med anledning av prop. 1996/97:5 Forskning och samhälle
Sammanfattning
Vänsterpartiet delar i många avseenden regeringens syn på
forskningspolitiken. Vad som skiljer vårt förslag från
regeringens är i första hand synen på förhållandet mellan
grundläggande förskning och tillämpad forskning.
Vänsterpartiet motsätter sig föreslagna nedskärningar på
forskningens område och avsätter i förhållande till
regeringens budget ytterligare 100 miljoner till
fakultetsanslagen och 225 miljoner till forskningsrådet under
1997. Vänsterpartiet har träffat en överenskommelse med
regeringen om löntagarfondsstiftelserna. Men vi menar att
om forskningsprojekt skall kunna fortsätta, avslutas eller
initieras på ett tillfredsställande sätt får inte ett
finansieringsglapp uppstå under en övergångstid till dess
kompensation kan utgå från löntagarstiftelserna. Vi anslår
286,6 miljoner för 1997 till teknisk forskning och utveckling.
Vi uttrycker också vår oro över den förväntade lärarbrist som
kan uppstå vid en kraftig utbildningsexpansion särskilt på de
mindre och medelstora högskolorna. Vi lägger också flera
förslag om forskning inom Arbetsmarknadsdepartementets
område som är avsedda att bidraga till en lösning av
arbetslöshetsproblemen.
Inledning
Forskningspolitik handlar ytterst om makt och inflytande
över forskning. Staten har ett övergripande ansvar. Det
viktigaste styrinstrumentet är anslagsfördelningen, men även
organisationsfrågorna spelar stor roll och är nära förbundna
med anslagsfrågorna. En större del av inflytandet över
svensk forskning har nu flyttats från riksdagens omedelbara
påverkan. Regeringen har ingen kontroll över de stora medel
som lagts i forskningsstiftelserna, inte heller någon påverkan
på dess styrelser eller styrelsebeslut. Nettoeffekterna av
medlemskapet i EU har inneburit att stora medel överförs till
EU vilka delvis tas från forskningsbudgeten. Andra medel
tillkommer visserligen forskningen från EU men dessa ligger
utanför riksdagens direkta inflytande. Vänsterpartiet anser att
de effekter EU-forskningsmedlen har fått för svensk
forskning borde utredas och utvärderas både då det gäller
forskningens inriktning och omfattning.
Forskningens frihet får inte reduceras till att bli en illusion när man nu med
visst fog kan fastslå att det är externa medel som till väsentlig del styr
verksamheten. Den enskilde forskaren, läraren och studenten måste
garanteras ett betydande inflytande över forskningen. Vi anser också i likhet
med regeringen att det är angeläget att det omgivande samhället i större
utsträckning än i dag berörs av och har kontakt med forskningen.
Vänsterpartiet satsar mer pengar än regeringen på forskning under
budgetåret 1997. Vi motsätter oss inte en förändring av stiftelsernas
styrelsesammansättning. Men vi menar att forskning kräver stabilitet. Att
som regeringen föreslå nedskärningar redan under 1997 med hänvisning till
att de senare kan täckas med stiftelsepengar menar vi är orimligt. Man kan
räkna med att de nya stiftelsestyrelserna är i funktion och kan bistå med
medel först under 1998. Vi föreslår därför att anslagen till forskningsråden
inte skärs ned under 1997.
Övergripande
forskningspolitik
Externfinansierad forskning utgör som vi tidigare nämnt en
allt större andel av den sammanlagda forskningen. Andelen
fakultetsmedel har kontinuerligt minskat sedan mitten på
sjuttiotalet. Detta är allvarligt med tanke på att
fakultetsanslagen utgör basfinansieringen för universitet och
högskolor. All forskning är inte lika intressant för externa
uppdragsgivare. Vänsterpartiet anser att staten måste ta ett
större ansvar för helheten och därmed balansen mellan
universitetens olika uppgifter.
Universitetens samarbete med näringslivet är utvecklande för båda parter.
Men det finns en risk att grundforskningen hamnar i skymundan och att den
tillämpade forskningen blir alltför dominerande. Naturvetenskap och teknik
intresserar företagen men de humanistiska och samhällsvetenskapliga
ämnena får för den sakens skull inte försummas. Det är inte enkelt att skilja
forskning som är "nyttig" för företagen från annan forskning. För att
motverka att de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnena försummas
krävs det att universiteten i högre grad visar på kopplingarna mellan olika
ämnen och mellan universitetens olika roller.
Vi vill prioritera forskarutbildningen och grundforskningen samt sträva
efter att skapa kreativa miljöer vid universiteten. Högskolor och universitet
har sedan en tid tillbaka fått utökade möjligheter att besluta i organisatoriska
och ekonomiska frågor. Den decentralisering som genomförts är till största
delen positiv och bör inte inskränkas.
Mål för forskningen och riktlinjer för
forskningspolitiken
Regeringens förslag till övergripande mål och riktlinjer för
forskningen anser vänsterpartiet vara ett steg i rätt riktning.
En entydig och samordnad forskningspolitik kräver ett antal
mer övergripande ställningstaganden. Men universitetens och
högskolornas egenansvar måste mer medvetet nyttjas till
prioriteringar för att uppnå klart uttalade mål. Kunskap är ett
medel att möta dagens och framtidens utmaningar. För att
tillgodose behovet av förnyelse i både utbildning och
forskning behövs förändringar både då det gäller
organisation och attityder. Vi ser regeringens förslag till
allmänna riktlinjer för forskningspolitiken som en
precisering och operationalisering av målen. De mål som
skall vara vägledande för aktörerna inom
forskningspolitikens område skall se till att högskolans
samverkan med det omgivande samhället ökar, att
forskningsetiska problem uppmärksammas och att
sambandet mellan utbildning och forskning stärks.
