Prop.
1996/972142
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 22 maj 1997
Göran Persson
Carl Tham
(Utbildningsdepartementet)
1 propositionen föreslås det att reglerna om handlingsoffentlighet skall bli
tillämpliga på stiftelser som har bildats med medel som härrör från
avvecklingen av löntagarfonderna.
1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 142
Prop. 1996/97:142
1 Förslag till riksdagsbeslut..................................................................3
2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)....................3
3 Ärendet och dess beredning...............................................................7
4 Stiftelser inrättade med löntagarfondsmedel......................................7
4.1 Inledning.............................................................................7
4.2 Stiftelsen för strategisk forskning och Stiftelsen för
miljöstrategisk forskning.....................................................9
4.3 Övriga forskningsstiftelser................................................10
4.4 Stiftelsehögskolorna..........................................................12
4.5 Stiftelsen framtidens kultur...............................................12
4.6 Stiftelsen Innovationscentrum...........................................13
5 Handlingsoffentlighet utanför myndighetsområdet.........................13
6 Handlingsoffentlighet hos stiftelserna och bolagen.........................15
7 Överväganden och förslag...............................................................15
7.1 Bör offentlighetsprincipen vara tillämplig i stiftelsernas
och bolagens verksamhet ?................................................15
7.2 Bör offentlighetsprincipen omfatta all verksamhet vid
stiftelserna och bolagen ?..................................................19
8 Ikraftträdande...................................................................................22
9 Ekonomiska effekter........................................................................22
Bilaga 1 Promemorians förslag till lagtext.......................................23
Bilaga 2 Remissinstanserna..............................................................27
Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag..............................................28
Bilaga 4 Lagrådets yttrande..............................................................32
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde......................................33
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100).
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs att bilagan till sekretesslagen (1980:100)' skall
ha följande lydelse.
Bilaga2
Nuvarande lydelse
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i
tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns
nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos orga-
net. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret
i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken
verksamheten har uppdragits åt organet.
Organ
Verksamhet
Bolag, föreningar, samfålligheter prövning av frågor om ledighet och
eller andra enskilda där totalför- förmåner för totalförsvarspliktiga
svarspliktiga fullgör civilplikt som fullgör civilplikt (SFS
1994:1809)
Folkbildningsrådet
fördelning av
folhögskolor
statsbidrag mellan
och studieförbund
(SFS 1976:1046)
Handelshögskolan i Stockholm
Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag
statligt stöd i form av utbildningsbi-
drag för doktorander (SFS
1976:1046)
ärenden om TV-avgifler (SFS
1989:41)
1 Lagen omtryckt 1992:1474.
2 Senaste lydelse 1996:1181.
1* Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 142
Prop. 1996/97:142
Statens Bostadsfinansieringsaktie-
bolag, SBAB och SBAB, Statens
Bostadslåneaktiebolag samt det av
staten ägda bolag som övertar an-
svaret för de statligt finansierade
bostadslånen
Stiftelsen Svenska institutet
förvaltning av de lån som anges i
bilagan till lagen (1996:1179) om
ändrade förutsättningar för vissa
statligt reglerade bostadslån m.m.
samt lån enligt förordningen
(1989:858) om ersättningslån för
bostadsändamål, i den mån hand-
lingarna inkommit eller upprättats
före den 1 januari 1997, och för
tiden därefter sådana handlingar i
låneärenden enligt förordningen
(1983:1021) om tilläggslån för om-
byggnad av bostadshus, m.m. som
överlämnas av Boverket samt
handlingar i ärenden om icke
utbetalda bostadslån till ny- eller
ombyggnad enligt nybyggnadslåne-
förordningen (1986:692) för
bostäder eller om byggnads-
låneförordningen (1986:693) för
bostäder
all verksamhet
Sveriges Riksidrottsförbund fördelning till kommuner av statsbi-
drag till kostnader för specialidrott
inom gymnasieskolan (SFS
1995:361)
Föreslagen lydelse
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i
tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns
nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos orga-
net. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret
i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken
verksamheten har uppdragits åt organet.
Organ Verksamhet
Bolag, föreningar, samfalligheter prövning av frågor om ledighet och
eller andra enskilda där totalför- förmåner för totalförsvarspliktiga
svarspliktiga fullgör civilplikt som fullgör civilplikt (SFS
1994:1809)
Chalmers tekniska högskola aktie- all verksamhet
bolag
Folkbildningsrådet
Prop. 1996/97:142
fördelning av statsbidrag mellan
folkhögskolor och studieförbund
(SFS 1976:1046)
Handelshögskolan i Stockholm
Högskolan för lärarutbildning och
kommunikation i Jönköping aktie-
bolag
Högskolan i Jönköping Service ak-
tiebolag
Ingenjörshögskolan i Jönköping
aktiebolag
Internationella Handelshögskolan i
Jönköping aktiebolag
Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag
statligt stöd i form av utbildningsbi-
drag för doktorander (SFS
1976:1046)
all verksamhet
all verksamhet
all verksamhet
all verksamhet
ärenden om TV-avgifter (SFS
1989:41)
Statens Bostadsfinansieringsaktie- förvaltning av de lån som anges i
bolag, SBAB och SBAB, Statens bilagan till lagen (1996:1179) om
Bostadslåneaktiebolag samt det av ändrade förutsättningar för vissa
staten ägda bolag som övertar an- statligt reglerade bostadslån m.m.
svaret för de statligt finansierade samt lån enligt förordningen
bostadslånen (1989:858) om ersättningslån för
bostadsändamål, i den mån hand-
lingarna inkommit eller upprättats
före den 1 januari 1997, och för
tiden därefter sådana handlingar i
låneärenden enligt förordningen
(1983:1021) om tilläggslån för om-
byggnad av bostadshus, m.m. som
överlämnas av Boverket samt
handlingar i ärenden om icke
utbetalda bostadslån till ny- eller
ombyggnad enligt nybyggnads-
låneförordningen (1986:692) för
bostader eller ombyggnadslånefor- Prop. 1996/97:142
ordningen (1986:693) for bostäder
Stiftelsen Chalmers tekniska hög- all verksamhet
skola
Stiftelsen framtidens kultur
all verksamhet
Stiftelsen för forskning inom områ- all verksamhet
den med anknytning till Östersjö-
regionen och Östeuropa
Stiftelsen för internationalisering av all verksamhet
högre utbildning och forskning
Stiftelsen för Internationella insti- all verksamhet
tutet för industriell miljöekonomi
vid Lunds universitet
Stiftelsen för kunskaps- och kom- all verksamhet
petensutveckling
Stiftelsen för miljöstrategisk forsk- all verksamhet
ning
Stiftelsen för strategisk forskning all verksamhet
Stiftelsen för vård- och allergiforsk- all verksamhet
ning
|
Stiftelsen högskolan i Jönköping |
all verksamhet |
|
Stiftelsen Innovationscentrum |
all verksamhet |
|
Stiftelsen Svenska institutet |
all verksamhet |
Sveriges Riksidrottsförbund
fördelning till kommuner av statsbi-
drag till kostnader for specialidrott
inom gymnasieskolan (SFS
1995:361)
Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.
Under föregående mandatperiod bemyndigade riksdagen den dåvarande
regeringen att med de tidigare löntagarfondsmedlen inrätta sammanlagt
elva stiftelser. Stiftelserna är privaträttsliga subjekt och därmed inte skyl-
diga att följa den offentlighetsprincip som gäller för myndigheter. I sam-
band med ändringar i stiftelselagen (1994:1220) som genomfördes per
den 1 januari 1997 uttalades emellertid att stiftelser som har bildats av det
allmänna borde förvaltas enligt riktlinjer som har utformats med respekt
för demokratiska principer och att medlen borde hanteras så att offentlig
insyn garanteras (prop. 1996/97:22 s. 33 ff, bet. 1996/97:LU2 s. 13 f.).
Mot den bakgrunden har inom Regeringskansliet (Utbildningsdeparte-
mentet) utarbetats promemorian Handlingsoffentlighet vid vissa stiftelser.
I promemorian föreslogs det att reglema om handlingsoffentlighet skall
bli tillämpliga på stiftelser som har bildats med medel som härrör från
avvecklingen av löntagarfonderna. Det lagförslag som lades fram i
promemorian finns i bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats under
våren 1997. Remissinstanserna framgår av bilaga 2. En sammanställning
av remissvaren finns tillgänglig i Utbildningsdepartementet (dnr
U97/906/A).
Lagrådet
Regeringen beslutade den 7 maj 1997 att inhämta Lagrådets yttrande över
det lagförslag som finns i bilaga 3.
Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande finns i
bilaga 4.
