Regeringens proposition

<h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition</h1>
<h1>1996/97:107</h1>
<h2>En allmän och sammanhållen<br>arbetslöshetsförsäkring</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03107/prop_199697__107-1.png" style="width:38pt;height:48pt;"/>
<p>Prop.</p>
<p>1996/97:107</p>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 6 mars 1997</p>
<p>Lena Hjelm-Wallén</p>
<p>Margareta Winberg</p>
<p>(Arbetsmarknadsdepartementet)</p>
<h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2>
<p>I propositionen föreslås att en allmän och sammanhållen arbetslöshetsför-<br>säkring införs fr.o.m. den 1 januari 1998. Den nya arbetslöshetsförsäk-<br>ringen skall bestå av en grundförsäkring och en frivillig inkomstbortfalls-<br>försäkring.</p>
<p>Vissa ändringar i de nuvarande ersättningsvillkoren och i fråga om<br>ersättningsnivåerna föreslås emellertid bli genomförda redan under år</p>
<p>1997. Kompensationsnivån i arbetslöshetshetsförsäkringen höjs den 29<br>september 1997 från 75 till 80 procent av den tidigare inkomsten.<br>Riksdagen föreslås godkänna att regeringen fastställer den högsta<br>dagnenningen i arbetslöshetsförsäkringen och stödbeloppet i det kontanta<br>arbetsmarknadsstödet till 580 kronor respektive 240 kronor fr.o.m. den 29<br>december 1997. Ett nytt arbetsvillkor införs fr.o.m. den 1 juli 1997 som<br>är antingen minst 6 arbetade månader med minst 70 arbetade timmar i<br>varje månad alternativt minst 450 arbetade timmar inom en sammanhållen<br>period om 180 dagar. Samtidigt införs en samordning med avgångsveder-<br>lag. Nya samordningsregler för arbetslöshetsersättning i samband med<br>studier, permittering och bisyssla föreslås införas fr.o.m. den 29 september</p>
<p>1997. Vidare öppnas då också möjligheter för företagare som har upphört<br>med sin personliga verksamhet i en rörelse endast tillfälligt att fa<br>arbetslöshetsersättning.</p>
<p>Arbetslöshetskassornas bidrag till finansieringen av arbetslöshetsersätt-<br>ningen höjs fr.o.m. den 1 juli 1997.</p>
<p>En ny lag om arbetslöshetsförsäkring föreslås träda i kraft den 1 januari</p>
<p>1998. Enligt den nya lagen lämnas arbetslöshetsersättning dels som ett<br>grundbelopp till den som inte tillhör en arbetslöshetskassa eller som</p>
<p>1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 107<br></p>
<p>tillhör en sådan men som ännu inte har uppfyllt kassans medlemsvillkor, Prop. 1996/97:107<br>dels som en inkomstrelaterad ersättning till den som har uppfyllt<br>medlemsvillkoret. Grundbeloppet utgör 240 kronor per dag och den<br>inkomstrelaterade ersättningen 80 procent av den tidigare inkomsten, dock<br>högst 580 kronor per dag. Medlemsvillkoret för såväl arbetstagare som<br>företagare skall vara 12 månader.</p>
<p>I den nya arbetslöshetsförsäkringen bör gälla enhetliga ersättnings-<br>perioder. Dessa är 300 ersättningsdagar för dem som inte har fyllt 57 år<br>och därefter 450 dagar.</p>
<p>Den nya arbetslöshetsförsäkringen bör i huvudsak bygga på och<br>administreras av de nuvarande arbetslöshetskassorna.</p>
<p>För att arbetslöshetsförsäkringen skall bli tillgänglig för alla med en viss<br>anknytning till arbetsmarknaden föreslås emellertid att rikstäckande<br>organisationer som företräder anställda respektive företagare på arbets-<br>marknaden skall bilda en arbetslöshetskassa som kompletterar de<br>nuvarande arbetslöshetskassorna. Den kompletterande kassan kommer att<br>främst vara en övergångskassa till någon av de existerande arbetslös-<br>hetskassorna för dem som inte är medlemmar i någon sådan arbetslös-<br>hetskassa. Kassan skall tillhandahålla såväl ersättning enligt grund-<br>försäkringen som ersättning enligt den frivilliga inkomstbortfallsförsäk-<br>ringen till dem som ansluter sig till kassan.</p>
<p>Det införs en ramtid om fyra sammanhängande veckor inom vilken den<br>som söker medlemskap i en arbetslöshetskassa skall ha arbetat i genom-<br>snitt minst 17 timmar per vecka för att komma i fråga för medlemskap.<br>Den som uppfyller det s.k. studerandevillkoret skall under vissa<br>omständigheter kunna bli medlem i en arbetslöshetskassa.</p>
<p>Medlemsavgiften till en arbetslöshetskassa skall i fortsättningen kunna<br>differentieras mellan olika medlemskategorier.</p>
<p>En ny lag om arbetslöshetskassor föreslås träda i kraft den 1 januari</p>
<p>1998.</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>1      Förslag till riksdagsbeslut ........................ 6</p>
<p>2     Lagtexter.................................... 7</p>
<p>2.1   Förslag till lag om arbetslöshetsförsäkring ........ 7</p>
<p>2.2   Förslag till lag om arbetslöshetskassor........... 21</p>
<p>2.3   Förslag till lag om införande av lagen (1997:000) om</p>
<p>arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000) om<br>arbetslöshetskassor ........................ 40</p>
<p>2.4   Förslag till lag om ändring i lagen (1927:77) om för-<br>säkringsavtal ............................. 42</p>
<p>2.5   Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen</p>
<p>(1928:370).............................. 43</p>
<p>2.6   Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om</p>
<p>allmän försäkring ......................... 46</p>
<p>2.7   Förslag till lag om ändring i studiestödslagen</p>
<p>(1973:349).............................. 50</p>
<p>2.8   Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om</p>
<p>arbetslöshetsförsäkring...................... 51</p>
<p>2.9   Förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om</p>
<p>kontant arbetsmarknadsstöd .................. 60</p>
<p>2.10  Förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om del-<br>pensionsförsäkring ......................... 66</p>
<p>2.11  Förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om del-<br>pensionsförsäkring ......................... 67</p>
<p>2.12  Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om</p>
<p>socialavgifter ............................ 69</p>
<p>2.13  Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om</p>
<p>självdeklaration och kontrolluppgifter ........... 70</p>
<p>2.14  Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1340) om<br>ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt</p>
<p>för utomlands bosatta....................... 71</p>
<p>2.15  Förslag till lag om ändring i lagen (1993:645) om</p>
<p>tillämplig lag för vissa försäkringsavtal .......... 73</p>
<p>2.16  Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om</p>
<p>bostadstillägg till pensionärer ................. 74</p>
<p>2.17  Förslag till lag om ändring i lagen (1994:459) om</p>
<p>arbetsförmedlingsregister .................... 75</p>
<p>2.18  Förslag till lag om ändring i lagen (1996:870) om</p>
<p>offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa..... 77</p>
<p>2.19  Förslag till lag om ändring i lagen (1996:871) om</p>
<p>ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäk-<br>ring ................................... 79</p>
<p>2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:872) om<br>ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmark-<br>nadsstöd ................................ 80</p>
<p>3     Ärendet och dess beredning....................... 81</p>
<p>4     Inledning.................................... 83</p>
<p>5     Riksdagens beslut den 12 juli och den 12 december 1996 . . 90</p>
<p>6     Förändringar under budgetåret 1997 ................. 90</p>
<p>6.1   Kompensationsnivån och dagpenningnivåer ....... 90</p>
<p>6.2   Samordning med avgångsvederlag.............. 92</p>
<p>6.3   Samordning vid permittering.................. 94</p>
<p>6.4   Arbetsvillkoret ........................... 96</p>
<p>6.5   Samordning med studiestöd ................. 100</p>
<p>6.6   Samordning med bisyssla................... 101</p>
<p>6.7   Överhoppningsbar tid...................... 103</p>
<p>6.8   Företagares ersättningsrätt .................. 104</p>
<p>6.8.1  När anses en företagare som arbetslös?..... 104</p>
<p>6.8.2 Hur beräknas dagpenningen för företagare? . . 111</p>
<p>6.9   Finansieringsavgiften...................... 113</p>
<p>7     En ny lag om arbetslöshetsförsäkring ............... 114</p>
<p>7.1    Inledning .............................. 114</p>
<p>7.2   Dagpenningen - grundbelopp och inkomstrelaterad</p>
<p>ersättning.............................. 114</p>
<p>7.3   Minskning av dagpenningen på grund av pension . .  116</p>
<p>7.4   Från grundbelopp till inkomstrelaterad ersättning  . .  117</p>
<p>7.5   Ersättning vid arbetslöshet under del av vecka ....  118</p>
<p>7.6   Enhetliga ersättningsperioder ................ 120</p>
<p>7.7   Inkomstgränsen vid bisyssla................. 121</p>
<p>7.8   En enhetlig karenstid...................... 121</p>
<p>8     En ny lag om arbetslöshetskassor.................. 122</p>
<p>8.1    Inledning.............................. 122</p>
<p>8.2   En sammanhållen arbetslöshetsförsäkring admini-</p>
<p>strerad av arbetslöshetskassor................ 123</p>
<p>8.3   En kompletterande arbetslöshetskassa .......... 126</p>
<p>8.4   Finansierings- och medlemsavgifter m.m......... 129</p>
<p>8.4.1  Finansieringsavgift och kostnaden för tillsyn . 129</p>
<p>8.4.2 Medlemsavgifter .................... 132</p>
<p>8.4.3 Arbetslöshetskassornas eget fria kapital  ....  133</p>
<p>8.5   Vissa övriga frågor ....................... 134</p>
<p>8.5.1  Krav för medlemskap i en arbetslöshetskassa   134</p>
<p>8.5.2 Ökad rättssäkerhet................... 136</p>
<p>8.5.3  Stärkt tillsyn....................... 139</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>8.6 Ikraftträdande m.m........................ 141  Prop. 1996/97:107</p>
<p>9 Vissa övriga organisationsfrågor................... 141</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>10    Statsbidrag, finansiering och kostnader ..............</p></td><td rowspan="2">
<p>144</p>
<p>144</p>
<p>146</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10.1</p>
<p>10.2</p></td><td>
<p>Statsbidragen till ersättningen - grundbeloppet och<br>den inkomstrelaterade ersättningen ............</p>
<p>De ekonomiska effekterna av förslagen och beräkna-<br>de kostnader för budgetåren 1997 och 1998 ......</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>11    Författningskommentarer........................</p></td><td>
<p>148</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11.1</p></td><td>
<p>Förslaget till lag om arbetslöshetsförsäkring......</p></td><td>
<p>148</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11.2</p></td><td>
<p>Förslaget till lag om arbetslöshetskassor.........</p></td><td>
<p>159</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11.3</p></td><td>
<p>Förslaget till lag om införande av lagen (1997:000)<br>om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000) om<br>arbetslöshetskassor .......................</p></td><td>
<p>175</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11.4</p></td><td>
<p>Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:370) om<br>arbetslöshetsförsäkring.....................</p></td><td>
<p>177</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11.5</p></td><td>
<p>Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:371) om<br>kontant arbetsmarknadsstöd .................</p></td><td>
<p>181</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11.6</p></td><td>
<p>Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om<br>socialavgifter ...........................</p></td><td>
<p>181</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11.7</p></td><td>
<p>Övriga lagförslag ........................</p></td><td>
<p>182</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bilaga 1</p></td><td>
<p>Sammanfattning av SOU 1996:51 Grundläggande<br>drag i en ny arbetslöshetsförsäkring - alternativ<br>och förslag.............................</p></td><td>
<p>183</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bilaga 2</p></td><td>
<p>Sammanfattning av SOU 1996:150 En allmän och<br>sammanhållen arbetslöshetsförsäkring ..........</p></td><td>
<p>187</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bilaga 3</p></td><td>
<p>Remissinstanserna........................</p></td><td>
<p>195</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bilaga 4</p></td><td>
<p>Lagrådsremissens lagförslag.................</p></td><td>
<p>197</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bilaga 5</p></td><td>
<p>Lagrådets yttrande........................</p></td><td>
<p>217</p></td></tr>
</table>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1997 . 261</p>
<p>Rättsdatablad</p>
<p>262</p>
<h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>1.  antar regeringens förslag till lag om arbetslöshetsförsäkring,</p>
<p>2.  antar regeringens förslag till lag om arbetslöshetskassor,</p>
<p>3.  antar regeringens förslag till lag om införande av lagen (1997:000)<br>om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor,</p>
<p>4.  antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1927:77) om<br>försäkringsavtal,</p>
<p>5.  antar regeringens förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen<br>(1928:370),</p>
<p>6.  antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring,</p>
<p>7.  antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen<br>(1973:349),</p>
<p>8.  antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om<br>arbetslöshetsförsäkring,</p>
<p>9.  antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om<br>kontant arbetsmarknadsstöd,</p>
<p>10. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om<br>delpensionsförsäkring,</p>
<p>11. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om<br>delpensionsförsäkring,</p>
<p>12. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om<br>socialavgifter,</p>
<p>13. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om<br>självdeklaration och kontrolluppgifter,</p>
<p>14. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1340) om<br>ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosat-<br>ta,</p>
<p>15. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:645) om<br>tillämplig lag för vissa försäkringsavtal,</p>
<p>16. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om<br>bostadstillägg till pensionärer,</p>
<p>17. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:459) om<br>arbetsförmedlingsregister,</p>
<p>18. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:870) om<br>offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa,</p>
<p>19. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:871) om<br>ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,</p>
<p>20. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:872) om<br>ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,</p>
<p>21. godkänner att regeringen fastställer den högsta dagpenningen i<br>arbetslöshetsförsäkringen och stödbeloppet i det kontanta arbetsmark-<br>nadsstödet till 580 kronor respektive 240 kronor fr.o.m. den 29 december<br>1997.</p>
<h2>2 Lagtexter</h2>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<h3>2.1 Förslag till lag om arbetslöshetsförsäkring</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<h4>Vilka som omfattas av lagen</h4>
<p>1 § Arbetslöshetsförsäkringen omfattar både arbetstagare och företagare.<br>Vissa särskilda bestämmelser som endast gäller för företagare finns i<br>34-37 §§.</p>
<p>2 § Vad som i denna lag sägs om medlemmar i en arbetslöshetskassa<br>skall också tillämpas på dem som är anslutna till den kompletterande<br>arbetslöshetskassan.</p>
<p>3 § Rätt till ersättning har endast personer som i Sverige uppfyller<br>ersättningsvillkoren enligt denna lag, om inte något annat följer av rådets<br>förordning (EG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av<br>systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras<br>familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen.</p>
<p>Om regeringen har träffat överenskommelse med någon annan stat om<br>andra villkor för rätt att få ersättning än som föreskrivs i denna lag, skall<br>arbetslöshetskassan tillämpa dessa villkor.</p>
<h4>Grundförsäkring och inkomstbortfallsforsäkring</h4>
<p>4 § Arbetslöshetsförsäkringen består av en grundförsäkring och en<br>inkomstbortfallsforsäkring.</p>
<p>5 § Arbetslöshetsförsäkringen handhas av arbetslöshetskassor. Be-<br>stämmelser om arbetslöshetskassor finns i lagen (1997:000) om arbetslös-<br>hetskassor.</p>
<p>Grundförsäkringen</p>
<p>6 § Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas till den som</p>
<p>-  inte är medlem i en arbetslöshetskassa, eller</p>
<p>-  är medlem i en arbetslöshetskassa men inte uppfyller de villkor som<br>gäller för rätt till en inkomstrelaterad ersättning.</p>
<p>Ersättningen lämnas tidigast den 1 juli det år den arbetslöse fyller 20 år.</p>
<p>Inkomstbortfallsförsäkringen                                            Prop. 1996/97:107</p>
<p>7 § Ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen lämnas till den som<br>varit medlem i en arbetslöshetskassa under minst tolv månader, under<br>förutsättning att medlemmen efter det senaste inträdet i kassan uppfyllt<br>arbetsvillkoret enligt 12-14 §§ (medlemsvillkor).</p>
<p>8 § Personer som omedelbart före inträdet i en arbetslöshetskassa har<br>varit medlemmar i en annan sådan kassa får for uppfyllandet av med-<br>lemsvillkoret tillgodoräkna sig tid i den kassan.</p>
<h4>Allmänna villkor för rätt till ersättning</h4>
<p>9 § Rätt till ersättning vid arbetslöshet har sökande som</p>
<p>1. är arbetsföra och oförhindrade att åta sig arbete för en arbetsgivares<br>räkning minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar<br>i veckan,</p>
<p>2. är beredda att anta erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken de<br>inte anmält hinder som kan godtas av arbetslöshetskassan,</p>
<p>3. är anmälda som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen</p>
<p>i den ordning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som<br>regeringen bestämmer, och</p>
<p>4. inte kan fa lämpligt arbete.</p>
<p>10 § Ersättning enligt denna lag lämnas inte i följande fall.</p>
<p>1. Ersättning lämnas inte till personer som deltar i utbildning.</p>
<p>2. Ersättning lämnas inte till personer som är permitterade utan lön.</p>
<p>3. Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas inte till personer som<br>enligt 37 § första stycket 2 lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor har<br>uteslutits från medlemskap under en tid av ett år från uteslutningen.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl far regeringen eller den myndighet som<br>regeringen bestämmer, med avvikelse från vad som anges i punkterna 1<br>och 2, föreskriva att ersättning far lämnas till personer som deltar i<br>utbildning eller är permitterade utan lön samt de villkor for rätt till<br>ersättning som i sådana fall skall gälla.</p>
<p>11 § Erbjudet arbete skall anses lämpligt, om</p>
<p>1. det inom ramen för tillgången på arbetstillfällen tagits skälig hänsyn<br>till den sökandes förutsättningar for arbetet samt andra personliga<br>förhållanden,</p>
<p>2. anställningsförmånerna är förenliga med de förmåner som arbets-<br>tagare far som är anställda enligt kollektivavtal eller, om kollektivavtal<br>inte finns, är skäliga i förhållande till de förmåner arbetstagare med<br>likvärdiga arbetsuppgifter och kvalifikationer far vid jämförliga företag,</p>
<p>3. arbetet inte hänför sig till en arbetsplats där arbetskonflikt råder till<br>följd av stridsåtgärder som är lovliga enligt lag och kollektivavtal, och</p>
<p>4. förhållandena på arbetsplatsen motsvarar vad som anges i författning<br></p>
<p>eller myndighets föreskrifter om åtgärder till förebyggande av ohälsa eller Prop. 1996/97:107<br>olycksfall.</p>
<h4>Övriga villkor för rätt till ersättning</h4>
<p>Arbetsvillkoret</p>
<p>12 § Rätt till ersättning vid arbetslöshet har sökande som under under en<br>ramtid av tolv månader omedelbart före arbetslöshetens inträde</p>
<p>1. haft förvärvsarbete i minst 6 månader och utfört arbetet under minst<br>70 timmar per kalendermånad, eller</p>
<p>2. haft förvärvsarbete i minst 450 timmar under en sammanhängande tid<br>av 180 dagar och utfört arbetet under sex perioder om 30 dagar vardera<br>med en arbetad tid av minst 45 timmar i vaije period.</p>
<p>För att ha rätt till en inkomstrelaterad ersättning skall den sökande ha<br>uppfyllt arbetsvillkoret efter det senaste inträdet i arbetslöshetskassan. En<br>sökande som omedelbart före inträdet har varit medlem i en annan sådan<br>kassa får för att uppfylla arbetsvilkoret tillgodoräkna sig tid i den kassan.</p>
<p>13 § Med förvärvsarbete avses även tid då den sökande</p>
<p>1. haft semester,</p>
<p>2. varit ledig med helt eller delvis bibehållen lön av någon annan<br>anledning än sjukdom, tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om<br>totalförsvarsplikt eller barns födelse, eller</p>
<p>3. får annan ersättning än pension på grund av anställningens upphöran-<br>de (avgångsvederlag).</p>
<p>Tid med avgångsvederlag beräknas med utgångspunkt i avgångsveder-<br>lagets storlek i förhållande till den sökandes genomsnittliga inkomst per<br>månad i anställningen under en viss period. Regeringen eller den<br>myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter<br>om beräkningen.</p>
<p>14 § Vid prövning av arbetsvillkoret bortses från utfört förvärvsarbete</p>
<p>1. som arbetsgivaren finansierat med stöd av</p>
<p>-  förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd, eller</p>
<p>-  förordningen (1987:411) om beredskapsarbete, eller</p>
<p>2. som bedrivits med stöd av förordningen (1984:523) om bidrag till<br>arbetslösa m.fl. som startar egen näringsverksamhet.</p>
<p>Detta gäller dock inte om den sökande när det i första stycket nämnda<br>arbetet påbörjades uppfyllde arbetsvillkoret med annat förvärvsarbete<br>enligt 12-13 §§.</p>
<p>15 § Tid då förvärvsarbete har utförts får inte räknas mer än en gång för<br>att uppfylla arbetsvillkoret. Förvärvsarbete som använts för att uppfylla<br>villkoret för dagpenning i form av grundbelopp får dock senare räknas<br>med för att uppfylla villkoret för den inkomstrelaterade ersättningen, om</p>
<p>arbetet utförts efter det senaste inträdet i kassan.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Ramtiden</p>
<p>16 § När ramtid skall bestämmas enligt 12 § räknas inte den tid då den<br>sökande varit hindrad att arbeta på grund av</p>
<p>1. styrkt sjukdom,</p>
<p>2. avslutad heltidsutbildning som den sökande har avslutat efter fyllda<br>25 år eller som har föregåtts av sammanhängande förvärvsarbete på heltid</p>
<p>1 minst 5 månader,</p>
<p>3. tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa<br>fall,</p>
<p>4. frihetsberövande på kriminalvårdens område,</p>
<p>5. vård av eget barn som inte har fyllt 2 år eller vård av adoptivbarn i</p>
<p>2 år efter barnets ankomst i familjen,</p>
<p>6. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen<br>(1971:511) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av livsmedelsla-<br>gen, eller</p>
<p>7. utlandsvistelse till följd av att den sökande följt med sin make eller<br>maka vid dennes arbete i utlandet under förutsättning att makens eller<br>makans arbetsgivare har sitt säte i Sverige och att lönen utbetalas från<br>Sverige.</p>
<p>17 § I den utsträckning sådan tid som anges i 16 § punkterna 1-7 inte<br>enligt 19 § jämställs med tid under vilken förvärvsarbete har utförts skall,<br>när ramtiden bestäms, inte heller räknas in tid då den sökande fått<br>föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller<br>då den sökande varit hindrad att arbeta på grund av</p>
<p>1. tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,</p>
<p>2. arbetsmarknadsutbildning,</p>
<p>3. yrkesinriktad rehabilitering, eller</p>
<p>4. utbildning för vilken utbildningsbidrag lämnas enligt förordningen<br>(1996:1654) om särskilt utbildningsbidrag.</p>
<p>Studerandevillkoret</p>
<p>18 § Sökande är berättigade till ersättning enligt grundförsäkringen utan<br>att ha uppfyllt arbetsvillkoret, om de stått till arbetsmarknadens<br>förfogande som arbetssökande genom den offentliga arbetsförmedlingen<br>eller förvärvsarbetat i minst 90 kalenderdagar under en ramtid av 10<br>månader i anslutning till att de avslutat en utbildning på heltid som<br>omfattar minst ett läsår och som berättigar till studiesocialt stöd. När<br>ramtiden bestäms räknas inte in den tid då sökandena har varit hindrade<br>att stå till arbetsmarknadens förfogande på grund av sjukdom, tjänstgöring<br>enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, havandeskap, vård av eget<br>barn som inte har fyllt 2 år eller vård av adoptivbarn i 2 år efter barnets</p>
<p>10</p>
<p>ankomst i familjen.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Återkvalificeringsvillkoret</p>
<p>19 § För sökande som en gång har påbörjat en ersättningsperiod enligt<br>denna lag gäller följande. När det arbetsvillkor skall uppfyllas som skall<br>ligga till grund för en ny ersättningsperiod skall med tid under vilken<br>sökande enligt 12-14 §§ skall ha förvärvsarbetat jämställas den tid då de</p>
<p>1. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt arbets-<br>marknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt<br>utbildningsbidrag lämnats,</p>
<p>2. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt utbildning<br>för vilken utbildningsbidrag lämnats enligt förordningen (1996:1654) om<br>särskilt utbildningsbidrag,</p>
<p>3. fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt<br>eller fatt föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring, i båda fallen dock tillsammans högst 2 månader,</p>
<p>4. utfört förvärvsarbete som arbetsgivaren finansierat med stöd av</p>
<p>- förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd, eller</p>
<p>- förordningen (1987:411) om beredskapsarbete, eller</p>
<p>5.  bedrivit egen näringsverksamhet med stöd av förordningen<br>(1984:523) om bidrag till arbetslösa m.fl. som startar egen näringsverk-<br>samhet.</p>
<h4>Ersättningens form</h4>
<p>20 § För all dagpenning gäller följande.</p>
<p>- Dagpenningen lämnas i form av ett belopp som beräknas per dag.</p>
<p>- Summan under en kalendervecka av antalet ersatta och arbetade dagar<br>samt karens- och avstängningsdagar far uppgå till högst fem.</p>
<p>- Dagpenningen far inte lämnas för lördag eller söndag, om inte<br>regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer medger<br>undantag.</p>
<p>- Dagpenningen far inte lämnas för tid under vilken den sökande far<br>föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.</p>
<p>- Dagpenning som understiger 10 kronor per dag betalas inte ut och<br>brutet krontal jämnas ut till närmaste högre krontal.</p>
<h4>Karenstiden och ersättningstidens längd</h4>
<p>21 § Dagpenningen far inte lämnas förrän den sökande under en<br>sammanhängande tid av 12 månader har varit arbetslös 5 dagar (karens-<br>villkor). I karenstiden räknas in endast de dagar för vilka dagpenning<br>skulle ha lämnats om karenstiden löpt ut.</p>
<p>11</p>
<p>22 § Ersättning lämnas under längst 300 dagar (ersättningsperiod). Om Prop. 1996/97:107<br>den sökande har fyllt 57 år före ersättningsperiodens slut är perioden i</p>
<p>stället 450 dagar.</p>
<p>I ersättningsperioden räknas inte in dagar under vilka den sökande har<br>anvisats verksamhet för arbetslivsutveckling eller ett offentligt tillfälligt<br>arbete för äldre arbetslösa i enlighet med föreskrifter som har meddelats<br>av regeringen.</p>
<p>Om den sökande omedelbart före inträdet i en arbetslöshetskassa har fatt<br>ersättning från en annan arbetslöshetskassa, räknas ersättningsdagar i den<br>andra kassan in i ersättningsperioden.</p>
<p>Rätten till dagpenning upphör vid månadsskiftet före den månad då den<br>arbetslöse fyller 65 år.</p>
<p>23 § Om arbetslösheten upphör före ersättningsperiodens slut, har den<br>sökande rätt till ersättning under det återstående antalet dagar av perioden<br>vid ny arbetslöshet, även om den sökande då inte uppfyller arbets- och<br>karensvillkoren. Vad som nu har sagts gäller dock inte om en samman-<br>hängande tid av 12 månader har förflutit sedan den sökande senast fick<br>ersättning. I sådan tid räknas inte in tid då den sökande varit hindrad att<br>arbeta på grund av någon av de orsaker som anges i 16 och 17 §§.</p>
<p>Om ersättningsperioden har löpt ut men den sökande under perioden på<br>nytt uppfyllt arbetsvillkoret lämnas ersättning under ytterligare en<br>ersättningsperiod. Då skall dock karensvillkoret på nytt uppfyllas. Den<br>nya ersättningsperioden räknas från inträdet av den arbetslöshet då den<br>sökande uppfyllde det arbetsvillkor som ligger till grund för den nya<br>perioden.</p>
<h4>Dagpenningens storlek</h4>
<p>Grundbelopp</p>
<p>24 § Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas med ett belopp per dag<br>som inte är baserat på tidigare förvärvsinkomster (dagpenning i form av<br>grundbelopp).</p>
<p>Dagpenning i form av grundbelopp lämnas med det belopp som<br>regeringen fastställer, om inte annat följer av denna lag.</p>
<p>Inkomstrelaterad ersättning</p>
<p>25 § Ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen lämnas med ett<br>belopp per dag som är baserat på tidigare förvärvsinkomster (dagpenning<br>i form av inkomstrelaterad ersättning).</p>
<p>Dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning lämnas med högst det<br>belopp som regeringen fastställer och lägst det belopp som bestäms enligt<br>24 § andra stycket, om inte annat följer av denna lag.</p>
<p>12</p>
<p>26 § Om inte annat följer av 25 § andra stycket eller 27 §, lämnas Prop. 1996/97:107<br>dagpenning med 80 procent av den sökandes dagsförtjänst under<br>normalarbetstiden.</p>
<p>27 § Dagpenning till sökande som har tillerkänts ålderspension i form av<br>folkpension, allmän tilläggspension eller annan pension som lämnas på<br>grund av förvärvsarbete, lämnas med 65 procent av den sökandes<br>dagsförtjänst under normalarbetstiden med den begränsning som följer av<br>25 § andra stycket.</p>
<p>28 § Som normalarbetstid skall gälla den genomsnittliga arbetstiden i det<br>förvärvsarbete som innebär att arbetsvillkoret uppfylldes. Om arbets-<br>villkoret uppfyllts genom det arbetsvillkor som anges i 12 § första stycket<br>1 far, opi detta är förmånligare för den sökande, som normalarbetstid gälla<br>den genomsnittliga arbetstiden i allt det förvärvsarbete som utförts under<br>hela ramtiden enligt samma paragraf. Vid denna beräkningsmetod far<br>dock endast månad då den sökande utfört arbete under minst 70 timmar<br>räknas med.</p>
<p>29 § Med dagsförtjänst avses en femtedel av den veckoinkomst eller, i<br>fråga om sökande med månadslön, 1/22 av den månadsinkomst, som den<br>sökande före arbetslöshetens inträde vanligen fick under arbetstid som var<br>normal för den sökande.</p>
<p>Bestämmelser om beräkningen av dagsförtjänsten för företagare finns</p>
<p>i 37 §.</p>
<p>30 § Dagpenning till sökande som uppfyllt arbetsvillkoret huvudsakligen<br>genom arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för<br>vilken de har fått statligt utbildningsbidrag far bestämmas till belopp som<br>motsvarar utbildningsbidraget. Detta gäller trots bestämmelserna i 26 -<br>29 §§.</p>
<p>31 § Får en sökande med anledning av arbetslöshet fortlöpande ersättning<br>från någon annan än arbetslöshetskassan, far dagpenning lämnas med<br>högst skillnaden mellan det högsta belopp som får lämnas enligt 26 -<br>29 §§ och ersättningen.</p>
<h4>Avdrag på dagpenningen</h4>
<p>32 § Dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning enligt 27 § skall<br>minskas med 1/260 av årspensionen. Motsvarande avdrag skall göras på<br>dagpenning i form av grundbelopp, om den sökande tillerkänts ålderspen-<br>sion eller annan pension på sätt som anges i 27 §.</p>
<p>33 § Vad som förekrivs i 27 § och 32 § skall inte gälla, om regeringen</p>
<p>av särskilda skäl föreskriver något annat.</p>
<h4>Företagare</h4>
<p>34 § Med företagare avses i denna lag personer som äger eller är<br>delägare - direkt eller indirekt - i näringsverksamhet som de är personli-<br>gen verksamma i och som de har ett väsentligt inflytande över.</p>
<p>35 § En företagare skall, om inte något annat anges i andra stycket, anses<br>vara arbetslös när företagarens personliga verksamhet i rörelsen vid en<br>samlad bedömning kan anses ha upphört annat än tillfälligt.</p>
<p>En företagare som tillfälligt upphör att bedriva verksamhet i rörelsen<br>skall anses vara arbetslös under förutsättning att uppehållet i rörelsen inte<br>till någon del är av säsongkaraktär och att någon verksamhet inte bedrivs<br>i rörelsen. En företagare som återupptagit verksamheten efter ett tillfälligt<br>upphörande med ersättning enligt detta stycke har rätt till ersättning<br>endast om förutsättningarna enligt första stycket är uppfyllda. Ersättning<br>enligt detta stycke far bara utnyttjas en gång per rörelse.</p>
<p>36 § Om det finns särskilda skäl, far regeringen eller den myndighet som<br>regeringen bestämmer föreskriva att en företagare skall anses vara<br>arbetslös även i andra fall än som sägs i 35 §.</p>
<p>37 § När underlaget bestäms för beräkningen av dagsförtjänsten skall för<br>företagare dagsförtjänsten bygga på den genomsnittliga inkomsten under<br>de tre senaste åren före avvecklingsåret. Om företagaren har lagt ned sin<br>verksamhet inom 12 månader från det att företagaren startade den kan<br>ersättningen baseras på företagarens tidigare anställning.</p>
<h4>Deltid och bisyssla</h4>
<p>38 § Ersättning till personer som söker deltidsarbete lämnas med det<br>antal dagpenningbelopp per vecka som enligt en av regeringen fastställd<br>omräkningstabell svarar mot den arbetslöshet som skall ersättas.</p>
<p>Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får utfärda<br>föreskrifter för beräkning av ersättning vid deltidsarbete för det fall att<br>arbetstiden inte är bestämd till ett visst antal timmar per dag eller vecka.</p>
<p>39 § Är någon arbetslös under del av vecka i andra fall än som avses i<br>38 §, lämnas ersättning med det antal dagpenningbelopp per vecka som<br>svarar mot den arbetslöshet som skall ersättas enligt den av regeringen<br>fastställda omräkningstabellen.</p>
<p>Vid sådan beräkning av arbetslöshet tas inte hänsyn till en sådan<br>bisyssla som den sökande före arbetslöshetens inträde under minst 6<br>månader utfört vid sidan av sitt heltidsarbete, om</p>
<p>- inkomsten från bisysslan i genomsnitt inte överstigit ett belopp som<br>motsvarar 6 grundbelopp per vecka,</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>14</p>
<p>- bisysslan inte utvidgas under arbetslösheten, och                      Prop. 1996/97:107</p>
<p>- bisysslan inte hindrar personen från att anta ett lämpligt heltidsarbete.</p>
<p>Om inkomsten från bisysslan efter arbetslöshetens inträde överstiger ett<br>belopp som motsvarar 6 grundbelopp per vecka skall hälften av det<br>överskjutande beloppet dras av från dagpenningen.</p>
<p>40 § Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som<br>regeringen bestämmer föreskriva om begränsningar i ersättningsrätten och<br>om karenstid utöver vad som följer av denna lag för personer som<br>regelbundet utför deltidsarbete under veckor då de i övrigt är arbetslösa.</p>
<p>41 § Överstiger de sökandes arbetsutbud per vecka den veckotid, under<br>vilken de normalt utfört arbete närmast före arbetslösheten, räknas den<br>överskjutande tiden inte med när ersättningen skall fastställas.</p>
<h4>Begränsning vid säsongarbetslöshet</h4>
<p>42 § Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som<br>regeringens bestämmer begränsa rätten till ersättning för arbetstagare som<br>huvudsakligen är sysselsatta i yrke där arbetslöshet årligen regelbundet<br>förekommer.</p>
<h4>Avstängning från rätt till ersättning</h4>
<p>43 § Den sökande skall stängas av från rätt till ersättning under tid som<br>anges i 44 §, om den sökande</p>
<p>1. lämnat sitt arbete utan giltig anledning,</p>
<p>2. skilts från arbetet på grund av otillbörligt uppförande,</p>
<p>3. avvisat ett erbjudet lämpligt arbete utan godtagbart skäl, eller</p>
<p>4. utan att uttryckligen ha avvisat sådant arbete ändå genom sitt<br>uppträdande uppenbarligen vållat att anställning inte kommit till stånd.</p>
<p>44 § Är det sannolikt att ett arbete som avses i 43 § skulle ha varat högst</p>
<p>5 dagar eller mer än 5 men högst 10 dagar eller mer än 10 dagar, utgör<br>avstängningstiden</p>
<p>- 10, 20 respektive 45 ersättningsdagar vid avstängning enligt 43 § 1,<br>och</p>
<p>- 20, 40 respektive 60 ersättningsdagar vid avstängning enligt 43 § 2—4.</p>
<p>I avstängningstiden räknas in bara dagar för vilka karenstid skulle ha<br>tillgodoräknats eller dagpenning skulle ha lämnats, om avstängningen inte<br>hade skett, eller dagar under vilka den sökande har utfört förvärvsarbete.<br>Den totala avstängningstiden får dock inte överstiga</p>
<p>- 28, 56 respektive 112 kalenderdagar vid avstängning enligt 43 § 1,<br>och</p>
<p>- 56, 112 respektive 168 kalenderdagar vid avstängning enligt 43 § 2-4.</p>
<p>15</p>
<p>45 § Inträffar under avstängningstiden förhållande som avses i 43 §,<br>beräknas ny avstängningstid i enlighet med bestämmelserna i 44 §, om<br>inte den nya avstängningstiden ryms inom den löpande avstängningstiden.</p>
<p>Är det uppenbart att den sökande inte vill anta lämpligt arbete, såsom<br>när den sökande vid upprepade tillfallen antingen har avvisat erbjudet<br>sådant arbete utan godtagbart skäl eller lämnat sitt arbete utan giltig<br>anledning, skall den sökande vara avstängd till dess han eller hon utfört<br>sådant förvärvsarbete som enligt 12 och 13 §§ far tillgodoräknas för<br>uppfyllande av arbetsvillkoret under 80 dagar.</p>
<p>Avstängningstiden skall räknas från den dag då det förhållande som<br>anges i 43 § inträffat.</p>
<p>46 § Bestämmelserna i 43 § 1-3 om arbete skall tillämpas i fråga om<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärder som berättigar till utbildningsbidrag och<br>utbildningar för vilka utbildningsbidrag lämnas enligt förordningen<br>(1996:1654) om särskilt utbildningsbidrag. Bestämmelserna i 44 och<br>45 §§ skall därvid gälla i tillämpliga delar.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<h4>Ansökan om ersättning och utfärdande av intyg</h4>
<p>47 § Ansökan om ersättning görs skriftligen hos arbetslöshetskassan. Till<br>ansökan skall fogas intyg av arbetsgivaren om den sökandes arbetsförhål-<br>landen samt de uppgifter i övrigt som behövs för bedömande av den<br>sökandes ersättningsrätt. Kan ett sådant intyg bara skaffas med stora<br>svårigheter, far arbetsförhållandena och övriga uppgifter styrkas på annat<br>sätt. Arbetsgivare skall på begäran utfärda intyget enligt formulär som<br>fastställts av Arbetsmarknadsstyrelsen.</p>
<p>Intyg och övriga uppgifter skall förvaras bland kassans handlingar.</p>
<p>48 § Till personer som uppfyller villkoren för rätt att med bibehållen<br>ersättning söka arbete i något annat EU- eller EES-land utfärdar Arbets-<br>marknadsstyrelsen intyg som visar rätten till ersättning.</p>
<p>16</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Överklagande, omprövning och ändring</p>
<p>Överklagande i ärenden om rätt till ersättning</p>
<p>49 § Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden om rätt till ersättning<br>enligt denna lag överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om inte annat<br>följer av lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskon-<br>flikt.</p>
<p>Vid prövning av överklagande av länsrättens beslut i mål som avses i<br>första stycket skall nämndemän ingå i kammarrätten, om nämndemän<br>deltagit i länsrätten.</p>
<p>50 § Arbetslöshetskassans beslut far inte överklagas av en enskild innan<br>kassan har omprövat sitt beslut enligt 61 §. Om ett beslut överklagas<br>innan det har omprövats, skall överklagandet anses som en begäran om<br>omprövning.</p>
<p>51 § Arbetsmarknadsstyrelsen får, även till förmån för enskild part,<br>överklaga en domstols och en arbetslöshetskassas beslut i ärenden som<br>avses i 49 §.</p>
<p>Överklagande i ärenden om utfärdande av intyg</p>
<p>52 § Beslut av Arbetsmarknadsstyrelsen i ärenden om utfärdande av<br>intyg enligt 48 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.</p>
<p>Gemensamma bestämmelser om överklagande</p>
<p>53 § Ett beslut skall överklagas skriftligt.</p>
<p>I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring</p>
<p>av beslutet som begärs.</p>
<p>54 § Skrivelsen med överklagandet skall ges in till den instans som har<br>meddelat beslutet. Skrivelsen skall ha kommit in till den instansen inom<br>två månader från den dag klaganden fick del av beslutet eller, om<br>överklagandet anförts av Arbetsmarknadstyrelsen eller en arbetslöshetskas-<br>sa, inom två månader från beslutets dag.</p>
<p>55 § Den instans som har meddelat det överklagade beslutet prövar om<br>skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid.</p>
<p>Om skrivelsen har kommit in för sent, skall den avvisas utom när</p>
<p>1. förseningen beror på att den instans som har fattat det överklagade<br>beslutet har lämnat klaganden en felaktig underrättelse om hur man<br>överklagar, eller</p>
<p>2. skrivelsen inom tiden för överklagande har kommit in till den instans</p>
<p>2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 107</p>
<p>som skall pröva överklagandet.                                         Prop. 1996/97:107</p>
<p>I fall som avses i 2 skall den instans dit skrivelsen kommit vidarebefor-<br>dra den till den instans som har meddelat beslutet och samtidigt lämna<br>uppgift om vilken dag skrivelsen kom in till den högre instansen.</p>
<p>56 § Om skrivelsen med överklagandet inte avvisas enligt 55 § andra<br>stycket, skall den instans som har meddelat det överklagade beslutet<br>lämna över denna och övriga handlingar i ärendet till den instans som<br>skall pröva överklagandet.</p>
<p>57 § En arbetslöshetskassas, Arbetsmarknadsstyrelsens eller en domstols<br>beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något annat har angetts<br>i beslutet eller bestämts av den instans som skall överpröva beslutet.</p>
<p>58 § I ett mål där en enskild part överklagar en arbetslöshetskassas beslut<br>är kassan den enskildes motpart.</p>
<p>59 § Arbetsmarknadsstyrelsen far överta en arbetslöshetskassas uppgift</p>
<p>att i länsrätten och kammarrätten föra det allmännas talan.</p>
<p>Arbetsmarknadsstyrelsen för det allmännas talan i Regeringsrätten.</p>
<p>60 § Vid överklagande till kammarrätt krävs det prövningstillstånd.</p>
<p>Omprövning och ändring</p>
<p>61 § Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden som sägs i 49 § skall<br>omprövas av kassan, om det begärs av den enskilde som beslutet angår.</p>
<p>Detta gäller inte, om arbetslöshetskassan redan har ändrat beslutet med<br>stöd av 63 §.</p>
<p>62 § Bestämmelserna i 53-56 §§ om överklagande skall tillämpas i fråga<br>om en begäran om omprövning.</p>
<p>63 § En arbetslöshetskassa skall utan begäran ändra sitt beslut i ärenden<br>som sägs i 49 § och som inte överprövats av en högre instans, om</p>
<p>1. beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende<br>innehåller uppenbar oriktighet,</p>
<p>2.  beslutet har blivit oriktigt på grund av att det fattats på uppenbart<br>felaktigt eller ofullständigt underlag, eller</p>
<p>3. beslutet har blivit oriktigt på grund av en uppenbart felaktig<br>rättstillämpning eller någon annan liknande orsak.</p>
<p>En ändring enligt första stycket behöver inte göras, om oriktigheten är<br>av ringa betydelse.</p>
<p>64 § En ändring med stöd av 63 § av ett beslut får inte göras sedan mer<br>än två år förflutit från den dag då beslutet meddelades.</p>
<p>Ett beslut får ändras även efter det att tiden har gått ut, om det först Prop. 1996/97:107<br>därefter har kommit fram att beslutet har fattats på uppenbart felaktigt<br>eller ofullständigt underlag eller om det finns andra synnerliga skäl.</p>
<p>65 § Vid omprövning enligt 61 § får beslutet inte ändras till den<br>enskildes nackdel.</p>
<p>Vid ändring enligt 63 § far beslutet inte ändras till den enskildes<br>nackdel, om det finns synnerliga skäl mot det.</p>
<h4>Särskilda bestämmelser</h4>
<p>66 § Sökande som medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktiga<br>eller vilseledande uppgifter om förhållanden av betydelse för bedöm-<br>ningen av deras rätt till ersättning skall frånkännas rätt till ersättning. När<br>sökanden är medlem i en arbetslöshetskassa skall ett sådant frånkännande<br>ske först sedan arbetslöshetskassan med stöd av 37 § andra stycket lagen<br>(1997:000) om arbetslöshetskassor beslutat att inte utesluta den sökande<br>som medlem. Frånkännandet skall gälla under minst 130 ersättningsdagar.<br>Om det finns särskilda skäl far frånkännandet gälla under färre dagar.</p>
<p>Till sökande som frånkänts ersättning enligt första stycket far ersättning<br>betalas ut först sedan de har utfört sådant förvärvsarbete som avses i 12<br>och 13 §§ under 80 dagar från den tidpunkt då det förhållande som ledde<br>till frånkännandet kom till arbetslöshetskassans kännedom.</p>
<p>Finns det sannolika skäl att en sökande gjort sig skyldig till ett<br>förfarande som avses i första stycket, kan ersättning som tillkommer den<br>sökande innehållas i avvaktan på utredning i ärendet.</p>
<p>Beslut enligt första stycket skall av kassan genast anmälas till Arbets-<br>marknadsstyrelsen.</p>
<p>67 § Lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt<br>skall tillämpas på ersättning enligt denna lag.</p>
<p>68 § Har någon genom oriktig uppgift eller genom underlåtenhet att<br>fullgöra sin uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt orsakat<br>att ersättning lämnats obehörigen eller med för högt belopp eller har<br>någon på annat sätt obehörigen eller med för högt belopp fått ersättning<br>och har han eller hon skäligen bort inse detta, skall det som betalats ut för<br>mycket betalas tillbaka. Detta gäller om det inte i det särskilda fallet finns<br>anledning att helt eller delvis befria från återbetalningsskyldighet.</p>
<p>Vid återbetalningsskyldighet enligt första stycket far vid senare ut-<br>betalning skäligt belopp innehållas i avräkning från vad som betalats ut<br>för mycket.</p>
<p>69 § När det gäller minskning av vissa ersättningar med utgiven dag-<br>penning gäller föreskrifterna i 17 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring och 6 kap. 7 § andra stycket lagen (1976:380) om arbets-</p>
<p>skadeförsäkring.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (1997:000)<br>om införande av lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och lagen<br>(1997:000) om arbetslöshetskassor.</p>
<p>20</p>
<h3>2.2 Förslag till lag om arbetslöshetskassor</h3>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<h4>Allmänna bestämmelser</h4>
<p>1 § Arbetslöshetsförsäkringen enligt lagen (1997:000) om arbetslös-<br>hetsförsäkring handhas av arbetslöshetskassor som har registrerats enligt<br>7-14 §§. Arbetslöshetskassor är föreningar för vilkas bildande och<br>verksamhet det finns närmare bestämmelser i denna lag.</p>
<p>En arbetslöshetskassas verksamhet skall omfatta ett visst verksam-<br>hetsområde. Ett verksamhetsområde omfattar en viss yrkeskategori eller<br>bransch eller vissa närbesläktade sådana.</p>
<p>2 § En arbetslöshetskassa kan förvärva rättigheter och ta på sig skyldig-<br>heter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter sedan den<br>registrerats.</p>
<p>För en arbetslöshetskassas förbindelser svarar endast kassans tillgångar.<br>I tillgångarna räknas in avgifter som har förfallit till betalning, även om<br>de ännu inte har betalats.</p>
<p>3 § En förening kan registreras som arbetslöshetskassa endast om den<br>har minst 10 000 medlemmar, har till ändamål att ge sina medlemmar<br>ersättning vid arbetslöshet samt har antagit stadgar och utsett styrelse och<br>revisorer enligt denna lag.</p>
<p>4 § En arbetslöshetskassas firma skall innehålla ordet arbetslöshetskas-<br>sa.</p>
<p>Firman skall tydligt skilja sig från andra bestående arbetslöshetskassors<br>firma.</p>
<p>Endast arbetslöshetskassor enligt denna lag far i sin firma använda<br>benämningen arbetslöshetskassa eller förkortningar därav.</p>
<p>5 § En arbetslöshetskassas stadgar skall ange följande:</p>
<p>1.  arbetslöshetskassans firma,</p>
<p>2.  kassans verksamhetsområde,</p>
<p>3.  uppgift om kassan är avsedd för anställda eller företagare eller båda<br>kategorierna,</p>
<p>4.  den ort i Sverige där kassans styrelse skall ha sitt säte,</p>
<p>5.  betalningssätt för arbetslöshetsersättning,</p>
<p>6.  betalningssätt för avgifter,</p>
<p>7.  påföljden för försummelse att till kassan betala avgift eller särskilt<br>uttaxerat belopp,</p>
<p>8.  antalet styrelseledamöter och revisorer samt deras suppleanter, sättet<br>att tillsätta dem och tiden för deras uppdrag,</p>
<p>21</p>
<p>9. bestämmelser om föreningsstämma,                             Prop. 1996/97:107</p>
<p>10. antalet ombud som skall utses till föreningsstämman, sättet att utse</p>
<p>dem och tiden för deras uppdrag,</p>
<p>11. tid för ordinarie föreningsstämma,</p>
<p>12. den tid inom vilken föreningsstämman skall sammankallas, hur den<br>skall sammankallas och hur andra meddelanden skall ges till känna för<br>ombuden och medlemmarna, samt</p>
<p>13. den tid inom vilken en medlem som vill få ett ärende behandlat vid</p>
<p>en föreningsstämma skall begära det och hur det skall göras.</p>
<p>Första stycket 8 gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts<br>enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för privatanställda.</p>
<p>Arbetsmarknadsstyrelsen får medge att en arbetslöshetskassas stadgar<br>innehåller annat än det som anges i första stycket, om det finns särskilda<br>skäl.</p>
<p>6 § En arbetslöshetskassa far inte utöva annan verksamhet än sådan som<br>avses i 1 § eller använda medel för ändamål som är främmande för sådan<br>verksamhet. Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Arbets-<br>marknadsstyrelsen får medge undantag från denna föreskrift, om det finns<br>särskilda skäl.</p>
<h4>Registrering av arbetslöshetskassor</h4>
<p>7 § En förening som vill verka som arbetslöshetskassa registreras hos<br>Arbetsmarknadsstyrelsen.</p>
<p>Registreringen gäller från den dag ansökan om registrering kom in till<br>Arbetsmarknadsstyrelsen.</p>
<p>8 § Om en arbetslöshetskassas avsedda verksamhetsområde helt eller i<br>väsentligt hänseende skulle sammanfalla med en redan verksam arbetslös-<br>hetskassas verksamhetsområde far registrering vägras.</p>
<p>9 § En arbetslöshetskassa skall för registrering anmäla</p>
<p>1.  sin postadress,</p>
<p>2.  de personer som har utsetts till</p>
<p>- styrelseledamot,</p>
<p>- kassaföreståndare,</p>
<p>- suppleant,</p>
<p>- firmatecknare,</p>
<p>- revisor,</p>
<p>3.  de utseddas postadress och personnummer, och</p>
<p>4.  hur kassans firma tecknas.</p>
<p>Om en arbetstagarrepresentant har utsetts enligt lagen (1987:1245) om<br>styrelserepresentation för de privatanställda skall det anges.</p>
<p>22</p>
<p>10 § En arbetslöshetskassa skall också för registrering anmäla varje Prop. 1996/97:107<br>ändring av stadgarna som beslutats av föreningsstämman.</p>
<p>11 § En anmälan som sägs i 9 § görs första gången när arbetslös-<br>hetskassan ansöker om registrering enligt 7 §. Därefter skall en anmälan<br>göras genast efter det att en ändring inträffat i något förhållande som<br>tidigare anmälts eller borde ha anmälts enligt 9-10 §§.</p>
<p>Även den som anmälan gäller har rätt att göra anmälan.</p>
<p>12 § Arbetsmarknadsstyrelsen far förelägga arbetslöshetskassan att inom<br>en viss tid avge yttrande eller vidta rättelse, om styrelsen finner att ett<br>beslut som anmäls för registrering eller en handling som bifogas anmälan</p>
<p>1.  inte har tillkommit i behörig ordning,</p>
<p>2.  till sitt innehåll strider mot lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäk-<br>ring, mot denna lag, mot föreskrifter som har meddelats med stöd av<br>dessa lagar eller mot arbetslöshetskassans stadgar,</p>
<p>3.  i något viktigare hänseende har formulerats otydligt eller vilseledan-</p>
<p>de.</p>
<p>Om en arbetslöshetskassa inte följer ett sådant föreläggande, skall<br>anmälan avskrivas. En underrättelse om att så kan ske skall tas in i<br>föreläggandet.</p>
<p>13 § Finns det något hinder mot registrering även efter det att ett<br>yttrande som sägs i 12 § första stycket har av getts och arbetslöshetskassan<br>har haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall Arbetsmarknadsstyrelsen<br>vägra registrering, om det inte finns anledning att ge ett nytt föreläggande.</p>
<p>14 § För en förpliktelse som genom en åtgärd på en förenings vägnar<br>uppkommit före registreringen svarar de solidariskt som har beslutat eller<br>deltagit i åtgärden. Genom registreringen övergår ansvaret på arbetslös-<br>hetskassan, om förpliktelsen uppkommit efter det att föreningen bildats.</p>
<h4>Arbetslöshetskassans ledning</h4>
<p>Kassans styrelse</p>
<p>15 § En arbetslöshetskassa skall ha en styrelse med minst tre ledamöter<br>samt suppleanter.</p>
<p>En av ledamöterna och hans eller hennes suppleant skall som statens<br>representant utses av Arbetsmarknadsstyrelsen. Övriga ledamöter och<br>suppleanter väljs av föreningsstämman.</p>
<p>Den ledamot och den suppleant som utsetts av Arbetsmarknadsstyrelsen<br>har rätt till ersättning för uppdragets fullgörande med det belopp som<br>regeringen eller efter regeringens bemyndigande Arbetsmarknadsstyrelsen<br>fastställer.</p>
<p>23</p>
<p>16 § Vad som sägs i denna lag om styrelseledamöter gäller även Prop. 1996/97:107<br>suppleanter.</p>
<p>Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:1245)</p>
<p>om styrelserepresentation för de privatanställda.</p>
<p>Krav för att få vara styrelseledamot</p>
<p>17 § Styrelseledamöter skall vara bosatta i Sverige, om inte regeringen<br>eller efter regeringens bemyndigande Arbetsmarknadsstyrelsen i ett<br>särskilt fall tillåter annat.</p>
<p>Den som är underårig, i konkurs, har en förvaltare enligt 11 kap. 7 §<br>föräldrabalken eller är underkastad näringsförbud far inte vara styrelsele-<br>damot.</p>
<p>Till styrelseledamot far föreningsstämman välja endast den som är<br>medlem i kassan.</p>
<p>Styrelseledamöternas uppdragstid</p>
<p>18 § En styrelseledamots uppdrag gäller för den tid som anges i<br>arbetslöshetskassans stadgar. Uppdragstiden får inte omfatta mer än fyra<br>verksamhetsår och skall bestämmas så att den upphör vid slutet av den<br>ordinarie föreningsstämma där styrelseval förrättas.</p>
<p>19 § Ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid om ledamoten<br>begär det. Ett sådant uppdrag upphör i förtid även i det fall att den som<br>utsett ledamoten eller, i fråga om vald styrelseledamot, föreningsstämman<br>beslutar det. Anmälan om att uppdrag upphört i förtid skall göras hos<br>arbetslöshetskassans styrelse och hos Arbetsmarknadsstyrelsen.</p>
<p>20 § Om en styrelseledamots uppdrag upphör i förtid eller det upp-<br>kommer hinder enligt 17 § för honom eller henne att vara styrelseledamot<br>och en suppleant inte kan träda i ledamotens ställe, skall övriga styrelsele-<br>damöter vidta åtgärder för att en ny styrelseledamot tillsätts för den<br>återstående mandattiden.</p>
<p>Sådana åtgärder behöver inte vidtas om den ledamot vars uppdrag<br>upphört var en arbetstagarrepresentant som avses i lagen (1987:1245) om<br>styrelserepresentation för de privatanställda.</p>
<p>Valet av en ny ledamot som skall väljas på föreningsstämma far anstå<br>till nästa ordinarie stämma där styrelseval förrättas utan hinder av 15 §<br>första stycket, om styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter och<br>suppleanter.</p>
<p>24</p>
<p>Poster inom arbetslöshetskassans ledning</p>
<p>21 § Styrelsen utser inom sig en ordförande och en vice ordförande. Den<br>som är anställd hos arbetslöshetskassan far inte vara ordförande.</p>
<p>Styrelsen utser även en kassaföreståndare och en sekreterare. Be-<br>stämmelserna i 17 § andra stycket gäller också kassaföreståndaren.<br>Kassaföreståndaren far inte vara styrelseledamot eller kassaföreståndare<br>i en annan kassa.</p>
<p>Vid lika röstetal avgörs frågan genom lottning.</p>
<p>Ledningens uppgifter</p>
<p>22 § Styrelsen företräder arbetslöshetskassan och tecknar dess firma.</p>
<p>Styrelsen får bemyndiga en styrelseledamot, kassaföreståndaren eller<br>någon annan att företräda arbetslöshetskassan och teckna dess firma, om<br>det inte är förbjudet enligt stadgarna. Styrelsen kan föreskriva att rätten<br>att företräda arbetslöshetskassan och teckna dess firma får utövas endast<br>av två eller flera personer i förening. Ingen annan inskränkning får<br>registeras.</p>
<p>Bestämmelserna i 17 § andra stycket och 30 § gäller också den som be-<br>myndigas enligt andra stycket.</p>
<p>Styrelsen kan när som helst återkalla ett bemyndigande som avses i<br>andra stycket.</p>
<p>23 § Styrelsen svarar för arbetslöshetskassans organisation och för-<br>valtningen av kassans angelägenheter.</p>
<p>Kassaföreståndaren ansvarar för den löpande förvaltningen enligt de<br>riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar.</p>
<p>24 § Styrelsen skall se till att organisationen av bokföringen och<br>medelsförvaltningen innefattar en tillfredsställande kontroll.</p>
<p>Kassaföreståndaren skall se till att bokföringen fullgörs i överens-<br>stämmelse med lag och att medelsförvaltningen sköts på ett betryggande<br>sätt.</p>
<p>Styrelsesammanträden</p>
<p>25 § Styrelsens ordförande skall se till att styrelsesammanträden hålls när<br>det behövs. Styrelsen skall sammankallas om någon av styrelseledamöter-<br>na eller kassaföreståndaren begär det.</p>
<p>Kassaföreståndaren har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsesam-<br>manträden även om han eller hon inte är styrelseledamot, om inte<br>styrelsen bestämmer något annat i ett särskilt fall.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>25</p>
<p>26 § Vid styrelsesammanträden skall föras protokoll som undertecknas Prop. 1996/97:107<br>av ordföranden och justeras av den ledamot som styrelsen utser.</p>
<p>Styrelseledamöter och kassaföreståndaren har rätt att få en avvikande<br>mening antecknad till protokollet.</p>
<p>Protokollen skall föras i nummerföljd och förvaras på ett betryggande<br>sätt.</p>
<p>27 § Styrelsen är beslutför om mer än hälften av det totala antalet<br>ledamöter eller det högre antal som föreskrivs i stadgarna är närvarande.</p>
<p>Beslut i ett ärende far inte fattas om inte, såvitt möjligt, samtliga<br>styrelseledamöter har fått tillfälle att delta i ärendets behandling och fått<br>tillfredsställande underlag för att avgöra det.</p>
<p>28 § Om en styrelseledamot inte kan närvara vid ett styrelsesammanträde<br>skall ledamotens suppleant ges tillfälle att delta i sammanträdet.</p>
<p>Suppleanten för den arbetstagarledamot som har utsetts enligt lagen<br>(1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda skall alltid fa<br>underlag för styrelsesammanträdena och ges tillfälle att delta vid<br>sammanträden på samma sätt som en styrelseledamot.</p>
<p>29 § Om inte stadgarna föreskriver en särskild röstmajoritet, gäller som<br>styrelsens beslut den mening för vilken fler än hälften av de närvarande<br>röstar eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden stöder. Är<br>styrelsen inte fulltalig skall de som röstar för beslutet utgöra mer än en<br>tredjedel av det totala antalet styrelseledamöter, om inte något annat före-<br>skrivs i stadgarna.</p>
<p>Särskilda bestämmelser om arbetslöshetskassans ledning och ställföre-<br>trädare</p>
<p>30 § Styrelseledamöter eller kassaföreståndaren far inte handlägga frågor<br>som rör avtal mellan dem och arbetslöshetskassan. De far inte heller<br>handlägga frågor om avtal mellan kassan och tredje man, om de i frågan<br>har ett väsentligt intresse som kan strida mot kassans intressen. Vad som<br>sägs om handläggning av frågor som rör avtal gäller även rättegång eller<br>annan talan.</p>
<p>31 § Styrelsen eller andra ställföreträdare för en arbetslöshetskassa far<br>inte företa en rättshandling eller någon annan åtgärd som kan bereda en<br>otillbörlig fördel åt medlem eller någon annan, om rättshandlingen eller<br>åtgärden är till nackdel för arbetslöshetskassan eller någon av dess<br>medlemmar.</p>
<p>32 § En ställföreträdare för en arbetslöshetskassa far inte följa en sådan<br>föreskrift av en föreningsstämma eller ett annat organ hos arbetslös-<br>hetskassan som inte gäller därför att den står i strid med lagen (1997:000)<br></p>
<p>om arbetslöshetsförsäkring, med denna lag, med föreskrifter utfärdade Prop. 1996/97:107<br>med stöd av dessa lagar eller med kassans stadgar.</p>
<p>33 § Om en ställföreträdare har överskridit sin befogenhet när han eller<br>hon företog en rättshandling för en arbetslöshetskassa gäller inte<br>rättshandlingen mot kassan, om den mot vilken rättshandlingen företogs<br>insåg eller borde ha insett att befogenheten överskreds.</p>
<p>Detta gäller också om en kassaföreståndare vid företagande av en<br>rättshandling har överskridit sin behörighet att vidta åtgärder på arbetslös-<br>hetskassans vägnar enligt 23 § andra stycket och 24 § andra stycket.</p>
<h4>Arbetslöshetskassans medlemmar</h4>
<p>Rätt till medlemskap</p>
<p>34 § Rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa har var och en som<br>uppfyller villkoren i kassans stadgar om arbete inom kassans verksamhets-<br>område. Medlemskap far dock beviljas endast den som under en samman-<br>hängande period av fyra veckor har förvärvsarbetat i genomsnitt minst 17<br>timmar per vecka och fortfarande arbetar i minst denna omfattning. Rätt<br>att bli medlem har inte den som</p>
<p>1. är medlem i en annan arbetslöshetskassa, eller</p>
<p>2. har fyllt 64 år.</p>
<p>Rätt att bli medlem har även den som till följd av att han eller hon<br>uppfyller studerandevillkoret enligt lagen (1997:000) om arbetslöshetsför-<br>säkring är berättigad till ersättning enligt grundförsäkringen och som har<br>utbildat sig för arbete i yrkeskategori eller bransch inom kassans<br>verksamhetsområde.</p>
<p>35 § Arbetslöshetskassan skall föra en medlemsförteckning. Förteck-<br>ningen skall innehålla uppgift om</p>
<p>1. varje medlems namn, personnummer, postadress och tid för inträde</p>
<p>i kassan, och</p>
<p>2. de avgifter och andra belopp som medlemmen har betalat in.</p>
<p>36 § Medlemskapet i en arbetslöshetskassa upphör utan uppsägning den<br>dag medlemmen fyller 65 år.</p>
<p>Uteslutning av medlem</p>
<p>37 § Arbetslöshetskassans styrelse skall, om inte särskilda skäl talar mot<br>det, utesluta en medlem som</p>
<p>1. inte uppfyller och inte heller under de senaste sex månaderna har<br>uppfyllt bestämmelsen i kassans stadgar om arbete inom kassans verksam-<br>hetsområde, eller</p>
<p>27</p>
<p>2. medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat oriktig eller vilsele- Prop. 1996/97:107<br>dande uppgift om något forhållande av betydelse for hans eller hennes rätt<br>till medlemskap eller ersättning.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl skall styrelsen, i stället for att utesluta<br>medlemmen, frånkänna honom eller henne rätten till ersättning enligt<br>bestämmelser om detta i lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring.</p>
<p>Första stycket 1 gäller inte sådana medlemmar som grundar sitt med-<br>lemskap endast på förhållanden som avses i 34 § andra stycket.</p>
<p>38 § Har i ett ärende om uteslutning av medlem uppgift som inte saknar<br>betydelse för frågan om uteslutning tillförts ärendet av någon annan far<br>ärendet inte avgöras utan att medlemmen har underrättats om det och fatt<br>tillfälle att yttra sig över uppgiften. Medlemmen skall anses ha fått<br>underrättelse om uppgiften, om den har sänts i ett rekommenderat brev<br>under medlemmens vanliga adress.</p>
<p>39 § Ett beslut varigenom en medlem uteslutits skall innehålla de skäl<br>som bestämt utgången, om det inte är uppenbart obehövligt. I beslutet<br>skall även anges från och med vilken dag uteslutningen gäller.</p>
<p>Om ett beslut om uteslutning fattas med stöd av 37 § 1 under tid då<br>medlemmen har rätt till ersättning, gäller uteslutningen från och med<br>dagen efter det att medlemmens rätt till ersättning upphör.</p>
<p>Rätt till utträde</p>
<p>40 § Utträde ur en arbetslöshetskassa sker efter anmälan. Sådan anmälan<br>skall göras skriftligen och innehålla uppgift om tidpunkten för utträdet. En<br>medlems rätt att träda ut ur en arbetslöshetskassa far inte begränsas.</p>
<p>Ytterligare bestämmelser om utträde finns i 45-46 §§.</p>
<p>Medlemsavgifter och särskild uttaxering</p>
<p>41 § En arbetslöshetskassa skail ta ut medlemsavgifter som i förening<br>med andra inkomster far antas täcka kassans förvaltningskostnader,<br>betalningen av finansieringsavgift och utjämningsavgift samt övriga<br>utgifter. En arbetslöshetskassa far besluta om olika medlemsavgifter för<br>olika medlemskategorier, om det finns skäl för det.</p>
<p>42 § Trots vad stadgarna föreskriver, far en arbetslöshetskassa besluta om<br>särskild uttaxering, om arbetslöshetskassans tillgångar är otillräckliga för<br>verksamhetens behöriga utövande.</p>
<p>43 § En arbetslöshetskassas beslut om medlemsavgifter och om särskild<br>uttaxering skall godkännas av Arbetsmarknadsstyrelsen.</p>
<p>28</p>
<p>44 § En arbetslöshetskassas inkomster som inte används för löpande Prop. 1996/97:107<br>utgifter under verksamhetsåret, skall användas för sådana utgifter följande</p>
<p>verksamhetsår.</p>
<p>45 § En medlem skall anses ha trätt ut ur arbetslöshetskassan, om med-<br>lemmen vid utgången av andra månaden efter den tid på vilken en<br>medlemsavgift eller ett särskilt uttaxerat belopp belöper inte har betalat<br>avgiften eller beloppet till kassan och inte heller har anmält ett förhållande<br>på vilket befrielse från betalningsskyldighet kan grundas. Medlemmen<br>skall anses ha trätt ut ur kassan vid den tidpunkten.</p>
<p>I en arbetslöshetskassa med en längre avgiftsperiod än en kalendermå-<br>nad skall en medlem som inte inom tre månader från periodens början har<br>betalat medlemsavgiften anses ha trätt ut ur kassan efter den tiden.</p>
<p>46 § Om det finns särskilda skäl, far Arbetsmarknadsstyrelsen medge<br>utträde vid en senare tidpunkt än vad som sägs i 45 §, dock senast vid<br>utgången av sjätte månaden.</p>
<p>47 § En arbetslöshetskassas styrelse får medge att en medlem får fortsätta<br>att vara medlem, även om medlemmen låtit bli att inom den tid som<br>framgår av 45 § anmäla ett förhållande som befrielse från betalnings-<br>skyldighet kan grundas på.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl, får styrelsen även i andra fall än som sägs</p>
<p>i första stycket besluta att en medlem får fortsätta att vara medlem även<br>om medlemmen inte inom den tid som framgår av 45 § betalat med-<br>lemsavgiften eller ett särskilt uttaxerat belopp.</p>
<h4>Finansieringsavgift och utjämningsavgift</h4>
<p>48 § Arbetslöshetskassorna skall för varje medlem som fanns i kassan<br>den 31 december det senast förflutna verksamhetsåret till staten betala</p>
<p>1. en avgift för finansiering av del av statens kostnader för utbetald<br>ersättning som avser inkomstbortfallsförsäkringen med ett belopp som<br>motsvarar 131 procent av den under det löpande verksamhetsåret<br>genomsnittligt utbetalade dagpenningen enligt inkomstbortfallsförsäk-<br>ringen (finansieringsavgift), och</p>
<p>2. en avgift för finansiering av ett för kassorna gemensamt utjämnings-<br>bidrag med ett belopp som motsvarar tre procent av den gällande högsta<br>dagpenningen (utjämningsavgift).</p>
<p>49 § Regeringen får meddela närmare föreskrifter om när och på vilket<br>sätt betalningarna enligt 48 § skall göras samt om utjämningsbidrag.</p>
<p>29</p>
<p>Föreningsstämma                                                Prop. 1996/97:107</p>
<p>50 § En arbetslöshetskassa skall hålla ordinarie föreningsstämma före den</p>
<p>1 juli varje år.</p>
<p>Arbetsmarknadsstyrelsen far medge att stämma hålls vid en senare<br>tidpunkt eller att den hålls endast vartannat år.</p>
<p>51 § Medlemmars rätt att besluta i arbetslöshetskassans angelägenheter<br>får utövas vid föreningsstämman genom valda ombud. Varje ombud har<br>en röst.</p>
<p>Om en arbetslöshetskassa är nybildad och val av ombud inte har hunnit<br>anordnas, far medlemmarna besluta i kassans angelägenheter vid<br>föreningsstämman. Vad som sägs om ombud i 55 och 56 §§ gäller i ett<br>sådant fall på motsvarande sätt medlemmar som beslutar vid stämman.</p>
<p>52 § Samtliga medlemmar i en arbetslöshetskassa har rätt att delta i val<br>av ombud.</p>
<p>53 § Föreningsstämman fastställer antalet ombud som skall väljas.</p>
<p>Föreningsstämman kan bemyndiga styrelsen att fastställa antalet ombud.<br>Ett sådant bemyndigande blir giltigt endast om det godkänns av Arbets-<br>marknadsstyrelsen.</p>
<p>54 § Ett ombud far inte väljas för längre tid än fem år.</p>
<p>Till ombud får väljas endast en person som är medlem i arbetslös-<br>hetskassan.</p>
<p>55 § Ett ombud far inte rösta genom ett annat ombud.</p>
<p>Ett ombud far inte rösta i en fråga som rör</p>
<p>1. talan mot ombudet,</p>
<p>2. ombudets befrielse från skadeståndsansvar eller från någon annan<br>förpliktelse mot arbetslöshetskassan, eller</p>
<p>3. talan eller befrielse som avses i 1 eller 2 som rör någon annan, om<br>ombudet i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot kassans<br>intressen.</p>
<p>56 § Om en bestämmelse i denna lag eller i arbetslöshetskassans stadgar<br>som rör kallelse till föreningsstämma eller tillhandahållande av handlingar<br>har åsidosatts i ett ärende, far stämman inte besluta i ärendet utan<br>samtycke av alla närvarande ombud. Även utan ett sådant samtycke far<br>föreningsstämman avgöra ett ärende som inte har tagits upp i kallelsen,<br>om ärendet enligt stadgarna skall förekomma på stämman eller omedelbart<br>föranleds av ett annat ärende som skall avgöras. Stämman far också be-<br>sluta att en extra föreningsstämma skall sammankallas för behandling av<br>ärendet.</p>
<p>30</p>
<p>57 § Föreningsstämman öppnas av styrelsens ordförande eller av den som Prop. 1996/97:107<br>styrelsen har utsett.</p>
<p>Ordföranden vid föreningsstämman utses av stämman.</p>
<p>58 § Föreningsstämmans beslut utgörs av den mening som har fatt mer<br>än hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som<br>stämmans ordförande stöder.</p>
<p>Vid val anses den vald som har fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal<br>avgörs valet genom lottning, om inte något annat beslutas av stämman<br>innan valet förrättas.</p>
<p>59 § Föreningsstämman beslutar om ändring av stadgarna. Beslutet är<br>giltigt, om minst tre fjärdedelar av samtliga röstberättigade vid stämman<br>har förenat sig om det. Om arbetslöshetskassans stadgar innehåller<br>ytterligare villkor för ändring av stadgarna, gäller det villkoret.</p>
<p>Beslutet far inte verkställas innan registrering har skett enligt 10 §.</p>
<p>60 § Föreningsstämman far uppdra åt styrelsen att fatta beslut om<br>medlemsavgifter.</p>
<p>61 § Ett förbehåll i stadgarna om att tvister mellan arbetslöshetskassan<br>och styrelsen, styrelseledamöterna, kassaföreståndaren eller medlemmarna<br>skall hänskjutas till skiljemän har samma verkan som ett skiljeavtal.</p>
<p>Om styrelsen begär skiljemannaförfarande mot arbetslöshetskassan,<br>tillämpas 65 §.</p>
<p>Talan mot föreningsstämmans beslut</p>
<p>62 § Om ett beslut av en föreningsstämma inte har kommit till i behörig<br>ordning eller i övrigt strider mot lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäk-<br>ring, denna lag eller mot arbetslöshetskassans stadgar, kan talan mot<br>arbetslöshetskassan om att beslutet skall upphävas eller ändras föras av en<br>medlem, styrelsen, en styrelseledamot eller kassaföreståndaren.</p>
<p>Talan skall väckas vid tingsrätten.</p>
<p>Talan skall väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Väcks inte<br>talan inom denna tid, är rätten till talan förlorad.</p>
<p>63 § En dom som upphäver eller ändrar en föreningsstämmas beslut<br>gäller även för medlemmar som inte har fört talan.</p>
<p>64 § Rätten kan ändra en föreningsstämmas beslut endast om det kan<br>fastställas vilket innehåll beslutet rätteligen borde ha haft.</p>
<p>Skall föreningsstämmans beslut enligt denna lag anmälas för registre-<br>ring, skall rätten underrätta Arbetsmarknadsstyrelsen för registrering, om<br>beslutet har upphävts eller ändrats genom en dom som vunnit laga kraft<br>eller om rätten genom beslut under rättegången har förordnat att beslutet</p>
<p>31</p>
<p>inte får verkställas.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>65 § Om styrelsen vill väcka talan mot arbetslöshetskassan, skall den<br>sammankalla en föreningsstämma där det skall väljas ställföreträdare som<br>kan föra kassans talan i tvisten. Stämning delges den valde ställföreträda-<br>ren.</p>
<p>För styrelsen talan mot föreningsstämmans beslut är rätten till talan inte<br>förlorad enligt 62 § tredje stycket, om styrelsen inom den där angivna<br>tiden har kallat till föreningsstämma enligt första stycket.</p>
<h4>Redovisning</h4>
<p>66 § Arbetslöshetskassans verksamhetsår är kalenderår.</p>
<p>67 § Styrelsen skall avge årsredovisning för varje verksamhetsår.<br>Årsredovisningen skall bestå av resultaträkning, balansräkning och<br>förvaltningsberättelse.</p>
<p>Resultaträkningen och balansräkningen skall upprättas i enlighet med<br>bestämmelserna i bokföringslagen (1976:125). Förvaltningsberättelsen<br>skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed.</p>
<p>68 § Årsredovisningen skall skrivas under av samtliga styrelseledamöter<br>och av kassaföreståndaren.</p>
<p>Om det har antecknats en avvikande mening om årsredovisningen till<br>styrelsens protokoll, skall den avvikande meningen fogas till redovis-<br>ningen.</p>
<p>69 § Årsredovisningen för det förflutna verksamhetsåret skall avlämnas<br>till revisorerna senast den 31 mars.</p>
<p>70 § Senast en månad efter det att resultaträkningen och balansräkningen<br>har blivit fastställda, skall en kopia av årsredovisningen och revisionsbe-<br>rättelsen hållas tillgängliga hos arbetslöshetskassan för dem som vill ta del<br>av dessa handlingar.</p>
<p>71 § Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Arbetsmark-<br>nadsstyrelsen får utfarda närmare föreskrifter om arbetslöshetskassans<br>bokföring, årsbokslut och årsredovisning. Om det finns särskilda skäl, far<br>föreskrifterna avvika från vad som följer av bokföringslagen (1976:125).</p>
<h4>Revision</h4>
<p>72 § En arbetslöshetskassa skall ha minst två revisorer och personliga<br>suppleanter för dem. Vad som i denna lag sägs om revisorer gäller även<br>revisorssuppleanter.</p>
<p>Revisorerna väljs av föreningsstämman, om det inte föreskrivs i</p>
<p>32</p>
<p>stadgarna att de skall utses på ett annat sätt.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>73 § Minst en av revisorerna skall vara en auktoriserad eller en godkänd<br>revisor.</p>
<p>Till revisor kan utses även ett registrerat revisionsbolag.</p>
<p>74 § Revisor far inte</p>
<p>1.  vara underårig,</p>
<p>2.  ha en förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken,</p>
<p>3.  vara i konkurs,</p>
<p>4.  vara underkastad näringsförbud,</p>
<p>5.  vara styrelseledamot eller kassaföreståndare i arbetslöshetskassan<br>eller hjälpa till vid kassans bokföring eller medelsförvaltning eller<br>kontrollen över den,</p>
<p>6.  vara anställd hos arbetslöshetskassan, eller</p>
<p>7.  vara gift eller sambo med en person som avses i 5, syskon eller<br>släkting i rätt upp- eller nedstigande led till en sådan person, eller<br>besvågrad med en sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så<br>att den ene är gift med den andres syskon.</p>
<p>75 § En revisors uppdrag gäller för den tid som anges i stadgarna. Om<br>uppdraget inte skall gälla tills vidare, skall tiden bestämmas så att<br>uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie föreningsstämma på vilken<br>re visors val förrättas.</p>
<p>76 § Om en revisors uppdrag upphör i förtid eller om revisorn enligt<br>74 § eller enligt stadgarna inte får fortsätta att vara revisor och inte har<br>någon suppleant, skall styrelsen vidta åtgärder för att en ny revisor tillsätts<br>för den återstående mandattiden.</p>
<p>77 § Revisorerna får när som helst inventera arbetslöshetskassans<br>tillgångar och granska dess böcker, räkenskaper och andra handlingar.</p>
<p>Arbetslöshetskassans styrelse och kassaföreståndaren skall lämna de<br>upplysningar och den hjälp som revisorerna begär.</p>
<p>78 § Revisorerna skall i den omfattning som följer av god revisionssed<br>granska arbetslöshetskassans årsredovisning och räkenskaper samt<br>styrelsens och kassaföreståndarens förvaltning. Efter att granskningen har<br>slutförts, skall revisorerna skriva en hänvisning till revisionsberättelsen på<br>årsredovisningen. Om revisorerna finner att balans- eller resultaträkningen<br>inte bör fastställas, skall även det antecknas.</p>
<p>79 § Revisorerna skall för varje verksamhetsår till föreningsstämman<br>avge en revisionsberättelse som skall innehålla</p>
<p>1.  ett uttalande om årsredovisningen har gjorts enligt gällande lag och<br>arbetslöshetskassans stadgar,</p>
<p>2.  ett uttalande i frågan om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna, och</p>
<p>33</p>
<p>3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 107</p>
<p>3. ett förslag i frågan om fastställande av balansräkning och resultat- Prop. 1996/97:107<br>räkning.</p>
<p>80 § Revisionsberättelsen skall lämnas till arbetslöshetskassans styrelse<br>senast en månad efter det att revisorerna har fått redovisningshand-<br>lingarna. Dessa skall samtidigt lämnas tillbaka till styrelsen.</p>
<p>81 § Revisorerna har rätt att närvara vid en föreningsstämma. De är<br>skyldiga att närvara vid en stämma, om det med hänsyn till ärendena<br>anses nödvändigt.</p>
<h4>Fusion</h4>
<p>82 § Genom ett avtal om fusion kan en arbetslöshetskassa (den över-<br>låtande kassan) gå upp i en annan arbetslöshetskassa (den övertagande<br>kassan). En sådan fusion innebär att medlemmarna i den överlåtande<br>kassan blir medlemmar i den övertagande kassan, att den överlåtande<br>kassan upplöses samt att dess tillgångar och skulder övertas av den<br>övertagande kassan.</p>
<p>En fusion kan också verkställas genom att en överlåtande kassa går upp</p>
<p>i två eller flera övertagande kassor.</p>
<p>83 § Genom ett avtal om fusion kan två eller flera arbetslöshetskassor<br>(de överlåtande kassorna) förenas genom att bilda en ny arbetslöshetskas-<br>sa. En sådan fusion innebär att medlemmarna i de överlåtande kassorna<br>blir medlemmar i den nya kassan, att de överlåtande kassorna upplöses<br>samt att deras tillgångar och skulder övertas av den nya kasssan.</p>
<p>84 § Ett avtal om fusion skall för att bli giltigt godkännas av förenings-<br>stämman i den överlåtande arbetslöshetskassan samt av Arbetsmark-<br>nadsstyrelsen. Bestämmelserna i 59 § skall tillämpas i fråga om en<br>föreningsstämmas beslut att godkänna en fusion.</p>
<h4>Den kompletterande arbetslöshetskassan</h4>
