Det århundrade som nu går mot sitt slut har inneburit stora
förändringar i människors villkor och i samhällets
uppbyggnad. Det århundrade som närmar sig kommer
förmodligen att innebära än större förändringar. Nya
levnadssätt och samarbetsmönster kommer att växa fram och
idag okända teknologier kommer att utvecklas.
Den tilltagande internationaliseringen, tillsammans med informations-
teknikens genombrott kommer att få djupgående konsekvenser. Själva
kunskapen och kompetensen blir en allt viktigare produktionsfaktor och
människor kommer att få allt lättare att röra sig mellan länder.
Länder med god tillgång på kompetent och välutbildad arbetskraft har
större möjligheter att utveckla eget kunnande och egna innovationer, men
också att ta till sig teknik som utvecklats i andra länder. Investeringar i
fysiskt kapital får de önskade effekterna först om investeringarna i
kompetensutveckling, d.v.s. främst utbildning och forskning, är tillräckliga.
Sverige har halkat efter i internationella jämförelser när det gäller andelen
av varje ungdomsgrupp som genomgår högre utbildning. Om till utbildningen
vid universitet och högskolor läggs annan eftergymnasial utbildning uppgår
den andel av varje ungdomsgeneration som i Sverige påbörjar någon form av
eftergymnasial utbildning till omkring 30 procent. I länder som USA och
Kanada genomgår 50-60 procent av ungdomskullarna college- eller
universitetsutbildning.
En högre andel unga människor med längre utbildning från universitet och
högskolor krävs för att Sverige skall få en långsiktigt gynnsam
välståndsutveckling. Regeringens försök att ta kontrollen över de fria
forskningsstiftelserna gagnar dock på intet sätt utvecklingen av de små och
medelstora högskolorna. Dessa har ofta fått forskningsanslag från just de fria
forskningsstiftelserna. Det blir allt tydligare att regeringens syfte med den
aviserade satsningen på forskning inte bara är att styra den politiskt, utan
dessutom att det totalt kommer att handla om betydligt mindre satsningar än
vad regeringen vill göra sken av. Detta är starkt oroande för framtiden.
I Stockholmsregionen har flera av landets storföretag stora forsknings- och
utvecklingsenheter. Här finns också en koncentration av högt specialiserade
kunskapsföretag. Sammantaget har Storstockholms näringsliv ett utomordent-
ligt stort behov av kunskap och kontinuerlig kompetensutveckling. Trots detta
har regionen en låg andel högskoleplatser i förhållande till folkmängden.
Stockholmsregionen är med sitt befolkningsunderlag på närmare två
miljoner människor tillräckligt stor för att rymma två universitet. Ett nytt
universitet med en flervetenskaplig struktur har förutsättningar att bli ett
spännande tillskott i den kompetenskrävande utmaning Sverige står inför.
Uppbyggnaden av ett nytt universitet är ett långsiktigt åtagande.
Södertörns högskola, som nu i höst har tagit emot sina första studenter,
måste ses som ett första steg för att ge Stockholmsregionen de ytterligare
förutsättningar som krävs både för en allmän kompetenshöjning av
befolkningen och för att ge näringslivet den välutbildade arbetskraft som
efterfrågas. Södertörns högskola ligger dessutom mycket bra till för ett
utvidgat internationellt samarbete och då främst inom Östersjöregionen.
Södra delen av Storstockholm har varit och är fortfarande underförsörjt
beträffande högskoleplatser. Andelen som går vidare till högre studier ligger
också lägre i den södra delen av Stockholms län än i den norra. Det finns
naturligtvis många orsaker och orsakssamband till detta, men det går inte att
komma ifrån att närheten till ett universitet eller en högskola har stor
betydelse i sammanhanget.
Satsningarna på Södertörns högskola och på de södra länskommunernas
befintliga utbildningar på högre nivå måste fortsätta. På sikt måste ytterligare
forskningsresurser tillföras Södertörns högskola så att högskolan kan få
universitetsstatus.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvecklingen av Södertörns högskola.