Folkpartiet liberalerna föreslår i denna motion bl a följande:
att planering inleds för nya universitet år 2010
att 25 000 platser införs inom ramen för sommaruniversitet
att högre utbildning organiseras i ett treterminssystem
att friare tillträde till högskolan prövas
att förslaget om indragning av högskolors och universitets sparade
medel avstyrks
att NT-arvodesplatserna dras in
att förslaget om basårsstipendier avstyrks
att en högre per capitaersättning går till universitet och högskolor för
ersättning för grundutbildning
att en kvalitetspremie införs
att högskolelärarnas kompetens höjs
att all basårsutbildning förläggs till komvux
att högskolor och universitet åter får ansvar för antagningssystemet
att en basutbildning för invandrare införs
att studiestödet till YTH-utbildningarna dras in
att 300 nya doktorandtjänster tillskapas
att medel tillförs grundforskningen via forskningsråden.
Tillgången på högre
utbildning är strategisk
Kunskap är idag en strategisk produktionsfaktor. Det gör
utbildnings- och kompetensförsörjningen till en nyckelfaktor
för Sveriges framtida välstånd. Ett gott utbildningsväsende
handlar om att ge möjligheter för Sverige, som nation, att
klara den allt hårdare konkurrensen. De länder som i olika
perioder legat i tätpositionen under den industriella eran har
alla medvetet satsat på utbildning. Det gäller såväl Tyskland
under början av 1900-talet som länderna i Sydostasien under
1970- och -80-talen. För närvarande skapas det en mängd
nya jobb i USA, vilket delvis kan hänföras till satsningar på
utbildning. Det finns goda skäl att förvänta sig att
utbildningsnivån blir den helt avgörande konkurrensfaktorn i
framtiden.
Ge fler möjlighet till högre studier
Utbildningskapaciteten inom grundutbildningarna har ökat
med omkring 50 procent sedan 1989. Antalet studieplatser
har emellertid inte ökat i den takt som motsvaras av antalet
sökande. Det är fortfarande alltför många behöriga sökande
som inte kommer in på högskolans utbildningar.
Även internationella jämförelser visar på behovet av att ytterligare stärka
utbildningsnivån. Om man till utbildningen vid universitet och högskolor
lägger annan eftergymnasial utbildning uppgår den andel av varje ungdoms-
generation som i Sverige påbörjar någon form av eftergymnasial utbildning
till mindre än 30 procent. I USA och Kanada är det sedan länge 50-60 pro-
cent av ungdomskullarna som påbörjar någon form av college- eller universi-
tetsutbildning. Enligt uppgifter från OECD kommer nivåer som dessa att
etableras som normala även i andra länder inom en inte alltför avlägsen
framtid. Då måste även Sverige finnas med bland dem.
Folkpartiet liberalerna bedömer att det är nödvändigt att fortsätta ökningen
av antalet utbildningsplatser. På sikt bör målet vara att över 50 procent av
dem som går ut gymnasiet fortsätter på universitet och högskola. En sådan
utveckling av den högre utbildningen ställer naturligtvis stora och nya krav
på utbildningssystemet.
Den "stora satsningen" på utbildning
Regeringen har länge försökt ge sken av att den satsar mer på
utbildning än vad som i verkligheten är fallet. Så även denna
gång. Regeringen ger i budgetpropositionen sken av att det
tillförs 30.000 nya platser. Men av dessa är hälften en
permanentning av redan befintliga tillfälliga platser. De nya
platserna är således ca 15.000 och dessa tillkommer inte
förrän 1999.
Folkpartiet liberalerna föreslog redan i samband med budgetpropositionen
för 1995/96 att de nya platserna borde bli permanenta. Det är bra att även
regeringen nu insett detta.
Sommaruniversitet
Folkpartiet liberalerna vill att den högre utbildningen på sikt
organiseras i ett treterminssystem. Fördelarna är för oss
uppenbara: dels skulle studenterna kunna minska sina
studieskulder genom examination på kortare tid, dels skulle
lokaler och utrustning användas effektivare. Det är också ett
utmärkt sätt att ge fler människor tillgång till högre
utbildning, vidareutbildning och fortbildning. Utbildning på
sommaren är ett sätt att ge utbildning under en tredje termin.
