Prop.
1996/97:155
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 22 maj 1997
Göran Persson
Maj-Inger Klingvall
(Socialdepartementet)
I propositionen föreslås att de båda nuvarande lagarna om personregister
för socialförsäkringsadministrationen - lagen (1993:747) om sjukförsäk-
ringsregister hos de allmänna försäkringskassorna och lagen (1994:1517)
om socialfÖrsäkringsregister - ersätts av en ny socialforsäkringsregister-
lag. Den föreslagna lagen omfattar också register som behövs för ad-
ministrationen av ärenden om tandvårdsersättning. Inom ramarna för de
ändamål som anges i lagen skall de allmänna försäkringskassorna och
Riksförsäkringsverket (RFV) själva få avgöra vilka socialfÖrsäkrings-
register som behövs för verksamheten. Regeringens befattning med re-
gisterregleringen minskas därmed.
I den nya lagen anges de grundläggande allmänna bestämmelser för
personregistren som behövs från integritetsskyddssynpunkt. De ändamål
för vilka socialfÖrsäkringsregister får föras anges i lagen. I princip får
integritetskänsliga uppgifter inte registreras. Undantag från förbudet att
registrera integritetskänsliga uppgifter medges dock i viss omfattning.
Försäkringskassorna och RFV får möjlighet att använda sig av s.k.
elektroniska akter vid ärendehandläggningen.
Sambearbetning mellan socialfÖrsäkringsregister får ske. Direkt åt-
komst till ett socialfÖrsäkringsregister får i princip bara den register-
ansvarige ha.
Till skydd for den enskildes personliga integritet innehåller lagen också
bestämmelser om sökbegrepp, utlämnande av uppgifter på medium för
automatisk databehandling, gallring och informationsskyldighet.
1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 155
I denna proposition föreslås också en ändring i 3 § lagen (1996:1150) Prop. 1996/97:155
om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. Genom ändringen
tydliggörs RFV:s skyldighet att lämna de uppgifter som behövs vid så-
dana överläggningar om prissättning av läkemedel m.m. som anges i
paragrafen. I anslutning härtill föreslås också en ändring i sekretesslagen
(1980:100) för uppgifter som förs över till sjukvårdshuvudmännen i
samband med sådana överläggningar. Uppgifter, t.ex. uppgifter om
affärshemligheter, som är sekretessbelagda hos RFV skall också åtnjuta
sekretess hos sjukvårdshuvudmännen.
Slutligen föreslås också ändringar i lagen (1969:205) om pensionstill-
skott och lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.
Ändringarna är föranledda av de ändringar som föreslagits i budgetpro-
positionen för 1997 (prop. 1996/97:1, utg.omr. 11) och som trädde i
kraft den 1 januari 1997.
Socialförsäkringsregisterlagen föreslås träda i kraft den 1 janauri 1998.
Förslagen till ändringar i de övriga lagarna föreslås träda i kraft den
1 december 1997.
Prop. 1996/97:155
1 Förslag till riksdagsbeslut...........................5
2 Lagtext........................................5
2.1 Förslag till socialforsäkringsregisterlag..............5
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1150) om hög-
kostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m...........10
2.3 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) . 11
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1969:205) om pen-
sionstillskott ............................... 12
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter................. 13
3 Ärendet och dess beredning......................... 14
4 Den nuvarande registerregleringen inom socialförsäkrings-
området ...................................... 16
4.1 Allmänt .................................. 16
4.2 Författningsregleringen om sjukförsäkringsregister hos
de allmänna försäkringskassorna ................. 17
4.2.1 Lagen (1993:747) om sjukförsäkringsregister hos
de allmänna försäkringskassorna............. 17
4.2.2 Utfyllande reglering rörande lokala sjukförsäk-
ringsregister ...........................20
4.3 Lagen (1994:1517) om socialfÖrsäkringsregister ......21
4.4 Registerförordningar som utfärdats med stöd av lagen
(1994:1517) om socialfÖrsäkringsregister ...........26
4.4.1 Förordningen (1995:1016) om bostadsbidrags-
register ..............................26
4.4.2 Förordningen (1996:825) om register för reglering
av vissa vårdkostnader mellan EES-länder......26
4.4.3 Förordningen (1996:1037) om register för vissa
bidrag till barn.........................27
4.4.4 Förordningen (1997:144) om återbetalningsregister 27
4.5 Förordningen (1994:1544) om bostadstilläggsregister ... 27
5 Bakgrunden till att det finns två registerlagar.............28
6 Kritiken mot nuvarande reglering.....................29
6.1 Synpunkter framförda av Riksförsäkringsverket (RFV) . . 29
6.2 Rapport från Riksrevisionsverket (RRV)............30
7 Riksförsäkringsverkets modell for en ny registerstruktur inom
socialförsäkringsadministrationen.....................30
7.1 Inledning .................................30
7.2 Behovet av nytt registersystem ..................31
7.3 Automatprocesser............................31
7.4 Interaktiv handläggning .......................32
7.5 Aktiva medborgare...........................33
7.6 Lokalt åtkomliga data.........................33
7.7 Fler impulser från Toppledarforum................33
7.8 System för uppföljning och utvärdering ............33
8 EG-direktivet om personuppgifter och Datalagskommitténs
förslag till persondatalag...........................34
9 Överväganden och förslag..........................36
9.1 En enhetlig registerlagstiftning...................36
9.2 Författningsregleringen........................40
9.3 Registerstrukturen ...........................43
9.4 Registerändamålen...........................44
9.5 Registerinnehåll.............................46
9.6 Sambearbetning.............................55
9.7 Registeransvar..............................57
9.8 Direkt åtkomst till registrerade uppgifter............58
9.9 Utlämnande av uppgifter på medium för automatisk
databehandling......................... 62
9.10 Sökbegrepp................................64
9.11 Gallring ..................................67
9.12 Registerutdrag..............................70
9.13 ADB-säkerhet ..............................71
9.14 Ikraftträdande m.m...........................72
10 Utlämnande av uppgifter från Riksförsäkringsverket i sam-
band med prisfastställelse avseende läkemedel m.m.........74
11 Följdändringar till ändringar i lagen (1969:205) om pensions-
tillskott .......................................75
12 Författningskommentar............................76
12.1 Förslaget till socialförsäkringsregisterlag............76
12.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1150) om
högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m.........86
12.3 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100) ................................ 87
12.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:205) om pen-
sionstillskott och förslaget till lag om ändring i lagen
(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter ... 87
Bilaga 1 Administrativa personregister inom socialförsäkrings-
området som förs med tillstånd av Datainspektionen ... 88
Bilaga 2 Departementspromemorians (Ds 1996:70) huvud-
sakliga innehåll .............................92
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser.................96
Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag ....................97
Bilaga 5 Lagrådets yttrande.......................... 104
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 maj 1997 . 106
Rättsdatablad..................................... 107
Prop. 1996/97:155
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. socialförsäkringsregisterlag,
2. lag om ändring i lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp
av läkemedel m.m.,
3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
4. lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,
5. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kon-
trolluppgifter.
Prop. 1996/97:155
1 § Denna lag gäller personregister för sådan verksamhet i fråga om
socialförsäkringsförmåner samt andra förmåner och ersättningar som
enligt lag eller förordning eller särskilt beslut av regeringen ankommer
på de allmänna försäkringskassorna eller Riksförsäkringsverket (social-
fÖrsäkringsregister).
Med personregister förstås detsamma som i datalagen (1973:289).
2 § De allmänna försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket får föra
socialfÖrsäkringsregister enligt denna lag för de ändamål som anges i 3 §.
Användning hos de allmänna försäkringskassorna och
Riksförsäkringsverket
3 § De allmänna försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket får
använda socialfÖrsäkringsregister för
1. handläggning av ärenden som omfattas av 1 § första stycket,
2. förberedande åtgärder for handläggning enligt 1, samt
3. uppföljning, utvärdering, tillsyn och framställning av statistik av-
seende verksamhet enligt 1 och 2.
Övrig användning
4 § Statens löne- och pensionsverk och det organ för administration av
personalpensioner som är gemensamt för kommunerna och landstingen
får, i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer, använda socialfÖrsäkringsregister for handlägg-
ning av ärenden om utbetalning av socialförsäkringsförmåner och sam-
ordning av avtalspensionsfÖrmåner.
Statens löne- och pensionsverk får, i den utsträckning som föreskrivs
av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer, använda
socialfÖrsäkringsregister för handläggning av ärenden om statens tjänste-
grupplivforsäkring.
5 § SocialfÖrsäkringsregister får innehålla uppgifter om en person
1. om personen förekommer i ett ärende som avses i 3 § 1 eller, då
förberedande åtgärder för handläggning vidtas enligt 3 § 2, kan förekom-
ma i ett sådant ärende, och
2. om uppgifter i fråga om personen har betydelse för handläggningen
av ärendet.
6 § I fråga om personer som avses i 5 § får allmänna och särskilda
ärendeuppgifter registreras.
Allmänna ärendeuppgifter är identifierings- och adressuppgifter samt
uppgifter om kön, civilstånd, medborgarskap och födelseort.
Särskilda ärendeuppgifter är uppgifter om sådana ekonomiska och
personliga förhållanden som har betydelse for den handläggning av ären-
den som anges i 3 § 1.
7 § Som särskilda ärendeuppgifter får inte registreras sådana uppgifter
som avses i 4 § datalagen (1973:289) eller som utgör omdöme eller
annan värderande upplysning om den registrerade.
Utan hinder av första stycket får följande uppgifter registreras:
1. förekomsten av ansökan eller anmälan i ärenden som omfattas av
1 § första stycket,
2. tidpunkter, tidsperioder och belopp dels för ersättningar, dels for
ersättningsgrundande förhållanden, i ärenden som omfattas av 1 § första
stycket,
3. grad av nedsatt arbetsförmåga,
4. förekomsten av intyg och utlåtande av läkare eller annan intygs-
givare,
5. förekomsten av rehabiliteringsutredning eller annan utredning i reha-
biliteringsärende samt av fastställd rehabiliteringsplan,
6. arten av och tidpunkter för föreslagna, planerade och vidtagna reha-
biliteringsåtgärder,
7. förekomsten av sådan särskild grund for beaktande av högre bo-
stadskostnad som avses i 14 § tredje stycket och 17 § tredje stycket
lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
8. att vårdnadshavare är förordnad särskilt enligt foräldrabalken,
9. om den registrerade får eller har fått vård eller försörjning helt eller
delvis på det allmännas bekostnad,
10. om den registrerade är häktad, intagen i kriminalvårdsanstalt eller
i övrigt har tagits om hand på det allmännas bekostnad,
11. om den registrerade vistas eller bor i en särskild boendeform enligt
socialtjänstlagen (1980:620) eller vistas eller bor på annat liknande sätt,
12. om fråga om återbetalningsskyldighet har uppkommit och i sådant
fall exekutiva åtgärder, utmätningsbelopp, utmätningsfria belopp och
beslut om skuldsanering enligt skuldsaneringslagen (1994:334), samt
13. anledningen till att ett ärende avslutats.
I socialfÖrsäkringsregister som förs for handläggning av ärenden om
ersättning för tandvård enligt 2 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring får dessutom, i fråga om privatpraktiserande tandläkare och
annan anordnare av tandvård, registreras uppgift om namn på praktik
och om specialistkompetens. I sådana register får vidare registreras upp-
gift om
1. förekomsten av begäran om forhandsprövning enligt 14 § tandvårds-
taxan (1973:638) samt kod för behandlingsforslag som begäran avser,
2. kod för behandling som avses i tandvårdstaxan,
Prop. 1996/97:155
3. kostnad för tandtekniskt material,
4. förekomsten av remiss, remitterande vårdgivares namn och namnet
på vårdgivare till vilken remiss har skett,
5. patientavgift och tandvårdsersättning, samt
6. arvode och delräkning.
8 § Uppgifter som registreras med stöd av 7 § andra och tredje
styckena skall anges så kortfattat som möjligt.
Regeringen får meddela föreskrifter som ytterligare begränsar inne-
hållet i socialfÖrsäkringsregister.
9 § Utan hinder av de begränsningar som följer av 7 och 8 §§ får föl-
jande uppgifter registreras i fråga om avgöranden av domstol, Riksför-
säkringsverket eller allmän försäkringskassa i ärenden som omfattas av
1 § första stycket:
1. utgången,
2. de bestämmelser som har tillämpats, och
3. huruvida avgörandet har överklagats.
10 § Om det behövs för angelägna uppfÖljningsändamål får regeringen
föreskriva att uppgifter om sjukdomsdiagnos i begränsad omfattning får
registreras i socialfÖrsäkringsregister. Sådan registrering får endast avse
vissa socialfÖrsäkringsregister.
11 § SocialfÖrsäkringsregister som förs särskilt för en allmän försäk-
ringskassa eller ett lokalt organ inom denna eller for Riksförsäkrings-
verket för handläggning av ärenden får innehålla handlingar som har
kommit in eller framställts i ett ärende. För uppgifter i sådana handlingar
gäller inte de begränsningar som följer av 7-10 §§, om uppgifterna har
lämnats i ärendet eller behövs för handläggningen av detta.
12 § SocialfÖrsäkringsregister får genom sambearbetning tillföras
1. uppgifter från andra socialfÖrsäkringsregister, och
2. uppgifter som lämnas till en allmän försäkringskassa eller Riksför-
säkringsverket med stöd av en särskild bestämmelse i lag eller förord-
ning om lämnande av uppgifter.
Av föreskrifter i lag eller förordning eller av beslut av Datainspek-
tionen kan följa att socialfÖrsäkringsregister genom sambearbetning får
tillföras uppgifter utöver vad som anges i första stycket.
13 § Registeransvariga för socialfÖrsäkringsregister som förs gemensamt
for Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna är verket
samt varje försäkringskassa när det gäller behandling av uppgifter hos
den försäkringskassan. För regi ter som förs särskilt för en allmän för-
säkringskassa eller ett lokalt organ inom denna är försäkringskassan
registeransvarig. Riksförsäkringsverket är registeransvarigt för socialför-
säkringsregister som förs särskilt för verket.
Prop. 1996/97:155
14 § Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna får ha
direkt åtkomst till uppgifter i socialfÖrsäkringsregister som förs gemen-
samt för verket och försäkringskassorna.
Direkt åtkomst till uppgifter i socialfÖrsäkringsregister som förs särskilt
for en allmän försäkringskassa får endast den försäkringskassan ha. Om
ett register förs särskilt för ett lokalt organs verksamhetsområde inom
försäkringskassan får dock endast det lokala organet ha direkt åtkomst
till uppgifterna.
Direkt åtkomst till uppgifter i socialfÖrsäkringsregister som förs särskilt
för Riksförsäkringsverket får endast verket ha. Om det behövs for ända-
mål som avses i 3 § 1 eller 2 får dock även en allmän försäkringskassa
ha direkt åtkomst till ett sådant register med undantag för sådana hand-
lingar som avses i 11 §.
Behörighet for direkt åtkomst till uppgifter i socialfÖrsäkringsregister
enligt första-tredje styckena får endast ges till den som behöver ha till-
gång till uppgifterna för att kunna utföra sitt arbete.
15 § Statens löne- och pensionsverk och det för kommunerna och
landstingen gemensamma organet för administration av personalpen-
sioner får, i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den
myndighet regeringen bestämmer, ha direkt åtkomst till uppgifter i
socialfÖrsäkringsregister for de ändamål som anges i 4 §. Bestämmelser-
na i 14 § fjärde stycket gäller också för pensionsverket och det gemen-
samma organet.
16 § Den som genom sin befattning med ett socialfÖrsäkringsregister
hos det for kommunerna och landstingen gemensamma organet for ad-
ministration av personalpensioner får kännedom om uppgifter om enskil-
das ekonomiska och personliga förhållanden får inte obehörigen röja
dessa uppgifter.
17 § Uppgifter i socialfÖrsäkringsregister som lämnas ut med stöd av en
särskild bestämmelse i lag eller förordning får lämnas på medium för
automatisk databehandling. 1 övrigt får uppgifter lämnas ut på medium
for automatisk databehandling endast om sådant utlämningssätt följer av
lag eller förordning eller beslut av Datainspektionen eller om uppgiften
skall användas för forskning eller framställning av statistik.
18 § Uppgifter i socialfÖrsäkringsregister får användas som sökbegrepp
endast om det behövs for
1. tillämpning av lag eller förordning eller särskilt beslut av regeringen,
2. rättelse,
3. tillsyn, uppföljning eller utvärdering, eller
4. urval för forskning eller framställning av statistik.
Uppgifter som avses i 7 § andra stycket 9 och 10 får användas som
sökbegrepp endast for rättelse och bara om felet inte kan rättas på annat
sätt.
I fråga om handlingar som avses i 11 § får endast ärendebeteckning
och beteckning på handling användas som sökbegrepp.
Prop. 1996/97:155
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva Prop. 1996/97:155
ytterligare begränsningar av användningen av uppgifter som sökbegrepp.
19 § Uppgifter i socialfÖrsäkringsregister skall gallras ut senast tio år
efter det att de registrerades eller inom den kortare tidsfrist som före-
skrivs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Detta
gäller dock inte om uppgifterna fortfarande kan antas ha betydelse för
sådan handläggning av ett ärende som avses i 3 § 1.
Handlingar som avses i 11 § skall gallras ut senast tre år efter utgång-
en av det år under vilket ärendet har avslutats.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva
undantag från bestämmelserna i första och andra styckena för bevarande
av ett urval av material för forskningens behov. Sådant material skall
överlämnas till arkivmyndighet.
20 § Registerutdrag beträffande register som förs gemensamt för Riks-
försäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna skall lämnas av
försäkringskassan.
Uppgifter i sådana handlingar som avses i 11 § behöver inte tas med i
registerutdrag enligt 10 § datalagen (1973:289). Av utdraget skall dock
framgå vilka handlingar avseende den registrerade som finns i registret.
21 § Den som är registeransvarig för ett socialfÖrsäkringsregister skall
se till att den som är eller avses bli registrerad på lämpligt sätt får in-
formation om registret.
Informationen skall innehålla en beskrivning av de uppgifter som regi-
stret får innehålla samt upplysning om
1. ändamålen med registret,
2. de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller för registret,
3. rätten att få registerutdrag och rättelse enligt datalagen (1973:289),
samt
4. de begränsningar i fråga om direkt åtkomst, utlämnande av uppgifter
på medium för automatisk databehandling, sökbegrepp och bevarande av
uppgifter som gäller för registret.
22 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får med-
dela säkerhetsföreskrifter för socialfÖrsäkringsregister.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998, då lagen (1994:1517)
om socialfÖrsäkringsregister och lagen (1993:747) om sjukförsäkrings-
register hos de allmänna försäkringskassorna skall upphöra att gälla.
2. Register som motsvarar register enligt denna lag och som har in-
rättats före ikraftträdandet får föras enligt äldre bestämmelser till utgång-
en av år 1998.
3. Under år 1998 skall registerutdrag som avses i 20 § första stycket
lämnas av Riksförsäkringsverket.
Prop. 1996/97:155
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd
vid köp av läkemedel m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Riksförsäkringsverket skall på begäran av den som marknadsför en vara
som avses i 1 eller 2 § fastställa ett försäljningspris för varan. Den
sökande skall förebringa den utredning som behövs för att priset skall
kunna fastställas. Innan Riksförsäkringsverket meddelar beslut i ett så-
dant ärende skall sökanden och landstingen ges tillfälle till överläggning-
ar med myndigheten.
Fråga om ändring av ett tidigare fastställt försäljningspris får, förutom
av Riksförsäkringsverket, tas upp av den som marknadsför varan eller av
ett landsting. Dessa har även rätt att påkalla överläggning med Riksför-
säkringsverket. Om inte överläggning begärs kan Riksförsäkringsverket
fastställa det nya priset på grundval av tillgänglig utredning.
I samband med överläggningar
enligt första och andra styckena
skall Riksförsäkringsverket till
landstingen och sökanden lämna
de uppgifter som behövs.
Denna lag träder i kraft den 1 december 1997.
10
Härigenom föreskrivs att det i sekretesslagen (1980:100)’ skall införas
en ny paragraf, 8 kap. 25 §, av följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 8 kap. 25 § Om en uppgift som omfattas |
Denna lag träder i kraft den 1 december 1997.
1 Lagen omtiyckt 1992:1474.
11
Prop. 1996/97:155
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1969:205) om pensionstillskott
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Den som utöver folkpension har
tilläggspension i form av ålders-
pension, änkepension, omställ-
ningspension, särskild efterlevan-
depension eller förtidspension har
rätt till pensionstillskott endast i
den mån tilläggspensionen inte
uppgår till det belopp som följer
av 2, 2 a eller 2 b §.
Om pensionstillskott till ålders-
pension, omställningspension, sär-
skild efterlevandepension, änke-
pension eller förtidspension utges
med viss andel av oavkortat så-
dant tillskott till följd av 2 b §,
skall avräkning enligt första
stycket göras på ett oavkortat
pensionstillskott och andelsberäk-
ning enligt 2 b § göras på det be-
lopp som framkommer efter denna
avräkning.
Föreslagen lydelse
§'
Den som utöver folkpension har
tilläggspension i form av ålders-
pension, änkepension, omställ-
ningspension, särskild efterlevan-
depension eller förtidspension har
rätt till pensionstillskott endast i
den mån tilläggspensionen inte
uppgår till det belopp som följer
av 2, 2 a, 2 b eller 2 c §.
Om pensionstillskott till ålders-
pension, omställningspension, sär-
skild efterlevandepension, änke-
pension eller förtidspension utges
med viss andel av oavkortat så-
dant tillskott till följd av 2 c §,
skall avräkning enligt första
stycket göras på ett oavkortat
pensionstillskott och andelsberäk-
ning enligt 2 c § göras på det be-
lopp som framkommer efter denna
avräkning.
Denna lag träder i kraft den 1 december 1997. Den skall dock tilläm-
pas för tid från och med den 1 januari 1997.
1 Senaste lydelse 1992:1278.
12
Prop. 1996/97:155
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § lagen (1990:325) om självdeklara-
tion och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
6§f
För den som inte haft inkomst
av aktiv näringsverksamhet eller
annan inkomst av tjänst än folk-
pension och pensionstillskott en-
ligt 2 § lagen (1969:205) om pen-
sionstillskott eller allmän tilläggs-
pension som föranlett avräkning
av sådant pensionstillskott gäller i
stället för vad som sägs i 4 §
första stycket 1 följande. Skyldig-
het att lämna självdeklaration
föreligger endast om den uppburna
pensionen överstiger för gift skatt-
skyldig 134,0 procent och för
annan skattskyldig 151,5 procent
av basbeloppet enligt 1 kap. 6 §
lagen (1962:381) om allmän för-
säkring minskat enligt tredje
stycket samma lagrum. Gränsen
151,5 procent av sistnämnda be-
lopp gäller också gift skattskyldig
som under någon del av året upp-
burit folkpension som ogift.
För den som inte haft inkomst
av aktiv näringsverksamhet eller
annan inkomst av tjänst än folk-
pension och pensionstillskott en-
ligt 2 eller 2 b § lagen (1969:205)
om pensionstillskott eller allmän
tilläggspension som föranlett av-
räkning av sådant pensionstillskott
gäller i stället för vad som sägs i
4 § första stycket 1 följande.
Skyldighet att lämna självdeklara-
tion föreligger endast om den
uppburna pensionen överstiger för
gift skattskyldig 134,0 procent och
för annan skattskyldig 151,5 pro-
cent av basbeloppet enligt 1 kap.
6 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring minskat enligt tredje
stycket samma lagrum. Gränsen
151,5 procent av sistnämnda be-
lopp gäller också gift skattskyldig
som under någon del av året upp-
burit folkpension som ogift.
Som folkpension räknas inte barnpension och vårdbidrag.
Denna lag träder i kraft den 1 december 1997 och tillämpas första
gången vid 1998 års taxering.
1 Senaste lydelse 1995:1522.
13
Huvuddelen av det offentliga ekonomiska trygghetssystemet i form av
socialförsäkringsförmåner, inklusive bidrag av olika former, admini-
streras av Riksförsäkringsverket (RFV) och de allmänna försäkrings-
kassorna. Sedan länge finns hos försäkringskassorna ett ADB-stöd för
handläggningen. ADB-stödet används främst som ett stöd för utbetal-
ningsfunktionen.
ADB-systemen inom socialförsäkringsadministrationen omfattar ett
flertal personregister i den mening som avses i datalagen (1973:289).
För förande av lokala ADB-register för väsentligen sjukpenning- och
rehabiliteringsärenden gäller lagen (1993:747) om sjukförsäkringsregister
hos de allmänna försäkringskassorna (SjfrL). För närvarande pågår
arbete med att tillskapa lokala rehabiliteringsregister. För sjukpenning-
ärendena finns ännu ingen färdig teknisk lösning för den funktion som
SjfrL förutsätter, nämligen kommunikation mellan en central utbetal-
ningsfunktion och lokal hantering i övrigt.
För registerhanteringen hos försäkringskassorna gäller vidare lagen
(1994:1517) om socialfÖrsäkringsregister (SoffL). Denna lag gäller i
princip för de ärenden inom socialförsäkringsområdet som inte omfattas
av SjfrL. Enligt SoffL får ett socialfÖrsäkringsregister föras endast om
regeringen genom en förordning har beslutat att inrätta registret. Fyra
sådana register har inrättats.
Flertalet av de personregister som används inom socialförsäkrings-
administrationen förs ännu på grundval av tidigare av Datainspektionen
meddelade tillstånd och de övergångsbestämmelser som medger att de
ännu får användas.
En redogörelse för register inom socialförsäkringsområdet som förs
med tillstånd av Datainspektionen finns i bilaga 1. Under avsnitt 4
lämnas uppgifter om personregister i övrigt som förs inom socialförsäk-
ringsadm inistrationen.
Under arbetet med uppbyggnaden av de lokala sjukförsäkringsregistren
och under förberedelserna med att ta fram underlag till de förordningar
om inrättande av övriga register som behövs har RFV pekat på vissa
tillämpningsproblem och effektivitetsförluster som har sin grund i att de
nämnda registerlagarna inte är kongruenta.
Mot bakgrund härav aviserade regeringen i proposition 1995/96:128
Följdändringar till reformen om tvåpartsprocess vid de allmänna för-
valtningsdomstolarna samt vissa registerfrågor inom socialförsäkringsad-
ministrationen en översyn av vissa bestämmelser i främst SjfrL och
uttalade att det i samband med en sådan översyn finns anledning att
överväga en sammanslagning av de båda registerlagarna.
Vid tillkomsten av SoffL övervägdes om register för försäkringskassor-
nas administration av ersättningar till privata vårdgivare borde regleras i
samma lag. Regeringen fann emellertid att dessa register borde regleras
i särskild ordning. I maj 1994 gav regeringen RFV i uppdrag att lämna
förslag till författningsreglering av vårdersättningsregister. RFV överläm-
nade i november 1994 till Socialdepartementet en rapport med förslag
Prop. 1996/97:155
14
till lag om vårdersättningsregister (RFV anser 1994:7). Rapporten har Prop. 1996/97:155
remissbehandlats.
I den tidigare nämnda propositionen, prop. 1995/96:128, konstaterar
regeringen att förutsättningarna ändrats efter det att RFV:s rapport
lämnats på så sätt att försäkringskassornas uppgifter i fråga om vård-
ersättning numera endast gäller tandvårdsersättning. Det kan därför,
enligt vad regeringen anför i propositionen, finnas anledning att inom
ramen för den aviserade lagöversynen på nytt överväga frågan om
separat eller integrerad lagstiftning när det gäller vårdersättningsregister.
Vad regeringen anfört i propositionen i dessa delar föranledde inte några
invändningar vid riksdagsbehandlingen av propositionen (bet.
1995/96:SfU6, rskr. 1995/96:186).
En översyn av registerlagstiftningen inom socialförsäkringsområdet har
gjorts i enlighet med vad som uttalades i proposition 1995/96:128.
Socialdepartementet har redovisat denna översyn i departements-
promemorian Översyn av registerlagarna inom socialförsäkringsadmini-
strationen, Ds 1996:70. I bilaga 2 lämnas en redovisning av departe-
mentspromemorians huvudsakliga innehåll.
Departementspromemorian har remissbehandlats. I bilaga 3 finns en
förteckning över remissinstanserna. En remissammanställning finns
tillgänglig hos Socialdepartementet (dnr S96/8418/F).
Det läggs också, efter framställningar från Landstingsförbundet och
Riksförsäkringsverket, fram förslag om ändringar i sekretesslagen
(1980:100) och lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av
läkemedel m.m. I sistnämnda lagförslag föreslås ett tydliggörande av
RFV:s skyldighet att lämna över uppgifter till bl.a. sjukvårdshuvud-
männen i samband med sådana överläggningar som anges i 3 § den
lagen. I sekretesslagen föreslås en bestämmelse av innebörd att sekre-
tessbelagda uppgifter hos RFV som förs över till sjukvårdshuvudmännen
i samband med sådana överläggningar som nämnts skall vara sekretess-
belagda även hos sjukvårdshuvudmännen.
Med anledning av en tidigare ändring i lagen (1969:205) om pensions-
tillskott föreslås vissa följdändringar dels i lagen (1969:205) om pen-
sionstillskott, dels i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-
uppgifter
Lagrådet
Regeringen beslutade den 24 april 1997 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i
bilaga 5.
På en punkt där Lagrådet har förordat en annorlunda lydelse av en
paragraf i förslaget till socialförsäkringsregisterlag, med följdändring i
två andra paragrafer, har regeringen valt att inte följa Lagrådets förslag.
Frågan behandlas i avsnitt 9.5. I övrigt har regeringen följt Lagrådets
förslag.
I förslaget till socialförsäkringsregisterlag och förslaget till lag om
ändring i lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel
15
m.m. har gjorts redaktionella ändringar i förhållande till de till Lagrådet Prop. 1996/97:155
remitterade förslagen.
Efter lagrådsgranskningen har tillkommit förslag om vissa följdändring-
ar till ändringar som har gjorts i lagen om pensionstillskott. Såvitt gäller
lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter är den visserligen en
sådan lag som hör till lagrådets granskningsområde men med hänsyn till
att den föreslagna ändringen inte innebär någon förändring i sak anser
regeringen att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Datalagen (1973:289) innehåller de allmänna bestämmelser som reglerar
inrättande och förande av personregister. Med personregister avses
register, förteckning eller andra anteckningar som förs med hjälp av
automatisk databehandling (ADB) och som innehåller personuppgift som
kan hänföras till den som avses med uppgiften. Datalagens regler är
avsedda att skydda mot otillbörliga intrång i den enskildes integritet.
Personregister får bara inrättas av den som har fått licens av Datain-
spektionen. För vissa register kan därutöver krävas särskilt tillstånd av
Datainspektionen. Registren står under tillsyn av Datainspektionen, som
också har rätt att meddela föreskrifter (villkor) i vissa avseenden för de
enskilda registren.
Undantagna från tillståndsplikt är s.k. statsmaktsregister, dvs. register
vars inrättande beslutas av riksdagen eller regeringen. Även statsmakts-
register står under Datainspektionens tillsyn och inspektionen har därför
generell rätt att meddela föreskrifter även för statsmaktsregister i den
mån inte riksdagen eller regeringen lämnat föreskrifter i samma hän-
seende.
I samband med riksdagsbehandlingen av proposition 1990/91:60 om
offentlighet, integritet och ADB betonades vikten av författningsreglering
vid registrering av känsliga personuppgifter (bet. 1990/91 :KU11, rskr.
1990/91:160).
I enlighet med denna målsättning har inom socialförsäkringsområdet
tillkommit de inledningsvis nämnda lagarna, dvs. lagen (1993:747) om
sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna (SjfrL) och
lagen (1994:1517) om socialfÖrsäkringsregister (SoffL). Därutöver gäller
för registerhanteringen vissa av regeringen beslutade förordningar.
16
Varje lokalkontor får föra ett sjukförsäkringsregister för sitt
verksamhetsområde
SjfrL trädde i kraft den 1 juli 1993. I lagen föreskrivs att varje lokalkon-
tor inom en allmän försäkringskassa med hjälp av ADB får föra ett
sjukförsäkringsregister for sitt verksamhetsområde. Vidare får den
försäkringskassa som enligt särskilda bestämmelser prövar frågor om
förmåner for sjömän enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
(AFL) och lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring fora ett register
över sjömän.
Registren får användas för försäkringskassans handläggning av
1. ärenden om inskrivning hos försäkringskassan,
2. fastställande av sjukpenninggrundande inkomst,
3. rätt till och utbetalning av sjukpenning, sjukpenningtillägg, ersätt-
ning for merutgifter för resor till och från arbetet och rehabiliteringser-
sättning enligt AFL,
4. sjukpenning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265)
om statligt personskadeskydd, lagen (1977:267) om krigsskadeersättning
till sjömän och motsvarande äldre bestämmelser,
5. ersättning for kostnader för sjuklön som avses i 16 § lagen
(1991:1047) om sjuklön samt ersättning vid tvist enligt 20 § samma lag.
Vidare får ett sjukförsäkringsregister också användas för försäkrings-
kassans förberedande åtgärder för handläggning av de angivna ärende-
slagen. Ett register får vidare användas for försäkringskassornas egen
och för RFV:s tillsyn, uppföljning och utvärdering av försäkringskassor-
nas verksamhet rörande denna ärendehandläggning och for att framställa
statistik över den verksamheten.
Ett sjukförsäkringsregister får slutligen användas for försäkringskassans
handläggning av ärenden om försäkring enligt 17 § lagen om sjuklön
och enligt lagen (1993:16) om försäkring mot vissa semesterlönekost-
nader.
Försäkringskassan är registeransvarig
Försäkringskassan är registeransvarig för det eller de sjukförsäkrings-
register som fors inom kassans ansvarsområde.
I SjfrL anges register innehållet i detalj
I SjfrL anges i princip uttömmande vilka integritetskänsliga uppgifter
som får tas in i ett register. Allmänna ärendeuppgifter som får registreras
2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 155
17
är personnummer, namn, adress, telefonnummer, medborgarskap, folk- Prop. 1996/97:155
bokföringsfastighet, folkbokföringsort, sjukpenninggrundande inkomst,
årsarbetstid och karenstid.
