Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 19 juni 1997
Göran Persson
Erik Åsbrink
(Finansdepartementet)
I propositionen behandlas vissa frågor inom inkomstbeskattningen. Frå-
gorna rör i huvudsak inkomstslaget tjänst.
Vad avser värdering av bostadsförmån föreslås att förmånen även i
fortsättningen skall värderas till hyrespriset på orten. Bostadens
förmånsvärde skall, i likhet med vad som gäller i dag, bestämmas med
hänsyn till att tjänstebostaden kan vara större än vad den skattskyldiges
och hans eller hennes familjs bostad annars normalt skulle ha varit. Ar-
betsgivaren skall på kontrolluppgiften ange om bostaden är belägen på
småhusenhet.
Nya regler om värdering av bilförmån trädde i kraft den 1 januari 1997.
I propositionen tas vissa följdfrågor till reglerna upp. Det föreslås att för-
mån av fritt drivmedel skall anses åtnjuten först månaden efter det att
drivmedlet har kommit den skattskyldige till godo. Dessutom föreslås att
värdet av drivmedelsförmån skall anges särskilt på kontrolluppgiften.
Vidare föreslås vissa justeringar i reglerna om värdering av bilförmån.
Det lägsta värde som får användas som nybilspris vid värdering av bilför-
mån för bilar som är sex år gamla eller äldre skall motsvara fyra basbe-
lopp. Begreppet nybilspriset för årsmodellen definieras i lagtexten.
Forskarstipendier som utges direkt eller indirekt av Europeiska gemen-
skaperna (Marie Curie-stipendier) föreslås, till skillnad från vad som nor-
malt gäller för stipendier, bli skattepliktiga.
1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 173
Förmån av att använda datorutrustning som arbetsgivaren tillhanda-
håller för privat bruk skall undantas från beskattning, om förmånen
väsentligen riktar sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplat-
sen.
Vidare föreslås att avgift till utländsk arbetslöshetskassa eller motsva-
rande enligt ett annat lands system för förmåner vid arbetslöshet skall vara
avdragsgill från intäkt av tjänst, om arbetsinkomst från det land där avgif-
ten betalas beskattas i Sverige som inkomst av tjänst under beskattnings-
året.
Slutligen föreslås att det särskilda tillägget, det s.k. reallöneskyddet, vid
bestämmande av skiktgränsen vid beräkning av statlig inkomstskatt på
förvärvsinkomster vid 1999 års taxering skall höjas från 1,2 procenten-
heter till 1,6 procentenheter.
De nya bestämmelserna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari
1998 och tillämpas första gången vid 1999 års taxering.
Prop. 1996/97:173
Prop. 1996/97:173
1 Förslag till riksdagsbeslut........................... 5
2 Lagtext ......................................... 6
2.1 Förslag till lag om ändring i kommunalskatte-
lagen (1928:370) ........................... 6
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:244) om
ändring i kommunalskattelagen (1928:370)...... 14
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1331) om
ändring i kommunalskattelagen (1928:370)...... 16
2.4 Förslag till lag om ändring i skattebetalnings-
lagen (1997:483) ................. 20
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325)
om självdeklaration och kontrolluppgifter ....... 21
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813) om
homosexuella sambor ....................... 24
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:485) om
ändring i lagen (1962:381) om allmän forsäkring . . 25
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring........................... 28
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1852) om
beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvs-
inkomster vid 1996-1999 års taxeringar......... 30
3 Ärendet och dess beredning ......................... 31
4 Bostadsförmån ................................... 32
4.1 Gällande rätt .............................. 32
4.1.1 Inkomsttaxeringen ..................... 32
4.1.2 Avdrag för preliminär skatt .............. 35
4.1.3 Socialavgifter......................... 36
4.1.4 Kontrolluppgiftsskyldighet............... 37
4.2 Överväganden och förslag.................... 37
4.2.1 Värdering av bostadsförmån i allmänhet .... 37
4.2.2 Nedsättning på grund av representations-
utrymme ................................. 42
5 Beskattning av drivmedelsförmån, m.m................ 44
5.1 Beskattningstidpunkten för drivmedelsförmån .... 44
5.2 Vissa frågor avseende bilförmån............... 46
6 Beskattning av vissa stipendier från EU................ 48
7 Skattefrihet för förmån av lånedatorer................. 50
7.1 Regeringens IT-strategi...................... 50
7.2 Gällande rätt .............................. 51
7.3 Överväganden och förslag.................... 52
8 Avdrag for avgift till utländsk arbetslöshetskassa ........ 54
8.1 Gällande rätt .............................. 54
8.2 Internationella skattefrågor................... 55
8.3 Förmåner vid arbetslöshet inom EU m.m......... 56
8.4 Överväganden och förslag.................... 57
9 Justering av skiktgränsen ........................... 58 Prop. 1996/97:173
10 Ekonomiska effekter för det allmänna................. 59
11 Författningskommentar............................. 60
11.1 Förslaget till lag om ändring i kommunalskatte-
lagen (1928:370)........................... 60
11.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:244) om
ändring i kommunalskattelagen (1928:370)...... 63
11.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1331)
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) ... 63
11.4 Förslaget till lag om ändring i skattebetalnings-
lagen (1997:483) .......................... 63
11.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325)
om självdeklaration och kontrolluppgifter ....... 64
11.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:813)
om homosexuella sambor.................... 64
11.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:485) om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring .. 65
11.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring........................... 65
11.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1852)
om beräkning av statlig inkomstskatt på
förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar .. 65
Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Beskattning av
bostadsförmån, m.m......................... 66
Bilaga 2 Promemorians lagförslag..................... 68
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna ............ 90
Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag.................. 91
Bilaga 5 Lagrådets yttrande.......................... 115
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 juni 1997 .. 118
Prop. 1996/97:173
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om ändring i lagen (1997:244) om ändring i kommunal-
skattelagen (1928:370),
3. lag om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunal-
skattelagen (1928:370),
4. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),
5. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,
6. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,
7. lag om ändring i lagen (1997:485) om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring,
8. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
9. lag om ändring i lagen (1994:1852) om beräkning av statlig
inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar.
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs att 32 § 3 c mom., punkt 23 av anvisningarna till
23 §, punkt 3 av anvisningarna till 32 §, punkt 6 av anvisningarna till 33 §,
punkt 4 av anvisningarna till 41 § samt punkterna 1 och 2 av
anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
32 §
3 c mom.' Om en vara eller en tjänst, som en anställd erhåller av
arbetsgivaren, är av väsentlig betydelse för utförandet av hans arbetsupp-
gifter, skall förmånen av varan eller tjänsten inte tas upp som intäkt, om
förmånen är av begränsat värde för den anställde och inte utan svårighet
kan särskiljas från nyttan i anställningen. Inte heller tas som intäkt upp
förmån av fria arbetskläder och fri uniform om förmånen avser kläder som
är anpassade för arbetet och inte lämpligen kan användas privat.
En förmån av att använda en av
arbetsgivaren tillhandahållen
datorutrustning för privat bruk
skall inte tas upp som intäkt, om
förmånen väsentligen riktar sig till
hela den stadigvarande personalen
på arbetsplatsen.
Anvisningar
till 23 §
23.2 Avdrag får göras för fastighetsskatt och särskild löneskatt på
pensionskostnader och speciella för näringsverksamheten utgående skatter
och avgifter till det allmänna. Däremot får svenska allmänna skatter inte
dras av (se 20 §). Avdrag får dock göras för mervärdesskatt som har
återförts enligt 9 kap. 5 eller 6 § mervärdesskattelagen (1994:200) och
inbetalats till staten på sätt som anges i 9 kap. 3 § första stycket 2
mervärdesskattelagen.
Premie för grupplivförsäkring, som tecknats av fysisk person i hans
egenskap av utövare av viss näringsverksamhet, utgör avdragsgill
omkostnad i näringsverksamheten. Om den ersättning, som kan komma att
utfalla på grund av försäkringen, utgår efter väsentligt förmånligare
grunder än vad som gäller enligt grupplivförsäkring för befattningshavare
i statens tjänst, skall dock endast den del av premien som kan anses
motsvara förmåner enligt grupplivförsäkring för nyss nämnda befattnings-
havare räknas som omkostnad i näringsverksamheten. Premie för
Prop. 1996/97:173
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:173
reseskyddsförsäkring avseende resa i verksamheten utgör avdragsgill
omkostnad i näringsverksamheten.
Bestämmelserna i punkt 6 av
anvisningarna till 33 § om avdrag
för avgift till erkänd arbets-
löshetskassa gäller också beträffan-
de inkomst av näringsverksamhet.
Bestämmelserna i punkt 6 första
stycket av anvisningarna till 33 §
om avdrag för avgift till arbets-
löshetskassa gäller också beträffan-
de inkomst av näringsverksamhet.
Bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 33 § om avdrag för
kostnader för resor till och från arbetsplatsen och i 33 § 2 mom. om
begränsning i rätten till avdrag för sådana kostnader gäller också
beträffande inkomst av näringsverksamhet. Om den skattskyldige har
kostnader för sådana resor både i inkomstslaget tjänst och i inkomstslaget
näringsverksamhet skall begränsningen avse de sammanlagda kostnaderna
och i första hand medföra en minskning av avdraget i inkomstslaget tjänst.
till 32 §
3.3 Såsom intäkt av tjänst skall
upptas, bland annat, hyresvärdet av
bostad, som kan vara åt den
anställde upplåten. För den, som är
anställd och såsom löneförmån
åtnjuter bostad, skall alltså värdet
av denna bostadsförmån med-
räknas vid löneförmånernas
uppskattning. Såsom intäkt skall
även upptas exempelvis värdet av
fri kost och fria resor samt skatter,
försäkringar o.d., som arbets-
givaren betalat för den anställdes
räkning eller som den anställde
annars åtnjutit på grund av
anställningen. Skatteplikt före-
ligger dock inte för värdet av fri
kost som åtnjuts på allmänna
transportmedel vid tjänsteresa eller
för värdet av fri frukost som åtnjuts
på hotell eller liknande inrättning i
samband med övernattning där
under tjänsteresa, allt under för-
utsättning att kosten obligatoriskt
ingår i priset för transporten eller
övernattningen i fråga. Värdet av
fri kost som åtnjuts vid repre-
sentation utgör inte heller
skattepliktig intäkt. Såvitt avser
3. Såsom intäkt av tjänst skall
upptas, bland annat, förmån av fri
eller delvis fri bostad. Angående
värdering av bostadsförmån finns
bestämmelser i 42 § och därtill
hörande anvisningar. 1 bostads-
förmån skall inte inräknas förmån
av fritt eller delvis fritt garage.
Såsom intäkt skall även upptas
exempelvis värdet av fri kost.
Skatteplikt föreligger dock inte för
värdet av fri kost som åtnjuts på
allmänna transportmedel vid
tjänsteresa eller för värdet av fri
frukost som åtnjuts på hotell eller
liknande inrättning i samband med
övernattning där under tjänsteresa,
allt under förutsättning att kostna-
den obligatoriskt ingår i priset för
transporten eller övernattningen i
fråga. Värdet av fri kost som åtnjuts
vid representation utgör inte heller
skattepliktig intäkt. Såvitt avser
intern representation gäller detta
endast om sammankomsten är
tillfällig och av kort varaktighet.
Såsom intäkt skall upptas värdet
av fria resor samt skatter, för-
säkringar o.d., som arbetsgivaren
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:173
intern representation gäller detta
endast om sammankomsten är
tillfällig och av kort varaktighet.
Arbetsgivares kostnader för trygg-
ande av arbetstagares pension
genom avsättning eller pensions-
försäkring utgör inte skattepliktig
intäkt för den anställde. Förmån av
fri försäkring avseende reseskydd
under tjänsteresa är inte heller
skattepliktig.
Angående värdesättning å bo-
stadsförmån och andra naturaför-
måner, som kunna ingå i avlöning-
en, meddelas bestämmelser i 42 §
och därtill hörande anvisningar. År
tjänstebostad med hänsyn till
vederbörande tjänsteinnehavare i
tjänsten åliggande representations-
skyldighet större än som skäligen
kan anses erforderligt för en person
i motsvarande ställning men utan
särskild, med tjänsten förenad rep-
resentationsskyldighet, skall såsom
värde å bostadsförmånen upptagas
allenast vad som kan anses mot-
svara en bostad av sistnämnda
beskaffenhet. Motsvarande gäller,
därest tjänstebostad av annan an-
ledning är större än som kan anses
erforderligt för tjänsteinnehavarens
och hans familjs behov. Har
tjänsteinnehavare fått utgiva ersätt-
ning för bostadsförmån, skall givet-
vis bostadens uppskattade värde
därmed minskas.
till 33 §
6.4 Avdrag medges för avgift till
erkänd arbetslöshetskassa. Kan
sådant avdrag ifrågakomma i flera
förvärvskällor skall det i första
hand hänföras till den förvärvskälla
där bruttointäkten är störst.
betalat för den anställdes räkning
eller som den anställde annars
åtnjutitit på grund av anställ-
ningen. Förmån av fri försäkring
avseende reseskydd under
tjänsteresa är dock inte skatte-
pliktig.
Arbetsgivares kostnader för
tryggande av arbetstagares pension
genom avsättning eller pensions-
försäkring utgör inte skattepliktig
intäkt för den anställde.
6. Avdrag medges för avgift till
arbetslöshetskassa. Kan sådant
avdrag komma i fråga i flera för-
värvskällor skall det i första hand
hänföras till den förvärvskälla där
bruttointäkten är störst.
Avdrag medges även för avgift
till utländsk arbetslöshetskassa
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:173
eller motsvarande enligt ett annat
lands system för förmåner vid
arbetslöshet, om intäkt av arbete
från det landet tas upp som intäkt
av tjänst i Sverige under
beskattningsåret och avgiften inte
får dras av enligt 46 § 2 mom. 3.
Har den skattskyldige varit bosatt i
Sverige eller stadigvarande vistats
under endast en del av
beskattningsåret, medges avdrag
bara till den del avgiften belöper
på nämnda tid.
till 41 §
4.5 I fråga om inkomst av tjänst
gäller som allmän regel, att inkomst
skall anses hava åtnjutits under det
år, då densamma från den
skattskyldiges synpunkt är att anse
som verkligen förvärvad och till sitt
belopp känd. Detta är framför allt
förhållandet, då inkomsten av den
skattskyldige uppburits eller blivit
för honom tillgänglig för lyftning
eller, såsom i fråga om
bostadsförmån och andra förmåner
in natura, då den på annat sätt
kommit den skattskyldige till godo,
detta oberoende av huruvida in-
komsten intjänats under året eller
tidigare. Förmån av fri eller delvis
fri resa på tåg som värderas enligt
punkt 6 av anvisningarna till 42 §
skall dock anses åtnjuten redan när
den skattskyldige disponerar över
handling eller dylikt som berättigar
till resa. Har den skattskyldige på
grund av sin tjänst fått förvärva
värdepapper på förmånliga villkor,
tas förmånen upp till beskattning
det år förvärvet skedde. I fall då
behållning på pensionssparkonto
skall avskattas enligt 32 § 1 mom.
första stycket j inträder skattskyl-
digheten när pensionssparavtalet
4. I fråga om inkomst av tjänst
gäller som allmän regel, att inkomst
skall anses hava åtnjutits under det
år, då densamma från den
skattskyldiges synpunkt är att anse
som verkligen förvärvad och till sitt
belopp känd. Detta är framför allt
förhållandet, då inkomsten av den
skattskyldige uppburits eller blivit
för honom tillgänglig för lyftning
eller, såsom i fråga om
bostadsförmån och andra förmåner
in natura, då den på annat sätt
kommit den skattskyldige till godo,
detta oberoende av huruvida in-
komsten intjänats under året eller
tidigare. Förmån av fri eller delvis
fri resa på tåg som värderas enligt
punkt 6 av anvisningarna till 42 §
skall dock anses åtnjuten redan när
den skattskyldige disponerar över
handling eller dylikt som berättigar
till resa. Förmån av fritt eller delvis
fritt drivmedel skall anses åtnjuten
månaden efter det att drivmedlet
har kommit den skattskyldige till
godo. Har den skattskyldige på
grund av sin tjänst fått förvärva
värdepapper på förmånliga villkor,
tas förmånen upp till beskattning
det år förvärvet skedde. I fall då
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:173
upphör att gälla för de tillgångar
som skall avskattas. Vid sådan
överlåtelse av pensionsförsäkring
till ny försäkringsgivare som avses
i punkt 1 av anvisningarna till 31 §
anses pensionskapitalet utbetalt när
ansvaret för en överlåten försäkring
övergår på den övertagande
försäkringsgivaren eller, i fråga om
pensionsförsäkring som överförs
till sådan del av försäkrings-
givarens verksamhet som inte avser
pensionsförsäkring, när överföring-
en äger rum.
behållning på pensionssparkonto
skall avskattas enligt 32 § 1 mom.
första stycket j inträder
skattskyldigheten när pen-
sionssparavtalet upphör att gälla för
de tillgångar som skall avskattas.
Vid sådan överlåtelse av pensions-
försäkring till ny försäkringsgivare
som avses i punkt 1 av anvisning-
arna till 31 § anses pensionskapi-
talet utbetalt när ansvaret för en
överlåten försäkring övergår på den
övertagande försäkringsgivaren
eller, i fråga om pensionsförsäkring
som överförs till sådan del av
försäkringsgivarens verksamhet
som inte avser pensionsförsäkring,
när överföringen äger rum.
Å andra sidan skall utgifterna och omkostnaderna för inkomstförvärvet
avdragas från intäkten under det år, då de verkligen blivit av den
skattskyldige bestridda, även om de avser inkomst, som tidigare förvärvats
eller först under ett senare år beräknats inflyta.
till 42 §
l.6 Stundom inträffar, att på en ort saknas möjlighet att uthyra bostäder
och att för den skull något hyrespris för orten inte kan fastslås. Särskilt
gäller detta i glest befolkade orter, där befolkningen huvudsakligen består
av jordbrukare, vilka bo på fastigheter, som av dem brukas. Den
omständigheten, att uthymingsmöjlighet inte föreligger, medför dock inte,
att bostadsförmån saknar värde. Vid bestämmande av bostadsförmånens
värde i nu angivet fall kan hyrespriset i kringliggande orter tjäna till
ledning.
Värdet av en tjänstebostad som
är större än vad den skattskyldige
och hans familj behöver, skall be-
räknas som värdet av en normal
bostad för dem, om bostadens
storlek beror på den skattskyldiges
representationsskyldighet eller på
annat sätt beror på tjänsten.
Med marknadsvärde avses det pris som betalas på orten, om det varit
fråga om att för kontanta medel inköpa produkter, varor eller andra
förmåner som ingår i lön eller annan inkomst. Om ett sådant pris inte
direkt kan anges, skall värdet tas upp till det belopp som med hänsyn till
10
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:173
rådande förhållanden kan beräknas vid en betalning med kontanta medel.
Är det fråga om produkter eller varor från egen näringsverksamhet, skall
som värde tas upp det belopp som det kan beräknas att den skattskyldige
skulle ha fått vid en försäljning under jämförbara förhållanden av
motsvarande kvantiteter.
I fråga om praktikanter, lärlingar, elever vid sjuksköterskeskolor och
liknande förekommer, att vederbörande under utbildningstiden åtnjuter
naturaförmåner (fri kost, fri bostad) eventuellt jämte en mindre kon-
tantersättning, som närmast har karaktär av fickpengar. I dylika fall må
värdet av naturaförmånerna jämkas och upptagas till det lägre belopp, som
med hänsyn till kontantersättningens storlek och övriga förhållanden
framstår som skäligt.
2.7Värdet av bilförmån exklusive drivmedel skall för kalenderår
bestämmas till 0,3 basbelopp med tillägg av ett ränterelaterat belopp och
ett prisrelaterat belopp. Det ränterelaterade beloppet skall beräknas till 75
procent av statslåneräntan vid utgången av november månad andra året
före taxeringsåret multiplicerat med nybilspriset för årsmodellen. Det
prisrelaterade beloppet skall för en bil med ett nybilspris för årsmodellen
som uppgår till högst 7,5 basbelopp beräknas till 9 procent av nybilspriset.
Överstiger nybilspriset 7,5 basbelopp skall det prisrelaterade beloppet
bestämmas till 9 procent av 7,5 basbelopp med tillägg av ett belopp
motsvarande 20 procent av den del
basbelopp.
Är förmånsbilens årsmodell sex
år eller äldre skall förmånsvärdet
likväl beräknas enligt första styck-
et. Som nybilspris anses dock ett
belopp som utgör 80 procent av ett
uppskattat nybilspris för beskatt-
ningsårets årsmodell av de vanli-
gast förekommande bilarna ägda
av juridiska personer om inte det
verkliga nybilspriset är högre.
Vid beräkningen av förmåns-
värdet enligt första och andra
styckena skall till det angivna
nybilspriset i förekommande fall
läggas anskaffningskostnaden för
extrautrustning.
av nybilspriset som överstiger 7,5
Är förmånsbilens årsmodell sex
år gammal eller äldre, skall
nybilspriset anses motsvara fyra
basbelopp, om inte det verkliga
nybilspriset, med tillägg av
anskaffningskostnad för extra-
utrustning, är högre.
Vid beräkningen av för-
månsvärdet enligt första stycket
skall - utom i fall då nybilspriset
enligt andra stycket skall anses
motsvara fyra basbelopp — till
nybilspriset i förekommande fall
läggas anskaffningskostnaden för
extrautrustning.
För den som har kört minst 30 000 kilometer i tjänsten med förmåns-
bilen under ett kalenderår skall förmånsvärdet bestämmas till 75 procent
av det värde som skulle följa av reglerna i första-tredje styckena.
11
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:173
Om den skattskyldige åtnjuter förmånen endast under en del av året
skall förmånsvärdet beräknat enligt första-ljärde styckena sättas ned med
en tolftedel för varje hel kalendermånad som han inte har åtnjutit
förmånen.
Om bilförmån åtnjutits endast i ringa omfattning skall förmånen inte tas
upp till beskattning.
Om det i bilförmånen ingår
förmån av fritt eller delvis fritt
drivmedel för förmånsbilen skall
denna förmån värderas till mark-
nadsvärdet multiplicerat med 1,2.
Marknadsvärdet skall antas mot-
svara värdet för den mängd driv-
medel som kan antas ha förbrukats
för förmånsbilens totala körsträcka
under den tid den skattskyldige
varit skattskyldig för förmånsbilen,
om den skattskyldige inte gör san-
nolikt att förmånsvärdet är något
annat.
Om det i bilförmånen ingår
förmån av fritt eller delvis fritt
drivmedel för förmånsbilen, skall
denna förmån beräknas till mark-
nadsvärdet, multiplicerat med 1,2,
av den mängd drivmedel som kan
antas ha förbrukats för
förmånsbilens totala körsträcka
under den tid den skattskyldige
varit skattskyldig för bilförmånen.
Om den skattskyldige gör sannolikt
att den mängd drivmedel som han
har förbrukat vid privat körning är
lägre, skall marknadsvärdet för
drivmedlet sättas ned i motsva-
rande mån.
Med nybilspris för årsmodellen
avses det pris som bilen hade när
den som ny introducerades på den
svenska marknaden. Om ett sådant
introduktionspris ändras efter kort
tid skall som nybilspris för års-
modellen avses det justerade priset.
I avsaknad av introduktionspris
skall som nybilspris för årsmodel-
len anses det pris som det kan antas
att bilen skulle ha haft om den
introducerats på den svenska mark-
naden när den var ny.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas, om inte
annat följer av punkt 2, första gången vid 1999 års taxering.
2. Den nya bestämmelsen i punkt 4 av anvisningarna till 41 § tillämpas
endast i fråga om förmåner som kommit den skattskyldige till godo efter
utgången av år 1997.
12
Prop. 1996/97:173
1 Senaste lydelse 1995:651.
2 Senaste lydelse 1997:506.
’ Senaste lydelse 1993:1515.
4 Senaste lydelse 1979:1157.
5 Senaste lydelse 1996:651.
6 Senaste lydelse 1990:650.
7 Senaste lydelse 1996:1208.
13
Härigenom föreskrivs att punkt 12 av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse enligt lagen (1997:244)
om ändring i nämnda lag och övergångsbestämmelserna till lagen
(1997:244) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Anvisningar
till 32 § §
12. Sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring och sjukpenning enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadefÖrsäkring, lagen
(1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om
krigsskadeersättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt av tjänst om
förmånen grundas på förvärvsinkomst, som hänför sig till tjänst. Till intäkt
av tjänst hänföres under nämnda förutsättning också ersättning enligt
lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare samt annan lag eller
författning, som utgått annorledes än på grund av försäkring, som nyss
sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av
militärtjänstgöring.
Föräldrapenningförmåner och vårdbidrag enligt lagen om allmän
försäkring, ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet
för närståendevård samt ersättning som en allmän försäkringskassa utger
enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön utgör skattepliktig intäkt av
tjänst, dock ej sådan del av vårdbidrag som utgör ersättning för
merkostnader.
Korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349), vuxenstudiebidrag enligt lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa, utbildningsbidrag för doktorander, särskilt
utbildningsbidrag samt timersättning vid vuxenutbildning för utvecklings-
störda (särvux) eller vid svenskundervisning för invandrare (sfi) räknas
som skattepliktig intäkt av tjänst.
Dagpenning från arbetslöshetskassa, statsbidrag motsvarande
dagpenning vid arbetsmarknadsutbildning som lämnas till den som startar
egen näringsverksamhet, och som avser att utgöra ett tillskott till
näringsidkarens försörjning under inledningsskedet av verksamheten,
räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.
Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas
som skattepliktig intäkt av tjänst.
Detsamma gäller dagpenning som enligt av regeringen eller av statlig
myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknads-
utbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda.
Forskarstipendium (Marie
Curie-stipendium) som utges direkt
14
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:173
eller indirekt av Europeiska gemen-
skaperna räknas som skattepliktig
intäkt av tjänst.
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1998. Äldre bestämmelser
tillämpas dock fortfarande i fråga
om kontant arbetsmarknadsstöd
som betalas ut efter ikraftträdandet.
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1998. Äldre bestämmelser
tillämpas dock fortfarande i fråga
om kontant arabetsmarknadsstöd
som betalas ut efter ikraftträdandet.
Den nya bestämmelsen tillämpas
inte i fråga om stipendium som
beviljats före utgången av år 1997
och vars storlek har bestämts med
hänsyn till att det inte är
skattepliktigt.
15
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1996:1331) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370)
dels att 19 § skall ha följande lydelse,
dels att det i övergångsbestämmelserna skall införas en ny punkt, 3, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
19 §>
Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:
vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som
förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;
vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket
utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri
eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till
högst 100 kronor;
ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om
allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke
ersättningen grundas på förvärvsinkomst eller utgör föräldrapenning, så
ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått
annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid
sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall
som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen
(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen
grundas på förvärvsinkomst, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller
olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i
samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i
form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är
skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så ock ersättning som utgår på
grund av trafikförsäkring eller annan ansvarighetsförsäkring eller på grund
av skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig
natur;
belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen
utgått på grund av kapitalförsäkring, samt belopp som arbetsgivare utan
att försäkring har tecknats för anställdas räkning betalar ut och som
motsvarar ersättning på grund av grupplivförsäkring, i den mån beloppet
inte väsentligt överstiger vad som utgår för befattningshavare i statens
tjänst;
försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock
att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser annan byggnad
än privatbostad eller markanläggning, dels i den mån köpeskilling, som
skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade
sålts, hade varit att hänföra till intäkt av näringsverksamhet och dels i den
mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill
16
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:173
omkostnad för näringsverksamhet;
ersättning för förlust eller skada på egendom vid fartygs förolyckande
som redare utger till sådan arbetstagare som avses i punkt 1 av anvis-
ningarna till 49 §;
vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av
annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller
olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel,
som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund
av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;
ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om
icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst;
periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke
utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 20 §
eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för
utgivet belopp;
stipendier för mottagarens ut-
bildning;
stipendium som är avsett för
andra ändamål och som inte utgår
periodiskt och inte utgör ersättning
för arbete som har utförts eller skall
utföras för utgivarens räkning;
stipendium för mottagarens ut-
bildning, dock inte ett sådant
stipendium som anges i punkt 12
sjunde stycket av anvisningarna till
32§-,
stipendium som är avsett för
andra ändamål och som inte utgår
periodiskt och inte utgör ersättning
för arbete som har utförts eller skall
utföras för utgivarens räkning, dock
inte ett sådant stipendium som
anges i punkt 12 sjunde stycket av
anvisningarna till 32 §',
studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), intemat-
bidrag, studielån och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag
samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig
myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknads-
utbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och äger i
följd härav de bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som
avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;
introduktionsersättning enligt lagen (1992:1068) om introduktions-
ersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar;
allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag, samt barnpension enligt
lagen om allmän försäkring till den del pensionen för varje månad den
avser inte överstiger en tolftedel av fyrtio procent eller, vid pension efter
båda föräldrarna, åttio procent, av basbeloppet den månad pensionen avser
samt sådan i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring angiven
livränta i form av efterlevandelivränta till barn enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring eller enligt annan i nämnda lagrum angiven
författning till den del livräntan föranlett minskning av sådan del av
2 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 173
17
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:173
barnpension som inte är skattepliktig;
kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av
statsmedel;
handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän
försäkring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ samma lag
som utgör ersättning för merkostnader, ersättning för merutgifter för resor
enligt 3 kap. 7 a § samma lag, särskilt pensionstillägg enligt lagen
(1990:773) om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård
av sjukt eller handikappat barn samt hemsjukvårdsbidrag och hemvårds-
bidrag, som utges av kommunala eller landstingskommunala medel till
den vårdbehövande;
assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning och
ekonomiskt stöd till kostnader för personlig assistans enligt lagen
(1993:387) om stöd och service till vissa fönktionshindrade;
bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till pen-
sionärer;
kommunalt bostadstillägg till handikappade;
bostadsbidrag som avses i lagen (1988:786) om bostadsbidrag och
lagen (1993:737) om bostadsbidrag;
bidrag enligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska
barn;
bidrag enligt lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med
barn;
ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna
medel till den som - utan att det skett yrkesmässigt - inställt sig inför
domstol eller annan myndighet, om ersättningen avser reseersättning,
traktamente eller ersättning för tidsspillan;
förmån av fri resa till eller från anställningsintervju eller kostnads-
ersättning för sådan resa till den del förmånen eller ersättningen avser resa
inom eller mellan Europeiska unionens medlemsländer eller EES-ländema
och, såvitt gäller ersättningen, till den del den inte överstiger faktiska
resekostnader och vid köming med egen bil inte överstiger det avdrag som
medges för kostnader för resor med egen bil enligt den schablon som
anges i punkt 4 av anvisningarna till 33 §;
hittelön samt ersättning till den som i särskilt fall räddat person eller
egendom i fara eller bidragit till avslöjande eller gripande av person som
begått brott;
sedvanlig ersättning till den som lämnat organ, blod eller modersmjölk;
tävlingsvinst som inte hänför sig till anställlning eller uppdrag och som
utgår i annan form än kontant eller därmed likställd ersättning, om vinsten
avser minnesföremål eller värdet inte överstiger 0,03 basbelopp avrundat
till närmaste hundratal kronor;
sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från
personalstiftelse ur medel för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid
första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;
gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del
18
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:173
stiftelsen ej ägt andra medel for att lämna gottgörelse än sådana for vilka
avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;
intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar samt kottar som
den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett
beskattningsår inte överstiger 5 000 kronor och inte kan hänföras till
näringsverksamhet som utgör rörelse eller till lön eller liknande förmån;
ränta enligt 61 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 5 kap.