Vi föreslår därför att sommaruniversitet blir en permanent form av
utbildning. Anslaget B 45 Särskilda utgifter vid högskolor och universitet
tillförs därför medel motsvarande 25 000 platser. Detta skall ingå i varje
högskolas utbildningsuppdrag. Till en början skall detta ges som ett särskilt
uppdrag, men på lite längre sikt bör högskolorna planera för tre terminer.
Kvalitet och kvalitetsutveckling
Kvalitetspremie
Det är viktigt att uppmärksamma kvalitetsutvecklingen inom
grundutbildningen, inte minst då antalet studenter inom
systemet fortsätter att öka. I det resursfördelningssystem som
den borgerliga regeringen införde var kvalitetspremien en
komponent. Premien skulle fungera som en garant för
högskolornas fortsatta strävan efter högre kvalitet i
grundutbildningen. Tyvärr tog Socialdemokraterna bort
kvalitetspremien från systemet efter maktskiftet. Vi menar
fortfarande att någon form av kvalitetspremie bör in i
resursfördelningssystemet för att säkra en
kvalitetsutveckling. I samband med att Högskoleverket nu
fått i uppdrag att se över resursfördelningssystemet menar vi
att ett nytt övervägande bör ske, så att kvalitetspremie blir en
del av resursfördelningssystemet. Detta bör riksdagen ge
regeringen till känna.
Kvalitet och lärarkompetens
En ständig kompetensutveckling hos lärarna inom högskola
och universitet är helt avgörande för kvaliteten på
högskolans utbildningar. Den borgerliga regeringen avsatte
särskilda medel för att höja lärarnas vetenskapliga
kompetens. Detta skulle ge lärare möjlighet till
forskarutbildning och forskning. Tyvärr har
Socialdemokraterna tagit bort detta särskilda anslag. När nu
regeringen föreslår fasta forskningsresurser till de mindre
och medelstora högskolorna menar vi att dessa medel främst
skall användas för att höja den vetenskapliga kompetensen
hos lärarkåren. Varje högskola borde ha ett
handlingsprogram för hur denna kompetensutveckling skall
ske.
Även den pedagogiska kompetensen hos lärarna medverkar till högre
kvalitet i utbildningen. I detta sammanhang vill vi nämna Rådet för grund-
läggande högskoleutbildning. Rådets uppgift är att utveckla den akademiska
pedagogiken och göra den anpassad till studenternas behov och förvänt-
ningar inom grundutbildningarna. Regeringen hade tidigare aviserat en
avveckling av Rådet till 1998, trots starka protester från bl.a. Folkpartiet. Nu
verkar det emellertid som om regeringen tagit intryck och låter det arbete
som bedrivs av Rådet fortsätta som en del av Högskoleverkets verksamhet.
Folkpartiet liberalerna anser att de grundläggande högskoleutbildningarna
skall ha ett självständigt forskningsråd för utveckling av pedagogik och
metodik. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Välutrustade bibliotek och databaser - i framtiden virtuella bibliotek - är
också av stor betydelse för kvaliteten. Tillgång till datorer och kunskap om
informationsteknikens möjligheter är nödvändig för att lärarna bättre skall
kunna ta tillvara denna möjlighet i undervisningen.
Jämställdhet är kvalitet
Jämställdhet är en fråga om kvalitet. Därför ska målet om ett
jämställt samhälle genomsyra politiken på alla områden och
alla politiska beslut. Utbildning är det viktigaste verktyget
för samhället för att påverka värderingar och attityder hos
unga människor. Vi menar därför att det är av stor vikt att på
alla sätt främja en jämställd utbildning både vad gäller lärare
och studenter, organisation, innehåll och utförande.
Minska den manliga maktdominansen
Den traditionella manliga maktdominansen vid universitet
och högskolor är fortfarande stark trots alla försök att
förändra strukturerna. Alla statliga universitet och högskolor
har enligt högskolelagen ansvar för jämställdhet på samma
sätt som man har ett ansvar för högskolans
internationalisering. På många högskolor pågår ett för
jämställdheten vitalt arbete. Men det finns fortfarande ett
motstånd mot förändring. Omdaningar måste därför stödjas
av tydlig lagstiftning och förordningar för att målen skall nås
inom rimlig tid.
