Motion till riksdagen
1996/97:Ub449
av Ingbritt Irhammar (c)

Högskolan i Kristianstad


Den kraftiga expansion av utbildning och forskning vid
mindre och medelstora högskolor som regeringen och
Centerpartiet kommit överens om är mycket välkommen.
Dock är det viktigt att satsningen bidrar till höjd kompetens
och utveckling i hela landet.
Det har gjorts en omvärldsanalys av de särskilda förutsättningar som gäller
för Högskolan Kristianstads huvudsakliga upptagningsområde. Den visar att
regionen i jämförelse med landet i övrigt präglas av bl a låg genomsnittlig
utbildningsnivå och inkomstnivå, hög andel små företag och arbetsintensiv
industri, låg andel serviceföretag och forsknings- och kunskapsintensiva
företag, stor turismsektor och stor jordbrukssektor med hög andel
sysselsättningsintensiv livsmedelsindustri. När dessa sektorer nu, bland annat
som en följd av Sveriges medlemskap i EU, utsätts för ökad konkurrens är det
nödvändigt att finna former för förnyelse och ökad kompetens. I detta arbete
spelar utbildning och närhet till en högskola en avgörande roll. Även om det i
södra Sverige finns åtskilliga instanser för högre utbildning fyller Högskolan
Kristianstad en viktig funktion genom att förmedla utbildning i regionen.
Högskolan kan med ökade resurser i än högre grad än idag fungera som en
regional motor i nordöstra Skåne, södra Småland och västra Blekinge. Det är
klarlagt att i de regioner, där omfattande satsningar på högre utbildning har
gjorts, har också de utbildade stannat kvar efter sin examen och höjt den
allmänna utbildningsnivån. Därmed skulle den totala utbildningsnivån i
regionen höjas.
Grundutbildning
Förutom universiteten och Chalmers tekniska högskola är
Högskolan Kristianstad den högskola som fått det minsta
antalet nya utbildningsplatser, 500 stycken, av de 30 000
permanenta platser som blev resultatet av en
överenskommelse mellan regeringen och Centerpartiet.
Samtidigt är trycket stort på högskolan att erbjuda ytterligare
utbildning; till de fristående kurserna fanns det i genomsnitt
5,5 sökande per plats. På vissa kurser fanns det mellan 10
och 15 sökande per plats.
Eftersom högskolan nyligen omvandlat sina tvååriga utbildningar till
treåriga eller längre var förhoppningen att ytterligare ett antal platser utöver
de 500 skulle komma Kristianstad till godo. Så blev inte fallet. Detta innebär
att det totala studerandeantalet enligt högskolans uppgifter kommer att
minska något mellan 1996 och 1999 eftersom de s.k. NT-platserna då
försvinner enligt högskolans uppgifter.
Följden blir att högskolan tvingas prioritera programutbildningen vid
högskolan och minska antalet fristående kurser. Enligt högskolans bedömning
blir minskningen av kurserna ca 20 % 1999 jämfört med innevarande år. De
fristående kurserna bidrar idag till en bred kompetensutveckling genom de
många studenterna på distans och halvfart. Många av dem som studerar på
detta sätt i Kristianstad går dessutom vidare till studier vid bl.a. Lunds
universitet. Det vore önskvärt att denna verksamhet kunde utvecklas.
Även om fördelningen av den satsning som nu görs på nya utbildnings-
platser redan är bestämd är det önskvärt att behovet av högre utbildning i
Kristianstadsregionen och för högskolan att växa blir vägledande vid nästa
dimensioneringsökning av den högre utbildningen.
Jag föreslår därför att Högskolan Kristianstad ska prioriteras vid nästa
tillfälle då medel tilldelas för ytterligare utbildningsplatser inom den högre
utbildningen.
Forskning
Vid Högskolan Kristianstad bedrivs redan idag viss
forskning. Bland annat finns vid högskolan forskning i
ekonomi, naturvetenskap och pedagogik, det senare i
samarbete med högskolorna i Växjö och Falun/Borlänge.
De forskningsresurser som högskolan idag förfogar över uppgår till 3,6
miljoner kronor. Regeringens program i budgetpropositionen innebär för den
kommande treårsperioden en ökning med totalt 3 miljoner kronor. Summan
1999 kommer således att uppgå till 6,6 miljoner kronor. Detta gör
Kristianstad till en av de tre högskolor som kommer att förfoga över minst
forskningsresurser.
Satsning på forskning har inte endast inomvetenskapliga motiv. Ett viktigt
skäl är att stärka förbindelsen mellan vetenskap och forskning och att höja
lärarnas kompetens. Även från högskolans håll påpekas att detta är särskilt
angeläget men att utvecklingen hämmas av den koncentration av resurser till
de något större högskolorna som regeringen föreslår.
Ett projekt som har nationellt intresse är den kompetens högskolan håller
på att bygga upp om lärande inom undervisningsyrkena. Högskolan har en
stark kompetensutveckling, men har ännu inte haft de resurser som krävts för
att bygga upp ett centrum för denna forskning. Då didaktik ännu är ett
eftersatt forskningsområde i hela landet vore en sådan satsning särskilt
angelägen och borde leda till en förstärkning av forskningsanslagen.
Centerpartiet har i en motion till årets riksdag föreslagit att 150 miljoner
kronor utöver regeringens förslag anvisas till forskning vid mindre och
medelstora högskolor under de kommande tre åren. Största delen av detta
anslag bör komma de minsta högskolorna, varav Kristianstad är en, till godo.
En rimlig nivå för forskningsanslagen till Högskolan Kristianstad är ca 10
miljoner kronor. Detta bör också vara målet vid slutet av den treårsperiod
som forskningspolitiken omfattar.
Jag föreslår därför att resurserna för forskning vid Högskolan Kristianstad
ökas under  1998-1999 för att i slutet av perioden uppgå till 10 miljoner
kronor. Regeringen bör återkomma med förslag till hur denna ökning ska
genomföras.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utbildningsplatser vid Högskolan Kristianstad,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade medel för forskning vid Högskolan Kristianstad under den
kommande treårsperioden.

Stockholm den 30 september 1996
Ingbritt Irhammar (c)