Vänsterpartiet menar att regeringens förslag till allmänna riktlinjer behöver
kompletteras med en riktlinje som fokuserar på förutsättningarna för olika
grupper i samhället att delta i forskningsprocessen. Den sociala
snedrekryteringen till högre utbildning anser vi vara ett allvarligt problem.
Eftersom den socioekonomiska och etniska bakgrunden är av avgörande
betydelse för val till högre utbildning påverkas också forskarsamhällets
sammansättning. Forskningspolitiken bör syfta till att göra alla grupper i
samhället delaktiga i forskningen. Detta är en fråga både om demokrati och
kvalitet.
Stiftelser inrättade med
löntagarfondsmedel
Vänsterpartiet anser att offentliga medel skall kontrolleras av
offentliga organ. Den borgerliga regeringens beslut att inrätta
stiftelser med löntagarfondsmedel som ligger utanför riksdag
och regerings kontroll var därför fel. Vänsterpartiet ger den
socialdemokratiska regeringen sitt stöd i frågan om ändring
av stiftelselagen för att regeringen skall få inflytande över
stiftelseförordnandena. Regeringen bör få möjlighet att utse
och entlediga ledamöterna i stiftelsernas styrelser. Formerna
för nominering och val måste dock uppfylla vissa krav.
Forskarvärlden skall kunna påverka processen, stiftelserna
behöver stabilitet och förutsägbarhet i sina styrelser och
könsrepresentationen i styrelserna skall vara jämn. Det är
också viktigt att studentrepresentationen i
stiftelsehögskolornas styrelser garanteras.
Problemet för enskilda forskningsledare är osäkerheten om den
omedelbara framtiden. Det finns i nuläget inga garantier för att
forskningsprojekt skall kunna fortsätta, avslutas eller initieras på normalt
sätt
under en övergångsperiod som kan bli ganska utdragen. Ett officiellt besked
om huruvida kompensationen från stiftelserna skall ske, alternativt om hur
det sannolika finansieringsglappet under 1997 skall överbryggas, är av
mycket stor vikt.
Forskningens kvalitet och relevans
Det är forskarna själva som skall avgöra vad som är
vetenskapliga rön, vad som är god och dålig kvalitet. Men
för att vi skall kunna tala om en forskning värd namnet
fordras att forskaren öppet redovisar utgångspunkter,
värderingar, metoder och resultat. Detta material skall sedan
kunna granskas av andra forskare som kan bedöma
kvaliteten. Det är också avgörande att forskning som är
kritisk mot etablerade metoder och tankemönster ges
utrymme. Vänsterpartiet instämmer i regeringens bedömning
att extern utländsk expertis i ökad utsträckning skall utnyttjas
för att säkra kvaliteten.
Jämställdhet och genusforskning
Vänsterpartiet verkar för att könsaspekter skall tillämpas på
alla politiska områden. Vi ser den ökade insikten, som finns
hos allt fler aktörer inom den högre utbildningen, om hur
forskarsamhället förstärker och återskapar könsskillnader i
samhället som glädjande och hoppfull. Den självklara
utgångspunkten för en analys måste vara att problematisera
utbildningsväsendet i stället för de kvinnor som finns i det.
Vi har långt kvar till ett samhälle där kvinnor och män har
samma möjligheter att ta del av och bidra till
kunskapsutvecklingen. Med den medvetna
jämställdhetspolitik som regering och riksdag, under
pågående mandatperiod, formulerat på utbildningsområdet
förväntar vi oss stora och positiva förändringar. Regeringen
föreslår att ett sekretariat för genusforskning inrättas vid
Göteborgs universitet, att de kvinnohistoriska samlingarna
blir ett nationellt ansvarsbibliotek, att Jämställdhetscentrum i
Karlstad skall få statliga anslag och att Linköpings
universitet får medel för att inrätta tema Genus. Dessutom
föreslår man att arton tjänster med inriktning mot
genusforskning inrättas.
Till skillnad från regeringen vill Vänsterpartiet hålla isär frågorna om
jämställdhet och genusforskning. Vissa beröringspunkter finns naturligtvis
men effektiva åtgärder för att befrämja dessa mål ser ofta olika ut.
Jämställdhet handlar om att förbättra kvinnors tillgång till universitetens
högre tjänster och är en fråga om demokrati och i viss mån kvalitet.
Genusforskning handlar om att förbättra villkoren för den forskning som
utvecklar vår kunskap om kön som samhällsorganiserande och
meningsskapande princip.
Det sekretariat för genusforskning som regeringen föreslår skall inrättas
bör samverka med de aktörer som redan finns inom området såsom
centra/fora för kvinnoforskning och Kvinnovetenskaplig tidskrift.
Genusforskning
En av de forskningsinriktningar som växer och får allt större
betydelse världen över är forskning med ett könsteoretiskt
perspektiv, som regeringen i sin proposition kallar för
genusforskning. Människan är antingen kvinna eller man,
och har man ett könsteoretiskt perspektiv i sin forskning gör
man en poäng av detta faktum. Som regeringen påpekar är
genusperspektivets relevans för naturvetenskap och teknik
ifrågasatt ofta utifrån en snäv fokusering på
problemlösningsfasen. Det är särskilt i den inledande
problemvalsfasen och i den avslutande resultatanalysen och
erfarenhetsåterföringen som genusperspektivet kan bidra och
tillföra den tekniska och naturvetenskapliga forskningen ny
kunskap. Men problemidentifiering medför alltid ett teori-
och metodval. Dessa val kan genusforskningen vara med om
att kreativt utveckla, bredda och skapa större medvetenhet
om.