Prop. 1996/97:142
4.1 Inledning
Under åren 1993 och 1994 bildades sammanlagt elva stiftelser med de
tidigare löntagarfondsmedlen som kapital. I och med bildandet av dessa
stiftelser skedde en utskiftning av kapital som förvaltades av de fem lön-
tagarfondsstyrelser som fanns då. Styrelserna var statliga myndigheter
som ingick i Allmänna pensionsfondens (AP-fondens) förvaltningsorgani-
sation och reglerades i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna
pensionsfonden. Löntagarfondsstyrelsema avvecklades och förvaltningen
överfördes till en nyinrättad awecklingsstyrelse (Fond 92-94) vid ut-
gången av år 1991 (se prop. 1991/92:36, bet. 1991/92:FiU9, rskr.
1991/92:92).
Av stiftelserna har sju till ändamål att främja forskning och därtill an-
knytande verksamhet. Det inrättades också två s.k. stiftelsehögskolor,
nämligen Stiftelsen Chalmers tekniska högskola och Stiftelsen högskolan Prop. 1996/97:142
i Jönköping, samt Stiftelsen framtidens kultur och Stiftelsen Innova-
tionscentrum.
Stiftelsernas sammanlagda kapital uppgick under hösten 1996 till be-
tydligt mer än 20 miljarder kr.
Vid utformningen av stiftelseförordnandena eftersträvades en ordning
som skulle säkerställa att riksdag och regering inte fick någon fortsatt
kontroll över stiftelsekapitalet. Den dåvarande socialdemokratiska oppo-
sitionen motsatte sig att medlen användes på detta sätt, och det anfördes
bl.a. att medlen borde hanteras i sådana former att offentlig insyn i verk-
samheten och påverkan från statsmakternas sida var möjlig.
I propositionen Statliga stiftelser (prop. 1996/97:22, jfr bet.
1996/97:LU2, rskr. 1996/97:62) behandlades vissa frågor om det allmän-
nas inflytande över stiftelser som bildats genom politiska beslut. Frågoma
aktualiserades genom bl.a. de nu aktuella stiftelserna, som alltså hade bil-
dats av staten med medel som härrörde från avvecklingen av löntagarfon-
derna. På grundval av propositionen antog riksdagen en ändring i stiftel-
selagen (6 kap. 4 a §). Ändringen tar sikte på föreskrifter i stiftelseförord-
nanden for statliga stiftelser och innebär att regeringen även utan styrel-
sens eller förvaltarens samtycke får ändra och upphäva sådana föreskrifter
trots att de förutsättningar som stiftelselagen annars ställer upp for änd-
ring i stiftelseförordnanden inte är uppfyllda. Regeringen har dock inte
rätt att ändra stiftelsens ändamål.
Skälen for lagändringen redovisades utförligt i propositionen (s. 33 ff.).
När det gällde stiftelser som inrättats av det allmänna borde man, sades
det, ta hänsyn till det starka offentliga intresset av att förvaltningen sker
enligt riktlinjer utformade med respekt för demokratiska principer och for
det allmännas bästa. Det ansågs otillfredsställande att ansvariga demokra-
tiska institutioner skulle sakna möjlighet att påverka beslut som rör stiftel-
sernas förvaltning, särskilt som det är fråga om stora belopp och väsent-
liga inslag i den offentliga verksamheten. Genom de nu aktuella stiftelse-
bildningarna hade, enligt propositionen, stora medel för forsknings- och
utbildningsverksamhet undandragits från ordinär kontroll och budgetbe-
handling. Ur demokratisk synvinkel bedömdes det som rimligt att förvalt-
ningen och användningen av medel som varit allmänna i någon mån fort-
löpande kunde styras av de riktlinjer som anges av stat eller kommun. Det
ansågs vara rimligt att medlen även efter en stiftelsebildning hanterades så
att offentlig insyn i verksamheten kunde garanteras.
I propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5) drog rege-
ringen upp nya riktlinjer for hur ledamöter i stiftelsernas styrelser skulle
utses (s. 45 ff.). Det anfördes att föreskrifter om utseendet av ledamöter
kom i förgrunden, när man skulle tillgodose det starka offentliga intresse
som gör sig gällande i fråga om förvaltningen av stiftelser som har bildats
av staten. Stiftelsernas stadgar borde därför, enligt propositionen, syfta till
att regeringen utser och entledigar ledamöterna i stiftelsernas styrelser,
dock att lärare och elever skulle ha rätt att vara representerade i stiftelse-
högskolornas styrelser. Uttalandena tog inte sikte på Stiftelsen framtidens
kultur, eftersom stiftelsens ordförande och övriga styrelseledamöter redan
från stiftelsens bildande utsågs av regeringen. Riksdagen godkände vad
regeringen anfört i propositionen (bet. 1996/97:UbU3, rskr. 1996/97:99).
Den 7 januari 1997 beslutade regeringen att ändra stadgarna i alla de nu
aktuella stiftelserna utom Stiftelsen framtidens kultur. Ändringarna inne-
bär bl.a. att regeringen utser och entledigar ledamöter i stiftelsernas styrel-
ser på det sätt som angetts i den sist angivna propositionen. Beslut om
utseende och entledigande av styrelseledamöterna meddelades av rege-
ringen den 9 och den 23 januari 1997.
Stiftelserna och deras verksamhet kan kortfattat beskrivas enligt föl-
jande.
4.2 Stiftelsen för strategisk forskning och Stiftelsen för
miljöstrategisk forskning
Stiftelsen för strategisk forskning och Stiftelsen för miljöstrategisk forsk-
ning bildades av den dåvarande regeringen den 2 december 1993. Stiftel-
sen för strategisk forskning har till ändamål att stödja naturvetenskaplig,
teknisk och medicinsk forskning. Stiftelsen skall främja utvecklingen av
starka forskningsmiljöer av högsta internationella klass med betydelse för
utvecklingen av Sveriges framtida konkurrenskraft.
Stiftelsen för miljöstrategisk forskning skall enligt sina stadgar stödja
forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö. Den skall främja
utvecklingen av starka forskningsmiljöer av högsta internationella klass
med betydelse för Sveriges framtida konkurrenskraft. Forskningen skall
ha betydelse för lösandet av viktiga miljöproblem och för en miljöanpas-
sad samhällsutveckling. Möjligheterna att uppnå industriella tillämpningar
skall tas tillvara.
De båda stiftelsernas verksamhet skall byggas upp successivt på grund-
val av stiftelsens egna, självständiga bedömningar. Forskningsinsatser kan
avse såväl grundforskning som tillämpad forskning samt, inte minst, om-
råden däremellan. Utmärkande för stiftelsernas verksamhet skall vara:
- en koncentration av insatser så att forskningscentra eller forsknings-
områden med internationell slagkraft kan etableras,
- projekt och program som innebär gränsöverskridanden mellan dis-
cipliner,
- etablering av nätverk eller fastare samverkansformer nationellt eller
internationellt, bl.a. genom etablerandet av ett internationellt forskarutby-
tesprogram,
- befordrande av forskarutbildning och forskarrekrytering,
- forskningscentra eller forskningsområden i nära anslutning till uni-
versitet och högskolor,
- samverkan mellan universitet och högskolor å ena sidan och närings-
livet å den andra när forskning inom områden som är särskilt intressanta
för näringslivet kommer i fråga,
- forskarrörlighet internationellt och mellan universitet och högskolor,
institut och företag.
Prop. 1996/97:142
Stiftelserna skall se till att den forskning som stiftelserna stödjer utvär- Prop. 1996/97:142
deras regelbundet, och de skall årligen publicera och ge vid spridning åt
en lättillgänglig redogörelse över verksamheten.
Förmögenheten i respektive stiftelse utgörs dels av löntagarfondsmed-
len, dels av de medel som, efter regeringens beslut om överförande av
löntagarfondsmedlen, kan komma att överlämnas till stiftelsen som ytter-
ligare stiftelsekapital. Enligt stadgarna far stiftelsernas förmögenhet för-
brukas.
Styrelsen ansvarar för att stiftelsens förmögenhet förvaltas på betryg-
gande sätt så att riskerna begränsas och möjlighet till god avkastning till-
varatas. Stiftelsen får också ta upp lån hos kreditinrättning för att tillgo-
dose tillfälligt behov av likviditet.
Stadgarna innehåller också föreskrifter om räkenskaper, budget, årsre-
dovisning och revision.
4.3 Övriga forskningsstiftelser
Den 23 juni 1994 inrättade den dåvarande regeringen fem ytterligare
forskningsstiftelser.
Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling har till ändamål att
stödja ett kunskaps- och kompetensutbyte mellan å ena sidan näringslivet
och å andra sidan universitet, högskolor och forskningsinstitut. Utmär-
kande för stiftelsens verksamhet skall vara att finansiera utbildning på
doktors-, licentiat- och magisternivå, särskilt sådan som kan ske i samver-
kan med företag, att vid omstrukturering av industriforskningsinstitut lik-
som vid nybildning av industriforskningsinstitut tillskjuta aktiekapital,
varvid stiftelsen skall hålla sig noga underrättad om arbetet inom den or-
ganisationskommitté för industriforskningssystemet som regeringen till-
satt, att täcka vissa direkta kostnader vid omstrukturering av instituten, att
finansiera forskartjänster vid instituten och att finansiera tvärteknologiskt
inriktade projekt som bedrivs i samarbete mellan institut. Bland stiftelsens
uppgifter ingår också att ge medel till forskning vid mindre och medel-
stora högskolor inom särskilda profilområden. Därvid skall stiftelsen
svara för delfinansiering av sådan forskning vid högskolor utan fasta
forskningsresurser som utvecklas i samverkan med det regionala närings-
livet och där näringslivet svarar för resterande finansiering. Stiftelsen
skall se till att näringslivets del totalt sett minst svarar mot stiftelsens.
Slutligen skall stiftelsen främja informationsteknologi, varvid stiftelsen
skall främja en spridd användning av informationsteknologi. Stiftelsen
skall då hålla sig noga underrättad om den verksamhet som bedrivs av
regeringens kommission för informationsteknologi. Härutöver skall stif-
telsen kunna stödja information samt kompetens- och tekniköverföring till
mindre och medelstora företag.
Enligt stadgarna får viss del av stiftelsens kapital förbrukas under minst
fem år (30 %) respektive tio år (25 %). Härutöver får avkastningen på viss
del av kapitalet (35 %) förbrukas.
Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning
skall främja internationaliseringen av svensk högre utbildning och forsk-
10
ning. Stiftelsens verksamhet skall inriktas på finansiering av svenska och Prop. 1996/97:142
utländska postdoktorers vistelser vid utländska respektive svenska univer-
sitet och högskolor. Dessutom framgår det av stadgarna att stiftelsen skall
ombesörja stipendiering av unga akademiker från länder i dynamisk ut-
veckling för studier i Sverige samt främja utbildningsmöjligheter för dem
vid svenska lärosäten.
Enligt stadgarna far stiftelsen i sin verksamhet arbeta med såväl avkast-
ning på kapitalet som successiv avveckling av detta. En avveckling far
dock inte ske på kortare tid än tio år.
Stiftelsen för vård- och allergiforskning har till uppgift att främja forsk-
ning och forskarutbildning med inriktning på allergier och annan över-
känslighet. Stiftelsens verksamhet skall utmärkas av att insatser koncent-
reras så att forskargrupper med hög kvalitet främjas och att projekt och
program som innebär gränsöverskridanden mellan discipliner befordras.
Stiftelsens verksamhet skall också utmärkas av samverkan och samfman-
siering med övriga organ som ger stöd till forskning och forskarutbildning
inom stiftelsens verksamhetsområde, varvid särskilt beaktas de forsk-
ningsbehov som den förändrade strukturen för vårdutbildningarna föran-
leder.
Enligt stadgarna far stiftelsen i sin verksamhet arbeta med såväl avkast-
ning på kapitalet som successiv avveckling av detta. En avveckling måste
dock ske under en period av minst tio år.
Ändamålet för Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning
till Östersjöregionen och Östeuropa är att stödja forskning och utbildning
med denna inriktning vid en ny struktur för högre utbildning i Södra
Stockholmsregionen utan begränsningar till vissa discipliner. Stiftelsen
skall bidra till uppbyggnad och finansiering av forskning och forskarut-
bildning i södra delen av Stockholmsområdet och den akademiska in-
frastrukturen i anslutning därtill.
Enligt stadgarna far stiftelsens kapital inte förbrukas.
Stiftelsen för Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid
Lunds universitet har till ändamål att stödja internationellt inriktad forsk-
ning och utbildning vid det aktuella institutet. Stiftelsen skall bidra till
finansiering av forskning och utbildning vid institutet, se till att verksam-
heten är internationellt inriktad och av högsta kvalitet och främjar en håll-
bar utveckling. I sin verksamhet skall stiftelsen eftersträva samfinansie-
nng med internationella intressen och svenskt näringsliv.
Enligt stadgarna far stiftelsens verksamhet på sikt medföra att stiftel-
sens förmögenhet förbrukas.
För de tre först nämnda stiftelserna gäller att deras verksamhet skall
byggas upp successivt på grundval av egna, självständiga bedömningar. I
alla fem stiftelsemas stadgar finns det bestämmelser om förmögenhetsför-
valtning, redovisning, revision och utvärdering av verksamheten. Fyra av
stiftelserna skall enligt sina stadgar lämna årsredovisning och revisionsbe-
rättelse till regeringen.
1 ** Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 142
4.4 Stiftelsehögskolorna
Den dåvarande regeringen beslutade den 26 maj 1994 att bilda Stiftelsen
Chalmers tekniska högskola och Stiftelsen högskolan i Jönköping. De
båda stiftelsernas stadgar har i flera avseenden ett likartat innehåll. För
Stiftelsen Chalmers tekniska högskola har det uppställts tre ändamål,
nämligen att som ensam ägare till Chalmers tekniska högskola AB verka
for att bolaget inom tekniska, matematiskt-naturvetenskapliga och därmed
samhörande vetenskaper bedriver utbildning och forskning på en interna-
tionellt hög nivå, att verka for att bolagets resurser utnyttjas effektivt for
att uppnå detta ändamål och att som en uppdragsgivare till bolaget, inom
ramen for tillgängliga medel, finansiera uppdrag som stiftelsen bedömer
vara av värde for bolaget. En motsvarande ändamål sbeskrivning finns för
Stiftelsen högskolan i Jönköping. Den stiftelsen är dock ägare till fyra
aktiebolag med firmorna Internationella Handelshögskolan i Jönköping
aktiebolag, Högskolan för lärarutbildning och kommunikation i Jönkö-
ping aktiebolag, Ingenjörshögskolan i Jönköping aktiebolag och Hög-
skolan i Jönköping Service aktiebolag. Stiftelsen skall verka för att bola-
gen bedriver utbildning och forskning på en internationellt hög nivå inom
sina respektive verksamhetsområden. På samma sätt som när det gäller
Chalmers skall stiftelsen verka för att bolagens resurser används för det
angivna ändamålet. Stiftelsen skall som uppdragsgivare till i första hand
Internationella Handelshögskolan i Jönköping, inom ramen för tillgäng-
liga medel, finansiera uppdrag som stiftelsens företrädare anser vara av
värde för bolagen.
Enligt stadgarna för de båda stiftelsehögskolorna far visst kapital
(aktier) inte avyttras och visst kapital (kontanta medel) inte förbrukas me-
dan visst kapital (kontanta medel) far omplaceras i andra tillgångar och
vid behov förbrukas. Enligt stiftelsernas stadgar skall, för det fall att stif-
telserna skulle upplösas, deras behållna egendom tillfalla staten för att
användas till högre utbildning och forskning.
Vardera av de båda högskolorna består alltså av en stiftelse som är yt-
terst ansvarig för högskolans verksamhet. Stiftelsen är ensam ägare till
aktiebolag där högskoleverksamhet bedrivs. Förhållandet till staten regle-
ras genom avtal. Ett ramavtal reglerar den relation som skall gälla på
längre sikt. Parter i ramavtalet är staten samt stiftelsen och ett högskole-
bolag. Avtalet skall garantera konkurrensneutralitet mellan stiftelsehög-
skolan och de statliga högskolorna. Bland annat finns det föreskrifter om
ersättning för prestationer och beräkning av ekonomiska medel som sva-
rar mot vad som gäller för statliga högskolor. Avtalet innehåller också
regler som skall göra stiftelsehögskolorna berättigade till bidrag från de
statliga forskningsråden. Ramavtalen kompletteras av treåriga avtal om
utbildnings- och forskningsuppdrag som staten har träffat med Chalmers
tekniska högskola AB och Stiftelsen högskolan i Jönköping.
4.5 Stiftelsen framtidens kultur
Den dåvarande regeringen beslutade den 23 juni 1994 att bilda Stiftelsen
framtidens kultur. Det skedde i syfte att främja ett vitalt kulturliv såväl i
Prop. 1996/97:142
12
Sverige som helhet som på skilda orter. Enligt stiftelseförordnandet skall Prop. 1996/97:142
stiftelsen stödja långsiktiga och nyskapande kulturprojekt. Stödet skall
stimulera det regionala kulturlivet och stärka tillväxt och utveckling. Stif-
telsen skall årligen publicera en lättillgänglig redogörelse för verksamhe-
ten.
Styrelsen ansvarar för att stiftelsens förmögenhet förvaltas på betryg-
gande sätt så att riskerna begränsas och möjligheterna till god avkastning
tillvaratas. Stiftelsen far också ta upp lån hos kreditinrättning för att till-
godose tillfälligt behov av likviditet. Stiftelsen skall successivt förbruka
sin förmögenhet.
