Varje högskola har en mycket stor betydelse för den regionala utvecklingen. Det är en slutsats som delas av de flesta. Tillgången på arbetskraft med högskoleutbildning, särskilt inom det tekniska och naturvetenskapliga området, men även inom design, informationsteknik, språk och ekonomi avgör om regionens näringsliv skall förmå att klara den snabba övergång till mer kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster som nu pågår. Alternativet är ökad arbetslöshet och stagnation.
Sjuhäradsbygden med sina närmare 200 000 innevånare befinner sig nu i en mycket kritisk situation. Näringslivet domineras av företag med mycket låg andel av sina anställda som har en akademisk utbildning. Utan goda möjligheter till att snabbt kunna nyrekrytera mer kvalificerad arbetskraft och omfattande vidareutbildning av redan anställda, riskerar många av dessa företag att konkurreras ut av låglöneindustrier med hemort såväl i Baltikum som på andra håll i världen. Arbetslösheten i regionen ligger mycket högt och i Borås kommun är den f.n. drygt 15 procent. Om den föreslagna nedläggningen av I 15 verkställs kommer detta att leda till ytterligare påfrestningar.
Den för landet genomsnittligt låga utbildningsnivån i Sjuhäradsbygden indikerar stora utbildningsbehov. Enligt färska siffror från SCB är andelen personer i den vuxna befolkningen med treårig högskoleutbildning eller mer endast 7 procent. Motsvarande siffra för landet som helhet är 12 procent. De regioner som i årets budgetproposition föreslås få en kraftig utbyggnad av antalet utbildningsplatser, har redan nu klart högre andel högskoleutbildade än Sjuhäradsbygden. Ingen av landets högskoleorter har lägre andel högskoleutbildade än Borås.
Trots denna låga utbildningsnivå är utbudet av högre utbildning liten. Antalet högskoleplatser i Sjuhäradsbygden var 1994/1995 endast 1,44 platser/100 innvånare och stiger till endast 1,7 om intentionerna i årets budgetproposition slår igenom. Detta är mindre än hälften jämfört med de regioner som nu enligt propositionen föreslås få den största utbyggnaden. I sammanhanget bör påpekas att flera stora utbildningsprogram vid Högskolan i Borås är i det närmaste nationellt unika. Såväl biblioteks- och informationsvetenskap som de textila utbildningarna har en utpräglad nationell rekrytering.
Antalet sökande till Högskolan i Borås (HiB) har ökat betydligt mer än riksgenomsnittet för de senaste åren. Inför höstterminen gick det nästan tre behöriga förstahandssökande per plats. Detta gäller även de tekniska och naturvetenskapliga utbildningar där flertalet högskolor redovisar betydande rekryteringssvårigheter. Vid antagningen inför höstterminen 1996 tvingades HB avvisa 2 300 kvalificerade förstahandssökande.
HiB har på ett förtjänstfullt sätt ansträngt sig för att så långt möjligt kunna möta den stora tillströmningen av sökande. Under treårsperioden 1993/94- 1995/96 har högskolan åstadkommit en överprestation på ca 54 miljoner kronor, vilket är 20 procent mer än vad som utgått ersättning för. Denna betydande överprestation har varit möjlig genom ett mycket effektivt resursutnyttjande och en mycket stram budget för att hålla administrativa kostnader på en låg nivå. Aktivt stöd från regionens näringsliv såväl vad gäller utrustning som direkta ekonomiska bidrag, har härvidlag varit mycket betydelsefullt. Det från föregående budgetår ackumulerade överskottet kommer till sin huvudsakliga del att förbrukas under innevarande läsår.
Mätt i antal studerande uppgick högskolans överprestation 1995/96 (tolv månader) till ca 500 helårsstudenter. Motsvarande prestation beräknas kunna ske även under innevarande läsår.
