Regeringens skrivelse

Skr. 1996/97:152

Redovisning av Allmänna pensionsfondens
verksamhet år 1996

Skr.

1996/97:152

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 22 maj 1997

Göran Persson

Erik Asbrink
(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av Allmänna pensionsfondens
verksamhet under är 1996.1 redovisningen ingår bl.a. en sammanställning av
fondstyrelsemas årsredovisningar, en sammanfattning av fondstyrelsernas
utvärdering av den egna medelsförvaltningen samt regeringens utvärdering
av fondstyrelsernas förvaltning av fondkapitalet.

Sammanställningen av fondstyrelsernas årsredovisningar visar att det
marknadsvärderade resultatet för hela AP-fonden var mycket gott under
verksamhetsåret, 100,6 miljarder kronor. Avgiftsunderskottet i pensions-
systemet uppgick under året till 33 miljarder kronor. Sammantaget innebar
detta att det totala fondkapitalet ökade med drygt 67 miljarder till 685,6
miljarder kronor. Det marknadsvärderade resultatet motsvarar en avkastning
på 16,8 % på det totala fondkapitalet, vilken kan jämföras med avkastningen
för år 1995 på 16,3 % och 0,5 % för år 1994. Konsumentprisindex föll med
0,2 % under år 1996 vilket innebär att den reala avkastningen på fondkapita-
let blev 17,0 %.

I skrivelsen sammanfattas de olika fondstyrelsernas egna resultatuppfölj-
ningar och regeringens utvärdering av förvaltningen presenteras. Med tanke
på fondstyrelsernas långsiktiga placeringshorisonter utvärderar regeringen
fondernas resultat under rullande femårsperioder. Första-tredje fondstyrelser-
na har även om hänsyn tas till risken i portföljen lyckats väl jämfört såväl
med marknadsindex som andra förvaltare under den senaste femårsperioden,
möjligtvis med undantag av fastighetsförvaltningen. Första-tredje fondstyrel-

1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 152

serna har också lämnat in en omfattande och detaljerad analys av riskerna i
förvaltningen.

Under den senaste femårsperioden uppnådde både fjärde och femte fond-
styrelsen en avkastning på 23 %, vilken något understeg avkastningen från
Findatas avkastningsindex under motsvarande period. På grund av brister i
dessa fondstyrelsers målformuleringar och resultatuppföljningar kan dock
inte regeringen bedöma huruvida resultatet är en följd av mindre framgångs-
rik förvaltning eller av att risken i fondstyrelsernas portföljer är lägre vilket
kan motivera en lägre avkastning.

Regeringens utvärdering av fondstyrelsemas verksamhet innehåller dels
en utvärdering av målformuleringarna, dels en uppföljning av förvaltningen
mot bakgrund av de uppställda målen. För samtliga fondstyrelser gäller att
regeringen funnit brister i målformuleringarna. Kritiken avser såväl målens
innehåll som deras precision. Klart formulerade mål är väsentliga såväl för
att kunna utvärdera förvaltningens inriktning som för att kunna följa upp dess
resultat. I synnerhet saknar regeringen, särskilt vad gäller ijärde och femte
fondstyrelserna, preciserade målformuleringar beträffande risknivåerna.
Redovisningen av de faktiska riskerna i den förvaltade portföljen är också
bristfällig i ett par fondstyrelsers resultatuppföljningar.

Sammanfattningsvis anser regeringen att fondstyrelserna har anledning att
se över sina målformuleringar samt att i vissa fall förbättra resultatuppfölj-
ningarna.

Skr.

1996/97:152

Innehållsförteckning

Skr. 1996/97:152

1      Inledning .........................................4

2     AP-fondens verksamhet och organisation m.m............4

2.1 Historik .......................................4

2.2 Förändringar i AP-fonden under år 1996 .............5

2.3 Pensionsreformen ...............................6

3     Sammanställning av årsredovisningarna.................7

3.1 Bakgrund och grundläggande termer ................7

3.2 Utvecklingen på de finansiella marknaderna

under år 1996 ......................................8

3.3 AP-fondens samlade resultat......................11

3.4 Resultaten i fondstyrelserna.......................14

4     Utvärdering av fondstyrelsemas verksamhet.............17

4.1 Regeringens syn på målen för placerings-

verksamheten ....................................17

4.2 Första-tredje fondstyrelserna......................18

4.2.1 Sammanfattning av första-tredje fond-
styrelsernas resultatuppföljning ...........19

4.2.2 Regeringens utvärdering av första-tredje

fondstyrelsernas mål och resultat..........23

4.3 Fjärde och femte fondstyrelserna...................25

4.3.1 Sammanfattning av fjärde fondstyrelsens

resultatuppföljning.....................26

4.3.2 Sammanfattning av femte fondstyrelsens

resultatuppföljning.....................28

4.3.3 Regeringens utvärdering av fjärde och

femte fondstyrelsernas mål...............30

4.3.4 Regeringens utvärdering av fjärde och

femte fondstyrelsernas förvaltning.........32

4.4 Sjätte fondstyrelsen .............................35

5     Fastställande av balansräkning .......................36

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde

1 Inledning

Skr. 1996/97:152

Medelsförvaltningen inom Allmänna pensionsfonden (AP-fonden) handhas
av sex fondstyrelser sedan den 1 juli 1996, då den s.k. awecklingsstyrelsen
ombildades till en sjätte fondstyrelse (SFS 1996:697). Under första halvåret
1996 bestod AP-fonden således av fem fondstyrelser samt awecklingsstyrel-
sen. Fondstyrelsernas verksamhet regleras i lagen (1983:1092) med regle-
mente för Allmänna pensionsfonden (APR).

Fondstyrelserna skall årligen till regeringen överlämna dels en årsredovis-
ning och en revisionsberättelse, dels en egen utvärdering av sin förvaltning
av fondmedlen (resultatuppföljning), som skall ha sin utgångspunkt i de
närmare mål för placeringsverksamheten som resp, styrelse har fastställt.
Regeringen skall sedan göra en sammanställning av fondstyrelsemas årsredo-
visningar och en utvärdering av styrelsemas förvaltning av fondkapitalet.
Sammanställningen, fondstyrelsernas årsredovisningar och regeringens ut-
värdering skall överlämnas till riksdagen.

De sex fondstyrelserna har överlämnat sina årsredovisningar för år 1996
till regeringen, se bilagorna 1-4. Vidare har fondstyrelserna överlämnat sina
resultatuppföljningar.

Awecklingsstyrelsen och sjätte fondstyrelsen behandlas tillsammans i
skrivelsen. Sjätte fondstyrelsen tillkom genom en ombildning av awecklings-
styrelsen inom ramen för AP-fonden. Årsredovisningen för sjätte fondstyrel-
sen avser därför hela verksamhetsåret 1996, dvs. även tiden före ombildning-
en.

I skrivelsen lämnar regeringen i avsnitt 2 en redogörelse för AP-fondens
verksamhet och organisation och i avsnitt 3 en sammanställning av årsredo-
visningarna. Därefter följer i avsnitt 4 en sammanfattning av resultatuppfölj-
ningarna och regeringens utvärdering av medelsförvaltningen.

Fondstyrelsernas resultat presenteras endast översiktligt i avsnitt 3. En
mer detaljerad information kan erhållas genom de årsredovisningar som finns
bilagda till skrivelsen.

2 AP-fondens verksamhet och organisation m.m.

2.1 Historik

AP-fonden tillkom som en följd av införandet av en allmän tilläggspension.
Trots att 1960 års pensionsreform utformades som ett rent fördelningssystem
(dvs. vaije års pensioner finansieras genom avgifter på den aktiva befolk-
ningens inkomster under samma år) fann man det motiverat att en betydande
fondbildning kom till stånd. Skälen härför var dels ett samhällsekonomiskt
intresse av att hålla uppe sparandet i ekonomin, dels ett behov av att bygga
upp en buffert för att klara kortsiktiga skillnader mellan avgiftsinkomster och
pensionsutbetalningar.

När avgiftsuppbörden till Allmänna tilläggspensionen (ATP) i form av
arbetsgivaravgifter inleddes år 1960 uppdrogs förvaltningen åt tre fondstyrel-
ser; första, andra och tredje fondstyrelserna. Fondstyrelserna skulle enligt

lagen huvudsakligen placera medlen i svenska räntebärande värdepapper.
Första-tredje fondstyrelserna har sedan AP-fondens tillkomst haft ett gemen-
samt kansli som sköter förvaltningen. Det är vidare styrelsemas uppgift att
tillhandahålla de medel som behövs för utbetalning av ATP-pensionerna inkl,
kostnaderna för administrationen av ATP-systemet.

För att bredda fondens placeringsmöjligheter till att omfatta även aktier
och andra värdepapper på riskkapitalmarknaden inrättades en fjärde fondsty-
relse år 1974 och en femte fondstyrelse år 1988. Fjärde och femte fondstyrel-
serna har separata förvaltningar.

Efter riksdagsbeslut år 1992 avvecklades löntagarfondstyrelsema och de
tillgångar och skulder som då förvaltades av dessa styrelser fördes över till
en gemensam förvaltning av en awecklingsstyrelse. Styrelsen fick i uppgift
att förvalta medlen och förbereda en total utskiftning av dessa. År 1995 be-
slutade emellertid riksdagen att de medel som då fanns kvar i awecklingssty-
relsen, ca 290 miljoner konor, inte skulle utskiftas utan behållas inom AP-
fonden och som en temporär lösning förvaltas av awecklingsstyrelsen.

Skr. 1996/97:152

2.2 Förändringar i AP-fonden under år 1996

Den 6 juni 1996 beslutade riksdagen att awecklingsstyrelsen skulle perma-
nentas inom ramen för AP-fonden och byta namn till sjätte fondstyrelsen
(prop. 1995/96:171, bet. 1995/96:NU24, rskr. 1995/96:284, SFS
1996:697). Förändringen trädde i kraft den 1 juli 1996. Sjätte fondstyrelsen
förvaltar de medel som fanns kvar i awecklingsstyrelsen samt ytterligare 10
miljarder kronor, som riksdagen i december 1995 beslutade att omfördela
från första-tredje fondstyrelserna till placeringar på riskkapitalmarknaden. De
medel som sjätte fondstyrelsen förvaltar skall placeras på den svenska riskka-
pitalmarknaden. Styrelsen får placera medel i aktier, konvertibla skuldebrev
och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning, som riskkapital i
ekonomiska föreningar samt i andelar i kommanditbolag. Styrelsen får dock
förvärva högst 30 % av antalet aktier eller röster i ett bolag vars aktier är
inregistrerade vid en svensk börs. För övriga tillgångsslag och för aktier i
riskkapitalbolag gäller inte några ägarbegränsningar.

Samtidigt med inrättandet av en sjätte fondstyrelse, gjordes även några
ändringar i APR rörande placeringsregler och tidpunkten för avgivande av
årsredovisning m.m. Placeringsreglema har utvidgats i två avseenden för
första-tredje fondstyrelserna. Dels har fondstyrelsernas möjlighet att lämna
direktlån till näringslivet utökats till att avse även lån i utländsk valuta. Dels
har fondstyrelserna fått rätt att göra s.k. portfölj investeringar i svenska och
utländska fastighetsbolag och i utländska fastighetsfonder. Vad avser tid-
punkten för att lämna årsredovisning skall samtliga fondstyrelser fr.o.m. år
1997 avlämna dessa senast den 1 februari året efter räkenskapsåret. Rege-
ringen skall därefter senast den 1 juni samma år dels avgöra frågan om fast-
ställande av fondstyrelsemas balansräkningar, dels överlämna sin redovis-
ning av AP-fondens verksamhet till riksdagen.

I anslutning till riksdagens behandling av 1997 års budgetproposition
uttalade finansminister Erik Åsbrink att regeringen skall se över hela AP-

fondens organisation och placeringsregler. Ett arbete med denna översyn Skr. 1996/97:152
pågår inom Regeringskansliet.

2.3 Pensionsreformen

Regeringen lade under våren 1994 fram ett förslag till ett reformerat ålders-
pensionssystem i en riktlinjeproposition (prop. 1993/94:250). Riktlinjerna
antogs av riksdagen. I propositionen redovisas en genomgripande reform av
det allmänna pensionssystemet, som bl. a. innebär att den inkomstrelaterade
ålderspensionen avskiljs från andra pensionsförmåner för att utgöra ett eget
system. Reformen syftar till att göra systemet mer följsamt mot den samhälls-
ekonomiska och demografiska utvecklingen. Ett annat syfte är att stärka sam-
bandet för den enskilde mellan avgift och förmån. Systemet skall därmed bli
mer robust än dagens system.

I det nya ålderspensionssystemet skall huvuddelen av inbetalda avgifter -
16,5 procentenheter av avgiftsunderlaget - användas till att finansiera utgå-
ende pensioner inom ramen för ett fördelningssystem. Avgiftsunderlaget skall
utgöras av samtliga inkomster som ger pensionsrätt inom ålderspensionssys-
temet. Om det uppkommer överskott i denna del skall detta fonderas i AP-
fonden. På motsvarande sätt skall underskott även fortsättningsvis finansieras
ur fonden. På sikt kan AP-fondens roll begränsas till att utgöra en buffert för
temporära över- eller underskott i den del av ålderspensionssystemet som är
uppbyggd som ett fördelningssystem. Den resterande delen av inbetalda
avgifter - två procentenheter - skall avsättas till en individuell premiereserv.

Regeringen beslutade i september 1994 att tillsätta en utredning, Premie-
reservutredningen, som bl. a. skulle lämna förslag på premiereservsystemets
utformning. Utredningen presenterade ett förslag enligt vilket premiereservs-
ystemet skulle innebära ett renodlat sparande i värdepappersfonder under
förvärvsaktiv ålder (SOU 1996:83). Den enskilde pensionsspararen skulle
sedan, vid valfri tidpunkt från det han/hon fyller 61 år, få använda vad som
sparats för att teckna en försäkring hos en statlig försäkringsgivare. Vid be-
redningen av Premiereservutredningens betänkande fann dock regeringen i
samråd med de borgerliga partier, som står bakom pensionsöverenskommel-
sen, att premiereservsystemet bör ha en annan utformning än den Premiere-
servutredningen föreslagit. Enligt regeringens mening skall premiereservsys-
temet vara uppbyggt enligt försäkringsmässiga principer även under intjä-
nandetiden. Regeringen beslutade därför i mars 1997 att tillsätta en ny utred-
ning vars uppdrag skall vara slutfört senast den 3 november 1997. Enligt
kommittédirektiven (dir. 1997:46) skall utredaren bl.a. överväga hur förvalt-
ningen för de personer som inte uttrycker något önskemål i fråga om premie-
reservsystemet bör ske. Tänkbara alternativ är, enligt direktiven, att förvalt-
ning sker i värdepappersfonder, i anslutning till AP-fonden, eller i annan
ordning.

3 Sammanställning av årsredovisningarna

3.1 Bakgrund och grundläggande termer

Skr. 1996/97:152

AP-fonden har till uppgift att förvalta de avgifter som erläggs för att finansie-
ra försäkringen för tilläggspensionen. Målet för fondförvaltningen är att i ett
långsiktigt perspektiv maximera avkastningen på tillgångarna samtidigt som
ett krav på tillfredsställande riskspridning tillgodoses. För första-tredje fond-
styrelserna gäller dessutom att medlen skall förvaltas så att krav på tillfreds-
ställande betalningsberedskap och betryggande säkerhet tillgodoses. Olika
placeringsrestriktioner gäller för de olika fondstyrelserna. Första-tredje fond-
styrelserna skall huvudsakligen placera fondmedlen på penning- och obliga-
tionsmarknaden, medan fjärde-sjätte fondstyrelserna skall placera på risk-
kapitalmarknaden.

Som nämnts i avsnitt 2 skapades AP-fonden dels för att kompensera en
förväntad nedgång i det privata sparandet när ATP-systemet infördes, dels
för att bygga upp en buffert för att klara kortsiktiga skillnader i in- och utbe-
talningar i pensionssystemet. Under senare år har underskott uppstått i ATP-
systemet. Hittills har dock fondens marknadsvärderade resultat, med något
undantag, överstigit underskotten. Till sparandet i ekonomin bidrar därför
numera endast den del av avkastningen från kapitalet som inte används för att
täcka underskottet.

För att utvärdera fondstyrelsernas förvaltning bör avkastningen på kapita-
let jämföras med avkastningen på de marknader där de olika fondstyrelserna
får agera och med de resultat som andra liknande förvaltare presterat. Vid
jämförelser och utvärderingar skall man utgå ifrån det marknadsvärderade
resultatet. I detta resultat ingår direktavkastningen samt realiserade och icke
realiserade värdeförändringar i kapitalet. Det marknadsvärderade resultatet
återspeglar således fondkapitalets verkliga värdeförändring under året.

Den del av balansräkningen som i andra sammanhang betecknas som eget
kapital, dvs. tillgångarna minus skulderna, benämns här fondkapital.
Fondkapitalet består av nettot av inbetalda pensionsavgifter och pensions-
utbetalningar samt de ackumulerade överskotten/underskotten i placerings-
verksamheten. För att erhålla ett rättvisande avkastningsmått måste det mark-
nadsvärderade resultatet sättas i relation till det marknadsvärderade fondkapi-
talet. Därvid måste hänsyn tas till hur det placerade kapitalets storlek har
varierat under året.

En marknadsvärdering av tillgångarna medför att resultatet kan variera
kraftigt från år till år till följd av svängningar i marknadspriserna, men sett
över en längre period tenderar sådana fluktuationer att utjämnas. Det är där-
för viktigt att i utvärderingarna studera resultatet under längre perioder. En
utvärderingsperiod bör således vara tillräckligt lång för att en viss utjämning
av slumpmässiga variationer i förvaltningsresultatet skall erhållas. Perioden
bör också vara så lång att den omfattar flera faser i en konjunkturcykel. En
alltför lång utvärderingsperiod kan dock medföra incitamentsproblem i för-
valtningen, varför regeringen funnit att femåriga perioder är en lämplig av-
vägning.

Vid utvärderingen måste hänsyn också tas till de omvärldsfaktorer och

restriktioner som påverkar fondstyrelsernas avkastning. Även om fondens Skr. 1996/97:152
värde minskat kan förvaltningen av kapitalet ha varit framgångsrik vid en
jämförelse med relevanta index eller andra förvaltare. Omvänt kan fondens
avkastning visa på en betryggande värdesäkring av kapitalet trots att förvalt-
ningen inte gått bra vid en sådan jämförelse. Slutligen är en utvärdering av
förvaltningen svår, eller t.o.m. meningslös, att göra om inte den erhållna
avkastningen kan relateras till något mått på den risk förvaltningen medfört.

En hög avkastning kan bero på skicklig förvaltning, på att ovanligt stora
risker tagits eller på en kombination av båda.

I avsnitt 3.2 beskrivs utvecklingen på de finansiella marknaderna under år

1996.1 avsnitt 3.3 presenteras AP-fondens resultat, såväl totalt som per fond-
styrelse. Fondstyrelsemas och regeringens utvärderingar följer sedan i
avsnitt 4.

3.2 Utvecklingen på de finansiella marknaderna under år 1996

I januari 1996 bedömde Riksbanken mot bakgrund av en förväntat svagare
konjunkturutveckling, både i Sverige och internationellt, och en starkare
kronkurs att det fanns utrymme för lägre styrräntor. Under året fortsatte Riks-
banken att sänka reporäntan. Totalt sänktes reporäntan med 4,81 procenten-
heter till 4,10 %. De korta marknadsräntorna sjönk under året allmänt bland
EU-ländema, dock var nedgången i de flesta länderna avsevärt mindre än i
Sverige.

Förberedelserna inför den ekonomiska och monetära unionen, EMU,
fortsätter både genom nationella strävanden att uppfylla konvergenskriterier-
na och genom arbete på EU-nivå. Detta bidrog under år 1996 till att skillna-
den i obligationsräntor mellan olika europeiska länder minskade påtagligt.
Särskilt obligationsräntedifferensen mellan Tyskland och länderna i södra
Europa samt Sverige sjönk under året. Negativa förväntningar om den euro-
peiska konjunkturutvecklingen bidrog också till fortsatt låga obligationsrän-
tor under året. De svenska obligationsräntorna gynnades därtill av förbättrade
statliga finanser samt av den fortsatt sjunkande inflationen. Under år 1996
sjönk den 10-åriga obligationsräntan med ca 1,6 procentenheter till 6,7 %,
vilket medförde att avkastningen på placeringar i svenska obligationer var
god under året. Denna var ca 20 % mätt med ett index¹ för obligationer med
en löptid på minst fem år. Under de senaste fem åren har tillväxten i samma
index varit 86 %.

Ser man ränteutvecklingen i ett perspektiv av några år var obligationsrän-
torna i slutet av året åter nere på de nivåer som rådde i slutet av år 1994.
Detta gäller också obligationsräntedifferensen mot Tyskland. De korta mark-
nadsräntorna har efter uppgångsfasen under år 1994 och första hälften av år
1995 sjunkit till de hittills lägsta nivåerna sedan kronan böljade flyta.

¹ JP Morgans 5+ index

Diagram 1 Ränteutvecklingen i Sverige

Skr. 1996/97:152

Källa. Hanson & Partners AB

Under år 1996 ökade Riksgäldskontoret sina emissioner av realränteobliga-
tioner med 58 miljarder kronor. Den utestående stocken av realränteobliga-
tioner var vid utgången av året omkring 74 miljarder kronor. För en realrän-
teobligation utgörs den nominella avkastningen av en vid emissionstillfället
avtalad realränta plus inflationen mätt efter förändringen av konsumentprisin-
dex. Räntan på realränteobligationer sjönk under året med mellan 0,5 och 1
procentenhet beroende på löptid. Realräntan på en obligation med 5 årslöptid
var vid utgången av år 1996 omkring 4,1 %. Sedan Riksgäldskontoret påbör-
jade emissionerna av realränteobligationema år 1994 har den reala räntan
stigit med ca 0,5 procentenheter.

Efter den kraftiga nedgången i fastighetspriser i inledningen av 1990-talet
har fastighetsmarknaden stabiliserats under de senaste åren. Under år 1996
fortsatte denna konsolidering och i såväl Stockholm som Göteborg ökade
hyresnivåerna i centralt placerade kommersiella fastigheter. Fastighetspriser-
na har också stigit för kommersiella fastigheter i goda lägen i Stockholm och

1 Malmö. Även marknaden för bostadsfastigheter i de större städerna har
förbättrats under det senaste året och trots att de nominella hyreshöjningarna
varit små har hyrorna stigit realt på grund av den mycket låga inflationstak-
ten.

Stockholmsbörsen utvecklades mycket starkt under år 1996. Findatas
avkastningsindex² steg under året med 43 %. Till detta bidrog de sjunkande
räntorna i Sverige men också en god utveckling på börserna i andra länder,
inte minst i USA. Utvecklingen var starkast för handelsföretagen vars

² Benämns även Affärsvärldens generalindex total.

branschindex³ steg med 115 %, i huvudsak beroende på kursuppgången för Skr. 1996/97:152
Hennes & Mauritz-aktien. Bankaktiemas index steg med 58 % till följd av
såväl den pågående strukturomvandlingen som de lägre räntorna. Även verk-
stadsaktier har utvecklats väl med en uppgång på 48 %. Aktier i
skogsindustri- samt fastighets- och byggföretag som stigit med 30-35 %
medan utvecklingen för försäkringsaktier var sämre med en uppgång på
12 % under året. Under de senaste fem åren har kurserna på Stockholms
fondbörs stigit med 195 %.

Även på de utländska börserna steg kurserna under år 1996 men inte lika
kraftigt som på Stockholms fondbörs. På Londonbörsen steg kurserna⁴ med
11 % under året och i Frankfurt var uppgången⁵ 20 %. På New York-börsen
var kursuppgången⁶ 28 %. Morgan Stanley’s världsindex steg under år 1996
med 15,5 %.

Diagram 2 Kursutvecklingen på Stockholms fondbörs (Findatas
avkastningsindex) samt Morgan Stanleys världsindex i lokal valuta,
1990-01-02=100

Källa: Findata, Hansson & Partners

³ De branschindex som används är Affärsvärldens index med återlagda utdelningar.
‘FTSE-100

⁵ GDAX

⁶ Standard & Poor’s 500

10

3.3 AP-fondens samlade resultat

Skr. 1996/97:152

Marknadsvärdet på AP-fondens samlade fondkapital var vid årets utgång
685,6 miljarder kronor. Fondens marknadsvärderade resultat för år 1996
uppgick till 100,6 miljarder kronor, vilket motsvarar en avkastning på
16,8 % på det genomsnittliga fondkapitalet. Av detta resultat användes
33 miljarder kronor för att täcka 1996 års avgiftsunderskott i ATP-systemet.

I det följande redovisas en sammanställning av fondstyrelsernas resultat,
fondkapital, portfölj sammansättning och avkastning. Avsikten är att ge en
överskådlig bild av AP-fondens samlade tillgångar.

Av AP-fondens kapital är knappt 90 % investerat i tillgångsslag vars mark-
nadsvärde är direkt beroende av ränteutvecklingen. De sjunkande marknads-
räntorna under år 1996 medförde att marknadsvärdet på innehavet av nomi-
nella räntebärande värdepapper ökade med 4,9 % vilket tillsammans med en
direktavkastning på 9,9 % gav 14,7 % i sammanlagd avkastning på fondens
nominella räntebärande värdepapper under år 1996. Värdet på AP-fondens
aktietillgångar utvecklades ännu bättre och uppvisade en avkastning på
41,1% under år 1996. Detta var en följd av en mycket gynnsam utveckling
på Stockholms fondbörs. Avkastningen från övriga tillgångsslag var också
hög, om än betydligt lägre än aktieavkastningen. År 1996 var AP-fondens
totala avkastning på det genomsnittliga marknadsvärderade fondkapitalet
under året, 16,8 %. Till följd av fallande konsumentpriser blev den reala
avkastningen 17 %.

Det marknadsvärderade resultatet under år 1996 uppgick till 100,6
miljarder kronor. Resultatet har varierat kraftigt under de senaste åren till
följd av de stora förändringarna i marknadsräntorna, se tabell 1. Under år
1995 uppgick det marknadsvärderade resultatet till 88,8 miljarder kronor,
medan det år 1994 endast var 2,6 miljarder kronor. Detta understryker beho-
vet av att i utvärderingen av fondförvaltningen studera fondens utveckling
under en period om flera år.

Tabell 1 Resultatsammanställning for hela AP-fonden, miljarder kronor

	1996	1995	1994	1993	1992
Årets resultat	56,8	64,5	36,3	59,2	51,2
+Ej realiserade kursvinst- er/förluster	43,9	24,3	-33,7	35,6	7,5
=Marknadsvärderat re- sultat	100,6	88,8	2,6	94,8	58,7
Fondkapital	685,6	618,4	562,4	586	512,3
Avkastning, %	16,8	16,3	0,5	18,5	8,3

11

I tabell 2 presenteras hur fondstyrelsernas fondkapital utvecklats sedan år Skr. 1996/97:152
1960. AP-fondens totala fondkapital uppgick vid slutet av år 1996 till 685,6
miljarder kronor. Av detta kapital förvaltas 88 % av första-tredje fondsty-
relserna och 9 % av fjärde fondstyrelsen. Femte och sjätte fondstyrelserna
förvaltar vardera 1,5 % av det totala fondkapitalet. Fondkapitalets storlek
påverkas dels av nettot av till- och frånförda medel, dels av avkastningen från
fondkapitalet. Endast avkastningen kan påverkas av fondstyrelserna själva.
Sedan 1983 har, med något undantag, ATP-utbetalningarna årligen överstigit
ATP-avgiftema. Under år 1996 var avgiftsunderskottet 33 miljarder kronor.
Trots underskotten i pensionsystemet har fonden, med undantag av år 1994,
ökat i värde till följd av att fondens avkastning överstigit underskotten. Under
år 1996 ökade det marknadsvärderade fondkapitalet med 67,2 miljarder
kronor. Sedan år 1990 har kapitalet i nominella termer ökat med omkring

65 %.

Tabell 2 Fondkapitalets utveckling 1960-1996, marknadsvärde, miljarder kronor

	1996	1995	| 1990	1980	1970	1960
Första-tredje fondstyrelserna:			1 1 1
Avkastning	80,2	79,5	1 45,4	10,4	2,0	0,0
Avgifter	84,9	80,7	1 77,7	22,2	6,1	0,5
Pensionsutbetalningar	-117,9	-113,2	1 -77,4	-19,0	-1,2
Överföring netto t/fr övr. fondstyrelser	-9,9	-0,1	1,1 1 1
Administrationskostn.	-0,5	-0,5	-0,5	-0,2	-0,1
Tillfört kapital, netto	-43,4	-33,1	0,9	3,0	4,8	0,5
Tot. förändr. i fondkapital (avkastn. + tillfört kapital)	36,8	46,4	T“ ” 1 46,3 1 1	13,4	6,8	0,5
Fondkapital i första-tredje fondstyrelserna	601,1	564,3	1 | 386,8 i	145,3	35,9	0,5
Fondkapital i fjärde fondst.	63,7	46,8	1   19,2	1,4
Fondkapital i femte fondst	10,4	7,0	1,6
Fondkapital i sjätte fondst. (awecklingsstyrelsen)	10,4	0,4	1 1 1 1
Summa fondkapital	685,6	618,5	1 I 407,6	146,7		0,5

12

AP-fondens placeringar

Skr. 1996/97:152

Sammansättningen av AP-fondens placeringar förändrades något under året,
vilket framgår av tabell 3. Trots värdeökningen i den nominella obligations-
portföljen minskade dess andel av de totala tillgångarna från 83,6 till 77 %.
Detta beror på att första-tredje fondstyrelserna har utnyttjat direktavkastning-
ar och förfallande lån för att täcka avgiftsunderskottet i ATP-systemet. Dess-
utom har dessa fondstyrelser gjort stora nettoinvesteringar i reala tillgångar,
dvs. fastigheter och realränteobligationer, vilkas andel av det totala fondkapi-
talet mer än fördubblades.

Andelen aktier ökade med knappt två procentenheter, huvudsakligen till
följd av värdestegring men också genom att femte fondstyrelsen fick ökad
tilldelning av grundkapital som använts till aktieköp. Fjärde och femte fond-
styrelserna får vardera rekvirera medel från första-tredje fondstyrelserna till
grundkapital som högst får uppgå till 1 % av det sammanlagda anskaffnings-
värdet på de medel som första-tredje fondstyrelserna förvaltar. I slutet av
december rekvirerade sjätte fondstyrelsen, i enlighet med vad som beslutades
vid dess tillkomst, 10 miljarder kronor från första-tredje fondstyrelserna.
Endast en mindre del av detta belopp kunde omsättas i aktier under verksam-
hetsåret 1996.

Första-tredje fondstyrelserna, som är de enda fondstyrelser som får placera
direkt i fastigheter, ökade under året sina totala fastighetsplaceringar. Värdet
på direktinvesteringama i fastigheter och aktier i fastighetsbolag var vid
årsskiftet 20,8 miljarder kronor, en ökning från föregående år med 3,8 miljar-
der kronor. Beräknat utifrån marknadsvärdet var 3,5 % av första-tredje fond-
styrelsernas tillgångar placerade i fastigheter.

Placeringarna i reala lån ökade också kraftigt under år 1996. Andelen mer
än fördubblades, från 3,3 % av de totala tillgångarna till 7,7 %.

Tabell 3 Placeringar till marknadsvärde AP-fonden totalt, miljarder kr och som andel av
de totala tillgångarna

1996-12-31             1995-12-31

Nominella förlags- och obliga- tionslån samt penningmarknadslån	528,3	77,0 %	516,6	83,6 %
Direktlån	16,6	2,4 %	14,4	2,3 %
Reala lån	53,2	7,7 %	20,6	3,3 %
Aktier, konvertibla skuldebrev	67,7	9,9 %	50,1	8,1 %
Fastigheter, aktier* i	20,8	3,0 %	17,0	2,7 %
fastighetsbolag
Summa tillgångar	686,6	100 %	618,7	100 %
varav i utländsk valuta		1,8 %		1,7%

* Avser endast första-tredje fondstyrelsernas innehav

13

I tabell 4 redovisas avkastningen från de olika tillgångsslagen i AP-fondens Skr. 1996/97:152
totala portfölj. Under år 1996 gav placeringarna på penning- och obligations-
marknaderna en avkastning på 14,7 %. Aktieplaceringama utvecklades ännu
bättre och uppvisade en avkastning på 41,1 %. Totalavkastningen för de
direkta och indirekta fastighetsplaceringama uppgick till 10 %. Direktlånens
avkastning var 13,4 %. Under år 1996 erhölls således hög avkastning från
samtliga tillgångsslag, i synnerhet aktier. Även under perioden 1992-1996
har aktier gett en högre avkastning än övriga tillgångsslag.

Tabell 4 Avkastning från AP-fondens olika placeringskategorier, procent

Tillgångsslag	1996	1995	1994	1993
Nominella räntebärande plac.	14,6	16,5	-0,3	17,9
Direktlån	13,4	12,7	4,1	13,8
Reala lån	16,3	9,5	-1,9	9,5
Aktier, konvertibla skuldebrev m.m.	41,1	20,5	6,7	42,8
Fastigheter, aktier i fastighetsbolag	10,0	4,7	13,0	-1,7

3.4 Resultaten i fondstyrelserna

Första-tredje fondstyrelserna

För första-tredje fondstyrelserna, vars fondkapital samförvaltas av ett
gemensamt kansli, uppgick det bokföringsmässiga resultatet för år 1996 till
knappt 52 miljarder kronor, se tabell 5. Det marknadsvärderade resultatet,
som även inkluderar orealiserade värdeförändringar, var liksom år 1995 ca
80 miljarder kronor. De senaste två årens mycket goda resultat är
huvudsakligen en följd av att de nominella räntebärande placeringarna ökat i
värde när räntorna sjunkit kraftigt, men även de övriga tillgångsslagen har
uppvisat historiskt sett höga avkastningar. Eftersom de nominella
placeringarna utgör en så stor andel som 87,6 % av första-tredje
fondstyrelsernas totala portfölj får obligationsavkastningama ett stort
genomslag vid beräkningarna av den totala avkastningen. Avkastningen på
den nominella portföljen var 14,8 % år 1996, medan avkastningen på det
totala fondkapitalet var obetydligt lägre, 14,7 %. Den reala avkastningen,
dvs. avkastningen justerad med utvecklingen för konsumentprisindex,
uppgick till 14,9 % till följd av fallande konsumentpriser under året.

14

Skr. 1996/97:152

Tabell S Resultatsamnianställning för forstatredje fondstyrelserna, miljarder kronor

	1996	1995	1994	1993	1992
Årets resultat	51,9	62,0	34,8	57,6	49,3
+Ej realiserade kursvinster/förluster vid marknadsvärdering	28,4	17,5	-34,9	24,9	6,1
=Marknadsvärderat resultat	80,2	79,5	-0,1	82,6	55,5
Fondkapital	601,1	564,3	517,9	545,6	483,8
Avkastning, %	14,7	15,9	0,0	17,3	12,7
KPI, förändring, %	-0,2	2,6	2,6	4,1	1,4
Real avkastning, %	14,9	13,0	-2,6	12,7	10,5

Tabell 6 Avkastning från ftirsta-tredje fondstyrelsernas placeringar, procent

Tillgångsslag	1996	1992-1996
Nominella räntebärande plac.	14,8	12,5
Direktlån	13,4	11,7
Reala lån	16,3	7,8
Fastigheter, aktier i fastighetsbolag	10,0	1,6

Fjärde och femte fondstyrelserna

Fjärde och femte fondstyrelserna har till uppgift att placera medel, som rekvi-
rerats från första-tredje fondstyrelserna, på den svenska
riskkapitalmarknaden. Det rekvirerade kapitalet får, för var och en, uppgå till
högst 1 % av första-tredje fondstyrelsemas sammanlagda fondkapital
(anskaflhingsvärdet) vid utgången av föregående år. De rekvirerade beloppen
benämns grundkapital. Under år 1996 utökades grundkapitalet i femte
fondstyrelsen med 400 miljoner kronor. Fjärde fondstyrelsen valde att inte
rekvirera något grundkapital under året. De faktiska grundkapitalen i fjärde
och femte fondstyrelserna uppgår därmed till 5 resp. 4,9 miljarder kronor,
vilket skall jämföras med ett möjligt grundkapital på knappt 5,5 miljarder
kronor vardera.

Fjärde och femte fondstyrelserna skall årligen leverera medel motsvarande
3 % av det reala grundkapitalet till första-tredje fondstyrelserna. Realt grund-
kapital erhålls genom uppindexering av de rekvirerade medlen i förhållande
till konsumentprisutvecklingen. Vid utgången av år 1996 uppgick det reala
grundkapitalet till 9,9 miljarder kronor för fjärde fondstyrelsen och 5,6

15

miljarder kronor för femte fondstyrelsen. Till första-tredje fondstyrelserna har Skr. 1996/97:152
297 resp. 166 miljoner kronor inlevererats avseende år 1996, varvid beaktats
att femte fondstyrelsen rekvirerat grundkapital under året.

I tabell 7 presenteras sammanställningar av fondstyrelsernas resultat för de
senaste två åren. Årets resultat i fjärde fondstyrelsen, dvs. summan av
aktieutdelningar, ränteintäkter och nettot av aktieförsäljningar minus omkost-
nader och förändring i nedskrivningsbehov, var 4,4 miljarder kronor. Genom
att addera orealiserade värdeförändringar erhålls det marknadsvärderade
resultatet som steg från 7,9 miljarder kronor år 1995 till 17,2 miljarder
kronor år 1996. Resultatet avspeglar den mycket gynnsamma
börsutvecklingen under året. Fondkapitalet, värderat till marknadspriser,
ökade med 16,9 miljarder kronor till 63,7 miljarder kronor, efter överföring
till första-tredje fondstyrelserna. Avkastningen på fjärde fondstyrelsens
fondkapital var 37 % under år 1996 mätt som marknadsvärderat resultat i
förhållande till genomsnittligt fondkapital under året.

