Prop.
1996/97:14
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 12 september 1996
Göran Persson
Thomas Östros
(F inansdepartementet)
Med anledning av skärpta obligatoriska avgaskrav för nya personbilar
inom EU föreslås i propositionen vissa förändringar i lagen (1978:69) om
försäljningsskatt på motorfordon.
I propositionen föreslås även att lagen (1988:1567) om miljöskatt på
inrikes flygtrafik upphävs och ersätts med en ökad miljörelatering av luft-
fartsverkets landningsavgifter.
Vidare föreslås vissa justeringar av närmast teknisk karaktär i lagen
(1994:1776) om skatt på energi.
Regeringen lämnar dessutom förslag till en förändring i fordonsskatte-
lagens (1988:327) bestämmelser om beskattning av till motorredskap klass
I ombyggda bilar. En bil som byggts om till motorredskap klass I beskat-
tas idag undantagslöst som en trafiktraktor. Den ändring som nu föreslås
innebär till skillnad från idag att användningen skall vara avgörande för
skatteuttaget. Ändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari
1997.
1 Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 14
Prop. 1996/97:14
1 Förslag till riksdagsbeslut........................... 3
2 Lagtext ......................................... 4
2.1 Förslag till lag om upphävande av lagen
(1988:1567) om miljöskatt på inrikes
flygtrafik ................................. 4
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776)
om skatt på energi.......................... 5
2.3 Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen
(1988:327)................................ 8
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:69) om
försläljningsskatt på motorfordon.............. 9
3 Ärendet och dess beredning ......................... 12
4 Skärpta avgaskrav för personbilar .................... 12
4.1 Bakgrund................................. 12
4.2 Ändrad beskattning av nya personbilar.......... 13
4.3 Vidare arbete med avgasutsläpp från fordon m.m. . 15
5 Upphävande av lagen om miljöskatt på inrikes flygtrafik .. 18
6 Vissa energiskattefrågor............................ 19
7 Sänkt fordonsskatt för vissa motorredskap.............. 21
8 Budgeteffekter ................................... 23
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 12 september 1996 .................................. 25
Prop. 1996/97:14
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om upphävande av lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes
flygtrafik,
2. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
3. lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),
4. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motor-
fordon.
1* Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 14
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Prop. 1996/97:14
Härigenom föreskrivs att lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes
flygtrafik skall upphöra att gälla vid utgången av år 1996. Den upphävda
lagen gäller dock fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till
tiden före den 1 januari 1997.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi
dels att 12 kap. 2 § skall upphöra att gälla,
dels att 7 kap. 4 §, 9 kap. 2 och 5 §§ samt 12 kap. 1 § skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 kap.
Prop. 1996/97:14
4
Avdrag får, i den mån avdrag
inte har gjorts enligt 1-3 §§, göras
även för energiskatten samt för tre
fjärdedelar av koldioxidskatten på
bränsle som förbrukats för annat
ändamål än drift av motordrivna
fordon vid tillverkningsprocessen i
industriell verksamhet eller för
växthusuppvärmning vid yrkesmäs-
sig växthusodling.
Avdrag får, i den mån avdrag
inte har gjorts enligt 1-3 §§, göras
även för energiskatten samt för tre
fjärdedelar av koldioxidskatten på
annat bränsle än bensin som för-
brukats för annat ändamål än drift
av motordrivna fordon vid tillverk-
ningsprocessen i industriell verk-
samhet eller för växthusuppvärm-
ning vid yrkesmässig växthusod-
ling.
Bestämmelserna i första stycket gäller även sådan oljeprodukt som
avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b och som förbrukats vid tillverknings-
processen i gruvindustriell verksamhet för drift av andra motordrivna
fordon än personbilar, lastbilar och bussar.
1 fråga om gasol som förbrukats för drift av stationära motorer får dock
avdrag för koldioxidskatt endast göras för den del av skatten som översti-
ger 350 kronor per 1 000 kilogram.
Om någon som inte är skattskyl-
dig har förbrukat bränsle för annat
ändamål än drift av motordrivna
fordon vid tillverkningsprocessen i
industriell verksamhet eller för
växthusuppvärmning vid yrkesmäs-
sig växthusodling, medger beskatt-
ningsmyndigheten efter ansökan
återbetalning av energiskatten och
tre fjärdelar av koldioxidskatten på
bränslet. I fråga om gasol, som
förbrukats för drift av stationära
motorer får dock återbetalning av
Om någon som inte är skattskyl-
dig har förbrukat annat bränsle än
bensin för annat ändamål än drift
av motordrivna fordon vid tillverk-
ningsprocessen i industriell verk-
samhet eller för växthusuppvärm-
ning vid yrkesmässig växthusod-
ling, medger beskattningsmyndig-
heten efter ansökan återbetalning
av energiskatten och tre fjärdelar av
koldioxidskatten på bränslet. I
fråga om gasol, som förbrukats för
drift av stationära motorer får dock
koldioxidskatt endast göras med
belopp som överstiger 350 kronor
per 1 000 kilogram.
Om värme har levererats for
tillverkningsprocessen i industriell
verksamhet eller för växthusupp-
värmning vid yrkesmässig växt-
husodling, medger beskattnings-
myndigheten efter ansökan av den
som framställt värmen återbetal-
ning av energiskatten och tre fjär-
dedelar av koldioxidskatten på
bränsle som förbrukats vid fram-
ställning av värmen.
återbetalning av koldioxidskatt
endast göras med belopp som över-
stiger 350 kronor per 1 000 kilo-
gram.
Om värme har levererats för
tillverkningsprocessen i industriell
verksamhet eller för växthusupp-
värmning vid yrkesmässig växt-
husodling, medger beskattnings-
myndigheten efter ansökan av den
som framställt värmen återbetal-
ning av
1. energiskatten på elektrisk
kraft, och
2. energiskatten och tre fjärde-
delar av koldioxidskatten på annat
bränsle än bensin
som förbrukats vid framställning
av värmen.
Prop. 1996/97:14
12 kap.
1 §4
Följande beslut av beskattnings-
myndigheten får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol, nämli-
gen
Följande beslut av beskattnings-
myndigheten får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol av den
skattskyldige, sökanden och Riks-
skatteverket, nämligen
1. beslut om medgivande enligt 2 kap. 9 §,
2. beslut om godkännande enligt 4 kap. 3 och 6 samt 8 och 10 §§,
3. beslut om återkallelse enligt 4 kap. 5 och 6 samt 8 och 10 §§,
4. beslut om registrering enligt 6 kap. 10 § andra stycket,
5. beslut om ställande av säkerhet enligt denna lag,
6. beslut om återbetalning av eller kompensation för skatt enligt 9 kap.