Centra/fora för kvinnoforskning har en dubbel strategi. Den ena delen som
består i att integrera forskning om könsrelationer i de traditionella ämnena
och därigenom påverka ämnets kärna. Den andra delen av strategin är att
skapa en autonom organisation. Den dubbla strategin har varit effektiv i den
svåra balansgången mellan risken att marginaliseras genom en autonom
organisation och risken att underordnas i männens organisation. Foras unika
tillgång är den tvärvetenskapliga kunskapsbasen.
Jämställdhet
Mycket av statistiken om högskolan och universitetet är
användbart vid en analys av hur jämställda verksamheterna
är. De nedslående siffror som finns över den mycket sneda
könsfördelningen på de högre tjänsterna på högskolor och
universitet måste förändras. Men det mest grundläggande är
att siffrorna finns. Vänsterpartiet anser att regeringen bör
överväga åtgärder för att säkerställa att högskolor,
universitet, sektorsorgan och forskningsråd presenterar
könsuppdelad statistik.
Universiteten är av tradition en mansdominerad arbetsplats. Vi befarar att
de värderingar som avgör och bekräftar vad som är intressant forskning,
kriterier för vetenskaplighet, värdefulla meriter vid antagning och
tjänstetillsättning med mera diskriminerar kvinnor. Regeringen ämnar till
våren lägga förslag om en ny tjänstestruktur inom universiteten. Hur de
föreslagna förändringarna påverkar mäns och kvinnors villkor inom
universiteten kommer att vara viktigt för Vänsterpartiets ställningstagande.
Vänsterpartiet anser det angeläget att regeringen verkar för att
jämställdhetsaspekten beaktas inom de forskningsprogram inom EU som
Sverige är delfinansiär av.
Forskning vid mindre och medelstora
högskolor
Vänsterpartiet stödjer regeringens förslag om fasta
forskningsresurser till mindre och medelstora högskolor.
Men uppbyggnad av en forskningsorganisation vid dessa
högskolor är ett långsiktigt åtagande och medel för
ändamålet måste garanteras för en lång tid framöver. I
regeringens proposition saknar vi de stabila villkor som är
önskvärda för de högskolor som nu får fasta
forskningsresurser.
Lärarbrist
Vänsterpartiet vill påminna om den ansträngda
lärarsituationen som redan i dag råder på främst de mindre
och medelstora högskolorna, men även inom vissa
ämnesområden vid universiteten och fackhögskolorna. En
situation som ytterligare kommer att förvärras om regeringen
väljer att föreslå en förkortad forskarutbildning, eftersom en
icke obetydlig del av handledning och även undervisning på
grundutbildningen genomförs av doktorander. Vi anser att
regeringens bild av nuläget och framtidsutsikterna är alltför
optimistisk. Vi saknar också en närmare analys av hur
rekryteringen av nya lärare skall gå till. Risken är att allt
färre lärare får ta hand om allt fler studenter, vilket i högsta
grad försvårar det pedagogiska utvecklingsarbetet.
Samverkan mellan högskola och
samhälle - högskolans tredje uppgift
Förutom högskolans två uppgifter att stå för utbildning och
forskning föreslår regeringen att det i högskolelagen skall
införas en tredje uppgift, nämligen att förmedla och sprida ny
kunskap. Vänsterpartiet delar regeringens syn att samarbetet
mellan högskolan och det omgivande samhället bör stärkas.
Forskningens samhällsrelevans bör betonas. Dagens snabba
tekniska utveckling och samhällets strukturproblem kräver
att nya arbetsformer utvecklas. Forskning är inget
självändamål. Om förmedlingen av ny kunskap åsidosätts
blir den en exklusiv vara endast för ett fåtal.
Forskningsinformation
Enligt en ny rapport från Riksrevisonsverket (RRV) så sköter
universitet och högskolor dåligt uppgiften att på ett öppet
och begripligt sätt presentera forskningsresultat. Enligt RRV
saknar universiteten och högskolorna en medveten policy
och strategi när det gäller att föra ut forskningsrön till
omvärlden. Det saknas också en ändamålsenlig organisation
och administrativa rutiner för detta. RRV anvisar vissa rutin-
och regeländringar, men går inte djupare in på den kanske
viktigaste frågan, nämligen att det i mycket hög grad handlar
om attityder och förhållningssätt. I gjorda undersökningar
framhåller drygt en tredjedel av forskarna att de
karriärmässigt inte har något att vinna på att avsätta tid för
att försöka nå en bredare publik än den inomvetenskapliga.
Det tycks råda en Jantelag även inom forskarvärlden. Det är
inte meriterande att synas och göra sig begriplig. Men
forskningen och dess resultat är en angelägenhet för hela
folket. Det är medborgarna som ytterst är forskarnas
uppdragsgivare och finansiärer. Det är en demokratisk
rättighet att få ta del av forskningens resultat. Vänsterpartiet
välkomnar därför regeringens initiativ om att lagstadga om
den tredje uppgiften för högskolan och att ge Högskoleverket
i uppdrag att genomföra ett projekt med syfte att öka
forskarnas engagemang i folkbildningen och
populärvetenskapliga redogörelser. Vi vill i detta
sammanhang hänvisa till vårt förslag om ett folkligt
universitet med distansutbildning som skulle kunna utgöra en
brygga mellan forskning och fält.