Utvecklingen för femte fondstyrelsens fondkapital under år 1996 liknade
den fjärde fondstyrelsens. Årets bokföringsmässiga resultat steg, framför allt
till följd av högre utdelningar, från 390 till 508 miljoner kronor. De
orealiserade vinstema uppgick till 2,7 miljarder kronor, varför det
marknadsvärderade resultatet blev 3,2 miljarder kronor. Detta motsvarar en
avkastning på det under året genomsnittliga fondkapitalet på 43 %. Det
marknadsvärderade fondkapitalet steg under året till 10,4 miljarder kronor.

Tabell 7 Resultatsamnianställning för fjärde och femte fondstyrelserna, miljarder kronor

Fjärde		Femte
	1996	---------r 1995 1	1996	1995
Arets resultat	4,4	1 2,0 |	0,5	0,4
+Ej realiserade kursvinster/förluster vid marknadsvärdering	12,8	5,9 j i	2,7	0,9
=Marknadsvärderat resultat	17,2	7,9 1 1	34	14
Fondkapital	63,7	A 1 o\	10,4	7,0
Avkastning, %	37	1 20,2 |	43	22,6
KPI, förändring, %	-0,2	2,6 |	-0,2	2,6
Real avkastning, %	37,3	17,2 |	43,3	19,5

Awecklingsstyrelsen och sjätte fondstyrelsen

Riksdagen beslutade i juni 1996 att awecklingsstyrelsen skulle permanentas
inom AP-fonden och byta namn till sjätte fondstyrelsen fr.o.m. den 1 juli
1996. Sjätte fondstyrelsen skall framför allt placera sina medel på den
svenska riskkapitalmarknaden.

16

Fondstyrelsen har inte haft någon personal anställd under året, utan
förvaltningen har uppdragits åt Kammarkollegiet. Den 15 augusti
förordnades de nya styrelseledamöterna. Sjätte fondstyrelsen skall vara
lokaliserad till Göteborg, och under hösten har lokaler anskaffats och
rekrytering av personal påböljats.

Under huvuddelen av verksamhetsåret utgjordes fondkapitalet endast av
awecklingsstyrelsens medel på knappt 400 miljoner kronor. Den 23
december rekvirerades 10 miljarder kronor från första-tredje fondstyrelserna.
I slutet av samma månad förvärvades 10 % av aktierna i Investment AB
Bure. Marknadsvärdet av denna aktieplacering uppgick vid utgången av året
till drygt 435 miljoner kronor. Det övriga fondkapitalet var placerat i
nominella räntebärande tillgångar, huvudsakligen statsobligationer.

Det bokföringsmässiga resultatet för år 1996 var 47,1 miljoner kronor,
medan det marknadsvärderade resultatet uppgick till 111,8 miljoner kronor.

Skr. 1996/97:152

4 Utvärdering av fondstyrelsernas verksamhet

4.1 Regeringens syn på målen för placeringsverksamheten

Fondstyrelsemas förvaltning skall utvärderas med utgångspunkt i de mål som
gäller för deras verksamhet. Enligt APR skall fondstyrelserna förvalta anför-
trodda medel på ett sådant sätt att de blir till största möjliga nytta för försäk-
ringen för tilläggspension. Fondmedlen skall placeras så att kraven på
långsiktigt hög avkastning och tillfredsställande riskspridning tillgodoses.
För första-tredje fondstyrelserna gäller även krav på tillfredsställande
betalningsberedskap och betryggande säkerhet. Fondstyrelserna skall, enligt
APR, även fastställa närmare mål för sin placeringsverksamhet. Den
utvärdering som samtliga fondstyrelser är skyldiga att överlämna till rege-
ringen skall ta sin utgångspunkt i de närmare mål för placeringsverksamheten
som resp, fondstyrelse fastställt.

Att fondstyrelserna sätter upp närmare mål och redovisar dessa för rege-
ringen tjänar flera syften. För det första ges regeringen en möjlighet att utvär-
dera målen som sådana. Om fondstyrelserna i sin verksamhet skall kunna
uppfylla de mål och krav som finns uppställda i reglementet, är det viktigt att
de närmare målen för verksamheten är väl i linje med dessa. Fondstyrelsernas
målformuleringar måste således grundas på en analys av hur förvaltningen
bör ske för att “vara till största nytta för försäkringen för tilläggspensionen”.
Att målen presenteras i fondstyrelsernas utvärderingar medför således en
möjlighet för regeringen att bedöma deras relevans i ett framåtblickande
perspektiv. Det är därför viktigt att målen formuleras på ett så detaljerat sätt
att de är utvärderingsbara. '

En utgångspunkt vid bestämning av portföljens sammansättning kan vara
att försöka nå en matchning av tillgångar och skulder. En sådan analys syftar
till generera konkreta närmare mål beträffande exempelvis utländska
placeringar, obligationsportföljens genomsnittliga löptid (duration),
avvägningen mellan nominella och reala tillgångar och aktieportföljens
risksammansättning. I AP-fondens fall kompliceras dock analysen av att

17

2 Riksdagen 1996/97.1 saml. Nr 152

skulderna, eller åtagandena, är svåra att definiera. En ansats grundad på Skr. 1996/97:152
modem portfölj teori bör dock kunna ligga till grund för fondstyrelsernas val
av portfölj sammansättning.

Ett andra syfte med att fondstyrelserna inrapporterar närmare mål är att
därigenom möjliggöra att fondstyrelsernas förvaltning följs upp och
utvärderas i efterhand. Dels bör det bedömas hur väl fondstyrelserna uppfyllt
de mål som satts upp för placeringsinriktningen, dels bör den uppnådda
avkastningen utvärderas. För att en meningsfull utvärdering av förvaltningen
skall kunna göras måste de mål som satts upp vara uppföljningsbara,
exempelvis precisera med vilka index eller andra förvaltare som jämförelser
skall göras. Dessutom bör de riktmärken som skall användas vid
utvärderingen av förvaltningen vara replikerbara, dvs. det skall vara möjligt
för fondstyrelserna att välja en portfölj sammansättning som är identisk med
ett jämförelseindex. Det är således olämpligt att exempelvis utvärdera
ränteförvaltning mot ett snitt av marknadsräntor. När det finns anledning att
anta att fondens risktagande skiljer sig från riktmärkets är det nödvändigt att
beräkna någon form av riskjusterade avkastningar för att en utvärdering skall
vara möjlig. Sharpekvoter, som relaterar erhållen avkastning till
standardavvikelsen i portföljen är ett exempel på ett vanligt sådant mått på
riskjusterad avkastning. I den händelse att förutsättningarna för
fondstyrelsemas förvaltning avviker från förutsättningarna för riktmärkena
måste hänsyn naturligtvis tas till detta.

Målet för förvaltningen, enligt APR, är att på lång sikt uppnå en hög
avkastning. Detta är viktigt att beakta vid utvärderingen. Med tanke på att
fondstyrelserna bör ha långa placeringshorisonter måste förvaltningen utvär-
deras över längre perioder än ett år, eftersom stora variationer i
ettårsavkastningar kan vara förenliga med en hög och stabil långsiktig
avkastning. Den av regeringen valda utvärderingsperioden är fem år, bl. a.
eftersom en femårsperiod vanligen omfattar ett flertal konjunkturfaser. Det
bör dock noteras att även vid denna periodlängd kommer resultatet att
påverkas av vilken period som studeras.

4.2 Första-tredje fondstyrelserna

I APR finns placeringsregler som innebär kvantitativa restriktioner på
portföljsammansättingen. Enligt dessa skall första-tredje fondstyrelserna
huvudsakligen placera sina fondmedel i skuldförbindelser med låg kreditrisk.
Av fondmedlen får dock 5 % vara placerade i andra skuldförbindelser utfär-
dade av svenska aktiebolag eller ekonomiska föreningar. Ytterligare 5 % av
fondmedlen får vara direkt eller indirekt placerade i svenska eller utländska
fastigheter. Av skuldförbindelserna får högst 10 % vara i utländsk valuta.

Fondstyrelserna får handla med optioner och terminer eller likartade
finansiella instrument för att effektivisera förvaltningen eller skydda
tillgångarna mot risker.

18

4.2.1 Sammanfattning av första-tredje fondstyrelsernas resultat- Skr. 1996/97:152
uppföljning

Förvaltningens mål

Som ovan beskrivits, skall första-tredje fondstyrelserna förvalta anförtrodda
medel så att de blir till största nytta för försäkringen för tilläggspension.
Medlen skall placeras så att krav på långsiktigt hög avkastning,
tillfredsställande betalningsberedskap och riskspridning samt betryggande
säkerhet tillgodoses. Fondstyrelserna skall därutöver fastställa närmare mål
för sin placeringsverksamhet.

Enligt den placeringspolicy som första-tredje fondstyrelserna fastställt skall
tillgångarna placeras så att avkastningen ger en realvärdesäkring av
fondkapitalet. På längre sikt bör kapitalet dessutom följa tillväxten i den reala
lönesumman.

Fondstyrelserna fastställer årligen en verksamhetsplan som anger hur
fondmedlen skall förvaltas för att målen enligt placeringspolicyn skall kunna
uppnås. Verksamhetsplanen innehåller således en konkretisering av målen i
form avövergripandemål för portfölj sammansättning och avkastnings- och
riskmål för de olika tillgångsslagen.

Enligt de senaste årens verksamhetsplaner, inkl, den för år 1996, har målet
varit att ändra portfölj sammansättningen så att det reala inslaget i portföljen
blir större. Dessutom har betydelsen av diversifiering genom att investera i
olika tillgångsslag och utländsk valuta betonats. Fondstyrelsemas beslut be-
träffande placeringinriktningen för år 1996 sammanfattas i tabell 8.

Tabell 8 Placeringsinriktning enligt verksamhetsplanen för år 1996 (andel av portföljen)

Tillgångsslag	Ingående dec 1995	Målsättning	Utgående dec 1996
Nominella placeringar	93,3 %	Minskning	87,6 %
Reallån	3,7 %	Ökning	8,9 %
Fastigheter	3,0 %	Ökning till 4%	3,5 %
Placeringar med valutaexponering	1 %	Avvakta	1 %

19

Vidare har långsiktiga avkastningsmål, för rullande femårsperioder, ställts Skr. 1996/97:152
upp för enskilda tillgångsslag. Några av dessa återfinns i tabell 9.

Tabell 9 Långsiktiga avkastningsmål

Tillgångsslag	Mål
Nominella placeringar Placeringar i valuta	Överträffa avkastningen för ett internt marknadsindex överträffa avkastningen för G5-index

Förvaltningens organisation

Fondstyrelserna har möjlighet att lämna ut delar av fondmedlen för extern
förvaltning. De inhemska räntebärande placeringarna har dock förvaltats
inom den egna organisationen sedan verksamhetens tillkomst. Som förklaring
till detta anger fondstyrelserna de höga förvaltningskostnader som extern
förvaltning skulle orsaka. För hanteringen av den utländska delen av portfölj-
en utnyttjas dock tre externa förvaltare. Sedan år 1995 förvaltas en del av av
den utländska räntebärande portföljen av fondstyrelserna själva.

För fastighetsförvaltningen har fonden en egen organisation som handhar
det inhemska fastighetsbeståndet. Av fondstyrelsernas totalt 201 anställda är
132 sysselsatta inom fastighetsförvaltningen. Förvaltningen av de utländska
fastigheterna har överlåtits till externa lokala förvaltare. Under det senaste
året har dock de utländska fastighetsförvärven främst skett som förvärv av
aktier i utländska fastighetsbolag (Belgien och USA).

Riskprofil

Första-tredje fondstyrelserna presenterar i sin utvärdering en tämligen om-
fattande beskrivning av portföljens riskprofil. Eftersom den övervägande
delen av fondens placeringar utgörs av räntebärande skuldförbindelser med
låg kreditrisk är ränte- och inflationsrisken de dominerande riskerna i
förvaltningen. Fondstyrelsemas möjligheter att påverka riskprofilen är
begränsade såväl av placeringsrestriktioner som av fondens storlek.

Storleken på den nominella portföljen, som motsvarar ungefår en fjärdedel
av den inhemska obligationsmarknaden, medför enligt fondstyrelserna att
möjligheterna att avvika från den totala marknadens genomsnittliga
ränterisknivå är begränsade. Följaktligen har fonden valt att betrakta den
totala inhemska marknadens genomsnittliga ränterisk som riktmärke. För att
kunna fastställa marknadens risk beräknar fonden ett eget index. Fram t.o.m.
år 1996 har detta index i stort sett återspeglat stocken av svenska
obligationer. Det har således även inkluderat illikvida och därmed
svårvärderade papper. Fondstyrelserna uppger dock att fr.o.m. år 1997
kommer ett nytt index endast bestående av s.k. benchmarkobligationer och

20

statsskuldväxlar att användas.                                               Skr. 1996/97:152

De reala obligationernas genomsnittliga löptid är längre än de nominella
obligationernas. Risken i realobligationsportföljen är trots detta lägre relativt
fondkapitalets storlek eftersom de reala placeringarnas marknadsvärde
huvudsakligen påverkas av förändringar i marknadens reala avkastningskrav,
vilket vanligtvis varierar mindre än det nominella avkastningskravet.

Kreditriskerna bedöms av fondstyrelserna vara låga. Detta är
huvudsakligen en följd av reglementets placeringsregler men också av den
kreditpolicy som fastställts av fondstyrelserna.

Endast omkring 1,5 % av fondförmögenheten består av utländska
tillgångar att jämföras med reglementets maximigräns på 15 %. Detta
innebär att valutarisken är mycket låg men att möjligheterna till
riskreducering genom investering i utländska tillgångar är dåligt utnyttjade
(se regeringens utvärdering nedan).

Även fastigheternas prisrisk är enligt fondstyrelserna liten relativt det totala
fondkapitalets storlek. Detta beror huvudsakligen på att
fastighetstillgångamas andel av fondkapitalet är liten, men också på
fastighetsbeståndets sammansättning.

Slutligen konstaterar första-tredje fondstyrelserna i sin riskbedömning att
någon egentlig likviditetsrisk inte föreligger och att säkerheten i de
administrativa systemen är god.

Avkastning

Den totala fondförmögenheten uppgick vid utgången av år 1996 till

601,1 miljarder kronor. Därav utgjorde de nominella räntebärande
placeringarna 510,9 miljarder kronor. Femårsperioden 1992-1996 präglades
av fallande marknadsräntor, vilket medförde att fonden under denna period
uppvisade en hög total avkastning, 11,9 %, se tabell 10. Eftersom inflationen
var låg (i genomsnitt 2,2 % per år) under samma period, blev den reala
avkastningen mycket god. Medeltalet för den reala avkastningen uppgick till
9,5 % per år. Således uppnåddes det grundläggande målet i fondstyrelsernas
placeringspolicy, att realvärdesäkra fondförmögenheten, utan problem.

För de enskilda tillgångsslagen presenterar fondstyrelserna avkastnings-
jämförelser med index eller med andra förvaltare. Dessutom görs en
jämförelse av de olika tillgångsslagens utveckling i portföljen under 1990-
talet. Denna visar att de nominella räntebärande tillgångarna till följd av de
fallande räntorna gett den högsta avkastningen, och att portföljens
totalavkastning, till följd av detta tillgångsslags stora portföljandel, endast
obetydligt understiger denna. Direktlån har gett en något sämre avkastning än
de nominella räntebärande tillgångarna, vilket kan förklaras med att dessa
placeringar ofta har kortare räntebindningstid varför riskpremien och därmed
avkastningen blir lägre. Även reallånen har gett en god avkastning till följd
av fallande realavkastningskrav. För fastighetsinnehaven har dock
avkastningen varit negativ, vilket är en följd av den svaga utvecklingen på
fastighetsmarknaden i början av 1990-talet.

I utvärderingen av förvaltningen av de nominella räntebärande tillgångarna

21

jämför fondstyrelserna fondens avkastning dels med ett internt index, dels Skr. 1996/97:152
med livförsäkringsbolagens avkastning för detta tillgångsslag. Jämförelsen
med livförsäkringsbolagen är inte helt rättvisande, vilket påpekas av
fondstyrelserna. Detta är delvis en följd av att olika placeringsregler gäller
för fondstyrelserna och livförsäkringsbolagen. Den viktigaste skillnaden
torde dock vara att fondstyrelserna i mycket högre grad än
livförsäkringsbolagen är hämmade av det förvaltade kapitalets storlek.

Eftersom överlämnandet av årsredovisning och utvärdering från
fondstyrelserna i år skett så tidigt att livbolagens årsredovisningar inte hunnit
bli offentliga, har fondstyrelserna endast kunnat göra jämförelser med
livbolagens obligationsförvaltning under perioden 1991-1995. Under denna
period har fondstyrelserna uppnått en lägre avkastning än livbolagen, men till
en lägre risk. Fondstyrelserna har beräknat ett enkelt prestationsmått som
relaterar uppnådd avkastning till avkastningens standardavvikelse, dvs. mäter
avkastning per enhet risk. Detta mått var under perioden 1991-1995 1,7 för
fondstyrelserna jämfört med 1,5 i genomsnitt, med en spridning om 1,4-1,6,
för de större livbolagen. Fondstyrelserna förefaller således att i förhållande
till risktagandet ha erhållit en hög avkastning. Det dataunderlag som använts
för beräkningarna är dock litet varför resultatet måste tolkas med försiktighet.

Fondstyrelserna jämför också de nominella räntebärande placeringarnas
avkastning med avkastningen från det internt framräknade indexet. Under
den senaste femårsperioden har fondstyrelsernas placeringar marginellt slagit
detta index.

För de reala räntebärande placeringarna har det varit ännu svårare att finna
ett lämpligt jämförelseobjekt. Sedan år 1996 finns dock ett realobligations-
index, OMRX-REAL, som speglar utvecklingen för samtliga av staten
emitterade realobligationer. Realobligationsavkastningen var enligt detta
index 13,9 % under året. Fondens likvida reallån avkastade under samma år
14,9 %, medan partnerfinansieringama med kortare löptid och därmed lägre
räntekänslighet avkastade 9,9 %.

Inte heller för de räntebärande placeringarna i utländsk valuta är en fem-
årig utvärderingsperiod möjlig, eftersom placeringsverksamheten i valuta
påbörjades först under slutet av år 1994. Avkastningen från dessa
placeringar har varit förhållandevis låg till följd av den stigande kronkursen
under perioden. De externt förvaltade medlen avkastade mer än det av
fondstyrelserna valda indexet, medan de internt förvaltade medlen avkastade
marginellt sämre.

Även för utvärderingen av fastighetsplaceringama ställer bristen på
lämpliga jämförel seindex till problem. Fondstyrelserna gör därför en
jämförelse med livförsäkringsbolagens fastighetsavkastning under perioden
1991-1995. Enligt denna jämförelse har fondens fastighetsbestånd gett en
sämre avkastning, -7,1   % per år, än den genomsnittliga

fastighetsavkastningen för livbolagen som var -5,5 % per år. Under åren
1994-1996 erhölls dock en genomsnittlig avkastning från fondens fastigheter
på 9,2 % per år.

Avslutningsvis gör fondstyrelserna en utvärdering av alternativa
placeringsstrategier. Utifrån en korrelationsmatris baserad på årliga
avkastningar för perioden 1990-1996 konstateras att räntebärande

22

placeringar i valuta uppvisar minst korrelation (samvariation) och Skr. 1996/97:152
fastighetsplaceringar negativ korrelation med nominella räntebärande
placeringar. En portfölj sammansatt av 5 % fastigheter, 5 % valuta och 90 %
nominella räntebärande placeringar skulle emellertid inte ha gett högre
avkastning i förhållande till risken än en portfölj med 100 % i nominella
räntebärande placeringar. Fondstyrelsernas slutsats blir att detta resultat kan
bero på de speciella marknadsförutsättningar som rått under perioden. Med
utgångspunkt i vedertagen portföljteori finner fond-styrelserna att det ändå är
lämpligast att i framtiden utnyttja de möjligheter till diversifiering som finns.

4.2.2 Regeringens utvärdering av första-tredje fondstyrelsernas mål
och resultat

Utvärdering av uppställda mål

Fondstyrelserna har, på grundval av i reglementet angivna mål och
förutsättningar, fastställt närmare mål för förvaltningen i form av en
placeringspolicy och en verksamhetsplan. Enligt placeringspolicyn skall
tillgångarna placeras så att avkastningen ger en realvärdesäkring av
fondkapitalet. På längre sikt skall kapitalet dessutom följa tillväxten i den
reala lönesumman. Denna placeringspolicy tar, vilket är lämpligt, sin
utgångspunkt i den följsamhetsindexering som enligt pensionsreformen skall
gälla för ATP-systemet. Enligt APR skall dock fondmedlen förvaltas till
största möjliga nytta för försäkringen för tilläggspensionen, varför, enligt
regeringens mening, ambitionsnivån i placeringspolicyn förefaller vara väl
låg. Vidare borde placeringpolicyn innehålla mål beträffande riskprofil och
risknivå.

I verksamhetsplanen anges den tillgångsfördelning som bäst förväntas
uppfylla målen för fondförvaltningen i ett kortare perspektiv. I de senaste
årens verksamhetsplaner har målet varit att öka det reala inslaget i portföljen
genom placeringar i såväl reallån som fastigheter. Därutöver har vikten av att
diversifiera placeringarna genom att sprida riskerna mellan tillgångsslag och
att placera i utländsk valuta framhållits. I verksamhetsplanen anges också
långsiktiga avkastningsmål för vissa tillgångsslag. Regeringen vill påpeka att
det är väsentligt att mål för avkastning och risk formuleras så exakt som
möjligt för att underlätta utvärderingsarbetet.

Det är regeringens uppfattning, liksom fondstyrelsemas, att de möjligheter
till reala placeringar som finns bör utnyttjas. Den ökning som skett under år
1996 av fondens innehav av reala tillgångar, från 6,7 % till 12,4 %, bör
således ses som ett stort steg i rätt riktning. Ökade placeringar i reala
obligationer och fastigheter innebär dessutom att portföljen blir bättre
diversifierad. Det är lämpligt att förvaltningen tar sin utgångspunkt i
portföljteori, under de restriktioner som reglementet ger. Reglementets krav
på tillfredsställande riskspridning bör ses som ett krav på att utnyttja
befintliga diversifieringsmöjligheter. Om utländska och svenska tillgångar
uppvisar låg eller negativ korrelation är kan risken i portföljen sänkas genom

23

att bägge placeringsmöjlighetema utnyttjas. Därutöver kan placeringar i
utländsk valuta fungera som ett skydd mot inflationsrisk, eftersom
valutakurserna via importprisema påverkar inflationen. Enligt regeringens
uppfattning borde första-tredje fondstyrelserna i högre grad utnyttja
möjligheterna att placera i utländsk valuta för att på detta sätt minska risken
i portföljen. Även den utländska portföljen måste naturligtvis diversifieras för
att reducera valutariskerna.

Sammanfattningsvis, och mot bakgrund av diskussionen i inledningen till
avsnitt 4 om de krav som bör ställas på målformuleringar, vill regeringen
framhålla det önskvärda i en översyn av de långsiktiga målen. Framför allt
synes en högre ambitionsnivå motiverad. Därutöver efterfrågar regeringen
en bättre specificering av målen för förvaltningen så att de därmed blir lättare
att följa upp. Den ingående redovisning av portföljens riskprofil som
fondstyrelserna gjort i sin utvärdering ger en mycket god bild av risknivån i
den befintliga portföljen. Det är emellertid inte möjligt att göra en
återkoppling till verksamhetsplanen för att jämföra de faktiska risknivåerna
med av fondstyrelserna uppsatta mål för riskerna.

Skr. 1996/97:152

Uppföljning av förvaltningsresultatet

De avkastningar som erhållits under år 1996 var till följd av gynnsam
utveckling på marknaderna mycket höga för samtliga tillgångsslag. Samtidigt
var inflationen negativ, vilket innebar att den reala avkastningen var
osedvanligt hög, 14,9 % i den totala portföljen, se tabell 10. Under
femårsperioden 1992-96 var den reala avkastningen 9,5 %. Den reala
lönesumman växte under samma period med 1,2 % per år, vilket innebär att
målet att även följa den reala lönesummans tillväxt överträffats med god
marginal.

Förvaltningens resultat skall utvärderas mot de mål som satts upp i
verksamhetsplanen, vilket fondstyrelserna också gjort i sin utvärdering. I de
närmare mål som första-tredje fondstyrelserna redovisat angavs dock ej mål
för samtliga tillgångsslag

Enligt verksamhetsplanens mål skulle avkastningen från de nominella
placeringarna överträffa avkastningen för ett marknadsindex, vilket de också
marginellt har gjort. Även vid en jämförelse med livförsäkringsbolagen
under femårsperioden 1991-95 har fonden lyckats väl. Jämfört med
livbolagen erhöll fonden under perioden högre avkastning i förhållande till
tagen risk.

För placeringarna i utländsk valuta var målet att överträffa avkastningen
för G5-index. Avkastningen från de utländska placeringarna har varit låg
under de två år som fondstyrelserna placerat i utländsk valuta. Den har dock
varit något högre än avkastningen från det använda jämförelseindexet.

Avkastningen från fastigheterna är svår att utvärdera bl.a. på grund av
svårigheter att mäta priserna. Under femårsperioden 1991-1995 var dock
avkastningen från fondstyrelsernas fastighetsinnehav något lägre än
försäkringsbolagens. Avkastningen från realobligationema var i princip i
paritet med index under år 1996.

24

Sammanfattningsvis har fondstyrelserna vid avkastningsjämförelser med
andra förvaltare och index lyckats väl i sin förvaltning även om hänsyn tas till
risken i portföljen, möjligtvis med undantag av fastighetsförvaltningen.

I fondstyrelsemas verksamhetsplan för år 1996 angavs att
portfölj sammansättningen skulle justeras något under året bl.a. i syfte att
sprida riskerna mellan tillgångsslagen. De mål som sattes upp har i princip
uppfyllts, dvs. de nominella placeringarnas andel av fondkapitalet minskade
samtidigt som de reala placeringarnas andel ökade. Reallånens andel mer än
fördubblades, medan fastigheternas andel ökade från 3,0 till 3,5 % fastän 4 %
uppgetts som mål.

Inga explicita mål beträffande risknivåerna för de enskilda tillgångsslagen
har uppställts i verksamhetsplanen, såsom det framställs i utvärderingen. I
utvärderingen har dock lämnats en omfattande riskanalys, vilken regeringen
kommenterat ovan. Vad gäller de risknivåer som inte redan diskuterats kan
regeringen med utgångspunkt i fondstyrelsernas utvärdering konstatera att
såväl kredit- och likviditetsrisker som administrativa risker är låga.
Inflationsrisken är alltjämt hög, vilket dock är svårt att undvika med gällande
placeringsregler och marknadsförutsättningar.

Skr. 1996/97:152

Tabell 10 Resultat i fbrstatredje fondstyrelserna 1992-1996, miljarder kronor

Ar	1996	1995	1994	1993	1992	I I 1992- i 1996*
Marknadsvärderat resultat	80	80	0	83	55	1 1 1
Marknadsvärderat fondkap.	601	564	518	546	484	1 1
Avkastning, %	14,7	15,9	0,0	17,3	12,7	1 1 11,9
OMRX-Total, %	16,2	16,4	-1,0	19,8	12,4	I 12,5
Real avkastning, %	14,9	13,0	-2,5	12,7	10,5	9,5
Reala lönesumman, %	6,5	2,2	1,9	-6,4	2,0	1 1,2

* Geometriskt medelvärde

4.3 Fjärde och femte fondstyrelserna

Enligt APR skall fjärde och femte fondstyrelserna, inom ramen för vad som
är till nytta för försäkringen för tilläggspension, förvalta anförtrodda medel
genom placeringar på riskkapitalmarknaden. Fondmedlen skall placeras så
att kraven på god avkastning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses. Till
skillnad från vad som gäller för första-tredje fondstyrelserna finns i APR inte
något krav på betryggande säkerhet eller tillfredsställande
betalningsberedskap för fjärde och femte fondstyrelserna.

Fondstyrelserna får bl.a. placera i aktier och konvertibler i svenska och
utländska aktiebolag. Innehavet av utländska värdepapper får dock inte
överstiga tio procent av de medel som respektive fondstyrelse förvaltar,
baserat på tillgångarnas anskaffningsvärde.

25

Fondstyrelserna får handla med optioner och terminer eller likartade Skr. 1996/97:152
finansiella instrument för att effektivisera förvaltningen eller skydda
tillgångarna mot risker.

4.3.1 Sammanfattning av fjärde fondstyrelsens resultatuppföljning

Förvaltningens mål

Det “långsiktiga operativa mål” som formulerats av fondstyrelsen är att
totalavkastningen sedd över en femårsperiod något skall överträffa ett
avkastningsindex för Stockholmsbörsen.

“Målsättningen skall uppnås genom en diversifierad portfölj av i allt
väsentligt svenska börsnoterade företag. Diversifiering skall erhållas med ett
relativt koncentrerat antal företag. Placeringsbesluten skall grundas på en
bedömning av de enskilda bolagens långsiktiga utveckling. Riskspridningen
skall åstadkommas genom att kapitalet fördelas på ett rimligt antal, av
varandra oberoende, branscher och företag.

I syfte att förbättra avkastningen och/eller avväga risk, kan handel med
standardiserade derivatinstrument, typ optioner, komma ifråga inom ramar
som fastställs av styrelsen.

Aktier i noterade, större utländska företag kan förvärvas i den omfattning
som reglementet tillåter.

Likvida medel skall normalt utgöra 5-10 % av tillgångarna och syfta till en
tillräcklig beredskap inför oplanerade affärstillfällen, men kan också variera
med hänsyn till aktuell marknadsbedömning eller ränteläge,
inflationsförväntningar etc.”

Av tabell 11 framgår fondstyrelsens mål för de i portföljen ingående
tillgångsslagen.

Tabell 11 Fjärde fondstyrelsens avkastningsmål for olika tillgångsslag

Tillgångsslag	Mål
Svenska riskkapitalrelaterade tillgångar	Totalindex
Utländska aktier	Breda lokal index
Likvida medel	Riskfri kortränta (SSVX 180 dagar)

Fondstyrelsen anger inte i målformuleringen hur avkastning och risk skall
mätas, vilka metoder som skall användas för att utvärdera verksamhetens
resultat, samt inom vilka gränser (limiter) placeringsverksamheten skall
bedrivas. Närmare regler för användning av derivatinstrument har inte
utformats.

26

Fondstyrelsens resultat

Skr. 1996/97:152

Vid utgången av år 1996 hade fjärde fondstyrelsen 84 % av tillgångarna
placerade på Stockholms fondbörs, 5 % i värdepapper noterade utomlands
och 10 % i likvida tillgångar som kassahållning. Portföljens totalavkastning
påverkas därför mest av utvecklingen på Stockholms fondbörs. I tabell 12
visas värdepappersportföljens sammansättning vid utgången av år 1996.

Tabell 12. Placeringarnas relativa andel av det totala portffiljvärdet (58 miljarder
kronor) exkl. likvida medeL Relationen marknadsvärde/bokfört värde har antagits vara den-
samma för noterade och onoterade värdepapper.

	Sverige	Utlandet	Totalt
Noterade aktier	92,8 %	5,4 %	98,2 %
Onoterade aktier	1,7 %	0,1 %	1,8 %
Totalt	94,5 %	5,5 %	100 %

Totalavkastningen under år 1996 var 37 % vilket jämförs med Findatas
avkastningsindex som ökade med drygt 43 %. Den höga andelen likvida
medel anges som den främsta förklaringen till den lägre avkastningen. Under
den senaste femårsperioden var fondkapitalets genomsnittliga avkastning
23 % per år,jämfört med 24 % för Findatas avkastningsindex.

Motsvarande avkastning för den senaste tioårsperioden var 18 % för
fondstyrelsen och 15 % för Findatas avkastningsindex.

Placeringsinriktningen var oförändrad under år 1996. Fjärde fondstyrelsen
har en relativt stor andel av portföljen investerad i branscherna kemisk
industri och verkstäder. Innehavet i verkstadsindustrin utvecklades bättre än
genomsnittet för marknaden, medan kemisk industri utvecklades sämre än
genomsnittet. Förhållandet var det omvända år 1995. Sett över en
flerårsperiod har främst fondens innehav av aktier i dessa branscher bidragit
med en högre avkastning än genomsnittet. De förändringar som skett i
portfölj sammansättningen anges främst vara en följd av den relativa
kursutvecklingen för de olika branscherna och av att innehavet i Pharmacia
& Upjohn fr.o.m. i år redovisas i fondens utländska portfölj.

Vid utgången av år 1996 var 351 miljoner kronor investerade i onoterade
värdepapper. Någon bedömning av marknadsvärdet har inte fondstyrelsen
redovisat. Oavsett om marknadsvärdet överstiger det bokförda värdet eller ej,
har innehavet av onoterade värdepapper, enligt fondstyrelsen, dragit ner
totalavkastningen den senaste femårsperioden.

Innehavet av utländska aktier uppgår till drygt 3 miljarder kronor, varav
två tredjedelar utgörs av aktier i Pharmacia & Upjohn. Den utländska
värdepappersportföljens andel, exklusive Pharmacia & Upjohn, av fondens
totalkapital har minskat från 2,3 % vid utgången av år 1995 till ca 1,6 % vid
utgången av år 1996. Förklaringen är att den svenska aktieportföljen stigit i
värde betydligt mer än den utländska. Dels var Stockholmsbörsens
utveckling gynnsammare än någon av de utländska marknader fonden

27

investerat på, dels gav kronförstärkningen upphov till negativa valutaeffekter. Skr. 1996/97:152
Fondstyrelsen menar dock att en icke mätbar men betydande effekt av den
utländska förvaltningen är att den ger kunskaper om svenska företags
konkurrenter och branscher samt om utländska ekonomier, vilka är
användbara i den svenska placeringsverksamheten. Under den senaste
femårsperioden har den genomsnittliga årliga avkastningen på det utländska
innehavet varit 14 %, mätt i svenska kronor. Under det senaste året uppges
de utländska placeringarna, med något undantag, ha hävdat sig väl på resp,
delmarknad. Fondstyrelsen har emellertid inte presenterat någon analys till
stöd för denna slutsats.

De likvida medlen har under de senaste fem åren gett en högre avkastning
än sex månaders statsskuldväxlar, enligt fondstyrelsen. Den genomsnittliga
avkastningen på de likvida medlen har under perioden varit 10,2 % för
fondstyrelsen jämfört med 8,8 % för marknaden, uttryckt som genomsnittlig
enkel årsränta. Under år 1996 genererade likvida medel en årsavkastning på
7,8 % vilken jämförs med sex månaders statsskuldväxlelränta som enligt
fondstyrelsen var 5,9 % under året.

Fjärde fondstyrelsens utvärdering innehåller inte någon uppgift om till
vilken risk erhållen avkastning har uppnåtts.

4.3.2 Sammanfattning av femte fondstyrelsens resultatuppföljning

Förvaltningens mål

Fondstyrelsens långsiktiga mål vad gäller avkastningen på fondmedlen är att
värdepappersportföljen skall utvecklas bättre än totalindex och att likvida
medel skall ge minst samma avkastning som sexmånaders statsskuldväxlar,
se tabell 13.

Tabell 13 Femte fonstyrelsens avkastningsmål för olika tillgångsslag.

Tillgångsslag	Mål
Värdepappersportföljen	Totalindex
Likvida medel	Riskfri kortränta (SSVX 180 dagar)

Av fondstyrelsens i övrigt fastlagda mål, utöver vad som följer av APR är
följande av intresse:

“Fondmedlen skall placeras så att den värdepappersportfölj som successivt
byggs upp präglas av långsiktighet och stabilitet. Inom denna ram skall
styrelsen söka maximera avkastningen på de förvaltade medlen.”

“Värdepappersportföljen skall vara diversifierad och bestå av aktier i ett
begränsat antal större svenska börsnoterade företag.”

“Fondens likviditet skall inte vara högre än vad som är nödvändigt för att
möjliggöra även större placeringar inom rimlig tid. Likviditeten skall kunna
variera med hänsyn till ränteläge, inflation och förväntad affärsvolym.”

28

Fondstyrelsen har också fastslagit att all “handel med derivatinstrument Skr. 1996/97:152
skall ske på en auktoriserad marknadsplats av typ OM med ett för handeln
uppbyggt tillförlitligt säkerhetssystem. Arbetsutskottet har dock rätt att
godkänna att affärer görs också via välkänd fondkommissionär mot vilken
några invändningar beträffande tillförlitligheten inte kan resas.” Därutöver
har fondstyrelsen fastslagit regler för användandet av derivatinstrument.
Dessa får enligt de av fondstyrelsen fastställda målen användas för att höja
avkastningen. “Spekulativa strategier får ej tillämpas. Detta följer av 11 och
34 §§ APR som föreskriver att fondmedel skall placeras så att kraven på
betryggande säkerhet respektive riskspridning tillgodoses.”

“Aktieoptioner skall företrädesvis användas för utställande av köpoptioner

i fondens innehav av aktier.”

“För handel med teckningsoptioner föreligger inga begränsningar.”

“Valutatermin eller valutaoption får användas endast i syfte att säkerställa
valutakurs vid köp eller försäljning av utländska värdepapper.”

“Utlåning av aktier får ske motsvarande högst 10 % av dagsvärdet på
fondens aktieportfölj. Utlåningen får dock inte ske så att fonden går miste om
rösträtten för aktierna vid bolagsstämma.”

Fondstyrelsen har inte angivit i sin målformulering hur avkastning och risk
skall mätas, vilka metoder som skall användas för att utvärdera
verksamhetens resultat, samt inom vilka gränser (limiter)
placeringsverksamheten skall bedrivas. Ej heller har närmare regler för
placering i derivatinstrument utformats.

Fondstyrelsens resultat

Av aktieportföljen var 90,3 % placerade i svenska aktier vid årsskiftet.
Resterande 9,7 % var placerade i utländska aktier, varav närmare 80 %
(7,8 procentenheter) utgjordes av aktier i läkemedelsbolaget Roche. Det
maximalt tillåtna innehavet i utländska värdepapper är 10  %,

anskaffningsvärdena skall dock användas vid tillämpningen av
begränsningsregeln. Fonden hade vid årsskiftet inga placeringar i onoterade
värdepapper. Av tabell 14 framgår aktieportföljens sammansättning vid
utgången av år 1996.

