Prop.
1996/97:108
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 6 mars 1997
Lena Hjelm-Wallén
Leif Blomberg
(Inrikesdepartementet)
I propositionen föreslår regeringen att Göteborgs och Bohus, Älvsborgs
och Skaraborgs län utom Habo och Mullsjö kommuner läggs samman till
Västergötlands län med Göteborg som residensstad. Habo och Mullsjö
kommuner förs enligt egen önskan till Jönköpings län. Läns-
sammanläggningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1998. Som en följd
av länssammanläggningen föreslås att nuvarande länsstyrelser i Göteborgs
och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län läggs samman till en
länsstyrelse.
För regleringen av den landstingskommunala beslutanderätten i samband
med bildandet av Västergötlands län föreslås en särskild lag om
sammanläggningsdelegerade för Västergötlands läns landsting. Dessutom
föreslås en lag om val av ledamöter i styrelsen för Länsstyrelsen i
Västergötlands län samt lagändringar av främst teknisk natur med
anledning av bildandet av Västergötlands län. Genom en ändring i lagen
om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik kan den nuvarande
organisationen behållas tills det nya landstinget bildas den 1 januari 1999.
Regeringen föreslår vidare att även Västergötlands län skall omfattas av
den lagreglerade försöksverksamheten med ändrad regional ansvars-
fördelning som riksdagen tidigare beslutat om i fråga om Kalmar,
Gotlands och Skåne län. Försöksverksamheten förslås för Västergötlands
län omfatta det regionala utvecklingsansvaret, beslut om fördelning av
regionalpolitiska och andra utvecklingsmedel samt ansvaret för frågor om
1 Riksdagen 1996/97.1 saml. Nr 108
länsplaner för regional transportinfrastruktur. I försöksverksamheten han- Prop. 1996/97:108
teras dessa statliga uppgifter av ett regionalt självstyrelseorgan, som för
Västergötlands läns del blir det nybildade landstinget. Försöksverk-
samheten föreslås i detta län inledas den 1 januari 1999 i samband med
att det nya landstinget bildas och liksom i övriga län pågå fram till
utgången av år 2002.
Prop. 1996/97:108
1 Förslag till riksdagsbeslut ........................ 5
2 Lagtext..................................... 6
2.1 Förslag till lag om sammanläggningsdelegerade för
Västergötlands läns landsting ................. 6
2.2 Förslag till lag om val av ledamöter i styrelsen for
Länsstyrelsen i Västergötlands län.............. 13
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1414) om
försöksverksamhet med ändrad regional
ansvarsfördelning ......................... 14
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:438) om
huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik .... 16
2.5 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken...... 18
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1969:246) om
domstolar i fastighetsmål .................... 19
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om
allmänna förvaltningsdomstolar................ 20
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:891) om val
av ledamöter i länsstyrelses styrelse............. 21
2.9 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen
(1990:324).............................. 22
2.10 Förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259) ... 23
2.11 Förslag till lag om ändring i vallagen (1997:000) ... 24
3 Ärendet och dess beredning....................... 26
4 Ny länsindelning i Västsverige..................... 28
4.1 Bakgrund .............................. 28
4.2 Nytt västsvenskt län - gränser och lokaliseringar ... 28
4.3 Det nya väs’svenska länet.................... 29
4.4 Det nya länets namn ....................... 31
4.5 Residensstad i det nya länet .................. 31
5 Den nya länsstyrelsen........................... 33
6 Försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning . 35
6.1 Försöksverksamhet i Västsverige............... 35
6.2 Framställningar från andra län ................ 38
7 Lagstiftningsfrågor............................. 39
7.1 Bildandet av Västergötlands läns landsting........ 39
7.2 Huvudmannaskapet för viss kollektiv persontrafik . . 40
7.3 Övriga lagstiftningsfrågor.................... 41
8 Den fortsatta handläggningen...................... 44
9 Författningskommentar .......................... 46 Prop. 1996/97:108
9.1 Förslaget till lag om sammanläggningsdelegerade för
Västergötlands läns landsting ................. 46
9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1414) om
försöksverksamhet med ändrad regional
ansvarsfördelning ......................... 47
Bilaga 1 Rapporten Nytt västsvenskt län - Gränser
och lokaliseringar ......................... 49
Bilaga 2 Sammanfattning av rapporten OPR=Q - en
ny länsstyrelse ........................... 62
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1997 . . 67
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om sammanläggningsdelegerade för
Västergötlands läns landsting,
2. antar regeringens förslag till lag om val av ledamöter i styrelsen för
Länsstyrelsen i Västergötlands län,
3. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1414) om
försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning,
4. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1978:438) om
huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik,
5. antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken,
6. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1969:246) om
domstolar i fastighetsmål,
7. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om
allmänna förvaltningsdomstolar,
8. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1976:891) om
val av ledamöter i länsstyrelses styrelse,
9. antar regeringens förslag till lag om ändring i taxeringslagen
(1990:324),
10. antar regeringens förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259),
11. antar regeringens förslag till lag om ändring i vallagen (1997:000),
12. godkänner regeringens förslag att Göteborgs och Bohus län,
Älvsborgs län och Skaraborgs län utom Habo och Mullsjö
kommuner den 1 januari 1998 läggs samman till Västergötlands län,
13. godkänner regeringens förslag att nuvarande länsstyrelser i
Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län läggs
samman till en länsstyrelse den 1 januari 1998,
14. godkänner regeringens förslag att Göteborg skall vara residensstad
i Västergötlands län.
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Prop. 1996/97:108
Härigenom föreskrivs följande.
1 § I denna lag finns bestämmelser om sammanläggningsdelegerade vid
bildandet av Västergötlands läns landsting. Bestämmelserna gäller utan
hinder av vad som föreskrivs i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges
indelning i kommuner och landsting.
2 § Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting och
Älvsborgs läns landsting skall bestå till utgången av år 1998.
3 § Västergötlands läns landsting skall, på det sätt som anges i 7 och
8 §§, företrädas av sammanläggningsdelegerade från den dag regeringen
bestämmer till och med den 31 oktober 1998. Från och med den 1
november 1998 företräds Västergötlands läns landsting av det nyvalda
fullmäktige.
Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting och
Älvsborgs läns landsting skall under tiden den 1 november-31 december
1998 företrädas av fullmäktige i Västergötlands läns landsting.
4 § Delegerade och ersättare för dessa skall senast den dag regeringen
bestämmer väljas av fullmäktige i Göteborgs och Bohus läns landsting,
Skaraborgs läns landsting, Älvsborgs läns landsting och Göteborgs
kommun.
När valen har ägt rum, skall ordföranden i fullmäktige i Skaraborgs läns
landsting underrättas om vilka som har valts.
5 § Antalet delegerade skall uppgå till 103, varav 22 skall väljas av
Göteborgs och Bohus läns landsting, 19 av Skaraborgs läns landsting, 31
av Älvsborgs läns landsting och 31 av Göteborgs kommun. Antalet
ersättare skall vara lika många som antalet delegerade och väljas på
samma sätt som dessa.
6 § Valbar är den som är ledamot eller ersättare i fullmäktige i
Göteborg och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting, Älvsborgs
läns landsting eller Göteborgs kommun samt folkbokförd i en kommun
inom området för Västergötlands läns landsting. Föreskrifterna i 2 § lagen
(1992:339) om proportionellt valsätt skall tillämpas vid valet. Prop. 1996/97:108
Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också be-
stämmas i vilken ordning som de skall kallas in till tjänstgöring.
7 § Utöver vad som i övrigt framgår av denna lag skall sammanlägg-
ningsdelegerade
1. under år 1997
- besluta om Västergötlands läns landstings indelning i valkretsar,
- fastställa antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige i
Västergötlands läns landsting,
- anta grunderna för ersättning för resekostnader och andra utgifter
som föranleds av uppdrag enligt denna lag samt arvode, pension och
andra ekonomiska förmåner till den som fullgör ett sådant uppdrag,
samt
- upprätta och fastställa budget för sin verksamhet under budgetåret
1998,
2. under år 1998
- anta förslag till budget för Västergötlands läns landsting avseende
budgetåret 1999, samt
- besluta i andra ärenden där besluten sträcker sina verkningar efter
utgången av år 1998.
8 § Fullmäktige i Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns
landsting och Älvsborgs läns landsting far under tiden den 1 januari-31
oktober 1998 besluta endast i sådana ärenden som uteslutande avser dem
själva och där besluten inte sträcker sina verkningar efter utgången av år
1998. För Göteborgs kommun gäller motsvarande begränsning under tiden
den 1 januari-31 december 1998 i frågor som den 1 januari 1999 skall
föras över till Västergötlands läns landsting.
9 § Sammanläggningsdelegerade får uppdra åt ett arbetsutskott eller en
kommitté som avses i 21 § att besluta på sammanläggningsdelegerades
vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. I sådana fall far
sammanläggningsdelegerade besluta att arbetsutskottet eller en kommitté
i sin tur far uppdra åt en eller flera ledamöter eller ersättare i arbetsut-
skottet eller i kommittén eller åt en anställd hos Kommunförbundet Västra
Götaland att besluta på sammanläggningsdelegerades vägnar.
I följande slag av ärenden far beslutanderätten inte delegeras:
1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller
kvalitet,
2. framställningar eller yttranden till sammanläggningsdelegerade,
liksom yttranden med anledning av att ett beslut av arbetsutskottet eller
en kommitté i dess helhet eller av sammanläggningsdelegerade har över-
klagats, samt
3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av prin-
cipiell beskaffenhet eller annars av större vikt.
10 § Beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt 9 § skall anmälas Prop. 1996/97:108
till sammanläggningsdelegerade, som bestämmer hur detta skall ske.
11 § Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting och
Älvsborgs läns landsting skall tillhandahålla medel för
sammanläggningsdelegerades verksamhet i förhållande till det antal
skattekronor och skatteören som enligt lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,
m.m. skall ligga till grund för landstingens bestämmande av skattesatsen
för uttag av skatt för år 1996.
Göteborgs kommun skall på motsvarande sätt tillhandahålla medel i för-
hållande till den verksamhet som kommunen skall överföra till
Västergötlands läns landsting.
12 § Vad som föreskrivs i 8 kap. kommunallagen (1991:900) om mål för
den ekonomiska förvaltningen, medelsförvaltningen, utgiftsbeslut under
budgetåret samt räkenskapsföring och redovisning skall i tillämpliga delar
gälla för sammanläggningsdelegerades ekonomiska förvaltning.
13 § Ordföranden i fullmäktige i Skaraborgs läns landsting skall snarast
efter det att delegerade och ersättare har valts utse en av de delegerade att
utfärda kungörelse om det första sammanträdet med sammanläggningsde-
legerade och att föra ordet där till dess ordförande har valts.
14 § Vid det första sammanträdet skall sammanläggningsdelegerade för
sin tjänstgöringstid bland de delegerade välja en ordförande och er. eller
flera vice ordförande.
15 § Sammanläggningsdelegerades ordförande skall utfärda en kungörelse
om varje sammanträde. Kungörelsen skall innehålla uppgift om tid och
plats för sammanträdet och om de ärenden som skall behandlas.
Kungörelsen skall anslås på anslagstavlan i Göteborgs och Bohus läns
landsting, Skaraborgs läns landsting, Älvsborgs läns landsting och
Göteborgs kommun minst en vecka före sammanträdesdagen samt inom
samma tid på lämpligt sätt lämnas till varje delegerad och ersättare.
Kungörelsen skall inom samma tid införas i de ortstidningar där lands-
tingen och kommunen inför sådana tillkännagivanden som avses i 5 kap.
10 § kommunallagen (1991:900).
16 § Om en delegerad är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde Prop. 1996/97:108
eller att vidare delta i ett sammanträde, skall en ersättare tjänstgöra i den
delegerades ställe. När ersättarna tjänstgör har de samma rättigheter som
de delegerade.
I fråga om ersättarnas tjänstgöring skall föreskrifterna i 5 kap. 13-15 §§
kommunallagen (1991:900) tillämpas.
17 § Sammanläggningsdelegerade far kalla en förtroendevald eller en an-
ställd hos Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting,
Älvsborgs läns landsting eller Göteborgs kommun eller en särskild
sakkunnig att närvara vid ett sammanträde med sammanläggnings-
delegerade för att lämna upplysningar.
Den som har kallats till ett sådant sammanträde far, om sammanlägg-
ningsdelegerade beslutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten.
18 § Sammanläggningsdelegerade skall i en arbetsordning meddela de
ytterligare föreskrifter som behövs för sammanträdena och handläggningen
av ärenden.
19 § Ärenden hos sammanläggningsdelegerade får väckas av
1. arbetsutskottet,
2. en kommitté,
3. en delegerad genom motion,
4. revisorerna, om ärendet gäller förvaltning som har samband med re-
visionsuppdraget, eller
5. fullmäktige eller styrelsen i Göteborgs och Bohus läns landsting,
Skaraborgs läns landsting, Älvsborgs läns landsting eller Göteborgs
kommun.
Sammanläggningsdelegerade skall besluta i ärenden som har väckts en-
ligt första stycket.
20 § Utöver vad som anges i denna lag gäller följande bestämmelser i
kommunallagen (1991:900) för delegerade och deras ersättare:
- 4 kap. 10 § om återkallande av uppdraget,
- 4 kap. 11 § om rätt till ledighet från anställning,
- 4 kap. 19-22 §§ om omröstning, beslut och reservation,
- 5 kap. 18-20 §§ om beslutförhet och jäv,
- 5 kap. 26, 28. 29 och 31-33 §§ om hur ärendena bereds,
- 5 kap. 36-46 §§ om bordläggning, offentlighet och ordning vid sam-
manträdena. hur ärendena avgörs och proportionella val, samt
- 5 kap. 57-62 §§ om protokollet.
21 § För beredning och verkställighet skall sammanläggningsdelegerade
utse ett arbetsutskott. För sådana uppgifter får de dessutom utse en eller
flera kommittéer.
22 § Ledamöter och ersättare i arbetsutskottet och i en kommitté väljs av Prop. 1996/97:108
sammanläggningsdelegerade till det antal och för den tid som samman-
läggningsdelegerade bestämmer, dock längst till utgången av år 1998.
Valbar till ledamot och ersättare i arbetsutskottet eller en kommitté är
den som fyller 18 år senast på dagen for valet och som är folkbokförd i
en kommun inom området for Västergötlands läns landsting. Den som inte
är svensk medborgare är valbar bara om han har varit folkbokförd i Sve-
rige den 1 november de tre åren närmast före valåret. Om ersättarna inte
väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning
som de skall kallas in till tjänstgöring.
23 § Sammanläggningsdelegerade skall för tid som anges i 22 § bland
ledamöterna i arbetsutskottet och i en kommitté välja en ordförande och
en eller två vice ordförande.
24 § Det förslag till budget för Västergötlands läns landsting som
sammanläggningsdelegerade enligt 7 § 2 skall besluta om upprättas av
arbetsutskottet.
I fråga om budgeten tillämpas i övrigt bestämmelserna i 8 kap. 5 och
8-11 §§ kommunallagen (1991:900).
25 § För beredning och verkställighet av ärenden som avser Väster-
götlands läns landsting får det nyvalda fullmäktige i detta landsting under
perioden den 1 november-31 december 1998 anlita sammanläggningsdele-
gerades arbetsutskott och kommittéer samt nämnder och beredningar i
Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting. Älvsborgs
läns landsting och Göteborgs kommun.
26 § Utöver vad som anges i denna lag gäller följande bestämmelser i
kommunallagen (1991:900) för arbetsutskottet och en kommitté:
- 4 kap. 11 § om ledighet från anställning,
- 4 kap. 19-22 §§ om omröstning, beslut och reservation,
- 4 kap. 23 § om närvarorätt,
- 6 kap. 18 och 19 §§ om tidpunkt för sammanträde och närvarorätt för
utomstående,
- 6 kap 23-26 §§ om beslutförhet och jäv, samt
- 6 kap. 28-31 §§ om hur ärendena avgörs samt om protokoll och del-
givning.
27 § Interpellationer och frågor far ställas av de delegerade samt av
ledamöterna i fullmäktige i Göteborgs och Bohus läns landsting,
Skaraborgs läns landsting. Älvsborgs läns landsting och Göteborgs
kommun. De skall riktas till sammanläggningsdelegerades, arbetsutskottets
eller en kommittés ordförande.
28 § Interpellationer och frågor skall avse ämnen som hör till samman-
10
läggningsdelegerades, arbetsutskottets eller en kommittés handläggning. Prop. 1996/97:108
De far dock inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot någon
enskild.
29 § Den ordförande till vilken en interpellation eller en fråga har ställts
far överlåta besvarandet av denna till en annan delegerad eller till en leda-
mot i arbetsutskottet eller en kommitté. Svaret skall lämnas vid samman-
träde med det fullmäktige vars ledamot har ställt interpellationen eller frå-
gan. I det fall en delegerad har ställt en interpellation eller en fråga skall
den besvaras vid ett sammanträde med sammanläggningsdelegerade.