Forskning inför 2000-talet
Regeringen föreslår att ett antal forskningsområden skall bli
föremål för särskilda åtgärder. Vi anser att det är många
angelägna ämnen som prioriteras. Flera områden har det
gemensamt att de berör problemkomplex som möter oss
dagligen. Bristerna i den mänskliga miljön,
naturförstöringen, våldet, den djupt orättvisa ekonomiska
världsordningen, kvinnornas situation i en värld dominerad
av män, för att nämna några. Det är viktigt att problem av
den här typen uppmärksammas och belyses även
vetenskapligt.
Vänsterpartiet delar regeringens uppfattning att forskning om ojämlikhet i
hälsa bör prioriteras (3.11.5). Vi vill tillägga då det gäller
resursförstärkningen för uppbyggnad av databaser för longitudinell forskning
att det är angeläget att få mer kunskap om vilka insatser som är effektiva för
barn som far illa. Vi vet i dag alldeles för lite om vilka åtgärder som bör
prioriteras i arbetet med barn som far illa.
Uppmärksamhet behöver ägnas åt teknikanvändning. Det är ett väsentligt
demokratiskt intresse att tekniken blir tillgänglig för envar och att teknik
utvecklas för att tillfredsställa sociala behov.
Forskningsfinansiering
De olika finansieringsformerna som finns inom svensk
forskning i dag kompletterar varandra. Universitetens och
högskolornas fakultetsanslag utgör forskningens basresurser
och svarar för långsiktighet och kontinuitet. De används
huvudsakligen till finansiering av tjänster och infrastruktur.
Forskningsrådsmedel fördelas efter inomvetenskapliga
kriterier till tidsbegränsade projekt och tjänster.
Nedan följer några av Vänsterpartiets ställningstaganden om forskning
inom de olika departementsområdena.
Försvarsdepartementets
verksamhetsområde
Vänsterpartiet föreslår i motion till budgetpropositionen
utgiftsområde 6 besparingar utöver regeringens förslag inom
totalförsvaret. De uppgifter som försvarsrelaterad forskning
har minskar därmed. Detta medför mindre anslag till
Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska
försöksanstalten än de som regeringen föreslår i
budgetpropositionen.
Socialdepartementets
verksamhetsområde
Fibromyalgi
Mellan 150 000 och 200 000 människor i vårt land har
fibromyalgi (FM). Flertalet av dessa är kvinnor. De
dominerande symptomen vid FM kommer från muskulaturen
och utgörs av värk/smärta, stelhet och ökad uttröttbarhet.
Kunskapen om sjukdomen är relativt liten både hos
medicinsk personal och försäkringskassorna. Enligt
Reumatikerförbundets studie betalar försäkringskassan
ersättning för 17,5 miljoner arbetsdagar per år för gruppen
fibromyalgisjuka. Samma studie visar att de drabbade får
vänta åtta år i genomsnitt på rätt diagnos. I dag finns inget
etablerat vårdprogram för människor med fibromyalgi.
Utredningen om bemötande av kvinnor och män inom hälso- och
sjukvården hade uppdraget att också se över kunskapsläget när det gäller
fibromyalgi. Utredningen visar att det finns mycket stora brister när det
gäller kunskaper och att konsensus om behandlingsprogram saknas.
Fibromyalgi innebär för samhället stora ekonomiska kostnader och mycket
lidande för den enskilde patienten. Det är viktigt att mekanismerna bakom
detta smärtsyndrom blir klarlagda så att metoder för såväl förebyggande
insatser som effektiv behandling kan utvecklas. Det är därför angeläget att
resurser prioriteras på forskning om fibromyalgi. Vänsterpartiet föreslår i sin
budgetmotion utgiftsområde 14 att Rådet för arbetslivsforskning får 5
miljoner kronor för detta ändamål.
Elkänslighet
Regeringen anser att ytterligare forskning behövs på
området. Vänsterpartiet instämmer och anser också att detta
medför ett ansvar att fördela pengar till ändamålet. Inom
ramen för vår budgetmotion utgiftsområde 14 föreslår vi
därför att 5 miljoner kronor ges till Rådet för
arbetslivsforskning.
Kommunikationsdeparteme
ntets verksamhetsområde
Resurser för övergripande
kommunikationsforskning m.m. (8.5)
Regeringen medger på det här området ett resurstillskott för
att förstärka forskning, utveckling och
demonstrationsverksamheten inom området kollektivtrafik
och samhällsbetalda resor. Vänsterpartiet anser att den
satsningen är värdefull men vill poängtera att forskning kring
effekter av nya transportmedel inte finns under denna rubrik.
Det vi främst tänker på är forskning kring effekter av de nya
snabbtågen, vilka konsekvenser utbyggnaden och
ombyggnaden av järnvägsnätet får, samt snabbtågen ur ett
samhälleligt framtidsperspektiv.
Vi ser gärna att detta tas med under samma rubrik och innefattas av samma
budgetmedel som den föreslagna förstärkningen vad gäller forskning,
utveckling och demonstrationsverksamhet inom området kollektivtrafik och
samhällsbetalda resor.
