportserie 1996:20 R). Enligt
bedömningen har högskolan ett ambitiöst upplagt program för kvalitetsut-
veckling och förändringsarbete som omfattar i stort sett hela högskolans
verksamhet. Bedömargruppens främsta kritik gäller organisationen och
ledningen av både kvalitetsarbetet och verksamheten i stort. En huvud-
fråga för högskolan är hur forskning och undervisning skall integreras, så
att högskolan upprätthåller en god vetenskaplig grund för undervisningen.

Antalet aktiva doktorander knutna till högskolan har mellan läsåren
1993/94 och 1994/95 ökat med 23 % till 150 personer. 35 % av lärarna
är forskarutbildade.

Högskolan har i allt väsentligt uppfyllt de särskilda åtagandena.

Resurser för år 1997

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 227 542 000 kronor. Takbeloppet har
beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningar-
na samt dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som
redovisats under avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har
beräknats till 17 144 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning.

Utöver takbelopp och ersättning för särskilda åtaganden har under
anslaget beräknats 2 859 000 kronor för tillfälliga extraordinära lånekost-
nader för investeringar i anläggningstillgångar.

Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning
och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
30 304 000 kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

235

B 28. Högskolan		Kristianstad: Grundutbildning	Prop. 1996/97:1
1994/95	Anslag	90 903	Utgiftsområde 16
1995/96	Anslag	146 903
	därav 1996	97 641
1997	Förslag	126 461
1998	Beräknat	125 662
1999	Beräknat	135 539

Beloppen anges i tusental kr

Högskolan Kristianstad har under budgetåren 1993/94 och 1994/95
redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade
takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan
helårsprestationer motsvarande 6,8 miljoner kronor över takbeloppet. På
grundval av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den
30 juni 1996 bedömer regeringen att antalet helårsprestationer även under
budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom
beslutat takbelopp.

236

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Utbildningsuppdragets inriktning

För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande
examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina).

Examen	1997-1999	2000-2002
Magisterexamen	50	100
Grundskollärarexamen 4-9	60	280

Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom
den bam- och ungdomspedagogiska utbildningen och grundskollära-
rutbildningen 1-7 jämfört med perioden 1993/94-1995/96.

Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt 5.13).

Resurser 1997

Ramanslag 126 461 tkr

Resultat

För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina
som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 560. Av dessa skall
minst 400 avse grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning
i årskurserna 1-7. Prognosen för perioden är att utbildningsuppdraget för
generella examina kommer att fullgöras. Sannolikt kommer inte målet för
grundskollärarexamina 1-7 att nås.

Högskolan har haft en gynnsam utveckling under perioden. Antalet
registrerade studenter läsåret 1994/95 var drygt 3 400 varav cirka 60 %
var kvinnor. Högskolans tidigare påbörjade omstrukturering av ingen-
jörsutbildningen har utvecklats som förväntat. De nya varianterna med in-
riktning mot anläggningsteknik/vattenvård och data/elektronik har varit
mycket eftersökta. Totalt kunde högskolan läsåret 1994/95 erbjuda 12 ut-
bildningsprogram och ca 150 kurser. Lärarutbildningarna utgör fortfarande

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

237

18 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 6

den dominerande delen av utbildningsutbudet följt av tekniska och eko-
nomiska utbildningar.

Samtliga särskilda åtaganden har fullföljts. Av högskolans årsredovis-
ning för budgetåret 1994/95 framgår att myndighetskapitalet - exklusive
gåvor och donationer - var 57 miljoner kronor. På begäran av Utbild-
ningsdepartementet har särskilt yttrande däröver lämnats. Regeringen har
den 19 juni 1996 beslutat att högskolan skall återföra 5 miljoner kronor
till statsverkets checkräkning.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Resurser för år 1997

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 109 510 000 kronor. Takbeloppet har
beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningar-
na samt dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som
redovisats under avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har
beräknats till 16 951 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning.

Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning
och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
5 638 000 kronor.

B 29. Högskolan i Skövde: Grundutbildning

1994/95	Anslag	69 932
1995/96	Anslag	99 470
	därav 1996	65 398
1997	Förslag	95 901
1998	Beräknat	101 933
1999	Beräknat	115 566

Beloppen anges i tusental kr

Högskolan i Skövde har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovi-
sat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbe-
lopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan helårs-
prestationer motsvarande 3,8 miljoner kronor över takbeloppet. På grund-
val av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni
1996 bedömer regeringen att antalet helårsprestationer även under bud-
getåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom be-
slutat takbelopp.

238

Regeringens överväganden

Samman/attnzng

Utbildningsuppdragets inriktning

För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande
examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina).

Examen 1997-1999 2000-2002

Magisterexamen 50 80

Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt 5.13).

Utbildningsområdet Övrigt kan ej längre tillämpas av högskolan.

Resurser 1997

Ramanslag 95 901 tkr

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Resultat

För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina
som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 120. Detta mål har
redan under de två första åren uppnåtts. Högskolan i Skövde har expande-
rat betydligt under den senaste femårsperioden. Antalet registrerade stu-
denter under läsåret 1994/95 var drygt 2 200. Högskolan har sin tyngd-
punkt inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena samt inom
sådana områden inom humaniora och samhällsvetenskap som har gränsy-
tor mot de naturvetenskapliga och tekniska områdena. Särskilt omfattande
är utbildningen och forskningen inom informationsteknik (IT) och datave-
tenskap. Samtliga ingenjörsutbildningar har förlängts till 120 poäng. An-
delen kvinnor bland nybörjarna har ökat under senare år från cirka 30 %
till närmare 50 %.

Antalet doktorander knutna till högskolan har ökat. Hälften av tillgängli-
ga forskningsmedel har använts för forskarutbildning.

Högskolan har uppfyllt de särskilda åtagandena med undantag för
anordnandet av behörighetsgivande förutbildning (s.k. basår) för 60 helårs-
studenter; 32 helårsstudenter deltog.

239

Resurser för år 1997

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 76 270 000 kronor. Takbeloppet har
beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningar-
na samt dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som
redovisats under avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har
beräknats till 19 191 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning.

Utöver takbelopp och ersättning för särskilda åtaganden har under
anslaget beräknats 440 000 kronor för tillfälliga extraordinära lånekostna-
der för investeringar i anläggningstillgångar.

Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning
och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
9 889 000 kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

B 30. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning

1994/95	Anslag	53 443
1995/96	Anslag	79 887
	därav 1996	53 060
1997	Förslag	80 533
1998	Beräknat	81 989
1999	Beräknat	98 664

Beloppen anges i tusental kr

Under anslaget har beräknas all ersättning - inklusive ersättning för
tillfälliga utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad
med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har under budgetåren 1993/94 och
1994/95 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom
beslutade takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade
högskolan helårsprestationer motsvarande 2,6 miljoner kronor över takbe-
loppet. På grundval av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport
per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att takbeloppet för budgetåret
1995/96 kommer att utnyttjas.

240

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Utbildningsuppdragets inriktning

Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt 5.13).

Resurser 1997

Ramanslag 80 533 tkr

Resultat

För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina
som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 100. Prognosen för
treårsperioden är att utbildningsuppdraget för de generella examina kom-
mer att fullgöras.

Grundutbildningen har expanderat kraftigt. Antalet registrerade studenter
läsåret 1994/95 var drygt 2 100 varav hälften var kvinnor. Högskolan är
inne i ett uppbyggnadsskede. Antalet helårsstudenter har under perioden
1991/92-1994/95 ökat från ca 600 till ca 1 400. Antalet sökande till de
tekniska utbildningarna är fortsatt lågt, förutom till de s.k. COOP-utbild-
ningama. COOP-utbildning är en varvad utbildning vilket innebär att
studietiden omfattar dels teoretiska studier, dels betalda anställningsperio-
der. Utbildningarna har varit mycket efterfrågade och därför kommer fler
utbildningsprogram att erbjudas i denna form.

Det särskilda åtagandet avseende behörighetsgivande förutbildning (s.k.
basår) motsvarande 40 helårsstudenter har inte fullgjorts. 28 studenter
deltog. Övriga särskilda åtaganden har fullföljts.

Resurser för år 1997

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 69 339 000 kronor. Takbeloppet har
beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningar-
na samt dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som
redovisats under avsnitt 5.12.1. Ersättning för särskilda åtaganden har
beräknats till 11 194 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

241

Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning Prop. 1996/97:1
och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till Utgiftsområde 16
5 418 000 kronor.

B 31. Högskolan i Växjö: Grundutbildning

1994/95	Anslag	157 697
1995/96	Anslag	239 515
	därav 1996	158 871
1997	Förslag	197 693
1998	Beräknat	207 451
1999	Beräknat	231 043

Beloppen anges i tusental kr

Högskolan i Växjö har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat
fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp.
Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan helårsprestatio-
ner motsvarande 29,4 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av
det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996
bedömer regeringen att antalet helårsprestationer även under budgetåret
1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom beslutat
takbelopp.

242

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Utbildningsuppdragets inriktning

För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande
examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina).

Examen	1997-1999	2000-2002
Magisterexamen	300	450
Grundskollärarexamen 4-9	290	240
Gymnasielärarexamen	120	175

Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de
naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna, grundskollärarut-
bildningen 4-9 och gymnasielärarutbildningen jämfört med perioden
1993/94-1995/96.

Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom
den bam- och ungdomspedagogiska utbildningen och grundskollä-
rarutbildningen 1-7 jämfört med perioden 1993/94-1995/96.

Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen kvinnor
inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samt an-
delen män inom lärarutbildningarna.

Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt 5.13).

Resurser 1997

Ramanslag 197 693 tkr

Resultat

För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina
som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 1 300. Av dessa bör
minst 370 avse grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning
i årskurserna 1-7, minst 160 grundskollärarexamen med inriktning mot
undervisning i årskurserna 4-9 och minst 60 gymnasielärarexamen. Prog-
nosen för perioden är att utbildningsuppdraget för generella examina
kommer att fullgöras. Sannolikt kommer inte målen för lärarexamina att
uppnås.

243

Under 1994/95 tilldelades högskolan ytterligare två magisterexamens-
rättigheter, nämligen i tyska och datavetenskap, och har därmed möjlighet
att ge magisterexamen i tolv ämnen.

Antalet sökande till högskolan har successivt fortsatt att öka. Högskolan
hade läsåret 1994/95 drygt 5 000 registrerade studenter.

Prestationsgraden har under treårsperioden utvecklats positivt, särskilt
som en större andel av studierna bedrivits på fördjupningsnivå och en
större andel prestationer ligger inom fortbildning och vidareutbildning.

Utvecklingen inom forskning/forskarutbildning har varit god. Läsåret
1994/95 var 110 doktorander knutna till högskolan.

Hösten 1995 erhöll högskolan särskilda medel för att delta i ett pilotpro-
jekt om bam- och ungdomskultur i samverkan med bl.a. olika kulturins-
titutioner i regionen. Ett nationellt centrum för forskning med inriktning
mot bam- och ungsdomskultur föreslås inrättas vid högskolan mot bak-
grund av de vunna erfarenheterna från projektet.

De särskilda åtaganden har i allt väsentligt fullgjorts.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Resurser för år 1997

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 179 266 000 kronor. Takbeloppet har
beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningar-
na samt dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som
redovisats under avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har
beräknats till 18 230 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning.

Utöver takbelopp och ersättning för särskilda åtaganden har under an-
slaget beräknats 197 000 kronor för tillfälliga extraordinära lånekostnader
för investeringar i anläggningstillgångar.

Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning
och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
30 414 000 kronor.

B 32. Högskolan i Örebro: Grundutbildning

1994/95	Anslag	194 176
1995/96	Anslag	292 925
	därav 1996	194 865
1997	Förslag	232 609
1998	Beräknat	249 133
1999	Beräknat	279 019

Beloppen anges i tusental kr

244

Högskolan i Örebro har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovi-
sat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbe-
lopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan helårs-
prestationer motsvarande 16,4 miljoner kronor över takbeloppet. På grund-
val av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni
1996 bedömer regeringen att antalet helårsprestationer även under bud-
getåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom be-
slutat takbelopp.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Utbildningsuppdragets inriktning

För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande
examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina).

Examen	1997-1999	2000-2002
Magisterexamen	300	540
Grundskollärarexamen 4-9	130	160
Gymnasielärarexamen	50	75

Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de
naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna jämfört med perio-
den 1993/94-1995/96. Antalet helårsstudenter bör öka inom grund-
skollärarutbildningen 4-9 och gymnasielärarutbildningen.

Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom
den bam- och ungdomspedagogiska utbildningen och grundskollära-
rutbildningen 1-7 jämfört med perioden 1993/94-1995/96.

Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen kvinnor
inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samt an-
delen män inom lärarutbildningarna.

Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt 5.13).

Högskolan erhåller ytterligare ett utbildningsområde; vård.

Resurser 1997

Ramanslag 232 609 tkr

245

Resultat

För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina
som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 1 600 varav 110
skall avse grundskollärarexamen med inriktning med undervisning i
årskurserna 4-9. Prognosen för perioden är att utbildningsuppdraget för
generella examina kommer att fullgöras. Examensmålet för grundskollära-
rexamina kommer troligtvis inte att uppnås.

Intresset för studier vid högskolan är fortsatt högt. Socionomutbild-
ningen liksom lärarutbildningarna, i synnerhet med inriktning mot idrott
och musik noterar ett fortsatt högt sökandetryck. Antalet sökande till tek-
niska utbildningar har minskat. Grundutbildningen har expanderat kraftigt.
Antalet helårsstudenter har på fem år ökat med 65 % till 5 200 läsåret
1994/95 motsvarande drygt 6 700 registrerade studenter, varav 60 % var
kvinnor. En viss förskjutning mot humaniora och teknik har skett.

Sedan den 1 juli 1995 anordnar Högskolan i Örebro medellånga vårdut-
bildningar på uppdrag av Landstinget i Örebro län.

Nya undervisningsformer har introducerats, bl.a. med stöd av ökad an-
vändning av informationsteknik. Högskolan fastställde ett kvalitetsutveck-
lingsprogram hösten 1995.

Forskningen vid högskolan har en mångvetenskaplig inriktning. Två
tredjedelar av forskningen bedrivs inom det samhällsvetenskapliga om-
rådet. Utvecklingsarbetet inom området miljöteknik och informations-
frågor i anslutning till detta har fortsatt.

Det särskilda åtagandet att anordna behörighetsgivande förutbildning
(s.k. basår) motsvarande 70 helårsstudenter har inte fullgjorts; 27 helårs-
studenter har deltagit i denna utbildning. Övriga särskilda åtaganden har
fullföljts.

Resurser för år 1997

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 217 963 000 kronor. Takbeloppet har
beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningar-
na samt dimensioneringsökningen i enlighet med vad som redovisats
under avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats
till 14 646 000 kronor varav 14 393 000 kronor avser s.k. NT-utbildning
och 253 000 kronor avser nätverksadministration och utveckling av skol-
ledarutbildning.

Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning
och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
30 523 000 kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

246

B 33. Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning

1994/95	Anslag	16 031
1995/96	Anslag	26 042
	därav 1996	17 294
1997	Förslag	31 918
1998	Beräknat	35 621
1999	Beräknat	47 724

Beloppen anges i tusental kr

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Högskoleutbildningen på Gotland sorterar under Länsstyrelsen i Got-
lands län. För den löpande driften erhåller Högskoleutbildningen på Got-
land anslag från Utbildningsdepartementet och skall tillämpa de förord-
ningar och föreskrifter som gäller för högskoleområdet.

Högskoleutbildning på Gotland har under budgetåren 1993/94 och
1994/95 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersätts inom be-
slutade takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade Hög-
skoleutbildning på Gotland helårsprestationer motsvarande 0,2 miljoner
kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag som Högskoleut-
bildning på Gotland lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer
regeringen att antalet helårsprestationer även under budgetåret 1995/96
kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp.

247

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Utbildningsuppdragets inriktning

Antalet helårsstudenter bör under perioden 1997-1999 öka inom de
naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna jämfört med perio-
den 1993/94-1995/96. Högskoleutbildning på Gotland bör vidta
ytterligare åtgärder för att öka andelen kvinnor inom de naturve-
tenskapliga och tekniska utbildningarna.

Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt 5.13).

Resurser 1997

Ramanslag 31 918 tkr

Övrigt

Under perioden 1997-1999 inrättas en självständig högskola på Got-
land (avsnitt 5.4.3).

Resultat

Högskoleutbildning på Gotland har under den senaste tioårsperioden
kontinuerligt vuxit i omfattning från de 60 platser som regionstyrelsen i
Stockholm år 1986 förläde till Gotland till 544 helårsstudenter läsåret
1994/95.

Utbildningen har ända sedan starten varit inriktat mot ämnesområdena
teknik, ekonomi/systemvetenskap och kulturvetenskap. Arkeologi är det
största ämnet i utbudet av kulturvetenskapliga utbildningar.

Det särskilda åtagandet avseende behörighetsgivande förutbildning (s.k.
basår) motsvarande 40 helårsstudenter har inte fullgjorts. 26 helårsstuden-
ter deltog. Övriga särskilda åtaganden har fullföljts.

Resurser för år 1997

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 23 472 000 kronor. Takbeloppet har
beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningar-
na samt dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som
redovisats under avsnitt 5.12.1. Ersättning för särskilda åtaganden har
beräknats till 8 372 000 kronor, varav 6 908 000 kronor avser s.k. NT-
utbildning och 1 464 000 kronor avser kompensation för merkostnader

248

med anledning av att verksamheten är inrättad som en beställarorganisa-
tion.

Utöver takbelopp och ersättning för särskilda åtaganden har under an-
slaget beräknats 74 000 kronor för tillfälliga extraordinära lånekostnader
för investeringar i anläggningstillgångar.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

B 34. Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning

1994/95	Anslag	32 656
1995/96	Anslag	50 534
	därav 1996	33 617
1997	Förslag	33 396
1998	Beräknat	34 431
1999	Beräknat	35 533

Beloppen anges i tusental kr

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbild-
ningsuppdrag som skall gälla för Idrottshögskolan i Stockholm.

Idrottshögskolan i Stockholm har under budgetåren 1993/94 och
1994/95 redovisat fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad som
kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av budgetåret
1994/95 redovisade högskolan helårsstudenter och helårsprestationer
motsvarande 1,8 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det
underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996
bedömer regeringen att antalet helårsstudenter och helårsprestationer under
budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom
beslutat takbelopp.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Utbildningens inriktning

Idrottshögskolan i Stockholm får anordna utbildning i idrott och
hälsa för skolans, idrottsrörelsens och andra avnämares behov.

Resurser 1997

Ramanslag 33 396 tkr

249

Resultat

För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina
som omfattar minst 120 poäng, skall uppgå till minst 250. Prognosen är
att utbildningsuppdraget avseende examina inte kommer att fullgöras.

Från och med läsåret 1994/95 minskade högskolan nybörjarplatserna på
idrottslärarutbildningen och erbjöd i stället en 40-poängsutbildning i idrott
med möjlighet till påbyggnad till 80 poäng. Anledningen härtill var att
idrottslärare med ytterligare ett ämne i sin examen efterfrågas i stor
utsträckning.

Antalet sökande till högskolans utbildningsprogram och kurser är
mycket stort. Kvinnor söker i något större utsträckning än män till
högskolans utbildningar. Antalet registrerade studenter under läsåret
1994/95 var 471. Något mindre än hälften av studenterna var kvinnor.

Av högskolans årsredovisning för budgetåret 1994/95 framgår att myn-
dighetskapitalet - exklusive gåvor och donationer - var 14 miljoner
kronor. På begäran av Utbildningsdepartementet har särskilt yttrande där-
över lämnats av högskolan. Regeringen har den 19 juni 1996 beslutat att
högskolan skall återföra 8 miljoner kronor till statsverkets checkräkning.

Resurser för år 1997

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 33 396 000 kronor.

Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning
och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
3 327 000 kronor.

B 35 Konstfack: Grundutbildning

1994/95	Anslag	71 635
1995/96	Anslag	139 021
	därav 1996	92 525
1997	Förslag	95 437
1998	Beräknat	98 396
1999	Beräknat	101 545

Beloppen anges i tusental kr

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbild-
ningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Konstfack har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler
helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom be-
slutade takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade hög-
skolan helårsstudenter och helårsprestationer motsvarande 3,1 miljoner
kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag som högskolan
lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att antalet

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

250

helårsstudenter och helårsprestationer under budgetåret 1995/96 kommer Prop. 1996/97:1
att vara fler än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Utgiftsområde 16

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Utbildningsuppdragets inriktning

Konstfack får anordna utbildning inom utbildningsområdena konst,
design och undervisning.

Utbildningsuppdraget utökas med 20 helårsstudenter inom utbild-
ningsområdet design.

Konstfack skall anordna utbildning i textil design.

Resurser 1997

Ramanslag 95 437 tkr

Resultat

För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina
som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 300. Prognosen för
perioden är att utbildningsuppdraget inte kommer att fullgöras.

Intresset är mycket högt för Konstfacks samtliga utbildningar. Endast
10 % av de sökande kan antas. Läsåret 1994/95 var antalet sökande drygt
1 600 och antalet registrerade studenter 515. Två tredjedelar av studen-
terna är kvinnor.

Nya examinationsformer och ökad konkurrens har enligt högskolan
bidragit till att höja kvaliteten. Kompetensutveckling av lärarna har höjt
den pedagogiska kvaliteten. Lärartätheten har ökat under perioden. Det
internationella utbytet har ökat. Informationsteknik har blivit en integrerad
del i samtliga utbildningar, både som hjälpmedel i undervisningen och
som ett viktigt moment i studenternas konstnärliga utbildning.

Kontakterna med näringslivet har enligt högskolan utvecklats under
perioden och utgör en viktig del i ett ömsesidigt kunskapsutbyte som ökar
studenternas möjlighet till arbete efter avslutade studier.

Resurser för år 1997

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 95 437 000 kronor. Takbeloppet har

251

beräknats med hänsyn till det utökade utbildningsuppdraget avseende
designutbildning.

Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har beräknats under anslaget
B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor
och uppgår till 2 606 000 kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

B 36. Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning

1994/95	Anslag	35 512
1995/96	Anslag	67 054
	därav 1996	44 605
1997	Förslag	45 377
1998	Beräknat	46 784
1999	Beräknat	48 281

Beloppen anges i tusental kr

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildnings-
uppdrag och det särskilda åtagande som skall gälla för Kungl. Konst-
högskolan.

Kungl. Konsthögskolan har under budgetåren 1993/94 och 1994/95
redovisat fler helårsstudenter än vad som kan ersättas inom beslutade
takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan
helårsstudenter motsvarande 1 miljon kronor över takbeloppet. På grund-
val av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni
1996 bedömer regeringen att antalet helårsstudenter och helårsprestationer
under budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas
inom beslutat takbelopp.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Utbildningsuppdragets inriktning

Kungl. Konsthögskolan får anordna utbildning inom utbildningsom-
rådet konst.

