Vänsterpartiet fokuserar i motionen intresset på
lärarutbildningen som sedan det nya styrsystemet för
skolorna infördes är det viktigaste styrinstrumentet för att
uppnå målet en likvärdig skola för alla. Vi lägger ett antal
förslag om förbättringar av lärarutbildningarna.Vi föreslår
också att den praktisk-pedagogiska utbildningen utökas till
60 poäng och att en vuxenlärarexamen införs. Vidare
poängterar vi vikten av att studenternas rättssäkerhet utreds.
Inledning
Vänsterpartiet värnar om universitetens och högskolornas
integritet. Vi arbetar för en sammanhållen, likvärdig högre
utbildning av god kvalitet över hela landet. En högskola som
sätter studenternas inflytande och behov i centrum och där
utbildningen vilar på vetenskaplig grund.
Högskolan bidrar genom utbildning och forskning till landets utveckling
och välstånd, men den har även uppgiften som bärare av kulturella och
demokratiska värden.
Forsknings- och
forskarutbildning
Då det gäller forskning och forskarutbildning hänvisar vi till
vår forskningspolitiska motion och väljer här nedan att
endast kort kommentera universitetsbegreppet och samarbete
mellan lärosäten.
Vänsterpartiet delar regeringens uppfattning om vilka kriterier som skall
vara avgörande för att ett statligt lärosäte skall benämnas universitet.Vi vill
dock markera att det avgörande måste vara kvaliteten på forskningsmiljön. I
den kraftiga expansion som sker vid de nya högskolorna är det inte
nödvändigt att dessa kopierar universitetens struktur utan i stället tar
tillvara
de speciella fördelar som varje högskola har.
När det gäller forskarutbildningen är samarbetet med de större lärosätena
viktigt för att garantera forskarutbildningens kvalitet och doktorandernas
införlivande i en rik och mångsidig forskningsmiljö. Det betyder inte att de
administrativt måste tillhöra ett lärosäte som idag har fakultetsorganisation.
Vänsterpartiet vill överhuvudtaget markera vikten av samarbete mellan
högskolorna. Sverige är ett litet land och för att vi skall kunna hävda oss
internationellt så är det nödvändigt med nätverk mellan forskare vid olika
universitet och högskolor.
Kraftig utbyggnad av den
högre utbildningen
Vänsterpartiets grundsyn är att alla som vill och som
uppfyller behörighetskraven skall ges möjlighet till högre
studier. Ur det perspektivet är utbyggnaden av antalet platser
inom högskolan mycket positiv.
Samspelet mellan teknik och produktion blir alltmer intensivt. Ökat behov
av arbetskraft och krav på kompetens och flexibilitet kommer att ställas i en
alltmer avancerad verkstadsindustri och kvalificerad tjänstesektor. Vår
bedömning är att många yrken som inte kräver någon högre utbildningsnivå
kommer att försvinna eller förändras till sin karaktär. Det finns ett
teknikerbehov som förväntas öka till 2010-talet. Även behovet av kombi-
nationsutbildningar är stigande. Vi menar att efterfrågan på högskole-
utbildade generellt kommer att öka och anser att den kraftigt ökade
dimensioneringen inom högskoleområdet är av central betydelse i strategin
för att lösa de strukturella problemen på arbetsmarknaden. Investeringar i
utbildning ger resultat både på kort och lång sikt.
I sysselsättningspropositionen (prop. 1995/96:222) föreslog regeringen att
den högre utbildningen skall byggas ut med 30 000 platser under
budgetperioden. Utbyggnaden skall i första hand ske på de mindre och
medelstora högskolorna och tyngdpunkten skall ligga på naturvetenskapliga
och tekniska utbildningar. Enligt vår mening är det viktigt att basen för
kunskapssamhället vidgas och att vi motverkar de hot mot den regionala
balansen som ligger i att endast en handfull orter blir framtidens till-
växtcentra. Genom satsningen på de mindre högskolorna motverkas också
flera av samhällets rättvise- och jämlikhetsproblem. De mindre högskolorna
har lyckats locka nya grupper till högre utbildning och på så sätt bidragit till
att minska den sociala snedrekryteringen. Enligt SCB:s studie kom 50
procent av de studerande från "lägre tjänstemanna- och arbetarfamiljer" vid
de mindre högskolorna, men bara 35 procent vid universiteten. Vänsterpartiet
välkomnar utökningen av antalet helårsstudieplatser och satsningen på
mindre och medelstora högskolor, något som vi föreslog i vår partimotion
om högre utbildning (1994/95:A248).