30 § Utöver vad som föreskrivs i denna lag om interpellationer och frå-
gor gäller bestämmelserna i 5 kap. 50 och 51 §§, 54 § första stycket samt
55 och 56 §§ kommunallagen (1991:900).
31 § Om en delegerad, en ledamot i arbetsutskottet eller i en kommitté
eller en ersättare för någon av dessa avgår under tjänstgöringstiden, skall
bestämmelserna i 6 kap. 14 § första och andra styckena kommunallagen
(1991:900) tillämpas.
Bestämmelsen i 4 kap. 7 § kommunallagen gäller för delegerade, leda-
möter i arbetsutskottet och i en kommitté samt deras ersättare.
32 § Om en delegerad, en ledamot i arbetsutskottet eller i en kommitté
eller en ersättare för någon av dessa upphör att vara valbar, upphör också
uppdraget genast.
Sammanläggningsdelegerade skall befria en delegerad, en ledamot i ar-
betsutskottet eller i en kommitté eller en ersättare för någon av dessa från
uppdraget när denne önskar avgå, om det inte finns särskilda skäl mot det.
33 § Sammanläggningsdelegerade skall för den tid som sammanlägg-
ningsdelegerade bestämmer, dock längst till utgången av år 1998, välja
minst tre revisorer och lika många revisorsersättare för att granska arbets-
utskottets och kommittéernas verksamhet.
Valbar till revisor eller revisorsersättare är den som är valbar enligt
22 §.
Om revisorsersättama inte väljs proportionellt, skall det vid valet även
bestämmas i vilken ordning som de skall kallas in till tjänstgöring.
34 § Om en revisor eller en revisorsersättare upphör att vara valbar, upp-
hör också uppdraget genast.
Sammanläggningsdelegerade skall befria en revisor eller revisorsersätta-
re från uppdraget när denne önskar avgå, om det inte finns särskilda skäl
mot det.
11
35 § Revisorerna skall år 1999 till fullmäktige i Västergötlands läns Prop. 1996/97:108
landsting avge en berättelse om resultatet av den revision som avser
verksamheten under år 1998. Fullmäktige skall vid sammanträde före
utgången av år 1999 besluta om ansvarsfrihet skall beviljas eller om
någon åtgärd för att bevara landstingets rätt skall vidtas.
36 § Utöver vad som föreskrivs i denna lag om revision gäller 9 kap.
kommunallagen (1991:900).
37 § Bestämmelserna om överklagande i 10 kap. kommunallagen
(1991:900) gäller i fråga om ett beslut som har fattats av sammanlägg-
ningsdelegerade, arbetsutskottet eller en kommitté. Ett sådant beslut far
överklagas såväl av Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns
landsting, Älvsborgs läns landsting och Göteborgs kommun som av deras
medlemmar.
Om länsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut eller förbjudit
att det verkställs, får domstolens beslut överklagas även av Göteborgs och
Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting, Älvsborgs län landsting,
Göteborgs kommun och av deras medlemmar.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
12
2.2 Förslag till lag om val av ledamöter i styrelsen för prop. 1996/97:108
Länsstyrelsen i Västergötlands län
Härigenom föreskrivs följande.
Med avvikelse från vad som föreskrivs i lagen (1976:891) om val av le-
damöter i länsstyrelses styrelse skall val av ledamöter och ersättare i styr-
elsen för Länsstyrelsen i Västergötlands län förrättas av fullmäktige i
Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting och
Älvsborgs läns landsting samt Göteborgs kommun med den fördelning
mellan dem som regeringen bestämmer efter befolkningstalen.
Valen skall avse en period av ett år, räknat från den 1 januari 1998.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och gäller till utgången av år
1998.
13
Härigenom föreskrivs att 1-4 §§ lagen (1996:1414) om
försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Under tiden den 1 juli 1997-31 december 2002 skall det enligt
bestämmelserna i denna lag genomföras en försöksverksamhet med ändrad
regional ansvarsfördelning i Kalmar, Gotlands och Skåne län.
Under tiden den 1 januari
1999-31 december 2002 skall en
sådan försöksverksamhet genom-
föras även i Västergötlands län.
Prop. 1996/97:108
I försökslänen skall ett regionalt självstyrelseorgan
1. från och med den 1 juli 1997 från länsstyrelsen överta ansvaret för
det sektorsövergripande arbetet med att utarbeta en strategi för länets
långsiktiga utveckling enligt 7 § förordningen (1982:877) om regionalt
utvecklingsarbete (det regionala utvecklingsansvaret),
2. från och med den 1 juli 1997
från länsstyrelsen överta befogen-
heten att besluta om länstrafik-
planer enligt förordningen
(1991:1809) om rikstäckande väg-
hållningsplan, regionala väghåll-
ningsplaner och planer för läns-
2. från och med den 1 juli 1997
från länsstyrelsen överta ansvaret
för frågor om länsplaner för
regional transportinfrastruktur,
trafikanläggningar,
3. från och med den 1 juli 1998 från Statens kulturråd överta
befogenheten att besluta om fördelningen av statsbidrag till regionala
kulturinstitutioner enligt vad som närmare föreskrivs av regeringen, samt
4. från och med den 1 januari 1998 besluta om användningen av
regionalpolitiska och andra utvecklingsmedel enligt vad som närmare
föreskrivs av regeringen.
Regeringen far besluta att över-
föringen av en uppgift skall ske vid
I Västergötlands län skall det
regionala självstyrelseorganet
endast överta uppgifterna enligt
första stycket 1, 2 och 4. Detta
skall ske från och med den 1
januari 1999.
Regeringen far besluta att över-
föringen av en uppgift skall ske vid
14
en senare tidpunkt än vad som sägs en senare tidpunkt än vad som sägs Prop. 1996/97:108
i första stycket. i första och andra styckena.
3 §
Med regionalt självstyrelseorgan avses i denna lag
1. i Kalmar län det regionförbund som bildas enligt lagen (1996:1415)
om försöksverksamhet med regionförbund i Kalmar län och Skåne län,
2. i Gotlands län Gotlands
kommun, samt
3. i Skåne län under tiden den 1
juli 1997-31 december 1998 det
regionförbund som bildas enligt
lagen om försöksverksamhet med
regionförbund i Kalmar län och
Skåne län och under tiden den 1
januari 1999-31 december 2002
landstinget.
2. i Gotlands län Gotlands
kommun,
3. i Skåne län under tiden den 1
juli 1997-31 december 1998 det
regionförbund som bildas enligt
lagen om försöksverksamhet med
regionförbund i Kalmar län och
Skåne län och under tiden den 1
januari 1999-31 december 2002
landstinget, samt
4. i Västergötlands län lands-
tinget.
Skåne läns landsting får besluta
att landstingsfullmäktige och lands-
tingsstyrelsen i stället skall
betecknas regionfullmäktige och
regionstyrelsen.
Skåne läns landsting och Väster-
götlands läns landsting får besluta
att landstingsfullmäktige och lands-
tingsstyrelsen i stället skall be-
tecknas regionfullmäktige och
regionstyrelsen.
Vad som sägs i lag eller annan författning om landstingsfullmäktige och
landstingsstyrelsen gäller i sådant fall för regionfullmäktige och region-
styrelsen.
Denna lag träder i kraft, i fråga om 2 § första stycket 2 den 1 juli 1997,
och i övrigt den 1 januari 1999.
15
Prop. 1996/97:108
Härigenom föreskrivs att 5 och 6 §§ lagen (1978:438) om huvudmanna-
skap för viss kollektiv persontrafik skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Uppnås inte enighet i fråga om
antalet ledamöter som medlem i
kommunalförbund skall utse i
förbundsfullmäktige, skall lands-
tinget utse hälften av ledamöterna
och kommunerna i länet till-
sammans hälften. I Göteborgs och
Bohus län skall dock landstinget
utse en fjärdedel, Göteborgs kom-
mun hälften och övriga kommuner
tillsammans en fjärdedel av antalet
ledamöter.
Antalet ledamöter som annan
kommun än Göteborgs kommun
skall utse bestäms av länsstyrelsen
i förhållande till folkmängden i
kommunerna vid ingången av det
år då val av förbundsfullmäktige
förrättas. Varje kommun skall dock
utse minst en ledamot.
Uppnås inte enighet i fråga om
antalet ledamöter som medlem i
kommunalförbund skall utse i
förbundsfullmäktige, skall lands-
tinget utse hälften av ledamöterna
och kommunerna i länet till-
sammans hälften.
Antalet ledamöter som varje
kommun skall utse bestäms av
länsstyrelsen i förhållande till
folkmängden i kommunerna vid
ingången av det år då val av
förbundsfullmäktige förrättas. Varje
kommun skall dock utse minst en
ledamot.
Uppnås inte enighet i fråga om
sättet att mellan medlemmarna i
kommunalförbund fördela under-
skott i förbundsverksamheten gäller
följande.
1. Om inte annat följer av 2 eller
3 skall landstinget täcka hälften av
underskottet och kommunerna i
länet tillsammans återstoden. Om-
fattningen av varje kommuns skyl-
dighet att tillhandahålla medel skall
bestämmas i förhållande till det
trafikarbete som har nedlagts i
Uppnås inte enighet i fråga om
sättet att mellan medlemmarna i
kommunalförbund fördela under-
skott i förbundsverksamheten gäller
att landstinget skall täcka hälften
av underskottet och kommunerna i
länet tillsammans återstoden.
Omfattningen av varje kommuns
skyldighet att tillhandahålla medel
skall bestämmas i förhållande till
det trafikarbete som har nedlagts i
kommunen under verksamhetsåret.
' Senaste lydelse 1996:1417.
2 Senaste lydelse 1996:1417.
16
kommunen under verksamhetsåret.
2. I Göteborgs och Bohus län
skall landstinget och Göteborgs
kommun tillsammans täcka hälften
av underskottet. Omfattningen av
landstingets och kommunens skyl-
dighet att tillhandahålla medel
skall bestämmas i förhållande till
den andel av länets skatteunderlag
som belöper på vardera förbunds-
medlemmen.
3. I Göteborgs och Bohus län
skall samtliga kommuner i länet
tillsammans täcka hälften av
underskottet. Omfattningen av varje
kommuns skyldighet att till-
handahålla medel skall bestämmas
i enlighet med vad som föreskrivs i
1.
Prop. 1996/97:108
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. I fråga om Västergötlands
län skall dock fram till utgången av 1998 finnas en huvudman i vardera
den del av länet som utgjort Göteborgs och Bohus län, Skaraborgs län och
Älvsborgs län. Därvid skall 5 och 6 §§ i deras äldre lydelse gälla.
17
2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 108
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 7 § rättegångsbalken skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §'
Val av nämndeman i tingsrätt förrättas av kommunfullmäktige.
Prop. 1996/97:108
Val av nämndeman i hovrätt
förrättas av landstinget eller, om i
länet finns kommun som ej ingår i
landstingskommun, av landstinget
och kommunfullmäktige med den
fördelning dem emellan som läns-
styrelsen bestämmer efter befolk-
ningstalen. I Gotlands län förrättas
valet av kommunfullmäktige i Got-
lands kommun.
Val av nämndeman i hovrätt
förrättas av landstingsfullmäktige. I
Gotlands län förrättas valet av
kommunfullmäktige i Gotlands
kommun.
Valet skall vara proportionellt, om det begäres av minst så många
väljande som motsvarar det tal, vilket erhålles, då samtliga väljandes antal
delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om förfarandet vid
sådant proportionellt val är särskilt föreskrivet.
Vid val av nämndemän skall eftersträvas att nämndemannakåren far en
allsidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön och yrke.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
Senaste lydelse 1988:616.
18
Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1969:246) om domstolar i
fastighetsmål1 skall ha följande lydelse.
Prop. 1996/97:108
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
6 §2
Nämndeman i fastighetsdomstol utses genom val. Regeringen eller
myndighet, som regeringen bestämmer, fastställer för varje län det antal
nämndemän som skall utses.
Val av nämndeman i fastighets-
domstol förrättas av landstinget
eller, om i länet finns kommun som
ej ingår i landstingskommun, av
landstinget och kommunfullmäktige
med den fördelning dem emellan
som länsstyrelsen bestämmer efter
befolkningstalen. I Gotlands län
förrättas valet av kommunfull-
mäktige i Gotlands kommun.
Val av nämndeman i fastighets-
domstol förrättas av landstings-
fullmäktige. I Gotlands län förrättas
valet av kommunfullmäktige i
Gotlands kommun.
Valet skall vara proportionellt, om det begäres av minst så många
väljande som motsvarar det tal, vilket erhålles, då samtliga väljandes antal
delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om förfarandet vid
sådant proportionellt val är särskilt föreskrivet.
Vid val av nämndemän skall eftersträvas att nämndemannakåren far en
allsidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön och yrke.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
1 Lagen omtryckt 1974:1064.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:1064.
2 Senaste lydelse 1988:619.
19
Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar1 skall ha följande lydelse.
Prop. 1996/97:108
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
19 §2
Nämndeman i kammarrätt och
länsrätt utses genom val. Val
förrättas av landstinget eller, om i
länet finns kommun som inte ingår
i landstingskommun, av landstinget
och kommunfullmäktige med den
fördelning dem emellan som
länsstyrelsen bestämmer efter be-
folkningstalen. I Gotlands län för-
rättas val av kommunfullmäktige i
Gotlands kommun.
Nämndeman i kammarrätt och
länsrätt utses genom val. Val
förrättas av landstingsfullmäktige. 1
Gotlands län förrättas val av
kommunfullmäktige i Gotlands
kommun.
Valet skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många
ledamöter som motsvarar den kvot, som erhålls om antalet närvarande
ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökad med 1. Om
förfarandet vid sådant proportionellt val är särskilt föreskrivet.
När val av de nämndemän som ingår i länsrätt vid behandling av mål om
fastighetstaxering skall ske framgår av fastighetstaxeringslagen
(1979:1152).
Regeringen far för visst län förordna att nämndemän i kammarrätt skall
väljas bland dem som för samma mandatperiod har utsetts till nämndemän
i hovrätt. Nämndeman i hovrätt far även i annat fall, om han är behörig
därtill, tjänstgöra som nämndeman i den kammarrätt inom vars domkrets
han är folkbokförd.
Vid val av nämndemän skall eftersträvas att nämndemannakåren far en
allsidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön och yrke.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
1 Lagen omtryckt 1981:1323.
2 Senaste lydelse 1991:513.
20
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1976:891) om val av ledamöter i
länsstyrelses styrelse skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Länsstyrelses styrelse består,
utöver ordföranden, av 14 leda-
möter, som utses genom val. Valet
förrättas av landstinget. Om det i
länet finns en kommun som ej
ingår i landstingskommunen, skall
valet förrättas av landstinget och
kommunfullmäktige med den för-
delning dem emellan som
regeringen bestämmer efter befolk-
ningstalen. I Gotlands län skall
valet förrättas av kommunfull-
mäktige i Gotlands kommun. För
de ledamöter som har valts av
landstinget eller kommunfullmäk-
tige skall lika många suppleanter
väljas. Ytterligare föreskrifter om
val av ledamöter och suppleanter
meddelas av regeringen.
Länsstyrelses styrelse består,
utöver ordföranden, av 14 leda-
möter, som utses genom val. Valet
förrättas av landstingsfullmäktige. I
Gotlands län skall valet förrättas av
kommunfullmäktige i Gotlands
kommun. För de ledamöter som har
valts av landstingsfullmäktige eller
kommunfullmäktige skall lika mån-
ga ersättare väljas. Ytterligare före-
skrifter om val av ledamöter och
ersättare meddelas av regeringen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
21
Senaste lydelse 1983:169.
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 5 § taxeringslagen (1990:324) skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §'
Val av ledamot i skattenämnd
förrättas av landstingsfullmäktige.
Om det i länet finns en kommun
som inte ingår i landstinget för-
rättas valet av landstingsfull-
mäktige och kommunfullmäktige
med den fördelning dem emellan
som skattemyndigheten bestämmer
efter befolkningstalen. I Gotlands
län förrättas valet av kommun-
fullmäktige i Gotlands kommun.
Valet skall vara proportionellt,
om det begärs av minst så många
ledamöter som motsvarar den kvot
som erhålls om antalet närvarande
ledamöter delas med det antal
personer valet avser, ökat med 1.
Om kvoten är ett brutet tal, skall
den avrundas till närmast högre
hela tal. I lagen (1955:138) om
proportionellt valsätt vid val inom
landsting, kommunfullmäktige m.m.
finns särskilda föreskrifter om
förfarandet.
Val av ledamot i skattenämnd
förrättas av landstingsfullmäktige. I
Gotlands län förrättas valet av
kommunfullmäktige i Gotlands
kommun.
Valet skall vara proportionellt,
om det begärs av minst så många
ledamöter som motsvarar den kvot
som erhålls om antalet närvarande
ledamöter delas med det antal
personer valet avser, ökat med 1.
Om kvoten är ett brutet tal, skall
den avrundas till närmast högre
hela tal. I lagen (1992:339) om
proportionellt valsätt finns särskilda
föreskrifter om förfarandet.
