Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 22 maj 1997
Göran Persson
Laila Freivalds
(Justitiedepartementet)
I propositionen föreslås att ett beslut om skuldsanering på gäldenärens
begäran skall kunna omprövas även så att det totala belopp gäldenären
skall betala enligt beslutet, skall kunna ändras vid oförutsedda händelser
eller då det finns synnerliga skäl.
1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 166
Prop. 1996/97:166
1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3
2 Lagtext...................................................................... 4
3 Ärendet och dess beredning..............................................................6
4 Omprövning av skuldsanering..........................................................7
5 Kostnadsmässiga konsekvenser........................................................9
6 Författningskommentar.....................................................................9
6.1 Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen
(1994:334)...........................................................................9
Bilaga 1 Lagrådsremissens lagförslag.............................................10
Bilaga 2 Lagrådets yttrande............................................................12
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 maj 1997...........13
Prop. 1996/97:166
Regeringen föreslår atl riksdagen
antar regeringens förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen
(1994:334).
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Prop. 1996/97:166
Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334)
Härigenom föreskrivs att 8 och 28 §§ skuldsaneringslagen (1994:334)
skall ha följande lydelse
Nuvarande lydelse
1
Vid en skuldsanering skall
bestämmas
1. vilka fordringar som enligt 6 §
skall omfattas av skuldsaneringen
och vad som enligt 7 § skall gälla
för dem,
2. vilket belopp som skall för-
delas mellan borgenärerna,
3. en betalningsplan som visar
när och hur kvarstående belopp av
varje borgenärs fordran skall
betalas.
Belopp som avses i första stycket
2 skall bestämmas så att skuld-
saneringen tar i anspråk gälde-
närens samtliga tillgångar och
inkomster efter avdrag för vad som
skall förbehållas gäldenären för
hans och hans familjs försörjning.
Därvid skall bestämmelserna i
7 kap. 4 och 5 §§ utsökningsbalken
om förbehållsbelopp vara väg-
ledande. Vid skuldsaneringen får
bestämmas att förbehåll även skall
göras för betalning av en fordran
som, enligt 6 § tredje stycket eller
beslut som fattas med stöd av 6 §
andra stycket, inte omfattas av
skuldsaneringen.
Av fördelningen enligt första
stycket 2 skall framgå hur stor
procentandel av fordringarnas be-
lopp som skall kvarstå.
Föreslagen lydelse
Vid en skuldsanering skall
bestämmas
1. vilka fordringar som enligt 6 §
skall omfattas av skuldsaneringen.
2. vad som enligt 7 § skall gälla
för dem.
3. vilket belopp som skall för-
delas mellan borgenärerna och
4. en betalningsplan som visar
när och hur kvarstående belopp av
varje borgenärs fordran skall
betalas.
Belopp som avses i första stycket
3 skall bestämmas så att skuld-
saneringen tar i anspråk gälde-
närens samtliga tillgångar och
inkomster efter avdrag för vad som
skall förbehållas gäldenären för
hans och hans familjs försörjning.
Därvid skall bestämmelserna i
7 kap. 4 och 5 §§ utsökningsbalken
om förbehållsbelopp vara väg-
ledande. Vid skuldsaneringen får
bestämmas att förbehåll även skall
göras för betalning av en fordran
som. enligt 6 § tredje stycket eller
beslut som fattas med stöd av 6 §
andra stycket, inte omfattas av
skuldsaneringen.
Av fördelningen enligt första
stycket 3 skall framgå hur stor
procentandel av fordringarnas be-
lopp som skall kvarstå.
Senaste lydelse 1995:313
Den betalningsplan som skall
bestämmas enligt första stycket 3
skall löpa under fem år. om det inte
finns särskilda skäl att bestämma en
Den betalningsplan som skall
bestämmas enligt första stycket 4
skall löpa under fem år. om det inte
finns särskilda skäl att bestämma en
Prop. 1996/97:166
längre eller kortare tid.
längre eller kortare tid.
