Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 6 mars 1997
Lena Hjelm-Wallén
Margareta IVinberg
(Utrikesdepartementet)
Skr.
1996/97:149
I skrivelsen redogör regeringen för det nordiska samarbetet under 1996 mellan
de nordiska ländernas regeringar, med huvudsaklig inriktning på verksamheten
inom ramen för Nordiska ministerrådet.
1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 149
Skr. 1996/97:149
1 Inledning............................................................................................3
2 Nordiskt samarbete i en ny tid.........................................................3
2.1 Nya förutsättningar........................................................................................................3
2.2 Samarbetet inom Norden - prioriteringar, koncentration, besparingar....................8
2.3 Norden och Europa/EU/EES..........................................................................................9
2.4 Norden och dess närområden......................................................................................10
3 Nordiskt samarbete på sektorsnivå..............................................12
3.1 Kultur............................................................................................................................12
3.2 Utbildning och forskning..............................................................................................14
3.3 Miljö...............................................................................................................................17
3.4 Ekonomi och näring......................................................................................................19
3.4.1 Energi......................................................................................................................19
3.4.2 Näringspolitiskt samarbete......................................................................................22
3.4.3 Regionalpolitik........................................................................................................23
3.4.4 Jord- och skogsbruk; fiske......................................................................................24
3.4.5 Bygg- och bostadssamarbete...................................................................................27
3.4.6 Transport, infrastruktur och trafiksäkerhet.............................................................28
3.4.7 Ekonomi och finanspolitik......................................................................................29
3.5 Medborgarpolitik..........................................................................................................30
3.5.1 Arbetsmarknad och arbetsmiljö..............................................................................30
3.5.2 Socialpolitik och hälsovård.....................................................................................33
3.5.3 Livsmedelsfrågor....................................................................................................35
3.5.4 Konsumentpolitik....................................................................................................37
3.5.5 Jämställdhet.............................................................................................................38
3.5.6 Lagstiftningssamarbete...........................................................................................40
3.5.7 Migrations- och flyktingpolitiska frågor; Schengensamarbetet.............................42
3.5.8 Ungdomsfrågor.......................................................................................................45
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1997....................................47
Skr. 1996/97:149
I denna skrivelse till riksdagen redogör regeringen för samarbetet under 1996
mellan de nordiska ländernas regeringar, med huvudsaklig inriktning på verk-
samheten inom ramen för Nordiska ministerrådet.
I en inledande översikt speglas vissa övergripande utvecklingslinjer, med några
sidoblickar på samnordiskt regeringssamarbete utanför Nordiska ministerrådets
ram.
Redovisningen lämnas sedan, sektorsvis, för verksamheten under år 1996, med
vissa utblickar såväl framåt som bakåt i tiden. Redogörelsen avses, så långt
möjligt, ge en bild av hur samarbetet fördelas efter de tre huvudlinjer längs
vilka nordiskt samarbete nu förs vidare: inom-nordiskt samarbete, Norden-
EU/EES och Norden-närområdena.
Bakgrund
Verksamhetsåret 1996 präglades av fullföljande och konsolidering av de re-
former som Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet beslutade om under
1995. När resultatet av förhandlingar och folkomröstningar om medlemskap i
Europeiska unionen (EU) för Finland, Norge och Sverige förelåg i slutet av
1994, inleddes ett intensivt översynsarbete som präglat verksamheten under de
senaste två åren.
De intensiva förändringar som det nordiska samarbetet nu genomgår kan sägas
ha inletts för ungefär fem år sedan. Två händelser/utvecklingar i omvärlden
medförde - redan innan Finlands och Sveriges EU-medlemskap blev ett faktum
- helt nya förutsättningar för det nordiska samarbetet:
Sovjetunionens upplösning och Estlands, Lettlands och Litauens återvunna
självständighet skapade nya utrikes- och säkerhetspolitiska förutsättningar för
Norden och nordiskt samarbete, och beredde vägen för en ökad internationali-
sering av verksamheten i de nordiska samarbetsorganen.
När EES-avtalet mellan dåvarande Europeiska gemenskaperna och EFTA-
sidan, inkluderande Finland, Island, Norge och Sverige, trädde i kraft, ställdes
krav på att anpassa samnordisk verksamhet till de nya spelregler som kom att
gälla för vissa dittills traditionellt "inom-nordiska" samarbetsområden. främst
samarbete kopplat till handelspolitiken och de fyra friheterna. De nordiska
statsministrarna engagerade sig starkt för att intensifiera det nordiska samarbe-
tet i europeiska frågor. Samtidigt skulle en koncentration av det nordiska sam-
arbetet ske med särskild tonvikt på kultur, utbildning och forskning. Denna
process har fullföljts under det verksamhetsår som denna skrivelse avhandlar.
Skr. 1996/97:149
Till dessa två avgörande omvärldsförändringar lades så två nya EU-med-
lemskap, ett utfall som alltså lämnade två nordiska länder utanför medlems-
kretsen i EU, men likafullt med starka intressen att, i egenskap av EES-
partners, följa och så långt möjligt kunna påverka dagordning och beslutsfat-
tande i EU. Förhållandet att ytterligare två nordiska länder fått säte och stämma
inom EU utgjorde alltså den nya dimension som förde det nordiska föränd-
ringsarbetet in i en ny fas, en förändringsprocess som också väl motiveras av
ett allmänt behov av vitalisering och förnyelse.
Tre dimensioner av nordiskt samarbete
Enligt de beslut som togs år 1995 är det nordiska samarbetet nu inriktat på tre
huvudområden:
Samarbete inom Norden: Samarbete som bygger på den värdegemenskap som
finns mellan de nordiska folken och som får sitt främsta uttryck i kulturell och
språklig gemenskap och en likartad syn på demokrati och grundläggande socia-
la rättigheter. Hit hör också samverkan kring samhällsuppgifter där samnor-
diska lösningar ger fordelar och ett mervärde framfor nationella arrangemang
eller bredare internationella lösningar.
Norden och Europa/EU/EES: Samverkan i frågor av betydelse för arbetet in-
om EU/EES, där de nordiska länderna har en värdegemenskap och sammanfal-
lande intressen.
Norden och dess närområden: Samverkan till förmån för utvecklingen i Nor-
dens närområden - Östersjöregionen, Barentsområdet och Arktis - som bidrag
till stabilitet och demokrati i regionen och till en utveckling i harmoni med
miljöhänsyn och urbefolkningarnas intressen.
Inom dessa tre dimensioner av nordiskt samarbete skall Nordiska rådets och
Nordiska ministerrådets verksamhet utvecklas. På den grunden har delvis nya
mål och prioriteringar formulerats, och till detta har arbetsformer och institu-
tionella arrangemang anpassats. Konkretiseringen av reformarbetet sker under
statsministrarnas övergripande ledning och med principen om "nordisk nytta"
som ledstjärna.
Skr. 1996/97:149
Under reformarbetets gång formulerades begreppet "nordisk nytta" som ett
sammanfattande begrepp för ambitionen att säkra ett genuint nyttovärde för all
samnordisk verksamhet. Begreppet definierades av tre grundläggande kriterier.
Nordiska samarbetsaktiviteter förutsätts uppfylla åtminstone något av följande
syften:
avse verksamhet som annars skulle ske i nationell regi, men där
påtagliga positiva effekter uppnås genom gemensamma nordiska
lösningar;
manifestera och utveckla nordisk samhörighet;
öka nordisk kompetens och konkurrenskraft.
Under 1995 gjordes en bred genomlysning av de nordiska institutionernas
verksamhet mot bakgrund av dessa kriterier. Under 1996 omsattes de beslut
som fattats under hösten 1995 i praktisk handling.
En slutsats från reformarbetet är att det inte finns någon motsättning mellan
nordiskt samarbete å ena sidan och engagemang i den europeiska integrations-
processen å den andra - vare sig man kopplas till den via EU-medlemskap eller
EES-avtal.
Det är de nordiska regeringarnas ambition att använda sig av det nordiska sam-
arbetet som en plattform för inomnordiskt samråd, i syfte att dels gemensamt
påverka dagordningen inom EU/EES, dels förhindra att det genom disharmo-
nisk tillämpning av EU/EES-rätt skapas olikheter inom Norden. I syfte att för-
verkliga denna ambition har ministerrådet under 1996 fortsatt att utveckla ruti-
ner för att regelmässigt sätta aktuella EU-/EES-frågor på dagordningen.
Under verksamhetsåret har de nordiska medlemsländernas agerande inom ra-
men för EU:s regeringskonferens stått särskilt i fokus. I mars 1996 arrangerade
Nordiska rådet en temakonferens om förutsättningarna för samnordiskt upp-
trädande inför förhandlingarnas början. Under Nordiska rådets 48:e session
hölls en särskild utfrågning av europaansvariga ministrar från de nordiska län-
derna och från de självstyrande områdena, delvis på samma tema. En uppfölj-
ning av temakonferensen genomfördes i februari 1997 i Europautskottets regi.
Det samlade intrycket av denna granskning är att de nordiska EU-medlems-
ländema i de flesta frågor agerat på en gemensam värdegrund, men utan att -
annat än i några specifika frågor - lägga helt gemensamma förslag. Förhand-
larna har gjort bedömningen att detta förfaringssätt gett nordiska synpunkter
större genomslagskraft än om alla tre länderna talat med en röst.
Förhandlingen ser i nuläget ut att kunna krönas med relativ framgång i flera
frågor där de nordiska länderna har tydliga gemensamma hållningar och mål.
Detta gäller inte minst sysselsättningen och miljön. Tiden får utvisa hur det
slutliga förhandlingsresultatet gagnar gemensamma nordiska intressen.
Nordiska ministerrådets kontakter med Estland, Lettland och Litauen och
nordvästra Ryssland har fortsatt under verksamhetsåret, med primär inriktning
på att på olika sätt bidra till demokrati, stabilitet och ekonomisk omställning
och utveckling. Inom en rad av ministerrådets sektorer har samarbetet utveck- gjy. 1996/97-149
lat en närområdesdimension, som resulterat i verksamhet till förmån för våra
samarbetspartners i närområdet. Detta har också tjänat som exempel på att re-
gionalt samarbete kan vara fruktbart trots att deltagande länder har skilda ut-
gångspunkter och tillhör olika mellanstatliga gemenskaper/grupperingar. Sam-
hörighet med andra länder t.ex. för säkerhetspolitiska syften utgör således inte
nödvändigtvis något hinder för multilateral samverkan i andra konstellationer
inom andra samarbetsfält.
Ministerrådets informationskontor i de tre baltiska länderna och S:t Petersburg
har spelat en viktig katalyserande roll, ofta i samverkan med de nordiska län-
dernas utlandsmyndigheter i respektive land. S:t Petersburg-kontorets rättsliga
status har trots nordiska ansträngningar ännu inte kunnat slutligt fastställas.
Särskilda samarbetsprogram utarbetades under verksamhetsåret för ministerrå-
dets verksamhet visavi Baltikum och nordvästra Ryssland liksom för samnor-
diska insatser inom det arktiska samarbetet. Nordiska ministerrådets samver-
kan med Barents-sekretariatet fortsatte på den grund som lagts under tidigare
år. Företrädare för regeringssidan deltog vid det gemensamma mötet mellan
Nordiska rådet och Baltiska Församlingen i Vilnius i april, och vid den femte
parlamentariska Östersjökonferensen i Riga.
Nordiskt samarbete i bredare internationellt perspektiv
Sedan den nordiska samarbetsöverenskommelsen, det s.k. Helsingforsavtalet,
ändrades för några år sedan och man öppnade för att i Nordiska rådet debattera
även utrikes- och säkerhetspolitiska frågor, har det internationella inslaget i
nordiskt samarbete fått ökad betydelse och större utrymme. Vid Nordiska rå-
dets session lämnar numera utrikesministrarna en utrikes- och säkerhetspolitisk
redogörelse, som åtföljs av en debatt. Nordiska rådets konferens i januari 1995
om Norden i FN - det första större evenemanget under världsorganisationens
jubileumsår - illustrerar väl den utvecklingen. Internationaliseringen och
breddningen av det nordiska samarbetet understryks nu ytterligare genom den
konferens om säkerhetspolitik som Nordiska rådet planerar under 1997.
Det nordiska samarbetet inom FN bygger på ett engagemang som manifesterats
bl.a. i det första Nordiska FN-projektet vars slutrapport presenterades 1991.
Detta engagemang kommer också till uttryck i det omfattande finansiella stöd
de nordiska länderna ger till FN:s fonder och program. Under 1996 presentera-
de de nordiska länderna ett gemensamt förslag om effektivisering av FN:s
verksamhet. Syftet är bl.a. att samla FN:s verksamheter till gemensamma land-
program för mottagarländerna.
Våren 1995 gjorde de nordiska utrikesministrarna, som ett led i reformarbetet,
en bedömning av de nordiska ländernas möjligheter att agera gemensamt i glo-
bala utrikespolitiska frågor, sett i ljuset av tre länders förpliktelser inom EU.
Det konstaterades då att EU genom Finlands och Sveriges medlemskap fått en
starkare nordlig dimension, och att detta i utgångspunkten skulle bli till gagn
för bredare genomslag för nordiska synpunkter. Utrikesministrarna deklarerade
också sin ambition att fora den nordiska samrådstraditionen vidare i den nya
situation som uppstått.
Skr. 1996/97:149
De återkommande nordiska stats- och utrikesministermötena - som fortsätter
med minst samma intensitet och insats som förut - ger länderna förutsättningar
att förverkliga den ambitionen. Samma roll spelar de många, informella sam-
råd som dagligen äger rum mellan nordiska regeringsföreträdare i multilaterala
organisationer, liksom de nära kontakter som odlas mellan nordiska diploma-
tiska representationer världen runt.
Såvitt gäller innehållet i politiken, är det ofrånkomligt att de nordiska länderna
i enstaka frågor kan komma fram till olika slutsatser och handlingslinjer, när de
tre länder som är EU-medlemmar fullföljer de beslut som fattas inom unionen.
Exempelvis i frågor där det inte föreligger någon enhetlig EU-position eller där
denna inte är särskilt detaljerad, kan det finnas gott om utrymme för samnor-
diskt agerande. Motsvarande kan vara fallet i lägen där gemensamma nordiska
markeringar kan tydliggöra och understödja en EU-linje som alla nordiska län-
der omfattar.
I detta sammanhang bör uppmärksammas att det norska ordförandeskapet i
ministerrådet för 1997 aviserat sin ambition att tydliggöra den allt närmare
nordiska samverkan som äger rum kring fredsbevarande operationer och kon-
fliktlösning. De nordiska självstyrande områdenas praktiska erfarenheter av
autonomi inom nationalstatens ramar berikar Nordens möjligheter att spela en
konstruktiv internationell roll härvidlag. Förhoppningsvis kan den uppmärk-
samhet som Ålands ställning inom Finland väckt t.ex. i samband med de inter-
nationella ansträngningarna för att lösa konflikten om Nagomo-Karabach fort-
plantas till andra liknande situationer.
Folklig förankring
Det nordiska samarbetet bygger i grunden på en genuin värdegemenskap mel-
lan fem länder och tre självstyrande områden i Norden. Nordiskt samarbete
bedrivs på många nivåer: mellan parlament, regeringar, myndigheter, organisa-
tioner och företag. Den djupa folkliga förankringen ger det en unik legitimitet.