Lärarsituationen
Vänsterpartiet vill påminna om den ansträngda lärarsituation
som redan idag råder på främst de mindre och medelstora
högskolorna, men även inom vissa ämnesområden vid
universiteten och fackhögskolorna. En situation som
ytterligare kommer att förvärras om regeringen väljer att
föreslå en förkortad forskarutbildning utan
undervisningsskyldighet för doktoranderna. En icke
obetydlig del av undervisningen och handledningen på
grundutbildningen genomförs av doktorander. Vi menar att
regeringens bedömning av nuläget och framtidsutsikterna är
alltför optimistisk. Vad vi saknar är en närmare analys av hur
rekryteringen av nya lärare skall gå till. Risken är annars att
allt färre lärare får ta hand om allt fler studenter, vilket i
högsta grad försvårar det pedagogiska utvecklingsarbetet.
Högskolans tredje uppgift
Regeringen föreslår en ändring av högskolelagen där
högskolans tredje uppgift skall vara att i ökad omfattning
samverka med det övriga samhället. Den
kunskapsförmedlande uppgiften betonas. Vi menar att
högskolan bör intensifiera ansträngningarna att sprida
forskningsresultat till allmänheten och på ett tydligare sätt än
tidigare ta på sig rollen som kunskapsförmedlare.
Vänsterpartiet delar i stort regeringens syn på den tredje
uppgiften och hänvisar till vår forskningspolitiska motion där
vi mer detaljerat utvecklat våra åsikter i frågan.
Pedagogisk förnyelse
Vänsterpartiets kunskapssyn baseras på en stark tro på
individen som aktivt skapande med ett naturligt behov av att
söka kunskap. Vi menar att lärandet måste utgå från
begripliga helheter och att kunskaper skall vara användbara
även utanför utbildningssituationen. Examinationerna skall
integreras i undervisningen och vara inlärningstillfällen.
Studenterna skall under utbildningstiden utveckla ett
vetenskapligt förhållningssätt, d.v.s. förhålla sig kritiska till
vad som påstås om vår omvärld i vissheten om att några
eviga sanningar knappast existerar. Studenterna måste få
inflytande över sin egen undervisning. Rimligt utrymme
måste planeras in för att studenter och lärare skall kunna
analysera och diskutera studiesätt och inlärningsprocessen.
Studierna skall ytterst syfta till att utveckla kompetens till ett
livslångt lärande. Vi anser att all undervisning skall beakta
ett jämställdhetsperspektiv och att skillnaden mellan
kvinnors och mäns erfarenheter och perspektiv skall belysas.
För oss är jämställdhet inte bara en rättvisefråga utan i hög
grad en fråga om kvalitet. I vår forskningspolitiska motion
beskriver vi mer i detalj vår syn på jämställdhet och
genusforskning.
Forskarsamhällets och grundutbildningens kontaktytor med det omgivande
samhället och då särskilt arbetslivet bör utvecklas. Ett vidgat kontaktnät ger
större möjlighet till ömsesidig kunskapsförmedling och påverkan, vilket även
skulle göra studenterna bättre förberedda för framtida arbetsuppgifter.
OECD:s innovationsstudie understryker också att innovationer i högsta grad
är en social process.
Det gläder oss att regeringen i propositionen betonar att den pedagogiska
skickligheten måste tillmätas mycket större betydelse vid tillsättning av
lärartjänster i framtiden. Undervisningens status måste höjas och högskolorna
måste i mycket högre grad än tidigare prioritera lärarnas pedagogiska
kompetensutveckling. Vi kommer att redovisa våra synpunkter mer i detalj
när den aviserade propositionen om högskolans tjänsteorganisation
presenteras.
Vi ser också mycket positivt på det uppdrag regeringen vill ge
Högskoleverket beträffande utvärdering av pedagogiska utvecklingsarbeten
och att högskolorna åläggs att beskriva dessa i årsredovisningarna.
En förnyad lärarutbildning
Förläng praktisk-pedagogiska
utbildningen
Det nya styrsystemet för högskolorna ger staten begränsat
inflytande över lärarutbildningens innehåll och organisation.
Den centrala utbildningsplanen har ersatts av en
examensordning som talar om vad en student skall kunna för
att få ut sin examen. Variationer inom de olika
lärarutbildningarna är mycket stora. Men även med dagens
begränsade styrmedel kan vissa förbättringar göras. En sådan
åtgärd är att förlänga den praktisk-pedagogiska utbildningen.
Flera skäl talar för detta. Grundskollärarreformen ökade i
jämförelse med den tidigare klasslärarutbildningen lärarnas
årskursbredd från tre till sex eller sju årskurser. Den praktisk-
pedagogiska utbildningen minskade däremot från 55 till 40
poäng. Lärarnas vidgade professionella ansvar för skolans
utveckling har lett till ökat krav på forskningsanknytning och
på en bredare och djupare didaktisk kompetens. Inte minst
kräver det skriftliga examensarbetet betydande tid.
