Sammanfattning av en liberal högskolepolitik
Folkpartiet liberalerna föreslår i denna motion bl a följande:
att planering inleds för nya universitet år 2010
att 25 000 platser införs inom ramen för sommaruniversitet
att högre utbildning organiseras i ett treterminssystem
att friare tillträde till högskolan prövas
att förslaget om indragning av högskolors och universitets sparade medel avstyrks
att NT-arvodesplatserna dras in
att förslaget om basårsstipendier avstyrks
att en högre per capitaersättning går till universitet och högskolor för ersättning för grundutbildning
att en kvalitetspremie införs
att högskolelärarnas kompetens höjs
att all basårsutbildning förläggs till komvux
att högskolor och universitet åter får ansvar för antagningssystemet
att en basutbildning för invandrare införs
att studiestödet till YTH-utbildningarna dras in
att 300 nya doktorandtjänster tillskapas
att medel tillförs grundforskningen via forskningsråden.
Tillgången på högre utbildning är strategisk
Kunskap är idag en strategisk produktionsfaktor. Det gör utbildnings- och kompetensförsörjningen till en nyckelfaktor för Sveriges framtida välstånd. Ett gott utbildningsväsende handlar om att ge möjligheter för Sverige, som nation, att klara den allt hårdare konkurrensen. De länder som i olika perioder legat i tätpositionen under den industriella eran har alla medvetet satsat på utbildning. Det gäller såväl Tyskland under början av 1900-talet som länderna i Sydostasien under 1970- och -80-talen. För närvarande skapas det en mängd nya jobb i USA, vilket delvis kan hänföras till satsningar på utbildning. Det finns goda skäl att förvänta sig att utbildningsnivån blir den helt avgörande konkurrensfaktorn i framtiden.
Ge fler möjlighet till högre studier
Utbildningskapaciteten inom grundutbildningarna har ökat med omkring 50 procent sedan 1989. Antalet studieplatser har emellertid inte ökat i den takt som motsvaras av antalet sökande. Det är fortfarande alltför många behöriga sökande som inte kommer in på högskolans utbildningar.
Även internationella jämförelser visar på behovet av att ytterligare stärka utbildningsnivån. Om man till utbildningen vid universitet och högskolor lägger annan eftergymnasial utbildning uppgår den andel av varje ungdoms- generation som i Sverige påbörjar någon form av eftergymnasial utbildning till mindre än 30 procent. I USA och Kanada är det sedan länge 50-60 pro- cent av ungdomskullarna som påbörjar någon form av college- eller universi- tetsutbildning. Enligt uppgifter från OECD kommer nivåer som dessa att etableras som normala även i andra länder inom en inte alltför avlägsen framtid. Då måste även Sverige finnas med bland dem.
Folkpartiet liberalerna bedömer att det är nödvändigt att fortsätta ökningen av antalet utbildningsplatser. På sikt bör målet vara att över 50 procent av dem som går ut gymnasiet fortsätter på universitet och högskola. En sådan utveckling av den högre utbildningen ställer naturligtvis stora och nya krav på utbildningssystemet.
Den "stora satsningen" på utbildning
Regeringen har länge försökt ge sken av att den satsar mer på utbildning än vad som i verkligheten är fallet. Så även denna gång. Regeringen ger i budgetpropositionen sken av att det tillförs 30.000 nya platser. Men av dessa är hälften en permanentning av redan befintliga tillfälliga platser. De nya platserna är således ca 15.000 och dessa tillkommer inte förrän 1999.
Folkpartiet liberalerna föreslog redan i samband med budgetpropositionen för 1995/96 att de nya platserna borde bli permanenta. Det är bra att även regeringen nu insett detta.
Sommaruniversitet
Folkpartiet liberalerna vill att den högre utbildningen på sikt organiseras i ett treterminssystem. Fördelarna är för oss uppenbara: dels skulle studenterna kunna minska sina studieskulder genom examination på kortare tid, dels skulle lokaler och utrustning användas effektivare. Det är också ett utmärkt sätt att ge fler människor tillgång till högre utbildning, vidareutbildning och fortbildning. Utbildning på sommaren är ett sätt att ge utbildning under en tredje termin.
