med anledning av prop. 1996/97:141 Högskolans ledning, lärare och organisation
Kvalificerade högskollärare
är en bristvara
Det beror på att antalet studenter har ökat kraftigt sedan
början av 90-talet men ökningen av antalet lärare har inte
följt samma utveckling.
Högskolestuderande har ökat till närmare 270 000 år 1997 och ökar
ytterligare med 15 000 årsstudieplatser vart år fram till och med år 2000.
Strax efter sekelskiftet tillkommer dessutom att 20 % av de i dag anställda
lektorerna når pensionsåldern och 20 % av adjunkterna. Det största
frågetecknet kring utökningen av högskolan gäller om det kommer att finnas
kompetenta lärare.
Utöver att disputerade lärare kommer att vara en bristvara i högskolan är
det värt att notera skollagens bestämmelser om att det i gymnasieskolan och
komvux skall finnas lektorer.
Regeringen har varken nu eller tidigare redovisat sin strategi för hur den
framtida lärarförsörjningen skall säkras fullt ut och på alla lärarnivåer med
kvalitet. Det är bra att 700 pensionerade lärare mellan 65 och 70 år
fortfarande är i tjänst. Vi välkomnar flexiblare pensionsålder, men att lita på
framtidens pensionärer löser inte högskolans behov av kompetenta lärare.
Det regeringen föreslår i proposition 1996/97:141 Högskolans ledning,
lärare och organisation löser alltså inte rekryteringsproblemen. Det är bra att
antalet professorer skall fördubblas och att andelen kvinnliga professorer
skall tredubblas de närmaste tio åren. Vi delar uppfattningen att det finns ett
stort behov av att öka antalet professorer, inte minst kvinnliga. Det är bra att
pensionärers erfarenheter och kunskaper används. Men det är ingen
övergripande strategi för att säkra ett framtida rekryteringsbehov av
kompetenta lärare på alla nivåer inom högskolan.
Regering och riksdag sätter mål. Högskolorna har ansvar för att själva
planera för sin lärarförsörjning. För att målen skall kunna nås krävs att det
finns ett tillräckligt antal kompetenta personer som vill söka sig till
högskolan som lärare. En sådan förutsättning är att det finns disputerade
forskare och det kan regeringen styra genom att öka antalet
doktorandtjänster.
Folkpartiet anser att det nu är hög tid att regeringen återkommer till
riksdagen med en strategi för att tillgodose behovet av lektorer i högskola,
gymnasium och komvux. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
Förslaget om ny
fakultetsorganisation är inte
färdigt
Modern forskning är ofta gränsöverskridande och
mångvetenskaplig. Den överskrider inte bara disciplingränser
utan även fakultetsgränser. Detta gäller en rad
forskningsområden och berör samtliga fakulteter. Samtidigt
är forskningen fortfarande organiserad i fakulteter, en
organisation som infördes för 300 år sedan. Mycket har hänt
under den tiden, nya forskningsområden har kommit till och
andra har delats eller försvunnit. I många fall har nya ämnen
pressats in med "skohorn" i de befintliga fakulteterna.
Folkpartiet har länge pläderat för en ny ordning och att systemet med
fakulteter skall förnyas.
Regeringen föreslår nu att fakultetsindelningen slopas och ersätts av en
indelning i fyra vetenskapsområden i enlighet med förslag som RUT 93
lämnade. Indelningen är densamma som forskningsrådens. Utifrån dessa
områden skall forskningsanslag och forskarutbildning fördelas.
Folkpartiet anser att frågan om ny organisation måste analyseras vidare och
avstyrker nu förslaget. Vi delar de farhågor som framförts om att de mindre
områdena/ämnena får ännu svårare att hävda sig i den nya organisationen. Vi
är heller inte säkra på att forskningsrådens organisation är optimal.
Eftersom regeringen just tillsatt en utredning om den svenska
forskningspolitiken föreslår vi att den ges tilläggsdirektiv att analysera
frågan
om ny indelning. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Antalet ledamöter i
styrelserna
Folkpartiet liberalerna kan inte se nödvändigheten av att
regeringen fastställer antalet styrelseledamöter för de olika
lärosätena till max 15. Behovet av ledamöter kan variera
utifrån den omfattning på verksamhet som de olika
högskolorna har. Däremot anser vi att det även
fortsättningsvis bör preciseras i högskolelagen att
ledamöterna skall ha sin bakgrund i sådan verksamhet som är
av betydelse för högskolans utbildnings- och
forskningsuppdrag.
