Frågan om var framtidens arbeten finns har många ställt sig,
svaret på frågan är dock något svårare. Även om vi inte vet
hur framtidens arbetsmarknad kommer att se ut vet vi att det
kommer att ställas högre krav på utbildning. Allt fler av
jobben kommer att kräva högre utbildning. Därför är det av
yttersta vikt att så många som möjligt söker sig till
universitet och högskolor för att lägga grunden för arbete i
framtiden.
En utredning som presenterades 1993 ( SOU 1993:85) visar att det är stor
skillnad mellan olika samhällsklassers benägenhet att fortsätta studera på
universitetsutbildningar. Utredningen visar att det, trots ett antal
utbildningsreformer, inte har hänt särskilt mycket när det gäller den sociala
snedrekryteringen. 45 % av barn till högre tjänstemän söker sig vidare till
högre studier medan endast 7 % av barnen till okvalificerade arbetare gör
detsamma.
Regeringen påpekar i proposition 1996/97:1 att de små och medelstora
högskolorna har till skillnad från de stora universiteten en bättre rekrytering
av otraditionella högskolestuderande. Det visar sig dock i utredningen, SOU
1993:85, att utbyggnaden av de små och medelstora högskolorna bara
marginellt har förändrat den sociala snedrekryteringen. Det är viktigt i detta
sammanhang att påpeka vilken sorts utbildning som bedrivs på de mindre
och medelstora högskolorna. Vi vet att de utbildningar där snedrekryteringen
är som störst är de traditionella universitetsutbildningarna som t.ex.
juristutbildningen och läkarutbildningen. Dessa utbildningar bedrivs inte på
de små och medelstora högskolorna.
Den sociala snedrekryteringen är ett betydande samhällsproblem utifrån
flera aspekter. Den tydliggör de individuella orättvisor som finns i vårt
samhälle där barns livschanser avgörs av de omständigheter de fötts till. Om
man dessutom anser att studiebegåvning inte följer med ursprung i
samhällsklass så innebär snedrekryteringen att resurser inte används på bästa
sätt. Vi vet också att utbildning ger makt och inflytande och då bidrar
snedrekryteringen till att skillnaderna i makt och inflytande mellan olika
grupper förstärks.
Grunden för snedrekryteringen ligger inte i ansökan till högre utbildning
utan kommer mycket tidigare. Det går att se skillnader redan vid valet till
högstadiet och tillvalsämnen. Det går också att se vid valet till gymnasiet,
mellan praktisk och teoretisk inriktning på gymnasieutbildningen. Den
förändrade utbildningen på gymnasiet är viktig när det gäller att inte stänga
ute människor från högre utbildning på grund av det val de gör vid 15 års
ålder till gymnasiet. Det är alltså viktigt att när man funderar över åtgärder
måste man se över hela utbildningssystemet och alltså inte bara koncentrera
sig på åren när unga människor väljer att söka eller inte söka till högskolan.
Detta påpekade även utredningen.
Vi menar att det är av största vikt att frågan om den sociala sned-
rekryteringen ses i ett helt sammanhang och att åtgärder föreslås för
grundskolan, gymnasiet och högskolan. Det har sedan utredningen om
utbildning och ursprung kom 1993 inte gjorts någon uppföljning. Därför
anser vi att det borde tillkallas en utredning eller en arbetsgrupp inom
Utbildningsdepartementet som får i uppdrag att föreslå och samordna
konkreta åtgärder i hela utbildningssystemet med syfte att motverka
snedrekryteringen till den högre utbildningen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den sociala snedrekryteringen till högre utbildning.