Vi föreslår därför att sommaruniversitet blir en permanent form av utbildning. Anslaget B 45 Särskilda utgifter vid högskolor och universitet tillförs därför medel motsvarande 25 000 platser. Detta skall ingå i varje högskolas utbildningsuppdrag. Till en början skall detta ges som ett särskilt uppdrag, men på lite längre sikt bör högskolorna planera för tre terminer.
Kvalitet och kvalitetsutveckling
Kvalitetspremie
Det är viktigt att uppmärksamma kvalitetsutvecklingen inom grundutbildningen, inte minst då antalet studenter inom systemet fortsätter att öka. I det resursfördelningssystem som den borgerliga regeringen införde var kvalitetspremien en komponent. Premien skulle fungera som en garant för högskolornas fortsatta strävan efter högre kvalitet i grundutbildningen. Tyvärr tog Socialdemokraterna bort kvalitetspremien från systemet efter maktskiftet. Vi menar fortfarande att någon form av kvalitetspremie bör in i resursfördelningssystemet för att säkra en kvalitetsutveckling. I samband med att Högskoleverket nu fått i uppdrag att se över resursfördelningssystemet menar vi att ett nytt övervägande bör ske, så att kvalitetspremie blir en del av resursfördelningssystemet. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Kvalitet och lärarkompetens
En ständig kompetensutveckling hos lärarna inom högskola och universitet är helt avgörande för kvaliteten på högskolans utbildningar. Den borgerliga regeringen avsatte särskilda medel för att höja lärarnas vetenskapliga kompetens. Detta skulle ge lärare möjlighet till forskarutbildning och forskning. Tyvärr har Socialdemokraterna tagit bort detta särskilda anslag. När nu regeringen föreslår fasta forskningsresurser till de mindre och medelstora högskolorna menar vi att dessa medel främst skall användas för att höja den vetenskapliga kompetensen hos lärarkåren. Varje högskola borde ha ett handlingsprogram för hur denna kompetensutveckling skall ske.
Även den pedagogiska kompetensen hos lärarna medverkar till högre kvalitet i utbildningen. I detta sammanhang vill vi nämna Rådet för grund- läggande högskoleutbildning. Rådets uppgift är att utveckla den akademiska pedagogiken och göra den anpassad till studenternas behov och förvänt- ningar inom grundutbildningarna. Regeringen hade tidigare aviserat en avveckling av Rådet till 1998, trots starka protester från bl.a. Folkpartiet. Nu verkar det emellertid som om regeringen tagit intryck och låter det arbete som bedrivs av Rådet fortsätta som en del av Högskoleverkets verksamhet. Folkpartiet liberalerna anser att de grundläggande högskoleutbildningarna skall ha ett självständigt forskningsråd för utveckling av pedagogik och metodik. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Välutrustade bibliotek och databaser - i framtiden virtuella bibliotek - är också av stor betydelse för kvaliteten. Tillgång till datorer och kunskap om informationsteknikens möjligheter är nödvändig för att lärarna bättre skall kunna ta tillvara denna möjlighet i undervisningen.
Jämställdhet är kvalitet
Jämställdhet är en fråga om kvalitet. Därför ska målet om ett jämställt samhälle genomsyra politiken på alla områden och alla politiska beslut. Utbildning är det viktigaste verktyget för samhället för att påverka värderingar och attityder hos unga människor. Vi menar därför att det är av stor vikt att på alla sätt främja en jämställd utbildning både vad gäller lärare och studenter, organisation, innehåll och utförande.
Minska den manliga maktdominansen
Den traditionella manliga maktdominansen vid universitet och högskolor är fortfarande stark trots alla försök att förändra strukturerna. Alla statliga universitet och högskolor har enligt högskolelagen ansvar för jämställdhet på samma sätt som man har ett ansvar för högskolans internationalisering. På många högskolor pågår ett för jämställdheten vitalt arbete. Men det finns fortfarande ett motstånd mot förändring. Omdaningar måste därför stödjas av tydlig lagstiftning och förordningar för att målen skall nås inom rimlig tid.
