Motion till riksdagen
1996/97:Ub430
av Marie Wilén m.fl. (c, m, fp, v, mp)

Djurförsök i högskoleutbildningar


1978 beslutade riksdagen att en begränsning av djurförsöken
skulle ske. Målet att begränsa djurförsöken skulle bland
annat nås genom att främja utvecklingen av alternativa
metoder. Närmare tjugo år har gått och fortfarande används
ett stort antal försöksdjur i utbildningen. Under perioden
1992-1995 ansöktes om att använda över 25 000 djur i
grundutbildning på universitet och högskolor, trots att det
idag ständigt utvecklas nya sofistikerade alternativa metoder.
Djurförsök ingår i en rad utbildningar t.ex. apotekar-, biolog-, bio-
medicinar-, läkar-, laboratorieassistent- och veterinärlinjen. Flera av dessa
linjer som t.ex. biolog- och läkarlinjen bedrivs på många olika orter. Det görs
olika djurförsök på olika orter, och inom t.ex. läkarlinjen finns det inte ett
enda djurförsök som görs på alla universitet. På läkarlinjen i Linköping görs
överhuvudtaget inga djurförsök. Dessa olikheter gör att man kan ifrågasätta
om djurförsöken är så nödvändiga att de måste vara obligatoriska.
Djurförsök inom utbildning är en upprepning av kända fakta. De görs i
huvudsak för att illustrera en teori som studenterna ska lära sig. Samma syfte
kan man uppnå med dagens avancerade teknik, så som datorsimulerings-
program vilka i många fall är interaktiva, virtual reality och olika typer av
självtestningsapparatur. Dessa former av alternativa metoder har också andra
fördelar än bara den etiska aspekten; studenterna kan upprepa ett försök tills
de förstår teorin bakom, de kan gå tillbaka i ett senare skede av en kurs och
repetera inför t.ex. en tentamen och de kan inte misslyckas som ofta händer
när studenterna ska göra ingrepp på ett djur, vilket sedan leder till att de
inte
får de förväntade resultaten.
Idag upplever många studenter fortfarande en press från utbildnings-
ansvariga att de borde göra djurförsök. Kursansvariga framför ofta att
studenterna inte behöver göra djurförsök om de inte vill, men många
studenter upplever ändå ett starkt ogillande från de kursansvarigas sida om
man insisterar på att avstå från att delta i djurförsök. Studenterna har
visserligen rätt att söka dispens från att delta i ett obligatoriskt
utbildnings-
moment hos den lokala linjenämnden, men det upplyser majoriteten av
utbildningsansvariga inte studenterna om. Positivt i sammanhanget är att
rätten att överklaga ett avslag från linjenämnden nu har återinförts. Sedan den
1 juli 1996 kan en överklagan göras hos Överklagandenämnden för
högskolan.
Sverige har undertecknat Europarådskonventionen om skydd av
ryggradsdjur som används till försök och annat vetenskapligt ändamål (ETS
123), där det mycket klart anges att djurförsök endast bör förekomma i
utbildningssammanhang om berörda studenter kommer att arbeta med
djurförsök i sin yrkesutövning. Det anges vidare i konventionen att djurförsök
endast ska tillåtas i de fall målen med försöken inte kan uppnås med
alternativa metoder. Idag förekommer det alltså djurförsök i större
utsträckning än vad som enligt Europarådskonventionen är tillåtet. Det minsta
man då kan begära är att studenterna har rätt att avstå från att delta i
djurförsök och istället blir erbjudna alternativa metoder.
Ansvaret för att tillhandahålla alternativ till djurförsök bör ligga på de
utbildningsansvariga, och det bör skrivas in i lagstiftningen så att inga
tveksamheter uppstår om studenters rätt, likväl som de utbildningsansvarigas
skyldigheter, gentemot studenterna och djuren.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att universitet och
högskolor skall vara skyldiga att erbjuda alternativ i de fall djurförsök
förekommer inom utbildningar som inte syftar till direkt yrkesförberedande
kunskap med adekvat försöksdjursteknisk träning.

Stockholm den 2 oktober 1996
Marie Wilén (c)
Siw Persson (fp)

Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

Gudrun Lindvall (mp)

Maggi Mikaelsson (v)