Vårt mål är att det inom fem år finns minst 40 procent av underrepresente-
rat kön i alla interna beslutsorgan inom högskolan. Även privata och stiftel-
seägda högskolor bör nå detta mål.
Fler kvinnliga professorer
Andelen kvinnliga professorer är i dag 8 procent. Ett rimligt
mål för varje svenskt universitet och högskola är att minst en
femtedel av de professorer som utses fram till sekelskiftet
skall vara kvinnor. Lika viktigt är att det finns både män och
kvinnor på de tjänster som kvalificerar till professorstjänster.
Detta är ett ansvar för rektor enligt högskolelagen. Det är
möjligt att tjänsteförslagsnämnderna i nuvarande form bör
upphöra. Det är tydligt att de verkar konserverande.
Högskoleförordningen bör ange att varje bedömningsgrupp,
t.ex. sakkunniga och tjänsteförslagsnämnder, skall vara
tillsatta så att båda könen finns representerade, även om det
innebär att man får söka sakkunniga utanför landets gränser.
Fler kvinnliga tekniker och
naturvetare
Sverige kommer att behöva fler ingenjörer än vad som i dag
examineras för att på sikt utveckla vår industri och vårt
näringsliv. Samtidigt ger befolkningsstatistiken oss besked
om att antalet 19-åringar sjunker fram till år 2007. Det är
därför en nationalekonomisk nödvändighet att ta till vara all
begåvning i samhället. Andelen kvinnor som läser på
tekniska utbildningar är fortfarande låg även om en viss
ökning skett vid de senaste intagningarna. Vi menar att
rekryteringen av kvinnor till såväl tekniska utbildningar som
andra mansdominerade utbildningar måste stimuleras
ytterligare. Insatser måste ske redan i grundskolan och på
gymnasiet.
Tekniskt basår
Det tekniska basåret infördes i första hand för att ge de
kvinnor som valt gymnasieutbildning med inriktning mot
samhällsvetenskap eller humaniora behörighet att söka
naturvetenskaplig och teknisk utbildning. Successivt har
dessa platser utnyttjats av både män och kvinnor. Basåret har
visat sig vara ett bra sätt att öka rekryteringen till tekniska
utbildningar eftersom de som gått basåret har fått företräde
till Tekniska högskolan. Vi menar att emellertid att all
basårsutbildning borde genomföras inom komvux eftersom
den är en komplettering av gymnasieutbildningen.
Folkpartiet liberalerna avslår förslaget om att 10 000 kr ges
som stipendium för dem som läst sitt basår vid komvux.
Däremot bör garantin att få en plats vid Tekniska högskolan
finnas kvar för dem som genomfört basåret.
Högskolans autonomi
Högskolornas frihet är en av grundstenarna för det svenska
högskoleväsendet. Den socialdemokratiska regeringen verkar
emellertid ha svårt att acceptera detta. Redan tidigare har
regeringen centraliserat bl.a. antagningsreglerna. Det ger
minskade möjligheter för högskolor och universitet att vid
antagningen värdera annan kompetens än den som framgår
av betyg och högskoleprov. Vi menar att detta leder till
minskad mångfald i utbildningsutbudet från högskolor och
universitet. Vi anser att högskolor och universitet bör återfå
rätten att besluta om antagningsreglerna.
Folkpartiet liberalerna menar att det skulle vara intressant att pröva ett
friare tillträde till högre utbildning där den enskilde individen själv fick
avgöra sin kompetens. De högskolor och universitet som är intresserade
borde få möjlighet att testa denna idé. Vi efterlyser därför en utredning som
förutsättningslöst utreder möjligheterna till friare tillträde till högre
utbild-
ning.
Högskolans uppgift
Högskolelag och förordning styr och ger ramar för
verksamheten vid högskolor och universitet. För att
högskolor och universitet skall kunna planera sin verksamhet
långsiktigt är det väsentligt att dessa lagar och förordningar
ligger fast för en längre tid och inte ständigt förändras
beroende av regering och ansvarig minister.