Utbildningsuppdraget utökas med en påbyggnadsutbildning, om-
fattande 40 poäng, för arkitekter, konstnärer och tekniker i vägars,
broars och övriga trafikmiljöers konstnärliga gestaltning. Ersättning
för 5 helårsstudenter beräknas för utbildningen.

Resurser 1997

Ramanslag 45 377 tkr

252

Resultat

För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina
som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 70. Prognosen för
perioden är att utbildningsuppdraget kommer att fullgöras.

År 1995 tilldelades högskolan rätt att utfärda magisterexamen i ämnet
fri konst.

Antalet sökande till utbildningen i fri konst är mycket stort. Av 843
sökande läsåret 1994/95 antogs 30, vilket var samma sökandetryck som
de senaste två åren. Antalet sökande till påbyggnadsutbildningama i bygg-
nadskonst och restaureringskonst vid Arkitekturskolan var mindre läsåret
1994/95 än tidigare år. Vidareutbildning inom fri konst har samma läsår
anordnats i större omfattning än tidigare.

Läsåret 1994/95 var antalet registrerade studenter 228. Drygt hälften var
kvinnor.

Högskolan har genomfört en studie - Med 80-talet i ryggen - av hur
studenterna, som examinerades under åren 1990-1994, har lyckats på ar-
betsmarknaden. Resultatet är ett viktigt led i kvalitetsarbetet och kommer
att användas i utvecklingen av utbildningen.

Kungl. Konsthögskolan har under år 1995 flyttat in i nya lokaler på
Skeppsholmen.

Det särskilda åtagandet har fullföljts.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Resurser för år 1997

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 45 343 000 kronor. Takbeloppet har
beräknats med hänsyn till det utökade utbildningsuppdraget avseende
påbyggnadsutbildning för arkitekter, konstnärer och tekniker. Ersättningen
för det särskilda åtagandet, att utdela stipendier till studenter vid Arkitek-
turskolan, uppgår till 34 000 kronor.

Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har beräknats under anslaget
B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor
och uppgår till 1 238 000 kronor.

B 37. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning

1994/95	Anslag	63 807
1995/96	Anslag	116 559
	därav 1996	77 564
1997	Förslag	80 450
1998	Beräknat	82 944
1999	Beräknat	85 599

Beloppen anges i tusental kr

253

19 Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 1. Del 6

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbild-
ningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för Kungl.
Musikhögskolan i Stockholm.

Kungl. Musikhögskolan har under budgetåren 1993/94 och 1994/95
redovisat fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersät-
tas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovi-
sade högskolan helårsstudenter och helårsprestationer motsvarande 0,8
miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag som hög-
skolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen
att antalet helårsstudenter och helårsprestationer under budgetåret 1995/96
kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Utbildningsuppdragets inriktning

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm får anordna utbildning inom
utbildningsområdena musik och undervisning.

Högskolan skall fortsätta att anordna dirigentutbildning och utbild-
ning i elektronmusikkomposition.

Resurser 1997

Ramanslag 80 450 tkr

Resultat

För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina
som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 325. Prognosen är att
utbildningsuppdraget vad gäller antalet examina kommer att fullgöras.

Antalet sökande till högskolan har under lång tid varit stort. Läsåret
1994/95 fanns det cirka 1 350 sökande till 171 platser.

Ett stort besparingsprogram genomförs under perioden 1994/95-1995/96
i syfte att till treårsperiodens slut arbeta bort tidigare underskott och
uppnå balans i ekonomin. Besparingarna har bl.a. lett till en kraftig
minskning av antalet undervisningstimmar i vissa ämnen med individuell
undervisning.

254

Resurser för år 1997

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 76 855 000 kronor. Ersättningen för
särskilda åtaganden har beräknats till 2 902 000 kronor och avser särskil-
da medel för dirigentutbildning och utbildning i elektronmusikkomposition
samt utbetalning av bidrag till Svenska Artisters och Musikers Intresseor-
ganisation (SAMI).

Parterna på det statliga kollektivavtalsområdet har i ramavtal om löner
m.m. för perioden 1995-1998 avsatt ett verksamhetsutrymme att fördelas
fr.o.m. januari 1997. Vid fördelningen av detta verksamhetsutrymme har
693 000 kronor, inklusive lönekostnadspålägg, fördelats till Kungl. Musik-
högskolan i Stockholm. Utöver takbelopp och ersättning för särskilda
åtaganden har detta verksamhetsutrymme beräknats under anslaget.

Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har beräknats under anslaget
B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor
och uppgår till 2 662 000 kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

B 38. Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning

1994/95	Anslag	283 745
1995/96	Anslag	405 816
	därav 1996	268 601
1997	Förslag	275 532
1998	Beräknat	279 558
1999	Beräknat	288 506

Beloppen anges i tusental kr

Lärarhögskolan i Stockholm har för budgetåren 1993/94 och 1994/95
redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan
ersättas inom beslutade takbelopp. Högskolan redovisade således vid ut-
gången av budgetåret 1994/95 en reservation (outnyttjat takutrymme)
motsvarande 7,1 miljoner kronor. På grundval av det underlag som hög-
skolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen
att reservationen från budgetåret 1994/95 samt hela takbeloppet för bud-
getåret 1995/96 kommer att utnyttjas.

255

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Utbildningsuppdragets inriktning

För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande
examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina).

Examen	1997-1999	2000-2002
Magisterexamen	200	300
Grundskollärarexamen 4-9	810	850
Gymnasielärarexamen	780	865

Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom
grundskollärarutbildningen 4-9 och gymnasielärarutbildningen
särskilt inom den naturvetenskapliga utbildningsinriktningen jämfört
med perioden 1993/94-1995/96.

Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom
den bam- och ungdomspedagogiska utbildningen samt grundskollä-
rarutbildningen 1-7 jämfört med perioden 1993/94-1995/96.

Högskolan skall utveckla och anordna förberedande utbildning för
blivande lärarstuderande med annat modersmål än svenska.

Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen män
inom lärarutbildningarna.

Högskolans utbildningsområden utökas med design/konst, musik
och idrott.

Högskolan får ersättning för kurser inom utbildningsområdena de-
sign/konst, musik och idrott vilka på uppdrag av högskolan anord-
nas av Konstfack, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm respektive
Idrottshögskolan i Stockholm.

Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt 5.13).

Resurser 1997

Ramanslag 275 532 tkr

256

Resultat

För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina
som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 3 300. Av dessa
skall minst 750 avse grundskollärarexamen med inriktning mot under-
visning i årskurserna 1-7, minst 980 grundskollärarexamen med inriktning
mot undervisning i årskurserna 4-9 och minst 1 070 gymnasielärarexamen.
Prognosen för perioden är att utbildningsuppdraget för grundskollärarexa-
men 1-7 kommer att fullgöras. Målen för grundskollärarexamina 4-9 samt
gymnasielärarexamina kommer sannolikt inte att nås.

Intresset för studier vid högskolan är fortsatt högt. Framför allt attra-
herar de längre utbildningarna många sökande. Läsåret 1994/95 hade hög-
skolan drygt 7 100 registrerade studenter. Andelen kvinnliga studenter
uppgick till 81%.

Högskolans kvalitetsarbete har ingått i den granskning av universitet och
högskolor som Högskoleverket inledde budgetåret 1995/96 (Högskolever-
kets rapportserie 1996:21R). Enligt denna granskning pågår ett aktivt
kvalitetsarbete vid högskolan. Det råder en positiv atmosfär och det finns
ett allmänt intresse för de principiella frågorna om kvalitet. Ledningens
intresse för kvalitetsfrågorna framhålls. Som svagheter anges att ett vägle-
dande mål för verksamheten saknas, att kvalitetsarbetet inte bedrivs koor-
dinerat samt att studenterna inte är indragna i kvalitetsarbetet.

Det särskilda åtagandet avseende behörighetsgivande förutbildning, s.k.
basår, motsvarande 75 helårsstudenter har inte fullföljts. 64 studenter har
deltagit i utbildningen. Övriga särskilda åtaganden har fullföljts.

Resurser för år 1997

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 256 503 000 kronor. Takbeloppet har
beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningar-
na i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.12.1.

Högskolans takbelopp har beräknats med hänsyn till de nya utbildnings-
områdena musik, design/konst och idrott. Ersättningen för särskilda åta-
ganden har beräknats till 6 668 000 kronor varav 4 318 000 kronor avser
s.k. NT-utbildning och 2 350 000 kronor avser utveckling av lärarutbild-
ning för synskadade, döva och hörselskadade m.m. samt rekryteringsinsat-
ser för lärarstudenter med invandrarbakgrund.

Högskolan erhåller under den nuvarande treårsperioden en tillfällig
ökning av anslagsbeloppet på grund av ändrade former för ersättning för
kostnader för lokalhyror. Högskolan beräknas inte få en samlad lokalise-
ring på campus under den kommande treårsperioden varför en tillfällig
ökning av anslagsbeloppet om 12 361 000 kronor är beräknad för 1997.

Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning
och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
12 234 000 kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

257

B 39. Mitthögskolan: Grundutbildning

1994/95	Anslag	251 411
1995/96	Anslag	365 090
	därav 1996	242 216
1997	Förslag	304 044
1998	Beräknat	339 022
1999	Beräknat	404 596

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Beloppen anges i tusental kr

Mitthögskolan har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler
helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid
utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan helårsprestationer
motsvarande 32,9 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det
underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996
bedömer regeringen att antalet helårsprestationer även under budgetåret
1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom beslutat
takbelopp.

258

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Utbildningsuppdragets inriktning

För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande
examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina).

Examen 1997-1999 2000-2002

Magisterexamen 800 1100

Grundskollärarexamen 4-9 10 100

Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom
den bam- och ungdomspedagogiska utbildningen och grundskol-
lärarutbildningen 1-7 jämfört med perioden 1993/94-1995/96.

Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt 5.13).

Resurser 1997

Ramanslag 304 044 tkr

Resultat

För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina
som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 1 500. Av dessa
skall minst 370 avse grundskollärarexamen med inriktning mot under-
visning i årskurserna 1-7. Prognosen är att utbildningsuppdraget helt kom-
mer att fullgöras.

Under budgetåren 1991/92-1993/94 har antalet studenter ökat med cirka
1 000 per år vilket innebär en ökning med 22 %. Läsåret 1994/95 uppgick
antalet registrerade studenter till 9 400. Det samhällsvetenskapliga ut-
bildningsområdet svarar för cirka hälften av utbildningsutbudet. Under
läsåret 1994/95 var ökningen av helårsstudenter störst inom utbildnings-
områdena humaniora och naturvetenskap.

Antalet studenter inom distansutbildningen har under läsåret 1994/95
ökat i jämförelse med föregående år. Antalet fördjupningskurser har ökat
mellan 1993/94 och 1994/95.

259

Mitthögskolan har ett avtal med Kungl. Tekniska högskolan (KTH) om
civilingenjörsutbildning som innebär att studenterna kan läsa de inledande
80 poängen av civilingenjörsutbildningen vid Mitthögskolan och sedan
fullfölja utbildningen vid KTH.

Sedan den 1 juli 1995 anordnar högskolan medellånga vårdutbildningar
på uppdrag av Jämtlands läns landsting och Landstinget i Västernorrland.

Antalet forskarstuderande knutna till högskolan uppgick till 129. An-
delen lärare med forskarexamen uppgick läsåret 1994/95 till 31 % och
drygt hälften av högskolans lärare var engagerade i forsknings- och for-
skarutbildningsverksamhet.

Högskolan har fullgjort de särskilda åtagandena med undantag av anord-
nandet av behörighetsgivande förutbildning (s.k. basår) för 120 helårs-
studenter; drygt 90 helårsstudenter deltog.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Resurser för år 1997

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 280 254 000 kronor. Takbeloppet har
beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningar-
na samt dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som
redovisats under avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har
beräknats till 23 348 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning.

Utöver takbelopp och ersättning för särskilda åtaganden har under an-
slaget beräknats 442 000 kronor för tillfälliga extraordinära lånekostnader
för investeringar i anläggningstillgångar.

Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning
och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
30 025 000 kronor.

B 40. Mälardalens högskola: Grundutbildning

1994/95	Anslag	150 150
1995/96	Anslag	219 484
	därav 1996	146 822
1997	Förslag	203 776
1998	Beräknat	235 630
1999	Beräknat	243 172

Beloppen anges i tusental kr

Mälardalens högskola har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redo-
visat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas
inom beslutade takbelopp. Högskolan redovisade således vid utgången av
budgetåret 1994/95 en reservation (outnyttjat takutrymme) motsvarande

260

18,4 miljoner kronor. På grundval av det underlag som högskolan lämnat
i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att reservationen
från budgetåret 1994/95 samt hela takbeloppet för budgetåret 1995/96
kommer att utnyttjas.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Utbildningsuppdragets inriktning

För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 skall följande
examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina).

Examen 1997-1999 2000-2002

Magisterexamen 150 300

Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt 5.13).

Högskolan erhåller ytterligare två utbildningsområden: vård och
musik.

Högskolan får ersättning för musikutbildning som på uppdrag av
högskolan anordnas av Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.

Resurser 1997

Ramanslag 203 776 tkr

Resultat

För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina
som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 180. Utbildnings-
uppdraget avseende examina har redan efter två år fullgjorts.

Under perioden 1990/91 till 1994/95 har högskolans verksamhet för-
dubblats. Antalet helårsstudenter var läsåret 1994/95 drygt 3 300. Den
största ökningen har skett inom samhällsvetenskap och humaniora. Även
inom teknik och naturvetenskap, främst ingenjörsutbildningen, har ex-
pansionen varit kraftig. Samtidigt med denna expansion har de bam- och

261

ungdomspedagogiska utbildningarna lagts ned. Detta har förändrat hög-
skolans profil. Det totala antalet behöriga sökande till utbildningsprogram
har nästan fördubblats under de senaste fem åren. Antalet helårsstudenter
på fördjupningskurser har successivt ökat.

Distansutbildningen har expanderat och omfattade läsåret 1994/95 cirka
6 % av studenterna.

Den samverkan som etablerats mellan näringsliv och samhälle i regio-
nen ger möjligheter för en utveckling av både högskolan och regionen.

Under perioden 1990-1995 har forskningsverksamheten förstärkts. De
särskilda nätverksstöden har varit av stor betydelse för denna utveckling.
Också det regionala samarbetet bidrar till en effektiv spridning av forsk-
ningsresultat. Genom nyrekryteringar och stöd till lärare i forskarutbild-
ning uppgick andelen lärare med doktorsexamen läsåret 1994/95 till 26 %.

Mälardalens högskola eftersträvar en breddning av sin verksamhet mot
det konstnärliga området. För närvarande samarbetar högskolan med
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm beträffande utbildning av kammar-
musiker i kombination med annat ämne. Utbildningen har hittills varit
extemfinansierad.

Sedan den 1 juli 1995 anordnar högskolan medellånga vårdutbildningar
på uppdrag av landstingen i Södermanlands och Västmanlands län.

Samtliga särskilda åtaganden har fullföljts.

Resurser för år 1997

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 182 987 000 kronor. Takbeloppet har
beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningar-
na samt dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som
redovisats under avsnitt 5.12.1 samt med hänsyn till att högskolan erhållit
utbildningsområdet musik. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräk-
nats till 20 789 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning.

Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning
och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
17 996 000 kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

B 41. Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning

1994/95	Anslag	10 493
1995/96	Anslag	19 890
	därav 1996	13 237
1997	Förslag	13 165
1998	Beräknat	13 573
1999	Beräknat	14 008

Beloppen anges i tusental kr

262

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbild-
ningsuppdrag som skall gälla för högskolan.

Operahögskolan har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat
fler helårsstudenter än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp.
Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan helårsstudenter
motsvarande 0,4 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det
underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996
bedömer regeringen att takbeloppet för budgetåret 1995/96 kommer att
utnyttjas.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Utbildningsuppdragets inriktning

Operahögskolan får anordna utbildning inom utbildningsområdet
opera.

Resurser 1997

Ramanslag 13 165 tkr

Resultat

För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina
som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 25. Prognosen för
perioden är att utbildningsuppdraget kommer att fullgöras.

Sökandetrycket är mycket högt till högskolans utbildningar. Antalet
sökande läsåret 1994/95 var 137 till 12 platser. Under läsåret 1994/95
hade högskolan 111 registrerade studenter, varav 40 studerade på heltid
och övriga deltog i kortare kurser. Könsfördelningen på högskolan har
under flertalet år varit 60 % kvinnor och 40 % män.

Högskolans grundutbildning omfattar framför allt musikdramatisk ut-
bildning för sångare. Dessutom har högskolan utbildningar för såväl
operarepetitörer som operaregissörer.

Resurser för år 1997

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 13 165 000 kronor.

Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har beräknats under anslaget
B 46. Forskning och utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
2 098 000 kr.

263

B 42. Södertörns högskola: Grundutbildning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

1997	Förslag	75 975 (nytt anslag)
1998	Beräknat	115 388
1999	Beräknat	157 350
Beloppen anges i tusental kr

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Utbildningsuppdragets inriktning

Södertörns högskola får anordna utbildning inom de humanistiska,
samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga och tekniska utbildnings-
områdena. Högskolan får ersättning för farmaceutisk utbildning som
på uppdrag av högskolan anordnas av Uppsala universitet.

Högskolan bör vidta åtgärder för att öka andelen kvinnor inom
naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.

Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt 5.13).

Resurser 1997

Ramanslag 75 975 tkr

Uppbyggnaden av Södertörns högskola

De första studenterna har under hösten 1996 antagits till studier vid
Södertörns högskola. Intresset har varit högt, drygt 6 400 personer sökte
till högskolans utbildningar och cirka 1 200 har antagits. Andelen kvinnor
av de sökande till de kurser som ges vid högskolan var cirka 68 %.
Utbildningar anordnas inom det biovetenskapliga området. Flera utbild-
ningsprogram som ges inom humaniora och samhällsvetenskap är tema-
tiskt upplagda det första året. Högskolan kommer att ha en mångkulturell
profil.

Resurser för cirka 10 doktorander som skall handleda och undervisa vid
Södertörns högskola har beräknats under anslaget B 14. Karolinska ins-
titutet: Forskning och forskarutbildning.

264

Resurser för år 1997

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 55 975 000 kronor. Utöver takbeloppet
har under anslaget beräknats 20 000 000 kronor för extraordinära kostna-
der i samband med uppbyggnaden av högskolan.

Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning
och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
11 000 000 kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

B 43. Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning

1994/95	Anslag	17 971
1995/96	Anslag	32 854
	därav 1996	21 863
1997	Förslag	21 743
1998	Beräknat	22 417
1999	Beräknat	23 135

Beloppen anges i tusental kr

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbild-
ningsuppdrag som skall gälla för Teaterhögskolan.

Teaterhögskolan har för budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler
helårsstudenter än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid ut-
gången av budgetåret 1994/95 redovisade Teaterhögskolan helårsstudenter
motsvarande 0,5 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det
underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996
bedömer regeringen att takbeloppet för budgetåret 1995/96 kommer att
utnyttjas.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Utbildningsuppdragets inriktning

Teaterhögskolan får anordna utbildning inom utbildningsområdet
teater.

Resurser 1997

Ramanslag 21 743 tkr

265

Resultat

För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina
som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 30. Prognosen är att
utbildningsuppdraget vad gäller antalet avlagda examina kommer att
fullgöras.

Antalet sökande till Teaterhögskolan har ökat under 1990-talet. Endast
cirka 1 % av de sökande kan antas. Läsåret 1994/95 var antalet sökande
till skådespelarutbildningen 1 050 och 13 antogs. I stort sett samtliga an-
tagna studenter fullföljer utbildningen. Antalet studerande i fortbildning
och vidareutbildning har också ökat betydligt de senaste åren.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Resurser för år 1997

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 21 743 000 kronor.

Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har beräknats under anslaget
B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor
och uppgår till 1 237 000 kronor.

B 44. Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m.

1994/95	Anslag	1 271 921
1995/96	Anslag	1 986 614
	därav 1996	1 321 965
1997	Förslag	1 379 837
1998	Beräknat	1 432 595
1999	Beräknat	1 496 672

Beloppen anges i tusental kr

Under detta anslag beräknas medel bl.a. med anledning av avtal som
staten ingått med enskilda utbildningsanordnare samt statsbidrag till
kommuner och landsting.

266

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Resurser 1997
Ramanslag 1 379 837 tkr
Regeringen har vid beräkningen av	anslaget utgått från följande
belopp.
Anslagspost
(tusental kronor)
1. Chalmers tekniska högskola AB
- grundutbildning	461 007
- forskning och forskarutbildning	334 173
2. Handelshögskolan i Stockholm	54 339
3. Stiftelsen Högskolan i Jönköping
- grundutbildning	153 966
- forskning och forskarutbildning	17 144
4. Teologiska Högskolan i Stockholm	1 766
5. Örebromissionen/Örebro Missionsskola	1 105
6. Evangeliska Fosterlands Stiftelsen/
Johannelunds Teologiska Institut	884
7. Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut	4 204
8. Stockholms Musikpedagogiska Institut	7 299
9. Ericastiftelsen	5 183
10. Stiftelsen Stora Sköndal	3 934
11. Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan	2 658
12. Momsmerkostnader för Chalmers
tekniska högskola AB och
Stiftelsen Högskolan i Jönköping	74 744
13. Kommunala högskoleutbildningar
- Utbildning för vårdyrken	233 673
- Ingesunds musikhögskola	20 993
14. Till regeringens disposition	2 765

Anslagsposterna beräknas i de flesta fall som det högsta belopp som kan
betalas ut, motsvarande takbeloppet för statliga universitet och högskolor.
Ersättning utgår för helårsstudenter och helårsprestationer samt i vissa fall
för forskning och forskarutbildning.

267

Enskilda utbildningsanordnare

I den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5) anför regeringen
att stiftelseförordnandena för bl.a. Stiftelsen Chalmers tekniska högskola
och Stiftelsen Högskolan i Jönköping bör ändras och att ändringarna bör
komma till stånd med tillämpning av en ny bestämmelse i stiftelselagen,
vilken föreslås i prop. 1996/97:22. I förstnämnda proposition föreslår
regeringen att riksdagen skall godkänna att riktlinjen för ändringarna skall
vara att regeringen skall utse ledamöterna i stiftelsemas styrelser. Skälen
för förslaget redovisas i propositionen.

1. Chalmers tekniska högskola AB

Statsbidraget till Chalmers tekniska högskola AB, regleras i ett särskilt
avtal med staten från den 1 juli 1994. Under förutsättning att högskolan
uppfyller kvalitetskraven och i övrigt fullgör sina åtaganden är staten
beredd att inom ramen för ramavtalet ingå avtal om dimensionering och
anslag som innebär att utvecklingen vid högskolan inte blir sämre än vad
som genomsnittligt är fallet vid de statliga universiteten och högskolorna.

De examina som Chalmers tekniska högskola AB har rätt att utfärda
regleras i förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina.