28 §
På ansökan av gäldenären kan en
tingsrätt som avses i 21 § ändra vad
kronofogdemyndigheten eller rätten
har bestämt i en fråga som avses i
8 § första stycket 3. om det efter
beslutet om skuldsanering har
inträffat omständigheter som inte
då kunna förutses eller om det finns
synnerliga skäl. Vid sådan ompröv-
ning tillämpas 27 § tredje stycket.
På ansökan av gäldenären kan en
tingsrätt som avses i 21 § ändra vad
kronofogdemyndigheten eller rätten
har bestämt i en fråga som avses i
8 § första stycket 2-4. om det efter
beslutet om skuldsanering har
inträffat omständigheter som inte
då kunna förutses eller om det finns
synnerliga skäl. Vid sådan ompröv-
ning tillämpas 27 § tredje stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 december 1997.
Skuldsaneringslagen trädde i kraft den 1 juli 1994 (se prop.
1993/94:123). Lagen byggde på det förslag som Insolvensutredningen
lade fram hösten 1990. Skuldsaneringslag (SOU 1990:74) och vad
riksdagen uttalat i sitt tillkännagivande den 7 juni 1993 (prot.
1992/93:123. rskr. 1992/93:412).
Mot bakgrund av vissa påtalade problem när det gäller skatte- och
kronofogdemyndigheternas uppgifter vid hanteringen av skuidsanerings-
ärenden företog Riksdagens revisorer år 1995 en granskning av
skuldsaneringslagens tillämpning. Granskningen resulterade i rapporten
Tillämpning av skuldsaneringslagen (1995/96:3). Rapporten har remiss-
behandlats. varefter revisorerna anmält sin granskning till riksdagen med
förslag angående tillämpningen av skuldsaneringslagen (förs.
1995/96:RR9).
Konsumentverket fick i sitt regleringsbrev för budgetåret 1995/96
regeringens uppdrag att utvärdera skuldsaneringslagens tillämpning i steg
1 och 2. Utvärderingen har presenterats i rapporten 1995/96:34
Utvärdering av skuldsaneringslagen (se också delrapporterna 1995/96:28
och 30-33).
Riksdagen har - efter att i december 1996 hållit en offentlig utfrågning
i ämnet - i betänkandet 1996/97:LU6 behandlat revisorernas granskning
och Konsumentverkets utvärdering samt ett antal motioner gällande
skuldsaneringslagens tillämpning. Därvid har riksdagen som sin mening
gett regeringen tillkänna att 28 § skuldsaneringslagen bör ändras så att
vid en omprövning på begäran av gäldenären det belopp som skall
betalas kan ändras och inte bara hur lång tid betalningarna skall pågå.
Enligt regeringens mening är det viktigt att det påtalade problemet
snarast får en lösning. 1 denna proposition föreslås därför en utformning
av ifrågavarande bestämmelse i enlighet med riksdagens uttalande.
Domstolsverket, Bankinspektionen, Socialstyrelsen. Riksförsäkrings-
verket, Riksskatteverket, Centrala studiestödsnämnden. Konsument-
verket, Sveriges Advokatsamfund, Sveriges Ackordscentral, Svenska
bankföreningen. Finansbolagens förening, Svenska Inkassoföreningen,
Svenska kommunförbundet, Landsorganisationen i Sverige, Tjänste-
männens centralorganisation och Centralorganisationen SACO/SR har
beretts tillfälle att yttra sig över ett utkast till lagrådsremiss i ärendet.
Yttranden har av getts av Handens tingsrätt. Socialstyrelsen,
Riksförsäkringsverket. Centralorganisationen SACO/SR. Svenska
Bankföreningen. Finansbolagens förening och Svenska
Inkassoföreningen. Yttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet
(dnr Ju97/1077).
Lagrådet
Regeringen beslutade den 7 maj 1997 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 1. Lagrådet har lämnat förslagen
utan erinran, se bilaga 2.
Prop. 1996/97:166
Prop. 1996/97:166
Regeringens förslag: Bestämmelsen i 28 § skuldsaneringslagen
utformas så att det på gäldenärens begäran blir möjligt att vid
omprövning ändra ett skuldsaneringsbeslut även vad gäller det totala
belopp en gäldenär skall betala enligt skuldsaneringsbeslutet.