Nordisk samverkan har blivit en närmast självklar del av samhällslivet.
Den folkliga förankringen är en tradition att bygga vidare på. Ministerrådet har
stöttat den verksamhet som utvecklats av Nordens folkliga församling vilken
omfattar ett stort antal nordiska frivilliga organisationer. Nordens folkliga för-
samling samlades senast till möte i Vasa i september 1996. Ministerrrådet har
funnit att nya former för kontakter mellan de nordiska samarbetsorganen och
nordiskt föreningsliv bör utvecklas, för att de rätt skall kunna uppfatta och
kanalisera enskilda nordbors behov och önskemål och därmed säkerställa sam-
arbetets förankring också för framtiden.
På det nationella planet är regeringen mån om att utveckla kontakterna med de
frivilliga organisationer, särskilt Föreningen Norden, som är engagerade i att
föra nordiskt samarbete vidare.
Skr. 1996/97:149
I reformbesluten år 1995 underströks att det nordiska samarbetet behövde för-
nyas, moderniseras och rationaliseras och att innehållet skulle koncentreras. En
politisk värdering av verksamheten vid de nordiska institutionerna skulle göras
och nordiska projekt skulle prövas mer kritiskt. Huvudsaklig tyngdpunkt
skulle fortsatt ligga på kultur- och utbildningssamarbetet.
Sverige har aktivt verkat för att följa upp reformbesluten och få till stånd tydli-
gare politiska prioriteringar och en ökad effektivitet. Från svensk sida har sedan
år 1995 drivits linjen att rationaliseringar och besparingar skall göras på den
verksamhet som finansieras över Nordiska ministerrådets budget. Efter över-
enskommelser i Nordiska ministerrådet har besparingar på sammanlagt drygt
50 miljoner danska kronor gjorts i budgetarna för 1996 och 1997.
Nordiska ministerrådets budget för 1996 uppgick till 707 miljoner danska kro-
nor. Budgetens viktigaste satsningsområde var kultur-, utbildnings- och
forskningssamarbetet som svarade för nära hälften av utgifterna. Andra stora
samarbetsområden inom budgetens ram var ekonomi- och näringsområdet,
medborgarpolitik, miljö och närområdessamarbetet.
Den svenska andelen av Nordiska ministerrådets budget var enligt den nordiska
fördelningsnyckeln 38,8 %, en minskning med ungefär två procentenheter från
föregående år. Fördelningsnyckeln beräknas på basis av respektive lands andel
av den samlade nordiska bruttonationalinkomsten.
En stor uppgift under verksamhetsåret var att fullfölja översynen av de inemot
50 nordiska institutioner som finansieras över budgeten. Avsikten var att pröva
om institutionerna fyller de aktuella politiska målsättningarna för samarbetet
eller om verksamheten kan avvecklas eller fortsätta i andra former.
Ett omfattande utrednings- och remissarbete genomfördes under år 1995 och
1996. Nordiska rådet fick genom sina organ ta del av utredningsförslagen och
lämna sina synpunkter. Efter beredningsprocessen beslutade samarbetsminist-
rama i april 1996 att 13 institutioner skulle läggas ned, medan tre institutioner
skulle få en ny verksamhetsprofil och tre helt nya institutioner inrättas. Detta
arbete har nu påbörjats.
Flera institutioner som finns i Sverige berörs av förändringarna. Nordiska eko-
nomiska forskningsrådet (Uppsala) och Nordiska högskolan för hushållsveten-
skap (Göteborg) avvecklas. En ny institution grundas för forskning och vida-
reutbildning inom regionalpolitik och samhällsplanering, NORDREGIO. Den
skall ersätta Nordiska institutet för regionalpolitisk forskning och Nordiska
institutet för samhällsplanering (båda i Stockholm) och den verksamhet som
bedrivits inom Nordiska gruppen för regional analys (NOGRAN. Helsingfors).
En institution som omorganiserats är Nordiska nämnden för handikappfrågor 1996/97-149
(Stockholm).
Ytterligare ett resultat av reformarbetet är den breda genomlysning av nordisk
språkförståelse som manifesterats i rapporten “Det umistlige” som lämnades i
juni 1996. Rapporten, som ingående belyser den nordiska språkgemenskapen
som fenomen och förutsättning för samarbetet, är för närvarande föremål för
uppföljning inom ministerrådet.
1 samband med granskningen av Nordiska ministerrådets budget för 1995 påta-
lade det danska riksrevisionsverket vissa brister i administration och styrning
av verksamheten. De nordiska samarbetsministrama har följt upp riksrevisio-
nens kritik och beslutat om skärpta rutiner. Bland annat inrättas en särskild
kontrollfunktion vid Nordiska ministerrådets sekretariat.
Efter behandling i Nordiska rådets organ fastställde ministerrådet i november
1996 - utan att helt tillmötesgå rådets önskemål - budgeten för år 1997 som
efter löne- och prisomräkning uppgår till 703 miljoner danska kronor. Det
största satsningsområdet är kultur-, utbildnings- och forskningssamarbetet som
tar knappt hälften av resurserna. Budgeten präglas i övrigt mycket av resultat
av institutionsöversynen. Den svenska budgetandelen minskar ytterligare till
35,6 %.
Europafrågorna har spelat en framträdande roll i arbetet i de nordiska samar-
betsorganen under de senaste åren. Den europeiska integrationsprocessen var,
som nämnts i det föregående, utgångspunkten för den reformering av det nor-
diska samarbetet som statsministrarna inledde år 1991.
Genom att Sverige och Finland sedan blivit medlemmar i EU är nu tre nordiska
länder medlemmar i unionen. Island och Norge har ett nära samarbete genom
EES-avtalet. Därmed har de nordiska länderna fått en mycket nära och likartad
anknytning till det europeiska samarbetet. Nya möjligheter har öppnats för ett
intensifierat nordiskt samarbete i viktiga politiska frågor.
Det nordiska samarbetet skall utgöra en plattform för initiativ i frågor där län-
derna har en önskan att påverka den europeiska dagordningen. Det nordiska
samarbetet skall också kunna medverka till att göra uppföljningen av direktiv
och andra EU/EES-regelverk enhetlig. Vidare bör det nordiska samarbetet
spela en roll som bro mellan de nordiska länder och självstyrande områden som
är medlemmar av Europeiska unionen och de som knyts till det europeiska
samarbetet via EES-avtalet eller andra avtal.
I det löpande arbetet har vissa rutiner lagts fast för att säkra att Europafrågor av
nordiskt intresse skall behandlas i de nordiska samarbetsorganen. EU/EES-
frågoma har blivit en stående punkt på dagordningen vid nordiska ministermö-
ten. En kontaktgrupp har bildats med tjänstemän från de nordiska representa-
1* Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 149
tionema i Bryssel, i syfte att underlätta försörjningen av information i EU/EES-^ 1996/97-149
frågor till Nordiska rådets och Nordiska ministerrådets sekretariat.
1 Nordiska rådets Europakonferens i mars 1996 deltog de nordiska statsminist-
rarna, parlamentariker samt nordiska ledamöter av EU-parlamentet och före-
trädare för nationella parlamentsutskott med ansvar för Europafrågor. Konfe-
rensen blev en värdefull träffpunkt för diskussion av gemensamma intressen
inför EU:s regeringskonferens. Stort intresse väckte också den utfrågning av
ministrar ansvariga for Europafrågor, som Nordiska rådets Europautskott ar-
rangerade i samband med Nordiska rådets session i november 1996. liksom den
uppföljningskonferens som utskottet arrangerade i februari 1997.
Nordbors möjlighet att fritt röra sig över de nordiska gränserna genom den
nordiska passfriheten är en av grundstenarna i det nordiska samarbetet. Nöd-
vändigheten att behålla den nordiska passfriheten i ett större europeiskt per-
spektiv har starkt understrukits i de diskussioner som förts om en anslutning av
de nordiska länderna till Schengensamarbetet.
De överenskommelser som nåddes i Schengenförhandlingama i december 1996
innebär att den nordiska passfriheten kan bestå samtidigt som den fria rörlighe-
ten utsträcks till ett betydligt större område i Europa.
Inom det nordiska samarbetet har utvecklingen i närområdet tilldragit sig stort
intresse, både från Nordiska rådets och Nordiska ministerrådets sida. Intresset
riktades inledningsvis i första hand mot de baltiska länderna. På senare tid har
även nordvästra Ryssland, Barentsregionen och det arktiska området blivit pri-
oriterade inslag i närområdessamarbetet.
Ministerrådet har konstaterat att olika regionala samarbetsorganisationer och
initiativ i Nordens närområden, främst Östersjörådet, Barentsrådet och Arktiska
rådet, delvis styrs av likartade politiska målsättningar. Sverige verkar, bland
annat genom sitt ordförandeskap i Barentsrådet, för att samnordiska insatser
inom dessa samverkansformer skall vara nyttiga komplement till vad som görs
nationellt/bilateralt och inom andra internationella organ.
Nordiska ministerrådet beslutade redan år 1990 om sitt första arbetsprogram for
närområdet. Det var helt inriktat på Baltikum och på några avgränsade åtgärder.
Det innebar bl.a. att man inrättade nordiska informationskontor i Tallinn, Riga
och Vilnius. Kontoren skulle utgöra kontaktpunkter för kultur- och informa-
tionsutbytet mellan Norden och Baltikum. Man upprättade också stipendieord-
ningar for universitets- och yrkesutbildning, samt senare även for tjänsteman-
nautbyte. Från år 1994 utvidgades närområdesprogrammet till att omfatta
nordvästra Ryssland. År 1995 etablerades ett informationskontor i S:t Peters-
burg. Huvudmålsättningen for arbetsprogrammet är att främja den demokratis-
ka utvecklingen och övergången till marknadsekonomi.
10
För år 1996 anslog Nordiska ministerrådet 50 miljoner danska kronor för verk- 1996/97 149
samheten. Medlen fördelades i första hand till stipendie- och utbytesordningar
och informationskontoren.
En översyn av närområdesprogrammet gjordes under 1996. Översynen utmyn-
nade i en koncentration av de nordiska insatserna till områden där de ger ett
speciellt mervärde och till en bättre samordning med andra insatser. I minister-
rådets budget för 1997, där närområdesprogrammet omfattar 51 miljoner dans-
ka kronor, följs detta upp, bl.a. genom att stärka verksamheten vid informa-
tionskontoren och mer systematiskt satsa på åtgärder som skall främja utveck-
lingen av demokrati. De olika formerna av stipendieordningar är fortsatt ett av
de viktigaste inslagen i närområdesprogrammet som instrument för ökat folk-
ligt utbyte.
Ett politiskt centralt inslag i programmet är den projektverksamhet som skall
syfta till att stödja de baltiska ländernas närmande till den europeiska integra-
tionen och deras förberedelser för eventuellt EU-medlemskap.
Närområdesprogrammet förverkligas i dialog med respektive samarbetspartner.
Överläggningar på ministernivå äger rum efter behov. De nordiska statsminist-
rarna hade i samband med Nordiska rådets session hösten 1996 ett möte med
sina kollegor från Estland, Lettland och Litauen.
Vid sidan av de insatser som finansieras över Nordiska ministerrådets budget
beslutade finansministrarna år 1992 om ett program för att främja investeringar
i små och medelstora företag i Estland, Lettland och Litauen. Det baltiska in-
vesteringsprogrammet omfattade ca 100 miljoner ecu för perioden 1993-1995.
Efter en utvärdering och efter konsultation med de baltiska länderna beslutades
år 1995 att förlänga programmet till år 2000.1 och med detta kommer beloppet
upp till sammanlagt ca 170 miljoner ecu.
Under år 1997 inrättas dessutom en särskild ordning för lån på särskilt förmån-
liga villkor under Nordiska investeringsbanken till finansiering av miljöprojekt
i Nordens närområden. Låneramen uppgår till 100 miljoner ecu. Härutöver
ftnns från år 1996 möjligheter att via Nordiska miljöfinansieringsbolaget
(NEFCO) fa lån för miljöinsatser i närområden.
Den vikt som Norden fäster vid samarbetet med närområdet, och särskilt med
Baltikum, manifesterades vid det gemensamma möte mellan företrädare för
Nordiska rådet och Baltiska Församlingen som hölls i Vilnius i april 1996.
Parlamentariker och regeringsföreträdare från både Norden och Baltikum hade
då ett första tillfälle att gemensamt diskutera de nordiska närområdessatsning-
ama och andra gemensamma angelägenheter.
Efter behandling av Nordiska rådet fastställde ministerrådet år 1996 ett pro-
gram för det nordiska samarbetet med inriktning på Arktis. Programmet strävar
generellt efter att ge samnordiska insatser ett specifikt mervärde i förhållande
till andra aktiviteter visavi Arktis. Arbetet fokuseras bland annat på att utveckla
och förbättra urbefolkningarnas förutsättningar för fortsatt bosättning i det
arktiska området. Programmet omfattar vidare polarforskning liksom miljö-
och infrastrukturfrågor.
11
Skr. 1996/97:149
Allmänt
Nordiska ministerrådet stimulerar kultursamarbetet i Norden genom insatser på
särskilda områden, genom nätverksbildning och satsningar på projekt med
stark nordisk profil. Inom ramen för kultursamarbetet finns det dessutom två
stora fonder, Nordiska kulturfonden och Nordiska film- och TV-fonden, samt
åtta institutioner. Det nordiska kultursamarbetet på regeringsnivå grundas på ett
kulturavtal från år 1972. Satsningen på kultursamarbete över ministerrådets
budget uppgick år 1996 till ca 145 miljoner danska kronor.
Samarbete inom Norden
Tyngdpunkten i kultursamarbetet ligger på samarbetet inom Norden. Det in-
omnordiska samarbetet bygger på den värdegemenskap som finns mellan de
nordiska länderna och som manifesteras i den kulturella och språkliga gemen-
skapen.
Ministerrådets nysatsningar på kulturområdet 1994-1996 koncentreras på de
politiskt prioriterade samarbetsområdena: film- och mediesamarbete, språk-
samarbete, barn- och ungdomsaktiviteter, konstnärligt samarbete, folkligt kul-
tursamarbete, nordisk profilering i utlandet och Nordiska kulturfondens verk-
samhet.
Under året lades Nordiskt konstcentrum ned. En ny och mindre institution,
Nordiskt institut för samtidskonst, upprättades istället. Den nya verksamhetens
huvudområden är utställningsverksamhet, gästateljéverksamhet, utgivning av
Nordisk konsttidskrift samt sekretariatsfunktion för nordisk konst- och konst-
industrikommitté.
En dialog har under 1996 startat mellan Nordiska kulturfondens styrelse och
remissinstanserna för den evalueringsrapport som gjorts om fonden. Riktlinjer
har tagits fram för samarbetet mellan konstkommittéema och kulturfonden. Det
är dock fortfarande ett problem att det inte finns någon tydlig gränsdragning
mellan kulturfondens och ministerrådets bidragsverksamhet.
Sedan 1970-talet har det funnits ett informellt forum för nordisk samverkan
kring barn- och ungdomskulturfrågor. Med målet att uppnå koordinering och
stärka hela barn- och ungdomskulturområdet i Norden inrättades under 1996 en
särskild styrgrupp för barn och ungdomskultur. Till grund för gruppens arbete
12
föreligger handlingsplanen ”Ett kommande Norden. Handlingsplan för nordiskt gjy. ] 995/97- ] 49
barn- och ungdomskultursamarbete 1996-2000.” I planen betonas behovet av
att stärka den nordiska identiteten i barn och ungas vardag. Arbetet bedrivs
genom seminarier, konferenser, information och bidragsfinansierade projekt.