<p>85 § Rikstäckande organisationer som företräder anställda och företagare<br>på arbetsmarknaden får bilda en kompletterande arbetslöshetskassa. I den<br>kompletterande arbetslöshetskassan är organisationerna som bildat<br>föreningen medlemmar. Denna kassa kommer främst övergångsvis att<br>handha arbetslöshetsförsäkring åt enskilda. När det gäller grund-<br>försäkringen omfattar kassans verksamhet arbetslösa som inte är<br>medlemmar i någon arbetslöshetskassa. När det gäller den frivilliga<br>inkomstbortfallsförsäkringen omfattar verksamheten dem som är anslutna<br>till den kompletterande kassan.</p>
<p>Den kompletterande arbetslöshetskassan skall godkännas av regering-</p>
<p>en.</p>
<p>34</p>
<p>86 § Såväl arbetstagare som företagare kan hos kassan försäkra sig mot Prop. 1996/97:107<br>inkomstbortfall. En sådan försäkrad benämns ansluten.</p>
<p>87 § För den kompletterande kassan gäller i övrigt bestämmelserna i<br>denna lag med följande undantag.</p>
<p>Bestämmelserna i 1 § andra stycket och 5 § första stycket 2 om kassans<br>verksamhetsområde, bestämmelsen i 3 § om minsta antal medlemmar,<br>bestämmelsen i 8 § om att registrering i vissa fall får vägras samt<br>bestämmelserna i 82-84 §§ om fusion gäller inte.</p>
<p>Bestämmelserna i 3 §, 5 § första stycket 12, 34-47 §§ samt 60 § om<br>medlemskap, medlemsförteckning, medlemsavgift m.m., i 48 § om<br>finansieringsavgift, och i 95-97 §§ och 111-115 §§ om överklagande,<br>omprövning och ändring gäller för de anslutna i stället för medlemmarna.<br>Vad som sägs i 31 och 61 §§ om medlem gäller även den som är ansluten<br>till den kompletterande arbetslöshetskassan.</p>
<p>I stället för vad som sägs i 17 § tredje stycket gäller för den komplette-<br>rande arbetslöshetskassan följande. Till styrelseledamot far utses<br>medlemmar, förtroendevalda eller anställda i de organisationer som är<br>medlemmar i föreningen. Styrelseledamöterna får inte vara styrelseleda-<br>möter, kassaföreståndare eller ombud vid föreningsstämma i en annan<br>arbetslöshetskassa.</p>
<p>Bestämmelserna i 51-54 §§ om val av ombud och valda ombud gäller<br>i den kompletterande arbetslöshetskassan på motsvarande sätt ombud som<br>utses av medlemsorganisationerna. För sådana ombud gäller vad som i<br>tredje stycket sägs om styrelseledamot i den kompletterande kassan.</p>
<h4>Samverkan</h4>
<p>88 § Arbetslöshetskassorna skall samverka med varandra i frågor som rör<br>administration, service, information, utbildning och utveckling av<br>kassornas verksamhet.</p>
<p>Arbetslöshetskassorna skall lämna information till den enskilde om vilka<br>andra arbetslöshetskassor som är verksamma inom hans eller hennes<br>yrkesområde.</p>
<h4>Tillsyn</h4>
<p>89 § Arbetsmarknadsstyrelsen utövar tillsyn över arbetslöshetskassorna<br>och gör uppföljning av arbetslöshetsförsäkringen.</p>
<p>Arbetsmarknadsstyrelsen skall verka för att bestämmelserna i lagen<br>(1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och i denna lag tillämpas lik-<br>formigt och rättvist.</p>
<p>90 § En arbetslöshetskassa skall för tillsyn och uppföljning av arbetslös-<br>hetsförsäkringen lämna uppgifter enligt vad regeringen eller efter<br>regeringens bemyndigande Arbetsmarknadsstyrelsen föreskriver.</p>
<p>En arbetslöshetskassa är skyldig att lämna Arbetsmarknadsstyrelsen Prop. 1996/97:107<br>tillträde till föreningsstämman och styrelsesammanträdena.</p>
<p>91 § Arbetsmarknadsstyrelsen får meddela de erinringar i fråga om en<br>arbetslöshetskassas verksamhet som styrelsen finner behövliga.</p>
<p>Arbetsmarknadsstyrelsen far förelägga en arbetslöshetskassa att inom en</p>
<p>viss tid vidta de åtgärder som behövs för rättelse, om</p>
<p>1. en avvikelse har gjorts från kassans stadgar, denna lag, lagen<br>(1997:000) om arbetslöshetsförsäkring eller de författningar och före-<br>skrifter i övrigt som gäller för kassans verksamhet,</p>
<p>2.  stadgarna inte längre uppfyller kraven enligt 5 §,</p>
<p>3.  kassans tillgångar inte är tillräckliga, eller</p>
<p>4.  någon annan allvarlig anmärkning kan riktas mot kassans verksam-<br>het.</p>
<p>92 § Om ett föreläggande enligt 91 § inte har följts inom den tid som<br>angetts i föreläggandet och det förhållandet mot vilket anmärkningen<br>riktats inte heller har undanröjts på något annat sätt, får Arbetsmark-<br>nadsstyrelsen bestämma att arbetslöshetskassan helt eller delvis under en<br>viss tid inte skall ha rätt till statsbidrag.</p>
<h4>Statsbidrag</h4>
<p>93 § En arbetslöshetskassa har rätt till statsbidrag för kostnader för<br>ersättning som betalas ut enligt bestämmelser i lagen (1997:000) om<br>arbetslöshetsförsäkring.</p>
<p>94 § Om en arbetslöshetskassa har fått statsbidrag utan att vara berättigad<br>till det eller har fått för stort bidrag, skall kassan betala tillbaka bidraget.</p>
<p>I frågor om återkrav beslutar Arbetsmarknadsstyrelsen. Grundas<br>återkravet på att beslut om ersättning enligt lagen (1997:000) om<br>arbetslöshetsförsäkring är felaktigt, får dock statsbidraget återkrävas<br>endast om beslutet om utbetalning av ersättning uppenbart strider mot den<br>lagen, denna lag eller med stöd av dessa lagar meddelade föreskrifter.</p>
<p>Vid återkrav får beloppet jämkas eller, om det finns synnerliga skäl, helt<br>efterges.</p>
<h4>Överklagande, omprövning och ändring</h4>
<p>Överklagande i ärenden om rätt till medlemskap i en arbetslöshetskas-<br>sa</p>
<p>95 § Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden om rätt till medlemskap<br>enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.</p>
<p>Vid prövning av överklagande av länsrättens beslut i mål som avses i<br></p>
<p>första stycket skall nämndemän ingå i kammarrätten, om nämndemän Prop. 1996/97:107<br>deltagit i länsrätten.</p>
<p>96 § Arbetslöshetskassans beslut far inte överklagas av en enskild innan<br>kassan har omprövat sitt beslut enligt 111 §. Om ett beslut överklagas<br>innan det har omprövats, skall överklagandet anses som en begäran om<br>omprövning.</p>
<p>97 § Arbetsmarknadsstyrelsen får, även till formån för en enskild part,<br>överklaga en domstols och en arbetslöshetskassas beslut i ärenden som<br>avses i 95 §.</p>
<p>Överklagande i övriga ärenden</p>
<p>98 § Beslut som en arbetslöshetskassa fattar med stöd av denna lag far</p>
<p>i andra fall än som avses i 62 och 95 §§ överklagas hos Arbetsmark-<br>nadsstyrelsen.</p>
<p>Arbetsmarknadsstyrelsens beslut i ett sådant ärende överklagas hos<br>regeringen.</p>
<p>99 § Utan hinder av vad som sägs i 2 § första stycket får styrelsen för<br>en förening som vägrats registrering överklaga Arbetsmarknadsstyrelsens<br>beslut i ärendet om registrering.</p>
<p>100 § Arbetsmarknadsstyrelsens beslut enligt 92 eller 94 § får över-<br>klagas av arbetslöshetskassan hos allmän förvaltningsdomstol.</p>
<p>Gemensamma bestämmelser om överklagande</p>
<p>101 § Ett beslut skall överklagas skriftligt.</p>
<p>I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring<br>av beslutet som begärs.</p>
<p>102 § Skrivelsen med överklagandet skall ges in till den instans som har<br>meddelat beslutet. Skrivelsen skall, om inte annat anges i 103 och 104 §§,<br>ha kommit in till den instansen inom två månader från den dag klaganden<br>fick del av beslutet.</p>
<p>103 § Om överklagandet görs av Arbetsmarknadsstyrelsen eller av en<br>arbetslöshetskassa skall skrivelsen med överklagandet ha kommit in till<br>den instans som meddelat beslutet inom två månader från beslutets dag.</p>
<p>104 § Arbetsmarknadsstyrelsens beslut i frågor som avses i 8, 92 och</p>
<p>94 §§ skall överklagas inom två månader från beslutets dag.</p>
<p>37</p>
<p>105 § Den instans som har meddelat det överklagade beslutet prövar om Prop. 1996/97:107<br>skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid.</p>
<p>Om skrivelsen har kommit in för sent, skall den avvisas utom när</p>
<p>1.  förseningen beror på att den instans som har fattat det överklagade<br>beslutet har lämnat klaganden en felaktig underrättelse om hur man<br>överklagar, eller</p>
<p>2.  skrivelsen inom tiden för överklagande har kommit in till den<br>instans som skall pröva överklagandet.</p>
<p>I fall som avses i 2 skall den instans dit skrivelsen kommit vidarebefor-<br>dra den till den instans som har meddelat beslutet och samtidigt lämna<br>uppgift om vilken dag skrivelsen kom in till den högre instansen.</p>
<p>106 § Om skrivelsen med överklagandet inte avvisas enligt 105 § andra<br>stycket, skall den instans som har meddelat det överklagade beslutet<br>lämna över denna och övriga handlingar i ärendet till den instans som<br>skall pröva överklagandet.</p>
<p>107 § En arbetslöshetskassas, Arbetsmarknadsstyrelsens eller en<br>domstols beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något annat<br>har angetts i beslutet eller bestämts av den instans som skall överpröva<br>beslutet.</p>
<p>108 § I ett mål där en enskild part överklagar en arbetslöshetskassas<br>beslut är kassan den enskildes motpart.</p>
<p>109 § Arbetsmarknadsstyrelsen far överta en arbetslöshetskassas uppgift<br>att i länsrätt och kammarrätt föra talan.</p>
<p>Arbetsmarknadsstyrelsen för sådan talan i Regeringsrätten.</p>
<p>110 § Vid överklagande till kammarrätt krävs det prövningstillstånd.</p>
<p>Omprövning och ändring</p>
<p>111 § Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden som sägs i 95 § skall<br>omprövas av kassan, om det begärs av den enskilde som beslutet angår.</p>
<p>Detta gäller inte, om arbetslöshetskassan redan har ändrat beslutet med<br>stöd av 113 §.</p>
<p>112 § Bestämmelserna i 101-106 §§ om överklagande skall tillämpas i<br>fråga om en begäran om omprövning.</p>
<p>113 § En arbetslöshetskassa skall utan begäran ändra sitt beslut i<br>ärenden som sägs i 95 § och som inte har överprövats av en högre<br>instans, om</p>
<p>1. beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller något annat sådant<br>förbiseende innehåller en uppenbar oriktighet,</p>
<p>38</p>
<p>2.  beslutet har blivit oriktigt på grund av att det har fattats på Prop. 1996/97:107<br>uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag, eller</p>
<p>3.  beslutet har blivit oriktigt på grund av en uppenbart felaktig<br>rättstillämpning eller någon annan liknande orsak.</p>
<p>En ändring enligt första stycket behöver inte göras, om oriktigheten är<br>av ringa betydelse.</p>
<p>114 § En ändring med stöd av 113 § av ett beslut får inte göras sedan<br>mer än två år förflutit från den dag då beslutet meddelades.</p>
<p>Ett beslut får ändras även efter det att den tiden har gått ut, om det först<br>därefter har kommit fram att beslutet har fattats på uppenbart felaktigt<br>eller ofullständigt underlag eller om det finns andra synnerliga skäl.</p>
<p>115 § Vid omprövning enligt 111 § får beslutet inte ändras till den<br>enskildes nackdel.</p>
<p>Vid ändring enligt 113 § får beslutet inte ändras till den enskildes<br>nackdel, om det finns synnerliga skäl mot det.</p>
<h4>Straffbestämmelse</h4>
<p>116 § Om en förening eller en annan organisation utan att vara<br>registrerad enligt denna lag handhar frågor om ersättning enligt lagen<br>(1997:000) om arbetslöshetsförsäkring, döms den som på föreningens eller<br>organisationens vägnar deltar i en åtgärd eller ett beslut i sådan verksam-<br>het till böter eller fängelse i högst sex månader.</p>
<p>Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen<br>(1997:000) om införande av lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring<br>och lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor.</p>
<p>39</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<h3>2.3 Förslag till lag om införande av lagen (1997:000) om<br>arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000) om arbetslös-<br>hetskassor</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>1 § Lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000)<br>om arbetslöshetskassor träder i kraft den 1 januari 1998 då lagen<br>(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1973:371) om kontant<br>arbetsmarknadsstöd upphör att gälla.</p>
<p>2 § Arbetslöshetskassor som registrerats med stöd av äldre lagstiftning<br>och som bedriver verksamhet enligt sådan lagstiftning vid utgången av år<br>1997 skall anses registrerade med rätt att enligt lagen (1997:000) om<br>arbetslöshetsförsäkring handha arbetslöshetsförsäkringen.</p>
<p>3 § Stödtagare som enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmark-<br>nadsstöd påbörjat en ersättningsperiod före ikraftträdandet har rätt till<br>fortsatt ersättning i den perioden. Längden av ersättningsperioden skall då<br>beräknas enligt bestämmelserna i lagen (1997:000) om arbetslöshetsför-<br>säkring. Ersättningen lämnas i form av grundbelopp.</p>
<p>4 § Försäkrade enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring som<br>påbörjat en ersättningsperiod före ikraftträdandet har rätt till de åter-<br>stående antal dagar av ersättningsperioden som följer av 14 § i den lagen.<br>Ersättningen lämnas i form av inkomstrelaterad ersättning.</p>
<p>5 § Försäkrade enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring som<br>fått kontant arbetsmarknadsstöd enligt 1 § 3 lagen (1973:371) om kontant<br>arbetsmarknadsstöd är berättigade till ersättning enligt grundförsäkringen<br>även om de inte uppfyller arbetsvillkoret.</p>
<p>6 § Med beslut om avstängning enligt 43-46 §§ och beslut om<br>frånkännande enligt 66 § lagen (1997:000) om arbetslöshetförsäkring<br>jämställs motsvarande beslut enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsför-<br>säkring och lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd.</p>
<p>7 § Bestämmelsen i 13 § första stycket 3 och andra stycket lagen<br>(1997:000) om arbetslöshetsförsäkring tillämpas om anställningen upphört<br>efter ikraftträdandet.</p>
<p>8 § Äldre föreskrifter i lagen (1973:3 70) om arbetslöshetsförsäkring och<br>lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd gäller fortfarande i fråga<br>om omprövning och överklagande av beslut som meddelats före ikraftträ-<br>dandet.</p>
<p>40</p>
<p>9 § En anvisning om utbetalning av stöd enligt lagen (1973:371) om Prop. 1996/97:107<br>kontant arbetsmarknadsstöd som har kommit in till en allmän försäkrings-<br>kassa före ikraftträdandet skall verkställas av den kassan. Övriga<br>utbetalningar av kontant arbetsmarknadsstöd skall göras av arbetslös-<br>hetskassorna med tillämpning av bestämmelserna i lagen (1997:000) om<br>arbetslöshetsförsäkring.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.</p>
<p>41</p>
<h3>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1927:77) om för-<br>säkringsavtal</h3>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1927:77) om försäkringsavtal skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>1 §'</p>
<p>Denna lag äger tillämpning på avtal, varigenom försäkring meddelas av</p>
<p>någon som driver försäkringsrörelse.</p>
<p>Lagen gäller inte återförsäkring<br>eller försäkring som avses i lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring,<br>lagen (1973:370) om arbetslös-<br>hetsförsäkring, lagen (1976:380)<br>om arbetsskadeförsäkring, lagen<br>(1979:84) om delpensionsförsäk-<br>ring, lagen (1991:1047) om sjuklön<br>eller lagen (1993:16) om försäkring<br>mot vissa semesterlönekostnader.</p>
<p>Lagen gäller inte återförsäkring<br>eller försäkring som avses i lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring,<br>lagen (1997:000) om arbetslös-<br>hetsförsäkring, lagen (1976:380)<br>om arbetsskadeförsäkring, lagen<br>(1979:84) om delpensionsförsäk-<br>ring, lagen (1991:1047) om sjuklön<br>eller lagen (1993:16) om försäkring<br>mot vissa semesterlönekostnader.</p>
<p>Lagen tillämpas inte på försäkringar som avses i konsumentförsäk-<br>ringslagen (1980:38). I förhållande till annan än försäkringstagaren<br>tillämpas dock 25, 54-58, 86-88, 95 och 96 samt 122 och 123 §§ även<br>i fråga om sådana försäkringar. Vid tillämpningen av dessa bestämmelser<br>gäller även 3 § första stycket.</p>
<p>Lagen tillämpas inte heller på trafikförsäkringar i den mån annat följer<br>av trafikskadelagen (1975:1410) eller på patientförsäkringar i den mån<br>annat följer av patientskadelagen (1996:799).</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.</p>
<p>Senaste lydelse 1996:800.</p>
<p>42</p>
<h3>2.5 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen<br>(1928:370)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 19 § och punkt 12<br>av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Anvisningar<br>till 19 §</p>
<p>l.<sup>1</sup> Socialbidrag, bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av<br>asylsökande m.fl., begravningshjälp samt underhåll, som har lämnats<br>intagen i kriminalvårdsanstalt eller patient på sjukhus, samt annan<br>liknande ersättning utgör inte skattepliktig inkomst. Detsamma gäller i<br>fråga om till föreningar influtna medlemsavgifter. Som begravningshjälp<br>behandlas inte tjänstepension avseende tid efter den pensionsberättigades<br>frånfälle.</p>
<p>Med skadeståndsförsäkring förstås försäkring, enligt vilken den<br>försäkrade äger utfå ersättning för skadestånd vartill han är berättigad på<br>grund av personskada (överfallsskydd o.d.).</p>
<p>Ersättning till följd av personskada som utgår i annan form än periodisk<br>utbetalning (engångsbelopp) och avser förlorad inkomst av skattepliktig<br>natur utgör skattepliktig intäkt såvida icke annat följer av övriga<br>bestämmelser i denna lag.</p>
<p>Om engångsbelopp, som utgår till följd av personskada, utgör ersättning<br>för framtida förlust av skattepliktig inkomst, skall dock 40 procent av<br>beloppet avräknas såsom icke skattepliktig del. Uppbär skattskyldig två<br>eller flera sådana engångsbelopp till följd av samma personskada, skall<br>vad som nu har sagts gälla varje sådant belopp. Vad som avräknas från<br>ett eller flera engångsbelopp under beskattningsåret far emellertid - i<br>förekommande fall tillsammans med vad som avräknats tidigare år - för<br>samma personskada sammanlagt icke överstiga femton basbelopp enligt<br>lagen (1962:381) om allmän försäkring. Härvid skall avräknad del av ett<br>engångsbelopp uttryckas i det basbelopp, som har fastställts för det år<br>under vilket engångsbeloppet blivit tillgängligt för lyftning.</p>
<p>Utbytes sådan livränta eller del därav, som utgår till följd av personska-<br>da och utgör skattepliktig intäkt enligt 32 § 1 mom., mot engångsbelopp,<br>gälla bestämmelserna i föregående stycke beträffande sådant engångsbe-<br>lopp. Utbytes annan livränta eller del därav, som utgör skattepliktig intäkt<br>enligt 32 § 1 mom., mot engångsbelopp, skall hela engångsbeloppet<br>upptagas såsom skattepliktig intäkt. Sker utbyte, helt eller delvis, av annan<br>livränta än nu sagts mot engångsbelopp, skall beloppet anses utgöra icke<br>skattepliktig intäkt.</p>
<p>Lön, som utgår från arbetsgivare i sådana fall, då denne på grund av</p>
<p>Senaste lydelse 1995:1521. Ändringen innebär att åttonde stycket upphävs.<br></p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>43</p>
<p>3 kap. 16 § andra eller tredje stycket lagen (1962:381) om allmän Prop. 1996/97:107<br>försäkring äger uppbära arbetstagaren tillkommande ersättning från allmän<br>försäkringskassa, är skattepliktig intäkt. För arbetsgivaren är den av<br>honom i nämnda fall uppburna ersättningen från försäkringskassan<br>ävensom annan därifrån uppburen ersättning i anledning av kostnad för<br>den anställdes räkning att betrakta som skattepliktig inkomst, dock att<br>ersättningen icke är skattepliktig för arbetsgivaren, därest den till den<br>anställde utbetalda lönen eller den för honom havda kostnaden utgör för<br>arbetsgivaren icke avdragsgill utgift i förvärvskälla. Ersättning, som<br>annorledes än i form av pension eller annan livränta utbetalas av arbets-<br>givare vid yrkesskada eller arbetsskada i de fall, då arbetsgivaren står s.k.<br>självrisk enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen<br>(1976:380) om arbetsskadeförsäkring, räknas till skattepliktig inkomst<br>enligt de grunder som skulle hava gällt vid försäkring enligt sistnämnda<br>lag.</p>
<p>Skatteplikt föreligger inte för bidrag från stat eller kommun, som utgår<br>enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser,<br>i samband med utbildning eller omskolning, till arbetslösa och partiellt<br>arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda i den mån<br>bidragen avser traktamente och särskilt bidrag. Flyttningsbidrag som<br>lämnas av en arbetsmarknadsmyndighet utgör inte skattepliktig intäkt i<br>följd varav avdrag inte medges för den kostnad som sådant bidrag eller<br>stöd är avsett att täcka. Skatteplikt föreligger inte heller för bidrag från en<br>allmän försäkringskassa till handikappade eller föräldrar till handikappade<br>barn för anskaffning eller anpassning av motorfordon. Utgår bidraget till<br>en näringsidkare för näringsverksamheten tillämpas bestämmelserna om<br>näringsbidrag i punkt 9 av anvisningarna till 22 §.</p>
<p>Kontant arbetsmarknadsstöd ut-</p>
<p>gör skattepliktig intäkt.</p>
<p>Skatteplikt föreligger icke för engångsbidrag som utgår i samband med<br>arbetsplacering som utgör led i Arbetsmarknadsstyrelsens omhändertagan-<br>de av flyktingar.</p>
<p>Skatteplikt föreligger inte för bidrag som stiftelsen Dag Hammarskjölds<br>minnesfond till fullföljande av sitt ändamål lämnar för mottagarens<br>utbildning. Inte heller föreligger skatteplikt för stipendium som lämnas<br>enligt förordnigen (1995:559) om stipendium efter genomfört basår inom<br>kommunal vuxenutbildning eller bidrag enligt förordningen (1995:667)<br>om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan.</p>
<p>till 32 §</p>
<p>12.<sup>2</sup> Sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring och sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesska-<br>deförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1996:1394.</p>
<p>44<br></p>
<p>(1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om Prop. 1996/97:107<br>krigsskadeersättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt av tjänst om<br>förmånen grundas på förvärvsinkomst, som hänför sig till tjänst. Till<br>intänkt av tjänst hänföres under nämnda förutsättning också ersättning<br>enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare samt annan lag eller<br>författning, som utgått annorledes än på grund av försäkring, som nyss<br>sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av<br>militärtjänstgöring.</p>
<p>Föräldrapenningförmåner och vårdbidrag enligt lagen om allmän<br>försäkring, ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet<br>för närståendevård samt ersättning som en allmän försäkringskassa utger<br>enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön utgör skattepliktig intäkt av<br>tjänst, dock ej sådan del av vårdbidrag som utgör ersättning för merkost-<br>nader.</p>
<p>Korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen<br>(1973:349), vuxenstudiebidrag enligt lagen (1983:1030) om särskilt<br>vuxenstudiestöd för arbetslösa, utbildningsbidrag för doktorander, särskilt<br>utbildningsbidrag samt timersättning vid vuxenutbildning för utveck-<br>lingsstörda (särvux) eller vid svenskundervisning för invandrare (sfi)<br>räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.</p>
<p>Dagpenning från arbetslöshetskas-<br>sa, kontant arbetsmarknadsstöd,<br>statsbidrag motsvarande dagpen-<br>ning vid arbetsmarknadsutbildning<br>som lämnas till den som startar<br>egen näringsverksamhet, och som<br>avser att utgöra ett tillskott till<br>näringsidkarens försörjning under<br>inledningsskedet av verksamheten,<br>räknas som skattepliktig intäkt av</p>
<p>Dagpenning från arbetslöshetskas-<br>sa, statsbidrag motsvarande dagpen-<br>ning vid arbetsmarknadsutbildning<br>som lämnas till den som startar<br>egen näringsverksamhet,. och som<br>avser att utgöra ett tillskott till nä-<br>ringsidkarens försörjning under<br>inledningsskedet av verksamheten,<br>räknas som skattepliktig intäkt av<br>tjänst.</p>
<p>tjänst.</p>
<p>Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas<br>som skattepliktig intäkt av tjänst.</p>
<p>Detsamma gäller dagpenning, som enligt av regeringen eller av statlig<br>myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmark-<br>nadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre bestämmelser<br>tillämpas dock fortfarande i fråga om kontant arbetsmarknadsstöd som<br>betalas ut efter ikraftträdandet.</p>
<p>45</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<h3>2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 8 kap. 12 § och 11 kap. 2 § lagen (1962:381)'<br>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse</p>
<p>8 kap.</p>
<p>12 §<sup>2</sup></p>
<p>Om någon för samma tid och för samma nedsättning av förvärvsmöjiig-<br>heten har rätt till såväl särskild efterlevandepension som någon av nedan<br>uppräknade förmåner, minskas den särskilda efterlevandepensionen med<br>den andra förmånens belopp. Minskning skall göras med</p>
<p>a) förtidspension enligt denna lag,</p>
<p>b) delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,</p>
<p>c) dagpenning från arbetslöshetskassa,</p>
<p>d) kontant arbetsmarknadsstöd<br>enligt lagen (1973:371) om kontant<br>arbetsmarknadsstöd,</p>
<p>e) vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349) eller lagen<br>(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa och särskilt ut-<br>bildningsbidrag, samt</p>
<p>f) timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och<br>vid svenskundervisning för invandrare (sfi).</p>
<p>Om särskild efterlevandepension till följd av bestämmelserna i 5 kap.<br>utges med viss andel av oavkortad sådan pension, skall minskning enligt<br>första stycket göras endast med hänsyn till motsvarande andel av förmån<br>som där avses.</p>
<p>Bestämmelserna i första och andra styckena gäller även i fråga om<br>motsvarande förmåner som utges till den efterlevande på grundval av<br>utländsk lagstiftning.</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1982:120.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1996:1395. Ändringen innebär att första stycket d upphävs.</p>
<p>46</p>
<p>11 kap</p>
<p>2 §<sup>3</sup></p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Med inkomst av anställning avses lön eller annan ersättning i pengar eller<br>andra skattepliktiga förmåner, som en försäkrad har fått såsom arbets-<br>tagare i allmän eller enskild tjänst. Med lön likställs kostnadsersättning<br>som inte enligt 10 § uppbördslagen (1953:272) undantas vid beräkning av<br>preliminär A-skatt. Sådan skattepliktig intäkt i form av rabatt, bonus eller<br>annan förmån som utgår på grund av kundtrohet eller liknande, skall<br>också anses som inkomst av anställning, om den som slutligt har stått för<br>de kostnader som ligger till grund för förmånen är någon annan än den<br>som är skattskyldig för förmånen. Till sådan inkomst räknas dock inte<br>från en och samma arbetsgivare utgiven lön som under ett år ej uppgått<br>till 1 000 kronor. Till sådan inkomst räknas inte heller intäkt som avses<br>i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370)<br>eller sådan ersättning som anges i 1 § första stycket 2-6 och fjärde<br>stycket lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.<br>I fråga om arbete som har utförts utomlands bortses vid beräkningen av<br>pensionsgrundande inkomst från sådana lönetillägg som betingas av ökade<br>levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet.<br>Såsom inkomst av anställning anses även</p>
<p>a) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt<br>sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller<br>motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund<br>av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för<br>försäkrads inkomst såsom arbestagare i allmän eller enskild tjänst,</p>
<p>b) föräldrapenningförmåner,</p>
<p>c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för<br>merkostnader,</p>
<p>d) dagpenning från erkänd arbets- d) dagpenning från arbetslös-</p>
<p>löshetskassa,                        hetskassa,</p>
<p>e)  kontant arbetsmarknadsstöd<br>enligt lagen (19/3:371) om kontant<br>arbetsmarknadsstöd,</p>
<p>f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad<br>rehabilitering i form av dagpenning,</p>
<p>g) korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen<br>(1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbets-<br>lösa samt särskilt utbildningsbidrag,</p>
<p>h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensions-<br>försäkring,</p>
<p>i) dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1996:1395. Ändringen innebär bl.a. att första stycket e upp-<br>hävs.</p>
<p>47</p>
<p>(1994:1809) om totalförsvarsplikt och andra som erhåller dagpenning Prop. 1996/97:107<br>enligt de för totalförsvarspliktiga gällande grunderna,</p>
<p>j) utbildningsbidrag för doktorander,</p>
<p>k) timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och<br>vid svenskundervisning för invandrare (sfi),</p>
<p>l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller<br>motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,</p>
<p>m) från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden utgående bidrag<br>som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den<br>mån regeringen så förordnar,</p>
<p>n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de<br>startar egen rörelse,</p>
<p>p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för<br>närståendevård,</p>
<p>q) tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs<br>självständigt,</p>
<p>r) ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 § lagen<br>(1991:1047) om sjuklön.</p>
<p>I fråga om ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner för<br>utfört arbete i annan form än pension, i fråga om ersättning till idrottsutö-<br>vare från visst slag av ideell förening samt i fråga om ersättning från<br>vinstandelsstifitelse eller annan juridisk person med motsvarande ändamål<br>gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 2 § andra stycket samt</p>
<p>2 a § tredje och fjärde styckena.</p>
<p>Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller<br>annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är<br>bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast ifall då den<br>försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt</p>
<p>3 kap. 2 a § första stycket eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på<br>svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön<br>till svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från<br>utländsk juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett<br>bestämmande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av<br>Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspen-<br>sionsavgiften.</p>
<p>Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande<br>makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,<br>som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är<br>svensk medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till<br>svensk medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är<br>bosatt i riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av Riksförsäk-<br>ringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.</p>
<p>Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall<br>anses som arbetsgivare.</p>
<p>48</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre bestämmelser Prop. 1996/97:107<br>tillämpas dock fortfarande i fråga om kontant arbetsmarknadsstöd som<br>betalas ut efter ikraftträdandet.</p>
<p>49</p>
<p>4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 107</p>
<h3>2.7 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen<br>(1973:349)</h3>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 7 kap. 7 § studiestödslagen (1973:349)' skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse</p>
<p>7 kap. 7 §<sup>2</sup></p>
<p>Till en studerande som uppfyller<br>villkoren för ersättning från en ar-<br>betslöshetskassa eller som under<br></p>
<p>den längsta tid som ersättning kan<br>betalas ut har uppburit ersättning<br>från någon arbetslöshetskassa eller<br>kontant arbetsmarknadsstöd i form<br>av dagpenning lämnas vuxenstu-<br>diestöd enligt 7 a, 7 b och 8 b §§.<br></p>
<p>Till en studerande som uppfyller<br>villkoren för ersättning från en ar-<br>betslöshetskassa eller som under</p>
<p>den längsta tid som ersättning kan<br>betalas ut har fatt ersättning från<br>någon arbetslöshetskassa lämnas<br>vuxenstudiestöd enligt 7 a, 7 b och<br>8 b §§.Till en annan studerande<br>lämnas särskilt vuxenstudiestöd<br>enligt bestämmelserna i 8, 8 a och<br>8 b §§.</p>
<p>När studerande i kommunal och statlig vuxenutbildning bedriver studier<br>på mer än halvtid men mindre än heltid far storleken av det vuxenstudie-</p>
<p>stöd som annars skulle lämnas enligt föreskrifterna i första och andra<br>stycket, bestämmas i förhållande till studiemas omfattning.</p>
<p>Föreskrifter om tillämpningen av tredje stycket meddelas av regeringen<br>eller den myndighet som regeringen bestämmer.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1987:303.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1995:994.</p>
<p>50</p>
<h3>2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om<br>arbetslöshetsförsäkring</h3>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 4, 6, 7, 8, 20, 23, 31 och 57 §§ lagen<br>(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>4 §<sup>2</sup></p>
<p>Ersättning vid arbetslöshet tillkommer försäkrad som</p>
<p>1. är arbetsför och i övrigt oförhindrad att åtaga sig arbete,</p>
<p>2. är beredd att antaga erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken han<br>icke anmält hinder som kan godtagas av arbetslöshetskassan,</p>
<p>3. är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen<br>i den ordning som Arbetsmarknadsstyrelsen föreskriver,</p>
<p>4. icke kan erhålla lämpligt arbete.</p>
<p>Ersättning enligt denna lag läm-<br>nas inte till den som deltar i utbild-<br>ning om det inte finns särskilda<br>skäl. Närmare föreskrifter om till-<br>lämpningen av denna bestämmelse<br>meddelas av regeringen eller den</p>
<p>myndighet som regeringen bestäm-<br>mer.</p>
<p>Ersättning enligt denna lag läm-<br>nas inte till den som enligt 35 §<br>lagen (1973:371) om kontant ar-<br>betsmarknadsstöd fått ett sådant<br>stöd indraget eller enligt 26 och<br>27 §§ samma lag avstängts från<br>rätten till ersättning. Ersättningen<br>lämnas inte så länge beslut om en<br>sådan åtgärd gäller.</p>
<p>Ersättning enligt denna lag läm-<br>nas inte till den som deltar i utbild-<br>ning. Om det finns särskilda skäl<br>far regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer före-<br>skriva att ersättning far lämnas till<br>en person som deltar i utbildning<br>samt de villkor for rätt till ersätt-<br>ning som i sådant fall skall gälla.</p>
<p>Ersättning enligt denna lag läm-<br>nas inte till den som enligt 35 §<br>lagen (1973:371) om kontant ar-<br>betsmarknadsstöd fått ett sådant<br>stöd indraget eller enligt 26 och<br>27 §§ samma lag avstängts från<br>rätten till ersättning. Ersättningen<br>lämnas inte så länge beslut om en<br>sådan åtgärd gäller. Ersättning<br>lämnas inte heller till personer som<br>är permitterade utan lön. Om det<br>finns särskilda skäl får regeringen<br>eller den myndighet som regering-<br>en bestämmer föreskriva att ersätt-</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1991:1334.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1995:1636.</p>
<p>51</p>
<p>ning får lämnas till personer som<br>är permitterade utan lön samt de<br>villkor för rätt till ersättning som i<br>sådant fall skall gälla.</p>
<p>Som företagare i denna lag anses den som äger eller är delägare<br>- direkt eller indirekt - i näringsverksamhet som hon eller han är</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>personligt verksam i och som hon<br>över.</p>
<p>En företagare skall anses vara<br>arbetslös, när hennes eller hans<br>personliga verksamhet i rörelsen<br>har upphört annat än tillfälligt.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl, far<br>regeringen bestämmer föreskriva<br>arbetslös även i andra fall än som</p>
<p>r han har ett väsentligt inflytande</p>
<p>En företagare skall anses vara<br>arbetslös</p>
<p>-  när företagarens personliga<br>verksamhet i rörelsen vid en sam-<br>lad bedömning kan anses ha upp-<br>hört annat än tillfälligt, eller</p>
<p>- när företagaren tillfälligt upp-<br>hör att bedriva verksamhet i rö-<br>relsen under förutsättning att uppe-<br>hållet i rörelsen inte till någon del<br>är av säsongkaraktär och att någon<br>verksamhet inte bedrivs i rörelsen.</p>
<p>En företagare som återupptagit<br>verksamheten efter ett tillfälligt<br>upphörande med ersättning enligt<br>femte stycket andra strecksatsen<br>har rätt till ersättning endast om<br>förutsättningarna enligt första<br>strecksatsen samma stycke är upp-<br>fyllda. Ersättning enligt femte<br>stycket andra strecksatsen får bara<br>utnyttjas en gång per rörelse.</p>
<p>regeringen eller den myndighet som<br>att en företagare skall anses vara<br>sägs i femte stycket.</p>
<p>6§<sup>3</sup></p>
<p>Rätt till ersättning vid arbetslöshet föreligger, för försäkrad som efter<br>senaste inträdet i arbetslöshetskassan,</p>
<p>1. varit medlem i kassan under minst tolv månader, om han haft sin<br>huvudsakliga försörjning genom avlönat arbete för annans räkning, eller<br>under minst 24 månader, om han haft sin huvudsakliga försörjning som</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1996:1418.</p>
<p>52</p>
<p>självständig företagare (medlemsvillkor),</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>2. under en ramtid av tolv må-<br>nader omedelbart före arbetslös-<br>hetens inträde utfört förvärvsarbete<br>i minst åttio dagar fördelade på<br>minst fem månader (arbetsvillkor).<br>Endast dag då förvärvsarbete har<br>utförts i minst tre timmar får här<br>räknas in. Med utfört för-<br>värvsarbete avses även tid då den<br>försäkrade haft semester eller an-<br>nars varit ledig av någon annan<br>anledning än sjukdom, tjänstgöring<br>enligt lagen (1994:1809) om total-<br>försvarsplikt eller barns födelse<br>med helt eller delvis bibehållen lön.</p>
<p>Vid prövning av arbetsvillkoret<br>bortses från förvärvsarbete som</p>
<p>1. arbetsgivaren finansierat med<br>stöd av</p>
<p>- förordningen (1986:414) om<br>rekryteringsstöd såvitt avser vika-<br>riatsstöd enligt 6 a § första streck-<br>satsen denna förordning, eller</p>
<p>- förordningen (1987:411) om<br>beredskapsarbete, eller som</p>
<p>2.</p>
<p>bedrivits med stöd av förordningen (1984:523) om bidrag till</p>
<p>2. under en ramtid av tolv må-<br>nader omedelbart före arbetslös-<br>hetens inträde</p>
<p>— haft förvärvsarbete i minst sex<br>månader och utfört arbetet under<br>minst 70 timmar per kalendermå-<br>nad, eller</p>
<p>- haft förvärvsarbete i minst<br>450 timmar under en sammanhän-<br>gande tid av 180 dagar och utfört<br>arbetet under sex perioder om 30<br>dagar vardera med en arbetad tid<br>av minst 45 timmar i varje period<br>(arbetsvillkor). Med förvärvsarbete<br>avses även tid då sökanden haft</p>
<p>- semester,</p>
<p>- varit ledig av annan anledning<br>än sjukdom, tjänstgöring enligt<br>lagen (1994:1809) om totalför-<br>svarsplikt eller barns födelse med<br>helt eller delvis bibehållen lön,<br>eller</p>
<p>- får annan ersättning än pen-<br>sion på grund av anställningens<br>upphörande (avgångsvederlag).</p>
<p>Tid med avgångsvederlag beräk-<br>nas med utgångspunkt i avgångsve-<br>derlagets storlek i förhållande till<br>den sökandes genomsnittliga in-<br>komst per månad i anställningen<br>under en viss period. Regeringen<br>eller den myndighet som regering-<br>en bestämmer meddelar närmare<br>föreskrifter om beräkningen.</p>
<p>Vid prövning av arbetsvillkoret<br>bortses från förvärvsarbete som</p>
<p>1. arbetsgivaren finansierat med<br>stöd av</p>
<p>- förordningen (1986:414) om<br>rekryteringsstöd, eller</p>
<p>- förordningen (1987:411) om<br>beredskapsarbete, eller som</p>
<p>arbetslösa m.fl. som startar egen näringsverksamhet. Detta gäller dock inte</p>
<p>53</p>
<p>om den försäkrade då arbetet påbörjas uppfyller arbetsvillkoret med annat Prop. 1996/97:107<br>förvärvsarbete än som nyss sagts.</p>
<p>Föreligger särskilda skäl får regeringen eller den myndighet som<br>regeringen bestämmer medge att medlemsvillkoret bestäms till tolv<br>månader for försäkrad, som haft sin huvudsakliga försörjning som<br>självständig företagare.</p>
<p>Tid då förvärvsarbete har utförts Tid då förvärvsarbete har utförts<br>får icke räknas mer än en gång for får inte räknas mer än en gång för<br>uppfyllande av arbetsvillkoret. uppfyllande av arbetsvillkoret.</p>
<p>7 §<sup>4</sup></p>
<p>För den som en gång har påbörjat en ersättningsperiod enligt denna lag<br>gäller följande. Vid uppfyllandet av det arbetsvillkor som skall ligga till<br>grund for en ny ersättningsperiod skall med tid under vilken en försäkrad<br>enligt 6 § skall ha utfört förvärvsarbete jämställas tid då den försäkrade</p>
<p>1. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt arbets-<br>marknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering for vilken statligt<br>utbildningsbidrag utgått,</p>
<p>2. fullgjort tjänstgöring enligt la-<br>gen (1994:1809) om totalför-<br>svarsplikt eller fått foräldrapenning-<br>formån enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring, i båda fallen<br>dock tillsammans högst två må-<br>nader,</p>
<p>3. utfört förvärvsarbete som ar-<br>betsgivaren finansierat med stöd av</p>
<p>- förordningen (1986:414) om<br>rekryteringsstöd såvitt avser vika-<br>riatsstöd enligt 6 a § första streck-<br>satsen denna förordning, eller</p>
<p>- förordningen (1987:411) om<br>beredskapsarbete, eller</p>
<p>4. bedrivit egen näringsverksam-<br>het med stöd av förordningen<br>(1984:523) om bidrag till arbetslösa</p>
<p>2. deltagit i och, om inte särskilda<br>skäl hindrat det, fullföljt utbildning<br>för vilken utbildningsbidrag läm-<br>nats enligt förordningen<br>(1996:1654) om särskilt utbild-<br>ningsbidrag,</p>
<p>3.  fullgjort tjänstgöring enligt<br>lagen (1994:1809) om totalför-<br>svarsplikt eller fått foräldrapenning-<br>formån enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring, i båda fallen<br>dock tillsammans högst två må-<br>nader,</p>
<p>4. utfört förvärvsarbete som ar-<br>betsgivaren finansierat med stöd av</p>
<p>- förordningen (1986:414) om<br>rekryteringsstöd, eller</p>
<p>- förordningen (1987:411) om<br>beredskapsarbete,</p>
<p>5. bedrivit egen näringsverksam-<br>het med stöd av förordningen<br>(1984:523) om bidrag till arbetslösa</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1996:1418.</p>
<p>54</p>
<p>m.fl. som startar egen nä- m.fl. som startar egen nä- Prop. 1996/97:107<br>rings verksamhet.                   ringsverksamhet.</p>
<p>8 §<sup>5</sup></p>
<p>Vid bestämmande av ramtid enligt 6 § räknas inte tid då försäkrad varit<br>hindrad att arbeta på grund av</p>
<p>1. styrkt sjukdom,</p>
<p>2. heltidsutbildning som den försäkrade har avslutat efter fyllda 25 år<br>eller som har föregåtts av sammanhängande förvärvsarbete på heltid i<br>minst fem månader,</p>
<p>3. tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa<br>fall,</p>
<p>4. frihetsberövande på kriminalvårdens område,</p>
<p>5. vård av eget barn eller adop- 5. vård av eget barn som inte har<br>tivbam som inte har fyllt två år, fyllt 2 år eller vård av adoptivbarn</p>
<p>i 2 år efter barnets ankomst i fa-<br>miljen,</p>
<p>6. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen<br>(1971:511) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda<br>lag.</p>
<p>7. utlandsvistelse till följd av att<br>den sökande följt med sin make<br>eller maka vid dennes arbete i ut-<br></p>
<p>landet under förutsättning att ma-<br>kens eller makans arbetsgivare har<br>sitt säte i Sverige och att lönen<br>utbetalas från Sverige.</p>
<p>Detsamma gäller tid då försäkrad har fått föräldrapenningförmån enligt<br>lagen (1962:381) om allmän försäkring eller varit hindrad att arbeta på</p>
<p>grund av</p>
<p>1. tjänstgöring enligt lagen (1994</p>
<p>2. arbetsmarknadsutbildning,</p>
<p>3. yrkesinriktad rehabilitering, i<br>den mån sådan tid inte enligt 7 §<br>jämställs med tid under vilken för-<br>värvsarbete har utförts.</p>
<p>1809) om totalförsvarsplikt,</p>
<p>3.  yrkesinriktad rehabilitering,<br>eller</p>
<p>4. utbildning för vilken utbild-<br>ningsbidrag lämnats enligt förord-<br>ningen (1996:1654) om särskilt<br>utbildningsbidrag, i den mån sådan<br>tid inte enligt 7 § jämställs med tid<br>under vilken förvärvsarbete har<br>utförts.</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1995:860.</p>
<p>55</p>
<p>20 §<sup>6</sup></p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Dagpenning lämnas med 75 pro-<br>cent av den försäkrades dagsför-<br>tjänst, om inte annat följer av 17 §<br>första stycket och andra stycket<br>första meningen. Dagpenning till en<br>försäkrad som har tillerkänts ål-<br></p>
<p>Dagpenning lämnas med 80 pro-<br>cent av den försäkrades dagsför-<br>tjänst, om inte annat följer av 17 §<br>första stycket och andra stycket<br>första meningen. Dagpenning till en<br>försäkrad som har tillerkänts ål-<br></p>
<p>derspension i form av folkpension,<br>allmän tilläggspension eller annan<br>pension som lämnas på grund av<br>förvärvsarbete, lämnas med 65 pro-<br>cent av den försäkrades dagsför-<br>tjänst, med den begränsning som<br>följer av 17 § första stycket.</p>
<p>derspension i form av folkpension,<br>allmän tilläggspension eller annan<br>pension som lämnas på grund av<br>förvärvsarbete, lämnas med 65 pro-<br>cent av den försäkrades dagsför-<br>tjänst, med den begränsning som<br>följer av 17 § första stycket.</p>
<p>Med dagsförtjänst avses en femtedel av den veckoinkomst eller, i fråga<br>om försäkrad med månadslön, en tjugotvåendel av den månadsinkomst,<br>som den försäkrade före arbetslöshetens inträde vanligen åtnjöt under<br>arbetstid som var normal för den försäkrade.</p>
<p>Som normalarbetstid skall gälla<br>den genomsnittliga arbetstiden an-<br>tingen i det förvärvsarbete som<br>innebär att arbetsvillkoret uppfyll-<br>des, eller, om detta är förmånligare<br>för den försäkrade, i allt det för-<br>värvsarbete som utförts under hela<br>ramtiden enligt 6 §.</p>
<p>Som normalarbetstid skall gälla<br>den genomsnittliga arbetstiden i det<br>förvärvsarbete som innebär att ar-<br>betsvillkoret uppfylldes. Om arbets-<br>villkoret uppfyllts genom det ar-<br>betsvillkor som anges i 6 § första<br>stycket 2 första strecksatsen får, om<br>detta är förmånligare för den<br>sökande, som normalarbetstid gälla<br>den genomsnittliga arbetstiden i<br>allt det förvärvsarbete som utförts<br>under hela ramtiden enligt samma<br>paragraf. Vid denna beräknings-<br>metod får dock endast månad då<br>den sökande utfört arbete under<br>minst 70 timmar räknas med.</p>
<p>Saknas underlag för beräkning av dagsförtjänsten enligt andra stycket,<br>skall som medlemmens dagsförtjänst räknas den i orten vanliga arbetsför-<br>tjänsten per arbetsdag för arbetstagare inom samma yrke och med samma<br>arbetsförmåga som medlemmen.</p>
<p>Utan hinder av bestämmelserna i första-tredje styckena får dagpenning<br>till försäkrad som uppfyllt arbetsvillkoret huvudsakligen genom arbets-<br>marknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt<br>utbildningsbidrag har utgått bestämmas till belopp som motsvarar ut-<br>bildningsbidraget.</p>
<p>Senaste lydelse 1995:860.</p>
<p>56</p>
<p>Åtnjuter medlem med anledning av arbetslöshet fortlöpande ersättning Prop. 1996/97:107<br>från annan än arbetslöshetskassa, får dagpenning utges högst med belopp<br>som motsvarar skillnaden mellan det högsta belopp som får lämnas enligt<br>första-fjärde styckena och ersättningen.</p>
<p>När underlaget bestäms för be-<br>räkningen av dagsförtjänsten skall<br>för företagare dagsförtjänsten byg-<br>ga på den genomsnittliga inkoms-<br>ten under de tre senaste åren före<br>avvecklingsåret. Om företagaren<br>lagt ned sin verksamhet inom 12<br>månader från det att företagaren<br>startade den kan ersättningen base-<br>ras på företagarens tidigare an-<br>ställning.</p>
<p>23 §<sup>7</sup></p>
<p>Är någon arbetslös under del av vecka i annat fall än som avses i 22 §,<br>utgår ersättning med det antal dagpenningbelopp per vecka som svarar<br>mot den arbetslöshet som skall ersättas enligt tabell som avses i 22 §<br>första stycket.</p>
<p>Vid beräkning av arbetslöshet<br>enligt första stycket tages icke hän-<br>syn till bisyssla som försäkrad före<br>arbetslöshetens inträde varaktigt<br>utfört vid sidan av heltidsarbete,<br>om bisysslan ej utvidgas under<br>arbetslösheten och ej hindrar den<br>försäkrade från att antaga erbjudet<br>lämpligt arbete.</p>
<p>Vid beräkning av arbetslöshet<br>enligt första stycket tas inte hänsyn<br>till en sådan bisyssla som den<br>sökande före arbetslöshetens inträ-<br>de under minst 6 månader utfört<br>vid sidan av heltidsarbete, om</p>
<p>- inkomsten från bisysslan i ge-<br>nomsnitt inte överstigit 1 400 kro-<br>nor per vecka,</p>
<p>- bisysslan inte utvidgas under<br>arbetslösheten, och</p>
<p>- bisysslan inte hindrar personen<br>från att anta ett lämpligt heltids-<br>arbete.</p>
<p>Om inkomsten från bisysslan efter<br>arbetslöshetens inträde överstiger<br>1 400 kronor per vecka skall hälf-<br>ten av det överskjutande beloppet<br>dras av från dagpenningen.</p>
<p><sup>7</sup> Senaste lydelse 1994:1673.</p>
<p>57</p>
<p>31 §<sup>8</sup></p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bestämmelserna i 29 § 1-3 om<br>arbete skall tillämpas i fråga om<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärder<br>som berättigar till utbildningsbi-<br>drag. Bestämmelserna i 30 § skall<br>därvid gälla i tillämpliga delar.</p>
<p>Bestämmelserna i 29 § 1-3 om<br>arbete skall tillämpas i fråga om<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärder<br>som berättigar till utbildningsbidrag<br>samt i fråga om utbildningar för<br>vilka utbildningsbidrag lämnas en-<br>ligt förordningen (1996:1654) om<br>särskilt utbildningsbidrag. Bestäm-<br>melserna i 30 § skall därvid gälla i<br>tillämpliga delar.</p>
<p>57 §<sup>9</sup></p>
<p>En arbetslöshetskassa skall för varje medlem som fanns i kassan vid<br>utgången av det senast förflutna verksamhetsåret till staten betala</p>
<p>1. för finansiering av statens kost-<br>nad för utbetalade arbetslöshetser-<br>sättningar samt för tillsynen av<br>arbetslöshetskassornas utbetalning<br>av arbetslöshetsersättning ett be-<br>lopp som motsvarar 70 procent av<br>den under det löpande verksam-<br>hetsåret genomsnittligt utbetalade<br>dagpenningen i kassan (finansie-<br>ringsavgift), och</p>
<p>1. för finansiering av statens kost-<br>nad för utbetalade arbetslöshetser-<br>sättningar samt för tillsynen av<br>arbetslöshetskassornas utbetalning<br>av arbetslöshetsersättning ett be-<br>lopp som motsvarar 70 procent av<br>den under tiden den 1 januari -<br>den 30 juni 1997 och 131 procent<br>av den under tiden den 1 juli — den<br>31 december 1997 genomsnittligt<br>utbetalade dagpenningen i kassan<br>(finansieringsavgift),</p>
<p>2. för finansieringen av ett för kassorna gemensamt utjämningsbidrag ett<br>belopp som motsvarar tre procent av den gällande högsta dagpenningen<br>(utjämningsavgift).</p>
<p>Regeringen meddelar närmare föreskrifter om tid och sätt för betal-<br>ningarna samt om utjämningsbidrag</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft i fråga om 6 § och 57 § den 1 juli 1997 samt<br>i övrigt den 29 september 1997.</p>
<p>2. Bestämmelsen i 6 § första stycket 2 femte strecksatsen och andra<br>stycket tillämpas om anställningen har upphört efter ikraftträdandet.</p>
<p>3. Rätten till ersättning för den som inte påbörjat en ersättningsperiod</p>
<p>’ Senaste lydelse 1995:708.</p>
<p>’ Senaste lydelse 1995:708.</p>
<p>58</p>
<p>och som före ikraftträdandet påbörjat förvärvsarbete som arbetsgivaren Prop. 1996/97:107<br>finansierat med stöd av forordningen (1986:414) om rekryteringsstöd skall</p>
<p>i fråga om detta arbete bedömas enligt 6 § i dess äldre lydelse.</p>
<p>59</p>
<h3>2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om<br>kontant arbetsmarknadsstöd</h3>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 4, 6, 7, 8 och 28 §§ lagen (1973:371) om<br>kontant arbetsmarknadsstöd<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>4 §<sup>2</sup></p>
<p>Kontant arbetsmarknadsstöd tillkommer den som</p>
<p>1. är arbetsför och i övrigt oförhindrad att åta sig arbete för en<br>arbetsgivares räkning minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt<br>minst 17 timmar i veckan,</p>
<p>2. är beredd att anta erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken hon<br>eller han inte anmält hinder som kan godtas,</p>
<p>3. är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen<br>i den ordning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som<br>regeringen bestämmer, och</p>
<p>4. inte kan fa lämpligt arbete.</p>
<p>Ersättning lämnas tidigast den 1 juli det år den arbetslöse fyller 20 år.</p>
<p>Ersättning enligt denna lag läm-<br>nas inte till den som deltar i utbild-<br>ning om det inte finns särskilda<br>skäl. Närmare föreskrifter om till-<br>lämpningen av denna bestämmelse<br>meddelas av regeringen eller den<br>myndighet som regeringen bestäm-<br>mer.</p>
<p>Ersättning enligt denna lag läm-<br>nas inte till den som enligt 48 §<br>lagen (1973:370) om arbetslös-<br>hetsförsäkring har uteslutits från<br>medlemskap under en tid av ett år<br>från uteslutningen.</p>
<p>Ersättning enligt denna lag läm-<br>nas inte till den som deltar i utbild-<br>ning. Om det finns särskilda skäl<br>får regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer före-<br>skriva att ersättning får lämnas till<br>en person som deltar i utbildning<br>samt de villkor för rätt till ersätt-<br>ning som i sådant fall skall gälla.</p>
<p>Ersättning enligt denna lag läm-<br>nas inte till den som enligt 48 §<br>lagen (1973:370) om arbetslös-<br>hetsförsäkring har uteslutits från<br>medlemskap under en tid av ett år<br>från uteslutningen. Ersättning läm-<br>nas inte heller till personer som är<br>permitterade utan lön. Om det<br>finns särskilda skäl får regeringen<br>eller den myndighet som regering-</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1994:929.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1995:1637.</p>
<p>60</p>
<p>en bestämmer föreskriva att ersätt-<br>ning får lämnas till personer som<br>är permitterade utan lön samt de<br>villkor för rätt till ersättning som i<br>sådant fall skall gälla.</p>
<p>Som företagare enligt denna lag anses den som äger eller är delägare -<br>direkt eller indirekt - i näringsverksamhet som hon eller han är</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>personligt verksam i och som hon<br>över.</p>
<p>En företagare skall anses vara<br>arbetslös, när hennes eller hans<br>personliga verksamhet i rörelsen<br>har upphört annat än tillfälligt.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl, får<br>regeringen bestämmer föreskriva<br>arbetslös även i andra fall än som<br></p>
<p>eller han har ett väsentligt inflytande</p>
<p>En företagare skall anses vara<br>arbetslös</p>
<p>— när företagarens personliga<br>verksamhet i rörelsen vid en sam-<br>lad bedömning kan anses ha upp-<br>hört annat än tillfälligt, eller</p>
<p>— när företagaren tillfälligt upp-<br>hör att bedriva verksamhet i rörel-<br>sen under förutsättning att uppe-<br>hållet i rörelsen inte till någon del<br>är av säsongkaraktär och att någon<br>verksamhet inte bedrivs i rörelsen.</p>
<p>En företagare som återupptagit<br>verksamheten efter ett tillfälligt<br>upphörande med ersättning enligt<br>sjätte stycket andra strecksatsen<br>har rätt till ersättning endast om<br>förutsättningarna enligt första<br>strecksatsen samma stycke är upp-<br>fyllda. Ersättning enligt sjätte<br>stycket andra strecksatsen får bara<br>utnyttjas en gång per rörelse.</p>
<p>regeringen eller den myndighet som<br>att en företagare skall anses vara<br>sägs i sjätte stycket.</p>
<p>6 §<sup>3</sup></p>
<p>Rätt till kontant arbetsmarknadsstöd<br>föreligger, om den arbetslöse under<br>en ramtid av tolv månader omedel-<br>bart före arbetslöshetens inträde<br>utfört förvärvsarbete i minst fem<br>månader (arbetsvillkor). Här skall<br></p>
<p>Rätt till kontant arbetsmarknadsstöd<br>föreligger, om den arbetelöse under<br>en ramtid av tolv månader omedel-<br>bart före arbetslöshetens inträde</p>
<p>- haft förvärvsarbete i minst 6<br>månader och utfört arbetet under</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1996:1419.</p>
<p>61</p>
<p>hänsyn tas endast till månad då<br>förvärvsarbete utförts under minst<br>75 timmar. Med utfört förvärvs-<br>arbete avses även tid då sökanden<br>haft semester eller annars varit<br>ledig av annan anledning än sjuk-<br>dom, tjänstgöring enligt lagen<br>(1994:1809) om totalförsvarsplikt<br>eller barns födelse med helt eller<br>delvis bibehållen lön.</p>
<p>minst 70 timmar per kalendermå- Prop. 1996/97:107<br>nad, eller</p>
<p>- haft förvärvsarbete i minst 450<br>timmar under en sammanhängande<br>tid av 180 dagar och utfört arbetet<br>under sex perioder om 30 dagar<br>vardera med en arbetad tid av<br>minst 45 timmar i varje period<br>(arbetsvillkor).</p>
<p>Med förvärvsarbete avses även tid<br>då sökanden haft</p>
<p>Vid prövning av arbetsvillkoret<br>bortses från förvärvsarbete som</p>
<p>1. arbetsgivaren finansierat med<br>stöd av</p>
<p>- förordningen (1986:414) om<br>rekryteringsstöd såvitt avser vikari-<br>at sstöd enligt 6 a § första streck-<br>satsen denna förordning, eller</p>
<p>- förordningen (1987:411) om<br>beredskapsarbete, eller som</p>
<p>- semester,</p>
<p>- varit ledig av annan anledning<br>än sjukdom, tjänstgöring enligt<br>lagen (1994:1809) om totalförsvars-<br>plikt eller barns födelse med helt<br>eller delvis bibehållen lön, eller</p>
<p>- får annan ersättning än pension<br>på grund av anställningens upphö-<br>rande (avgångsvederlag).</p>
<p>Tid med avgångsvederlag beräk-<br>nas med utgångspunkt i avgångsve-<br>derlagets storlek i förhållande till<br>den sökandes genomsnittliga in-<br>komst per månad i anställningen<br>under en viss period. Regeringen<br>eller den myndighet som regering-<br>en bestämmer meddelar närmare<br>föreskrifter om beräkningen.</p>
<p>Vid prövning av arbetsvillkoret<br>bortses från förvärvsarbete som</p>
<p>1. arbetsgivaren finansierat med<br>stöd av</p>
<p>- förordningen (1986:414) om<br>rekryteringsstöd, eller</p>
<p>- förordningen (1987:411) om<br>beredskapsarbete, eller som</p>
<p>2. bedrivits med stöd av förordningen (1984:523) om bidrag till<br>arbetslösa m.fl. som startar egen näringsverksamhet. Detta gäller dock inte<br>om sökanden då arbetet påbörjas uppfyller arbetsvillkoret med annat</p>
<p>förvärvsarbete än som nyss sagts.</p>
<p>Tid då förvärvsarbete har utförts</p>
<p>Tid då förvärvsarbete har utförts</p>
<p>far icke räknas mer än en gång för<br>uppfyllande av arbetsvillkoret.<br></p>
<p>far inte räknas mer än en gång för<br>uppfyllande av arbetsvillkoret.</p>
<p>62</p>
<p>7 §<sup>4</sup></p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>För den som en gång har påbörjat en ersättningsperiod enligt denna lag<br>gäller följande. Vid uppfyllandet av det arbetsvillkor som skall ligga till<br>grund för en ny ersättningsperiod skall med tid under vilken den sökande<br>enligt 6 § skall ha utfört förvärvsarbete jämställas tid då den sökande</p>
<p>1. i enskilt hem vårdat åldring eller handikappad i sådan utsträckning att<br>sökanden varit förhindrad att stå till arbetsmarknadens förfogande,</p>
<p>2. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt arbets-<br>marknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt<br>utbildningsbidrag lämnats,</p>
<p>3.  fullgjort tjänstgöring enligt<br>lagen (1994:1809) om totalförsvars-<br>plikt eller fatt föräldrapenningför-<br>mån enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring, i båda fallen<br>dock tillsammans högst två må-<br>nader,</p>
<p>4. utfört förvärvsarbete som ar-<br>betsgivaren finansierat med stöd av</p>
<p>- förordningen (1986:414) om<br>rekryteringsstöd såvitt avser vikari-<br>atsstöd enligt 6 a § första streck-<br>satsen denna förordning, eller<br>- förordningen (1987:411) om<br>beredskapsarbete,</p>
<p>5. bedrivit egen näringsverksam-<br>het med stöd av förordningen<br>(1984:523) om bidrag till arbetslösa<br>m.fl. som startar egen näringsverk-<br>samhet.</p>
<p>3. deltagit i och, om inte särskil-<br>da skäl hindrat det, fullföljt utbild-<br>ning för vilken utbildningsbidrag<br>lämnats enligt förordningen<br>(1996:1654) om särskilt utbild-<br>ningsbidrag,</p>
<p>4. fullgjort tjänstgöring enligt la-<br>gen (1994:1809) om totalförsvars-<br>plikt eller fått föräldrapenningför-<br>mån enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring, i båda fallen<br>dock tillsammans högst två må-<br>nader,</p>
<p>5. utfört förvärvsarbete som ar-<br>betsgivaren finansierat med stöd av</p>
<p>- förordningen (1986:414) om<br>rekryteringsstöd, eller</p>
<p>- förordningen (1987:411) om<br>beredskapsarbete,</p>
<p>6. bedrivit egen näringsverksam-<br>het med stöd av förordningen<br>(1984:523) om bidrag till arbetslösa<br>m.fl. som startar egen näringsverk-<br>samhet.</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1996:1419.</p>
<p>63</p>
<p>8 §<sup>5</sup></p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Vid bestämmande av ramtid enligt 6 § räknas inte tid då sökanden varit<br>hindrad att arbeta på grund av</p>
<p>1.  styrkt sjukdom,</p>
<p>2.  heltidsutbildning som den sökande har avslutat efter fyllda 25 år<br>eller som har föregåtts av sammanhängande förvärvsarbete på heltid i<br>minst fem månader,</p>
<p>3. tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa<br>fall,</p>
<p>4.  frihetsberövande på kriminalvårdens område,</p>
<p>5.  vård av eget barn eller adop- 5. vård av eget barn som inte har<br>tivbam som inte har fyllt två år, fyllt 2 år eller vård av adoptivbarn</p>
<p>i 2 år efter barnets ankomst i fa-<br>miljen,</p>
<p>6.  beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen<br>(1971:511) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda<br>lag.</p>
<p>7. utlandsvistelse till följd av att<br>den sökande följt med sin make<br>eller maka vid dennes arbete i ut-<br></p>
<p>landet under förutsättning att ma-<br>kens eller makans arbetsgivare har<br></p>
<p>sitt säte i Sverige och att lönen<br>utbetalas från Sverige.</p>
<p>Detsamma gäller tid då sökanden har fått föräldrapenningförmån enligt<br>lagen (1962:381) om allmän försäkring eller varit hindrad att arbeta på<br>grund av</p>
<p>1.  tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,</p>
<p>2.  arbetsmarknadsutbildning,</p>
<p>3.  yrkesinriktad rehabilitering, i 3. yrkesinriktad rehabilitering,<br></p>
<p>den mån sådan tid inte enligt 7 § eller<br>jämställs med tid under vilken för-<br></p>
<p>värvsarbete har utförts.</p>
<p>4. utbildning för vilken utbild-<br>ningsbidrag lämnats enligt förord-<br>ningen (l996:1654) om särskilt<br>utbildningsbidrag, i den mån sådan<br>tid inte enligt 7 § jämställs med tid<br>under vilken förvärvsarbete har<br></p>
<p>utförts.</p>
<p>Den tid som inte räknas in i ramtiden far dock inte överstiga två år.</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1995:859.</p>
<p>64</p>
<p>28 §<sup>6</sup></p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bestämmelserna i 26 § 1-3 om<br>arbete skall tillämpas i fråga om<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärder<br>som berättigar till utbildningsbi-<br>drag. Bestämmelserna i 27 § skall<br>därvid gälla i tillämpliga delar.</p>
<p>Bestämmelserna i 26 § 1-3 om<br>arbete skall tillämpas i fråga om<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärder<br>som berättigar till utbildningsbidrag<br>samt i fråga om utbildningar för<br>vilka utbildningsbidrag lämnas<br>enligt förordningen (1996:1654)<br>om särskilt utbildningsbidrag. Be-<br>stämmelserna i 27 § skall därvid<br>gälla i tillämpliga delar.</p>
<p>1.  Denna lag träder i kraft i fråga om 6 § den 1 juli 1997 och i övrigt<br>den 29 september 1997.</p>
<p>2.  Bestämmelsen i 6 § andra stycket tredje strecksatsen och tredje<br>stycket tillämpas om anställningen har upphört efter ikraftträdandet.</p>
<p>3.  Rätten till ersättning for den som inte påbörjat en ersättningsperiod<br>och som fore ikraftträdandet påbörjat förvärvsarbete som arbetsgivaren<br>finansierat med stöd av förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd skall<br>i fråga om detta arbete bedömas enligt 6 § i dess äldre lydelse.</p>
<p><sup>6</sup> Senaste lydelse 1995:709.</p>
<p>65</p>
<p>5 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 107</p>
<h3>2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om del-<br>pensionsförsäkring</h3>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring<br>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse</p>
<p>3 §'</p>
<p>Försäkrad för delpension är den<br>som är bosatt i Sverige och under<br>en ramtid av ett år omedelbart före<br>den dag då pension avses börja ut-<br>ges eller den tidigare dag då an-<br>sökan görs har förvärvsarbetat i<br>minst 80 dagar fördelade på minst<br>fem månader enligt bestämmelserna<br>om arbetsvillkor i lagen (1973:370)<br>om arbetslöshetsförsäkring. Tid då<br>sökanden har varit hindrad att arbe-<br>ta av anledning som sägs i den<br>lagen eller i lagen (1973:371) om<br>kontant arbetsmarknadsstöd inräk-<br>nas inte vid bestämmande av ram-<br>tid. Som arbetshinder räknas vid<br>tillämpning av denna paragraf även<br>arbetslöshet vid vilken ersättning<br>har utgetts enligt någon av nämnda<br>lagar.</p>
<p>Försäkrad för delpension är den<br>som är bosatt i Sverige och under<br>en ramtid av ett år omedelbart före<br>den dag då pension avses börja ut-<br>ges eller den tidigare dag då an-<br>sökan görs har förvärvsarbetat i<br>minst sex månader under förutsätt-<br>ning att förvärvsarbetet utförts<br>under minst 70 timmar per månad,<br>eller har förvärvsarbetat i minst<br>450 timmar under en sammanhän-<br>gande tid av 180 dagar under för-<br>utsättning att förvärvsarbetet har<br>utförts under sex perioder om tret-<br>tio dagar vardera med en arbetad<br>tid av minst 45 timmar i varje pe-<br>riod enligt bestämmelserna om<br>arbetsvillkor i lagen (1973:370) om<br>arbetslöshetsförsäkring. Tid då<br>sökanden har varit hindrad att arbe-<br>ta av anledning som sägs i den<br>lagen eller i lagen (1973:371) om<br>kontant arbetsmarknadsstöd inräk-<br>nas inte vid bestämmande av ram-<br>tid. Som arbetshinder räknas vid<br>tillämpning av denna paragraf även<br>arbetslöshet vid vilken ersättning<br>har utgetts enligt någon av nämnda<br>lagar.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.</p>
<p>Senaste lydelse 1995:518.</p>
<p>66</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<h3>2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om del-<br>pensionsförsäkring</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1997:000) om ändring i lagen<br>(1979:84) om delpensionsförsäkring skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse'</p>
<p>3 §<sup>2</sup></p>
<p>Försäkrad för delpension är den<br>som är bosatt i Sverige och under<br>en ramtid av ett år omedelbart före<br>den dag då pension avses börja ut-<br>ges eller den tidigare dag då an-<br>sökan görs har förvärvsarbetat i<br>minst sex månader under förutsätt-<br>ning att förvärvsarbetet utförts un-<br>der minst 70 timmar per månad,<br>eller har förvärvsaretat i minst<br>450 timmar under en sammanhän-<br>gande tid av 180 dagar under förut-<br>sättning att förvärvsarbetet har ut-<br>förts under sex perioder om trettio<br>dagar vardera med en arbetad tid<br>av minst 45 timmar i varje period<br>enligt bestämmelserna om arbets-<br>villkor i lagen (1973:370) om ar-<br>betslöshetsförsäkring. Tid då<br>sökanden har varit hindrad att arbe-<br>ta av anledning som sägs i den<br>lagen eller i lagen (1973:371) om<br>kontant arbetsmarknadsstöd inräk-<br>nas inte vid bestämmande av ram-<br>tid. Som arbetshinder räknas vid<br>tillämpning av denna paragraf även<br>arbetslöshet vid vilken ersättning<br>har utgetts enligt någon av nämnda<br>lagar.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Försäkrad för delpension är den<br>som är bosatt i Sverige och under<br>en ramtid av ett år omedelbart före<br>den dag då pension avses börja ut-<br>ges eller den tidigare dag då an-<br>sökan görs har förvärvsarbetat i<br>minst sex månader under förutsätt-<br>ning att förvärvsarbetet utförts un-<br>der minst 70 timmar per månad,<br>eller har förvärvsarbetat i minst<br>450 timmar under en sammanhän-<br>gande tid av 180 dagar under förut-<br>sättning att förvärvsarbetet har ut-<br>förts under sex perioder om trettio<br>dagar vardera med en arbetad tid<br>av minst 45 timmar i varje period<br>enligt bestämmelserna om arbets-<br>villkor i lagen (1997:000) om ar-<br>betslöshetsförsäkring. Tid då<br>sökanden har varit hindrad att arbe-<br>ta av anledning som sägs i den<br>lagen inräknas inte vid bestämman-<br>de av ramtid. Som arbetshinder<br>räknas vid tillämpning av denna<br>paragraf även arbetslöshet vid vil-<br>ken ersättning har utgetts enligt<br>nämnda lag.</p>
<p><sup>1</sup> I enlighet med föreslagen lydelse i avsnitt 2.10 i denna proposition.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1995:518.</p>
<p>67</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>68</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<h3>2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om<br>socialavgifter</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 4 kap. 7 § lagen (1981:691) om socialavgifter<sup>1<br></sup>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse</p>
<p>4 kap.</p>
<p>7</p>
<p>Arbetsmarknadsavgifter förs till<br>staten för finansiering av</p>
<p>1. arbetslöshetsersättning enligt<br>lagen (1973:370) om arbetslös-<br>hetsförsäkring,</p>
<p>2.  kontant arbetsmarknadsstöd<br>enligt lagen (1973:371) om kontant<br>arbetsmarknadsstöd,</p>
<p>3.  utbildningsbidrag till sådan<br>deltagare i arbetsmarknadsutbild-<br>ning enligt förordningen (1987:406)<br>om arbetsmarknadsutbildning eller<br>yrkesinriktad rehabilitering enligt<br>förordningen (1987:405) om den<br>arbetsmarknadspolitiska verksam-<br>heten som uppfyller medlems- och<br>arbetsvillkoren i 6 § lagen om ar-<br>betslöshetsförsäkring.</p>
<p>§<sup>2</sup></p>
<p>Arbetsmarknadsavgifter förs till<br>staten för finansiering av</p>
<p>1. arbetslöshetsersättning enligt<br>lagen (1997:000) om arbetslös-<br>hetsförsäkring,</p>
<p>2. kostnader för tillsyn av arbets-<br>löshetskassornas utbetalning av<br>arbetslöshetsersättning enligt lagen<br>(1997:000) om arbetslöshetskassor,<br>och</p>
<p>3.  utbildningsbidrag till sådan<br>deltagare i arbetsmarknadsutbild-<br>ning enligt förordningen (1987:406)<br>om arbetsmarknadsutbildning eller<br>yrkesinriktad rehabilitering enligt<br>förordningen (1987:405) om den<br>arbetsmarknadspolitiska verksam-<br>heten som uppfyller villkoren för<br>inkomstrelaterad ersättning enligt<br>lagen om arbetslöshetsförsäkring.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1989:633.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1995:413.</p>
<p>69</p>
<h3>2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om<br>självdeklaration och kontrolluppgifter</h3>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 kap. 13 § lagen (1990:325) om självdeklara-<br>tion och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>3 kap.</p>
<p>13 §'</p>
<p>Kontrolluppgifter om sjukpenning,<br>föräldrapenning, vårdbidrag, kon-<br>tant arbetsmarknadsstöd samt and-<br>ra förmåner i form av bidrag, stöd<br>eller ersättning som är skatteplikti-<br>ga intäkter för mottagaren skall<br>lämnas av</p>
<p>1. Riksförsäkringsverket,</p>
<p>2. allmän försäkringskassa,</p>
<p>3. arbetslöshetskassa,</p>
<p>4. universitet och högskola,</p>
<p>5. Centrala studiestödsnämnden,</p>
<p>6. länsarbetsnämnd.</p>
<p>Kontrolluppgifter om sjukpenning,<br>föräldrapenning, vårdbidrag samt<br>andra förmåner i form av bidrag,<br>stöd eller ersättning som är skatte-<br>pliktiga intäkter för mottagaren<br>skall lämnas av</p>
<p>1. Riksförsäkringsverket,</p>
<p>2. allmän försäkringskassa,</p>
<p>3. arbetslöshetskassa,</p>
<p>4. universitet och högskola,</p>
<p>5. Centrala studiestödsnämnden,</p>
<p>6. länsarbetsnämnd.</p>
<p>Kontrolluppgift skall lämnas för den som fått förmånen om det utbetalda<br>beloppet uppgår till sammanlagt minst 100 kronor för hela året. Kontroll-<br>uppgiften skall ta upp utbetalt belopp och avdragen preliminär A-skatt.</p>
<p>Riksförsäkringsverket skall, i fråga om sjukpenning, i kontrolluppgiften<br>ange om utbetalt belopp avser anställning eller annat förvärvsarbete.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas första gången<br>vid 1998 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock fortfarande i<br>fråga om kontant arbetsmarknadsstöd som betalas ut efter ikraftträdandet.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1994:1991.</p>
<p>70</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<h3>2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1340) om<br>ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för<br>utomlands bosatta</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 5 § samt ikraftträdande- och övergångsbe-<br>stämmelserna till lagen (1996:1340) om ändring i lagen (1991:586) om<br>särskild inkomstskatt för utomlands bosatta skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse</p>
<p>5 §</p>
<p>Skattepliktig inkomst enligt denna lag är:</p>
<p>1. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning<br>eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;</p>
<p>2. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av annan<br>anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk<br>kommun, i den mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;</p>
<p>3. arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap av<br>ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt<br>aktiebolag eller annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten<br>utövats;</p>
<p>4. pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del<br>beloppet överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som upp-<br>burits enligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, för den som<br>uppburit folkpension i form av förtidspension, till den del beloppet<br>överstiger uppburen folkpension och 52 procent av pensionstillskott som<br>uppburits enligt 2 a § sistnämnda lag, eller, om folkpension enligt be-<br>stämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring samordnats med<br>yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven livränta, till den<br>del beloppet överstiger den pension som skulle ha utgått om sådan<br>samordning inte skett, och för annan ersättning enligt lagen om allmän<br>försäkring;</p>
<p>5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller<br>svensk kommun;</p>
<p>6. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänste-<br>pensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven<br>försäkringsrörelse samt belopp som utbetalas från pensionssparkonto fört<br>av ett svenskt pensionssparinstitut eller av ett utländskt instituts filial i<br>Sverige enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande;</p>
<p>7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension<br>eller förmån, om förmån utgår från Sverige på grund av förutvarande<br>tjänst och den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här;</p>
<p>8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen</p>
<p>71</p>
<p>(1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om ersättning<br>till smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till<br>någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänst-<br>göring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskade-<br>skydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>9. dagpenning från arbetslös-<br>hetskassa enligt lagen (1973:370)<br>om arbetslöshetsförsäkring och<br>kontant arbetsmarknadsstöd enligt<br>lagen (1973:371) om kontant ar-<br>betsmarknadsstöd;</p>
<p>9. dagpenning från arbetslös-<br>hetskassa enligt lagen (1997:000)<br>om arbetslöshetsförsäkring;</p>
<p>10. korttidsstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349);</p>
<p>11. annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad<br>inkomst av tjänst;</p>
<p>12. återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om<br>socialavgifter, egenavgifter som fallit bort, i den mån avdrag har medgetts<br>för avgifterna samt avgifter som avses i 46 § 2 mom.</p>
<p>första stycket 3 kommunalskattelagen (1928:370) och som satts ned<br>genom ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för avgifterna<br>och dessa inte hänför sig till näringsverksamhet;</p>
<p>13. sjöinkomst som avses i punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommu-<br>nalskattelagen.</p>
<p>Som inkomst enligt första stycket 1-3 anses också förskott på sådan<br>inkomst. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den<br>enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.<br>Däremot räknas inte barnpension eller vårdbidrag som folkpension.</p>
<p>Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här<br>i riket även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra till-<br>fälliga besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig där under<br>kringresande (t. ex. handelsresande).</p>
<p>Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst som<br>är skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas på inkomster<br>som hänför sig till tid efter ikraftträdandet.</p>
<p>Äldre bestämmelser i 5 § 9 skall fortfarande tillämpas i fråga om<br>kontant arbetsmarknadsstöd som betalas ut efter ikraftträdandet.</p>
<p>72</p>
<h3>2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:645) om<br>tillämplig lag för vissa försäkringsavtal</h3>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1993:645) om tillämplig lag för vissa<br>försäkringsavtal skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>4</p>
<p>Lagen gäller inte återförsäkring<br>eller försäkring som avses i lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring,<br>lagen (7973:370) om arbetslös-<br>hetsförsäkring, lagen (1976:380)<br>om arbetsskadeförsäkring, lagen<br>(1979:84) om delpensionsförsäk-<br>ring, lagen (1991:1047) om sjuklön<br>eller lagen (1993:16) om försäkring<br>mot vissa semesterlönekostnader.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>§</p>
<p>Lagen gäller inte återförsäkring<br>eller försäkring som avses i lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring,<br>lagen (1997:000) om arbetslös-<br>hetsförsäkring, lagen (1976:380)<br>om arbetsskadeförsäkring, lagen<br>(1979:84) om delpensionsförsäk-<br>ring, lagen (1991:1047) om sjuklön<br>eller lagen (1993:16) om försäkring<br>mot vissa semesterlönekostnader</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.</p>
<p>73</p>
<h3>2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om<br>bostadstillägg till pensionärer</h3>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 5 b § lagen (1994:308) om bostadstillägg till<br>pensionärer skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>5</p>