Remissinstanserna tillstyrker i huvudsak förslaget.
Skälen för regeringens forslag: En svårt skuldsatt person kan erhålla
skuldsanering om det i det enskilda fallet bedöms som skäligt.
Skuldsanering innebär att gäldenärens totala skuldbörda skrivs ned med
en viss procentsats. För att saneringen skall bli slutlig krävs normalt att
gäldenären under en femårsperiod betalar borgenärerna vad han förmår,
utöver vad som är absolut nödvändigt för hans och hans familjs dagliga
försörjning. Skuldsaneringsbeslutet innehåller härvidlag en s.k. betal-
ningsplan. 1 denna betalningsplan anges bl.a. hur mycket varje borgenär
totalt skall erhålla av sin ursprungliga fordran och hur mycket gäldenären
skall betala exempelvis per månad till borgenärerna (8 § första stycket).
Indirekt följer hur stort belopp gäldenären är berättigad att behålla för
egen del (8 § andra stycket).
Beslut om s.k. frivillig skuldsanering fattas av kronofogdemyndigheten
efter en grundlig utredning av gäldenärens ekonomiska och personliga
förhållanden. Ett sådant beslut förutsätter att ingen av borgenärerna har
motsatt sig skuldsanering. Om någon av borgenärerna motsätter sig
skuldsanering, skall kronofogdemyndigheten lämna över ärendet till
tingsrätten som kan besluta om s.k. tvingande skuldsanering. Tingsrätten
är för sitt beslut inte beroende av borgenärernas samtycke, utan kan mot
en eller flera borgenärers vilja besluta om skuldsanering.
En utgångspunkt är att ett beslut om skuldsanering i princip skall vara
definitivt. Det framgår av bestämmelsen i 26 § som anger att en skuld-
sanering befriar gäldenären från betalningsansvaret för de skulder som
omfattas av skuldsaneringsbeslutet. Bestämmelsen i 5 § om att en gälde-
när som beviljats skuldsanering inte kan beviljas skuldsanering på nytt
utan att det finns synnerliga skäl kan sägas vara ett uttryck för samma
princip. Denna princip upprätthålls emellertid inte fullt ut i skuld-
saneringslagen. Ett skuldsaneringsbeslut kan under vissa förutsättningar
ändras till gäldenärens nackdel (27 §). Bland annat kan beslutet ändras
om gäldenärens ekonomiska förhållanden väsentligen förbättras efter
beslutet (27 § första stycket 5). Innebörden av en ändring kan vara t.ex.
att det totala belopp borgenärerna skall erhålla höjs.
Ett skuldsaneringsbeslut kan också på gäldenärens begäran ändras till
hans fördel. Så är fallet om det efter beslutet har inträffat omständigheter
som då inte kunnat förutses eller om det finns synnerliga skäl. I dessa fall
tillåter lagen emellertid inte en ändring av det totala belopp gäldenären
skall erlägga till borgenärerna. Vad som kan ändras är endast betalnings-
periodens längd eller den närmare utformningen av betalningsplanen i
övrigt.
1 den praktiska tillämpningen har det visat sig att det ibland uppstår
behov av att kunna ändra ett skuldsaneringsbeslut efter viss tid, på grund
av att gäldenären har fått försämrade ekonomiska förutsättningar.
Gäldenären kan t.ex. ha fått ett sämre avlönat arbete eller blivit arbetslös
en viss tid. Det kan också uppstå behov av att ändra ett skuldsane-
ringsbeslut på grund av att det bygger på någon felaktighet. Exempelvis
kan beslutet bygga på ett felaktigt antagande om framtida bostads-
kostnader och/eller framtida inkomster. Det kan också vara fråga om att
gäldenärens förbehållsbelopp räknats fram på ett felaktigt sätt. I dessa
fall kan beslutet behöva ändras vad avser det totala belopp gäldenären
skall erlägga. En förändring av betalningsperiodens längd eller andra
smärre justeringar i betalningsplanen är i vissa fall inte tillräcklig. Om
skuldsaneringsbeslutet i dessa fall inte kan ändras vad avser totalbeloppet
blir följden att gäldenären inte kan fullfölja de betalningar han är skyldig
att erlägga enligt beslutet. I förlängningen innebär det att
skuldsaneringsbeslutet på ansökan av en borgenär kan upphävas (se 27 §
första stycket 4). 1 och med detta går skuldsaneringens rehabiliterande
verkan helt förlorad. Enligt vad regeringen har kunnat konstatera har
domstolar också med hänvisning till skuldsaneringslagens förarbeten
frångått vad som framgår av lagtexten i 28 § och ändrat skuld-
saneringsbeslut i fråga om vilket totalbelopp gäldenären skall erlägga.