Vid val av ledamöter skall eftersträvas att lekmannakåren far en allsidig
sammansättning med hänsyn till ledamöternas ålder, kön och yrke.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
Senaste lydelse 1991:1682.
22
Härigenom föreskrivs att i 10 a § jaktlagen (1987:259)' orden
"Älvsborgs och Skaraborgs län" skall bytas ut mot "Västergötlands län".
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
Senaste lydelse av 10 a § 1996:954.
Prop. 1996/97:108
23
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § vallagen (1997:000) skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §
Vid val till riksdagen är landet indelat i 29 valkretsar. Dessa är
1. Stockholms kommun,
2. Stockholms läns valkrets (Stockholms län med undantag av
Stockholms kommun),
3. Uppsala län,
4. Södermanlands län,
5. Östergötlands län,
6. Jönköpings län,
7. Kronobergs län,
8. Kalmar län,
9. Gotlands län,
10. Blekinge län,
11. Malmö kommun,
12. Skåne läns västra valkrets (Bjuvs, Eslövs, Helsingborgs, Höganäs,
Hörby, Höörs. Landskrona och Svalövs kommuner),
13. Skåne läns södra valkrets (Burlövs, Kävlinge, Lomma, Lunds,
Sjöbo, Skurups, Staffanstorps, Svedala, Trelleborgs, Vellinge och Ystads
kommuner),
14. Skåne läns norra och östra valkrets (Bromölla, Båstads,
Hässleholms, Klippans, Kristianstads, Osby, Perstorps, Simrishamns,
Tomelilla, Åstorps, Ängelholms,
kommuner),
15. Hallands län,
16. Göteborgs kommun,
17. Bohusläns valkrets (Göte-
borgs och Bohus län med undantag
av Göteborgs kommun),
18. Älvs borgs läns norra valkrets
(Ale, Alingsås, Bengtsfors, Dals-
Eds, Färgelanda, Herrljunga, Ler-
ums, Lilla Edets, Melleruds, Troll-
hättans, Vårgårda, Vänersborgs och
Åmåls kommuner),
19. Älvsborgs läns södra valkrets
(Bollebygds, Borås, Marks,
Svenljunga, Tranemo och Ulrice-
hamns kommuner),
Örkeljunga och Östra Göinge
17. Västergötlands läns västra
valkrets (Härryda, Kungälvs,
Lysekils, Munkedals, Mölndals,
Orusts, Partille, Sotenäs, Stenung-
sunds, Strömstads, Tanums, Tjörns,
Uddevalla och Öckerö kommuner),
18. Västergötlands läns norra
valkrets (Ale, Alingsås, Bengtsfors,
Dals-Eds, Färgelanda, Herrljunga,
Lerums, Lilla Edets, Melleruds,
Trollhättans, Vårgårda, Väners-
borgs och Åmåls kommuner),
19. Västergötlands läns södra
valkrets (Bollebygds, Borås, Marks,
Svenljunga, Tranemo och Ulrice-
hamns kommuner),
Prop. 1996/97:108
24
|
20. Skaraborgs län, |
20.Västergötlands läns östra Prop. 1996/97:108 |
21. Värmlands län,
22. Örebro län,
23. Västmanlands län,
24. Dalarnas län,
25. Gävleborgs län,
26. Västemorrlands län,
27. Jämtlands län,
28. Västerbottens län, och
29. Norrbottens län.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
25
Prop. 1996/97:108
Ändrad länsindelning
Förslag om ändrad länsindelning i Västsverige har lämnats av
Regionberedningen i delbetänkandet Västsverige och Skåne — regioner
i förändring (SOU 1993:97). Betänkandet har remissbehandlats. En
sammanställning av remissvaren har publicerats (Ds 1994:110).
I slutbetänkandet Regional framtid (SOU 1995:27) har Regionbe-
redningen presenterat ett förslag till utformning av den offentliga orga-
nisationen på regional nivå. Förslaget innebar att ansvarsfördelningen
mellan staten och den kommunala självstyrelsen ändras så att det
regionala utvecklingsansvaret förs över från länsstyrelserna till lands-
tingen. I fråga om länsindelningen föreslogs bildandet av Skåne län och
Västra Götalands län.
Riksdagen har godkänt regeringens förslag i propositionen
1995/96:38 Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m. att Skåne
län skulle bildas den 1 januari 1997 (bet. 1995/96:BoU9, rskr.
1995/96:206). I propositionen 1995/96:224 Följdfrågor med anledning
av den ändrade länsindelningen i Skåne län m.m. har regeringen
redovisat sin avsikt att återkomma till riksdagen beträffande läns-
indelningen i västra Sverige under våren 1997. Ett förslag kunde enligt
regeringens mening läggas fram först sedan den närmare avgränsningen
av ett nytt västsvenskt län klarlagts.
En särskild utredare har haft i uppdrag att ta upp överläggningar med
företrädare för kommuner, landsting, länsstyrelser och andra berörda
parter i de aktuella länen i syfte att klarlägga den geografiska utform-
ningen av ett nytt västsvenskt län (dir. 1996:11). I uppdraget har vidare
ingått att utarbeta underlag om lokaliseringen av regional offentlig för-
valtning i ett nytt västsvenskt län och att lämna förslag till val av
residensstad (dir. 1996:59).
Frågan hur en länsstyrelseorganisation skulle kunna se ut i ett nytt
västsvenskt län har utretts i särskild ordning (dir. 1996:13). En särskild
utredare har haft i uppdrag att ange närmare form och innehåll för den
decentraliserade länsförvaltningsorganisation som förhållandena i regio-
nen skulle kräva.
De båda utredarna har den 13 december 1996 redovisat sina uppdrag.
Rapporten Nytt västsvenskt län - Gränser och lokaliseringar finns i
bilaga 1. Sammanfattningen av rapporten OPR=Q - en ny västsvensk
länsstyrelse finns i bilaga 2.
En beräkningsmodell av besparingar vid länssammanläggningar har
redovisats av Statskontoret i rapporten Nya län och länsstyrelser i
Skåne och Västsverige - konsekvenser för ekonomi och administration
(rapport 1995:18). En sammanfattning av rapporten har lämnats i prop.
1995/96:38 (s. 5-6).
26
Försöksverksamhet
Prop. 1996/97:108
Framställningar om att fa bedriva försöksverksamhet med ändrad
regional ansvarsfördelning har i olika sammanhang förts fram från
politiska organ i Stockholms, Kalmar, Gotlands, Jämtlands och Väster-
bottens län samt de båda Skånelänen. I propositionen 1996/97:36 om
den regionala samhällsorganisationen redovisade regeringen sin syn i
regionfrågan och föreslog - med framställningarna som grund - att
Kalmar, Gotlands och Skåne län skulle omfattas av en lag om för-
söksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning och att ett för-
sök i Jämtlands län skulle bedrivas med ett samverkansorgan på regio-
nal nivå. Syftet med försöksverksamheten är att utveckla former för en
bättre demokratisk förankring av det regionala utvecklingsarbetet.
Länsstyrelserna i Gotlands, Västmanlands och Västerbottens län samt
Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län gemensamt har
inkommit med framställningar om att fa ingå i en försöksverksamhet
med en mera samordnad statlig länsförvaltning. I ovan nämnda
proposition föreslogs en försöksverksamhet på Gotland med vidgad
samordnad länsförvaltning, som innebär att länsarbetsnämnden och
skogsvårdsstyrelsen inordnas i länsstyrelsens organisation.
Riksdagen har härefter antagit regeringens förslag att en försöks-
verksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning genomförs i
Kalmar, Gotlands och Skåne län under tiden den 1 juli 1997 till den 31
december 2002 (bet. 1996/97:KU4, rskr. 1996/97:77). Riksdagen har
också antagit förslaget om ett försök med samordnad länsförvaltning
på Gotland. 1 försöksverksamheten i Jämtlands län förs inte några
statliga beslutsbefogenheter över och verksamheten behöver därför inte
regleras i lag.
Framställning om att fa genomföra försöksverksamhet med ändrad
regional ansvarsfördelning från och med den 1 januari 1999 har
härefter inkommit från företrädare för fem riksdagspartier i Väst-
sverige. Förslaget utgår från att de tre landstingen i Göteborgs och
Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län samt motsvarande landstings-
verksamhet inom Göteborgs kommun bildar en ny region med
direktvalt fullmäktige.
I denna proposition behandlar regeringen frågan om bildandet av
Västergötlands län samt utökning av försöksverksamheten med ändrad
regional ansvarsfördelning till att omfatta även Västergötlands län.
Fråga om remiss till Lagrådet
Lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional
ansvarsfördelning granskades av Lagrådet på konstitutionsutskottets
initiativ (bet. 1996/97:KU4). Regeringen gör den bedömningen att de
ändringar som nu föreslås i lagen är av så enkel beskaffenhet att
Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
De lagändringar som föreslås i övrigt är ändringar som följer som en
konsekvens av länssammanläggningen och är av så enkel beskaffenhet
att Lagrådets hörande även i dessa fall skulle sakna betydelse.
27
Den historiska bakgrunden har tecknats i regeringens proposition
1995/96:38 om länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m. (s.
18-20). Västsverige har precis som andra regioner i Sverige vissa
specifika historiska och kulturella förutsättningar, som präglat utveck-
lingen. Genom en historiskt djupgående tradition har länsindelningen
byggt på äldre folkligt förankrade lands- och landskapsgränser och på
kriterier, som var relevanta för tiden.
De administrativa gränserna i Västsverige bedöms i dag som allt
mindre självklara. Förhållandena har motiverat särskilda översyner som
har sina rötter i diskussioner som fördes redan på 1950- och 60-talen.
Den allmänna diskussionen om länsindelningen i Västsverige har
förts efter några huvudlinjer. Det under lång tid dominerande föränd-
ringsaltemativet var att bilda ett nytt län med utgångspunkt från för-
hållandena i Storgöteborgs-området, där problemen visat sig mest
uttalade. Under senare tid har det geografiska perspektivet utvidgats.
Vill man finna en på lång sikt hållbar lösning synes det oundvikligt att
flera andra län måste omfattas av en ny länsindelning. Med det
synsättet förordade såväl Västsverigeutredningen (SOU 1992:66) som
Regionberedningen (SOU 1993:97) i stället ett nytt län som omfattar
en större del av Västsverige.
Huvudargument för kraven på en förändring har varit att
samhällsutvecklingen gradvis lett till att läns- och landstingsindelningen
inte helt och hållet motsvarar en funktionell administrativ indelning och
behovet av regional planering och interkommunal samverkan.
Genom skilda avtal och samarbetsorgan för exempelvis hälso- och
sjukvård, kommunikationer och infrastrukturutbyggnad, miljö, närings-
livsutveckling och internationella kontakter har olägenheterna med de
administrativa förhållandena till viss del kunnat överbryggas. Det har
dock blivit allt tydligare att detta samarbete inte helt kan ersätta den
enhetliga planering som skulle kunna ske om hela eller huvuddelar av
den västsvenska regionen fanns inom ett och samma län. Önskemålen
om strukturella insatser i Västsverige i syfte att skapa gynnsamma
förutsättningar för regional utveckling, ekonomisk tillväxt och god
livsmiljö har därför blivit allt mer framträdande.
I propositionen 1995/96:38 om länsindelningen i Skåne och Väst-
sverige m.m. konstaterade regeringen att det finns en bred uppslutning
från Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs län kring en ändrad
länsindelning i Västsverige, medan ett antal kommuner i Skaraborgs
län har varit kritiska till att ingå i ett nytt västsvenskt län. Innan ett
konkret förslag till länsindelningsreform kunde läggas fram behövde
därför förutsättningarna för den framtida länstillhörigheten för vissa
enskilda kommuner i gränsområdena övervägas närmare. Inriktningen
Prop. 1996/97:108
28
borde vara att Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län
läggs samman den 1 januari 1998.
En särskild utredare (dir. 1996:11) har härefter tagit upp över-
läggningar med företrädare för kommuner, landsting, länsstyrelser och
andra berörda parter i Västsverige om den geografiska utsträckningen
av ett nytt län. I utredarens uppdrag har vidare ingått att utarbeta
underlag om lokalisering av regional offentlig förvaltning och föreslå
residensstad i det nya länet (dir. 1996:59).
Resultatet av arbetet har redovisats den 13 december 1996 i rappor-
ten Nytt västsvenskt län - Gränser och lokaliseringar. Utredaren
konstaterar att det nu finns en mycket stor uppslutning kring de förslag
som läggs fram, men att enigheten inte är total i alla frågor. Utredarens
bedömning är dock att förslaget i sin helhet, både när det gäller det nya
länets geografiska utformning och lokaliseringarna, kan genomföras i
stor enighet.
Prop. 1996/97:108
Regeringens förslag: Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och
Skaraborgs län med undantag av Habo och Mullsjö kommuner läggs
den 1 januari 1998 samman till ett län.
Habo och Mullsjö kommuner förs till Jönköpings län vid samma
tidpunkt.
Samtidigt läggs länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs
län och Skaraborgs län samman till en länsstyrelse.
Förslaget från utredningen om ett nytt västsvenskt län
överensstämmer med regeringens.
Regionberedningens förslag: Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs
län och Skaraborgs län samt Kungsbacka kommun i Hallands län läggs
samman till ett län.
Remissinstanserna: En redovisning av remissinstansernas syn-
punkter på Regionberedningens förslag finns i prop. 1995/96:38 (s. 20
ff.). Sammanfattningsvis saknas lokal och regional förankring när det
gäller Kungsbacka kommun. När det gäller Göteborgs och Bohus län
samt Älvsborgs län finns en bred majoritet för en länssammanläggning.
1 Skaraborgs län har flertalet kommuner varit negativa till att ingå i ett
nytt västsvenskt län. De har framfört tveksamhet om bl.a. förutsätt-
ningarna att känna samhörighet inom ett så geografiskt omfattande nytt
västsvenskt län.
Skälen för regeringens förslag: En sammanläggning av de
västsvenska länen har diskuterats under lång tid, även om det inte alltid
har rått enighet om vilka län eller delar som bör omfattas av en sådan
åtgärd. En allmän åsikt har varit att man bör söka grunden, för vilka
delar som skall ingå, i de lokala och regionala diskussionerna och ini-
tiativen. Dessa hade år 1995 nått så långt att en länsindelningsreform
i denna del av landet kunde initieras. 1 propositionen 1995/96:38 om
29
länsindelningen i Skåne och Västsverige redovisades skäl som talar för Prop. 1996/97:108
att Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län bör
läggas till grund för en ny administrativ indelning i Västsverige. Mot
bakgrund av den oenighet som förelåg i Skaraborgs län om ett län med
en sådan utformning, var emellertid en sammanläggning av hela län
som i Skåne långt ifrån självklar. Enskilda gränskommuners länstill-
hörighet borde därför övervägas ytterligare innan en reform kunde
komma till stånd.
Dessa överväganden, som har anförtrotts en särskild utredare, är nu
redovisade. Vad som därvid har framkommit visar att en uppslutning
bakom det nya länets utformning nu är så påtaglig, lokalt och regionalt,
att ett konkret förslag om indelningsändring den 1 januari 1998 nu kan
läggas fram. Att så bör ske - med inriktning att Skaraborgs län i
princip bör ingå i ett nytt västsvenskt län - har även riksdagen uttalat
(bet,1995/96:BoU9, rskr. 1995/96:206).
Intressegemenskap och regionala beroenden bör enligt regeringens
mening vara riktpunkten för hur ett nytt västsvenskt län skall
avgränsas. Det nya länets avgränsning österut kan fa en
tillfredsställande lösning genom att tillmötesgå de två kommuner i Ska-
raborgs län som uttalat att de vill tillhöra ett annat län. Regeringen
förordar således att Habo och Mullsjö kommuner, vilka sedan gammalt
har ett starkt näringsgeografiskt samband med Jönköping, förs över till
Jönköpings län. Genomförda folkomröstningar i de båda Skaraborgs-
kommunema ger stöd för anslutning till Jönköpings län. En sådan
justering av länsgränsen innebär, enligt vår uppfattning, inget avsteg
från reformens huvudändamål, nämligen att söka tillskapa en region
som är funktionellt bättre anpassad till den faktiska utvecklingen. En
lång rad olika faktorer rörande den näringsgeografiska inriktningen -
arbetskraftspendling, flyttningsrörelser, kommunikationer m.m. - har
påverkat utvecklingen så att de båda kommunerna utgör en integrerad
del av en gemensam bostads- och arbetsmarknad för hela södra
Vätterbygden. Mot den bakgrunden föreslogs en överföring av Habo
och Mullsjö kommuner till Jönköpings län redan år 1974 av en statlig
utredning (SOU 1974:84).
Utredningen om ett nytt västsvenskt län har också bedömt effekterna
för Habo och Mullsjö kommuner av om de i stället skall ingå i Jönkö-
pings län. En rad frågor har belysts - kommunala funktioner,
landstingsfunktioner, statliga funktioner, övrig regional samverkan,
kommunal ekonomi och övergångsfrågor.