Enligt högskolans prognos kommer det utbildningsuppdrag som fast-
ställts för Chalmers tekniska högskola AB för treårsperioden
1993944995/96 i propositionen Högre utbildning för ökad kompetens
(prop. 199293:169, bet. 199293:UbU14, rskr. 199293:363) att fullföljas.
För den kommande treårsperioden 1997-99 avser staten och Chalmers
tekniska högskola AB att sluta ett nytt avtal under hösten 1996.

Det högsta belopp som bör kunna utgå för budgetåret 1997 beräknas för

- grundutbildning till 461 007 000 kronor.

- forskning och forskarutbildning till 334 173 000 kronor.

Inflyttning i det nybyggda Mikroelektroniskt centrum beräknas ske tidi-
gast under år 1998. Det årliga tillskottet för ökade hyreskostnader planeras
till 36,6 miljoner kronor.

2. Handelshögskolan i Stockholm

De examina som Handelshögskolan i Stockholm har rätt att utfärda reg-
leras i förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina.

Det avtal mellan staten och Handelshögskolan i Stockholm som god-
kändes av regeringen i juni 1993 och som gäller fr.o.m. den 1 juli 1994
t.o.m. den 30 juni 2009 innebär att det högsta belopp som kan utgå är
50 000 000 kronor per år (inkl, bibliotek, studiestöd i forskarutbildningen
samt ersättning per avlagd doktorsexamen).

Enligt avtalet skall årlig korrigering av bidraget ske med hänsyn till
förändringar i basbeloppet sedan föregående år.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

268

Med hänsyn till förändringarna i basbeloppet beräknar regeringen det Prop. 1996/97:1
maximala bidrag som kan utgå till Handelshögskolan i Stockholm budget- Utgiftsområde 16
året 1997 till 54 339 000 kronor.

3. Stiftelsen Högskolan i Jönköping

Statsbidraget till Stiftelsen Högskolan i Jönköping regleras i ett särskilt
avtal med staten från den 1 juli 1994. Under förutsättning att högskolan
uppfyller kvalitetskraven och i övrigt fullgör sina åtaganden är staten
beredd att inom ramen för ramavtalet ingå avtal om dimensionering och
anslag som innebär att utvecklingen vid högskolan inte blir sämre än vad
som genomsnittligt är fallet vid de statliga universiteten och högskolorna.

Högskoleverket har under budgetåret 1995/96 granskat och bedömt
kvalitetsarbetet vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping (Högskoleverkets
rapportserie 1996:19 R). Högskoleverket anser att kvalitetsarbetet bedrivs
med gott resultat. Högskoleverket framhåller dock att övergången till
stiftelseformen har inneburit vissa organisatoriska problem till följd av
decentraliseringen och ansvarsfördelningen i den nya organisationsformen.

De examina som Stiftelsen Högskolan i Jönköping har rätt att utfärda för
Internationella Handelshögskolan i Jönköping, Högskolan för lärarutbild-
ning och kommunikation i Jönköping AB och Ingenjörshögskolan i Jön-
köping AB regleras i förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda
vissa examina.

Enligt högskolans prognos kommer det utbildningsuppdrag som fast-
ställts för Stiftelsen Högskolan i Jönköping för treårsperioden 199294 -
199596 i propositionen Högre utbildning för ökad kompetens (prop.
199293:169, bet. 199293:UbU14, rskr. 199293:363) att fullgöras. För
den kommande treårsperioden 1997-99 avser staten och Stiftelsen Hög-
skolan i Jönköping att sluta ett nytt avtal under hösten 1996.

Det högsta belopp som bör kunna utgå för budgetåret 1997 beräknas för

- grundutbildning till 153 966 000 kronor.

- forskning och forskarutbildning till 17 144 000 kronor.

4. Teologiska högskolan i Stockholm

Teologiska Högskolan i Stockholm har enligt förordningen (1993:956) om
tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda högskoleexamen med
inriktning på teologisk utbildning. Efter granskning och bedömning av
Högskoleverket har högskolan under budgetåret 1995/96 även fått rätt att
utfärda teologie kandidatexamen, 140 poäng.

Högskoleverket har under budgetåret 1995/96 granskat och bedömt
kvalitetsarbetet vid högskolan (Högskoleverkets rapportserie 1996:18 R).
Högskoleverket finner att högskolan har förvaltat sitt utbildningsuppdrag
väl.

Det avtal mellan staten och Teologiska Högskolan i Stockholm som
godkändes av regeringen i oktober 1993 och som gäller fr.o.m. den 1 juli
1993 t.o.m. den 30 juni 1998 innebär att det högsta belopp som kan utgå

269

20 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 6

per år till Teologiska Högskolan i Stockholm är 1 720 000 kronor i 1993
års prisnivå.

Enligt avtalet skall omräkning av bidraget ske enligt samma principer
som gäller för statliga lärosäten.

Det högsta belopp som kan utgå till Teologiska Högskolan i Stockholm
budgetåret 1997 beräknas till 1 766 000 kronor.

5. Örebromissionen för Örebro missionsskola

Örebromissionen har för Örebro Missionsskola enligt förordningen
(1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda hög-
skoleexamen med inriktning på teologisk utbildning.

Högskoleverket har under budgetåret 1995/96 granskat och bedömt
kvalitetsarbetet vid Örebro Missionsskola (Högskoleverkets rapportserie
1996:18 R). Högskoleverket finner att den vetenskapliga kompetensen har
förstärkts något, men att det är viktigt att den förstärks ytterligare.

Det avtal mellan staten och Örebromissionen som godkändes av rege-
ringen i oktober 1993 och som gäller fr.o.m. den 1 juli 1993 t.o.m. den
30 juni 1998 innebär att det högsta belopp som kan utgå till Örebro Mis-
sionsskola är 1 075 000 kronor per år i 1993 års prisnivå.

Enligt avtalet skall omräkning av bidraget ske enligt samma principer
som gäller för statliga lärosäten.

Det högsta belopp som kan utgå till Örebromissionen för Örebro Mis-
sionsskola 1997 beräknas till 1 105 000 kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

6. Evangeliska Fosterlands Stiftelsen för Johannelunds Teologiska
Institut

Evangeliska Fosterlands Stiftelsen har för Johannelunds Teologiska In-
stitut enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina
rätt att utfärda högskoleexamen med inriktning på teologisk utbildning.

Högskoleverket har under budgetåret 1995/96 granskat och bedömt
kvalitetsarbetet vid Johannelunds Teologiska Institut (Högskoleverkets
rapportserie 1996:18 R). Högskoleverket finner att det är nödvändigt att
den vetenskapliga kompetensen höjs och att en fortsatt examensrätt endast
kan tillstyrkas då utbildningsplanen har fastställts och att den nödvändiga
lärarkompetensen har styrkts. Johannelunds Teologiska Institut måste
enligt Högskoleverket tydligare klargöra sin roll som högskola.

Det avtal mellan staten och Evangeliska Fosterlands Stiftelsen som
godkänts av regeringen i oktober 1993 och som gäller fr.o.m. den 1 juli
1993 t.o.m. den 30 juni 1998 innebär att det högsta belopp som kan utgå
per år till Johannelunds Teologiska Institut är 860 000 kronor i 1993 års
prisnivå.

Enligt avtalet skall omräkning av bidraget ske enligt samma principer
som gäller för statliga lärosäten.

270

Det högsta belopp som kan utgå till Evangeliska Fosterlands Stiftelsen
för Johannelunds Teologiska Institut beräknas budgetåret 1997 till
884 000 kronor.

7. Stiftelsen Edsbergs musikinstitut

Vid stiftelsen ges utbildning på högskolenivå med kammarmusikalisk
inriktning. Stiftelsen har ingen examensrätt och har heller inte ansökt om
sådan.

Regeringen har erfarit att Stiftelsen Edsbergs styrelse utreder om verk-
samheten vid institutet skall kunna samordnas med verksamheten Kungl.
Musikhögskolan i Stockholm.

När styrelsens utredning föreligger bör samordning med Kungl. Musik-
högskolan i Stockholm övervägas och medlen för verksamheten överföras
till Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.

Det högsta belopp som kan utgå till Stiftelsen Edsbergs musikinstitut
beräknas budgetåret 1997 till 4 204 000 kronor.

8. Stockholms Musikpedagogiska Institut

De examina som Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut har rätt
att utfärda regleras i förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa
examina.

Det högsta belopp som kan utgå till Stiftelsen Stockholms Musikpedago-
giska Institut beräknas budgetåret 1997 till 7 299 000 kronor.

9. Ericastiftelsen

Ericastiftelsen har enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda
vissa examina rätt att utfärda psykoterapeutexamen. Stiftelsen bedriver
också viss annan utbildning.

Det högsta belopp som kan utgå till Ericastiftelsen beräknas budgetåret
1997 till 5 183 000 kronor.

10. Stiftelsen Stora Sköndal

Stiftelsen har enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa
examina rätt att utfärda socionomexamen.

Regeringen har i september 1996 givit Högskoleverket i uppdrag att
utvärdera resurstilldelningssystemets effekter beträffande bl.a. socionom-
utbildningen.

Det högsta belopp som kan utgå till Stiftelsen Stora Sköndal beräknas
budgetåret 1997 till 3 934 000 kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

271

11. Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan

Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan har före innevarande budgetår inte
erhållit statsbidrag.

Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan har inte rätt att utfärda någon av de
examina som finns upptagna i högskoleförordningen.

Regeringen anser att de fristående grund- och gymnasieskolorna utgör
ett viktigt komplement till det kommunala skolväsendet. Det finns bl.a.
fristående skolor med waldorfpedagogisk inriktning. Lärare vid alla typer
av grund- och gymnasieskolor bör dock uppfylla de krav som ställs för
de lärarexamina som regleras i högskoleförordningen. Det är därför viktigt
att det finns lärare med lärarexamen enligt högskoleförordningen som har
kvalificerad kunskap om waldorfpedagogik.

Regeringen har genom ett särskilt beslut i april 1996 tilldelat Stiftelsen
Rudolf Steinerhögskolan statsbidrag för en påbyggnadsutbildning om 40
poäng i waldorfpedagogik för maximalt 100 helårsstudenter som har
fullföljt en utbildning som leder fram till en lärarexamen enligt högskole-
förordningen. Maximalt 10 av dessa kan alternativt ha fullföljt en grund-
läggande eurytmiutbildning vid Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan. På-
byggnadsutbildningen startade hösten 1996.

För vårterminen 1997 beräknas det högsta belopp som kan utgå till Stif-
telsen Rudolf Steinerhögskolan till 2 658 000 kronor.

12. Momsmerkostnader för Chalmers tekniska högskola AB och
Stiftelsen Högskolan i Jönköping

Under anslaget har beräknats momsmerkostnader för Chalmers tekniska
högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping i enlighet med det
ramavtal som ingåtts mellan staten och respektive högskola.

Enligt avtalen skall staten ersätta högskolorna för de momskostnader,
dvs. den mervärdesskattepliktiga delen av omsättningen, som uppkommer
i den grundläggande högskoleutbildningen och forskningen vid Chalmers
tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Syftet är att
garantera konkurrensneutralitet gentemot de momsbefriade statliga hög-
skolorna och universiteten.

Staten anvisade budgetåret 1994/95 40 miljoner kronor avseende ersätt-
ning för momsmerkostnader. Det sammanlagda belopp som utbetalades
för momsmerkostnader under detta budgetår uppgick till 85,8 miljoner
kronor. Budgetåret 1995/96 anvisades 109 miljoner kronor. Det samman-
lagda beloppet för momsmerkostnader budgetåret 1995/96 kommer enligt
prognoserna att uppgå till 146 miljoner kronor.

Anledningen till att utfallet blir så mycket större än de anvisade be-
loppen har framför allt berott på två orsaker. Det beror dels på att ut-
bildningens omfattning har ökat vid både Chalmers tekniska högskola AB
och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, dels på att fastighetsbeståndet vid
Chalmers tekniska högskola AB inte kom att ingå i ett fastighetsbolag
inom Chalmers tekniska högskola AB, utan i statliga Akademiska Hus
AB i och med propositionen Försäljning av vissa högskolefastigheter vid

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

272

Chalmers Tekniska högskola i Göteborg m.m. (prop. 1995/96:66, bet. Prop. 1996/97:1
199596:FiU03, rskr. 199596:52). Utgiftsområde 16

Regeringen beräknar 74 744 000 kronor för ersättning för momsmer-
kostnader för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan
i Jönköping.

13. Kommunala högskoleutbildningar

13.1. Utbildning för vårdyrken

Anslagsposten avser statsbidrag för grundläggande vårdhögskoleutbildning
för vilka dels landstingen eller kommunerna är huvudmän, dels universitet
eller högskolor är huvudmän och genom ram- och överflyttningsavtal
godkända av regeringen ger vårdutbildningar på uppdrag av landsting.
Examensrätten framgår av högskoleförordningens (1993:100) bilaga 3
samt Högskoleverkets rapportserie.

För den kommunala och landstingskommunala högskolan fastställs i det
nuvarande systemet för statsbidrag inte ett takbelopp per kommun eller
landsting. I stället fastställs ett maximalt antal statsbidragsberättigade
årsstudieplatser för varje kommun eller landsting. Ramen är oförändrad
i jämförelse med den ram som gällde under treårsperioden 1993/94 -
1995/96. Regeringen har den 1 augusti 1996 uppdragit åt Högskoleverket
att lämna förslag till ett system för statsbidrag till vårdhögskolor som
bättre överensstämmer med det resurstilldelningssystem som sedan år
1993 gäller för statliga universitet och högskolor (avsnitt 5.3.2.4 Utbild-
ningar inom vårdområdet m.m.).

För budgetåret 1997 bör fastställas följande högsta antal bidragsberätti-
gade årsstudieplatser för kommunal högskoleutbildning:

Landsting/kommun	Budgetåret 1997
Stockholms läns landsting	3 123
Landstinget i Uppsala län	1 011
Landstinget Sörmland	401
Landstinget i Östergötlands län	966
Landstinget i Jönköpings län	1 034
Landstinget Kronoborg	453
Landstinget i Kalmar län	348
Landstinget Blekinge	334
Landstinget, Kristianstads län	509
Malmöhus läns landsting	1 148
Landstinget Halland	305
Bohuslandstinget	226
Landstinget i Älvsborg	698
Landstinget Skaraborg	494
Landstinget i Värmland	432
Örebro läns landsting	935	273
Landstinget Västmanland	335

Landstinget Dalarna	455
Landstinget Gävleborg	496
Landstinget Västernorrland	591
Jämtlands läns landsting	284
Västerbottens läns landsting	1 256
Norrbottens läns landsting	665
Göteborgs Stad	1 588
Malmö Stad	800
Gotlands kommun	54
Summa	18 923

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

13.2. Ingesunds musikhögskola

Enligt högskoleförordningen (1993:100) har landstinget för Ingesunds
Musikhögskola rätt att utfärda musiklärarexamen.

Det högsta belopp som kan utgå till Ingesunds Musikhögskola beräknas
budgetåret 1997 till 20 993 000 kronor.

B 45. Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m.

1994/95	Anslag	1 354 894
1995/96	Anslag	645 340
	därav 1996	380 997
1997	Förslag	534 155
1998	Beräknat	289 268
1999	Beräknat	275 279

Beloppen anges i tusental kr

Detta anslag avser verksamhet inom högskoleområdet för vilken medel
inte har ställts till förfogande under annat anslag. Anslaget avser även
bidrag till Svenska studenthemmet i Paris samt bidrag till Sveriges Före-
nade Studentkårer. De ändamål för vilka medel anvisats under detta
anslag har förändrats mellan budgetåren 1994/95, 1995/96 och 1997.
Detta förklarar de stora skillnaderna mellan budgetåren vad gäller anslags-
beloppen. Beräknat anslag för budgetåren 1998 och 1999 inkluderar den
av riksdagen beslutade besparingen inom grundutbildning och forskning
i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.12.1.

274

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Resurser 1997

Ramanslag 534 155 tkr

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande be-
lopp.

Anslagspost

(tusental kr)

1.	Svenska student- hemmet i Paris	1 207
2.	Finansiering av låne- kostnader m.m.	185 081
3.	Bidrag till Sveriges Förenade Student- kårer	182
4.	Distansutbildning	7 371
5.	Utveckling av lärarutbildning	23 000
6.	Utveckling av naturvetenskap och teknik	20 598
7.	Jämställdhet	68 360
8.	Gästforskare/gästlärare i utlandet	5 000
9.	Designsatsning	4 000
10.	Övrig forskning	7 846
11.	Till regeringens disposition	211 510

275

Utgångspunkter för övervägandena

Svenska studenthemmet i Paris

Bidraget har pris- och löneomräknats. Därutöver har en förstärkning om
400 000 kronor beräknats för verksamheten vid studenthemmet.

Finansiering av lånekostnader m.m.

Riksdagen har tidigare beslutat om investeringar i inredning och utrust-
ning för universitet och högskolor enligt regeringens förslag i proposi-
tionerna Högre utbildning för ökad kompetens (prop. 1992/93:169, bet.
1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) och Forskning för kunskap och
framsteg (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU22, rskr. 1992/93:390)
samt i vissa fall enligt förslag i äldre propositioner vilka riksdagen be-
slutat om. Fr.o.m. budgetåret 1994/95 finansieras sådana investeringar
genom att universitet och högskolor tar upp lån i Riksgäldskontoret. De
tidigare avsatta medlen för investeringar finansierar i stället lånekost-
naderna. Under anslaget beräknas medel för sådana tidigare beslutade
ändamål som kommer att realiseras under budgetåret. Medlen kommer att
fördelas till universitet och högskolor i regleringsbrev.

Utveckling av lärarutbildning

För kompetensutveckling av lärarutbildare har beräknats 15 000 000
kronor och för forskningsanknytning av lärarutbildningen har beräknats
8 000 000 kronor.

Utveckling av naturvetenskap och teknik

Regeringen uppdrog den 15 juli 1993 åt Statens skolverk och Högskole-
verket (dåvarande Verket för högskoleservice) att under en period av fem
år från och med den 1 juli 1993 initiera åtgärder inom skolan och den
högre utbildningen i syfte att öka ungdomars intresse för naturvetenskap
och teknik (det s.k. NOT-projektet). För budgetåret 1997 har beräknats
3 598 000 kronor för NOT-projektet.

Till teknik- och naturvetenskapscentrum har beräknats 12 000 000
kronor.

Regeringen uppdrog den 23 maj 1996 åt Linköpings universitet att, i
samverkan med andra universitet och högskolor, genomföra ett treårigt
projekt syftande till en förnyelse av högskoleingenjörs- och civilingenjörs-
utbildningarna. För projektet har för år 1997 beräknats 5 000 000 kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

276

Jämställdhet

För insatser som följer av propositionen (prop. 1995/96:164, bet.
1995/96:UbU18, rskr. 1995/96:405) Jämställdhet mellan kvinnor och män
inom utbildningsområdet har beräknats följande belopp: för postdoktorala
stipendier 14 392 000 kronor, för gästprofessurer 7 710 000 kronor, för
nya professurer 14 419 000 kronor och för doktorandtjänster 30 839 000
kronor.

Övrig forskning

För två professurer inom elektronikproduktion har beräknats 2 846 000
kronor och för forskning inom IT-pedagogik har beräknats 5 000 000 kro-
nor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Till regeringens disposition

Under anslagsposten till regeringens disposition har bl.a. beräknats
10 000 000 kronor för en Östersjösatsning, 15 000 000 kronor för utveck-
lingsinsatser av IT-pedagogik och 1 545 000 kronor till delegationen för
genomförande av vissa EU-program inom utbildning och kompetens-
utveckling m.m.

B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
högskolor

1994/95	Anslag	164 882'
1995/96	Anslag	251 504²
	därav 1996	167 670²
1997	Förslag	295 196
1998	Beräknat	304 347

1999 Beräknat

314 089

Beloppen anges i tusental kr

' Avser anslagen C 46. Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor samt C 47. Forsk-
ningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor

² Avser anslagen C 48. Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor samt C 49. Forsk-
ningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor

Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för
lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad
med forskning vid mindre och medelstora högskolor samt konstnärligt
utvecklingsarbete vid konstnärliga högskolor.

De mindre och medelstora högskolorna har i sina fördjupade anslags-
framställningar hemställt om en resursförstärkning för forskning och
forskarutbildning och de konstnärliga högskolorna har hemställt om en
förstärkning av resurserna för konstnärligt utvecklingsarbete.

277

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Verksamhetsmål
De resurser och riktlinjer för verksamheten som regeringen föreslår
i denna proposition samt riktlinjerna i	den forskningspolitiska pro-
positionen bör gälla.
Resurser 1997
Ramanslag 295 196 tkr
I anslagsposten Högskolan i Karlstad ingår 350 000 kronor för Jäm-
ställdhetscentrum. I anslagsposten Högskolan i Växjö ingår 351 000
kronor för en fullmaktstjänst. I anslagsposten Högskolan i Örebro
ingår 523 000 kronor för Kvinnovetenskapligt forum. Regeringen
har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp.
Högskola	Anslag
(tusental kronor)
Högskolan i Karlstad	30 304
Högskolan i Växjö	30 414
Högskolan i Örebro	30 523
Mitthögskolan	30 025
Högskolan i Borås	6 154
Högskolan Dalarna	21 901
Högskolan i Gävle/Sandviken	11 745
Högskolan i Halmstad	17 975
Högskolan i Kalmar	17 974
Högskolan i Karlskrona/Ronneby	18 043
Högskolan Kristianstad	5 638
Högskolan i Skövde	9 889
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla	5 418
Mälardalens högskola	17 996
Södertörns högskola	11 000
Summa mindre och medelstora högskolor	264 999
Idrottshögskolan i Stockholm	3 327
Lärarhögskolan i Stockholm	12 234
Summa	15 561

278

Högskola

(tusental kronor)
Danshögskolan
Dramatiska institutet
Konstfack

Kungl. Konsthögskolan

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Operahögskolan i Stockholm
Teaterhögskolan i Stockholm
Summa konstnärliga högskolor

Anslag

2 597

2 199

2 606

1 237

2 662

2 098

1 237

14 636

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Medel för konstnärligt utvecklingsarbete beräknas även under anslagen till
Lunds universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet samt Högsko-
lan i Luleå.

Resultatbedömning

De mindre och medelstora högskolorna har under senare år anvisats ökade
direkta forskningsresurser och har också med framgång lyckats få externa
forskningsmedel (avsnitt 5.5.3). De mindre och medelstora högskolorna
har en växande betydelse för utvecklingen av det regionala näringslivet,
för tekniköverföring och forskningsinformation, men också för den regio-
nala rekryteringen till högre utbildning och tillgången till kvalificerad
arbetskraft i regionen. Forskningsresurserna har också en avgörande
betydelse för kvaliteten inom den högre utbildningen.

Det konstnärliga utvecklingsarbetet är en mycket väsentlig del av de
konstnärliga högskolornas verksamhet och höjer grundutbildningens
kvalitet.

Slutsatser

Resurserna för de direkta forskningsstödjande åtgärderna vid de mindre
och medelstora högskolorna uppgår läsåret 1995/96 (12 månader) till cirka
75 miljoner kronor. Dessutom finns två tidsbegränsade resurser för forsk-
ningen vid dessa högskolor; dels för samarbete i nätverk mellan mindre
och medelstora högskolor samt universitet och högskolor med fasta forsk-
ningsresurser (40 miljoner kronor per år 1993/94 - 1995/96) och dels för
forskningssamverkan mellan mindre och medelstora högskolor och nä-
ringslivet (40 miljoner kronor per år 1994/95 - 1995/96). Lärarhögskolan
i Stockholm förfogar över forskningsresurser, drygt 8 miljoner kronor,
som anvisas inom Stockholms universitets fakultetsanslag.

Regeringen föreslår att de mindre och medelstora högskolorna samt
Lärarhögskolan i Stockholm och Idrottshögskolan för år 1997 tilldelas
förstärkta och permanenta forskningsresurser. Utöver nuvarande resurser

279

om sammanlagt 168 miljoner kronor (12 månader, 1997 års prisläge) före-
slås en förstärkning om 112 miljoner kronor för att utveckla forskningen.
Resurserna skall fritt disponeras av respektive högskola så att denna kan
utveckla forskningen under eget ansvar.

I den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5) föreslås ett
ökat statligt inflytande över de s.k. löntagarfondsstiftelsema. Under denna
förutsättning bedömer regeringen att resurserna för forskning vid de
mindre och medelstora högskolorna bör kunna förstärkas ytterligare under
budgetåren 1998 och 1999 (avsnitt 5.5.3).

Resurserna för konstnärligt utvecklingsarbete vid de konstnärliga hög-
skolorna uppgår år 1995/96 (12 månader, 1997 års prisläge) sammanlagt
till knappt 12,9 miljoner kronor. En förstärkning av dessa resurser om
sammanlagt knappt 1,8 miljoner kronor har beräknats.

Regeringen föreslår att de mål som redovisas i denna proposition samt
i den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5) skall gälla för
forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna samt för det
konstnärliga utvecklingsarbetet vid de konstnärliga högskolorna. Insatserna
för att främja ökad jämställdhet mellan kvinnor och män på samtliga
nivåer inom högskolorna bör fortsätta och öka.

B 47. Sunet

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

1997	Förslag	100 000 (nytt anslag)
1998	Beräknat	37 814
1999	Beräknat	35 632

Beloppen anges i tusental kr

Högskoleverket svarar för administrationen av universitetsdatanätet Swe-
dish University Computer NetWork (SUNET). Högskoleverket svarar även
för in- och utbetalningar som rör SUNET samt att anslagsframställning
och årsredovisning för SUNET bifogas Högskoleverkets anslagsfram-
ställning och årsredovisning. Med anledning härav har medel för driften
av SUNET, 30 miljoner kronor, anvisats under anslaget C 51. Högskole-
verket för innevarande budgetår (18 månader). Högskoleverket disponerar
även en låneram om 20 miljoner kronor för investeringar inom SUNET.
Vidare har regeringen genom beslut den 19 juni 1996 anvisat särskilda
medel under innevarande budgetår om 15 810 000 kronor för driften av
dels 34 Mbit/s-förbindelsema mellan universitetsorterna inklusive Luleå
dels 2 Mbit/s-förbindelsema mellan övriga högskoleorter och dels 2
Mbit/s-förbindelse till övriga Norden (NORDUnet.). Genom beslutet
anvisades också medel till en 2 Mbit/s-förbindelse för högskoleutbild-
ningen på Gotland.

Regeringen har i propositionen Åtgärder för att bredda och utveckla
användningen av informationsteknik (1995/96:125, bet. 1995/96:TU19,
rskr. 1995/96:282) behandlat frågor som berör SUNET. Universitetsdata-
nätet skall ses som en nationell tillgång som skall kunna utnyttjas av ännu
fler, t.ex. hela biblioteksväsendet.

280

Högskoleverket/SUNET har i sin anslagsframställning för SUNET
avseende perioden 1997-1999 redovisat en plan för en kraftig förstärkning
av kapaciteten inom SUNET. Bl.a. föreslås att ryggradsnätet som går
mellan universitetsorterna inklusive Luleå förstärks till 155 Mbit/s och
förbindelserna till de mindre och medelstora högskolorna förstärks till 34
Mbit/s.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Resurser 1997

Ramanslag 100 000 tkr

Övrigt

SUNET skall utvecklas kraftigt och även få en nationell roll utanför
universiteten och högskolorna. Ett särskilt anslag för SUNET förs
upp i statsbudgeten. Högskoleverket skall även fortsättningsvis
svara för administrationen av SUNET. En särskild styrelse för
SUNET bildas inom Högskoleverket.

Under anslaget beräknas resurser för en uppgradering av SUNET. Rygg-
radsnätet - som omfattar universitetsorterna inklusive Luleå - uppgraderas
till 155 Mbit/s. Högskolor i övrigt skall anslutas med 10-34 Mbit/s.
Kungl. biblioteket (KB) och statliga museer skall anslutas med normalt
högst 2 Mbit/s. Vidare skall staten erbjuda berörda kommuner anslutning
med normalt högst 2 Mbit/s till SUNET av huvudbibliotek, länsbibliotek
och länsmuseer under en inledningsperiod.

För driften av SUNET för universitetens och högskolornas del och för
de statliga museerna beräknas 38 miljoner kronor för budgetåret 1997. Av
beloppet har 20 miljoner kronor tidigare beräknats under Högskoleverkets
anslag. Därutöver har regeringen denna dag föreslagit riksdagen att på till-
läggsbudget för budgetåret 1995/96 anvisa ett engångsbelopp om 66
miljoner kronor som avses kunna förbrukas under minst en treårsperiod.
För de kostnader för den angivna uppgraderingen som inte täcks av de an-
visade medlen skall Högskoleverket/SUNET ta ut avgifter av de nämnda
statliga myndigheterna. För de konstnärliga högskolorna och de statliga
museerna skall driften dock bekostas från anslaget.

Under anslaget beräknas vidare ett engångsbelopp om 62 miljoner
kronor som avses kunna användas av Högskoleverket/SUNET för att
inledningsvis stödja anslutningen av de nämnda organen med kommunal
huvudman. Beloppet utgör en total ram för detta ändamål. Stödet skall
avse SUNETS:s driftkostnader för anslutningen under normalt högst en

281

tvåårsperiod räknat från den tidpunkt anslutningen sker till SUNET. Det
skall ses som ett erbjudande från statens sida som förutsätter att berörda
kommuner åtar sig att själva svara för alla de kostnader som är förenade
med deras deltagande när statens stöd upphör.

Staten svarar genom Högskoleverket/SUNET för alla förbindelser och
all behövlig utrustning inom SUNET för den angivna planen. SUNET kan
välja mellan att själv svara för kommunikationen eller att genom avtal
överlåta detta till andra entreprenörer. Vid planeringen av projektet skall
Högskoleverket samarbeta med Kungl. biblioteket och Statens kulturråd.

Berörda myndigheter kan givetvis på egen bekostnad ordna förbindelser
med högre kapacitet än den angivna.

Uppgradering av de statliga delarna av SUNET förutsätts ske under
1997 och 1998. De kommunala anknytningarna förutsätts kunna genom-
föras successivt under en följd av år.

Det skall även åligga Högskoleverket/SUNET att erbjuda högskolestu-
derande förbindelse med SUNET lokalt för studieändamål, bl.a. i samband
med distansutbildning. En högskolestuderande skall således oavsett bo-
stadsort kunna kommunicera inom SUNET och Internet, genom uppringd
förbindelse till låg taxa och utan att behöva bekosta ett eget intemetabon-
nemang. På så vis skall studiemöjligheterna göras mer oberoende av
bostadsort.

Genom den kraftiga uppgraderingen av högskoledelen av SUNET i
kombination med vidgningen till vissa nya områden bibehålls SUNET
som i första hand en högskoleresurs samtidigt som dess kapacitet och den
kompetens som det representerar utnyttjas i ett vidare nationellt syfte.
Till följd av den förändrade rollen avser regeringen att genom ändring av
instruktionen för Högskoleverket föreskriva att inom verket skall finnas
en särskild styrelse för SUNET, vars ledamöter skall nomineras i första
hand av högskolorna. Biblioteksexpertis från Kungl. biblioteket och
Statens kulturråd bör vara representerad i styrelsen.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

B 48. Ersättningar för klinisk utbildning och forskning

1994/95	Anslag	1 487 495
1995/96	Anslag	3 051 995
	därav 1996	2 286 679
1997	Förslag	1 549 946
1998	Beräknat	1 582 912
1999	Beräknat	618 010

Beloppen anges i tusental kr

¹ Av beräkningstekniska skäl redovisas här en besparing om 1 000 miljoner kronor i
enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.12.1. Beräknat anslag uppgår till 1 618 010
tkr före denna besparing

Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting/kommuner enligt avtal
om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m. samt om samarbete
om tandläkarutbildning och forskning m.m.

282

Regeringens överväganden

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Sammanfattning

Resurser 1997
Ramanslag 1 549 946 tkr
Regeringen har vid beräkning lopp.	av anslaget utgått från följande be-
Medicinsk utbildning och forskning (tusental kr)
Uppsala universitet	182 532
Lunds universitet	294 928
Göteborgs universitet	301 785
Umeå universitet	145 846
Linköpings universitet	112 548
Karolinska institutet	422 629
Odontologisk utbildning och forskning (tusental kr)
Göteborgs universitet	51 850
Umeå universitet	37 828

283

6 Högskolemyndigheter

6.1 Anslag

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

C 1. Högskoleverket

1995/96	Anslag därav 1996	240 000 160 000	Utgiftsprognos 229 000
1995/96	Anslag därav 1996	240 000 160 000	därav 1996	155 000
1997	Förslag	143 671
1998	Beräknat	124 191
1999	Beräknat	127 351

Beloppen anges i tusental kr

Högskoleverkets arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen
(1995:945) med instruktion för Högskoleverket. Högskoleverket är central
myndighet för frågor som rör universitet och högskolor med offentlig
huvudman samt enskilda anordnare av utbildning på högskolenivå vilka
får statsbidrag eller har tillstånd att utfärda examina.

284

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Övergripande mål

För den kommande planeringsperioden skall följande övergripande
mål gälla för den verksamhet som Högskoleverket ansvarar för.

Högskoleverket skall utveckla strategier och metoder för nationella
utvärderingar av den högre utbildningen och forskningen. Vidare
skall Högskoleverket granska och bedöma universitetens och hög-
skolornas arbete med kvalitetsutveckling.

Högskoleverket skall ansvara för utredningar, uppföljningar och
analyser som skall ligga till grund för regeringens bedömningar och
beslut.

Högskoleverket skall genom sin tillsyn säkerställa att allmänhetens
och enskilda individers behov, intressen och rättigheter i förhållande
till högskolesystemet blir tillgodosedda.

Högskoleverket skall underlätta internationell rörlighet för studenter
och lärare samt för akademiskt utbildade i övrigt. Verket skall
vidare genom skilda informationsinsatser öka kunskaperna om och
intresset för högre utbildning och forskning.

Högskoleverket skall främja den grundläggande utbildningens kvali-
tet och pedagogiska förnyelse. Det arbete som bedrivs genom
Rådet för grundläggande högskoleutbildning skall fortsätta.

I samband med att nya regler för tillträde till högre utbildning träder
i kraft inför antagningen till hösten 1997 får Högskoleverket ansvar
för att fastställa föreskrifter för antagnings verksamheten och följa
tillämpningen av de nationella reglerna.

Högskoleverket skall ansvara för administration av universitets-
datanätet SUNET som nationell resurs.

Resurser för 1997

Ramanslag 143 671 tkr

Beräknade avgiftsinkomster (högskoleprovet) 17 900 tkr.

285

21 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1. Del 6

Regeringen föreslog i propositionen Ett högskoleverk (prop. 1994/95:165,
bet. 1994/95:UbU 17, rskr. 1994/95:386) att Rådet för forskning om uni-
versitet och högskolor skulle läggas ner från och med den 1 januari 1998.
Regeringen föreslår att ansvaret för att stödja forskning om universitet och
högskolor överförs till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
(HSFR). Därigenom kan denna typ av forskning vägas mot andra an-
gelägna ändamål inom HSFR:s ansvarsområde. De uppgifter som Rådet
för forskning om universitet och högskolor har haft rörande utvecklings-
arbete föreslår regeringen integreras i Högskoleverkets utredande och
uppföljande verksamhet.

SUNET

Medel för de svenska universitetens och högskolornas nätverk för data-
kommunikation, SUNET, har tidigare beräknats under anslaget till Hög-
skoleverket. Från och med budgetåret 1997 föreslår regeringen att ett nytt
anslag inrättas, som benämns B 47. Sunet. Som en konsekvens av detta
förslag beräknas en minskning av anslaget till Högskoleverket med 20
miljoner kronor.

Resultat

Högskoleverket inrättades den 1 juli 1995 och har under det första året
fullföljt vissa uppdrag och uppgifter som påbörjats av de tidigare myndig-
heterna, Verket för högskoleservice och Kanslersämbetet. Högskoleverket
har emellertid fler och andra arbetsuppgifter än de tidigare myndigheterna
och verket har därför lagt ner stort arbete på att organisera och planera sin
framtida verksamhet.

Under det första verksamhetsåret har Högskoleverket fullföljt och
rapporterat flera regeringsuppdrag. Därigenom har verkets tillkomst bidra-
git till att avlasta regeringskansliet men också till att lyfta fram frågorna
som utretts till en mer öppen och allsidig diskussion än som varit möjligt
när utredningarna sköttes inom regeringskansliet. Exempel på sådana
utredningar är verkets kartläggning av i vilken utsträckning avgiftsbelagd
utbildning i privat regi systematiskt tillgodoräknas som kurs vid universi-
tet eller högskola.

Vidare har Högskoleverket ansvar för frågor som rör examenspröv-
ningar - frågor som tidigare behandlades av regeringen.

Högskoleverket har redovisat större nationella utvärderingar som omfat-
tar grundskollärarutbildningen, de medellånga vårdutbildningarna och
forskarutbildningen i språkvetenskapliga ämnen. Vidare har den första
omgången av bedömningar av kvalitetsarbete vid universitet och hög-
skolor - omfattande fem lärosäten - slutförts och rapporterats (avsnitt
5.3.1).

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

286

Planeringsförutsättningar för budgetåren 1998 och 1999

Planeringsförutsättningen bör vara att verksamheten vid Rådet för grund-
läggande högskoleutbildning skall fortsätta även efter år 1998.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

C 2. Verket för högskoleservice

1995/96	Anslag	1
1997	Förslag	10 000
1998	Beräknat	10 220
1999	Beräknat	10 480

Beloppen anges i tusental kr

Verkets för högskoleservice arbetsuppgifter och organisation framgår av
förordningen (1995:943) med instruktion för Verket för högskoleservice.

Verket för högskoleservice skall på uppdrag av universitet och högsko-
lor biträda vid antagning av studenter, juridisk rådgivning och service,
rådgivning och service i fråga om administrativ utveckling och ADB
samt vid upphandling av i första hand utrustning.

Verket för högskoleservice har under budgetåret 1995/96 varit avgifts-
finansierat. Som en följd av beslutade förändringar i verksamheten till-
delas Verket för högskoleservice ett ramanslag.

287

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Övergripande mål

För den kommande planeringsperioden skall följande övergripande
mål gälla för den verksamhet som Verket för högskoleservice an-
svarar för.

Verket för högskoleservice skall utveckla ett datorbaserat system för
information till både sökande och antagningsmyndigheter om sök-
möjligheter och antagnings- och rekryteringssituationen under olika
skeden av sök- och antagningsproceduren. Systemet skall vara
obligatoriskt för alla högskolemyndigheter. Systemet skall på upp-
drag av berörda antagningsmyndigheter även kunna användas för
anmälan och antagning av studerande för eftergymnasial utbildning
i vid mening.

Verket för högskoleservice skall sälja och utföra upphandlingstjäns-
ter till övervägande delen baserat på universitetens och högskolor-
nas behovsområden.

Resurser

Ramanslag 10 000 tkr

Beräknade avgiftsinkomster 45 000 tkr

Resultat

Verket för högskoleservice (VHS) ombildades den 1 juli 1995. Detta
skedde som en direkt följd av att Högskoleverket inrättades med anled-
ning av regeringens förslag i prop. 1994/95:165 och då bl.a. övertog de
myndighetsuppgifter som tidigare åvilat VHS.

De av VHS uppgifter under budgetåret 1994/95 som övertogs av Hög-
skoleverket gällde uppföljning, internationalisering, information och
högskoleprovet. De mer renodlade serviceuppgifterna inom områdena
antagning av studerande, upphandling, administrativ utveckling/ADB och
juridik kvarstod.

Regeringen har i beslut den 21 december 1995 uppdragit åt VHS att ut-
veckla system för antagning av studenter till högskoleutbildning.

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1995/96:184, bet. 1995/96:
UbUll, rskr. 1995/96:264) skall den gemensamma funktionen för antag-
ningen också fortsättningsvis bedrivas i myndighetsform av VHS.

288

C 3. Centrala studiestödsnämnden

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

1994/95	Utgift	179 181	Anslagskredit	9 300
1995/96	Anslag	295 622	Utgiftsprognos 301 600
			därav 1996	213 600
1997	Förslag	276 727
1998	Beräknat	234 512
1999	Beräknat	235 350

Beloppen anges i tusental kronor

Centrala studiestödsnämnden är central förvaltningsmyndighet för studie-
sociala frågor. Myndighetens arbetsuppgifter framgår av förordningen
(1996:502) med instruktion för Centrala studiestödsnämnden (CSN). CSN
fullgör också uppgifter enligt förordningen (1990:1361) om lån till hemut-
rustning för flyktingar och vissa andra utlänningar samt administrerar
bidrag till döva och hörselskadade elever och elever vid Rh-anpassad
utbildning enligt förordningen (1995:667) om bidrag till vissa funktions-
hindrade elever i gymnasieskolan.

De övergripande målen för CSN är att som förvaltningsmyndighet för
studiesociala frågor

- följa upp och utvärdera studiestödssystemen,

- ta fram underlag och förslag för utveckling av det studiesociala om-
rådet,

- på ett rationellt och ekonomiskt ansvarsfullt sätt svara för hanteringen
av beviljning och återbetalning av studiestöd,

- hantera ärenden så snabbt som möjligt med iakttagande av kravet på
rättssäkerhet,

- bedriva sin verksamhet så att studerande och låntagare ges en, utifrån
deras utgångspunkt, tillfredsställande service.

Inkomster hos CSN, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida
under inkomsttitel 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter, beräknas till 70
miljoner kronor för budgetåret 1997. Inkomsterna avser bl.a. upplägg-
ningskostnader för lån.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar på ett outnytt-
jat utrymme på ca 1 miljon kronor. Prognosen för anslagsbelastningen
under innevarande budgetår innehåller en rad osäkra faktorer. Prognosen
tyder på att CSN kommer att överskrida sina tilldelade resurser.

289

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Övergripande mål

Målen för Centrala studiestödsnämnden som ansvarig förvaltnings-
myndighet för studiesociala frågor skall under den kommande
planeringsperioden ligga fast.

Resurser 1997

Ramanslag: 276 727 tkr

Resultat

CSN:s årsredovisning visar att myndigheten i allt väsentligt har klarat att
uppfylla målen för verksamheten. Målet på tre veckors behandlingstid för
ansökningsärenden har med vissa undantag kunnat hållas under budget-
året. I vissa delar av landet har dock tillgängligheten på telefon periodvis
inte varit tillfredsställande. De stora satsningarna på utbildningsområdet
med hänsyn till arbetsmarknadsläget har för CSN medfört täta regel-
ändringar och stora volymökningar samtidigt som de studerande ställer
större krav på individuell information och rådgivning. Totalt inkommer
årligen ca 1,3 miljoner ärenden som kräver manuell handläggning och ca
9 miljoner ärenden som hanteras maskinellt. Telefonsamtalen uppgår till
drygt 4 miljoner. Myndigheten har uppnått besparingskraven, men haft
svårigheter att hantera den kraftigt ökande ärendevolymen med tilldelade
resurser.

Kraven på studiestödsadministrationen förväntas öka de närmaste åren.
Regeringen bedömer därför att den tillfälliga resursförstärkning som
tilldelats myndigheten för löpande verksamhet för budgetåret 1995/96
måste permanentas för löpande utgifter inom beviljningsverksamheten
(prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:SfU5, rskr. 1995/96:213). Regeringen
utgår från att myndigheten under budgetåret 1997 ytterligare kommer att
kunna förbättra servicen och tillgängligheten för allmänheten med den
resurstilldelning som här föreslås.

Regeringen har under utgiftsområde 15 Studiestöd, anslaget A 3.
Vuxenstudiestöd m.m. i denna proposition föreslagit att ett särskilt ut-
bildningsbidrag främst för arbetslösa skall införas den 1 juli 1997. Kost-
naden för information och administration beräknas uppgå till 35 miljoner
kronor för år 1997.

290

Återbetalningsverksamheten

Kostnaderna för verksamheten med återbetalning av studiestöd skall i
princip täckas genom avgifter.

CSN:s återbetalningsverksamhet bör även i fortsättningen redovisas
som uppdragsverksamhet. Verksamheten fördes fr.o.m. budgetåret 1993/94
upp med ett formellt belopp, s.k. 1 000 kronorsanslag, från att tidigare
redovisats under CSN:s ramanslag. Mot bakgrund av den förändrade
redovisningen av statens verksamhet bör redovisningen i fortsättningen
ske utan den formella anknytningen till statsbudgeten.

Intäkterna i form av avgifter för återbetalningsverksamheten beräknas
till 170 miljoner kronor för år 1997, men endast 138 miljoner kronor av
avgifterna beräknas inflyta kassamässigt. Kostnaderna för verksamheten
under det kommande budgetåret beräknas till 161 miljoner kronor. CSN
bör därför för budgetåret 1997 tillfälligt kompenseras med mellanskillna-
den 23 miljoner kronor. Beloppet har beräknats under CSN:s ramanslag.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen under år 1997 i frågan
om finansieringen av återbetalningsverksamheten i samband med ett
ställningstagande till utredningsförslaget om ett nytt studiestödssystem.

Övrigt

Staten har tidigare subventionerat studerandes resor genom bidrag. Genom
avtal mellan CSN och vissa trafikföretag har studerande som beviljats
studiestöd erbjudits rabatterade priser på resor. Av besparingsskäl be-
slutade riksdagen, med anledning av förslag i budgetpropositionen före-
gående år, att statliga bidrag inte längre skulle anvisas för detta ändamål
(prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. 1994/95:SfU 12, rskr. 1994/95:278). Sveri-
ges förenade studentkårer (SFS) har därefter ingått avtal med olika trafik-
företag så att studerande vid universitet och högskolor erbjudits rabattera-
de priser på resor. Motsvarande avtal har CSN slutit för vuxenstuderande.
Regeringen kan konstatera att en tillfredsställande lösning nåtts för de
allra flesta studerande.