Regeringen talar i propositionen om en tredje uppgift för högskolorna.
Högskolorna skall i ökad utsträckning samverka med det omgivande
samhället och informera om sin verksamhet. Vi anser emellertid att förslagen
till nya skrivningar snarare krånglar till än förtydligar uppgifterna. Redan
idag har högskolorna som uppgift att sprida kännedom om sin verksamhet
och om hur de kunskaper och erfarenheter som vunnits skall kunna
tillämpas.
Nej till nya professurer
Regeringen har även genom riksdagsbeslut återtagit rätten att
inrätta professurer. I propositionen 1994/95:100 bil 9
framhölls i samband med centraliseringen att antalet
professurer inrättade av regeringen skulle begränsas.
Förändringen då antogs främst bero på att regeringen ville
inrätta särskilda kvinnoprofessurer. Men inte heller i årets
budgetproposition har regeringen kunnat hålla händerna
borta från detta område, utan föreslår att sex nya professurer
inrättas. Eftersom vi menar att detta tillhör universitetens och
högskolornas uppgift, säger vi nej till dessa nya professurer
och föreslår att regeringen fråntas rätten att besluta om nya
professurer.
Mindre och medelstora
högskolor - de nya
högskolorna
De nya högskolorna har successivt getts ökade uppgifter och
därmed ökat ansvar för landets kompetensbehov. De erbjuder
både ungdomar och äldre utanför de traditionella
universitetsorterna tillgång till högre utbildning.
Undersökningar visar att närheten till högre studier är viktig
inte minst för ungdomar från studieovan hemmiljö. De nya
högskolorna fungerar som nav/motor i sin region och har väl
utvecklade kanaler till befolkningen. De fungerar som
kunskapscentra för vidareutbildning och fortbildning.
Företag och myndigheter i regionen får tillgång till tillämpad
forskning, utvecklingsarbete, utredningsverksamhet och
kompetensutveckling.
Forskningen vid de nya högskolorna har byggts upp successivt under
senare år. Läsåret 94/95 fanns vid dessa högskolor sammanlagt närmare 800
doktorander och, omräknat till heltidstjänster, närmare 700 lärare med
doktorsexamen. Den forskning som de nya högskolorna bedriver är av
betydelse inte minst för att stödja grundutbildningen. Regeringen föreslår nu
att de nya högskolorna skall få fasta forskningsresurser. Vi accepterar detta
förslag men menar att dessa medel främst skall användas för att höja den
vetenskapliga kompetensen hos lärarkåren. Det bör dessutom påpekas att det
inte rör sig om något större resurstillskott då dessa högskolor redan tidigare
haft forskningsmedel i samarbete med fakulteter och forskningsråd.
Det faktum att de nya högskolorna nu får fasta forskningsresurser bör inte
leda till att nätverkssamarbetet mellan de nya högskolorna och universitet
minskar eller att samarbete mellan de nya högskolorna och näringslivet
försvinner. Snarare är det viktigt att högskolorna bygger vidare på de positiva
erfarenheter som gjorts. Vi menar att Högskoleverket noga bör följa
utvecklingen och göra en utvärdering.
När det gäller fasta forskningsresurser anser Folkpartiet liberalerna att den
fortsatta uppbyggnaden bör ske i den takt som uppsatta kvalitetskrav
uppfylls. Utgångspunkten måste vara att forskningen vid de mindre och
medelstora högskolorna skall bedrivas med samma krav på kvalitet som
gäller för annan forskning.
En vision om fler universitet
Regeringen föreslår att den bemyndigas att besluta om
benämningen universitet. Detta förslag motsätter vi oss.
Användandet av benämningen universitet måste framför allt
vara en fråga om vetenskaplig kvalitet och kvantitet snarare
än politisk bedömning. Däremot är det politikernas uppgift
att skapa förutsättningarna genom en långsiktig planering
och satsning på högre utbildning och forskning.
Folkpartiet liberalerna efterlyser en bred diskussion om hur framtidens
högskoleväsende skall utformas. Vi menar att regeringen saknar en väl
genomtänkt, långsiktig plan för hur den högre utbildningen och forskningen i
Sverige skall utvecklas i framtiden.