Av rapporten framgår att inga stora problem eller skillnader till följd
av förändrad länstillhörighet har kunnat identifieras. Den viktigaste
frågan som noterats är att ansvarsfördelningen och avgränsningen av
konstnadsansvaret mellan kommuner och landsting är olika i de
berörda länen. Regeringen anser att gällande lagstiftning ger förutsätt-
ningar att lösa dessa frågor. Detsamma gäller de förhandlingsfrågor i
övrigt mellan kommun och landsting som föranleds av en förändrad
länstillhörighet.
Regeringen anser därför att tiden nu är mogen att tillmötesgå 30
önskemålen om att bilda ett nytt västsvenskt län. Som en följd av
länssammanläggningen bör de nuvarande länsstyrelserna i Göteborgs Prop. 1996/97:108
och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län läggas samman till en ny
länsstyrelse. Länssammanslagningen och därmed även de tre
länsstyrelsernas sammanläggning bör genomföras den 1 januari 1998.
Regeringens förslag: Det nya länet i Västsverige benämns
Västergötlands län.
Regionberedningens förslag: Det nya länet bör benämnas Västra
Götalands län.
Remissinstanserna: Frågan behandlas inte särskilt i något av
remissvaren.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen ser ett värde i att det
nya västsvenska länet namnges efter ett av de ingående historiska
landskapen. Landskapet Västergötland har urgammal hävd. Landskaps-
begreppet kan spåras till 1070-talet under den latinska formen
Westragothia, som fick sin nordiska form Västrägotlandi i början av
1200-talet. Mot den bakgrunden och med beaktande av att det nya
länet till huvuddelen, både geografiskt och befolkningsmässigt, kommer
att bestå av landskapet Västergötland, bör benämningen Västergötlands
län väljas. Olägenheten av att läns- och landskapsnamnet inte stämmer
överens är begränsad, och det finns exempel på sådana avvikelser i län
som namngivits efter landskap.
Regeringen föreslår således att det nya länet skall benämnas
Västergötlands län.
Regeringens förslag: Göteborg skall vara residensstad i Västergötlands
län.
Förslaget från utredningen om ett nytt västsvenskt län
överensstämmer med regeringens.
Regionberedningens förslag: Vänersborg bör vara residensstad i
Västra Götalands län.
Remissinstanserna: I yttranden över Regionberedningens förslag
anser flertalet kommuner och landsting att valet av residensstad i ett
nytt västsvenskt län i första hand är en statlig angelägenhet. Frågan tas
dock upp i några remissvar, där Göteborg respektive Vänersborg
förespråkas.
Skälen för regeringens förslag: Den utredare som haft i uppdrag att
klarlägga den geografiska utformningen av ett västsvenskt län har i
samråd med företrädare för kommuner, landsting, länsstyrelser samt
andra berörda parter tagit fram en strategi för lokaliseringen av
offentlig förvaltning i det nya länet. Kartläggningen innefattar verk-
samhet som bedrivs av den nya länsstyrelsen, det kommande
regionfullmäktige och andra regionala offentliga organ. Valet av resi-
densstad utgör i sammanhanget en viktig komponent, där en utgångs-
punkt har varit att försöka balansera olika delar av samhälls-
organisationen i förhållande till varandra.
Vid valet av residensstad talar ett flertal omständigheter för
Göteborg. Denna stad är på många sätt navet i det västsvenska samar-
betet med sin hamn, storlek och som centrum för många olika funk-
tioner inom såväl offentlig förvaltning som det privata näringslivet.
Utredaren visar också att det med Göteborg som residensstad går att
uppfylla en rimlig geografisk fördelning av regional offentlig förvalt-
ning inom det nya länet. Regeringen anser därför att Göteborg bör vara
residensstad i Västergötlands län.
I bilaga 1 redovisas det av utredningen utarbetade underlaget om
lokalisering av de offentliga organen i ett nytt västsvenskt län.
Rapporten är en sammanvägning av de berörda parternas syn på hur
man bäst skapar inomregional balans. Den utgör enligt regeringens
mening en god grund för pågående och fortsatta överväganden om
lokalisering av den regionala offentliga förvaltningen. I likhet med vad
som har varit vägledande vid uppbyggnaden av det nya Skåne län bör
strävandena att uppnå rimlig inomregional balans kunna tillgodoses,
bl.a. genom utlokalisering av delar av övrig regional offentlig för-
valtning till andra orter än residensstaden.
Prop. 1996/97:108
32
Prop. 1996/97:108
Regeringens bedömning: Den nya länsstyrelsen skall bli en modem
och effektiv förvaltning som erbjuder välordnad samhällsservice. Det
är viktigt att den organiseras, dimensioneras och lokaliseras med
hänsyn till förhållandena i länet.
Utredningen om länsstyrelseorganisationen i ett nytt västsvenskt
län: Det nya västsvenska länet blir landets näst största befolknings-
mässigt med närmare 1,5 miljoner invånare. Länet kommer att bestå av
49 kommuner, det största antalet i något län. Till ytan blir länet det
näst största i södra Sverige.
Ledstjärnan för den nya länsstyrelsen är, enligt utredningen, en
organisation där helhetssyn och överblick över hela länet som bas kan
förenas med geografisk närhet i en decentraliserad organisation. I de
frågor där länsstyrelsens närvaro lokalt är viktig skall länsstyrelsen
också finnas nära. Verksamheter som behandlar länet som helhet skall
däremot koncentreras för att ge den nödvändiga överblicken.
I rapporten redovisas överväganden som stannar för att länsstyrelse-
verksamhet bör finnas kvar på de orter där man i dag har verksamhet
inom de tre länen. I alla delområden kommer lokala funktioner med
behov av fältverksamheter och lokala kontakter att finnas represen-
terade. Övriga verksamheter fördelas mellan orterna. För att med kraft
kunna hantera de för Västsverige gemensamma frågorna bör den
centrala ledningsorganisationen förstärkas.
De i utredningsdirektiven angivna sparkraven går enligt utredarens
bedömning inte att uppfylla. Det skulle fa alltför allvarliga konsekven-
ser för den nya länsstyrelsens möjligheter att fullgöra sina uppgifter
såväl inom myndighetsutövning, förvaltning och stödverksamhet som
inom initiativverksamhet. Det material som Statskontoret tidigare har
redovisat om ekonomiska konsekvenser vid en sammanläggning av län,
bygger på dagens förvaltningsstruktur där länsstyrelserna har sin verk-
samhet koncentrerad till en huvudort i respektive län. Den analysen är,
enligt utredningen, inte användbar vid bedömningen av möjliga
besparingar i en ny västsvensk länsstyrelse, som måste söka sin
uppbyggnad i de ingående verksamheternas förutsättningar i ett väst-
svenskt storlän.
Skälen for regeringens bedömning: 1 propositionen 1995/96:38 om
länsindelningen i Skåne och Västra Sverige m.m. har regeringen uttalat
att en organisation av ett västsvenskt läns storlek kan påkalla decent-
raliserade lösningar. Därigenom kan en förgrening och specialisering
av verksamheten ske med utgångspunkt i de förutsättningar som olika
delar av länet erbjuder. Regeringen har också i propositionen framhållit
att det kommer att bli nödvändigt att på olika sätt utveckla organisation
och arbetsformer, bl.a. genom att finna och pröva nya lösningar.
Samtidigt som svårigheterna med en stor organisation inte skall
underskattas, erbjuder den likväl avsevärda möjligheter till
33
3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 108
rationalisering och effektivt handhavande av olika uppgifter. En Prop. 1996/97:108
besparing på minst 60 miljoner kronor skulle, enligt regeringens
bedömning i nämnda proposition, vara möjlig genom en samman-
läggning av länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt
Skaraborgs län.
Riksdagen har med anledning av bostadsutskottets betänkande över
propositionen 1995/96:38 om länsindelningen i Skåne och Västsverige
m.m. (1995/96:BoU9) gett regeringen tillkänna vad utskottet anfört om
inriktning och omfattning av besparingskraven för den nya
länsstyrelsen. Utskottet framhöll att det finns anledning att ta på allvar
den tveksamhet som förts fram om de i propositionen och i utrednings-
direktiven till den särskilde utredaren angivna målen för besparingarna
verkligen är realistiska. Tillkännagivandet innebar att regeringen vid
bedömningen av besparingskraven på de nya länsstyrelserna bör
positivt pröva om inte besparingen, åtminstone under en inledningsfas,
bör ges en mindre omfattning än den som förutsatts.
Länsstyrelsen med sin bredd i kompetens, sitt betydande kontaktnät
och sin inriktning mot en sektorsövergripande samverkan har en viktig
uppgift som kraftfull regional statlig aktör i det nya länet. Regeringen
anser att det är angeläget att bildandet av en ny länsstyrelse i det nya
västsvenska länet sker på ett sådant sätt att myndighetsutövning och
övriga uppdrag och uppgifter som länsstyrelserna ålagts av stats-
makterna kan fullgöras effektivt och rationellt redan från början.
Användningen av ny teknik och andra arbetsmetoder blir viktiga inslag
i en ändamålsenligt utformad organisation. Den nya länsstyrelsen skall
bli en modem och effektiv förvaltning som erbjuder en välordnad sam-
hällsservice. Det är också viktigt att den organiseras och dimensioneras
med hänsyn till förhållandena i länet. Organisationsfrågan kan inte
lösas helt oberoende av hur det nya länet utformas och den
lokalkännedom och det kontaktnät som kännetecknar dagens
länsstyrelser. Av bl.a. arbetsorganisatoriska skäl är det nödvändigt att
beakta behoven av information om skiftande lokala förhållanden och
den kontakt med kommuner och enskilda som många gånger är en
förutsättning för att verksamheten skall kunna bedrivas på ett riktigt
sätt.
Vad avser rationaliserings- och besparingsmöjligheterna visar den
särskilde utredarens konsekvensanalys, att de effekter som kan uppnås
genom sammanläggningen inte kan tillgodoräknas som det var tänkt
från början.
I bilaga 2 redovisas sammanfattningen av rapporten från utredningen
om länsstyrelseorganisation i ett nytt västsvenskt län. Att utarbeta en
detaljerad organisation och att lägga fast dess slutliga dimensionering
och verksamhetslokalisering blir en uppgift för en organisations-
kommitté. Rapporten skall därvid bilda grund för fortsatta
överväganden i de frågor som kommittén skall behandla. Regeringen
redovisar i avsnitt 8 sina närmare överväganden om den fortsatta
handläggningen.
34
Regeringens forslag: Försöksverksamheten med ändrad
regional ansvarsfördelning i Kalmar, Gotland och Skåne län
utvidgas till att omfatta även det nybildade Västergötlands län.
De uppgifter som i detta län skall ingå i försöksverksamheten
är att utarbeta ett program för länets långsiktiga utveckling, att
besluta om långsiktig plan för den regionala transportinfra-
strukturen och att besluta om användningen av vissa regional-
politiska och andra utvecklingsmedel. Dessa statliga uppgifter
förs i försöksverksamheten över till ett regionalt självstyrelse-
organ.
Det regionala självstyrelseorganet skall i Västergötlands län
vara landstinget. Länsstyrelsens uppgifter och ledningsform
skall vara samma som i övriga försökslän.
Försöksperioden för Västergötlands län skall omfatta tiden
den 1 januari 1999-31 december 2002.
Bakgrund: En försöksverksamhet med ändrad regional ansvars-
fördelning skall enligt riksdagens beslut genomföras i Kalmar, Gotlands
och Skåne län fram till utgången av år 2002 (prop. 1996/97:36, bet.
1996/97:KU4, rskr. 1996/97:77). Syftet med försöksverksamheten är att
utveckla former för en bättre demokratisk förankring av det regionala
utvecklingsarbetet. Innehållet i försöksverksamheten är i huvudsak följ-
ande.
Länsstyrelsens utvecklingsansvar överförs till ett regionalt själv-
styrelseorgan. Det regionala utvecklingsansvaret omfattar uppgiften att
utarbeta ett program för länets långsiktiga utveckling (regionalt
utvecklingsprogram). Det regionala utvecklingsprogrammet skall bl.a.
redovisa de långsiktiga målen för länets utveckling, vilka åtgärder som
bör vidtas för att de uppsatta målen skall nås, hur olika parter förväntas
medverka i genomförandet och hur insatserna avses att finansieras.
Utvecklingsprogrammet bör i första hand inriktas på åtgärder som
stimulerar tillväxt och sysselsättning och som har betydelse för närings-
livets struktur och utveckling. Ett fastställt regionalt utvecklings-
program skall beaktas av statliga myndigheter i den mån som deras
verksamhet i länet berörs av programmet. Ansvaret för kommunal
verksamhet förändras inte.
Det regionala självstyrelseorganet skall också besluta om vissa
regionalpolitiska och andra utvecklingsmedel.
Ansvaret för den regionala transportinfrastrukturens utveckling och
dess effekter far en starkare lokal och regional förankring hos de folk-
valda församlingarna. Även länsstyrelsens ansvar för att besluta om
långsiktig plan för den regionala transportinfrastrukturen överförs till
Prop. 1996/97:108
35
det regionala självstyrelseorganet. Prop. 1996/97:108
Uppgiften att fördela vissa statsbidrag för regional kulturverksamhet
från statens kulturråd överförs också till det regionala sjävstyrelse-
organet. Vissa villkor bör därvid föreskrivas för att säkerställa att natio-
nella kulturpolitiska mål och åtgärder beaktas vid bidragsgivningen.
Skälen för regeringens förslag: Företrädare för riksdagspartierna
Socialdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna, Vänster-
partiet och Kristdemokraterna i regionen har i en framställning till
regeringen hemställt om att en försöksverksamhet med ändrad regional
ansvarsfördelning motsvarande den som skall genomföras i vissa andra
län skall genomföras i Västergötlands län från och med den 1 januari
1999.
Regeringen uttalade i propositionen 1996/97:36 om den regionala
samhällsorganisationen att syftet med försöksverksamheten är att
tillmötesgå det intresse som finns i vissa län att pröva nya metoder för
att utveckla den regionala verksamheten och ge den en starkare
demokratisk förankring. En bred förankring av det regionala ut-
vecklingsarbetet kan bidra till en bättre samordning och därmed till ett
effektivare utnyttjande av de resurser som finns inom regionen. En
sådan kraftsamling av resurser på regional nivå bör kunna underlätta
utvecklingen av konkurrenskraftiga regioner.
Den nya länsindelningen i Västsverige och det nya Västergötlands
läns landsting ger en god grund för ett effektivare resursutnyttjande
inom regionen. Det är därför lämpligt att inleda en försöksverksamhet
i samband med att Västergötlands läns landsting bildas den 1 januari
1999.
Regeringen föreslår att försöksperioden även för Västergötlands län
avslutas vid utgången av år 2002. För uppföljning och utvärdering av
den försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning som
riksdagen har beslutat om och den utökning av försöksverksamheten
som nu föreslås, kommer en parlamentarisk kommitté att tillkallas.
Kommittén skall redovisa sina överväganden och förslag senast den 1
oktober 2000.
I framställningen om försöksverksamhet hemställs att försöks-
verksamheten i Västergötlands län skall omfatta de uppgifter som
anges i regeringens proposition 1996/97:36 om den regionala samhälls-
organisationen samt även den försöksverksamhet som presenterats av
Kommunikationskommittén i delbetänkandet Ny kurs i trafikpolitiken
(SOU: 1996:26).
Regeringens bedömning är att försöksverksamheten i Västergötlands
län bör omfatta uppgifterna att utarbeta ett program för länets
långsiktiga utveckling, besluta om långsiktig plan för den regionala
transportinfrastrukturen och besluta om användningen av vissa
regionalpolitiska och andra utvecklingsmedel. Dessa uppgifter föreslås
i Västergötlands län överföras till landstinget.
När det gäller uppgiften att besluta om visst kulturstöd anser
regeringen att den tidigare beslutade försöksverksamheten har sådan
omfattning att den utgör ett tillräckligt underlag för utvärdering. I 36
övrigt innebär förslaget att försöksverksamheten i Västergötlands län
skall ha samma innehåll som i övriga försökslän enligt lagen Prop. 1996/97:108
(1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvars-
fördelning. En närmare beskrivning av uppgifterna finns i
propositionen 1996/97:36 om den regionala samhällsorganisationen
(avsnitt 6.2).
Regeringen har till riksdagen i propositionen 1996/97:53 om infra-
strukturinriktning för framtida transporter även föreslagit att den lång-
siktiga planeringen av den regionala transportinfrastrukturen skall
breddas så att den omfattar fler åtgärdsslag och även de riksvägar som
inte ingår i det nationella stamvägnätet. Benämningen länstrafikanlägg-
ningar kommer därmed endast att avse en del av den regionala
infrastrukturplanen, som i stället i regeringens förslag kallas länsplan.
Ansvarig för förankring och beslut av länsplanema föreslås läns-
styrelserna vara, utom i försökslänen där motsvarande ansvar föreslås
ligga på regionala självstyrelseorgan.
