Det är ett allvarligt problem att en så låg andel av den svenska arbetskraften har högskoleexamen. Detta är dock föga förvånande då utbildning lönar sig dåligt i Sverige. Universitetslönepremierna har minskat dramatiskt sedan 1960-talet. Därtill kommer ett skattesystem som minskar människors incitament för högre utbildning och kompetenshöjning.
Inte bara löneläge och beskattning påverkar människors studiebenägenhet. Utsikterna att få arbete, möjlighet till intressanta arbetsuppgifter och personlig utveckling spelar också stor roll. Även ett väl fungerande system för studiefinansiering är centralt för att rekryteringen till högre utbildning skall fungera tillfredsställande.
Dagens system är behäftat med flera brister som motverkar en expansion av antalet högskoleutbildade människor i landet och sätter många akademiker i en livslång skuldfälla. Dagens studiemedelssystem ger alltför små incitament att hålla tillbaka låneskuldens storlek. Många studenter räknar från början inte med att kunna betala tillbaka studieskulden under sin yrkesverksamma tid. Därtill är många akademikers löner för låga och skatterna för höga. Denna insikt ger upphov till viss resignation och till att det inte är ovanligt att studenter avstår från att hålla nere skuldens storlek. Man lånar det maximala beloppet. Den månatliga avgiften vid återbetalning blir ändå densamma.
Vidare saknas flexibilitet vid återbetalningen. Den procentuella andel av inkomsten som skall användas för att betala av på lånet är fast. Det har inte varit möjligt att göra personliga avbetalningsplaner, inte ens i de fall studenter velat höja avbetalningstakten.
Det har för övrigt inte heller varit möjligt att ansluta avbetalningen till autogiro för att undvika att någon av de fyra årliga delbetalningarna glöms bort, eller att betala en delsumma varje månad.
Det är heller inte tillräckligt tydligt under studieåren vad studielånet kommer kosta att återbetala. Räntan fastställs i efterhand och är p.g.a. statlig subventionering inte avdragsgill. Lånet behandlas vid deklaration vid sidan av andra lån. Pedagogiken blir otydlig.
Man kan förutse att staten i framtiden kan komma att tvingas skriva av stora summor i form av lån som inte betalats av. Det är svårt att se hur en lärare med fyra till fem års utbildning med dagens löneläge skall kunna klara av att betala tillbaka sitt lån. De senaste årens höga ränteläge innebar att många nyexaminerade akademikers skulder växte ordentligt, även efter att årens avbetalningar gjorts. Trots att den erforderliga delen av inkomsten avsattes till CSN, så växte alltså låneskulden.
Målet bör vara att avskaffa dagens system för studiemedel. Istället bör en modell utredas där bankerna tillåts och uppmuntras att ta över utlåning av studiemedel. Genom att staten lämnar borgen för alla studenter som kan uppvisa rimliga studieresultat möjliggörs högre utbildning för alla. Bankerna och studenterna får ett gemensamt intresse av att ingen lånar mer än den kan klara av att betala tillbaka under sin verksamma tid. Bankerna kan och kommer säkert också att erbjuda privatekonomisk rådgivning till dem som så önskar.
Högskolestudenter torde vara en attraktiv kundgrupp för bankerna. Den bank som tidigt vinner människors förtroende har möjlighet att få behålla dem som kunder under lång tid.
Med tiden skulle rimligen också ett omfattande studiesparande uppstå. Det måste bli naturligt för föräldrar och tonåringar att spara för framtida studier, lika väl som till körkort, bostad eller bil. Utbildning är en investering i framtiden. Genom ökat inslag av sparande kan studieskulden nedbringas och skuldfällan undvikas. Detta sparande kan med fördel kopplas till de så kallade kompetenskontona.
Banklånen bör bli avdragsgilla, precis som andra banklån. Om staten vill lämna ett studiebidrag, så är det möjligt även om bankerna tar över lånedelen. Sammantaget blir det lättare för studenter att förutse framtida kostnader och incitament att hålla nere skuldens storlek skapas.
Riksdagen bör begära en utredning om en ny modell för studielån i bank efter de intentioner som här angivits.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om en ny modell för studielån i bank i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 3 oktober 1996
Sten Tolgfors (m)