Stiftelseförordnandet innehåller också föreskrifter om räkenskaper,
budget, årsredovisning och revision.
4.6 Stiftelsen Innovationscentrum
Stiftelsen Innovationscentrum inrättades av den dåvarande regeringen den
23 juni 1994. Stiftelsen har till ändamål att ge ekonomiskt stöd till inno-
vationer i tidiga utvecklingsstadier som antas kunna kommersialiseras
samt på andra sätt verka för främjandet av innovationer. Enligt stadgarna
skall innovationsstöd lämnas dels för olika former av tekniska utvärde-
ringar, tester, prototyper o. dyl., dels för kommersiell utvärdering i form
av enklare marknadsundersökningar, inledande kundkontakter, kostnader
för patentombud m.m. Stödet skall, enligt stadgarna, rikta sig i första hand
till enskilda personer eller nystartade företag. Om särskilda skäl
föreligger, bör stöd kunna ges till mindre och medelstora foretag.
Stiftelsen bör även kunna finansiera åtgärder som främjar och utvecklar
enskildas och samhällets innovationsverksamhet samt kunskapen om och
inställningen till innovationers roll i samhället.
Styrelsen ansvarar för att stiftelsens förmögenhet förvaltas på ett be-
tryggande sätt så att riskerna begränsas och möjligheterna till god avkast-
ning tillvaratas. Stiftelsen får hos kreditinrättning ta upp lån för att tillgo-
dose tillfälligt behov av likviditet. Stiftelsens verksamhet far medföra att
dess förmögenhet förbrukas. Huvuddelen av kapitalet bör förbrukas under
de första fem åren samt resterande medel under efterföljande femårspe-
riod. Efter verksamhetens upphörande skall eventuella kvarvarande medel
överföras till staten.
Stadgarna innehåller också föreskrifter om räkenskaper, budget, årsre-
dovisning och revision.
Enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen (TF) gäller en principiell rätt för
var och en att ta del av allmänna handlingar. En handling räknas som all-
män, om den förvaras hos en myndighet och anses inkommen till eller
upprättad hos myndigheten (2 kap. 3, 6 och 7 §§). TF:s regler om hand- Prop. 1996/97:142
lingars offentlighet tar alltså sikte på myndigheter, inte på privaträttsliga
subjekt. Enligt 1 kap. 8 § andra stycket sekretesslagen (1980:100) skall
dock vad som föreskrivs i TF om rätt att ta del av handlingar hos en myn-
dighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos de organ som anges i
bilagan till lagen, i den mån handlingarna hör till den verksamhet som
nämns i bilagan. Organen skall vid tillämpning av sekretesslagen jäm-
ställas med myndighet.
De nu aktuella bestämmelserna i 1 kap. 8 § sekretesslagen fick sin ut-
formning genom en lagändring år 1987. I propositionen framhölls att det
med fog kunde hävdas att intresset av insyn i offentlig verksamhet gör sig
gällande med likartad styrka oavsett den yttre form som valts för verk-
samheten (prop. 1986/87:151 s. 148 ff., 184 ff.). Det sades vidare att för-
valtningsuppgifter i allt större utsträckning kommit att läggas på organ
som står utanför det traditionella myndighetsområdet och att man i en inte
obetydlig omfattning valt att för den offentliga verksamheten använda
associationsrättsliga former. När enskilda organ fatt i uppdrag av staten att
ombesörja förvaltningsuppgifter kunde det, enligt departementschefen,
synas vara ett naturligt krav att allmänhetens insyn i verksamheten skall
vara densamma som om uppgiften handlagts av en myndighet. Samtidigt
sades det dock att den privata associationsformen i vissa fall kunde ha
valts just för att man velat undvika offentlighet. Ytterst fick det bli fråga
om en avvägning mellan intresset av insyn och de intressen som kunde stå
däremot.
Enligt departementschefen syntes den naturliga utgångspunkten vara att
offentlighetsprincipen bör gälla i allmänna angelägenheter, oavsett om
dessa handhas av myndigheter eller enskilda. Det framhölls emellertid att
det uppkom många svårlösta problem, om denna grundsats genomfördes.
Man blir därför, enligt propositionen, hänvisad till att från fall till fall av-
göra om ett visst enskilt organ skall tillämpa offentlighetsprincipen eller
inte. I det aktuella lagstiftningsärendet riktades tillämpningen av offent-
lighetsprincipen in på organ som på statens uppdrag hade hand om för-
valtningsuppgifter som innefattade myndighetsutövning eller liknande.
Departementschefen betonade dock att hans allmänna grundinställning
var att offentlighet så långt möjligt borde råda i allmänna angelägenheter.
En längre gående utvidgning av offentlighetsprincipen fick dock anstå i
avvaktan på erfarenheterna av det förslag som lades fram i propositionen.
Bilagan har sedermera kommit att tillföras flera nya privaträttsliga or-
gan. I stor utsträckning avser handlingsoffentligheten i dessa fall sådant
som teknisk eller annan kontroll och fördelning av statliga medel.
En följd av att enskilda rättssubjekt förs in i sekretesslagens bilaga är att
handlingsoffentlighet kommer att gälla hos organen. Vidare kommer sek-
retesslagens bestämmelser om myndigheter att gälla för de enskilda orga-
nen, vilket innebär dels att de undantag från offentligheten som finns i
lagen kommer att gälla också vid de enskilda organ som tas upp i bilagan,
dels att organens företrädare underkastas reglerna om tystnadsplikt. Också
reglerna om registrering och diarieföring i 15 kap. 1 § sekretesslagen blir
tillämpliga. Dessutom kommer meddelarfrihet att råda vid organen.
14
De nu aktuella stiftelserna och de bolag som knutits till stiftelsehögsko-
lorna är som enskilda rättssubjekt inte skyldiga att följa reglerna om
handlingars offentlighet. I viss utsträckning råder dock ändå offentlighet i
deras verksamhet.
Det kan nämnas att utbildningsministern i december 1994 skrev till de
sju forskningsstiftelserna och framhöll vikten av att styrelsen tillämpar
samma principer om offentlighet som de forskningsfinansierande myn-
digheterna. Med anledning härav förklarade de sju stiftelserna att de var
villiga att tillmötesgå utbildningsministerns önskemål om offentlighet. De
angav också att de redan tillämpade öppenhet i sin verksamhet och att det
i praktiken fanns möjligheter till insyn som var jämförbara med vad som
gällde vid t.ex. forskningsfinansierande myndigheter. Tre av stiftelserna
tilläde dock att sedvanliga inskränkningar i offentligheten var nödvändiga
med avseende på finansiella transaktioner och liknande.
Det kan även nämnas att kulturministern i december 1994 i skrivelse till
Stiftelsen framtidens kultur uppgav att hon, efter samtal med ledamöterna
i styrelsen, med tillfredsställelse noterat att stiftelsen avsåg att arbeta helt i
offentlighetsprincipens anda. Det kan vidare nämnas att stiftelsen enligt
stiftelseförordnandet skall arbeta under stor öppenhet.
Det finns också skäl att peka på en punkt i de stadgar som gäller för
Stiftelsen Chalmers tekniska högskola och Stiftelsen högskolan i Jönkö-
ping. Det sägs där att stiftelserna och de bolag som ingår i stiftelsehög-
skolorna skall sträva efter en så långtgående öppenhet som är möjlig och
att denna skall inskränkas bara av bärande hänsyn till stiftelsen, bolagen,
de anställda, studenterna och tredje man.
Frågan om offentlighet berördes också när stiftelsehögskolorna inrätta-
des (prop. 1992/93:231 s. 23, jfr bet. 1992/93:UbUl8, rskr. 1992/93:405).
Frågan om offentlighet tillmättes vikt av de berörda högskolorna, och en-
ligt deras bedömning hade det ett särskilt värde att regler om offentlighet
fanns med i bolagsordningen för de bolag som skulle knytas till Stiftelsen
Chalmers tekniska högskola och Stiftelsen högskolan i Jönköping.
Prop. 1996/97:142
7.1 Bör offentlighetsprincipen vara tillämplig i stiftelsernas
och bolagens verksamhet ?
Regeringens förslag: Vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen
om rätt att ta del av handlingar hos en myndighet skall gälla också
handlingar hos forskningsstiftelserna, stiftelsehögskolorna, Stiftelsen
framtidens kultur och Stiftelsen Innovationscentrum.