I ärenden om sjukpenning och vissa andra ersättningar enligt AFL, ar-
betsskadeförsäkringslagstiftningen och lagen om sjuklön får utöver de
allmänna ärendeuppgiftema i ett register anges tidpunkt för sjukanmälan,
sjukperiod, uppgiven grad av nedsatt arbetsförmåga, den försäkrades
yrke och arbetsuppgifter, förekomsten av intyg och utlåtande av läkare
eller annan intygsgivare, sjukskrivningsperiod, arbetsgivares namn,
adress, telefonnummer, organisations- eller personnummer, arbetsställe-
nummer eller fartyg samt näringsgren, förekomsten av anmälan om ar-
betsskada eller motsvarande skada samt tidpunkt då sådan skada in-
träffat, sjuklön, sjuklöneperiod och anledningen till att ärendet avslutats.
1 rehabiliteringsärenden får dessutom anges förekomsten av rehabilite-
ringsutredning, annan utredning än rehabiliteringsutredning, ansökan om
rehabiliteringsersättning och fastställd rehabiliteringsplan samt arten av
och tidpunkter för föreslagna, planerade eller vidtagna rehabiliterings-
åtgärder.
Utöver de uppgifter som angetts får ett sjukförsäkringsregister inne-
hålla uppgifter om inkomster och andra förhållanden som har betydelse
for bestämmande av sjukpenninggrundande inkomst, sjukpenning och
övriga förmåner och ersättningar eller för utbetalning av förmåner och
ersättningar.
Slutligen får i ett sjukförsäkringsregister anges uppgifter om tidpunkter
för andra registrerade förhållanden än som angetts i det föregående,
försäkringskassans och domstols avgörande såvitt avser utgången och de
bestämmelser som har tillämpats, förekomsten av överklagande av så-
dant avgörande samt de tekniska och administrativa uppgifter som be-
hövs för att tillgodose ändamålen med registret.
En registrering av sådana uppgifter som får tas in i ett sjukförsäkrings-
register får inte innehålla uppgifter om att den som registreringen avser
misstänks eller har dömts för brott, avtjänar eller har avtjänat straff,
undergår eller har undergått annan påföljd för brott eller är eller har varit
föremål för annat tvångs ingripande för vård och omsorg. Detta gäller
också uppgifter om diagnos och sjukdomsorsak, omdömen eller andra
värderande upplysningar i fråga om den registrerade.
Terminalåtkomst
Terminalåtkomst till uppgifter i ett sjukförsäkringsregister får endast
finnas hos det lokalkontor inom en allmän försäkringskassa som för
registret. Terminalåtkomst till registret över sjömän får endast den för-
säkringskassa ha som for detta register.
Möjligheterna att på ADB-medium lämna ut uppgifter är begränsade
Utlämnande av uppgifter i ett lokalkontors sjukförsäkringsregister på
ADB-medium får ske endast i vissa i lagen uppräknade fall. Regleringen
innebär att lokalkontor på detta sätt kan förse varandra med uppgifter Prop. 1996/97:155
som behövs för sådan ärendehandläggning som registren får användas
för. På motsvarande sätt kan ett lokalkontor och den försäkringskassa
som för registret över sjömän lämna ut uppgifter till varandra.
För det andra får vissa uppgifter i ett sjukförsäkringsregister lämnas ut
på ADB-medium till RFV. Utlämnande får ske för verkställighet av
försäkringskassans beslut i ärenden om ersättningar och förmåner som
registren får användas för och för utförande av administrativa åtgärder i
sådana ärenden. Utlämnande av uppgifter till RFV får också ske som
underlag för försäkringskassans beslut i ärenden om andra ersättningar
och förmåner än de som får handläggas med stöd av registren. De upp-
gifter som får lämnas ut till RFV i dessa syften är uppgifter om den
registrerades personnummer, namn, adress, telefonnummer, tidpunkt för
sjukanmälan, arbetsgivares namn och adress, förhållanden som har be-
tydelse för utbetalning av en ersättning eller en förmån, försäkrings-
kassans och domstols avgörande såvitt avser utgången och de bestäm-
melser som har tillämpats, förekomsten av överklagande av sådant av-
görande samt behövliga tekniska och administrativa uppgifter.
Uppgift om en registrerads personnummer och namn och uppgift om
förekomsten av anmälan om yrkesskada och tidpunkten då sådan skada
inträffat får också lämnas ut på ADB-medium till RFV för verkets egen
handläggning av yrkesskadeärenden.
I övrigt får uppgifter i ett sjukförsäkringsregister endast lämnas ut på
ADB-medium till centralkontoret hos den försäkringskassa inom vars
ansvarsområde registret förs och till RFV för tillsyn, uppföljning och
utvärdering av den ärendehandläggning hos försäkringskassorna som får
ske med stöd av ett register och för framställning av statistik över den
verksamheten.
Användningen av sökbegrepp är i viss mån begränsad
I lagen regleras i vilken utsträckning integritetskänsliga uppgifter får
användas som sökbegrepp i ett sjukförsäkringsregister. Regleringen inne-
bär att flertalet av de allmänna ärendeuppgiftema och uppgifterna i er-
sättningsärenden får användas som sökbegrepp. Uppgift om medborgar-
skap får dock inte användas som sökbegrepp. Uppgifter i rehabiliterings-
ärenden får användas som sökbegrepp endast i sådana ärenden som rör
uppföljning och utvärdering av försäkringskassans verksamhet och för
framställning av statistik över den verksamheten. I övrigt får vissa tek-
niska och administrativa uppgifter som behövs för att tillgodose ända-
målen med ett register användas som sökbegrepp enligt de närmare före-
skrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer.
För gallring är huvudregeln tio år
SjfrL innehåller vidare bestämmelser om gallring av uppgifter. Huvud-
regeln är att uppgifterna i ett register skall gallras tio år efter det att
ärendet där de förekommer har avslutats. Uppgifter i rehabiliteringsären- Prop. 1996/97:155
den skall dock gallras fem år efter ärendets avgörande. Undantag från
gallringsplikten gäller för vissa grunduppgifter som bl.a. personnummer
och namn. Sådana uppgifter får inte gallras så länge den försäkrade är
inskriven vid det lokalkontor, eller i fråga om sjömän den försäkrings-
kassa, som för registret. Ett urval av registermaterial får trots gallrings-
plikten bevaras för forskningens behov. Sådant material skall överlämnas
till arkivmyndighet. Närmare föreskrifter om bevarande får med stöd av
ett bemyndigande i lagen meddelas av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer.
Försäkringskassan har ett informationsansvar
SjfrL innehåller slutligen bestämmelser om skyldighet för försäkrings-
kassan att informera de försäkrade om ett sjukförsäkringsregister. Infor-
mationen skall omfatta ändamålet med registret och vad det får inne-
hålla. Informationen skall vidare innehålla upplysning om de sekretess-
och säkerhetsbestämmelser som gäller och om rätten att få registerutdrag
enligt datalagen. I övrigt skall informationen innehålla upplysning om de
begränsningar beträffande terminalåtkomst, utlämnande av uppgifter på
ADB-medium, sökbegrepp och bevarande av uppgifter som gäller för ett
register.
Förordningen (1993:836) om sjukförsäkringsregister hos de allmänna
försäkringskassorna
Förordningen innehåller föreskrifter om de lokala sjukförsäkrings-
registren när det gäller undantag från gallringsskyldigheten samt be-
träffande sökbegrepp och verkställighet.
Undantag från skyldigheten att gallra uppgifter har sålunda föreskrivits
av hänsyn till forskningens behov när det gäller register som förs inom
Östergötlands, Gotlands och Västemorrlands läns allmänna försäkrings-
kassor. Motsvarande undantag har gjorts för Göteborgs allmänna försäk-
ringskassa. I övriga län skall undantag för forskningens behov göras för
uppgifter i fråga om personer som är födda den femte, femtonde och
tjugofemte i varje månad.
Beträffande sökbegreppen har regeringen med stöd av 19 § andra
stycket SjfrL överlåtit åt RFV att meddela föreskrifter. RFV får även
meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av
lagen.
RFV:s föreskrifter (RFFS 1994:22) om sjukförsäkringsregister hos de
allmänna försäkringskassorna
RFV:s föreskrifter innehåller bestämmelser om att vissa tidpunkter om
registrerade förhållanden får användas som sökbegrepp enligt SjfrL.
20
RFV har också föreskrivit i vilken utsträckning handläggares namn eller Prop. 1996/97:155
annan identifikation får användas som sökbegrepp. Föreskrifterna inne-
håller vidare bestämmelser om sökbegrepp såvitt avser tekniska och
administrativa uppgifter och tidpunkter för sådana uppgifter. Slutligen
erinras i föreskrifterna om att de angivna uppgifterna får användas som
sökbegrepp endast för de ändamål som anges i SjfrL.
Allmänt
SoffL trädde i kraft den 1 juli 1995 och är tillämplig på ADB-register
hos RFV och de allmänna försäkringskassorna som behövs för handlägg-
ningen av ärenden om socialförsäkringsförmåner och andra förmåner
(socialfÖrsäkringsregister). Lagen är i princip tillämplig på det område
av socialförsäkringen som inte omfattas av SjfrL. SoffL innehåller de
grundläggande generella bestämmelserna för sådana register i fråga om
registerändamål, registerinnehåll, sambearbetning, terminalåtkomst, ut-
lämnande av uppgifter på ADB-medium, sökbegrepp, gallring och den
registeransvariges informationsskyldighet till allmänheten.
SocialfÖrsäkringsregister inrättas genom förordning
Genom SoffL inrättas inte några register. Ett socialfÖrsäkringsregister får
föras endast om regeringen genom en förordning har beslutat att inrätta
det.
Registerändamålen är mer allmänt utformade än i SjfrL
Ett socialfÖrsäkringsregister får, i den utsträckning regeringen före-
skriver, användas för handläggning av ärenden om socialförsäkringsför-
måner och andra förmåner som enligt lag eller förordning ankommer på
de allmänna försäkringskassorna eller RFV. Ett register får också an-
vändas av försäkringskassorna och RFV för förberedande åtgärder för
sådan handläggning. Som tidigare nämnts är dock lagen i princip inte
tillämplig på det område av socialförsäkringen som omfattas av SjffL.
Ett socialfÖrsäkringsregister får dock användas för utbetalning av så-
dana förmåner och ersättningar som avses i SjffL samt för handläggning
av ärenden om återbetalning av sådana förmåner och ersättningar. Det
kan t.ex. gälla utbetalning eller återbetalning av sjukpenning eller ersätt-
ning för sjuklönekostnader. Ett socialfÖrsäkringsregister får också an-
vändas för inbetalning av avgifter för ffivillig sjukpenningförsäkring och
för försäkringar mot kostnader för sjuklön och vissa semesterlönekost-
nader.
Även i dessa fall gäller att regeringen närmare skall föreskriva i vilken
utsträckning registeranvändning får ske.
21
I den omfattning regeringen föreskriver det kan också Statens löne-
och pensionsverk och dess kommunala motsvarighet få använda ett
socialfÖrsäkringsregister för handläggning av ärenden om utbetalning av
socialförsäkringsförmåner och samordning av avtalspensionsförmåner.
Ett socialfÖrsäkringsregister får användas av RFV och respektive för-
säkringskassa för tillsyn, uppföljning, utvärdering och framställning av
statistik.
Register innehållet är mer allmänt utformat än i SjfrL
Ett socialfÖrsäkringsregister får innehålla uppgifter om den som före-
kommer i ett ärende som en försäkringskassa eller RFV handlägger
enligt lag och förordning. Detsamma gäller då förberedande åtgärder för
handläggningen vidtas beträffande den som kan förekomma i ett sådant
ärende. En förutsättning är att uppgifter om personen har betydelse för
handläggningen av ärendet.
De uppgifter som får antecknas om en enskild person är vissa identi-
tets- och folkbokföringsuppgifter, nämligen personnummer, namn,
adress, folkbokföringsort och folkbokföringsfastighet.
Vidare får anges uppgifter om sådana ekonomiska och personliga för-
hållanden som har betydelse för rätten till och utbetalning av förmåner.
Det får också anges uppgifter om civilstånd och medborgarskap.
När det gäller registrering av känsliga uppgifter gäller som huvdregel
att ingen registrering får ske. Härifrån har emellertid gjorts undantag.
Registrering av känsliga uppgifter får sålunda ske om de gäller
1. tidpunkt för sjukanmälan,
2. sjukperiod,
3. grad av nedsatt arbetsförmåga,
4. förekomsten av ansökan om smittbärarpenning enligt lagen
(1989:255) om ersättning till smittbärare och den tidsperiod för vilken
smittbärarersättning begärs,
5. förekomsten av ansökan om ersättning enligt lagen (1988:1465) om
ersättning för närståendevård och den tidsperiod för vilken sådan ersätt-
ning begärs,
6. förekomsten av anmälan om tillfällig föräldrapenning och den tids-
period för vilken tillfällig föräldrapenning begärs,
7. beräknad tidpunkt för barns födelse,
8. tidpunkt för ansökan om havandeskapspenning,
9. förekomsten av anmälan om arbetsskada, yrkesskada, skada som
omfattas av statligt personskadeskydd och skada till följd av olycksfall
på grund av krigshändelse samt tidpunkt då sådan skada inträffat,
10. förekomsten av ansökan eller anmälan om assistansersättning enligt
5 § lagen (1993:389) om assistansersättning,
11. förekomsten av sådan särskild grund för beaktande av högre bo-
stadskostnad som avses i 14 § tredje stycket och 17 § fjärde stycket
lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
12. tidpunkter för sjukhusvård,
Prop. 1996/97:155
22
13. huruvida den registrerade får eller har fått vård eller försörjning helt Prop. 1996/97:155
eller delvis på det allmännas bekostnad,
14. huruvida den registrerade är häktad, intagen på kriminalvårdsanstalt
eller av annan orsak har tagits om hand på det allmännas bekostnad,
15. huruvida den registrerade vistas eller bor i en särskild boendeform
eller i en annan liknande inrättning,
16. förekomsten av ansökan om annan förmån än sådan som faller
under tillämpningsområdet för SoffL och den tidsperiod för vilken för-
månen begärs.
Regeringen kan enligt ett bemyndigande i lagen genom förordning
ytterligare begränsa innehållet i ett socialfÖrsäkringsregister. I ett social-
fÖrsäkringsregister får slutligen, med vissa begränsningar, anges försäk-
ringskassas, RFV:s och domstols beslut i ärenden, huruvida beslutet har
överklagats och i övrigt uppgifter om tidpunkter för registrerade för-
hållanden samt tekniska och administrativa uppgifter, om uppgifterna
behövs for att tillgodose ändamålet med registret.
Sambearbetning får ske mellan socialfÖrsäkringsregister
Uppgifter till ett socialfÖrsäkringsregister får hämtas från ett annat sådant
register. Detta får ske om inte regeringen begränsar denna möjlighet
genom föreskrifter i en förordning.
Vidare får ett socialfÖrsäkringsregister tillföras vissa uppgifter från ett
sjukförsäkringsregister. Det gäller sådana uppgifter som enligt SjfrL får
lämnas ut på ADB-medium till RFV för t.ex. verkställighet av försäk-
ringskassans beslut om utbetalnining av en förmån. Som förutsättning
för att uppgifterna skall få tillföras ett socialfÖrsäkringsregister gäller
dock att regeringen har föreskrivit att detta får ske. Det är också möjligt
att tillföra ett sjukförsäkringsregister uppgifter från ett socialfÖrsäkrings-
register. Regeringen kan emellertid föreskriva begränsningar av denna
möjlighet.
En begränsning i möjligheterna att sambearbeta socialfÖrsäkringsregis-
ter med varandra och att sambearbeta socialfÖrsäkringsregister och sjuk-
försäkringsregister med varandra följer därav att det för det register som
mottar uppgifterna måste gälla sådana regler om registerinnehåll att detta
register kan registrera de uppgifter som tas emot.
Ett socialfÖrsäkringsregister kan också tillföras uppgifter från andra
personregister
Ett socialfÖrsäkringsregister kan också, till följd av föreskrifter i lag eller
förordning eller beslut av Datainspektionen, tillföras uppgifter från andra
personregister än socialfÖrsäkringsregister och lokala sjukförsäkrings-
register. Exempel på sådana register är
1. aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister,
2. folkbokföringsregister enligt lagen (1990:1536) om folkbokforings-
register,
3. skatteregister enligt lagen (1980:343) om skatteregister,
23
4. register hos Kriminalvårdsstyrelsen över häktade och intagna i kri- Prop. 1996/97:155
minalvårdsanstalt,
5. register över totalfÖrsvarspliktiga hos Totalförsvarets pliktverk.
Registeransvaret
Försäkringskassan har registeransvaret för socialfÖrsäkringsregister som
förs särskilt för försäkringskassan eller dess lokalkontor.
Försäkringskassorna och RFV har gemensamt registeransvaret för re-
gister som förs gemensamt för alla försäkringskassor och RFV. Den en-
skilda försäkringskassans ansvar avser behandlingen av uppgifter hos
försäkringskassan. För register som förs särskilt för RFV är verket regis-
teransvarigt.
Skyldigheten enligt 10 § datalagen (1973:289) att på begäran lämna en
registrerad person besked om de uppgifter om honom som finns i ett
socialfÖrsäkringsregister som förs gemensamt för de allmänna försäk-
ringskassorna och RFV ankommer på verket.
Terminalåtkomst till register m.m.
Den som är registeransvarig för ett socialfÖrsäkringsregister har terminal-
åtkomst till registret. Reglerna om terminalåtkomst innebär att varje
försäkringskassa, såväl centralkontor som lokalkontor, har terminalåt-
komst till de register som förs gemensamt för försäkringskassorna och
RFV. RFV har också terminalåtkomst till de register som förs gemen-
samt för försäkringskassorna och RFV.
Regeringen kan föreskriva begränsningar i terminalåtkomsten för ett
register som förs särskilt för en försäkringskassa eller för lokalkontor
hos försäkringskassan. Ett register kan t.ex. vara inrättat så att det förs
för sig av ett lokalkontor inom försäkringskassan. Terminalåtkomsten
kan i ett sådant fall begränsas till lokalkontoret.
Försäkringskassorna kan få terminalåtkomst till ett register som förs
särskilt för RFV, om regeringen föreskriver det. Även Statens löne- och
pensionsverk samt Kommunernas pensionsanstalt får ha terminalåtkomst
till ett socialfÖrsäkringsregister i den utsträckning som regeringen före-
skriver det. Terminalåtkomsten får bara avse uppgifter som behövs för
att kunna handlägga ärenden om utbetalning av socialförsäkringsför-
måner och avtalspensionsförmåner.
I SoffL föreskrivs tystnadsplikt för den som hos Kommunernas pen-
sionsanstalt tar befattning med uppgifter i ett socialfÖrsäkringsregister.
Tystnadsplikten gäller uppgifter om enskilds ekonomiska och personliga
förhållanden. För Statens löne- och pensionsverk gäller enligt 7 kap. 7 §
sekretesslagen (1980:100) samma sekretess som för RFV och försäk-
ringskassorna.
24
Uppgifter får lämnas ut på ADB-medium under vissa förutsättningar Prop. 1996/97:155
Uppgifter i ett socialfÖrsäkringsregister får lämnas ut på ADB-medium
endast om det följer av lag eller förordning eller om uppgiften skall
användas för forskning eller framställning av statistik. Ett exempel på en
förordning som innehåller bestämmelser om utlämnande av uppgifter är
förordningen (1995:1016) om bostadsbidragsregister.
För användningen av sökbegrepp gäller vissa begränsningar
Som sökbegrepp får inte användas uppgifter huruvida någon får eller har
fått vård eller försörjning på det allmännas bekostnad eller är häktad
eller intagen på kriminalvårdsanstalt eller av annan orsak har tagits om
hand på det allmännas bekostnad. Om det är nödvändigt for att avhjälpa
fel som har uppkommit till följd av brister i ett datorprogram får dock
dessa uppgifter användas som sökbegrepp.
Övriga uppgifter i ett socialfÖrsäkringsregister får användas som sökbe-
grepp endast om det behövs for tillämpning av lag eller förordning eller
för rättelse, tillsyn, uppföljning, utvärdering, urval för forskning eller
framställning av statistik.
Regeringen får föreskriva ytterligare begränsningar av användningen av
sökbegrepp till skydd för den personliga integriteten.
Gallringsfristen är i princip tio år
En uppgift i ett socialfÖrsäkringsregister skall gallras tio år efter det att
den registrerades eller efter den kortare tid som regeringen föreskriver.
En uppgift skall dock bevaras i registret om den fortfarande har betydel-
se for handläggningen av ett ärende som enligt lag eller förordning an-
kommer på försäkringskassorna eller RFV.
I lagen finns ett bemyndigande som innebär att regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om un-
dantag från gallringsskyldigheten i syfte att bevara ett urval av material
for forskningens behov.
Den registeransvarige skall se till att allmänheten får information om
registret
SoffL innehåller en bestämmelse om att den som är registeransvarig för
ett socialfÖrsäkringsregister skall se till att allmänheten på ett lämpligt
sätt får information om registret.
Informationen skall innehålla en beskrivning av de uppgifter som regi-
stret får innehålla samt upplysning om
1. ändamålet med registret,
2. de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller för registret,
3. rätten att få registerutdrag och rättelse enligt datalagen (1973:289),
samt
25
4. de begränsningar i fråga om terminalåtkomst, utlämnande av upp- Prop. 1996/97:155
gifter på ADB-medium, sökbegrepp och bevarande av uppgifter som
gäller för registret.
Övergångsbestämmelser
Som nämnts i det föregående trädde SofrL i kraft den 1 juli 1995. Lagen
innebär att ett socialfÖrsäkringsregister endast får föras om regeringen
genom en förordning har beslutat att inrätta registret. Datainspektionens
möjlighet att meddela tillstånd till inrättande och förande av sådana
register har därmed upphört. För att möjliggöra en önskvärd övergång
från register som grundas på tillstånd till register som grundas på för-
ordning infördes övergångsvis en bestämmelse om att de register som
vid tidpunkten för lagens ikraftträdande fanns inrättade på grundval av
Datainspektionens tillstånd skulle få föras intill utgången av juni 1996.
Denna tidpunkt har sedan förlängts, senast till utgången av december
1998 (prop. 1996/97:69, bet. 1996/97:SfU2, rskr. 1996/97:87).
Förordningen (1995:1016) om bostadsbidragsregister trädde i kraft den
1 september 1995. Förordningen ersatte motsvarande tidigare förordning
och har anpassats till SofrL.
I förordningen föreskrivs att de allmänna försäkringskassorna och RFV
med hjälp av ADB skall föra ett gemensamt bostadsbidragsregister.
Försäkringskassorna får använda registret för handläggning av ärenden
enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag. RFV får använda registret för
verkställighet av försäkringskassans beslut i bostadsbidragsärenden och
för handläggning av ärenden om överklagande av sådana beslut.
Förordningen innehåller i övrigt bestämmelser om registerinnehåll,
sambearbetning, utlämnande av uppgifter på ADB-medium, gallring
samt ett bemyndigande för RFV att meddela ytterligare verkställighets-
foreskrifter.
I förordningen föreskrivs att Stockholms läns allmänna försäkringskassa
med hjälp av ADB skall fora ett register för administrationen av åter-
betalning av kostnader för vårdförmåner enligt artikel 95 i rådets för-
ordning (EEG) nr 574/72 av den 21 mars 1972 om tillämpning av rådets
förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen for social
trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar
26
flyttar inom gemenskapen. Förordningen trädde i kraft den 1 september Prop. 1996/97:155
1996.
Registret får användas för handläggning av ärenden om återbetalning
av kostnader för vårdformer enligt angivna artikel 95.
Förordningen upptar i övrigt bestämmelser om bl.a. vilka uppgifter
registret får innehålla, om terminalåtkomst och om sambearbetning,
utlämnande av uppgifter på ADB-medium, gallring samt verkställighet.
Förordningen (1996:1037) om register för vissa bidrag till barn trädde i
kraft den 1 december 1996. I förordningen föreskrivs att de allmänna
försäkringskassorna och RFV med hjälp av ADB skall föra ett gemen-
samt register för vissa bidrag till barn.
De allmänna försäkringskassorna får använda registret för handlägg-
ningen av ärenden enligt
1. lagen (1947:529) om barnbidrag,
2. lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,
3. lagen (1986:738) om bidrag vid adoption av utländska barn,
4. lagen (1996:1030) om underhållsstöd.
RFV får använda registret för verkställighet av beslut i ärenden enligt
de angivna lagarna och för handläggning av ärenden om överklaganden
av sådana beslut.
Förordningen innehåller i övrigt bestämmelser om registerinnehåll,
sambearbetning, utlämnande av uppgifter på ADB-medium, gallring och
verkställighet.
I förordningen föreskrivs att de allmänna försäkringskassorna och RFV
skall med hjälp av ADB föra ett gemensamt register för återbetal-
ningsärenden.
Registret får användas för handläggning av ärenden om återbetalning
av sådana förmåner och ersättningar som omfattas av 2 § SjfrL eller 1 §
SofrL.
Förordningen upptar i övrigt bestämmelser om vilka uppgifter registret
får innehålla, sambearbetning, utlämnande av uppgifter på medium för
automatisk databehandling, gallring och verkställighetsföreskrifier. För-
ordningen träder i kraft den 1 juli 1997.
Enligt förordningen (1994:1544) om bostadstilläggsregister får RFV och
de allmänna försäkringskassorna föra ett bostadstilläggsregister. Förord-
ningen trädde i kraft den 1 januari 1995. Den är ännu inte anpassad till
SofrL.
27
Bostadstilläggsregistret får användas för RFV:s och försäkringskassor- Prop. 1996/97:155
nas handläggning av ärenden enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg
till pensionärer och lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då
make uppbär pension. Registret får vidare användas för tillsyn, uppfölj-
ning och utvärdering och framställning av statistik beträffande sådana
ärenden. Registret får dessutom användas av Statens löne- och pensions-
verk och och dess kommunala motsvarighet för handläggning av ärenden
om utbetalning av socialförsäkringsförmåner och samordning av avtals-
pensionsförmåner. I övrigt regleras i förordningen vilka uppgifter regis-
tret får innehålla, i vilken utsträckning sambearbetning med andra
personregister får ske, i vad mån utlämnande av uppgifter på ADB-
medium får äga rum, när gallring skall företas och vilken information
om registret som skall ges till den som ansöker om bostadstillägg.
En utvecklingslinje inom socialförsäkringen har sedan mitten av 1980-
talet varit att i princip all individinriktad handläggning skall decentralise-
ras till försäkringskassornas lokalkontor. Syftet med decentraliseringen
har varit dels att höja effektiviteten i ärendehandläggningen och förbättra
servicen för allmänheten, dels att skapa förutsättningar för försäkrings-
kassorna att aktivt arbeta för att främja rehabilitering och motverka upp-
komsten av långvariga sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Inrikt-
ningen på ADB-stödet för ärendehandläggningen inom socialförsäk-
ringen har därför varit att i första hand tillskapa lokala sjukförsäkrings-
register genom vilka försäkringskassans handläggare skulle få tillgång
till nödvändiga uppgifter på ADB-medium. Utgångspunkten var att lo-
kala sjukförsäkringsregister skulle ha inrättats vid samtliga försäkrings-
kassor budgetåret 1991/92.
Utredningen om socialförsäkringsregisterlag, som tillsattes år 1990
(Dir. 1990:59), delade mot denna bakgrund in sitt arbete i två etapper. I
den första etappen, som redovisades i betänkandet SOU 1991:9 Lokala
sjukförsäkringsregister, lämnades förslag till reglering av lokala sjukför-
säkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna. För att den upp-
gjorda tidsramen skulle kunna hållas, dvs. att ett nytt datasystem skulle
vara i drift på alla lokalkontor över hela landet senast den 30 juni 1992,
ansåg utredningen att de lokala registren endast borde omfatta sjukför-
säkringsärenden och således inte föräldraförsäkringsärenden.
I den andra och avslutande etappen lämnade utredningen i betänkandet
SocialfÖrsäkringsregister (SOU 1993:11) förslag till författningsreglering
för de centrala dataregistren inom socialförsäkringsområdet.
Vid remissbehandlingen av utredningens förslag om lokala sjukförsäk-
ringsregister ansåg flera remissinstanser att frågan om lokala sjukförsäk-
ringsregister borde samordnas med en reglering av de centrala registren.
Regeringen ansåg emellertid för sin del att en reglering av de lokala
registren inte borde anstå i avvaktan på att övriga register inom social-
försäkringsområdet blev reglerade. Skälen till detta var att det mot bak-
28
grund av de nya bestämmelserna om rehabilitering som införts i lagen
(1962:381) om allmän försäkring var viktigt att uppbyggnaden av lokala
register kunde komma i gång så snart det var praktiskt möjligt. På
grundval härav och då skyddet för den enskildes integritet i samband
med registrering av uppgifter i de lokala registren enligt regeringens
mening borde förstärkas genom att man i en särskild lag reglerade frågor
som hängde samman med integriteten, lade regeringen i proposition
1992/93:193 fram förslaget till lag om sjukförsäkringsregister hos de
allmänna försäkringskassorna. Lagförslaget antogs av riksdagen (bet.
1992/93:SfU 19, rskr. 1992/93:366).
Vid remissbehandlingen av utredningens betänkande om socialfÖrsäk-
ringsregister framfördes den uppfattningen att de lokala sjukförsäkrings-
registren borde inordnas i den föreslagna lagstiftningen. I propositionen
med förslag till lag om socialfÖrsäkringsregister (prop. 1994/95:8) kon-
staterade emellertid regeringen att riksdagen nyligen hade tagit ställning
till innehållet i lagen (1993:747) om sjukförsäkringsregister hos de all-
männa försäkringskassorna. Det fanns därför enligt regeringen då inte
skäl att göra någon ändring såvitt avsåg den författningstekniska reg-
leringen av de lokala sjukförsäkringsregistren (prop. 1994/95:8 s. 18).
Vid riksdagsbehandlingen av propositionen berördes inte denna fråga
särskilt (bet. 1994/95:SfU3, rskr. 1994/95:60).
Prop. 1996/97:155
1 samband med arbetet på att bygga upp de lokala sjukförsäkringsregi-
stren och socialforsäkringsregistren har RFV påtalat att systemet med två
registerlagar som inte är kongruenta men avsedda för samma socialför-
säkringsadministration medför negativa konsekvenser i flera avseenden.
Det skapas bl.a. problem med gränsdragning mellan lagarna och pedago-
giska problem när det gäller att föra ut kunskaperna om vilka regler som
gäller. Vidare är det en stor skillnad i behörigheten att besluta om regi-
strens förande. I det ena fallet beslutar försäkringskassorna vilka register
som skall få föras. I det andra fallet ankommer det på regeringen att
besluta detta.
Vidare har RFV framhållit att hänsynen till den enskildes integritet gör
sig lika starkt gällande över hela socialförsäkringsområdet, vare sig det
är fråga om sjukpenning, handikappersättning, förtidspension, tillfällig
föräldrapenning eller någon annan förmån. Detta utgör också enligt
verket ett motiv för att inte ha en uppdelad lagstiftning utan en lagstift-
ning som är gemensam för hela socialförsäkringsområdet.
Ett förhållande som enligt RFV påverkas av att det finns två olika re-
gisterlagar inom socialförsäkringen är kompetensförsörjningen. Såväl den
personal som utvecklar nya system som personal som tillämpar system
som är i drift måste ha gedigna kunskaper om registerlagarna och dess-
29
utom kunna förstå de konsekvenser lagarna har för ADB-systemen och Prop. 1996/97:155
därigenom också för handläggningen av ärenden.
Regeringen gav den 14 april 1994 Riksrevisionsverket (RRV) i uppdrag
att kartlägga förekomsten av fusk med förmåner och bidrag av social
karaktär. Den 12 december samma år gav regeringen RRV i uppdrag att
även kartlägga omfattningen av fusk beträffande arbetslöshetsersättning
och kontant arbetsmarknadsstöd.
RRV har redovisat resultatet av kartläggningarna i rapporten RRV
1995:32 FUSK - systembrister och fusk i välfärdssystemen.
De områden som i första hand har varit föremål for kartläggning är
förtidspension, arbetslöshetsersättning, kontant arbetslöshetsstöd, bidrags-
förskott, underhållsbidrag, bostadsbidrag, sjukpenning och tillfällig för-
äldrapenning. Vidare har RRV studerat bl.a. förekomsten av dubbla
ersättningar från olika bidragssystem. Av rapporten framgår att RRV
bedömer att effekterna av fusk, överutnyttjande och systembrister uppgår
till avsevärda belopp årligen.
RRV har i rapporten lämnat en rad förslag till åtgärder för att komma
till rätta med fusket. En grundläggande förändring som förordas av RRV
är att en myndighet som administrerar ett bidrag får en i lag preciserad
rätt att få tillgång till de uppgifter om ekonomiska och andra förhållan-
den som behövs för att det skall vara möjligt att avgöra om förutsätt-
ningarna och villkoren i övrigt för bidraget är uppfyllda vid beslutstill-
fället och under bidragets löptid. Detta kan enligt RRV röra sig om upp-
gifter om vilka bidrag som en sökande i övrigt uppbär.
Ett par av RRV:s förslag tar sikte på användningen av ADB. Enligt
RRV bör sålunda de myndigheter som hanterar ekonomiska ersättningar
och bidrag till enskilda ges en fÖrfattningsreglerad rätt att inrätta och
föra personregister på ADB för kontroll. Vidare bör myndigheterna ges
rätt att sambearbeta uppgifter i personregister på ADB såväl inom som
mellan myndigheter, om uppgifterna behövs för verksamheten.