1-12 §§, och
7. beslut om särskild avgift och nedsättning av eller befrielse från sådan
avgift enligt 10 kap. 8 §.
Beskattningsmyndighetens beslut
enligt första stycket får även över-
klagas av Riksskatteverket. Om en
skattskyldig eller en sökande över-
klagar ett beslut enligt första styck-
et förs det allmännas talan av Riks-
Om en skattskyldig eller en
sökande överklagar ett beslut enligt
första stycket förs det allmännas
talan av Riksskatteverket.
skatteverket.
Prop. 1996/97:14
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Den nya lydelsen av 9 kap.
5 §, såvitt avser återbetalning av energiskatten på elektrisk kraft som för-
brukats vid framställning av värme som har levererats för tillverknings-
processen i industriell verksamhet, tillämpas dock för tid från och med den
1 september 1996. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om övriga
förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse 1995:912.
2Senaste lydelse 1995:912.
'Senaste lydelse 1996:687.
4 Senaste lydelse 1995:611.
1** Riksdagen 1996197. 1 saml. Nr 14
Härigenom föreskrivs att 25 § fordonsskattelagen (1988:327) skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1996/97:14
25
Ett motorredskap beskattas som
tjänstevikt som inte överstiger 2 000
Om en bil har byggts om till mo-
torredskap, beskattas den dock som
trafiktraktor. Detsamma gäller för
motorredskap med en tjänstevikt
över 2 000 kilogram som används
för transport av gods på andra vä-
gar än enskilda, om transporterna
inte är begränsade till sådana som
anges i 22 § andra stycket.
§
en jordbrukstraktor, om det har en
kilogram.
Om en bil har byggts om till mo-
torredskap klass II, beskattas den
dock som trafiktraktor. Detsamma
gäller för motorredskap med en
tjänstevikt över 2 000 kilogram
som används för transport av gods
på andra vägar än enskilda, om
transporterna inte är begränsade till
sådana som anges i 22 § andra
stycket.
Andra skattepliktiga motorredskap än de som avses i första och andra
styckena beskattas på sätt som framgår av bilaga 1, E 3.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträ-
dandet.
1 Senaste lydelse 1994:1777
Härigenom föreskrivs att 4 och 8 §§ lagen (1978:69) om försäljnings-
skatt på motorfordon skall ha följande lydelse.
Prop. 1996/97:14
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4§*
Försäljningsskatt tas ut för fordon som registreras i bilregistret och som
är
1. personbil, som hänförs till
miljöklass 3,
2. buss med en totalvikt av högst
3 500 kilogram samt övriga bussar
om de är försedda med dieselmotor
och om de hänförs till miljöklass 3,
3. lastbil med en totalvikt av
högst 3 500 kilogram och lastbilar
med en totalvikt som överstiger
3 500 kilogram, om de är försedda
med dieselmotor och om de hänförs
till miljöklass 3,
4. motorcykel.
1. buss med en totalvikt av högst
3 500 kilogram samt övriga bussar
om de är försedda med dieselmotor
och om de hänförs till miljöklass 3,
2. lastbil med en totalvikt av
högst 3 500 kilogram och lastbilar
med en totalvikt som överstiger
3 500 kilogram, om de är försedda
med dieselmotor och om de hänförs
till miljöklass 3,
3. motorcykel.
Fordon som enligt bilregistret är av en årsmodell som är trettio år eller
äldre är inte skattepliktiga.
8§2
Nuvarande lydelse
Skatten tas ut för skattepliktiga personbilar, bussar och lastbilar med be-
lopp som framgår av följande uppställning. Skatten beräknas till helt tiotal
kronor så att överskjutande krontal bortfaller.
Fordonsslag
miljöklass 1
miljöklass 2
miljöklass 3
Prop. 1996/97:14
|
/. personbil |
- |
|
2. buss med en total- |
6 kronor 40 öre |
|
- |
2 000 kronor |
|
6 kronor 40 öre |
6 kronor 40 öre |
|
6 000 kronor |
3. lastbil med
skåpkarosseri
med en total-
vikt av högst
3 500 kilo-
gram
med en total-
vikt översti-
gande 3 500
kilogram
6 kronor 40 öre
per kilogram
tjänstevikt
6 kronor 40 öre
per kilogram
tjänstevikt
6 kronor 40 öre
per kilogram
tjänstevikt, ökat
med 2 000 kronor
6 000 kronor
|
4. lastbil utan | ||
|
skåpkarosseri med en total- 4 000 kronor vikt av högst 3 500 kilo- |
4 000 kronor |
6 000 kronor |
|
gram | ||
|
med en total- |
6 000 kronor | |
vikt översti-
gande 3 500
kilogram
Skatten tas ut för motorcykel med 1 340 kronor om tjänstevikten inte
överstiger 75 kilogram, med 1 760 kronor om tjänstevikten är högre men
inte överstiger 160 kilogram, med 2 700 kronor om tjänstevikten är högre
än 160 kilogram men inte överstiger 210 kilogram, samt i annat fall med
4 480 kronor.
För personbilar, lastbilar och bussar som är inrättade för drift med
elektricitet från batterier i fordonet skall skatt tas ut med motsvarande
belopp som gäller för miljöklass 1.
Föreslagen lydelse
Skatten tas ut för skattepliktiga bussar och lastbilar med belopp som
framgår av följande uppställning. Skatten beräknas till helt tiotal kronor så
att överskjutande krontal bortfaller.