Vi har tidigare identifierat ett antal behov som det svenska högskole-
väsendet har ett huvudansvar för att tillgodose under kommande år och
årtionden. Flera av våra svenska universitet har nu nått en betydande storlek
med 20 000-30 000 studenter. Vissa internationella erfarenheter tyder på att
man knappast uppnår bästa möjliga effektivitet och kvalitet i organisationer
som tillåts expandera utöver den storleken. Större lärosäten skulle kunna få
svårigheter att upprätthålla rollen som avancerade forskningscentra. Detta
innebär att möjligheterna att expandera verksamheten vid de nuvarande
universiteten är begränsad.
Utbyggnaden av den högre utbildningen måste ske inom ramen för en
kvalificerad vetenskaplig miljö. Vi anser därför att målet skall vara att stimu-
lera fram en successiv utveckling av några av våra medelstora högskolor med
perspektiv mot år 2010. Det skulle innebära att vi om 15 år har ytterligare 4
högskolor med bred och gedigen forskningsanknytning. De har dessutom -
vid olika tidpunkter under 15-årsperioden, i takt med att verksamheten
byggts ut - fått rätten att kalla sig universitet.
Det finns emellertid många frågetecken kring en satsning av detta slag. Vi
har redan nämnt lärartillgången, i dag den kanske mest begränsande faktorn.
Vårt förslag om satsningar på fler doktorandtjänster är ett sätt att få fram
fler
lärare. Men det finns även skäl att initiera en mer internationell rekrytering
av lärare och en utbildning med fler virtuella (IT) inslag. Studenter kommer
att inom en inte alltför avlägsen framtid, genom informationsteknikens
utveckling, kunna följa seminarium som äger rum på universitet runt om i
världen.
Vi föreslår att en utredning tillsätts för att analysera frågorna kring den
framtida utvecklingen av högre utbildning och forskning med inriktning mot
fler nya specialiserade universitet. Detta bör riksdagen ge regeringen till
känna.
Ökad mångfald
Högskolornas möjlighet till profilering är bra, inte minst för
nya högskolor som då kan skapa sig en egen profil. En sådan
utveckling har skett exempelvis vid högskolorna i Halmstad,
Örebro, Karlskrona/Ronneby och Mitthögskolan. Vi har även
varit pådrivande för att föra över Chalmers Tekniska
högskola och Högskolan i Jönköping till stiftelseform.
En stark ideologisk skiljelinje mellan Socialdemokraternas och vår syn har
under senare tid blivit allt mer tydlig. Det gäller de forskningsstiftelser, med
medel från de tidigare löntagarfonderna, som vi under den förra mandat-
perioden var med och instiftade. Socialdemokraterna har kritiserat det
faktum att stiftelserna är utom statens kontroll. Vår tanke var, som ovan
nämnts, att samtidigt som man via medlen stimulerar forskning och forskar-
utbildning, sprida makten över forskningen till flera finansiärer. Regeringen
försöker nu öka centralstyrningen av den svenska forskningsvärlden genom
att lägga förslag om förändringar i stiftelsernas stadgar. Syftet är att ändra
sammansättningen i styrelserna och därmed öka inflytandet över stiftelsernas
medel. Detta förslag motsätter vi oss då det bl.a. inkräktar på vår grund-
läggande värdering om maktspridning.
Internationaliseringen
Internationalisering av högskolan är ett ansvar för högskolan
enligt högskolelagen. Detta har, tillsammans med nya regler
för studiemedel för utlandsstudier och EU:s satsning på
samarbete mellan högskolorna, dramatiskt ökat antalet
studenter som studerar utomlands. Antalet studenter som på
eget initiativ och med studiemedel studerar utomlands har
ökat från ca 3 000 studenter 89/90 till ca 18 000 studenter
94/95. Sverige har därmed förvandlats till en nettoexportör
av studenter.
