Utgiftsområde 16
Utbildning och universitets-
forskning
Inledning
Regeringens budgetförslag inom utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning karakteriseras generellt
av ökad statlig detaljstyrning, minskad valfrihet och
mångfald samt radikala nedskärningar inom flera viktiga
områden.
Regeringen har två metoder för att söka skyla över neddragningarna. Den
ena är att i statsbudgeten hänvisa till de privaträttsliga medel som i dag
fördelas av de fria forskningsstiftelserna. Den andra är att inom utbildnings-
området anslå medel för en stor grupp arbetslösa, vilka skall delta i generella
utbildningsinsatser.
Vi anser att det är moraliskt tveksamt och oansvarigt att i statens budget
räkna in medel som ej står till statens disposition. Vad avser regeringen göra
om dessa medel ej kan disponeras i enlighet med förslagen?
Vad gäller utbildningsområdet anser vi att hänsyn måste tas till den
enskildes, näringslivets och samhällets önskemål och behov. Våra slutsatser
blir att utbildningsinsatser främst skall ske innan arbetslösheten träder in,
inte efter, att studierna skall kunna kombineras med arbete och att en
inriktning på specifika kompetenslyft och utbildning samt yrkeskunskap av
högsta kvalitet ger de bästa möjligheterna till nya arbeten. Denna insikt
tillsammans med en prioritering av kvalitet på högsta internationella nivå
kännetecknar våra förslag inom utbildningsområdet.
De besparingar som regeringen föreslår inom forskningen är mycket
allvarliga och oroande. En jämförelse mellan anslagen för forskning i årets
budgetförslag och under innevarande år visar att regeringen avser spara
912 miljoner (ca 9 procent). Utöver denna neddragning har regeringen
beslutat återföra 261 miljoner kronor från vissa universitet och högskolor till
statsverkets checkräkningskredit. En sådan nedrustning kan vi inte acceptera.
Bara genom att målmedvetet satsa på forskning kan vi i det långa loppet
hävda vår position som kunskapsnation.
Vi moderater förespråkar en politik inom utbildningsområdet som känne-
tecknas av valfrihet, mångfald och kvalitet. De bakomliggande principerna
för de förändringar vi föreslår nedan framgår av partimotionerna "Kunskap
och kompetens" (1996/97:Ub211) och "Svensk forskning i frontlinjen"
(1996/97:Ub411) och kommittémotionen "Gymnasieskolan" (1996/97:
Ub240) m.fl. Motionerna presenterar de principer och riktlinjer, inriktningar
och verksamhetsmål som vi anser skall gälla för utbildningen och
forskningen i Sverige. Vi hänvisar till dessa principer och riktlinjer i de fall
där regeringens förslag i budgetpropositionen avvisas och särskild
motivering för vårt ställningstagande ej redovisas i denna motion. I frågor
där vi delar regeringens bedömning har vi inte funnit anledning att göra
särskilda markeringar.
Verksamhetsområde A.
Barnomsorg, skola och
vuxenutbildning
Vi anser att kvalitetsfrågorna måste få en mer framskjuten
plats i den svenska skolan. Uppföljning, utvärdering och
tillsyn är viktiga moment i att skapa en god skola för alla. Vi
föreslår därför i vår partimotion "Kunskap och kompetens"
(1996/97:Ub211) att ett fristående institut för kvalitetsfrågor
i skolan skapas. Detta bör kunna ske fr.o.m. den 1 juli 1997.
Institutet tilldelas för detta första halvår 90 miljoner kronor.
Detta är ca 50 procent mer än vad Skolverket i dag avsätter
för dessa frågor under ett halvår och markerar vårt starka
engagemang i denna fråga.
Genom att uppföljning, utvärdering och tillsyn lyfts bort från Skolverket
skapas möjlighet till en sammanslagning av Skolverket och Statens institut
för handikappfrågor i skolan (SIH). Förslag i denna riktning har tidigare
presenterats av en särskild utredare i betänkandet "Staten och skolan -
styrning och stöd" (SOU 1995:60). Vi uppskattar att det i samband med detta
är möjligt att genomföra en rationalisering på i storleksordningen 50
miljoner kronor.