10
|
Fordonsslag |
miljöklass 1 |
miljöklass 2 |
miljöklass 3 |
|
1. buss | |||
|
med en total- |
6 kronor 40 öre |
6 kronor 40 öre |
6 kronor 40 öre |
|
vikt av högst |
per kilogram |
per kilogram |
per kilogram |
|
3 500 kilo- |
tjänstevikt |
tjänstevikt |
tjänstevikt, ökat |
|
gram |
med 2 000 kronor | ||
|
med en total- |
6 000 kronor | ||
|
vikt översti- | |||
|
gande 3 500 | |||
|
kilogram |
Prop. 1996/97:14
2. lastbil med
skåpkarosseri
med en total-
vikt av högst
3 500 kilo-
gram
med en total -
vikt översti-
gande 3 500
kilogram
6 kronor 40 öre
per kilogram
tjänstevikt
6 kronor 40 öre
per kilogram
tjänstevikt
6 kronor 40 öre
per kilogram
tjänstevikt, ökat
med 2 000 kronor
6 000 kronor
3. lastbil utan
skåpkarosseri
med en total- 4 000 kronor
vikt av högst
3 500 kilo-
gram
med en total-
vikt översti-
gande 3 500
kilogram
4 000 kronor
6 000 kronor
6 000 kronor
Skatten tas ut för motorcykel med 1 340 kronor om tjänstevikten inte
överstiger 75 kilogram, med 1 760 kronor om tjänstevikten är högre men
inte överstiger 160 kilogram, med 2 700 kronor om tjänstevikten är högre
än 160 kilogram men inte överstiger 210 kilogram, samt i annat fall med
4 480 kronor.
För lastbilar och bussar som är inrättade for drift med elektricitet från
batterier i fordonet skall skatt tas ut med motsvarande belopp som gäller
för miljöklass 1.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträ-
dandet.
' Senaste lydelse 1996:833.
2 Senaste lydelse 1996:833.
11
I propositionen presenteras skärpta obligatoriska avgaskrav för nya per-
sonbilar inom EU. Mot bakgrund av de nya kraven lämnas förslag till
vissa förändringar i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon.
Dessutom lämnas en redogörelse för regeringens fortsatta arbete med
avgasutsläpp från fordon m.m.
I enlighet med vad regeringen tidigare uttalat (prop. 1995/96:198 s. 32)
föreslås i propositionen att miljöskatten på inrikes flygtrafik avskaffas
fr.o.m. den 1 januari 1997.
Vidare behandlas vissa justeringar av närmast teknisk karaktär i lagen
(1994:1776) om skatt på energi. Sålunda föreslås, efter framställning från
bl.a. Sydkraft Värme AB, en ändring som möjliggör återbetalning av ener-
giskatten på elektrisk kraft som förbrukats vid framställning av värme som
leverererats till industrin eller växthusnäringen. Det föreslås också en
anpassning till gemenskapsrätten av tillämpningsområdet för den lägre
skattesats som gäller för bränslen som förbrukas av industrin eller väx-
thusnäringen. Med anledning av ett påpekande från Riksskatteverket om
behovet av att bestämmelserna om överklagande i lagen om skatt på ener-
gi samordnas med vad som gäller för övriga EU-harmoniserade punktskat-
ter tar regeringen även upp denna fråga.
I propositonen behandlas slutligen en framställning från Entreprenad-
maskinleverantörernas samarbetsorgan (EMSA) om en ändring i fordons-
skattelagens (1988:327) bestämmelser om beskattning av till motorred-
skap klass 1 ombyggda bilar.
Utformningen av författningsförslagen har skett i samråd med Riksskat-
teverket. Synpunkter i fråga om ändringen i fordonsskattelagen har även
inhämtats från Svenska Mobilkranföreningen och Föreningen byggma-
skinuthyrare.
Lagrådet
Lagförslagen är tekniskt sett av enkel beskaffenhet. Lagrådets hörande
skulle därför enligt regeringens bedömning sakna betydelse.
Enligt 2 och 2 a §§ bilavgaslagen (1986:1386) förs nya personbilar som
uppfyller gällande baskrav till miljöklass 3. Tillverkaren kan välja att
ansöka om inplacering av fordon i miljöklasser med högre krav.
Regeringen framhöll i propositionen Vidareutveckling av systemet med
miljöklasser för fordon m.m. (prop. 1995/96:6 bet. 1995/96:JoU6, rskr.
1995/96:86) att miljöklassystemet bör utvecklas inom de ramar som följer
av medlemsskapet i EU.
Prop. 1996/97:14
12
Grund för kravskärpning
Prop. 1996/97:14
De nu gällande obligatoriska avgaskraven för nya personbilar inom EU
anges i rådets direktiv 91/441/EEG av den 26 juni 1991 om ändring av
direktiv 70/220/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om
åtgärder mot luftförorening genom avgaser från motorfordon (EGT nr
L242, 30.08.91, s. 1, Celex 391L0441).
Från och med den 1 januari 1997 får nya personbilar endast säljas om
de godkänts enligt den skärpta kravnivå som preciseras i rådets direktiv
94/12/EG av den 23 mars 1994 om åtgärder mot luftföroreningar genom
avgaser från motorfordon och om ändring av direktiv 70/220/EEG (EGT
nr L100, 19.04.94, s. 42, Celex 394L0012). Skärpningen av kraven samm-
anfattas i nedanstående tabell.
Obligatoriska avgaskrav för nya personbilar före och efter kravskärpningen.
Förorening Lägsta kravnivå 1996, Lägsta kravnivå 1997,
utsläpp i g/km utsläpp i g/km
|
Bensin |
Diesel | ||
|
Kolmonoxid |
2,72 |
2,2 |
1,0 |
|
Kväveoxider och kolväten |
0.97 |
0,5 |
0,7' |
|
Partiklar |
0,14 |
0,08' | |
1 Fram till den 30 september 1999 är gränsvärdena för kväveoxider och kolväten sammanta-
get 0,9 g/km och för partiklar 0,1 g/km för dieselfordon med direktinsprutade motorer.
I bilavgasforordningen (1991:1481) sammanlänkas miljöklassystemet
med de EG-direktiv som berör fordonens avgasutsläpp. I förordningen
anges vilka utsläppskrav som bilar i olika miljöklasser skall klara. Kravni-
vån som anges i direktiv 91/441/EEG överensstämmer med utsläppskra-
ven för miljöklass 3. Den kravnivå som anges i direktiv 94/12/EG över-
ensstämmer med utsläppskraven för miljöklass 2. Dagens kravnivå i mil-
jöklass 1 är baserad på USAs federala TLEV-krav och kan ännu inte jäm-
ställas med någon inom EU beslutad kravnivå.
Regeringens förslag: Ingen försäljningsskatt tas ut for nya personbi-
lar från och med den 1 januari 1997.