15
Promemorians förslag stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna: Alla remissinstanser utom Svenska Uppfinnare-
föreningen har tillstyrkt eller lämnat utan erinran att reglema om hand-
lingsoffentlighet görs tillämpliga på stiftelserna och bolagen. Justitie-
kanslem ser det som en fordel att allmänhetens insyn i stiftelserna och
bolagen föreslås bli ökade. Högskoleverket har framhållit att promemori-
ans förslag ligger i linje med motiven till 1 kap. 8 § sekretesslagen, att
offentlighet i stor utsträckning redan råder i stiftelsernas verksamhet, att
starka skäl talar för att allmänhetens rätt till insyn i verksamheten stadfästs
i författning samt att det inte framkommit några intressen som står emot
principen om handlingsoffentlighet och inte skyddas genom bestämmelser
i sekretesslagen. Stiftelsen för strategisk forskning, Stiftelsen för miljö-
strategisk forskning, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling,
Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, Stif-
telsen för vård- och allergiforskning, Stiftelsen för forskning inom områ-
den med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa, Stiftelsen
Chalmers tekniska högskola, Chalmers tekniska högskola AB, Stiftelsen
högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan i Jönköping
AB, Högskolan för lärarutbildning och kommunikation i Jönköping AB,
Ingenjörshögskolan i Jönköping AB, Högskolan i Jönköping Service AB
samt Stiftelsen framtidens kultur har framhållit att de redan tillämpar öp-
penhet i sin verksamhet. De flesta stiftelserna och bolagen har anfört att
vissa slag av uppgifter dock kan behöva sekretessbeläggas. Stiftelsen In-
novationscentrum delar den grundläggande inställning som kommer till
uttryck i promemorian, nämligen att offentlighetsprincipen bör gälla för
stiftelsens verksamhet och for förvaltningen av de ekonomiska medlen.
Men stiftelsen anser bestämt att offentlighetsprincipen inte skall omfatta
ärendehanteringen. Svenska Uppfinnareföreningen har anfört att den
principiellt avgörande frågan är olöst, nämligen hur man på ett konstruk-
tivt sätt skall kunna förena offentlighetsprincipen med kravet på insatser
av betydelse for Sveriges framtida konkurrenskraft.
Skälen för regeringens förslag: Forskningsstiftelserna, stiftelsehög-
skolorna, Stiftelsen framtidens kultur och Stiftelsen Innovationscentrum
är pnvaträttsliga subjekt och som sådana inte underkastade den offentlig-
hetsprincip som gäller för myndigheter. Starka skäl talar emellertid for att
stiftelsernas handlingar bör vara offentliga.
Stiftelserna har inrättats av staten, och de står for ett väsentligt inslag i
den offentliga verksamheten. Förvaltningen avser mycket stora belopp
som härrör från det allmänna. Det är fråga om en verksamhet som vanli-
gen drivs direkt av det allmänna och som då står under ordinär kontroll
och ingår i den statliga budgetbehandlingen med de möjligheter till insyn
som detta förfarande medger. Det har i tidigare lagstiftningssammanhang
framhållits att det finns ett starkt offentligt intresse av att medlen i sådana
fall förvaltas enligt riktlinjer som har utformats med respekt for det all-
männas bästa (prop. 1996/97:22 s. 33 ff., bet. 1996/97:LU2 s. 13 f ). Det
har bedömts som angeläget att användningen av medel som härrör från
det allmänna står under demokratiskt inflytande och demokratisk kontroll,
liksom att medlen även efter en stiftelsebildning hanteras så att man kan
garantera en offentlig insyn i verksamheten.
Prop. 1996/97:142
16
Det ligger i linje med dessa uttalanden att allmänheten far rätt att ta del Prop. 1996/97:142
av de handlingar som finns hos stiftelserna. Därigenom ges en möjlighet
för var och en att kritiskt granska stiftelsernas verksamhet och deras för-
valtning av ekonomiska medel. Allmänhetens insyn utgör den yttersta
garantin för att verksamheten hos stiftelserna bedrivs med respekt for de-
mokratiska principer och i enlighet med de grundläggande värderingar
som genomsyrar all offentlig verksamhet. De skäl som bär upp offentlig-
hetsprincipen vid verksamhet som drivs direkt i statlig regi gör sig lika
starkt gällande i fråga om den verksamhet som bedrivs av stiftelserna,
dvs. högskoleverksamhet och stöd till utbildning och forskning m.m.
Offentlighetsprincipen bör därför vara en ledstjärna också i de nu aktu-
ella stiftelsernas verksamhet. En sådan ordning är väl förenlig med vad
som rent faktiskt tillämpas redan i dag. Det kan härvid upprepas att ut-
bildningsministern i december 1994 skrev till de sju forskningsstiftelserna
och uttryckte regeringens önskemål att styrelserna skulle tillämpa samma
principer om offentlighet som de forskningsfinansierande myndigheterna.
Alla de sju stiftelserna förklarade sig då villiga att tillmötesgå önskemålet
att principerna om offentlighet skulle tillämpas, låt vara att några av dem
pekade på ett behov av sekretess för vissa uppgifter. I sina remissvar har
stiftelserna också bekräftat att de tillämpar öppenhet i sin verksamhet.
I stadgarna för Stiftelsen Chalmers tekniska högskola och för Stiftelsen
högskolan i Jönköping sägs det att stiftelserna och deras bolag skall sträva
efter en så långtgående öppenhet som möjligt och som bara inskränks av
bärande hänsyn till stiftelserna, bolagen, de anställda, studenterna och
tredje man. Det har under remissbehandlingen framhållits att föreskrifter
med motsvarande innehåll finns i bolagsordningen för Chalmers tekniska
högskola AB. Där sägs det också att bolaget skall tillämpa handlingsof-
fentlighet efter samma grunder som gäller vid lärosäten med offentlig hu-
vudman, när det är fråga om de i anställningsärenden åberopade meriterna
för den som anställs som lärare vid högskolan, uppgifter om vilka som är
eller har varit studerande vid högskolan samt betyg och avlagda examina
för de studerande vid högskolan. Det har också angetts att arbetsord-
ningen för Chalmers innebär att ett inkommet eller upprättat dokument
som grundregel är öppet och att det för en konfidentiell behandling krävs
stöd i sekretesslagen eller i de särskilda föreskrifter som finns i arbetsord-
ningen. Som sammanfattande synpunkt har stiftelsen och bolaget vid
Chalmers anfört att ett genomförande av promemorians förslag bara leder
till begränsade förändringar för högskolan, eftersom handlingsoffentlighet
redan tillämpas och med hänsyn till att handlingar i dagsläget registreras
och arkiveras. Stiftelsen högskolan i Jönköping och de bolag som ingår i
högskolan har förklarat att förslagen i promemorian konfirmerar den
praxis som råder vid högskolan, dvs. att handla i offentlighetsprincipens
anda.
Också Stiftelsen framtidens kultur skall enligt sitt stiftelseförordnande
arbeta under stor öppenhet. Att så verkligen sker har bekräftats vid tidi-
gare kontakter mellan stiftelsens företrädare och kulturministern, liksom i
det remissvar som stiftelsen har avgett med anledning av promemorian.
Att reglerna om handlingsoffentlighet görs tillämpliga på privata rätts-
subjekt innebär inte någon nyhet i svensk rätt. Av 1 kap. 8 § sekretessla-
17
gen och bilagan till lagen framgår det att vad som föreskrivs i tryckfrihets- Prop. 1996/97:142
förordningen (TF) om rätt att ta del av handlingar hos en myndighet i till-
lämpliga delar skall gälla de organ som tas upp i bilagan. Som angetts i
avsnitt 5 utgår regleringen från att intresset av insyn i offentlig verksamhet
gör sig gällande med likartad styrka oavsett den yttre form som valts for
verksamheten. I samband med tidigare ändringar av 1 kap. 8 § sekretess-
lagen angavs det som en naturlig utgångspunkt att offentlighetsprincipen
borde gälla i allmänna angelägenheter, oavsett om dessa handhas av myn-
digheter eller enskilda (prop. 1986/87:151 s. 148 ff). Lagstiftarens inten-
tion har varit att frågan om offentlighetsprincipens tillämplighet ytterst
måste avgöras genom en bedömning från fall till fall där intresset av insyn
skall vägas mot andra intressen.