Beträffande beslut om regionplaner har regeringen i propositionen
1996/97:36 om den regionala samhällsorganisationen framhållit att
frågan om att utse de regionala självstyrelseorganen i försökslänen till
regionplaneorgan prövas av regeringen i varje särskilt fall.
Länsstyrelsens uppgifter och dess ledning bör enligt regeringens
mening vara samma som i övriga försökslän (se prop. 1996/97:36
avsnitt 6.4). Länsstyrelsen behåller uppgifterna att verka för att statlig
verksamhet i länet samordnas och anpassas efter övergripande miljö-
och regionalpolitiska mål, samordna de olika sektorerna inom
länsstyrelsens ansvarsområde, följa upp och utvärdera olika insatser i
länet, vidta lämpliga åtgärder för länets utveckling samt informera
regeringen om tillståndet i länet. När försöksverksamheten inleds den
1 januari 1999 kommer med vårt förslag länsstyrelsen att ledas av
landshövdingen och någon ny styrelse utses inte för tiden härefter.
När staten lägger över uppgifter på kommuner och landsting skall en
ekonomisk reglering göras enligt den s.k. finansieringsprincipen. Vårt
förslag om försöksverksamhet i Västergötlands län innebär att en sådan
reglering bör göras på motsvarande sätt som i övriga försökslän.
Regeringens förslag ait försöksverksamheten skall utvidgas till att
omfatta även Västergötlands län föranleder ändringar i lagen
(1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsför-
delning.
37
Prop. 1996/97:108
Regeringens bedömning: Någon försöksverksamhet i andra
län genomförs inte nu.
Skälen för regeringens bedömning: Från ett antal län har intresse
anmälts av att genomföra försöksverksamhet med ändrad regional
ansvarsfördelning eller vidgad samordnad länsförvaltning.
Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms län har
uppmärksammat regeringen på det fördjupade samarbete som inletts
mellan lokal och regional nivå i länet samt hemställt om att få delta i
försöksverksamheten enligt samma modell som tillämpas i Skåne enligt
försökslagen. Distriktsorganisationema för fyra partier i Västerbottens
län har begärt att försök med ökat demokratiskt inflytande över de
regionala frågorna skall bedrivas i Västerbottens län.
Försök med en mera samlad statlig förvaltning har aktualiserats från
följande län.
Länsstyrelsen i Västmanlands län har hemställt om försöks-
verksamhet med stärkt samordnad länsförvaltning i Västmanland.
Kommunförbundet i Västmanland och det socialdemokratiska parti-
distriktet har ställt sig bakom de förslag som framförts. Syftet är att
utveckla en stärkt, decentraliserad rationell statlig verksamhet med
utvecklad samverkan på länsplanet särskilt med kommuner och
landsting. Inom ramen för en sådan försöksverksamhet skulle också
länsstyrelsernas styrelse utses direkt av regeringen.
Länsstyrelsen i Västerbottens län har begärt att försök med en sam-
ordnad länsförvaltning skall genomföras också i det länet för att skapa
underlag för en förutsättningslös bedömning.
Länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs
län har föreslagit en försöksverksamhet med en utvidgad samordnad
länsförvaltning i det nya västsvenska länet genom att länsarbets-
nämnden och skogsvårdsstyrelsen inordnas i den nya länsstyrelsen.
Som ett komplement eller alternativ till detta förslås ett försök med
samordnad planering och förändrad regional indelning på kommunika-
tionsområdet.
Regeringen anser att den tidigare beslutade försöksverksamheten och
den nu föreslagna i Västergötlands län utgör ett tillräckligt underlag för
att de önskade erfarenheterna skall kunna vinnas. Försöksverksamheten
bör genomföras och utvärderas innan ytterligare initiativ tas. Den parla-
mentariska kommitté som kommer att tillsättas för att bland annat
utvärdera försöksverksamheten skall även ta till vara erfarenheter från
utvecklingsarbete i andra län för att finna lämpliga samarbetsformer
mellan stat, landsting och kommuner.
Regeringens slutsats är alltså att någon ytterligare försöksverksamhet
inte bör genomföras nu.
38
Prop. 1996/97:108
Regeringens förslag: För regleringen av den landstings-
kommunala beslutanderätten i samband med bildandet av
Västergötlands läns landsting infors på samma sätt som vid
bildandet av Skåne läns landsting en särskild lag om
sammanläggningsdelegerade.
Skälen for regeringens förslag: Enligt 1 kap. 2 § kommunallagen
(1991:900) omfattar varje landsting ett län, om inte något annat är
särskilt föreskrivet. Om två eller flera län läggs samman skall en
sammanläggning därför ske också av motsvarande landsting. Således
skall, som en följd av bildandet av Västergötlands län, Göteborgs och
Bohus läns landsting, Skaraborgs läns landsting och Älvsborgs läns
landsting läggas samman till ett landsting. Med hänsyn till de allmänna
valen hösten 1998 måste emellertid landstingen bestå till utgången av
år 1998. Västergötlands läns landsting bör bildas den 1 januari 1999.
Genom att Habo och Mullsjö kommuner indelningsmässigt kommer att
tillhöra Jönköpings län kommer dessa kommuner från den 1 januari
1999 att ingå i Jönköpings läns landsting. Göteborgs kommun står för
närvarande utanför landstingsindelningen. En naturlig följd av läns-
sammanläggningen är att Göteborgs kommun ingår i det nya
Västergötlands läns landsting. Regeringen avser att under hösten 1997
besluta i indelningsfrågan.
Bestämmelser om förfarandet vid ändringar i landstingsindelningen
finns i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner
och landsting. Den lagen är emellertid inte anpassad till sådana större
indelningsförändringar rörande landsting som det nu är fråga om.
Lagen saknar bl.a. bestämmelser om att delegerade skall utses för att
företräda ett nybildat landsting i de fall detta inte bör företrädas av de
gamla fullmäktige. Regler måste därför skapas för den nu aktuella
sammanläggningen till Västergötlands läns landsting.
Regeringen anser att bestämmelser om sammanläggningsdelegerade
för Västergötlands läns landsting bör tas in i en särskild lag. Enligt den
lag som regeringen nu föreslår skall sammanläggningsdelegerade
företräda Västergötlands läns landsting från den dag regeringen
bestämmer till och med den 31 oktober 1998. Därefter övergår
beslutanderätten till det nyvalda fullmäktige. Lagen har utformats på
samma sätt som lagen (1996:945) om sammanläggningsdelegerade för
Skåne läns landsting. Vid utformningen av lagen har samråd skett med
företrädare för berörda parter i Västsverige.
39
Prop. 1996/97:108
Regeringens forslag: Intill utgången av år 1998 skall ansvaret
för den kollektiva persontrafiken i Västergötlands län utövas
enligt de bestämmelser som vid utgången av år 1997 gäller för
Göteborgs och Bohus län, Skaraborgs län och Älvsborgs län.
Skälen för regeringens förslag: Bildandet av Västergötlands län
påkallar en ändring i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss
kollektiv persontrafik (huvudmannaskapslagen).
I denna lag sägs att det i varje län skall finnas en huvudman för den
lokala och regionala linjetrafiken för persontransporter. De huvudmän
som finns i Göteborgs och Bohus län, Skaraborgs län respektive Älvs-
borgs län måste alltså ersättas med en för Västergötlands län
gemensam ny huvudman.
I de allra flesta län är kommunerna och landstinget gemensamt
huvudman. Huvudmannaskapslagen ger kommunerna och landstinget
i ett län stor frihet att träffa överenskommelser om huvudmannaskapet.
Möjlighet finns således att endast landstinget men även endast
kommunerna kan vara huvudman.
I lagen regleras också organisationsformen. Det gemensamma an-
svaret kan antingen läggas på ett kommunalförbund eller ett aktiebolag.
I Göteborgs och Bohus län, i Skaraborgs län och i Älvsborgs län har
respektive kommuner och landsting kommit överens om att lägga
uppgifterna på aktiebolag, som har bildats för ändamålet.
Som en följd av bildandet av Västergötlands län behöver en ändring
göras i 5 § huvudmannaskapslagen beträffande parternas inflytande
över verksamheten. I denna fråga gäller helt olika förhållanden för
Göteborgs och Bohus respektive Skaraborgs och Älvsborgs län.
Väsentliga skillnader finns också när det gäller tillämpningen av 6 §,
som reglerar fördelningen mellan kommunerna och landstinget av
underskottet i verksamheten. Om bestämmelserna ändras så skulle de
bara vara i kraft från den 1 januari 1998 till utgången av år 1998.
Anledningen är den följande. Fr.o.m. den 1 januari 1999 är avsikten att
det bara skall finnas ett landsting i Västergötlands län. Landstinget blir
då också enligt förslaget till ändringar i lagen om försöksverksamhet
med ändrad regional ansvarsfördelning ett regionalt självstyrelseorgan.
Detta talar för att man under denna korta övergångsperiod inte bör
ändra i organisationen för kollektivtrafiken. Förslaget till lagändring
innebär således att, i det nybildade Västergötlands län, ansvaret för den
kollektiva persontrafiken till utgången av år 1998 skall utövas enligt de
bestämmelser som vid utgången av år 1997 gäller för Göteborgs och
Bohus län, Skaraborgs län och Älvsborgs län.
Regeringen anser det naturligt att det i Västergötlands län blir lands-
tinget som skall vara huvudman för den kollektiva persontrafiken från
och med år 1999. Lagstiftningen innebär dock att även landstinget till-
sammans med samtliga kommuner i länet eller kommunerna ensamma
kan vara huvudman. Det bör vara en demokratisk process i länet som
40
leder fram till ett beslut om vilken huvudmannaskapslösning som bör Prop. 1996/97:108
väljas.
Regeringens forslag: En särskild lag införs för att reglera
valet av ledamöter i styrelsen för den nya länsstyrelsen i
Västergötlands län för året 1998.
Benämningarna Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län
och Skaraborgs län måste bytas ut i de författningar där dessa
förekommer. En sådan ändring föreslås nu i jaktlagen. Hän-
visningen till landstingsfria kommuner tas bort i de fall
Gotland nämns särskilt. Vidare görs en ändring av be-
nämningen av valkretsarna i Västergötlands län vid val till
riksdagen.
Val av ledamöter i länsstyrelsens styrelse
De länsstyrelser som ingår i försöksverksamheten med ändrad regional
ansvarsfördelning bör under försöksperioden inte ha någon styrelse (jfr
prop. 1996/97:36 s. 57). Länsstyrelsen i Västergötlands län bör således
ledas av landshövdingen som under regeringen far det yttersta ansvaret
för verksamheten. Fram till dess att försöksverksamheten inleds skall
dock länsstyrelsen ha en styrelse. Enligt lagen (1976:891) om val av
ledamöter i länsstyrelses styrelse består styrelsen av landshövdingen,
som är ordförande, samt av ytterligare 14 ledamöter. Dessa utses
genom val av landstinget. Eftersom det nya länet bildas den 1 januari
1998 och landstinget först den 1 januari 1999 bör valet av ledamöter
i styrelsen för Länsstyrelsen i Västergötlands län för året 1998 regleras
i en särskild lag. Av lagen bör framgå att styrelsen skall väljas av full-
mäktige i Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns
landsting och Älvsborgs läns landsting samt Göteborg kommun med
den fördelning mellan dem som regeringen bestämmer efter be-
folkningstalen. Denna fördelning avser regeringen att göra genom en
förordning. För att ge länsstyrelsens styrelse en sammansättning som
i rimlig utsträckning avspeglar väljarkåren i det nya Västergötlands län
bör därvid på samma sätt som gjorts i fråga om Skåne län den
valmetod som kallas uddatalsmetoden användas (jfr bet.l996/97:BoU4
Följdfrågor med anledning av den ändrade länsindelningen i Skåne
m.m.).
Lagens giltighetstid bör begränsas till utgången av år 1998. Den bör
träda i kraft den 1 juli 1997 så att styrelsen hinner väljas under år
1997.
41
Lagändringar av teknisk natur
I ett antal författningar behandlas de landstingsfria kommunerna varvid
Gotlands kommun behandlas särskilt. I sådana bestämmelser bör hän-
visningen till de landstingsfria kommunerna tas bort. I tryckfrihets-
förordningen finns en sådan hänvisning till de landstingsfria
kommunerna i 12 kap. 4 §. Med hänsyn till tryckfrihetsförordningens
karaktär av grundlag bör dock denna bestämmelse tills vidare bestå.
Göteborgs och Bohus, Skaraborgs eller Älvsborgs län nämns vid
namn i ett antal olika författningar. Genom bildandet av Västergötlands
län blir dessa namn inaktuella och måste därför bytas ut. Regeringen
lägger i denna proposition fram förslag till ändring i jaktlagen
(1987:259). Behovet av ändringar i andra lagar kommer att tas upp i
annat sammanhang (jfr avsnitt 8). Motsvarande justeringar kommer
även att göras i de förordningar i vilka de äldre länsbenämningama och
landstingsbenämningama förekommer.
Indelning i valkretsar
Regeringen har lagt fram en proposition med förslag till en ny vallag
(prop. 1996/97:70), som föreslås träda i kraft den 1 juni 1997.
Indelningen i valkretsar för val till riksdagen anges i 2 kap. 2 § i den
föreslagna lagen. Göteborgs och Bohus län utgör två valkretsar
(Göteborgs kommun och Bohusläns valkrets), Älvsborgs län två val-
kretsar (Älvsborgs läns norra valkrets och Älvsborgs läns södra
valkrets), Skaraborgs län en valkrets och Jönköpings län en valkrets.
Med anledning av länssammanläggningen måste Älvsborgs läns norra
och södra valkretsar och Skaraborgs läns valkrets fa nya benämningar.
Valkretsarna bör i stället benämnas Västergötlands läns norra valkrets,
Västergötlands läns södra valkrets och Västergötlands läns östra
valkrets. För att uppnå konsekvens i valkretsbenämningama bör även
Bohusläns valkrets fa en ny benämning. Denna bör således benämnas
Västergötlands läns västra valkrets. Beträffande Skaraborgs läns
valkrets och Jönköpings läns valkrets blir det med vårt förslag aktuellt
med en förändring av utformningen av valkretsarna. Eftersom Habo
och Mullsjö kommuner indelningsmässigt kommer att flyttas från
Skaraborgs län till Jönköpings län bör en viss förändring göras i
valkretsarnas utformning. Detta innebär att Habo och Mullsjö inte
kommer att finnas med i uppräkningen av kommuner i Västergötlands
läns östra valkrets, utan kommer i stället att ingå i Jönköpings läns
valkrets.
En sådan förändring far, till skillnad från vad som var fallet vid den
nya länsindelningen i Skåne län, betydelse också för möjligheten till att
uppnå ett proportionellt valresultat i landet som helhet. Förslaget
innebär följder såväl för fördelningen av de fasta valkretsmandaten som
för mandatfördelningen mellan partierna.
Fördelningen av fasta valkretsmandat grundar sig på antalet röst-
berättigade i valkretsen den 1 november året före valåret. Fördelningen
av fasta valkretsmandat förändras genom att de ca 12 500 röstberätti-
Prop. 1996/97:108
42
gade i Habo och Mullsjö kommuner skulle utgöra underlag för Prop. 1996/97:108
Jönköpings läns valkrets i stället för Västergötlands läns östra valkrets.
Till fördelningen år 1998 kan beräkningarna komma att påverkas också
genom att utlandssvenskar tas med i underlaget samt eventuella
folkomflyttningar.
Riksskatteverket har utifrån antalet röstberättigade vid riksdagsvalet
år 1994 gjort beräkningar av konsekvenserna av den föreslagna
förändringen. Vad gäller antalet fasta valkretsmandat överfors ett
mandat till Jönköpingsvalkretsen som erhåller sammanlagt tolv fasta
mandat. Detta sker på bekostnad av den föreslagna Västergötlands läns
östra valkrets som erhåller nio mandat mot dagens tio.
Nomineringsrätts- och valkretskommittén diskuterade i betänkandet
Vissa valfrågor (SOU 1995:143), mot bakgrund av omfattande be-
räkningar, valkretsarnas betydelse för möjligheten att uppnå ett
proportionellt valresultat mellan partierna i landet som helhet.
Kommittén konstaterade att valsystemet i dag är känsligt för
förändringar av valkretsarnas utformning.
Mandatfördelningen mellan partierna skulle också komma att
förändras genom förslaget. Av Riksskatteverkets beräkning utifrån 1994
års valresultat framgår att fördelningen av mandat skulle förändras på
så sätt att vissa partier tappar ett mandat i en viss valkrets. Det mandat
ett sådant parti tappar tar partiet emellertid igen i en annan valkrets.
Den proportionella riksfördelningen som valsystemet bygger på skulle
således inte förändras av den föreslagna förändringen.
Den här föreslagna överföringen av två kommuner till en ny valkrets,
framstår vara av så begränsad omfattning att det förefaller osannolikt
att den skall påverka möjligheten till ett proportionellt valresultat i
förhållande till dagens valkretsutformning. Enligt regeringens mening
bör därför de föreslagna förändringarna av valkretsarna vid val till
riksdagen genomföras.