<p>Vid beräkning av årsinkomst enligt<br>5 § första stycket för den som är<br>berättigad till folkpension i form av<br>änkepension skall bortses från liv-<br>ränta enligt 6 kap. 1 § lagen<br>(1976:380) om arbetsskadeförsäk-<br>ring eller motsvarande livränta som<br>bestäms med tillämpning av sagda<br>lag till den del livräntan överstiger<br>det belopp denna skulle ha uppgått<br>till om inte änkepensionen minskats<br>med hänsyn till årsinkomst. Det-<br>samma skall gälla för tjänstepen-<br>sion eller motsvarande ersättning<br>som följer av kollektivavtal och<br>som är samordnad med folkpension<br>i form av änkepension och för kon-<br>tant arbetsmarknadsstöd enligt<br>24 § lagen (1973:371) om kontant<br>arbetsmarknadsstöd.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>§'</p>
<p>Vid beräkning av årsinkomst enligt<br>5 § första stycket för den som är<br>berättigad till folkpension i form av<br>änkepension skall bortses från liv-<br>ränta enligt 6 kap. 1 § lagen<br>(1976:380) om arbetsskadeförsäk-<br>ring eller motsvarande livränta som<br>bestäms med tillämpning av sagda<br>lag till den del livräntan överstiger<br>det belopp denna skulle ha uppgått<br>till om inte änkepensionen minskats<br>med hänsyn till årsinkomst. Det-<br>samma skall gälla för tjänstepen-<br>sion eller motsvarande ersättning<br>som följer av kollektivavtal och<br>som är samordnad med folkpension<br>i form av änkepension och för dag-<br>penning i form av grundbelopp<br>enligt 32 § lagen (1997:000) om<br>arbetslöshetsförsäkring.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.</p>
<p>Senaste lydelse 1996:1590.</p>
<p>74</p>
<h3>2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:459) om<br>arbetsformedlingsregister</h3>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 14 och 20 §§ lagen (1994:459) om arbetsför-<br>medlingsregister skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>14</p>
<p>I den utsträckning regeringen före-<br>skriver far uppgifter om utbetalning<br>av medel för arbetsmarknadspolitis-<br>ka åtgärder hämtas till arbetsför-<br>medlingsregistren och Arbetsmark-<br>nadsstyrelsens centrala statistikre-<br>gister från Riksförsäkringsverket<br>och de allmänna försäkringskassor-<br>na samt från Centrala studiestöds-<br>nämnden. Uppgifter om utbetald ar-<br>betslöshetsersättning och kontant<br>arbetsmarknadsstöd får hämtas från<br>arbetslöshetskassorna och de län-<br>sarbetsnämnder som administrerar<br>sistnämnda stöd.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>§</p>
<p>I den utsträckning regeringen före-<br>skriver får uppgifter om utbetalning<br>av medel för arbetsmarknadspolitis-<br>ka åtgärder hämtas till arbetsför-<br>medlingsregistren och Arbetsmark-<br>nadsstyrelsens centrala statistikre-<br>gister från Riksförsäkringsverket<br>och de allmänna försäkringskassor-<br>na samt från Centrala studiestöds-<br>nämnden. Uppgifter om utbetald ar-<br>betslöshetsersättning får hämtas<br>från arbetslöshetskassorna och de<br>länsarbetsnämnder som administre-<br>rat kontant arbetsmarknadsstöd en-<br>ligt den upphävda lagen<br>(1973:371) om kontant arbetsmark-<br>nadsstöd.</p>
<p>20 §</p>
<p>Som sökbegrepp får användas</p>
<p>1. uppgifter som avses i 9-11 §§ utom sådana som gäller kontakt-<br></p>
<p>personer,</p>
<p>2. uppgifter om koder för arbetshandikapp och medborgarskap för att<br>underlätta förmedling av arbete åt arbetshandikappade och utlänningar och<br>för att framställa statistik där uppgifter om enskilda personer inte kan<br>utläsas,</p>
<p>3. andra uppgifter som avses i 5 § än uppgifter om arbetstillstånd,<br>uppehållstillstånd och telefonnummer, och</p>
<p>4. uppgifter från Riksförsäk-<br>ringsverket, de allmänna försäk-<br>ringskassorna och Centrala studie-<br>stödsnämden om utbetalning av</p>
<p>4. uppgifter från Riksförsäk-<br>ringsverket, de allmänna försäk-<br>ringskassorna och Centrala studie-<br>stödsnämden om utbetalning av</p>
<p>75</p>
<p>medel för arbetsmarknadspolitiska<br>åtgärder, av arbetslöshetsersättning<br>från arbetslöshetskassa och av kon-<br>tant arbetsmarknadsstöd.</p>
<p>medel för arbetsmarknadspolitiska<br>åtgärder och av arbetslöshetsersätt-<br>ning från arbetslöshetskassa.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Andra registrerade uppgifter får inte användas som sökbegrepp.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.</p>
<p>76</p>
<h3>2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:870) om<br>offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa</h3>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §§ lagen (1996:870) om offentliga<br>tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>2</p>
<p>Den tid under vilken en person<br>deltagit i ett offentligt tillfälligt<br>arbete i enlighet med länsarbets-<br>nämndens anvisning utgör sådan<br>med utfört arbete jämställd tid som<br>avses i 7 £ lagen (1973:370) om<br>arbetslöshetsförsäkring eller; 7 §<br>lagen (1973:371) om kontant ar-<br>betsmarknadsstöd. Vid bestämman-<br>de av ramtid enligt samma lagar<br>räknas inte tid då personen varit<br>hindrad att arbeta på grund av del-<br>tagandet, i den mån tiden inte jäm-<br>ställs enligt vad som nyss sagts.</p>
<p>3</p>
<p>När det gäller avstängning från rätt<br>till ersättning skall vad som före-<br>skrivs om arbetsmarknadspolitiska<br>åtgärder i 31 § lagen (1973:370)<br>om arbetslöshetsförsäkring och i<br>28 § lagen (1973:371) om kontant<br>arbetsmarknadsstöd gälla också i<br>fråga om verksamhet som avses i<br>1 §•</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>§'</p>
<p>Den tid under vilken en person<br>deltagit i ett offentligt tillfälligt<br>arbete i enlighet med länsarbets-<br>nämndens anvisning utgör sådan<br>med utfört arbete jämställd tid som<br>avses i 19 § lagen (1997:000) om<br>arbetslöshetsförsäkring. Vid be-<br>stämmande av ramtid enligt nämn-<br>da lag räknas inte tid då personen<br>varit hindrad att arbeta på grund av<br>deltagandet, i den mån tiden inte<br>jämställs enligt vad som nyss sagts.</p>
<p>§<sup>2</sup></p>
<p>När det gäller avstängning från rätt<br>till ersättning skall vad som före-<br>skrivs om arbetsmarknadspolitiska<br>åtgärder i 46 § lagen (1997:000)<br>om arbetslöshetsförsäkring gälla<br>också i fråga om verksamhet som<br>avses i 1 §.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1996:1423.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1996:1423.</p>
<p>77</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.</p>
<p>78</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<h3>2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:871) om<br>ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att lagen (1996:871) om ändring i lagen (1973:370)<br>om arbetslöshetsförsäkring skall utgå.</p>
<p>79</p>
<h3>2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:872) om<br>ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd</h3>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Härigenom föreskrivs att lagen (1996:872) om ändring i lagen (1973:371)<br>om kontant arbetsmarknadsstöd skall utgå.</p>
<p>80</p>
<h2>3 Ärendet och dess beredning</h2>
<p>Den 15 juni 1995 bemyndigade regeringen chefen för arbetsmark-<br>nadsdepartementet att tillkalla en särskild utredare (A 1995:12) med<br>uppdrag att lämna förslag till hur en ny arbetslöshetsförsäkring skall<br>utformas (dir. 1995:92). Utgångspunkter för uppdraget var att föreslå<br>regler för en långsiktigt finansierad sammanhållen arbetslöshetsförsäkring.<br>Förslaget skulle utformas så att försäkringen hävdade arbetslinjen och<br>betonade dess karaktär av omställningsförsäkring.</p>
<p>Utredningen, som arbetat under namnet Utredningen om ersättning vid<br>arbetslöshet och omställning, ARBOM, överlämnade i mars 1996 ett<br>delbetänkande Grundläggande drag i en ny arbetslöshetsförsäkring -<br>alternativ och förslag (SOU 1996:51) och i oktober 1996 slutbetänkandet<br>En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring (SOU 1996:150). En<br>sammanfattning av delbetänkandet finns i bilaga 1 och av slutbetänkandet<br>i bilaga 2.</p>
<p>Betänkandena har remissbehandlats. En förteckning över dem som har<br>yttrat sig finns i bilaga 3. Yttrandena finns tillgängliga i arbetsmark-<br>nadsdepartementet (dnr A96/3121/A och A96/6302/A).</p>
<p>Riksdagsbehandling under år 1996</p>
<p>Regeringen föreslog i den s.k. sysselsättningspropositionen (1995/96:222)<br>i juni 1996 omfattande ändringar i bestämmelserna för arbetslöshetsför-<br>säkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS). Det gällde<br>framför allt regler om en tidsbegränsad ersättning och därmed samman-<br>hängande frågor. Vidare föreslogs ett nytt strängare arbetsvillkor. Riks-<br>dagen beslöt den 12 juli 1996 (bet. 1995/96:FiU15, yttr. 1995/96:AU6y,<br>rskr. 1995/96:307), med vissa justeringar, i enlighet med regeringens<br>förslag. De nya reglerna skulle börja gälla den 1 januari 1997.</p>
<p>Under hösten 1996 togs frågan om bl.a. en tidsbegränsad arbetslöshet-<br>sersättning åter upp i riksdagen i samband med behandlingen av<br>budgetpropositionen. Riksdagen beslöt (bet. 1996/97:AU7, rskr.<br>1996/97:105) att skjuta på ikraftträdandet av det under sommaren 1996<br>fattade beslutet till den 1 juli 1997. Arbetsmarknadsutskottet uttalade att<br>ett starkt skäl till att skjuta upp förändringarna är den stora fördel som<br>kan nås med ett samlat förslag. Utskottet anförde vidare att uppskjutandet<br>av de under sommaren 1996 beslutade ändringarna inte innebar ett<br>frånträdande av principen om en bortre gräns för ersättningen. Utskottet<br>förutsatte att regeringen skulle återkomma med ett samlat förslag om<br>reglerna för arbetslöshetsersättning under våren 1997 och i sådan tid att<br>de nya lagreglerna kan träda i kraft vid halvårsskiftet 1997.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>81</p>
<p>6 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 107</p>
<p>Lagrådet</p>
<p>Regeringen anser i likhet med ARBOM-utredningen att arbetslöshetsför-<br>säkringen bör regleras i två lagar - dels en lag som innehåller ersättnings-<br>regler, dels en lag med föreningsrättsliga bestämmelser för arbetslös-<br>hetskassorna. Regeringen beslöt den 12 februari 1997 att genom<br>lagrådsremiss inhämta Lagrådets yttrande över ett förslag till ny lag om<br>arbetslöshetskassor. Lagrådsremissens lagförslag finns i bilaga 4.<br>Lagrådet, vars yttrande bifogas som bilaga 5, har gjort en relativt<br>omfattande redaktionell omarbetning av det remitterade lagförslaget.<br>Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 8 samt i avsnitt 11.2. Regeringen<br>har godtagit Lagrådets förslag till disposition av lagen samt dess förslag<br>till lydelse av de olika bestämmelserna. Dessa finns kommenterade i en<br>särskild specialmotivering i Lagrådets yttrande. Därutöver föreslås i för-<br>hållande till lagrådsremissens förslag vissa ändringar av reglerna om<br>medlemsavgifter samt om finansierings- och utjämningsavgifter. Några<br>smärre redaktionella ändringar har också gjorts.</p>
<p>De förslag som redovisas i det följande innebär att ändringar behöver<br>göras i ett antal lagar som finns upptagna under avsnitt 2. Av dessa lagar<br>ligger lagen (1927:77) om försäkringsavtal, kommunalskattelagen<br>(1928:370), lagen (1981:691) om socialavgifter, lagen (1990:325) om<br>självdeklaration och kontrolluppgifter, lagen (1991:586) om särskild in-<br>komstskatt för utomlands bosatta, lagen (1993:645) om tillämplig lag för<br>vissa försäkringsavtal, lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister<br>samt lagen (1996:870) om offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa<br>inom Lagrådets granskningsområde. Ändringarna är i huvudsak av<br>redaktionell beskaffenhet och innebär främst att hänvisningar görs till den<br>nya lagen om arbetslöshetsförsäkring. Lagrådets hörande torde därför inte<br>erfordras.</p>
<p>Läsanvisningar</p>
<p>Mot bakgrund av den tidigare hanteringen av arbetslöshetsförsäkrings-<br>frågan under år 1996 och av att de förslag som redovisas i det följande<br>bör träda i kraft vid olika tillfällen under innevarande och under nästa år<br>redovisas förslagen i följande ordning.</p>
<p>Avsnitt 5: Förslag att de av riksdagen redan beslutade lagändringar som<br>skall träda i kraft den 1 juli 1997 bör utgå.</p>
<p>Avsnitt 6: Förslag som bör träda i kraft under år 1997.</p>
<p>Asnitten 7 och 8: Förslag som bör träda i kraft den 1 januari 1998.</p>
<p>De förslag av ARBOM-utredningen som inte berörs i det följande har<br>regeringen inte funnit skäl att tillstyrka.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>82</p>
<h2>4 Inledning</h2>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Arbetslöshetsförsäkringen - en omställningsförsäkring</p>
<p>Arbetslöshetsförsäkringen är en viktig och integrerad del av arbetsmark-<br>nadspolitiken, vars huvudsakliga syfte är att underlätta tillväxten genom<br>att främja en snabb och effektiv omställning på arbetsmarknaden så att det<br>går att kombinera en stigande sysselsättning med låg inflation och låg<br>arbetslöshet. En aktiv omställningsförsäkring måste utformas så att den<br>står i samklang med övrig sysselsättningspolitik och blir ett aktivt inslag<br>i tillväxt- och fördelningspolitiken. En robust arbetslöshetsförsäkring och<br>utbyggd arbetsmarknadspolitik minskar också motståndet mot tekniska<br>förändringar inom arbetslivet.</p>
<p>Arbetslöshetsförsäkringen har en lång historia med starka krav på om-<br>ställning. Ersättningsperioden har hela tiden varit relativt kort och kraven<br>på att stå till arbetsmarknadens förfogande och aktivt söka arbete har<br>alltid varit starka.</p>
<p>Arbetslöshetsersättningen skall ses som en försäkringsersättning som<br>faller ut när en person blir arbetslös främst på grund av en vikande<br>konjunktur eller en pågående strukturomvandling. Försäkringen är ingen<br>yrkesförsäkring utan den skall göra det möjligt för den arbetslöse att<br>under rimliga ekonomiska förhållande, under en begränsad tid, söka sig<br>fram till en ny anställning där hans eller hennes kompetens kan utnyttjas.</p>
<p>En grundläggande princip i en försäkring för omställning är att den<br>arbetslöse hela tiden aktivt söker arbete och deltar i den utbildning,<br>praktik m.m. som arbetsförmedlingen anser lämplig. De regler som styr<br>försäkringen måste vara tydliga. Det gäller att ta erbjudna arbeten även<br>utanför det yrkesområde som man tidigare arbetat inom, att godta en för-<br>ändrad lön, att vara beredd att inom rimliga krav pendla, flytta, omskola<br>sig eller skaffa praktik. Å andra sidan stöttar samhället vid behov den<br>arbetssökande med stora resurser i form av förmedlingsinsatser och olika<br>åtgärder om dessa regler följs.</p>
<p>Vad som nyss sagts innebär kort sagt att den sökande skall stå till<br>arbetsmarknadens förfogande. Det innebär att det i princip inte far finnas<br>några hinder för henne eller honom att ta lämpligt arbete. En fråga som<br>i detta sammanhang är ständigt aktuell är hur man skall se på en förälder<br>som inte har barntillsynen ordnad. I princip betraktas en sådan person i<br>arbetslöshetsförsäkringens mening inte stå till arbetsmarknadens för-<br>fogande och har inte rätt till arbetslöshetsersättning om barntillsynen inte<br>kan ordnas omgående. Denna princip bör gälla även fortsättningsvis.<br>Arbetslöshetsersättningen skall inte vara en ersättning för tillsyn av barn<br>om inte detta kan ordnas på annat sätt.</p>
<p>För många föräldrar innebär emellertid detta ett stort problem beroende<br>på var de bor. Vissa kommuner tillåter att barnen far fortsätta att delta i<br>bamomsorgsverksamhet när föräldrarna är arbetslösa. Andra kommuner<br>utestänger barnen från bamomsorgsverksamheten när föräldrarna är</p>
<p>83</p>
<p>arbetslösa och söker arbete. Föräldrarna har då inte rätt till arbetslöshets-<br>ersättning.</p>
<p>Detta problem kan emellertid inte lösas inom ramen för arbetslöshetser-<br>sättningen utan lösningen måste finnas i ett nära samspel mellan<br>kommunen och arbetsförmedlingen. Ett erbjudande om ett lämpligt arbete<br>far inte stupa på bristande barntillsyn. Regeringen avser därför att inleda<br>diskussioner med i första hand Svenska kommunförbundet om en lösning<br>som innebär att bamtillsynsfrågan inte far utgöra ett hinder för en<br>förälder att anta ett erbjudet arbete.</p>
<p>En annan grundläggande princip är att den tid under vilken ersättning<br>vid öppen arbetslöshet lämnas bör vara relativt kort. Perioder av öppen<br>arbetslöshet skall brytas av perioder med meningsfulla aktiviteter som an-<br>passats till den enskilda individens behov och stärker möjligheterna att fa<br>ett arbete.</p>
<p>En annan viktig princip är att det bör finnas tidsbegränsning i ersätt-<br>ningsrätten.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bakgrund</p>
<p>I Sverige liksom i många andra länder startade arbetslöshetsförsäkringen<br>som en frivillig försäkring organiserad av fackförbund för ca 100 år se-<br>dan.</p>
<p>För drygt 60 år sedan infördes statsbidrag till arbetslöshetsförsäkringen.<br>Statsbidragens andel av försäkringens kostnader ökade från ca 35 procent<br>år 1935 med ca 10 procentenheter per decennium, och uppgick år 1975<br>till 75 procent. Sedan år 1991 har statsbidragen finansierat över 95 pro-<br>cent av ersättningen. Utgifterna för arbetslöshetsersättningen finansieras<br>i dag huvudsakligen med arbetsgivaravgifter. En begränsad del, ca 3<br>procent år 1996, täcks av arbetslöshetskassornas finansieringsavgifter.<br>Medlemsavgiften i försäkringen täcker denna finansieringsavgift och<br>administrationskostnaden hos arbetslöshetskassorna för försäkringen.</p>
<p>Ersättningsperioden har under försäkringens historia varit kort. År 1974<br>förlängdes ersättningsperioden från längst 150 dagar till högst 300 dagar,<br>och till längst 450 för dem som uppnått 55 års ålder. Samtidigt infördes<br>det statliga kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS) som ett ekonomiskt<br>grundskydd för dem som inte hade rätt till ersättning från arbetslöshetsför-<br>säkringen.</p>
<p>Arbetslöshetsförsäkringens täckningsgrad har ökat markant under de<br>senaste decennierna. I dag är över 90 procent av arbetskraften ansluten<br>till arbetslöshetsförsäkringen. Så sent som år 1965 uppgick andelen till ca<br>50 procent.</p>
<p>Andelen arbetslösa som far ersättning är dock mindre eftersom arbets-<br>lösheten är större bland nytillträdande och bland dem som ännu ej fått en<br>fast förankring på arbetsmarknaden. Dessutom uppfyller en del av<br>medlemmarna i arbetslöshetskassorna inte medlems- eller arbetsvillkoret.<br>Ungefär 75 procent av de arbetslösa får ersättning från arbetslöshetsför-</p>
<p>84</p>
<p>säkringen. Ca 8 procent får KAS.                                       Prop. 1996/97:107</p>
<p>I ett historisk perspektiv är det dock få arbetslösa som saknar ersättning.</p>
<p>I början av 1960-talet hade enbart ca 20 procent av de arbetslösa rätt till<br>ersättning. Framförallt saknade kvinnor och ungdomar ersättning. Andelen<br>berättigade till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen var så sent som<br>vid 1980-talets början kring 46 procent.</p>
<p>A rbetsmarknadsläget</p>
<p>Under 1990-talet har situationen på arbetsmarknaden försämrats drama-<br>tiskt. Sysselsättningen föll med ca 550 000 personer på tre år. Arbets-<br>lösheten har nått höjder som vi tidigare inte haft under efterkrigstiden.<br>Under år 1996 var ca 347 000 personer eller 8,1 procent av arbetskraften<br>öppet arbetslösa. Dessutom var ca 195 000 personer i genomsnitt per<br>månad sysselsatta i konjunkturberoende arbetsmarknadsåtgärder.<br>Tillsammans utgjorde antalet personer i åtgärder plus antalet öppet<br>arbetslösa ca 540 000 eller 12,6 procent av arbetskraften.</p>
<p>Under de senaste fyra åren har arbetslösheten varit av denna höga<br>omfattning. Detta har lett till stora påfrestningar för såväl de arbetslösa<br>som på statsfinanserna och arbetsmarknadspolitiken. Utgifterna för<br>arbetslöshetsersättningen har ökat från knappt 6 miljarder kronor<br>budgetåret 1989/90 till ca 35 miljarder kronor under år 1996. Utgifterna<br>för den aktiva arbetsmarknadspolitiken har samtidigt ökat mycket kraftigt.</p>
<p>Den långvarigt kvarvarande arbetslösheten medför att allt fler människor<br>nu är långvarigt arbetslösa. Långtidsarbetslösheten, dvs. minst sex må-<br>naders arbetslöshet, har stigit från 19 till 37 procent mellan åren 1991 och<br>1996. I ett internationellt perspektiv är långtidsarbetslösheten i Sverige<br>dock fortfarande låg.</p>
<p>Arbetsmarknadspolitiken har varit starkt inriktad på att både förhindra<br>och bryta långtidsarbetslöshet. Den har till viss del också lyckats med<br>detta. Arbetsmarknadsåtgärder har varit ett sätt att bryta långa arbets-<br>löshetsperioder. Det har dock varit allt svårare att efter genomgången<br>åtgärd åter få en fast förankring på arbetsmarknaden, varför återkom-<br>mande växling mellan arbetslöshet och arbetsmarknadsåtgärd har ökat.<br>Möjligheten att genom en åtgärd kvalificera för en ny ersättningsperiod<br>har medfört att många personer i praktiken har kunnat fa ersättning från<br>arbetslöshetsförsäkringen under mycket lång tid.</p>
<p>Antalet långtidsinskrivna vid arbetsförmedlingen, dvs. inskrivna längre<br>än två år, var vid årsskiftet 1996/97 över 200 000. På senare tid är det<br>framförallt de med mycket långa inskrivningstider vid arbetsförmedlingen,<br>som har ökat kraftigt. Bl.a. har antalet personer med inskrivningstid över<br>fyra år tredubblats under det senaste året. Hela 84 000 personer hade i<br>slutet av oktober förra året varit inskrivna vid förmedlingen så lång tid.<br>Bland dem med långa inskrivningstider är andelen kassaberättigade be-<br>tydligt högre än bland dem med kortare inskrivningstider. För dem med<br>inskrivningstid över fyra år var andelen med ersättning från arbetslös-<br></p>
<p>85<br></p>
<p>hetsförsäkringen ca 89 procent att jämföra med ca 64 procent för dem Prop. 1996/97:107<br>med inskrivningstid mellan sju och tolv månader.</p>
<p>Arbetsmarknadsforskning visar att ju längre tid man har varit utanför<br>den reguljära arbetsmarknaden desto svårare har det blivit att återvända.<br>I och för sig är aktivitet i form av utbildning eller arbetsmarknadsåtgärd,<br>som gör att individen hela tiden kan ta de arbeten som erbjuds, alltid<br>bättre än passivitet. Men frånvaro från den reguljära arbetsmarknaden<br>medför i sig att det blir svårare att få arbete.</p>
<p>Färsk forskning visar att det tar längre tid för arbetslösa med kassaer-<br>sättning att få arbete än arbetslösa med KAS eller utan ersättning. Detta<br>beror sannolikt på att de senare är mer motiverade att ta alla tänkbara<br>arbeten. Förutom av sociala skäl kan det ur rent samhällsekonomiskt<br>perspektiv dock vara motiverat att en arbetslös person under en begränsad<br>sökperiod har en tryggad ekonomisk situation, för att finna ett arbete där<br>personens kompetens kan komma till användning.</p>
<p>Arbetslöshetsförsäkringen är en sådan möjlighet, en omställnings-<br>försäkring under trygghet, dock kombinerad med starka krav. Det betyder<br>att om den tillfälliga arbetslöshetsperioden riskerar att bli långvarig skall<br>kraven på omställning vara höga. Målet som skall uppnås är ett nytt arbe-<br>te på den reguljära arbetsmarknaden och det kan innebära byte av verk-<br>samhetsområde, yrke eller bostadsort. Försäkringen skall stimulera till<br>yrkes- och kompetensmässig omställning. Den som riskerar att inte snabbt<br>hitta arbete skall också vara beredd att anpassa sina krav på arbets- och<br>lönevillkor. Arbetslöshetsförsäkringen får inte skapa inlåsningseffekter<br>eller motverka att de arbetslösa tar även tillfälliga arbeten. För att<br>medverka till detta är det vilktigt att en tidsbegränsing i ersättningsrätten<br>införs.</p>
<p>Det finns dock forskning som å andra sidan tyder på att det är den låga<br>arbetskraftsefterfrågan som förklarar utvecklingen i dag och att det i stor<br>utsträckning är slumpen och i viss mån bostadsorten som avgör vem som<br>står utan arbete i långa tider. Det är därför inte bara individernas ansvar<br>att anpassa sig till den befintliga arbetsmarknaden. Samhället måste även<br>ta ansvar för att det skall finnas förutsättningar för att få arbete eller andra<br>lämpliga åtgärder såsom utbildning m.m. för de arbetssökande.</p>
<p>Avsikten med att införa en tidsbegränsad ersättning har aldrig varit att<br>fler människor skall hamna i behov av socialbidrag. Tvärtom är syftet att<br>öka den långtidsarbetslöses möjligheter till reguljärt arbete. Tanken är att<br>med klara spelregler och ett tydligare eget ansvar för att finna arbete, kan<br>sökeffektiviteten öka. Meningen är även att påverka arbetsgivare och<br>minska möjligheterna att låta arbetslöshetsförsäkringen betala för s.k.<br>stilleståndskostnader. De knappa resurserna kan då riktas in på dem med<br>störst behov av stöd, nämligen de långtidsarbetslösa.</p>
<p>Situationen på arbetsmarknaden under de senaste åren har varit ex-<br>ceptionellt svår för de arbetslösa. Antalet nyaanmälda lediga platser för<br>de arbetslösa att söka har varit lågt i förhållande till antalet arbetslösa. En<br>omfattande satsning på arbetsmarknadspolitiska åtgärder i form av bl.a.<br>utbildning och praktik har dock medfört att en stor del av de arbetslösa</p>
<p>86<br></p>
<p>fått reguljära arbeten. För andra har arbetslöshetsersättningen inneburit en Prop. 1996/97:107<br>ekonomisk trygghet i en svår omställningssituation.</p>
<p>Målsättningen är att ingen person skall behöva bli utförsäkrad och<br>därför skall satsningen vara intensiv för att stärka ställningen på arbets-<br>marknaden för främst de långtidsarbetslösa och dem som riskerar att bli<br>långtidsarbetslösa. Detta är också regeringens uppdrag till Arbets-<br>marknadsstyrelsen. Ett av medlen som i ökad utsträckning skall användas<br>för att finna vägen till ett reguljärt arbete är individuella handlingsplaner.<br>En sådan plan skall innehålla en analys av den arbetslöses möjligheter att<br>hävda sig på arbetsmarknaden och en genomtänkt strategi för hur den<br>arbetslöse skall kunna återgå till reguljärt arbete. Elandlingsplanen skall<br>samtidigt vara en överenskommelse mellan arbetsförmedlingen och den<br>arbetslöse att arbeta för att uppnå detta mål. I handlingsplanen skall sättas<br>ut ett antal "kontrollstationer", dvs. tidpunkter då mer genomgripande<br>uppföljningar skall göras av hur uppsatta mål har uppnåtts.</p>
<p>Regeringen har tillsammans med företrädare för fackföreningsrörelsen<br>noggrant diskuterat tänkbara alternativ om en arbetslös trots detta ändå<br>blir utförsäkrad från arbetslöshetsersättning. En lösning kan vara att den<br>arbetslöse erbjuds att delta i verksamhet vid s.k. arbetscenter, som skall<br>ha till syfte att erbjuda tjänster som normalt inte utbjuds på den lokala<br>arbetsmarknaden. För vissa utförsäkrade kan lönebidragsanställningar vara<br>den riktiga åtgärden, för andra förtidspension.</p>
<p>Det finns dock ett betydande antal oklarheter förknippade med en<br>tidsbegränsad ersättning. Vad är t.ex. en lämplig ersättningsnivå vid<br>placering i ett arbetscenter, kan dessa arbetscenter leda till undanträngning<br>av reguljära arbeten, hur påverkas den kommunala respektive den statliga<br>ekonomin. Likaså måste de eventuella incitamentseffekter till att vänta,<br>som de större extrainsatser den långtidsarbetslöse far i slutet av sin<br>ersättningsperiod, begränsas så att inte arbetslösheten förlängs av denna<br>anledning. Vidare måste incitatmentseffekter av olika typer av efterskydd<br>när det gäller sökbeteende m.m. beaktas. Dessa problem måste analyseras<br>och utredas ytterligare innan en tidsbegränsad ersättning införs.</p>
<p>Regeringen kommer därför att tillkalla en utredning med uppgift att<br>närmare analysera vilka åtgärder som kan göras inför och efter en<br>utförsäkring, på basis av ovanstående problembild. När utredningsarbetet<br>visat på lämpliga åtgärder kommer förslag lämnas om införande av en<br>treårig tidsbegränsad ersättningstid. Ett beslut om detta bör kunna fattas<br>med giltighet från den 1 juli 1999.</p>
<p>Nya tendenser på arbetsmarknaden</p>
<p>Den fasta anställningen är ännu den dominerande anställningsformen på<br>den svenska arbetsmarknaden, men en viss ökning av tidsbegränsade an-<br>ställningar har skett under de senaste åren. Sedan år 1990 har antalet<br>tidsbegränsat anställda ökat med ca 100 000 personer. År 1996 utgjorde<br>dessa 490 000 eller ca 14 procent av alla anställda. Det är framförallt</p>
<p>87<br></p>
<p>ungdomar som har tidsbegränsade anställningar, ca en tredjedel av dem Prop. 1996/97:107<br>under 30 år hade tidsbegränsade anställningar.</p>
<p>Någon markant ökning av tidsbegränsade arbeten har således inte skett<br>under 1990-talet. Det tycks inte heller vara så att tidsbegränsade ar-<br>betsuppgifter i någon större utsträckning har ökat, utan snarare så att<br>företagen för att minska sin osäkerhet i allt större utsträckning inlednings-<br>vis anställer tidsbegränsat. Detta innebär att många av de arbeten som<br>omsätts är tidsbegränsade. För de nytillkomna på arbetsmarknaden tycks<br>det vara så att ett tillfälligt arbete är vägen till ett fast arbete.</p>
<p>En grupp som ökat något under 1990-talet är egenföretagama. Dessa är<br>nästan lika många som de tillfälligt anställda. År 1996 var antalet egen-<br>företagare inklusive deltagande familjemedlemmar 434 000.</p>
<p>En mer tydlig tendens på dagens arbetsmarknad är att det i första hand<br>är kunskapsintensiv och social kompetens som efterfrågas. Nettotillväxten<br>av arbeten har under den senaste tiden främst skett inom tjänstesektorn.<br>Ytterligare en tendens är att arbetstillfällena i de stora företagen minskar,<br>medan de nya arbetena finns i de mindre och medelstora företagen.</p>
<p>Behovet av en ny arbetslöshetsförsäkring</p>
<p>Arbetslöshetsförsäkringen består i dag av två delar, dels en inkomstre-<br>laterad ersättning administrerad av de huvudsakligen fackföreningsanknut-<br>na arbetslöshetskassorna, dels det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS)<br>som är en ren statlig ersättning. Den viktigaste källan till finansiering av<br>de två systemen är arbetsgivaravgifter. Kravet på att ha arbetat före<br>arbetslösheten skiljer sig i dag något åt i omfattning mellan de båda<br>systemen men är i grunden ungefar detsamma. Skillnaden är att för att fa<br>den inkomstrelaterade ersättningen måste man ha varit medlem i en<br>arbetslöshetskassa under minst ett år. För medlemskapet i en arbetslös-<br>hetskassa betalar man också en avgift, vilken bidrar till en mindre del av<br>kostnaderna för arbetslöshetsersättningen.</p>
<p>I dag är det relativt lätt att kvalificera sig för den inkomstrelaterade<br>arbetslöshetsersättningen. Arbetsvillkoret omfattar ett relativt begränsat<br>mått av arbete och kan uppfyllas utan någon särskilt stark förankring på<br>arbetsmarknaden. Ett högre mått av utfört förvärvsarbete bör krävas för<br>att försäkringens karaktär av ekonomiskt skydd vid ofrivillig arbetslöshet<br>inte skall urholkas. Detta mått far dock inte sättas så högt att det utesluter<br>stora grupper av förvärvsarbetande från möjligheten att fa arbetslöshetser-<br>sättning.</p>
<p>Arbetslöshetsförsäkringen i sin nuvarande form är sedan gammalt<br>uppbyggd kring fackföreningar. Försäkringen har i dag en mycket hög<br>täckningsgrad vilket visar på att den har lyckats att på frivillig väg<br>motivera människor att försäkra sig mot inkomstbortfall vid arbetslöshet.</p>
<p>Arbetslöshetsförsäkringen är i princip tillgänglig för alla förvärsarbetan-<br>de på den svenska arbetsmarknaden. Tillsammans med det kontanta<br>arbetsmarknadsstödet utgör den ett system som erbjuder en god ekono-<br></p>
<p>88<br></p>
<p>misk trygghet vid arbetslöshet. Detta system bör emellertid vidareut- Prop. 1996/97:107<br>vecklas för att ytterligare underlätta för förvärvsarbetande och nytillträ-<br>dande på arbetsmarknaden att skaffa ett bra skydd vid arbetslöshet. Det<br>bör ske genom att den nuvarande arbetslöshetsförsäkringen och det<br>kontanta arbetsmarknadsstödet ersätts med en allmän och sammanhållen<br>arbetslöshetsförsäkring. Denna försäkring bör bygga på de nuvarande<br>arbetslöshetskassorna. Från arbetslöshetskassorna skall kunna lämnas såväl<br>en grundersättning, motsvarande i stort det nuvarande kontanta arbets-<br>marknadsstödet, som en inkomstrelaterad ersättning. För dem som ännu<br>inte har fatt en fast förankring på arbetsmarknaden och inte har blivit<br>medlemmar i en av de existerande arbetslöshetskassorna bör en komplette-<br>rande arbetslöshetskassa bildas. Huvudmän för denna kassa bör vara<br>rikstäckande organisationer på arbetsmarknaden som företräder företagare<br>och anställda. Den kompletterande arbetslöshetskassan skall agera konkur-<br>rensneutralt och vara underställd samma regelsystem som gäller för andra<br>arbetslöshetskassor. Kassan skall ha karaktären av en övergångskassa till<br>någon av de andra befintliga arbetslöshetskassorna.</p>
<p>I den allmänna och sammanhållna arbetslöshetsförsäkringen skall alla<br>som har en viss ankytning till arbetsmarknaden kunna fa ett grundbelopp<br>som i stort motsvarar det nuvarande kontanta arbetsmarknadsstödet. Den<br>kompletterande arbetslöshetskassan skall administrera grundförsäkringen<br>för dem som inte är medlemmar i en av de existerande arbetslöshetskas-<br>sorna. Till de arbetslösa som är medlemmar i en arbetslöshetskassa men<br>som inte uppfyller villkoren för inkomstrelaterad ersättning lämnas<br>grundbeloppet från den arbetslöshetskassan. Från såväl de existerande<br>arbetslöshetskassorna som den kompletterande arbetslöshetskassan skall<br>vidare kunna lämnas en högre ersättning som är relaterad till den tidigare<br>förvärvsinkomsten.</p>
<p>Den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen lämnas för närvarande<br>med högst 75 procent av den arbetslöses tidigare inkomst, dock högst med<br>564 kronor per dag. En höjning av såväl kompensationsnivån som den<br>högsta dagpenningen är angelägen. Genom ett ökat ekonomiskt an-<br>svarstagande för iirbetslöshetsförsäkringen från arbetslöshetskassornas<br>medlemmar kan detta genomföras.</p>
<p>89</p>
<h2>5 Riksdagens beslut den 12 juli och den 12 de-<br>cember 1996</h2>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Regeringens förslag: De ändringar av ALF- och KAS-lagama som<br>riksdagen den 12 juli 1996 antog med ikraftträdande den 1 januari<br>1997 och vars ikraftträdande sedan av riksdagen framflyttats till den<br>1 juli 1997 utgår.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Riksdagen antog den 12 juli 1996<br>(prop. 1995/96:222, bet,1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307) bl.a. ett antal<br>ändringar i ALF- och KAS-lagama. Det rörde sig i huvudsak om en<br>skärpning av arbetsvillkoret samt om en tidsbegränsning av rätten att<br>uppbära arbetslöshetsersättning. Ändringarna skall, efter ett ytterligare<br>beslut från riksdagen (bet. 1996/97:AU7, rskr. 1996/97:105), träda i kraft<br>den 1 juli 1997. Regeringens förslag i denna proposition gör att de<br>tidigare antagna ändringarna inte längre är aktuella. Regeringen föreslår<br>därför att dessa skall utgå.</p>
<p>Förslaget innebär att lagen (1996:871) om ändring i lagen (1973:370)<br>om arbetslöshetsförsäkring samt lagen (1996:872) om ändring i lagen<br>(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd bör utgå.</p>
<h2>6 Förändringar under budgetåret 1997</h2>
<h3>6.1 Kompensationsnivån och dagpenningnivåer</h3>
<p>Regeringens förslag: Dagpenning lämnas fr.o.m. den 29 september<br>1997 med 80 procent av den sökandes dagsförtjänst, dock högst<br>med 564 kronor.</p>
<p>Riksdagen godkänner att regeringen fastställer nivån på dag-<br>penningen i arbetslöshetsförsäkringen till högst 580 kronor och<br>stödbeloppet i det kontanta arbetsmarknadsstödet till 240 kronor<br>fr.o.m. den 29 december 1997.</p>
<p>Utredningens förslag: Kompensationsnivån i inkomstbortfallsförsäk-<br>ringen bör vara 80 procent av den tidigare dagsförtjänsten. Den lägsta<br>dagpenningen - grundbeloppet - föreslås i 1998 års nivå vara 295 kr. Den<br>högsta dagpenningen bör på kort sikt höjas till två grundbelopp dvs. 590<br>kr. På längre sikt bör den högsta ersättningen vara 2,5 grundbelopp i<br>dagpenningen. Både den lägsta och den högsta dagpenningen bör knytas<br></p>
<p>90</p>
<p>till ett inkomstindex som avspeglar de förvärvsarbetandes standardutveck- Prop. 1996/97:107<br>ling.</p>
<p>Remissinstanserna: LO står fast vid sin tidigare uttyckta uppfattning<br>att ersättningsnivån, så snart ekonomin medger, skall höjas till 90 procent.<br>LO anser att utredningens förslag om en högsta dagpenning om 590<br>kronor är ett steg i rätt riktning. SACO vill förstärka differentieringen<br>utifrån den samlade tiden med anknytning till arbetsmarknaden och<br>föreslår en ingångstrappa. En sådan skulle kunna ge olika kompensta-<br>tionsnivå och/eller olika lång ersättningsperiod beroende på hur länge den<br>arbetslöse tidigare arbetet. SACO föreslår att inkomsttaket i arbets-<br>löshetsförsäkringen bör vara detsamma som i sjukförsäkringen och denna<br>uppfattning delas av TCO. SO tillstyrker en ökning av kompensationsni-<br>vån till 80 procent i en första etapp samt förordar en ökning till 90<br>procent. SO föreslår att försäkringens värde återupprättas. Den högsta<br>dagpenningen bör bestämmas med utgångspunkt i 1993 års dagpenning<br>598 kronor. SAF anser att ersättningsnivån bör sänkas till 70 procent.<br>SAF avvisar utredningens förslag om indexering av ersättningen. Svenska<br>Kommunförbundet är positivt till utredningens förslag till höjning av<br>grundbelopp, ersättningsnivån och ersättningstaket. Låga nivåer i<br>arbetslöshetsersättningen gör att arbetslösa redan tidigt måste vända sig<br>till socialtjänsten för kompletterande stöd.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Dagpenning lämnas i dag med 75<br>procent av den sökandes dagsförtjänst. Kompensationsnivån sänktes den<br>1 januari 1996 från 80 till 75 procent. För sänkningen fanns två huvud-<br>skäl. Den ena var det statsfinansiella läget. Det andra var att anpassa kom-<br>pensationsnivån till den i sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen.</p>
<p>Regeringen har tidigare uttalat att kompensationsnivån i arbetslös-<br>hetsförsäkringen bör höjas till 80 procent från den 1 januari 1998 och att<br>höjningen skall finansieras inom ramen för arbetslöshetsersättningen. De<br>förslag till ändringar i arbetslöshetsförsäkringen som regeringen nu lämnar<br>skapar på ett ansvarsfullt sätt utrymme för höjning av kompensationsni-<br>vån. Genom att arbetslöshetskassornas finansieringsavgift höjs fr.o.m. den<br>1 juli 1997 anser regeringen att det därför är möjligt att redan fr.o.m. den<br>29 september 1997 höja kompensationsnivån till 80 procent av den<br>tidigare inkomsten. Av praktiska skäl bör dagpenningen inte ändras mitt<br>i en vecka. Regeringen föreslår därför att ändringen görs den måndag som<br>ligger närmast den 1 oktober 1996.</p>
<p>För den som har vissa pensionsförmåner är kompensationsnivån lägre<br>och avdrag görs för den pension som den arbetslöse uppbär. Regeringens<br>förslag innebär ingen ändring i pensionsreglema eller för de fall då den<br>arbetslöse far en inkomstrelaterad ersättning från annan än arbetslös-<br>hetskassa.</p>
<p>Förslaget förutsätter en ändring i 20 § lagen (1973:370) om arbetslös-<br>hetsförsäkring. Förslaget bör träda i kraft den 29 september 1997.</p>
<p>Enligt 17 § ALF-lagen respektive 18 § KAS-lagen har regeringen<br>bemyndigats att fastställa nivån på den högsta dagpenning i arbetslös-<br>hetsförsäkringen respektive stödbeloppet.</p>
<p>91</p>
<p>Finansutskottet har i betänkande 1995/96:FiU15 med anledning av prop. Prop. 1996/97:107<br>1995/96:222 instämt i arbetsmarknadsutskottets uppfattning att det i dag<br>gällande maximala beloppet för dagpenningen enligt 17 § första stycket<br>ALF-lagen inte bör höjas i samband med att ersättningsnivån höjs till<br>80 procent.</p>
<p>Många arbetslösa får på grund av taket för dagpenningen i arbetslös-<br>hetsförsäkringen i dag en lägre kompensationsnivå än 75 procent av sin<br>tidigare inkomst. Om kompensationsnivån ökas till 80 procent utan att<br>taket höjs blir den grupp som slår i taket större. Dessutom har den högsta<br>dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen varit oförändrad sedan den 5 juli<br>1993 då den sänktes från 598 till 564 kronor. Regeringen anser mot denna<br>bakgrund att det är angeläget med en viss höjning av den högsta<br>dagpenningen respektive det kontanta arbetsmarknadsstödet och har inom<br>ramen för arbetslöshetsersättningen funnit en finansiering för detta.</p>
<p>Regeringen avser därför att, med stöd av föreskrifter i ALF-och KAS-<br>lagama, fastställa den högsta dagpenningen till 580 kronor och det<br>kontanta arbetsmarknadsstödet till 240 kronor fr.o.m. den 29 december<br>1997. Av praktiska skäl bör dagpenningen inte ändras mitt i en vecka.<br>Ändringen föreslås därför ske från den måndag som ligger närmast den<br>1 januari 1998.</p>
<p>Mot bakgrund av finansutskottets uttalande i frågan bör riksdagens<br>godkännande inhämtas. Även för tid efter nämnda tidpunkt bör det<br>emellertid ankomma på regeringen att besluta om dagpenningnivåema.</p>
<p>En höjning av kompensationsnivån i arbetslöshetsförsäkringen far också<br>effekter på utbildningsbidragen vid arbetsmarknadsutbildning m.m. Något<br>särskilt beslut av riksdagen behövs dock inte i denna fråga. Regeringen<br>har bemyndigats att fastställa högsta och lägsta dagpenning i utbildnings-<br>bidrag.</p>
<p>Regeringen avser att senare anpassa dagpenningen i utbildningsbidraget<br>vid arbetsmarknadsutbildning m.m. fr.o.m. den 29 december 1997 till<br>samma nivåer som i arbetslöshetsersättningen.</p>
<h3>6.2 Samordning med avgångsvederlag</h3>
<p>Regeringens förslag: Tid då den arbetslöse från en arbetsgivare far<br>annan ersättning än pension på grund av anställningens upphörande<br>(avgångsvederlag) skall räknas som tid under vilken en arbetslös<br>utfört förvärvsarbete. Regeringen eller den myndighet som regering-<br>en bestämmer bemyndigas att meddela föreskrifter om beräkning av<br>denna tid. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 1997.</p>
<p>Utredningens förslag: Utredningen har förslagit att det inte genomförs<br>någon förändring beträffande avgångsvederlaget. Avgångsvederlag bör<br>således, enligt utredningen, inte avräknas från arbetslöshetsersättningen</p>
<p>92<br></p>
<p>utöver den avräkning som innebär att avgångsvederlag betraktas som lön Prop. 1996/97:107<br>under den uppsägningstid som gäller enligt lagen (1982:80) om an-<br>ställningsskydd.</p>
<p>Remissinstanserna: TCO är positiv till att ingen ändring av gällande<br>praxis föreslås eftersom avgångsvederlag, enligt TCO, är en viktig faktor<br>i samband med förhandlingar som rör omstrukturering och omställning i<br>arbetslivet. AMS kan acceptera utredningens förslag att nuvarande ordning<br>skall bestå vad gäller samordning med avgånsvederlag. SACO och SO<br>ställer sig bakom utredningens förslag i denna del.</p>
<p>Skälen for regeringens förslag: Endast den som saknar förvärvsinkom-<br>ster betraktas som arbetslös i ALF-lagens och KAS-lagamas mening. Till<br>förvärvsinkomster räknas lön, uppsägningslön, avgångsvederlag och andra<br>ersättningar som utbetalas av arbetsgivaren på grund av anställningsför-<br>hållandet. Under den tid sådana förvärvsinkomster lämnas är vederbörande<br>inte berättigad till arbetslöshetsersättning men skall å andra sidan<br>tillgodoräknas tiden för uppfyllande av det arbetsvillkor som uppställs<br>som kvalifikationsgrund för en ersättningsperiod. Genom en utveckling i<br>praxis har avgångsvederlagen kommit att behandlas något annorlunda än<br>andra förvärvsinkomster, nämligen på det sättet att den tid under vilken<br>vederbörande anses som arbetslös har begränsats till den uppsägningstid<br>som gäller för denne enligt anställningsskyddslagens regler, dvs. högst sex<br>månader, även om vederlaget motsvarat betydligt fler månadslöner.</p>
<p>Regeringen har tidigare föreslagit ändringar av ovan nämnda praxis.<br>Frågan har varit föremål för riksdagens behandling (prop. 1993/94:80, bet.<br>1993/94:AU18 och 1993/94:AU26). Riksdagen har då konstaterat att det<br>är en utbredd företeelse på arbetsmarknaden att olika slag av ersättningar<br>utbetalas till en arbetstagare som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist.<br>Enligt riksdagen är möjligheten att ekonomiskt kompensera arbetstagare<br>som blir övertaliga många gånger en förutsättning för att en nödvändig<br>strukturomvandlig skall komma till stånd. En reglering av avgångsveder-<br>lagen skulle kunna leda till att önskvärda strukturomvandlingar motverkas.</p>
<p>Regeringen är väl medveten om att möjligheten att kunna uppbära<br>arbetslöshetsersättning även om avgångsvederlag lärnnas har betydelse vid<br>omstruktureringar i arbetslivet.</p>
<p>Enligt regeringens mening bör avgångsvederlag i samband med av-<br>veckling av arbetskraft utgöra en del av företagens kostnader. Det finns<br>enligt regeringen inte skäl för att staten skall bära dessa kostnader. Det<br>bör även här framhållas att det är aktörerna inom en viss bransch som kan<br>påverka innehållet i de överenskommelser om avgångsvederlag som<br>träffas. Regeringen anser således att övervägande skäl talar för att det bör<br>ske en samordning mellan arbetslöshetsersättningarna och och avgångsve-<br>derlagen.</p>
<p>Samordningen mellan arbetslöshetsersättningarna och avgångsvederlagen<br>bör ske genom att tid med avgångsvederlag skall räknas som förvärvs-<br>arbete i fråga om tillgodoräkningsbar tid för uppfyllande av arbets-<br>villkoret. Detta bör åstadkommas genom att avgångsvederlaget beräknas<br>avse en viss tid från anställningens upphörande. Utgångspunkten bör vara</p>
<p>93<br></p>
<p>avgångsvederlagets storlek i förhållande till storleken av den försäkrades Prop. 1996/97:107<br>genomsnittliga månadsinkomst i anställningen under en viss period. Det<br>bör emellertid ankomma på regeringen eller den myndighet som<br>regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om den närmare be-<br>räkningen av denna tid. Regeringen eller den myndighet som regeringen<br>bestämmer bör därför bemyndigas att meddela sådana föreskrifter.</p>
<p>En konsekvens av att avgångsvederlaget omräknas till viss tid som skall<br>räknas som förvärvsarbete är att personen för samma tid inte är att anse<br>som arbetslös i ALF-lagens och KAS-lagens mening och följaktligen inte<br>heller är berättigad till arbetslöshetsersättning. Det bör betonas att<br>förslaget inte gäller försäkringsersättningar baserade på kollektivavtal eller<br>ideella skadestånd.</p>
<p>Förslaget förutsätter ändringar i 6 § lagen (1973:370) om arbetslös-<br>hetsförsäkring och 6 § lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd.<br>Ändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1997.</p>
<h3>6.3 Samordning vid permittering</h3>
<p>Regeringens förslag: Den som av arbetsgivaren permitterats utan<br>lön har inte rätt till arbetslöshetsersättning. Om det finns särskilda<br>skäl får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer<br>föreskriva om undantag. Bestämmelsen träder i kraft den 29<br>september 1997.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: AMS anser att arbetslöshetsersättning inte skall<br>kunna lämnas vid permitteringar. Stilleståndskostnader bör belasta<br>produktionen och inte arbetslöshetsförsäkringen enligt AMS.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Permittering innebär att en arbetsgi-<br>vare på grund av tillfällig arbetsbrist, driftstörning eller annan sådan om-<br>ständighet inte tillhandahåller arbetstagaren något arbete och befriar denne<br>från skyldighet att närvara på arbetsplatsen. Rätten att permittera är inte<br>reglerad i lag, men finns reglerad inom många avtalsområden inom<br>SAF/LO.</p>
<p>Den nu gällande bestämmelsen om löneskydd vid permittering återfinns<br>i anställningsskyddslagen. Enligt denna bestämmelse har en arbetstagare<br>som permitterats rätt till samma lön som om arbetstagaren hade fått<br>behålla sina arbetsuppgifter. Detta gäller dock inte om permitteringen är<br>en följd av att arbetet är säsongbetonat eller av andra skäl inte är<br>sammanhängande till sin natur. Genom kollektivavtal som har slutits eller<br>godkänts av central arbetstagarorganisation far dock göras avvikelser från<br>denna bestämmelse.</p>
<p>Fram till och med den 30 juni 1995 fanns möjlighet för arbetsgivare att<br>erhålla statsbidrag för utbetald permitteringslön. Denna möjlighet slopades</p>
<p>94<br></p>
<p>den 1 juli 1995. Permitteringslöneinstitutet byggde på en trepartsöverens- Prop. 1996/97:107<br>kommelse mellan staten, LO och SAF. Staten stod för en viss del av<br>permitteringslöneersättningen som utbetalades. Efter den 1 juli 1995 har<br>det således krävts att arbetsgivaren svarar for hela ersättningen till<br>anställda som permitterats.</p>
<p>Behov av att under vissa perioder kunna minska arbetskraftskost-<br>naderna, utan att for den skull behöva säga upp personal, är ett naturligt<br>fenomen i en marknadsekonomi. Enligt regeringens bedömning är det<br>dock inte arbetslöshetsförsäkringens uppgift att gå in och betala för<br>arbetskraftskostnaderna under tillfälliga stillestånd. Regeringen föreslår<br>därför att det införs en regel om att arbetslöshetsersättning inte far lämnas<br>till personer som är permitterade utan lön.</p>
<p>Regeringen anser emellertid att regeln bör kompletteras med ett be-<br>myndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen be-<br>stämmer att, om det finns särskilda skäl, föreskriva att ersättning i vissa<br>fall får lämnas. Det finns på arbetsmarknaden kollektivavtal som innebär<br>att arbetstagare far permitteras utan lön. Om den nu föreslagna regeln<br>skulle få fullt genomslag innebär denna att en person som är sysselsatt på<br>ett område som omfattas av ett sådant kollektivavtal i en permitteringssi-<br>tuation varken skulle kunna få ersättning från arbetsgivaren eller<br>arbetslöshetskassan. Undantag bör därför, enligt regeringen, kunna medges<br>för arbetstagare som omfattas av kollektivavtal med detta innehåll som<br>ingåtts före den 14 mars 1997. Avsteg från huvudregeln för denna grupp<br>bör kunna medges i avvaktan på att kollektivavtalen anpassas till den nya<br>bestämmelsen. Undantag bör vidare kunna medges för nytillträdande på<br>arbetsmarknaden som permitterats i samband med semesterstängning.</p>
<p>Förslaget förutsätter ändringar i 4 § lagen (1973:370) om arbetslös-<br>hetsförsäkring och 4 § lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd.<br>Ändringarna bör träda i kraft den 29 september 1997.</p>
<p>95</p>
<h3>6.4 Arbetsvillkoret</h3>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Regeringens förslag: För att fa rätt till arbetslöshetsersättning<br>under en första ersättningsperiod skall sökanden under en ramtid av<br>tolv månader omedelbart före arbetslöshetens inträde</p>
<p>- ha förvärvsarbetat i minst sex månader under förutsättning att<br>förvärvsarbetet utförts under minst 70 timmar per månad, eller</p>
<p>- ha förvärvsarbetat i minst 450 timmar under en sammanhängande<br>tid av 180 dagar under förutsättning förvärvsarbetet har utförts<br>under sex perioder om 30 dagar vardera med en arbetad tid av<br>minst 45 timmar i varje period.</p>
<p>Vid prövning av arbetsvillkoret bortses från vissa typer av<br>subventionerade arbeten.</p>
<p>Som normalarbetstid skall gälla den genomsnittliga arbetstiden i<br>det förvärvsarbete som innebär att arbetsvillkoret uppfylldes eller<br>den genomsnittliga arbetstiden i allt förvärvsarbete under hela<br>ramtiden.</p>
<p>Studier som finansierats med särskilt utbildningsbidrag skall vid<br>kvalificering till ytterligare ersättningsperioder jämställas med för-<br>värvsarbete. I övrigt föreslås inte några ändringar nar det gäller åter-<br>kvalificeringen.</p>
<p>Ändringen av arbetsvillkoret träder i kraft den 1 juli 1997. Övriga<br>ovan nämnda förslag träder i kraft den 29 september 1997.</p>
<p>Utredningens förslag: Utredningen föreslår ett arbetsvillkor på 75<br>timmar per månad under minst nio månader inom en ramtid av tolv<br>månader före arbetslöshetens inträde. Utredningen föreslår också att<br>anställningar med viss statlig lönesubvention skall få tillgodoräknas vid<br>uppfyllandet av detta villkor. Utredningen föreslår vidare ett mindre<br>strängt krav för rätt till ersättning för dem som är nytillträdande på<br>arbetsmarknaden.</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har förordat ett mindre<br>strängt arbetsvillkor än det utredningen föreslagit. LO anser att nuvarande<br>arbetsvillkor bör gälla även fortsättningsvis. TCO anser i första hand att<br>arbetsvillkoret bör förkortas till sex månader och i andra hand att ramtiden<br>bör förlängas till 24 månader alternativt 18 månader. Oavsett ramtiden<br>och krav på antal arbetade månader anser TCO att antalet arbetade timmar<br>per månader skall kunna vara fritt fördelade. SACO anser att det, såsom<br>utredningen föreslagit, är rimligt att kräva nio månaders arbete men att<br>detta arbete bör kunna fa utföras under en ramtid på 18 månader eller<br>t.o.m. 24 månader. AMS föreslår att nuvarande konstruktion av arbets-<br>villkoret bibehålls men att det skärps till att arbete skall ha utförts under<br>120 dagar fördelade på minst sju kalendermånader. AMS anser vidare att<br>alla anställningar, där det föreligger ett normalt anställningsförhållande</p>
<p>96</p>
<p>och för vilka lagen om anställningsskydd gäller, skall kunna användas för Prop. 1996/97:107<br>att uppfylla arbetsvillkoret. SO förordar ett arbetsvillkor på 100 dagar,<br>fördelade på minst sex månader inom en ramtid på 12 månader. Detta<br>villkor skall enligt SO också gälla som kvalificering för ytterligare<br>perioder med ersättning. Arbetsgivarverket anser bl.a. att utredningens<br>förslag till kvalificeringskrav för rätt till ersättning i huvudsak är väl<br>avvägda.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Det arbetsvillkor som en arbetslös<br>måste uppfylla för att få rätt till arbetslöshetsersättning ser i dag ut på<br>följande sätt. Den arbetslöse måste under en ramtid av tolv månader<br>omedelbart före arbetslöshetens inträde ha utfört förvärvsarbete i viss<br>omfattning. Med förvärvsarbete avses i detta sammanhang också tid då<br>sökanden haft semester eller varit ledig från sin anställning med helt eller<br>delvis bibehållen lön. Vissa former av förvärvsarbeten får dock inte<br>tillgodoräknas. Det rör sig här om anställningar som på visst sätt<br>subventionerats med statligt stöd.</p>
<p>Förvärvsarbetet skall vidare vara av viss omfattning för att ge rätt till<br>ersättning. När det gäller rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen<br>är kravet att förvärvsarbetet skall ha pågått i minst 80 dagar fördelade på<br>minst fem månader. Endast dag då förvärvsarbetet har utförts i minst tre<br>timmar får räknas med. När det gäller rätt till KAS är motsvarande krav<br>att sökanden under en ramtid av tolv månader omedelbart före arbetslös-<br>hetens inträde har utfört förvärvsarbete i minst fem månader. Hänsyn tas<br>här endast till månad då förvärvsarbete utförts under minst 75 timmar.</p>
<p>Utredningen föreslår ett skärpt arbetsvillkor. Enligt utredningen<br>markeras då tydligare att det krävs en fast anknytning till arbetsmarknaden<br>för att få del av de förmåner arbetslöshetsförsäkringen innebär. Ut-<br>redningen förslår att det för en första period med inkomstrelaterad<br>ersättning skall krävas reguljärt arbete i minst 75 timmar per månad under<br>minst nio månader under en ramtid av tolv månader före arbetslöshetens<br>inträde. För nytillträdande på arbetsmarknaden föreslår utredningen dock<br>ett mindre strängt arbetsvillkor.</p>
<p>Regeringen anser att rätten till arbetslöshetsersättning under en första<br>ersättningsperiod bör bygga på en fast förankring på arbetsmarknaden.<br>Sökanden skall ha förvärvsarbetat reguljärt i viss omfattning. Först vid<br>förlusten av en sådan anknytning till arbetsmarknaden bör ersättning vid<br>arbetslöshet lämnas för att ställa om till ett nytt arbete. Regeringens<br>bedömning är att de nuvarande arbetsvillkoren i de båda ovan beskrivna<br>stödsystemen inte innebär tillräcklig anknytning till arbetsmarknaden.<br>Regeringen föreslår därför att för rätt till en första ersättningsperiod enligt<br>ALF- eller KAS-lagen skall som huvudregel krävas att den arbetslöse<br>under en ramtid av tolv månader omedelbart före arbetslöshetens inträde<br>har förvärvsarbetat i minst sex månader. Endast månad då förvärvsarbete<br>utförts under minst 70 timmar får här räknas in.</p>
<p>Regeringen anser emellertid att det också finns skäl att ge dem som inte<br>utfört förvärvsarbete på det sätt som anges i huvudregeln men som ändå<br>visat sig ha en god anknytning på arbetsmarknaden en möjlighet att</p>
<p>7 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 107<br></p>
<p>kvalificera sig för ersättning. Regeringen föreslår därför som en alterna- Prop. 1996/97:107<br>tivregel att den som förvärvsarbetat i minst 450 timmar under en<br>sammanhängande tid av 180 dagar också skall ha rätt till ersättning. En<br>förutsättning skall dock vara att förvärvsarbetet har utförts under sex<br>perioder om 30 dagar vardera med en arbetad tid av minst 45 timmar i<br>varje period.</p>
<p>Beträffande frågan om vad för slags arbete som skall kunna ge rätt till<br>ersättning föreslår utredningen att även anställningar som är statligt<br>subventionerade bör kunna räknas in i arbetsvillkoret för en första<br>ersättningsperiod, om det föreligger ett anställningsförhållande som är<br>reglerat i kollektivavtal och om kollektivavtalsenlig lön utgår, eller<br>jämförbara villkor gäller. För att arbetet skall vara kvalifikationsgrundande<br>bör dock enligt utredningens mening subventionen inte överstiga 50<br>procent av lönekostnaden. När det gäller anställningar som subventioneras<br>för att underlätta för arbetshandikappade att komma in i arbetslivet bör,<br>enligt utredningen, undantag göras från denna begränsningsregel.<br>Utredningen har vidare föreslagit att praktik som genomförs i samband<br>med gymnasiestudier inte skall kunna kvalificera till arbetslöshetsersätt-<br>ning.</p>
<p>Bland remissinstanserna har TCO, SACO och AMS förordat att alla<br>anställningar där det föreligger normalt anställningsförhållande bör kunna<br>räknas med i arbetsvillkoret.</p>
<p>Regeringen anser för sin del att huvudprincipen bör vara att för att få<br>rätt till arbetslöshetsersättning bör sökanden ha utfört reguljärt arbete i<br>viss omfattning. Med detta avser regeringen att det undantag för vissa<br>typer av subventionerade anställningar när det gäller uppfyllandet av<br>arbetsvillkoret som i dag finns också bör gälla firamledes. Detta bör dock<br>enligt regeringens mening inte gälla för anställningar som på något sätt<br>subventionerats med stöd av förordningen om rekryteringsstöd. Sådana<br>anställningar bör inte få tillgodoräknas för uppfyllande av arbetsvillkoret<br>den första ersättningsperioden. Enligt nu gällande bestämmelser är det<br>bara vikariatsstöd enligt förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd som<br>inte får tillgodoräknas.</p>
<p>Regeringen föreslår således att vid prövningen av arbetsvillkoret för en<br>första ersättningsperiod skall bortses från förvärvsarbete som arbetsgivaren<br>finansierat med stöd av förordningen om rekryteringsstöd eller för-<br>ordningen (1987:411) om beredskapsarbete eller som bedrivits med stöd<br>av förordningen (1984:523) om bidrag till arbetslösa m.fl. som startar<br>egen näringsverksamhet.</p>
<p>Ovanstående ändringar av arbetsvillkoret föranleder ändringar i 6 §<br>lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och 6 § lagen (1973:371) om<br>kontant arbetsmarknadsstöd.</p>
<p>Liksom nu kommer också framledes att finnas en koppling mellan<br>arbetsvillkoret och normalarbetstidens beräkning. När det gäller faststäl-<br>lande av dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning skall be-<br>räkningen nämligen utgå från den genomsnittliga arbetstiden i det<br>förvärvsarbete som innebär att arbetsvillkoret uppfylldes. Detta innebär att</p>
<p>98<br></p>
<p>för den som uppfyllt arbetsvillkoret genom huvudregeln, dvs. arbete i Prop. 1996/97:107<br>minst sex månader med vardera minst 70 arbetade timmar, skall<br>normalarbetstiden utgöra ett genomsnitt av arbetstiden under dessa<br>månader. Om arbetsvillkoret i stället uppfyllts med altemativregeln skall<br>arbetet i den sammanhängande 180-dagarsperioden utgöra grunden för<br>beräkningen av normalarbetstiden. För den som kvalificerat sig genom<br>huvudregeln skall det emellertid också vara möjligt att vid normalarbets-<br>tidens beräkning utgå från ett genomsnitt av all arbetad tid i alla månader<br>under ramtiden. Det är dock endast månad då arbete utförts minst 70<br>timmar som får tas med vid denna genomsnittsberäkning.</p>
<p>Vad som nu sagts om normalarbetstidens beräkning föranleder en<br>ändring i 20 § ALF-lagen.</p>
<p>För den som en gång har påbörjat en ersättningsperiod och skall<br>kvalificera sig för ytterligare ersättningsperioder gäller både i ALF- och<br>KAS-lagama att med förvärvsarbete jämställs tid med vissa i lagarna<br>angivna verksamheter som således med räknas för kvalificering för<br>ytterligare ersättningsperioder. Det rör sig bl.a. om fullföljd arbets-<br>marknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering, tjänstgöring enligt<br>lagen om totalförsvarsplikt, tid med föräldrapenningförmån och vissa<br>typer av statligt subventionerade arbeten. Regeringen föreslår här en<br>justering i förhållande till vad som gäller i dag. Regeringens satsning på<br>ett massivt utbildningsprogram för främst arbetslösa innebär att det från<br>och med andra halvåret 1997 skall bli möjligt för arbetslösa att studera<br>och under denna tid få ett särskilt utbildningsbidrag. Regeringens<br>bedömning är att även sådana fullföljda studier, i likhet med vad som<br>gäller för arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering, skall<br>jämställas med förvärvsarbete när det gäller kvalificering till ytterligare<br>ersättningsperioder. I likhet med vad som gäller för arbetsmarknadsutbild-<br>ning och yrkesinriktad rehabilitering bör också studier med särskilt<br>utbildningsbidrag som inte fullföljts förlänga ramtiden. Tid i studier med<br>särskilt utbildningsbidrag skall inte inräknas i ersättningsperioden och<br>reglerna om avstängning i KAS- och ALF-lagama skall äga motsvarande<br>tillämpning på dem som studerar med särskilt utbildningsbidrag.</p>
<p>Den föreslagna justeringen föranleder ändringar i 7, 8 och 31 §§ lagen<br>(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och 7, 8 och 28 §§ lagen<br>(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd.</p>
<p>Förslagen, såvitt gäller arbetsvillkoret, bör träda i kraft den 1 juli 1997<br>och i övrigt den 29 september 1997.</p>
<p>99</p>
<h3>6.5 Samordning med studiestöd</h3>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Regeringens förslag: Arbetslöshetsersättning lämnas som regel inte<br>till den som bedriver studier och därvid uppbär någon form av<br>studiestöd. Är studierna en direkt fortsättning av studier som<br>varaktigt bedrivits vid sidan av förvärvsarbete far dock arbetslöshet-<br>sersättning lämnas för inkomstbortfallet av arbetet under förut-<br>sättning att studierna inte utvidgas under arbetslösheten.</p>
<p>Förslaget gäller fr.o.m. den 29 september 1997.</p>
<p>Utredningens förslag: Utredningen anser att om en arbetslös uppbär<br>studiestöd bör han eller hon oavsett studiestödets omfattning inte vara<br>berättigad till arbetslöshetsersättning.</p>
<p>Remissinstanserna: SACO anser att avvägningen mellan å ena sida den<br>önskvärda möjligheten att utnyttja tiden under en arbetslöshetsperiod till<br>meningsfulla studier och å andra sidan kravet att stå till arbetsmarknadens<br>förfogande inte är enkel. Oavsett vilket mått man väljer är det viktigt att<br>hänsyn endast tas till studiernas faktiska omfattning. Det primära vid ett<br>sådant hänsynstagande är att den studerande faktiskt står till arbets-<br>marknadens förfogande på heltid. TCO förordar en samordningsregel<br>mellan arbetslöshetsersättning och eventuellt studiestöd.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt 4 §§ ALF-lagen och KAS-lagen<br>lämnas inte ersättning till den som deltar i utbildning om det inte finns<br>särskilda skäl. Närmare föreskrifter om tillämpningen av denna be-<br>stämmelse meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen<br>bestämmer. Regeringen har i 22a § förordningen (1988:1400) om<br>arbetslöshetsförsäkring föreskrivit att sådana särskilda skäl finns bl.a. när<br>den arbetslöse bedriver studier på deltid, under förutsättning att studierna<br>inte hindrar honom från att söka och ta heltidsarbete samt att han är<br>beredd att avbryta studierna om dessa kan hindra honom från att ta arbete.<br>Några egentliga regler om vad som skall gälla för den som får studiestöd<br>finns inte.</p>
<p>AMS har i skrivelse den 27 februari 1996 föreslagit en ändring av dessa<br>förskrifter. AMS menar att det bör vara en grundläggande princip att<br>utbildningars finansiering skall vara skild från arbetslöshetsersättning och<br>att studier i stället skall finansieras med de former av ekonomiskt stöd<br>som samhället tillhandahåller för detta ändamål. Risken är uppenbar att<br>arbetslöshetsersättningen, vid en alltför generös tillämpning, felaktigt blir<br>en förmånlig studiefinansiering. AMS anser att den som uppbär studiestöd<br>skall bedömas vara studerande i första hand och inte arbetssökande. AMS<br>föreslår att en förutsättning för arbetslöshetsersättning skall vara att den<br>sökande inte uppbär någon form av studiestöd.</p>
<p>SO har i skrivelse den 19 mars 1996 föreslagit en samordningsregel<br>som innebär att arbetslöshetsersättning inte får lämnas för tid för vilken</p>
<p>100</p>
<p>den försäkrade uppbär särskilt vuxenstudiestöd.                         Prop. 1996/97:107</p>
<p>Den som under arbetslösheten börjar en deltidsutbildning kan alltså få<br>hel arbetslöshetsersättning om han eller hon söker heltidsarbete och<br>studierna inte hindrar personen från att ta ett heltidsarbete. Det före-<br>kommer också att hel arbetslöshetsersättning lämnas även om personen<br>uppbär studiestöd för sina deltidsstudier.</p>
<p>Regeringen anser att det finns anledning att betona att rätten att studera<br>under tiden med arbetslöshetsersättning är en ren undantagssituation.<br>Sådana studier bör vara tillfälliga och kunna avbrytas när som helst till<br>förmån för ett arbete.</p>
<p>Regeringen delar AMS uppfattning att det förhållandet att en person<br>uppbär någon form av studiestöd, som helt eller delvis består av bidrag,<br>är ett bland flera sätt att visa att han eller hon främst är studerande och<br>inte i första hand arbetssökande. Arbetslöshetsersättning bör därför i<br>normalfallet inte lämnas till en sådan studerande.</p>
<p>Det kan emellertid uppstå situationer där det kan vara befogat att lämna<br>arbetslöshetsersättning trots att personen bedriver vissa studier med<br>studiestöd som helt eller delvis består av bidrag. Det kan röra sig om en<br>person som varaktigt vid sidan av sitt deltidsarbete studerat och uppburit<br>studiestöd. Den personen bör kunna fa arbetslöshetsersättning för det<br>inkomstbortfall som uppstått på grund av han eller hon ofrivilligt fått<br>lämna arbetet. Det är i detta sammanhang angeläget att betona att<br>studierna inte får hindra den arbetslöse från att ta ett nytt arbete i åt-<br>minstone samma omfattning som tidigare och även med andra arbetstider.<br>Regeringen kommer också mot bakgrund av regeringens satsning på det<br>s.k. kunskapslyftet att överväga om det bör finnas ytterligare möjligheter<br>att fa arbetslöshetsersättning vid sidan av studier.</p>
<p>Förslaget föranleder ändringar i 4 § lagen (1973:370) om arbetslös-<br>hetsförsäkring och 4 § lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd.<br>Förslaget bör träda i kraft den 29 september 1997.</p>
<h3>6.6 Samordning med bisyssla</h3>
<p>Regeringens förslag: Som ett av kriterierna för vad som skall anses<br>som bisyssla införs en inkomstgräns för bisysslan motsvarande<br>högst 1 400 kronor per vecka. Den del av inkomsten av bisyssla<br>som överstiger 1 400 kronor per vecka skall till hälften reducera<br>ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen.</p>
<p>Förslaget träder i kraft den 29 september 1997.</p>
<p>Utredningens förslag: Dagens regler om bisysslor bör behållas,<br>samtidigt som en samordningsregel införs. Kravet på varaktighet i<br>bisysslan bör vara minst nio månader jämsides med huvudsysselsättning-<br>en. Alla inkomster av bisysslan som överstiger nivån på grundbeloppet i</p>
<p>101<br></p>
<p>arbetslöshetsförsäkringen bör fr.o.m. andra delperioden reducera ersätt- Prop. 1996/97:107<br>ningen i motsvarande mån.</p>
<p>Remissinstanserna: TCO anser att utredningens förslag är alltför<br>långtgående och motverkar arbetslinjen. LO tycker att det är riktigt att<br>bisyssla kan fa fortsätta utan att ersättningen äventyras. LO tillstyrker<br>förslaget att bisyssla skall ha pågått under hela tiden i arbetsvillkoret.<br>SACO anser att en samordningsregel mellan bisyssleinkomster och<br>arbetslöshetsersättning innebär att ersättningen behovsprövas. I stället bör<br>ett visst antal arbetstimmar tillåtas i bisysslan. AMS anser att samordning<br>bör ske av antalet timmar, inte av inkomsterna på grund av kontrollsvårig-<br>heter. SO föreslår att enbart en del av utökningen som inkräktar på<br>medlemmens arbetsutbud skall avräknas från arbetslöshetsersättningen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: När en sökande begär arbetslöshetser-<br>sättning med anledning av att ett av hans eller hennes arbeten har upphört<br>uppstår frågan hur man skall se på det arbete som den sökande fortfarande<br>utför. Skall man helt bortse från att den sökande faktiskt har visst arbete<br>eller skall detta arbete på något sätt reducera den ersättning som lämnas?<br>Reglerna om bisyssla finns i ALF-lagen där det stadgas i 23 § andra<br>stycket att vid beräkning av arbetslöshet enligt första stycket tas inte<br>hänsyn till bisyssla som försäkrad före arbetslöshetens inträde varaktigt<br>utfört vid sidan av heltidsarbete om bisysslan inte utvidgas under<br>arbetslösheten och inte hindrar den försäkrade från att anta erbjudet<br>lämpligt arbete.</p>
<p>AMS har föreskrivit att bestämmelserna i 23 § andra stycket ALF-lagen<br>skall tillämpas även i fråga om kontant arbetsmarknadsstöd.</p>
<p>Kravet på varaktighet har enligt praxis knutits till arbetsvillkoret vilket<br>innebär att det för närvarande krävs att verksamheten utförts vid sidan av<br>heltidsarbete under minst fem månader för att betraktas som bisyssla.<br>Regeringen delar utredningens uppfattning att varaktighetskravet bör<br>överensstämma med arbetsvillkoret.</p>
<p>I ALF-lagen finns för närvarande ingen beloppsgräns för bisyssla. I de<br>fall det bedömts att en bisyssla, som varit på heltid, inte hindrat den<br>sökande från att ta ytterligare ett heltidsarbete kan de totala inkomsterna<br>under arbetslösheten bli betydande. Det förekommer också att en<br>deltidsbisyssla ger inkomster som kanske motsvarar vad många arbets-<br>tagare tjänar vid heltidsarbete. Regeringen anser att inkomsterna av<br>bisysslan bör fa betydelse både i början av arbetslösheten när det gäller<br>att bedöma om verksamheten är en bisyssla och under tiden i arbetslöshet<br>där inkomster som överstiger en viss nivå bör reducera arbetslöshetsersätt-<br>ningen. Inkomsterna av verksamheten i genomsnitt bör inte fa ha<br>överstigit 1 400 kronor per vecka för att betraktas som en bisyssla.<br>Bisysslan bör inte heller fa hindra den sökande från att aktivt söka och<br>anta nytt heltidsarbete. Bisysslan bör vidare inte fa utvidgas under<br>arbetslösheten.</p>
<p>Om inkomsten från bisysslan, utan att den arbetslöse lägger ned mer tid<br>i bisysslan, överstiger 1 400 kronor per vecka bör hälften av det<br>överskjutande beloppet reducera det belopp som utbetalas från arbetslös-<br></p>
<p>102<br></p>
<p>hetskassan för den veckan. Beloppet bör vara knutet till vecka eftersom<br>arbetslösheten och det arbete som eventuellt utförs redovisas veckovis till<br>arbetslöshetskassan.</p>
<p>Det bör åligga den arbetslöse att på eget initiativ redovisa såväl om<br>bisysslan utvidgas under arbetslösheten som om inkomsten skulle komma<br>att överstiga 1 400 kronor per vecka. Reduceringen av ersättningen bör<br>gälla från och med den första ersättningsperioden.</p>
<p>Förslaget föranleder en ändring i 23 § lagen (1973:370) om arbetslös-<br>hetsförsäkring. Förslaget bör träda i kraft den 29 september 1997.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<h3>6.7 Överhoppningsbar tid</h3>
<p>Regeringens förslag: För sökande som inte arbetat på grund av att<br>han eller hon följt med sin maka eller make vid dennes arbete i<br>utlandet hos arbetsgivare med säte i Sverige och vars lön utbetalats<br>härifrån föreslås följande: Vid bestämmande av ramtid för prövning<br>av arbetsvillkoret och vid återgång i en pågående ersättningsperiod<br>räknas inte in tid då den sökande inte arbetat.</p>
<p>I ramtiden räknas inte heller in tid då den sökande varit hindrad att<br>arbeta på grund av vård av adoptivbarn i två år efter barnets<br>ankomst till familjen.</p>
<p>Ändringarna föreslås träda i kraft den 29 september 1997.</p>
<p>Utredningens förslag: Utredningen har inte lämnat något förslag i<br>dessa delar.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För att beviljas arbetslöshetsersättning<br>krävs att den arbetslöse under en ramtid av tolv månader närmast före<br>arbetslösheten utfört arbete. I ramtiden ingår inte tid då den arbetslöse har<br>varit hindrad att arbeta av skäl som närmare anges i ALF- och KAS-<br>lagama. Sådana skäl är t.ex. sjukdom, heltidsutbildning och vård av eget<br>barn eller adoptivbarn som inte fyllt två år.</p>
<p>Med anledning av att adoptivbarn oftast kommer till familjen en tid<br>efter sin födelse föreslår regeringen att den överhoppningbara tiden för<br>vård av adoptivbarn inte direkt knyts till barnets egen ålder utan till<br>tidpunkten för barnets ankomst till adoptivfamiljen.</p>
<p>Regeringen har i skrivelse (skr. 1994/95:221) till riksdagen den 27 april<br>1995 redovisat förslag från en arbetsgrupp inom utrikesdepartementet som<br>tillsatts med uppgift att behandla de frågor som riksdagen anmält i<br>riksdagens skivelse 1993/94:439. Arbetsgruppen föreslår att den tid då en<br>medföljande UD-make är bosatt utomlands skall fa betraktas som<br>överhoppningsbar enligt 8 § ALF- och KAS-lagama. Utrikesutskottet har<br>i betänkande 1995/96:UU11 konstaterat att en utredning av reglerna om<br>arbetslöshetsersättningen har tillsatts och anser att utredningen även bör<br>vidta en översyn och prövning av UD-makars rätt till arbetslöshetsersätt-</p>
<p>103</p>
<p>ning.                                                                  Prop. 1996/97:107</p>
<p>Mot bakgrund av detta föreslår regeringen en viss utvidgning av vad<br>som skall utgöra s.k. överhoppningbar tid vid fastställande av den ramtid<br>om tolv månader inom vilken arbetsvillkoret skall vara uppfyllt eller vid<br>återgång i ersättningsperiod inom samma tidsram. Det bör gälla tid då en<br>person som medföljt en make eller maka som arbetat i utlandet hos<br>arbetsgivare med säte i Sverige och vars lön utbetalas härifrån.</p>
<p>En förutsättning för att tiden skall vara överhoppningsbar bör dock vara<br>att den inte samtidigt är tillgodoräkningsbar i arbetsvillkoret till följd av<br>överenskommelse som Sverige träffat med annan stat eller på grund av<br>Sveriges medlemskap i EU eller till följd av EES-avtalet.</p>
<h3>6.8 Företagares ersättningsrätt</h3>
<h4>6.8.1 När anses en företagare som arbetslös?</h4>
<p>Regeringens förslag: Avgörandet för om företagare skall anses som<br>arbetslös skall ske utifrån en samlad bedömning av om hans eller<br>hennes personliga verksamhet i rörelsen har upphört annat än<br>tillfälligt.</p>
<p>Även en företagare som har upphön med sin personliga verksam-<br>het i en och samma rörelse endast tillfälligt skall i vissa fall kunna<br>anses som arbetslös. Detta gäller dock endast för ett tillfälligt<br>uppehåll i den personliga verksamheten.</p>
<p>Förslagen träder i kraft den 29 september 1997.</p>
<p>Utredningens förslag: Utredningen har inte föreslagit någon utvidgning<br>av de krav som ställs för att en företagare skall betraktas som arbetslös.<br>Däremot anser utredningen att det bör införas tidsgränser i lagstiftningen<br>för när en verksamhet kan anses ha upphört annat än tillfälligt.</p>
<p>Vidare anser utredningen att det bör införas en möjlighet för företagare<br>att kunna fa arbetslöshetsersättning vid ett tillfälligt uppehåll i den<br>personliga verksamheten. Möjligheten att tillfälligt lägga ned verksam-<br>heten skall endast kunna användas en gång och företagaren skall under<br>uppehållet i princip vara förhindrad att vidtaga andra åtgärder än<br>skyddsåtgärder.</p>
<p>Remissinstanserna: Ett flertal remissinstanser är negativa till utred-<br>ningens förslag om tidsgränser för när en verksamhet skall anses ha<br>upphört annat än tillfälligt. SO och Småföretagarnas arbetslöshetskassa<br>anser att sådana tidsgränser verkar hämmande på arbetslinjen. AMS anser<br>att en bedömning av samtliga omständigheter måste göras i varje enskilt<br>fall för att bedöma om verksamheten upphört. Om tidsgränser införs kan<br>det bl.a. komma att innebära yrkesförbud för näringsidkaren.</p>
<p>104</p>
<p>De flesta remissinstanserna är positiva till utredningens forslag om att Prop. 1996/97:107<br>infora regler om att ett foretag skall kunna vilandeförklaras. Företagarnas<br>riksorganisation, liksom LRF och Småföretagarnas arbetslöshetskassa vill<br>dock ha ännu generösare regler. De föreslagna villkoren anses som för<br>hårda då viss verksamhet bör kunna fa bedrivas under vilandeperioden.<br>Köpmannaförbundet, Köpmännens arbetslöshetskassa och Småföre-<br>tagarnas arbetslöshetskassa anser att möjligheten att vilandeförklara ett<br>företag inte skall begränsas till en gång.</p>
<h4>Skälen för regeringens förslag:</h4>
<p>En samlad bedömning</p>
<p>En företagare anses enligt gällande regler som arbetslös när den per-<br>sonliga verksamheten har upphört annat än tillfälligt.</p>
<p>I allmänhet innebär detta att företagaren skall ha avyttrat fast egendom<br>och rörelsetillgångar. Ett fortsatt innehav av fastighet eller annan<br>rörelsetillgång av betydande värde kan vara skäl att ifrågasätta om<br>sökandens personliga verksamhet i rörelsen verkligen har upphört. En<br>bedömning måste i dessa fall ske av andra omständigheter av betydelse<br>som t.ex. om sökandens närstående fortsätter verksamheten.</p>
