Frågan om var framtidens arbeten finns har många ställt sig, svaret på frågan är dock något svårare. Även om vi inte vet hur framtidens arbetsmarknad kommer att se ut vet vi att det kommer att ställas högre krav på utbildning. Allt fler av jobben kommer att kräva högre utbildning. Därför är det av yttersta vikt att så många som möjligt söker sig till universitet och högskolor för att lägga grunden för arbete i framtiden.
En utredning som presenterades 1993 ( SOU 1993:85) visar att det är stor skillnad mellan olika samhällsklassers benägenhet att fortsätta studera på universitetsutbildningar. Utredningen visar att det, trots ett antal utbildningsreformer, inte har hänt särskilt mycket när det gäller den sociala snedrekryteringen. 45 % av barn till högre tjänstemän söker sig vidare till högre studier medan endast 7 % av barnen till okvalificerade arbetare gör detsamma.
Regeringen påpekar i proposition 1996/97:1 att de små och medelstora högskolorna har till skillnad från de stora universiteten en bättre rekrytering av otraditionella högskolestuderande. Det visar sig dock i utredningen, SOU 1993:85, att utbyggnaden av de små och medelstora högskolorna bara marginellt har förändrat den sociala snedrekryteringen. Det är viktigt i detta sammanhang att påpeka vilken sorts utbildning som bedrivs på de mindre och medelstora högskolorna. Vi vet att de utbildningar där snedrekryteringen är som störst är de traditionella universitetsutbildningarna som t.ex. juristutbildningen och läkarutbildningen. Dessa utbildningar bedrivs inte på de små och medelstora högskolorna.
Den sociala snedrekryteringen är ett betydande samhällsproblem utifrån flera aspekter. Den tydliggör de individuella orättvisor som finns i vårt samhälle där barns livschanser avgörs av de omständigheter de fötts till. Om man dessutom anser att studiebegåvning inte följer med ursprung i samhällsklass så innebär snedrekryteringen att resurser inte används på bästa sätt. Vi vet också att utbildning ger makt och inflytande och då bidrar snedrekryteringen till att skillnaderna i makt och inflytande mellan olika grupper förstärks.
Grunden för snedrekryteringen ligger inte i ansökan till högre utbildning utan kommer mycket tidigare. Det går att se skillnader redan vid valet till högstadiet och tillvalsämnen. Det går också att se vid valet till gymnasiet, mellan praktisk och teoretisk inriktning på gymnasieutbildningen. Den förändrade utbildningen på gymnasiet är viktig när det gäller att inte stänga ute människor från högre utbildning på grund av det val de gör vid 15 års ålder till gymnasiet. Det är alltså viktigt att när man funderar över åtgärder måste man se över hela utbildningssystemet och alltså inte bara koncentrera sig på åren när unga människor väljer att söka eller inte söka till högskolan. Detta påpekade även utredningen.
Vi menar att det är av största vikt att frågan om den sociala sned- rekryteringen ses i ett helt sammanhang och att åtgärder föreslås för grundskolan, gymnasiet och högskolan. Det har sedan utredningen om utbildning och ursprung kom 1993 inte gjorts någon uppföljning. Därför anser vi att det borde tillkallas en utredning eller en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet som får i uppdrag att föreslå och samordna konkreta åtgärder i hela utbildningssystemet med syfte att motverka snedrekryteringen till den högre utbildningen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den sociala snedrekryteringen till högre utbildning.
Stockholm den 30 september 1996
Annika Nilsson (s)
Gotab, Stockholm 1996