Vid universitets- och högskolereformen 1993 avskaffades en
mängd regleringar som tidigare på olika sätt garanterat de
studerande vid högskolor och universitet vissa
grundläggande rättigheter. Ett sådant exempel är rätten till
studieuppehåll. Med studieuppehåll avses rätt för student
som påbörjat högskoleutbildning att efter ett uppehåll
återuppta studierna utan att studenten behöver antas på nytt.
En student kan också få anstånd med studiernas påbörjande,
vilket innebär att student som antagits till, men inte påbörjat
högskoleutbildning, senare kan påbörja studierna utan att
behöva antas på nytt.
I den 1993 upphävda högskoleförordningen fanns föreskrifter, samt ett
bemyndigande för UHÄ att meddela närmare föreskrifter om anstånd med
studiernas påbörjande och studieuppehåll (Se äldre högskoleförordningen 6
kap. 3-3 a §§.). UHÄ:s närmare föreskrifter återfanns i UHÄ-FS 1989:17.
Anstånd med studiernas påbörjande fick medges om det fanns särskilda skäl.
Sådana skäl kunde vara sociala, medicinska eller andra särskilda
omständigheter som till exempel värnpliktstjänstgöring. Anstånd fick endast
meddelas om skälet för anstånd varit sådant att studenten inte kunnat råda
över dessa omständigheter. Skälet skulle ha uppkommit efter utgången av
anmälningstiden för utbildningen. Anstånd fick beviljas för högst ett år om
inte synnerliga skäl för en längre tid förelåg.
Student som begärde studieuppehåll garanterades rätt att efter uppehållet
återkomma till utbildningen vid en bestämd tidpunkt om särskilda skäl
förelåg. Sådana skäl ansågs vara sociala, medicinska eller andra särskilda
omständigheter som värnplikttjänstgöring eller yrkesverksamhet.
Frågan om vad som gäller i dag är oviss. Högskoleförordningen innehåller
vare sig bestämmelser i ämnet eller något bemyndigande för högskolorna
eller annan myndighet att meddela sådana bestämmelser. Högskolorna be-
viljar dock studieuppehåll och anstånd med studiers påbörjande, och de flesta
högskolor har meddelat föreskrifter i ämnet. Verket för högskoleservice, VHS
meddelar anstånd med studiernas påbörjande i samband med antagningen om
den sökande bifogar inkallelseorder till militärtjänstgöring.
Bestämmelserna uppvisar likheter med UHÄ:s tidigare föreskrifter, men
stora variationer mellan högskolorna förekommer. Värnplikttjänsgöring,
föräldraskap och sjukdom godtas av nästan samtliga högskolor. Studentfack-
liga uppdrag grundar rätt till studieuppehåll hos ett flertal men inte hos alla
högskolor. Vissa högskolor beviljar studieuppehåll för andra studier och för
yrkesverksamhet, samt av andra sociala skäl med prövning från fall till fall.
Beslut om anstånd med studiernas påbörjande fattas vanligen av samma
organ som beslutar om antagningen. Beslut om studieuppehåll fattas vanligen
på institutionsnivå.
Detta förhållande kan starkt ifrågasättas. Dels därför att beslut om anstånd
och studieuppehåll utgör myndighetsutövning mot enskild och därför kräver
uttryckligt författningsstöd. Dels därför att bristen på enhetliga regler gör
att
studenterna inte ens är garanterade studieuppehåll vid föräldraskap, sjukdom
eller studentfackliga uppdrag. Det är inte rimligt att kräva av studenter, som
ofta studerar i mellan tre och fem års tid, att de under denna period inte skall
ha möjlighet att beviljas uppehåll i studierna eller anstånd med studiernas
påbörjande av sociala och medicinska skäl, plikttjänstgöring eller student-
fackliga uppdrag. Dessa möjligheter är så viktiga att det är orimligt att de
lämnas till den enskilda högskolan att själva besluta om. En nationell regle-
ring, liknande den som fanns före 1993 års högskolereform, bör därför åter-
införas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rätten till studieuppehåll i högre utbildning.