Övriga frågor
Enligt 12 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen skall det för länen utses
jurymän som skall medverka i tryckfrihetsmål. För varje län skall det
utses ett visst antal jurymän. När nu tre län läggs samman kommer det
att fa konsekvenser för det antal jurymän som skall finnas i området.
Det motsvarande gäller för det nya Skåne län. Frågan om det därför är
befogat med en specialreglering för Västergötlands län och Skåne län
är föremål för utredning i Regeringskansliet och kommer att behandlas
i ett annat sammanhang.
43
Genomförandefrågor
Regeringen beslutar i dag om direktiv för den organisationskommitté
som skall förbereda och genomföra bildandet av den nya länsstyrelsen
i Västsverige. I uppdraget ingår bl.a. att lämna budgetunderlag för
länsstyrelsen enligt de ramar som direktiven anger.
Regeringen gjorde i propositionen 1995/96:38 om länsindelningen
i Skåne och Västsverige m.m. (s. 8) bedömningen att det är möjligt att
spara minst 60 miljoner kronor genom en sammanläggning av
länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län.
Regeringen har tidigare redovisat den särskilde utredarens analys av
konsekvenserna för länsstyrelsernas verksamhet av besparingar på olika
nivåer. Enligt utredaren går det inte att bygga upp en ny organisation
med en besparing på minst 60 miljoner kronor utan att det medför
påtagliga men för möjligheterna att bedriva verksamheten effektivt i
enlighet med statsmakternas intentioner.
Regeringen anser det befogat att en sammanläggning av läns-
styrelserna sker på ett sådant sätt att en besparing på 60 miljoner
kronor uppnås. Besparingskravet ges emellertid inledningvis en mindre
omfattning. För detta talar bl.a. erfarenheterna från sammanläggningen
i Skåne.
I årets budgetproposition återkommer vi till riksdagen med förslag till
anslag till länsstyrelserna för budgetåret 1998.
Offentliga organs verksamhetsområde
Det strukturella omdaningsarbetet i Västsverige aktualiserar också
organisationen av verksamheten för offentliga organ i de berörda länen.
Detta gäller vid sidan av länsstyrelserna t.ex. skatteförvaltningen,
kronofogdemyndigheterna, länsrätterna, de allmänna försäkrings-
kassorna och länsarbetsnämnderna. I rapporten från utredningen om ett
nytt västsvenskt län redovisas överväganden som syftar till att uppnå
en god inomregional balans i det nya länet.
Regeringen redovisade i propositionen 1995/96:224 Följdfrågor med
anledning av den ändrade länsindelningen i Skåne m.m. sin principiella
syn i fråga om verksamhetsområden för övriga regionala offentliga
organ vid en sammanläggning av län. Den grundläggande utgångs-
punkten är att en förändrad länsindelning också bör komma till uttryck
i en motsvarande justering av verksamhetsområdena för offentliga
organ med länet som indelningsgrund.
Särskilda överväganden måste därför göras beträffande dessa organs
framtida verksamhetsområden med beaktande av uttryckta meningar
inom det blivande länet. I flertalet fall är den regionala offentliga verk-
samhetens koppling till länsindelningen förordningsreglerad. Ett antal
justeringar i förordningar blir följaktligen nödvändiga.
När det gäller bl.a. länsrätterna och skattemyndigheterna regleras den
regionala indelningen i lag. Som regeringen tidigare framhållit
Prop. 1996/97:108
44
beträffande Skåne pågår överväganden om den organisatoriska Prop. 1996/97:108
strukturen inom domstolsväsendet liksom i fråga om skatteförvalt-
ningens organisation. Beträffande dessa myndigheter går det därför inte
att i detta sammanhang ta ställning till frågan om den regionala indel-
ningen. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag till
ändringar i de berörda lagarna.
En särskild utredare har tillkallats för att ta fram det beslutsunderlag
som erfordras för att genomföra en sammanslagning av de fyra för-
säkringskassorna till en gemensam allmän försäkringskassa i
Västsverige (dir. 1996:118). Utredaren skall vidare, med beaktande av
förslaget från utredningen om den geografiska utformningen av ett nytt
västsvenskt län, lämna förslag om bl.a. lokaliseringen av den nya
försäkringskassans centralkontor m.m.
45
Förslaget har utformats med lagen (1996:945) om sammanläggnings-
delegerade för Skåne läns landsting som förebild. För den närmare
innebörden av bestämmelserna i förslaget hänvisas till propositionen
1995/96:224 Följdfrågor med anledning av den ändrade länsindelningen
1 Skåne m.m. (s. 48-61). De bestämmelser som skiljer sig från lagen
om sammanläggningsdelegerade för Skåne läns landsting kommenteras
här.
2 §
Paragrafen innebär att de nuvarande landstingen består oförändrade
fram till den 1 januari 1999. För Habo och Mullsjö kommuners del
betyder det att kommunerna under år 1998 fortfarande ingår i
Skaraborgs läns landsting trots att de indelningsmässigt hör till
Jönköpings län.
4 § andra stycket
Med hänsyn till de uppgifter som ordföranden i fullmäktige i
Skaraborgs läns landsting har enligt 13 § är det nödvändigt med en
bestämmelse i 4 § om att denne skall underrättas om utgången av
valen.
5 §
I 5 § regleras antalet delegerade och ersättare. Antalet samt för-
delningen mellan Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs läns
landsting, Älvsborgs läns landsting och Göteborgs kommun har
bestämts i enlighet med de berörda partemas gemensamma önskemål.
6§
Av 6 § framgår att endast den som är ledamot eller ersättare i fullmäk-
tige i de berörda landstingen eller i Göteborgs kommun kan väljas till
delegerad eller ersättare. Motsvarande begränsning gäller enligt 2 §
lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade och är en följd
av förskriften i 1 kap. 7 § regeringsformen att beslutanderätten i
kommunerna skall utövas av valda församlingar. För att utesluta
representanter för Habo och Mullsjö kommuner som ju inte skall ingå
i det nya Västergötlands läns landsting anges dessutom som krav för
valbarhet att man är folkbokförd i en kommun inom området för
Västergötlands läns landsting.
12 §
Genom paragrafen görs vissa bestämmelser i 8 kap. kommunallagen
om den ekonomiska förvaltningen tillämpliga på sammanläggnings-
delegerades verksamhet. Det gäller mål för den ekonomiska
Prop. 1996/97:108
46
förvaltningen (1 §), medelsförvaltningen (2-3 b §§), utgiftsbeslut under Prop. 1996/97:108
budgetåret (12 §) samt räkenskapsföring och redovisning (14-23 §§).
Sammanläggningsdelegerade förmodas inte ha någon omfattande
ekonomisk förvaltning men måste ändå redovisa sina räkenskaper m.m.
Sammanläggningsdelegerade skall för sin del avsluta räkenskaperna per
den 31 oktober 1998. Regeringen har den 21 november 1996
överlämnat propositionen Den kommunala redovisningen till riksdagen
(prop. 1996/97:52). I denna föreslås omfattande ändringar i 8 kap.
kommunallagen och en ny lag om kommunal redovisning. Reglerna
föreslås träda i kraft den 1 januari 1998. I 14 och 16 §§ i förslaget till
lag om ändring i kommunallagen hänvisas till lagen om kommunal
redovisning som alltså efter den 1 januari 1998 i tillämpliga delar
kommer att gälla sammanläggningsdelegerades ekonomiska förvaltning.
Med hänsyn till att sammanläggningsdelegerade inte förmodas ha
någon omfattande ekonomisk förvaltning bör reglerna i lagen om
kommunal redovisning inte innebära någon större förändring för
sammanläggningsdelegerades redovisning.
13 §
Ordföranden i fullmäktige i Skaraborgs läns landsting skall ta initiativet
till att första sammanträdet kommer till stånd. Att det är denna
ordförande som skall ta initiativet har bestämts i samråd med berörda
parter.
1 § andra stycket
Ändringen innebär att försöksverksamheten utökas till att omfatta även
Västergötlands län och att verksamheten skall avslutas liksom i övriga
försökslän den 31 december 2002. Försöket i Västergötlands län inleds
den 1 januari 1999, då det nya landstinget bildas.
Vad gäller rätt att utträda ur försöksverksamheten gäller detsamma
som för övriga län (prop. 1996/97:36 s. 65).
2 §
Ändringen i första stycket punkt 2 föranleds av att regeringen planerar
att upphäva förordningen (1991:1809) om rikstäckande väg-
hållningsplan, regionala väghållningsplaner och planer för länstrafik-
anläggningar som kommer att ersättas av en ny förordning. Ändringen
innebär dock inte någon ändring i sak. De befogenheter som överförs
är de som anges i prop. 1996/97:36 s. 66.
Av andra stycket följer att försöket i Västergötlands län har samma
innehåll som i övriga försökslän med undantag för punkten 3,
befogenheten att besluta om fördelning av vissa statsbidrag till
regionala kulturinstitutioner. Uppgiftsöverföringen sker den 1 januari
1999, då det nya landstinget bildas.
3 § Prop. 1996/97:108
I paragrafens fjärde punkt föreskrivs att det regionala själv-
styrelseorganet i Västergötlands län är landstinget.
4.§
Ändringen innebär att rätten att benämna fullmäktigeförsamlingen
regionfullmäktige och styrelsen regionstyrelsen omfattar även Väster-
götlands läns landsting.
48
Prop. 1996/97:108
Bilaga 1
Utredningen om den geografiska utformningen av ett nytt väst-
svenskt län
Ett nytt västsvenskt län skall bildas den 1 januari 1998 enligt
regeringens förslag och riksdagens mening, men slutliga beslut fattas
först under våren 1997. Ett nytt västsvenskt landsting skulle träda i
funktion 1 januari 1999.
Den närmare utformningen av det nya länet har ifrågasatts. Därför
har jag fatt regeringens uppdrag att klarlägga den geografiska
utformningen av det nya västsvenska länet. Jag har också fått i
uppdrag att ge förslag till lokalisering av regional offentlig
förvaltning och residensstad i det nya länet.
Länsfrågoma i Västsverige har utretts under många år. Det har
resulterat i en rad betänkanden och rapporter, och det material som
finns är omfattande och gediget. Jag har därför inte sett det som min
uppgift att utreda ännu mer, utan för mig har det varit ett
genomförandeuppdrag. Metoden har varit att samtala med alla
intressenter, lyssna och förankra. Det finns nu en mycket stor
uppslutning kring de förslag jag lägger, och jag bedömer att förslaget
som helhet kan genomföras i stor enighet. Jag vill dock framhålla att
enigheten inte är total i alla frågor.
När det gäller den geografiska utformningen föreslår jag att det
nya västsvenska länet bildas av alla kommunerna i Göteborgs och
Bohus län, alla kommunerna i Älvsborgs län och alla kommunerna
i Skaraborgs län - utom Habo och Mullsjö som övergår till
Jönköpings län. Ett nytt västsvenskt län kommer då att bestå av 49
kommuner och närmare 1,5 miljoner invånare. Befolkningsmässigt
blir det Sveriges näst största län.
Beträffande lokalisering av regional offentlig förvaltning föreslår
jag följande:
Residensstad blir Göteborg med vissa lokala funktioner i Borås.
Huvudort för länsstyrelsen blir också Vänersborg med samtliga EU-
sekretariat i Uddevalla. Mariestad blir också huvudort för
länsstyrelsen med lantbruks- och veterinärverksamhet i Skara. Hur
verksamheten fördelas och organiseras framgår av den särskilda
utredningen om en ny länsstyrelseorganisation.
Länspolismästaren lokaliseras till Göteborg.
Länsrätten lokaliseras till tre orter - Mariestad, Vänersborg och
Göteborg.
Skattemyndighetens ledningfunktion lokaliseras till Mariestad.
Kronofogdemyndighetens ledningsfunktion lokaliseras till Göte-
borg. 49
4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 108
Länsarbetsnämnden lokaliseras till Borås.
Lantmäterimyndighetens ledningsfunktion lokaliseras till Väners-
borg.
Skogsvårdsstyrelsens ledningfunktion lokaliseras till Borås.
Försäkringskassans ledningsfunktion lokaliseras till Borås.
Länsverksamhet skall också finnas i Lidköping.
Landstingets kansli lokaliseras till Vänersborg. Länsverksamheten
skall finnas också i Mariestad och Göteborg. Eventuella
tillkommande regionfullmäktigefunktioner bör knytas till landstingets
kansli i Vänersborg.
Länstrafiken som trafikhuvudman lokaliseras till Skövde.
Kommunförbundet lokaliseras till Skövde.
Uppdraget till mig när det gäller geografin är i sammanfattning att
ta upp överläggningar med företrädare för kommuner, landsting,
länsstyrelser och andra berörda parter i Göteborgs och Bohus,
Älvsborgs samt Skaraborgs län i syfte att kartlägga den geografiska
utformningen av ett nytt västsvenskt län.
När det gäller lokaliseringarna är uppdraget att utarbeta ett
underlag om lokalisering av regional offentlig förvaltning i ett nytt
västsvenskt län och lämna förslag till val av residensstad. Det gäller
den förvaltning som skall bedrivas av den nya länsstyrelsen, den
framtida västsvenska landstingsorganisationen och andra regionala
offentliga organ. Även här innefattar uppdraget samråd med
företrädare för de berörda parter.
Samråd skall ske med den särskilde utredaren som har fått i
uppdrag att beskriva hur en ny länsstyrelseorganisation i Västsverige
bör se ut.
Organisationsfrågor, arbetsrättsliga frågor och andra personalfrågor
faller utanför mitt uppdrag liksom förändringar som kan behövas i
förordningar, instruktioner och lagar.
Västsverige har varit föremål för en rad utredningar genom åren och
frågan har behandlats i regeringen och riksdagen. Jag har haft
följande som underlag:
- Västsverige-utredningens delrapport Västsverige - län och
samverkan 1991-12-04.
- Remissyttranden.
- Regionutredningens betänkande SOU 1992:63 Regionala roller.
- Västsverige-utredningens betänkande SOU 1992:66 Västsverige
Region i utveckling.
- Remissyttranden.
- Regionberedningens betänkande SOU 1993:97 Västsverige och
Skåneregioner i förändring.
- Remissammanställning DS 1994:110.
Prop. 1996/97:108
Bilaga 1
50
- Arbetsmaterial Västsverigefrågan.
- Regionberedningens slutbetänkande SOU 1995:27 Regional
framtid.
- Regeringens proposition 1995/96:38 Länsindelningen i Skåne
och Västsverige m.m.
- Bostadsutskottets betänkande 1995/96 :BoU 9 Länsindelningen i
Skåne och Västsverige.
- Bilagor SOU 1995:27.
- Remissammanställning.
- Lokalisering av offentlig förvaltning i Skåne län rapport
1996-04-25.
- Regeringens proposition 1995/96:224 Följdfrågor med anledning
av den ändrade länsindelningen i Skåne m.m.
- Regeringens proposition 1996/97 Den regionala samhälls-
organisationen.
Västsverige-frågan är grundligt utredd, som framgår av ovanstående
sammanställning. Mitt uppdrag har därför inte varit så mycket att
utreda utan mer att se som ett genomförandeuppdrag. Metoden har
varit att samtala, lyssna och förankra. Jag har haft ungefär 150
noterade överläggningar eller kontakter med berörda parter alltifrån
konferenser med många kommuner och föredragningar inför
fullmäktigeförsamlingar till telefonsamtal med någon företrädare.
Kontakter har förevarit med berörda departement och/eller centrala
verk, länsstyrelserna, angränsande statliga utredningar, landstingen,
kommunerna, kommunernas länsförbund, försäkringskassorna, läns-
trafiken, de politiska partierna och en rad organisationer.
De förslag jag här lägger har en mycket bred förankring. Med
tanke på att det är så många frågor och så många berörda parter är
det naturligt att det finns avvikande uppfattningar på sina håll. Detta
redovisas i avsnitten Den geografiska utformningen och Lokalisering
av regional offentlig förvaltning. Min bedömning är att förslaget som
helhet, både när det gäller geografin och lokaliseringarna, kan
genomföras i stor enighet.
Från bakgrunden till uppdraget om den geografiska utformningen av
ett nytt västsvenskt län bör nämnas att regeringen i propositionen om
länsindelningen i Skåne och Västsverige konstaterar att det finns en
bred uppslutning kring en ändrad länsindelning i Västsverige.
Inriktningen bör vara att Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt
Skaraborgs län läggs samman. Eftersom den närmare utformningen
av ett nytt västsvenskt län har satts i fråga, måste den framtida
länstillhörigheten för vissa enskilda kommuner i gränsområdena
övervägas närmare. Riksdagen (Bostadsutskottet) har också uttalat
sig för att ett västsvenskt län skall bildas. "Att så bör ske är även
utskottets mening."
Prop. 1996/97:108
Bilaga 1
Efter ingående överläggningar med kommunerna, landstingen och
länsstyrelserna och kontakter med andra berörda gör jag den
bedömningen att ett nytt västsvenskt län kan bildas 1 januari 1998.