Finansdepartementets
verksamhetsområde
Det ekonomiska rådet är ett exempel på ett mellanting
mellan ett politiskt styrt utredningsorgan och en grupp
politiskt obundna forskare, en konstruktion som förekommer
också inom andra forskningsområden. Den oklarhet som
sådana hybrider skapar om vem som i själva verket ansvarar
för resultaten av forskningen är särskilt olycklig på detta
område. Det är ju inte för inte som nationalekonomin en
gång kallades för politisk ekonomi. Att till exempel utreda
konsekvenser av ett eventuellt svenskt medlemskap i EMU
är omöjligt att göra oberoende av politiska värderingar och
aspekter.
Om Finansdepartementet vill få ett visst slags ekonomisk
utredningsuppgift med ett klart politiskt syfte utförd bör denna utföras inom
ramen för departementets ordinarie organisation. Handlar det om forskning
där man vill stärka allmänhetens förtroende för att resultaten skall vara
maximalt politiskt neutrala bör uppdragen kunna läggas ut som beställningar
på fristående myndigheter som Konjunkturinstitutet eller Statistiska
centralbyrån. Man kan naturligtvis också vända sig till de av regeringen
utsedda representanterna i olika forskningsanslagsbeviljande organ och
framhålla vikten av att en viss sorts forskning blir utförd. I det senare fallet
får man naturligtvis acceptera att det är det aktuella anslagsbeviljande
organet som väljer forskare. Anslaget kan dras in från 1 januari 1997.
Eventuella avvecklingskostnader får klaras inom ramen för
regeringskansliets anslag (se även motion till riksdagen med anledning av
prop. 1996/97:1 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning).
Utbildningsdepartementets
verksamhetsområde
Inledning
Regeringen redovisar i en tabell hur den föreslår att medel
för forskning inom utgiftsområde 16 skall fördelas. Här blir
det tydligt att anslagen till forskningsråden m.m. minskas
med cirka 10 procent. (från 1 679 miljoner för året 1995/96
till 1 521 för 1997). Vänsterpartiet är inte berett att göra
dessa neddragningar utan föreslår att ytterligare 225 miljoner
läggs på forskningsråden och 100 miljoner på
fakultetsanslagen.
Forskningsrådsorganisationen
Forskningsråden har en viktig roll för förnyelse och kvalitet i
forskningen. Vi instämmer i att den tvärvetenskapliga
forskningen bör ges stärkta förutsättningar att utvecklas. Att
forskningsråden får möjlighet att inrätta och tillsätta
professurer och att en samverkansgrupp för att främja
tvärvetenskaplig forskning samt jämställdhetsfrågorna
inrättas är mot den bakgrunden positivt.
Regeringens bedömning att Forskningsrådsnämnden särskilt bör prioritera
informationsinsatser riktade mot grupper i samhället med låg utbildningsnivå
och grupper utan akademisk tradition stämmer väl överens med
Vänsterpartiets uppfattning.
Sektorsforskning inom
Utbildningsdepartementets område
Skolforskning
Vänsterpartiet anser att läraryrket behöver en starkare
forskningsanknytning. Kunskapssamhället kräver en väl
utbyggd forskning om lärandet och lärandets villkor. En
sådan forskning bör rimligen organiseras i anslutning till
lärarutbildningarna så att de kan fungera som förmedlande
länk mellan utvecklingsarbetet i skolan och de olika
forskningsinriktningarna som finns inom högskolan. I dag
finns ett alltför stort gap mellan praktiker- och
akademikerpedagoger; en låsning som hindrar ett fruktbart
utbyte mellan skolans och forskarnas värld. Skolverkets
forskningsprogram skall öka den vetenskapligt grundade
kunskapen om den svenska skolans förutsättningar och
resultat och också effektivt sprida forskningsresultaten, något
som vi bedömer som oerhört viktigt i ett dynamiskt
utvecklingsskede. Det är därför förvånande att regeringen
föreslår en så pass kraftig besparing som 20 miljoner inom
skolforskningens område. En stor del av besparingen skall
visserligen, enligt förslaget, senare kunna kompenseras med
medel från löntagarfondsstiftelserna. Något som
vänsterpartiet inte motsätter sig. Men vi vill värna om
kontinuiteten och stabiliteten och menar att ett eller ett par
års kraftiga nedskärningar inom skolforskningen kan orsaka
betydande problem längre fram. Vi föreslår att
skolforskningen och därmed också forskarutbildningen vid
lärarhögskolorna förstärks med resurser motsvarande 30
miljoner kronor i förhållande till regeringens budgetförslag.
Jordbruksdepartementets
verksamhetsområde
Ekologisk produktion inom jordbruk
och trädgårdsnäring (11.5)
Här redovisar regeringen vad man tänkt sig att göra med den
kompensation för revalvering som vi erhållit från EU. Totalt
handlar det om 173 miljoner kronor åren 1996-1998.
Skogs- och jordbrukets forskningsråd får 36,5 miljoner kronor under 1997.
Medlen disponeras för forskning och utveckling av ekologisk produktion
inom jordbruket och trädgårdsnäringen. Stiftelsen lantbruksforskning får 122
miljoner kronor under 1997 för forskning och utveckling samt
marknadsbefrämjande åtgärder inom jordbrukssektorn. Vad de
marknadsbefrämjande åtgärderna består av redovisar inte regeringen, inte
heller vilket syftet är. Totalt handlar det om 168,5 miljoner kronor under
perioden 1996 till 1998.
Vänsterpartiet har även tidigare motsatt sig tanken att dessa pengar ska
användas till annat än forskning och då med ekologisk forskning som
prioriterat område. Detta krav ställs fortsättningsvis på användningsområden
för dessa 173 miljoner kronor. Utöver detta finns 4,5 miljoner kronor som
ska reserveras för övriga ändamål enligt regeringen. Vänsterpartiet anser att
det är beklagligt att dessa pengar inte redovisas i propositionen.
Arbetsmarknadsdeparteme
ntets verksamhetsområde
Institut för utvärdering av
arbetsmarknadspolitiken (12.2)
Utvärdering av och forskning om arbetsmarknadspolitiken
måste öka. Arbetsmarknadspolitikens stora omfattning i
kombination med arbetslöshetens förändrade
bestämningsfaktorer gör att samhällets behov av kunskap om
dessa frågor är stort. Regionala, könsmässiga, åldersmässiga
och andra socio-ekonomiska olikheter behöver analyseras.
Vänsterpartiet efterlyser makroekonomiska studier där
exempelvis förändringar som den ökade målstyrningen och
kommunernas allt intensivare engagemang och inflytande
fokuseras. Det kan ge värdefullt underlag för utarbetandet av
alternativ ekonomisk politik.
Det är dock viktigt att olika intressenter finns företrädda för att inte
skevhet skall uppträda. Området är starkt politiskt laddat och otaliga exempel
finns på att forskningsresultat utan tillräcklig grund utnyttjats för politiska
ställningstaganden, inte sällan av forskarna själva. Det är värdefullt att AMS
egen utredningsavdelning har intensifierat sitt arbete att granska
forskningsrapporter vad gäller sakligt innehåll och relevans. AMS har en
stor kompetens på detaljnivå, något som ofta saknas i den fria akademiska
forskningen. AMS kan dock inte fullgöra samhällets uppdrag att granska sin
egen verksamhet.
Som komplement till AMS och den fria akademiska forskningen där
kontinuitet saknas borde idén om ett oberoende institut för utvärdering av
arbetsmarknadspolitiken prövas. Det är viktigt att ett sådant institut får
tillgång till en forskningsenhet så att metodutveckling och forskningsresultat
kvalitetssäkras och håller en vetenskapligt god nivå. Vänsterpartiet var
kritiskt till regeringens förslag att lägga institutet direkt under
Arbetsmarknadsdepartementet i samband med att idén presenterades i
somras. Vi tolkar dock uttrycket "oberoende institut" som att verksamheten
garanteras oberoende och integritet när det gäller att genomföra sitt uppdrag,
även om det inte är administrativt fristående utan läggs under
Arbetsmarknadsdepartementet. En politiskt styrd utvärdering skulle givetvis
vara förödande för trovärdigheten och även försvåra en kompetent
rekrytering. Vi noterar också att en referensgrupp möjliggör parternas
medverkan vilket är viktigt för bedömning av relevans och för att ge
spridning åt forskningsresultaten. Vi förutsätter att även AMS finns
representerad inom ramen för institutets verksamhet.
Arbetsmarknadsforskningens
inriktning (12.3)
Det är iögonfallande hur demokrati- och maktperspektivet
kommit i bakgrunden i regeringens formuleringar av
forskningsinriktningen för Rådet för arbetslivsforskning och
Arbetslivsinstitutet. Vänsterpartiet menar att
internationaliseringen och utvecklingen av en "just in time" -
arbetsmarknad med en rad nya anställnings- och
entreprenadformer i grunden har förändrat
maktförhållandena i arbetslivet. I många fall är utvecklingen
till nackdel för löntagarnas inflytande och trygghet. Å andra
sidan blir företagen alltmer beroende av de anställdas
kompetens, vilket kan ge ett ökat personligt inflytande i vissa
fall. Hela frågan om det fackliga inflytandet över
arbetsorganisationen, arbetsvillkoren, investeringarna och
över huvud taget verksamhetens framtid måste ges en större
tyngd.
Den senaste utvecklingen inom det arbetsrättsliga området visar att
arbetsgivarintressets effektivitetskrav kraftigt dominerar till nackdel för
löntagarnas demokratiska inflytande. Medbestämmande ses alltmer enbart
som ett medel att i vissa lägen skapa ökad lojalitet med verksamheters
målsättningar och ökade lönsamhetskrav. Egenvärdet av demokrati i
arbetslivet tonas ner. Maktfrågorna i arbetslivet negligeras. Ett demokratiskt
arbetsliv är förutsättningen för ett utvecklat demokratiskt samhälle. Det är
därför viktigt att betona att demokrati i arbetslivet inte enbart är en
arbetsorganisatorisk fråga.
När forskningsorganisationen kring arbetslivet organiserades om (prop.
1994/95:158) betonades det särskilt i vänsterpartiets motion att arbetslivets
demokratiproblem måste uppmärksammas. "Om demokrati i arbetslivet är ett
viktigt mål för riksdagen så måste det också slås fast att
arbetslivsforskningen skall synliggöra och uppmärksamma arbetslivets
demokratiproblem." Motionen fick en mycket välvillig behandling av
arbetsmarknadsutskottet. Utskottets betänkande (1994/95:AU09) blev också
riksdagens beslut. Vänsterpartiet fann därför heller ingen anledning att
inlämna någon reservation till utskottets betänkande i denna del eller till
riksdagens beslut.
Forskningspropositionen förbigår dock arbetslivets demokratiproblem med
tystnad. Detta är otillfredsställande. Vänsterpartiet anser att demokrati i
arbetslivet skall utgöra ett prioriterat forskningsområde.