13 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 40 §
lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, 33 §
tullagen (1994:1550) eller 19 kap. 2 och 12-14 §§ skattebetalningslagen
(1997:483);
ränta som enligt bestämmelserna i 3 kap. 23 § 3 och 4 lagen (1990:325)
om självdeklaration och kontrolluppgifter inte redovisas i kontrolluppgift
om sådan ränta för den skattskyldige under ett beskattningsår sammanlagt
inte uppgår till 500 kronor;
ränta enligt 22 § tredje stycket lagen (1993 :737) om bostadsbidrag;
vad som utgör utgående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200).
Om mervärdesskatt ändå har räknats med vid inkomstredovisningen
anses skatten, om den betalats till staten, som en sådan speciell skatt för
vilken avdrag medges vid inkomsttaxeringen enligt denna lag. Till följd av
detta utgör belopp som har fallit bort, och för vilket avdrag medgetts vid
inkomsttaxeringen, skattepliktig intäkt vid inkomsttaxeringen.
Beträffande ersättning som utfaller på grund av avtalsgruppsjukforsäk-
ring gäller särskilda bestämmelser i 32 § 3 a mom. och punkt 12 av
anvisningarna till 22 §.
(Se vidare anvisningarna.)
3. Äldre bestämmelser om
stipendium i 19 § gäller i fråga om
stipendium som har beviljats före
utgången av år 1997 och vars
storlek har bestämts med hänsyn
till att det inte är skattepliktigt.
‘Senaste lydelse 1997:507.
19
Prop. 1996/97:173
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 2 § skattebetalningslagen (1997:483)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 kap.
2§
Skattepliktiga förmåner skall tas upp till ett värde som bestäms i
enlighet med 8 kap. 14, 15 och 17 §§. Sådan drivmedelsförmån som avses
i punkt 2 sjunde stycket av anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall dock värderas till marknadsvärdet.
På begäran av arbetsgivaren får skattemyndigheten bestämma värdet av
förmånen om
1. det finns grund för jämkning at
enligt punkt 4 andra eller tredje
kommunalskattelagen, eller
2. bostadsförmånsvärde som
bestäms enligt 8 kap. 15 § avviker
med mer än 10 % från det värde
som följer av 42 § första stycket
och punkt 3 andra stycket av anvis-
ningarna till 32 § kommunalskatte-
lagen.
värdet av bilförmån eller kostförmån
stycket av anvisningarna till 42 §
2. bostadsförmånsvärde som
bestäms enligt 8 kap. 15 § avviker
med mer än 10 % från det värde
som följer av 42 § första stycket
kommunalskattelagen och punkt 1
andra stycket av anvisningarna till
den paragrafen.
Arbetsgivaren skall underrätta arbetstagaren om skattemyndighetens
beslut.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas i fråga om
förmåner som åtnjutits efter utgången av år 1997.
20
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 7 och 9 §§ lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
7§
Värdet av förmåner som utgått i
annat än pengar skall beräknas i
enlighet med bestämmelserna i
kommunalskattelagen (1928:370).
Vid beräkning av värdet av
bilförmån och kostförmån skall
dock bestämmelserna i punkt 4
andra eller tredje stycket av
anvisningarna till 42 § nämnda lag
tillämpas endast i enlighet med
beslut av skattemyndigheten med
stöd av 9 kap. 2 § andra stycket
skattebetalningslagen (1997:483).
Värdet av annan bostadsförmån här
i landet än förmån av
semesterbostad skall beräknas i
enlighet med bestämmelserna i
8 kap. 15 och 16 §§ skattebetal-
ningslagen.
Värdet av förmåner som utgått i
annat än pengar skall beräknas i
enlighet med bestämmelserna i
kommunalskattelagen (1928:370).
Vid beräkning av värdet av
bilförmån och kostförmån skall
dock bestämmelserna i punkt 4
andra eller tredje stycket av
anvisningarna till 42 § nämnda lag
tillämpas endast i enlighet med
beslut av skattemyndigheten med
stöd av 9 kap. 2 § andra stycket
skattebetalningslagen (1997:483).
Värdet av annan bostadsförmån här
i landet än förmån av
semesterbostad skall beräknas i
enlighet med bestämmelserna i
8 kap. 15 och 16 §§ skatte-
betalningslagen. Dessutom skall i
fråga om sådan förmån anges om
bostaden är belägen på
taxeringsenhet som i fastig-
hetstaxeringslagen (1979:1152)
benämns småhusenhet.
Om värdet av en förmån justerats enligt 9 kap. 2 § andra stycket
skattebetalningslagen skall anges att justering skett.
Det sammanlagda värdet av
andra förmåner än bilförmån
exklusive drivmedel skall anges
särskilt för sig.
Det sammanlagda värdet av
andra förmåner än bilförmån skall
anges särskilt för sig.
I fråga om bilförmån skall uppgift lämnas om
1. bilens modellbeteckning och årsmodell,
2. nedsättning av bilförmåns-
värdet på grund av att den
skattskyldige utgett ersättning för
förmånen,
2. nedsättning av värdet av
bilförmånen, exklusive drivmedel,
på grund av att den skattskyldige
utgett ersättning for förmånen,
21
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:173
3. antal kilometer tjänstekörning
som ersättning för kostnader för
drivmedel för resa i tjänsten med
förmånsbil avser,
4. i fall förmån av fritt eller
delvis fritt drivmedel enligt punkt 2
sjunde stycket av anvisningarna till
42 § kommunalskattelagen har
utgått,
5. värdet av bilförmån exklusive
drivmedel.
3. värdet av bilförmånen,
exklusive drivmedel, efter
nedsättning enligt 2,
4. värdet av förmån av fritt eller
delvis fritt drivmedel enligt punkt 2
sjunde stycket av anvisningarna till
42 § kommunalskattelagen och
5. antalet kilometer tjänste-
körning som ersättning för
kostnader för drivmedel för resa i
tjänsten med förmånsbil avser.
9 §2
I kontrolluppgiften skall det för varje belopp anges om arbetsgivaren
skall betala arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.
Ersättning för ökade levnads-
kostnader eller kostnader för resa
med egen bil i tjänsten som enligt
8 kap. 19 och 20 §§ skatte-
betalningslagen (1997:483) skall
ligga till grund för beräkning av
skatteavdrag, skall i kontrolluppgift
anges som lön, arvode eller
motsvarande. Har ersättning för
ökade levnadskostnader som enligt
8 kap. 19 § skattebetalningslagen
inte skall ligga till grund för
beräkning av skatteavdrag utgått
för en eller flera tjänsteresor som
omfattat en sammanhängande pe-
riod av mer än tre månader, skall
detta anges i kontrolluppgift som
också skall innehålla upplysning
om i vad mån fråga är om inrikes
eller utrikes förrättning.
Ersättning för ökade levnads-
kostnader eller kostnader för resa
med egen bil eller förmånsbil i
tjänsten som enligt 8 kap. 19 och
20 §§ skattebetalningslagen
(1997:483) skall ligga till grund för
beräkning av skatteavdrag, skall i
kontrolluppgift anges som lön,
arvode eller motsvarande. Har
ersättning för ökade levnads-
kostnader som enligt 8 kap. 19 §
skattebetalningslagen inte skall
ligga till grund för beräkning av
skatteavdrag utgått för en eller flera
tjänsteresor som omfattat en
sammanhängande period av mer än
tre månader, skall detta anges i
kontrolluppgift som också skall
innehålla upplysning om i vad mån
fråga är om inrikes eller utrikes
förrättning.
I kontrolluppgiften skall särskilt för sig tas upp det sammanlagda
värdet av andra kostnadsersättningar än sådana som enligt 5 § 3 a-c skall
uppges först efter föreläggande av skattemyndigheten. Dock skall
ersättningen, då det är uppenbart att den avser kostnader som inte är
avdragsgilla vid mottagarens inkomsttaxering eller att den överstiger
avdragsgillt belopp, till denna del anges som lön, arvode eller mot-
22
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:173
svarande.
I kontrolluppgiften skall särskilt för sig tas upp sådant skatteavdrag som
har gjorts.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas i fråga om
förmåner som åtnjutits efter utgången av år 1997.
‘Senaste lydelse 1997:495.
2Senaste lydelse 1997:495.
23
Prop. 1996/97:173
Härigenom föreskrivs att lagen (1987:813)' om homosexuella sambor
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande, skall
vad som gäller i fråga om sambor enligt följande lagar och bestämmelser
tillämpas även på de homosexuella samborna:
1. lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem,
2. ärvdabalken,
3. jordabalken,
4. 10 kap. 9 § rättegångsbalken,
5. 4 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken,
6. 19 § första stycket, punkt 1
nionde stycket och punkt 3 sjunde
stycket av anvisningarna till 31 §
samt punkt 3 a av anvisningarna till
33 § kommunalskattelagen
(1928:370),
6. 19 § första stycket, punkt 1
nionde stycket och punkt 3 sjunde
stycket av anvisningarna till 31 §
samt punkterna 3 a, 3 b och 4 av
anvisningarna till 33 § kommunal-
skattelagen (1928:370),
7. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
8. bostadsrättslagen (1991:614),
9. lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer,
10. 5 kap. 18 § tredje stycket fastighetsbildningslagen (1970:988),
11. 10 § insiderlagen (1990:1342),
12. 14 kap. 3 §, 4 § tredje stycket och 8 § tredje stycket vallagen
(1997:157),
13. 36 § första stycket lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigeval, m.m.,
14. 4 § lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall,
15. lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad,
16. 10 kap. 18 §, 11 kap. 2 , 15 och 16 §§, 12 kap. 7 och 8 §§ samt 16
kap. 7 och 9 §§ föräldrabalken,
17. säkerhetsskyddslagen (1996:627), samt
18. lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall
vid 1997-2001 års taxeringar.
Förutsätter dessa lagar eller bestämmelser att samborna skall vara
ogifta, gäller det också de homosexuella samborna.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
'Senaste lydelse 1997:393.
24
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring i paragrafens lydelse enligt lagen (1997:485) om ändring i
nämnda lag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11 kap.
2§
Med inkomst av anställning avses lön eller annan ersättning i pengar
eller andra skattepliktiga förmåner, som en försäkrad har fått såsom
arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Med lön likställs kostnadsersätt-
ning som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 § skattebetalningslagen (1997:483)
undantas vid beräkning av skatteavdrag. Sådan skattepliktig intäkt i form
av rabatt, bonus eller annan förmån som utgår på grund av kundtrohet
eller liknande, skall också anses som inkomst av anställning, om den som
slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för förmånen är
någon annan än den som är skattskyldig för förmånen. Till sådan inkomst
räknas dock inte från en och samme arbetsgivare utgiven lön som under
ett år ej uppgått till 1 000 kronor. Till sådan inkomst räknas inte heller
intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i
kommunalskattelagen (1928:370) eller sådan ersättning som anges i 1 §
första stycket 2-6 och fjärde stycket lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster. I fråga om arbete som har utförts
utomlands bortses vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst från
sådana lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnader och andra
särskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Såsom inkomst av
anställning anses även
a) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt
sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller
motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund
av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för
försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,
b) föräldrapenningförmåner,
c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för
merkostnader,
d) dagpenning från arbetslöshetskassa,
f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad
rehabilitering i form av dagpenning,
g) korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa samt särskilt utbildningsbidrag,
h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensions-
försäkring,
i) dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt och andra som erhåller dagpenning
25
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:173
enligt de för totalförsvarspliktiga gällande grunderna,
j) utbildningsbidrag för doktorander,
k) timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och
vid svenskundervisning för invandrare (sfi),
l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,
m) från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden utgående bidrag
som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den
mån regeringen så förordnar,
n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de
startar egen rörelse,
o) stipendium som enligt punkt
12 sjunde stycket av anvisningarna
till 32 § kommunalskattelagen skall
tas upp som intäkt av tjänst, om
stipendiet utbetalats av en fysisk
person bosatt i Sverige eller av en
svensk juridisk person,
p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för
närståendevård,
q) tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs
självständigt,
r) ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 § lagen
(1991:1047) om sjuklön,
s) ersättning från semesterkassa.
I fråga om ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner för
utfört arbete i annan form än pension och ersättning från semesterkassa, i
fråga om ersättning till idrottsutövare från visst slag av ideell förening
samt i fråga om ersättning från vinstandelsstiftelse eller annan juridisk
person med motsvarande ändamål gäller i tillämpliga delar
bestämmelserna i 3 kap. 2 § andra stycket samt 2 a § tredje och fjärde
styckena.
Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller
annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är
bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den
försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt
3 kap. 2 a § första stycket eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på
svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön
till svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från
utländsk juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett
bestämmande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av
Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspen-
sionsavgiften.
Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande
makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,
26
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:173
som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk
medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk
medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i
riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av
Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för
tilläggspensionsavgiften.
Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall
anses som arbetsgivare.
27
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11 kap.
3 §’
Med inkomst av annat förvärvsarbete avses
a) inkomst av näringsverksamhet här i landet i vilken den försäkrade
arbetat i icke oväsentlig omfattning (aktiv näringsverksamhet);
b) tillfälliga förvärvsinkomster av självständigt bedriven verksamhet;
c) ersättning för arbete för någon annans räkning i pengar eller andra
skattepliktiga förmåner;
d) sjukpenning och rehabili-
teringspenning enligt denna lag
samt sjukpenning enligt lagen
(1976:380) om arbetsskadeför-
säkring eller motsvarande ersätt-
ning som utgår enligt annan
författning eller på grund av
regeringens förordnande, i den mån
ersättningen träder i stället för
inkomst som ovan nämnts samt
e) ersättning som utgör
skattepliktig inkomst av tjänst
enligt kommunalskattelagen
(1928:370) och som, utan att
anställningsförhållande förelegat,
utbetalats av fysisk person bosatt
utomlands eller av utländsk juridisk
person;
d) sjukpenning och rehabi-
literingspenning enligt denna lag
samt sjukpenning enligt lagen
(1976:380) om arbetsskadeför-
säkring eller motsvarande
ersättning som utgår enligt annan
författning eller på grund av
regeringens förordnande, i den mån
ersättningen träder i stället för
inkomst som ovan nämnts;
e) ersättning som utgör
skattepliktig inkomst av tjänst
enligt kommunalskattelagen
(1928:370) och som, utan att
anställningsförhållande förelegat,
utbetalats av fysisk person bosatt
utomlands eller av utländsk juridisk
person samt
f) stipendium som enligt punkt
12 sjunde stycket av anvisningarna
till 32 § kommunalskattelagen skall
tas upp som intäkt av tjänst;
allt i den mån inkomsten inte enligt 2 § är att hänföra till inkomst av
anställning.
Bedömningen i första stycket a) görs för sig för varje förvärvskälla
enligt kommunalskattelagen (1928:370). Har inkomst som avses i första
stycket a) eller b) inte uppgått till 1 000 kronor för år, tas den inte i
beräkningen. Ej heller tas sådan ersättning som avses i första stycket c) i
beräkning, om ersättningen från den, för vilken arbetet utförts, under året
inte uppgått till 1 000 kr. Intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h
28
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:173
och i nämnda lag eller sådan ersättning enligt gruppsjukförsäkring eller
trygghetsförsäkring vid arbetsskada som enligt 2 § första stycket lagen
(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör
underlag för nämnda skatt räknas inte som inkomst av annat
förvärvsarbete.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
'Senaste lydelse 1993:1551.
29
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1994:1852) om beräkning av statlig
inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 §'
För fysiska personer beräknas statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst
enligt följande.
Skatt på förvärvsinkomst utgör
200 kronor samt 25 procent av den
del av den beskattningsbara
förvärvsinkomsten som överstiger
en skiktgräns som vid 1998 års
taxering uppgår till 209 100 kronor.
Vid följande års taxeringar uppgår
skiktgränsen till skiktgränsen för
föregående taxeringsår
multiplicerad med ett tal, uttryckt i
procent, som anger förhållandet
mellan det jämförelsetal som enligt
1 kap. 6 § andra stycket lagen
(1962:381) om allmän försäkring
ligger till grund för bestämmande
av basbeloppet för året före
taxeringsåret och det jämförelsetal
som enligt nämnda lagrum ligger
till grund för bestämmande av
basbeloppet för andra året före
taxeringsåret, med tillägg av 1,2
procentenheter. Skiktgränsen
fastställs av regeringen före
utgången av andra året före
taxeringsåret och avrundas nedåt
till helt hundratal kronor.
Skatt på förvärvsinkomst utgör
200 kronor samt 25 procent av den
del av den beskattningsbara
förvärvsinkomsten som överstiger
en skiktgräns som vid 1998 års
taxering uppgår till 209 100 kronor.
Vid följande års taxeringar uppgår
skiktgränsen till skiktgränsen för
föregående taxeringsår
multiplicerad med ett tal, uttryckt i
procent, som anger förhållandet
mellan det jämförelsetal som enligt
1 kap. 6 § andra stycket lagen
(1962:381) om allmän försäkring
ligger till grund för bestämmande
av basbeloppet för året före
taxeringsåret och det jämförelsetal
som enligt nämnda lagrum ligger
till grund för bestämmande av
basbeloppet för andra året före
taxeringsåret, med tillägg av 1,6
procentenheter. Skiktgränsen
fastställs av regeringen före
utgången av andra året före
taxeringsåret och avrundas nedåt
till helt hundratal kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas första gången
vid 1999 års taxering.
'Senaste lydelse 1996:692.
30
Skatteutskottet föreslog år 1995 att förmån av fri bostad som är förenad
med tjänsten som statsminister inte skall tas upp som intäkt om stats-
ministern disponerar också en annan permanentbostad. Motivet var att
statsministerämbetet ansågs speciellt till sin karaktär. Den osäkerhet vad
gäller hur länge bostaden kan disponeras torde regelmässigt innebära att
statsministern har behov av en privat permanentbostad vid sidan av
tjänstebostaden. Någon påtaglig inbesparing av de privata
levnadskostnaderna uppkommer därför knappast. Skatteutskottet menade
att det även för andra kategorier av tjänstebostäder kan föreligga
förhållanden av liknande slag och där en förmånsbeskattning leder till ett
resultat som inte kan anses skäligt. Utskottet förutsatte därför att
regeringen genomför en översyn och vidtar de åtgärder som kan anses
erforderliga (bet. 1994/95:SkU43). Riksdagen beslutade i enlighet med
utskottets hemställan (rskr. 1994/95:441).
Kritik har också framförts mot tillämpningen av värderingsreglerna
avseende bostadsförmån.
Mot bakgrund av Skatteutskottets uttalande och vad som i övrigt
framkommit har en promemoria utarbetats inom Finansdepartementet,
Beskattning av bostadsförmån, m.m., där bl.a. frågan om beskattning av
bostadsförmån behandlas.
Den 1 januari 1997 trädde nya regler om beskattning av bilförmån i
kraft (prop. 1996/97:19, bet. 1996/97:FiUl, rskr. 1996/97:53, SFS
1996:1208). Reglerna innebär i princip att värdet bestäms efter en
schablon exklusive drivmedel. Om det i bilförmånen ingår fritt eller delvis
fritt drivmedel, skall drivmedelsförmånen vid inkomsttaxeringen värderas
till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2. De nya reglerna har
aktualiserat frågan om vid vilken tidpunkt en förmån av fritt drivmedel
blir skattepliktig. Denna fråga och vissa andra följdfrågor rörande
bilförmån behandlas i nämnda promemoria.
Dessutom har i promemorian behandlats förmån av lånedator, avdrag
för avgift till utländsk arbetslöshetskassa, avdrag för kostnader vid resor
med egen bil i tjänsten samt en höjning av avdragsbegränsningen för
övriga kostnader i inkomstslaget tjänst.
En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians
lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har varit föremål för
remissbehandling. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3.
En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i ärendet (dnr
Fi97/941).
Regeringen tar nu upp vissa av de förslag som lades fram i
promemorian. Till förslagen om avdrag för kostnader för resor med egen
bil i tjänsten och om avdragsbegränsning för övriga kostnader i
inkomstslaget tjänst återkommer regeringen i ett senare sammanhang.
Därutöver tar regeringen upp frågan om justering av skiktgränsen vid
beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster.
Prop. 1996/97:173
31
Lagrådet
Prop. 1996/97:173
Regeringen beslutade den 29 maj 1997 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga
5. Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Dessutom har
vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Vi återkommer till
Lagrådets synpunkter i författningskommentaren (avsnitt 11).
4.1.1 Inkomsttaxeringen
Skattereformen innebar inga ändrade regler beträffande bostadsförmån.
Bestämmelserna om värdering av bostadsförmån vid inkomsttaxeringen
har i stort sett varit oförändrade sedan kommunalskattelagens tillkomst
1928.
Till intäkt av tjänst hänförs bl.a. förmån av bostad som utgått för
tjänsten (32 § 1 mom. första stycket a kommunalskattelagen [1928:370],
KL). Det är hyresvärdet av bostaden som skall tas upp som intäkt. För den
som är anställd och såsom löneförmån åtnjuter bostad skall alltså värdet av
denna bostadsförmån medräknas när löneförmånerna uppskattas (punkt 3
första stycket av anvisningarna till 32 § KL).
Det finns dock undantag när bostadsförmån inte är skattepliktig. Som
intäkt tas inte upp förmån av fri bostad, bostadskostnadsersättning eller
däremot svarande förmån för utom Sverige stationerad personal vid
utrikesförvaltningen eller i svensk biståndsverksamhet. Skatteplikt
föreligger inte heller för förmån av fri bostad som anvisats av styrelsen för
Stockholms internationella ffedsforskningsinstitut (SIPRI) till sådan på
bestämd tid kontraktsanställd forskare vid SIPRI som är utländsk
medborgare och som vid tidpunkten för anställningen hos SIPRI inte är
bosatt i Sverige (32 § 3 mom. KL). Naturaförmåner som tillkommer
totalförsvarspliktiga är skattefria. Detta gäller även vissa andra
personalgrupper som avlönas enligt de för totalförsvarspliktiga gällande
grunderna (punkt 6 av anvisningarna till 32 § KL). Om dessa kategorier
skattskyldiga i sin tjänstgöring åtnjuter bostadsförmån är den alltså
skattefri.
Dessutom har i 32 § 3 g mom. KL ett särskilt undantag från skatteplikt
införts från och med den 1 augusti 1995 med tillämpning första gången
vid 1996 års taxering avseende fri bostad åt statsministern. Detta gäller
dock endast förmån av sådan bostad som är förenad med tjänsten som
statsminister om statsministern för sin privata disposition har annan bostad
som är inrättad för permanent boende (bet. 1994/95:SkU43, rskr.
1994/95:441, SFS 1995:987).
Angående värdering av bostadsförmån finns bestämmelser i 42 §, punkt
32
1 av anvisningarna till nämnda paragraf och punkt 3 andra stycket av
anvisningarna till 32 § KL.
Värdet av annan bostadsförmån i Sverige än semesterbostad skall
beräknas med ledning av i orten gällande hyrespris eller, om tillfälle till
sådan jämförelse saknas, efter annan lämplig grund (42 § första stycket
KL). Med i orten gällande hyrespris förstås det belopp som i årlig hyra
inom samma ort vanligen betalas för en bostad av samma storlek och
standard. Semesterbostad eller förmån av bostad utomlands skall värderas
till marknadsvärdet.
Riksskatteverket har i sina rekommendationer m.m. om vissa förmåner
att tillämpas vid beräkning av avdrag för preliminär skatt för inkomståret
1997, vid beräkning av arbetsgivaravgift för utgiftsåret 1997 och vid 1998
års taxering (RSV S 1996:36) lämnat följande rekommendationer
avseende bostadsförmån.
"Förmån av bostad i hyresfastighet bör i första hand beräknas med
ledning av hyrorna för likvärdiga lägenheter i samma hus under
förutsättning att dessa kan anses marknadsmässiga. När möjlighet till
sådan jämförelse inte finns eller när hyran för uthyrda lägenheter inte är
marknadsmässig bör värdering ske med utgångspunkt i hyresnivån i de
allmännyttiga bostadsföretagen."
Även om någon uthymingsmöjlighet inte finns och något hyrespris för
orten därför inte kan fastställas, vilket kan vara fallet med bostadshus på
jordbruksfastigheter, saknar bostaden inte värde. Hyrespriset på
kringliggande orter får då tjäna till ledning (punkt 1 första stycket av
anvisningarna till 42 § KL).
Är en tjänstebostad med hänsyn till representationsskyldighet större än
som skäligen kan anses erforderligt för en person i motsvarande ställning
men utan särskild med tjänsten förenad representationsskyldighet, skall
som bostadsförmånsvärde upptas endast vad som kan anses motsvara en
bostad av sistnämnda beskaffenhet. Motsvarande gäller, om tjänstebostad
av annan anledning är större än som kan anses erforderligt för
tjänsteinnehavarens och hans familjs behov (punkt 3 av anvisningarna till
32 § KL).
Jämkning av bostadsförmånsvärde kan i övrigt ske endast i begränsad
omfattning enligt följande. I fråga om praktikanter, lärlingar, elever vid
sjuksköterskeskolor och liknande förekommer att vederbörande under
utbildningstiden åtnjuter naturaförmåner (fri kost, fri bostad) eventuellt
tillsammans med en mindre kostnadsersättning, som närmast har karaktär
av fickpengar. I sådana fall får värdet av naturaförmånerna jämkas och
upptas till det lägre belopp, som med hänsyn till kontantersättningens
storlek och övriga förhållanden framstår som skäligt (punkt 1 tredje
stycket av anvisningarna till 42 § KL).
Förmån av fri eller delvis fri semesterbostad skall däremot alltid
värderas till marknadsvärdet. Med semesterbostad avses bostadslägenhet
som för förmånshavaren utgör en semesterbostad, dvs. som används av
honom för semester- eller fritidsändamål.
Riksskatteverket har beträffande semesterbostad utfärdat
rekommendationer för inkomståret 1997 (RSV S 1996:36) som innebär att
om det saknas hyresmarknad eller det i övrigt föreligger svårigheter att
3 Riksdagen 1996/97.1 saml. Nr 173
Prop. 1996/97:173
33
göra en objektiv beräkning av värdet med utgångspunkt i marknadsvärdet Prop. 1996/97:173
bör förmånen av fri semesterbostad värderas till i rekommendationen
angivna belopp. Värdet för en vecka i fjällen under jul, nyår och vårvinter
(februari-april) eller för en vecka under sommaren från mitten av juni till
mitten av augusti bör vara 2 700 kr och värdet under övrig tid 1 100 kr.
Utöver Riksskatteverkets rekommendationer har de flesta länsskatte-
myndigheter utfärdat meddelanden till ledning för värdering av
bostadsförmån vid inkomsttaxeringen. Dessa är till stor del likartade men
uppvisar också skillnader som inte bara är betingade av priset på orten.
Gemensamt för meddelandena är att de oftast innehåller en
sammanställning av hyresnivån beräknat per kvadratmeter bruksarea och
att den kompletteras med olika faktorer som skall höja eller sänka
hyresnivån enligt tabellerna. Sådana faktorer kan vara påkostad tomt,
störande ljud och fritt varmgarage. Dessutom förekommer att det anges att
om tjänstebostaden är inrymd i äldre hus kan under vissa förutsättningar
bortses helt eller delvis från ytor över 200 kvadratmeter, om planlösningen
är olämplig eller vid annan särskild omständighet.
I vissa länsmeddelanden anges att man i fråga om värdering av förmån
av tjänstebostad i villa i regel inte kan använda de i sammanställningarna
angivna hyresnivåerna. Skälet härtill sägs vara att i normalfallet har det
mervärde som finns i ett villaboende (större förrådsutrymme, trädgård
etc.) inte beaktats i angivna hyresnivåer. I flera länsmeddelanden sägs att
i stället ger en beräkning av förmånsvärdet med utgångspunkt från viss
andel av taxeringsvärdet ett bättre mått på marknadshyran men att lägre
värde än tabellvärdena inte bör åsättas. Den andel av taxeringsvärdet som
rekommenderas varierar från 10 % till 15 % beroende på vilket län det är
fråga om. I andra län däremot sägs att de i sammanställningen angivna
hyresnivåerna är avsedda att vara till ledning vid beräkning av
förmånsvärde av tjänstebostäder i lägenheter och i vissa fall
tjänstebostäder i villor, även om det framhålls att hyresnivån oftare är
högre när det gäller villor.
Prästboställen
Till följd av relationsförändringen mellan kyrkan och staten har flera
statliga utredningar utrett olika följdfrågor. En sådan utredning är
Utredningen om kyrkans personal och om samfundsstöd (C 1995:14).