Skälen för regeringens förslag: Systemet med miljöklasser for fordon
13
kopplade till differentierad försäljningsskatt infördes från och med 1993 Prop. 1996/97:14
års modeller (prop. 1990/91:156, bet. 1990/91:SkU25, rskr. 1990/91:344,
SFS 1991:608). Försäljningsskatt tas ut på personbilar, vissa bussar och
lastbilar samt motorcyklar enligt lagen (1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon. Försäljningsskatten på personbilar i miljöklass 1 och 2 har
dock slopats. Samtidigt sänktes skatten till 2 000 kr i miljöklass 3. Föränd-
ringarna trädde i kraft den 11 juni 1996 (prop. 1995/96:222, bet.
1995/96:FiU15,.rskr. 1995/96:307, SFS 1996:833).
Medlemskapet i EU innebär att de svenska avgaskraven skall utvecklas
inom de ramar som det gemensamma regelverket utgör. Enligt direktiven
far medlemsländerna använda differentierad försäljningsskatt för att sti-
mulera ett förtida införande av teknik som uppfyller en inom EU beslutad
men ännu inte obligatorisk kravnivå. Eventuella skatterabatter för fordon
som uppfyller kommande avgaskrav skall upphöra senast samma dag som
dessa krav blir obligatoriska. Skärpning av de obligatoriska avgaskraven
för nya personbilar inom EU medför därför vissa förändringar i försälj-
ningsskattelagen.
Efter den 1 januari 1997 uppfyller nya personbilar som är godkända
enligt direktiv 94/12/EG de lindrigaste utsläppskraven inom EU. Dessa
krav bör därför utgöra den nya lägsta nivån i det svenska miljöklassyste-
met, miljöklass 3. Det innebär att dagens kravnivå för miljöklass 2 kom-
mer att föras över till miljöklass 3. För miljöklass 2 införs dock ingen ny
kravnivå utan denna miljöklass lämnas utan gränsvärden från och med den
1 januari 1997. Vissa större personbilar faller under rådets direktiv
93/59/EEG av den 28 juni 1993 om ändring av direktiv 70/220/EEG om
tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot luftförore-
ning genom avgaser från motorfordon (EGT nr L186, 20.07.93, s. 21,
Celex 393L0059) och berörs därför ej av denna ändring.
För fordon som uppfyller utsläppskraven i miljöklass 2 tas idag inte ut
någon försäljningsskatt. Dessa fordon kommer efter den 1 januari 1997 att
uppfylla kraven i den nya miljöklass 3. Regeringen anser att skatten skall
vara oförändrad för fordon som uppfyller kraven i nuvarande miljöklass 2.
För personbilar i den nya miljöklass 3 bör därför ingen försäljningsskatt
tas ut från och med den 1 januari 1997. Med hänsyn till att personbilar
som endast uppfyller kraven i den nuvarande miljöklass 3 inte får säljas
från årsskiftet kan försäljningsskatten på personbilar slopas helt. Detta
föranleder ändringar i 4 och 8 §§ lagen om försäljningsskatt på motorfor-
don. Vi vill emellertid i sammanhanget erinra om att en särskild utredare
tillsatts i våras med uppdrag att företa en översyn av vägtrafikens samlade
beskattning (Dir 1996:37). Utredaren skall analysera vad som är den
lämpliga avvägningen mellan försäljningsskatt, fordonsskatt, energi- och
koldioxidskatt i syfte att förbättra den samlade styreffekten med avseende
på trafiksäkerhet och miljö. Regeringen anser att ekonomiska styrmedel
fortsatt är ett viktigt instrument för att gynna försäljningen av nya person-
bilar som möter framtida kravnivåer.
Som ett resultat av de avgaskrav som blev obligatoriska från och med
1989 års modeller har personbilarnas utsläpp av kväveoxider, kolväten,
kolmonoxid och partiklar minskat. De skärpta utsläppskraven innebär på
14
sikt att utsläppen från personbilarna kommer att minska ytterligare. Ge-
nom miljöklassystemet har bättre teknik kommit in på marknaden. Exem-
pelvis marknadsför de svenska tillverkarna i stort sett enbart modeller i
miljöklass 2 och har även modeller i miljöklass 1.
Inom EU pågår för närvarande ett arbete med att ytterligare skärpa
avgaskraven för personbilar. Kommissionen har nyligen presenterat ett
förslag som omfattar två olika kravnivåer, en avsedd att bli obligatorisk år
2000 och en år 2005. Dessa bör så fort det är möjligt införas i det svenska
miljöklassystemet. Regeringens avsikt är att i enlighet med bemyndigan-
det i 3 § bilavgaslagen (1991:1481) lämna miljöklass 2 utan fastställda
gränsvärden i avvaktan på att så kan ske.
Prop. 1996/97:14
Regeringens bedömning: Avgaskrav för vissa större dieseldrivna
arbetsmaskiner kommer att införas i etapper från och med 1998. Ar-
betet inom EU med att ta fram gemensamma regler för avgasutsläpp
från övriga grupper av arbetsmaskiner torde leda till att sådana kom-
mer att införas före år 2000.
Avgaskraven för lätta lastbilar och bussar kommer att skärpas den
1 oktober 1997 för fordon med en så kallad referensmassa om högst
1250 kg. För tyngre fordon genomförs skärpningen den 1 oktober
1998.
Sverige bör verka för att EU-kommissionens förslag till skärpta
avgaskrav för personbilar inom Auto Oil-programmet skärps, främst
genom att kallstartskrav införs. Förslaget till tillverkaransvar bör ut-
formas så att det skall finnas en god möjlighet att identifiera dålig
teknologi och återkalla fordon på tillverkarens bekostnad. Med-
lemsländernas möjlighet att utnyttja ekonomiska incitament för att
stimulera införandet av renare teknik bör öka.
Skälen för regeringens bedömning:
Försurningstrategin
Kampen mot försurningen är ett av de prioriterade sakområdena i det
svenska miljöarbetet i EU. På svenskt initiativ håller för närvarande en
särskild försumingsstrategi för EU på att utarbetas av kommissionen.
Sverige deltar mycket aktivt i detta arbete som beräknas vara färdigt under
första halvåret 1997. Målet med strategin är att begränsa de försurande
luftföroreningarna så att den kritiska belastningsgränsen inte överskrids.
Även om en stor del av de försurande nedsläppen i Sverige härstammar
från källor utanför vårt land kommer även kraftfulla åtgärder att behöva
sättas in i Sverige för att det uppsatta målet skall kunna nås. Regeringen
avser att återkomma till riksdagen med förslag i denna riktning.
15
Avgaskrav för arbetsmaskiner
Prop. 1996/97:14
Arbetsmaskiner är en betydande källa till utsläpp av luftföroreningar.