<p>Enligt förarbetena till de nuvarande reglerna i ALF- och KAS-lagama<br>innebär kravet på att den personliga verksamheten skall ha upphört i<br>rörelsen bl.a. att det inte far röra sig om ett tillfälligt eller tidsbegränsat<br>avbrott. I normalfallet krävs att ett inregistrerat företag skall ha av-<br>registrerats. Villkoret att verksamheten skall ha lagts ned har i praxis<br>bedömts i en mängd olika situationer. Om exempelvis ackordsför-<br>handlingar pågår eller skulder fortfarande finns har verksamheten ansetts<br>inte ha lagts ned annat än tillfälligt. Orsaken till att företagares ersätt-<br>ningsberättigade arbetslöshet anses inträffa först när verksamheten lagts<br>ned annat än tillfälligt är främst kontrollsvårigheter och risk för konkur-<br>renssnedvridning.</p>
<p>Regeringen anser att dessa principer i huvudsak skall gälla även fort-<br>sättningsvis när det gäller att bedöma om en företagare har upphört med<br>sin verksamhet definitivt.</p>
<p>Enligt regeringens mening finns det emellertid anledning att förändra<br>dessa principer i ett avseende för att undvika oönskade effekter. Frågan<br>om när en företagare skall anses som arbetslös har varit och är alltjämt en<br>av de mest svårbedömbara inom arbetslöshetsersättningssystemet. Förtyd-<br>liganden från statsmakternas sida har därför fått göras vid flera tillfällen.<br>Det har gällt bl.a. frågan om hur man skall bedöma arbetslösheten för den<br>som har endast formella funktioner i en rörelse och som inte har något<br>reellt inflytande över rörelsens verksamhet.</p>
<p>Beroende på annan lagstiftnings utformning, bl.a. skattelagstiftningens,<br>finns det situationer där en företagare som har upphört med sin verk-<br>samhet definitivt ändå för kortare eller längre perioder därefter betraktas<br>som företagare. Vid tillämpningen av reglerna för arbetslöshetsersättning</p>
<p>105</p>
<p>bedöms en sådan person ofta som inte arbetslös och har därigenom inte<br>rätt till arbetslöshetsersättning trots att han eller hon står till arbets-<br>marknadens förfogande utan begränsningar.</p>
<p>Enligt regeringens mening bör, inte minst mot bakgrunden av det<br>angelägna att stimulera till nyföretagande, tillämpningen av arbetslös-<br>hetsbegreppet for företagare inte ha en så snäv innebörd att det avhåller<br>människor från att starta nya verksamheter. En samlad bedömning av<br>relevanta förhållanden bör vara styrande for om en företagare skall anses<br>som arbetslös, inte enstaka omständigheter såsom en kvarvarande<br>skyldighet att vara registrerad for mervärdesskatt eller att inneha F-<br>skattsedel. En sådan skyldighet eller nödvändighet kan tänkas uppkomma<br>om en företagare utfört en tjänst som vid nedläggelsen av rörelsen ännu<br>ej betalats. Företagaren kan då behöva ha sin F-skattsedel kvar för att<br>uppdragsgivaren inte skall bli skyldig att betala in sociala avgifter. Likaså<br>kan företagaren förväntas redovisa ingående eller utgående mervärdesskatt<br>som hänför sig till tiden före det att företaget lagts ned. Vidare bör en<br>sådan omständighet som att en företagare, som har sin privatbostad på<br>samma fastighet som rörelsen eller i anslutning till denna, bor kvar på<br>näringsfastigheten efter den definitiva nedläggelsen av rörelsen inte<br>ensamt innebära att arbetslöshetsersättning inte kan lämnas.</p>
<p>Regeringen anser att det bör vara möjligt for en foetagare t.ex. en<br>lantbrukare som blivit arbetslös att hyra ut lokaler eller arrendera ut mark.<br>En förutsättning bör dock vara att den arbetslöse är arbetsför och att han<br>eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. En förutsättning för att<br>tillåta denna verksamhet är att företagaren inte tidigare haft sin mark<br>utarrenderad eller sina lokaler uthyrda, utan att han eller hon själv brukat<br>marken i rörelsen. Den tid som den arbetslöse lägger ner på att ad-<br>ministrera uthyrningen eller utarrenderingen far inte utgöra hinder for att<br>stå till arbetsmarknadens förfogande.</p>
<p>Andra förhållanden att beakta vid en samlad bedömning kan vara en<br>medlems roll i ett kooperativ eller en ekonomisk förening. Endast<br>innehavet av ett förtroendeuppdrag eller tillhörigheten till ett kooperativ<br>eller en förening bör således inte vara avgörande. Det väsentliga att<br>bedöma bör vara medlemmens funktion och inflytande samt ekonomiska<br>engagemang i och beroende av kooperativet eller föreningen och om detta<br>hindrar personen i fråga från att stå till arbetsmarknadens förfogande.</p>
<p>Kravet på en att en samlad bedömning skall göras for att fastställa om<br>en företagare skall anses som arbetslös eller inte bör skrivas in i lagen.</p>
<p>Regeringen vill här ta upp en fråga som gäller rätten till arbetslöshets-<br>ersättning for företagare som är partiellt arbetslösa. Den 1 januari 1997<br>trädde nya regler i kraft gällande sjukpenning och förtidspension.<br>Förändringen innebär bl.a. att arbetsförmågan i framtiden skall bedömas<br>mer renodlat utifrån medicinska kriterier. Syftet med detta är att utforma<br>klara regler som medverkar till att tydliggöra gränserna för vad som bör<br>ersättas från socialförsäkringen. En renodling av kriterierna for arbetsför-<br>mågebedömningen innebär inte bara en minskning av försäkringens<br>kostnader utan ger även underlag för en mer rättvisande bild av samhällets<br></p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>106</p>
<p>kostnader inom olika områden. Problem som i grunden inte är medicinskt Prop. 1996/97:107<br>betingade bör i första hand hanteras med arbetsmarknads- eller socialpoli-<br>tiska medel. Därigenom uppnås även bättre underlag för framtida beslut<br>om åtgärder och prioriteringar mellan olika områden.</p>
<p>Vid riksdagsbehandlingen av proposition 1996/97:28 Kriterierna för rätt<br>till ersättning i form av sjukpenning och förtidspension uttalade socialför-<br>säkringsutskottet (bet. 1996/97:SfU6, Ändrade kriterier för rätt till<br>sjukpenning och förtidspension) att vissa av dem som saknar arbetsgivare,<br>som exempelvis egenföretagare, med den nya bedömningen kommer att<br>anses ha en restarbetsförmåga. Därigenom kommer de att hänvisas till<br>annat på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. Om inget sådant<br>finns, och om de inte har möjlighet att fa ersättning från arbetslöshetsför-<br>säkringen kan de komma att ställas utan ersättning från såväl socialförsäk-<br>ringen som arbetslöshetsförsäkringen. Detta gäller t.ex. företagare som<br>inte helt har avvecklat sin verksamhet. Utskottet uttalade att det erfarit att<br>regeringen avsåg att återkomma till riksdagen med ett förslag med<br>anledning av ARBOM-utredningens förslag till ny arbetslöshetsförsäkring.<br>Utskottet underströk vikten av att frågan om företagarnas rätt till<br>arbetslöshetsersättning skulle ges en positiv prövning. Utskottet ansåg<br>dock att det inte var nödvändigt med ett tillkännagivande i frågan.</p>
<p>I och med de förslag som regeringen nu lägger genomförs flera<br>positiva förändringar vad gäller företagares rätt till arbetslöshetsersättning.<br>Genom att en samlad bedömning av relevanta förhållanden bör ligga till<br>grund för bedömningen av företagares rätt till arbetslöshetsersättning<br>förbättras denna grupps möjligheter till sådan ersättning. Detta gäller även<br>företagare som inom socialförsäkringarna bedöms ha restarbetsförmåga<br>och som är arbetslös. För företagare som utnyttjar hela eller delar av sin<br>restarbetsförmåga i det egna företaget kvarstår dock att de varken är<br>berättigade till arbetslöshetsersättning eller ersättning från socialförsäk-<br>ringen i de fall de inte finner arbete på marknaden där den resterande<br>arbetsförmågan kan utnyttjas.</p>
<p>I detta sammanhang kan även nämnas att den ovan beskrivna renod-<br>lingen av socialförsäkringen är kompletterad med bestämmelser om<br>rimlighetsbedömning i det enskilda fallet. Omständigheter som om det<br>finns särskilda skäl för det kan påverka rätten till sjukpenning och<br>förtidspension är t.ex. ålder och bosättningsförhållanden. Därvid bör<br>åldersfaktorn väga tyngst.</p>
<p>Regeringen avser att noga studera frågan om företagares rätt vad gäller<br>rätten till arbetslöshets- och socialförsäkringsersättningar så att oönskade<br>effekter kan undvikas för denna grupp. Regeringen kommer mot denna<br>bakgrund att ge RFV och AMS i uppdrag att skyndsamt redovisa<br>effekterna av de nya reglerna inom socialförsäkringen vad gäller<br>företagares möjligheter att få ersättning från socialförsäkringen respektive<br>arbetslöshetsförsäkringen. Regeringen avser att återkomma med erforderli-<br>ga förslag till riksdagen i samband med budgetpropositionen.</p>
<p>107</p>
<p>Tillfälligt uppehåll                                                        Prop. 1996/97:107</p>
<p>Regeringen anser i likhet med utredningen att det finns skäl att företagare<br>som endast tillfälligt upphör med sin verksamhet i vissa fall skall kunna<br>få arbetslöshetsersättning. Genom att införa en regel om att företaget inte<br>behöver läggas ned definitivt med åtföljande krav på omedelbar avyttring<br>av lager och inventarier med risk för underpriser, kan risktagandet<br>minskas för den som står inför att starta ett företag. Vetskapen om att<br>denna möjlighet finns att tillfälligt lägga ned verksamheten utan detta<br>risktagande kan bli den faktor som gör att företagaren vågar ådra sig<br>initialkostnader och sätta i gång med rörelsen. Genom förslaget undviks<br>bl.a. risken för onödig kapitalförstöring.</p>
<p>Regeringen föreslår att möjligheten att kunna få ersättning under ett<br>avbrott begränsas till en gång. Kontroll- och konkurrensaspekterna väger<br>därför inte lika tungt jämfört med om det skulle vara möjligt att vilande-<br>förklara rörelsen ett flertal gånger.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att det införs en regel om att en företagare<br>i vissa fall skall kunna betraktas som arbetslös vid ett tillfälligt uppehåll<br>i en och samma verksamhet. En förutsättning bör dock vara att uppehållet<br>i rörelsen inte till någon del är av säsongkaraktär.</p>
<p>Vissa villkor bör dock ställas upp för att en företagare skall ha rätt att<br>få arbetslöshetsersättning när han eller hon tillfälligt upphör med sin<br>verksamhet. En anställd får som regel ersättning varje gång en anställning<br>upphör och arbetslöshet uppstår. En motsvarande möjlighet för företagare<br>- att hur många gånger som helst tillfälligt upphöra med sin verksamhet<br>i en och samma rörelse skulle dock föra alltför långt. En sådan obe-<br>gränsad rätt skulle kunna leda till att företagaren när ersättningsperioden<br>gått till ända kan gå tillbaka till sitt företag under sex månader och under<br>samma tid upparbeta ett nytt arbetsvillkor som skulle kvalificera till en ny<br>ersättningsperiod.</p>
<p>För att understryka karaktären av att ersättningen vid tillfälligt upphö-<br>rande är ett speciellt skydd i en ovanlig situation och för att förhindra<br>missbruk av regeln föreslår regeringen att då företagaren återupptar<br>verksamheten skall för rätt till ytterligare ersättning krävas att verksam-<br>heten i rörelsen upphört annat än tillfälligt.</p>
<p>Rätten till ersättning då företagare tillfälligt upphört med verksamheten<br>bör vara knuten till både personen i fråga och företaget. Det bör således<br>inte fa förekomma att exempelvis en familj som driver en rörelse, ges<br>möjlighet att ett flertal gånger lägga ned verksamheten tillfälligt genom<br>att växelvis låta familjemedlemmarna ingå i företaget.</p>
<p>Vidare bör i princip ingen egentlig verksamhet få bedrivas i rörelsen<br>utan denna skall faktiskt ha upphört. Ingen produktion av varor eller<br>tjänster bör få ske och inte heller någon förberedelse av sådan produktion.<br>Dessutom bör inga inköp få göras och någon försäljning annat än i<br>undantagsfall av omsättningstillgångar såsom lager bör inte få förekomma.<br>Vidare bör krävas att varken ackvisition eller marknadsföring förekommer<br>under den tid då verksamheten lagts ned tillfälligt. Vid tveksamheter</p>
<p>108<br></p>
<p>huruvida verksamheten verkligen har upphört bör få krävas intyg av en Prop. 1996/97:107<br>betrodd person som är väl insatt i verksamheten. Att tacka nej till ett<br>erbjudet lämpligt arbete med hänvisning till ett eventuellt återupptagande<br>av ett företagande bör inte utgöra ett godtagbart skäl för att undvika<br>avstängning från rätt till ersättning. I detta sammanhang anser regeringen<br>att det är av vikt att understryka att en förutsättning för rätt till ersättning<br>är att den som lagt ned sitt företag tillfälligt och anmält sig arbetslös står<br>till arbetsmarknadens förfogande. Arbetsförmedlingen kan komma att<br>anvisa ett arbete eller en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som naturligtvis<br>är återkvalificerande för rätt till ersättning. Under den tid som företagaren<br>har sitt företag nedlagt behandlas han eller hon som andra som söker<br>ersättning vid arbetslöshet.</p>
<p>Företagaren bör på samma sätt som bör gälla för den som upphört med<br>sin verksamhet definitivt kunna hyra ut lokaler eller arrendera ut mark.<br>Dessutom bör skyddsinsatser vara tillåtna, som företagaren är tvungen att<br>vidta för att hindra förstörelse av egendom. Exempel på en sådan åtgärd<br>är försäljning av ett lager. I normalfallet bör inte försäljning av lager<br>kunna ske, utan det skall vara fråga om särskilda omständigheter som<br>inträffat. Andra åtgärder som bör få vidtas är t.ex. lagstadgad redovisning<br>eller andra skyldigheter eller åtaganden som myndigheter beslutar om. En<br>självklar förutsättning för att den sökande skall kunna behålla sin<br>arbetslöshetsersättning trots att vissa skyddsinsatser får vidtas är att de<br>inte hindrar honom eller henne från att stå till arbetsmarknadens<br>förfogande.</p>
<p>Uppdragstagares ersättningsrätt</p>
<p>ARBOM-utredningen har föreslagit att uppdragstagare i vissa fall skall<br>kunna få arbetslöshetsersättning enligt arbetstagarreglema. Utredningen<br>har vidare föreslagit vissa villkor för när detta skall få ske. Regeringen<br>har övervägt om särskilda regler för uppdragstagares rätt till ersättning bör<br>införas i lagarna om ersättning vid arbetslöshet. Regeringen har emellertid<br>funnit att uppdragstagarbegreppet är så komplext att det inte lämpar sig<br>att reglera i lag utan att detta bör vara en fråga för rättstillämpningen. I<br>många fall har dock uppdragstagare en med arbetstagare jämbördig<br>ställning. Regeringen vill därför betona att tillämpningen bör ske utifrån<br>att det skall finnas realistiska möjligheter för en uppdragstagare att få<br>arbetslöshetsersättning vid brist på uppdrag.</p>
<p>Regeringen vill i detta sammanhang peka på vissa andra frågor som<br>gäller, inte bara för uppdragstagare, utan även för arbetstagare med<br>liknande arbetsförhållanden, i fråga om prövningen arbetsvillkoret m.m.<br>Dessa får vanligtvis inte lön för ett viss antal arbetade timmar utan för en<br>viss arbetsinsats. Denna kan kräva ett stort mått av förberedelsetid. Att<br>beräkna arbetsvillkoret utifrån t.ex. ett kort framträdande ger därför ofta<br>inte en rättvisande bild av den verkliga arbetsinsatsen. Hänsyn bör därför<br>vid prövningen av arbetsvillkoret tas till bl.a. repetitionstid och annan</p>
<p>109<br></p>
<p>förberedelsetid. Ett stöd för att utforma sådana regler kan vara den Prop. 1996/97:107<br>omräkningstabell som AMS tillämpar för att fastställa antalet ersättnings-<br>dagar för konstnärligt arbete. Det säger sig självt att för sådan nyss nämnd<br>tid som bör fa tillgodoräknas i arbetsvillkoret inte samtidigt far lämnas<br>arbetslöshetsersättning. Med hänsyn till de skiftande villkor i detta<br>avseende som gäller för uppdragstagare och arbetstagare med liknande<br>arbetsförhållanden anser regeringen att detta inte lämpligen bör regleras<br>i lag utan bör vara en fråga för de rättstillämpande myndigheterna.</p>
<p>Förslagen under detta avsnitt föranleder ändringar i 4 § lagen<br>(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och 4 § lagen (1973:371) om<br>kontant arbetsmarknadsstöd. Förslagen bör träda i kraft den 29 september<br>1997.</p>
<p>110</p>
<h4>6.8.2 Hur beräknas dagpenningen for företagare?</h4>
<p>Regeringens förslag: Dagpenningen för företagare beräknas på ett<br>genomsnitt av inkomsterna från rörelsen under de senaste tre åren,<br>exklusive avvecklingsåret, före arbetslöshetens inträde.</p>
<p>Om företagaren har bedrivit verksamhet kortare tid än tolv<br>månader och innan dess varaktigt haft anställning som arbetstagare<br>kan dagsförtjänsten, om det är till fördel för honom eller henne,<br>beräknas på grundval av inkomsten som anställd.</p>
<p>Förslaget träder i kraft den 29 september 1997.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: TCO är positiv till förslaget att dagsförtjänsten<br>skall fastställas med hjälp av en genomsnittsberäkning. SO, Köpmannaför-<br>bundet, Köpmännens arbetslöshetskassa, Småföretagarnas arbetslös-<br>hetskassa och Företagarnas Riksorganisation anser att dagsförtjänsten i<br>stället skall fastställas utifrån den bästa av de fem senaste årens inkomst.</p>
<p>SACO, LO, SO, AMS, SAF, Företagarnas Riksorganisation och TCO är<br>positiva till att det införs en alternativ beräkningsregel för dem som drivit<br>sin rörelse under kortare tid än tolv månader.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag:</p>
<p>Genomsnittsberäkning</p>
<p>Enligt föreskrifter utfärdade av AMS beräknas dagsförtjänsten för<br>företagare till 1/260 av årsinkomsten. Denna utgör den högsta av de till<br>taxering för kommunal inkomstskatt redovisade inkomsterna av verksam-<br>heten som företagare de senaste tre åren. I normalfallet finns inte<br>uppgifter att tillgå rörande inkomsterna under tiden omedelbart före<br>arbetslöshetens inträde. Efter det att den arbetslöse anmält avveck-<br>lingsårets inkomster till skattemyndigheten kan dock även inkomsten från<br>avvecklingsåret ingå i underlaget om det medför att dagpenningen höjs.<br>Kostnaderna för avveckling av rörelsetillgångar ingår inte i underlaget.</p>
<p>Skälet till att företagares dagsförtjänst fastställs på den bästa inkomsten<br>av tre år är att inkomsterna kan variera kraftigt över tiden. Det har därför<br>ansetts rimligt att viss hänsyn tas till detta. Regeringen har övervägt om<br>tiden tre år är lämpligt avpassad. Vissa remissinstanser har framfört att<br>tiden borde utsträckas till fem år.</p>
<p>Regeringen anser det rimligt att arbetslöshetsersättningen för en<br>företagare bör beräknas utifrån en genomsnittsinkomst och inte utifrån<br>inkomsten under ett enstaka år. Enligt nuvarande ordning beräknas<br>ersättningen på inkomsten under det bästa av tre år. Ett mer rättvisande<br>resultat fas om beräkningen görs på genomsnittsinkomsten under en<br>längre tid. Vissa remissinstanser har kritiserat utredningens uppfattning<br>om att den nuvarande dagpenningberäkningen medför risk för att<br></p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>111</p>
<p>exempelvis företagare som driver verksamhet i form av aktiebolag kan ta Prop. 1996/97:107<br>ut en hög lön och sedan lägga ned verksamheten. Därigenom kan, enligt<br>utredningen, företagaren se till att han eller hon erhåller en hög dag-<br>penning. Enligt dessa remissinstanser är det i stället ofta tvärtom.<br>Företagaren försöker i det längsta att driva sitt företag och inkomsterna<br>minskar med tiden.</p>
<p>Regeringen är av den uppfattningen att en ändring av dagpenningbe-<br>räkningen till att den skall ske på ett genomsnitt av de senaste tre åren<br>före avvecklingsåret som företagare medför en mer rättvisande ersättning<br>jämfört med nuvarande regler. Samtidigt tas rimlig hänsyn till att en<br>företagares inkomster kan variera över tiden. Om rörelsen drivits under<br>kortare tid än tre år bör genomsnittsberäkningen ske på den tid som<br>verksamheten faktiskt bedrivits. I detta fall bör det vara möjligt för<br>företagaren att i genomsnittsberäkningen fa tillgodoräkna sig även avveck-<br>lingsårets inkomster, om det är till fördel för honom eller henne.</p>
<p>Alternativ beräkning av dagsförtjänsten</p>
<p>Regeringen anser även att det bör finnas en alternativ möjlighet att<br>beräkna dagsförtjänsten för den som före tid som företagare haft en<br>varaktig anknytning till arbetsmarknaden som anställd. Detta bör kunna<br>komma i fråga om verksamheten i rörelsen inte bedrivits under längre tid<br>än tolv månader vid det tillfälle då arbetslösheten inträffar. I det fall att<br>företagaren blir arbetslös efter en kortare tid än tolv månader skall tiden<br>som företagare kunna bortses från och normalarbetstiden och normal-<br>inkomsten fastställas utifrån den arbetade tiden och inkomsten i anställ-<br>ningen, om det är till fördel för den sökande. Det skall dock inte vara<br>möjligt att exempelvis fastställa normalarbetstiden på tiden som företagare<br>och inkomsten på tiden som arbetstagare.</p>
<p>Regeringen vill för tydlighetens skull klargöra att tidpunkten för<br>beräkning av om företaget bedrivits kortare tid än tolv månader bör räknas<br>från det tillfälle då den sökande blir ersättningsberättigad. Det kan<br>förekomma fall, t.ex. då den sökande erhållit ett avgångsvederlag och<br>under tiden som vederlaget hänför sig till startar ett företag, då den<br>alternativa beräkningsregeln far användas trots att starten av verksamheten<br>ligger längre tillbaka i tiden än tolv månader. Detta är en följd av att<br>regeringen föreslår att tid då den arbetslöse erhåller avgångsvederlag skall<br>räknas som tid under vilken han eller hon utfört förvärvsarbete.</p>
<p>Vad som nu sagts föranleder ändringar i 20 § lagen (1973:370) om<br>arbetslöshetsförsäkring. Förslagen bör träda i kraft den 29 september<br>1997.</p>
<p>112</p>
<h3>6.9 Finansieringsavgiften</h3>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Regeringens förslag: Nivån på finansieringsavgiften utgör under<br>budgetåret 1997</p>
<p>dels 70 procent av den under perioden januari - juni 1997 genom-<br>snittligt utbetalade dagpenningen,</p>
<p>dels 131 procent av den fr.o.m. juli 1997 genomsnittligt utbetalade<br>dagpenningen.</p>
<p>Utredningens förslag: Medlemsavgifterna till arbetslöshetskassorna<br>höjs med ca 25 kronor per månad och medlem for att finansiera 20<br>procent av tilläggsbeloppet.</p>
<p>Remissinstanserna: TCO utesluter inte en höjning av medlemsav-<br>gifterna med 25 kronor per månad även om detta skulle innebära<br>ytterligare en belastning på löntagarnas ekonomi men det måste ge fler<br>arbetslösa rätt till ersättning och ge bättre inkomstskydd genom en<br>höjning av inkomsttaket. LO avstyrker forslaget om att finansieringsav-<br>giften skall beräknas utifrån genomsnittet av hela dagpenningen och<br>förordar att avgiften skall beräknas på dagpenningen över grundbeloppet.</p>
<p>Skälen för regeringens forslag: Finansieringsavgiften är en avgift som<br>arbetslöshetskassorna betalar till staten for att delfinansiera statens<br>kostnader for arbetslöshetsersättningarna. Kostnaden for avgiften betalas<br>ytterst av arbetslöshetskassornas medlemmar genom medlemsavgifterna.</p>
<p>Finansieringsavgiften regleras i 57 § ALF-lagen. Enligt vad som där<br>föreskrivs skall arbetslöshetskassorna för finansiering av statens kostnader<br>för utbetalade arbetslöshetsersättningar samt för tillsynen av arbetslös-<br>hetskassornas utbetalning av arbetslöhetsersättning betala ett visst belopp<br>till staten för varje medlem som fanns vid utgången av det senaste<br>förflutna verksamhetsåret. Beloppet motsvarar för närvarande 70 procent<br>av den under det löpande verksamhetsåret genomsnittligt utbetalade<br>dagpenningen i arbetslöshetskassan.</p>
<p>Regeringen har i avsnitt 6.1 föreslagit att kompensationsnivån i<br>arbetslöshetsförsäkringen skall höjas den 29 september 1997 från för<br>närvarande 75 till 80 procent av den arbetslöses tidigare inkomst. Denna<br>förbättring av det ekonomiska skyddet vid arbetslöshet bör enligt<br>regeringens mening finansieras inom ramen för arbetslöshetsförsäk-<br>ringssystemet. Merparten av den kostnadsökning som denna förbättring<br>innebär bör betalas genom en höjning av finansieringsavgiften. Regering-<br>ens förslag är därför att finansieringsavgiften höjs till 131 procent av den<br>genomsnittligt utbetalade dagpenningen fr.o.m. den 1 juli 1997. För<br>perioden januari - juni 1997 bör finansieringsavgiften vara oförändrat 70<br>procent.</p>
<p>Effekten för den enskilde medlemmen av detta förslag blir att med-<br>lemsavgiften ökar från i genomsnitt för närvarande ca 41 kronor till ca 64</p>
<p>113</p>
<p>8 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 107</p>
<p>kronor per månad fr.o.m. juli månad 1997.                              Prop. 1996/97:107</p>
<p>Förslaget föranleder ändring i 57 § lagen (1973:370) om arbetslös-</p>
<p>hetsförsäkring.</p>
<h2>7 En ny lag om arbetslöshetsförsäkring</h2>
<h3>7.1 Inledning</h3>
<p>Regeringen föreslår i denna proposition dels ett flertal ändringar i ALF-<br>och KAS-lagama med ikraftträdande den 1 juli och den 29 september<br>1997 (se föregående avsnitt), dels att villkoren för rätt till arbetslöshetser-<br>sättning från och med den 1 januari 1998 skall framgå av en ny lag, lagen<br>om arbetslöshetsförsäkring. Den nya lagen utgör i huvudsak en samman-<br>slagning och omarbetning av ALF- och KAS-lagama såvitt gäller<br>villkoren för rätt till arbetslöshetsersättning. Dagpenning i form av<br>grundbelopp i den nya lagen kan sägas utgöra en motsvarighet till KAS-<br>ersättningen enligt KAS-lagen och dagpenning i form av inkomstrelaterad<br>ersättning utgör en motsvarighet till den inkomstrelaterade ersättningen<br>enligt ALF-lagen. De ändringar som föreslås träda i kraft den 1 juli och<br>den 29 september 1997 återfinns i den nya lagen om arbetslöshetsförsäk-<br>ring. Regeringens förslag innebär också att en ny lag om arbetslöshetskas-<br>sor bör införas. De övergångsbestämmelser som erfordras för en övergång<br>till de nya lagarna bör regleras i en lag om införande av lagen om<br>arbetslöshetsförsäkring och lagen om arbetslöshetskassor.</p>
<h3>7.2 Dagpenningen - grundbelopp och inkomstrelaterad<br>ersättning</h3>
<p>Regeringens förslag: Dagpenning lämnas i form av dels grundbe-<br>lopp, dels en inkomstrelaterad ersättning. Dagpenning i form av<br>grundbelopp, som är lika för alla, lämnas till den som uppfyller ett<br>arbetsvillkor eller studerandevillkoret. Dagpenning i form av<br>inkomstrelaterad ersättning lämnas till den som förutom ett<br>arbetsvillkor uppfyller medlemsvillkoret. För såväl företagare som<br>arbetstagare skall medlemsvillkoret vara 12 månader.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens förslag.<br>Utredningen föreslår att grundbeloppet skall vara 295 kronor. Den<br>inkomstrelaterade ersättningen skall enligt utredningen bestå av ett<br>grundbelopp och ett tilläggsbelopp som tillsammans ger en inkomstrelate-<br>rad ersättning på högst 590 kronor per dag.</p>
<p>114</p>
<p>Remissinstanserna: I huvudsak är de flesta remissinstanserna som Prop. 1996/97:107<br>yttrat sig över försäkringens konstruktion positiva till en sammanhållen<br>arbetslöshetsförsäkring som består av dels grundbelopp, dels inkomstrela-<br>terad ersättning i form av tilläggsbelopp. Kammarrätten i Göteborg anser<br>att även om en allmän försäkring med både en obligatorisk och en<br>frivillig del ter sig tilltalande så har utredningen varken redovisat<br>eventuella fördelar av en sammanslagning eller gjort en analys av de<br>svårigheter som kan uppstå i administrativt hänseende om en integration<br>genomförs.</p>
<p>RRV och AMS har som alternativ till en begränsad ersättningstid<br>föreslagit att ersättningsgraden stegvis sänks till en lägre grad än 80<br>procent av fastställd normalinkomst. Även Uppsala universitet anser att<br>en sådan modell borde diskuteras. SO föreslår att försäkringens värde<br>återupprättas. Den högsta dagpenningen bör bestämmas med utgångspunkt<br>i 1993 års nivå. TCO och SACO förespråkar att det bör inrättas ett<br>inkomsttak i arbetslöshetsförsäkringen som motsvarar inkomsttaket i<br>sjukförsäkringen.</p>
<p>SAF anser att ersättningsnivån bör sänkas till 70 procent för att skapa<br>en tydlig skillnad mellan inkomst av arbete och inkomst av arbetslöshet-<br>sersättning.</p>
<p>När det gäller det enhetliga medlemsvillkoret är flertalet remissinstanser<br>positiva till förslaget däribland SO, Småföretagarnas arbetslöshetskassa<br>och TCO. AMS anser att det kan finnas skäl att ha ett längre med-<br>lemsvillkor för företagare, men är ändå beredd att tillstyrka förslaget<br>eftersom de anser det viktigt med enhetliga regler inom arbetslöshetsför-<br>säkringen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Kraven på att arbetslöshetsförsäkringen<br>skall ge såväl trygghet som stimulans till omställning strider delvis mot<br>varandra. Ett ersättningssystem som är avsett att fungera måste därför<br>bygga på en avvägning mellan olika syften. Ett försäkringssystem där<br>ersättningsnivån sätts alltför hög motverkar incitamenten för den<br>arbetslöse att aktivt verka för att erhålla ny sysselsättning. Om ersättnings-<br>nivån däremot sätts alltför låg förfelar försäkringen sin uppgift att fungera<br>som en trygghet vid ofrivillig arbetslöshet.</p>
<p>Den nu föreslagna nya sammanhållna försäkringen tillvaratar olika<br>intressen av att fungera som grundtrygghet och att fungera som en<br>drivkraft för den som är i omställning att aktivt verka för att erhålla<br>sysselsättning. Grundbeloppet i den sammanhållna försäkringen ersätter<br>den roll som KAS för närvarande har. Eftersom arbetslöshetsförsäkringen<br>skall vara allmän och sammanhållen bör grundbeloppet i vissa fall lämnas<br>separat och i andra fall ingå som en grunddel i den inkomstrelaterade<br>ersättningen.</p>
<p>Regeringen delar utredningens uppfattning att grundbelopp skall lämnas<br>till den som uppfyller ett arbetsvillkor eller studerandevillkoret. Den som<br>under tid då han eller hon har arbete blir medlem i en arbetslöshetskassa<br>eller ansluter sig till den kompletterande kassan skall ha möjlighet att få<br>inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning, förutsatt att medlems- och</p>
<p>115<br></p>
<p>arbetsvillkoren är uppfyllda vid den tidpunkten. Regeringen delar också Prop. 1996/97:107<br>utredningens bedömning att medlemsvillkoret bör vara enhetligt.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att medlemsvillkoret för såväl företagare som<br>arbetstagare bör bestämmas till tolv månader.</p>
<p>Regeringen avser, under förutsättning av riksdagens godkännande, att<br>fastställa stödbeloppet i KAS till 240 kronor och den högsta dagpenningen<br>i arbetslöshetsförsäkringen till högst 580 kronor fr.o.m. den 29 december<br>1997. Se närmare avsnitt 6.1. Regeringen avser att fastställa grundbe-<br>loppets nivå i den nya sammanhållna försäkringen till högst 240 kronor<br>fr.o.m. den 1 januari år 1998. Dagpenning i form av inkomstrelaterad<br>ersättning avser regeringen att fastställa till högst 580 kronor från samma<br>datum. Utbildningsbidragens nivåer kommer att anpassas till dessa belopp.<br>I likhet med vad som föreslås gälla fr.o.m. den 29 september 1997 skall<br>den inkomstrelaterade ersättningen även i fortsättningen vara högst 80<br>procent av sökandens tidigare inkomst.</p>
<h3>7.3 Minskning av dagpenningen på grund av pension</h3>
<p>Regeringens förslag: Har den arbetssökande tillerkänts ålderspen-<br>sion i form av folkpension, allmän tilläggspension eller annan<br>pension som lämnats på grund av förvärvsarbete bör följande gälla:<br>Till den som får inkomstrelaterad ersättning lämnas dagpenning<br>med 65 procent av den tidigare inkomsten, dock lägst 240 kronor.<br>Dagpenningen reduceras med 1/260 av årspensionen.</p>
<p>För den som far dagpenning i form av grundbelopp reduceras dag-<br>penningen med 1/260 av årspensionen.</p>
<p>Utredningens förslag: Utredningen har inte lämnat något förslag i<br>denna del.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Inom arbetslöshetsförsäkringen och<br>KAS gäller för närvarande något olika regler för samordning av arbetslös-<br>hetsersättning och pensioner. Reglerna för KAS är något restriktivare än<br>i arbetslöshetsförsäkringen.</p>
<p>Genom förslaget att arbetslöshetsförsäkringen skall vara en samman-<br>hållen försäkring och som ett led i att göra försäkringen enklare föreslår<br>regeringen en gemensam syn på den som har pension och söker arbetslös-<br>hetsersättning. Samma regler för samordning med pension skall gälla för<br>grundbeloppet och den inkomstrelaterade ersättningen. Dessa regler bör<br>vara de som nu gäller inom arbetslöshetsförsäkringen. Detta innebär t.ex.<br>att den reduktion på grund av änke- eller änklingspension som finns i<br>KAS, inte skall tillämpas vid dagpenning i form av grundbelopp. När det<br>gäller andra bidragsformer t.ex. förtidspension, sjukbidrag och delpension<br>skall de vid grundbelopp behandlas på samma sätt som i dag sker inom<br>arbetslöshetsförsäkringen.</p>
<p>116</p>
<p>Regeringen föreslår när det gäller ålderspension i form av folkpension, Prop. 1996/97:107<br>allmän tilläggspension eller annan pension som lämnas på grund av<br>förvärvsarbete att dagpenningen skall sättas ned med 1/260 av årspensio-<br>nen. Detta skall göras både i de fall då dagpenning lämnas i form av<br>grundbelopp och i form av inkomstrelaterad ersättning.</p>
<p>Vid inkomstrelaterad ersättning skall i dessa fall fortfarande dag-<br>penningen utgöra högst 65 procent av den sökandes dagsförtjänst. Skulle<br>dagpenningen därvid bli lägre än om den sökande i stället skulle ha sökt<br>grundbelopp skall dagpenningen fastställas till detta belopp före det att<br>pensionsavdrag görs.</p>
<h3>7.4 Från grundbelopp till inkomstrelaterad ersättning</h3>
<p>Regeringens förslag: Det skall vara möjligt att växla från grundbe-<br>lopp till inkomstrelaterad ersättning i en ersättningsperiod eller<br>mellan två ersättningsperioder.</p>
<p>Utredningens förslag: Utredningens förslag om en sammanhållen<br>arbetslöshetsförsäkring innebär att separat grundbelopp lämnas inom<br>ersättningstiden enbart till den som uppfyller ett nio månaders arbets-<br>villkor men inte medlemsvillkoret. Den som erhåller grundbelopp på<br>grund av att medlemsvillkoret inte är uppfyllt kan när detta villkor är<br>uppfyllt erhålla inkomstrelaterad ersättning.</p>
<p>Remissinstanserna: Utredningens förslag om att de som är nytillträdan-<br>de på arbetsmarknaden enbart har rätt till en delperiod som omfattar 200<br>ersättningsdagar och därmed inte ges möjlighet att växla från grundbelopp<br>till inkomstrelaterad ersättning har mött en del kritik. LO och SACO anser<br>att nytillträdande borde inlemmas i försäkringen. RFV anser att förslaget<br>kommer att innebära utslagning av dem som enbart uppfyller studerande-<br>villkoret eftersom de inte har möjlighet att återkvalificera sig genom<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärder.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Den föreslagna nya arbetslöshetsför-<br>säkringen skall vara en sammanhållen arbetslöshetsförsäkring och detta<br>leder till att en sökande som uppfyllt arbetsvillkoret men ännu inte<br>villkoret på tolv månaders medlemskap far grundbelopp. När med-<br>lemsvillkoret är uppfyllt och om den sökande då också uppfyller ett<br>arbetsvillkor med arbete som utförts under medlemstiden, lämnas under<br>resten av ersättningsperioden dagpenning i form av inkomstrelaterad<br>ersättning.</p>
<p>Regeringen anser, till skillnad från utredningen, att detsamma bör gälla<br>om sökanden fatt grundbelopp baserat på studerandevillkoret och efter en<br>tid uppfyller såväl villkoret tolv månaders medlemskap som arbets-<br>villkoret. I dessa fall skall ny normalarbetstid och dagsförtjänst fastställas,<br>om det är till fördel för den sökande. Enligt gällande föreskrifter som</p>
<p>117<br></p>
<p>utfärdats av AMS fastställs normalarbetstiden till arbetsutbudet för den Prop. 1996/97:107<br>som kvalificerat sig för rätt till KAS genom att ha uppfyllt studerande-<br>villkoret. För att undvika att ersättningen blir lägre vid övergång från<br>grundbelopp till inkomstrelaterad ersättning bör den sökande vid sådan<br>övergång ha rätt att stå kvar på sin tidigare dagpenning- och normalarbets-<br>tidsnivå.</p>
<p>En förutsättning för att den som tidigare erhållit grundbelopp skall få<br>inkomstrelaterad ersättning är att han eller hon uppfyller ett arbetsvillkor.<br>Arbetet i ett tidigare arbetsvillkor får ingå i det nya arbetsvillkoret under<br>förutsättning av att det ligger inom en ny ramtid samt inom medlems-<br>eller anslutningstiden.</p>
<p>Ett exempel. En person påbörjar ett förvärvsarbete på den reguljära<br>arbetsmarknaden och blir medlem i en arbetslöshetskassa. Han eller hon<br>har inte tidigare fatt arbetslöshetsersättning. Efter sex månader blir<br>personen arbetslös och ansöker om arbetslöshetsersättning. Om han eller<br>hon då uppfyller ett arbetsvillkor lämnas grundbelopp. Efter att ha fått<br>arbetslöshetsersättning under ett par månader arbetar personen i fyra<br>månader och blir därefter åter arbetslös. Då sker en prövning av huruvida<br>han eller hon är berättigad till inkomstrelaterad ersättning under resten av<br>ersättningsperioden. Visar det sig då att han eller hon dels har varit<br>medlem i en arbetslöshetskassa under minst tolv månader, dels när denna<br>nya prövning sker också uppfyller ett arbetsvillkor under de senaste tolv<br>månaderna lämnas dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning under<br>resten av ersättningsperioden.</p>
<h3>7.5 Ersättning vid arbetslöshet under del av vecka</h3>
<p>Regeringens förslag: Enhetliga regler gäller för grundbelopp och<br>inkomstrelaterad ersättning vid beräkningen av ersättning under del<br>av vecka.</p>
<p>Utredningens förslag: Utredningen har inte tagit ställning till hur<br>beräkningen skall ske för den som inte är helt arbetslös eller för den som<br>före arbetslösheten arbetat i mindre omfattning än heltid.</p>
<p>Remissinstanserna: SO har uppmärksammat det förhållande att ut-<br>redningen inte berört frågan om hur beräkning av ersättning under del av<br>vecka skall ske. SO har lämnat förslag på hur reducering av ersättning<br>skall ske. Förslaget har i princip samma innebörd som regeringens förslag.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen har fastställt en om-<br>räkningstabell som skall användas om den sökande är arbetslös under del<br>av vecka. Tabellen finns som bilaga till förordningen (1988:1400) om<br>arbetslöshetsförsäkring. I tabellen tas hänsyn både till den arbetslöses<br>normalarbetstid, dvs. den arbetstid som den arbetslöse hade före arbetslös-<br>heten, och de hinder i form av arbete, sjukdom eller annat som personen</p>
<p>118<br></p>
<p>har för varje vecka då han eller hon begär arbetslöshetsersättning. Till den Prop. 1996/97:107<br>som är helt arbetslös lämnas ersättning fem dagar per vecka även om han<br>eller hon före arbetslösheten arbetat t.ex. halvtid. Har inkomsten av<br>halvtidsarbetet varit låg kan dagpenningen bli lägre än det nuvarande<br>lägsta dagpennningbeloppet på 230 kronor. När det gäller KAS tillämpas<br>ett annat system men som syftar till att uppnå samma effekt. En särskild<br>tabell används för KAS när ersättning för del av vecka skall beräknas.</p>
<p>KAS lämnas med två och ett halvt stödbelopp om den sökande har arbetat<br>halvtid. Själva stödbeloppet, 230 kronor, är i det fallet detsamma som det<br>som lämnas till den som heltidsarbetat. För den som haft deltidsarbete<br>eller minskat sitt arbetsutbud görs en omräkning av antalet utbetalade<br>stödbelopp så att t.ex. två och ett halvt stödbelopp anses motsvara fem<br>ersättningsdagar.</p>
<p>Vid införandet av en sammanhållen arbetslöshetsförsäkring med<br>grundbelopp och inkomstrelaterad ersättning bör enhetliga regler för de<br>båda ersättningsformerna användas. Det leder till att den som har rätt till<br>enbart grundbelopp och som är helt arbetslös och inte har något hinder för<br>ersättning kan få ersättning fem dagar per vecka även om han eller hon<br>endast arbetat exempelvis halvtid före arbetslösheten. Vid ett grundbelopp<br>på 240 kronor vid heltidsarbete kommer en sökande som haft halv-<br>tidsarbete och som har rätt till enbart grundbeloppet att få 120 kronor per<br>dag fem dagar per vecka i stället för 240 kronor per dag under två och en<br>halv dag som i det nuvarande systemet för KAS. Antalet ersättningsdagar<br>av ersättningsperioden som tas i anspråk blir i exemplet fem dagar,<br>samma antal det blir enligt de nuvarande bestämmelserna för såväl KAS<br>som arbetslöshetsförsäkringen. Även den som far en inkomstrelaterad<br>ersättning efter att ha haft arbete på deltid kan, i likhet med vad som<br>gäller i dag, få en dagpenning som understiger grundbeloppet på 240<br>kronor som i princip är det lägsta belopp som lämnas till den som<br>heltidsarbetat.</p>
<p>Regeringen vill här ta upp en annan fråga som gäller deltidsarbetande.<br>Enligt nuvarande regler gäller en begränsning av ersättningsrätten för den<br>som har fast deltidsarbete. Ersättning lämnas under längst en ersättnings-<br>period i samband med deltidsarbetet. Kritik har framförts mot denna<br>ordning som främst är motiverad av att arbetslöshetsersättningen inte får<br>vara en inkomstutfyllnad när arbetsgivare väljer att anställa personal med<br>begränsad arbetstid. Regeringen är medveten om att denne ordning ställer<br>många deltidsarbetande inför svåra val: Skall han eller hon fortsätta att<br>deltidsarbeta efter ersättningsperiodens slut utan arbetslöshetsersättning<br>eller lämna arbetet för att i stället få hel arbetslöshetsersättning?</p>
<p>Regeringen har övervägt om denna ordning bör ändras men har kommit<br>fram till att övervägande skäl talar för att den för närvarande bör finnas<br>kvar. Att ta bort denna begränsning för deltidsarbetande skulle enligt<br>regeringens bedömning endast leda till en ytterligare ökning av deltidsan-<br>ställningar och en försämrad ställning för arbetstagare på arbetsmarkna-<br>den. Vidare avser regeringen att tillsätta en utredning som skall analysera<br>frågan om en tidsbegränsad ersättningsrätt och i samband därmed skall</p>
<p>119<br></p>
<p>frågan om borttagandet av deltidsbegränsningen behandlas med förtur. Prop. 1996/97:107</p>
<p>Regeringen anser att deltidsanställda bör ha samma rätt till åtgärder,<br>program och arbete som de som arbetat heltid. Detta bör också gälla<br>möjligheten för deltidsarbetslösa att återkvalificera sig till en ny ersätt-<br>ningsperiod genom deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Därför<br>ges arbetsförmedlingarna i uppdrag att öka insatserna för de deltidsarbets-<br>lösa. Det kan gälla båda intensifierade förmedlingsinsatser som tillgång<br>till anpassade åtgärder. I större utsträckning än tidigare bör det i fort-<br>sättningen bli möjligt att t.ex. erbjuda den som är deltidsarbetslös en<br>åtgärd som anpassas till den tid som personen i fråga är arbetslös.<br>Regeringen bedömer att frågan om deltidsarbetandes villkor i försäkringen<br>på så sätt kan fa en lösning tills dess att utredningen som skall tillsättas<br>ges möjlighet att analysera problemen.</p>
<h3>7.6 Enhetliga ersättningsperioder</h3>
<p>Regeringens förslag: Ersättningsperioden är högst 300 ersättnings-<br>dagar för den som inte har fyllt 57 år. Därefter är ersättnings-<br>perioden högst 450 ersättningsdagar.</p>
<p>Utredningens förslag: Ersättningsperioden föreslås vara 600 ersätt-<br>ningsdagar uppdelat i tre delperioder med vardera 200 ersättningsdagar<br>med krav på återkvalificering inför varje ny delperiod.</p>
<p>Remissinstanserna: AMS framhåller att delperioder om 200 ersättnings-<br>dagar och ökad mängd arbete eller tid i arbetsmarknadspolitisk åtgärd som<br>villkor för en ny ersättningsperiod får konsekvenser bl.a. för AMS<br>möjlighet att fullgöra sitt uppdrag att begränsa långtidsarbetslösheten.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Alltsedan tillkomsten av ALF-lagen<br>har ersättningsperiodemas längd i arbetslöshetsförsäkringen varit högst<br>30C ersättningsdagar (450 ersättningsdagar för den som fyllt 55 år). I<br>KAS-lagen är ersättningsperioden högst 150 ersättningsdagar. Har<br>stödtagaren fyllt 55 år är perioden i stället 300 dagar. Sedan stödtagaren<br>uppnått 60 års ålder, är ersättningsperioden 450 dagar.</p>
<p>Regeringen anser att ersättningsperioden i normalfallet, i likhet med<br>tidigare inom arbetslöshetsförsäkringen, skall vara högst 300 ersättnings-<br>dagar. Detta bör gälla oavsett om den sökande har kvalificerat sig till<br>dagpenning i form av grundbelopp eller i form av inkomstrelaterad<br>ersättning. När det gäller grundbeloppet innebär regeringens förslag alltså<br>en förlängning av ersättningsperioden jämfört med KAS. Har den sökande<br>fyllt 57 år bör ersättningsperioden vara 450 dagar både för grundbeloppet<br>och den inkomstrelaterade ersättningen.</p>
<p>Att regeringen valt en ålder på minst 57 år för att fa den längre ersätt-<br>ningsperioden beror dels på regeringens bedömning att långa ersättnings-<br>perioder riskerar att förlänga arbetslösheten, dels på att regeringen för</p>
<p>120<br></p>
<p>gruppen långtidsarbetslösa över 55 år också skapat en särskild arbets- Prop. 1996/97:107<br>marknadspolitisk åtgärd - offentligt tillfälligt arbete - som särskilt för de<br>yngre inom denna grupp bör ge ökade möjligheter till återgång till<br>reguljärt arbete.</p>
<h3>7.7 Inkomstgränsen vid bisyssla</h3>
<p>Regeringens förslag: Inkomstgränsen för vad som skall anses som<br>bisyssla motsvarar sex grundbelopp per vecka.</p>
<p>Utredningens förslag och remissinstansernas synpunkter på utred-<br>ningens förslag har redovisats i avsnitt 6.6.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen har i avsnitt 6.6 redovisat<br>skälen för att införa begränsningar i rätten till arbetslöshetsersättning i<br>samband med bisyssla. Detta bör gälla även för tiden från den 1 januari<br>1998. Från detta datum bör emellertid inkomstgränsen knytas till<br>grundbeloppet. Det belopp som på så sätt utgör gräns för när ett arbete<br>skall betraktas som bisyssla respektive reducera ersättningen bör fr.o.m.<br>den 1 januari 1998 utgöra ett belopp som motsvarar sex grundbelopp per<br>vecka. Vid ett grundbelopp på 240 kronor innebär detta 1 440 kronor per<br>vecka eller ca 6 000 kronor per månad.</p>
<h3>7.8 En enhetlig karenstid</h3>
<p>Regeringens förslag: En karenstid om fem dagar gäller före varje<br>ersättningsperiod.</p>
<p>Utredningens förslag: Utredningen har inte lämnat något förslag om<br>karens vid studerandevillkoret.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För närvarande gäller en karens på<br>fem dagar inför varje ny ersättningsperiod om sökanden kvalificerat sig<br>till ersättning genom arbetsvillkoret. För den som kvalificerat sig genom<br>studerandevillkoret i KAS gäller i stället en kvalifikationstid om 90 dagar<br>innan ersättning lämnas.</p>
<p>Regeringen föreslår, som en förenkling, att alla ersättningsperioder bör<br>föregås av en karenstid om fem dagar. Detta bör således gälla även om<br>den sökande beviljas ersättning med stöd av studerandevillkoret. Till<br>kvalifikationstiden på 90 dagar läggs alltså fem dagars karens.</p>
<p>121</p>
<h2>8 En ny lag om arbetslöshetskassor</h2>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<h3>8.1 Inledning</h3>
<p>Den nya sammanhållna arbetslöshetsförsäkringen skall administreras av<br>arbetslöshetskassor. Reformen innebär bl.a. att regler om en grund-<br>försäkring motsvarande i stort dagens kontanta arbetsmarknadsstöd förs<br>in i arbetslöshetsförsäkringen.</p>
<p>För att den reformen skall kunna genomföras fordras bl.a. att reglerna<br>om arbetslöshetskassornas organisation ändras så att det blir möjligt att<br>bilda en arbetslöshetskassa som kompletterar de traditionella arbetslös-<br>hetskassorna. I det följande lämnas förslag till sådana regeländringar.</p>
<p>I dag finns reglerna om ersättning enligt arbetslöshetsförsäkringen och<br>om arbetslöshetskassornas organisation m.m. intagna i samma lag, ALF-<br>lagen. Den nya arbetslöshetsförsäkringen bör enligt ARBOM-utredningen<br>regleras i två separata lagar, en innehållande regler om ersättningsfrågor<br>och en innehållande regler om arbetslöshetskassor och deras organisation<br>m.m. Regeringen instämmer i utredningens överväganden härvidlag. En<br>uppdelning av regelmaterialet i två lagar ökar överskådligheten av hur<br>arbetslöshetsförsäkringen är uppbyggd och underlättar handläggningen av<br>ersättningsärenden för dem som administrerar försäkringen. I detta avsnitt<br>lämnas förslag om regleringen av frågor rörande arbetslöshetskassornas<br>organisation, m.m.</p>
<p>För Lagrådet har det inte omedelbart framstått som en förbättring att<br>skilja de materiella reglerna om arbetslöshetsförsäkringen och de<br>organisatoriska om arbetslöshetskassorna åt i två olika lagar. Lagrådet har<br>bl.a. pekat på att organisationen för handhavandet av arbetslöshetsförsäk-<br>ringen redan i stort sett är uppbyggd. Det behövs enligt Lagrådet inte en<br>helt ny lag enbart för att introducera den nya kompletterande arbetslös-<br>hetskassan. Att båda de föreslagna nya lagarna kommer att innehålla<br>regler om överklagande, omprövning och ändring skulle också, enligt<br>Lagrådet, kunna medföra problem i den praktiska hanteringen, eftersom<br>man lätt skulle kunna tänka sig fall där ett överklagande berör frågor för<br>vilka det finns materiella regler i båda lagarna. I övrigt har dock Lagrådet<br>ingen erinran mot att organisationsreglerna presenteras i en helt ny lag.</p>
<p>Regeringen har förståelse för den tveksamhet som Lagrådet uttrycker<br>inför den föreslagna konstruktionen, men anser att de ovan nämnda<br>fördelarna med två olika lagar i stället för en enda, mycket omfattande lag<br>trots allt väger tyngst. De båda lagförslagen har för övrigt anpassats till<br>varandra bl.a. vad gäller terminologi och utformningen av bestämmelserna<br>om överklagande m.m.</p>
<p>122</p>
<h3>8.2 En sammanhållen arbetslöshetsförsäkring administrerad p<sub>TO</sub>p. 1996/97:107<br>av arbetslöshetskassor</h3>
<p>Regeringens förslag: En sammanhållen arbetslöshetsförsäkring som<br>består av både en grundförsäkring och en inkomstbortfallsforsäkring<br>skall administreras av arbetslöshetskassor.</p>
<p>Arbetslöshetskassorna skall ha en lagfäst skyldighet att samverka<br>med varandra i organisations- och utvecklingsfrågor. De skall också<br>informera den enskilde om vilka andra kassor som är verksamma<br>inom hans eller hennes yrkesområde.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.<br>Utredningen har föreslagit att den arbetslöshetskassa som bör bildas för<br>att komplettera de nu befintliga kassorna på ett neutralt sätt skall<br>informera den enskilde om vilka andra kassor som finns inom hans eller<br>hennes yrkes- eller verksamhetsområde och som kan vara lämpliga att<br>söka medlemskap i.</p>
<p>Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker<br>utredningens förslag om att den sammanhållna arbetslöshetsförsäkringen<br>skall administreras av arbetslöshetskassor. SAF har framfört att arbetslös-<br>hetsförsäkringen helt bör administreras av staten.</p>
<p>Bakgrunden till regeringens förslag: Den helt övervägande delen av<br>det ekonomiska stödet vid arbetslöshet lämnas i dag i form av en<br>inkomstrelaterad dagpenning som utbetalas av arbetslöshetskassorna enligt<br>reglerna i ALF-lagen. Antalet arbetslöshetskassor uppgår i dag till 40. Av<br>kassorna har 35 en nära anknytning till arbetstagarorganisationer och fem<br>anknytning till intresseorganisationer för företagare. Det förhållande att en<br>kassa har anknytning till en arbetstagarorganisation hindrar inte att även<br>företagare kan fa bli medlemmar i kassan i vissa fall. Kassornas<br>verksamhetsområden följer ofta branschgränser eller gränser för yrkessek-<br>torer och ansökan om medlemskap sker normalt samtidigt med ansökan<br>om inträde i en facklig organisation eller en branschorganisation. Med<br>medlemskap i en facklig organisation följer ofta en automatisk anslutning<br>till en arbetslöshetskassa. Det är emellertid möjligt att bli medlem i en<br>arbetslöshetskassa även utan samtidigt medlemskap i någon intresseorga-<br>nisation. En medlem som övergår till ett nytt arbete, som hör under en<br>annan arbetslöshetskassas verksamhetsområde än den där han eller hon är<br>medlem, kan normalt stanna kvar i sin tidigare kassa, om det nya arbetet<br>kan anses som endast tillfälligt.</p>
<p>Arbetslöshetskassornas uppbyggnad och administration är inte helt<br>enhetlig. Vissa kassor har vad som kan kallas en central administration<br>och andra har en lokal administration. I en kassa med central admini-<br>stration fattas alla beslut som rör arbetslöshetsersättning av handläggare<br>vid huvudkontoret, medan ansökningarna tas emot av de s.k. redogörama<br>vid respektive fackförbund. Om en kassa har lokal administration lämnas</p>
<p>123</p>
<p>ansökningarna in till kassans lokalkontor, där också ersättningsbesluten<br>fattas. Samtliga arbetslöshetskassor är anslutna till Arbetslöshetskassornas<br>Samorganisation, SO. Organisationen har till uppgift att företräda kassorna<br>vid framställningar och yttranden till myndigheter och att medverka vid<br>information om arbetslöshetsförsäkringen. Den verkar också för att<br>utveckla gemensamma administrativa rutiner bl.a. genom nya datasystem.<br>Tillsynen över arbetslöshetskassorna handhas av Arbetsmarknadsstyrelsen.</p>
<p>Den 31 december 1995 uppgick det totala antalet medlemmar i<br>arbetslöshetskassorna till något över 3,8 miljoner. Under perioden<br>1986-1995 har antalet medlemmar ökat med ca 10 procent. Vissa<br>arbetslöshetskassor har fått ett ökat antal enskilt anslutna medlemmar, dvs.<br>medlemmar som inte tillhör en intresseorganisation.</p>
<p>Kontant arbetsmarknadsstöd enligt reglerna i KAS-lagen utgör i dag ett<br>komplement till arbetslöshetsförsäkringen och lämnas i form av ett<br>kontantstöd som är lika för alla. Stödet kan lämnas till personer som ännu<br>inte har fatt en tillräckligt stark anknytning till arbetsmarknaden för att<br>omfattas av arbetslöshetsförsäkringen. Det gäller framför allt ungdomar<br>och personer som visserligen är anslutna till en arbetslöshetskassa men<br>vid arbetslöshetens inträde inte har varit medlemmar tillräckligt länge för<br>att vara berättigade till en inkomstrelaterad dagpenning. Stödet kan vidare<br>lämnas till personer som av olika skäl har valt att stå utanför arbetslös-<br>hetsförsäkringen och inte ansluta sig till någon av de befintliga arbetslös-<br>hetskassorna.</p>
<p>Liksom det kontanta arbetsmarknadsstödet skall grundförsäkringen inom<br>den nya arbetslöshetsförsäkringen kunna omfatta alla som uppfyller krav<br>på tillräcklig anknytning till arbetsmarknaden. Förslaget innebär i<br>praktiken att det ekonomiska stödet vid arbetslöshet i form av kontant<br>arbetsmarknadsstöd ersätts av en grundförsäkring inom arbetslöshetsför-<br>säkringen. Som ett viktigt skäl för förslaget har utredningen framhållit att<br>förekomsten av en grundförsäkring inom arbetslöshetsförsäkringens ram<br>stimulerar anslutningen till den frivilliga inkomstbortfallsförsäkringen.<br>Andra skäl som anförs är att regelverket bör vara enhetligt för att medge<br>större överskådlighet och effektiv administration.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen delar utredningens<br>bedömning beträffande fördelarna med en sammanhållen arbetslöshetsför-<br>säkring. Ett enhetligt regelverk för ekonomiskt stöd vid arbetslöshet ger<br>också större möjligheter att utforma försäkringen så att den stimulerar den<br>enskilde att aktivera sig för att åter komma in på arbetsmarknaden.<br>Arbetslöshetsförsäkringens roll att stödja arbetslinjen inom arbets-<br>marknadspolitiken förstärks därmed.</p>
<p>Utredningen har föreslagit att den sammanhållna arbetslöshetsförsäk-<br>ringen skall administreras av arbetslöshetskassor. Regeringen delar denna<br>bedömning. Förslaget har också tillstyrkts av den helt övervägande delen<br>av remissinstanserna.</p>
<p>Även Lagrådet har berört denna fråga i sitt yttrande, och har konstate-<br>rat, med hänvisning till nivåerna på det statsbidrag som utbetalas, att det<br>utmärkande för kassorna är myndighetsutövning, dvs. administration av</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>124</p>
<p>allmänna medel enligt regler som i allt väsentligt fastställts av stats- Prop. 1996/97:107<br>makterna. Lagrådet har ifrågasatt om inte lagstiftaren i ett läge då en helt<br>ny lag övervägs bort inrätta offentliga myndigheter att handha försäk-<br>ringen i stället for att bygga vidare på en tradition med i princip enskilda<br>rättssubjekt. Därmed skulle enligt Lagrådets mening också ökad klarhet<br>vinnas beträffande arten av verksamhet och inte minst skulle man få till<br>stånd en traditionell insyn i denna verksamhet, en insyn som finns i annan<br>offentlig verksamhet.</p>
<p>Som utredningen framhållit har vi i Sverige emellertid sedan länge en<br>viktig tradition av ett gemensamt ansvarstagande från organisationer på<br>arbetsmarknaden for arbetslöshetsförsäkringen. Detta engagemang från<br>organisationernas sida har underlättat samspelet mellan arbetslöshetsför-<br>säkringen och arbetsmarknadspolitiken i övrigt. Genom självförvaltning<br>i föreningsform av arbetslöshetsförsäkringen understryks organisationernas<br>och de till försäkringen anslutnas eget ansvar för försäkringen.</p>
<p>Genom sin mångåriga administration av dagens arbetslöshetsförsäkring<br>har en stor kompetens i dessa frågor byggts upp hos arbetslöshetskassor-<br>na. Kassorna har vidare en väl fungerande organisation med kapacitet att<br>hantera ett stort antal ersättningsärenden av olika slag.</p>
<p>Enligt regeringens mening talar således flera starka skäl för att admini-<br>strationen av den framtida sammanhållna arbetslöshetsförsäkringen bör<br>anförtros åt arbetslöshetskassorna. Genom att kassorna skall handha även<br>frågor om ersättning enligt grundförsäkringen kan hanteringen av det<br>ekonomiska skyddet vid arbetslöshet effektiviseras.</p>
<p>För att den sammanhållna arbetslöshetsförsäkringen skall vara tillgänglig<br>för alla med en viss anknytning till arbetsmarknaden bör det kunna bildas<br>en särskild kassa som komplement till dagens befintliga kassor. Förslag<br>om detta lämnas i det följande.</p>
<p>Som framgått ovan förekommer det sedan länge ett frivilligt samarbete<br>mellan kassorna i organisations- och utvecklingsfrågor genom Arbetslös-<br>hetskassornas Samorganisation, SO. Organisationen bedriver en omfat-<br>tande kursverksamhet för arbetslöshetskassornas personal och har skapat<br>ett system för beslutstöd åt kassorna. Systemet är datoriserat och in-<br>nehåller uppgifter om författningar, hänvisningar till avgöranden i<br>ersättningsfrågor m.m. Dessutom har man låtit utveckla ett nytt datasys-<br>tem som nu utprovas av vissa kassor. Organisationen ger också ut ett<br>nyhetsblad som distribueras, förutom till kassorna och intresseorganisatio-<br>nerna, till bl.a. arbetsförmedlingar och länsarbetsnämnder.</p>
<p>Mot bakgrund av arbetslöshetskassornas skiftande storlek och admini-<br>strationsformer är det viktigt att kassorna samverkar med varandra i<br>organisatoriska frågor. En sådan samverkan leder både till effektivisering-<br>ar och kostnadsbesparingar och en enhetligare tillämpning av regelverket.<br>Den kompletterande arbetslöshetskassan som nu skall bildas bör ingå i<br>detta samarbete. För att ytterligare understryka vikten av att det även i<br>fortsättningen sker en samverkan mellan kassorna i frågor som rör admini-<br>stration, service, information, utbildning och utveckling av kassornas<br>verksamhet bör en regel med detta innehåll föras in i lagen. Kostnaden för</p>
<p>125</p>
<p>åtgärder av detta slag får täckas genom medlemsavgifter.                Prop. 1996/97:107</p>
<p>Utredningen har ansett att den arbetslöshetskassa som bör bildas for att<br>komplettera de nu befintliga arbetslöshetskassorna på ett neutralt sätt bör<br>informera dem som söker anslutning till kassan om andra kassor. Även<br>regeringen anser att den kompletterande arbetslöshetskassan bör informera<br>dem som söker sig till kassan om andra kassor som personen i fråga kan<br>söka medlemskap i. Denna informationsskyldighet om andra för den<br>sökande lämpliga arbetslöshetskassor bör emellertid inte åvila endast den<br>kompletterande kassan, utan gälla generellt för alla arbetslöshetskassor.</p>
<h3>8.3 En kompletterande arbetslöshetskassa</h3>
<p>Regeringens förslag: En kompletterande arbetslöshetskassa skall<br>kunna bildas av rikstäckande organisationer som företräder anställda<br>respektive företagare på arbetsmarknaden. Den kompletterande<br>kassan skall godkännas av regeringen. Enskilda som ansluter sig till<br>kassan skall inte vara medlemmar i föreningen. Både arbetstagare<br>och företagare skall kunna ansluta sig till kassan.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens<br>förslag. Utredningen har förordat att staten skall ha ett stort inflytande<br>över den kompletterande kassan.</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna som har yttrat sig i<br>denna fråga stödjer förslaget. LO och SACO har avstyrkt att det bildas en<br>ny arbetslöshetskassa. LO har framhållit att om en sådan kassa ändå<br>bildas bör det göras av riksorganisationer som företräder anställda<br>respektive företagare på arbetsmarknaden. TCO har förklarat sig acceptera<br>att en sådan kassa bildas. TCO har vidare anfört att en anslutning till en<br>sådan kassa bör ske i någon annan form än genom ett medlemskap i<br>kassan. En föreningsstämma i en sådan kassa bör enligt TCO:s mening<br>hållas av organisationer som är verksamma över hela arbetsmarknaden.<br>Det bör enligt TCO även övervägas om den styrelseledamot som kommer<br>att utses av AMS ifall en sådan kassa bildas, också skall utses till<br>ordförande i kassan. Både LO och TCO har understrukit att den nya<br>kassan främst bör vara en övergångskassa för personer som inte uppfyller<br>villkoren för att bli medlemmar i en traditionell arbetslöshetskassa. AMS<br>har understrukit att staten bör få ett avgörande inflytande över den nya<br>arbetslöshetskassan. Både AMS och TCO har framhållit att den organisa-<br>toriska grunden för den nya kassan bör vara den nu befintliga KAS-<br>organisationen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Förslaget om att den sammanhållna<br>arbetslöshetsförsäkringen skall administreras av arbetslöshetskassorna<br>innebär i sak att kassorna övertar även handhavandet av den grundförsäk-<br>ring som kommer att motsvara dagens kontanta arbetsmarknadsstöd. Som</p>
<p>126<br></p>
<p>framgått tidigare är detta ett stöd främst till dem som ännu inte har den Prop. 1996/97:107<br>anknytning till arbetsmarknaden som fordras för rätt till dagpenning enligt<br>arbetslöshetsförsäkringen samt till dem som av olika skäl har valt att stå<br>utanför de befintliga arbetslöshetskassorna.</p>
<p>För att alla med en viss anknytning till arbetsmarknaden i framtiden<br>skall kunna omfattas av den sammanhållna arbetslöshetsförsäkringen bör<br>det finnas en arbetslöshetskassa som kompletterar dagens befintliga<br>kassor. Detta har också förordats av ARBOM-utredningen, som dessutom<br>föreslagit att staten skall delta som part vid bildandet av kassan och ha ett<br>avgörande inflytande över den. Flertalet av remissinstanserna som har<br>yttrat sig i denna fråga har också tillstyrkt utredningens förslag. AMS har<br>betonat att staten bör ha ett avgörande inflytande över den kompletterande<br>kassan.</p>
<p>Enligt regeringens mening är en så stark statlig styrning inte erforderlig.<br>I stället bör aktörerna på arbetsmarknaden ges en möjlighet att bilda en<br>kompletterande arbetslöshetskassa som gentemot dem som vill ansluta sig<br>till kassan är fristående från organisationerna som bildat kassan. De<br>aktörer som kan komma i fråga här bör, såsom framhållits av LO och<br>TCO, vara rikstäckande och företräda anställda respektive företagare på<br>arbetsmarknaden. Den statliga styrningen kan i tillräcklig grad tillgodoses<br>genom att en på detta sätt bildad förening far registreras som en<br>kompletterande arbetslöshetskassa endast om den har godkänts av<br>regeringen. Ett statligt inflytande kommer vidare att finnas genom att<br>Arbetsmarknadsstyrelsen skall utse en av ledamöterna i kassans styrelse<br>och genom den tillsyn som utövas av Arbetsmarknadsstyrelsen i dess<br>egenskap av tillsynsmyndighet över samtliga arbetslöshetskassor.</p>
<p>Som ARBOM-utredningen föreslagit bör den kompletterande kassan<br>verka på hela arbetsmarknaden, utan några begränsningar såvitt avser<br>bransch- eller yrkestillhörighet, och vara öppen för både arbetstagare och<br>företagare. Enligt utredningens mening bör kassans huvudsakliga uppgift<br>vara att handlägga frågor om grundförsäkring för dem som inte är<br>medlemmar i någon annan arbetslöshetskassa. Den skall också kunna<br>erbjuda anslutning till inkomstbortfallsskyddet i arbetslöshetsförsäkringen<br>för dem som vill ansluta sig till kassan.</p>
<p>Regeringen instämmer i utredningens överväganden om vad som skall<br>utgöra den kompletterande kassans huvuduppgifter. Mot bakgrund av hur<br>den är avsedd att verka kommer den främst att utgöra en övergångskassa<br>till någon av de andra befintliga arbetslöshetskassorna. Vid tillgodoräk-<br>nande av tid m.m. vid övergång till en annan kassa bör den tid som en<br>person har varit ansluten till den kompletterande kassan räknas på samma<br>sätt som medlemskap i vilken som helst av de övriga kassorna. Det skall<br>dock vara möjligt att även för längre tid vara ansluten till den komplette-<br>rande arbetslöshetskassan för att där försäkra sig mot inkomstbortfall vid<br>arbetslöshet.</p>
<p>Sammanfattningsvis innebär förslaget således, att arbetslöshetskassorna<br>i fortsättningen skall administrera såväl grundförsäkringen som försäk-<br>ringen mot inkomstbortfall för sina medlemmar. Den kompletterande</p>
<p>127<br></p>
<p>kassan skall administrera grundförsäkringen för dem som inte är Prop. 1996/97:107<br>medlemmar i någon annan arbetslöshetskassa samt tillhandahålla<br>möjlighet för dem som av olika skäl inte vill bli medlemmar i någon<br>annan kassa att genom anslutning till denna kassa få ersättning enligt<br>inkomstbortfallsförsäkringen.</p>
<p>De fördelar som en enhetlig administration av arbetslöshetsförsäkringen<br>genom arbetslöshetskassorna medför kan nås endast om organisationen för<br>den kompletterande kassan så nära som möjligt ansluter till de be-<br>stämmelser som gäller för andra arbetslöshetskassor. Detta innebär att de<br>föreningsrättsliga reglerna som gäller för arbetslöshetskassor i allmänhet<br>i möjligaste mån bör gälla även för den kompletterande kassan.</p>
<p>Vissa modifieringar är emellertid nödvändiga. En sådan följer av att den<br>förening som skall utgöra den kompletterande kassan skall bildas av<br>organisationer, som därmed far ställning av medlemmar i kassan. Organi-<br>sationerna innehar i denna sin egenskap alla de rättigheter och skyldig-<br>heter som normalt följer vid medlemskap i en arbetslöshetskassa när det<br>t.ex. gäller rätt att föra talan mot vissa beslut m.m. Styrelseledamot skall<br>dock kunna vara antingen medlem, förtroendevald eller anställd i en sådan<br>organisation.</p>
<p>Däremot bör organisationerna naturligtvis inte omfattas av de regler som<br>avser rätt att bli ansluten till kassan, uteslutning, rätt till utträde samt<br>avgifter. Dessa regler och med dem förenade bestämmelser om över-<br>klagande m.m. skall i stället gälla dem som vill ansluta sig till kassan, de<br>anslutna.</p>
<p>Den här föreslagna ordningen innebär att de som ansluter sig till den<br>kompletterande arbetslöshetskassan kommer att sakna det medlemsin-<br>flytande som normalt följer med medlemskap i en arbetslöshetskassa.<br>Detta är emellertid en ofrånkomlig följd av att arbetslöshetskassorna är<br>organiserade i föreningsform. Det är också så att den som vill kunna<br>utöva inflytande i sin arbetslöshetskassa normalt kan söka medlemskap i<br>den kassa som handhar arbetslöshetsförsäkringen för det yrkesområde eller<br>den bransch där han eller hon verkar.</p>
<p>128</p>
<h3>8.4 Finansierings- och medlemsavgifter m.m.</h3>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<h4>8.4.1 Finansieringsavgift och kostnaden for tillsyn</h4>
<p>Regeringens förslag: Arbetslöshetskassorna skall till staten betala<br>en finansieringsavgift som skall avse del av statens kostnader för<br>utbetald ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen. Avgiften<br>skall betalas för varje medlem eller, i en kompletterande arbets-<br>löshetskassa, varje ansluten som fanns i kassan den 31 december det<br>senast förflutna verksamhetsåret. Avgiften skall motsvara en viss<br>procentandel av den under det löpande verksamhetsåret genomsnitt-<br>ligt utbetalade dagpenningen till medlemmar respektive anslutna.</p>
<p>Tillsynen av arbetslöshetskassornas utbetalning av arbetslöshetser-<br>sättning skall inte längre bekostas genom finansieringsavgiften, utan<br>genom arbetsgivaravgiftsmedel enligt lagen (1981:691) om socialav-<br>gifter. Riksdagen bestämmer inför varje budgetår hur mycket av<br>arbetsmarknadsavgiften som får användas för tillsynen.</p>
<p>Utredningens förslag: Ansvaret för finansieringen av arbetslöshetsför-<br>säkringen bör även i fortsättningen delas mellan arbetslöshetskassornas<br>medlemmar, alla arbetstagare och staten. Arbetsmarknadsavgiften skall<br>täcka kostnaderna för grundskyddet. Den inkomstrelaterade delen av<br>försäkringen finansieras till 80 procent av arbetsmarknadsavgiften.<br>Resterande 20 procent täcks av avgifter från arbetslöshetskassornas<br>medlemmar. Medlen för tillsynsverksamheten anvisas under ett särskilt<br>anslag som justeras varje budgetår och grundar sig på den ambitionsnivå<br>på tillsynen som regeringen och riksdagen bestämmer.</p>
<p>Systemet med avgifter och bidrag som jämnar ut en del av kostnaderna<br>för arbetslöshetskassorna administration avskaffas.</p>
<p>Remissinstanserna: Merparten av de remissinstanser som har berört<br>frågan om att kostnaderna för arbetslöshetsförsäkringen bör fördelas på de<br>nuvarande finansieringskällorna har inte något att erinra mot detta. SAF<br>anser emellertid att arbetslöshetsförsäkringen till lika delar bör finansieras<br>genom arbetsgivaravgifter och de försäkrades egenavgifter.</p>
<p>Majoriteten avvisar förslaget att 20 procent av den inkomstrelaterade<br>ersättningen skall finansieras genom medlemsavgifter. SACO ställer sig<br>dock bakom utredningens förslag såvitt gäller principerna för finansi-<br>eringen. Statskontoret anser att en viss differentiering av avgifterna borde<br>kunna övervägas för att öka försäkringsmässigheten och påverka<br>lönebildningen. RRV anser att ett system med ett tydligare samband<br>mellan lönepolitiken och medlemsavgifterna till finansieringen av<br>arbetslöshetsförsäkringen ytterligare bör övervägas.</p>
<p>I fråga om avgiftsunderlaget för beräkningen av finansieringsavgiften</p>
<p>129</p>
<p>9 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 107</p>
<p>anser LO att underlaget bör utgöras av ersättningen utöver grundskyddet. Prop. 1996/97:107</p>
<p>AMS framhåller i fråga om tillsynsverksamheten att medelstilldelningen<br>skall vara sådan att en stabilitet i verksamhetens omfattning kan upp-<br>rätthållas.</p>
<p>Flertalet remissinstanser har inte någon erinran mot att systemet med<br>utjämningsavgift och utjämningsbidrag tas bort. SACO anser dock att de<br>totala kostnaderna för arbetslöshetsförsäkringen även fortsättningsvis bör<br>utjämnas mellan arbetslöshetskassorna.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag:</p>
<p>Finansieringsavgiften</p>
<p>För närvarande finansieras statens kostnader för arbetslöshetsersättning<br>enligt ALF-lagen och KAS-lagen genom arbetsgivaravgifter i form av<br>arbetsmarknadsavgift och, i fråga om ersättning från arbetslöshetsförsäk-<br>ringen, med finansieringsavgifter från arbetslöshetskassorna. Om dessa<br>avgifter inte räcker till utbetalningen av arbetslöshetsersättningen betalas<br>den resterande delen med allmänna skattemedel.</p>
<p>Beräkningsgrunderna för finansieringsavgiften regleras i 57 § ALF-lagen<br>och har redovisats i avsnitt 6.9.</p>
<p>Regeringen delar utredningens uppfattning att medlemmarna i arbetslös-<br>hetskassorna även fortsättningsvis skall finansiera en del av statens<br>kostnad för den ersättning som lämnas vid arbetslöshet. Det bör ske på<br>samma sätt som tidigare genom att kassorna betalar en finansieringsavgift<br>till staten. Även den kompletterande arbetslöshetskassan skall betala<br>finansieringsavgift för dem som har anslutit sig till kassan.</p>
<p>Den nuvarande ordningen har flera fördelar genom sin enkelhet och<br>genom att den inte kräver slutregleringar i efterhand. Statsbidragsbe-<br>räkningen är enkel. Beräkningen av finansieringsavgiften är likaså enkel.<br>Den beräknas i praktiken på den senaste månadens utbetalningar varför<br>förändringar i lönenivån inom en kassas verksamhetsområde snabbt får<br>genomslag.</p>
<p>Enligt regeringens mening bör den nuvarande ordningen för finansiering<br>av arbetslöshetsersättning därför bestå i sina huvuddrag. I fråga om på<br>vilket avgiftsunderlag finansieringsavgiften skall beräknas liksom nivån<br>på finansieringsavgiften föreslår regeringen emellertid vissa justeringar.<br>I det förstnämnda avseendet innebär förslaget ingen ändring i ekonomiskt<br>avseende för den enskilda arbetslöshetskassan utan endast en anpassning<br>till den nya ordningen med en grundförsäkring och en inkomstbortfalls-<br>försäkring. Finansieringsavgiften bör således beräknas på den genomsnitt-<br>ligt utbetalade dagpenningen till personer som har fått utbetalning enligt<br>inkomstbortfallsförsäkringen. Eftersom denna dagpenning vid utbetal-<br>ningen kommer att inkludera det belopp som lämnas enligt grund-<br>försäkringen kommer avgiftsunderlaget att vara detsamma som gäller för<br>närvarande.</p>
<p>130</p>
<p>Kostnaderna för tillsynen</p>
<p>Som har framgått av avsnitt 6.9 skall för närvarande enligt 57 § ALF-<br>lagen finansieringsavgiften också bekosta tillsynen av arbetslöshetskassor-<br>nas utbetalning av arbetslöshetsersättning. Fr.o.m. den 1 juli 1995<br>finansierar en procent av de inflytande finansieringsavgiftema AMS<br>tillsyn av arbetslöshetskassorna. Mot bakgrund av att merparten av<br>kostnaderna för den sammanhållna arbetslöshetsförsäkringen kommer att<br>avse ersättning från grundförsäkringen, som helt finansieras genom<br>arbetsmarknadsavgiften, bör tillsynen också bekostas genom denna avgift.<br>Regeringens förslag avviker därmed i princip inte från utredningens<br>eftersom medlen för tillsynsverksamheten i praktiken anvisas under<br>anslaget för Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader. Motsvarande<br>belopp förs nämligen för närvarande samtidigt från influtna finansi-<br>eringsavgifter till statsbudgetens inkomstsida. Att föra över tillsynskost-<br>naden till arbetsmarknadsavgiften kan ske utan att det innebär ökade<br>kostnader för staten genom att en motsvarande sänkning av finans-<br>ieringsavgiften inte genomförs. Hur mycket av arbetsmarknadsavgiften<br>som får användas för tillsynen bör det ankomma på riksdagen att<br>bestämma inför varje budgetår efter förslag av regeringen i budget-<br>propositionen.</p>
<p>Regeringens förslag i denna del föranleder en ändring i 4 kap. 7 § lagen<br>(1981:691) om socialavgifter. Att tillsynen skall finansieras genom<br>arbetsmarknadsavgiften bör skrivas in i paragrafen.</p>
<p>Utjämningsavgiften och utjämningsbidraget</p>
<p>Utjämningsavgiften och utjämningsbidraget infördes den 1 januari 1989<br>för att utjämna skillnaderna i nivån på medlemsavgifterna i de olika<br>kassorna. Utjämningsavgiften beräknas enligt 57 § ALF-lagen för varje<br>medlem som fanns vid utgången av det senaste förflutna verksamhetsåret<br>i en arbetslöshetskassa och utgör tre procent av den gällande högsta<br>dagpenningen. Avgiften betalas till staten, som i sin tur betalar ut<br>utjämningsbidrag till de kassor som är berättigade till det.</p>
<p>ARBOM-utredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 1996:150 s. 282)<br>redovisat utfallet för 13 arbetslöshetskassor av utjämningsavgiften och<br>utjämningsbidraget under år 1995. Av redovisningen framgår att nettot av<br>utjämningssystemet varierade från 3 till 15 kronor per medlem och månad<br>för dessa kassor. För övriga arbetslöshetskassor innebar systemet att de<br>betalade eller fick högst en krona per medlem och månad.</p>
<p>Utredningen har föreslagit att systemet med utjämningsavgift och<br>utjämningsbidrag skall tas bort. Enligt regeringens bedömning har<br>utjämningssystemet visserligen som helhet betraktat begränsade effekter<br>för arbetslöshetskassornas ekonomi, men med hänsyn till dess betydelse<br>för vissa av kassorna bör systemet bibehållas.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>131</p>
<h4>8.4.2 Medlemsavgifter</h4>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Regeringens forslag: Arbetslöshetskassorna får besluta om olika<br>medlemsavgifter for olika medlemskategorier, om det finns skäl för<br>det.</p>
<p>Utredningens förslag: Utredningen har inte behandlat denna fråga.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt 54 § ALF-lagen skall en arbets-<br>löshetskassa ta ut fasta medlemsavgifter som skall vara så bestämda att<br>de i förening med andra inkomster far antas förslå till betalning av<br>kassans förvaltningskostnader, finansieringsavgift, utjämningsavgift och<br>övriga utgifter. Av en medlem som inte samtidigt är medlem i en<br>bakomliggande intresseorganisation (enskilt ansluten medlem) far i<br>medlemsavgiften dessutom inkluderas ett belopp som täcker skäliga extra<br>administrationskostnader för medlemskapet. Kassans beslut om avgifter<br>skall godkännas av Arbetsmarknadsstyrelsen.</p>
<p>Under ärendets beredning har av företrädare för fackföreningsrörelsen<br>framförts tanken att det borde vara möjligt att differentiera medlemsav-<br>giften så att man t.ex. kan ta hänsyn till medlemmarnas försämrade<br>ekonomiska situation under tider av arbetslöshet. Regeringen anser att<br>denna tanke har fog för sig. Det kan anses rimligt att de medlemmar som<br>inte har drabbats av arbetslöshet solidariskt får bära en större del av kost-<br>naderna jämfört med dem vars inkomster utgörs av ersättning från arbets-<br>löshetsförsäkringen. En sådan differentiering innebär att en medlems<br>ansvar för kostnaderna fördelas i tiden t.ex. så att medlemmen betalar en<br>större andel när han eller hon har inkomster från en anställning och en<br>lägre under tider av arbetslöshet. Likaså bör t.ex. den som blivit medlem<br>genom att uppfylla studerandevillkoret kunna få lägre avgift under den tid<br>då han eller hon endast är berättigad till ersättning enligt grundförsäk-<br>ringen.</p>
<p>För att ett sådant system skall kunna godtas av alla medlemmar är det<br>viktigt att avgifterna bestäms rättvist och att omotiverade skillnader<br>mellan olika kategorier inte förekommer.</p>