Vänsterpartiet föreslår att den praktisk-pedagogiska
utbildningen förlängs från 40 till 60 poäng på de olika
lärarutbildningsprogrammen.
Sammanhållande organ för
lärarutbildning
Skolornas ökade krav på professionell medvetenhet och
didaktisk kompetens hos lärarna talar också för integration
av ämnesstudier och praktisk-pedagogisk utbildning och för
en förstärkning av pedagogiken/didaktiken. Vi anser att
lärarutbildningen borde bli mer fältförankrad. Högskolans
ämnesinstitutioner måste få en starkare inriktning på
läraryrket.Vänsterpartiet föreslår att varje högskola får i
uppdrag att inrätta ett sammanhållande organ med
totalansvar för lärarutbildningen och utvärdering av denna.
Lärarutbildningarna har ett stort antal studenter inom grundutbildningen.
Avsaknaden av forskningsanknytning för många av dessa studenter är
påtaglig. Vi anser att läraryrket kräver en starkare forskningsanknytning och
välkomnar därför förslaget att avsätta medel för forskningsanknytning av
lärarutbildningen. Samtidigt avvisar vi i vår motion om barnomsorgen,
skolan och vuxenutbildningen den av regeringen föreslagna besparingen om
20 miljoner på anslaget till forskning om skolväsendet. Vi vill istället utöka
skolforskningsanslaget med totalt 30 miljoner kronor i förhållande till
regeringens budgetförslag.
Kompetensutveckling
Ju svagare den centrala styrningen är, desto viktigare är det
att de som lokalt ansvarar för utbildningen har hög
kompetens. Om studenterna skall utveckla en professionalitet
som innebär förmågan att kritiskt reflektera över sina
praktiska erfarenheter, så är det en viktig förutsättning att
metodiklärarna själva ges tillfället att teoretiskt bearbeta och
strukturera sina egna "beprövade erfarenheter". Vi tror också
att lärarutbildningarnas lärare i större utsträckning skulle
kunna fungera som samtalspartners och handledare i lärares
utvecklingsarbete ute i skolorna. Vänsterpartiet tillstyrker
därför förslaget om särskilda medel för kompetensutveckling
av lärarutbildare.
Ett annat bra förslag i propositionen är inrättandet av s.k. regionala
utvecklingscentra, där lärarhögskolorna samverkar med skolväsendet i
kringliggande kommuner. Sådana centra behövs för att öka skolornas
medansvar för lärarutbildningen och för en fortlöpande dialog om
skolutveckling och lärarnas kompetens. Vi anser att det finns ett behov av att
vidga begreppet lärarutbildning. En bredare ansats med regionala
utvecklingscentra som byggs upp med hänsyn till lokala förhållanden skulle
bidra till att göra lärarutbildningen mer inriktad mot framtidens krav på
läraryrket.
Samverkan mellan olika lärarutbildningsprogram måste öka och bli ett
naturligt arbetssätt. För att integrationen mellan förskolan och skola skall
lyckas så är det viktigt att de två yrkeskategorierna möts redan under
utbildningstiden. De skall ju arbeta med samma barn. Vi menar att vissa
kurser eller kursmoment med fördel bör kunna samläsas för att ge de
studerande god kunskap om och respekt för varandras kompetens.
Fler lärare med invandrarbakgrund
Vårt samhälles bristande kulturella kompetens är ett stort
problem. Vänsterpartiet anser därför att kulturmöten och
konflikthantering bör ingå i all lärarutbildning. Att få in fler
invandrarlärare i skolan skulle göra samhället öppnare.
Vänsterpartiet menar i likhet med vad som sägs i
propositionen att det är viktigt att fler lärare med
invandrarbakgrund rekryteras. Lärarhögskolan i Stockholm
har nu tilldelats medel för att utbilda blivande lärarstudenter
med invandrarbakgrund i svenska språket och i svenska
samhällsförhållanden. Vänsterpartiet föreslår i sin
budgetmotion utgiftsområde 16 att
1 200 000 kronor avsätts för att också lärarutbildningarna i
Göteborg och Malmö skall ges möjlighet att påbörja
basårsutbildningar i svenska språket för studenter med
invandrarbakgrund.
Fler ämneskombinationer
I propositionen påtalas risken för överskott på
grundskollärare med inriktning mot undervisning i
årskurserna 1-7. Vänsterpartiet förutsätter att regeringen har
en plan för hur eventuellt övertaliga lärare skall kunna få en
kompletterande utbildning för att täcka det förväntade
behovet av grundskollärare för årskurserna 4-9. Även
behovet av fler gymnasielärare tas upp i propositionen.