Under de senaste åren har Riksförsäkringsverket (RFV) bedrivit ett arbe-
te med att lägga fast förutsättningarna for att förnya bl.a. den tekniska
infrastrukturen och modeller för lagring och åtkomst av data. Detta arbe-
te är en följd av att man inom socialförsäkringsadministrationen har
antagit en för RFV och försäkringskassorna gemensam IT-strategi. Re-
sultatet av detta arbete utgör grunden för de nya tillämpningssystem för
pensioner och dagersättningar som RFV börjat bygga.
30
En rationell och effektiv hantering av socialförsäkringen förutsätter en- Prop. 1996/97:155
ligt RFV att man i dagens systemutveckling kan skapa vissa gemensam-
ma system för automatisk databehandling som kan utnyttjas inom samt-
liga förmånsslag. Ett sådant "modultänkande" medför att såväl systemut-
vecklingskostnader som förvaltningskostnader kan sänkas högst väsent-
ligt. Med ett sådant system blir det också enklare och billigare att till-
godose de krav på snabba förändringar i förmånssystemen som riksdag
och regering ofta ställer. En förutsättning för att kunna genomföra mo-
duler i systemutveckling är enligt RFV att det finns en gemensam och
flexibel registerlagstiftning för hela socialförsäkringsadministrationen.
RFV har framhållit att det för användaren ofta numera är irrelevant
huruvida uppgifter lagras lokalt eller centralt. Från en teknisk och
systemmässig utgångspunkt är det däremot väsentligt att ganska tidigt
bestämma var olika uppgifter skall lagras. Önskemålet är att kunna kon-
struera ADB-systemen så att de blir både flexibla och robusta. Systemen
kommer att behöva förändras under den tid, mellan 10 och 30 år, som
de beräknas kunna vara i drift. Olika delar i systemen kommer också att
leva olika länge.
1 de befintliga datasystemen lagras och hanteras samma uppgifter eller
bearbetade uppgifter från samma källa på en mängd olika ställen. En
sådan ordning är enligt RFV svår att underhålla på ett effektivt sätt. En
rationell datahantering förutsätter att vissa uppgifter - grunduppgifter -
lagras endast på ett ställe. Via länkar kan sedan uppgiften göras åtkom-
lig för alla tillämpningssystem där den behövs. Detta är ett grundläggan-
de önskemål från RFV:s sida när det gäller datastrukturer och databaser
för de nya ADB-systemen inom socialförsäkringsadministrationen. Det
behövs särskilda lager för grunduppgifter där sådant som inkomst, ar-
betsgivare, familjeband, adress etc. lagras en gång för användning i alla
applikationer inom socialförsäkringsadministrationen. I andra delar lagras
data om försäkringsärendena. Dessa delar är länkade till de särskilda
lagren för grunduppgifterna.
Det är enligt RFV lämpligt med central lagring av uppgifterna, dvs. att
lagringen sker på ett ställe i Sverige. Det bildas där ett heltäckande data-
lager för socialförsäkringen. På grund av de många länkarna kommer en
hel del trafik att förekomma inom datalagret. Det bör därför vara "nära"
mellan grunduppgifterna och försäkringsinformationen.
RFV har framhållit att en avsevärd mängd av de utbetalningar som görs
inom socialförsäkringsadministrationen redan i dag sker helt automatiskt.
För automatprocessema skall även i fortsättningen uppgifterna i ett cen-
tralt datalager kunna användas. Alla upgifter skall finnas tillgängliga.
Automatprocessema läser data och skapar nya data i lagret.
31
All kontakt mellan försäkringskassans handläggare och datalagret skall
enligt RFV ske under strikt behörighetskontroll. För en viss handläggare
finns definierat en eller flera roller som han eller hon får ikläda sig.
Rollen innebär tillgång till data for handläggning av vissa ärenden for en
viss grupp försäkrade. Gruppen försäkrade kan avgränsas som de som
bor inom ett lokalkontors område, men det går också att göra avgräns-
ningen mer flexibel och förfinad, t.ex. så att rehabilitering av en stor
arbetsgivares anställda kan handläggas på ett och samma kontor, oavsett
till vilket lokalkontor respektive anställd hör. De anställdas övriga för-
säkringsärenden kan däremot enligt verket som vanligt styras inom de
verksamhetsområden där de är bokförda. Likaså kan man i glesbygd
styra ärenden av ett mindre frekvent slag till ett enda kontor, så att ex-
perthandläggningen kan koncentreras till färre ställen. Arbete på försäk-
ringskassan kan innebära att man arbetar med ett och samma forsäk-
ringsslag hela dagen eller att man handlägger en bred räcka försäkrings-
slag. På riktigt små kontor arbetar alla med allt. De roller som definieras
måste därför tillåtas variera avsevärt.
Visionen är enligt RFV att man skall ha all den information tillgänglig
som behövs för att handlägga de ärenden som ingår i ens arbetsuppgift.
Man skall ha all denna information men inte någon information därut-
över. Även i en situation där lagstiftningen ger RFV dessa möjligheter
kan det komma att bli så att RFV på grund av teknisk komplexitet eller
av kostnadsskäl väljer att avstå från att realisera en så flexibel lösning
som den ovan skisserade. RFV:s mål är dock att nå så stor verksamhets-
nytta som möjligt i relation till rimliga utvecklings- och förvaltningskost-
nader.
I handläggningssituationen kommer enligt RFV de olika funktioner
som utgör tillämpningssystemen att interaktivt stå i kontakt med data-
lagret. De uppgifter som behöver visas på bildskärmen hämtas från
socialforsäkringsregistren. Uppgifter som handläggaren matar in upp-
daterar dessa register. Behörighet till en delmängd data ingår i varje
definierad roll.
Att alla uppgifter lagras centralt innebär inte, som ovan framgått, att
åtkomsten skall vara gemensam for hela socialförsäkringsadministra-
tionen. Av de behörighetskrav som kommer att ställas inom socialförsäk-
ringsadministrationen följer att varje försäkringskassa i princip endast
skall ha tillgång till sin del av registret, dvs. ha åtkomst till och kunna
påverka informationen för sina försäkrade.
För att kunna upprätthålla en god service bör det dock enligt synpunk-
ter som också framförts från RFV:s sida inte uppställas hinder for en
försäkringskassa att ta del av uppgifter i ADB-systemen för att bistå en
försäkrad från en annan försäkringskassa som ber kassan om hjälp i
någon angelägenhet. Det kan också for ärendehandläggningen finnas
behov av att ta del av uppgifter i socialfÖrsäkringsregister som annan
försäkringskassa är ansvarig för. Det kan t.ex. gälla i ärenden om under-
hållsstöd. Behörighetssystemen måste således också anpassas till kraven
Prop. 1996/97:155
32
på service gentemot försäkrade och på service mellan försäkringskas- Prop. 1996/97:155
soma.
I framtiden kommer enligt RFV såväl allmänheten som arbetsgivare att
själva "handlägga" eller bidra till handläggningen av vissa av sina ären-
den hos försäkringskassan. Det kommer troligen att bli möjligt att gan-
ska snart anmäla "vård av barn" per knapptelefon. I Toppledarforums
rapport Gemensamma IT-plattformar för informationsutbyte (utkom i
maj 1996) anges en modell för myndigheterna för att underlätta för
utomstående att nyttja den nya tekniken. Sådana visioner kräver en mer
centraliserad hantering och lagring av information.
Handläggningen av försäkringsärenden kommer enligt RFV normalt att
omfatta tillgång till att läsa och skriva delmängder av data i det centrala
datalagret. Dessa data karaktäriseras av att de är ordnade, nedbrutna
fakta (namn, adress, första sjukdag, inkomst etc.). 1 verksamheten före-
ligger även ett behov av att på ADB-medium kunna lagra text, t.ex.
daganteckningar i rehabiliteringsarbetet och föredragningspromemorior
inför nämndsammanträden. Det föreligger inget behov av sådan integra-
tion mellan dessa båda typer av information att det skulle vara nödvän-
digt att lagra dem i samma datalager.
RFV har också framhållit att Toppledarforum har arbetat med att iden-
tifiera möjligheter att nyttja informationsteknik i offentlig förvaltning
och skapa förutsättningar för gemensamma lösningar för att spara resur-
ser hos myndigheterna. I projektet PROSIT hanteras det gemensamma
nyttjandet av data, dvs. att bättre kunna samordna nyttjandet av data
mellan myndigheter.
RFV och försäkringskassorna utbyter data bl.a. med Riksskatteverket,
Arbetsmarknadsstyrelsen, Centrala Studiestödsnämnden, Kriminalvårds-
styrelsen, Statistiska Centralbyrån och Riksarkivet. En central lagring
underlättar möjligheter till effektivisering av sådant datautbyte.
RFV har framhållit att de genomgripande förändringar av systemstruktur
och infrastruktur som RFV genomför för produktionssystemen har sin
motsvarighet också inom statistiksystemen. Här planerar RFV att skapa
ett gemensamt datalager (händelsedatabasen). Data till händelsedatabasen
fångas till en början i de befintliga socialförsäkringsregistren. Datafång-
sten regleras av registerlagstiftningen där det framgår att uppgifterna i
registren även får användas för uppföljning, utvärdering och framställ-
3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 155
33
ning av statistik för verksamheten. För inrättande och förande av statis- Prop. 1996/97:155
tikregister tillämpas lagen (1995:606) om vissa personregister för offi-
ciell statistik.
Europaparlamentet och rådet har antagit direktivet 95/46/EG av den
24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på be-
handling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter.
Direktivet gäller för behandling av personuppgifter som helt eller del-
vis företas på automatisk väg oavsett om uppgifterna ingår i ett register
eller inte. Med personuppgift menas varje upplysning som avser en iden-
tifierad eller identifierbar fysisk person. Begreppet behandling av person-
uppgifter omfattar varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas beträf-
fande personuppgifter.
Vissa förutsättningar ställs upp för att behandling av personuppgifter
skall kunna tillåtas. Behandling är tillåten om den registrerade otvetydigt
har lämnat sitt samtycke. Behandling är tillåten även i andra fall än när
samtycke föreligger. Ett sådant fall är behandling i samband med myn-
dighetsutövning. Det anges att behandling av personuppgifter är tillåten
om den är nödvändig för att utföra en arbetsuppgift som antingen är av
allmänt intresse eller är ett led i myndighetsutövning som utförs av den
registeransvarige eller den tredje man till vilken uppgifterna har lämnats
ut.
För behandling av vissa känsliga personuppgifter gäller särskilda reg-
ler. Det råder ett principiellt förbud mot behandling av uppgifter om ras
eller etniskt ursprung, religiösa, filosofiska eller politiska åsikter, fack-
föreningsmedlemsskap, hälsa och sexualliv.
Förbudet mot behandling av dessa personuppgifter gäller dock inte om
den registrerade har lämnat sitt uttryckliga samtycke till behandlingen. I
ytterligare ett antal fall är det tillåtet att behandla uppgifterna. Ett sådant
fall är när behandlingen rör uppgifter som är nödvändiga för att kunna
fastslå, göra gällande eller försvara rättsliga anspråk.
Vidare får medlemsstaterna göra undantag från förbudet att registrera
de nämnda känsliga uppgifterna av hänsyn till ett viktigt allmänt in-
tresse. Det anges i direktivet att när det av hänsyn till viktiga allmänna
intressen är nödvändigt måste medlemsstaterna kunna avvika från för-
budet mot att behandla känsliga kategorier av uppgifter på vissa om-
råden. Som ett exempel på ett område där avvikelser kan ske nämns
socialskydd, särskilt för att säkerställa kvalitet och lönsamhet i samband
med ansökningar om förmåner och tjänster inom sjukförsäkringssyste-
met.
Medlemsstaterna skall enligt direktivet sätta i kraft de lagar och andra
författningar som är nödvändiga för att följa direktivet senast tre år efter
det att direktivet antogs, dvs. senast den 24 oktober 1998. Vidare skall
34
medlemsstaterna se till att sådan behandling av personuppgifter som
redan pågår när de nationella bestämmelser som antas till följd av direk-
tivet träder i kraft bringas i överensstämmelse med dessa bestämmelser
inom tre år från denna tidpunkt, dvs. senast sex år efter antagandet av
direktivet eller den 24 oktober 2001.
Datalagskommittén har i sitt betänkande Integritet Offentlighet Infor-
mationsteknik (SOU 1997:39) lagt fram ett förslag till en persondatalag
som skall ersätta datalagen (1973:289). I 10 § lagförslaget meddelas
föreskrifter om när behandling av personuppgifter är tillåten. Här anges
bl.a. att personuppgifter får behandlas dels för att den persondataan-
svarige eller en tredje man till vilken personuppgifter lämnas ut skall
kunna utföra en arbetsuppgift i samband med myndighetsutövning, dels
för ändamål som rör ett berättigat intresse hos den persondataansvarige
eller hos sådana tredje män till vilka personuppgifterna lämnas ut när
detta intresse väger tyngre än den registrerades intresse.
I överensstämmelse med direktivet innehåller förslaget till persondata-
lag också bestämmelser om förbud mot behandling av känsliga uppgifter
och om undantag från detta förbud. Förbudet omfattar de uppgifter som
anges i direktivet och undantagen är också utformade efter vad som
anges i direktivet. Det föreslås således bl.a. att känsliga uppgifter får
behandlas när behandlingen är nödvändig för att rättsliga anspråk skall
kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Vidare föreslås i lagen
ett bemyndigande att föreskriva ytterligare undantag. Det föreslås att
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva
ytterligare undantag från förbudet mot behandling av känsliga uppgifter
om det behövs med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse.
Beträffande ändamålet att rättsliga anspråk skall kunna fastställas fram-
håller Datalagskommittén att det förhållandet att en person har en sådan
egenskap som avses med definitionen av känsliga personuppgifter kan
vara en förutsättning för att denne skall ha rätt till en förmån eller ha en
rättslig skyldighet gentemot någon annan. I sådana fall får uppgifter om
den rättsligt relevanta egenskapen behandlas. Det framhålls att det fak-
tum att någon är sjuk t.ex. kan ha betydelse för rätt att få försäkrings-
ersättning.
Angående det nödvändighetskrav som finns på flera ställen i direktivet
anför kommittén att detta krav inte rimligen kan innebära att det skall
vara faktiskt omöjligt att utföra en uppgift utan sådan behandling av
personuppgifter som omfattas av EG-direktivet och den föreslagna per-
sondatalagen. Om en uppgift däremot kan utföras nästan lika enkelt och
billigt utan att personuppgifter behandlas, kan det enligt kommittén inte
anses nödvändigt att behandla personuppgifterna.
Prop. 1996/97:155
35
Prop. 1996/97:155
Regeringens förslag: Lagen (1994:1517) om socialförsäkringsregis-
ter (SofrL) och lagen (1993:747) om sjukförsäkringsregister hos de
allmänna försäkringskassorna (SjfrL) ersätts av en för socialförsäk-
ringsadministrationen gemensam registerlag, benämnd socialförsäk-
ringsregisterlag. Denna lag skall också omfatta ärenden om tand-
vårdsersättning.
Tillämpningsområdet för den nya lagen skall vara personregister för
sådan verksamhet i fråga om socialförsäkringsförmåner samt andra
förmåner och ersättningar som ankommer på de allmänna försäk-
ringskassorna eller Riksförsäkringsverket.
Departementspromemorians förslag överensstämmer i allt väsentligt
med regeringens förslag.
Remissinstanserna: RFV, Försäkringskasseförbundet, Datainspek-
tionen, Arbetsmarknadsstyrelsen och Svenska Kommunförbundet till-
styrker förslaget om enhetlig registerlagstiftning. RFV och Försäkrings-
kasseförbundet anser dock att en komplettering bör ske så att lagen även
omfattar handläggning av ärenden om förmåner och ersättningar som
sker enligt särskilt beslut av regeringen. Riksrevisionsverket (RRV) och
Arbetarskyddsstyrelsen godtar också förslaget. Domstolsverket har i
huvudsak inget att erinra mot att de båda nuvarande registerlagarna på
sikt slås samman till en ny socialförsäkringsregisterlag som jämväl in-
kluderar ADB-stöd för tandvårdsersättning. Riksskatteverket tillstyrker i
allt väsentligt förslaget till socialförsäkringsregisterlag. Justitieombuds-
mannen har inte något att erinra mot en för socialförsäkringsadministra-
tionen gemensam registerlag. Ett flertal andra remissinstanser har inte
heller något att erinra mot förslaget om en enhetlig registerlagstiftning.
Det behövs ett väl fungerande ADB-stöd
Regeringen har i proposition 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och
utveckla användningen av informationsteknik redovisat förslag till mål
för en övergripande nationell strategi för informationsteknik. Begreppet
informationsteknik (IT) omfattar all datorbaserad användning av infor-
mation. Målen omfattar även den offentliga förvaltningens IT-använd-
ning. I denna del slås bl.a. fast att den offentliga förvaltningen skall
utnyttja IT för att effektivisera verksamheterna och ge god service till
företag och medborgare. Mer rationella arbetsrutiner och effektivare
36
organisations- och samarbetsformer i den offentliga förvaltningen skall Prop. 1996/97:155
förbättra servicen och samtidigt minska kostnaderna.
Vad gäller integritetsskyddet anförs i propositionen att datalagen inom
tre år skall ersättas av en ny persondata- eller integritetslagstiftning. I
anslutning till den nya lagstiftningen bör enligt propositionen även en
modernisering och anpassning av registerlagarna påbörjas. Vidare skall
det inom tre år finnas en generell rättslig reglering för elektronisk doku-
menthantering inom förvaltningen.
Riksdagen har antagit regeringens förslag till mål för en nationell IT-
strategi (bet. 1995/96:TU19, rskr. 1995/96:282).
De mål som lagts fast för den offentliga förvaltningens IT-användning
är i hög grad relevanta för socialförsäkringsadministrationen. Socialför-
säkringssystemets uppgift är att ge ekonomisk trygghet vid sjukdom,
handikapp och ålderdom och att ge ekonomiskt stöd till barnfamiljer. En
annan uppgift är att aktivt verka för att förebygga och minska ohälsa och
i nära samarbete med arbetsgivare och andra rehabiliteringsaktörer arbeta
för att sjuka och funktionshindrade personer ges möjlighet att åter kunna
arbeta. En självklar utgångspunkt är att socialförsäkringen därvid skall
tillämpas likformigt och rättssäkert samt att försäkringens resurser an-
vänds effektivt och samordnas med samhällets övriga resurser. Ett väl
fungerande ADB-stöd är därför av central betydelse för utförandet av
försäkringsadministrationens uppgifter.
De nuvarande registerlagarna för socialförsäkringsområdet bör
samordnas
De nuvarande registerlagarna för socialförsäkringsområdet är inte utfor-
made på ett sätt som befrämjar ett effektivt utnyttjande av ADB-tek-
niken. Uppdelningen på två lagar har huvudsakligen motiverats av prak-
tiska skäl och inte av särskilda överväganden om integritetsskyddet.
Hänsynen till den enskildes integritet gör sig lika starkt gällande över
hela socialförsäkringsområdet, vare sig det är fråga om sjukpenning,
handikappersättning, förtidspension, tillfällig föräldrapenning eller någon
annan förmån. Ett sammanförande av de båda lagarna till en enda regis-
terlag för socialförsäkringsområdet möter därför inget hinder från inte-
gritetsskyddssynpunkt. Med en gemensam registerlag för alla socialför-
säkringsförmåner kan flera gränsdragningsproblem och pedagogiska
svårigheter undvikas och ärendehandläggningen göras effektivare utan att
skyddet för den enskildes integritet därför blir sämre. Regeringen anser
således att en samordning av lagarna bör ske.
Regeringen föreslår att socialförsäkringsregisterlagen skall vara tillämp-
lig på personregister för verksamhet i fråga om socialförsäkringsför-
måner samt andra förmåner och ersättningar som enligt lag eller förord-
ning ankommer på de allmänna försäkringskassorna eller RFV.
Med anledning av synpunkter som bl.a. RFV framfört kan framhållas
att med den utformning som lagen föreslås få omfattar den de frivilliga
försäkringar som administreras av socialförsäkringsadministrationen. Det
gäller frivillig sjukpenningförsäkring och frivillig pensionsförsäkring.
37
Vidare omfattar lagen försäkringskassans handläggning av ärenden om
försäkring enligt 17 § lagen (1991:1047) om sjuklön och ärenden enligt
lagen (1993:16) om försäkring mot vissa semesterlönekostnader - en
handläggning som även innefattar administration av avgifter for dessa
försäkringar. För andra liknande ärenden inom socialförsäkringen skall
bestämmelserna om lagens tillämpningsområde tolkas på motsvarande
sätt.
Ett par remissinstanser har framhållit att utbetalning av förmåner och
ersättningar inte alltid grundas på lag eller förordning. Utbetalningen kan
också grundas på särskilt beslut av regeringen. RFV redovisar i sitt re-
missyttrande ett sådant fall. Den nya lagen bör även omfatta fall av detta
slag. Den nya lagen föreslås sammanfattningsvis omfatta personregister
för sådan verksamhet i fråga om socialförsäkringsförmåner samt andra
förmåner och ersättningar som enligt lag eller förordning eller särskilt
beslut av regeringen ankommer på de allmänna försäkringskassorna eller
Riksförsäkringsverket.
Tillämpningsområdet för den nya lagen bör innefatta också ärenden om
tandvårdsersättn ing
De nuvarande registerlagarna omfattar inte handläggning av ärenden om
ersättningar till privata vårdgivare. Som nämnts i inledningen har RFV
på regeringens uppdrag utarbetat ett förslag till separat registerlag för
vårdersättningar. Vad som numera, på grund av förändringar i ersätt-
ningssystemen, är av intresse i RFV:s rapport är förslaget om tandvårds-
ersättning.
Ersättning för tandvård lämnas enligt 2 kap. 3 § första stycket lagen
(1962:381) om allmän försäkring (AFL) om vården meddelas vid folk-
tandvårdsklinik, odontologisk fakultet eller annars genom det allmännas
försorg, eller lämnas av tandläkare som är uppförd på en av den all-
männa försäkringskassan upprättad förteckning. Ersättning utges enligt
grunder som regeringen efter förslag från RFV fastställer for högst två år
i sänder.
I tandvårdstaxan (1973:638) ges föreskrifter för tandvård som meddelas
enligt AFL. För de åtgärder som anges i en bilaga till taxan får en tand-
läkare inte ta ut högre arvode (tandvårdsersättn ing och patientavgift) än
som framgår av taxan.
En tandläkare är i fråga om all tandvård som han eller hon ger och
som ligger till grund for tandvårdsersättning skyldig att upprätta tand-
vårdsräkning och ge in den till försäkringskassan samt lämna andra upp-
gifter som RFV föreskriver.
Försäkringskassan betalar tandvårdsersättning for arvode avseende be-
handling som har utförts av tandläkaren. Arvodet for behandlingen om-
fattar under vissa förutsättningar även tandtekniskt arbete. I arvodet
ingår vidare kostnaden för material som har använts i det tandtekniska
arbetet, dock inte kostnaden for ädla metaller.
Tandvårdsersättning lämnas endast för behandling som är nödvändig
for att uppnå ett från odontologisk synpunkt funktionellt och utseende-
Prop. 1996/97:155
38
mässigt godtagbart resultat. Om en försäkrad begär ytterligare eller
annorlunda behandling därutöver, och tandläkaren tillmötesgår denna
begäran, lämnas ersättning med högst det belopp som motsvarar kost-
naden för vad som skulle ha ingått vid en normal behandling.
Försäkringskassan bestämmer den tandvårdsersättning som skall läm-
nas för utförd behandling.
Om en försäkrads behov av tandvård är omfattande eller svårbedömt
får den försäkrade eller, efter medgivande av den försäkrade, tandläkaren
begära att ett behandlingsförslag prövas av försäkringskassan.
Förhandsprövning skall ske bl.a. vid omfattande protetisk behandling,
vid implantationsprotetik, vid behandling av fall med avgiftsfri tandvård
och när en behandling behöver göras om och den nya behandlingen görs
av en annan tandläkare än den som svarade för den ursprungliga behand-
lingen.
Enligt RFV:s föreskrifter (RFFS 1980:22) för verkställigheten av tand-
vårdstaxan skall tandläkare som önskar bli uppförd på allmän försäk-
ringskassas förteckning över tandläkare som är anslutna till tandvårds-
försäkringen anmäla detta till den försäkringskassa inom vars område
verksamheten skall bedrivas.
En tandläkare skall vid behandlingsperiodens slut i en särskild tand-
vårdsräkning redovisa all utförd tandvård som ligger till grund för tand-
vårdsersättning under en behandlingsperiod. Av tand vårdsräkningen skall
framgå om en åtgärd som arvoderas efter tidsåtgång utförts av en tand-
hygienist. Vidare skall det framgå av räkningen om en åtgärd ingår i en
sådan behandling som tandläkaren inte får ta betalt för, om den behöver
göras om. Tandläkaren får under en pågående behandlingsperiod varje
kalendermånad upprätta delräkning avseende slutförd åtgärd för vilken
patientavgift har debiterats. Efter utgången av varje kalendermånad skall
privatpraktiserande tandläkare sända in samtliga under månaden upp-
rättade tandvårdsräkningar till försäkringskassan tillsammans med en
samlingsräkning. När en samlingsräkning kommit in till försäkrings-
kassan skall försäkringskassan, om inte särskilda skäl talar mot det,
snarast göra en preliminär utbetalning av tandvårdsersättning. Försäk-
ringskassan skall så snart som möjligt besluta om ersättning till tand-
läkaren.
För att en försäkringskassa skall kunna handlägga ärenden om för-
handsprövning respektive tandvårdsersättning rationellt och effektivt
krävs att handläggarna har tillgång till nödvändiga uppgifter via ADB-
medium.
Ett datoriserat system ger dessutom en möjlighet för försäkringskassan
och RFV att få överblick över kostnadsutvecklingen för tandvårdsersätt-
ningen. Med kraven som ställs på rationaliseringar i verksamheten följer
också att administrationen utvecklar sina instrument för uppföljning och
utvärdering. Därutöver ger ett ADB-stöd möjlighet för försäkringskassor-
na att erhålla underlag för uppföljning av enskilda vårdgivares sätt att
följa taxorna.
Rationaliseringseffekten av ett ADB-stöd för tandvårdsersättningsären-
den kan enligt vad RFV uppgett i sin rapport med förslag till lag om
Prop. 1996/97:155
39
vårdersättningsregister uppskattas till ca 30 procent av administrations-
kostnaderna. Till detta skall, som RFV anfört i rapporten, läggas en
väsentligt högre säkerhet i administrationen än som går att uppnå vid
manuell hantering.
Vid handläggningen av ärenden om tandvårdsersättning behöver hand-
läggaren samtidigt ha tillgång till ett flertal olika uppgifter vilka måste
utredas och stämmas av, för att bestämma vilken ersättning som skall
betalas ut till vårdgivaren. Om dessa uppgifter finns tillgängliga via
ADB-medium effektiviseras arbetet. Därutöver underlättas uppföljning
och utvärdering av tandvårdsförsäkringen genom ADB-stödet.
Hanteringen av ärendena med hjälp av ADB blir som RFV anfört i sin
rapport dessutom betydligt säkrare genom bl.a. behörighetskontroll och
möjlighet till kryptering än vid den nu vanligen tillämpade manuella
hanteringen vid vilken handläggaren får hämta uppgifterna från en
mängd olika källor.
RFV har i sin rapport funnit det mycket angeläget att försäkrings-
kassorna får möjlighet att använda ett modernt administrativt teknikstöd
inom tandvårdsområdet.
Remissbehandlingen av RFV:s förslag till lag om vårdersättningsregis-
ter har begränsats till att avse tandvårdsersättning. Remissinstanserna
ställde sig i stort sett positiva till RFV:s förslag. Datainspektionen ansåg
emellertid att det borde övervägas om inte SofrL kunde anpassas till att
gälla också tandvårdsersättning.
Regeringen ser det som naturligt att regleringen for det ADB-stöd som
behövs för handläggningen av ärenden om tandvårdsersättning också
omfattas av den nya lagen. Detta leder till slutsatsen att det bör skapas
en gemensam registerlag för hela socialförsäkringsadministrationen.
Prop. 1996/97:155
Regeringens förslag: RFV och de allmänna försäkringskassorna
skall själva inom ramen för de registerändamål som anges i lagen få
bestämma vilka socialfÖrsäkringsregister som behövs för deras verk-
samhet.
Till skydd for den enskildes personliga integritet skall liksom hit-
tills begränsningar gälla i fråga om vad ett register får innehålla och
i fråga om bl.a. direkt åtkomst (tidigare terminalåtkomst) till regi-
strerade uppgifter, utlämnande av uppgifter på ADB-medium, sök-
begrepp och bevarande av uppgift.
Departementspromemorians förslag överensstämmer med regering-
ens förslag.
Remissinstanserna: RFV ser positivt på att verket och de allmänna
försäkringskassorna inom ramen for ändamålen får bestämma vilka
socialfÖrsäkringsregister som behövs for verksamheten. RFV ser det
dock som en nackdel att i stort sett alla föreskrifter finns i lag och anför
40
att regeringen i förordning bör få ange vilka känsliga uppgifter som Prop. 1996/97:155
skall få registreras. Försäkringskasseförbundet anser att metoden att
detaljreglera genom lag utgör ett hinder när det gäller att tillgodose verk-
samhetens behov av uppgifter på grund av ändrade förutsättningar.
Känsliga uppgifter bör dock förtecknas enligt mönstret i nuvarande lag.
Riksskatteverket ser positivt på den författningstekniska lösningen som
har valts för att socialfÖrsäkringsregister skall kunna inrättas och för att
bestämma registrens ändamål och innehåll. Registrens karaktär av s.k.
statsmaktsregister kan dock enligt RSV närmare behöva klargöras. Dom-
stolsverket menar att förslaget möjligen framstår som väl långtgående
när det gäller myndigheternas möjlighet att själva disponera över regis-
tret och dess användning. Statskontoret delar det synsätt som ligger
bakom uppläggningen av den föreslagna registerlagen. Statskontoret
anser att ansvarsfördelningen i förslaget mellan statsmakterna och social-
försäkringsadministrationen får anses ligga inom ramen för regeringens
mål- och resultatstyrning av de statliga myndigheterna.
Försäkringskassorna och RFV bör själva få bestämma vilka
socialfÖrsäkringsregister som behövs
Vid tillkomsten av SofrL konstaterades att de bestämmelser om social-
försäkringsförmåner och andra förmåner som RFV och försäkrings-
kassorna handlägger är omfattande och i många fall komplicerade. Det
framhölls att stora delar av rättsområdet ofta förändras och att en full-
ständig reglering i lag av registeranvändningen skulle bli allför detaljerad
och också bli föremål för ständiga förändringar. En socialförsäkrings-
registerlag borde därför utformas så att den lämnade kvar vissa delar av
ämnet åt regeringen att reglera, bl.a. frågan om det närmare innehållet i
ett register och om det skall föras lokalt eller centralt.
SjfrL är däremot betydligt mer detaljerad och reglerar i stort sett ut-
tömmande olika registerfrågor. Den lagen skiljer sig också från SofrL på
så sätt att det inte krävs någon kompletterande förordning om inrättande
av ett register.
Under arbetet med den utfyllande reglering som SofrL förutsätter har
det visat sig att en sådan författningsreglering kommer att bli mycket
omfattande. En ordning med en mängd registerförordningar för hand-
läggningen av olika slag av förmåner och ersättningar är inte ändamåls-
enlig från effektivitetssynpunkt.
Detta innebär till en början att RFV och de allmänna försäkringskas-
sorna själva inom lagbestämmelsernas ram bör få avgöra vilka register
som behövs för verksamheten. De socialförsäkringsförmåner och andra
förmåner och ersättningar som sköts av RFV och försäkringskassorna är
i detalj reglerade i olika författningar. Som kommer att framgå i det föl-
jande, avsnitt 9.4, föreslås vidare registerändamålen bli uttömmande
reglerade i registerlagen. Vid sådant förhållande och i betraktande av de
41
övriga skyddsregler som föreslås ingå i lagen kan det inte anses möta Prop. 1996/97:155
något hinder från integritetsskyddssynpunkt att låta socialförsäkringsad-
ministrationen själv bestämma om uppbyggnaden av de särskilda regi-
stren.
I detta sammanhang kan också erinras om skyldigheten enligt data-
lagen för en registeransvarig att föra en förteckning över de personregis-
ter som han är ansvarig för samt den tillsyn som utövas av Datainspek-
tionen.
Det bör alltså följa direkt av lagen att RFV och försäkringskassorna
skall få föra socialfÖrsäkringsregister. Styrande för vilka register som får
finnas skall vara de registerändamål som finns i lagen.
Till skydd för den enskildes personliga integritet bör, förutom bestäm-
melserna om ändamålen, begränsningar gälla i fråga om vad ett register
får innehålla. I samma syfte bör bestämmelser om sambearbetning,
direkt åtkomst till registrerade uppgifter, utlämnande av uppgifter på
ADB-medium, sökbegrepp och gallring tas in lagen.
Regleringen av vilka integritetskänsliga uppgifter som skall få
registreras bör ske i lagen
RFV framhåller att en nackdel med förslaget är att i stort sett alla före-
skrifter skall finnas i lag. Det anges bl.a. i lagen vilka känsliga uppgifter
som får registreras. RFV anför att uppräkningen i lagen av vilka käns-
liga uppgifter som får registreras ofta kommer att behöva ses över.
Verksamheten kommer att ställa krav på nya uppgifter som måste få
registreras. Ändringar och reformer av lagstiftningar kommer också att
ställa krav på justeringar och kompletteringar. I samband härmed kan det
vara svårt att förutse behovet av förändringar. RFV anser att en annan
modell kan vara att regeringen i förordning anger vilka känsliga upp-
gifter som får registreras.
Regeringen är medveten om de praktiska problem det medför att ha
uppräkningen av de känsliga uppgifterna i lagen. Denna ordning innebär
att förändring måste beslutas av riksdagen i stället för av regeringen.
Detta gör att proceduren för att få till stånd en ändring kommer att ta
längre tid än om regeringen hade ett bemyndigande att i förordning
meddela erforderliga föreskrifter. Av integritetsskyddsskäl vill dock
regeringen inte nu frångå den i promemorian föreslagna modellen.
