Motion till riksdagen
1996/97:Ub423
av Kerstin Warnerbring och Karin Israelsson (c)

Kompetensbrist inom hälso- och sjukvården


Cytologassistenter
Tack vare cytologassistenternas arbete med biomedicinsk
analys upptäcks varje år tusentals fall av livmoderhalscancer
i så tidiga stadier att de med gott resultat  kan behandlas.
Medelåldern bland cytologassistenter är hög och återväxten
är dålig. Den sista svenska utbildningen av
cytologassistenter, som fanns i Malmö, lades ner förra året.
Inom några få år kommer detta att få till följd att
möjligheterna att i tid ställa livsavgörande diagnoser för
många kvinnor kommer att försämras.  Åtgärder måste nu
vidtas för att  säkerställa den biomedicinska
analyskompetens som cytologassistenterna i dag
representerar. Annars kommer hälsovårdsservicen allvarligt
att försämras och riskerna för allvarlig ohälsa hos kvinnor att
öka.
Reumatologiskt utbildad
personal
Kvinnor drabbas även i hög grad av bristen på
reumatologiskt utbildad personal inom sjukvården. De
reumatiska sjukdomarna tillhör de största folksjukdomarna.
Över en  miljon svenskar har någon reumatisk sjukdom.
Dessa sjukdomar kan drabba  alla åldrar och vissa av dem
medför risk för för tidig död. Reumatikernas möjligheter att
delta i verksamheter i hemmet, på arbetsplatsen, under
fritiden och i samhället i övrigt begränsas starkt av värk,
smärta och rörelseinskränkningar som följer av sjukdomarna.
Merparten av de drabbade är kvinnor.
En studie gjord av Centrum för medicinsk teknologi (CMT) vid Linköpings
universitet visar att de reumatiska sjukdomarna kostar samhället ca 49
miljarder kronor per år. Av denna summa utgör ca 5 miljarder  kronor direkta
kostnader i form av vård, rehabilitering och läkemedel. Resterande är
indirekta kostnader för  produktionsbortfall p g a sjukskrivning och förtids-
pension.
En förbättrad reumatikervård är ur alla aspekter nödvändig. Att kunna ställa
en tidig diagnos och att kunna erbjuda god vård och rehabilitering är
förutsättningar för att lindra patienternas lidande och  fördröja försämrings-
processen. För detta krävs kunniga läkare och reumatteam, som förutom
läkaren består av sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och kurator.
Bristen på såväl reumatologer som annan reumatologiskt utbildad personal
måste därför åtgärdas. I dag utgör utbildningen om reumatiska sjukdomar en
mycket liten del i de olika vårdutbildningarna. Ämnet reumatologi måste få
större utrymma i grundutbildningen för blivande läkare och paramedicinare.
För att på sikt kunna lägga ett ökat ansvar för omhändertagande av
reumatiker på primärvården krävs särskilda utbildningsinsatser.
Trots att de reumatiska sjukdomarna utgör en så stor grupp av folksjuk-
domarna går endast 2 % av Medicinska forskningsrådets forskningsanslag till
reumatologisk forskning. Mer resurser måste satsas på forskning kring sjuk-
domarnas förekomst och utbredning, deras orsaker och sjukdomsfram-
kallande mekanismer. Men även forskningen kring de sociala och psyko-
logiska konsekvenser sjukdomarna medför måste intensifieras. Omvårdnads-
forskningen har alltför länge släpat efter. Det finns bland paramedicinerna
mycket få forskare som har den kompetens som krävs för vetenskapligt
förankrade projekt och utvecklingsarbete. Även denna forskningsgren måste
snarast få bättre utvecklingsmöjligheter.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bristen på cytologassistenter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av åtgärder för att stimulera forskning och förbättra
utbildningen rörande de reumatologiska sjukdomarna.

Stockholm den 2 oktober 1996
Kerstin Warnerbring (c)

Karin Israelsson (c)