Utredningen förutsatte att Finansdepartementet i sin översyn av
beskattning av bostadsförmåner också beaktar prästernas situation.
I fråga om tjänstebostäder för biskopar och präster finns det regler dels
i 34 kap. 3-8 §§ och 41 kap. kyrkolagen (1990:300), dels i förordningen
(1989:89) om tjänstebostäder för biskopar och präster. Dessa regler rör
dock inte frågor om beskattningen. Några särskilda skatteregler för
bostäder som upplåts till kyrkans personal finns inte utan de allmänna
bestämmelserna om bostadsförmån gäller.
Regeringen får besluta att innehavare av biskopstjänst skall anvisas
bostad (34 kap. 3 § kyrkolagen). Även pastorat får besluta att innehavaren
34
av en tjänst som kyrkoherde eller komminister skall anvisas tjänstebostad.
Om tjänsten är tillsatt får pastoratet meddela eller upphäva ett sådant
beslut bara med samtycke av den som innehar tjänsten (34 kap. 4 §
kyrkolagen). När en tjänstebostad har anvisats är den som innehar tjänsten
skyldig att bo i den (34 kap. 7 § kyrkolagen). Under vissa förutsättningar
kan beslut fattas om befrielse från skyldigheten att bo i tjänstebostad (34
kap. 8 § kyrkolagen).
Före den 1 januari 1988 gällde att pastoraten var skyldiga att
tillhandahålla tjänstebostad för ordinarie församlingspräster om regeringen
bestämde det. Den anvisade tjänstebostaden före nämnda datum gav enligt
en övergångsbestämmelse rätt och skyldighet att behålla tjänstebostaden
så länge prästen hade kvar sin tjänst. Kostnaderna för en tjänstebostad åt
en kyrkoherde eller komminister betalas av pastoratet.
Den kyrkoherde eller komminister som har anvisats tjänstebostad skall
betala hyra för den. Hyran betalas till pastoratet. Stiftets egendomsnämnd
fastställer hyran (34 kap. 6 § kyrkolagen). När hyrans storlek beräknas
skall bruksvärdet styra. Dock tas hänsyn till de särskilda förhållanden som
betingas av bostadens karaktär av tjänstebostad.
Hyra skall enligt gällande regler aldrig beräknas för mer än 100
kvadratmeter. Kostnader för värme och varmvatten skall ingå i hyran.
Att präster betalar hyra för sina bostäder betyder inte i sig att det inte
kan ha uppkommit en skattepliktig bostadsförmån. Liksom andra
arbetstagare som har tjänstebostad har i princip en skattepliktig förmån
uppkommit om hyran understiger bostadens hyresvärde. Till den del
bostaden måste användas för exempelvis representation eller
församlingsverksamhet och på grund härav är större än en normal bostad
för den skattskyldige och hans familj, skall förmånsvärdet inte bestämmas
till ett högre värde än vad som motsvarar en normal bostad för dem.
Tidigare fanns det dock en rekommendation från Riksskatteverket som
utfärdades i direkt anslutning till en överenskommelse den 25 november
1983 mellan å ena sidan dåvarande Statens arbetsgivarverk och å andra
sidan SACO/SR och TCO-S. Rekommendationen innebar i princip att om
präster betalade hyra efter bostadens bruksvärde, dock högst för 100
kvadratmeter, skulle någon skattepliktig förmån inte anses föreligga om
hyra begärdes enligt överensskommelsen.
Riksskatteverkets rekommendation från 1983 har inte följts av någon
rekommendation som tagit direkt sikte på prästers tjänstebostäder. I
nuvarande rekommendationer finns ingen hänvisning till den äldre
rekommendationen från 1983 och inte heller sägs något om en maximal
beräknad boyta vid förmånsbeskattningen. Det är således de allmänna
reglerna som gäller också i fråga om prästers bostäder.
4.1.2 Avdrag för preliminär skatt
Värdet av förmån av bostad som är belägen här i landet och som inte är
semesterbostad skall vid beräkning av preliminär A-skatt beräknas enligt
följande grunder. Sverige delas in i områden som är väsentligen enhetliga
Prop. 1996/97:173
35
i fråga om boendekostnader. Förmånsvärdet av en bostad inom varje
område skall bestämmas till det genomsnittliga värdet beräknat per
kvadratmeter bostadsyta för jämförbara bostäder inom ett område som är
väsentligen enhetligt i fråga om boendekostnader. Om bostaden är belägen
utom tätort med närmaste omgivning skall dock värdet bestämmas till det
lägsta av nämnda genomsnittsvärden reducerat med 10 % (8 § tredje
stycket uppbördslagen [1953:272], UBL).
Riksskatteverket har i föreskrifter (RSFS 1996:24) fastställt värden att
användas vid beräkning av förmån av bostad som är belägen i Sverige och
som inte är semesterbostad.
Schablonvärdena varierar mellan 588 och 775 kr per kvadratmeter
bostadsyta per år beroende på i vilken kommun bostaden är belägen. Detta
förmånsvärde avser hyra av bostad i omöblerat skick inklusive värme men
exklusive hushållsel.
Värdet av annan bostadsförmån skall beräknas enligt 42 § andra stycket
KL samt punkt 1 andra och tredje styckena av anvisningarna till 42 § KL
(8 § fjärde stycket UBL). Exempel på sådana bostadsförmåner som inte
skall värderas enligt schablon är semesterbostad och förmån av bostad
som är belägen utomlands. Enligt 42 § andra stycket KL skall värdet av
förmån, som ingår i lön eller annan inkomst beräknas till marknadsvärdet.
Jämkat värde för praktikanter m.fl. enligt punkt 1 tredje stycket av
anvisningarna till 42 § KL skall beaktas även från
preliminärskattesynpunkt om förmånen skall värderas till marknadsvärdet
och inte efter schablon.
Riksdagen har nyligen fattat beslut om en ny skattebetalningslag som
träder i kraft den 1 november 1997 (prop. 1996/97:100, bet.
1996/97:SkU23, rskr. 1996/97:276). Bestämmelserna i 8 § UBL återfinns
i 8 kap. 14-17 §§ i skattebetalningslagen (1997:483).
4.1.3 Socialavgifter
Värdet av fri bostad skall som huvudregel ingå i underlaget för
arbetsgivaravgifter.
Skattepliktiga naturaförmåner skall tas upp till ett värde som bestäms i
enlighet med 8 § första - fjärde styckena UBL. Om bostadsförmånsvärdet
som bestäms enligt 8 § tredje stycket UBL avviker med mer än 10 % från
det värde som följer av 42 § första stycket och punkt 3 andra stycket av
anvisningarna till 32 § KL får skattemyndigheten på framställning av
arbetsgivaren bestämma värdet av förmånen med hänsyn härtill (5 § lagen
[1984:668] om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, USAL).
Om jämkning av värdet medges vid bestämmande av underlaget för
arbetsgivaravgifter skall också det jämkade värdet gälla vid beräkning av
preliminär skatt.
En motsvarighet till 5 § USAL finns i 9 kap. 2 § skattebetalningslagen.
Värdet av bostadsförmån som kan hänföras till inkomst av annat för-
värvsarbete, skall ingå i underlaget för egenavgifter i den mån värdet
tillsammans med annan ersättning från en och samma utgivare uppgått till
Prop. 1996/97:173
36
1 000 kr. Bostadsförmånen skall tas upp till ett värde som bestäms i Prop. 1996/97:173
enlighet med 8 § första - fjärde styckena UBL.
Det skattepliktiga värdet av bostadsförmån ingår normalt i den
pensionsgrundande inkomsten och skall enligt 4 § lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring, värderas enligt samma grunder som vid avdrag för
preliminär skatt.
4.1.4 Kontrolluppgiftsskyldighet
Kontrolluppgift om bl.a. förmåner som utgör skattepliktig intäkt av tjänst
skall lämnas av den som gett ut förmånen (3 kap. 4 § lagen [1990:325] om
självdeklaration och kontrolluppgifter).
Värdet av förmåner som utgått i annat än pengar skall normalt beräknas
i enlighet med bestämmelserna i kommunalskattelagen.Värdet av annan
bostadsförmån än förmån av semesterbostad skall dock beräknas i enlighet
med bestämmelserna i 8 § tredje stycket UBL. Hur bostadsförmån
värderas enligt sistnämnda paragraf framgår av avsnitt 4.1.2.
4.2.1 Värdering av bostadsförmån i allmänhet
Regeringens förslag: Värdet av bostadsförmån skall även i
fortsättningen beräknas till hyrespriset på orten. Lagtexten föreslås
dock förtydligas så att det klart framgår att förmån av fritt eller delvis
fritt garage inte ingår i begreppet bostadsförmån.
På kontrolluppgiften skall anges om bostaden är belägen på sådan
taxeringsenhet som enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152)
betecknas som småhusenhet.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag utom såvitt avser att det på kontrolluppgiften skall anges om
bostaden är belägen på sådan taxeringsenhet som enligt
fastighetstaxeringslagen (1979:1152) betecknas som småhusenhet.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har tillstyrkt eller
lämnat förslaget utan erinran. Länsrätten i Vasternorrlands län anser att
de närmare faktorer som bör beaktas och vilka metoder som bör användas
vid värderingen - i vart fall i huvudsak - bör införas i lagtexten och inte
enbart framgå av Riksskatteverkets rekommendationer. Svenska
Revisorsamfundet tillstyrker förslaget vad avser grunderna för värdering
men anser att den särskilda regeln om statsministerns bostad bör
upphävas. Reglerna bör i stället vara generella. Dessutom anser samfundet
att det faktiska förmånsvärdet bör ligga till grund även vid beräkning av
37
preliminär skatt och arbetsgivaravgifter. Riksskatteverket anser att det bör
undersökas om inte ett schablonvärde för tjänstevillor kan beräknas med
ledning av taxeringsvärdet samt anser att det på kontrolluppgiften bör
anges om bostaden är belägen i villa.
Skälen för regeringens förslag: En grundläggande princip när det
gäller naturaförmåner är sedan skattereformen att de skall värderas till
marknadsvärdet. När det gäller förmån av bostad som är belägen här i
landet och inte används som semesterbostad sägs i lagtexten (42 § första
stycket KL) att den skall värderas till hyrespriset på orten. Med detta torde
avses vad som i hyreslagstiftningen anges som bruksvärde.
Att en tjänst är förenad med en tjänstebostad förekommer inom olika
områden. Det finns t.ex. i det nuvarande Chefsavtalet (Arbetsgivarverkets
Cirkulär 1996:A 5) en bestämmelse om att en landshövding eller biskop
har rätt till fri bostad med uppvärmning och elektrisk ström.
Bostadsförmån för präster förekommer också i stor omfattning.
Sammanlagt nära 1 300 kyrkoherdar och komministrar är skyldiga att bo i
anvisad tjänstebostad. Även inom det privata näringslivet förekommer
tjänstebostäder för t.ex. personer på ledande befattningar.
I de flesta fall är tjänstebostaden bestämd till en viss fastighet och
någon valfrihet finns inte för förmånstagaren i fråga om vilken bostad som
skall fungera som tjänstebostad. Bostadsförmånen kan också avse en
övemattningslägenhet på annan ort än den där den skattskyldige har sin
familj och lägenheten kanske också används av andra anställda. I andra
fall är det kanske fråga om att bostaden endast används som
semesterbostad.
I begreppet bostadsförmån ligger att det är en förmån som har ett
positivt ekonomiskt värde. Förmånen skall värderas till vad det normalt
hade kostat för den skattskyldige att själv hyra bostaden utan
arbetsgivarens medverkan. Någon prövning av om förmånstagaren skulle
ha skaffat sig en motsvarande bostad om han hade behövt bekosta den
själv görs dock inte utöver vad som kan följa av förmånstagarens
representationsskyldighet eller motsvarande (jfr avsnitt 4.2.2).
Det undantag från skatteplikt som nu finns vad gäller fri bostad åt
statsministern har sin grund i den osäkerhet som gäller hur länge bostaden
kan disponeras, varför han regelmässigt har behov av en privat
permanentbostad vid sidan av tjänstebostaden. Även om det kan finnas fall
som uppvisar likheter med statsministerns situation avseende
bostadsförmån är dock, enligt regeringens mening, statsministerns
situation unik och det har inte heller framkommit något vid översynen
eller vid remissförfarandet som tyder på att det skulle finnas fall där det är
oskäligt att över huvud taget beskatta en bostadsförmån.
Det synes inte möjligt att, såsom en remissinstans föreslagit, skapa
sådana generella regler att ett undantag av detta slag skulle inrymmas utan
att det skulle medföra stor risk för icke önskvärda spridningseffekter.
Regeringen föreslår därför inte några ytterligare undantag från beskattning
av bostadsförmån. Däremot finns det skäl att närmare undersöka
värderingen av bostadsförmån.
En fråga som har betydelse för värderingen är hur olika omständigheter
Prop. 1996/97:173
38
och faktorer skall påverka värderingen av förmånen. Det är också själva
värderingen som kritiken främst har inriktats på. Reglerna verkar dock
inte vålla några problem när det finns ett hyrespris på orten för jämförbara
bostäder. Svårigheterna uppkommer snarast när värdet måste bestämmas
efter annan lämplig grund.
Det är naturligtvis angeläget att lagstiftningen är så klar att
tillämpningen av reglerna inte skiljer sig åt på ett omotiverat sätt. Eftersom
förhållandena emellertid kan skilja sig markant åt från fall till fall är det
inte möjligt att i lag uttryckligen ange hur värdet skall räknas fram.
Det får anses som självklart att man skall beakta bostadens storlek och
standard, ändamålet med bostaden, under vilka omständigheter
bostadsförmånen åtnjuts - om det t.ex. är en tjänstebostad - samt
hyresnivån på orten eller i kringliggande orter.
Bostadens storlek påverkar helt naturligt hyresvärdet. Priset per
kvadratmeter bostadsyta är dock inte lika högt för en större lägenhet som
för en mindre lägenhet. Detta beror på att en stor del av kostnaderna
belöper på kök och våtutrymme, vilket inte skiljer sig nämnvärt åt från en
mindre lägenhet till en större. Att en tjänstebostad däremot kan vara större
än vad förmånstagaren annars skulle ha haft är en omständighet som får
beaktas för sig, se avsnitt 4.2.2.
Vidare bör ändamålet med bostaden påverka värdet. Om den används
som permanentbostad bör jämförelse naturligtvis göras med
hyresmarknaden för permanentbostäder och är det en fritidsbostad bör
hyresvärdet för fritidsbostäder användas som jämförelse. Som
utgångspunkt bör värdering göras utifrån vad bostaden är avsedd att
användas för. Om det däremot står klart att en permanentbostad endast
används som fritidsbostad, eller att en fritidsbostad används som
permanentbostad bör detta kunna beaktas. På samma sätt bör den
omständigheten att en bostad disponeras av flera - utan att det är
närstående till den skattskyldige - också beaktas vid värderingen.
Däremot framstår det som främmande att göra ett särskilt tillägg på
värdet enbart av den omständigheten att det är fråga om en bostad i villa.
Inte heller är det självklart att tillgången till trädgård skall förhöja värdet
av själva bostaden. Tillgång till trädgård påverkar naturligtvis ofta
trivselvärdet av bostaden och därmed också hyresvärdet. Trädgårdar av
större eller mindre omfattning kan dock finnas även vid boende i
hyreslägenheter och något särskilt tillägg enbart på grund av detta har i
praxis knappast lagts till det hyresvärde som bostadslägenheten ansetts ha.
Enligt regeringens mening bör således inte ett särskilt tillägg göras till
hyresvärdet enbart på grund av tillgång till en normal villaträdgård. Värdet
av trädgård och t.ex. tennisbana, swimmingpool o.d. som finns i
anslutning till bostaden kommer oftast att avspegla sig i att hyresvärdet för
bostaden är något högre än motsvarande bostad utan tillgång till trädgård,
tennisbana o.d. Något särskilt värde för sådana anordningar bör inte
åsättas.
Även andra faktorer än de nu nämnda kan påverka värdet.
En annan fråga är vilken metod som kan användas för att bestämma
värdet av bostadsförmån i villa.
Prop. 1996/97:173
39
När det gäller bostadsförmån i hyreslägenhet framstår det som naturligt
att utgå från kvadratmeterpriset för boytan för andra lägenheter i huset,
eller om detta inte avspeglar ortens hyrespris, från kvadratmeterpriset för
hyreslägenheter på orten. Härvid ger de allmännyttiga bostadsföretagens
hyresnivåer ledning.
Eftersom det oftast saknas en fungerande hyresmarknad av någon
omfattning på de flesta orter avseende bostad i villa uppkommer frågan
utifrån vilka utgångspunkter värdering av sådan bostadsförmån skall ske.
I promemorian föreslås att de framräknade kvadratmeterprisema
avseende hyreslägenheter även bör fungera som utgångspunkt vid
värdering av bostad i villa. Men det sägs också att det framräknade värdet,
på grund av olika omständigheter såsom läge, standard m.m., kan behöva
justeras i det enskilda fallet.
Enligt Riksskatteverket torde en modell med taxeringsvärdet som
utgångspunkt bättre spegla marknadsvärdet av en bostad i villa än vad
hyressättningen i de allmännyttiga bostadsföretagen gör.
Frågan om möjligheten att använda taxeringsvärdet som utgångspunkt
har utretts tidigare. Utredningen om tjänsteinkomstbeskattning fann i
betänkandet Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen (SOU 1993:44) att
en viss procentuell andel av taxeringsvärdet gav en alltför stor avvikelse
från vad som kunde antas vara hyresvärdet. Utredningen föreslog därför
inte ens en sådan metod vid preliminärskatteberäkningen. Spridningen av
relationstalen mellan taxeringsvärde och hyresvärde visade dels att
värdering på grundval av taxeringsvärdena kunde leda till stora
felaktigheter, dels att taxeringsvärdena varierade i landet i större
utsträckning än vad lägenhetshyroma varierade.
Efter utredningens betänkande har reglerna om fastighetstaxering
förändrats i vissa avseenden. Fastighetstaxering sker vid allmän och
särskild fastighetstaxering samt genom omräkning. Taxeringsvärdena
torde därföri större utsträckning än tidigare avspegla marknadsvärdet.
Taxeringsvärdet är dock ett mått på marknadsvärdet vid försäljning av en
fastighet och inte ett värde för vad man kan erhålla i hyra för samma
fastighet. Den omständigheten att taxeringsvärdet följer marknadsvärdet
innebär inte att spridningen av relationstalen mellan taxeringsvärdet och
hyresvärdet har minskat.
Regeringen delar därför den bedömning som görs i promemorian att
utgångspunkten för värderingen även för villabostad bör vara
kvadratmeterprisema avseende hyreslägenheter. Detta bör även gälla i
andra fall när värdet inte kan beräknas med ledning av i orten gällande
hyrespris utan måste beräknas efter annan lämplig grund. Även om det
beräknas efter annan grund skall förmånsvärdet nämligen spegla
hyresvärdet, vilket i fråga om bostäder (som inte är semesterbostad eller
belägen i utlandet) är bruksvärdet.
Om det däremot finns en fungerande hyresmarknad för bostad i villa
på en ort, som - utan större spridning av relationstalen - ger ett visst
relationstal i förhållande till taxeringsvärdena, kan detta naturligtvis vara
en framkomlig väg att bestämma värdet. Men stor försiktighet måste
iakttas eftersom det, särskilt i storstäderna, många gånger är företag och
Prop. 1996/97:173
40
inte enskilda personer som hyr villor. Det kan i sådana fall antas att
företag är beredda att betala mer än vad som motsvaras av bostadens
bruksvärde. Sammanfattningsvis torde det därför normalt sett inte vara
lämpligt att värdera förmån av bostad i villa efter en viss procentsats av
taxeringsvärdet. Taxeringsvärdet kan dock ge viss vägledning i fråga om
bostadens standard och läge.
Vad som nu sagts om olika faktorer som bör beaktas och vilka metoder
som bör användas vid värderingen bör lämpligen anges i
Riksskatteverkets rekommendationer och inte i lagtexten. Regeringen
anser därför att det bör ankomma på Riksskatteverket att utfärda
rekommendationer över vilka faktorer som bör beaktas och hur dessa skall
påverka värdet av bostadsförmån. Detta gäller också vilken metod som
bör användas. Särskilt viktigt är detta i fråga om förmån av bostad i villa
där det ofta inte finns någon fungerande marknad att jämföra med.
I promemorian föreslås att det i lagtexten klargörs att förmån av fritt
eller delvis fritt garage inte ingår i bostadsförmånen. Skälet till detta är att
det i hyran för en hyreslägenhet normalt inte ingår garage. Det bör då inte
heller gälla när bostaden är inrymd i villa. Regeringen delar denna
bedömning. Har bostadsförmånshavaren även förmån av fritt garage skall
det i stället värderas för sig till marknadsvärdet enligt de allmänna
reglerna om värdering av naturaförmåner.
Några remissinstanser har berört svårigheterna att värdera olika former
av tjänster. Frågan hur värdet av tjänster såsom städning i bostaden skall
bestämmas har inte med värderingen av bostadsförmånen att göra. Det
finns därför ingen anledning att närmare beröra frågan i detta
sammanhang.
Riksskatteverket har föreslagit att bostadsförmån i villa vid
preliminärskatteberäkningen skall bestämmas till det värde som är högst
av nuvarande schablon eller en viss del av taxeringsvärdet. Med hänsyn
till de felaktigheter som en beräkning utifrån taxeringsvärdet kan ge anser
regeringen att det inte finns anledning att införa en ytterligare
schablonvärderingsmetod vid preliminärskatteberäkningen och vid
bestämmande av underlaget för arbetsgivaravgifter.
Riksskatteverket har framhållit att det är viktigt att inte
bostadsförmåner regelmässigt undervärderas eftersom detta i fråga om
fåmansföretag skulle kunna medföra att bostäder säljs till det egna
företaget. Några särskilda regler för fåmansföretag i fråga om värdering av
bostadsförmån föreslås inte. Om särskilda regler behövs får bedömas inom
ramen för utredningen om översyn av reglerna för beskattning av
fåmansföretag och delägare m.fl. (dir. 1997:70).
Ytterligare frågor om värdering när fråga är om representations-
åliggande och liknande behandlas i avsnitt 4.2.2.
Riksskatteverket har i sitt remissvar föreslagit att kontrolluppgiften
kompletteras med uppgift om att förmånen avser bostad i villa. Detta för
att en korrekt värdering skall kunna åstadkommas i större omfattning.
Det kan antas att avvikelsen mellan schablonvärderingen som anges på
kontrolluppgiften och det verkliga värdet som skall gälla vid taxeringen
avviker i större utsträckning i fråga om bostadsförmån i villa än i fråga om
Prop. 1996/97:173
41
bostadsförmån i hyreslägenhet. Regeringen anser att det finns fog för att Prop. 1996/97:173
markera på kontrolluppgiften att bostaden är inrymd i villa. Det bör därför
anges på kontrolluppgiften om bostaden är belägen på sådan
taxeringsenhet som i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) benämns
småhusenhet.
Förslaget föranleder ändring i punkt 3 av anvisningarna till 32 § och
punkt 1 av anvisningarna till 42 § KL, 9 kap. 2 § skattebetalningslagen
(1997:483) samt i 3 kap. 7 § lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter.
4.2.2 Nedsättning på grund av representationsutrymme
Regeringens förslag: Även i fortsättningen skall bostadens
förmånsvärde bestämmas med hänsyn tagen till att tjänstebostaden
kan vara större än vad den skattskyldiges och hans eller hennes
familjs bostad annars normalt skulle ha varit. Redaktionella ändringar
i lagtexten föreslås.
Promemorians förslag: Förslaget stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna har tillstyrkt eller
lämnat förslaget utan erinran. Svenska kyrkans församlings- och
pastoratsförbund anser att rättsläget är sådant att Riksskatteverkets
skrivelse från 1983 fortfarande har giltighet och att det bör finnas
särskilda regler för prästernas tjänstebostäder. Även Svenska kyrkans
personalförbund framför liknande synpunkter. Arbetsgivarverket
förutsätter att det i Riksskatteverkets rekommendationer tas särskild
hänsyn till de speciella förhållanden som gäller för många prästbostäder.
Riksskatteverket anser att justering av värdet på grund av representation i
bostaden inte bör avse andra fall än då bostaden är anpassad till mer
omfattande representation och sådan faktiskt utövas i annan ordning än
intem representation. Vidare anser Riksskatteverket att en justering av
värdet i andra fall bör komma i fråga endast när tjänstebostadens storlek
inte står i paritet med den relativa lönenivån för tjänsten och i den mån
den skattskyldige är skyldig att bo där. HBH Consultants KB anser att
värdet schablonmässigt inte skall beräknas för större boyta än 200
kvadratmeter.
Skälen för regeringens förslag: I punkt 3 andra stycket av
anvisningarna till 32 § KL sägs att om en tjänstebostad med hänsyn till
vederbörande tjänsteinnehavares i tjänsten åliggande
representationsskyldighet är större än som skäligen kan anses erforderligt
för en person i motsvarande ställning men utan särskild, med tjänsten
förenad representationsskyldighet, skall som värde på bostadsförmånen tas
upp endast vad som kan anses motsvara en bostad av sistnämnda
beskaffenhet. Motsvarande gäller, om tjänstebostaden av annan anledning
är större än som kan anses erforderligt för tjänsteinnehavarens och hans
familjs behov.
42
Denna regel har i stort sett varit oförändrad sedan Prop. 1996/97:173
kommunalskattelagens tillkomst. I propositionen med förslag till
kommunalskattelag (prop. 1927:102, s. 398) uttalade departementschefen
att en regel av denna innebörd var önskvärd. Närmast avsågs då sådana
bostäder som t.ex. landshövdingsresidens. Om bostadsförmånen skulle
värdebestämmas efter hyrespriset på orten skulle man kanske komma till
ett hyresvärde, som nästan uppgick till samma belopp som den kontanta
lönen och detta ansågs vara uppenbart orimligt. Det värde som borde
beskattas skulle vara hyresvärdet av en bostad som varit fullt tillräcklig för
tjänsteinnehavarens behov, om han inte haft särskild, med hans tjänst
förenad representationsplikt. Vidare angavs att motsvarande var
förhållandet om t.ex. åt en bruksdisponent såsom bostad upplåts ett corps
de logis på bruket, som är avsevärt större än som erfordras for hans behov,
så att en del av byggnaden står obegagnad eller bara används tillfälligtvis.
Även andra yrkeskategorier kan ha bostadsförmån under liknande
omständigheter.
De skäl som motiverade stadgandets tillkomst år 1928 har alltjämt
giltighet. Det bör således finnas kvar en bestämmelse med den innebörd
att hänsyn vid värderingen får tas till om tjänstebostaden är större på
grund av representationsskyldighet eller annan omständighet än vad som
motsvarar en normal bostad for den skattskyldige och hans familj.
Riksskatteverket menar att en justering av värdet på grund av
representation i bostaden inte bör avse andra fall än då bostaden är
anpassad till mer omfattande representation och sådan faktiskt utövas i
annan ordning än intern representation. Regeringen anser att dessa
förutsättningar normalt bör vara for handen för att nedsättning skall
komma i fråga på nämnda grund. Men det kan dock inte uteslutas att det
kan finnas skäl for nedsättning även i fall där dessa förutsättningar inte är
uppfyllda. Bestämmelsen bör därför utformas så att den ger utrymme for
prövning även i andra fall än sådana som Riksskatteverket beskriver.
Däremot är bestämmelsen ålderdomligt formulerad och bör förenklas.
Den lydelse som Skattelagskommittén föreslagit i sitt betänkande
Inkomstskattelag (SOU 1997:2) framstår i stort som lämplig.
Bestämmelsen innebär i praktiken att det görs en individuell prövning
av vad som skulle vara normalt för just den skattskyldige som har
tjänstebostaden. Det medför att sådana omständigheter som familjens
storlek, inkomstförhållanden och tidigare bostadsförhållanden kan ha
betydelse. På grund härav kan alltså en och samma bostad komma att
medföra olika förmånsvärden beroende på vem som bor i tjänstebostaden.
Möjligheten till nedsättning i andra fall än representationsfallen bör inte
begränsas till endast fall där lönen inte står i relation till bostadsförmånen
och det föreligger en skyldighet att bo i bostaden. Detta framstår enligt
regeringen som alltför snävt.
Reglerna om värdering av bostadsförmån gäller även i fråga om
prästers bostadsförmåner. Det kan dock finnas skäl att i de
rekommendationer som Riksskatteverket skall utfärda särskilt
uppmärksamma dessa tjänstebostäder, eftersom det är fråga om ett stort
antal bostäder for en yrkesgrupp med likartade anställningsvillkor.
43
Förslaget till redaktionella ändringar avser punkt 3 av anvisningarna till
32 § och punkt 1 av anvisningarna till 42 § KL samt 9 kap. 2 §
skattebetalningslagen (1997:483).
Prop. 1996/97:173
Regeringens förslag: Förmån av fritt drivmedel skall anses åtnjuten
forst månaden efter det att drivmedlet har kommit den skattskyldige
till godo.
På kontrolluppgiften skall särskilt anges värdet av förmån av
drivmedel som ingår i bilförmån.
Promemorians förslag: Promemorians förslag stämmer i huvudsak
överens med regeringens.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har i princip tillstyrkt eller
lämnat förslaget utan erinran. Svenska Revisorsamfundet anser att tiden
från det att drivmedlet har kommit den skattskyldige till godo och till dess
att förmånen blir skattepliktig bör utsträckas ytterligare så att
drivmedelsfakturor hinner beaktas vid löneredovisningen. Riksskatteverket
föreslår att värdet av drivmedelsförmån som ingår i bilförmån vid
bestämmande av underlaget för preliminär skatt och för
arbetsgivaravgifter skall beräknas på samma sätt. Om detta inte skulle vara
möjligt anser Riksskatteverket att förmånens värde skall särskilt anges på
kontrolluppgiften.