Val av rektor
I dag utses en valförsamling som i sin tur utser kandidat till
rektorsposten. Propositionen föreslår att
högskoleförordningen inte längre skall reglera hur en
rektorskandidat skall väljas ut. Det skall vara upp till varje
styrelse att fastställa en valordning.
För att säkerställa demokrati inom högskolorna och autonomi för
högskolorna anser Folkpartiet att det även i fortsättningen bör vara
obligatoriskt med en valförsamling som utser rektorskandidater.
Höga kvalitetskrav i hela
utbildningsväsendet
När det gäller forskarutbildning och examensrätt vid de
mindre och medelstora högskolorna anser Folkpartiet
liberalerna fortfarande att grundregeln skall vara att
utbyggnaden bör ske i en takt som säkerställer att
kvalitetskraven uppfylls. Samma kvalitetskrav skall gälla vid
alla högskolor och universitet. Det är därför bra att
högskoleverket även fortsättningsvis skall pröva huruvida en
högskola kan anordna forskarutbildning och utfärda
doktorsexamen. Nätverkssamarbetet mellan högskolor och
universitet måste fortsätta att utvecklas.
Professorer
Regeringen föreslår att den som är behörig att anställas som
professor skall anställas som professor. På detta sätt avser
man att fördubbla antalet professorer inom en tioårsperiod.
Den person som har vetenskaplig kompetens och pedagogisk
skicklighet för att vara professor skall efter prövning också
bli anställd som professor.
De kvinnliga professorernas andel förväntas tredubblas. Pressen på de 8 %
kvinnliga professorer som nu finns kommer förhoppningsvis att minska. I
dag skall de räcka till så mycket. Studenterna kräver ofta kvinnliga
handledare, forskningsråden och andra anslagsgivare önskar kvinnor i sina
bedömningsgrupper och sakkunniga skall vara av båda könen. Allt är viktiga
arbetsuppgifter, men svåra att täcka av 8 % av landets kvinnliga professorer
när de samtidigt skall utveckla och leda egen forskning.
Folkpartiet liberalerna tycker det är ett bra förslag att öka antalet anställda
professorer. I internationella jämförelser har Sverige anmärkningsvärt få
professorer, och studenterna har länge klagat på att de sällan möter
professorn under sin grundutbildning.
Självklart skall ett sakkunnigförfarande ha genomförts, inte minst som
garant för att kvaliteten inte sjunker eller ens misstänks sjunka.
Propositionen anger inte på vems initiativ som en befordran till professor
skall beredas. Vi utgår ifrån att initiativet bör kunna tas både av den enskilde
och av högskolans ledning.
Folkpartiet anser att det skall finnas tre sakkunniga vid varje bedömning.
En skall bedöma den pedagogiska skickligheten och två skall vara
ämnessakkunniga. Alla ansträngningar skall göras för att få sakkunniga av
båda könen.
Bedömning för anställning av professorer vid de mindre och medelstora
högskolorna anser Folkpartiet liberalerna tills vidare bör ske inom ramen för
nätverkssamarbete med motsvarande fakultet. Detta är följdriktigt då vi
avstyrker förändringen av fakultetsorganisationen nu.
Det bör även fortsättningsvis vara möjligt att "kalla" en professor. Det
innebär att en person som inte sökt professorstjänst inbjuds att göra det. Det
är dock viktigt att detta förfarande kan ske så att den inbjudna personen
behandlas konfidentiellt.
Det är bra att det nu klargörs att professorerna behövs i både grund-
utbildning och forskning/forskarutbildning. Inte minst ökar det möjligheten
för studenter att tidigt i sin utbildning komma i kontakt med professorerna i
ämnet. Samtidigt är det naturligtvis viktigt att professorer och lektorer bereds
möjlighet att forska i tjänsten, även under en sammanhängande period. Vi
utgår dock ifrån att högskolorna själva ser vikten av detta och organiserar
sina lärare så att detta även fortsättningsvis kommer att fungera.
Vi utgår också ifrån att de personer som i dag har tjänster som biträdande
professor automatiskt blir bedömda för en anställning som professor.