SocialfÖrsäkringsregister utgör statsmaktsregister
Med anledning av Riksskatteverkets önskan om ett klargörande i frågan
om de blivande socialförsäkringsregistren utgör s.k. statsmaktsregister
kan sägas att den föreslagna lagen innebär att register som förs i enlig-
het med lagen skall anses inrättade av riksdagen i den mening som avses
i 2 a § datalagen (1973:289).
42
Prop. 1996/97:155
Regeringens bedömning: En flexibel och effektiv struktur för ADB-
behandling inom socialförsäkringsadministrationen förutsätter att upp-
byggnaden av ADB-systemen sker med utgångspunkt i det logiska
samband som finns mellan de uppgifter som skall få registreras. Den
fysiska lagringen av uppgifter bör således inte vara styrande för
registerstrukturen.
Genom särskilda åtkomstbegränsningar, såväl rättsliga som tek-
niska, kan skyddet för den enskildes personliga integritet upprätt-
hållas även i en sådan struktur. Begränsningarna gör det möjligt att
låta uppgifter i ett register vara tillgängliga endast för en försäkrings-
kassa eller lokalt organ inom en sådan, även om den fysiska lag-
ringen av uppgifterna sker på annat håll.
Departementspromemorians bedömning överensstämmer med rege-
ringens bedömning.
Remissinstanserna: RFV ser det som positivt med en uppbyggnad av
registerstrukturen som inte låser fast en viss typ av organisation av ad-
ministrationen av verksamheten. Försäkringskasseförbundet anför att
genom förslaget möjliggörs en anpassning av organisationen till de verk-
liga behoven.
Skälen för regeringens bedömning: SjfrL utgår i princip från att den
maskinella utrustningen för lagringen av uppgifterna i sjukförsäkrings-
registren skall finnas hos lokalkontoren. Lagen har dock utformats så att
små kontor skall kunna ha en möjlighet att placera sin databas hos ett
större kontor. Regeringen och riksdagen har sedermera förordat att denna
möjlighet används i större utsträckning, eftersom en sådan lösning kan
beräknas medföra betydande kostnadsminskningar. I detta sammanhang
uttalades att det viktiga är att åtkomsten till uppgifterna är begränsad,
vilket är möjligt genom den tekniska utvecklingen, och att skyddet för
den enskildes integritet och datasäkerheten kan tillgodoses tillfreds-
ställande även med en sådan teknisk utformning (prop. 1995/96:128, bet.
1995/96:SfU6, rskr. 1995/96:186).
Förarbetena till SofrL utgår från att den tekniska utrustningen för ett
lokalt register inte behöver vara lokalt förlagd (prop. 1994/95:8, bet.
1994/95:SfU3, rskr. 1994/95:60).
Ett flexibelt och rationellt ADB-stöd inom socialförsäkringsadministra-
tionen förutsätter, som RFV gett uttryck för i sin modell till ny register-
struktur, att man inte utgår från de fysiska strukturerna för lagring av
uppgifter. Utgångspunkten bör i stället vara det logiska sambandet
mellan olika uppgifter som skall registreras. Genom att själva de regis-
trerade uppgifterna i stället för det fysiska lagringsstället bildar grund-
valen för registerhanteringen låser man inte fast handläggningen vare sig
geografiskt eller organisatoriskt. Systemen kan därmed fungera vid för-
ändringar inom försäkringskasseorganisationen. Vidare är det som RFV
43
påpekat möjligt att styra handläggningen av vissa slag av ärenden till Prop. 1996/97:155
vissa försäkringskassor.
En ny registerlag bör således utformas så att den inte hindrar uppbygg-
nad av registerstrukturen enligt den modell som RFV presenterat.
Genom bestämmelser om åtkomstbegränsningar och genom tekniska
begränsningar kan i en sådan registerstruktur skyddet för de enskildas
personliga integritet upprätthållas på en minst lika hög nivå som enligt
nuvarande lagstiftning.
Regeringens förslag: Registerändamålen skall anges uttömmande i
socialförsäkringsregisterlagen i huvudsaklig överensstämmelse med
vad som gäller enligt de nuvarande registerlagarna.
Som registerändamål skall således gälla att socialfÖrsäkringsregister
får användas for handläggning av sådana ärenden som omfattas av
lagen samt för förberedande åtgärder för sådan handläggning.
SocialfÖrsäkringsregister skall även få användas för uppföljning, ut-
värdering, tillsyn och framställning av statistik.
SocialfÖrsäkringsregister skall också få användas av Statens löne-
och pensionsverk (SPV) och det organ för administration av per-
sonalpensioner som är gemensamt för kommunerna och landstingen,
för handläggning av ärenden om utbetalning av socialförsäkringsför-
måner och samordning av avtalspensionsförmåner. Socialförsäk-
ringsregister skall vidare få användas hos SPV för handläggning av
ärenden om statens tjänstegrupplivförsäkring.
Departementspromemorians förslag överensstämmer i huvudsak med
regeringens förslag men omfattar inte användningen hos SPV för ären-
den om statens tjänstegrupplivförsäkring.
Remissinstanserna: RFV och Försäkringskasseförbundet instämmer i
de bedömningar som görs i promemorian om de registerändamål som
bör gälla för lagstiftningen. Arbetarskyddsstyrelsen föreslår att register-
ändamålen utvidgas så att de omfattar också Arbetarskyddsverkets behov
av uppgifter om sjukfrånvaro och rehabiliteringsfall sammanställt på
arbetsställenivå samt uppgifter om sjukfrånvaro och eventuellt godkän-
nande för fall av anmälda arbetsskador. Statens löne- och pensionsverk
hemställer att registerändamålet utvidgas så att verket även i fortsättning-
en kan ha direkt åtkomst till den sjukbild med uppgifter om avslutade
och pågående ersättningsärenden (den s.k. 036-bilden) som verket be-
höver för sin handläggning av statens tjänstegrupplivförsäkring, TGL-S.
Skälen för regeringens förslag: Vid tillkomsten av de nuvarande
registerlagarna har av integritetsskäl inte accepterats att försäkrings-
registren byggs upp i syfte att också utgöra informationskälla för intres-
sen utanför socialförsäkringsområdet. Registerändamålen har därför be-
gränsats till att avse behoven hos försäkringskassorna och RFV och
44
främst ärendehandläggningen där. Undantag från denna princip har gjorts Prop. 1996/97:155
såvitt avser den utbetalning av socialförsäkringsförmåner och samord-
ning av avtalspensionsförmåner som sköts av Statens löne- och pen-
sionsverk (SPV) och av det organ som tidigare hette Kommunernas
Pensionsanstalt.
De integritetsskyddsavvägningar som ligger bakom utformningen av de
nuvarande registerändamålen äger fortfarande giltighet. Registerända-
målen bör alltså även i fortsättningen huvudsakligen begränsas till RFV:s
och försäkringskassornas verksamhet. I likhet med vad som nu gäller bör
ändamålen uttömmande anges i lagen.
I första hand skall således socialfÖrsäkringsregister få användas för att
tillgodose behovet av ärendehandläggningsstöd hos försäkringskassorna
och RFV.
Vidare bör som hittills socialfÖrsäkringsregister få användas av RFV
och försäkringskassorna för tillsyn, uppföljning, utvärdering och fram-
ställning av statistik över verksamheten. SocialfÖrsäkringsregister bör
också som hittills få användas av SPV och det organ för administration
av personalpensioner som är gemensamt for kommunerna och landsting-
en for pensionsutbetalning och samordning av avtalspensionsförmåner.
Denna användning har ett nära samband med försäkringskassornas och
RFV:s verksamhet.
SPV har begärt att registerändamålen utvidgas så att SPV kan fortsätta
att ha direkt åtkomst till de uppgifter om pågående och avslutade ersätt-
ningsärenden som presenteras på en särskild databild (den s.k. 036-bil-
den). SPV behöver dessa uppgifter för handläggningen av statens tjänste-
grupplivförsäkring, TGL-S. För närvarande har SPV direkt åtkomst till
bilden på grund av beslut av Datainspektionen.
SPV anför att uppgifter från denna bild är nödvändiga vid prövning av
bl.a. om den avlidne uppfyllde arbetsforhetskravet för att omfattas av
försäkringsskydd.
Om SPV inte har direkt åtkomst till databilden i fråga innebär det att
SPV i nästan varje grupplivärende måste inhämta de för handläggningen
nödvändiga uppgifterna genom skriftliga förfrågningar hos försäkrings-
kassan. Det torde därvid handla om cirka 1 000 förfrågningar per år som
i många fall måste kompletteras.
Med hänsyn till att SPV har godtagits som registeranvändare för vissa
ändamål i nu gällande lag anser regeringen att SPV även fortsättningsvis
bör kunna ges tillgång till nödvändiga uppgifter i grupplivärenden
genom direkt åtkomst, så som myndigheten har för närvarande till följd
av tillstånd av Datainspektionen. Registerändamålen i den nya lagen bör
utformas med beaktande härav, liksom även bestämmelserna om direkt
åtkomst, se avsnitt 9.8.
Regeringen anser inte att någon ytterligare utvidgning bör göras i fråga
om registeranvändning utanför socialförsäkringsadministrationen. När det
gäller Arbetarskyddsverkets behov av uppgifter från försäkringskassorna
eller RFV kan detta tillgodoses utan någon sådan utvidgning, även om
uppgifterna skall lämnas från socialfÖrsäkringsregister. Denna fråga be-
handlas vidare i avsnitt 9.9.
45
Prop. 1996/97:155
Regeringens förslag: SocialfÖrsäkringsregister skall få innehålla
uppgifter om den som förekommer i ett ärende som omfattas av
lagen. SocialfÖrsäkringsregister skall också, då förberedande åtgärder
för handläggning vidtas, få innehålla uppgifter om en person som kan
förekomma i ett sådant ärende. Vidare skall som förutsättning för
registrering gälla att uppgifter i fråga om personen har betydelse för
handläggningen av ärendet.
1 socialfÖrsäkringsregister skall få förekomma allmänna och sär-
skilda ärendeuppgifter. Allmänna ärendeuppgifter är identifierings-
och adressuppgifter samt uppgift om kön, civilstånd, medborgarskap
och födelseort. Särskilda ärendeuppgifter är uppgifter om sådana
ekonomiska och personliga förhållanden som har betydelse för
handläggningen av ärenden.
Särskilda ärendeuppgifter som utgör känsliga uppgifter skall i
princip inte få registreras. Undantag skall dock medges härifrån i
vissa särskilt angivna fall.
Sjukdomsdiagnos skall normalt inte få registreras i de register som
förs gemensamt av försäkringskassorna och RFV. I register som förs
för handläggning av ärenden om tandvårdsersättning skall dock upp-
gift om behandling få anges, men endast i kodad form.
Regeringen skall i förordning kunna begränsa innehållet i social-
försäkringsregister ytterligare.
Regeringen skall ges bemyndigande att få föreskriva att uppgifter
om sjukdomsdiagnos får registreras i socialfÖrsäkringsregister om det
behövs för angelägna uppföljningsändamål. Sådan registrering skall
vara av begränsad omfattning och får endast avse vissa socialförsäk-
ringsregister.
Försäkringskassorna och RFV skall få möjlighet att använda sig av
s.k. elektroniska akter vid ärendehandläggningen. En sådan akt skall
få innehålla handlingar som har kommit in eller framställts i ett ären-
de, även om handlingen innehåller sådana känsliga uppgifter som
enligt huvudregeln inte får registreras. Särskilda skyddsregler skall
därför gälla för de elektroniska akterna.
Departementspromemorians förslag överensstämmer i huvudsak med
regeringens förslag. Regeringen har dock föreslagit vissa ändringar och
kompletteringar av vilka känsliga uppgifter som skall få registreras.
Vidare föreslås den utvidgningen jämfört med förslaget i departements-
promemorian att regeringen ges ett bemyndigande att kunna föreskriva
att uppgifter om sjukdomsdiagnos under vissa förutsättningar får regis-
treras i socialfÖrsäkringsregister, om det behövs för angelägna uppfölj-
ningsändamål.
Remissinstanserna: RFV anför att socialförsäkringsadministrationen
inom ramen för ändamålen bör få registrera alla uppgifter som är nöd-
46
vändiga for verksamheten. Om förslaget i departementspromemorian
följs anser RFV att det bör ske vissa ändringar och kompletteringar i
uppräkningen av vilka känsliga uppgifter som skall få registreras. RFV
anser b.a. att diagnosgrupp i kodad form och vårdgivare skall få registre-
ras. RFV tillstyrker att försäkringskassorna skall kunna arbeta med s.k.
elektroniska akter. Försäkringskasseförbundet anser liksom RFV att alla
för verksamheten nödvändiga uppgifter skall få registrereras och att, om
så inte blir fallet, uppräkningen av känsliga uppgifter behöver komplette-
ras med bl.a. diagnosgrupp och vårdgivare. Socialvetenskapliga forsk-
ningsrådet föreslår att lagen skall utformas så att det blir möjligt att
också ta med diagnosuppgifter i registren. Praktiska svårigheter kan dock
göra det nödvändigt och lämpligt att begränsa denna registrering till
urval av sjukförsäkringsfallen. Medicinska forskningsrådet anser att lag-
förslaget innebär begränsningar där relativt små risker för personlig inte-
gritet fått företräde framför viktiga intressen för forskning om arbets-
villkor och andra socialmedicinska förhållanden. Sålunda bör uppgifter
om diagnoser och vårdgivare kunna inkluderas i registret. Arbetslivsinsti-
tutet anser det som en central brist i förslaget att man utesluter möjlig-
heterna att registrera sjukdomsdiagnos. Sådana uppgifter skulle inte
minst i kombination med uppgifter om yrke (yrkeskod) vara av stort
forskningsmässigt intresse. Svenska Läkaresällskapet anser att om ett
register upprättas bör uppgift om diagnos registreras liksom vissa basala
uppgifter - bl.a. om intygsgivande vårdinstans. Domstolsverket anser att
det är tveksamt om ett tillräckligt integritetsskydd kan upprätthållas med
den föreslagna modellen och anför att även om det kan vara väl be-
skrivet vilka uppgifter som får registreras kan det i vissa fall bli svårig-
heter att bedöma om en viss uppgift skall få registreras. Pliktverket till-
styrker förslaget om elektroniska akter. Kammarrätten i Sundsvall kan
inte ställa sig bakom förslaget om elektroniska akter. Om förslaget ändå
genomförs anser kammarrätten att bestämmelserna i lagförslaget i depar-
tementspromemorian om restriktioner av möjligheterna att registrera
känsliga uppgifter även skall gälla för de elektroniska akterna. Riks-
arkivet anser att möjligheten att bilda elektroniska akter får negativa
konsekvenser för arkivvården, om inte möjlighet ges även till registre-
ring av sådana uppgifter som avses i 15 kap. 2 § sekretesslagen
(1980:100). Vidare påpekar Riksarkivet att det inte kommenteras i vilken
utsträckning inkomna handlingar, tjänsteanteckningar, promemorior och
andra handlingar som haft betydelse för ett ärendes avgörande även
måste finnas i pappersbaserad form. Landsorganisationen i Sverige anser
angående de elektroniska akterna att det är viktigt att säkerställa att
hanteringen inte försämrar den enskildes integritet. Vissa remissinstanser
anser att behovet av en förstärkning av sekretesskyddet för uppgifter
inom socialförsäkringsområdet bör övervägas. Detta förs fram av
Kammarrätten i Sundsvall, RFV och Försäkringskasseförbundet. Riks-
revisionsverket anser att frågan om ett eventuellt behov av förstärkt
sekretesskydd inom socialförsäkringsområdet inte har berörts tillräckligt
utförligt i promemorian.
Prop. 1996/97:155
47
Skälen för regeringens förslag: En central fråga är vad ett socialför- Prop. 1996/97:155
säkringsregister bör få innehålla och hur den närmare regleringen av
innehållet bör utformas.
Som framgått i det föregående innehåller de nuvarande registerlagarna
uppräkningar av vilka uppgifter som får registreras. Tekniken är dock
inte densamma i de båda lagarna. I SjfrL regleras i princip uttömmande
vilka uppgifter som får registreras. SofrL bygger däremot på tanken att
regeringen i forordning närmare skall ange vad ett register får innehålla.
I den nya lagen bör så klart som möjligt anges vilka uppgifter som får
registreras. Det är dock totalt sett for alla ärendeslag fråga om en
mycket stor mängd uppgifter, som till stor del redan är definierade
genom innehållet i de materiella författningarna. En uppräkning är därför
varken möjlig eller nödvändig.
Bestämmelserna om vilka personer som får registreras bör utformas på
motsvarande sätt som i SofrL
När det gäller frågan om vilka personer som skall få antecknas i ett
socialfÖrsäkringsregister, bör bestämmelserna i den nya lagen utformas
på motsvarande sätt som nu gäller enligt SofrL. Ett register bör således
få innehålla uppgifter om en person, om han eller hon förekommer i ett
ärende som det ankommer på de allmänna försäkringskassorna eller
RFV att handlägga eller, då förberedande åtgärder för handläggning
vidtas, kan förekomma i ett sådant ärende. Som förutsättning bör vidare
gälla att uppgifter i fråga om personen har betydelse for handläggningen
av ärendet.
Genom en sådan bestämmelse täcks inte bara den personkrets som får
antecknas enligt de nu gällande registerlagarna utan även tandläkare som
begär tandvårdsersättning och de patienter som tandläkaren begär ersätt-
ning for behandling av.
Allmänna och särskilda ärendeuppgifter bör få registreras
Den typ av identifierings- och adressuppgifter som räknas upp i 7 §
SofrL, och som kan kallas allmänna ärendeuppgifter, bör alltid få regi-
streras. Till de allmänna ärendeuppgiftema bör också räknas kön, civil-
stånd, medborgarskap och födelseort.
Särskilda ärendeuppgifter är uppgifter om relevanta ekonomiska och
personliga förhållanden. Tekniken för att ange vilka sådana uppgifter
som skall få registreras bör lämpligen ansluta till motsvarande regler i
SofrL. Uppgifter om relevanta ekonomiska och personliga förhållanden
skall således få registreras, men sådana uppgifter som är integri-
tetskänsliga skall få registreras endast i den utsträckning som framgår
direkt av lagen.
Som har framhållits i det föregående innebär den detaljeringsgrad som
utmärker de författningar som reglerar de olika förmånerna och ersätt-
ningarna inom socialförsäkringsområdet att det i de flesta fall står klart
vilka uppgifter som är relevanta att ta in i ett register.
48
Registrering av integritetskänsliga uppgifter
I sjukförsäkringsregister är det enligt SjfrL inte tillåtet att registrera vissa
känsliga uppgifter. Det är således inte tillåtet att registrera uppgifter om
att den som registreringen avser misstänks eller har dömts for brott,
avtjänar eller har avtjänat straff, undergår eller har undergått annan på-
följd för brott eller är eller har varit föremål för annat tvångsingripande
for vård eller omsorg (15 §). Det är inte heller tillåtet att registrera upp-
gifter om diagnos och sjukdomsorsak, omdömen eller andra värderande
upplysningar i fråga om den registrerade.
I SofrL är reglerna om registrering av känsliga uppgifter konstruerade
på ett annat sätt än i SjfrL. I SofrL läggs som en grundläggande princip
fast att inga integritetskänsliga uppgifter får registreras. Från detta med-
ges dock undantag i viss omfattning. Det sker genom en uppräkning av
uppgifter som får registreras även om de är känsliga. Registrering av
diagnos (sjukdomsorsak) medges dock inte. Den modell som används i
SofrL bör också användas i den nya lagen.
Med integritetskänsliga uppgifter menas här, som tidigare angetts,
sådana uppgifter som anges i 4 § och 6 § andra stycket datalagen
(1973:289). Integritetskänsliga uppgifter är således bl.a. uppgifter om att
någon misstänks eller har dömts för brott eller avtjänat straff eller under-
gått annan påföljd för brott eller har varit föremål for vissa andra i lagen
uppräknade tvångsingripanden, t.ex. enligt lagen (1990:52) med särskilda
bestämmelser om vård av unga. Känsliga uppgifter är vidare bl.a. upp-
gift om någons sjukdom, hälsotillstånd eller uppgift om att någon fått
ekonomisk hjälp eller vård inom socialtjänsten. Som känsliga personupp-
gifter räknas också uppgifter som utgör omdöme eller annan värderande
upplysning om den registrerade.
De känsliga uppgifter som föreslås få registreras överensstämmer i
stort med vad som gäller enligt SofrL. Vissa ändringar och komplette-
ringar föreslås dock.
I ärenden om återbetalningsskyldighet av förmåner eller bidrag som
lämnats felaktigt eller med för högt belopp kan grunden för återbetal-
ningen vara att den enskilde har lämnat oriktiga uppgifter eller på annat
sätt orsakat att felaktiga uppgifter lämnats. Detta kan innefatta ett brotts-
ligt förfarande. Vissa grundläggande uppgifter i ärenden om återbetal-
ning bör därför tas med i uppräkningen av känsliga uppgifter som skall
få registreras.
Det finns också behov av att få registrera uppgift om att försäkrings-
kassan hos kronofogdemyndighet begärt exekutiva åtgärder för att få en
skuld reglerad. Uppgifter om utmätningsbelopp och utmätningsfria be-
lopp har för vissa försäkrade betydelse for utbetalning av ersättningar.
Det finns behov av att kunna registrera även dessa uppgifter i ett social-
fÖrsäkringsregister.
Det finns i föräldrabalken (6 kap. 7 §) bestämmelser om att vårdnads-
havare kan förordnas särskilt. Under vissa omständigheter kan vårdnaden
flyttas över till en sådan vårdnadshavare. Det kan ske om en förälder
vid utövandet av vårdnaden om ett barn gör sig skyldig till missbruk
4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 155
Prop. 1996/97:155
49
eller försummelse eller i övrigt brister i omsorgen om barnet på ett sätt
som medför bestående fara för barnets hälsa eller utveckling. I ärenden
om föräldrapenning/tillfällig föräldrapenning finns behov av att registrera
det förhållandet att vårdnadshavare är förordnad särskilt enligt föräldra-
balken. Denna uppgift kan i vissa fall antas avslöja något sådant för-
hållande som avses i 4 § datalagen. Uppräkningen av uppgifter som får
registreras även i den mån de är känsliga bör kompletteras med denna
uppgift.
När det gäller flera punkter som nu avser perioder, tidpunkter, belopp
och liknande bör de kunna slås samman och ges en något mer generell
lydelse.
Ett flertal remissinstanser har anlagt synpunkter på frågan om i vilken
omfattning uppgifter om hälsotillstånd skall få registreras. RFV fram-
håller bl.a. att försäkringskassorna och RFV administrerar en försäkring
där det handlar om att kompensera enskilda för inkomstbortfall på grund
av sjukdom och funktionshinder. Det bör redan av detta skäl vara själv-
klart att socialförsäkringsadministrationen i alla register där uppgifter om
sjukdom och funktionshinder behövs får använda dem. RFV anser också
i första hand att alla för verksamheten nödvändiga uppgifter skall få
registreras. Försäkringskasseförbundet redovisar samma uppfattning. Om
förslaget i promemorian följs anser RFV i vart fall att diagnosgrupp i
kodad form och vårdgivare bör få registreras.
Medicinska forskningsrådet, Socialvetenskapliga forskningsrådet,
Svenska Läkaresällskapet och Arbetslivsinstitutet är också kritiska till att
uppgifter om diagnoser inte får tas med. Bl.a. anför Arbetslivsinstitutet
att sådana uppgifter inte minst i kombination med uppgifter om yrke
skulle vara av stort forskningsmässigt intresse.
Flera remissinstanser har alltså fört fram att det föreligger att stort be-
hov av att få registrera uppgifter om diagnoser i registren. Detta gäller
de register som förs gemensamt för RFV och försäkringskassorna. Rege-
ringen är dock inte beredd att föreslå att registrering av diagnoser blir
generellt tillåten i registren.
Vad remissinstanserna anfört bör dock enligt regeringens mening
kunna tillmötesgås så långt att ett visst undantag från registreringsför-
budet införs. Enligt vad som har framkommit kan som det viktigaste
behovet av diagnosuppgifter identifieras angelägna uppföljningsändamål.
Regeringen bör ges ett bemyndigande att om det behövs för angelägna
uppföljningsändamål få föreskriva att uppgifter om sjukdomsdiagnos
skall få registreras i begränsad omfattning. Sådan registrering skall en-
dast få avse vissa socialfÖrsäkringsregister.
Ett exempel på ett fall där registrering skulle kunna anses motiverad är
att en viss region i landet har ett högt ohälsotal. Det kan då vara av stor
betydelse för planeringen av rehabiliteringsverksamheten inom regionen
att under en viss tidsperiod få registrera diagnoserna hos dem som in-
sjuknat och uppbär sjukpenning. Ett annat exempel är att man vill kunna
följa utvecklingen av en viss sjukdom som inte tidigare förekommit så
frekvent men som börjat sprida sig. Försäkringskassorna har också an-
svar för att medicinsk rehabilitering kommer till stånd och i detta per-
Prop. 1996/97:155
50
spektiv kan registreringen vara av intresse. Ett tredje exempel kan vara Prop. 1996/97:155
att det är värdefullt att kunna följa hälsotillståndet för arbetslösa som är
sjukskrivna. Genom registreringen av diagnoser i detta fall kan bidrag
ges till forskningen om de hälsomässiga konsekvenserna av arbetslöshet
och vad det betyder för samhället i stort.
Av bestämmelserna i de nuvarande registerlagarna för socialförsäk-
ringsområdet följer att en uppgift om t.ex. läkares eller annan vårdgiva-
res namn, specialistkompetens eller namn på praktik inte får antecknas i
ett register, om därmed finns risk att av registret något sådant förhållan-
de som avses i 4 § eller 6 § andra stycket datalagen indirekt kan komma
att framgå om den försäkrade. Denna ordning bör i konsekvens med vad
som ovan anförts om registrering av diagnoser bestå.
Den begränsning som gäller för de lokala sjukförsäkringsregistren i
fråga om uppgifter om att en person är eller har varit föremål för tvångs-
ingripanden bör inte föras över till den nya lagen. Sådana uppgifter be-
hövs vid handläggning av sjukpenningärenden och ärenden om tillfällig
föräldrapenning. 1 övrigt måste uppräkningen av känsliga uppgifter som
skall få registreras utökas med sådana uppgifter som i dag får antecknas
enligt SjfrL och sådana som behövs för handläggning av tandvårdsären-
den.
Registreringen av integritetskänsliga uppgifter i ärenden om
tandvårdsersättning
När det gäller ärenden om tandvårdsersättning är förhållandena speciella.
I dessa ärenden är tandläkaren den som begär ersättning. Givetvis måste,
om ADB-stödet skall ha någon verklig funktion, uppgifter om tandläka-
ren få antecknas i ett register, även om därigenom känsliga förhållanden
om patienten indirekt kan utläsas av registret. Med den valda tekniken
för att ange vad ett socialfÖrsäkringsregister skall få innehålla behöver
alltså uppräkningen av uppgifter som får registreras även i den mån de
är känsliga kompletteras också med avseende på tandvårdsersättnings-
ärenden.
De uppgifter som sålunda särskilt behöver anges är för det första namn
på praktik och specialistkompetens.
Andra uppgifter som behöver få registreras är uppgifter om förekom-
sten av begäran om förhandsprövning enligt 14 § tandvårdstaxan, vissa
tandtekniska kostnader, förekomsten av remiss, remitterande vårdgivares
namn och namn på vårdgivare till vilken remiss har skett, patientavgift
och tandvårdsersättning samt delräkning.
I sitt förslag till lag om vårdersättningsregister har RFV anfört att en
uppgift i tandvårdsräkning om den behandling som en patient erhållit
och som har betydelse för försäkringskassans handläggning och beslut i
fråga om tandvårdsersättning bör få antecknas i registret. RFV har före-
slagit att alla uppgifter som avser behandling som en patient fått bör
antecknas i kodform. Motsvarande reglering föreslås beträffande plane-
rad behandling som framgår av en begäran om förhandsprövning.
51
Om ADB-stödet skall vara verksamt på det sätt som tidigare angetts är Prop. 1996/97:155
det, såsom RFV anfört, nödvändigt att kunna registrera behandlingsupp-
giftema.
1 likhet med vad RFV föreslagit och Datainspektionen tillstyrkt bör be-
handlingsuppgiftema registreras i kodad form. Föreskrifter om de koder
som skall användas meddelas som verkställighetsföreskrifter av regering-
en eller efter regeringens bemyndigande RFV.
Innehållet i socialfÖrsäkringsregister bör kunna begränsas ytterligare
Den föreslagna regleringen i fråga om vad socialfÖrsäkringsregister skall
få innehålla är avsedd att i princip vara heltäckande. Med hänsyn till att
socialförsäkringssystemen kontinuerligt genomgår förändringar kan be-
hov framdeles tänkas uppkomma att särreglera innehållet i register. Så-
vitt gäller en sådan särreglering i inskränkande riktning bör, för att den
skall kunna ske utan onödig tidsutdräkt, liksom hittills regeringen be-
myndigas att ytterligare få begränsa innehållet i socialfÖrsäkringsregister.
Integritetskänsliga uppgifter i avgöranden av försäkringskassa, domstol
eller RFV
Enligt SofrL gäller att beslut av en försäkringskassa, RFV och domstol
i ärende som avses i SofrL och som innehåller känsliga uppgifter får
registreras endast såvitt avser utgången och de bestämmelser som har
tillämpats samt huruvida beslutet har överklagats. I SjfrL finns i huvud-
sak motsvarande reglering. Den nya lagen bör uppta regler av motsva-
rande slag.
Tekniska och administrativa uppgifter
I förarbetena till SofrL (prop. 1994/95:8, s. 62) anförs att med beslut
avses såväl beslut under handläggningen av ett ärende, t.ex. föreläggan-
den av olika slag och s.k. provisoriska beslut (20 kap. 2 a § AFL), som
beslut eller dom varigenom ärendet slutligt avgörs. Motsvarande bör
gälla enligt den nu föreslagna lagen.
I SofrL anges särskilt att ett socialfÖrsäkringsregister får innehålla upp-
gifter om tidpunkter för registrerade förhållanden samt tekniska och
administrativa uppgifter, om uppgifterna behövs för att tillgodose ända-
målet med registret. I SjfrL finns i huvudsak motsvarande reglering.
Detta skall gälla även fortsättningsvis, men behöver inte särskilt anges i
lagen.
Möjlighet till elektronisk akthantering bör införas inom
socialförsäkringsadministrationen
På flera områden inom den statliga förvaltningen har under senare år
möjligheter till elektronisk akthantering införts. I en elektronisk akt sam-
las den information som behövs för handläggningen av ett ärende. Akten
52
skapas genom att inkomna handlingar läses in i ett datorbaserat system.
I akten kan också handläggaren göra tjänsteanteckningar och lagra t.ex.
promemorior som framställs i ärendet.
Också inom socialförsäkringsadministrationen bör införas en möjlighet
till elektronisk akthantering. Därigenom kan syftet med ADB-stödet
inom socialförsäkringen, dvs. en rationell, rättssäker och effektiv hand-
läggning av ärendena lättare uppnås.
Genom att en handling i dess helhet skall kunna tas in i den elek-
troniska akten och då handläggaren bör kunna få skriva fri text i akten,
t.ex. en journal, en föredragningspromemoria eller ett förslag till besluts-
motivering, måste akten också utan några begränsningar få innehålla
känsliga uppgifter. I likhet med vad som gäller på skatte- och exeku-
tionsområdet bör dock förutsättningen för detta vara att uppgiften läm-
nats i ett ärende eller att den behövs för handläggningen av ärendet.
Till skydd för den personliga integriteten vid användning av elek-
troniska akter föreslås i det följande särskilda begränsningar när det
gäller sökbegrepp och en kortare gallringsfrist.
Möjligheten till elektronisk akthantering bör begränsas till försäkrings-
kassornas och RFV:s handläggning av ärenden.
För att informationen i en elektronisk akt skall kunna återfinnas måste
det socialfÖrsäkringsregister i vilket akten finns innehålla uppgifter som
behövs för att identifiera dels det ärende till vilket akten hör, dels olika
handlingar som ingår i akten. Det kan vidare förekomma att en handling
av tekniska skäl inte kan tillföras den elektroniska akten. Registret bör
därför också innehålla uppgift om att en handling inte finns i akten.
Uppgifterna kan sägas utgöra ett elektroniskt dagboksblad.
Lagrådet har berört frågan om huruvida det som får registreras i de
elektroniska akterna i lagen bör uttryckas som "handlingar" eller som
"uppgifter". Enligt Lagrådet kan användningen av begreppet handling i
detta sammanhang vålla missförstånd. Lagrådet förordar därför att det i
lagen i övrigt använda begreppet uppgift används även här.
Det är självfallet så att det är de uppgifter som finns i ett register som
är av intresse när det gäller lagregleringen. Att föremålet för särregle-
ringen om elektroniska akter i lagförslaget uttrycks som handlingar
motiveras främst av att en sådan lösning erbjuder en lämplig avgräns-
ning mellan de uppgifter i registret som omfattas av särregleringen och
övriga uppgifter. I flera avseenden föreslås särskilda begränsningar för
hanteringen av de förstnämnda uppgifterna, och dessa måste därför
kunna identifieras i registren.
I den centrala bestämmelsen om elektroniska akter, 11 § i lagförslaget,
sägs att de berörda registren får innehålla handlingar som har kommit in
eller framställts i ett ärende. Det som härvid avses med handling är
handlingen som den ser ut i registret. Denna handling i registret kan,
men behöver inte, till innehållet överensstämma med en handling som
finns utanför registret. I registret är handlingen "elektronisk". Den kan
ha kommit till försäkringskassan eller RFV i sådan form, men den kan
också ha lästs in med s.k. scanning från en pappershandling, eller den
kan ha skapats direkt i registret. Användandet av begreppet handling i
Prop. 1996/97:155
53
förslaget överensstämmer med motsvarande reglering i skatteregister- Prop. 1996/97:155
lagen (1980:343) och utsökningsregisterlagen (1986:617).
