Motion till riksdagen
1996/97:Ub441
av Catherine Persson (s)

Cytologassistentutbildning


Vem skall i framtiden analysera våra cellprover?
Risken är mycket stor att det inom snar framtid inte finns kompetens och
erfaren arbetskraft att tillgå för att analysera cytologprover.
Cytologassistentens arbete består huvudsakligen av cytologisk daignostik
samt laboratoriemetodik och dokumentation. Cytologisk diagnostik sker
manuellt i mikroskop och är beroende av den kunskap och erfarenhet och det
omdöme som den enskilde diagnostikern har. Fler och fler organområden
kan studeras via cellprover.
Cytologassistenter bedömer och besvarar cellprover från hälsokontroller
eller från patienter som har eller har haft cancer. Årligen fångar hälsokontrol-
lerna upp tusentals förstadier till cancer. Ca en miljon prover tas per år.
I Sverige har cytologassistenterna en 24-poängs specialutbildning efter
avslutad grundutbildning till biomedicinsk analytiker omfattande 120 poäng.
Därefter minst sex månaders praktik innan de tar självständigt diagnostiskt
ansvar. Specialutbildningen bedöms av allt fler vara för kort. Under årens
lopp har cytologins utveckling inneburit att de faktiska uppgifterna för
cytologassistenter omfattar bedömningar av sjukdomsyttringar i alla för
cytologi tillgängliga organsystem. De nya verksamhetsfälten berörs endast i
begränsad omfattning under specialistutbildningen och ger inte tillräcklig
kompetens. Utbildningens innehåll och längd bör utredas.
De senaste åren har endast ett fåtal cytologassistenter utbildats. Vårdhög-
skolan i Malmö är den enda högskola som anordnar utbildningen kontinuer-
ligt. Idag erbjuder ingen högskola i Sverige cytologassistentutbildning sedan
Malmö lagt ner densamma. Det uppges vara för dyrt, "udda" och få sökande.
Nedlagd utbildning i kombination med hög medelålder bland de
yrkesverksamma cytologassistenterna gör att det inte finns någon beredskap
för hur efterfrågan på verksamheten skall mötas i framtiden.
Om inte nya cytologassistenter utbildas kommer bristen på välutbildade
sådana att drabba patienterna. Detta genom alltför lång väntan på viktiga och
för dem avgörande diagnoser och sjukvårdens förebyggande och diagnosti-
serande verksamhet blir eftersatt.
Cytologi är exempel på  en "smal" verksamhetsgren inom hälso- och
sjukvårdsområdet, som riskerar besvärande arbetskraftsbrist då det inte finns
något övergripande ansvar i nationen för utbildningen. Ingen tar ansvar för
behovsinventering, planering, genomförande och finansiering - vare sig
arbetsgivare eller högskola.
För att kunna analysera cellprover  och därigenom förebygga och diagnos-
tisera cancer, bör behovet av cytologsassistenter för framtiden utredas liksom
frågan om cytologassistenutbildningen skall anordnas som nationell utbild-
ning eller genom nordisk samordning.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av adekvat utbildning för cytologassistenter.

Stockholm den 30 september 1996
Catherine Persson (s)