Vårt mål är att det inom fem år finns minst 40 procent av underrepresente- rat kön i alla interna beslutsorgan inom högskolan. Även privata och stiftel- seägda högskolor bör nå detta mål.
Fler kvinnliga professorer
Andelen kvinnliga professorer är i dag 8 procent. Ett rimligt mål för varje svenskt universitet och högskola är att minst en femtedel av de professorer som utses fram till sekelskiftet skall vara kvinnor. Lika viktigt är att det finns både män och kvinnor på de tjänster som kvalificerar till professorstjänster. Detta är ett ansvar för rektor enligt högskolelagen. Det är möjligt att tjänsteförslagsnämnderna i nuvarande form bör upphöra. Det är tydligt att de verkar konserverande. Högskoleförordningen bör ange att varje bedömningsgrupp, t.ex. sakkunniga och tjänsteförslagsnämnder, skall vara tillsatta så att båda könen finns representerade, även om det innebär att man får söka sakkunniga utanför landets gränser.
Fler kvinnliga tekniker och naturvetare
Sverige kommer att behöva fler ingenjörer än vad som i dag examineras för att på sikt utveckla vår industri och vårt näringsliv. Samtidigt ger befolkningsstatistiken oss besked om att antalet 19-åringar sjunker fram till år 2007. Det är därför en nationalekonomisk nödvändighet att ta till vara all begåvning i samhället. Andelen kvinnor som läser på tekniska utbildningar är fortfarande låg även om en viss ökning skett vid de senaste intagningarna. Vi menar att rekryteringen av kvinnor till såväl tekniska utbildningar som andra mansdominerade utbildningar måste stimuleras ytterligare. Insatser måste ske redan i grundskolan och på gymnasiet.
Tekniskt basår
Det tekniska basåret infördes i första hand för att ge de kvinnor som valt gymnasieutbildning med inriktning mot samhällsvetenskap eller humaniora behörighet att söka naturvetenskaplig och teknisk utbildning. Successivt har dessa platser utnyttjats av både män och kvinnor. Basåret har visat sig vara ett bra sätt att öka rekryteringen till tekniska utbildningar eftersom de som gått basåret har fått företräde till Tekniska högskolan. Vi menar att emellertid att all basårsutbildning borde genomföras inom komvux eftersom den är en komplettering av gymnasieutbildningen. Folkpartiet liberalerna avslår förslaget om att 10 000 kr ges som stipendium för dem som läst sitt basår vid komvux. Däremot bör garantin att få en plats vid Tekniska högskolan finnas kvar för dem som genomfört basåret.
Högskolans autonomi
Högskolornas frihet är en av grundstenarna för det svenska högskoleväsendet. Den socialdemokratiska regeringen verkar emellertid ha svårt att acceptera detta. Redan tidigare har regeringen centraliserat bl.a. antagningsreglerna. Det ger minskade möjligheter för högskolor och universitet att vid antagningen värdera annan kompetens än den som framgår av betyg och högskoleprov. Vi menar att detta leder till minskad mångfald i utbildningsutbudet från högskolor och universitet. Vi anser att högskolor och universitet bör återfå rätten att besluta om antagningsreglerna.
Folkpartiet liberalerna menar att det skulle vara intressant att pröva ett friare tillträde till högre utbildning där den enskilde individen själv fick avgöra sin kompetens. De högskolor och universitet som är intresserade borde få möjlighet att testa denna idé. Vi efterlyser därför en utredning som förutsättningslöst utreder möjligheterna till friare tillträde till högre utbild- ning.
Högskolans uppgift
Högskolelag och förordning styr och ger ramar för verksamheten vid högskolor och universitet. För att högskolor och universitet skall kunna planera sin verksamhet långsiktigt är det väsentligt att dessa lagar och förordningar ligger fast för en längre tid och inte ständigt förändras beroende av regering och ansvarig minister.
