Vi ser med stor tillfredsställelse på det principiella i
regeringens förslag att nu ge fasta forskningsresurser till de
mindre och medelstora högskolorna. Konstaterandet att det
även där kan skapas forskning av internationell klass inom
profilområden är ett slutligt erkännande av en positiv
utveckling som länge varit på väg.
I forskningspropositionen betonar regeringen principiellt och i flera
sammanhang vikten av problemorienterad och tillämpningsinriktad forskning,
utan att den vetenskapliga kvalitén därför får eftersättas. Enligt vår
uppfattning svarar regeringens förslag i budgetpropositionen om fördelning
av den angivna anslagsramen dåligt mot dessa uttalande. Inte heller fullföljs
principen att uppnådda resultat skall påverka anslagstilldelningen.
Under den nu utlöpande treårsperioden har samtliga mindre och medelstora
högskolor haft små fasta anslag. Därutöver har de fått de s k
nätverkspengarna, som fördelats i en särskild ordning efter prövning av de
individuella högskolornas planer. I stället för att nu väga in uppnådda resultat
högskola för högskola verkar ett schablontänkande ha tillämpats. De tidigare
universitetsfilialerna i Örebro, Karlstad och Växjö samt Mitthögskolan får
oberoende av nuvarande nivå en ökning till 62 milj kr för 1999. För övriga
högskolor tycks man vilja skapa ett sorts tak vid en nivå kring 20 milj kr för
samma år.
Högskolan Dalarna har under nu löpande treårsperiod varit mycket
framgångsrik i konkurrensen om nätverkspengarna. Summan anslag för 1996
är därför större än för någon annan av de mindre och medelstora högskolorna,
de fyra "stora" inräknade. För stora delar av dessa anslag har det krävts en
motfinansiering från regionens näringsliv. Inom högskolans två
profilområden, centrum för transport och samhällsforskning (CTS) och
centrum för industriell teknik och utveckling (CITU), är samarbetet med
regionens näringsliv och myndigheter stadd i snabb utveckling. Ur denna
samverkan har växt nya planer för FoU med stor betydelse för regionen.
Tillsammans med KTH och Uppsala universitet har planer på en
internationell transporthögskola som en del i den nuvarande högskole-
strukturen arbetats fram. Planer på en motsvarande samverkan med regionen
kring forskning för ekologisk hållbarhet håller på att realiseras. En ökning av
distans- och decentraliserad högskoleutbildning är också möjlig att uppnå. På
grundval av den uppnådda positionen och de nämnda planerna har högskolan
begärt en fortsatt anslagsökning för åren 1997-99.
I budgetpropositionen är emellertid Högskolan Dalarna den enda av de 17
högskolorna som nu föreslås bli helt utan ökning under treårsperioden.
Därmed beskärs den dynamiska utveckling som skapats under den
treårsperiod som nu går mot sitt slut. De kontakter som byggts upp med
regionens näringsliv riskerar att minska i omfattning. Problemen är inte bara
högskolans. För alla aktörer i länet som på olika sätt stött utvecklingen under
innevarande period, som engagerat sig i nätverkssamverkan och
gemensamma projekt, måste det framstå som egendomligt att den högskola
som under konkurrens visat duglighet inte får något ökat anslag. Omvärldens
förtroende för högskolan som samarbetspartner riskerar att rubbas. Inför de
förhoppningar som ställs till regional utveckling via samverkan mellan
högskolan och de mindre och medelstora företagen i regionen finner vi detta
utomordentligt allvarligt.
Högskolan Dalarna har som ambition att kvalificera sig för rätt att tillsätta
professurer och examinera för doktorsexamen. Transporthögskolan som en
del i högskolan är ett bärande element i planerna. Tillsammans med övriga
profil- och utvecklingsområden formas en modern organisation för forskning
och forskarutbildning, väl anpassad till forskningspropositionens betoning av
att den vetenskapliga kompetensen skall förenas med probleminriktning och
ökad samverkan mellan högskola och omgivande samhälle. Planerna erbjuder
ett intressant alternativ till, vid sidan av det mer traditionella, som tonar
fram
ur propositionens kriterier för rätt att använda benämningen universitet. Såväl
för Högskolan Dalarna och regionen som för en vital mångfald i det
nationella högskolesystemet är det väsentligt att detta alternativ får utvecklas
i huvudsak enligt de angivna planerna.
De anslag regeringen föreslår för 1998 och 1999 är för samtliga högskolor
kopplade till förslagen om forskningsstiftelserna. För Högskolan Dalarnas del
anges att en fortsatt utveckling av transporthögskolan bör kunna finansieras
på samma sätt. För att möjliggöra en rationell planering bör beloppen för
kommande år anges även i detta fall. Vi motionärer anser av de skälen att en
ökning av anslaget för forskningsresurser till Högskolan Dalarna för de tre
kommande åren är väl motiverade.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Högskolan Dalarna.
Stockholm den 2 oktober 1996
Per Erik Granström (s)
Iréne Vestlund (s)
Bengt-Ola Ryttar (s)
Leo Persson (s)
Barbro Hietala Nordlund (s)
Laila Bäck (s)