Enligt regeringens mening finns det påtagliga fördelar med att använda
begreppet handling för att ange det som får registreras enligt särregle-
ringen om elektroniska akter. Att det till följd av missförstånd om be-
greppen i detta sammanhang skulle uppstå olägenheter av sådan betydel-
se att det skulle uppväga fördelarna bedömer regeringen inte som sanno-
likt.
Regeringen anser i enlighet med det som nu har sagts att den särskilda
registerinnehållsbestämmelsen om elektroniska akter bör ange att de
berörda registren får innehålla handlingar som har kommit in eller fram-
ställts i ett ärende.
I det till Lagrådet remitterade lagförslaget innehöll 11 § ett första
stycke vari angavs att de register som får innehålla de elektroniska akter-
na får innehålla uppgift om ärendebeteckning och beteckning på hand-
ling samt i förekommande fall uppgift om att en handling i ett ärende
inte finns i registret. Som Lagrådet har påpekat följer det redan av de
allmänna bestämmelserna i lagen att dessa uppgifter får registreras.
Första stycket har därför tagits bort i lagförslaget i propositionen.
Det föreslagna handläggningsstödet genom elektroniska akter innebär
inte att beslut i ärendena skall kunna upprättas i form av s.k. elektro-
niska dokument och således inte behöva finnas i pappersbaserad form
hos försäkringskassan eller RFV. Möjligheter till en sådan ordning, med
en fullständig elektronisk ärendehantering, kan förutses komma till stånd
generellt på myndighetsområdet relativt snart, men föreslås alltså inte
här. Inte heller i övrigt är avsikten att det som föreslås om elektroniska
akter skall medföra ändringar i generella regler, såsom regler om beva-
rande och gallring av allmänna handlingar. De föreslagna bestämmelser-
nas räckvidd är således begränsad till registerområdet
Sekretessregleringen bör inte ändras med anledning av den nya
socialförsäkringsregisterlagen
Vissa remissinstanser har tagit upp frågan om förstärkning av sekre-
tessen på socialförsäkringsområdet. Denna fråga har också tidigare tagits
upp i remissvar över det förslag till vårdersättningsregister som RFV lagt
fram. RFV föreslog att alla uppgifter som avser behandling som en pa-
tient fått bör antecknas i kodform. Motsvarande reglering föreslogs be-
träffande planerad behandling som framgår av en begäran om förhands-
prövning.
Datainspektionen anförde i sitt remissyttrande över RFV:s förslag i
denna del bl.a. följande. Uppgifter om behandlingar omfattas hos försäk-
ringskassorna av sekretess enligt 7 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100).
Uppgifterna har därmed ett svagare skydd hos försäkringskassorna än
hos tandläkarna. Enligt lagförslaget skall, till skillnad från vad som är
fallet i t.ex. ett socialfÖrsäkringsregister, uppgifter om behandling få
registreras. Enligt Datainspektionen är det inte givet att från patientsyn-
punkt känsliga uppgifter som en tandläkare lämnar till försäkringskassan
54
skall ha ett svagare sekretesskydd där än hos tandläkaren. Om regering-
en ändå skulle välja en registrering av patienter enligt förslaget, finns det
enligt Datainspektionen anledning att närmare överväga sekretesskyddet
hos försäkringskassorna.
Frågan om skärpning av sekretessen inom socialförsäkringsområdet
togs upp till behandling vid tillkomsten av SjfrL. Det som aktualiserade
frågan var det övergripande samordningsansvar för rehabiliteringsverk-
samheten som försäkringskassorna hade fått. Regering och riksdag fann
emellertid att det inte fanns skäl att ändra sekretessreglerna inom social-
försäkringsområdet. Därvid hänvisades bl.a. till att utgångspunkten vid
utformningen av sekretessreglerna hade varit att inte skapa mer sekretess
än som var oundgängligen nödvändigt, vilket för socialförsäkringsom-
rådet hade inneburit att ett s.k. rakt skaderekvisit hade valts för att av-
gränsa det sekretesskyddade området, dvs. den enskildes hälsotillstånd
och andra personliga förhållanden. Den omständigheten att sjukförsäk-
ringsregistren var ADB-baserade ansågs inte motivera en skärpning av
sekretessen. Därvid hänvisades till de begränsningar som hade föreslagits
om åtkomst och utlämnande av uppgifter från registren (prop.
1992/93:193 s. 56 ff, bet. 1992/93:SfU 19, rskr. 1992/93:366).
Även senare har det vid olika tillfällen förts fram kritik mot den nu-
varande sekretessregleringen inom socialförsäkringsområdet. Bl.a. har
vissa statliga utredningar föreslagit skärpning av sekretessen inom social-
försäkringsområdet. I föreliggande sammanhang utgår regeringen
emellertid från att de känsliga uppgifterna i registren i allmänhet kom-
mer att vara sekretessbelagda oavsett om det föreligger ett rakt eller ett
omvänt skaderekvisit. Det bör således inte for denna situation vara av
avgörande betydelse vilket skaderekvisit som gäller.
Prop. 1996/97:155
Regeringens förslag: SocialfÖrsäkringsregister skall genom sam-
bearbetning få tillföras uppgifter från andra socialfÖrsäkringsregister.
SocialfÖrsäkringsregister skall även genom sambearbetning få till-
föras uppgifter som lämnas till en allmän försäkringskassa eller Riks-
försäkringsverket med stöd av en särskild bestämmelse i lag eller
förordning om lämnande av uppgifter.
Det skall i lagen anges att av föreskrifter i lag eller förordning eller
beslut av Datainspektionen kan följa att socialfÖrsäkringsregister
genom sambearbetning får tillföras uppgifter utöver det som tidigare
angetts.
Departementspromemorians förslag omfattar bara sambearbetning
mellan socialfÖrsäkringsregister och hänvisningen till att sambearbetning
kan vara tillåten genom författningsbestämmelse eller tillstånd.
Remissinstanserna: RFV ställer sig positivt till departementsprome-
morians förslag men framhåller att förslaget inte reglerar möjligheterna
55
for socialförsäkringsadministrationen att på ADB-medium inhämta upp-
gifter från andra myndigheter. Försäkringskasseförbundet tillstyrker
förslaget och framför samma synpunkter som RFV vad avser möjlig-
heterna att inhämta uppgifter från andra myndigheter. Domstolsverket är
tveksamt till att myndigheterna på egen hand skall få ansvara för i
vilken utsträckning sambearbetning skall få ske. Kammarrätten i
Sundsvall anser att förslaget bör förtydligas så att det klart framgår att
tillstånd till sambearbetning av personregister endast får avse tillförande
av uppgifter av det slag som får ingå i ett socialfÖrsäkringsregister.
Skälen för regeringens förslag: Av de nuvarande registerlagarna for
socialförsäkringsområdet är det bara SofrL som innehåller bestämmelser
om sambearbetning. Dessa innehåller för det första ett allmänt med-
givande att uppgifter till ett socialfÖrsäkringsregister får hämtas från ett
annat sådant register, om inte regeringen föreskriver något annat. Vidare
regleras uppgiftslämnande mellan å ena sidan socialfÖrsäkringsregister
och å andra sidan lokala sjukförsäkringsregister.
Slutligen erinras om att det kan följa av lag eller förordning eller av
beslut av Datainspektionen att ett socialfÖrsäkringsregister från andra
personregister får tillföras uppgifter som får finnas i ett socialfÖrsäk-
ringsregister.
I motiven till dessa bestämmelser anförs att bearbetning av uppgifter
från olika personregister behövs i många fall för att handläggningen
skall bli rättssäker och effektiv (prop. 1994/95:8 s. 32). Samtidigt kan,
sägs det, en sådan sambearbetning innebära risker från integritetssyn-
punkt. Regeringen har därför bemyndigats att föreskriva erforderliga be-
gränsningar av möjligheten till sambearbetning mellan socialfÖrsäkrings-
register. Utgångspunkten torde ha varit att sådana föreskrifter skall med-
delas i samband med att regeringen inrättar respektive register.
Även i en ny gemensam registerlag for socialförsäkringsområdet bör
utgångspunkten vara att sambearbetning mellan olika socialfÖrsäkrings-
register skall få förekomma. En motsvarande reglering som den som
finns i SofrL bör således finnas i den nya lagen.
Som en följd av ställningstagandet att regeringens detaljstyrning av re-
gisterhanteringen skall minskas bör dock i den nya lagen inte införas
något bemyndigande för regeringen att föreskriva begränsningar för
sambearbetning utöver vad lagen anger. Lagens begränsningar består av
- utöver de särskilda reglerna om sambearbetning - bestämmelserna om
registerändamål och om registerinnehåll. Alla sambearbetningar måste
ske inom ramen for vad som gäller i dessa avseenden för berörda regis-
ter. Möjligheterna till sambearbetning är alltså beroende av vilka person-
uppgifter som får finnas i det register som skall tillföras uppgifterna.
Sambearbetning är inte tillåten om den innebär att ett register skulle
tillföras uppgifter som inte får finnas i det.
Det är särskilt viktigt att notera det som nu har sagts när det gäller
sambearbetning mellan ett lokalt register enligt 11 § förslaget till den
nya lagen, som ju i de elektroniska akterna får innehålla känsliga upp-
gifter utan några direkta begränsningar, och ett register som är gemen-
samt for försäkringskassorna och RFV, där möjligheterna att registrera
Prop. 1996/97:155
56
känsliga uppgifter är begränsade. Till det gemensamma registret får Prop. 1996/97:155
alltså inte från det lokala registret föras över andra uppgifter än sådana
som får finnas i det gemensamma registret.
I 13 § tredje stycket SoffL finns en bestämmelse som upplyser om att
av föreskrifter i lag eller förordning eller av beslut av Datainspektionen
kan följa att ett socialfÖrsäkringsregister får tillföras uppgifter från andra
personregister. En motsvarande upplysning bör foras över till den nya
lagen.
Härutöver föreslår regeringen den förenklingen att allt författningsreg-
lerat uppgiftslämnande till socialförsäkringsadministrationen alltid skall
få ske genom sambearbetning.
Regeringens förslag: Registeransvaret skall i den nya lagen utformas
på motsvarande sätt som i lagen (1994:1517) om socialfÖrsäkrings-
register.
Departementspromemorians förslag överensstämmer med regering-
ens förslag.
Remissinstanserna: RFV och Försäkringskasseförbundet har inget att
erinra mot förslaget. Förslaget har inte kommenterats av remissinstanser-
na i övrigt.
Skälen för regeringens förslag: Registeransvaret för socialfÖrsäk-
ringsregister som fors särskilt för en försäkringskassa och for sjukför-
säkringsregister är i sak utformat på samma sätt i de båda gällande
registerlagarna. Vid sådant förhållande och då sammanförandet av lagar-
na inte bör föranleda någon ändring i registeransvaret for de register som
fors gemensamt for försäkringskassorna och RFV eller särskilt for RFV
bör de nuvarande bestämmelserna om registeransvar i SofrL i sak oför-
ändrade foras över till den nya lagen.
57
Prop. 1996/97:155
Regeringens förslag: RFV och de allmänna försäkringskassorna
skall fä ha direkt åtkomst (tidigare terminalåtkomst) till uppgifter i
socialfÖrsäkringsregister som förs gemensamt för verket och försäk-
ringskassorna.
Direkt åtkomst till uppgifter i register som förs särskilt för en för-
säkringskassa skall endast fä finnas hos den försäkringskassan. Om
registret förs för ett lokalt organ inom försäkringskassan skall direkt
åtkomst bara fä finnas hos det organet.
Direkt åtkomst till uppgifter och handlingar i register som förs
särskilt för RFV skall bara fä finnas hos verket. En försäkringskassa
skall dock, om det behövs för dess ärendehandläggning eller för för-
beredande åtgärder för sådan handläggning, få ha direkt åtkomst till
ett sådant register med undantag för handlingar i elektroniska akter.
SPV och det för kommunerna och landstingen gemensamma orga-
net för administration av personalpensioner skall, i den utsträckning
som föreskrivs av regeringen eller den myndighet regeringen be-
stämmer, fä ha direkt åtkomst till register för sin handläggning av
ärenden om utbetalning av socialförsäkringsförmåner och samordning
av avtalspensionsförmåner. SPV skall också fä ha direkt åtkomst till
register för handläggning av ärenden om statens tjänstegrupplivför-
säkring.
I socialförsäkringsregisterlagen skall tas in en erinran om att be-
hörighet att använda den direkta åtkomsten endast fär ges till dem
hos RFV, försäkringskassorna samt SPV och dess kommunala mot-
svarighet som behöver ha tillgång till uppgifterna för att kunna utföra
sitt arbete.
Departementspromemorians förslag överensstämmer med regering-
ens förslag utom att det inte omfattar SPV:s användning av socialförsäk-
ringsregister för statens tjänstegrupplivförsäkring.
Remissinstanserna: RFV och Försäkringskasseförbundet tillstyrker
förslaget. Enligt Riksskatteverkets bedömning bör kronofogdemyndig-
heterna i första hand fä direkt åtkomst till försäkringskassans register. I
andra hand bör utlämnande ske på medium för ADB utan manuella
avbrott. SPV hemställer att verket även i fortsättningen skall kunna ha
direkt åtkomst till uppgifter om pågående och avslutade ersättningsären-
den, uppgifter som presenteras på en särskld databild (den s.k. 036-bil-
den). Uppgifterna behövs för handläggningen av statens tjänstegruppliv-
försäkring, TGL-S.
Skälen för regeringens förslag: Med direkt åtkomst till ett ADB-re-
gister avses här tillgång till registret - helt eller i vissa delar - via ter-
minal eller persondator eller på annat motsvarande sätt. Anslutningen
behöver inte innefatta möjlighet att föra in eller ändra uppgifter i regis-
tret. Som anförs i propositionen med förslaget till lag om socialförsäk-
58
ringsregister är det från integritetssynpunkt angeläget att åtkomsten till Prop. 1996/97:155
ett socialfÖrsäkringsregister inte är vidare än som behövs med hänsyn till
den verksamhet för vilken registret förs (prop. 1994/95:8 s. 36).
Direkt åtkomst till gemensamma register
När det först gäller de för RFV och de allmänna försäkringskassorna
gemensamma registren bör som nu är fallet enligt SoffL varje försäk-
ringskassa, såväl centralt som lokalt inom försäkringskassan, ha direkt
åtkomst till registrerade uppgifter. Härmed avses i första hand direkt
åtkomst för en försäkringskassa till uppgifter om försäkrade som är in-
skrivna hos den kassan.
För handläggningen av enskilda försäkringsärenden kan det dock vara
väsentligt för en försäkringskassa med direkt åtkomst till en annan för-
säkringskassas uppgifter i register som förs gemensamt för RFV och
försäkringskassorna. Ett exempel på ett ärende där detta behov kan upp-
komma är ärende om underhållsstöd. Föräldrarna kan vara bosatta inom
skilda försäkringskasseområden. Den försäkringskassa som handlägger
ärendet om underhållsstöd måste när en ansökan om underhållsstöd
kommer in kommunicera med den bidragsskyldige. Med direkt åtkomst
till uppgifterna för den försäkringskassa där den bidragsskyldige är in-
skriven kan kommuniceringen underlättas. Även den försäkringskassa
som handlägger den bidragsskyldiges återbetalningsskyldighet kan be-
höva ha direkt åtkomst till uppgifter hos den försäkringskassa som hand-
lägger ärendet om underhållsstöd.
Behov av direkt åtkomst för en försäkringskassa till en annan försäk-
ringskassas uppgifter i ett gemensamt register finns även av andra skäl.
Enskilda försäkrade besöker inte sällan, i samband med semester eller
dylikt, en annan försäkringskassa än den de tillhör för att t.ex. få reda på
aktuella förhållanden om sina socialförsäkringsförmåner. Det brukar ingå
i försäkringskassans service att vid sådana tillfallen hjälpa den enskilde.
Service lämnas också av försäkringskassorna genom att en försäkrings-
kassa för en annan försäkringskassas räkning tar emot anmälningar för
rätt till förmåner, t.ex. anmälan om sjukpenning eller tillfällig föräldra-
penning. Handläggningen i sådana fall underlättas också av att åt-
komsten för berörd försäkringskassa inte är begränsad till enbart de
försäkrade som tillhör denna försäkringskassa.
SjffL medger inte direkt åtkomst för sådan service gentemot försäkrade
och mellan försäkringskassor som här har beskrivits. Det gör däremot
SofrL. Den ordning som gäller enligt SofrL bör gälla för hela socialför-
säkringsområdet.
RFV är tillsynsmyndighet för de allmänna försäkringskassorna. I denna
uppgift ingår att göra uppföljningar och utvärderingar av försäkrings-
kassornas verksamhet. Inför sådana uppföljningar granskar verkets sak-
enheter enskilda ärenden för att bedöma rättstillämpning, beslutsunderlag
m.m. En annan uppgift för RFV är att verkställa försäkringskassornas
beslut om socialförsäkringsförmåner och andra förmåner och ersättningar
som handläggs av försäkringskassorna. I verkställighetsfunktionen ingår
59
också att samordna utbetalningen av förmåner. För den verksamhet hos
RFV som här beskrivits behöver RFV - för att kunna utföra sina upp-
gifter på ett rationellt, effektivt och rättssäkert sätt - ha tillgång till upp-
gifterna i de gemensamma registren.
Direkt åtkomst till register som förs särskilt för en försäkringskassa eller
för RFV
När det gäller direkt åtkomst till uppgifter i register som förs särskilt för
en försäkringskassa bör huvudregeln i den nuvarande SoffL gälla, dvs.
att åtkomst endast får finnas hos den försäkringskassan. Detta bör också
gälla handlingar som finns i de elektroniska akterna.
Regeringen har enligt SoffL möjlighet att begränsa den direkta åtkom-
sten när det gäller försäkringskassornas register. I propositionen
(1994/95:8 s. 37) anförs att ett register kan vara inrättat så att det förs
för sig av varje lokalkontor inom försäkringskassan. Enligt uttalandena i
propositionen skall regeringen i ett sådant fall kunna begränsa åtkomsten
till registret till lokalkontoret.
1 det föregående har föreslagits att försäkringskassorna och RFV inom
ramen för ändamålsbeskrivningama i lagen själva skall få avgöra vilka
socialfÖrsäkringsregister som skall få föras. Med det ökade ansvar för-
säkringskassorna därmed kommer att få för registerföringen bör följa att
regeringen inte skall behöva föreskriva om begränsningar i den direkta
åtkomsten i sådana fall. Om en försäkringskassa inrättar ett register en-
dast för ett lokalt organs verksamhetsområde inom försäkringskassan,
bör dock i linje med den nyss angivna huvudregeln gälla att åtkomst till
registret endast får finnas hos det lokala organet. Detta bör framgå direkt
av lagen.
Vad därefter angår register som förs särskilt för RFV innebär gällande
lag att, förutom RFV såsom registeransvarig, de allmänna försäkrings-
kassorna får ha terminalåtkomst till sådana register i den utsträckning
regeringen föreskriver det.
Direkt åtkomst till sina egna register, inkluderande de elektroniska
akterna i ärenden där sådana får förekomma, bör givetvis RFV ha.
Även försäkringskassorna bör fortsättningsvis ha direkt åtkomst till
register som förs särskilt för RFV i den utsträckning det behövs för
handläggningen av ärenden eller för förberedande åtgärder för sådan
handläggning. Det är främst fråga om uppgifter som behövs för samord-
ning av förmåner. Det bör ligga inom socialförsäkringsadministrationens
eget ansvar att se till att den direkta åtkomsten begränsas till de behöv-
liga uppgifterna, något som bör framgå av lagen. Regeringens befattning
med denna del av registerhanteringen bör därför kunna upphöra.
Försäkringskassornas åtkomst bör inte få avse uppgifter i handlingar i
de elektroniska akterna hos RFV. En föreskrift om detta bör tas in lagen.
När det gäller direkt åtkomst till handlingar i elektroniska akter kan
frågan ställas om åtkomsten från integritetssynpunkt bör begränsas även
inom försäkringskassorna och RFV. Något behov av rättsliga begräns-
ningar utöver vad som föreslagits i det föregående kan dock inte anses
Prop. 1996/97:155
60
föreligga. Dels kan i detta sammanhang erinras om RFV:s föreskrifter Prop. 1996/97:155
(RFFS 1993:22) om ADB-säkerheten hos Riksförsäkringsverket och de
allmänna försäkringskassorna, som gäller för samtliga ADB-system hos
RFV och försäkringskassorna. Dels finns det numera sådana möjligheter
till tekniska begränsningar av åtkomsten att ett mycket starkt integritets-
skydd kan uppnås.
När det gäller tekniska begränsningar skall inom kort installation på-
börjas hos försäkringskassorna av det s.k. Säker Allterminalkonceptet.
Syftet med konceptet är att åstadkomma ett skydd for information som
är lagrad i nätverk. Säkerhetssystemet är avsett att vara en standardlös-
ning för myndigheterna.
I lagen bör utsägas att direkt åtkomst till ett register endast får ges till
de personer hos försäkringskassorna och RFV som behöver tillgång till
uppgifterna för att kunna utföra sitt arbete.
Direkt åtkomst för SPV och dess kommunala motsvarighet
I nuvarande reglering anges att SPV och Kommunernas pensionsanstalt
kan få direkt åtkomst till ett socialfÖrsäkringsregister i den utsträckning
som regeringen föreskriver det. Den direkta åtkomsten får bara avse
uppgifter som behövs för att handlägga ärenden rörande utbetalning av
socialförsäkringsförmåner och samordning av avtalspensioner.
Denna ärendehandläggning har ett mycket nära samband med RFV:s
och försäkringskassornas verksamhet. De uppgifter som behövs för an-
givna utbetalnings- och samordningsärenden är förhållandevis begränsa-
de till antalet och inte av särskilt integritetskänslig natur (se prop.
1994/95:8 s. 25 f.). Det bör därför skapas en möjlighet för regeringen att
överlåta åt RFV att utfärda föreskrifter när det gäller direkt åtkomst i
dessa fall. Också denna åtkomst skall vara begränsad endast till den som
hos de angivna organen behöver uppgifterna för sitt arbete.
Direkt åtkomst för handläggning av ärenden om statens
tjänstegrupplivförsäkring
SPV har begärt att registerändamålet i den föreslagna socialförsäkrings-
registerlagen utvidgas så att SPV även i fortsättningen kan ha direkt
åtkomst till uppgifter om pågående och avslutade ersättningsärenden.
Detta är en information som ges på en särskild databild, kallad 036-bil-
den. SPV behöver direkt åtkomst till bilden för handläggningen av
statens tjänstegrupplivförsäkring, TGL-S. SPV anför att uppgifter från
databilden är nödvändiga vid prövning av om den avlidne uppfyllde
arbetsfÖrhetskravet för att omfattas av försäkringsskydd samt vid pröv-
ning av efterskydd, dvs. om personer med försäkringsskydd har fortsatt
försäkringsskydd efter anställning/arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Uppgif-
ter från databilden är också enligt SPV nödvändiga vid utredning av
försäkringsskydd for personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
SPV uppger att om SPV inte har direkt åtkomst till denna databild
innebär det att SPV i nästan varje grupplivärende måste inhämta de for
61
handläggningen nödvändiga uppgifterna genom skriftliga förfrågningar Prop. 1996/97:155
till de olika försäkringskassorna. Det torde därvid handla om cirka 1 000
förfrågningar per år som i många fall måste kompletteras.
SPV uppger vidare att Datainspektionen i beslut i december 1979 med-
delade tillstånd för SPV att från RFV få direkt åtkomst till den dåvaran-
de sjukbilden for grupplivverksamheten. Alltsedan dess har SPV för
grupplivverksamheten haft direkt åtkomst till databilden.
Regeringen har tidigare under avsnitt 9.4 föreslagit en utvidgning av
ändamålen för förandet av socialfÖrsäkringsregistren så att SPV skall
kunna ha fortsatt tillgång till uppgifterna ifråga. Regeringen anser så-
ledes också att SPV även fortsättningsvis skall få ha direkt åtkomst till
uppgifterna i fråga. Regeringen föreslår inte att direkta bestämmelser
härom tas in i lagen. Det bemyndigande som regeringen eller den myn-
dighet som regeringen bestämmer föreslås få när det gäller möjligheterna
till direkt åtkomst for SPV bör även omfatta den här aktuella direkta
åtkomsten för handläggningen av statens tjänstegrupplivförsäkring.
Direkt åtkomst för kronofogdemyndigheter
Riksskatteverket anför i sitt remissyttrande att försäkringskassan, vid
sidan om skatteregistret, är den viktigaste uppgiftskällan for kronofog-
demyndigheterna vid utredningar av fysiska personer. Kronofogdemyn-
digheterna behöver upplysningar ur bortemot 40 olika register hos för-
säkringskassan. Riksskatteverket anför att den stora omfattningen av
frågor och den mängd uppgifter som frågorna avser medför att stora
vinster kan göras både hos försäkringskassan och kronofogdemyndig-
heten genom en rationell hantering. Regeringen är dock for närvarande
inte beredd att föreslå att kronofogdemyndigheterna skall få direkt åt-
komst till socialfÖrsäkringsregistren. 1 övrigt kommer uppgiftslämnandet
till kronofogdemyndigheterna att behandlas i nästa avsnitt.
Regeringens förslag: Uppgifter i socialfÖrsäkringsregister som läm-
nas ut med stöd av en särskild bestämmelse i lag eller förordning
skall få lämnas ut på medium for automatisk databehandling.
I övrigt skall uppgifter få lämnas ut på medium för automatisk
databehandling endast om sådant utlämningssätt följer av lag eller
förordning eller beslut av Datainspektionen eller om uppgiften skall
användas for forskning eller framställning av statistik.
Departementspromemorians förslag: Uppgifter i ett socialfÖrsäk-
ringsregister skall få lämnas ut på ADB-medium endast om det följer av
lag eller förordning eller om uppgiften skall användas for forskning eller
framställning av statistik.
62
Remissinstanserna: RFV och Försäkringskasseförbundet har inget att
invända mot förslaget i departementspromemorian. Arbetarskyddsstyrel-
sen tar upp flera frågor om uppgiftslämnande från försäkringskassorna
till Arbetarskyddsverket. Pensionärernas Riksorganisation hemställer att
organisationen genom en förordning ges möjlighet att på ADB-medium
få namn, personnummer och adressuppgifter på blivande 65-åringar.
Skälen för regeringens förslag: Flertalet av de uppgifter som enligt
förslaget skall få finnas i ett socialfÖrsäkringsregister omfattas av sekre-
tess enligt sekretesslagen (1980:100). Redogörelser för bestämmelserna
om sekretess inom socialförsäkringsområdet finns i de propositioner som
ligger till grund för de nuvarande registerlagarna (se prop. 1992/93:193
s. 35 f. och 1994/95:8 s. 38 f.).
En förutsättning för utlämnande av en uppgift från ett socialfÖrsäk-
ringsregister är således att sekretessen inte hindrar detta. Om sådant
hinder inte finns, får den utlämnande myndigheten bestämma i vilken
form utlämnande skall ske. Denna befogenhet kan inskränkas genom lag
eller annan författning.
De nuvarande registerlagarna innehåller föreskrifter som vid sidan av
sekretesslagen begränsar utlämnandet av uppgifter på ADB-medium.
I SjfrL anges uttömmande i vilka fall uppgifter i ett lokalt sjukförsäk-
ringsregister får lämnas ut på ADB-medium. En redogörelse for dessa
fall lämnas i avsnitt 4.2. Som framgår där gäller detta utlämnande endast
till andra försäkringskassor och till RFV.
I avsnittet om sambearbetning (avsnitt 9.6) har föreslagits att ett social-
fÖrsäkringsregister skall få tillföras uppgifter från ett annat sådant regis-
ter och även genom sambearbetning tillföras uppgifter som lämnas till
en försäkringskassa eller RFV med stöd av en särskild bestämmelse i lag
eller förordning om lämnande av uppgifter.
Den föreslagna ordningen gör det möjligt att på ADB-medium lämna
ut uppgifter i den utsträckning som nu får ske enligt SjfrL. De särskilda
bestämmelserna om utlämnande på ADB-medium i den lagen behöver
därför inte föras över till den nya lagen.
När det gäller frågan i vilken utsträckning utlämnande av uppgifter på
ADB-medium skall få ske utanför socialförsäkringsområdet förutsätts i
förarbetena till SofrL att detta skall regleras i samband med att regering-
en inrättar ett register genom en förordning. Anledningen är att man
måste veta vad ett register skall få användas till och vad det får inne-
hålla innan man kan föreskriva hur regleringen av utlämnande av uppgif-
ter på ADB-medium skall utformas (prop. 1994/95:8 s. 39).
I det föregående har föreslagits att försäkringskassorna och RFV själva
skall få avgöra när socialfÖrsäkringsregister skall få foras.
Utvecklingen går mot minskade restriktioner i fråga om utlämnande av
uppgifter på ADB-medium. Regeringen anser dock att tiden inte är
mogen att i detta sammanhang ta steget fullt ut så att allt utlämnande av
uppgifter får ske på ADB-medium. Däremot bör det kunna accepteras att
allt författningsreglerat uppgiftslämnande från socialförsäkringsadmi-
nistrationen också får ske på ADB-medium. Detta innebär att om det
finns en särskild bestämmelse i lag eller förordning om att uppgifter
Prop. 1996/97:155
63
skall eller får lämnas till en mottagare så får detta alltid ske på ADB-
medium.
Det kan för tydlighetens skull påpekas att den föreslagna regeln inte på
något sätt inverkar på frågan huruvida en uppgift skall eller får lämnas
ut - den gäller uteslutande mediet.
Försäkringskassans skyldighet att lämna uppgifter till bl.a. kronofogde-
myndighet regleras i förordningen (1980:995) om skyldighet för de all-
männa försäkringskassorna att lämna uppgifter till andra myndigheter.
Med den föreslagna regeln får allt sådant utlämnande av uppgifter till
kronofogdemyndighet ske på ADB-medium.
I övrigt bör uppgifter i ett socialfÖrsäkringsregister få lämnas ut på
ADB-medium endast om det följer av lag eller förordning eller beslut av
Datainspektionen eller om uppgifterna skall användas för forskning eller
framställning av statistik.
Regeln om att Datainspektionen skall kunna besluta om att utlämnande
av uppgifter från socialfÖrsäkringsregister får ske på ADB-medium har
ingen motsvarighet i de nu gällande registerlagarna. En sådan regel får
emellertid anses lämplig för mera tillfälliga behov. Sådana behov kan
uppstå när någon önskar få ut en större mängd uppgifter på ADB-me-
dium från ett socialfÖrsäkringsregister.
Det som Arbetarskyddsstyrelsen har tagit upp i sitt remissvar rör inte
så mycket ADB-frågor som uppgiftslämnandet från försäkringskassorna
och RFV till Arbetarskyddsverket som sådant. Denna informationsöver-
föring är ett viktigt led i samhällets insatser för att förebygga och
minska ohälsa, och framställningen ger anledning anta att det kan finnas
behov av nya författningsbestämmelser om detta uppgiftslämnande.
Detta är en fråga som får tas upp i annat sammanhang. Om emellertid
en sådan författningsreglering av uppgiftslämnandet kommer till stånd
blir den här föreslagna regeln om att författningsreglerat utlämnande av
uppgifter alltid får ske på ADB-medium tillämplig. I motsatt fall, om
själva utlämnandet inte behöver författningsregleras, finns möjligheten
att regeringen i förordning tillåter utlämnande på ADB-medium.
Prop. 1996/97:155
Regeringens förslag: Liksom i de nuvarande registerlagarna skall i
den nya lagen gälla särskilda restriktioner för användningen av in-
tegritetskänsliga uppgifter som sökbegrepp. Bestämmelserna om sök-
begrepp utformas i enlighet med vad som gäller enligt lagen
(1994:1517) om socialfÖrsäkringsregister.
I de elektroniska akterna skall som sökbegrepp endast få användas
ärendebeteckning och beteckning på handling.
Departementspromemorians förslag överensstämmer med regering-
ens förslag.
64
Remissinstanserna: FFFhar inget att invända mot förslaget. Försäk- Prop. 1996/97:155
ringskasseförbundet anser att sökning på personnummer i elektroniska
akter bör vara möjlig. Kammarrätten i Sundsvall ifrågasätter om sådan
ändamålsbestämd användning som de föreslagna bestämmelserna om
sökbegrepp innebär är förenlig med tryckfrihetsförordningen. Riksarkivet
ser det som angeläget att begränsningarna i sökmöjligheterna inte inkräk-
tar på allmänhetens rätt till insyn. Sådana uppgifter som avses i 15 kap.
2 § första stycket sekretesslagen (1980:100) bör därför alltid vara sök-
bara.
Skälen för regeringens förslag: Av integritetsskäl bör i likhet med de
nuvarande registerlagarna den nya lagen innehålla bestämmelser som
begränsar användningen av olika uppgifter som sökbegrepp. Den när-
mare bakgrunden till att bestämmelser om sökbegrepp är nödvändiga i
personregistersammanhang redovisas i propositionen med förslaget till
lag om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna
(prop. 1992/93:193 s. 41 ff.).
SofrL har som huvudregel att uppgifter i ett socialfÖrsäkringsregister
får användas som sökbegrepp endast om det behövs för tillämpning av
lag eller förordning eller för rättelse, tillsyn, uppföljning, utvärdering,
urval för forskning eller framställning av statistik. För vissa uppgifter
gäller dock enligt SofrL att sökmöjligheterna är än mer begränsade. Det
gäller uppgifter om dels huruvida den registrerade får eller har fått vård
eller försörjning helt eller delvis på det allmännas bekostnad, dels huru-
vida den registrerade är häktad, intagen i kriminalvårdsanstalt eller av
annan orsak har tagits hand om på det allmännas bekostnad. Dessa upp-
gifter får användas som sökbegrepp bara om det är nödvändigt för att
avhjälpa fel som har uppkommit till följd av brister i datorprogram och
felet inte kan avhjälpas på något annat sätt.
För samtliga uppgifter gäller att regeringen till skydd för den person-
liga integriteten får föreskriva ytterligare begränsningar av användningen
av sökbegrepp.