Tabell 14 Placeringarnas relativa andel av det totala portfoljvärdet
(10, 04 miljarder kr).

	Sverige	Utlandet	Totalt
Noterade aktier	90,3 %	9,7 %	100 %
Onoterade aktier	0%	0%	0%
Totalt	90,3 %	9,7 %	100 %

Under år 1996 var avkastningen på genomsnittligt fondkapital 43,0 %.
Findatas avkastningsindex steg samma år med 43,3 %. Under den senaste

femårsperioden har fondkapitalets genomsnittliga avkastning varit 22,8 %, Skr. 1996/97:152
mätt som geometriskt medelvärde, jämfört med Findatas avkastningsindex
som visat en ökning med i genomsnitt 24,1 %. Någon tioårsjämförelse är inte
möjlig eftersom fonden endast har varit verksam sedan augusti 1989.
Avkastningen den senaste sjuårsperioden (1990-96) har i medeltal varit 13,8
% att jämföra med Findatas index som avkastat 12,2 % under samma period.

Placeringsinriktningen har inte förändrats under år 1996. Jämfört med
sammansättningen på Stockholms fondbörs har fondstyrelsen valt att placera
en större andel i framför allt kemisk industri och förvaltningsbolag, medan
verkstadsföretag är underrepresenterade.

Likviditeten har sjunkit kraftigt jämfört med 1990-1992 då likviditeten var
mellan 24 och 32 %. Vid utgången av år 1996 var likviditeten 4,8 %.
Avkastningen på likvida medel uppgick år 1996 till 6,7 %.

Fondstyrelsen har låtit en revisionsbyrå utföra en utvärdering av fondens
verksamheten för periodeni 990-1996. Utvärderingen innehåller ett avsnitt
om aktieportföljens risknivå uttryckt som betavärde. Betavärdet är ett mått på
i vad mån en förändring i hela marknadens avkastning kan förväntas ge en
förändring i en portföljs avkastning. Exempelvis betyder ett betavärde större
än 1 att portföljvärdet kan förväntas stiga resp, falla i värde mer än vad
marknaden stiger resp, faller i värde. På samma sätt betyder ett betavärde
mindre än 1 att portföljens värde förändras mindre än vad marknaden gör.
Det vägda genomsnittliga betavärdet för portföljen anges till 0,87. Betavärdet
för de utländska aktierna uppges vara 0,71 och för de svenska 0,89. Som
uttryck för marknadsportföljen används för de svenska aktierna generalindex
och för de utländska placeringarna motsvarande index för de börser där
aktierna är noterade. I utvärderingen dras följande slutsats. “Eftersom
betavärdet är lägre än 1,0 är den systematiska risken i fondens portfölj lägre
än för börsen totalt. Det innebär att avkastningskravet på portföljen också
bör vara lägre än den avkastning som kan avläsas utifrån förändringen av
börsens totalindex.”

4.3.3 Regeringens utvärdering av fjärde och femte fondstyrelsernas
mål

I detta avsnitt görs inledningsvis en uppföljning av föregående års
utvärdering. Därefter lämnar regeringen synpunkter på de av fondstyrelserna
fastställda närmare målen. Dessa synpunkter avser framför allt innehållet och
precisionen i målformuleringarna. Därefter diskuteras fondstyrelsernas val av
jämförelseindex. I avsnitt 4.3.4 utvärderas och kommenteras fondstyrelsernas
förvaltning.

Uppföljning av föregående års utvärdering

I förra årets utvärdering anförde regeringen att det i vissa fall brister i de
närmare mål för verksamheten som fondstyrelserna beslutat om och i resul-
tatutvärderingen av dessa. Regeringen uttalade att fondstyrelserna således

borde inleda arbetet med en översyn av såväl de detaljerade målen för Skr. 1996/97:152
förvaltningen som metoderna för utvärderingen (skr. 1996/97:13 s. 28).

Finansutskottet delade regeringens bedömning och uttalade att
fondstyrelserna borde vidta de åtgärder som regeringen föreslagit
(1996/97:FiU12s. 3).

Regeringen kan konstatera att bristerna i de närmare mål för verksamheten
som fondstyrelserna beslutat består. Även vad angår resultatutvärderingen
har fondstyrelserna i huvudsak underlåtit att beakta regeringens synpunkter.
Särskilt kan här anmärkas att regeringens synpunkt att risknivån i den
förvaltade portföljen bör beaktas vid utvärderingen (s. 24) inte lett till någon
åtgärd från fjärde fondstyrelsen. Femte fondstyrelsen har i viss utsträckning i
sin utvärdering uppmärksammat risknivån i den förvaltade portföljen.

De av fondstyrelserna fastställda närmare målen för placerings-
verksamheten

Enligt regeringens mening finns det allvarliga brister i de av fondstyrelserna
fastställda målen. Allmänna uttalanden såsom i de av fondstyrelserna antagna
målformuleringarna är inte tillfyllest. Målen måste vara utvärderingsbara och
uppföljningsbara, se avsnitt 4.1 för närmare kommentar. Preciserade formu-
leringar av målen för exempelvis portfölj sammansättning och risknivå och
avkastning inom enskilda tillgångsslag är nödvändiga för att regeringen skall
kunna utvärdera ändamålsenligheten av fondstyrelsernas strategier följa upp
den faktiska förvaltningen.

Generellt är såväl fjärde som femte fondstyrelsens målformuleringar alltför
vaga. I synnerhet saknas uppföljningsbara mål vad gäller port-
följsammansättning och risknivåer. Vidare är femte fondstyrelsens fastställda
mål för derivatanvändningen ofullständiga och dåligt preciserade, medan
fjärde fondstyrelsen helt saknar sådana mål.

Andra målformuleringar är endast en upprepning av reglerna i APR och
kan således inte sägas utgöra närmare mål. I ett fall har femte fondstyrelsen
formulerat ett mål med hänvisning till 11 och 34 §§ APR att fondmedlen
“skall placeras så att kraven på betryggande säkerhet respektive
riskspridning tillgodoses.” För fjärde-sjätte fondstyrelserna gäller emellertid
inte något krav på “betryggande säkerhet”, se APR. Det av fondstyrelsen
antagna målet är således felaktigt i detta avseende och bör följaktligen
ändras.

Sammanfattningsvis anser regeringen alltjämt att det finns anledning att
fjärde och femte fondstyrelsen ser över sina målformuleringar.

Fondstyrelsernas val av jämförelseindex

Fjärde fondstyrelsen jämför i sin årsredovisning och utvärdering ett index för
den egna svenska aktieportföljen med Veckans Affärers totalindex och
avkastningen på fondens totala tillgångar med Findatas avkastningsindex.
Femte fondstyrelsen gör samma jämförelse med den skillnaden att ett index

31

för hela aktieportföljen, inkl, utländskt innehav, jämförs med Veckans Skr. 1996/97:152
Affärers totalindex.

Avkastningen på aktier består dels av utdelning (s.k. direktavkastning),
dels av värdetillväxt. Veckans Affärers totalindex är enligt regeringens
mening inte en lämplig jämförelsenorm då detta index inte tar hänsyn till
utdelningar, varför skillnader i direktavkastning mellan marknaden och
fondernas portföljer kan göra en jämförelse missvisande. Findatas
avkastningsindex som innehåller reinvesterade utdelningar är i detta
sammanhang ett mer relevant jämförelseindex och används därför i
regeringens utvärdering, se avsnitt 4.3.4. För kommande år är det önskvärt
att fondstyrelserna utförligt redovisar sin analys av valda jämförelseindex
samt bakomliggande överväganden. Särskild uppmärksamhet bör ägnas
innehaven av utländska och onoterade aktier. Det framgår inte tydligt av
fondstyrelsernas mål hur utländska aktier skall utvärderas. En möjlighet är att
utvärdera utländska aktier mot lokala index såsom Ijärde fondstyrelsen valt
att göra. Det förefaller dock naturligare att utvärdera det utländska innehavet
mot ett världsindex, vilket bättre än lokala index speglar fondens
placeringsaltemativ. Innehavet kan också utvärderas utifrån den av
fondstyrelsen närmare preciserade placeringsinriktningen, dvs. utifrån ett
portföljperspektiv.

Vikten av att fondstyrelserna redovisar hur man anser att risk och
avkastning bör mätas har kommenterats i avsnitt 4.1.

4.3.4 Regeringens utvärdering av fjärde och femte fondstyrelsernas
förvaltning

Utgångspunkter för regeringens utvärdering

Fondstyrelserna redovisar inte närmare till vilken risknivå avkastningsmålet
skall uppfyllas eller till vilken risknivå erhållen avkastning har uppnåtts,
vilket försvårar utvärderingen av förvaltningen. I brist på ett bättre underlag
för utvärderingen har regeringen i år, liksom förra året, valt att utvärdera
fondstyrelsemas avkastning utifrån Findatas avkastningsindex som enbart
består av aktier i noterade svenska bolag men tar hänsyn till utdelningar
under året.

Fjärde och femte fondstyrelsernas likviditetsförvaltning

Fjärde fondstyrelsen anger den uppnådda avkastningen på likvida medel till
7,8 % och jämför denna med avkastningen på sexmånaders statsskuldväxlar
som enligt fondstyrelsen uppgick till 5,9 % under år 1996. Femte
fondstyrelsen gör samma jämförelse men anger den uppnådda avkastningen
på likvida medel till 6,7 % och avkastningen på sexmånaders statskuldväxlar
till 5,8 % under år 1996.

Fondstyrelserna har i sina målsättningar angett att avkastningen på likvida

32

medel skall utvärderas mot avkastningen på sexmånaders statsskuldväxlar. Skr. 1996/97:152
Den av fondstyrelserna angivna jämförelseavkastningen synes dock ha
beräknats som ett aritmetiskt medelvärde av räntenoteringar för sexmånaders
statsskuldväxlar under året. Enligt regeringens mening är denna
beräkningsteknik olämplig eftersom den inte återspeglar faktiska
placeringsmöjligheter för fondstyrelserna. Dessutom tar beräkningstekniken
inte hänsyn till kapitalisering av räntan, vilket sänker jämförelseavkastningen
jämfört med om räntan kapitaliseras.

För att undvika de praktiska problem som uppstår vid en utvärdering av
förvaltningen av likvida medel mot sexmånaders statsskuldväxlar väljer
regeringen att i stället utvärdera avkastningen mot ett index, OMRX T-bill.
Detta index återspeglar värdeutvecklingen för korta statspapper och har
samma genomsnittliga löptid som stocken av statsskuldväxlar, dvs. knappt
sex månader. För detta index var avkastningen år 1996 7,9 %.

Med utgångspunkt i ovan beräknade jämförelseavkastning konstaterar
regeringen att varken fjärde eller femte fondstyrelsen uppnått det uppsatta
målet. Ett alternativ till den nyss gjorda jämförelsen är att jämföra med
avkastningen som uppnåtts av bankernas korta räntefonder. Under år 1996
uppnådde Svenska Handelsbanken 8,8 %, Nordbanken 8,7 %, Skandinaviska
Enskilda Banken 8,4 % och Robur 9,9 %. Både fjärde och femte
fondstyrelsen har således lyckats sämre med sin likviditetsförvaltning än de
uppräknade korta räntefondema.

Avslutningsvis vill regeringen påpeka att motiven för, och konsekvenser

av, vald likviditetsnivå bör redovisas i framtida utvärderingar.

Utvärdering av fjärde fondstyrelsens resultat

Tabell 15 Resultat i fjärde fondstyrelsen 1992-1996, miljarder kronor

År	1996	1995	1994	1993	1992	”1----------- | 1992- | 1996*
Marknadsvärderat resultat	17,2	7,9	2,5	10,9	2,9	1 1 1 1
Marknadsvärderat fondkap.	63,7	46,7	39,1	35,9	25,2	1
Avkastning, %	36,8	20,2	6,9	43,3	13,3	1 1 23,3
Findatas avk. index, %	43,3	20,7	6,5	56,3	2,3	I 24,1
Real avkastning, %	37,1	17,2	4,2	37,7	11,1	1 20,7

* Geometriskt medelvärde

Regeringen konstaterar att mätt över en femårsperiod har fjärde fondstyrelsen
inte uppfyllt det uppsatta målet att uppnå en “totalavkastning som något
överträffar ett avkastningsindex för Stockholmsbörsen.” över en
femårsperiod har man uppnått 23,3 % avkastning att jämföra med 24,1 % för
Findatas avkastningsindex, se tabell 15.1 genomsnitt under en femårsperiod

33

3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 152

genererades en realavkastning på 20,7 %. Under år 1996 uppnåddes en Skr. 1996/97:152
avkastning på 36,8 % att jämföra med 43,3 % för Findatas avkastningsindex.

Trots att fondstyrelsens avkastningar varit låga jämfört med index kan inte
slutsatsen dras att fondmedlen inte har förvaltats väl. För en sådan
bedömning krävs att den uppnådda avkastningen relateras till de risker som
har tagits. Som regeringen påpekat ovan finns inte något underlag för en
sådan bedömning.

Fjärde fondstyrelsen skriver i sin utvärdering att en meningsfull bedömning
av avkastningen på onoterade aktier, förutom en långsiktig syn, kräver
marknadsvärdering. Några sådana beräkningar har emellertid inte
fondstyrelsen gjort.

I årsredovisningen anges att fonden har investerat i onoterade företag sedan
1980 samt höjt ramen för investeringar från 500 miljoner till 1 000 miljoner.
Regeringen vill påminna om att det vid resultatuppföljningen alltid skall ske
en marknadsvärdering (prop. 1992/93:206 s. 41, bet 1992/93:NU31 s. 9).
Onoterade aktier kan det vara svårt att fastställa ett marknadsvärde för
eftersom det inte finns ett marknadspris. Det innebär att alternativa
värderingsmetoder får användas (för en diskussion kring dessa se Ds
1991:14 bilaga 1 s. 114-116).

Fondstyrelsen har i utvärderingen inte redovisat vilka utländska index som
används utan endast uppgett att sammanräknat “steg ett index för fondens
utländska innehav med drygt 10 % mätt i svenska kronor” trots att
användningen av breda lokala index angetts i styrelsens underordnade mål.
Denna brist påpekade regeringen även i förra årets skrivelse.

Utvärdering av femte fondstyrelsens resultat

Även vad avser femte fondstyrelsens utvärdering anser regeringen att det
hade varit önskvärt med en utförligare redovisning och analys av riskerna i
portföljen.

Tabell 16 Resultat 1 femte fondstyrelsen 1992-1996, miljarder kronor

Ar	1996	1995	1994	1993	1992	| 1992- j 1996*
Marknadsvärderat resultat	3,2	1,2	0,2	1,3	0,3	1 1
Marknadsvärderat fondkap.	10,4	7,0	5,4	4,5	3,3
Avkastning, %	43,0	22,6	4,8	38,5	9,6	t 1 22,8
Findatas avk.index %	43,3	20,7	6,5	56,3	2,3	1 24,1
Real avkastning, %	43,3	19,5	2,1	33,0	7,5	' 20,1

* Geometriskt medelvärde

34

Regeringen konstaterar att mätt över en femårsperiod har femte fondstyrel- Skr. 1996/97:152
sen inte uppfyllt det uppsatta målet “att värdepappersportföljen skall
utvecklas bättre än totalindex”. Över en femårsperiod har man uppnått
23,7 % avkastning att jämföra med 24,1 % för Findatas avkastningsindex, se
tabell 16. I genomsnitt var den reala avkastningen 20,1 % under perioden.
Under 1996 uppnåddes en avkastning på 43,6 % att jämföra med 43,3 % för
Findatas avkastningsindex. Det bör dock observeras att femte fondstyrelsens
mål är blygsammare än fjärde fondstyrelsens eftersom målet är att
avkastningen på värdepappersportföljen, i stället för på fondkapitalet, skall
överträffa ett “totalindex”. Regeringen gör därför också samma jämförelse
som för fjärde fondstyrelsen, dvs. avkastningen på fondkapitalet jämförs med
Findatas avkastningsindex. Avkastningen den senaste femårsperioden var för
femte fondstyrelelsen 22,8 % att jämföra med 24,1 % för Findatas
avkastningsindex. Under år 1996 var avkastningen 43,0 % respektive 43,3
%.

Av det sagda går emellertid inte att dra slutsatsen att fondmedlen inte har
förvaltats väl. Inte ens slutsatsen att femte fondstyrelsen har lyckats mindre
väl än fjärde fondstyrelsen kan dras. För en sådan bedömning krävs att den
uppnådda avkastningen relateras till de risker som har tagits. I femte
fondstyrelsens utvärdering görs en ansats till riskutvärdering av
förvaltningsresultatet. Sålunda har i den externa utvärderingen
aktieportföljens betavärde skattats till 0,87 vid utgången av år 1996, vilket
kan vara förklaringen till att fondstyrelsen presterat en lägre genomsnittlig
avkastning än index under perioden.

Det finns emellertid invändningar mot riskanalysens utförande. Det
beräknande betavärdet är för det första en skattning av portföljens beta vid
utgången av år 1996 och reflekterar inte hela femårsperioden.

För det andra har vissa misstag gjorts vid beräkningarna av betavärdena.
För att beräkna betavärdena för den svenska och den utländska portföljen har
nämligen inte samma marknadsportfölj använts, vilket innebär att dessa
betavärden inte kan vägas samman till ett betavärde för den totala portföljen
såsom fondstyrelsen gjort. Dessutom bör påpekas att risknivån i
aktieportföljen inte relateras till Findatas avkastningsindex medan
avkastningen jämförs med detta index.

Sammanfattningsvis ger fondstyrelsens riskutvärdering, enligt regeringens
uppfattning, inte ett tillräckligt underlag för att utvärdera fondstyrelsens
resultat.

Slutligen kan noteras att kravet att överföra en avkastning för närmast
föregående räkenskapsår, beräknad till 3 % av nuvärdet av förvaltade medel,
till första-tredje fondstyrelserna, enligt regeringens mening är att betrakta
som ett inleveranskrav och inte ett resultatkrav som femte fondstyrelsen
anger i sin årsredovisning för år 1996.

35

4.4 Sjätte fondstyrelsen

Skr. 1996/97:152

Även sjätte fondstyrelsen har inkommit med en utvärdering av verksamheten
för år 1996. Fondstyrelsens huvudsakliga verksamhet under hösten var,
vilket anges i förvaltningsberättelsen i årsredovisningen, att bygga upp admi-
nistrationen genom att rekrytera personal. Förvaltningen av awecklings-
styrelsens ca 400 miljoner kronor skedde via Kammarkollegiet. I slutet av
december rekvirerades 10 miljarder kronor från första-tredje fondstyrelserna.

Det marknadsvärderade resultatet anges till 111,8 miljoner kronor. Detta
motsvarar en avkastning på 18,8 % på fondkapitalet. Någon särredovisning
av avkastningen på de av Kammarkollegiet förvaltade medlen görs ej. Ej
heller presenteras de närmare mål som skall styra förvaltningen av de
rekvirerade 10 miljarder kronorna.

5 Fastställande av balansräkning

Regeringen har denna dag fastställt balansräkningarna för första-sjätte fond-
styrelserna.

36

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

ÅRSREDOVISNING

Första - tredje fondstyrelserna

37

Innehåll

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

1996 i sammandrag.......................................................... 1

Verkställande direktörens översikt............................. 2-3

AP-fonden och det svenska ATP-systemet................ 4

Ekonomisk översikt......................................................... 5-6

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Fondkapitalets utveckling.............................................. 7

AP-fondens placeringsverksamhet.............................. 8-12

Resultat och avkastning ................................................ 13-15

Resultat- och balansräkningar (1-3)........................... 16-17

Redovisningsprinciper.................................................... 18

Noter................................................................................... 19-21

Resultat- och balansräkningar 1, 2 resp 3
fondstyrelserna................................................................. 22-27

Styrelser och revisorer................................................... 28-30

Revisionsberättelser........................................................ 31

Organisationsschema...................................................... 32

Statistik.............................................................................. 33—34

Kortfattade fakta om ATP............................................. 35

38

1996 i sammandrag

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

• AP-fondens totalavkastning under 1996 uppgick till 80,2 mdkr, motsvarande
14,7%. Exklusive orealiserade värdeförändringar var direktavkastningen 9,4%.

• Totalavkastningen för femårsperioden 1992-1996 var 12,1% per år.

• Den reala avkastningen var för 1996 14,9% och för femårsperioden 1992-1996
9,7% per år. Målet att inflationsskydda kapitalet har mer än väl uppfyllts.

• Avgiftsunderskottet - skillnaden mellan influtna avgifter och utbetalda ATP-pen-
sioner - uppgick till 33,0 mdkr. Avgiftsinkomsterna var 84,9 mdkr och pensions-
utbetalningarna 117,9 mdkr.

• Fondkapitalet ökade under 1996 med 6% till 601 mdkr per den 31 december 1996.

• Av fondens förvaltade tillgångar utgjorde nominella räntebärande placeringar
87,6%, reallån 8.9% och fastigheter 3,5%.

•  Räntenedgången under året medförde att obligationsportföljen steg i värde med
4,9%. Totalavkastningen var 14,8%.

• Reallånens värde steg med 12,0% till följd av sjunkande realräntor. Totalavkast-
ningen för 1996 uppgick till 16,3%.

• Fastighetsinnehavet har värderats upp med 3,1%. Totalavkastningen för fastig-
hetsportföljen blev därmed 10,0% för 1996.

39

Verkställande direktörens översikt

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Resultatet av medelsförvaltningen för 1-3 fondstyrel-
serna under 1996 var nästan precis detsamma som
under 1995. Totalavkastningen uppgick till 80 miljar-
der kr., varav direktavkastningen var drygt 50 mil-
jarder kr. och värdeökningen 29 miljarder kr.

Värdeökningen beror på att de svenska räntorna
fortsatte att sjunka under 1996. Men värdeökningen i
obligationsportföljen kan på kort sikt inte realiseras
annat än till en liten del och värdeökning ett år avlö-
ses av nedgångar i marknadsvärdet ett annat år när
räntorna är uppåtgående. Det är viktigt att inse att
fondens roll är långsiktig. Totalavkastningen är ett
mått som kan belysa den finansiella kapaciteten om
man ser den över längre sikt. Kortare tid än de fem-
årsperioder som numera är utgångspunkten för
utvärderingen av fondförvaltningen bör inte använ-
das.

Ser vi till totalavkastningen under de senaste fem
åren, 1992 t.o.m. 1996. har den nominellt uppgått till
drygt 12 % årligen. Realt sett innebär det en avkast-
ning på nästan 10% per år. vilket måste betraktas
som ett mycket bra resultat, med hänsyn tagen till de
restriktioner för placeringar som gäller för AP-fon-
den .

Direktavkastningen, dvs. räntor och övrig avkast-
ning har i flera år legat på ca 50 miljarder kr. Det är
denna avkastning som i första hand disponeras för

att täcka det löpande underskottet i ATP-systemet.
Som en följd av att räntorna sjunkit till avsevärt
lägre nivåer under senare år får vi räkna med att
direktavkastningen nu successivt sjunker. För ränte-
intäkterna av obligationslån - den tyngsta posten i
direktavkastningen - blev utfallet ca 5 miljarder kr.
lägre 1996 än 1995. Även om det skulle bli en upp-
gång i ränteläget har vi anledning utgå ifrån att såväl
inflation som räntor kommer att stanna kvar på rela-
tivt sett låga nivåer med följd att direktavkastningen
sjunker de närmaste åren. Det skulle i så fall innebä-
ra att vi kan närma oss en situation där direktavkast-
ningen inte längre räcker till för att täcka underskot-
ten i ATP-systemet. (Det löpande underskottet upp-
gick för 1996 till 33 miljarder kr). Dock förefaller
underskotten att inte längre växa i tidigare takt, som
en följd av dels ökande lönesummor och därmed sti-
gande avgiftsinkomster, dels av de ingrepp som gjorts
för att något reducera utgiftssidan.

Summerat innebär detta att det skulle ta något
längre tid innan själva fondkapitalet behövde tas i
anspråk. Det påverkar emellertid inte argumenten
angående ATP-systemets bristande finansiering på
längre sikt, de argument som legat till grund för för-
slaget till nytt pensionssystem.

Fondstyrelsernas uppdrag är att förvalta medlen så
att de blir till största möjliga nytta för ATP-systemet.

40

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

I gällande placeringspolicy konstateras att ett pri-
märt mål bör vara att fondens tillgångar placeras så
att avkastningen ger en realsäkring av kapitalet.
Detta har uppnåtts med råge genom den reala avkast-
ningen på nära 10% per år som erhållits den senaste
femårsperioden.

I huvudsak har avkastningen åstadkommits genom
nominella placeringar. Men fonden har strävat efter
att öka det reala inslaget i portföljen. Det har skett
genom relativt stora köp av realobligationer under

1996 (innehavet ökade från 8 miljarder kr. till 40 mil-
jarder kr.) och investeringar i fastigheter. Härvidlag
finns det särskild anledning att nämna de inledande
satsningar som gjorts vad gäller indirekta investe-
ringar i fastigheter i USA på marknaden för s.k. REI-
T’s (Real Estate Investment Trusts). Utgångspunkten
är att fonden slagit fast att internationella fastighets-
placeringar om möjligt skall ske i indirekt form via
aktier eller andelar.

Resultatet för tillgångsslaget fastigheter var till-
fredsställande under 1996, med en totalavkastning på
10%. Vakanserna har sjunkit successivt och hyrorna
har stigit. Temperaturen på den svenska fastighets-
marknaden fortsätter att stiga, särskilt för de mer
centralt belägna fastigheterna.

Reala placeringar behöver fortfarande öka sin
andel i den samlade portföljen. Fortsatta insatser i
den riktningen ingår därför i planeringen för till-
gångsallokeringen åren framöver.

Fondens verksamhet påverkas, förutom av den
ekonomiska utvecklingen i Sverige och utomlands,
också av politiska beslut. En del mycket stora sådana
beslut står nu för dörren, beslut som har betydande
inverkan på fondens roll och placeringsverksamhet.

För det första väntas en proposition senast våren
1998 om pensionsreformen. Det torde innebära stora
förändringar för AP-fonden såväl långsiktigt som
övergångsvis. Fonden är beredd att ställa erfarenhet
och kompetens till förfogande när det gäller förvalt-
ningen av premiereservmedlen.

För det andra har finansministern i november 1996
aviserat att ett förslag om förändrade placeringsreg-
ler och omorganisation av AP-fonden kommer att
presenteras till sommaren 1997. Avsikten är att bred-
da placeringsmöjligheterna till att också omfatta
aktier. Omorganisationen avser en uppdelning av
fonden i fler fristående förvaltningsdelar (fonder).

För det tredje kommer regeringen att under våren

1997 tillkännage sitt ställningstagande om ett svenskt

medlemskap i EMU. Riksdagen fattar beslut i frågan
under hösten 1997. Våren 1998 blir det klart vilka
länder som skall delta i EMU från startpunkten ja-
nuari 1999.

Bildandet av EMU har och kommer att få effekter
för fondens placeringsverksamhet oavsett om Sverige
kommer att delta eller ej. En ökad integration inom
Europa kommer att påverka de finansiella markna-
derna på ett genomgripande sätt. Antalet marknads-
platser kommer sannolikt att reduceras och såväl
låntagare som placerare kommer att agera allt mind-
re lokalt. För emittenter öppnar sig hela EU som en
naturlig upplåningsmarknad. Mot denna bakgrund
bör fonden utöka placeringsverksamheten framför-
allt inom EU-området. Det är därför av stor vikt att
förberedelsearbete och kompetensuppbyggnad star-
tas relativt omgående.

Stockholm i februari 1997

-VA

Lennart Nilsson

Verkställande direktör

41

AP-fonden och det svenska ATP-systemet Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Det svenska ATP-systemet bygger i grunden på att
varje års pensioner finansieras genom avgifter på den
aktiva befolkningens inkomster under samma år. De
aktiva generationerna bär genom dessa avgifter
ansvaret för de pensionerades försörjning.

ATP-systemet är idag i allt väsentligt ett så kallat
fördelningssystem. Alternativet till ett sådant system
är ett premiereservsystem där varje person under sin
livstid avsätter medel till en pensionsfond vars storlek
och avkastning sedan bestämmer pensionens storlek.

Trots att det svenska ATP-systemet i grunden är ett
fördelningssystem valde statsmakterna 1959 att ändå
komplettera detta med en fond. Motiven var två.
Uppbyggandet av en fond skulle motverka det min-
skade sparandet inom hushållssektorn som antogs bli
följden av ATP-systemets införande. Fonden skulle
också utgöra en buffert mellan de löpande inkomster-
na från ATP-avgiften och de utgående pensionerna.

AP-fonden består förutom av de tre ursprungliga
fondstyrelserna även av en fjärde, femte och sjätte
fondstyrelse. Dessa inrättades under åren 1974, 1988
resp. 1996 och får placera i aktier och andra värde-
papper på riskkapitalmarknaden.

AP-FONDENS UPPDRAG

Uppdraget från statsmakterna till AP-fonden och
dess förvaltning är att förvalta fonden så att dess
bidrag till finansieringen av de allmänna tilläggspen-
sionerna blir så stort som möjligt. Det övergripande
målet för fondförvaltningen är att maximera tillgång-
arnas totalavkastning på lång sikt. I lagen med regle-
mente för allmänna pensionsfonden (1983:1092),
fastlägger statsmakterna ett antal riktlinjer för verk-
samheten vid fondförvaltningen. Medlen skall förval-
tas så:

• att de ger en långsiktigt hög avkastning,

• att de uppfyller en tillfredsställande
betalningsberedskap,

• att placeringarnas risker sprids och

• att en betryggande säkerhet tillgodoses.

Kombinationen av dessa krav har lett till att fondens
placeringar i allt väsentligt begränsas till obligationer
och andra räntebärande papper. Härigenom tillgodo-
ses i stor utsträckning kraven på såväl betalningsbe-
redskap som säkerhet.

Fonden får enligt reglementet placera fritt i ränte-
bärande papper dock med den begränsningen att pla-
ceringar i utländsk valuta får uppgå till högst 10% av
marknadsvärdet på fondens totala tillgångar. En yt-

terligare begränsning är att placeringar i skuldför-
bindelser som inte klassas som låg kreditrisk får upp-
gå till högst 5% av de totala tillgångarnas marknads-
värde.

Begränsningen 5% gäller även för fondens möjlig-
het att placera i fastigheter, i och utanför landet.
Fondens möjligheter att placera i aktier begränsas till
aktier i fastighetsbolag, i den utsträckning detta ryms
i kvoten för fastighetsinvesteringar.

REFORMERING AV
ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET
I juni 1994 fattade riksdagen beslut om principerna
för reformering av det allmänna pensionssystemet.
Till grund för riksdagens beslut låg resultatet av det
arbete som bedrivits i den politiskt sammansatta Pen-
sionsarbetsgruppen.

De antagna riktlinjerna innebär att ATP-systemet
på sikt omvandlas till ett system som bygger på livsin-
komstprincipen där pensionen skall utgå från hela
inkomsten. Systemet renodlas till att omfatta ålders-
pensionen inklusive denna del inom folkpensione-
ringen. Förtidspension och efterlevandepension förs
över till statsbudgeten eller organiseras som en själv-
ständig försäkringsgren.

Det reformerade ålderspensionssystemet skall
finansieras med en ålderspensionsavgift på 18,5% på
inkomstdelar upp till det s.k. taket dvs. 7,5 basbe-
lopp. Avgiften skall tas ut på alla inkomster som ger
pensionsrätt vilket innebär att avgiftsunderlaget
breddas till att också omfatta ersättningar från soci-
alförsäkringen. Av avgiften går två procentenheter
till en ny premiereserv, resten till fördelningssyste-
met. Avsättningarna till premiereservsystemet påbör-
jades 1995 genom att 11% av inkomsterna från ATP-
avgiften förs över till konto i riksgälden. AP-fondens
uppdrag avses bli detsamma inom ramen för fördel-
ningssystemet som i dagens ATP-system.

Resultatet av partiöverläggningarna i mitten på
januari 1997 är att fempartiuppgörelsen från 1994
ligger fast och att de utestående frågorna kommer att
behandlas inom genomförandegruppen. Avsikten är
att detta arbete skall bedrivas i sådan takt att en pro-
position till riksdagen med förslag till lagstiftning
avseende det reformerade ålderspensionssystemet
som helhet kan läggas senast våren 1998. Det innebär
att de nya reglerna kan träda i kraft tidigast den 1
januari 1999 och att utbetalningar enligt dessa regler
sannolikt kommer att ske med början år 2001.

42

Ekonomisk översikt

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

UTVECKLINGEN I VÅR OMVÄRLD

De tendenser till uppgång i konjunkturen som kunde
skönjas under 1994, med kraftiga lagerökningar och
starkt stigande råvarupriser, fick aldrig något fäste
till följd av svag efterfrågan. Detta innebar bl.a. att
företagen under 1995 och 1996 hade för stora lager
som successivt måste avvecklas och som därigenom
kom att bidra till en svag produktionsutveckling.
Denna process bidrog till att minska inflationstrycket
påtagligt och möjliggjorde en globalt lätt penningpo-
litik och sjunkande obligationsräntor.

I Europa var konjunkturen under förra året tre-
vande och ville aldrig riktigt ta fart. Hushållens
efterfrågan förblev svag. En stor del av hushållens
pessimism kan förklaras av att arbetslösheten fort-
satte att stiga under året samtidigt som Maastricht-
kraven pressat regeringarna till fortsatta besparing-
ar för både 1996 och 1997. Den svaga efterfrågan var
den främsta anledningen till att inflationen blev
oväntat låg.

I de s.k. högränteländerna. Sverige, Italien och
Spanien, kom året att i allt starkare grad gå i kon-
vergensens tecken avseende bl.a. inflationstakten
och ränteutvecklingen. Skillnaden mot de övriga s.k.
hårdvalutaländerna var att denna process medförde
apprecierade valutor och lägre räntor till priset av
en mer dämpad aktivitet.

I de anglosaxiska länderna var tillväxten under
förra året fortsatt god. USA utgjorde dock en osä-
kerhetsfaktor i tillväxthänseende. Tillväxten i USA
utvecklades ryckigt och bidrog till en ökad osäkerhet
kring centralbankens agerande. Den amerikanska
aktiemarknaden satte nya börsrekord trots osäker-
het om fortsatt framtida tillväxt och centralbankche-
fens påpekanden om att börsen är övervärderad.

DEN SVENSKA UTVECKLINGEN
I början av 1996 lade den svenska riksbanken om
penningpolitiken och reporäntan sänktes, en process
som sedan fortsatte under hela året. Den nya ränte-
politiken utformades mot bakgrund av en svag efter-
frågan och allt lägre inflationsförväntningar. Den
fortsatt strama finanspolitiken möjliggjorde detta

Tabell 1. Källa: Riksgäldskontoret

samtidigt som övriga europeiska centralbanker också
lättat på penningpolitiken.

Trots att den svenska regeringen ännu inte tagit
ställning i EMU-frågan, kom även den svenska ränte-
nivån att följa den starkt positiva kontinentala ut-
vecklingen. De under året allt mer nedjusterade
prognoserna över statens lånebehov var ytterligare
en faktor som drev på denna positiva syn. Räntedif-
ferensen mot Tyskland sjönk dramatiskt från 2,4
procentenheter till 0,9 procentenheter för 10-åriga
obligationsräntor och från 4,7 till 0,7 procentenheter
för korta penningmarknadsräntor (SSVX 3-mån).

Förstärkningen av statens finanser berodde främst
på ökade intäkter. Utförsäljningen av statlig egen-
dom gav här ett icke obetydligt bidrag. Den svenska
statsskulden ökade med netto endast 25 mdkr under
1996. Stocken av nominella statsobligationer mins-
kade medan stocken realobligationer ökade kraftigt.

Det minskade lånebehovet var således en faktor
som bidrog till nedgången i de långa räntorna. Ned-
gången motverkades av en minskad efterfrågan på
svenska statspapper. Utländska aktörer vände sina
flöden under 1996 och nettosålde svenska räntebä-
rande papper för ca SEK 10 mdkr. Under 1995 där-
emot nettoköpte utländska placerare för ca SEK 47
mdkr. Svenska aktörer nettoköpte utländska ränte-
bärande papper för SEK 48 mdkr. De stora nettoflö-

43

E k O \ O M I S K Ö \ E K S I k T

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

dena spelade således ingen avgörande roll för den
svenska ränteutvecklingen under 1996.

Under inledningen av 1996 försvagades den sven-
ska valutan kraftigt mätt mot det s.k. TCW-indexet
(handelsvägt) för att därefter stärkas under loppet
av året. Under sista kvartalet skedde en dollarför-
stärkning, vilken resulterade i att TCW-indexet vid
utgången av 1996 låg på ungefär samma nivå som i
början av året. Kronan stärktes dock under året
med ca 5% mot den tyska marken - ett bevis för sti-
gande förtroende för svensk ekonomi.

Den svenska ekonomin återhämtade sig mot slutet
av 1996. Arbetsmarknaden var dock svag medan
exportföretagen erhöll fortsatt ökade order samtidigt
som de överfulla lagren kunde dras ned via export-
marknaden. Hushållen kunde trots lägre räntor inte
förmås att mer än marginellt öka sin konsumtion.
Sammantaget utvecklades den svenska ekonomin
under 1996 mindre positivt än vad många bedömare
tidigare trott.

Diagram 2.

44

Förvaltningsberättelse

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Allmänna Pensionsfondens Första. Andra och Tredje
fondstyrelser och verkställande direktör avger här-
med årsredovisning för 1996. fondens 37:e verksam-
hetsår.

Fondkapitalets utveckling

Fondkapitalet till marknadsvärde uppgick till 601.1
(564,3) mdkr vid årets utgång, vilket är en ökning
med 36,8 mdkr.

