Varje högskola har en mycket stor betydelse för den
regionala utvecklingen. Det är en slutsats som delas av de
flesta. Tillgången på arbetskraft med högskoleutbildning,
särskilt inom det tekniska och naturvetenskapliga området,
men även inom design, informationsteknik, språk och
ekonomi avgör om regionens näringsliv skall förmå att klara
den snabba övergång till mer kunskapsintensiv produktion av
varor och tjänster som nu pågår. Alternativet är ökad
arbetslöshet och stagnation.
Sjuhäradsbygden med sina närmare 200 000 innevånare befinner sig nu i
en mycket kritisk situation. Näringslivet domineras av företag med mycket
låg andel av sina anställda som har en akademisk utbildning. Utan goda
möjligheter till att snabbt kunna nyrekrytera mer kvalificerad arbetskraft och
omfattande vidareutbildning av redan anställda, riskerar många av dessa
företag att konkurreras ut av låglöneindustrier med hemort såväl i Baltikum
som på andra håll i världen. Arbetslösheten i regionen ligger mycket högt
och i Borås kommun är den f.n. drygt 15 procent. Om den föreslagna
nedläggningen av I 15 verkställs kommer detta att leda till ytterligare
påfrestningar.
Den för landet genomsnittligt låga utbildningsnivån i Sjuhäradsbygden
indikerar stora utbildningsbehov. Enligt färska siffror från SCB är andelen
personer i den vuxna befolkningen med treårig högskoleutbildning eller mer
endast 7 procent. Motsvarande siffra för landet som helhet är 12 procent. De
regioner som i årets budgetproposition föreslås få en kraftig utbyggnad av
antalet utbildningsplatser, har redan nu klart högre andel högskoleutbildade
än Sjuhäradsbygden. Ingen av landets högskoleorter har lägre andel
högskoleutbildade än Borås.
Trots denna låga utbildningsnivå är utbudet av högre utbildning liten.
Antalet högskoleplatser i Sjuhäradsbygden var 1994/1995 endast 1,44
platser/100 innvånare och stiger till endast 1,7 om intentionerna i årets
budgetproposition slår igenom. Detta är mindre än hälften jämfört med de
regioner som nu enligt propositionen föreslås få den största utbyggnaden. I
sammanhanget bör påpekas att flera stora utbildningsprogram vid Högskolan
i Borås är i det närmaste nationellt unika. Såväl biblioteks- och
informationsvetenskap som de textila utbildningarna har en utpräglad
nationell rekrytering.
Antalet sökande till Högskolan i Borås (HiB) har ökat betydligt mer än
riksgenomsnittet för de senaste åren. Inför höstterminen gick det nästan tre
behöriga förstahandssökande per plats. Detta gäller även de tekniska och
naturvetenskapliga utbildningar där flertalet högskolor redovisar betydande
rekryteringssvårigheter. Vid antagningen inför höstterminen 1996 tvingades
HB avvisa 2 300 kvalificerade förstahandssökande.
HiB har på ett förtjänstfullt sätt ansträngt sig för att så långt möjligt kunna
möta den stora tillströmningen av sökande. Under treårsperioden 1993/94-
1995/96 har högskolan åstadkommit en överprestation på ca 54 miljoner
kronor, vilket är 20 procent mer än vad som utgått ersättning för. Denna
betydande överprestation har varit möjlig genom ett mycket effektivt
resursutnyttjande och en mycket stram budget för att hålla administrativa
kostnader på en låg nivå. Aktivt stöd från regionens näringsliv såväl vad
gäller utrustning som direkta ekonomiska bidrag, har härvidlag varit mycket
betydelsefullt. Det från föregående budgetår ackumulerade överskottet
kommer till sin huvudsakliga del att förbrukas under innevarande läsår.
Mätt i antal studerande uppgick högskolans överprestation 1995/96 (tolv
månader) till ca 500 helårsstudenter. Motsvarande prestation beräknas kunna
ske även under innevarande läsår.