Skälen för regeringens förslag: Fr.o.m. den 1 januari 1997 gäller nya
regler för värdering av bilförmån (prop. 1996/97:19, bet. 1996/97:FiUl,
rskr. 1996/97:53, SFS 1996:1208). Reglerna innebär i huvudsak att värdet
bestäms efter en schablon exklusive drivmedel. Schablonen, som skall
motsvara samtliga kostnader utom drivmedlet, bygger på en uppskattad
genomsnittlig privat körsträcka om 1 600 mil per år. Om det i bilförmånen
ingår fritt eller delvis fritt drivmedel, skall drivmedelsförmånen vid
inkomsttaxeringen (och vid beräkningen av preliminär skatt) värderas till
marknadsvärdet multiplicerat med 1,2. Inriktningen är alltså att
tjänstebilsinnehavaren själv skall betala allt drivmedel och därmed får ett
incitament att köra mindre privat.
En förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel skall beaktas vid
beräkning av preliminär skatt och uttag av arbetsgivaravgifter. Den skall
också redovisas på kontrolluppgiften. Detta gäller inte bara när
drivmedelsförmån ges till den som har bilförmån utan även i alla andra
fall när sådan förmån utges. De flesta naturaförmåner behandlas på samma
sätt.
44
Huvudregeln är att beskattning av en formån skall ske när den åtnjuts.
När en förmån skall anses åtnjuten kan i och för sig variera med hänsyn
till omständigheterna och mellan olika slags förmåner. Förmån av fritt
eller delvis fritt drivmedel bör normalt anses som åtnjuten när tankning
har skett eller i vart fall senast när drivmedlet har förbrukats.
Preliminär A-skatt skall i princip betalas för sådan ersättning för arbete,
vilken helt eller delvis lämnas i pengar. Åtnjuter den skattskyldige jämte
kontant inkomst andra förmåner skall preliminär A-skatt beräknas efter
inkomstförmånemas sammanlagda värde.
Drivmedelsförmånens storlek varierar ofta från månad till månad. För
att arbetsgivaren skall kunna göra en riktig värdering av förmånen måste
uppgifter finnas om den privata körsträckans längd, drivmedels-
förbrukningen och drivmedelspriset. Skatteavdrag görs oftast före
månadens slut och den administrativa hanteringen som föregår
löneutbetalningar o.d. avslutas ytterligare en tid före månadens slut. Vid
denna tidpunkt kan arbetsgivaren inte veta hur stor den egentliga
förmånen av fritt drivmedel blir den aktuella månaden. Arbetsgivaren
måste således uppskatta förmånens värde, trots att uppbördslagens regler
innebär att det är det faktiska värdet som skall användas. I de fall det
uppskattade värdet inte stämmer överens med det senare framkomna
faktiska värdet görs i praktiken en avstämning, vilket normalt sker så snart
underlag finns tillgängligt.
Reglerna om när arbetsgivaravgifter skall betalas har närmare
redovisats i avsnitt 4.1.3.1 underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter
ingår normalt summan av vad arbetsgivaren under året har utgett som lön
i pengar, dock inte pension, eller andra skattepliktiga förmåner.
Uppbördsdeklaration avseende skatteavdrag och arbetsgivaravgifter
skall lämnas senast den 10 i månaden efter den månad då skatteavdraget
gjordes eller förmånen utgått. I det nya systemet för redovisning och
betalning av skatter och avgifter skall skattedeklaration lämnas senast den
12, utom i januari och augusti då deklarationen skall lämnas senast den 17.
Olika slag av förmåner bör så långt det är möjligt inordnas i det
nuvarande systemet utan särlösningar. Förmån av drivmedel skiljer sig
dock något från de flesta andra förmåner dels genom att den åtnjuts
löpande och med varierande storlek, vilket kräver en viss eftersläpande
administration, dels genom att det kan röra sig om stora värden. Detta
sammantaget motiverar att reglerna bör justeras.
För att redovisningen i såväl uppbördsdeklarationen som
kontrolluppgiften skall avse samma period som vid inkomsttaxeringen bör
enligt regeringens mening en ändring i fråga om beskattningstidpunkten
för förmån av fritt drivmedel göras i kommunalskattelagen (1928:370,
KL).
I promemorian föreslås att förmån av fritt drivmedel bör anses åtnjuten
först månaden efter det att drivmedlet kommit den skattskyldige till godo,
dvs. en månad senare än vad som gäller i dag. En remissinstans har
framfört önskemål om att tidpunkten förskjuts ytterligare en tid framåt så
att drivmedelsfakturor hinner beaktas vid löneredovisningen. Regeringen
anser dock att beskattningstidpunkten inte behöver flyttas fram längre än
Prop. 1996/97:173
45
vad som föreslås i promemorian. De uppgifter som arbetsgivaren bör ha Prop. 1996/97:173
genom körjoumaler och dylikt bör vara tillräckliga för att korrekt värdera
drivmedelsförmånen.
Riksskatteverket har i sitt remissyttrande föreslagit att värdet av
drivmedelsförmån som ingår i bilförmån vid bestämmande av underlaget
för arbetsgivaravgifter skall beräknas på samma sätt som vid
preliminärskatteberäkningen, eftersom nuvarande regler medför problem
vid avstämningen mellan avgiftsunderlaget och kontrolluppgiften. Om inte
detta är möjligt anser Riksskatteverket att kontrolluppgiftsskyldigheten
bör ändras så att drivmedelsförmån redovisas separat med belopp.
Differenserna kan då hanteras maskinellt.
Den nuvarande ordningen med en uppräkning av marknadsvärdet med
1,2 vid inkomsttaxeringen och preliminärskatteberäkningen och värdering
endast till marknadsvärdet vid bestämmande av underlaget for
arbetsgivaravgifter beslutades så sent som hösten 1996 (prop. 1996/97:19,
bet. 1996/97:FiU 1, rskr. 1996/97:53). Att underlagen for preliminär skatt
och arbetsgivaravgifter inte skulle stämma överens framstod härvid som
klart. Regeringen anser inte att det finns anledning att nu föreslå ändringar
i detta avseende. Däremot anser regeringen att kontrolluppgiften avseende
drivmedelsförmån bör ändras på sätt som Riksskatteverket föreslagit från
enbart en kryssmarkering till att anges med belopp.
Förslaget föranleder ändring i punkt 4 av anvisningarna till 41 § KL
och i 3 kap. 7 § lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter.
Regeringens förslag: Det lägsta värde som får användas som
nybilspris vid värdering av bilförmån för bilar som är sex år gamla
eller äldre skall vara fyra basbelopp.
Vidare klargörs att vid jämförelse mellan det lägsta värdet och det
verkliga nybilspriset skall till det verkliga nybilspriset läggas värdet
av extrautrustning.
Begreppet nybilspriset för årsmodellen definieras i lagtexten.
Det förtydligas att ersättning for drivmedel for köming med
förmånsbil i tjänsten inte skall anges som lön i kontrolluppgiften.
Promemorians förslag: Regeringens förslag stämmer i huvudsak överens
med promemorieförslaget.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har tillstyrkt eller lämnat
förslaget utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: I samband med de ändrade reglerna
för värdering av bilförmån, som trädde i kraft den 1 januari 1997, infördes
en regel i fråga om bilar som är sex år gamla eller äldre som innebär att
nybilspriset anses utgöra ett belopp om 80 % av ett uppskattat nybilspris
for beskattningsårets årsmodell av de vanligaste förekommande bilarna
46
ägda av juridiska personer, om inte det verkliga nybilspriset är högre. En
liknande regel fanns även tidigare.
Riksskatteverket, som är den myndighet som ansvarar för att beloppen
tas fram, har påtalat att regelns konstruktion gör det svårt att få fram
önskat värde utan vissa antaganden. För det första måste
prisundersökningen göras under hösten före beskattningsåret. Vid denna
tidpunkt har beskattningsårets årsmodell nyligen presenterats och antalet
nyregistrerade foretagsägda bilar med senaste årsmodell är därför
begränsat. För det andra finns det en viss osäkerhet i uttrycket "de
vanligaste förekommande bilarna". Konstruktionen med en sådan
beräkning gör att lagtexten är svår att förstå.
De anförda omständigheterna talar enligt regeringens mening för att
denna beräkning bör förenklas. Det lägsta beloppet för år 1997 är
146 000 kr. Detta motsvarar ca fyra basbelopp. I promemorian föreslås att
det lägsta beloppet bör bestämmas till just fyra basbelopp. Regeringen
delar denna bedömning. Visserligen kan prisutvecklingen på bilar skilja
sig från konsumentprisutvecklingen men skillnaden torde inte vara större
än att beloppet i stället kan beräknas till fyra basbelopp. Det innebär en
stor förenkling både av lagtexten och hanteringsmässigt för
Riksskatteverket.
Vidare tas i promemorian upp frågan om hur regeln om lägsta
nybilspris skall tillämpas i förhållande till tredje stycket i samma
anvisningspunkt. I tredje stycket sägs nämligen att till nybilspriset skall i
förekommande fall läggas värdet av extrautrustning. Det har hävdats att
reglerna skall tolkas så att bedömningen av om det verkliga nybilspris är
högre än det lägsta tillåtna beloppet enligt andra stycket, skall göras utan
hänsyn till eventuell extrautrustning. Detta innebär att en bil med ett
nybilspris om t.ex. 140 000 kr vid beräkningen skall använda det lägsta
värdet 146 000 kr och till detta skall extrautrustningen läggas till. Den
andra tolkningen, som Riksskatteverket också har gett uttryck för, är att
man till nybilspriset först lägger värdet av eventuell extrautrustning och
först därefter görs jämförelsen med det i andra stycket lägsta tillåtna
beloppet. Är då det förstnämnda beloppet högst skall det verkliga
nybilspriset användas.
Regeringen anser att reglerna bör medge att värdet av extrautrustning
får läggas till nybilspriset före jämförelsen. För att inga tveksamheter skall
råda i detta avseende föreslås att reglerna justeras så att detta klart
framgår.
Slutligen har det framförts synpunkter om att det bör ges möjlighet att
jämka värde för förmån av fritt drivmedel i form av etanol eftersom
personbilar drivna på etanol och bensin, s.k. bränsleflexibla bilar, drar
större mängd drivmedel och kostnaden per mil därför blir större än for en
motsvarande bensindriven bil. Även vad gäller avdragsschablonema har
önskemål framförts om ett högre avdrag när köming skett med etanol.
En av grundtankarna med det nyligen införda regelsystemet för
värdering av bilförmån är att förmån av fritt drivmedel skall värderas till
sitt marknadsvärde multiplicerat med 1,2. Den omständigheten att en
etanoldriven bil är dyrare att köra per mil bör inte ändra detta förhållande.
Prop. 1996/97:173
47
Skall etanol gynnas som drivmedel bör detta ske på annat sätt än genom
inkomstbeskattningen. Inte heller framstår det som lämpligt att, i fråga om
avdragsrätt för resor, införa ett särskilt schablonbelopp för avdrag för
drivmedelskostnad för etanol, eftersom de bilar som drivs med etanol
också kan köras på bensin. Det skulle nämligen innebära att köming
faktiskt kan ha skett med bensin men avdrag yrkas med
etanolavdragsschablonen eftersom den då skulle vara högre. Några
särregler föreslås inte i detta avseende.
Förslaget föranleder ändring i punkt 2 av anvisningarna till 42 § KL
och i 3 kap. 7 och 9 §§ lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter. Dessutom föreslås en mindre justering i lagen
(1987:813) om homosexuella sambor som närmare kommenteras i
författningskommentaren (avsnitt 11.5).
Prop. 1996/97:173
Regeringens förslag: Forskarstipendium som utges av Europeiska
gemenskaperna (Marie Curie-stipendium) skall, till skillnad från vad
som normalt gäller för stipendium, inte undantas från beskattning.
Stipendiet skall tas upp som intäkt av tjänst. Beloppet skall ingå i
underlaget för uttag av socialavgifter och görs pensionsgrundande för
mottagaren.
Stipendium som beviljats före den 1 januari 1998 och vars nivå
bestämts med hänsyn till att stipendiet är undantaget från beskattning
skall inte omfattas av de nya reglerna.
Promemorians förslag: Promemorians förslag stämmer i huvudsak
överens med regeringens.
Remissinstanserna: Det stora flertalet har tillstyrkt eller lämnat
förslaget utan erinran. Riksskatteverket tillstyrker förslaget i princip men
föreslår att när stipendiet betalas ut genom en värdinrättning i Sverige
skall stipendiet anses som inkomst av anställning och inrättningen i fråga
som arbetsgivare. Om stipendiet utbetalas av något utländskt organ direkt
till stipendiaten skall beloppet anses som pensionsgrundande inkomst av
annat förvärvsarbete. Naturvetenskapliga forskningsrådet har framhållit
att det förutsätter att redan beviljade stipendier inte skall omfattas av
förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 19 § kommunalskattelagen
(1928:370, KL) skall stipendium för mottagarens utbildning inte tas upp
som intäkt. Inte heller skall stipendium som är avsett för andra ändamål
och som inte utgår periodiskt och inte utgör ersättning för arbete som har
utförts eller skall utföras för utgivarens räkning, tas upp som intäkt. Om
stipendium utgår under längre tid än två år har det i praxis ansetts vara
periodiskt och därmed skattepliktigt.
Inom Europeiska gemenskaperna finns flera olika program för
utbildning och forskning. Bl.a. finns det forskarstipendier, också kallade
48
Marie Curie-stipendier, vars huvudmål är att ge unga forskare, helst med Prop. 1996/97:173
doktorsexamen, möjlighet att genomföra ett forskningsprojekt i ett annat
gemenskapsland.
Forskarstipendiatema får netto- och bruttobelopp i stipendium enligt
gällande tillfälliga system. Systemet är utformat så att stipendiaterna skall
ha samma levnadsvillkor som inhemska forskare på samma nivå.
Beroende på den nationella lagstiftningen i värdlandet och forskarens
nivå kan gemenskapsstipendiaten placeras in i en av kategorierna
studenter, arbetstagare eller egenföretagare.
Gemenskapsstipendiet, som betalas ut till värdutbildningsanstalten
enligt ett forskarutbildningskontrakt, omfattar följande delar:
a) Ett belopp till stipendiaten som består av ett bruttobelopp som skall
täcka levnadskostnader och obligatoriska skatter och sociala avgifter,
en rörlighetsersättning (400 ecu per månad för dem som har doktorerat
och 300 ecu per månad för doktorander) samt ett engångsbelopp i
ersättning för resor.
b) Ett schablonbelopp på 830 ecu/månad till värdutbildningsanstalten
för förvaltnings- och forskningskostnader.
I vissa länder kan ersättning för rörlighet och resor jämställas med
inkomster och beläggas med skatt och sociala avgifter.
Sverige är ett av få länder som inte behandlar forskarstipendiatema som
arbetstagare och som inte beskattar stipendierna.
Naturvetenskapliga forskningsrådet har framfört att dessa
forskarstipendier bör beskattas i Sverige. Dels för att få en likartad
behandling av stipendierna i Sverige som i de flesta andra EU-länder, dels
för att stipendierna skall behandlas lika även om de utgår under längre tid
än två år.
Regeringen anser att det finns skäl att ändra de svenska reglerna så att
stipendierna, i likhet med vad som sker i en stor majoritet av de övriga
länderna, beskattas i Sverige. För den enskilde stipendiaten innebär det
ingen nackdel, eftersom stipendierna beräknas som nettobelopp.
Stipendierna bör vidare räknas som pensionsgrundande inkomst och
sociala avgifter bör betalas på beloppen. Regeringen delar därvid
Riksskatteverkets uppfattning, att stipendier som betalas ut av svensk
värdinrättning betraktas som inkomst av anställning och stipendier
utbetalade av utländska organ som inkomst av annat förvärvsarbete. I den
förstnämnda situationen kommer värdinrättningen att vara skyldig att
betala arbetsgivaravgifter medan det i den sistnämnda situationen blir
mottagaren av stipendiet som själv får betala sociala avgifter.
För att de stipendier som redan beviljats och beräknats som nettobelopp
inte skall beskattas när de utbetalas efter den 1 januari 1998 föreslår
regeringen att de nya reglerna inte skall tillämpas i fråga om stipendier
som beviljats före nämnda datum och beräknats med hänsyn till att
stipendierna är skattefria.
Förslaget föranleder ändring i 19 § och punkt 12 av anvisningarna till
32 § KL samt i 11 kap. 2 och 3 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring.
4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 173
49
Prop. 1996/97:173
Regeringen har i prop. 1995/96:125 (bet. 1995/96:TU19, rskr.
1995/96:282) angett målen för en nationell IT-strategi (IT=
informationsteknologi). Den tar sikte på att övergången till informations-
och kunskapssamhället skall omfatta nationen i sin helhet och att alla
medborgare skall dra nytta av IT:s möjligheter. Att så många som möjligt,
både kvinnor och män, får god kunskap om IT och att tillgången på
information och kunskap ökar, befrämjar kreativitet, tillväxt och
sysselsättning.
Den nya tekniken är av gränsöverskridande karaktär och tvingar fram
förändringar i de strukturer som byggts upp med utgångspunkt i
industrisamhället. Arbete och fritid kan komma att vävas samman på ett
nytt sätt och påverka organisationen av såväl arbetet som privatlivet.
Arbete på distans blir allt vanligare.
Behovet av en allmänt hög utbildningsnivå i samhället är större än
någonsin. Huvuddelen av den arbetskraft som är verksam i dag kommer
även att vara verksam långt in i nästa sekel. Kunskaper om IT måste
därför komma även vuxna till del. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot
de grupper av arbetstagare som inte så ofta kommer i kontakt med datorer.
Ett sätt att nå dessa grupper och motivera dem för utbildningsinsatser kan
vara att ge dem möjligheter till distansutbildning. Det är en metod där
undervisning och inlärning i hög grad anpassas till den studerandes behov
vad gäller när, var och i vilken takt studierna bedrivs. För många kan detta
vara avgörande för möjligheten att utbilda eller fortbilda sig.
Den ökade användningen av datorer i arbetslivet ställer krav på ökade
grundläggande datakunskaper och därmed på olika utbildningsinsatser.
Det har blivit allt vanligare att företag erbjuder sina anställda olika former
av utbildning inom IT-området. Syftet är i många fall att höja personalens
allmänna datamognad och därigenom underlätta och förbereda en
övergång till att använda den nya tekniken inom olika arbetsområden.
Personalutbildningen genomförs i en del fall genom självstudier på
fritiden i hemmet. Utbildningen sker med hjälp av bl.a. interaktiva
utbildningsprogram kombinerade med distansundervisning. I samband
med utbildningen kan arbetsgivaren ställa nödvändig datorutrustning till
den anställdes förfogande.
Det har uppmärksammats att det råder viss osäkerhet i vilka situationer
nuvarande skatteregler leder till att den anställde skall förmånsbeskattas
med anledning av datautbildning som sker i hemmet på fritiden. Framför
allt gäller det i vilken mån datorutrustningen som arbetsgivaren på olika
sätt tillhandahåller arbetstagaren skall förmånsbeskattas. Det är viktigt att
osäkerhet om skattebestämmelsemas tillämpning inte hindrar nödvändiga
förändringar och utbildningsinsatser i arbetslivet. Det kan försvåra att
målen för den nationella IT-strategin uppnås.
50
Prop. 1996/97:173
Till intäkt av tjänst hänförs bl.a. avlöning, arvode och kostnadsersättning
samt annan förmån i pengar, bostad eller annat som utgått för tjänsten
(32 § 1 mom. kommunalskattelagen [1928:370], KL). Huvudprincipen i
beskattningen är således att förmåner som utgått för tjänsten skall
likställas med kontant lön. En förmån skall i princip värderas till
marknadsvärdet. En del förmåner har dock undantagits från beskattning,
t.ex. personalvårdsförmåner och vissa personalrabatter.
Genom en ändring i 32 § 3 c mom. KL, som trädde i kraft den 1 januari
1996, har det skattefria området för förmåner utvidgats till att avse varor
eller tjänster som är av väsentlig betydelse för utförandet av den anställdes
arbetsuppgifter. För att en sådan förmån inte skall tas upp som intäkt hos
den anställde krävs, förutom att varan eller tjänsten är av väsentlig
betydelse för utförandet arbetsuppgifterna, att förmånen, dvs. den privata
användningen, är av begränsat värde för den anställde och inte utan
svårighet kan särskiljas från nyttan i anställningen.
Med bestämmelsen åsyftas endast förmåner som tillkommer den
anställde genom att arbetsgivaren direkt betalar varan eller tjänsten (jfr
prop. 1994/95:182 s. 44).
För att en vara eller tjänst skall vara av väsentlig betydelse bör krävas
att betydelsen är påtaglig, utan att för den skull vara direkt nödvändig för
arbetets utförande.
I kravet att förmånen skall vara av begränsat värde ligger att förmånen
inte får uppgå till större belopp. Någon absolut beloppsgräns finns dock
inte angiven. Av betydelse vid bedömningen av om förmånen har ett
begränsat värde är t.ex. förmånens faktiska värde och om den innebär en
faktisk inbesparing i den anställdes privata levnadskostnader.
Som exempel på en förmån där förmånen inte utan svårighet kan
särskiljas från nyttan i anställningen kan nämnas en tidnings-
prenumeration som arbetsgivaren betalar för en anställd. Även om
tidningen är av väsentlig betydelse för arbetsuppgifterna, kan den också
vara av visst privat värdet. Det privata värdet, dvs. värdet på förmånen, är
emellertid svårt att skilja ut. Detsamma gäller användandet av persondator
för privat bruk när datorn betalats av arbetsgivaren.
Det bör i detta sammanhang nämnas att även om en vara eller tjänst är
av väsentlig betydelse för utförandet av arbetsuppgifterna, ger det inte den
anställde rätt till avdrag, om han själv står för kostnaderna för
anskaffandet av varan eller tjänsten. Reglerna för förmånsbeskattning får
skiljas från rätten till avdrag för olika kostnader. Avdrag från intäkt av
tjänst får göras för samtliga utgifter, som är att anse som kostnader för
fullgörande av tjänsten.
Nuvarande skatteregler innebär således att en skattepliktig förmån
uppkommer i de fall en anställd får använda en av arbetsgivaren tillhörig
datorutrustning för privat bruk i hemmet, om inte förmånen är skattefri
enligt bestämmelser i 32 § 3 c mom. KL. I vilken omfattning
datorutrustningen i sådant fall får användas för privat bruk i hemmet utan
att en skattepliktig förmån uppkommer, torde vara oklart. Används den
51
endast för privat bruk torde förmånen inte anses vara av begränsat värde. Prop. 1996/97:173
Regeringens förslag: Förmån av att använda datorutrustning som
arbetsgivaren tillhandahåller för privat bruk undantas från
beskattning, om förmånen väsentligen riktar sig till hela den
stadigvarande personalen på arbetsplatsen.
Promemorians förslag: Förslaget i promemorian stämmer i huvudsak
överens med regeringens. Regeringen föreslår dock inte att det skall
krävas att datorutrustningen får vara av högst motsvarande tekniska
standard som normalt används på arbetsplatsen.
Remissinstanserna: Riksskatteverket avstyrker förslaget som det är
utformat i promemorian. En majoritet av remissinstanserna tillstyrker att
skattefrihet för förmån av lånedatorer införs. Arbetsgivarverket anser dock
att kravet på att förmånen skall rikta sig till hela personalen är olämpligt
mot bakgrund av dagens krav på kompetensutveckling av arbetstagare och
önskvärdheten att skapa flexiblare arbetsformer. Även Tjänstemännens
Centralorganisation avstyrker att nämnda krav skall vara en förutsättning
för skattefrihet. Svenska Revisorsamfundet, Svenska kommunförbundet,
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och Grossistförbundet
Svensk Handel avstyrker att skattefriheten skall vara beroende av de
restriktioner som föreslås i promemorian. Svenska arbetsgivareföreningen
och Sveriges Industriförbund tillstyrker i princip förslaget men anser att
det inte bör krävas att hela den stadigvarande personalen erbjuds förmånen
samt att frågan om skattefrihet för datautbildning också bör tas upp.
Företagarnas Riksorganisation förutsätter att inga undantag görs för ägare
till fåmansaktiebolag i vilka inga anställda finns förutom ägarna och att
inte heller företagare som driver enskild firma eller handelsbolag
undantas.
Skälen för regeringens förslag: Som framgår av redogörelsen för
gällande regler när det gäller förmånsbeskattning är det i vissa situationer
oklart om en skattepliktig förmån uppkommer när en arbetsgivare t.ex. i
utbildningssyfte tillhandahåller en anställd datorutrustning för att
användas på fritiden i hemmet.
Frågan om förmånsbeskattning av personalutbildning under pågående
anställning har varit föremål för regeringens ställningstagande i prop.
1995/96:152 s. 40 f. Där uttalas att det avgörande för om en utbildning
skall medföra beskattningskonsekvenser för den anställde är nyttan av
utbildningen i företaget och inte kostnadens storlek eller var den
genomförs. Regeringen menade att nuvarande regler och praxis
beträffande skattefrihet m.m. för utbildning under pågående anställning
fungerade väl. Denna bedömning torde alltjämt ha fog för sig. I synnerhet
när det gäller normal datautbildning. Om en arbetsgivare låter den
anställde genomgå en datautbildning bör utbildningen rimligen vara
52
föranledd av en planerad eller redan genomförd datorisering i
verksamheten. Arbetsgivarens nytta i verksamheten av att de anställda får
utbildning torde i dessa fall vara odiskutabel. Regeringen utgår från att
datautbildningen i dessa fall inte kan anses utgöra en skattepliktig förmån,
vare sig den anställde tidigare har datautbildning eller inte. Det finns
därför inte skäl att i detta sammanhang närmare gå in på frågor som rör
förmånsbeskattning av datautbildningen som sådan.
När det gäller skattekonsekvenser av att få använda arbetsgivarens
datorutrustning i hemmet är däremot situationen annorlunda. För
skattefrihet krävs bl.a. att utrustningen är av väsentlig betydelse för
utförandet av arbetsuppgifterna. Om t.ex. en datautbildning sker på
fritiden i hemmet kan det uppstå tveksamheter, om datorutrustning kan
anses vara av sådan betydelse att förmånen är undantagen från skatteplikt
enligt nuvarande regler. Detta torde särskilt gälla om utbildningen inte
bedrivs i ordnade former eller den anställdes innehav av datorutrustningen
inte är knutet till den tid som den egentliga utbildningen pågår.
Tillhandahåller arbetsgivaren i sådant fall den anställde datorutrustning i
hemmet talar mycket för att arrangemanget kommer att bedömas som en
skattepliktig förmån.
Eftersom naturaförmåner och kontant lön i stor utsträckning är
utbytbara mot varandra är det viktigt för att undvika samhällsekonomiska
snedvridningar och andra komplikationer att skillnaderna i beskattningen
mellan kontantlöner och andra förmåner i tjänsten är så små som möjligt.
Det bör inte vara möjligt att undgå beskattningen av arbetsinkomster
genom att arbetsgivaren i stället utger skattefria förmåner. En given
utgångspunkt bör vara att privata levnadskostnader skall finansieras med
beskattade medel. En strikt tillämpning av principerna om beskattning av
förmåner kan emellertid leda till olika komplikationer och oönskade
effekter.
För att tydligare beskriva i vilka situationer en skattepliktig förmån
avseende datorutrustning i hemmet inte skall anses uppkomma och för att
vidga möjligheterna till alternativa former för personalutbildning utan risk
för skattekonsekvenser för den enskilde föreslås i promemorian att en
regel införs som innebär att tillgången till en av arbetsgivaren
tillhandahållen dator i hemmet inte skall medföra förmånsbeskattning.
Regeringen anser att det är angeläget att en sådan regel införs.
I promemorian sägs att bestämmelsen endast bör omfatta
datorutrustning som i huvudsak är högst av motsvarande tekniska standard
som den som normalt används på arbetsplatsen i övrigt. Regeringen finner
dock att ett sådant krav inte är ändamålsenligt. Såsom några
remissinstanser påpekat kan kravet vara svårt att tillämpa i de fall det inte
finns någon datorutrustning på arbetsplatsen. Dessutom kan
datorutrustningen på arbetsplatsen behöva vara av annat slag, t.ex. på
grund av anslutning till nätverk, än vad den behöver vara vid användning
i hemmet. Det bör därför inte uppställas någon begränsning vad avser
datorutrustningens tekniska standard. Kostnaderna för datorutrustning
utgör dessutom i sig en naturlig begränsning i detta avseende.
Som en förutsättning för skattefrihet bör gälla att arbetsgivaren direkt
Prop. 1996/97:173
53
betalar kostnaden för datorutrustningen, antingen genom att köpa eller
hyra den. Bestämmelsen skall inte vara tillämplig i de fall där den
anställde köper datorutrustningen till ett av arbetsgivaren subventionerat
pris. I dessa fall får frågan om en skattepliktig förmån uppkommit
bedömas utifrån redan gällande regler. Skattefriheten bör gälla även om
den anställde betalar ersättning för datorn, så länge detta inte görs på ett
sådant sätt så att det kommer att bedömas som ett köp.
För att i viss mån begränsa möjligheterna att byta ut skattepliktig lön
mot en skattefri förmån av fri datorutrustning föreslås i promemorian att
skattefriheten endast bör gälla om arbetsgivaren erbjuder hela den
stadigvarande personalen samma möjligheter att använda datorutrustning
i hemmet. Flera remissinstanser har påpekat att detta krav medför att
möjligheten att erbjuda personalen skattefria lånedatorer försvåras i stora
företag med många anställda och som t.ex. kan ha arbetsplatser på skilda
håll i landet.
Regeringen anser att det finns visst fog för den framförda kritiken och
föreslår därför att det skall räcka med att erbjudandet väsentligen riktar sig
till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen. Det innebär att det
bör räcka att erbjudandet riktar sig till i princip alla kategorier anställda på
en och samma arbetsplats. Inom denna grupp behöver erbjudandet bara
t.ex. rikta sig till dem som inte redan disponerar en lånedator.
Om arbetsgivaren däremot begränsar erbjudandet att låna hem datorer
till enstaka anställda eller till en viss personalkategori, bör frågan om
skattepliktig förmån uppkommer bedömas utifrån om datorutrustning är
av väsentlig betydelse för utförandet av den anställdes arbetsuppgifter etc.
