Mälardalens högskola har god kvalité på utbildningen och betyder redan nu mycket för regionens utveckling och företag. Mälardalens högskola expanderar på ett positivt och modernt sätt. Det finns och planeras utbildning med nya spännande kombinationer såsom ekologi/ekonomi, naturvetenskap/teknik/ekonomi/vård, teknik/illustration, informationsdesign, teknik/språk, teknik/kammarmusik. De sistnämnda kombinationerna beskrivs mer målande genom begrepp som "den humanistiska ingenjören och den tekniska humanisten". Man utvecklar också distansutbildningen vid närmare femtontalet orter och det finns stor efterfrågan på sådan utbildning.
Vi känner oss stolta över att det finns en sådan spännande högskola i Västmanlands och Södermanlands län.
Västmanlands och Södermanlands län har dock fortfarande en låg andel högskoleplatser i förhållande till befolkningens storlek. I stora delar av länen är det också en låg övergångsfrekvens från gymnasieskola till högskola. Västmanlands län tillhör också ett av landets mest industrialiserade områden. Faktorer som arbetsmarknad och utbildningsutbud spelar stor roll för ungdomars utbildningsval. Mälardalens högskola har därför en avgörande roll för den framtida utvecklingen i regionen.
Vi kan med stor glädje konstatera att Centerpartiets mångåriga förslag om att utveckla högskolorna nu även blivit regeringens inriktning i forsknings- och budgetförslagen. Det föreslås utökat antal fasta platser vid mindre och medelstora högskolor - ett gammalt centerkrav på decentraliserad utbildning. Det föreslås inrättande av fasta forskningsresurser till mindre och medelstora högskolor - en princip som Centern hävdat i åtskilliga år. Detta center- politiska genombrott har redan och kommer givetvis in på det nya årtusendet att betyda mycket för Mälardalens högskolas utveckling och för Mälardals- och Bergslagsregionens utveckling som helhet.
Vi konkretiserar i denna motion några utvecklingslinjer som vi ser som viktiga för Mälardalens högskola. Dessa är:
fortsatt ökning av antalet utbildningsplatser
förstärkning av fasta forskningsresurser redan 1998 och 1999
införande av fullständig civilingenjörsutbildning
ökande näringslivskontakter
ny- och ombyggnation för fler studentbostäder
Fortsatt ökning av antalet utbildningsplatser
Centerpartiet har genom överenskommelsen med regeringen om den s.k. tillväxtpropositionen (prop. 1995/96:25) slagit fast att "utbyggnaden av den högre utbildningen bör ske främst vid de mindre och medelstora högskolorna med särskild tyngd på Bergslagen, Malmö och Sundsvall- Härnösand-Östersund. Dessutom bör en utbyggnad ske i sydöstra Sverige." Utbyggnaden sker från 1997 till höstterminen 1999.
Mälardalens högskola har som ett resultat av detta tilldelats 1 200 platser. Detta tillskott är bra, men tillfredsställer inte det utbildningsbehov som finns i regionen. Det är dock positivt att samtliga platser tilldelats redan från 1997. Skulle det visa sig att andra högskolor inte kan ta emot de platser de tilldelats 1997-1999 och en omfördelning genomförs anser vi att Mälardalens högskola ska prioriteras och tilldelas extra platser.
Centerpartiet anser vidare att utbyggnaden av högskolorna ska fortsätta. Vid nästa tillfälle då medel tilldelas för ytterligare utbildningsplatser anser vi att Mälardalens högskola ska prioriteras. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna. Vi anser vidare att projektet Mälardalens nätverksuniversitet ska leda till att man blir ett universitet i ordets verkliga mening i början av 2000- talet.
Förstärkning av de fasta forskningsresurserna redan 1998 och 1999
Centerpartiets mångåriga krav om fasta forskningsresurser till mindre och medelstora högskolor genomförs nu. Det ligger ett omistligt värde i att tillskapa goda forskningsmiljöer med långsiktig finansiering vid högskolorna. Fasta forskningsresurser underlättar vetenskaplig förankring och ett nära samband mellan grundutbildning och forskning. Därmed skapas goda förutsättningar för utvecklande av kvaliteten i utbildningen. Det är med särskild glädje som undertecknade kan notera att Mälardalens högskola dessutom får en ökning av forskningsanslagen, vilket vi föreslog i vår motion 1994/95.
I regeringens förslag kan man dock konstatera att antalet studenter vid de mindre och medelstora högskolorna redan är en fjärdedel av det totala studentantalet, men får mindre än en åttondel av statsanslaget för utbildning och forskning. De resurser som idag finns avsatta för forskningsstödjande åtgärder, 168 miljoner kronor, motsvarar endast ca 3 % av de totala fakultetsanslagen. Även med den av regeringen föreslagna förstärkningen kommer resurserna att vara alltför små.
Centerpartiet har därför konstaterat i en partimotion om högre utbildning och forskning att forskningssatsningen till mindre och medelstora högskolor behöver förstärkas ytterligare och föreslår 150 miljoner kronor utöver regeringens förslag för åren 1998 och 1999. Centerpartiet avvisar dessutom regeringens förslag om att villkora den fortsatta förstärkningen av resurser under 1998 och 1999 med att ta statlig kontroll över de s.k. löntagar- fondsstiftelserna.
Med stöd av Centerpartiets partimotion anser vi att Mälardalens högskola bör tilldelas ytterligare 10 miljoner kronor för åren 1998 och 1999.
Inför fullständig civilingenjörsutbildning
För att Sverige ska kunna behålla sin framskjutna plats som högteknologisk nation måste fler människor få teknisk högskoleutbildning. Det är angeläget att en kraftig kvantitativ ökning av den tekniska högskoleutbildningen sker med bibehållen kvalitet. Därför bör antalet högskoleorter med fullständig civilingenjörsutbildning utökas. Vi anser att det är mycket lämpligt att förlägga en sådan utbildning till Mälardalens högskola, med Västerås som lokaliseringsort.
Centerpartiet har även vad gäller detta intagit en likartad ståndpunkt i partimotionen. Där skrivs följande:
"De nya utbildningsplatserna inom naturvetenskap, miljö och teknik skall inriktas mot längre och fördjupade studier med sikte på kandidat-, magister- eller längre yrkesexamina."
"Både vid Mälardalens Högskola och vid Mitthögskolan finns kapacitet att inrätta fyraåriga civilingenjörsutbildningar. En sådan utveckling skulle också ligga i linje med att utveckla de teknisk- och naturvetenskapliga utbild- ningarna i de regioner som utpekades i tillväxtpropositionen. Dessa högskolor bör därför beredas möjlighet att etablera civilingenjörsutbildningar."
I Västmanland och Södermanland finns många högteknologiska företag, som har stort behov av välutbildad arbetskraft. Det mest kända företaget är ABB, som ligger i spetsen för teknikutvecklingen och tillhör den främsta eliten av världens elektronikföretag. Andra företag i länen med hög teknologi är till exempel FFV, Telub och Volvo Aerosupport i Arboga, VCE och Autotec i Eskilstuna, Seco Tool och Uniroc i Fagersta, HGL Elektronic i Flen, Ericsson i Katrineholm och Volvo i Köping.
Utifrån den vetenskapliga kompetens och de materiella resurser, som finns inom regionens näringsliv, kan resurser tillhandahållas, som snabbt kan utnyttjas av en fullständig civilingenjörsutbildning förlagd till Västerås. Genom ett nära samarbete med regionens högteknologiska företag ges möjlighet, dels att i praktisk tillämpning överföra forskningsresultatet som högskoleverksamhet resulterar i, dels att inom den närbelägna högskolan bearbeta problem som är aktuella för industrin och som är angelägna att lösa.
Blivande civilingenjörer, som följer civilingenjörsprogrammet i elektronik, kan för närvarande läsa de två första årskurserna i Västerås. Utbildningen är utlokaliserad från Stockholm och sker på uppdrag av KTH. Efter två år i Västerås måste de studerande flytta till Stockholm för att där fortsätta studierna ytterligare 2,5 år innan de är klara med sin utbildning. På motsvarande sätt kan numera civilingenjörsprogrammet i maskinteknik också läsas de två första åren i Västerås.
De studerande bör ges framtida möjligheter att studera till färdiga civilingenjörer i Västerås genom att fullständiga program (180 p) förläggs till Västerås i både elektronik och maskinteknik. Även ytterligare civilingenjörs- program bör efter hand förläggas till
Mälardalens högskola. Vad som här framförts om fullständig civilingenjörsutbildning till Mälardalens högskola med Västerås som lokaliseringsort bör ges regeringen till känna.
Ökande näringslivskontakter
Forskning är inte enbart lärosätenas ensak. Forskningsresultat ska berika hela det omgivande samhället och aktivt driva på utvecklingen. Ett starkt idé- och kunskapsutbyte mellan forskning och det övriga samhället gör att kompetensnivån bibehålls och förbättras. Högskolorna bör vara naturliga kunskapscentra i sina respektive regioner. Centerpartiet vill utöka samarbetet mellan högskolor och andra utbildnings- och kulturinstitutioner i regionerna och instämmer därför i regeringens bedömning att högskolans tredje uppgift, samverkan med samhället, bör förtydligas. Samtidigt bör understrykas vikten av att detta inte leder till att de två viktigaste uppgifterna, utbildning och forskning, prioriteras ner.
För att få långsiktigt bättre effekt av forskning och utveckling är det viktigt att näringslivet i större utsträckning engageras och blir delaktigt i forskning och utveckling. Samarbetsprojekt mellan högskola och näringsliv ger en dynamisk växelverkan varför företag i högre grad än idag bör stimuleras till att satsa medel i forskningsprojekt. Genom forskning och utveckling kan företagens produkter utvecklas och innovationer snabbare utvecklas för kommersiellt bruk.
En möjlighet att stärka kontakten mellan högskola och näringsliv skulle kunna vara att underlätta för forskare att arbeta deltid på högskolan och deltid på ett företag. Det är också önskvärt att ge forskare möjlighet att arbeta några år i den privata sektorn och sedan komma tillbaka till forskarvärlden en tid. Centerpartiet instämmer därför i regeringens åsikt att forskare som vissa perioder arbetar utanför högskolan inte ska missgynnas vid tjänstetillsättningar och befordran.
Centerpartiet välkomnar förslag om ökat samarbete, bland annat genom olika centrum och institut, mellan högskola och näringsliv. Man måste dock betona vikten av att möjligheter bereds för forskarstuderande att utföra en del av sin verksamhet vid dessa.
Vi anser att det är viktigt att skapa kreativa miljöer kring högskoleområde- na vid Mälardalens högskola. För att locka studerande kvar i regionen är avknoppning, det vill säga nyföretagande, positivt för de båda länens del där arbetslöshetssiffrorna är relativt höga jämfört med liknande regioner. Ett ömsesidigt utbyte mellan företag och högskola kan då vidareutvecklas med bland annat praktik för studerande samt uppsats- och examensarbeten och företagen får en mängd kontakter för den egna kompetensutvecklingen och personalförsörjningen. Vi ser gärna att Västerås kommun styr sin byggnation kring högskoleområdet med inriktning på en företagspark.
Ny- och ombyggnation av fler studentbostäder i Eskilstuna och Västerås
Med en utbyggd högskola ökar behovet av studentbostäder. Regeringen föreslår att ett tillfälligt investeringsbidrag införs för att bygga 15 000 studentbostäder. Vi utgår från att bidraget utgår både vid nybyggnation och vid ombyggnad och anpassning av befintliga bostäder till studentbostäder. Behovet av ytterligare studentbostäder finns i såväl Eskilstuna som Västerås. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Mälardalens högskola skall prioriteras vid nästa tillfälle då medel tilldelas för ytterligare utbildningsplatser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Mälardalens högskola bör tilldelas ytterligare 10 miljoner kronor för 1998 och 1999 till forskningen utöver vad regeringen föreslagit,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förlägga fullständig civilingenjörsutbildning till Mälardalens högskola med Västerås som lokaliseringsort,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare studentbostäder i Eskilstuna och Västerås.
Stockholm den 4 oktober 1996
Marie Wilén (c) Ingrid Skeppstedt (c)
Gotab, Stockholm 1996