Pedagogiskt skickliga lärare
betyder mycket i högskolan
Regeringen anser att en tillsvidareanställd adjunkt som är
behörig att anställas som lektor skall anställas som lektor.
Behörighetskrav för lektorstjänst skall inte längre enbart vara
avlagd doktorsexamen. Pedagogisk skicklighet eller särskild
skicklighet avseende ledning, utveckling eller samverkan
skall kunna meritera för lektorstjänst.
Folkpartiet liberalerna anser att högskolorna måste höja den pedagogiska
skickligheten i lärarkåren. I dag är pedagogisk utbildning för högskollärarna
frivillig. I framtiden måste det ställas krav på sådan helt i enlighet med vad
Grundbulten föreslog (utredningen som behandlade hur grundutbildningarna
kvalitativt skulle förbättras och utvecklas). Det handlar bl.a. om metodik,
presentationsteknik, ämnesdidaktik, kunskap om jämställdhet till exempel
mäns och kvinnors olika sätt att uttrycka sig, seminarieledning, handledar-
skap och examinering. På samma sätt som vetenskaplig skicklighet skall
styrkas och bedömas skall naturligtvis pedagogisk skicklighet styrkas och
bedömas.
Vi anser att huvudregeln skall vara att lektorer skall ha en godkänd
forskarutbildning men accepterar att det blir möjligt att meritera sig genom
styrkt pedagogisk skicklighet. Däremot avvisar vi meritering genom
"samverkan med omgivande samhälle".
Skälen till vår mera restriktiva inställning är att misstankar kan uppstå att
regeringen genom detta löser problem som borde lösas på annat sätt. Vilket
till exempel kan misskreditera pedagogisk skicklighet. Ett sådant problem är
den befarade bristen på kompetenta lektorer i framtiden, en brist som redan
visat sig i att t.ex. lärarna vid de nya högskolorna alltför sällan är lektorer.
Folkpartiet vill se en utveckling vad gäller pedagogiska modeller för
undervisning inom högskolan. Det kan gälla att arbeta i lärarlag, genomföra
distansundervisning och att öka antalet bra handledande lärare. Samtidigt ser
vi svårigheter för lärare att utan egen forskningsbakgrund hjälpa studenterna
att värdera information och källor.
Men vi ser också att det finns yrkeskompetenser som behövs i högskolorna
och som inte fångas i en teoretisk avhandling vilket ju de konstnärliga
högskolorna har dragit slutsatser av. Högskolorna måste sträva efter en
lärarkår med hög kompetens vad gäller vetenskaplig och pedagogisk
skicklighet och yrkesskicklighet.
Vår målsättning är att fler högskollärare skall ges möjlighet till
forskarutbildning och genomgången sådan skall som huvudregel krävas för
lektorstjänst. Från denna huvudregel kan högskolorna göra undantag utifrån
sin egen bedömning av vilka kompetenser de har behov av. Undantag bör
göras restriktivt.
Detta vill vi ge regeringen till känna.
Rekryteringsmål för ökad
jämställdhet
Folkpartiet liberalerna har genom åren gett förslag som syftat
till att öka andelen kvinnor på högre befattningar inom
högskolor och universitet. Idag är till exempel endast 8 % av
landets professorer kvinnor och 25 % lektorer. För att få till
stånd en förändring menar vi att det är viktigt att skapa
positiva cirklar som leder till flera kvinnliga lärare,
handledare, gästforskare, lektorer, forskarassistenter, post-
docstipendiater, sakkunniga och professorer som förebilder
och mentorer för andra kvinnor inom den akademiska
världen. Basen för att lyckas skapa positiv uppåtspiral är att
stimulera fler kvinnliga studenter att fortsätta till
doktorandstudier och satsa på en egen forskarkarriär.
Folkpartiet har tidigare hävdat att ett sätt att få igång en förändring är att
sätta rekryteringsmål som högskolor och universitet bör formulera och
tillämpa på alla lärarkategorier.
Kvinnliga sökanden till professorer är oftast inte mindre meriterade än sina
manliga medsökande. Bekymret är snarare att få söker tjänsterna. Ibland är
orsaken att det inte finns så många kompetenta kvinnor men det finns andra
orsaker som är mera subtila. En nyligen publicerad forskningsrapport från
det medicinska området visar att kvinnors ansökningar behandlas annorlunda
och deras kompetenser värderas på annat sätt än mäns. Detta vet kvinnor och
det är en orsak till att de inte söker. Högskolan som system har i alltför hög
grad präglats av manliga värderingar och traditioner. Och gör så fortfarande.