Någon närmare precisering av behovet görs inte. Men
gymnasielärare är inget entydigt begrepp. För närvarande
utbildas för få lärare i främmande språk och matematik och
för många i historia, samhällskunskap och fysik.
Vänsterpartiet anser att fler ämneskombinationer i
gymnasielärarutbildningarna skulle öka möjligheterna att på
ett flexiblare sätt möta gymnasieskolans behov.
Vuxenlärarexamen
Vuxenutbildningens ökade dimensionering innebär ett
tilltagande behov av lärare med vuxenpedagogisk
kompetens. Vi föreslår därför att en särskild
vuxenlärarexamen om 60 poäng inrättas för att möta det
framtida behovet av utbildade lärare inom grundvux,
komvux och folkhögskola. Vissa delar av kursinnehållet kan
vara gemensamt för dessa kategorier av lärarstudenter. Andra
moment bör profileras i linje med de olika skolformernas
särart.
Vi instämmer med regeringens uppfattning då det gäller lärarutbildningen i
praktisk-estetiska ämnen, men vill markera att skapande verksamhet bör vara
en naturlig och återkommande del i all lärarutbildning oavsett ämnes-
kombination eller inriktning. Skapande är ett viktigt medel för
kommunikation.
ANT-undervisning
Vid den hearing som riksdagens utbildningsutskott
arrangerade den 18 september i år framkom att endast tre av
landets sexton lärarutbildningar har obligatorisk ANT-
undervisning. Hälften av lärarutbildningarna omnämner inte
ens ämnet i kursplanen. Vänsterpartiet anser att ett av våra
största folkhälsoproblem med stora sociala och
samhällsekonomiska kostnader som följd måste få en seriös
behandling i lärarutbildningen. Hundratusentals skolelevers
vardag berörs direkt eller indirekt av alkoholens
skadeverkningar.
Sommaruniversitet
Under rådande arbetsmarknadsläge är det bra att studenter
som inte har sommarjobbs får en möjlighet att studera under
hela året. Sommaruniversitet är ett flexibelt system som
också gör det möjligt för fler att ta del av högre utbildning.
Vänsterpartiet anser att sommaruniversiteten medverkar till
att bryta den sociala snedrekryteringen och leder till att fler
ungdomar söker till högre utbildning. Introduktionsprogram
för gymnasieelever, fadderverksamhet och studievägledning
bör därför integreras i sommaruniversitetet.
Sommarkurserna skall kunna tillfredsställa behovet av att på
kortare tid kunna avsluta sin grundutbildning eller få
möjlighet till inblick i ämnesområden utanför den egna
disciplinen. Vänsterpartiet föreslår att universiteten och
högskolorna får i uppdrag att utarbeta en långsiktig modell
för sommaruniversiteten och att effekterna då det gäller
social snedrekrytering, studenternas skuldsättning samt
möjlighet till flexiblare regler för studieuppehåll under andra
delar av året utreds.
Studenters rättssäkerhet
Vänsterpartiet är angeläget om att studenters rättssäkerhet
förbättras. Vi har under en längre tid fått flera oroande
signaler från studenter om oklarheter i tillämpningen av
regler vid universitet och högskolor. Det är viktigt ur
rättssäkerhetssynpunkt att regler tolkas lika på samtliga
universitet och högskolor. I och med att en omfattande
decentralisering av den högre utbildningen genomförts anser
vi det inte vara lämpligt att detaljerade föreskrifter utfärdas. I
stället bör problemen angripas genom att tillsyn, utredning
och utvärdering genomförs.
Exempel på områden där det i dag ofta finns oklarheter är rätten till
studieuppehåll, rätt till byte av examinator och förhandsbesked för tillgodo-
räknande av utlandsstudier. Vänsterpartiet vill att regeringen tillsätter en
utredning med uppgift att se över hur tillämpningen av regler skiljer sig åt vid
högskolor och universitet i dag.
Vi anser också att det bör införas en möjlighet att överklaga tillsättningen
av doktorandtjänster.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärarsituationen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om pedagogisk förnyelse,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förlängning av praktisk-pedagogisk utbildning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inrätta sammanhållande organ med totalansvar för
lärarutbildningen vid högskolorna,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en särskild vuxenlärarexamen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ANT-undervisning,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sommaruniversitet,
8. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om studenters
rättssäkerhet enligt vad i motionen anförts.
Stockholm den 5 oktober 1996
Gudrun Schyman (v)
Hans Andersson (v)
Ingrid Burman (v)
Lars Bäckström (v)
Owe Hellberg (v)
Tanja Linderborg (v)
Eva Zetterberg (v)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)