Skolan har två centrala uppgifter, kvalifikation och
socialisation. Läroplanen för grundskolan lyfter fram båda
aspekterna, genom att såväl specificera mål inom olika
ämnen som understryka skolans värdegrund som bas för
verksamheten. En generell kritik som ibland riktas mot
högskolans lärarutbildning är att den inte ger
handlingsberedskap att möta de nya krav som kännetecknar
kunskaps- och informationssamhället. Vad skall de
studerande ha i sin kompetensbas, som hjälper dem att forma
och utveckla de människor som skall vara verksamma långt
in på 2000-talet?
Med utgångspunkt i detta perspektiv blir frågan om både kvalifikation och
socialisation central. Studerande som har genomgått lärarutbildning upplever
ofta brister i den sociala kompetensen. Kunskapen om kommunikation,
samverkan i undervisningen och samarbete med såväl barn och föräldrar som
kolleger upplevs ofta som bristfällig. Vidare behöver etiska och moraliska
frågor, normer och värderingar i ett mångkulturellt samhälle samt skillnader i
flickors och pojkars socialisation tydligare uppmärksammas. Lärare bör
genom socialpsykologisk teoribildning ges större möjligheter att utveckla sin
kompetens om relationer och elevkulturer liksom om det egna ledarskapet,
inte minst när skolans och lärarnas auktoritet ifrågasatts på ett annat sätt än
tidigare.
Den didaktiska kompetensen innefattar kunskap om ett ämnesinnehåll.
Vilka slags ämneskunskaper behöver lärare som skall vara verksamma under
2000-talet? Centrala frågor blir: Vilka kvaliteter representerar de olika ämnen
som skall bidra till de studerandes kunskapsutveckling? Hur förhåller sig
dessa ämnen till varandra? Vilka ämneskunskaper behövs, sett ur ett
framtidsperspektiv? Alla skolämnen liksom vetenskapliga discipliner är
sociala konstruktioner, knutna till sin tid och kultur.
I stort sett har de tekniska redskap och den kultur som växer fram inom
kunskaps- och informationssamhället helt negligerats eller starkt försummats
i svensk lärarutbildning. Det framväxande samhället präglas främst av ett allt
starkare beroende av avancerad informationsteknik. Det tycks emellertid inte
vara vanligt, att de studerande i lärarutbildningarna i landet ges möjlighet att
systematiskt använda den teknik och de möjligheter till kunskapssökande som
detta ger. En central del i den didaktiska kompetensen måste vara att kunna
använda ny teknik och de resurser som denna kan innebära för
undervisningen.
Lärarutbildning har vidare präglats av en rationalitet, som kan beskrivas
som tillämpad teori, dvs värderingar och handlingar kan planeras och styras
fram. De studerande skall inhämta teorier och modeller, som sedan skall
prövas och utvecklas i undervisningen. Senare tids pedagogiska forskning har
alltmer ifrågasatt en sådan rationalitet. I betänkandet Ds 1996:16 lyfts en
annan rationalitet fram som svarar mot de krav som kan ställas på framtidens
lärare, nämligen reflekterad praktik. I ett målstyrt skolsystem kan inte lärare
lita till en yttre auktoritet utan måste utveckla den inre auktoriteten, vara
reflekterande praktik. Läraren måste utveckla kompetens att problematisera
praktiken, det vardagliga görandet i klassrummet, pröva och ompröva samt
utveckla egna teorier i stället för att utföra handlingar som han har blivit
lärd
och lita enbart till andras teorier. Det senare innebär också att lärare bör ges
möjlighet att utveckla förmågan att teoretisera sin praktik, dvs formulera sig,
argumentera, analysera och reflektera.
Det finns således stor anledning att skapa nya former för lärarutbildning,
som dels i viss mån har ett nytt innehåll, knutet till den avancerade
användning av IT som genomsyrar samhället, dels ger en bättre grund för
socialisationen i skolan. Flera svenska högskolor genomför för närvarande
lärarutbildning, oftast inom ramen för en pedagogiskt inriktad seminarie-
tradition. Det finns anledning att även pröva mindre traditionsbundna och
mera innovativa utbildningar inom i första hand NT- och IT-områdena och
därmed skapa nya möjligheter för att kunna möta det ökade behovet av lärare.
Högskolan i Skövde är därvid - med sin starka förankring inom såväl
naturvetenskap och teknik (inom dessa områden med en synnerligen kraftfull
inriktning mot informationsteknik) som språk (engelska, franska, spanska,
svenska och tyska) och beteendevetenskap - en resurs att ta till vara.
Högskolan genomför dessutom sedan flera år tillbaka en väl fungerande
lärarfortbildning för skola och barnomsorg. Därtill kommer en långvarig
erfarenhet av YTH-utbildning, som i många fall leder till att examinerade
studenter får anställning som yrkeslärare. Vid Högskolan i Skövde pågår
vidare - i samarbete med Göteborgs universitet - vidareutbildning av
förskollärare/fritidspedagoger till grundskollärare. I denna utbildning har den
ovan skisserade inriktningen för lärarutbildning genomsyrat utbildningen och
erfarenheterna är hittills mycket positiva. Denna vidareutbildning sker
parallellt med en rad andra fortbildningsinsatser, som har utvecklats i nära
samarbete mellan främst kommunerna i Skaraborgs län och fortbildnings-
avdelningen vid Högskolan i Skövde. Genom detta nära samarbete mellan
stat och kommun finns också möjligheter att pröva nya former för lokal
skolutveckling.
Det finns således goda möjligheter att i en lärarutbildning, koncentrerad till
NT-området i allmänhet och IT i synnerhet, pröva nya utbildningsformer där
också utbildning för olika lärarkategorier integreras. Insatserna bör främst
riktas mot gymnasieskola (t ex samordning för olika programinriktningar,
?praktiska´ och ?teoretiska´) men även mot grundskola (t ex samordning 4-9
och gymnasieskolan). Modern informationsteknik bör ingå som en röd tråd
genom att IT utgör såväl studieämne som verktyg i projektarbeten,
problembaserade övningar och examensarbeten. Ett särskilt forsknings-
intresse bör - bland annat i anslutning till högskolans kognitions-
vetenskapliga och medietekniska kompetenser - ägnas frågor som rör
kognitiva lärandeprocesser i det framväxande kunskapssamhället.
I utbildningen skall de studerande ges rika tillfällen att analysera egen och
andras praktik, förmåga att analysera och reflektera kring mål och utvärdering
av undervisning. En utveckling mot att vetenskaplig kompetens tas till vara,
varvid de studerande systematiskt och medvetet tränas att genomföra egna
empiriska och teoretiska studier med utgångspunkt i praktiken, skall prägla
utbildningen. Slutligen skall utbildningen, genom att den genomförs i nära
samarbete mellan stat och kommun, stimulera till lokalt
skolutvecklingsarbete.
Högskolan i Skövde bör ges resurser motsvarande 30 nybörjarplatser för att
vidareutveckla en lärarutbildning mot naturvetenskap och teknik, särskilt
informationsteknik. Dessa skall inrymmas i de platser högskolan tilldelats
1997-1999. Detta skall ges regeringen till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nybörjarplatser för lärarutbildning vid Högskolan i Skövde inom
den ram som högskolan tilldelats.