En avsevärd del av högskolans överprestation har skett inom det tekniska
området. Som redan nämnts har HiB till skillnad från nästan alla andra
högskolor i landet inte haft några svårigheter att fylla samtliga platser på sin
högskoleingenjörsutbildning. Tvärtom har tillströmningen av kvalificerade
sökande varit så stark att HiB efter flera års överintagningar hösten 1996 kan
redovisa 229 fler registrerade över det planeringstal som legat till grund för
beräkningen av takbeloppet för 1995/96. Överprestationen inom detta
delområde är hela 57 procent. Orsaken till detta är inte bara att utbildningen i
Borås framstår som attraktiv för så många sökande. En annan och viktig
anledning är att ingenjörsutbildningen vid HiB redan från början var
underdimensionerad. Trots de kraftfulla protester som framfördes från hela
regionen, tilldelades denna utbildning vid HiB färre platser än någon annan
högskola i landet. Det är hög tid att nu äntligen rätta till detta misstag.
Det finns alltid en risk att kvaliteten blir lidande när man åstadkommer en
så kraftig överprestation. Så är dock inte fallet i Borås. Tvärtom fick
högskolans kvalitetsarbete mycket goda omdömen vid den granskning som
genomfördes av Högskoleverket våren 1996. Som exempel kan nämnas att
SAF:s nyinstiftade pris för bästa examensarbete i Sverige 1995 tilldelades en
Boråsstudent. Även på andra områden har examensarbeten frå HiB blivit
nationellt och internationellt uppmärksammade.
Regeringen föreslår i sin budgetproposition att grundutbildningen vid HiB
skall byggas ut med 300 helårsplatser 1997 och ytterligare 300 platser 1999.
Av de föreslagna platserna för 1997 utgör 225 en permanentning av de
tillfälliga platser som i dag finansieras med arbetsmaknadspolitiska medel.
Dessa medel tilldelades högskolan redan 1995/96. Den reella utbyggnaden är
således bara 45 platser. Regeringen skriver vidare att högskolorna inte längre
bör göra överintag utan anpassa sig till de takbelopp man fått sig anvisade.
För HiB:s del innebär regeringens ställningstagande att grundutbildningens
omfattning måste reduceras med 500 helårsplatser. Slutresultatet blir således
att grundutbildningen vid HiB 1997 måste skära ner med omkring 450
helårsstudenter.
Mot bakgrund av de stora utbildningsbehoven som redan tidigare berörts i
motionen är detta helt oacceptabelt. I stället för en lika angelägen som
självklar utbyggnad av den tekniska utbildningen tvingas nu HiB att med
regeringens förslag skära ner en framgångsrik utbildning. Detta dessutom i
ett läge där industrin enligt genomförda uppföljningar omedelbart anställt
samtliga nyutexaminerade ingenjörer från HiB.
Även när det gäller anslaget till forskning har HiB av för oss outgrundliga
anledningar kommit att ställas åt sidan vid resurstilldelningen. Utbyggnaden
av forskningsresurserna föreslås uppgå till endast en tredjedel jämfört med
likartade högskolor i landet. Anslaget till forskning vid HiB bör därför
räknas med två miljoner kronor årligen under hela treårsperioden.
Ett minimikrav är att grundutbildningen vid HiB tilldelas 450 utbildnings-
platser utöver vad regeringen föreslagit, till totalt 750 nya platser för 1997
och med ytterligare 200 platser till totalt 500 nya platser för 1999. Den
samlade utbyggnaden under treårsperioden skulle därmed uppgå till 1 250
utbildningsplatser. Det råder ingen som helst tveksamhet om att HiB klarar
att med bibehållen hög kvalitet genomföra en fortsatt utbyggnad av denna
storleksordning.
HiB har redan kvalificerad personal för att genomföra utbildning
motsvarande 500 utbildningsplatser utöver nuvarande takbelopp. Biblioteks-
resurserna är enligt BIBSAM:s utredning hösten 1995 bättre än vid något
annat högskolebibliotek i landet. Även tillgången på studentbostäder är god i
Borås.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om omfördelning av utbildningsplatser till Högskolan i Borås,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om omfördelning av ökade forskningsanslag med två miljoner kronor
till Högskolan i Borås.