Bestämmelserna om sökbegrepp i SjfrL är mer specificerade än mot-
svarande bestämmelser i SofrL, men kan ändå sägas bygga på i huvud-
sak samma synsätt som huvudregeln i sistnämnda lag, dvs. uppgifter
skall bara få användas som sökbegrepp om det behövs för ärendehand-
läggning eller för uppföljning och utvärdering av verksamheten eller
framställning av viss statistik.
När det gäller utformningen av bestämmelserna om sökbegrepp i den
nya lagen bör utgångspunkten vara att så långt det är möjligt ha enhet-
liga regler för samtliga uppgifter med eventuella undantag för de mest
integritetskänsliga uppgifterna. Detta talar för att bestämmelserna bör
utformas på liknande sätt som i SofrL.
Medborgarskap som sökbegrepp
Den skillnaden föreligger att uppgift om medborgarskap är sökbar enligt
SofrL men inte enligt SjfrL. Frågan är om något undantag skall göras
5 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 155
65
för uppgift om medborgarskap med avseende på sjukförsäkringsregister Prop. 1996/97:155
som kan komma att inrättas med stöd av den nya lagen.
Vid tillkomsten av SjfrL konstaterades att starka skäl talade för att
uppgiften borde få vara sökbar. Ett av dessa skäl var intresset att söka
utröna orsaken till de långa sjukfallen och förtidspensioneringarna bland
invandrargrupperna i ansträngningarna att få ner ohälsotalet och därmed
minska kostnaderna för sjukförsäkringen. Avgörande för att uppgiften
inte tilläts som sökbegrepp i de lokala sjukförsäkringsregistren var dock
risken för att en sådan sökmöjlighet skulle kunna komma att användas
for att i otillbörligt syfte spåra flyktingar och andra invandrare från ett
visst land (prop. 1992/93:193 s. 45).
Att uppgiften om medborgarskap gjorts sökbar enligt SofrL, trots att
uppgiften är integritetskänslig, har motiverats med att ett förbud skulle
medföra stora svårigheter. En del av de författningar om socialförsäk-
ringsförmåner och bidrag som grundar sig på internationella överens-
kommelser kräver nämligen för sin tillämpning att man i registret kan
söka efter försäkrade med visst medborgarskap.
Vad gäller risken för att någon i otillbörligt syfte skulle söka kartlägga
utländska medborgare i Sverige erinrades i propositionen om att uppgif-
terna i ett socialfÖrsäkringsregister omfattas av sekretess enligt 7 kap.
7 § sekretesslagen (1980:100). Mot bakgrund av risken för flykting-
spionage och liknande verksamheter borde det, fortfarande enligt propo-
sitionen, finnas anledning för försäkringskassorna och RFV att alltid
göra en särskild prövning om hinder föreligger att bifalla en framställ-
ning om utlämnande av sådana uppgifter om de registrerade som har
medborgarskap som utgångspunkt. För denna bedömning har myndig-
heten enligt 2 kap. 14 § tredje stycket tryckfrihetsförordningen rätt att
efterforska identiteten hos den som har gjort framställningen och vilket
syfte han har med framställningen (prop. 1994/95:8 s. 41).
Vad som sålunda anförts om möjligheterna att motverka risken för
otillbörliga kartläggningar av utländska medborgare i Sverige äger giltig-
het även i fråga om sjukförsäkringsärenden. Dessutom gäller enligt
7 kap. 14 § första stycket sekretesslagen, som är tillämplig inom hela
den offentliga förvaltningen, sekretess för uppgift som rör utlänning, om
det kan antas att röjande av uppgiften skulle medföra fara för att någon
utsätts för övergrepp eller annat allvarligt men som föranleds av för-
hållandet mellan utlänningen och utländsk stat eller myndighet eller
organisation av utlänningar (jfr. bet. 1994/95:SfU3 s. 9 f.). Något undan-
tag för uppgift om medborgarskap som sökbegrepp bör därför inte göras
i den nya lagen.
Sökning för forskning
SjfrL tillåter inte att uppgifter används som sökbegrepp för forskning.
Av propositionen om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäk-
ringskassorna framgår att sådan sökning inte borde få förekomma, efter-
som SjfrL inte skulle innehålla någon bestämmelse om att dessa register
skulle få användas för forskning (prop. 1992/93:193 s. 44). Något sådant
66
ställningstagande har inte gjorts i förarbetena till SofrL, vare sig i propo-
sitionen eller vid riksdagsbehandlingen av denna. På denna punkt bör
därför bestämmelserna om sökbegrepp i den nya lagen kunna utformas i
enlighet med vad som gäller enligt SofrL. Det innebär att uppgifter skall
kunna användas som sökbegrepp för forskningsändamål.
Sökning i elektroniska akter
Införandet av möjligheten att använda elektroniska akter vid ärendehand-
läggningen påkallar av integritetshänsyn restriktioner när det gäller sök-
begrepp. Därigenom kan förhindras att integritetsintrång sker genom
bearbetning av akterna som inte står i överensstämmelse med registrens
ändamål. I departementspromemorian föreslås att endast ärendebeteck-
ning och beteckning på handlingen skall få användas för att söka fram
en handling i de elektroniska akterna.
Riksarkivet ser det som angeläget att begränsningarna i sökmöjligheter-
na inte inkräktar på allmänhetens rätt till insyn. Sådana uppgifter som
avses i 15 kap. 2 § första stycket sekretesslagen (1980:100) bör därför
enligt Riksarkivet alltid vara sökbara.
Det är naturligtvis, som Riksarkivet framhåller, viktigt att värna om
allmänhetens rätt till insyn. Men med hänsyn till det integritetskänsliga
material som kan förekomma i de elektroniska akterna anser regeringen
att det är motiverat med starka begränsningar av sökmöjligheterna.
Regeringen är därför inte beredd att utvidga sökmöjligheterna jämfört
med promemorieförslaget. Det kan också nämnas att såväl skatteregister-
lagen (1980:343) som utsökningsregisterlagen (1986:617) innehåller
sökbegreppsbegränsningar för elektroniska akter motsvarande dem som
föreslås här.
Prop. 1996/97:155
Regeringens förslag: Uppgifter i socialfÖrsäkringsregister skall
gallras ut senast tio år efter det att de registrerades eller inom den
kortare tidsfrist som föreskrivs av regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer. Detta gäller dock inte om uppgifterna fort-
farande kan antas ha betydelse för ärendehandläggningen.
Handlingar i elektroniska akter skall gallras ut senast tre år efter
utgången av det år under vilket ärendet har avslutats.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer skall få
föreskriva undantag från vad som nyss sagts om gallring for be-
varande av ett urval av material för forskningens behov. Sådant ma-
terial skall överlämnas till arkivmyndighet.
Departementspromemorians förslag överensstämmer med regering-
ens förslag utom i det att tioårsfristen inte är uttryckt som en maximitid.
67
Remissinstanserna: RFV ser positivt på förslagen om gallring men
anser att det närmare bör utredas vad som menas med att ett ärende har
avslutats. En annan fråga som enligt RFV bör uppmärksammas är möj-
ligheterna för socialförsäkringsadministrationen att kunna gallra felaktiga
och missvisande uppgifter. Försäkringskasseförbundet redovisar samma
inställning och synpunkter på förslaget som RFV har gjort. Datainspek-
tionen anser att huvudregeln bör vara gallring senast efter tio år för
allmänna uppgifter och fem år för känsliga uppgifter. Undantag kan
sedan göras om uppgifterna behövs för handläggningen av ett pågående
ärende. Riksarkivet (RA) avstyrker bestämt föreslagen gallring av uppgif-
ter om ärendebeteckning och beteckning på handling i elektroniska akter.
RA anser vidare att gallringsregeln för handlingar i elektroniska akter
riskerar att medföra svårigheter att verkställa gallringen. RA anser också
att en gallringsfrist kortare än tio år förutsätter att samtliga handlingar av
betydelse i ett ärende även bevaras i pappersform i tio år med hänsyn
till rättsskipningens och förvaltningens behov. Socialvetenskapliga forsk-
ningsrådet föreslår att gallringsfristema generellt sätts till tio år.
Enligt Statistiska centralbyråns, uppfattning bör regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer ha möjlighet att föreskriva att
även ett totalmaterial kan få bevaras för forskningens behov hos arkiv-
myndighet, om det föreligger särskilda skäl för det.
Skälen för regeringens förslag: I förarbetena till de nuvarande regis-
terlagarna för socialförsäkringsområdet finns utförliga redogörelser för
vad som allmänt gäller om bevarande och gallring av allmänna hand-
lingar (prop. 1992/93:193 s. 46 ff. och 1994/95:8 s. 42 ff.). Dessa redo-
görelser återges därför inte här.
Som framgår av avsnitten 4.2.1 och 4.3 gäller enligt de nuvarande re-
gisterlagarna en tioårig gallringsfrist för flertalet uppgifter som får finnas
i registren. I departementspromemorian föreslås också en motsvarande
gallringsfrist för de uppgifter som inte finns i elektroniska akter. Datain-
spektionen har i sitt remissvar över departementspromemorian anfört att
tio år förefaller vara en väl lång tid vilket innebär att regeringen trots att
den skall frigöras från detaljregleringen av registren torde bli tvungen att
besluta i gallringsfrågan. Huvudregeln bör enligt Datainspektionen vara
gallring senast inom tio år för allmänna uppgifter och fem år för käns-
liga uppgifter.
Regeringen instämmer i den bedömning som Datainspektionen gjort så
till vida att regeringen anser att gallringsfristen bör uttryckas som en
maximitid så att uppgifter skall gallras ut senast efter tio år. Regeringen
bör också ha kvar möjligheten att föreskriva kortare gallringsfrist. I de
fall uppgiften fortfarande kan antas ha betydelse för handläggningen av
ett ärende föreslås dock som hittills gälla att uppgiften inte skall gallras.
I ärenden om rehabilitering enligt 22 kap. AFL gäller för närvarande
enligt SjfrL en gallringsfrist om fem år för registeruppgifter som avser
bl.a. förekomsten av rehabiliteringsutredning och arten av och tidpunkter
för föreslagna, planerade eller vidtagna rehabiliteringsåtgärder.
Hos försäkringskassorna är numera ett vanligt förekommande arbetssätt
att man för en och samma försäkrad handlägger sjukpenning- och reha-
Prop. 1996/97:155
68
biliteringsärenden i samma ärende, s.k. sammanhållen ohälsohantering.
Om en försäkrad, som är föremål för rehabilitering och uppbär rehabili-
teringsersättning, blir sjuk under rehabiliteringsperioden, lämnas sjukpen-
ning i stället för rehabiliteringsersättning. I ärenden där det sålunda före-
kommer perioder med omväxlande sjukpenning och rehabiliteringsersätt-
ning kompliceras handläggningen av att olika gallringsffister gäller för
uppgifterna i ärendet. Mot bakgrund härav och då syftet med ADB-
stödet skall vara effektivisering och rationalisering av handläggningen
och då det inte heller gjorts undantag från tioårsffisten i SoffL för andra
känsliga uppgifter, bör tidsfristen om senast tio år gälla även för reha-
biliteringsuppgiftema. Den nuvarande regeln i SjffL bör därför inte föras
över till den nya lagen.
Från integritetssynpunkt är det angeläget att information som kan vara
av känslig natur inte är åtkomlig lättare eller under längre tid än vad
som behövs för att verksamheten skall kunna bedrivas på ett rationellt
sätt. Gallringsffisten för handlingar i de elektroniska akterna bör därför
sättas betydligt kortare än vad som gäller för övriga uppgifter i ett regis-
ter. Den bör lämpligen bestämmas på det sätt som har föreslagits i
departementspromemorian.
Från vissa remissinstanser har med anledning av den föreslagna gall-
ringsffisten beträffande handlingar i elektroniska akter framförts önske-
mål om förtydligande om vad som menas med att ett ärende har av-
slutats.
Ärendebegreppet kan inte sägas vara helt klart inom socialförsäkrings-
området. Så anses t.ex. varje utbetalning av sjukpenning i ett löpande
sjukfall som ett överklagbart beslut om sjukpenningen. Detta tyder på att
ett löpande sjukfall kan indelas i flera på varandra följande ärenden.
Regeringen anser emellertid i föreliggande sammanhang att den tolk-
ningen bör göras att ärendet avslutas först när det föreligger beslut att
inte längre utge sjukpenning. Motsvarande synsätt bör kunna anläggas på
andra förmånsslag som är konstruerade på samma sätt som sjukpen-
ningen. När ett ärende grundas på en ansökan om en förmån, det kan
t.ex. handla om en ansökan om handikappersättning, bör det knappast
behöva vara några problem att bestämma när ärendet avslutas. Det får
anses ske när försäkringskassan meddelar det slutliga beslutet om rätten
till förmånen.
Det skall framhållas att de föreslagna gallringsreglema tar sikte speci-
fikt på registren. Avsikten är inte att göra något ingrepp i vad som gäller
generellt om bevarande och gallring av allmänna handlingar. Eftersom
de föreslagna gallringsfristema är uttryckta som maximitider kan uppgif-
ter gallras ut ur registren när som helst under fristen. Beroende på hur
denna möjlighet utnyttjas kan det bli nödvändigt att i större eller mindre
utsträckning bevara uppgifter som gallras ut från ett register i annan
form.
Prop. 1996/97:155
69
Prop. 1996/97:155
Regeringens förslag: Skyldigheten att lämna registerutdrag avseende
uppgifter i socialfÖrsäkringsregister som förs gemensamt för RFV
och försäkringskassorna skall fullgöras av försäkringskassorna.
Uppgifter som finns i handlingar i elektroniska akter behöver inte
tas med i registerutdrag enligt 10 § datalagen. Av registerutdraget
skall dock framgå vilka handlingar som finns i en elektronisk akt
som rör den registrerade.
Departementspromemorians förslag överensstämmer med regering-
ens förslag.
Remissinstanserna: RFV har inget att erinra mot de föreslagna regler-
na om registerutdrag. RFV framför dock behov av vissa förtydliganden
vad gäller registerutdrag för personer som inte är inskrivna hos försäk-
ringskassan. Försäkringskasseförbundet tillstyrker förslaget men påpekar,
liksom RFV, att inte alla registrerade personer är inskrivna hos en för-
säkringskassa. Förslaget bör kompletteras med förfarandet i sådana fall.
Kammarrätten i Sundsvall anser det oförenligt med det grundlagsfästa
kravet på skydd för den enskildes personliga integritet vid dataregistre-
ring av uppgifter om honom (2 kap. 3 § andra stycket regeringsformen)
att på sätt som föreslås i promemorian undanta uppgifter i de s.k. elek-
troniska akterna från skyldigheten att redovisa uppgifterna i registerut-
drag enligt 10 § datalagen (1973:289).
Skälen för regeringens förslag: Enligt 10 § datalagen har den enskil-
de rätt att på begäran få registerutdrag med de personuppgifter som
gäller honom.
Registerutdrag ur gemensamma register
Om någon hos en allmän försäkringskassa begär att få registerutdrag
beträffande uppgifter i ett socialfÖrsäkringsregister som förs gemensamt
för de allmänna försäkringskassorna och RFV, skall underrättelsen enligt
14 § andra stycket SofrL lämnas av RFV. Denna skyldighet har ålagts
RFV av praktiska skäl (prop. 1994/95:8 s. 35 f.).
Under beredningen av departementspromemorian har RFV framfört att
ansvaret för att registerutdrag i fråga om de gemensamma registren till-
ställs den enskilde bör ligga hos försäkringskassan i stället för hos RFV.
Försäkringskassan kan då samordna utdraget ur sådana register med
utdrag ur sina egna register. Den enskilde kommer att få en försändelse
från försäkringskassan med alla uppgifter från de register beträffande
vilka försäkringskassan ansvarar för uppgifternas riktighet.
Den av RFV föreslagna ordningen gör, som framhålls i departements-
promemorian, att den enskilde kan få en bättre överblick över vilka
uppgifter som finns om honom i registren och är dessutom effektivare
för socialförsäkringsadministrationen. Regeringen anser att förslaget bör
genomföras.
70
Registerutdrag och elektroniska akter
Handlingarna i de elektroniska akterna kräver ett särskilt övervägande i
detta sammanhang, av två skäl. För det första föreslås sökmöjligheterna
för dessa handlingar begränsade till ärendebeteckning och beteckning på
handling. En sökning i ett register med hjälp av personnummer eller
namn kommer därför inte att avslöja några sådana uppgifter om per-
sonen som finns i handlingar i en elektronisk akt. Såvitt gäller ärenden i
vilka personen är part eller motsvarande kan naturligtvis akten och där-
med också handlingarna återfinnas med hjälp av den sammanställning
som måste finnas i registret. Handlingarna i dessa ärenden skulle där-
efter i och för sig kunna tas med i registerutdrag. Om hjälpmedlet elek-
troniska akter blir så utnyttjat i verksamheten som det finns anledning att
anta skulle emellertid en ordning enligt vilken alla handlingar måste i sin
helhet återges i registerutdrag medföra att sådana utdrag blev mycket
omfattande. Med hänsyn till att handlingarna såsom aktmaterial i indi-
vidärenden i offentlig verksamhet omfattas av offentlighetsprincipen och
förvaltningslagens bestämmelser om insyn och kommuniceringsskyldig-
het kan det inte anses motiverat med en sådan ordning. Undantag från
skyldigheten enligt 10 § datalagen att lämna registerutdrag bör därför
kunna göras för uppgifter i de handlingar som finns i en elektronisk akt.
En förutsättning för detta bör dock vara att den registrerade vet vilka
handlingar som finns i akter som rör honom. Bestämmelsen i 2 kap. 3 §
andra stycket regeringsformen om att varje medborgare i den utsträck-
ning som närmare anges i lag skall skyddas mot att hans personliga
integritet kränks genom att uppgifter om honom registreras med hjälp av
automatisk databehandling utgör inget hinder mot det undantag som nu
föreslås.
Det bör alltså i den nya registerlagen tas in bestämmelser om att upp-
gifter i handlingar som finns i elektroniska akter hos försäkringskassorna
och RFV inte behöver tas med i registerutdrag enligt 10 § datalagen
men att det av utdraget skall framgå vilka handlingar som finns i en
elektronisk akt som avser den registrerade.
I det föregående har föreslagits begränsningar i fråga om sökbegrepp
som innebär att endast ärendebeteckning och beteckning på handling får
användas som sökbegrepp när det gäller elektroniska akter. Generell
sökning efter personuppgifter i handlingarna kan då inte ske. Det är
således inte möjligt att söka fram uppgifter om en registrerad som finns
i andra akter än dem som avser honom själv. Sådana uppgifter torde
därmed inte vara att hänföra till personregister, vilket innebär att de inte
heller omfattas av skyldigheten att lämna registerutdrag (se SOU
1996:40 s. 109 ff.).
Prop. 1996/97:155
Regeringens förslag: Datainspektionen skall kunna meddela gene-
rella ADB-säkerhetsfÖreskrifter for socialfÖrsäkringsregistren.
71
Departementspromemorian: Frågan om meddelande av föreskrifter
om ADB-säkerhet har inte berörts i departementspromemorian.
Remissinstanserna: Datainspektionen har anfört att även säkerhetsbe-
stämmelserna bör omfattas av socialförsäkringsregisterlagen. Om så inte
blir fallet bör Datainspektionen bemyndigas att meddela generella ADB-
säkerhetsföreskrifter för socialfÖrsäkringsregistren.
Skälen för regeringens förslag: Datainspektionen anför i sitt remiss-
yttrande över departementspromemorian att det är både byråkratiskt och
opraktiskt om vart och ett av de register som inrättas med stöd av lagen
skall anmälas till Datainspektionen och att inspektionen för varje register
skall meddela ADB-säkerhetsföreskrifter. Även säkerhetsbestämmelserna
bör därför omfattas av lagen. Om så inte blir fallet bör enligt Datain-
spektionen inspektionen bemyndigas meddela generella ADB-föreskrifter
för socialfÖrsäkringsregistren.
Promemorians lagförslag bygger i denna fråga på det hittills allmänt
accepterade synsättet att säkerhetsbestämmelser - på grund av detal-
jeringsgraden och behovet av fortlöpande anpassningar till teknikutveck-
lingen - inte i någon högre grad lämpar sig för att tas in i lag. Regering-
en anser inte att det finns skäl att ta in säkerhetsbestämmelser i social-
försäkringsregisterlagen, utöver de föreslagna bestämmelserna om direkt
tillgång till uppgifter i registren, vilka kan sägas höra till området för
ADB-säkerhet i vid mening.
När det gäller Datainspektionens möjlighet att meddela generella säker-
hetsföreskrifter för socialfÖrsäkringsregister delar regeringen den upp-
fattning som inspektionen har framfört. Lagen bör därför förses med ett
bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer
att meddela sådana föreskrifter.
Som Datainspektionen har anfört framstår det som opraktiskt om varje
register som förs med stöd av den nya lagen skulle behöva anmälas
särskilt till Datainspektionen. SocialfÖrsäkringsregistren bör därför un-
dantas från anmälningsskyldigheten. Denna fråga regleras på förord-
ningsnivå.
Prop. 1996/97:155
Regeringens förslag: Den nya socialförsäkringsregisterlagen skall
träda i kraft den 1 januari 1998.
Register som motsvarar sådana register som kan inrättas med stöd
av den nya lagen och som har inrättats före ikraftträdandet skall få
föras enligt äldre bestämmelser till utgången av år 1998.
Det skall ankomma på RFV att lämna registerutdrag fram till den
1 januari 1999 ur de för RFV och försäkringskassorna gemensamma
register som börjar föras efter den 1 januari 1998.
Departementspromemorians förslag omfattar inte frågan om register-
utdrag men överensstämmer i övrigt med regeringens förslag.
72
Remissinstanserna: RFV och Försäkringskasseförbundet har inget att
erinra mot de föreslagna ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna
men anser att det behövs en särskild övergångsregel för utlämnande av
registerutdrag ur gemensamma register som börjar föras efter lagens
ikraftträdande. RFV och Försäkringskasseförbundet föreslår att verket
under år 1998 även skall få lämna utdrag ur de gemensamma register
som börjar föras efter den 1 januari 1998. Domstolsverket anser i vart
fall att en ny registerlag bör kunna anstå till dess man vet hur begrepps-
apparaten i en ny generell lagstiftning på persondata- och integritets-
skyddsområdet kommer att se ut. Justitieombudsmannen ifrågasätter
skälen att inte avvakta resultatet och utvärderingen av pågående utred-
ningsarbete inom data- och integritetsskyddsområdet.
Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 8 har lämnats en kortfattad
redogörelse för innehållet i direktiv 95/46/EG om personuppgifter med
särskild inriktning på myndighetsregister av förevarande slag. Regering-
en bedömer att den nu föreslagna lagen är förenlig med direktivet i den
meningen att regleringens huvudprinciper och konstruktion inte står i
strid med direktivets bestämmelser. Lagen ger besked i frågor som är
avgörande för den långsiktiga uppbyggnaden av ett modernt ADB-stöd
för socialförsäkringsadministrationen, besked som bör ges så snart som
möjligt. De stränga krav som ställs på administrationen att klara sina
åligganden trots minskad resurstilldelning gör det särskilt angeläget att
inte avvakta med en reformering. Ett antal ändringar, som nu inte kan i
detalj överblickas, kommer att få göras i lagen i anslutning til den gene-
rella lagstiftningen för genomförande av direktivet. Detta förhållande bör
dock inte få fördröja lagens ikraftträdande. Regeringen instämmer mot
bakgrund av det som nu har sagts i förslaget i departementspromemorian
att den nya lagen bör träda i kraft den 1 januari 1998.
För de personregister som för närvarande finns inom socialförsäkrings-
administrationen gäller att de förs på grundval av olika författningar och
beslut av Datainspektionen. Vissa register har inrättats med stöd av
SofrL. Det finns också lokala sjukförsäkringsregister inrättade. Därutöver
finns bostadstilläggsregistret som inrättats genom förordning utan särskilt
bemyndigande i lag. Slutligen finns register som har inrättats efter beslut
av Datainspektionen och som nu förs med stöd av övergångsbestämmel-
serna till SoffL. Den nya lagen bör i den mån de nu nämnda registren
fortfarande förs vid ikraftträdandet göras tillämplig på dessa register. För
att registren skall kunna anpassas till den nya lagen behövs en över-
gångstid som lämpligen bör bestämmas till den 1 januari 1999.
Regeringen anser att övergångsbestämmelsen bör utformas så att den
inte hindrar att nuvarande register så snart som möjligt efter den 1 janu-
ari 1998 kan göras om till socialfÖrsäkringsregister enligt den nya lagen.
RFV och Försäkringskasseförbundet har föreslagit en övergångsbestäm-
melse för år 1998 innebärande att RFV under detta år, i stället för för-
säkringskassorna, skall lämna registerutdrag ur de gemensamma register
som börjar föras efter den 1 januari 1998. Förslaget motiveras av att
RFV under år 1998 lämnar registerutdrag ur gemensamma register som
förs med tillstånd av Datainspektionen. RFV ser det som en praktisk
Prop. 1996/97:155
73
fördel att alla utdrag ur gemensamma register lämnas av RFV under år Prop. 1996/97:155
1998.
Regeringen anser att det bör införas en övergångsbestämmelse i enlig-
het med det förslag som RFV och Försäkringskasseförbundet lämnat.
Regeringens förslag: Bestämmelserna i 3 § lagen (1996:1150) om
högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. kompletteras så att det
tydligt framgår att uppgifter som sökanden i samband med ett beslut
om prisfastställelse lämnat Riksförsäkringsverket kan utlämnas av
verket till sjukvårdshuvudmännen liksom uppgifter sjukvårdhuvud-
männen lämnat kan utlämnas till sökanden. Vidare införs en be-
stämmelse i sekretesslagen av innebörd att sekretess som gäller hos
Riksförsäkringsverket med stöd av 8 kap. 6 § första stycket 1 sek-
retesslagen överförs till de sjukvårdshuvudmän som får del av upp-
gifterna i samband med överläggningar enligt lagen om högkost-
nadsskydd vid köp av läkemedel m.m. Sekretessen skall dock inte
gälla om en sekretessbestämmelse til skydd för samma intresse ändå
är tillämplig hos landstinget eller kommunen.
Skälen för regeringens förslag: Den 1 januari 1997 trädde lagen
(1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. i kraft.
Genom denna lag upphävdes lagen (1981:49) om begränsning av läke-
medelskostnader, m.m. Såväl enligt den gamla som den nya lagen åvilar
det Riksförsäkringsverket att fastställa pris på de läkemedel och vissa
andra varor som omfattas av läkemedelsförmånen. Jämlikt 3 § lagen om
högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. skall Riksförsäkrings-
verket innan det fastställer ett försäljningspris for en vara ge den som
ansökt om prisfastställelsen och sjukvårdshuvudmännen möjlighet till
överläggningar med myndigheten. Då fråga uppkommer om ändring av
ett fastställt pris skall Riksförsäkringsverket hålla överläggning med den
som marknadsför varan och med sjukvårdshuvudmännen om någon av
de nu nämnda begär det.
I samband med de nu nämnda överläggningarna torde det vara påkallat
att Riksförsäkringsverket överlämnar vissa ingivna uppgifter till sjuk-
vårdshuvudmännen och sökanden. De uppgifter som skall överlämnas är
sådana som behövs for att uppfylla syftet med överläggningarna, näm-
ligen att bereda sjukvårdshuvudmännen insyn och medverkan i prisfast-
ställelsen. För att tydliggöra att sådana uppgifter skall utlämnas bör en-
ligt regeringens mening 3 § lagen om högkostnadsskydd vid köp av
läkemedel m.m. kompletteras så att detta klart framgår.
74
Enligt 8 kap. 6 § första stycket sekretesslagen (1980:100) gäller sekre-
tess i statlig myndighets verksamhet som består i bl.a. prisreglering, i
den utsträckning regeringen föreskriver det, för uppgift om enskilds
affärs- eller driftsförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om
det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, eller andra
ekonomiska eller personliga förhållanden för den som trätt i affärsför-
bindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndig-
hetens verksamhet. Enligt 2 § sekretessförordningen (1980:657) skall
sekretess gälla för uppgifter som avses i 8 kap. 6 § sekretesslagen i den
utsträckning som anges i bilagan till förordningen. I punkt 18 i bilagan
till förordningen anges att sådan sekretess skall gälla i verksamhet som
består i prisreglering hos Riksförsäkringsverket enligt lagen om högkost-
nadsskydd vid köp av läkemedel m.m.
Den som ansöker hos Riksförsäkringsverket om att få ett pris fastställt
for en vara enligt 3 § lagen om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel
m.m. kan således utgå ifrån att vissa uppgifter som verket därvid får del
av om sökandens verksamhet samt uppgifter om t. ex. sökandens affärs-
partners verksamhet kommer att omfattas av sekretess. För att uppfylla
kravet på överläggningar med sjukvårdshuvudmännen kan det förekom-
ma att Riksförsäkringsverket måste lämna vissa av dessa uppgifter till
sjukvårdhuvudmännen. De uppgifter som torde behöva överlämnas till
sjukvårdshuvudmännen och för vilka sekretess kan gälla hos verket är
sådana som avser sökandens egen verksamhet. Någon bestämmelse av
innebörd att sekretess kan gälla för uppgifterna hos sjukvårdshuvudmän-
nen finns inte. Enligt regeringens mening är det påkallat att införa en
bestämmelse i sekretesslagen som innebär att sekretess som gäller med
stöd av 8 kap. 6 § första stycket 1 sekretesslagen för uppgifter hos
Riksförsäkringsverket överförs till sjukvårdshuvudmännen. Bestämmel-
sen bör kompletteras med en bestämmelse om att sekretessen inte skall
gälla om en sekretessbestämmelse till skydd for samma intresse ändå är
tillämplig hos landstinget eller kommunen.
Prop. 1996/97:155
Regeringens förslag: Lagen (1969:205) om pensiontillskott och
lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter ändras
med anledning av tidigare beslutade ändringar i lagen om pensions-
tillskott. Ändringarna skall gälla från och med den 1 januari 1997.
Skälen för regeringens förslag: I budgetpropositionen for 1997 (prop.
1996/97:1, utg.omr. 11) föreslogs att pensionstillskottet till omställnings-
pension, särskild efterlevandepension och änkepension skulle höjas från
55,5 % till 61,5 %. I samband härmed flyttades också bestämmelserna
75
om pensionstillskott till dessa pensioner från 2 § till en ny 2 b §. Det Prop. 1996/97:155
som tidigare reglerats i 2 b § reglerades efter ändringen i 2 c §. Änd-
ringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 1997. Förslaget antogs av
riksdagen (bet. 1996/97:SfUl, rskr. 1996/97:126).
De sålunda genomförda ändringarna medför att bestämmelsen i 3 §
lagen om pensionstillskott behöver ändras, eftersom denna bestämmelse
innehåller hänvisningar till 2-2 b §§. Vidare behöver en ändring göras i
2 kap. 6 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter så att den
som fått pensionstillskott till omställningspension, särskild efterlevande-
pension eller änkepension även i fortsättningen kan vara befriad från att
lämna självdeklaration om inte den uppburna pensionen överstiger
134 % av basbeloppet for den som är gift och 151,5 % av basbeloppet
for den som är ogift. Av förbiseende gjordes inte detta i samband med
de förutnämnda ändringarna.
Ändringarna bör träda i kraft den 1 december 1997 och tillämpas redan
från och med den 1 januari 1997 beträffande lagen om pensionstillskott
och på utbetalningar som gjorts från och med denna dag i fråga om
lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, eftersom de tidigare
genomförda ändringarna gäller från denna dag.
Den inledande paragrafen om lagens tillämpningsområde motsvarar 1 §
lagen (1994:1517) om socialfÖrsäkringsregister (SoffL), med ändringen
att ordet verksamhet används i stället for handläggning av ärenden, och
tillägget att verksamheten också kan åligga försäkringskassorna eller
Riksförsäkringsverket (RFV) till följd av särskilt beslut av regeringen.
Ytterligare en skillnad är att de tre hittillsvarande undantagen i fråga om
lagens tillämpningsområde inte finns med. Av de tre undantagen får de
två första, vilka gäller personregister som får foras utan tillstånd enligt
datalagen och personregister som har inrättats med stöd av annan lag,
anses vara obehövliga. Det tredje undantaget, för ärenden om vårdersätt-
ning, skall inte längre gälla eftersom ärendehandläggningen rörande
sådana ersättningar (numera endast for tandvård) tvärtom skall omfattas
av den nya lagen. Begreppet socialfÖrsäkringsregister i SoffL har be-
hållits som samlingsbeteckning på registren.
I paragrafen anges att de allmänna försäkringskassorna och RFV får föra
socialfÖrsäkringsregister for de ändamål som anges i 3 §. Bestämmelsen
innebär att RFV och försäkringskassorna ges rätt att själva besluta om
registerstrukturen och att tillskapa och fora registren inom de ramar som
lagens bestämmelser anger. Alla register som fors med stöd av denna lag
76
skall vid tillämpning av datalagen (1973:289) anses vara inrättade genom Prop. 1996/97:155
beslut av riksdagen ("statsmaktsregister").
I paragrafen anges i tre punkter för vilka ändamål ett socialfÖrsäkrings-
register får användas hos försäkringskassorna och RFV. Paragrafen
täcker samtliga ändamål som anges dels i 3 och 5 §§ SoffL, dels i
2-6 §§ lagen (1993:747) om sjukförsäkringsregister hos de allmänna
försäkringskassorna (SjffL). För en närmare kommentar till dessa ända-
mål kan hänvisas till prop. 1994/95:8 s. 53-55 respektive 1992/93:193
s. 64-68. Paragrafen omfattar också handläggning av ärenden om tand-
vårdsersättning. Denna ärendetyp har behandlats i avsnitten 9.1 och 9.4.