<p>Det är viktigt att tillämpningen av den här föreslagna möjligheten till<br>differentiering av medlemsavgiften följs upp av tillsynsmyndigheten. En<br>arbetslöshetskassas beslut om medlemsavgifter bör därför även i<br>fortsättningen, för att gälla, godkännas av Arbetsmarknadsstyrelsen.<br>Någon särskild lagreglering av avgifterna för enskilt anslutna medlemmar<br>torde inte längre vara behövlig.</p>
<p>132</p>
<h4>8.4.3 Arbetslöshetskassornas eget fria kapital</h4>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Regeringens förslag: Begränsningar av arbetslöshetskassornas eget<br>fria kapital tas bort.</p>
<p>Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att arbetslöshetskas-<br>sorna bör få rätt att hålla ett större eget kapital än i dag.</p>
<p>Remissinstanserna: Utredningens förslag i denna del har berörts endast<br>i remissyttrandena från AMS, TCO och SACO. Samtliga tillstyrker<br>förslaget.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt 56 § andra stycket ALF-lagen<br>får en arbetslöshetskassas eget fria kapital inte överstiga ett belopp som<br>motsvarar 15 procent av den högsta dagpenning som gällde vid utgången<br>av det senast förflutna verksamhetsåret multiplicerat med antalet<br>medlemmar i kassan. Bestämmelsen fick denna lydelse i samband med<br>den översyn av ALF-lagen som genomfördes år 1991. Enligt tidigare<br>bestämmelser fick det egna fria kapitalet inte överstiga 50 kronor per<br>medlem.</p>
<p>ARBOM-utredningen har anfört att arbetslöshetskassorna får ett större<br>ansvar för administrationskostnader genom reformen om den samman-<br>hållna arbetslöshetsförsäkringen. Utredningen har ansett att detta bör leda<br>till att kassorna får rätt att ha ett större eget fritt kapital än i dag. Syftet<br>med förslaget är att kassorna inte skall behöva göra alltför kraftiga<br>förändringar i sina medlemsavgifter.</p>
<p>Regeringen instämmer i utredningens överväganden att arbetslös-<br>hetskassorna bör ges större frihet att bestämma storleken på det egna fria<br>kapitalet. Utredningen anser att det dock fortfarande bör regleras vilken<br>den högsta nivån får vara. Enligt regeringens mening är detta inte<br>nödvändigt. Den tillsyn över arbetslöshetskassorna som utövas av<br>Arbetsmarknadsstyrelsen får anses utgöra en tillräcklig garanti för att<br>kassorna även i fortsättningen har en sund förvaltning av sin ekonomi och<br>att det inte sker en okontrollerad tillväxt av det egna fria kapitalet. Det<br>sistnämnda hindras också av bestämmelserna om att kassans inkomster<br>skall användas för löpande utgifter under verksamhetsåret, eller, om så<br>inte sker, under följande verksamhetsår.</p>
<p>133</p>
<h3>8.5 Vissa övriga frågor</h3>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<h4>8.5.1 Krav för medlemskap i en arbetslöshetskassa</h4>
<p>Regeringens förslag: Det nuvarande kravet på anknytning till<br>arbetsmarknaden för att bli medlem i en arbetslöshetskassa<br>preciseras. Rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa har endast<br>den som under en sammanhängande period av fyra veckor har<br>förvärvsarbetat i genomsnitt minst 17 timmar i veckan och alltjämt<br>arbetar i minst denna omfattning. Även den som uppfyller studeran-<br>devillkoret i den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring kan under<br>vissa förutsättningar bli medlem i en arbetslöshetskassa. Kravet på<br>17 timmars arbete behöver då inte vara uppfyllt.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens<br>vad gäller preciseringen av 17-timmarskravet. Utredningen, som bl.a. har<br>föreslagit att ersättning enligt grundförsäkringen skall kunna lämnas till<br>den som uppfyller ett studerandevillkor motsvarande det villkor som finns<br>i KAS-lagen, har inte lämnat något förslag vad gäller möjligheten till<br>undantag från 17-timmarskravet för sådana personer.</p>
<p>Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna har inte yttrat sig<br>i fråga om 17-timmarskravet. AMS, TCO och SACO är positiva till<br>förslaget, medan LO anser att regeln bör slopas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag:</p>
<p>7 7-timmarskravet</p>
<p>Enligt 47 § ALF-lagen har var och en som uppfyller villkor i kassans<br>stadgar om arbete inom dess verksamhetsområde rätt att bli medlem i en<br>arbetslöshetskassa. Detta gäller dock inte den som är medlem i en annan<br>kassa, har fyllt 64 år eller förvärvsarbetar i genomsnitt mindre än 17<br>timmar per vecka. Det saknas en regel som anger under vilken ramtid en<br>sådan genomsnittsberäkning skall ske.</p>
<p>Regeln om minst 17 timmars arbete har tillämpats på olika sätt av<br>arbetslöshetskassorna. Det finns exempel på kassor som har godtagit att<br>den inb ädessökande har arbetat 17 timmar endast den vecka han eller hon<br>ansökte om medlemskap. Någon enhetlig praxis finns inte.</p>
<p>Syftet med 17-timmarsregeln är att vidmakthålla kravet på att endast<br>personer som har tillräcklig anknytning till arbetsmarknaden skall<br>omfattas av arbetslöshetsförsäkringen. Regeln bör därför behållas.<br>Däremot behöver den preciseras ytterligare. Som nämnts saknar regeln i<br>dag uppgift om under vilken ramtid genomsnittsberäkningen av de 17<br>timmarna per vecka skall ske. Utredningen har ansett att tiden bör<br>bestämmas till en månad och framhållit att det är ett rimligt krav att man</p>
<p>134</p>
<p>skall ha arbetat i genomsnitt 17 timmar per vecka under en fyraveckorspe- Prop. 1996/97:107<br>riod innan man beviljas medlemskap. Regeringen delar denna bedömning.</p>
<p>Mot bakgrund av det krav på tillräcklig anknytning till arbetsmarknaden<br>som bestämmelsen har till uppgift att vidmakthålla bör tiden inte vara för<br>kort. En period om fyra veckor uppfyller detta krav, men är samtidigt inte<br>längre än att även de som är relativt nya på arbetsmarknaden skall kunna<br>omfattas av arbetslöshetsförsäkringen.</p>
<p>Utredningen har föreslagit att regeln inte skall tolkas så att man rent<br>faktiskt måste ha uppfyllt villkoret innan man ansöker om medlemskap.<br>Enligt utredningen bör en person som kan uppvisa ett anställningsavtal<br>som innebär att kravet kommer att uppfyllas omgående ha rätt att erhålla<br>medlemskap. AMS anser dock inte att detta bör räcka, eftersom en<br>anställning kan brytas i förtid. I likhet med AMS anser regeringen att<br>villkoret bör vara uppfyllt innan medlemskap beviljas. Det bör dessutom<br>erfordras att den sökande vid beslut om eventuellt medlemskap alltjämt<br>arbetar i minst den angivna omfattningen.</p>
<p>Medlemskap för den som uppfyller studerandevillkoret</p>
<p>Utredningen har bl.a. föreslagit att personer som blivit arbetslösa efter att<br>ha avslutat en utbildning bör ha rätt till ersättning enligt grundförsäk-<br>ringen i den nya sammanhållna arbetslöshetsförsäkringen. Villkoren för<br>en sådan ersättning skulle vara desamma som i dag gäller för rätten till<br>kontant arbetsmarknadsstöd enligt KAS-lagen. Eftersom den nya<br>arbetslöshetsförsäkringen har till utgångspunkt bl.a. att arbetslöshetskas-<br>sorna far möjlighet att betala ut ersättning enligt grundförsäkringen även<br>till denna kategori, utan att de har uppfyllt arbetsvillkoret, bör inte heller<br>17-timmarskravet hindra dem från att bli medlemmar i en sådan kassa.<br>Den som till följd av att han eller hon uppfyller studerandevillkoret i den<br>nya lagen om arbetslöshetsförsäkring är ersättningsberättigad enligt grund-<br>försäkringen bör alltså ha rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa utan<br>att uppfylla 17-timmarskravet. En ytterligare förutsättning bör dock ställas<br>upp. Kravet på anknytning till kassans verksamhetsområde bör komma<br>till uttryck på något lämpligt sätt. I likhet med Lagrådet anser regeringen<br>att det bör krävas att den som ansöker om medlemskap har utbildat sig<br>för arbete inom kassans verksamhetsområde.</p>
<p>135</p>
<h4>8.5.2 Ökad rättssäkerhet</h4>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Regeringens förslag: Reglerna om återkrav av statsbidrag förtyd-<br>ligas. Arbetsmarknadsstyrelsens beslut om återkrav och om att en<br>arbetslöshetskassa inte skall ha rätt till statsbidrag helt eller delvis<br>för en viss tid överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Vid<br>återkrav far beloppet jämkas eller helt efterges, om det finns<br>synnerliga skäl. Det klargörs att talan mot ett beslut av en före-<br>ningsstämma skall väckas vid tingsrätt. En bestämmelse om att rätt<br>till utträde ur en arbetslöshetskassa inte får begränsas återinförs. Det<br>införs vidare en bestämmelse varav framgår att när Arbetsmark-<br>nadsstyrelsen eller en arbetslöshetskassa vill överklaga ett beslut<br>skall det ske inom två månader från beslutets dag.</p>
<p>Utredningens överväganden: Utredningen har framfört överväganden<br>som överensstämmer med regeringens förslag när det gäller bestämmelser<br>om återkrav av statsbidrag, men inte lämnat något eget förslag. Utred-<br>ningen har inte berört regeringens övriga förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Utredningens överväganden har berörts endast av<br>AMS och Statskontoret. De har inte haft några invändningar mot att beslut<br>om återkrav skall överklagas till allmän förvaltningsdomstol. AMS har<br>framfört att de situationer när återkrav skall ske bör komma till ett<br>tydligare uttryck i lagtexten.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag:</p>
<p>Återkrav av statsbidrag</p>
<p>Enligt nu gällande regler skall en arbetslöshetskassa som har fatt<br>statsbidrag utan att vara berättigad till det eller som har fatt ett för stort<br>bidrag betala tillbaka bidraget enligt 39 § andra stycket ALF-lagen.<br>Arbetsmarknadsstyrelsen har utarbetat vägledande principer för tillämp-<br>ningen av denna regel. Dessa innebär i korthet följande. Om en arbetslös-<br>hetskassa fattar ett beslut som uppenbart strider mot gällande lagstiftning<br>eller av Arbetsmarknadsstyrelsen utfärdade föreskrifter återkräver<br>Arbetsmarknadsstyrelsen statsbidraget till den ersättning som utbetalats till<br>följd av beslutet. Om Arbetsmarknadsstyrelsen har framfört ett påpekande<br>till en viss kassa, eller samtliga kassor, om t.ex. att vissa principer skall<br>tillämpas och påpekandet inte följs, återkräver Arbetsmarknadsstyrelsen<br>statsbidraget till de ersättningar som utbetalas i strid med påpekandet. I<br>sådana fall där rättsläget framstår som oklart överklagar Arbetsmark-<br>nadsstyrelsen kassans beslut för att fa vägledning för lagtolkningen.<br>Statsbidrag till ersättningar som utbetalas i strid med den tolkning som<br>domstolen har slagit fast återkrävs.</p>
<p>136</p>
<p>Som ARBOM-utredningen har framhållit är det inte tillfredsställande att Prop. 1996/97:107<br>lagen inte innehåller en närmare vägledning om när situationen är sådan<br>att ett återkrav är motiverat. Denna brist har påpekats även av riksdagen<br>(bet. 1994/95 :AU 15 s. 29) och i remissyttrandet från Arbetsmark-<br>nadsstyrelsen. För att uppnå en enhetlig tillämpning av regelverket som<br>rör arbetslöshetsförsäkringen är det viktigt att det finns tydliga regler om<br>när återkrav av statsbidrag kan komma i fråga. Arbetslöshetskassorna skall<br>kunna veta när ett ifrågasättande av ett beslut som fattats av kassan kan<br>medföra att statsbidraget för ersättningen som lämnats till foljd av beslutet<br>kan komma att återkrävas. Tydliga regler på det här området ger också<br>Arbetsmarknadsstyrelsen större möjligheter att bedriva tillsynsverksam-<br>heten på ett effektivt sätt. ARBOM-utredningen har ifrågasatt Arbets-<br>marknadsstyrelsens praxis att återkräva statsbidraget i det fall att en<br>arbetslöshetskassa har fattat ett beslut i strid med ett av Arbetsmark-<br>nadsstyrelsen gjort påpekande om t.ex. vissa principer som borde<br>tillämpas av kassorna. Utredningen har framhållit att ett sådant påpekande<br>ibland kan grunda sig på en av Arbetsmarknadsstyrelsen gjord tolkning<br>av rättsläget och att kassan kanske gör en annan tolkning för vilken det<br>inte saknas fog. Enligt utredningens mening borde återkrav av stats-<br>bidraget därför inte fa ske i dessa fall.</p>
<p>Regler om återkrav som är förutsebara och rättssäkra bör vara<br>utformade så att ingen tvekan kan råda om när de är tillämpliga. Rege-<br>ringen instämmer i utredningens överväganden att återkrav inte bör kunna<br>ske när kravet grundas på en tolkning av rättsläget i en viss fråga som i<br>och för sig med fog kan tolkas även på ett annat sätt. Återkrav av<br>statsbidrag bör således endast kunna komma till stånd när en arbets-<br>löshetskassas beslut klart strider mot reglerna som gäller för ersättning<br>från arbetslöshetskassorna eller med stöd av dessa regler utfärdade<br>föreskrifter. Regeringen delar utredningens uppfattning att Arbetsmark-<br>nadsstyrelsen bör ha möjlighet att jämka det belopp som skall återkrävas,<br>eller, om det finns synnerliga skäl, efterge det helt.</p>
<p>Överklagande</p>
<p>Enligt nu gällande ordning får Arbetsmarknadsstyrelsens beslut om<br>återkrav av statsbidrag överklagas hos regeringen med stöd av 51 §<br>förordningen (1988:1139) med instruktion för Arbetsmarknadsverket.<br>Detta gäller också för Arbetsmarknadsstyrelsens beslut att förklara en<br>arbetslöshetskassa för viss tid förlustig rätten till statsbidrag helt eller<br>delvis. Ett sådant beslut kan meddelas av Arbetsmarknadsstyrelsen med<br>stöd av 96 § ALF-lagen. Så kan ske om en kassa inte efterkommer ett av<br>Arbetsmarknadsstyrelsen med stöd av 95 § ALF-lagen meddelat före-<br>läggande att vidta åtgärder för rättelse av ett förhållande som Arbetsmark-<br>nadsstyrelsen har anmärkt på.</p>
<p>ARBOM-utredningen har framhållit att lagen bör innehålla en uttrycklig<br>regel om hur beslut om återkrav överklagas. Regeringen instämmer i</p>
<p>137<br></p>
<p>utredningens bedömning härvidlag. Som utredningen pekat på bygger den Prop. 1996/97:107<br>nuvarande kompetensfördelningen när det gäller överklagande i allmänhet<br>på principen att frågor som skall bedömas utifrån ändamålsenlighet och<br>lämplighet överklagas till regeringen, medan frågor som huvudsakligen in-<br>nefattar en prövning av rättsfrågor överklagas till en allmän förvaltnings-<br>domstol. Utredningen har gjort bedömningen att en prövning av ett över-<br>klagande avseende återkrav av statsbidrag till övervägande del innefattar<br>rättsliga bedömningar och att besluten därför bör överklagas till allmän<br>förvaltningsdomstol. Detta är även regeringens bedömning. Den stöds<br>också av de remissinstanser som har yttrat sig i frågan.</p>
<p>Enligt regeringens mening kan samma bedömningar göras även beträf-<br>fande Arbetsmarknadsstyrelsens beslut med stöd av 96 § ALF-lagen om<br>att en arbetslöshetskassa skall vara förlustig rätten till statsbidrag helt eller<br>delvis för en viss tid. En prövning av ett överklagande av ett sådant beslut<br>innefattar i de allra flesta fall i huvudsak rättsliga bedömningar. Även<br>sådana beslut bör därför i fortsättningen överklagas hos allmän för-<br>valtningsdomstol .</p>
<p>Talan mot föreningsstämmans beslut</p>
<p>Om ett beslut av en föreningsstämma inte har kommit till i behörig<br>ordning eller i övrigt strider mot ALF-lagen eller mot arbetslöshetskassans<br>stadgar, kan talan mot kassan om att beslutet skall upphävas eller ändras<br>föras av medlem, styrelsen, styrelseledamot eller kassaföreståndare. En<br>sådan talan skall enligt 79 § andra stycket ALF-lagen väckas inom tre<br>månader från dagen för beslutet. En talan av detta slag skall väckas vid<br>tingsrätt. Detta bör framgå uttryckligen av lagen, vilket inte är fallet i dag.<br>Av 10 kap. 1 § rättegångsbalken följer att laga domstol i tvistemål i<br>allmänhet är rätten på den ort där svaranden har sitt hemvist. Enligt andra<br>stycket i samma paragraf gäller som en förenings hemvist den ort där<br>styrelsen har sitt säte eller, om styrelse inte är bestämd eller inte finns,<br>orten där förvaltningen förs.</p>
<p>Rätt till utträde</p>
<p>Före de ändringar i ALF-lagen som trädde i kraft den 1 januari 1992<br>innehöll lagen en uttrycklig bestämmelse om att en medlems rätt till<br>utträde ur en arbetslöshetskassa inte fick begränsas. Regeln fanns då i<br>53 § första stycket ALF-lagen. Särskilt mot bakgrund av den större<br>rörlighet mellan arbetslöshetskassorna som kan förväntas till följd av<br>bildandet av en kompletterande kassa anser regeringen att en bestämmelse<br>med detta innehåll åter bör föras in i lagen. Som tidigare anförts kommer<br>den kompletterande kassan i många fall att vara en övergångskassa innan<br>personen i fråga söker sig till någon av de övriga kassorna. Det är då<br>viktigt att övergången kan ske smidigt och utan problem för den enskilde.<br>Detta gäller naturligtvis även när en medlem i en arbetslöshetskassa vill</p>
<p>138<br></p>
<p>bli medlem i en annan kassa eller ansluta sig till den kompletterande Prop. 1996/97:107<br>kassan.</p>
<p>Tid inom vilken Arbetsmarknadsstyrelsen eller en arbetslöshetskassa<br>skall överklaga</p>
<p>ALF-lagen saknar i dag särskilda regler om inom vilken tid Arbetsmark-<br>nadsstyrelsen eller en arbetslöshetskassa har möjlighet att överklaga ett<br>beslut. En bestämmelse härom bör nu inforas. Enligt 99 § andra stycket<br>ALF-lagen skall en enskild som vill överklaga ett beslut göra det inom<br>två månader från det att han eller hon fick del av beslutet. Beslut delges<br>emellertid normalt inte med Arbetsmarknadsstyrelsen eller arbetslös-<br>hetskassor. Tiden för överklagande bör därför i dessa fall bestämmas till<br>två månader från beslutets dag.</p>
<h4>8.5.3 Stärkt tillsyn</h4>
<p>Regeringens förslag: Möjligheten för Arbetsmarknadsstyrelsen att<br>vägra registrering av vissa uppgifter återinförs. Regeln om att<br>arbetslöshetskassan skall föreslå den ledamot i en arbetslöshetskas-<br>sas styrelse som företräder staten och som skall utses av Arbets-<br>marknadsstyrelsen tas bort.</p>
<p>Utredningens förslag: Utredningen har inte berört dessa frågor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna om arbetslöshetskas-<br>sornas organisation m.m. var tidigare knutna till 1951 års lag om ekono-<br>miska föreningar. I ALF-lagens 90 § i den lydelse som gällde före den 1<br>januari 1992 förekom en hänvisning till lagen (1951:308) om ekonomiska<br>föreningar av innebörd att den lagens bestämmelser om rätt att vägra regi-<br>strering av uppgifter i vissa fall skulle äga motsvarande tillämpning på<br>arbetslöshetskassor. Arbetsmarknadsstyrelsen hade alltså, på samma sätt<br>som länsstyrelsen enligt lagen om ekonomiska föreningar, möjlighet att<br>vägra registrering bl.a. av stadgeändringar eller beslut som inte hade<br>tillkommit i föreskriven ordning eller som stred mot ALF-lagen, annan lag<br>eller författning, eller i något viktigare hänseende hade ett otydligt eller<br>vilseledande innehåll. I sådana fall kunde Arbetsmarknadsstyrelsen<br>förelägga kassan att inom viss tid avge yttrande eller vidta rättelse. Om<br>kassan underlät att efterkomma föreläggandet hade Arbetsmarknadsstyrel-<br>sen rätt att avskriva ansökan om registrering. Om hinder mot registrering<br>förelåg även efter att kassan yttrat sig, kunde Arbetsmarknadsstyrelsen<br>vägra registrering, om kassan hade haft tillfälle att yttra sig över hindret.</p>
<p>Efter det att 1951 års lag år 1987 upphävts och ersatts av en ny lag om<br>ekonomiska föreningar omarbetades ALF-lagen i syfte att separera</p>
<p>139<br></p>
<p>reglerna om arbetslöshetskassornas organisation från andra förenings- Prop. 1996/97:107<br>rättsliga bestämmelser. I ALF-lagen intagna hänvisningar till den<br>upphävda lagen togs bort och ersattes av föreskrifter som självständigt<br>reglerade arbetslöshetskassornas verksamhet. De nya reglerna trädde i<br>kraft den 1 januari 1992 (prop. 1990/91:160, bet. 1990/91:AU24, rskr.</p>
<p>1990/91:306, SFS 1991:744). I samband med denna översyn lagfästes inte<br>Arbetsmarknadsstyrelsens befogenhet att vägra registrering i vissa fall.<br>Det skulle i och for sig kunna anses ligga i sakens natur att en registre-<br>ringsmyndighet skall ha rätt att vägra registrering av uppgifter vars<br>innehåll till exempel strider mot sådana bestämmelser som registreringen<br>är avsedd att slå vakt om. För att det inte skall råda något tvivel om att<br>Arbetsmarknadsstyrelsen har denna befogenhet, bör uttryckliga regler<br>härom åter tas in bland de föreningsrättsliga bestämmelser som gäller för<br>arbetslöshetskassor.</p>
<p>Genom att det av lagen direkt framgår, att Arbetsmarknadsstyrelsen kan<br>vägra registrering av t.ex. ett föreningsstämmobeslut som strider mot de<br>föreskrifter som meddelats av Arbetsmarknadsstyrelsen, understryks<br>styrelsens roll som tillsynsmyndighet över samtliga arbetslöshetskassor.<br>Detta ligger väl i linje med de regelförändringar avseende bl.a. över-<br>klagande som genomförts under senare år i syfte att stärka Arbets-<br>marknadsstyrelsens möjligheter att utöva tillsynen effektivt, samtidigt som<br>tillsynsverksamheten tillförts ökade ekonomiska resurser (prop.<br>1994/95:218, bet. 1994/95:AU15, rskr. 1994/95:398, SFS 1995:708).<br>Arbetslöshetskassorna är privaträttsliga subjekt som anförtrotts att handha<br>myndighetsutövning. Till följd av arbetslöshetskassornas decentraliserade<br>organisation uppgår antalet handläggningsställen till ca 300. Det är viktigt<br>att reglerna är så utformade att de tillhandahåller de verktyg som<br>Arbetsmarknadsstyrelsen kan behöva för att bedriva tillsynen över<br>arbetslöshetskassornas verksamhet effektivt.</p>
<p>De nya reglerna i ämnet bör lämpligtvis utformas med motsvarande<br>bestämmelser i 1987 års lag om ekonomiska föreningar som förebild. För<br>att ytterligare understryka betydelsen av att arbetslöshetskassorna är<br>skyldiga att rätta sig efter de regler som gäller för deras verksamhet, bör<br>Arbetsmarknadsstyrelsen ha rätt att vägra registrering av ett förenings-<br>stämmobeslut även om tiden för väckande av talan mot beslutet har gått<br>ut.</p>
<p>I dag gäller att en av ledamöterna i en arbetslöshetskassas styrelse samt<br>suppleanten för denne utses av Arbetsmarknadsstyrelsen efter förslag av<br>kassan. I syfte att ytterligare betona vikten av effektiv tillsyn bör denna<br>regel ändras så att statens representant i styrelsen i fortsättningen utses av<br>Arbetsmarknadsstyrelsen utan krav på att det skall ske efter förslag av<br>arbetslöshetskassan. Att ett samråd med kassan bör ske är däremot<br>naturligt.</p>
<p>140</p>
<h3>8.6 Ikraftträdande m.m.</h3>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>De nya reglerna bör träda i kraft den 1 januari 1998, samtidigt med en ny<br>lag om arbetslöshetsförsäkring, i vilken villkoren for rätt till ersättning<br>regleras. Att ikraftträdandedagen bestäms på detta sätt hindrar naturligtvis<br>inte att arbetet med att bilda den kompletterande arbetslöshetskassan<br>påbörjas redan före detta datum.</p>
<p>Övergångsbestämmelser finns i den av regeringen i avsnitt 7.1<br>föreslagna lagen om införande av lagen om arbetslöshetsförsäkring och<br>lagen om arbetslöshetskassor.</p>
<h2>9 Vissa övriga organisationsfrågor</h2>
<h1>/    7</h1>
<p>KAS-administrationen tas över av den kompletterande arbetslöshetskas-<br>san</p>
<p>Regeringens bedömning: Den nuvarande KAS-administrationen tas<br>den 1 januari 1998 i huvudsak över av den kompletterande<br>arbetslöshetskassan.</p>
<p>Utredningens förslag: ARBOM-utredningen har inte lämnat något<br>förslag i denna fråga.</p>
<p>Remissinstanserna: AMS anser att den befintliga KAS-organisationen<br>bör vara grunden for den nya arbetslöshetskassan. TCO anför att den nya<br>arbetslöshetskassan bör ta över den personal och de resurser som finns vid<br>de nuvarande KAS-regionema. Försäkringskasseförbundet förordar, om<br>statsmakterna stannar för att inrätta en obunden arbetslöshetskassa, att<br>organisationen anförtros de allmänna försäkringskassorna.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Det kontanta arbetsmarknadsstödet<br>(KAS) infördes år 1974 som ett ekonomiskt grundskydd vid arbetslöshet<br>för dem som inte har rätt till ersättning från en arbetslöshetskassa. KAS<br>administreras av Arbetsmarknadsverket(AMV) och Riksförsäkringsverket<br>(RFV). AMV prövar och bifaller eller avslår ansökningar om KAS samt<br>beslutar om bl.a. antalet stödbelopp som skall utbetalas. RFV, eller rättare<br>de allmänna försäkringskassorna, beräknar stödbeloppet med hänsyn till<br>bl.a. pensioner m.m. och gör skatteavdrag samt utbetalar stödet.</p>
<p>AMV :s administration av KAS är organisatoriskt uppdelad på fyra s.k.<br>KAS-regioner. Dessa är norra regionen som omfattar Uppsala, Väst-<br>manlands, Dalarnas, Gävleborgs, Västemorrlands, Jämtlands, Västerbot-<br>tens och Norrbottens län, västra regionen som omfattar Jönköpings,<br>Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands och<br>Örebro län, östra regionen som omfattar Stockholms, Södermanlands,</p>
<p>141</p>
<p>Östergötlands och Gotlands län samt södra regionen som omfattar Prop. 1996/97:107<br>Kronobergs, Kalmar, Blekinge och Skåne län.</p>
<p>Administrationen av stödet inom respektive region handhas av läns-<br>arbetsnämnderna i Gävleborgs, Älvsborgs, Gotlands respektive Blekinge<br>län. Själva ärendehanteringen är lokaliserad till fyra s.k. KAS-kontor<br>belägna i Ljusdal, Borås, Hemse och Olofström. KAS-administrationen<br>sysselsätter för närvarande ca 70 årsarbetare.</p>
<p>KAS-administrationen hanterar årligen mellan 80 000 och 100 000 nya<br>ansökningar om stöd och 30 000 till 40 000 ansökningar om att återuppta<br>en tidigare beviljad ersättningsrätt. Antalet ansökningar varierar över åren<br>beroende på arbetsmarknadsläget och antalet nytillträdande på arbets-<br>marknaden.</p>
<p>Av det genomsnittliga antalet stödtagare om ca 45 000 per månad för<br>närvarande är ca 10 000 medlemmar i arbetslöshetskassor. Dessa far KAS<br>därför att de ännu inte har uppfyllt medlemsvillkoret i arbetslöshetsförsäk-<br>ringen.</p>
<p>Det finns således sedan länge en väl fungerande organisation vid sidan<br>av de existerande arbetslöshetskassorna för hantering av ekonomiskt stöd<br>vid arbetslöshet. Den nuvarande KAS-administrationen bör enligt<br>regeringens mening därför utgöra grunden i den nu föreslagna komplette-<br>rande arbetslöshetskassans organisation. För detta talar också regionalpoli-<br>tiska skäl.</p>
<p>En överföring av KAS-administrationen till en privaträttslig organisation<br>är emellertid inte helt problemfri. Statligt anställd personal skall få en ny<br>arbetsgivare. Statligt ägd utrustning skall överlåtas på den nya arbetslös-<br>hetskassan och hyresavtal m.m. skall föras över till den nya huvud-<br>mannen.</p>
<p>En ytterligare aspekt på denna fråga är vad som skall gälla för ut-<br>betalningen av ersättning från den kompletterande arbetslöshetskassan. För<br>närvarande betalas KAS-ersättningen ut av de allmänna försäkringskassor-<br>na. Arbetslöshetskassorna har ett gemensamt utbetalningssystem som är<br>väl samordnat med utbetalningen av statsbidraget. Enligt regeringens<br>mening bör även övervägas om utbetalningarna av ersättningar från den<br>kompletterande arbetslöshetskassan bör ske genom det för arbetslös-<br>hetskassorna gemensamma utbetalningssystemet.</p>
<p>AMV:s administration av KAS-ärenden kostar för närvarande ca 31<br>miljoner kronor per år. Kostnaden för hanteringen vid de allmänna<br>försäkringskassorna uppgår till ca 41 miljoner kronor per år. Anslagen till<br>AMV och de allmänna försäkringskassorna borde således kunna minska<br>med sammanlagt ca 70-75 miljoner kronor. Denna kostnadsminskning<br>torde emellertid inte kunna realiseras fullt ut under det närmaste<br>budgetåret på grund av bl.a. avvecklingskostnadema. Vidare torde den<br>kompletterande arbetslöshetskassan inte fullt ut kunna täcka sin för-<br>valtningskostnader i inledningsskedet. För nästa budgetår bör regeringen<br>därför fa disponera ett anslag för kostnader i samband med denna<br>omställningsprocess. Under förutsättning av att riksdagen godkänner<br>förslaget om en allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring</p>
<p>142<br></p>
<p>återkommer regeringen i höstens budgetproposition med förslag till Prop. 1996/97:107<br>medelsanvisning för dessa ändamål samt med förslag i de övriga frågor<br>som kräver beslut av riksdagen.</p>
<p>Merparten av de nuvarande medlen för administrationen av KAS bör<br>dock, när omställningsfasen är avslutad och den kompletterande arbetslös-<br>hetskassan har vunnit ekonomisk stadga, återföras till arbetslöshetsförsäk-<br>ringssystemet för att bl.a. säkra de ekonomiska förutsättningarna för att<br>konkurrensneutralitet skall råda mellan de existerande arbetslöshetskassor-<br>na och den kompletterande arbetslöshetskassan.</p>
<p>Den allmänna och sammanhållna arbetslöshetsförsäkringen skall enligt<br>regeringens förslag gälla fr.o.m. den 1 januari 1998. För att genomföra de<br>åtgärder som skall möjliggöra detta kommer regeringen att tillkalla en<br>särskild utredare.</p>
<p>Regeringen vill i detta sammanhang ta upp en fråga som gäller<br>utbetalningen av utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning m.m.<br>Dessa bidrag betalas för närvarande ut av de allmänna försäkringskassor-<br>na. Det lämpliga i att lägga över denna utbetalningsrutin på någon annan<br>instans, bl.a. för att förbilliga hanteringen, har utretts. Tänkbara andra<br>utbetalningsinstanser har bl.a. varit arbetslöshetskassorna, KAS-regionema<br>och Centrala Studiestödsnämnden. Regeringen anser emellertid att de skäl<br>som redovisats för en förändring i detta avseende inte är tillräckliga för<br>ett byte av utbetalningsinstans. Den nuvarande ordningen bör därför bestå.</p>
<p>143</p>
<h2>10 Statsbidrag, finansiering och kostnader</h2>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<h3>10.1 Statsbidragen till ersättningen - grundbeloppet och den<br>inkomstrelaterade ersättningen</h3>
<p>Regeringens bedömning: Arbetslöshetskassorna får statsbidrag för<br>hela den utbetalade arbetslöshetsersättningen i den sammanhållna<br>arbetslöshetsförsäkringen enligt samma principer som gäller för<br>närvarande.</p>
<p>Statsbidragen finansieras genom arbetsmarknadsavgiften enligt<br>lagen (1981:691) om socialavgifter och med finansieringsavgifter<br>från arbetslöshetskassorna och i sista hand med allmänna skatteme-<br>del.</p>
<p>Arbetsmarknadsavgiften finansierar även i fortsättningen vissa<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärder.</p>
<p>Statsbidragen till arbetslöshetskassorna betalas ut månadsvis fr.o.m.<br>oktober månad 1997.</p>
<p>Regeringens förslag: Arbetsmarknadsavgiften finansierar i första<br>hand statsbidraget till grundbeloppet. I andra hand finansierar<br>arbetsmarknadsavgiften tillsammans med finansieringsavgifter<br>statsbidraget till den inkomstrelaterade ersättningen.</p>
<p>Förslagen gäller för ersättning som avser tid fr.o.m. den 1 januari<br>1998.</p>
<p>Utredningens förslag: Se under avsnitt 8.4.1.</p>
<p>Remissinstanserna: Se under avsnitt 8.4.1.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning och förslag:</p>
<p>Inledning</p>
<p>Arbetslöshetsersättning enligt ALF-lagen och KAS-lagen finansieras<br>genom arbetsgivaravgifter i form av arbetsmarknadsavgift och, i fråga om<br>ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, med finansieringsavgifter från<br>arbetslöshetskassorna. Om dessa avgifter inte räcker till utbetalningen av<br>arbetslöshetsersättningen betalas den resterande delen med allmänna<br>skattemedel.</p>
<p>Bestämmelser om arbetsmarknadsavgiften finns i lagen (1981:691) om<br>socialavgifter. Arbetsmarknadsavgiften skall enligt vad där föreskrivs<br>föras till staten för att finansiera arbetslöshetsersättningen i arbetslös-<br>hetsförsäkringen och stödbeloppet i KAS samt utbildningsbidrag till<br>deltagare i arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering som<br>uppfyller medlems- och arbetsvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen.<br></p>
<p>144</p>
<p>Arbetsmarknadsavgiften uppgår sedan den 1 januari 1996 till 5,42 procent Prop. 1996/97:107<br>på lönesumman för förvärvsarbetande. För den som är skyldig att betala<br>egenavgifter, dvs. som har inkomst av annat förvärvsarbete utan att<br>betraktas som arbetsgivare, uppgår avgiften till 3,3 procent fr.o.m. den 1<br>januari 1997. De båda formerna av avgift beräknas att under budgetåret<br>1998 inbringa sammanlagt 39 miljarder kronor.</p>
<p>Bestämmelserna om finansieringsavgiften finns i 57 § ALF- lagen och<br>har redovisats under avsnitt 6.9. Regeringen har där föreslagit att finansi-<br>eringsavgiften skall höjas till 131 procent av avgiftsunderlaget fr.o.m. den<br>1 juli 1997. Höjningen av finanieringsavgiften beräknas öka statens<br>inkomster med ca 819 miljoner kronor under budgetåret 1998.</p>
<p>Det finns således tre källor för finansieringen av arbetslöshetsersätt-<br>ningen: medlemsavgifter i form av finansieringsavgifter, statsbidrag i form<br>av arbetsgivaravgifter (arbetsmarknadsavgift) och slutligen statsbidrag i<br>form av allmänna skattemedel. Som framgår av avsnitt 8.4.1 anser<br>regeringen att den nuvarande ordningen för finansieringen av arbetslös-<br>hetsersättningen bör bestå mot bakgrund av bl.a. sin enkelhet. Vissa<br>justeringar bör dock göras. Förslag om dessa redovisas i det följande.</p>
<p>Statsbidraget till grundbeloppet</p>
<p>Uppdelningen av arbetslöshetsersättningen i ett grundbelopp och en<br>frivillig inkomstrelaterad del innebär att ersättningen kommer att innehålla<br>ett obligatoriskt inslag, grundbeloppet. Detta beräknas under budgetåret<br>1998 att svara mot ca 51 procent, eller ca 15,9 miljarder kronor, av den<br>totala ersättningen på ca 30,9 miljarder kronor. Resterande del av<br>ersättningen, ca 49 procent eller ca 15 miljarder kronor, kommer att avse<br>den frivilliga inkomstrelaterade ersättningen till den del denna överstiger<br>grundbeloppet. Med denna uppdelning ter det sig naturligt att arbets-<br>marknadsavgiften, som i princip betalas för samtliga förvärvsarbetande,<br>i första hand skall gå till att betala kostnaderna för ersättning enligt<br>grundförsäkringen.</p>
<p>Statsbidraget till den inkomstrelaterade ersättningen</p>
<p>Som framgått ovan bör statens kostnad för statsbidrag till den inkomstre-<br>laterade ersättningen till den del ersättningen överstiger grundbeloppet i<br>första hand finansieras genom de finansieringavgifter som arbetslös-<br>hetskassorna betalar till staten. I den mån dessa avgifter inte räcker till<br>utbetalningarna bör resterande del finansieras genom arbetsmarknadsavgif-<br>ten och i sista hand genom allmänna skattemedel.</p>
<p>Kostnaderna för den del av den inkomstrelaterade ersättningen som<br>överstiger grundbeloppet kan beräknas till ca 15 miljarder kronor under<br>budgetåret 1998. Mot detta skall ställas intäkter i form av finansieringsav-<br>gifter på ca 2,6 miljarder kronor. Ca 83 procent av den inkomstrelaterade<br>ersättningen kommer således att behöva täckas med medel från arbets-</p>
<p>145</p>
<p>10 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 107</p>
<p>marknadsavgiften.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Finansieringen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder</p>
<p>Regeringen delar inte ARBOM-utredningens uppfattning att finansieringen<br>av arbetslöshetsersättningen konsekvent bör skiljas från finansieringen for<br>alla arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I fråga om arbetslöshetsersättningen<br>är det naturligtvis möjligt att genom en ändrad nivå på arbetsmark-<br>nadsavgiften anpassa denna till behovet av medel för arbetslöshetsersätt-<br>ningen samtidigt som man inför en ny avgift för finansieringen av de<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärder som nu betalas genom arbetsmark-<br>nadsavgiften. Enligt regeringens mening innebär detta emellertid inte<br>någon fördel eftersom medlen för både arbetslöshetsersättningen och de<br>aktuella arbetsmarknadspolitiska åtgärderna anvisas över skilda anslag<br>eller anslagsposter på statsbudgeten och dras inte direkt från inflytande<br>arbetsmarknads- och finansieringsavgifter. Dessutom anser regeringen att<br>det är rimligt att den ersättning i form av utbildningsbidrag som lämnas<br>till kassamedlemmar som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder,<br>och som då ersätter kassaersättningen, bör finansieras i samma ordning<br>som arbetslöshetsersättningen. Arbetsmarknadsavgiften bör således även<br>i fortsättningen finansiera utbildningsbidragen till de medlemmar och<br>anslutna i arbetslöshetskassorna som uppfyller villkoren för att fa<br>inkomstrelaterad ersättning vid arbetslöshet.</p>
<p>Utbetalningen av statsbidragen</p>
<p>Det finns ingen enhetlig ordning för när arbetslöshetskassorna skall betala<br>ut ersättning till sina arbetslösa medlemmar. Varje kassa bestämmer själv<br>när detta skall ske. I praktiken innebär detta att det sker utbetalningar<br>varje vecka. Detta är också styrande för när utbetalning av statsbidrag<br>skall ske. Statsbidrag till ersättningen betalas således också ut varje vecka.<br>I syfte att bl.a. förbättra statens kassahållning kommer regeringen senare<br>att besluta att utbetalningen av statsbidrag till arbetslöshetskassorna skall<br>ske månadsvis fr.o.m. oktober månad 1997.</p>
<h3>10.2 De ekonomiska effekterna av förslagen och beräknade<br>kostnader för budgetåren 1997 och 1998</h3>
<p>De ekonomiska effekterna</p>
<p>De nu föreslagna förändringarna innebär dels kostnadsökningar, dels<br>inkomstförstärkningar och kostnadsminskningar. De absolut största<br>kostnadsökningarna avser förslagen om en höjning av kompensationsnivån<br>till 80 procent av den tidigare inkomsten och en höjning av den högsta<br>dagpenningen till 580 kronor samt att grundbeloppet skall uppgå till 240</p>
<p>146</p>
<p>kronor per dag. Sammantaget innebär dessa förslag en kostnad på ca 2 Prop. 1996/97:107<br>miljarder kronor netto för budgetåret 1998. I detta ingår kostnaderna för<br>höjningen av utbildningsbidragen vid arbetsmarknadsutbildning och svux<br>och svuxa och samt av det särskilda utbildningsbidraget.</p>
<p>Dessa kostnadsökningar finansieras främst genom en inkomstförstärk-<br>ning i form av höjd finansieringsavgift och en kostnadsminskning till följd<br>av ändrat arbetsvillkor. Knappt 600 miljoner kronor netto finansieras<br>genom andra ändringar i ersättningsvillkoren. De budgetmässiga<br>effekterna av de kostnadsminskande åtgärderna kommer att följas upp i<br>särskild ordning.</p>
<p>Beräknade kostnader för budgetåren 1997 och 1998</p>
<p>Utifrån den antaganden om utvecklingen inom ekonomin och på<br>arbetsmarknaden som redovisats i den reviderade finansplanen i budget-<br>propositionen för budgetåret 1997 (prop. 1996/97:1) beräknas kostnaderna<br>för arbetslöshetsersättningar och utbildningsbidrag till följd av de nu<br>redovisade förslagen att minska under budgetåret 1997 med ca 289<br>miljoner kronor samt att öka under budgetåret 1998 med ca 1 150<br>miljoner kronor. Anslagen för budgetåret 1997 för arbetslöshetsersättning<br>och arbetsmarknadspolitiska åtgärder har justerats tidigare i samband med<br>behandlingen av budgetpropositionen för innevarande budgetår. Det<br>innebär att minskningen av anslagen för budgetåret 1997 blir större<br>samtidigt som ökningen av anslagen för budgetåret 1998 blir mindre än<br>den redovisade nettoeffekten. Nedanstående anslag kommer att under<br>innevarande budgetår behöva öka eller minska med uppskattningsvis<br>följande belopp (miljoner kronor).</p>
<p>Utgiftsområde 13                        Minskning</p>
<p>A 1. Bidrag till arbetslöshetsersättning 273</p>
<p>Utgiftsområde 14</p>
<p>A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder        58</p>
<p>Utgiftsområde 15                        Ökning</p>
<p>A 3. Vuxenstudiestöd m.m.                  9</p>
<p>A 6. Särskilt vuxenstudiestöd till</p>
<p>studerande vid vissa lärarutbildningar      13</p>
<p>A 7. Särskilt vuxenstudiestöd till</p>
<p>studerande vid vissa naturvetenskapliga</p>
<p>och tekniska utbildningar                 20</p>
<p>147<br></p>
<p>Regeringen återkommer, i förslaget till tilläggsbudget i april i år, till de<br>mer exakta belopp för dessa anslag under innevarande budgetår.</p>
<p>Staten kommer emellertid samtidigt att tillföras ökade intäkter på<br>statsbudgetens inkomstsida genom den höjda finansieringsavgiften fr.o.m.<br>den 1 juli 1997. Dessa beräknas till ca 374 miljoner kronor under<br>budgetåret 1997 och till ca 819 miljoner kronor under budgetåret 1998.</p>
<p>De beräknade totala kostnaderna och intäkterna under budgetåren 1997<br>och 1998 för arbetslöshetsersättningarna och vissa utbildningsbidrag som<br>finansieras i samma ordning framgår av följande tabell (miljoner kronor).</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>1997        1998</p>
<p>Kostnader</p>
<p>Arbetslöshetsersättning        34 088      32 274</p>
<p>Utbildningsbidrag             14 470      12 759</p>
<p>Intäkter</p>
<p>Arbetsmarknadsavgifter       37 000      39 000</p>
<p>Finansieringsavgifter           2 370       2 590</p>
<h2>11 Författningskommentarer</h2>
<h3>11.1 Förslaget till lag om arbetslöshetsförsäkring</h3>
<h4>Vilka som omfattas av lagen</h4>
<p>1 § Paragrafens första stycke anger omfattningen av arbetslöshetsförsäk-<br>ringen. Andra stycket innehåller en hänvisning till de särskilda be-<br>stämmelser som finns för företagare.</p>
<p>2 § Bestämmelsen är ny. Den anger att lagen skall tillämpas på samma<br>sätt för den som är ansluten till den kompletterande arbetslöshetskassan<br>som för den som är medlem i en arbetslöshetskassa.</p>
<p>3 § En motsvarighet till vad som anges i första stycket har tidigare<br>funnits i KAS-lagen. Bestämmelsen återinförs nu. Huvudregeln är att<br>ersättningsvillkoren skall uppfyllas i Sverige. Förordningen (EEG) nr<br>1408/71 om tillämpning av system för social trygghet när anställda,<br>egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen<br>kan dock innebära att villkor som uppfyllts utomlands kan komma att<br>tillgodoräknas.</p>
<p>Andra stycket motsvarar nuvarande 3 § ALF-lagen. Bestämmelsen har<br></p>
<p>148</p>
<p>endast bearbetats i språkligt hänseende och innebär inte någon ändring i Prop. 1996/97:107<br>sak.</p>
<h4>Grundförsäkring och inkomstbortfallsforsäkring</h4>
<p>4 § I paragrafen presenteras de delar som forsäkringen består av.<br>Försäkringen består numera av dels en grundförsäkring, dels en inkomst-<br>bortfallsforsäkring.</p>
<p>5 § Första meningen motsvarar 1 § första meningen ALF-lagen. Andra<br>meningen innehåller en hänvisning till lagen (1997:000) om arbetslös-<br>hetskassor. I nämnda lagar anges vilka kassor som får lov att handha<br>försäkringen.</p>
<p>Grundförsäkringen</p>
<p>6 § I första stycket anges villkoren för rätt till ersättning enligt<br>grundförsäkringen. Andra stycket motsvarar 4 § andra stycket KAS-lagen.</p>
<p>Inkomstbortfallsförsäkringen</p>
<p>7 § Paragrafen anger till vilka ersättning enligt inkomstbortfallsförsäk-<br>ringen lämnas. För såväl arbetstagare som företagare gäller en medlemstid<br>på tolv månader för rätt till ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen.</p>
<p>8 § Paragrafen motsvarar del av 10 § ALF-lagen. Att tid i annan kassa<br>far tillgodoräknas för uppfyllande av arbetsvillkoret, framgår av 12 §<br>andra stycket andra meningen. Paragrafen har justerats språkligt.</p>
<h4>Allmänna villkor för rätt till ersättning</h4>
<p>9 § Paragrafen motsvarar 4 § första stycket KAS-lagen. Den motsvarar<br>i huvudsak även 4 § första stycket ALF-lagen. Paragrafen är den första<br>av tre, som behandlar de allmänna villkor som gäller för rätt till ersättning<br>vid arbetslöshet.</p>
<p>Första punkten behandlar villkoret att personerna skall vara arbetsföra<br>och i övrigt oförhindrade att åta sig arbete för en arbetsgivares räkning<br>minst tre timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i<br>veckan. De i bestämmelsen angivna tidsmåtten per arbetsdag och per<br>vecka har sin motsvarighet i 4 § första stycket första punkten KAS-lagen.</p>
<p>Andra punkten motsvaras av 4 § första stycket andra punkten i såväl<br>ALF-lagen som KAS-lagen. Bestämmelsen har bearbetats i språkligt<br>hänseende men innebär inte någon ändring i sak.</p>
<p>Tredje punkten talar om villkoret att den arbetslöse skall vara anmäld<br>som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning</p>
<p>149<br></p>
<p>som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen Prop. 1996/97:107<br>bestämmer. Denna punkt motsvaras helt av 4 § första stycket tredje<br>punkten KAS-lagen. Den innehåller en viss ändring i förhållande till<br>motsvarande bestämmelse i 4 § första stycket tredje punkten ALF-lagen,<br>som endast riktar bemyndigandet till Arbetsmarknadsstyrelsen.</p>
<p>Fjärde punkten motsvaras av 4 § första stycket fjärde punkten KAS-<br>lagen samt, efter språklig justering, av 4 § första stycket fjärde punkten<br>ALF-lagen.</p>
<p>Paragrafen har bearbetats språkligt.</p>
<p>10 § I paragrafen regleras fall där ersättning inte lämnas. I första<br>styckets första punkt regleras frågan om ersättning till den som deltar i<br>utbildning. Bestämmelsen motsvaras i huvudsak av 4 § andra stycket<br>förslaget till ändring i ALF-lagen och av 4 § tredje stycket förslaget till<br>ändring i KAS-lagen. Bemyndigandet till regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer, som framgår av paragrafens andra stycke, har<br>redan genom förslaget till ändring i ALF-lagen och i KAS-lagen utsträckts<br>till att avse även regler för villkoren till ersättning. Bestämmelsen har i<br>övrigt endast bearbetats i språkligt hänseende.</p>
<p>Andra punkten överensstämmer med 4 § tredje stycket sista meningen<br>förslaget till ändring i ALF-lagen och 4 § fjärde stycket andra och tredje<br>meningarna förslaget till ändring i KAS-lagen. Tredje punkten anger att<br>ersättning inte lämnas till den som uteslutits från medlemskap under en<br>tid av ett år från uteslutningen. Bestämmelsen motsvaras av del av 4 §<br>ijärde stycket KAS-lagen.</p>
<p>Paragrafen har bearbetats språkligt.</p>
<p>11 § Paragrafen, som innehåller en definition av vilket erbjudet arbete<br>som skall anses vara lämpligt, motsvaras efter språkliga förändringar i<br>huvudsak av bestämmelserna i 5 § ALF-lagen och 5 § KAS-lagen. I<br>första punkten har ordet "yrkesvana" mönstrats ut. Detta begrepp omfattas<br>av begreppet "försäkrades förutsättningar" och ändringen innebär därför<br>inte någon ändring i sak. Det är dock inte meningen att arbetslöshetsför-<br>säkringen skall vara en yrkesförsäkring.</p>
<p>Andra-fjärde punkterna motsvaras av 5 § andra-fjärde punkterna ALF-<br>lagen och 5 § andra-fjärde punkterna KAS-lagen. Punkterna har endast<br>bearbetats i språkligt hänseende och någon förändring i sak är inte avsedd.</p>
<h4>Övriga villkor för rätt till ersättning</h4>
<p>Arbetsvillkoret</p>
<p>12 § Paragrafen behandlar bestämmelserna om arbetsvillkor. Första<br>stycket motsvaras av 6 § första stycket andra punkten första och andra<br>strecksatserna förslaget till ändring i ALF-lagen och av 6 § första stycket<br>förslaget till ändring i KAS-lagen. Bestämmelsen har bearbetats språkligt.</p>
<p>150</p>
<p>Andra stycket reglerar arbetsvillkoret för rätt till inkomstrelaterad Prop. 1996/97:107<br>ersättning. Bestämmelsen har sin motsvarighet i del av 6 § första stycket<br>ALF-lagen och del av 10 § ALF-lagen. Den har bearbetats språkligt.</p>
<p>13 § Paragrafen reglerar de fall som jämställs med förvärvsarbete vid<br>uppfyllande av arbetsvillkoret enligt 13 §. Paragrafen motsvaras av 6 §<br>första stycket andra punkten andra meningen och andra stycket förslaget<br>till ändring i ALF-lagen samt av 6 § andra och tredje styckena förslaget<br>till ändring i KAS-lagen.</p>
<p>Paragrafen har bearbetats språkligt.</p>
<p>14 § Paragrafen motsvarar, efter språklig bearbetning, 6 § tredje stycket<br>förslaget till ändring i ALF-lagen och 6 § fjärde stycket förslaget till<br>ändring i KAS-lagen.</p>
<p>15 § I paragrafens första mening anges att förvärvsarbete endast far<br>användas en gång för att uppfylla arbetsvillkoret. Bestämmelsen motsva-<br>ras, efter vissa språkliga justeringar, av 6 § sista stycket ALF-lagen och<br>6 § sista stycket KAS-lagen. Innehållet i andra meningen är nytt. Där<br>regleras att arbete som använts för att uppfylla villkoret för dagpenning<br>i form av grundbelopp kan användas igen för att uppfylla arbetsvillkoret<br>för den inkomstrelaterade ersättningen. En förutsättning är dock att arbetet<br>utförts efter det senaste inträdet i kassan.</p>
<p>Ramtiden</p>
<p>16 § Paragrafen, som behandlar beräkning av ramtid, överensstämmer i<br>huvudsak med 8 § första stycket ALF-lagen och 8 § första stycket KAS-<br>lagen. Den har bearbetats språkligt.</p>
<p>I ramtiden enligt 13 § räknas inte in tid när sökanden varit förhindrad<br>att arbeta av vissa orsaker. De olika frånvaroorsakema räknas upp i sju<br>punkter. Första punkten motsvaras av 8 § första punkten ALF-lagen och<br>8 § första punkten KAS-lagen. Andra punkten motsvaras i huvudsak av<br>8 § andra punkten båda lagarna. Det har dock i sak införts den för-<br>ändringen att det skall vara fråga om avslutad heltidsutbildning.</p>
<p>Punkterna 3 och 4 motsvaras av 8 § första stycket punkterna 3 och 4<br>ALF- och KAS-lagama. Punkten 5 överensstämmer med tidigare gjorda<br>ändringar i ALF- och KAS-lagen. Punkten 6 motsvaras av punkterna 6 i<br>vardera nämnda lagrum i ALF-lagen och i KAS-lagen. Punkten 7 innebär<br>att inte heller tid när den sökanden följt med utlandsstationerad make i<br>vissa fall skall medräknas i ramtiden.</p>
<p>17 § Paragrafen innehåller en uppräkning av ytterligare frånvaro-<br>situationer som inte skall räknas med när ramtiden bestäms. Det rör sig<br>om tid med föräldrapenningförmån och tjänstgöring i totalförsvaret som<br>överstiger två månader och således inte är återkvalificerande. Det rör sig</p>
<p>151<br></p>
<p>även om arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering som Prop. 1996/97:107<br>inte fullföljts och av den anledningen inte är återkvalificerande. Be-<br>stämmelsen, som har sin motsvarighet i 8 § andra stycket ALF-lagen och</p>
<p>8 § andra stycket KAS-lagen, har endast bearbetatas språkligt. Punkten 4<br>motsvarar 8 § andra stycket fjärde punkten förslaget till ändring i ALF-<br>lagen och 8 § andra stycket fjärde punkten förslaget till ändring i KAS-<br>lagen. Till listan av frånvarosituationer läggs i denna punkt även frånvaro<br>på grund av utbildning som finansierats med stöd av förordningen<br>(1996:1654) om särskilt utbildningsbidrag men som inte fullföljts och<br>därför inte är återkvalificerande.</p>
<p>Den begränsning av ramtiden till två år som finns i KAS-lagen återfinns<br>inte i förslaget till ny lag.</p>
<p>Studerandevillkoret</p>
<p>18 § Bestämmelsen har sin motsvarighet i 9 § första stycket KAS-lagen<br>men har bearbetats språkligt. Studerandevillkoret, som nu endast gäller<br>vid kontant arbetsmarknadsstöd, föreslås överförd till den nya lagen och<br>gälla beträffande grundförsäkringen. 9 § andra stycket KAS-lagen<br>innehåller en bestämmelse om att den som fyller 60 år och utförsäkrats<br>från arbetslöshetskassan vid tillämpningen av 9 § första stycket KAS-<br>lagen skall anses ha fullgjort arbetsvillkoret. Någon motsvarighet till<br>denna regel finns inte i den föreslagna lagen. De sextioåringar som<br>utförsäkrats före ikraftträdandet fångas dock upp av övergångsreglerna till<br>lagen.</p>
<p>Paragrafens andra mening ger anvisning om beräknande av ramtid. Den<br>motsvarar 9 § första stycket andra meningen KAS-lagen med den<br>ändringen att vård av adoptivbarn räknas i två år efter barnets ankomst i<br>familjen i stället för som nu gäller, tid innan barnet fyllt två år.</p>
<p>Återkvalificeringsvillkoret</p>
<p>19 § Paragrafen, som behandlar återkvalificeringsvillkoret, överens-<br>stämmer i huvudsak med 7 § förslaget till ändring i ALF-lagen och 7 §,<br>förutom det förslagets första punkt, förslaget till ändring i KAS-lagen.<br>Bestämmelsen har bearbetats språkligt.</p>
<p>Första punkten överensstämmer med 7 § första punkten ALF-lagen och<br>med andra punkten KAS-lagen. Andra punkten överensstämmer med 7 §<br>andra punkten förslaget till ändring i ALF-lagen och 7 § tredje punkten<br>förslaget till ändring i KAS-lagen. Tredje punkten motsvaras av 7 § tredje<br>punkten förslaget till ändring i ALF-lagen och 7 § fjärde punkten KAS-<br>lagen. Fjärde punkten motsvaras av 7 § fjärde punkten förslaget till<br>ändring i ALF-lagen och 7 § femte punkten förslaget till ändring i KAS-<br>lagen. Femte punkten motsvaras av 7 § femte punkten förslaget till<br>ändring i ALF-lagen och 7 § sjätte punkten i förslaget till ändring i KAS-<br>lagen.</p>
<p>152</p>
<p>Den tidigare möjligheten i KAS-lagen, att såsom förvärvsarbete Prop. 1996/97:107<br>jämställa tid då sökanden i enskilt hem vårdat åldring eller handikappad<br>i sådan utsträckning att sökanden varit hindrad att stå till arbetsmarkna-<br>dens förfogande, finns inte med i förslaget till ny lag.</p>
<h4>Ersättningens form</h4>
<p>20 § Paragrafen behandlar ersättningens form. Första strecksatsen<br>motsvaras av 11 § första stycket ALF-lagen och 11 § första meningen<br>KAS-lagen. Andra strecksatsen motsvaras av 11 § andra stycket ALF-<br>lagen och 11 § andra meningen KAS-lagen. Tredje strecksatsen motsvaras<br>av 12 § första stycket båda lagarna. Fjärde strecksatsen motsvaras av</p>
<p>12 § andra stycket båda lagarna. Femte strecksatsen motsvaras av 24 §<br>tredje stycket KAS-lagen och, såvitt avser första delen, av 21 § andra<br>meningen ALF-lagen.</p>
<p>Bestämmelsen har bearbetats språkligt.</p>
<h4>Karenstiden och ersättningstidens längd</h4>
<p>21 § Paragrafen överensstämmer med 13 § första stycket ALF-lagen och</p>
<p>13 § första stycket KAS-lagen. I såväl ALF- som KAS-lagen finns<br>bestämmelser om att de som anvisats ALU inte behöver uppfylla<br>karensvillkoret. Någon motsvarighet till dessa bestämmelser finns inte i<br>förslaget till ny lag. I KAS-lagen finns dessutom en bestämmelse om att<br>sextioåringar som utförsäkrats (jfr kommentaren till 18 §) och de som<br>kvalificerat sig genom studievillkoret inte behöver uppfylla karensvillko-<br>ret. Inte heller till dessa bestämmelser innehåller lagförslaget någon<br>motsvarighet. Detta innebär att även de som kvalificerat sig genom<br>studerandevillkoret måste uppfylla karensvillkoret innan de far ersättning.</p>
<p>Paragrafen har bearbetats språkligt.</p>
<p>22 § Paragrafen relgerar ersättningsperiodens längd och har sin ut-<br>gångspunkt i 14 § ALF-lagen. Paragrafens första stycke motsvaras av 14 §<br>första stycket ALF-lagen. Åldersgränsen för att erhålla den längre<br>ersättningsperioden har dock höjts från 55 till 57 år. Andra stycket<br>reglerar vilka aktiviteter som inte skall räknas in i ersättningsperiodens<br>längd. Bestämmelsen har sin motsvarighet i 14 § andra stycket båda<br>lagarna. En nyhet är att inte heller deltagande i utbildning med ut-<br>bildningsbidrag skall räknas in i ersättningsperioden.</p>
<p>Tredje stycket motsvarar 14 § tredje stycket ALF-lagen. Fjärde stycket<br>motsvarar 14 § fjärde stycket ALF-lagen.</p>
<p>Paragrafen har bearbetats språkligt.</p>
<p>23 § Paragrafen har sin motsvarighet i 15 § ALF-lagen och 15 § första<br>och andra styckena KAS-lagen. Den har bearbetats språkligt.</p>
<p>153</p>
<h4>Dagpenningens storlek</h4>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Grundbelopp</p>
<p>24 § I paragrafen regleras dagpenningens storlek såvitt gäller grundbe-<br>loppet.</p>
<p>I paragrafens första stycke definieras begreppet "dagpenning i form av<br>grundbelopp".</p>
<p>Paragrafens andra stycke motsvarar i huvudsak innehållet i 17 § första<br>stycket ALF-lagen samt 18 § första stycket KAS-lagen.</p>
<p>Inkomstrelaterad ersättning</p>
<p>25 § Paragrafen behandlar inkomstrelaterad ersättning. I första stycket<br>definieras begreppet "dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning".<br>Andra stycket motsvaras i huvudsak av 17 § ALF-lagen. Någon motsva-<br>righet till bestämmelserna har inte funnits tidigare.</p>
<p>26 § Bestämmelsen motsvarar 20 § första stycket första meningen<br>förslaget till ändring i ALF-lagen.</p>
<p>27 § Paragrafen, som reglerar dagpenning till den som har vissa former<br>av pension, motsvarar i huvudsak 20 § första stycket andra meningen<br>förslaget till ändring i AFL-lagen. I paragrafen preciseras att det är<br>dagsförtjänsten under normalarbetstiden, som skall ligga till grund för<br>beräkningen.</p>
<p>28 § Paragrafen motsvarar 20 § tredje stycket förslaget till ändring i<br>ALF-lagen.</p>
<p>29 § Paragrafens första stycke motsvaras av 20 § andra stycket ALF-<br>lagen. Det har justerats språkligt. Andra stycket innehåller en hänvisning<br>till särskilda regler för företagare.</p>
<p>30 § Bestämmelsen motsvaras av 20 § femte stycket ALF-lagen. Den har<br>bearbetats språkligt.</p>
<p>31 § Paragrafen motsvaras av 20 § sjätte stycket ALF-lagen. Den har<br>bearbetats språkligt.</p>
<h4>Avdrag på dagpenningen</h4>
<p>32 § Paragrafens första mening motsvaras av 21 § första meningen ALF-<br>lagen. Innehållet i andra meningen är nytt. I nuvarande lagstiftning finns<br>olika regler om pensionsavdrag i både ALF- och KAS-lagen. Vid en</p>
<p>154</p>
<p>sammanslagning av de två systemen - arbetslöshetsförsäkring och kontant Prop. 1996/97:107<br>arbetsmarknadsstöd - till en sammanhållen försäkring har det ansetts<br>välmotiverat att samordna reglerna om pensionsavdrag. Förslaget innebär<br>att lika regler, dvs. de som nu tillämpas enligt ALF-lagen, skall tillämpas<br>såväl för avdrag på dagpenningen i form av inkomstrelaterad ersättning<br>som för dagpenning i form av grundbelopp för den som uppbär ålderspen-<br>sion i form av folkpension allmän tilläggspension eller annan pension som<br>lämnas på grund av förvärvsarbete.</p>
<p>33 § Paragrafen motsvarar 21 a § ALF-lagen.</p>
<h4>Företagare</h4>
<p>34 § Paragrafen motsvarar 4 § fjärde stycket ALF-lagen och 4 § femte<br>stycket KAS-lagen. Den har justerats språkligt.</p>
<p>35 § I paragrafen definieras när en företagare skall anses vara arbetslös.<br>Paragrafen motsvarar 4 § femte och sjätte styckena förslaget till ändring<br>i ALF-lagen och 4 § sjätte och sjunde styckena förslaget till ändring i<br>KAS-lagen.</p>
<p>36 § Bestämmelsen motsvarar 4 § sjunde stycket förslaget till ändring i<br>ALF-lagen och 4 § åttonde stycket förslaget till ändring i KAS-lagen.</p>
<p>37 § Paragrafen, som behandlar hur företagares dagsförtjänst skall<br>beräknas, överensstämmer med 20 § sjunde stycket förslaget till ändring<br>i ALF-lagen.</p>
<h4>Deltid och bisyssla</h4>
<p>38 § Första stycket motsvaras, efter språklig justering, av 22 § första<br>stycket andra meningen ALF-lagen. Andra stycket motsvaras av 22 §<br>andra stycket ALF-lagen.</p>
<p>Paragrafen har justerats språkligt.</p>
<p>39 § Paragrafens första stycke motsvarar 23 § första stycket ALF-lagen.</p>
<p>Innehållet har justerats språkligt.</p>
<p>Andra och tredje styckena motsvarar i princip 23 § andra och tredje<br>styckena förslaget till ändring i ALF-lagen. Den beloppsgräns som där<br>angivits för bisyssla, 1 400 kronor per vecka, föreslås i den nya lagen om<br>arbetslöshetsförsäkring vara sex grundbelopp per vecka.</p>
<p>40 § Bestämmelserna i 24 § ALF-lagen och 15 § tredje stycket KAS-<br>lagen har efter språklig justering överförts till denna paragraf.</p>
<p>155</p>
<p>41 § Paragrafen har sin motsvarighet i 25 § första stycket första Prop. 1996/97:107<br>meningen ALF-lagen. Den behandlar hur sökandens arbetsutbud skall</p>
<p>fastställas.</p>
<p>Paragrafen har bearbetats språkligt.</p>
<h4>Begränsning vid säsongarbetslöshet</h4>
<p>42 § Paragrafen har sin motsvarighet i 25 § KAS-lagen och 28 § ALF-<br>lagen. I förhållande till dessa paragrafer innehåller dock förslaget följande<br>ändringar. Delegationen att begränsa rätten till ersättning vid säsongarbets-<br>löshet riktas till regeringen eller den myndighet som regeringen be-<br>stämmer. Förutom att det skall vara fråga om yrke där årlig arbetslöshet<br>förekommer, krävs särskilda skäl för att delegationen skall gälla.</p>
<h4>Avstängning från rätt till ersättning</h4>
<p>43 § Paragrafen innehåller regler för avstängning från rätt till ersättning.<br>Den motsvarar i huvudsak 29 § ALF-lagen och 26 § KAS-lagen. I<br>punkten 3, som behandlar avstängning när den sökande avvisat ett<br>erbjudet lämpligt arbete har en komplettering gjorts. Avvisandet av det<br>erbjudna arbetet skall ha skett utan godtagbart skäl för att avstängning<br>skall kunna göras.</p>
<p>Paragrafen har också bearbetats språkligt.</p>
<p>44 § Paragrafen motsvaras av 30 § första stycket ALF-lagen och 27 §<br>första stycket KAS-lagen. Den har bearbetats språkligt.</p>
<p>45 § Paragrafens första stycke motsvaras av 30 § andra stycket ALF-<br>lagen och 27 § andra stycket KAS-lagen. Andra stycket motsvarar 30 §<br>tredje stycket ALF-lagen och 27 § tredje stycket KAS-lagen. Tredje<br>stycket motsvarar 30 § fjärde stycket ALF-lagen och 27 § fjärde stycket<br>KAS-lagen. I andra stycket har, i enlighet med ändringen i 43 § tredje<br>punkten, tillagts, såvitt avser avvisande av erbjudet arbete, "utan<br>godtagbart skäl".</p>
<p>46 § Paragrafen har sin motsvarighet i 31 § ALF-lagen och 28 § KAS-<br>lagen. Den har i förslaget även gjorts tillämplig på utbildningar med<br>särskilt utbildningsbidrag.</p>
<h4>Ansökan om ersättning och utfärdande av intyg</h4>
<p>47 § Första stycket har sin motsvarighet i 32 § första och tredje styckena<br>ALF-lagen och 30 § första och andra styckena KAS-lagen. Andra stycket<br>motsvaras av 32 § andra stycket ALF-lagen. Paragrafen har bearbetats<br>språkligt.</p>
<p>156</p>
<p>48 § Genom EES-fördraget och sedermera anslutningen till den Prop. 1996/97:107<br>Europeiska unionen har medborgare i fördragsslutande stater, som uppbär</p>
<p>viss arbetslöshetsersättning, möjlighet att söka arbete i andra med-<br>lemsländer och där behålla - for Sveriges vidkommande - den svenska<br>arbetslöshetsersättningen under viss tid. Med anledning av detta utfärdar<br>Arbetsmarknadsstyrelsen intyg om rätten till sådan ersättning.</p>
<h4>Överklagande, omprövning och ändring</h4>
<p>Överklagande i ärenden om rätt till ersättning</p>
<p>49 § Paragrafens första stycke motsvarar 98 § första stycket första<br>meningen ALF-lagen och 32 § första stycket första meningen KAS-lagen.</p>
<p>Andra stycket motsvarar 98 § tredje stycket ALF-lagen och 32 § fjärde<br>stycket KAS-lagen.</p>
<p>50 § Paragrafen motsvarar 98 § andra stycket ALF-lagen och 32 § andra<br>stycket KAS-lagen. Den har bearbetats språkligt.</p>
<p>51 § Paragrafen motsvarar i sak 98 a § tredje stycket ALF-lagen samt</p>
<p>32 a § tredje stycket KAS-lagen.</p>
<p>Överklagande i ärenden om utfärdande av intyg</p>
<p>52 § Bestämmelsen är ny. Den hänger samman med den nya bestämmel-<br>sen i 48 § om utfärdande av intyg.</p>
<p>Gemensamma bestämmelser om överklagande</p>
<p>53 § Paragrafen motsvarar 99 § första stycket ALF-lagen. Den har<br>justerats språkligt.</p>
<p>54 § Paragrafen motsvarar i huvudsak 99 § andra stycket ALF-lagen och</p>
<p>33 § första stycket första meningen KAS-lagen. En nyhet är att tiden för<br>överklagande för Arbetsmarknadsstyrelsen eller en arbetslöshetskassa<br>alltid räknas från beslutets dag och inte från den dag styrelsen eller kassan<br>delgavs beslutet.</p>
<p>55 § Paragrafen, som motsvarar 100 § ALF-lagen, har endast bearbetats<br>språkligt.</p>
<p>56 § Paragrafen motsvarar i sak 101 § ALF-lagen.</p>
<p>57 § Paragrafen, som motsvarar 102 § ALF-lagen, och, i tillämpliga<br>delar, 33 § tredje stycket KAS-lagen, har endast justerats språkligt.</p>
<p>157</p>
<p>58 § Paragrafen motsvarar i sak 98 a § andra stycket första meningen Prop. 1996/97:107<br>ALF-lagen.</p>
<p>59 § Första stycket motsvarar 98 a § andra stycket andra meningen ALF-<br>lagen och 32 a § andra stycket KAS-lagen. Andra stycket motsvarar</p>
<p>98 a § andra stycket tredje meningen ALF-lagen och 32 a § andra stycket<br>andra meningen KAS-lagen.</p>
<p>60 § Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 98 § första stycket sista<br>meningen ALF-lagen och 32 § första stycket sista meningen KAS-lagen.</p>
<p>Omprövning och ändring</p>
<p>61 § Paragrafen motsvarar, efter språklig bearbetning, 96 a § första<br>stycket ALF-lagen samt 30 a § första stycket KAS-lagen.</p>
<p>62 § Paragaren motsvarar 96 a § tredje stycket ALF-lagen och, i<br>huvudsak, 33 § andra stycket KAS-lagen.</p>
<p>63 § Paragrafen motsvarar, efter språklig justering, 96 b § första och<br>andra styckena ALF-lagen och 30 b § första och andra styckena KAS-<br>lagen.</p>
<p>64 § Paragrafen motsvarar, efter språklig justering, 96 b § fjärde stycket<br>ALF-lagen och 30 b § fjärde stycket KAS-lagen.</p>
<p>65 § Första stycket motsvarar 96 a § andra stycket ALF-lagen och 30 a §<br>andra stycket KAS-lagen. Andra stycket motsvarar 96 b § tredje stycket<br>ALF-lagen och 30 b § tredje stycket KAS-lagen. I stycket stadgas att<br>omprövning enligt 63 §, dvs. på grund av. skrivfel m.m., inte far ändras<br>till den enskildes nackdel om det finns synnerliga skäl mot det. Förbudet<br>mot ändring till den sökandes nackdel när den beslutade förmånen har<br>förfallit till betalning har tagits bort.</p>
<h4>Särskilda bestämmelser</h4>
<p>66 § Paragrafen motsvarar i huvudsak 34 § ALF-lagen. Den har<br>bearbetats språkligt.</p>
<p>67 § Bestämmelsen motsvarar i sak 35 § ALF-lagen.</p>
<p>68 § Paragrafen, som motsvarar 36 § ALF-lagen, har bearbetats språkligt.</p>
<p>69 § Paragrafen motsvarar 37 § ALF-lagen. Den har justerats språkligt.</p>
<p>158</p>
<h3>11.2 Förslaget till lag om arbetslöshetskassor</h3>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Lagrådet, som vid sin granskning av lagrådsremissens lagförslag<br>konstaterat att förslaget i materiellt hänseende till huvudsakliga delar<br>består av redan existerande bestämmelser för arbetslöshetskassorna, har<br>påpekat att dessa bestämmelser vid sin ursprungliga tillkomst år 1973 inte<br>blev föremål för lagråds granskning. Lagförslaget har därför granskats i sin<br>helhet som om bestämmelserna varit helt nya. Lagrådet har funnit att<br>förslaget är behäftat med vissa svagheter främst i systematiskt och<br>redaktionellt hänseende. Beträffande några av de materiella reglerna har<br>vissa smärre erinringar också gjorts.</p>
<p>Den omarbetning av lagförslaget som Lagrådet gjort innebär bl.a. att<br>reglerna om den nya kompletterande arbetslöshetskassan brutits ut och<br>placerats mot slutet av lagen under rubriken "Den kompletterande<br>arbetslöshetskassan".</p>
<p>Lagrådet har också föreslagit att några av bestämmelserna i det<br>remitterade förslaget helt skall utgå. Bland dessa kan nämnas 20 §, en<br>regel som nu återfinns i 103 § ALF-lagen, som rör verkan av att uppgifter<br>i Arbetsmarknadsstyrelsens register över arbetslöshetskassor har kommit<br>till tredje mans kännedom. Regeln har enligt Lagrådet ett begränsat värde<br>i detta sammanhang, men kan, om den behålls, skapa problem av olika<br>slag. Lagrådet har också föreslagit att de regler som infördes år 1991 om<br>ett s.k. modifierat fusionsförfarande utgår (92 § ALF-lagen). Den<br>befogenhet som tilläggs Arbetsmarknadsstyrelsen genom dessa regler (94<br>och 95 §§ i det remitterade förslaget) är enligt Lagrådet alltför vittgående<br>med hänsyn till att kassorna i princip utgör privaträttsliga subjekt. Vidare<br>ställer sig Lagrådet tveksamt till det bemyndigande att meddela före-<br>skrifter om vad som skall gälla vid val av ombud som regeringen kan ge<br>Arbetsmarknadsstyrelsen. Det bör enligt Lagrådet utgå eftersom det är<br>tveksamt huruvida det uppfyller regeringsformens krav. Bestämmelsen<br>återfinns i dag i 73 § fjärde stycket ALF-lagen (63 § tredje stycket i det<br>remitterade förslaget).</p>
<p>Regeringen delar Lagrådets uppfattning att dessa bestämmelser inte bör<br>tas in i den nya lagen. Regeringen har även i övrigt godtagit de ändringar<br>i och den omdisponering av den remitterade lagtexten som Lagrådet<br>föreslagit.</p>
<p>För ytterligare kommentarer till vissa av lagens bestämmelser, utöver<br>de som följer nedan, hänvisas därför till Lagrådets specialmotivering (se<br>bilaga 5) beträffande de ändringar som gjorts i bestämmelserna i<br>förhållande till lagrådsremissen.</p>
<p>Regeringen har därutöver i förhållande till lagrådsremissen gjort vissa<br>andra ändringar i 41, 48, 49 och 95 §§. Dessa ändringar kommenteras<br>särskilt under respektive paragraf. Några smärre redaktionella ändringar<br>har också vidtagits.</p>
<p>159</p>
<h4>Allmänna bestämmelser</h4>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>1 § I paragrafens första stycke slås fast att arbetslöshetsförsäkringen<br>skall handhas av registrerade arbetslöshetskassor, och att sådana kassor är<br>föreningar för vilkas bildande och verksamhet lagen innehåller be-<br>stämmelser.</p>
<p>I andra stycket anges att en kassa skall ha ett visst verksamhetsområde.<br>Begreppet verksamhetsområde definieras, men någon ändring i den praxis<br>som finns vad beträffar detta begrepp är inte avsedd.</p>
<p>2 § Paragrafens första stycke motsvarar 41 § och andra stycket 40 §<br>ALF-lagen.</p>
<p>3 § Paragrafen motsvarar 38 och 42 §§ ALF-lagen.</p>
<p>4 § Paragrafen motsvarar 44 § ALF-lagen.</p>
<p>5 § Paragrafen motsvarar 43 § ALF-lagen. Vissa redaktionella ändringar<br>har företagits.</p>
<p>6 § Paragrafen motsvarar 39 § tredje stycket ALF-lagen med vissa<br>redaktionella ändringar.</p>
<h4>Registrering av arbetslöshetskassor</h4>
<p>7 § Paragrafen motsvarar i sak 45 § första och andra stycket ALF-lagen.</p>
<p>8 § Paragrafen motsvarar i sak 45 § tredje stycket ALF-lagen. Be-<br>greppet verksamhetsområde är definierat i 1 §.</p>
<p>9 § I paragrafen finns bestämmelser om vilka uppgifter som en arbets-<br>löshetskassa skall anmäla för registrering. Innehållet motsvarar i sak 71 §<br>första stycket ALF-lagen.</p>
<p>10 § Paragrafen motsvarar i sak 78 § tredje stycket första meningen<br>ALF-lagen.</p>
<p>11 § Paragrafen motsvarar i sak 71 § andra stycket ALF-lagen, med den<br>skillnaden att bestämmelsen numera även omfattar registrering av<br>arbetslöshetskassans postadress och en ändring av kassans stadgar.</p>
<p>12 § Någon motsvarighet till denna paragraf finns inte i ALF-lagen.<br>Paragrafen, vars utformning följer 15 kap. 4 § lagen (1987:667) om eko-<br>nomiska föreningar, LEF, ger Arbetsmarknadsstyrelsen möjlighet att i<br>samband med att en arbetslöshetskassa lämnar en anmälan för registrering<br>ge kassan ett föreläggande.</p>
<p>Av första stycket, som motsvarar 15 kap. 4 § första stycket LEF,</p>
<p>160</p>
<p>framgår att Arbetsmarknadsstyrelsen får förelägga en arbetslöshetskassa Prop. 1996/97:107<br>att inom en viss tid avge yttrande eller vidta rättelse, om styrelsen finner<br>att ett beslut som anmälts för registrering eller en handling som bifogats<br>anmälningen är felaktig i formellt eller materiellt hänseende. Så kan ske<br>om beslutet eller handlingen inte har tillkommit i behörig ordning, till sitt<br>innehåll strider mot den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring, denna lag<br>eller med stöd av dessa lagar meddelade föreskrifter eller arbetslöshetskas-<br>sans stadgar eller i något viktigare hänseende har formulerats otydligt eller<br>vilseledande.</p>
<p>Om kassan underlåter att följa föreläggandet skall Arbetsmarknadsstyrel-<br>sen, enligt vad som framgår av andra stycket, avskriva anmälan. En<br>underrättelse om denna påföljd skall tas in i föreläggandet. Motsvarande<br>regel finns i 15 kap. 4 § andra stycket första och andra meningen LEF.</p>
<p>13 § Inte heller denna paragraf motsvaras av någon regel i ALF-lagen.<br>Bestämmelsen har utformats med 15 kap. 4 § andra stycket sista<br>meningen LEF som förebild. Bestämmelsen ger Arbetsmarknadsstyrelsen<br>rätt att vägra registrering, om det finns hinder mot det även efter det att<br>kassan har lämnat ett yttrande som avses i 12 §. För att registrering skall<br>kunna vägras krävs att kassan har haft möjlighet att yttra sig över hindret<br>och att det saknas anledning att ge ett nytt föreläggande.</p>
<p>Mot bakgrund av att arbetslöshetskassornas administration av arbetslös-<br>hetsförsäkringen utgör myndighetsutövning har det inte ansetts lämpligt<br>att i lagen om arbetslöshetskassor ta in en regel av motsvarande innehåll<br>som finns i 15 kap. 4 § tredje stycket LEF. Den bestämmelsen tillåter<br>registrering av en föreningsstämmas beslut även om det är felaktigt på<br>motsvarande sätt som sägs i 12 § i denna lag, om rätten till talan mot<br>stämmans beslut har gått förlorad. En registrering av ett stämmobeslut<br>som är behäftat med fel av det slag som sägs i 12 § första stycket 1-3<br>bör således inte i något fall fa komma till stånd. Av 59 § andra stycket<br>framgår att ett stämmobeslut om ändring av stadgarna inte far verkställas<br>innan registrering har skett.</p>
<p>14 § Paragrafen motsvarar 46 § ALF-lagen, dock med vissa ändringar av<br>redaktionell karaktär.</p>
<h4>Arbetslöshetskassans ledning</h4>
<p>Kassans styrelse</p>
<p>15 § Paragrafen motsvarar 58 § ALF-lagen. Av andra stycket framgår att<br>den av ledamöterna och hans eller hennes suppleant som representerar<br>staten skall utses av Arbetsmarknadsstyrelsen. Föreskriften om att dessa<br>skall utses efter förslag av kassan har tagits bort. Ändringen är motiverad<br>av en önskan att stärka den statliga tillsynen över arbetslöshetskassorna.</p>
<p>161</p>
<p>11 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 107</p>
<p>16 § Paragrafen motsvarar 60 § ALF-lagen.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Krav för att få vara styrelseledamot</p>
<p>17 § Paragrafen motsvarar i sak 59 § första och andra stycket ALF-<br>lagen.</p>
<p>Styrelseledamöternas uppdragstid</p>
<p>18 § Paragrafen motsvarar i sak 59 § tredje stycket ALF-lagen.</p>
<p>19 § Paragrafen motsvarar i sak 61 § ALF-lagen.</p>
<p>20 § Paragrafen motsvarar 62 § ALF-lagen. Vissa redaktionella ändringar<br>har vidtagits.</p>
<p>Poster inom arbetslöshetskassans ledning</p>
<p>21 § Paragrafen motsvarar 63 § ALF-lagen. Den har dock ändrats<br>redaktionellt.</p>
<p>Ledningens uppgifter</p>
<p>22 § Paragrafen motsvarar 68 § ALF-lagen. Bestämmelsen har ändrats<br>redaktionellt.</p>
<p>23 § Paragrafen motsvarar 64 § första stycket ALF-lagen, men har<br>ändrats redaktionellt.</p>
<p>24 § Paragrafen motsvarar 64 § andra stycket ALF-lagen. Redaktionella<br>ändringar har vidtagits. Lagrådet har kommenterat denna bestämmelse och<br>konstaterat bl.a. att medelsförvaltningen är en central fråga för en normal<br>försäkringsrörelse. Den medelsförvaltning som avses i bestämmelsen är<br>emellertid numera av mycket begränsad omfattning. Det är i princip<br>endast frågan om kassornas löpande förvaltningsutgifter. Det statsbidrag<br>som utgår till kassorna för arbetslöshetsersättningen hanteras i praktiken<br>inte direkt av kassorna. Det finns därför inte heller behov av att ge<br>Arbetsmarknadsstyrelsen några befogenheter vad gäller den medelsför-<br>valtning som denna bestämmelse tar sikte på.</p>
<p>Styrelsesammanträden</p>
<p>25 § Paragrafen motsvarar 65 § första stycket ALF-lagen. Den har dock<br>ändrats redaktionellt.</p>
<p>162</p>
<p>26 § Paragrafen motsvarar 65 § andra stycket ALF-lagen. Redaktionella P<sup>r0</sup>P- 1996/97.107<br>ändringar har vidtagits.</p>
<p>27 § Paragrafen motsvarar 66 § första stycket första och andra meningen<br>ALF-lagen. Redaktionella ändringar har vidtagits.</p>
<p>28 § Paragrafen motsvarar 66 § första stycket tredje och fjärde meningen<br>ALF-lagen. Redaktionella ändringar har vidtagits.</p>
<p>29 § Paragrafen motsvarar 66 § andra stycket ALF-lagen. Den har<br>ändrats redaktionellt.</p>
<p>Särskilda bestämmelser om arbetslöshetskassans ledning och ställföre-<br>trädare</p>
<p>30 § Paragrafen motsvarar i sak 67 § ALF-lagen.</p>
<p>31 § Paragrafen motsvarar i sak 69 § första stycket ALF-lagen.</p>
<p>32 § Paragrafen motsvarar 69 § andra stycket ALF-lagen, dock med vissa<br>ändringar av redaktionell karaktär. En regel med samma innebörd finns<br>i 6 kap. 13 § LEF. Som Lagrådet påpekar finns vissa oklarheter i<br>utformningen av både denna bestämmelse och i dess förebild i LEF.<br>Föreskriften innebär att en ställföreträdare inte får följa ogiltiga före-<br>skrifter, och det krävs inte att ogiltigheten måste ha konstaterats av<br>domstol. Regeln blir dock inte tillämplig om föreningsstämmans beslut till<br>följd av preskription enligt 62 § blivit gällande.</p>
<p>33 § Paragrafen motsvarar i sak 70 § ALF-lagen.</p>
<h4>Arbetslöshetskassans medlemmar</h4>
<p>Rätt till medlemskap</p>
<p>34 § Första stycket i paragrafen motsvarar delvis 47 § ALF-lagen. Kravet<br>på förvärvsarbete i genomsnitt 17 timmar per vecka har preciserats genom<br>att det av bestämmelsen numera framgår under vilken tid detta villkor<br>skall ha uppfyllts innan medlemskap i en arbetslöshetskassa kan komma<br>i fråga. I fortsättningen gäller således att endast den som under en<br>sammanhängande period om fyra veckor har förvärvsarbetat i genomsnitt<br>minst 17 timmar per vecka och alltjämt arbetar i minst denna omfattning<br>kan bli medlem i en arbetslöshetskassa. När medlemskap beviljas skall vid<br>bedömningen av från vilken tid den skall gälla utgångspunkten vara<br>tidpunkten då ansökan gjordes, förutsatt att förvärvsarbetet då hade<br>påbörjats.</p>
<p>163</p>
<p>Bestämmelsen i andra stycket är ny. Där framgår att även den som inte Prop. 1996/97:107<br>förvärvsarbetat i den utsträckning som anges i första stycket kan bli<br>medlem. En förutsättning är dock att personen är berättigad till ersättning<br>enligt grundförsäkringen med stöd av det s.k. studerandevillkoret i 18 §<br>i den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring samt har en utbildning för<br>arbete inom kassans verksamhetsområde.</p>
<p>35 § Paragrafen motsvarar 52 § ALF-lagen. Bestämmelsen om att<br>medlemsförteckningen skall föras av styrelsen har tagits bort. Numera<br>gäller denna skyldighet arbetslöshetskassan.</p>
<p>36 § Paragrafen motsvarar 51 § andra stycket ALF-lagen.</p>
<p>Uteslutning av medlem</p>
<p>37 § Paragrafens första stycke motsvarar 48 § ALF-lagen.</p>
<p>Andra stycket är nytt.</p>
<p>Av tredje stycket framgår att uteslutningsgrunden i första stycket 1,<br>som rör kravet på arbete inom visst verksamhetsområde, inte gäller den<br>vars rätt till medlemskap grundar sig endast på att han eller hon på sätt<br>som framgår av 34 § andra stycket uppfyllt det s.k. studerandevillkoret.</p>
<p>38 § Paragrafen motsvarar 49 § ALF-lagen, men har ändrats redaktio-<br>nellt.</p>
<p>39 § Paragrafen innehåller en ny bestämmelse som utformats med 20 §<br>förvaltningslagen (1988:233) som förebild. I övrigt motsvarar innehållet<br>50 § ALF-lagen med vissa redaktionella ändringar.</p>
<p>Rätt till utträde</p>
<p>40 § Paragrafen innehåller en regel som motsvarar 51 § första stycket<br>ALF-lagen. Dessutom har det återinförts en bestämmelse om att en<br>medlems rätt att utträda ur en arbetslöshetskassa inte far begränsas. En<br>sådan bestämmelse gällde före de ändringar av ALF-lagen som trädde i<br>kraft den 1 januari 1992.</p>
<p>Medlemsavgifter och särskild uttaxering</p>
<p>41 § Denna paragraf ersätter reglerna i 54 § första och andra stycket<br>ALF-lagen.</p>