Sverige måste däremot bli bättre på att stimulera utländska studenter och
forskare att komma till Sverige. Möjligheten till detta har ökat inte minst
genom EU-medlemskapet. Samtidigt är vi ett litet språkområde, en nackdel
som vi måste kompensera. Vi menar därför att fler kurser inom högskolan
borde ges på andra språk än svenska. På alla högskoleutbildningar bör det
finnas kurslitteratur även på engelska. Det är över huvud taget viktigt med
inslag av europeiska språk i all högre utbildning. Det ger dessutom svenska
studenter bättre förutsättningar för studier utomlands.
Flera högskolor och universitet har i dag etablerat fasta relationer med
utländska universitet och college vilket ökar utbytet av gästforskare och
gästlärare. Forskare, doktorander och doktorer bereds på detta sätt möjlighet
till internationella kontakter och utlandsstudier.
Distansutbildning
I informationssamhället är det nödvändigt att inse att
kunskaper blir alltmer av färskvara. Kunskapen måste
ständigt fyllas på och förmågan att lära nytt blir allt viktigare.
Den insikten måste prägla hela utbildningssystemet.
För att klara detta måste utbildningen bli tillgänglig för fler. Genom
distansundervisning kan fler människor få tillgång till högre utbildning,
vidareutbildning och fortbildning. Här finns möjlighet att bygga vidare på
det kunnande i landet som finns bl.a. i Linköping och Umeå.
Datorstöd kan i detta sammanhang användas dels för textbaserade tjänster,
dels för av interaktiv video uppbackad text. På detta sätt kan en och samma
föreläsning följas av tusentals studenter runt om i landet. En ökad samverkan
med näringslivet på detta område vore eftersträvansvärt för att dels utveckla
fort- och vidareutbildning för anställda, dels för att utveckla de nya
metoderna. Ett öppet distansuniversitet i svensk tappning borde vara möjligt
att genomföra. Erfarenheter från Storbritanniens Open University borde
kunna ge inspiration och viss vägledning.
Varje högskola har idag ansvar för att genomföra distansundervisning. För
att ytterligare öka tillgången till högre utbildning menar vi att fler kurser
inom högskolan borde kunna förmedlas med hjälp av nya distansmetoder
och informationsteknik. Framför allt gäller det gäller kurser på A-nivån, dvs
de första 20 poängen.
Dessa tankar bör följas upp av den av regeringen tillsatta Distansutbild-
ningskommittén som skall pröva nya metoder för utbildning. Detta bör
riksdagen ge regeringen till känna.
Basutbildning i svenska för
invandrare
Under senare år har Sverige tagit emot många invandrare och
flyktingar. Många av dem med behörighet att läsa på
högskolan. Tyvärr saknas i många fall tillräckliga kunskaper
i svenska. Den invandrarpolitiska kommittén har föreslagit
att en basutbildning med en eller två terminers svenska m.m.
inrättas. Vi menar att detta är en så intressant idé att den bör
prövas som alternativ till aspirantutbildningen.
Regeringen föreslår att högskolor och universitet skall bli skyldiga att vid
behov ge stödundervisning i svenska. Vi anser inte att detta är en uppgift för
högskolan och avvisar därför detta förslag.
Teologiska högskolan i Stockholm bildades 1993 och fick samma år rätt
att utfärda högskoleexamen om minst 80 poäng. Huvudman för skolan är en
andelsförening med Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionsförbun-
det som medlemmar. Den 12 september 1996 beviljades högskolan rätten att
få utfärda teologie kandidatexamen. Några extra medel har dock inte tillförts.
Vi anser dock att Teologiska högskolan i Stockholm bör få sitt statsbidrag
ökat för 1997 med ett anslag motsvarande 40 platser, trots att avtalet med
staten inte går ut förrän 1998. 800 000 kr tillförs anslagspost B 44 Enskilda
och kommunala högskoleutbildningar m.m.
Vårdhögskolornas
utbildningar
Enligt den utvärdering som genomförts av de kommunala
högskolornas vårdutbildningar, håller samtliga 113
utbildningsprogram en hög yrkesprofessionell nivå. Det finns
ett antal utbildningar som bedöms ha förutsättningar att
utveckla utbildningen i huvudämnet till en kandidatexamen.