Vi avvisar de kraftiga besparingar regeringen gjort under anslagen A 2
Skolutveckling och A 3 Forskning inom skolan. Verksamheten inom dessa
båda anslag är av stor vikt för att öka kunskapen om skolan och föra
utvecklingen framåt. Vi kan inte acceptera att regeringen skär ner anslag med
hänvisning till att medel finns hos de fristående forskningsstiftelserna. Staten
har ett eget ansvar för skolan och dess utveckling.
För att markera den vikt vi moderater lägger vid förskola och skola vill vi
anslå ytterligare medel under anslaget A 2 Skolutveckling för ett speciellt
utvecklingsarbete inom förskola, grund- och gymnasieskola. Vi föreslår att
62 miljoner avsätts för detta ändamål. Satsningen skall bl.a. omfatta en
försöksverksamhet med s.k. "home-learning" där erfarenheter skall vinnas
om hur modern informationsteknik kan användas för att skapa virtuella
gymnasieskolor. En betydande del av anslaget bör användas för fortbild-
ningsinsatser riktade mot lärare och skolledare.
Slutligen motsätter vi oss regeringens förslag inom ramen för "Persson-
planen". Vi anser att den enskildes möjligheter till arbete främst måste ta sin
utgångspunkt i den enskildes faktiska kunskaper och erfarenheter, vilket inte
uppnås i det storskaliga projekt regeringen skisserar. När det gäller behovet
av att ge fler kunskaper motsvarande gymnasiekompetens i viktiga ämnen
anser vi att nuvarande strukturer väl kan fylla behoven. Vi avvisar
regeringens förslag i budgeten under anslaget A 14 Särskilda utbildnings-
insatser för vuxna. Vi föreslår istället en utbildningsinsats bestående av
40 000 platser inom komvux, "tredje året" och påbyggnadsutbildningar,
8 000 platser inom den kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbildningen samt
1 000 platser i basårsutbildning. Kostnaden för detta uppskattar vi till 1 630
miljoner.
Vad gäller basårsutbildningen anser vi att den i huvudsak skall bedrivas
inom högskolan eftersom det är där eleverna förväntas fortsätta sina studier.
Verksamhetsområde B.
Universitet och högskolor
Regeringens budgetproposition har en tydlig profil vad gäller
avvägningen mellan universiteten och de större högskolorna
å ena sidan och de små och medelstora högskolorna å den
andra. Regeringens förslag sammanfattas i nedanstående
tabell.
Regeringens ändring
1996-1997
Grundutbildning
Forskning och
forskarutbildning
Universitet och större högskolor
4,8 %
1,8 %
Små och medelstora högskolor
29,7 %
76,1 %
Inom grundutbildningen ökar regeringen anslagen endast
obetydligt för universiteten och de större högskolorna. De
små och medelstora högskolorna får däremot en ökning på i
genomsnitt 30 procent, tre skolor anses kunna växa med mer
än 50 procent.
Vi är mycket tveksamma till dessa förslag. Vi står för det första mycket
frågande inför om vissa högskolor skall växa med 50 procent, medan andra
väl fungerande universitet och högskolor inte ges anslag för att fullt ut kunna
nyttja sin kapacitet. Samtidigt anser vi generellt att fortsatt expansion av
högskolesektorn måste ske med hänsyn till kravet på god kvalitet. En snabb
expansion ställer mycket höga krav på personalrekrytering, nybyggnationer
och nya organisationsformer. Det gäller inte minst vid de mindre lärosätena.
För det andra anser vi att universiteten och de större högskolorna skall
byggas ut i en takt som motsvarar intresset för dem bland de sökande. För det
tredje måste vi specifikt avvisa ett antal direkta nedskärningar i regeringens
budgetförslag. Det gäller nedskärningen (-3,3 procent) inom grundutbild-
ningen vid Karolinska institutet. KI utbildar flera yrkesgrupper än läkare och
bör ges förutsättningar att bygga ut dessa utbildningar. Många av dessa är av
stort intresse för avancerade delar av vårt näringsliv, bl.a. läkemedels-
industrin. Vi vill även värna utbildningen vid Idrottshögskolan i Stockholm,
Kungliga Konsthögskolan, Operahögskolan och Teaterhögskolan vilka alla
fått vidkännas neddragningar eller blott rudimentära anslagsökningar.
Vi anser att anslagen till de små och medelstora högskolor som fått störst
relativ ökning skall minskas. Minskningen bör göras så att ingen högskola
ges anslagsökningar för grundutbildningen som är större än 50 procent.