Regeringen talar i propositionen om en tredje uppgift för högskolorna. Högskolorna skall i ökad utsträckning samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. Vi anser emellertid att förslagen till nya skrivningar snarare krånglar till än förtydligar uppgifterna. Redan idag har högskolorna som uppgift att sprida kännedom om sin verksamhet och om hur de kunskaper och erfarenheter som vunnits skall kunna tillämpas.
Nej till nya professurer
Regeringen har även genom riksdagsbeslut återtagit rätten att inrätta professurer. I propositionen 1994/95:100 bil 9 framhölls i samband med centraliseringen att antalet professurer inrättade av regeringen skulle begränsas. Förändringen då antogs främst bero på att regeringen ville inrätta särskilda kvinnoprofessurer. Men inte heller i årets budgetproposition har regeringen kunnat hålla händerna borta från detta område, utan föreslår att sex nya professurer inrättas. Eftersom vi menar att detta tillhör universitetens och högskolornas uppgift, säger vi nej till dessa nya professurer och föreslår att regeringen fråntas rätten att besluta om nya professurer.
Mindre och medelstora högskolor - de nya högskolorna
De nya högskolorna har successivt getts ökade uppgifter och därmed ökat ansvar för landets kompetensbehov. De erbjuder både ungdomar och äldre utanför de traditionella universitetsorterna tillgång till högre utbildning. Undersökningar visar att närheten till högre studier är viktig inte minst för ungdomar från studieovan hemmiljö. De nya högskolorna fungerar som nav/motor i sin region och har väl utvecklade kanaler till befolkningen. De fungerar som kunskapscentra för vidareutbildning och fortbildning. Företag och myndigheter i regionen får tillgång till tillämpad forskning, utvecklingsarbete, utredningsverksamhet och kompetensutveckling.
Forskningen vid de nya högskolorna har byggts upp successivt under senare år. Läsåret 94/95 fanns vid dessa högskolor sammanlagt närmare 800 doktorander och, omräknat till heltidstjänster, närmare 700 lärare med doktorsexamen. Den forskning som de nya högskolorna bedriver är av betydelse inte minst för att stödja grundutbildningen. Regeringen föreslår nu att de nya högskolorna skall få fasta forskningsresurser. Vi accepterar detta förslag men menar att dessa medel främst skall användas för att höja den vetenskapliga kompetensen hos lärarkåren. Det bör dessutom påpekas att det inte rör sig om något större resurstillskott då dessa högskolor redan tidigare haft forskningsmedel i samarbete med fakulteter och forskningsråd.
Det faktum att de nya högskolorna nu får fasta forskningsresurser bör inte leda till att nätverkssamarbetet mellan de nya högskolorna och universitet minskar eller att samarbete mellan de nya högskolorna och näringslivet försvinner. Snarare är det viktigt att högskolorna bygger vidare på de positiva erfarenheter som gjorts. Vi menar att Högskoleverket noga bör följa utvecklingen och göra en utvärdering.
När det gäller fasta forskningsresurser anser Folkpartiet liberalerna att den fortsatta uppbyggnaden bör ske i den takt som uppsatta kvalitetskrav uppfylls. Utgångspunkten måste vara att forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna skall bedrivas med samma krav på kvalitet som gäller för annan forskning.
En vision om fler universitet
Regeringen föreslår att den bemyndigas att besluta om benämningen universitet. Detta förslag motsätter vi oss. Användandet av benämningen universitet måste framför allt vara en fråga om vetenskaplig kvalitet och kvantitet snarare än politisk bedömning. Däremot är det politikernas uppgift att skapa förutsättningarna genom en långsiktig planering och satsning på högre utbildning och forskning.
Folkpartiet liberalerna efterlyser en bred diskussion om hur framtidens högskoleväsende skall utformas. Vi menar att regeringen saknar en väl genomtänkt, långsiktig plan för hur den högre utbildningen och forskningen i Sverige skall utvecklas i framtiden.
