1978 beslutade riksdagen att en begränsning av djurförsöken skulle ske. Målet att begränsa djurförsöken skulle bland annat nås genom att främja utvecklingen av alternativa metoder. Närmare tjugo år har gått och fortfarande används ett stort antal försöksdjur i utbildningen. Under perioden 1992-1995 ansöktes om att använda över 25 000 djur i grundutbildning på universitet och högskolor, trots att det idag ständigt utvecklas nya sofistikerade alternativa metoder.
Djurförsök ingår i en rad utbildningar t.ex. apotekar-, biolog-, bio- medicinar-, läkar-, laboratorieassistent- och veterinärlinjen. Flera av dessa linjer som t.ex. biolog- och läkarlinjen bedrivs på många olika orter. Det görs olika djurförsök på olika orter, och inom t.ex. läkarlinjen finns det inte ett enda djurförsök som görs på alla universitet. På läkarlinjen i Linköping görs överhuvudtaget inga djurförsök. Dessa olikheter gör att man kan ifrågasätta om djurförsöken är så nödvändiga att de måste vara obligatoriska.
Djurförsök inom utbildning är en upprepning av kända fakta. De görs i huvudsak för att illustrera en teori som studenterna ska lära sig. Samma syfte kan man uppnå med dagens avancerade teknik, så som datorsimulerings- program vilka i många fall är interaktiva, virtual reality och olika typer av självtestningsapparatur. Dessa former av alternativa metoder har också andra fördelar än bara den etiska aspekten; studenterna kan upprepa ett försök tills de förstår teorin bakom, de kan gå tillbaka i ett senare skede av en kurs och repetera inför t.ex. en tentamen och de kan inte misslyckas som ofta händer när studenterna ska göra ingrepp på ett djur, vilket sedan leder till att de inte får de förväntade resultaten.
Idag upplever många studenter fortfarande en press från utbildnings- ansvariga att de borde göra djurförsök. Kursansvariga framför ofta att studenterna inte behöver göra djurförsök om de inte vill, men många studenter upplever ändå ett starkt ogillande från de kursansvarigas sida om man insisterar på att avstå från att delta i djurförsök. Studenterna har visserligen rätt att söka dispens från att delta i ett obligatoriskt utbildnings- moment hos den lokala linjenämnden, men det upplyser majoriteten av utbildningsansvariga inte studenterna om. Positivt i sammanhanget är att rätten att överklaga ett avslag från linjenämnden nu har återinförts. Sedan den 1 juli 1996 kan en överklagan göras hos Överklagandenämnden för högskolan.
Sverige har undertecknat Europarådskonventionen om skydd av ryggradsdjur som används till försök och annat vetenskapligt ändamål (ETS 123), där det mycket klart anges att djurförsök endast bör förekomma i utbildningssammanhang om berörda studenter kommer att arbeta med djurförsök i sin yrkesutövning. Det anges vidare i konventionen att djurförsök endast ska tillåtas i de fall målen med försöken inte kan uppnås med alternativa metoder. Idag förekommer det alltså djurförsök i större utsträckning än vad som enligt Europarådskonventionen är tillåtet. Det minsta man då kan begära är att studenterna har rätt att avstå från att delta i djurförsök och istället blir erbjudna alternativa metoder.
Ansvaret för att tillhandahålla alternativ till djurförsök bör ligga på de utbildningsansvariga, och det bör skrivas in i lagstiftningen så att inga tveksamheter uppstår om studenters rätt, likväl som de utbildningsansvarigas skyldigheter, gentemot studenterna och djuren.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att universitet och högskolor skall vara skyldiga att erbjuda alternativ i de fall djurförsök förekommer inom utbildningar som inte syftar till direkt yrkesförberedande kunskap med adekvat försöksdjursteknisk träning.
Stockholm den 2 oktober 1996
Marie Wilén (c)
Siw Persson (fp) Marietta de Pourbaix-Lundin (m) Gudrun Lindvall (mp) Maggi Mikaelsson (v)