En annan sak är att antalet datorer som företaget har ekonomisk möjlighet
att tillhandahålla kan vara begränsat. Även i dessa fall bör dock i princip
hela personalen utan åtskillnad ha samma möjlighet att ta del av erbjudan-
det genom t.ex. ett lottningsförfarande.
Vid anställningens upphörande bör utgångspunkten vara att
datorutrustningen återlämnas till arbetsgivaren. Ingenting bör dock hindra
att den anställde då förvärvar utrustningen. Om detta sker till
marknadspriset uppkommer inte någon skattepliktig förmån.
Några särskilda regler för fåmansföretag föreslås inte. Om särskilda
regler behövs får bedömas inom ramen för utredningen om översyn av
reglerna för beskattning av fåmansföretag och delägare m.fl i sådana
företag (dir. 1997:70).
Förslaget föranleder ändring i 32 § 3 c mom. KL.
Prop. 1996/97:173
Enligt nuvarande bestämmelser räknas dagpenning från arbetslöshetskassa
som skattepliktig inkomst av tjänst (punkt 12 fjärde stycket av
54
anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen [1928:370], KL). Samtidigt Prop. 1996/97:173
är avgifter till arbetslöshetskassa avdragsgilla. Avdrag för avgifter får
göras från både intäkt av tjänst och intäkt av näringsverksamhet - punkt 6
av anvisningarna till 33 § respektive punkt 23 tredje stycket av
anvisningarna till 23 § KL. Avgifter till arbetslöshetskassa är enligt punkt
1 av anvisningarna till 20 § KL undantagna från det generella
avdragsförbudet för den skattskyldiges privata levnadskostnader.
I inkomstslaget tjänst omfattas avgifter till arbetslöshetskassa av
avdragsbegränsningen i 33 § 2 mom. KL. Begränsningen innebär att
avdrag medges endast till den del kostnaderna överstiger 1 000 kr.
Avgifterna till arbetslöshetskassa måste således, eventuellt tillsammans
med vissa andra kostnader, uppgå till minst 1 000 kr för att vara
avdragsgilla.
Med arbetslöshetskassa i kommunalskattelagen avses arbets-
löshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring.
Avdragsrätten omfattar således endast avgifter till en arbetslöshetskassa
som regleras i den lagen. Detsamma gäller enligt den nya lagen
(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring respektive den nya lagen
(1997:239) om arbetslöshetskassor (prop. 1996/97:107, bet.
1996/97:AU13, rskr. 1996/97:236). Utgifter för andra slag av
arbetslöshetsförsäkringar, t.ex. utländska försäkringar, är alltså inte
avdragsgilla.
Lagen om arbetslöshetsförsäkring gäller sedan 1974. Samtidigt infördes
en skatteplikt för dagpenning från arbetslöshetskassa. Den särskilda
avdragsrätten för avgifter till arbetslöshetskassa tillkom däremot först
1980.
Enligt vår interna rätt är fysiska personer som är bosatta i Sverige
oinskränkt skattskyldiga här, dvs. de är skattskyldiga för alla inkomster
inklusive arbetsinkomster från ett annat land. Vissa inskränkningar i vår
beskattningsrätt kan följa av bestämmelser i skatteavtal.
Enligt OECD:s modellavtal får inkomst av enskild tjänst beskattas i den
stat där arbetet utförs. Undantag gäller vid visst korttidsarbete enligt den
s.k. 183-dagarsregeln.
Det nuvarande nordiska dubbelbeskattningsavtalet innehåller särskilda
bestämmelser om s.k. gränsgångare, som innebär ett visst avsteg från
OECD:s modellavtal. Enligt dessa bestämmelser skall i vissa fall inkomst
som en person uppbär på grund av arbete i ett annat land beskattas endast
i hemviststaten. Mellan Sverige och Danmark gäller vidare särskilda
bestämmelser som har samband med byggandet av Öresundsbron.
Bestämmelserna innebär i huvudsak att en person med hemvist i Danmark
eller Sverige som uppbär löneinkomst från företag som deltar i byggandet
och driften av fasta förbindelser över Öresund beskattas endast i
hemviststaten, om arbetet avser byggandet och driften av bron respektive
den därmed sammanhängande tunnelförbindelsen.
55
Gränsgångarreglema i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet upphörde Prop. 1996/97:173
att gälla den 1 januari 1997 i förhållande till Danmark. I stället gäller
regler motsvarande de i OECD:s modellavtal. Äldre bestämmelser
tillämpas dock på den som vid i kraftträdandet var och fortsätter att vara
gränsgångare enligt äldre bestämmelser. Likaså gäller alltjämt de särskilda
bestämmelserna för arbete vid Öresundsbron.
Sverige har således behållit exklusiv beskattningsrätt till
arbetsinkomster som uppburits i utlandet i vissa situationer.
På bl.a. arbetslöshetsförsäkringens område gäller rådets förordning (EEG)
nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social
trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar
flyttar inom gemenskapen.
Förordningen ger i princip möjlighet att ta med sig förmåner som
upparbetats (kvalifikationsperioder) i en stat till en annan medlemsstat.
Det gäller även förmåner vid arbetslöshet. En förutsättning är dock att
man har omfattats av arbetslandets system för förmåner vid arbetslöshet.
Vissa särskilda regler gäller enligt EG-förordningen för gränsarbetare
och andra än gränsarbetare som bor i ett land och arbetar i ett annat, s.k.
sällanhemvändare. Som gränsarbetare räknas en anställd eller
egenföretagare som är verksam inom en medlemsstats territorium men
bosatt i en annan medlemsstat, dit han i regel återvänder dagligen eller
åtminstone en gång i veckan (artikel 1). Definitionen av gränsarbetare
omfattar bl.a. personer som är gränsgångare enligt det nordiska
dubbelbeskattningsavtalet.
En gränsarbetare som är delvis eller periodvis arbetslös, har rätt till
förmåner i den stat i vilken han eller hon tidigare arbetade. Om
gränsarbetaren däremot blir helt arbetslös, har han eller hon rätt till
förmåner i bosättningslandet (artikel 71).
För sällanhemvändare gäller till skillnad från gränsarbetare att han vid
hel arbetslöshet kan söka förmåner i arbetslandet, om han står till
arbetsmarknadens förfogande i det landet. Han kan emellertid också söka
ersättning i den stat där han är bosatt.
För Sveriges del gäller vidare en nordisk konvention av den 15 juni
1992 om social trygghet. Denna konvention är mer långtgående än EG-
förordningen. Enligt konventionen behöver inte den som inom en
femårsperiod återvänder till ett nordiskt land, där han eller hon tidigare
omfattades av försäkringen eller uppbar förmåner, uppfylla villkoren i
EG-förordningen på att utföra arbete, för att åter omfattas av landets
försäkring. Bestämmelsen innebär i praktiken att om en person flyttar
inom Norden och återvänder till Sverige inom fem år har han rätt att
omedelbart få inträde i sin förra arbetslöshetskassa och uppbära ersättning
såsom arbetslös, dock under förutsättning att han under tiden har omfattats
av arbetslöshetsförsäkringen i det land han arbetat.
56
Prop. 1996/97:173
Regeringens förslag: Avgift till utländsk arbetslöshetskassa eller
motsvarande enligt ett annat lands system for förmåner vid
arbetslöshet skall vara avdragsgill från intäkt av tjänst, om
arbetsinkomst från det landet där utgifterna betalats beskattas i
Sverige som intäkt av tjänst under beskattningsåret.
Promemorians förslag: Promemorians förslag stämmer i huvudsak
överens med regeringens förslag.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har lämnat förslaget
utan erinran. Riksskatteverket tillstyrker förslaget i huvudsak men föreslår
att avdragsrätten begränsas till sådana avgifter som är avdragsgilla enligt
bestämmelserna i arbetslandet.
Skälen för regeringens förslag: För den som bor i Sverige och arbetar
i en annan stat inom EU eller EES-området har det betydelse for hans eller
hennes rätt till arbetslöshetsersättning, bl.a. i Sverige, om han eller hon har
omfattats av det system för förmåner vid arbetslöshet som gäller i
arbetslandet. Utgifter för att omfattas av ett utländskt arbetslöshetssystem
kan därför i princip sägas ha samma betydelse for rätten till
arbetslöshetsersättning i Sverige som avgifter till svensk
arbetslöshetskassa. Omvänt gäller också att avgifter till svensk
arbetslöshetskassa kan ge rätt till förmåner i en annan stat.
I de fall arbetsinkomster beskattas i den stat där arbetet utförs, kommer
frågan om en avgift till en utländsk arbetslöshetskassa eller motsvarande
är avdragsgill eller inte att bedömas enligt lagstiftningen i arbetsstaten.
Nuvarande bestämmelse om avdragsrätt för avgifter till svensk
arbetslöshetskassa föranleder i sådana fall inga inkonsekvenser.
Arbetsinkomsten beskattas i den stat vars trygghetssystem som den som
uppbär inkomsten också omfattas av.
Det förhåller sig emellertid annorlunda i de fall Sverige förbehållit sig
exklusiv beskattningsrätten till utländska arbetsinkomster, såsom är fallet
när det gäller gränsgångare enligt det nordiska dubbelbeskattningsavtalet.
I dessa fall tillkommer inte beskattningsrätten till arbetsinkomsten den stat
i vilken den som uppbär inkomsten har att betala avgifter eller liknande
för förmåner vid arbetslöshet.
Även om gränsgångarregeln i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet i
förhållande till Danmark upphört att gälla, kan alltjämt de beskrivna
inkonsekvenserna uppkomma i ett flertal situationer i framtiden. Det som
kan tala emot en utvidgad avdragsrätt for avgifter till utländsk arbets-
löshetskassa eller motsvarande är att det för närvarande föreligger en viss
osäkerhet om utfallande utländska arbetslöshetsersättningar utgör
skattepliktig intäkt i Sverige, dvs. om reciprociteten i beskattningen
upprätthålls. I det sammanhanget bör dock sägas att avdrag medges redan
enligt nuvarande bestämmelser för utländska obligatoriska social-
försäkringsavgifter utan att det for den skull har ansetts vara nödvändigt
att införa en uttrycklig bestämmelser om att utländska
57
socialförsäkringsersättningar är skattepliktiga i Sverige. En eventuell brist Prop. 1996/97:173
på reciprocitet i behandlingen av arbetslöshetsförsäkringar bör därför inte
anses utgöra något hinder mot att införa en avdragsrätt för avgifter till
utländska arbetslöshetskassor eller motsvarande.
I promemorian föreslås det därför att nuvarande avdragsmöjligheter
för avgifter till svensk arbetslöshetskassa utvidgas till att även omfatta
utgifter för avgifter för arbetslöshetsförsäkringar som har betalats i ett
annat land, under förutsättning att inkomst av arbete från det landet
beskattas i Sverige och att den skattskyldige varit bosatt här hela
beskattningsåret. En ytterligare förutsättning för avdrag för utgifter för
arbetslöshetsförsäkring föreslås vara att det inte är fråga om sådana
obligatoriska socialförsäkringsavgifter som avses i 46 § 2 mom. 3 KL. Om
så är fallet föreligger i stället rätt till avdrag för avgifterna enligt
sistnämnda bestämmelse.
Regeringen delar i huvudsak denna bedömning men förslaget bör
justeras i följande avseenden. För det första kan konstateras att vad som är
avdragsgillt enligt intem rätt är avgift till arbetslöshetskassa, inte avgift för
arbetslöshetsförsäkring. Avgift eller premie för sådan försäkring är inte
avdragsgill. Det är därför inte lämpligt att uttrycka avdragsrätten för avgift
till motsvarande förmånssystem i ett annat land som att avdrag medges för
utgift för en försäkring. Avdragsrätten bör alltså inte avse avgifter för
sådana privata arbetslöshetsförsäkringar som över huvud taget inte beaktas
i fråga om möjligheten att omfattas av den svenska
arbetslöshetsförsäkringen. I stället bör avgift till utländsk
arbetslöshetskassa eller motsvarande enligt ett annat lands system för
förmåner vid arbetslöshet vara avdragsgill. För det andra bör avdrag
medges även om den skattskyldige inte varit bosatt här hela
beskattningsåret. Avdrag bör då medges till den del avgifterna belöper på
tid då den skattskyldige varit bosatt eller stadigvarande vistats här.
Förslaget föranleder tillägg i punkt 23 av anvisningarna till 23 § och i
6 av anvisningarna till 33 § KL.
Den utvidgade avdragsrätten bör avse endast inkomst av tjänst. Några
skäl att vidga avdragsrätten i näringsverksamhet finns inte.
Regeringens förslag: Vid beräkning av skiktgränsen vid 1999 års
taxering skall det särskilda tillägget, det s.k. reallöneskyddet, uppgå
till 1,6 procentenheter i stället för 1,2 procentenheter.
Skälen för regeringens förslag: I 10 § lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt (SIL) finns bestämmelser om beräkning av statlig
inkomstskatt på förvärvsinkomster. Där anges att statlig inkomstskatt
utgår med 200 kr och med ytterligare 20 % på den del av inkomsten som
överstiger en skiktgräns på 170 000 kr vid 1992 års taxering. Vid
58
följande taxeringar uppgår skiktgränsen till skiktgränsen för föregående
taxeringsår multiplicerad med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som
anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni andra året före
taxeringsåret och prisläget i juni tredje året före taxeringsåret med tillägg
av 2 procentenheter. Skiktgränsen fastställs av regeringen och avrundas
nedåt till helt hundratal kronor.
För taxeringsåren 1996-1999 utgör dock skatten, enligt den tillfälliga
lagen (1994:1852) om beräkning av statlig inkomstskatt på
förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar, 200 kr (t.o.m. 1997 års
taxering 100 kr) samt 25 % av den del av förvärvsinkomsten som
överstiger en skiktgräns som vid 1998 års taxering uppgår till
209 100 kr. Vid följande taxering uppgår skiktgränsen till skiktgränsen för
föregående taxeringsår multiplicerad med ett tal, uttryckt i procent, som
anger förhållandet mellan det jämförelsetal som enligt 1 kap. 6 § andra
stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring ligger till grund för
bestämmande av basbeloppet för året före taxeringsåret och det
jämförelsetal som enligt nämnda lagrum ligger till grund för
bestämmande av basbeloppet för andra året före taxeringsåret, med
tillägg av 1,2 procentenheter.
Det särskilda tillägget, det s.k. reallöneskyddet, har i den särskilda
lagen begränsats till 1,2 procentenheter. Den uppräkning som beror på
reallöneskyddet begränsades således i den särskilda lagen på motsvarande
sätt som uppräkningen av basbeloppet, vilket för inkomståret 1995 var
60 % av full uppräkning (jfr prop. 1994/95:25, s. 66). Det har därefter
varit oförändrat.
Regeringen har i 1997 års ekonomiska vårproposition föreslagit bl.a.
att basbeloppet för år 1998 skall justeras med 80 % av prisutvecklingen
under tiden 1 juli 1996 - 30 juni 1997. Riksdagen har nyligen beslutat i
enlighet härmed (prop. 1996/97:150, s. 121, bet. 1996/97:FiU20, rskr.
1996/97:284, SFS 1997:565).
Regeringen anser därför att reallöneskyddet nu, på motsvarande sätt
som vid beräkning av basbeloppet, vid bestämmande av skiktgränsen för
1999 års taxering bör höjas så att det motsvarar 80 % av det oreducerade
reallöneskyddet om 2 procentenheter, vilket innebär att det särskilda
tillägget bör höjas från 1,2 procentenheter till 1,6 procentenheter.
Förslaget föranleder ändring i 2 § lagen om beräkning av statlig
inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar.
Prop. 1996/97:173
Det intäktsbortfall som kan följa av förslaget att göra förmån av
lånedator skattefri är svårt att uppskatta. Den form av lånedatorer som
förslaget omfattar har hittills inte förekommit i någon större omfattning
och effekterna torde därför vara marginella.
Förslaget avseende justering av skiktgränsen påverkar statens intäkter
men är endast en följd av vad som beslutats år 1994 när den särskilda
59
lagen (1994:1852) om beräkning av statlig inkomstskatt på Prop. 1996/97:173
förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar infördes (prop.
1994/95:25, bet. 1994/95:FiUl, rskr. 1994/95:145) och kostnaderna har
därför redan beaktats i samband därmed.
Övriga förslag torde ha marginell ekonomisk betydelse för det
allmänna.
Sammantaget torde således förslagen inte påverka den konsoliderade
offentliga sektorn.
32 § 3 c mom.
Förslaget innebär att det infors ett hytt andra stycke avseende skattefrihet
i vissa fall for formån av fri datorutrustning.
Bestämmelsen omfattar endast lån eller hyra av datorutrustning från
arbetsgivare. Förfaranden som innebär att äganderätten till utrustningen
övergår till den anställde omfattas inte av skattefriheten. Med
datorutrustning i detta sammanhang avses i första hand själva datorn
inklusive bildskärm, tangentbord o.d. och nödvändiga program. I
utrustningen bör även kunna ingå t.ex. skrivare och modem. Däremot skall
inte abonnemang på uppkopplingar mot t.ex. Internet hänföras till
datorutrustning. Skattefriheten avser endast en datorutrustning per
anställd.
Med kravet att erbjudandet skall väsentligen gälla hela den
stadigvarande personalen på arbetsplatsen bör i första hand förstås att
erbjudandet skall komma alla tillsvidareanställda till del. För skattefrihet
bör inte krävas att erbjudandet också skall gälla vid olika tidsbegränsade
anställningar, t.ex. vikariat, praktikarbete eller feriearbete. Däremot
omfattas dessa av skattefriheten om arbetsgivaren erbjuder dem
lånedatorer. Om en person som tillhör den stadigvarande personalen blir
uppsagd bör han eller hon också under uppsägningstiden anses tillhöra den
stadigvarande personalen. Uppdragstagare omfattas inte av bestämmelsen.
Med arbetsplats i detta sammanhang avses en naturligt avgränsad
arbetsplatsenhet, geografiskt eller verksamhetsmässigt. För de som arbetar
i en och samma byggnad är det normalt fråga om en och samma
arbetsplats och så bör även anses vara fallet när arbetet visserligen bedrivs
i flera byggnader men dessa ligger samlade inom ett väl avgränsat område.
60
Anvisningar
Prop. 1996/97:173
till 23 §
punkt 23
Ändringen är endast av redaktionell art.
till 32 §
punkt 3
Ändringen innebär att det nuvarande första stycket delas in fyra stycken
och att en hänvisning avseende värdering av bostadsförmån görs till 42 §
och därtill hörande anvisningar. I det nya första stycket klargörs att
garageförmån inte ingår i bostadsförmån. Detta gäller både varm- och
kallgarage. Dessutom föreslås att det nuvarande andra stycket slopas. En
motsvarighet till andra stycket införs i stället i punkt 1 av anvisningarna
till 42 §.
till 33 §
punkt 6
Ändringarna i första stycket är endast redaktionella. Beteckningen “erkänd
arbetslöshetskassa” används inte längre i lagen (1973:370) om
arbetslöshetskassor.
I ett nytt andra stycke föreslås en avdragsrätt i vissa fall för avgifter till
utländsk arbetslöshetskassa eller motsvarande enligt ett annat lands system
för förmåner vid arbetslöshet. Förslaget har kommenterats i avsnitt 8.
till 41 §
punkt 4
Ändringen innebär att drivmedelsförmån skall anses åtnjuten först
månaden efter det att drivmedlet har kommit den skattskyldige till godo.
Det innebär att den som får bensin i januari blir skattskyldig för denna i
februari. Av bestämmelserna i skattebetalningslagen (1997:483) följer att
förmånen då skall redovisas i den skattedeklaration som lämnas i mars.
till 42 §
punkt 1
Förslaget innebär att det införs ett nytt andra stycke. Det innehåller i
princip samma bestämmelse som tidigare fanns i punkt 3 andra stycket av
anvisningarna till 32 §. Förändringen är av redaktionell art.
De nuvarande andra och tredje styckena blir i stället tredje och fjärde
61
styckena.
Prop. 1996/97:173
punkt 2
Anvisningspunkten reglerar värdering av bilförmån.
Ändringen i punktens andra stycke innebär att det lägsta belopp som
bilförmånsvärdet får beräknas utifrån skall motsvara fyra basbelopp.
Skälen härför har närmare utvecklats i avsnitt 5.2. Dessutom klargörs att
vid jämförelsen mellan det verkliga nybilspriset och fyra basbelopp, skall
till det verkliga nybilspriset läggas kostnader för extrautrustning.
Ändringen i tredje stycket innebär att anskaffningskostnad för
extrautrustning endast skall läggas till det verkliga nybilspriset och inte i
de fall nybilspris enligt andra stycket skall bestämmas till ett belopp som
motsvarar fyra basbelopp.
Enligt Lagrådet bör andra och tredje styckena förtydligas i förhållande
till förslaget i lagrådsremissen. Styckena har utformats i enlighet med
Lagrådets förslag.
Syftet med bestämmelsen i sjunde stycket är att om förmånsbilen har
använts i tjänsten eller i övrigt på ett sätt som inte omfattas av den
skattskyldiges privata köming, den skattskyldige skall kunna få till stånd
en motsvarande minskning av värdet av drivmedelsförmånen. Enligt
Lagrådets mening bör detta framgå direkt av lagtexten. Lagtexten har
utformats i enlighet med vad Lagrådet förordat.
I ett nytt åttonde stycke definieras begreppet nybilspriset för
årsmodellen. Begreppet kort tid bör inte kunna inrymma en tidsperiod som
är längre än sex månader. Vad som är kort tid bör också avgöras i
förhållande till om det farms en rimlig möjlighet att utnyttja ett
priserbjudande och om det faktiskt såldes några bilar till det första
introduktionspriset. Har t.ex. ett kampanjpris satts under så kort tid att
endast ett fåtal köpare har kommit att kunna utnyttja det och priset därefter
höjts, bör det senare priset föranleda ändring av nybilspriset. Om det visar
sig att ett introduktionspris måste sänkas för att försäljningen skall komma
i gång, och det dessförinnan endast sålts ett fåtal bilar, bör också
nybilspriset ändras trots att priset gällt under kanske flera månader.
Nyheten är att det klargörs vad som skall anses vara nybilspris för
årsmodellen när det saknas introduktionspris, som t.ex. fallet kan vara med
privatimport. I sådant fall skall som nybilspris för årsmodellen anses ett
belopp som motsvarar det pris det kan antas att den skulle ha haft om den
hade introducerats i Sverige när den var ny.
62
Anvisningarna
till 32 §
punkt 12
I ett nytt sjunde stycke anges att vissa forskarstipendier som utges direkt
eller indirekt av Europeiska gemenskaperna skall tas upp som intäkt av
tjänst. Förslaget har närmare kommenterats i avsnitt 6.
Ändringen innebär att vissa forskarstipendier från Europeiska
gemenskaperna inte skall ingå bland de stipendier som är undantagna från
skatteplikt. Skälen för detta har närmare utvecklats i avsnitt 6.
9 kap.
2§
Ändringen är en följdändring av att punkt 3 andra stycket av
anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen tas bort och att en
motsvarande bestämmelse förs in i punkt 1 av anvisningarna till 42 §
samma lag.
63
3 kap.
7§
I första stycket görs ett tillägg om att det i fråga om bostadsförmån skall
anges på kontrolluppgiften om bostaden är belägen på sådan
taxeringsenhet som i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) benämns
småhusenhet.
I tredje stycket ändras formuleringen så att det framgår att förmån av
fritt drivmedel som ingår i bilförmån inte skall ingå i det sammanlagda
värdet av förmåner som skall anges för sig.
Enligt nuvarande fjärde stycket skall uppgift i fråga om bilförmån
lämnas bl.a. om förmån av fritt drivmedel enligt punkt 2 sjunde stycket av
anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen har utgått. Detta görs i
praktiken med en kryssmarkering. Förslaget innebär att värdet för
drivmedelsförmånen i stället skall anges med belopp. Vidare klargörs att
den uppgift om nedsättning av bilförmånsvärdet som skall anges på
kontrolluppgiften endast skall avse bilförmånsvärdet exklusive drivmedel.
Lagrådet har i sak inte haft något att erinra mot de föreslagna
ändringarna enligt lagrådsremissens lagtextförslag. Däremot anser
Lagrådet att ordningsföljden mellan de fem punkterna i stycket framstår
som ologisk och har därför föreslagit en ändring av styckets lydelse. I
propositionen har lagtexten utformats i enlighet med Lagrådets yttrande.
9§
I andra stycket görs endast ett förtydligande om att endast den del av
ersättningen för köming med förmånsbil i tjänsten som överstiger
avdragsgillt schablonbelopp skall behandlas som lön i kontrolluppgiften.
Ändringen innebär att det i lagens punkt 6 införs en hänvisning till punkt
3 b och 4 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370).
Dessa bestämmelser ändrades under hösten 1996 till följd av att det
infördes avdragsrätt för kostnader för drivmedel vid köming med
förmånsbil. Sådan avdragsrätt gäller enligt lagtexten både förmånshavaren
och dennes sambo eller närstående. Med sambo avsågs enligt
författningskommentaren (prop. 1996/97:19) en person som stadigvarande
lever tillsammans med förmånshavaren. Något krav på att det skulle vara
en sambo av motsatt kön uppställdes inte. Med hänsyn till den lagteknik
som emellertid används som innebär att alla bestämmelser som även är
tillämpliga på homosexuella sambor räknas upp i lagen om homosexuella
Prop. 1996/97:173
64
sambor bör även uppräkningen omfatta de nämnda anvisningspunkterna. Prop. 1996/97:173
11 kap.
2§
Ändringen innebär att det i första stycket o) anges att forskarstipendium
(Marie Curie-stipendium) som utges direkt eller indirekt av Europeiska
gemenskaperna och som utbetalas av fysisk person bosatt i Sverige eller
svensk juridisk person räknas som inkomst av anställning. Stipendiet blir
därmed pensionsgrundande inkomst.
11 kap.
3§
I första stycket föreslås ett nytt led, f). Ändringen innebär att sådana
skattepliktiga stipendier som enligt punkt 12 sjunde stycket av
anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) skall tas upp som
skattepliktig intäkt av tjänst, skall anses som inkomst av annat
förvärvsarbete om inte stipendierna enligt 11 kap. 2 § är att betrakta som
inkomst av anställning. Detta innebär att stipendier som utbetalas av fysisk
person som är bosatt utomlands eller av utländsk juridisk person skall
anses som inkomst av annat förvärvsarbete.
2§
Ändringen har kommenterats i avsnitt 9.
5 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 173
65
Prop. 1996/97:173
Bilaga 1
I promemorian behandlas vissa frågor inom inkomstbeskattningen. Frå-
gorna rör i huvudsak inkomstslaget tjänst.
Skatteutskottet föreslog år 1995 att förmån av fri bostad som är förenad
med tjänsten som statsminister inte skall tas upp som intäkt om statsminis-
tern disponerar också en annan permanentbostad. I samband härmed utta-
lade utskottet att det även för andra kategorier av tjänstebostäder kunde
föreligga förhållanden av liknande slag och där en förmånsbeskattning
ledde till ett resultat som inte kunde anses skälig. Utskottet utgick därför
från att regeringen genomförde en översyn av reglerna. En sådan översyn
har nu gjorts.
Det föreslås att värdet av bostadsförmån även i fortsättningen skall
värderas till hyrespriset på orten. Riksskatteverket bör dock meddela re-
kommendationer avseeende vilka faktorer som bör beaktas och hur dessa
bör påverka värderingen samt vilken metod som bör användas. Genom
sådana rekommendationer kan större enhetlighet uppnås i tillämpningen
av reglerna. Bostadens förmånsvärde skall i likhet med vad som gäller i
dag bestämmas med hänsyn tagen till att tjänstebostaden kan var större än
vad den skattskyldiges och hans familjs bostad annars normalt skulle ha
varit.
Till följd av de nya reglerna om värdering av bilförmån som trädde i
kraft den 1 januari 1997 tas vissa därmed sammanhängande följdfrågor
upp. Det föreslås att förmån av fritt drivmedel skall anses åtnjuten först
månaden efter det att drivmedlet har komit den skattskyldige till godo.
Detta medför att arbetsgivarna ges större möjlighet att ta fram ett korrekt
underlag för beräkning av skatteavdrag och uttag av arbetsgivaravgifter.
Vidare föreslås vissa justeringar i reglerna om värdering av bilförmån.
Det lägsta värde som får användas som nybilspris vid värdering av bilför-
mån för bilar som är sex år eller äldre skall vara fyra basbelopp. Det fö-
reslås också att en definition av begreppet nybilspriset för årsmodellen
införs i lagtexten.
Avdrag för köming med egen bil i tjänsten och i näringsverksamheten
medges i dag med 1,30 kr per körd kilometer. Det föreslås att avdrag skall
medges enligt två schablonnivåer, 1,30 kr och 2 kr per kilometer. Avdrag
för varje körd kilometer upp till och med 20 000 kilometer skall medges
med den lägre avdragsschablonen 1,30 kr. Avdrag för varje körd kilome-
ter därutöver under kalenderåret skall medges med den högre avdrags-
schablonen, 2 kr per kilometer. Motsvarande skall gälla för den som kör
med egen bil i näringsverksamheten med den skillnad att gränsen för det
högre avdraget skall ha uppnåtts under beskattningsåret.
Preliminär A-skatt skall betalas endast på den del av ersättningen som
överstiger det lägre schabonavdraget. I den mån ersättning från en och
samma utbetalare utges för mer än 20 000 kilometers köming i tjänsten
under ett kalenderår skall dock preliminär skatt betalas endast till den del
ersättningen överstiger det högre schblonavdraget på den del av ersätt-
ningen som avser köming utöver 20 000 kilometer.
66
Avdraget för övrig kostnader i inkomstslaget tjänst som för närvarande Prop. 1996/97:173
medges endast till den del de överstiger 1 000 kr skall i stället medges Bilaga 1
endast till den del kostnaderna överstiger 2 000 kr. Dagbamvårdares kost-
nader skall dock inte längre ingå bland de kostnader för vilka nämnda
avdragsbegränsning gäller.