I det nya länet ingår Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och
Skaraborgs län utom kommunerna Habo och Mullsjö, som går till
Jönköping. Det nya västsvenska länet kommer därmed att bestå av
49 kommuner och närmare 1,5 miljoner invånare. Det är ca 6 % av
landets yta och 17 % av befolkningen, vilket gör det till vårt näst
största län befolkningsmässigt.
Drygt hälften av det nya länets invånare bor i Göteborgs-
regionen.Vid sidan av denna finns tre större befolkningscentra med
vardera 150-200 000 invånare. Det är Borås-regionen, centrala
Skaraborg och Fyrstads-regionen.
I den särskilda utredningen om en ny länsstyrelseorganisation
beskrivs de tre ingående länen och det nya länet i kapitel 2. Där
behandlas geografin, den regionala strukturen, pendlingen, att det nya
länet blir Sveriges överlägset största industrilän, de starka areella
näringarna, tjänstesektorn, utbildningen, transporterna, arbetslösheten,
kulturarvet, naturen, miljön och mycket annat.
Föjande karta över de tre länen är hämtad från utredningen om läns-
styrelseorganisationen.
Prop. 1996/97:108
Bilaga 1
H./
52
För att ta reda på kommunernas och landstingens ståndpunkter i
frågan om den geografiska utformningen av ett nytt västsvenskt län
har jag haft ingående överläggningar med dem. Vi enades om att
nedanstående ståndpunkter skulle redovisas - juni 1996.
Under hösten 1996 har därefter flera av de kommuner i Skaraborg,
som enligt juniredovisningen är emot att ingå i ett nytt västsvenskt
län, anpassat sin inställning till att de räknar med att det nya länet
blir av, och då är det lika bra att vara med på ett konstruktivt sätt.
Den partipolitiska processen i Skaraborgs län har också verkat i den
riktningen.
Prop. 1996/97:108
Bilaga 1
Samtliga kommuner (15) och landstinget i Göteborgs och Bohus
län: Alla vill ha ett nytt västsvenskt län. Det är bra om också
Skaraborg är med, men Skaraborg får inte hindra ett nytt västsvenskt
län.
Samtliga kommuner (19) och landstinget i Älvsborgs län, men
med särskilda uttalanden av åtta kommuner enligt nedan:
Kommunerna och landstinget är positiva till ett nytt västsvenskt län
och betonar att det är viktigt att det genomfors.
Ulricehamn: I Ulricehamn är det enighet om att ett västsvenskt
län bör bildas där Ulricehamn skall ingå. Kommunen hänvisar till en
särskild skrivelse och betonar vikten av öppen gräns mot Jönköping.
Man trycker också på länsindelningens betydelse för att garantera en
utveckling i regionen.
Tranemo: I remissyttrandet framhåller Tranemo att läns-
indelningen borde ha gällt hela landet. När det nu blir ett västsvenskt
län är det naturligt för Tranemo att ingå i det nya länet. Tranemo är
positiv till att det bildas ett västsvenskt län och det är angeläget att
i princip hela Skaraborg ingår i det nya länet. Detta för att ingen
enskild del av regionen skall få en alltför dominerande ställning.
Kommunen vill också framhålla att det är viktigt med samarbete
även över länsgränsen.
Vänersborg: Vänersborgs kommun är mycket tveksam till en
storlänskonstruktion. Uppgiftsfördelningen - centralt/regionalt/lokalt
- skulle också ha lösts först. En förutsättning för att Vänersborg
skall kunna ändra sin inställning i länsindelningsfrågan är att
Vänersborg och Dalslandskommunema känner sig tillgodosedda i
lokaliseringshänseende. I övrigt hänvisas till kommunens
remissyttrande (KF 1995-09-26).
Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Åmål och Mellerud:
Uppgiftsfördelningen centralt/regionalt/lokalt skall klaras ut först.
Kommunerna är dock klart för att vara med i ett nytt västsvenskt län
och vill ta en aktiv roll i utvecklingen/utformningen av det nya länet.
Kommunerna ser gärna att de värmländska kommuner som önskar
tillhöra det västsvenska länet också får göra det mot bakgrund av det
5 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 108
väl utvecklade samarbete som finns. Det är viktigt med inomregional
balans gentemot Göteborg.
I Skaraborg är sex kommuner mycket positiva till att ingå ett nytt
västsvenskt län. Lidköping, Skara, Götene, Vara, Grästorp och
Essunga:
Hela Skaraborg bör ingå i det nya länet. Frågan far inte falla om
ett antal kommuner är emot. Något "Restskaraborg" är inte
realistiskt. Det finns inget alternativ till det nya västsvenska länet.
Utanförskap for Skaraborg vore olyckligt. Hur skulle det bli då med
samarbete i Skaraborg?
Falköping: Negativ till det föreslagna västsvenska länet. Uppgifts-
fördelningen borde ha varit klar först. Västsverige borde inte
behandlas separat från övriga landet. Om det blir ett västsvenskt län
vill man ha folkomröstning om frågan.
Tidaholm: Om det blir ett västsvenskt län vill Tidaholm vara med.
Jönköpings län är inte aktuellt.
Habo och Mullsjö: Om Skaraborg upphör som eget län talar det
mesta för att Habo och Mullsjö vill tillhöra Jönköpings län, men före
slutligt ställningstagande krävs konsekvensutredningar och eventuellt
folkomröstningar - bekostade av staten.
Tibro, Hjo och Karlsborg: De tre kommuner vill ha kvar
Skaraborg som eget län. De hänvisar till skrivelse till
Inrikesdepartementet. Om det blir ett västsvenskt län vill alla tre vara
med. Karlsborg uttrycker det som att man känner sig tvingad att vara
med.
Skövde: Grundinställningen är att Skaraborgs län skall vara kvar.
Frågan har behandlats på ett olyckligt sätt. Uppgiftsfördelningen,
strukturer och lokaliseringar skulle ha analyserats tidigare. Om det
blir ett västsvenskt län, vill Skövde ta en aktiv och konstruktiv del
i att utveckla det nya länet för att uppnå inomregional balans.
Lokaliseringsfrågoma bör lösas i samband med gränsdragnings-
frågoma. Alternativet med ett "Restskaraborg" är inte realistiskt.
Gullspång: I Gullspång är man helt enig om att kommunen skall
tillhöra Skaraborgs län. Hela Skaraborgs län bör stå utanför ett
eventuellt nytt västsvenskt län. Om det blir ett västsvenskt län med
Skaraborg, måste Gullspång fa möjlighet att pröva länstillhörighet.
Gullspång måste ha argument för och emot tre alternativ - ett
västsvenskt län, Värmlands län och Örebro län. Det har stor
betydelse vad som lokaliseras till Mariestad och Skövde. En
konsekvensutredning om länstillhörighet, som bekostas av staten,
samt lokaliseringsfrågoma måste vara klara före beslut om
Gullspångs länstillhörighet.
Mariestad och Töreboda: Kommunerna vill med skärpa framhålla
att Skaraborgs län skall vara kvar intakt. Kommunerna hänvisar till
skrivelsen till Inrikesdepartementet.
Landstinget Skaraborg: Enligt tidigare remissyttrande bör Skara-
borg tillhöra den västsvenska regionen vid en länssammanläggning.
En bred majoritet i landstinget är också positiv till att det bildas ett
västsvenskt län där Skaraborg ingår. Ett alternativ med
Prop. 1996/97:108
Bilaga 1
54
"Restskaraborg" är orealistiskt. Om Skaraborg inte skulle vara med
i ett västsvenskt län, skulle samarbetet i landstingskommunala
förbundet brytas. Detta vore djupt olyckligt för sjukvården i länet.
Det är också önskvärt att frågorna om lokalisering och inomregional
balans blir lösta i samband med beslutet om länsindelningen.
En särskild utredning om effekterna for Habo och Mullsjö av ändrad
länstillhörighet har gjorts. Därefter har frågan behandlats i
kommunerna.
Kommunfullmäktige i Habo beslöt 1996-10-31 att som viljeyttring
i länstillhörighetsfrågan uttala att Habo kommun bör överföras till
Jönköpings län samt att en vägledande folkomröstning i ärendet skall
genomföras.
Kommunfullmäktige i Mullsjö beslöt 1996-10-31 att meddela
regeringens utredningsman att Mullsjö kommun önskar tillhöra
Jönköpings län om Skaraborg upphör som eget län och att låta
genomföra lokal folkomröstning i frågan senare under februari
månad 1997.
En särskild utredning har gjorts om Gullspångs framtida länstillhör-
ighet Därefter har frågan behandlats i kommunen.
En enig kommunstyrelse förslår kommunfullmäktige att Gullspång
skall tillhöra det nya västsvenska länet, om det blir ett sådant.
Motståndet mot storlän kvarstår. Fullmäktige väntas fatta beslut 7
januari.
I avvaktan på beslut av kommunfullmäktige föreslår jag att
Gullspångs kommun skall ingå i det nya västsvenska länet.
För Gullspångs kommun vill jag fasta uppmärksamheten på att
kommunens situation och läge "längst bort" kan kräva särskilt
engagemang och stöd från länsstyrelsen och landstinget.
Uppdraget är att utarbeta ett underlag om lokalisering av förvaltning
som skall bedrivas av den nya länsstyrelsen, den framtida
västsvenska landstingsorganisationen och andra regionala offentliga
organ. I uppdraget ingår också att lämna förslag till val av
residensstad.
I denna del av uppdraget har samråd skett med berörda
departement och/eller centrala verk, angränsande statliga utredningar,
landstingen, berörda kommuner, försäkringskassorna, länstrafiken och
en rad organisationer. Lokaliseringsförslaget som helhet har mycket
bred förankring, och jag bedömer att det kan genomföras i stor
enighet.
Avvikande uppfattningar kan finnas lokalt på så sätt att man på en
myndighet och bland lokalpolitikerna värnar om den egna orten. När
Prop. 1996/97:108
Bilaga 1
55
det gäller de politiska partierna, departementen, de centrala verken,
länsstyrelserna, landstingen, kommunerna, försäkringskassorna,
länstrafiken och olika organisationer så har jag i dag endast följande
avvikande uppfattningar att redovisa:
Bland politiker från flera partier i Göteborg finns uppfattning att
Göteborg inte bara skall vara residensstad utan också lokaliseringsort
för eventuella tillkommande regionfullmäktigefunktioner.
Moderata samlingspartiet i Norra Älvsborg förordar Vänersborg
som residensstad.
Centern i Västa Götaland förordnar Uddevalla som lokaliseringsort
för skogsvårdsstyrelsen, men godtar helhetslösningen.
Riksskatteverket anför att det är effektivast med lednings-
funktionen i Göteborg.
Lantmäteriverket föreslår att lantmäterimyndighetens lednings-
funktion i första hand förläggs till Göteborg, i andra hand och under
vissa förutsättningar till Vänersborg.
Arbetsmarknadsverket föredrar i första hand Göteborg och i andra
hand Borås som lokaliseringsort för länsarbetsnämnden.
Uddevalla kommun påtalar bland annat att landsbygdsenheten bör
vara kvar i Uddevalla och att det är olyckligt att skogsvårdsstyrelsen
lokaliseras till Borås.
Lantbrukarnas länsförbund i Norra Älvsborg, Södra Älvsborg,
Göteborgs och Bohus län anser att ledningen för lantbruksfunktioner
m.m. bör placeras i Vänersborg.
Uppdraget avser offentlig förvaltning med län som indelningsgrund.
Verksamheter med andra indelningsgrunder faller utanför.
Totalt i de tre länen och fördelat på ett stort antal orter finns det
i dag drygt 55 000 årsarbetare i den offentliga länsförvaltningarna,
om man räknar med även decentraliserade verksamheter. Av dessa
finns cirka 2 300 i de regionala organ som uppdraget gäller.
Följande matris visar vilka förvaltningar det gäller, hur många
årsarbetare det finns totalt i verksamheten med även decentraliserade
funktioner, hur många årsarbetare det finns i länsfunktionema som
omfattas av uppdraget och var dessa länsfunktioner finns.
Matrisen visar utgångsläget 1996. Siffrorna avser antalet
årsarbetare. Det förändras men ger ändå en översiktlig bild. Första
kolumnen är samtliga anställda, även de i decentraliserade
verksamheter. Övriga siffror är länsfunktioner. dvs det som denna
utredning gäller. G=Göteborg. U=Uddevalla. Mö=Mölndal.
V=Vänersborg. B=Borås. M=Mariestad. Skö=Skövde. Ska=Skara.
L=Lidköping.
Prop. 1996/97:108
Bilaga 1
56
|
Tot. |
G |
U |
Mö |
V |
B |
M |
Skö |
Ska |
L | |
|
Länsstyrelsen |
669 |
254 |
40 |
201 |
21 |
114 |
34 | |||
|
Länspolismästaren |
3 844 |
5 |
4 |
4 | ||||||
|
Länsrätten |
134 |
72 |
37 |
25 | ||||||
|
Skattemyndigheten |
1 770 |
80 |
54 |
31 | ||||||
|
Kronofogdemyndigheten |
466 |
110 |
41 |
35 | ||||||
|
Länsarbetsnämnden |
1 726 |
28 |
21 |
8 | ||||||
|
Lantmäteriverket |
162 |
4 |
5 |
3 | ||||||
|
Skogsvårdsstyrelsen |
140 |
11 |
22 |
15 | ||||||
|
Försäkringskassan |
2 312 |
110 |
50 |
32 |
45 | |||||
|
Landstinget |
37 992 |
352 |
143 |
140 | ||||||
|
Länstrafiken |
6 000 |
76 |
19 |
19 | ||||||
|
Kommunförbundet |
52 |
7 |
22 |
23 | ||||||
Prop. 1996/97:108
Bilaga 1
I överläggningarna med alla intressenterna om lokaliseringarna och
i mitt förslag har jag utgått från följande bedömningsgrunder:
- Servicen till medborgarna
- Effektiviteten hos förvaltningarna
- Undvika personalförflyttningar
- Strävan att decentralisera verksamheterna med små centrala
enheter
- Inomregional balans för det nya länets förvaltningar
- En framåtsyftande förvaltningsstruktur för det nya västsvenska
länet
Dessa bedömningsgrunder har alla anslutit sig till som princip.
Avvägningen mellan de olika bedömningsgrunderna kan diskuteras.
Flera myndigheter har betonat effektiviteten hos myndigheterna.
Detta har då som regel lett till slutsatsen att myndigheternas
ledningsfunktioner skall samlas till Göteborg.
Mot detta har jag framhållit inomregional balans som något
positivt. För att det nya länet skall fa uppslutning och engagemang
är det viktigt med "maktcentra" på flera håll i länet. Om det mesta
lokaliseras till Göteborg, blir det inget nytt län, är min bedömning.
Göteborg kommer ändå att vara huvudstaden, oberoende av var olika
myndigheter lokaliseras.
Modem arbetsorganisation och informationsteknik underlättar
lokaliseringslösningar som ger inomregional balans. Det kan också
ge organisationerna och deras medarbetare nya förutsättningar för
utveckling och nytänkande. De politiska partierna och de allra flesta
andra intressenter har betonat vikten av inomregional balans. Det ses
som en förutsättning för det nya länet och dess positiva utveckling.
57
Länsstyrelsen
Residensstad blir Göteborg med vissa lokala funktioner i Borås.
Vänersborg blir också huvudort för länsstyrelsen med samtliga EU-
sekretariat i Uddevalla. Även Mariestad blir huvudort för
länsstyrelsen med lantbruks- och veterinärverksamhet i Skara.
I den särskilda organisationsutredningen om en ny länsstyrelse
behandlas organisationen och fördelningen på verksamhetsortema.
Länspolismästaren lokaliseras till Göteborg.
Det är ett fåtal personer som tillhör länspolismästaren i lednings-
funktionen. Länspolismästaren är numera operativ chef och bör
lämpligen finnas i Göteborg. Polisorganisationen i övrigt finns
heltäckande i länet.
Länsrätten lokaliseras till tre orter - Mariestad, Vänersborg och
Göteborg.
Domstolskommittén utreder bland annat länsrätterna och är inte
klar med sin utredning. Efter underhandskontakter bedömer jag det
ändå som att det inte skall vara endast en länsrätt i det nya länet
utan tre. Ökande förvaltningsdömande och mer muntliga
förhandlingar motiverar detta.
De bedömningsgrunder jag har leder till att länsrätterna skall vara
kvar på nuvarande orter - Mariestad, Vänersborg och Göteborg.
Särskilt vill jag framhålla det angelägna i att Mariestad blir ett rätts-
och förvaltningscentrum i det nya länet.
Skattemyndighetens ledningfunktion lokaliseras till Mariestad.
Det stora antalet anställda finns på de lokala skattekontoren runt
om i länet. De lokaliseringarna och organisationen i övrigt faller
utanför detta uppdrag. Här gäller det lokaliseringen av
ledningsfunktionen.