Tyvärr finns även ett inte ringa antal program som ännu inte
uppnår de krav som ställs på högre utbildning, särskilt när
det gäller vetenskapliga kriterier.
Successivt har fler och fler landsting insett sin begränsning som högskole-
myndighet och genomfört en överföring av vårdhögskolan till närmaste
statliga högskola. Villkoren har satts utifrån lokala förhandlingar mellan
landsting och högskola. Vi anser att alla högskolor på sikt bör ha staten som
huvudman under gemensamt regelverk. Ett steg på vägen är det uppdrag som
regeringen nu ger Högskoleverket. Verket skall ge förslag på nytt system för
statsbidrag till vårdhögskolorna. Vi anser dessutom att övriga organisatoriska
förslag som utvärderingarna kommit fram till bör genomföras på sikt. Hög-
skoleverket bör få i uppdrag att göra en tidsplan för hur dessa skall kunna
genomföras. Utöver detta bör Högskoleverket ta ställning till om kandidat-
examina i huvudämne och yrkesexamen som t.ex. leg sjuksköterska ryms
inom 120 poäng.
Budgetkommentar
I det svåra statsfinansiella läge som vi befinner oss i är
besparingar inom den högre utbildningen ofrånkomliga. Det
är dock viktigt att besparingarna görs med omsorg för att inte
minska möjligheterna att i framtiden kunna skörda frukterna
av ett omfattande svenskt kunskapslyft. Genom att under
utgiftsområde 15 Studiestöd föreslå besparingar kan vi
istället föreslå omfattande satsningar på högre utbildning och
universitetsforskning.
Folkpartiet liberalerna avvisar regeringens förslag att dra in 261 miljoner
kronor från högskolors och universitets sparade medel. Med ett målstyrt
system ger detta helt fel signaler. Vi anser det dock viktigt att satsa på en
uppbyggnad av universitetsdatanätet SUNET, men finansierar det genom
omprioritering inom och mellan utgiftsområde 15 och 16. Folkpartiet libera-
lerna ser med glädje hur den nya högskolan på Södertörn undan för undan
växer fram. Vi menar emellertid att det statsfinansiella läget kräver att
högskolan måste klara sin verksamhet med befintliga medel. Detta innebär
att anslagsposten B 42 Södertörns högskola minskas med 20 Mkr. i vårt
budgetalternativ. Vi är positiva till ett ökat antal platser till högskole-
utbildning på Gotland och att man där på sikt bör få en självständig
högskola. Dagens trängda ekonomiska läge innebär emellertid att det nu inte
finns medel för att bygga upp en ny självständig administrativ enhet på
Gotland. Anslagsposten B 33 Högskolan på Gotland minskas därför med 10
Mkr. i vårt budgetalternativ. Vi har även tidigare avvisat förslag om medel
till konstnärliga insatser inom naturvetenskap, teknik och medicin.
Anslagsposten B 45 Särskilda utgifter vid universitet och högskolor minskas
därmed med 2 Mkr. Vidare avvisas förslaget om ny skådespelarutbildning i
Luleå av finansiella skäl vilket innebär en minskning av anslaget B 17
Högskolan i Luleå: Grundutbildning med 2,6 Mkr. Vi accepterar de
besparingar som gjorts både vad gäller fakultetsanslagen och per capita-
ersättningen för grundutbildningen. Däremot bör samma besparing gälla
även de konstnärliga och idrottsliga utbildningarna. Den totala besparingen
på grundutbildningen bör emellertid inte öka utan motsvarande höjning av
per capita-ersättningen bör göras. Folkpartiet liberalerna avstår, av
statsfinansiella skäl, tills vidare från ett nytt tekniskt forskningsinstitut i
Göteborg. De medel om 100 miljoner kronor som reserverats för ändamålet i
tilläggsbudgeten för budgetåret 1995/96 anser vi istället bör satsas på
grundforskningen via forskningsråden. Folkpartiet liberalerna anser att
utbildningsbidragen för doktorander skall omvandlas till doktorandtjänster
och anslår för detta ändamål 38 miljoner kr till anslaget B 45. Vårt full-
ständiga förslag till anslagsförändringar på utgiftsområdet framgår av
hemställanspunkten 24.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om treterminssystem och sommaruniversitet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att återinföra kvalitetspremien som en del av