Förändringen av fondkapitalet består dels av
avkastningen på fondens tillgångar, dels av en rad av
fondförvaltningen ej påverkbara faktorer - som net-
tot av inbetalda ATP-avgifter och utbetalda pensio-
ner, nettot av rekvirerade medel till och avkastning
från fjärde och femte fondstyrelserna, samt kostna-
der för administrationen av hela ATP-systemet. I
tabell 2 redovisas fondkapitalets ökning från 1960
t.o.m. 1996.

Enligt resultaträkningen var årets resultat före
marknadsvärdering 51,9 (47,8) mdkr. Fondkapita-
lets marknadsvärde påverkas också av förändringen
i ej realiserade vinster och förluster. För 1996 var
denna förändring 28,4 (31,7) mdkr. Den totala
avkastningen var således 80.2 (79,5) mdkr.

10 MDKR TILL SJÄTTE
FONDSTYRELSEN
ATP-avgiften är fastställd till 13%. Som ett led i
genomförandet av pensionsreformen förs fr.o.m. 1995
sammanlagt 18% av avgiftsinkomsterna till dels stats-
budgeten, dels premiereserven som övergångsvis för-
valtas av Riksgäldskontoret. Samtidigt infördes en
egenavgift på 1% vars inkomster helt förs till fonden.

Mariutadrvärde mdkr	1960	1970 1980	1990 1995	1996
Avkaatning	0,0	-2,0 10,4	45,4 79,5	OOJ
Tillskjutet kapital			_ ' • .
Avgifter	0.S	6,1 224	TtJ 80.7	84,9
■-----1		-14-19,0	-77,4-104	-117,9
Överföring netto från/
tffl detfonder           /			i.i -o.i	-9,9
Administra tionako«tnacl er	-	-o,l -0,2	-OJ -OJ	-0,5
Sumaaa	04	<4 34	0,9 -83,1	-43,4
Förindring av fondkapitalet	0.5	M IM	464 66,4	364
Fondkapital	04	35,9 1454	386,8 5644	601.1
FBrlndring av fondkapitalet	i% -	23   10	14     9	- 6

Tabell 2.

Tabell 3.

Under 1996 steg avgiftsinkomsterna med drygt 5%
till 84,9 mdkr. Pensionsutgifterna i ATP-systemet
fortsatte att öka men i något långsammare takt och
uppgick till totalt 117.9 mdkr. Avgiftsunderskottet
kom därmed att öka. men endast från 32,5 mdkr för
år 1995 till 33.0 mdkr för år 1996. De ökade pen-
sionsutbetalningarna förklaras bl.a. av att basbelop-
pet, som reglerar värdesäkringen, höjdes från 35 700
kr till 36 200 kr. För 1997 är basbeloppet fastställt till
36 300 kr.

Från fjärde och femte fondstyrelserna erhåller AP-
fonden en treprocentig avkastning beräknad på
nuvärdet av de medel som dessa styrelser sammanlagt
har rekvirerat. Denna avkastning uppgick totalt till
0,5 mdkr för år 1996. Fjärde och femte fondstyrel-
serna rekvirerade sammanlagt 0,4 mdkr under 1996.
Den nybildade sjätte fondstyrelsen erhöll i december
1996 hela det belopp på 10 mdkr som enligt riksda-
gens beslut skulle överföras från 1-3 fondstyrelsernas
förvaltning.

För administrationen av ATP-systemet. förutom
fondstyrelsernas interna verksamhet, är ett flertal
myndigheter och institutioner involverade. Bl.a.
erhåller Riksförsäkringsverket och försäkringskas-
sorna ersättning för att handlägga och betala ut pen-
sioner. Andra myndigheter som berörs är länsskatte-
myndigheten och lokal skattemyndighet, kronofogde-
myndigheten. Statens löne- och pensionsverk samt
Kommunernas pensionsanstalt. Sammanlagt uppgick
fondens utbetalningar till dessa myndigheter till
0.5 mdkr.

45

E <> R V A I. T N I fe G S B E R Ä T T E I. S E

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

AP-fondens placeringsverksamhet

De tre fondstyrelsernas tillgångar förvaltas i en för
de tre fondstyrelserna gemensam organisation. Vid
fondens tillkomst 1960 förutsattes att de tre styrel-
serna skulle ha var sin förvaltningsorganisation.
Eftersom ATP konstruerades som en enhetlig försäk-
ring, vars utgifter ska bestridas av de sammanlagda
inkomsterna, fattades 1960 beslut om att inlednings-
vis inrätta ett gemensamt kansli. Avsikten var att
senare, när fondverksamheten vuxit, dela upp verk-
samheten i tre separata förvaltningar. Denna upp-
delning förverkligades inte och av denna anledning
bedrivs idag förvaltningen som en enhet med en
gemensam organisation och en gemensam placerings-
politik för de tre fondstyrelserna.

TRE FONDER,
EN PLACERINGSPOLITIK
Den gemensamma placeringspolitiken diskuteras i
det av de tre styrelserna valda Placeringsutskottet,
som är styrelsernas rådgivande organ för VD. Visser-
ligen görs separata årsbokslut för de tre fondstyrel-
serna, med skilda resultat- och balansräkningar,
men detta kan ses som en i efterhand gjord fördel-
ning av totalresultatet för de tre styrelserna.

Fondstyrelsernas nuvarande ledamöter och supple-
anter, som förtecknas separat, är efter förslag av
arbetsmarknadens parter och andra organisationer
förordnade av regeringen till dess fondstyrelsernas
balansräkningar har fastställts för räkenskapsåret
1998.

FÖRDELNING
PÅ TILLGÅNGSSLAG
Marknadsvärdet på de totala placeringstillgångarna
uppgick vid utgången av 1996 till 601,6 mdkr. Mot-
svarande värde för 1995 var 564,7 mdkr. I diagram 3
redovisas placeringarnas fördelning på tillgångsslag.
Den helt övergripande delen utgjordes av räntebä-
rande placeringar som uppgick till 580,7 (547,7)
mdkr eller 97% av de totala tillgångarna. Av de rän-
tebärande tillgångarna var 53.2 (20,6) mdkr placera-
de i reala lån med kpi-relaterad avkastning. Dessa
placeringar tillsammans med fondens placeringar i
fastigheter på 20,8 (17,0) mdkr utgör fondens reala
tillgångar. De reala tillgångarna utgjorde således
12,3 (6,7)% av den totala portföljen. Vid utgången av
1996 var 3,5 (2.3) mdkr placerade i utländska fastig-
heter och 6,9 (6,7) mdkr i utländska obligationer.

Fondens bruttoplaceringar uppgick för år 1996 till
cirka 380 (340) mdkr. I detta belopp ingår amorte-
ringar, förfall och inlösen samt omplaceringar i port-
följsammansättningen.

NOMINELLA
RÄNTEBÄRANDE PLACERINGAR
Fondens placeringar görs huvudsakligen på den orga-
niserade penning- och obligationsmarknaden. Därut-
över sker en viss direktutlåning till företag och kom-
muner. I diagram 4 redovisas de nominella räntebä-
rande placeringarnas fördelning på låntagarkatego-
rier ultimo 1996. Portföljen domineras av placering-

Diagram 3.

46

E Ö R V A L T > I N G S B E R Ä T T E 1. S E

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Diagram 4.

Diagram 6.

ar med staten (40%) och bostadssektorn (36%) som
låntagare.

Den svenska kreditefterfrågan har haft en annan
sammansättning 1996 än under de senaste åren. Den
väsentligaste förändringen är att statens lånebehov
sjunkit avsevärt. När det gäller bostadsinstituten var
de utestående obligationsstockarna i stort sett oförän-
drade under året till skillnad mot 1995 då stockarna
reducerades kraftigt. Även om en del andra låntagare
har emitterat obligationer på den svenska markna-
den under 1996 är fortfarande staten och bostadsin-
stituten de dominerande. Av diagram 5 framgår hur
fondens obligationstillgångar fördelas på emittenttyp.

Ränteutvecklingen i Sverige medförde att skillna-
den mot omvärldsräntorna minskade väsentligt. För
de korta räntorna drevs denna utveckling på av Riks-
banken, som under året sänkte reporäntan med
totalt 4,5 procentenheter. Med dessa sänkningar kom
de svenska korträntorna ned i närheten av de som
gäller i många europeiska länder. För långa räntor
skedde under senare delen av året en allmän nedgång

Diagram 5.

för de EU-länder som tidigare haft de högsta ränte-
nivåerna. Den svenska marknaden var en av dem
som utvecklades mest positivt. Från januari till
december sjönk den svenska tioårsräntan med nära
2 procentenheter till 6,7%, vilket samtidigt innebar
att ränteskillnaden mot Tyskland minskade från 2,4
procentenheter till 0,9 procentenheter.

En ökad aktivitet från utländska placerare bidrog
till att omsättningen steg under 1996 jämfört med
1995. Omsättningsökningen var i stor utsträckning
hänförlig till statspapper, medan omsättningen i
bostadsinstitutens lån var fortsatt låg. Generellt sett
är en hög omsättning på marknaden att föredra för
fonden, då detta underlättar att genomföra för-
ändringar av placeringsinriktningen.

Förutom den allmänna räntenivån, sjönk även
räntemarginalerna mellan staten och övriga låntaga-
re. Detta var bland annat fallet för bostadsinstitu-
tens upplåning, trots att den generella statsgarantin
för banker och andra finansiella institutioner upp-
hörde att gälla från halvårsskiftet.

De lägre räntorna medför en högre marknadsvär-
dering av fondens portfölj, vilket bidrar till att höja
årets totalavkastning. Fondens framtida avkastning
kommer dock att bli lägre än vad som skulle varit
fallet med oförändrade räntor, då omplaceringar fått
ske till successivt fallande räntenivå.

Den helt övervägande delen av fondens nominella
räntebärande portfölj är denominerad i svenska kro-
nor. Den utländska andelen hölls under året i stort
sett oförändrad - ca 1% av totalportföljen.

Utlåning i form av reverslån och förlagslån upp-
gick ultimo 1996 sammantaget till 31,0 mdkr vilket är
en ökning med 2.5 mdkr. Utlåning till kommuner och
kommunala bolag ökade under året med 1,7 mdkr.
Fonden träffade bland annat en överenskommelse

47

I. T M X G S H K l< i T T K I. S E

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Bilden visar en av Eskilstuna Energi och Miljö AB:s pro-
duktionsanläggningar för fjärrvärme. Fonden svarar för
den huvudsakliga lånefinansieringen till bolaget.

l           Stockholm Göteborg Övriga Sverige Utland

Diagram 7

med Eskilstuna Energi och Miljö AB om en utlåning
på cirka 0,3 mdkr.

Svenskt Fastighetskapital AB - ett bolag som fon-
den äger tillsammans med Nordisk Renting AB -
genomför fastighetsförvärv i kombination med lång-
siktig uthyrning till den offentliga sektorn. Fonden,
som är huvudfinansiär, har ett utlånat kapital på 4.9
mdkr. en ökning med 0.4 mdkr under året.

REALA
RÄNTEBÄRANDE PLACERINGAR
De reala räntebärande placeringarna utgörs dels av
så kallade partnerfinansieringar, dels av reala obli-
gationer emitterade av Riksgäldskontoret. Partnerfi-
nansieringar var länge det enda reala räntebärande
svenska placeringsalternativ som stod till buds.
Under 1994 påbörjade dock Riksgäldskontoret utgi-
vandet av reala obligationslån. Under 1995 och
framförallt under 1996 ökade den emitterade voly-
men. Vid utgången av 1996 uppgick den totalt utestå-
ende reala lånestocken till nominellt 108 mdkr.

Fonden har under året fortsatt att öka innehavet
av reala räntebärande statsobligationer. För första
gången är nu detta obligationsinnehav större än
partnerfinansieringarna. Totalt hade fonden vid
årets utgång reala räntebärande placeringar till ett
marknadsvärde av 53,2 (20.6) mdkr. Av detta svara-
de de reala obligationerna för 40,1 (8,1) mdkr.

I takt med fallande nominella räntor har även de
reala räntorna fallit under 1996. För de långa reala
obligationslånen föll marknadsräntan från 4,7% till
4.1% under året. Räntefallet ökade marknadsvärdet

på fondens reala lån vilket gav en positiv påverkan
på avkastningen. Direktavkastningen har, beroende
på den låga inflationstakten, varit låg.

För en av fondens partnerfinansieringar skedde
under året en ändring i ägarkretsen. Det var Gull-
spång som från Incentive köpte Skandinaviska
Elverk, där fonden finansierat krafttillgångar.

FASTIGHETER
Fondstyrelserna har möjlighet att investera i fastig-
heter i Sverige och utomlands till högst 5% av fon-
dens tillgångar.

Strategin i Sverige är att koncentrera sig på ett
fåtal expansiva orter och investera i ett blandat be-
stånd av bostadsfastigheter och kommersiella fastig-
heter. På utlandssidan är fonden inriktad på direkta
investeringar i London och indirekta investeringar
på övriga utländska marknader.

Fondens fastighetsportfölj omfattar i huvudsak
direktägda fastigheter men även indirekta placering-
ar som i amerikanska fastighetsfonder REIT (Real
Estate Investment Trust).

Fondens fastighrtsinnehav var ultimo 1996 värde-
rat till 20.8 (17,0) mdkr. Under 1996 genomfördes
fastighetsinvesteringar - i Sverige och utlandet - för
drygt 3 mdkr.

Hyresnivåerna för centralt belägna kommersiella
fastigheter i Stockholm och Göteborg ökade under
1996. Denna utveckling har nu också fått viss sprid-
ning till andra delmarknader. Ökningen av hyrorna i
Stockholm i kombination med relativt oförändrade
direktavkastningskrav har gjort att priserna stigit på

48

E Ö K V A I. T N I N G S B E K A T T E I. S E

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Bostäder

8%

Diagram 8.

kommersiella fastigheter i hästa läge. Göteborgs-
marknaden har också förstärkts - antalet affärer
och aktörer har ökat - men någon tydlig prisuppgång
kan ännu inte urskiljas. Aktiviteten på marknaden
för kommersiella fastigheter i Malmö ökade påtagligt
under 1996 och en tydlig prisuppgång kunde noteras.
Övriga delar av landet kännetecknades generellt av
oförändrade fastighetspriser vad avser kommersiella
fastigheter.

Intresset för bostadsfastigheter steg under 1996.
Aktiviteten på bostadsmarknaden som tidigare varit

koncentrerad till Stockholm och i viss mån Göteborg
spred sig också till Malmö och universitetsorterna.
Det var främst i Stockholm som en prisökning på
hostadsfa8tigheter kunde noteras. De relativt
begränsade hyreshöjningarna medförde ändå en real
hyreshöjning eftersom den allmänna prisnivån sjönk
under 1996.

Fonden förvärvade under året fastigheter i Sverige
för 2,1 mdkr. Två stora affärer genomfördes - för-
värvet av fastigheter från Gunnar Gustafsson i Göte-
borg för 0,6 mdkr och förvärvet av fastigheter från
Skandia för 0,8 mdkr. Vidare förvärvades tre cen-
trala fastigheter i Göteborg av Sven Gulins dödsbo
samt resterande 2/3 av kvarteret Forsete i Umeå av
Nordbanken och SPP för sammantaget 0,2 mdkr.
Utöver dessa affärer genomfördes ett antal mindre
affärer i Stockholm, Göteborg och Umeå.

Fonden träffade under året avtal med det kommu-
nala bostadsbolaget Uppsalahem om förvärv av
bostadsfastigheter till ett värde av 0.7 mdkr. Bestån-
det består av sammanlagt cirka 2000 lägenheter. Till-
träde sker i början på 1997.

Fonden sålde under 1996 sju fastigheter, varav sex
genom bytesaffärer och en genom direkt försäljning.
Totalt såldes fastigheter för knappt 0,1 mdkr.

Under 1996 bedrev fonden två större projekt i
Stor-Stockholm - Nacka Strand och Gäddviken i

Fastigheten Inom Vallgraven 7:5, (let sk Centrumhuset på
Kungsportsplatsen i centrala Göteborg, Jorvärvades under
våren från Skandia. Fastigheten rymmer i huvudsak kon-
tor och butiker.

Fonden har under 1996 tillsammans med Skanska byggt
om fastigheten Sicklaön 37:40. belägen i Gäddviken i
yiacka. Fastigheten som tidigare användes som lager och
kafferosteri innehåller idag ateljeer, verkstäder.förråd
och lager för Operan och Dramaten.

49

4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 152

F O K \ A I. T N I N G S l< E H A T T E l. S E

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Fastigheten Skravelberget Mindre 7 och till viss del också
Skravelberget Mindre 9 har under 1996 byggts om och
anpassats for advokatfirman Mannheimer & Swartling.
Fastigheterna ligger på Norrmalmstorg i centrala Stock-
holm.

Fastigheterna Skravelberget Mindre 12-13 och Matrosen 4
utgör en vacker entré till Stockholm från Nybroviken. Fas-
tigheterna ingick i förvärv från Trygg-Hansa under våren
1995 respektive Skandia under våren 1996.

Nacka. Gäddviken innehåller verkstäder, ateljeer
och lager för Operan och Dramaten. Projektet kom-
mer att slutföras under 1996/97. Under 1996 genom-
fördes ett flertal uthyrningar som genererade ett
antal mindre projekt. Bl a har Skravelberget Mindre
7 och 9 delvis byggts om till nya lokaler.

Hyresintäkterna för fondens svenska fastigheter
uppgick till 1,5 mdkr för 1996. Vakansgraden var
räknad på area 6,0 (8,4)% vid utgången av 1996.

Fondens utländska fastighetsportfölj består till
största delen av direktägda fastigheter. Direktägan-
det koncentreras till fastighetsmarknaden i centrala
London. Aktiviteten på fastighetsmarknaden i Lon-
don steg under 1996 med stigande hyresnivåer som
följd.

Av sex direktägda fastigheter i centrala London
utgör tre förvaltningsfastigheter vilka alla var fullt
uthyrda vid årsskiftet. Fastigheten 6/7 Clifford
Street, Mayfair - inköptes under januari 1996 som
ett nybyggnadsprojekt för kontor (3.800kvm) - och

projektfastigheten ”Friars House” kommer båda att
färdigställas under våren 1997. Fastigheten 33
Throgmorton Street i City - i vilken ombyggnads-
arbetena är avslutade - har uthyrningen påbörjats.

Genom en förändring i fondens reglemente den 1
juli 1996 fick fonden möjlighet att utöver långsiktiga
placeringar i fastighetsaktier också genomföra port-
följinvesteringar i sådana aktier.

Portföljinvesteringar genomfördes under hösten
1996 till ett sammanlagt värde av 0,8 mdkr, dels i
amerikanska fastighetsfonder (REIT’s). dels genom
en apportemission i det belgiska fastighetsbolaget
Cofinimmo S.A. Cofinimmo — en belgisk motsvarighet
till REIT’s - är ett skattebefriat fastighetsbolag s k
SICAFI (Société d’Investissement au Capital fix).

Fondens utländska innehav består därutöver av
två direktägda fastigheter i Bryssel. Hyresintäkterna
för fondens utländska fastigheter uppgick till 0,2
mdkr för 1996.

50

F Ö K V A I. T N I N G S K E K Ä T T K I. S E

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Resultat och avkastning

DE REDOVISADE RESULTATEN
Fondstyrelsernas årsredovisning har anpassats till
de nya årsredovisningslagarna. vilket innebär att
placeringar värderas endera till anskaffnings- eller
marknadsvärden.

Årets resultat 51,9 (47,8) mdkr utgör ett mått på
det under året realiserade resultatet. Årets mark-
nadsvärderade resultat, i vilket samtliga placerings-
tillgångar värderas till marknadsvärde, uppgick till
80,2 (79,5) mdkr. Det marknadsvärderade resultatet
beräknas för jämförelser av fondens avkastning med
marknadsutveckling och andra kapitalförvaltares
avkastning.

RISKER

All kapitalförvaltning är förenad med risker dvs osä-
kerheter om avkastningen. Man brukar i detta sam-
manhang tala om finansiella risker. De för AP-fon-
den mest relevanta riskerna är inflationsrisk, kredit-
risk, ränterisk och likviditetsrisk. Ett sätt att minska
risken i en portfölj är att genom diversifiering sprida
placeringarna på olika tillgångsslag. För AP-fonden
begränsar reglementets placeringsregler möjligheter-
na till en sådan riskspridning.

Inflationsrisken kan definieras som risken för att
inflationen blir högre än förväntat och därmed mins-
kar den reala avkastningen på tillgångarna. AP-fon-
dens mål är att avkastningen skall överstiga inflatio-
nen med bredast möjliga marginal dvs. att uppnå en
hög realavkastning.

Kreditrisk kan definieras som risken att en låntaga-
re ej punktligt fullgör sina betalningsskyldigheter.
Enligt AP-fondens reglemente skall fondens place-
ringar i allt väsentligt ske i “skuldförbindelser med
låg kreditrisk”. Endast placeringar motsvarande
högst 5% av tillgångarna får ske i ”andra skuldför-

bindelser” men med beaktande av kravet på hög
säkerhet. Drygt 1% av AP-fondens totala utlåning
ultimo 1996 kan klassificeras som ”andra skuldför-
bindelser”. Fondens exponering för kreditrisk är
således låg.

Ränterisk är ett mått på placeringarnas värdeför-
ändring vid en förändring av marknadsräntorna. Då
den övervägande delen av AP-fondens placeringar är
räntebärande och kreditrisken är begränsad, är rän-
terisken den dominerande risken i fondförvaltningen.
Ett mått på ränterisk är duration som mäter en till-
gångs värdeförändring vid en ränteförändring om
1 procentenhet. Fonden kan inte på grund av sin
storlek i någon högre grad avvika från den genom-
snittliga durationen för den svenska penning- och
obligationsmarknaden.

AP-fonden skall utgöra en likviditetsmässig buffert
i ATP-systemet, med uppgift att utjämna variationer
i avgiftsinbetalningar och pensionsutbetalningar. Pla-
ceringarna skall därför enligt reglementet ske med
tillfredsställande betalningsberedskap. Huvuddelen
av de finansiella placeringarna har en återstående
löptid som - i likhet med utbudet på marknaden - är
kortare än fem år. Merparten av fondens finansiella
placeringar avser värdepapper som är föremål för
daglig handel på penning- och obligationsmarknaden,
varför placeringarna sannolikt kan omsättas före för-
fall genom försäljning. Således är likviditetsrisken låg.

Fondens handel med derivatinstrument bedrivs som
en integrerad del av placeringsverksamheten. Ränte-
och valutaterminer används för att hantera ränte-
och valutarisken i portföljen.

PORTFÖLJ AVKASTNING

Den i tabell 5 redovisade avkastningen baseras på en
rekommendation från Försäkringsbranchens Redo-

TabeU 5.

51

F O K V A I. T *\ I .t (i S B E R Ä T T F. L S E

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

visningsnämnd rörande ett gemensamt kapitalav-
kastningsmått för liv- och sakförsäkringsbolag.

Direktavkastningen består av räntenetto och net-
tot av realiserade kursvinster/kursförluster på rän-
tebärande placeringar samt driftnetto för fastighets-
placeringar. Värdeförändringen består av resultatet
vid fastighetsförsäljningar samt orealiserade vinster
och förluster på samtliga placeringstillgångar. För
finansiella placeringar bestäms den orealiserade vär-
deförändringen med utgångspunkt i officiella mark-
nadsnoteringar.

För fastigheter bestäms den orealiserade värdeför-
ändringen med stöd av fastighetsvärderingar. Ca.
20% av fastighetsbeståndet värderas årligen av
externa värderingsinstitut och resterande del av
intern expertis. Fastighetsvärderingen bygger på två
analysmetoder, dels en tioårig nuvärdeberäkning av
förväntade betalningsflöden, dels en evighetskapita-
lisering av ett marknadsmässigt driftnetto. Valutaris-
ker i utländska fastighetsplaceringar säkras med
derivatinstrument och upplåning i valuta, varför
valutakursutvecklingen under året endast i begrän-
sad utsträckning påverkat fastigheternas värdeför-
ändring. Räntekostnader på fastighetslån beaktas ej
i beräkningen, varför fastighetsplaceringarnas
direktavkastning är opåverkad av skuldsättningsgra-
den. I beräkningen av totalavkastning beaktas ej
några gemensamma förvaltningskostnader.

Direktavkastning samt värdeförändring relateras
till det ingående marknadsvärdet och räntefordring-
arnas ingående värde med tillägg för nettoplacering-
ar och med avdrag för direktavkastning under året.
Nettoplaceringar och direktavkastning viktas i
beräkningen så att avkastningen kan relateras till ett
genomsnittligt placerat kapital.

ÅRETS AVKASTNING
Totalavkastningen för samtliga placeringar uppgick
1996 till 14,7 (15,9) %, varav värdeförändringen
utgjorde 5,3 (5,8) %. Efter reduktion för konsument-
prisindex förändring under året med -0,2 (2,6)%
uppgick den reala avkastningen till 14,9 (13,0) %.

Vid utgången av 1996 var de långa nominala mark-
nadsräntorna cirka 2 procentenheter lägre än vid
årets ingång medan den reala räntan sjönk med cirka
0,6 procentenheter. Sammantaget gav detta för 1996
upphov till en orealiserad värdeökning om cirka 28
mdkr. Direktavkastningen på räntebärande place-

ringar föll under året i takt med att om- och nyplace-
ringar gjordes till allt lägre marknadsränta.

Totalavkastningen för fastigheter uppgick till 10,0
(4,7)%. Värdeökningen under 1996 var 3,1 (-2,1) %.
Avkastningen på reala lån och fastighetsplaceringar
påverkar endast i begränsad utsträckning totalav-
kastningen för samtliga placeringar, till följd av den
stora andelen räntebärande placeringar.

DEN LÅNGSIKTIGA
AVKASTNINGEN

I diagram 9 visas hur fondens totalavkastning påver-
kas av förändringen i marknadsräntorna - som mått-
stock används räntan på en femårig statsobligation.
Skillnaden i totalavkastningen mellan åren är bety-
dande. Räntenedgången under åren 1993. 1995 och
1996 gav upphov till stora värdestegringar i portföl-
jen varför också totalavkastningen var hög. För 1994
var utvecklingen den motsatta och kraftigt stigande
räntor medförde att värdet på den räntebärande
portföljen föll.

Med hänsyn till den betydelse för finansieringen av
ATP-systemet som AP-fondens avkastning har samt
att det enskilda årets resultat i så stor utsträckning
är beroende av en föränderlig utveckling av mark-
nadsräntorna, är den långsiktiga avkastningen av
större betydelse än avkastningen för ett enskilt år.
Resultatet under en femårsperiod ger en mer rättvis
bild av fondens långsiktiga intjäningsförmåga.

Diagram 9.

52

F O R V A L T N I \ G S H E R Ä T T E I. S E

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Tabell 6.

Avkastningen för femårsperioden 1992-1996 uppgick
till 12,1 (1991-1995: 12,3) % per år. Under perioden
dec. 1991 - dec. 1996 uppgick konsumentprisindex
förändring till 2,2 (dec. 1990 - dec. 1995: 3,9) % per år.
Den reala avkastningen uppgick därför i medeltal till
9,7 (8,1) % per år. Fonden har således mer än väl
uppfyllt målet att inflationsskydda kapitalet.

PERSONAL OCH LÖNER

Personal                1996 (1995)

Medelantal anställda Män_____Kvinnor_____Totalt

Fondkansliet           118  (90)   49  (42)   167 (132)

Bolag i Sverige           14  (13)    8   (8)    22  (21)

Bolag i Storbritannien -   (2)    -   (1)     -   (3)

Totalt                 132 (105)   57  (51)   189 (156)

Vid utgången av 1996 var 132 (111) personer verk-
samma inom fastighetsförvaltningen, 15 (15) inom
finansförvaltningen samt 54 (48) inom lednings-,
stabs- och administrativa funktioner.

Löner och ersättningar tkr	1996	1995
Fondstyrelserna:
Styrelse och verkställande ledning	3 649	3 416
övriga anställda	49183	38 496
Av fondstyrelserna ägda bolag:
Styrelse och verkställande ledning	663	591
Övriga anställda	5 896	6 537
Summa	59 391	49 040

Styrelsernas och verkställande ledningens anställ-
ningsvillkor ligger inom de riktlinjer som angivits av
Finansdepartementet. Dessa riktlinjer anger bl.a. att
den sammanlagda tiden av uppsägningstid och tid för
avgångsvederlag inte skall överstiga 24 månader. Till
verkställande direktören och hans företrädare har
under 1996 sammanlagt 1 173 tkr utbetalats i lön och
ersättningar. För verkställande direktören har avta-
lats om en pensionsålder på 65 år. Pension utgår med
40% av lönen.

53

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Resultaträkning Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Tkr_______________________________________

Nettointäkter i placeringsverksamheten

Fastigheternas driftnetto................ /Vot 1

Ränteintäkter

Partnerfinansieringslån ...............

Reala obligationslån ...................

Reverslån ..............................

Förlagslån .............................

Obligationslån ......................... Not 2

Penningmarknadslån.................. Not 3

Övriga ränteintäkter...................

Räntekostnader .........................

Utdelningar..............................

Övriga intäkter..........................

Kursvinster och kursförluster........... Not 4

Värdeförändring för fastigheter.........

Resultat vid fastighetsförsäljning .......

Summa nettointäkter....................

Förvaltningskostnader

Årets resultat............................

Värdeförändring vid marknadsvärdering
Årets marknadsvärderade resultat ....

12491
1301

4 725 128
\  654206

-6234

52 000015

-145042

1995

1 020 941

51 854973

28 375 857

80 230 830

884 531

407 877

1 329 442

1 263 053

41 636 970

3 884 412

68 668

49 474 953
-170 137

10 000
1289
- 1 900 642

- 389 383
-75 403

47 971 618
-135 924

47 835 694

31 670 147

79 505 841

54

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Balansräkning Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Tkr________________________________

Tillgångar.....................................

Placeringstillgångar........................

Fastigheter ..............................

Aktier i fastighetsbolag..................

Aktier i partnerfinansieringsbolag......

Partnerfinansieringslån.................

Reala obligationslån.....................

Reverslån................................

Förlagslån ...............................

Obligationslån...........................

Penningmarknadslån....................

Upplupna ränteintäkter.................

Summa ..................................

Fordringar och andra tillgångar.......

Fastigheter ..............................

Fordran på delfond .....................

Kassa och bankmedel ...................

Övriga tillgångar ........................

Summa...................................

Summa tillgångar........................

Fondkapital och skulder ...............

Fondkapital.............................

Fondkapital vid årets ingång............

Årets förändring av fondkapitalet ......

Årets resultat............................

Summa ..................................

Skulder..................................

Skulder till kreditinstitut................

Övriga skulder...........................

Summa...................................

Summa fondkapital och skulder ........

1996-12-31         1996-12-31          1995-12-31          1995-12-31

Bokfört värde Marknadsvärde______Bokfört värde Marknadsvärde

Not 5
Not 6	19 965 3591^|^359’ WS454	16 682 755	16 682 755
Not 7		297 869	297 869
Not 8	3384110   2 884110	2 884 110	2 884 110
	4ÄIT7888 >  8177 888.	8 177 888	8 177 888
	16588 592   40090412	8 196 827	8 142 500
	15524552 , 16 »1769 4	13 930 898	14 067 690
	487 ‘ JÖ 853 066 ~	12 820 014	13 528 976
Not 9	3^687 J956 408091839	427 201 335	443 870 858
Not 10	671144871	32 314 769	32 327 689
Not 11	23^73 286   230737401	25 544 286	24 670 192
	3^580 555 601^56187	548 050 751	564 650 527
Not 12		170 047	170 047
	jR&91?  ^.fel917 ZR943 ^J49>43	443 009	443 009
Not 13		209 421	209 421
	JPS48014    248014	334 359	334 359
	18894425    1394 425	1 156 836	1 156 836
	5^74980 602950612	549 207 587	565 807 363
Not 14
	54’712054 564311829	532 972 789	517 902 418
	-Jl 442 739 >43442 739 JI854 973   80230830	- 33 096 430 47 835 694	- 33 096 430 79 505 841
	556124 288 ' 601099 920 .	547 712 053	564 311829
Not 15	TfOT338    1107338	1 036 769	1 036 769
	1^743354     743354	458 765	458 765
	<850692   1 850692	1 495 534	1 495 534

55X974 980 ..$02 950 612  549 207 587  565 807 363

55

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Redovisningsprinciper

Enligt Allmänna Pensionsfondens reglemente skall
årsredovisning upprättas i enlighet med god redovis-
ningssed. Enligt ny lagstiftning om årsredovisning,
som skall tillämpas från 1996. värderas placerings-
tillgångarna till anskaffningsvärden. Tidigare års
nedskrivningar, som ej kan antas motsvara en bestå-
ende värdenedgång, har återförts dels mot jämför-
elseårets ingående fondkapital, dels mot jämförelse-
årets resultat. Andra tillgångar värderas till det
lägsta av anskaffnings- och marknadsvärde, om det
kan antas att en värdenedgång är bestående. För
jämförelser av fondens avkastning med marknadsut-
veckling och andra kapitalförvaltares avkastning
upprättas en för fondstyrelserna gemensam mark-
nadsvärderad redovisning, i vilken placeringstill-
gångarna värderas till marknadsvärden.

I fondstyrelsernas bokslut intas bolag, i vilka fond-
styrelserna innehar mer än 50% av röstetalet, enligt
förvärvsmetoden. Utländska bolags tillgångar och
skulder omräknas med balansdagens valutakurser
medan resultatposter omräknas med årets genom-
snittliga valutakuser. Förändringar i eget kapital här-
rörande från valutakursförändringar redovisas i
resultaträkningen. Samtliga fastigheter och aktier/
andelar i fastighetsbolag är samägda av de tre fond-
styrelserna i proportion till storleken av respektive
styrelses fondkapital.

Värdering av placeringar
Placeringsfastigheter värderas till verkligt värde,
dvs. marknadsvärde enligt värdering. Anläggnings-
fastigheter som används i den egna verksamheten
skrivs av enligt plan med två procent per år. Place-
ringsfastigheternas marknadsvärden baseras på
nuvärdeberäkning av förväntade betalningsflöden.
Beräkningen utgår från villkor i befintliga hyresav-
tal, bedömd marknadshyra och hyresutveckling, för-
väntade vakansgrader och driftskostnader samt
marknadsmässiga avkastningskrav. Ca 1/5 av fastig-
hetsbeståndet värderas årligen av externa värde-
ringsinstitut. I resultaträkningen redovisas fastighe-
ternas driftnetto, vilket utgör hyresintäkter med
avdrag för drift- och underhållskostnader samt fas-
tighetsskatt.

De partnerfinansieringsavtal som fondstyrelserna
träffat är av realräntetyp. Motparten erlägger årligen
en real ränta samt äger med stöd av utställd option
förvärva fondstyrelsernas lånefordringar på och
aktier i partnerbolagen. Optionspriset uppräknas
årligen med inflationen. Fondstyrelserna har utöver
realränta och inflationsuppräkning ej någon del i
resultatet i partnerbolagen. Aktieinnehavet i partner-
bolagen värderas därför till anskaffningskostnad.

Inflationsuppräkning av partneriinansieringar och
reala obligationer redovisas som ränteintäkt i resul-
taträkningen. Aktieinnehavet i Svenskt Fastighetska-
pital AB värderas till anskaffningskostnad, då andel i
bolagets resultat i huvudsak utgörs av ränta på lån
till bolaget.

Räntebärande värdepapper värderas till anskaff-
ningsvärden med periodisering av över- och under-
kurser. Jämförelseårets resultat har justerats för den
resultatpåverkan som en periodisering av över- och
underkurser ger. Köp och försäljning av räntebäran-
de värdepapper redovisas, i avvaktan på en övergång
till affärsdagsredovisning. alltjämt på likviddagen.
Marknadsvärden för räntebärande värdepapper
bestäms av marknadsnoteringar vid årets utgång.
Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas
till balansdagens valutakurser. Såväl orealiserade
valutakursvinster som förluster ingår i sin helhet i
resultatet. Positioner i derivatinstrument värderas
efter samma principer som de placeringar vilkas
marknadsrisk skyddats eller förändrats. Valutaposi-
tioner i derivatinstrument värderas alltid till balans-
dagens valutakurser.

Skatt

Fondstyrelserna är befriade från all inkomstskatt vid
placeringar i Sverige och Storbritannien. Skattekost-
nader i fondstyrelsernas fastighetsbolag redovisas
som förvaltningskostnad.

Fondkapital

Fondkapitalet består dels av ett ingående kapital,
dels av årets resultatet. Det ingående kapitalet består
av pensionsavgifter, pensionsutbetalningar, adminis-
trationsbidrag, överföringar från/till 4—5:e fondsty-
relserna samt ett ackumulerat resultat. 4—5:e fond-
styrelserna skall varje år överföra en avkastning för
närmast föregående år till l-3:e fondstyrelserna. De
medel som kan rekvireras av 4—5:e fondstyrelserna
får vardera uppgå till högst en procent av 1-3:e fond-
styrelsernas fondkapital vid utgången av närmast
föregående år. Härutöver har den nybildade 6:e
fondstyrelsen rätt att. utan avkastningskrav, rekvi-
rera 10 mdkr.

56

HO K S I. I T

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Noter: Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Belopp i Tkr

Not 1 Fastigheternas

Hyresintäkter för inhemska fastigheter....................

Driftkostnader för inhemska fastigheter..................

Hyresintäkter för utländska fastigheter...................

Driftkostnader för utländska fastigheter.................

Summa.......................................................................

Not 2 Ränteintäkter på obligationslån________________

Obligationslån i svenska kronor................................

Obligationslån i utländsk valuta...............................

Summa.......................................................................

_______________1996________________________________1995

36 149 889               41381693

336 997                   255 277

36 486 886               41636 970

Not 3 Ränteintäkter på penningmarknadslån__________________________________1996_______________________1995

Penningmarknadslån i svenska kronor.................... 4 885 653                  3 863 692

Penningmarknadslån i utländsk valuta.................... 18 310                    20 720

Summa                                                  4 903 963               3 884 412

Not 4 Kursvinster och kursförluster__________________

Penningmarknadslån och obligationslån..................

Förlagslån...................................................................

Reverslån....................................................................

Reala obligationslån...................................................

