Vid universitets- och högskolereformen 1993 avskaffades en mängd regleringar som tidigare på olika sätt garanterat de studerande vid högskolor och universitet vissa grundläggande rättigheter. Ett sådant exempel är rätten till studieuppehåll. Med studieuppehåll avses rätt för student som påbörjat högskoleutbildning att efter ett uppehåll återuppta studierna utan att studenten behöver antas på nytt. En student kan också få anstånd med studiernas påbörjande, vilket innebär att student som antagits till, men inte påbörjat högskoleutbildning, senare kan påbörja studierna utan att behöva antas på nytt.
I den 1993 upphävda högskoleförordningen fanns föreskrifter, samt ett bemyndigande för UHÄ att meddela närmare föreskrifter om anstånd med studiernas påbörjande och studieuppehåll (Se äldre högskoleförordningen 6 kap. 3-3 a §§.). UHÄ:s närmare föreskrifter återfanns i UHÄ-FS 1989:17. Anstånd med studiernas påbörjande fick medges om det fanns särskilda skäl. Sådana skäl kunde vara sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter som till exempel värnpliktstjänstgöring. Anstånd fick endast meddelas om skälet för anstånd varit sådant att studenten inte kunnat råda över dessa omständigheter. Skälet skulle ha uppkommit efter utgången av anmälningstiden för utbildningen. Anstånd fick beviljas för högst ett år om inte synnerliga skäl för en längre tid förelåg.
Student som begärde studieuppehåll garanterades rätt att efter uppehållet återkomma till utbildningen vid en bestämd tidpunkt om särskilda skäl förelåg. Sådana skäl ansågs vara sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter som värnplikttjänstgöring eller yrkesverksamhet.
Frågan om vad som gäller i dag är oviss. Högskoleförordningen innehåller vare sig bestämmelser i ämnet eller något bemyndigande för högskolorna eller annan myndighet att meddela sådana bestämmelser. Högskolorna be- viljar dock studieuppehåll och anstånd med studiers påbörjande, och de flesta högskolor har meddelat föreskrifter i ämnet. Verket för högskoleservice, VHS meddelar anstånd med studiernas påbörjande i samband med antagningen om den sökande bifogar inkallelseorder till militärtjänstgöring.
Bestämmelserna uppvisar likheter med UHÄ:s tidigare föreskrifter, men stora variationer mellan högskolorna förekommer. Värnplikttjänsgöring, föräldraskap och sjukdom godtas av nästan samtliga högskolor. Studentfack- liga uppdrag grundar rätt till studieuppehåll hos ett flertal men inte hos alla högskolor. Vissa högskolor beviljar studieuppehåll för andra studier och för yrkesverksamhet, samt av andra sociala skäl med prövning från fall till fall. Beslut om anstånd med studiernas påbörjande fattas vanligen av samma organ som beslutar om antagningen. Beslut om studieuppehåll fattas vanligen på institutionsnivå.
Detta förhållande kan starkt ifrågasättas. Dels därför att beslut om anstånd och studieuppehåll utgör myndighetsutövning mot enskild och därför kräver uttryckligt författningsstöd. Dels därför att bristen på enhetliga regler gör att studenterna inte ens är garanterade studieuppehåll vid föräldraskap, sjukdom eller studentfackliga uppdrag. Det är inte rimligt att kräva av studenter, som ofta studerar i mellan tre och fem års tid, att de under denna period inte skall ha möjlighet att beviljas uppehåll i studierna eller anstånd med studiernas påbörjande av sociala och medicinska skäl, plikttjänstgöring eller student- fackliga uppdrag. Dessa möjligheter är så viktiga att det är orimligt att de lämnas till den enskilda högskolan att själva besluta om. En nationell regle- ring, liknande den som fanns före 1993 års högskolereform, bör därför åter- införas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten till studieuppehåll i högre utbildning.
Stockholm den 30 september 1996
Annika Nilsson (s)