Vad gäller de nu aktuella stiftelserna talar alltså starka skäl för att all-
mänheten skall ha rätt till insyn i verksamheten. Några bärande skäl där-
emot finns inte. Det är således inte fråga om att göra offentligrättsliga
regler tillämpliga på subjekt som bara i mindre utsträckning ägnar sig åt
att sköta offentliga angelägenheter. Som redan anförts är det fråga om
rättssubjekt som utövar verksamhet med medel som härrör från det all-
männa och som med de medlen driver högskoleverksamhet, stöder forsk-
ning osv. En tillämpning av reglerna om handlingsoffentlighet medför
inte heller att några opåkallade bördor läggs på en mindre administrativ
organisation. Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och
forskning har anfört att det behöver föras in ett antal arbets- och kost-
nadskrävande moment om offentlighetsprincipen görs tillämplig på stif-
telsens förvaltning av kapital, eftersom det då blir nödvändigt att upprätt-
hålla affärssekretess under iakttagande av offenlighetsprincipen. Som ut-
talats i tidigare lagstiftningssammanhang torde det visserligen förhålla sig
så, att offentlighet förutsätter särskilda administrativa rutiner och en viss
ökning av kostnaderna för det organ som skall hålla handlingar offentliga
och pröva frågor om sekretess (prop. 1986/87:151 s. 149). I det nu aktu-
ella lagstiftningsärendet är det emellertid fråga om stiftelser som redan
tillämpar öppenhet i sin verksamhet och som - åtminstone i några fall -
följer utarbetade rutiner vid hanteringen av sina handlingar. Regeringen
kan därför inte finna att en tillämpning av offentlighetsprincipen skulle
innebära en orimlig belastning för stiftelserna, och under alla förhållanden
måste de skäl som kan åberopas för handlingsoffentligheten anses väga
tyngre än omständigheter av det slag som nu har berörts.
Stiftelserna skiljer sig visserligen från flertalet av - men inte alla - de
organ som tas upp i bilagan till sekretesslagen i så måtto att de organen
fatt sig anförtrodda särskilda förvaltningsuppgifter enligt författning och i
samband därmed blivit underkastade reglerna om handlingsoffentlighet.
Regeln i 1 kap. 8 § sekretesslagen är dock enligt sin ordalydelse inte be-
gränsad till sådana situationer, och det framgår av motivuttalandena till
regeln att den inte bara är tänkt för sådana verksamheter som i rättslig
mening karakteriseras som myndighetsutövning. I stället tar den mer all-
mänt sikte på organ som har hand om allmänna angelägenheter.
Det kan i detta sammanhang också nämnas att de båda högskolestiftel-
serna är s.k. enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda
vissa examina, se bilagan till förordningen (1993:956) om tillstånd att
18
utfärda vissa examina. Enligt lagen (1993:792) i samma ämne far ett till-
stånd förenas med villkor om rätt för enskilda att ta del av handlingar hos
utbildningsanordnaren (4 §). Det är således redan i dagsläget möjligt att
ålägga en enskild utbildningsanordnare med examensrätt en skyldighet att
iaktta handlingsoffentlighet.
Rätten att ta del av allmänna handlingar bör mot bakgrund av det an-
förda göras tillämplig på forskningsstiftelserna, Stiftelsen framtidens kul-
tur, Stiftelsen Innovationscentrum och stiftelsehögskolorna. Beträffande
stiftelsehögskolorna bör det framhållas att offentlighetsprincipen inte skall
omfatta bara stiftelserna utan också de till stiftelserna knutna bolagen (jfr
avsnitt 4.4). En stor del av högskoleverksamheten drivs genom bolagen.
Beträffande Stiftelsen Chalmers tekniska högskola kan det nämnas att det
är bolaget, Chalmers tekniska högskola AB, som har slutit utbildningsav-
tal med staten. Den examinationsrätt som tillkommer Stiftelsen Chalmers
tekniska högskola gäller också "för" bolaget (se bilagan till förordningen
[1993:956] om tillstånd att utfärda vissa examina). På motsvarande sätt
har Stiftelsen högskolan i Jönköping tillstånd att utfärda vissa examina för
tre av sina bolag, nämligen Internationella Handelshögskolan i Jönköping
AB, Högskolan för lärarutbildning och kommunikation i Jönköping AB
och Ingenjörshögskolan i Jönköping AB. Verksamheten vid högskolan i
Jönköping drivs också av Högskolan i Jönköping Service AB. De ramav-
tal som staten har träffat och som anger de grundläggande förutsättning-
arna för verksamheten vid de båda stiftelserna och deras bolag upptar i
båda fallen stiftelsen och ett bolag som medkontrahenter. Att reglerna om
handlingsoffentlighet görs tillämpliga på bolagen lika väl som på stiftel-
serna stämmer för övrigt bäst överens med stiftelsernas stadgar. Vad som
där sägs om största möjliga öppenhet tar sikte också på bolagen. Under
remissbehandlingen har det också framhållits att Chalmers tekniska hög-
skola AB enligt sin bolagsordning skall sträva efter en långtgående öp-
penhet, och stiftelsehögskolorna har i sina remissvar ställt sig positiva till
en handlingsoffentlighet vid bolagen lika väl som vid stiftelserna.
Det råder alltså öppenhet hos stiftelserna och bolagen, trots att det inte
finns något författningsmässigt krav på detta. För dem - liksom för myn-
digheter - är dock offentlighetsprincipen av så central betydelse att den
bör stadfästas genom en uttrycklig författningsreglering. Detta bör ske
genom att stiftelserna och bolagen förs in i den bilaga som avses i 1 kap.
8 § sekretesslagen. Vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt
att ta del av handlingar hos en myndighet skall därmed i tillämpliga delar
gälla också handlingar hos stiftelserna och bolagen.
7.2 Bör offentlighetsprincipen omfatta all verksamhet vid
stiftelserna och bolagen ?
Regeringens förslag: Reglerna om handlingsoffentlighet skall om-
fatta all verksamhet vid stiftelserna och bolagen.
Promemorians förslag stämmer överens med regeringens.
Prop. 1996/97:142
19
Remissinstanserna.- Stiftelsen för strategisk forskning, Stiftelsen för
miljöstrategisk forskning, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveck-
ling samt Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och
forskning har satt i fråga om stiftelsernas kapitalförvaltning skall omfattas
av offentlighetsprincipen. Stiftelsen för miljöstrategisk forskning har an-
fört att det befunnits nödvändigt att begränsa öppenheten avseende för-
mögenhetsförvaltningen för att kunna trygga en professionell handlägg-
ning. Stiftelsen har dock förklarat att den inte har några invändningar mot
promemorians förslag att offentlighetsprincipen skall gälla för all verk-
samhet, och stiftelsen har anfört att sekretesslagens regler om skydd för
affärsförhållanden bör bli tillämpliga i förmögenhetsförvaltningen. Också
Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling har gjort den bedöm-
ningen att sekretesslagen ger stiftelsen de möjligheter till sekretessbe-
läggning av bl.a. projekt med kommersiell inriktning som är önskvärd.
Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning har
angett att sedvanlig affärssekretess tillämpas i fråga om kapitalförvalt-
ningen. Enligt stiftelsens uppfattning är kapitalförvaltningen av sådant
slag att ett införande av offentlighetsprincipen skulle kunna bli praktiskt
betydelselös, eftersom ett stort antal handlingar skulle kunna beläggas
med sekretess. De båda stiftelsehögskolorna har anfört att det borde vara
möjligt att sekretessbelägga högskolornas handlingar i ärenden om tjäns-
tetillsättning. Stiftelsen Innovationscentrum har anfört att stiftelsen be-
stämt anser att offentlighetsprincipen inte skall omfatta ärendehantering.
Detta skulle enligt stiftelsen väsentligt skada dess verksamhet som har till
ändamål att stödja innovationer i tidiga utvecklingsskeden. Enligt stiftel-
sens uppfattning finns det en risk för att beslutsunderlaget försämras, om
offentlighetsprincipen skall gälla för handläggningen av ärendena. Stiftel-
sen har också framhållit att regelsystemet för offentlighet och sekretess
kan antas medge full möjlighet för stiftelsen att skydda sökandes affärsin-
tressen m.m. från insyn men att formalia kring dessa frågor kan komma
att leda till ett avsevärt merarbete för stiftelsens kansli som enligt stad-
garna skall vara av begränsad omfattning. Svenska Uppfinnare för eningen
har bl.a. anfört att flera av stiftelserna har till uppgift att finansiera
"spjutspetsinsatser" som har betydelse för utvecklingen av Sveriges fram-
tida konkurrenskraft. Det finns enligt föreningen en uppenbar konflikt
mellan önskemål om ökad konkurrenskraft och ökad offentlig insyn som
inte i tillräcklig grad har beaktats i promemorian.
Skälen för regeringens förslag: I bilagan till sekretesslagen preciseras
det vilken verksamhet hos de där angivna organen som skall omfattas av
rätten att ta del av handlingar. Det aktualiserar frågan om all verksamhet
vid stiftelserna och bolagen skall underkastas offentlighetsprincipen eller
om någon begränsning bör ske.
De skäl som talar för offentlighetsprincipens tillämplighet (se avsnitt
7.1) gör sig gällande beträffande hela den verksamhet som förekommer
hos stiftelserna och bolagen. Som redan nämnts är verksamheten av sådan
art att den normalt drivs direkt av staten, i vilket fall offentlighetsprinci-
pen är tillämplig fullt ut. Utgångspunkten måste därför vara att inga be-
gränsningar bör göras i förhållande till vad som gäller för motsvarande
statliga myndigheter.