Valutakursdifferenser på
räntebärande placeringar.........................................

Valutasäkring av utländska fastighetsplaceringar ...
Omräkningsdifferens utländska fastighetsbolag......

Summa.......................................................................

1996                                1995

5 203 451	- 1 413 694
3 677	19065
778	1 186
1 230	-
- 357 562	-620 874
- 244 520	243 402
118 074	- 129 727
4 725 128	-1 900 642

Not 5 Kontrakterade ej likviderade fondaffarer_____________________________1996-12-31____________________1995-12-31

Köp............................................................................. 77 000                  1 797 852

Försäljning................................................................. 830 107                   1 661 882

Not 6 Placeringsfastigheter__________________________

Anskaffningsvärde för inhemska fastigheter............

Nedskrivning till marknadsvärde.............................

Anskaffningsvärde för utländska fastigheter...........

Nedskrivning till marknadsvärde.............................

Bokfört värde............................................................

Not 7 Aktier i fastighetsbolag	1996-12-31		1995-12-31
	Kapitalandel c/t	Nominellt
	/ Röstvärde c/c	värde
Svenskt Fastighetskapital AB...........................	........ 50/50	8 000 10 000	10 000
Pleiad Real Estate AB.......................................	......... 25/25	153 750	287 866
Cofinimmo S.A.. Belgien...................................	......... 3/3	138 116	-
Real Estate Investment Trusts. LSA................	.........	665 335	-
Diverse aktier............................................................		3	3
Bokfört värde...................................................		813 454	297 869
	Kapitalandel r7c
	i Röstvärde c/f	< ivriga delägare
Svenskt Fastighetskapital AB...........................	........ 50/50	Nordisk Renting	AB

57

H II k S L l T

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Aktier i partnerfinansieringsbolag	1996-12-31			1995-12-31
	Kapitalandel C4	ISominellt
	/ Röxtvärdr r/<	värde
lggesunds Kraft AB...........................................	......... 50/50	5 600	112 000	112 000
Nikab Energi AB...............................................	91/49	87 500	1 750 000	1 750 000
Nvbrovikens Kraft AB......................................	......... 90/47	89 000	890 000	890 000
Svarthålsforsens Intressenter AB....................	......... 60/13	12010	132 110	132 110
Bokfört värde..................................................			2 884110	2884 110
	Kapitalandel Vt
	/ Röstvärde 94		Övriga delägare
lggesunds Kraft AB	50/50		Mo och Domsjö AB
Nikab Energi AB	9/51		Båkab Energi AB
Nybrovikens Kraft AB	10/53		AB Skandinaviska Elverk
Svarthålsforsens Intressenter AB	40/87		Stockholm Energi AB

Not 9 Obligationslån_______________

Obligationslån i svenska kronor.

Obligationslån i utländsk valuta

1995-12-31

421 215 628

5 985 707

1996-12-31

363 441 904

6 246 052

Bokfört värde............................................................ Not 10 Penningmarknadslån	369 687 956	427 201 335
	1996-12-31	1995-12-31
Penningmarknadslån i svenska kronor....................	66 869 672	32 075 770
Penningmarknadslån i utländsk valuta....................	375 199	238 999
Bokfört värde............................................................	67 244 871	32 314 769
Not 11 Upplupna ränteintäkter	1996-12-31	1995-12-31
Obligationslån i svenska kronor................................	19 978 618	22 174 633
Obligationslån i utländsk valuta...............................	136 751	134 878
Förlagslån...................................................................	536 902	586 570
Reverslån....................................................................	323 977	350 867
Partnersfinansieringslån...........................................	2 096 722	2 297 338
Övrigt..........................................................................	316
Bokfört värde............................................................	23 073 286	25 544 286
Not 12 Anläggningsfastigheter	1996-12-31	1995-12-31
Anskaffningsvärde.....................................................	242 761	174 887
Planenliga avskrivningar (2% per år på byggnad)..	-8210	-4840
Bokfört värde............................................................	234 551	170 047
Not 13 Kassa och bankmedel	1996-12-31	1995-12-31
Kassa och bankmedel i svenska kronor....................	187 953	155 343
Kassa och bankmedel i utländsk valuta....................	261 990	54 078
Bokfört värde............................................................	449 943	209 421

58

B (» K S I. I T

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Not 14 Fondkapital

Ingående värde 1995..................................................

Effekt av ändrad redovisningsprincip......................

Förändring av grundkapitalet 1995..........................

Avkastning från 4-5:e fondstyrelserna 1995 ...........

Årets resultat..............................................................

Utgående värde 1995..............................................

Förändring av fondkapitalet 1996:...........................

Erhållna pensionsavgifter.........................................

Utbetalda pensionsmedel...........................................

Administrationsbidrag...............................................

Rekvirerat från 4—5:e fondstyrelserna.....................

Rekvirerat från 6:e fondstyrelsen.............................

Avkastning från 4-5 :e fondstyrelserna 1996............

Årets resultat..............................................................

Utgående värde 1996..............................................

Bokfört värde__________________Marknadsvärde

517 902 418	517 902 418
15 070 371	-
-33 539 438	- 33 539 438
443 008	443 008
47 835 694	79 505 841
547 712 053	564 311 829
84 896 612	84 896 612
- 117 864 399	- 117 864 399
-536867	- 536 867
-400 000	-400 000
-10 000 000	-10 000 000
461915	461915
51854 973	80 230 830
556 124 288	601099 920

Fjärde och Femte fondstyrelsernas sammanlagda återstående rekvisitionsrätt

Vid utgången av 1995.................................................

Vid utgången av 1996.................................................

1 261 498

1 164 071

Not 15 Skulder till kreditinstitut_________________________

Fastighetslån i svenska kronor..................................

Fastighetslån i utländsk valuta..................................

Bokfört värde............................................................

1996-12-31

705 804

401 534

1 107 338

1995-12-31

652 534

384 235

1 036 769

59

B I) K S L t; T

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Resultaträkning Första fondstyrelsen

Tkr	1996		1995
ISettointäkter i placeringsverksamheten Fastigheternas driftnetto................ Ränteintäkter		364 693		306 282
Partnerfinansieringslån ...............	169 264		265 359
Reala obligationslån ...................	244 218		136 680
Reverslån ..............................	421 229		472 674
Förlagslån .............................	387 924		405 109
Obligationslån	10 629 551		12 645 390
Penningmarknadslån..................	1 683 307		900 216
Övriga ränteintäkter...................	11 632	13 547 125	17 445	14 842 873
Räntekostnader .........................		- 32 552		- 57 483
Utdelningar..............................		3 747		3 000
Övriga intäkter..........................		391		387
Kursvinster och kursförluster...........		1 131 098		-357 174
Värdeförändring för fastigheter.........		196 262		-116815
Resultat vid fastighetsförsäljning		- 1 870		-22 621
Summa nettointäkter....................		15 208 894		14 598 450
Förvaltningskostnader		- 40 035		-42 858
Årets resultat............................		15 168 859		14 555 592

60

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Tkr________________________________

Tillgångar

Placeringstillgångar

Fastigheter ..............................

Aktier i fastighetsbolag..................

Aktier i partnerfinansieringsbolag......

Partnerfinansieringslån.................

Reala obligationslån.....................

Reverslån................................

Förlagslån ...............................

Obligationslån..........................

Penningmarknadslån....................

Upplupna ränteintäkter.................

Summa ..................................

Fordringar och andra tillgångar
Fastigheter ..............................

Fordran på delfond

Kassa och bankmedel

Övriga tillgångar ........................

Summa...................................

Summa tillgångar........................

Fondkapital och skulder

Fondkapital.............................

Fondkapital vid årets ingång............

Årets förändring av fondkapitalet ......

Årets resultat............................

Summa ..................................

Skulder..................................

Skulder till kreditinstitut................

Övriga skulder...........................

Summa...................................

Summa fondkapital och skulder

1996-12-31	1995-12-31
5 989 608	5 004 827
244 036	89 361
865 233	865 233
2 453 366	2 453 366
11 728 562	2 881 351
5 131 763	4 378 368
4 075 657	4 209 222
109 540 713	128 347 543
18 505 516	7 829 682
6 619 984	7 532 668
165 154 438	163 591621
64 267	54 075
202 681	200 689
135 096	63 257
74 310	85 221
476 354	403 242

165 630 792 163 994 863

163 554 029 - 13 644 005 15 168 859	163 061 637 - 14 063 200 14 555 592
165 078 883	163 554 029
332 201	311031
219 708	129 803
551909	440 834
165 630 792	163 994 863

Stockholm den 26 februari 1997

Gösta Gunnarsson
ordförande

Lisbeth Eklund

Lilian Hindersson

Lars-Gerhard Westberg

Gunnar Erlandsson

Lars Isaksson

Kerstin Wigzell

Åke Hillman

Johan Mvhrman

Lennart Nilsson

verkställande direktör

61

H II k S I, l T

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Resultaträkning Andra fondstyrelsen

Tkr	1996		1995
Nettointäkter i placeringsverksamheten
Fastigheternas driftnetto		607 822		510 471
Ränteintäkter
Partnerfinansieringslån	282 107		442 266
Reala obligationslån	582 524		185 442
Reverslån..............................	568 528		519 620
Förlagslån	548 613		571575
Obligationslån .........................	19 153 411		21 529 773
Penningmarknadslån..................	2 767 319		2 554 962
Övriga ränteintäkter	19 365	23 921 867	42 147	25 845 785
Räntekostnader		-54 215		-65 780
Utdelningar		6 246		5000
Övriga intäkter..........................		650		645
Kursvinster och kursförluster ...........		2 794 093		-1 337 698
Värdeförändring för fastigheter		327 103		-194 692
Resultat vid fastighetsförsäljning		-3 117		- 37 702
Summa nettointäkter		27 600 449		24 726 030
Förvaltningskostnader		-68 826		- 60 978
Årets resultat		27 531 623		24 665 052

62

K O K S I. I T

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Tkr	1996-12-31	1995-12-31
Tillgångar
Placeringstillgångar
Fastigheter .............................	9 982 680	8 341 378
Aktier i fastighetsbolag..................	406 727	148 934
Aktier i partnerfinansieringsbolag......	1 442 055	1 442 055
Partnerfinansieringslån.................	4 088 944	4 088 944
Reala obligationslån.....................	19 060 491	3 785 905
Reverslån................................	6 597 764	5 883 579
Förlagslån ...............................	5 636 456	5 755 913
Obligationslån...........................	201000 529	226 568 091
Penningmarknadslån	38 181519	21385 272
Upplupna ränteintäkter.................	12 318 202	13 333 653
Summa ..................................	298 715 367	290 733 724
Fordringar och andra tillgångar.......
Fastigheter ..............................	110 708	74 991
Fordran på delfond .....................	232 368	223 131
Kassa och bankmedel	224 679	103 353
Övriga tillgångar ........................	123 917	192 252
Summa...................................	691 672	593 727
Summa tillgångar........................	299 407 039	291 327 451
Fondkapital och skulder ...............
Fondkapital.............................
Fondkapital vid årets ingång............	290 477 918	277 948 340
Arets förändring av fondkapitalet	-19 602 781	- 12 135 473
Årets resultat............................	27 531 623	24 665 052
Summa ..................................	298 406 740	290 477 919
Skulder..................................
Skulder till kreditinstitut................	553 669	518 385
Skuld till delfond.......................	77 228	95 771
Övriga skulder...........................	369 382	235 376
Summa	1 000 279	849 532
Summa fondkapital och skulder.......	299 407 039	291 327 451

Stockholm den 27 februari 1997

Roine Carlsson

ordförande

Ove Bengtsberg

Ulf Laurin

Bo Rvdin

Per-Olof Edin

Wanja Lundby-Wrdin

Roland Svensson

Jan Källsson

Lilian Ringsand

Lennart Milsson

terkställande direktör

63

B O K S I. I T

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Resultaträkning Tredje fondstyrelsen

Tkr	1996		1995
ISettointäkter i placeringsverksamheten
Fastigheternas driftsnetto		243 129		204 188
Ränteintäkter
Partnerfinansieringslån	112 843		176 906
Reala obligationslån	142 029		85 755
Reverslån..............................	337 612		337 148
Förlagslån .............................	279 433		286 369
Obligationslån	6 703 925		7 461 807
Penningmarknadslån	453 337		429 234
Övriga ränteintäkter	7 766	8 036 945	9 076	8 786 295
Räntekostnader .........................		-21 689		-46 874
Utdelningar..............................		2 400		2000
Övriga intäkter		358		258
Kursvinster och kursförluster ...........		799 936		-205 769
Värdeförändring för fastigheter		130 841		-77 877
Resultat vid fastighetsförsäljning		-1247		-15 081
Summa nettointäkter		9 190 673		8 647 140
Förvaltningskostnader		-36181		- 32 090
Årets resultat............................		9 154 492		8 615 050

64

BOKS I. I T

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Balansräkning Tredje fondstyrelsen

Tkr	1996-12-31	1995-12-31
Tillgångar
Placeringstillgångar
Fastigheter	3 993 072	3 336 550
Aktier i fastighetsbolag..................	162 691	59 574
Aktier i partnerfinansieringsbolag......	576 822	576 822
Partnerfinansieringslån.................	1 635 578	1 635 578
Reala obligationslån.....................	5 899 539	1 529 572
Reverslån................................	3 795 025	3 668 951
Förlagslån ...............................	2 808 374	2 854 879
Obligationslån...........................	59 146 713	72 285 701
Penningmarknadslån....................	10 557 836	3 099 815
Upplupna ränteintäkter.................	4 135 100	4 677 965
Summa ..................................	92 710 750	93 725 407
Fordringar och andra tillgångar.......
Fastigheter ..............................	59 576	40 981
Fordran på delfond .....................	104 096	114 962
Kassa och bankmedel ...................	90 167	42 811
Övriga tillgångar	49 788	56 886
Summa...................................	303 627	255 640
Summa tillgångar........................	93 014 377	93 981 047
Fondkapital och skulder ...............
Fondkapital.............................
Fondkapital vid årets ingång............	93 680 106	91 962 813
Årets förändring av fondkapitalet ......	-10 195 953	-6 897 757
Årets resultat............................	9 154 492	8 615 050
Summa ..................................	92 638 645	93 680 106
Skulder..................................
Skulder till kreditinstitut................	221468	207 354
Övriga skulder...........................	154 264	93 587
Summa...................................	375 732	300 941
Summa fondkapital och skulder	93 014 377	93 981 047

Stockholm den 25 februari 1997

Rolf Wirtén
ordförande

RolfH.Gard

Åke Petersson

Sven Steen

Börje Johansson

Kenth Pettersson

Leif Zetterberg

Kjell Johansson

Christer Romilson

Lennart Nilsson

verkställande direktör

5 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 152

65

H I) k .' I, I |

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Styrelse och revisorer Första fondstyrelsen

Gösta Gunnarsson, ordförande

LEDAMÖTER

Gösta Gunnarsson,

Landshövding i Jönköpings län (ordförande)
Lisbeth Eklund,

Förbundsordförande, Statstjänstemannaförbundet

Gunnar Erlandsson,

Förbundsordförande, Facket för Service och

Kommunikation - SEKO, fr 961010

Åke Hillman,

Kommunalråd, fr 961010

Lilian Hindersson,

Förbundssekreterare,

Svenska Kommunalarbetareförbundet

Lars Isaksson,

Landstingsråd, fr 961107

Johan Myhrman,

Professor, Handelshögskolan i Stockholm

Lars-Gerhard Westberg,

Kommunalråd

Kerstin Wigzell.

Överdirektör. Riksförsäkringsverket, fr 961010

SUPPLEANTER

Eva Lindström,

Budgetchef. Finansdepartementet, fr 970213

Birgit Hansson,

Förste vice ordförande, SACO

Ulla Olovsson,

Andre förbundsordförande. Facket för Service och

Kommunikation - SEKO, fr 961010

Ulla Ölvebro,

Kommunalråd, fr 961010

Ingalill Landqvist-Westh, Tredje ordförande,

Landsorganisationen i Sverige, fr 961010

Monica Sundström,

Verkställande direktör, Landstingsförbundet

Peder Törnvall,

Generaldirektör, Statskontoret

Erik Langby,

Kommunalråd, fr 961010

Inga-Britt Ahlenius,

Generaldirektör. Riksrevisionsverket

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR
Lennart Nilsson, fr 960701

REVISORER

Per-Olof Ak te us, Auktoriserad revisor Pål Wingren, Auktoriserad revisor

66

H O K S I, l T

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Styrelse och revisorer Andra fondstyrelsen

Roine Carlsson, ordförande

LEDAMÖTER

Roine Carlsson,

F.d. statsråd (ordförande), fr 961010

Ove Bengtsberg,

Förbundsordförande.

Svenska Byggnadsarbetareförbundet (tid suppi)

Per-Olof Ed in.

Enhetschef. Landsorganisationen i Sverige

Jan Källsson,

Direktör, Erik Thun AB

Ulf Laurin,

Direktör, Näringslivets Fond

Wanja Lundby-Wedin

Andra ordförande,

Landsorganisationen i Sverige

Lilian Ringsand,

Vice ordf. TCO, fr 961010

Bo Rydin,

Direktör, AB Industrivärden

Roland Svensson,

Direktör, Kooperativa Förbundet

SUPPLEANTER

Birgit Erngren,

Generaldirektör,

Närings- och teknikutvecklingsverket - NUTEK

Åke Pettersson,

Förbundsordförande.

Svenska Skogsarbetareförbundet, fr 961010

Barbro Palmerlund,

Förbundsordförande, Fastighetsanställdas Förbund

Gunnar Högberg,

Direktör, HAO-Förbunden

Rune Sirvell,

Direktör

Göran Wiström,

Arbetsmarknadssekreterare,

Svenska Metallindustriarbetareförbundet

Sten Persson,

Vice förbundsordförande,

Handelstjänstemannaförbundet, fr 961010

Erik Menckel,

Direktör, Svenska Arbetsgivareföreningen

Hans Almgren,

Direktör, HSB Riksförbund, fr 961010

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR
Lennart Nilsson, fr 960701

REVISORER

Per-Olof Akteus, Auktoriserad revisor Pål Wingren, Auktoriserad revisor

67

I< O K S I. I T

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Styrelse och revisorer Tredje Fondstyrelsen

RolfWirtén, ordförande

LEDAMÖTER

Rolf Wirtén,

F.d. landshövding (ordförande)

Rolf H. Gard,

F.d. förbundsordförande, Sveriges Köpmannaförbund

Börje Johansson,

Förbundsordförande,

Försäkringsanställdas Förbund

Kjell Johansson,

Förbundsordförande, Svenska Målareförbundet,

(f d suppl - ledamot 961010)

Åke Petersson,

Direktör. Hestra Inredningar AB

Kenth Pettersson,

Förbundsordförande, Handelsanställdas Förbund

Christer Romilson,

Förbundsordförande, Lärarförbundet, fr 960515

Sven Steen,

Direktör, F.O. Peterson & Söner Byggnads AB

Leif Zetterberg,

Direktör. Lantbrukarnas Riksförbund

SUPPLEANTER

Anita Modin,

Direktör. City Conference Centre. fr 961010

E.O. Holm.

Direktör. Sveriges Köpmannaförbund

Sune Ekbåge,

Förbundsordförande,

Svenska Pappersindustriarhetareförbundet

John Herrström,

Förbundsordförande,

Hotell- och Restauranganställdas Förbund, fr 961010

Christer Jönsson,

Vice ordförande, Kooperativa Förbundet, fr 970213

Hans Wahlström,

Förbundsordförande,

Svenska Transportarbetareförbundet

Åke Lindström,

Förbundsordförande, DIK-Förbundet

Carlerik Holst,

Direktör, fr 961010

Stefan Bergstrand,

Lantbrukare, fr 961010

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR
Lennart Nilsson, fr 960701

REVISORER

Per-Olof Akteus, Auktoriserad revisor   Pål Wingren. Auktoriserad revisor

68

B O K S I. I T

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Revisionsberättelser

FÖRSTA FONDSTYRELSEN
Undertecknade, som av regeringen förordnats att
såsom revisorer granska Allmänna Pensionsfondens
Första fondstyrelses förvaltning, får härmed avge
revisionsberättelse för år 1996.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räken-
skaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar
upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat

de tillgångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de
övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning
beträffande årsredovisningen, de i densamma upp-
tagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen
eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrel-
sens förvaltning.

Stockholm den 28 februari 1997

Per-Olof Akteus

Auktoriserad revisor

På) Wingren
Auktoriserad revisor

ANDRA FONDSTYRELSEN
Undertecknade, som av regeringen förordnats att
såsom revisorer granska Allmänna Pensionsfondens
Andra fondstyrelses förvaltning, får härmed avge
revisionsberättelse för år 1996.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räken-
skaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar
upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat

de tillgångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de
övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning
beträffande årsredovisningen, de i densamma upp-
tagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen
eller inventeringen eller eljest beträffande fondstvrel
sens förvaltning.

Stockholm den 28 februari 1997

Per-Olof Akteus

Auktoriserad revisor

Pål Wingren

Auktoriserad revisor

TREDJE FONDSTYRELSEN
Undertecknade, som av regeringen förordnats att
såsom revisorer granska Allmänna Pensionsfondens
Tredje fondstyrelses förvaltning, får härmed avge
revisionsberättelse för år 1996.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räken-
skaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar
upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat

de tillgångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de
övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning
beträffande årsredovisningen, de i densamma upp-
tagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen
eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrel-
sens förvaltning.

Stockholm den 28 februari 1997

Per-Olof Akteus

Auktoriserad revisor

Pål Wingren

Auktoriserad revisor

69

Organisation

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

70

STATISTIK

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Jämförande balans- och resultaträkningar 1960-1996

BALANSRÄKNINGAR PER 31.12 Mkr	1960	1970	1980	1990	1995	1996
Fastigheter..............................................				8 869	16 683	19 965
Aktier i fastighetsbolag.........................				351	298	813
Aktier i partnerfinansieringslån.........	-	-	-	2 884	2 884	2 884
Partnerfinansieringslån.......................	-	-	-	8 178	8 178	8 178
Reala obligationslån..............................					8 197	36 688
Refinansieringslån.................................		2 438	11 2678	549
Reverslån.................................................	59	6 355	30 561	31 554	13 931	15 525
Förlagslån................................................	15	1 146	1 990	10 224	12 820	12 520
Obligationslån........................................	396	28 320	114 637	308 454	427 202	369 688
Penningmarknadslån............................	1	1	2	10225	32 315	67 245
Räntefordringar.....................................	9	738	5 101	17 374	25 544	23 073
Övriga tillgångar....................................	-	-	18	932	1 156	1 395
Summa tillgångar..................................	480	38 998	163 577	399 594	549 208	557 974
Fondkapital............................................	478	38 418	163 553	396 976	547 712	556 124
Fastighetslån...........................................				2 242	1 037	1 107
Övriga skulder........................................	2	580	24	376	459	743
Summa skulder och fondkapital......	480	38 998	163 577	399 594	549 208	557 974

RESULTATRÄKNINGAR Mkr	1960	1970	1980	1990	1995	1996
Fastigheternas driftnetto.....................	-	-	-	201	1021	1 216
Inläktsräntor
Partnerfinansieringslån.......................	-	-	-	238	885	564
Reala obligationslån..............................					408	969
Refinansieringslån.................................		179	1 200	75
Reverslån.................................................	1	372	2 790	4 260	1329	1327
Förlagslån................................................	1	73	191	807	1263	1216
Obligationslån........................................	10	1 625	9 481	32 856	41 637	36 487
Övriga intäktsräntor.............................	1	10	67	2 158	3 953	4 943
Summa ränteintäkter..........................	13	2 259	13 729	40 394	49 475	45 506
Övriga intäkter.......................................				8	II	13
Kursvinster och kursförluster............		- 15	-34	- 1 680	- 1 901	4 725
Värdeförändring för fastigheter.........	-	-	-	-	- 389	654
Resultat vid fastighetsförsäljning......	-	-	-	-	-75	-6
Summa intäkter.....................................	13	2 244	13 695	38 923	48 142	52 108
Kostnadsräntor, övriga kostnader.....	1	30	22	478	173	115
Fondstyrelsernas administrations-
kostnader.................................................	1	1	6	60	133	138
Summa kostnader.................................	2	31	28	538	306	253
Årets resultat.........................................	11	2 213	13 667	38 385	47 836	51 855

71

STATISTIK

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Placeringarnas fördelning

PLACERINGARNAS FÖRDELNING EFTER
PLACERINGSOBJEKT

PLACERINGARNAS FÖRDELNING
PÄ LÄNTAGARGRUPPER

Under år IW6		Per 31.12.1996	Under år 1996		Per 31.12.1996
Anskaffningsvärden, Mkr	Totalt	Totalt	Anskaffningsvärden, Mkr	Totalt	Totalt
Obligationslån..............................	-28 659	407 600	Staten ....	15 803	211 208
Staten ............................................	15 803	211 208	kommuner...................	343	3 148
Landsting och kommuner.............	642	1 113	Bostäder...................	38 588	173 589
Bostadsfinansierande institut......	-38 590	171 387	Näringsliv..........................	-5 224	39 975
Företag..........................................	3 993	10 614	Utländska låntagare.....................	276	7 699
Företagsfinansierande institut.....	-10 783	5 579	Penningmarknadsplaceringar.....	34 931	67 245
Utländska låntagare.....................	276	7 699	Partnerfinansieringsplaceringar..	0	11062
Förlagslån.....................................	-269	12 551	Fastighetsinvesteringar m.m........	3 798	20 779
Bostadsfinansierande institut......	2	2 202	Summa..........................................	11 339	534 705
Företag..........................................	-62	5 463
Företagsfinansierande institut.....	—77	45
Banker...........................................	-132	4 841
Reverslån......................................	1 538	15 468
Landsting och kommuner.............	-299	2 035
Företag..........................................	2 253	11 529
Företagsfinansierande institut.....	-416	1 904
Penningmarknadsplaceringar	34 931	67 245
Partnerfinansieringsplaceringar	0	11062
Fastighetsinvesteringar ni.ni......	3 798	20 779
Summa..........................................	11 339	534 705

PLACERINGARNAS FÖRDELNING PÅ LÄNTAGARGRUPPER PER 31.12 RESPEKTIVE ÄR

Anskaffningsvärden, Mkr	1960 Mkr	<7r	1970 Mkr	%	1980 Mkr	%	1990 Mkr	%	1995 Mkr	%	1996 Mkr	%
Staten .......................................	135	29	3 320	9	34 940	22	78 966	21	195 405	37	211 208	39
Kommuner...............................	61	13	3 987	10	11 036	-	10314	3	2 805	1	3 148	1
Bostäder...................................	173	37	18 420	48	58 280	37	217216	57	224 055	43	173 589	32
Näringsliv.................................	102	21	12 405	33	54 036	34	44 223	11	33 321	6	39 975	9
Utländska låntagare................	-	-	136	-	163	-	62	-	7 423	1	7 699	1
Penningmarknadsplaceringar	-	-	-1	-	3	-	10 225	3	32 314	6	67 245	12
Partnerfinansieringsplaceringar	-	-	-	-	-	-	11 062	3	11 062	2	11 062	2
Fastighetsinvesteringar m.m.	-	-	-	-	-	-	9 220	2	16 981	3	20 779	4
Summa	471	100	38 260	100	158 458	100	381 288	100	523 366	100	534 705 100

AP FONDENS FASTIGHETSINNEHAV PER 31.12 1996

Sverige	Antal fastigheter	Bokfört värde Mkr	Marknadsvärde kr/kvm	Direktavkastn., %	Ytvakann i %
llostadsfastigheter
Storstadsregioner	83	2 420	7 800	6.1	1.5
Kontors-faffarsfastigheter
Storstadsregioner	104	13 507	13 500	6.9	6.7
Övriga landet	26	905	6 900	7.2	14.3
Övriga fastigheter
Storstadsregioner	8	356	-	1.9	0.0
Övriga landet	3	38
Summa Sverige	224	17 227	11 600	6.7	6,0
Utland
Förvaltningsobjekt	5	2 346	43 300	7.8	18.2
Projektfastigheter	3	391
Summa utland	8	2 737	43 300	6.9	18.2
Summa totalt	232	19 965	15 500	6.8	6.5

72

Skr. 1996/97:152

Bilaga 1

Kortfattade fakta om allmän tilläggspension

Försäkrade

Anställda och egna företagare i åldern 16-64 år (för
personer födda 1911-1927 räknas även det 65:e året).

Basbelopp

Basbeloppet uttrycker den värdesäkring som ATP
liksom flertalet sociala förmåner är uppbyggt på.
Basbeloppet fastställs numera för ett helt år i taget
och visar förändringen i konsumentpriserna från
oktober till oktober året innan. Fr om år 1995 höjs
inte basbeloppet fullt ut i takt med förändringen i
konsumentpriserna så länge det statliga budgetunder-
skottet överstiger 50 mdkr. Basbeloppet respektive år
reglerar utbetalningen av ATP.

Basbeloppets storlek några år

1965	5000	1985	21 800
1970	6000	1990	29 700
1975	9000	1995	35 700
1980	13 900	1996	36 200

ATP-poäng

Den pensionsgrundande inkomsten (PGI) redovisas
på slutskattesedeln varje år. Den utgörs i princip av
förvärvsinkomsten under året minskad med basbe-
loppet i januari. Inkomster över 7,5 basbelopp räk-
nas inte med i den pensionsgrundande inkomsten
(= taket i ATP). Basbelopp i detta sammanhang avser
fr om 1995 ett tal som fullt ut räknats upp med förän-
dringen i konsumentprisindex.

ATP-poäng = -—--

basbelopp

Maximal ATP-poäng uppgår således till 6,5 för varje
år. ATP-poängen registreras och sparas för varje
individ varje år.

ATP-be räkning

ATP-pensionens storlek för år beräknas enligt
följande:

Basbeloppet x 60% x medel-ATP-poäng*

_x antal** år med ATP _{x 0 98}»**

30

* Genomsnittet av de 15 högsta ATP-poängen.

** Högst 30 år.

*** Fr.o.m. den 1 januari 1993 reduceras
ATP-pensionen med 2%.

ATP-ålderspension

Utgår normalt från den månad man fyller 65 år. För
att få full ATP skall man arbetat 30 år (för de som är
födda 1923 och tidigare gäller särskilda regler).
Reduktion med 1/30 för varje felande år.

Av de 30 åren räknas de 15 bästa inkomståren

(= inkomst mellan 1 basbelopp och 7.5 basbelopp).
Maximalt för år 1995:

(0,6 x 6,5 x 35.700) x 0,98 - 136.440 kronor.

Förtida uttag av ålderspensionen kan göras tidigast
från 60 års ålder. Reduktion med 0,5% per ”förtida”
månad (livsvaraktig).

Uppskjutet uttag av ålderspensionen kan ske längst
intill 70 år.

Förhöjning med 0,7% per uppskjuten månad (livs-
varaktig).

Försäkringskassan har hand om uträkning och utbe-
talning av ATP.

Sjukbidrag/Förtidspension

Utgår vid varaktig eller för avsevärd tid nedsatt
arbetsförmåga motsvarande minst 25%.

Förtidspensionens storlek beräknas på samma sätt
som för ålderspensionen (med några undantag).

Vid fullständig arbetsoförmåga är förtidspensionen
samma som ålderspensionen.

Efterlevandepension

Omställningspension och hel särskild efterlevnads-
pension utgör 40% av den avlidnes egenpension eller,
om barn med barnpension finns. 20%.

Barnpension

För barn under 18 år: 30% av den avlidnes beräkna-
de eller verkliga ålders- eller förtidspension. Detta
gäller för första barnet. För varje ytterligare barn
ökar procenttalet med 20.

73

ÅRSREDOVISNING

Fjärde fondstyrelsen

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

75

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

96

Allmänna Pensionsfonden

Fjärde Fondstyrelsen

Årsredovisning

76

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

FJÄRDE FONDSTYRELSEN (FJÄRDE AP-FONDEN)

Fjärde AP-fonden ingår i allmänna pensionsfonden.

Allmänna pensionsfonden grundades 1960 efter beslut att införa en allmän tilläggs-
pensionering finansierad genom obligatoriska arbetsgivaravgifter.

Fjärde AP-fonden tillkom 1974 med uppgift att förvalta de medel som används för
förvärv av aktier och liknande värdepapper.

Fjärde AP-fonden har genom riksdagsbeslut successivt tilldelats 2.350 mkr.

Från och med den 1 juli 1988 utgör den maximala medelstilldelningen ett belopp,
som motsvarar 1 % av det sammanlagda anskaffningsvärdet på de medel som första,
andra och tredje AP-fonderna förvaltar. Fonden har totalt sedan verksamheten in-
leddes tillförts 5,0 mdr.

Fjärde AP-fonden skall årligen till första, andra och tredje AP-fondema överföra en
avkastning beräknad till 3% på nuvärdet av förvaltade medel.

Fjärde AP-fondens ägarandel i varje enskilt börsnoterat företag får uppgå till högst
10% eller om företaget utgivit aktier med olika röstvärde till högst 10% av det totala
röstetalet.

77

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

1996 I SAMMANDRAG

•          Fondens grundkapital får fr o m 1988-07-01 uppgå till högst 1 % av
första-tredje fondstyrelsernas tillgångar eller knappt 5,5 mdr vid års-
skiftet 1996/1997.

•          Fondens grundkapital uppgår oförändrat till 5,0 mdr.

•          Fondens tillgångar upptagna till marknadsvärden uppgick vid årsskiftet
till 64,0 mdr mot 47,1 mdr vid ingången av året.

•         Fonden köpte under 1996 värdepapper för 3,3 mdr och sålde värdepap-
per för 4,8 mdr.

•          Fondens fem största engagemang var vid årsskiftet i ordningsföljd Astra,
Ericsson, ABB, Volvo och Sandvik, som med ett sammanlagt marknads-
värde på 27,4 mdr svarade för drygt hälften av den svenska värdepap-
persportföljen.

•          Det investerade beloppet i onoterade företag uppgick vid utgången av
året till 351 mkr (322 mkr).

•          Resultatkravet uppfylldes. Sammanlagt sedan fondens tillkomst har
fonden överträffat resultatkravet - att bibehålla grundkapitalets real-
värde och ge en årlig utdelning på detta med 3% - med närmare 54 mdr.

•         De svenska aktiekurserna steg under 1996 med 38%. Ett index för fon-
dens svenska värdepappersportfölj steg med 39%. Totalavkastningen på
fondkapitalet blev 37%.

78

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

VD - KOMMENTAR

Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen, lägger med detta bokslut sitt tjugo-
tredje verksamhetsår till handlingarna. Under året har fondkapitalet, mätt till mark-
nadsvärde och efter avdrag för överföring av 296 mkr till första-tredje fondstyrelser-
na, ökat från 46,8 mdr till 63,7 mdr. Härmed redovisas således ett totalresultat inklu-
sive orealiserade värdeförändringar på drygt 17 mdr. I absoluta tal är detta naturligt-
vis högst respektingivande belopp även om de huvudsakligen speglar den svenska
aktiemarknadens utveckling.

Sedan fjärde AP-fondens tillkomst har förvaltningen totalt tillförts 5,0 mdr och "åter-
betalt" 3,0 mdr. Så sent som vid utgången av 1992 var fondkapitalets marknadsvärde
ca 25 mdr. Med ett marknadsvärde som i skrivande stund närmar sig 70 mdr speglar
detta en utveckling som stämmer till ödmjukhet.

Ett index för fondens svenska värdepappersportfölj, steg under året med 39%, vilket
något överstiger genomsnittet för aktiemarknaden. Dock tappade fonden i förhål-
lande till genomsnittet om totalavkastningen jämförs med ett avkastningsindex för
den svenska marknaden. Förhållandet är likartat om perioden utsträcks i ett fem-
årsperspektiv. Under denna period uppgår nämligen fondkapitalets totalavkastning
till 23% per år att jämföras med 24% för ett avkastningsindex. För att infria
fondstyrelsens långsiktiga målsättning - "att något överträffa ett avkastningsindex
för den svenska aktiemarknaden" - får jämförelseperioden utsträckas till 10 år. Då
har den genomsnittliga totalavkastningen uppgått till 18% mot 15% för avkastnings-
index . Överavkastningen uppgår därmed till ca 3 procentenheter per år.

En så hög förräntning över en så lång tidsperiod manar till eftertanke. Den genom-
snittliga riskfria räntan var inte i närheten av dessa tal under perioden. Dessutom
kan noteras att marknadens värdering - i det korta perspektivet - knappast kan sägas
ha varit låg i början av perioden, dvs vid årsskiftet 86/87. De flesta kommer ännu
ihåg aktiemarknadens kollaps hösten 1987.

Är då kursnivåema idag bättre underbyggda än för tio år sedan? I makroperspekti-
vet verkar förutsättningarna på kort sikt mycket lovande. Låga avkastningskrav, så-
väl i Sverige som internationellt och en förväntat lugn inflationsutveckling på låg
nivå i kombination med ett ökat långsiktigt sparande i de flesta utvecklade ekono-
mier. Men implicit i dagens kurser intecknas en sådan utveckling för lång tid fram-
över. Frågan bör dock ställas om inte den reala ekonomin, i ett sådant perspektiv,
anpassas till dessa nya förutsättningar. Så länge företagens lönsamhet på eget kapital
ligger långt över marknadens avkastningskrav kommer en sådan anpassning att ske
på ett eller annat sätt. Ett sätt är att företagen genom ökad riskkapitalanskaffning
successivt dränerar aktiemarknaden. Ett annat, mera troligt, är att en omvärldsut-
veckling enligt ovan utan nämnvärd inflation, med ett högt sparande och därmed
svag konsumtion, gradvis kommer att öka konkurrenstrycket på de flesta varu- och
tjänstemarknader. Detta leder i sin tur till försämrade marginaler och sänkt lönsam-
het i företagssektorn. Den reala ekonomin anpassas till den finansiella sektorns ut-
veckling.