“Det umistlige”, en rapport om den nordiska språkförståelsen i ett bredare per-
spektiv, behandlades i juni 1996 av ministerrådet. En särskild arbetsgrupp skall
ha i uppdrag att utarbeta övergripande riktlinjer för språksamarbetet i Norden,
kartlägga och komma med förslag på strukturen för språksamarbetet.
Under 1996 gjordes en utredning som skall ge konkreta riktlinjer för att avskaf-
fa hindren för en fri nordisk hemmamarknad inom litteraturområdet. Utred-
ningen fokuserades främst på översättning och distribution. 1 november 1996
färdigställdes utredningen om litteratursamarbetet i Norden som diskuteras av
kulturministrarna i mars 1997.
Ett allmänt nordiskt TV-utbyte har under lång tid diskuterats inom ramen för
det nordiska samarbetet. Det är av stort kulturellt värde att göra det möjligt för
invånare i de nordiska länderna att få kontakt med varandras kultur och vardag.
Ett bra sätt att åstadkomma detta är att kunna ta del av de nordiska grannlän-
dernas TV-utbud.
Sedan tio år har Sverige ett TV-utbyte med Finland. Den svenska regeringen
har även tillsatt en utredning om efterfrågan av norska TV-sändningar bland
svenska kabelbolag och TV-tittare samt tekniska och rättsliga förutsättningar
för sådana sändningar.
Nordiska Film- och TV-fonden stöder produktion och distribution av film och
TV i Norden. Fonden bygger på ett avtal mellan nio nordiska TV-bolag, fem
nationella filminstitut och ministerrådet. Under de senaste fem åren har fonden
stött produktionen av drygt 200 filmer och TV-serier.
Norden och EU/EES
På kulturområdet är det nordiska samarbetet i Europafrågor under utveckling.
EU-frågor anmäls regelbundet på ministerrådets och ämbetsmannakommitténs
möten. Det ankommer på ordförandelandet att aktualisera frågor och sprida
information.
I EU fördragsfästes kultursamarbetet genom artikel 128.4 i unionsfördraget
(Maastricht-avtalet). EU eftersträvar dock inte någon gemensam kulturpolitik. I
artikel 128.4 slås fast att EU skall beakta de kulturella aspektema i gemenska-
pens andra verksamhetsområden. Nordiska ministerrådet avser överväga om en
princip, motsvarande den i artikel 128.4, skulle kunna tillämpas i det nordiska
samarbetet rörande exempelvis nordisk språkgemenskap och identitet.
EU:s mediasamarbete utgår från vissa gemensamma direktiv och stödprogram.
Ministerrådet anser det nordiska samarbetet vara av yttersta vikt på medieom-
rådet, både i förhållande till EU/EES samt andra internationella organisationer i
syfte att uppnå gemensamma lösningar på nationell och nordisk nivå. Minis-
13
terrådet vill föra en aktiv politik för att tillvarata gemensamma nordiska intres- | 990/97- ]49
sen på medieområdet.
Nordiska ministerrådet har sedan 1982 genomfört ett stort antal kulturprojekt i
utlandet. Under de första tio åren var verksamheten väsentligen förlagd till and-
ra världsdelar än Europa. Under åren 1993-1996 koncentrerades emellertid
verksamheten till Europa, motiverat av den dynamiska utvecklingen där under
1990-talets första år. I arbetet betonas litteratur och musik, liksom projekt rik-
tade till barn och ungdom.
Norden och dess närområden
Ministerrådet har under 1996 färdigställt en kulturplan för samarbetet med nä-
rområdena: ”Kulturens tredje pelare, 47 rekommendationer för det nordiska
kultursamarbetet med Baltikum och nordvästra Ryssland”. Ministerrådet be-
handlar rapporten på sitt möte i mars 1997. Planen utgår från ett brett kulturbe-
grepp och koncentreras till ett fåtal huvudsakligen tvärsektoriella insatsområ-
den i varje region. Ett viktigt mål är att kulturutbytet mellan Norden och nä-
rområdena skall vara ömsesidigt och att insatserna inte skall koncentreras en-
bart till större städer utan också nå ut till regioner där kulturutbudet är begrän-
sat.
Allmänt
Utbildning och forskning hör till de prioriterade områdena inom det nordiska
samarbetet. Utbildnings- och forskningssektorn är resursmässigt sett det största
samarbetsområdet. År 1996 disponerade utbildning och forskning i runda tal
nära 204 miljoner danska kronor. Med dessa medel bekostades under samma
år fem mobilitetsordningar (system för forskar- och studentutbyte över grän-
serna), en särskild handlingsplan för språksamarbetet, verksamheten vid sek-
torns nordiska institutioner och samarbetsorgan samt ett antal tidsbegränsade
projekt och forskningsprogram.
Sektorn har under 1990-talet setts över ett flertal gånger, senast i samband med
institutionsöversynen 1995-1996. Förändringsarbetet genomförs i dialog med
Nordiska rådet.
Det övergripande målet för sektorn är att utveckla och stärka den nordiska ut-
bildnings- och forskningsgemenskapen. Medlen för att nå detta mål har varit
såväl riktade som strukturella insatser. Till de riktade har bl.a. hört att utveckla
och stärka de nordiska mobilitetsordningama, prioriteringen av Västnorden-
samarbetet samt en tematisk kraftsamling inom forskningssamarbetet. Till de
strukturella har hört strävandena att åstadkomma gemensamma nordiska avtal
för skola och högre utbildning samt generella åtgärder för effektiv kommuni-
kation och informationsutbyte inom sektorn, bl. a. via det nordiska skoldatanä-
tet och det nordiska universitets- och högskoledatanätet (NORDUnet).
14
Skr. 1996/97:149
I rapporten ” Nordiskt samarbete i ny tid” har vissa av de nyssnämnda insatser-
na lyfts fram på nytt. Det gäller särskilt insatserna för att främja mobiliteten i
de nordiska utbildnings- och forskningsmiljöerna. Därutöver framhålls vikten
av att stärka den nordiska dimensionen i europeiskt utbildningssamarbete samt
att främja arbetsdelning och specialisering mellan de nordiska länderna inom
högre utbildning och forskning.
Samarbetet inom Norden
Språkförståelse är grundförutsättningen för allt nordiskt samarbete.
NORDMÅL är ett handlingsprogram för språkligt samarbete i Norden. Pro-
grammet har efter utvärdering förlängts for perioden 1996-2000. Ministerrådet
gav dessutom år 1995 en särskild arbetsgrupp i uppdrag att värdera den nordis-
ka språkgemenskapen i ett bredare perspektiv. Gruppens rapport “Det umistli-
ge” förelåg i juni 1996. Rapporten skall nu kompletteras med förslag till riktlin-
jer och struktur för det framtida nordiska språksamarbetet.
Ministerrådet har under år 1996, på förslag av det finska ordförandeskapet,
tillsatt en rådgivande policygrupp for nordiskt samarbete rörande informations-
teknik inom undervisning och forskning. Gruppen skall inledningsvis utarbeta
rekommendationer med sikte på vad som bedöms bli viktigt inom IT-området i
tidsintervallet tre till fem år - i de nordiska länderna och inom EU-samarbetet.
För utbildnings- och forskningssektorn har beslutet om en ny institutionsstruk-
tur inneburit att vissa institutioner och samarbetsorgan upphör att vara nordiska
efter utgången av år 1996. Det gäller Nordiska Högskolan för Hushållsveten-
skap och Nordiska Samarbetskommittén för Arktisk medicinsk forskning.
Nordiska Språk- och Informationscentret, med lokalisering till Helsingfors,
läggs ned som nordisk institution men uppgifterna tas till en del över av det
nyinrättade Nordiska språk- och kulturcentret i samma stad. Nordiska Språk-
sekretariatet i Oslo, som har varit de nationella språknämndernas samarbetsor-
gan, läggs också ned. Språknämnderna erhåller i stället medel över den nordis-
ka budgeten för sitt samarbete. Nordiska institutet för folkdiktning kommer att
fa projektstatus. Nordiskt samiskt institut har omorganiserats. Nordiska institu-
tet för samhällsplanering har fusionernas med två andra nordiska organ. Mer-
parten av forskningsinstitutionerna har inte behandlats i detta sammanhang. De
kommer att värderas i samband med att ställning tas till ett nytt forskningspo-
litiskt program.
Ministerrådet har fastställt en ny handlingsplan för nordiskt skolsamarbete.
Planen gäller för perioden 1997-2000 och är i allt väsentligt en fortsättning på
närmast föregående plan. Enligt planen fortsätter det nordiska skoldatanätet
(ODIN), som invigdes av de nordiska statsministrarna år 1994 i anslutning till
Nordiska rådets session i Stockholm. Vidare fortsätter mobilitetsprogrammet
NORDPLUS Jr, som riktar sig till ungdomar i åldrarna 16-19 år och deras lära-
re samt stödordningen för elevutväxling mellan Västnorden och det övriga
Norden.
15
Ministerrådet har också fastställt en ny handlingsplan för folkbildnings- och
vuxenundervisningssamarbetet för perioden 1997-2000. Handlingsplanen vilar
på en nordisk uppfattning om vad som skall ligga i begreppet livslångt lärande.
För att underlätta för folkhögskoleelever att bedriva studier vid folkhögskola i
ett annat nordiskt land finns särskilda elevstipender.
Skr. 1996/97:149
Utbildningsministrarna kunde under året underteckna överenskommelsen om
tillträde till den högre utbildningen i Norden. Överenskommelsen innebär ock-
så att länderna kalenderårsvis betalar viss ersättning för studenter som studerar
i ett annat nordiskt land. Utbytesprogrammet inom universitets- och högskole-
området, NORDPLUS, har förlängts t.o.m. år 2000. Ett pilotprojekt med elek-
troniskt baserad information om universitetens utbildningsutbud, nordiska
mobilitets- och stipendieordningar samt institutionsverksamheter har pågått
under året.
Nordiska forskningspolitiska rådet har under året utarbetat förslag till ett nytt
forskningspolitiskt program. Förslaget går ut på att samtliga medel för nordiskt
FoU-samarbete skall samlas inom ett enda sektorsövergripande forskningspro-
gram, för att bl.a. tydliggöra forskningspolitiska prioriteringar. Ministrarna har
ställt sig bakom förslaget och överlämnat det för remissbehandling inom hela
ministerrådsorganisationen.
Forskningspolitiska rådet har också låtit utvärdera Nordiska Forskarutbildings-
akademien, som har hand om mobilitetsordningen inom forskningsområdet.
Åtgärden syftar till att akademin, liksom de egentliga forskningsinstitutionerna,
skall behandlas i ett sammanhang med det nya forskningspolitiska programmet.
Norden i Europa
Utbildnings- och forskningsministrama har även under 1996 använt sina möten
som forum för samråd om EU-frågor. Modellen som sådan initierades redan
under år 1993, då de danska ministrarna för utbildning och forskning kontinu-
erligt började informera sina nordiska kollegor om viktigare EU-frågor inom
sina respektive ansvarsområden.
Under år 1996 har ministrarna orienterat varandra om ländernas hållning
till innehållet i EU:s utökade fjärde ramprogram, i syfte att klarlägga frågor där
de nordiska länderna har sammanfallande intressen. Vidare har det under året
på svenskt initiativ sammankallats till ett extra ministerrådsmöte för att ge
forskningsministrama möjlighet att diskutera innehållet i EU:s kommande
femte ramprogram för forskning och teknisk utveckling.
Ministerrådets forskningsprogram Norden och Europa 1996-2000 syftar främst
till att stärka nordiskt samarbete inom humaniora och samhällsvetenskap. Den-
na satsning markerar att de s.k. mjuka områdena inom forskningen har hög
prioritet i Norden. Det har hittills varit svårt för såväl samhällsvetenskap som
humaniora att komma med i de europeiska forskningsprogrammen.
Ministerrådet har för avsikt att under år 1997 börja diskutera de nordiska erfa-
renheterna inför utformningen av EU:s utbildningsprogram fr.o.m. år 2000. De
16
nuvarande programmen Sokrates och Leonardo avser skola och högre utbild
ning respektive yrkesutbildning.
Skr. 1996/97:149
Det nordiska skoldatanätet har väckt intresse i EU och förutsättningarna under-
söks nu för att inrätta ett europeiskt skoldatanät. Sverige är initiativtagare till
detta samarbete på europeisk nivå.
Norden och närområdet
Sektorns kontakter med Baltikum på ministernivå går tillbaka till år 1991, då
de baltiska ministrarna var inbjudna till ett ministerrådsmöte för att diskutera
nordiskt-baltiskt samarbete inom utbildning. En koordineringsgrupp tilsatttes
med företrädare för de nordiska och baltiska utbildningsministeriema samt
ministerrådssekretariatet. Ministrarna träffades andra gången år 1993. Kort
därefter inleddes arbetet med det som resulterade i det treåriga handlingspro-
grammet “Teacher training in the Baltic States 1995-97”. Programmet, som
bygger på de baltiska ministeriernas gemensamma prioriteringar, är inriktat på
utbildning för demokratiskt skolledarskap, språk- och yrkeslärarutbilding, lä-
roplansutveckling samt användning av IT för inlärning, kommunikation och
distansutbildning. Ministerrådet har ställt sammanlagt 9 miljoner danska kro-
nor till förfogande för treårsperioden. Programmet är något försenat och kom-
mer att avslutas först under 1998.
Det s.k. BALTnet-programmet har i sin första fas 1993-1996 syftat till att bistå
utbildnings- och forskningssektorn i de baltiska staterna vid uppbyggnad av
modem service inom datakommunikation för universitetsområdet liknande den
som NORDUnet har i de nordiska länderna. Projektet har också givit stöd för
att bygga ut och säkra en internationell förbindelse från BALTnet via NOR-
DUnet till västvärlden. Ministerrådet har under perioden bidragit med 6 miljo-
ner danska kronor. Projektet har under år 1996 ansökt om en förlängning för
tiden 1997-1998 för att också förse mindre högskolor, framför allt lärarutbil-
dande institutioner, med en internationell dataförbindelse.
Under året har också kontakter tagits med nordvästra Ryssland för att inleda
samarbete inom forskningsområdet. Ministerrådet har anvisat en ram om 3
miljoner danska kronor för år 1997 för sådan verksamhet.
Utbildningssektom har det operativa ansvaret för den nordiska stipendieord-
ningen för Baltikum och nordvästra Ryssland. Stipendieordningen som tillkom
år 1991 skall nu utvärderas.
Den nordiska miljöstrategin - den senaste antogs i mars 1996 och löper till år
2000 - har som utgångspunkt “högsta tillämpade ambitionsnivå” både inom
Norden och i det vidare internationella samarbetet. Särskild vikt har lagts på
principen om nordisk nytta och samarbetet har i stor omfattning inriktats på
1** Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 149
17
sådana gemensamma nordiska frågor som de nordiska länderna önskar att få
gehör for i EU och andra internationella organisationer.
Skr. 1996/97:149
Miljösektoms arbete är organiserat i fem fasta arbetsgrupper: hav och luft,
kemikalier, miljö-övervakning och data, natur och friluftsliv samt renare tekno-
logi. Ett institutionaliserat samarbete finns vidare med finans-, fiske-, jord- och
skogsbruks- samt kultursektorerna.
Samarbetet koordineras genom gemensamma strategier eller handlingsplaner.
Senast antogs en särskild handlingsplan för kulturmiljöer i landskapet. Vidare
finns för närvarande ad hoc-grupper för miljökonsekvensbeskrivningar respek-
tive buller.
Utanför den formella ministerrådsramen finns ett betydande nordiskt samarbete
i olika miljöfrågor. Ett exempel är en informell grupp för samråd om stödet till
miljöpolitiken i Central- och Östeuropa. För finansiering av miljöinvesteringar
i Nordens närområden finns, som redan nämnts, möjligheter att via Nordiska
miljöfinansieringsbolaget (NEFCO) få lån på särskilt förmånliga villkor. För
1996 var totalramen för låneordningen 30 miljoner danska kronor. Verksamhe-
ten utgör bl.a. en del av den nordiska uppföljningen av 1995 års alleuropeiska
miljöministermöte i Sofia och det åtgärdsprogram för “hot spots” runt Öster-
sjön som fastställdes vid regeringschefskonferensen 1990 i Ronneby.
Under år 1997 inrättas dessutom den särskilda miljölåneordningen på 100 mil-
joner ecu under Nordiska investeringsbanken med lånegarantier från de nordis-
ka länderna. Nordiska insatser behövs även i arbetet med en Agenda 21 för
Östersjöområdet. I det följande behandlas i huvudsak det samarbete som sker
inom miljösektoms fasta arbetsgrupper.
Arbetet inom hav och luft har varit inriktat på att påverka de internationella
förhandlingsprocesserna för att begränsa hav- och luftföroreningar. Den nor-
diska nyttan av verksamheten består främst i att frågor av väsentlig betydelse
för miljön i Norden och Nordens närområden identifieras och bearbetas samt
att de underlag som tas fram i allmänhet leder fram till en nordisk samsyn och
ett gemensamt nordiskt agerande i internationella organ. Under det senaste året
har verksamheten främst inriktats på att stödja arbetet inom konventionen mot
gränsöverskridande luftföroreningar liksom det internationella arbetet rörande
den marina miljön runt de nordiska länderna.
Flertalet av de projekt som bedrivits har stark anknytning till arbetet inom EU,
bl.a. arbetet med direktivet för ekologisk vattenkvalitet och strategierna för
begränsning av försurning och marknära ozon. Verksamheten är för närvarande
inriktad på att påverka förhandlingsprocesserna inom EU och de internationel-
la konventionerna, främst luftföroreningskonventionen.
Inom kemikaliegruppen har arbetet bidragit till ett nordiskt inflytande i främst
EU och OECD. Insatserna har också haft stor betydelse för det löpande kemi-
kaliearbetet i Sverige och de andra nordiska länderna, då kemikaliefrågomas
hantering i stor utsträckning styrs av resultaten från de internationella förhand-
lingarna. Insatserna har koncentrerats till faroindentifikation, klassificering,
riskvärdering och riskbegränsning av kemikalier. Ett omfattande arbete som
18
bedrivits under de senaste tre åren avseende utveckling av testmetoder inom
toxikologi och ekotoxikologi har haft stor betydelse för arbetet i OECD på
detta område.
Skr. 1996/97:149
Arbetet inom miljöövervaknings- och datagruppen är inriktat på att utveckla,
kvalitetssäkra och samordna de nordiska ländernas övervakning och beskriv-
ning av miljötillståndet i Norden och Nordens närområden. Samverkan med det
arktiska miljöprogrammet för skydd av flora och fauna har etablerats för att
inkludera Arktis i nästa tillståndsrapport om biodiversitetsläget i Norden och
dess närområden. Gruppens arbete har legat till grund för EU:s klassificering
av nordiska vegetationstyper och den europeiska miljöbyråns miljödatahante-
ring.
Arbetet inom området natur och friluftsliv är inriktat på att ta fram underlag för
de nordiska ländernas arbete att stärka skyddet av den biologiska mångfalden
och påverka förhandlingsprocessen i EU och biodiversitetskonventionen. Stor
vikt läggs på samarbetet med andra sektorer för att utveckla gemensamma
nordiska metoder för att integrera natur- och landskapsvård och vård av kul-
turmiljön i alla sektorer. En särskild handlingsplan för kulturmiljöer i landska-
pet har antagits.
Inom området renare teknologi behandlas gemensamma nordiska problem-
ställningar om renare teknologi och avfallshantering. Arbetet är inriktat på att
ta fram underlag till politikutformning inom Norden och i förhållande till EU
för att både söka påverka EU och för att underlätta och samordna tillämpning
av EU-direktiv i de nordiska länderna. Verksamheten har också bidragit till
samordning av det nordiska arbetet i standardiseringsorganisationema och i
anslutning till Baselkonventionen om internationell handel med farligt avfall.
Nordiska ministerrådet startade år 1993 ett särskilt miljöforskningsprogram för
fem år, med tyngdpunkt i bland annat klimatforskning och miljöforsknings-
samarbete inom Östersjöområdet. Programmet, som i runda tal omfattar 25
miljoner danska kronor per år, avslutas i och med innevarande verksamhetsår.
Det tvärsektoriella samarbetet med ämbetsmannakommittén för jord- och
skogsbruksfrågor har varit inriktad på att utarbeta en nordisk miljöstrategi för
jord- och skogsbruk. Huvudpunkterna i denna är uthållig produktion, kretslopp,
kulturlandskap, mångsidigt skogsbruk och rendrift.
3.4.1 Energi
Allmänt
Utvecklingen inom energiområdet i de nordiska länderna och internationellt har
medfört ett ökat behov av nordiskt samarbete om energifrågor. Det gäller sär-
19
skilt frågor om den nordiska elmarknaden och samspelet med den inre markna- 1990/97- ] 49
den i EU/EES, förhållandet till klimatfrågan och möjligheterna att utveckla
samarbetet om Östersjöfrågor. Målsättningen är att främja en effektivt, konkur-
renskraftigt och miljövänligt energiförsörjning i Norden.
1 samband med Nordiska rådets 48:e session hösten 1996 lämnade ministerrå-
det, på rådets begäran, en energipolitisk redogörelse. Redogörelsen beskriver
energisamarbetet och behovet av ytterligare aktiviteter i samarbetet.
Samarbetet bedrivs till största delen i projektform i olika arbetsgrupper. I det
följande redogörs för de viktigaste områdena i energisamarbetet.
Energirelaterade klimatfrågor
Ministerrådet har lagt särskild vikt vid frågor med anknytning till klimatkon-
ventionen. En arbetsgrupp arbetar med att pröva principer och kriterier för
“gemensamt genomförande” mellan de nordiska länderna och Nordens närom-
råden i öst. Gemensamt genomförande innebär att kostnader för åtgärder mot
klimatförändringar kan sänkas väsentligt genom att ett land ansvarar för och
tillgodoräknas effekterna av åtgärder mot utsläpp i ett annat land med högre
kostnader för sådana åtgärder.
Avsikten är att resultaten skall kunna vara ett underlag i det vidare arbetet med
klimatkonventionen. Kostnaderna för att reducera CO2-utsläpp är höga i de
nordiska länderna. Norden står endast för en procent av världens utsläpp vad
gäller förbränning av fossila bränslen. Gemensamt genomförande kan vara ett
mer kostnadseffektivt sätt att reducera utsläpp för de nordiska länderna men
även för andra länder som redan begränsat sina utsläpp.
Ministerrådet avser att under år 1997 arrangera en internationell konferens in-
om området. På konferensen skall nordiska och internationella studier av förut-
sättningar, mekanismer och konsekvenser av gemensamt genomförande och
andra aktuella klimatpolitiska frågor presenteras samt metodutveckling diskute-
ras.
Samarbetet med Nordens närområden
De enskilda nordiska länderna genomför aktiva insatser för en miljövänlig
energiförsörjning i Östersjö- och Nordkalottenområdena. Utvecklingen inom
Norden på bl.a. el-, gas- och miljöområdena påverkar också energisystemen i
de baltiska länderna.
Viktiga insatsområden i Nordens närområden är bl.a. säkerheten i kärnkraftver-
ken, effektiviteten vid produktion, överföring och förbrukning av energi samt
energisystemens miljöpåverkan.
Ministerrådet har nyligen påbörjat en kartläggning av möjligheterna att utveck-
la energisamarbetet med Nordens närområden. Erfarenheter av pågående och
20
slutförda projekt skall utnyttjas i kartläggningen. Planering av framtida aktivi- 1996/97-149
teter skall baseras på kartläggningens resultat.
Inom det nordiska energisamarbetet bereds för närvarande ett nordiskt pro-
gram för att stärka kunskap och kompetens hos energiexperter i Baltikum.
Syftet med programmet är att föra in ekonomiskt tänkande i planering, etable-
ring och drift av energianläggningar.
Gasmarknadsfrågor
Ministerrådet har tidigare medverkat till utredningar inom gasområdet, i vilka
man bl.a. har konstaterat att den totala efterfrågan på naturgas inte varit till-
räckligt stor för att motivera gasbolagen till investeringsbeslut.
Finländska, danska och svenska energi- och naturgasföretag beslutade våren
1996 att utreda möjligheterna att koppla i hop de nordiska gasnäten och att an-
söka om stöd inom ramen för EU:s transeuropeiska nätverk (TEN). I den ener-
gipolitiska redogörelsen konstaterade ministerrådet bl.a. att en utveck-
ling/utbyggnad är beroende av kommersiella beslut.
Det gassamarbete som pågår inom ramen för Nordiska ministerrådet har delvis
nära anknytning till samarbetet med Nordens närområden. Ministerrådet har
nyligen påbörjat en kartläggning inom gasområdet vars syfte är att utreda na-
turgasens möjligheter att medverka till reducerade miljöutsläpp i Norden och
närområdena.
Elmarknadsfrågor
Energiministrarna har kontinuerligt följt utvecklingen på elmarknaden och kom
vid sitt möte i juni 1995 överens om vissa principer för det nordiska elsamarbe-
tet. Principerna behandlar bl.a. myndigheternas uppgifter i förhållande till
marknadens funktion. Det förutsätts att handeln skall utvecklas med hänsyn till
ömsesidighet och till de skillnader som finns vad gäller elsektorns organisation
i länderna. Principerna syftar till att skapa förutsättningar för länderna att ta
tillvara de ömsesidiga ekonomiska, energimässiga och miljömässiga fördelar
som den nordiska elhandeln innebär.
På energiministermötet i juni 1996 konstaterades att utvecklingen på den nor-
diska elmarknaden sker i enlighet med de principer som angavs vid 1995 års
möte.
En arbetsgrupp med representanter för de nordiska ländernas stamnätsbolag
och el-producenter har redovisat förslag att vidareutveckla el-börshandeln och
el-marknaden i Norden. Detta arbete, som sker utanför Nordiska ministerrådet,
kommer att vara ett bidrag till ländernas arbete med krafthandel.
Den nordiska el-handeln påverkas bl.a. av skillnader i energibeskattning mellan
länderna. I den energipolitiska redogörelsen betonade ministerrådet vikten av
att utreda hur dessa skillnader påverkar kraftutbytet, investeringar och miljöef-
21
fekter. En kartläggning av energibeskattningen i de nordiska länderna pågår for ; 995/97- ] 49
närvarande. I kartläggningen ingår att undersöka möjligheterna till en samord-
ning av skatterna.
Energiministrarna önskar att främja internationellt samarbete om användning
av ekonomiska styrmedel. Som ett led i detta arbete avser ministerrådet att un-
der år 1997 arrangera ett internationellt seminarium om beskattningen på ener-
giområdet.
Energieffektivisering
Insatser för energieffektivisering utgör ett centralt inslag i de nordiska länder-
nas energipolitik och är ett viktigt område i det nordiska energipolitiska samar-
betet.
Energieffektiviseringssamarbetet bör ha en nära anknytning till det arbete som
pågår inom International Energy Agency och EU om bl.a. energimärkning och
effekti viseringsstandarder.
Finland, Norge och Sverige har genomfört en omreglering av elmarknaderna. I
den energipolitiska redogörelsen konstaterade ministerrådet vikten av att analy-
sera hur omregleringen ändrar förutsättningarna för energieffektivisering. Vik-
tiga frågor i detta sammanhang är vilka roller skilda aktörer kan få och vilka
styrmedel som blir effektiva i en ny situation. Ett utredningsarbete pågår for
närvarande. Syftet är att säkerställa energieffektivisering också i den nya mark-
nadssituationen.
Energiforskning
Det nuvarande nordiska energiforskningsprogrammet inleddes år 1995 och
skall avslutas år 1998. Ett av målen för forskningssamarbetet är att bilda nor-
diska forskningsgrupper, som har konkurrenskraft och som kan bli delfinansie-
rade av EU:s forskningsprogram. Härigenom kan det nordiska energiforsk-
ningssamarbetet bidra till att upprätthålla en hög teknologisk nivå.
En utvärdering och mellanrapportering av nuvarande forskningsprogram skall
genomföras under år 1997. Beslut om programmets framtida inriktning bör tas
på basis av denna granskning.
3.4.2 Näringspolitiskt samarbete
Det övergripande målet för det nordiska näringspolitiska samarbetet är att bidra
till att främja näringslivets konkurrenskraft och därigenom skapa goda villkor
för sysselsättning och välfärd.
22
Samarbetet koncentreras till aktuella näringspolitiska problemställningar i de gj,r 1996/97-149
nordiska länderna, främst på områden där nordiskt samarbete ger ett nordiskt
nyttovärde utöver övriga nationella insatser.
En stor del av det nordiska näringspolitiska samarbetet är inriktat på att utreda
gemensamma problem och utbyta erfarenheter och synpunkter om aktuella
näringspolitiska frågor av gemensamt intresse.
Nordiska industrifondens framtida verksamhet och strategi kommer att diskute-
ras av näringsministrarna under våren 1997, bl. a. mot bakgrund av utredningen
om de nordiska institutionerna. Beslut skall fattas om inriktningen av fondens
verksamhet.
På motsvarande sätt skall ministerrådet också pröva verksamhetens inriktning i
det gemensamma nordiska organet inom provnings- och kontrollområdet,
NORDTEST.
Allmänt nordiskt näringspolitiskt samarbete äger rum eller ska just inledas in-
om områden såsom IT samt regional-, miljö- och arbetmarknadspolitik.
Vidare har en genomgång av varje lands inriktning på det näringspolitiska om-
rådet påböijats.
Näringssektorns närområdesaktiviteter inriktas för närvarande till största
delen på programmet Nordpraktik, som är ett biståndsprojekt där unga
representanter för företag från närområdena får praktisera på företag i Norden.
Allmänt informationsutbyte om aktuella EU-frågor står regelmässigt på dag-
ordningen vid möten på det näringspolitiska området.
3.4.3 Regionalpolitik
Det nordiska regionalpolitiska samarbetet baseras på ett samarbetsprogram för
perioden 1995-1999. De centrala verksamhetsområdena är:
- forsknings- och utredningsarbete samt kunskaps- och erfarenhetsutbyte,
- samarbete mellan regioner, främst gränsregioner,
- sektorssamarbete.
Under 1996 har verksamheten på samtliga områden till stor del fokuserats på
EU-relaterade frågor. Vidare har initiativ tagits till att utveckla samarbetet i
närområdet.