Prop. 1996/97:142
20
Vad som närmast skulle tala för inskränkningar i handlingsoffentlighe- Prop. 1996/97:142
ten vore om andra enskilda rättssubjekt skulle lida skada genom att af-
färshemligheter avslöjades via stiftelsemas eller bolagens handlingar eller
genom att ekonomiska eller personliga förhållanden på så sätt blev blott-
lagda. Ett annat skäl för inskränkningar skulle kunna vara att stiftelsernas
eller bolagens verksamhet hindrades eller allvarligt försvårades. Att be-
akta är då att sekretesslagens regler blir tillämpliga på samma sätt som för
myndigheter. I den mån ett offentliggörande av handlingar skulle kränka
de intressen som skyddas av sekretesslagen, kan stiftelserna och bolagen
alltså åberopa lagens regler som grund för att vägra ett utlämnande.
Det finns skäl att här nämna de lagbestämmelser om sekretess som
gäller hänsynen till enskildas personliga och ekonomiska forhållanden.
Bland annat är det fråga om bestämmelserna i 4 kap. 3 § (om kun-
skapsprov och psykologiska prov), 7 kap. 9 § (om uppgifter som lämnats
till psykolog eller kurator m.m.) och 11 § (om personaladministrativ
verksamhet m.m.) samt 8 kap. 10 § (om affärs- och driftsförhållanden för
enskild som trätt i förbindelse med en myndighet).
För bl.a. forskningsstiftelserna kan det också finnas skäl att i vissa fall
åberopa bestämmelserna i 8 kap. 7 § sekretesslagen. Dessa innebär att
sekretess under vissa förutsättningar gäller i verksamhet som bedrivs av
annan än statlig myndighet och som består i stödverksamhet med
avseende på näringslivet. Sekretessen avser uppgifter angående enskilds
affärs- eller driftsförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om
det kan antas att den enskilde lider skada av att uppgiften röjs. Dessutom
gäller sekretessen beträffande andra ekonomiska eller personliga
förhållanden för den som har trätt i affärsförbindelse eller någon liknande
förbindelse med den som är föremål för stödverksamheten.
Vad några av remissinstanserna har anfört om undantag från offentlig-
hetsprincipen far enligt regeringens uppfattning bedömas inom de gränser
som sekretesslagen sätter. De allmänt tillämpliga lagreglerna far anses
tillgodose det berättigade anspråk på sekretess som kan finnas också i de
aktuella stiftelsemas och bolagens verksamhet. Det kan inte komma i
fråga att - som några stiftelser föreslagit - ta undan stiftelsernas kapital-
förvaltning från tillämpningsområdet för reglerna om handlingsoffentlig-
het i vidare mån än vad som kan följa av sekretesslagen. Ett generellt un-
dantag för allt som ryms i begreppet kapitalförvaltning leder mycket långt
och skulle i stor utsträckning kunna begränsa allmänhetens möjligheter att
kritiskt granska förvaltningen av mycket stora tillgångar som förvaltas av
stiftelserna och som härrör från allmänna medel.
På samma sätt har man att bedöma stiftelsehögskolornas synpunkt att
offentlighetsprincipen inte borde omfatta de uppgifter som ingår i ett an-
ställningsärende; inte heller i det fallet finns det skäl att gå ifrån allmänt
tillämpliga regler. Att stiftelsehögskolorna underkastas samma regler om
offentlighet som högskolor under statligt huvudmannaskap möter knap-
past några principiella betänkligheter. Tvärtom talar den grundläggande
tanken om konkurrensneutralitet mellan stiftelsehögskolorna och de stat-
liga högskolorna för att samma regler om handlingsoffentlighet skall till-
lämpas. En tillämpning av reglerna om handlingsoffentlighet kan - mot
bakgrund av de begränsningar som gäller enligt sekretesslagen - inte an-
21
ses oförenlig med de undantag från öppenheten som gäller enligt stiftel- Prop. 1996/97:142
sehögskolomas stadgar.
Enligt regeringens uppfattning är det inte heller påkallat med någon
form av särreglering beträffande Stiftelsen Innovationscentrum för att
skydda uppfinningar som befinner sig på ett tidigt utvecklingsstadium.
Stiftelsen har anfört att gällande lagstiftning far antas tillgodose behovet
av att skydda sökandens affärsintressen m.m. från insyn. Det är således
inte antagligt att stiftelsens verksamhet hämmas på något avgörande sätt,
om offentlighetsprincipen görs tillämplig på all dess verksamhet.
Slutsatsen blir därför att all verksamhet vid forskningsstiftelserna, Stif-
telsen framtidens kultur, Stiftelsen Innovationscentrum samt vid stiftelse-
högskolorna och de därtill knutna bolagen bör inbegripas i rätten för var
och en att ta del av handlingar.
Regeringens förslag: De nya reglerna skall träda i kraft den
1 november 1997. Det utfärdas inte några övergångsbestämmelser.
Promemorians förslag stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna: Justitiekanslem har föreslagit att förberedande åt-
gärder vidtas snarast möjligt i syfte att undvika olägenheter för dem som
vill ha insyn i verksamheten den dag lagändringarna träder i kraft. Kam-
marrätten i Jönköping har satt i fråga om inte tidpunkten för den före-
slagna lagändringen ligger alltför nära i tiden. Kammarrätten har bl.a.
pekat på det förhållandet att stiftelserna måste besluta vem som är behörig
att pröva frågan om utlämnande av handlingar och att reglerna om tjänste-
fel och brott mot tystnadplikten blir tillämpliga. Dessutom har kammar-
rätten pekat på behovet av nya rutiner för diarieföring m.m.
Skälen för regeringens förslag: Enligt regeringens uppfattning bör det
vara möjligt att sätta de nya reglerna i kraft per den 1 november 1997. Det
kan därvid framhållas att stiftelserna och bolagen inte har anfört någon-
ting som ger vid handen att det föreslagna ikraftträdandet ligger för nära i
tiden. Det finns också skäl att på nytt erinra om att stiftelserna redan iakt-
tar öppenhet i sin verksamhet och att i varje fall några av dem hanterar
sina handlingar enligt särskilda rutiner. De förslag som läggs fram knyter
alltså an till en redan rådande ordning. Mot den bakgrunden torde det inte
heller behövas några övergångsbestämmelser.
Det är inte antagligt att förslagen ger upphov till några kostnader för det
allmänna.
22
Härigenom föreskrivs att sekretesslagen (1980:100)’ skall ändras så att
bilagan far följande lydelse.
Bilaga l2
Nuvarande lydelse
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i
tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns
nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos orga-
net. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret
i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken
verksamheten har uppdragits åt organet.
Organ Verksamhet
Bolag, föreningar, samfalligheter prövning av frågor om ledighet och
eller andra enskilda där totalför- förmåner for totalförsvarspliktiga
svarspliktiga fullgör civilplikt som fullgör civilplikt (SFS
1994.1809)
Folkbildningsrådet fördelning av statsbidrag mellan
folkhögskolor och studieförbund
(SFS 1976:1046)
Prop. 1996/97:142
Bilaga 1
Handelshögskolan i Stockholm
Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag
statligt stöd i form av utbildningsbi-
drag for doktorander (SFS
1976:1046)
ärenden om TV-avgifter (SFS
1989:41)
Statens Bostadsfinansieringsaktie- förvaltning av de lån som anges i
bolag, SBAB och SBAB, Statens bilagan till lagen (1996:1179) om
1 Lagen omtryckt 1992:1474.
2 Senaste lydelse 1996:1181.
23
Bostadslåneaktiebolag samt det av ändrade förutsättningar för vissa
staten ägda bolag som övertar an- statligt reglerade bostadslån m.m.
svaret för de statligt finansierade samt lån enligt förordningen
bostadslånen (1989:858) om ersättningslån för
bostadsändamål, i den mån hand-
lingarna inkommit eller upprättats
före den 1 januari 1997, och för
tiden därefter sådana handlingar i
låneärenden enligt förordningen
(1983:1021) om tilläggslån för om-
byggnad av bostadshus, m.m. som
överlämnas av Boverket samt hand-
lingar i ärenden om icke utbetalda
bostadslån till ny- eller ombyggnad
enligt nybyggnadslåneförordningen
(1986:692) för bostäder eller om-
byggnadslåneförordningen
(1986:693) för bostäder
Stiftelsen Svenska institutet all verksamhet
Prop. 1996/97:142
Bilaga 1
Sveriges Riksidrottsförbund
fördelning till kommuner av statsbi-
drag till kostnader för specialidrott
inom gymnasieskolan (SFS
1995:361)
Föreslagen lydelse
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i
tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns
nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos orga-
net. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret
i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken
verksamheten har uppdragits åt organet.