Enligt regeringens mening är det mycket värdefullt att de studerande
kan erbjudas rabatterade resor trots att några särskilda statsbidrag inte
anvisas för ändamålet. Det är därför av vikt att CSN och SFS även i
fortsättningen verkar för att liknande överenskommelser inom olika slag
av utbildningsverksamhet kan träffas för kommande år. Kostnaderna för
CSN:s administration skall belasta myndighetens ramanslag.

CSN tillhandahåller även lån till hemutrustning för flyktingar och vissa
andra utlänningar. Medel för låneadministrationen har t.o.m. budgetåret
1995/96 beräknats under den tionde huvudtiteln. För budgetåret 1997 har
dessa medel, 11,6 miljoner kronor, beräknats under CSN:s ramanslag.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

291

7 Nationella och internationella
forskningsresurser

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

7.1 Allmänt

Verksamhetsområdet omfattar anslag till nationella och internationella
forskningsresurser avseende medel för bl.a. forskningsråd, vissa forsk-
ningsinstitut, nationella forskningsbibliotek och europeiskt forsknings-
samarbete. Regeringen redovisar i den forskningspolitiska propositionen,
Forskning och samhälle (prop.1996/97:5) sina övergripande bedömningar
vad gäller forskningspolitiken för treårsperioden 1997 - 1999. I forsk-
ningspropositionen lägger regeringen förslag till riksdagen om mål och
allmänna riktlinjer för forskningen m.m. Regeringen redovisar där också
sina bedömningar vad gäller forskningens inriktning och organisation samt
sina ställningstaganden med anledning av olika utredningar som behandlat
högskolans forskning, bl.a. Forskningsfinansieringsutredningen, Utred-
ningen om nyttiggörande av forskningsresultat, samverkan näringsliv -
högskola samt Utredningen om insatser för kvinno- och jämställdhets-
forskning m.m. I det följande redovisas några av de ställningstaganden
som är av särskilt stor betydelse för myndigheterna inom detta verksam-
hetsområde.

Jämställdhet och genusforskning

Regeringen föreslår i den forskningspolitiska propositionen en rad åt-
gärder för att uppnå en jämnare könsfördelning bland forskarstuderande,
lärare och forskare och för att öka forskning med ett genusperspektiv.
Genusforskningen bör integreras i den ordinarie forskningen och de
forskningsfinansierande organen, t.ex. forskningsråden bör fördela medel
även till genusforskning. Samtliga forskningsmyndigheter har att var och
en inom sitt ansvarsområde bidra till att genomföra åtgärderna och uppnå
angivna mål.

I propositionen Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildnings-
området (prop. 1994/95:164) föreslog regeringen en förstärkning av
forskningen med ett genusperspektiv genom inrättande av professurer.
Riksdagen godkände regeringens förslag (bet. 1994/95:UbU 18, rskr.
1994/95:405). Forskningsrådsnämnden (FRN) har efter uppdrag från rege-
ringen föreslagit ämnen för sådana professurer. Förslaget innebär inrättan-
de av sex professurer och lika många forskarassistenttjänster och dokto-
randtjänster. Forskningsråden kommer att få i uppdrag att föreslå place-
ring av sex professurer och lika många forskarassistent- och doktorand-
tjänster för genusforskning inom följande ämnen: litteraturvetenskap,
sociologi, informationsteknologi, folkhälsovetenskap, fysikundervisningens
didaktik och människa-maskin. Regeringen föreslår under anslaget D 19.
Särskilda utgifter för forskningsändamål att 10 miljoner kronor anvisas för
ändamålet.

292

Ökad samverkan inom forskningen

Utvecklingen inom forskningen karakteriseras av att samarbete över alla
gränser, både disciplinära och geografiska, blir allt mer betydelsefullt.
Detta gäller även de forskningsfinansierande myndigheterna och regering-
en föreslår mot denna bakgrund en rad olika åtgärder. Regeringen före-
slår i den forskningspolitiska propositionen att en samverkansgrupp för
tvärvetenskap och jämställdhet inrättas vid forskningsråden under Ut-
bildningsdepartementet, FRN, Rymdstyrelsen, Skogs- och jordbrukets
forskningsråd och Socialvetenskapliga forskningsrådet. Regeringen avser
att utse en extern ordförande i gruppen. Regeringen avser också att ge
forskningsråd och andra forskningsfinansierande myndigheter i uppdrag
att gemensamt bereda och lägga förslag till åtgärder som kan stärka
forskning kring t.ex. globala frågor, socialt motiverad teknikutveckling,
ojämlikhet i hälsa m.m.

Kvalitet, relevans och förnyelse

Regeringen fäster stor vikt vid kvalitet och relevans i forskningen liksom
vid forskningens förnyelse. Kvalitetskraven måste ges stor uppmärksamhet
vid granskningen av forskningsprojekt och genom internationella utvär-
deringar. Jämställdhetsåtgärder leder också till högre kvalitet. Forsknings-
råd och sektorsorgan bör gemensamt utarbeta rullande planer över om-
råden som skall utvärderas.

Forskningsråden bör också stödja forskning som är strategisk för såväl
forskningens utveckling som samhällets behov. Detta vidgar deras uppgif-
ter och motiverar ett ökat samarbete med andra forskningsfinansiärer med
sektorsforskningsansvar. Detta innebär att forskarsamhällets måste ta ett
ökat ansvar för att medverka i samhällets samlade forskningsprioriteringar.

Förnyelse främjas bl.a. genom åtgärder för ökad rörlighet, internationellt
och nationellt samt genom insatser för yngre forskare. Regeringen avser,
vilket närmare redovisas i den forskningspolitiska propositionen, att ge
forskningsråden i uppdrag att utarbeta ett program för ökat stöd till yngre
forskare.

Anslagsberäkningar

I föreliggande proposition redovisas under verksamhetsområdet Nationella
och internationella forskningsresurser regeringens förslag till anslagsbe-
räkningar för berörda myndigheter. Dessa bygger på de övergripande
ställningstagandena som regeringen presenterar i forskningspropositionen.
Härutöver tar regeringen upp ett antal frågor som berör myndigheterna
och som inte behandlats i forskningspropositionen.

Mot bakgrund av de bedömningar som görs i den forskningspolitiska
propositionen föreslår regeringen vissa särskilda förstärkningar inom
verksamhetsområdet Nationella och internationella forskningsresurser. Det
gäller bl.a. en satsning på forskarrekryteringstjänster inom humanistisk-

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

293

samhällsvetenskaplig forskning, för vilket regeringen har beräknat ytterli-
gare ca 5 miljoner kronor under anslaget till Humanistisk-samhällsveten-
skapliga forskningsrådet (HSFR). Vidare föreslås särskilda insatser under
anslaget till FRN för longitudinell forskning om 10 miljoner kronor.
Regeringen föreslår också av statsfinansiella skäl besparingar som i första
hand berör forskningsråden. Detta redovisas närmare nedan.

Inom Kungliga bibliotekets ansvarsområde föreslår regeringen en för-
nyelse av bibliotekssystemet LDBRIS samt en utvidgning av ansvarsbiblio-
tekssystemet. Regeringen föreslår även att Rådet för forsknings- och
utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU (EU/FoU-rådet) förstärks för
utökad informations- och rådgivningsverksamhet.

Regeringen föreslår en neddragning av forskningsrådens och FRN:s
anslag samt anslaget till rymdforskning med i genomsnitt ca 14 %. För-
slaget till besparingar är inte relaterat till en bedömning av resultaten
inom myndigheternas verksamhetsområden utan betingat av det stats-
finansiella läget och av de stora resurser för forskning som tillförts de s.k.
löntagarfondsstiftelsema. Regeringen bedömer att huvuddelen av de
föreslagna besparingarna skall kunna kompenseras genom medel från
stiftelserna. Detta kräver en bättre samordning mellan stiftelsernas insatser
och statliga insatser. I den forskningspolitiska propositionen (avsnitt 3.5)
redovisas regeringens förslag om vilken åtgärd som bör vidtas för att
nämnda samordning skall komma till stånd.

Regeringen har gjort en nedjustering av medlen för lokalkostnader i
vissa myndighetsanslag med anledning av utvecklingen på hyresmarkna-
den. Regeringen avser att följa upp om en motsvarande faktisk minskning
av hyreskostnaderna kommer att uppnås.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Utgiftsutvecklingen för verksamhetsområdet (miljoner kronor)

Utgift 1994/95 2 543

Anvisat 1995/96 3 793

Utgiftsprognos 1995/96 3 678

därav 1996 2 649

Förslag 1997 2 308

Beräknat 1998 2 211

Beräknat 1999 2 278

7.2 Resultatinformation

Forskningsråden och FRN har i årsredovisningarna redovisat verksam-
heten med utgångspunkt i de gemensamma verksamhetsmål som finns
angivna i regleringsbrev för budgetåret 1994/95. Myndigheterna skall

- öka stödet till yngre forskare,

- stimulera till ökad rörlighet av forskare mellan institutioner och
lärosäten,

294

- bidra till att antalet artiklar av svenska forskare publicerade i in-
ternationella vetenskapliga tidskrifter ökar,

- förbättra informationen om forskning och forskningsresultat och

- vidga det internationella samarbetet.

Myndigheterna har valt delvis olika åtgärder för att uppfylla verksamhets-
målen. Detta beror bl.a. på de skilda villkor som gäller för olika veten-
skapsområden.

Rådens årsredovisningar ger en god bild av resultaten av verksamheten.
Råden har även lämnat en resultatredovisning i de fördjupade anslags-
framställningarna avseende budgetåren 1997-1999. Gemensamt för myn-
digheterna är att resultaten av verksamheten kan betecknas som tillfreds-
ställande.

Regeringen har den 14 mars 1996 fattat beslut om att forskningsråden
och i tillämpliga delar även FRN skall ansvara för att en ekonomisk
uppföljning utifrån gemensamma grundprinciper görs av de medel som
betalas ut till universitet och högskolor. Bakgrunden till beslutet är en
granskning av Riksrevisionsverket (RRV) som påvisar vissa brister när det
gäller den ekonomiska uppföljningen av medel för forskningsprojekt.
Myndigheterna har inkommit till regeringen med en redogörelse för
grundprinciperna. Av denna framgår att råden har för avsikt att samordna
de formella och innehållsmässiga kraven på redovisningen samt att för
forskningsprojekten tillämpa likartade kontraktsvillkor vad gäller ekono-
misk redovisning. Regeringen bedömer att förutsättningarna för en god
ekonomisk uppföljning av medel som betalas ut av forskningsråden till
universitet och högskolor nu är tillfredsställande. RRV:s revisionsberättel-
ser för myndigheterna inom verksamhetsområdet innehåller inga invänd-
ningar.

FRN har byggt upp nya intresseområden och genomfört åtgärder för att
främja kontakterna mellan olika ämnesområden m.m. Nämndens stöd till
yngre forskare har inte ökat märkbart. Däremot kan noteras att andelen
kvinnliga forskare ökat kraftigt. Fömyelseåtgärder har genomförts genom
att ett antal temaområden slagits samman och nya bildats. Humanistisk-
samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) söker främja kvinnors
fortsatta forskarkarriär bl.a. genom upprättandet av ett nytt stipendiepro-
gram. HSFR:s program för utvärderingar av discipliner och av de egna
programmen ger underlag för förnyelsearbetet inom HSFR:s många äm-
nesområden. Rådets översynsarbete har lett till uppbyggnad av ett par nya
programområden och vidareutveckling av några av de äldre. Medicinska
forskningsrådet (MFR) har inlett satsningar på yngre forskare i form av
fler forskarassistentjänster och forskningsanslag till särskilt meriterade
yngre forskare. Internationell rörlighet har stimulerats huvudsakligen
genom en kraftig utökning av antalet beviljade stipendier för utlands-
vistelse. Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) har under året till-
skapat s.k. särskilda insatsområden. Detta innebär särskilda resurser till
projekt med interdisciplinär karaktär som under en begränsad tid ges stöd.
Ett åtgärdsprogram för ökad jämställdhet har antagits av rådet. Teknikve-
tenskapliga forskningsrådet (TFR) har utvecklat konceptet forskarskolor

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

295

samt nya former för forskningsfinansiering såsom industridoktorander,
adjungerade industriforskare och utlandsdoktorander.

Regeringen har, vilket utförligare redovisas i den forskningspolitiska
propositionen, för avsikt att ställa skärpta krav på redovisning i forsk-
ningsrådens årsredovisningar av vilka åtgärder som vidtagits för att främja
förnyelse i rådens arbete. Regeringen avser också att uppdra åt råden att
redovisa ett program för ökat stöd åt yngre forskare.

På en övergripande nivå visar de utvärderingar som genomförts av
forskningsråden att svensk forskning generellt har en hög kvalitet, men
vissa strukturella problem inom universitet och högskolor har påtalats. Det
gäller t.ex. bristande geografisk rörlighet bland forskarna, alltför små
organisatoriska miljöer och vissa fall en svag förnyelse inom forskningen.

Råden konstaterar att nuvarande arbetsmetod med andra forskares
granskning av ansökningar (peer review), jämte internationella utvär-
deringar av forskning, har visat sig vara den bästa garantin för hög veten-
skaplig kvalitet. TFR tar även hänsyn till projektens teknikrelevans.
Kvalitetsbegreppet diskuteras också av FRN som i allmänhet gör en
sammanvägning av projektens inomvetenskapliga kvalitet och deras
samhällsrelevans.

Råden gör ett mycket gott kvalitetsarbete genom de internationella
utvärderingar av forskningen som görs sedan många år tillbaka. De stor-
utvärderingar av hela ämnesområden (fysik, kemi, biologi, geovetenska-
per, matematik) som NFR har genomfört är enligt regeringens bedömning
ett värdefullt och utvecklande komplement till tidigare utvärderingar av
smalare områden. HSFR har löpande program för utvärderingar av hela
discipliner och större programområden. TFR har genomfört en utvärdering
av den tillämpade matematiken samt teknisk bullerforskning. MFR har
gjort en särskild utvärdering av insatsområdet genomforskning.

Det är angeläget att rådens analys av utvärderingarna i ökad utsträck-
ning också leder fram till konkreta åtgärder och förändringsförslag. In-
ternationella utvärderingar bör nyttjas i ökad omfattning.

Vad avser informationen om forskning och forskningsresultat arbetar
råden och FRN delvis på olika sätt. FRN har ett särskilt ansvar för forsk-
ningsinformation. Nämnden har valt att koncentrera sig på större, riks-
omfattande informationsprogram och pilotprojekt för att uppnå större
effektivitet i satsningarna. Rådens informationsinsatser omfattar i hög grad
tidskrifter och årsböcker, men även andra aktiviteter såsom information
via Internet, utställningar och lärarfortbildning.

Regeringen anser att forskningsinformation till bl.a. skolor och allmän-
het är särskilt viktig och har i den forskningspolitiska propositionen
föreslagit särskilda åtgärder för att den skall förbättras. Råden och FRN
bör utveckla sitt arbete med forskningsinformation.

När det gäller den internationella anknytningen i rådens verksamhet är
variationen stor. Generellt sett är myndigheternas arbete mycket starkt
kopplat till internationella samarbetsprojekt, internationella organisationer
och EU:s ramprogram för forskning och utveckling. FRN är ansvarig
myndighet för Sveriges deltagande i forskningsinstitutet HASA (The
International Institute for Applied Systems Analysis). HSFR ansvarar för
ett nordiskt samarbete men deltar också i ett vidsträckt europeiskt kontakt-

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

296

nät. MFR:s internationella anknytning finns framför allt inom EU:s forsk-
ningsprogram, där MFR utgör ansvarigt nationellt kontaktorgan för det
biomedicinska programmet. NFR är ansvarig myndighet för kontakterna
med en rad internationella forskningsanläggningar och ansvarar också för
svenskt deltagande i flera av särprogrammen inom EU:s ramprogram för
forskning och utveckling. Många av TFR:s forskningsprojekt ingår i
internationella samarbetsprojekt, bl.a. inom EU:s ramprogram för forsk-
ning och utveckling.

Resultatbedömningen av övriga myndigheters verksamhet, Rymdstyrel-
sen, Rådet för forskning om universitet och högskolor, Kungliga bibliote-
ket, Statens psykologiskt-pedagogiska bibliotek, Institutet för rymdfysik,
Polarforskningssekretariatet och EU/FoU-rådet görs under respektive
myndighets anslagsavsnitt.

Anslaget för Arkivet för ljud och bild redovisas under utgiftsområde 17:
Kultur, medier, trossamfund och fritid.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

7.3 Anslag

D 1. Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinfor-
mation

1994/95	Utgift	92 851°	Reservation	4 603
1995/96	Anslag	131 465	Utgiftsprognos	131 470
			därav 1996	96 984
1997	Förslag	83 276
1998	Beräknat	85 774
1999	Beräknat	88 439

¹ Beloppen anges i tusental kr

Anslaget avser utgifter för Forskningsrådsnämndens (FRN) verksamhet;
initiering, samordning och stöd till forskning samt forskningsinformation.

FRN:s huvuduppgifter är att initiera och stödja forskning som är an-
gelägen från samhällets synpunkt, bl.a. tvärvetenskaplig forskning samt
främja information om forskning och forskningens roll i samhället.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar en reservation
om 4 603 000 kr. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande
budgetår visar en reservation om 4 598 000 kr.

297

Regeringens överväganden

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Övergripande mål

För den kommande planeringsperioden skall de övergripande målen
för FRN:s verksamhet vara att initiera och stödja forskning som är
angelägen från samhällets synpunkt samt främja information om
forskning och forskningens roll i samhället.

Resurser 1997

Ramanslag: 83 276 tkr

Av FRN:s årsredovisning och fördjupade anslagsframställning framgår att
nämnden i huvudsak uppfyllt de mål för verksamheten som formulerats
i regleringsbrev och instruktion. Forskarrörlighet och jämställdhet är
exempel på områden där FRN uppvisat goda resultat. Ökat stöd till yngre
forskare är ett exempel på verksamhetsmål där FRN:s resultat kan förbätt-
ras ytterligare.

De frågor FRN särskilt ansvarar för - tvärvetenskap, samhällsrelevans,
forskningsinformation - är alla sådana frågor som regeringen fäster stor
vikt vid. Frågorna behandlas utförligare i den forskningspolitiska proposi-
tionen.

FRN:s ansvar att initiera nya forskningsområden kräver att betydande
resurser för detta varje år kan frigöras inom ramen för anslaget. Det är
regeringens uppfattning att FRN i ökad utsträckning bör överväga om
stödet till tidigare initierade forskningsområden kan avvecklas för att
möjliggöra för nya att etableras. Detta är inte enbart ett led i det kontinu-
erliga förnyelsearbetet utan också ett särskilt ansvar för FRN.

Verksamheten med forskningsinformation bör även fortsättningsvis
koncentreras på rikstäckande insatser med allmänheten som målgrupp.
Särskild prioritet bör ges informationsinsatser riktade mot grupper med
låg utbildningsnivå och grupper utan akademisk tradition.

Från det tidigare anslaget C 47. Övriga utgifter inom forskning och
forskarutbildning föreslås 1,7 miljoner kronor överföras till detta anslag.
Medlen skall användas för särskilda projektbidrag för forskningsinforma-
tion. Denna fråga behandlas utförligare i Utbildningsdepartementets
avsnitt i den forskningspolitiska propositionen.

Sedan mars 1996 finns inom FRN Institutet för miljö- och rymdforsk-
ning i Kiruna. Medel för institutets verksamhet anvisas under FRN:s
anslag för forskning och forskningsinformation.

Regeringen föreslår en förstärkning av resurserna för databaser för
longitudinella studier med sammanlagt 15 miljoner kronor. Medlen före-
slås dels anvisas till FRN (10 000 000 kronor), dels avsättas inom ramen
för Socialvetenskapliga forskningsrådets anslag. De skall användas för
vård och uppbyggnad av individdatabaser för forskningsändamål.

298

Regeringen föreslår att FRN fr.o.m budgetåret 1997 ges ansvar för
konsumentforskning. Särskilda medel anvisas under Inrikesdepartementets
huvudtitel (1,5 miljoner kronor).

Regeringen föreslår vidare att ansvaret för ungdomsforskning överförs
från FRN till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR).
I samband därmed bör de medel som särskilt anvisats till FRN för ända-
målet ungdomsforskning överföras till HSFR (4 500 000 kronor).

Frågor om Miljö- och rymdforskningsinstitutet i Kiruna, longitudinell
forskning, ungdomsforskning och konsumentforskning behandlas utför-
ligare i den forskningspolitiska propositionen.

FRN:s anslag föreslås av statsfinansiella skäl minskas med 12,4 miljo-
ner kronor.

Beträffande fördelningen av nämndens kostnader på forskningsanslag
respektive förvaltningsanslag anser regeringen att utgångspunkten skall
vara att lönekostnader för nämndens kansli skall bekostas av förvaltnings-
anslaget. FRN har sedan lång tid finansierat vissa tjänster inom kansliet
med medel för den forskningsinitierande verksamheten. Detta ger inte en
korrekt bild av medelsanvändningen och försvårar styrning och överblick.
I enlighet härmed föreslås en överföring av 8,3 miljoner kronor från
nämndens forskningsanslag till nämndens förvaltningsanslag.

Övriga bedömningar och förslag som berör FRN, avseende forsknings-
rådens organisation, genusforskning samt tvärvetenskap, redovisas i rege-
ringens forskningsproposition.

Regeringens bedömning är att de övergripande målen för FRN:s verk-
samhet bör kvarstå.

För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 85 774 000 kronor och för
år 1999 till 88 439 000 kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

D 2. Forskningsrådsnämnden: Förvaltning

1994/95	Utgift	9 029'	Anslagssparande	135
1995/96	Anslag	14 159	Utgiftsprognos	14 294
			därav 1996	9 605
1997	Förslag	18 318
1998	Beräknat	18 880
1999	Beräknat	19 466

¹ Beloppen anges i tusental kr

Medlen disponeras för Forskningsrådsnämndens (FRN) förvaltning. FRN:s
huvuduppgifter är att initiera och stödja forskning som är angelägen från
samhällets synpunkt samt främja information om forskning och forsk-
ningens roll i samhället.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslagsspar-
ande om 135 000 kronor.

299

Regeringens överväganden

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Resurser 1997

Ramanslag: 18 318 tkr

Mot bakgrund av de resultat myndigheten har redovisat drar regeringen
slutsatsen att verksamheten bedrivs på ett tillfredsställande sätt.

I enlighet med vad regeringen under föregående anslag föreslagit be-
träffande fördelningen av nämndens kostnader på anslaget för forskning
och forskningsinformation respektive förvaltningsanslag föreslås en över-
föring av 8,3 miljoner kronor från nämndens forskningsanslag till förevar-
ande anslag. En motsvarande överföring om 0,5 miljoner kronor görs
också från anslaget D 20. Dyrbar vetenskaplig utrustning till anslaget.

För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 18 880 000 kronor och för
år 1999 till 19 466 000 kronor.

