Motion till riksdagen
1996/97:Ub500
av Agneta Brendt m.fl. (s)

Virtuell högskola


I budgetpropositionen har regeringen dragit upp riktlinjerna
för högskolepolitiken inför 2000-talet. Utbildning, forskning
samt samverkan med det omgivande samhället är högskolans
huvuduppgifter. Regeringen lyfter också fram vikten av att
åstadkomma regional balans och tillväxt vid de mindre och
medelstora högskolorna för att motverka den regionala
obalans som råder i befolkningens utbildningsnivå i landet.
Genom att bygga ut högskolan över hela landet ges stöd för
den regionala utvecklingen och man kan öka rekryteringen
av studerande från grupper med svag studietradition och från
regioner med låg utbildningsnivå bland befolkningen.
För den enskildes möjlighet att stärka sin ställning på arbetsmarknaden är
utbildningen av stort värde och regeringen poängterar vikten av att på ett
flexibelt sätt, genom bl.a. distansutbildning, kunna möta kommande
efterfrågan från såväl yngre som äldre sökande.
Arbetslösheten är vårt största problem i dag och arbetslösheten bland
kvinnor är t.o.m. högre än bland männen. Många av de kvinnor som blivit
friställda i kommuner och landsting behöver vidareutbilda sig om de skall ha
möjlighet att konkurrera på den framtida arbetsmarknaden. Problemet för
dessa kvinnor är att de, efter att ha läst in gymnasiekompetens på hemorten,
inte har möjlighet att fortsätta med högskolestudier, eftersom deras
familjeförhållanden gör det omöjligt att flytta. Till och med den traditionella
distansutbildningen kan vara problematisk att genomföra. Med dagens teknik
är det nu möjligt att för att nå de stora grupperna bl.a. vuxna ortsbundna i
glesbygd flytta högskolan till studenterna och inte tvärtom.
I början av 1990-talet inleddes bland kommunerna i Hälsingland ett försök
att ge utbildning via videokonferenser. En lärare, placerad var som helst där
nödvändig teknisk utrustning fanns, kunde då betjäna ett antal studiegrupper
på olika orter.
Många kommuner hörde av sig och önskade delta i samarbetet, vilket har
gjort att nätverksgruppen i dag omfattar 29 studiecentrum från Skara i söder
till Sollefteå i norr. Sedan årsskiftet kallar man sig för NITUS, som är en
förkortning av Nätverksgruppen för IT-baserad Utbildning via lokala
Studiecentra. Befolkningsunderlaget är 565 000 och man distribuerar totalt
mer än 500 poäng fördelade på drygt 1 300 inskrivna studenter och
samarbetar i dag med åtta högskolor.
Samarbetet sker genom en platt nätverksorganisation, utan central
administration, och de gemensamma arbetsuppgifterna fördelas mellan de
deltagande studiecentrumen. För att garantera en hög kvalitet ställs vissa krav
på de studiecentrum som önskar delta, vilket medfört att ett antal kommuner
står på kö för att komma med.
Behovet av utbildning finns. Problemet är som alltid av ekonomisk natur.
Tanken hos dem som arbetar med projektet är att man skulle inrätta en 34:e
högskola. Inte fysiskt, utan en verksamhet som fungerar genom ett
nätverkssamarbete med lokala studiecentrum över hela landet. Rektor,
prorektor och högskolestyrelse som ansvarar för verksamheten och en liten
administration, där kommunikationen skulle kunna ske via IT både när det
gäller administrationen och undervisningen.
Utbildningen skulle i huvudsak köpas från redan befintliga högskolor och
universitet inom och utanför landet. Man skulle på detta sätt skapa en flexibel
organisation som med mycket kort varsel skulle kunna anpassas efter behovet
av utbildning såväl vad gäller innehåll som geografi.
Målgrupperna för den här verksamheten är sådana som högskolorna i dag
inte når och verksamheten utgör således ingen konkurrerande, utan snarare en
kompletterande verksamhet, till den traditionella högskoleutbildningen.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att utveckla pågående försök med IT-baserad
undervisning på högskolenivå.

Stockholm den 3 oktober 1996
Agneta Brendt (s)
Berit Andnor (s)

Inger Segelström (s)

Birthe Sörestedt (s)

Siw Wittgren-Ahl (s)

Monica Green (s)

Eva Arvidsson (s)

Elisebeht Markström (s)