resursfördelningssystemet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om satsningar på höjningar av högskolelärarnas kompetens,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att minst 40 % av underrepresenterat kön skall vara representerat
i högskolans interna beslutsorgan,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändring av 1 kap. 2 §
högskolelagen (1992:1434),
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att åter låta högskolor och universitet ansvara för antagningen av
studenter,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning om friare antagning till högre utbildning,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regeringens möjlighet att inrätta professurer,
9. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att inrätta nya
professurer,
10. att riksdagen beslutar uppdra åt regeringen att ge Högskoleverket i
uppdrag att följa upp och utvärdera konsekvenserna av att de nya
högskolorna får fasta forskningsresurser,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om planering för fler universitet fram till år 2010,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en parlamentarisk utredning om långsiktig utveckling av svenskt
högskoleväsende,
13. att riksdagen avslår regeringens förslag om förändring av
universitetsbegreppet,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inte inrätta en ny och självständig högskola på Gotland,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det angelägna i att pröva distansundervisningens möjligheter mot
bakgrund av ny teknik,
16. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om basutbildning för
invandrare, i enlighet med vad som anförts i motionen,
17. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om att högskolor och
universitet vid behov skall anordna stödundervisning i svenska,
18. att riksdagen beslutar att per capita-besparingen också skall gälla de
konstnärliga och idrottsliga utbildningarna,
19. att riksdagen beslutar att höja per capita-ersättningen i enlighet med
vad vi i motionen anfört,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändringar i vårdutbildningarnas organisation,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kandidatexamen i vårdämnen i vårdhögskolorna,
22. att riksdagen såvitt avser tilläggsbudgeten till statsbudget för
budgetåret 1995/96 avslår regeringens förslag om användning av medel
under reservationsanslaget C 45 Vissa särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m. till ett tekniskt forskningsinstitut,
23. att riksdagen såvitt avser tilläggsbudgeten till statsbudget för
budgetåret 1995/96 avslår regeringens förslag om att öka
reservationsanslaget D 21 Vissa bidrag till forskningsverksamhet med 50
000 000 kr,
24. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning enligt följande uppställning:
Anslag
Regeringens
förslag
Anslags-
förändring
B
1
Uppsala universitet: grundutb.
763 015
+25 000
B
2
Uppsala universitet: forskning
906 402
-7 400
B
3
Lunds universitet: grundutb.
1 228 535
+62 000
B
4
Lunds universitet: forskning
941 950
-6 200
B
5
Göteborgs universitet: grundutb.
926 538
+13 000
B
6
Göteborgs universitet: forskning
723 664
-13 400
B
7
Stockholms universitet: grundutb.
631 848
+13 000
B
8
Stockholms universitet: forskning
743 788
-8 000
B
9
Umeå universitet: grundutb.
634 097
+10 000
B
1
0
Umeå universitet: forskning
500 155
-5 900
B
1
1
Linköpings universitet: grundutb.
577 673
+27 000
B
1
3
Karolinska institutet: grundutb.
307 388
+33 000
B
1
5
KTH: grundutb.
622 837
+33 000
B
1
7
Högskolan i Luleå: grundutb.
322 002
+17 400
B
2
3
Högskolan i Gävle/Sandviken:
grundutb.
166 145
+12 000
B
2
8
Högskolan i Kristianstad:
grundutb.
126 461
+5 000
B
3
3
Högskoleutbildning på Gotland:
grundutb.
31 918
-10 000
B
3
4
Idrottshögskolan i Stockholm:
grundutb.
33 396
+8 000
B
4
2
Södertörns högskola: grundutb.
75 975
-20 000
B
4
4
Enskilda och kommunala
högskoleutb. m.m.
1 379 837
+ 800
B
4
5
Särskilda utgifter vid universitet
och högskolor m.m.
534 155
+ 288
200
C
2
Verket för högskoleservice
10 000
-10 000
C
3
CSN
276 727
-35 000
D
1
FRN: forskning och
forskningsinformation
83 276
+ 7400