Skolan har två centrala uppgifter, kvalifikation och socialisation. Läroplanen för grundskolan lyfter fram båda aspekterna, genom att såväl specificera mål inom olika ämnen som understryka skolans värdegrund som bas för verksamheten. En generell kritik som ibland riktas mot högskolans lärarutbildning är att den inte ger handlingsberedskap att möta de nya krav som kännetecknar kunskaps- och informationssamhället. Vad skall de studerande ha i sin kompetensbas, som hjälper dem att forma och utveckla de människor som skall vara verksamma långt in på 2000-talet?
Med utgångspunkt i detta perspektiv blir frågan om både kvalifikation och socialisation central. Studerande som har genomgått lärarutbildning upplever ofta brister i den sociala kompetensen. Kunskapen om kommunikation, samverkan i undervisningen och samarbete med såväl barn och föräldrar som kolleger upplevs ofta som bristfällig. Vidare behöver etiska och moraliska frågor, normer och värderingar i ett mångkulturellt samhälle samt skillnader i flickors och pojkars socialisation tydligare uppmärksammas. Lärare bör genom socialpsykologisk teoribildning ges större möjligheter att utveckla sin kompetens om relationer och elevkulturer liksom om det egna ledarskapet, inte minst när skolans och lärarnas auktoritet ifrågasatts på ett annat sätt än tidigare.
Den didaktiska kompetensen innefattar kunskap om ett ämnesinnehåll. Vilka slags ämneskunskaper behöver lärare som skall vara verksamma under 2000-talet? Centrala frågor blir: Vilka kvaliteter representerar de olika ämnen som skall bidra till de studerandes kunskapsutveckling? Hur förhåller sig dessa ämnen till varandra? Vilka ämneskunskaper behövs, sett ur ett framtidsperspektiv? Alla skolämnen liksom vetenskapliga discipliner är sociala konstruktioner, knutna till sin tid och kultur.
I stort sett har de tekniska redskap och den kultur som växer fram inom kunskaps- och informationssamhället helt negligerats eller starkt försummats i svensk lärarutbildning. Det framväxande samhället präglas främst av ett allt starkare beroende av avancerad informationsteknik. Det tycks emellertid inte vara vanligt, att de studerande i lärarutbildningarna i landet ges möjlighet att systematiskt använda den teknik och de möjligheter till kunskapssökande som detta ger. En central del i den didaktiska kompetensen måste vara att kunna använda ny teknik och de resurser som denna kan innebära för undervisningen.
Lärarutbildning har vidare präglats av en rationalitet, som kan beskrivas som tillämpad teori, dvs värderingar och handlingar kan planeras och styras fram. De studerande skall inhämta teorier och modeller, som sedan skall prövas och utvecklas i undervisningen. Senare tids pedagogiska forskning har alltmer ifrågasatt en sådan rationalitet. I betänkandet Ds 1996:16 lyfts en annan rationalitet fram som svarar mot de krav som kan ställas på framtidens lärare, nämligen reflekterad praktik. I ett målstyrt skolsystem kan inte lärare lita till en yttre auktoritet utan måste utveckla den inre auktoriteten, vara reflekterande praktik. Läraren måste utveckla kompetens att problematisera praktiken, det vardagliga görandet i klassrummet, pröva och ompröva samt utveckla egna teorier i stället för att utföra handlingar som han har blivit lärd och lita enbart till andras teorier. Det senare innebär också att lärare bör ges möjlighet att utveckla förmågan att teoretisera sin praktik, dvs formulera sig, argumentera, analysera och reflektera.
Det finns således stor anledning att skapa nya former för lärarutbildning, som dels i viss mån har ett nytt innehåll, knutet till den avancerade användning av IT som genomsyrar samhället, dels ger en bättre grund för socialisationen i skolan. Flera svenska högskolor genomför för närvarande lärarutbildning, oftast inom ramen för en pedagogiskt inriktad seminarie- tradition. Det finns anledning att även pröva mindre traditionsbundna och mera innovativa utbildningar inom i första hand NT- och IT-områdena och därmed skapa nya möjligheter för att kunna möta det ökade behovet av lärare.
Högskolan i Skövde är därvid - med sin starka förankring inom såväl naturvetenskap och teknik (inom dessa områden med en synnerligen kraftfull inriktning mot informationsteknik) som språk (engelska, franska, spanska, svenska och tyska) och beteendevetenskap - en resurs att ta till vara. Högskolan genomför dessutom sedan flera år tillbaka en väl fungerande lärarfortbildning för skola och barnomsorg. Därtill kommer en långvarig erfarenhet av YTH-utbildning, som i många fall leder till att examinerade studenter får anställning som yrkeslärare. Vid Högskolan i Skövde pågår vidare - i samarbete med Göteborgs universitet - vidareutbildning av förskollärare/fritidspedagoger till grundskollärare. I denna utbildning har den ovan skisserade inriktningen för lärarutbildning genomsyrat utbildningen och erfarenheterna är hittills mycket positiva. Denna vidareutbildning sker parallellt med en rad andra fortbildningsinsatser, som har utvecklats i nära samarbete mellan främst kommunerna i Skaraborgs län och fortbildnings- avdelningen vid Högskolan i Skövde. Genom detta nära samarbete mellan stat och kommun finns också möjligheter att pröva nya former för lokal skolutveckling.
Det finns således goda möjligheter att i en lärarutbildning, koncentrerad till NT-området i allmänhet och IT i synnerhet, pröva nya utbildningsformer där också utbildning för olika lärarkategorier integreras. Insatserna bör främst riktas mot gymnasieskola (t ex samordning för olika programinriktningar, ?praktiska´ och ?teoretiska´) men även mot grundskola (t ex samordning 4-9 och gymnasieskolan). Modern informationsteknik bör ingå som en röd tråd genom att IT utgör såväl studieämne som verktyg i projektarbeten, problembaserade övningar och examensarbeten. Ett särskilt forsknings- intresse bör - bland annat i anslutning till högskolans kognitions- vetenskapliga och medietekniska kompetenser - ägnas frågor som rör kognitiva lärandeprocesser i det framväxande kunskapssamhället.
I utbildningen skall de studerande ges rika tillfällen att analysera egen och andras praktik, förmåga att analysera och reflektera kring mål och utvärdering av undervisning. En utveckling mot att vetenskaplig kompetens tas till vara, varvid de studerande systematiskt och medvetet tränas att genomföra egna empiriska och teoretiska studier med utgångspunkt i praktiken, skall prägla utbildningen. Slutligen skall utbildningen, genom att den genomförs i nära samarbete mellan stat och kommun, stimulera till lokalt skolutvecklingsarbete.
Högskolan i Skövde bör ges resurser motsvarande 30 nybörjarplatser för att vidareutveckla en lärarutbildning mot naturvetenskap och teknik, särskilt informationsteknik. Dessa skall inrymmas i de platser högskolan tilldelats 1997-1999. Detta skall ges regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nybörjarplatser för lärarutbildning vid Högskolan i Skövde inom den ram som högskolan tilldelats.
Stockholm den 7 oktober 1996
Birgitta Carlsson (c)