Ett betydelsefullt forskningstema borde även utgöras av vad som torde
tillhöra det sociala och finansiella arbetsgivaransvaret i ett föränderligt
arbetsliv. Kostnadsansvar vad gäller rehabilitering av arbetsskadade och
tillskapande av anpassade arbetsplatser för personer med funktionshinder,
inrättande av praktikplatser för nytillträdande på arbetsmarknaden som
ungdomar och invandrare, och nya system för kompetensutveckling i
arbetslivet borde utgöra ett väsentligt område för forskning. Uppenbarligen
måste nya system tas fram där inte suboptimering och kostnadsövervältring
undandrar arbetsgivarna ansvar, med marginalisering och ökade klyftor som
följd. De stora samhällskostnaderna som belastar oss idag gör att detta
forskningsområde borde ges stor tyngd.
Både för att åstadkomma en välbehövlig arbetsorganisatorisk utveckling
och för att få ett jämlikt och jämställt arbetsliv, d.v.s. ge både kvinnor och
män möjlighet till "det goda arbetet", behövs forskning som syftar till att ta
fram könsneutrala arbetsvärderingar. Det finns många enskilda erfarenheter
men ännu saknas forskning för att etablera underbyggda kriterier för
värdering och jämförelse. Sådan forskning kan bli ett effektivt verktyg i
kampen mot lönediskriminering på grund av kön. Detta borde vara ett
prioriterat forskningsområde.
Forskning kring arbetstidsfrågor släpar efter i Sverige. Det gäller
arbetstidens fördelning mellan individer och kön. Det gäller
sysselsättningseffekter av arbetstidsförkortning under olika strukturella
antaganden. Det gäller produktivitets- och kostnadseffekter inom olika
branscher och i samhällsekonomin som helhet. Den omfattande politiska
diskussionen om arbetstidsförkortning som ett moment i en jämlik och
jämställd sysselsättningspolitik lider brist på vetenskapligt underlag.
Historiska analogier fungerar inte utan vidare i ett samhälle där högproduktiv
industriproduktion sysselsättningsmässigt ger vika för ett tjänstesamhälle.
Det borde pekas ut som ett högprioriterat område.
Mycket av vad som sägs i propositionen är viktigt och relevant vad gäller
forskningsinriktning, inte minst när det gäller köns- och genusperspektivet,
men det borde kompletteras och konkretiseras enligt vad som anförts när det
gäller makt/demokratiperspektivet, det sociala/finansiella
arbetsgivaransvaret, arbetsvärderingssystem och arbetstidsfrågan.
Kulturdepartementets
verksamhetsområde
Vänsterpartiet anser att det behövs en förstärkning av
forskningen på kulturområdet. Det sker lämpligen vid
Mimer, det nätverk för folkbildningsforskning som inrättades
1990 vid Linköpings universitet. Vänsterpartiet föreslår
därför i sin budgetmotion i utgiftsområde 17 att Mimer
tilldelas en miljon kronor för ändamålet.
Närings- och
handelsdepartementets
verksamhetsområde
Teknisk forskning och utveckling
(14.2)
Regeringen minskar anslaget till teknisk forskning och
utveckling med 286,6 miljoner för 1997. Man hänvisar till att
stiftelsemedel skall kompensera för denna nedskärning.
Under anslaget för teknisk forskning och utveckling skall man bl.a.
stimulera näringslivets teknikutveckling, göra företagen konkurrenskraftiga
gentemot utlandet och sammanföra högskola och industri genom
kompetenscentra över hela landet. Dessa kompetenscentra är en relativt ny
konstruktion och i dagsläget finns 28 stycken. Forskning bl.a. vid Linköpings
universitet visar att Sverige under de senaste tjugo åren har haft en mycket
svag utveckling vad gäller forskningsintensiva företag. Om vi följt övriga
OECD-länders utveckling på detta område, hade vi idag haft ytterligare
150 000 jobb inom forskningsintensiva företag. För att inhämta denna
eftersläpning krävs kraftsamling inom alla områden som påverkar en sådan
utveckling i positiv riktning. Vänsterpartiet motsätter sig inte en förändring
av forskningsstiftelsernas styrelsesammansättning. Vi menar dock att tempot
är viktigt för utvecklandet av forskningsintensiva företag. Värdefull tid
riskerar emelleritid att gå till spillo. Vi föreslår, om riksdagen bifaller den
föreslagna neddragningen av anslagen till teknisk forskning, att anslaget för
teknisk forskning och utveckling behålls på sin nuvarande nivå för att
möjligen minskas under 1998 när, förhoppningsvis, de nya styrelserna i
stiftelserna är i funktion och kan bistå med medel till anslaget.
Regionalpolitisk forskning (14.5.4)
I samband med att Statens institut för regionalforskning, SIR,
får regeringens uppdrag att formulera ett forskningsprogram
för åren 1997-99 bör förutom de två nämnda
huvudområdena, regional utveckling ur
jämställdhetsperspektiv och konsekvenser av medlemskap i
EU, ytterligare två områden ges prioritet. Dels bör nuvarande
regionalpolitiska åtgärdsarsenal utvärderas med avseende på
kostnadseffektivitet och måluppfyllelse, och dels bör frågan
om "den stora regionalpolitiken" och dess effekter bli
föremål för kvalificerad analys. Såväl i bilaga 5 till
Långtidsutredningen -95 "Sveriges ekonomiska geografi"
(NUTEK) som i bilaga 4 till NUTEK:s anslagsframställning
1997-99 finns viktigt analysmaterial som påvisar
regionalpolitiskt starkt negativa effekter av avregleringar och
bristen på statlig regional samordning liksom av besparingar
inom statsbudgeten och socialförsäkringssystemet. Det är
viktigt att SIR kan fördjupa kunskapsbilden.