Avsikten är att det på samma sätt som enligt SoffL skall föras olika
register för separata, definierade ändamål. Vissa ändamål kan emellertid
antas vara gemensamma för många register. Detta torde särskilt gälla
behovet av samordning mellan olika ersättningar och kontroll av att inte
felaktiga utbetalningar sker. I den utsträckning det behövs måste därför
ett register som primärt förs för ett visst ärendeslag få användas också
för andra ärendeslag just för sådan samordning och kontroll. De indivi-
duella registerändamålen får bestämmas med hänsyn härtill.
Registerändamålen uppföljning, utvärdering etc. redovisas inte som i
SoffL uppdelade på RFV respektive försäkringskassorna. En försäkrings-
kassa får använda socialfÖrsäkringsregister för uppföljning etc. avseende
sin egen verksamhet. RFV:s användning av register för motsvarande
ändamål får däremot omfatta även försäkringskassornas verksamhet. En
särskild markering av detta förhållande i lagen får emellertid anses vara
obehövlig. Uppdelningen i ffåga om vad respektive organ får göra i
detta hänseende följer automatiskt av organens olika kompetens.
Paragrafen reglerar den registeranvändning som får ske hos Statens löne-
och pensionsverk och det organ som tidigare hette Kommunernas pen-
sionsanstalt. Första stycket överensstämmer med 4 § SoffL med det
tillägget att regeringens föreskriftsrätt får vidaredelegeras. För en kom-
mentar till 4 § SoffL hänvisas till prop. 1994/95:8 s. 54.
Användningen enligt andra stycket, som hittills har ägt rum med stöd
av tillstånd av Datainspektionen, har kommenterats i avsnitt 9.4.
Paragrafen anger vilka personer som får registreras i socialfÖrsäkrings-
register. Paragrafen motsvarar 6 § SoffL, och vad som uttalats om per-
sonkretsen i författningskommentaren till den paragrafen är tillämpligt
även när det gäller förevarande paragraf. Uttalandena finns i prop.
1994/95:8 s. 55, vartill hänvisas. Med stöd av denna bestämmelse får
alltså utöver den försäkrade eller bidragssökande registreras make, barn,
förälder, vårdnadshavare eller annan person som har samband med den
77
registrerade - allt under förutsättning att uppgifter om personen har be-
tydelse för handläggningen av ett ärende.
1 register som förs för handläggning av ärenden om tandvårdsersättning
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) får anges tandläkare
som ger eller avser att ge tandvård inom en försäkringskassas verksam-
hetsområde. Tandläkare som avser att påbörja verksamhet i vilken kom-
mer att begäras ersättning enligt tandvårdstaxan (1973:638) kan således
registreras även om verksamheten inte har kommit igång. Även tand-
läkare som är uppförda på försäkringskassans förteckning över tand-
läkare som är anslutna till tandvårdsförsäkringen får registreras. I ett
tandvårdersättningsregister får även anges patienter för vilka en i regis-
tret antecknad tandläkare begär eller avser att begära ersättning.
1 paragrafen införs i första stycket beteckningarna allmänna och särskilda
ärendeuppgifter och slås fast att dessa två typer av uppgifter får registre-
ras. I 12 § SofrL och i 14 § 5 SjfrL föreskrivs i dag att registren också
får innehålla de tekniska och administrativa uppgifter som behövs för att
tillgodose registerändamålen. Detta gäller oförändrat men behöver inte
särskilt anges i lagen.
Allmänna ärendeuppgifter skall alltid få registreras. I andra stycket
anges vilka uppgifter som är allmänna ärendeuppgifter. Flertalet av de
uppgifter som omfattas av bestämmelsen kan registreras enligt SofrL.
Identifierings- och adressuppgifter är bl.a. namn, personnummer eller,
om sådant saknas, annat registreringsnummer, adress, telefon- och tele-
faxnummer. Med adress avses inte bara folkbokföringsadress - inklude-
rande fastighets- och lägenhetsbeteckning - utan även annan vistelse-
adress, t.ex. sommaradress eller utlandsadress.
Till allmänna ärendeuppgifter hänförs också de särskilt uppräknade
kön, civilstånd, medborgarskap och födelseort. Uppgift om medborgar-
skap har betydelse i socialförsäkringsärenden rörande migrerande per-
soner och uppgift om födelseort behövs regelmässigt i samma slag av
ärenden för identifiering av personer vid förfrågningar i länder som inte
använder personnummer.
Paragrafen innehåller i tredje stycket definitionen av särskilda ärende-
uppgifter. Innehållet i detta begrepp motsvarar till största delen det som
omfattas av 8 § SoffL. Särskilda ärendeuppgifter är uppgifter om sådana
ekonomiska och personliga förhållanden som har betydelse för den hand-
läggning av ärenden som anges i 3 § 1. Innehållet i de materiella regler
som gäller för de olika ärendena blir därmed avgörande för vilka uppgif-
ter som får registreras. Begränsningen till ärendehandläggning innebär
att det - i likhet med vad som nu gäller enligt SoffL - inte blir tillåtet
att registrera en uppgift som enbart har betydelse för uppföljningen av
verksamheten. (Jämför dock undantagsbestämmelsen om sjukdomsdiag-
noser i 10 §.)
Exempel på ekonomiska och personliga förhållanden som kan komma
i ffåga att anteckna i ett socialfÖrsäkringsregister har lämnats i förarbete-
Prop. 1996/97:155
78
na till 8 § SofrL (se prop. 1994/95:8 s. 56). Uppgift om sjukpenning- Prop. 1996/97:155
grundande inkomst, årsarbetstid och karenstid kan registreras med stöd
av denna bestämmelse. Detsamma gäller uppgifter som nu får registreras
i ett lokalt sjukförsäkringsregister enligt 12 § 4 och 7 SjfrL. Där anges
uppgift om den försäkrades yrke och arbetsuppgifter, arbetsgivares
namn, adress, telefonnummer och organisations- eller personnummer,
arbetsställe, arbetsställenummer eller fartyg samt näringsgren. Ytterligare
exempel kan hämtas ur förarbetena till 14 § 1 och 2 SjfrL (se prop.
1992/93:193 s. 73-74).
När det gäller ärenden om tandvårdsersättning kan behöva registreras
skatteuppgifter såsom uppgift om F- eller A-skatt och andra uppgifter för
att försäkringskassan skall kunna göra rätt skatteavdrag. Uppgifter som
behövs för att försäkringskassan skall kunna betala ut ersättningen är
t.ex. uppgift om tandläkarens bank- eller postgirokonto.
Förutom den begränsning som ligger i att en uppgift skall ha betydelse
för handläggningen av ett ärende för att den skall få registreras som
särskild ärendeuppgift gäller också, enligt 7-10 §§, särskilda begräns-
ningar i fråga om integritetskänsliga uppgifter.
Paragrafen reglerar i vilken utsträckning registrering får ske av integri-
tetskänsliga uppgifter. Paragrafen motsvarar 9 § SofrL men har en något
ändrad utformning och en utökad lista med uppgifter som får registreras.
Integritetskänsliga uppgifter definieras liksom i 9 § SofrL som uppgifter
som räknas upp i 4 § datalagen (1973:289) och uppgifter som utgör
omdöme eller annan värderande upplysning om den registrerade.
De uppgifter som räknas upp i 4 § datalagen är följande:
- uppgift om att någon misstänks eller har dömts för brott eller har av-
tjänat straff eller undergått annan påföljd för brott,
- uppgift om att någon har varit föremål for tvångsingripande enligt
lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen
(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, lagen (1991:1128) om
psykiatrisk tvångsvård, lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, lagen
(1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda eller
utlänningslagen (1989:529),
- uppgift i övrigt om någons sjukdom eller hälsotillstånd,
- uppgift om någons sexualliv,
- uppgift om att någon fått ekonomisk hjälp eller vård inom socialtjän-
sten,
- uppgift om att någon varit föremål för åtgärd (annan än tvångsingri-
pande) enligt utlänningslagen,
- uppgift om någons ras, och
- uppgift om någons politiska uppfattning, religiösa tro eller övertygelse
i övrigt.
Uppgift som utgör omdöme eller annan värderande upplysning (6 §
andra stycket datalagen) kan t.ex. gälla omdömen om människors
familjeförhållanden, uppförande, samhällsanpassning, psykiska status,
79
studieintensitet eller prestationer i arbetslivet (se prop. 1994/95:8 s. 57
med där gjord hänvisning). Detta är en typ av uppgifter som normalt
inte är aktuell att registrera i de ärenden som omfattas av denna lag.
Listan i förevarande paragraf med uppgifter som får registreras även om
de är känsliga innehåller heller inte någon uppgift av detta slag.
Paragrafens första stycke innehåller ett generellt förbud mot registre-
ring av särskilda ärendeuppgifter som utgör integritetskänsliga uppgifter
i den mening som nu har sagts. I paragrafens andra och tredje stycken
räknas upp vilka uppgifter som får registreras även i den mån de utgör
eller avslöjar uppgifter som enligt första stycket är otillåtna att registrera.
Andra stycket upptar 13 punkter, som huvudsakligen motsvarar punk-
terna i 9 § SofrL och 13 § SjfrL.
Enligt första stycket punkt 1 får anges förekomsten av ansökan eller
anmälan i ärenden som omfattas av 1 § första stycket. Punkten mot-
svarar 9 § 4-6, 9, 10 och 16 SofrL samt 12 § 8 och 13 § 1 SjfrL, men
har givits en generell utformning.
Punkt 2 omfattar tidpunkter, tidsperioder och belopp for ersättningar
och för ersättningsgrundande förhållanden, i båda fallen i ärenden som
omfattas av 1 § första stycket. Med ersättningsgrundande förhållanden
avses omedelbart relevanta omständigheter såsom sjukdom, bamsbörd,
arbetsskada, men däremot inte bakomliggande omständigheter. Tidpunk-
ter och perioder kan avse t.ex. sjukanmälan, sjukdomsfall, sjukhusvård,
beräknad nedkomst. Punkten motsvarar i dessa delar 9 § 1, 2, 7 och 12
SofrL och 12 § 1, 2, 6 och 9 SjfrL. Belopp kan avse allehanda ersätt-
ningar i de olika ärendena. Såvitt gäller sjuklön finns en motsvarighet i
12 § 9 SjfrL.
Punkt 3 gäller uppgift om grad av nedsatt arbetsförmåga. Punkten
motsvarar 9 § 3 SofrL och 12 § 3 SjfrL.
Punkt 4 tar upp förekomsten av intyg och utlåtande av läkare eller
annan intygsgivare. Punkten har sin motsvarighet i 12 § 5 SjfrL.
Punkt 5 gäller uppgift om förekomsten av rehabiliteringsutredning eller
annan utredning i rehabiliteringsärende samt av fastställd rehabiliterings-
plan. Punktens innehåll har hämtats från 13 § 1 och 2 SjfrL.
Punkt 6 gäller uppgift om arten av och tidpunkter för föreslagna, pla-
nerade eller vidtagna rehabiliteringsåtgärder. Punkten motsvaras av 13 §
3 SjfrL.
Punkt 7, som syftar på förekomsten av funktionshinder, motsvaras av
9 § 11 SofrL.
Punkt 8, som är ny, är föranledd av att denna uppgift i vissa fall torde
kunna anses avslöja förekomsten av något sådant förhållande som nämns
i 4 § datalagen hos barnets föräldrar.
Punkterna 9-11 motsvarar 9 § 13-15 SofrL.
Enligt punkt 12 får anges huruvida den registrerade är aktuell i ett
ärende om återbetalningsskyldighet och i sådant fall även exekutiva
åtgärder, utmätningsbelopp, utmätningsfria belopp och beslut om skuld-
sanering enligt skuldsaneringslagen. Denna punkt har behandlats i avsnitt
9.5.
Prop. 1996/97:155
80
Punkt 13 gäller uppgift om anledningen till att ett ärende avslutats. Prop. 1996/97:155
Punkten motsvarar 12 § 10 SjfrL.
Tredje stycket i paragrafen innehåller en fortsatt uppräkning av uppgif-
ter som får registreras även i den mån uppgifterna faller under forbudet
i första stycket. Det gäller här uppgifter som bara får finnas i register
som förs för handläggning av ärenden om tandvårdsersättning. Gemen-
samt för uppgifterna är att de ofta indirekt kan avslöja patientens tand-
status, dvs. sjukdom eller hälsotillstånd.
I inledningen till tredje stycket föreskrivs sålunda att i fråga om privat-
praktiserande tandläkare och annan anordnare av tandvård får anges
uppgift om namn på praktik och i förekommande fall specialistkompe-
tens. Specialisttandläkare finns bl.a. inom ämnesområdena tandlossnings-
sjukdomar, oral kirurgi, rotbehandling, oral protetik och tandreglering.
I tredje stycket anges vidare under sex punkter vissa uppgifter som
skall få anges i ett register för handläggning av tandvårdsersättningsären-
den.
Punkt 1 gäller förekomst av begäran om förhandsprövning enligt 14 §
tandvårdstaxan samt kod för behandlingsförslag som avses i begäran.
Som angivits i avsnitt 9.1 kan begäran om förhandsprövning göras när
den försäkrades behov av tandvård är omfattande eller svårbedömt.
Punkt 2 gäller kod för behandling som avses i tandvårdstaxan. 1 be-
greppet behandling innefattas undersökning, diagnostik, rådgivning, före-
byggande åtgärder och behandling. I detta begrepp innefattas också
vilken tand eller vilka tänder som åtgärden avsett. Föreskrifter om de
koder som skall användas meddelas som verkställighetsföreskrifter av
regeringen eller efter regeringens bemyndigande RFV.
Enligt punkt 3 får antecknas kostnad för tandtekniskt material. Uppgif-
ter som kan behöva antecknas enligt denna punkt är t.ex. typ av ma-
terial, produktnamn, å-priser, antal eller vikt i gram och antal lödningar.
Om en uppgift som hämtas från en räkning eller faktura avser behand-
ling, skall uppgiften anges med kod. Detta följer av punkt 2.
Enligt punkt 4 får anges förekomsten av remiss, remitterande vårdgiva-
res namn och namnet på vårdgivare till vilken remiss har skett. Orsaken
till remissen får däremot inte anges.
Punkt 5 anger att uppgift om patientavgift och tandvårdsersättning får
antecknas.
Enligt punkt 6 får uppgift om arvode och delräkning antecknas.
I paragrafen föreskrivs i första stycket att de uppgifter som registreras
med stöd av 7 § andra och tredje styckena skall anges så kortfattat som
möjligt. Denna bestämmelse har sin motsvarighet i 10 § första stycket
SofrL. Det kan i detta sammanhang finnas skäl att erinra om att upp-
räkningen i 7 § andra och tredje styckena inte har den innebörden att
alla sådana uppgifter som räknas upp behöver vara integritetskänsliga i
det enskilda fallet. Om en uppgift inte är integritetskänslig berörs den
inte av 7 § och därmed inte heller av förevarande bestämmelse.
6 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 155
81
Andra stycket innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela Prop. 1996/97:155
föreskrifter som ytterligare begränsar innehållet i socialförsäkringsregis-
ter. Bestämmelsen motsvarar 10 § andra stycket SofrL.
Paragrafen motsvarar 11 § SoffL och 14 § 4 SjffL men har fått en änd-
rad lydelse. Bestämmelsens innebörd är att begränsningarna enligt 7 och
8 §§ för registrering av integritetskänsliga uppgifter skall tillämpas på
samma sätt på beslut och domar, men att de angivna tre punkterna ändå
alltid skall få registreras.
Genom denna bestämmelse bemyndigas regeringen att efter särskild
prövning medge att uppgifter om sjukdomsdiagnos får registreras, om
det behövs för angelägna uppföljningsändamål. Registreringen får bara
tillåtas i begränsad omfattning. Begränsningarna kan vara av flera olika
slag. De kan gälla bl.a. tidsperiod, diagnoser, ort eller arbetsgivare
(bransch) och gallringsfrist för uppgifterna. Vidare skall en begränsning
alltid ske till vissa socialfÖrsäkringsregister. Utgångspunkten skall här
vara att uppgifterna skall finnas i så få register som möjligt och vara
tillgängliga för en så liten krets personer som möjligt. Det är också
naturligt att i första hand sträva efter att hålla uppgifterna avskilda i
särskilda register som bara används för uppföljningsändamål.
Paragrafen innehåller bestämmelser om de elektroniska akterna. De när-
mare övervägandena om dessa har redovisats i avsnitt 9.5.
SocialfÖrsäkringsregister som förs särskilt för en allmän försäkrings-
kassa eller ett lokalt organ inom en sådan eller för RFV för handlägg-
ning av ärenden får innehålla de handlingar som bildar de elektroniska
akterna. För uppgifter i sådana handlingar gäller inte de begränsningar i
fråga om vad som får registreras som följer av 7-10 §§, utan endast
kravet att uppgifterna antingen har lämnats i ärendet eller behövs för
handläggningen av detta. I gengäld gäller strängare begränsningar i fråga
om direkt åtkomst (14 §), sökbegrepp (18 §) och gallring (19 §).
I paragrafens första stycke anges två fall i vilka sambearbetning får ske.
Det första är att sambearbetning får ske mellan olika socialfÖrsäkrings-
register, vilket överensstämmer med huvudregeln i 13 § SofrL. Bestäm-
melsen gör det bl.a. möjligt - under förutsättning att registerändamål och
tillåtet registerinnehåll för de berörda registren medger det - för den som
handlägger ett ersättningsärende med hjälp av ett register att inhämta
uppgifter från andra register om huruvida den som handläggningen gäller
uppbär någon annan ersättning som eventuellt utgör hinder mot fast-
ställande eller utbetalning av den ersättning som prövningen avser.
82
Enligt punkt två får uppgifter som lämnas till en allmän försäkrings- Prop. 1996/97:155
kassa eller RFV med stöd av en särskild bestämmelse i lag eller förord-
ning om utlämnande av uppgifter alltid tillföras ett socialfÖrsäkrings-
register genom sambearbetning. Punkten omfattar alla särskilda bestäm-
melser om lämnande av uppgifter, vare sig de är utformade som en
skyldighet eller som en rätt att lämna uppgifter till någon av de nämnda
mottagarna.
Paragrafens andra stycke har sin motsvarighet i 13 § tredje stycket
SofrL.
Bestämmelserna om sambearbetning är underordnade bestämmelserna
om registerändamål och registerinnehåll. En grundläggande förutsättning
for att sambearbetning skall få ske är således att uppgifterna enligt
nämnda bestämmelser får registreras i det mottagande registret.
Paragrafen motsvarar till sitt innehåll 14 § första stycket SofrL och 7 §
SjfrL.
Paragrafen innehåller bestämmelser om direkt åtkomst till uppgifter i
socialfÖrsäkringsregister. Med direkt åtkomst menas åtkomst via terminal
eller persondator eller på annat motsvarande sätt.
Paragrafens första stycke motsvarar i sak 15 § första stycket första
meningen SofrL jämförd med 14 § första stycket andra meningen sam-
ma lag.
I andra stycket första meningen föreskrivs att direkt åtkomst till upp-
gifter i socialfÖrsäkringsregister som förs särskilt för en allmän försäk-
ringskassa endast får finnas hos den försäkringskassan. Denna bestäm-
melse motsvarar i sak 15 § första stycket första meningen SofrL jämförd
med 14 § första stycket samma lag samt 16 § SjfrL såvitt avser den
försäkringskassa som för ett särskilt sjukförsäkringsregister över sjömän.
I andra stycket andra meningen regleras den direkta åtkomsten till
uppgifter i register som förs särskilt för ett lokalt organs verksamhetsom-
råde inom en försäkringskassa. I sådant fall är den direkta åtkomsten
begränsad till det lokala organet. Med begreppet lokalt organ åsyftas de
nuvarande lokalkontoren men också andra motsvarande existerande eller
framtida organisatoriska enheter. Den nuvarande motsvarigheten till
bestämmelsen finns i 15 § första stycket första meningen SofrL jämförd
med 14 § första stycket första meningen samma lag samt 16 § SjfrL.
I tredje stycket regleras den direkta åtkomsten till uppgifter i register
som förs särskilt för RFV. Den nuvarande huvudregeln (15 § första
stycket första meningen SofrL jämförd med 14 § första stycket tredje
meningen samma lag) har behållits. Vidare ges i detta stycke en möjlig-
het för en försäkringskassa att få ha direkt åtkomst till ett register som
förs särskilt för RFV, dock med undantag för uppgifter i handlingar i de
elektroniska aktema. Det anges särskilt att en förutsättning för rätt till
direkt åtkomst i sistnämnda fall är att den behövs för sådan ärendehand-
83
läggning som avses i 3 § 1 eller sådana förberedande åtgärder för hand- Prop. 1996/97:155
läggning som avses i 3 § 2.
I fjärde och sista stycket har tagits in en erinran om att behörighet för
direkt åtkomst till uppgifter i socialfÖrsäkringsregister endast får ges till
den som behöver ha tillgång till uppgifterna för sitt arbete.
Paragrafen gäller direkt åtkomst hos Statens löne- och pensionsverk och
det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för admini-
stration av personalpensioner, och motsvarar i huvudsak 15 § andra
stycket SofrL. Regeringen får dock överlåta åt en myndighet att före-
skriva i vilken utsträckning de två organen skall få ha direkt åtkomst till
uppgifter i ett socialfÖrsäkringsregister. Den direkta åtkomsten hos de
två organen skall vidare vara individuellt begränsad på samma sätt som
föreskrivs i 14 § fjärde stycket beträffande försäkringskassorna och
RFV.
Paragrafen motsvarar 16 § SofrL.
Paragrafen motsvarar 17 § SofrL men har försetts med tillägget att
uppgifter som lämnas ut med stöd av en särskild bestämmelse i lag eller
förordning alltid får lämnas på ADB-medium. Uttrycket "en särskild
bestämmelse i lag eller förordning" avser att utesluta tryckfrihetsförord-
ningen. Vidare har lagts till möjligheten att Datainspektionen kan tillåta
utlämnande på ADB-medium. Denna möjlighet avser enstaka fall.
Bestämmelserna i första och fjärde styckena motsvarar 18 § andra
stycket SofrL, med tillägg i första stycket 1 för beslut av regeringen
(jämför 1 § och kommentaren till denna). Beträffande de nuvarande
bestämmelserna om sökbegrepp i 19 § SjfrL hänvisas till avsnitt 9.10.
Andra stycket motsvarar 18 § första stycket SofrL och avser samma
situation som den bestämmelsen (se prop. 1994/95:8 s. 41). Lydelsen har
dock modifierats så att det inte längre krävs att det kan fastställas att
uppkomna fel har sin orsak i "brister i ett dataprogram". Det är tillräck-
ligt att felen inte kan rättas med mindre än att de angivna uppgifterna får
användas som sökbegrepp.
I paragrafens tredje stycke regleras vad som är tillåtna sökbegrepp vid
sökning i de elektroniska akterna. Beträffande den avgränsning som har
gjorts hänvisas till avsnitt 9.10.
84
19 § Prop. 1996/97:155
Paragrafen har i frågan om ordningsföljden mellan styckena utformats i
enlighet med Lagrådets förslag.
Paragrafens första stycke motsvarar 19 § första stycket SofrL och
huvudsakligen också 20 § första stycket andra meningen SjffL. Den
tioåriga gallringsfristen gäller även uppgifter som enligt 20 § första
stycket första meningen SjffL skall gallras efter fem år. Övervägandena
om gallringsffist för dessa uppgifter har redovisats i avsnitt 9.11. Rege-
ringens rätt att föreskriva kortare gallringsfrist har gjorts delegerbar till
myndighet. Gallringsfristen är till skillnad från tidigare uttryckt så att
utgallring skall ske senast efter tio år. Detta är en anpassning till det
förhållandet att gallringsbestämmelsema för uppgifter i socialfÖrsäkrings-
register inte är avsedda att ta över de generella bestämmelserna om be-
varande och gallring av allmänna handlingar i ärenden hos försäkrings-
kassorna och RFV. Om uppgifter som bara finns i register skall gallras
ut där måste uppgifterna överföras till papper eller något annat medium,
om de enligt de generella bestämmelserna ännu skall bevaras.
I paragrafens andra stycke föreskrivs att handlingar som bildar de
elektroniska akterna skall gallras ut senast tre år efter utgången av det år
under vilket ärendet har avslutats. Beträffande gallringsfristen hänvisas
till avsnitt 9.11.
Paragrafens tredje stycke motsvarar 19 § andra stycket SofrL och 20 §
andra stycket SjfrL.
Paragrafen har i frågan om ordningsföljden mellan styckena utformats i
enlighet med Lagrådets förslag.
I paragrafens första stycke föreskrivs att registerutdrag enligt 10 § data-
lagen i fråga om register som förs gemensamt för RFV och försäkrings-
kassorna skall lämnas av försäkringskassan. Med försäkringskassan avses
den försäkringskassa hos vilken den registrerade är inskriven. En be-
gäran om registerutdrag som kommer in till en annan försäkringskassa
eller till RFV får således överlämnas till inskrivningskassan. Den som
inte är inskriven hos någon försäkringskassa har rätt att få ett registerut-
drag från vilken som helst av försäkringskassorna.
1 andra stycket görs ett undantag från skyldigheten enligt 10 § data-
lagen att lämna registerutdrag, beträffande uppgifter som finns i hand-
lingar i de elektroniska akterna. Av registerutdraget skall dock framgå
vilka handlingar som finns i en elektronisk akt som avser den registrera-
de. Detta förutsätter att det finns ett dagboksblad eller liknande samman-
ställning över handlingarna i akten (jfr. SOU 1996:40 s. 111).
Paragrafen motsvarar 20 § SofrL och 21 § SjfrL.
7 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 155
85
22 § Prop. 1996/97:155
I och med socialförsäkringsregisterlagen blir ett obestämt antal person-
register i rättslig mening inrättade. Rent faktiskt kommer registren att
tillkomma efter hand. Enligt 6 och 6 a §§ datalagen skall Datainspek-
tionen meddela föreskrifter (villkor) för inrättade register, om bl.a. säker-
het. Som bestämmelserna är utformade måste detta ske för varje register
för sig. Förevarande paragraf innebär att Datainspektionen - efter be-
myndigande av regeringen - kan meddela generella säkerhetsföreskrifter
för socialfÖrsäkringsregister.
Socialförsäkringsregisterlagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1998,
vid vilken tidpunkt SofrL och SjfrL skall upphöra att gälla.
Två övergångsbestämmelser föreslås. Existerande personregister som
motsvarar de register som inrättas genom den nya lagen får föras enligt
äldre bestämmelser till utgången av år 1998. Det gäller huvudsakligen
tillståndsregister som fortlever enligt övergångsbestämmelsen till SofrL.
På register som tillkommer efter ikraftträdandet, vare sig de ersätter
äldre register eller saknar tidigare motsvarighet, kommer den nya lagen
att bli tillämplig omedelbart. Vidare föreslås av praktiska skäl att RFV
övergångsvis under år 1998 skall lämna begärda registerutdrag även i de
fall detta enligt 20 § första stycket skall göras av försäkringskassan.
Paragrafen innehåller grundläggande bestämmelser för prissättning av de
varor som omfattas av högkostnadsskydd enligt lagen (1996:1150) om
högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. RFV skall första gången
pris fastställs för en vara bereda sökanden och sjukvårdshuvudmännen
möjlighet till överläggningar. Vid omprövning av ett tidigare fastställt
pris skall verket på begäran av någon av dessa hålla överläggningar. I
samband med överläggningar är det påkallat att verket till sjukvårds-
huvudmännen lämnar vissa av de uppgifter sökanden ingivit. Sökanden
å sin sida måste få del av vissa av de uppgifter sjukvårdshuvudmännen
ingivit till RFV. Sådant utlämnande av uppgifter från verket är nödvän-
digt för att fullgöra syftet med överläggningarna, nämligen att ge sjuk-
vårdshuvudmännen insyn och medverkan i prisfastställelsen. För att
tydliggöra att uppgifter måste lämnas i samband med överläggningarna
föreslås att ett tredje stycke införs i paragrafen av innebörd att de upp-
gifter som behövs skall lämnas till sökanden eller sjukvårdshuvudmän-
nen. Till sjukvårdshuvudmännen skall sekretess som gäller hos RFV
överföras enligt förslaget om ändring i sekretesslagen (1980:100). För de
uppgifter som lämnas av verket till sökanden torde inte sekretess gälla
hos verket.
86
I samband med att RFV har att fastställa pris på läkemedel och vissa
andra varor inom ramen för läkemedelsförmånen enligt 3 § lagen
(1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. skall
verket, första gången pris fastställs för en vara liksom, vid omprövning
av tidigare fastställt pris, på begäran ge sökanden och sjukvårdshuvud-
männen tillfälle till överläggningar. De uppgifter sökanden ingivit till
RFV kan omfattas av sekretess jämlikt 8 kap. 6 § sekretesslagen
(1980:100) och 2 § sekretessförordningen (1980:657) samt punkt 18 i
bilagan till förordningen. I samband med nämnda överläggningar med
sjukvårdshuvudmännen kan det vara påkallat för RFV att till dessa ut-
lämna uppgifter som sökanden ingivit och som avses i 8 kap. 6 § första
stycket 1 sekretesslagen. Genom den föreslagna bestämmelsen överförs
den sekretess som kan gälla för ifrågavarande uppgifter till sjukvårds-
huvudmännen. Vidare föreskrivs att sekretessen inte skall gälla om en
sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse ändå är tillämplig
hos sjukvårdshuvudmannen.
Ändringarna är följdändringar till den tidigare beslutade ändringen i
lagen om pensionstillskott (prop. 1996/97:1, utg.omr. 11, bet. 1996/97:SfUl,
rskr. 1996/97:126). Ändringarna har kommenterats i avsnitt 11.
Prop. 1996/97:155
87
I det centrala datasystemet ingår sedan länge sjukförsäkrings- och pen-
sionssystemen. Under senare år har register tillkommit i anslutning till
reformer såsom införande av bilstöd till handikappade, försäkring mot
kostnader för sjuklön, familjebidrag till värnpliktiga m.m. Vidare finns
system för uppföljning av olika förmåner samt för framställning av
statistik och prognoser.
Registren uppdateras löpande med uppgifter som matas in av försäk-
ringskassorna. Registren tillförs även uppgifter från externa personre-
gister. De uppdateras regelbundet med uppgifter från Riksskatteverket,
Statens löne- och pensionsverk, Kommunsektorns Pension AB, Centrala
studiestödsnämnden, Totalförsvarets pliktverk, Kriminalvårdsstyrelsen,
arbetsmarknadsmyndigheterna, kronofogdemyndigheterna och arbetslös-
hetskassornas medlemsregister.
Sambearbetningar sker mellan registren för att uppgifter skall kunna
föras över från ett register till ett annat och för kontroll av att uppgifter
som finns i flera register överensstämmer.
Med hänsyn till att registren innehåller personlig information om de
försäkrade begränsas tjänstemännens tillgång till informationen genom
ett s.k. behörighetssystem. Detta innebär att varje anställd endast får
tillgång till den information som behövs för att han eller hon skall kunna
sköta sina arbetsuppgifter.
Försäkringskassorna initierar olika åtgärder genom terminaltransak-
tioner. Expedition av beslut och utbetalning av förmåner sker via den
centrala anläggningen i Sundsvall.
I datasystemet finns funktioner som medger att beslut kan tillkomma
automatiskt. Omräkning till följd av ändring av basbeloppet eller av
andra regler för ersättningsnivåer sker ofta automatiskt med användning
av registeruppgifter. Vidare finns möjlighet till maskinella bevaknings-
rutiner.
Med hjälp av sjukförsäkringssystemet administreras den allmänna sjuk-
försäkringen, dvs. sjukpenning, havandeskapspenning och föräldrapen-
ningförmåner. Vidare ingår i detta system den frivilliga sjukpenningför-
säkringen, vissa förmåner enligt lagen (1991:1047) om sjuklön, smitt-
bärarersättning och ersättning vid närståendevård, utbildningsbidrag,
dagpenning till värnpliktiga m.fl., kontant arbetsmarknadsstöd, försäkring
mot kostnader för sjuklön samt försäkring mot vissa semesterlönekost-
nader. Tandvårdsförsäkringen ingår däremot inte i systemet.
Systemtekniskt finns det tre centrala register inom sjukförsäkringssyste-
met: ett register som innehåller uppgifter om förmåner, sjukförsäkrings-
Prop. 1996/97:155
Bilaga 1
88
registret, ett register som innehåller sjuklöneaviseringar från arbets-
givare, SLAV-registret, samt ett register med uppgifter om försäkring
mot kostnader för sjuklön, registret för försäkring för småföretagare.
Sjukförsäkringsregistret omfattar samtliga i Sverige bosatta personer över
15 år, ca 7,4 miljoner personer. Registret omfattar även andra personer
som erhållit dagersättning under året och personer som avförts från
registret. I en särskild del av registret - bamregistret för föräldrapenning-
förmåner - antecknas uppgifter om barn dvs. personer som är yngre än
17 år (för närvarande ca 1,9 miljoner barn).
I de fall personer har utvandrat eller anses obefintliga anges detta sär-
skilt i registret liksom att personer som är inskrivna i försäkringskassa
inte är folkbokförda i Sverige. Dessa personer ingår i ett riksregister som
förs hos Stockholms läns allmänna försäkringskassa. Detta ingår tekniskt
i sjukförsäkringsregistret.
För varje registrerad person innehåller sjukförsäkringsregistret uppgift
om personnummer, namn, adress (även vistelseadress) och civilstånd.
Även makes personnummer registreras. För den som inte är svensk med-
borgare anges nationalitet och i förekommande fall uppgift om vilket år
svenskt medborgarskap har erhållits. Det anges vidare till vilken försäk-
ringskassa jämte vilket lokalkontor vederbörande hör, och fr.o.m. vilken
tidpunkt uppgifterna gäller.
Vidare innehåller registret uppgift om sjukpenninggrundande inkomst,
årsarbetstid och förekomst av frivillig sjukpenningförsäkring. I registret
noteras vilka utbetalningar som görs. Här finns uppgift bl.a. om art av
ersättning, skatteavdrag, utbetalningssätt och vilken tid utbetalningen
avser. Spärrmarkeringar läggs in i det fall den registrerade inte är be-
rättigad till ersättning, t.ex. på grund av att han är häktad eller intagen i
kriminalvårdsanstalt.
