1 Inledning
En människa rustad med kunskap är en människa som lättare kan förstå sin omvärld, värdera sina intryck och forma sitt eget liv. Kunskap ger också bättre förmåga att kritiskt granska och sortera information. Kunskap stärker den enskilda individen att ta makten över sitt eget liv och att utvecklas. Liberaler har alltid kämpat för fri tillgång till information och för en utbildningspolitik som syftar till att höja utbildningsnivån för alla. Vi föds med olika begåvning och växer upp med olika sociala och ekonomiska förutsättningar. Det är en av välfärdsstatens främsta uppgifter att se till att alla människor ges likvärdiga möjligheter till en god utbildning. Syftet med studiestödet måste vara att ge enskilda individer ekonomisk möjlighet att förverkliga sina utbildningsambitioner. Det fyller därmed en viktig funktion som en del av utbildningspolitiken. Även om det finns goda argument för att höja bidragsnivån i studiemedlen, medger inte det statsfinansiella läget detta. Folkpartiet liberalernas vision om 50 % i bidrag och 50 % i lån vid eftergymnasiala studier kvarstår dock.
2 Social snedrekrytering
Vid införandet av det första omfattande studiemedelssystemet 1965 utökades möjligheterna till högre utbildning även för de individer som inte hade egna ekonomiska möjligheter att finansiera sina studier. Att komma till rätta med den sociala snedrekryteringen har varit en av huvuduppgifterna för de studiemedelsreformer som genomförts sedan dess. Tyvärr har inte de reformer som genomförts efter 1965 haft tillräckligt god effekt på den sociala snedrekryteringen till högre studier. Mycket talar för att orsakerna till den sociala snedrekryteringen grundläggs betydligt tidigare. Ett syfte med gymnasiereformen var att göra alla gymnasieprogram högskolemässiga. Emellertid har de högre kraven i gymnasieskolan inneburit problem för de elever som inte haft tillräckliga baskunskaper med sig från grundskolan. Slutsatsen bör alltså vara att reformer för att komma åt den sociala snedrekryteringen till högre utbildning i första hand bör rikta in sig på grundskola och gymnasium. Folkpartiet liberalerna har i flera år arbetat för att skolpliktsåldern ska sänkas till sex år och att grundskolan samtidigt blir tioårig. Även det pedagogiska inslaget i förskolan behöver stärkas, inte minst för att skapa bättre förutsättningar för de barn som inte får tillräcklig stimulans hemifrån.
3 Utbildning ger välstånd
Utbildning är normalt sett lönsam för både individen och samhället. Det är därför rimligt att risktagandet delas mellan stat och individ. För att det livslånga lärandet ska kunna bli verklighet krävs att studiestödet anpassas efter de krav på kontinuerlig kompetenshöjning och kompletterande utbildning som redan nu är en realitet i arbetslivet.
Betydelsen av högre utbildning och forskning blir allt tydligare och kunskap en allt viktigare faktor för länders konkurrenskraft och därmed för befolkningens möjligheter att öka eller behålla det välfärdssystem vi tycker är rimligt. Genom internationalisering och informationsteknikens genombrott förändras samtidigt de villkor som gällt för Sverige som kunskapsnation. Ett samhälle under snabb och ständig förändring ställer nya krav på medborgarna. När kunskapsmassan växer mycket snabbt blir förmågan till förnyelse av kunskap viktigare än någonsin. Breda kunskaper och förmågan att lära nytt kommer att bli honnörsord i framtiden. En generellt hög utbildningsnivå hos medborgarna blir ett grundläggande krav på ett land som vill värna om sin konkurrenskraft och utveckla sitt välstånd.
Internationella jämförelser visar på behovet av att ytterligare stärka utbildningsnivån. Om man till utbildningen vid universitet och högskolor lägger annan eftergymnasial utbildning uppgår den andel av varje ungdomsgeneration som i Sverige påbörjar någon form av eftergymnasial utbildning till mindre än 30 procent. Det är en betydligt lägre andel än våra konkurrentländer. Det är därför ett mål för Folkpartiet liberalerna att minst 50 procent av varje årskull gymnasieelever i framtiden skall gå vidare till någon form av eftergymnasiala studier.
Utbildningsnivån i Sverige är - tvärtemot vad många föreställt sig - inte i världsklass. Men den måste bli det. Kunskap och kompetens måste prioriteras och premieras. Arbetsmarknadspolitik och trygghetssystem har inte alltid de inbyggda drivkrafter till arbete och utbildning som en sund ekonomi kräver. Det finns också ett allmänt värde i en hög utbildningsnivå med stor bredd i befolkningen. Kunskap ger bl a större förmåga att ta till sig och värdera information. Det är inte minst viktigt för en väl fungerande demokrati. Bildning är också nyckeln till ett bredare kultur- och själsliv. Värdet att kunna läsa och förstå en dagstidning, hinna med att läsa textade tv-program eller förmåga att kunna läsa en sagobok för sina barn går inte att mäta i pengar, men har trots detta ett oerhört värde.