79

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

En sådan utveckling kan naturligtvis bli utdragen, men de tecken på så kallade defla-
tionistiska tendenser som registreras i vår omvärld är enligt min mening uttryck för
en sådan marknadsanpassning. Om en sådan omvärldsmiljö blir bestående blir det
väl så viktigt att vårda intäktssidan som kostnadssidan för företagen. Då borde vi
också inom något år få en diskussion om företagens interna nominella avkastnings-
krav. För visst skulle det förvåna - åtminstone mig - om företagen långsiktigt lyckas
förränta sitt kapital långt över placerarnas avkastningskrav. Marknaderna har alltid
rätt - på lång sikt.

Stockholm i februari 1997

80

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Aktiemarknaden 1996

Stockholmsbörsen utvecklades mycket starkt under 1996. Kursnivån, mätt som Vec-
kans Affärers totalindex, steg under livlig handel med hela 38% och året avslutades
stilenligt med ännu en all-time-high notering. Börsklimatet under 1996 var i och för
sig gynnsamt i större delen av världen, men Stockholm placerade sig i den absoluta
tätgruppen även i ett internationellt perspektiv. Bland de 22 länder som ingår i Mor-
gan Stanleys världsindex - där kursutvecklingen beräknas i samma valuta (dollar) - var
det i fjol bara Spanien som hamnade före Sverige i kursvinnarstatistiken, 36,5% mot
35,4%.

Förlänger man tidsperspektivet framstår Stockholmsbörsens utvecklingen som än
starkare. Sedan kursomslaget senhösten 1992 - i samband med att Sverige övergav
den fasta växelkurspolitiken - har totalindex ökat med i genomsnitt 37 % per år -
under drygt fyra år.

Man kan peka på två huvudförklaringar till fjolårets kraftiga kursstegring på Stock-
holmsbörsen, dels ränteutvecklingen, dels likviditetsutvecklingen.

Att den svenska räntenivån skulle fortsätta att falla under 1996 var inte oväntat, men
kraften i utvecklingen underskattades av praktiskt taget alla bedömare. Den resoluta
saneringspolitiken gav påtagligt bättre statsfinanser, vilket uppmärksammades inter-
nationellt och bidrog till att den svenska ekonomin kom in i en positiv spiral där en
förstärkning av kronan och sänkta räntor gick hand i hand med sjunkande inflation.
Riksbanken sänkte under året den s k reproräntan inte mindre än 25 gånger, från 8,91
till 4,10% och den tioåriga marknadsräntan sjönk från årsskifte till årsskifte med när-
mare två procentenheter till 6,71%, samtidigt som den tidigare besvärande höga rän-
tedifferensen till Tyskland minskade påtagligt.

Det kraftiga räntefallet innebar både att aktieplacerama sänkte sina avkastningskrav
och att nytt kapital sökte sig till börsen för att få bättre förräntning samtidigt som
företagens efterfrågan på nytt riskkapital var låg.

Den samlade vinstutvecklingen för de svenska börsföretagen under 1996 har däre-
mot inte riktigt nått upp till aktiemarknadens förväntningar vid årets början. Den
bleka konjunkturen i Europa, liksom kronförstärkningen, har tvingat fram successiva
prognosnedjusteringar, vilka verkat som en något kursdämpande kraft. Börsföreta-
gens resultat för 1996 är inte redovisade när detta skrivs, men att döma av delårsrap-
portema i höstas kommer facit att bli en vinstminskning i storleksordningen 10%. Bil-
den är dock splittrad. Medan konjunkturen och kronans förstärkning lett till stora
vinstförsämringar i de cykliska branscherna tycks den höga vinstnivån i tillväxtföre-
tag som Ericsson och Astra som regel ha vidmakthållits eller förstärkts. Det mesta
talar för att näringslivets reala räntabilitet, dvs lönsamheten justerat för inflationen,
även under 1996 kommer att betecknas som god eller mycket god. Samtidigt kom-
mer börsföretagens finansiella ställning vid utgången av året att i flertalet fall framstå
som exceptionellt stark - något som bäddar för ökad aktivitet när det gäller förvärv
och/eller olika former av kursvårdande åtgärder.

81

6 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 152

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Den starka kursutvecklingen i kombination med livlig handel medförde att Stock-
holmsbörsen noterade många nya rekord under fjolåret. Så t ex steg det samlade
börsvärdet på de tre aktielistorna (A, O och OTC) med över 500 mdr och uppgick vid
årets slut till 1.688 mdr. Den samlade omsättningen på dessa listor ökade med 38%
till 918 mdr. Även omsättningshastigheten - ett mera relevant mått på affärsaktivite-
ten - ökade efter föregående års lätta tillbakagång och nådde 66% (räknat som må-
nadsgenomsnitt). I början av 1990-talet var börsomsättningen inte större än ca 100
mdr och omsättningshastigheten låg runt 15%. Ökningen sedan dess avspeglar inte
bara en påtaglig volymtillväxt utan också att aktiehandeln ändrat karaktär på senare
år, bl a har fondkommissionäremas positionstagande och den s k market makerhan-
deln ökat medan andelen traditionell aktiehandel mot slutkund minskat markant.

Den sammanlagda exporten och importen av svenska aktier ökade under förra året
från 451 mdr till 581 mdr. De utländska aktörernas andel av handeln på Stockholms-
börsen synes ha legat kvar på de senaste årens höga niva, ca en tredjedel. Nettoex-
porten av svenska aktier stannade i fjol på 22 mdr, vilket innebar en minskning med
4 mdr (när 1995 års siffror justerats för Pharmacia & Upjohn-affären). Samtidigt no-
teras att de svenska nettoköpen av utländska aktier ökat i accelererande takt, 40 mdr
i fjol jämfört med ca 21 mdr året innan (rensat för Pharmacia & Upjohn-affären) och
15 mdr under 1994.

Som en naturlig följd av de svenska börsföretagens allt starkare balansräkningar har
efterfrågan på nytt riskkapital minskat. Samtidigt har efterfrågans karaktär fortsatt
att förändras. Fjolårets nyemissioner på Stockholmsbörsen summerade inte ens till
fullt 2 mdr (9 mdr), medan nyintroduktionerna drog in 21 mdr (16 mdr). Här svarade
Investors ägarspridning i Scania för drygt 18 mdr.

Diagram 1 - som visar totalindex 1992-1995, samt den månadsvisa utvecklingen un-
der 1996 för totalindex och index för några av de viktigaste branscherna - belyser den
positiva utvecklingen på Stockholmsbörsen på senare år liksom den tidvis stora kurs-
skillnaden mellan branscherna.

Medan totalindex i fjol steg med 38% noterade Verkstäder en kursuppgång på 45%.
Som vanligt var dock utvecklingen splittrad inom denna stora men heterogena
bransch. Indextunga aktier som Ericsson och Sandvik utvecklades bättre än index
medan t ex SKF och Volvo gick klart sämre.

Tack vare en mycket stark börsutveckling under andra halvårets tilltagande ränte-
optimism visar VA:s bankindex en ännu bättre uppgång, 50 %. De svenska bankerna
har haft en minst sagt dramatisk utveckling under 1990-talet, men efter de senaste
årens kraftfulla kursåterhämtning är nu branschen nästan ikapp totalindex.

Fjolårets överlägset bästa bransch på Stockholmsbörsen blev dock Handelsföretag
med en uppgång på hela 110% enligt Veckans Affärers statistik. Återigen är det
Hennes & Mauritz som stått i fokus för placerarnas intresse. Aktien steg i fjol med
155%, vilket på A-listan endast överträffades av oljeprospekteringsföretaget
Forcenergy. Under den senaste femårsperioden har H&M-aktiens genomsnittliga
kursökning varit imponerande, 58 % per år.

82

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Skogsaktierna tappade fart under andra halvåret i fjol när aktiemarknadens förhopp-
ningar om massaprisförbättringar fick skjutas på framtiden och effekterna av den
stärkta kronan blev allt mera tydliga. 1996 års facit för detta delindex stannade vid en
uppgång på 29%, nio procentenheter sämre än genomsnittsaktien. Avståndet till to-
talindex är ännu större i femårsperspektivet.

Kemisk industri - en bransch som är överrepresenterad i fondens portfölj - gick rela-
tivt sett ännu lite sämre under förra året. I första hand var det nyfusionerade Phar-
macia & Upjohn, en av kursvinnarna 1995, som hade en svag kursutveckling. I det
längre perspektivet har dock detta branschindex utvecklats bättre än genomsnitts-
aktien, även om marginalen krymt på senare år.

Kraftigt stigande kurser och lätt vikande företagsvinster har inneburit att nyckeltalen
på Stockholmsbörsen ser annorlunda ut jämfört med situationen ett år tidigare. För
genomsnittsföretaget hade vinstmultipeln eller det s k p/e-talet (räknat på 1996 års
förväntade vinst) stigit till 17 vid årets slut medan värderingen av justerat eget kapi-
tal ökat till ca 200%. I tillväxtföretagen har dessa två nyckeltal justerats upp än mera
iögonenfallande. En kursvinnare som Hennes & Mauritz hade vid årets utgång med
ett p/e-tal kring 30 (räknat på 1996 års prognostiserade vinst) medan det egna kapi-
talet värderats upp till mer än 900%.

Sett genom historiska glasögon framstår värderingen av Stockholmsbörsen som hög,
men samtidigt är det en hel del som talar för att många historiska tumregler inte
längre är särskilt relevanta. Dels har börserna blivit mer globala med de konsekvenser
som detta innebär för värderingen av aktier. Dels tycks Sverige ha fått bukt med sitt
långvariga inflationsproblem varmed räntorna börjat närma sig internationell nivå
med följd att aktieplacerarna successivt har sänkt sina avkastningskrav så att det
blivit lättare att motivera kursnivån. Långsiktiga investerare, som tror att Sverige nu
uthålligt skall klara att bemästra sitt gamla inflationsproblem, behöver t ex inte be-
kymra sig över att Stockholmsbörsens genomsnittliga direktavkastning (beräknad på
de förväntade utdelningarna för 1996) sjunkit till ca 2,3% vid årsskiftet 1996/97. Den
svenska inflationen under det gångna året var obefintlig - ja, statistiken visar tom
på ett visst prisfall. En betydligt viktigare frågeställning i det längre perspektivet är
hur länge de svenska börsföretagen i en närmast deflationistisk affärsmiljö skall lyc-
kas hävda sina nuvarande vinstmarginaler och sin goda lönsamhet.

I det kortsiktiga perspektivet är det andra riskfaktorer än vinstutvecklingen som står
i förgrunden för marknadsanalysen. Att Stockholmsbörsen f n framstår som relativt
likviditetsstyrd och dessutom starkt känslig för utvecklingen på den i sin tur mycket
likviditetsdrivna New Yorkbörsen är ett av de största men samtidigt ett av de mest
svårprognostiserade hoten.

Avknoppningar och renodling

Sammantaget tillfördes A-, OTC- och O-listan 18 bolag under förra året medan 12
bolag avfördes med följd att antalet noterade bolag uppgick till 229 vid årsskiftet.
Bakom denna statistik hittar man några av börsårets märkeshändelser. Så t ex fick
aktiemarknaden värdera tre nya stora fastighetsbolag när Sparbanken Sverige,
Handelsbanken och S-E-Banken satte en slags inofficiell punkt för 1990-talets djupa
bankkris och helt sonika delade ut sina tidigare krisengagemang i fastighetssektorn

83

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

till aktieägarna. De tre avknoppningarna Tornet, Näckebro och Diligentia, som åt-
minstone på idéstadiet bemöttes med tveksamhet, har med hjälp av bl a räntefallet
blivit påtagliga kursframgångar. Dessa fastighetsbolag, som t v återfinns på O-listan,
hade vid årsskiftet 1996/97 ett sammanlagt marknadsvärde på drygt 11 mdr, vilket
innebär att branschen i ett börsperspektiv blivit både större och intressantare. I grup-
pen renodlade fastighetsbolag i den lite större storleksklassen hade placerarna tidiga-
re egentligen bara Hufvudstaden som investeringsalternativ.

Fjolårets i särklass största nykomling var dock verkstadsföretaget Scania, som svens-
ka och internationella investerare vid en mycket uppmärksammad utförsäljning i
våras prissatte till 36 mdr, ett marknadsvärde som då placerade Scania bland Stock-
holmsbörsens tio största företag. Under perioden som helägt dotterbolag till Investor
omstrukturerades den högteknologiska Saab-Scaniakoncernen. Flygverksamheten
liksom engagemanget i personbilsrörelsen behålls t v inom Investor. Det företag där
Investor nu gjort en ägarspridning är en (i allt väsentligt) renodlad lastbilstillverkare.
Denna fokusering på den historiskt sett utomordentligt lönsamma kärnaffären har
uppenbarligen premierats av aktiemarknaden.

Swedish Match var ett annat stort bolag som i fjol gjorde comeback på börsen, sedan
Volvo - som en konsekvens av sin nya renodlingsstrategi - beslutat dela ut hela bola-
get till sina aktieägare. Även Swedish Match har strukturerats om grundligt sedan
förra gången bolaget var noterat, men här - i motsats till Scaniafallet - har koncern-
strukturen också breddats så att tobaksprodukter numera väger tyngre än den gamla
kärnaffären med tändstickor och tändare. Swedish Match hade vid årsskiftet 1996/97
ett marknadsvärde på ca 11 mdr efter en gynnsam kursutveckling under andra halv-
året.

NetCom Systems, en annan nykomling på O-listan, får i denna uppräkning symboli-
sera de snabbväxande men svårvärderade IT-företagen där aktiemarknadernas för-
väntningar världen runt blivit mycket upptrissade under det gångna året. NetCom
Systems, som Kinnevik delade ut till sina aktieägare i maj, fördubblade aktiekursen
under andra halvåret och hade vid årsskiftet ett marknadsvärde (efter konvertering)
på hela 11 mdr - trots att rörelsen på årsbasis ännu inte tjänat ihop en vinstkrona.

Det kontantbud på 23 mdr som Handelsbanken strax före årsskiftet lade på Stadshy-
potek - och som fick Skandia att ge upp i dragkampen om Stadshypotek - kan också
räknas in bland 1996 års märkeshändelser på börsen. Dels på grund av de dramatiska
turerna och affärens storlek - det högsta kontantbudet i Sverige hittills. Dels på
grund av att den svenska finanssektorn tycks stå inför ännu en genomgripande om-
stöpning - i första hand som ett svar på det nya, integrerade Europa som håller på att
växa fram. Det finns alltså anledning tro att Handelsbankens bud på Stadshypotek
(som inte är genomfört när detta skrivs) blir den första men inte den sista storaffären
i branschen de närmaste åren.

Nya kursrekord i NewYork

Facit för det internationella börsåret 1996 blev gott, om än inte lika starkt som året
innan. Uppgången för Morgan Stanleys världsindex räknat i dollar blev nära 12%
jämfört med 19% för 1995.

84

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

De generellt kursdrivande faktorerna har varit fortsatt låga räntor i en hovsam inter-
nationell konjunktur med låg tillväxt och begränsad inflationsrisk. Denna miljö har
gett upphov till fortsatt mycket stora flöden till riskkapitalmarknaderna. Insättning-
arna i de amerikanska aktiefonderna har exempelvis slagit alla tidigare rekord.

Som vanligt har dock kursutvecklingen varierat betydligt mellan de olika aktiemark-
naderna. Diagram 2 visar kursutvecklingen 1995 och 1996 för ett urval utländska
börser, mätt i lokal valuta. New York fortsatte - tvärtemot många bedömningar -
kraftigt uppåt månad efter månad, med ett par korta, nervösa avbrott då placerarna
befarade att den amerikanska centralbanken skulle tvingas höja räntorna för att stäv-
ja tendenserna till överhettning i ekonomin, något som dock inte skedde. Kursfacit
för NewYorkbörsen i fjol blev enligt S&P 500, en uppgång med 20% och utvecklingen
blir ännu mera gynnsam när tidsperspektivet förlängs med några år.

Av andra större börser utvecklades Frankfurt och Paris bäst under 1996. Kursupp-
gången här, räknat i lokal valuta, uppgick till 28 resp 24%. Ziirich steg med 18%,
medan uppgången i London stannade på knappt 12%, vilket delvis kan förklaras
med värderingen i utgångsläget och att den engelska räntan höjdes under året. På
Tokyobörsen blev det åter ett besvikelsernas år. 1990-talet har varit en mycket tung
period för japanska aktier och som synes blev det i fjol ett nytt kursfall, denna gång
på drygt 5% - trots att ekonomin börjat visa tecken på återhämtning, räntan fortsatt
att vara mycket låg samtidigt som valutan försvagats och därmed förbättrat den
japanska konkurrenskraften.

85

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Förvaltningsberättelse

Fjärde AP-fonden, som ingår i allmänna pensionsfonden, har som uppgift att förvalta
från riksförsäkringsverket rekvirerade medel genom placering på riskkapitalmarkna-
den. Enligt fondens reglemente skall förvaltningen ske så att kravet på god avkast-
ning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses. Maximalt tio procent av fondkapi-
talets värde får placeras i utländska tillgångar.

De nu gällande reglerna för medelsöverföring till fondens grundkapital infördes den
1 juli 1988. Enligt dessa får till fondens förvaltning överföras medel som "får uppgå
till högst en procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet vid utgången av när-
mast föregående kalenderår på de medel som första-tredje fondstyrelserna förvaltar".
Medelsramen vid 1996 års utgång uppgick till ca 5.470 mkr. Fonden har sedan verk-
samheten inleddes tillförts 5.000 mkr.

Nuvärdet av grundkapitalet (dvs summan av de successiva tillskotten, uppräknade
med konsumentprisindex fram tom december 1996) uppgår till 9.872 mkr. Det upp-
indexerade grundkapitalet utgör basen för reglementets krav på tre procents direkt-
avkastning till första-tredje AP-fonderna.

De medel som ställts till fjärde fondstyrelsens förfogande har främst investerats i
svenska noterade värdepapper. Engagemangen i onoterade företag sker för närvar-
ande - förutom vad avser s k privatiseringar - i form av saminvesteringar via aktörer
som är specialiserade på detta segment av riskkapitalmarknaden. Den utländska
aktieportföljen är under uppbyggnad och utgör vid utgången av 1996 fortfarande
bara ett par procent av de totala tillgångarna om aktieinnehavet i Pharmacia & Up-
john exkluderas. Pharmacia & Upjohn är i formell bemärkelse ett amerikanskt före-
tag och redovisas fr o m detta år som ett innehav i den amerikanska aktieportföljen.
I avkastningsberäkningarna inkluderas dock Pharmacia & Upjohn i den svenska
aktieportföljen, eftersom fonden är ägare av depåbevis noterade på den svenska
aktiemarknaden, vilka i sin tur ingår i de index som fondens avkastning jämföres
med.

86

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Värdepappersportföljen

Förändringarna i fondens värdepappersportfölj under 1996 har sammanfattats i
följande tabell med jämförelsetal för 1995 (belopp i mkr):

	KÖP		FÖRSÄLJNINGAR (marknadsvärden)		NETTO- PLACERINGAR (likviditetseffekt)
	1996	1995
			1996	1995	1996	1995
SVENSKA VÄRDEPAPPER
noterade
i nyemissioner	0	345	0	0	0	345
i andrahandsmarknaden	2.985	2.185	4.281	2.401	-1.296	-216
onoterade
i nyemissioner	11	20	0	0	11	20
övrigt	89	12	121	60	-32	-48
	3.085	2.562	4.402	2.461	-1.317	101
UTLÄNDSKA
VÄRDEPAPPER	211	279	400	443	-189	-164
TOTALT	3.296	2.841	4.802	2.904	-1.506	-63

(Resultat- och balansräkningarna samt tabellerna är avrundade så att totalsummorna
överensstämmer med summan av delposterna.)

Fondens köp och försäljningar av värdepapper under 1996 var högre än föregående
år och uppgick till 3.296 mkr (2.841 mkr) respektive 4.802 mkr (2.904 mkr). Fonden
nettosålde således värdepapper för 1.506 mkr (63 mkr).

Det totala antalet svenska aktieaffärer var klart lägre än föregående år, ca 160. Det
svenska courtaget var något lägre, drygt 5 mkr. Fonden har gjort affärer med 12
svenska och 15 utländska mäklare.

87

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Mätt efter storleken av engagemangen i de enskilda svenska företagen (aktier och
andra riskkapitalinstrument sammantagna; noterade värdepapper till marknadsvär-
den, onoterade till anskaffningsvärden) fördelade sig värdepappersportföljen vid
utgången av 1996 på följande sätt:

Engagemang mkr	Antal företag	Totalt belopp	Procent
>2.500	5	27.417	51
1.000=<2.500	10	16.121	30
500=<1.000	7	5.108	9
250=< 500	8	2.658	5
100=< 250	11	1.852	3
50=< 100	10	682	1
<  50	23	348	1
	74	54.186	100

Fondens placeringar är liksom tidigare koncentrerade till större enskilda engage-
mang. Innehav på 1.000 mkr och däröver finns i 15 företag och svarar för 81% av
portföljvärdet.

Fördelningen på branscher av fondens svenska värdepappersportfölj framgår av
tabellen på följande sida.

Placeringsinriktningen har under året varit i stort sett oförändrad. De största föränd-
ringarna i portföljens sammansättning har skett för branscherna Kemisk industri,
Verkstäder samt Övriga företag.

Den minskade andelen i Kemisk industri förklaras främst av branschens sämre rela-
tiva kursutveckling och av att innehavet i Pharmacia & Upjohn numer redovisas i
fondens utländska portfölj. Ökningen av andelen Verkstäder beror huvudsakligen på
en bättre utveckling för branschen än för börsindex. Andelen Övriga företag har
minskat främst som en följd av att innehavet i Gambro avyttrades i samband med
uppköpserbjudande.

88

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Sammansättningen av fondens portfölj skiljer sig i några avseenden från aktiemark-
nadens fördelning på branscher. Fonden har totalt sett högre andel aktier i branscher
som representerar tillverkningsföretag (Verkstäder och Kemisk industri) med till-
sammans 70% av portföljvärdet jämfört med 56% för marknaden. Däremot är ande-
len Förvaltningsbolag i portföljen mycket låg jämfört med branschens marknadsan-
del. Även branschen Banker är underrepresenterad i fondens portfölj.

Fondens portfölj av noterade värdepapper är i flera avseenden (branschmässigt och
antal företag) förhållandevis koncentrerad. Andra portföljer av samma storleksord-
ning (t ex hos de större försäkringsbolagen) uppvisar som regel en större spridning.
Koncentrationen är en medveten strategi hos fonden. Om man valt rätt aktier ger en
sådan portfölj ett bättre utfall i genomsnitt över ett antal år än en mer indexneutral
portfölj, men koncentrationen innebär samtidigt ett högre risktagande.

Branschfördelning i procent*

Fondens portfölj       Marknaden

Bransch	1996	1995	1994	1996 1995		1994
Verkstäder	48	42	47	41	36	39
Kemisk industri	22	28	24	15	20	19
Skogsindustri	7	7	11	6	7	7
Fastighets- och
byggföretag	6	5	5	5	5	5
Handelsföretag	4	3	3	3	2	2
Rederier	0	0	0	1	1	1
Förvaltningsbolag	0	0	0	8	9	9
Banker	6	5	1	12	9	5
Övriga företag	7	10	9	9	11	13
	100	100	100	100	100	100

*Veckans Affärers branschindelning exkl P&U

89

Skr. 1996/97:152
Bilaga 2

Noterade värdepapper

Fondens omsättning av noterade svenska aktier var 1996, i likhet med omsättningen
på börsen, högre jämfört med året innan. Affärsvolymens andel av den officiella
börsomsättningen förblev därför densamma som föregående år, 0,4%. Marknadsvär-
det av fondens svenska portfölj, inklusive Pharmacia & Upjohn, utgjorde drygt 3,3%
(3,5%) av det totala börsvärdet vid årets utgång. Omsättningshastigheten låg därmed
på en avsevärt lägre nivå än genomsnittet för marknaden.

Fondens fem största engagemang vid årets slut, mätt efter marknadsvärdet, utgjorde:

1	(1)	Astra	9.174 mkr
2	(2)	Ericsson	7.988 mkr
3	(3)	ABB	3.879 mkr
4	(4)	Volvo	3.203 mkr
5	(6)	Sandvik	3.173 mkr

De fem största engagemangen svarade sammantaget för drygt halva marknadsvär-
det av den totala svenska aktieportföljen, vilket var fallet även föregående år. Nytt
bland de fem största innehaven är Sandvik, vars kurs utvecklats bättre än index
under året.

Följande större förändringar har under året skett i fondens portfölj av noterade
svenska värdepapper:

*          Nya innehav i fondens portfölj är AssiDomän, Bylock&Nordsjöfrakt,
Consilium, Diligentia (från S-E-Banken), Näckebro (från Handelsban-
ken), Scania, Spectra-Physics, Swedish Match (från Volvo) samt Tornet
(från Sparbanken).

*          Avyttrade innehav är Gullspång, Orrefors samt SILA. I samband med
uppköpserbjudande avyttrades Gambro.

*          Större nettoköp av aktier har gjorts i Esselte, JM, PLM, Handelsbanken
och Sparbanken.

*           Större nettoförsäljningar av aktier har gjorts i Nordbanken.

*           Dessutom har fonden likviditetsmässigt nettosålt Sydkraft i en s k arbit-
rageaffär och härigenom ändå ökat kapitalandelen i företaget.

I övrigt hänvisas till värdepappersförteckningen på sid XX-XX. Här redovisas också
uppgifterna om fondens kapital- och rösträttsandelar i de enskilda företagen.

Fonden får placera högst 10% av fondkapitalets värde i aktier i utländska bolag eller
konvertibla skuldebrev utfärdade av utländska aktiebolag eller andelar i utländska
aktiefonder. I följande beskrivning har dock Pharmacia & Upjohn utelämnats.

90

Skr. 1996/97:152
Bilaga 2

Marknadsvärdet på fondens noterade utländska värdepappersportfölj uppgick vid
årets slut till 1.007 mkr ((961 mkr). Värdet ökade således med 46 mkr trots att aktier
för 80 mkr nettosåldes. Anskaffningsvärdet uppgick till 691 mkr (761 mkr).

Avkastningen på investerat kapital, mätt i svenska kronor, uppgick under verksam-
hetsåret till drygt 10%. Även i ett längre perspektiv har portföljen givit ett positivt
tillskott till fondens resultat.

Fondens investeringar utanför Sverige är inriktade mot främst större bolag i länder
med betydande ekonomier och väl fungerande kapitalmarknader. Genom investe-
ringar på börserna i New York, Tokyo, London, Frankfurt, Paris och Ziirich finns i
fondens portfölj placeringar på sex av de största börserna.

Följande tabell visar fördelningen av den utländska aktieportföljen på respektive
land vid utgången av 1996, såväl exklusive som inklusive Pharmacia & Upjohn,
jämfört med föregående årsskifte:

Land	Fördelning till marknadsvärden, procent
	1996	1995
USA	31 (78)	33
England	21 ( 7)	16
Schweiz	17 (5)	19
Tyskland	15 (5)	14
Frankrike	8 (3)	9
Japan	8 (2)	9
	100 (100)	100

() inkl Pharmacia & Upjohn

Onoterade värdepapper

Fonden har sedan 1980 investerat i onoterade företag.

Det investerade beloppet vid utgången av 1996 var 351 mkr (322 mkr) exklusive från
FSVC (Four Seasons Venture Capital) utskiftat eget kapital. I båda beloppen har dess-
utom exkluderats 100 mkr avseende Näringslivskredit NLK AB, som under 1996 trätt
i likvidation. Investeringen har bokförts som en realisationsförlust (55 mkr) och tidi-
gare reserverade medel har upplösts.

Under 1993 fattade fondstyrelsen ett rambeslut, som huvudsakligen innebär att fon-
dens nyinvesteringar i icke noterade företag under de tre närmaste åren begränsas
dels till investeringar genom investerarkonsortier med särskild kompetens för onote-
rade företag, dels till investeringar i s k privatiseringar där exitmöjlighetema är klar-
lagda. Även om det är för tidigt att definitivt utvärdera det ekonomiska resultatet av
denna inriktning när det gäller investeringar i onoterade företag, så har utfallet så
här långt varit lovande. Mot bakgrund av detta har fondstyrelsen tills vidare fast-

91

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

slagit denna inriktning och samtidigt höjt ramen för investeringar genom investe-
rarkonsortier från 500 mkr till 1.000 mkr. I takt med att denna del av riskkapital-
marknaden utvecklas är tanken att komplettera portföljen av konsortier med nya
partners med annorlunda inrikning samtidigt som ramarna för befintliga partners
kan komma att höjas.

FSVC har inlett sin likvidiseringsfas och merparten av kapitalet har utskiftats till
aktieägarna. I samband härmed har aktieinnehavet i sidoinvesteringen Uwelast sålts.

Inom ramen för investeringssamarbetet i Nordic Capital har aktierna i Skrivab sålts
med gott ekonomiskt utfall. Nytt innehav är Optimera Bygghandel (f d Euroc Bygg-
handel).

Scandinavian EQT Partners har under året investerat i tre nya företag, svenska OKB,
finska Perlos och danska Sabroe. Efter verksamhetsårets utgång har engagemanget i
Brukens Thermotreat sålts med gott resultat.

Swedestart, vars nisch är företag med hög tillväxtpotential i tidig utvecklingsfas, har
avslutat sitt första verksamhetsår och fondens engagemang har successivt vuxit från
3 mkr till 14 mkr.

I HealthCap (med parallellinvesteringen CashCap) har fonden investerat 75 mkr.
Investerarsamarbetet, som sker i kommanditbolagsform, syftar till investeringar
inom läkemedelssektorn i vid bemärkelse, huvudsakligen i Sverige. HealthCap är
veterligt det första branschspecifika investerarsamarbetet av denna typ i Sverige.

Kortfattade uppgifter om de onoterade företagen i fondens värdepappersportfölj
återfinns på sidan XX i denna årsredovisning.

Likvida medel

De likvida medlen (banktillgodohavanden, statsskuldväxlar, obligationer m m) upp-
gick vid årets slut till 6.473 mkr, vilket innebär en ökning under året med 2.698 mkr.
Likviditetsandelen, dvs likvida medel i förhållande till fondens totala tillgångar
upptagna till marknadsvärden, ökade under året från 8,0% till 10,1%.

Genomsnittsbeloppet av likvida medel i svenska kronor uppgick till ca 5.540 mkr.

Placeringarnas fördelning vid årets slut framgår av följande tabell:

	Procent
	1996	1995
Specialkonto, dagslån	4	12
Företagscertifikat	23	0
Statsskuldväxlar	65	88
Obligationer	8	0
	100	100

92

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Årsavkastningen på likvida medel i svenska kronor var under året 7,8% (9,8%). I
reala termer innebar detta en avkastning på 8,2% (7,6%).

Ökningen av likvida medel, 2.698 mkr, uppstod på följande sätt (med jämförelsetal
för föregående år):

Finansieringsanalys, mkr	1996	1995
Tillförda medel
Aktieutdelningar	1.151	857
Konvertibelräntor	5	6
Räntenetto likvida medel	422	289
Nettoförsäljning av värdepapper	1.506	63
Minskning av fordringar resp
ökning av skulder	0	34
Kursdifferenser	-3	-45
Övrigt	-5	103
Summa tillförda medel	3.076	1.307
Använda medel
Överföring till 1-3 AP-fondema	297	264
Förvaltningskostnader	28	25
Ökning av fordringar resp
minskning av skulder	53	24
Summa använda medel	378	313
Förändring av likvida medel	2.698	994

Årets resultat

För en aktieförvaltande institution uppkommer resultatet genom avkastning i form
av räntor och utdelningar respektive värdeförändring på tillgångarna, realiserade
såväl som orealiserade. De realiserade vinsterna respektive förlusterna är inte "plane-
rade", utan uppkommer successivt som ett resultat av affärsmässigt motiverade om-
placeringar i den löpande verksamheten. Ett resultatbegrepp som inte inbegriper de
orealiserade värdeförändringarna kan därför inte sägas vara fullständigt.

Aktieutdelningarna ökade med 34% till 1.151 mkr (857 mkr). Aktieutdelningarna
motsvarade 2,5% (2,2%) av marknadsvärdet på portföljen av noterade aktier 1996-
04-30.

Ränteintäkterna ökade från 287 mkr till 416 mkr, varav 411 mkr från likvida medel.

Förvaltningskostnaderna ökade med 3,0 mkr till 27,9 mkr. En uppdelning av för-
valtningskostnaderna på viktigare kostnadsslag återfinns under avsnittet "Administ-
ration" på sid xx. Förvaltningskostnaderna motsvarade 1,2 promille (1,2 promille) av
det genomsnittliga bokförda fondkapitalet under året och 0,5 promille (0,6 promille)
om tillgångarna värderas till marknadsvärden.

93

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Årets verksamhet har således givit ett rörelseresultat (aktieutdelningar och räntein-
täkter minskade med förvaltningskostnader) på 1.539 mkr (1.119 mkr).

Försäljningarna av värdepapper under 1996 medförde realisationsvinster på 2.970
mkr (1.037 mkr) och realisationsförluster på 87 mkr (120 mkr). Av nettot - 2.883 mkr
- uppkom 2.872 mkr i den aktierelaterade verksamheten medan förvaltningen av
likvida medel gav ett netto på 11 mkr.

Det bokföringsmässiga resultatet före överföring till 1-3 AP-fonderna blev därmed
4.422 mkr (2.036 mkr).

Under året har det icke realiserade övervärdet i portföljen ökat med 12.804 mkr
(5.859 mkr). Det totala nominella resultatet 1996 blev därmed ett överskott på 17.226
mkr (7.895 mkr). Utfallet illustrerar de stora variationer detta senare resultatmått är
utsatt för genom att aktiekurserna och därmed portföljvärdet kan ändras snabbt.
Man bör därför inte fästa allt för stort avseende vid resultatet under ett enstaka år.
Portföljförvaltning är en verksamhet med långsiktiga mål. Utfallet måste därför ses i
ett längre perspektiv.

Resultatkrav

Fonden skall enligt sitt reglemente som direktavkastning till första-tredje AP-fon-
derna överföra ett belopp motsvarande 3% av realvärdet av grundkapitalet. Denna
överföring uppgår för 1996 till 296 mkr (297 mkr).

Efter överföring blev det bokföringsmässiga nettoresultatet för året 4.126 mkr (1.739
mkr). Detta belopp tillföres fondkapitalet.

Mot bakgrund av det reala avkastningskravet redovisar fonden också ett realt resul-
tatmått. Grundkapitalet justeras därför årligen med förändringen i konsumentpris-
index. Årets justering för bevarande av grundkapitalets köpkraft uppgick till +43
mkr och innebar således en återvinning förorsakad av den fallande prisnivån. Före-
gående år avsattes i stället 217 mkr. Denna årliga justering påverkar det nominella
resultatet inklusive icke realiserade förändringar i värdepappersportföljen. Detta
resultat minskat med den ovan nämnda direktavkastningen utgör överskott i för-
hållande till resultatkravet, som för året uppgick till 16.973 mkr (7.381 mkr).

Av diagram 3 framgår att det ackumulerade överskottet i förhållande till det reala
avkastningskravet sedan 1981 i stort sett ökat kontinuerligt. Vid bokslutsårets utgång
översteg det samlade resultatet motsvarande resultatkrav med 53.813 mkr.

94

Skr. 1996/97:152
Bilaga 2

Avkastning

Förvaltningen av svenska aktier utgör fondens huvudsakliga verksamhetsområde.
Fondstyrelsen har som operativt mål för förvaltningen av noterade svenska aktier
fastslagit att fonden långsiktigt eftersträvar en totalavkastning, som något överstiger
den vägda totalavkastningen för börsnoterade svenska aktier. Det är därför av intres-
se att närmare redovisa fondens ekonomiska utfall på såväl kort som lång sikt i för-
hållande till kursutvecklingen på den svenska aktiemarknaden.

Veckans Affärers totalindex steg under 1996 med 38,3%. Ett index för fondens svens-
ka aktieportfölj visade en uppgång med 38,7%. I denna beräkning har Pharmacia &
Upjohn inkluderats. Avkastningen på fondkapitalet till marknadsvärde, som inklu-
derar utdelningsintäkter, likviditetsförvaltningens och den utländska aktieportföl-
jens resultat samt belastad med förvaltningskostnaderna, uppgick till 36,8% att jäm-
föras med Findatas avkastningsindex för den svenska aktiemarknaden, som uppgick
till 43,3%. Denna jämförelse är inte helt rättvisande eftersom det totala fondkapitalet
inte bara består av svenska noterade aktier, utan också av onoterade svenska och
utländska aktier samt av likvida medel. Avkastningen på dessa senare tillgångsslag
har under året inte nått upp till den svenska aktiemarknadens nivå. Dessutom
belastas fondkapitalet av förvaltningskostnader. Med hänsyn till detta får årets utfall
anses vara tillfredsställande.

På längre sikt, under den senaste femårsperioden, uppgår den genomsnittliga av-
kastningen på fondkapitalet till drygt 23%. Motsvarande genomsnitt för Findatas
avkastningsindex är 24%.

Enda möjligheten att långsiktigt uppnå en viss överavkastning för fonden jämfört
med börsen som helhet är att koncentrera aktieportföljen. Baserat på fundamental
analys är fondens filosofi att acceptera ett i denna bemärkelse ökat men begränsat
risktagande.

Administration

Fondstyrelsens nuvarande ledamöter och suppleanter är förordnade av regeringen
för tiden fram till dess fondens balansräkning fastställts år 1997. Av de fjorton leda-
möterna (med lika många personliga suppleanter) utses ordförande och vice ordför-
ande utan särskilt förslag, två efter förslag av sammanslutningar som företräder
kommunerna, tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare, fem efter
förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och två efter förslag av rikssam-
manslutningar inom kooperationen.

Antalet anställda vid fondens kansli var vid årets utgång nio (nio), varav fem kvin-
nor och fyra män.