En avsevärd del av högskolans överprestation har skett inom det tekniska området. Som redan nämnts har HiB till skillnad från nästan alla andra högskolor i landet inte haft några svårigheter att fylla samtliga platser på sin högskoleingenjörsutbildning. Tvärtom har tillströmningen av kvalificerade sökande varit så stark att HiB efter flera års överintagningar hösten 1996 kan redovisa 229 fler registrerade över det planeringstal som legat till grund för beräkningen av takbeloppet för 1995/96. Överprestationen inom detta delområde är hela 57 procent. Orsaken till detta är inte bara att utbildningen i Borås framstår som attraktiv för så många sökande. En annan och viktig anledning är att ingenjörsutbildningen vid HiB redan från början var underdimensionerad. Trots de kraftfulla protester som framfördes från hela regionen, tilldelades denna utbildning vid HiB färre platser än någon annan högskola i landet. Det är hög tid att nu äntligen rätta till detta misstag.
Det finns alltid en risk att kvaliteten blir lidande när man åstadkommer en så kraftig överprestation. Så är dock inte fallet i Borås. Tvärtom fick högskolans kvalitetsarbete mycket goda omdömen vid den granskning som genomfördes av Högskoleverket våren 1996. Som exempel kan nämnas att SAF:s nyinstiftade pris för bästa examensarbete i Sverige 1995 tilldelades en Boråsstudent. Även på andra områden har examensarbeten frå HiB blivit nationellt och internationellt uppmärksammade.
Regeringen föreslår i sin budgetproposition att grundutbildningen vid HiB skall byggas ut med 300 helårsplatser 1997 och ytterligare 300 platser 1999.
Av de föreslagna platserna för 1997 utgör 225 en permanentning av de tillfälliga platser som i dag finansieras med arbetsmaknadspolitiska medel. Dessa medel tilldelades högskolan redan 1995/96. Den reella utbyggnaden är således bara 45 platser. Regeringen skriver vidare att högskolorna inte längre bör göra överintag utan anpassa sig till de takbelopp man fått sig anvisade. För HiB:s del innebär regeringens ställningstagande att grundutbildningens omfattning måste reduceras med 500 helårsplatser. Slutresultatet blir således att grundutbildningen vid HiB 1997 måste skära ner med omkring 450 helårsstudenter.
Mot bakgrund av de stora utbildningsbehoven som redan tidigare berörts i motionen är detta helt oacceptabelt. I stället för en lika angelägen som självklar utbyggnad av den tekniska utbildningen tvingas nu HiB att med regeringens förslag skära ner en framgångsrik utbildning. Detta dessutom i ett läge där industrin enligt genomförda uppföljningar omedelbart anställt samtliga nyutexaminerade ingenjörer från HiB.
Även när det gäller anslaget till forskning har HiB av för oss outgrundliga anledningar kommit att ställas åt sidan vid resurstilldelningen. Utbyggnaden av forskningsresurserna föreslås uppgå till endast en tredjedel jämfört med likartade högskolor i landet. Anslaget till forskning vid HiB bör därför räknas med två miljoner kronor årligen under hela treårsperioden.
Ett minimikrav är att grundutbildningen vid HiB tilldelas 450 utbildnings- platser utöver vad regeringen föreslagit, till totalt 750 nya platser för 1997 och med ytterligare 200 platser till totalt 500 nya platser för 1999. Den samlade utbyggnaden under treårsperioden skulle därmed uppgå till 1 250 utbildningsplatser. Det råder ingen som helst tveksamhet om att HiB klarar att med bibehållen hög kvalitet genomföra en fortsatt utbyggnad av denna storleksordning.
HiB har redan kvalificerad personal för att genomföra utbildning motsvarande 500 utbildningsplatser utöver nuvarande takbelopp. Biblioteks- resurserna är enligt BIBSAM:s utredning hösten 1995 bättre än vid något annat högskolebibliotek i landet. Även tillgången på studentbostäder är god i Borås.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfördelning av utbildningsplatser till Högskolan i Borås,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfördelning av ökade forskningsanslag med två miljoner kronor till Högskolan i Borås.
Stockholm den 4 oktober 1996
Lars Björkman (m) Birgitta Wichne (m)