De senaste årens förändringar av den akademiska
utbildningen har främst fokuserats på grundutbildning,
forskning och utbildningens institutionella former.
I de arbeten som skett inom bl.a. Agenda2000-projektet har även stort
intresse ägnats kompetensutveckling efter grundutbildningen. En höjning av
den nationella kompetensnivån bedöms inte, vare sig kortsiktigt eller lång-
siktigt, kunna ske enbart genom ökade resurser till grundutbildningen utan
måste också omfatta möjlighet för personer med grundutbildningen några år
bakom sig att förbättra och utveckla sin kompetens.
Det "nya" resurstilldelningssystemet verkar ha lett till ett minskat intresse
hos universiteten och högskolorna att satsa resurser för kompetensutveckling.
Fristående och enstaka kurser såväl som distansutbildning förefaller
åtminstone inom vissa ämnesområden ha fått stå tillbaka för grundutbild-
ningsplatser.
För långa akademiska utbildningar, som t.ex. psykologutbildningen, finns
ett uttalat önskemål om kompetensutvecklande utbildningar efter avslutad
grundutbildning för att bl.a. svara mot ett uttalat specialiseringsbehov. Sådana
utbildningar är idag mycket sällsynta. I regeringens budgetproposition för år
1997 anges, i avsnittet "Utbildning och universitetsforskning" (5.13), att
universitet och högskolor skall erbjuda kurser för fortbildning och
vidareutbildning.
Här behövs uttalanden och anvisningar, initierade av riksdagen, så att
kompetenshöjande insatser påbörjas för att i ökad omfattning möta ett redan
befintligt behov av kompetensutveckling hos personer med avslutad
akademisk grundutbildning.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildningsplatser för att tillgodose behovet av
kompetensutveckling även efter avslutad grundutbildning.