D 3. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:
Forskning

1994/95	Utgift	202 236”	Reservation	57 732
1995/96	Anslag	341 100	Utgiftsprognos	350 269
			därav 1996	233 966
1997	Förslag	210 444
1998	Beräknat	216 757
1999	Beräknat	223 492

¹ Beloppen anges i tusental kr

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets (HSFR) uppgift är att
främja och stödja betydelsefull forskning inom kulturvetenskaperna, dvs.
humanistiska, religionsvetenskapliga, rättsvetenskapliga och samhällsve-
tenskapliga discipliner och forskningsområden. I olika former, t.ex genom
projektanslag, inrättande av tjänster och medel till utrustning, stöder rådet
forskning av god vetenskaplig kvalitet. En uppgift för rådet är att bygga
upp forskning inom nya betydelsefulla områden. Rådet skall också arbeta
med forskningsinformation och samverka med andra forskningsfinansiärer.

HSFR är svenskt kontaktorgan för ett antal nordiska och internationella
forskningsorganisationer och har tillsammans med Forskningsrådsnämnden
programansvar för EU:s socio-ekonomiska forskningsprogram TSER
(Targeted Socio-Economic Research). HSFR är svensk huvudman för
samverkan med Europeiska universitetsinstitutet (European University
Institute, EUI) i Florens, som inrättats av medlemsstaterna i EU för

300

forskning och forskarutbildning inom vissa samhällsvetenskaper, rättsve-
tenskap och humaniora.

Kollegiet för samhällsforskning (The Swedish Collegium for Advanced
Study in the Social Sciences, SCASSS) är ett institut för avancerade
studier inom samhällsvetenskap och humaniora. Verksamheten bedrivs i
form av gästforskarprogram och internationellt organiserad forskning inom
de aktuella områdena. Riksdagen beslöt år 1995 (prop. 1994/95: 100,
Bil.9, bet. 1994/95 UbU: 15, rskr. 1994/95:353) att ge SCASSS ställning
som nationell resurs utan särskild fakultetsanknytning (SFS 1995:1079)
Förordning om kollegiet för samhällsforskning. Medel till SCASSS an-
visas under förevarande anslag.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar en reservation
om 57 732 000 kronor. Prognosen för anslagsbelastningen under inneva-
rande budgetår visar en reservation om 48 563 000 kronor.

Regeringens överväganden

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Övergripande mål

För den kommande planeringsperioden skall de övergripande målen
för Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet vara att
främja och stödja vetenskapligt betydelsefull forskning, verka för att
information om forskning sprids och samverka med andra myndig-
heter inom forskningens område.

Resurser 1997

Ramanslag 210 444 tkr

Enligt HSFR:s redovisning såväl i den fördjupade anslagsframställningen
för 1997-1999 som i årsredovisningen bedrivs på många håll i landet högt
kvalificerad forskning inom kulturvetenskaperna. Detta bestyrks av bl.a.
internationella utvärderingar. Rådet driver sedan flera år ett program med
utvärderingar av hela discipliner, vilka också ger en god nationell över-
blick över forskningen inom dessa områden. Rådet har statsmakternas
uppdrag att utveckla grundforskning beträffande vissa områden som
offentlig sektor, arbetsmarknad och kriminalvetenskap. Rådet arbetar även
aktivt med frågor som forskarrörlighet, jämställdhet, nyttiggörande av
kunskap samt med jävsproblematiken. HSFR bedriver härutöver en för-
tjänstfull utåtriktad verksamhet med t.ex. seminarier, publiceringsbidrag
och forskningsinformation.

Det finns inom HSFR:s ansvarsområde, inte minst inom de humanisti-
ska disciplinerna, ofta sämre möjligheter att fullfölja en forskarkarriär än
vad som är fallet inom t.ex. medicin, teknik och naturvetenskap. Inom
många forskningsområden finns det få andra finansieringskällor. Rådet har
påvisat att det finns stora behov av fler forskarassistent- och doktorand-

301

22 Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 1. Del 6

tjänster. Regeringen förordar att rådet för inrättande av sådana tillförs
ytterligare medel (5 000 000 kronor).

Ungdomsstyrelsen har på regeringens uppdrag utrett ungdomsforsk-
ningens framtida inriktning, organisation och finansiering. Detta beskrivs
närmare i Inrikesdepartementets avsnitt i 1996 års forskningsproposition.
Forskningsrådsnämnden (FRN) har haft uppdraget att bygga upp en bred
tvärvetenskaplig kompetens med avseende på ungdomsforskning. Rege-
ringen anser att initieringsfasen nu kan ses som avslutad och att det
fortsatta ansvaret för stödet till detta forskningsområde bör ges till HSFR.
De medel som riksdagen tidigare avsatt för ungdomsforskning bör även
fortsättningsvis användas för detta ändamål och de medel som tidigare
anvisats till FRN bör i enlighet härmed överföras till förevarande anslag
(4 500 000 kronor).

Regeringen avser att ge HSFR i uppdrag att i samråd med övriga be-
rörda myndigheter m.fl. inom området, utreda och föreslå åtgärder för
uppbyggnad och utveckling av sektorsforskning inom kulturområdet.
Frågor rörande detta behandlas i Kulturdepartementets avsnitt i forsk-
ningspropositionen, prop. 1996/97:5. Medel för ändamålet, 2,5 miljoner
kronor, har reserverats inom utgiftsområde 17, anslaget J 1. Forsknings-
och utvecklingsfrågor inom kulturområdet.

Regeringen har, i enlighet med riksdagens beslut med anledning av
propositionen Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsom-
rådet (prop. 1994/95:164, bet. 1994/95 UbU:18, rskr. 1994/95:405), i mars
1996 beslutat om fördelning av medel för tjänster som forskarassistent-
tjänster för underrepresenterat kön. Medel har i enlighet med beslutet
förts från anslaget C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarut-
bildning, anslagsposten 3. Nya professurer och forskarassistentjänster
m.m. till förevarande anslag (2 000 000 kronor).

Medel för en tjänst för B. Antonsson har beräknats under anslaget.

HSFR är svenskt kontaktorgan för samarbete med Europeiska universi-
tetsinstitutet (European University Institute, EUI) i Florens. EUI bedriver
forskarutbildning och forskning inom rättsvetenskap, samhällsvetenskap
och humaniora. De sex ursprungliga medlemsländerna i EU bildade
institutet år 1972 genom en konvention, till vilken fogats ett protokoll
som reglerar privilegier och immuniteter för institutet. De nya medlems-
staterna har efter hand anslutit sig till konventionen. Konventionen har
reviderats år 1992. Sverige har, utan att vara medlem i institutet, genom
ett särskilt avtal kunnat sända forskarstuderande till EUI. I artikel 4.1. i
anslutningsakten till fördraget mellan unionens medlemsländer och bl.a.
Sverige, förbinder sig Sverige att ansluta sig till de avtal som de tidigare
medlemsländerna ingått. Regeringen föreslår i prop. 1996/97:5 riksdagen
att dels godkänna konventionen den 19 april 1972 om grundandet av ett
europeiskt universitetsinstitut och en konvention från år 1992 om ändring
av konventionen, dels anta förslag till lagändring i lagen (1976:661) om
immunitet och privilegier i vissa fall så att den även omfattar EUI. Under
förutsättning att dessa förslag godkänns av riksdagen föreslår regeringen
att HSFR anvisas medel under anslaget D 19 Europeisk forskningssam-
verkan för täckande av kostnaderna för ett svenskt medlemsskap i EUI.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

302

Finansieringen av SCASSS har under budgetåret 1995/96 skett genom
att en särskilt angiven del avdelats under anslaget. HSFR har efter höran-
de av universiteten utsett en styrelse för SCASSS. Kollegiet, som är
förlagt till Uppsala och har en administrativ anknytning till Uppsala
universitet, har viktiga uppgifter på det internationella planet. Det utgör
en nationell resurs i det svenska forskningssystemet. Regeringen avser att
till SCASSS för budgetåret 1997 avsätta 9 miljoner kronor under en egen
anslagspost under förevarande anslag.

Regeringen föreslår av statsfinansiella skäl en besparing på HSFR:s
anslag med 32,2 miljoner kronor.

Övriga bedömningar och förslag som berör HSFR, avseende forsknings-
rådens organisation, forskningsrådens rätt att inrätta professurer, genus-
forskning samt tvärvetenskap redovisas i regeringens forskningsproposi-
tion, prop. 1996/97:5.

Regeringens bedömning är att de övergripande målen för den verksam-
het HSFR ansvarar för bör kvarstå.

För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 216 757 000 kronor och för
år 1999 till 223 492 000 kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

D 4. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:
Förvaltning

1994/95	Utgift	7 174'	Anslagssparande	1 075
1995/96	Anslag	15 351	Utgiftsprognos	14 426
			därav 1996	10 307
1997	Förslag	7 795
1998	Beräknat	8 061
1999	Beräknat	8 327

¹ Beloppen anges i tusental kr

Medlen disponeras för Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsknings-
rådets förvaltning.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslagsspa-
rande om 1 075 000 kronor

Regeringens överväganden

Resurser 1997

Ramanslag: 7 795 tkr

HSFR:s årsredovisning visar att myndighetens ekonomiska resultat är
tillfredsställande. RRV har i en rapport pekat på vissa brister när det
gäller uppföljningen av forskningsprojekt. Regeringens bedömning och
slutsatser med anledning av rapporten framgår av det inledande avsnittet

303

till verksamhetsområdet. Mot bakgrund av de resultat myndigheten har
redovisat drar regeringen slutsatsen att verksamheten bedrivits på ett
tillfredsställande sätt.

För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 8 061 000 kronor, och för år
1999 till 8 327 000 kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

D 5. Medicinska forskningsrådet: Forskning

1994/95	Utgift	394 495”	Reservation	22 428
1995/96	Anslag	552 004	Utgiftsprognos	568 491
			därav 1996	414 928
1997	Förslag	326 533
1998	Beräknat	336 330
1999	Beräknat	346 779

¹ Beloppen anges i tusental kr

De övergripande målen för Medicinska forskningsrådet (MFR) är att
främja och stödja vetenskapligt betydelsefull forskning, verka för att
information om forskning sprids och samverka med andra myndigheter
inom forskningens område. MFR fördelar resurser för medicinsk forskning
inklusive de farmaceutiska, odontologiska och veterinärmedicinska om-
rådena. Verksamheten syftar till att genom stöd till forskning öka för-
ståelsen av orsakerna till sjukdom och härigenom förbättra förutsättningar-
na för att förebygga, diagnosticera och behandla sjukdomar. De tre största
målområdena är nervsystemet och dess sjukdomar, mikrobiologi och
infektionssjukdomar samt hjärta och kärl. Rådet bidrar med ca 10 % av
de offentliga medlen till medicinsk forskning.

MFR stödjer forskning huvudsakligen genom bidrag till projekt och
apparatur samt finansiering av forskartjänster. Vid sidan av direkt forsk-
ningsstöd bedriver MFR forskningsinformation t.ex. genom att framställa
tryckt material, bidra till anordnandet av utställningar samt fortbilda lärare
och journalister. MFR ger också ekonomiskt stöd och bedriver rådgivning
inom försöksdjursområdet. MFR är nationell programansvarig myndighet
för det biomedicinska programmet inom EU:s ramprogram för forskning
och utveckling.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar en reservation
om 22 428 000 kronor. Prognosen för anslagsbelastningen under inneva-
rande budgetår visar en reservation om 5 891 000 kronor.

304

Regeringens överväganden

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Övergripande mål

För den kommande planeringsperioden skall de övergripande målen
för Medicinska forskningsrådet vara att främja och stödja vetenska-
pligt betydelsefull forskning, verka för att information om forskning
sprids och samverka med andra myndigheter inom forskningens
område.

Resurser 1997

Ramanslag: 326 533 tkr

Svensk medicinsk forskning kännetecknas av ett omfattande internationellt
samarbete och har en framskjuten position med avseende på publicerings-
statistik i internationella vetenskapliga tidsskrifter. Som framgår av redo-
visningen i inledningen till verksamhetsområdet har MFR i huvudsak
uppfyllt de övergripande målen för verksamheten. Detta har skett t.ex.
genom att öka resurser till yngre forskare, stimulera internationell rörlig-
het och genom att utveckla verksamheten med forskningsinformation.
Under den kommande perioden avser rådet bl.a. att verka för förnyelse
och flexibilitet i forskningsmiljöer och att ytterligare förstärka stödet till
yngre forskare

MFR:s arbetsformer har debatterats livligt under de senaste åren. Kriti-
ken har berört bl.a. beslutsformerna, frågan om gynnande av forskare i råd
och beredningsgrupper, uppföljningen och kontrollen av medelsanvänd-
ningen samt fördelningen av medel och tjänster till kvinnor. Eftersom
rådet är en offentlig myndighet har dess verksamhet kunnat granskas i
detalj av utomstående. Rådet har till följd av analyser av bl.a. RRV och
av regeringsbeslut, men också som resultat av självprövning, vidtagit olika
åtgärder för att komma tillrätta med problemen. Rådet redovisar i sin
senaste anslagsframställning ett program med specificerade åtgärder för
att öka andelen kvinnor bland rådets anslagsmottagare och innehavare av
forskartjänster. Problemen synes i allt väsentligt vara åtgärdade även om
rådet har anledning att kontinuerligt följa upp dessa frågor.

Regeringen föreslår med hänvisning till det statsfinansiella läget en
minskning av MFR:s anslag med 52,1 miljoner kronor.

Regeringen föreslår vidare att medel för försöksdjursverksamhet över-
förs från MFR:s förvaltningsanslag (D 6 Medicinska forskningsrådet:
Förvaltning) till förevarande anslag (4 000 000 kronor).

Regeringen har, i enlighet med riksdagens beslut med anledning av
propositionen Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsom-
rådet (prop. 1994/95:164, bet. 1994/95 UbU:18, rskr. 1994/95:405), i
mars 1996 beslutat om fördelning av medel för tjänster som forskarassis-
tenttjänster för underrepresenterat kön. Medel har i enlighet med beslutet
förts från anslaget C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarut-

305

bildning, anslagsposten 3. Nya professurer och forskarassistentjänster
m.m. till förevarande anslag (1 800 000 kronor).

Bedömningar och förslag som berör MFR avseende forskningsrådens
organisation, forskningsrådens rätt att inrätta professurer, genusforskning
samt tvärvetenskap redovisas i regeringens forskningsproposition (prop.
1996/97:5).

Regeringens bedömning är att de övergripande målen för den verksam-
het MFR ansvarar för bör kvarstå.

För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 336 330 000 kronor och för
år 1999 till 346 779 000 kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

D 6. Medicinska forskningsrådet: Förvaltning

1994/95	Utgift	11 745°	Anslagssparande	2 382
1995/96	Anslag	20 302	Utgiftsprognos	20 109
			därav 1996	15 580
1997	Förslag	9 771
1998	Beräknat	10 103
1999	Beräknat	10 435

¹ Beloppen anges i tusental kr

Medlen disponeras för Medicinska forskningsrådets (MFR) förvaltning.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslagsspar-
ande om 2 382 000 kronor.

Regeringens överväganden

Resurser 1997

Ramanslag: 9 771 tkr

MFR:s årsredovisning visar att myndighetens ekonomiska resultat är
tillfredsställande. RRV har i en rapport pekat på vissa brister när det
gäller uppföljningen av forskningsprojekt. Regeringens bedömning och
slutsatser med anledning av rapporten framgår av det inledande avsnittet
till verksamhetsområdet. Mot bakgrund av de resultat myndigheten har
redovisat drar regeringen slutsatsen att verksamheten bedrivs på ett till-
fredsställande sätt.

Regeringen föreslår att de medel för försöksdjursverksamhet som in-
nevarande år anvisats under förevarande anslag i stället anvisas under
anslaget D 5. Medicinska forskningsrådet: forskning eftersom detta står
i bättre överensstämmelse med medlens användning (4 000 000 kronor)

För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 10 103 000 kronor och för
år 1999 till 10 435 000 kronor.

306

D 7. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning

1994/95	Utgift	585 708”	Reservation	41 886
1995/96	Anslag	900 017	Utgiftsprognos	892 679
			därav 1996	622 537
1997	Förslag	525 426
1998	Beräknat	541 189
1999	Beräknat	558 002

¹ Beloppen anges i tusental kr

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Naturvetenskapliga forskningsrådets (NFR) uppgift är att främja och
stödja vetenskapligt betydelsefull forskning inom biologi, fysik, geoveten-
skaper, kemi och matematik. Genom olika stödformer som projektanslag
tjänster, och medel till utrustning kan rådet dels stödja etablerad forskning
av hög kvalitet, dels bygga upp forskning inom nya betydelsefulla om-
råden. Rådet skall också arbeta med forskningsinformation.

Rådet ansvarar vidare för medelsfördelning till nationella forskningsan-
läggningar och till energirelaterad grundforskning. NFR är svenskt kon-
taktorgan för flera internationella forskningsorganisationer och har pro-
gramansvar för vissa av EU:s forskningsprogram.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar en reservation
på 41 886 000 kronor. Prognosen för anslagsbelastningen under inneva-
rande budgetår visar en reservation om 49 224 000 kronor.

Regeringens överväganden

Övergripande mål

För den kommande planeringsperioden skall de övergripande målen
för Naturvetenskapliga forskningsrådet vara att främja och stödja
vetenskapligt betydelsefull forskning, verka för att information om
forskning sprids och samverka med andra myndigheter inom forsk-
ningens område.

Resurser 1997

Ramanslag: 525 426 tkr

Enligt NFR:s redovisning i fördjupad anslagsframställning och årsredo-
visning har svensk naturvetenskaplig forskning en mycket god kvalitet.
Som framgår av bedömningarna och slutsatserna i inledningen till verk-
samhetsområdet har rådet i hög grad förmått uppfylla de uppställda målen
för verksamheten. Arbetet har inriktats mot såväl förnyelse av forsk-
ningen som mot den internationella anknytningen. Rådet utför ett gott
kvalitetsarbete genom regelbundna internationella utvärderingar av forsk-
ning. Sådana har under perioden genomförts i form av s.k. storutvärde-
ringar där hela forskningsområden granskas. Under den kommande perio-

307

den avser rådet att i samverkan med högskolorna öka sina insatser för
forskningens förnyelse.

Regeringen föreslår med hänvisning till det statsfinansiella läget en
minskning av NFR:s anslag med 85 miljoner kronor.

Regeringen har, i enlighet med riksdagens beslut med anledning av
propositionen Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsom-
rådet (prop. 1994/95:164, bet. 1994/95 UbU: 18, rskr. 1994/95:405), i mars
1996 beslutat om fördelning av medel för tjänster som forskarassistent-
tjänster för underrepresenterat kön. Medel har, i enlighet med beslutet,
förts från anslaget C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarut-
bildning, anslagsposten 3. Nya professurer och forskarassistentjänster
m.m. till förevarande anslag (2 500 000 kronor).

Övriga bedömningar och förslag som berör NFR, avseende forsknings-
rådens organisation, forskningsrådens rätt att inrätta professurer, genus-
forskning samt tvärvetenskap, redovisas i regeringens forskningsproposi-
tion (prop. 1996/97:5).

Regeringens bedömning är att de övergripande målen för den verksam-
het NFR ansvarar för bör kvarstå.

För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 541 189 000 kronor och för
år 1999 till 558 002 000 kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

D 8. Naturvetenskapliga forskningsrådet : Förvaltning

1994/95	Utgift	17 329”	Anslagssparande	928
1995/96	Anslag	27 644	Utgiftsprognos	28 221
			därav 1996	19 127
1997	Förslag	18 773
1998	Beräknat	19 390
1999	Beräknat	20 048

¹ Beloppen anges i tusental kr

Medlen disponeras för Naturvetenskapliga forskningsrådets (NFR) för-
valtning.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslags-
sparande om 928 000 kronor.

Regeringens överväganden

Resurser 1997

Ramanslag: 18 773 tkr

NFR:s årsredovisning visar att myndighetens ekonomiska resultat är
tillfredsställande. RRV har i en rapport pekat på vissa brister när det
gäller uppföljningen av forskningsprojekt. Regeringens bedömning och
slutsatser med anledning av rapporten framgår av det inledande avsnittet

308

till verksamhetsområdet. Mot bakgrund av de resultat myndigheten har
redovisat drar regeringen slutsatsen att verksamheten bedrivs på ett till-
fredsställande sätt.

För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 19 390 000 kronor och för
år 1999 till 20 048 000 kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

D 9. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning

1994/95	Utgift	257 340”	Reservation	69 900
1995/96	Anslag	463 978	Utgiftsprognos	489 542
			därav 1996	353 000
1997	Förslag	272 237
1998	Beräknat	280 404
1999	Beräknat	289 116

¹ Beloppen anges i tusental kr

Teknikvetenskapliga forskningsrådets (TFR) uppgift är att stärka och
bygga upp svensk teknisk grundforskning och forskarutbildning. TFR
skall göra långsiktiga insatser för kunskapsuppbyggande forskning inom
teknik- och vetenskapsområden som har relevans för svenskt näringsliv
och andra samhällssektorer.

Rådets stöd till yngre forskare avser bl.a. finansiering av s.k. TFR-
doktorander, doktorander i projekt, forskarassistenter, postdoktorer, ut-
landsdoktorander och industridoktorander. TFR stödjer även s.k. adjunge-
rade industriforskare till industriforskningsprojekt med väsentligt inslag
av teknisk grundforskning.

Medel för Rådets för högpresterande datorsystem (HPD-rådet) verksam-
het, som startade den 1 juli 1994, anvisas inom förevarande anslag.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar en reservation
om 69 900 000 kronor. Prognosen för anslagsbelastningen för innevarande
budgetår visar en reservation om 44 336 000 kronor.

309

Regeringens överväganden

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Övergripande mål

För den kommande planeringsperioden skall de övergripande målen
för Teknikvetenskapliga forskningsrådet vara att främja och stödja
vetenskapligt betydelsefull forskning, verka för att information om
forskning sprids och samverka med andra myndigheter inom forsk-
ningens område.

Det övergripande målet för HPD-rådet är att finansiera högpreste-
rande datorsystem för forskning vid universitet och högskolor och
hos andra avnämare.

Resurser 1997

Ramanslag: 272 237 tkr

TFR har det senaste året genomfört en utvärdering av den tillämpade
matematiken och av teknisk bullerforskning. För de kommande åren avser
TFR främja en internationellt stark teknikvetenskaplig grundforskning
inom landet, stärka och förnya den tekniska forskarutbildningen samt
inrikta förnyelsearbetet på att stödja strategiskt viktiga men eftersatta
områden och expansiva områden av betydelse för dagens och morgonda-
gens svenska tillväxtindustri.

Regeringen har, i enlighet med riksdagens beslut med anledning av
propositionen Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsom-
rådet (prop. 1994/95:164, bet. 1994/95 UbU:18, rskr. 1994/95:405) i mars
1996 beslutat om fördelning av medel för tjänster som forskarassistent-
tjänster för underrepresenterat kön. Medel har, i enlighet med beslutet,
förts från anslaget C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarut-
bildning, anslagsposten 3. Nya professurer och forskarassistentjänster
m.m. till förevarande anslag (2 700 000 kronor).