På uppdrag av samarbetsministrama har regional-, utbildnings- och miljösek-
torema utrett en ny organisation för forskningssamarbetet inom de berörda
sektorerna. Institutionerna Nordplan samt Nordisk institut för regionalpolitisk
forskning (NordREFO) och Nordiska gruppen för regional analys (NOGRAN,
Helsingfors) kommer från och med juli 1997 att ombildas till ett organ med
namnet NORDREGIO och lokalisering i Stockholm.
23
Nordplans främsta uppgift har varit att erbjuda deltagare från de nordiska län- j995/97- ] 49
derna vidareutbildning i fysisk planering i form av kurser och seminarier. Viss
forskning har också bedrivits. NordREFOs verksamhet har inriktats på forsk-
ning och informationsutbyte om nordiska regionala utvecklingsfrågor.
NOGRAN har framförallt bearbetat och sammanställt statistik om regionala
utvecklingsförhållanden i Norden.
Genom att de tre institutionerna ombildas till NORDREGIO skapas en helt nytt
organ med ett starkt tvärsektoriellt inslag som griper över såväl regionala ut-
vecklingsfrågor som fysisk planering. NORDREGIO skall bedriva forskning
och utbildning inom fackområdet med syfte att öka kompetens och kunnande
för att utveckla och hävda nordiska hållningar i ett bredare europeiskt samarbe-
te.
När det gäller det gränsregionala samarbetet har arbetet inriktats på att så långt
som möjligt samordna verksamhet och resurser i de sedan lång tid existerande
nordiska samarbetsområdena med de INTERREG-program som delfinansieras
med EG:s strukturfonder. Det berör såväl svensk-finska, svensk-finsk-norska,
svensk-norska som svensk-danska gränsregioner.
Nordiska ämbetsmannakommittén för regionalpolitik har under året tagit ini-
tiativ till möten på tjänstemannanivå med de baltiska staterna. Dessa har visat
stort intresse att närmare få ta del av de nordiska ländernas erfarenheter av
gränsregionalt samarbete. Även utbildningar i planeringsfrågor har efterfrågats.
Formerna för konkret samarbete kommer att diskuteras vidare.
3.4.4 Jord- och skogsbruk; fiske
Jord- och skogsbruk
Verksamheten inom området jord- och skogsbruk under år 1996 har bedrivits
inom ramen för det program, “Handlingsprogram for jord- och skogsbruks-
samarbete 1996-2000”, vilket antogs av jord- och skogsbruksministrama år
1995. De riktlinjer som utgör grunden for det nordiska samarbetet inom jord-
och skogsbrukssektom är följande:
1) samarbete kring frågor av centralt intresse för Norden;
2) samarbete för att stödja ländernas deltagande i internationella organ;
3) samarbete i Nordens närområden.
I handlingsprogrammet lyfts även fyra insatsområden fram, vilka huvudsakli-
gen hänför sig till den första och den tredje av de ovan nämnda riktlinjerna.
Insatsområdena är:
1) kvalitetsproduktion i jordbruket med speciell inriktning på miljö;
2) förvaltning av genetiska resurser;
3) utveckling av jord- och skogsbruksberoende regioner;
4) uthålligt skogsbruk.
24
Skr. 1996/97:149
Ett nära samarbete sker såväl med miljösektom som med regionalpolitiska
sektorn. Utöver de viktigare politiska åtgärder som här redogörs för, pågår en
stor mängd projekt och arbeten inom insatsområdena för att uppnå de mål som
satts för varje område i handlingsprogrammet.
Efter FN-konferensen i Rio de Janeiro år 1992 om miljö och utveckling bilda-
des en kommitté, Committee on Sustainable Development (CSD), med uppgift
att följa upp konferensens beslut. CSD:s skogspanel är en expertpanel med fö-
reträdare för alla intresserade länder.
De nordiska skogsansvariga ministrarna godkände i juli 1996 ett ställningsta-
gande gällande arbetet i CSD:s mellanstatliga skogspanel. Detta ställningsta-
gande innebär bl.a. att aktivt arbeta för att skogspanelens arbete skall vara hel-
hetsinriktat och tvärsektoriellt samt att det skall främja bärkraftigt skogsbruk.
Som bidrag till CSD:s mellanstatliga skogspanel har en nordisk samrådsgrupp
utarbetat en skrift om nordiska erfarenheter av skogsplantering.
De skogsansvariga ministrarna är även eniga om att de nordiska länderna bör
sträva efter en samlad behandling av internationell skogspolitik och bildandet
av ett skogsministerforum. Detta forum skall bidra till att föra arbetet med in-
ternationella skogspolitiska frågor framåt. I arbetet med en Agenda 21 för Ös-
tersjöområdet är såväl jordbruk som skogsbruk utpekade som prioriterade om-
råden för långsiktig och hållbar utveckling.
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO anordnade hösten 1996 ett
högnivåmöte om världens livsmedelssäkerhet, Världslivsmedelstoppmötet. De
nordiska jord- och skogsbruksministrama beslutade efter mötet att utreda hur
en koordinering av uppföljningen av FAO-mötet kan ske inom ramen för det
nordiska samarbetet.
Jord- och skogsbrukssektoms betydelse för miljön betonas i det framväxande
Östersjösamarbetet. Med anledning av detta har en nordisk arbetsgrupp för
närområdesfrågor för sektorn inrättats. Arbetsgruppen utarbetar översikter över
olika problemställningar inom området samt förbättrar samordningen mellan
olika aktörer.
Samarbetet inom närområdet kring genetiska resurser har bedrivits inom ramen
för Nordiska genbankens verksamhet. Genbankens arbete i närområdena har
hittills bidragit till att dessa kunnat ta sitt globala ansvar att följa biodiversitets-
konventionen i en mycket svår ekonomisk situation.
Samarbetsorganisationen mellan de nordiska lantbruksuniversiteten, NOVA
Universitet, bildades år 1995 med stöd av Nordiska ministerrådet. NOVA har
under år 1996 utvecklat ett samarbete även med de baltiska lantbruksuniversite-
ten.
Jord- och skogsbruksministrama stödjer en utredning om bevarandet av Vavi-
lovinstitutet i S:t Petersburg. Institutet hyser unika samlingar av växtgenetiskt
material. Om utredningen visar att det är möjligt att bevara samlingarna, kom-
mer frågan om ytterligare medel skall tillskjutas att behandlas i Nordiska mi- g kr 1996/97 149
nisterrådet.
Inom jordbrukssektorn ges aktivt stöd till de baltiska staternas strävanden efter
EU-medlemskap genom bistånd till praktiska förberedelser infor medlemskaps-
förhandlingama. Ambitionen är att jordbrukspolitiken och jordbruket i dessa
länder inte skall utgöra ett hinder for medlemskap. Sverige eftersträvar en re-
formering av den gemensamma europeiska jordbrukspolitiken C AP, vilken kan
utgöra ett problem i samband med östutvidgningen. Bl.a. kan produktionsbe-
gränsningar och kvotsvstem som ingår i CAP befaras leda till svårigheter for
öststaterna att utveckla sitt jordbruk.
Den stora omfattningen av regler och åtgärder på jordbruksområdet inom EU
gör att man inom ramen för det nordiska samarbetet har kunnat diskutera en-
dast ett urval av frågor, främst i form av informationsutbyte.
Fiske
Den överordnade målsättningen för det nordiska fiskerisamarbetet är att bidra
till utvecklingen av de nordiska ländernas fiskerinäring som en viktig sam-
hällsekonomisk aktivitet. Motivet för samarbetet är att bidra till ett hållbart och
rationellt nyttjande av de levande marina resurserna. Ett program för nordiskt
fiskerisamarbete för perioden 1997-2000 har antagits.
För de tre nordiska länderna som är EU-medlemmar utgör fiskeripolitiken EU:s
kompetensområde. Detta förhållande begränsar möjligheterna för det konkreta
samarbetet och leder till ett ökat informationsbehov mellan Norden och
EU/EES.
Budgeten för 1996 var 7,3 miljoner danska kronor varav en miljon avsattes för
den gemensamma miljö- och fiskeristrategin från år 1995. Ett flertal FoU-
projekt bedöms som särskilt angelägna ur ett svenskt perspektiv. Det gäller
bl.a. stöd till forskning kring Östersjölaxens lekvandring och för utveckling av
tekniskt förvaltning av torskfisket i Östersjön. Stöd har också getts till kun-
skapshöjande insatser såsom en workshop kring fritidsfisket, en handbok i dia-
gnostik av laxsjukdomar och en internationell konferens om hållbart vatten-
bruk.
I enlighet med den nordiska miljö- och fiskeristrategi som godkändes år 1995
pågår ett tvärsektoriellt nordiskt arbete. Detta fortsätter under år 1997 med nå-
got mindre resurser än tidigare. Om 3-4 år skall arbetet utvärderas.
Vid fiskeriministramas möte 1996 beslutades att sätta igång ett nordiskt sam-
arbetsprojekt rörande kriterier för ett hållbart fiske och produktion av fiskpro-
dukter. I samband med detta diskuterade ministrarna frågan om att införa ett
system för märkning av fisk och fiskprodukter samt möjligheten att lyfta pro-
cessen angående verifiering av hållbart fiske till ett övemationellt plan t.ex.
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO.
26
Skr. 1996/97:149
3.4.5 Bygg- och bostadssamarbete
Förändringar i samarbetet
Det nordiska samarbetet på detta område har under den senaste programperio-
den 1992-1996 präglats av stora förändringar. De ekonomiska resurserna har
reducerats från 6,8 miljoner danska kronor år 1992 till 0,4 miljoner danska
kronor år 1997. Som en följd av detta har institutioner lagts ner och samarbets-
projekt avslutats.
Detta har tvingat fram en koncentration av verksamheterna till i huvudsak så-
dana projekt som ministrarna själva har initierat, helt i linje med svenskt syn-
sätt. Det innebär att ministerrådets huvuduppgift - att vara ett samarbetsorgan
mellan regeringarna - har förstärkts. Inom denna sektor har Nordiska minister-
rådet redan uppnått det som eftersträvas för hela verksamheten, nämligen att
koncentrera sig på ett antal politiskt prioriterade projekt som har en gemensam
nordisk nytta.
Förändringarna medför såväl nya utmaningar som nya möjligheter. De bo-
stadspolitiska frågorna är av stor betydelse för de nordiska länderna. Eftersom
bostadspolitiken inte omfattas av EU-samarbetet är de grundläggande förut-
sättningarna för ett fortsatt nordiskt samarbete oförändrade.
1 den handlingsplan som nu utarbetas prioriteras fyra områden:
- en fortsatt utveckling av den bostadssociala sektorn;
- ett fortsatt samarbete för en bärkraftig utveckling inom byggande och bo-
ende;
- vidareutveckling av aktiviteter i närområdet;
- nordiska intressen i det europeiska samarbetet.
Samarbetsstrategi
Frågor om byggande och boende berör och berörs av många andra samhällsom-
råden. Det gäller t.ex. miljö, ekonomi, kultur och hälsa. Samarbetet med andra
sektorer kommer därför att förstärkas. Målet är att nå en effektivare användning
av resurserna och samtidigt få en mer allsidig belysning av problem som har ett
inbördes sammanhang.
Bostadssociala frågor
På det bostadssociala området pågår på svenskt initiativ ett projekt som under-
söker bostadssegregation. Det är angeläget att ta tillvara de nordiska ländernas
samlade erfarenhet i arbetet på att främja en ekonomisk, etnisk och social in-
27
tegration. Det nordiska samarbetet kring dessa frågor bör utvecklas vidare. Ett gjy 1996/97-149
annat flersektoriellt område där gemensamma projekt övervägs gäller de äldres
boende.
Bärkraftig utveckling av boende och byggande
Arbetet med att främja ett ekologiskt och hållbart byggande tillmäts stor vikt i
samtliga nordiska länder. Målet är att minska resursförbrukningen och belast-
ningen på miljön.
Det är också viktigt att söka undanröja och förebygga inomhusmiljöns bidrag
till ohälsa. Allergier och andra hälsoproblem ökar och kan i många fall tillskri-
vas byggfel eller brister i inomhusklimatet. För att angripa dessa problem bör
ett nära samarbete ske mellan de nationella myndigheterna.
Aktiviteter inom närområdet
Inför den kommande programperioden har insatserna i närområdet hög priori-
tet. Aktuella frågor är upprustning av befintlig bebyggelse, fastighetsregistre-
ring samt finansierings- och bidragssystem. Inriktningen på samarbetet bygger
på användning av relativt enkla medel såsom utbildning och kunskapsöverfö-
ring.
Europeiskt samarbete och initiativ i FN
Arbetet med att åstadkomma fri rörlighet av byggprodukter inom EU går lång-
samt. Sverige är pådrivande på olika sätt. I utvecklingen av nya europeiska
normer och kvalitetskrav är det viktigt att nordiska aspekter får vederbörlig
uppmärksamhet. Initiativ i denna riktning kan samordnas genom det nordiska
samarbetet.
Inom ramen för det nordiska samarbetet diskuteras också hur ett samarbete kan
etableras för att genomföra och följa upp agendan från FN:s andra världskonfe-
rens om boende, bebyggelse och stadsutveckling (HABITAT), som ägde rum i
Istanbul i juni 1996.
3.4.6 Transport, infrastruktur och trafiksäkerhet
De nordiska transport- och trafikministrama beslöt i november 1995 att tillsätta
en nordisk arbetsgrupp för att uppdatera rapporten ”Nordiska infrastrukturpro-
jekt” från år 1993. Gruppen skall, med utgångspunkt från den nationella plan-
läggningen i Danmark. Finland, Norge och Sverige, beskriva och analysera de
viktigaste transportkorridorema för väg, järnväg och sjövägar i och mellan de
nordiska länderna samt till närområdena. Syftet med rapporten är att visa de
nordiska ländernas särskilda behov och möjligheter ur transportsynpunkt. Rap-
porten beräknas vara klar i mars 1997.
28
I slutet av 1995 bildades en miljögrupp för tre år med representanter för de
nordiska ländernas transportdepartement. Syftet med gruppen är att bana väg
för diskussioner och erfarenhetsutbyte med anknytning till miljöfrågor på
transportområdet, t.ex. i form av nordiska seminarier/konferenser och genom-
förande av mindre utredningar.
Styrgruppen för nordisk trafiksäkerhet avvecklades i slutet av 1996. En ad hoc
grupp för trafiksäkerhetsfrågor som lyder under ministerrådet har bildats och
startar sitt arbete under 1997.
En översyn av överenskommelsen mellan Sverige, Finland, Norge och Dan-
mark om ömsesidigt godkännande av körkort och registrering av fordon initie-
rades i början av 1996. Denna översyn beräknas bli klar i mitten av 1997.
Vad gäller närområdessamarbetet kan nämnas att man introducerar en trafiksä-
kerhetshandbok på ryska i nordvästra Ryssland och i Baltikum.
Skr. 1996/97:149
3.4.7 Ekonomi och finanspolitik
Allmänt
De nordiska ministrarna har ett starkt intresse av en kontinuerlig dialog om
viktiga ekonomisk-politiska frågor. Detta har rört den ekonomiska politiken i
respektive nordiskt land men också den internationella utvecklingen i stort.