4 Bristerna i nuvarande studiemedelssystem
Nuvarande studiemedelssystem har en rad brister, därom råder politisk enighet. Höga räntenivåer och ofta låg återbetalningstakt kommer att leda till att allt fler inte kommer att hinna betala tillbaka sina studieskulder innan de avskrivs vid 65-års ålder. Detta kommer i framtiden att leda till omfattande avskrivningskostnader i miljardklassen för staten. Dessutom leder nuvarande system till ett oacceptabelt godtycke eftersom somliga får sina studielån avskrivna och andra får återbetala dem fullt ut. Nuvarande samlade studie- stöd är också behäftat med andra brister. Eftersom de ekonomiska villkoren varierar kraftigt mellan de olika studiestödssystemen uppstår ofta orättvisor mellan enskilda studenter.
4.1 Den senaste studiestödsutredningen
För att komma till rätta med bl a detta tillsattes en ny parlamentarisk utredning hösten 1994. I juni 1996 överlämnade Studiemedelsutredningen sitt betänkande till regeringen. Utredningen föreslår ett mer generellt och sammanhållet studiemedelssystem. Det kan åtminstone bidra till att undanröja problemet med de hittillsvarande orättvisorna som rått mellan olika studenter vad avser studiefinansiering. Det är den enskildes motivation som i första hand ska avgöra valet av utbildning. Studiemedelssystemet måste vara ett medel för att denna studieambition ska kunna förverkligas. Utbildningssystemet får aldrig i första hand bli en arbetsmarknadsåtgärd för att kortsiktigt dölja en hög arbetslöshet, utan måste grundas på långsiktiga utbildningspolitiska mål, rättvisa och sunda incitament. För den enskilde måste valet att studera i största möjliga utsträckning byggas på motivation och fritt val. Därför delar vi inte regeringens uppfattning om att studiestöd i sig ska verka rekryterande.
4.2 Det måste löna sig att studera
Det finns flera skäl till varför det under en lång tid i Sverige varit så att en förhållandevis låg andel av befolkningen gått vidare till en högre utbildning. En grundläggande orsak till detta är att högre studier kommit att löna sig för dåligt. Det är inte alla som vill skuldsätta sig utan att veta att den investering man gör för lånade pengar även ger en hygglig ekonomisk utdelning. Naturligtvis finns det fler skäl att studera än att det kan ge högre lön. Men om det ekonomiska utfallet av en vidareutbildning är noll eller rent av negativt blir det färre som kan och vill ta steget. Ofta förbigås en nog så viktig aspekt på detta problem, nämligen skattesystemets utformning. Den socialdemokratiska regeringen har emellertid urholkat denna princip genom att höja marginalskatten genom den s k värnskatten. För många akademiker tillkommer dessutom återbetalning av studiemedel, som för den enskilde i praktiken innebär ytterligare marginaleffekter. Högre utbildning har bara genom denna förändring i beskattningen blivit mindre lönsam. Folkpartiet liberalerna föreslår därför i sin ekonomiska motion att värnskatten ska avskaffas. För att kunskapsförsörjningen i Sverige skall kunna möta framtidens krav, krävs att lönebildningen, skattesystemet, de olika bidragssystemen m m ges en sådan utformning att kunskap och kompetens premieras.
4.3 CSN
Det bör, så långt det är möjligt, råda konkurrens även i hanteringen av studiemedel. Efter det att en student beviljats studielån, bör möjligheten öppnas för fler än CSN att hantera utbetalningsförfarandet. Även om det troligtvis inte finns några stora ekonomiska vinster att göra för t ex banker och försäkringsbolag, kan det finnas ett intresse av att knyta nya kundkontakter bland de studerande. En utveckling av servicetjänsterna till gagn för låntagarna skulle också kunna vara tänkbar.
4.4 Individuellt val av lånenivån
Folkpartiet anser att det är viktigt att varje student vid ansökningstillfället erhåller grundlig information från CSN om villkoren för återbetalning av erhållna studielån. Det ska klart framgå att studielån ska återbetalas. Det är också viktigt att studenten själv ges möjlighet att ange önskat lånebelopp upp till maxnivån. I bästa fall kan detta bidra till att studenten inte av "slentrian" ansöker om högsta tillåtna lånebelopp, utan gör ett mer medvetet val av lånenivå.
4.5 Barntillägget
Det särskilda vuxenstudiestödet har gjort det möjligt för många människor att via komvux läsa in grund- och gymnasieskolan. Inte minst gäller detta kvinnor. Barntillägget i vuxenstudiestödet har varit särskilt viktigt för ensamstående föräldrar med barn. När en majoritet i riksdagen avskaffade barntillägget hävdades det att studiemedelssystemet inte bör hantera försörjningsfrågor av denna karaktär. Vi anser dock att regeringens fördelningspolitik på ett orimligt hårt sätt drabbat just ensamstående med barn. Vi redogör för detta ytterligare i vår motion vuxenutbildning.