Vi har tidigare identifierat ett antal behov som det svenska högskole- väsendet har ett huvudansvar för att tillgodose under kommande år och årtionden. Flera av våra svenska universitet har nu nått en betydande storlek med 20 000-30 000 studenter. Vissa internationella erfarenheter tyder på att man knappast uppnår bästa möjliga effektivitet och kvalitet i organisationer som tillåts expandera utöver den storleken. Större lärosäten skulle kunna få svårigheter att upprätthålla rollen som avancerade forskningscentra. Detta innebär att möjligheterna att expandera verksamheten vid de nuvarande universiteten är begränsad.
Utbyggnaden av den högre utbildningen måste ske inom ramen för en kvalificerad vetenskaplig miljö. Vi anser därför att målet skall vara att stimu- lera fram en successiv utveckling av några av våra medelstora högskolor med perspektiv mot år 2010. Det skulle innebära att vi om 15 år har ytterligare 4 högskolor med bred och gedigen forskningsanknytning. De har dessutom - vid olika tidpunkter under 15-årsperioden, i takt med att verksamheten byggts ut - fått rätten att kalla sig universitet.
Det finns emellertid många frågetecken kring en satsning av detta slag. Vi har redan nämnt lärartillgången, i dag den kanske mest begränsande faktorn. Vårt förslag om satsningar på fler doktorandtjänster är ett sätt att få fram fler lärare. Men det finns även skäl att initiera en mer internationell rekrytering av lärare och en utbildning med fler virtuella (IT) inslag. Studenter kommer att inom en inte alltför avlägsen framtid, genom informationsteknikens utveckling, kunna följa seminarium som äger rum på universitet runt om i världen.
Vi föreslår att en utredning tillsätts för att analysera frågorna kring den framtida utvecklingen av högre utbildning och forskning med inriktning mot fler nya specialiserade universitet. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Ökad mångfald
Högskolornas möjlighet till profilering är bra, inte minst för nya högskolor som då kan skapa sig en egen profil. En sådan utveckling har skett exempelvis vid högskolorna i Halmstad, Örebro, Karlskrona/Ronneby och Mitthögskolan. Vi har även varit pådrivande för att föra över Chalmers Tekniska högskola och Högskolan i Jönköping till stiftelseform.
En stark ideologisk skiljelinje mellan Socialdemokraternas och vår syn har under senare tid blivit allt mer tydlig. Det gäller de forskningsstiftelser, med medel från de tidigare löntagarfonderna, som vi under den förra mandat- perioden var med och instiftade. Socialdemokraterna har kritiserat det faktum att stiftelserna är utom statens kontroll. Vår tanke var, som ovan nämnts, att samtidigt som man via medlen stimulerar forskning och forskar- utbildning, sprida makten över forskningen till flera finansiärer. Regeringen försöker nu öka centralstyrningen av den svenska forskningsvärlden genom att lägga förslag om förändringar i stiftelsernas stadgar. Syftet är att ändra sammansättningen i styrelserna och därmed öka inflytandet över stiftelsernas medel. Detta förslag motsätter vi oss då det bl.a. inkräktar på vår grund- läggande värdering om maktspridning.
Internationaliseringen
Internationalisering av högskolan är ett ansvar för högskolan enligt högskolelagen. Detta har, tillsammans med nya regler för studiemedel för utlandsstudier och EU:s satsning på samarbete mellan högskolorna, dramatiskt ökat antalet studenter som studerar utomlands. Antalet studenter som på eget initiativ och med studiemedel studerar utomlands har ökat från ca 3 000 studenter 89/90 till ca 18 000 studenter 94/95. Sverige har därmed förvandlats till en nettoexportör av studenter.
Sverige måste däremot bli bättre på att stimulera utländska studenter och forskare att komma till Sverige. Möjligheten till detta har ökat inte minst genom EU-medlemskapet. Samtidigt är vi ett litet språkområde, en nackdel som vi måste kompensera. Vi menar därför att fler kurser inom högskolan borde ges på andra språk än svenska. På alla högskoleutbildningar bör det finnas kurslitteratur även på engelska. Det är över huvud taget viktigt med inslag av europeiska språk i all högre utbildning. Det ger dessutom svenska studenter bättre förutsättningar för studier utomlands.