Samarbetet har under 1996 inkluderat nordiska finansministermöten, Nordiska
ämbetsmannakommittén för ekonomi och finanspolitik. Nordiska finansutskot-
tet, Nordiska baltikumutskottet. Nordiska konjunkturgruppen, nordiska budget-
chefsmöten och Nordiska ämbetsmannagruppen för skattefrågor. Vidare kan
nämnas arbetsgruppen för miljöekonomiska frågor som är ett samarbete mellan
finans- och miljösektorema. Med utgångspunkt i ett initiativ från Sveriges
statsminister inleddes under hösten 1996 projektet “Budgetkonsolidering och
välfärd i de nordiska länderna’', som tar sikte på att dra gemensamma slutsatser
av den sanering av offentliga utgifter som skett i de flesta nordiska länder un-
der den senaste tioårsperioden.
Vid båda de nordiska finansministermötena förra året diskuterades EU- och
EMU-frågor. Vårmötet i Helsingfors i maj utgjorde ett bra tillfälle att infor-
mellt behandla viktiga EMU-frågor.
Sedan någon tid pågår en utredning om Nordiska investeringsbankens rättsliga
ställning.
Norden-närområdet
Det nordiska samarbetet i närområdet kanaliseras i huvudsak genom Nordiska
investeringsbanken (NIB) i Helsingfors. Både Estland och Polen är sedan tidi-
29
gare inkluderade i NIB:s internationella utlåning. I augusti 1996 beslöt de nor- gjy 1995/97-149
diska statsministrarna att upprätta en nordisk miljöinvesteringlåneordning
(MIL) på ca 100 miljoner ecu vid NIB. Genom upprättandet av MIL kan in-
vesteringsbanken medverka i miljöutlåning till samtliga länder i närområdet.
Baltiska investeringsprogrammet BIP är ett samnordiskt projekt som administ-
reras av NIB och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling
(EBRD). Syftet är att kanalisera dels tekniskt bistånd, dels kapital till de baltis-
ka länderna och därigenom skapa gynnsamma förutsättningar för lokala inves-
teringar. Ett centralt inslag i BIP har varit att upprätta nationella investerings-
banker i de baltiska länderna. Baltiska investeringsprogrammet var i den första
fasen, 1992-95, på totalt ca 100 miljoner ecu. Erfarenheterna av BIP:s första
tre år visade att man under dess första fas tillgodosett de behov som då fanns,
att de baltiska ländernas ekonomier mognat och att en fortsättning av pro-
grammet borde säkras för att möta nya krav. Därför beslutade de nordiska län-
derna att avsätta ytterligare 70 miljoner ecu för den andra fasen av programmet,
som löper fram till år 2000.
3.5.1 Arbetsmarknad och arbetsmiljö
Arbetsmarknadsområdet
Det nordiska samarbetet om arbetsmarknadspolitik utgår från ett samarbetspro-
gram för perioden 1995-2000.
Ministerrådet har tagit initiativ till utredningar om löneförhållanden och löne-
bildning, arbetsutbudsfrågor, strukturfrågor samt om välfärdssamhället i för-
ändring. Vidare har man bedrivit ett projekt om åtgärder mot ungdomsarbets-
löshet. Det har innehållit arbetsmarknads- och utbildningspolitiska satsningar,
forskning kring ungdomar och arbetsmarknad samt samarbete mellan skola,
arbetsförmedling och näringsliv.
Ett annat projekt som gäller ungdomar är Nordjobb. Förutom att ungdomar får
arbetslivserfarenhet i ett annat nordiskt land kommer de i kontakt med landets
kultur och språk. Föreningen Norden i respektive land medverkar bl.a. i plane-
ring och genomförande av program för ungdomarnas fritid.
Nordiska ministerrrådet har låtit göra en översyn av reglerna om den gemen-
samma nordiska arbetsmarknaden i belysning av EG-rätten och EES-avtalet.
Systemet visar att den gemensamma nordiska arbetsmarknaden i allt väsentligt
är förenlig med regleringen i den europeiska gemenskapsrätten. De nordiska
regeringarna har emellertid inlett en diskussion om behovet av en förnyelse av
Rådets förordning (EEG 1408/71) om tillämpningen av systemen för social
30
trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar
inom gemenskapen.
Skr. 1996/97:149
Det vardagliga praktiska samarbetet mellan de nordiska länderna på arbetsför-
medlingsområdet sker mellan olika myndigheter. Rekryteringsbehov och för-
medlingsbehov tillgodoses dagligen mellan de nordiska arbetsförmedlama.
Större rekryteringar till de länder som för stunden har behov löses genom sär-
skilt riktade projekt. Sådana har pågått under 1996 tillsammans med Norge
inom hälso- och sjukvård, byggbranschen och nu senast inom industrin.
Sverige, Norge och Finland har via respektive IT-system redan idag tillgång till
varandras lediga arbeten. En snabb teknikutveckling inom förmedlingsverk-
samheten sker i hela Norden. Samtliga länder arbetar med att anpassa sina sys-
tem och genom att nyttja ny teknik för att skapa nya marknads- och informa-
tionssplatser för sökande och arbetsgivare. Arbetsmarknadsverkets lediga plat-
ser finns i dag på Internet och uppdateras varje dag.
Arbetsmiljö- och arbetslivsområdet
Det nordiska samarbetet för en sund och säker arbetsmiljö är baserat på princi-
perna i den nordiska arbetsmiljökonventionen från år 1989 och på ministerrå-
dets program för åren 1995-2000 rörande samarbete på arbetsmarknads- och
arbetsmiljöområdet.
Arbetsmiljökommitténs centrala aktiviteter består bl.a. i
- att medverka till en realisering av den nordiska arbetsmiljökonventionen och
uppföljningen av programmet för ministerrådets samarbete på arbetsmarknads-
och arbetsmiljöområdet för perioden 1995-2000 i samarbete med arbetsmark-
nadens parter,
- att koordinera det nordiska deltagandet i det europeiska samarbetet rörande
standardisering och certifiering på arbetsmiljöområdet,
- att säkra löpande information och ömsesidigt åsiktsutbyte om EU-aktiviteter,
särskilt för att främja samordning av frågor som har gemensamt nordiskt intres-
se,
- att löpande dryfta myndigheternas verksamhet på arbetsmiljöområdet och
främja nordiska analys- och samordningsaktiviteter i syfte att kunna vidareut-
veckla ländernas arbetsmiljö och
- att bidra till igångsättningen av forskning och utveckling inom arbetsmiljö-
området, särskilt rörande metod- och regelutveckling.
Arbetsmiljökommittén har tagit initiativ till samordning av arbetsmiljöregler
där experter från de nordiska ländernas tillsynsmyndigheter har medverkat.
Vidare har kommittén genomfört tre olika aktiviteter med deltagare från de
baltiska arbetarskyddsmyndighetema samt ett möte om utveckling av till-
synsarbetet på arbetsplatser i Murmanskregionen i Ryssland.
31
Skr. 1996/97:149
Arbetsmiljökommittén har for avsikt att närmare diskutera frågor som bl.a. rör
samordningen med och informationsutbytet mellan övriga berörda minister-
rådskommittéer.
Erfarenheterna har visat att ett utvecklat samarbete med de övriga nordiska
länderna inom verksamhetsområdet är viktigt inte bara för det aktiva arbetsmil-
jöarbetet och arbetslivets fortsatta utveckling som sådant också för möjlighe-
terna att med sakligt och väl underbyggt kunskapsunderlag främja ökad tillväxt
och skapa nya arbeten.
Arbetsrätt
Det nordiska samarbetet under 1996 har på arbetsrättsområdet bedrivits i Nor-
diska arbetslivs- och arbetsrättsutskottet. Utskottet är främst ett forum för lö-
pande orientering, diskussion och koordinering av nordiska synpunkter inom
arbetslivs- och arbetsrättsområdet på såväl nordiskt som europeiskt plan. Till
området för arbetsliv och arbetsrätt hör bl.a. individuell och kollektiv arbetsrätt,
medbestämmande, diskriminering, arbetstidsfrågor osv.
Utskottet fungerar också som ett rådgivnings- och konsultorgan som tillförsäk-
rar de nationella ministrarna säker rådgivning och information om arbetsliv och
arbetsrätt. Inom sitt verksamhetsområdet beviljar utskottet anslag till forsk-
nings- och utredningsarbeten. Alla ansökningar om nya projekt värderas utfrån
den nordiska nytta projektet kan ha. Vid prövningen tas hänsyn till ämnets ak-
tualitet, dess framtida betydelse, vetenskapliga kvalitet och politiska prioritet.
Utskottet initierar även möten och seminarier inom områden av nordiskt ge-
mensamt intresse. Man lägger därvid särskild vikt vid att dessa aktiviteter sam-
tidigt har vidare internationell betydelse. Arbetet i utskottet omfattar ämnen
som ministerrådet uppdragit åt utskottet att behandla eller som utskottet tagit
upp på eget initiativ, t.ex. i syfte att påverka den europeiska utvecklingen utfrån
nordiska intressen.
Under år 1996 har inom utskottet diskuterats bland annat förlikningsmannain-
stitutet, dokumentations- och informationsteknologi samt sociala klausuler. På
svenskt initiativ har diskussioner även förts om den negativa föreningsrätten
och tillämpningen av rådets direktiv 94/45/EG (september 1994) om inrättandet
av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grup-
per av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare.
Samarbetet inom utskottet har bland annat främjat samordning av lagstiftnings-
arbetet i de nordiska länderna t.ex. beträffande lagen (1996:359) om europeiska
företagsråd. Kontakter skapas och upprätthålls. Det innebär också ett värdefullt
erfarenhetsutbyte som utmynnar i konkreta resultat, däribland möjligheter till
samråd om planerad lagstiftning. Samarbetet i dessa frågor avses fortsätta i
samma omfattning som tidigare. Under år 1997 prioriterar utskottet följande
frågor:
32
- Samordning av nordiska synpunkter för att främja den nordiska modellen för 1996/97-149
reglering av arbetsliv och arbetsrätt på europeiskt plan. Initiativ från EU dryftas
så tidigt som möjligt.
- Fortsatt samarbete med arbetsmarknadens parter i Norden genom att inbjuda
dess representanter till överläggningar.
- Utvecklingen av samarbetet med andra internationella organisationer, särskilt
EU:s Dublininstitut för förbättring av levnads- och arbetsvillkor samt Interna-
tionella arbetsorganisationen ILO.
- Spridning av kunskap om aktuella ämnen inom arbetsliv och arbetsrätt genom
att arrangera nordiska trepartsseminarier.
Norden - EU/EES
När det gäller samarbetet i frågor om Norden-EU/EES finns det på arbets-
marknads- och arbetsmiljöområdet en nordisk grupp för informell avstämning
inför EU:s ministermöten. Ett exempel på hur nordiskt samråd påverkat ut-
vecklingen på europeiskt plan är deltagandet i den europeiska standardisering-
en på arbetsmiljöområdet, avseende bland annat personlig skyddsutrustning,
maskiner och tryckkärl.
Norden - närområdet
För närområdessamarbetet finns i respektive lands ministerium en kontaktper-
son som ansvarar för samordningsfrågor.
I närområdessamarbetet fortsatte en rad redan inledda projekt som handlar om
att utveckla modeller för arbetsmarknadsutbildning och en fungerande arbets-
förmedlingsservice. På arbetsmiljöområdet har samarbetet till stor del handlat
om tillsynsfrågor (yrkesinspektion m.m.).
3.5.2 Socialpolitik och hälsovård
Samarbete inom Norden
Till grund för det nordiska regeringssamarbetet på social- och hälsovårdsområ-
det finns ett samarbetsprogram för åren 1995-2000. Samarbetet har till övervä-
gande del skett inom sektorns nio institutioner och permanenta verksamhet i
övrigt. Även i framtiden kommer tyngdpunkten i samarbetet att ligga på insti-
tutionerna. Nya projekt och samarbetsområden skall enligt samarbetsprogram-
met i största möjliga utsträckning förankras i dessa.
Det gångna året har präglats av reformarbetet, dels till följd av den allmänna
institutionsöversynen. dels genom en särskild genomlysning av verksamheten
33
inom social- och hälsovårdssektom. Institutionsöversynen har lett till att Nor- gjy. 1996/97149
diska kontaktmannaorganet för narkotikafrågor nu lagts ner som institution.
Från år 1997 förs arbetet vidare i en tvärsektoriell ämbetsmannakommitté med
företrädare för både vårdsidan och kontrollintressen.
Det nordiska samarbetet om narkotikafrågor har påtaglig nordisk nytta. Samar-
betet är viktigt för att koordinera nordiska synpunkter inför internationella
möten.
Som en ytterligare följd av institutionsöversynen har även det nordiska handi-
kappolitiska samarbetet varit föremål för omstrukturering. Ett nytt nordiskt
handikappolitiskt råd kommer att inrättas under våren 1997. Det blir ett rådgi-
vande och policyskapande organ för Nordiska ministerrådet och dess samar-
betsorgan och institutioner. Syftet är att markera handikappfrågornas tvärpoli-
tiska karaktär. Under arbetet har det varit en svensk angelägenhet att sektor-
sansvarsprincipen får ett ökat genomslag i det nordiska handikappsamarbetet.
Principen innebär att vaije sektor inom sig (arbetsmarknad, transport, utbild-
ning, etc.) skall beakta handikappfrågorna i sitt arbete.
Den nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster trädde i kraft
den 1 oktober 1996. Den kanske viktigaste nyheten i konventionen är den som
behandlar flyttning till ett annat nordiskt land för långvarig vård och behand-
ling. Rätt utnyttjad bör den nya konventionen kunna bli till glädje för många
enskilda personer.
Det inomnordiska samarbetet inom social- och hälsovårdssektom är av särskilt
stor betydelse bland annat därför att området endast i ringa grad regleras av
EG-lagstiftning.
Norden - EU/EES
Social- och hälsovårdssektom är i huvudsak en nationell fråga inom EU. Rätten
att anta bindande normer gäller primärt för arbetskraftens rörlighet. Inom om-
rådet finns lagstiftning om social trygghet för den migrerande arbetskraften och
om ömsesidigt erkännande av examina på framför allt hälsovårdens område.
Läkemedel och medicintekniska produkter omfattas av lagstiftningen rörande
den inre marknaden. När det gäller samarbete där EU saknar lagstiftningskom-
petens arbetar man inom folkhälsoområdet med stöd av artikel 129 i EG-
fördraget. Det socialpolitiska samarbetet rör de olika handlingsprogram som
utarbetas av Europeiska kommissionen och godkänns av rådet.
Samordningen av den sociala tryggheten för personer som flyttar mellan de
nordiska länderna regleras numera av EG-rätten på detta område. EG-rätten
kompletteras med en särskild nordisk konvention som hänvisar till EG-rätten
och innebär att dess regler kan tillämpas även på personer som inte har med-
borgarskap i något EES-land och som flyttar mellan de nordiska länderna.
Det största antalet fall av konkret tillämpning av EG-rätten om samordning av
den sociala tryggheten, som myndigheterna i de nordiska länderna kommer i
kontakt med, rör inomnordiska flyttningar. De ansvariga administrativa myn-
digheterna har därför under året fullföljt sitt samarbete i syfte att komma fram
34
till gemensamma tolkningar och likartad praxis. Som tidigare nämnts (3.5.1) 1996/97-149
har en diskussion inletts om utveckling av EG-rätten om social trygghet för
personer som flyttar.