I avvaktan på ett bättre underlag om hur den tänkta högre utbildningen i
Malmö skall förändras föreslår vi att de medel vilka reserverats under anslag
B 45 Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. återgår till Lunds
universitet som i dag har ansvaret för de utbildningar som finns i Malmö. Vi
har i vår motion "Svensk forskning i frontlinjen" (1996/97:Ub411) beskrivit
hur den högre utbildningen i Malmö skulle kunna utformas efter modell av
de tyska "Fachhochschulen". Detta skulle ge Malmö en utbildning som är
mycket efterfrågad av såväl elever som arbetsgivare.
Vi anser även att regeringens försök med s.k. N/T-platser ska upphöra. De
har inte fungerat på avsett vis. Ett stort antal platser har stått tomma och
resultaten har varit blandade. I flera fall har NT-studenter bara klarat hälften
av de för studieåret utmätta poängen. Vidare har en fjärdedel av NT-
studenterna hoppat av studierna. Regeringens kommentar "Vi har fått in fler
än noll och det är vi glada för" duger inte. Medlen för N/T-platserna bör få
disponeras direkt av högskolorna.
Skillnaderna i anslagen för forskning och forskarutbildning är större än de
som gäller grundutbildningen, vilket framgår av tabellen. Vi avvisar inte de i
budgeten anvisade medlen för forskning, men ifrågasätter den fördelning
regeringen förordar. I vårt förslag finns ökade resurser för forskning vid små
och medelstora högskolor, samtidigt som en ökning görs bland de universitet
och större högskolor som i regeringens förslag tilldelats små eller obetydliga
ökningar. Tillskotten bör göras så att inget anslag ökar med mindre än 2,3
procent jämfört med föregående budgetår. I vår motion "Svensk forskning i
frontlinjen" (1996/97:Ub411) har vi föreslagit principer för en utbyggnad av
forskning vid universitet och högskolor som garanterar hög kvalitet samtidigt
som olika högskolors förutsättningar tas till vara. Konsekvensen av
ovanstående resonemang är att vi anser att de medel (totalt 264 999 000 kro-
nor) som regeringen anslagit under anslaget B 46 Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor för forskning vid vissa specificerade
högskolor skall återgå och fördelas enligt de riktlinjer vi presenterat.
I konsekvens med vår allmänna hållning i det som regeringen valt att kalla
genusfrågor avvisar vi ett antal speciella insatser. Skälen för detta är, som
tidigare, att vi inte tror att insatser av detta slag gynnar jämställdheten och
att
vi inte anser att regeringen skall detaljreglera de högre lärosätenas verksam-
het. Detta innebär besparingar på 5 miljoner för ett föreslaget sekretariat för
genusforskning under anslaget B 6 Göteborgs universitet: Forskning och
forskarutbildning, på 4,9 miljoner för en utbyggnad av tema Genus vid
Linköpings universitet under anslaget B 12 Linköpings universitet: Forsk-
ning och forskarutbildning, på 350 000 kronor för ett jämställdhetscentrum i
Karlstad under anslaget B 46 och på 523 000 kronor för en liknande satsning
i Örebro under samma anslag. Dessutom avvisar vi under anslaget B 45
Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. den anslagspost (nr 7) i
vilken medel avsatts för insatser för jämställdhet. Vi anser inte att regeringen
på detta sätt skall anvisa speciella medel utan hellre höja ramarna för
högskolor och universitet.
Genusfrågorna berörs liksom universitetsbegreppet och forskningen vid de
små och medelstora högskolorna i vår motion "Svensk forskning i front-
linjen" (1996/97:Ub411). Vi framhåller där att universitetsbegreppet innebär
en kvalitetsupplysning som bör kvarstå. Kvantitativa och objektiva mått ger
den bästa förutsättningen för användningen av begreppet "universitet".
Forskning vid de små och medelstora högskolorna skall utgå från de spe-
ciella förutsättningar som råder där och utbyggnaden skall ske på ett sådant
sätt att kvaliteten inte äventyras.
Vi anser inte att det gynnar svensk forskning att regeringen i budgeten
under anslaget B 45 Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m.,
anslagspost 11, reserverar mer än 210 miljoner utan att precisera hur mer än
26 miljoner skall disponeras. Från denna anslagspost vill vi dra in 100
miljoner vilka tillförs högskolorna.