Flera högskolor och universitet har i dag etablerat fasta relationer med utländska universitet och college vilket ökar utbytet av gästforskare och gästlärare. Forskare, doktorander och doktorer bereds på detta sätt möjlighet till internationella kontakter och utlandsstudier.
Distansutbildning
I informationssamhället är det nödvändigt att inse att kunskaper blir alltmer av färskvara. Kunskapen måste ständigt fyllas på och förmågan att lära nytt blir allt viktigare. Den insikten måste prägla hela utbildningssystemet.
För att klara detta måste utbildningen bli tillgänglig för fler. Genom distansundervisning kan fler människor få tillgång till högre utbildning, vidareutbildning och fortbildning. Här finns möjlighet att bygga vidare på det kunnande i landet som finns bl.a. i Linköping och Umeå.
Datorstöd kan i detta sammanhang användas dels för textbaserade tjänster, dels för av interaktiv video uppbackad text. På detta sätt kan en och samma föreläsning följas av tusentals studenter runt om i landet. En ökad samverkan med näringslivet på detta område vore eftersträvansvärt för att dels utveckla fort- och vidareutbildning för anställda, dels för att utveckla de nya metoderna. Ett öppet distansuniversitet i svensk tappning borde vara möjligt att genomföra. Erfarenheter från Storbritanniens Open University borde kunna ge inspiration och viss vägledning.
Varje högskola har idag ansvar för att genomföra distansundervisning. För att ytterligare öka tillgången till högre utbildning menar vi att fler kurser inom högskolan borde kunna förmedlas med hjälp av nya distansmetoder och informationsteknik. Framför allt gäller det gäller kurser på A-nivån, dvs de första 20 poängen.
Dessa tankar bör följas upp av den av regeringen tillsatta Distansutbild- ningskommittén som skall pröva nya metoder för utbildning. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Basutbildning i svenska för invandrare
Under senare år har Sverige tagit emot många invandrare och flyktingar. Många av dem med behörighet att läsa på högskolan. Tyvärr saknas i många fall tillräckliga kunskaper i svenska. Den invandrarpolitiska kommittén har föreslagit att en basutbildning med en eller två terminers svenska m.m. inrättas. Vi menar att detta är en så intressant idé att den bör prövas som alternativ till aspirantutbildningen.
Regeringen föreslår att högskolor och universitet skall bli skyldiga att vid behov ge stödundervisning i svenska. Vi anser inte att detta är en uppgift för högskolan och avvisar därför detta förslag.
Teologiska högskolan i Stockholm bildades 1993 och fick samma år rätt att utfärda högskoleexamen om minst 80 poäng. Huvudman för skolan är en andelsförening med Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionsförbun- det som medlemmar. Den 12 september 1996 beviljades högskolan rätten att få utfärda teologie kandidatexamen. Några extra medel har dock inte tillförts. Vi anser dock att Teologiska högskolan i Stockholm bör få sitt statsbidrag ökat för 1997 med ett anslag motsvarande 40 platser, trots att avtalet med staten inte går ut förrän 1998. 800 000 kr tillförs anslagspost B 44 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m.
Vårdhögskolornas utbildningar
Enligt den utvärdering som genomförts av de kommunala högskolornas vårdutbildningar, håller samtliga 113 utbildningsprogram en hög yrkesprofessionell nivå. Det finns ett antal utbildningar som bedöms ha förutsättningar att utveckla utbildningen i huvudämnet till en kandidatexamen. Tyvärr finns även ett inte ringa antal program som ännu inte uppnår de krav som ställs på högre utbildning, särskilt när det gäller vetenskapliga kriterier.