Aktuella EU/EES-frågor är stående dagordningspunkter vid möten inom sek-
torn. Sådant samråd sker även inom institutionerna. Samrådet i löpande frågor
sker i allmänhet genom direkta kontakter mellan länderna. Sverige har fortlö-
pande informella samråd med de andra nordiska länderna när det gäller att ut-
forma gemensamma ståndpunkter och initiativ inom ramen för såväl det euro-
peiska som övriga internationella samarbetet på social- och hälsovårdsområdet.
Norden och närområdet
För närområdessamarbetet finns en särskild arbetsgrupp vars verksamhet under
året varit föremål för översyn på samma sätt som flera andra delar av sektorns
samarbete. Närområdesgruppen skall i fortsättningen utväxla information,
komma med förslag, föreslå förmedling av resultat från projektverksamheten
och återkommande rapportera till Nordiska socialpolitiska kommittén.
Under året har satsningar gjorts på områdena utbildning inom social-, hälso-
och sjukvårdsområdet, social- och hälsostatistik, läkemedelsförsöijning, alko-
hol-, narkotika- och handikappsamarbete samt förebyggande och hälsofräm-
jande åtgärder.
Grundläggande för prioritering av insatsområden har varit dels uttalade behov
och önskemål från närområdena, dels principen att de samnordiska projekten ej
skall dubblera bilateral verksamhet utan utgöra viktiga komplement. Projekten
är ofta förankrade i nordiska institutioner alternativt i relevanta nationella organ
i Norden.
3.5.3 Livsmedelsfrågor
Inledning
På livsmedelsområdet leds det nordiska samarbetet av Ämbetsmannakommit-
tén för livsmedelsfrågor. På ministernivå behandlas livsmedelsfrågoma av de
nordiska samarbetsministrama. Arbetet inriktas på principiella livsmedels-
politiska frågor och specifika livsmedelsfrågor inom områdena kost och näring,
toxikologi, hygien och kontroll. Samarbetet syftar till att skydda konsumenter-
nas hälsa, att gemensamt utnyttja tillgängliga expertkunskaper och administra-
tiva resurser samt att främja nordisk och internationell utveckling på livsme-
delsområdet.
Mot bakgrund av att livmedelsfrågoma till stor del är harmoniserade inom EU
ligger tyngdpunkten i arbetet på frågor som huvudsakligen kan anses vara in-
ternt nordiska, liksom på frågor som är aktuella inom EU och som är av intres-
se för Norden. Vidare har ett samarbete med de baltiska länderna etablerats.
35
Inom sektorn finns fem fasta arbetsgrupper. Arbetsgrupperna i sin tur styr och j 995/97 ] 49
kvalitetssäkrar tillsammans ett antal projekt som beviljats medel över den nor-
diska budgeten.
Inom Norden
Under år 1996 har en revidering av de nordiska näringsrekommendationema
avslutats och de nya fastställdes av samarbetsministrama i november 1996.
Näringsrekommendationema utgör underlag för de nordiska ländernas nationel-
la råd om näringsintag och har därmed stor betydelse i arbetet för en bättre
folkhälsa i Norden.
En utredning om fördelar och nackdelar med nordiska referenslaboratorier har
pågått under flera år. Utredningen utvidgades i uppföljningsarbetet efter Suo-
minen-rapporten om samordning och arbetsfördelning mellan de nordiska län-
derna. Arbetet har fortsatt även under år 1996 för att försöka få till stånd en
ekonomiskt hållbar helhetslösning.
En stor del av arbetet inom sektom upptas av livsmedlens effekter på hälsan.
Bland annat har flera rapporter publicerats om naturligt förekommande giftiga
substanser i livsmedel. Sammantaget ger kunskapen myndigheterna möj-
ligheter att på ett riktigt sätt bedöma de risker som befolkningen kan bli utsatt
för via livsmedel och dricksvatten. Vidare har en rapport om den sjukdoms-
framkallande bakterien Listeria visat sig vara ett gediget underlag i arbetet med
livsmedelsburen smitta och väckt internationellt intresse.
Genmodifierade livsmedel kommer sannolikt att under lång tid stå i fokus för
många intressenters uppmärksamhet. Resurser har avsatts på detta område,
framför allt för att kunna bevaka konsumenternas säkerhet.
Norden-EU/EES; närområdessamarbete
Det nordiska samarbetet inom ämbetsmannakommittén och dess arbetsgrupper
utnyttjas i stor utsträckning för utbyte av information och samordning av län-
dernas ståndpunkter i EU-arbetet.
Under år 1996 publicerades en rapport med en nordisk modell för införlivande
av EU:s olika direktiv om livsmedelstillsatser. I syfte att underlätta för allergi-
ker samarbetar de nordiska länderna för att försöka få till stånd förbättrade EG-
bestämmelser om märkning av livsmedel.
Andra nordiska samarbetsprojekt som utnyttjas som underlag i EU-arbetet rör
principer för berikning av livsmedel med vitaminer och mineraler samt hälso-
påståenden i märkningen och marknadsföringen av livsmedel. För samarbetet
med Baltikum har fr.o.m. år 1996 medel från ministerrådets särskilda närområ-
desbudget möjliggjort systematiska insatser för att förmedla kunskaper avseen-
de livsmedelskontroll. Arbetet bedrivs av en särskild arbetsgrupp med represen-
tanter från de nordiska och baltiska länderna.
36
Skr. 1996/97:149
3.5.4 Konsumentpolitik
Inledning
Det nordiska samarbetet på det konsumentpolitiska området sker mellan
konsumentministrama inom Nordiska ministerrådet. Under ministerrådet
samordnas frågorna av en ämbetsmannakommitté. Ansvaret för samordningen
inom kommittén delas mellan ordförandelandet och det kommande ordförande-
landet. Arbetet inom kommittén fördelas på tre styrgrupper, en för ekonomi
och information, en för juridiska frågor och en för produktfrågor.
Den europeiska dimensionen
Samarbetet på det konsumentpolitiska området gynnas av det faktum att de
nordiska länderna har gemensam kultur, språk och historia. Det har lett till en
likartad syn på konsumentpolitiken i de nordiska länderna. Förhållandet att tre
av de nordiska länderna är medlemmar i EU och att de övriga samarbetar inom
ramen för EES-avtalet präglar i hög grad samarbetet. Det handlingsprogram
som är fastställt för perioden 1994-1998 har en stark inriktning på frågor med
en europeisk dimension.
Det är först på senare år som EU på allvar har börjat att engagera sig i
konsumentfrågor. EU saknar exempelvis motsvarigheter till vår konsument-
skyddslagstiftning. Den svenska regeringens ambition gentemot EU är att ak-
tivt arbeta för att stärka konsumenternas ställning och att ge konsumentfrågorna
inom EU en tydligare och tyngre roll med ett ökat inflytande för konsumenter-
na. Den svenska regeringen ser det nordiska samarbetet som en viktig plattform
för detta arbete.
Handlingsprogram för nordiskt samarbete
Handlingsprogrammet lägger stor vikt vid att nordiska lösningar far största
möjliga genomslag inom EU. Det nordiska samarbetet avser samråd både inför
beslut på EU-nivån och inför genomförandet av EU-regler på nationell nivå.
De olika styrgrupperna beviljar medel till projekt som i huvudsak skall ha en
EU-dimension. Ministerrådet har hittills beslutat om handlingsprogram på tre
områden, nämligen konsumentundervisning, finansiella tjänster och konsu-
mentforskning.
Dessa program har översatts till engelska och spridits via olika kanaler i EU:s
medlemsländer. Därigenom har kunskap spridits om nordiska grundläggande
synsätt och erfarenheter på konsumentområdet. På flera områden har man nått
framgång och påverkat lösningar som kommer att gälla för hela EU.
37
Skr. 1996/97:149
Projektverksamheten
Under år 1996 uppgick budgeten för konsumentverksamheten till 5,4 miljoner
danska kronor. Av dessa användes ca 4,3 miljoner danska kronor till följande
insatsområden: rättsliga frågor, ekonomi och information, hälsa och säkerhet,
konsumtion och miljö samt konsumentforskning. Budgetmässigt satsades i
runda tal en miljon danska kronor på varje insatsområde utom på forsknings-
området till vilket anslogs 0,3 miljoner danska kronor.
Det nordiska miljömärkningssystemet har varit framgångsrikt och åtnjuter hög
trovärdighet både hos producenter och konsumenter. Nu finns flera tusen
svanmärkta produkter att tillgå på den nordiska marknaden. Av kommitténs
budget går knappt en miljon danska kronor till kostnader för en nordisk sam-
ordnare för verksamheten och för översättning av kriteriedokument.
En forskningssamordnare har tillsatts under året med uppgift att organisera
nätverk för samarbete mellan nordiska konsumentforskare, initiera nya projekt
och bereda Nordiska ministerrådets anslag för konsumentforskning.
Vissa projekt har lett till att formella och informella nätverk eller projektgrup-
per bildats. Som exempel kan nämnas nätverk för konsumentutbildning i Nor-
den. En projektgrupp behandlar EG-rätten i nordisk konsumenträtt. Projekt-
gruppen bevakar och agerar i aktuella rättsliga frågor inom EU. Ytterligare en
projektgrupp för konsumentinflytande på standardisering ansvarar främst för
nordiska samrådsmöten inför större internationella möten om standardisering.
Närområdet
I november 1994 tillsatte ämbetsmannakommittén en närområdesgrupp som
under år 1995 utarbetade en plan för sektorns aktiviteter i närområdet under
fem år. Ett nätverk bildades med deltagare från de tre baltiska staterna, Kali-
ningrad, Karelen och S:t Petersburg samt från de fem nordiska länderna.
Exempel på projekt/seminarie; som har genomförts med utgångspunkt från
arbetsplanen gäller tvistlösning, konsumentinformation och konsumentunder-
visning samt produktsäkerhet för leksaker.
3.5.5 Jämställdhet
Samarbetet inom Norden
Till grund för samarbetet inom jämställdhetsområdet ligger ett program för det
nordiska jämställdhetssamarbetet för perioden 1995 - 2000. Programmet
kompletteras med en årlig handlingsplan.
Samarbetet ligger väl i linje med den svenska jämställdhetspolitiken. Arbetet
koncentreras till verksamhet som främjar kvinnors och mäns lika tillgång till de
38
politiska och ekonomiska beslutsprocesserna, kvinnors och mäns lika ekono-
miska ställning och inflytande - inte minst i fråga om lön - samt ett jämställt
arbetsliv. Vidare prioriteras verksamhet som dels förbättrar möjligheterna för
såväl kvinnor som män att förena föräldraskap och förvärvsarbete, dels påver-
kar den europeiska och den internationella utvecklingen på jämställdhetsområ-
det. För att effektivisera arbetet inom de prioriterade områdena kommer minis-
terrådet att verka för att jämställdhetsaspekter beaktas inom alla politikområ-
den lokalt/regionalt, nationellt och nordiskt.
Skr. 1996/97:149
Det nordiska institutet för kvinno- och könsforskning började sin verksamhet i
september 1995. Institutets uppgifter är att inom ramen för det nordiska samar-
betet främja, samordna och stimulera nordisk forskning samt att informera om
forskningsresultat på området. Forskningssamarbetet ger ökade kunskaper och
möjliggör effektivare insatser på jämställdhetsområdet. Det bidrar också till att
forma den samnordiska plattform som är betydelsefull i det internationella
samarbetet när det gäller forskning och utveckling. Under år 1996 genomför-
des en första tvärvetenskaplig konferens “ Frö och Frukter” - om kvinno- och
könsforskning i Norden.
Under år 1996 tillsattes en nordisk mansgrupp för att utarbeta ett förslag till
handlingsplan om män och jämställdhet. Vidare påbörjades ett treårigt projekt i
samtliga nordiska länder för att pröva metoder och finna en modell för hur ett
jämställdhetsperspektiv kan införlivas i ungdoms- och arbetsmarknadspolitiken
i respektive land.
Arbetet med att integrera ett jämställdhetsperspektiv inom det nordiska samar-
betet fortsätter. En strategi för att följa upp hur ämbetsmannakommittéema
skall ta ansvar för jämställdhetsfrågor kommer att utarbetas. Årliga uppfölj-
ningar skall också göras av könsfördelningen bland ledamöter i nordiska
kommittéer, styrelser och andra organ.
Vidare drivs projektet “Halva makten? Nordiska kvinnors väg mot demokrati
och jämställdhet”, som syftar till att följa upp och utvärdera jämställdhetspoli-
tiken i de nordiska länderna. Projektet avslutas under år 1997.
En konferens med temat “Kvinnor, arbete och ekonomi” hålls i Island under
våren 1997. Konferensen är en uppföljning av det nordiska likalöneprojektet
och syftar till att analysera vad de omfattande förändringarna i arbetsmark-
nadspolitik och ekonomisk politik innebär för kvinnorna i de nordiska länder-
na.
Ett förslag till handlingsplan om män och jämställdhet kommer att behandlas
av ministerrådet under våren 1997.
Norden-EU/EES
Jämställdhetssamarbetet är till stor del knutet till frågor och områden som är
aktuella inom EU/EES, där den nordiska jämställdhetsmodellen är föremål för
speciellt intresse. De satsningar som fastslagits i det nordiska samarbetspro-
grammet för perioden 1995 - 2000 är områden som också behandlas i EU:s
39
jämställdhetsprogram. Ett informellt erfarenhets- och informationsutbyte sker 1996/97-149
mellan de nordiska länderna i jämställdhetsfrågor som är aktuella inom EU.
Norden -närområdet
Under år 1996 har en kartläggning av nationella jämställdhetsprojekt i Balti-
kum och de övriga närområdessamarbetet genomförts. Ministerrådet har beslu-
tat att utarbeta ett program för närområdessamarbetet inom jämställdhetsområ-
det fram till år 2000 med beaktande av de erfarenheter som kommit fram ge-
nom kartläggningen.
Under år 1997 arrangeras en jämställdhetskonferens i Valmiera i Lettland med
två mindre förberedande konferenser i Tallinn och Druskininkai (Litauen).
Syftet är att stödja arbetet för jämställdhet och skapa nya nordisk-baltiska nät-
verk som befrämjar kvinnors ställning.
Vidare planeras seminarier för statistikanvändare och statistikproducenter för
att analysera möjligheterna att ta fram jämställdhetsstatistik.
I S:t Petersburg-området och Barentsregionen påbörjas samarbete med kvinno-
grupper och myndigheter ansvariga för kvinno- och jämställdhetsfrågor.
3.5.6 Lagstiftningssamarbete
Samarbetsprogrammet
En milstolpe i det nordiska lagstiftningssamarbetet är det samarbetsprogram
som antogs av justitieministrarna i augusti 1996 och som överlämnades till
Nordiska rådet i november.
Genom detta program manifesteras intresset av att fortsätta och intensifiera det
sedan länge pågående arbetet för att så långt möjligt uppnå nordisk rättslikhet.
Samtidigt stakas vägen för hur samarbetet skall bedrivas i en ny tid, då tre av
de nordiska länderna är medlemmar i EU och två står utanför. Denna situation
ställer nya krav. Det handlar både om att på ett effektivt sätt dela med sig av
information och koordinera ståndpunkter när det gäller förslag till nya rättsak-
ter inom EU och att samordna åtgärderna på genomförandestadiet.