<p>I förhållande till Lagrådets lagförslag har ändringar gjorts som innebär<br>att lydelsen av paragrafen närmare överensstämmer med vad som gäller<br>i dag. Det är således kassans förvaltningskostnader som skall täckas, och<br>inte kostnaderna för den del av försäkringen som avser inkomstbortfalls-<br></p>
<p>164<br></p>
<p>försäkringen. De svårigheter det skulle kunna innebära att skilja ut denna Prop. 1996/97:107<br>del som Lagrådet påtalat saknar alltså betydelse med den utformning<br>bestämmelsen nu fått. Enligt bestämmelsen i sin nya lydelse skall även<br>betalningen av utjämningsavgiften täckas av medlemsavgifterna.</p>
<p>Arbetslöshetskassorna ges fortsättningsvis en möjlighet att differentiera<br>medlemsavgiften. Kassan skall kunna besluta att olika medlemskategorier<br>skall ha olika stor medlemsavgift. Någon särskild regel om att man i vissa<br>fall får ta ut belopp som täcker skäliga extra administrationskostnader for<br>enskilt anslutna medlemmar behövs därför inte längre.</p>
<p>Med hänsyn till att möjligheten till differentiering innebär en avvikelse<br>från den i foreningsrättsliga sammanhang allmänna principen om med-<br>lemmarnas likställighet är det viktigt att den tillämpas på ett sådant sätt<br>att omotiverade skillnader i medlemsavgifter for olika medlemskategorier<br>inte förekommer. Ansvaret for detta åvilar Arbetsmarknadsstyrelsen som<br>enligt 43 § skall pröva kassans beslut om medlemsavgift och ge sitt med-<br>givande till avvikelsen.</p>
<p>42 § Paragrafen motsvarar 55 § första meningen ALF-lagen, dock med<br>vissa redaktionella ändringar. Att ett beslut om särskild uttaxering skall<br>godkännas av Arbetsmarknadsstyrelsen framgår numera av 43 §.</p>
<p>43 § Paragrafen motsvarar i sak 54 § tredje stycket och 55 § andra me-<br>ningen ALF-lagen.</p>
<p>44 § Paragrafen motsvarar 56 § första stycket ALF-lagen. Den har<br>ändrats redaktionellt.</p>
<p>45 § Paragrafen motsvarar 53 § första stycket första och andra meningen<br>ALF-lagen. Redaktionella ändringar har vidtagits.</p>
<p>46 § Paragrafen motsvarar 53 § första stycket sista meningen ALF-lagen.</p>
<p>Den har ändrats redaktionellt.</p>
<p>47 § Paragrafen motsvarar 53 § andra stycket ALF-lagen. Den har<br>ändrats redaktionellt.</p>
<h4>Finansieringsavgift och utjämningsavgift</h4>
<p>48 § Paragrafen motsvarar 57 § första stycket ALF-lagen. Den har<br>ändrats i sak, förutom när det gäller avgiftens storlek, på så sätt att finans-<br>ieringsavgift inte längre betalas för statens kostnader avseende tillsynen<br>över arbetslöshetskassorna. Denna kostnad finansieras numera genom<br>arbetsmarknadsavgifter.</p>
<p>I förhållande till Lagrådets lagförslag har den ändringen gjorts att<br>finansieringsavgiften inte skall avse statens kostnader for administration<br>av grundförsäkringen utan enbart ersättningen enligt inkomstbortfalls-</p>
<p>165<br></p>
<p>försäkringen. Nivån har också ändrats. Utjämningsavgiften skall behållas. Prop. 1996/97:107</p>
<p>49 § Paragrafen motsvarar i sak 57 § andra stycket ALF-lagen.</p>
<p>I förhållande till Lagrådets lagförslag har den ändringen gjorts att<br>föreskrifterna, liksom i dag, även far avse utjämningsbidrag.</p>
<h4>Föreningsstämma</h4>
<p>50 § Paragrafen motsvarar 72 § första stycket ALF-lagen. Den har<br>ändrats redaktionellt.</p>
<p>51 § Paragrafen motsvarar 72 § andra och tredje stycket ALF-lagen.<br>Redaktionella ändringar har vidtagits.</p>
<p>52 § Paragrafen motsvarar 73 § första stycket ALF-lagen.</p>
<p>53 § Paragrafen, som ändrats redaktionellt, motsvarar 73 § tredje stycket<br>och ljärde stycket första meningen ALF-lagen.</p>
<p>54 § Paragrafen motsvarar 73 § andra stycket ALF-lagen.Vissa redaktio-<br>nella ändringar har vidtagits.</p>
<p>55 § Paragrafen motsvarar 74 § ALF-lagen. Den har ändrats redaktio-<br>nellt.</p>
<p>56 § Paragrafen motsvarar 75 § ALF-lagen. Den har ändrats redaktio-<br>nellt.</p>
<p>57 § Paragrafen motsvarar 76 § ALF-lagen.</p>
<p>58 § Paragrafen motsvarar 77 § ALF-lagen.</p>
<p>59 § Paragrafen motsvarar 78 § första och andra stycket och tredje<br>stycket sista meningen ALF-lagen. Tidigare föreskriften i tredje stycket<br>om att ett beslut om ändring av stadgarna genast skall anmälas för<br>registrering framgår numera av 10 § andra stycket. Även redaktionella<br>ändringar har vidtagits.</p>
<p>60 § Paragrafen motsvarar 72 § fjärde stycket ALF-lagen.</p>
<p>61 § Paragrafen motsvarar 80 § andra stycket första och andra meningen<br>ALF-lagen. Den har ändrats redaktionellt.</p>
<p>166</p>
<p>Talan mot föreningsstämmans beslut</p>
<p>62 § Paragrafens första och tredje stycke motsvarar 79 § första och andra<br>stycket ALF-lagen.</p>
<p>Bestämmelsen i andra stycket är ny och anger att talan i dessa fall skall<br>väckas vid tingsrätt. Mål som rör rätt till medlemskap i en arbetslös-<br>hetskassa skall däremot föras till allmän förvaltningsdomstol, vilket<br>framgår av 95 § första stycket.</p>
<p>Även redaktionella ändringar har vidtagits.</p>
<p>63 § Paragrafen motsvarar 79 § tredje stycket första meningen ALF-<br>lagen. Den har ändrats redaktionellt.</p>
<p>64 § Paragrafen motsvarar 79 § tredje stycket andra och tredje meningen<br>ALF-lagen. Den har ändrats redaktionellt.</p>
<p>65 § Paragrafen motsvarar 80 § första stycket och andra stycket sista<br>meningen ALF-lagen. Den har ändrats redaktionellt.</p>
<h4>Redovisning</h4>
<p>66 § Paragrafen motsvarar 90 § första stycket ALF-lagen.</p>
<p>67 § Paragrafen motsvarar 88 § ALF-lagen. Den har ändrats redaktio-<br>nellt.</p>
<p>68 § Paragrafen motsvarar 89 § första stycket ALF-lagen. Den har<br>ändrats redaktionellt.</p>
<p>69 § Paragrafen motsvarar 89 § andra stycket ALF-lagen.</p>
<p>70 § Paragrafen motsvarar 89 § tredje stycket ALF-lagen.</p>
<p>71 § Paragrafen motsvarar 90 § andra stycket ALF-lagen. Den har<br>ändrats redaktionellt.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<h4>Revision</h4>
<p>72 § Paragrafen motsvarar 81 § första och fjärde stycket ALF-lagen. Den<br>har ändrats redaktionellt.</p>
<p>73 § Paragrafen motsvarar 81 § tredje stycket ALF-lagen.</p>
<p>74 § Paragrafen motsvarar 81 § andra stycket och 83 § ALF-lagen. Den<br>har ändrats redaktionellt.</p>
<p>167</p>
<p>75 § Paragrafen motsvarar 82 § första stycket ALF-lagen. Den har Prop. 1996/97:107<br>ändrats redaktionellt.</p>
<p>76 § Paragrafen motsvarar 82 § andra stycket ALF-lagen. Den har<br>ändrats redaktionellt.</p>
<p>77 § Paragrafen motsvarar 84 § ALF-lagen.</p>
<p>78 § Paragrafen motsvarar 85 § ALF-lagen. Den har ändrats redaktio-<br>nellt.</p>
<p>79 § Paragrafen motsvarar 86 § första stycket ALF-lagen. Den har<br>ändrats redaktionellt.</p>
<p>80 § Paragrafen motsvarar 86 § andra stycket ALF-lagen. Redaktionella<br>ändringar har vidtagits.</p>
<p>81 § Paragrafen motsvarar 87 § ALF-lagen. Den har ändrats redaktio-<br>nellt.</p>
<h4>Fusion</h4>
<p>82 § Paragrafen motsvarar 91 § första stycket ALF-lagen.</p>
<p>83 § Paragrafen motsvarar 91 § andra stycket ALF-lagen.</p>
<p>84 § Paragrafen motsvarar 91 § tredje stycket ALF-lagen. Den har<br>ändrats redaktionellt.</p>
<h4>Den kompletterande arbetslöshetskassan</h4>
<p>85 § Bestämmelsen är ny. Av första stycket framgår att som ett<br>komplement till traditionella arbetslöshetskassor som vanligen handhar<br>arbetslöshetsförsäkringen inom ett visst verksamhetsområde, kan det<br>finnas en kompletterande arbetslöshetskassa. En sådan kassa far bildas<br>endast av rikstäckande organisationer som företräder anställda respektive<br>företagare på arbetsmarknaden.</p>
<p>I en kompletterande arbetslöshetskassa är organisationerna som bildat<br>föreningen medlemmar. I egenskap av medlemmar i den kompletterande<br>arbetslöshetskasssan innehar organisationerna alla de rättigheter och skyl-<br>digheter som normalt följer vid medlemskap i en arbetslöshetskassa när<br>det gäller rätt att välja ombud till föreningsstämman, val av ledamöter i<br>kassans styrelse, rätt att väcka talan mot stämmans beslut och rätt att<br>överklaga vissa beslut m.m.</p>
<p>Den kompletterande arbetslöshetskassans huvudsakliga uppgift skall</p>
<p>168<br></p>
<p>vara att handlägga frågor om grundförsäkringen inom arbetslöshetsför- Prop. 1996/97:107<br>säkringen för dem som inte är medlemmar i en traditionell arbetslös-<br>hetskassa eller anslutna till den kompletterande arbetslöshetskassan.<br>Kassans skall emellertid kunna erbjuda även inkomstbortfallsförsäkring till<br>dem som vill ansluta sig till denna kassa.</p>
<p>Då den kompletterande arbetslöshetskassan i normalfallet kommer att<br>utgöra en övergångskassa för den som inte uppfyller villkoren för att bli<br>medlem i någon av de andra befintliga arbetslöshetskassorna, skall det<br>vara möjligt, på samma sätt som har gällt hittills för övergång från en<br>arbetslöshetskassa till en annan, att lämna den för att bli medlem i någon<br>annan arbetslöshetskassa. Vid tillgodoräknande av tid m.m. skall den tid<br>som en person har varit ansluten till den kompletterande kassan räknas på<br>samma sätt som medlemskap i vilken som helst av de övriga kassorna.</p>
<p>Av andra stycket framgår att det kan finnas endast en kompletterande<br>arbetslöshetskassa och att den måste godkännas av regeringen.</p>
<p>86 § Den kompletterande arbetslöshetskassan skall verka på hela arbets-<br>marknaden och såväl arbetstagare som företagare skall kunna ansluta sig<br>till kassan. En enskild som vill försäkra sig mot inkomstbortfall vid<br>arbetslöshet genom att ansluta sig till den kompletterande arbetslös-<br>hetskassan benämns ansluten och är alltså inte medlem i kassan.</p>
<p>87 § I paragrafen anges i vilken utsträckning lagens bestämmelser i<br>övrigt gäller för den kompletterande kassan.</p>
<p>I andra stycket anges de bestämmelser som inte alls är tillämpliga på<br>den kompletterande kassan. Bland dessa finns bestämmelserna om att en<br>kassa skall ha ett verksamhetsområde, och att detta skall anges i<br>stadgarna. Den kompletterande arbetslöshetskassan kan alltså handha<br>arbetslöshetsförsäkringen utan de slags begränsningar till ett visst<br>verksamhetsområde som gäller för de övriga kassorna.</p>
<p>Av tredje stycket framgår att merparten av lagens övriga bestämmelser<br>om medlemmar i en arbetslöshetskassa i stället är tillämpliga på dem som<br>vill ansluta sig till den kompletterande kassan för att erhålla ersättning<br>från inkomstbortfallsförsäkringen. Detta gäller till att börja med ändamåls-<br>regeln i 3 § och regeln i 5 § 12 om vad stadgarna skall innehålla. Därefter<br>nämns reglerna under avsnittet "Arbetslöshetskassans medlemmar". Vad<br>som där sägs om rätten till medlemskap, medlemsförteckning, medlemsav-<br>gift m.m. skall gälla på motsvarande sätt den som vill ansluta sig till den<br>kompletterande kassan. I den kompletterande kassan benämns medlemsav-<br>giften anslutningsavgift. Rätt att ansluta sig till den kompletterande kassan<br>har alltså var och en som inte omfattas av undantagen i 34 § första<br>stycket 1 och 2. Villkoret i 34 § första stycket första meningen be-<br>träffande verksamhetsområde gäller inte i den kompletterande kassan som<br>skall verka utan en sådan begränsning. Inte heller grunden för uteslutning<br>i 37 § första stycket 1 gäller i den kompletterande kassan.</p>
<p>Vad som skall gälla om rätt att bli ansluten till den kompletterande<br>kassan, om uteslutning, om anslutningsavgifter etc. skall alltså i princip</p>
<p>169<br></p>
<p>överensstämma med vad som gäller för medlemskap etc. i övriga kassor. Prop. 1996/97:107<br>På samma sätt förhåller det sig med överklagande av rätt till anslutning<br>samt omprövning och ändring av sådant beslut.</p>
<p>För den kompletterande kassan gäller också att finansieringsavgiften<br>skall beräknas för varje ansluten i stället för varje medlem.</p>
<p>Det framgår också av detta stycke vilka av lagens bestämmelser som är<br>tillämpliga på både medlemmar och anslutna.</p>
<p>Därefter regleras vissa avvikelser från reglerna om styrelse och<br>föreningsstämma. Enligt 17 § tredje stycket gäller att endast den som är<br>medlem i kassan får väljas till styrelseledamot. Eftersom medlemmarna<br>i den kompletterande arbetslöshetskassa utgörs av de organisationer som<br>har bildat föreningen, har regeln fått en annan utformning för denna kassa.<br>Enligt fjärde stycket skall en styrelseledamot som väljs av förenings-<br>stämman i en sådan kassa vara medlem, förtroendevald eller anställd i en<br>av dessa organisationer. Det har också införts en bestämmelse för att<br>undanröja risken för jäv eller att det annars uppstår situationer där en<br>styrelseledamot kan misstänkas för obehöriga hänsyn. Av regeln framgår<br>att en styrelseledamot inte får vara styrelseledamot, kassaföreståndare eller<br>ombud vid föreningsstämma i en annan arbetslöshetskassa. Utan att det<br>uttryckligen sägs i paragrafen får det anses följa av sakens natur att en<br>styrelseledamot inte heller får vara suppleant för en styrelseledamot i en<br>annan arbetslöshetskassa.</p>
<p>Av femte stycket framgår att bestämmelserna om styrelseledamöter i<br>fjärde stycket också är tillämpliga på ombud som utses av förenings-<br>stämman i den kompletterande arbetslöshetskassan. Ett ombud i den<br>kompletterande arbetslöshetskassan skall alltså vara medlem, förtroende-<br>vald eller anställd i en av de organisationer som bildat kassan. Till ombud<br>får inte heller väljas den som är styrelseledamot, kassaföreståndare eller<br>ombud vid föreningsstämma i en annan arbetslöshetskassa. Förbudet får<br>anses gälla även en suppleant för en styrelseledamot i en annan kassa.</p>
<h4>Samverkan</h4>
<p>88 § Bestämmelsen är ny. I första stycket lagregleras arbetslöshetskassor-<br>nas samarbete i frågor som rör administrationen av arbetslöshetsförsäk-<br>ringen. Samverkansskyldigheten skall avse frågor som rör administration,<br>service, information, utbildning och utveckling av kassornas verksamhet.</p>
<p>Av andra stycket framgår att en arbetslöshetskassa har en informations-<br>skyldighet gentemot dem som vänder sig till kassorna för att erhålla<br>ersättning enligt grundförsäkringen eller för att ansöka om medlemskap<br>eller anslutning. Kassan skall informera dessa personer om vilka andra<br>arbetslöshetskassor som är verksamma inom deras bransch eller<br>yrkesområde.</p>
<p>Paragrafen avser samtliga verksamma arbetslöshetskassor, således även<br>den kompletterande kassan.</p>
<p>170</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<h4>Tillsyn</h4>
<p>89 § Första stycket motsvarar 93 § ALF-lagen såvitt avser bestämmelsen<br>om att det är Arbetsmarknadsstyrelsen som utövar tillsyn över arbetslös-<br>hetskassorna.</p>
<p>Andra stycket motsvarar 98 a § första stycket ALF-lagen. Denna<br>bestämmelse, enligt vilken Arbetsmarknadsstyrelsen skall verka för att<br>reglerna i lagen om arbetslöshetsförsäkring tillämpas likformigt och<br>rättvist, var i ALF-lagen intagen bland bestämmelser som rörde över-<br>klagande. Att bestämmelsen nu har intagits bland regler som rör tillsyn<br>innebär ingen saklig förändring.</p>
<p>90 § Första stycket motsvarar 52 a § andra stycket ALF-lagen. I för-<br>hållande till den bestämmelsen ger paragrafen numera regeringen en<br>möjlighet att bemyndiga Arbetsmarknadsstyrelsen att utfärda föreskrifter<br>om vilka uppgifter en arbetslöshetskassa skall lämna för tillsyn och<br>uppföljning av arbetslöshetsförsäkringen. I förhållande till 52 a § andra<br>stycket har också vissa redaktionella ändringar vidtagits.</p>
<p>Andra stycket motsvarar 94 § ALF-lagen.</p>
<p>91 § Paragrafen motsvarar 95 § ALF-lagen. Den har ändrats redaktio-<br>nellt.</p>
<p>92 § Paragrafen motsvarar 96 § ALF-lagen. Redaktionella ändringar har<br>vidtagits.</p>
<h4>Statsbidrag</h4>
<p>93 § Paragrafen motsvarar 39 § andra stycket första meningen ALF-<br>lagen.</p>
<p>94 § Regeln om återbetalning av statsbidrag i paragrafens första stycke<br>motsvarar 39 § andra stycket andra meningen ALF-lagen med vissa<br>redaktionella ändringar.</p>
<p>Andra stycket innehåller en lagreglering av Arbetsmarknadsstyrelsens<br>rätt att återkräva statsbidraget i sådana situationer då återbetalningsskyl-<br>dighet föreligger. När det gäller en arbetslöshetskassas beslut om<br>ersättning far dock återkrav ske endast om beslutet uppenbart strider mot<br>bestämmelserna i lagen om arbetslöshetsförsäkring eller denna lag eller<br>med stöd av dessa lagar meddelade föreskrifter. I kravet på att det skall<br>vara uppenbart att beslutet strider mot nämnda bestämmelser ligger att det<br>förhållandet att beslutet är felaktigt på det angivna sättet framträder med<br>tydlighet. Ett återkravsbeslut kan sålunda inte grundas endast på en<br>tolkning av ett rättsligt förhållande, som i och för sig lämnar utrymme</p>
<p>171</p>
<p>även för en annan tolkning.                                            Prop. 1996/97:107</p>
<p>Tredje stycket innehåller en ny regel som ger Arbetsmarknadsstyrelsen</p>
<p>möjlighet att jämka eller helt efterge det belopp som återkrävs. Den<br>möjligheten har därmed även en domstol, som enligt 100 § överprövar ett<br>återkravsbeslut som har fattats av Arbetsmarknadsstyrelsen. En jämkning<br>eller eftergift bör normalt komma till stånd endast när det är fråga om<br>avsevärda belopp vars betalning skulle äventyra arbetslöshetskassans<br>ekonomiska situation.</p>
<h4>Överklagande, omprövning och ändring</h4>
<p>Överklagande i ärenden om rätt till medlemskap i en arbetslös-<br>hetskassa</p>
<p>Bestämmelserna om överklagande innehåller inte längre regler om över-<br>klagande av en arbetslöshetskassas beslut om arbetslöshetsersättning.<br>Dessa bestämmelser finns numera i den nya lagen om arbetslöshetsförsäk-<br>ring.</p>
<p>95 § Paragrafens första stycke motsvarar bestämmelsen om rätt att<br>överklaga en arbetslöshetskassas beslut om rätt till medlemskap i 98 §<br>första stycket första meningen ALF-lagen. Av denna bestämmelse framgår<br>bl.a. att beslut i ärende angående medlemskap i en arbetslöshetskassa<br>överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Det innebär i första instans en<br>länsrätt. När det gäller frågan om till vilken länsrätt överklagandet får ske<br>regleras detta i 14 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar<br>där det anges att ett beslut skall överklagas till den länsrätt inom vars län<br>ärendet först prövats, om inte regeringen för ett visst slag av mål<br>föreskriver något annat. I lagrådsremissen uttalades att detta innebär att<br>det är länsrätten i det län där det första beslutet i ärendet har fattats som<br>är den länsrätt som skall pröva ett överklagande. Om det första beslutet<br>i ärendet har fattats av en arbetslöshetskassas lokalavdelning är det alltså<br>fråga om länsrätten i det län där lokalavdelningen finns.</p>
<p>Som Lagrådet har påpekat har bestämmelsen i tillämpningen inte tolkats<br>så entydigt som här sagts. Kammarrätterna har kommit till skilda<br>bedömningar i forumfrågan, och ett avgörande väntas nu från Regerings-<br>rätten.</p>
<p>Bestämmelsen i andra stycket om nämndemän som motsvarar 98 §<br>tredje stycket ALF-lagen. I lagrådsremissens förslag hade denna regel<br>utelämnats i syfte att anpassa reglerna efter en generell ändring som då<br>förutsågs vara genomförd när denna lag trädde i kraft. Eftersom någon<br>sådan ändring inte säkert kan förutses skall bestämmelsen finnas kvar.</p>
<p>Hänvisningen till lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid<br>arbetskonflikt som fanns i 98 § första stycket första meningen ALF-lagen<br>har tagits bort såsom obehövlig i detta sammanhang. Den bestämmelsen<br>finns numera i den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring.</p>
<p>172</p>
<p>96 § Paragrafen motsvarar 98 § andra stycket ALF-lagen. Redaktionella Prop. 1996/97:107<br>ändringar har vidtagits.</p>
<p>97 § Paragrafen motsvarar bestämmelsen i 98 a § tredje stycket ALF-<br>lagen om Arbetsmarknadsstyrelsens rätt att, även till förmån för en<br>enskild part, överklaga en arbetslöshetskassas och en domstols beslut om<br>rätt till medlemskap i en arbetslöshetskassa. Den har ändrats redaktionellt.</p>
<p>Överklagande i övriga ärenden</p>
<p>98 § Paragrafen motsvarar i sak 97 § första stycket ALF-lagen.</p>
<p>99 § Paragrafen motsvarar i sak 97 § tredje stycket ALF-lagen.</p>
<p>100 § Enligt bestämmelsen, som är ny, far Arbetsmarknadsstyrelsens<br>beslut enligt 92 § om att en arbetslöshetskassa inte skall ha rätt till<br>statsbidrag och enligt 94 § om återkrav av ett sådant bidrag överklagas av<br>arbetslöshetskassan hos allmän förvaltningsdomstol. Tidigare överklagades<br>dessa beslut hos regeringen med stöd av 51 § förordningen (1988:1139)<br>med instruktion för Arbetsmarknadsverket. Mot bakgrund av att en över-<br>prövning av beslut i frågor om rätt till statsbidrag och om återkrav<br>normalt innehåller till övervägande del rättsliga bedömningar har det<br>ansetts lämpligt att besluten underställs en domstols prövning. Vid<br>överklagande av dessa ärenden till kammarrätten krävs det, som framgår<br>av 110 §, prövningstillstånd. Domstolen kan liksom Arbetsmarknadsstyrel-<br>sen jämka, eller om det finns synnerliga skäl, helt efterge beloppet.</p>
<p>Gemensamma bestämmelser om överklagande</p>
<p>101 § Paragrafen motsvarar 99 § första stycket ALF-lagen. Den har<br>ändrats redaktionellt.</p>
<p>102 § Paragrafen motsvarar 99 § andra stycket ALF-lagen. Bestämmel-<br>sen om tiden för att överklaga Arbetsmarknadsstyrelsens beslut om att<br>vägra registrering återfinns i 104 §.</p>
<p>Bestämmelsen i 99 § tredje stycket ALF-lagen om överklagande av<br>beslut om föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen har tagits bort<br>såsom obehövlig i detta sammanhang. Överklagande av sådana beslut<br>regleras i 23 § tredje stycket förvaltningslagen (1986:223).</p>
<p>103 § Bestämmelsen är ny. Av den framgår att när Arbetsmark-<br>nadsstyrelsen eller en arbetslöshetskassa överklagar ett beslut skall det ske<br>inom två månader från beslutets dag.</p>
<p>104 § Av denna paragraf framgår tiden för överklagande av Arbetsmark-<br>nadsstyrelsens beslut enligt 8 § om att vägra registrering av en förening</p>
<p>173<br></p>
<p>som en arbetslöshetskassa, 92 § om att en arbetslöshetskassa i vissa fall Prop. 1996/97:107<br>inte skall ha rätt till statsbidrag och 94 § om återkrav av statsbidrag. I<br>samtliga dessa fall skall beslutet överklagas inom två månader från<br>beslutets dag. När det gäller bestämmelserna om tiden för överklagande<br>av ett beslut om att vägra registrering motsvarar paragrafen ALF-lagens</p>
<p>99 § andra stycket in fine.</p>
<p>105 § Paragrafen motsvarar 100 § ALF-lagen. Redaktionella ändringar<br>har vidtagits.</p>
<p>106 §  Paragrafen motsvarar 101  § ALF-lagen. Den har ändrats</p>
<p>redaktionellt.</p>
<p>107 §  Paragrafen motsvarar 102  § ALF-lagen. Den har ändrats</p>
<p>redaktionellt.</p>
<p>108 § Paragrafen motsvarar 98 a § andra stycket första meningen ALF-<br>lagen. Den har ändrats redaktionellt.</p>
<p>109 § Paragrafen motsvarar 98 a § andra stycket andra och tredje<br>meningen ALF-lagen.</p>
<p>110 § Paragrafen motsvarar 98 § första stycket sista meningen ALF-<br>lagen.</p>
<p>Omprövning och ändring</p>
<p>111 § Paragrafen motsvarar 96 a § första stycket ALF-lagen. Redaktio-<br>nella ändringar har vidtagits.</p>
<p>112 § Paragrafen motsvarar 96 a § tredje stycket ALF-lagen. Den har<br>ändrats redaktionellt.</p>
<p>113 § Paragrafen motsvarar 96 b § första och andra stycket ALF-lagen.<br>Redaktionella ändringar har vidtagits.</p>
<p>114 § Paragrafen motsvarar 96 b § ijärde stycket ALF-lagen. Den har<br>ändrats redaktionellt.</p>
<p>115 § Paragrafens första stycke motsvarar 96 a § andra stycket AT.F-<br>lagen.</p>
<p>Andra stycket innehåller en bestämmelse som återfinns i ALF-lagens<br>96 b § tredje stycket.</p>
<p>174</p>
<h4>Staffbestämmelse</h4>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>116 § Paragrafen motsvarar 104 § ALF-lagen. Redaktionella ändringar<br>har vidtagits.</p>
<h3>11.3 Förslaget till lag om införande av lagen (1997:000) om<br>arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000) om arbetslös-<br>hetskassor</h3>
<p>1 § De nya lagarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998. Samtidigt<br>upphör ALF-lagen och KAS-lagen.</p>
<p>2 § ALF-lagen innehåller dels försäkringsbestämmelser, dels bestämmel-<br>ser om arbetslöshetskassor. Bestämmelser om arbetslöshetskassor föreslås<br>nu reglerade i en särskild lag, lagen om arbetslöshetskassor. Avsikten är<br>att de arbetslöshetskassor som finns vid ikraftträdandet skall omfattas av<br>den nya lagen utan krav på nyregistrering. Lagrådet har föreslagit att detta<br>regleras i en övergångsbestämmelse av det innehåll som framgår av<br>paragrafen. Regeringen delar Lagrådets bedömning.</p>
<p>3 § Både dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta<br>arbetsmarknadsstödet lämnas i dag i ersättningsperioder. Även i den<br>föreslagna nya lagen om arbetslöshetsförsäkring kommer ersättningen<br>lämnas i ersättningsperioder, men en viss justering av ersättnings-<br>periodemas längd föreslås. Det kontanta arbetsmarknadsstödet kommer i<br>den föreslagna nya lagen att motsvaras av grundförsäkringen. Stödet<br>kommer att lämnas som dagpenning i form av grundbelopp. Paragrafen<br>tar sikte på dem som vid ikraftträdandet är inne i en ersättningsperiod<br>med kontant arbetsmarknadsstöd. Dessa skall enligt den föreslagna<br>paragrafen ha rätt till fortsatt ersättning i perioden. Längden av ersätt-<br>ningsperioden beräknas enligt den nya lagen. Ersättningen skall lämnas<br>i form av grundbelopp.</p>
<p>4 § Den ersättning som i dag lämnas till medlemmar i en arbetslös-<br>hetskassa som uppfyllt medlemsvillkoret kommer i den föreslagna nya<br>lagen om arbetslöshetsförsäkring att motsvaras av inkomstbortfalls-<br>försäkringen. Ersättningen kommer att lämnas som dagpenning i form av<br>inkomstrelaterad ersättning. Paragrafen tar sikte på de medlemmar i en<br>arbetslöshetskassa som vid ikraftträdandet är inne i en ersättningsperiod.<br>Dessa skall ha rätt till de återstående antalet dagar som följer av den<br>gamla lagen. Ersättningen skall lämnas i form av inkomstrelaterad ersätt-<br>ning.</p>
<p>5 § I dag lämnas kontant arbetsmarknadsstöd vid arbetslöshet till den<br>som efter fyllda 60 år utförsäkrats från en arbetslöshetskassa. Personen</p>
<p>175</p>
<p>anses ha rätt till kontant arbetsmarknadsstöd utan att uppfylla något Prop. 1996/97:107<br>arbetsvillkor. Någon motsvarande särreglering föreslås inte i den nya<br>lagen om arbetslöshetsförsäkring. De 60-åringar som vid ikraftträdandet<br>får ersättning på denna grund föreslås dock fa behålla sin rätt till<br>ersättning utan att uppfylla arbetsvillkoret. Ersättningen lämnas enligt den<br>nya lagen i form av grundbelopp.</p>
<p>6 § I den föreslagna nya lagen om arbetslöshetsförsäkring finns<br>bestämmelser om avstängning från rätt till ersättning för den som lämnat<br>sitt arbete utan giltig anledning, skilts från arbetet på grund av otillbörligt<br>uppförande, avvisat erbjudet lämpligt arbete eller utan att uttryckligen ha<br>avvisat sådant arbete ändå genom sitt uppträdande uppenbarligen vållat att<br>anställningen inte kom till stånd. Avstängningstiden varierar mellan 20<br>och 60 dagar. I den föreslagna lagen finns vidare bestämmelser om att en<br>person som medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktiga eller<br>vilseledande uppgifter angående förhållanden av betydelse för bedömande<br>av hans eller hennes rätt till ersättning skall frånkännas rätt till ersättning<br>under minst 130 dagar om det inte finns särskilda skäl att frånkännandet<br>skall gälla under farre dagar.</p>
<p>Bestämmelser som motsvarar dessa finns i dag i ALF- och KAS-lagen.<br>Frånkännandet benämns i KAS-lagen dock som indragning av rätt till<br>ersättning.</p>
<p>Den föreslagna paragrafen tar sikte på beslut om avstängning, från-<br>kännande eller indragning som fattats före ikraftträdandet och vars<br>rättsverkningar gäller för tid efter ikraftträdandet. Sådana beslut jämställs<br>med motsvarande beslut fattade med stöd av den nya lagen.</p>
<p>7 § I 13 § första stycket 3 i den föreslagna lagen om arbetslöshetsför-<br>säkring anges att med förvärvsarbete avses även tid då den sökande far<br>annan ersättning än pension på grund av anställningens upphörande<br>(avgångsvederlag). I andra stycket samma paragraf anges riktlinjer för hur<br>denna tid skall beräknas. Denna paragraf i införandelagen anger att den<br>nu beskrivna bestämmelsen endast kan tillämpas på anställningar som<br>upphört efter ikraftträdandet.</p>
<p>8 § Paragrafen anger att de äldre föreskrifterna ALF-lagen och KAS-<br>lagen fortfarande gäller i fråga om omprövning och överklagande av<br>beslut som meddelats före ikraftträdandet.</p>
<p>9 § Enligt lagen om kontant arbetsmarknadsstöd fattas beslut om rätt till<br>ersättning av länsarbetsnämnden. En anvisning om utbetalning skickas<br>sedan från länsarbetsnämnden till försäkringskassan. Utbetalning av stödet<br>ombesörjs av försäkringskassan. Första meningen i paragrafen anger att<br>en anvisning om utbetalning som kommit in till en försäkringskassa före<br>ikraftträdandet skall verkställas av den kassan. Andra meningen tar sikte<br>på övriga fall av utbetalningar där ersättningen avser tid som ligger före<br>ikraftträdandet. I dessa fall skall utbetalningen alltid ombesörjas av en</p>
<p>176<br></p>
<p>arbetslöshetskassa. Bestämmelserna i den nya lagen om arbetslöshetsför- Prop. 1996/97:107<br>säkring skall då tillämpas.</p>
<h3>11.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:370) om<br>arbetslöshetsförsäkring</h3>
<h4>4§</h4>
<p>Första stycket är inte ändrat.</p>
<p>Andra stycket</p>
<p>Enligt huvudregeln lämnas inte ersättning till den som deltar i ut-<br>bildning. Om det finns särskilda skäl kan dock undantag göras. Regering-<br>en eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare<br>föreskrifter om tillämpningen av denna bestämmelse.</p>
<p>I 22 a § förordningen (1988:1400) om arbetslöshetsförsäkring har<br>regeringen meddelat undantag i ett antal situationer, bl.a. för deltagande<br>i arbetslivsutveckling och offentligt tillfälligt arbete för äldre arbetslösa.</p>
<p>Förslaget innebär att delegationen utvidgas till att gälla även villkoren<br>för rätt till ersättning till den som deltar i utbildning. Regeringen föreslår<br>(se avsnitt 6.5) att arbetslöshetsersättning som regel inte skall lämnas till<br>den som bedriver studier och därvid uppbär någon form av studiestöd.<br>Om en person studerat och arbetat vid sidan därav men sedan blir<br>arbetslös, skall dock den arbetslöse, även om han eller hon far studiestöd,<br>kunna få ersättning för inkomstbortfallet av arbetet under förutsättning att<br>studierna inte utvidgas under arbetslösheten.</p>
<p>Tredje stycket</p>
<p>Ändringen innebär att ersättning som huvudregel inte längre skall<br>lämnas till den som permitterats utan lön. Om det föreligger särskilda skäl<br>skall dock regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer<br>kunna medge undantag från huvudregeln. De situationer som avses<br>framgår av avsnitt 6.3.</p>
<p>Fjärde stycket är inte ändrat.</p>
<p>Femte stycket</p>
<p>Bestämmelsen behandlar när företagare skall anses arbetslösa. Förslaget<br>innebär att ett alternativt arbetslöshetsbegrepp för företagare införs som<br>ett komplement till huvudregeln att en företagare anses arbetslös när den<br>personliga verksamheten i rörelsen har upphört annat än tillfälligt. Medan<br>den första strecksatsen således handlar om när verksamheten upphör annat<br>än tillfälligt behandlar andra strecksatsen den situationen att företagaren<br>tillfälligt upphör med sin rörelse. För att det alternativa arbetslöshetsbe-<br>greppet skall bli tillämpligt gäller dock att det tillfälliga uppehållet inte</p>
<p>177</p>
<p>12 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 107<br></p>
<p>är av säsongkaraktär och att någon verksamhet under uppehållet inte Prop. 1996/97:107<br>bedrivs i rörelsen.</p>
<p>Ersättningen far dock inte bli en inkomstutfyllnad i foretag med<br>bristande lönsamhet eller med säsongmässiga variationer i verksamheten.<br>Det får därför inte förekomma någon egentlig verksamhet i rörelsen, utan<br>denna skall vara vilande.</p>
<p>Sjätte stycket<br>Arbetslöshetsbegreppet enligt 4 § femte stycket andra strecksatsen skall<br>endast kunna användas en gång.</p>
<p>Sjunde stycket</p>
<p>Bestämmelsen motsvarar nuvarande 4 § sjätte stycket.</p>
<h4>6§</h4>
<p>Första stycket</p>
<p>Paragrafen behandlar bestämmelserna om medlemsvillkor och arbets-<br>villkor. Bestämmelsen om medlemsvillkor föreslås inte ändrad.</p>
<p>Beräkningen av arbetsvillkoret utgår precis som enligt nu gällande<br>regler från förhållandena under en ramtid av tolv månader omedelbart före<br>arbetslöshetens inträde. I första stycket anges två alternativa villkor för<br>hur lång tid förvärvsarbete skall ha utförts under dessa tolv månader.<br>Enligt det ena alternativet skall den sökande ha haft förvärvsarbete i minst<br>sex månader. Arbetet måste ha utförts under minst 70 timmar per<br>kalendermånad. Enligt det andra alternativet skall förvärvsarbetet ha<br>utförts i minst 450 timmar under en sammanhängande tid av 180 dagar.<br>Ett ytterligare krav enligt detta alternativ är att arbetet skall ha utförts<br>under sex perioder om 30 dagar vardera med en arbetad tid av minst<br>45 timmar i varje period.</p>
<p>Vid beräkning av arbetsvillkoret jämställs semester och viss annan<br>frånvaro med förvärvsarbete. Detta är inte någon nyhet. Däremot<br>innehåller förslaget den nyheten att även tid när den arbetslöse far<br>avgångsvederlag från sin tidigare arbetsgivare skall jämställas med<br>förvärvsarbete.</p>
<p>Andra stycket</p>
<p>Bestämmelsen innehåller anvisning för hur tid med avgångsvederlag<br>skall beräknas. I stycket delegeras rätt till regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer att meddela närmare föreskrifter om be-<br>räkningen.</p>
<p>Tredje stycket</p>
<p>Nu gäller enligt 6 § andra stycket ALF-lagen att arbete där arbetsgiva-<br>ren får vikariatsstöd eller statsbidrag för beredskapsarbete inte far beaktas<br>vid beräkningen av arbetsvillkoret. Enligt förslaget skall inte heller sådant</p>
<p>178<br></p>
<p>arbete som subventioneras genom rekryteringsstöd få räknas in i Prop. 1996/97:107<br>arbetsvillkoret.</p>
<p>Fjärde stycket</p>
<p>Detta stycke motsvarar 6 § tredje stycket AFL-lagen.</p>
<p>Femte stycket</p>
<p>Detta stycke, som motsvarar 6 § fjärde stycket AFL-lagen, innehåller<br>en språklig justering.</p>
<p>7 § Paragrafen reglerar s.k. jämställd tid, dvs. tid i annan verksamhet än<br>förvärvsarbete, som vid uppfyllande av nytt arbetsvillkor skall likställas<br>med förvärvsarbete. Andra punkten är ny. Som jämställd tid i detta<br>hänseende skall också avses utbildning med särskilt utbildningsbidrag.</p>
<p>Detta innebär att numreringen av följande punkter förskjuts. Nuvarande<br>punkten 2 betecknas således 3, nuvarande punkten 3 betecknas 4 och<br>nuvarande punkten 4 betecknas 5.</p>
<p>8 § Paragrafen behandlar s.k. överhoppningsbar tid. Vid bestämmande<br>av ramtid skall vissa situationer, som hindrat den arbetslöse från att arbeta<br>undantas vid beräkningen av ramtid. I första stycket punkten 5 görs en<br>ändring som innebär att när det gäller adoptivbarn är det barnets ankomst<br>i familjen som utgör grunden för beräkningen enligt denna punkt. I<br>punkten 7, som är ny, regleras att tid som medföljande make eller maka<br>vid utlandsvistelse inte heller i vissa fall skall medräknas i ramtiden. I<br>andra stycket tillkommer en ny punkt 4 som tar upp tid i utbildning med<br>särskilt utbildningsbidrag.</p>
<h4>20 §</h4>
<p>Första stycket</p>
<p>Förslaget innebär att kompensationsnivån höjs från 75 till 80 procent av<br>den försäkrades dagsförtjänst, om beloppet ryms inom ramen för den<br>högsta dagpenningen inom försäkringen.</p>
<p>Andra stycket är inte ändrat.</p>
<p>Tredje stycket</p>
<p>Ändringen hänger samman med förändringen av arbetsvillkoret. Om<br>arbetsvillkoret har uppfyllts genom villkoret i 6 § första stycket andra<br>punkten första strecksatsen, kan normalarbetstid gälla som den genom-<br>snittliga arbetstiden i allt förvärvsarbete som utförts under hela ramtiden.<br>För att en månad skall få medräknas måste arbete ha utförts under minst<br>70 timmar.</p>
<p>179</p>
<p>Fjärde-sjätte styckena är inte ändrade.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Sjunde stycket</p>
<p>I paragrafen infors ett nytt stycke som behandlar beräkning av<br>företagares dagpenning. Utgångspunkten är att dagpenning till företagare<br>skall beräknas på grundval av den genomsnittliga inkomsten under de tre<br>senaste åren före avvecklingsåret. Av sista meningen framgår att ersätt-<br>ningen i visst fall kan baseras på företagarens tidigare anställning.</p>
<h4>23 §</h4>
<p>Första stycket är inte ändrat.</p>
<p>Andra stycket</p>
<p>Bestämmelsen behandlar betydelsen av bisyssla vid beräkningen av<br>deltidsarbetslöshet. Den nuvarande bestämmelsen om att hänsyn inte tas<br>till bisyssla som sökanden "varaktigt" utför vid sidan av heltidsarbete har<br>i förslaget preciserats till att avse bisyssla som utförs under minst "sex<br>månader". Utöver nu gällande förutsättningar föreslås att inkomsten från<br>bisysslan i genomsnitt inte far överstiga 1 400 kronor per vecka.</p>
<p>Tredje stycket</p>
<p>Bestämmelsen är ny. Här återfinns en regel om avdrag på dagpenning<br>om bisysslan överstiger visst närmare angivet belopp.</p>
<p>31 § 1 paragrafen föreslås att avstängningsreglema skall tillämpas även<br>för utbildning med särskilt utbildningsbidrag.</p>
<h4>57 §</h4>
<p>Första stycket</p>
<p>Förslaget innebär att det finansieringsbidrag en arbetslöshetskassa har<br>att betala för varje medlem skall höjas från och med den<br>1 juli 1997 till 131 procent av den under tiden den 1 juli - den 31 decem-<br>ber 1997 genomsnittligt utbetalade dagpenningen i kassan.</p>
<p>Andra stycket innehåller inte någon ändring.</p>
<p>180</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<h3>11.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:371) om<br>kontant arbetsmarknadsstöd</h3>
<p>4 § Ändringen i tredje stycket motsvarar den ändring som föreslås i 4 §<br>andra stycket ALF-lagen.</p>
<p>Ändringen i fjärde stycket motsvarar den ändring som föreslås i 4 §<br>tredje stycket ALF-lagen.</p>
<p>Sjätte och sjunde styckena</p>
<p>De här föreslagna ändringarna motsvarar de ändringar som föreslås i 4 §<br>femte och sjätte styckena ALF-lagen.</p>
<p>6 § De ändringar som föreslås i denna paragraf överensstämmer med de<br>ändringar som föreslås i 6 § ALF-lagen.</p>
<p>7 § Tredje punkten är ny. Ändringen överensstämmer med förslaget till<br>ändring av 7 § första stycket andra punkten ALF-lagen. Femte punkten<br>föreslås ändrad på samma sätt som görs i förslaget till ändring i 7 § första<br>stycket fjärde punkten ALF-lagen. I övrigt innehåller paragrafen<br>redaktionella ändringar i form av ändrad numrering.</p>
<p>8 § Den föreslagna ändringen överensstämmer med den ändring som<br>föreslås i 8 § ALF-lagen.</p>
<p>28 § Den föreslagna ändringen överensstämmer med den ändring som<br>föreslås i 31 § ALF-lagen.</p>
<h3>11.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om<br>socialavgifter</h3>
<h4>4 kap. 7 §</h4>
<p>Paragrafen reglerar finansiering av arbetslöshetsersättning och utbildnings-<br>bidrag genom arbetsmarknadsavgifter. Förslaget innebär att även tillsynen<br>av arbetslöshetskassornas utbetalning av arbetslöshetsersättning enligt den<br>föreslagna lagen om arbetslöshetskassor skall finansieras genom arbets-<br>marknadsavgifter.</p>
<p>Vissa följdändringar har också gjorts i paragrafen.</p>
<p>181</p>
<h3>11.7 Övriga lagförslag</h3>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Förslagen innebär att de i lagarna förekommande hänvisningarna till lagen<br>(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och till lagen (1973:371) om<br>kontant arbetsmarknadsstöd ändras.</p>
<p>182</p>
<h2>Sammanfattning SOU 1996:51</h2>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Syftet med detta delbetänkande är att redovisa idémässiga forslag till en<br>ny arbetslöshetsförsäkring. En ny grundstruktur som syftar till att skapa<br>en allmän och sammanhållen forsäkring presenteras. I det fortsatta arbetet<br>kommer förslaget att preciseras. Bara vissa av de frågeställningar som tas<br>upp i utredningens direktiv finns behandlade i delbetänkandet. Bland<br>annat behandlas inte frågan om företagares och uppdragstagares försäk-<br>ring. Inte heller frågor som rör försäkringens finansiering tas upp i<br>delbetänkandet.</p>
<p>I kapitel 1 konstateras att ett stort antal utredningar arbetat med<br>arbetslöshetsförsäkringen och andra ersättningsfrågor i samband med<br>arbetslöshet. Valet mellan en obligatorisk eller en frivillig försäkring har<br>hela tiden stått i fokus. Få av förslagen till reformeringar har genomförts.<br>Utvecklingen på arbetsmarknaden under 1990-talets början kan emellertid<br>ha medfört att det nu är möjligt att nå en långsiktigt stabil samsyn kring<br>en reformerad arbetslöshetsförsäkring.</p>
<p>Utgångspunkterna för utredningens arbete redovisas i kapitel 2.<br>Arbetslöshetsförsäkringen är en frivillig försäkring i privat regi. Samtidigt<br>är den i huvudsak statligt finansierad. Försäkringen är en del i arbets-<br>marknadspolitiken och ska stärka arbetslinjen. Försäkringen har till-<br>sammans med andra politiska åtgärder fungerat som ett stöd för näringsli-<br>vets strukturomvandling. Löntagarna har via sina fackliga organisationer<br>haft kontroll över arbetslöshetsförsäkringen vilket gett trygghet i<br>omvandlingen. Försäkringen har alltid varit avsedd att stimulera<br>omställning. Den har inte varit tänkt som en permanent försörjning.</p>
<p>Arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknadspolitiken har ett nära<br>samband med en rad andra politikområden. De viktigaste är utbildnings-<br>politik, regional utveckling, näringspolitik, arbetslivsfrågor och socialpoli-<br>tik liksom allmän ekonomisk politik. Dessa samband gör att avvägningar<br>mellan renodling och samordning ständigt måste göras. Många olika mål<br>kan leda till att politiken och regelverken inom ett område uppfattas som<br>mindre effektiv.</p>
<p>En arbetsmarknadspolitik som gör att fler hamnar utanför arbetskraften<br>leder till ett ökat ansvar för kommunerna. Striktare regler i arbetslös-<br>hetsförsäkringen kan få en sådan effekt.</p>
<p>I kapitel 3 ges en historisk översikt med tyngdpunkt på förändringar i<br>regelverket de senaste åren, dvs. efter den förra stora utredningen om en<br>ny arbetslöshetsförsäkring (SOU 1993:52). Ett flertal förändringar i<br>ersättningssystemet beslutades och genomfördes dessa år. Bland annat<br>infördes andra halvåret 1994 en möjlighet att erhålla en inkomstrelaterad<br>dagpenning inom KAS. Regeringsskiftet hösten 1994 ledde till att denna<br>möjlighet avskaffades den I januari 1995 samtidigt som regelverket även<br>i övrigt återställdes till vad som tidigare gällt. Under 1995 har ytterligare<br>ett antal beslut fattats av riksdagen angående arbetslöshetsförsäkringen.<br>Bland annat har kompensationsnivån fr.o.m. den 1 januari 1996 sänkts<br>från 80 till 75 procent av inkomstbortfallet.</p>
<p>183</p>
<p>Utvecklingen på arbetsmarknaden, arbetslösheten och arbetslöshetser-<br>sättningen beskrivs i kapitel 4 med hjälp av statistiska uppgifter. I takt<br>med att arbetslösheten vuxit har också ersättningstidema blivit längre. De<br>deltidsarbetslösa utgör nästan en tredjedel av samtliga hos arbetsförmed-<br>lingarna registrerade arbetslösa.</p>
<p>Under 1990-talet har antalet medlemmar i arbetslöshetskassorna ökat<br>kraftigt trots att arbetskraften minskat. Av den totala arbetskraften<br>omfattas ca 90 procent av dagens frivilliga arbetslöshetsförsäkring.<br>Andelen enskilt anslutna medlemmar har också ökat kraftigt i vissa<br>arbetslöshetskassor under samma period. Andelen av de arbetslösa med<br>ersättning från arbetslöshetsförsäkringen har också vuxit under 1990-talet.<br>Av de arbetslösa far ca en fjärdedel inte ersättning från arbetslöshetsför-<br>säkringen eller KAS. Detta beror i huvudsak på att dessa arbetslösa inte<br>uppfyller de arbetsvillkor och andra kvalifikationskrav som finns. Under<br>1995 lyfte nästan en miljon människor någon gång under året arbetslös-<br>hetsersättning. Genom det tak på ersättningsnivån som finns i försäk-<br>ringen, är det stora grupper som vid arbetslöshet far mindre än 75 procent<br>i ersättning. 1996 beräknas närmare tre fjärdedelar av de heltidsarbetande<br>ha inkomster över taknivån.</p>
<p>Trots att forskningen om arbetslöshetsersättningens betydelse är ganska<br>omfattande både i Sverige och i andra länder, så är resultaten långt ifrån<br>entydiga. I forskningen behandlas både efterfrågans betydelse för<br>arbetslöshetens storlek och hur ersättningens utformning påverkar<br>lönebildning och utbudet av arbetskraft. På senare tid har ett antal svenska<br>studier belyst de arbetslösas sökaktivitet i förhållande till hur länge de<br>varit arbetslösa. Kapitel 5 innehåller en översiktlig genomgång av olika<br>studier och deras resultat.</p>
<p>Kapitel 6 ger en bred beskrivning av nuvarande system för arbetslös-<br>hetsersättning. Verksamheten inom arbetslöshetskassorna och deras<br>utveckling redovisas. Antalet kassor är för närvarande 40 stycken varav<br>fem är kassor för företagare. Samtliga kassor är medlemmar i den<br>gemensamma samorganisationen (SO). Kassorna är privaträttsliga organ<br>men deras beslut utgör myndighetsutövning. Administrationen av det<br>kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS) sker vid fyra länsarbetsnämnder.</p>
<p>I kapitel 6 beskrivs också det nu gällande regelverket. Centrala begrepp<br>som arbetsvillkor, överhoppningsbar tid och jämställd tid förklaras. Vidare<br>beskrivs de avtalslösningar som finns inom olika förhandlingsområden,<br>dvs. trygghets- och omställningsavtal. Dessa ger kompletterande ersätt-<br>ningar t.ex. avgångsbidrag samt stödåtgärder av olika slag, som komplet-<br>terar arbetsförmedlingens insatser. Slutligen beskrivs arbetslöshetsersätt-<br>ningens finansiering och de förändringar som skett över tiden. Det nya<br>system som infördes 1989, med bl.a. en arbetsmarknadsfond som skulle<br>balansera inbetalade arbetsmarknadsavgifter och utbetalade ersättningar<br>över åren, klarade inte den starkt ökade arbetslösheten under början av<br>1990-talet. 1994 infördes en egenavgift som avskaffades 1995. Arbets-<br>marknadsfonden avskaffades den 30 juni 1995 och hade då ett underskott<br>på 87 miljarder kronor. Arbetslöshetsersättningen finansieras numera över<br></p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>184</p>
<p>den reguljära statsbudgeten.</p>
<p>I kapitel 7 tecknas konturerna av en ny allmän och sammanhållen<br>arbetslöshetsförsäkring som ska ge inkomsttrygghet men också ställa höga<br>krav på de arbetslösa att snabbt finna ett nytt arbete - en omställnings-<br>försäkring. Försäkringen är tänkt att fungera inom ramen för en arbets-<br>marknadspolitik som är individuellt inriktad och där utbildning och<br>kompetensutveckling är viktiga inslag. Ett större ansvar kommer som en<br>följd härav att åvila den arbetslöse.</p>
<p>Försäkringen består av två delar. En obligatorisk del täcker alla<br>förvärvsarbetande som uppfyller ett bestämt arbetsvillkor. Ersättningen är<br>ett fast grundbelopp lika för alla. Försäkringen innehåller också en<br>frivillig kompletterande inkomstbortfallsforsäkring. För att ha rätt till den<br>måste den arbetslöse uppfylla ett arbetsvillkor samt vara ansluten till<br>försäkringen. Anslutning sker genom medlemskap i en arbetslöshetskassa.<br>Ersättningen från den nya försäkringen fungerar i stort enligt samma<br>principer som i dagens system. Ersättningen - summan av grundbelopp<br>och inkomstbortfallsersättning - uppgår till en bestämd andel av den<br>tidigare inkomsten upp till ett tak. KAS avskaffas som en egen ersätt-<br>ningsform.</p>
<p>Den nya försäkringen föreslås administreras av befintliga arbetslös-<br>hetskassor. För att göra försäkringen heltäckande behöver en ny kassa<br>skapas. Det finns idag ett antal personer som skulle ha möjlighet att<br>ansluta sig till försäkringen men som inte gör det. Även om det finns<br>möjlighet att vara medlem i en arbetslöshetskassa utan att vara med i den<br>intresseorganisation som har nära samband med kassan, så finns det ett<br>antal personer som av principiella skäl inte anser sig kunna ansluta sig till<br>försäkringen p.g.a. den nära kopplingen till intresseorganisationer. En ny<br>obunden kassa föreslås bli inrättad. Därmed ges den enskilde ett alternativ<br>för att ansluta sig till den frivilliga inkomstbortfallsförsäkringen.</p>
<p>Den nya kassans huvudsakliga arbetsuppgift kommer dock att vara att<br>administrera det obligatoriska grundbeloppet till de arbetslösa som inte är<br>medlemmar i någon kassa. Den nya kassan föreslås bli utformad som<br>övriga kassor, dvs. vara en förening och nära samverka inom ramen för<br>den gemensamma samorganisationen. Därmed uppfylls kraven på<br>enhetlighet och effektiv administration av arbetslöshetsförsäkringen. Staten<br>föreslås utse en majoritet av ledamöterna i den nya kassans styrelse.</p>
<p>Den nya kassan är ett komplement till övriga kassor. Den kan komma<br>att fungera som en uppsamlings- och genomgångskassa, en "transitkassa"<br>till övriga kassor, vilka genom sin inriktning på olika yrkes- och<br>verksamhetsområden kan ge en bättre service till sina medlemmar.</p>
<p>Ovanstående är utredningens två huvudförslag. I övrigt redovisas i<br>kapitel 7 överväganden kring ett antal inslag i försäkringen, utan att<br>slutlig ställning nu tas. Ersättningstidens längd behandlas, med särskild<br>inriktning på frågan om en bortre gräns för den sammanlagda ersättnings-<br>tiden. Utredningen bedömer att om en sådan bortre gräns införs, bör den<br>inträda efter tre till fyra års ersättningstid. Hur lång tid detta i praktiken<br>kommer att motsvara beror på hur regelverken konstrueras. En viktig<br></p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>185</p>
<p>fråga är om tid i arbetsmarknadspolitiska åtgärder ska räknas in i<br>ersättningstiden eller inte. Möjligheterna att studera med arbetslöshetser-<br>sättning diskuteras, särskilt frågan om deltagande i längre reguljära<br>utbildningar ska kunna finansieras av arbetslöshetsförsäkringen. Ett antal<br>krav som i så fall bör ställas formuleras.</p>
<p>För att stärka inkomsttryggheten övervägs höjning av ersättnings-<br>nivåerna, både när det gäller grundbeloppet och inkomstbortfallsersätt-<br>ningen. En avtrappning av ersättningen mot slutet av den maximala<br>ersättningstiden diskuteras också, t.ex. att den arbetslöse under en sista<br>delperiod enbart erhåller grundbeloppet.</p>
<p>Beträffande kvalificeringsreglema övervägs en skärpning av arbets-<br>villkoret för full ersättning. Därmed stärks det försäkringsmässiga inslaget<br>i försäkringen. För att inte stänga ute nytillträdande på arbetsmarknaden<br>diskuteras en kompletterande möjlighet att vid ett lägre arbetsvillkor fl<br>rätt till grundbelopp under en begränsad tid. Detta skulle särskilt gynna<br>ungdomar och andra nytillträdande med kort arbetslivserfarenhet i<br>Sverige, t.ex. invandrare.</p>
<p>Om en bortre gräns införs i ersättningstiden, kommer utförsäkring att<br>ske. Några alternativa händelseförlopp i en sådan situation kommenteras.<br>Sannolikt kommer en viss övervältring av kostnader att ske, i första hand<br>till kommunerna. Incitamentseffekten av en bortre gräns är svår att<br>uppskatta på förhand. Arbetsmarknadsläget har här stor betydelse.</p>
<p>I Kapitel 8 redovisas ett antal beräkningar av ekonomiska konsekvenser<br>av förändringar i arbetslöshetsersättningen. Kalkylerna är avgränsade till<br>statens kostnader för ersättningar av olika slag. Vissa begränsade analyser<br>görs även av effekterna för den kommunala sektorn. Beräkningarna<br>bygger delvis på ny statistik som tidigare inte funnits tillgänglig. Det<br>innebär att resultaten är preliminära och måste tolkas med försiktighet.<br>Tiden har varit alltför knapp för att göra genomarbetade kontrollbe-<br>räkningar. Ett stort antal antaganden har också varit nödvändiga att göra<br>vid konstruktionen av den använda beräkningsmodellen. Att utredningen,<br>trots dessa osäkerheter, valt att publicera ett relativt stort antal be-<br>räkningar, motiveras av att det tidigare inte funnits möjlighet att göra den<br>här typen av analyser. Det presenterade materialet kan därför förhopp-<br>ningsvis ha ett visst allmänintresse och inspirera till fortsatt metodutveck-<br>lingsarbete. Utredningen kommer i sitt fortsatta arbete att fördjupa och<br>komplettera sina analyser.</p>
<p>I kapitel 8 redovisas bl.a. ett antal kombinerade beräkningar där effekten<br>av flera olika ändringar som införs samtidigt uppskattas. Dessa analyser<br>tyder på att det finns ett flertal olika möjligheter att inom försäkringens<br>ram balansera kostnadshöjande inslag mot besparingsåtgärder.<br>Beräkningarna ska i samtliga fall enbart ses som illustrationer, inte som<br>förslag.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>186</p>
<h2>Sammanfattning SOU 1996:150</h2>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 2</p>
<h3>Utgångspunkter</h3>
<p>Utredningens uppdrag är att föreslå en ny arbetslöshetsförsäkring. Syftet<br>med försäkringen är att kompensera för förlorad arbetsinkomst vid<br>ofrivillig arbetslöshet. Det krävs en fast anknytning till arbetsmarknaden<br>för att omfattas av arbetslöshetsförsäkringen.</p>
<p>Reglerna betonar att det är en omställningsförsäkring. Försäkringsersätt-<br>ning ska inte fa användas som inkomstutfyllnad eller för att täcka<br>stilleståndskostnader.</p>
<p>Arbetslinjen gäller och de försäkrades ansvar ska vara stort. De<br>försäkringsmässiga inslagen i reglerna ökas. Ersättningen är inte ett<br>behovsprövat bidrag utan en rättighet som den försäkrade har, om han<br>eller hon uppfyller vissa villkor.</p>
<p>Försäkringen ska bidra till flexibilitet på arbetsmarknaden. Anpassning<br>ska ske till det framtida arbetslivet. Företagares, uppdragstagares,<br>frilansares och liknande gruppers ersättningsrätt klargörs.</p>
<p>Målet ska vara en stabil arbetslöshetsförsäkring som tål konjunktur-<br>svängningar och är långsiktigt finansierad. Den ska kunna ligga fast under<br>en längre tid.</p>
<h3>Den nya försäkringens huvuddrag</h3>
<p>Utredningen har haft i uppdrag att försöka skapa en sammanhållen<br>försäkring, dvs. att integrera arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta<br>arbetsmarknadsstödet (KAS). Den nya försäkringen måste ha en mycket<br>hög täckningsgrad och vara allmän, samtidigt som den ska innehålla en<br>frivillig del, där den enskilde själv bestämmer om han eller hon vill<br>ansluta sig eller inte.</p>
<p>Utredningen föreslår att de nuvarande formerna för ekonomiskt stöd vid<br>arbetslöshet, dvs. arbetslöshetsförsäkringen och KAS, ersätts av en<br>sammanhållen arbetslöshetsförsäkring. Den nya arbetslöshetsförsäkringen<br>består av två delar.</p>
<p>1)  En obligatorisk del med ett fast grundbelopp lika för alla och som<br>utgår till alla. Grundbeloppet föreslås för år 1998 ge en dagpenning<br>på 295 kr fem dagar per vecka, vilket motsvarar 6 500 kr i månaden<br>vid heltidsersättning.</p>
<p>2)  En frivillig kompletterande inkomstbortfallsersättning som till-<br>sammans med grundbeloppet ger en dagpenning motsvarande 80<br>procent av den förlorade arbetsinkomsten.</p>
<p>187</p>
<h3>Vem har rätt till ersättning?</h3>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Alla förvärvsarbetande som uppfyller ett arbetsvillkor har rätt till<br>ersättning från den obligatoriska - allmänna - delen av försäkringen.Utred-<br>ningen föreslår att arbetsvillkoret ska vara 75 timmars reguljärt arbete per<br>månad under nio månader. Detta motsvarar halvtidsarbete. Arbetet ska ha<br>utförts under en ramtid av tolv månader omedelbart före det att den<br>arbetslöse har anmält sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen. I<br>vissa fall kan arbete som ligger upp till fyra år bakåt i tiden få medräknas.</p>
<p>Alla som uppfyller villkoren för grundbeloppet kan också erhålla<br>ersättning från det frivilliga inkomstbortfallsskyddet. För detta krävs<br>dessutom att de har varit medlemmar i minst tolv månader i någon av de<br>arbetslöshetskassor som administrerar försäkringen.</p>
<h3>Ersättningens nivå</h3>
<p>Ersättningen ska beräknas på den genomsnittliga inkomsten under de<br>senaste tolv kalendermånaderna omedelbart före arbetslösheten. I vissa fall<br>kan inkomster som ligger upp till fyra år bakåt i tiden få påverka<br>dagpenningen.</p>
<p>Den högsta dagpenningen för år 1998 föreslås vara 590 kr, vilket<br>motsvarar två grundbelopp. Grundbeloppet och den högsta dagpenningen<br>föreslås årligen skrivas upp med ett inkomstindex som motsvarar den<br>genomsnittliga löneutvecklingen på arbetsmarknaden. Ändrade löneavtal<br>ska leda till justering av dagpenningens storlek.</p>
<h3>Tidsbegränsad ersättningsrätt</h3>
<p>Rätten till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen begränsas till 600<br>ersättningsdagar, vilket utgör en ersättningsperiod. Denna består av tre<br>delperioder om 200 ersättningsdagar. För att få en ny delperiod ska den<br>arbetslöse uppfylla ett äterkvalificeringsvillkor. Återkvalificeringsvillkoret<br>utgörs av sex månaders förvärvsarbete eller motsvarande tid i en<br>arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Även här är ramtiden tolv månader. Tid i<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärder ska inte räknas in i ersättningsperioden.</p>
<p>En kalendertidsbegränsning av ersättningsrätten införs också. Denna<br>begränsning innebär att den arbetslöse endast har rätt att uppbära<br>arbetslöshetsersättning under en sammanlagd tid av fyra år från första<br>ersättningsdagen. Efter fyra års kalendertid upphör den påbörjade<br>ersättningsperioden, oavsett hur många ersättningsdagar som förbrukats.</p>
<p>Den som förbrukat alla sina ersättningsdagar eller uppnått den<br>begränsning som följer av kalendertidsregeln måste uppfylla ett nykvalifi-<br>ceringsvillkor för att vara berättigad till en ny ersättningsperiod. Detta<br>innebär att han eller hon ska ha förvärvsarbetat minst nio månader under</p>
<p>188</p>
<p>en ramtid av tolv månader. Vidare krävs att den arbetslöse inte har Prop. 1996/97:107<br>uppburit någon arbetslöshetsersättning eller motsvarande under en Bilaga 2<br>sammanlagd tid av tolv månader.</p>
<p>Kalendertidsregeln löser en del av problemen med att arbetslöshetser-<br>sättning används som inkomstutfyllnad. Den bortre gränsen gör att<br>nuvarande deltidsbegränsning inte längre behövs. Den föreslås därför bli<br>slopad. Reglerna för säsongarbete stramas däremot upp. Även här far den<br>bortre gränsen stor effekt.</p>
<h3>Kompletterande ersättningar</h3>
<p>Arbetslösa som förbrukat alla sina ersättningsdagar kan få ersättning i<br>form av efterskydd. Efterskyddet ska utgå till aktivt arbetssökande som<br>utförsäkrats från arbetslöshetsförsäkringen. Ersättningen består av<br>dagpenning på grundbeloppsnivå under högst 200 ersättningsdagar.<br>Utförsäkrade som har fyllt 58 år föreslås kunna få en arbetsmark-<br>nadspolitisk åtgärd eller motsvarande benämnd förlängt efterskydd under<br>längre tid.</p>
<p>För nytillträdande på arbetsmarknaden införs en rätt till ersättning vid<br>arbetslöshet benämnd nytillträdandeersättning. För att erhålla nytillträdan-<br>deersättning krävs att den arbetslöse är 20 år och uppfyller ett arbets-<br>villkor på fyra månaders förvärvsarbete eller ett utbildningsvillkor. Vidare<br>kan den arbetslöse erhålla nytillträdandeersättning genom att uppfylla de<br>särskilda krav som regeringen från tid till annan bestämmer, det s.k.<br>särskilda villkoret. Nytillträdandeersättning utgår under en period av 200<br>ersättningsdagar. Dagpenningen motsvarar grundbeloppet.</p>
<h3>Företagare och uppdragstagare i försäkringen</h3>
<p>Ett antal förändringar föreslås för att arbetslöshetsförsäkringen ska fungera<br>bättre för företagare. Samma regler som för arbetstagare bör införas, när<br>det gäller den tid en företagare måste ha varit med i försäkringen för att<br>kunna få ersättning, dvs. tolv månader.</p>
<p>En företagare ska inte behöva lägga ned sitt företag helt och hållet<br>första gången han eller hon blir arbetslös. Företaget ska kunna vara<br>vilande en gång.</p>
<p>Anställda som blir egna företagare ska kunna fa sin dagpenning<br>beräknad på sin tidigare lön istället för på inkomsten från företaget. Detta<br>ska gälla om arbetslösheten inträffar inom ett år från det att han eller hon<br>blev företagare.</p>
<p>Uppdragstagare ska under vissa villkor kunna betraktas som arbets-<br>tagare, inte som företagare, i arbetslöshetsförsäkringen. För att fa<br>arbetslöshetsersättning behöver de då inte kunna visa att de lagt ner något<br>företag.</p>
<p>Inom kulturområdet är det vanligt med uppdragsliknande verksamhet.</p>
<p>189</p>
<p>Dispenser tillåter sedan länge att arbetstagarreglema får tillämpas.<br>Utredningen föreslår ingen förändring på denna punkt. Den nya arbetslös-<br>hetsförsäkringen, med ett arbetsvillkor på nio månader, kommer att<br>medföra ökade svårigheter för kulturarbetare att kvalificera sig till<br>ersättning, p.g.a. deras oregelbundna arbetsperioder.</p>
<h3>Försäkringens administration</h3>
<p>Utredningen föreslår att den nuvarande administrationen, som ombesörjs<br>av arbetslöshetskassor, bibehålls. Det bör vidare utredas om arbetslös-<br>hetskassorna kan överta handläggningen av samtliga ersättningsärenden<br>av arbetsmarknadspolitisk art, som berör de egna medlemmarna.</p>
<p>Utredningen föreslår att en ny obunden arbetslöshetskassa inrättas vid<br>sidan av de nuvarande arbetslöshetskassorna. Den nya kassan ska i första<br>hand handlägga ersättningsfrågor som rör arbetslösa som inte är eller inte<br>kan vara medlemmar en arbetslöshetskassa, men som är berättigade till<br>grundbeloppet. Den som av någon anledning inte vill bli medlem i någon<br>av de övriga arbetslöshetskassorna ska kunna ansluta sig till inkomstbort-<br>fallsdelen i arbetslöshetsförsäkringen genom att bli medlem i den obundna<br>arbetslöshetskassan. Staten ska ha ett avgörande inflytande över denna<br>arbetslöshetskassa.</p>
<p>Ett antal reformförslag redovisas avseende kassaorganisationen, liksom<br>förslag som syftar till att stävja fusk med arbetslöshetsersättningen.</p>
<h3>Försäkringens kostnader</h3>
<p>Tabell 1 redovisar utredningens beräkningar över utgifterna i den nya<br>arbetslöshetsförsäkringen inklusive de kompletterande ersättningarna fram<br>till år 2001. Beräkningarna antar att försäkringen införs den 1 januari<br>1998'.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p><sup>1</sup> Beräkningarna utgår från antagandena om löner, sysselsättning och arbetslöshet<br>i huvudalternativet i 1997 års budgetproposition.</p>
<p>190</p>
<h4>Tabell 1 Utgifter i den nya arbetslöshetsförsäkringen<br>åren 1998-2001</h4>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Miljarder kr, löpande priser</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Grundbelopp</p></td><td>
<p>18,7</p></td><td>
<p>18,0</p></td><td>
<p>16,9</p></td><td>
<p>16,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>lnkomstbortfallsersättning</p></td><td>
<p>13,8</p></td><td>
<p>13,6</p></td><td>
<p>13,0</p></td><td>
<p>13,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nyti 1 lträdandeersättning</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Efterskydd</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Administrationskostnader<sup>11</sup></p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>33,8</p></td><td>
<p>33,4</p></td><td>
<p>32,9</p></td><td>
<p>33,2</p></td></tr>
</table>
<p><sup>11</sup> Administrationen av samtliga ersättningar.</p>
<p>Källa: AMS samt egna beräkningar</p>
<p>De totala årliga utgifterna beräknas vara i stort sett oförändrade under<br>perioden, trots att ersättningen i försäkringen följer den allmänna<br>löneutvecklingen. Detta beror på att en del av besparingarna i utred-<br>ningens förslag, som det förlängda arbetsvillkoret och den bortre gränsen<br>för ersättningsrätten, ger full effekt först ett par år efter att försäkringen<br>införts.</p>
<p>Utgifterna för nytillträdandeersättningen växer från år 1998 i takt med<br>att allt fler nya arbetslösa inte klarar av det förlängda arbetsvillkoret.<br>Kostnaden för efterskyddet uppkommer först när den bortre gränsen för<br>ersättning far effekt under 1999.</p>
<p>Utredningens förslag innebär både kostnadsökningar och besparingar<br>jämfört med 1996 års gällande regler för arbetslöshetsförsäkringen och<br>KAS.</p>
<p>Höjningen av den lägsta dagpenningen, grundbeloppet, beräknas kosta<br>700 milj kr brutto år 1998. Höjningen av inkomstbortfallsersättningen till<br>80 procent kostar 1,1 miljarder kr brutto år 1998. Höjningen av den<br>högsta dagpenningen till 590 kr beräknas kosta 500 milj kr brutto år 1998.<br>Nettokostnaderna efter skatt blir mindre.</p>
<p>Förlängningen av arbetsvillkoret till nio månader beräknas spara 1,5<br>miljarder kr brutto år 1998. Besparingen växer under de följande åren.<br>Den bortre gränsen för ersättningsrätten beräknas spara 1,7 miljarder lo-<br>brutto, när den får genomslag år 2000.</p>
<p>Totalt innebär utredningens förslag till en början en viss kostnadsökning<br>jämfört med de förväntade utgifterna för arbetslöshetsförsäkringen och<br>KAS åren 1998 till 2001, enligt budgetpropositionen för år 1997.</p>
<p>191</p>
<p>Skillnaden i kostnad minskar dock under perioden i takt med att<br>utredningens besparingsförslag ger effekt. Utredningen föreslår dessutom<br>en förstärkt finansiering genom att medlemsavgiften höjs med ca 25<br>kronor i månaden. Detta ger drygt en miljard kr per år, vilket balanserar<br>kostnadsökningen.</p>
<h3>Försäkringens finansiering</h3>
<p>Utredningen föreslår att ansvaret för finansieringen av den nya samman-<br>hållna arbetslöshetsförsäkringen och de kompletterande ersättnings-<br>formerna även i fortsättningen delas mellan arbetslöshetskassornas<br>medlemmar, samtliga arbetstagare och staten.</p>
<p>Ryggrad i finansieringen är den allmänna arbetsmarknadsavgiften, som<br>utgör en viss procent av lönesumman från alla arbetstagare<sup>2</sup>. Arbets-<br>marknadsavgiften ska finansiera administration av och ersättning från de<br>obligatoriska delarna av försäkringen, dvs. grundbeloppet, nytillträdande-<br>ersättningen och efterskyddet.</p>
<p>Den frivilliga inkomstbortfallsersättningen ska delvis finansieras av<br>medlemsavgifter från arbetslöshetskassornas medlemmar. Utredningen<br>föreslår att medlemmarnas direkta bidrag till försäkringen blir större än<br>i dag. Medlemsavgifterna föreslås täcka kostnaden för administration av<br>inkomstbortfallsdelen i försäkringen samt en femtedel av inkomstbort-<br>fallsersättningen. Återstoden av inkomstbortfallsersättningen täcks av<br>arbetsmarknadsavgiften.</p>
<p>Enligt utredningens beräkningar<sup>3</sup> kommer arbetslöshetsförsäkringen och<br>de kompletterande ersättningarna att vara långsiktigt finansierade vid en<br>arbetsmarknadsavgift på 4,0 procent av lönesumman och en genomsnittlig<br>medlemsavgift till arbetslöshetsförsäkringen på 66 kr i månaden, jämfört<br>med 42 kr i månaden år 1995. De totala medlemsavgifterna till arbetslös-<br>hetskassorna kommer att öka till ca 3 miljarder kr om året jämfört med<br>1,9 miljarder kr år 1995.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p><sup>2</sup> Arbetsmarknadsavgiften är 5,42 procent av lönesumman år 1996. Avgiften är<br>en del av arbetsgivaravgifterna.</p>
<p><sup>3</sup> Beräkningarna utgår från budgetpropositionens antaganden om löner, sysselsätt-<br>ning och arbetslöshet fram till år 2001 (Prop 1996/97: I).</p>
<p>192</p>
<h4>Tabell 2 Inkomster i den nya arbetslöshetsförsäkringen<br>åren 1998-2001</h4>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Miljarder kronor, löpande priser</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadsavgiften' ’</p></td><td>
<p>28,9</p></td><td>
<p>30,4</p></td><td>
<p>32,0</p></td><td>
<p>33,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Medlemsavgifter<sup>2</sup>’</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>31,9</p></td><td>
<p>33,4</p></td><td>
<p>34,9</p></td><td>
<p>36,4</p></td></tr>
</table>
<p>Antas vara 4,0 procent av lönesumman hela perioden.</p>
<p><sup>2></sup> Finansierar administrationen av inkomstbortfallsersättningen, som antas kosta 0,3<br>miljarder kr om året, samt finansieringsavgiften som uppgår till 20 procent av inkomst-<br>bortfallsersättningen.</p>
<p>Källa: Finansdepartementet samt egna beräkningar</p>
<p>Vid perioder av högre arbetslöshet kan det uppstå tillfälliga underskott i<br>finansieringen av försäkringen och de kompletterande ersättningarna.<br>Dessa underskott föreslås täckas med allmänna budgetmedel. Tillfälliga<br>överskott från perioder av låg arbetslöshet tillfaller i gengäld automatiskt<br>statsbudgeten.</p>
<h3>Utjämning mellan kassor</h3>
<p>Varje enskild arbetslöshetskassa får bära den fulla kostnaden för<br>administrationen av inkomstbortfallsdelen av försäkringen. De speciella<br>bidrag och avgifter som idag utjämnar en del administrationskostnaderna<br>mellan arbetslöshetskassornas föreslås bli avskaffade.</p>
<p>Kostnaden för ersättningen från inkomstbortfallsdelen av försäkringen<br>jämnas dock även i fortsättningen ut mellan arbetslöshetskassorna enligt<br>samma principer som gäller i dag.</p>
<h3>Sociala konsekvenser</h3>
<p>Utredningens förslag innebär att arbetslöshetsförsäkringen ger ett bättre<br>skydd vid arbetslöshet än dagens system. Samtidigt skärps kraven för<br>ersättning. Personer som har förvärvsarbetat en kort tid, eller som är<br>arbetslösa regelbundet eller under mycket långa tider kommer inte att få<br>ersättning från arbetslöshetsförsäkringen enligt samma villkor som idag.</p>
<p>193</p>
<p>13 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 107</p>
<p>Utredningen uppskattar t.ex. att närmare 40 000 långtidsarbetslösa<br>kommer att beröras av den bortre gränsen för ersättningsrätten när den får<br>fullt genomslag år 2000. Äldre män bosatta i stödområdena utgör en stor<br>andel av de som riskerar att utförsäkras från arbetslöshetsförsäkringen.<br>Utredningen uppskattar också att runt 10 000 nyanmälda arbetslösa<br>kommer att beröras varje år av det förlängda arbetsvillkoret till försäk-<br>ringen. De flesta av dessa är med säkerhet unga.</p>
<p>Genom speciella ersättningar för nytillträdande, efterskydd för utförsäk-<br>rade och ett förlängt efterskydd för äldre långtidsarbetslösa har ut-<br>redningen försökt att garantera en viss grundtrygghet vid arbetslöshet för<br>alla.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>194</p>
<p>Prop. 1996/97:107<br>Bilaga 3</p>
<p>Förteckning över remissinstanser som har lämnat skriftliga synpunkter<br>över betänkandet (SOU 1996:51) Grundläggande drag i en ny arbetslös-<br>hetsförsäkring - alternativ och förslag. Delbetänkande av Utredningen om<br>ersättning vid arbetslöshet och omställning (ARBOM-utredningen)</p>
<p>Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS)</p>
<p>Centrala studiestödsnämnden (CSN)</p>
<p>Sveriges akademikers centralorganisation (SACO)</p>
<p>Tjänstemännens centralorganisation (TCO)</p>
<p>Riksförsäkringsverket (RFV)</p>
<p>Svenska arbetsgivareföreningen (SAF)</p>
<p>Socialstyrelsen</p>
<p>Centrala studiestödsnämnden (CSN)</p>
<p>Svenska kommunförbundet</p>
<p>Förteckning över remissinstanser som har lämnat skriftliga synpunkter<br>över betänkandet (SOU 1996:150) En allmän och en sammanhållen<br>arbetslöshetsförsäkring. Slutbetänkande av Utredningen om ersättning vid<br>arbetslöshet och omställning (ARBOM-utredningen)</p>
<p>Kammarrätten i Göteborg</p>
<p>Länsrätten i Stockholms län</p>
<p>Riksförsäkringsverket</p>
<p>Riksrevisionsverket</p>
<p>Arbetsmarknadsstyrelsen</p>
<p>Arbetsgivarverket</p>
<p>Statskontoret</p>
<p>Uppsala universitet, Nationalekonomiska institutionen</p>
<p>ILO-kommittén</p>
<p>Svenska kommunförbundet</p>
<p>Landstingsförbundet</p>
<p>Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF)</p>
<p>Landsorganisationen i Sverige (LO)</p>
<p>Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO)</p>
<p>Tjänstemännens centralorganisation (TCO)</p>
<p>Företagarnas Riksorganisation (FR)</p>
<p>Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO)</p>
<p>F örsäkringskasseförbundet</p>
<p>Fackföreningsrörelsens Institut för Ekonomisk Forskning (FIEF)</p>
<p>195</p>
<p>Svenska konstnärsförbundet</p>
<p>Svenska rese- och turistindustrins samarbetsorganisation</p>
<p>Svenska teaterförbundet</p>
<p>Sveriges yrkesmusikerförbund</p>
<p>Försäkringskassan Stockholms län</p>
<p>Västemorrlands Åkeriförening</p>
<p>Teatrarnas Riksförbund</p>
<p>Göteborgs Lokala Samorganisation</p>
<p>Sveriges Fiskares Riksförbund</p>
<p>Riksförbundet för personal vid invandrarbyråer</p>
<p>Småföretagarnas arbetslöshetskassa</p>
<p>Köpmännens arbetslöshetskassa</p>
<p>Sveriges köpmannaförbund</p>
<p>Schaktcentralen</p>
<p>LO-sektionen i Karlskrona</p>
<p>Östervåla lokala samorganisation</p>
<p>Försäkringsförbundet</p>
<p>Sveriges tolkförbund</p>
<p>Maskinentreprenörema</p>
<p>Skandia</p>
<p>Lantbrukarnas riksförbund</p>
<p>SSU Dalarna</p>
<p>Riksantikvarieämbetet</p>
<p>Syndikalistema</p>
<p>Föreningen kooperativ utveckling i Sverige</p>
<p>Konstnärernas riksorganisation</p>
<p>Socialstyrelsen</p>
<p>Stockholms lokala samorganisation (SAC)</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>196</p>
<h2>Lagrådsremissens lagförslag</h2>
<h3>Förslag till lag om arbetslöshetskassor</h3>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<h4>Arbetslöshetskassornas uppgifter och verksamhet</h4>
<p>1 § En arbetslöshetskassas uppgift är att handha arbetslöshetsförsäk-<br>ringen, som består av dels en grundförsäkring, dels en frivillig inkomst-<br>bortfallsförsäkring.</p>
<p>Bestämmelser om arbetslöshetsförsäkringen finns i lagen (1997:000) om<br>arbetslöshetsförsäkring.</p>
<p>2 § För en arbetslöshetskassas förbindelser svarar endast kassans<br>tillgångar. I tillgångarna räknas in avgifter och andra belopp som har<br>förfallit till betalning, även om de ännu inte har betalats.</p>
<p>3 § En arbetslöshetskassa skall registreras enligt bestämmelserna i<br>13-19 §§.</p>
<p>En arbetslöshetskassa som har registrerats kan förvärva rättigheter och<br>ta på sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndig-<br>heter.</p>
<p>4 § En arbetslöshetskassa har rätt till statsbidrag för kostnader för<br>ersättning som betalas ut enligt bestämmelser i lagen (1997:000) om<br>arbetslöshetsförsäkring.</p>
<p>5 § Arbetslöshetskassor som registrerats enligt denna lag skall samverka<br>med varandra i frågor som rör administration, service, information,<br>utbildning och utveckling av kassornas verksamhet.</p>
<p>Arbetslöshetskassorna skall lämna information till sökanden om vilka<br>andra arbetslöshetskassor som är verksamma inom den sökandes<br>yrkesområde.</p>
<p>6 § En arbetslöshetskassa skall för tillsyn och uppföljning av arbetslös-<br>hetsförsäkringen lämna uppgifter enligt vad regeringen eller efter<br>regeringens bemyndigande Arbetsmarknadsstyrelsen föreskriver.</p>
<h4>Bildandet av en arbetslöshetskassa</h4>
<p>7 § En förening måste ha minst 10 000 medlemmar och i enlighet med<br>bestämmelserna i denna lag ha antagit stadgar samt utsett styrelse och<br>revisorer, om den vill verka som en arbetslöshetskassa enligt denna lag.</p>
<p>8 § Rikstäckande organisationer som företräder anställda och företagare<br>på arbetsmarknaden far bilda en kompletterande arbetslöshetskassa. Den<br>skall främst utgöra en övergångskassa till någon av de andra kassorna.<br>Kassan skall ha till uppgift att handha</p>
<p>1. grundförsäkringen till arbetslösa som inte är medlemmar i någon<br>arbetslöshetskassa,</p>
<p>2. den frivilliga inkomstbortfallsförsäkringen till dem som är anslutna<br>till den kompletterande kassan.</p>
<p>Av 13 § andra stycket framgår att en förening som vill verka som en<br>kompletterande arbetslöshetskassa far registreras enligt denna lag endast<br>om den har godkänts av regeringen.</p>
<p>9 § I den kompletterande arbetslöshetskassan är organisationerna som<br>bildat föreningen medlemmar. Kravet i 7 § på ett minsta antal medlemmar<br>gäller inte en sådan arbetslöshetskassa. En enskild som hos kassan vill<br>försäkra sig mot inkomstbortfall vid arbetslöshet benämns ansluten.</p>
<p>Både arbetstagare och företagare kan ansluta sig till den kompletterande<br>arbetslöshetskassan.</p>
<p>Av 55, 57 och 126 §§ framgår vilka bestämmelser i denna lag som inte<br>gäller medlemmar i den kompletterande arbetslöshetskassan.</p>
<p>10 § En arbetslöshetskassas firma skall innehålla ordet arbetslöshetskas-<br>sa.</p>
<p>Firman skall tydligt skilja sig från andra verksamma arbetslöshetskas-<br>sors firma.</p>
<p>Endast arbetslöshetskassor enligt denna lag far i sin firma använda<br>benämningen arbetslöshetskassa eller en förkortning därav.</p>
<p>11 § En arbetslöshetskassas stadgar skall avfattas enligt normalstadgar<br>som fastställs av Arbetsmarknadsstyrelsen.</p>
<p>Stadgarna skall ange följande:</p>
<p>1.  arbetslöshetskassans firma,</p>
<p>2.  kassans verksamhetsområde,</p>
<p>3.  uppgift om kassan är avsedd för anställda eller företagare eller båda<br>kategorierna,</p>
<p>4.  den ort i Sverige där kassans styrelse skall ha sitt säte,</p>
<p>5.  villkor som skall gälla för inträde i och för uteslutning ur kassan när<br>det gäller antingen medlemskap i en kassa som sägs i 7 § eller rätten att<br>vara ansluten till en kassa som sägs i 8 §,</p>
<p>6.  betalningssätt för arbetslöshetsersättning,</p>
<p>7.  betalningssätt för avgifter,</p>
<p>8.  påföljden för försummelse att till kassan betala avgift eller särskilt<br>uttaxerat belopp,</p>
<p>9.  antalet styrelseledamöter och revisorer samt deras suppleanter, sättet<br>att tillsätta dem och tiden för deras uppdrag,</p>
<p>10. bestämmelser om föreningsstämma,</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>198</p>
<p>11. antalet ombud som skall utses till föreningsstämman, sättet att utse<br>dem och tiden för deras uppdrag,</p>
<p>12. tid för ordinarie föreningsstämma,</p>
<p>13. den tid inom vilken föreningsstämman skall sammankallas, hur den<br>skall sammankallas och hur andra meddelanden skall ges till känna för<br>ombuden, medlemmarna eller de anslutna, och</p>
<p>14. den tid inom vilken en medlem som vill få ett ärende behandlat vid<br>en föreningsstämma skall begära det och hur det skall göras.</p>
<p>Andra stycket 9 gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts<br>enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för privatanställda.</p>
<p>Arbetsmarknadsstyrelsen får medge att en arbetslöshetskassas stadgar<br>innehåller annat än det som anges i andra stycket, om det finns särskilda<br>skäl.</p>
<p>12 § En arbetslöshetskassa får inte utöva annan verksamhet än sådan som<br>avses i 1 § eller använda medel för ändamål som är främmande för sådan<br>verksamhet. Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Arbets-<br>marknadsstyrelsen får medge undantag från denna föreskrift, om det finns<br>särskilda skäl.</p>