Enligt Naturvårdsverkets beräkningar stod arbetsmaskiner 1994 för en
femtedel av de svenska kväveoxidutsläppen, totalt 78 000 ton. Samma år
uppgick deras kolväteutsläpp till 20 000 ton, fyra procent av utsläppen.
Deras partikelutsläpp är ungefär lika stora som vägtrafikens, totalt 7 000
ton. Sänkta avgasutsläpp från arbetsmaskiner är därför ett viktigt led i
arbetet med att minska luftföroreningarnas miljö- och hälsopåverkan.
Rådet enades i juni om ett förslag som innebär att avgaskrav införs i två
steg för dieseldrivna arbetsmaskiner med en motoreffekt om minst 37 kW.
För nya motorer blir den första kravnivån obligatorisk under perioden den
1 oktober 1998 - den 1 april 1999. Tidpunkten beror på motorns effekt.
Det andra steget införs under perioden den 1 januari 2001 - den 1 januari
2004. Naturvårdsverket har regeringens uppdrag att föreslå hur avgaskra-
ven skall införas i Sverige. Regeringen avser att med utgångspunkt från
verkets förslag återkomma med förslag om svensk författningsreglering
till riksdagen våren 1997 samt till frågan om ekonomiska styrmedel och
andra incitament för att gynna ett förtida införande av renare teknik.
Naturvårdsverket har nyligen lämnat en delrapport till regeringen med
förslag till åtgärder mot avgasutsläpp från arbetsmaskiner som ej berörs av
direktivförslaget. Rapporten kommer att remissbehandlas i höst.
Kommissionen har aviserat att den kommer att lägga fram förslag till
direktiv om avgasutsläppen från de arbetsmaskiner som ej omfattas av det
direktiv som rådet nu enats om. Det gällerjord- och skogsbrukstraktorer,
mindre dieseldrivna och samtliga bensindrivna arbetsmaskiner.
Skärpta avgaskrav för lätta lastbilar och bussar
Dagens obligatoriska avgaskrav för lätta lastbilar och bussar anges i rådets
direktiv 93/59/EEG av den 28 juni 1993 om ändring av direktiv
70/220/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgär-
der mot luftförorening genom avgaser från motorfordon. (EGT nr L186,
20.07.93, s. 21, Celex 393L0059). Genom Europaparlamentets och rådets
ännu inte publicerade direktiv om ändring av direktiv 70/220/EEG om
tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot luftförore-
ningar genom avgaser från fordon skärps dessa baskrav för fordon med en
referensmassa om högst 1250 kg från och med den 1 oktober 1997. För
lätta lastbilar och bussar med högre referensmassa införs de strängare
kraven vid typgodkännande den 1 oktober 1998.
Som en konsekvens av kravskärpningen behöver lagen (1978:69) om
försäljningsskatt på motorfordon ändras. Regeringen avser att återkomma
till riksdagen med förslag på denna punkt. Även bilavgasförordningen
(1991:1481) behöver ändras.
16
Miljöklassystemets långsiktiga utveckling
Prop. 1996/97:14
I propositionen Skärpta avgaskrav för tunga fordon (prop. 1995/96:175,
bet. 1995/96:JoU22, rskr. 1995/96:244) framhöll regeringen att det primä-
ra målet med systemet även i fortsättningen är att utsläppen av luftförore-
ningar skall minska. Regeringens uppfattning är att i det fortsatta arbetet
med att minska utsläppen från tunga fordon är kväveoxider och partiklar
viktigast att åtgärda. För lätta fordon kommer koldioxidutsläppen allt mer
i fokus med tanke på att deras utsläpp av kväveoxider, kolväten, kolmo-
noxid och partiklar nu minskar.
Naturvårdsverket har aviserat att verket i september avser att inkomma
med ett förslag till regeringen om utveckling av miljöklassystemet. Samti-
digt avser verket att lämna ett förslag till ett koldioxidindex relaterat till
bilens transportkapacitet.
Förhandlingarna om skärpta avgaskrav inom EU
Kommissionen har lagt fram två direktivförslag vars syfte är att förbättra
luftkvaliteten i tätorter genom att minska utsläppen av avgaser från for-
don. Det ena gäller skärpta krav på bensin och diesel och det andra
skärpta avgaskrav för personbilar (se 4.2).
Regeringen har en positiv grundinställning till kommissionens förslag
om skärpta avgaskrav för personbilar, men anser att det kan förbättras på
viktiga punkter. Särskilt viktiga är de delar av kommissionens förslag som
syftar till att motivera tillverkarna att marknadsföra avgasreningssystem av
hög teknisk kvalitet. Motivet är att låga utsläpp under bilens hela livslängd
skall säkerställas genom god hållbarhet hos avgasreningssystemet.
Kommissionen har aviserat ett förslag till ett gemensamt system för
tillverkaransvar. Regeringens uppfattning är att det inom ramen för ett
sådant system skall finnas en god möjlighet att identifiera dålig teknologi
och återkalla fordon på tillverkarens bekostnad.
Kommissionen har föreslagit att de utsläpp som sker under testcykelns
kallstartsdel del räknas in. Däremot föreslår kommissionen inte särskilda
krav på utsläppens storlek under kallstarten, vilket regeringen ser som en
brist. En orsak är att utsläppen vid kallstarter svarar för en betydande del
av personbilarnas utsläpp av kolväten och kolmonoxid, särskilt i tätorter.
Kallstartskrav skulle därför bidra till att väsentligt förbättra främst tätorts-
miljön.
Enligt direktivförslaget får medlemsländerna endast använda ekonomis-
ka incitament för att stimulera försäljningen av nya fordon som möter av
EU beslutade men ännu ej obligatoriska kravnivåer. Bestämmelsen finns i
nu gällande bilavgasdirektiv och försvårar medlemsländernas möjlighet att
stimulera en förtida introduktion av den bästa tillgängliga tekniken. Sveri-
ge kommer därför fortsätta att verka för att artikeln slopas.
17
Internationell harmonisering
Prop. 1996/97:14
Den internationella bilmarknaden är påtagligt splittrad genom att tekniska
krav skiljer mellan olika länder och att godkännanden ej accepteras glo-
balt. Detta missgynnar den exportberoende delen av bilindustrin utan att
ha någon positiv miljöeffekt. För utsläppens storlek är kravens faktiska
innehåll avgörande.
