Inledning
Högskolan präglas idag i viss mån av stela strukturer som förhindrar att kvalificerade lärare motiveras och vidareutvecklas i tillräcklig grad. Vetenskapliga meriter och antal publiceringar ska självfallet tillmätas stor tyngd vid tillsättningen av professorer, men också det pedagogiska kunnandet måste uppvärderas. Dessutom är antalet kvinnliga professorer för lågt.
Den föreliggande propositionen föreslår en regeländring som underlättar anställning av lektorer och professorer. Detta är välkommet. Det är också positivt att man understryker den pedagogiska skickligheten vid prövning av anställningsbehörighet samt att jämställdheten i lärarkåren uppmärksammas.
Samtidigt bör uppmärksammas vissa problem som är förenade med förslagen och som måste åtgärdas. Det gäller även högskolans ledning.
Högskolans ledning
En högskolestyrelse ska representera skolans viktigaste intressenter. Lärare och rektor, samhällsföreträdare och studenter måste därför ingå. Ett rimligt krav är att ingen av dessa grupper får egen majoritet i styrelsen. Det är angeläget att studenternas inflytande ökar.
Riksdagen har tidigare uttalat att högskolorna bör få nominera företrädare för allmänna intressen när det gäller styrelsens sammansättning. Regeringen skriver bland annat: "Universitet och högskolor är statliga myndigheter. De karaktäriseras också i betydande grad av internt, delvis kollegialt självstyre. Detta är en viktig utgångspunkt för förslagen i denna proposition." Men samtidigt anser regeringen att högskolan inte bör ha något inflytande över nomineringen av ledamöter till styrelsen. Om man värnar om det kollegiala inflytandet borde högskolorna åtminstone få nominera. Den kristdemo- kratiska synen på självförvaltande högskolor innebär att företrädare för högskolan, forskare, lärare och studenter, ska ha ett avgörande inflytande och ansvar.
När det gäller hur ordförande i styrelsen utses anser regeringen att denna person inte ska vara anställd vid den högskola som uppdraget avser och att regeringen ska utse ordföranden. Regeringen anser vidare att även rektor fortsättningsvis ska utses av regeringen. Det finns därför en uppenbar risk att den politiska styrningen av högskolornas verksamhet och inriktning ökar. Detta leder till att villkoren för självständig forskning och högre utbildning i Sverige äventyras. Kristdemokraterna anser att ordföranden bör vara en person som inte tidigare har anställning inom högskolan, men att det är högskolan själv som ska utse denna person. Regeringen bör även i fortsättningen anställa rektor, och denna person bör liksom regeringen anser ingå i styrelsen och främst ha ansvar för verkställandet av den direkta verksamheten och driften av högskolan samt fungera som högskolans chef. Förslag till rektor bör lämnas av styrelsen efter hörande av lärarna, de anställda och studenterna vid lärosätet.
Högskolans lärare
Samtidigt som propositionen ger betydligt fler inom lärarkåren möjlighet att avancera till professorer så urholkar man till viss del professorernas möjligheter. Framför allt är det anmärkningsvärt att man föreslår att professorers möjlighet till sabbatsterminer för forskning ska försvinna. Förslaget är kontraproduktivt eftersom det klart begränsar utrymmet för egen forskning. I övrigt är det bra att de som har kompetensen att vara professor också ska kunna anställas som sådan.
Kristdemokraterna har ofta betonat pedagogikens betydelse för undervisningen och vi ser därför positivt på förslaget om att i högre grad betona pedagogiska meriter vid anställning av professorer. Det är av yttersta vikt att de strukturer raseras som i dag förhindrar tillkomsten av nya professorer. Vi anser dock att även andra åtgärder måste vidtas för att förbättra undervisningen. Högskolelärares skicklighet kan inte mätas enbart i deras sakkunskap, utan deras kapacitet att skapa en bra studentkontakt är minst lika viktig. Det vore därför rimligt att högskolelärare vidareutbildas i pedagogik även efter att de trätt i tjänst.
Ett varnande finger bör höjas när det gäller förslaget om att en högskola i fortsättningen ska kunna tillsätta professorer utan tillstånd från Högskoleverket. På så vis försvinner kvalitetskontrollen. Förslaget kommer också att innebära att en högskola kan ha professorer men inte rätt att examinera doktorander. Överhuvudtaget är det viktigt att en kraftig ökning av antalet professorer inte drabbar kvaliteten.
Beträffande anställningsförfarandet vill vi också understryka vikten av att den nya meritvärderingen inte diskriminerar kandidater som har föräldraansvar. När det gäller anställning som forskarassistent anser vi att ett tidsbegränsat företräde är bra, men att dispens ska ges för tid som tagits ut för sjukdom, föräldraledighet och vård av barn.
Jämställdhet
Högskolan har en viktig uppgift i arbetet med att skapa ett i verklig mening mer jämställt samhälle. De som leder undervisning, forskning och institutioner har ett ansvar att skapa en miljö som ger likvärdiga villkor för kvinnor och män. Jämställdheten är viktig inte bara ur rättvisesynpunkt; även kvaliteten blir eftersatt när kvinnors perspektiv och erfarenheter inte tas tillvara i tillräcklig grad. Undervisningen måste också bättre tillvarata de skillnader som finns mellan könen. Idag utgör mannen ofta norm och utbildningen är alltför sällan uppbyggd så att den passar både män och kvinnor i lika hög grad. Högskolan, och även skolan i allmänhet, måste ha som mål att motverka traditionella könsroller men medverka till att bekräfta könsidentiteter.
En bättre könsfördelning inom högskolans lärarkår är angelägen. Propositionens förslag om rekryteringsmål både på nationell nivå och för de enskilda lärosätena stöder vi. Vi anser dock att regeringen bör avstå från att blockera en del av medlen för forskning och forskarutbildning för de lärosäten som inte lyckas uppnå målen. I ett första steg är det tillräckligt med tydlig uppföljning och utvärdering av resultat. De informella hinder som begränsar kvinnors möjligheter måste undanröjas. Det gäller bl.a. ovanstående krav på hänsyn till kandidater med föräldraansvar samt dispens för tid som ägnats åt föräldraledighet och vård av barn. En ökad jämställdhet kan inte påtvingas utan kan bara uppstå genom att förutsättningarna skapas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskolans ledning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskolans lärare,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämställdhet.
Stockholm den 11 juni 1997
Inger Davidson (kd)
Rolf Åbjörnsson (kd) Åke Carnerö (kd) Holger Gustafsson (kd) Ingrid Näslund (kd) Chatrine Pålsson (kd) Fanny Rizell (kd) Tuve Skånberg (kd)