Successivt har fler och fler landsting insett sin begränsning som högskole- myndighet och genomfört en överföring av vårdhögskolan till närmaste statliga högskola. Villkoren har satts utifrån lokala förhandlingar mellan landsting och högskola. Vi anser att alla högskolor på sikt bör ha staten som huvudman under gemensamt regelverk. Ett steg på vägen är det uppdrag som regeringen nu ger Högskoleverket. Verket skall ge förslag på nytt system för statsbidrag till vårdhögskolorna. Vi anser dessutom att övriga organisatoriska förslag som utvärderingarna kommit fram till bör genomföras på sikt. Hög- skoleverket bör få i uppdrag att göra en tidsplan för hur dessa skall kunna genomföras. Utöver detta bör Högskoleverket ta ställning till om kandidat- examina i huvudämne och yrkesexamen som t.ex. leg sjuksköterska ryms inom 120 poäng.
Budgetkommentar
I det svåra statsfinansiella läge som vi befinner oss i är besparingar inom den högre utbildningen ofrånkomliga. Det är dock viktigt att besparingarna görs med omsorg för att inte minska möjligheterna att i framtiden kunna skörda frukterna av ett omfattande svenskt kunskapslyft. Genom att under utgiftsområde 15 Studiestöd föreslå besparingar kan vi istället föreslå omfattande satsningar på högre utbildning och universitetsforskning.
Folkpartiet liberalerna avvisar regeringens förslag att dra in 261 miljoner kronor från högskolors och universitets sparade medel. Med ett målstyrt system ger detta helt fel signaler. Vi anser det dock viktigt att satsa på en uppbyggnad av universitetsdatanätet SUNET, men finansierar det genom omprioritering inom och mellan utgiftsområde 15 och 16. Folkpartiet libera- lerna ser med glädje hur den nya högskolan på Södertörn undan för undan växer fram. Vi menar emellertid att det statsfinansiella läget kräver att högskolan måste klara sin verksamhet med befintliga medel. Detta innebär att anslagsposten B 42 Södertörns högskola minskas med 20 Mkr. i vårt budgetalternativ. Vi är positiva till ett ökat antal platser till högskole- utbildning på Gotland och att man där på sikt bör få en självständig högskola. Dagens trängda ekonomiska läge innebär emellertid att det nu inte finns medel för att bygga upp en ny självständig administrativ enhet på Gotland. Anslagsposten B 33 Högskolan på Gotland minskas därför med 10 Mkr. i vårt budgetalternativ. Vi har även tidigare avvisat förslag om medel till konstnärliga insatser inom naturvetenskap, teknik och medicin. Anslagsposten B 45 Särskilda utgifter vid universitet och högskolor minskas därmed med 2 Mkr. Vidare avvisas förslaget om ny skådespelarutbildning i Luleå av finansiella skäl vilket innebär en minskning av anslaget B 17 Högskolan i Luleå: Grundutbildning med 2,6 Mkr. Vi accepterar de besparingar som gjorts både vad gäller fakultetsanslagen och per capita- ersättningen för grundutbildningen. Däremot bör samma besparing gälla även de konstnärliga och idrottsliga utbildningarna. Den totala besparingen på grundutbildningen bör emellertid inte öka utan motsvarande höjning av per capita-ersättningen bör göras. Folkpartiet liberalerna avstår, av statsfinansiella skäl, tills vidare från ett nytt tekniskt forskningsinstitut i Göteborg. De medel om 100 miljoner kronor som reserverats för ändamålet i tilläggsbudgeten för budgetåret 1995/96 anser vi istället bör satsas på grundforskningen via forskningsråden. Folkpartiet liberalerna anser att utbildningsbidragen för doktorander skall omvandlas till doktorandtjänster och anslår för detta ändamål 38 miljoner kr till anslaget B 45. Vårt full- ständiga förslag till anslagsförändringar på utgiftsområdet framgår av hemställanspunkten 24.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om treterminssystem och sommaruniversitet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att återinföra kvalitetspremien som en del av resursfördelningssystemet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsningar på höjningar av högskolelärarnas kompetens,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minst 40 % av underrepresenterat kön skall vara representerat i högskolans interna beslutsorgan,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändring av 1 kap. 2 § högskolelagen (1992:1434),