Vid bedömning av meriter finns alltid ett utrymme för subjektiva värderingar
kalla det gärna godtycke som kvinnor utsätts för oftare än män. Folkpartiet
utgår ifrån att regeringens aktuella rekryteringsmål innebär att de kvinnor
som har de meriter som krävs kommer bli professorer. Folkpartiet förutsätter
att målen fastställs i dialog med varje högskola och att målen kommer att
följas upp under de närmaste åren. Skulle det visa sig att andelen kvinnliga
professorer inte ökar tillräckligt får frågan om sanktioner resas på nytt.
För att upprätthålla kvaliteten inom den högre utbildningen är det dock
viktigt att satsningar görs för att säkra tillgången till både meriterade
kvinnor
och män. Fler doktorandtjänster är därför nödvändiga och speciellt viktigt
för att flera kvinnor skall binda sig för långa och krävande forskarstudier i
en ålder då familj och barn är aktuellt. Doktorandtjänster ger möjlighet att
förena doktorandstudier med ansvar för växande barn. Folkpartiet liberalerna
har tidigare i olika motioner anslagit medel för att påskynda takten i att
omvandla utbildningsbidrag till doktorandtjänster. Detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
Postdoktorala tjänster i
Sverige
Folkpartiet liberalerna har tidigare uppmärksammat behovet
av flera postdoktorala tjänster. De ger ökad möjlighet till
vidare meritering och bidrar till en önskad rörlighet mellan
olika högskolor och länder. De stipendier som regeringen
instiftat för kvinnor som önskar en internationell meritering
är bra. Vi anser emellertid att det är viktigt att se till att den
vidare meriteringens syfte nås för forskaren. Syftet att vidga
forskarens meriter och ge erfarenheter av andra institutioner
än den "egna" borde kunna tillgodoses inom Sverige.
Stipendierna bör kunna användas även för dem som väljer
att forska vid annan institution inom Sverige. Det innebär att
till exempel forskningsrådens instruktioner ändras vilket bör
ges regeringen till känna.
Forskarassistenter
Regeringen aviserar i propositionen att man till hösten avser
att återkomma med förslag som tidsbegränsar
forskarassistenttjänsterna till högst fyra år med en
förlängning. Idag är de begränsade till sex år. Vi anser att det
måste ges större utrymme att inneha denna tjänst på deltid
och i gengäld under en längre tid. Detta kan gälla dem som
har barn i åldrar som gör det svårt att förena heltidsarbete
med ansvar för omsorgen om växande barn. Det viktiga är då
att den överenskomna tidsplanen hålls. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att återkomma till riksdagen med en strategi för hur man på sikt
säkerställer behovet av kompetenta högskollärare,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag till ny fakultetsorganisation och
de förändringar av högskolelagen som det innebär,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ny fakultetsorganisation och tilläggsdirektiv till utredningen om
den svenska forskningspolitiken,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om antalet ledamöter i högskolornas styrelser,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag om att slopa den precisering i
högskolelagen som anger att regeringen bör välja personer med bakgrund i
sådan verksamhet som har betydelse för högskolans utbildnings- eller
forskningsuppdrag,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samarbete i nätverk mellan högskolor och universitet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om antalet sakkunniga och deras kompetenser,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bedömning av professorer vid de mindre och medelstora
högskolor som saknar fakultet,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om obligatorisk valförsamling vid utseende av rektorskandidater,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheten att "kalla" till professorstjänst och konfidentiell
behandling under ärendets beredning,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om pedagogisk utbildning av högskollärare,
12. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
största restriktivitet skall gälla för andra behörighteskrav än vetenskaplig och
pedagogisk skicklighet för anställning som lektor,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rekryteringsmål för alla lärarkategorier,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utökning av antalet doktorandtjänster,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att postdoktorala stipendier skall kunna användas även vid en
annan institution inom Sverige,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheten att inneha forskarassistenttjänst på deltid och i
gengäld under en längre tid,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att nuvarande
biträdande professorer automatiskt sakkunnigbedöms för anställning som
professor.