95

De totala förvaltningskostnaderna fördelade sig på följande sätt:

	1996 tkr	1995 tkr
Löner och ersättningar
Styrelse och
verkställande direktör	1.924	1.778
Övriga anställda	3.630	3.291
Övriga personalkostnader	3.578	3.370
Lokalkostnader	1.362	1.147
Informations- och datakostnader	2.995	4.066
Övriga förvaltningskostnader
inkl inventarieanskaffningar	14.437	11.240
Summa	27.926	24.892

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

96

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

Fjärde fondstyrelsen

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

	RESULTATRÄKNING, MKR
BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT	1996	1995
Aktieutdelningar	1 151	857
Ränteintäkter	416	287
Förvaltningskostnader, not 1	-28	-25
Rörelseresultat	1 539	1 119
Realisationsvinster, not 2	2 970	1 037
Realisationsförluster, not 2	-87	-120
Resultat före överföring till 1-3 AP-fonderna	4 422	2 036
Överföring till 1-3 AP-fonderna, not 3	-296	-297
BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT	4126	1 739

REALT RESULTAT

Resultat före överföring till 1-3 AP-fondema

enl ovan                                          4 422          2 036

Förändring av ej realiserade vinster/föriuster         12 804           5 859

Nominellt resultat inkl ej realiserade vinster/

förluster                                            17 226           7 895

Justering för bevarande av grundkapitalets

köpkraft, not 3                                         +43            -217

Realt resultat inkl ej realiserade vinster/

förluster                                            17 269           7 678

Överföring till 1-3 AP-fondema                  ______-296            -297

ÖVERSKOTT I FÖRHALLANDE TILL

RESULTATKRAV                         16 973        7 381

7 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 152

97

ALLMANNA PENSIONSFONDEN

Fjärde fondstyrelsen

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

BALANSRÄKNING, MKR

1995-12-31

1995-12-31

	Bokförda värden	Marknads- värden	Bokförda värden	Marknads- värden
Tillgångar
Likvida medel	6 473	6 473	3 775	3 775
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter	172	172	121	121
Aktier, not 4	18 515	56 999	17 178	42 958
Konvertibla skuldebrev, not 5	195	347	157	208
SUMMA TILLGÅNGAR	25 355	63 991	21 231	47 062
SKULDER OCH FONDKAPITAL
Skulder
Skuld till 1-3 AP-fonderna, not 3	296	296	297	297
Upplupna kostnader och förut-
betalda intäkter	9	9	9	9
Övriga skulder	1	1	2	2
	306	306	308	308
Fondkapital
Tillskjutet grundkapital	5 000		5 000
Uppindexerat grundkapital, not 3		9 872		9 914
Ackumulerat överskott från före-
gående år	15 923		14 184
Ackumulerat överskott i för-
hållande till resultatkrav		36 840		29 459
Årets resultat	4 126		1 739
Arets resultat i förhållande till
resultatkrav		16 973		7 381
	25 049	63 685	20 923	46 754
SUMMA SKULDER OCH FOND-
KAPITAL	25 355	63 991	21 231	47 062

98

Skr. 1996/97:152
Bilaga 2

Redovisningsprinciper och noter

Fonden följer de regler som återfinns i lag med reglemente för Allmänna Pensions-
fonden (SFS 1983:1092 med senare beslutade ändringar). I §16 stadgas att årsredovis-
ningen skall upprättas enligt god redovisningssed.

Inventarier kostnadsförs löpande.

Vid beräkning av realisationsvinster och -förluster har genomsnittsmetoden använts.

Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper inkluderar courtage och ev
andra kostnader.

I bokslutet redovisas såväl bokförda värden som marknadsvärden för värdepappers-
innehaven. Portföljmetoden tillämpas vid värderingen av noterade värdepapper, dvs
bokförda värden för enskilda poster justeras inte, även om marknadsvärdet varaktigt
understiger anskaffningsvärdet. Övervärden på andra poster i portföljen motiverar
detta synsätt. Marknadsvärderingen sker i första hand till lägsta betalkurs under
årets sista handelsdag, i andra hand till sista köpkurs. Vid marknadsvärderingen av
utländska värdepapper används balansdagens valutakurs.

Onoterade värdepapper upptas till anskaffningsvärdet i såväl den traditionella som
den reala redovisningen. Nedskrivning sker efter individuell bedömning av värdet
på de innehav som anses varaktigt understiga anskaffningskostnaden och sker till ett
värde som motsvarar fondens andel av företagets uppskattade egna kapital vid årets
utgång. Förändringar av nedskrivningsbehovet påverkar resultatet. Ackumulerade
nedskrivningar för befarade förluster på onoterade värdepapper framgår av sam-
manfattningen av not 4 och 5.

De likvida medlen redovisas till anskaffningsvärden varvid de utländska likvida
medlen redovisas till balansdagens valutakurs.

Noter till resultat- och balansräkningar

Not 1 Förvaltningskostnader

En fördelning av förvaltningskostnader med jämförelsetal för föregående år framgår
av tabellen under avsnittet Administration i förvaltningsberättelsen. I arvoden till
styrelsens ledamöter har under 1996 utbetalats 597 tkr, varav 60 tkr till ordföranden
och 38 tkr till vice ordföranden. Styrelsearvodena fastställes av regeringen och några
avgångsvederlag förekommer ej.

Lön och övriga ersättningar och förmåner till verkställande direktören uppgick 1996
totalt till 1.400 tkr. Verkställande direktörens anställningsavtal innehåller särskilda
bestämmelser om pensionsförmåner och avgångsvederlag i huvudsak innebärande
pensionsrätt vid 60 år samt rätt till avgångsvederlag i 24 månader.

Revisionskostnaderna uppgick till 533 tkr (459 tkr).

99

Skr. 1996/97:152
Bilaga 2

Not 2 Realisationsvinster/förluster

Som framgår av förvaltningsberättelsen uppkom 2.872 mkr (909 mkr) av nettot i den
aktierelaterade verksamheten medan förvaltningen av likvida medel gav ett netto på
11 mkr (8 mkr).

Not 3 Överföring till 1-3 AP-fondstyrelserna

Fjärde AP-fonden skall varje år överföra en direktavkastning på 3% av rekvirerat
ingående kapitals nuvärde. Nuvärdet beräknas enligt konsumentprisindex föränd-
ring. Hänsyn tas till den tid kapitalet disponerats. Konsumentprisindex för december
1996 uppgår till 254,9. Avsättningen göres i den reala redovisningen motsvarande
årets uppindexering av grundkapitalets nuvärde.

	Belopp mkr	Index	Beräknat nuvärde 96-12-31 mkr	Tillgängligt antal dagar	Avkast- nings- krav/mkr
Utgående fondkapital	5.000	254,9	9.871,6
Ingående fondkapital	5.000	256,0	9.914,2	360	296

Justering för bevarande av grund-
kapitalets köpkraft                                42,6

Not 4 Förteckning över aktier återfinns på sid 00.

Not 5 Förteckning över övriga värdepapper återfinns på sid 00

Stockholm 1997-02-25

Sören Mannheimer

Christer Spångberg
Dem Andersson

Hans Jonsson

Birgitta Johemsson-Hedberg

Carl Wilhelm Ros

Valter Carlsson

Bertil Tiusanen

Ingegerd Karlsson
Carl-Johan Westholm
Bengt Hansson
Thomas Halvorsen

Sonja Weidland

Bertil Jonsson

Inger Ohlsson

Vår revisionsberättelse har avgivits
Stockholm 1997-02-26

Pål Wingren               Per-Olof Akteus

100

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

Fjärde fondstyrelsen

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

VÄRDEPAPPERSINNEHAV PER DEN 31 DECEMBER 1996

Svenska värdepapper

Aktier, noterade

Företag	Antal	Förändring” under 1996	Marknads- värden, mkr	% av aktiekapital	röster
ABBA	5 038 025		3 879	5,4	7,3
AGA A 12 371 250 B 4 995 370	17 366 620		1 781	7,3	9,1
ASG B	1 134 489		155	6,8	3,9
AssiDomän A	265 000	+265 000	50	0,2	0,2
Astra A	27 885 550		9 174	4,5	5,4
Atlas Copco A	4 268 950		698	2,3	3,3
Autoliv A	1 850 000	+925 000	547	3,4	3,4
Beijer & Alma B	221 400		28	5,8	2,5
Bergman & Beving B	1 273 096		281	8,9	5,6
BT Industries A	534 330		67	2,7	2,7
B&N B	928 600	+928 600	66	5,0	3,2
Consilium B	100 000	+100 000	6	2,0	1,1
Diligentia A	135 000	+ 135 000	15	0,3	0,3
Electrolux B	5 180 004		2 036	7,1	0,3
Ericsson A 1 095 225 B 36 196 284	37 291 509		7 727	3,9	1,4
Esselte A 1 653 938 B 450 000	2 103 938	+600 000	308	6,1	7,9
Garphyttan A	1 460 000		126	7,9	7,9
Hennes & Mauritz B	2 094 875		1 948	5,1	2,5
Incentive	3 830 840		1 878	5,6	7,0

A 3 629 340

B 201 500

101

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

Fjärde fondstyrelsen

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Företag	Antal	Förändring 1 under 1996	Marknads- värde, mkr	% av aktiekapital	röster
J M Bygg B	1 804 300	+1 300 000	217	5,5	3,3
Linjebuss A	898 456		85	7,0	7,0
LjungbergGruppen B	140 000		8	2,2	0,9
L E Lundberg- företagen B	1 290 145		121	1,7	0,4
Mo och Domsjö A 1 143 068 B 3 273 024	4 416 092	+2 208 046	839	5,0	5.0
NCC A 2 390 028 B 323 760	2 713 788		244	3,4	5,1
Nordbanken A	1 109 900	-249 000	228	0,5	0.5
NordicTel A	2 000 000		298	4,9	4,9
Näckebro A	345 052	+345 052	40	1,5	1,5
Perstorp B	6 107 400	+4 071 600	825	8,5	4,1
PLM A	3 000 000	+900 000	351	6,9	6,9
Sandblom & Stohne B	315 000		18	5,7	3,1
Sandvik A 16 949 815 B 342 290	17 292 105		3 173	6,2	7,9
SCA A 3 380 266 B 9 226 618	12 606 884		1 729	6,4	5,7
Scancem A	1 975 644		483	4,2	5,2
Scania A 600 000 B 400 000	1 000 000	+1 000 000	169	0,5	0,6
Scribona A 1 663 132 B 288 806	1 951 938		149	5.7	7,8
S-E-Banken	1 350 000		87	0,3	0.1

A 210 000

C 1 140 000

102

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN Fjärde fondstyrelsen				Skr. 1996/97:152 Bilaga 2
Företag	Antal	Förändring'1 under 1996	Marknads- värde, mkr	% av
				aktiekapital	röster
Seco Tools B	1 127 665		214	3,9	1,1
SHB A 2 551 128 B 1 404 200	3 955 328	+504 800	757	1,6	1,3
Siab A 532 800 B 733 800	1 266 600		45	2,5	1,6
Sifab B	338 524		13	2,5	2,5
Skanska A 111918 B 7 065 250	7 177 168		2 139	5,7	3,9
SKF A	1 976 800		305	1,8	4,0
Sparbanken Sverige A	10 300 000	+1 800 000	1 190	3,7	3,7
Spectra-Physics A	1 000 000	+ 1 000 000	122	5,7	5,7
Spira A	208 333		33	3,0	3,0
SSAB A 6 913 732 B 2 124 300	9 038 032	+3 514 300	1 021	7,1	7,3
Stadshypotek A	4 938 160	+234 300	921	4,1	4,1
Stora A	11 506 500		1 053	3,6	4,3
Strålfors B	300 000		90	5,6	3,4
Svedala A	2 410 268	+ 1 205 134	275	5,1	5,1
Swedish Match A	21 958 990	+21 958 990	523	4,7	4,7
Sydkraft C	10 729 248	+1 500 000	1 347	5,6	0,9
Tornet A	1 030 000	+ 1 030 000	107	3,7	3,7
Trelleborg B 3 074 848 C 890 156	3 965 004		356	3,4	1,8
Westergyllen B	80 000		9	3,0	0,8

103

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN
Fjärde fondstyrelsen

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Företag	Antal	Förändring ’ under 1996	Marknads- värde, mkr	% av
				aktiekapital	röster
Volvo A 12 770 610 B 9 188 380	21 958 990		3 203	4,7	7,9
Ångpanneföreningen B	456 300	+152 100	50	7,9	2,7

Totalt marknadsvärde

Totalt anskaffningsvärde

53 607

16 873

104

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

Fjärde fondstyrelsen

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Aktier, onoterade

Företag	Antal	Förändring ’’ under 1996	Anskaffnings- värde, mkr	% av aktiekapital	röster
Brukens Thermotreat	565 355		10	5,7	5,7
CashCap A	22 658	+22 658		24,1	24,1
EFGB	32 736		9	15,9	5,8
Elmo-Calf A	61 658		9	6,2	7,0
Four Seasons VC A 83 950 B 326 050	410 000		32	33,8	28,4
Gislaved Folie A	302 260	+241 808	2	6,0	6,9
Holmen Kraft Prefl 540 000 Stam A 4 000	544 000		54	45,5	23,7
Junkaravan pref 1	83 166		15	5,4	10,4
Karlshamns A	401 828	+373 126	7	2,9	2,9
Nordic Capital A 2 160 B 7 215	9 375			18,8	10,0
Optimera Bygghandel A 1 860 B 3 020	4 880	+4 880	6	11,4	9,7
OKB A	21 060	+21 060	5	2,1	2,1
Swedestart A 375 B 975	1 350		14	25,1	17,7
Transpool A	195 526	+ 195 526	19	5,5	6,6
Älvkraft pref 1	500 000		50	15,9	25,0
Totalt anskaffningsvärde			232

1) Förändringarna anges netto och är i vissa fall resultatet av flera olika förändringar under
året, t ex emission eller aktieuppdelning i kombination med köp och försäljning.

105

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

Fjärde fondstyrelsen

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Övriga värdepapper, noterade
(konvertibla skuldebrev)

Företag

Nominellt        Förändring     Marknadsvärde

mkr            under 1996    mkr

Ericsson B

91

261

Totalt marknadsvärde

Totalt anskaffningsvärde

261

109

Övriga värdepapper, onoterade

(konvertibla skuldebrev, kommanditbolagsandelar)

Företag	Nominellt mkr	Förändring under 1996	Anskaffningsvärde mkr
Four Seasons VCM	3	-19	3
HealthCap	75	+75	75
Holmen Kraft	6		6
Transpool	2	-18	2
Totalt anskaffningsvärde			86

106

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

Fjärde fondstyrelsen

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Utländska värdepapper
Aktier, noterade

Företag	Antal	Marknadsvärde mkr
England
BAA	250 000	14
BOC	100 000	10
British Telecom	150 000	7
BTR	416 666	14
Cable & Wireless	150 000	8
Grand Metropolitan	250 000	13
HSBC	85 000	13
Marks & Spencer	260 000	15
National Westminster Bank	130 000	10
Next	300 000	20
Reed	100 000	13
Royal Sun Alliance	310 000	16
Shell	50 000	6
SmithKline Beecham	151 900	14
Unilever	75 000	12
Whitbread	100 000	9
Williams	300 000	12
Frankrike
Air Liquide	23 221	25
Alcatel Alsthom	15 000	8
Crédit Local de France	15 140	9
Générale des Eaux	12 000	10
Havas	13 000	6
Lafarge Coppée	14 000	6
LVMH	6 700	13
Société Générale	11 000	8
Japan
Alps Electric	70 000	5
Bridgestone	43 000	6
Canon	62 000	9
Fanuc	16 000	3
Marui	61 000	8
Mitsubishi Electric	116 000	5
Mitsubishi Estate	40 000	3
Mitsubishi Heavy Ind	135 000	7
Nomura Securities	38 000	4
NTT	136	7
New Oji Paper	50 000	2
Okumura	102 000	4
Sony	16 000	7
Sumitomo Bank	65 000	6
Tokyo Steel	20 000	2

107

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN
Fjärde fondstyrelsen

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Företag	Antal	Marknadsvärde mkr
Schweiz
Michelin	1 000	3
Nestlé	4 000	29
Novartis	9 399	73
Roche	450	24
UBS	3 050	18
Winterthur	6 000	24
Tyskland
Bayer	100 000	27
Deutsche Bank	80 000	25
Mannesmann	6 500	19
Siemens	55 000	18
Veba	90 000	35
Volkswagen	9 000	25
USA
Fluor	90 000	37
General Electric	120 000	79
Merck	60 000	32
Morton	50 000	14
Motorola	90 000	37
Oracle	50 000	14
Pfizer	100 000	55
Pharmacia & Upjohn	7 751 786	2 120
Procter & Gamble	70 000	50
Totalt marknadsvärde		3 127
Totalt anskaffningsvärde		1 377

108

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

Fjärde fondstyrelsen

Aktier, onoterade

Företag                            Antal Anskaffningsvärde

mkr

Danmark

Sabroe                          88 344         16

Finland

Perlos                         458 404         17

Totalt anskaffningsvärde                             33

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

Fjärde fondstyrelsen

Sammanfattning av värdepappersförteckningarna

	Anskaffnings- värden, mkr	Marknads- värden, mkr
Svenska aktier, noterade	16 873	53 607
Svenska aktier, onoterade	232	232
Utländska aktier, noterade	1 377	3 127
Utländska aktier, onoterade	33	33
Summa aktier	18515	56 999
övriga svenska värdepapper, noterade	109	261
övriga svenska värdepapper, onoterade	86	86
Summa övriga värdepapper	195	347
Summa värdepapper	18 710	57 346

109

Ö

CO

OJ

1—

ca

C
u
>

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

OJ

OA

’E

OJ

>

cz>

ra

•o

:O

co

Q

CO
OJ

co
-o

CO

□
-□

C

ca

_c

c

_ra

oj

£

O

6

co
_ra
G-

co

3
■a
_s

co

OJ

OJ

C

co

>

.2

v

ra

c

00

OA

>%

>
CO

2

-D

L_

2

.2
’>
ra
_#c

ca

OJ
CZJ

OJ
s

OJ

OJj
ra

O
-Q

OA

O A >»
ra CZ
Q Ö
a ?

c
S
o

u.
c
u

=o
OA
a
ra
t
ca
S
co
U

<2

OJ

ra

OJ

U
O

C

OJ

1)

-O
c
<
E
oj
-O
o
oC

C

O
co
co

TJ

oj

E

oj
aA

CO

oj

ca

o
C

>

c/3

ra

£

co

o
•o

C

<

co
<2
:O
?

JZ
’E
UJ

O
_N

1—
ra
U

rä

OJ

u.
_w O
OA

-i §
•c =

ca

ra

.2

^5
a
ra

zz
GO

C

OJ
zz
. c
aj ra
a -Ö
— co
CO o-g

“ « .>
< X -J

CT3

E

u
O

"co

aj
>

co

OJ

>

Lu
SZ

co
OJ
>

u

oj

aj

OJ
£
CZ)

KORTFATTADE UPPGIFTER OM ONOTERADE FÖRETAG

OJ
"O

2
OÅ

OA
>%

CO

c_

O

§
c_
co
C
ra

110

re

OJ

E

E

o

co	ö b	o	u
		-O	czT
	oo 2	oo	<
oo	E
re	•- “		c
OJ	2 ’Jö	2	O
	o _re	O
<2	ZZ oo	X	re l.

’E

<2
ju

Q

IS
O
E

<2

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

re

>

• — In
00 3
“ "O
E

©
re

re
C
u

>
o

u.
re

_E

Q

O

E

O

22

S
tn
c
o

in

«re

©

l.
re -
o o 00
re e

— «re so
o eo J2
-° = o
re = cc

ob
re

re
b-

_E

re
-o
c
E
:re
c

-O

■O
E

re

>
re
tn
c

>
OJ

O
"O
re

La

E

G

O
ZZ
•re
m

L.
;re

E
Q
00
re

u

L.
<2

V

G

>
re

n

3
■u

O

22

re

E

e

k g

= =
w
X)

Q. C

V

>

E

O
ZZ

o

•re

r

c

o
-o

c
2

re

C) Saminvesteringar inom ramen för Scandinavian Equity Partners

vt

©
so      —

111

HealthCap KB                          75             24,1/24,1       Skandia m fl                    Björn Odlander         Kommanditbolag för investeringar inom

(inkl CashCap)                                                                                         Thomas Halvorsen       läkemedelssektorn.

t:

ra

c/5

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

112

FEM ÅR I SIFFROR

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

(Mkr där ej annat anges)	1992	1993	1994	1995	1996
Grundkapital vid årets slut	4.000	4.000	5.000	5.000	5.000
Do, uppindexerat med konsumentprisindex	8.160	8.487	9.697	9.914	9.872
Fondkapital vid årets slut, anskaffningsvärden	16.151	17.273	19.184	20.923	25.050
Fondkapital vid årets slut, marknadsvärden	25.256	35.941	39.157	46.754	63.685
Värdepappersportfölj vid årets slut, anskaff-
ningsvärden	13.584	14.371	16.585	17.335	18.710
Värdepappersportfölj vid årets slut, marknads-
värden	22.688	33.039	36.558	43.166	57.346
Nettoplaceringar under året	702	666	1.645	-63	-1.506
Realt resultat	2.575	10.358	2.006	7.381	16.973
Avkastning på fondkapital, %	+13	+43	+7	+20	+37
Index för fondens portfölj, förändring, %	+9	+44	+7	+19	+39
Förändring av totalindex (Veckans Affärer), %	+ 0	+54	+5	+18	+38
Fem års genomsnitt
Avkastning på fondkapital, %	+16	+15	+10	+19	+23
Totalindex (Veckans Affärer), %	+7	+7	+3	+15	+21

113

8 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 152

DEFINITIONER

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Grundkapitalet = summan av de medel som överförts till fjärde AP-fondens förvalt-
ning (motsvarar aktiekapitalet i ett aktiebolag).

Eftersom fondens reglemente ställer krav på en real avkastning räknas grundkapi-
talet varje år om med förändringen i konsumentprisindex till ett nuvärde.

Fondkapitalet = grundkapitalet + ackumulerade bokföringsmässiga överskott (mot-
svarar aktiekapital + balanserade vinstmedel i ett aktiebolag). Tillgångarna har då
tagits upp till anskaffningsvärden.

Om tillgångarna i stället tas upp till marknadsvärden ökas fondkapitalet med den
"dolda reserven" i värdepappersportföljen.

Nettoplaceringarna utgör skillnaden mellan totala köp och totala försäljningar av
värdepapper. Försäljningarna har här räknats till marknadsvärden. Nettoplace-
ringama anger då hur mycket kapital som netto disponerats för köp resp frigjorts
genom försäljningar.

Realt resultat - jämför resultaträkningen. Vid beräkningen av det reala resultatet har
hela det ingående fondkapitalet räknats om med konsumentprisindex.

Avkastningen på fondkapital utgör nominellt resultat inklusive ej realiserade
vinster/förluster men exklusive överföring till 1-3 AP-fonderna i förhållande till
fondkapitalet till marknadsvärde vid årets ingång.

Index för fondens portfölj mäter den årliga avkastningen (exklusive utdelningar) på
fondens samtliga svenska värdepapper, justerat för köp och försäljningar.

114

FJÄRDE AP-FONDEN

Styrelse

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Ledamöter

Sören Mannheimer, direktör, ordförande

Birgitta Johansson-Hedberg, direktör, v ordförande

Ingegerd Karlsson, kommunalråd

Sonja Weidland, landstingsledamot

Christer Spångberg, tandläkare

Carl Wilhelm Ros, direktör

Carl-Johan Westholm, direktör

Bertil Jonsson, LOs ordförande

Dan Andersson, ekonom

Valter Carlsson, fd förbundsordförande

Bengt Hansson, kanslichef

Inger Ohlsson, TCOs ordförande

Hans Jonsson, förbundsordförande

Bertil Tiusanen, direktör

Suppleanter

Nils Dexe, expeditions- och rättschef

Pär Nuder, riksdagsledamot

Gunvor Andersson, kommunalråd

Sven-Bertil Persson, landstingsledamot

Erik Menckel, direktör

Dick Kling, direktör

Carl Rosenblad, direktör

Kjell Varenblad, förbundsordförande

Gunnar A Karlsson, förbundsordförande

Göran Johnsson, förbundsordförande

Anna-Greta Johansson, andre vice ordförande

Sven Magnusson, förbundsdirektör

Kent Torwald, direktör

Jan Ohlsson, direktör

Pål Wingren, aukt revisor

Revisorer

Per-Olof Akteus, aukt revisor

Kansli

Thomas Halvorsen, verkställande direktör

Björn Franzon, vice verkställande direktör
Gunnel Johansson, kamrer

Margareta Passad

Lillemor Evertsson

Arne Lööw

Ulf Fahlgren

Pia Westerlund

Annika Andersson

Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen

Besöksadress: Drottninggatan 82 III

Postadress:	Box 3069,103 61 Stockholm
Telefon:	08-787 75 00
Telefax:	08-24 42 40

1 15

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

116

Skr. 1996/97:152

Bilaga 2

Diagram 2 1996

1995 i----11996        Världsindex

117

ÅRSREDOVISNING

Femte fondstyrelsen

Skr. 1996/97:152

Bilaga 3

119

Innehåll

Skr. 1996/97:152

Bilaga 3

Femte fondstyrelsen (Femte AP-fonden)

VDs kommentar

Finansmarknaderna 1996

Förvaltningsberättelse

Resultaträkningar

Balansräkningar

Bokslutskommentarer

Värdepappersinnehav

Revisionsberättelse

Styrelse, revisorer och personal

Allmänna pensionsfonderna

120

Skr. 1996/97:152

Bilaga 3

Femte Fondstyrelsen (Femte AP-fonden)

Femte AP-fonden ingår i Allmänna Pensions-
fonden. Fondens uppgift är att förvalta medel,
som placeras huvudsakligen i aktier och lik-
nande värdepapper. Femte AP-fonden har
samma inriktning och uppgifter som fjärde AP-
fonden och är underkastad samma regelsystem.

Den femte fondstyrelsen inrättades år 1988 och
har varit verksam sedan augusti 1989.

Femte AP-fonden har möjlighet att erhålla högst
1% av det sammanlagda anskaffningsvärdet för
de medel som första-tredje fondstyrelserna för-
valtar och har tom 1996 tilldelats 4.900 Mkr.

Fonden skall till första-tredje fondstyrelserna
varje år överföra en real avkastning på 3%.

Femte AP-fondens ägarandel i ett börsnoterat
bolag får uppgå till högst 10%, alternativt vid
aktier med olika röstvärde högst 10% av det
totala röstetalet.

Placeringar i utländska börsnoterade företag är
begränsade till maximalt 10% av det totala an-
skaffningsvärdet av de tillgångar som fonden
förvaltar.

1996 i sammandrag

• Under året har fonden rekvirerat 400 Mkr,
varefter grundkapitalet uppgår till 4.900
Mkr.

• Fondens grundkapital får uppgå till högst 1%
av anskaffningsvärdet av första-tredje fond-
styrelsernas tillgångar vilket motsvarade
knappt 5,6 Mdr vid utgången av 1996.

• Marknadsvärdet på fondens totala tillgångar
uppgick vid årsskiftet till 10.545 Mkr, mot
7.129 Mkr vid årets början.

• Under året har fonden köpt värdeppapper för
1.155 Mkr och sålt för 671 Mkr. Nya företag i
portföljen är Oxigene och Scania. Följande
bolag har under året helt avyttrats ur port-
följen: Akzo-Nobel, Esselte, Gullspång, Nord-
banken, Swedish Match och Öresund.

• Fondens fem största aktieinnehav vid års-
skiftet var Sandvik, Roche Holding, Aga,
Investor och Industrivärden, med ett sam-
manlagt marknadsvärde på 3.916 Mkr vilket
motsvarar 39% av aktieportföljen.

• Fonden uppfyllde väl det resultatkrav som
reglementet föreskriver - att uppnå en avkast-
ning på 3% på grundkapitalets realvärde.

• Aktiekurserna steg under 1996 med 38,3%
(Veckans Affärers totalindex) medan index för
fondens portfölj ökade med 39,7%. Avkast-
ningen på genomsnittligt fondkapital uppgick
till 43,0%.

121

VDs kommentar

Skr. 1996/97:152

Bilaga 3

Fjolåret blev ett bra år för Femte AP-fonden.
Mätt med Veckans Affärers totalindex steg
Stockholmsbörsen med 38,3 procent och vår
portfölj utvecklades även detta år något bättre
och ökade med 39,7 procent i värde. Likviditeten
förräntades med 6,7 procent.

När Bert Ekström vid månadsskiftet septem-
ber/oktober 1996 gick i pension efterträdde
undertecknad honom som verkställande direk-
tör i fonden. En långsiktig förvaltning av
pensionskapital är inte betjänt av snabba kast i
placeringspolitiken. Så ej heller Femte AP-fon-
den, varför ingen större kursändring vidtagits
efter VD-skiftet.

Den nyckelfråga vi måste ta ställning till är
viiken riktning aktiemarknaden skall ta sedan
väl anpassning till lägre inflation och lägre rän-
tor skett.

De stora företagen på Stockholmsbörsen arbetar
i stor utsträckning på mogna marknader och
deras behov av kapitaltillförsel är litet. I stället
prisas förslagen att ge företag möjlighet köpa
tillbaka egna aktier i varma ordalag. På börsen
konfronteras denna situation i bolagen med ett
tilltagande flöde av pensionskapital från en
större andel premiereservbaserade pensions-
planer.

Hittills har denna situation lett till stigande
aktiekurser. Men ju högre nivåer kurserna når
desto högre risker byggs in. Aven om på något
eller ett par års sikt likvida medel skulle fortsät-
ta ge lägre avkastning än aktier är den stigande
risknivån ett argument för att öka likviditeten
och därmed öppna möjligheter göra goda affär-
er när aktiemarknaden förr eller senare utsätts
för en större tillbakagång.

Stockholm i januari 1997

122

Skr. 1996/97:152

Bilaga 3

Finansmarknaderna 1996

Stockholmsbörsen

Räntesänkningar, höjda aktieutdelningar, före-
tagsaffärer, förväntningar om att konjunkturen
skulle vända uppåt och en stark dollar bidrog
till att 1996 blev ett år med stark kursökning på
Stockholmsbörsen. Veckans Affärers totalindex
steg med 38,3% (18,1%).

Året inleddes med stigande aktiekurser på
Stockholmsbörsen. En viktig orsak bakom detta
var att Riksbanken lättade på penningmark-
nadspolitiken. Förhoppningar om en snar
konjunkturvändning bidrog till kursuppgångar
särskilt i de konjunkturkänsliga branscherna
skog och verkstad. Även en rad höjda aktie-
utdelningar tolkades positivt av börsen. Under
våren skedde ett antal större affärer på börsen.
Det var finska Imatran Voima (IVO), norska
Statskraft och franska Electricité de France
(EdF) som köpte stora poster kraftaktier. I mars
sålde AGA sina Gullspångsaktier till IVO.
Denna affär utlöste en rad andra affärer och
börsen tillfördes mycket kapital. Trots ränte-
nedgångar utvecklades de räntekänsliga sekto-
rerna bank-, försäkrings-, bygg- och fastighets-
bolag svagt under årets inledning. I en annan
riktning än aktiekurserna gick däremot vinster-
na. Dessa föll kraftigt första kvartalet 1996 jäm-
fört med motsvarande period 1995.

Under våren fortsatte intresset för cykliska akti-
er. Riksbankens ytterligare sänkningar av
reporäntan i juni fick fastighetsindex att stiga
kraftigt. Under första halvåret steg Veckans
Affärers totalindex med 14%, medan de kon-
junkturkänsliga sektorerna skogs- och verk-
stadsindustri steg med ca 18% respektive 16%.

Sämre gick det för bankindex, upp med 5%, och
fastighets- och byggföretagsindex som sjönk
med 2%. Juli innebar en kursrekyl för många av
världens börser. Detta var föranlett av en inter-
nationell finansoro som främst bottnade i en
förväntan att Federal Reserve skulle höja styr-
räntorna till följd av den amerikanska eko-
nomins starka tillväxt. Nedgången tog sin bör-
jan i USA. Främst var det teknologiaktier som
föll, bl a föll Ericsson kraftigt. Det fanns även en
oro för att företagens rapporter inte skulle upp-
fylla aktiemarknadernas förväntningar. Dessa
visade sig dock motsvara förväntningarna.
Fortsatt fallande räntor skingrade oron och
börsen vände uppåt igen i slutet av juli.
Ytterligare räntefall och förväntningar om
strukturförändringar inom bank- och försäk-
ringsbranschen drev under hösten kraftigt upp
aktiekurserna. Den 6:e december drabbades
världens aktiemarknader av kraftiga nedgångar
sedan USA:s centralbankschef varnat för alltför
höga börskurser. Räntorna sköt i höjden. Stock-
holmsbörsen föll inledningsvis med 4% för att
sluta ned med 1,5%. Därefter präglades
Stockholmsbörsen av en volatil handel. Börs-
kurserna vände emellertid åter uppåt i slutet av
december.

Den stora besvikelsen på Stockholmsbörsen blev
vinstutvecklingen. Framför allt de cykliska bran-
scherna skog, stål och verkstad visade nästan
genomgående sämre resultat än förväntat. Denna
tendens accentuerades under årets gång allt
eftersom företagens terminssäkringar av valu-
tor löpte ut.

Diagram 1 visar kursutvecklingen 1996 för
Stockholmsbörsen.

Skr. 1996/97:152

Bilaga 3

Finansmarknaderna 1996

Vinnarbransch 1996 blev handelsföretag med en
uppgång på 110%, banker steg med 50%, verk-
stadsföretag med 45%, skogsföretag med 29%
och kemisk industri med 24%. Nettoexporten av
svenska aktier 1996 uppgick till ca 22 Mdr. En
stor del av detta var Scaniaaktier i samband
med Investors utförsäljning. Den utländska
ägarandelen på Stockholmsbörsen uppgick till
ca 34% (30%), vilket är i nivå med de flesta
europeiska börser. Dåliga flöden till allemans-
fonderna kompenserades av större köp av
försäkringsbolagen och aktiefonder. Årets större
affärer var Incentives bud på de utestående
aktierna i Gambro (9 Mdr) och EdFs, IVOs och
Statskrafts köp av svenska kraftaktier. En annan
stor affär var Svenska Handelsbankens bud på
Stadshypotek (ca 23 Mdr) som likvideras först
under 1997.

Efterfrågan på kapital överskuggades framför-
allt av Investors delutförsäljning av Scania (ca
19 Mdr).

Internationella börser

De större internationella börserna styrdes fram-
förallt av fallande räntor och högre vinster eller
förhoppningar om sådana. Uppgången i Morgan
Stanleys världsindex, räknat i dollar, slutade på
11,7%. Ökade vinster, nya rekordinsättningar i
aktiefonder och företags återköp av aktier på-
verkade New York börsen positivt och Dow
Jones index slutade upp med 26%. Börserna i
Frankfurt, Paris och Ziirich utvecklades också
väl. Londonbörsens index Financial times 100

utvecklades sämre med en uppgång på 11,6%.
Den stora besvikelsen var Japan där Nikkei
index sjönk med 2,6%. En av anledningarna till
detta var under årets sista månader en ökad oro
för den ekonomiska utvecklingen i Japan.

Diagram 2 visar kursutvecklingen 1996 för
några av de större utländska börserna mätt i
lokal valuta samt Morgan Stanleys världsindex i
dollar.

Valutor och räntor

Under första halvåret sänkte Riksbanken i snabb
takt reporäntan från 8,9% till 6,1%. Den långa
räntan föll samtidigt enbart marginellt. I takt
med att förtroendet ökade för den svenska
ekonomin sjönk även långräntorna under
hösten. Låg inflation i Sverige och internationellt
fallande långräntor, särskilt i Italien och
Spanien, bidrog till att räntemarginalen på den
10-åriga obligationen mot den tyska 10-åriga
obligationen minskade till under 100 punkter i
december. Vid årets slut hade Riksbanken sänkt
reporäntan från 8,9% till 4,1 % och räntan på den
10-åriga obligationen hade fallit till 6,75% från
8,46% vid årets början. Räntan på den tyska 10-
åriga obligationen var vid årets slut 5,78%. På
valutasidan var utvecklingen lugnare. TCW
indexet var oförändrat mellan årsskiftena. Mot
D-marken förstärktes svenska kronan från ca
4,65 vid årets början till ca 4,42 vid dess slut. Mot
dollarn var utvecklingen den omvända, kronan
försvagades från ca 6,66 till 6,87 vid årsskiftet.

Kursutveckling utlandet 1996

Diagram 2

124

Skr. 1996/97:152

Bilaga 3

Förvaltningsberättelse

Femte AP-fonden ingår i den Allmänna Pen-
sionsfonden och har till uppgift att förvalta del
av Allmänna Pensionsfondens kapital genom
placeringar i huvudsakligen svenska börs-
noterade aktier.

Det övergripande målet för fondförvaltningen
är att långsiktigt maximera avkastningen på till-
gångarna. Enligt reglementet skall medlen för-
valtas så:

• att de ger en långsiktigt hög avkastning,

• att placeringarnas risker sprids.

Högst 10% av tillgångarnas totala anskaffnings-
värde får placeras i utländska tillgångar.

Enligt de regler för medelsöverföring som gäller
sedan 1 juli 1988 får till fonden överföras medel
som uppgår till högst en procent av det sam-
manlagda anskaffningsvärdet vid utgången av
närmast föregående kalenderår på de medel
som första-tredje fondstyrelserna förvaltar.
Medelsramen var vid utgången av 1996 ca 5.600
Mkr. Under 1996 har fonden rekvirerat 400 Mkr,
varefter fonden totalt tillförts 4.900 Mkr.

Nuvärdet av grundkapitalet (rekvirerade medel
uppräknade med KPI tom december 1996)
uppgår till 5.563 Mkr. Detta uppindexerade
grundkapital utgör basen för reglementets krav
på 3% direktavkastning till första-tredje AP-
fondstyrelsema.

De medel som femte AP-fonden skall förvalta är
placerade i svenska börsnoterade bolag och ett
fåtal utländska, norska Hafslund och Nycomed
samt schweiziska Roche Holding. Fonden har
inga engagemang i onoterade bolag.

