Det är ett allvarligt problem att en så låg andel av den
svenska arbetskraften har högskoleexamen. Detta är dock
föga förvånande då utbildning lönar sig dåligt i Sverige.
Universitetslönepremierna har minskat dramatiskt sedan
1960-talet. Därtill kommer ett skattesystem som minskar
människors incitament för högre utbildning och
kompetenshöjning.
Inte bara löneläge och beskattning påverkar människors studiebenägenhet.
Utsikterna att få arbete, möjlighet till intressanta arbetsuppgifter och
personlig utveckling spelar också stor roll. Även ett väl fungerande system
för studiefinansiering är centralt för att rekryteringen till högre utbildning
skall fungera tillfredsställande.
Dagens system är behäftat med flera brister som motverkar en expansion
av antalet högskoleutbildade människor i landet och sätter många
akademiker i en livslång skuldfälla. Dagens studiemedelssystem ger alltför
små incitament att hålla tillbaka låneskuldens storlek. Många studenter
räknar från början inte med att kunna betala tillbaka studieskulden under sin
yrkesverksamma tid. Därtill är många akademikers löner för låga och
skatterna för höga. Denna insikt ger upphov till viss resignation och till att
det inte är ovanligt att studenter avstår från att hålla nere skuldens storlek.
Man lånar det maximala beloppet. Den månatliga avgiften vid återbetalning
blir ändå densamma.
Vidare saknas flexibilitet vid återbetalningen. Den procentuella andel av
inkomsten som skall användas för att betala av på lånet är fast. Det har inte
varit möjligt att göra personliga avbetalningsplaner, inte ens i de fall
studenter velat höja avbetalningstakten.
Det har för övrigt inte heller varit möjligt att ansluta avbetalningen till
autogiro för att undvika att någon av de fyra årliga delbetalningarna glöms
bort, eller att betala en delsumma varje månad.
Det är heller inte tillräckligt tydligt under studieåren vad studielånet
kommer kosta att återbetala. Räntan fastställs i efterhand och är p.g.a. statlig
subventionering inte avdragsgill. Lånet behandlas vid deklaration vid sidan
av andra lån. Pedagogiken blir otydlig.
Man kan förutse att staten i framtiden kan komma att tvingas skriva av
stora summor i form av lån som inte betalats av. Det är svårt att se hur en
lärare med fyra till fem års utbildning med dagens löneläge skall kunna klara
av att betala tillbaka sitt lån. De senaste årens höga ränteläge innebar att
många nyexaminerade akademikers skulder växte ordentligt, även efter att
årens avbetalningar gjorts. Trots att den erforderliga delen av inkomsten
avsattes till CSN, så växte alltså låneskulden.
Målet bör vara att avskaffa dagens system för studiemedel. Istället bör en
modell utredas där bankerna tillåts och uppmuntras att ta över utlåning av
studiemedel. Genom att staten lämnar borgen för alla studenter som kan
uppvisa rimliga studieresultat möjliggörs högre utbildning för alla. Bankerna
och studenterna får ett gemensamt intresse av att ingen lånar mer än den kan
klara av att betala tillbaka under sin verksamma tid. Bankerna kan och
kommer säkert också att erbjuda privatekonomisk rådgivning till dem som så
önskar.
Högskolestudenter torde vara en attraktiv kundgrupp för bankerna. Den
bank som tidigt vinner människors förtroende har möjlighet att få behålla
dem som kunder under lång tid.
Med tiden skulle rimligen också ett omfattande studiesparande uppstå. Det
måste bli naturligt för föräldrar och tonåringar att spara för framtida studier,
lika väl som till körkort, bostad eller bil. Utbildning är en investering i
framtiden. Genom ökat inslag av sparande kan studieskulden nedbringas och
skuldfällan undvikas. Detta sparande kan med fördel kopplas till de så
kallade kompetenskontona.
Banklånen bör bli avdragsgilla, precis som andra banklån. Om staten vill
lämna ett studiebidrag, så är det möjligt även om bankerna tar över
lånedelen. Sammantaget blir det lättare för studenter att förutse framtida
kostnader och incitament att hålla nere skuldens storlek skapas.
Riksdagen bör begära en utredning om en ny modell för studielån i bank
efter de intentioner som här angivits.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om en ny modell för
studielån i bank i enlighet med vad som anförts i motionen.