<h4>Registrering av en arbetslöshetskassa</h4>
<p>13 § En förening som vill verka som en arbetslöshetskassa registreras hos<br>Arbetsmarknadsstyrelsen.</p>
<p>En förening får registreras som en kompletterande arbetslöshetskassa<br>endast om den har godkänts av regeringen.</p>
<p>Registreringen gäller från den dag ansökan om registrering kom in till<br>Arbetsmarknadsstyrelsen.</p>
<p>14 § Om en arbetslöshetskassas verksamhetsområde sammanfaller helt<br>eller till övervägande del med en redan verksam arbetslöshetskassas<br>verksamhetsområde får registrering vägras.</p>
<p>Endast en arbetslöshetskassa får vara registrerad som en kompletterande<br>arbetslöshetskassa.</p>
<p>Vad som sägs i första stycket gäller inte den kompletterande arbetslös-<br>hetskassan.</p>
<p>15 § En arbetslöshetskassa skall för registrering anmäla</p>
<p>1.  sin postadress,</p>
<p>2.  de personer som har utsetts till</p>
<p>- styrelseledamot,</p>
<p>- kassaföreståndare,</p>
<p>- suppleant,</p>
<p>- firmatecknare,</p>
<p>- revisor, och</p>
<p>3.  de utseddas postadress och personnummer.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>199</p>
<p>Om en arbetstagarrepresentant har utsetts enligt lagen (1987:1245) om Prop. 1996/97:107<br>styrelserepresentation för de privatanställda skall det anges.               Bilaga 4</p>
<p>16 § En arbetslöshetskassa skall för registrering anmäla hur kassans firma<br>tecknas.</p>
<p>Kassan skall också för registrering anmäla varje ändring av stadgarna<br>som beslutats av en föreningsstämma.</p>
<p>17 § En anmälan som sägs i 15-16 §§ görs första gången när arbetslös-<br>hetskassan ansöker om registrering enligt 13 §. Därefter skall det göras<br>en anmälan genast efter det att det har inträffat en ändring i ett för-<br>hållande som tidigare anmälts eller skall anmälas enligt 15-16 §§.</p>
<p>Även den som anmälan gäller har rätt att göra anmälan.</p>
<p>18 § Arbetsmarknadsstyrelsen skall förelägga arbetslöshetskassan att inom<br>en viss tid avge yttrande eller vidta rättelse, om styrelsen finner att ett<br>beslut som anmäls för registrering eller en handling som bifogas<br>anmälningen</p>
<p>1.  inte har tillkommit i behörig ordning,</p>
<p>2.  till sitt innehåll strider mot lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäk-<br>ring, mot denna lag, mot föreskrifter som har meddelats med stöd av<br>dessa lagar eller mot arbetslöshetskassans stadgar,</p>
<p>3.  i något viktigare hänseende har formulerats otydligt eller vilseledan-</p>
<p>de.</p>
<p>Om en arbetslöshetskassa inte följer ett sådant föreläggande, skall<br>anmälan avskrivas. En underrättelse om att så kan ske skall tas in i<br>föreläggandet.</p>
<p>19 § Finns det något hinder mot registrering även efter det att ett<br>yttrande som sägs i 18 § första stycket har avgetts och arbetslöshetskassan<br>har haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall Arbetsmarknadsstyrelsen<br>vägra registrering, om det inte finns anledning att ge ett nytt föreläggande.</p>
<p>20 § Det som har blivit infört i Arbetsmarknadsstyrelsens register över<br>arbetslöshetskassor skall anses ha kommit till tredje mans kännedom, om<br>det inte av omständigheterna framgår att tredje man varken kände till eller<br>borde ha känt till det som registrerats.</p>
<p>21 § För en förpliktelse som uppkommit före registrering svarar de<br>solidariskt som företagit handlingen genom vilken förpliktelsen upp-<br>kommit. Genom registreringen övergår ansvaret på arbetslöshetskassan,<br>om förpliktelsen uppkommit efter det att föreningen bildats.</p>
<p>200</p>
<h4>Arbetslöshetskassans ledning</h4>
<p>Kassans styrelse</p>
<p>22 § En arbetslöshetskassa skall ha en styrelse med minst tre ledamöter.<br>En av ledamöterna och ledamotens suppleant skall som statens</p>
<p>representant utses av Arbetsmarknadsstyrelsen efter samråd med<br>arbetslöshetskassan. Övriga ledamöter och deras suppleanter väljs av<br>föreningsstämman.</p>
<p>Ledamoten och suppleanten som utsetts av Arbetsmarknadsstyrelsen har<br>rätt till ersättning för uppdragets fullgörande med det belopp som<br>regeringen eller efter regeringens bemyndigande Arbetsmarknadsstyrelsen<br>fastställer.</p>
<p>23 § Vad som sägs i denna lag om styrelseledamöter gäller även<br>suppleanter.</p>
<p>Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:1245)<br>om styrelserepresentation för de privatanställda.</p>
<p>Krav för att få vara styrelseledamot</p>
<p>24 § Styrelseledamöter skall vara bosatta i Sverige, om inte regeringen<br>eller efter regeringens bemyndigande Arbetsmarknadsstyrelsen i ett<br>särskilt fall tillåter annat.</p>
<p>Den som är underårig, i konkurs eller har en förvaltare enligt 11 kap.</p>
<p>7 § föräldrabalken far inte vara styrelseledamot.</p>
<p>Styrelseledamöter som väljs av föreningsstämman skall vara medlemmar<br>i kassan eller, i den kompletterande arbetslöshetskassan, medlemmar,<br>förtroendevalda eller anställda i de organisationer som är medlemmar i<br>föreningen. De får inte vara styrelseledamöter, kassaföreståndare eller<br>ombud vid föreningsstämma i en annan arbetslöshetskassa.</p>
<p>Styrelseledamöternas uppdragstid</p>
<p>25 § En styrelseledamots uppdrag gäller för den tid som anges i<br>arbetslöshetskassans stadgar. Uppdragstiden far inte omfatta mer än fyra<br>räkenskapsår och skall bestämmas så att den upphör vid slutet av den<br>ordinarie föreningsstämma på vilken styrelseval förrättas.</p>
<p>26 § Ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om ledamoten eller<br>den som utsett ledamoten begär det. Anmälan om avgång skall göras hos<br>arbetslöshetskassans styrelse och, om en ledamot inte är vald av<br>föreningsstämman, även hos Arbetsmarknadsstyrelsen.</p>
<p>27 § Om en styrelseledamots uppdrag upphör i förtid eller det upp-<br>kommer hinder enligt 24 § för honom eller henne att vara styrelseledamot</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>201</p>
<p>och en suppleant inte kan träda i ledamotens ställe, skall övriga styrelsele-<br>damöter vidta åtgärder for att en ny styrelseledamot tillsätts för den<br>återstående mandattiden.</p>
<p>Sådana åtgärder behöver inte vidtas om den ledamot vars uppdrag<br>upphört var en arbetstagarrepresentant som avses i lagen (1987:1245) om<br>styrelserepresentation för de privatanställda.</p>
<p>Valet av en ny ledamot som skall väljas på föreningsstämma far anstå<br>till nästa ordinarie stämma vid vilken styrelseval förrättas trots vad som<br>sägs i 22 § första stycket, om styrelsen är beslutför med kvarstående<br>ledamöter och suppleanter.</p>
<p>Poster inom arbetslöshetskassans ledning</p>
<p>28 § Styrelsen utser inom sig en ordförande och en vice ordförande. Den<br>som är anställd hos arbetslöshetskassan far inte vara ordförande.</p>
<p>Styrelsen utser även en kassaföreståndare och en sekreterare. Be-<br>stämmelserna i 24 § andra stycket gäller också kassaföreståndaren.</p>
<p>Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning.</p>
<p>Ledningens uppgifter</p>
<p>29 § Styrelsen företräder arbetslöshetskassan och tecknar dess firma.</p>
<p>Styrelsen far bemyndiga en styrelseledamot, kassaföreståndaren eller<br>någon annan att ensam eller i förening med någon eller några andra<br>företräda arbetslöshetskassan och teckna dess firma, om det inte är<br>förbjudet enligt stadgarna. Bemyndigandet far när som helst återkallas.</p>
<p>Inga andra bemyndiganden att företräda arbetslöshetskassan och teckna<br>dess firma får ges.</p>
<p>Bestämmelserna i 24 § andra stycket och 37 § gäller också den som be-<br>myndigas enligt andra stycket.</p>
<p>30 § Styrelsen svarar för arbetslöshetskassans organisation och för-<br>valtningen av kassans angelägenheter.</p>
<p>Kassaföreståndaren ansvarar för den löpande förvaltningen enligt de<br>riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar.</p>
<p>31 § Styrelsen skall se till att organisationen av bokföringen och<br>medelsförvaltningen innefattar en tillfredsställande kontroll.</p>
<p>Kassaföreståndaren skall ombesörja att bokföringen fullgörs i överens-<br>stämmelse med lag och att medelsförvaltningen sköts på ett betryggande<br>sätt.</p>
<p>Styrelsesammanträden</p>
<p>32 § Styrelsens ordförande skall se till att styrelsesammanträden hålls när</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>202</p>
<p>det behövs. Styrelsen skall sammankallas om någon av styrelseledamöter-<br>na eller kassaföreståndaren begär det.</p>
<p>Kassaföreståndaren har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsesam-<br>manträden även om kassaföreståndaren inte är styrelseledamot, om inte<br>styrelsen bestämmer något annat i ett särskilt fall.</p>
<p>33 § Vid styrelsesammanträden skall det föras protokoll som under-<br>tecknas av ordföranden och justeras av den ledamot som styrelsen utser.</p>
<p>Styrelseledamöter och kassaföreståndaren har rätt att fa en avvikande<br>mening antecknad till protokollet.</p>
<p>Protokollen skall föras i nummerföljd och förvaras på ett betryggande<br>sätt.</p>
<p>34 § Styrelsen är beslutför om mer än hälften av det totala antalet<br>ledamöter eller det högre antal som föreskrivs i stadgarna är närvarande.</p>
<p>Beslut i ett ärende far inte fattas om inte, såvitt möjligt, samtliga<br>styrelseledamöter har fatt tillfälle att delta i ärendets behandling och fått<br>tillfredsställande underlag för att avgöra det.</p>
<p>35 § Om en styrelseledamot inte kan närvara vid ett styrelsesammanträde<br>skall ledamotens suppleant ges tillfälle att delta i sammanträdet.</p>
<p>Suppleanten för den arbetstagarledamot som har utsetts enligt lagen<br>(1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda skall alltid fa<br>underlag för styrelsesammanträdena och ges tillfälle att delta vid<br>sammanträden på samma sätt som en styrelseledamot.</p>
<p>36 § Om inte stadgarna föreskriver en särskild röstmajoritet, gäller som<br>styrelsens beslut den mening för vilken fler än hälften av de närvarande<br>röstar eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden stöder. Är<br>styrelsen inte fulltalig skall de som röstar för beslutet utgöra mer än en<br>tredjedel av det totala antalet styrelseledamöter, om inte något annat före-<br>skrivs i stadgarna.</p>
<p>Vad arbetslöshetskassans ledning eller ställföreträdare inte far göra</p>
<p>37 § Styrelseledamöter eller kassaföreståndaren far inte handlägga frågor<br>som rör avtal mellan dem och arbetslöshetskassan. De får inte heller<br>handlägga frågor om avtal mellan kassan och tredje man, om de i frågan<br>har ett väsentligt intresse som kan strida mot kassans intressen. Med avtal<br>jämställs rättegång eller annan talan.</p>
<p>38 § Styrelsen eller andra ställföreträdare för en arbetslöshetskassa får<br>inte företa en rättshandling eller någon annan åtgärd som kan bereda en<br>otillbörlig fördel åt en medlem, en ansluten eller någon annan och som är<br>till nackdel för arbetslöshetskassan, en medlem eller en ansluten.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>203</p>
<p>39 § En ställföreträdare för en arbetslöshetskassa far inte följa en sådan Prop. 1996/97:107<br>föreskrift av en föreningsstämma eller ett annat organ hos arbetslös- Bilaga 4<br>hetskassan som inte gäller därför att den står i strid med lagen (1997:000)</p>
<p>om arbetslöshetsförsäkring, med denna lag, med föreskrifter utfärdade<br>med stöd av dessa lagar eller med kassans stadgar.</p>
<p>40 § Om en ställföreträdare har överskridit sin befogenhet när ställföre-<br>trädaren företog en rättshandling för en arbetslöshetskassa gäller inte<br>rättshandlingen mot kassan, om den mot vilken rättshandlingen företogs<br>insåg eller borde ha insett att befogenheten överskreds.</p>
<p>Detta gäller också om en kassaföreståndare vid företagande av en<br>rättshandling har överskridit sin behörighet att vidta åtgärder på arbetslös-<br>hetskassans vägnar enligt 30 § andra stycket och 31 § andra stycket.</p>
<h4>Arbetslöshetskassans medlemmar respektive anslutna</h4>
<p>Rätt till medlemskap</p>
<p>41 § Rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa har var och en som<br>uppfyller villkoren i kassans stadgar om arbete inom dess verksamhetsom-<br>råde. Medlemskap far dock beviljas endast den som under en sammanhän-<br>gande period av fyra veckor har förvärvsarbetat i genomsnitt minst 17<br>timmar per vecka och alltjämt arbetar i minst denna omfattning. Rätt att<br>bli medlem har inte den som</p>
<p>1. är medlem i en annan arbetslöshetskassa,</p>
<p>2. har fyllt 64 år.</p>
<p>Rätt att bli medlem har även den som till följd av att han eller hon<br>uppfyller studerandevillkoret enligt lagen (1997:000) om arbetslöshetsför-<br>säkring är berättigad till ersättning enligt grundförsäkringen och som<br>söker arbete inom kassans verksamhetsområde.</p>
<p>42 § Arbetslöshetskassan skall föra en medlemsförteckning. Förteck-<br>ningen skall innehålla uppgift om</p>
<p>1. varje medlems namn, personnummer, postadress och tid för inträde</p>
<p>i kassan, och</p>
<p>2. de avgifter och andra belopp som medlemmen har betalat in.</p>
<p>43 § Medlemskapet i en arbetslöshetskassa upphör utan uppsägning den<br>dag medlemmen fyller 65 år.</p>
<p>Uteslutning av medlem</p>
<p>44 § Arbetslöshetskassans styrelse får utesluta en medlem som</p>
<p>1. inte uppfyller och inte heller under de senaste sex månaderna har<br>uppfyllt bestämmelsen i kassans stadgar om arbete inom kassans verksam-</p>
<p>204</p>
<p>hetsområde, eller</p>
<p>2. medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat oriktig eller vilseledan-<br>de uppgift om något forhållande av betydelse för hans eller hennes rätt till<br>medlemskap eller ersättning.</p>
<p>Första stycket 1 gäller inte sådan medlem som endast grundar sitt<br>medlemskap på forhållanden som avses i 41 § andra stycket.</p>
<p>45 § Ett ärende om uteslutning av en medlem far inte avgöras utan att<br>medlemmen har underrättats om att en uppgift har tillforts ärendet av<br>någon annan och medlemmen har fatt tillfälle att yttra sig över den.<br>Medlemmen skall anses ha fatt underrättelse om uppgiften, om den har<br>sänts i ett rekommenderat brev under medlemmens vanliga adress.</p>
<p>46 § I ett beslut om uteslutning av en medlem skall anges från och med<br>vilken dag uteslutningen gäller.</p>
<p>Om ett beslut om uteslutning fattas med stöd av 44 § 1 under tid då<br>medlemmen har rätt till ersättning, gäller uteslutningen från och med<br>dagen efter det att medlemmens rätt till ersättning upphör.</p>
<p>Rätt till utträde</p>
<p>47 § En medlems rätt att träda ut ur en arbetslöshetskassa far inte<br>begränsas.</p>
<p>Utträde ur en arbetslöshetskassa sker efter uppsägning. Uppsägningen<br>skall göras skriftligen och innehålla uppgift om när utträdet skall ske.</p>
<p>Medlemsavgifter och särskild uttaxering</p>
<p>48 § En arbetslöshetskassa skall ta ut medlemsavgifter som i förening<br>med andra inkomster får antas täcka kassans förvaltningskostnader för den<br>del av försäkringen som avser inkomstbortfallsforsäkring, betalningen av<br>finansieringsavgift och övriga utgifter. En arbetslöshetskassa far besluta<br>om olika medlemsavgifter för olika medlemskategorier.</p>
<p>49 § Även om stadgarna inte medger det, far en arbetslöshetskassa<br>besluta om särskild uttaxering, om arbetslöshetskassans tillgångar är<br>otillräckliga för verksamhetens behöriga utövande.</p>
<p>50 § En arbetslöshetskassas beslut om medlemsavgifter och om särskild<br>uttaxering skall godkännas av Arbetsmarknadsstyrelsen.</p>
<p>51 § En arbetslöshetskassas inkomster som inte används för löpande<br>utgifter under verksamhetsåret, skall användas för sådana utgifter följande<br>verksamhetsår.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>52 § En medlem skall anses ha trätt ut ur arbetslöshetskassan, om med-</p>
<p>205</p>
<p>lemmen vid utgången av andra månaden efter den tid på vilken en<br>medlemsavgift eller ett särskilt uttaxerat belopp belöper inte har betalat<br>avgiften eller beloppet till kassan och inte heller har anmält ett förhållande<br>på vilket befrielse från betalningsskyldighet kan grundas. Medlemmen<br>skall anses ha trätt ut ur kassan vid den tidpunkten.</p>
<p>I en arbetslöshetskassa med en längre avgiftsperiod än en kalendermå-<br>nad skall en medlem som inte inom tre månader från periodens början har<br>betalat medlemsavgiften anses ha trätt ut ur kassan efter den tiden.</p>
<p>53 § Om det finns särskilda skäl får Arbetsmarknadsstyrelsen medge<br>utträde vid en senare tidpunkt än vad som sägs i 52 §, dock senast vid<br>utgången av sjätte månaden.</p>
<p>54 § En arbetslöshetskassas styrelse får medge att en medlem får fortsätta<br>att vara medlem, även om medlemmen låtit bli att inom den tid som<br>framgår av 52 § anmäla ett förhållande som befrielse från betalnings-<br>skyldighet kan grundas på.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl, får styrelsen även i andra fall än som sägs<br>i första stycket besluta att en medlem får fortsätta att vara medlem även<br>om medlemmen inte inom den tid som framgår av 52 § betalat med-<br>lemsavgiften eller ett särskilt uttaxerat belopp.</p>
<p>Medlemmar i den kompletterande arbetslöshetskassan</p>
<p>55 § Vad som sägs i 41-54 §§ gäller inte medlemmar i den komplette-<br>rande arbetslöshetskassan.</p>
<p>Anslutna till den kompletterande arbetslöshetskassan</p>
<p>56 § Vad som sägs i 41-54 §§ om rätten till medlemskap, medlems-<br>förteckning, medlemsavgift m.m. gäller i den kompletterande arbetslös-<br>hetskassan på motsvarande sätt den som vill ansluta sig eller är ansluten<br>till kassan för att erhålla skydd mot inkomstbortfall vid arbetslöshet. I en<br>sådan kassa benämns avgiften som motsvarar medlemsavgiften anslut-<br>ningsavgift.</p>
<h4>Finansieringsavgift</h4>
<p>57 § Arbetslöshetskassorna skall till staten betala ett visst belopp för<br>varje medlem eller, i den kompletterande arbetslöshetskassan, varje<br>ansluten som fanns i kassan den 31 december det senaste förflutna<br>verksamhetsåret. Beloppet skall avse finansiering av del av statens<br>kostnader för</p>
<p>1. utbetald ersättning avseende inkomstbortfallsförsäkringen, och</p>
<p>2. administration av grundförsäkringen.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>206</p>
<p>Beloppet skall motsvara en viss procentandel av den under det löpande<br>verksamhetsåret genomsnittligt utbetalade dagpenningen till medlemmar<br>respektive anslutna som har fått utbetalning enligt inkomstbortfallsförsäk-<br>ringen. Procentandelen är 158 procent, varav</p>
<p>1. 135 procentenheter for betalning av beloppet under första stycket 1,<br>och</p>
<p>2. 23 procentenheter för betalning av beloppet under första stycket 2.</p>
<p>58 § Regeringen far meddela närmare föreskrifter om när och på vilket<br>sätt betalningarna enligt 57 § skall göras.</p>
<h4>Föreningsstämma</h4>
<p>59 § En arbetslöshetskassa skall hålla ordinarie föreningsstämma före den<br>1 juli varje år.</p>
<p>Arbetsmarknadsstyrelsen far medge att stämma hålls vid en senare<br>tidpunkt eller att den hålls endast vartannat år.</p>
<p>60 § Medlemmars rätt att besluta i kassans angelägenheter utövas vid<br>föreningsstämman genom valda ombud eller, i den kompletterande<br>arbetslöshetskassan, av ombud som utsetts av medlemsorganisationerna.<br>Varje ombud har en röst.</p>
<p>Om en arbetslöshetskassa är nybildad och val av ombud inte har hunnit<br>anordnas, far Arbetsmarknadsstyrelsen medge att medlemmarna får<br>besluta i kassans angelägenheter vid föreningsstämman. Vad som sägs om<br>ombud i 64 och 65 §§ gäller i ett sådant fall på motsvarande sätt<br>medlemmar som beslutar vid stämman.</p>
<p>61 § Samtliga medlemmar i en arbetslöshetskassa har rätt att delta i val<br>av ombud.</p>
<p>62 § Föreningsstämman fastställer antalet ombud som skall väljas eller<br>utses.</p>
<p>Föreningsstämman kan bemyndiga styrelsen att fastställa antalet ombud.<br>Ett sådant bemyndigande blir giltigt, om det godkänns av Arbetsmark-<br>nadsstyrelsen.</p>
<p>63 § Ett ombud får inte väljas eller utses för längre tid än fem år.</p>
<p>Till ombud får väljas eller utses endast en person som är medlem i ar-<br>betslöshetskassan eller, i den kompletterande arbetslöshetskassan, med-<br>lemmar, förtroendevalda eller anställda i de organisationer som är<br>medlemmar i föreningen. Till ombud får inte väljas den som är styrelsele-<br>damot, kassaföreståndare eller ombud vid föreningsstämma i en annan<br>arbetslöshetskassa.</p>
<p>Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Arbetsmarknadsstyrel-<br>sen meddelar närmare föreskrifter om vad som skall gälla vid val av<br></p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>207</p>
<p>ombud.</p>
<p>64 § Ett ombud far inte rösta genom ett annat ombud.</p>
<p>Ett ombud får inte själv rösta i en fråga som rör</p>
<p>1. talan mot ombudet,</p>
<p>2. ombudets befrielse från skadeståndsansvar eller någon annan<br>förpliktelse mot arbetslöshetskassan, eller</p>
<p>3. talan eller befrielse som avses i 1 eller 2 som rör någon annan, om<br>ombudet i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot kassans<br>intressen.</p>
<p>65 § Om en bestämmelse i denna lag eller i arbetslöshetskassans stadgar<br>som rör kallelse till föreningsstämma eller tillhandahållande av handlingar<br>har åsidosatts i ett ärende, får stämman inte besluta i ärendet utan<br>samtycke av alla närvarande ombud. Även utan ett sådant samtycke får<br>föreningsstämman avgöra ett ärende som inte har tagits upp i kallelsen,<br>om ärendet enligt stadgarna skall förekomma på stämman eller omedelbart<br>föranleds av ett annat ärende som skall avgöras. Stämman får också be-<br>sluta att en extra föreningsstämma skall sammankallas för behandling av<br>ärendet.</p>
<p>66 § Föreningsstämman öppnas av styrelsens ordförande eller av den som<br>styrelsen har utsett.</p>
<p>Ordföranden vid föreningsstämman utses av stämman.</p>
<p>67 § Föreningsstämmans beslut utgörs av den mening som har fått mer<br>än hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som<br>stämmans ordförande stöder.</p>
<p>Vid val anses den vald som har fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal<br>avgörs valet genom lottning, om inte något annat beslutas av stämman<br>innan valet förrättas.</p>
<p>68 § Föreningsstämman beslutar om ändring av stadgarna. Beslutet är<br>giltigt, om minst tre fjärdedelar av samtliga röstberättigade vid stämman<br>har förenat sig om det. Om arbetslöshetskassans stadgar innehåller<br>ytterligare villkor för ändring av stadgarna, gäller det villkoret.</p>
<p>Beslutet får inte verkställas innan registrering har skett enligt 16 § andra<br>stycket.</p>
<p>69 § Föreningsstämman får uppdra åt styrelsen att fatta beslut om<br>medlemsavgifter eller, i den kompletterande arbetslöshetskassan,<br>anslutningsavgifter.</p>
<p>70 § Ett förbehåll i stadgarna om att tvister mellan arbetslöshetskassan<br>och styrelsen, styrelseledamöterna, kassaföreståndaren, medlemmarna eller<br>de anslutna skall lämnas över till skiljemän har samma verkan som ett<br>skiljeavtal.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>208</p>
<p>Om styrelsen begär skiljemannaförfarande mot arbetslöshetskassan,<br>tillämpas 74 §.</p>
<p>Talan mot föreningsstämmans beslut</p>
<p>71 § Om ett beslut av en föreningsstämma inte har kommit till i behörig<br>ordning eller i övrigt strider mot lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäk-<br>ring, denna lag eller mot arbetslöshetskassans stadgar, kan talan mot<br>arbetslöshetskassan om att beslutet skall upphävas eller ändras föras av en<br>medlem, styrelsen, en styrelseledamot eller kassaföreståndaren.</p>
<p>Talan skall väckas vid tingsrätten i den ort där arbetslöshetskassan har<br>sitt hemvist enligt 10 kap. 1 § rättegångsbalken.</p>
<p>Talan skall väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Väcks inte<br>talan inom denna tid, är rätten till talan förlorad.</p>
<p>72 § En dom som upphäver eller ändrar en föreningsstämmas beslut<br>gäller även för medlemmar som inte har fört talan.</p>
<p>73 § Rätten kan ändra en föreningsstämmas beslut endast om det kan<br>fastställas vilket innehåll beslutet rätteligen borde ha haft.</p>
<p>Skall föreningsstämmans beslut enligt denna lag anmälas för registre-<br>ring, skall rätten underrätta Arbetsmarknadsstyrelsen för registrering, om<br>beslutet har upphävts eller ändrats genom en dom som vunnit laga kraft<br>eller om rätten genom beslut under rättegången har förordnat att beslutet<br>inte får verkställas.</p>
<p>74 § Om styrelsen vill väcka talan mot arbetslöshetskassan, skall den<br>sammankalla en föreningsstämma vid vilken det skall väljas ställföreträda-<br>re som kan föra kassans talan i tvisten. Stämning delges den valde<br>ställföreträdaren.</p>
<p>Vid klandertalan av styrelsen mot föreningsstämmans beslut är rätten till<br>talan inte förlorad enligt 71 § tredje stycket, om styrelsen inom den där<br>angivna klandertiden har kallat till föreningsstämma enligt första stycket.</p>
<h4>Redovisning</h4>
<p>75 § Räkenskapsavslutning skall göras för kalenderår.</p>
<p>76 § Styrelsen skall avge årsredovisning för varje räkenskapsår.<br>Årsredovisningen skall bestå av resultaträkning, balansräkning och<br>förvaltningsberättelse.</p>
<p>Resultaträkningen och balansräkningen skall upprättas i enlighet med<br>bestämmelserna i bokföringslagen (1976:125). Förvaltningsberättelsen<br>skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed.</p>
<p>77 § Årsredovisningen skall skrivas under av samtliga styrelseledamöter</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>209</p>
<p>14 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 107</p>
<p>och av kassaföreståndaren.                                             Prop. 1996/97:107</p>
<p>Om det har antecknats en avvikande mening om årsredovisningen till Bilaga 4<br>styrelsens protokoll, skall den avvikande meningen fogas till redovis-<br>ningen.</p>
<p>78 § Årsredovisningen för det förflutna räkenskapsåret skall avlämnas till<br>revisorerna senast den 31 mars.</p>
<p>79 § Senast en månad efter det att resultaträkningen och balansräkningen<br>har blivit fastställda, skall en kopia av årsredovisningen och revisionsbe-<br>rättelsen hållas tillgängliga hos arbetslöshetskassan för dem som vill ta del<br>av dessa handlingar.</p>
<p>80 § Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Arbetsmark-<br>nadsstyrelsen får utfärda närmare föreskrifter om arbetslöshetskassans<br>bokföring, årsbokslut och årsredovisning. Om det finns särskilda skäl, får<br>föreskrifterna avvika från vad som följer av bokföringslagen (1976:125).</p>
<h4>Revision</h4>
<p>81 § En arbetslöshetskassa skall ha minst två revisorer och personliga<br>suppleanter för dem. Vad som i denna lag sägs om revisorer gäller även<br>revisorssuppleanter.</p>
<p>Revisorerna väljs av föreningsstämman, om det inte föreskrivs i<br>stadgarna att de skall utses på ett annat sätt.</p>
<p>82 § Minst en av revisorerna skall vara en auktoriserad eller en godkänd<br>revisor.</p>
<p>Till revisor kan utses även ett registrerat revisionsbolag.</p>
<p>83 § Revisor far inte</p>
<p>1.  vara underårig,</p>
<p>2.  ha en förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken,</p>
<p>3.  vara i konkurs,</p>
<p>4.  vara underkastad näringsförbud,</p>
<p>5.  vara styrelseledamot eller kassaföreståndare i arbetslöshetskassan<br>eller hjälpa till vid kassans bokföring eller medelsförvaltning eller<br>kontrollen över den,</p>
<p>6.  vara anställd hos arbetslöshetskassan, eller</p>
<p>7.  vara gift eller sambo med en person som avses i 5, syskon eller<br>släkting i rätt upp- eller nedstigande led till en sådan person, eller<br>besvågrad med en sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så<br>att den ene är gift med den andres syskon.</p>
<p>84 § En revisors uppdrag gäller för den tid som anges i stadgarna. Om<br>uppdraget inte skall gälla tills vidare, skall tiden bestämmas så att</p>
<p>210</p>
<p>uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie föreningsstämma på vilken Prop. 1996/97:107<br>revisorsval förrättas.                                                          Bilaga 4</p>
<p>85 § Om en revisors uppdrag upphör i förtid eller om revisorn enligt</p>
<p>83 § eller enligt stadgarna inte far fortsätta att vara revisor och inte har<br>någon suppleant, skall styrelsen vidta åtgärder för att en ny revisor tillsätts<br>för den återstående mandattiden.</p>
<p>86 § Revisorerna far när som helst inventera arbetslöshetskassans<br>tillgångar och granska dess böcker, räkenskaper och andra handlingar.</p>
<p>Arbetslöshetskassans styrelse och kassaföreståndaren skall lämna de<br>upplysningar och det biträde som revisorerna begär.</p>
<p>87 § Revisorerna skall i den omfattning som följer av god revisionssed<br>granska arbetslöshetskassans årsredovisning och räkenskaper samt<br>styrelsens och kassaföreståndarens förvaltning. Efter att granskningen har<br>slutförts, skall revisorerna skriva en hänvisning till revisionsberättelsen på<br>årsredovisningen. Om revisorerna finner att balans- eller resultaträkningen<br>inte bör fastställas, skall även det antecknas.</p>
<p>88 § Revisorerna skall för varje räkenskapsår till föreningsstämman avge</p>
<p>en revisionsberättelse som skall innehålla</p>
<p>1.  ett uttalande om årsredovisningen har gjorts enligt gällande lag och<br>arbetslöshetskassans stadgar,</p>
<p>2.  ett uttalande i frågan om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna, och</p>
<p>3.  ett förslag i frågan om fastställande av balansräkning och resultat-<br>räkning.</p>
<p>89 § Revisionsberättelsen skall lämnas till arbetslöshetskassans styrelse<br>senast en månad efter det att revisorerna har fatt redovisningshand-<br>lingarna. Dessa skall samtidigt lämnas tillbaka till styrelsen.</p>
<p>90 § Revisorerna har rätt att närvara vid en föreningsstämma. De är<br>skyldiga att närvara vid en stämma, om det med hänsyn till ärendena<br>anses nödvändigt.</p>
<h4>Fusion</h4>
<p>91 § Genom ett avtal om fusion kan en arbetslöshetskassa (den<br>överlåtande kassan) gå upp i en annan arbetslöshetskassa (den över-<br>tagande kassari). En sådan fusion innebär att medlemmarna i den<br>överlåtande kassan blir medlemmar i den övertagande kassan, att den<br>överlåtande kassan upplöses samt att dess tillgångar och skulder övertas<br>av den övertagande kassan.</p>
<p>En fusion kan också verkställas genom att en överlåtande kassa går upp</p>
<p>i två eller flera övertagande kassor.</p>
<p>211</p>
<p>92 § Genom ett avtal om fusion kan två eller flera arbetslöshetskassor<br>(de överlåtande kassorna) förenas genom att bilda en ny arbetslöshetskas-<br>sa. En sådan fusion innebär att medlemmarna i de överlåtande kassorna<br>blir medlemmar i den nya kassan, att de överlåtande kassorna upplöses<br>samt att deras tillgångar och skulder övertas av den nya kasssan.</p>
<p>93 § Ett avtal om fusion skall för att bli giltigt godkännas av förenings-<br>stämman i den överlåtande arbetslöshetskassan samt av Arbetsmark-<br>nadsstyrelsen. Bestämmelserna i 68 § skall tillämpas i fråga om en<br>föreningsstämmas beslut att godkänna en fusion.</p>
<p>94 § Om en arbetslöshetskassa önskar upplösas genom en fusion, men<br>enighet om genomförandet av fusionen inte kan uppnås vid överläggning<br>med en annan kassa, far Arbetsmarknadsstyrelsen besluta mellan vilka<br>kassor och hur fusionen skall genomföras.</p>
<p>95 § En arbetslöshetskassa skall upplösas genom fusion, om dess<br>medlemsantal har sjunkit under det minsta antal som enligt denna lag eller<br>kassans stadgar skall gälla för kassan eller om det finns ett annat särskilt<br>skäl.</p>
<p>I sådana fall beslutar Arbetsmarknadsstyrelsen om fusionen och mellan<br>vilka kassor och hur den skall genomföras.</p>
<p>96 § Arbetsmarknadsstyrelsen skall bereda samtliga arbetslöshetskassor<br>tillfälle att yttra sig innan den fattar beslut om fusion enligt 94 eller<br>95 §§.</p>
<p>97 § Bestämmelserna i 91-95 §§ gäller inte den kompletterande arbets-<br>löshetskassan.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 4</p>
<h4>Tillsyn</h4>
<p>98 § Arbetsmarknadsstyrelsen utövar tillsyn över arbetslöshetskassorna.</p>
<p>Arbetsmarknadsstyrelsen skall verka för att bestämmelserna i lagen<br>(1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och i denna lag tillämpas lik-<br>formigt och rättvist.</p>
<p>99 § En arbetslöshetskassa är skyldig att följa Arbetsmarknadsstyrelsens<br>föreskrifter.</p>
<p>En arbetslöshetskassa är skyldig att lämna Arbetsmarknadsstyrelsen eller<br>dess ombud tillträde till föreningsstämman och styrelsesammanträdena.</p>
<p>100 § Arbetsmarknadsstyrelsen far meddela de påpekanden i fråga om<br>en arbetslöshetskassas verksamhet som styrelsen finner behövliga.</p>
<p>212</p>
<p>101 § Arbetsmarknadsstyrelsen skall förelägga en arbetslöshetskassa att Prop. 1996/97:107</p>
<p>inom en viss tid vidta de åtgärder som behövs för rättelse, om           Bilaga 4</p>
<p>1. en avvikelse har gjorts från kassans stadgar, denna lag, lagen<br>(1997:000) om arbetslöshetsförsäkring eller de författningar och före-<br>skrifter i övrigt som gäller för kassans verksamhet,</p>
<p>2.  stadgarna inte längre uppfyller kraven enligt 11 §,</p>
<p>3.  kassans tillgångar inte är tillräckliga, eller</p>
<p>4.  någon annan allvarlig anmärkning kan riktas mot kassans verksam-<br>het.</p>
<p>102 § Om ett föreläggande enligt 101 § inte har följts inom den tid som<br>angetts i föreläggandet och det förhållandet mot vilket anmärkningen<br>riktats inte heller har undanröjts på något annat sätt, far Arbetsmark-<br>nadsstyrelsen bestämma att arbetslöshetskassan helt eller delvis under en<br>viss tid inte skall ha rätt till statsbidrag.</p>
<h4>Återbetalning och återkrav av statsbidrag</h4>
<p>103 § Om en arbetslöshetskassa har fått statsbidrag utan att vara<br>berättigad till det eller har fatt för stort bidrag, skall kassan betala tillbaka<br>bidraget. Arbetsmarknadsstyrelsen får besluta om återkrav. I fråga om en<br>arbetslöshetskassas beslut om ersättning gäller att ett sådant beslut måste<br>uppenbart strida mot lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring, mot<br>denna lag eller med stöd av dessa lagar meddelade föreskrifter, för att<br>Arbetsmarknadsstyrelsen skall kunna återkräva statsbidraget för den<br>ersättning som har betalats ut till följd av beslutet.</p>
<p>Vid återkrav får beloppet jämkas eller, om det finns synnerliga skäl, helt<br>efterskänkas.</p>
<p>Bestämmelser om överklagande av beslut om återkrav finns i 113 §.</p>
<h4>Överklagande, omprövning och ändring</h4>
<p>Överklagande i ärenden om rätt till medlemskap i eller anslutning till<br>en arbetslöshetskassa</p>
<p>104 § Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden om rätt till medlemskap<br>eller rätt att vara ansluten enligt denna lag får överklagas hos allmän<br>förvaltningsdomstol.</p>
<p>105 § Arbetslöshetskassans beslut far inte överklagas innan kassan har<br>omprövat sitt beslut enligt 121 §. Om ett beslut överklagas innan det har<br>omprövats, skall överklagandet anses som en begäran om omprövning.</p>
<p>106 § I ett mål där en enskild part överklagar en arbetslöshetskassas<br>beslut är kassan den enskildes motpart.</p>
<p>213</p>
<p>107 § Arbetsmarknadsstyrelsen far överta en arbetslöshetskassas uppgift Prop. 1996/97:107</p>
<p>att i länsrätt och kammarrätt föra det allmännas talan.                     Bilaga 4</p>
<p>Arbetsmarknadsstyrelsen för det allmännas talan i Regeringsrätten.</p>
<p>108 § Arbetsmarknadsstyrelsen far, även till förmån för en enskild part,<br>överklaga en domstols och en arbetslöshetskassas beslut i ärenden som<br>avses 104 §.</p>
<p>109 § Vid överklagande till kammarrätt krävs det prövningstillstånd.</p>
<p>Överklagande i övriga ärenden</p>
<p>110 § Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden som inte avses i 104 §<br>far överklagas hos Arbetsmarknadsstyrelsen, om inte annat följer av lagen<br>(1997:000) om arbetslöshetsförsäkring.</p>
<p>Arbetsmarknadsstyrelsens beslut i ett sådant ärende överklagas hos<br>regeringen.</p>
<p>111 § Arbetsmarknadsstyrelsens beslut om fusion får överklagas endast</p>
<p>av en arbetslöshetskassa som berörs av beslutet.</p>
<p>112 § Styrelsen för en förening som vägrats registrering far överklaga<br>Arbetsmarknadsstyrelsens beslut i ärendet om registrering trots vad som<br>sägs i 3 § andra stycket.</p>
<p>113 § Arbetsmarknadsstyrelsens beslut enligt 102 § om att en arbetslös-<br>hetskassa inte skall ha rätt till statsbidrag eller enligt 103 § om återkrav<br>av sådant bidrag far överklagas av arbetslöshetskassan hos allmän<br>förvaltningsdomstol. Vid överklagande till kammarrätt krävs det pröv-<br>ningstillstånd.</p>
<p>Vid prövning av talan om återkrav far beloppet jämkas eller, om det</p>
<p>finns synnerliga skäl, helt efterskänkas.</p>
<p>Gemensamma bestämmelser om överklagande</p>
<p>114 § Ett beslut skall överklagas skriftligt.</p>
<p>I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring<br>av beslutet som begärs.</p>
<p>115 § Skrivelsen med överklagandet skall ges in till den instans som har<br>meddelat beslutet. Skrivelsen skall, om inte annat anges i 116 och 117 §§,<br>ha kommit in till den instansen inom två månader från den dag klaganden<br>fick del av beslutet.</p>
<p>214</p>
<p>116 § Om överklagandet anförts av Arbetsmarknadsstyrelsen eller en<br>arbetslöshetskassa skall överklagandet ha kommit in till den instans som<br>meddelat beslutet inom två månader från beslutets dag.</p>
<p>117 § Arbetsmarknadsstyrelsens beslut skall överklagas inom två<br>månader från beslutets dag, om det har fattats enligt</p>
<p>1.  14 § om att vägra registrering av en förening som en arbetslös-<br>hetskassa,</p>
<p>2.  94 och 95 §§ om fusion,</p>
<p>3.  102 § om en arbetslöshetskassas rätt till statsbidrag, eller</p>
<p>4.  103 § om återkrav av statsbidrag.</p>
<p>118 § Den instans som har meddelat det överklagade beslutet prövar om<br>överklagandet har kommit in i rätt tid.</p>
<p>Om skrivelsen har kommit in för sent, skall den avvisas utom när</p>
<p>1. förseningen beror på att den instans som har fattat det överklagade<br>beslutet har lämnat klaganden en felaktig underrättelse om hur man<br>överklagar, eller</p>
<p>2. skrivelsen inom tiden för överklagande har kommit in till den instans<br>som skall pröva överklagandet.</p>
<p>I fall som avses i 2 skall den instans dit överklagandet kommit<br>vidarebefordra skrivelsen till den instans som har meddelat beslutet och<br>samtidigt lämna uppgift om vilken dag skrivelsen kom in till den högre<br>instansen.</p>
<p>119 § Om överklagandet inte avvisas enligt 118 § andra stycket, skall<br>den instans som har meddelat det överklagade beslutet lämna över<br>skrivelsen och övriga handlingar i ärendet till den instans som skall pröva<br>överklagandet.</p>
<p>120 § En arbetslöshetskassas, Arbetsmarknadsstyrelsens eller en<br>domstols beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något annat<br>har angetts i beslutet eller bestämts av den instans som skall överpröva<br>beslutet.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Omprövning och ändring</p>
<p>121 § Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden som sägs i 104 § skall<br>omprövas av kassan, om det begärs av den enskilde som beslutet angår.</p>
<p>Detta gäller inte, om arbetslöshetskassan redan har ändrat beslutet med<br>stöd av 123 §.</p>
<p>122 § Bestämmelserna i 114-119 §§ om överklagande skall tillämpas i<br>fråga om en begäran om omprövning.</p>
<p>215</p>
<p>123 § En arbetslöshetskassa skall utan begäran ändra sitt beslut i Prop. 1996/97:107<br>ärenden som sägs i 104 § och som inte har överprövats av en högre Bilaga 4<br>instans, om</p>
<p>1.  beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller något annat sådant<br>förbiseende innehåller en uppenbar oriktighet,</p>
<p>2.  beslutet har blivit oriktigt på grund av att det har fattats på<br>uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag, eller</p>
<p>3.  beslutet har blivit oriktigt på grund av en uppenbart felaktig<br>rättstilllämpning eller någon annan liknande orsak.</p>
<p>En ändring enligt första stycket behöver inte göras, om oriktigheten är<br>av ringa betydelse.</p>
<p>124 § En ändring med stöd av 123 § av ett beslut far inte göras sedan<br>mer än två år förflutit från den dag då beslutet meddelades.</p>
<p>Ett beslut får ändras även efter det att den tiden har gått ut, om det först<br>därefter har kommit fram att beslutet har fattats på uppenbart felaktigt<br>eller ofullständigt underlag eller om det finns andra synnerliga skäl.</p>
<p>125 § Vid omprövning enligt 121 § får beslutet inte ändras till den<br>enskildes nackdel.</p>
<p>Vid ändring enligt 123 § far beslutet inte ändras till den enskildes<br>nackdel, om det finns synnerliga skäl mot det.</p>
<p>Medlemmar i den kompletterande arbetslöshetskassan</p>
<p>126 § Vad som sägs i 104-109 och 121-125 §§ gäller inte medlemmar</p>
<p>i den kompletterande arbetslöshetskassan.</p>
<h4>Straffbestämmelse</h4>
<p>127 § Om en förening eller en annan organisation utan att vara<br>registrerad enligt denna lag handhar frågor om ersättning enligt lagen<br>(1997:000) om arbetslöshetsförsäkring, döms den som på föreningens eller<br>organisationens vägnar deltar i en åtgärd eller ett beslut i sådan verksam-<br>het till böter eller fängelse i högst sex månader.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.</p>
<p>2. Äldre föreskrifter i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring<br>gäller fortfarande i fråga om det minsta antalet medlemmar i en arbetslös-<br>hetskassa, om kassan har registrerats före ikraftträdandet.</p>
<p>3. Äldre föreskrifter i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och<br>lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd gäller fortfarande i fråga<br>om omprövning och överklagande av beslut som har meddelats före<br>ikraftträdandet.</p>
<p>216</p>
<h2>Lagrådets yttrande</h2>
<h4>LAGRÅDET</h4>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-02-27</p>
<p>Närvarande: f.d. regeringsrådet Göran Wahlgren, justitierådet<br>Gertrud Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.</p>
<p>Enligt en lagrådsremiss den 12 februari 1997 (Arbetsmarknads-<br>departementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande<br>över förslag till lag om arbetslöshetskassor.</p>
<p>Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn<br>Inga Åkerlund.</p>
<p>Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:</p>
<p>Allmänna synpunkter</p>
<p>I lagrådsremissen föreslås en ny lag om arbetslöshetskassor, som<br>enligt lagen skall administrera en ny allmän sammanhållen arbets-<br>löshetsförsäkring. Denna avses skola bestå av en grundförsäkring och<br>en frivillig inkomstbortfallsforsäkring.</p>
<p>Den föreslagna lagen innehåller i skilda avsnitt bestämmelser om<br>arbetslöshetskassornas uppgifter och verksamhet, om bildandet av en<br>arbetslöshetskassa, om registrering av en arbetslöshetskassa, om<br>arbetslöshetskassans ledning, om arbetslöshetskassans medlemmar<br>respektive anslutna, om finansieringsavgift, om föreningsstämma, om<br>redovisning, om revision, om fusion, om tillsyn, om återbetalning och<br>återkrav av statsbidrag, om överklagande, omprövning och ändring,<br>samt slutligen en straffbestämmelse. Däremot finns i den föreslagna<br>lagen inga egentliga materiella regler om arbetslöshetsförsäkringen.<br>Avsikten är att dessa skall tas in i en fristående ny lag om<br>arbetslöshetsförsäkring. Förslaget till lag om arbetslöshetsförsäkring<br>skall enligt uppgift vid lagrådsföredragningen underställas riksdagen<br>tillsammans med det nu remitterade lagförslaget, men kommer såvitt<br>upplysts inte att undergå lagrådsgranskning. Lagrådet har inte heller<br>haft tillgång till ett utarbetat förslag till lag om arbetslöshetsförsäkring,<br>vilket vid granskningen omöjliggjort en kontroll av bl.a. en enhetlig<br>terminologi inom arbetslöshetsförsäkringssystemet.</p>
<p>Det förtjänar att påpekas att lagen (1973:370) om arbetslöshets-<br>försäkring, som enligt vad som upplysts avses skola upphävas i<br>samband med antagandet av de båda här omnämnda lagförslagen,<br></p>
<p>217</p>
<p>innehåller såväl de grundläggande bestämmelserna om arbetslös- Prop. 1996/97:107<br>hetsförsäkringen enligt den lagen som föreskrifter om den organisation Bilaga 5<br>som handhar denna försäkring, dvs. de redan existerande ar-<br>betslöshetskassorna. Det har vid lagrådsföredragningen upplysts att<br>de nuvarande kassorna i princip skall bestå, men att vissa nyheter<br>beträffande deras verksamhet skall införas. Så t.ex. skall de handha<br>grundförsäkringen, som i stort avses motsvara det kontanta<br>arbetsmarknadsstödet enligt lagen (1973:371) om kontant arbets-<br>marknadsstöd. Avsikten är att även sistnämnda lag skall upphävas,<br>och bestämmelser om grundskydd tas in i den nya lagen om<br>arbetslöshetsförsäkring. En annan nyhet är tillskapandet av en särskild<br>kassa, som i förslaget benämns "kompletterande arbetslöshetskassa".<br>Denna kassas huvuduppgift sägs skola vara att handha den nya<br>grundförsäkringen till arbetslösa som inte är medlemmar i någon ar-<br>betslöshetskassa.</p>
<p>För Lagrådet framstår det inte omedelbart som en förbättring att<br>skilja de materiella reglerna om arbetslöshetsförsäkringen och de<br>organisatoriska om arbetslöshetskassorna åt i två olika lagar. Ar-<br>betslöshetskassorna avses i princip inte få utöva annan verksamhet än<br>att handha arbetslöshetsförsäkringen (se 12 § i det remitterade<br>förslaget). Dessutom förefaller det i övrigt vara en ambition att i det<br>remitterade förslaget ta in så mycket fullständig lagtext som möjligt<br>även där det kunde vara ett fullgott alternativ att hänvisa till annan<br>lagstiftning, så t.ex. beträffande många av de regler som rör förenings-<br>verksamheten och redovisningen liksom det som tagits in i lagförslaget<br>med förvaltningslagen (1986:223) som förebild. Härtill kommer att<br>handhavandet av den nya arbetslöshetsförsäkringen avses bli en<br>uppgift för en organisation som i stort sett redan är uppbyggd. Enbart<br>för att introducera den nya kompletterande arbetslöshetskassan<br>behövs inte en helt ny lag. Det remitterade lagförslaget innehåller inga<br>övergångsbestämmelser som kan reglera de redan existerande<br>kassornas verksamhet. Å andra sidan är det inte tänkt att de redan<br>existerande kassorna skall behöva etablera sig på nytt, genomgå<br>förnyad registreringsprövning etc.</p>
<p>Vidare framgår av det remitterade förslaget att lagen är tänkt att<br>innehålla åtskilliga bestämmelser om överklagande, omprövning och<br>ändring, vilka bestämmelser överensstämmer med vad som för<br>närvarande gäller och som dessutom i många hänseenden men inte<br>helt och hållet har sin motsvarighet i förvaltningslagen (1986:223). Det<br>har under föredragningen av det remitterade förslaget upplysts att<br>även förslaget till ny lag om arbetslöshetsförsäkring kommer att<br>innehålla ett avsnitt med regler om överklagande, omprövning och<br>ändring med i princip samma innehåll som hos dem i det remitterade<br>förslaget. Detta förefaller att vara en onödig dubblyr som inte<br>underlättar den praktiska hanteringen av reglerna om rättsmedel. Detta<br>är så mycket mer påfallande som man lätt kan tänka sig fall där ett<br>överklagande berör frågor beträffande vilka det finns materiella regler</p>
<p>218<br></p>
<p>i båda lagarna. Under alla förhållanden är det då viktigt att Prop. 1996/97:107<br>föreskrifterna i här avhandlade ämnen i de båda lagprodukterna får en Bilaga 5<br>såvitt möjligt alldeles parallell avfattning, något som Lagrådet med den<br>uppläggning som lagrådsärendet fått inte kan kontrollera.</p>
<p>Lagrådet, som inte har någon annan erinran mot att organisations-<br>reglerna presenteras i en helt ny lag än vad som framgår av det nu<br>anförda, har med hänsyn till vad som upptagits beträffande förhål-<br>landet att en organisation för handhavande av arbetslöshetsförsäkring<br>redan existerar funnit sig föranlåtet yttra följande beträffande de<br>föreslagna övergångsbestämmelserna. Enligt vad som upplysts vid<br>lagrådsföredragningen finns i departementet mycket långt gångna<br>planer på att samla övergångsbestämmelserna till denna lag och den<br>nya lagen om arbetslöshetsförsäkring i en särskild lag. Lagrådet har<br>därför inte funnit det meningsfullt att närmare granska de<br>övergångsbestämmelser som tagits in i förevarande lagförslag.<br>Eftersom avsikten är att de redan vid ikraftträdandet fungerande<br>arbetslöshetskassorna skall omfattas av den nya lagen om<br>arbetslöshetskassor utan krav på nyregistrering, bör i den särskilda<br>lagen med övergångsbestämmelser tas in en punkt med följande<br>innehåll. Arbetslöshetskassor, som registrerats med stöd av äldre<br>lagstiftning och som bedriver verksamhet enligt sådan lagstiftning vid<br>utgången av år 1997, skall anses registrerade med rätt att enligt lagen<br>(1997:000) om arbetslöshetsförsäkring handha arbetslöshetsförsäk-<br>ringen.</p>
<p>I fråga om det remitterade förslaget i sak är följande att anmärka.</p>
<p>Arbetslöshetsförsäkringen är redan i sin nuvarande stöpning en<br>alldeles särskild försäkringsform. Den omfattas inte av lagen (1927:77)<br>om försäkringsavtal (se 1§ andra stycket nämnda lag). Inte heller följer<br>dess handhavande lagen (1982:713) om försäkringsrörelse, eftersom<br>handhavandet regleras i särskild lag (se 1 kap. 2 § nämnda lag).<br>Arbetslöshetsförsäkringen är, noga taget, egentligen inte någon<br>försäkring i detta ords vedertagna bemärkelse. Således synes<br>arbetslöshetskassorna inte på länge ha utövat någon självständig<br>försäkringsrörelse. En sådan utmärks av ansvaret för jämte<br>beräkningar av försäkringsrisker liksom av noga i grunder beskrivna<br>finansieringsformer, vari ingår främst premiesättning och förvaltning av<br>olika slags försäkringsfonder uppbyggda av premiemedel. Den del av<br>arbetslöshetskassornas verksamhet som kommer närmast<br>försäkringsrörelse i vedertagen mening är skaderegleringen, dvs. den<br>verksamhet som går ut på att fastställa försäkringsersättningen i de<br>enskilda försäkringsfallen.</p>
<p>219</p>
<p>I följande tablå redovisas utvecklingen i arbetslöshetskassorna åren Prop. 1996/97:107<br>1974-1995.                                                        Bilaga 5</p>
<p>Utvecklingen i arbetslöshetskassorna 1974-1995</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Är</p></td><td>
<p>Antal er-<br>sättnings-</p></td><td>
<p>Genom-<br>snittligt</p></td><td>
<p>Utbetald<br>ersättning</p></td><td>
<p>Erlagda<br>avgifter</p></td><td>
<p>Statsbidrags-<br>procent</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>dagar per</p></td><td>
<p>ersätt-</p></td><td>
<p>per års-</p></td><td>
<p>per års-</p></td><td>
<p>1) och 4)</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>årsmedlem</p></td><td>
<p>ningsbe-</p></td><td>
<p>medlem</p></td><td>
<p>medlem</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>(5-dagars-</p></td><td>
<p>lopp kro-</p></td><td>
<p>kronor</p></td><td>
<p>kronor</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>vecka)</p></td><td>
<p>nor</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1974<sup>2</sup></p></td><td>
<p>>    3,3</p></td><td>
<p>78,64</p></td><td>
<p>263</p></td><td>
<p>87,45</p></td><td>
<p>77,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1975</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>75,00</p></td><td>
<p>242</p></td><td>
<p>90,17</p></td><td>
<p>77,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1976</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>93,81</p></td><td>
<p>274</p></td><td>
<p>94,42</p></td><td>
<p>79,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1977</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>124,34</p></td><td>
<p>354</p></td><td>
<p>88,24</p></td><td>
<p>87,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1978</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>140,69</p></td><td>
<p>518</p></td><td>
<p>84,22</p></td><td>
<p>90,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1979</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>153,13</p></td><td>
<p>557</p></td><td>
<p>79,34</p></td><td>
<p>90,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1980</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>162,20</p></td><td>
<p>557</p></td><td>
<p>78,99</p></td><td>
<p>90,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1981</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>179,17</p></td><td>
<p>821</p></td><td>
<p>79,40</p></td><td>
<p>92,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1982</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>193,80</p></td><td>
<p>1 208</p></td><td>
<p>99,27</p></td><td>
<p>89,9<sup>3)</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>1983</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>225,80</p></td><td>
<p>1 634</p></td><td>
<p>132,26</p></td><td>
<p>94,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1984</p></td><td>
<p>7,3</p></td><td>
<p>239,86</p></td><td>
<p>1 761</p></td><td>
<p>137,83</p></td><td>
<p>95,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1985</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>254,62</p></td><td>
<p>1 786</p></td><td>
<p>162,20</p></td><td>
<p>95</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1986</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>276,30</p></td><td>
<p>1 958</p></td><td>
<p>170,07</p></td><td>
<p>95,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1987</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>307,28</p></td><td>
<p>2 135</p></td><td>
<p>176,80</p></td><td>
<p>94,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1988</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>330,74</p></td><td>
<p>1 906</p></td><td>
<p>180,92</p></td><td>
<p>94</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1989</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>360,62</p></td><td>
<p>1 682</p></td><td>
<p>195,06</p></td><td>
<p>92,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>402,07</p></td><td>
<p>1 844</p></td><td>
<p>223,87</p></td><td>
<p>92,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>445,32</p></td><td>
<p>3 353</p></td><td>
<p>239,94</p></td><td>
<p>95,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>13,7</p></td><td>
<p>478,16</p></td><td>
<p>6 562</p></td><td>
<p>429,14</p></td><td>
<p>95,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>20,6</p></td><td>
<p>475,81</p></td><td>
<p>9 788</p></td><td>
<p>468,53</p></td><td>
<p>96,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>21,1</p></td><td>
<p>458,37</p></td><td>
<p>9 659</p></td><td>
<p>194,07</p></td><td>
<p>100,0<sup>5)</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>20,7</p></td><td>
<p>461,29</p></td><td>
<p>9 559</p></td><td>
<p>507,49</p></td><td>
<p>97,0</p></td></tr>
</table>
<p>” Statsbidrag till försäkringsersättning i procent av summa utbetalt belopp.</p>
<p><sup>2)</sup> Ersättningen vid preliminär skatt från och med 1974-01-01</p>
<p><sup>3)</sup> I statsbidraget ingår även förvaltningsbidrag för tiden 1982-01-01-06-30</p>
<p><sup>4)</sup> Fr.o.m, 1989 är statsbidragsprocenten formellt 100%. Om finansie-<br>ringsavgiften, som är a-kassornas bidrag till utbetald ersättning, dragés av<br>sänks procenten till angivet värde.</p>
<p><sup>5)</sup> Under 1994 betalade a-kassorna ingen finansieringsavgift.</p>
<p>(Källa: Arbetslöshetskassornas verksamhet och det kontanta arbetslöshetsstödet 1995,<br>broschyr utgiven av Arbetsmarknadsstyrelsen).</p>
<p>220</p>
<p>Av denna tablå framgår bl.a. att arbetslöshetskassornas verksamhet<br>ända sedan slutet av 1970-talet bedrivits med statsbidrag som de<br>flesta verksamhetsåren överstigit 90 procent av det totala belopp som<br>kassorna betalat ut i arbetslöshetsersättning. Det utmärkande draget<br>för kassornas verksamhet är i stället myndighetsutövning, dvs.<br>administration av allmänna medel enligt regler som i allt väsentligt<br>fastställts av statsmakterna. I det remitterade förslaget förekommer<br>ingenting som skulle kunna föranleda intrycket av att<br>arbetslöshetskassornas verksamhet är avsedd att förändras i riktning<br>mot mer traditionell försäkringsrörelse. Tvärtom blir uppfattningen att<br>statsmakternas engagemang i denna form av försäkringsverksamhet<br>blir ännu djupare. Inte heller synes någon avgörande förändring i här<br>avsett hänseende på längre sikt kunna skönjas. Man måste då fråga<br>sig om inte lagstiftaren i ett sådant läge, när nu en helt ny lag<br>övervägs, i stället för att bygga vidare på traditionen med i princip<br>enskilda rättssubjekt - arbetslöshetskassorna är konstruerade som ett<br>slags ekonomiska föreningar, dock utan att i egentlig mening uppfylla<br>de lagligen uppställda kriterierna på sådana - bort inrätta offentliga<br>myndigheter att handha försäkringen. En förebild hade stått att få i<br>organisationen av den allmänna försäkringen. Man hade därmed<br>kunnat vinna ökad klarhet beträffande arten av verksamhet samt inte<br>minst utan vidare få till stånd en traditionell insyn i denna verksamhet,<br>en insyn av samma slag som finns i annan offentlig verksamhet. Det<br>är emellertid inte Lagrådets uppgift att utöva något inflytande på valet<br>av organisationsform för handhavandet av arbetslöshetsförsäkringen.<br>Detta val är uteslutande av politisk natur. Orsaken till att Lagrådet över<br>huvud tar upp detta spörsmål är att få en bakgrund till påpekandet att<br>även i fortsättningen arbetslöshetskassornas verksamhet måste<br>betraktas främst som myndighetsutövning, med de konsekvenser för<br>lagstiftningen på detta område som det för med sig och till vilka, åt-<br>minstone några av dem, Lagrådet återkommer i det följande. Redan<br>nu kan nämnas att en sådan konsekvens består i övervägande av<br>frågan vilka regler som är nödvändiga för att den standard som<br>förvaltningslagen (1986:223) sätter för offentlig förvaltning skall uppnås<br>för kassornas myndighetsutövning. Vägen att endast lämna en<br>hänvisning till förvaltningslagens föreskrifter har av olika skäl nämligen<br>inte beträtts. I stället har många föreskrifter förts över från<br>förvaltningslagen med i sak oförändrat innehåll, under det att andra<br>förvaltningsregler, avvikande från förvaltningslagens men av tradition<br>typiska för kassornas verksamhet, tagits in i lagförslaget.</p>
<p>Det remitterade förslaget utgör i materiellt hänseende till huvudsak-<br>liga delar ett överförande av redan existerande bestämmelser för<br>arbetslöshetskassorna. Det förtjänar kanske att påpekas att dessa<br>bestämmelser vid sin ursprungliga tillkomst 1973 inte blev föremål för<br>lagrådsgranskning. Så har emellertid varit fallet med vissa ändringar<br>som företogs år 1991. Dessa ändringar syftade främst till en anpass-</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>221</p>
<p>ning till de nya regierna om ekonomiska föreningar. Med hänsyn härtill<br>har Lagrådet ansett det nödvändigt att granska lagförslaget i sin helhet<br>som om bestämmelserna varit helt nya, detta med hänsyn till<br>konsekvenskravet vid ny lagstiftning. Denna granskning har givit vid<br>handen att det remitterade förslaget är behäftat med vissa svagheter<br>främst i systematiskt och redaktionellt hänseende. Vissa smärre<br>erinringar måste också göras beträffande en och annan materiell regel.</p>
<p>I 20 § i det remitterade förslaget föreslås att det som blivit infört i<br>Arbetsmarknadsstyrelsens register över arbetslöshetskassor skall<br>anses ha kommit till tredje mans kännedom, om det inte av omstän-<br>digheterna framgår att tredje man varken kände till eller borde ha känt<br>till det som registrerats. Bestämmelsen, som tillkom i samband med<br>1991 års ändringar, har 15 kap. 3 § lagen (1987:667) om ekonomiska<br>föreningar, 19 § handelsregisterlagen (1974:157) och 18 kap. 3 §<br>aktiebolagslagen (1975:1385), i dess lydelse före 1995, som förebild.<br>En väsentlig skillnad är emellertid att den rättsverkan, som enligt<br>förslagets 20 § knutits till själva införandet i registret, enligt de<br>bestämmelser som utgör dess förebild knutits också till förutsättningen<br>att det som registrerats blivit kungjort i Post- och Inrikes Tidningar. Det<br>sistnämnda innebär, att ett förhållande som registrerats, men inte blivit<br>kungjort, inte kan åberopas mot annan än den som kan visas ändå ha<br>känt till förhållandet. Det undantag som görs för fall, där det framgår<br>att tredje man varit i god tro, har i lagen om ekonomiska föreningar,<br>handelsregisterlagen och aktiebolagslagen en starkt begränsad<br>räckvidd och syftar på situationer där det på grund av faktiska<br>förhållanden, t.ex. avbruten postgång, varit omöjligt för tredje man att<br>få del av kungörelsen (se t.ex. rättsfallet NJA 1995 s. 654 med<br>hänvisningar). Undantaget i 20 § måste däremot tilläggas en annan<br>och betydligt vidsträcktare innebörd. Enligt Lagrådets mening kan<br>bestämmelsen på grund härav ifrågasättas av två skäl. Det första är<br>därför att rättsverkan knutits enbart till den omständigheten att en<br>uppgift förts in i registret, något som både är tvivelaktigt i sak och<br>avviker från motsvarande reglering i andra lagar. Det andra är därför<br>att undantaget - trots identisk konstruktion - har en annan innebörd än<br>undantaget i motsvarande regler i de andra lagarna. Eftersom behovet<br>av en bestämmelse, vars egentliga funktion är att underlätta<br>affärstransaktioner i näringslivet, i förevarande sammanhang torde<br>vara mindre framträdande än de problem av olika slag som den kan<br>skapa, bör bestämmelsen enligt Lagrådets mening utgå.</p>
<p>Granskningen har föranlett Lagrådet att göra en rätt omfattande<br>omarbetning av förslaget. Ett inslag att kanske lägga märke till i denna<br>omarbetning är att de allra flesta av de föreslagna reglerna om den<br>kompletterande kassan brutits ut och placerats tillsammans under<br>rubriken "Den kompletterande arbetslöshetskassan". Denna<br>omdisposition har föranlett åtskilliga konsekvensändringar av redak-<br>tionell natur, vilket inte alltid omnämns i det följande. Lagrådets omar-<br>betning presenteras i Bilaga 1 till detta yttrande. I Bilaga 2 till detta</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>222</p>
<p>yttrande lämnas en nyckel till dispositionen som utvisar hur de olika Prop. 1996/97:107<br>paragraferna i det remitterade förslaget återfinns i det omarbetade Bilaga 5<br>förslaget. Det följande upptar en specialmotivering till det av Lagrådet<br>omarbetade förslaget.</p>
<p>Specialmotivering</p>
<p>Rubriken före 1 § (samt rubriken före 7 § i det remitterade förslaget)</p>
<p>Med hänsyn till vad Lagrådet tagit upp i det omarbetade förslaget<br>finns anledning att som rubrik före 1 § sätta "Inledande bestämmelser".<br>Vidare synes rubriken före 7 § i det remitterade förslaget helt kunna<br>avvaras.</p>
<p>1 §</p>
<p>Motsvarar i princip 1 § och 3 § första stycket i det remitterade för-<br>slaget. I det remitterade förslaget saknas emellertid en närmare<br>presentation av den juridiska karaktären av det rättssubjekt som avses<br>skola handha arbetslöshetsförsäkringen. Av 7 § i det remitterade<br>förslaget framgår att en förening måste ha minst 10 000 medlemmar<br>och i enlighet med lagen ha antagit stadgar samt utsett styrelse, om<br>den vill verka som arbetslöshetskassa enligt lagen. En sådan<br>beskrivning är emellertid inte tillräcklig. Avsikten synes vara att endast<br>föreningar av det slag som beskrivs i lagen skall kunna handha den<br>typ av arbetslöshetsförsäkring som statsmakterna avses skola stå<br>bakom enligt förslaget till den nya lag om arbetslöshetsförsäkring som<br>är tänkt att företas till riksdagsbehandling samtidigt med det<br>remitterade förslaget. Detta bör komma till tydligt uttryck redan i 1 §.</p>
<p>Av 14 § första stycket i det remitterade förslaget framgår att registre-<br>ring kan vägras om en arbetslöshetskassas verksamhetsområde helt<br>eller till övervägande del sammanfaller med en redan verksam<br>arbetslöshetskassas verksamhetsområde. Det bör framhållas att med<br>uttrycket "verksamhetsområde" i detta sammanhang inte skall förstås<br>ett geografiskt definierat område utan en verksamhet som genom<br>tradition eller på grund av arbetsmarknadsförhållanden kan hänföras<br>till viss eller vissa sammanhållna yrkeskategorier eller branscher.<br>Lagrådet vill påpeka att en på sådant sätt bestämd begränsning i den<br>verksamhet som en arbetslöshetskassa har rätt att bedriva kan leda<br>till svårigheter när det gäller att utröna vad som skall anses utgöra ett<br>intrång "till övervägande del" på annan kassas verksamhetsområde.<br>Lagrådet har emellertid inhämtat att principen med på detta sätt<br>bestämda verksamhetsområden redan har vuxit sig fast i praxis och<br>att några allvarligare svårigheter i rättstillämpningen inte försports. I<br>varje fall bör denna princip, som är av grundläggande betydelse för<br>kassornas verksamhet, konstitutivt fastslås i lagen och inte bara<br>komma till uttryck som ett registreringshinder. Föreskriften synes ha<br>sin givna plats i 1 § som ett andra stycke.</p>
<p>223</p>
<p>övriga ändringar i förhållande till texten i det remitterade förslaget är<br>av redaktionell natur.</p>
<p>2§</p>
<p>Motsvarar 3 § andra stycket respektive 2 § i det remitterade förslaget<br>med vissa smärre redaktionella jämkningar. Så t.ex. har uttrycket "och<br>andra belopp" i det remitterade förslaget ansetts kunna utgå som<br>onödigt.</p>
<p>3§</p>
<p>Motsvarar i sak närmast 7 § i det remitterade förslaget. Lagrådet<br>föreslår att förening som vill verka som arbetslöshetskassa också<br>uttryckligen anger detta ändamål i sin registreringsansökan. En sådan<br>regel finns f.ö. i 38 § i gällande lag om arbetslöshetsförsäkring. Ett<br>stadgande härom kan lämpligen få sin plats i denna paragraf.</p>
<p>4§</p>
<p>Motsvarar 10 § i det remitterade förslaget. Det däri (i andra stycket)<br>förekommande uttrycket "verksamma" bör bytas ut mot "bestående" för<br>att förbättra skyddet i det fall att en annan kassa fortfarande finns<br>registrerad men kanske inte längre bedriver någon verksamhet.</p>
<p>5§</p>
<p>Motsvarar 11 § i det remitterade förslaget. Något skäl att särskilt<br>föreskriva att stadgarna skall avfattas enligt normalstadgar som<br>fastställs av Arbetsmarknadsstyrelsen synes inte föreligga, eftersom<br>det tydligen ändå är styrelsen som enligt paragrafens tredje stycke i<br>sista hand har att medge avvikelser från lagens bestämmelser.<br>Arbetsmarknadsstyrelsen kan självfallet även i avsaknad av särskild<br>lagbestämmelse i egenskap av tillsynsmyndighet rekommendera<br>normalstadgebestämmelser.</p>
<p>Under punkt 5 i det remitterade förslagets andra stycke föreskrivs att<br>stadgarna skall ange villkor som skall gälla för inträde i och för<br>uteslutning ur kassa. Lagrådet har erfarit att stadgarna inte bör tillåtas<br>innehålla andra villkor i dessa hänseenden än vad som framgår av<br>lagen (se 41-46 §§ i det remitterade förslaget). Under sådana<br>förhållanden förefaller det onödigt och kanske till och med missvisande<br>att föreskriva skyldighet att ta in sådana villkor i stadgarna. Lagrådet<br>föreslår därför att denna punkt utgår.</p>
<p>6§</p>
<p>Motsvarar helt 12 § i det remitterade förslaget.</p>
<p>Rubriken före 7 §</p>
<p>Motsvarar med en redaktionell ändring rubriken före 13 § i det<br>remitterade förslaget.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>224</p>
<p>7§</p>
<p>Motsvarar med en redaktionell ändring 13 § första och tredje styckena<br>i det remitterade förslaget.</p>
<p>8§</p>
<p>Motsvarar i sak 14 § första stycket i det remitterade förslaget. Lagrådet<br>har redan under 1 § ovan i korthet behandlat den materiella<br>innebörden av föreskriften. En praktisk tillämpning av föreskriften när<br>det gäller registreringsfrågan kan kanske underlättas om orden "till<br>övervägande del" byts ut mot "i väsentligt hänseende".</p>
<p>9§</p>
<p>Motsvarar helt 15 § samt 16 § första stycket (vilket tagits in som punkt<br>4) i det remitterade förslaget.</p>
<p>10 §</p>
<p>Motsvarar efter smärre redaktionella ändringar 16 § andra stycket i det<br>remitterade förslaget.</p>
<p>11 §</p>
<p>Motsvarar efter vissa redaktionella ändringar 17 § i det remitterade<br>förslaget.</p>
<p>12 §</p>
<p>Motsvarar i sak 18 § i det remitterade förslaget. Det remitterade<br>förslaget är utformat som en skyldighet för Arbetsmarknadsstyrelsen<br>att i de närmare angivna fallen utfärda förelägganden. Det kan an-<br>märkas att styrelsen i egenskap av tillsynsmyndighet kan tillämpa ett<br>mjukare förfaringssätt och inleda en dialog med en felande kassa<br>innan föreläggande utfärdas. Detta bör komma till synes i lagtexten<br>genom att paragrafen utformas som en behörighetsföreskrift.</p>
<p>13 §</p>
<p>Motsvarar i sak helt 19 § i det remitterade förslaget.</p>
<p>14 §</p>
<p>Motsvarar i sak 21 § i det remitterade förslaget. Vissa redaktionella<br>ändringar i förtydligande syfte har gjorts. Så. t.ex. har genom orden<br>"en åtgärd på en förenings vägnar" skett en tydligare avgränsning av<br>det solidariska ansvaret. Den av Lagrådet föreslagna lydelsen ansluter<br>f.ö. närmare till lydelsen i den motsvarande föreskriften i 46 § gällande<br>lag om arbetslöshetsförsäkring.</p>
<p>15 §</p>
<p>Motsvarar i sak 22 § i det remitterade förslaget. Föreskriften om<br>samråd med arbetslöshetskassan vid Arbetsmarknadsstyrelsens</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>225</p>
<p>15 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 107</p>
<p>utseende av styrelseledamot och suppleant synes inte behövlig. Ett<br>sådant samråd kan givetvis ändå ske.</p>
<p>16 §</p>
<p>Motsvarar helt 23 § i det remitterade förslaget.</p>
<p>17 §</p>
<p>Motsvarar i sak 24 § i det remitterade förslaget. Eftersom det inte<br>direkt följer av lagen (1986:436) om näringsförbud att den som har<br>näringsförbud enligt den lagen inte får vara styrelsemedlem i arbets-<br>löshetskassan bör en materiell regel av denna innebörd tas in i denna<br>paragraf. Vidare synes det Lagrådet att, med bortseende från reglerna<br>för den kompletterande kassan, som enligt vad Lagrådet framhållit i<br>det föregående samlats i hop till särskilda föreskrifter om denna kassa,<br>onödigt att föreskriva att medlemmarna i en kassa inte får vara<br>styrelseledamöter eller ombud vid föreningsstämma i en annan<br>arbetslöshetskassa, eftersom sådana måste vara medlemmar i en<br>kassa och det enligt 34 § första stycket (41 § första stycket i det<br>remitterade förslaget) inte går att vara medlem i mer än en kassa.<br>Beträffande kassaföreståndaren har reglerna tagits upp i 21 §.</p>
<p>18 §</p>
<p>Motsvarar med en smärre redaktionell ändring 25 § i det remitterade<br>förslaget.</p>
<p>19 §</p>
<p>Motsvarar i sak 26 § i det remitterade förslaget. Vissa redaktionella<br>ändringar har skett i syfte att förtydliga föreskrifterna.</p>
<p>20 §</p>
<p>Motsvarar med en smärre redaktionell ändring 27 § i det remitterade<br>förslaget.</p>
<p>21 §</p>
<p>Motsvarar i sak 28 § samt 24 § tredje stycket andra meningen i det<br>remitterade förslaget. En fördel synes vara att samtliga regler rörande<br>kassaföreståndarskapet samlats i denna paragraf.</p>
<p>22 §</p>
<p>Motsvarar i sak 29 § i det remitterade förslaget. En del redaktionella<br>ändringar har skett. Den av Lagrådet föreslagna texten ansluter<br>närmare till motsvarande föreskrifter i 68 § gällande lag om<br>arbetslöshetsförsäkring.</p>
<p>23 §</p>
<p>Motsvarar helt 30 § i det remitterade förslaget.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>226</p>
<p>24 §</p>
<p>Motsvarar helt 31 § i det remitterade förslaget. Lagrådet kan emellertid<br>inte underlåta att påpeka att föreskrifterna i andra stycket är mycket<br>vagt formulerade. Sålunda är innebörden av regeln att<br>medelsförvaltningen skall skötas "på ett betryggande sätt" egentligen<br>helt innehållslös. Den säger ingenting närmare om rätten till placering<br>av likvida medel. Man kan t.ex. fråga sig om placering i börsnoterade<br>aktier kan godtas som "ett betryggande sätt" att sköta<br>medelsförvaltning. Med tanke på den utomordentlig snabba<br>förvandlingen och utvecklingen av våra dagars kapitalmarknad borde<br>kanske lagstiftaren ägna större uppmärksamhet åt detta spörsmål. För<br>normal försäkringsrörelse är medelsförvaltningen en central fråga.<br>Häremot kunde kanske invändas att huvuddelen av kassans medel<br>består av statsbidrag och att reglerna för handhavandet av dessa<br>medel finns på annat håll än i den nu föreslagna lagen. Vidare kunde<br>framhållas att kassorna står under tillsyn av Arbetsmarknadsstyrelsen<br>som kan övervaka medelsförvaltningen. Det förefaller emellertid enligt<br>Lagrådets mening inte riktigt och möjligen inte heller helt förenligt med<br>föreskrifterna i 8 kap. 2 § regeringsformen att utan närmare av<br>riksdagen beslutade grunder överlåta åt en statlig myndighet att lägga<br>sig i ett privatsubjekts medelsförvaltning.</p>
<p>25 §</p>
<p>Motsvarar efter en smärre redaktionell ändring 32 § i det remitterade<br>förslaget.</p>
<p>26 §</p>
<p>Motsvarar efter en smärre redaktionell ändring 33 § i det remitterade<br>förslaget.</p>
<p>27 §</p>
<p>Motsvarar helt 34 § i det remitterade förslaget.</p>
<p>28 §</p>
<p>Motsvarar helt 35 § i det remitterade förslaget.</p>
<p>29 §</p>
<p>Motsvarar helt 36 § i det remitterade förslaget</p>
<p>30 § samt underrubriken närmast före paragrafen</p>
<p>Motsvarar i sak underrubriken före 37 § och 37 § i det remitterade<br>förslaget. Vissa redaktionella ändringar har gjorts i såväl underrubriken<br>som texten.</p>
<p>31 §</p>
<p>Motsvarar i sak 38 § i det remitterade förslaget. De ändringar som<br>gjorts är av redaktionell art och är bl.a. föranledda av den</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>227</p>
<p>omdisposition beträffande reglerna för den kompletterande kassan som Prop. 1996/97:107<br>Lagrådet berört i det föregående.                                     Bilaga 5</p>
<p>32 §</p>
<p>Motsvarar helt 39 § i det remitterade förslaget. Det finns f.ö. en förebild<br>i bl.a. 6 kap. 13 § andra stycket lagen (1987:667) om ekonomiska<br>föreningar. Lagrådet kan emellertid inte underlåta att påpeka att<br>föreskriften är oklar i sin utformning. Oklarheten vidlåder bestämningen<br>"föreskrift --- som inte gäller därför att den står i strid med" osv. Enligt<br>62 § (71 § i det remitterade förslaget) kan bl.a. styrelsen och<br>kassaföreståndaren föra talan mot lagstridiga föreningsstämmobeslut.<br>Sådan talan går dock enligt nämnda föreskrifter förlorad om talan inte<br>väckts inom tre månader från dagen för beslutet (att denna tid inte<br>alltid måste iakttas framgår av 65 § andra stycket - 74 § i det<br>remitterade förslaget - men detta stadgande saknar betydelse för det<br>här förda resonemanget). Det särskilda rättsmedel mot olagliga<br>föreningsstämmobeslut som finns i klandertalan medför att lagstiftaren<br>tänker sig att även olagliga beslut kan bli gällande, nämligen om<br>reglerna för klandertalan försummas. Men fastställande av att ett<br>beslut är ogiltigt till följd av olaglighet tillkommer domstol (tingsrätt i<br>första hand). Att då i den här avhandlade paragrafen skriva att<br>ställföreträdare inte får följa en föreskrift som inte gäller därför att den<br>på visst sätt är olaglig kan föranleda tolkningen att ogiltigheten måste<br>vara konstaterad av domstol. En sådan snäv tolkning torde emellertid<br>inte vara avsedd. Fastmertorde avsikten vara att ställföreträdaren själv<br>kan konstatera ogiltighet, och detta t.o.m. efter det att möjligheter till<br>klandertalan inte längre föreligger. Därför borde egentligen orden "inte<br>gäller därför att den" få utgå. Resultatet skulle emellertid bli bristande<br>överensstämmelse med förebilden i lagen om ekonomiska föreningar,<br>vilket kanske även det vore olyckligt.</p>
<p>33 §</p>
<p>Motsvarar efter smärre redaktionella ändringar 40 § i det remitterade<br>förslaget.</p>
<p>Huvudrubriken före 34 §</p>
<p>Huvudrubriken motsvarar huvudrubriken före 41 § i det remitterade<br>förslaget. Den har ändrats redaktionellt på grund av vad tidigare<br>anförts beträffande omdispositionen av bestämmelserna om den<br>kompletterande kassan.</p>
<p>34 §</p>
<p>Motsvarar i sak 41 § i det remitterade förslaget. Utöver en redaktionell<br>ändring i första stycket har den ändringen gjorts i andra stycket att<br>uttrycket "söker arbete" ersatts med uttrycket "utbildat sig för arbete i<br>yrkeskategori eller bransch", vilket vid föredragningen visat sig bättre<br>svara mot förslagets intentioner.</p>
<p>228</p>
<p>35 §</p>
<p>Motsvarar helt 42 § i det remitterade förslaget.</p>
<p>36 §</p>
<p>Motsvarar helt 43 § i det remitterade förslaget.</p>
<p>37 §</p>
<p>Motsvarar i sak 44 § i det remitterade förslaget. I nämnda förslag är<br>första stycket utformat som en fakultativ regel, dvs. arbetslöshets-<br>kassan "får" under de föreskrivna villkoren utesluta medlem. Det har<br>vid föredragningen upplysts att reglerna inte är fakultativa i den<br>meningen att andra uteslutningsregler får beslutas av kassan t.ex. i<br>stadgarna. Därmed blir fråga om en myndighetsutövning som i princip<br>bör ske utan diskretionär rätt för kassan att behålla medlem som inte<br>längre uppfyller förutsättningarna för medlemsskap enligt paragrafen.<br>Detta understryks genom att uttrycket "får" byts ut mot uttrycket "skall".<br>Härjämte förefaller det emellertid rimligt att föreskriva möjligheter att<br>där särskilda skäl föreligger ändå avstå från uteslutning. En sådan<br>regel föreslås av Lagrådet. Som paragrafens andra stycke har<br>upptagits en regel som f.n. finns i 34 § första stycket den gällande<br>lagen om arbetslöshetsförsäkring. I tredje stycket återfinns med en<br>redaktionell ändring regeln i det remitterade förslagets andra stycke.</p>
<p>38 §</p>
<p>Motsvarar efter redaktionella ändringar 45 § i det remitterade förslaget.</p>
<p>39 §</p>
<p>Motsvarar i sak 46 § i det remitterade förslaget. Lagrådet har redan i<br>det föregående anmärkt att huvuddelen av arbetslöshetskassans<br>verksamhet är av myndighetsutövningskaraktär. Detta reser naturligtvis<br>frågan om inte en så viktig bestämmelse i förvaltningslagen (1986:223)<br>som regeln i 20 § nämnda lag i sakligt hänseende bör inflyta i en ny<br>lag om arbetslöshetskassor. Ett förslag till lydelse finns i 39 § första<br>stycket.</p>
<p>40 §</p>
<p>Motsvarar i sak 47 § i det remitterade förslaget. Innehållet i<br>sistnämnda paragraf har lagts i ett enda stycke. Vidare har ordet<br>"uppsägning" bytts ut mot ordet "anmälan", eftersom det inte tycks<br>vara avsikten att någon uppsägningstid skall få förekomma. I ett andra<br>stycke har tagits in en erinran om de ytterligare bestämmelser om<br>utträde som finns i 45-46 §§ (52 och 53 §§ i det remitterade förslaget).</p>
<p>41 §</p>
<p>Motsvarar i sak 48 § i det remitterade förslaget. Bestämmelserna i<br>denna paragraf, tillsammans med bestämmelserna i 42 § (49 § i det<br>remitterade förslaget) om särskild uttaxering, bildar grundvalen för<br></p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>229</p>
