I regeringens plan för att halvera arbetslösheten ingår
tillskapandet av 30 000 nya högskoleplatser. Det är bra men
de ekonomiska villkoren har blivit hårdare. Vilka kan ta
högskolans nya utbildningsplatser när tjockleken på
föräldrarnas plånbok blir avgörande?
Idag är utbildningsnivån besvärande ojämlik mellan välsituerade och
mindre förmögna grupper i samhället. En välvillig utbildningssatsning kan,
tvärt emot sitt syfte, komma att vidga kunskapsklyftan om den inte
kompletteras med en ekonomisk plan. De nya reglerna för studielån ökar
avbetalningstrycket. Man skall ha råd att våga satsa på en utbildning när
kunskaper alltmer har kommit att bli färskvara.
Handläggare vid Centrala studiestödsnämnden har de senaste åren märkt att
allt fler avstår från att söka till högskolan eller ta erbjuden högskoleplats av
ekonomiska skäl.
Arbetarklassens barn med toppbetyg avstår från att studera, och ger
samtidigt större utrymme åt dem som kommer från välbärgade familjer men
har medelmåttiga betyg. Det sker i en tid när utbildning är näst intill ett
absolut krav för att få jobb.
Med utbildning ökar medvetandet och självförtroendet och därmed möjlig-
heterna att påverka, utveckla och förbättra samhället. Arbetarklassens barn
måste få större möjligheter, inte mindre, att vara med i den processen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av de ekonomiska
villkoren för att möjliggöra att barn ur "arbetarklassen" kan studera.