Omstrukturering och ny teknik inom bl.a. annat sjukvården har gjort att många arbetstillfällen inom vård och omsorg har rationaliserats bort. De allra flesta av dessa yrken är kvinnojobb. Många har en tvåårig vårdutbildning bakom sig. Under den andra delen av 80-talet och början av 90-talet var intagningspoängen till vårdgymnasiet hög. Då eleverna närmade sig examensdagen rekryterades de genast till sjukhusen. De var mycket attraktiva på arbetsmarknaden och behövde aldrig fundera på vidare studier. Många av dem tillhör alltså det vi lite slarvigt brukar kalla "begåvningsreserven" i samhället.
Morgondagens arbetsmarknad kommer alltmer att efterfråga tekniskt och naturvetenskapligt utbildad personal. Den svenska högskolan har byggts ut och fortsätter att byggas ut med tiotusentals platser inom naturvetenskap och teknik. Högskolorna erbjuder i dag en s.k. behörighetsgivande förutbildning i form av en teknisk/naturvetenskaplig basutbildning till de gymnasieelever som har läst samhällsvetenskap eller ekonomi inom den studieförberedande gymnasieutbildningen. Under basåret kompletteras grundutbildningen med (lite olika på olika högskolor) matematik, fysik, kemi, biologi och/eller teknologi.
På Högskolan i Skövde har diskuterats möjligheterna att anordna en anpassad behörighetsgivande utbildning för barn- och undersköterskor. Önskvärt vore om man kunde intressera dessa kvinnor för en teknisk- naturvetenskaplig utbildning, till exempelvis vårdtekniker, designingenjör, kognitionsvetare, biolog, lärare i naturvetenskap och matematik, etc. Utbildningen bör utformas så, att kvinnorna får läsa inte endast "förut- bildning" utan även "riktiga" poänggivande högskolekurser, i akt och syfte att väcka deras nyfikenhet och intresse för dessa ämnen. Utbildningen kommer således delvis att anpassas efter intresseområdet. Genom att studenterna får arbeta i små grupper med extra handledning och stimulans av mentorer kan säkerligen flera ur gruppen barn- och undersköterskor bli intresserade av en teknikanpassad förutbildning. Efter godkänd förutbildning kan studenterna på vanligt sätt söka de program och kurser som intresserar dem. Möjligheter till s.k. NT/SVUX-stöd finns sannolikt också för många.
I propositionen aviseras också möjligheterna att studera på a-kassa oavsett om man är arbetslös eller ej. Arbetsgivare ges också möjlighet att gå in med mellanskillnaden.
En del kvinnor önskar kanske ändå inte satsa på en längre utbildning inom teknikområdet. För dessa skulle Högskolan i Skövde kunna erbjuda en behörighetsgivande utbildning med svenska, engelska och samhällskunskap men också med regelrätta högskolekurser i exempelvis informationsteknologi (IT), samhällsekonomi och/eller filosofi/vetenskapsteori. Sådana studenter skulle sedan kunna kunna läsa vidare inom det samhällsvetenskapliga området till exempelvis lärare och socionom eller läsa det socialpsykologiska programmet. Social kompetens efterfrågas alltmer i vårt samhälle, inte minst i skolan. Det finns också intressanta yrken som till sin kärna är samhällsvetenskapliga men som innehåller även teknik och naturvetenskap: dataekonom, systemvetare, datalingvist, statistiker, industriell ekonom, etc.
Utbildningen kan ses dels som en arbetsmarknadsbefrämjande åtgärd dels som en satsning på kvinnorna i länet samt som ökad kompetens inom teknik och naturvetenskap. Studier pekar på att kvinnorna i Skaraborgs län i dag i hög grad söker akademisk utbildning och arbete utanför länet. Högskolans verksamhet bör vara inriktad mot de behov av kunskap och kompetens som redan nu finns och i ännu högre grad kommer att vara efterfrågad. De som utbildar sig kommer att vara yrkesverksamma en bra bit in på 2000-talet. Nya branscher och yrkesgrupper kommer att uppstå. Exempel på sådana är vårdteknik, som också ur ett löneperspektiv kan väcka intresse.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behörighetsgivande utbildning för kvinnor.
Stockholm den 3 oktober 1996
Monica Green (s)
Gotab, Stockholm 1996