Värdepappersportföljen

Aktieportföljen är koncentrerad till större sven-
ska börsnoterade företag. Fondens netto-
placeringar under året uppgick till 484 Mkr.
Aktier köptes för 1.155 Mkr och såldes för 671
Mkr, vilket innebär att expansionstakten var
lägre än föregående år, då nettoplaceringarna
uppgick till 1.081 Mkr.

Placeringsinriktningen har ej förändrats under
det gångna året. Verkstäder, förvaltningsbolag
och kemisk industri är fortsatt de tyngsta bran-
scherna. Under året har fondens innehav i
Akzo-Nobel, Esselte, Gullspång, Nordbanken,
Swedish Match och Öresund helt avyttrats.
Större köp har skett i Industrivärden och
Skanska. Fonden deltog i Investors utförsäljning
av Scania och likaså i den nyemission som ägde
rum i bioteknikbolaget Oxigene. Fonden har
under året erlagt ca 4,82 Mkr i courtage.

125

Skr. 1996/97:152

Bilaga 3

Förvaltningsberättelse

Sammansättningen av fondens portfölj skiljer
sig i några avseenden från den svenska aktie-
marknadens fördelning på branscher och före-
tag. Fonden har totalt sett högre andelar i kemisk
industri (inkl, utländska bolag) och förvalt-
ningsbolag. Dessa två branscher utgör knappt
hälften av portföljvärdet. Verkstadsföretag är
underrepresenterade i portföljen främst på
grund av undervikt i Ericsson och inget innehav
i ABB, de två tyngsta företagen i verkstads-
index.

Aktieportföljens branschfördelning jämfört
med fördelningen i VAs index framgår av dia-
gram 3.

Fondens fem största engagemang i portföljen
framgår av diagram 4.

Fondens strategi är att begränsa antalet företag
som placeringar sker i. I takt med att fonden
växer och denna strategi vidhålles kommer
engagemangen i de företag fonden placerat i
naturligtvis att bli större. Enligt AP-fonds-
reglementet får fondens ägarandel i ett börs-
noterat bolag uppgå till högst 10%, alternativt
när aktier med olika röstvärde föreligger högst
10% av det totala röstetalet.

Branschfördelning

Diagram 3

Fondens fem största engagemang

Diagram 4

126

Skr. 1996/97:152

Bilaga 3

Förvaltningsberättelse

Utländska värdepapper

Av de medel som fonden förvaltar får 10% pla-
ceras i utländska värdepapper. Tre utländska
företag, norska Hafslund och Nycomed, kraft-
respektive läkemedelsbolag samt det schweizis-
ka läkemedelsbolaget Roche Holding finns rep-
resenterade i fondens portfölj. Marknadsvärdet
på de utländska innehaven uppgick vid
årsskiftet 1996/97 till 973 Mkr, 9,7% av totalt
marknadsvärde, medan anskaffningsvärdet 356
Mkr motsvarade 6,5% av totalt anskaffnings-
värde.

Likvida medel

Likvida medel har under året ökat med 281 Mkr
från 220 till 501 Mkr. 1 detta belopp ingår de
realränteobligationer som fonden valt att plac-
era en del av likviditeten i. Den genomsnittliga
räntan under året på likvida medel har varit
6,7% under det att snittet för 6-månaders
statsskuldväxlar var 5,8%. Likvida medel i för-
hållande till fondkapitalet ökade under året från
3,2% till 4,8%.

O

Arets resultat

Det resultat som fonden uppnår består av
avkastning i form av räntor och utdelningar
samt värdeförändringar, realiserade och oreali-
serade, på fondens tillgångar.

Ränteintäkterna, 31 Mkr minskade något jämfört
med föregående år (33 Mkr).

Aktieutdelningarna ökade med 90% till 280 Mkr
(147 Mkr) vilket motsvarar 3,5% av marknads-
värdet på fondens portfölj per 1996-04-30. Här
ingår dock den extra utdelningen från Investor
med ca 46 Mkr.

Fondens försäljningar av värdepapper har under
året medfört realisationsvinster (netto) på 211
Mkr.

Fondens förvaltningskostnader uppgick till 8
Mkr.

Bokföringsmässigt nettoresultat för år 1996 före
överföring till första-tredje AP-fondstyrelserna
visar ett överskott på 508 Mkr. Det reala resul-
tatet före överföring till första-tredje AP-fond-

styrelserna visar ett överskott på 3.184 Mkr
vilket är 2.037 Mkr mer än året innan.

Efter överföring enligt direktavkastningskravet
till första-tredje AP-fondstyrelserna på 166 Mkr
blir det bokföringsmässiga nettoresultatet 342
Mkr, vilket överföres till fondkapitalet.

Det reala resultatmått som fonden också redo-
visar utgörs av det överskott eller underskott
som fonden uppvisar efter direktavkastnings-
kravet till första-tredje AP-fondstyrelsema upp-
fyllts. För 1996 redovisar fonden ett överskott i
förhållande till resultatkravet på 3.018 Mkr.

Resultatet av årets förvaltning samt fondens till-
gångar och skulder per 1996-12-31 i övrigt
framgår av efterföljande resultat- och balans-
räkningar.

Avkastning

Under 1996 steg Veckans Affärers (VA) total-
index med 38,3%. Index för Femte AP-fondens
aktieportfölj visar på en ökning med 39,7%.
Avkastningen på genomsnittligt fondkapital
uppgick till 43,0%. Findatas avkastningsindex
steg med 43,3%.

På längre sikt, under den senaste femårspe-
rioden 1992-1996, uppgår den genomsnittliga
avkastningen (geometriskt medeltal) till 22,8%.
Motsvarande genomsnitt för Findatas avkast-
ningsindex är 24,1%.

Administration

Antalet anställda vid fondens kansli har under
1996 varit fyra personer. Den 1 oktober 1996 gick
fondens VD, sedan starten 1989, Bert Ekström i
pension. Fondstyrelsen vill i detta sammanhang
uttala sin tacksamhet för det värdefulla arbete
Bert Ekström utfört till fondens fromma. Bert
Ekström efterträddes av Lennart Låftman. I löner
och ersättningar till styrelse och verkställande
direktör har utgått sammanlagt 1.784 Tkr (1.762
Tkr) och till övriga anställda 1.113 Tkr (1.058 Tkr).
Verkställande direktörens anställningsvillkor
ligger inom de riktlinjer som angivits av finans-
departementet.                           127

Skr. 1996/97:152

Bilaga 3

Förvaltningsberättelse

Femte AP-fonden 1992-1996

Enligt lag med reglemente för Allmänna Pen-
sionsfonden skall fondmedlen i de olika fond-
styrelserna placeras så att ställda krav på lång-
siktig hög avkastning och tillfredsställande
riskspridning tillgodoses.

Placering sker företrädelsevis i aktier men får
även ske i vissa andra finansiella instrument
såsom konvertibla skuldebrev och optioner.
Under 1996 har fonden i liten skala börjat ställa
ut köpoptioner.

Varje fondstyrelse inom AP-fonden skall ha fast-
ställda mål för sin verksamhet, Femte AP-
fonden har formulerat följande mål:

• Placeringarna skall präglas av långsiktighet
och stabilitet.

• Fonden skall ha en diversifierad portfölj i ett
begränsat antal större svenska börsnoterade
företag. Placeringar sker huvudsakligen
bland de mest omsatta aktierna på börsens
A-lista.

• Fondens likviditet skall ej vara högre än vad
som bedöms som nödvändigt för att möjlig-
göra större placeringar inom rimlig tid.
Likviditeten varierar med hänsyn till ränte-
läge, inflation och förväntad affärsvolym.

• Fondens avkastningsmål är att värdepap-
persportföljen långsiktigt skall utvecklas bät-
tre än Veckans Affärers totalindex och att
likvida medel skall ge minst samma avkast-
ning som 6-månaders statsskuldväxlar.

Fondens styrelse rekvirerar medel utifrån sin
bedömning gällande aktiemarknadens förvänta-
de utveckling. Sedan starten 1989 har överförts
4.900 Mkr till fonden.

Varje år skall fonden till första-tredje fond-
styrelserna utbetala en avkastning på 3% av nu-
värdet på rekvirerade medel. Under perioden
1989-1996 har sammanlagt 766 Mkr överförts.

Fondkapital, aktieportfölj och avkastning har
under perioden 1992-1996 utvecklats enligt föl-
jande:

128

Skr. 1996/97:152

Bilaga 3

Förvaltningsberättelse

Fondkapital, aktieportfölj och avkastning 1992-1996

Mkr	1992	1993	1994	1995	1996	1992-96
Fondkapital IB	2637	3307	4469	5377	6982
Kapitaltillskott	500	0	800	500	400	2200
Grundkapital vid årets slut	3200	3200	4000	4500	4900
Dito, uppindexerat med KPI	3548	3690	4584	5187	5563
Resultat inkl.
orealiserade vinster	265	1273	231	1250	3161	6180
Överföring till 1-3 AP-fonderna	-95	-111	-123	-146	-166	-641
Fondkapital UB	3307	4469	5377	6982	10377
Genomsnittligt fondkapital	2770	3307	4776	5543	7344
Aktieportfölj	1992	1993	1994	1995	1996
Anskaffningsvärden IB	2068	2281	3056	3904	4985
Nettoplaceringar under året	213	775	848	1081	484
Anskaffningsvärden UB	2281	3056	3904	4985	5469
Marknadsvärden	2331	4226	4964	6906	10041
Över/ undervärden	50	1170	1060	1921	4572
Index för fondens portfölj, %	3,9	45,2	2,3	21,2	39,7
VAs index, %	-0,3	53,8	5,0	18,1	38,3
Avkastning	1992	1993	1994	1995	1996
Genomsnittligt fondkapital, %	9,6	38,5	4,8	22,6	43,0
Förändring av Findatas
avkastningsindex, %	2,3	56,3	6,5	20,7	43,3
Genomsnittlig avkastningfgeometriskt medeltal), %					1992-96
Fondens aktieportfölj					21,2
VA s totalindex					21,3
Fondkapitalet					22,8
Findatas avkastningsindex					24,1

Definitioner

• Grundkapital: summan av de medel som överförts till fondens
förvaltning. Uppindexeras ärligen med KPI och utgör basen för
det reala avkastningskravet.

• Fondkapital: grundkapital + ackumulerade bokföringsmässiga
över/underskott.

• Avkastning pä fondkapitalet: nominellt resultat inkl, ej realise-
rade vinster/förluster men exkl. överföring till 1-3 AP-fondsty-
relserna i förhållande till genomsnittligt förvaltat fondkapital.

• Index för fondens portfölj mäter den ärliga avkastningen (exkl.
utdelningar) pä fondens samtliga innehav justerat för köp och
försäljningar

129

9 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 152

Skr. 1996/97:152

Bilaga 3

Förvaltningsberättelse

Som framgår i diagram 5 är fondens avkastning
jämfört med förändringen i Findatas avkastning-
sindex marginellt lägre för 1996 och något lägre i
genomsnitt för perioden 1992-1996. Den
genomsnittliga procentuella värdeförändringen
i fondens aktieportfölj är under motsvarande
period ungefär densamma som förändringen i
VAs totalindex, som framgår av diagram 6.

Branschfördelning och större innehav

Fonden har under perioden 1992-1996 haft mer-
parten av sina placeringar inom verkstads- och
kemisk industri, drygt 60% av totalt marknads-
värde. En klar övervikt i kemisk industri jäm-
fört med dess andel av börsvärdet har vidhållits
medan aktier i verkstadsföretag varit under-
representerade. Vidare har fonden haft och har
en stor andel förvaltningsbolag i portföljen
medan övriga branscher varit underrepresente-
rade eller helt saknats.

Fondens överviktning i aktier i kemi- och läke-
medelsföretag har reducerats under 1996, dels
genom avyttringar dels genom att index för
kemisk industri uppvisade en relativt sämre
utveckling. Fondens tyngsta placering var vid
utgången av 1996 Sandvik. Fondens förvärv av
aktier i förvaltningsbolag ledde tillsammans med
en mycket god utveckling i index till att
Industrivärden och Investor numera återfinns
bland de fem största innehaven.

Fonden arbetar med en medvetet koncentrerad
portfölj. Vid utgången av 1996 utgjorde de fem
största innehaven 39% av totalt marknadsvärde
och de tio största svarade för 67%. Av den tota-
la värdestegringen under perioden 1990-96
avser ca 55% verkstads- och kemiaktier. Värde-
stegringen på Roche Holding-innehavet mot-
svarar drygt 13% av portföljens värdeökning
under samma period.

Fondens avkastning jämfört
med Findatas avkastningsindex

Diagram 5

130

Skr. 1996/97:152

Bilaga 3

Förvaltningsberättelse

Likvida medel

Likvida medel placeras i statsskuldväxlar och
statsgaranterade värdepapper. Likviditetsan-
delen har varierat från som mest knappt 32% av
fondkapitalet 1992. Under 1993-94 minskade lik-
viditeten till en mer normal nivå, under 10% av
fondkapitalet och minskade ytterligare under
1995. Under 1996 har likviditetsandelen ökat
något igen.

Sammanfattning

• Fondens grundkapital har ökat från 2.700
Mkr vid ingången av 1992 till 4.900 Mkr vid
utgången av 1996.

• Nettoköpen av aktier var störst 1995, över 1
miljard och har under övriga år varierat mel-
lan 200 Mkr och 850 Mkr. Totalt har fonden
nettoplacerat ca 3.400 Mkr 1992-96.

• Den genomsnittliga årliga avkastningen på
fondkapitalet uppgick under perioden 1992-96
till 22,8%, motsvarande siffra för Findatas av-
kastningsindex är 24,1%.

• Aktieportföljens värdeförändring och börs-
kursernas ökning enligt VAs index har varit
följande: (genomsnittlig årlig förändring)

	Fonden	VA
1996	39,7%	38,3%
1992-96	21,2%	21,3%

Värdeförändringar i fondens aktieportfölj
jämfört med VAs totalindex

Diagram 6

131

Skr. 1996/97:152

Bilaga 3

Resultaträkningar

Tkr

BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT

Rörelsen

Aktieutdelningar

Ränteintäkter

Räntekostnader

Förvaltningskostnader Not 1
Avskrivningar Not 2
Rörelseresultat

Realisationsvinster

Realisationsförluster

Nettoresultat före överföring till 1-3 AP-fondstyrelsema

Överföring till 1-3 AP-fondstyrelserna Not 3

Bokföringsmässigt nettoresultat

REALT RESULTAT

Nettoresultat före överföring till 1-3 AP-fondstyrelsema
Förändring av ej realiserade vinster/förluster
Nominellt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster

Upplösning/avsättning för bevarande av grundkapitalets
köpkraft Not 3

Realt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster före
överföring till 1-3 AP fondstyrelserna

Överföring till 1-3 AP- fondstyrelserna

Överskott i förhållande till realt resultatkrav

1996	1995
1/1-31/12	1/1-31/12
280.434	147.418
31.196	33.206
-10	-3
-8.087	-7.764
-620	-232
302.913	172.625
210.753	217.361
-5.691	-252
507.975	389.734
-165.768	-145.583
342.207	244.151
507.975	389.734
2.652.952	860.525
3.160.927	1.250.259
23.539	-102.871
3.184.466	1.147.388
-165.768	-145.583
3.018.698	1.001.805

132

Skr. 1996/97:152

Bilaga 3

Balansräkningar

	96-12-31 Bokförda	96-12-31 Marknads	95-12-31 Bokförda	95-12-31 Marknads
Tkr	värden	värden	värden	värden

TILLGÅNGAR

Omsättningstillgångar

Likvida medel och

penningmarknadsinstrument	499.880	501.450	220.404	220.404
Förutbetalda kostnader	449	449	498	498
Övriga fordringar	2.314	2.314	1.382	1.382
	502.643	504.213	222.284	222.284
Anläggningstillgångar
Aktier Not 4	5.469.326	10.041.194	4.985.399	6.905.885
Inventarier Not 5	0	0	564	564
	5.469.326	10.041.194	4.985.963	6.906.449
Summa tillgångar	5.971.969	10.545.407	5.208.247	7.128.733
SKULDER OCH FONDKAPITAL
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder	197	197	72	72
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	1.759	1.759	454	454
Skuld till 1-3 AP-fondstyrelserna	165.768	165.768	145.583	145.583
Övriga kortfristiga skulder	439	439	539	539
	168.163	168.163	146.648	146.648
Fondkapital Tillskjutet grundkapital Uppindexerat grundkapital Ackumuleratöverskott	4.900.000	5.563.238	4.500.000	5.186.777
från föregående år Ackumulerat överskott i för-	561.599		317.448
hållande till resultatkrav Årets resultat Årets överskott i förhållande	342.207	1.795.308	244.151	793.503
till resultatkrav		3.018.698		1.001.805
	5.803.806	10.377.244	5.061.599	6.982.085
Summa skulder och fondkapital	5.971.969	10.545.407	5.208.247	7.128 733
Ställda panter	INGA		INGA
Ansvarsförbindelser	INGA		INGA

133

Skr. 1996/97:152

Bilaga 3

Bokslutskommentarer

REDOVISNINGSPRINCIPER

Fonden följer de regler som återfinns i lag med
reglemente för Allmänna Pensionsfonden.
Årsredovisningen har upprättats enligt god
redovisningssed.

Penningmarknadsinstrument redovisas till det
lägsta av anskaffningsvärde inklusive upplupen
ränta och marknadsvärde per 1996-12-31.

För noterade värdepapper används portfölj-
metoden, dvs bokförda värden för enskilda
poster justeras inte, även om marknadsvärdet
understiger anskaffningsvärdet. Övervärden på
andra poster i portföljen motiverar detta syn-
sätt. Marknadsvärderingen sker i första hand
till lägsta betalkurs under årets sista handels-
dag, i andra hand till sista köpkurs.

Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värde-
papper inkluderar courtage och värdepappers-
skatt. Fordringar i utländsk valuta har värderats
till balansdagens kurs. Vid beräkning av mark-
nadsvärden av utländska aktier har balans-
dagens kurs använts. Vid beräkning av realisa-
tionsvinster och förluster vid försäljning av vär-
depapper har genomsnittsmetoden använts.

Från och med 1996 kostnadsförs inventarier och
datorer direkt vid anskaffningstillfället, varvid
även från tidigare år aktiverat belopp kostnads-
förts.

Av årets resultat överföres 3% av det förvaltade
grundkapitalets nuvärde till första-tredje AP-
fondstyrelserna.

NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR
Tkr

Not 1

Förvaltningskostnader

Personal- och styrelsekostnader

Lokalkostnader

Administrationskostnader

Informa tionskostnader

Arvoden

Depåkostnader

Övriga kostnader

1996

4.307

902

362

1.247

839

414
__16
8.087

1995

4.420

715

335

1.196

1.062
0
__36
7.764

Not 2

Avskrivningar

Kontorsinventarier

Slutlig avskrivning kontorsinventarier

Datautrustning

Slutlig avskrivning datautrustning

137

306

99

78

620

137

0

95

0

232

134

Skr. 1996/97:152

Bilaga 3

Bokslutskommentarer

Not 3

Överföring till 1-3 AP-fondstyrelserna
Fondstyrelserna skall varje år överföra en av-
kastning på 3% av rekvirerat grundkapitals
nuvärde. Nuvärdet beräknas enligt förändring
av konsumentprisindex. Hänsyn tas till den tid
kapitalet disponerats.

Konsumentprisindex för december 1996 uppgår
till 254,9. Avsättning skall göras i den reala
redovisningen motsvarande årets uppindexering
av grundkapitalets nuvärde.

Rekv da t	Belopp	Index	Nuvärde 1996-12-31	Antal dagar	Avkastn krav	Avsättning
96-01-01	5.186.777*	256,0	5.164.490	360	154.935	-22.287
96-01-18	200.000	255,6	199.452	342	5.684	-548
96-02-20	200.000	255,8	199.296	310	5.149	-704
	5.586.777	254,9	5.563.238		165.768	-23.539
			-5.586.777
			-23.539

*Ingående nuvärde

Not 4

Aktier

återfinns på sid 16

Not 5

Inventarier

Ordinarie avskrivning

Anskaffningsvärde

Ackumulerade avskrivningar

Bokfört restvärde

Slutavskrivning

Anskaffningsvärde

Ackumulerade avskrivningar

Bokfört restvärde

2.126

-1.741

385

2.110

-1.546

564

2.126

-2.126

0

135

Skr. 1996/97:152

Bilaga 3

Värdepappersinnehav 1996-12-31

Not 4 Aktier (Tkr)

	Antal		Förändr	Markn värde	%-andel av aktiekap	%-andel av röster
Verkstäder
Assa-Abloy "	B	991.270	412.170	122.917	1,85	1,21
Atlas Copco	A	1.605.700	35.000	262.108	0,87	1,25
Atlas Copco	B	0	-25.000	0
Cardo	A	1.894.500	620.100	358.061	6,32	6,32
Ericsson	B	3.235.600	180.000	669.769	0,37	0,00
Sandvik	A	4.983.300	82.600	914.436	1,79	2,31
Scania	A	779.800	779.800	131.786	0,39	0,71
Scania teckningsoptioner21	Opt	2.297.500	2.297.500	13.211
SKF	A	704.320	-30.000	108.817	0,62	1,43
Spectra Physics	A	704.821	17.600	85.988	4,00	4,00
Volvo	A	3.575.000	-318.030	518.375	0,77	2,05

Totalt verkstäder                                                 3.185.468

Kemi- och läkemedelsindustri

AGA	A	7.364.600	66.600	758.554	3,09	5,23
AGA	B	41.200	41.200	4.182
AKZO-Nobel	Sdb	0	-147.788	0	0,00	0,00
AKZO-Nobel	A	0	-3.500	0
Nycomed ”	A	1.143.858	1.143.858	117.886	1,26	1,89
Nvcomed ”	B	119.205	119.205	12.222
Oxigene	A	60.000	60.000	9.540	0,71	0,71
Perstorp *’	B	3.894.840	2.596.560	525.803	5,44	2,62
Roche Holding Bon Jce		14.610	500	778.543	0,16
Roche Holding Bon Jce	Opt	14.110	14.110	3.260
Totalt kemi- och läkemedelsindustri				2.209.990
Skogsindustri
SCA	A	2.880.000	0	396.000	1,46	3,81
Totalt skogsindustri				396.000
Övriga företag
ASG	B	366.500	65.000	50.210	2,18	1,26
Esselte	A	0	-447.100	0	0,00	0,00
Gullspång	B	0	-2.383.400	0	0,00	0,00
Hafslund ”	A	1.123.858	320.000	55.889	1,24	1,85
Hafslund ”	B	119.205	-35.000	5.535
Linjebuss	A	654.500	10.000	61.850	5,11	5,11
Securitas s'	B	2.521.650	2.014.250	479.114	3,48	3,68
Swedish Match21	A	0	-585.030	0	0,00	0,00
Sydkraft	C	4.359.600	-228.400	547.130	2,28	0,37

Totalt övriga företag                                              1.199.728

Fastighets- och byggbolag

Skanska                  B     1.854 000	450.400	552.492	1,47	0,89
Totalt fastighets- och byggbolag		552.492		1

Skr. 1996/97:152

Bilaga 3

Värdepappersinnehav 1996-12-31

		Antal	Förändr	Markn värde	%-andel av aktiekap	%-andel av röster
Handelsföretag
Bergman & Beving	B	809.250	441.950	178.844	5,65	3,54
Totalt handelsföretag				178.844
Förvaltningsbolag
Atle	A	5.455.000	0	414.580	10,00	10,00
Industrivärden	A	2.297.400	1.742.700	714.491	5,35	7,09
Investor	A	2.473.661	231.800	742.098	130	2,77
Latour61	A	198.150	-66.050	89.168	9,55	6,57
Latour “	B	796.300	-252.100	358.335
Öresund	A	0	-626.109	0	0,00	0,00
Totalt förvaltningsbolag				2.318.672
Banker
Nordbanken	A	0	-184.800	0	0,00	0,00
Totalt banker				0

10.041.194

TOTALT PORTFÖLJEN

Av ovanstående värdepapper är följande: Utländska aktier
Hafslund	A	1.123.858	55.889
Hafslund	B	119.205	5.535
Nycomed	A	1.143.858	117.886
Nycomed	B	119.205	12.222
Roche Holding Bon Jce		14.610	778.543
Roche Holding Bon Jce	Opt	14.110	3.260
Totalt			973.335

Svenska aktier

9.067.859

Totalt marknadsvärde

10.041.194

Totalt anskaffningsvärde

5.469.326

Aktier för vilka köpoptioner är utställda

Tkr

Aktie	Lösen månad	Antal underliggande aktier	Lösenvärde inkl skuldförd premie	Bokfört värde på underliggande aktier
Atlas A	FEB-97	30 000	4 481	2 508
Ericsson B	FEB-97	150 000	32 557	9 708
Totalt			37 038	12 216

Under jan-december 1996 har cirka 4,82 Mkr erlagts i courtage.

1) Nyemission

2) Utdelning Investor / Volvo, Swedish Match erhållen och såld
under 1996

3) Uppdelning i Hafslund och Nycomed

4) Fondemission

10 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 152

Rättelse: S. 152 rad 3-4 Hjelm-Wallén, Blomberg Utgår

5) Split

6) Under året har 66.050 A och 262.100 B inlösenaktier inlösts till
328.150 Assa Ablov, 984.450 Securitas B och 328.150 Hagströmer
& Qviberg. Hela innehavet i Hagströmer & Qviberg har sålts.

Johan Björkman
Ordförande

Stockholm 1996-02-13

Kurt Malmgrén
Vice ordförande

0OOlXx6 Cax—---

Hans Karlsson
Ame Lökken
Lisbeth Staarlgelström

«ai->

Jaan Kolk

Skr. 1996/97:152

Bilaga 3

Rolf Andersson

(2iu ftbui(juz6tto

Carl Langenskiöld

fngemar Nordepgren

Vår revisionsberättelse har avgivits 1997-02-14

Per-Olof Akteus

Auktoriserad revisor

-

Pål Wingren
Auktoriserad revisor

138

Skr. 1996/97:152

Bilaga 3

Revisionsberättelse

Undertecknade, som av regeringen förordnats
att såsom revisorer granska Allmänna Pen-
sionsfondens femte fondstyrelses förvaltning,
får härmed avge revisionsberättelse för år 1996.
Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av
räkenskaper, protokoll och andra handlingar,
som lämnar upplysning om fondstyrelsens för-
valtning, inventerat de tillgångar fondstyrelsen

förvaltar samt vidtagit de övriga gransknings-
åtgärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärk-
ning beträffande årsredovisningen, de i den-
samma upptagna resultat- och balansräkningar-
na, bokföringen eller inventeringen eller eljest
beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm 1997-02-14

Per-Olof Akteus

Auktoriserad revisor

Pål Wingren

Auktoriserad revisor

139

Skr. 1996/97:152

Bilaga 3

Styrelse, revisorer och personal

STYRELSE, ordinarie	Jaan Kolk, Stockholm Sekretariatschef, TCO
Johan Björkman, Upplands Bro Direktör, Björkman Tigerschiöld AB Ordförande	Carl Langenskiöld, Danderyd Direktör, Camegie
Kurt Malmgren, Stockholm Ambassadör, Vice ordförande	Arne Lökken, Stockholm Förbundsordf, Industrifacket Anders Lönnberg, Stockholm
Rolf Andersson, Stockholm Utredn chef, Sv Kommunalarb förb	Kanslidirektör, SACO Ingemar Nordengren, Nacka
Carl-Olof Bengtsson, Växjö Kommunalråd, Växjö kommun	Direktör Lisbeth Staaf-Igelström, Molkom
Olov Hakelius, Enköping Agronom	Riksdagsledamot Karl-Erik Svensson, Stockholm
Perolof Holst, Nässjö Överförmyndare, Nässjö kommun	Ombudsman, Finansförbundet

Hans Karlsson, Stockholm
Avtalssekreterare, LO

140

Skr. 1996/97:152

Bilaga 3

Styrelse, revisorer och personal

STYRELSE, suppleanter	Alf Norberg, Stockholm
Birgitta Böhlin, Solna Generaldirektör, Försvarets Materielverk	Förbundsordf, Sv Elektrikerförbundet Kristina Nordström, Stockholm
Roger Gerdin, Upplands-Bro Ekonom, Sv Träind arb förb	Riksdagsledamot Gunnar Skarell, Täby
Anne-Marie Hugoson, Hjärnarp Lantbrukare	Finansråd, Finansdepartementet Björn Sjöberg, Danderyd
Leif Håkansson, Kungsängen Förbundsordf, Sv Lantarbetareförb fr o m 1996-06-01	Direktör, KF Fastigheter Britta Unneby, Umeå Vice ordf, Vårdförbundet
Lisa Keisu-Lennerlöf, Stockholm Personalchef, SJ	Jan-Olof Wemersson, Kalmar Kommunalråd, Kalmar kommun

Annika Lindh, Brunna

Kommunalråd, Uppsala kommun

Sten Lindberg, Stockholm

Direktör, Lantbrukarnas Riksförbund

Anders Lindström, Styrsö

Generaldirektör, Sjöfartsverket,

tom 1996-05-31

141

Skr. 1996/97:152

Bilaga 3

Styrelse, revisorer och personal

REVISORER

Per-Olof Akteus, Auktoriserad revisor

KPMG Bohlins AB, fr o m 1996-10-01

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor

KPMG Bohlins AB, t o m 1996-09-30

Pål Wingren, Auktoriserad revisor

Öhrlings Coopers & Lybrand AB

PERSONAL

Bert Ekström, VD tom 1996-09-30

Lennart Låftman, VD fr o m 1996-10-01
Ann-Mari Werin

Erland Juhlin

Anne- Charlotte Hormgard

142

Skr. 1996/97:152

Bilaga 3

Allmänna pensionsfonden

Första, andra och tredje fondstyrelserna

Box 16292 103 25 Stockholm Tel 08 - 787 88 00

Första fondstyrelsen: Ordf Landshövding Gösta Gunnarsson Andra fondstyrelsen: Ordf fd Statsråd Roine Carlsson Tredje fondstyrelsen: Ordf Landshövding Rolf Wirthén VD Lennart Nilsson

Fjärde fondstyrelsen

Box 3069 103 61 Stockholm Tel 08 - 787 75 00

Ordf Direktör Sören Mannheimer VD Thomas Halvorsen

Femte fondstyrelsen

Box 1639 111 86 Stockholm Tel 08 - 678 37 00

Ordf Direktör Johan Björkman VD Lennart Låftman

Sjätte fondstyrelsen

Haraldsgatan 5 431 14 Göteborg Tel 031 - 741 10 00

Ordf Direktör Jan-Olle Folkesson VD Peter Sandberg

143

ÅRSREDOVISNING

Sjätte fondstyrelsen

Skr. 1996/97:152

Bilaga 4

145

Skr. 1996/97:152

Bilaga 4

finansdepartementet

Registratorn

INK 1997 -02- 2 7

1996

Allmänna Pensionsfonden, Sjätte fondstyrelsen

Styrelsen avger härmed redovisning för räkenskapsåret 1996.

Förvaltningsberättelse

Riksdagen har beslutat att den nuvarande awecklingsstyrelsen (Fond 92-94) skall
permanentas inom AP-fonden och byta namn till sjätte fondstyrelsen from 960701 (Prop
1995/96:171, rskr 1995/96:284, 1995/96: NU24). Den 15 augusti 1996 förordnade regeringen
de nuvarande ledamöterna i sjätte AP-fonden. Sjätte AP-fonden har placerats i Göteborg och
har givits uppgift att driva en aktiv kapitalförvaltning inom såväl räntebärande instrument som
börsnoterade aktier samt investera i och erbjuda riskkapital till svenskt näringsliv.

Sjätte AP-fonden har per den 23 december 1996 från första - tredje AP-fonden tillförts 10,0
miljarder kronor. Det redovisade resultatet för 1996 visar ett överskott på 47,1 miljoner
kronor. De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats i olika värdepapper som framgår
av balansräkning och notbilaga. I slutet av december förvärvades 10 % av aktierna i
Investment AB Bure.Under tiden till dess personal har rekryterats sker Sjätte AP-fondens
förvaltning via Kammarkollegiet. Rekrytering av personal har påböljats under hösten.
Verkställande direktör har anställts med verkan från 1997.

Personal

Fondstyrelsen har inte haft någon anställd personal under året.

Löner och ersättningar                           1996                1995

(Tkr)

Styrelse
Övriga
Summa

143

0

143

92

174

266

Under tiden den 1 januari - den 15 augusti uppgick arvodet till ordförande med 4.000 kr. per
månad Fr.o.m. den 16 augusti 1996 skall ordförande arvode uppgå till 60.000 kr per år
Styrelsens villkor ligger inom de riktlinjer som angivits av Finansdepartementet.

Resultatet av fondens verksamhet under räkenskapsåret samt tillgångar och skulder vid årets
slut framgår av resultaträkning och balansräkning samt notema till dessa. Resultaträkningen
visar ett överskott för 1996 på 47.076 tkr..

Resultaträkning

Tkr

Skr. 1996/97:152

Bilaga 4

1996-01-01—1996-12-31    1995-01-01—1995-12-31

Intäkter

Ränteintäkter och utdelningar

Bankmedel	578	6.230
Statsskuldväxlar	1.106	3.746
Obligationer	14.498	0
KK:s räntekonsortium (Noti)	34.776	457
Aktier	0	4.005
Summa ränteintäkter och utdelningar	50.958	14.438
Kostnader
Personalkostnader	-143	-246
övriga förvaltningskostnader	-3.739	-356
Summa kostnader	-3.882	-602
Resultat före
finansiella intäkter och kostnader	47.076	13.836

Finansiella intäkter
Realisationsvinst på aktier	0	94.455
Summa finansiella intäkter	0	94.455
Finansiella kostnader
Realisationsförlust på aktier	0	-493
Summa finansiella kostnader	0	-493
Årets resultat	47.076	107.798

147

Balansräkning

Skr. 1996/97:152

Bilaga 4

Tkr TILLGÅNGAR	1996-12-31	1995-12-31
Omsättningstillgånga r
Likvida medel	5.302	3.633
Diskonteringsinstrument (not 2)	1.475.789	0
Andelar i KK räntekonsortium (not 3)	391.232	356.457
Obligationer (not 4)	7.924.058	0
Aktier (not 5)	403.673	0
Upplupna intäkter	615.825	6.099
övriga fordringar	Q	2
Summa omsättningstillgångar	10.815.879	366.191
Summa tillgångar	10.815.879	366.191

SKULDER OCH EGET KAPITAL
Skulder
Upplupna kostnader	2.868	163
Kortfristiga skulder	399.578	0
Summa skulder	402.446	163
Eget kapital
Fondkapital	366.028	258.230
överlämnat kapital (not 6)	10.000.329	0
Arets resultat	47.076	107.798
Summa eget kapital	10.413.433	366.028
Summa skulder och eget kapital	10.815.879	366.191

Ställda panter
Ansvarsförbindelser

Inga
Inga

(\./i

148

Bokslutskommentarer

Redovisningsprinciper

Skr. 1996/97:152

Bilaga 4

Sjätte fonden följer de regler som återfinns i lag med reglemente för Allmänna Pensionsfonden.
Årsredovisningen har upprättats enligt god redovisningssed.

Penningsmarknadsinstniment redovisas till det lägsta av anskaffningsvärde inklusive upplupen
ränta och marknadsvärde per 1996-12-31. Noterade värdepapper redovisas till det lägsta av
anskaffningsvärde och marknadsvärde per 1996-12-31.

Noter till resultat- och balansräkning

(tkr)

Not 1 Kammarkollegiet:» räntekonsortium
Antal andelar	Utdelning/andel	Utdelning
Kammarkollegiets RK 96-12-06      2.898.024	12,00	34.776

Not 2 Diskonteringsinstrument
Nom belopp Värderingsränta	Värderingskurs	Marknadsvärde
SSV 97052 1.500.000           3,70%	98,5715342	1.478.573

Not 3

Andelar i Kammarkollegiet:» räntekonsortium

Antal andelar

Ku nJandel

96-12-31

96-12-31

3.166.483

130,90

Markandsvirde

96-12-31

414.493

Not 4 Obligationer

	Nom belopp	Värderingsränta	Värderingskurs	Marknadsvärde
SO 1028	3.983.000	4,55 %	112,3930	4.476.613
SO 1036	3.000.000	5,10 %	115,4300	3.462,900
Summa				7.939.513

Not 5 Aktier

Bure
Bure

Summa

Antal Anskaffningskurs Anskaffningsvärde Marknad »kun Marknadsvärde

5.435.000             73,25             399.579          79,00          430.945

54.550             75,05               4.094          79,00            4,309

5.509.550                                403.673                          435.254

Skr. 1996/97:152

Bilaga 4

Not 6 Överlämnat kapital

960416	Inbet Riksbanken	329
961218*	SSV 970521	1.476.628
961218*	Obligation RB 1028	4.874.812
961218*	Obligation RB 1036	3.648.050
961223	Likvida medel fr 2:a AP fonden	510
Summa		10.000.329

*) Likviddag 1996-12-23

Vår revisionsberättelse har avgivits den 20 februari 1997.

Anders Lömell

Aukt. revisor

Pål Wingren y

Aukt. revisor

150

Revisionsberättelse för                             skr. 1996/97:152

Allmänna Pensionsfonden Sjätte fondstyrelsen ^Bila§^{a 4}

Undertecknade, som av regeringen forordnats att såsom revisorer
granska Allmänna Pensionsfondens Sjätte fondstyrelses förvaltning, får
härmed avge revisionsberättelse för år 1996.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räkenskaper, protokoll och
andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning,
inventerat de tillgångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de övriga
granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande
årsredovisningen, de i densamma upptagna resultat- och balans-
räkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande
fondstyrelsens förvaltning.

20 februari 1997

Anders Lömell
Auktoriserad revisor

Auktoriserad revisor

-151

Finansdepartementet                                    Skr. 1996/97:152

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 maj 1997

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden, Peterson,

Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Andersson, Winberg,

Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall,

Ähnberg, Pagrotsky, östros, Messing

Föredragande: statsrådet Erik Åsbrink

Regeringen beslutar skrivelse 1996/97:152 Redovisning av Allmänna pen-
sionsfondens verksamhet år 1996.

gotab 53438, Stockholm 1997

152