Alla är överens om att en högskola/universitet är av mycket
stor betydelse för en regions utveckling. Tillgången på
arbetskraft med högskoleutbildning, särskilt inom det
tekniska och naturvetenskapliga området, men även, och
detta i allt större utsträckning, inom design,
informationsteknologi, språk och ekonomi avgör om
regionens näringsliv och offentlig sektor skall klara den
snabba övergång till mer kunskapsintensiv produktion av
varor och tjänster son nu pågår med rasande fart. Om inte
dessa förutsättningar finns är alternativet stagnation, hög och
växande arbetslöshet och samhällelig nedgång.
Sjuhäradsbygden med sina närmare 200.000 invånare befinner sig nu i en
mycket farlig situation. Bygdens närinsliv domineras av företag med mycket
låg andel högskoleutbildade. Om inte grundläggande förutsättningar finns för
en snabb nyrekrytering av mer kvalificerad arbetskraft och inte minst
omfattande vidareutbildning av redan anställda är riskerna uppenbara att
dessa företag slås ut i konkurrensen med låglöneindustrier på andra håll i
världen, inte minst i Baltikum.
Arbetslösheten i Borås kommun (15,6 %) är redan nu betydligt högre än
riksgenomsnittet. Den av regeringen föreslagna nedläggningen av Älvsborgs
regemente kommer att leda till ytterligare påfrestningar. Sjuhäradsbygden är,
vad gäller högskoleutbildade invånare, illa rustad att möta de utmaningar som
vi nu kan se framför oss. Utbildningsnivån är, i ett nationellt perspektiv, låg
och utbildningsbehoven stora. Enligt SCB:s senaste uppgifter är andelen
personer i den vuxna befolkningen med 3-årig högskoleutbildning eller mer
bara 7 % i Sjuhäradsbygden jämfört med 12 % i landet.
Samtidigt som utbildningsnivån är låg så är också utbudet av högre
utbildning litet. Antalet högskoleplatser i Sjuhäradsbygden var 1994/95 1,4
platser per 100 invånare och kommer att stiga till 1,7 om regeringens förslag i
budgetpropositionen genomförs. Eftersom flera stora utbildningsprogram vid
Högskolan i Borås, HB, har en utpräglad nationell rekrytering, t.ex.
biblioteks- och informationsvetenskap och de textila utbildningarna, så
understryks utifrån dessa utgångspunkter bygdens problem i detta avseende.
Andelen nybörjare vid Högskolan i Borås ligger klart under
riksgenomsnittet. Detta beror inte på ett svagt intresse för utbildning. Inför
höstterminen 1996 gick det nästan tre behöriga förstahandssökande per plats
till utbildningsprogrammen vid HB. Andelen sökande till HB har de senaste
åren ökat väsentligt mer än riksgenomsnittet. Detta gäller också de tekniska
och naturvetenskapliga utbildningarna. Vid antagningen hösten 1996
tvingades Högskolan i Borås avvisa 2.300 kvalificerade förstahandssökande.
Högskolan i Borås har ansträngt sig så mycket det gått för att möta den
stora tillströmningen av sökande. Under treårsperioden 1993/94-1995/96 har
HB gjort en överprestation på 54 miljoner kronor. Detta är mer än 20 procent
mer än HB får ersättning för. Denna stora överprestation har gjorts möjlig
genom ett mycket effektivt resursutnyttjande och en utomordentligt stram
budget vad gäller administrativa kostnader. Ett aktivt stöd från regionens
näringsliv, såväl vad gäller utrustning som direkt ekonomiska bidrag, har
spelat en stor roll. Högskolan har dessutom haft ett ackumulerat överskott
från tidigare. Huvuddelen av detta överskott förbrukas under innevarande
läsår.
Mätt i antal studerande uppgick HB:s överprestation 1995/96 (tolv
månader) till cirka 500 helårsstuderande. Överprestationen beräknas till
samma nivå det nu pågående läsåret.
En stor del av överprestationen har skett inom det tekniska området.
Högskolan i Borås, har, som vi redan nämnt, inte haft några svårigheter att
fylla samtliga platser på sin högskoleingenjörsutbildning. Tvärtom -
tillströmningen av kvalificerade sökande har varit så stark att HB efter flera
års överintagningar hösten 1996 kan redovisa inte mindre än 229 fler
registrerade än det planeringstal som utgjort grunden för beräkningen av
takbeloppet 1995/96. Överprestationen på detta delområde är hela 57 %. En
orsak till detta är att utbildningen i Borås har upplevts som attraktiv för
många sökande.
Man skulle kunna befara, att en så kraftig överprestation som skett vid HB,
som vi här redovisat, skulle gå ut över kvalitén. Så är inte fallet. Tvärtom
fick
högskolans kvalitetsarbete mycket goda omdömen vid Högskoleverkets
granskning våren 1996.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att grundutbildningen vid
Högskolan i Borås skall byggas ut med 300 helårsplatser 1997 och ytterligare
300 platser 1999.
Av 1997 års platser, 300, utgör 255 platser en permanentning av de
tillfälliga platser finansierade av arbetsmarknadspolitiska medel som HB
tilldelats för 1995/96. Regeringen skriver vidare att högskolorna inte längre
bör göra överintag utan anpassa sig till de takbelopp som anvisats. För HB
innebär också detta problem eftersom man tidigare gjort väsentliga
"överprestationer" som vi skildrat ovan.
Även när det gäller anslaget till forskning har Högskolan i Borås i förslaget
tilldelats relativt liten utbyggnad. Vår bestämda uppfattning är att vid
framtida beredning och ställningstagande i dessa frågor bör övervägas om ej
anslaget för forskning vid Högskolan i Borås bör prövas.
Tillgången på studentbostäder i Borås är mycket god.
Samarbetet mellan Högskolan och Borås och övriga Sjuhäradskommuner
fungerar utomordentligt bra.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att den högre utbildningen utvärderas löpande för att på
bästa sätt kunna möta framtida utbildningsbehov,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskningsresurser.