I kompletteringspropositionen våren 1994 anförde regeringen att antalet studerande utomlands har ökat kraftigt under senare år och att den som väljer att studera utomlands befinner sig i en utsatt och sårbar situation. En omständighet som bidrar till detta förhållande är bristen på kontakter med hemlandet. Enligt regeringens mening fanns det därför anledning att från statens sida medverka till att de studerande ges en fortlöpande information om Sverige. Regeringen avsåg därför att ge CSN i uppdrag att närmare utreda på vilket sätt och i vilka former sådan information kan förmedlas. Härvid skulle i första hand möjligheten att öka spridningen av på marknaden redan förekommande informationsmaterial prövas och det skulle därefter ankomma på regeringen att närmare besluta i frågan. För detta ändamål tillfördes CSN 6,3 milj. kr. för budgetåret 1994/95. Riksdagen biföll regeringens hemställan.
Medlen till information till studerande utomlands finansierades genom att CSN omförhandlade avtalen med de trafikföretag som tidigare erhöll statsbidrag för att rabattera de studerandes resor. Omförhandlingen gav ett utrymme på drygt 10 milj. kr. varav 6,3 milj. kr. reserverades för information till studerande utomlands.
Medlen ställdes till CSN:s förfogande med uppdraget att undersöka det lämpligaste sättet att nå de utlandsstuderande med fortlöpande information. Enligt CSN:s bedömning krävdes en upphandling enligt lagen om offentlig upphandling. En sådan påbörjades men fick avslutas eftersom regeringen, mot bakgrund av behovet av besparingar i statens utgifter, i propositionen 1994/95:100 föreslog att statliga bidrag inte längre skall anvisas för rabattering av de studerandes resor. Samtidigt föreslog regeringen att den informationsinsats för studerande utomlands som riksdagen anslagit medel för budgetåret 1994/95 avbryts och att medlen inte beräknas för detta ändamål budgetåret 1995/96.
I socialförsäkringsutskottets betänkande 1994/95:SfU12 står utskottet fast vid åsikten att de utlandsstuderandes behov av information och kontakt med hemlandet är en viktig faktor när det gäller möjligheten att påverka denna grupp att efter avslutade studier återvända till Sverige för att arbeta här. Utskottet framhåller att det finns ett starkt intresse av att en sådan information kan komma till stånd, och det vore därför positivt om arbetet med att finna former för en information som är riktad till de utlandsstuderande skulle kunna fullföljas. Även om utskottet således anser att mycket talar för en särskild satsning på information till de utlandsstuderande måste emellertid hänsyn tas till det rådande statsfinansiella läget och behovet av besparingar inom alla samhällssektorer. Behovet av besparingar är enligt utskottets mening så starkt att planerna på en särskild informationsinsats för de utlandsstuderande inte kan genomföras i nuvarande läge. Riksdagen biföll därför regeringens hemställan.
I sin anslagsframställan för budgetåret 1997 har CSN ånyo föreslagit att resurser avsätts för en fortlöpande information till studerande utomlands. Förslaget är ånyo i sin helhet mer än väl finansierat inom ramen för kostnaderna för studiemedel för studier utomlands. Trots detta föreslår nu regeringen återigen att den besparing som CSN anvisar visserligen tas till vara, men utan att det ändamål som CSN anser ger mest effekt tillgodoses.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av resurser av medel till information för utlandsstuderande elever.
Stockholm den 4 oktober 1996
Ann-Marie Fagerström (s)