4.6 Högre fribelopp
Det finns inget fel i att människor som vill och kan drygar ut sina studiemedel genom arbete. För många är detta också en förutsättning för att klara av sin försörjning under studietiden. Arbete måste alltid löna sig. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag på ett nytt studiemedelssystem. Vi anser att ett sådant förslag måste innehålla en höjning av fribeloppsgränsen. Fribeloppet vid heltidsstudier är för närvarande 150 procent av basbeloppet per år. Folkpartiet anser att denna gräns snarast det blir ekonomiskt möjligt borde höjas till minst 200 procent av basbeloppet per år.
4.7 Krav på studieresultat - ett PPP- system
Folkpartiet föreslår att ett s k peng-per-poäng-system införs för högskoleutbildningar. Till skillnad från skärpningar av kraven på studieresultat fungerar PPP-systemet som en morot istället för en piska. Fördelarna med ett PPP-system är många. Ett PPP-system är bl a mer rättvist då staten inte premierar långsamma studier med mer bidrag än vad är fallet för de elever som klarar sina studier inom den tidsram som kursplanen anger.
4.8 Utbildningskonton
Ett helt nytt system behövs för att människor skall kunna finansiera bl a vidareutbildning. Ett sådant system är vad som brukar kallas kompetenskonton. Det innebär att människor skulle ges en möjlighet att på gynnsamma villkor spara och låna pengar för att vidareutbilda sig. Den anställde skulle då kunna komplettera sin utbildning även på andra sätt än dem som arbetsgivaren är beredd att räkna som personalutbildning. Dessutom borde det nuvarande avdragsgilla pensionssparandet kunna breddas till ett "pensions- och utvecklingssparande" där det blir möjligt att upp till en viss gräns ta ut pengar före pensioneringen för att möjliggöra bl a utbildning. Det avdragsgilla maxbeloppet höjs till ett basbelopp per år. Om de fackliga organisationerna vill bredda avtalspensionerna på samma sätt, möjliggörs det genom regeländringar. Individer mellan 30 och 55 år bör ges möjlighet att låna av det allmänna pensionssystemet för att använda till kompetensutveckling eller att starta ett eget företag. Förslagsvis kan man få ta ut 60 % av sin årslön. I gengäld reduceras individens ålderspension med motsvarande belopp. Den som tagit ut ett pensionsår i förväg kan återvinna denna pensionsrätt genom sparande, antingen i en privat pensionsförsäkring eller genom ökade avgifter till det reformerade ATP-systemet. Såsom studier avses heltidsstudier vid universitet, högskolor, gymnasium och komvux. Motsvarande gränser tillämpas redan av CSN i dagens studiestödssystem. I en särskild motion utvecklar vi ytterligare vår syn på utbildningskonton.
5 Förändringar i budgetanslagen
I detta avsnitt redogörs för de förändringar som tekniskt berör utgiftsområde 15 Studiestöd i prop. 1996/97:1. De besparingar som föreslås nedan innebär att vi kan genomföra satsningar på utbildning inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Dessa satsningar argumenterar vi för i vår motion om högre utbildning.
Folkpartiet har redan tidigare avvisat det s k NT-arvodet. Vi menar att samma studiefinansiella villkor måste gälla för alla som studerar på högskolor och universitet. Vi föreslår därför att anslagsposten A 7 utgår helt.
Det s k särskilda vuxenstudiestödet till studerande vid vissa natur- vetenskapliga och tekniska utbildningar inom utgiftsområde 15 vill vi ska utgå. Vi har tidigare föreslagit att studiestödet för de s k YTH- utbildningarna skall tas bort. Anslagsposten A 3 föreslår vi därför sammanlagt minskas med 64 miljoner kronor.
Vidare vill vi att regeringens förslag till anslag för s k basårsstipendier inom komvux skall utgå. Detta innebär att vi minskar anslagsposten A 1 med 40 miljoner kronor.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grunderna till den sociala snedrekryteringen till högre utbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om underliggande orsaker till den låga andel av befolkningen som går vidare till en eftergymnasial utbildning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av konkurrens i administrationen av studiemedelssystemet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förutsättningar för att göra ett medvetet val av lånenivå för studiemedel,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett system med studiemedel i proportion till antal avklarade poäng,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompetens- och utbildningskonton för ett livslångt lärande,
7. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt uppställning: Anslag Regeringens förslag Anslags- förändring
A 1 Studiehjälp m.m. 1 921 405 - 40 000
A 3 Vuxenstudiestöd m.m. 4 721 951 - 64 000
A 7 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar 525 571 - 525 571
Summa för utgiftsområdet
7 168 927 - 629 571
Stockholm den 7 oktober 1996
Margitta Edgren (fp)
Ola Ström (fp) Siri Dannaeus (fp)