Under de senaste tjugo åren har Sveriges vårdhögskole- och
hälsohögskoleutbildningars "eventuella" organisatoriska
placering i den akademiska högskolevärlden varit föremål för
den ena statliga utredningen efter den andra. Debatten har
koncentrerats på organisatoriska förhållanden.
Det borde vara självklart att varje student inom den egna vård- eller
högskolan redan från första dagen av sina studier kan upplysas om den
effektivaste vägen fram till forskarexamen och forskningsarbete inom det
egna ämnes- och yrkesområdet. Sådana möjligheter som redan finns i alla
etablerade universitetsämnen saknas fortfarande för de studerande inom
vården, trots att de har ett helt arbetsliv framför sig.
Vårdhögskolan bedriver utbildningar som täcker in hela det vårdveten-
skapliga kunskapsområdet.
Sjuksköterskeprogrammet har som målsättning att ge breda och djupa
kunskaper inom såväl det biomedicinska som det samhällsvetenskapliga
området med djup förankring inom humaniora. Professionen kräver en
helhetssyn på patientens behov eftersom sjuksköterskan medverkar till
patientens individuella vårdplanering tillsammans med läkare och övriga i
vårdteamet.
Det sociala omsorgsprogrammet kräver djupa och breda kunskaper inom
samhällsvetenskap, humaniora och juridik samt inom rehabiliterande
kunskapsområden och primärvård. Omsorgen har bland annat som målsätt-
ning att vara en viktig länk mellan akutvårdens omedelbara insatser och den
efterföljande hemvårdande delen av patientens rehabilitering inom den totalt
omstrukturerande vård- och omsorgsorganisationen.
Audionomutbildningens målsättning är att introducera studenterna i
audiologi, kommunikation och lingvistik med intensiv träning inom hörsel-
vårdens vetenskap så att patienterna har möjlighet att bearbeta olika former
av kommunikationssvårigheter. En samverkan med logopedutbildning liksom
medicinsk och teknisk utbildning är nödvändig i den ömsesidiga
kunskapsutvecklingen och forskningen inom hörselområdet.
Arbetsterapeut- och sjukgymnast/fysioterapeutprogrammet har en nära
förankring i biomedicinsk, samhällsvetenskaplig och humanistisk kunskap,
och forskning har till målsättning att främja hälsa såväl som att förebygga,
reducera och eliminera arbetsoförmåga samt aktivitetsoförmåga som har
fysiska, psykosociala eller miljöbetingade orsaker och kräver en individuell
patient/klientbehandling. Programmen skall också förbereda för profes-
sionella roller som undervisare, forskare och kliniskt verksamma, inom såväl
akut- som primär- och privatvård.
Utbildningsprogrammet inom medicinsk laboratorievetenskap liksom tand-
hygienistprogrammet har sin naturligaste utgångspunkt i biomedicin och
odontologi men är en nödvändighet och en bas för den vårdvetenskapliga
kunskapsutvecklingen.
En ny vårdvetenskaplig miljö bör således organiseras i en fakultet för
vårdvetenskap med möjlighet att inrätta professurer inom följande ämnen:
arbetsterapi, medicinsk laboratoriemetodik, omvårdnad, sjukgymnastik och
social omsorg. Detta skulle möjliggöra tillskapandet av en ny fakultet.
Sådana möjligheter finns redan i andra länder - Kanada, Australien och
USA.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en vårdvetenskaplig fakultet.