SLAV-registret innehåller uppgifter som lämnas av arbetsgivare enligt
lagen (1991:1047) om sjuklön. Arbetsgivare skall lämna uppgifter till
försäkringskassorna dels om sjukfall som upphört inom sjuklöneperio-
den, dels om sjukfall som fortsätter efter sjuklöneperiodens slut. Uppgif-
terna får lämnas skriftligen eller på ADB-medium. En särskild databas
har skapats för att ta emot och lagra dessa uppgifter.
Enligt 17 § lagen (1991:1047) om sjuklön kan en arbetsgivare, om han
uppfyller vissa i lagen angivna förutsättningar, försäkra sig hos försäk-
ringskassan för kostnader för sjuklön. Registret används för att admi-
nistrera denna försäkring.
Prop. 1996/97:155
Bilaga 1
89
Pensionssystemet används för administration av den allmänna pensions-
försäkringen, den frivilliga pensionsförsäkringen, delpension samt arbets-
skadelivränta och yrkesskadelivränta. Systemtekniskt finns det tre cen-
trala register inom pensionssystemet, pensionsdatabasen, den s.k. DALF-
basen samt poängdatabasen. Till pensionsregistren räknas även bilstöds-
registret.
1 pensionsdatabasen finns uppgifter om ca 2,2 miljoner personer vilka
har allmän pension i någon form och i förekommande fall om deras
makar eller barn. Vidare finns uppgifter om personer med yrkesskadeliv-
ränta, pension från Statens löne- och pensionsverk eller från Kommun-
sektorns Pension AB. Uppgifter finns också om avlidna efter vilka pen-
sion utgår. I databasen finns även uppgifter för beräkning av bamtillägg,
hustrutillägg och bostadstillägg till pensionärer
Registret innehåller uppgifter om personnummer, namn, adress, civil-
stånd, nationalitet, art av pension, yrkesskadelivränta som samordnas,
eventuellt samband med statlig eller kommunal pension, begynnelse-
datum för senaste pensionsändring, belopp som utbetalas, skatteförhåll-
anden samt beräknad årsinkomst i de fall inkomstprövade förmåner ut-
ges.
Den s.k. DALF-basen innehåller uppgifter om personer som har be-
viljats delpension, arbetsskade- eller yrkesskadelivränta. Även uppgifter
om personer som tillhör den frivilliga pensionsförsäkringen registreras i
denna databas.
I poängdatabasen lagras uppgifter om pensionspoäng m.m. vad gäller
försäkrade födda år 1910 eller senare för vilka det för något år beräknats
pensionsgrundande inkomst Även försäkrade födda före år 1910, som
inte beviljats ålderspension och för vilka uppgift om pensionsgrundande
inkomst finns, omfattas av registret. Vidare finns i registret uppgift om
yrkesskada, om undantagande från allmän tilläggspension samt åter-
kallande av undantag. Poängdatabasen innehåller även uppgifter om ut-
ländska sjömän för vilka det beräknats pensionsgrundande inkomst.
Bilstödsregistret omfattar personer som fått bilstöd. Registret innehåller
uppgifter om namn, personnummer, adress, beräknad årsinkomst, handi-
kappgrupp enligt 5 § förordningen (1988:890) om bilstöd till handikap-
pade, fordonsslag och utbetalt belopp.
Familjebidragsregistret används för försäkringskassornas utbetalning av
familjebidrag till värnpliktiga m.fl.
Registret som inrättades den 1 januari 1992 omfattar ca 20 000 ansök-
ningar om familjebidrag för år räknat.
Registret innehåller uppgifter om bidragsmottagares personnummer,
namn, adress och civilstånd samt vilket belopp som betalas ut. Vidare
Prop. 1996/97:155
Bilaga 1
90
registreras sådant förhållande till någon annan person som påverkar Prop. 1996/97:155
rätten till familjebidrag samt den personens personnummer och namn. Bilaga 1
Även uppgifter om tjänstgöring för beräkning och utbetalning av bidra-
get registreras.
Statlig assistansersättning kan fr.o.m. den 1 januari 1994 utges till perso-
ner som är svårt funktionshindrade och som har behov av personlig
assistans för sin dagliga livsföring. Administrationen ankommer på för-
säkringskassorna och RFV. Bestämmelser om förmånen finns i lagen
(1993:389) om assistansersättning.
Datainspektionen har meddelat tillstånd för RFV och försäkringskas-
sorna att inrätta och föra ett personregister för administrationen av assi-
stansersättningen.
Registret omfattar uppgifter om personer med assistansersättning. I
registret ingår uppgifter om personnummer, namn, adress, antal assi-
stanstimmar, kostnader per timme för assistansen, arbetsgivarkod och
utbetalningsförhållanden.
91
Prop. 1996/97:155
Bilaga 2
Det anförs i departementspromemorian att syftet med användningen av
automatisk databehandling (ADB) är att uppfylla grundläggande krav på
effektivitet och rättssäkerhet som kan ställas på handläggningen. Mot
bakgrund bl.a. härav föreslås i departementspromemorian att de båda
nuvarande registerlagarna för socialförsäkringsområdet slås samman till
en för socialförsäkringsadministrationen gemensam registerlag, benämnd
socialförsäkringsregisterlagen. Sammanslagningen avser lagen
(1993:747) om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkrings-
kassorna och lagen (1994:1517) om socialfÖrsäkringsregister.
I den nya lagen regleras RFV:s och försäkringskassornas möjligheter att
med hjälp av automatisk databehandling handlägga ärenden som rör
socialförsäkringsförmåner och andra förmåner samt fullgöra vissa andra
uppgifter. Vidare omfattar lagen handläggning av ärenden om ersättning
till tandläkare för tandvård.
I den nya lagen anges de ändamål för vilka ett socialfÖrsäkringsregister
får föras. RFV och de allmänna försäkringskassorna får själva inom
ramen för dessa ändamål bestämma vilka socialfÖrsäkringsregister som
behövs för verksamheten.
Till skydd för den enskildes integritet föreslås, förutom bestämmelserna
om ändamålen, begränsningar om vad ett register får innehålla. I samma
syfte föreslås bestämmelser när det gäller sambearbetning, direkt åtkomst
till registrerade uppgifter, utlämnande av uppgifter på ADB-medium,
sökbegrepp och gallring.
I promemorian görs den bedömningen att en flexibel och effektiv struk-
tur för ADB-behandlingen inom socialförsäkringsadministrationen förut-
sätter att uppbyggnaden av ADB-systemen sker med utgångspunkt i det
logiska samband som finns mellan de uppgifter som skall få registreras.
Den fysiska lagringen av uppgifterna bör därför inte vara styrande för
registerstrukturen. Genom särskilda åtkomstbegränsningar, såväl rättsliga
som tekniska, kan skyddet for den enskildes personliga integritet upp-
rätthållas även i en sådan struktur.
92
Begränsningarna gör det möjligt att låta uppgifter i ett register vara
tillgängliga endast för en försäkringskassa eller lokalt organ inom en
sådan, även om den fysiska lagringen av uppgifterna sker på annat håll.
Registerändamålen anges uttömmande i lagen och överensstämmer med
vad som gäller enligt de nuvarande registerlagarna med det tillägget att
ett socialfÖrsäkringsregister även skall kunna användas för handläggning
av ärenden om tandvårdsersättning.
Ett socialfÖrsäkringsregister får innehålla uppgifter om den som före-
kommer i ärende som försäkringskassorna eller RFV handlägger enligt
lag eller förordning. I ett register skall få förekomma, förutom allmänna
ärendeuppgifter som namn, personnummer, adress m.m., uppgifter om
sådana personliga och ekonomiska förhållanden som har betydelse för
handläggningen av ett ärende. För registrering av särskilt känsliga upp-
gifter gäller särskilda begränsningar. Bl.a. får diagnos och sjukdomsor-
sak inte antecknas. I register som förs för handläggning av ärenden om
tandvårdsersättning får dock uppgift om behandling anges, men endast i
kodad form. Regeringen skall i förordning för visst fall kunna ytterligare
begränsa innehållet i ett socialfÖrsäkringsregister.
I övrigt får vissa uppgifter registreras på samma sätt som nu gäller,
t.ex. försäkringskassas, RFV:s och domstols beslut i ärenden såvitt avser
utgången och tillämpade bestämmelser.
Försäkringskassorna och RFV skall få möjlighet att använda sig av s.k.
elektroniska akter vid ärendehandläggningen. En sådan akt får innehålla
handling som kommit in eller framställts i ett ärende, även om den inne-
håller känsliga uppgifter. Särskilda skyddsregler skall därför gälla för de
elektroniska akterna av hänsyn till den enskildes integritet. Möjligheterna
till elektronisk akthantering innebär inte att beslut i ärendena skall kunna
upprättas i form av s.k. elektroniska dokument.
Ett socialfÖrsäkringsregister får tillföras uppgifter från ett annat sådant
register, om uppgifterna behövs för de ändamål för vilka registret får
föras.
Registeransvaret utformas i den nya lagen på motsvarande sätt som i
lagen om socialfÖrsäkringsregister. Det innebär att registeransvariga för
ett register som förs gemensamt för RFV och de allmänna försäkrings-
kassorna är verket samt varje försäkringskassa såvitt avser behandling av
uppgifter hos den försäkringskassan. För ett register som förs särskilt för
Prop. 1996/97:155
Bilaga 2
8 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 155
93
en allmän försäkringskassa eller lokalt organ inom denna är försäkrings-
kassan registeransvarig. RFV är registeransvarigt för socialfÖrsäkrings-
register som förs särskilt för verket.
RFV och de allmänna försäkringskassorna får ha direkt åtkomst till upp-
gifter i socialfÖrsäkringsregister som förs gemensamt för verket och
försäkringskassorna.
Direkt åtkomst till ett register som förs särskilt för en försäkringskassa
får endast finnas hos den försäkringskassan. Detta gäller också i fråga
om handlingar i elektroniska akter. Om registret förs för ett lokalt organ
inom försäkringskassan får direkt åtkomst bara finnas hos det organet.
Direkt åtkomst till uppgifter och handlingar i ett register som förs
särskilt för RFV får bara finnas hos verket. En försäkringskassa får
dock, om det behövs för dess ärendehandläggning, ha direkt åtkomst till
ett sådant register med undantag för handlingar i elektroniska akter eller
uppgifter som behövs för att söka fram sådana handlingar.
Statens löne- och pensionsverk (SPV) och det för kommunerna och
landstinget gemensamma organet för administration av personalpensioner
får liksom hittills ha direkt åtkomst till ett register för sin handläggning
av ärenden om utbetalning och samordning av avtalspensionsförmåner i
den utsträckning som regeringen föreskriver det. Regeringen skall dock
kunna delegera denna rätt till RFV.
Det föreslås vidare att det i lagen tas in en erinran om att behörighet
att använda den direkta åtkomsten endast får ges till de tjänstemän hos
RFV, försäkringskassorna samt SPV och dess kommunala motsvarighet
som behöver ha tillgång till uppgifterna för sitt arbete.
Uppgifter i ett socialfÖrsäkringsregister skall få lämnas ut på ADB-me-
dium endast om det följer av lag eller förordning eller om uppgiften
skall användas för forskning eller framställning av statistik.
Användningen av integritetskänsliga uppgifter som sökbegrepp regleras
i den nya lagen. Bestämmelserna utformas i enlighet med vad som gäller
enligt lagen om socialfÖrsäkringsregister. Bestämmelserna innebär att
uppgifter om den registrerade får eller har fått vård eller försörjning helt
eller delvis på det allmännas bekostnad inte får användas som sök-
begrepp i annat fall än då det har uppkommit fel till följd av brister i
datorprogram och felet inte kan avhjälpas på något annat sätt. Motsva-
rande gäller uppgifter huruvida den registrerade är häktad, intagen på
kriminalvårdsanstalt eller av annan orsak har tagits om hand på det all-
männas bekostnad.
Prop. 1996/97:155
Bilaga 2
94
I de s.k. elektroniska akterna skall som sökbegrepp endast fä användas
ärendebeteckning och beteckning på handling.
Övriga uppgifter i ett socialfÖrsäkringsregister får användas som sökbe-
grepp endast om det behövs för tillämpning av lag eller förordning, eller
för tillsyn, uppföljning och utvärdering, eller för urval för forskning eller
framställning av statistik, eller för vidtagande av rättelse i ett register.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får till skydd
för de registrerades personliga integritet föreskriva ytterligare begräns-
ningar av användningen av uppgifter som sökbegrepp.
En uppgift i ett socialfÖrsäkringsregister skall gallras tio år efter det att
den registrerades eller efter den kortare tid som regeringen föreskriver.
En uppgift skall dock bevaras i registret om den fortfarande kan antas ha
betydelse för handläggningen av ett ärende som enligt lag eller förord-
ning ankommer på försäkringskassorna eller RFV.
Handlingar i en elektronisk akt och uppgifter som behövs för att söka
fram dessa skall gallras senast tre år efter utgången av det år under vil-
ket ärendet har avslutats.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall som
hittills kunna föreskriva undantag från gallringsskyldigheten för bevar-
ande av ett urval av material för forskningens behov.
Uppgifter som finns i handlingar i elektroniska akter behöver inte tas
med i registerutdrag enligt 10 § datalagen (1973:289). Av registerut-
draget skall dock framgå vilka handlingar som finns i en elektronisk akt
som rör den registrerade.
Skyldigheten att lämna registerutdrag avseende uppgifter i socialförsäk-
ringsregister som förs gemensamt för RFV och försäkringskassorna skall
i fortsättningen fullgöras av försäkringskassorna i stället för som hittills
av RFV.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1998. Lagen skall fr.o.m. den
1 januari 1999 tillämpas på register som har inrättats före ikraftträdan-
det. För sådana register skall intill detta datum äldre bestämmelser fort-
farande tillämpas.
Prop. 1996/97:155
Bilaga 2
95
Yttrande över departementetspromemorian Översyn av registerlagarna
inom socialförsäkringsadministrationen (Ds 1996:70) har inkommit från
Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Skåne län, Domstolsverket,
Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Datainspektionen, Kriminal-
vårdsstyrelsen, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket,
Statens löne- och pensionsverk, Försvarsmakten, Statistiska centralbyrån,
Pliktverket, Överstyrelsen för Civil Beredskap, Räddningsverket, Cen-
trala studiestödsnämnden, Riksarkivet, Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetar-
skyddsstyrelsen, Statens Invandrarverk, Justitieombudsmannen (JO),
Folkhälsoinstitutet, Arbetslivsinstitutet, Forskningsrådsnämnden, Medi-
cinska forskningsrådet, Socialvetenskapliga Forskningsrådet, Samhall
AB, Svenska Kommunförbundet, Kommunsektorns Pension AB, Försäk-
ringskasseförbundet, Landsorganisationen i Sverige, Pensionärernas Riks-
organisation, Svenska Läkaresällskapet, Sveriges Tandhygienistförening,
Dental laboratoriernas Riksförening och Humanistisk-Samhällsveten-
skapliga Forskningsrådet.
Arbetsgivarverket, Svenska Arbetsgivareföreningen, Tjänstemännens
Centralorganisation, SACO, Företagarnas riksorganisation och Handi-
kappförbundens Samarbetsorgan har i svar på remissen förklarat att de
avstår från att yttra sig.
Prop. 1996/97:155
Bilaga 3
96
Prop. 1996/97:155
Bilaga 4
1 § Denna lag gäller personregister för sådan verksamhet i fråga om
socialförsäkringsförmåner samt andra förmåner och ersättningar som
enligt lag eller förordning eller särskilt beslut av regeringen ankommer
på de allmänna försäkringskassorna eller Riksförsäkringsverket (social-
fÖrsäkringsregister).
Med personregister förstås detsamma som i datalagen (1973:289).
2 § De allmänna försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket får föra
socialfÖrsäkringsregister för de ändamål som anges i 3 § och enligt de
övriga bestämmelserna i denna lag.
Användning hos de allmänna försäkringskassorna och
Riksförsäkringsverket
3 § SocialfÖrsäkringsregister får användas för
1. handläggning av ärenden som omfattas av 1 § första stycket,
2. förberedande åtgärder för handläggning enligt 1, samt
3. uppföljning, utvärdering, tillsyn och framställning av statistik av-
seende verksamhet enligt 1 och 2.
Övrig användning
4 § Statens löne- och pensionsverk och det för kommunerna och lands-
tingen gemensamma organet för administration av personalpensioner får,
i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer, använda socialfÖrsäkringsregister för handlägg-
ning av ärenden om utbetalning av socialförsäkringsförmåner och sam-
ordning av avtalspensionsförmåner.
Statens löne- och pensionsverk får, i den utsträckning som föreskrivs
av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer, använda
socialfÖrsäkringsregister för handläggning av ärenden om statens tjänste-
grupplivförsäkring.
5 § SocialfÖrsäkringsregister får innehålla uppgifter om en person
1. om personen förekommer i ett ärende som avses i 3 § 1 eller, då
förberedande åtgärder för handläggning vidtas enligt 3 § 2, kan förekom-
ma i ett sådant ärende, och
2. om uppgifter i fråga om personen har betydelse för handläggningen
av ärendet.
6 § I fråga om personer som avses i 5 § får allmänna och särskilda
ärendeuppgifter registreras.
97
Allmänna ärendeuppgifter är identifierings- och adressuppgifter samt
uppgifter om kön, civilstånd, medborgarskap och födelseort.
Särskilda ärendeuppgifter är uppgifter om sådana ekonomiska och
personliga förhållanden som har betydelse för den handläggning av ären-
den som anges i 3 § 1.
7 § Som särskilda ärendeuppgifter får inte sådana uppgifter registreras
som avses i 4 § datalagen (1973:289) eller som utgör omdöme eller
annan värderande upplysning om den registrerade.
Utan hinder av första stycket får följande uppgifter registreras:
1. förekomsten av ansökan eller anmälan i ärenden som omfattas av
1 § första stycket,
2. tidpunkter, tidsperioder och belopp för ersättningar och ersättnings-
grundande förhållanden i ärenden som omfattas av 1 § första stycket,
3. grad av nedsatt arbetsförmåga,
4. förekomsten av intyg och utlåtande av läkare eller annan intygs-
givare,
5. förekomsten av rehabiliteringsutredning eller annan utredning i reha-
biliteringsärende samt av fastställd rehabiliteringsplan,
6. arten av och tidpunkter för föreslagna, planerade och vidtagna reha-
biliteringsåtgärder,
7. förekomsten av sådan särskild grund för beaktande av högre bo-
stadskostnad som avses i 14 § tredje stycket och 17 § tredje stycket
lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
8. särskilt förordnad vårdnadshavare enligt föräldrabalken,
9. om den registrerade får eller har fått vård eller försörjning helt eller
delvis på det allmännas bekostnad,
10. om den registrerade är häktad, intagen i kriminalvårdsanstalt eller
i övrigt har tagits om hand på det allmännas bekostnad,
11. om den registrerade vistas eller bor i en särskild boendeform enligt
socialtjänstlagen (1980:620) eller på annat liknande sätt,
12. om den registrerade är aktuell i ett ärende om återbetalningsskyl-
dighet och i sådant fall även exekutiva åtgärder, utmätningsbelopp, ut-
mätningsfria belopp och beslut om skuldsanering enligt skuldsanerings-
lagen (1994:334), samt
13. anledningen till att ett ärende avslutats.
I socialfÖrsäkringsregister som förs för handläggning av ärenden om
ersättning för tandvård enligt 2 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring får dessutom, i fråga om privatpraktiserande tandläkare och
annan anordnare av tandvård, registreras uppgift om personnamn och
namn på praktik och, i förekommande fall, specialistkompetens. I sådana
register får vidare registreras uppgift om
1. förekomsten av begäran om förhandsprövning enligt 14 § tandvårds-
taxan (1973:638) samt kod för behandlingsförslag som begäran avser,
2. kod för behandling som avses i tandvårdstaxan,
3. kostnad för tandtekniskt material,
4. förekomsten av remiss, remitterande vårdgivares namn och namnet
på vårdgivare till vilken remiss har skett,
5. patientavgift och tandvårdsersättning, samt
6. arvode och förekomsten av delräkning.
8 § Uppgifter som registreras med stöd av 7 § andra och tredje stycke-
na skall anges så kortfattat som möjligt.
Prop. 1996/97:155
Bilaga 4
98
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om koder för registrering av behandling enligt 7 § tredje
stycket 1 och 2.
Regeringen får meddela föreskrifter som ytterligare begränsar inne-
hållet i socialfÖrsäkringsregister.
9 § Utan hinder av de begränsningar som följer av 7 och 8 §§ får föl-
jande uppgifter registreras i fråga om beslut av domstol, Riksförsäkrings-
verket eller en allmän försäkringskassa i ärenden som omfattas av 1 §
första stycket:
1. utgången,
2. de bestämmelser som har tillämpats, och
3. huruvida beslutet har överklagats.
10 § Regeringen får föreskriva att uppgifter om sjukdomsdiagnos får
registreras i socialfÖrsäkringsregister om det behövs för angelägna upp-
följningsändamål. Sådan registrering skall vara av begränsad omfattning
och begränsad till vissa socialfÖrsäkringsregister.
11 § SocialfÖrsäkringsregister som förs särskilt för en allmän försäk-
ringskassa eller ett lokalt organ inom denna eller for Riksförsäkrings-
verket for handläggning av ärenden får, utöver vad som följer av
5-10 §§, innehålla uppgift om ärendebeteckning och beteckning på
handling samt, i förekommande fall, uppgift om att en handling i ett
ärende inte finns i registret.
SocialfÖrsäkringsregister som avses i första stycket får också innehålla
handlingar som har kommit in eller framställts i ett ärende som hand-
läggs hos en allmän försäkringskassa eller Riksförsäkringsverket. För
uppgifter i sådana handlingar gäller inte de begränsningar som följer av
7-10 §§, om uppgifterna har lämnats i ärendet eller behövs for hand-
läggningen av detta.
12 § SocialfÖrsäkringsregister får tillföras
1. uppgifter från andra sådana register, och
2. uppgifter som lämnas till en allmän försäkringskassa eller Riksför-
säkringsverket med stöd av en särskild bestämmelse i lag eller förord-
ning om lämnande av uppgifter.
Av föreskrifter i lag eller förordning eller av beslut av Datainspek-
tionen kan följa att socialfÖrsäkringsregister får tillföras uppgifter från
personregister utöver vad som anges i första stycket.
13 § Registeransvariga for socialfÖrsäkringsregister som fors gemensamt
för Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna är verket
samt varje försäkringskassa när det gäller behandling av uppgifter hos
den försäkringskassan. För register som förs särskilt för en allmän för-
säkringskassa eller ett lokalt organ inom denna är försäkringskassan
registeransvarig. Riksförsäkringsverket är registeransvarigt för socialfÖr-
säkringsregister som förs särskilt for verket.
Prop. 1996/97:155
Bilaga 4
99
14 § Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna får ha
direkt åtkomst till uppgifter i socialfÖrsäkringsregister som förs gemen-
samt för verket och försäkringskassorna.
Direkt åtkomst till uppgifter i socialfÖrsäkringsregister som förs särskilt
för en allmän försäkringskassa får endast den försäkringskassan ha. Om
ett register förs särskilt för ett lokalt organs verksamhetsområde inom
försäkringskassan får dock endast det lokala organet ha direkt åtkomst
till uppgifterna.
Direkt åtkomst till uppgifter i socialfÖrsäkringsregister som förs särskilt
för Riksförsäkringsverket får endast verket ha. Om det behövs för ända-
mål som avses i 3 § 1 eller 2 får dock även en allmän försäkringskassa
ha direkt åtkomst till ett sådant register med undantag för uppgifter som
avses i 11 §.
Behörighet för direkt åtkomst till uppgifter i socialfÖrsäkringsregister
enligt första-tredje styckena får endast ges till den som behöver ha till-
gång till uppgifterna för att kunna utföra sitt arbete.
15 § Statens löne- och pensionsverk och det för kommunerna och
landstingen gemensamma organet för administration av personalpensio-
ner får, i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myn-
dighet regeringen bestämmer, ha direkt åtkomst till uppgifter i socialfÖr-
säkringsregister för de ändamål som anges i 4 §. Bestämmelserna i 14 §
fjärde stycket skall tillämpas på motsvarande sätt på pensionsverket och
det gemensamma organet.
16 § Den som genom sin befattning med ett socialfÖrsäkringsregister
hos det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för ad-
ministration av personalpensioner får kännedom om uppgifter om enskil-
das ekonomiska och personliga förhållanden får inte obehörigen röja
dessa uppgifter.
17 § Uppgifter i ett socialfÖrsäkringsregister som lämnas ut till någon
med stöd av en särskild bestämmelse i lag eller förordning får lämnas på
medium för automatisk databehandling. I övrigt får uppgifter lämnas ut
på medium för automatisk databehandling endast om det följer av lag
eller förordning eller beslut av Datainspektionen eller om uppgiften skall
användas för forskning eller framställning av statistik.
18 § Uppgifter i socialfÖrsäkringsregister får användas som sökbegrepp
endast om det behövs för
1. tillämpning av lag eller förordning eller särskilt beslut av regeringen,
2. rättelse,
3. tillsyn, uppföljning och utvärdering, eller
4. urval för forskning eller framställning av statistik.
Uppgifter som avses i 7 § andra stycket 9 och 10 får användas som
sökbegrepp endast om det är nödvändigt för vidtagande av rättelse.
I fråga om handling som avses i 11 § andra stycket får endast ärende-
beteckning och beteckning på handling användas som sökbegrepp.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva
ytterligare begränsningar av användningen av uppgifter som sökbegrepp.
Prop. 1996/97:155
Bilaga 4
100
19 § Uppgifter och handlingar som avses i 11 § skall gallras ut senast
tre år efter utgången av det år under vilket ärendet har avslutats.
Andra uppgifter i socialfÖrsäkringsregister skall gallras ut senast tio år
efter det att de registrerades eller inom den kortare tidsfrist som före-
skrivs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Detta
gäller dock inte om uppgifterna fortfarande kan antas ha betydelse för
sådan handläggningen av ett ärende som avses i 3 § 1.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva
undantag från bestämmelserna i första och andra styckena för bevarande
av ett urval av material för forskningens behov. Sådant material skall
överlämnas till arkivmyndighet.
20 § Uppgifter som finns i handlingar som avses i 11 § andra stycket
behöver inte tas med i registerutdrag enligt 10 § datalagen (1973:289).
Av utdraget skall dock framgå vilka handlingar avseende den registrera-
de som finns i registret.
Registerutdrag beträffande register som förs gemensamt för Riks-
försäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna skall lämnas av
försäkringskassan.
21 § Den som är registeransvarig för ett socialfÖrsäkringsregister skall
se till att den som är eller avses bli registrerad på lämpligt sätt får in-
formation om registret.
Informationen skall innehålla en beskrivning av de uppgifter som regi-
stret får innehålla samt upplysning om
1. ändamålen med registret,
2. de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller för registret,
3. rätten att få registerutdrag och rättelse enligt datalagen (1973:289),
samt
4. de begränsningar i fråga om direkt åtkomst, utlämnande av uppgifter
på medium för automatisk databehandling, sökbegrepp och bevarande av
uppgifter som gäller för registret.
22 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får med-
dela säkerhetsföreskrifter för socialfÖrsäkringsregister.
Prop. 1996/97:155
Bilaga 4
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998, då lagen (1994:1517)
om socialfÖrsäkringsregister och lagen (1993:747) om sjukförsäkrings-
register hos de allmänna försäkringskassorna skall upphöra att gälla.
2. Motsvarande register som har inrättats före ikraftträdandet får föras
enligt äldre bestämmelser till utgången av år 1998.
3. Under år 1998 skall registerutdrag som avses i 20 § andra stycket
lämnas av Riksförsäkringsverket.
101
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd
vid köp av läkemedel m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Riksförsäkringsverket skall på begäran av den som marknadsför en
vara som avses i 1 eller 2 § fastställa ett försäljningspris för varan. Den
sökande skall förebringa den utredning som behövs för att priset skall
kunna fastställas. Innan Riksförsäkringsverket meddelar beslut i ett så-
dant ärende skall sökanden och landstingen ges tillfälle till överlägg-
ningar med myndigheten.
Fråga om ändring av ett tidigare fastställt försäljningspris får, förutom
av Riksförsäkringsverket, tas upp av den som marknadsför varan eller av
ett landsting. Dessa har även rätt att påkalla överläggning med Riksför-
säkringsverket. Om inte överläggning begärs kan Riksförsäkringsverket
fastställa det nya priset på grundval av tillgänglig utredning.
Inför överläggningar enligt för-
sta och andra styckena skall
Riksförsäkringsverket till landstin-
gen och sökanden lämna de upp-
gifter som behövs.
Prop. 1996/97:155
Bilaga 4
Denna lag träder i kraft den 1 december 1997.
102
Härigenom föreskrivs att det i sekretesslagen (1980:100)' skall införas
en ny paragraf, 8 kap. 25 §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
25 § Om en uppgift som omfattas
av sekretess hos Riksförsäkrings-
verket enligt 6 § första stycket 1
har lämnats till ett landsting eller
en kommun som inte ingår i ett
landsting i samband med sådana
överläggningar som avses i 3 §
lagen (1996:1150) om högkost-
nadsskydd vid köp av läkemedel
m.m., gäller sekretessen även hos
landstinget eller kommunen. Detta
gäller dock inte om en sekretess-
bestämmelse till skydd för samma
intresse ändå är tillämplig på
uppgiften hos landstinget eller
kommunen.
Denna lag träder i kraft den 1 december 1997.
1 Lagen omtryckt 1992:1474.
103
Prop. 1996/97:155
Bilaga 5
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-05-15
Närvarande: f.d. justiterådet Per Jermsten, regeringsrådet
Stig von Bahr, justitierådet Edvard Nilsson.
Enligt en lagrådsremiss den 24 april 1997 (Socialdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. socialförsäkringsregisterlag,
2. lag om ändring i lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp
av läkemedel m.m.,
3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn
Bo Nordelius.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet'.
I första stycket anges att vissa särskilda socialfÖrsäkringsregister får,
utöver vad som följer av 5-10 §§, innehålla uppgift om ärendebeteck-
ning och beteckning på handling samt, i förekommande fall, uppgift om
att en handling i ett ärende inte finns i registret.
Såvitt Lagrådet kan finna utgör bestämmelserna i 5-10 §§ inte något
hinder mot att de angivna uppgifterna registreras i något socialförsäk-
ringsregister. Något behov av en utvidgad rätt att registrera dessa upp-
gifter i de särskilda registren synes därför inte föreligga.
Första stycket framstår således som överflödigt och missvisande för
övriga registers del.
Enligt andra stycket får sådana särskilda register som avses i första
stycket innehålla handlingar som har kommit in eller framställts i ett
ärende som handläggs hos en allmän försäkringskassa eller Riksförsäk-
ringsverket. För uppgift i sådana handlingar skall de begränsningar som
följer av 7-10 §§ inte gälla, om uppgifterna har lämnats i ärendet eller
behövs för handläggningen av detta.
Avsikten med sist återgivna bestämmelser är att de särskilda socialför-
säkringsregistren skall kunna kompletteras med s.k. elektroniska akter. I
en elektronisk akt kan, till skillnad mot vad som gäller för andra delar
av registret, registreras hela innehållet i olika handlingar. Som exempel
på innehållet i en elektronisk akt anförs i remissen att en handläggare tar
in en journal, en föredragningspromemoria eller ett förslag till besluts-
motivering.
Ett socialfÖrsäkringsregister är ett register som förs med automatisk
databehandling. Det i lagtexten valda uttrycket att nu aktuella register får
104
innehålla "handlingar som har kommit in eller framställts i ett ärende"
synes därför kunna vålla missförstånd. Uttryckssättet torde kunna leda
till den felaktiga föreställningen att det alltid är handlingen som sådan -
och alltså inte uppgifterna i handlingen - som registreras i den elek-
troniska akten. Enligt Lagrådets uppfattning bör lagtexten förtydligas på
denna punkt.
Lagrådet finner mot den nu redovisade bakgrunden att paragrafen bör
innehålla endast ett stycke vilket förslagsvis kan ges följande lydelse:
"1 socialfÖrsäkringsregister som förs särskilt för en allmän försäk-
ringskassa eller ett lokalt organ inom denna eller för Riksförsäk-
ringsverket för handläggning av ärenden får, utan hinder av 7-10 §§,
registreras uppgifter i handlingar som har kommit in eller framställts
i ett ärende, om uppgifterna har lämnats i ärendet eller behövs för
handläggningen av detta"
Hänvisningen i tredje stycket till 11 § andra stycket bör - om den av
Lagrådet förordade lydelsen av 11 § godtas - ändras till 11 §.
Enligt Lagrådets uppfattning finns det skäl att placera de allmänna be-
stämmelserna om utgallring och registerutdrag avseende socialförsäk-
ringsregistren före motsvarande bestämmelser för de särskilda registrens
elektroniska akter. Första och andra styckena i de båda paragraferna
synes därför böra byta plats. Hänvisningarna till 11 § i de föreslagna
styckena synes vidare böra begränsas till "uppgifter som avses i 11 §"
(jfr vad Lagrådet anfört i anslutning till 18 §).
Övriga lagförslag lämnas utan erinran.
Prop. 1996/97:155
Bilaga 5
105
Prop. 1996/97:155
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 maj 1997
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Peterson,
Freivalds, Wallström, Tham, Äsbrink, Schori, Andersson, Winberg,
Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall,
Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing
Föredragande: statsrådet Klingvall
Regeringen beslutar proposition 1996/97:155 Enhetlig registerlagstiftning
på socialförsäkringsområdet, m.m.
106
Prop. 1996/97:155
|
Författningsrubrik |
Bestämmelser som Celexnummer for inför, ändrar, upp- bakomliggande EG- häver eller upp- regler repar ett normgiv- |
|
Socialförsäkringsregis- terlag |
4 §, 8 §, 10 §, 15 §, 18 §, 19 §, 22 § |
107
gotab 53379. Stockholm 1997