Vi föreslår att riksdagen bör besluta att under anslagen B 1 Uppsala uni-
versitet: Grundutbildning, B 3 Lunds universitet: Grundutbildning, B 5 Göte-
borgs universitet: Grundutbildning, B 7 Stockholms universitet: Grund-
utbildning, B 9 Umeå universitet: Grundutbildning, B 11 Linköpings univer-
sitet: Grundutbildning, B 13 Karolinska institutet: Grundutbildning, B 15
Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning, B 17 Högskolan i Luleå:
Grundutbildning, B 21 Högskolan i Borås: Grundutbildning, B 22 Hög-
skolan Dalarna: Grundutbildning, B 23 Högskolan i Gävle/Sandviken:
Grundutbildning, B 24 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning, B 25 Hög-
skolan i Kalmar: Grundutbildning, B 26 Högskolan i Karlskrona/Ronneby:
Grundutbildning, B 27 Högskolan i Karlstad: Grundutbildning, B 28 Hög-
skolan Kristianstad: Grundutbildning, B 29 Högskolan i Skövde: Grundut-
bildning, B 30 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning, B 31
Högskolan i Växjö: Grundutbildning, B 32 Högskolan i Örebro: Grundut-
bildning, B 33 Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning, B 39 Mitt-
högskolan: Grundutbildning, B 40 Mälardalens högskola: Grundutbildning
och B 42 Södertörns högskola: Grundutbildning anvisa ett i förhållande till
regeringen minskat anslag med 23 000 000 kronor att fördelas i enlighet med
de principer vi här angivit för fördelningen av medel till grundutbildningen
vid universitet och högskolor.
Vidare föreslår vi att riksdagen beslutar att under anslagen B 2 Uppsala
universitet: Forskning och forskarutbildning, B 4 Lunds universitet:
Forskning och forskarutbildning, B 6 Göteborgs universitet: Forskning och
forskarutbildning, B 8 Stockholms universitet: Forskning och forskar-
utbildning, B 10 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning, B 12
Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning, B 14 Karolinska
institutet: Forskning och forskarutbildning, B 16 Kungl. Tekniska högskolan:
Forskning och forskarutbildning, B 18 Högskolan i Luleå: Forskning och
forskarutbildning och B 46 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid
vissa högskolor anvisa ett i förhållande till regeringen ökat anslag med
354 026 000 kronor att fördelas i enlighet med de principer som angivits för
fördelningen av medel för forskning och forskarutbildning vid universitet
och högskolor.
Verksamhetsområde C.
Högskolemyndigheter
Vi uppskattar att Centrala studiestödsnämnden kan
genomföra besparingar om 30 miljoner kronor under det
kommande budgetåret. Besparingarna bör i första hand gälla
informationsinsatser, administration, viss
utlåningsverksamhet m.m.
Verksamhetsområde D.
Nationella och
internationella
forskningsresurser
Sverige måste ha en långsiktig och målinriktade
forskningspolitik som tar sikte på en kunskapsuppbyggnad
på högsta internationella nivå. Regeringen vill under nästa
budgetår genomföra drakoniska besparingar inom den
avancerade forskningen. Effekterna av regeringens förslag
sammanfattas i nedanstående tabell.
D 19
Särskilda utgifter för
forskningsändamål
83 901
104 366
20 465
24,4 %
D 20
Medel för dyrbar vetenskaplig
utrustning
119 897
90 978
-28 919
-24,1 %
Totalt:
2 444 544
2 045 461
-399 083
-16,3 %
Regeringen utgår ifrån att dessa neddragningar skall
finansieras av de fria forskningsstiftelserna. Eftersom en stor
del av dessa stiftelsers medel redan går till forskningen
kvarstår det faktum att regeringens förslag innebär en
nedskärning.
Vi finner förslagen oacceptabla. De råd, institut m.m. som finns under
verksamhetsområdet spelar var och en en viktig roll i arbetet med att stärka
och föra fram svensk forskning. Genom sitt fördelningssystem stärker råden
kvaliteten i forskningen. Rymdfysik och polarforskning är två områden där
Sverige har goda förutsättningar att ligga bland de främsta länderna i
världen. Ett fördjupat europeiskt samarbete är en förutsättning för vissa
omfattande forskningsprojekt. Deltagande i verksamheter som CERN, JET,
ITER etc. är av vital betydelse för svensk forskning. Tillgång till avancerad
och dyrbar utrustning är i många fall nödvändig för att uppnå önskade
resultat. De närmare motiven för våra prioriteringar inom verksamhetsområ-
de D framgår av vår motion "Svensk forskning i frontlinjen" (1996/97:
Ub411).