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att åter låta högskolor och universitet ansvara för antagningen av studenter,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om friare antagning till högre utbildning,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regeringens möjlighet att inrätta professurer,
9. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att inrätta nya professurer,
10. att riksdagen beslutar uppdra åt regeringen att ge Högskoleverket i uppdrag att följa upp och utvärdera konsekvenserna av att de nya högskolorna får fasta forskningsresurser,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om planering för fler universitet fram till år 2010,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en parlamentarisk utredning om långsiktig utveckling av svenskt högskoleväsende,
13. att riksdagen avslår regeringens förslag om förändring av universitetsbegreppet,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inte inrätta en ny och självständig högskola på Gotland,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det angelägna i att pröva distansundervisningens möjligheter mot bakgrund av ny teknik,
16. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om basutbildning för invandrare, i enlighet med vad som anförts i motionen,
17. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om att högskolor och universitet vid behov skall anordna stödundervisning i svenska,
18. att riksdagen beslutar att per capita-besparingen också skall gälla de konstnärliga och idrottsliga utbildningarna,
19. att riksdagen beslutar att höja per capita-ersättningen i enlighet med vad vi i motionen anfört,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar i vårdutbildningarnas organisation,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kandidatexamen i vårdämnen i vårdhögskolorna,
22. att riksdagen såvitt avser tilläggsbudgeten till statsbudget för budgetåret 1995/96 avslår regeringens förslag om användning av medel under reservationsanslaget C 45 Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. till ett tekniskt forskningsinstitut,
23. att riksdagen såvitt avser tilläggsbudgeten till statsbudget för budgetåret 1995/96 avslår regeringens förslag om att öka reservationsanslaget D 21 Vissa bidrag till forskningsverksamhet med 50 000 000 kr,
24. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt följande uppställning: Anslag Regeringens förslag Anslags- förändring
B 1 Uppsala universitet: grundutb. 763 015 +25 000
B 2 Uppsala universitet: forskning 906 402 -7 400
B 3 Lunds universitet: grundutb. 1 228 535 +62 000
B 4 Lunds universitet: forskning 941 950 -6 200
B 5 Göteborgs universitet: grundutb. 926 538 +13 000
B 6 Göteborgs universitet: forskning 723 664 -13 400
B 7 Stockholms universitet: grundutb. 631 848 +13 000
B 8 Stockholms universitet: forskning 743 788 -8 000
B 9 Umeå universitet: grundutb. 634 097 +10 000
B 1 0 Umeå universitet: forskning 500 155 -5 900
B 1 1 Linköpings universitet: grundutb. 577 673 +27 000
B 1 3 Karolinska institutet: grundutb. 307 388 +33 000
B 1 5 KTH: grundutb. 622 837 +33 000
B 1 7 Högskolan i Luleå: grundutb. 322 002 +17 400
B 2 3 Högskolan i Gävle/Sandviken: grundutb. 166 145 +12 000
B 2 8 Högskolan i Kristianstad: grundutb. 126 461 +5 000
B 3 3 Högskoleutbildning på Gotland: grundutb. 31 918 -10 000
B 3 4 Idrottshögskolan i Stockholm: grundutb. 33 396 +8 000
B 4 2 Södertörns högskola: grundutb. 75 975 -20 000
B 4 4 Enskilda och kommunala högskoleutb. m.m. 1 379 837 + 800
B 4 5 Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. 534 155 + 288 200
C 2 Verket för högskoleservice 10 000 -10 000
C 3 CSN 276 727 -35 000
D 1 FRN: forskning och forskningsinformation 83 276 + 7400
D 3 HSFR: forskning 210 444 + 32 200
D 5 MFR: forskning 326 533 + 52 100
D 7 NFR: forskning 525 426 + 85 000
D 9 TFR: forskning 272 237 + 43 800
D 1 1 Rymdforskning 38 837 + 6 200
Summa för utgiftsområdet
13 921 259 + 658 200
Stockholm den 7 oktober 1996
Margitta Edgren (fp)
Ola Ström (fp) Siri Dannaeus (fp)
Gotab, Stockholm 1996