Forskarstipendier som utges direkt eller indirekt av Europeiska
gemenskaperna (Marie Curie-stipendier) skall till skillnad från vad som
normalt gäller för stipendier, inte undantas från beskattning. Stipendierna
skall tas upp som intäkt av tjänst. Socialavgifter skall tas ut. Inkomsten
blir pensionsgrundande.
Förmån av att använda datorutrustning som arbetsgivaren tillhandahål-
ler för privat bruk skall undantas från beskattning, om förmånen riktas till
hela personalen och datorutrustningen huvudsakligen är av högst motsva-
rande tekniska standard som normalt används på arbetsplatsen.
1 promemorian har i vissa fall lagförslagen inte utgått från gällande rätt
utan från förslaget till lag om betalning av skatter och avgifter som
återfinns i lagrådsremissen Ett nytt system för betalning av skatter och
avgifter, m.m. samt de ändringar av lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter och av lagen (1962:381) om allmän försäkring som
också föreslås i nämnda lagrådsremiss.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998 och
tillämpas första gången vid 1999 års taxering.
67
Prop. 1996/97:173
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 32 § 3 c mom., 33 § 2 mom., punkterna 23
och 32 av anvisningarna till 23 §, punkterna 3 och 12 av anvisningarna till
32 §, punkterna 3 c och 6 av anvisningarna till 33 §, punkt 4 av
anvisningarna till 41 § samt punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 42 §
kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
32 §
3 c mom.' Om en vara eller en tjänst, som en anställd erhåller av
arbetsgivaren, är av väsentlig betydelse för utförandet av hans arbetsupp-
gifter, skall förmånen av varan eller tjänsten inte tas upp som intäkt, om
förmånen är av begränsat värde för den anställde och inte utan svårighet
kan särskiljas från nyttan i anställningen. Inte heller tas som intäkt upp
förmån av fria arbetskläder och fri uniform, om förmånen avser kläder
som är anpassade för arbetet och inte
33
2 m o m.2 Avdrag för kostnader
som avses i punkt 4 av anvisning-
arna får göras endast till den del
kostnaderna överstiger 6 000 kro-
nor och för övriga kostnader till
den del kostnaderna överstiger
1 000 kronor. Vad nu sagts gäller
dock inte i fråga om kostnader som
avses i 1 mom. tredje stycket,
punkterna 3-3 c och 7 av anvis-
ningarna samt färdkostnader för
resa i tjänsten.
lämpligen kan användas privat.
En förmån av att använda en av
arbetsgivaren tillhandahållen
datorutrustning för privat bruk
skall inte tas upp som intäkt, om
förmånen riktar sig till hela den
stadigvarande personalen och
datorutrustningen huvudsakligen är
högst av motsvarande tekniska
standard som normalt används på
arbetsplatsen.
§
2 m o m. Avdrag för kostnader
som avses i punkt 4 av anvisning-
arna får göras endast till den del
kostnaderna överstiger 6 000 kro-
nor och för övriga kostnader till
den del kostnaderna överstiger
2 000 kronor. Vad nu sagts gäller
dock inte i fråga om kostnader som
avses i 1 mom. tredje stycket,
punkterna 3-3 c och 7 av anvis-
ningarna, kostnader i tjänsten för
dagbarnvårdare i familjedaghem
68
samt färdkostnader för resa i tjäns-
ten.
Prop. 1996/97:173
Bilaga 2
Anvisningarna
till 23 §
23.3 Avdrag får göras för fastighetsskatt och särskild löneskatt på
pensionskostnader och speciella för näringsverksamheten utgående skatter
och avgifter till det allmänna. Däremot för svenska allmänna skatter inte
dras av (se 20 §). Avdrag får dock göras för mervärdesskatt som har
återförts enligt 9 kap. 5 eller 6 § mervärdesskattelagen (1994:200) och
inbetalats till staten.
Premie för grupplivförsäkring, som tecknats för fysisk person i hans
egenskap av utövare av viss näringsverksamhet, utgör avdragsgill
omkostnad i näringsverksamheten. Om den ersättning, som kan komma att
utfalla på grund av försäkringen, utgår efter väsentligt förmånligare
grunder än vad som gäller enligt grupplivförsäkring för befattningshavare
i statens tjänst, skall dock endast den del av premien som kan anses
motsvara förmåner enligt grupplivförsäkring för nyss nämnda befattnings-
havare räknas som omkostnad i
reseskyddsförsäkring avseende resa
omkostnad i näringsverksamheten.
Bestämmelserna i punkt 6 av
anvisningarna till 33 § om avdrag
för avgift till erkänd arbets-
löshetskassa gäller också beträffan-
de inkomst av näringsverksamhet.
näringsverksamheten. Premie för
i verksamheten utgör avdragsgill
Bestämmelserna i punkt 6 första
stycket av anvisningarna till 33 §
om avdrag för avgift till arbets-
löshetskassa gäller också beträffan-
de inkomst av näringsverksamhet.
Bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 33 § om avdrag för
kostnader för resor till och från arbetsplatsen och i 33 § 2 mom. om
begränsning i rätten till avdrag för sådana kostnader gäller också
beträffande inkomst av näringsverksamhet. Om den skattskyldige har
kostnader för sådana resor både i inkomstslaget tjänst och i inkomstslaget
näringsverksamhet skall begränsningen avse de sammanlagda kostnaderna
och i första hand medföra en minskning av avdraget i inkomstslaget tjänst.
32. Den som använt egen bil i
näringsverksamhet har rätt till
avdrag med 1 krona och 30 öre för
varje körd kilometer. Det sagda
gäller inte om bilen utgjort tillgång
i näringsverksamheten.
32. Den som använt egen bil i
näringsverksamhet har rätt till
avdrag med 1 krona och 30 öre för
varje körd kilometer upp till och
med 20 000 kilometer under be-
skattningsåret och med 2 kronor för
varje körd kilometer därutöver
under samma tid. Det sagda gäller
inte om bilen utgjort tillgång i
näringsverksamheten.
En sådan delägare i handelsbolag som skall uttagsbeskattas för
bilförmån och som har använt förmånsbilen för resor i näringsverksam-
69
heten har rätt till avdrag för kostnaden för dieselolja med 50 öre per körd Prop. 1996/97:173
kilometer eller för kostnaden för annat drivmedel med 80 öre per körd Bilaga 2
kilometer. Detta gäller inte om handelsbolaget har betalat kostnaden för
drivmedel.
till 32 §
3.5 Såsom intäkt av tjänst skall
upptas, bland annat, hyresvärdet av
bostad, som kan vara åt den
anställde upplåten. För den, som är
anställd och såsom löneförmån
åtnjuter bostad, skall alltså värdet
av denna bostadsförmån
medräknas vid löneförmånernas
uppskattning. Såsom intäkt skall
även upptas exempelvis värdet av
fri kost och fria resor samt skatter,
försäkringar o.d., som
arbetsgivaren betalat för den
anställdes räkning eller som den
anställde annars åtnjutit på grund
av anställningen. Skatteplikt
föreligger dock inte for värdet av
fri kost som åtnjuts på allmänna
transportmedel vid tjänsteresa eller
för värdet av fri frukost som åtnjuts
på hotell eller liknande inrättning i
samband med övernattning där
under tjänsteresa, allt under
förutsättning att kosten
obligatoriskt ingår i priset för
transporten eller övernattningen i
fråga. Värdet av fri kost som åtnjuts
vid representation utgör inte heller
skattepliktig intäkt. Såvitt avser
intern representation gäller detta
endast om sammankomsten är
tillfällig och av kort varaktighet.
Arbetsgivarens kostnader för tryg-
gande av arbetstagares pension
genom avsättning eller pensions-
försäkring utgör inte skattepliktig
intäkt för den anställde. Förmån av
fri försäkring avseende reseskydd
under tjänsteresa är inte heller
skattepliktig.
Angående värdesättning å bo-
3. Såsom intäkt av tjänst skall
upptas förmån av fri eller delvis fri
bostad. Angående värdering av
bostadsförmån finns bestämmelser i
42 § och därtill hörande anvis-
ningar.
Som intäkt skall även upptas
exempelvis värdet av fri kost.
Skatteplikt föreligger dock inte för
värdet av fri kost som åtnjuts på
allmänna transportmedel vid
tjänsteresa eller för värdet av fri
frukost som åtnjuts på hotell eller
liknande inrättning i samband med
övernattning där under tjänsteresa,
allt under förutsättning att kostna-
den obligatoriskt ingår i priset för
transporten eller övernattningen i
fråga. Värdet av fri kost som åtnjuts
vid representation utgör inte heller
skattepliktig intäkt. Såvitt avser
intern representation gäller detta
endast om sammankomsten är
tillfällig och av kort varaktighet.
Såsom intäkt skall även upptas
värdet fria resor samt skatter, för-
säkringar o.d, som arbetsgivaren
betalat för den anställdes räkning
eller som den anställde annars
åtnjutitit på grund av anställningen.
Förmån av fri försäkring avseende
reseskydd under tjänsteresa är dock
inte skattepliktig.
Arbetsgivares kostnader för
tryggande av arbetstagares pension
genom avsättning eller pensions-
försäkring utgör inte skattepliktig
intäkt för den anställde.
70
stadsförmån och andra naturaför-
måner, som kunna ingå i avlöning-
en, meddelas bestämmelser i 42 §
och därtill hörande anvisningar. År
tjänstebostad med hänsyn till
vederbörande tjänsteinnehavare i
tjänsten åliggande representations-
skyldighet större än som skäligen
kan anses erforderligt för en person
i motsvarande ställning men utan
särskild, med tjänsten förenad rep-
resentationsskyldighet, skall såsom
värde å bostadsförmånen upptagas
allenast vad som kan anses mot-
svara en bostad av sistnämnda
beskaffenhet. Motsvarande gäller,
därest tjänstebostad av annan an-
ledning är större än som kan anses
erforderligt för tjänsteinnehavarens
och hans familjs behov. Har
tjänsteinnehavare fått utgiva ersätt-
ning för bostadsförmån, skall givet-
vis bostadens uppskattade värde
därmed minskas.
Prop. 1996/97:173
Bilaga 2
12.6 Sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring och sjukpenning enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen
(1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om
krigsskadeersättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt av tjänst om
förmånen grundas på förvärvsinkomst, som hänför sig till tjänst. Till intäkt
av tjänst hänföres under nämnda förutsättning också ersättning enligt
lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare samt annan lag eller
författning, som utgått annorledes än på grund av försäkring, som nyss
sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av
militärtjänstgöring.
Föräldrapenningförmåner och vårdbidrag enligt lagen om allmän
försäkring, ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet
för närståendevård samt ersättning som en allmän försäkringskassa utger
enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön utgör skattepliktig intäkt av
tjänst, dock ej sådan del av vårdbidrag som utgör ersättning för
merkostnader.
Korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349), vuxenstudiebidrag enligt lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa, utbildningsbidrag för doktorander, särskilt
utbildningsbidrag samt timersättning vid vuxenutbildning för utvecklings-
störda (särvux) eller vid svenskundervisning för invandrare (sfi) räknas
som skattepliktig intäkt av tjänst.
71
Dagpenning från arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknadsstöd, Prop. 1996/97:173
statsbidrag motsvarande dagpenning vid arbetsmarknadsutbildning som Bilaga 2
lämnas till den som startar egen näringsverksamhet, och som avser att
utgöra ett tillskott till näringsidkarens försörjning under inledningsskedet
av verksamheten, räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.
Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas
som skattepliktig intäkt av tjänst.
Detsamma gäller dagpenning som enligt av regeringen eller av statlig
myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknads-
utbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda.
Forskarstipendium (Marie
Curie-stipendium) som utges direkt
eller indirekt av Europeiska gemen-
skaperna skall tas upp som intäkt
av tjänst.
till 33 §
3 c.7 Den som använt egen bil
för resor i tjänsten har rätt till
avdrag för kostnaden med 1 krona
och 30 öre för varje körd kilometer.
3 c. Den som använt egen bil för
resor i tjänsten har rätt till avdrag
för kostnaden med 1 krona och 30
öre för varje körd kilometer under
kalenderåret upp till och med
20 000 kilometer och med 2 kronor
för varje körd kilometer därutöver
under samma tid.
Om en skattskyldig som skall beskattas för bilförmån använt förmåns-
bilen vid tjänsteresa och betalat samtliga de kostnader för drivmedlet som
är förenade med tjänsteresan, har han rätt till avdrag för kostnaden för
dieselolja med 50 öre per körd kilometer eller för kostnaden för annat
drivmedel med 80 öre per körd kilometer.
6.8 Avdrag medges för avgift till
erkänd arbetslöshetskassa. Kan
sådant avdrag ifrågakomma i flera
förvärvskällor skall det i första
hand hänföras till den förvärvskälla
där bruttointäkten är störst.
6. Avdrag medges för avgift till
arbetslöshetskassa. Kan sådant
avdrag komma i fråga i flera för-
värvskällor skall det i första hand
hänföras till den förvärvskälla där
bruttointäkten är störst.
För skattskyldig som varit bosatt
här i landet hela beskattningsåret
medges avdrag även för utgifter för
arbetslöshetsförsäkring i annat
land än Sverige, om intäkt av
arbete i det landet tas upp som
intäkt av tjänst under
beskattningsåret och utgiften inte
får dras av enligt 46 § 2 mom. 3.
72
till 41 §
Prop. 1996/97:173
Bilaga 2
4.9 I fråga om inkomst av tjänst
gäller som allmän regel, att inkomst
skall anses hava åtnjutits under det
år, då densamma från den
skattskyldiges synpunkt är att anse
som verkligen förvärvad och till sitt
belopp känd. Detta är framför allt
förhållandet, då inkomsten av den
skattskyldige uppburits eller blivit
för honom tillgänglig för lyftning
eller, såsom i fråga om
bostadsförmån och andra förmåner
in natura, då den på annat sätt
kommit den skattskyldige till godo,
detta oberoende av huruvida in-
komsten intjänats under året eller
tidigare. Förmån av fri eller delvis
fri resa på tåg som värderas enligt
punkt 6 av anvisningarna till 42 §
skall dock anses åtnjuten redan när
den skattskyldige disponerar över
handling eller dylikt som berättigar
till resa. Har den skattskyldige på
grund av sin tjänst fått förvärva
värdepapper på förmånliga villkor,
tas förmånen upp till beskattning
det år förvärvet skedde. I fall då
behållning på pensionssparkonto
skall avskattas enligt 32 § 1 mom.
första stycket j inträder skattskyl-
digheten när pensionssparavtalet
upphör att gälla för de tillgångar
som skall avskattas. Vid sådan
överlåtelse av pensionsförsäkring
till ny försäkringsgivare som avses
i punkt 1 av anvisningarna till 31 §
anses pensionskapitalet utbetalt när
ansvaret för en överlåten försäkring
övergår på den övertagande
försäkringsgivaren eller, i fråga om
pensionsförsäkring som överförs
till sådan del av försäkrings-
givarens verksamhet som inte avser
pensionförsäkring, när överföring-
en äger rum.
4.’ I fråga om inkomst av tjänst
gäller som allmän regel, att inkomst
skall anses hava åtnjutits under det
år, då densamma från den
skattskyldiges synpunkt är att anse
som verkligen förvärvad och till sitt
belopp känd. Detta är framför allt
förhållandet, då inkomsten av den
skattskyldige uppburits eller blivit
för honom tillgänglig för lyftning
eller, såsom i fråga om
bostadsförmån och andra förmåner
in natura, då den på annat sätt
kommit den skattskyldige till godo,
detta oberoende av huruvida in-
komsten intjänats under året eller
tidigare. Förmån av fri eller delvis
fri resa på tåg som värderas enligt
punkt 6 av anvisningarna till 42 §
skall dock anses åtnjuten redan när
den skattskyldige disponerar över
handling eller dylikt som berättigar
till resa. Förmån av fritt eller delvis
fritt drivmedel skall anses åtnjuten
månaden efter det att det kommit
den skattskyldige till godo. Har den
skattskyldige på grund av sin tjänst
fått förvärva värdepapper på
förmånliga villkor, tas förmånen
upp till beskattning det år förvärvet
skedde. I fall då behållning på
pensionssparkonto skall avskattas
enligt 32 § 1 mom. första stycket j
inträder skattskyldigheten när pen-
sionsparavtalet upphör att gälla för
de tillgångar som skall avskattas.
Vid sådan överlåtelse av pensions-
försäkring till ny försäkringsgivare
som avses i punkt 1 av anvisning-
arna till 31 § anses pensionskapi-
talet utbetalt när ansvaret for en
överlåten försäkring övergår på den
övertagande försäkringsgivaren
eller, i fråga om pensionsförsäkring
som överförs till sådan del av
försäkringsgivarens
73
Prop. 1996/97:173
Bilaga 2
verksamhet som inte avser pen-
sionförsäkring, när överföringen
äger rum.
Å andra sidan skall utgifterna och omkostnaderna för inkomstförvärvet
avdragas från intäkten under det år, då de verkligen blivit av den
skattskyldige bestridda, även om de avser inkomst, som tidigare förvärvats
eller först under ett senare år beräknats inflyta.
till 42 §
1,'° Stundom inträffar, att på en ort saknas möjlighet att uthyra bostäder
och att för den skull något hyrespris för orten inte kan fastslås. Särskilt
gäller detta i glest befolkade orter, där befolkningen huvudsakligen består
av jordbrukare, vilka bo på fastigheter, som av dem brukas. Den
omständigheten, att uthymingsmöjlighet inte föreligger, medför dock inte,
att bostadsförmån saknar värde. Vid bestämmande av bostadsförmånens
värde i nu angivet fall kan hyrespriset i kringliggande orter tjäna till
ledning.
I bostadsförmånen skall inte
inräknas förmån av garage.
Värdet av en tjänstebostad som
är större än vad den skattskyldige
och hans familj behöver skall be-
räknas som värdet av en normal
bostad för dem. Detta gäller dock
bara om bostadens storlek beror på
den skattskyldiges representations-
skyldighet eller på annat sätt beror
på tjänsten.
Med marknadsvärde avses det pris som betalas på orten, om det varit
fråga om att for kontanta medel inköpa produkter, varor eller andra
förmåner som ingår i lön eller annan inkomst. Om ett sådant pris inte
direkt kan anges, skall värdet tas upp till det belopp som med hänsyn till
rådande förhållanden kan beräknas vid en betalning med kontanta medel.
Är det fråga om produkter eller varor från egen näringsverksamhet, skall
som värde tas upp det belopp som det kan beräknas att den skattskyldige
skullle ha fått vid en försäljning under jämförbara förhållanden av
motsvarande kvantiteter.
I fråga om praktikanter, lärlingar, elever vid sjuksköterskeskolor och
liknande förekommer, att vederbörande under utbildningstiden åtnjuter
naturaförmåner (fri kost, fri bostad) eventuellt jämte en mindre
kontantersättning, som närmast har karaktär av fickpengar. I dylika fall må
värdet av naturaförmånerna jämkas och upptagas till det lägre belopp, som
med hänsyn till kontantersättningens storlek och övriga förhållande
74
framstår som skäligt.
2."Värdet av bilförmån exklusive drivmedel skall för kalenderår
bestämmas till 0,3 basbelopp med tillägg av ett ränterelaterat belopp och
ett prisrelaterat belopp. Det ränterelaterade beloppet skall beräknas till 75
procent av statslåneräntan vid utgången av november månad andra året
före taxeringsåret multiplicerat med nybilspriset för årsmodellen. Det
prisrelaterade beloppet skall för en bil med ett nybilspris för årsmodellen
som uppgår till högst 7,5 basbelopp beräknas till 9 procent av nybilspriset.
Överstiger nybilspriset 7,5 basbelopp skall det prisrelaterade beloppet
bestämmas till 9 procent av 7,5 basbelopp med tillägg av ett belopp
Prop. 1996/97:173
Bilaga 2
motsvarande 20 procent av den del
basbelopp.
Är förmånsbilens årsmodell sex
år eller äldre skall förmånsvärdet
likväl beräknas enligt första styck-
et. Som nybilspris anses dock ett
belopp som utgör 80 procent av ett
uppskattat nybilspris för beskatt-
ningsårets årsmodell av de vanli-
gast förekommande bilarna ägda
av juridiska personer om inte det
verkliga nybilspriset är högre.
av nybilspriset som överstiger 7,5
Är förmånsbilens årsmodell sex
år eller äldre skall förmånsvärdet
likväl beräknas enligt första styck-
et. Som nybilspris anses dock ett
belopp som utgör fyra basbelopp
om inte det verkliga nybilspriset,
med tillägg av anskaffningskostna-
den för extrautrustning enligt tredje
stycket, är högre.
Vid beräkningen av förmånsvärdet enligt första och andra styckena
skall till det angivna nybilspriset i förekommande fall läggas anskaff-
ningskostnaden för extrautrustning.
För den som har kört minst 30 000 kilometer i tjänsten med förmåns-
bilen under ett kalenderår skall förmånsvärdet bestämmas till 75 procent
av det värde som skulle följa av reglerna i första-tredje styckena.
Om den skattskyldige åtnjuter förmånen endast under en del av året
skall förmånsvärdet beräknat enligt första-fjärde styckena sättas ned med
en tolftedel för varje hel kalendermånad som han inte har åtnjutit
förmånen.
Om bilförmån åtnjutits endast i ringa omfattning skall förmånen inte tas
upp till beskattning.
Om det i bilförmånen ingår
förmån av fritt eller delvis fritt
drivmedel för förmånsbilen skall
denna förmån värderas till mark-
nadsvärdet multiplicerat med 1,2.
Marknadsvärdet skall antas mot-
svara värdet för den mängd driv-
medel som kan antas ha förbrukats
för förmånsbilens totala körsträcka
under den tid den skattskyldige
varit skattskyldig för förmånsbilen,
om den skattskyldige inte gör san-
Om det i bilförmånen ingår
förmån av fritt eller delvis fritt
drivmedel för förmånsbilen skall
denna förmån värderas till mark-
nadsvärdet multiplicerat med 1,2.
Marknadsvärdet skall antas mot-
svara värdet för den mängd driv-
medel som kan antas ha förbrukats
för förmånsbilens totala körsträcka
under den tid den skattskyldige
varit skattskyldig för förmånsbilen,
om den skattskyldige inte gör san-
75
nolikt att förmånsvärdet är något nolikt att marknadsvärdet är något Prop. 1996/97:173
|
annat. |
annat. Bilaga 2 Med nybilspris för årsmodellen |
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas, om inte
annat följer av punkt 2, första gången vid 1999 års taxering.
2. De nya bestämmelserna i punkt 32 av anvisningarna till 23 § och
punkt 3 c av anvisningarna till 33 § tillämpas endast i fråga om kostnader
som belöper på köming efter utgången av år 1997.
1 Senaste lydelse 1995:651.
2 Senaste lydelse 1994:1855.
3 Senaste lydelse 1995:651.
4 Senaste lydelse 1996:1208.
5 Senaste lydelse 1993:1515.
6 Senaste lydelse 1996:1394.
7 Senaste lydelse 1996:1208.
8 Senaste lydelse 1979:1157.
9 Senaste lydelse 1996:651.
10 Senaste lydelse 1990:650.
11 Senaste lydelse 1996:1208.
76
Härigenom föreslås att 19 § kommunalskattelagen (1928:370) i dess
lydelse enligt lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
19 §
Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:
vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som
förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;
vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket
utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri
eller vid vinstragning på utländska premieobligationer, som uppgår till
högst 100 kronor;
ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om
allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke
ersättningen grundas på förvärvsinkomst eller utgör föräldrapenning, så
ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått
annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid
sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall
som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen
(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen
grundas på förvärvsinkomst, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller
olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i
samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i
form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är
skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så ock ersättning som utgår på
grund av trafikförsäkring eller annan ansvarighetsförsäkring eller på grund
av skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig
natur;
belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen
utgått på grund av kapitalförsäkring, samt belopp som arbetsgivare utan
att försäkring har tecknats för anställdas räkning betalar ut och som
motsvarar ersättning på grund av grupplivförsäking, i den mån beloppet
inte väsentligt överstiger vad som utgår för befattningshavare i statens
tjänst;
försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock
att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser annan byggnad
än privatbostad eller markanläggning, dels i den mån köpeskilling, som
skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade
sålts, hade varit att hänföra till intäkt av näringsverksamhet och dels i den
mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill
Prop. 1996/97:173
Bilaga 2
77
omkostnad for näringsverksamhet; Prop. 1996/97:173
ersättning för förlust eller skada på egendom vid fartygs förolyckande Bilaga 2
som redare utger till sådan arbetstagare som avses i punkt 1 av anvis-
ningarna till 49 §;
vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av
annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller
olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel,
som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund
av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;
ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om
icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst;
periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke
utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 20 §
eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för
utgivet belopp;
stipendier för mottagarens ut-
bildning;
stipendium som är avsett för
andra ändmål och som inte utgår
periodiskt och inte utgör ersättning
för arbete som har utförts eller skall
utföras för utgivarens räkning;
stipendier för mottagarens ut-
bildning, dock inte sådant stipen-
dium som anges i punkt 12 sjunde
stycket av anvisningarna till 32 j>;
stipendium som är avsett för
andra ändmål och som inte utgår
periodiskt och inte utgör ersättning
för arbete som har utförts eller skall
utföras för utgivarens räkning, dock
inte sådant stipendium som anges i
punkt 12 sjunde stycket av
anvisningarna till 32 £;
studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), intemat-
bidrag, studielån och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag
samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig
myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknads-
utbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och äger i
följd härav de bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som
avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;
introduktionsersättning enligt lagen (1992:1068) om introduktions-
ersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar;
allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag, samt barnpension enligt
lagen om allmän försäkring till den del pensionen för varje månad den
avser inte överstiger en tolftedel av fyrtio procent eller, vid pension efter
båda föräldrarna, åttio procent, av basbeloppet den månad pensionen avser
samt sådan i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring angiven
livränta i form av efierlevandelivränta till barn enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring eller enligt annan i nämnda lagrum angiven
författning till den del livräntan föranlett minskning av sådan del av
barnpension som inte är skattepliktig;
kontantunderstöd som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av
statsmedel;
78
handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän Prop. 1996/97:173
försäkring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ samma lag Bilaga 2
som utgör ersättning för merkostnader, ersättning för merutgifter for resor
enligt 3 kap. 7 a § samma lag, särskilt pensionstillägg enligt lagen
(1990:773) om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård
av sjukt eller handikappat barn som hemsjukvårdsbidrag och hemvårds-
bidrag, som utges av kommunala eller landstingskommunala medel till
den vårdbehövande;
assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning och
ekonomiskt stöd till kostnader för personlig assistans enligt lagen
(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade;
bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till pen-
sionärer;
kommunalt bostadstillägg till handikappade;
bostadsbidrag som avses i lagen (1988:786) om bostadsbidrag och
lagen (1993:737) om bostadsbidrag;
bidrag enligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska
barn;
bidrag enligt lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med
barn;
ersättning som faställts av allmän domstol eller utgått av allmänna
medel till den som - utan att det skett yrkesmässigt - inställt sig inför
domstol eller annan myndighet, om ersättningen avser resersättning,
traktamente eller ersättning för tidsspillan;
förmån av fri resa till eller från anställningsintervju eller kostnads-
ersättning för sådan resa till den del förmånen eller ersättningen avser resa
inom eller mellan Europeiska unionens medlemsländer eller EES-ländema
och, såvitt gäller ersättningen, till den del den inte överstiger faktiska
resekostnader och vid köming med egen bil inte överstiger det avdrag som
medges för kostnader för resor med egen bil enligt den schablon som
anges i punkt 4 av anvisningarna till 33 §;
hittelön samt ersättning till den som i särskilt fall räddat person eller
egendom i fara eller bidragit till avslöjande eller gripande av person som
begått brott;
sedvanlig ersättning till den som lämnat organ, blod eller modersmjölk;
tävlingsvinst som inte hänför sig till anställlning eller uppdrag och som
utgår i annan form än kontant eller därmed likställd ersättning, om vinsten
avser minnesföremål eller värdet inte överstiger 0,03 basbelopp avrundat
till närmaste hundratal kronor;
sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från
personalstiftelse ur medel för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid
första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;
gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del
stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelse än sådan för vilka
avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;
intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar samt kottar som
den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett
beskattningsår inte överstiger 5 000 kronor och inte kan hänföras till
79
näringsverksamhet som utgör rörelse eller till lön eller liknande förmån;
ränta enligt 61 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 69 § 1
och 2 mom., 69 a § tredje stycket eller 75 a § fjärde stycket uppbördslagen
(1953:272), 22 § tullagen (1973:670), 20 § lagen (1982:1006) om
avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar, 5
kap. 13 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 40
§ lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, 24 §
lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, 32 och
34 §§ tullagen (1987:1065) eller 16 kap. 15 § mervärdeskattelagen
(1994:200);
ränta som enligt bestämmelserna i 3 kap. 23 § 3 och 4 lagen (1990:325)
om självdeklaration och kontrolluppgifter inte redovisas i kontrolluppgift
om sådan ränta för den skattskyldige under ett beskattningsår sammanlagt
inte uppgår till 500 kronor;
ränta enligt 22 § tredje stycket lagen (1993 :737) om bostadsbidrag;
vad som utgör utgående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200).
Om mervärdesskatt ändå har räknats med vid inkomstredovisningen
anses skatten, om den betalats till staten, som en sådan speciell skatt för
vilken avdrag medges vid inkomsttaxeringen enligt denna lag. Till följd av
detta utgör belopp som har fallit bort, och for vilket avdrag medgetts vid
inkomsttaxeringen, skattepliktig intäkt vid inkomsttaxeringen.
Beträffande ersättning som utfaller på grund av avtalsgruppsjukförsäk-
ring gäller särskilda bestämmelser i 32 § 3 a mom. och punkt 12 av
anvisningarna till 22 §.
(Se vidare anvisningarna.)
Prop. 1996/97:173
Bilaga 2
80
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 20 § och 9 kap. 2 § lagen (1997:000)
om betalning av skatter och avgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 kap.