Enligt regeringens mening är de olägenheter med omrövningsregelns
utformning i 28 § som har påtalats beaktansvärda. Visserligen bör allt-
jämt en principiell utgångspunkt vara att ett skuldsaneringsbeslut skall
vara definitivt. Redan enligt gällande rätt har dock avsteg gjorts från
denna princip. Behovet av att kunna ändra ett skuldsaneringsbeslut beror
i grunden på att ett sådant beslut alltid vilar på en prognos om
gäldenärens framtida förhållanden. En sådan prognos kan av flera olika
skäl behöva korrigeras. Det är då önskvärt att regelsystemet vid en
omprövning inte ställer upp hinder av absolut karaktär som motverkar
skuldsaneringens rehabiliterande syfte. Det är enligt regeringens mening
dessutom inkonsekvent att ett skuldsaneringsbeslut vad avser
totalbeloppet i efterhand går att ändra till gäldenärens nackdel, men inte
till hans fördel.
Regeringen anser således sammanfattningsvis att skuldsaneringslagen
bör ändras så att det vid en omprövning på gäldenärens begäran blir
möjligt att ändra även det belopp som gäldenären totalt skall erlägga till
borgenärerna.
Det finns i sammanhanget också anledning att notera att en förut-
sättning för en ändring av ett skuldsaneringsbeslut efter omprövning är
att det efter beslutet har inträffat något som inte kunde förutses då
beslutet fattades eller att det annars finns synnerliga skäl för en ändring.
Dessa förutsättningar bör givetvis gälla även framgent. Det innebär att
även förutsättningarna för ändring av totalbeloppet är omgärdade av
betydelsefulla begränsningar.
Prop. 1996/97:166
Ändringarna i skuldsaneringslagen medför inga ökade kostnader för
staten eller samhället i övrigt.
Prop. 1996/97:166
6.1 Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen
(1994:334)
8§
Paragrafen är i sak oförändrad, men har redigerats om (jfr 28 §). Den
tidigare första punkten i första stycket har delats upp i två punkter. De
tidigare andra respektive tredje punkterna är numera tredje respektive
fjärde punkterna.
28 §
I paragrafen hänvisas till 8 § första stycket i fråga om vad rätten kan
bestämma vid en omprövning. Det innebär att rätten, liksom tidigare, kan
ändra vad som har bestämts beträffande betalningsplanen (8 § första
stycket 4). Det innebär vidare, vilket är nytt, att rätten kan ändra i fråga
om vad som enligt 7 § skall gälla för de fordringar som omfattas av
skuldsaneringen (8 § första stycket 2) och i fråga om vilket belopp som
skall fördelas mellan borgenärerna (8 § första stycket 3). Det är däremot
inte möjligt att vid omprövning ändra vilka fordringar som skall omfattas
av skuldsaneringen (8 § första stycket 1).
Paragrafen är i övrigt oförändrad. Det betyder bl.a. att förutsätt-
ningarna för omprövning är desamma som tidigare. Vad som uttalats i
motiven vid lagens tillkomst (se prop. 1993/94:123 s. 170 f. och 233 f.)
äger giltighet även för de ändringar som i fortsättningen kan göras vid en
omprövning.
Prop. 1996/97:166
Bilaga 1
Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334)
Härigenom föreskrivs att 8 och 28 §§ skuldsaneringslagen (1994:334)
skall ha följande lydelse
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8§2
Vid en skuldsanering skall
bestämmas
1. vilka fordringar som enligt 6 §
skall omfattas av skuldsaneringen
och vad som enligt 7 § skall gälla
för dem,
2. vilket belopp som skall för-
delas mellan borgenärerna,
3. en betalningsplan som visar
när och hur kvarstående belopp av
varje borgenärs fordran skall
betalas.