Regeringens uppfattning är att EU bör arbeta for att tekniska kravnivåer
definieras globalt även om införandet sker i olika takt i olika länder. Som
ett led i detta bör EU nå överenskommelser med andra viktiga bilmarkna-
der om att acceptera godkännanden ömsesidigt om de är på minst samma
kravnivå som inom EU.
Regeringens förslag: Lagen om miljöskatt på inrikes flygtrafik upp-
hör att gälla den 1 januari 1997. Miljörelateringen av Luftfartsverkets
landningsavgifter förstärks.
Skälen för regeringens förslag. Regeringen har tidigare uttalat att
miljöskatten på inrikes flygtrafik bör avskaffas fr.o.m. den 1 januari 1997
och ersättas av ett system med bättre miljöstyrning, t.ex. en ökad differen-
tiering av Luftfartsverkets landningsavgifter (prop. 1995/96:198, s. 32).
Som skäl anfördes att skatten inte längre är något effektivt styrmedel och
att avregleringen av den civila inrikes luftfarten gjort det allt svårare att
tillämpa skatten på ett rättvist sätt. Det påpekades också att kommissio-
nens generaldirektorat för skattefrågor i en skrivelse den 21 februari 1996
hävdat att miljöskatten på inrikes flygtrafik inte är förenlig med rådets
direktiv 92/81/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av struktu-
rerna för punktskatter på mineraloljor (EGT nr L 316, 31.10 1992 s. 12,
Celex 392L0081).
Regeringen anser att de skäl som tidigare anförts för att avskaffa mil-
jöskatten på inrikes flygtrafik och ersätta den med ett system med bättre
miljöstyrning alltjämt är giltiga. Regeringen föreslår därför att lagen om
miljöskatt på inrikes flygtrafik skall upphöra att gälla vid utgången av år
1996. Luftfartsverket bedriver för närvarande ett arbete med att vidareut-
veckla miljöstyrningen av luftfartsavgiftema, vilket bl.a. möjliggjorts av
lCAO:s beslut år 1995 att acceptera att utsläpp av föroreningar till luft
relateras till avgifter för internationell luftfart. Inriktningen i Luftfartsver-
kets arbete är att den 1 januari 1997 öka den redan befintliga bullerrelate-
ringen av landningsavgiftema och senare under året komplettera avgifts-
systemet med en relatering även till utsläpp av föroreningar till luft. De
ökade intäkterna från avgifterna kommer att användas för bl.a. bullerisole-
ringsåtgärder vid de statliga flygplatserna.
18
Enligt regeringens uppfattning är det av central betydelse att ett system
som ger bättre miljöstyrning inom luftfarten än dagens miljöskatt, och som
omfattar såväl buller som utsläpp till luft, kan inforas fullt ut så snart som
möjligt under år 1997. Beträffande åtgärder mot flygbuller avser regering-
en att återkomma till riksdagen med ytterligare forslag och riktlinjer i
samband med behandlingen av trafikens infrastrukturfrågor.
Prop. 1996/97:14
Regeringens förslag: Skattenedsättningen för värme som levererats
till industrin eller växthusnäringen skall omfatta även de fall då elek-
trisk kraft använts vid värmeframställningen. De generellt lägre skat-
tesatser som gäller för bränslen som förbrukats vid industriell verk-
samhet eller vid yrkesmässig växthusodling skall inte tillämpas på
bensin. Bestämmelserna om överklagande i lagen om skatt på energi
samordnas med vad som gäller för övriga EU-harmoniserade punkt-
skatter.
Skälen för regeringens förslag: Riksdagen beslutade under våren
1996 att kompensationen med 9 öre per kWh värme som leverererats till
tillverkningsindustrin eller för växthusuppvärmning vid yrkesmässig växt-
husodling skulle slopas och att en återgång skulle ske till tidigare regler på
området (prop. 1995/96:198, bet. 1995/96:SkU31, rskr. 1995/96:305, SFS
1996:687). Ändringarna trädde i kraft den 1 september 1996 och innebär
att motsvarande skattnedsättning skall gälla för den som levererar värme
till tillverkningsindustrin respektive för växthusuppvärmning som skulle
ha tillämpats för energi som förbrukats vid värmeproduktion i industrins
eller växthusnäringens egen regi. Lagtexten har dock utformats på ett
sådant sätt att någon befrielse från skatten på elektrisk kraft som förbru-
kats för värmeproduktion inte kan ske. Detta har uppenbarligen inte varit
avsikten med ändringen av bestämmelserna. En möjlighet att även fa åter-
betalning av energiskatten på elektrisk kraft som förbrukats vid framställ-
ning av aktuell värme bör därför införas i 9 kap. 5 § lagen om skatt på
energi. Den nya lydelsen av paragrafen bör såvitt avser värmeleveranser
till industrin tillämpas för tid från och med den 1 september 1996. Härige-
nom åstadkoms likformighet beträffande den tidsmässiga tillämpningen av
bestämmelsen, oavsett vilket skattepliktigt energislag som använts vid
framställningen av sådan värme. Någon retroaktiv tillämpning av den nya
lydelsen av paragrafen såvitt avser värmeleveranser till växthusnäringen är
inte aktuell, eftersom reglerna om skattenedsättning i paragrafen för växt-
husnäringens del tillämpas först från och med den 1 januari 1997, se punkt
5 av övergångsbestämmelserna till SFS 1994:1776 i dess lydelse enligt
SFS 1996:687.
Den generellt lägre skattenivå som tillämpas för tillverkningsindustrin
och växthusnäringen omfattade vid införandet av lagen om skatt på energi
den 1 januari 1995 samtliga bränslen med undantag för bensin och högbe-
19
skattad olja (prop. 1994/95:54, bet. 1994/95 :SkU4, rskr. 1994/95:152, SFS
1994:1776). Riksdagen beslutade under våren 1995 att den högre energi-
skatten skulle tas ut för olja som används i samtliga motordrivna fordon
(prop. 1994/95:203, bet. 1994/95:SkU28, rskr. 1995/96:439, SFS
1995:912). Ändringarna trädde i huvudsak i kraft den 1 juli 1995. Regler-
na om skattelättnaderna för tillverkningsindustrin och växthusnäringen
ändrades härigenom så att de inte kan komma ifråga för bränsle som an-
vänds för drift av motordrivna fordon. En följd av denna reglering är dock
att bensin som förbrukas för annat ändamål än drift av motordrivna fordon
omfattas av de aktuella skattelättnaderna, vilket innebär att EG:s minimi-
skattesats för bränsleslaget underskrids. Minimiskattesatsen framgår av
artikel 2.1 i rådets direktiv 92/82/EEG av den 19 oktober 1992 om
tillnärmning av punktskattesatser för mineraloljor (EGT nr L 316,
31.10.1992 s. 19, Celex 392L0082). Avsikten har inte varit att genom
lagändringen skapa en möjlighet till skattenedsättning i något fall för ben-
sin. De aktuella bestämmelserna bör därför ändras så att bensin undantas
från möjligheten till skattelättnader vid användning inom tillverkningsin-
dustrin och växthusnäringen samt vid framställning av extern värme som
levereras till dessa branscher. Genom ändringen iakttas EG:s minimiskat-
tesats för bensin även vid förbrukning inom de nämnda branscherna.