20 §
Från någon annan ersättning för kostnader i arbetet än sådan som avses
i 19 § skall skatteavdrag göras endast i följande utsträckning:
1. Om det är uppenbart att ersättningen avser kostnader som mottagaren
inte får dra av vid inkomsttaxeringen, skall skatteavdrag beräknas på hela
ersättningen.
2. Om det är uppenbart att ersättningen överstiger det belopp som
mottagaren får dra av vid inkomsttaxeringen, skall skatteavdrag beräknas
på den överstigande delen.
I fråga om kostnadsersättning
för resa med egen bil i tjänsten
gäller att skatteavdrag beräknas på
ersättningen endast till den del den
överstiger det lägre kilometer-
avdraget i punkt 3 c av anvisning-
arna till 33 § kommunalskattelagen
(1928:370). Om ersättning från en
och samma utbetalare utges för
mer än 20 000 kilometers köming i
tjänsten under kalenderåret skall
skatteavdrag endast göras på den
del av ersättningen som överstiger
det högre kilometeravdraget i punkt
3 c första stycket kommunalskatte-
lagen och som belöper på köming
överstigande 20 000 kilometer.
9 kap.
2§
Skattepliktiga förmåner skall tas upp till ett värde som bestäms i
enlighet med 8 kap. 14, 15 och 17 §§. Sådan drivmedelsförmån som avses
i punkt 2 sjunde stycket av anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall dock värderas till marknadsvärdet.
På begäran av arbetsgivaren får skattemyndigheten bestämma värdet av
förmånen om
1. det finns grund for jämkning av värdet av bilförmån eller kostförmån
6 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 173
Prop. 1996/97:173
Bilaga 2
81
enligt punkt 4 andra eller tredje stycket av anvisningarna till 42 § Prop. 1996/97:173
kommunalskattelagen (1928:370), eller Bilaga 2
2. bostadsförmånsvärde som
bestäms enligt 8 kap. 15 § avviker
med mer än 10 % från det värde
2. bostadsförmånsvärde som
bestäms enligt 8 kap. 15 § avviker
med mer än 10 % från det värde
som följer av 42 § första stycket
och punkt 3 andra stycket av anvis-
ningarna till 32 § kommunalskatte-
lagen.
som följer av 42 § första stycket
och punkt 1 av anvisningarna till
nämnda paragraf.
Arbetsgivaren skall underrätta arbetstagaren om skattemyndighetens
beslut.
82
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 9 § lagen (1990:325) om självdeklara-
tion och kontrolluppgifter i dess lydelse enligt lagen (1997:000) om
ändring i lagen skall ha följande lydelse.
Prop. 1996/97:173
Bilaga 2
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 kap.
9 §'
I kontrolluppgiften skall det för varje belopp anges om arbetsgivaren
skall betala arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.
Ersättning för ökade levnads-
kostnader eller kostnader för resa
med egen bil i tjänsten som enligt 8
kap. 19 och 20 §§ lagen (1997:000)
om betalning av skatter och
avgifter skall ligga till grund för
beräkning av skatteavdrag, skall i
kontrolluppgift anges som lön,
arvode eller motsvarande. Har
ersättning för ökade levnadskost-
nader som enligt 8 kap. 19 § lagen
om betalning av skatter och avgif-
ter inte skall ligga till grund för
beräkning av skatteavdrag utgått
för en eller flera tjänsteresor som
omfattat en sammanhängande pe-
riod av mer än tre månader, skall
detta anges i kontrolluppgift som
också skall innehålla upplysning
om i vad mån fråga är om inrikes
eller utrikes förrättning.
Ersättning för ökade levnads-
kostnader eller kostnader för resa
med egen bil eller förmånsbil i
tjänsten som enligt 8 kap. 19 och
20 §§ lagen (1997:000) om betal-
ning av skatter och avgifter skall
ligga till grund för beräkning av
skatteavdrag, skall i kontrolluppgift
anges som lön, arvode eller
motsvarande. Har ersättning för
ökade levnadskostnader som enligt
8 kap. 19 § lagen om betalning av
skatter och avgifter inte skall ligga
till grund för beräkning av prelimi-
när A-skatt utgått för en eller flera
tjänsteresor som omfattat en
sammanhängande period av mer än
tre månader, skall detta anges i
kontrolluppgift som också skall
innehålla upplysning om i vad mån
fråga är om inrikes eller utrikes
förrättning.
I kontrolluppgiften skall särskilt för sig tas upp det sammanlagda värdet
av andra kostnadsersättningar än sådana som enligt 5 § 3 a-c skall uppges
först efter föreläggande av skattemyndigheten. Dock skall ersättningen, då
det är uppenbart att den avser kostnader som inte är avdragsgilla vid
mottagarens inkomsttaxering eller att den överstiger avdragsgillt beloppp,
till denna del anges som lön, arvode eller motsvarande.
I kontrolluppgften skall särskilt för sig tas upp sådant skatteavdrag som
har gjorts.
83
Prop. 1996/97:173
Bilaga 2
‘Nuvarande lydelse enligt lagrådsremiss Ett nytt system för betalning av
skatter och avgifter, m.m
84
Prop. 1996/97:173
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att lagen (1987:813) om homosexuella sambor1
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande, skall
vad som gäller i fråga om sambor enligt följande lagar och bestämmelser
tillämpas även på de homosexuella samborna:
1. lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem,
2. ärvdabalken,
3. jordabalken,
4. 10 kap. 9 § rättegångsbalken,
5. 4 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken,
6. 19 § första stycket, punkt 1
nionde styscket och punkt 3 sjunde
stycket av anvisningarna till 31 §
samt punkt 3 a av anvisningarna till
33 § kommunalskattelagen,
6. 19 § första stycket, punkt 1
nionde stycket och punkt 3 sjunde
stycket av anvisningarna till 31 §
samt punkterna 3 a, 3 b och 4 av
anvisningarna till 33 § kommunal-
skattelagen,
7. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
8. bostadsrättslagen (1991:614),
9. 9 § rättshjälpslagen (1972:429),
10. lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer,
11.5 kap. 18 § tredje stycket fastighetsbildningslagen (1979:988),
12. 10 § insiderlagen (1990:1342),
13.11 kap. 3 § första och andra stycket och 5 § andra stycket vallagen
(1972:620),
14. 36 § första stycket lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigeval, m.m.,
15. 2 § andra stycket lagen (1993:1404) om brevröstning i Förbunds-
republiken Tyskland och i Schweiz,
16. lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad,
17. 10 kap. 18 §, 11 kap 2 , 15 och 16 §§, 12 kap. 7 och 8 §§ samt 16
kap. 7 och 9 §§ föräldrabalken, samt
18. säkerhetsskyddslagen (1996:627),
19. lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall
vid 1997-2001 års taxeringar.
Förutsätter dessa lagar eller bestämmelser att samborna skall vara
ogifta, gäller det också de homosexuella samborna.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
85
'Senaste lydelse 1996:1233.
Prop. 1996/97:173
Bilaga 2
86
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11 kap.
2 §'
Med inkomst av anställning avses lön eller annan ersättning i pengar
eller andra skattepliktiga förmåner, som en försäkrad har fått såsom
arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Med lön likställs kostnadsersätt-
ning som inte enligt 8 kap. lagen (1997:000) om betalning av skatter och
avgifter undantas vid beräkning av skatteavdrag. Sådan skattepliktig intäkt
i form av rabatt, bonus eller annan förmån som utgår på grund av
kundtrohet eller liknande, skall också anses som inkomst av anställning,
om den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för
förmånen är någon annan än den som är skattskyldig för förmånen. Till
sådan inkomst räknas dock inte från en och samme arbetsgivare utgiven
lön som som under ett år ej uppgått till 1 000 kronor. Till sådan inkomst
räknas inte heller intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i
kommunalskattelagen (1928:370) eller sådan ersättning som anges i 1 §
första stycket 2-6 och fjärde stycket lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster. I fråga om arbete som har utförts
utomlands bortses vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst från
sådana lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnader och andra
särskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Såsom inkomst av
anställning anse även
a) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt
sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadefÖrsäkring eller
motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund
av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för
forsäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,
b) föräldrapenningförmåner,
c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för
merkostnader,
d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,
e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd,
f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad
rehabilitering i form av dagpenning,
g) korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349) eller lagen (1983:1030) om säskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa samt särskilt utbildningsbidrag,
h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensions-
Prop. 1996/97:173
Bilaga 2
87
försäkring, Prop. 1996/97:173
i) dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen Bilaga 2
(1994:1809) om totalförsvarsplikt och andra som erhåller dagpenning
enligt de för totalförsvarspliktiga gällande grunderna,
j) utbildningsbidrag för doktorander,
k) timersättning vid vuxenutbildning for utvecklingsstörda (särvux) och
vid svenskundervisning for invandrare (sfi),
l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,
m) från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden utgående bidrag
som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den
mån regeringen så förordnar,
n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de
startar egen rörelse,
o) stipendium som enligt punkt
12 sjunde stycket av anvisningarna
till 32 § kommunalskattelagen skall
tas upp som intäkt av tjänst,
p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för
närståendevård,
q) tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs
självständigt,
r) ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 § lagen
(1991:1047) om sjuklön,
s) semesterersättning från semesterkassa.
I fråga om ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner for
utfört arbete i annan form än pension och semesterersättning från
semesterkassa, i fråga om ersättning till idrottsutövare från visst slag av
ideell förening samt i fråga om ersättning från vinstandelsstiftelse eller
annan juridisk person med motsvarande ändamål gäller i tillämpliga delar
bestämmelserna i 3 kap. 2 § andra stycket samt 2 a § tredje och fjärde
styckena.
Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller
annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är
bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den
försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt
3 kap. 2 a § första stycket eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på
svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön
till svensk medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från
utländsk juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett
bestämmande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av
Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara for tilläggspen-
sionsavgiften.
Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande
makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,
som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk
medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk
88
medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i Prop. 1996/97:173
riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av Bilaga 2
Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för
tilläggspensionsavgiften.
Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall
anses som arbetsgivare.
1 Nuvarande lydelse enligt lagrådsremiss Ett nytt system för betalning av
skatter och avgifter, m.m.
89
Följande remissinstanser har avgett yttrande. Riksförsäkringsverket, Riks-
skatteverket, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Västemorrlands län,
Arbetsgivarverket, Konsumentverket, Arbetsmarknadsstyrelsen, Tjänste-
männens Centralorganisation TCO, Landsorganisationen i Sverige LO,
Svenska Arbetsgivareföreningen SAF, Företagarnas Riksförbund, Gros-
sistförbundet Svensk Handel, Svenska Revisorsamfundet SRS, IT-Kom-
missionen, Naturvetenskapliga forskningsrådet, Svenska församlings- och
pastoratsförbundet SKPF, Svenska kyrkans personalförbund och Säljarnas
Riksförbund.
Sveriges Akademikers Centralorganisation SACO, Företagens Upp-
giftslämnardelegation FUD och Auktoriserade revisorer FAR har avstått
från att yttra sig.
Stiftelsen Svensk Etanolutveckling har inte svarat.
Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund har
lämnat ett gemensamt yttrande.
Dessutom har det inkommit yttrande från Telia, Bilindustriföreningen
och HBH Consultants KB.
Prop. 1996/97:173
Bilaga 3
90
Härigenom föreskrivs att 32 § 3 c mom., punkt 23 av anvisningarna till
23 §, punkterna 3 och 12 av anvisningarna till 32 §, punkt 6 av
anvisningarna till 33 §, punkt 4 av anvisningarna till 41 § samt punkterna
1 och 2 av anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen (1928:370) skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
32 §
3 c mom.' Om en vara eller en tjänst, som en anställd erhåller av
arbetsgivaren, är av väsentlig betydelse för utförandet av hans arbetsupp-
gifter, skall förmånen av varan eller tjänsten inte tas upp som intäkt, om
förmånen är av begränsat värde för den anställde och inte utan svårighet
kan särskiljas från nyttan i anställningen. Inte heller tas som intäkt upp
förmån av fria arbetskläder och fri uniform om förmånen avser kläder som
är anpassade för arbetet och inte lämpligen kan användas privat.
En förmån av att använda en av
arbetsgivaren tillhandahållen
datorutrustning för privat bruk
skall inte tas upp som intäkt, om
förmånen väsentligen riktar sig till
hela den stadigvarande personalen
på arbetsplatsen.
Anvisningarna
till 23 §
23? Avdrag får göras för fastighetsskatt och särskild löneskatt på
pensionskostnader och speciella för näringsverksamheten utgående skatter
och avgifter till det allmänna. Däremot får svenska allmänna skatter inte
dras av (se 20 §). Avdrag får dock göras för mervärdesskatt som har
återförts enligt 9 kap. 5 eller 6 § mervärdesskattelagen (1994:200) och
inbetalats till staten på sätt som anges i 9 kap. 3 § första stycket 2
mervärdesskattelagen.
Premie för grupplivförsäkring, som tecknats av fysisk person i hans
egenskap av utövare av viss näringsverksamhet, utgör avdragsgill
omkostnad i näringsverksamheten. Om den ersättning, som kan komma att
utfalla på grund av försäkringen, utgår efter väsentligt förmånligare
grunder än vad som gäller enligt grupplivförsäkring för befattningshavare
i statens tjänst, skall dock endast den del av premien som kan anses
motsvara förmåner enligt grupplivförsäkring för nyss nämnda befattnings-
havare räknas som omkostnad i näringsverksamheten. Premie för
Prop. 1996/97:173
Bilaga 4
91
Nuvarande lydelse
reseskyddsförsäkring avseende resa i verksamheten utgör avdragsgill
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:173
Bilaga 4
omkostnad i näringsverksamheten.
Bestämmelserna i punkt 6 av
anvisningarna till 33 § om avdrag
för avgift till erkänd arbets-
löshetskassa gäller också beträffan-
de inkomst av näringsverksamhet.
Bestämmelserna i punkt 6 första
stycket av anvisningarna till 33 §
om avdrag för avgift till arbets-
löshetskassa gäller också beträffan-
de inkomst av näringsverksamhet.
Bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 33 § om avdrag för
kostnader för resor till och från arbetsplatsen och i 33 § 2 mom. om
begränsning i rätten till avdrag för sådana kostnader gäller också
beträffande inkomst av näringsverksamhet. Om den skattskyldige har
kostnader för sådana resor både i inkomstslaget tjänst och i inkomstslaget
näringsverksamhet skall begränsningen avse de sammanlagda kostnaderna
och i första hand medföra en minskning av avdraget i inkomstslaget tjänst.
till 32 §
3? Såsom intäkt av tjänst skall
upptas, bland annat, hyresvärdet av
bostad, som kan vara åt den
anställde upplåten. För den, som är
anställd och såsom löneförmån
åtnjuter bostad, skall alltså värdet
av denna bostadsförmån med-
räknas vid löneförmånernas
uppskattning. Såsom intäkt skall
även upptas exempelvis värdet av
fri kost och fria resor samt skatter,
försäkringar o.d., som arbets-
givaren betalat för den anställdes
räkning eller som den anställde
annars åtnjutit på grund av
anställningen. Skatteplikt före-
ligger dock inte för värdet av fri
kost som åtnjuts på allmänna
transportmedel vid tjänsteresa eller
för värdet av fri frukost som åtnjuts
på hotell eller liknande inrättning i
samband med övernattning där
under tjänsteresa, allt under för-
utsättning att kosten obligatoriskt
ingår i priset för transporten eller
övernattningen i fråga. Värdet av
fri kost som åtnjuts vid repre-
sentation utgör inte heller
skattepliktig intäkt. Såvitt avser
3. Såsom intäkt av tjänst skall
upptas, bland annat, förmån av fri
eller delvis fri bostad. Angående
värdering av bostadsförmån finns
bestämmelser i 42 § och därtill
hörande anvisningar. I bostads-
förmån skall inte inräknas förmån
av fritt eller delvis fritt garage.
Såsom intäkt skall även upptas
exempelvis värdet av fri kost.
Skatteplikt föreligger dock inte för
värdet av fri kost som åtnjuts på
allmänna transportmedel vid
tjänsteresa eller för värdet av fri
frukost som åtnjuts på hotell eller
liknande inrättning i samband med
övernattning där under tjänsteresa,
allt under förutsättning att kostna-
den obligatoriskt ingår i priset för
transporten eller övernattningen i
fråga. Värdet av fri kost som åtnjuts
vid representation utgör inte heller
skattepliktig intäkt. Såvitt avser
intern representation gäller detta
endast om sammankomsten är
tillfällig och av kort varaktighet.
Såsom intäkt skall upptas värdet
av fria resor samt skatter, för-
säkringar o.d., som arbetsgivaren
92
Nuvarande lydelse
intern representation gäller detta
endast om sammankomsten är
tillfällig och av kort varaktighet.
Arbetsgivares kostnader för trygg-
ande av arbetstagares pension
genom avsättning eller pensions-
försäkring utgör inte skattepliktig
intäkt för den anställde. Förmån av
fri försäkring avseende reseskydd
under tjänsteresa är inte heller
skattepliktig.
Angående värdesättning å bo-
stadsförmån och andra naturaför-
måner, som kunna ingå i avlöning-
en, meddelas bestämmelser i 42 §
och därtill hörande anvisningar. Ar
tjänstebostad med hänsyn till
vederbörande tjänsteinnehavare i
tjänsten åliggande representations-
skyldighet större än som skäligen
kan anses erforderligt för en person
i motsvarande ställning men utan
särskild, med tjänsten förenad rep-
resentationsskyldighet, skall såsom
värde å bostadsförmånen upptagas
allenast vad som kan anses mot-
svara en bostad av sistnämnda
beskaffenhet. Motsvarande gäller,
därest tjänstebostad av annan an-
ledning är större än som kan anses
erforderligt för tjänsteinnehavarens
och hans familjs behov. Har
tjänsteinnehavare fått utgiva ersätt-
ning för bostadsförmån, skall givet-
vis bostadens uppskattade värde
därmed minskas.
Prop. 1996/97:173
Bilaga 4
betalat för den anställdes räkning
eller som den anställde annars
åtnjutitit på grund av anställ-
ningen. Förmån av fri försäkring
avseende reseskydd under
tjänsteresa är dock inte skatte-
pliktig.
Arbetsgivares kostnader för
tryggande av arbetstagares pension
genom avsättning eller pensions-
försäkring utgör inte skattepliktig
intäkt för den anställde.
Föreslagen lydelse
12.4 Sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring och sjukpenning enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeforsäkring, lagen
(1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om
krigsskadeersättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt av tjänst om
förmånen grundas på förvärvsinkomst, som hänför sig till tjänst. Till intäkt
av tjänst hänföres under nämnda förutsättning också ersättning enligt
lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare samt annan lag eller
författning, som utgått annorledes än på grund av försäkring, som nyss
93
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av
militärtjänstgöring.
Föräldrapenningförmåner och vårdbidrag enligt lagen om allmän
försäkring, ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet
för närståendevård samt ersättning som en allmän försäkringskassa utger
enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön utgör skattepliktig intäkt av
tjänst, dock ej sådan del av vårdbidrag som utgör ersättning for
merkostnader.
Korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349), vuxenstudiebidrag enligt lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa, utbildningsbidrag för doktorander, särskilt
utbildningsbidrag samt timersättning vid vuxenutbildning for utvecklings-
störda (särvux) eller vid svenskundervisning för invandrare (sfi) räknas
som skattepliktig intäkt av tjänst.
Dagpenning från arbetslöshetskassa, statsbidrag motsvarande
dagpenning vid arbetsmarknadsutbildning som lämnas till den som startar
egen näringsverksamhet, och som avser att utgöra ett tillskott till
näringsidkarens försörjning under inledningsskedet av verksamheten,
räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.
Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas
som skattepliktig intäkt av tjänst.
Detsamma gäller dagpenning som enligt av regeringen eller av statlig
myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknads-
utbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda.
Forskarstipendium (Marie
Curie-stipendium) som utges direkt
eller indirekt av Europeiska gemen-
skaperna räknas som skattepliktig
intäkt av tjänst.
Prop. 1996/97:173
Bilaga 4
till 33
6.5 Avdrag medges för avgift till
erkänd arbetslöshetskassa. Kan
sådant avdrag ifrågakomma i flera
förvärvskällor skall det i första
hand hänföras till den förvärvskälla
där bruttointäkten är störst.
6. Avdrag medges för avgift till
arbetslöshetskassa. Kan sådant
avdrag komma i fråga i flera för-
värvskällor skall det i första hand
hänföras till den förvärvskälla där
bruttointäkten är störst.
Avdrag medges även för avgift
till utländsk arbetslöshetskassa
eller motsvarande enligt ett annat
lands system för förmåner vid
arbetslöshet, om intäkt av arbete
från det landet tas upp som intäkt
av tjänst i Sverige under
beskattningsåret och avgiften inte
får dras av enligt 46 § 2 mom. 3.
94
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Har den skattskyldige varit bosatt i
Sverige under endast del av
beskattningsåret medges avdrag
bara till den del avgiften belöper
på nämnda tid.
Prop. 1996/97:173
Bilaga 4
till 41 §
4.61 fråga om inkomst av tjänst
gäller som allmän regel, att inkomst
skall anses hava åtnjutits under det
år, då densamma från den
skattskyldiges synpunkt är att anse
som verkligen förvärvad och till sitt
belopp känd. Detta är framför allt
förhållandet, då inkomsten av den
skattskyldige uppburits eller blivit
för honom tillgänglig för lyftning
eller, såsom i fråga om
bostadsförmån och andra förmåner
in natura, då den på annat sätt
kommit den skattskyldige till godo,
detta oberoende av huruvida in-
komsten intjänats under året eller
tidigare. Förmån av fri eller delvis
fri resa på tåg som värderas enligt
punkt 6 av anvisningarna till 42 §
skall dock anses åtnjuten redan när
den skattskyldige disponerar över
handling eller dylikt som berättigar
till resa. Har den skattskyldige på
grund av sin tjänst fått förvärva
värdepapper på förmånliga villkor,
tas förmånen upp till beskattning
det år förvärvet skedde. I fall då
behållning på pensionssparkonto
skall avskattas enligt 32 § 1 mom.
första stycket j inträder skattskyl-
digheten när pensionssparavtalet
upphör att gälla för de tillgångar
som skall avskattas. Vid sådan
överlåtelse av pensionsförsäkring
till ny försäkringsgivare som avses
i punkt 1 av anvisningarna till 31 §
anses pensionskapitalet utbetalt när
ansvaret för en överlåten försäkring
övergår på den övertagande
4. I fråga om inkomst av tjänst
gäller som allmän regel, att inkomst
skall anses hava åtnjutits under det
år, då densamma från den
skattskyldiges synpunkt är att anse
som verkligen förvärvad och till sitt
belopp känd. Detta är framför allt
förhållandet, då inkomsten av den
skattskyldige uppburits eller blivit
för honom tillgänglig för lyftning
eller, såsom i fråga om
bostadsförmån och andra förmåner
in natura, då den på annat sätt
kommit den skattskyldige till godo,
detta oberoende av huruvida in-
komsten intjänats under året eller
tidigare. Förmån av fri eller delvis
fri resa på tåg som värderas enligt
punkt 6 av anvisningarna till 42 §
skall dock anses åtnjuten redan när
den skattskyldige disponerar över
handling eller dylikt som berättigar
till resa. Förmån av fritt eller delvis
fritt drivmedel skall anses åtnjuten
månaden efter det att drivmedlet
har kommit den skattskyldige till
godo. Har den skattskyldige på
grund av sin tjänst fått förvärva
värdepapper på förmånliga villkor,
tas förmånen upp till beskattning
det år förvärvet skedde. I fall då
behållning på pensionssparkonto
skall avskattas enligt 32 § 1 mom.
första stycket j inträder
skattskyldigheten när pen-
sionssparavtalet upphör att gälla för
de tillgångar som skall avskattas.
Vid sådan överlåtelse av pensions-
försäkring till ny försäkringsgivare
95
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
försäkringsgivaren eller, i fråga om
pensionsförsäkring som överförs
till sådan del av försäkrings-
givarens verksamhet som inte avser
pensionsförsäkring, när överföring-
en äger rum.
som avses i punkt 1 av anvisning-
arna till 31 § anses pensionskapi-
talet utbetalt när ansvaret för en
överlåten försäkring övergår på den
övertagande försäkringsgivaren
eller, i fråga om pensionsförsäkring
som överförs till sådan del av
försäkringsgivarens verksamhet
som inte avser pensionsförsäkring,
när överföringen äger rum.
Prop. 1996/97:173
Bilaga 4
Å andra sidan skall utgifterna och omkostnaderna för inkomstförvärvet
avdragas från intäkten under det år, då de verkligen blivit av den
skattskyldige bestridda, även om de avser inkomst, som tidigare förvärvats
eller först under ett senare år beräknats inflyta.
till 42 §
l.7 Stundom inträffar, att på en ort saknas möjlighet att uthyra bostäder
och att för den skull något hyrespris för orten inte kan fastslås. Särskilt
gäller detta i glest befolkade orter, där befolkningen huvudsakligen består
av jordbrukare, vilka bo på fastigheter, som av dem brukas. Den
omständigheten, att uthymingsmöjlighet inte föreligger, medför dock inte,
att bostadsförmån saknar värde. Vid bestämmande av bostadsförmånens
värde i nu angivet fall kan hyrespriset i kringliggande orter tjäna till
ledning.
Värdet av en tjänstebostad som
är större än vad den skattskyldige
och hans familj behöver, skall be-
räknas som värdet av en normal
bostad för dem, om bostadens
storlek beror på den skattskyldiges
representationsskyldighet eller på
annat sätt beror på tjänsten.
Med marknadsvärde avses det pris som betalas på orten, om det varit
fråga om att för kontanta medel inköpa produkter, varor eller andra
förmåner som ingår i lön eller annan inkomst. Om ett sådant pris inte
direkt kan anges, skall värdet tas upp till det belopp som med hänsyn till
rådande förhållanden kan beräknas vid en betalning med kontanta medel.
Är det fråga om produkter eller varor från egen näringsverksamhet, skall
som värde tas upp det belopp som det kan beräknas att den skattskyldige
skulle ha fått vid en försäljning under jämförbara förhållanden av
motsvarande kvantiteter.
I fråga om praktikanter, lärlingar, elever vid sjuksköterskeskolor och
liknande förekommer, att vederbörande under utbildningstiden åtnjuter
naturaförmåner (fri kost, fri bostad) eventuellt jämte en mindre kon-
96
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
tantersättning, som närmast har karaktär av fickpengar. I dylika fall må
värdet av naturaförmånerna jämkas och upptagas till det lägre belopp, som
med hänsyn till kontantersättningens storlek och övriga förhållanden
framstår som skäligt.
2.8Värdet av bilförmån exklusive drivmedel skall for kalenderår
bestämmas till 0,3 basbelopp med tillägg av ett ränterelaterat belopp och
ett prisrelaterat belopp. Det ränterelaterade beloppet skall beräknas till 75
procent av statslåneräntan vid utgången av november månad andra året
före taxeringsåret multiplicerat med nybilspriset för årsmodellen. Det
prisrelaterade beloppet skall för en bil med ett nybilspris för årsmodellen
som uppgår till högst 7,5 basbelopp beräknas till 9 procent av nybilspriset.
Överstiger nybilspriset 7,5 basbelopp skall det prisrelaterade beloppet
bestämmas till 9 procent av 7,5 basbelopp med tillägg av ett belopp
Prop. 1996/97:173
Bilaga 4
motsvarande 20 procent av den del
basbelopp.
Är förmånsbilens årsmodell sex
år eller äldre skall förmånsvärdet
likväl beräknas enligt första styck-
et. Som nybilspris anses dock ett
belopp som utgör 80 procent av ett
uppskattat nybilspris för beskatt-
ningsårets årsmodell av de vanli-
gast förekommande bilarna ägda
av juridiska personer om inte det
verkliga nybilspriset är högre.
Vid beräkningen av förmåns-
värdet enligt första och andra
styckena skall till det angivna
nybilspriset i förekommande fall
läggas anskaffningskostnaden för
extrautrustning.
av nybilspriset som överstiger 7,5
Är förmånsbilens årsmodell sex
år eller äldre skall förmånsvärdet
likväl beräknas enligt första styck-
et. Som nybilspris anses dock ett
belopp som utgör fyra basbelopp
om inte det verkliga nybilspriset,
med tillägg av anskaffningskostna-
den för extrautrustning enligt tredje
stycket, är högre.
Vid beräkningen av för-
månsvärdet enligt första och andra
styckena skall till det verkliga
nybilspriset i förekommande fall
läggas anskaffningskostnaden för
extrautrustning.
För den som har kört minst 30 000 kilometer i tjänsten med förmåns-
bilen under ett kalenderår skall förmånsvärdet bestämmas till 75 procent
av det värde som skulle följa av reglerna i första-tredje styckena.
Om den skattskyldige åtnjuter förmånen endast under en del av året
skall förmånsvärdet beräknat enligt första-ljärde styckena sättas ned med
en tolftedel för varje hel kalendermånad som han inte har åtnjutit
förmånen.
Om bilförmån åtnjutits endast i ringa omfattning skall förmånen inte tas
upp till beskattning.
Om det i bilförmånen ingår
förmån av fritt eller delvis fritt
drivmedel för förmånsbilen skall
Om det i bilförmånen ingår
förmån av fritt eller delvis fritt
drivmedel för förmånsbilen skall
7 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 173
97
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
denna förmån värderas till mark-
nadsvärdet multiplicerat med 1,2.
Marknadsvärdet skall antas mot-
svara värdet för den mängd driv-
medel som kan antas ha förbrukats
för förmånsbilens totala körsträcka
under den tid den skattskyldige
varit skattskyldig för förmånsbilen,
om den skattskyldige inte gör san-
nolikt att förmånsvärdet är något
annat.
denna förmån värderas till mark-
nadsvärdet multiplicerat med 1,2.
Marknadsvärdet skall antas mot-
svara värdet för den mängd driv-
medel som kan antas ha förbrukats
för förmånsbilens totala körsträcka
under den tid den skattskyldige
varit skattskyldig för bilförmånen,
om den skattskyldige inte gör san-
nolikt att marknadsvärdet är något
annat.
Med nybilspris för årsmodellen
avses det pris som bilen hade när
den som ny introducerades på den
svenska marknaden. Om ett sådant
introduktionspris ändras efter kort
tid skall som nybilspris för års-
modellen avses det justerade priset.
I avsaknad av introduktionspris
skall som nybilspris för årsmodel-
len anses det pris som det kan antas
att bilen skulle ha haft om den
introducerats på den svenska mark-
naden när den var ny.
Prop. 1996/97:173
Bilaga 4
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas, om inte
annat följer av punkt 2 och 3, första gången vid 1999 års taxering.
2. Den nya bestämmelsen i punkt 4 av anvisningarna till 41 § tillämpas
endast i fråga om förmåner som kommit den skattskyldige till godo efter
utgången av år 1997.
3. Den nya bestämmelsen i punkt 12 av anvisningarna till 32 §
tillämpas inte i fråga om stipendium som beviljats före utgången av år
1997 och vars storlek har bestämts med hänsyn till att det inte är
skattepliktigt.
1 Senaste lydelse 1995:651.
2 Lydelse enligt prop. 1996/97:100.
3 Senaste lydelse 1993:1515.
4 Lydelse enligt prop. 1996/97:107.
5 Senaste lydelse 1979:1157.
6 Senaste lydelse 1996:651.
7 Senaste lydelse 1990:650.
98
Nuvarande lydelse
8 Senaste lydelse 1996:1208.
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:173
Bilaga 4
99
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1996:1331) om ändring i
kommunaskattelagen (1928:370)
dels att 19 § skall ha följande lydelse,
dels att det i övergångsbestämmelserna skall införas en ny punkt, 3, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
19 §'
Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:
vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som
förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;
vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket
utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri
eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till
högst 100 kronor;
ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om
allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen
(1976:380) om arbetsskadeforsäkring tillfallit den försäkrade, om icke
ersättningen grundas på förvärvsinkomst eller utgör föräldrapenning, så
ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått
annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid
sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall
som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen
(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen
grundas på förvärvsinkomst, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller
olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i
samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i
form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är
skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så ock ersättning som utgår på
grund av trafikförsäkring eller annan ansvarighetsförsäkring eller på grund
av skadeståndsforsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig
natur;
belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen
utgått på grund av kapitalförsäkring, samt belopp som arbetsgivare utan
att försäkring har tecknats for anställdas räkning betalar ut och som
motsvarar ersättning på grund av grupplivförsäkring, i den mån beloppet
inte väsentligt överstiger vad som utgår för befattningshavare i statens
tjänst;
försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock
att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser annan byggnad
än privatbostad eller markanläggning, dels i den mån köpeskilling, som
skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade
sålts, hade varit att hänföra till intäkt av näringsverksamhet och dels i den
Prop. 1996/97:173
Bilaga 4
100
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill
omkostnad för näringsverksamhet;
ersättning för förlust eller skada på egendom vid fartygs förolyckande
som redare utger till sådan arbetstagare som avses i punkt 1 av anvis-
ningarna till 49 §;
vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av
annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller
olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel,
som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund
av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;
ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om
icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst;
periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke
utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 20 §
Prop. 1996/97:173
Bilaga 4
eller punkt 5 av anvisningarna till
utgivet belopp;
stipendier för mottagarens ut-
bildning;
stipendium som är avsett för
andra ändamål och som inte utgår
periodiskt och inte utgör ersättning
för arbete som har utförts eller skall
utföras för utgivarens räkning;
§ icke är berättigad till avdrag för
stipendium för mottagarens ut-
bildning, dock inte ett sådant
stipendium som anges i punkt 12
sjunde stycket av anvisningarna till
32§-,
stipendium som är avsett för
andra ändamål och som inte utgår
periodiskt och inte utgör ersättning
för arbete som har utförts eller skall
utföras för utgivarens räkning, dock
inte ett sådant stipendium som
anges i punkt 12 sjunde stycket av
anvisningarna till 32
studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), intemat-
bidrag, studielån och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag
samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig
myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknads-
utbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och äger i
följd härav de bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som
avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;
introduktionsersättning enligt lagen (1992:1068) om introduktions-
ersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar;
allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag, samt barnpension enligt
lagen om allmän försäkring till den del pensionen för varje månad den
avser inte överstiger en tolftedel av fyrtio procent eller, vid pension efter
båda föräldrarna, åttio procent, av basbeloppet den månad pensionen avser
samt sådan i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring angiven
livränta i form av efterlevandelivränta till barn enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring eller enligt annan i nämnda lagrum angiven
101
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
forfattning till den del livräntan föranlett minskning av sådan del av
barnpension som inte är skattepliktig;
kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av
statsmedel;
handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän
försäkring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ samma lag
som utgör ersättning för merkostnader, ersättning for merutgifter for resor
enligt 3 kap. 7 a § samma lag, särskilt pensionstillägg enligt lagen
(1990:773) om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård
av sjukt eller handikappat barn samt hemsjukvårdsbidrag och hemvårds-
bidrag, som utges av kommunala eller landstingskommunala medel till
den vårdbehövande;
assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning och
ekonomiskt stöd till kostnader för personlig assistans enligt lagen
(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade;
bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till pen-
sionärer;
kommunalt bostadstillägg till handikappade;
bostadsbidrag som avses i lagen (1988:786) om bostadsbidrag och
lagen (1993:737) om bostadsbidrag;
bidrag enligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska
barn;
bidrag enligt lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med
barn;
ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna
medel till den som - utan att det skett yrkesmässigt - inställt sig inför
domstol eller annan myndighet, om ersättningen avser reseersättning,
traktamente eller ersättning for tidsspillan;
förmån av fri resa till eller från anställningsintervju eller kostnads-
ersättning för sådan resa till den del förmånen eller ersättningen avser resa
inom eller mellan Europeiska unionens medlemsländer eller EES-ländema
och, såvitt gäller ersättningen, till den del den inte överstiger faktiska
resekostnader och vid köming med egen bil inte överstiger det avdrag som
medges for kostnader för resor med egen bil enligt den schablon som
anges i punkt 4 av anvisningarna till 33 §;
hittelön samt ersättning till den som i särskilt fall räddat person eller
egendom i fara eller bidragit till avslöjande eller gripande av person som
begått brott;
sedvanlig ersättning till den som lämnat organ, blod eller modersmjölk;
tävlingsvinst som inte hänför sig till anställlning eller uppdrag och som
utgår i annan form än kontant eller därmed likställd ersättning, om vinsten
avser minnesforemål eller värdet inte överstiger 0,03 basbelopp avrundat
till närmaste hundratal kronor;
sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från
personalstiftelse ur medel for vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid
första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;
Prop. 1996/97:173
Bilaga 4
102
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del
stiftelsen ej ägt andra medel for att lämna gottgörelse än sådana for vilka
avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;
intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar samt kottar som
den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett
beskattningsår inte överstiger 5 000 kronor och inte kan hänföras till
näringsverksamhet som utgör rörelse eller till lön eller liknande förmån;
ränta enligt 61 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 5 kap.
13 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 40 §
lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, 33 §
tullagen (1994:1550) eller 19 kap. 2 och 12-14 §§ skattebetalningslagen
(1997:000);
ränta som enligt bestämmelserna i 3 kap. 23 § 3 och 4 lagen (1990:325)
om självdeklaration och kontrolluppgifter inte redovisas i kontrolluppgift
om sådan ränta för den skattskyldige under ett beskattningsår sammanlagt
inte uppgår till 500 kronor;
ränta enligt 22 § tredje stycket lagen (1993 :737) om bostadsbidrag;
vad som utgör utgående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200).
Om mervärdesskatt ändå har räknats med vid inkomstredovisningen
anses skatten, om den betalats till staten, som en sådan speciell skatt för
vilken avdrag medges vid inkomsttaxeringen enligt denna lag. Till följd av
detta utgör belopp som har fallit bort, och för vilket avdrag medgetts vid
inkomsttaxeringen, skattepliktig intäkt vid inkomsttaxeringen.
Beträffande ersättning som utfaller på grund av avtalsgruppsjukförsäk-
ring gäller särskilda bestämmelser i 32 § 3 a mom. och punkt 12 av
anvisningarna till 22 §.
(Se vidare anvisningarna.)
Prop. 1996/97:173
Bilaga 4
3. Åldre bestämmelser om
stipendium i 19 § gäller i fråga om
stipendium som har beviljats före
utgången av år 1997 och vars
storlek har bestämts med hänsyn
till att det inte är skattepliktigt.
'Lydelse enligt prop. 1996/97:100.
103
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 2 § skattebetalningslagen (1997:000)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 kap.
2§
Skattepliktiga förmåner skall tas upp till ett värde som bestäms i
enlighet med 8 kap. 14, 15 och 17 §§. Sådan drivmedelsförmån som avses
i punkt 2 sjunde stycket av anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall dock värderas till marknadsvärdet.
På begäran av arbetsgivaren får skattemyndigheten bestämma värdet av
förmånen om
1. det finns grund för jämkning av värdet av bilförmån eller kostförmån
enligt punkt 4 andra eller tredje stycket av anvisningarna till 42 §
kommunalskattelagen, eller
2. bostadsförmånsvärde som 2. bostadsförmånsvärde som
bestäms enligt 8 kap. 15 § avviker
med mer än 10 % från det värde
som följer av 42 § första stycket
och punkt 3 andra stycket av anvis-
ningarna till 32 § kommunalskatte-
lagen.
bestäms enligt 8 kap. 15 § avviker
med mer än 10 % från det värde
som följer av 42 § första stycket
och punkt 1 andra stycket av
anvisningarna till den paragrafen.
Arbetsgivaren skall underrätta arbetstagaren om skattemyndighetens
beslut.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas i fråga om
förmåner som åtnjutitis efter utgången av år 1997.
104
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 7 och 9 §§ lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:173
Bilaga 4
3 kap.
7§‘
Värdet av förmåner som utgått i
annat än pengar skall beräknas i
enlighet med bestämmelserna i
kommunalskattelagen (1928:370).
Vid beräkning av värdet av
bilförmån och kostförmån skall
dock bestämmelserna i punkt 4
andra eller tredje stycket av
anvisningarna till 42 § nämnda lag
tillämpas endast i enlighet med
beslut av skattemyndigheten med
stöd av 9 kap. 2 § andra stycket
skattebetalningslagen (1997:000).
Värdet av annan bostadsförmån här
i landet än förmån av
semesterbostad skall beräknas i
enlighet med bestämmelserna i
8 kap. 15 och 16 §§ skattebetal-
ningslagen.
Värdet av förmåner som utgått i
annat än pengar skall beräknas i
enlighet med bestämmelserna i
kommunalskattelagen (1928:370).
Vid beräkning av värdet av
bilförmån och kostförmån skall
dock bestämmelserna i punkt 4
andra eller tredje stycket av
anvisningarna till 42 § nämnda lag
tillämpas endast i enlighet med
beslut av skattemyndigheten med
stöd av 9 kap. 2 § andra stycket
skattebetalningslagen (1997:000).
Värdet av annan bostadsförmån här
i landet än förmån av
semesterbostad skall beräknas i
enlighet med bestämmelserna i
8 kap. 15 och 16 §§ skatte-
betalningslagen. Dessutom skall i
fråga om sådan förmån anges om
bostaden är belägen på
taxeringsenhet som i fastig-
hetstaxeringslagen (1979:1152)
benämns småhusenhet.
Om värdet av en förmån justerats enligt 9 kap. 2 § andra stycket
skattebetalningslagen skall anges att justering skett.
Det sammanlagda värdet av
andra förmåner än bilförmån
exklusive drivmedel skall anges
särskilt för sig.
Det sammanlagda värdet av
andra förmåner än bilförmån skall
anges särskilt för sig.
I fråga om bilförmån skall uppgift lämnas om
1. bilens modellbeteckning och årsmodell,
2. nedsättning av bilförmåns-
värdet på grund av att den
skattskyldige utgett ersättning för
förmånen,
2. nedsättning av värdet av
bilförmån exklusive drivmedel på
grund av att den skattskyldig utgett
ersättning för förmånen,
8 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 173
105
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3. antal kilometer tjänsteköming som ersättning för kostnader för
drivmedel för resa i tjänsten med förmånsbil avser,
Prop. 1996/97:173
Bilaga 4
4. i fall förmån av fritt eller
delvis fritt drivmedel enligt punkt 2
sjunde stycket av anvisningarna till
42 § kommunalskattelagen har
utgått,
4. värdet av förmån av fritt eller
delvis fritt drivmedel enligt punkt 2
sjunde stycket av anvisningarna till
42 § kommunalskattelagen,
5. värdet av bilförmån exklusive drivmedel.
9§2
I kontrolluppgiften skall det för varje belopp anges om arbetsgivaren
skall betala arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.
Ersättning för ökade levnads-
kostnader eller kostnader för resa
med egen bil i tjänsten som enligt
8 kap. 19 och 20 §§ skatte-
betalningslagen (1997:000) skall
ligga till grund för beräkning av
skatteavdrag, skall i kontrolluppgift
anges som lön, arvode eller
motsvarande. Har ersättning för
ökade levnadskostnader som enligt
8 kap. 19 § skattebetalningslagen
inte skall ligga till grund för
beräkning av skatteavdrag utgått
för en eller flera tjänsteresor som
omfattat en sammanhängande pe-
riod av mer än tre månader, skall
detta anges i kontrolluppgift som
också skall innehålla upplysning
om i vad mån fråga är om inrikes
eller utrikes förrättning.
Ersättning för ökade levnads-
kostnader eller kostnader för resa
med egen bil eller förmånsbil i
tjänsten som enligt 8 kap. 19 och
20 §§ skattebetalningslagen
(1997:000) skall ligga till grund för
beräkning av skatteavdrag, skall i
kontrolluppgift anges som lön,
arvode eller motsvarande. Har
ersättning för ökade levnads-
kostnader som enligt 8 kap. 19 §
skattebetalningslagen inte skall
ligga till grund för beräkning av
skatteavdrag utgått för en eller flera
tjänsteresor som omfattat en
sammanhängande period av mer än
tre månader, skall detta anges i
kontrolluppgift som också skall
innehålla upplysning om i vad mån
fråga är om inrikes eller utrikes
förrättning.
I kontrolluppgiften skall särskilt för sig tas upp det sammanlagda
värdet av andra kostnadsersättningar än sådana som enligt 5 § 3 a-c skall
uppges först efter föreläggande av skattemyndigheten. Dock skall
ersättningen, då det är uppenbart att den avser kostnader som inte är
avdragsgilla vid mottagarens inkomsttaxering eller att den överstiger
avdragsgillt belopp, till denna del anges som lön, arvode eller mot-
svarande.
I kontrolluppgiften skall särskilt för sig tas upp sådant skatteavdrag som
har gjorts.
106
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:173
Bilaga 4
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas i fråga om
förmåner som åtnjutits efter utgången av år 1997.
'Lydelse enligt prop. 1996/97:100.
!Lydelse enligt prop. 1996/97:100.
107
Prop. 1996/97:173
Bilaga 4
Härigenom föreskrivs att lagen (1987:813)' om homosexuella sambor
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande, skall
vad som gäller i fråga om sambor enligt följande lagar och bestämmelser
tillämpas även på de homosexuella samborna:
1. lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem,
2. ärvdabalken,
3. jordabalken,
4. 10 kap. 9 § rättegångsbalken,
5. 4 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken,
6. 19 § första stycket, punkt 1
nionde stycket och punkt 3 sjunde
stycket av anvisningarna till 31 §
samt punkt 3 a av anvisningarna till
33 § kommunalskattelagen,
6. 19 § första stycket, punkt 1
nionde stycket och punkt 3 sjunde
stycket av anvisningarna till 31 §
samt punkterna 3 a, 3 i och 4 av
anvisningarna till 33 § kommunal-
skattelagen (1928:370),
7. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
8. bostadsrättslagen (1991:614),
9. lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer,
10. 5 kap. 18 § tredje stycket fastighetsbildningslagen (1979:988),
11. 10 § insiderlagen (1990:1342),
12. 14 kap. 3 §, 4 § tredje stycket och 8 § tredje stycket vallagen
(1997:157),
13. 36 § första stycket lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigeval, m.m.,
14. 4 § andra stycket lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall,
15. lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad,
16. 10 kap. 18 §, 11 kap. 2, 15 och 16 §§, 12 kap. 7 och 8 §§ samt 16
kap. 7 och 9 § § föräldrabalken,
17. säkerhetsskyddslagen (1996:627), samt
18. lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall
vid 1997-2001 års taxeringar.
Förutsätter dessa lagar eller bestämmelser att samborna skall vara
ogifta, gäller det också de homosexuella samborna.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
'Lydelse enligt prop. 1996/97:133.
108
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring i paragrafens lydelse enligt lagen (1997:000) skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11 kap.
2 §'
Med inkomst av anställning avses lön eller annan ersättning i pengar
eller andra skattepliktiga förmåner, som en försäkrad har fått såsom
arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Med lön likställs kostnadsersätt-
ning som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 § skattebetalningslagen (1997:000)
undantas vid beräkning av skatteavdrag. Sådan skattepliktig intäkt i form
av rabatt, bonus eller annan förmån som utgår på grund av kundtrohet
eller liknande, skall också anses som inkomst av anställning, om den som
slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för förmånen är
någon annan än den som är skattskyldig för förmånen. Till sådan inkomst
räknas dock inte från en och samme arbetsgivare utgiven lön som under
ett år ej uppgått till 1 000 kronor. Till sådan inkomst räknas inte heller
intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i
kommunalskattelagen (1928:370) eller sådan ersättning som anges i 1 §
första stycket 2-6 och fjärde stycket lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster. I fråga om arbete som har utförts
utomlands bortses vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst från
sådana lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnader och andra
särskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Såsom inkomst av
anställning anses även
a) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt
sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller
motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund
av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för
försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,
b) föräldrapenningförmåner,
c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för
merkostnader,
d) dagpenning från arbetslöshetskassa,
f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad
rehabilitering i form av dagpenning,
g) korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa samt särskilt utbildningsbidrag,
h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensions-
försäkring,
i) dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt och andra som erhåller dagpenning
109
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
enligt de för totalförsvarspliktiga gällande grunderna,
j) utbildningsbidrag för doktorander,
k) timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och
vid svenskundervisning för invandrare (sfi),
l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,
m) från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden utgående bidrag
som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den
mån regeringen så förordnar,
n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de
startar egen rörelse,
o) stipendium som enligt punkt
12 sjunde stycket av anvisningarna
till 32 § kommunalskattelagen skall
tas upp som intäkt av tjänst, om
stipendiet utbetalats av en fysisk
person bosatt i Sverige eller av en
svensk juridisk person,
p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för
närståendevård,
q) tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs
självständigt,
r) ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 § lagen
(1991:1047) om sjuklön,
s) ersättning från semesterkassa.
I fråga om ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner för
utfört arbete i annan form än pension och ersättning från semesterkassa, i
fråga om ersättning till idrottsutövare från visst slag av ideell förening
samt i fråga om ersättning från vinstandelsstiftelse eller annan juridisk
person med motsvarande ändamål gäller i tillämpliga delar
bestämmelserna i 3 kap. 2 § andra stycket samt 2 a § tredje och fjärde
styckena.
Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller
annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är
bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den
försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt
3 kap. 2 a § första stycket eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på
svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön
till svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från
utländsk juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett
bestämmande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av
Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspen-
sionsavgiften.
Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande
makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,
Prop. 1996/97:173
Bilaga 4
110
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk
medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk
medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i
riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av
Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för
tilläggspensionsavgiften.
Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall
anses som arbetsgivare.
Prop. 1996/97:173
Bilaga 4
'Lydelse enligt prop. 1996/97:100.
111
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11 kap.
3 §'
Med inkomst av annat förvärvsarbete avses
a) inkomst av näringsverksamhet här i landet i vilken den försäkrade
arbetat i icke oväsentlig omfattning (aktiv näringsverksamhet);
b) tillfälliga förvärvsinkomster av
c) ersättning för arbete för någon
skattepliktiga förmåner;
d) sjukpenning och rehabili-
teringspenning enligt denna lag
samt sjukpenning enligt lagen
(1976:380) om arbetsskadeför-
säkring eller motsvarande ersätt-
ning som utgår enligt annan
författning eller på grund av
regeringens förordnande, i den mån
ersättningen träder i stället för
inkomst som ovan nämnts samt
e) ersättning som utgör
skattepliktig inkomst av tjänst
enligt kommunalskattelagen
(1928:370) och som, utan att
anställningsförhållande förelegat,
utbetalats av fysisk person bosatt
utomlands eller av utländsk juridisk
person;
självständigt bedriven verksamhet;
annans räkning i pengar eller andra
d) sjukpenning och rehabi-
literingspenning enligt denna lag
samt sjukpenning enligt lagen
(1976:380) om arbetsskadeför-
säkring eller motsvarande
ersättning som utgår enligt annan
författning eller på grund av
regeringens förordnande, i den mån
ersättningen träder i stället för
inkomst som ovan nämnts;
e) ersättning som utgör
skattepliktig inkomst av tjänst
enligt kommunalskattelagen
(1928:370) och som, utan att
anställningsförhållande förelegat,
utbetalats av fysisk person bosatt
utomlands eller av utländsk juridisk
person samt
f) stipendium som enligt punkt
12 sjunde stycket av anvisningarna
till 32 § kommunalskattelagen skall
tas upp som intäkt av tjänst;
allt i den mån inkomsten inte enligt 2 § är att hänföra till inkomst av
anställning.
Bedömningen i första stycket a) görs för sig för varje förvärvskälla
enligt kommunalskattelagen (1928:370). Har inkomst som avses i första
stycket a) eller b) inte uppgått till 1 000 kronor för år, tas den inte i
beräkningen. Ej heller tas sådan ersättning som avses i första stycket c) i
beräkning, om ersättningen från den, för vilken arbetet utförts , under året
112
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
inte uppgått till 1 000 kr. Intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h
och i nämnda lag eller sådan ersättning enligt gruppsjukförsäkring eller
trygghetsförsäkring vid arbetsskada som enligt 2 § första stycket lagen
(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör
underlag för nämnda skatt räknas inte som inkomst av annat
förvärvsarbete.
Prop. 1996/97:173
Bilaga 4
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
'Senaste lydelse 1993:1551.
113
Prop. 1996/97:173
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1994:1852) om beräkning av statlig
inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar skall ha
följande lydelse.
2 §’
För fysiska personer beräknas statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst
enligt följande.
Skatt på förvärvsinkomst utgör
200 kronor samt 25 procent av den
del av den beskattningsbara
förvärvsinkomsten som överstiger
en skiktgräns som vid 1998 års
taxering uppgår till 209 100 kronor.
Vid följande års taxeringar uppgår
skiktgränsen till skiktgränsen för
föregående taxeringsår
multiplicerad med ett tal, uttryckt i
procent, som anger förhållandet
mellan det jämförelsetal som enligt
1 kap. 6 § andra stycket lagen
(1962:381) om allmän försäkring
ligger till grund för bestämmande
av basbeloppet för året före
taxeringsåret och det jämförelsetal
som enligt nämnda lagrum ligger
till grund för bestämmande av
basbeloppet för andra året före
taxeringsåret, med tillägg av 1,2
procentenheter. Skiktgränsen
fastställs av regeringen före
utgången av andra året före
taxeringsåret och avrundas nedåt
till helt hundratal kronor.
Skatt på förvärvsinkomst utgör
200 kronor samt 25 procent av den
del av den beskattningsbara
förvärvsinkomsten som överstiger
en skiktgräns som vid 1998 års
taxering uppgår till 209 100 kronor.
Vid följande års taxeringar uppgår
skiktgränsen till skiktgränsen för
föregående taxeringsår
multiplicerad med ett tal, uttryckt i
procent, som anger förhållandet
mellan det jämförelsetal som enligt
1 kap. 6 § andra stycket lagen
(1962:381) om allmän försäkring
ligger till grund för bestämmande
av basbeloppet för året före
taxeringsåret och det jämförelsetal
som enligt nämnda lagrum ligger
till grund för bestämmande av
basbeloppet för andra året före
taxeringsåret, med tillägg av 1,6
procentenheter. Skiktgränsen
fastställs av regeringen före
utgången av andra året före
taxeringsåret och avrundas nedåt
till helt hundratal kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas första gången
vid 1999 års taxering.
'Senaste lydelse 1996:692.
114
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-06-05
Prop. 1996/97:173
Bilaga 5
Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i Försäk-
ringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.
Enligt en lagrådsremiss den 29 maj 1997 (Finansdepartementet) har rege-
ringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över forslag till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om ändring lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),
3. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:000),
4. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,
5. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,
6. lag om ändring i lagen (1997:000) om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring,
7. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
8. lag om ändring i lagen (1994:1852) om beräkning av statlig inkomst-
skatt på förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar.
Förslagen har inför lagrådet föredragits av departementssekreteraren
Monica Dahlbom.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet'.
Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
Punkt 2 av anvisningarna till 42 § innehåller bestämmelser om värdering
av bilförmån. De grundläggane bestämmelserna om värdet av bilförmån,
exklusive drivmedel, finns i punkt 2 första stycket, medan andra stycket
innehåller vissa specialregler beträffande äldre förmånsbilar. Enligt punkt
2 tredje stycket i dess gällande lydelse skall vid beräkningen av förmåns-
värdet enligt första och andra styckena det nybilspris som anges där i före-
kommande fall ökas med anskaffningskostnaden för extrautrustning.
I lagrådsremissen föreslås vissa ändringar i andra och tredje styckena.
Bl.a. skall nybilspriset beträffande äldre bilar beräknas på ett annat sätt än
hittills.
Enligt Lagrådets mening bör andra och tredje styckena förtydligas i för-
hållande till remissförslaget. Lagrådet förordar att styckena ges följande
lydelse.
“Är förmånsbilens årsmodell sex år gammal eller äldre, skall nybilspriset
anses motsvara fyra basbelopp, om inte det verkliga nybilspriset, med
tillägg av anskaffningskostnad för extrautrustning, är högre.
115
Vid beräkningen av förmånsvärdet enligt första stycket skall - utom i fall
då nybilspriset enligt andra stycket skall anses motsvara fyra basbelopp -
till nybilspriset i förekommande fall läggas anskaffningskostnaden för
extrautrustning.”
I punkt 2 sjunde stycket av anvisningarna till 42 § lämnas bestämmelser
om beräkningen av värdet av förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel för
en förmånsbil. Förmånen skall värderas till marknadsvärdet, multiplicerat
med 1,2. Marknadsvärdet skall antas motsvara värdet för den mängd driv-
medel som kan antas ha förbrukats för förmånsbilens totala körsträcka
under den tid som den skattskyldige varit skattskyldig för bilförmånen.
Den skattskyldige ges dock enligt remissförslaget en möjlighet att göra
sannolikt att marknadsvärdet är något annat.
Enligt vad som upplysts vid föredragningen inför Lagrådet är syftet med
den sistnämnda bestämmelsen att, om förmånsbilen har använts i tjänsten
eller i övrigt på ett sätt som inte omfattas av den skattskyldiges privata
köming, den skattskyldige skall kunna få till stånd en motsvarande min-
skning av värdet av drivmedelsförmånen. Enligt Lagrådets mening bör
detta framgå direkt av lagtexten.
Lagrådet förordar att sjunde stycket ges följande utformning:
“Om det i bilförmånen ingår förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel för
förmånsbilen, skall denna förmån beräknas till marknadsvärdet, multipli-
cerat med 1,2, av den mängd drivmedel som kan antas ha förbrukats för
förmånsbilens totala körsträcka under den tid den skattskyldige varit skatt-
skyldig för bilförmånen. Om den skattskyldige gör sannolikt att den
mängd drivmedel som han har förbrukat vid privat köming är lägre, skall
marknadsvärdet för drivmedlet sättas ned i motsvarande mån.
Förslaget till lag om ändring i lagen om självdeklaration och
kontrolluppgifter
I 3 kap. 7 § fjärde stycket finns bestämmelser i fem olika punkter om vilka
uppgifter i fråga om bilförmån som skall lämnas i en kontrolluppgift. En-
ligt punkt 2 skall anges den nedsättning av bilförmånsvärdet som förelig-
ger på grund av att den skattskyldige utgett ersättning för förmånen. Enligt
punkt 4 skall anges om förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel har ut-
gått.
I lagrådsremissen föreslås att punkt 2 ändras så att det klargörs att uppgif-
ten om nedsättning av bilförmånsvärdet skall avse bilförmånsvärdet exklu-
sive drivmedel. Vidare föreslås att punkt 4 bygggs ut så att det inte endast
skall anges att förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel har utgått utan
också med vilket belopp en sådan förmån har utgått.
Prop. 1996/97:173
Bilaga 5
116
Lagrådet har inte någon erinran mot de föreslagna ändringarna i sak. Ord-
ningsföljden mellan de fem punkterna i stycket framstår emellertid som
ologisk. Vissa fÖrtydliganden i punkterna bör också göras. Lagrådet fö-
reslår att fjärde stycket i 3 kap. 7 § får följande lydelse:
“I fråga om bilförmån skall uppgift lämnas om
1. bilens modellbeteckning och årsmodell,
2. nedsättning av värdet av bilförmånen, exklusive drivmedel, på grund av
att den skattskyldige utgett ersättning för förmånen,
3. värdet av bilförmånen, exklusive drivmedel, efter nedsättning enligt
punkt 2,
4. värdet av förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel enligt punkt 2
sjunde stycket av anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen, och
5. antalet kilometer tjänsteköming som ersättning for kostnader för driv-
medel för resa i tjänsten med förmånsbil avser.”
Övriga lagförslag
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Prop. 1996/97:173
Bilaga 5
117
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 juni 1997
Prop. 1996/97:173
Närvarande statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori,
Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Johansson,
von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky och Messing
Föredragande: statsrådet Åsbrink
Regeringen beslutar propositionen 1996/97:173 Beskattning av bostads-
förmån, m.m.
118
gotab 53498. Stockholm 1997