De bedömningsgrunder jag har och vad jag tidigare anfört om
Mariestad som ett rätts- och förvaltningscentrum ger till resultat att
jag föreslår Mariestad som den lämpligaste orten för
skattemyndighetens ledningsfunktion. De politiska partierna och
andra intressenter ansluter sig till det förslaget. Riksskatteverket har
förståelse för kravet på inomregional balans, men finner att Göteborg
redovisar de ur verksamhetssynpunkt klart bästa förutsättningarna
som sätesort för ledningsfunktionen. Synpunkter från verket är
redovisade i PM 1996-09-26.
Prop. 1996/97:108
Bilaga 1
58
Kronofogdemyndighetens ledningsfunktion lokaliseras till Göteborg.
För exekutionsväsendet gäller att förutom Göteborg och Bohus,
Älvsborgs samt Skaraborgs län även Hallands län enligt budget-
propositionen skall bilda en ny kronofogdemyndighet från 1 januari
1997 med ledningsfunktionen i Göteborg åtminstone till vidare. Jag
har ingen anledning att föreslå ändring av den lokaliseringen.
Länsarbetsnämnden lokaliseras till Borås.
Nästan alla anställda finns ute på arbetsförmedlingarna. Vid
länsarbetsnämnden blir det kanske inte mer än 30-talet anställda.
Borås är lämplig lokaliseringsort for länsarbetsnämnden är en
allmän uppfattning, åtminstone i det läget att allt inte skall
lokaliseras till Göteborg. Det är också en fordel att vara på samma
ort som försäkringskassans ledning, som föreslås bli lokaliserad till
Borås.
Lantmäterimyndighetens ledningsfunktion lokaliseras till Vänersborg.
Lantmäteriverket föreslår Göteborg i första hand men i andra hand
och under vissa förutsättningar Vänersborg. Med hänsyn till de
bedömningsgrunder jag tillämpar är Vänersborg mitt förslag som
lokalisering för lantmäterimyndighetens ledningsfunktion. De
politiska partierna med flera har ingen annan uppfattning.
Skogsvårdsstyrelsens ledningfunktion lokaliseras till Borås.
Skogsstyrelsen har en särskild utredning om sin organisation, och
vi har haft samråd i lokaliseringsfrågan. Borås är vårt gemensamma
förslag som lokaliseringsort för skogsvårdsstyrelsens lednings-
funktion.
Prop. 1996/97:108
Bilaga 1
Försäkringskassans ledning lokaliseras till Borås. Länsverksamhet
skall finnas också i Lidköping.
Det stora antalet anställda finns på de lokala försäkringskassorna.
Dagens ledningsfunktioner finns i Göteborg, Mölndal och Borås,
som ligger relativt nära varandra samt i Lidköping på längre avstånd
från de övriga. Det har fallit sig naturligt att enas om en lösning med
Borås som lokaliseringsort för den nya försäkringskassans ledning,
och med länsfunktioner också i Lidköping med hänsyn till avstånd
59
och till kompetens som finns där. Organisationen utformas nu i en
särskild utredning.
Prop. 1996/97:108
Bilaga 1
Landstingets kansli lokaliseras till Vänersborg.
Landstinget och sjukvården har den i särklass största verksamheten
i det nya länet. Här förfogar det nya landstinget över möjligheterna
att åstadkomma en inomregional balans. Stora organisationsfrågor
väntar med sjukvårdsdistrikt m.m.
Mitt förslag är att landstingets kansli skall lokaliseras till
Vänersborg och att det skall finnas väsentliga länsverksamheter
också i Mariestad. Att mycket stora verksamheter kommer att finnas
i Göteborg är naturligt, liksom att huvuddelen av sjukvårds-
verksamheten kommer att finnas decentraliserad runt om i länet.
Organisationen av det nya landstinget är inte min sak.
Frågan om det nya landstinget får också regionfullmäktige-
funktioner på försök bereds och är i dag inte klar. Detta kräver
riksdagsbeslut. Om det blir regionfullmäktigeuppgifter på försök, så
blir det nya regionfullmäktiges sak att besluta hur just de
funktionerna skall organiseras och lokaliseras. Till antalet är det
förhållandevis fa personer i kanslifunktionen, utgår jag från. 1
beredningsfasen behandlas frågorna om regionfullmäktige av de
politiska partierna i en särskild Väststyrelse.
Frågan om var eventuella tillkommande regionfullmäktige-
funktioner skall lokaliseras kan i och för sig anstå till dess den
frågan klarnat. Man skulle i så fall nu slå fast att verksamheter
motsvarande minst det nya landstingets kansli med nuvarande
funktioner skall lokaliseras till Vänersborg. Mitt förslag är dock att
man redan nu bestämmer, att eventuella regionfullmäktigefunktioner
knyts till landstingets kansli i Vänersborg. Jag tror att en sådan
markering av inomregional balans är viktig för att fa stark
uppslutning kring ett nytt västsvenskt län. Göteborg kommer ändå att
vara huvudstaden i Västsverige oberoende av var olika kanslier
lokaliseras.
En fråga vid sidan om lokaliseringen av kanslifunktionerna är var
i länet de valda ledamöterna sammanträder och verkar. I den frågan
skall inte jag ha några uppfattningar.
Länstrafiken lokaliseras i länshuvudmannafunktionen till Skövde.
Verksamheten decentraliseras efter trafikens behov. Det blir
troligen fyra områden för driften organiserade i fyra lokala
trafikbolag. Dessa organisationsfrågor och vad av övergripande
frågor kan komma att läggas på driftbolagen tillhör inte mitt
uppdrag. Jag är överens med intressenterna om att länshuvud-
mannafunktionen skall lokaliseras till Skövde.
60
Kommunförbundet lokaliseras till Skövde.
Kommunernas organisation av sin länsverksamhet bestämmer de
själva. Med tanke på att uppdraget omfattar även annan offentlig
regional förvaltning än den statliga, så har det varit naturligt att ha
med kommunförbunden i diskussionen för att fa en helhetsbild. Så
var det också vid motsvarande lokaliseringar i nya Skåne län.
Överläggningarna med de politiska partierna och andra har gett
resultat att Skövde blivit den lämpliga lokaliseringsorten.
Prop. 1996/97:108
Bilaga 1
61
Prop. 1996/97:108
Bilaga 2
Utredningen om länsstyrelseorganisation i ett nytt västsvenskt län
Utredningens målsättning har varit att beskriva en ny länsstyrelse
som är anpassad till det nya västsvenska länet. I de frågor där läns-
styrelsens närvaro lokalt är viktig skall länsstyrelsen också finnas
nära. Verksamheter som behandlar länet som helhet skall däremot
koncentreras för att ge den nödvändiga överblicken.
Utredningen menar att länsstyrelseverksamhet bör finnas kvar på
de orter där man idag har verksamhet inom de tre länen. I alla del-
områden kommer lokala funktioner med behov av fältverksamheter
och lokala kontakter att finnas representerade. Övriga verksamheter
fördelas mellan orterna. För att med kraft kunna hantera de för
Västsverige gemensamma frågorna förstärks den centrala lednings-
organisationen bland annat genom att utveckla länsexpertemas roll.
Utredningen konstaterar vidare att det inte går att uppfylla det
sparkrav som regeringen anvisat utan att det medför kraftigt minskad
slagkraft för den nya länsstyrelsen.
Föreliggande rapport beskriver översiktligt principerna för läns-
styrelseorganisationens uppbyggnad och för lokaliseringen av dess
förvaltning samt konsekvenserna av förslagna besparingar. Att ut-
arbeta en detaljerad organisation och lägga fast dess slutliga dimen-
sionering och fördelning på aktuella verksamhetsorter har inte varit
denna utrednings uppgift.
Det nya OPR-länet blir det till ytan största i södra Sverige med ett
avstånd på 30 mil i nordsydlig och nära nog lika mycket i östvästlig
riktning. Länet blir det befolkningsmässigt näst största i landet med
1,5 miljoner invånare. Det innebär 17 % av landet befolkning.
Hälften av befolkningen bor i Göteborgsregionen. Den andra hälften
fördelas på tre huvudområden, Borås/Sjuhärad, Skaraborg och
Fyrstadsregionen. Länet innehåller ca 50 kommuner, det största
antalet i något län i Sverige.
Länet är mångfacetterat. Här finns landets andra storstadsregion
men också glesbygdsområden. Kustlandskapet förenas med stora
slättbygder. Länet är Sveriges främsta industrilän samtidigt som en
femtedel av landets livsmedelsproduktion och halva yrkesfisket finns
i länet. Flera av vårt lands viktigaste transportleder går genom det
nya länet. Näringslivets exportberoende och länets internationella
kontakter är påfallande. I länet finns goda och varierande livsmiljöer
men också betydande miljöproblem. Här finns ett kulturarv med stor
Prop. 1996/97:108
Bilaga 2
Länsstyrelsen är regeringens företrädare i länet. Uppgiften är att följa
länets tillstånd och behov, att främja länets utveckling och att verka
för att de nationella målen far genomslag. En stor uppgift är också
att bedriva en effektiv förvaltning.
För den nya länsstyrelsen finns två grundläggande utgångspunkter,
båda omnämnda i regeringens direktiv. Länsstyrelsen skall för det
första ha en decentraliserad organisation. Med detta avses en god
tillgänglighet för dem länsstyrelsen är till för och en god kännedom
om lokala förhållanden. Den andra utgångspunkten är en samordnad
länsförvaltning. Länsstyrelsen skall kunna göra samlade bedömningar
i olika frågor och samlat kunna följa upp den nationella politiken i
länet. Goda förutsättningar skall finnas för helhetsgrepp med hela
länet som bas.
Grundläggande för en ny länsstyrelse är principen om mål- och
resultatstyrning. Ledningen verkar genom mål och policybildning,
uppföljning och utvärdering. Ansvar och befogenheter för verksam-
heten decentraliseras långt ut i organisationen. Det innebär bl a att
man med stor flexibilitet kan anpassa sig till de krav som ställs.
Utredningens verksamhetsanalyser visar på mönster i länsstyrelsens
olika funktioner. Vissa funktioner kräver överblick och helhetssyn
och måste ligga organisatoriskt centralt. Andra funktioner är
beroende av geografisk närhet och behöver därför finnas lokalt. En
tredje grupp funktioner är mera oberoende av lokalisering och kan
fördelas mellan en och två verksamhetsorter. Den första gruppen
omfattar i runda tal 10 % av verksamhetsvolymen, medan de två
återstående svarar för ca 45 % vardera.
• Centrala funktioner
I anslutning till länsledningen samlas de centrala funktioner som
arbetar med stategiska frågor kring länets utveckling och som krävs
för att säkerställa ett samordnat och effektivt arbete inom
myndigheten. Här ingår länsledning, ledningsstab, strategiska frågor
- regionalekonomi, kommunikationer, jämställdhet, miljöstrategi,
översiktlig fysisk planering och civil beredskap.
• Lokala funktioner
Verksamheter som kan bedrivas självständigt och som behöver
geografisk närhet och som har stor omfattning kan fördelas på flera
verksamhetsorter. Dit hör lantbruksstöd, miljöskydd och naturvård,
plan- och byggfrågor, kulturmiljö och viss juridisk och administrativ
service.
63
• Funktioner som kan fördelas
Till den grupp funktioner som kan fordelas på en eller två orter hör
t ex fiskefrågor, veterinärverksamhet, sociala frågor, bostads-
finansiering, regionalpolitiskt företagarstöd och specialfunktioner
inom lantbruk, miljö, förvaltning.
Den nya länsstyrelsen skall vara en organisation där helhetssyn och
överblick med hela länet som bas förenas med geografisk närhet i en
decentraliserad organisation. Organisationen skall utgå från själva
grundtanken med länsstyrelsen - en samordnad länsförvaltning med
helhet och tvärsektoriell inriktning.
Organisationen byggs upp efter tre grundläggande principer:
• De strategiska frågorna centraliseras för att ge möjlighet till den
helhetssyn som är syftet med sammanläggningen av de tre länen.
• Produktion och beslut med behov av lokal närvaro och med
betydande inslag av gemensamma kontakter gentemot avnämarna
decentraliseras till lokala produktionsenheter med ett
områdesansvar.
• Produktionen inom verksamheter som kan inrymma stordriftsför-
delar, som har begränsad omfattning eller med behov av special-
kompetens som inte kan upprätthållas på flera håll koncentreras
och utlokaliseras.
Organisationen med dess olika funktioner kan illustreras i följande
skiss
Prop. 1996/97:108
Bilaga 2
64
De tre principerna resulterar i en organisation med en central
organisation som hanterar de strategiska och övergripande frågorna
sam tre produktionsenheter med resultatansvar för produktionen.
Huvudorter för produktionsenheterna är Göteborg, Vänersborg och
Mariestad.
I den centrala organisationen finns, förutom ett litet ledningskansli,
två staber. Dels en för intern planering och uppföljning, dels en för
strategiska sakfrågor. I den senare är expertfunktionema organisa-
toriskt inrymda.
I varje produktionsenhet finns dels lokala funktioner med områdes-
ansvar, dels länsfunktioner, vilka fördelas mellan enheterna. Den
lokala funktionen består av verksamheter som har nära koppling till
varandra - lantbruksstöd, miljöstöd, vissa plan- och kulturmiljöfrågor
samt juridisk och administrativ service. Länsfunktionema betjänar
hela länet. Miljöövervakning och lönegarantiärenden kan vara
exempel på verksamheter som kanske bara finns på ett ställe och
svarar för hela länet.
Länsledningen och chefer för produktionsenheterna utgör kärnan
i länsstyrelsens ledningsgrupp. Denna svarar tillsammans med
länsexpertema för styrning av verksamhetens inriktning.
Länsexpertema far möjlighet att renodla och utveckla sina roller.
Länsexperten frigörs till stor del från det dagliga
produktionsansvaret. Huvuduppgiften är att konkretisera och
regionalisera de nationella målen, att följa upp och utvärdera, att
skapa policy och att delta i större frågor och avgöranden. Ansvaret
för beslut i den löpande produktionen decentraliseras så långt som
möjligt. Vissa personer för vilka expertskapet är av mindre
omfattning, kommer också att ha uppgifter i linjeorganisationen.
Länsexperter kan fysiskt vara lokaliserade på skilda håll i länet, men
själva expertskapet utövas organisatoriskt i den strategiska staben.
Organisationsmodellen framgår av följande figur:
Prop. 1996/97:108
Bilaga 2
Organisationsmodell
Länsledning —i |
S t a b s f u
Strategiska frågor
I
Länst Jc.kanriel
funk i|oner |
mer
Lokala
funktioner
Lokala
funktioner
Lokala
funktioner
65
Lansstyrelseorganisation i ett nya västsvenskt lan
Denna organisation har en tydlig koppling till principen om
målstyrning. Genom att tydliggöra länsexpertemas roll och stärka
resurserna för hantering av strategiska frågor på tvärsektoriell grund
kan arbetet med mål, policies och uppföljning bli effektivare.
Samtidigt flyttas ansvaret för produktionen så långt ut som möjligt
i organisationen. Det ger i sin tur möjlighet till ett ökat
ansvarstagande och personlig utveckling hos många medarbetare,
vilket befrämjar hela organisationens utveckling.
Den nya länsstyrelsen bör finnas inom tre geografiska områden -
Göteborgsregionen/Sjuhärad, Fyrstad och centrala Skaraborg.
Härigenom uppnås en god geografisk täckning. Genom en
decentralisering med tillgänglighet och lokalkännedom kan
verksamheten bedrivas effektivt. Fördelningen på orter föreslås bli
följande:
• Huvudort Göteborg med vissa funktioner i Borås
• Huvudort Vänersborg med vissa funktioner i Uddevalla
• Huvudort Mariestad med vissa funktioner i Skara
Samråd har i denna del hållits med den särskilde utredaren Jan-Åke
Björklund.
Den föreslagna organisationslösningen är inriktad mot att ge
kostnadseffektivitet genom en god anpassning till regionens för-
hållanden och de ingående verksamheternas förutsättning.
Möjligheterna till rationaliseringar som direkt följd av samman-
läggningen är trots detta begränsade. Genom att det är två av de
största och en medelstor länsstyrelse som slås samman är
möjligheterna till ytterligare stordriftfördelar ganska små.
Även om vissa rationaliseringar och besparingar är möjliga kan
besparingar i storleksordningen 60 mkr inte uppnås genom en
sammanslagning utan att det skulle föranleda allvarliga konsekvenser
för den nya länsstyrelsens möjligheter att fullgöra sina uppgifter. En
rimlig besparing som följd av sammanläggningen torde ligga kring
20 mkr. Det blivande länets storlek och dess heterogena struktur med
dess krav på lokal närvaro och sammanhållning ger en högre
kostnadsnivå än för län med en mer homogen struktur.
Omställnings- avvecklingskostnader behöver finansieras utanför
ordinarie ram och bör fördelas över längre tid.
Prop. 1996/97:108
Bilaga 2
66
Prop. 1996/97:108
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1997
Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden
Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg,
Winberg, Uusmann, Ulvskog, Lindh. Johansson, von Sydow, Klingvall,
Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing
Föredragande: statsrådet Blomberg
Regeringen beslutar proposition 1996/97:108 Ändrad länsindelning och
försöksverksamhet i Västsverige.
67
gotab 53062, Stockholm 1997