Bestämmelserna om överklagande i 12 kap. lagen om skatt på energi
har fått till följd att en särskild beslutstyp skapats för beslut enligt denna
lag, nämligen förvaltningsbeslut som regleras i förvaltningslagen
(1986:223), en enskild punktskatteförfattning samt i lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter. Regleringen har medfört bl.a.
skillnader ifråga om omprövning av de i 12 kap. 1 § lagen om skatt på
energi uppräknade besluten och motsvarande beslut enligt punktskattela-
gama på övriga EU-harmoniserade områden, dvs. lagen (1994:1563) om
tobaksskatt och lagen (1994:1564) om alkoholskatt. I syfte att uppnå en
samordning med övriga EU-harmoniserade punktskatter föreslås därför,
beträffande lagen om skatt på energi, en ändring av 12 kap. 1 § samt ett
slopande av 12 kap. 2 §.
De nu nämnda förslagen föranleder dels ändring i 7 kap. 4 §, 9 kap. 2
och 5 §§ samt 12 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi, dels ett
slopande av 12 kap. 2 § nämnda lag. Ändringarna bör träda i kraft den
1 januari 1997. Den nya lydelsen av 9 kap. 5 § bör dock, som utvecklats
ovan, i viss utsträckning tillämpas för tid från och med den 1 september
1996.
Prop. 1996/97:14
20
Prop. 1996/97:14
Regeringens förslag: Motorredskap i klass I som är ombyggda bilar
skall beskattas som trafiktraktor endast om fordonet används för
transporter av gods och transporterna inte är begränsade till sådana
som anges i 22 § andra stycket fordonsskattelagen. En bil som byggts
om till motorredskap klass II skall dock fortfarande utan undantag
beskattas som trafiktraktor.
Bakgrunden till regeringens förslag. Enligt bilregister- och
fordonskungörelserna förstås med motorredskap ett motordrivet fordon
som är inrättat huvudsakligen som arbetsredskap eller för kortare förflytt-
ningar av gods. Motorredskap delas in i två klasser. I klass I placeras
motorredskap som är konstruerade för en högsta hastighet som överstiger
30 km/tim. Klass II omfattar motorredskap som är konstruerade för en
hastighet av högst 30 km/tim. Enligt bilregisterkungörelsen (1972:599) är
motorredskap klass 1 alltid registreringspliktiga. Motorredskap klass II är
registreringspliktigt när det används för persontransport på väg som inte är
enskild, med vissa begränsade undantag. Registreringsplikt föreligger
även när motorredskap klass II används för transport av gods på väg som
inte är enskild i andra fall än som avses i 22 § fordonsskattelagen.
Skatteplikt enligt fordonsskattelagen föreligger endast för motorredskap
som är registreringspliktiga. Om ett skattepliktigt motorredskap har en
tjänstevikt som inte överstiger 2 000 kilogram beskattas det som en jord-
brukstraktor. Skatten för jordbrukstraktorer är 225 kr per år. Om en bil
har byggts om till skattepliktigt motorredskap beskattas den dock som
trafiktraktor. Detsamma gäller för skattepliktiga motorredskap med en
tjänstevikt över 2 000 kilogram som används för transport av gods på
andra vägar än enskilda, om transporterna inte är begränsade till sådana
som anges i 22 § andra stycket i fordonsskattelagen. Fordonsskatten per år
för trafiktraktorer med en tjänstevikt över 7 000 kilogram är 5 160 kr med
ett tilläggsbelopp på 168 kr för varje helt hundratal kilogram över 7 000
kilogram. För skattepliktiga motorredskap som vare sig skall beskattas
som jordbrukstraktor eller trafiktraktor är fordonsskatten 1 000 kr per år.
Beskattning av motorredskap infördes i Sverige från den 1 januari
1970. Dessförinnan förelåg varken registreringsplikt eller skatteplikt för
motorredskap. Syftet med att införa skatteplikt för motorredskap var att
förhindra att motorredskap i större omfattning utnyttjades för transporter
och därmed gynnades i konkurrenshänseende i förhållande till lastbilar
och traktorer som utförde liknande transporter (prop. 1969:45; jfr också
prop. 1973:94 s. 78). För att uppnå detta syfte infördes registreringsplikt
och skatteplikt för motorredskap som användes för transport på allmän
väg. Övriga motorredskap förblev skattefria. Bestämmelserna om skatt på
motorredskap togs in i Traktorskatteförordningen (1969:297).
Bestämmelserna om beskattning av motorredskap överfördes till 1973
års vägtrafikskatteförordning utan ändringar i sak. (bet. 1973:SkU41, rskr.
1973:254, SFS 1973:601, prop. 1973:94). Principen att skatt endast skulle
21
tas ut på motorredskap som användes för transport på allmän väg behölls
alltså.
1977 års vägtrafikskatteutredning föreslog i sitt sjunde delbetänkande
att skattepliktiga motorredskap skulle delas in i två skatteklasser (Ds Fi
1985:8). Utredningens förslag ledde till lagstiftning. Enligt den nya
ordningen skulle skattepliktiga motorredskap vars tjänstevikt inte översteg
2 000 kilogram och som inte var en till motorredskap ombyggd bil beskat-
tas som jordbrukstraktor dvs. enligt en lägre skattesats. Övriga skatteplik-
tiga motorredskap skulle även i fortsättningen beskattas som trafiktrakto-
rer (prop. 1986/87:50, bet. 1986/87:SkU10, rskr. 1986/87:64, SFS
1986:421). Denna bestämmelse överfördes sedan till vägtrafikskattelagen
(1988:327) utan ändring i sak (prop. 1987/88:159, bet. 1987/88:SkU38,
rskr. 1987/88:316).