HPD-rådet fullgör sin uppgift främst genom stöd till nationell spetsbe-
räkningskapacitet men även genom stöd till kompetensuppbyggnad, lik-
som till viss annan utrustning och verksamhet. Insatserna skall vara
nationella och långsiktiga. Rådet har en hög ambitionsnivå och har gjort
större insatser vid Parallelldatorcentrum vid KTH och Nationellt Superda-
torcentrum vid Linköpings Universitet.

Regeringen föreslår av statsfinansiella skäl en minskning av TFR:s
anslag med 43,8 miljoner kronor.

Övriga bedömningar och förslag som berör TFR, avseende forsknings-
rådens organisation, forskningsrådens rätt att inrätta professurer, genus-
forskning samt tvärvetenskap, redovisas i regeringens forskningsproposi-
tion, prop. 1996/97:5.

Regeringens bedömning är att de övergripande målen för den verksam-
het TFR ansvarar för bör kvarstå.

310

För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 280 404 000 kronor och för Prop. 1996/97:1
år 1999 till 289 116 000 kronor. Utgiftsområde 16

D 10. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning

1994/95	Utgift	5 780”	Anslagssparande	6 048
1995/96	Anslag	13 533	Utgiftsprognos	11 693
			därav 1996	8 638
1997	Förslag	9 244
1998	Beräknat	9 563
1999	Beräknat	9 887

¹ Beloppen anges i tusental kr

Medlen disponeras för Teknikvetenskapliga forskningsrådets förvaltning.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslagsspa-
rande om 6 048 000 kronor.

Regeringens överväganden

Resurser 1997

Ramanslag: 9 244 tkr

RRV har i en rapport pekat på vissa brister när det gäller uppföljningen
av forskningsprojekt. Regeringens bedömning och slutsatser med anled-
ning av rapporten framgår av det inledande avsnittet till verksamhetsområ-
det. RRV har pekat på vissa svagheter i TFR:s årsredovisning; framför
allt kan noteras att verksamhetens samtliga kostnader inte redovisats per
verksamhetsgren. Rådet har vidtagit åtgärder för att rätta till påvisade
brister.

RRV:s granskning har inte föranlett några påpekanden utöver vad som
anförts ovan.

För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 9 563 000 kronor och för år
1999 till 9 887 000 kronor.

311

D 11. Rymdforskning					Prop. 1996/97:1
1994/95	Utgift	73 683”	Reservation	248	Utgiftsområde 16
1995/96	Anslag	65 125	Utgiftsprognos	65 373
			därav 1996	49 107
1997	Förslag	38 837
1998	Beräknat	40 002
1999	Beräknat	41 245

¹ Beloppen anges i tusental kr

Från anslaget betalas kostnader för forskning inom Rymdstyrelsens verk-
samhetsområde.

Rymdstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för frågor som gäller
den svenska rymd- och fjärranalysverksamheten, särskilt för forskning och
utveckling.

Rymdstyrelsens övergripande mål är att bidra till utvecklingen av
svensk rymdforskning och näringsverksamhet till högsta internationella
nivå.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar en reservation
om 248 000 kronor.

Regeringens överväganden

Resurser 1997

Ramanslag 38 837 tkr

Rymdstyrelsen har i fördjupad anslagsframställning och årsredovisning
redovisat hur den svenska rymdforskningen sedan länge bedrivs i interna-
tionell samverkan. Svenska forskargrupper deltar i ett flertal internationel-
la forskningsprogram och projekt. I de utvärderingar som gjorts inom
ramen för NFR:s övergripande utvärderingar av den svenska fysiken
respektive geovetenskaperna, får den rymdrelaterade forskningen mycket
goda vitsord. Ett stort antal vetenskapliga och tekniska artiklar har publi-
cerats samtidigt som en god grund har lagts för den framtida forsknings-
verksamheten. En ökad satsning har gjorts på finansiering av forskarstude-
rande, vilket Rymdstyrelsen bedömer bör avspegla sig i ett ökande antal
examina under de närmast kommande åren.

Rymdstyrelsens verksamhet beskrivs även i den forskningspolitiska
propositionen under Närings- och handelsdepartementets verksamhetsom-
råde.

Av Rymdstyrelsens redovisningar framgår att verksamheten varit
framgångsrik. Regeringen drar slutsatsen att Rymdstyrelsen i hög grad
förmått uppfylla de uppställda målen för verksamheten.

Regeringen har inom ramen för förevarande anslag beräknat medel för
vissa merkostnader till följd av att Rymdstyrelsen skall betala lokalkost-

312

nader i anslutning till den forskningsverksamhet myndigheten finansierar.
Principen om full kostnadstäckning beskrivs närmare i avsnitt 5. Universi-
tet och högskolor.

Regeringen föreslår av statsfinansiella skäl en minskning av anslaget för
rymdforskning med 6,2 miljoner kronor.

För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 40 002 000 kronor och för
år 1999 till 41 245 000 kronor.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

D 12. Rådet för forskning om universitet och högskolor

1994/95	Utgift	8 170°	Reservation	462
1995/96	Anslag	12 149	Utgiftsprognos	11 857
			därav 1996	8 828
1997	Förslag	8 207

¹ Beloppen anges i tusental kr

Anslaget avser utgifter för Rådets för forskning om universitet och hög-
skolor verksamhet. Rådets uppgifter är att främja och stödja forskning och
utvecklingsarbete rörande universitet och högskolor samt att verka för att
information om och resultat av forskning och utvecklingsarbete inom
rådets ansvarsområde sprids. Anslaget avser också rådets förvaltningskost-
nader.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar en reservation
om 462 000 kronor.

Regeringens överväganden

Resurser 1997

Ramanslag: 8 207 tkr

Rådet för forskning om universitet om högskolor har under budgetåret
1994/95 fördelat medel till forskningsprojekt, konferenser, publicerings-
stöd, internationellt samarbete m.m. Resultatet av rådets arbete är enligt
regeringens uppfattning tillfredsställande.

Riksdagen har beslutat att den verksamhet som finansieras av rådet för
forskning om universitet och högskolor fr.o.m. budgetåret 1998 skall
bedrivas genom stöd från forskningsorgan som finansierar forskning av
liknande slag och vägas mot andra angelägna ändamål inom berörda
forskningsområden.

Fram till rådets nedläggning år 1998 bör Rådets verksamhet bedrivas
enligt samma riktlinjer som tidigare. Övriga frågor som rör rådet behand-
las i den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5).

313

D 13. Kungl. biblioteket				Prop. 1996/97:1
1994/95	Utgift	119 609°	Anslagssparande	33 816	Utgiftsområde 16
1995/96	Anslag	263 754	Utgiftsprognos	195 523
			därav 1996	133 000
1997	Förslag	190 162
1998	Beräknat	195 552
1999	Beräknat	201 259

¹ Beloppen anges i tusental kr

Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek och skall som sådant
främja svensk informationsförsörjning genom att samla, bevara och till-
handahålla det svenska trycket och förvärva utländsk litteratur, framställa
nationalbibliografiska produkter samt stödja svenskt biblioteksväsen med
centrala insatser.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslagsspa-
rande om 33 816 000 kronor. Prognosen för anslagsbelastningen för
innevarande budgetår visar ett anslagssparande om 102 047 000 kronor.
Det prognostiserade anslagssparandet förklaras dels av att utgifter för
vissa beslutade projekt uppkommer först budgetåret 1997, dels av att vissa
hyreskostnader uteblivit på grund av om- och tillbyggnadsarbete. Anslags-
sparandet beräknas användas under planeringsperioden.

Regeringens överväganden

Övergripande mål

Kungl. biblioteket (KB) skall främja svensk informationsförsörjning
genom att samla, bevara och tillhandahålla det svenska trycket och
förvärva utländsk litteratur, framställa nationalbibliografiska pro-
dukter samt stödja svenskt biblioteksväsen med centrala insatser.

Resurser 1997

Ramanslag 190 162 tkr

Kungliga bibliotekets årsredovisning visar att KB, trots vissa problem i
samband med bl.a. om- och tillbyggnaden av lokalerna i Humlegården,
uppehållit en verksamhet som i många avseenden varit framgångsrik.
Under år 1997 kommer KB att kunna flytta in större delen av verksam-
heten i de ombyggda lokalerna och de nytillkomna magasinen. Riksdagen
har tidigare beslutat om medel för inredning och utrustning av byggnader-
na. KB:s organisation har under året varit föremål för utredning och som
en följd av detta har vissa förändringar genomförts.

KB har genom sitt sekretariat B IB SAM sammanställt en rapport med
en undersökning och en analys av högskolebibliotekens utveckling särskilt
ur studenternas synvinkel. De olika delstudierna liksom den samman-
fattande analysen ger tillsammans en god bild av de svenska universitets-

och högskolebiblioteken och utgör ett ändamålsenligt underlag för en
fortsatt utveckling av dessa bibliotek.

Det nationella biblioteksdatasystemet (LIBRIS), ett av de första i sitt
slag i världen, behöver förnyas för att kunna fungera i en modem datami-
ljö. Ett systemskifte av detta slag fordrar såväl investeringar i ny teknik
som visst utvecklingsarbete. Regeringen förordar en ökning av KB:s
anslag för en förnyelse av LIBRIS och för att systemet skall kunna utnytt-
jas optimalt och avgiftsfritt inom det svenska bibliotekssystemet
(11 miljoner kronor). Härigenom blir det möjligt för KB att tillhandahålla
LIBRIS i utvecklad form utan att debitera användarna av systemet.

Systemet med ansvarsbibliotek syftar till att skapa ett nationellt infor-
mationsförsöijningssystem på hög internationell nivå och stärka forsk-
ningsbibliotekens utåtriktade verksamhet. Regeringen föreslår att systemet
byggs ut. KB bör i detta sammanhang särskilt uppmärksamma den växan-
de kvinno, mans- och genusforskningens behov. De kvinnohistoriska
samlingarna vid Göteborgs universitet innebär att det där bör finnas
särskilda förutsättningar för en vidare utveckling inom området. Regering-
en föreslår att KB tilldelas 500 000 kronor för uppbyggnad av en ansvars-
biblioteksfunktion med avseende på kvinno-, mans- och genusforskning.

Stiftelsen Svenska Barnboksinstitutet har uppgifter som i praktiken
motsvarar en ansvarsbiblioteksfunktion inom barnboksområdet och har
genom KB ett statsbidrag. Institutet bedriver en kvalificerad verksamhet
såväl nationellt som internationellt. Svenska Barnboksinstitutet har ut-
arbetat en strategi för utveckling och för utnyttjande av ny teknik som ger
institutet möjlighet att effektivisera insatserna inom sitt ansvarsområde.
Institutet behöver en teknisk upprustning. Regeringen föreslår en ökning
av bidraget till Svenska Barnboksinstitutet med 400 000 kronor.

Övriga slutsatser och förslag beträffande KB redovisas i regeringens
forskningsproposition (prop 1996/97:5).

Regeringens bedömning är att de övergripande målen för den verksam-
het som KB ansvarar för bör kvarstå.

För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 195 552 000 kronor och för
år 1999 till 201 259 000 kronor.

D 14. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek

1994/95	Utgift	7 396”	Anslagssparande	133
1995/96	Anslag	11 971	Utgiftsprognos	12 205
			därav 1996	8 137
1997	Förslag	8 029
1998	Beräknat	8 281
1999	Beräknat	8 538

¹ Beloppen anges i tusental kr

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) är ett vetenskapligt
bibliotek med nationellt ansvar för referens- och beståndsservicen inom
ämnesområdena psykologi, pedagogik och folkbildningsforskning.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

315

SPPB:s övergripande mål är att med beaktande av förutsättningarna
inom resp, område samla, beskriva, bevara och tillhandahålla svenska och
utländska skrifter och annat informationsmaterial inom sina ämnesom-
råden.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslagsspa-
rande om 133 000 kronor.

Regeringens överväganden

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Övergripande må)

SPPB:s övergripande mål skall för planeringsperioden vara att med
beaktande av förutsättningarna inom resp, område samla, beskriva,
bevara och tillhandahålla svenska och utländska skrifter och annat
informationsmaterial inom sina ämnesområden.

Resurser 1997

Ramanslag 8 029 tkr

SPPB har lämnat en resultatredovisning i årsredovisningen, vilken har
utvecklats i den fördjupade anslagsframställningen. SPPB redovisar också
två undersökningar som myndigheten låtit göra. Sedan år 1993 gör SPPB
årliga användarundersökningar, som år 1995 byggts ut till att gälla inte
bara kvantitets- utan även kvalitetsaspekter. SPPB har därutöver låtit göra
en utvärdering av kvaliteten på verksamheten sedd ur ett användar- eller
kundperspektiv, vilket inneburit en förtjänstfull problematisering av kvali-
tetsaspekten. Av redovisningarna framgår att verksamheten varit fram-
gångsrik och vuxit i omfattning. Såväl antalet besökande som antalet
fjärrlån har ökat markant. Forskares och andra användares möjligheter att
återfinna information inom SPPB:s ansvarsområde har också väsentligen
förbättrats genom bibliotekets utvecklingsarbete inom dataområdet. Kvali-
teten på verksamheten framstår som god.

SPPB deltar i flera internationella projekt och nätverk, inte minst inom
ramen för EU-samarbetet. Under året har folkbildningsforskning tillkom-
mit som nytt ansvarsområde.

Regeringens bedömning är att de övergripande målen för den verksam-
het SPPB ansvarar för bör kvarstå.

För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 8 281 000 kronor och för år
1999 till 8 538 000 kronor.

316

D 15. Institutet för rymdfysik					Prop. 1996/97:1
1994/95	Utgift	38 137°	Anslagssparande	5 066	Utgiftsområde 16
1995/96	Anslag	57 600	Utgiftsprognos	57 619
			därav 1996	39 503
1997	Förslag	36 434
1998	Beräknat	37 600
1999	Beräknat	38 802

¹ Beloppen anges i tusental kr

Institutets för rymdfysik (IRF) uppgift är att bedriva och främja forskning,
utbildning och utvecklingsarbete samt mät- och registreringsverksamhet
inom främst området rymdfysik och inom sitt verksamhetsområde med-
verka vid forskarutbildning som anordnas bl. a. vid universiteten i Upp-
sala och Umeå.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslagsspa-
rande om 5 066 000 kronor.

Regeringens överväganden

Övergripande mål

Institutets för rymdfysik övergripande mål skall för planeringsperio-
den vara att bedriva grundforskning och utbildning i ämnet rymd-
fysik samt att stödja den tekniska utvecklingen inom rymdteknologi
och informationsteknologi.

Resurser 1997

Ramanslag 36 434 tkr

IRF har god kvalitet på sin verksamhet. Institutets verksamhetsmål har
uppfyllts till största delen med undantag för ett delprogram, området
radiofjärranalys, som lagts ner i avsaknad av externt stöd. IRF önskar
utvidga sin medverkan i såväl forskarutbildningen som grundutbildningen
inom sitt verksamhetsområde.

IRF redovisar i fördjupad anslagsframställning och årsredovisning att
institutets verksamhet ligger långt framme inom rymdforskningsområdet,
speciellt vad avser experimentell forskning från rymdfarkoster/satelliter,
men även på marksidan inom radarområdet. Forskare vid IRF har deltagit
i ett flertal internationella projekt.

IRF använder sig av olika kvalitetsmått för att beskriva verksamhetens
kvalitet. Ett kvalitetsmått är antalet publicerade vetenskapliga rapporter.
Av IRF:s redovisning framgår att publikationsfrekvensen per forskare vid
IRF har ökat under den senaste femårsperioden. Institutet visar på en
kraftig ökning av antalet parallellt pågående satellitprojekt under den sista
femårsperioden. IRF:s bedömning är att institutets forskare därmed i högre

317

23 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr I. Del 6

grad än tidigare bundits till projektarbete - ett arbete som kan betraktas
som en långsiktig investering för framtida forskning. Av IRF:s redovis-
ning drar regeringen slutsatsen att IRF i hög grad har förmått uppfylla
målen för verksamheten.

För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 37 600 000 kronor och för
år 1999 till 38 802 000 kronor.

D 16. Polarforskningssekretariatet

1994/95	Utgift	16 846”	Anslagssparande	5 991
1995/96	Anslag	31 710	Utgiftsprognos	28 838
			därav 1996	26 113
1997	Förslag	21 850
1998	Beräknat	22 350
1999	Beräknat	22 876

¹ Beloppen anges i tusental kronor

Polarforskningsekretariatets övergripande mål är att främja och samordna
svensk polarforskning på hög internationell nivå.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslagsspa-
rande om 5 991 000 kronor.

Polarforskningssekretariatet har till uppgift att planera och genomföra
expeditioner till polarområdena och bevaka den internationella utveck-
lingen på området.

Polarforskningssekretariatet skall dessutom verka för ett förbättrat skydd
av miljön i polartrakterna. Sedan den 1 juli 1994 är sekretariatet även till-
ståndsmyndighet för svenskars vistelse och verksamhet i Antarktis. Under
den kommande perioden planeras två större forskningsexpeditioner, en till
det kanadensiska Arktis och en till Antarktis. Forskningens tyngdpunkt
finns inom miljörelaterade projekt som kan bidra till kunskapen om de
processer som påverkar den globala miljön.

Regeringens överväganden

Övergripande mål

För den kommande planeringsperioden skall Polarforskningssekreta-
riatets övergripande mål vara att att främja och samordna svensk
polarforskning på hög internationell nivå.

Resurser 1997

Ramanslag: 21 850 tkr

Polarforskningssekretariatet har i fördjupad anslagsframställning och

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

318

årsredovisning redovisat hur verksamheten byggts upp under en tioårspe-
riod till dagens nivå där ett par hundra svenska forskare är engagerade i
polarforskning. Årligen deltar många av dessa i forskningsexpeditioner till
Arktis och Antarktis. Regeringen bedömer att sekretariatets verksamhet
väl uppfyller angivna mål.

Under den senaste treårsperioden har verksamheten bedrivits över stora
delar av polarområdena med tyngdpunkter i Antarktis, på Svalbard samt
i ryska Arktis. De nordiska länderna har utvecklat ett kostnadseffektivt
samarbete i Antarktis. Sekretariatets miljöverksamhet har förändrats och
blivit mer omfattande till följd av det nya ansvaret för tillståndsgivning
för vistelse i Antarktis.

Den utökade verksamheten i Arktis som sekretariatet planerar är an-
gelägen då Arktis är ett svenskt närområde. Rysslands ökade öppenhet har
medfört möjligheter till samarbete som ger ny kunskap om bl.a. miljö-
problem som kräver akuta åtgärder. De vetenskapliga frågeställningarna
i Antarktis är fortsatt angelägna, t.ex. inom klimatforskning. Verksam-
heten i Antarktis bör konsolideras, bl.a. i internationella samarbetsprojekt
som ger goda möjligheter för svenska forskare. Stor vikt bör även läggas
vid forskningsplanering i nära samverkan med forskningsfinansiärerna.
Strävan bör vara att skapa goda förutsättningar för såväl etablerade
forskare som för doktorander inom de aktuella områdena i syfte att bygga
upp ett stabilt polarforskningssamhälle i Sverige.

Verksamheten präglas av en mycket ojämn kostnadsfördelning över
tiden till följd av stor belastning vid genomförande av expeditioner. Detta
innebär att regeringen kan ha anledning att pröva frågan om fördelning av
kostnaderna för sekretariatets verksamhet mellan budgetåren 1997 och
1998, genom omfördelning av resurser inom verksamhetsområdet Na-
tionella och internationella forskningsresurser. Ett eventuellt ökat behov
av medel under budgetåret 1997 motsvaras av ett minskat behov av medel
under budgetåret 1998.

För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 22 350 000 kronor och för
år 1999 till 22 876 000 kronor.

D 17. Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan
Sverige och EU

1995/96	Anslag	11 901ⁿ	Utgiftsprognos därav 1996	10 184 9 900
1997	Förslag	9 506
1998	Beräknat	9 839
1999	Beräknat	10 181

Beloppen anges i tusental kr

Rådets övergripande mål är att svara för samordning inom landet av det
samarbete mellan Sverige och EU som avser forskning och teknisk ut-
veckling. Rådet skall vara ett nationellt kontaktorgan för samarbetet.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

319

Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar ett
anslagssparande om 1 717 000 kronor. Det prognostiserade anslagssparan-
det förklaras av att myndigheten är relativt nybildad (juli 1994) och av att
verksamheten fortfarande är under uppbyggnad samt av att utgifter för
vissa beslutade projekt uppkommer först under budgetåret 1997.

Regeringens överväganden

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Övergripande mål

Rådets övergripande mål skall för planeringsperioden vara att svara
för samordning inom landet av det samarbete mellan Sverige och
EU som avser forskning och teknisk utveckling. Rådet skall vara
nationellt kontaktorgan för samarbetet.

Resurser 1997

Ramanslag 9 506 tkr

Rådet har undantagits från kraven på resultatredovisning enligt 9 § för-
ordningen (SFS 1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslags-
framställning för budgetåret 1994/95. Rådets årsredovisning innehåller
trots detta viss resultatinformation vilken har vidareutvecklats i den för-
djupade anslagsframställningen. Av redovisningen framgår att verksam-
heten har varit framgångsrik både vad gäller information och rådgivning
men också samordning. Den information rådet producerat har varit mycket
efterfrågad. Rådet har anpassat verksamheten till de ökade behoven av
information vartefter Sveriges deltagande har ökat. Även samordnings-
verksamheten har fyllt en viktig funktion.

Mot bakgrund av bl.a. den redovisning rådet har lämnat i den fördjupa-
de anslagsframställningen och det snabbt ökande samarbetet med EU
föreslår regeringen en resursförstärkning för rådet som framför allt avser
en utökning av informations- och rådgivningsverksamheten. Genom
resurstillskottet kan förutsättningarna förbättras när det gäller att säkerstäl-
la ett ökat svenskt deltagande i EU-samarbetet och därmed ett förstärkt
stöd till svensk forskning och utveckling från kommissionen. Förslaget om
en förstärkning av EU/FoU-rådet behandlas närmare i den forsknings-
politiska propositionen (prop. 1996/97:5).

Regeringens bedömning är att de övergripande målen för den verksam-
het EU/FoU-rådet ansvarar för bör kvarstå.

För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 9 839 000 kronor och för år
1999 till 10 181 000 kronor.

320

D 18. Europeisk forskningssamverkan Prop. 1996/97:1

1994/95	Utgift	384 174°	Anslagssparande	48 230 Utgiftsområde ¹⁶
1995/96	Anslag	560 033	Utgiftsprognos	487 997
			därav 1996	385 880
1997	Förslag	317 367
1998	Beräknat	170 795
1999	Beräknat	175 149

¹ Beloppen anges i tusental kr

Anslaget skall täcka utgifter för svenskt deltagande i sådan europeisk
forskningssamverkan som regleras genom regeringsavtal. Medlen dis-
poneras av olika ansvariga myndigheter enligt nedanstående samman-
ställning. Regeringen avser att i regleringsbrev slutligt fördela medlen på
angivna myndigheter.