I vår alternativa budget anslår vi drygt 430 miljoner mer än regeringen
inom verksamhetsområde D för en förstärkning av forskningsråden, en sats-
ning på rymd- och polarforskning, europeiskt forskningssamarbete samt
införskaffande av dyrbar vetenskaplig utrustning.
Vi avvisar även regeringens detaljstyrning av forskningsrådens verksam-
het. Detta gäller framförallt Forskningsrådsnämnden och Humanistisk-
samhällsvetenskapliga forskningsrådet som av regeringen i detalj föreskrivs
speciella uppgifter och medel för dessa. Vi anser att råden skall ha uppdrag
och ramanslag.
Av skäl som framgår i vår motion "Svensk forskning i frontlinjen"
(1996/97:Ub411) avvisar vi satsningen på en forskarskola i teleinformatik.
Detta ger en besparing om 15 miljoner under anslaget D 19 Särskilda utgifter
för forskningsändamål. Vi avvisar även regeringens förslag om att på central
nivå inrätta tjänster motiverade av jämställdhetsskäl. Centralstyrning gynnar
inte jämställdhetsfrågorna. Vår ståndpunkt leder till en ytterligare besparing
under anslaget D 19 Särskilda utgifter för forskningsändamål om 10
miljoner.
Verksamhetsområde E.
Gemensamma ändamål
Regeringen avsätter under anslaget E 2. Utvecklingsarbete
inom Utbildningsdepartementets område m.m. medel för
"system som ger ökad tillgång till information nationellt och
internationellt samt viss övergripande statistik". Vi
ifrågasätter vissa av dessa insatser, bl.a. den särskilda analys
av de framtida födelsetalen som Utbildningsdepartementet
avser att genomföra. Andra uppgifter anser vi med fördel kan
hanteras av det fristående institut för kvalitetsfrågor i skolan
som vi föreslagit ovan. Anslaget torde därför kunna
vidkännas en besparing om 5 miljoner kronor.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om principerna för utbyggnaden av den högre utbildningen under
budgetåren 1997-1999,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen på och omfattningen av den högre utbildningen i
Malmö,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskningssatsningar vid universitet och högskolor,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de övergripande målen för verksamheten vid forskningsråd,
institut etc. inom verksamhetsområde D,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om universitetsbegreppet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning vid små och medelstora högskolor,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om genusforskning,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildningsuppdragens inriktning och verksamhetsmålen för
forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor,
9. att riksdagen beslutar att under anslaget A 1 Statens skolverk anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 4 000 000 kr i enlighet
med vad som anförts i motionen,
10. att riksdagen beslutar att under det nya anslaget Institutet för
uppföljning, utvärdering och tillsyn av skolan anvisa ett i förhållande till
regeringens förslag ökat anslag med 90 000 000 kr i enlighet med vad som
anförts i motionen,
11. att riksdagen beslutar att under anslaget A 2 Skolutveckling anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 82 000 000 kr i enlighet
med vad som anförts i motionen,
12. att riksdagen beslutar att under anslaget A 3 Forskning inom
skolväsendet anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med
20 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
13. att riksdagen beslutar att under anslaget A 5 Statens institut för
handikappfrågor i skolan anvisa ett i förhållande till regeringens förslag
minskat anslag med 114 375 000 kr i enlighet med vad som anförts i
motionen,
14. att riksdagen beslutar att under anslaget A 14 Särskilda
utbildningsinsatser för vuxna anvisa ett i förhållande till regeringens förslag
minskat anslag med 916 348 000 kr i enlighet med vad som anförts i
motionen,
15. att riksdagen beslutar att under anslaget B 3 Lunds universitet:
Grundutbildning anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag
med 55 000 000 kr för utbildning i Malmö i enlighet med vad som anförts i
motionen,
16. att riksdagen beslutar att under anslaget B 6 Göteborgs universitet:
Forskning och forskarutbildning anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag minskat anslag med 5 000 000 kr för ett sekretariat för
genusforskning i enlighet med vad som anförts i motionen,
17. att riksdagen beslutar att under anslaget B 12 Linköpings universitet:
Forskning och forskarutbildning anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag minskat anslag med 4 900 000 kr för en utbyggnad av tema Genus i
enlighet med vad som anförts i motionen,
18. att riksdagen beslutar att under anslaget B 13 Karolinska institutet:
Grundutbildning anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag
med 18 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