Inrikesdepartementets
verksamhetsområde
Byggforskning är ett viktigt instrument för utvecklingen av
byggmaterial och byggprocesser på vägen mot ett ekologiskt
hållbart samhälle. För att få fler fullskaleprojekt så bör
anslaget för byggforskningen ökas med 40 miljoner kronor.
Neddragningen av anslagen till byggforskningen gör det
svårt att bidra till sådana projekt. Fullskaleprojekt är mycket
värdefulla för forskningen, där ett samarbete mellan byggare
och forskare utvecklar byggteknik och metoder. Att bygga
billigare och effektivare är viktigt, men minst lika viktigt är
att bygga ekologiskt hållbart och sunda inomhusmiljöer.
I de övergripande målen för stöd till byggforskningen bör också nämnas
satsningar på forskning och utveckling av energisnåla produktionslösningar
med material där energianvändningen är minimal vid materialtillverkningen.
I den programstruktur som regeringen vill betona för forskningsprojekt, och
som Byggforskningsrådet skall stödja, bör också frågan om energieffektiva
produktionslösningar och energiminimering i framställningen av
byggmaterial vara en prioriterad fråga. När byggforskningen på
energiområdet dras ned, är risken stor att omfattande kompetens och kunskap
går förlorad. Forskningen på energisidan bör naturligtvis fortsätta i obruten
takt utan att något energipolitiskt beslut inväntas. Extramiljonerna som
vänsterpartiet föreslår till byggforskningen i sin budgetmotion i
utgiftsområde 18 skall även användas på energiforskningsområdet.
Miljödepartementets
verksamhetsområde
Ökad samordning av miljöforskning
I stort sett är regeringens förslag när det gäller
miljöforskningen bra prioriterade och väl avvägda. Vi
uppskattar tanken på att föra ut forskningen till allmänheten
och övriga samhällsinstitutioner och menar att den delen av
forskningsverksamheten är central. Vi förutsätter att
regeringen återkommer till frågan om forskningens
finansiering. Enligt regeringens förslag ska det i
fortsättningen finnas tre organ som är statligt tillsatta och har
övergripande kontroll över de statliga forskningspengarna.
Av dessa tre finns två redan idag, Forskningsrådsnämnden
och Avfallsforskningsnämnden. Det nya är den statliga
utnämningen av styrelsen för MISTRA.
Vänsterpartiet tror att det kan finnas avsevärda fördelar med samordning
av dessa tre nämnder. Bättre prioriteringar och lättare översikt över
verksamheten är exempel på direkta effekter. Hur stora vinster detta skulle
kunna ge är dock svårt att ange, men alla möjligheter till effektivisering är
värda att ta tillvara.
Det är dock inte möjligt att direkt sammanföra Forskningsrådsnämnden,
Avfallsforskningsnämnden och MISTRA i en och samma styrelse eftersom
MISTRA är en fristående stiftelse. Vänsterpartiet vill dock att dessa tre
sammanförs i en samverkansgrupp för att vikten av samordning på ett tydligt
sätt skall markeras. Vänsterpartiet föreslår också att regeringen undersöker
möjligheten och fördelarna med att slå ihop Forskningsrådsnämnden och
Avfallsforskningsrådet till en och samma styrelse.
Prioriterade områden
Regeringens prioriteringar för innevarande forskningsperiod
är
fysisk påverkan/biologisk mångfald
kretslopp och varuflöden
samhälls- och tvärvetenskaplig forskning
Dessa samlas i olika temaområden föreslagna i SNV:s
rapport 4514-8, vilka regeringen godkänner;
kunskap för miljöanpassning - olika finansiärer
uthållig markanvändning - SJFR
nordiska kusthav - SNV
uthålliga städer - Byggforskningsrådet
miljöanpassat energisystem - NUTEK
miljöanpassad transport - Kommunikationsforskningsberedningen
miljöanpassad produktion och konsumtion - SNV
Vänsterpartiet saknar framtidsforskning om det som kallas
miljöutrymme, dvs hur mycket var och en kan konsumera för
att vi tillsammans ska kunna leva i ett ekologiskt hållbart
samhälle. Miljöförbundet Jordens Vänner, framförallt den
internationella delen, har påbörjat ett sådant arbete och har
utifrån små resurser presenterat mycket intressanta underlag
för vidare diskussion. Vi anser att denna typ av diskussion
måste prioriteras och därför vill vi avsätta fyra miljoner
kronor för utvecklande av beräkningar av ett svenskt
miljöutrymme vilket vi föreslår i vår budgetmotion
utgiftsområde 20. Vänsterpartiet anser att regeringen bör
verka för att de forskningsprogram inom EU som Sverige är
delfinansiär av får en tydlig miljöprofil.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om övergripande forskningspolitik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om mål och riktlinjer för forskningspolitiken,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sekretariatet för genusforskning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jämställdhet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärarbrist,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om folkligt universitet med distansutbildning,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om institut för utvärdering av arbetsmarknadspolitiken,1
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsmarknadsforskningens inriktning,1
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökad samordning av miljöforskning.2
Stockholm den 3 oktober 1996
Gudrun Schyman (v)
Hans Andersson (v)
Ingrid Burman (v)
Lars Bäckström (v)
Owe Hellberg (v)
Tanja Linderborg (v)
Eva Zetterberg (v)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)