Belopp som avses i första stycket
2 skall bestämmas så att skuld-
saneringen tar i anspråk gälde-
närens samtliga tillgångar och
inkomster efter avdrag för vad som
skall förbehållas gäldenären för
hans och hans familjs försörjning.
Därvid skall bestämmelserna i
7 kap. 4 och 5 §§ utsökningsbalken
om förbehållsbelopp vara väg-
ledande. Vid skuldsaneringen får
bestämmas att förbehåll även skall
göras för betalning av en fordran
som. enligt 6 § tredje stycket eller
beslut som fattas med stöd av 6 §
andra stycket, inte omfattas av
skuldsaneringen.
Av fördelningen enligt första
stycket 2 skall framgå hur stor
procentandel av fordringarnas be-
lopp som skall kvarstå.
Den betalningsplan som skall
Vid en skuldsanering skall
bestämmas
1. vilka fordringar som enligt 6 §
skall omfattas av skuldsaneringen,
2. vad som enligt 7 § skall gälla
för dem,
3. vilket belopp som skall för-
delas mellan borgenärerna och
4. en betalningsplan som visar
när och hur kvarstående belopp av
varje borgenärs fordran skall
betalas.
Belopp som avses i första stycket
3 skall bestämmas så att skuld-
saneringen tar i anspråk gälde-
närens samtliga tillgångar och
inkomster efter avdrag för vad som
skall förbehållas gäldenären för
hans och hans familjs försörjning.
Därvid skall bestämmelserna i
7 kap. 4 och 5 §§ utsökningsbalken
om förbehållsbelopp vara väg-
ledande. Vid skuldsaneringen får
bestämmas att förbehåll även skall
göras för betalning av en fordran
som. enligt 6 § tredje stycket eller
beslut som fattas med stöd av 6 §
andra stycket, inte omfattas av
skuldsaneringen.
Av fördelningen enligt första
stycket 3 skall framgå hur stor
procentandel av fordringarnas be-
lopp som skall kvarstå.
Den betalningsplan som skall
: Senast lydelse 1995:313
10
bestämmas enligt första stycket 3 bestämmas enligt första stycket 4
skall löpa under fem år. om det inte skall löpa under fem år. om det inte
finns särskilda skäl att bestämma en finns särskilda skäl att bestämma en
längre eller kortare tid. längre eller kortare tid.
Prop. 1996/97:166
Bilaga 1
28
På ansökan av gäldenären kan en
tingsrätt som avses i 21 § ändra vad
kronofogdemyndigheten eller rätten
har bestämt i en fråga som avses i
8 § första stycket 3, om det efter
beslutet om skuldsanering har
inträffat omständigheter som inte
då kunna förutses eller om det finns
synnerliga skäl. Vid sådan ompröv-
ning tillämpas 27 § tredje stycket.
§
På ansökan av gäldenären kan en
tingsrätt som avses i 21 § ändra vad
kronofogdemyndigheten eller rätten
har bestämt i en fråga som avses i
8 § första stycket 2-4, om det efter
beslutet om skuldsanering har
inträffat omständigheter som inte
då kunna förutses eller om det finns
synnerliga skäl. Vid sådan ompröv-
ning tillämpas 27 § tredje stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 december 1997.
11
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-05-14
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,
regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.
Enligt en lagrådsremiss den 7 maj 1997 (Justitiedepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334).
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Mikael
Mellqvist.
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.
Prop. 1996/97:166
Bilaga 2
12
Prop. 1996/97:166
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 maj 1997
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden, Peterson,
Freivalds. Wallström. Tham. Åsbrink, Schori, Andersson, Winberg,
Uusmann, Ulvskog. Sundström, Lindh. Johansson, von Sydow,
Klingvall. Åhnberg. Pagrotsky, Östros. Messing
Föredragande: statsrådet Freivalds
Regeringen beslutar proposition 1996/97:166 Omprövning av
skuldsanering.
13
gotab 53370, Stockholm 1997