19. att riksdagen beslutar att under anslaget B 34 Idrottshögskolan i
Stockholm: Grundutbildning anvisa ett i förhållande till regeringens förslag
ökat anslag med 1 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
20. att riksdagen beslutar att under anslaget B 36 Kungliga
Konsthögskolan: Grundutbildning anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag ökat anslag med 750 000 kr i enlighet med vad som anförts i
motionen,
21. att riksdagen beslutar att under anslaget B 41 Operahögskolan i
Stockholm: Grundutbildning anvisa ett i förhållande till regeringens förslag
ökat anslag med 500 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
22. att riksdagen beslutar att under anslaget B 43 Teaterhögskolan i
Stockholm: Grundutbildning anvisa ett i förhållande till regeringens förslag
ökat anslag med 750 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
23. att riksdagen beslutar att under anslaget B 45 Särskilda utgifter vid
universitet och högskolor m.m. anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag minskat anslag om 228 360 000 kr i enlighet med vad som anförts i
motionen,
24. att riksdagen beslutar att under anslaget B 46 Forskning och
konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor anvisa ett i förhållande till
regeringens förslag minskat anslag om 264 999 000 kr i enlighet med vad
som anförts i motionen,
25. att riksdagen beslutar att anvisa ett i förhållande till regeringens förslag
minskat anslag med 23 000 000 kr för grundutbildning i enlighet med vad
som anförts i motionen,
26. att riksdagen beslutar att anvisa ett i förhållande till regeringens förslag
ökat anslag med 354 026 000 kr för forskning och forskarutbildning i
enlighet med vad som anförts i motionen,
27. att riksdagen beslutar att under anslaget C 3 Centrala studie-
stödsnämnden anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag
med 30 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
28. att riksdagen beslutar att under anslaget D 1 Forskningsrådsnämnden:
Forskning och forskningsinformation anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag ökat anslag med 14 300 000 kr i enlighet med vad som anförts i
motionen,
29. att riksdagen beslutar att under anslaget D 3 Humanistisk-
samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning anvisa ett i förhållande till
regeringens förslag ökat anslag med 24 000 000 kr i enlighet med vad som
anförts i motionen,
30. att riksdagen beslutar att under anslaget D 5 Medicinska
forskningsrådet: Forskning anvisa ett i förhållande till regeringens förslag
ökat anslag med 90 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
31. att riksdagen beslutar att under anslaget D 7 Naturvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning anvisa ett i förhållande till regeringens förslag
ökat anslag med 100 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
32. att riksdagen beslutar att under anslaget D 9 Teknikvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning anvisa ett i förhållande till regeringens förslag
ökat anslag med 85 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
33. att riksdagen beslutar att under anslaget D 11 Rymdforskning anvisa
ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 11 000 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen,
34. att riksdagen beslutar att under anslaget D 15 Institutet för rymdfysik
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 4 000 000 kr
i enlighet med vad som anförts i motionen,
35. att riksdagen beslutar att under anslaget D 16
Polarforskningssekretariatet anvisa ett i förhållande till regeringens förslag
ökat anslag med 4 500 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
36. att riksdagen beslutar att under anslaget D 18 Europeisk
forskningssamverkan anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat
anslag med 70 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
37. att riksdagen beslutar att under anslaget D 19 Särskilda utgifter för
forskningsändamål anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat
anslag med 25 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
38. att riksdagen beslutar att under anslaget D 20 Medel för dyrbar
vetenskaplig utrustning anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat
anslag med 30 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
39. att riksdagen beslutar att under anslaget E 2 Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område m.m. anvisa ett i förhållande till
regeringens förslag minskat anslag med 5 000 000 kr i enlighet med vad som
anförts i motionen,
40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om s.k. N/T-utbildningar.
Stockholm den 7 oktober 1996
Beatrice Ask (m)
Rune Rydén (m)
Ulf Melin (m)
Hans Hjortzberg-Nordlund (m)
Margareta E Nordenvall (m)
Tomas Högström (m)
Ulf Kristersson (m)
Chris Heister (m)
Per Unckel (m)
Birgitta Wistrand (m)