Organ Verksamhet
Bolag, föreningar, samfalligheter prövning av frågor om ledighet och
eller andra enskilda där totalför- förmåner för totalförsvarspliktiga
svarspliktiga fullgör civilplikt som fullgör civilplikt (SFS
1994:1809)
Chalmers tekniska högskola aktie- all verksamhet
bolag
24
|
Folkbildningsrådet |
fördelning av statsbidrag mellan Prop. 1996/97:142 |
|
Handelshögskolan i Stockholm |
statligt stöd i form av utbildningsbi- |
Högskolan för lärarutbildning och all verksamhet
kommunikation i Jönköping aktie-
bolag
Högskolan i Jönköping Service ak- all verksamhet
tiebolag
Ingenjörshögskolan / Jönköping all verksamhet
aktiebolag
Internationella Handelshögskolan i all verksamhet
Jönköping aktiebolag
|
Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag |
ärenden om TV-avgifter (SFS 1989:41) |
Statens Bostadsfinansieringsaktie- förvaltning av de lån som anges i
bolag, SBAB och SBAB, Statens bilagan till lagen (1996:1179) om
Bostadslåneaktiebolag samt det av ändrade förutsättningar för vissa
staten ägda bolag som övertar an- statligt reglerade bostadslån m.m.
svaret för de statligt finansierade samt lån enligt förordningen
|
bostadslånen |
(1989:858) om ersättningslån för |
25
Stiftelsen Chalmers tekniska hög- all verksamhet
skola
Stiftelsen framtidens kultur all verksamhet
Stiftelsen för forskning inom områ- all verksamhet
den med anknytning till Östersjöre-
gionen och Östeuropa
Stiftelsen för internationalisering av all verksamhet
högre utbildning och forskning
Stiftelsen för Internationella insti- all verksamhet
tutet för industriell miljöekonomi
vid Lunds universitet
Prop. 1996/97:142
Bilaga 1
Stiftelsen för kunskaps- och kom- all verksamhet
petensutveckling
Stiftelsen för miljöstrategisk forsk- all verksamhet
ning
Stiftelsen för strategisk forskning all verksamhet
Stiftelsen för vård- och allergiforsk- all verksamhet
ning
Stiftelsen högskolan i Jönköping
all verksamhet
Stiftelsen Innovationscentrum
all verksamhet
Stiftelsen Svenska institutet
all verksamhet
Sveriges Riksidrottsförbund
fördelning till kommuner av statsbi-
drag till kostnader för specialidrott
inom gymnasieskolan (SFS
1995:361)
Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.
26
Prop. 1996/97:142
Bilaga 2
Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av Justitiekanslem,
Riksdagens ombudsmän, Kammarrätten i Jönköping, Högskoleverket,
NUTEK, Stiftelsen för strategisk forskning, Stiftelsen for miljöstrategisk
forskning, Stiftelsen for kunskaps- och kompetensutveckling, Stiftelsen
for internationalisering av högre utbildning och forskning, Stiftelsen for
vård- och allergiforskning, Stiftelsen for forskning inom områden med
anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa, Stiftelsen Chalmers tek-
niska högskola, Stiftelsen högskolan i Jönköping, Stiftelsen framtidens
kultur, Stiftelsen Innovationscentrum, Chalmers tekniska högskola AB,
Internationella Handelshögskolan i Jönköping AB, Högskolan för lärarut-
bildning och kommunikation i Jönköping AB, Ingenjörshögskolan i Jön-
köping AB, Högskolan i Jönköping Service AB, Svenska Uppfinnare-
föreningen och ALMI Företagspartner. Även Stiftelsen för Internationella
institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet har fatt möj-
lighet att yttra sig över promemorian.
27
Prop. 1996/97:142
Bilaga 3
Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Härigenom föreskrivs att bilagan till sekretesslagen (1980:100)' skall
ha följande lydelse.
Bilaga2
Nuvarande lydelse
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i
tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns
nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos orga-
net. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret
i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken
verksamheten har uppdragits åt organet.
Organ Verksamhet
Bolag, föreningar, samfälligheter prövning av frågor om ledighet och
eller andra enskilda där totalfor- förmåner för totalförsvarspliktiga
svarspliktiga fullgör civilplikt som fullgör civilplikt (SFS
1994:1809)
Folkbildningsrådet fördelning av statsbidrag mellan
folhögskolor och studieförbund
(SFS 1976:1046)
Handelshögskolan i Stockholm
Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag
statligt stöd i form av utbildnings-
bidrag for doktorander (SFS
1976:1046)
ärenden om TV-avgifter (SFS
1989:41)
Statens Bostadsfinansienngsaktie- förvaltning av de lån som anges i
bolag, SBAB och SBAB, Statens bilagan till lagen (1996:1179) om
Bostadslåneaktiebolag samt det av ändrade förutsättningar for vissa
staten ägda bolag som övertar an- statligt reglerade bostadslån m.m.
1 Lagen omtryckt 1992:1474.
2 Senaste lydelse 1996:1181.
28
svaret för de statligt finansierade samt lån enligt förordningen Prop. 1996/97:142
|
bostadslånen |
(1989:858) om ersättningslån för Bilaga 3 (1986:693) för bostäder |
|
Stiftelsen Svenska institutet |
all verksamhet |
Sveriges Riksidrottsförbund fördelning till kommuner av statsbi-
drag till kostnader för specialidrott
inom gymnasieskolan (SFS
1995:361)
Föreslagen lydelse
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i
tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns
nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos orga-
net. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret
i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken
verksamheten har uppdragits åt organet.
Organ Verksamhet
Bolag, föreningar, samfälligheter prövning av frågor om ledighet och
eller andra enskilda där totalför- förmåner för totalförsvarspliktiga
svarspliktiga fullgör civilplikt som fullgör civilplikt (SFS
1994:1809)
Chalmers tekniska högskola aktie- all verksamhet
bolag
Folkbildningsrådet fördelning av statsbidrag mellan
folkhögskolor och studieförbund
(SFS 1976:1046)
29
Prop. 1996/97:142
|
Handelshögskolan i Stockholm |
Bilaga 3 |
Högskolan för lärarutbildning och all verksamhet
kommunikation i Jönköping aktie-
bolag
Högskolan i Jönköping Service ak- all verksamhet
tiebolag
Ingenjörshögskolan z Jönköping all verksamhet
aktiebolag
Internationella Handelshögskolan i all verksamhet
Jönköping aktiebolag
|
Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag |
ärenden om TV-avgifter (SFS 1989:41) |
Statens Bostadsfmansieringsaktie- förvaltning av de lån som anges i
bolag, SBAB och SBAB, Statens bilagan till lagen (1996:1179) om
Bostadslåneaktiebolag samt det av ändrade förutsättningar för vissa
staten ägda bolag som övertar an- statligt reglerade bostadslån m.m.
svaret för de statligt finansierade samt lån enligt förordningen
|
bostadslånen |
(1989:858) om ersättningslån för |
Stiftelsen Chalmers tekniska hög- all verksamhet
skola
30
Stiftelsen framtidens kultur all verksamhet
Stiftelsen för forskning inom områ- all verksamhet
den med anknytning till Östersjö-
regionen och Östeuropa
Stiftelsen för internationalisering av all verksamhet
högre utbildning och forskning
Stiftelsen för Internationella insti- all verksamhet
tutet för industriell miljöekonomi
vid Lunds universitet
Prop. 1996/97:142
Bilaga 3
Stiftelsen for kunskaps- och kom- all verksamhet
petensutveckling
Stiftelsen för miljöstrategisk forsk- all verksamhet
ning
Stiftelsen för strategisk forskning all verksamhet
Stiftelsen för vård- och allergiforsk- all verksamhet
ning
Stiftelsen högskolan i Jönköping
all verksamhet
Stiftelsen Innovationscentrum
all verksamhet
Stiftelsen Svenska institutet
all verksamhet
Sveriges Riksidrottsförbund
fordelning till kommuner av statsbi-
drag till kostnader for specialidrott
inom gymnasieskolan (SFS
1995:361)
Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.
31
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-05-14
Prop. 1996/97:142
Bilaga 4
Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i Försäk-
ringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.
Enligt en lagrådsremiss den 7 maj 1997 (Utbildningsdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om
ändring i sekretesslagen (1980:100).
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av rättschefen Gudmund Toijer.
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.
32
Prop. 1996/97:142
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 maj 1997
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Peterson,
Freivalds, Wallström, Tham, Asbrink, Schori, Andersson, Winberg,
Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall,
Ähnberg, Pagrotsky, Östros, Messing
Föredragande: statsrådet Tham
Regeringen beslutar proposition 1996/97:142 Handlingsoffentlighet vid
vissa stiftelser.
33
gotab 53397. Stockholm 1997