1. Utgifter för svenskt deltagande i, dels den europeiska rymdorganisatio-
nen ESA:s vetenskapliga program, dels ESA:s projekt vid Esrange. Rymd-
styrelsen disponerar medlen.

2. Utgifter för Sveriges bidrag till den europeiska kämforskningsorganisa-
tionen (CERN), den europeiska organisationen för astronomisk forskning
rörande södra stjärnhimlen (ESO), den europeiska konferensen för mole-
kylärbiologi (CEBM), det europeiska laboratoriet för molekylärbiologi
(EMBL), den europeiska synkrotronljuskällan (ESRF) och den europeiska
fusionsforskningsansläggningen (JET). Naturvetenskapliga forskningsrådet
(NFR) disponerar medlen.

3. Utgifter för svenskt deltagande i Europeiska universitetsinstitutet.
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) disponerar
medlen.

4. Utgifter för Sveriges bidrag till deltagande i verksamheten vid Interna-
tionella institutet för tillämpad systemanalys (HASA). Forskningsråds-
nämnden (FRN) disponerar medlen .

5. Utgifter för tull och mervärdesskatt på varor och tjänster för European
Incoherent Scatter Facility (EISCAT). Länsstyrelsen i Norrbottens län
disponerar medlen.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslags-
sparande på 48 230 000 kronor. Prognosen för anslagsbelastningen för in-
nevarande budgetår visar ett anslagssparande på 72 036 000 kronor. Det
prognostiserade anslagssparandet förklaras av att vissa uppskattade med-
lemsavgifter blivit lägre än hittills beräknat.

Regeringens överväganden

Resurser 1997

Ramanslag 317 367 tkr

321

Sverige har åtagit sig stora engagemang och håller en hög profil på sitt
internationella forskningssamarbete. Myndigheterna har genomgående
redovisat goda resultat inom sina respektive verksamhetsområden.

Regeringens bedömning är att tilläggsfinansiering i anslutning till uni-
versitets och högskolors deltagande i EU-programmen normalt bör av-
sättas på utförandenivå. Regeringen föreslår därför att forskningsrådens
särskilda medel för tilläggsfinansiering dras in som besparing. I den mån
råden önskar avsätta medel för tilläggsfinansiering får detta ske inom
respektive råds forskningsanslag. Utöver denna besparing föreslår rege-
ringen en minskning av anslaget till europeisk forskningssamverkan med

52.9 miljoner kronor. Besparingarna föreslås med anledning av det stats-
finansiella läget.

För budgetåret 1998 beräknas en ytterligare minskning av anslaget om

149.9 miljoner kronor avseende i första hand deltagande i internationella
forskningsorganisationer. Regeringen avser att, vilket utförligare redovisas
i den forskningspolitiska propositionen, senare fatta beslut om en översyn
av Sveriges deltagande i storskaligt internationellt forskningssamarbete.

Frågor rörande Europeisk forskningssamverkan behandlas även i den
forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5).

Regeringen planerar att fördela anslaget enligt följande:

1. Rymdforskning	98 000 000	kr
2. Samarbete inom NFR:s område	191 609 000	kr
3. Samarbete inom HSFR:s område	3 000 000	kr
4. Samarbete inom FRN:s område	7 196 000	kr
5. EISCAT	1 439 000	kr
6. Till regeringens disposition	16 123 000	kr

D 19. Särskilda utgifter för forskningsändamål”

1994/95	Utgift	192 707”	Reservation	4 851
1995/96	Anslag	140 353”	Utgiftsprognos	124 417
			därav 1996	83 901
1997	Förslag	104 366
1998	Beräknat	106 662
1999	Beräknat	109 480

¹ Motsvarar anslagen D 20. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål och D 21. Vissa
bidrag till forskningsverksamhet.

Beloppen anges i tusental kr

³ Regeringen har därutöver på tilläggsbudget föreslagit ytterligare 50 miljoner kronor för
budgetåret 1995/96.

Anslaget avser bidrag till forskningsverksamhet och vissa särskilda ut-
gifter för forskningsändamål. De tidigare två anslagen för dessa ändamål
slås härigenom samman till ett anslag.

Anslaget avser att finansiera utgifter för följande verksamheter.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

322

Anslaget avser att finansiera utgifter för följande verksamheter.

1. Bidrag till Kungl. vetenskapsakademien

2. Bidrag till Svenska institutet i Rom

3. Bidrag till Svenska institutet i Athen

4. Bidrag till Svenska forskningsinstitutet i Istanbul

5. Bidrag till Nämnden för svenskt-amerikanskt forskarutbyte

6. Bidrag till Institutet för framtidsstudier

7. Bidrag till Svenska institutet

8. Till regeringens disposition

De tre medelhavsinstituten, Svenska institutet i Athen, Svenska institutet
i Rom och Svenska forskningsinstutet i Istanbul är enligt sina stadgar
primärt vetenskapliga institutioner med forskning och undervisning som
huvuduppgifter. Instituten skall främja svensk forskning, främst inom de
klassiska vetenskaperna, men även andra vetenskapsområden kan inrym-
mas.

Svenska institutet i Athen är tillsammans med motsvarande institut i
Danmark, Finland och Norge delägare i det nordiska biblioteket i Athen.
Driften av biblioteket finansieras gemensamt av de deltagande instituten.

Nämnden för svensk-amerikanskt forskarutbyte etablerades år 1952.
Dess verksamhet innebär huvudsakligen utdelande av stipendier.

Institutet för framtidsstudier är en stiftelse med uppgift att bedriva
framtidsstudier, långsiktig analys och därmed sammanhängande verksam-
het.

Svenska institutet är en stiftelse med uppgift att informera om Sverige
i utlandet. En viktig uppgift för institutet är också att stipendiera svenska
och utländska akademiker och att ge stöd till internationella akademiska
konferenser och symposier. Utöver de medel som årligen anvisas institutet
från anslag under Utbildningsdepartementets huvudtitel, disponerar in-
stitutet genom en engångssatsning år 1995 särskilda medel för anordnande
av internationella vetenskapliga konferenser och symposier.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar en reservation
på 4 851 000 kronor. Prognosen för anslagsbelastningen under innevaran-
de budgetår visar en reservation om 20 787 000 kronor.

Regeringens överväganden

Resurser 1997

Ramanslag 104 366 tkr

Bidraget till Svenska institutet i Athen bör förstärkas med 500 000 kronor.
Förstärkningen möjliggör bl.a. finansiering av en biträdande föreståndare.

Stiftelsens Institutet för framtidsstudier verksamhet utvärderades på
uppdrag av regeringen under år 1994. Utvärderarens samlade bedömning
av institutet var positiv, även om viss kritik riktades mot delar av verk-

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

323

regeringens uppfattning att institutets verksamhet väl svarar mot de mål
som anges i institutets stadgar.

Regeringen föreslår att 4,6 miljoner kronor avseende stipendieverksam-
het överförs från det tidigare anslaget C 45 Övriga utgifter inom universi-
tet och högskolor till detta anslag.

Under detta anslag föreslås medel för inrättande av tjänster för forsk-
ning med ett genusperspektiv. Medlen beräknas under anslagsposten Till
regeringens disposition. När tjänsternas placering är fastställd kommer
medlen att ställas till berörda högskolors disposition.

Regeringen planerar att fördela anslaget enligt följande:

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

1.	Bidrag till Kungl. vetenskapsakademien	29 210 000
2.	Bidrag till Svenska institutet i Rom	6 504 000
3.	Bidrag till Svenska institutet i Athen	2 449 000
4.	Bidrag till Svenska forskningsinstitutet i Istanbul	1 744 000
5.	Bidrag till Nämnden för svenskt-amerikanskt forskarutbyte	2 638 000
6.	Bidrag till Institutet för framtidsstudier	11 864 000
7.	Bidrag till Svenska institutet	24 228 000
8.	Till regeringens disposition för särskilda utgifter för forskningsändamål	25 729 000

För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 106 662 000 kronor och för år
1999 till 109 480 000 kronor.

D 20. Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning

1994/95	Utgift	118 221¹’	Reservation	3 897
1995/96	Anslag	158 390	Utgiftsprognos	162 287
			därav 1996	119 897
1997	Förslag	90 978
1998	Beräknat	93 707
1999	Beräknat	96 619

¹ Beloppen anges i tusental kr

Medlen disponeras och fördelas av Forskningsrådsnämnden (FRN) för
dyrbar vetenskaplig utrustning. FRN skall i samverkan med andra forsk-
ningsfinansiärer fördela medel för vetenskaplig utrustning som kostar mer
än 2 miljoner kronor.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar en reservation
på 3 897 000 kronor. Prognosen för anslagsbelastningen under innevaran-
de budgetår visar att anslaget kommer att utnyttjas i sin helhet.

324

Regeringens överväganden

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Resurser 1997

Ramanslag 90 978 tkr

Anslaget används för att anskaffa och bygga upp forskningsutrustning
med ett värde över 2 miljoner kronor. Medel till utrustning för det tekni-
ska fakultetsområdet har under den senaste femårsperioden dominerat (35
%), följt av medel till nationella och internationella anläggningar (23 %)
och till det naturvetenskapliga fakultetsområdet (19 %). Medelstilldel-
ningen för utrustning till de humanistiska, samhällsvetenskapliga, teologi-
ska och juridiska fakultetsområdena utgör tillsammans ca 5 % av anslags-
förbrukningen.

Förutsättningarna för finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning har
under den senaste femårsperioden i hög grad kommit att påverkas av
faktorer som den svenska kronans depreciering och kravet på universitet
och högskolor att lånefinansiera utrustning. De resursbegränsningar som
detta fått till följd ställer höga krav på prioritering bland ansökningarna
om medel för utrustningsinvesteringar.

Det grundläggande kravet för att medel för investering i utrustning skall
beviljas är att de forskningsprojekt som motiverar investeringen bedöms
hålla hög kvalitet av den sakkunniggrupp som bereder ansökningarna.
Andra krav är att utrustningen skall vara en förutsättning för att projekten
skall kunna genomföras samt att investeringen är motiverad med hänsyn
till koncentration och profilering av forskningsresurserna nationellt och
regionalt.

Regeringen bedömer att systemet för fördelning av dyrbar vetenskaplig
utrustning fungerar väl.

För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 93 707 000 kronor och för
år 1999 till 96 619 000 kronor.

7.4 Bemyndiganden

Forskningsråden och FRN bör även för den aktuella planeringsperioden
ges möjlighet att göra åtaganden som omfattar mer långsiktigt projektstöd.
Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att under
år 1997 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd
till forskning som finansieras under verksamhetsområdet Nationella och
internationella forskningsresurser som innebär åtaganden enligt följande
uppställning (miljoner kronor):

325

Anslag	År 1998	År 1999	År 2000	År 2001	Är 2002
Dl. Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinforma- tion	81	68	54	41	27
D3. Humanistisk-samhällsvetenska- pliga forskningsrådet: Forskning	140	117	94	70	47
D5. Medicinska forskningsrådet: Forskning	227	140	87	45	34
D7. Naturvetenskapliga forsknings- rådet: Forskning	370	154	93	62	43
D9. Teknikvetenskapliga forsk- ningsrådet: Forskning	254	159	79	48	25
D20. Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning	86	54	27	16	9
Summa:	1 158	692	434	282	185

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

326

8 Gemensamma ändamål

8.1 Allmänt

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Under detta verksamhetsområde finns två anslag till gemensamma
ändamål för utbildning och forskning. Det är medel dels för Sveri-
ges medlemskap i Unesco, dels för utvecklingsarbete m.m. inom
Utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Svenska Unescorådet har under budgetåret 1994/95 tillsammans med
andra organisationer och myndigheter arbetat med en rad olika projekt i
linje med Unesco:s program och informerat om Unesco:s verksamhet.

Medlen under anslaget Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartemen-
tets område m.m. har under budgetåret 1994/95 använts i första hand till
utveckling av det ADB-baserade studieregistret LADOK och för statistik
inom utbildningsområdet.

En ökning av resurserna för Unesco-verksamheten föreslås med hänsyn
till Sveriges åtaganden. De förändringar som föreslås under anslaget E2.
Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m. är i
huvudsak av teknisk natur.

Verksamhetsområdets anslagsutveckling
(miljoner kronor)

- Utgift 1994/95 49,3

- Anvisat 1995/96 77,2

- Utgiftsprognos 1995/96 72,2

- därav för 1996 68,1

- Förslag 1997	54,8
- Beräknat 1998	59,1
- Beräknat 1999	60,4

E 1. Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.

1994/95	Utgift	34 914
1995/96	Anslag	35 596
1997	Förslag	35 828
1998	Beräknat	36 473
1999	Beräknat	37 369

Beloppen anges i tusental kronor

Utgiftsprognos

därav 1996

35 596

34 596

I rådets instruktion (SFS 1996:646) sägs att Svenska Unescorådet har till
uppgift att för Sveriges del vara sådant nationellt samarbetsorgan som
enligt stadgan för Unesco förutsätts finnas för att samordna de viktigaste

327

nationella organen inom Unescos område med organisationens verksam-
het. Rådet skall främja Unescos verksamhet i Sverige och stödja svenska
insatser inom ramen för organisationens program.

Medlemsländernas bidrag till Unescos reguljära budget fastställs av
generalkonferensen, som hålls vartannat år. Den svenska andelen av
Unescos budget utgör ca 1,7 %. Beloppet betalas dels i franska franc dels
i amerikanska dollar. Det innebär att anslaget till stor del är valutaberoen -
de. Årsavgiften för 1996 och 1997 fastställdes av generalkonferensen
1995. För 1996 uppgår avgiften till 33 488 000 kr.

Avgiften till konventionen om världens natur och kulturarv och bidraget
till det internationella centret för konservering i Rom (ICCROM) uppgår
vardera till 1 % av Sveriges årsbidrag till Unesco. Unescorådet har under
tidigare budgetår erlagt ett bidrag till Unescos Internationella kulturfond.
För kommande budgetår beräknas bidraget till 100 000 kr.

Förutom årsavgifterna till Unesco och konventionerna m. m. ingår även
medel för de administrativa kostnaderna för Svenska Unescorådet. För
innevarande budgetår är dessa kostnader beräknade till 2 355 000 kr.

Sverige har sedan generalkonferensen 1995 en ledamot i Unescos
styrelse. Styrelseuppdraget innebär ökade uppgifter för Svenska Unescorå-
det och extra kostnader för styrelseuppdraget. Det gäller bl. a. ersättning
för förlorad lön och ökade resekostnader.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar att kostnaderna
översteg budgeten med drygt 10 miljoner kronor. Den ökade kostnaden
sammanhänger med dels att medlemsavgiften till Unesco höjdes, dels
fördyringar på grund av valutaförändringarna under budgetåret.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Övergripande mål

Förutom att anordna konferenser, seminarier m.m. inom olika delar
av Unesco:s program skall Svenska Unescorådet under de närmaste
åren arbeta med frågor som är relaterade till Sveriges representation
i Unescos styrelse. Genom representationen ges Sverige goda möj-
ligheter att utöva inflytande på Unescos verksamhet. Behovet av
nordiskt samarbete inom Unesco-området inför styrelsens möten
skall tillgodoses.

Resurser 1997

Ramanslag 35 828 tkr

Svenska Unescorådet har i sin anslagsframställning anmält behov av
ytterligare medel för 1997 med hänvisning till ökade kostnader för resor,
uppehälle, arvoden etc. bl a i samband med Unescos generalkonferens

328

under 1997, ersättning m.m. för svenska ledamoten i Unescos styrelse
samt för förberedelsearbete inför en kulturministerkonferens i Sverige
1998.

Mot denna bakgrund har vissa medel omfördelats inom utgiftsområde
16 för att finansiera de ökade kostnaderna under anslaget. För nästa
budgetår beräknas anslaget till totalt 35 858 000 kr.

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

E 2. Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets om-
råde m.m.

1994/95	Utgift	14 423
1995/96	Anslag	41 616
1997	Förslag	18 947
1998	Beräknat	22 615
1999	Beräknat	23 040

Utgiftsprognos 36 616

därav 1996 33 516

Beloppen anges i tusental kronor

De utgifter som belastar anslaget avser utveckling av system som skall
leda till effektiviseringar och kostnadsminskningar i myndigheternas
verksamheter eller av system som ger ökad tillgång till information na-
tionellt och internationellt samt viss övergripande statistik. Anslaget kan
även tas i anspråk för vissa andra myndighetsövergripande verksamheter
av tillfällig art.

I nu gällande ansvarsfördelning för officiell statistik inom utbildnings-
ningsdepartements område finansieras den officiella skolstatistiken via
anslag till Skolverket och högskolestatistiken via anslag till Högskolever-
ket. Den statistik som gäller utbildningsväsendet som helhet finansieras
via anslag till SCB. Detta gäller utbildningsregistret, elevuppföljningar,
personalutbildningsstatistik, analyser av utbildning/arbetsmarknad m.m.
Från förevarande anslag finansieras särskilt översiktspublikationema
Utbildningsstatistisk årsbok (utkommen senast 1995) och Fickskolan
(utkommen senast 1996). För detta ändamål har 520 000 kr anvisats under
innevarande budgetår. Samtidigt har 1 800 000 kr anvisats för en under-
sökning av invandrares utbildning. Undersökningen har genomförts och
slutrapporterats och resultatet har används för att uppdatera utbildnings-
registret.

SCB har i sin anslagsframställning anmält ett ökat medelsbehov på
600 000 kr för gemensamma utbildningsändamål såsom ökad tillgänglig-
het, frekventare publicering av Utbildningsstatistisk årsbok, internationellt
uppgiftslämnande m.m.

329

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Resurser 1997

Ramanslag 18 947 tkr

Övrigt

Anslaget skall användas för utveckling av system som skall leda
till effektiviseringar och kostnadsminskningar i myndigheternas
verksamheter eller av system som ger ökad tillgång till information
nationellt och internationellt samt viss övergripande statistik. Även
vissa andra myndighetsövergripande verksamheter eller projekt av
tillfällig art skall kunna finansieras från anslaget.

De medel som under innevarande budgetår beräknats för försöksverksam-
heten med medieburen utbildning inom skolväsendet (16 385 000 kr;
räknat på 18 mån) har överförts till anslagen A 2. Skolutveckling och A
13. Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning. Vidare har anslaget
minskats med 3 400 000 kr engångsvis för 1997 som ett led i finansi-
eringen av andra åtgärder.

De framtida födelsetalen är en viktig faktor som bl.a. påverkar utbild-
ningsplaneringen. De hittills under 1996 konstaterade födelsetalen är lägre
än vad som någon gång konstaterats i Sverige. Om nivån blir bestående
är det fråga om en viktig samhällsförändring. I denna osäkra situation har
Utbildnings- och Socialdepartementen tagit initiativ till ett särskilt ana-
lysarbete inom SCB och en ny befolkningsprognos förbereds.

För statistikändamål behöver 2 miljoner kronor användas under detta
anslag.

Vidare räknar regeringen med att fortsättningen av OECD-CERIS:s
indikatorprojekt, det s.k. INES-projektet skall finansieras från anslaget.
Projektet producerar och publicerar årligen statistiska rapporter för ut-
bildningsområdet. Medlen för detta ändamål har för innevarande budgetår
beräknats under åttonde huvudtitelns anslag A 4. Stöd för utveckling av
skolväsendet (anslagsposten 5).

För innevarande budgetår har Socialdepartementet avsatt 5 miljoner
kronor för framtagning av statistikuppgifter inom bamomsorgsområdet.
Medlen är anvisade under första huvudtitelns anslag B 1. Regeringskansli-
et, anslagsposten 4. Socialdepartementet, delposten Utredningar, utveck-
ling, samverkan m.m. Med hänvisning till att ansvaret för bamomsorgs-
frågor överförts från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet
föreslås nu att 5 miljoner kronor beräknas under förevarande anslag för
att användas för motsvarande ändamål. Regeringen avser att senare under
planeringsperioden återkomma till frågan under vilket anslag medlen skall
beräknas.

330

Prop. 1996/97:1

Utgiftsområde 16

Rättsdatablad

Författningsrubrik	Bestämmelser som	Celexnummer för
	inför, ändrar, upp-	bakomliggande EG-
	häver eller upprepar	regler
	ett normgivnings-
	bemyndigande

Lag om ändring i 15 kap. 6 §

skollagen (1985:1100)

331

gotab 52068, Stockholm 1996

Invandrareoch flyktingar

Invandrare och flyktingar

Utgångspunkt för besparingar och prioriteringar

3.1 Allmänt

3.2 Resultatinformation

3.3 Anslag

A 1. Statens invandrarverk

Övergripande mål

Resurser

Övrigt

A 2. Mottagande av asylsökande

Resurser 1997

Övrigt

A 3. Migrationspolitiska åtgärder

Resurser 1997

Övrigt

A 4. Utlänningsnämnden

Övergripande mål

Resurser 1997

Övrigt

Resurser 1997

A 6. Utresor för avvisade och utvisade

130 000"

Resurser 1997

4.1 Allmänt

4.2 Resultatinformation

4.3 Anslag

B 1. Särskilda insatser i invandrartäta områden

Resurser 1997

Övrigt

B 2. Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism

Resurser 1997

Övrigt

B 3. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

Övergripande mål

Resurser 1997

B 4. Åtgärder för invandrare

Resurser 1997

Övrigt

B 5. Kommunersättningar vid flyktingmottagande

Resurser 1997

Övrigt

B 6. Hemutrustningslån

Resurser 1997

Övrigt

Regeringens proposition1996/97:1

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381)

om allmän försäkring

3.1 Inriktning för utgiftsområdet

3.2 Utgiftsområdets innehåll

3.3 Utgiftsutveckling

4.1 Allmänt

Regeringen anser:

Regeringen har för avsikt:

4.1.1 Mål för hälso- och sjukvården

4.1.2 Svensk hälso- och sjukvård år 1996

4.1.3 Hälso- och sjukvården inför år 2000

4.1.4 Resultatinformation

4.1.5 Utgiftsutveckling

4.2 Anslag

A 1. Sjukvårdsförmåner m.m.

Ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.

Läkemedel inklusive högkostnadsskyddet

Tandvård

Vissa regeländringar

Regeringens överväganden

Resurser 1997

Övrigt

Resultatbedömning

Slutsatser

A 2. Bidrag till hälso- och sjukvård

Regeringens överväganden

Resurser 1997

Övrigt

A 3. Insatser mot aids

Regeringens överväganden

Resurser 1997

Övrigt

A 4. Ersättning till Spri - Hälso- och sjukvårdensutvecklingsinstitut

Regeringens överväganden

Invandrare
och flyktingar

Regeringens proposition
1996/97:1

A 4. Ersättning till Spri - Hälso- och sjukvårdens
utvecklingsinstitut

A 6. Bidrag till WHO-enheten för rapportering av
läkemedelsbiverkningar

A 12. Statens beredning för utvärdering av medicinsk
metodik

B 3. Bidrag till viss verksamhet för personer med
funktionshinder