Programmet slår fast att principen om nordisk nytta är grundläggande för sam-
arbetet - de gemensamma strävandena skall kunna förväntas ha positiva effek-
ter för de nordiska ländernas befolkning. Detta står inte i något motsatsförhål-
lande till det europeiska samarbetet. Tvärtom kan ett väl fungerande nordiskt
lagstiftningssamarbete vara en fördel för det samarbete som äger rum inom
ramen för EU och EES.
Befrämjandet av den demokratiska utvecklingen i Nordens närområde är enligt
programmet ett prioriterat område. På detta område torde samarbetet till en
början främst ha karaktär av kunskapsöverföring, men samarbetsprogrammet
40
framhåller också möjligheten av att i ett längre perspektiv införliva de baltiska 1996/97-149
staterna i själva lagstiftningssamarbetet.
Slutligen slår programmet fast att det också i andra internationella organisatio-
ner än EU/EES - exempelvis FN-organ - finns behov av nordiskt samråd och
informationsutbyte.
Samarbetsprogrammet kan förväntas underlätta och effektivisera arbetet i de-
partement och myndigheter i Norden. Men den egentliga “nordiska nyttan” av
samarbetet ligger på ett annat plan. Högre grad av rättslikhet kan i ett längre
perspektiv medföra förenklingar i tillvaron för dem som bor i Norden. Likaså
kan Norden göra sin röst hörd med högre styrka i EU och andra internationella
fora.
Handl ingsplanen
Till det samarbetsprogram som justitieministrarna antog har fogats en hand-
lingsplan som anger vilka konkreta områden som skall prioriteras i lagstift-
ningssamarbetet under det närmaste året. Tolv områden lyfts fram.
Vissa områden har karaktären av rent nordiska samarbetsområden. Ett exempel
på detta är de nordiska familjerättskonventionema, som innehåller internatio-
nellt privaträttsliga regler för olika områden av familjerätten. Det handlar såle-
des här om regler som i allra högsta grad berör enskilda nordbor.
Andra sakområden i handlingsplanen är i stor utsträckning präglade av det in-
ternationella samarbetet på europeisk eller global nivå. Till denna kategori hör
Schengensamarbetet (jfr 3.5.7 nedan). Där går det nordiska samarbetet fram-
förallt ut på att koordinera ståndpunkema inför möten på gemenskaps-nivå och
att gemensamt utarbeta lagförslag som genomför konventionens bestämmelser.
Det är ännu för tidigt att redovisa några effekter av samarbetsprogrammet och
handlingsplanen.
På polisområdet pågår nordiskt samarbete i olika former. Inom det s.k. PTN-
samarbetet (polis- och tullsamarbetet mot narkotika) har utvecklats ett system
med sambandsmän i utlandet som arbetar för samtliga nordiska länder. Under
år 1996 fick de svenska sambandsmännen i Baltikum och Ryssland status som
nordiska sambandsmän. De nordiska länderna tar också aktiv del i Aktions-
gruppen mot organiserad brottslighet i Östersjöområdet, där Sverige innehar
ordförandeskapet. Vidare förekommer kunskapsöverföring på polisområdet
genom Nordic Baltic Police Academy.
Kriminalitet med anknytning till motorcykelklubbar
Vid sidan av samarbetsprogrammets mer långsiktiga planer, har det under år
1996 visat sig att samarbetet inom ramen för Nordiska ministerrådet fungerar
effektivt när akuta förhållanden i samhället så kräver. Efter ett antal uppmärk-
sammade brott som kunde relateras till mc-klubbar tillsatte Nordiska ämbets-
41
mannakommittén för lagstiftningsfrågor en särskild arbetsgrupp som på kort tidgjy. ] 995/97-149
skall göra en analys av vilka lagstiftningsåtgärder och andra konkreta åtgärder
som kan vidtas för att stävja fenomenet.
Sexuellt utnyttjande av barn
En annan fråga som kommit i fokus under år 1996 är uppföljningen av Stock-
holmskonferensen om kommersiellt sexuellt utnyttjande av barn. I denna fråga
kunde ämbetsmannakommittén emellertid konstatera att det inte fanns förut-
sättningar för något gemensamt nordiskt projekt. De olika länderna önskade
välja olika vägar för uppföljning av konferensen. I Sverige utarbetas t.ex. en
nationell handlingsplan för skydd av utnyttjade barn. Trots att de nordiska län-
derna i denna fråga inte går fram på gemensam front, har det nordiska samarbe-
tet ändå fungerat som ett forum för utbyte av information och synpunkter.
Nordiska rådets Nordenutskott höll i anslutning till Nordiska rådets session ett
diskussionsmöte rörande sexuellt utnyttjande av barn. Justitieministrar och
tjänstemän redogjorde då för vilka planer varje land har för uppföljning av
Stockholmskonferensen.
Brottsförebyggande arbete
Det brottsförebyggande arbetet är ett område där samarbetet under året har ut-
vecklats såväl på det nordiska som det europeiska planet.
Vid en nordisk konferens i maj 1996 utmynnade diskussionerna i att det finns
ett behov av ett intensifierat och mer formaliserat nordiskt samarbete på detta
område. Därefter har åtgärder vidtagits för att förverkliga ett sådant samarbete,
som bl.a. måste bygga på regelbundet utbyte av information, erfarenheter och
forskningsresultat.
3.5.7 Migrations- och flyktingpolitiska frågor; Schengensamarbetet
Nordiskt samarbete om migrations- och flyktingfrågor
De nordiska regeringarnas samrådsgrupp för flyktingfrågor har under 1996 haft
fyra möten. Under året hölls ett nordiskt möte på ministernivå. Vid möten där
det funnits behov har tid avsatts för diskussion med representanterna i Norden
och Baltikum för FN:s Flyktingkommissarie UNHCR och för International
Organization for Migration (IOM).
Samrådsgruppens funktion att bidra till gemensamma hållningar och samstämt
internationellt agerande har vidareförts under året. En särskild arbetsgrupp har
bearbetat frågor av gemensamt intresse med avseende på f.d. Jugoslavien, inte
minst ifråga om återvandring dit efter Dayton-avtalet.
42
Arbetet i samrådsgruppen har vidare inriktats på att samordna det nordiska age-] 996/97- ]49
randet i relation till Nordens närområde. Den främsta målsättningen för sam-
arbetet med de baltiska länderna är att bidra till att föra dessa länders migra-
tionspolitik närmare västeuropeisk standard och därmed också uppfylla inter-
nationella grundprinciper. Därmed underlättas också förutsättningarna för att
motverka illegal migration och människosmuggling. Detta samarbete bör också
underlätta de baltiska ländernas möjligheter att ansluta sig till EU. Informa-
tionsutbytet rörande de nordiska ländernas insatser i Baltikum har bidragit till
att dubbelarbete kunnat undvikas.
I december 1996 enades de nordiska ministrarna med ansvar för asyl och in-
vandring om att i de nordiska länderna ta emot ett hundratal personer från
Lettland, som befunnit sig där som asylsökande under lång tid.
Under 1997 svarar Sverige för ordförandeskapet i samrådsgruppen. Ett första
möte kommer att äga rum i april, där nordiska och baltiska ministrar med an-
svar för asyl och invandring kommer att ha överläggningar om frågor av ge-
mensamt intresse.
Under året har också de nordiska länderna i enlighet med den nordiska passöver-
enskommelsen kontinuerligt informerat varandra om förestående ändringar i den
nationella visumpolitiken. Det nordiska utlänningsutskottet har regelbundna
samrådsmöten med företrädare för de nordiska utlänningsmyndighetema. Utskot-
tet ansvarar bl.a. för övervakning av hur den nordiska passöverenskommelsen
tillämpas. 1 mötena deltar även representanter för berörda departement.
Samarbete om invandrares integration
Inom ramen för det nordiska samarbetet på arbetsmarknadsområdet har länder-
na bedrivit samverkan i olika former med anknytning till invandrares integra-
tion och sociala förhållanden i respektive land.
Inom arbetsmarknadssektoms ram arbetar ett särskilt utskott (Migrations-
utskottet) med hithörande frågor. Verksamheten har under året inriktats på erfa-
renhetsutbyte och gemensamma utredningar av bl.a. ensamma flyktingbarns
särskilda situation och behov. Vidare har man samarbetat för att gemensamt
utveckla metoder för behandling av traumatiserade flyktingar. Slutligen bör
nämnas den samverkan som ägt rum kring gemensamma studier av invandrares
boendeförhållanden/-koncentration.
Nordisk anslutning till Schengensamarbetet
Den nordiska passffiheten är en av hörnstenarna i det nordiska samarbetet. Den
har fungerat under fyrtio år och betraktas som en självklarhet av flertalet med-
borgare i de nordiska länderna. Samtliga nordiska länder är angelägna om att
den ska bibehållas.
43
Inom EU är på motsvarande sätt den fria rörligheten för personer, tillsammans 1996/97-149
med fri rörlighet för varor, tjänster och kapital, ett av kärnområdena i den inre
marknaden. Den har i huvudsak förverkligats vad gäller den gemensamma ar-
betsmarknaden, fri etableringsrätt, erkännande av utbildningar m.m. Däremot
har kontrollen av personer vid gränserna mellan medlemsstaterna inte avskaf-
fats. Detta har berott på bl.a. oenighet mellan medlemsstaterna hur tredje-
landsmedborgare ska betraktas. Samarbete om bl.a. narkotika och brottsbe-
kämpning (s.k. kompensatoriska åtgärder) är en förutsättning för att kontroller-
na skall kunna avvecklas vid de inre gränserna.
För att påskynda avvecklingen av gränskontrollerna ingick några av EU-
ländema 1985 det s.k. Schengenavtalet och 1990 en tillämpningskonvention
som innebär att gränskontrollerna avvecklas mellan de deltagande länderna.
Arrangemanget började tillämpas i mars 1995.
I juni 1995 ansökte Sverige, liksom Finland och tidigare Danmark, om observa-
törstatus i Schengen med sikte på senare medlemskap. Island och Norge, som
formellt inte kan bli medlemmar eftersom de inte är EU-länder, uttalade sam-
tidigt intresse av att knytas till samarbetet. Förhandlingarna inleddes under
hösten.
Vid ett gemensamt ministermöte i april 1996 nåddes överenskommelse om
observatörskap för samtliga fem nordiska länder i Schengen fr.o.m. den 1 maj
1996. Avtal om anslutning för Danmark, Finland och Sverige samt ett särskilt
samarbetsavtal med Norge och Island, med samma materiella innehåll, under-
tecknades i december i Luxemburg. Genom en deklaration i det danska anslut-
ningsavtalet omfattas även Färöarna och Grönland som båda i praktiken ingår i
den nordiska passunionen. Målet är att avtalen skall kunna träda i kraft om-
kring årsskiftet 1998-1999. Först då avvecklas gränskontrollerna mellan de
nordiska länderna och Schengenländema.
Internt i de nordiska länderna kommer det att bli nödvändigt med vissa an-
passningar av flygplatserna, vilket medför särskilda kostnader. Samtidigt bör
avsevärda besparingar kunna göras på andra avsnitt.
Samarbetet omfattar bara fri rörlighet för personer. Varuhandeln regleras av
EU-reglema. Tullens möjligheter att ingripa mot t.ex. narkotikasmuggling
minskar inte. Genom samarbetet åtar sig Sverige att ha krav på visering mot ett
något större antal länder än enligt EU-reglema, dock inte mot de baltiska län-
derna. Beträffande asyl anger Schengenreglema bara vilket land som är skyl-
digt att göra en prövning, men respektive land gör prövningen själv.
Alla de nordiska länderna är inställda på att lägga fram propositioner om an-
slutning för sina parlament under våren. I Sverige planeras att sända departe-
mentspromemorior på remiss under vintern, så att en proposition kan lämnas
till riksdagen under våren 1997.
44
Skr. 1996/97:149
3.5.8 Ungdomsfrågor
Allmänt
Det nordiska samarbetet i ungdomsfrågor bereds inom ramen för den nordiska
ungdomskommittén, som lyder under kulturministrarna. Nordiska ungdom-
skommittén är ministerrådets rådgivande och koordinerade organ i nordiska
och internationella barn- och ungdomspolitiska frågor och innehåller represen-
tanter från såväl myndigheter som från ungdomsorganisationer. Kommittén har
bl.a. i uppgift att fördela stöd till ungdomars nordiska samarbete, att koordinera
nordisk ungdomsforskning och att följa upp arbetet med barn- och ungdom-
spolitiska frågor inom alla ministerrådets sektorer. Efter en utvärdering av
kommitténs arbete genomfördes en revidering av stadgarna för kommittén un-
der 1996. Budgeten för nordiskt ungdomssamarbete uppgick under 1996 till ca
5 miljoner danska kronor.
Samarbete inom Norden
En av de viktigaste uppgifterna inom ungdomsområdet är att genom bidrag
stödja ungdomars nordiska samarbete. Detta sker dels genom ett organisa-
tionsstöd till ungdomsorganisationernas nordiska nätverk och dels till olika
ungdomsprojekt. Under året har riktlinjerna för bidragsgivningen reviderats.
Bland annat har möjligheterna för stöd till otraditionella ungdomsgrupper ut-
vidgats. Kulturministrarna har beslutat att 80 procent av ministerrådets budget
för ungdomsfrågor skall gå till ungdomsstöd.
Det nordiska samarbetet inom ungdomsforskning har varit en prioriterad fråga
under året. Bl.a. är en särskild ungdomsforskningskoordinator anställd för att
samordna insatser inom detta område. Under året har bl.a. en nordisk ungdoms-
forskningskonferens genomförts. Det bör också noteras att den nordiska model-
len för ungdomsforskningssamarbete nu används som modell vid utvecklingen
av ett liknande samarbete inom Europarådet.
Kommittén har under året också arbetat med att konkretisera och utveckla det
tvärsektoriella samarbetet i ungdomsfrågor inom ministerrådet.
Norden och EU/EES
EU:s insatser inom ungdomsområdet berör främst ungdoms- och ungdomsle-
darutbyte och huvuddelen av aktiviteterna sker inom programmet Ungdom för
Europa. Genom EES-avtalet deltar samtliga nordiska länder i detta program.
En koordinering av det nordiska agerandet i det europeiska ungdomssamarbetet
sker genom möten som årligen anordnas inom nordiska ungdomskommittén.
45
Under året har arbetsformerna for dessa möten utvecklats i syfte att stärka sam- j 995/97- j 49
arbetet i långsiktigt strategiska frågor.
Norden och dess närområden
Utvecklingen av ungdomssamarbetet mellan Östersjöstatema har varit en pri-
oriterad fråga under det finska ordförandeskapet. En inventering av existerande
kontakter och samarbetsstrukturer har gjorts. Detta har resulterat i beslutet om
en större Östersjökonferens om ungdomssamarbete i maj 1997. Konferensen
arrangeras av Finland med ekonomiskt stöd från EU.
46
Skr. 1996/97:149
UTRIKESDEPARTEMENTET
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1997
Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Peterson,
Freivalds, Schori, von Sydow, Wallström, Klingvall, Uusman, Åsbrink,
Östros, Tham, Johansson, Åhnberg, Winberg, Messing, Ulvskog, Pagrotsky,
Blomberg, Lindh
Föredragande: statsrådet Winberg
Regeringen beslutar skrivelse 1996/97:149
47
gotab 53058, Stockholm 1997