Indelningen av motorredskap i två olika grupper infördes den 1 janu-
ari 1993. Som redogjorts för ovan hänförs motorredskap som är konstru-
erade för en högsta hastighet som överstiger 30 km/tim till klass I och
motorredskap som är konstruerade för en hastighet av högst 30 km/tim till
klass II. Före den 1 januari 1993 var fordonsgruppen motorredskap be-
gränsad till fordon som var konstruerade för en hastighet av högst 30
km/tim. Dåvarande regler innebar även att motorredskap endast var
registrerings- och skattepliktiga om de användes för transport på allmän
väg. Till den nya gruppindelningen kopplades nya regler om registre-
ringsplikt. Dessa regler, som alltjämt gäller, innebär att motorredskap
klass I alltid är registreringspliktigt, dvs. oavsett om de användes för trans-
port på allmän väg eller inte. De nu berörda ändringarna i vägtrafikförfatt-
ningarna skulle, utan ändringar i skattereglerna, ha fått den effekten att
alla motorredskap klass I skulle ha beskattats som trafiktraktorer. Skatteni-
vån för trafiktraktorer var redan då förhållandevis hög och anpassad till att
fordonens normala användningsområde var gods- eller persontransporter
på allmän väg. Det ansågs dock inte lämpligt att utan vidare tillämpa tra-
fiktraktorskatt för registreringspliktiga motorredskap i klass I som inte
skulle användas för godstransporter. För att undvika detta infördes en
särskild skattenivå för dessa fordon. Denna skattenivå anpassades efter i
vilken utsträckning fordonen kunde antas utnyttja det allmänna vägnätet
och efter fordonens vägkostnadsansvar i övrigt. Skattenivån bestämdes
till 1 000 kr och har inte ändrats sedan dess (prop. 1988/89:48, bet.
1988/89:TU19, rskr 1988/89:306, SFS 1989:702).
Skälen för regeringens förslag: Nuvarande regler om fordonsskatt för
motorredskap innebär att till motorredskap klass I ombyggda bilar alltid
beskattas som trafiktraktor. Skattesatsen för trafiktraktorer är anpassad till
att sådana traktorer används för gods- eller persontransporter på allmän
väg. Att till motorredskap klass I ombyggda bilar alltid skall beskattas
enligt denna skattesats har sin grund i att sådana motorredskap antas an-
vändas för nämnda transporter. Ett problem med nuvarande regler är att
det inte finns någon möjlighet att få betala fordonsskatt enligt den
särskilda skattenivån för till motorredskap klass I ombyggda bilar. Detta
innebär att sådana motorredskap beskattas som om de används för gods-
transporter på allmän väg även om så inte är fallet. Nuvarande regler avvi-
Prop. 1996/97:14
22
ker därför från principen att endast motorredskap som används för gods-
transporter skall beskattas som trafiktraktorer.
Det har visat sig att dagens skatteregler i viss mån snedvrider konkur-
rensen inom entreprenadbranschen. Mobila lyftplattformar, som är till
motorredskap klass I ombyggda lastbilar, beskattas alltid som trafiktrakto-
rer. Fordonsskatten per år för ett sådant motorredskap med en tjänstevikt
på över 7 000 kilogram är 5 160 kr med ett tilläggsbelopp på 168 kr för
varje helt hundratal kilogram över 7 000 kilogram. Mobila lyftplattformar
konkurrerar delvis om samma arbeten som mobilkranar. Fordonsskatt på
mobilkranar tas ut enligt den särskilda skattenivån dvs. med 1 000 kr per
år. En sådan skillnad i beskattning kan inte anses motiverad i de fall mobi-
la lyftplattformar i likhet med mobilkranar används för annat än
godstransporter på allmän väg.
Det är inte bara mobila lyftplattformer som missgynnas av nuvarande
skatteregler. Enligt Riksskatteverket föreligger liknande problem även för
andra fordonskategorier såsom betongpumpar, flistuggar och krossverk.
Det är därför motiverat med en generell ändring av ifrågavarande skatte-
regler.
Sammantaget anser regeringen att nuvarande skatteregler för till mo-
torredskap klass I ombyggd bil inte är tillfredsställande. Reglerna bör
därför ändras så att det blir möjligt att få betala fordonsskatt enligt den
särskilda skattenivån för sådana motorredskap. Hur fordonet används skall
till skillnad från i dag vara avgörande för skatteuttaget. Lagtekniskt upp-
nås detta genom en ändring i 25 § fordonsskattelagen.
Förslaget innebär att fordonsskatten för mobila lyftplattformar o. dyl.
som är motorredskap klass I blir 1 000 kr per år. Detta kan leda till att
lastbilar i större omfattning än i dag byggs om till motorredskap klass I.
Antalet torde dock begränsas av att fråga är om speciella konstruktioner
och att sådana motorredskap även i fortsättningen kommer att beskattas
som trafiktraktorer om de används för godstransporter på allmän väg.
En grov uppskattning, med stöd av uppgifter från Entreprenadmaskinle-
verantöremas samarbetsorgan (EMSA), är att cirka 150 -200 fordon berörs
av förslaget.
Försäljningsskatten på personbilar i miljöklass 3 beräknas ge skatteintäkter
på 168 miljoner kronor under år 1996. Utan ändringar i miljöklassystemet
och försäljningsskattelagen försvinner skattebasen eftersom bilar som
endast uppfyller baskraven i dagens miljöklass 3 inte far säljas fr.o.m. den
1 januari 1997. Det intäktsbortfall som då uppkommer beror alltså primärt
på att avgaskraven för nya personbilar skärpts inom EU och inte på ändra-
de skatteregler.
För år 1995 inbringade miljöskatten på inrikes flygtrafik 176 miljoner.
Det skattebortfall som uppkommer när skatten avskaffas har finanansierats
inom ramen för de ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsom-
rådet som riksdagen beslutade om under våren 1996 (prop. 1995/96:198,
Prop. 1996/97:14
23
bet. 1995/96:SkU31, rskr. 1995/96:305). Övriga förändringar ger enligt Prop. 1996/97:14
regeringens bedömning försumbara budgeteffekter.
24
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 september 1996
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden, Hjelm-
Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Blomberg,
Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, von Sydow,
Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing
Föredragande: statsrådet Östros
Prop. 1996/97:14
Regeringen beslutar propositionen 1996/97:14 Vissa punktskattefrågor.
25
gotab Stockholm 1996