<p>arbetslöshetskassornas ekonomi. Lagrådet har redan erinrat om att Prop. 1996/97:107<br>kassorna knappast kan sägas bedriva försäkringsrörelse i egentlig Bilaga 5<br>mening på grundval av de medlemsavgifter de tar in. I stället är de för<br>sin egentliga verksamhet så gott som uteslutande hänvisade till<br>statsbidrag. Begreppet "förvaltningskostnader" är därför att uppfatta<br>som den del av rörelsekostnaderna som är hänförlig till kassornas<br>organisation. Det kan möjligen vara av intresse för kassorna att även<br>utan den nu föreslagna föreskriften skilja ut vad som hänför sig till de<br>delar av handhavandet av arbetslöshetsförsäkringen som hänför sig<br>till inkomstbortfallsförsäkringen, men detta är inte säkert. I varje fall<br>framstår det som svårt att göra en sådan åtskillnad utan närmare<br>lagföreskrifter om hur en uppdelning skall ske. Detta måste ske<br>uppskattningsvis. Frågan är av rätt stor betydelse, eftersom<br>uppdelningen är väsentlig för beräkningen av medlemsavgiftens<br>storlek. Lagrådet saknar emellertid underlag för ett närmare angivande<br>av hur uppdelningen bör ske. Ifråga om föreskriften i sista meningen<br>att differentierade medlemsavgifter får beslutas bör anges i lagen att<br>skäl skall finnas för det, eftersom det inte kan anses acceptabelt med<br>en godtycklig differentiering av medlemmarnas skyldigheter gentemot<br>föreningen.</p>
<p>42 §</p>
<p>Motsvarar med en språklig ändring 49 § i det remitterade förslaget.<br>Ändringen syftar till att bättre klargöra att inte bara stadgarnas tystnad<br>på denna punkt utan även ett direkt förbud i dessa mot ytterligare<br>uttaxeringar inte skall hindra en arbetslöshetskassa från att besluta om<br>särskilda uttaxeringar.</p>
<p>43 §</p>
<p>Motsvarar helt 50 § i det remitterade förslaget.</p>
<p>44 §</p>
<p>Motsvarar helt 51 § i det remitterade förslaget. Innebörden är inte helt<br>klar. Framför allt stadgas här ingenting om användningen av likvida<br>medel, jämför vad Lagrådet anfört vid 24 §. Med uttrycket "följande<br>verksamhetsår" torde i första hand avses nästföljande verksamhetsår.</p>
<p>45 §</p>
<p>Motsvarar helt 52 § i det remitterade förslaget.</p>
<p>46 §</p>
<p>Motsvarar helt 53 § i det remitterade förslaget.</p>
<p>47 §</p>
<p>Motsvarar helt 54 § i det remitterade förslaget.</p>
<p>230</p>
<p>48 §</p>
<p>Motsvarar med vissa redaktionella ändringar 57 § i det remitterade<br>förslaget.</p>
<p>49 §</p>
<p>Motsvarar med en konsekvensändring helt 58 § i det remitterade<br>förslaget.</p>
<p>50 §</p>
<p>Motsvarar helt 59 § i det remitterade förslaget.</p>
<p>51 §</p>
<p>Motsvarar med vissa redaktionella ändringar 60 § i det remitterade<br>förslaget. Kravet på medgivande av Arbetsmarknadsstyrelsen i<br>förslagets andra stycke har strukits, eftersom det inte synes fylla<br>någon egentlig funktion.</p>
<p>52 och 53 §§</p>
<p>Motsvarar efter en smärre redaktionell ändring 61 och 62 §§ i det re-<br>mitterade förslaget.</p>
<p>54 §</p>
<p>Motsvarar i sak 63 § första och andra styckena i det remitterade<br>förslaget. Sista meningen i andra stycket har ansetts onödig och har<br>därför utgått (jfr kommentaren till 17 § ovan).</p>
<p>För att regeringen skall kunna ge Arbetsmarknadsstyrelsen ett<br>sådant bemyndigande, som anges i 63 § tredje stycket i det<br>remitterade förslaget, fordras antingen att bemyndigandet enbart avser<br>sådana verkställighetsföreskrifter som regeringen får besluta med stöd<br>av 8 kap. 13 § regeringsformen - varvid gäller att den lagbestämmelse<br>som föreskriften skall komplettera måste vara så detaljerad att<br>regleringen inte tillförs något väsentligt nytt genom föreskriften (se<br>prop. 1973:90 s. 211) - eller också att bemyndigandet avser ett<br>rättsförhållande vilket ligger helt utanför området för 8 kap. 2 §<br>regeringsformen, som omfattar bl.a. civilrättsliga föreskrifter om<br>föreningar. Det kan enligt Lagrådets mening vara tveksamt om detta<br>krav är uppfyllt. Tredje stycket har därför uteslutits.</p>
<p>55 §</p>
<p>Motsvarar efter mindre redaktionella ändringar 64 § i det remitterade<br>förslaget.</p>
<p>56-60 §§</p>
<p>Motsvarar efter en konsekvensändring 65-69 §§ i det remitterade för-<br>slaget.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>231</p>
<p>61 §                                                               Prop. 1996/97:107</p>
<p>Motsvarar efter en redaktionell ändring 70 § i det remitterade förslaget. Bilaga 5</p>
<p>62 §</p>
<p>Motsvarar 71 § i det remitterade förslaget. Forumbestämmelsen i<br>förslagets andra stycke har utgått, eftersom det som där sägs följer av<br>rättegångsbalkens regler om laga domstol.</p>
<p>63 och 64 §§</p>
<p>Motsvarar helt 72 och 73 §§ i det remitterade förslaget.</p>
<p>65 §</p>
<p>Första stycket motsvarar helt 74 § första stycket i det remitterade för-<br>slaget.</p>
<p>Eftersom det i 71 § (62 § i Lagrådets förslag), till vilken 74 § andra<br>stycket i det remitterade förslaget hänvisar, endast omnämns fall av<br>klander och inte, såsom i bestämmelsens förebild i lagen om<br>ekonomiska föreningar och aktiebolagslagen, även nullitetsfall saknar<br>det mening att i förevarande bestämmelse uttryckligen göra en<br>begränsning till klandertalan. Andra stycket har ändrats i enlighet<br>härmed.</p>
<p>66 §</p>
<p>Motsvarar 75 § i det remitterade förslaget. Paragrafen har<br>omformulerats så att det framgår att arbetslöshetskassans<br>verksamhetsår är kalenderår.</p>
<p>67 §</p>
<p>Motsvarar 76 § i det remitterade förslaget. "Räkenskapsår" har ändrats<br>till "verksamhetsår".</p>
<p>68 §</p>
<p>Motsvarar 77 § i det remitterade förslaget.</p>
<p>69 §<br>Motsvarar 78 § i det remitterade förslaget. "Räkenskapsår" har ändrats<br>till "verksamhetsår".</p>
<p>70-81 §§</p>
<p>Motsvarar med vissa redaktionella ändringar 79-90 §§ i det remitterade<br>förslaget.</p>
<p>82-84 §§</p>
<p>Motsvarar med viss konsekvensändring 91-93 §§ i det remitterade<br>förslaget.</p>
<p>I det remitterade förslaget har i 94 och 95 §§ tagits in bestämmelser<br>om att Arbetsmarknadsstyrelsen kan besluta om fusion, bl.a. i fall då</p>
<p>232</p>
<p>enighet inte kan uppnås mellan arbetslöshetskassor om<br>genomförandet av en fusion eller då en arbetslöshetskassas<br>medlemsantal har gått ned under det minsta antal som föreskrivs enligt<br>lagen.</p>
<p>Lagrådet har vid föredragningen upplysts om att hittills genomförda<br>fusioner har skett i enighet mellan berörda arbetslöshetskassor och att<br>det aldrig hänt att en kassa kommit på obestånd så att konkurs, lik-<br>vidation eller upplösning har blivit aktuell. Detta förklaras främst av<br>systemet med statsbidrag till kassorna, vilket i sin tur utgör en garanti<br>för medlemmarnas rätt till ersättning vid arbetslöshet.</p>
<p>Det bör också framhållas att arbetslöshetskassorna i princip utgör<br>privaträttsliga subjekt som till en del - om än ringa - finansierar sin<br>verksamhet med medlemsavgifter. Det är med hänsyn härtill enligt<br>Lagrådets mening tveksamt om Arbetsmarknadsstyrelsen utan<br>närmare grunder angivna av riksdagen tilläggs befogenhet att fatta<br>beslut som skulle kunna innebära att staten tvångsvis disponerar över<br>medlemmarnas medel. Med hänsyn till de sinsemellan mycket olika<br>situationer som kan uppstå saknar Lagrådet underlag för att föreslå<br>mer detaljerade regler.</p>
<p>Mot den angivna bakgrunden föreslår Lagrådet att bestämmelserna<br>utgår, vilket innebär att de föreslagna reglerna i 96 och 111 §§ i det re-<br>mitterade förslaget blir obehövliga. Skulle mot förmodan någon sådan<br>situation inträffa som beskrivs i 94 och 95 §§ i det remitterade<br>förslaget, synes den enda möjliga lösningen vara att lagstifta särskilt<br>för det fallet.</p>
<p>Rubriken före 85-87 §§</p>
<p>Som tidigare nämnts föreslår Lagrådet att de bestämmelser om den<br>kompletterande arbetslöshetskassan som tagits in i det remitterade<br>förslaget samlas under en särskild rubrik i lagen.</p>
<p>85 §</p>
<p>Motsvarar med vissa redaktionella ändringar 8 §, 9 § första stycket<br>första meningen samt 13 § andra stycket i det remitterade förslaget.<br>Avsikten är att det skall finnas endast en kompletterande arbetslös-<br>hetskassa (jfr 14 § andra stycket i det remitterade förslaget). Den skall<br>vidare godkännas av regeringen innan den med vissa angivna undan-<br>tag omfattas av den föreslagna lagen. Med dessa utgångspunkter<br>skulle det, som Lagrådet föreslår i andra stycket, direkt kunna slås fast<br>att "den" kompletterande arbetslöshetskassan skall godkännas av<br>regeringen.</p>
<p>86 §</p>
<p>Motsvarar i sak 9 § första stycket tredje meningen och andra stycket<br>i det remitterade förslaget.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>233</p>
<p>87 §                                                               Prop. 1996/97:107</p>
<p>Motsvarar till sitt innehåll 9 § första stycket andra meningen samt Bilaga 5</p>
<p>tredje stycket, 11 § andra stycket 13, 14 § tredje stycket, 24 § tredje<br>stycket, 38 §, 55-57 §§, 60 §, 63 § andra stycket, 70 §, 97 § och</p>
<p>126 § i det remitterade förslaget. Den omdisposition och de föreskrifter<br>som Lagrådet har föreslagit har föranlett en rad redaktionella<br>ändringar.</p>
<p>Rubriken före 88 §</p>
<p>Enligt Lagrådets mening bör kunna övervägas att, efter de i huvudsak<br>konstitutiva och föreningsrättsliga reglerna samt bestämmelserna om<br>medlemskap, ta in de bestämmelser om samverkan m.m. som<br>återfinns i 5 § i det remitterade förslaget. De skulle därmed placeras<br>under en särskild rubrik omedelbart före bestämmelserna om tillsyn.</p>
<p>88 §</p>
<p>Motsvarar 5 § i det remitterade förslaget med vissa smärre redaktio-<br>nella ändringar. Sålunda har uttrycket "som registrerats enligt denna<br>lag" bedömts kunna utgå såsom obehövligt, eftersom endast<br>arbetslöshetskassor som har registrerats skall omfattas av lagen.<br>Ordet "sökanden" är inte definierat och förekommer inte heller i övrigt<br>i lagen. Lagrådet föreslår att det byts ut mot "den enskilde" - ett<br>begrepp som finns i lagförslaget - med följdändringen "hans eller<br>hennes".</p>
<p>89 §</p>
<p>Motsvarar 98 § i det remitterade förslaget, dock med ett tillägg om att<br>Arbetsmarknadsstyrelsen också bör följa upp försäkringen. Det kanske<br>inte kan anses helt klart hur omfattande Arbetsmarknadsstyrelsens<br>tillsynsfunktion är. Med hänsyn härtill kan behövas ett klargörande av<br>att även en uppföljning av försäkringen ingår bland styrelsens<br>skyldigheter. Detta har gjorts även för att få korrespondens med<br>bestämmelserna i 90 § (6 § i det remitterade förslaget) om<br>arbetslöshetskassornas uppgiftsskyldighet.</p>
<p>90 §</p>
<p>Motsvarar 6 § och 99 § andra stycket i det remitterade förslaget.<br>Lagrådet föreslår i det sammanhanget att den bestämmelse som tagits<br>in i 99 § första stycket i förslaget om att arbetslöshetskassa är skyldig<br>att följa Arbetsmarknadsstyrelsens föreskrifter får utgå. Motivet till detta<br>är att det ligger i sakens natur att en kassa är skyldig att följa de<br>föreskrifter som Arbetsmarknadsstyrelsen kan utfärda med stöd av<br>delegation, medan kassan inte kan vara skyldig att följa föreskrifter<br>som Arbetsmarknadsstyrelsen kan ha utfärdat som går utöver delega-<br>tionen. Slutligen har bestämmelsen om Arbetsmarknadsstyrelsens<br>ombud ansetts kunna utgå såsom obehövlig.</p>
<p>234</p>
<p>91 §</p>
<p>Motsvarar 100 och 101 §§ i det remitterade förslaget med vissa<br>smärre ändringar. Sålunda föreslås att man i stället för ordet<br>"påpekanden" i första stycket återgår till ordet "erinringar" som finns i<br>den nu gällande lagen och som också har ett annat innehåll än ordet<br>"påpekanden". Eftersom Arbetsmarknadsstyrelsen inte torde ha en<br>ovillkorlig skyldighet att utfärda förelägganden, föreslås att "skall" i<br>andra stycket ändras till "får".</p>
<p>92 §</p>
<p>Motsvarar med viss konsekvensändring 102 § i det remitterade<br>förslaget.</p>
<p>Rubriken före 93 §</p>
<p>Rubriken föreslås få ändrad lydelse till följd av Lagrådets förslag om<br>att flytta en grundläggande bestämmelse om statsbidrag i 4 § i det<br>remitterade förslaget.</p>
<p>93 §</p>
<p>Motsvarar helt 4 § i det remitterade förslaget.</p>
<p>94 §</p>
<p>Motsvarar i sak 103 § första och andra styckena i det remitterade<br>förslaget. I förtydligande syfte föreslås dock vissa redaktionella änd-<br>ringar. Bestämmelsen i tredje stycket i det remitterade förslaget har<br>ansetts kunna avvaras.</p>
<p>95 §</p>
<p>Motsvarar 104 § i det remitterade förslaget. Lagrådet vill i detta sam-<br>manhang erinra om följande. I författningskommentaren till 104 § har,<br>med hänvisning till 14 § lagen (1971:289) om allmänna för-<br>valtningsdomstolar, uttalats att det är länsrätten i det län där det första<br>beslutet i ärendet har fattats som är den länsrätt som skall pröva ett<br>överklagande. Bestämmelsen i 104 §, som har sin motsvarighet i 98 §<br>gällande lag om arbetslöshetsförsäkring, har emellertid i tillämpningen<br>inte tolkats så entydigt. Mot bakgrund bl.a. av att det är omprövnings-<br>beslutet som är det beslut som kan överklagas, har hävdats att rätt<br>forum bör vara länsrätten i det län där omprövningsbeslutet är fattat.<br>Då det visat sig att man i kammarrätterna har kommit till skilda bedöm-<br>ningar i forumfrågan, har Regeringsrätten nyligen meddelat prövnings-<br>tillstånd i ett mål som rör denna fråga. F.ö. kan anmärkas att bindande<br>föreskrifter i forumfrågan inte kan lämnas genom motivuttalanden till<br>denna paragraf.</p>
<p>96 §</p>
<p>Motsvarar 105 § i det remitterade förslaget. Enligt 111 § (121 § i det<br>remitterade förslaget) skall arbetslöshetskassan ompröva sitt beslut,</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>235</p>
<p>om det begärs av den enskilde som beslutet angår. Dels för att få<br>överensstämmelse med den bestämmelsen, dels för att tydliggöra att<br>förhållandet är ett annat om Arbetsmarknadssstyrelsen överklagar (se<br>97 §-108 § i det remitterade förslaget) föreslås att orden "en enskild"<br>förs in i förevarande paragraf.</p>
<p>97 §</p>
<p>Motsvarar efter en konsekvensändring 108 § i det remitterade<br>förslaget.</p>
<p>98 §</p>
<p>Motsvarar i huvudsak 110 § i det remitterade förslaget. Lagrådet<br>föreslår dock att bestämmelsen formuleras om och att en hänvisning<br>tas in till 62 §, som rör ärenden som avses överklagade till allmän<br>domstol. Vidare bör hänvisningen till den nya lagen om arbetslöshets-<br>försäkring utgå, eftersom avsikten är att där uttömmande reglera rätten<br>till överklagande enligt den lagen.</p>
<p>99 §</p>
<p>Motsvarar med viss redaktionell ändring 112 § i det remitterade försla-<br>get.</p>
<p>100 §</p>
<p>Motsvarar delvis 113 § första stycket i det remitterade förslaget.<br>Bestämmelsen om prövningstillstånd i kammarrätt som därutöver<br>återfinns i 113 § första stycket torde inte vara erforderlig, eftersom en<br>sådan bestämmelse också återfinns i 110 §. Även andra stycket i<br>113 § skulle kunna utgå, eftersom jämkningsbestämmelsen redan<br>finns i 94 § tredje stycket.</p>
<p>101 och 102 §§</p>
<p>Motsvarar efter konsekvensändring 114 och 115 §§ i det remitterade<br>förslaget.</p>
<p>103 §</p>
<p>Motsvarar 116 § i det remitterade förslaget med vissa redaktionella<br>ändringar.</p>
<p>104 §</p>
<p>Motsvarar 117 § i det remitterade förslaget efter omformulering och<br>ändring till följd av Lagrådets förslag rörande fusionsreglerna.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>105 och 106 §§</p>
<p>Motsvarar med viss redaktionell ändring 118 och 119 §§ i det<br>remitterade förslaget.</p>
<p>236</p>
<p>107 §</p>
<p>Motsvarar helt 120 § i det remitterade förslaget.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>108 §</p>
<p>Motsvarar helt 106 § i det remitterade förslaget. Denna bestämmelse,<br>liksom de båda följande, har bedömts lämpligen höra hemma under<br>gemensamma bestämmelser om överklagande.</p>
<p>109 §</p>
<p>Motsvarar 107 § i det remitterade förslaget med undantag för orden<br>"det allmännas" som föreslås utgå som oklara, eftersom talan om t.ex.<br>medlemskap inte alltid är att betrakta som "det allmännas" talan.</p>
<p>110 §</p>
<p>Motsvarar helt 109 § i det remitterade förslaget.</p>
<p>111-115 §§</p>
<p>Motsvarar efter konsekvensändringar 121-125 §§ i det remitterade<br>förslaget.</p>
<p>116 §<br>Motsvarar helt 127 § i det remitterade förslaget.</p>
<p>237</p>
<p>Bilagal Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 5</p>
<h4>Förslag till lag om arbetslöshetskassor</h4>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<h4>Inledande bestämmelser</h4>
<p>1 § Arbetslöshetsförsäkringen enligt lagen (1997:000) om<br>arbetslöshetsförsäkring handhas av arbetslöshetskassor som har registrerats<br>enligt 7 - 14 §§. Arbetslöshetskassor är föreningar för vilkas bildande och<br>verksamhet det finns närmare bestämmelser i denna lag.</p>
<p>En arbetslöshetskassas verksamhet skall omfatta ett visst<br>verksamhetsområde. Ett verksamhetsområde omfattar en viss<br>yrkeskategori eller bransch eller vissa närbesläktade sådana.</p>
<p>2 § En arbetslöshetskassa kan förvärva rättigheter och ta på sig<br>skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter sedan<br>den registrerats.</p>
<p>För en arbetslöshetskassas förbindelser svarar endast kassans tillgångar.<br>I tillgångarna räknas in avgifter som har förfallit till betalning, även om<br>de ännu inte har betalats.</p>
<p>3 § En förening kan registreras som arbetslöshetskassa endast om den<br>har minst 10 000 medlemmar, har till ändamål att ge sina medlemmar<br>ersättning vid arbetslöshet samt har antagit stadgar och utsett styrelse och<br>revisorer enligt denna lag.</p>
<p>4 § En arbetslöshetskassas firma skall innehålla ordet arbetslöshetskas-<br>sa.</p>
<p>Firman skall tydligt skilja sig från andra bestående arbetslöshetskassors<br>firma.</p>
<p>Endast arbetslöshetskassor enligt denna lag får i sin firma använda<br>benämningen arbetslöshetskassa eller förkortningar därav.</p>
<p>5 § En arbetslöshetskassas stadgar skall ange följande:</p>
<p>1.  arbetslöshetskassans firma,</p>
<p>2.  kassans verksamhetsområde,</p>
<p>3.  uppgift om kassan är avsedd för anställda eller företagare eller båda<br>kategorierna,</p>
<p>4.  den ort i Sverige där kassans styrelse skall ha sitt säte,</p>
<p>5.  betalningssätt för arbetslöshetsersättning,</p>
<p>6.  betalningssätt för avgifter,</p>
<p>238</p>
<p>7.  påföljden för försummelse att till kassan betala avgift eller särskilt Prop. 1996/97:107</p>
<p>uttaxerat belopp,                                                          Bilaga 5</p>
<p>8.  antalet styrelseledamöter och revisorer samt deras suppleanter, sättet</p>
<p>att tillsätta dem och tiden för deras uppdrag,</p>
<p>9.  bestämmelser om föreningsstämma,</p>
<p>10. antalet ombud som skall utses till föreningsstämman, sättet att utse</p>
<p>dem och tiden för deras uppdrag,</p>
<p>11. tid för ordinarie föreningsstämma,</p>
<p>12. den tid inom vilken föreningsstämman skall sammankallas, hur den<br>skall sammankallas och hur andra meddelanden skall ges till känna för<br>ombuden och medlemmarna, samt</p>
<p>13. den tid inom vilken en medlem som vill fa ett ärende behandlat vid</p>
<p>en föreningsstämma skall begära det och hur det skall göras.</p>
<p>Första stycket 8 gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts<br>enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för privatanställda.</p>
<p>Arbetsmarknadsstyrelsen far medge att en arbetslöshetskassas stadgar<br>innehåller annat än det som anges i första stycket, om det finns särskilda<br>skäl.</p>
<p>6 § En arbetslöshetskassa får inte utöva annan verksamhet än sådan som<br>avses i 1 § eller använda medel för ändamål som är främmande för sådan<br>verksamhet. Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Arbets-<br>marknadsstyrelsen får medge undantag från denna föreskrift, om det finns<br>särskilda skäl.</p>
<h4>Registrering av arbetslöshetskassor</h4>
<p>7 § En förening som vill verka som arbetslöshetskassa registreras hos<br>Arbetsmarknadsstyrelsen.</p>
<p>Registreringen gäller från den dag ansökan om registrering kom in till<br>Arbetsmarknadsstyrelsen.</p>
<p>8 § Om en arbetslöshetskassas avsedda verksamhetsområde skulle helt<br>eller i väsentligt hänseende sammanfalla med en redan verksam arbetslös-<br>hetskassas verksamhetsområde får registrering vägras.</p>
<p>9 § En arbetslöshetskassa skall för registrering anmäla</p>
<p>1.  sin postadress,</p>
<p>2.  de personer som har utsetts till</p>
<p>-  styrelseledamot,</p>
<p>-  kassaföreståndare,</p>
<p>-  suppleant,</p>
<p>-  firmatecknare,</p>
<p>-  revisor,</p>
<p>3.  de utseddas postadress och personnummer, och</p>
<p>4.  hur kassans firma tecknas.</p>
<p>239</p>
<p>Om en arbetstagarrepresentant har utsetts enligt lagen (1987:1245) om Prop. 1996/97:107<br>styrelserepresentation för de privatanställda skall det anges.               Bilaga 5</p>
<p>10 § En arbetslöshetskassa skall också för registrering anmäla varje<br>ändring av stadgarna som beslutats av föreningsstämman.</p>
<p>11 § En anmälan som sägs i 9 § görs första gången när arbetslös-<br>hetskassan ansöker om registrering enligt 7 §. Därefter skall en anmälan<br>göras genast efter det att en ändring inträffat i något förhållande som<br>tidigare anmälts eller borde ha anmälts enligt 9-10 §§.</p>
<p>Även den som anmälan gäller har rätt att göra anmälan.</p>
<p>12 § Arbetsmarknadsstyrelsen far förelägga arbetslöshetskassan att inom<br>en viss tid avge yttrande eller vidta rättelse, om styrelsen finner att ett<br>beslut som anmäls för registrering eller en handling som bifogas<br>anmälningen</p>
<p>1.  inte har tillkommit i behörig ordning,</p>
<p>2.  till sitt innehåll strider mot lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäk-<br>ring, mot denna lag, mot föreskrifter som har meddelats med stöd av<br>dessa lagar eller mot arbetslöshetskassans stadgar,</p>
<p>3.  i något viktigare hänseende har formulerats otydligt eller vilseledan-</p>
<p>de.</p>
<p>Om en arbetslöshetskassa inte följer ett sådant föreläggande, skall<br>anmälan avskrivas. En underrättelse om att så kan ske skall tas in i<br>föreläggandet.</p>
<p>13 § Finns det något hinder mot registrering även efter det att ett<br>yttrande som sägs i 12 § första stycket har av getts och arbetslöshetskassan<br>har haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall Arbetsmarknadsstyrelsen<br>vägra registrering, om det inte finns anledning att ge ett nytt föreläggande.</p>
<p>14 § För en förpliktelse som genom en åtgärd på en förenings vägnar<br>uppkommit före registreringen svarar de solidariskt som har beslutat eller<br>deltagit i åtgärden. Genom registreringen övergår ansvaret på<br>arbetslöshetskassan, om förpliktelsen uppkommit efter det att föreningen<br>bildats.</p>
<h4>Arbetslöshetskassans ledning</h4>
<p>Kassans styrelse</p>
<p>15 § En arbetslöshetskassa skall ha en styrelse med minst tre ledamöter<br>samt suppleanter.</p>
<p>En av ledamöterna och hans eller hennes suppleant skall som statens<br>representant utses av Arbetsmarknadsstyrelsen. Övriga ledamöter och</p>
<p>240</p>
<p>suppleanter väljs av föreningsstämman.</p>
<p>Den ledamot och den suppleant som utsetts av Arbetsmarknadsstyrelsen<br>har rätt till ersättning för uppdragets fullgörande med det belopp som<br>regeringen eller efter regeringens bemyndigande Arbetsmarknadsstyrelsen<br>fastställer.</p>
<p>16 § Vad som sägs i denna lag om styrelseledamöter gäller även<br>suppleanter.</p>
<p>Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:1245)<br>om styrelserepresentation för de privatanställda.</p>
<p>Krav för att få vara styrelseledamot</p>
<p>17 § Styrelseledamöter skall vara bosatta i Sverige, om inte regeringen<br>eller efter regeringens bemyndigande Arbetsmarknadsstyrelsen i ett<br>särskilt fall tillåter annat.</p>
<p>Den som är underårig, i konkurs, har en förvaltare enligt 11 kap. 7 §<br>föräldrabalken eller är underkastad näringsförbud far inte vara<br>styrelseledamot.</p>
<p>Till styrelseledamot får föreningsstämman välja endast den som är<br>medlem i kassan.</p>
<p>Styrelseledamöternas uppdragstid</p>
<p>18 § En styrelseledamots uppdrag gäller för den tid som anges i<br>arbetslöshetskassans stadgar. Uppdragstiden far inte omfatta mer än fyra<br>verksamhetsår och skall bestämmas så att den upphör vid slutet av den<br>ordinarie föreningsstämma på vilken styrelseval förrättas.</p>
<p>19 § Ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid om ledamoten<br>begär det. Ett sådant uppdrag upphör i förtid även i det fall att den som<br>utsett ledamoten eller, i fråga om vald styrelseledamot, föreningsstämman<br>beslutar det. Anmälan om att uppdrag upphört i förtid skall göras hos<br>arbetslöshetskassans styrelse och hos Arbetsmarknadsstyrelsen.</p>
<p>20 § Om en styrelseledamots uppdrag upphör i förtid eller det upp-<br>kommer hinder enligt 17 § för honom eller henne att vara styrelseledamot<br>och en suppleant inte kan träda i ledamotens ställe, skall övriga styrelsele-<br>damöter vidta åtgärder för att en ny styrelseledamot tillsätts för den<br>återstående mandattiden.</p>
<p>Sådana åtgärder behöver inte vidtas om den ledamot vars uppdrag<br>upphört var en arbetstagarrepresentant som avses i lagen (1987:1245) om<br>styrelserepresentation för de privatanställda.</p>
<p>Valet av en ny ledamot som skall väljas på föreningsstämma far anstå<br>till nästa ordinarie stämma vid vilken styrelseval förrättas utan hinder av</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>241</p>
<p>16 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 107</p>
<p>15 § första stycket, om styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter Prop. 1996/97:107<br>och suppleanter.                                                           Bilaga 5</p>
<p>Poster inom arbetslöshetskassans ledning</p>
<p>21 § Styrelsen utser inom sig en ordförande och en vice ordförande. Den<br>som är anställd hos arbetslöshetskassan får inte vara ordförande.</p>
<p>Styrelsen utser även en kassaföreståndare och en sekreterare. Be-<br>stämmelserna i 17 § andra stycket gäller också kassaföreståndaren.<br>Kassaföreståndaren far inte vara styrelseledamot eller kassaföreståndare<br>i en annan kassa.</p>
<p>Vid lika röstetal avgörs frågan genom lottning.</p>
<p>Ledningens uppgifter</p>
<p>22 § Styrelsen företräder arbetslöshetskassan och tecknar dess firma.</p>
<p>Styrelsen far bemyndiga en styrelseledamot, kassaföreståndaren eller<br>någon annan att företräda arbetslöshetskassan och teckna dess firma, om<br>det inte är förbjudet enligt stadgarna. Styrelsen kan föreskriva att rätten<br>att företräda arbetslöshetskassan och teckna dess firma får utövas endast<br>av två eller flera personer i förening. Ingen annan inskränkning får<br>registeras.</p>
<p>Bestämmelserna i 17 § andra stycket och 30 § gäller också den som be-<br>myndigas enligt andra stycket.</p>
<p>Styrelsen kan när som helst återkalla ett bemyndigande som avses i<br>andra stycket.</p>
<p>23 § Styrelsen svarar för arbetslöshetskassans organisation och för-<br>valtningen av kassans angelägenheter.</p>
<p>Kassaföreståndaren ansvarar för den löpande förvaltningen enligt de<br>riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar.</p>
<p>24 § Styrelsen skall se till att organisationen av bokföringen och<br>medelsförvaltningen innefattar en tillfredsställande kontroll.</p>
<p>Kassaföreståndaren skall ombesörja att bokföringen fullgörs i överens-<br>stämmelse med lag och att medelsförvaltningen sköts på ett betryggande<br>sätt.</p>
<p>Styrelsesammanträden</p>
<p>25 § Styrelsens ordförande skall se till att styrelsesammanträden hålls när<br>det behövs. Styrelsen skall sammankallas om någon av styrelseledamöter-<br>na eller kassaföreståndaren begär det.</p>
<p>Kassaföreståndaren har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsesam-<br>manträden även om han eller hon inte är styrelseledamot, om inte</p>
<p>242</p>
<p>32 § En ställföreträdare för en arbetslöshetskassa får inte följa en sådan<br>föreskrift av en föreningsstämma eller ett annat organ hos arbetslös-<br>hetskassan som inte gäller därför att den står i strid med lagen (1997:000)<br>om arbetslöshetsförsäkring, med denna lag, med föreskrifter utfärdade<br>med stöd av dessa lagar eller med kassans stadgar.</p>
<p>33 § Om en ställföreträdare har överskridit sin befogenhet när han eller<br>hon företog en rättshandling för en arbetslöshetskassa gäller inte<br>rättshandlingen mot kassan, om den mot vilken rättshandlingen företogs<br>insåg eller borde ha insett att befogenheten överskreds.</p>
<p>Detta gäller också om en kassaföreståndare vid företagande av en<br>rättshandling har överskridit sin behörighet att vidta åtgärder på arbetslös-<br>hetskassans vägnar enligt 23 § andra stycket och 24 § andra stycket.</p>
<h4>Arbetslöshetskassans medlemmar</h4>
<p>Rätt till medlemskap</p>
<p>34 § Rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa har var och en som<br>uppfyller villkoren i kassans stadgar om arbete inom kassans<br>verksamhetsområde. Medlemskap far dock beviljas endast den som under<br>en sammanhängande period av fyra veckor har förvärvsarbetat i<br>genomsnitt minst 17 timmar per vecka och alltjämt arbetar i minst denna<br>omfattning. Rätt att bli medlem har inte den som</p>
<p>1. är medlem i en annan arbetslöshetskassa,</p>
<p>2. har fyllt 64 år.</p>
<p>Rätt att bli medlem har även den som till följd av att han eller hon<br>uppfyller studerandevillkoret enligt lagen (1997:000) om arbetslöshetsför-<br>säkring är berättigad till ersättning enligt grundförsäkringen och som har<br>utbildat sig för arbete i yrkeskategori eller bransch inom kassans<br>verksamhetsområde.</p>
<p>35 § Arbetslöshetskassan skall föra en medlemsförteckning. Förteck-<br>ningen skall innehålla uppgift om</p>
<p>1. varje medlems namn, personnummer, postadress och tid för inträde<br>i kassan, och</p>
<p>2. de avgifter och andra belopp som medlemmen har betalat in.</p>
<p>36 § Medlemskapet i en arbetslöshetskassa upphör utan uppsägning den<br>dag medlemmen fyller 65 år.</p>
<p>Uteslutning av medlem</p>
<p>37 § Arbetslöshetskassans styrelse skall, om inte särskilda skäl talar mot<br>det, utesluta en medlem som</p>
<p>1. inte uppfyller och inte heller under de senaste sex månaderna har<br></p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>244</p>
<p>styrelsen bestämmer något annat i ett särskilt fall.</p>
<p>26 § Vid styrelsesammanträden skall föras protokoll som undertecknas<br>av ordföranden och justeras av den ledamot som styrelsen utser.</p>
<p>Styrelseledamöter och kassaföreståndaren har rätt att fa en avvikande<br>mening antecknad till protokollet.</p>
<p>Protokollen skall föras i nummerföljd och förvaras på ett betryggande<br>sätt.</p>
<p>27 § Styrelsen är beslutför om mer än hälften av det totala antalet<br>ledamöter eller det högre antal som föreskrivs i stadgarna är närvarande.</p>
<p>Beslut i ett ärende får inte fattas om inte, såvitt möjligt, samtliga<br>styrelseledamöter har fatt tillfälle att delta i ärendets behandling och fått<br>tillfredsställande underlag för att avgöra det.</p>
<p>28 § Om en styrelseledamot inte kan närvara vid ett styrelsesammanträde<br>skall ledamotens suppleant ges tillfälle att delta i sammanträdet.</p>
<p>Suppleanten för den arbetstagarledamot som har utsetts enligt lagen<br>(1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda skall alltid få<br>underlag för styrelsesammanträdena och ges tillfälle att delta vid<br>sammanträden på samma sätt som en styrelseledamot.</p>
<p>29 § Om inte stadgarna föreskriver en särskild röstmajoritet, gäller som<br>styrelsens beslut den mening för vilken fler än hälften av de närvarande<br>röstar eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden stöder. Är<br>styrelsen inte fulltalig skall de som röstar för beslutet utgöra mer än en<br>tredjedel av det totala antalet styrelseledamöter, om inte något annat före-<br>skrivs i stadgarna.</p>
<p>Särskilda bestämmelser om arbetslöshetskassans ledning och<br>ställföreträdare</p>
<p>30 § Styrelseledamöter eller kassaföreståndaren får inte handlägga frågor<br>som rör avtal mellan dem och arbetslöshetskassan. De får inte heller<br>handlägga frågor om avtal mellan kassan och tredje man, om de i frågan<br>har ett väsentligt intresse som kan strida mot kassans intressen. Vad som<br>sägs om handläggning av frågor som rör avtal gäller även rättegång eller<br>annan talan.</p>
<p>31 § Styrelsen eller andra ställföreträdare för en arbetslöshetskassa får<br>inte företa en rättshandling eller någon annan åtgärd som kan bereda en<br>otillbörlig fördel åt medlem eller någon annan, om rättshandlingen eller<br>åtgärden är till nackdel för arbetslöshetskassan eller någon av dess<br>medlemmar.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>243</p>
<p>uppfyllt bestämmelsen i kassans stadgar om arbete inom kassans verksam-<br>hetsområde, eller</p>
<p>2. medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat oriktig eller<br>vilseledande uppgift om något förhållande av betydelse för hans eller<br>hennes rätt till medlemskap eller ersättning.</p>
<p>Om särskilda skäl föreligger skall styrelsen, i stället för att utesluta<br>medlemmen, frånkänna honom eller henne rätten till ersättning enligt<br>bestämmelser härom i lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring.</p>
<p>Första stycket 1 gäller inte sådan medlem som grundar sitt medlemskap<br>endast på förhållanden som avses i 34 § andra stycket.</p>
<p>38 § Har i ett ärende om uteslutning av medlem uppgift som inte saknar<br>betydelse för frågan om uteslutning tillförts ärendet av någon annan far<br>ärendet inte avgöras utan att medlemmen har underrättats om det och fatt<br>tillfälle att yttra sig över uppgiften. Medlemmen skall anses ha fatt<br>underrättelse om uppgiften, om den har sänts i ett rekommenderat brev<br>under medlemmens vanliga adress.</p>
<p>39 § Ett beslut varigenom en medlem uteslutits skall innehålla de skäl<br>som bestämt utgången, om det inte är uppenbart obehövligt. I beslutet<br>skall även anges från och med vilken dag uteslutningen gäller.</p>
<p>Om ett beslut om uteslutning fattas med stöd av 37 § 1 under tid då<br>medlemmen har rätt till ersättning, gäller uteslutningen från och med<br>dagen efter det att medlemmens rätt till ersättning upphör.</p>
<p>Rätt till utträde</p>
<p>40 § Utträde ur en arbetslöshetskassa sker efter anmälan. Sådan anmälan<br>skall göras skriftligen och innehålla uppgift om när utträdet skall ske. En<br>medlems rätt att träda ut ur en arbetslöshetskassa far inte begränsas.</p>
<p>Ytterligare bestämmelser om utträde finns i 45-46 §§.</p>
<p>Medlemsavgifter och särskild uttaxering</p>
<p>41 § En arbetslöshetskassa skall ta ut medlemsavgifter som i förening<br>med andra inkomster får antas täcka kassans förvaltningskostnader för den<br>del av försäkringen som avser inkomstbortfallsforsäkring, betalningen av<br>finansieringsavgift och övriga utgifter. En arbetslöshetskassa far besluta<br>om olika medlemsavgifter för olika medlemskategorier, om det finns skäl<br>för det.</p>
<p>42 § Trots vad stadgarna föreskriver, far en arbetslöshetskassa besluta om<br>särskild uttaxering, om arbetslöshetskassans tillgångar är otillräckliga för<br>verksamhetens behöriga utövande.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>245</p>
<p>43 § En arbetslöshetskassas beslut om medlemsavgifter och om särskild Prop. 1996/97:107</p>
<p>uttaxering skall godkännas av Arbetsmarknadsstyrelsen.                 Bilaga 5</p>
<p>44 § En arbetslöshetskassas inkomster som inte används för löpande<br>utgifter under verksamhetsåret, skall användas för sådana utgifter följande<br>verksamhetsår.</p>
<p>45 § En medlem skall anses ha trätt ut ur arbetslöshetskassan, om med-<br>lemmen vid utgången av andra månaden efter den tid på vilken en<br>medlemsavgift eller ett särskilt uttaxerat belopp belöper inte har betalat<br>avgiften eller beloppet till kassan och inte heller har anmält ett förhållande<br>på vilket befrielse från betalningsskyldighet kan grundas. Medlemmen<br>skall anses ha trätt ut ur kassan vid den tidpunkten.</p>
<p>I en arbetslöshetskassa med en längre avgiftsperiod än en kalendermå-<br>nad skall en medlem som inte inom tre månader från periodens början har<br>betalat medlemsavgiften anses ha trätt ut ur kassan efter den tiden.</p>
<p>46 § Om det finns särskilda skäl får Arbetsmarknadsstyrelsen medge<br>utträde vid en senare tidpunkt än vad som sägs i 45 §, dock senast vid<br>utgången av sjätte månaden.</p>
<p>47 § En arbetslöshetskassas styrelse far medge att en medlem far fortsätta<br>att vara medlem, även om medlemmen låtit bli att inom den tid som<br>framgår av 45 § anmäla ett förhållande som befrielse från betalnings-<br>skyldighet kan grundas på.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl, far styrelsen även i andra fall än som sägs</p>
<p>i första stycket besluta att en medlem far fortsätta att vara medlem även<br>om medlemmen inte inom den tid som framgår av 45 § betalat med-<br>lemsavgiften eller ett särskilt uttaxerat belopp.</p>
<h4>Finansieringsavgift</h4>
<p>48 § Arbetslöshetskassorna skall till staten betala en avgift för<br>finansiering av del av statens kostnader för</p>
<p>1.  utbetald ersättning avseende inkomstbortfallsförsäkringen, och</p>
<p>2.  administration av grundförsäkringen.</p>
<p>Betalningen skall ske med ett belopp för varje medlem som fanns i<br>kassan den 31 december det senaste förflutna verksamhetsåret beräknat till<br>158 procent av den under det löpande verksamhetsåret genomsnittligt<br>utbetalade dagpenningen till medlemmar enligt inkomstbortfallsförsäk-<br>ringen. Härav utgör</p>
<p>1.  135 procentenheter betalning av kostnader hänförliga till första<br>stycket 1, och</p>
<p>2.  23 procentenheter betalning av kostnader hänförliga till första<br>stycket 2.</p>
<p>246</p>
<p>49 § Regeringen far meddela närmare föreskrifter om när och på vilket Prop. 1996/97:107<br>sätt betalningarna enligt 48 § skall göras.                                 Bilaga 5</p>
<h4>Föreningsstämma</h4>
<p>50 § En arbetslöshetskassa skall hålla ordinarie föreningsstämma före den<br>1 juli varje år.</p>
<p>Arbetsmarknadsstyrelsen far medge att stämma hålls vid en senare<br>tidpunkt eller att den hålls endast vartannat år.</p>
<p>51 § Medlemmars rätt att besluta i arbetslöshetskassans angelägenheter<br>far utövas vid föreningsstämman genom valda ombud. Varje ombud har<br>en röst.</p>
<p>Om en arbetslöshetskassa är nybildad och val av ombud inte har hunnit<br>anordnas, far medlemmarna besluta i kassans angelägenheter vid<br>föreningsstämman. Vad som sägs om ombud i 55 och 56 §§ gäller i ett<br>sådant fall på motsvarande sätt medlemmar som beslutar vid stämman.</p>
<p>52 § Samtliga medlemmar i en arbetslöshetskassa har rätt att delta i val<br>av ombud.</p>
<p>53 § Föreningsstämman fastställer antalet ombud som skall väljas.</p>
<p>Föreningsstämman kan bemyndiga styrelsen att fastställa antalet ombud.<br>Ett sådant bemyndigande blir giltigt endast om det godkänns av<br>Arbetsmarknadsstyrelsen.</p>
<p>54 § Ett ombud far inte väljas för längre tid än fem år.</p>
<p>Till ombud får väljas endast en person som är medlem i arbets-<br>löshetskassan.</p>
<p>55 § Ett ombud far inte rösta genom ett annat ombud.</p>
<p>Ett ombud far inte rösta i en fråga som rör</p>
<p>1. talan mot ombudet,</p>
<p>2. ombudets befrielse från skadeståndsansvar eller från någon annan<br>förpliktelse mot arbetslöshetskassan, eller</p>
<p>3. talan eller befrielse som avses i 1 eller 2 som rör någon annan, om<br>ombudet i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot kassans<br>intressen.</p>
<p>56 § Om en bestämmelse i denna lag eller i arbetslöshetskassans stadgar<br>som rör kallelse till föreningsstämma eller tillhandahållande av handlingar<br>har åsidosatts i ett ärende, far stämman inte besluta i ärendet utan<br>samtycke av alla närvarande ombud. Även utan ett sådant samtycke får<br>föreningsstämman avgöra ett ärende som inte har tagits upp i kallelsen,</p>
<p>247</p>
<p>om ärendet enligt stadgarna skall förekomma på stämman eller omedelbart<br>föranleds av ett annat ärende som skall avgöras. Stämman får också be-<br>sluta att en extra föreningsstämma skall sammankallas för behandling av<br>ärendet.</p>
<p>57 § Föreningsstämman öppnas av styrelsens ordförande eller av den som<br>styrelsen har utsett.</p>
<p>Ordföranden vid föreningsstämman utses av stämman.</p>
<p>58 § Föreningsstämmans beslut utgörs av den mening som har fatt mer<br>än hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som<br>stämmans ordförande stöder.</p>
<p>Vid val anses den vald som har fatt de flesta rösterna. Vid lika röstetal<br>avgörs valet genom lottning, om inte något annat beslutas av stämman<br>innan valet förrättas.</p>
<p>59 § Föreningsstämman beslutar om ändring av stadgarna. Beslutet är<br>giltigt, om minst tre fjärdedelar av samtliga röstberättigade vid stämman<br>har förenat sig om det. Om arbetslöshetskassans stadgar innehåller<br>ytterligare villkor för ändring av stadgarna, gäller det villkoret.</p>
<p>Beslutet far inte verkställas innan registrering har skett enligt 10 §.</p>
<p>60 § Föreningsstämman får uppdra åt styrelsen att fatta beslut om<br>medlemsavgifter.</p>
<p>61 § Ett förbehåll i stadgarna om att tvister mellan arbetslöshetskassan<br>och styrelsen, styrelseledamöterna, kassaföreståndaren eller medlemmarna<br>skall hänskjutas till skiljemän har samma verkan som ett skiljeavtal.</p>
<p>Om styrelsen begär skiljemannaförfarande mot arbetslöshetskassan,<br>tillämpas 65 §.</p>
<p>Talan mot föreningsstämmans beslut</p>
<p>62 § Om ett beslut av en föreningsstämma inte har kommit till i behörig<br>ordning eller i övrigt strider mot lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäk-<br>ring, denna lag eller mot arbetslöshetskassans stadgar, kan talan mot<br>arbetslöshetskassan om att beslutet skall upphävas eller ändras föras av en<br>medlem, styrelsen, en styrelseledamot eller kassaföreståndaren.</p>
<p>Talan skall väckas vid tingsrätten.</p>
<p>Talan skall väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Väcks inte<br>talan inom denna tid, är rätten till talan förlorad.</p>
<p>63 § En dom som upphäver eller ändrar en föreningsstämmas beslut<br>gäller även för medlemmar som inte har fört talan.</p>
<p>64 § Rätten kan ändra en föreningsstämmas beslut endast om det kan</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>248</p>
<p>fastställas vilket innehåll beslutet rätteligen borde ha haft.</p>
<p>Skall föreningsstämmans beslut enligt denna lag anmälas for registre-<br>ring. skall rätten underrätta Arbetsmarknadsstyrelsen for registrering, om<br>beslutet har upphävts eller ändrats genom en dom som vunnit laga kraft<br>eller om rätten genom beslut under rättegången har förordnat att beslutet<br>inte far verkställas.</p>
<p>65 § Om styrelsen vill väcka talan mot arbetslöshetskassan, skall den<br>sammankalla en föreningsstämma vid vilken det skall väljas ställföreträda-<br>re som kan fora kassans talan i tvisten. Stämning delges den valde<br>ställföreträdaren.</p>
<p>För styrelsen talan mot föreningsstämmans beslut är rätten till talan inte<br>förlorad enligt 62 § tredje stycket, om styrelsen inom den där angivna<br>tiden har kallat till föreningsstämma enligt första stycket.</p>
<h4>Redovisning</h4>
<p>66 § Arbetslöshetskassans verksamhetsår är kalenderår.</p>
<p>67 § Styrelsen skall avge årsredovisning for varje verksamhetsår.<br>Årsredovisningen skall bestå av resultaträkning, balansräkning och<br>förvaltningsberättelse.</p>
<p>Resultaträkningen och balansräkningen skall upprättas i enlighet med<br>bestämmelserna i bokföringslagen (1976:125). Förvaltningsberättelsen<br>skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed.</p>
<p>68 § Årsredovisningen skall skrivas under av samtliga styrelseledamöter<br>och av kassaföreståndaren.</p>
<p>Om det har antecknats en avvikande mening om årsredovisningen till<br>styrelsens protokoll, skall den avvikande meningen fogas till redovis-<br>ningen.</p>
<p>69 § Årsredovisningen for det förflutna verksamhetsåret skall avlämnas<br>till revisorerna senast den 31 mars.</p>
<p>70 § Senast en månad efter det att resultaträkningen och balansräkningen<br>har blivit fastställda, skall en kopia av årsredovisningen och revisionsbe-<br>rättelsen hållas tillgängliga hos arbetslöshetskassan for dem som vill ta del<br>av dessa handlingar.</p>
<p>71 § Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Arbetsmark-<br>nadsstyrelsen far utfärda närmare föreskrifter om arbetslöshetskassans<br>bokföring, årsbokslut och årsredovisning. Om det finns särskilda skäl, far<br>föreskrifterna avvika från vad som följer av bokföringslagen (1976:125).</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>249</p>
<p>17 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 107</p>
<h4>Revision</h4>
<p>72 § En arbetslöshetskassa skall ha minst två revisorer och personliga<br>suppleanter for dem. Vad som i denna lag sägs om revisorer gäller även<br>revisorssuppleanter.</p>
<p>Revisorerna väljs av föreningsstämman, om det inte föreskrivs i<br>stadgarna att de skall utses på ett annat sätt.</p>
<p>73 § Minst en av revisorerna skall vara en auktoriserad eller en godkänd<br>revisor.</p>
<p>Till revisor kan utses även ett registrerat revisionsbolag.</p>
<p>74 § Revisor får inte</p>
<p>1.  vara underårig,</p>
<p>2.  ha en förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken,</p>
<p>3.  vara i konkurs,</p>
<p>4.  vara underkastad näringsförbud,</p>
<p>5.  vara styrelseledamot eller kassaföreståndare i arbetslöshetskassan<br>eller hjälpa till vid kassans bokföring eller medelsförvaltning eller<br>kontrollen över den,</p>
<p>6.  vara anställd hos arbetslöshetskassan, eller</p>
<p>7.  vara gifit eller sambo med en person som avses i 5, syskon eller<br>släkting i rätt upp- eller nedstigande led till en sådan person, eller<br>besvågrad med en sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så<br>att den ene är gift med den andres syskon.</p>
<p>75 § En revisors uppdrag gäller för den tid som anges i stadgarna. Om<br>uppdraget inte skall gälla tills vidare, skall tiden bestämmas så att<br>uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie föreningsstämma på vilken<br>revisorsval förrättas.</p>
<p>76 § Om en revisors uppdrag upphör i förtid eller om revisorn enligt<br>74 § eller enligt stadgarna inte far fortsätta att vara revisor och inte har<br>någon suppleant, skall styrelsen vidta åtgärder för att en ny revisor tillsätts<br>för den återstående mandattiden.</p>
<p>77 § Revisorerna far när som helst inventera arbetslöshetskassans<br>tillgångar och granska dess böcker, räkenskaper och andra handlingar.</p>
<p>Arbetslöshetskassans styrelse och kassaföreståndaren skall lämna de<br>upplysningar och det biträde som revisorerna begär.</p>
<p>78 § Revisorerna skall i den omfattning som följer av god revisionssed<br>granska arbetslöshetskassans årsredovisning och räkenskaper samt<br>styrelsens och kassaföreståndarens förvaltning. Efter att granskningen har<br>slutförts, skall revisorerna skriva en hänvisning till revisionsberättelsen på<br>årsredovisningen. Om revisorerna finner att balans- eller resultaträkningen<br>inte bör fastställas, skall även det antecknas.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>250</p>
<p>79 § Revisorerna skall för varje verksamhetsår till föreningsstämman Prop. 1996/97:107</p>
<p>avge en revisionsberättelse som skall innehålla                           Bilaga 5</p>
<p>1.  ett uttalande om årsredovisningen har gjorts enligt gällande lag och<br>arbetslöshetskassans stadgar,</p>
<p>2.  ett uttalande i frågan om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna, och</p>
<p>3.  ett förslag i frågan om fastställande av balansräkning och resultat-<br>räkning.</p>
<p>80 § Revisionsberättelsen skall lämnas till arbetslöshetskassans styrelse<br>senast en månad efter det att revisorerna har fatt redovisningshand-<br>lingarna. Dessa skall samtidigt lämnas tillbaka till styrelsen.</p>
<p>81 § Revisorerna har rätt att närvara vid en föreningsstämma. De är<br>skyldiga att närvara vid en stämma, om det med hänsyn till ärendena<br>anses nödvändigt.</p>
<h4>Fusion</h4>
<p>82 § Genom ett avtal om fusion kan en arbetslöshetskassa (den<br>överlåtande kassari) gå upp i en annan arbetslöshetskassa (den över-<br>tagande kassari). En sådan fusion innebär att medlemmarna i den<br>överlåtande kassan blir medlemmar i den övertagande kassan, att den<br>överlåtande kassan upplöses samt att dess tillgångar och skulder övertas<br>av den övertagande kassan.</p>
<p>En fusion kan också verkställas genom att en överlåtande kassa går upp</p>
<p>i två eller flera övertagande kassor.</p>
<p>83 § Genom ett avtal om fusion kan två eller flera arbetslöshetskassor<br>(de överlåtande kassorna) förenas genom att bilda en ny arbetslöshetskas-<br>sa. En sådan fusion innebär att medlemmarna i de överlåtande kassoma<br>blir medlemmar i den nya kassan, att de överlåtande kassoma upplöses<br>samt att deras tillgångar och skulder övertas av den nya kasssan.</p>
<p>84 § Ett avtal om fusion skall för att bli giltigt godkännas av förenings-<br>stämman i den överlåtande arbetslöshetskassan samt av Arbetsmark-<br>nadsstyrelsen. Bestämmelserna i 59 § skall tillämpas i fråga om en<br>föreningsstämmas beslut att godkänna en fusion.</p>
<h4>Den kompletterande arbetslöshetskassan</h4>
<p>85 § Rikstäckande organisationer som företräder anställda och företagare<br>på arbetsmarknaden far bilda en kompletterande arbetslöshetskassa. I den<br>kompletterande arbetslöshetskassan är organisationerna som bildat<br>föreningen medlemmar. Denna kassa skall ha till ändamål att främst<br>övergångsvis handha arbetslöshetsförsäkring åt enskilda. Såvitt avser</p>
<p>251<br></p>
<p>grundfbrsäkringen omfattar kassans verksamhet arbetslösa som inte är Prop. 1996/97:107<br>medlemmar i någon arbetslöshetskassa. Såvitt avser den frivilliga Bilaga 5<br>inkomstbortfallsförsäkringen omfattar verksamheten dem som är anslutna<br>till den kompletterande kassan.</p>
<p>Den kompletterande arbetslöshetskassan skall godkännas av<br>regeringen.</p>
<p>86 § Såväl arbetstagare som företagare kan hos kassan försäkra sig mot<br>inkomstbortfall. Sådan försäkrad benämns ansluten.</p>
<p>87 § För den kompletterande kassan gäller i övrigt bestämmelserna i<br>denna lag med följande undantag.</p>
<p>Bestämmelsen i 3 § om minsta antal medlemmar, bestämmelsen i 8 §<br>om att registrering i vissa fall far vägras samt bestämmelserna i 82-84 §§<br>om fusion gäller inte.</p>
<p>Såvitt avser bestämmelserna i 3 §, 5 § första stycket 12 och 34—47 §§<br>samt 60 § om medlemskap, medlemsförteckning, medlemsavgift m.m., i<br>48 § om finansieringsavgift, och i 95-97 §§ och 111-115 §§ om<br>överklagande, omprövning och ändring gäller bestämmelserna för de<br>anslutna i stället för medlemmarna. Vad som sägs i 31 och 61 §§ om<br>medlem gäller även ansluten till den kompletterande arbetslöshetskassan.</p>
<p>I stället för vad som sägs i 17 § tredje stycket gäller för den<br>kompletterande arbetslöshetskassan följande. Till styrelseledamot far utses<br>medlemmar, förtroendevalda eller anställda i de organisationer som är<br>medlemmar i föreningen. Styrelseledamöterna far inte vara<br>styrelseledamöter, kassaföreståndare eller ombud vid föreningsstämma i<br>en annan arbetslöshetskassa.</p>
<p>Bestämmelserna i 51-54 §§ om val av ombud och valda ombud gäller<br>i den kompletterande arbetslöshetskassan på motsvarande sätt ombud som<br>utses av medlemsorganisationerna. För sådana ombud gäller vad som i<br>tredje stycket sägs om styrelseledamot i den kompletterande kassan.</p>
<h4>Samverkan</h4>
<p>88 § Arbetslöshetskassorna skall samverka med varandra i frågor som rör<br>administration, service, information, utbildning och utveckling av<br>kassornas verksamhet.</p>
<p>Arbetslöshetskassorna skall lämna information till den enskilde om vilka<br>andra arbetslöshetskassor som är verksamma inom hans eller hennes<br>yrkesområde.</p>
<h4>Tillsyn</h4>
<p>89 § Arbetsmarknadsstyrelsen utövar tillsyn över arbetslöshetskassorna<br>och gör uppföljning av arbetslöshetsförsäkringen.</p>
<p>252</p>
<p>Arbetsmarknadsstyrelsen skall verka for att bestämmelserna i lagen<br>(1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och i denna lag tillämpas lik-<br>formigt och rättvist.</p>
<p>90 § En arbetslöshetskassa skall för tillsyn och uppföljning av<br>arbetslöshetsförsäkringen lämna uppgifter enligt vad regeringen eller efter<br>regeringens bemyndigande Arbetsmarknadsstyrelsen föreskriver.</p>
<p>En arbetslöshetskassa är skyldig att lämna Arbetsmarknadsstyrelsen<br>tillträde till föreningsstämman och styrelsesammanträdena.</p>
<p>91 § Arbetsmarknadsstyrelsen får meddela de erinringar i fråga om en<br>arbetslöshetskassas verksamhet som styrelsen finner behövliga.</p>
<p>Arbetsmarknadsstyrelsen får förelägga en arbetslöshetskassa att inom en<br>viss tid vidta de åtgärder som behövs för rättelse, om</p>
<p>1. en avvikelse har gjorts från kassans stadgar, denna lag, lagen<br>(1997:000) om arbetslöshetsförsäkring eller de författningar och före-<br>skrifter i övrigt som gäller för kassans verksamhet,</p>
<p>2.  stadgarna inte längre uppfyller kraven enligt 5 §,</p>
<p>3.  kassans tillgångar inte är tillräckliga, eller</p>
<p>4.  någon annan allvarlig anmärkning kan riktas mot kassans verksam-<br>het.</p>
<p>92 § Om ett föreläggande enligt 91 § inte har följts inom den tid som<br>angetts i föreläggandet och det förhållandet mot vilket anmärkningen<br>riktats inte heller har undanröjts på något annat sätt, far Arbetsmark-<br>nadsstyrelsen bestämma att arbetslöshetskassan helt eller delvis under en<br>viss tid inte skall ha rätt till statsbidrag.</p>
<h4>Statsbidrag</h4>
<p>93 § En arbetslöshetskassa har rätt till statsbidrag för kostnader för<br>ersättning som betalas ut enligt bestämmelser i lagen (1997:000) om<br>arbetslöshetsförsäkring.</p>
<p>94 § Om en arbetslöshetskassa har fatt statsbidrag utan att vara berättigad<br>till det eller har fatt för stort bidrag, skall kassan betala tillbaka bidraget.</p>
<p>I frågor om återkrav beslutar Arbetsmarknadsstyrelsen. Grundas<br>återkravet på att beslut om ersättning enligt lagen (1997:000) om<br>arbetslöshetsförsäkring är felaktigt, får dock statsbidraget återkrävas<br>endast om beslutet om utbetalning av ersättning uppenbart strider mot<br>nämnda lag, denna lag eller med stöd av dessa lagar meddelade<br>föreskrifter.</p>
<p>Vid återkrav far beloppet jämkas eller, om det finns synnerliga skäl, helt<br>efterges.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>253</p>
<h4>Överklagande, omprövning och ändring</h4>
<p>Överklagande i ärenden om rätt till medlemskap i en<br>arbetslöshetskassa</p>
<p>95 § Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden om rätt till medlemskap<br>enligt denna lag far överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.</p>
<p>96 § Arbetslöshetskassans beslut får inte överklagas av en enskild innan<br>kassan har omprövat sitt beslut enligt 111 §. Om ett beslut överklagas<br>innan det har omprövats, skall överklagandet anses som en begäran om<br>omprövning.</p>
<p>97 § Arbetsmarknadsstyrelsen får, även till förmån för en enskild part,<br>överklaga en domstols och en arbetslöshetskassas beslut i ärenden som<br>avses i 95 §.</p>
<p>Överklagande i övriga ärenden</p>
<p>98 § Beslut som en arbetslöshetskassa fattar med stöd av denna lag får<br>i andra fall än som avses i 62 och 95 §§ överklagas hos Arbetsmark-<br>nadsstyrelsen.</p>
<p>Arbetsmarknadsstyrelsens beslut i ett sådant ärende överklagas hos<br>regeringen.</p>
<p>99 § Utan hinder av vad som sägs i 2 § första stycket får styrelsen för<br>en förening som vägrats registrering överklaga Arbetsmarknadsstyrelsens<br>beslut i ärendet om registrering.</p>
<p>100 § Arbetsmarknadsstyrelsens beslut enligt 92 eller 94 § får<br>överklagas av arbetslöshetskassan hos allmän förvaltningsdomstol.</p>
<p>Gemensamma bestämmelser om överklagande</p>
<p>101 § Ett beslut skall överklagas skriftligt.</p>
<p>I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring<br>av beslutet som begärs.</p>
<p>102 § Skrivelsen med överklagandet skall ges in till den instans som har<br>meddelat beslutet. Skrivelsen skall, om inte annat anges i 103 och 104 §§,<br>ha kommit in till den instansen inom två månader från den dag klaganden<br>fick del av beslutet.</p>
<p>103 § Om överklagandet görs av Arbetsmarknadsstyrelsen eller av en<br>arbetslöshetskassa skall skrivelsen med överklagandet ha kommit in till<br>den instans som meddelat beslutet inom två månader från beslutets dag.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>254</p>
<p>104 § Arbetsmarknadsstyrelsens beslut i frågor som avses i 8, 92 och Prop. 1996/97:107</p>
<p>94 §§ skall överklagas inom två månader från beslutets dag.             Bilaga 5</p>
<p>105 § Den instans som har meddelat det överklagade beslutet prövar om<br>skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid.</p>
<p>Om skrivelsen har kommit in for sent, skall den avvisas utom när</p>
<p>1.  förseningen beror på att den instans som har fattat det överklagade<br>beslutet har lämnat klaganden en felaktig underrättelse om hur man<br>överklagar, eller</p>
<p>2.  skrivelsen inom tiden för överklagande har kommit in till den<br>instans som skall pröva överklagandet.</p>
<p>I fall som avses i 2 skall den instans dit skrivelsen kommit<br>vidarebefordra den till den instans som har meddelat beslutet och<br>samtidigt lämna uppgift om vilken dag skrivelsen kom in till den högre<br>instansen.</p>
<p>106 § Om skrivelsen med överklagandet inte avvisas enligt 105 § andra<br>stycket, skall den instans som har meddelat det överklagade beslutet<br>lämna över denna och övriga handlingar i ärendet till den instans som<br>skall pröva överklagandet.</p>
<p>107 § En arbetslöshetskassas, Arbetsmarknadsstyrelsens eller en<br>domstols beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något annat<br>har angetts i beslutet eller bestämts av den instans som skall överpröva<br>beslutet.</p>
<p>108 § I ett mål där en enskild part överklagar en arbetslöshetskassas<br>beslut är kassan den enskildes motpart.</p>
<p>109 § Arbetsmarknadsstyrelsen får överta en arbetslöshetskassas uppgift<br>att i länsrätt och kammarrätt föra talan.</p>
<p>Arbetsmarknadsstyrelsen för sådan talan i Regeringsrätten.</p>
<p>110 § Vid överklagande till kammarrätt krävs det prövningstillstånd.</p>
<p>Omprövning och ändring</p>
<p>111 § Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden som sägs i 95 § skall<br>omprövas av kassan, om det begärs av den enskilde som beslutet angår.</p>
<p>Detta gäller inte, om arbetslöshetskassan redan har ändrat beslutet med<br>stöd av 113 §.</p>
<p>112 § Bestämmelserna i 101-106 §§ om överklagande skall tillämpas i<br>fråga om en begäran om omprövning.</p>
<p>255</p>
<p>113 § En arbetslöshetskassa skall utan begäran ändra sitt beslut i<br>ärenden som sägs i 95 § och som inte har överprövats av en högre<br>instans, om</p>
<p>1.  beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller något annat sådant<br>förbiseende innehåller en uppenbar oriktighet,</p>
<p>2.  beslutet har blivit oriktigt på grund av att det har fattats på<br>uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag, eller</p>
<p>3.  beslutet har blivit oriktigt på grund av en uppenbart felaktig<br>rättstillämpning eller någon annan liknande orsak.</p>
<p>En ändring enligt första stycket behöver inte göras, om oriktigheten är<br>av ringa betydelse.</p>
<p>114 § En ändring med stöd av 113 § av ett beslut far inte göras sedan<br>mer än två år förflutit från den dag då beslutet meddelades.</p>
<p>Ett beslut far ändras även efter det att den tiden har gått ut, om det först<br>därefter har kommit fram att beslutet har fattats på uppenbart felaktigt<br>eller ofullständigt underlag eller om det finns andra synnerliga skäl.</p>
<p>115 § Vid omprövning enligt 111 § får beslutet inte ändras till den<br>enskildes nackdel.</p>
<p>Vid ändring enligt 113 § får beslutet inte ändras till den enskildes<br>nackdel, om det finns synnerliga skäl mot det.</p>
<h4>Straffbestämmelse</h4>
<p>116 § Om en förening eller en annan organisation utan att vara<br>registrerad enligt denna lag handhar frågor om ersättning enligt lagen<br>(1997:000) om arbetslöshetsförsäkring, döms den som på föreningens eller<br>organisationens vägnar deltar i en åtgärd eller ett beslut i sådan verksam-<br>het till böter eller fängelse i högst sex månader.</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>256</p>
<p>Bilaga 2 Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 5</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Bestämmelse i lagrådsremissen</p></td><td>
<p>Bestämmelse i lagrådets lagförslag</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 §</p></td><td>
<p>1 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2 §</p></td><td>
<p>2 § andra stycket</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3 § första stycket</p></td><td>
<p>1 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3 § andra stycket</p></td><td>
<p>2 § första stycket</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4§</p></td><td>
<p>93 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5 §</p></td><td>
<p>88 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6§</p></td><td>
<p>90 § första stycket</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7§</p></td><td>
<p>3 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8 §</p></td><td>
<p>85 § första stycket</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9§</p></td><td>
<p>85 § första stycket andra meningen</p>
<p>86 §</p>
<p>87 § andra stycket</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10 §</p></td><td>
<p>4§</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11 §</p></td><td>
<p>5 § och 87 § tredje stycket</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12 §</p></td><td>
<p>6§</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13 § första och tredje stycket</p></td><td>
<p>7§</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13 § andra stycket</p></td><td>
<p>85 § andra stycket</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14 § första stycket</p></td><td>
<p>8 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14 § andra stycket</p></td><td>
<p>saknar motsvarighet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14 § tredje stycket</p></td><td>
<p>87 § andra stycket</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15 §</p></td><td>
<p>9§</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16 § första stycket</p></td><td>
<p>9 § första stycket 4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16 § andra stycket</p></td><td>
<p>10 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17 §</p></td><td>
<p>11 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18 §</p></td><td>
<p>12 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19 §</p></td><td>
<p>13 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20 §</p></td><td>
<p>saknar motsvarighet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21 §</p></td><td>
<p>14 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>22 §</p></td><td>
<p>15 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>23 §</p></td><td>
<p>16 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>24 §</p></td><td>
<p>17 § och 87 § fjärde stycket</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25 §</p></td><td>
<p>18 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>26 §</p></td><td>
<p>19 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>27 §</p></td><td>
<p>20 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>28 §</p></td><td>
<p>21 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>29 §</p></td><td>
<p>22 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>30 §</p></td><td>
<p>23 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>31 §</p></td><td>
<p>24 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>32 §</p></td><td>
<p>25 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>33 §</p></td><td>
<p>26 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>34 §</p></td><td>
<p>27 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>35 §</p></td><td>
<p>28 §</p></td></tr>
</table>
<p>257</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>36 §</p></td><td>
<p>29 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>37 §</p></td><td>
<p>30 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>38 §</p></td><td>
<p>31 § och 87 § tredje stycket</p></td></tr>
<tr><td>
<p>39 §</p></td><td>
<p>32 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>40 §</p></td><td>
<p>33 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>41 §</p></td><td>
<p>34 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>42 §</p></td><td>
<p>35 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>43 §</p></td><td>
<p>36 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>44 §</p></td><td>
<p>37 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>45 §</p></td><td>
<p>38 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>46 §</p></td><td>
<p>39 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>47 §</p></td><td>
<p>40 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>48 §</p></td><td>
<p>41 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>49 §</p></td><td>
<p>42 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>50 §</p></td><td>
<p>43 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>51 §</p></td><td>
<p>44 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>52 §</p></td><td>
<p>45 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>53 §</p></td><td>
<p>46 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>54 §</p></td><td>
<p>47 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>55 §</p></td><td>
<p>87 § tredje stycket</p></td></tr>
<tr><td>
<p>56 §</p></td><td>
<p>87 § tredje stycket</p></td></tr>
<tr><td>
<p>57 §</p></td><td>
<p>48 § och 87 § tredje stycket</p></td></tr>
<tr><td>
<p>58 §</p></td><td>
<p>49 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>59 §</p></td><td>
<p>50 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>60 §</p></td><td>
<p>51 § och 87 § femte stycket</p></td></tr>
<tr><td>
<p>61 §</p></td><td>
<p>52 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>62 §</p></td><td>
<p>53 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>63 § första stycket</p></td><td>
<p>54 § första stycket</p></td></tr>
<tr><td>
<p>63 § andra stycket</p></td><td>
<p>54 § andra stycket och 87 § femte<br>stycket</p></td></tr>
<tr><td>
<p>63 § tredje stycket</p></td><td>
<p>saknar motsvarighet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>64 §</p></td><td>
<p>55 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>65 §</p></td><td>
<p>56 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>66 §</p></td><td>
<p>57 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>67 §</p></td><td>
<p>58 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>68 §</p></td><td>
<p>59 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>69 §</p></td><td>
<p>60 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>70 §</p></td><td>
<p>61 § och 87 § tredje stycket</p></td></tr>
<tr><td>
<p>71 §</p></td><td>
<p>62 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>72 §</p></td><td>
<p>63 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>73 §</p></td><td>
<p>64 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>74 §</p></td><td>
<p>65 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>75 §</p></td><td>
<p>66 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>76 §</p></td><td>
<p>67 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>77 §</p></td><td>
<p>68 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>78 §</p></td><td>
<p>69 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>79 §</p></td><td>
<p>70 §</p></td></tr>
</table>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>258</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>80 §</p></td><td>
<p>71 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>81 §</p></td><td>
<p>72 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>82 §</p></td><td>
<p>73 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>83 §</p></td><td>
<p>74 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>84 §</p></td><td>
<p>75 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>85 §</p></td><td>
<p>76 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>86 §</p></td><td>
<p>77 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>87 §</p></td><td>
<p>78 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>88 §</p></td><td>
<p>79 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>89 §</p></td><td>
<p>80 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>90 §</p></td><td>
<p>81 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>91 §</p></td><td>
<p>82 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>92 §</p></td><td>
<p>83 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>93 §</p></td><td>
<p>84 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>94 §</p></td><td>
<p>saknar motsvarighet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>95 §</p></td><td>
<p>saknar motsvarighet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>96 §</p></td><td>
<p>saknar motsvarighet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>97 §</p></td><td>
<p>87 § andra stycket</p></td></tr>
<tr><td>
<p>98 §</p></td><td>
<p>89 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>99 § första stycket</p></td><td>
<p>saknar motsvarighet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>99 § andra stycket</p></td><td>
<p>90 § andra stycket</p></td></tr>
<tr><td>
<p>100 §</p></td><td>
<p>91 § första stycket</p></td></tr>
<tr><td>
<p>101 §</p></td><td>
<p>91 § andra stycket</p></td></tr>
<tr><td>
<p>102 §</p></td><td>
<p>92 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>103 § första stycket</p></td><td>
<p>94 § första och andra stycket</p></td></tr>
<tr><td>
<p>103 § andra stycket</p></td><td>
<p>94 § tredje stycket</p></td></tr>
<tr><td>
<p>103 § tredje stycket</p></td><td>
<p>saknar motsvarighet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>104 §</p></td><td>
<p>95 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>105 §</p></td><td>
<p>96 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>106 §</p></td><td>
<p>108 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>107 §</p></td><td>
<p>109 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>108 §</p></td><td>
<p>97 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>109 §</p></td><td>
<p>110 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>110 §</p></td><td>
<p>98 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hl §</p></td><td>
<p>saknar motsvarighet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>112 §</p></td><td>
<p>99 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>113 § första stycket</p></td><td>
<p>100 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>113 § andra stycket</p></td><td>
<p>saknar motsvarighet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>114 §</p></td><td>
<p>101 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>115 §</p></td><td>
<p>102 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>116 §</p></td><td>
<p>103 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>117 §</p></td><td>
<p>104 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>118 §</p></td><td>
<p>105 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>119 §</p></td><td>
<p>106 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>120 §</p></td><td>
<p>107 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>121 §</p></td><td>
<p>Hl §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>122 §</p></td><td>
<p>112 §</p></td></tr>
</table>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>259</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>123 §</p></td><td>
<p>113 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>124 §</p></td><td>
<p>114 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>125 §</p></td><td>
<p>115 §</p></td></tr>
<tr><td>
<p>126 §</p></td><td>
<p>87 § tredje stycket</p></td></tr>
<tr><td>
<p>127 §</p></td><td>
<p>116 §</p></td></tr>
</table>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>260</p>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<h2>Arbetsmarknadsdepartementet</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1997</p>
<p>Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden</p>
<p>Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg,</p>
<p>Winberg, Uusmann, Ulvskog, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall,</p>
<p>Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing</p>
<p>Föredragande: statsrådet Winberg</p>
<p>Regeringen beslutar proposition 1996/97:107 En allmän och<br>sammanhållen arbetslöshetsförsäkring.</p>
<p>261</p>
<h2>Rättsdatablad</h2>
<p>Prop. 1996/97:107</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Författningsrubrik</p></td><td>
<p>Bestämmelser som       Celexnummer för</p>
<p>inför, ändrar, upp-       bakomliggande EG-</p>
<p>häver eller upprepar     regler</p>
<p>ett normgivnings-<br>bemyndigande</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lag om<br>arbetslöshetsförsäkring</p></td><td>
<p>7, 10, 13, 33, 36, 38, 40,</p>
<p>42 §§</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lag om<br>arbetslöshetskassor</p></td><td>
<p>6, 15, 49, 71, 90 §§</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lag om ändring i lagen</p>
<p>(1973:370) om<br>arbetslöshetsförsäkring</p></td><td>
<p>4, 6 §§</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lag om ändring i lagen<br>(1973:371) om kontant<br>arbetsmarknadsstöd</p></td><td>
<p>4, 6 §§</p></td></tr>
</table>
<p>262</p>
<p>gotab 53056, Stockholm 1997</p>
10 Statsbidrag, finansiering och kostnader ..............		144 144 146
10.1 10.2	Statsbidragen till ersättningen - grundbeloppet och den inkomstrelaterade ersättningen ............ De ekonomiska effekterna av förslagen och beräkna- de kostnader för budgetåren 1997 och 1998 ......	144 144 146
11 Författningskommentarer........................		148
11.1	Förslaget till lag om arbetslöshetsförsäkring......	148
11.2	Förslaget till lag om arbetslöshetskassor.........	159
11.3	Förslaget till lag om införande av lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:000) om arbetslöshetskassor .......................	175
11.4	Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring.....................	177
11.5	Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd .................	181
11.6	Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter ...........................	181
11.7	Övriga lagförslag ........................	182
Bilaga 1	Sammanfattning av SOU 1996:51 Grundläggande drag i en ny arbetslöshetsförsäkring - alternativ och förslag.............................	183
Bilaga 2	Sammanfattning av SOU 1996:150 En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring ..........	187
Bilaga 3	Remissinstanserna........................	195
Bilaga 4	Lagrådsremissens lagförslag.................	197
Bilaga 5	Lagrådets yttrande........................	217
Utgifter	1998	1999	2000	2001
Grundbelopp	18,7	18,0	16,9	16,6
lnkomstbortfallsersättning	13,8	13,6	13,0	13,6
Nyti 1 lträdandeersättning	0,5	1,0	1,3	1,4
Efterskydd	0,0	0,0	0,9	0,8
Administrationskostnader¹¹	0,8	0,8	0,8	0,8
Summa	33,8	33,4	32,9	33,2
Inkomster	1998	1999	2000	2001
Arbetsmarknadsavgiften' ’	28,9	30,4	32,0	33,4
Medlemsavgifter²’	3,0	3,0	2,9	3,0
Summa	31,9	33,4	34,9	36,4
Är	Antal er- sättnings-	Genom- snittligt	Utbetald ersättning	Erlagda avgifter	Statsbidrags- procent
	dagar per	ersätt-	per års-	per års-	1) och 4)
	årsmedlem	ningsbe-	medlem	medlem
	(5-dagars-	lopp kro-	kronor	kronor
	vecka)	nor
1974²	> 3,3	78,64	263	87,45	77,4
1975	3,2	75,00	242	90,17	77,3
1976	2,9	93,81	274	94,42	79,9
1977	2,8	124,34	354	88,24	87,3
1978	3,7	140,69	518	84,22	90,2
1979	3,6	153,13	557	79,34	90,9
1980	3,4	162,20	557	78,99	90,8
1981	4,6	179,17	821	79,40	92,4
1982	6,2	193,80	1 208	99,27	89,9³⁾
1983	7,2	225,80	1 634	132,26	94,9
1984	7,3	239,86	1 761	137,83	95,3
1985	7	254,62	1 786	162,20	95
1986	7,1	276,30	1 958	170,07	95,1
1987	7	307,28	2 135	176,80	94,9
1988	5,8	330,74	1 906	180,92	94
1989	4,7	360,62	1 682	195,06	92,5
1990	4,6	402,07	1 844	223,87	92,3
1991	7,5	445,32	3 353	239,94	95,4
1992	13,7	478,16	6 562	429,14	95,1
1993	20,6	475,81	9 788	468,53	96,9
1994	21,1	458,37	9 659	194,07	100,0⁵⁾
1995	20,7	461,29	9 559	507,49	97,0
Bestämmelse i lagrådsremissen	Bestämmelse i lagrådets lagförslag
1 §	1 §
2 §	2 § andra stycket
3 § första stycket	1 §
3 § andra stycket	2 § första stycket
4§	93 §
5 §	88 §
6§	90 § första stycket
7§	3 §
8 §	85 § första stycket
9§	85 § första stycket andra meningen 86 § 87 § andra stycket
10 §	4§
11 §	5 § och 87 § tredje stycket
12 §	6§
13 § första och tredje stycket	7§
13 § andra stycket	85 § andra stycket
14 § första stycket	8 §
14 § andra stycket	saknar motsvarighet
14 § tredje stycket	87 § andra stycket
15 §	9§
16 § första stycket	9 § första stycket 4
16 § andra stycket	10 §
17 §	11 §
18 §	12 §
19 §	13 §
20 §	saknar motsvarighet
21 §	14 §
22 §	15 §
23 §	16 §
24 §	17 § och 87 § fjärde stycket
25 §	18 §
26 §	19 §
27 §	20 §
28 §	21 §
29 §	22 §
30 §	23 §
31 §	24 §
32 §	25 §
33 §	26 §
34 §	27 §
35 §	28 §
36 §	29 §
37 §	30 §
38 §	31 § och 87 § tredje stycket
39 §	32 §
40 §	33 §
41 §	34 §
42 §	35 §
43 §	36 §
44 §	37 §
45 §	38 §
46 §	39 §
47 §	40 §
48 §	41 §
49 §	42 §
50 §	43 §
51 §	44 §
52 §	45 §
53 §	46 §
54 §	47 §
55 §	87 § tredje stycket
56 §	87 § tredje stycket
57 §	48 § och 87 § tredje stycket
58 §	49 §
59 §	50 §
60 §	51 § och 87 § femte stycket
61 §	52 §
62 §	53 §
63 § första stycket	54 § första stycket
63 § andra stycket	54 § andra stycket och 87 § femte stycket
63 § tredje stycket	saknar motsvarighet
64 §	55 §
65 §	56 §
66 §	57 §
67 §	58 §
68 §	59 §
69 §	60 §
70 §	61 § och 87 § tredje stycket
71 §	62 §
72 §	63 §
73 §	64 §
74 §	65 §
75 §	66 §
76 §	67 §
77 §	68 §
78 §	69 §
79 §	70 §
80 §	71 §
81 §	72 §
82 §	73 §
83 §	74 §
84 §	75 §
85 §	76 §
86 §	77 §
87 §	78 §
88 §	79 §
89 §	80 §
90 §	81 §
91 §	82 §
92 §	83 §
93 §	84 §
94 §	saknar motsvarighet
95 §	saknar motsvarighet
96 §	saknar motsvarighet
97 §	87 § andra stycket
98 §	89 §
99 § första stycket	saknar motsvarighet
99 § andra stycket	90 § andra stycket
100 §	91 § första stycket
101 §	91 § andra stycket
102 §	92 §
103 § första stycket	94 § första och andra stycket
103 § andra stycket	94 § tredje stycket
103 § tredje stycket	saknar motsvarighet
104 §	95 §
105 §	96 §
106 §	108 §
107 §	109 §
108 §	97 §
109 §	110 §
110 §	98 §
Hl §	saknar motsvarighet
112 §	99 §
113 § första stycket	100 §
113 § andra stycket	saknar motsvarighet
114 §	101 §
115 §	102 §
116 §	103 §
117 §	104 §
118 §	105 §
119 §	106 §
120 §	107 §
121 §	Hl §
122 §	112 §
123 §	113 §
124 §	114 §
125 §	115 §
126 §	87 § tredje stycket
127 §	116 §
Författningsrubrik	Bestämmelser som Celexnummer för inför, ändrar, upp- bakomliggande EG- häver eller upprepar regler ett normgivnings- bemyndigande
Lag om arbetslöshetsförsäkring	7, 10, 13, 33, 36, 38, 40, 42 §§
Lag om arbetslöshetskassor	6, 15, 49, 71, 90 §§
Lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring	4, 6 §§
Lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd	4, 6 §§